Frågestund

Klockan är 15.01. Varsågoda och sätt er. Ni får gärna stänga dörren. Det är mittdörren. Då ber jag mig att hälsa er alla välkomna till dagens fullmäktigemöte. Jag hälsar även alla som följer oss via webb-tv och närradio till att följa dagens fullmäktigemöte. Med det sagt förklarar jag mötet öppnat. Ärende nummer ett. Bestämmande av tid för justering. Justering av protokollet för dagens sammanträde sker torsdagen den 7 maj 2026 klockan 09.00 på Stadshuset Gustav Adolfs torg 1. Kan det bli fullmäktiges mening också att bestämma justeringen?

Ärende nummer två. Frågestund under förutsättning att frågor har inkommit. Till dagens frågestund har det inkommit fem frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna ställas? Då börjar vi med fråga nummer ett som är ställd av Hans Arby (C) till kommunalrådet Johannes Hulter (S). Ni får gärna ta med er Ipadarna om ni vill ha repliker så att ni kan klicka på det. Och begära ordet först naturligtvis. Varsågod Hans!

Det är ju inte alls så att det har dömts ut. Det har utretts i fastighetskontoret och utretts av exporteringsförvaltningen. Det gäller i Stockholm. så det är helt fel att säga att det har dömts ut. Sedan ska jag säga att det som känns extra märkligt är att man fördröjer så länge och sedan kommer upp i det som är viktigt. Som så ofta försöker vi få en bredare överenskommelse, speciellt frågor som rör många och mycket pengar, så redan för ett år sedan försökte vi hitta en bred överenskommelse och då var ni totalt ointresserade. Det enda ni var intresserade över var den här trappstegsmodellen som man har i Stockholm och som är det som vår förvaltning absolut inte tyckte skulle funka, det var det de egentligen var emot. Men grundfrågan här, även om ni gör nu återremissen, kommer ni låta kommunfullmäktige få ta ställning till hemställan före valet? Det är frågan.

Tack Hans. Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter för andra och sista kontrareplik. Varsågod.

Tack Johannes Hulter. Och då går vi över till fråga nummer två som är ställd av Pär Gustafsson till kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Pär.

Tack ordförande. Jag vet inte om jag är på. Tack ordförande! Jag vet inte hur det var för övriga i det tidigare samtalet, men jag tyckte det hördes lite dåligt då. Till min fråga. Nyligen höll Troed Troedsson en föreläsning för grundskolans rektorer i samband med förvaltningens chefsforum. Min fråga till skolkommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka är följande. Är det lämpligt att bjuda in en kritiserad föreläsare som Troed Troedsson? Att tala för stadens samlade ledarskap.

Tack, Pär. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod, Viktoria.

Tack så mycket, ordförande, och tack för frågan, Pär. Vem som förvaltningsdirektören bjuder in till en av många interna chefsforum som förvaltningen årligen håller, är inte en fråga om politisk styrning. För mig. Jag tycker att, apropå lämplighet, så tycker jag det vore i allra högsta grad olämpligt om vi på förhand skulle pröva inbjudna föreläsare genom politiken och inte ha tillit till att professionen, i det här fallet direktören, har gjort en klok bedömning. Sen är det så att den här, Troed Troedsson, han är kontroversiell. Han har skapat rubriker på olika sätt. Han är framför allt kontroversiell i skolsverige för sin syn på fristående skolor. Där är han väldigt positiv, lite mer likt er hållning. Men, så det borde ju inte ligga i mitt intresse att han skulle få tala med våra rektorer. Men däremot så anser jag att, den dagen vi börjar att bestämma sådant så är vi nere på en detaljnivå som är helt absurd. Vi har fått tillbaka utvärderingen. Personalen var oerhört nöjda. Det här handlade inte om skolvisioner eller skola, utan det handlade om att vara beredd och ha beredskap för stora omvälvande förändringar i en föränderlig tid med både krig och digitalisering och cyberangrepp och så vidare som finns i vår omgivning. Och så här långt så har det varit påfallande höga resultat hos personalen. Så att jag har full tillit till att min direktör väljer att bjuda in personer som har anledning att komma och något viktigt att delge. Tack.

Tack Viktoria. Då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson (L) för en replik. Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Det som bekymrar mig är verkligen inte att skolan bjuder in externa föreläsare. För det ska vi göra. Men problemet är när vi bjuder in föreläsare där innehållet riskerar att underminera verksamhetens grunduppdrag, i det här fallet skolan. Troedssons doktrin handlar ju om att ifrågasätta de grundläggande strukturerna i skolan, som lektioner, klasser, ämnen och till och med lärarrollen. Men skolan är ju verkligen inte ett experiment i gränslöshet, det är en kunskapsinstitution. Jag trodde verkligen att det var en bra fråga. att vi var överens om att kunskapsuppdraget är det absolut viktigaste för vår skola här i stan. Men då kan jag inte riktigt förstå hur man kan tycka att det är lämpligt att bjuda in Troedsson och betala 45 000 kr för det kalaset.

Tack Pär. Då lämnar jag ordet till Viktoria. Varsågod.

Tack ordförande! Frågan är då om det rödgröna styret har för avsikt att låta kommunfullmäktige behandla exploateringsnämndens hemställan om ändrade modeller för beräkning av priset vid friköp av tomträttsupplåtna småhus respektive flerbostadshus samt ett tak för höjningen vid beräkning av ny avgäld.

Återigen så var ju detta inte en föreläsning som överhuvudtaget handlade om hans skolvisioner eller hans utan han har ju väldigt många olika paket, som jag har förstått det som. Och återigen, den dagen som vi ska sitta och förhandspröva varenda person som ska bjudas in och faktiskt då tala om att vi inte har förtroende för direktören i fråga, så får ju ert parti i så fall ta den diskussionen direkt i nämnden. För att min bild är att man inte har gjort ett ordentligt olämpligt val här. Men vad som hade varit direkt olämpligt är om jag skulle sitta och bestämma vilka som de får lov att bjuda in. Det är inte min uppgift. Tack.

Tack Viktoria! Då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson för andra sista replik. Varsågod Pär!

Ordförande! Låt mig vara tydlig. Den här föreläsaren har inte bara en alternativ pedagogisk idé. Det här är pseudovetenskapligt flum, det han sysslar med. Jag tycker att det är djupt problematiskt att man bjuder in en charlatan för att bygga den kultur som ska genomsyra stadens ledning i den största förvaltningen som vi har. Vi måste kunna förvänta oss att det som presenteras för vårt ledarskap vilar på kunskap, beprövad erfarenhet och tydligt fokus på elevernas resultat och hur det ska genomsyra vår största förvaltning. Inte på löst tyckande och flummande meningar om framtiden och skillnaden på att vara förberedd och beredd. Men det är väl sånt man får när man bjuder in en av marknadsskolans värsta klåpare. Tack!

Tack Pär! Då lämnar jag ordet till Viktoria, som är andras sista replik. Varsågod Viktoria!

Återigen, vi lever i en jättepolariserad tid. Vi har stora domare på gamla Twitter, på X. Vi har, de tillhör den och de tillhör den, de tillhör den, de tillhör den. Jag vet att den här direktören i fråga har suttit ner med föreläsaren i fråga och gått igenom väldigt tydligt vad man är ute efter, vad för typ av egenskaper som behöver stärkas, som faktiskt handlar väldigt mycket om trygghet och studiero. haft en låt-gå-kultur i Göteborgs kommun tidigare, där det har varit så där, ja det är inte mina elever, så jag går förbi här. Är du beredd eller är du förberedd utifrån allting som kan hända utifrån krisberedskap? Det var ett innehåll som var mycket omtyckt. Det var ett innehåll som väckte väldigt mycket kloka tankar och som många i personalen anser tog dem framåt. Men om vi ska ha en domstol där personer som omtalar på ett sätt och så ska vi bestämma det, så blir det liksom fel ordning. Syftet blev bra. Tack.

Då tackar vi Pär Gustafsson (L) och kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Vi går över till fråga nummer 3 som är ställd av Sanda Anton Henriksson till kommunalrådet Marie Brynolfsson (V). Varsågod Sanda!

Tack för ordet! Stadsrevisionens granskning av Nämnden för funktionsstöd visar att allvarliga brister kunnat pågå under lång tid och att det saknas dokumentation som visar att information om dessa inte nått högsta ledningen i tid. Det handlar om personer i beroendeställning som är helt beroende av samhällets stöd. Anser kommunalrådet att det i dag finns tillräckliga regler? rutiner för att säkerställa att allvarlig information når ansvarig beslutsnivå i tid, så att liknande brister inte upprepas.

Tack Sanda! Jag kommer att lämna ordet till Marie Brynolfsson (V). Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och tack så mycket för frågan. Vi har ju många gånger i den här församlingen pratat om hur allvarlig den här situationen har varit och att mycket behöver göras och att mycket görs för att det inte ska upprepas och att kvaliteten ska bli bättre i verksamheten. Och jag vet att nämnden och förvaltningen har jobbat intensivt med att förbättra rutinerna, tydliggöra ansvar och förbättra det här systematiska kvalitetsarbetet. Min uppfattning är att rutinerna har stärkts och förutsättningarna har förbättrats för att allvarlig information ska nå rätt beslutsnivå i tid. Men såklart, för att de här förändringarna ska få fullt genomslag så tar det ju. Det krävs ju att det här arbetet ges kontinuitet, att förvaltningen får stabila förutsättningar för att genomföra och förankra de här. Det finns nya rutiner, det finns nya arbetssätt, men jag har också förståelse för att i en sådan här stor förvaltning, som har nästan 6 000 medarbetare, så tar det ju naturligtvis tid att få full implementering precis överallt i verksamheten. Tack.

Tack Marie. Då lämnar jag ordet till Sanda Anton Henriksson, SD, för en replik. Varsågod.

Tack, Hans och Johannes. Du får begära ordet och inte en replik. Då får du två minuter i stället för en. Varsågod.

Men tack så jättemycket för beskedet. Min fråga är egentligen. Jag vet att det finns rutiner. Jag vet att rutinerna har funnits tidigare. Jag vet att det görs saker idag. Det är bra och det är nödvändigt. Men min fråga var. Är rutinerna tillräckliga idag för att sådana saker inte ska upprepas? Vi har inte råd. Det handlar om förtroende. Det är allvarliga händelser. Detta får inte hända igen.

Varsågod till Marie.

Ja, som jag sa så finns det nu tydligt förbättrade rutiner och arbetssätt som ska tydliggöra ansvaret och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. När vi ser att det är fullt implementerat så får vi också såklart utvärdera om det har fått tillräcklig effekt, men det är min bedömning att vi har tillräckliga rutiner i dag. Ja, men tack för svaret nu då.

Då tackar vi Sanda Anton Henriksson, SD. Och vill du ha en replik till? Okej, då får du andra och sista replik.

Det går inte att trycka. Jo. Tack så jättemycket för svaret. Jag har inget annat val än att tro på dig, att de är tillräckliga. Jag får nöja mig med det och det är bara framtiden som får bevisa att dessa rutiner är tillräckliga. Tack.

Då tackar vi Sanda Anton Henriksson och kommunalrådet Marie Brynolfsson (V) och går över till fråga nummer fyra som är ställd av Jörgen Fogelklou till kommunalrådet Blerta Hoti Singh. Tryck för ordet Jörgen! Du får begära ordet så att det blir registrerat. Varsågod, Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, och klargörandet med ordet. Jag har med anledning av de språktester som införts i Göteborg och en liten artikel i GP där Blerta uttalar sig, så vill jag ställa en enkel fråga till Blerta. Anser du, Blerta, att Göteborg har säkerställt att all förskolepersonal nu kan tillräckligt god svenska?

Tack, Jörgen. Då väntar jag. Jag vill att Blerta ska begära ordet och får ordet av mig. Varsågod Blerta.

Tack ordförande. Det jag sa i intervjun och som du har citerat i den här frågeställningen var att det här är ett sätt att säkerställa så att vi har tillräckligt med bra och kompetent personal som behärskar det svenska språket, som arbetar i barngrupp. Alltså det är ett sätt att verka för att se till att vi har tillräckligt många i barngrupp som talar svenska. Med det så har de här språktesterna lett till en väldigt omfattande kvalitetshöjning i barngrupp, men det finns kvar att göra. Vi har utöver språktesterna också sett till att investera i att fler personer med ett annat modersmål än svenska på betald arbetstid får språkkompetenshöjande utbildningar i staden, i våra förskolor. Vi ser också till att man har möjligheten att på betald arbetstid gå från så kallad förskoleassistent. vilket är en icke- utbildning, egentligen ingen kvalificerad behörighet till förskolan, till att över 104 anställda inom staden just nu genomgår kompetenshöjande utbildningar till att bli barnskötare, för att vi gör detta för att vi i rödgröna satsar på personalen och vi satsar på barnen. Tack.

Tack. Blerta. Då lämnar jag ordet till Jörgen för en replik. Varsågod.

Tack för svaret, Blerta. Jag vet inte om jag missuppfattar dig. Vi har infört språktest, det är bra. Man höjer kvaliteten för språkkunskaper genomfört. Men det är inte säkerställt att alla som idag jobbar som förskolepersonal har tillräckligt god svenska. Är det så jag ska tolka ditt svar?

Vill du ha en replik, Blerta? Ja, då måste jag ju trycka. Varsågod.

Språktesterna var en viktig milstolpe för att se till att vi får en kvalitetshöjning bland personalen som bottnar i god svenska för att kunna jobba med barnen, för att de ska få en kompensatorisk utbildning utifrån om de talar ett annat modersmål eller inte. Men vi har kvar att göra och jag kommer inte ge mig förrän vi får ytterligare kvalitetshöjningar i barngrupp. Alla barn, oavsett modersmål, får ett brett ordförråd redan i förskolan. Tack!

Varsågod Jörgen, andra sista replik.

Jag är tacksam för att du faktiskt är ärlig i ditt svar här och säger att det inte är tillräckligt än så länge. Det är bra Blerta att du faktiskt vågar stå för det. Att du säger som det är, det uppskattar jag verkligen. Jag hade tänkt säga en fråga, men det behöver jag inte för den får jag ju svar på. I den här intervjun så tror jag att det var, du får rätta mig om jag har fel, 93 som inte hade klarat testet, och så fanns det andra saker man kunde få kompetenshöjande om man inte klarade testet. Hur många av de här 93 har fått anställning i Göteborgs Stad efter att man inte klarat av språktestet? Är det noll?

Varsågod Blerta. Ingen. Tack. Tack så mycket. Då tackar vi Jörgen Fogelklou och Blerta Hoti Singh för den fråga nummer 4. Vi går över till dagens sista fråga som är ställd av Agneta Kjaerbeck (SD) till kommunalrådet Jenny Broman. Varsågod, Agneta.

Tack för det, herr ordförande. Då har jag en fråga till Jenny Broman angående IVA-anmälningarna. Under den senaste tiden har det framkommit att allvarliga brister har förekommit i uppföljningen av placerade barn i familjehem under socialnämnd Nordost. IVO har efter tillsyn riktat allvarlig kritik avseende rättssäkerhet och uppföljningen av placerade barn. Det framgår även att rutinerna inte efterlevs. Förvaltningen har nyligen själva gjort två lex Sarah-anmälningar avseende allvarliga missförhållanden i familjehem. Missförhållanden som har varit kända inom verksamheten i åratal. Mot den bakgrunden vill jag fråga dig, anser du att det är acceptabelt att så allvarliga brister kan vara kända inom socialtjänsten i flera års tid utan att anmälas enligt lex Sarah och utan att nämnden informeras? Tack!

Tack, Agneta! Då lämnar jag ordet till Jenny Broman. Varsågod Jenny!

Tack så mycket för ordet och tack för frågan! För det första så är det inte acceptabelt ens att det finns allvarliga brister. Det ska vara tryggt att vara placerad och uppföljningen ska fungera. Det tror jag inte minst mitt yrkande i den nämnden som vi båda sitter i visade. Men om det ändå uppstår brister så ska såklart nämndens utskott informeras beroende på vad det gäller och efter det att allvarliga brister uppmärksammas. Men jag vill också reda ut ett par saker som kanske lite har blandats ihop i frågeställningen. Jag tänker att jag svarar på båda grejerna. Så jag försöker svara så noga som möjligt. För dels har det varit en planerad allmän tillstyrning från IVO. Och den handlar alltså inte om individärende eller missförhållanden som har skett. Utan den handlar om. om en systematik och man vill då se till att den här systematiken ska säkerställa att det inte ska ske. Så det är inte riktigt samma sak. Det är alltså inga individärenden som IVO har granskat där. Det genomfördes under februari och efter kompletteringar så avslutade IVO ärendet i mars med bedömningen att redovisade åtgärder har kommit till rätta. Så det skedde ju ganska snabbt. Efter svaret från IVO så gjorde man det väldigt snabbt. När man planerade. Men så finns det ju då två lex Sarah-anmälningar. Och det gäller ju konkreta fall av allvarliga missförhållanden. Och där då när man har upptäckt de här allvarliga sammantagna bristerna så har de här anmälningarna skickats till IVO. Det är ju bra att förvaltningen gör de här lex Sarah-anmälningarna. Men den. uppföljningen eller de bristerna och individärenden sker ju till utskotten. Så det stämmer alltså inte att allvarliga brister varit kända i flera år utan att de agerat, utan det handlar om. Jag får fortsätta sen.

Tack Jenny och Agneta. Vill du ha replik? Ja, replik. Då får jag begära replik, inte ordet.

Tack, Johannes. Varsågod, Hans.

Men i det ena fallet så har det funnits kännedom om allvarliga brister under lång tid. utan att åtgärder har vidtagits. I det andra har missförhållanden kunnat pågå i flera år utan att upptäckas i alla fall. Min sista fråga till dig är om du tycker att det vore lämpligt att ta ett initiativ till att införa ett system med löpande och transparent uppföljning till nämnden, med tydliga indikatorer för rättssäkerhet i handläggningen av barnärenden.

Tack, Agneta! Då lämnar jag ordet till Jenny. Varsågod!

De här lex Sarah-anmälningarna, det är alltså att det har varit ett antal personalbyten som har upptäckt olika brister. Och sen har det kommit ytterligare en som verkligen gått tillbaka i tiden jättebra. Utav den här personen som då sammantaget sett det här är väldigt allvarliga brister och då direkt agerat. Och det är ju väldigt bra. Men det är ju en risk just med de här personalbytena. och det behöver man hitta bättre systematik i. Hur exakt individärende, när det sker brister där, ska ske det tänker jag att nämnden får avgöra, för grejen är ju också den att individärenden ska ju inte heller blötas och nötas av för många människor just eftersom det är sekretess, däremot så kan man ju fundera på om man då kan ta upp det med nämnden också i aggregerad nivå, jag vet att Vetenskaps Nordost har en delegation ordning där man tar upp det i utskotten, så att flera ledamöter får information.

Jag uppskattar att du tycker att det är en viktig fråga nu i alla fall. Det är så här att det ligger ett färdigt förslag i hemställan från exploateringsnämnden från september, som ni har förhalat ett bra tag bara för att ni kan, tills att nu återremitterar ni det med en egen liten urvattnad idé. Exploateringsförvaltningen har redan bedömt olika modeller, inklusive den som ligger på kommunstyrelsens bord. och dåvarande fastighetskontoret har också utrett frågan och kom då fram till att till och med 50 procent på flerbostadshus friköpsvärde av taxeringsvärde skulle vara möjligt. Vi har dessutom, och det här är lite pinsamt, vi har ju lånat väldigt mycket från Stockholm, som har haft sin modell i flera år utan att utmanats med det här maxtaket på 100 procent vid höjning, vid nytt avtal, 50 procent friköp för småhus, 85 på flerbostadshus. Vi föreslår 65 procent, bara för att det visar sig att det är svårt att räkna hem den investeringen.

Tack Hans. Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter för replik. Varsågod.

Tack, Johannes. Då lämnar jag ordet till Hans Arby för andra sista replik. Varsågod.