Interpellation av Axel Darvik (L) till grundskolenämndens ordförande om eventuell nedläggning av Trollängsskolan Grundskolenämndens ordförande Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) besvarar interpellatione

Tack Viktoria och för detta har Jörgen Fogelklou begärt en kontrareplik. Varsågod Jörgen.

Tack Jenny! Agneta, du är färdig? Jag är nöjd. Jag loggar via mig. Då tackar vi Agneta Kjaerbeck (SD) och Jenny Broman (V). ordförande om eventuell nedläggning av Trollängsskolan

Därmed så är vi färdiga med dagens frågeställning och går över till ärende nummer tre. Interpellation av Axel Darvik (L) till grundskolenämndens ordförande om eventuell nedläggning av Trollängsskolan? Svaret har varit utsänt. Kan det anses föredraget? Jag överlämnar ordet till interpellanten Axel Darvik. Varsågod Axel.

Tack ordförande! Jag har ställt frågor om Trollängsskolan som har stängts. Det är många elever och föräldrar som är djupt bedrövade över det beslutet. Det här var en av de mest populära skolorna i vår stad. De hade också några av de bästa resultaten. Kanske inte de bästa lokalerna, men, det fanns ett stort hjärta till eleverna och ett stort engagemang för att ge dem kunskap. När nu då antalet elever minskar i Göteborgs stad så väljer styret att urskillningslöst stänga skolor som är små. Bara för att de är små. Man tittar inte på kvalitet i verksamheten och det är djupt olyckligt. Det här fallet är ju mycket talande. Det ledde dessutom till att. Det skapade följdproblem på många andra skolor i Askim. I stort sett alla andra i området, efter stängningen, står med halvfulla klasser. Hela syftet med stängningen var att säkerställa att det var fulla klasser. Så att man fick full skolpeng till skolorna. Men så blev inte fallet. Många av skolorna är underfinansierade. Det är ett stort problem. Man lovade dessutom eleverna att de skulle få gå tillsammans, inte blandas. Men inte heller det löftet kunde man hålla, utan bara några månader senare så bröt man det och skolan slogs ihop fullständigt med Askimskolan. Så en fråga som jag har är om man inte ska hålla löften som man har givit till barn och elever, eller varför man ändrar sig så snabbt. Sedan undrar jag också om det här är en fortsatt princip som ni kommer att hålla. kommer driva nu då att stänga skolor med hög kvalitet bara för att de är små?

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Därefter Klas Forsberg. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och tack för interpellationen Axel. Vi måste börja med att klargöra lite fakta och osanningar här. Det har inte ställt till det och lämnat Askim med en massa halvtomma klasser. Tvärtom så har vi fått mycket, mycket bättre förutsättningar att bedriva skola i området än om vi hade bibel. behållit Trollängsskolan. Då pratar vi mycket bättre förutsättningar för väldigt många barn. Inte för de få barnen som kunde haft privilegiet att gå på den lilla, specifika skolenheten. Därutöver skrek ni högt om att det som kommer hända. Alla kommer gå till friskolor. Alla kommer lämna oss. En har gått till friskola. Om detta är en ny taktik och detta är en ny. strategi att lägga ner populära, välfungerande skolor. Så här, jag vet inte riktigt vad din definition av populära, välfungerande skolor är. För det finns jättemånga populära, välfungerande skolor. Förra året var det en skola i nordost som blev den som eleverna var tryggast på i hela Göteborg. I Påvelundsskolan hemma hos mig. har år efter år den högsta lärarkontinuiteten och rektorer som stannar jättelänge. Jag vet inte vad ni har för indikationer kring vad som är populära skolor med de bästa resultaten. Men helt klart så är att det här var en skola som låg nära och som var trygg och som verkligen var omtyckt av lokalbefolkningen. Det var också därför vi sa att vi vill hjälpa till att flytta den här skolan in i. en egen del utav en flångans nybyggd skola i stället för den här 60-talsbaracken. Men de valde ju själva ett annat alternativ för att inte behöva byta sedan till Hovås och då gick det inte längre att hålla den principen. Men löften är viktiga att hålla, det tycker jag.

Tack Viktoria och på ditt anförande har Axel Darvik begärt en replik. Varsågod Axel.

Tack så mycket. Det visar väl sig i praktiken att det löfte som ställdes ut var ju ohållbart. För bara några månader senare så fick ni ta tillbaka det och i stället blanda den i klasserna. Det är inte svårt att se att det här är en av de populära skolorna. Det är bara att titta på söktrycket. Men ni har ju systematiskt gjort så här på flera ställen. Det är Högenskolan, det är Trollängsskolan. Vi har några av de absolut bästa skolorna i nordost. Tallungeskolan till exempel. Där stänger ni ner den helt och hållet i stället och så ska ni stoppa in den i en förskolelokal i stället. Hur tror ni att det blir en bra verksamhet för de här barnen. Ni säger att ni har stor tilltro till förvaltningen, men det stämmer inte med hur ni agerar. I alla beslut om nedläggningar har ni valt en annan, helt hemmasnickrad linje. Inte förvaltningens, inte vår alternativa linje om att behålla och att återremittera. Ni har gått fram med egna påhittade lösningar som visat sig bli betydligt sämre för eleverna.

Tack Axel, och då lämnar jag ordet till Klas Forsberg. Har du begärt? Ja, vad ska jag säga? Du kan begära replik. Nu kan du begära replik. Så nu får du en replik. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket. En skola som är uttjänt, som behöver rivas, där man har omfattande problem med råttor i matsalen, så har vi 700–800 meter därifrån en helt ny skola. Den är fantastiskt fin. Där man kunde få behålla sina klasskamrater, behålla tryggheten. Det vet ju både du och jag Axel, att det säger skolforskningen att det är inte i den fysiska byggnaden som skolan sitter, utan det är kulturen man bygger. Därför tyckte vi det var så viktigt att man skulle kunna få flytta som en sammanhållen skolenhet. Men eftersom jag tror att ni piskade upp stämningen så mycket där ute och skrämde upp med hur saker och ting skulle bli för de här stackars eleverna. Så valde många i stället att söka sig till en annan skola i området. Och då gick det ju inte att genomföra en sammanhållen skolenhet med så mycket färre elever.

Viktoria, då lämnar jag ordet till Axel Darvik för andra och sista replik. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Nej, jag vill verkligen dementera att vi på något sätt har försökt jaga upp några stämningar. De stämningarna som var väldigt uppjagade bland föräldrar och elever var helt genuina så att säga och kom från hjärtat hos de som var drabbade. Det är helt riktigt att fysiska lokaler inte är det som avgör. Det är vilken kultur man kan skapa på skolan. skriver ni en helt annan politik för ni vräker ut pengar på nya stora lokaler. Gårdstensskolan och sen nu en stor skola dessutom i Tynnered som ska byggas trots att det finns ett stort överskott på skolplatser. Vi har ju alldeles för mycket skolplatser. Ändå så går ni fram med att bygga nya stora. Ni har sagt att ni vill se till att barnen från förorterna ska kunna ha möjlighet att gå mer blandat socialt. Nu när det finns den möjligheten, det finns lediga platser, i villaområdena runtomkring, då vill ni ändå bygga en ny stor jätteförortsskola för att barnen i förorten ska vara kvar där. Det här är ju slöseri med pengar utav stora mått och tyvärr är det ju så att det är ju lärare som man drar ner på och annan stödpersonal. Tack.

Tack. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka för andra och sista kontrareplik. Därefter går vi tillbaka till talarlistan. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket. Nu är det så här, att det inte är några små förändringar i demografin vi pratar om. Vi pratar om 10% av antalet elever. Det är 6500 elever som försvinner på väldigt kort tid. En miljard mindre pengar in. Det innebär färre elever ut, mindre skolpeng in i varje skola. Helt givet att vi behöver göra förändringar. Då börjar man med de lågt hängande frukterna. Man börjar med de skolorna som håller på att vittra sönder. I stället för att göra stora investeringar i dem och med det dyra evakueringar. Man jobbar sig runt i kärnan och ser till så att vi har bra och hållbara skolstrukturer överallt. Det har ni vägrat vara med och ta ansvar för. För att ni vill stå där varenda gång en förälder gråter av oro för skolan som är den närmsta. Även om man får med sig läraren och om man får med sig sina klasskamrater. Ni bidrar ju till att slå spik i stället för att vilja samarbeta i det här. Och du vet mycket väl varför. den nya skolan i Tynnered behövs. Det är inte alls så att vi har tomma stolar där. Det är precis tvärtom.

Tack. Tack Viktoria. Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Klas Forsberg, (MP). Därefter Kristina Lallo, (KD). Varsågod Klas!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Jag har jobbat många år med skolverksamhet och jag har planerat skolor och jag har lagt ner skolor. Jag vet att det är en av de mest svåra saker man kan göra eftersom många vill ha de minsta skolorna kvar. Samtidigt som det då bryter i allmänhet mot den ekonomiska situation som man har. Vi måste titta längre än enskilda årskullar och enskilda skolor. Jag förstår föräldrarnas engagemang, men vi måste se bortom det. Vi måste se möjligheter till likvärdighet och resurseffektivitet. Vi kämpar för att få våra pengar att räcka så långt som möjligt. Då kan vi inte ha halvtomma skolor över Göteborg. Det är omöjligt. Vi står inför en väldigt stor demografisk förändring. Ändring och det måste vi ta hand om. Det handlar alltså inte om att montera ner kvaliteten, utan det handlar om att bygga ett robust skolsystem som tål framtidens demokratiska svängningar. Och vi tar ansvar för helheten, för ekonomin, för geografin och för rättvisan. Tack!

Tack Klas! På detta har Axel Darvik begärt en replik. Får vänta lite grann Kristina. Varsågod Axel.

Tack så mycket. Jag tackar också för inlägget från Klas. Jag har stor respekt för din erfarenhet. Min fråga är egentligen det att du måste vara medveten om att just ett bra fungerande lärarlag, en bra ledning på en skola ofta är helt ovärderlig för att åstadkomma bra resultat. Ser du inte några bekymmer med att man slår sönder organisationen? organisationen och ledarskapet och den kollegiala gemenskapen på en skola som levererar bra resultat år ut och år in och i stället kanske slår samman verksamheten med en annan skola som har en helt annan filosofi och som har haft dåliga resultat under längre tid. Att det skapar också problem och att det kan vara saker som kostar mer än vad det smakar så att säga.

Tack Axel och. Detta har Klas Forsberg begärt en kontrareplik. Varsågod Klas.

Tack så mycket. Självklart finns det stora bekymmer med den typen av frågor. Om vi har personal som splittras upp och att vi ser att vi då kan få sämre fungerande enheter. Men i det här fallet, om jag förstår saken rätt, så försöker man få ihop det och föra med sig de här personalen på bästa möjliga sätt. Självklart, så inför alla förändringar. ändringar så ställs ju människor inför val och då kan ju ett antal människor göra ett annat val. Då får vi ju försöka ha en så stark ledning som gör att vi kan på ett professionellt sätt se till att verksamheten fungerar. Men oundvikligen är det så att vi inte kan ha väldigt många skolor med väldigt få barn i med halva klasser. Det går inte. Vi måste hitta ett system för att hantera det på bästa möjliga sätt. Vi måste också göra det så att vi kan förändras över tid när demografin förändras.

Tack, Klas. Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Kristina Lallo KD. Därefter Jessica Blixt. Varsågod, Kristina.

Tack. Ordförande, fullmäktige och göteborgare. Kristdemokraternas politik har sin utgångspunkt i att varje människa är unik. Varje barn bär på sina egna förutsättningar, sina egna drömmar och sina egna behov. Vi är inte emot nedläggning av småskolor för att vara motvalls. För oss är det en verklighet som får konsekvenser i hur vi organiserar vårt samhälle. Det gäller inte minst skolan. Därför är frågan om små skolors framtid inte bara en organisatorisk eller ekonomisk fråga för vår del. Den är i grunden för oss en fråga om människosyn. I små skolor finns en närhet som är svår att ersätta där lärarna ser varje elev. De upptäcker lättare den som behöver extra stöd och de upptäcker även de som behöver större utmaningar. Om vi menar allvar med att barn är olika, ja, då kan vi inte bygga ett skolsystem som förutsätter att alla barn fungerar i stora miljöer. En del elever blomstrar i mindre sammanhang, för andra är det avgörande för att överhuvudtaget klara sin skolgång. Detta är förklaringen till varför Kristdemokraterna är emot nedläggningen av små skolor, och i det här fallet pratar vi om Trollängsskolan. Små skolor ska inte bara. tillåtas att finnas kvar. Små skolor ska helt enkelt värnas. Tack!

Tack Kristina! På detta har Viktoria Tryggvadottir Rolka begärt en replik. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket Kristina. Vi har också tyckt att det har varit väldigt viktigt att ha dialog med vårdnadshavarna. Och titta på vad finns det för förutsättningar i livspusslet. Vad är det som inte går ihop här exempelvis. Och gjort undantag och gjort högenskolan till exempel. Som Axel påstod hade blivit nedlagd. Där gick vi in med en annan lösning. För att titta lokalt vad ställer det till det för mycket i människors liv. Men vi ska komma. Håll ihåg att Göteborg är den kommun av storkommunerna som har absolut flest små skolenheter. Vi har en skola med 19 elever på Asperö. Vi vill ha en skola med 19 elever på Asperö, för vi tycker att det är viktigt. Men jag vill verkligen vända mig så starkt emot att vi skulle vilja släcka enheter på pin kiv. Vi har en sådan raketfart. på alla möjliga nya lagstiftningar som kommer in på skolans område just nu. Jag återkommer. Tack.

Tack Viktoria. Då är vi tillbaka i talarlistan. Det är Jessica Blixt (D). Därefter är det Jörgen Fogelklou. Som är sist i talarlistan. Varsågod Jessica.

Tack ordförande. Jag tycker att det är viktigt att vi kommer ihåg vad det här handlar om. Det här handlar om, det här handlar om Göteborgs framtid. Det finns inget viktigare än en lyckad skolgång. Det är vi skyldiga alla barn. Då är det galenskap att lägga ner välfungerande skolor. Man måste vara beredd att lägga pengar på barnen i stället för att lägga dem på slöseri och idiotprojekt. Sedan behöver vi hålla oss till sanningen, tänker jag. Det här med att det var ett omfattande problem med råttor och sådant stämmer ju inte. Har man varit ute och pratat så vet vi att så är det inte. Det här är också ett jättestort bekymmer. Vad som har hänt nu är att man tvingar barn att gå på vissa skolor. Där de inte vill gå väljer de andra skolor. Vi pratar om konkurrens. Ni gör det ofta på den här sidan, mellan friskolor. Men i Göteborg har vi skapat konkurrens mellan de kommunala rektorerna. Man slåss om barnen. Det här är riktigt osunt. Det här handlar inte om barnens bästa. Just nu har man skapat en sådan oro på Trollängsskolan. att elever har slutat där, men det vet väl du? Man har alltså i vissa klasser fyra, fem, sex elever eller något sådant där. Det är liksom inga barn kvar. Det är katastrof. Vi har svikit de här eleverna, deras framtid. Det är inte okej.

Tack Jessica. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka, S, för en replik. Varsågod Viktoria!

Tack så mycket. Okej, jag ska försöka vara snabb. En rektors uppgift är alltså att resurssättas och planera undervisning med 17 olika kursplaner med behörig personal. Det är specialsalar, det är utevistelse, det är rätt antal timmar i moderna språk som ska erbjudas på bredden och på tvären och det är stora omfattande krav vad gäller elevhälsa, skolbibliotek. Och nu lagstiftas det dessutom om helt nya principer kring detta, där varje elev ska skannas, vilken nivå man ligger på. Är det en A-, B eller C-elev? Sedan ska man undervisas av behörig personal i mindre lokaler. Särskilt stöd och anpassningar i klassrummet tas bort. Detta kommer att fordra så otroligt mycket resurser. En liten skolenhet, när man också på den här sidan pratar om att vi ska ha en rektor, en skola, där man inte får flytta en spänn mellan skolenheterna. överlever aldrig det ekonomiskt. Aldrig! Så ni pratar om att svika barn för att de får flytta några hundra meter. De kommer för fasen inte ens ha en lärare i klassrummet med den här ekonomiska politiken. Tack!

Tack Viktoria och berätta om Jessica Blixt (D). Det är begärt en replik. Då lämnar jag ordet till Jessica Blixt (D). Varsågod.

Jag vet inte riktigt vad du pratar om och vad du målar upp för bild. Själv har jag stått i ett klassrum i 17 år varje dag. Jag vet vad det handlar om. Jag vet hur de här skolorna fungerar, och jag vet hur man organiserar. Det har gått alldeles utmärkt. Det här handlar om elevernas trygghet här och nu. Det är jätteviktigt. Det handlar om en hög undervisningskvalitet. ska lyckas, att elever ska nå kunskapsmålen. I dag går 1 000 elever ur skolan utan gymnasiebehörighet. Det är bara 40 % av de elever som klarar nationella prover i trean, eller de som misslyckades, som går ut. Så vi vet redan i årskurs 3 vilka elever som inte kommer att klara proven.

Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka för andra och sista replik. Varsågod Viktoria.

Tack Jessica. Jag förstår att det har gått alldeles utmärkt att bedriva undervisning i dina klassrum under tiden vi har varit i en expansiv fas. Och vi har fått leta med ljus och lykta efter att få fram skolplatser där man har kunnat ha rätt antal elever på rätt antal klassrum. Men nu är vi ju inte där. Det är ju den här snälla krismedvetenheten. Det enda ni har pratat om på den här sidan är att ta bort de tillfälliga lokalerna. Då gör vi en inventering av det. Det räddar ju inte i närheten av det som vi står inför. Ni måste komma in i matchen och ha några egna förslag som inte handlar om att gå och ställa er. och med banderollen och säga att gör ingenting. Jag är med på att diskutera vad som helst. Men vi måste ju kunna ha en skolstruktur där vi kan ge rektorerna förutsättningar och inte gå till jobbet och bryta mot lagen varje dag. För det är ju det ni säger.

Tack Jessica. Eller tack Viktoria, inte Jessica. Men Jessica får andra sista kontrareplik.

Det räcker att man tittar i vår budget och jämför den med er budget.

Tack Jessica, då är vi tillbaka i talarlistan. Viktoria, du har ju haft två repliker. Du får gärna sätta upp dig om du vill. Men då börjar vi med Jörgen Fogelklou. Därefter är Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet. ordförande. Trollängsskolan har fostrat faktiskt musikanter som är välkända i hela världen. De har fostrat elitidrottsmän. De har fostrat framtida företagsledare och de har fostrat framtidens politiska ledare. Hur vet jag det? Jo, för jag har själv gått i Trollängsskolan och jag har gått, varit klasskamrater med många av dem idag som driver företag eller är världskända musiker. Jag hade egentligen inte tänkt gå upp i den här debatten, men det är en fråga överhuvudtaget varför man stänger ner fullt fungerande småskolor. Det har jag aldrig förstått någonstans. Jag lyssnade på dig här, Viktoria. Nu kanske jag inte fick citatet exakt, men det får vi väl gå tillbaka och lyssna på. Varför ska man låta ett fåtal privilegiet att få gå på Trollängsskolan? Vad är det för privilegium? Att gå på Trollängsskolan. Och om det nu är ett privilegium, varför tar man då bort det? Det skulle jag jättegärna vilja ha svar på. Tack!

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Viktoria.

Det är ju det här begreppet solidaritet. Att jag och mina ungar vill ha det absolut bästa. När ett helt områdes ungar får det sämre. Om vi sprider ut så att vi har halvfulla klasser överallt. Så att alla får sämre tillgång till särskilt stöd. Alla får färre resurser. Det är solidaritet. Det är det jag menar. Att en grupp barn får ett privilegium att gå i en liten skola på bekostnad av elever 800 meter bort som inte får ihop det. Det är så jag menar när jag säger så. Inte att jag inte unnar föräldrar och elever att ha barn på skolor där de trivs. Sen undrar jag faktiskt vad all skolpersonal som jobbar på våra. Stora barnfabriker med bäst resultat. Vi har ganska många stora skolenheter som levererar bland de högsta resultaten. Både i trygghet och studiero och i betygsresultat. Jag undrar vad deras personal känner när ni beskriver deras verksamhet som barnfabriker där man inte leker och man inte kan leva. Det är ju helt orimligt. Eller vad era kollegor i de andra storstäderna har hållit på med när de nu har. byggt skolstrukturen på det här sättet. Och så till Jessica så vill jag säga att era 130 miljoner som ni har lagt med er, eftersom ni är de enda som prioriterar skolan och klarar att prioritera skolan, det är 1,3 % ungefär av vår totala budget. Och det är inte ens ett piss i oceanen, ursäkta uttrycket, för allt det som vi har att hämta hem. Vi har att hämta hem en miljard om vi ska få ihop det här och det måste gå väldigt och ni är inte delaktiga i en enda konstruktiv diskussion. Det hoppas jag att göteborgarna förstår. Att leka pingpong och pajas med elevernas skolgång och inte vara en seriös politiker för att det inte är bekvämt det anstår inte oss, tycker jag. Tack.

Tack, Viktoria. Och med detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod, Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande. Jag är jätteglad att du gick upp och sa det som du precis sa här. Det är lite häpnadsväckande. Att du sade det så ärligt är förvånande. Det här är klassisk socialdemokratisk politik. Här har vi en skola som går ganska bra. Då lägger vi ned den, för då blir det lite, lite bättre, och då har det blivit jämlikhet. Ingen ska få vara bättre än de andra. I stället för att åtgärda de skolor som det är problem på tar man bort den som är bra och sänker standarden, för då har det blivit jämlikt. Jättebra att du gick upp och erkände detta! Klassisk socialdemokratisk politik. Tack Jörgen.

Då lämnar jag ordet till Axel Darvik, L, som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Jag får också instämma i det som Jörgen Fogelklou säger. Jag får tacka för ärligheten. Det viktiga är att alla får det dåligt, lika dåligt, än att några får det bra. Det är den politiken som man får med vänsterstyret. Vi vill att så många som möjligt ska få det bra. Därför vill vi bevara bra skolor. som också levererar bra resultat. Vi har absolut inget problem med att ta ansvar för skolan varje dag i veckan. Ni får gärna lämna över den till oss. Vi kommer bara att driva en helt annan typ av politik där vi ser till att vi bevarar de välfungerande skolorna, utvecklar dem och ser till att fler får chansen och att vi inte slösar med skolresurser på nya stora jätteskolor samtidigt som elevantalet. krymper. Hade ni varit ärligt intresserade av samtal över blockgränserna så hade vi definitivt ställt upp. Men det har ni aldrig varit, Viktoria. Det har kommit förslag, men några timmar innan nämndsammanträdet börjar. Så för man inte en förtroendefull dialog. Hade vi kunnat prata ihop oss så tror jag att de här besluten hade blivit mycket bättre. För de flesta av dem har ni ändå fått riva upp och göra om. Tack!

Tack Axel och på detta har Viktoria begärt en replik. Varsågod Viktoria.

Nej, jag ska inte förlänga det här utan jag ville bara förtydliga att solidaritet inte bygger på att en skola är bra och populär och omtyckt så nu ska vi göra det sämre för alla. Utan solidaritet bygger på att man kan ställa sig lite över sin egen situation och se att om vi går kvar här då får det dåliga delningstal för alla de här skolorna runt omkring. Vilket innebär att vi inte. Vi kommer inte ha råd att ha en speciallärare. Vi kommer inte ha råd att ha kvar Adrian ute på skolgården som är en fantastisk trygghetsvärd eller rastvakt. Men däremot, om vi nu lägger ner den här skolan som var gammal redan när Staffan gick på den på 80-talet, som håller på att vittra samman och erbjuder plats lite längre fram på gatan, så kommer fler få bättre förutsättningar och få allt det stöd de behöver. Det är dessutom så att kommer du utanför och blir mobbad, på en enparallellig skola, så har du ganska få kompisar att söka dig till. Så det är inte alltid tryggheten som finns där.

Tack. Tack, Viktoria. Då har Jörgen Fogelklou begärt ordet och är sist i talarlistan just nu. Varsågod, Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande. Jag skulle egentligen tagit en replik, men jag kunde inte det, så jag tar ett ord. Nu gick Rolka upp här och försökte. rädda sin replik här om att alla ska ha det lika dåligt. Men så här, det är ju egentligen inte ett pengaproblem. Göteborgs grundskolenämnd har en fjärdedel av vår budget. En fjärdedel av stadens budget går till skolan. Det är egentligen inte pengar. Det här är en styrning och ledningsproblematik. Tack!

Tack Jörgen, och på detta har Viktoria begärt en replik.

Det hade inte varit ett budgetproblem om vi hade haft ett skolsystem där vi kunde få fördela pengar efter behov till skolor som behöver det. Där vi kunde flytta pengar där de behövs. Då hade vi kunnat behålla både små enheter som vi tyckte var bra, men det är ju tyvärr så att vi konkurrerar på en marknad. Där konkurrenslagstiftningen och aktiebolagslagen ständigt trumfar barnens rätt till en trygg skola. Så jo, det är visst problem. med pengarna. Men däremot, under tiden som den här sidan styrde så hade ni ju inte koll på problemen. Ni läckte ju 150 miljoner i tomma stolar och bara va? Gjorde vi det? Vem är det som kör ungefär på julafton? Och sen så pratar vi om att ni prioriterar pengar på skolan och ni prioriterar pengar på skolan, men ni kunde prioriterat ännu mer pengar på skolan, men ni väljer att sänka skatten. Allt faller ju platt. Tack.