Göteborgs Stads årsredovisning för 2025

Kommunfullmäktige Handling 2026 nr 78 Göteborgs Stads årsredovisning för 2025 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Stadsledningskontorets förslag till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 5 mars 2026 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Göteborgs Stads årsredovisning för 2025, i enlighet med bilagan till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen antecknade representanterna från M, L och KD som yttrande en skrivelse från den 1 april 2026. Göteborg den 1 april 2026 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Lina Isaksson Kommunstyrelsen Yttrande Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna 2026-04-01 6, SLK-2026-00122 Yttrande angående Göteborgs Stads årsredovisning för 2025 Yttrandet Det redovisade resultatet om cirka 3,0 mdkr framställs som ett styrkebesked, men ger vid en närmare analys snarare anledning till kritik av den politiska styrningen. En betydande del av överskottet återfinns i nämnderna, vilka sammantaget redovisar positiva avvikelser trots återkommande beskrivningar av resursbrist inom välfärdsverksamheterna. Detta indikerar att styret inte förmår omsätta tilldelade resurser i faktisk verksamhet, vilket ytterst drabbar medborgarna. Att medel blir kvar i systemen samtidigt som behov kvarstår i exempelvis skola, socialtjänst och äldreomsorg kan inte betraktas som god ekonomisk hushållning. Överskotten skulle i flera fall gått till att öka antalet anställda och höja kompetensen i verksamheter med stora rekryteringsbehov. Att inte förmå anställa som planerat utifrån tilldelade resurser och de tydliga behov som finns tyder på bristande precision i styrning och planering. Det indikerar att resurser varken dimensioneras eller används på ett ändamålsenligt sätt. Särskilt anmärkningsvärt är att staden under året har argumenterat för ökade generella statsbidrag och hänvisat till ett ansträngt ekonomiskt läge, samtidigt som årsredovisningen visar att betydande delar av de egna resurserna inte har använts. Detta framstår som inkonsekvent och riskerar att underminera förtroendet för stadens ekonomiska bedömningar och prioriteringar. Den finansiella utvecklingen ger ytterligare skäl till oro. Låneskulden har ökat kraftigt och uppgår nu till närmare 67 mdkr. Detta sker trots ett starkt resultat, vilket tydligt visar att investeringarna i stor utsträckning finansieras genom upplåning snarare än med egna medel. Att skuldsättningen fortsätter att öka i ett läge med positiva resultat indikerar en obalanserad ekonomisk utveckling. Samtidigt präglas verksamheten av en fortsatt hög investeringsnivå, där planerade investeringar dessutom inte genomförs i avsedd takt. Detta innebär att staden både skjuter kostnader framför sig och bygger upp ett ökat framtida finansieringsbehov. Med fortsatt höga investeringsnivåer framöver finns en påtaglig risk att skuldsättningen ökar ytterligare och att räntekänsligheten därmed förstärks. Sammanfattningsvis visar årsredovisningen inte i första hand på ett styrkebesked, utan på strukturella brister i styrning, ledning, prioritering och genomförande. Kombinationen av outnyttjade resurser, ökande skuldsättning och ett resultat som till stor del bygger på tillfälliga faktorer innebär att stadens långsiktiga finansiella ställning riskerar att försvagas. Det finns ett tydligt behov av ett mer ansvarsfullt och träffsäkert ledarskap som säkerställer att resurser används effektivt och att skuldsättningen inte tillåts fortsätta öka i nuvarande takt. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2026-03-05 Anna Jandersson Ärendenummer SLK-2026-00122 Telefon: 031-368 03 15 E-post: anna.jandersson@stadshuset.goteborg.se Göteborgs Stads årsredovisning för 2025 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Göteborgs Stads årsredovisning för 2025, i enlighet med bilagan till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. I kommunstyrelsen: Verksamheten i stadens bolag har under 2025 varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och i allt väsentligt utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Sammanfattning Årsredovisningen inleds med att kommunstyrelsens ordförande sammanfattar året. Därefter följer fyra kapitel som syftar till att ge en övergripande bild av den kommunala koncernens utveckling och resultat under det gånga året. Koncernen består av kommunens nämnder, bolag och kommunalförbund. Förvaltningsberättelsen som inleder årsredovisningen ger en övergripande bild av verksamheten under året som gått. I det andra avsnittet, årsbokslutet, redovisas Göteborgs Stads resultat och ekonomiska ställning genom de sammanställda räkenskaperna som omfattar resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter. Kapitel tre, ekonomisk och finansiell rapportering, innehåller driftredovisning, investeringsredovisning och en redovisning av de stiftelser som staden förvaltar. I fjärde kapitlet lämnas en fördjupad redovisning inom utvecklingen av kommunfullmäktiges mål. Kommunstyrelsen ska årligen pröva och besluta om den verksamhet som bedrivits av Göteborgs Stads aktiebolag under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Av stadens ägardirektiv för direkt och indirekt helägda bolag framgår att varje styrelse årligen ska redovisa om den verksamhet som bolaget har bedrivit under kalenderåret bedöms ha varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet. Sammanställningen visar att respektive bolag, inklusive Göteborg Stadshus AB, bedömt att de bedrivit sin verksamhet i linje med kommunens ändamål med sitt ägande av bolaget. Bedömning ur ekonomisk, ekologisk och social dimension Dimensionerna finns belysta i årsredovisningen där det är relevant. Samverkan CSG informeras om Årsredovisning 2025 i april. Bilaga som ingår i beslutsunderlaget Göteborgs Stads årsredovisning för 2025 Beskrivning av ärendet Göteborgs Stads årsredovisning är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige om den samlade verksamheten och ekonomin för året. Den vänder sig även till externa intressenter som medborgare, kreditgivare, leverantörer och andra myndigheter. Årsredovisningen upprättas enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Årsredovisningen ska enligt kommunallagens 11:e kapitel 20 § lämnas över till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Årsredovisningen ska enligt LKBR bestå av: • Förvaltningsberättelse som ger en övergripande bild av kommunens verksamhet och ekonomi för det gångna året. • Räkenskaper innehållande resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och tillhörande noter. • Drift- och investeringsredovisning som ger en uppföljning av utfallen mot de av kommunfullmäktiges beslutade budgetar. Koncernens ekonomi Resultat för koncernen uppgick till närmare 3,0 mdkr vilket innebär en positiv avvikelse mot den samlade budgeten för kommun och bolag med knappt 1,5 mdkr. Resultatet är högre än de två senaste åren. Stora investeringar för närmare 15 mdkr gjordes under året och även om resultatet utvecklades positivt krävdes ökad finansiering via lån. Koncernens låneskuld ökade med 5,8 mdkr och uppgick i bokslutet till närmare 67 mdkr. Sammantaget innebar de resultat och investeringsnivåer som redovisade i koncernen att soliditeten ökade marginellt och uppgick till 26 procent vid årets slut. Väsentliga personalförhållanden Personalvolymen är ett mått på den sammanlagda arbetade tiden och uttrycks som antal årsarbetare. Koncernens årsarbetare har jämfört med december föregående år ökat med 2,9 procent i koncernen och uppgår till cirka 50 900 årsarbetare vid årets slut. Nämnderna ökar något mer än styrelserna, 3,2 procent för nämnderna respektive 2,0 procent för styrelser. Andelen av den arbetade tiden som har utförts av timavlönade under året är 6,1 procent för koncernen totalt vilket i princip är oförändrat jämfört med föregående år. Under 2025 har det ekonomiska läget i koncernen förbättrats medan rådande konjunkturläge kvarstår. Det har bidragit till ökade möjligheter för nämnder och styrelser att rekrytera och behålla personal. Personalomsättningen i kommunen ligger på samma nivå som för 2024 med 7,8 procent. För styrelserna ligger personalomsättningen på 8,3 procent, vilket är en minskning jämfört med 2024 när omsättningen var 10,1 procent. Sjukfrånvaron i koncernen för 2025 var 7,3 procent, vilket är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med förra året. Minskningen beror främst på att sjukfallen som är längre än 14 dagar har minskat. God ekonomisk hushållning Den sammantagna bedömningen både utifrån ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv är att Göteborgs Stad har haft god ekonomisk hushållning 2025. De finansiella målen ligger fortsatt med god marginal över de långsiktiga målvärden som kommunfullmäktige har antagit. Utvecklingen inom verksamhetsmålen är i grunden positiv. Det arbete som sker ger goda effekter och lägger grunden för ett positiv resultat på sikt. Samtidigt kan stadsledningskontoret konstatera att kommunfullmäktiges övergripande mål är visionära till sin karaktär och att det därmed, till skillnad från de finansiella målen, är svårt att vid en given tidpunkt avgöra huruvida de bedöms vara uppnådda eller ej. Det kommunala ändamålet Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagens 6 kapitel 9 § årligen pröva och besluta om den verksamhet som bedrivits av Göteborgs Stads aktiebolag under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Av stadens ägardirektiv för direkt och indirekt helägda bolag framgår att varje styrelse årligen ska redovisa om den verksamhet som bolaget har bedrivit under kalenderåret bedöms ha varit förenligt med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna i enlighet med § 3 i bolagsordningen. Som stöd för kommunstyrelsens prövning har Göteborgs Stadshus AB sammanställt bolagens bedömningar, som redovisats i årsrapporterna för 2025. Sammanställningen visar att respektive bolag, inklusive Göteborg Stadshus AB, bedömt att de bedrivit sin verksamhet i linje med kommunens ändamål med sitt ägande av bolaget och att de följer de principer som framgår av 3 § i bolagsordningen. Sammanställningen utgör, tillsammans med resultatet från ägardialoger, uppföljningsrapporter och övrig information av väsentlig och strategisk karaktär under året, underlag för kommunstyrelsens beslut. Magnus Andersson Eva Hessman Ekonomidirektör Stadsdirektör Göteborgs Stads årsredovisning 2025 Hållbar stad – öppen för världen Göteborgs Stads årsredovisning Innehåll Göteborgs Stads årsredovisning   2 Göteborgs Stads årsredovisning är kommunstyrelsens Kommunstyrelsens ordförande sammanfattar året som gått   5 rapport till kommunfullmäktige om den samlade Kommunstyrelsens ledamöter   7 Hållbar stad – öppen för världen   8 verksamheten och ekonomin för året. Den vänder sig även Så läser du Göteborgs Stads årsredovisning   13 till boende och besökare samt till externa intressenter såsom kreditgivare, leverantörer och andra myndigheter. Årsredovisningen produceras av stadsledningskontoret 1 Förvaltningsberättelse   14 Den kommunala koncernen   16 för kommunstyrelsen. Översikt över verksamhetens utveckling   18 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning   23 Händelser av väsentlig betydelse   32 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten   36 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning   40 Balanskravsresultat   53 Väsentliga personalförhållanden    54 Förväntad utveckling   60 2 Årsbokslut   70 Resultaträkning   72 Balansräkning   73 Kassaflödesanalys   74 Noter inklusive redovisningsprinciper   75 Definitioner   105 3 Ekonomisk och finansiell rapportering   106 Driftredovisning   108 Investerings­redovisning   117 Stiftelser   127 4 Kommunfullmäktiges mål   128 Kommunfullmäktiges mål   131 Titel: Göteborgs Stads årsredovisning 2025 Revisionsberättelse   146 Författare: Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad Grafisk form, layout och illustration: Visuell kommunikation Göteborgs Stad Foto omslag: Julia Sjöberg Foto inlaga: Lo Birgersson, Julia Sjöberg, Jesper Hallén, Pao Duell 2 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Inledning Inledning | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 3 Foto: Jesper Hallén/Socialdemokraterna Kommunstyrelsens ordförande sammanfattar året som gått Fast kurs i en osäker värld År 2025 började som mandatperiodens mittpunkt. är stolta över sin stad. Hit vill folk flytta, här vill Viktiga reformer implementeras. Resultat börjar folk bo kvar, hos oss vill man starta företag, i vår märkas av. Prioriteringarna, som omfattar välfärden, stad vill man skapa sig ett lyckligt liv. Man vill tryggheten, klimatet och barnens livsvillkor, dessutom besöka oss. Titta på besöksnäringen: präglar både beslut och verksamhet. Samhälls- över 6 miljoner gästnätter, åttaprocentig tillväxt, viktig infrastruktur färdigställs och allmännyttiga rekord på rekord. Det skapar sysselsättning, investeringar får upp farten. Staden, det mesta, genererar skatteintäkter och låter oss visa upp vår går åt rätt håll. vackra stad. Men Sveriges svaga tillväxt skadar företagen. Som exportberoende industristad är hoten om Höjd beredskap i en skakig omvärld handelskrig genuint farliga. Hushållens urholkade Konflikter och auktoritära krafter. Stora makter köpkraft, synligast för de som redan har minst, ifrågasätter den internationella världsordningen. hämmar konsumtion och försvårar vardagen. Kriget i Ukraina fortsätter. Säkerhetsläget är Det är bara genom kombinationen av en stark värre än på många år. Det har påverkat kom- bas, långvarig diversifiering, lyhörd politik och munens verksamhet. Beredskapsplaneringen intensivt samarbete som Göteborg klarar sig väl. intensifieras. Krigs- och krisövningar av olika Genom hård hushållning, robusta reserver slag genomförs runtom i staden. 15 miljoner och de välskötta bolagen har vi kunnat parera kronor satsas på centrala enheter för säkerhet de senaste åren. Välfärden beskyddas. Viktiga och beredskap. Vi ska vara redo för alla scenarier. verksamheter byggs ut. Resurser omfördelas från Försvarsvilja byggs genom gemenskap: ett sam- administration till den första linjens personal. hälle utan diskriminering, rasism, polarisering Göteborg är rustat för svåra tider. Men statens och farliga klyftor. underfinansiering av den offentliga sektorn, med nya krav och uppdrag ständigt tillfogade, under- Färre barn märks i samhället gräver välfärden. Vi hemställer till regeringen Antalet barn blir färre. På tio års sikt förväntas om mer pengar till den kommunala välfärden. antalet grundskolebarn i Göteborg minska med Svaret uteblir. Det håller inte. Staten måste ta tio procent: 6 500 barn. Antalet förskolebarn i de sitt ansvar igen. kommunala förskolorna var hela 1 600 färre vid 2025 års slut än vid 2022 års slut, och under året Populärt att bo, populärt att besöka krympte antalet med mer än 600 barn. Tenden­ Göteborgarna blir tusentals fler. Med snabbare serna ser likadana ut i hela Sverige. Det får befolkningstillväxt än både Stockholm och konsekvenser för verksamheterna och samhället. Göteborgsregionen, och med ett positivt flytt- Genom kraftiga budgetförstärkningar till både netto från resten av landet, kan ingen förneka förskolor och skolor har de största effekterna stadens attraktivitet. Göteborgarna har rätt som avvärjts och utbildningskvaliteten försvarats. 4 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Inledning Inledning | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 5 Kommunstyrelsens ledamöter Utbildning är det och insatser mot antisemitismens gift växlas upp i viktigaste uppdraget skolorna. Tryggheten ökar i alla utsatta områden. Andelen legitimerade grundskollärare är rekord- Men bra resultat är inte skäl att avstanna. Vi hög, med 93 procent i lågindexskolor och över satsar många miljoner på trygghetsskapande och 90 procent i högindexskolor. Elevnärvaron har brottsförebyggande åtgärder. Staden och polisen ökat från 84,2 till 88,9 procent på tre år. Trots stat- enas om fyra prioriteringar: utsatta områden och liga nedskärningar ökar gymnasiebehörigheten platser, våld i nära relationer, barn och unga i med flera procentenheter jämfört med precis före riskzon för kriminalitet samt välfärdsbrottslighet. krisen. Flera enskilda skolor har höjt sig rejält. I förskolan minskar antalet barn per heltids- En grön stad där vi bor tillsammans anställd. Både andelen legitimerade förskollärare Byggkonjunkturen är fortsatt svag, vilket för- och andelen barnskötare ökar. Barnens närvaro svårar bostadsbristen. Ändå färdigställs mer än går uppåt, andelen inskrivna barn är högre och 2 000 bostäder, majoriteten hyresrätter och hela Jonas Attenius Daniel Bernmar Axel Josefson Hampus Magnusson Viktoria Tryggvadottir (S) (V) (M) (M) Rolka (S) personalen blir fler, trots färre barn. Ihop med femhundra i den växande allmännyttan. I planer- Kommunalråd, Kommunalråd, Kommunalråd, Kommunalråd Kommunalråd mer resurser möjliggör detta ett kommande na finns hela 24 500 bostäder, med tiotusentals ordförande förste vice ordförande andre vice ordförande införande av 30 timmars vistelsetid för föräldra­ kvadratmeter verksamhets- och handelsyta. ledigas barn. Vi når målet om 150 nya trygghetsbostäder för äldre. AB Framtidens underhållsstrategi visar Bättre villkor ett måste vägen för hur man förvaltar människors hem: Välfärdsyrkena bär Göteborgs Stad. Den insikten varsamt, med respekt, miljövänligt och med behöver bli mer utbredd. Det krävs rättvisare hyresgästernas bästa i fokus. villkor och bättre arbetsmiljö. Stora satsningar I Angered presenteras en storsatsning för en görs för att nå den lönepolitiska målbilden, vilket tryggare stadsdel. Nya hyreshus i vacker arkitek- får resultat: en undersköterska i äldreomsorgen tur ska byggas på Skånegatan och i Linnéstaden. får i snitt 2 000 kronor mer i plånboken. Minut­ Trädgårdsstaden i Biskopsgården och radhusen Blerta Hoti Martin Wannholt Jörgen Fogelklou Jenny Broman Pär Gustafsson styrningen ska avvecklas. Sjukskrivningarna i Bergsjön närmar sig. I nedre Masthugget växer (S) (D) (SD) (V) (L) sjunker. Kollektivavtalet mot sexuella trakasserier huskropparna. Kvarteret Återbruket, unikt miljö- Kommunalråd Kommunalråd Kommunalråd Kommunalråd Vikarierande blir äntligen klart. vänligt, kommer igång. Staden byggs ihop. kommunalråd Hastighetssänkningar påbörjas, vilket gör tra- Klyftorna ska minska fiken tryggare. Grönsakstorget ska bli ett riktigt Alla barn ska ha samma livsvillkor. Socialtjänsten torg igen. Omdaningen av Basaargatan beslutas. tillförs stora resurser. Det förebyggande arbetet Olof Palmes plats och Järntorget förenas. Fler utvecklas. Skolan som arena fortsätter att byggas sommartorg eller sommargator finns på agendan. ut. Antalet barn i hemlöshet är färre än året Torgen i Hammarkullen och Hjällbo ska rustas innan, som i sig var lågt. Vräkningsförebyggande upp i enlighet med torgstrategin. Arbetet för fler arbete får effekt. Under juli och augusti får hållbara resor fortsätter, med den nya spårvagns- barnfamiljer med försörjningsstöd 1 000 kronor linjen till Lindholmen som fantastiskt bevis. En extra. Stödet återkommer inför julen. Arbetet expanderande stad behöver ren energi: Göteborg Marina Johansson Karin Pleijel Dan-Ove Marcelind Johannes Hulter Nina Miskovsky kommer fortsätta, fortfarande lever runt 18 000 av Energis biobränsleeldade ångpanna, bolagets (S) (MP) (KD) (S) (M) Göteborgs barn i fattigdom. Ett alternativt mått största klimatsatsning någonsin, tas i drift. Kommunalråd Kommunalråd Kommunalråd Kommunalråd Kommunalråd för den socioekonomiska utvecklingen antas. Det kan ligga till grund för många nya insatser. Tack vare er Ett år kan summeras som siffror och statistik, Trygghet kräver långsiktighet stora händelser och långa trender. Men Göteborg Personrånen vid Järntorget har halverats. Trygg- finns och händer varje dag. För mig var årets hetsvärdar införs i anslutning till kollektivtrafiken. starkaste minne invigningen av Gitarrgatans Otrygga gångtunnlar ska bli trygga. Kameror ska nya förskola. Där, mellan barnens sångstund monteras upp på ett 40-tal platser. Allmännyttan och krabbelurerna, blir man påmind om varför antar en uppdaterad strategi för utvecklings- välfärden är så viktig. Jag vill tacka alla er som går områden. Nya trygghetscentraler ska invigas. till jobbet varje dag och arbetar för ett Göteborg Marie Brynolfsson Anneli Rhedin Emmyly Bönfors Säkerheten vid det judiska äldreboendet förstärks som håller ihop. Utan er vore ingenting möjligt. (V) (M) (C) Kommunalråd Kommunalråd Kommunalråd 6 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Inledning Inledning | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 7 Göteborgs Stads organisation, Andel anställda i Göteborgs Stad 2025 uppdrag och utmaningar Övriga nämnder 4% Kultur och fritid 2% Stadsutveckling 6% Utbildning 59 459 Hållbar stad – 38 % anställda i Individ- och familjeomsorg 7% Funktionshinder Göteborgs öppen för världen 10 % Stad Bolag 16 % Äldreomsorg Göteborg är Sveriges näst största stad med mer än 600 000 17 % invånare. Staden har ett strategiskt läge mitt emellan Oslo och Köpenhamn och är kärnan och tillväxtmotorn i Göteborgsregionen och hela Västra Götaland. Här finns ett starkt näringsliv och Skandinaviens största hamn. Staden Göteborg utbyggd kollektivtrafik ska göra det lättare att Göteborg har alltid varit öppen för människor ta sig fram i staden, både för privatpersoner och och influenser från hela världen. Detta präglar näringsliv. bland annat stadens varierade näringsliv, som kännetecknas av hållbar utveckling, innovation, Kommunens uppgifter kreativitet och högt kunskaps- och teknikinne- Sveriges kommuner ansvarar för ett antal lag­ håll. Inom Göteborgsregionen finns en stor bredd stadgade områden inom samhällsviktig verksam- av branscher med såväl multinationella företag het. Här ingår vård, skola och omsorg. Bland de och småföretagare som kluster inom ett femtiotal obligatoriska uppgifterna finns även bibliotek, olika branscher. Göteborg är också en studentstad plan- och byggfrågor, miljö- och hälsoskydd, ren- med hundratals yrkesutbildningar, två universitet hållning, vattenförsörjning och räddningstjänst. och cirka 60 000 studenter. Utöver dessa utförs frivilliga verksamheter som Göteborg är även känt för stora evenemang också är viktiga för samhället, till exempel fritids- inom idrott, nöje och kultur. Liseberg, Svenska och kulturverksamhet samt tillhandahållande av Mässan, Scandinavium, Ullevi, Universeum och lägenheter i allmännyttan. Världskulturmuseet lockar miljoner besökare varje år. I den pulserande staden finns också ett stort Stadens anställda utbud av museer, teatrar, shopping, restauranger Göteborgs Stad är den största arbetsgivaren i och hotell. Göte­borg med 59 500 anställda som arbetar i över 100 ol­ika yrken inom fackförvaltningar och En stad i förändring kom­munala bolag. Vårt gemensamma uppdrag är Göteborg växer och förbereder sig för att kunna att skapa en bra vardag för boende, besökare och bereda plats för uppskattningsvis 680 000 göte- näringsliv samt att utveckla Göteborg för fram- borgare år 2040. Även om befolkningstillväxten tiden. Av stadens medarbetarundersökning för bedöms vara något mindre än hittills på 2000-talet, 2025 framgår bland annat att stadens medarbetare innebär det att Göteborg förändras och går från känner hög grad av motivation och upplever att att vara en stor småstad till att vara en grön de har meningsfulla arbeten. Medelåldern för de och nära storstad. På de gamla varvsområdena anställda är 46 år och 71 procent av de anställda har helt nya stadsdelar skapats, uppbyggda runt är kvinnor. Könsfördelningen skiljer sig åt mellan de gamla varvs- och industribyggnaderna på förvaltningar och bolag, i förvaltningarna utgör platser som Eriksberg, Sannegårdshamnen och kvinnorna 76 procent av de anställda medan de Lind­holmen. Nya vägar, broar, cykelbanor och i bolagen utgör 43 procent. 8 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Inledning Inledning | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 9 Göteborgs Stad i siffror 2025 Så används 100 kronor av skattepengarna 373 447 116 resor med färdtjänst miljoner resor med buss 9 748 25 kr besökare på 125 4 kr Regnbågshuset Grundskola, anpassad grundskola Vägar, parkering, och fritidshem trafik och färdtjänst miljoner resor med spårvagn 17 kr 5 kr Äldreomsorg Kultur och 15 kr fritid 613 276 Funktionsstöd 8 kr 13 kr Gymnasie- och Individ- och familjeomsorg 13 kr vuxenutbildning Förskola invånare 585 698 besök på återvinningscentraler 5,9 miljoner besökare i stadens parker 3,8 36 353 miljoner medieutlån flyttade in på bibliotek 34 775 flyttade ut 701 932 6 878 besök på museum föddes och konsthallar 10 Göteborgs Stads årsredovisning 2022 | Inledning Inledning | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 11 Så läser du Göteborgs Stads årsredovisning 1 Förvaltningsberättelse14 I förvaltningsberättelsen lämnas information om förvaltningen av kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av kommunens verksamhet det gångna året. Huvudsakligt fokus är den kommunala koncernen, det vill säga kommunens nämnder och bolag tillsammans. 2 Årsbokslut70 I årsbokslutet redovisas räkenskaperna som enligt lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning omfattas av resultaträkning, balans- räkning, kassaflödesanalys och noter. Redovisningen sker för kommunen och den kommunala koncernen i sammanställda räkenskaper. 3 Ekonomisk och finansiell rapportering106 Ekonomisk och finansiell rapportering innehåller driftredovisning, investeringsredovisning och en redovisning av de stiftelser som staden förvaltar. Drift- och investeringsredovisningen ska tillgodose fullmäktiges behov av uppföljning och ansvarsprövning av styrelser och nämnder. Samtidigt ska den tillgodose externa intressenters behov av information om hur resurserna fördelas och förbrukas av verksamheterna. 4 Kommunfullmäktiges mål128 I avsnittet om kommunfullmäktiges mål görs en bedömning av möjlig­ heterna att nå målen i stadens budget. Bedömningarna knyts i stor utsträckning till arbetet med, och uppföljningen av, närliggande mål i stadenövergripande program och planer. Ambitionen är att därigenom göra stadens styrning och uppföljning mer enhetlig och ändamålsenlig. I budgeten anges att målen har en tidshorisont som sträcker sig över hela mandatperioden om inget annat anges och det är utifrån detta som de bedömts. 12 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Inledning Inledning | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 13 1 Förvaltningsberättelse 16 Den kommunala koncernen Här presenteras en översiktlig bild av de nämnder och bolag som ingår i den kommunala koncernen och de förändringar som skett under året. 40 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning I detta avsnitt görs en analys av kommunens ekonomiska utveckling med avseende på begreppet god ekonomisk hushållning och de 18 Översikt över verksamhetens utveckling riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt. I detta avsnitt presenteras ett antal mått och nyckeltal som beskriver 53 Balanskravsresultat Förvaltningsberättelse verksamhetens utveckling jämfört Här ges en beskrivning av med de fyra närmast föregående balanskravet och en balans- åren. Här görs också en översiktlig kravsutredning genomförs. beskrivning av utvecklingen. Avslutningsvis redovisas kommunens resultatutjämnings- I förvaltningsberättelsen lämnas information om 23 Viktiga förhållanden för resultat och reserv, även kallad RUR. förvaltningen av kommunen och den kommunala ekonomisk ställning Den ekonomiska analysen av 54 Väsentliga personalförhållanden koncernen i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal kommunen och den kommunala Förvaltningsberättelsen ger koncernen i denna del lyfter fram en beskrivning över väsentliga bokföring och redovisning. Förvaltningsberättelsen den finansiella utvecklingen och personalförhållanden. syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av trenderna. Här presenteras också 60 Förväntad finansiell uppföljning, upplysning utveckling kommunens verksamhet det gångna året. Huvudsakligt om risker och en översikt över Här görs en omvärldsanalys om pensionsåtaganden. fokus är den kommunala koncernen, det vill säga vad som är känt om framtiden och de förväntningar som finns. kommunens nämnder, styrelser och kommunalförbund 32 Händelser av väsentlig betydelse Analysen är baserad på konkreta, kända förhållanden som berör tillsammans. Förvaltningsberättelsen utgår från I detta avsnitt redovisas ett antal den kommunala koncernen och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning händelser och beslut av väsentlig kommunen direkt eller indirekt. betydelse från 2025. Avsnittet Även risker och osäkerhetsfaktorer om vilka rubriker som måste finnas med. omfattar också händelser som som är förknippade med dessa skett under inledningen av 2026. förhållanden kommenteras. 36 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten I denna del lämnas upplysningar om väsentliga aspekter avseende styrning, uppföljning och intern kontroll för den kommunala koncernen och kommunen. 14 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 15 Den kommunala Den kommunala koncernen består av nämnd­ organisationen inom den kommunala sektorn som utgör en juridisk person, kommunal- och sam- Privata utförare Göteborgs Stad lämnar genom upphandling över delar av verksamheten till privata utförare. koncernen ordningsförbund främst bestående av Räddnings- tjänstförbundet Storgöteborg och bolagssektorn under moderbolaget Göteborgs Stadshus AB. Inom insatser till personer med funktionsned­ sättning var kostnaden för privata utförare 1,5 mdkr, vilket motsvarar 25 procent av verksamhetsom­ I stadshuskoncernen ingår 92 hel- eller delägda rådets nettokostnader. Den största leverantören var Verksamheten i Göteborgs Stad bedrivs i olika former. bolag varav det i 32 bolag bedrivs verksamhet Föreningen Betaniahemmet med 176 mnkr. med personal. Det är den kommunala koncernen Inom individ- och familjeomsorg var kostnaden I detta avsnitt beskrivs den kommunala koncernen och som normalt ska redovisas i de sammanställda för privata utförare 1,1 mdkr, vilket motsvarar kommunens samlade verksamhet. Avsnittet innehåller också räkenskaperna. 22 procent av verksamhetsområdets nettokostna- I sammanställningen visas kommunens der. Inom socialtjänsten förekommer det att hela information om de förändringar som skett under året, inte samlade verksamhet, vilket är ett bredare begrepp boenden drivs av privata utförare. Enskilda platser bara inom organisationen utan även i ägarförhållande. än den kommunala koncernen. I den samlade för vård och boende inom socialtjänsten köps i verksamheten ingår även väsentliga privata stor utsträckning och den största leverantören var utförare, organisationer i vilka kommunen har Gryning Vård AB* med 84 mnkr. ägarintresse men som inte klassificeras som Inom vård och omsorg om äldre var kostnaden kommunalt koncernföretag samt kommunens för privata utförare 1,1 mdkr, vilket motsvarar Kommunfullmäktige Valberedning anknutna stiftelser och stiftelser med egen för- 16 procent av verksamhetsområdets nettokost- valtning. Göteborgs Stads ägarintressen återfinns nader. Den största privata utföraren var Attendo Kommunstyrelse Valnämnd specificerat i not 11 och 30. I not 1 beskrivs vidare Sverige AB med 306 mnkr. vad som ingår i de sammanställda räkenskaperna. För drift och skötsel av gator och parker utgjor- Stadsrevision de kostnaden för privata utförare cirka 0,4 mdkr, Förändringar i ägarförhållanden där den största leverantören var LPE Sverige AB Under verksamhetsåret har följande väsentliga med 134 mnkr. förändringar skett inom koncernstrukturen Övriga verksamhetsområden med relativt Kommunal- Bolags- avseende ägarförhållanden: sett låg kostnad för privata utförare, men där Nämnder Övriga förbund styrelser » Klustret Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB dessa stod för en förhållandevis hög andel av Omsorg och stöd Stadsutveckling Räddningstjänst­ Göteborgs Stadshus AB Övriga samägda företag (556191-0191) har upplösts och GS Buss AB bruttokostnaderna, utgjordes av färdtjänst med (556771-4380), Göteborgs Kollektivtrafik AB förbundet Storgöteborg (100 %) Kommuninvest Äldre samt vård- och omsorgsnämnden Stadsbyggnadsnämnden (64 %) Kluster med moderbolag: ekonomisk förening (2 %) 0,4 mdkr, samt vuxenutbildning med 0,2 mdkr. (559161-0190) samt GS Trafikantservice AB Exploateringsnämnden Nämnden för Stadsmiljönämnden Tolkförmedling Väst Bostäder Privata utförare Inom färdtjänst var den största leverantören (16 %)* funktionsstöd Stadsfastighetsnämnden Samordnings­förbundet Förvaltnings AB Framtiden (100 %) Stiftelser (556771-2251) redovisas nu direkt som egna Majvillan Transport AB med 99 mnkr. Socialnämnden Centrum Göteborgs Stads Socialnämnden Hisingen Göteborg (25 %) Energi anknutna stiftelser bolag direktrapporterande till Göteborgs Brukare kan sedan 2018 välja utförare inom Socialnämnden Nordost Teknisk försörjning Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborg Energi AB (100 %) Stiftelser med egen Stadshus AB. Även Göteborgs Spårvägar AB hemtjänsten enligt Lag (2008:962) om valfrihet Kretslopp och Hamn förvaltning Socialnämnden Sydväst vatten­nämnden (56 %)* Göteborgs Hamn AB (100 %) (556353-3421) har flyttat inom koncernstruktu- (LOV) och sedan 2019 välja utförare inom daglig Lokaler Higab AB (100 %) ren och redovisas nu som ett regionalt bolag. verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service Utbildning Förskolenämnden Miljö Näringsliv » Fastighets AB Sannegården 26:1 (559360-7657) till vissa funktionshindrade (LSS). Kostnaderna för Miljö- och Grundskolenämnden klimatnämnden Business Region Göteborg AB (100 %) har fusionerats in i Bostads AB Poseidon detta uppgick till 145 respektive 37 mnkr och ingår Utbildningsnämnden Turism, kultur och (556120-3398). i belopp ovan. Nämnden för arbetsmarknad och Övriga nämnder evenemang Många barn och elever går i enskilda förskolor vuxenutbildning Arkivnämnden för Göteborg & Co AB (100 %) » Älvstrandenkoncernen har genomfört en och fristående skolor. Skolorna bedrivs utifrån Västra Götalands­regionen och Göteborgs Stad Övriga bolag: Göteborgs Stads omstrukturering och elva bolag har fusionerats den fria etableringsrätten och räknas inte som Kultur Nämnden för Intraservice Kollektivtrafik AB (100 %) in i Norra Älvstranden Utveckling AB privata utförare, men kommunen betalar ut Kulturnämnden Överförmyndarnämnden GS Trafikantservice AB Inköps- och (100 %) (556001-3574), se not 30. bidrag till dem. Kostnaden för externa utförare GS Buss AB (100 %) » Älvstranden Gullbergsvass AB (556023-2646), upphandlingsnämnden Demokrati och medborgarservice Interna bolag uppgick totalt till 4,4 mdkr, vilket sammantaget Nämnden för Försäkrings AB Göta Lejon (100 %) GVA Fastigheter KB (916836-2888) samt utgjorde 24 procent av verksamhetsområdenas demokrati och medborgarservice Göteborgs Stads Leasing Johanneberg Science Park AB (556790-3108) totala nettokostnader. För förskoleverksamhet och AB (100 %) har likviderats. fritidshem utgjorde externa utförare 17 procent, Kommunal Fritid bostadsförmedling » Ägarandelen i Lindholmen Science Park AB för grundskola 22 procent och för gymnasieskola Boplats Göteborg (100 %) Idrotts- och förenings­nämnden (556568-6366) har ändrats från 24 procent till 49 procent av respektive verksamhetsområdes Regionala bolag Gryaab AB (71 %) 29,6 procent. nettokostnad. Göteborgs Spårvägar (85 %) Göteborgsregionens * Gryning Vård AB är ett kommunalt koncernföretag, Fritidshamnar AB (80 %) men behandlas här som en upphandlad privat utförare. Renova AB (85 %) *Undantas i sammanställda räkenskaper 16 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 17 Översikt över 2025 2024 2023 2022 2021 Barn och utbildning verksamhetens Nettokostnad barn och utbildning (mnkr) 18 683 18 042 17 266 16 265 15 714 Antal barn i förskoleverksamhet, snitt mars och oktober 28 486 29 193 29 589 29 444 29 675 Antal elever i grundskola och anpassad grundskola, utveckling 62 327 62 621 62 833 62 461 62 009 snitt mars och oktober Andel elever som nått kraven i alla ämnen i årskurs 9, 71,7 70,1 70,3 72,4 73,2 hemkommun (%) Antal elever i gymnasieskola och anpassad 19 711 19 259 18 907 18 626 18 438 gymnasieskola, snitt mars och oktober I detta avsnitt presenteras ett antal mått och nyckeltal som Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun, 70,1 67,6 70,5 67,6 66,2 andel (%) beskriver verksamhetens utveckling jämfört med de fyra Antal årsstudieplatser vuxenutbildningen 11 969 12 423 13 027 13 211 14 142 närmast föregående åren. Här görs också en översiktlig Omsorg och socialt område beskrivning av utvecklingen inom staden kopplad till de mått Nettokostnad omsorg och socialt område (mnkr) 17 530 16 887 16 104 14 709 14 290 Antal personer med insats enligt LSS 4 098 4 110 4 103 4 113 4 077 och nyckeltal som återfinns i avsnittet. Antal personer i permanent särskilt boende 3 963 3 945 3 906 3 862 3 652 (snitt per månad) Brukarbedömning särskilt boende, äldreomsorg 78 77 78 77 - helhetssyn, andel (%) Verksamhetens utveckling Antal personer med hemtjänst (snitt per månad) 6 443 7 076 7 350 7 351 7 271 2025 2024 2023 2022 2021 Brukarbedömning hemtjänst, äldreomsorg helhetssyn, 77 77 81 80 - andel (%) Allmänt Antal inskrivna personer i kommunal hälso- och sjukvård Antal invånare 613 276 608 993 604 616 596 841 587 549 8 094 8 127 8 135 7 939 - (snitt per månad) Förändring antal invånare 4 283 4 377 7 775 9 292 4 493 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, (snitt per månad) 6 996 6 683 6 709 7 452 8 564 Kommunal skattesats (%) 21,12 21,12 21,12 21,12 21,12 Utbetalt belopp per hushåll med ekonomiskt bistånd (tkr) 11,4 11,0 10,2 9,3 8,8 (snitt per månad) Kommunala koncernen Verksamhetens intäkter (mnkr) 33 242 31 327 30 221 32 761 31 183 Kultur och fritid Verksamhetens kostnader (mnkr) * −70 899 −70 253 −67 809 −65 842 −60 430 Nettokostnad kultur och fritid (mnkr) 1 823 1 771 1 651 1 496 1 449 Skatteintäkter och statsbidrag (mnkr) 42 649 41 251 39 524 37 484 35 555 Antal besök bibliotek 3 222 908 3 161 019 3 080 461 3 185 299 2 257 050 Årets resultat (mnkr) 2 962 326 767 3 653 5 497 Antal besök museum och konsthallar 701 932 806 401 885 103 531 467 279 886 Soliditet (%) 32 33 34 36 34 Antal besök badanläggningar 710 961 687 087 676 249 699 491 355 133 Soliditet inklusive totala pensionsförpliktelser (%) 26 26 27 28 26 Antal gästnätter ** 6 000 000 5 600 000 5 540 000 5 000 000 3 490 000 Investeringar, netto (mnkr) 14 818 14 580 12 681 11 443 10 678 Bostäder och bebyggelse Investeringar/invånare (kr) 24 162 23 941 20 974 19 173 18 174 Antal bostäder i pågående detaljplan 24 500 24 400 24 700 18 611 22 376 Låneskuld (mnkr) 66 802 61 035 57 653 51 404 50 929 Antal påbörjade bostäder 1 990 1 384 2 886 5 051 5 844 Antal anställda 59 459 57 449 57 776 62 937 59 750 Antalet färdigställda bostäder 2 181 3 696 5 502 5 930 5 365 Kommunen Antal bostäder inom Framtidenkoncernen 76 555 76 090 75 821 75 767 75 235 Verksamhetens intäkter (mnkr) 12 711 12 191 11 637 11 153 10 829 Trafik och miljö Verksamhetens kostnader (mnkr) * −52 820 −52 224 −49 928 −46 001 −43 730 Antal resor per vardag med kollektivtrafik 451 000 456 000 457 000 427 000 338 000 Skatteintäkter och statsbidrag (mnkr) 42 649 41 251 39 524 37 484 35 555 Antal resor med serviceresor 1 276 000 1 258 000 1 225 000 1 179 000 1 010 000 Årets resultat (mnkr) 1 652 817 1 070 2 554 2 652 Antal cyklande per vardag 117 000 112 000 107 000 112 000 100 000 Investeringar, netto (mnkr) 5 025 6 516 4 635 3 788 3 877 Antal anlöp till Göteborgs hamn 5 500 5 800 5 700 5 800 5 700 Nettolåneskuld (mnkr) 12 451 11 831 10 631 9 329 7 352 Antal ton hushållsavfall till förbränning 116 428 115 172 116 680 120 617 123 166 Nettolåneskuld/invånare (kr) 20 302 19 427 17 583 15 631 12 513 Utbyggd kapacitet för skyfallsvolym (m³) 9 585 5 485 3 835 0 0 Antal anställda 49 974 48 138 48 569 49 523 48 073 * Inklusive avskrivningar. ** Uppgiften för 2025 är en prognos. Vissa uppgifter från tidigare år har uppdaterats med nya data. 18 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 19 Barn och utbildning gymnasieskolorna har en högre måluppfyllelse anpassa hemtjänsten för att bättre möta det besöken till biblioteken med 2 procent jämfört Nettokostnadsutvecklingen för barn- och utbild- än de kommunala. Emellertid ser elevsamman­ faktiska behovet. Brukarbedömningen för 2025 med föregående år. Åtta bibliotek i områden med ningsområdet mellan 2024 och 2025 uppgick till sättningen olika ut och de fristående gymnasie­ ligger kvar på samma nivå som 2024. socioekonomiska utmaningar har utökat öppet- 3,6 procent vilket är 0,9 procentenheter lägre än skolorna har betydligt färre elever på intro- Trots att antalet äldre ökar och att fler per- tiderna. Det har, tillsammans med utveckling av motsvarande period i fjol. Minskningen beror duktionsprogram jämfört med de kommunala soner bedöms medicinskt färdigbehandlade och aktiviteter på biblioteken, lett till att antalet besök främst på att pensionskostnaderna ökade kraftigt gymnasieskolorna. skrivs ut tidigare från sjukhusvård har antalet har ökat med 15 procent och att antalet utlån har under några år till följd av inflationsuppgången personer inskrivna i den kommunala hälso- ökat med 4 procent jämfört med 2024. och att de nu minskat igen i och med att inflatio- Omsorg och socialt område och sjukvården minskat sedan 2024. Det hänger Besök till museer och konsthall minskade med nen dämpats. Nettokostnaderna för omsorg och socialt troligtvis ihop med att äldre med behov av 13 procent jämfört med 2024. Kulturnämnden Antalet barn i förskoleåldern fortsätter att område har ökat med 3,8 procent. Ökningen hälso- och sjukvård i större utsträckning bor anger bland annat fasadrenoveringen av Stads­ minska. Mellan november 2024 och november är 0,9 procentenheter lägre än 2024. De fyra på vård- och omsorgsboende. museet som en orsak, samt att besöksnivåerna hos 2025 har befolkningen i åldern 1–5 år minskat med regionala socialnämnderna står för den största Antalet hushåll med försörjningsstöd har fort­ Sjöfartsmuseet och Konstmuseet återgått till vad 641 barn. Antalet barn i Göteborgs kommunala nettokostnadsökningen. Enligt nämnderna beror satt öka under 2025, utifrån såväl långtids­beroende som kan ses som en mer normal nivå jämfört med förskoleverksamhet har minskat med cirka 700 det bland annat på ökade kostnader för köpt vård som korttidsberoende. Något som påverkar behovet de publikintensiva åren 2023 och 2024. medan antalet barn i fristående verksamhet har och försörjningsstöd. Nämnden för funktionsstöd av försörjningsstöd är exempelvis långtidsarbets- Antalet besökare till såväl bad, gym, is och ökat under 2025. Andelen inskrivna i förskole- anger effekterna av nya löneavtal och expansion lösheten, som fortsätter ligga kvar på en hög nivå. motion har alla ökat gentemot föregående år. verksamhet placerade i fristående förskola eller av nya platser inom bostad med särskild service Utbetalt belopp per hushåll har också fortsatt att Den största ökningen stod ishallarna för som pedagogisk omsorg uppgår till cirka 17 procent. som skäl till utvecklingen medan äldre samt vård- öka vilket i första hand beror på höjd riksnorm. ökade med 30 procent. En bidragande faktor till Under 2025 har förskoleförvaltningen fortsatt och omsorgsnämndens nettokostnadsutveckling detta bedöms ha varit att Kvibergs Parks is- och att utveckla den uppsökande verksamheten och följer den allmänna prisutvecklingen. Kultur och fritid sporthall höll öppet sju veckor mer än under 2024. genomfört insatser i syfte att öka barns deltagan- Antalet personer med pågående insatser Under året öppnade Frölunda kulturhus och 2025 blev ett nytt rekordår för Göteborgs de och närvaro i förskolan. Resultaten för 2025 enligt lagen om stöd och service till vissa bibliotek igen efter renovering. Hjällbo bibliotek besöksnäring. Prognosen visar att gästnätterna visar att både andelen barn i åldern 3–5 år som är funktionshindrade (LSS) ligger kvar på samma flyttade till nya lokaler mitt på Hjällbo torg och uppgick till sex miljoner, det högsta antalet som inskrivna i verksamheten samt närvarosnittet har nivå som 2024. Daglig verksamhet är den en ny mötesplats för kultur, delaktighet och inno- någonsin uppmätts för regionens hotell, stugor ökat under året. LSS-insats som har haft den största ökningen vation öppnade i Gårdstens centrum. Totalt ökade och vandrarhem. Antalet elever i Göteborgs kommunala av antalet brukare. Korttidsvistelse utanför det grundskolor har minskat med nästan 800 under egna hemmet har minskat mest jämfört med året och elevantalet förväntas fortsätta att minska 2024 men under 2025 har antalet brukare varit under de kommande åren. Samtidigt har antalet stabilt. Även personer med verkställda beslut av elever i fristående skolor och anpassad grundskola bostad med särskild service (BmSS) enligt LSS ökat. Inom anpassad grundskola har det ökat med har blivit fler genom etablering av nya BmSS i nästan 400 elever och inom de fristående skolorna egen regi och genom nya köp av ramavtalsle- med knappt 100 elever. Andelen Göteborgselever verantörer. LSS-insatserna personlig assistans, i årskurs 6 och årskurs 9 som har nått godkända kontaktperson, kontaktfamilj och avlösarservice betyg i alla ämnen och andelen elever som är har minskat något i volym. behöriga till yrkesprogram har ökat. Samman- Insatser enligt socialtjänstlagen (2025:400) taget är resultaten lägre i Göteborg jämfört med (SoL) ökade med 3,1 procent. Utvecklingen rikssnittet. beror framför allt på ökat antal personer med Antalet elever inom gymnasieskolan och boendestöd, hemtjänst och socialt boende med anpassad gymnasieskola har ökat med cirka 450 stöd. sedan föregående år. Andelen elever som väljer Under 2025 ökade andelen äldre invånare i att gå i fristående gymnasieskola ligger kvar på Göteborg med närmare tre procent jämfört med samma nivå som tidigare. Andelen Göteborgs­ föregående år. Antalet äldre personer med beslut elever som tar examen inom tre år ökade något om särskilt boende fortsätter att öka och fler jämfört med förra året, men resultatet är lägre än väljer privata alternativ i stället för kommunens rikssnittet. Inom yrkesprogrammen har andelen egna vård- och omsorgsboenden. Resultatet från elever med examen inom tre år emellertid mins- brukarundersökningen för såväl privat som egen kat något, medan de har ökat på högskoleförbe- regi visar på en marginell uppgång sedan 2024. redande program. Andelen elever som har tagit Hjälpens utförande, bemötande och personalens examen inom fyra år har minskat till följd av att kompetens är några av de mått som har ökat fler elever går programmet Individuellt alternativ, något. Antal personer med hemtjänst har fortsatt som vänder sig till elever som står längst ifrån att minska sedan 2020. Inom äldre samt vård- att uppnå gymnasiebehörighet. De fristående och omsorgsnämnden pågår ett arbete med att 20 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 21 Bostäder och bebyggelse Antalet bostäder i pågående detaljplan år 2025 ligger i nivå med de senaste åren. Under 2025 resandet med cykel med 5 procent under 2025. Beräkningen baseras på cykelflödena under vardagar vid permanenta mätplatser. Många Viktiga förhållanden påbörjades 1 990 bostäder, varav 1 819 genom byggnation och resterande genom bland annat ombyggnation av befintliga fastigheter. Det är vägarbeten i staden påverkar cyklisternas vägval vilket försvårar bedömningen. Skyfallshantering är en angelägen klimat- för resultat och en uppgång jämfört med 2024, men betydligt lägre än nivåerna innan konjunkturnedgången. De påbörjade bostäderna fördelar sig bland anpassningsåtgärd för staden. I slutet av 2025 uppgick stadens ackumulerade kapacitet för skyfallsanläggningar till 9 585 kubikmeter. Sky- ekonomisk ställning annat på 128 småhus och 1 573 lägenheter i fler- fallsanläggningen för att skydda Östra sjukhuset bostadshus (mestadels hyresrätter). Det fortsatt har färdigställts under året och siffrorna inklu- Avsnittet innehåller upplysningar om sådana förhållanden som låga antalet byggstartade bostäder riskerar att derar även en anläggning vid Skattegårdsvägen. resultera i ett lägre antal färdigställda bostäder de Flera utredningar pågår och staden räknar med inte ska redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen, närmaste åren. Jämförelsen mellan åren av antalet en stegvis ökning av förmågan att genomföra men som är viktiga för bedömningen av den kommunala bostäder i pågående detaljplan påverkas av att skyfallsprojekt. mät­metodiken förändrades 2023 för att bättre Insamlad mängd matavfall har ökat med koncernens och kommunens resultat eller ekonomiska spegla förväntat utfall. cirka 10 procent under året och majoriteten av ställning. Det omfattar en beskrivning av omvärldsfaktorer och matavfallet går vidare till biologisk behandling. Trafik och miljö Ökningen förklaras till stor del av utökad sorte- utveckling inom ramen för verksamheternas grunduppdrag. Totala antalet serviceresor ökade med 1,4 procent ring av matavfall, villornas hemsortering och att Avsnittet avslutas med upplysningar över finansiella risker och i jämförelse med 2024. Ökningen har främst skett obligatorisk sortering infördes under 2024 vid inom skolskjuts till anpassad grund- och gym- flerbostadshus och verksamheter. Samtidigt ökar pensionsåtagande inom koncernen. nasieskolaskola. År 2025 fortsätter totala antalet avfallsmängden till förbränning jämfört med resor att öka och är nu 1 procent högre än 2024. 2024. Det är grovavfallsmängderna och då främst Jämfört med 2019 är resandet ungefär detsamma. Resandet med kollektivtrafik har fortsatt att bygg- och rivningsfraktioner som ökar. Antalet besök på återvinningscentralerna fortsätter också Viktiga förhållande i omvärlden minska och uppgick till en nedgång på 1 procent att öka väsentligt. medan resor med bil ökade med 2 procent och Långsam konjunkturåterhämtning Det främsta syftet med dessa räntesänkningar var Under 2025 har svensk ekonomi sakta börjat att öka efterfrågan och att stimulera hushållens förstärkas efter föregående års lågkonjunktur. konsumtion. I Konjunkturinstitutets (KI) ekonomirapport från Omvärldsekonomin har stått sig relativt december beskrivs en återhämtning som främst väl under året, enligt KI:s rapport. Den globala påbörjades under tredje kvartalet när efterfrågan varuhandeln har fortsatt att öka vilket har i ekonomin växte. Viktiga faktorer som påverkade bidragit till att hålla uppe tillväxten globalt. Som hushållens köpkraft var årets genomförda ränte­ en konsekvens av USA:s höjda tullar minskade sänkningar, ökade reallöner samt en expansiv handeln med den amerikanska marknaden ekonomisk politik. Under fjärde kvartalet föll och flera länder, bland annat Kina, inledde nya konsumtionen tillbaka något igen. Samma handelsförbindelser. Den amerikanska ekonomin mönster gällde även för exporten som utvecklades har trots det klarat sig väl, främst på grund av starkt under tredje kvartalet, men försvagades igen stora investeringar i AI-teknik. Mindre gynn- mot slutet av året. Enligt Statistiska Centralbyrån samma handelsförhållanden och ökad osäkerhet (SCB) uppskattas den samlade BNP-tillväxten för har haft en dämpad efterfrågan på svensk export. 2025 uppgå till 1,4 procent vilket är starkare än Även i Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) föregående års om knappt 1,0 procent men ändå ekonomirapport slås det fast att hushållen och svagt i förhållande till trenden för riket som ligger den inhemska efterfrågan under året har varit den på 2,1 procent i årlig tillväxt. viktigaste drivkraften för svensk tillväxt. Inflationsnivån beskrivs som något förhöjd under 2025. Mot slutet av året beräknades Ekonomins utveckling den uppgå till 2,1 procent vilket är strax över i Göteborgsregionen Riksbankens inflationsmål på under 2 procent. I Göteborgsregionen skedde, på samma sätt som Under året genomfördes ett par sänkningar av för riket, en konjunkturförstärkning från senare styrräntan, från en nivå på 2,25 procent i början delen av 2025 enligt konjunkturrapport från av året till 1,75 procent vid utgången av december. Business Region Göteborg (BRG). 22 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 23 Främst förbättrades situationen avsevärt för under året där tidsförskjutningar och förseningar regionens tjänstesektor. Fler handelsföretag upp- i projekt anges som en orsak. Här har boende­ gav att efterfrågan och försäljningsvolymer ökade, priser fallit mest under 2025 i jämförelse med även inom fysisk handel. Dock är lönsamheten Malmö och Stockholmsregionen. inom sektorn negativ vilket inneburit att den förbättrade situationen inte har avspeglat sig på Arbetsmarknad arbetsmarknaden. Fler tjänsteföretag har tvärtom Arbetsmarknaden har under året varit fortsatt minskat antalet anställa under 2025. Konjunktur- pressad, men efter flera års tröghet har arbets- läget för handeln beskrevs ändå som normalt vid lösheten i Sverige börjat sjunka något. Enligt slutet av året enligt BRG. Arbetsförmedlingen var arbetslösheten i riket Tillverkning och bygg återhämtade sig inte på 6,8 procent i december 2025 jämfört med samma sätt under året utan branschen har haft 7,1 procent motsvarande period föregående år. det fortsatt tufft med svag efterfrågan, begräns- I Göteborg uppgick den till 8 procent för samma ningar i produktion och dålig lönsamhet. Detta period, vilket är en marginell förbättring mot slår också igenom på arbetsmarknaden då före­ föregående år. Den grupp som situationen för- tagen har varit fortsatt restriktiva med att anställa bättrades mest för under senare delen av året var personal. ungdomar 16–24 år, medan utrikes födda 16–65 år Positivt för regionen är att besöksnäringen var den grupp som hade svårast att komma in på utvecklats väl, både sett till antalet resande till arbetsmarknaden. och från Göteborgsregionen och även till antalet Jobbtillväxten i Göteborg har under året visat gästnätter. Beläggningsgraden på hotell, camping­ på viss förbättring, särskilt mot slutet på året då platser och vandrarhem steg mot föregående en ökning syntes i tillförda jobb, bland annat år, där utländska gästnätter stod för den största inom företagstjänster samt vård och omsorg. ökningen. Situationen i regionen var dock fortsatt svagare Den största exportmarknaden för regionens än i både Malmö och Stockholmsregionen. företag är USA, även om den amerikanska I Sverige i stort var jobbtillväxten i princip tillväxten varit ovanligt svag i nominella termer, Förändrade flyttmönster handels­politiken under året har skapat stor oförändrad på årsbasis mot föregående år enligt men starkare än normalt i förhållande till den Under 2025 var antalet registrerade utvandringar till osäkerhet kring handelsflöden, investeringsbeslut BRG. Även antalet konkurser i regionen fortsatte sammanvägda kostnadsutvecklingen. andra länder fortsatt högre än tidigare decennier, och börser. Även euroområdet är en mycket viktig att minska under senare delen av året. men inte lika högt som under 2024 när Skatte­ marknad, men det har varit ett ansträngt år där Befolkningsutveckling verkets arbete med att rensa folkbokföringsregistret bland annat en pressad tysk bilindustri påverkat Skatteunderlagsutveckling De senaste tre åren har Sveriges årliga befolknings­ påverkade statistiken. Samtidigt minskade invand- den europeiska tillväxten och företagen. Under Även om konjunkturen nu långsamt förbättras ökning legat på den lägsta nivån sedan början ringen från andra länder under 2025. Samman­ året har den kinesiska marknaden vuxit i betydel- har den förväntade återhämtningen på arbets- av 2000-talet. I Göteborg ökade folkmängden taget var skillnaden mellan in- och utvandring i se som förväntad tillväxtmarknad för regionens marknaden dröjt längre än väntar, vilket har lett under 2025 med 4 283 personer och vid årsskiftet Göteborg lägre än den varit under hela 2000-talet. exportföretag. till svagare skatteunderlagsutveckling än normalt 2025/2026 uppgick stadens invånarantal till Inrikes flyttningar till och från andra kommu- under 2025. 613 276. I ett längre perspektiv har befolknings­ ner visar tydligt att de påverkas av lågkonjunk- Bostadsbyggande och Enligt den senaste bedömningen från SKR ökningen de senaste två åren varit betydligt lägre turen och det osäkra läget på bostadsmarknaden. fastighetsutveckling landade skatteunderlagstillväxten på 3,9 procent än den genomsnittliga ökningen under de senaste Utflyttningen till andra kommuner är lägre än Konjunkturutvecklingen inom regionens bygg- under 2025. Detta kan jämföras med den genom- två decennierna. normalt, medan inflyttningen till Göteborg från bransch har under året varit fortsatt svag. Företag snittliga ökningstakten på runt 4,5 procent årligen andra kommuner är hög. Sammantaget har uppger att orsaken beror på låg efterfrågan och under den senaste tioårsperioden. Den oväntat Göteborgs befolkningsförändringar flyttningsnettot mot andra kommuner gått från 2000–2025 fallande anbudspriser vilket begränsar byggandet. svaga utvecklingen av skatteunderlaget har haft att vara starkt negativt till att vara positivt de 10 000 Enligt BRG:s konjunkturrapport har antalet betydande effekt på kommunernas skatteintäkter. senaste tre åren. anställda inom branschen minskat och konjunk- För Göteborg avviker skatteintäkterna negativt 8 000 turindikatorn var i ett svagt läge för branschen med cirka 350 mnkr i förhållande till årets budget. 6 000 4 283 Barnafödandet fortsatt lågt som helhet. Samtidigt som intäkterna har utvecklats svagare Antalet födda har minskat i Göteborg under den 4 000 Bostadsinvesteringarna minskade kraftigt i än normalt har även den sammanvägda kostnads- senaste fyraårsperioden jämfört med föregående samband med den höga inflationen samt stigande utvecklingen varit klart dämpad under 2025. 2 000 decennium, vilket kan förklaras av en tydlig räntor under 2022 och 2023 och har ännu inte Den svaga kostnadsutvecklingen är till stor del 0 och långvarig nedgång i fruktsamheten. Denna återhämtat sig. Detta gör att bostadsbyggandet en konsekvens av minskade pensionskostnader. 2000 2005 2010 2015 2020 2025 utveckling är inte unik för Göteborg eller Sverige överlag släpar efter. För Göteborg minskade pensionskostnaderna utan speglar en global trend. De mindre födelse- I Göteborg har stadens bostadsföretag sam- med cirka 1,6 mdkr mellan 2024 och 2025. Sam- kullar som nu växer upp påverkar efterfrågan på mantaget haft lägre investeringar än budgeterat mantaget kan konstateras att skatteunderlags- barnomsorg och därefter även skolan. 24 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 25 Finansiell uppföljning och riskhantering Kommunen har 2,2 mdkr i avtalad checkkredit, Finansieringsrisk varav 2,2 mdkr var outnyttjad per 31 december Med finansieringsrisk avses risken att vid någon I det här avsnittet beskrivs Göteborgs Stads finansverksamhet 2025. Staden har även lånelöften på totalt 13 mdkr tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en som inte är utnyttjade. Det finns även outnyttjade ökad kostnad ha tillgång till, medel för betalningar. vilken bedrivs utifrån Kommunfullmäktiges beslutade riktlinjer. låneramar om 1,5 mdkr med Europeiska investe- Här beskrivs även de finansiella risker som den kommunala ringsbanken och Nordiska investeringsbanken. Motpartsrisk koncernen exponeras för. Med motpartsrisk avses risken för att motparten Placeringar inte kan fullfölja de förpliktelser som avtalet Staden har inga externa placeringar per 31 decem- innebär. Koncernen Göteborgs Stad är genom sin diversi­ ett obligationsprogram, Euro Medium Term ber 2025. fierade verksamhet exponerad för finansiella Note (EMTN), ett certifikatsprogram i svenska Valuta- och ränterisk risker av varierande slag och omfattning. Med kronor, kommuncertifikatprogram (KCP) samt Fortsatt hög kreditvärdighet Med ränterisk avses risken för att drabbas av finansiell risk menas de förändringar i koncernens ett certifikatprogram i utländsk valta, Euro För att få full tillgång till kapitalmarknaden har ökade kostnader till följd av ränteförändringar. kassaflöde som förklaras av förändringar i valuta­ Commercial Paper (ECP). Under året har åtta kommunen kreditbetyg, så kallad rating. Detta Koncernbanken ansvarar för såväl ränte- som kurser, räntenivåer, råvarupriser samt kredit-, obligationer om totalt 11,3 mdkr emitterats inom enligt stadens finansiella riktlinjer. Kreditvärde- finansieringsrisk och derivatinstrument används likviditets- och finansieringsrisk. stadens obligationsprogram. ringsinstitutet Standard & Poor’s har under 2025 i syfte att ränte- och valutasäkra underliggande Att ha kontroll över de finansiella riskerna är bekräftat kommunens starka kreditvärdighet. lån. Med valutarisk avses risken för att drabbas av central betydelse för koncernens verksamhet på Kommuninvest Kommunens kreditbetyg är det näst högsta, AA+ av ökade kostnader till följd av valutakursför- kort och lång sikt. Det är därför viktigt att identi- Kommuninvest i Sverige AB är ett svenskt kredit- med stabil utsikt. För investerare innebär kom- ändringar. Valutarisker uppkommer när inköp, fiera och bedöma koncernens risker. Koncernens marknadsbolag som erbjuder lån till de svenska munens höga rating att det är förknippat med försäljning, upplåning eller placering i utländsk totala externa upplåning uppgick vid årsskiftet kommuner och regioner som äger och är med- mycket låg risk att låna ut kapital till Göteborgs valuta görs. Genom att använda valutaderivat till 66,8 mdkr, vilket är en ökning med 5,8 mdkr lemmar i Kommuninvest ekonomisk förening. Stad. begränsas risken av att ha transaktioner i utländsk jämfört med året innan. valuta. Institutionell upplåning Göteborgs Stads riskhantering Fram till och med 31 december 2019 har delar Den finansiella infrastrukturen Upplåning kan även ske hos internationella Kommunen och den kommunala koncernen är av bolagens skuld räntesäkrats genom derivat Finansverksamheten bedrivs utifrån kommun- finansieringsinstitut. Dessa institut verkar ofta utan exponerad för framför allt följande finansiella hos bolagen själva och de befintliga räntederivat fullmäktiges beslutade riktlinjer, vilka innehåller vinstsyfte med uppgift att bevilja projektrelaterade risker: ränterisk, finansieringsrisk, motpartsrisk, som bolagen innehar löper till förfall. Från och riskmandat och begränsningar för finansverk- lån för att främja exempelvis investeringar inom valutarisk, råvaruprisrisk, profilrisk, försäkrings- med 2020 ingår bolagen inga egna nya avtal om samheten inom kommunen och den kommunala energi, miljö och infrastruktur. Kommunen har för risk och operativa risker. I kommunfullmäktiges räntederivat. Bolagens sista derivat förfaller under koncernen. Kommunens och kommunkoncer- närvarande lån hos Europeiska Investeringsban- riktlinjer har riskramar satts på nivåer som ska år 2029. nens finansförvaltning är samordnad genom ken, EIB, Nordiska Investeringsbanken, NIB och säkerställa betalningsförmågan, trygga tillgången Derivatportföljens nominella värde i koncer- koncern­banken vid stadsledningskontoret. Syftet Europarådets utvecklingsbank, CEB. på kapital och skapa en förutsägbarhet i framtida nen uppgick till 18,2 mdkr för räntesäkring, och med samordningen är att få lägre totala upp­ I tabellen nedan framgår fördelningen mellan räntekostnader. till 3,5 mdkr avseende valuta- och räntesäkring låningskostnader genom effektiv hantering och olika finansieringskällor samt nivån på avtalade att tillvarata kommunens goda kreditvärdighet. låneramar per den 31 december 2025. Dessutom kan de finansiella riskerna hanteras utifrån ett helhetsperspektiv och säkerställa god Finansieringskällor intern kontroll. Efterlevnad av finansverksam- Program Låneram Nyttjandegrad hetens riktlinjer återrapporteras månatligen till kommunstyrelsen. EMTN, obligationslån 6 mdr EUR 43,5 mdr SEK 1,0 mdr NOK Upplåning varav gröna obligationer 40,0 mdr SEK All extern upplåning i koncernen samordnas KCP, korta lån <1 år 6 mdr SEK 0,5 mdr SEK genom koncernbanken. Det innebär att kommu- ECP, korta lån <1 år 0,5 mdr USD 0,3 mdr USD nen står för all kreditanskaffning till koncernens Kommuninvest 13,2 mdr SEK bolag. Upplåningen sker genom flera olika Europeiska 3,7 mdr SEK finansieringskällor: investeringsbanken Europarådets 0,7 mdr SEK Kapitalmarknaden utvecklingsbank Största delen av lånefinansieringen, 71 procent, Nordiska 1,6 mdr SEK sker på den öppna kapitalmarknaden via emis- investeringsbanken sioner av obligationer och certifikat. För detta finns etablerade låneprogram. Kommunen har 26 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 27 för lån i utländsk valuta. Per den 31 december varandra helt avseende belopp och löptid. Följ- Övriga risker Försäkringsrisk består av teckningsrisk, reserv- 2025 hade derivaten ett negativt marknadsvärde samheten mellan den säkrade skuldportföljen sättningsrisker, koncentrationsrisker och åter­ om 89 mnkr. Övriga valutaderivat uppgick till och säkringsinstrumenten är dock god, och då Råvaruprisrisk försäkringsrisker. Teckningsrisk finns om det 0,5 mdkr och har ett negativt marknadsvärde om förfallande lån med mycket stor sannolikhet Med råvaruprisrisk avses risken för att råvaru- finns risk att den beräknade premien inte täcker 20 mnkr. ersätts med ny upplåning, kan säkringen anses prisförändringar negativt påverkar koncernens det förväntande skadebeloppet. Bolaget begränsar Ett negativt marknadsvärde kan beskrivas som vara effektiv. resultat- och balansräkning. För att begränsa denna risk genom att köpa återförsäkring med den ränta som skulle betalas om räntederivaten Kraven för säkringsredovisning är därmed riskerna används råvaruprisderivat. stop loss-skydd. Reservsättningsrisk föreligger om hade lösts per bokslutsdagen. Ett positivt mark- uppfyllda per 31 december 2025. Inom koncernen är det Göteborg Energi AB det finns risk att den avsatta reserven för inträf- nadsvärde innebär på motsvarande sätt den ränta som ansvarar för att hantera denna risk genom fade skador inte är tillräcklig. Även här ger stop som skulle erhållas. Under 2025 har räntesäkring- Operativ risk användning av råvaruprisderivat för el och gas. loss-återförsäkringen ett skydd. Risken hanteras ar i form av räntederivat ökat koncernbankens Med operativ risk avses risken att drabbas av genom köp av återförsäkring. För att minimera upplåningskostnad med 13 mnkr. förluster till följd av bristfälliga interna processer, Profilrisk vid elförbrukning återförsäkringsrisken accepteras inte återförsäk- fel orsakade av den mänskliga faktorn eller Med profilrisk avses risker med förbrukningens rare med lägre rating än A− på Standard & Poor’s Säkringsinstrumentens effektivitet felaktiga system. variation över tiden. Den säkrade prissäkrings- skala. För 2025 var verksamheten återförsäkrad. De instrument som använts för säkring av skuld De operativa riskerna ska begränsas genom volymen fördelas jämnt över dygnets samtliga i utländsk valuta överensstämmer helt avseende system för intern kontroll och process för löpande timmar, vilket innebär att den är oberoende av Borgenrisk belopp, löptid och räntebas. Avseende ränterisken, identifiering, värdering och hantering av operativa variationer i förbrukning som uppstår vid olika Höga räntekostnader gör att föreningar medför för den räntesäkring som sker genom koncern- risker inom finansverksamheten. tidpunkter under dygnet. Detta överensstämmer en ökad risk för infriande av borgen i det längre banken, avspeglar inte skulden och säkringen inte med den faktiska förbrukningen som tende- perspektivet. För 2026 bedöms det finnas risk för rar att fluktuera över dygnet. På den finansiella infriande av borgen om 13 mnkr. marknaden finns inga elderivat för att hantera Typ av risk Riktlinje Utfall tim- och dygnsvariationer. Eventuell volym som Gröna obligationer Ränterisk understiger eller överstiger den säkrade volymen Inom obligationsprogrammet ges även gröna obli- Genomsnittlig räntebindningstid (år) 2–6 3,1 – ingen avvikelse måste istället hanteras på spotmarknaden till ett gationer ut. Dessa finansierar projekt som uppfyller pris som skiljer sig från det ursprungligt säkrade de krav som fastställts i stadens gröna ramverk. Ränteförfall inom 1 år (%) <35 32,2 – ingen avvikelse priset. Årets samtliga obligationsemissioner har varit grö- Finansieringsrisk na obligationer om totalt 11,3 mdkr. Sammanlagt Bindande lånelöften ska täcka kommande >100 153 – ingen avvikelse Försäkringsrisk har staden 40 mdkr i utestående gröna obligationer, 12 månaders förfall (%) Koncernen är exponerad för försäkringsrisk. vilket är 90 procent av stadens totala obligations- Bindande lånelöften och likviditetsreserv Enligt den av kommunfullmäktige beslutade volym och 60 procent av den totala upplåningen. ska täcka kommande 12 månaders förfall plus kommande 12 månaders prognostiserat >100 119 – ingen avvikelse riktlinjen för försäkring, ska Försäkrings AB Fördelningen av projekt framgår i tabellen nedan. nettoutflöde (%) Göta Lejon svara för försäkringsskyddet för Per 31 december 2025 uppgick projektportföljen till Genomsnittlig kapitalbindningstid (år) 2–6 3,5 – ingen avvikelse stadens samtliga bolag och nämnder. 46,1 mdkr, varav 10,1 mdkr avsåg projekt under 2025. Låneförfall inom 1 år (%) <35 16,3 – ingen avvikelse Rating finns. Kommunens kredit­ betyg är från Standard & Poor’s det Finansiering ska underlättas genom Rating ska finnas näst högsta. AA+ med stabil utsikt. kreditvärdering hos ratinginstitut Betyget har bekräftats under september 2025. Ingen avvikelse. Motpartsrisk Vid nya avtal om krediter, lånelöften och Lägst A3 hos Moodys eller Ingen avvikelse derivat ska motparten ha hög kreditvärdighet A− hos Standard & Poor’s Enskild motparts andel i derivatavtal (%) <35 29,2 – ingen avvikelse Enskild motparts andel av kreditlöften (%) <35 29,0 – ingen avvikelse Derivatinstrument Enbart i syfte att säkra Användande av derivatinstrument Ingen avvikelse skuldportfölj Valutarisk Valutarisk vid finansiella tillgångar och skulder Omedelbar sänkning Ingen avvikelse Process för löpande identifiering, värdering System för internkontroll Ingen avvikelse och hantering av operativa risker 28 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 29 Projektfördelning – Gröna obligationer Upplysning om pensionsförpliktelser Projekt (belopp i mnkr) Nämnd/Bolag Projektkategori 2025 2024 2023 2022 2014–21 I detta avsnitt lämnas upplysningar om kommunen och den Ultrafilter Kretslopp och vattennämnden Vattenhantering 165 262 134 25 682 kommunala koncernens totala pensionsförpliktelser, för både Elfordon Göteborgs Stads Leasing AB Hållbara transporter 75 80 79 81 196 den del som redovisas i balansräkningen och den som redovisas Kväverening Trädplantering Gryaab AB Stadsmiljönämnden Vattenhantering Biologisk mångfald - 20 - 15 - 9 14 - 356 55 utanför som ansvarsförbindelse. Celsius – fjärrvärme Göteborg Energi AB Energieffektivisering - - - - 5 Gång- och cykeltrafik Stadsmiljönämnden Hållbara transporter 53 148 37 72 546 Belopp i mnkr Kommunkoncern Kommun Energieffektivisering Stadsmiljönämnden Energieffektivisering 60 48 54 25 275 inom trafik Pensionsförpliktelse 2025 2024 2025 2024 Hållbart byggande Stadsfastighetsnämnden Gröna och energieffektiva 2 445 1 384 726 −290 4 214 byggnader 1. Total pensionsförpliktelse i balansräkning och ansvarsförbindelse 18 781 18 917 17 316 17 437 Framtiden Förvaltnings AB Gröna och energieffektiva 1 344 489 428 843 7 111 Framtiden byggnader a. varav avsättning inkl. särskild löneskatt 8 782 8 571 7 411 7 191 Framtiden – Topp 15 % *,** Förvaltnings AB Gröna och energieffektiva 3 316 10 762 - - - b. varav ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt 9 999 10 346 9 905 10 246 Framtiden byggnader 2. Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring 1 383 1 534 316 363 Kodammarna Kretslopp och Vattenhantering - 10 70 47 395 vattennämnden 3. Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse 0 0 0 0 Solcellspark Göteborg Energi AB Förnyelsebar energi - - - - 89 4. Summa pensionsförpliktelse (inkl. försäkring och stiftelse) 20 164 20 451 17 632 17 800 Vatten och Kretslopp och Vattenhantering 66 83 104 28 162 avloppsledningar vattennämnden Förvaltade pensionsmedel – Marknadsvärde Stormwater management Kretslopp och Vattenhantering 10 2 11 1 52 vattennämnden 5. Totalt pensionsförsäkringskapital 1 818 1 890 476 512 Brudaremossen deponi Kretslopp och Vattenhantering 2 9 8 - 46 vattennämnden a. varav överskottsmedel 172 133 132 110 Hotell Liseberg AB Gröna och energieffektiva - - −623 1 069 777 6. Totalt kapital, pensionsstiftelse 0 0 0 0 byggnader 7. Finansiella placeringar (egna förvaltade pensionsmedel) 0 0 0 0 Elbussar GS Buss AB Hållbara transporter - - - −132 132 Kommersiella lokaler HIGAB Gröna och energieffektiva - - - - 250 8. Summa förvaltade pensionsmedel 1 818 1 890 476 512 byggnader 500 nya publika laddplatser Göteborgs stads Hållbara transporter - - - - 19 Finansiering för elbilar parkering AB 9. Återlånade medel 18 346 18 560 17 156 17 288 Byte av pannor Rya HVC Göteborg Energi AB Förnyelsebar energi 11 27 48 72 364 Björlanda Pumpkedja Kretslopp och Vattenhantering 1 48 60 101 59 10. Konsolideringsgrad 9% 9% 3% 3% vattennämnden Vadhavet Göteborgs Hamn AB Biologisk mångfald - - - - 47 Upplysning avseende egna förvaltade pensionsmedel Solceller LF Stadsfastighetsnämnden Förnyelsebar energi 24 116 39 26 22 Göteborgs Stad har ingen egen förvaltning av pensionsmedel. Förnyelse av vattenledning Kretslopp och Vattenhantering 340 340 230 145 - Upplysning avseende vilka förpliktelser som har tryggats genom pensionsförsäkring och/eller pensionsstiftelse (Reinvestering: vatten och vattennämnden avloppsledning) De förpliktelser som tryggats genom pensionsförsäkring är helt hänförliga till pensioner intjänade före 1998. Fjärrkyla Göteborg Energi AB Energieffektivisering 85 42 31 66 - Ackumulatortank Göteborg Energi AB Förnyelsebar energi 0 2 2 145 - Zinkåtervinning Renova AB Avfallshantering och - - 4 111 - Av tabellen ovan framgår kommunens och pliktelser som förvaltas av Göteborgs Stad huvud- cirkulär ekonomi kommunkoncernens totala pensionsförpliktelser i sakligen ska återlånas, vilket innebär att medlen ska Rökgasrening panna 1 & Spärrfilter panna 4 Renova AB Vattenhantering 51 34 192 63 - balansräkning och ansvarsförbindelse. Den största användas i den egna verksamheten. Bakgrunden Förbindelseledning Gryaab AB Vattenhantering 61 40 35 16 - delen avser åtagande för pensioner och särskild är att kommunen är en nettolåntagare, det vill säga Mölndalsån löneskatt före 1998. Dessa åtaganden redovisas inte de finansiella skulderna är större än de finansiella Fjärrvärmedistribution Göteborg Energi AB Energieffektivisering 420 296 419 - - som en avsättning i balansräkningen, utan som en tillgångarna. En placering av pensionsmedel skulle BKV Rya Göteborg Energi AB Förnyelsebar energi 833 1 267 - - - ansvarsförbindelse enligt lagen om kommunal bok- då kräva en ökning av låneskulden. Kommunen Packhuskajen Stadsmiljönämnden Klimatanpassning 25 - - - - Blåområden/dammar Stadsmiljönämnden Biologisk mångfald 2 - - - - föring och redovisning. Per 31 december 2025 fanns arbetar därför efter principen att pensionsmedel Utbyte av VP1 och VP2 Göteborg Energi AB Förnyelsebar energi 127 - - - - även upplupen avgiftsbestämd pension i kommu- inte bör placeras externt så länge man är netto­ Riskullaverket – Göteborg Energi AB Förnyelsebar energi 592 - - - - nen på 889 mnkr inklusive särskild löneskatt. låntagare. Kommunen har inga egna placerade ny pelletspanna Den höga inflationen har påverkat pensions- pensionsmedel. Pensioner intjänade före 1998 Summa per år 10 127 15 504 2 097 2 528 15 854 kostnaderna för både 2023 och 2024. Detta då de hanteras helt som återlån, förutom den försäk- Summa ackumulerat 46 109 35 982 20 478 18 382 15 854 förmånsbestämda pensionerna värdesäkras med ringsinlösen på 700 mnkr som skett enligt separat * EU:s taxonomiregelverk har fastställt att befintliga byggnader som tillhör de bästa 15 procenten ur ett energiprestanda­perspektiv ska anses som hållbara investeringar. Göteborgs Stad har, i enlighet med stadens gröna ramverk, beslutat att tillämpa topp 15 procent-kriteriet prisbasbeloppet som baseras på inflationen per juni gjord upphandling. Pensioner intjänade från och i stadens gröna projektportfölj. Stadens metod bygger på en studie av Fastighetsägarna (via konsultföretaget CIT Energy Management), månad föregående år. För 2025 har inflationen varit med 1998 inbetalas som tjänstepensionsförsäkring som har tolkat EU-taxonomins 15 procent mest energieffektiva byggnader ur ett svenskt perspektiv. För flerbostadshus är gränsvärdet för primärenergital fastställt till 81 kWh/kvm. lägre vilket medfört minskade pensionskostnader. till upphandlat pensionsförsäkringsbolag, och ** Beloppet anger marknadsvärdet för byggnader som klarar gränsvärdet och som är färdigställda innan den 1 januari 2021. I Göteborgs Stads riktlinjer för finansverksam- arbetstagaren väljer själv en pensions- eller fond- heten framgår att medel avsatta för pensionsför- försäkring som pensionsavgiften ska betalas till. 30 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 31 Händelser av och omfattade bland annat namn, adresser och personnummer. Händelsen polisanmäldes och Integritetsskyddsmyndigheten inledde i novem- Tvist om försäkringsersättning avseende Oceana Under året uppkom en tvist mellan Liseberg AB väsentlig betydelse ber en granskning som fortfarande pågår. I november upptäcktes även en phishingattack där hundratals misstänkta mejl med skadliga län- och försäkringsbolaget Trygg-Hansa avseende rätten till försäkringsersättning efter branden på Oceana 2024. Försäkringsbolaget har i huvudsak kar skickades till stadens medarbetare. Åtgärder avböjt att utge ersättning och hänvisar bland an- Detta avsnitt ger upplysningar om väsentliga händelser vidtogs för att begränsa spridning och förhindra nat till bristande försäkrat intresse samt påstådd vidare påverkan. grov vårdslöshet hos entreprenörer. Liseberg AB och beslut för den kommunala koncernen och kommunen har framställt krav på försäkringsersättning om som har inträffat under 2025 men också under 2026 innan Göteborgs Stads trygghets­ cirka 1 040 mnkr jämte ränta, avseende återstäl- undersökning visar på en positiv lande och följdkostnader. Första sammanträde årsredovisningen upprättats. Händelserna och besluten har utveckling i tingsrätten planeras till våren 2026. Tvisten haft betydande påverkan på verksamheten och påverkar Jämfört med tidigare års mätningar i SOM- har inte påverkat årets resultat utöver löpande undersökningen syns en positiv utveckling i kostnader för juridiskt biträde. kommunkoncernens ekonomi på flera olika sätt. göteborgarnas upplevda trygghet. Andelen som uppger att Göteborg är en trygg och säker stad Arbetsdomstolens dom är 61 procent, vilket är den högsta andelen sedan påverkar stadens bokslut Kommunfullmäktige har Under året har kommunfullmäktige undersökningen inleddes och visar en ökande Efter en dom i arbetsdomstolen som rör gravida exempelvis beslutat om: också fattat beslut om ett antal trend jämfört med de senaste årens mätningar av medarbetare som under pandemin förbjöds arbeta » Inriktningsbeslut för ny arena och stads­ detaljplaner, exempelvis: den upplevda tryggheten. av arbetsmiljöskäl, ska offentliga arbetsgivare utveckling i evenemangsområdet. » Antagande av detaljplan för centrumutveckling betala mellanskillnaden mellan graviditetspen- vid Kilsgatan inom stadsdelen Gullbergsvass. Samarbete för att minska särskilt ning och full lön. Detta har medfört en avsättning » Planeringsbeslut avseende fortsatt arbete med utsatta områden på 80 mnkr i bokslutet. etapp 1 av spårväg i Alléstråket. » Antagande av detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda. Volvokoncernen, Framtidenkoncernen, » Genomförandebeslut avseende projektering Willhem AB och Business Region Göteborg Allvarlig spårvagnsolycka på Avenyn och produktion av kaj- och kanalmurs­ » Antagande av detaljplan för centrum, har inlett ett samarbete i syfte att bidra till att Den 20 juni 2025 inträffade en spårvagnsolycka upprustning, delsträckegrupp 1. bostäder med mera inom kvarteret Gösen Biskopsgården tas bort från polisens lista över vid korsningen Avenyn–Vasagatan där sju » Organisering av arbetet med trygghetspunkter inom stadsdelen Gamlestaden. särskilt utsatta områden. personer skadades. Olyckan orsakade omfattande i Göteborgs Stad. Parallellt pågår ytterligare samverkan kring störningar i kollektivtrafiken och ledde till utred- » Genomförandebeslut avseende byggnation Övriga viktiga händelser: kommunens utsatta områden. Under december ningar av bland annat Statens haverikommission av projekt nya Gårdstensskolan med en undertecknades ett fjärde handslag, Handslag för och Arbetsmiljöverket. Utredningarna visade att projektbudget om 509 miljoner kronor i Utökat samarbete med Polisen att stärka Hammarkullen, mellan Skanska Sverige, orsaken var ett plötsligt sjukdomsfall hos föraren, 2024 års prisnivå. för ökad trygghet AstraZeneca, Göteborg & Co, Framtiden­ vilket har föranlett en översyn av säkerhetsrutiner Göteborgs Stad och Polisen beslutade under koncernen och Business Region Göteborg. och beredskap inom spårvägstrafiken. » Reviderat inriktningsbeslut för ny gång- sommaren 2025 om en ny gemensam åtgärdsplan Samarbetet syftar till att verka för en långsiktigt och cykelbro över Göta Älv. för att minska brottsligheten och öka tryggheten positiv utveckling i området. Målet är att fler ska Kraftigt regn och översvämningar » Planeringsbeslut för fördjupad planering av i Göteborg. Planen fokuserar på insatser riktade klara skolan med behörighet till gymnasiet samt under juli högvattenskydd längs delar av Göta älv. mot unga i riskzon, våld i nära relation, trygg- att skapa fler arbetstillfällen, fler feriejobb och I mitten av juli 2025 drabbades Göteborg av in- hetsskapande åtgärder på särskilda platser samt ökade företagsetableringar. tensiva skyfall som orsakade stora översvämning- Kommunfullmäktige har även välfärdsbrottlighet. ar, bland annat i Nordstan. Vägar stängdes av och beslutat om följande program och Invigning av den nya spårvägen Gothia Cup tvingades tillfälligt pausa matcher. planer: Under 2025 har det varit ett flertal från Frihamnen och Lindholmen Händelsen understryker behovet av klimatanpas- » Göteborgs Stads åtgärdsplan mot buller cyberangrepp mot Göteborgs Stad. Den nya spårvägen mellan Frihamnen och Lind- sade investeringar i stadens dagvattensystem. 2025–2029. Nedan följer ett urval av händelser. holmen invigdes den 12 december 2025. Projektet I juli upptäcktes skadlig kod på en webbserver, påbörjades i juni 2023, höll tidplan och budget om Stadens klimatanpassningsarbete » Godkännande av handlingsplan 2025–2028 för att nå Målbild Koll2035. men åtgärder vidtogs snabbt och stadens externa 700 miljoner kronor (2020 års penningvärde) och Den statliga utredningen Bättre förutsättningar för webbplats påverkades inte. Händelsen utreddes. finansierades inom Sverigeförhandlingen. Spår- klimatanpassning presenterades i maj och staden » Göteborgs Stads plan mot hemlöshet 2025–2026. I augusti informerades staden om ett cyber­ vägen är 2,8 km lång och omfattar hållplatserna har varit aktiv i att få tillstånd och föra dialog angrepp mot leverantören Miljödata, vilket Jubileumsparken, Pumpgatan och Lindholmen. med utredarna samt lämnade remissvar i oktober. ledde till att personuppgifter om cirka 165 000 nuvarande och tidigare anställda läckte. Upp- gifterna publicerades på darknet i september 32 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 33 Foto: Pao Duell/Göteborg & Co Göteborgs Kulturkalas 2025 planeras ge större ytor för utställningar, peda- Göteborgs Kulturkalas genomfördes den gogisk verksamhet och programaktiviteter samt 28–30 augusti i centrala Göteborg. Festivalen möjlighet till utökade öppettider. Öppningen i lockade en stor publik till konserter, matupple- Slakthuset är planerad till 2027. velser och kulturaktiviteter och breddades i år med fler scener och områden. En av de större Viktiga händelser efter årets slut: programpunkterna var Bob Hunds avskedsspel- ning. Kulturkalaset certifierades som ett hållbart Snöoväder ställde till evenemang av Greentime, med särskilt fokus på problem i Göteborg tillgänglighet, mångfald och miljömedvetenhet. I januari 2026 drabbades Göteborg av kraftigt snöoväder med stora snömängder och svåra Ullevikonserter lockade trafikförhållanden. Ovädret ledde till inställd hundratusentals besökare kollektivtrafik, förseningar och störningar i flera Sommaren 2025 återkom de stora konserterna till samhällsservice­funktioner, samtidigt som halka Ullevi. Bland artisterna fanns Håkan Hellström, och snabba väderomslag försvårade framkomlig- AC/DC och Darin, som alla spelade inför fullsatta heten i staden. läktare. Den samlade turistekonomiska effekten av Ullevikonserterna under sommaren 2025 Avyttring av bolag beräknades till drygt 860 miljoner kronor. Stadshus AB:s styrelse beslutade den 19 januari 2026 att godkänna aktieöverlåtelseavtal avseende Göteborgs Konsthall avyttring av GS Trafikantservice AB. Beslutet lämnar Götaplatsen berör sammanlagt 25 medarbetare i bolaget samt Förnybar fjärrvärme West Pride 2025 Efter över 100 år i lokalerna vid Götaplatsen ett antal timanställda. Tillträde för köparen är Göteborg Energi har nått målet om förnybar Göteborgs Stad deltog även 2025 i West Pride lämnade Göteborgs Konsthall sitt historiska läge planerat till den 27 februari 2026. Uppdraget fjärrvärmeproduktion till 2025 genom att ta en som en del av stadens återkommande arbete för under 2025. Verksamheten är under etablering avslutas i samband med att tillträdet genomförs. ny bioångpanna i drift vid Rya kraftvärmeverk mänskliga rättigheter och inkludering. Festivalen i Slakthuset i Gamlestaden, där nya lokaler på Hisingen. Detta innebär att biobränslen kan genomfördes den 9–15 juni med kulturarrange- ersätta dagens användning av naturgas och att mang, seminarier och mötesplatser med fokus på utsläppen av fossil koldioxid minskar. hbtqi-personers rättigheter. Stöd till 16 AI-projekt i stadens Insatser inom jubileet 250 år innovationsutlysning av judiskt liv i Sverige Under 2025 beviljades stöd till totalt 16 projekt Under året uppmärksammade Göteborgs Stad inom ramen för Göteborgs Stads AI-utlysning. 250 år av judiskt liv i Sverige genom flera olika Syftet är att främja användningen av artificiell insatser. Bidrag genom Levande historia i Göte- intelligens för att utveckla kommunal service, borg till den judiska församlingen möjliggjorde förbättra arbetsprocesser och stärka datadrivet flera aktiviteter, däribland en jubileumskonsert beslutsfattande. med Göteborgs Symfoniker i Konserthuset samt en judisk stadsvandring i samarbete med Snabb omställning säkerställde Stadsteatern. Levande historia finansierade även skolplatser för elever vandringsutställningen Judiska hjältinnor. Inom Efter stängning av en fristående gymnasieskola ramen för jubileet finansierades dessutom en för- kunde Göteborgs Stad på kort tid ordna skolplat- studie för att undersöka förutsättningarna för att ser för cirka 300 elever inför höstterminen 2025. utveckla ett judiskt kunskapscenter i Göteborg. Övertagande av Tre Stiftelser Göteborg slår rekord med över Under 2025 tog Göteborgs Stad över driften av de sex miljoner gästnätter 2025 tre äldreboendena Änggårdsbacken, Vegahusen Sedan 2019 har antalet gästnätter i Göteborg ökat och Otium från Tre Stiftelser. Övertagandet, som med 20 procent. Jämfört med andra storstads­ genomfördes i september, berör cirka 360 om- regioner är det den största ökningen. Därmed är sorgstagare och säkerställer fortsatt drift inom Göteborg den storstad som återhämtat sig bäst kommunal äldreomsorg. från det turbulenta omvärldsläget under 2020-talet. 34 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 35 Styrning och Utvärdering av styrning, uppföljning och kontroll uppföljning av Nämnder och styrelser ska årligen bedöma sina ledningssystem för verksamheten för att De flesta nämnder och styrelser bedömer att deras ledningssystem är tillräckligt effektiva och den kommunala säkerställa att de är betryggande i förhållande till de gemensamma krav som kommunfullmäktige ställer. Bedömningen ska ske varje år eftersom flera anger styrkor i delar av sina ledningsproces- ser. Ett område som flera nämnder och styrelser bedömer vara en styrka är riskhantering. I be- verksamheten ledningssystemet påverkas av förändringar inom och utom organisationerna. Det finns kriterier till stöd för bedömningen som omfattar såväl struktur och systematik som organisationskultur. dömningen ska även delar som behöver förstärkas redovisas för att säkerställa att organisationerna har ett proaktivt förhållningssätt till effektivi- sering av lednings- och styrningsprocesserna. Ett tillräckligt effektivt ledningssystem ska Några återkommande förstärkningsområden är Stadens omfattande organisation och mångsidiga uppdrag gör försörja ledningsnivåerna med relevant informa- uppföljning av effekter av fattade beslut, skynd- att ledningsprocesserna löpande behöver ses över för att vara tion så att beslutsfattare på olika nivåer kan fatta sam och effektiv avvikelsehantering, insatser för effektiva och verkningsfulla. I denna del beskrivs väsentliga välgrundade beslut och på så sätt ta ansvar för att förankra gemensamma mål, tydliggörande av verksamheten. Det gäller oavsett om det handlar ansvar och stärka organisationskulturen. aspekter och utveckling avseende styrning, uppföljning och om planering av verksamheten, riskbedömningar, Kvalitetsledningssystemen behöver ständig intern kontroll i den kommunala koncernens och kommunens resultat från intern kontroll och avvikelsehan- uppsikt och förstärkning inte minst inom verk- tering, analys och slutsatser av utfall eller beslut samheter med stödjande och omsorgsgivande verksamhet. om förbättringsinsatser. Ledningssystemet ska uppdrag. De allvarliga kvalitetsbrister som därutöver stödja ett kommunikativt och öppet förekommit under året inom nämnden för klimat och ett agerande som är förenligt med de funktionsstöd har utretts särskilt och här konsta- krav som finns på offentlig förvaltning, och som teras svagheter i kvalitetsledningssystem och Ramar för styrning bidrar till verksamhetens bästa. i hantering av avvikelser. Göteborgs Stads styrsystem integrerar planering Minskad administration i fokus och uppföljning, riskhantering, intern styrning Under de senaste åren har det i stadens budget och kontroll samt kvalitetsledning. Nämnders och funnits ett ökat fokus på minskad administration Stadengemensam styrning bolagsstyrelsers styrning, uppföljning och kontroll till förmån för kärnverksamheten. I budgeten för av verksamheten ska vara systematisk, förebyg- 2025 angavs att en fortsatt minskning av admi- Fortsatt fokus på framåtriktade styrningen som ska driva stadens gande och utvecklingsinriktad. Stadens riktlinje nistrativa arbetsuppgifter och kostnader skulle ändamålsenlig styrning utveckling, dels på att de kan kräva särskilda för styrning, uppföljning och kontroll är därför genomföras under året, och samtliga nämnder En väsentlig del av styrningen av Göteborgs Stads resurser för att genomföras. Uppföljningar som strukturerad enligt PDSA-modellen (planera, uppdrogs att redovisa vilka åtgärder som vidtagits förvaltningar och bolag beslutas av kommun­ genomförts de senaste åren visar också att resulta- genomföra, följa upp och utveckla) i syfte att för att minska kostnaderna. Samtliga bolags- fullmäktige i form av olika styrande dokument. ten generellt sett inte motsvarar förväntningarna. förtydliga vad som förväntas av nämnder och styrelser som får kommun- eller koncernbidrag För att säkerställa att dessa beslut fungerar till- I beredningen av program och planer är ambi- bolagsstyrelser i styrningens olika faser. Samman- skulle redovisa vilka kostnader som har reducerats sammans på ett ändamålsenligt och effektivt sätt tionen att i högre grad koncentrera innehållet till taget ställer detta krav på att nämnder och bo- och därigenom hur de minskat behovet av bidrag. genomförs översyner och utvärderingsinsatser. stadens mest angelägna behov, samt att tydliggöra lagsstyrelser har ett effektivt system för styrning, Stadsledningskontorets uppföljning under hösten Under året har riktlinjen för styrande dokument ansvaret för genomförande av åtgärder eller uppföljning och kontroll som är dokumenterat visade att mycket arbete pågår i verksamheterna, reviderats för att i än högre utsträckning driva att strategier till förvaltningar eller bolag med störst i de delar där det bedöms verkningsfullt. Med vilket bland annat kan ses genom nya digitala Göteborgs Stad inte har fler styrande dokument möjligheter att åstadkomma resultat. Dessutom system avses det ramverk av systematik, struktur lösningar, kompetensutveckling och ett minskat än vad som behövs för att styra verksamheten. ska mål, strategier och åtgärder formuleras på ett och kultur som nämnden och förvaltningen eller antal administrativa tjänster. De rent kostnads- En allt för omfattande mängd riskerar att bli så konkret och tydligt sätt som möjligt. styrelsen och bolaget använder sig av för att styra mässiga minskningarna uppskattas till omkring svåröverskådlig, både för allmänheten och för mot måluppfyllelse och fullgörande av uppdrag. 86 mnkr, men summan är osäker då den till verksamheten. Det är därför viktigt att undvika Omformning på flera områden Omfattningen på styrning, uppföljning och stor del utgörs av schablonmässiga beräkningar. målträngsel, parallellstyrning samt beslut om Strävan efter att öka effektiviteten i styrningen kontroll ska alltid utgå från en avvägning mellan Stadsledningskontorets bedömning av genomförda insatser och arbetsformer som redan ingår i kombinerat med de utmaningar staden står inför kontrollkostnad och kontrollnytta. och planerade insatser hos förvaltningar och nämnders och styrelsers grunduppdrag eller är har fått till följd att styrningen på flera områden bolag visar att frågan behöver fortsätta följas för reglerade i lagstiftningen. är under omformning. Styrningen på området för att kunna se effekter på längre sikt. Stadsövergripande program och planer har jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter fått särskilt fokus i strävan att öka ändamåls­ är ett av dessa. Under året har en riktlinje för enligheten. Detta beror dels på att de utgör den stadens arbete med mänskliga rättigheter arbetats 36 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 37 fram och varit på remiss hos stadens verksamhe- och alltmer påtaglig påverkan på stadens bered- ter. Riktlinjens syfte är att stärka Göteborgs Stads skapsarbete och ett omfattande nationellt lagstift- arbete för mänskliga rättigheter och likvärdig ningsarbete pågår i syfte att stärka Sveriges civila service i ordinarie arbete och minska behovet av beredskap. En förändrad lagstiftning kommer separata planer och program för motsvarande syfte. medföra behov av att se över befintlig styrning Av de planer som finns på området har ett par inom staden. I syfte att få en övergripande bild reviderats, planen mot rasism och planen för att av hur arbetet bedrivs, hur stadens förmåga ser förbättra hbtqi-personers livsvillkor. Förslagen är ut samt hur nämnder och styrelser möter de krav uppe för ställningstagande i kommunstyrelsen. som ställs i stadens styrning genomförde stads- En ny hanteringsordning för styrande doku­ ledningskontoret under året en uppföljning av ment inom området för stadsutveckling har arbetet med civil beredskap. Utifrån uppföljning- fastställts som en följd av att centrala styrande en bedöms nämnder och styrelser ha förståelse dokument på området har samordnats och vär- för den förflyttning som behöver ske, men det derats. Den innebär att styrning på programnivå är också tydligt att stadens samlade förmåga att inom stadsutveckling samlas i stadens översikts- hantera händelser och upprätthålla verksamhet plan. Vid behov av konkretiserad styrning ska under såväl omfattade samhällsstörningar som översiktsplanens inriktning utgöra utgångspunkt. vid ett väpnat angrepp mot Sverige ytterligare Sammantaget bedöms detta bidra till en mer behöver stärkas. sammanhållen struktur samt färre program och planer inom området. Granskning av styrning Styrningen inom den ekologiska dimensionen genom planer och program är under förstärkning i och med ett antal uppdrag Stadsrevisionen genomförde under året en från kommunfullmäktige som har fokus på granskning av hur staden styr genom planer och klimatpåverkan. En modell för klimatbudget och program och den samlade bedömningen är att former för att skärpa analyser och beräkningar kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet av åtgärder för att minska påverkan och utsläpp med planer och program på ett ändamålsenligt är några exempel på uppdrag som kommer att sätt. Det finns rutiner och arbetssätt för att påverka styrningen på området. bereda, stödja implementering och följa upp Styrningen av området för säkerhet och planer och program utifrån de krav som finns beredskap är även det under förstärkning för att på området. Stadsrevisionen konstaterar att de säkerställa en robust verksamhet under rådande planer som beslutats på senare tid har ställt upp omvärldsförutsättningar. Stadsledningskontoret målbild och mer indikatorer utifrån vad för effekt stödjer kommunstyrelsen som har det övergri- som insatserna ska ge. Granskningen visar också pande ansvaret för stadens samordning, analys, att arbetssätten har utvecklats i syfte att minska planering och beredskapsförberedelser enligt Lag antalet styrsignaler i organisationen och att ett (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder utvecklingsarbete pågår. Stadsrevisionens bedöm- inför och vid extraordinära händelser i fredstid och ning är att detta arbete bör fortsätta. höjd beredskap (LEH). Omvärldsläget har en stor Visselblåsarfunktionen Visselblåsarfunktionens mål är att bidra till en Under året har visselblåsarfunktionen fortsatt sund organisationskultur i stadens förvaltningar arbetet med att stärka en enhetlig bedömning och bolag genom att förebygga, upptäcka och och sammanhållet ärendeflöde genom utbildning förhindra missförhållanden och oegentligheter. och processkartläggning. Därtill har visselblåsar­ Under 2025 har visselblåsarfunktionen hanterat funktionen gjort återkommande iakttagelser 90 ärenden om misstänkta missförhållanden, som kan utvecklas och beröra flera förvaltningar vilket är tre färre än föregående år. Övriga och bolag. Dessa är avvikelsehantering, attest inkomna rapporter har vidarebefordrats till berörd av fakturor samt inköp och upphandling. Flest förvaltning eller bolag. Det har inte gjorts någon rapporter har inkommit inom kategorin brister extern utredning under året. i verksamheten och därefter arbetsmiljö. 38 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 39 God ekonomisk Kommunfullmäktiges övergripande mål Göteborgs Stads politiska inriktning styrs av styrelser och anpassas till deras specifika verk- hushållning och sju övergripande mål som gäller för samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Det är breda mål som gäller för hela mandatperioden och ger samhet. De flesta målen bedöms vara svåra att nå inom mandatperioden, men utvecklingen går generellt i rätt riktning. Det läggs en grund inom ekonomisk ställning stadens verksamheter ledning i vad som ska prioriteras på kort och längre sikt. Målen omsätts i praktisk handling av nämnder och bolags­ staden som bedöms kunna leda till måluppfyllelse på längre sikt i form av systematiska arbetssätt och strukturer för samverkan. I detta avsnitt görs en bedömning om verksamhetens Stadsledningskontorets Mål bedömning utveckling ligger i linje med god ekonomisk hushållning. Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande Målet bedöms ej sannolikt Bedömningen sker ur såväl ett finansiellt som ett och möjlighet till delaktighet att nås verksamhetsperspektiv utifrån de riktlinjer som Segregationen i Göteborg ska brytas Målet bedöms ej sannolikt att nås kommunfullmäktige har antagit. Göteborg ska klara kompetensförsörjningen Målet bedöms möjligt att nå Målet bedöms ej sannolikt Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist Den sammantagna bedömningen både utifrån både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. att nås ett finansiellt perspektiv och ett verksamhets- Principen för det finansiella perspektivet är att Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk Målet bedöms ej sannolikt perspektiv är att Göteborgs Stad har haft god varje generation själv ska bära kostnaderna för mångfald att nås ekonomisk hushållning 2025. De finansiella målen den service som den konsumerar. Detta innebär Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov Målet bedöms möjligt att nå ligger fortsatt med god marginal över de lång- att ingen generation ska behöva betala för det Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor Målet bedöms möjligt att nå siktiga målvärden som kommunfullmäktige har som en tidigare generation har förbrukat. antagit. Utvecklingen inom verksamhetsmålen Principen för verksamhetsperspektivet innebär är i grunden positiv. Dock är den sammantagna att kommunen ska bedriva sin verksamhet på ett bedömningen att full måluppfyllelse inte kommer kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. att nås. Det arbete som sker ger goda effekter I årsredovisningen utvärderas om kommunens och lägger grunden för ett positiv resultat på sikt. och kommunkoncernens utveckling ligger i linje Samtidigt kan stadsledningskontoret konstatera med god ekonomisk hushållning. Bedömningen att kommunfullmäktiges övergripande mål är ska också innefatta eventuella behov av justering visionära till sin karaktär och att det därmed, till av målvärden i kommande budgetar för att de skillnad från de finansiella målen, är svårt att vid långsiktiga målen i riktlinjen ska kunna upprätt- en given tidpunkt avgöra huruvida de bedöms hållas. Kommunfullmäktige har i sin budget inte vara uppnådda eller ej. pekat ut några särskilda verksamhetsmål I enlighet med kommunallagen har kommun- av betydelse för god ekonomisk hushållning. fullmäktige antagit riktlinjer för god ekonomisk I enlighet med riktlinjen utgör därför samtliga hushållning. Riktlinjerna anger ett långsiktigt och mål i budgeten också verksamhetsmål för god strategiskt perspektiv på verksamhet och ekonomi ekonomisk hushållning. som sträcker sig längre än budgetperspektivet på ett eller tre år. God ekonomisk hushållning har 40 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 41 Finansiella mål för staden Finansiell analys av den Uttolkningen av god ekonomisk hushållning ur 2024-12-12 § 542 om att höja målvärdet för kommunala koncernen det finansiella perspektivet sker i staden utifrån koncernens soliditet i stadens riktlinje för god fyra inriktningar med långsiktiga målvärden. ekonomisk hushållning från 15 till 20 procent. I detta avsnitt görs en finansiell analys av den kommunala Förutom en inriktning för årlig lägstanivå på När budget för 2025 beslutades gällde dock inrikt- koncernen, det vill säga kommunen tillsammans med de kommunkoncernens samlade soliditet är de ningen om 15 procent. Det målvärde som sattes i finansiella inriktningarna kopplade till kommu- budget för 2025 är därför lägre än den långsiktiga kommunala koncernföretagen. nen och satta som tioåriga genomsnittsnivåer för inriktningen. I tabellerna nedan framgår de resultat, egenfinansieringsgrad av investeringar målvärden som sattes i budget för 2025. Den övre Utfall i förhållande till budget och balans i exploateringsverksamheten. tabellen innehåller målvärdet för det enskilda året Årets resultat i mnkr Utfall Budget * Prognos Utfall augusti fg år *** De långsiktiga inriktningarna beaktas i ut­ 2025 och i den nedre tabellen anges målvärdet för arbetandet av stadens budget där årliga målvärden det rullande tioårsvärdet. Kommunen 1 652 650 1 648 817 anges. Det 10-åriga perspektivet tillåter samtidigt Utfallsvärden för såväl 2025 som utifrån ett Bolagen 1 310 1 196 1 266 1 108 svängningar och att målvärden enskilda år sätts tioårigt snitt överstiger de målvärden som kom- Koncernjusteringar ** 0 −350 −266 −1 599 på en högre eller lägre nivå än vad som anges i munfullmäktige beslutade om i budget 2025. Koncernen totalt 2 962 1 496 2 648 326 riktlinjen om det är motiverat utifrån exempelvis God ekonomisk hushållning bedöms därmed * Kommunfullmäktige tar inget budgetbeslut för bolagen eller för koncernen som helhet. Den budget för Koncernen som anges i konjunkturläge. Kommunfullmäktige beslutade föreligga ur ett finansiellt perspektiv. denna tabell är en summering av kommunfullmäktiges beslutade budget för kommunen och bolagens egna beslutade budgetar. Budgeterad koncernjustering avser kommunens budgeterade utdelning från Stadshus AB. ** Inkluderar kommunalförbunden. *** Jämförelsetal för 2024 avseende kommunen och koncernen totalt har justerats med 82 mnkr till följd av rättelse. Målvärden enligt budgetförslaget för god ekonomisk hushållning Inriktningar Målvärde 2025 Utfall 2025 Koncernens resultat på 2 962 mnkr innebär en betraktas som en relativt liten förändring. De Soliditeten för kommunkoncernen ska lägst uppgå till 20 procent 15 % * 26 % positiv avvikelse mot den samlade budgeten analyser och prognoser som lämnades i delårs- inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsåtagandet. för kommun och bolag med cirka 1 500 mnkr. rapporten stämmer därmed på totalen väl överens Resultat, exklusive exploateringsbidrag, som andel av 1,5 % 2,4 % Bolagen redovisade samlat en positiv avvikelse mot med det slutliga utfallet, även om det för framför skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning budget med drygt 100 mnkr, medan kommunen allt enskilda nämnder förekommer avvikelser Egenfinansieringsgraden av investeringarna ** 48 % 62 % redovisade en positiv avvikelse mot budget med i förhållande till den prognos som lämnades i Exploateringsverksamheten ska över en rullande tioårsperiod vara 100 % 107 % cirka 1 000 mnkr. Det ekonomiska överskottet i delårsrapporten. i balans kommunen gav kommunfullmäktige utrymme att i november ta beslut om att, utifrån vissa Årets resultat och resultatutveckling * Kommunfullmäktige beslutade 2024-12-12 § 542 att höja målvärdet för koncernens soliditet i stadens riktlinje för god ekonomisk hushållning från 15 till 20 procent. När budgeten för 2025 beslutades gällde dock inriktningen om 15 procent. omständigheter, avstå från beslutad utdelning Efter att ha legat relativt stabilt på resultatnivåer ** Från och med 2025 tillämpas en förändrad metod för beräkning av egenfinansieringsgraden. Istället för att utgå från kassa­ från Stadshus AB. Därmed uppstod även en runt 2,3 mdkr under åren fram till 2019 har kon- flödesanalysens poster utgår beräkningen nu från resultaträkningen och definieras: Årets resultat före jämförelsestörande poster budgetavvikelse om 350 mnkr inom ramen för cernens resultat under den senaste femårsperio- med tillägg för av- och nedskrivningar, reavinster från försäljning av anläggningstillgångar samt utdelning i relation till årets nettoinvesteringar. koncernjusteringarna avseende kommunens den präglats av tvära kast. Mot bakgrund av bland budgeterade utdelning. annat höga realisationsvinster i både kommunen Budgetförslagets utfall på de långsiktiga inriktningarna för god ekonomisk hushållning Överskottet i kommunen är i första hand en och bolagen samt stora tillskott av statliga bidrag konsekvens av relativt höga resultat i ett flertal till hela kommunsektorn uppstod stora överskott Målvärde 2025 Utfall 2025 Inriktningar rullande tioårsvärde rullande tioårsvärde nämnder där bland annat stadsmiljönämnden och i koncernen mellan 2020 och 2022. Även en äldre samt vård- och omsorgsnämnden redovisar generellt låg kostnadsutveckling i framför allt Soliditeten för kommunkoncernen ska lägst uppgå till 20 procent 15 % * 26 % inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsåtagandet resultat på i storleksordningen 150 mnkr vardera. kommunen bidrog till överskotten. Efter 2022 Där­utöver uppstod i kommunen ett relativt stort följde två år som omvänt präglades av oroliga och Resultat, exklusive exploateringsbidrag, bör över en 4,4 % 4,6 % rullande tioårsperiod uppgå till minst 2 procent av skatter, överskott genom intäkter från exploaterings­ utmanande omvärldsförutsättningar med bland generella statsbidrag och utjämning bidrag. Bland bolagen redovisade Liseberg, annat stora pris- och ränteökningar samt en svag Egenfinansieringsgraden av investeringar bör över en rullande 63 % 68 % Göteborg Energi och Hamnen vardera ett utveckling på arbetsmarknaden som fick skatte- tioårsperiod uppgå till minst 50 procent ** överskott mot det budgeterade resultatet på underlagstillväxten att bromsa in. Sammantaget Exploateringsverksamheten ska över en rullande tioårsperiod 100 % 107 % i storleksordningen 100 mnkr. Övriga bolag ledde det till att koncernen redovisade historiskt vara i balans redovisar generellt beloppsmässigt relativt små svaga resultat under 2023 och 2024. * Kommunfullmäktige beslutade 2024-12-12 § 542 att höja målvärdet för koncernens soliditet i stadens riktlinje för god avvikelser mot det budgeterade resultatet. Årets utfall på 3,0 mdkr innebär en resultat- ekonomisk hushållning från 15 till 20 procent. När budgeten för 2025 beslutades gällde dock inriktningen om 15 procent. I förhållande till den prognos som lämnades förbättring i förhållande till 2024 med 2,6 mdkr. ** Från och med 2025 tillämpas en förändrad metod för beräkning av egenfinansieringsgraden. Istället för att utgå från kassa­ i delårsbokslutet per augusti har koncernens Det innebär också att koncernens resultat är flödesanalysens poster utgår beräkningen nu från resultaträkningen och definieras: Årets resultat före jämförelsestörande poster med tillägg för av- och nedskrivningar, reavinster från försäljning av anläggningstillgångar samt utdelning i relation till årets resultat förbättrats med cirka 300 mnkr, vilket tillbaka på tidigare nivåer. Den stora resultat­ nettoinvesteringar. med tanke på den totala omsättningen får förbättringen är delvis en konsekvens av att förra 42 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 43 året resultatmässigt belastades av en avsättning är det kommunen som av olika anledningar inte Soliditet fullfonderingsmodellen, där samtliga pensionsför- för tågförbindelsen Göteborg–Borås. Resultatet förmår genomföra planerade investeringar. Soliditeten visar det egna kapitalets storlek i pliktelser inkluderas, till totalt 26 procent. ska även ses i ljuset av en långsam förbättring av relation till de totala tillgångarna. Soliditetens Enligt kommunens finansiella riktlinjer ska konjunkturen, att inflationen och ränteutveckling Investeringar netto långsiktiga utveckling är således till stor del en koncernens soliditet, inklusive samtliga pen- Mdkr nu fallit tillbaka samt att flera nämnder har 18 konsekvens av i hur stor utsträckning kommun sionsförpliktelser, uppgå till minst 20 procent. fortsatt med anpassningar för att möta den 16 och bolag finansierar investeringarna med egna Soliditeten ligger därmed fortsatt en bit över det lägre befolkningstillväxten. 14 medel istället för att ta upp nya lån. långsiktiga målvärdet. 12 9,7 Utifrån de investeringar som genomfördes i Resultat koncern 10 10,0 koncernen under 2025 ökade det bokförda värdet Soliditet 8,1 8 7,2 7,3 7,8 Mnkr 6,9 Procent (%) 6 000 6 5,5 5,9 på koncernens tillgångar med 9,7 mdkr och 40 5,1 4 5,8 uppgick i bokslutet till 156,6 mdkr. Samtidigt 35 2 4,3 4,3 4,6 5,0 5 000 0 2,2 2,9 3,6 3,9 3,8 förstärktes det egna kapitalet i och med årets 30 4 000 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 resultat på 3,0 mdkr och uppgick i bokslutet till 25 20 3 000 2 962 Bolagen Kommunen 50,6 mdkr. Sammantaget innebar de resultat och 15 Diagrammet summerar utvecklingen av bolagens och investeringsnivåer som redovisades i koncernen 10 2 000 kommunens nettoinvesteringar till skillnad mot den under 2025 att soliditetsnivån i stort sett bibehölls 5 1 000 kommunala koncernens nettoinvesteringar dvs. inklusive på oförändrad nivå. Soliditeten enligt balansräk- 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 kommunalförbund och koncernjusteringar som 2025 0 uppgår till 14,8 mdkr vilket framgår av tabellen ningen minskade något till 32 procent. Däremot Soliditet enligt balansräkningen 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Verksamhetens utveckling. ökade soliditeten något enligt den så kallade Soliditet inklusive hela pensionsåtagandet Investeringar och finansiering Med en investeringstakt på historiskt höga Resultaträkningen uppdelad på nämnder, kommunalförbund och bolag Kommunkoncernens investeringar ligger fortsatt nivåer fortsätter kommunkoncernens totala Kommunal- Eliminering Kommunala på en hög nivå. Bolagens investeringar är i nivå låneskuld att öka. Under 2025 växte skulden Belopp i mnkr Nämnder förbund Bolag koncernen koncernen med 2024, men kommunens investeringar har med 5,8 mdkr. Bolagen står för huvuddelen av Verksamhetens intäkter 12 711 602 24 964 −5 035 33 242 gått ned något i förhållande till föregående år. ökningen med en skuldökning på 5,1 mdkr. Trots nedgången i förhållande till 2024 består Totalt uppgick koncernens låneskuld i bokslutet Verksamhetens kostnader −49 933 −556 −18 371 4 220 −64 640 dock trenden med långsiktiga växande investe- till 66,8 mdkr. Bolagens låneskuld uppgick totalt Avskrivningar −2 887 −29 −3 982 639 −6 259 ringsvolymer. Sett till den senaste tioårsperioden till 54,3 mdkr och kommunens till 12,5 mdkr. Verksamhetens nettokostnader −40 109 17 2 611 −176 −37 657 har koncernens investeringar gått från nivåer på Av bolagens totala låneskuld var drygt 27 mdkr Skatteintäkter 37 933 0 0 0 37 933 runt 7–8 mdkr år 2016–2017 till nivåer på mellan hänförlig till Framtidenkoncernen. Generella statsbidrag och utjämning 4 716 0 0 0 4 716 15–16 mdkr år 2024 och 2025. Ökningen har skett Under den senaste tioårsperioden har låne­ Verksamhetens resultat 2 540 17 2 611 −176 4 992 både inom kommunens och bolagens investe- skulden för koncernen ökat med 28 mdkr. Det ringar. De växande volymerna är bland annat en vill säga en ökningstakt med i genomsnitt nästan Finansiella intäkter 1 865 4 105 −1 817 157 konsekvens av befolkningsutvecklingen, pågående 3,0 mdkr per år. Låneskuldens ökning över tid kan Finansiella kostnader −2 753 −13 −1 406 1 985 −2 187 stadsutvecklingsprojekt och av åldrande anlägg- till stor del förklaras av investerings­volymernas Resultat efter finansiella poster 1 652 8 1 310 −8 2 962 ningar som är i behov av upprustning. relativt kraftiga ökning under motsvarande period. Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Kommunen har under året gjort stora investe- ringar i bland annat verksamhetslokaler, vatten- Låneskuld koncernen Årets resultat 1 652 8 1 310 −8 2 962 och avfallsanläggningar och i infrastruktur. Mdkr 80 Balansräkning uppdelad på nämnder, kommunalförbund och bolag Bolagens investeringar sker främst i de anlägg- ningstunga verksamheterna Energi, Bostäder och 70 Kommunal- Eliminering Kommunala Belopp i mnkr Nämnder Bolag Hamn samt i lokalverksamheten. 60 förbund koncernen koncernen Trots den höga investeringstakten har stadens Anläggningstillgångar 127 265 438 86 812 −70 672 143 843 ambitioner och behov av stadsutveckling som 50 Bidrag till infrastruktur 25 0 0 0 25 visar sig i de budgeterade nivåerna under året 40 54,4 Omsättningstillgångar 8 176 234 7 671 −3 380 12 701 varit svåra att helt genomföra. Totalt sett under­ 47,0 49,2 stiger investeringsnettot budget med 3,4 mdkr. 30 42,1 Summa tillgångar 135 466 672 94 483 −74 051 156 570 43,7 43,6 40,5 Den huvudsakliga orsaken till detta är att projekt 20 34,3 36,7 38,0 Eget kapital 38 600 77 26 654 −14 776 50 555 av olika skäl behöver skjutas fram i tid, exempel- Avsättningar 8 870 459 6 478 −158 15 649 vis påverkas tidplanerna av överklaganden och 10 Långfristiga skulder 66 254 1 44 947 −46 671 64 531 10,6 11,8 12,5 överprövningar. Varken kommunen eller bolagen 0 4,5 4,3 4,2 5,8 6,3 7,4 9,3 Kortfristiga skulder 21 742 135 16 404 −12 446 25 835 når upp till budgeterade nivåer, men framför allt 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Bolagen Kommunen Summa eget kapital, avsättningar 135 466 672 94 483 −74 051 156 570 och skulder 44 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 45 Finansiell analys av kommunen åt. Prognosen i delårsrapporten inkluderade snitt 4,6 procent. Under 2025 ökade nettokostna- dock utdelning om 350 mnkr från Göteborgs derna endast med 2,2 procent, vilket är den lägsta I detta avsnitt görs en finansiell analys av kommunen. Stadshus AB som senare utgick. ökningen sedan 2020. Den lägre kostnadsutveck- lingen under 2025 är till stor del en konsekvens av Utfall i förhållande till budget Årets resultat och resultatutveckling minskade pensionskostnader. För att analysera det underliggande driftresultatet Prognos i ett längre perspektiv används ett resultat där Utveckling av skatteintäkter Belopp i mnkr Utfall Budget Utfall fg år augusti och nettokostnader jämförelsestörande poster exkluderas, ett så kallat Nämnder 767 −50 622 996 Mnkr strukturellt resultat. Rensat från jämförelsestö- 44 000 Kommuncentrala poster −99 −300 −232 −902 rande poster uppgick kommunens strukturella Resultat före jämförelsestörande poster 668 −350 390 94 resultat till 668 mnkr. Resultatet var en förbätt- 39 000 Realisationsvinster * 352 650 428 808 ring i förhållande till både år 2023 och 2024 och 34 000 Utdelning 0 350 350 750 innebar att det strukturella resultatet är tillbaka på 29 000 de resultatnivåer som uppnåddes före pandemin. Exploateringsbidrag 632 - 480 265 Det högre resultatet 2025 berodde främst på 24 000 Avsättning ny tågförbindelse Göteborg–Borås - - - −1 100 minskade pensionskostnader till följd av fallande 19 000 Resultat efter jämförelsestörande poster 1 652 650 1 648 817 inflation. 2025 års strukturella resultat över- 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Resultat enligt balanskrav 1 300 0 1 220 −9 steg även det tioåriga snittet som uppgick till Skatter, generella statsbidrag och utjämning Strukturell nettokostnad 601 mnkr. Ianspråktagande av Resultatutjämningsreserv - - - - Strukturell nettokostnad avser nettokostnad exklusive Strukturellt resultat jämförelsestörande poster. I bokslutet för 2024 redovisades ett positivt balanskravsresultat om 73 mnkr. En rättelse av föregående års resultat med totalt −82 mnkr medför att justerat balanskravsresultat för år 2024 uppgår till −9 mnkr. Mnkr 1 600 Jämförelsestörande poster * I realisationsvinsterna på 808 mnkr år 2024 ingår en realisationsförlust om 18 mnkr. 1 400 Bland poster som redovisas utanför det struk- 1 200 turella resultatet har framför allt realisations­ Årets resultat uppgick till 1 652 mnkr och innebar lägre än budgeterat. Samtidigt har den oväntat 1 000 vinsterna haft en betydande påverkan på stadens 800 668 en positiv avvikelse mot det budgeterade resul- svaga utvecklingen av skatteunderlaget haft resultat under den senaste tioårsperioden. 600 tatet på drygt 1 mdkr. Den positiva avvikelsen betydande effekt på kommunernas skatteintäkter. 400 Realisationsvinsterna består dels av försäljningar innebar att den budgeterade utdelningen på För Göteborg avvek skatteintäkter, generella 200 av anläggningstillgångar, dels av realisations­ 350 mnkr inte behövdes. Överskottet i förhållande statsbidrag och utjämning negativt med cirka 0 vinster från exploateringsverksamheten. Eftersom till budget förklarades till stor del av nämndernas 400 mnkr i förhållande till årets budget. –200 omfattningen på exploateringsverksamheten har resultat. Sammantaget redovisade nämnderna en Utöver avvikelserna för nämnderna och för de –400 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 ökat under de senaste åren har också realisations- positiv avvikelse mot budget på över 800 mnkr kommuncentrala posterna så påverkades resultatet vinsterna ökat. Sedan 2015 har de årliga realisa- vilket är nästan lika mycket som i fjol. Likt även av ett antal jämförelsestörande poster. Reali- Diagrammet nedan visar skillnaden mellan tionsvinsterna oftast varierat mellan 500 mnkr föregående år har flera verksamheter fortsatt sationsvinsterna uppgick till cirka 350 mnkr vilket skatteintäkternas utveckling inklusive generella upp till som mest 1 500 mnkr år 2021. År 2025 med anpassningar främst för att möta den lägre var 300 mnkr lägre än budget och cirka 80 mnkr statsbidrag och utjämning och utvecklingen av uppgick de till 352 mnkr vilket är det lägsta befolkningstillväxten i staden som innebär ökade lägre än prognosen per augusti. Eftersom förut- verksamhetens nettokostnader exklusive jäm­ utfallet sedan 2012 vilket beror på en trögare behov i vissa verksamheter och minskade behov sättningarna för kommunen att nå ett positivt förelsestörande poster för de senaste tio åren. marknad och färre försäljningar. i andra. I förhållande till den prognos som balanskravsresultat förbättrades tog kommunfull- Den genomsnittliga ökningstakten för skatte­ lämnades i delårsrapporten per augusti förbättra- mäktige i november beslut om att utdelningen intäkter, generella statsbidrag och utjämning Realisationsvinster des nämndernas resultat med ungefär 200 mnkr, på 350 mnkr från Göteborgs Stadshus AB skulle under den senaste tioårsperioden har varit Mnkr 1 600 vilket historiskt sett är lite. I driftredovisningen utgå. Intäkter från exploateringsbidrag uppgick 4,7 procent. Under 2025 har konjunkturen 1 400 redogörs för samtliga nämnders utfall i förhållan- till 632 mnkr vilket är något högre än bedöm- nu långsamt förbättrats men den förväntade 1 200 de till budget. ningen i delårsrapporten per augusti. Eftersom återhämtningen på arbetsmarknaden har dröjt Kommuncentralt redovisades ett resultat på exploateringsbidragen är förknippade med stora längre än väntat och intäkterna ökade endast med 1 000 cirka -100 mnkr vilket innebar en positiv avvikel- osäkerheter budgeteras dessa inte. Utfallet utgör 3,4 procent vilket, sett ur ett historiskt perspektiv, 800 se på ungefär 200 mnkr mot budget. Avvikelsen således i sin helhet en avvikelse mot budget. har varit svagare än normalt. Att intäkterna ökade 600 352 berodde delvis på att utvecklingen i nämnderna Genom resultatet 2025 återställs det negativa svagare än normalt beror även på att befolkningen 400 har gjort att den kommuncentrala allmänna balanskravsresultatet för år 2024 som uppstod till i Göteborg ökade i en långsammare takt än 200 reserven för att hantera ekonomiska osäkerheter följd av rättelse av föregående års resultat. tidigare vilket både påverkar skatteintäkterna och 0 inte har behövt nyttjas fullt ut. Därutöver uppstod Årets resultat inklusive jämförelsestörande kostnadsutjämningen där Göteborg får ett sämre 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 under året en positiv avvikelse mot budget om poster stämmer väl överens med den totala prog- utfall än tidigare år. cirka 250 mnkr kopplad till koncernbankens in- nosen för kommunen som lämnades i delårsrap- Under den senaste tioårsperioden har den och utlåning. Dessutom blev pensionskostnaderna porten per augusti även om vissa delar skiljer sig årliga nettokostnadsökningen legat på i genom- 46 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 47 Resultat i förhållande till Intäkter Investering och finansiering finansieringsgraden av investeringar ska uppgå till Finansiella intäkter Taxor och avgifter skatteintäkter och generella 1,9 mdkr 3 % 3,7 mdkr 7 % Nämndernas investeringsutgifter uppgick under minst 50 procent över en rullande tioårsperiod, statsbidrag Generella Hyror och år 2025 till 5,6 mdkr. Statliga investeringsbidrag men eftersträvas överstiga 60 procent. statsbidrag arrenden Göteborgs Stads långsiktiga resultatmål innebär och utjämning 1,7 mdkr 3 % och övriga investeringsinkomster uppgick under Årets egenfinansieringsgrad uppgick till 4,7 mdkr 8 % att ett resultat om minst 2 procent av skatter, Bidrag året till 0,5 mdkr vilket ger ett investeringsnetto 62 procent vilket innebar en uppgång i förhållan- generella statsbidrag och utjämning ska uppnås 3,6 mdkr 6 % på cirka 5,0 mdkr där investeringar i lokaler för de till de två senaste åren då egenfinansierings- över en rullande tioårsperiod. Det tvåprocentiga Försäljning av kommunens verksamheter utgör nästan hälften av graden legat på runt 50 procent. Uppgången är verksamhet och resultatmålet syftar i första hand till att skapa ett konsulttjänster de totala investeringarna. både en konsekvens av ett starkare resultat och av 1,8 mdkr 3 % utrymme för en rimlig självfinansiering av årets Utfallet innebär en minskad investeringsvolym att investeringsvolymen under 2025 minskade i investeringar. Om inte målet uppnås ökar behovet Skatteintäkter Övriga intäkter med 0,8 mdkr i förhållande till 2024. Minskning- förhållande till 2024. 37,9 mdkr 66 % 1,9 mdkr 4 % av extern finansiering. en förklaras till stor del av att strategiska mark- Över en rullande tioårsperiod ligger egen­ Stadens mål innebär att tvåprocentsmålet ska förvärv förra året fick stort genomslag på de totala finansieringsgraden på 68 procent, det vill säga uppnås exkluderat intäkter från exploaterings­ De totala kostnaderna för året uppgick till investeringsvolymerna. Den långsiktiga trenden en bit över den eftersträvade nivån på 60 procent. bidrag. År 2025 uppgick resultatet exklusive 55,6 mdkr vilket innebär en ökning med endast med växande investeringsvolymerna består Exkluderas de taxefinansierade verksamheterna exploateringsbidrag till drygt 1 mdkr, vilket i 0,5 mdkr jämfört med 2024. Personalkostnaderna dock. Sett över den senaste tioårsperioden har vatten, avlopp och avfall från beräkningen förhållande till skatteintäkter, generella stats- uppgick till 28,0 mdkr vilket utgör drygt hälften kommunen gått från årliga investeringsvolymer uppgick egenfinansieringsgraden för de skatte­ bidrag och utjämning innebär ett resultat på av de totala kostnaderna. Jämfört med 2024 på runt 2 mdkr till årliga volymer på runt 5 mdkr. finansierade investeringarna till 75 procent. 2,4 procent. Årets resultat är därmed starkare ökade personalkostnaderna med 0,3 mdkr vilket Ökningen är en konsekvens av såväl pågående än det långsiktiga resultatmålet för staden, men motsvarar cirka 1,1 procent. Den dämpade per- stadsutveckling som behov av upprustning av be- Egenfinansieringsgrad av investeringar samtidigt betydligt lägre än genomsnittet de sonalkostnadsutvecklingen beror främst på lägre fintliga anläggningar och en växande befolkning. Procent (%) 100 senaste tio åren. pensionskostnader till följd av lägre inflation. De växande investeringsbehoven innebär en 90 Entreprenader och köp av verksamhet utgör stor utmaning för staden under kommande år. Resultat i förhållande till skatteintäkter den andra stora kostnadsposten. Totalt uppgick Förutom att själva genomförandet ställer höga 80 och generella statsbidrag 70 dessa kostnader till 14,0 mdkr 2025 vilket utgör planeringsmässiga krav på organisationen ställs 60 Procent (%) drygt 25 procent av de totala kostnaderna. Jämfört även höga krav på resultatnivåer om de långsikti- 8 50 med 2024 har dessa kostnader ökat 0,4 mdkr eller ga finansiella inriktningarna kring egenfinansie- 7 40 2,8 procent. ringsgrad och soliditet ska uppnås över tid. 6 30 Avskrivningarna ökade med drygt 300 mnkr Trots den höga investeringstakten har de 5 20 och uppgick till cirka 2,9 mdkr. Att avskrivningar- budgeterade investeringsvolymerna inte genom- 4 10 na ökar är en långsiktig trend och en konsekvens förts fullt ut som planerat. Totalt sett understiger 3 0 av växande investeringsvolymer. Avskrivningar investeringsnettot budget med cirka 2,0 mdkr 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2 och andra investeringsrelaterade driftskostnader under 2025. I investeringsredovisningen redogörs Egenfinansieringsgrad investering 1 kommer fortsätta öka under de kommande åren för samtliga investerande nämnders utfall i Genomsnitt (10 år) Målvärde 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 då staden fortsatt befinner sig i en fas med stora förhållande till budget. Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag investeringsbehov. I diagrammet redovisas utvecklingen av kommu- Genomsnitt (10 år) Investeringar kommun nens låneskuld under de senaste tio åren fördelad Målvärde Kostnader Mdkr mellan den taxefinansierade och den skattefinan- Bränsle, energi och Förbrukningsmaterial 7 vatten 0,5 mdkr 1 % och övriga verksamhets- sierade delen av stadens verksamhet. Sett över Årets intäkter och kostnader kostnader 2,6 mdkr 5 % 6 den senaste tioårsperioden har låneskulden gått Lokal- markhyror Kommunens totala intäkter 2025 uppgick 1,7 mdkr 3 % Avskrivningar 5 från cirka 4,5 mdkr till 12,5 mdkr. Den långsiktiga 2,9 mdkr 5 % 57,2 mdkr, en ökning med 1,2 mdkr jämfört med Entreprenader utvecklingen av låneskulden är i huvudsak en Finansiella 4 föregående år. Skatteintäkterna tillsammans med och köp av verksamhet kostnader konsekvens av i hur hög grad staden klarar av generella statsbidrag och utjämning är den klart 14 mdkr 25 % 2,8 mdkr 5 % 3 att egenfinansiera investeringarna. Låneskuldens största intäktsposten och utgjorde 74 procent av 2 ökning över tid kan därmed till stor del förklaras de totala intäkterna. Tillsammans uppgick dessa Förenings- 1 av investeringsvolymernas relativt kraftiga ökning bidrag och intäkter till 42,6 mdkr, vilket innebär en ökning övriga bidrag under motsvarande period. 2,1 mdkr 4 % med 1,3 mdkr jämfört med 2024. 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Trots att resultatnivåerna många år har varit Övriga intäkter av betydelse för kommunen Försörjningsstöd Personalkostnader Investeringar, netto Investeringar, brutto höga, har investeringarna inte fullt ut kunnat 1 mdkr 2 % 28 mdkr 50 % är framför allt taxor och avgifter samt bidrag som finansieras med egna medel. Framför allt är det tillsammans står för 13 procent av kommunens Egenfinansieringsgraden av investeringar inom den taxefinansierade delen av verksamheten intäkter. Bidragen utgörs i huvudsak av riktade mäter hur stor andel av investeringarna som kan som kassaflödet från den löpande verksamheten bidrag från staten som syftar till att finansiera ett finansieras med egna medel utan att ta upp nya inte räckt för att finansiera investeringarna. specifikt ändamål eller uppdrag. lån. Stadens finansiella mål innebär att egen­ Av den totala nettolåneskulden på 12,5 mdkr 48 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 49 kan 8,5 mdkr härledas till den taxefinansierade att den långsiktiga självfinansieringsgraden årets resultat 0,9 mdkr i en så kallad resultatreserv Eget kapital och resultatreserver verksamheten. fort­farande bibehålls. Sjunkande befolknings­ som enligt lagstiftningen kan användas både vid Mdkr 45 Under 2025 ökade låneskulden med 0,6 mdkr. utveckling, lägre efterfrågan och markpriser samt oförutsedda utgiftsökningar och inkomstbortfall. 40 Sammantaget var skuldökningen under året ett fortsatt högt kostnadsläge innebär dock lång­ Av det egna kapitalet på 38,6 mdkr utgörs därmed 35 dock betydligt lägre än budgeterat till följd av att siktiga utmaningar för exploateringsekonomin. totalt 6,7 mdkr av reserver som kommunen 30 kommunens resultat överträffade förväntning- Det ställer ytterligare krav på att verksamheten, utifrån vissa specifika förutsättningar får lov att 25 arna samtidigt som investeringsvolymerna inte från tidiga planeringsskeden till genomföran- nyttja. 20 genomfördes i den takt som budgeterades. deskedet, balanserar portföljen i förhållande till Soliditeten, som visar det egna kapitalets andel 15 målen för god ekonomisk hushållning. av de totala tillgångarna minskade något och 10 Nettolåneskuld Under 2025 uppgick kommunens samlade uppgår i bokslutet till 28,5 procent. Soliditeten 5 Mnkr 14 000 exploateringsinkomster till cirka 1,2 mdkr och enligt fullfonderingsmodellen, som inkluderar 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 exploateringsutgifterna uppgick till cirka 1,4 mdkr, samtliga pensionsförpliktelser, sjönk från 21,9 pro- Summa eget kapital Varav resultatreserver 12 000 vilket medförde ett exploateringsnetto för året på cent till 21,2 procent. Kommunens soliditetsmått 10 000 −0,2 mdkr. Utfallen är betydligt lägre för året än påverkas dock i stor utsträckning av att kommu- vad som budgeterats. Utgifterna avviker mer från nen, genom koncernbanken, hanterar låneskulden 8 000 budget än inkomsterna vilket innebär ett sämre för hela koncernen. För den kommunala koncer- 6 000 exploateringsnetto med cirka 450 mnkr i förhål- nen, där interna mellanhavanden elimineras, blir 4 000 lande till budget. soliditetsmåttet mer relevant. Årets icke budgeterade negativa exploa- 2 000 teringsnetto medför att det tioåriga rullande 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 ackumu­lerade exploateringsnettot sjunker till cirka 0,8 mdkr, vilket innebär en minskad buf- Slutsatser avseende resultat Taxekollektiv Skattekollektiv fert för att möta strukturella och ekonomiska och ekonomisk ställning utmaningar inom exploateringsverksamheten Exploateringsverksamhet kommande år. Resultatet medför samtidigt att I förhållande till de två närmast föregående åren kostnadsläge innebär samtidigt svårigheter att I diagrammet nedan redovisas exploaterings­ den långsiktiga självfinansieringsgraden minskar har resultatet för kommunen återhämtat sig uppnå balans även i exploateringsverksamheten investeringarnas och exploateringsinkomsternas från 111 till 107 procent och innebär ett förändrat väsentligt under 2025. Nettokostnadsutvecklingen som för tredje året i rad redovisade ett negativt utveckling under den senaste tioårsperioden. utgångsläge för de kommande årens budget- och har bromsat in och flera verksamheter har fortsatt kassaflöde under 2025. Utgifter och inkomster avser åtgärder knutna till stadsplanering i förhållande till den liggande med anpassningar för att möta den lägre befolk- Sammantaget innebar de resultat och inves- kvartersmarksutveckling och utbyggnad av allmän planeringen. ningstillväxten i staden. Även resultaten inom teringsnivåer som redovisades i koncernen under plats. Utbyggnad av den allmänna VA-anlägg- Det upparbetade tioåriga överskottet och bolagen har utvecklats stabilt. Samlat överträffar 2025 att soliditetsnivån i stort sett bibehölls på ningen och kopplade anslutningsavgifter är exklu- självfinansieringsnivån behöver ses mot bakgrund bolagen både föregående års resultat och det oförändrad nivå. Enligt den så kallade fullfonde- derad från den redovisade volymutvecklingen. av tidigare års gynnsamma förutsättningar och budgeterade resultat för 2025. ringsmodellen, där samtliga pensionsförpliktelser marknadsläge. Det är förutsättningar som sedan Samtidigt som resultatet utvecklas starkt i inkluderas, uppgick soliditeten till 26 procent Exploateringsinvesteringar 2016–2025 våren 2022 har förändrats kraftigt där konjunk- både kommun och bolag så ökade koncernens vilket fortsatt är en bit över det långsiktiga Mdkr turläget nu präglas av ett högt kostnadsläge låneskuld under 2025 med 5,8 mdkr och upp- målvärdet på 20 procent som kommunfullmäktige 1,5 och betydligt lägre efterfrågan på bygg- och gick i bokslutet till närmare 67 mdkr. Stora beslutat om. Även avseende övriga finansiella 1 bostadsmarknaden. Därmed finns betydande investeringar gjordes under året inom bland mål så ligger kommunen fortsatt med relativt 0,5 risker kopplat till exploateringsverksamhetens annat energi, bostäder, verksamhetslokaler och god marginal över de långsiktiga målvärdena. 0 finansiella utveckling kommande år beroende infrastruktur som till viss del kräver finansiering Sammanfattningsvis blir bedömningen utifrån på hur återhämtningen på marknaden ser ut och via lån. Sjunkande befolkningsutveckling, lägre ovan att kommunens och koncernens ekonomiska –0,5 förutsättningarna att kunna bygga ut staden i takt efterfrågan och markpriser samt ett fortsatt högt ställning är fortsatt god. –1 med den fortsatta befolkningstillväxten. –1,5 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Eget kapital och resultatreserver Exploateringsinkomster Göteborgs Stads eget kapital förstärktes i och Exploateringsutgifter med årets resultat på 1 652 mnkr och uppgick i Ackumulerat exploateringsnetto 2016–2025 bokslutet till 38,6 mdkr. Av det egna kapitalet För tredje året i rad redovisade exploaterings­ utgörs 5,8 mdkr av den så kallade resultatutjäm- verksamheten ett negativt kassaflöde, vilket ningsreserven. Resultatutjämningsreserven har påverkar verksamhetens självfinansiering negativt. byggts upp av tidigare överskott och får enligt Tidigare års positiva resultat och gynnsamma lagstiftningen användas för att utjämna intäkterna marknadsförutsättningar bidrar emellertid till över en konjunkturcykel. Dessutom avsätts från 50 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 51 Balanskravsresultat Balanskravet innebär att kommuner och regioner inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet vid årets slut ändå blir negativt måste det återställas med överskott inom tre år. En så kallad balanskravsutredning genomförs varje år för att fastställa om balanskravet är uppfyllt. Balanskravsutredning Belopp i mnkr 2025 Årets resultat enligt resultaträkningen 1 652 − Samtliga realisationsvinster −352 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - −/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper - +/− Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper - Årets resultat efter balanskravsjusteringar 1 300 − Reservering av medel till resultatreserv −865 + Användning av medel från resultatreserv - + Användning av medel från resultatutjämningsreserv - Balanskravsresultat 435 Årets resultat enligt resultaträkningen utgör I stället för reservering till RUR finns, från utgångspunkten för avstämning mot kommunal- och med 2024, möjlighet att reservera medel i lagens krav på ekonomisk balans. Enligt gällande en så kallad resultatreserv (RER) som ska kunna regelverk ska årets resultat reduceras med samt- användas vid oförutsedda utgiftsökningar eller liga realisationsvinster i balanskravsutredningen. inkomstbortfall. Enligt lagstiftning kan resultat Efter balanskravsjusteringar uppgår årets resultat överstigande 1 procent av skatter, generella till 1 300 mnkr. Göteborg Stad uppfyller därmed statsbidrag och utjämning avsättas. Eftersom det lagstadgade balanskravet år 2025. årets resultat, efter balanskravsjusteringar, över- Förändringar i kommunallagen innebär att stiger denna gräns avsätts 865 mnkr till RER år det inte längre är möjligt att reservera ytterligare 2025. I avsättningen har en justering om 9 mnkr medel i resultatutjämningsreserven (RUR). Dis- inräknats för att reglera det negativa balanskravs- ponering av medel ur resultatutjämningsreserven resultatet från 2024. kan dock göras fram till 2033 i syfte att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Eftersom RUR endast kan disponeras i syfte att täcka ett negativt balanskravsresultat är disponering av RUR inte aktuellt år 2025. 52 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 53 Väsentliga tillsvidareanställda, tidsbegränsat anställda och timavlönade. I december uppgick antalet anställda i koncer- ökningen av tillsvidareanställda. Stödassistenter samt yrkesgrupper inom fastighetstighetsskötsel och hantverk har minskat. personalförhållanden nen till 59 459, varav 49 974 var anställda i kom- munen och 9 485 inom bolag och räddningstjänst. Jämfört med föregående år har antalet anställda Andelen tillsvidareanställda som arbetar heltid i kommunen har ökat under flera år och uppgick för året till 96,8 procent. i koncernen ökat med drygt 2 000. Främst beror det på att tillsvidareanställda har ökat i äldre Kompetensförsörjning Det här avsnittet innehåller väsentliga personalförhållanden samt vård- och omsorgsnämnden, tidsbegränsat Under 2025 har det ekonomiska läget i koncernen i den kommunala koncernen och kommunen. Det innebär anställda har ökat i förskolenämnden samt att förbättrats medan rådande konjunkturläge kvar- uppgifter om antalet anställda, ålder, könsfördelning timavlönade har ökat i grundskolenämnden. står. Det har bidragit till ökade möjligheter för Inom bolagssektorn har Spårvägen haft ett nämnder och styrelser att rekrytera och behålla och utvecklingen av antalet arbetade timmar. I avsnittet fortsatt gynnsamt rekryteringsläge och både personal. Efter ett par års nedgång har antalet redovisas även de anställdas sjukfrånvaro och förhållanden kunnat behålla och rekrytera fler personer, vilket utannonserade tillsvidaretjänster ökat. Antalet är i linje med deras kompetensförsörjningsplan. sökande per tjänst har minskat något, men ligger kring personal- och kompetensförsörjning, ledarskap och Renova och Göteborgs Energi redovisar också en kvar på en fortsatt hög nivå. Personalomsätt- lönebildning. ökning som förklaras av utökade uppdrag inom ningen i kommunen ligger på samma nivå som verksamheterna. föregående år med 7,8 procent. För styrelserna Sett över en längre tidsperiod har andelen ligger personalomsättningen på 8,3 procent, vilket Under året har det skett en positiv utveckling inom till egen personal och omfattande rekryteringar tillsvidareanställda ökat. Jämfört med 2024 har är en minskning jämfört med 2024 när omsätt- flera områden. Den långsiktiga kompetensförsörj- kopplade till stadsutvecklingsuppdrag. Även om däremot andelen i såväl koncernen som kommu- ningen var 10,1 procent. Trots att sjuksköterskor ningsutmaningen kvarstår men rekryterings­läget antalet elever har minskat uppger grundskole- nen minskat något. Andelen tillsvidareanställda ligger på en hög personalomsättning jämfört har generellt förbättrats. Vid årets slut hade anta- nämnden att de har haft förbättrade ekonomiska utgör vid årets slut 80 procent i koncernen och med övriga yrkesgrupper har möjligheterna att let anställda ökat med drygt 2 000. Sjukfrånvaron förutsättningar och därmed kunnat förstärka 82 procent i kommunen. Yrkesgrupperna under- rekrytera sjuksköterskor varit fortsatt goda. De i koncernen har fortsatt minskat och resultaten med lärare och elevnära personal. Utbildnings- sköterskor, handläggare, vårdbiträden, sjuksköter- regionala socialnämnderna rapporterar om ökat för medarbetar- och chefsundersökningarna har nämnden har under året fått en utökad ram och skor och socialsekreterare har stått för den största antal tillsvidareanställda socialsekreterare vilket ytterligare förbättrats. förutsättningar att anställa fler lärare. Förskole- nämnden beskriver att de, trots minskande antal Arbetad tid barn, har gjort omfattande rekryteringar i syfte att öka personaltätheten i verksamheten, höja Antal årsarbetare kompetensen och stärka grundbemanningen. 55 000 Styrelserna har ökat med 152 årsarbetare, vilket 50 000 är en ökning med 2 procent jämfört med före­ 45 000 gående år. Det är i första hand Göteborgs Energi, 40 000 Spårvägen, Renova, Got Event, Göteborgs Stads Leasing och Gryaab som står för de största 35 000 ökningarna. Ökningarna beskrivs vara kopplade 30 000 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 till planerade prioriteringar och behov utifrån Kommunen Koncernen utökade uppdrag. Liseberg har under året genomfört personalneddragningar som en följd Personalvolymen är ett mått på den samman- av organisationsöversyn på grund av ett tufft lagda arbetade tiden och uttrycks som antal ekonomiskt läge. Även Älvstranden redovisar årsarbetare. Jämfört med december föregående minskad personalvolym vilket är en effekt av år har antalet årsarbetare ökat med 2,9 procent i omorganisationer. koncernen och uppgår till cirka 50 900 årsarbe- Andelen av den arbetade tiden som har utförts tare vid årets slut. av timavlönade under året är 6,1 procent för Nämnderna har sammantaget ökat med koncernen och 4,8 för nämnderna, vilket i princip 1 340 årsarbetare, 3,2 procent, och uppgår till och är oförändrat jämfört med föregående år. med december till 42 990. De största ökningarna finns inom de stadsutvecklande nämnderna Antal anställda samt välfärdsnämnderna. De stadsutvecklande Antal anställda varierar under ett år och mäts nämnderna förklarar i huvudsak ökningarna med därför alltid för en enskild månad, december. fler tillsatta vakanser under året, konsultväxling Det totala antalet anställda är en summering av 54 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 55 har lett till stabilare bemanning och färre konsul- Sjukfrånvaron i koncernen för 2025 var ter. Behovet av erfarna socialsekreterare kvarstår 7,3 procent, vilket är en minskning med 0,5 pro- dock. centenheter jämfört med förra året. Minskningen Grundskolenämnden rapporterar att andelen beror främst på att sjukfallen som är längre än legitimerade lärare har ökat och skillnader mellan 14 dagar har minskat. skolor med olika socioekonomiska förutsättningar Nämndernas samlade sjukfrånvaro var har fortsatt att minska. Samtidigt kvarstår brist 7,8 procent. De högsta nivåerna återfinns inom på speciallärare, lärare i fritidshem samt vissa förskola, funktionsstöd och äldre samt vård och ämneslärare. omsorg. Samtidigt är det inom dessa nämnder De stadsutvecklande nämnderna och delar som de största minskningarna kan noteras. Både av bolagssektorn anger att de har haft lättare att kvinnors och mäns sjukfrånvaro har minskat, men rekrytera under året och kunnat tillsätta tidigare skillnaden mellan könen kvarstår där kvinnornas vakanser. Arbetet som Spårvägen AB påbörjade sjukfrånvaro är högre än männens. Det är inom förra året för att kunna behålla och rekrytera gruppen kvinnor 50 år och äldre som den högsta spårvagnsförare har haft fortsatt positiv effekt. sjukfrånvaron finns. Inom styrelserna ligger Trots att rekryteringsläget varit mer gynnsamt sjukfrånvaron på 4,8 procent vilket är samma nivå under året har flera verksamheter rapporterat som 2024. om fortsatta svårigheter att rekrytera vissa Flera nämnder rapporterar om ett ökat fokus yrkesgrupper, så som specialistkompetenser på främjande arbetsmiljöarbete. Faktorer såsom bland annat inom stadsutvecklings-, teknik-, tydligt ledarskap och medarbetarskap, delaktighet, it- och energiområdet. Under året har insatser god samverkan, meningsfulla arbetsuppgifter genomförts i syfte att förflytta kompetens och och möjlighet till kompetensutveckling återkom- kompetensväxla inom verksamheterna både på mer som centrala inslag. Många verksamheter grund av verksamhetsförändringar, förändringar beskriver även pågående arbete för att stärka i uppdrag eller för att kompetensen inte finns organisatorisk tillit exempelvis genom stadens att rekrytera på den öppna arbetsmarknaden. förhållningssätt, förbättrad internkommunikation Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbild- och tillitsbaserad styrning. ning skriver att de har fördjupat samarbetet med Stadens medarbetarundersökning visar på nämnden för funktionsstöd och äldre samt vård- positiva och förbättrade värden inom flera om- och omsorgsnämnden som omfattar bland annat råden. Hållbart medarbetarengagemang (HME) gemensamma språk- och digitaliseringsinsatser är ett index som väger samman medarbetarnas för medarbetare. upplevelse av ledarskap, motivation och styrning. Genomsnittlig ålder då medarbetare i kom- Detta index har ökat från 80 till 81. Svarsfrekven- munen går i pension är i nivå med 2024 och sen 2025 var 84 procent, vilket är en ökning med ligger på 66,1 år. Under året har flera initiativ för två procentenheter jämfört med 2024. att möjliggöra för specifika yrkesgrupper såväl Medarbetarundersökningen visar även att som generellt att förlänga arbetslivet påbörjats majoriteten upplever sig trygga på arbetsplatsen och genomförts. Bland annat finns det mentor- och att få upplever sig utsatta för kränkande sär- skapsprogram för socionomer och jobbonär- och behandling eller diskriminering. Samtidigt ökar chefspooler hos några nämnder. antalet anmälningar i stadens incidentrapporte- ringsverktyg IA över tid. En analys av ökningen Arbetsmiljö och hälsa är att stadens systematiska arbetsmiljöarbete har Sjukfrånvaro lett till ökad kunskap, trygghet och vilja att göra Procent (%) anmälningar. Under 2025 tecknades ett kommun- 12 gemensamt kollektivavtal mot kränkande särbe- 10 handling, trakasserier, sexuella trakasserier och 8 repressalier och utgör en förstärkning av stadens 6 långsiktiga arbete inom området. 4 Andelen som uppger att de inte har utsatts 2 för hot och våld eller otillåten påverkan har ökat. Samtidigt beskriver många verksamheter hot och 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 våld som återkommande arbetsmiljörisker med Kommunen Koncernen påverkan på både arbetsmiljö och verksamhetens 56 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 57 förmåga att möta brukare och allmänhet. Hot för att höja lönerna för yrkesgrupper inom vård, Stadens övergripande inriktning avseende olika arbetsgivarorganisationer (Sobona, Fastigo, och våld beskrivs som särskilt betydande risker omsorg och utbildning i relation till yrkesgrupper lön och villkor omfattar även stadens kommunala Sveriges Hamnar, Visita och Svensk Scenkonst). i verksamheter med kontaktnära yrken såsom inom administrativ och teknisk sektor. hel- och majoritetsägda ägda bolag. Medan Härigenom har bolagen bland annat olika centrala grundskola, idrotts- och föreningsverksamhet, I samband med årets löneöversyn fick äldre kommunens förvaltningar gemensamt, som en och lokala kollektivavtal, löneavtalskonstruktioner socialtjänst, funktionsstöd och kollektivtrafik. samt vård- och omsorgsnämnden i uppdrag i arbetsgivare, är medlem i Sveriges Kommuner och innehåll, avtalslöptider samt fackliga parter. I bolagen rapporteras det systematiska arbets- kommunfullmäktiges budget att minska löne- och Regioner (SKR) är varje bolag för sig som Utformningen skiljer sig åt såväl mellan bolagen miljöarbetet i övervägande del fungera väl, med skillnaderna för de yrkesgrupper som låg sämst enskild arbetsgivare och juridisk person självstän- som i jämförelse med kommunen. Under 2025 generellt höga resultat i medarbetarundersök- till givet det lönepolitiska ställningstagandet dig medlem i den arbetsgivarorganisation som genomfördes bolagens enskilda löneöversyner ningarna. Löpande utmanande arbetsmiljöfrågor (LPS). Denna satsning tillsammans med egna är relevant för respektive bolag. Göteborgs Stad med utgångspunkt i de löpande centrala avtalen gällande trygghet och säkerhet samt hot och våld avsatta medel från äldre samt vård- och om- har för närvarande cirka 30 hel- eller majoritet- utan några större särskilda avvikelser. Den samlade finns hos några av koncernens bolag exempelvis sorgsnämnden har fått som effekt att yrkesgrup- sägda bolag som utgör arbetsgivare och de finns uppföljningen av bolagens utfall visar en variation Spårvägen, Renova och inom Framtidenkoncer- pen undersköterskor för första gången ligger i idag organiserade utifrån bransch inom fem på 2,9–3,8 procent. nen. I vissa bolag identifieras fortsatt utvecklings- fas med nivåerna i LPS. I den förvaltningsöver- behov främst kopplat till ledarskap, organisations- gripande lönekartläggningen och analysen för Väsentliga personalförhållanden, Göteborgs Stad kultur och psykosocial arbetsmiljö. Under året har Göteborgs Stads förvaltningar konstateras att Gryaab genomfört ett antal omstruktureringar lönenivåerna för flertalet yrkesgrupper uppnår 2025 2024 med bland annat ett flertal avslutade anställningar och även i vissa fall överstiger nivåerna i LPS Kommunkoncern Kommun Kommunkoncern Kommun i bolagets ledningsgrupp, som har påverkat för 2025. Utfallet för förvaltningarna i löne­ Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt organisation och upplevelsen av arbetsmiljön på översynen 2025 blev i genomsnitt 3,9 procent. bolaget. De yrkesgrupper som inte når upp till löne­ Totalt antal anställda 42 064 17 395 59 459 38 022 11 952 49 974 40 566 16 883 57 449 36 601 11 537 48 138 nivåerna i målbilden är främst inom sektor vård Tillsvidareanställlda 33 960 13 793 47 753 31 420 9 595 41 015 33 106 13 461 46 567 30 611 9 331 39 942 Ledarskap och omsorg samt i viss mån sektor utbildning. Tidsbegränsat anställda 2 300 1 001 3 301 2 148 833 2 981 1 912 920 2 832 1 776 736 2 512 I Göteborgs Stad arbetar drygt 2 800 chefer, Detta rör exempelvis måltidspersonal, utbildade Timavlönade 5 804 2 601 8 405 4 454 1 524 5 978 5 548 2 502 8 050 4 214 1 470 5 684 vilket är i nivå med föregående år. Kvinnor är i barnskötare, vårdbiträden och stödbiträden samt Tillsvidareanställda 1 891 895 2 786 1 626 505 2 131 1 855 907 2 762 1 567 483 2 050 majoritet och utgör 66 procent. Under året har elevassistenter. chefer arbetet med att stärka ledarskapet fortgått utifrån Vid analysen framgår också att vissa löne­ Medelålder 46,1 45,8 46,0 46,2 45,3 46,0 46,0 45,4 45,8 46,1 45,2 45,9 en kunskaps­grund med beprövade modeller och skillnader avseende likvärdigt arbete mellan tillsvidareanställda begrepp. förvaltningarna kvarstår. Löneskillnaderna Sjukfrånvaro, totalt 8,2 5,2 7,3 8,5 5,6 7,8 8,8 5,5 7,8 9,1 6,1 8,4 Delindex ledarskap i chefs- och medarbetar- bedöms inte som osakliga då förklaringen är Sjukfrånvaro, 1–14 dagar 3,0 2,5 2,9 3,1 2,6 3,0 3,0 2,4 2,8 3,0 2,6 2,9 undersökningen har ökat sedan 2018. Arbetet att det finns en marknadspåverkan från privat Sjukfrånvaro, >14 dagar 5,2 2,7 4,5 5,5 3,0 4,9 5,8 3,0 5,0 6,1 3,5 5,5 med chefers organisatoriska förutsättningar sektor för yrkesgrupper inom exempelvis teknik. Sjukfrånvaro, 60 dagar 54,5 45,3 52,9 57,7 48,7 56,2 som bland annat ska bidra till ett närvarande Medlingsinstitutet (MI) konstaterar också att den och längre (andel) ledarskap har fortsatt under 2025. Chefoskopet är svenska arbetsmarknaden till stor del är uppdelad Sjukfrånvaro, 29 år eller yngre 6,8 5,5 6,4 7,6 6,1 7,2 ett forskningsbaserat verktyg som möjliggör en så att kvinnor och män arbetar i olika yrken/ Sjukfrånvaro, 30–49 år 7,7 5,2 7,1 8,3 5,6 7,7 helhetsbild av chefers förutsättningar och ett stöd sektorer med olika löneläge. Sjukfrånvaro, 50 år eller i att utveckla dessa. Till och med 2025 har 44 för- I stadens förvaltningar är kvinnors medellön äldre 9,8 6,2 9,0 10,3 6,7 9,5 valtningar och bolag startat upp eller genomfört 97,7 procent av männens medellön efter löne­ Externa rekryteringar 9 802 4 082 13 884 8 395 2 750 11 145 8 844 3 896 12 740 7 246 2 447 9 693 Chefoskopet, vilket är i linje med uppdrag från översyn 2025. Skillnaden har under en tioårs­ till tillsvidareanställning 3 128 1 334 4 462 2 872 918 3 790 2 663 1 317 3 980 2 314 822 3 136 kommunfullmäktige. period minskat med 4,5 procentenheter, men efter till tidsbegränsad Fler nämnder och styrelser än tidigare år årets löneöversyn noteras en marginell ökning av anställning 6 674 2 748 9 422 5 523 1 832 7 355 6 181 2 579 8 760 4 932 1 625 6 557 beskriver ett aktivt arbete med att utveckla sin löneskillnaden från förra året (97,8 procent 2024). Externa avgångar 2 580 1 086 3 666 2 367 748 3 115 2 511 1 215 3 726 2 288 809 3 097 organisationskultur. Årets kulturmätning bland Medlingsinstitutet (MI) har noterat samma ten- tillsvidareanställda stadens chefer visar på en positiv utveckling och dens till avstannad utveckling och på senare år varav med pension 578 219 797 545 138 683 565 207 772 540 151 691 att de personliga värderingar och den önskade ökning av löneskillnaden mellan kvinnor och män varav på egen begäran 1 696 678 2 374 1 548 484 2 032 1 677 759 2 436 1 526 535 2 061 kultur som stadens chefer uttrycker stämmer väl även på nationell nivå, vilket MI har fått i uppdrag Extern personal­ 7,8 8,1 7,9 7,8 8,0 7,8 7,6 9,1 8,0 7,5 8,7 7,8 in på stadens förhållningssätt. att göra en fördjupad analys av. omsättning, procent (%) I samband med de nya avtalen för förvalt- Rörlighet mellan 1,0 0,8 1,0 1,0 1,0 1,0 Lön och förmåner ningarna skedde också en höjning av särskilda nämnder, procent (%) Stadens inriktning är jämställda och kon- ersättningar. Det gäller exempelvis ersättning kurrenskraftiga löner för att kunna bemanna för obekväm arbetstid vilket främst påverkar verksamheten med rätt kompetens på både kort verksamheter inom vård och omsorg, men även och lång sikt. För stadens förvaltningar innebär andra verksamheter där det förekommer arbete på det fortsatta behov av lönerelationsförändringar kvällar, nätter och helger. 58 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 59 Förväntad utveckling utdelningen från stadshuskoncernen ligger på en högre nivå än genomsnittet för de senaste åren. Då de långsiktiga ekonomiska utmaningarna ökad utvandring, vilket bidrar till en dämpad befolkningsutveckling. Lägre invandring och ett minskat barnafödande kommer att leda till färre ökar samtidigt som möjligheterna till utdelning barn i förskola och skola. Utvecklingen kommer I detta avsnitt redovisas kända förhållanden och faktorer som från stadshuskoncernen är begränsade kommer på sikt att ytterligare driva på utmaningen med behovet av att prioritera mellan olika behov bli den demografiska sammansättningen. Antalet bedöms påverka Göteborgs Stad, både i närtid och längre fram, viktig framåt. äldre ökar snabbt framöver samtidigt som andelen liksom vilka risker och osäkerhetsfaktorer det innebär. av befolkningen som är i arbetsför ålder minskar. Demografiska utmaningar kvarstår Detta leder till ett lägre skatteunderlag vilket Göteborg, liksom Sverige i stort, står inför riskerar att urholka finansieringen av välfärden. demografiska förändringar som påverkar stadens Samhällsekonomisk utveckling långsiktiga planering och resursfördelning. Fortsatt minskat bostadsbyggande I en osäker omvärld pekar flera faktorer på en De senaste åren har bostadsbyggandet minskat Ekonomiska förutsättningar Samtidigt som det förbättrade konjunkturläget lägre befolkningstillväxt än den Göteborg har kraftigt i Göteborg. Antalet påbörjade bostäder Efter ett par år med besvärliga ekonomiska leder till en snabbare ökning av intäkterna för haft under de senaste två decennierna. Antalet de senaste två åren har varit betydligt lägre än förutsättningar för hela kommunsektorn har staden förväntas även kostnaderna öka betydligt födda har minskat i Göteborg under den senaste nivåerna innan konjunkturnedgången, vilket förutsättningarna varit mer gynnsamma under snabbare kommande år. Framför allt beror det fyraårsperioden jämfört med föregående decen- pekar på att antalet färdigställda bostäder kom- 2025. Visserligen har återhämtningen på arbets- på att pensionskostnaderna, efter att ha sjunkit nium, vilket kan förklaras av en tydlig och längre mer vara lägre även kommande år. marknaden dröjt vilket gett en svag nominell kraftigt under 2025, ser ut att utvecklas mer nedgång i fruktsamheten. Denna utveckling är Ett lågt bostadsbyggande under en längre utveckling av skatteunderlaget. Samtidigt har normalt framåt. Långsiktigt ansträngs stadens inte unik för Göteborg eller Sverige, utan speglar period där antalet färdigställda bostäder inte når framför allt minskade pensionskostnader gjort ekonomiska förutsättningar också alltmer av de en global trend. I nuläget finns inga tecken på att upp till ökningen av antalet hushåll till följd att även kostnadsutvecklingen varit klart dämpad växande investeringsvolymerna som bland annat barnafödandet är på väg att vända uppåt. av inflyttning och befolkningsökning, kan få och att skatteunderlagsutvecklingen mätt i reala leder till att avskrivningar och andra investerings- Samtidigt har Sverige under senare år haft betydande konsekvenser för bostadssituationen termer sammantaget varit starkare än normalt. relaterade driftskostnader över tid tar i anspråk en minskad invandring i kombination med en i Göteborg och försvårar bostadsbristen. Under 2026 bedöms tillväxten för både BNP en allt större andel av skatteintäkterna. Andra och sysselsättningen bli betydligt högre än de stora utmaningar som påverkar de ekonomiska senaste åren och det förbättrade konjunkturläget förutsättningarna för staden kommande år är förväntas även leda till en snabbare ökning bland annat behovet av anpassningar för att möta av skatteunderlaget. Sammantaget bedömer klimatutmaningen, arbetet med civil beredskap Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att den och behovet av anpassningar utifrån den demo- underliggande skatteunderlagsutvecklingen i riket grafiska utvecklingen. kommer uppgå till 4,7 procent under 2026, att Även stadshuskoncernens ekonomi ansträngs jämföra med 3,9 procent under 2025. SKR räknar framöver av en ökande investeringstakt. En stor även med att sysselsättningen kommer fortsätta del av investeringarna inom stadshuskoncernen stiga under 2027 och 2028 och att vi därmed skapar visserligen direkt tillkommande resultat har ett antal år framför oss med relativt god och kassaflöden, men styrelsernas investerings- skatteunderlags­tillväxt. Samtidigt kvarstår risker planer innehåller också omfattande investeringar i form av geopolitiska spänningar och osäkra inom exempelvis klimatomställning, infrastruktur förutsättningar för global handel som kan påverka och reinvesteringar som inte på samma sätt utvecklingen i negativ riktning. skapar tillkommande resultat. De omfattande För Göteborg beräknas skatteintäkterna öka investeringsvolymerna innebär även att skuld­ med knappt 5 procent per år under den komman- sättningen för stadshuskoncernen kommer att de treårsperioden. Den totala intäktsutvecklingen öka kommande år. dämpas av att de generella statsbidragen till Även om konjunkturen långsamt förbättras kommunsektorn ligger kvar på oförändrad nivå innebär de ekonomiska förutsättningarna för åtminstone år 2026. Ett fortsatt försämrat utfall i de kommande åren sammantaget att intäktsök- den kommunalekonomiska kostnadsutjämningen ningarna inte fullt ut räcker för att möta den och en svagare befolkningsutveckling dämpar förväntade kostnadsutvecklingen, som drivs av stadens intäktsutveckling. prisutveckling, demografi och politiska ambi- Summeras intäkterna från skatter, generella tioner. I kommunfullmäktiges beslutade budget statsbidrag och utjämning blir den förväntade används därför 133 mnkr ur resultatutjämnings- intäktsökningen sammantaget drygt 4 procent reserven för att balansera budgeten för staden i snitt per år fram till 2028. år 2026. Detta samtidigt som den budgeterade 60 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 61 Arbetsmarknad Det gäller särskilt inom branscher där det finns trappas ner efter 300 ersättningsdagar. Det kompetenser, bland annat inom stadsutvecklings-, Arbetsförmedlingen och regionala analyser pekar en ökad efterfrågan på kompetens såsom teknik, innebär att särskilt långtidsarbetslösa kan få en teknik-, it- och energiområdet. Samtidigt på att arbetslösheten kan öka något först och vård och omsorg samt it. Stora satsningar inom betydligt lägre inkomst än tidigare. Många som bedömer majoriteten av nämnder och styrelser sedan falla långsamt fram mot slutet av 2026 eller industrin driver omställning exempelvis inom varit i Arbetsförmedlingens program länge kan att förutsättningarna har förbättrats på grund 2027, i takt med att konjunkturen återhämtar sig. fordonsindustrin där det finns ökat behov av behöva söka andra stödformer eller förlita sig på av rådande konjunktur, minskad sjukfrånvaro I slutet av 2025 låg arbetslösheten i Västra digital kompetens. kommunalt försörjningsstöd om inkomsten blir och stärkt systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta Götaland runt 6,3 procent och i Göteborgs­ för låg. stärker förutsättningarna för att både behålla och regionen runt 6,4 procent av arbetskraften. Ny arbetslöshetsförsäkring utveckla befintlig kompetens framöver. Det är något lägre än genomsnittet i Sverige. Nuvarande arbetsmarknadsläge med ökad lång- Aktivitetskrav vid försörjningsstöd Trots positiva tendenser kvarstår flera struk- Antalet långtidsarbetslösa har ökat jämfört tidsarbetslöshet tillsammans med förändringar Aktivitetskravet innebär att mottagare av för- turella utmaningar och risker. När konjunkturen med 2024 vilket indikerar att det är svårare att i arbetslöshetsförsäkring och aktivitetsstöd sörjningsstöd som har arbetsförmåga ska delta i vänder uppåt riskerar rekryteringsläget för komma tillbaka i arbete för vissa grupper. Enligt påverkar kostnaderna för försörjningsstödet. heltidsaktiviteter för att ha rätt till försörjnings- staden att försämras. Det gäller inte minst de Arbetsförmedlingen löper personer som saknar Den nya arbetslöshetsförsäkringen som trädde stöd, detta som ett steg mot egen försörjning. yrkes­grupper som redan är svårrekryterade och gymnasial utbildning, är födda utanför Europa, i kraft den 1 oktober 2025 innebär flera betydande Regeringen skjuter till medel för att kommunerna konkurrensutsatta på arbetsmarknaden. har funktionsnedsättning samt är över 55 år i förändringar i hur ersättningen beräknas och ska kunna tillhandahålla aktiviteter som stärker Demografiska förändringar leder till högre genomsnitt högre risk än andra att hamna i betalas ut. Den baseras på inkomster i stället för deltagarnas förutsättningar för att kunna etablera arbetslöshet bland vissa yrkesgrupper och kom- långvariga perioder utan arbete. arbetad tid. Antalet ersättningsdagar bestäms sig på arbetsmarknaden. Lagrådsremissen som petensbrist i andra, vilket ställer krav på arbete Även om det finns lediga jobb inom vissa utifrån hur mycket som är intjänat under de se- presenterades i december ska beslutas av riks­ med kompetensväxling och omställning i större sektorer har många arbetssökande svårt att hitta naste 12 månaderna. Det kan innebära lägre eller dagen i mars 2026. Reformen planeras att träda omfattning framöver. Då kompetensväxling kan rätt typ av arbete. Göteborgsregionen har god kortare ersättning för vissa grupper vilket kan leda i kraft den 1 juli 2026. ta tid är prognos- och analysarbetet viktigt för att utbildningsnivå och relativt stark arbetskraft vil- till att fler kommer att behöva försörjningsstöd. kunna påbörja insatser i god tid innan förändring ket ger potential, men fortsatta utmaningar med Kompetensförsörjningsbehovet träder i kraft. matchning mellan kompetens och jobb återstår. Förändringar i aktivitetsstödet Problemen med att hitta rätt kompetens i både Om konjunkturen vänder uppåt och satsningar Även aktivitetsstödet har från den 1 oktober 2025 offentlig och privat sektor kvarstår. Det påverkar Digitaliseringen skapar möjligheter görs på att stärka kompetens och integration förändrats till att ersättningen baseras på tidigare såväl vård och omsorg som näringslivets bran- men kräver nya arbetssätt kommer arbetsmarknadsläget att förbättras. inkomst. Nytt är också att ersättningen succesivt scher inom teknik, handel, besöksnäring och Den snabba utvecklingen inom AI och digitalise- transport. ring innebär både möjligheter och utmaningar för I den uppföljning av kompetensförsörjnings­ Göteborgs Stads verksamheter. AI-drivna verktyg behovet som gjordes i samband med delårs- och automatiserade processer erbjuder potential rapport augusti angav cirka hälften av stadens för effektivisering, förbättrad medborgarservice nämnder och styrelser att de hade fortsatt och bättre beslutsunderlag för beslutsfattare. svårigheter med att kompetensförsörja sina Samtidigt ställs höga krav på anpassning av verksamheter, både i nuläget och på längre sikt. arbetssätt, kompetensförsörjning och teknisk Grundskolenämnden, nämnden för funktionsstöd infrastruktur likväl som på säkerhet, juridik, etik och äldre samt vård- och omsorgsnämnden är de och integritet. nämnder som anger störst behov av personal. Ny teknik skapar möjligheter, men kommer Trots minskat elevantal bedömer grund­ inte enbart att vara lösningen på kompetens­ skolenämnden att behovet av legitimerade lärare försörjningsbehovet inom de brukarnära yrkes- kommer att öka. Bedömningen grundar sig bland grupperna. Enligt Arbetsförmedlingen kommer annat på två omfattande reformer som träder yrken som kräver en hög grad av mänsklig i kraft hösten 2028. Undantaget från kravet på interaktion, bedömning och omsorg vara svåra speciallärarexamen för att undervisa i den an- att ersätta. Samtidigt kommer det att behövas en passade grundskolan upphör och tioårig grund- omställning av samhället då till exempel många skola införs. Ytterligare reformer kan komma att enklare instegsjobb kan försvinna. påverka antalet lärare då förslag finns att reglera Under de senaste åren har fokus främst varit lärares undervisningstid. riktat mot AI, samtidigt som robotiken utvecklas Nämnden för funktionsstöd och äldre samt allt snabbare. Robotikmarknaden växer idag vård- och omsorgsnämnden rapporterar om mycket snabbt och robotarna kan till exempel kvarvarande vakanta tjänster och ett behov av att genomföra lagerarbete och assistera äldre vilket säkerställa rätt kompetens för att möta mål­ kommer att påverka arbetsmarknaden framåt. grupper med ökade och mer komplexa behov. Flera nämnder och styrelser anger även fortsatt svårigheter att rekrytera specialist­ 62 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 63 Samhällsutveckling inom säkerhet och civil beredskap Det säkerhetspolitiska omvärldsläget är fortsatt kommer till skada, att information går förlorad allvarligt med Rysslands fullskaliga invasion av eller röjs till obehörig och rättsliga konsekvenser. Ukraina, ökade geopolitiska spänningar bland En ny cybersäkerhetslag träder i kraft den annat i Arktis och en långsiktig försämring av 15 januari 2026. Lagen är en implementering av säkerheten i Europa. Säkerhetspolisen varnar för det så kallade NIS2-direktivet som antagits av EU ökade hot mot Sverige under 2026, framför allt i syfte att åstadkomma en hög gemensam cyber- från Ryssland. För Göteborgs Stad innebär detta säkerhetsnivå i hela unionen. Cybersäkerhetslagen fortsatt fokus på att stärka motståndskraft och ut- innebär att fler av Göteborgs Stads verksamheter hållighet, säkerställa kontinuitet i samhällsviktig än tidigare kommer omfattas av regelverket om verksamhet samt utveckla förmågan till ledning cybersäkerhet och att kraven på systematiskt och samverkan vid samhällsstörningar och höjd cybersäkerhetsarbete skärps. beredskap. Ett arbete med att förbereda Göteborgs Stads förvaltningar och bolag inför cybersäkerhetslagen Fortsatt arbete med har pågått under 2025. Under 2026 övergår arbetet krisberedskap och civilt försvar till att implementera lagen. Då cybersäkerhets- Nämnder och styrelser ska upprätthålla en lagen ställer höga krav på verksamhetsutövaren grundberedskap för att hantera störningar i sina förväntas arbetet kräva stort fokus även under verksamheter. Därutöver ställer det förändrade 2026. omvärldsläget krav på särskilda satsningar inom vissa områden, bland annat i samband med Personsäkerhet uppbyggnad av stadens krigsorganisation. Vissa En ny reglering i kommunallagen som trädde delar inom staden kan även väntas få en tydligare i kraft 1 juli 2025 tydliggör kommuners- och inriktning från nationellt håll under de komman- regioners ansvar för att skydda dess förtroende- de åren. valda mot hot och våld. Staden bedriver redan ett I utredningen om kommuners och regioners personsäkerhetsarbete för de förtroendevalda men grundläggande beredskap inför kris och krig föreslås har identifierat att det behövs tydligare styrning verksamheten ska skyddas mot spioneri, sabo­ Tydligare ansvar för kommuner en ny lag som ska ersätta LEH (Lag (2006:544) på området. Den nya regleringen i kommunal- tage, terroristbrott och andra brott som kan och regioner vid kris och krig om kommuners och regioners åtgärder inför och vid lagen omfattar enbart de förtroendevalda som är hota verksamheten. Hotbilden har blivit alltmer Den 27 november 2025 utfärdade regeringen en extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap). arvoderade på heltid eller betydande del av heltid. komplex vilket kräver ändamålsenliga och lag om ändringar i hälso- och sjukvårdslagen som Den nya lagen som ska betecknas Lagen om Det är ett mindre antal av stadens förtroende­ adekvata säkerhetsskyddsåtgärder. Precis som för förtydligar kommuners och regioners skyldighet kommuners och regioners grundläggande beredskap valda som direkt omfattas av den nya regleringen cybersäkerhetslagen utgår säkerhetsskyddslagen att under katastroftillstånd lämna hjälp till en inför fredstida krissituationer och höjd beredskap, och stadsledningskontorets bedömning är att från begreppet verksamhetsutövare vilket innebär annan kommun eller region. Lagändringen föreslås träda i kraft 1 januari 2027. De författ- utsatthet inte är kopplad till vilken arvoderings- att kommunstyrelsen ansvarar för säkerhets- som träder i kraft den 1 januari 2026 innehåller ningsförslag som utredningen lämnar förväntas grad den förtroendevalda har utan snarare viken skyddsarbetet inom de nämnder som omfattas av bestämmelser som tydliggör kommuners och leda till nya stora löpande kostnader samt stora post eller vilka frågor man hanterar inom ramen lagstiftningen. regioners skyldighet att planera för händelser anskaffnings- och investeringskostnader för för sitt uppdrag. Därför har riktlinjen för person- Under 2026 fortsätter arbetet genom resurs- som medför ett stort antal skadade och sjuka. kommunerna och regionerna under den närmaste säkerhet reviderats under 2025, bland annat med utökning av fler medarbetare med inriktning att Det innebär även en skyldighet för kommuner femårsperioden, totalt drygt 13 miljarder kronor. syfte att tydliggöra vilka politiker som omfattas stödja kommunstyrelsens nämndöverskridande och regioner att lagerhålla sjukvårdsprodukter. Hur stor andel som belastar Göteborg är ännu av stadens personsäkerhetsarbete. Ett arbete med ansvar i säkerhetsskyddet. Stort fokus ligger på Den hjälp som ska tillhandahållas av en kommun inte klart. att implementera riktlinjen kommer behöva göras utveckling av Göteborgs Stads gemensamma eller region ska bestå av de resurser som krävs för under 2026 där även stödmaterial och utbild- processer så som säkerhetsprövningsprocessen att ge vård som är nödvändig för liv och hälsa. Cybersäkerhet ningar kommer tas fram för att förvaltningar och samt gemensamma processer för stadens säker- Sådana resurser kan utgöras av förstärkningsen- Under de senaste åren har hotbilden kopplad till bolag ska kunna leva upp till sitt ansvar enligt hetsskyddsanalys. Kraven i lagstiftningen innebär heter, personal, sjukvårdsprodukter eller annan informations- och cybersäkerhet ökat i samhäl- riktlinjen. att arbetet är administrativt tungrott och resurs- utrustning. let. Konsekvensen av bristande cybersäkerhet krävande. I syfte att effektivisera säkerhetsskyddet är ofta störningar i verksamhet som inte kan Säkerhetsskydd och i förlängningen arbete med civil beredskap bedrivas utan digital information, vilket kan leda Den säkerhetskänsliga verksamhet som bedrivs samt minska administration påbörjas under 2026 till ekonomisk förlust och minskat förtroende. i Göteborgs Stad leds, samordnas och följs upp en statlig utredning för att undersöka möjlig­ Säkerhetsbrister kan även medföra att människor av kommunstyrelsen. Den säkerhetskänsliga heterna att digitalisera arbetet. 64 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 65 Trygg och jämlik stad De föreslagna lagändringarna bedöms träda i kraft den 1 mars 2026, under förutsättning att kommunerna. Från 1 juli 2026 ska kommunerna lämna ut uppgifter när Utbetalningsmyndigheten riksdagen antar propositionen. Parallellt pågår begär det. Från 1 juli 2029 blir det obligatoriskt Samverkan för minskad brottslighet tidiga insatser för att skydda barn och unga och en bredare statlig utredning som ser över hela för kommuner att lämna uppgifter även utan och ökad trygghet motverka digital påverkan. Därför planeras för ett regelverket för bakgrundskontroller. Utredningen begäran från Utbetalningsmyndigheten. Stadens samlade brottsförebyggande och trygg- utvecklat samarbete inom staden och tillsammans innefattar bland annat frågor om kontroller ska hetsskapande arbete utvecklas vidare i enlighet med polisen. vara obligatoriska i fler sammanhang, om kon- Fler lagändringar som stärker med lagstiftningen om kommuners brottsföre- troller kan göras under pågående anställning samt det brottsförebyggande arbetet byggande ansvar och stadens kunskapsbaserade Ny lagstiftning föreslås ge kommuner om fler aktörer i både offentlig och privat sektor Den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft lägesbilder om brott och otrygghet. Fokus under större rätt till bakgrundskontroller bör få tillgång till vissa register. Utredningen ska under 2025 tydliggör socialtjänstens ansvar att 2025–2026 är på särskilt otrygga och brottsutsatta Regeringen har lämnat en proposition till redovisas senast den 11 mars 2027. förebygga och motverka kriminalitet. Därutöver områden, våld i nära relationer, barn och unga i riksdagen som föreslår att kommuner ska få föreslås en ny lag som från augusti 2026 gör det riskzon för kriminalitet, hot och hat mot minori- utökade möjligheter att göra registerkontroller vid Ny sekretessbrytande bestämmelse möjligt att ta ut avgifter från fastighetsägare för tetsgrupper samt välfärdsbrottslighet. En stor del anställning. Förslaget innebär att kommuner ska för ökad informationsdelning mellan att finansiera gemensamma insatser inom områ- av arbetet kommer fortsatt att ske tillsammans kunna ta del av uppgifter ur belastningsregistret myndigheter dessamverkan. I lagförslaget är huvudmannen den med polisområde Storgöteborg inom ramen för och i vissa fall ur misstankeregistret. Syftet är att Den nya sekretessbrytande bestämmelsen som aktör som bedriver områdessamverkan och som samverkan som kallas Trygg i Göteborg. Samver- förhindra infiltration och otillåten påverkan, öka trädde i kraft i december 2025 omfattar alla har rätt att ta ut avgiften från fastighetsägarna. kan med civilsamhälle, näringsliv och akademi trygghet och minska risken för brott i kommunal myndigheter, inklusive kommuner, regioner och Det är kommunen som prövar och beslutar om stärks successivt för att öka förutsättningarna för verksamhet. privata aktörer som omfattas av offentlighets- och godkännande utifrån att samverkan fyller lagens gemensamma insatser. I propositionen föreslås bland annat att sekretesslagen. Till skillnad från tidigare reformer krav. kommuner ska få ta del av utdrag ur belastnings- är informationsdelningen inte enkelriktad, utan Digital rekrytering till kriminalitet registret och misstankeregistret avseende den som uppgifter får lämnas även från brottsbekämpande Arbetet för att bryta – en växande risk för barn och unga ska arbeta med äldre personer och vuxna med myndigheter till andra myndigheter samt direkt segregationen fortsätter Rekrytering av barn och unga till kriminalitet funktionsnedsättning i hemmet. Den befintliga mellan myndigheter som inte har ett brottsbe- I arbetet för att bryta segregationen fokuserar sker i allt större omfattning via sociala medier kontrollen av personer som ska arbeta med barn kämpande uppdrag. Göteborgs Stad fortsatt på socialt hållbar stads- och andra digitala plattformar. Den digitala skärps genom att arbetsgivare även ska få ta del Bestämmelsen gör det möjligt för exempelvis planering och bostadsförsörjning utifrån behov, miljön gör det lättare för kriminella nätverk att av uppgifter ur misstankeregistret. Därutöver ska skola, socialtjänst och polis att föra öppna samtal tillgång till arbete och arbete mot diskriminering, nå och påverka unga för att få dem att utföra kommuner få ta del av utdrag ur belastnings­ för att i ett tidigt skede kunna vända en riskfylld likvärdig utbildning, områdessamverkan och uppdrag och brottsliga handlingar. Göteborgs registret inför anställning till vissa ledande utveckling hos barn och unga som riskerar att möjligheter att mötas. Därutöver bedrivs ett Stad ser detta som allvarliga risker som kräver befattningar i kommunen. dras in i kriminalitet. Sekretessen hindrar inte omfattande arbete i syfte att kompensera för längre heller att uppgifter lämnas till andra segregationens effekter. myndigheter när det behövs för att upptäcka Den nya socialtjänstlagen innebär ett större brottslig verksamhet eller förebygga fusk och fokus på före­byggande arbete och tidiga insatser. oseriösa aktörer i välfärden. I praktiken ställer Även lagen om kommunernas bostadsförsörj- detta ökade krav på välfungerande arbetssätt och ningsansvar, som också gäller från 2025, stärker god samverkan mellan myndigheter. stadens möjligheter att arbeta med reservationer inom det befintliga bostadsbeståndet för att Stärkt skydd mot felaktiga motverka socio­ekonomisk boendesegregation. utbetalningar i kommunerna En fortsatt osäker ekonomisk situation och ett Regeringen föreslår lagändringar så att vissa av svagt bostads­byggande kan däremot göra det kommunernas utbetalningar ska omfattas av svårare att minska skillnaderna mellan olika Utbetalningsmyndighetens verksamhet med områden. I december 2025 presenterades EU:s dataanalys och granskning. Det innebär att kom- plan för överkomliga bostäder, som syftar till munerna blir skyldiga att lämna olika uppgifter att öka bostadsutbudet i EU bland annat genom som rör beslut om ekonomiska förmåner och att stimulera investeringar och reformer och ge ekonomiska stöd som Utbetalningsmyndigheten riktat stöd till de grupper som påverkas mest av behöver för att kunna upptäcka felaktiga utbetal- bostadskrisen. ningar. Det kan exempelvis handla om uppgifter Under 2026 träder två lagar i kraft med påver- om inkomst, boendeförhållanden eller intyg och kan på integration och etablering på arbetsmark- medicinska underlag. naden. Den 1 januari skärps kraven i SFI och den Lagändringarna föreslås träda i kraft i två steg, 1 juli träder aktivitetskravet för försörjningsstöd för att möjliggöra för Utbetalningsmyndigheten i kraft. att successivt utvidga sin verksamhet i dialog med 66 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 67 Miljö och klimat EU:s klimatmål för 2040 kan innebära minskade kommunala intäkter och EU:s bindande klimatmål innebär att klimat­ ökade avgifter. Ytterligare reformer inom EU:s neutralitet ska nås senast 2050, med ett delmål reviderade avfallsdirektiv gäller förslag på hur om 55 procent utsläppsminskning 2030. I slutet av företag som säljer kläder, skor och viss hem­ 2025 nåddes en överenskommelse mellan Euro- textil ska finansiera kostnader för bland annat paparlamentet och Ministerrådet om ytterligare insamling och hantering av textilavfall, samt ett delmål om att minska växthusgasutsläppen hur schaktmassor kan hanteras mer effektivt med 90 procent till 2040. När målet formellt och cirkulärt. Hur kommunerna kan komma att godkänns kommer EU:s lagstiftning att anpassas påverkas av detta är ännu inte klarlagt. i enlighet med överenskommelsen, vilket på sikt kommer att påverka stadens möjligheter att nå Biologisk mångfald sina klimatmål. Invasiva främmande arter utgör ett av de största hoten mot biologisk mångfald i världen. I augusti Förenklingar i EU:s miljölagstiftning trädde EU-kommissionens nya lagstiftning i kraft EU-kommissionen har presenterat förenklings- gällande förteckning över invasiva främmande paket, så kallade omnibusar, som syftar till att arter. Syftet med förteckningen är att ange vilka minska den administrativa bördan för framför invasiva främmande arter som medlemsstaterna allt företag, men även för offentliga myndigheter. behöver prioritera för att förhindra att de sprids i För Göteborgs Stad kan det innebära snabbare naturen. I november 2025 lämnade regeringen en tillstånd, mindre administration och bättre till- proposition till riksdagen (2025/26:41) med förslag gång till miljödata. Samtidigt ställer det krav på på skärpningar i regelverket inför införandet av samordning, digitalisering och kapacitet i stadens den nationella förteckningen. Staden ansvarar för verksamheter. Sedan tidigare har en omnibus att bekämpa invasiva arter på kommunal mark. gällande hållbarhetsrapportering medfört ett EU-förordningen för att restaurera natur uppskjutet krav på rapportering enligt CSRD, (Nature Restoration Law) trädde i kraft 2024 och Due Diligence-direktivet och EU-taxonomin för har som uttalat mål att återställa natur i hela EU stadshuskoncernens företag. med bindande krav på medlemsländerna. Den nationella restaureringsplan som Sverige ska Ökad materialåtervinning och ett lämna in senast 2026 kan få påverkan på städer utökat producentansvar för textil och tätorter. Den innebär bland annat krav på att Senast 1 januari 2027 ska flerförpacknings­ urbana grönområden såsom parker, träd i stads- insamling vara införd. Göteborgs införande pågår miljö och naturbaserade lösningar förblir orörda 2025–2026, parallellt med utbyggnad av obligato- eller utökas bland annat för att klara översväm- risk matavfallsinsamling. Stadens kostnader för ningar och ge skugga vid värmebölja. utökat insamlingsansvar har hittills varit högre än producentersättningen, vilket driver höjda Klimatanpassning avfallsavgifter. En översyn av ersättningsnivåer Klimateffekterna och dess konsekvenser för pågår hos Naturvårdsverket. samhället med flera allvarliga händelser både Regeringen beslutade i juli 2025 om ett första nationellt och globalt ökar behovet av klimat­ paket för att reformera avfallslagstiftningen anpassning och ett robust samhälle med koppling och förbättra återvinningen. Förtydligade till civil beredskap och folkhälsa. EU-kommis- insamlings­regler och krav på fastighetsnära sionen planerar att lägga fram ett förslag på ett insamling samt mobila lösningar och tydligare EU-ramverk för klimatresiliens och riskhantering hantering av textilavfall bedöms öka materialå- under 2026. Med utgångspunkt i den statliga tervinningen. Förändringarna innebär ett ökat klimatanpassningsutredningen förväntas nya kommunalt ansvar för planering, drift, tillsyn lagförslag presenteras med fokus på ansvarsför- och information. Regeringens andra reform­ delning och finansieringsmodeller för fördelning paket träder i kraft 1 juni 2026 och flyttar ansvar av kostnader mellan aktörer i samhället. Utfallet till producenter inom detaljhandeln, som kan kommer att påverka stadens förutsättningar för välja andra avfallsaktörer än kommunen. Detta klimatanpassningsarbetet. 68 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 69 2 Årsbokslut Årsbokslut 72 Resultaträkning Resultaträkning för kommunen och den kommunala koncernen. I detta avsnitt redovisas Göteborgs Stads resultat och ekonomiska ställning genom de sammanställda 73 Balansräkning Balansräkning för kommunen och räkenskaperna som, enligt Lagen (2018:597) om den kommunala koncernen. kommunal bokföring och redovisning (LKBR), omfattas av resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys 74 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys för kommunen och noter. Redovisningen sker för kommunen och den och den kommunala koncernen. kommunala koncernen. Med den kommunala koncernen menas förutom kommunen även kommunalförbund 75 Noter inklusive redovisningsprinciper Här lämnas upplysningar i form av noter enligt bestående av räddningstjänst och samordningsförbund lagkrav och rekommendationer. Här beskrivs också stadens principer för redovisningen. samt bolagssektorn under moderbolaget Göteborgs Stadshus AB. 105 Här Definitioner definieras ett antal ekonomiska begrepp. 70 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 71 Resultaträkning Balansräkning Kommunkoncern Kommun Kommunkoncern Kommun Belopp i mnkr Not 2025 2024 2025 2024 Belopp i mnkr Not 2025 2024 2025 2024 Verksamhetens intäkter 2,8 33 242 31 327 12 711 12 191 TILLGÅNGAR Verksamhetens kostnader 3,8 −64 640 −64 430 −49 933 −49 581 Anläggningstillgångar Avskrivningar 4 −6 259 −5 823 −2 887 −2 643 Immateriella anläggningstillgångar 9 470 484 76 81 Materiella anläggningstillgångar 10 142 198 132 161 65 356 60 841 Verksamhetens nettokostnader −37 657 −38 926 −40 109 −40 033 mark, byggnader och tekniska anläggningar 125 943 118 441 58 493 54 483 Skatteintäkter 5 37 933 36 086 37 933 36 086 maskiner och inventarier 15 869 13 372 6 745 6 241 Generella statsbidrag och utjämning 6 4 716 5 165 4 716 5 165 övriga materiella anläggningstillgångar 386 348 118 117 Verksamhetens resultat 4 992 2 325 2 540 1 218 Finansiella anläggningstillgångar 11 1 175 1 275 61 833 58 128 Finansiella intäkter 7,8 157 355 1 865 2 563 Summa anläggningstillgångar 143 843 133 920 127 265 119 050 Finansiella kostnader 7,8 −2 187 −2 354 −2 753 −2 964 Bidrag till infrastruktur 12 25 27 25 27 Omsättningstillgångar Resultat efter finansiella poster 2 962 326 1 652 817 Förråd m.m. 13 2 752 2 841 1 462 1 414 Extraordinära poster - - - - Fordringar 14 8 286 8 110 5 335 5 810 Årets resultat 2 962 326 1 652 817 Kortfristiga placeringar - - - - Jämförelsetal för 2024 har justerats till följd av rättelser/ändringar, se not 24 a. Kassa och bank 1 664 1 923 1 379 1 088 Summa omsättningstillgångar 12 702 12 874 8 176 8 312 Summa tillgångar 156 570 146 821 135 466 127 389 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början 47 588 47 079 36 948 36 131 varav resultatreserv - - - - varav resultatutjämningsreserv 5 844 5 844 5 844 5 844 Årets resultat 2 962 326 1 652 817 Eget kapital vid årets slut* 50 555 47 588 38 600 36 948 varav resultatreserv 865 - 865 - varav resultatutjämningsreserv 5 844 5 844 5 844 5 844 Summa eget kapital 15 50 555 47 588 38 600 36 948 Avsättningar Avsättningar för pension och liknande förpliktelser 16 8 782 8 571 7 411 7 191 Andra avsättningar 17 6 867 7 088 1 459 1 419 Summa avsättningar 15 649 15 659 8 870 8 610 Skulder Långfristiga skulder 18 64 531 57 140 66 254 59 656 Kortfristiga skulder 19 25 835 26 434 21 742 22 175 Summa skulder 90 366 83 574 87 996 81 831 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 156 570 146 821 135 466 127 389 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 11 897 12 305 13 348 13 716 Panter och därmed jämförliga säkerheter 20 496 505 - - Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits 21 9 999 10 346 9 905 10 246 bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser 22 1 402 1 454 3 443 3 470 Jämförelsetal för 2024 har justerats till följd av rättelser/ändringar, se not 24 b. * Inkluderar justering med 5 mnkr för kommunkoncernen. 72 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 73 Kassaflödesanalys Noter inklusive Belopp i mnkr Not Kommunkoncern 2025 2024 Kommun 2025 2024 redovisningsprinciper DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat BR 2 962 408 1 652 899 1. Redovisningsprinciper och övriga upplysningar Ej likviditetspåverkande poster 25 7 504 10 146 3 202 5 306 Likviditetspåverkande poster 26 −618 −728 −34 −319 En av redovisningens viktigaste uppgifter är att ge relevant Kassaflöde från verksamheten före förändring 9 848 9 826 4 820 5 886 information om verksamhetens finansiella resultat och av rörelsekapital ekonomiska ställning för att underlätta styrning och uppföljning Ökning (−) / minskning (+) kortfristiga fordringar 14 −176 1 048 475 382 Ökning (−) / minskning (+) förråd och lager 13 90 −316 −48 −24 av verksamheten. För att det ska kunna ske måste olika Ökning (+) / minskning (−) kortfristiga skulder 19 919 −198 866 −1 029 redovisningsprinciper beskrivas på ett öppet och informativt Kassaflöde från den löpande verksamheten 10 681 10 360 6 113 5 215 sätt. I detta avsnitt beskrivs principer, uppskattningar och INVESTERINGSVERKSAMHETEN bedömningar som används av Göteborgs Stad. Anskaffning immateriella anläggningstillgångar 9 −45 −107 −4 −9 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 9 - - - - Anskaffning materiella anläggningstillgångar 10 −17 001 −16 194 −7 453 −8 195 Inledning Ändrade Den kommunala redovisningen regleras av redovisningsrekommendationer Försäljning av materiella anläggningstillgångar 10 163 864 70 411 kommunallagens (2017:715) kap 11 samt LKBR. Reviderade rekommendationer Investeringsinkomster 18 498 749 552 591 Därutöver lämnar Rådet för kommunal redo­ RKR R7 Finansiella tillgångar och skulder är Anskaffning kommunkoncernföretag 11 - - - - visning (RKR) rekommendationer för kommun­ upp­daterad. Kommunens aktiverade grundfonds­ Försäljning av kommunkoncernföretag 11 - - - - sektorns redovisning. De kommunala bolagen kapital har kostnadsförts under 2025 med Anskaffning finansiella anläggningstillgångar 11 −11 −33 −11 −38 tillämpar Årsredovisningslagen (ÅRL 1995:1554) och 1,4 mnkr med anledning av förändring i rekom­ Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 11 - - - - Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1). mendationen. Jämförelsetal för 2024 har inte Ökning (−) / minskning (+) långfristiga fordringar 11 110 −18 −3 695 −4 263 Vid upprättande av kommunkoncernens räknats om. I övrigt bedöms inte förändringarna Kassaflöde från investeringsverksamheten −16 286 −14 739 −10 541 −11 503 årsredovisning är det kommunala regelverket ha någon påverkan på redovisningen. överordnat. Det innebär att årsredovisningen är RKR R16 Sammanställda räkenskaper är upp­ FINANSIERINGSVERKSAMHETEN upprättad enligt detta regelverk. De sammanställ­ daterad och kommunens aktiverade grundfonds­ Nyupptagna lån 18 14 958 13 233 13 926 13 216 da räkenskaperna är upprättade enligt RKR R16 kapital är kostnadsfört enligt ovan. I övrigt Minskning av långfristiga skulder 18 −7 958 −9 814 −7 672 −8 764 Sammanställda räkenskaper. Eventuella avsteg från bedöms inte förändringarna i rekommendation Minskning av långfristiga skulder, leasing 18 −10 - −113 - rekommendationer och orsak till dessa redovisas ha någon påverkan på redovisningen. Ökning (+) / minskning (−) räntebärande kortfristiga skulder 18,19 −1 404 43 −1 182 1 043 under respektive rubrik nedan. RKR R5 Leasing och RKR R18 Övriga upplys- Kassaflöde från finansieringsverksamheten 5 586 3 462 4 959 5 495 Tillgångar och skulder har upptagits till ningar som ska lämnas i not har uppdaterats anskaffningsvärde där inget annat anges. I den men bedöms inte ha någon väsentlig påverkan på 12, 17, UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR −240 −27 −240 −27 mån gåvor tas upp som tillgång värderas dessa till 25 redovisningen. Årets kassaflöde −259 −944 291 −820 verkligt värde. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna Nya rekommendationer Likvida medel vid årets början BR 1 923 2 867 1 088 1 908 kommer att tillgodogöras kommunen och intäk­ Inga nya rekommendationer har tillkommit Likvida medel vid årets slut BR 1 664 1 923 1 379 1 088 terna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt samt i under året. övrigt uppfyller kriterier för att klassas som intäkt. Omräkning till följd av nya eller reviderade Rättelser/justeringar redovisningsprinciper sker för jämförelseår i Enligt RKR:s information från 2024 ska inne­ årsredovisningen. Vid längre tidsserier i tabeller varande års procentsats för personalomkostnads­ och diagram med mera sker omräkning enbart för pålägg (PO) användas vid beräkning av utgående föregående år. Att göra detta för längre tidsserier balans för PO-skulder. I årsbokslutet för 2024 bakåt i tiden kräver en större insats än vad som användes i stället påföljande års procentsats, bedöms rimligt i förhållande till nyttan. vilket nu har justerats i jämförelsetal för 2024. Verksamhetens kostnader har ökats med 82 mnkr 74 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 75 och i balansräkningen har eget kapital minskats varaktigt betydande inflytande, vilket i huvudsak Extraordinära och verksamheter och organisatoriska enheter som och kortfristiga skulder ökats med beloppet, se tillämpas vid ett ägande över 20 procent. En jämförelsestörande poster nämnden ansvarar för. Stadens regelverk ger not 24 a och b. förteckning finns i not 30. Väsentliga förändringar Händelser av väsentlig storlek som inte förväntas nämnderna rätt att, utifrån vissa förutsättningar, Från och med 2025 tillämpar Göteborgs Stad i koncernens sammansättning beskrivs i förvalt­ inträffa ofta och som saknar samband med den bygga upp och nyttja ett eget kapital. Nämnderna reglerna om finansiell leasing i enlighet med ningsberättelsens avsnitt om den kommunala löpande verksamheten, betraktas och redovisas har därmed möjlighet att, inom vissa gränsvärden, RKR R5 Leasing fullt ut. Förändringen innebär att koncernen. som extraordinära poster. Jämförelsestörande budgetera för både positiva och negativa resultat. hyreskontrakt för lokaler bokas som en tillgång I den kommunala koncernen medräknas poster är resultat av händelser som inte är extra­ bland verksamhetsfastigheter samt att förpliktelsen kommunalförbundet Räddningstjänstförbundet ordinära men som är viktiga att uppmärksamma Internredovisningsprinciper att betala framtida leasingavgift redovisas som Storgöteborg samt Samordningsförbundet vid jämförelse med andra perioder. De utgörs av Driftredovisningens intäkter och kostnader ska kortfristig respektive långfristig skuld då service­ Göteborg. Även Göteborgsregionens kommunal­ de poster som undantas för att komma till det spegla respektive nämnds ekonomiska relationer potentialen för de hyrda tillgångarna bedöms ha förbund (GR), med dess hel- och delägda bolag, som betecknas kommunens strukturella resultat. till sin omvärld, där de andra nämnderna utgör överförts till leasingtagaren. Jämförelsetalen för samt Tolkförmedling Väst utgör per definition Extraordinära poster särredovisas på egna en del av omvärlden. Det innebär att jämfört med 2024 är omräknade. I kommunkoncernen res­ kommunala koncernföretag. Dessa undantas där­ rader och jämförelsestörande poster som en resultaträkningens intäkter och kostnader, som pektive kommunen har kostnaderna för material, emot i de sammanställda räkenskaperna då dess varav-not till resultaträkningen. Se not 8. endast innehåller kommunexterna poster, har tjänster och övriga verksamhetskostnader minskat verksamhet ryms inom gränsen för vad som kan driftredovisningen påförts även kommuninterna med 517 respektive 721 mnkr, kostnaderna för anses vara utan väsentlig betydelse enligt RKR R16 Drift- och investeringsredovisningen poster, såsom köp och försäljning mellan nämn­ avskrivningar på byggnader och anläggningar har Sammanställda räkenskaper. I enlighet med RKR R14 Drift- och investerings­ der. Det finns också poster i resultaträkningen ökat med 37 respektive 92 mnkr och räntekost­ För att möjliggöra förståelse för koncern­ redovisning lämnas upplysningar om kommunens som fördelats kalkylmässigt i driftsredovisningen. naderna har ökat med 480 respektive 629 mnkr. interna transaktioner lämnas information om dessa drift- och investeringsbudgets uppbyggnad samt Exempel på detta är personalomkostnader, I balansräkningen har kommunkoncernens förhållanden mellan kommunen och respektive de för drift- och investeringsredovisningarna 40,34 procent, som består av arbetsgivaravgifter, respektive kommunens redovisade värden för koncernföretag samt mellan koncernföretag mest väsentliga principerna för ekonomistyrning. avtalsförsäkringar och kollektivavtalad pension. verksamhetsfastigheter ökat med 2 049 respektive på aggregerad nivå. I viss mån följs därför inte Ett annat exempel är internränta, 2,25 procent, 5 128 mnkr. Långfristiga samt kortfristiga skulder RKR R16 Sammanställda räkenskaper. Se not 29. Driftredovisning som påförts nämnderna utifrån det redovisade har för kommunkoncernen ökat med 1 985 mnkr Varken de anknutna stiftelser som kommun­ Kommunfullmäktige tilldelar nämnderna värdet på aktiverade anläggningstillgångar. respektive 64 mnkr, och för kommunen med styrelsen förvaltar, eller de stiftelser med egen kommunbidrag, nettoanslag, för att bedriva 4 965 mnkr respektive 163 mnkr. Se vidare i förvaltning som kommunfullmäktige utser en de verksamheter som nämnderna ansvarar för. Investeringsredovisning avsnittet om leasing nedan samt noterna 3, 4, 7, eller flera styrelseledamöter i, bedöms utgöra Kommunbidraget ska täcka de kostnader som Kommunfullmäktige fastställer i budget årliga 10, 18, 19, 23 och 24 a och b. kommunala koncernföretag. Skälet är att kom­ återstår när intäkter i form av taxor, avgifter och investeringsramar per nämnd för en period om munen inte anses ha ett betydande inflytande bidrag inte täcker verksamhetens kostnader fullt fem år. Kommunfullmäktige ger nämnderna Övriga upplysningar över stiftelsernas resultat och ekonomiska ställ­ ut. I sina egna nämndbudgetar fördelar nämnderna möjlighet att inom ramen för den fastställda RKR R21 Bidrag till infrastruktur gäller från och med ning. Stiftelserna är helt skilda från kommunens kommunfullmäktiges kommunbidrag på de olika femårsbudgeten omfördela medel mellan åren, räkenskapsåret 2024. Under 2025 har en översyn av ekonomi och lyder under respektive stiftelse­ hantering och tillämpning skett. Medfinansiering förordnande. De är under tillsyn av länsstyrelsen understigande 30 mnkr per projekt, redovisas inte och eventuella förändringar i ändamålet måste som ansvarsförbindelse. Samfinansiering i exploate­ godkännas av Kammarkollegiet. Driftredovisning Investeringar ringsprojekt där kommunen i egenskap av exploa­ Nämnd Intäkt Kostnad Nämnd tör även utgör mellanhand mellan stat och enskild Konsolideringsprinciper Kommunstyrelse exploatör redovisas aldrig som ansvarsförbindelse. De sammanställda räkenskaperna upprättas med Leasing Interna poster Nyinvestering/reinvestering Samfinansieringen belastar resultatet i samband proportionell konsolidering, så kallad klyvnings­ Summa enligt resultaträkningen Summa investeringar med in- och utbetalda belopp. Tillämpningen har metod. Det innebär att konsolidering sker i ingen påverkan på jämförelsetal. proportion till kommunens andel av ett kommu­ nalt koncernföretags intäkter, kostnader, tillgångar Kassaflödesanalys Sammanställda räkenskaper och skulder. Respektive underkoncerns bokslut Resultaträkning Löpande verksamhet Göteborgs Stads totala ekonomiska ställning och används som underlag för konsolideringen. Verksamhetens intäkter Investeringsverksamhet Verksamhetens kostnader resultat framgår i de sammanställda räkenskaperna Mellanhavanden och internvinster av större värde Avskrivningar Finansieringsverksamhet Utbetalning till infrastruktur och syftar till att ge en sammanfattande och inom den kommunala koncernen har eliminerats. Nettokostnader Årets kassaflöde Balansräkning rättvisande bild av den kommunala koncernen. Skatteintäkter Kassaflödesanalys Verksamhetens resultat Anläggningstillgångar Enligt LKBR ska årsredovisningen omfatta all Finansnetto Omsättningstillgångar verksamhet som bedrivs av kommunen oavsett i Kassaflödesanalysen är gjord enligt indirekt Årets resultat Eget kapital vilken organisationsform den bedrivs. Kommun­ modell och följer i allt väsentligt uppställningen Avsättningar Skulder koncernen består av kommunens nämnder i RKR R13 Kassaflödesanalys. Kassaflödesanalysen tillsammans med de kommunala koncernföreta­ baseras helt på förändringar i balansräkningen. gen. De senare utgörs av bolag, kommunal- och Se not 25 och 26. samordningsförbund där kommunen har ett Beskrivning av drift- och investeringsredovisningens samband med årsredovisningens övriga finansiella rapporter. 76 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 77 Avskrivningstider (år) så länge den beslutade totala investeringsramen Kostnader inte överskrids för perioden. På samma sätt som Avskrivningar Anläggning Kommunen Kommunen Bolagen för driftverksamheten tilldelas investerings­ t.o.m. 2016 2025 Avskrivning av immateriella och materiella ramarna netto per nämnd. Investeringarna delas anläggningstillgångar görs normalt för den be­ Internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar 3–5 3–5 3–7 in i re- och nyinvestering i kommunfullmäktiges räknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning Goodwill 5–10 - 5–10 budgetram, och fördelas därefter utifrån denna baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt Ledningsrättigheter - - 100 indelning inom respektive nämnd. För kretslopp- restvärde. Avskrivningen påbörjas när tillgången Hyresrättigheter - - 20 och vattennämnden fastställer dock kommunfull­ kan tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst mäktige separata investeringsramar för vatten- Övriga förvärvade immateriella anläggningstillgångar 5 3–10 3–7 och pågående arbeten görs normalt inga avskriv­ och avloppsverksamheten, avfallsverksamheten Markanläggningar 20–50 7–100 10–50 ningar. Omprövning av nyttjandeperioden sker samt för investeringsområdena Skyfall respektive Byggnader 20–50 15–80 10–100 om det finns omständigheter som gör att det är Tekniskt vatten. Maskiner, tekniska anläggningar och inventarier 5–10 5–40 3–25 nödvändigt, till exempel verksamhetsförändringar Nämnderna fördelar i sina egna budgetbeslut och teknikskiften. Kiosker, paviljonger, baracker 10 10 10 kommunfullmäktiges investeringsramar på de Från och med 2017 tillämpas komponent­ Förbättringsutgifter i annans fastighet - 2–33 10–20 olika investeringsområden och projekt som avskrivning vid nyanskaffning av byggnader och Persondatorer och it-inventarier 3 3–4 3 nämnden ansvarar för. Det förekommer inves­ anläggningar i enlighet med RKR R4 Materiella teringsinkomster i form av bland annat statliga anläggningstillgångar. I tabell Avskrivningstider investeringsbidrag och exploateringsbidrag. Nedskrivningar aktiveras lånekostnader i huvudsak för bolag inom framgår intervall för nu tillämpade avskriv­ Kommunfullmäktige beslutar därutöver separat Rekommendation RKR R6 Nedskrivningar fastighetsbranschen som har avkastningskrav och ningstider samt kommunens rekommenderade om projektbudgetar för enskilda projekt av ska tillämpas vid nedskrivning av värdet på följer därmed alternativregeln. Vid beräkning av avskrivningstider avseende befintliga anlägg­ principiell beskaffenhet. Dessa utpekade projekt en anläggningstillgång som används i sådan lånekostnad som ska aktiveras har genomsnittlig ningar, anskaffade till och med 2016. Jämte dessa ska hanteras inom nämndernas tilldelade inves­ kommunal verksamhet som regleras av självkost­ finansieringskostnad på lån upptagna i investe­ framgår bolagens tillämpade avskrivningstider. teringsramar och följs upp löpande i delårs- och nadsprincipen. Enligt RKR R6 Nedskrivningar ska ringssyfte använts. Se not 10. Se not 4, 9 och 10. helårsrapportering. en värdering göras av om servicepotential kvarstår Av 9 kap. 9 § LKBR framgår att en upplysning ska lämnas om bedömd genomsnittlig nyttjande­ för de nedskrivningar som gjorts inom de kom­ Tillgångar Intäkter munala bolagen. Värderingen avser anläggnings­ period för varje post som tas upp som materiell Gränsdragning mellan tillgångar som helt eller delvis är skattefinansie­ Skatteintäkter anläggningstillgång. Enligt rekommendation kostnad och investering rade och/eller regleras av självkostnadsprincipen. Kommunens redovisade skatteintäkt består av RKR R4 Materiella anläggningstillgångar framgår Inom Göteborgs Stad betraktas tillgång för Nedskrivningar som överstiger väsentliga belopp preliminära skatteinbetalningar som kommit att beräkningen ska ske genom att, för varje post, stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjande­­ har prövats. Om kommunalt ägt bolag gör en kommunen till godo under året, prognos för summera anskaffningsvärdet (justerat för hur period om minst tre år som anläggningstillgång nedskrivning baserad på annan princip ska den slutavräkning och skillnaden mellan den slutliga stor del av året redovisningsenheten innehaft om beloppet överstiger ett halvt prisbasbelopp. återföras i sammanställda räkenskaper. taxeringen och den redovisade skatteintäkten för tillgången) för de tillgångar som är föremål För konst tillämpas avvikande gräns om två För koncernens bolag görs nedskrivningar föregående år. Den preliminära slutavräkningen för avskrivning och dividera med dem av årets prisbasbelopp, med undantag dels för de fall och eventuell återföring av dessa utifrån mark­ för skatteintäkter baseras på Sveriges Kommuner avskrivningskostnader som är hänförliga till som utgör konstgestaltning enligt den så kallade nadsmässiga värderingar enligt regelverket i och Regioners (SKR) decemberprognos i enlighet dessa tillgångar. Från 2024 ska, enligt RKR R3 enprocentregeln, dels konst som erhållits som gåva. Immateriella anläggningstillgångar, motsvarande BFNAR 2012:1 och avser huvudsakligen byggnader med rekommendation RKR R2 Intäkter. Se not 5. Den avvikande gränsen för konst är ett avsteg från där nedskrivning görs för att anpassa värdet till upplysning lämnas även för immateriella anlägg­ RKR R4 Materiella anläggningstillgångar. Det görs Övriga intäkter faktisk hyresnivå. För tillgångar som skrivs ned för ningstillgångar, se not 9 respektive 10. därför att ändamålet med inköpen i första hand är verksamheter som bedrivs enligt självkostnads­ Göteborg Energi AB intäktsför i sin helhet an­ Skäl för att tillämpa en nyttjandeperiod längre att främja lokal kultur och beloppen dessutom är principen beräknas återvinningsvärdet normalt till slutningsavgifter för el, gas och fjärrvärme enligt än fem år för immateriella anläggningstillgångar obetydliga i förhållande till stadens investerings­ anpassat användningsvärde. Se not 4 och 10. BFNAR 2012:1 i samband med påbörjad leverans ska enligt 9 kap. 10 § LKBR upplysas om. Invest­ volymer. Från och med 2024 tas erhållna gåvor av anslutningen. I de sammanställda räkenska­ eringar i goodwill betraktas i samtliga fall som avseende konst till konstmuseet upp till verkligt Ränteutgifter i samband perna har posten justerats till förutbetald intäkt i strategiska och motiverar därför en längre värde i balansräkningen när värdet överstiger ett med investeringar enlighet med RKR R2 Intäkter. Samtliga intäkter avskrivningsperiod. Rättigheter som är baserade halvt prisbasbelopp. Tidigare års gåvor redovisas Ränteutgifter i samband med investeringar kan periodiseras linjärt. Se not 2 och 18. på avtal skrivs av över avtalsperioden. inte i balansräkningen då de inte bedöms uppgå till enligt RKR R4 Materiella anläggningstillgångar väsentliga belopp. Vid reinvestering anger kommu­ redovisas enligt huvudmetod eller enligt alter­ nens riktlinje för komponentredovisning regler för nativregel. Göteborgs Stad tillämpar sedan 2014 att klassificera utbyte av komponent som drift eller huvudmetoden, vilket innebär att lånekostnaderna investering. För immateriell anläggningstillgång direkt påverkar resultatet. Bolagssektorn följer tillämpas tio prisbasbelopp som beloppsgräns. alternativregeln som innebär att lånekostnaderna Motsvarande beloppsgränser tillämpas för finan­ under vissa förutsättningar får belasta anlägg­ siella leasing­avtal. Se not 9, 10 och 23. ningens anskaffningsvärde. I bolagssektorn 78 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 79 Immateriella anläggningstillgångar av externa hyresvärdar. Vid klassificering av hyres­ Skulder och avsättningar all pension som intjänats före år 1998 i tidigare Immateriella anläggningstillgångar redovisas till avtalen för lokaler bedöms inte den finansiella Finansiella skulder pensionsavtal redovisas som ansvarsförbindelse anskaffningsvärde minskat med avskrivningar risken överföras till leasingtagaren men däremot Finansiella tillgångar och skulder redovisas som inom linjen och tas inte upp som avsättning i enligt plan och eventuella nedskrivningar. I de den bedömda servicepotentialen och de klassificeras långfristiga eller kortfristiga poster beroende på balansräkningen. Framtida förväntad särskild sammanställda räkenskaperna består immateriella därför som finansiell leasing. deras karaktär. Omklassificering till kortfristig löneskatt tas också upp inom linjen. Utbetalningar anläggningstillgångar av bland annat goodwill. Lokalernas nyttjandetid bedöms utifrån sker när posten förfaller inom tolv månader eller avseende pensionsförmåner som intjänats före Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaff­ faktisk uppskattad tid baserad på verksamheternas för den del som amorteras inom tolv månader, år 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen. ningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens komplexitet och behov. Diskonteringsräntan såvida inget avtal om förlängning finns vid bok­ Se not 21. andel av förvärvade nettotillgångar. Se not 9. utgörs av den alternativa låneräntan med tillägg slutstillfället. Finansiella tillgångar och skulder Pensionsförmåner intjänade i pensionsavtal för leasinggivarens uppskattade marginal då upptas till anskaffningsvärdet. Över- och under­ från och med år 1998 redovisas som en kostnad Materiella anläggningstillgångar leasingavtalet ingås. kurser samt direkta emissionsutgifter periodiseras i resultaträkningen och en avsättning i balans­ Materiella anläggningstillgångar värderas till Tillgångar i avtal som är klassificerade som med tillämpning av effektivräntemetoden. räkningen. Under avsättningar reserveras också anskaffningsvärde med tillägg för värdehöjande finansiell leasing redovisas som anläggningstillgång Vidareutlåning till koncernens bolag omklassi­ särskild löneskatt motsvarande 24,26 procent av investeringar och med avdrag för planmässiga och förpliktelsen att i framtiden betala leasing­ ficeras inte till kortfristig post om bolaget bedö­ upptagen pensionsavsättning. Se not 16. avskrivningar och eventuella nedskrivningar. avgifter redovisas som långfristig och kortfristig mer att skulden kommer att omsättas långfristigt. Avgiftsbestämd pension inklusive löneskatt Komponentredovisning enligt RKR R4 skuld i balansräkningen. Tillgångarnas värde skrivs Utlåning till bolag som bedöms amorteras inom ingår i posten övriga upplupna personalkostnader Materiella anläggningstillgångar tillämpas från och av med samma modell och avskrivningstid som tolv månader klassificeras som kortfristig. under kortfristiga skulder. Se not 19. med 2017 vid nyanskaffning av materiella anlägg­ om de varit ägda. Betalda leasingavgifter redovisas Tillgångar och skulder i utländsk valuta värde­ Göteborgs Stad beräknar aktuell pensions­ ningstillgångar. Det innebär att i anläggningen som avskrivning och ränta i resultaträkningen. ras till den valutasäkrade kursen när sådan finns. skuld för anställda i kommunen enligt angivna ingående komponenter ges olika avskrivningstid Avtal som rör fordonsleasing, cyklar och I annat fall har omräkning skett till balansdagens riktlinjer, RIPS. Pensionsåtaganden för personer utifrån bedömning av faktisk nyttjandetid. småmaskiner är klassificerade som operationell kurs enligt uppgift från Riksbanken. anställda i de kommunala bolagen redovisas enligt Modellen används även på befintliga anlägg­ leasing eftersom den ekonomiska risken i dessa BFNAR 2012:1. ningar vid återanskaffning och vid tillkommande avtal vilar på leasinggivaren. Av samma anledning Derivat- och säkringsredovisning komponenter. Förändringen innebär att poster klassificeras även avtal om hantering av hjälpme­ Säkringsredovisning i enlighet med RKR R8 Avsättningar som tidigare klassificerades som driftkostnad för del med Västra Götalandsregionen och ett mindre Derivat- och säkringsredovisning tillämpas. Avsättning är en skuld som är oviss vad gäller löpande underhåll hädanefter i större utsträck­ antal externa leverantörer som operationell Dokumentation av säkringsförhållandet upprättas förfallotidpunkt eller belopp och får endast avse ning hanteras som reinvestering. leasing. Se not 3, 4, 7, 10, 18, 19 och 23. vilken omfattar syfte med säkringen; beskrivning legala förpliktelser. RKR R9 Avsättningar och Bolagen tillämpar sedan 2014 komponent­ av karaktären på säkrad risk; identifiering av ansvarsförbindelser anger att uppgift om förväntad avskrivning för samtliga materiella anläggnings­ Finansiella tillgångar säkringsinstrument och bedömning av säkringens tidpunkt samt osäkerhet vad gäller utflöde av tillgångar. Se not 10. Se avsnittet Finansiella skulder. effektivitet. resurser för varje avsättning ska ges. Detta sker Göteborgs Stad räntesäkrar del av skulden inte eftersom det skulle vara alltför omfattande Leasing Bidrag till statlig infrastruktur genom räntederivat. Syftet är att eliminera varia­ att ange detta för varje post då dessa är gruppe­ Enligt RKR R5 Leasing ska ett leasingavtal Enligt LKBR ska upplysning lämnas om bidrag biliteten i framtida kassaflöden avseende betal­ rade. Enligt rekommendationen ska informella klassificeras som ett finansiellt leasingavtal om till statlig infrastruktur. Upplösningstid är satt till ning av rörlig ränta och fixera räntekostnaderna. förpliktelser som redovisats som avsättningar i det innebär att framtida servicepotential eller 25 år i befintliga projekt. Se not 12. Kommunen gör även valutasäkringar genom kommunala bolag omklassificeras till ansvars­ ekonomiska fördelar och risker som förknippas valutaderivat. Säkringsförhållandets effektivitet förbindelser i de sammanställda räkenskaperna. med ägandet av objektet i allt väsentligt överförs Omsättningstillgångar bedöms per varje balansdag genom att jämföra de Avsättningar överstigande väsentligt belopp har till leasingtagaren. De förråd och lager som finns i Göteborgs Stad huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumenten prövats. Se not 17. Enligt Göteborgs Stads riktlinje för finans­ utgörs huvudsakligen av material avsett dels med de huvudsakliga villkoren för den säkrade verksamheten ska kommunens leasing av lös för egen verksamhet, dels för uppförande av posten. Säkringsförhållandet anses vara effektivt Deponier egendom finansieras genom Göteborgs Stads egna anläggningar samt för reparationer och så länge det inte sker någon väsentlig förändring Avsättningar för återställning av deponier har för Leasing AB (GSL AB). Avtal med GSL AB som underhåll. Lager ska värderas utifrån det lägsta av de huvudsakliga villkoren för antingen säk­ kommunen tagits upp till det belopp som bedöms avser maskiner och inventarier klassificeras som av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet ringsinstrumentet eller den säkrade posten. krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. finansiell leasing då avtalen bedöms medföra en på balansdagen. Tillämpad gräns för väsentligt Swapränta redovisas löpande i resultaträk­ Dessa nuvärdesberäknas när belopp bedöms ekonomisk risk för leasingtagaren som gör att värde där värdet måste tas upp utgör 5 mnkr per ningen som en del av stadens räntekostnader uppgå till ett betydande värde. leasingen går att jämföra med köp av tillgången. förvaltning/bolag, men det är frivilligt att redovisa med hänsyn tagen till periodisering av upplupen Avsättning för återställande av deponier för Enligt stadens modell för optimering av även vid lägre värden. ränta på swappen. Effekten av en stängning av den kommunala koncernen görs med successiva lokaler både ägs och hyrs lokaler för att skapa derivatkontrakt till följd av att säkringsrelationen avsättningar med hänsyn tagen till den åter­ flexibilitet för stadens verksamheter. Långsiktigt Eget kapital upphört resultatförs direkt. Se not 18 och 19. stående livslängden av deponin. Renovakoncer­ ska staden enligt kommunfullmäktiges beslut Kretslopp- och vattennämndens resultat inom nens avsättningar för återställande av deponier äga verksamhetslokaler (KF 2023-01-26 § 22, rev taxe­finansierad verksamhet påverkar inte eget Pensioner nuvärdes­beräknas enligt regelverket i K3 och 2024-11-07 § 451). Hyra av fast egendom görs i kapital. Resultatet redovisas i stället som över-/ Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den överensstämmer med RKR R9 Avsättningar och huvudsak av helägda koncernföretag. Endast i underuttag och därmed som skuld/fordran till lagstadgade blandmodellen. Det innebär att ansvarsförbindelser. undantagsfall när alternativ saknas, hyrs lokaler abonnent. 80 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 81 Uppskjuten skatt Poster inom linjen 3. Verksamhetens kostnader Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräknings­ Poster inom linjen är ett redovisningsbegrepp Kommunkoncern Kommun metoden på alla temporära skillnader som som innebär att ställda säkerheter och ansvarsför­ Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 uppkommer mellan redovisade och skattemässiga bindelser inte ska ingå som skuld eller avsättning Personalkostnader exklusive sociala avgifter värden på tillgångar och skulder. De temporära i balansräkningen utan anges i direkt anslutning och pensionskostnader −23 707 −22 109 −19 457 −18 172 skillnaderna har huvudsakligen uppkommit därtill. Ansvarsförbindelser utgörs av möjliga Sociala avgifter inkluderat löneskatt −7 961 −7 936 −6 490 −6 495 genom skillnader mellan bokföringsmässiga och åtaganden där osäkerhet råder om beloppets Pensionskostnader −2 413 −3 444 −2 025 −3 082 skattemässiga avskrivningar på anläggningstill­ storlek och/eller infriandegraden. Bland dessa Lämnade bidrag −3 100 −3 730 −3 100 −3 730 gångar, avsättningar och skattemässiga underskott. återfinns kommunens borgensåtagande och Köp av huvudverksamhet −10 538 −10 366 −10 522 −10 363 pensionsåtaganden som är tidigare än 1998. Se not Medfinansiering till statlig infrastruktur 20, 21 och 22. Pensionsåtagandet i sin helhet finns Lokal- och markhyror −1 358 −902 −1 707 −930 Avtal om lämnade bidrag till staten eller annan också beskrivet i förvaltningsberättelsen under Bränsle, energi, vatten m.m. −926 −1 947 −461 −481 juridisk person för investeringar i anläggningstill­ avsnittet Upplysning om pensionsförpliktelser. Material, tjänster och övriga verksamhetskostnader −13 943 −13 233 −5 918 −6 187 gång som kommunen inte kommer att äga eller Realisationsförluster och utrangeringar −63 −415 −232 −61 förfoga över, redovisas normalt som kostnad i Anskaffningskostnad sålda exploateringsfastigheter −232 −80 −21 −80 resultaträkningen och avsättning i balansräkningen Aktuell och uppskjuten bolagsskatt −398 −268 - - när avtal tecknas. Hantering från 2025 med anled­ Summa verksamhetens kostnader −64 640 −64 430 −49 933 −49 581 ning av RKR R21 Bidrag till infrastruktur beskrivs under tidigare avsnitt Övriga upplysningar. Jämförelsetal för 2024 har justerats till följd av rättelser/ändringar, se not 24 a. 4. Avskrivningar och nedskrivningar 2. Verksamhetens intäkter Kommunkoncern Kommun Kommunkoncern Kommun Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Avskrivning immateriella tillgångar −54 −42 −9 −2 Försäljningsintäkter 7 646 7 156 544 514 Avskrivning byggnader och anläggningar −4 697 −4 453 −2 025 −1 862 Taxor och avgifter 2 749 3 403 3 660 3 578 Avskrivning maskiner och inventarier −1 492 −1 339 −850 −779 Hyror och arrenden* 11 269 9 852 1 732 1 631 Nedskrivning/återföring av nedskrivning −16 11 −3 - Bidrag och kostnadsersättningar från staten 2 693 2 526 2 647 2 499 Summa av- och nedskrivningar −6 259 −5 823 −2 887 −2 643 Bidrag och gåvor från privata aktörer 54 33 54 33 Jämförelsetal för 2024 har justerats till följd av rättelser/ändringar, se not 24 a. Offentliga bidrag (investeringar) 134 115 118 115 EU-bidrag 38 24 29 16 5. Skatteintäkter Övriga bidrag 741 770 668 650 Kommunkoncern Kommun Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 4 568 5 186 1 828 1 806 Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Intäkter från exploateringsverksamhet 1 365 1 014 1 366 1 014 Realisationsvinster på anläggningstillgångar 231 569 65 335 Preliminär kommunalskatt 38 132 36 125 38 132 36 125 Övriga verksamhetsintäkter 1 753 679 - - Preliminär slutavräkning innevarande år −194 113 −194 113 Summa verksamhetens intäkter 33 242 31 327 12 711 12 191 Slutavräkningsdifferens föregående år −5 −152 −5 −152 Summa skatteintäkter 37 933 36 086 37 933 36 086 * Specifikation tomträttsavgälder 6. Generella statsbidrag och utjämning Marktaxeringsvärde Kommunkoncern Kommun Antal (st) Yta (m2) (mnkr) Intäkter (mnkr) Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Kategori 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2025 Inkomstutjämning 3 309 3 323 3 309 3 323 Småhus 8 661 8 667 3 014 723 3 018 898 18 050 18 069 134 123 Kostnadsutjämning −1 632 −1 415 −1 632 −1 415 Flerfamiljshus 798 798 4 537 789 4 553 174 18 153 25 892 225 212 Regleringsbidrag/avgift 1 611 1 846 1 611 1 846 Industri 335 338 2 187 835 2 226 384 1 654 1 310 71 68 Kommunal fastighetsavgift 1 017 980 1 017 980 Övrigt 354 355 3 190 308 3 190 357 464 427 58 58 Bidrag/avgift för LSS-utjämning 377 343 377 343 Summa 10 148 10 158 12 930 655 12 988 813 38 321 45 698 488 461 Övriga bidrag i utjämningssystemet - - - - Friköp av småhustomträtter där upplåtelsen varat i mindre än tio år sker till marknadspris. Om upplåtelsen varat i mer än tio år Övriga generella bidrag från staten 34 88 34 88 sker friköp till 65 procent av gällande marktaxeringsvärde. Summa generella statsbidrag och utjämning 4 716 5 165 4 716 5 165 Friköp av övriga kategorier sker i särskild ordning. 82 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 83 7. Finansiella intäkter och kostnader 9. Immateriella anläggningstillgångar Kommunkoncern Kommun Kommunkoncern Kommun Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar Utdelning på aktier och andelar 46 9 27 16 Ingående anskaffningsvärde - - - - Utdelning på aktier och andelar koncernföretag - - 350 951 Anskaffning - - - - Intäkter från finansiella anläggningstillgångar 0 12 - 5 Försäljningar/utrangeringar - - - - Ränteintäkter 95 91 - 84 Omklassificeringar/överföringar - - - - Ränteintäkter koncernföretag - - 1 471 1 480 Utgående anskaffningsvärde 0 0 0 0 Borgensavgifter 1 1 5 7 Ingående ack. avskrivningar - - - - Övriga finansiella intäkter 15 242 12 20 Försäljningar/utrangeringar - - - - Summa finansiella intäkter 157 355 1 865 2 563 Omklassificeringar/överföringar - - - - Räntekostnader −1 874 −1 801 −2 141 −2 107 Årets avskrivningar - - - - Räntekostnader koncernföretag - - - −175 Utgående ack. avskrivningar 0 0 0 0 Finansiell kostnad förändring av pensionsavsättning −248 −510 −212 −447 Ingående ack. nedskrivningar - - - - Övriga finansiella kostnader −65 −43 −400 −235 Försäljningar/utrangeringar - - - - Omklassificeringar/överföringar - - - - Summa finansiella kostnader −2 187 −2 354 −2 753 −2 964 Årets nedskrivningar/återföringar - - - - Jämförelsetal för 2024 har justerats till följd av rättelser/ändringar, se not 24 a. Utgående ack. nedskrivningar 0 0 0 0 Utgående redovisat värde 0 0 0 0 8. Jämförelsestörande poster Genomsnittlig nyttjandeperiod (år) - - - - Kommun Förvärvade immateriella anläggningstillgångar Belopp i mnkr Ingår i not: 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 1 429 1 383 107 23 Resultat försäljning anläggningstillgång 65 321 Anskaffning 45 107 4 9 Resultat försäljning exploateringsfastighet 287 487 Försäljningar/utrangeringar −37 −2 - - Resultat övrig exploateringsverksamhet 632 265 Omklassificeringar/överföringar −117 −59 - 75 Utdelning från koncernföretag* 7 0 750 Utgående anskaffningsvärde 1 320 1 429 111 107 Avsättning medfinansiering statlig infrastruktur Göteborg-Borås 3 - −1 100 Ingående ack. avskrivningar −878 −991 −26 −23 Summa jämförelsestörande poster 984 723 Försäljningar/utrangeringar 26 −179 - - Omklassificeringar/överföringar 69 334 - - Specifikation: Årets avskrivningar −54 −42 −9 −3 Realisationsvinst försäljning materiell anläggningstillgång 2 65 335 Utgående ack. avskrivningar −837 −878 −35 −26 Realisationsförlust försäljning materiell anläggningstillgång 3 - −18 Ingående ack. nedskrivningar −67 −67 - - Realisationsvinst försäljning finansiell anläggningstillgång 7 - 4 Försäljningar/utrangeringar 5 - - - Övriga försäljningsrelaterade kostnader 3,7 0 0 Omklassificeringar/överföringar 49 - - - Resultat försäljning anläggningstillgång 65 321 Årets nedskrivningar/återföringar - - - - Försäljningspris exploateringsfastighet 2 519 567 Utgående ack. nedskrivningar −13 −67 0 0 Anskaffningskostnad såld exploateringsfastighet 3 −246 −110 Utgående redovisat värde 470 484 76 81 Förändring framtida åtaganden 3 14 30 Genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 24,6 31,8 8,6 8,5 Resultat försäljning exploateringsfastighet 287 487 Summa immateriella anläggningstillgångar 470 484 76 81 Exploateringsbidrag** 2 659 369 Immateriella anläggningstillgångar Medfinansiering från exploatör 2 188 78 Redovisat värde vid årets början 484 325 81 0 Övriga exploateringsrelaterade intäkter 2,7 3 4 Anskaffning 45 107 4 9 Medfinansiering till stat och region 3 −210 −140 Försäljningar/utrangeringar −6 −181 - - Övriga exploateringsrelaterade kostnader 3 −8 −46 Nedskrivningar 0 - - - Resultat övrig exploateringsverksamhet 632 265 Avskrivningar −54 −42 −9 −3 * Inkluderar kapitaltillskott från kommunstyrelsen till Göteborgs Stadshus AB med −350 mnkr. Övriga förändringar 1 275 - 75 ** Inkluderar värde avseende allmän plats överlåten från exploatör. Bedömning har endast gjorts av jämförelsestörande poster för kommunen. Redovisat värde vid årets slut 470 484 76 81 84 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 85 10. Materiella anläggningstillgångar Kommunkoncern Kommun Kommunkoncern Kommun Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Ingående ack. avskrivningar −162 −138 −45 −39 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Försäljningar/utrangeringar 0 0 - - Ingående anskaffningsvärde 190 739 180 273 78 033 72 722 Omklassificeringar/överföringar 0 0 - - Anskaffning 12 257 11 436 6 217 6 587 Årets avskrivningar −31 −24 −6 −6 Försäljningar/utrangeringar −1 189 −1 957 −139 −970 Utgående ack. avskrivningar −193 −162 −51 −45 Omklassificeringar/överföringar 66 987 −156 −306 Ingående ack. nedskrivningar - - - - Utgående anskaffningsvärde 201 873 190 739 83 955 78 033 Försäljningar/utrangeringar - - - - Ingående ack. avskrivningar −69 569 −66 403 −23 548 −22 537 Omklassificeringar/överföringar - - - - Försäljningar/utrangeringar 1 093 1 128 115 849 Årets nedskrivningar/återföringar - - - - Omklassificeringar/överföringar −43 159 1 2 Utgående ack. nedskrivningar 0 0 0 0 Årets avskrivningar −4 719 −4 453 −2 025 −1 862 Utgående redovisat värde 386 348 118 117 Utgående ack. avskrivningar −73 238 −69 569 −25 457 −23 548 Genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 15,0 15,2 16,0 16,0 Ingående ack. nedskrivningar −2 729 −2 756 −2 −2 Summa materiella anläggningstillgångar 142 198 132 161 65 356 60 841 Försäljningar/utrangeringar 2 16 - - Materiella anläggningstillgångar Omklassificeringar/överföringar 6 −4 - - Redovisat värde vid årets början 132 161 122 985 60 841 55 479 Årets nedskrivningar/återföringar 29 15 −3 - Anskaffning 17 001 16 210 7 453 8 236 Utgående ack. nedskrivningar −2 692 −2 729 −5 −2 Försäljningar/utrangeringar −160 −879 −26 −137 Utgående redovisat värde 125 943 118 441 58 493 54 483 Nedskrivningar 27 11 −3 0 Genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 35,2 35,7 32,2 33,2 Avskrivningar −6 211 −5 818 −2 875 −2 641 Maskiner och inventarier Övriga förändringar −620 −348 −34 −96 Ingående anskaffningsvärde 23 843 21 000 10 949 9 241 Redovisat värde vid årets slut 142 198 132 161 65 356 60 841 Anskaffning 4 737 4 748 1 234 1 640 Specifikation: Varav leasing Försäljningar/utrangeringar −811 −442 −3 −32 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Omklassificeringar/överföringar −809 −1 463 30 100 Anskaffningsvärde 3 259 3 259 8 207 8 173 Utgående anskaffningsvärde 26 960 23 843 12 210 10 949 Ackumulerade avskrivningar −1 274 −1 210 −3 207 −3 045 Ingående ack. avskrivningar −10 396 −9 317 −4 708 −4 051 Nedskrivningar - - - - Försäljningar/utrangeringar 746 375 1 17 Utgående redovisat värde 1 985 2 049 5 000 5 128 Omklassificeringar/överföringar 96 −114 86 99 Genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 50,9 87,9 50,4 88,9 Årets avskrivningar −1 461 −1 340 −844 −773 Maskiner och inventarier Utgående ack. avskrivningar −11 015 −10 396 −5 465 −4 708 Anskaffningsvärde - - 5 277 4 802 Ingående ack. nedskrivningar −75 −74 - - Ackumulerade avskrivningar - - −3 595 −3 178 Försäljningar/utrangeringar 0 - - - Nedskrivningar - - - - Omklassificeringar/överföringar 0 3 - - Utgående redovisat värde 0 0 1 682 1 624 Årets nedskrivningar/återföringar −1 −4 0 - Genomsnittlig nyttjandeperiod (år) - - 10,0 9,5 Utgående ack. nedskrivningar −76 −75 0 0 Specifikation: Varav pågående Utgående redovisat värde 15 869 13 372 6 745 6 241 Ingående anskaffningsvärde 20 880 19 642 11 631 10 423 Genomsnittlig nyttjandeperiod (år) 14,6 14,6 13,7 13,1 Anskaffning 17 001 16 210 7 453 8 236 Övriga materiella anläggningstillgångar Överföringar −12 272 −16 560 −5 354 −7 028 Ingående anskaffningsvärde 510 400 162 145 Försäljningar/utrangeringar 0 −490 - - Anskaffning 8 26 2 9 Nedskrivningar −52 −38 - - Försäljningar/utrangeringar 0 0 - - Övrigt −115 2 116 - - Omklassificeringar/överföringar 61 84 5 8 Utgående redovisat värde 25 443 20 880 13 731 11 631 Utgående anskaffningsvärde 579 510 169 162 Jämförelsetal för 2024 har justerats till följd av rättelser/ändringar, se not 24 b. För koncernen som helhet tillkommer nedskrivningar om 192 mnkr och återförda nedskrivningar om 220 mnkr. De nedskrivningar som gjorts av bolag och som återförts i den kommunala koncernen har reverserats med 6 mnkr till följd av upplösningar och återföringar i bolagens nedskrivningar. För koncernen ingår värde av aktive­rade lånekostnader med 726 mnkr, vilket är en ökning under året med 68 mnkr (föreg år −27 mnkr). Räntesats uppgår till 3,0 procent (föreg år 3). 86 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 87 11. Finansiella anläggningstillgångar 14. Fordringar Kommunkoncern Kommun Kommunkoncern Kommun Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Aktier och andelar i:* Kundfordringar 2 337 2 049 831 746 Göteborgs Stadshus AB - - 9 451 9 451 Kundfordringar, koncernföretag - - 261 149 Kommuninvest ekonomisk förening 500 489 500 489 Fordringar moms 468 410 418 380 Övriga bolag och bostadsrätter** 76 78 15 17 Statsbidragsfordringar och kostnadsersättningar* 154 215 180 215 Långfristig utlåning till koncernföretag - - 51 865 48 169 Fordran kommunal fastighetsavgift 614 528 588 528 Övriga långfristiga fordringar 599 708 2 2 Kommunalskattefordringar 108 430 108 430 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 175 1 275 61 833 58 128 Övriga kortfristiga fordringar 2 352 2 069 768 599 Övriga kortfristiga fordringar, koncernföretag - - 973 674 * En samlad förteckning över Göteborgs Stads ägarintressen finns i not 30. ** Grundfondskapital ingår inte 2025 (ingår med 1 mnkr 2024). Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 253 2 409 1 208 2 089 Summa kortfristiga fordringar 8 286 8 110 5 335 5 810 12. Bidrag till infrastruktur Kommunkoncern Kommun 15. Eget kapital Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Kommunkoncern Kommun Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Bidrag till Trafikverket Totalt bidrag 37 37 37 37 Ingående eget kapital 47 588 47 079 36 948 36 131 Ackumulerad upplösning −12 −10 −12 −10 varav justering av eget kapital 5 183 - - varav årets upplösning −1 −1 −1 −1 Årets resultat 2 962 326 1 652 817 Summa bidrag till infrastruktur 25 27 25 27 Utgående eget kapital 50 555 47 588 38 600 36 948 varav resultatreserv 865 - 865 - Det ursprungliga sammanlagda bidraget har uppgått till 37 mnkr. Utgående värde avser åtta projekt för gång- och cykelbana, cirkulationsplats och pendelparkering. Det största projektet motsvarar ett ursprungsbelopp på 15 mnkr. Tid för upplösning är 25 år varav resultatutjämningsreserv 5 844 5 844 5 844 5 844 för samtliga projekt. Årets upplösning är −1 mnkr (föregående år −1 mnkr) och den ackumulerade upplösningen uppgår till 12 mnkr. Jämförelsetal för 2024 har justerats till följd av rättelser/ändringar, se not 24 b. 13. Förråd, lager och exploateringsfastigheter Kommunkoncern Kommun Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Förråd och lager 1 392 1 513 102 86 Exploateringsfastigheter 1 360 1 328 1 360 1 328 Summa förråd 2 752 2 841 1 462 1 414 Specifikation: Exploateringsfastigheter Ingående värde 1 328 1 723 1 328 1 305 Årets utgifter 277 174 277 174 Uttag bokfört värde −264 −182 −264 −182 Omklassificering/omvärdering 19 −387 19 31 Summa exploateringsfastigheter 1 360 1 328 1 360 1 328 88 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 89 16. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kommunkoncern Kommun Kommunkoncern Kommun Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 D. Avsatt för miljöåtgärder Förmånsbestämd ålderspension 7 244 7 073 5 962 5 780 Redovisat värde vid årets början 45 55 14 25 Avtalspension, visstidspension m.m. 2 7 2 7 Periodens avsättningar 10 1 9 - Summa pensioner 7 246 7 080 5 964 5 787 Ianspråktagna avsättningar −8 −1 −8 −1 Outnyttjade belopp som återförts −2 −10 - −10 Löneskatt 1 536 1 491 1 447 1 404 Omklassificering - - - - Summa avsättningar till pensioner inkl särskild löneskatt 8 782 8 571 7 411 7 191 Utgående avsättningar 45 45 15 14 Avsättningens förändring över året E. Övriga avsättningar Ingående avsättning till pensioner inkl särskild löneskatt 8 571 6 760 7 191 5 392 Redovisat värde vid årets början 268 274 28 14 Nyintjänad pension 160 1 195 133 1 152 Periodens avsättningar 142 32 88 17 Ränte- och basbeloppsuppräkning 263 560 212 447 Ianspråktagna avsättningar −10 −15 −1 −1 Ändring av försäkringstekniska grunder −9 2 0 0 Outnyttjade belopp som återförts −6 −23 −6 −2 Pension till efterlevande −5 −2 1 5 Omklassificering - - - - Övrigt −15 −80 −10 −10 Utgående avsättningar 394 268 109 28 Minskning av avsättning genom tecknande av försäkring 0 0 0 0 Årets utbetalningar −228 −214 −159 −146 F. Uppskjutna skatter Årets förändring särskild löneskatt 45 350 43 351 Redovisat värde vid årets början 4 052 3 812 - - Summa avsättningar till pensioner inkl särskild löneskatt 8 782 8 571 7 411 7 191 Periodens avsättningar 254 214 - - Ianspråktagna avsättningar 0 0 - - Aktualiseringsgrad 100 procent (föregående år 100 procent). Antal förtroendevalda med visstidspension 7 (föregående år 8). Outnyttjade belopp som återförts −1 −14 - - Omklassificering −82 40 - - 17. Andra avsättningar Utgående avsättningar 4 223 4 052 0 0 Kommunkoncern Kommun Summa ingående balans 7 088 5 639 1 419 389 Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Summa periodens avsättningar 593 1 871 110 1 116 A. Avsatt för återställande av deponi Summa ianspråktaget −575 −389 −59 −48 Redovisat värde vid årets början 82 85 18 19 Summa outnyttjade belopp som återförts −157 −73 −11 −38 Periodens avsättningar 11 9 - - Omklassificering −82 40 - - Ianspråktagna avsättningar −4 −12 −1 −1 Summa utgående balans 6 867 7 088 1 459 1 419 Outnyttjade belopp som återförts 0 - - - Omklassificering - - - - Utgående avsättningar 89 82 17 18 B. Avsatt för infrastrukturåtgärder Redovisat värde vid årets början 1 299 242 1 299 242 Periodens avsättningar 13 1 097 12 1 097 Ianspråktagna avsättningar −41 −22 −41 −22 Outnyttjade belopp som återförts - −18 - −18 Omklassificering - - - - Utgående avsättningar 1 271 1 299 1 270 1 299 C. Avsatt för åtgärder inom byggsektorn Redovisat värde vid årets början 1 342 1 171 60 89 Periodens avsättningar 163 518 1 2 Ianspråktagna avsättningar −512 −339 −8 −23 Outnyttjade belopp som återförts −148 −8 −5 −8 Omklassificering - - - - Utgående avsättningar 845 1 342 48 60 90 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 91 Kommunala koncernen Kommunen 18. Långfristiga skulder Inga avsättningar har bedömts vara informella förpliktelser A. Deponi som därmed skulle ha omklassificerats till ansvarsförbindelse. Kommunkoncern Kommun Kommunens avsättning avser återställande av stadens 17 nedlagda deponier vars miljöskyddsåtgärder kretslopp- Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 A. Deponi och vattennämnden ansvarar för. Brudaremossens deponi Avsättningen för återställande av deponi avser, förutom är den största deponin och står för den största andelen av Skulder till banker och kreditinstitut 56 350 49 276 54 176 47 884 kommunens del om 18 mnkr, återställande av deponier återställningskostnaderna. Avsättningens storlek är svår inom Renovakoncernen. Dessa avser deponierna i Tagene, att beräkna eftersom återställningsbehovet förändras. Det Skulder till koncernföretag - - 412 415 Torsviken och Fläskebo. Ingående balans (IB) 64 mnkr har kan ske förändringar i miljön men även på grund av nya sammantaget ökat till 70 mnkr. Av dessa utgör Tagene tekniska lösningar. Löpande förbättringsåtgärder pågår på Långfristig leasingskuld 2 007 1 985 6 002 6 083 28 mnkr. Avsättningarna i Renova nuvärdesberäknas och samtliga deponier. Kommunens avsättning för återställande har minskat avsättningen med 2 mnkr. av deponier nuvärdesberäknas inte eftersom effekten är av Övriga långfristiga skulder 78 145 15 40 mindre värde. Förutbetalda intäkter anläggnings-/anslutningsavgifter 1 420 1 328 1 102 984 B. Infrastruktur Se kommunen. B. Infrastruktur Förutbetalda intäkter offentliga investeringsbidrag 4 675 4 406 4 547 4 250 År 2014 slöt kommunen avtal om medfinansiering för C. Åtgärder inom byggsektorn utbyggnad av E20. Avtalet är ett underavtal mellan GR och Summa långfristiga skulder 64 531 57 140 66 254 59 656 Avsättningen för åtgärder inom byggsektorn avser, förutom Göteborgs Stad. Betalplanen för medfinansiering innebär i kommunens avsättningar som minskat från 60 till 48 mnkr, dagsläget en slutreglering 2026. Gator Backaplan omfattar Långfristiga skulder förändring över året till större del framtida åtaganden i byggprojekt inom medfinansiering för åtgärder på den statliga infrastrukturen som är en förutsättning för stadens planerade stadsutveck- Ingående långfristig skuld 57 140 53 220 59 656 54 784 Älvstranden­koncernen. Dessa avsättningar har sammantaget minskat med 483 mnkr till 764 mnkr och består främst av: ling. Åtgärderna har förskjutits i tid. Förnyade avtal tecknades 2021 efter omtag i stadens och Trafikverkets gemensamma Nyupptagna låneskulder 14 958 13 233 13 926 13 216 – Masthuggskajen, årets ingående avsättning om 1 021 mnkr projekt. 2024 avtalades om satsning på järnväg mellan Minskning av räntebärande skuld −7 892 −9 816 −7 645 −8 787 har minskat med 491 mnkr till 530 mnkr. Avsättningen Göteborg och Borås. Göteborgs Stads medfinansiering av beräknas ha ett löpande utflöde till och med 2032. projekt innebär att en avsättning gjorts med 1 100 mnkr vilket Periodisering över- och underkurser 8 −10 8 −10 Ytterligare avsättning kopplad till entreprenadverksamhet kostnadsfördes i sin helhet i kommunen under 2024. Förändring leasingskuld 22 −60 −81 −30 på Halvön, IB 72 mnkr, har gjorts med 42 mnkr. Projektet beräknas pågå till och med 2026, men det råder osäkerhet C. Åtgärder inom byggsektorn Förändring övriga långfristiga skulder −67 43 −25 24 både om och när i tid eventuellt utflöde kommer att ske. Avsättningen avser framtida åtaganden som kommunen – Lindholmshamnen, IB 32 mnkr har ianspråktagits med har gentemot exploatören vid försäljningstillfället såsom Förändring förutbetalda intäkter 361 530 415 459 17 mnkr och återförts med 12 mnkr, utgående balans (UB) ledningsflyttar, avetableringar och utredningar. är 3 mnkr. Summa utgående långfristig skuld 64 531 57 140 66 254 59 656 D. Miljöåtgärder – Frihamnen, IB 53 mnkr är oförändrad 2025. Uppgifter om lång- och kortfristig upplåning Avsättningen avser framtida åtaganden som kommunen – Sannegården, IB 32mnkr är i princip oförändrad. har gentemot exploatören vid försäljningstillfället såsom UB uppgår till 31 mnkr. Avsättningen har ett förväntat marksanering. Genomsnittlig ränta (%) 2,3 2,3 2,5 2,7 löpande utflöde fram till 2030. Genomsnittlig ränta exklusive derivat (%) 2,5 3,0 2,5 3,1 – Celsiusgatan, IB 29 mnkr och UB 27 mnkr. Förväntat E. Övriga avsättningar löpande utflöde fram till 2028. Övriga avsättningar avser förväntade skadestånd, vite och Genomsnittlig räntebindningstid (år) 3,1 3,1 3,0 3,0 Higab AB redovisar löpande avsättningar avseende oreglerade skador m.m. Genomsnittlig räntebindningstid exklusive derivat (år) 2,1 2,0 2,1 2,0 olika byggprojekt med sammantaget IB 36 mnkr och UB 23 mnkr. Även inom Förvaltnings AB Framtiden finns en Genomsnittlig kapitalbindningstid (år) 3,5 3,3 3,5 3,3 löpande avsättning med IB om 3 mnkr och UB 10 mnkr. Lån som förfaller inom 0–1 år (%) 16 20 16 19 D. Miljöåtgärder Lån som förfaller inom 1–2 år (%) 14 13 14 13 Posten miljöåtgärder omfattar, förutom det som avser kom- munen, 15 mnkr, avsättning inom Göteborg Energi-koncernen Lån som förfaller 2–5 år (%) 57 51 57 52 kopplad till löpande konstaterade framtida miljöåtgärder, exempelvis återställande av mark, där IB om 22 mnkr har Lån som förfaller 5+ år (%) 13 16 13 16 tagits i anspråk med 1 mnkr. Även resterande belopp är oförändrade och omfattar dels avsatt för sanering Färjenäs Säkringsinstrument markområde hos Räddningstjänsten Storgöteborg, dels avsatt hos Gryaab för marksanering Färjestaden om 4 mnkr Nominellt belopp ränteswappar 18 150 18 500 14 850 13 300 vardera. Marknadsvärde ränteswappar 57 128 −3 −4 E. Övriga avsättningar Säkrad skuld i utländsk valuta 1 003 2 048 1 003 2 048 Posten består, förutom kommunens avsättning om 108 mnkr, till stor del av avsatt för oreglerade skador inom Försäkrings Marknadsvärde Cross currency-swappar −88 −104 −88 −104 AB Göta Lejon och där ianspråktagna medel med 30 mnkr ger ett UB om 244 mnkr. Under året har en ny avsättning Jämförelsetal för 2024 har justerats till följd av rättelser/ändringar, se not 24 b. tillkommit hos Higab AB med 10 mnkr avseende eventuell Offentliga investeringsbidrag periodiseras i intervallet 10 till 80 år beroende på nyttjandeperiod för den komponent/tillgång stilleståndsersättning till Viktoriahusets hyresgäst på grund bidraget avser. För äldre inkomster (innan komponentredovisning infördes 2017) tillämpas upplösning på i huvudsak 33 år. av evakuering. Hos Spårvägen AB finns även en avsättning Nytillkomna anslutningsavgifter periodiseras hos kretslopp- och vattennämnden från och med 2021 på 80 år (tidigare 50 år). kopplat till utbyte av hjulaxlar, där arbetet beräknas pågå under en femårsperiod med UB 11 mnkr. Ny avsättning har För koncernen tillkommer justering avseende Göteborg Energi AB:s anslutningsavgifter, vilka uppgår till 318 mnkr. Av dessa har gjorts hos Business Region Göteborg AB om 7 mnkr för ej 126 mnkr tillkommit under året (föregående år 183 mnkr) och de periodiseras över fem år enligt en förenklad modell för att möta utbetalt driftanslag under 2025. nedlagda kostnader. Inga nya offentliga investeringsbidrag hos Göteborgs Hamn AB har justerats till långfristig skuld. Föregående år tillkom 35 mnkr. 92 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 93 19. Kortfristiga skulder 21. Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar Kommunkoncern Kommun Kommunkoncern Kommun Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Pensionsförpliktelser PA-KL aktiva 1 713 1 960 1 704 1 952 Skulder till banker och kreditinstitut 11 236 12 671 10 888 11 524 Pensionsförpliktelser PA-KL pensionärer 6 083 6 091 6 021 6 023 Skulder till koncernföretag - - 1 483 2 072 Pensionsförpliktelser livränta 240 265 240 265 Leverantörsskulder 4 389 3 895 2 747 2 483 Summa pensionsförpliktelser PA-KL 8 036 8 316 7 965 8 240 Moms och punktskatter 82 31 3 0 Personalens skatter, avgifter och avdrag 533 500 388 366 Pensionsförpliktelser chefsavtal - - - - Retroaktiva löner och OB-ersättning* 841 762 841 762 Pensionsförpliktelser övrigt 6 6 6 6 Semester- och övertidsskuld* 1 712 1 695 1 444 1 448 Garantiåtaganden FPG/PRI 8 8 - - Övriga upplupna personalkostnader 963 1 099 926 1 066 Summa totala pensionsförpliktelser 8 050 8 330 7 971 8 246 Kommunalskatteskulder 194 - 194 - Särskild löneskatt 1 949 2 016 1 934 2 000 Kortfristig del av långfristig leasingskuld 64 64 679 668 Summa pensionsförpliktelser och särskild löneskatt 9 999 10 346 9 905 10 246 Övriga kortfristiga skulder** 1 406 1 548 350 362 Ansvarsförbindelsens förändring över året Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 414 4 169 1 799 1 424 Ingående ansvarsförbindelse inkl särskild löneskatt på 10 346 10 099 10 246 9 997 Summa kortfristiga skulder 25 835 26 434 21 742 22 175 pensionsförpliktelse Ränte- och basbeloppsuppräkning 349 637 346 631 Marknadsvärden swappar Ändring av försäkringstekniska grunder - - - - Säkrad skuld i utländsk valuta 2 528 1 081 2 528 1 081 Pension till efterlevande - - - - Valutaswappar −58 7 −58 7 Övrigt −46 142 −44 142 Jämförelsetal för 2024 har justerats till följd av rättelser/ändringar, se not 24 b. * Inkluderar upplupna sociala avgifter. Minskning av ansvarsförbindelse genom tecknande av - - - - ** Av beloppet utgör 121 mnkr utgör förutbetalda riktade statsbidrag samt 51 mnkr statsbidrag som skall återbetalas. försäkring Årets utbetalningar −583 −579 −577 −572 20. Panter och därmed jämförliga säkerheter Årets förändring särskild löneskatt −67 47 −66 48 Kommunkoncern Kommun Summa ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt 9 999 10 346 9 905 10 246 på pensionsförpliktelse Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 För kommunen har gjorts inlösen av pensionsförpliktelser inom ansvarsförbindelsen år 2001 med 420 mnkr, 2002 med 260 mnkr Fastighetsinteckningar 18 18 - - samt 2016 med 20 mnkr, sammantaget 700 mnkr. Övriga ställda säkerheter* 478 487 - - Summa panter och därmed jämförliga säkerheter 496 505 0 0 * Posten för 2025 består av: – 435 mnkr (föregående år 410 mnkr) avseende tillgångar som är registerförda för skuldtäckning av de försäkringstekniska avsättningarna hos Göta Lejon AB. I händelse av obestånd har försäkringstagarna förmånsrätt i de registerförda tillgångarna. – 43 mnkr (föregående år 77 mnkr) hänförligt till Göteborg Energi Din El AB:s ställda kontanter som säkerhet för sin handel på Nasdaq. 94 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 95 22. Övriga ansvarsförbindelser 23. Leasing Kommunkoncern Kommun Kommunkoncern Kommun Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Borgensåtagande för lån och Finansiell leasing pensionsåtaganden egna bolag Leasetagare Göteborgs Hamn AB - - 448 454 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Higab AB - - 296 296 Redovisat värde per balansdag 1 985 2 049 4 999 5 128 Göteborgs Stadshus AB - - 1 570 1 570 Totala minimileaseavgifter 2 219 2 279 4 272 4 650 Förvaltnings AB Framtiden - - 412 412 Nuvärde minimileaseavgifter 1 000 1 130 2 033 2 288 Övriga bolag - - 205 225 varav förfall inom 1 år 416 404 796 763 Summa borgensförbindelser egna bolag 0 0 2 931 2 957 varav förfall inom 1–5 år 511 645 1 136 1 353 Övriga borgensförbindelser externt varav förfall senare än 5 år 73 81 102 171 Småhus - statliga bostadslån - - - - Variabla avgifter som ingår i periodens resultat - - - - Stiftelser 388 388 388 388 Maskiner och inventarier Föreningar 124 125 124 125 Redovisat värde per balansdag - - 1 682 1 624 Övrigt 1 1 0 0 Totala minimileaseavgifter - - 1 835 1 778 Summa borgensförbindelser externt 513 514 512 513 Nuvärde minimileaseavgifter - - 1 835 1 778 varav förfall inom 1 år - - 516 505 Övriga förpliktelser varav förfall inom 1–5 år - - 996 957 Moderbolagsgaranti* 752 798 - - varav förfall senare än 5 år - - 323 316 Övriga ansvarsförbindelser 137 142 - - Variabla avgifter som ingår i periodens resultat - - - - Summa övriga förpliktelser 889 940 0 0 Varav kommunkoncerninterna finansiella leasingavtal Summa övriga ansvarsförbindelser 1 402 1 454 3 443 3 470 Mark, byggnader och tekniska anläggningar * Moderbolagsgaranti har lämnats av Göteborg Energi AB till förmån för clearingmotpart som säkerhet för Göteborg Energi Redovisat värde per balansdag - - 3 014 3 079 Din El AB:s finansiella elhandel om 541 mnkr (föregående år 574 mnkr). Moderbolagsgaranti har också lämnats till förmån för balansansvarig som säkerhet för Göteborg Energi Din El AB:s fysiska elhandel om 211 mnkr (föregående år 224 mnkr). Totala minimileaseavgifter - - 2 053 2 371 Nuvärde minimileaseavgifter - - 1 033 1 158 Göteborgs Stad har i november 2012 ingått en som reglerar fördelningen av ansvaret mellan varav förfall inom 1 år - - 380 359 solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kom­ medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande varav förfall inom 1–5 år - - 625 708 muninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regress­ varav förfall senare än 5 år - - 29 90 framtida förpliktelser. Samtliga 297 kommuner avtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till Beräknad implicit ränta (%) - - 17,5 12,5 och regioner som per 2025-12-31 var medlemmar storleken på de medel som respektive medlem Maskiner och inventarier i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhål­ Redovisat värde per balansdag - - 1 682 1 624 likalydande borgensförbindelser. Kommuninvests lande till storleken på medlemmarnas respektive Nuvärde minimileaseavgifter - - 1 835 1 778 totala förpliktelse uppgick 2025-12-31 till 611 mdkr insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. och totala tillgångar till 636 mdkr. Göteborgs Kommunens borgen för pensionsåtaganden varav förfall inom 1 år - - 516 505 Stads del i borgensansvaret är 2,6 procent, hos vissa kommunala bolag, kommunalförbund varav förfall inom 1–5 år - - 996 957 16 mdkr. och stiftelser uppgick vid årsskiftet till 716 mnkr. varav förfall senare än 5 år - - 323 316 Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest Göteborgs Stad har under 2025 inte infriat några Beräknad implicit ränta (%) - - 3,25 3,18 ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal borgensåtaganden. Varav externa finansiella leasingavtal Mark, byggnader och tekniska anläggningar Redovisat värde per balansdag 1 985 2 049 1 985 2 049 Totala minimileaseavgifter 2 219 2 279 2 219 2 279 Nuvärde minimileaseavgifter 1 000 1 130 1 000 1 130 varav förfall inom 1 år 416 404 416 404 varav förfall inom 1–5 år 511 645 511 645 varav förfall senare än 5 år 73 81 73 81 96 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 97 Kommunkoncern Kommun 24 b. Effekter jämförelseår 2024 – balansräkning Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Kommunkoncern Kommun Operationell leasing Belopp i mnkr Not 2024 +/- 2024 2024 +/- 2024 Leasetagare Utdrag: Räkenskapsårets betalda leasingavgifter 991 718 356 355 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Framtida minimileasingavgifter avseende icke Materiella anläggningstillgångar 10 130 112 2 049 132 161 55 713 5 128 60 841 3 244 3 761 224 196 uppsägningsbara leasingavtal Summa tillgångar 144 772 2 049 146 821 122 261 5 128 127 389 varav förfall inom 1 år 497 793 79 68 varav förfall inom 1–5 år 1 431 1 941 143 125 EGET KAPITAL varav förfall senare än 5 år 1 316 1 027 2 3 Årets resultat 15 408 −82 326 899 −82 817 Leasegivare Summa eget kapital 47 670 −82 47 588 37 030 −82 36 948 Framtida minimileaseavgifter avseende 778 488 793 1 102 SKULDER icke uppsägningsbara leasingavtal varav förfall inom 1 år 223 60 229 420 Långfristiga skulder 18 55 155 1 985 57 140 54 691 4 965 59 656 varav förfall inom 1–5 år 341 232 350 411 Kortfristiga skulder 19 26 288 146 26 434 21 930 245 22 175 varav förfall senare än 5 år 214 196 214 271 Summa skulder 81 443 2 131 83 574 76 621 5 210 81 831 Leasing omfattar finansiell leasing och operationell leasing. Summa eget kapital, 144 772 2 049 146 821 122 261 5 128 127 389 Den finansiella delen inbegriper för 2025 mark byggnader och tekniska anläggningar utifrån ny modell och därtill som tidigare avsättningar och skulder maskiner och inventarier. Från 2025 sker en bokning avseende de verksamhetsfastigheter som hyrs av kommunala bolag och externa fastighetsägare. Detta påverkar balansomslutningen med 2 mdkr för koncernen och 5 mdkr för kommunen. Den Rättelsen avseende PO-pålägg för jämförelseår 2024 i resultaträkningen har påverkat balansräkningens jämförelseår genom att finansiella delen för maskiner och inventarier hanteras som tidigare. eget kapital har minskats och kortfristiga skulder har ökats med 82 mnkr för både kommunkoncern och kommun. Operationell leasing hanteras som tidigare för till exempel små maskiner. Anpassningen avseende finansiell leasing har ökat kommunkoncernens redovisade värden i jämförelsetalen avseende verksam- hetsfastigheter med 2 049 mnkr (för kommun 5 128 mnkr), långfristig skuld med 1 985 (4 965 mnkr) och kortfristig skuld 64 mnkr Se även not 1, 2, 4, 7, 10, 18 och 19. (163 mnkr). Se även redovisningsprinciper. 24 a. Effekter jämförelseår 2024 – resultaträkning Kommunkoncern Kommun 25. Kassaflöde, ej likviditetspåverkande poster Belopp i mnkr Kommunkoncern Kommun Not 2024 +/− 2024 2024 +/− 2024 Utdrag: Ingår i Belopp i mnkr 2025 2024 2025 2024 Verksamhetens kostnader 3 −64 865 435 −64 430 −50 220 639 −49 581 not Avskrivningar 4 −5 786 −37 −5 823 −2 551 −92 −2 643 Realisationsresultat från immateriella och 9,10 623 215 −10 −252 materiella anläggningstillgångar Verksamhetens nettokostnader −39 324 398 −38 926 −40 580 547 −40 033 Avskrivningar 9,10 6 265 5 823 2 884 2 551 Verksamhetens resultat 1 927 398 2 325 671 547 1 218 Nedskrivningar 9,10 −27 −11 3 - Finansiella kostnader 7 −1 874 −480 −2 354 −2 335 −629 −2 964 Realisationsresultat från kommunkoncernföretag 11 1 - 1 - Resultat efter finansiella poster 408 −82 326 899 −82 817 Gjorda avsättningar för pensioner 16 439 2 025 379 1 946 Årets resultat 408 −82 326 899 −82 817 Gjorda andra avsättningar 17 593 1 871 110 1 116 Återföring andra avsättningar 17 −240 −33 −11 −38 Redovisat resultat var 82 mnkr för högt 2024. Enligt RKR:s information från 2024 ska innevarande års procentsats för personal­ omkostnadspålägg (PO) användas vid beräkning av UB för PO-skulder. I årsbokslutet för 2024 användes i stället påföljande års Ökning/minskning periodiserade anläggnings­ procentsats. Verksamhetens kostnader har här justerats för både kommunkoncern och kommun med −82 mnkr. 18 −137 −177 −136 −131 avgifter och investeringsbidrag Anpassning av finansiell leasing kopplat till verksamhetsfastigheter har dels minskat verksamhetens kostnader med 517 mnkr Årets periodisering över- och underkurser på lån 18 −136 114 −136 114 (för kommun 721 mnkr), dels ökat avskrivningar med 37 mnkr (92 mnkr) och finansiella kostnader med 480 mnkr (629 mnkr) för kommunkoncernen. Bidrag infrastruktur, redovisas i annan sektor RR 200 - 200 - Se även redovisningsprinciper. Justering eget kapital 24 −77 319 −82 - Summa ej likviditetspåverkande poster 7 504 10 146 3 202 5 306 98 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 99 26. Kassaflöde, likviditetspåverkande poster 29. Upplysning om koncerninterna förhållanden: Interna mellanhavanden Kommunkoncern Kommun Ränta och Belopp i mnkr Ingår i not 2025 2024 2025 2024 Belopp i mnkr Försäljning Lån Borgen borgensavgift Utbetalning avsättning för pensioner 16 −228 −214 −159 −146 Intäkt Kostnad Givare Mottagare Intäkt Kostnad Givare Mottagare Utbetalning andra avsättningar 17 −534 −389 −19 −48 Bolag 3 196 2 259 839 52 809 34 1 432 - 2 853 In- och utbetalning över- och underkurser, lån 18 144 −125 144 −125 Kommun 2 277 3 511 52 809 1 249 1 432 38 2 931 - Summa likviditetspåverkande poster −618 −728 −34 −319 Kommunalförbund 333 36 410 - 4 - - 78 Summa 5 806 5 806 54 058 54 058 1 470 1 470 2 931 2 931 27. Upplysning om upprättade särredovisningar Ägartillskott, koncernbidrag och utdelning Särredovisning som upprättats enligt Lag Belopp i mnkr Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning (2006:412) om allmänna vattentjänster, samt Givna Mottagna Givna Mottagna Givna Mottagna särredovisning för avfallsverksamheten finns tillgängliga hos kretslopp- och vattennämnden, Göteborgs Stadshus AB 120 353 717 458 350 756 hemsida: goteborg.se/kretsloppochvatten. Göteborg Energi AB - - 177 - 234 - Särredovisningsrapporter upprättade enligt Göteborgs Hamn AB - 86 242 - - - Ellagen (1997:857), Fjärrvärmelagen (2008:263) Higab AB - - - 99 228 - respektive Naturgaslagen (2005:403) avseende el-, Förvaltnings AB Framtiden - - - 142 113 - gasnät samt fjärrvärme publiceras på Göteborg Göteborg & Co AB - 29 37 387 0 - Energi AB, hemsida: goteborgenergi.se. Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB - - - 4 160 - Enligt Lag (2005:590) om insyn i vissa finan­ siella förbindelser med mera (Transparensdirektivet) Business Region Göteborg AB - 5 1 47 - - upprättas särredovisning av Göteborgs Hamn AB Göteborgs Stads Leasing AB - - - 12 - - och Göteborgs Spårvägar AB. Berörda bolag inom Boplats Göteborg AB - - - 16 13 - koncernen Göteborgs Stadshus AB upprättar en Liseberg AB - - - 10 - - särskild rapport i enlighet med lagstiftningen. GS Trafikantservice AB - - 1 - 5 - Samtliga handlingar finns tillgängliga hos GS Buss AB - - - - 3 - respektive bolag. Kommun 353 - - - - 350 Summa 473 473 1 175 1 175 1 106 1 106 28. Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision Kommunkoncern Kommun Belopp i tkr 2025 2024 2025 2024 Sakkunnigt biträde 17 570 17 961 5 281 5 045 Förtroendevalda revisorer 5 122 4 932 38 36 Summa kostnad för räkenskapsrevision 22 692 22 893 5 319 5 081 Beloppen avser sammanlagd kostnad för revisorernas granskning av bokföring, delårsrapport och årsredovisning. Granskningen har utförts i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Granskningsrapport avseende årsredovisning samt det sakkunniga biträdets yttrande finns tillgängliga på Göteborgs Stads webbplats. 100 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 101 30. Förteckning över bolag med mera där Göteborgs Stad har ägarintresse Bolag / Organisation Org. nummer Ägarandel (%) KS 6 Kv Hold AB 559456–7926 74 Bolag / Organisation Org. nummer Ägarandel (%) KS Lindholmen 1:31 AB 559456–7934 100 KS Lindholmen 1:41 AB 559456–7942 100 GÖTEBORGS STADSHUS AB 556537–0888 100 KS 7 Kv Hold AB 559456–7967 74 INTERNA BOLAG (intern verksamhet) KS Lindholmen 1:10 AB 559456–7975 100 Försäkrings AB Göta Lejon 516401–8185 100 KS Lindholmen 1:33 AB 559456–7983 100 Göteborgs Stads Leasing AB 556442–1716 100 KS Lindholmen 1:37 AB 559456–7991 100 Framtiden Byggutveckling AB 556731–5170 100 BOPLATS GÖTEBORG AB 556467–7390 100 Störningsjouren i Göteborg AB 556657–1443 100 GÖTEBORGS STADS KOLLEKTIVTRAFIK AB 559161–0190 100 Förvaltnings AB GöteborgsLokaler 556082–4897 100 GS BUSS AB 556771–4380 100 GS TRAFIKANTSERVICE AB 556771–2251 100 HANTVERKS- & INDUSTRIHUS i GBG AB (HIGAB) 556104–8587 100 Hotell Heden AB 556050–2501 100 REGIONALA BOLAG Myntholmen AB 559011–5563 100 Gryaab AB 556137–2177 70,6 Myntholmen 2 AB 559328–3145 100 Göteborgs Spårvägar AB 556353–3412 85 Älvstranden Utveckling AB 556659–7117 100 Göteborgsregionens Fritidshamnar AB (Grefab) 556185–4109 80 Södra Älvstranden Utveckling AB 556658–6805 100 Renova AB 556108–3337 85 Norra Älvstranden Utveckling AB 556001–3574 100 Renova Miljö AB 556946–0321 100 Fastighets AB Fribordet 556248–5747 100 Fastighets AB Rödingen 556051–2096 100 Menlin Fastighets AB 556602–4922 100 GÖTEBORG ENERGI AB 556362–6794 100 Fastighets AB Radny 556992–7790 100 Göteborg Energi Nät AB 556379–2729 100 Fastighets AB Vinstra 556992–7808 100 Fastighets AB Esterel 556992–7832 100 Göteborg Energi GothNet AB 556406–4748 100 Fastighets AB Raila 559057–5923 100 Netwest Sweden AB* 559028–5656 2,4 Göteborgs Stads Parkerings AB 556119–4878 100 Göteborg Energi Gasnät AB 556029–2202 100 Göteborg Energi Din El AB 556572–4696 100 BUSINESS REGION GÖTEBORG AB 556439–5878 100 Almi Företagspartner Väst AB* 556488–1307 12,3 FÖRVALTNINGS AB FRAMTIDEN 556012–6012 100 Lindholmen Science Park AB 556568–6366 29,6 Bostads AB Poseidon 556120–3398 100 Sahlgrenska Science Park AB 556547–7832 22,9 Ellesbokomplementären AB 556432–9810 33 Göteborgs Tekniska College AB 556570–6768 49 KB Ellesbo 2 916844–6442 33 Familjebostäder i Göteborg AB 556114–3941 100 GÖTEBORG & CO AB 556428–0369 100 Gärdsås Utvecklings AB 556599–9694 49 Svensk Turism AB* 556452–7157 2 Gärdsås Torgbolag KB 969673–5233 56 Got Event AB 556015–9823 100 Gårdstensbostäder AB 556536–0277 100 Liseberg AB 556023–6811 99,9 Göteborgs Stads Bostads AB 556046–8562 100 Lisebergs Gäst AB 556422–0845 100 Fastighetsbolaget Bredfjäll AB 556662–9035 100 AB Liseberg Skår 40:17 556909–9731 100 Fastighetsbolaget Bredfjäll KB 969676–6923 100 Göteborgs Stadsteater AB 556016–7875 99,9 Fastighetsbolaget Gropens Gård KB 969676–6881 100 Fastighetsbolaget Friskväderstorget KB 969667–0562 100 GÖTEBORGS HAMN AB 556008–2553 100 Göteborgs Egnahems AB 556095–3829 100 Göteborgs Stuveri AB 556284–3614 100 Bygga Hem i Göteborg AB 556643–7934 100 Scandinavian Distripoint AB 556206–1654 100 KS 3 Kv Hold AB 559456–6159 100 Arendal Holding AB 556711–0365 100 KS Lindholmen 2:27 AB 559456–6167 100 Göteborgs Hamn Holding AB 559338–6799 100 KS 4 Kv Hold AB 559456–6183 100 Halvorsäng Holding AB 559338–6807 50 KS Lindholmen 2:28 AB 559456–6191 100 KS Lindholmen 2:29 AB 559456–6209 100 Halvorsäng Fastighets AB 559338–6781 50 KS 2 Kv Hold AB 559456–6126 74 Halvorsäng Fastighetsbolag Syd AB 559338–6823 100 KS Lindholmen 2:26 AB 559456–6134 100 Halvorsäng Fastighetsbolag Nord AB 559338–6815 50 KS 5 Kv Hold AB 559456–6225 74 Halvorsäng Fastighetsbolag Öst AB 559338–6831 100 KS Lindholmen 1:40 AB 559456–6233 100 Westwind Offshore AB* 559318–3907 5 KS Lindholmen 1:42 AB 559456–6241 100 KS Lindholmen 1:46 AB 559456–7850 100 102 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 103 Definitioner Bolag / Organisation Org. nummer Ägarandel (%) ÖVRIGA Kommuninvest ekonomisk förening* 716453–2074 2,1 Räddningstjänstförbundet Storgöteborg 222000–0752 64,4 Aktualiseringsgrad | Andel av nuvarande och Konsolidering | Innebär att finansiella rapporter Samordningsförbundet Göteborg 222000–3285 25 tidigare personal som är uppdaterad med avseende från ett moderbolag och minst ett ägt bolag på tidigare pensionsgrundande anställningar. sammanfogas till en gemensam koncernrapport. Göteborgsregionens Kommunalförbund** 222000–0265 55,6 Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR)** 556527–5657 100 Anläggningstillgångar | Tillgångar avsedda för Låneskuld | Den kommunala koncernens totala stadigvarande bruk i verksamheten, till exempel externa upplåning. Gryning Vård AB** 556605–8201 54 byggnader. Kan även vara immateriella så som Nettoinvestering | Investeringsutgifter med avdrag Tolkförmedling Väst** 222000–2972 16 goodwill eller finansiella som till exempel aktier. för investeringsinkomster. * Utgör ej kommunalt koncernföretag (<20 procent), ingår ej i sammanställda räkenskaper. Avskrivning enligt plan | En anläggningstillgångs Nettolåneskuld | Kommunens externa låneskuld ** Utgör kommunalt koncernföretag men undantas från sammanställda räkenskaper därför att det saknar väsentlig betydelse totala utgift fördelas ut som kostnader över exklusive vidareutlåning till bolagen och den likvi- (<2 procent). det antal år som tillgången beräknas nyttjas ditet som kommunen har placerad i marknaden. i verksamheten. Omsättningstillgångar | Tillgångar som inte är Balanskrav | Kommunsektorns balanskrav innebär Under året har följande förändringar skett: avsedda för stadigvarande bruk eller innehav är att kommuner och regioner ska upprätta budgeten omsättningstillgångar, till exempel lager, likvida för nästa kalenderår så att intäkterna överstiger Följande bolag har likviderats: kostnaderna. medel och kortfristiga fordringar. Fastighets AB Sannegården 26:1 (559360-7657) har fusionerats in i Bostads AB Poseidon » Älvstranden Gullbergsvass AB (556023-2646) Balansräkning | En sammanställning av Resultaträkning | En sammanställning av resultat- konton i bokföringen, det vill säga verksamhetens (556120-3398) till 100 procent. » GVA Fastigheter KB (916836-2888) tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder intäkter och kostnader som ger periodens resultat, på balans­dagen, det vill säga redovisnings­ » Johanneberg Science Park AB (556790-3108), över- eller underskott. Följande bolag har fusionerats in i Norra periodens sista dag. Älvstranden Utveckling AB (556001-3574) motsvarande vår andel 50 procent. Derivatinstrument | Finansiellt instrument vars Ränteswap | Avtal mellan två parter om en utväxling eller byte av räntebetalningar under till 100 procent: värde beror på en annan, underliggande vara. Ägarandel i Lindholmen Science Park AB en given löptid. Används för att hantera kurs- och ränterisker. » Norra Älvstranden Bostäder AB (556260-3281) (556568-6366) har förändrats från 24 till Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer Sammanställda räkenskaper | Sammanställning » GVA Fastigheter AB (556291-8390). 29,6 procent till följd av förändrad ägar­ och swappar. av kommunens och de kommunala koncern­ sammansättning. Eget kapital | Skillnaden mellan tillgångar och företagens resultaträkningar, balansräkningar, » Ferux Fastighet i Göteborg AB (556615-0123) kassaflödesanalyser och noter. skulder utgör eget kapital och visar hur stor del » Norra Älvstranden Service AB (556558-0619) av tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditet | Eget kapital i relation till samtliga tillgångar. » Fastighets AB Navet (556609-4354) Eliminering | Innebär att interna poster tas bort, så att uppgifter om intäkter, kostnader, fordringar Strukturell nettokostnad | Består av verksamhetens » Eriksbergs Förvaltnings AB (556079-4306) och skulder endast innehåller för organisationen nettokostnader samt finansiella intäkter och » Lindholmspiren Beta AB (556625-8074) externa poster. kostnader exklusive jämförelsestörande poster. » Torphuset Fastighets AB (556690-7571) Emission | När nya obligationer eller certifikat ges Strukturellt resultat | Består av årets resultat ut till försäljning på den finansiella marknaden. exklusive jämförelsestörande poster. » Fripoint AB (556024-1456) Egenfinansieringsgrad av investeringar | Består av » Göteborgs Frihamns AB (556246-9519) årets resultat före jämförelsestörande poster med tillägg för av- och nedskrivningar, reavinster från » S Tingsvassen 739:137 Fastighets AB försäljning av anläggningstillgångar samt utdel- (556606–2641) ning i relation till årets nettoinvesteringar. Finansnetto | Skillnad mellan posterna finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen. Genomsnittlig nyttjandeperiod | Anskaffnings­ värde för tillgångar som är föremål för avskrivning i relation till årets avskrivningskostnader. Kassaflödesanalys | Visar in- och utbetalningar. Summan av in- och utbetalningar utgör periodens totala kassaflöde. Kommunala koncernen | Kommunen tillsammans med de kommunala koncernföretagen. Kommunalt koncernföretag | En juridisk person över vars verksamhet, mål och strategier en kommun har ett varaktigt betydande inflytande. 104 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Årsbokslut Årsbokslut | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 105 3 Ekonomisk och Ekonomisk och finansiell rapportering finansiell rapportering 108 Driftredovisningen Driftredovisning innehåller en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Detta avsnitt innehåller driftredovisning, 117 Investeringsredovisningen Investeringsredovisning innehåller en samlad redovisning av investerings­ investeringsredovisning och en redovisning av verksamheten. de stiftelser som staden förvaltar. Drift- och investeringsredovisningen ska tillgodose fullmäktiges 127 Göteborgs Stiftelser Stad förvaltar anknutna stiftelser behov av uppföljning och ansvarsprövning av styrelser och gåvor för olika ändamål. Förvaltningen avser enbart avkastningsstiftelser, ansvar och nämnder. Samtidigt ska den tillgodose externa för stiftelsernas kapital och att avkastningen intressenters behov av information om hur resurserna delas ut till de ändamål som den som skänkte pengarna bestämt. fördelas och förbrukas av verksamheterna. 106 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Ekonomisk och finansiell rapportering Ekonomisk och finansiell rapportering | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 107 Driftredovisning Belopp i mnkr Intäkter Kostnader Kommun- Årets Budget Intäkter Kostnader bidrag resultat fg år fg år NÄMNDER MED TAXE­ FINANSIERAD VERKSAMHET Kretslopp och vattennämnden 2 661 −2 463 0 198 62 2 296 −2 404 Kommunens driftredovisning Förändring av skuld/fordran till abonnent: kretslopp och −198 0 0 −198 −62 108 0 vattennämnden Driftredovisningen för kommunen är utformad vissa förutsättningar och gränsvärden, bygga upp Ekonomiska ramar för så att nämndernas utfall kan stämmas av mot och nyttja eget kapital. Nämnderna har därmed särskilda budgetposter kommunfullmäktiges budget. I kolumnen Kom- möjlighet att budgetera för positivt eller negativt Arkivnämnden 41 −62 25 4 0 40 −63 munbidrag anges de ramar som kommunfullmäk- resultat. År 2025 har möjligheten för nämnderna Revisorskollegiet 6 −47 44 3 0 6 −45 tige tilldelat nämnderna. För några nämnder har att budgetera för ett negativt ekonomiskt resultat kommunfullmäktige under året tagit beslut om begränsats och krävt godkännande av kommun- Socialnämnd Centrum: 0 −29 29 0 0 0 −29 Studieförbunden förändrat kommunbidrag i förhållande till det styrelsen. I kolumnen Budget framgår också Stadsbyggnadsnämnden: ursprungliga budgetbeslutet. I dessa fall anges de vilket resultat kommunfullmäktige budgeterat för 0 −71 68 −3 0 0 −68 Transfereringar uppdaterade ramarna i tabellen. Vid vilka tid- de kommuncentrala posterna och för staden som Överförmyndarnämnden: Arvoden 0 −18 36 18 0 1 −21 punkter och med vilka belopp nämndernas ramar helhet. De för driftredovisningen mest väsentliga justerats, redovisas i separat tabell längre ned i principerna för internredovisning och ekonomi- Summa nämnder 20 328 −60 921 41 360 767 −50 19 267 −58 506 detta avsnitt. I kolumnen Budget framgår vilket styrning framgår under avsnittet noter inklusive Kommuncentrala poster 44 895 −3 635 −41 360 −99 −300 43 555 −4 222 resultat som nämnderna själva budgeterat för året. redovisningsprinciper. Resultat före jämförelse­störande Stadens regelverk ger nämnderna rätt att, utifrån 65 223 −64 556 0 668 −350 62 822 −62 728 poster Utdelning 350 −350 0 0 350 950 −200 Belopp i mnkr Intäkter Kostnader Kommun- Årets Budget Intäkter Kostnader Realisationsvinster 352 0 0 352 650 808 0 bidrag resultat fg år fg år Exploateringsbidrag* 632 0 0 632 0 265 0 NÄMNDER MED SÄRSKILD Medfinansiering statlig infrastruktur 0 0 0 0 0 0 −1 100 INRIKTNING Göteborg-Borås Exploateringsnämnden 1 216 −1 353 137 −1 0 1 041 −1 101 Resultat kommunen 66 557 −64 906 0 1 652 650 64 845 −64 028 Förskolenämnden 623 −5 718 5 145 50 0 580 −5 466 Justering för poster som ej är Grundskolenämnden 1 314 −11 467 10 226 73 0 1 256 −11 146 hänförbara till verksamhetens −44 514 2 753 0 −41 760 −43 127 −43 816 2 964 kostnader och intäkter enligt Idrotts- och föreningsnämnden 349 −955 610 4 0 331 −919 resultaträkningen Inköps- och upphandlingsnämnden 143 −132 7 17 0 130 −134 Justering för interna poster −9 332 9 332 0 0 0 −8 839 8 839 Kommunledningen 179 −557 400 22 0 176 −543 Verksamhetens intäkter och Kulturnämnden 155 −882 736 9 0 150 −875 12 711 −52 820 0 −40 109 −42 477 12 191 −52 224 kostnader enligt resultaträkningen** Miljö- och klimatnämnden 89 −222 143 10 0 91 −214 Skatteintäkter 37 933 0 0 37 933 38 285 36 086 Nämnden för arbetsmarknad 289 −1 071 841 60 0 333 −1 120 Generella statsbidrag och och vuxenutbildning 4 716 0 0 4 715 4 762 5 165 utjämning Nämnden för demokrati- och 120 −242 123 2 0 116 −233 Finansiella poster 1 865 −2 753 0 −888 80 2 563 −2 964 medborgarservice Nämnden för funktionsstöd 551 −6 216 5 760 95 0 546 −6 001 Årets resultat*** 57 224 −55 573 0 1 652 650 56 005 −55 188 Nämnden för Intraservice 1 414 −1 445 38 7 0 1 342 −1 374 * Exploateringsbidrag inklusive interna poster uppgår till 620 mnkr. Socialnämnden Centrum 200 −1 594 1 421 27 0 163 −1 478 ** Inklusive avskrivningar. *** En rättelse av föregående års resultat med totalt −82 mnkr medför ett resultat på 817 mnkr. Socialnämnden Hisingen 155 −1 492 1 333 −4 0 111 −1 394 Socialnämnden Nordost 299 −2 153 1 839 −16 −34 245 −2 065 Socialnämnden Sydväst 532 −1 412 868 −13 −16 580 −1 399 Stadsbyggnadsnämnden 252 −520 278 9 0 232 −490 Stadsfastighetsnämnden 4 621 −4 548 0 73 0 4 304 −4 323 Stadsmiljönämnden 2 563 −4 027 1 616 152 0 2 440 −3 811 Utbildningsnämnden 1 206 −3 974 2 781 12 0 1 147 −3 770 Valnämnden 0 −10 13 3 0 17 −39 Äldre samt vård- och 1 550 −8 239 6 844 155 0 1 485 −7 979 omsorgsnämnden 108 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Ekonomisk och finansiell rapportering Ekonomisk och finansiell rapportering | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 109 Nämnderna Den positiva avvikelsen för stadsledningskontoret Nämnden för funktionsstöds helårsresultat Dessutom har nämndens personalkostnader ökat Nämnderna redovisade sammantaget ett positivt förklarades främst av lägre personalkostnader till uppgick till 95 mnkr. Överskottet uppstod på i och med färre vakanser. Högre intäkter från resultat för året, med en positiv avvikelse mot följd av personalvakanser och tidsförskjutningar grund av att den förvaltningsgemensamma buf- statsbidrag och EU-bidrag motverkade däremot budget på cirka 800 mnkr. Denna avvikelse är av vissa uppdrag. För att säkerställa en långsiktigt ferten inte nyttjades, lägre personalkostnader samt nämndens negativa avvikelse. Året har präglats av cirka 200 mnkr lägre än föregående år. Jämfört hållbar kompetensförsörjning föregås rekryteringar lägre nyttjande av expansionsmedel än planerat. åtgärdsarbete och nämnden har blivit beviljad att med delårsbokslutet per augusti har nämndernas av behovs- och kompetensanalyser. Detta har i Även lägre it-kostnader bidrog till överskottet. nyttja eget kapital upp till 34 mnkr. budgetavvikelse minskat med ungefär 100 mnkr vissa fall inneburit längre rekryteringstider. Den Samtidigt har nämnden haft högre kostnader för Socialnämnden Sydväst redovisade ett negativt lägre. Det betyder att kostnadsutvecklingen under politiska verksamhetens överskott förklarades i köpta korttidsplatser samt fler verkställda beslut resultat på 13 mnkr. Den negativa avvikelsen årets sista fyra månader har varit betydligt högre huvudsak av lägre personalkostnader än budgete- inom daglig verksamhet än budgeterat vilket berodde på omställningen av anvisnings­boenden än under de första åtta månaderna 2025. rat, där årliga löneökningar har motverkats av ett minskade överskottet. för Ukrainare, som innebar avveckling och Nedan redovisas en kort beskrivning av de lägre personalomkostnadspålägg. Därutöver har Socialnämnden Centrum redovisade ett mellan­boende för kvarvarande ukrainare som var nämnder som redovisade en negativ avvikelse, verksamhetsmedel inte nyttjats i den omfattning överskott på 27 mnkr. Avvikelsen berodde främst folk­bokförda men ännu inte erbjudits eget boende. samt av de nämnder som redovisade en större som budgeterats. på budgettillskott under året, att nämndreserven Detta resulterade i en negativ avvikelse på 16 mnkr. positiv avvikelse jämfört med det budgeterade Kretslopp- och vattennämndens verksamhet inte behövde nyttjas samt högre statsbidrag än Boende och hemlöshet redovisade ett överskott resultatet. består av de två taxefinansierade verksamhets- budgeterat. medan Spink, stadens samlade placerings- och Exploateringsnämnden redovisade ett under- områdena Vatten och avlopp (VA) och Avfall. Socialnämnden Hisingen redovisade ett inköpsfunktion, till följd av införandet av ett nytt skott på 0,7 mnkr. Underskottet uppstod sent på Därutöver återfinns Återbruket som finansieras negativt resultat för året på 4 mnkr. Underskottet verksamhetssystem redovisade ett underskott. året, dels på grund av oförutsedda saneringskost- av sin försäljning samt kollektiven skyfall och berodde på ökade kostnader för köpt vård, dels på Inom stadsområdet redovisades sammantaget nader, dels genom uppkomna förgäveskostnader tekniskt vatten som finansieras av skattemedel grund av nytt ramavtal för sociala boenden inom ett överskott på 3 mnkr trots ökade kostnader efter omvandling av citybussprojekt till spårväg. respektive extern fakturering. Totalt för året vuxenområdet, dels kraftigt ökade kostnader för för köpt vård, dels på grund av ökad komplexitet Förskolenämnden redovisade en positiv redovisade kretslopp- och vattennämnden ett SiS-placeringar (Statens institutionsstyrelse) och vårdtyngd samt ökade priser hos SiS, dels på avvikelse för året på 50 mnkr. Överskottet berodde överskott på 198 mnkr, vilket innebar en positiv till följd av minskad subvention och höga pris­ grund av nytt ramavtal för sociala boenden inom främst på högre intäkter till följd av fler sålda avvikelse med 136 mnkr i förhållande till beslutad ökningar. Nämnden har blivit beviljad att nyttja vuxenområdet. Nämnden har blivit beviljad att platser, lägre kostnader för köpta platser, lägre budget. VA-verksamheten redovisade ett överskott eget kapital upp till 15 mnkr. nyttja eget kapital upp till 16 mnkr. kostnader för kommungemensamma tjänster för helåret på 163 mnkr, vilket innebar en positiv Socialnämnden Nordost redovisade ett Stadsfastighetsnämnden redovisade ett positivt samt på att nämndens buffert för bland annat be- budgetavvikelse med 100 mnkr. Överskottet för- negativt resultat på 16 mnkr. Det negativa resulta- resultat för året med 73 mnkr. Kapitalkostna- folkningsförändringar inte behövde tas i anspråk. klarades främst av lägre kostnader än budgeterat tet berodde på fler och mer komplexa placeringar derna blev betydligt högre än budget, men detta Tilldelningen i budget baserades dessutom på fler för personal, entreprenader, konsulttjänster och inom köpt vård för barn och unga, med höga kompenserades av lägre kostnader för planerat barn än vad utfallet blev. kapitalkostnader. Avfallsverksamheten redovisade dygnskostnader som följd. Även kostnaderna underhåll. Därutöver bidrog det milda och snö- Grundskolenämndens helårsresultat blev ett överskott för helåret på 35 mnkr, vilket innebar för köpt boende med anledning av det brotts­ fattiga vintern under 2025 till lägre kostnader än 73 mnkr. Överskottet berodde främst på lägre en positiv avvikelse jämfört med budget med förebyggande arbetet ökade och översteg budget. budgeterat för både el, uppvärmning och vatten personalkostnader än budgeterat både i skolverk- 36 mnkr. Den huvudsakliga förklaringen var lägre Nämndens kostnader för försörjningsstöd ökade samt för tillsyn och skötsel. samheten och i förvaltningens centrala avdelningar. kostnader för underhåll av återvinningsstationer. under året och översteg nämndens avsatta budget. På skolorna pågår en anpassning av bemanning Därtill har verksamheten haft något högre och organisering till ett lägre elevantal, vilket taxeintäkter än budgeterat. Överskotten inom inneburit ett visst överskott under året. Centralt i kretslopp och vattennämndens taxefinansierade förvaltningen beror överskottet på en intern om- verksamheter påverkar inte stadens totala resultat, organisation, samt på vakanser som uppstått i och utan redovisas som en förändrad skuld/fordran med att rekryteringsprocessen tar längre tid till mot abonnent. följd av stadens generella anställningsprövning. Nämnden för arbetsmarknad och vuxen- Överskottet förstärks också av att tilldelningen utbildning redovisade ett resultat på 60 mnkr. i budget baserades på ett högre elevantal än vad Avvikelsen berodde på återbetalning från Göte- utfallet blev. borgsregionen, GR, gällande vuxenutbildningen, Inköps- och upphandlingsnämnden redo- färre deltagare i introduktionsjobb till följd av visade ett överskott på 17 mnkr. Avvikelsen kan förändringar hos Arbetsförmedlingen samt lägre främst hänföras till uppbokade provisionsintäkter kostnader för köp av vuxenutbildning delvis på kopplade till stadens inköpsvolymer från föregå- grund av inställd januaristart av grundläggande ende år. Därutöver förklaras överskottet av lägre vuxenutbildning. Även vakanta tjänster, lägre personalkostnader till följd av vakanser, ej budge- kostnader för lokaler och it-kostnader samt lägre terad frånvaro samt tidsförskjutning i planerade kostnader innevarande år gällande samfinan- rekryteringar. siering med Västra Götalandsregionen gällande Kommunledningen redovisade ett överskott Battery Center Gothenburg bidrog till nämndens på 22 mnkr, varav 17 mnkr avser stadslednings- positiva avvikelse. kontoret och 5 mnkr den politiska verksamheten. 110 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Ekonomisk och finansiell rapportering Ekonomisk och finansiell rapportering | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 111 Stadsmiljönämnden redovisade ett positivt pensions­kostnader samt kostnader och intäkter Kommunbidrag och tilläggsbudget resultat för året på 152 mnkr. Den största för- klaringen till det positiva resultatet är betydligt som är kopplade till stadens hantering av finan- siella poster kommuncentralt. nämnder lägre kostnader än budgeterat inom serviceresor, Sammantaget redovisade kommuncentrala främst på grund av att priserna inte utvecklades poster ett negativt resultat på cirka 100 mnkr, KF KS 26 KF 27 KS 11 KF 18 KS 26 KF 27 Summa KB Nämnd, belopp i mnkr budget på det sätt som förväntades i budget. Samtidigt vilket innebar en positiv avvikelse mot budget på 2025 mars mars juni juni nov nov 2025 har resorna inom färdtjänsten minskat. Även omkring 250 mnkr. Arkivnämnden 25 25 lägre kostnader än budgeterat för den avgiftsfria Utfallet berodde framför allt på att den älvtrafiken samt lägre personalkostnader än bud- kommuncentrala allmänna reserven för att Exploateringsnämnden 135 2 1 137 geterat bidrog till nämndens överskott. Därutöver hantera ekonomiska osäkerheter inte nyttjades Förskolenämnden 5 142 1 −3 5 5 145 medförde den milda och snöfattiga vintern under fullt ut, omkring 150 mnkr. Utöver detta redovisade Grundskolenämnden 10 209 10 8 10 226 2025 färre snöpådrag än under ett normalår. koncernbanken en positiv avvikelse med cirka Idrotts- och föreningsnämnden 602 7 1 610 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden 250 mnkr kopplat till koncernbankens in- och Inköps- och upphandlings- 5 2 7 redovisade ett överskott på 155 mnkr. Den positiva utlåning. Dessutom blev pensionskostnaderna nämnden avvikelsen mot budget berodde på att kostna- omkring 170 mnkr lägre än budget. Kommunledningen 398 −1 3 400 derna för det omsorgsnära arbetet inte ökade i Därtill påverkade den oväntat svaga utveck- Kulturnämnden 736 1 736 samma omfattning som befolkningsutvecklingen lingen av skatteunderlaget, generella statsbidrag Miljö- och klimatnämnden 143 143 och tillskotten i budgeten. Bland annat har och kommunalekonomisk utjämning kommunens Nämnden för arbetsmarknad beviljade timmar inom hemtjänsten samt perso- skatteintäkter negativt med cirka 400 mnkr. och vuxenutbildning 845 −3 841 ner inskrivna i hälso- och sjukvård sjunkit jämfört Arbetsdomstolen fastställde den 20 augusti Nämnden för demokrati och 123 1 123 med föregående år medan antalet personer på 2025 att EU:s mödraskyddsdirektiv innebär rätt medborgarservice korttidsboende och antalet personer i permanent till bibehållen lön för gravida som förbjuds att Nämnden för funktionsstöd 5 749 7 1 4 5 760 vård- och omsorgsboende har ökat. Nämnden arbeta på grund av risker för den gravida eller Nämnden för Intraservice 38 38 har dessutom haft en del rekryteringssvårigheter barnet under perioden 20 augusti 2015–19 augusti Revisorskollegiet 44 44 vilket inneburit lägre personalkostnader än 2025. Kommunerna är därmed skyldiga att ersätta Socialnämnden Centrum 1 396 6 17 1 1 1 421 planerat. Dessutom har intäkterna ökat, främst i mellanskillnaden mellan graviditetspenningen Socialnämnden Hisingen 1 327 4 1 1 1 333 form av statsbidrag. Samtidigt har hemtjänsten i från Försäkringskassan och ordinarie lön inklusive egen regi fortsatt högre kostnader än ersättningen fasta tjänstetillägg. Med anledning av detta gjorde Socialnämnden Nordost 1 830 5 1 2 1 839 enligt LOV och redovisade underskott. kommunen en avsättning om 80 mnkr i bokslutet, Socialnämnden Sydväst 864 2 1 868 Kostnaderna för stadsbyggnadsnämndens vilket påverkar de kommuncentrala posterna Socialnämnd Centrum: 29 29 transfereringar, som omfattar kostnader för negativt. Studieförbunden utbetalning av bostadsanpassningsbidrag och Stadsbyggnadsnämnden 274 3 1 278 kommunalt bostadstillägg, översteg budget med Jämförelsestörande poster Stadsbyggnadsnämnden: 68 68 3 mnkr. Den negativa avvikelsen förklaras av ett Utanför det strukturella resultatet redovisas ett Transfereringar ökat antal beslut jämfört med tidigare år. antal jämförelsestörande poster. Dessa utgörs av Stadsmiljönämnden 1 602 11 3 1 616 Överförmyndarnämnden redovisade ett över- realisationsvinster, utdelning och exploaterings­ Utbildningsnämnden 2 772 3 6 2 781 skott på 18 mnkr. Avvikelsen berodde på att nämn- bidrag. Realisationsvinsterna uppgick till omkring Valnämnden 13 13 dens andel av arvodeskostnaderna sjunkit under de 352 mnkr, vilket är nästan 300 mnkr lägre än i Äldre samt vård- och 6 868 −5 1 1 6 844 senaste åren, till följd av att huvudmännen i större budget. omsorgsnämnden utsträckning själva står för ersättningen till ställ- Kommunfullmäktige beslutade i november Överförmyndarnämnden: 36 36 företrädaren. Detta är en konsekvens av justerade 2025 att utdelningskravet skulle utgå om kom- Arvoden nivåer för sjuk- och aktivitetsersättningen, som har munen uppnådde ett positivt balanskravsresultat. Summa 41 251 38 11 36 12 10 2 41 360 ökat inkomsterna för berörda huvudmän. Effekten Då kommunen redovisade ett positivt balans- av detta påverkade både 2025 års arvodeskostnader kravsresultat utgick därför ingen utdelning från samt uppbokningar avseende 2024, vilket tillsam- Göteborgs Stadshus AB för 2025. mans bidrog till ett positivt resultat 2025. Exploateringsbidragen uppgick till 620 mnkr. Eftersom exploateringsbidragen är förenade med Kommuncentrala poster stora osäkerheter har dessa inte inkluderats i De kommuncentrala posterna består i huvudsak budgeten och utgör därför en fullständig avvikelse av intäkter från skatter, generella statsbidrag och mot budget. kommunalekonomisk utjämning samt kostnader för det kommunbidrag som fördelas till stadens nämnder. Därutöver redovisas bland annat 112 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Ekonomisk och finansiell rapportering Ekonomisk och finansiell rapportering | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 113 Kommunal­förbundens driftredovisning Stadshuskoncernens resultat 2025, efter boksluts- der på 134 mnkr. Higab redovisade ett resultat på dispositioner och skatt, uppgick till 1 310 mnkr. 73 mnkr vilket är 36 mnkr lägre än budget vilket Kommun- Årets Utfall Utgående Det var 114 mnkr högre än budget och 202 mnkr främst förklaras med en ökning av reparations- Belopp i mnkr Intäkter Kostnader Budget bidrag resultat fg år eget kapital högre än föregående år. Nedan redovisade resultat och underhållskostnader samt omfördelning Räddningstjänstförbundet avser resultatet efter finansiella poster. Delägda mellan balans- och resultaträkning kopplat till un- Storgöteborg 590 −583 - 7 −2 −2 73 bolags resultat redovisas nedan till 100 procent. derhåll. Parkeringsbolaget redovisade ett resultat Samordningsförbundet Jämförelsestörande poster för stadshuskoncernen på 206 mnkr vilket är 56 mnkr högre än budget. 16 −15 - 1 - −1 4 Göteborg 2025 var sammanlagt minus 3 mnkr. Bakom denna Avvikelsen förklaras främst av att intäkterna ökat. Summa 606 −598 - 8 - −3 77 siffra döljer sig ett antal större jämförelsestörande Kostnaderna har varit lägre än budgeterat vilket poster i bolagen. Större poster är redovisade förklaras med lägre kostnader för vinterskötsel och Värden motsvarar stadens ägda andelar. nedan under respektive kluster/bolag. el. Älvstranden Utveckling redovisade ett resultat Kluster Energi (Göteborg Energi-koncernen) på 11 mnkr vilket är 10 mnkr högre än budget. I inledningen av 2025 sjösattes en ny organisations­ Årets resultat uppgick till 11,6 mnkr och var redovisade ett resultat efter finansiella poster som Älvstranden Utveckling och Higab har justerat struktur i Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG). 14,1 mnkr bättre än den underbalanserade bud- uppgick till 821 mnkr, vilket var 88 mnkr högre sina fastigheters bokförda värde med ett netto om Arbetet med att implementera denna har pågått geten på 2,5 mnkr. Underbalanseringen avser en än budget och 205 mnkr högre än föregående år. minus 20 mnkr. under hela året. Den nya organisationen ska bland sedan tidigare, beviljad finansiering av två större Årets resultat innehöll jämförelsestörande poster Vid årsskiftet hade Higabkoncernens för- annat främja det lokala ansvarstagandet, inte minst investeringsprojekt. Vidare återställer RSG nu de på minus 43 mnkr. Posterna innefattade främst valtningsfastigheter ett sammanlagt marknads- som en förberedelse för ett växande förbund. RSG tidigare årens underskott på sammanlagt 9,7 mnkr nedskrivning inom produktområde Sol- och värde på 23 394 mnkr, jämfört med 22 908 mnkr hade i början av året ett befarat underskott på till det egna kapitalet. Årets överskott beror delvis vindenergi på 35 mnkr och en realisationsförlust föregående år. Detta värde överstiger summan 20,0 mnkr, men med ekonomiska anpassningar på en ny organisation och en optimerad beman- på 12 mnkr. Fjärrvärmeverksamheten redovisade av bokfört värde på förvaltningsfastigheter kunde en budget i balans uppnås. Räddnings- ning under semestern. Det förklaras också av att ett resultat på 322 mnkr vilket var 105 mnkr lägre med 14 473 mnkr, vilket är en minskning från tjänstens viktiga roll i uppbyggnaden av det civila de operativa händelserna har varit betydligt färre, än budget men bättre än föregående år. Produkt- 14 842 mnkr föregående år. försvaret och förberedelser för höjd beredskap, har och dessutom varit av mindre resurskrävande område Elnät redovisade ett resultat på 450 mnkr Kluster Bostäder (Framtidenkoncernen) tagit resurser i anspråk under året. RSG har erhållit karaktär. vilket var 62 mnkr över budget. Produktområden redovisar ett resultat efter finansiella poster som flera uppdrag och bidrag från Myndigheten för Elhandel redovisade ett resultat på 82 mnkr vilket uppgår till 665 mnkr, vilket är 28 mnkr högre än civilt försvar (MCF), och arbetet pågår intensivt. var 19 mnkr över budget. budget och 83 mnkr högre än föregående år. 2024 Kluster Hamn (Göteborgs Hamn-koncernen) och 2025 års resultat innehåller jämförelsestörande Bolag – ekonomiskt utfall redovisade ett resultat efter finansiella poster som uppgick till 318 mnkr vilket var 86 mnkr högre än poster på netto 151 mnkr respektive 63 mnkr. Koncernens nettoomsättning är 26 mnkr högre budget och 196 mnkr lägre än föregående år. 2024 än budget vilket främst förklaras med ökade Resultat efter års resultat innehöll jämförelsestörande poster på förvaltnings- och hyresintäkter. Övriga rörelse­ Rörelse- Årets Balans- Soliditet Belopp i mnkr finansiella Budget intäkter resultat omslutning (%) totalt 222 mnkr. 2025 års resultat innehåller jäm- intäkter är 967 mnkr högre än budget. Avvikelsen poster förelsestörande realisationsvinster netto avseende hänförs till att bolaget gjort en ändrad bedöm- Energi 7 316 821 733 513 18 984 38,4 försäljning av anläggningstillgångar på 17 mnkr. ning när resultat­avräkning sker i projekt vilket Bostäder 1 084 318 232 59 6 060 47,0 I övrigt förklaras resultatavvikelsen främst av att kraftigt påverkar bolagets omsättning. Bolagets Lokaler 2 100 295 263 311 11 755 21,7 intäkterna har utvecklats starkare än förväntat resultat förändras dock inte eftersom bolagets Näringsliv 8 876 665 637 636 44 854 30,1 inom containerverksamheten. På kostnadssidan har kostnader justerats i samma omfattning. Som Kollektivtrafik 2 249 −342 −474 −4 5 621 28,7 verksamheten en lägre upparbetning än planerat. en effekt av detta blir koncernens rörelseintäkter Hamn 276 −45 −49 0 192 36,0 Vid årsskiftet hade Göteborgs Hamn-­ 993 mnkr över budget. Underhållskostnaderna är Turism, Kultur & Evenemang 223 17 0 16 596 47,3 koncernens förvaltningsfastigheter ett samman- 102 mnkr högre än budget, vilket främst förklaras Försäkrings AB Göta Lejon 1 047 39 11 46 3 424 33,3 lagt marknadsvärde på 793 mnkr, att jämföras med av omklassificering från investering i befintligt 775 mnkr föregående år. Detta värde överstiger bestånd samt ökad takt inom underhåll. Även Göteborgs Stads Leasing AB 303 −23 −17 −20 939 6,7 summan av bokfört värde på förvaltnings­ kostnader för skador samt förgäveskostnader är Gryaab AB 1 842 42 28 32 2 491 26,2 fastigheter med 700 mnkr, vilket är en ökning högre än budget vilket bidrar till den negativa Renova AB 59 −1 0 −1 95 16,3 från 675 mnkr föregående år. budget­avvikelsen. Finansnettot är 27 mnkr högre Grefab AB 1 395 0 0 0 511 23,3 Kluster Lokaler (Higabkoncernen) redovisade än budget. Moderbolaget (Stadshus AB) 46 −15 0 1 75 56,6 ett resultat efter finansiella poster som uppgick Inom Framtidenkoncernen redovisade Bostads Försäkrings AB Göta Lejon 23 136 −504 358 21 690 79,2 till 295 mnkr vilket är 32 mnkr högre än budget AB Poseidon ett resultat exklusive jämförelse- Boplats 81 2 3 6 314 92,0 och 412 mnkr lägre än föregående år. Föregående störande poster som är 80 mnkr lägre än budget. Elimineringar −1 956 −209 432 −643 −23 117 - års resultat innehåller jämförelsestörande poster Göteborgs Bostadsaktiebolag AB redovisade ett på netto 353 mnkr. Utfallet för 2025 inkluderar resultat exklusive jämförelsestörande poster som Summa 24 964 1 700 1 295 1 310 94 484 28,2 Älvstranden Utvecklings realisationsresultat om är 27 mnkr högre än budget. Familjebostäder i Tabellen visar belopp motsvarande stadens ägda andel av respektive bolag (till skillnad från Stadshuskoncernens redovisning 103 mnkr samt jämförelsestörande rörelsekostna- Göteborg AB redovisade ett resultat exklusive som är upprättad i enlighet med K3-regelverket). I denna tabell anges resultat efter finansiella poster, men före skatt och bokslutsdispositioner. 114 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Ekonomisk och finansiell rapportering Ekonomisk och finansiell rapportering | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 115 jämförelsestörande poster som är 47 mnkr högre än budget. Göteborgs Egnahems AB (Egnahems- bolaget) redovisade ett negativt resultat, exklusive förklaras främst av lägre försäkringsersättningar än budgeterat. Göteborgs Stads Leasing redovisade ett resultat Investerings­ jämförelsestörande poster, på 71 mnkr vilket är 25 mnkr lägre än budget. Bolagets volym avseende färdigställda men ej sålda bostäder ökar. I bolagets efter finansiella poster som uppgick till 39 mnkr vilket var 28 mnkr över budget och 2 mnkr lägre än föregående år. Bolagets omsättning var 16 mnkr redovisning årsredovisning för 2025 redovisas färdigställda högre än budget och kostnaderna var 12 mnkr bostäder till ett värde av 542 mnkr vilket är en lägre. Investeringsredovisningen ska tillgodose kommunfullmäktiges ökning med 227 mnkr under året. Egnahems­ Gryaab redovisade ett negativt resultat efter bolaget nuvarande ekonomiska ställning ger inte finansiella poster som uppgick till 33 mnkr vilket behov av uppföljning och kunna stämmas av mot utrymme för negativa resultat i den storleks­ var 9 mnkr under budget och 10 mnkr lägre än kommunfullmäktiges budget och andra investeringsrelaterade ordning som redovisats de senaste åren. föregående år. Avvikelsen mot budget förklaras Vid årsskiftet hade Framtidenkoncernens främst av förgäves kostnader kopplat till avbrutna fullmäktigebeslut. fastigheter ett sammanlagt marknadsvärde på entreprenadarbeten, samt omstrukturerings­ 136 228 mnkr, att jämföras med 128 758 mnkr kostnader. föregående år. Det totala marknadsvärdet över- Renovakoncernen redovisade ett resultat efter Kommunens investeringsredovisning stiger bokfört värde på fastigheter och ombygg- finansiella poster som uppgick till 50 mnkr vilket nadstillägg med 93 187 mnkr, vilket är en ökning var 17 mnkr över budget och 57 mnkr högre än Kommunfullmäktige fastställde i budget 2025 årliga investeringsram för skatte­finansierade åtgärder jämfört med föregående år då bokfört värde var föregående år. Resultatet påverkas av jämförelse- investeringsramar per nämnd för en period om fem till investeringsramen för vatten- och avlopp. Den 89 584 mnkr. störande poster på netto minus 12 mnkr. Avvikel- år. För kretslopp och vattennämnden fastställde 18 juni beslutade kommunfullmäktige att utöka Kluster Turism, Kultur & Evenemang sen mot budget förklaras av ökade intäkter vilka dock kommunfullmäktige separata investerings- exploateringsnämndens investeringsram med (Göteborg & Co-koncernen) redovisade ett främst är kopplade till högre produktion av el, ramar för vatten- och avloppsverksamheten, 200 mnkr år 2025 för att finansiera strategiskt negativt resultat efter finansiella poster som högre elpriser samt ökade behandlingsintäkter för avfallsverksamheten, skattefinansierade åtgärder fastighetsförvärv inom Gullbergsvass. Därutöver uppgick till 342 mnkr, vilket var 520 mnkr deponi av jord och sten. samt Tekniskt vatten. Kommunfullmäktiges beslutade kommunstyrelsen den 11 juni att överföra högre än föregående år. Föregående års resultat Grefab redovisade ett negativt resultat efter budgetbeslut avser nettoinvesteringsramar per 24 mnkr i investeringsmedel från investeringar påverkades negativt av kostnader om 484 mnkr finansiella poster som uppgick till 1 mnkr vilket nämnd. Kommunfullmäktiges redogör i sin budget vatten- och avlopp till investeringar avfall samt att kopplat till branden av Oceana. Liseberg redo- var 1 mnkr under budget och 1 mnkr högre än även för uppdelningen mellan nyinvestering och överföra 28 mnkr från investeringar vatten- och visade ett resultat på 16 mnkr vilket är 104 mnkr föregående år. reinvestering. Nämnderna har dock mandat att avlopp till investeringar exploatering. Den 26 över budget. Rensat från kostnader kopplat till Göteborgs Spårvägar AB redovisade ett noll- omfördela de årliga investerings­ramarna mellan november beslutade kommunstyrelsen att överföra branden på Oceana är resultatet 16 mnkr bättre resultat. I bokslutet visar både Trafikavtalet och reinvesteringar och nyinvesteringar. 5 mnkr i investeringsmedel från investeringar än föregående år. Under året har gästvolymen Drifts- och underhållsavtalet ett positivt utfall på Kommunfullmäktige har vid två tillfällen vatten- och avlopp till investeringar avfall. Inves- i nöjesparken förbättras, Hotellverksamheten 38 mnkr respektive 2 mnkr. under året fattat beslut om justeringar av teringsredovisningen innehåller de uppdaterade och Campinganläggningarnas beläggning och Boplats redovisade ett negativt resultat efter investeringsbudgeten. Den 27 mars beslutade investeringsramarna efter ovanstående justeringar. snittpriser har ökat. Got Events resultat efter finansiella poster som uppgår till 15 mnkr vilket kommunfullmäktige om överföring av investe- Investeringsredovisningen redogör för de finansiella poster uppgick till minus 182 mnkr, är 15 mnkr lägre än budget och 25 mnkr lägre än ringsmedel avseende krisberedskapsprojekt om justeringar som summeras i kassaflödesrapportens vilket var 24 mnkr bättre än budget och 12 mnkr föregående år. Avvikelsen förklaras i sin helhet av 20 mnkr per år från kretslopp och vattennämndens poster Investering anläggningstillgångar. bättre än föregående år. Stadsteatern redovisade utveckling avseende bolagets verksamhetssystem. ett negativt resultat på 179 mnkr vilket var 2 mnkr Den negativa avvikelsen som uppstått under året bättre än budget och 4 mnkr bättre än föregående är planerad att hanteras inom eget kapital. år. Den positiva avvikelsen förklaras av lägre Övriga bolag utgörs av GS Kollektivtrafik, kostnader än budgeterat. GS Buss och GS Trafikantservice, som tidigare Kluster Näringsliv (Business Region Göteborg- år redovisats under kluster Kollektivtrafik. koncernen) redovisade ett negativt resultat efter Dessa bolag är under avveckling/försäljning och finansiella poster som uppgick till 51 mnkr, vilket redovisas därför under separat rubrik. Bolagens var 4 mnkr högre än föregående år och 2 mnkr samlade resultat var -1 mnkr vilket är 4 mnkr lägre än budget. Klustrets resultat var i linje med lägre än budget. Avvikelsen hänförs främst till GS budget. Utfallet påverkas av negativa resultat­ Kollektiv­trafik, vilket förklaras av avvecklings- effekter kopplat till beslutad ägarfinansiering av kostnader av personal. de minoritetsägda bolagen inom koncernen. Försäkrings AB Göta Lejon redovisade ett resultat efter finansiella poster som uppgick till 17 mnkr vilket var 17 mnkr över budget och 13 mnkr lägre än föregående år. Budgetavvikelsen 116 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Ekonomisk och finansiell rapportering Ekonomisk och finansiell rapportering | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 117 Belopp i mnkr Utfall 2025 Budget 2025 Avvikelse Utfall fg år Belopp i mnkr Utfall 2025 Budget 2025 Avvikelse Utfall fg år Exploateringsnämnden Totalt investeringar nämnder Inkomster 272 300 −28 289 Inkomster 534 450 84 597 Utgifter −716 −1 050 334 −1 543 Utgifter −5 558 −7 470 1 911 −6 432 varav nyinvestering −716 −1 050 334 −1 541 varav nyinvestering −3 225 −5 006 1 781 −4 267 varav reinvestering - - - −2 varav reinvestering −2 332 −2 464 132 −2 163 Nettoinvesteringar −445 −750 305 −1 254 Nettoinvesteringar −5 025 −7 020 1 995 −5 835 Idrotts- och föreningsnämnden Kommuncentralt Inkomster 1 0 1 2 Leasing −629 - −629 −680 Utgifter −297 −600 302 −224 Totalt nettoinvesteringar kommunen −5 654 −7 020 1 366 −6 515 varav nyinvestering −185 −400 215 −109 Exploatering varav reinvestering −111 −200 89 −115 Exploateringsinkomster 1 205 1 225 −20 1 051 Nettoinvesteringar −297 −600 302 −222 Exploateringsutgifter −1 412 −975 −437 −1 271 Kretslopp och vattennämnden varav markutveckling −503 −360 −143 −287 Vatten och avlopp varav exploateringsfinansierad allmän plats −815 −550 −265 −830 Inkomster 137* 0 137 192 varav skattefinansierad allmän plats −95 −65 −30 −154 Utgifter −1 067 −1 413 346 −1 148 Exploateringsnetto −207 250 −457 −220 varav nyinvestering −618 −913 295 −751 Anslutningsavgifter VA - - - - varav reinvestering −450 −500 50 −397 Utbyggnad VA −142 −168 26 −198 Nettoinvesteringar −930 −1 413 483 −956 Utbyggnadsnetto VA −142 −168 26 −198 Avfall Totalt kommunen inklusive Exploatering Inkomster 0 0 0 0 Inkomster 1 739 1 675 64 1 648 Utgifter −73 −81 9 −25 Utgifter −7 741 −8 613 871 −8 581 varav nyinvestering −72 −77 5 −24 Nettoinvesteringar −6 003 −6 938 935 −6 934 varav reinvestering −1 −4 3 −1 Justering anläggningstillgångar Nettoinvesteringar −72 −81 9 −25 tillkommer gåvor −131 −3 Skattefinansierade åtgärder (skyfall) avgår förändring av omsättningstillgångar 276 174 Inkomster 18 0 18 0 avgår förändring skuld −552 −591 Utgifter −10 −16 6 −2 avgår resultatförda poster −1 047 −876 varav nyinvestering −10 −16 6 −2 Investering anläggningstillgångar −7 457 −8 230 varav reinvestering - - - - * I kretslopp och vattennämndens redovisade investeringsinkomster ingår 77 mnkr som avser anslutningsavgifter hänförliga till Nettoinvesteringar 8 −16 24 −2 nämndens exploateringsinvesteringar. Tekniskt vatten Inkomster 0 0 0 0 Utgifter −15 −90 75 −267 varav nyinvestering −15 −90 75 −267 varav reinvestering - - - - Nettoinvesteringar −15 −90 75 −267 Nettoinvestering kretslopp- och vattennämnden −1 010 −1 600 591 −1 251 Stadsfastighetsnämnden Inkomster 4 0 4 5 Utgifter −2 571 −3 020 449 −2 250 varav nyinvestering −1 376 −1 860 484 −1 188 varav reinvestering −1 195 −1 160 −35 −1 062 Nettoinvesteringar −2 567 −3 020 453 −2 245 Stadsmiljönämnden Inkomster 102 150 −48 109 Utgifter −808 −1 200 392 −973 varav nyinvestering −233 −600 367 −385 varav reinvestering −575 −600 25 −588 Nettoinvesteringar −706 −1 050 344 −864 118 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Ekonomisk och finansiell rapportering Ekonomisk och finansiell rapportering | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 119 Investeringsredovisning insamling samt digitala lås. Nämndens investe- och ytanspråk. Åtgärder som pågår i centrala delar budgeterade utgifterna på 0,975 mdkr, motsva- Nämndernas investeringsutgifter uppgick till ringar inom skattefinansierade skyfallsåtgärder av staden kräver ofta omfattande samordning rande en budgetavvikelse på cirka 45 procent. Hur totalt 5,6 mdkr under 2025. Statliga investerings- uppgick till 10 mnkr, vilket var 6 mnkr under med andra åtgärder i närområdet samt hänsyn till inkomster och utgifter utvecklas i enskilda projekt bidrag och övriga investeringsinkomster uppgick budget. Flera utredningar pågår och nämnden framkomlighet under byggtid. i förhållande till projektens budgeterade förvänt- till 0,5 mdkr vilket gav ett investeringsnetto räknar med en stegvis ökning av förmågan att Diagrammet nedan visar hur det totala in- ningar framgår inte av nämndens uppföljning, då i nämnderna på cirka 5,0 mdkr. Nämndernas genomföra skyfallsprojekt. Investeringsinkom- vesteringsutfallet för kommunen fördelas mellan redovisade samlade effekter i första hand förklaras investeringsnetto understeg sammantaget årets sterna består bland annat av investeringsbidrag olika investeringsområden. Verksamhetslokaler av förskjutningar i försäljningar och framflyttade budget med cirka 2,0 mdkr. Samtliga nämnder från myndigheten för civilt försvar. Utbyggnad är det största investeringsområdet och utgör projekt. redovisade ett investeringsutfall under budgeterad av ledningar för tekniskt vatten för kyla mellan 46 procent av det totala investeringsutfallet. Allra Den samverkande effekten av lägre bygg- nivå. Översiktligt förklaras avvikelserna främst av Gryaab och kommande batterifabrik i Torslanda störst var investeringarna inom grundskola. Andra rättsvärden och ett högt kostnadsläge bidrar till förskjutningar i planering och genomförande, där är klar. Utfallet för 2025 landade på 15 mnkr att stora investeringsområden utgörs av investeringar att många projekt prognosticeras med ett negativt en allt större andel av volymerna avser mer omfat- jämföra med budget på 90 mnkr. Avvikelsen i infrastruktur, samt VA och renhållning. exploateringsnetto. tande och komplexa projekt. Nedan följer en kort beror på att utgifterna togs 2024. Tidigare års positiva resultat och gynnsamma redogörelse av investeringar per nämnd. Stadsfastighetsnämnden, som äger och Investeringsutgifter marknadsförutsättningar med stark efterfrågan Exploateringsnämnden redovisade en netto- förvaltar stadens verksamhetslokaler, redovisade Övriga investeringar 315 mnkr på exploaterbar kommunal mark bidrar till att investeringsvolym om 445 mnkr. Utfallet avviker en nettoinvesteringsvolym på 2 567 mnkr. Utfallet 6% Verksamhetslokaler 2 571 mnkr den långsiktiga självfinansieringsgraden alltjämt med 305 mnkr mot den budgeterade nettoramen är cirka 450 mnkr lägre än beslutad budget för Parker och 46 % bibehålls. Sjunkande befolkningsutveckling, lägre idrottsanläggningar på 750 mnkr. Den största anledningen till av- året, men innebär samtidigt en ökad investerings- 342 mnkr markpriser och ett högt kostnadsläge medför 6% vikelsen är att budgeten för markförvärv inte takt med över 300 mnkr i förhållande till 2024. dock betydande utmaningar på sikt för att tagits i anspråk fullt ut. I förhållande till 2024 har Utfallet för nämndens nyinvesteringar uppgick VA och upprätthålla självfinansieringsmålet. Det ställer renhållning nämndens nettoinvesteringar minskat med drygt till 1 376 mnkr, vilket innebar en positiv avvikelse 1 165 mnkr därför ytterligare krav på att, från tidiga plane- 21 % 800 mnkr. Skillnaden jämfört med föregående år om 484 mnkr mot beslutad budget för året. En ringsskeden till genomförandeskedet, balansera förklaras av att nämnden under 2024 genomförde generell anledning till avvikelsen är att framfarten portföljen som helhet i förhållande till målen för ett stort förvärv av fastighet inom Gullbergsvass i nyinvesteringsprojekten påverkats av olika typer god ekonomisk hushållning. Infrastruktur uppgående till 850 mnkr. I övrigt ligger årets utfall av överklaganden. En ytterligare anledning är att 1 166 mnkr i nivå med föregående år. investeringsutgifterna i flera, såväl pågående som 21 % Exploateringsutgifter Idrotts- och föreningsnämndens investerings- under året avslutade, projekt har blivit lägre än Markköp och markreglering 21 mnkr netto uppgick till 295 mnkr. Utfallet är något budgeterat bland annat beroende på lägre anbud Exploateringsuppföljning 1% Övriga åtgärder högre än föregående år, men ligger samtidigt och färre tilläggsarbeten. Utfallet för nämndens Exploateringsnämnden redovisade ett negativt och anläggningar Gatuanläggningar 560 mnkr 305 mnkr under budgeterad volym. Avvikelsen i reinvesteringar uppgick till 1 195 mnkr vilket är exploateringsnetto för året på 0,2 mdkr, vilket var 367 mnkr 36 % 24 % förhållande till budget förklaras framför allt av något över budgeterad nivå och har således krävt cirka 0,5 mdkr lägre än budget för 2025 och i nivå konkurser och överprövningar av entreprenader omprioritering av investeringsmedel från ny- till med exploateringsnettot föregående år. Avvikel- vilket orsakat förskjutningar i tidplaner för ett reinvestering. Utfallet innebär en ytterligare sen förklaras i huvudsak av konjunkturläget och flertal större investeringar i sport-, is- och sim- utökad reinvesteringsvolym i förhållande till efterfrågan på så väl mark som bostäder, vilket har hallar. De största avvikelserna hittas i projekten föregående år och nämnden ser att behovet av medfört förskjutningar i markförsäljningar och Markåtgärder 214 mnkr Ruddalens norra läktare, simhallar i Askim och reinvesteringar är stort även kommande år. projekt. Konjunkturläget påverkar både inkomst- 14 % Kortedala samt Slottsskogens sporthall. Stadsmiljönämndens nettoinvesteringar och utgiftsutvecklingen negativt. Större markför- Parkanläggningar Ersättningar Kretslopp och vattennämndens investerings- uppgick till 706 mnkr. Utfallet är 344 mnkr lägre säljningar som inte realiserats enligt budget avser och skadestånd 22 mnkr 1% utgifter inom VA-verksamheten uppgick till än beslutad budget för året. Investeringstakten bland annat Smålandsgatan och Säterigatan. 228 mnkr 15 % Vatten- och 1 067 mnkr. Utfallet understiger sammantaget har varit lägre än tidigare år vilket innebär att Trots uteblivna markförsäljningar uppgick avloppsanläggningar 142 mnkr årets budget med cirka 350 mnkr. Avvikelsen det kommer ta längre tid att nå uppsatta mål de totala inkomsterna till cirka 1,2 mdkr och var 9% beror framför allt på förskjutningar av stom- och förväntade effekter. Nettoutfallet för nämn- sammantaget i nivå med de budgeterade inkomst­ nätsprojekt inom Avloppsavledning och Dricks- dens reinvesteringar är i stort sett i nivå med erna. Detta förklaras av att inkomsterna från vattendistribution. I förhållande till 2024 har beslutad budget, men när det gäller nämndens exploateringsbidrag överstiger budgeterad nivå. investeringsutfallet för VA-verksamheten minskat nyinvesteringar så landar utfallet cirka 370 mnkr Dessa inkomster är dock kopplade till utgifter för med knappt 100 mnkr. Även detta förklaras av under budgeterad nivå. Avvikelsen förklaras utbyggnad av allmän plats, vilket återspeglas i att fördröjningar av projekt inom dricksvattendistri- företrädelse­vis av tidsförskjutningar i flera projekt. utgifterna överstiger budget. bution och avloppsavledning. Nämndens inves- Behov av mer omfattande arbete i tidiga skeden Utgifterna för utbyggnad av allmän plats teringar inom avfall uppgick till 73 mnkr. Utfallet samt svårighet att resurssätta projekt inom för- sjunker inte i samma utsträckning som inkomst­ understiger budget med knappt 10 mnkr, men valtningen har påverkat framdriften och inneburit erna. Det förklaras av att utbyggnaden sker i innebär samtidigt en betydligt högre investerings- att nya åtgärder inte har startats i den takt som redan pågående utbyggnadsprojekt med antagna nivå än under 2024. Den ökade investeringsnivån planerats. Framdriften inom projektverksamheten detaljplaner, som genomförs som planerat. Utgif- förklaras av investeringar i kärl för fastighetsnära påverkas även av frågor kopplade till markåtkomst terna uppgick till cirka 1,4 mdkr och översteg de 120 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Ekonomisk och finansiell rapportering Ekonomisk och finansiell rapportering | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 121 Bolagens investeringsredovisning Belopp i mnkr Utfall 2025 Budget 2025 Avvikelse Utfall fg år Energi −2 944 −3 550 606 −2 782 Hamn −781 −875 94 −695 Lokaler −1 455 −1 661 206 −1 087 Bostäder −2 770 −2 809 39 −3 317 Turism, Kultur & Evenemang −701 −792 91 −518 Näringsliv 0 0 0 0 Försäkrings AB Göta Lejon 0 0 0 0 Göteborgs Stads Leasing AB −1 005 −980 −25 −941 Gryaab AB −50 −141 91 −57 Renova AB −249 −419 170 −236 Grefab AB −6 −16 10 −22 Göteborgs Spårvägar AB −19 −47 28 −32 Boplats Göteborg AB 0 0 0 0 Göteborgs Stadshus AB (moderbolag) 0 0 0 0 Övrigt 0 0 0 0 Elimineringar 0 0 0 0 Summa −9 980 −11 290 1 310 −9 687 Tabellen visar belopp motsvarande stadens ägda andel av respektive bolag (till skillnad från Stadshuskoncernens redovisning som är upprättad i enlighet med K3-regelverket). I tabellen ovan redovisas klyvda värden för delägda Kajförstärkningar och Fördjupning hamnbassäng. 1 177 mnkr. Under året genomfördes det förvärv bolag vilket medför att värdena skiljer sig åt för Budgetavvikelsen förklaras främst av förseningar för 189 mnkr samt investeringar i konverteringar Gryaab, Renova, Grefab och Göteborgs Spårvägar. i projekt. Kommunfullmäktige beslutade i för 106 mnkr. Investeringar i texten nedan avser 100 procent av oktober 2022 om tillkommande investeringar Kluster Turism, Kultur & Evenemang investeringarna även i delägda bolag. om 1,4 mdkr för att möjliggöra färjelokalisering (Göteborg & Co-koncernen) investeringar Totalt uppgick Stadshuskoncernens in- i Arendal/Ytterhamnarna. Färjeterminalens uppgick till 701 mnkr vilket var 91 mnkr under vesteringar för året till 10 050 mnkr. Detta var slutår är framflyttat till 2031 på grund av förlängd budget. Lisebergs investeringar uppgick till 42 mnkr högre än föregående år och 1 386 mnkr tillståndsprocess. 637 mnkr vilket var 109 mnkr lägre än budget. lägre än budget. Kluster Lokalers (Higabkoncernen) inves­ Budgetavvikelsen hänförs till periodiserings­ Kluster Energis (Göteborg Energi-koncernen) teringar uppgick till 1 455 mnkr vilket var differenser avseende återuppbyggnaden av Oceana investeringar uppgick till 2 944 mnkr vilket var 206 mnkr lägre än budget. Higabs investeringar vattenland. Got Events investeringar uppgick till 606 mnkr lägre än budget. Budgetavvikelsen uppgick till 655 mnkr vilket var 119 mnkr lägre 63 mnkr vilket var 18 mnkr över budget. orsakades främst av lägre investeringar inom än budget. Budgetavvikelsen förklaras av för­ Göteborgs Stads Leasings investeringar Fjärrvärme. Även investeringar avseende stads- sening­ar i projekt. Av årets investering utgjordes uppgick till 1 005 mnkr vilket var 25 mnkr över fiber och kylaverksamheten har varit lägre än 348 mnkr av nyinvesteringar och 307 mnkr av budget och 64 mnkr över föregående års utfall. budgeterat. Koncernens nyinvesteringar uppgick reinves­teringar. Parkeringsbolagets investeringar Budgetavvikelsen förklaras främst av fler och till 2 108 mnkr. De största nyinvesteringsprojekten uppgick till 170 mnkr vilket var 136 mnkr lägre än större kontrakt inom flera områden, bland annat återfinns inom produktområde Fjärrvärme som står budget. Avvikelsen förklaras främst av förseningar it-utrustning, möbler och inredning samt för 66 procent av koncernens totala investeringar. i projekt. Älvstranden Utvecklings investeringar arbetsfordon och lastbilar. Investeringarna i Elnät uppgick under året till uppgick till 626 mnkr vilket var 46 mnkr över Renovakoncernens investeringar uppgick 693 mnkr, där 60 procent av denna investerings- budget. Avvikelsen hänförs till detaljplan till 293 mnkr vilket var 200 mnkr under budget. volym utgörs av reinvesteringar för att säkerställa Masthuggskajen. Detta förklaras främst av förseningar i projekt. långsiktig driftsäkerhet. Kluster Bostäders (Framtidenkoncernen) Gryaabs investeringar uppgick till 71 mnkr Kluster Hamns (Göteborgs Hamn-­ investeringar uppgick till 2 770 mnkr vilket vilket var 129 mnkr under budget vilket främst koncernen) investeringar uppgick till 781 mnkr var 39 mnkr lägre än budget. Investeringar förklaras av förseningar i utbyggnad av Ryaverken. vilket var 94 mnkr lägre än budget. Hamnens i befintligt bestånd uppgick till 1 252 mnkr största investeringsprojekt är Skandiaporten, och investeringar i nyproduktion uppgick till 122 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Ekonomisk och finansiell rapportering Ekonomisk och finansiell rapportering | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 123 Utvalda investerings- och Belopp i mnkr Ackumulerat utfall Total projekt prognos Projektbudget Av­vikelse Slutår exploateringsprojekt I=Inkomster U=Utgifter I U I U I U Higab: Kretsloppspark Högsbo - −171 - −350 - −350 0 2027 Nedan redovisas ett antal utvalda investerings- beslut hanteras på kommunfullmäktigenivå och (2022) och exploateringsprojekt från nämndernas och att projekt avslutas under det löpande året. Inom Higab: Masthugget Väst, - −216 - −356 - −356 0 2026 bolagsstyrelsernas projektportföljer. Urvalet parentes anges den prisnivå som ligger till grund kommersiella lokaler (2020) baseras på projekt som har investeringsbeslut för projektens investeringsbeslut. För projekt med Liseberg: Jubileumsprojektet - −1 182 - −1 299 - −1 282 −17 2027 Vattenpark Oceana (löpande) eller motsvarande på kommunfullmäktigenivå fast prisnivå redovisas så väl utfall och prognos i och som har gått in i en genomförandefas. samma prisnivå som beslutad projektbudget. Göteborgs Hamn: Terminalflytt och utveckling Arendal 2 - −82 - −1 525 - −1 525 0 2031 Redovisningen förändras i takt med att enskilda (löpande) Göteborgs Hamn: Skandiaporten Utvalda investerings- och exploateringsprojekt (2017) 21 −823 21 −1 255 - −1 255 21 2028 Exploateringar Ackumulerat Total projekt Belopp i mnkr Projektbudget Av­vikelse Slutår utfall prognos Norr om Masthugget 1 682 −1 700 1 925 −2 340 1 916 −2 340 9 2032 Exploateringsnämnden (2017) I=Inkomster U=Utgifter I U I U I U Norr om Masthugget Älvstranden Investeringar 1 445 −1 381 1 600 −1 630 1 607 −1 636 −1 2032 (2017) Investeringar Nämnder Per Dubbsgatan (2019) 202 −129 202 −311 202 −311 0 2037 Station Haga (2017) 1 −93 - −660 - −660 0 2032 Citybuss Backastråket (2016) 78 −77 300 −400 300 −400 0 2029 Citybuss - Norra Älvstranden, Nedan kommenteras framför allt de projekt Underbyggnaden av Masthuggskajens halvö är västra och nordvästra delen 22 −15 525 −700 525 −700 0 2033 som har tillkommit i redovisningen under året klar och slutbesiktning pågår. Efter slutbesiktning (2016) och investeringar där det rapporteras väsentliga kan efterföljande överbyggnad, lednings- och Spårväg och citybuss 330 −483 525 −700 525 −700 0 2025 förändringar i förhållande till tidigare rapporte- gatuarbeten samt bebyggande av fastigheter på- Frihamnen­–Lindholmen (2020) ringar. I nämndernas och styrelsernas årsrapporter börjas. Första inflyttningen på halvön är planerad Spårväg och citybuss Brunnsbo–Hjalmar Brantings­ 59 −35 332 −442 332 −442 0 2029 redovisas fördjupade kommentarer och eventuella till 2027 och det nya färjeläget planeras vara i platsen (2019) ytterligare projekt av betydande karaktär. drift vid halvårsskiftet 2027. Risken för ytterligare Knutpunkt Korsvägen (2017) 76 −76 746 −860 746 −860 0 2031 Projektet Station Haga omfattar spår inklusive förseningar bedöms emellertid som stor. Kvilleleden (2016) 97 −239 318 −768 318 −768 0 2030 hållplatslägen för spårvagn och buss samt allmän Engelbrektslänken fick under sommaren 2025 plats i anslutning till Västlänkens station Haga ett positivt besked från Mark- och miljödomsto- Alelyckan ultrafilter (2018) - −575 - −700 - −900 200 2026 och norr om Rosenlundsbron. Projektet har under len om tillstånd för vattenverksamhet. I väntan Björlanda pumpkedja (2020) - −230 - −230 - −500 270 2025 2025 arbetat med planering inför kommande på beslut har åtgärdens tidplan förskjutits i tid Tekniskt vatten (2022) - −473 - −475 - −500 25 2026 byggnation. Osäkerheterna kring Västlänkens med ett år, men det positiva beskedet innebär att Eriksboskolan F−6 (2023) - −91 - −260 - −368 108 2027 byggtid påverkar stadens byggnation av allmän­ projektet nu beräknas kunna färdigställas i slutet Lundenskolan (2024) - −89 - −343 - −343 0 2029 platsmark. Västlänkens försening kommer av 2027. Nya Gårdstensskolan (2024) - −50 - −493 - −493 0 2029 sannolikt att innebära ekonomiska konsekvenser Kommunfullmäktige fattade under 2025 Dalheimers hus (2024) - −55 - −371 - −371 0 2028 som dock förväntas kunna hanteras inom beslutad genomförandebeslut om kaj- och kanalmursupp- Engelbrektslänken (2019) 25 −49 138 −260 138 −260 0 2027 projektbudget. rustning, delsträckegrupp 1, med en budget om Torslanda tvärförbindelse (2022) - −21 - −234 - −234 0 2029 Masthuggskajen befinner sig i genomförande 280 mnkr. Projektet utgör en del av upprustning- med pågående byggnation av byggnader, gator, en av kanalmurarna i innerstaden där den aktuella Kanalmurar DSG 1 (2024) - −21 - −280 - −280 0 2028 parker, torg och halvön. I exploateringsprojektet delsträckan omfattar kajen vid Packhusplatsen Investeringar Stadshus kring Masthuggskajen har exploateringsnämn- och kanalmuren längs Norra Hamngatan. Göteborg Energi: Rya - −1 859 - −2 188 - −2 650 462 2027 den under 2025 fattat beslut om att investera i Genomförandebeslutet utgör en del av den Biokraftvärmeverk (2022) påseglingsskydd vid Skeppsbron. Investeringen planeringsinriktning som kommunfullmäktige Göteborg Energi: Riskulla - −636 - −852 - −852 0 2027 beräknas uppgå till 157 mnkr i 2025 års prisnivå. beslutade om 2023 avseende upprustning av kajer, Pelletspanna (löpande) Påseglingsskyddet är en förutsättning för ut- kanalmurar och anläggningar längs Fattighusån Higab: Magasin för - −78 - −540 - −540 0 2028 byggnaden av halvön och kommer att utgöra en och Stora Hamnkanalen. kulturnämnden (2020) koppling mellan Skeppsbron och den nya halvöns Eriksboskolan planeras för verksamhetsstart Higab: Konstmuseum om- och tillbyggnad (2023) - −12 - −800 - −800 0 2031 bryggdäck och färjeläge genom att Yttre Järnvågs- till vårterminen 2027. Prognosen för Eriksbo- bron återmonteras mellan påseglingsskyddet och skolan är justerad nedåt med anledning av lägre halvön. anbud än förväntat och färre oförutsedda poster. 124 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Ekonomisk och finansiell rapportering Ekonomisk och finansiell rapportering | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 125 Investeringen i om- och tillbyggnad av Konstmuseum kommer att innebära nya publika ytor för utställningar, aktiviteter och publika Byggnationen av Rya biokraftvärmeverk är en central del för fjärrvärmeleveransen och är viktig för försörjningstryggheten. Stiftelser möten. Museet blir mer tillgänglighetsanpassat Kretslopp och vattennämndens prognos för ny för besökare, och det blir förbättrade ytor för barriär på Alelyckans vattenverk har förbättrats Göteborgs Stad förvaltar anknutna avkastningsstiftelser konsthantering och nya personalutrymmen. och är nu 700 mnkr, vilket är 200 mnkr lägre än Investeringsramen har varit i kommunstyrelsen den beslutade investeringsramen. och gåvor för olika ändamål. I förvaltningsansvaret ingår för beslut och nu väntar beslutet i kommunfull- Under 2025 fattades genomförandebeslut i kapitalförvaltningen av stiftelsernas kapital samt löpande mäktige, med ett planerat färdigställande 2031. kommunfullmäktige för Nya Gårdsstensskolan Investeringen i magasin för kulturnämnden F-6. Projektet har en budget på 509 mnkr (2024 stiftelseförvaltning och utdelning av medel enligt de ändamål syftar till en långsiktigt hållbar magasinslösning års prisnivå) och omfattar rivning av befintliga som den som skänkt pengarna bestämt. för stadens fyra museer: Göteborgs stadsmuseum, byggnader och byggnation av Nya Gårdsstens- Sjöfartsmuseum Akvariet, Göteborgs konstmu- skolan med platser inom grundskola, anpassad seum och Röhsska museet. Projektet planeras vara grundskola samt idrottshall. Slutbesiktning för Stiftelsernas kapital ingår i en gemensam samför- Den totala avkastningen, efter avdrag för viss färdigställt under början av 2028. Nya Gårdstensskolan är planerad till slutet av valtning där varje stiftelse har en andel. Kapitalet kapitalisering och förvaltningskostnader, kan Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2022 2028 och verksamhetsstart till vårterminen 2029. är helt åtskilt från Göteborgs Stads ekonomi. användas för utdelning i stiftelserna. Till detta om tillkommande investeringar om 1,4 mdkr för Kapitalförvaltningen sker utifrån fullmäktiges ska läggas redan tillgängligt fritt eget kapital som att möjliggöra färjelokalisering i Arendal/Ytter- placeringsriktlinjer och den löpande förvaltning- finns i gåvorna och i vissa av stiftelserna. hamnarna, varav 1,2 mdkr avsåg kajer och termi- en av de anknutna stiftelserna följer riktlinjer nalytor för färjeterminalen. Kommunfullmäktige beslutade av kommunstyrelsen. utökade år 2023 budgeten för terminalflytten med 350 mnkr till 1,5 mdkr. Färjeterminalens slutår är framflyttat till 2031 på grund av förlängd Belopp i mnkr 2025 2024 2023 tillståndsprocess. Göteborg Energis investering i Rya bio­ Stiftelser, antal 71 72 72 kraft­värmeverk beräknas hålla budget och Gåvor, antal 3 2 2 byggnationen förväntas vara färdigställd 2027. Årets resultat, mnkr 68,2 72,4 93,0 Beviljade anslag, mnkr 49,5 54,0 36,9 Förvaltningskostnader, mnkr 3,0 3,1 3,1 Eget kapital och skulder, mnkr 1 241 1 242 1 212 Marknadsvärde förmögenhet, mnkr 1 347 1 338 1 267 Utbildningsstiftelserna har bidragit med stipendier Stiftelser med kulturinriktning har köpt och resebidrag till elever och lärare, huvudsakligen in föremål till Konstmuseet, Röhsska museet, i de kommunala grund- och gymnasieskolorna. Stadsmuseet och Sjöfartsmuseet samt finansierat Elever har också fått premier för goda skolpresta- konserveringsarbeten, utställningar och forskning tioner och andra framsteg och skolor har beviljats med mera. Totalt har 10,7 mnkr beviljats. ekonomiskt stöd för genomförande av olika Under året har föreningar och andra ideella klassaktiviteter. Totalt har 14,3 mnkr beviljats. organisationer beviljats medel för olika projekt De sociala stiftelserna har beviljat medel till och aktiviteter. Det har varit aktiviteter riktade ekonomiskt behövande vuxna och barnfamiljer i till barn i Göteborg och till allmännyttiga, Göteborg samt till familjer med barn i behov av kulturella eller välgörande ändamål till förmån för särskilt stöd. Totalt har 11 mnkr beviljats. Göteborgs samhälle. Totalt har 13,5 mnkr beviljats. 126 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Ekonomisk och finansiell rapportering Ekonomisk och finansiell rapportering | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 127 4 Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål 132 och Göteborg ska vara en jämlik trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet I detta avsnitt görs en bedömning av möjligheterna att nå målen 134 ska Segregationen i Göteborg brytas i kommunfullmäktiges budget. I budgeten anges att målen har en tidshorisont över hela mandatperioden och det är utifrån detta 136 kompetensförsörjningen Göteborg ska klara som de bedöms. 138 en Göteborg ska byggas ihop till grön och levande stad utan bostadsbrist 140 iGöteborg ska vara ledande klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald 142 som Göteborgs Stad ska ha en välfärd möter göteborgarnas behov 144 anställda Göteborgs Stad ska ge sina en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor 128 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 129 Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har fattat beslut om sju övergripande mål för stadens politiska inriktning. De gäller för hela mandat- perioden och måluppfyllelse ska eftersträvas snarast möjligt. Målen ska omsättas i praktisk handling av nämnder och bolagsstyrelser och anpassas till deras specifika verksamhet. Budgetmålen kan i stor utsträckning kopplas till » Möjligt att nå. Målet bedöms möjligt att nå närliggande mål och strategier i stadsövergripande trots nuvarande utveckling om planerade planerande styrande dokument. Bedömningen insatser får avsedd effekt och utvecklingen av måluppfyllelse bygger primärt på aktuella i omvärlden är gynnsam. uppföljningar av dessa program och planer. Även » Ej sannolikt att nås. Målet bedöms inte nås bedömningar och analyser i tjänsteutlåtanden, med nuvarande utveckling. Kräver förändrad nämnders och styrelsers rapportering samt utveckling i omvärlden och/eller stora föränd­ förväntad utveckling vägs in. ringar i hur Göteborgs Stad agerar. Bedömningarna utgår från tre olika nivåer och Stadens nämnder och styrelser har ombetts definieras så här: att kortfattat redogöra för hur de har tagit sig » Sannolikt att nås. Målet är redan uppnått eller an respektive mål och vilken utveckling de ser bedöms uppnås om nuvarande utveckling kopplat till den egna verksamheten. En kort fortsätter och planerade insatser genomförs. summering av generella mönster återfinns under varje målbedömning. 130 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 131 Göteborg ska vara en jämlik och trygg aktiviteter rapporterats inom programmets tio Vägledningen beslutades och antogs under våren rättighetsområden och en stor andel av aktivi­ 2025 och syftar till att skapa samsyn kring vad stad där alla invånare ges inflytande och teterna bedömdes kunna bidra till en förbättrad delaktighet och inflytande innebär för stads­ möjlighet till delaktighet situation för personer med funktionsnedsättning. Något tydligt genomslag på samhällsnivå kan utvecklingen, ge stöd för att bedöma när och hur en delaktighetsprocess kan vara relevant och dock ännu inte beläggas. hjälpa till att planera en process. taktisk planering som plan- och exploaterings­ I den senaste indikatorrapporten konstateras Stadsledningskontoret konstaterar att det Stadsledningskontorets bedömning processen (PLEX). Under det senaste året har att det fortfarande finns skillnader i levnads­ pågår ett långsiktigt arbete i staden med tonvikt Målet bedöms ej sannolikt att nås. arbetet intensifierats tillsammans med social­ förhållanden för personer med eller utan på systematik, samverkan och organisatorisk förvaltningarna för att utveckla hur det sociala funktionsnedsättning inom samtliga tio rättighets­ kapacitet. Det har också genomförts, och pågår, perspektivet i större utsträckning kan integreras områden. Resultatet i rapporten visar på en positiv en mängd aktiviteter som förbättrar situationen i PLEX-processen. Det handlar bland annat om utveckling inom rätten till information och för enskilda i olika aspekter, men vars samman­ Göteborgs Stads program för jämlika livsvillkor och att bedöma i vilka skeden och i vilken omfattning kommunikation, och en tydlig tillbakagång inom lagda effekt ännu är för liten för att avläsa på jämlik hälsa 2025–2030 trädde i kraft i januari. som socialförvaltningarna bör medverka med sin rätten till ett arbete och sysselsättning. Övriga aggregerad samhällsnivå. Stadsledningskontoret Programmet utgår från att jämlikhet i livsvillkor kompetens i plan- och exploateringsarbetet och rättighetsområden bedöms vara oförändrade. bedömer att det inte är sannolikt att målet nås och hälsa är avgörande för ett socialt hållbart hur man kan utveckla arbetet med sociala konse­ Nämnden för demokrati och medborgarservice inom mandatperioden. samhälle, där allas resurser tas tillvara för social kvensanalyser och barnkonsekvensanalyser. har kommunfullmäktiges uppdrag att kartlägga och ekonomisk utveckling. Fokus ligger på barn Göteborgs Stads trygghetsskapande och brotts­ invånarnas möjligheter till demokrati och infly­ Nämnders och styrelsers och unga och på att stärka arbetet för de grupper förebyggande program syftar till att skapa förutsätt­ tande. I den senaste kartläggningen konstateras omhändertagande som staden har svårt att nå och där behovet är ningar för ett strukturerat, kort- och långsiktigt att Göteborgs Stad fortsätter att stärka den I nämnders och styrelsers rapportering om stort. Implementeringen av programmet har arbete som anpassas till samhällsutvecklingen lokala demokratin. Jämfört med föregående hur målet har omsatts i praktisk handling lyfts inletts och samordnas av stadsledningskontoret. och bedrivs samordnat och kunskapsbaserat mot kartläggning, för år 2022, har insatser som görs följande exempel på aktiviteter och arbetssätt Utvärderingen av Göteborgs Stads barn­ aktuella läges- och problembilder. Programmet tillsammans med invånare i stället för insatser för fram av flera: rättsplan visar att delar av barnrättsarbetet har löper ut under 2026 och utvärderas under året. invånarna ökat. I kartläggningen ser demokrati » Digitalisering och e-tjänster för ökad tillgäng­ förstärkts, till exempel i form av ökad kunskap En stor del av det trygghetsskapande och och medborgarservice detta som tecken på att lighet: För att förenkla invånarnas kontakt med och förståelse för barnrättsfrågorna samt metod­ brottsförebyggande arbetet sker tillsammans Göteborgs Stad har påbörjat en förflyttning mot staden och öka insynen. utveckling och organisering för att driva barn­ med polisområde Storgöteborg inom ramen för att inte enbart vara en serviceaktör, utan också bli » Trygghetsskapande i den fysiska miljön: rättsarbetet. Samtidigt bedöms planens målupp­ samverkan som kallas Trygg i Göteborg. en tydligare demokratiaktör. Fokus på belysning, kamerabevakning och fyllelse som låg – få faktiska effekter har uppnåtts Under 2025 gjordes en slutuppföljning av Valdeltagandet i ungdomsfullmäktige 2025 platssamverkan för att skapa säkra områden. för barn, men vissa organisatoriska förbättringar Göteborgs Stads handlingsplan för att inga områden var det högsta sedan 2015. Valdeltagandet ökade har skett. De barnbokslut som årligen ska upp­ ska vara särskilt utsatta 2025. Förvaltningar och i samtliga stadsområden. » Utveckling av dialogmetoder: Insatser för att rättas av nämnder och styrelser bedöms ha goda bolag uppger att de flesta insatserna i handlings­ De stadsutvecklande förvaltningarna har tagit ge invånare direkt inflytande i lokala beslut. förutsättningar att bidra till ett mer systematiskt planen helt eller delvis genomförts och att det fram en gemensam vägledning för delaktighet » Arbetssättet Skola som arena: Öppna skollokaler barnrättsarbete, men det återstår att höja kvali­ har skett viss förflyttning mot det förväntade och inflytande kopplat till stadsutveckling som efter skoltid för att erbjuda meningsfull fritid teten och säkerställa att styrinformationen når resultatet. Stadsledningskontoret bedömer att det grundar sig i handboken för medborgarinflytande. och stärka jämlikhet. nämnder och styrelser på ett effektivt sätt. arbete som utförs utifrån planens insatser framför Utvärderingen av Göteborgs Stads handlings­ allt kan ge effekt på längre sikt. Huvudmålet för plan för Åldersvänliga Göteborg visar på liknande handlingsplanen nåddes dock inte – i polisens resultat. Effekterna för seniorer är begränsade, lägesbild i december 2025 bedömdes samma fyra men resultat har skapats som på sikt kan bidra till Göteborgsområden vara särskilt utsatta som i effekter för seniorer i Göteborg. Utvärderingen lägesbilden två år tidigare. visar att arbetet för en åldersvänlig stad har Under 2025 genomfördes en uppföljning av stärkts i viss mån och blivit mer synligt genom nämnders och styrelsers arbete inom civil bered­ handlingsplanen. I samband med återrappor­ skap. Uppföljningen visar att grundläggande teringen i kommunfullmäktige i oktober 2025 strukturer och ansvar i huvudsak finns på plats, fick kommunstyrelsen i uppdrag att revidera men att mognadsgraden varierar mellan verksam­ handlingsplanen med särskilt fokus på mobilitet, heter, särskilt avseende konkretisering av planer, bostäder, stadsmiljö/stadsutveckling samt att öka kontinuitetsarbete och övning. seniorers inflytande och delaktighet inom dessa I sin årsrapport för 2024 bedömde funktions­ områden. hindersombudsmannen att Göteborg Stads pro­ Under de senaste åren har arbete pågått inom gram för full delaktighet för personer med funktions­ staden för att stärka det sociala perspektivet i nedsättning 2021–2026 kunde anses implementerat stadsutvecklingen, såväl inom strategisk och av verksamheterna. Då hade över 1 000 olika 132 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 133 Segregationen i Göteborg ska brytas Det pågår utveckling och tas hela tiden steg inom samtliga identifierade fokusområden, men längre har den klassningen. Även polisens och andra aktörers arbete har bidragit till den positiva för att verkligen påverka segregationen måste de utvecklingen. I Göteborgs Stads budget 2025 fick kommun­ fysiska investeringarna gå hand i hand med socia­ Staden har ett stort ansvar och rådighet Stadsledningskontorets bedömning styrelsen i uppdrag att samordna och följa la och ekonomiska satsningar på skola, arbete och inom områden som bostadsplanering, skola, Målet bedöms ej sannolikt att nås. upp Göteborgs Stads arbete för att motverka möjligheter att mötas. arbetsmarknadsinsatser och samhällsservice för segregationen, inklusive alla integrationsinsatser. Inom stadsplanering och bostadsförsörjning att motverka segregation. Samtidigt påverkas Stadsledningskontoret genomförde en fördjupad pågår utveckling där sociala och samhälls­ utvecklingen i hög grad av nationella beslut inom uppföljning av arbetet som redovisades i kom­ ekonomiska konsekvenser vägs in redan i tidiga exempelvis skattepolitik, bostadspolitik, välfärds­ Stadsledningskontoret driver, samordnar och munstyrelsen i november. skeden, men det behöver bli tydligare och mer system och arbetsmarknadsregler. Ytterligare en stödjer stadens arbete mot segregation. Segrega­ I uppföljningen konstateras att det i dag systematiskt. Stadens markinnehav är ett viktigt faktor är marknadsförutsättningar som påverkar tion innebär rumslig uppdelning av olika grupper finns en gemensam definition inom staden av verktyg som kan användas mer strategiskt för att till exempel bostadsbyggandet. För att nå verklig som blir negativ när den orsakar ojämlik tillgång vad segregation är och en växande förståelse bidra till mer blandade stadsdelar. Reservationer förändring krävs därför ett nära samspel mellan till resurser. Detta påverkar människors livs­ för vad som krävs för att bryta segregationen. av bostäder kan användas som ett verktyg för att staden, staten och andra aktörer. chanser och får negativa effekter på den sociala Sex fokusområden för arbetet har identifierats motverka socioekonomisk boendesegregation, Sammantaget visar uppföljningen att sammanhållningen. Stadsledningskontorets i dialog med förvaltningar och bolag: socialt men används i dag inte i detta syfte. Göte­borgs Stad har tagit viktiga steg mot ett samordning fokuserar på långsiktig strukturell hållbar stadsplanering, bostadsförsörjning utifrån Inom utbildningsområdet ses förbättringar i mer sammanhållet och strategiskt arbete för att förändring för att bryta segregationsdrivande behov, likvärdighet i skolan, tillgång till arbete personalförsörjning och kompensatoriska insatser bryta segregationen. Det finns en ökande sam­ mönster. och arbete mot diskriminering, områdessam­ samt en viss förbättring av elevers resultat i skolor syn kring vad som behöver göras och hur olika verkan samt möjligheter att mötas. med svagare socioekonomiska förutsättningar, aktörer kan bidra. Det finns många goda exempel men arbetet behöver kopplas tydligare till lång­ på insatser som gör skillnad i människors vardag siktig kvalitetsutveckling. och för att stärka enskilda områden. Samtidigt På arbetsmarknadsområdet ses lovande kvarstår betydande utmaningar för att bryta utveckling inom arbetsmarknadsinsatser och segregationen. För att nå verklig förändring krävs handledning, men samordning och resurssättning att staden håller i, vågar prioritera det långsiktiga är fortsatt utmanande, och färre får anställning och arbetar mer samlat och konsekvent med de efter avslutad insats. strukturella förändringarna. Att bryta segregatio­ Områdessamverkan sker i många delar av nen kommer att ta tid och stadsledningskontoret staden men ofta i projektform, med otydliga bedömer att det inte är sannolikt att målet nås ansvarsförhållanden och i parallella spår. För att inom mandatperioden. insatserna ska bli hållbara krävs gemensamma prioriteringar och långsiktiga samarbeten mellan Nämnders och styrelsers stad, civilsamhälle och näringsliv. Det handlar omhändertagande också om att säkerställa närvaro i lokalsamhället I nämnders och styrelsers rapportering om och stärka de mötesplatser, verksamheter och hur målet har omsatts i praktisk handling lyfts evenemang som skapar förutsättningar för följande exempel på aktiviteter och arbetssätt människor att mötas över sociala och geografiska fram av flera: gränser. Det finns positiva exempel som visar att » Riktade arbetsmarknadsinsatser: Skapar vägar gemensam riktning kan ge effekt. till egen försörjning för prioriterade grupper. Framtidenkoncernens strategi för utvecklings­ » Språkstärkande insatser och tidigt föräldrastöd: områden är ett av de mest omfattande initiativen Fokus på språkträning i öppna förskolor och för att stärka enskilda områden. Den syftar till att stöd till vårdnadshavare. inga områden i Göteborg enligt polisens defini­ tion ska klassas som utsatta år 2030. Strategin » Implementering av Bostad först: För att ge omfattar satsningar på trygghetsskapande insatser, hemlösa personer en stabil boendesituation stärkt socioekonomi, investeringar i stadsutveck­ som grund för andra insatser. ling och stärkta grannskap. Enligt Framtiden­ koncernens årliga hyresgästundersökning ökar känslan av trygghet och trivsel i alla delar av sta­ den, men främst i utvecklingsområdena. På några år har antalet göteborgare som bor i områden som fortfarande klassas som särskilt utsatta halverats, i takt med att flera områden utvecklats och inte 134 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 135 Göteborg ska klara Nämnders och styrelsers omhändertagande » Utöka och förbättra samarbetet med läro­ säten (VFU, praktik, mentorskap) för framtida kompetensförsörjningen I nämnders och styrelsers rapportering om rekrytering. hur målet har omsatts i praktisk handling lyfts » Internutbildning och validering för att höja följande exempel på aktiviteter och arbetssätt behörighet och språkkunskaper Som en del i arbetet med planen genomförs fram av flera: » Identifiering och utveckling av medarbetare Stadsledningskontorets bedömning en systematisk kartläggning av kompetensförsörj­ » Implementera kompetensförsörjningsplaner, med potential för ledarroller (Morgondagens Målet bedöms möjligt att nå. ningsbehovet en gång per år. Nämnder och sty­ systematiskt arbete för att attrahera, rekrytera chef). relser uppger per yrkesgrupp i vilken omfattning och behålla personal, riktade insatser för att kompetens saknas idag samt gör en bedömning av behålla nyckelkompetens. behovet på fem års sikt. Kartläggningen möjliggör Förutsättningarna att kompetensförsörja staden uppföljning och jämförelse av både verksamhe­ över tid påverkas bland annat av konjunkturen på ternas lokala behov och stadens samlade behov. arbetsmarknaden. Göteborgs Stads kompetens­ Det ger förutsättningar för mer ändamålsenliga försörjning är också beroende av verksamheters insatser på lokal och central nivå och möjliggör förutsättningar, arbetsmiljö och ledarskap. För prioritering mellan olika verksamheter. Till att Göteborg ska klara kompetensförsörjningen i exempel i arbetet med det budget­uppdrag kom­ såväl låg- som högkonjunktur behövs ett systema­ munstyrelsen fått att i samverkan med nämnden tiskt arbetssätt i nämnder och styrelser. för arbetsmarknad och vuxenutbildning ta fram Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning förslag på hur anställda i verksamheter med mins­ 2024–2026 är styrande på området. Syftet är kat personalbehov ska erbjudas intern yrkesväxling en gemensam riktning för staden för att säkra till verksamheter med ökande personalbehov. framför allt välfärdsverksamheternas personal­ I den senaste kartläggningen uppger mer än försörjning. Bakgrunden är den demografiska hälften av nämnderna svårigheter att kompetens­ utvecklingen där andelen äldre ökar samtidigt försörja verksamheten i varierande grad, något som arbetskraftens andel minskar. Planen består färre än förra året. Välfärdsnämnderna uppger de av fem fokusområden: största numerära behoven och i dessa verksam­ heter är det framför allt personal med för tjänsten » Utveckling av verksamheten. efterfrågad utbildning som saknas. En viktig » Tillvarata och attrahera kompetensen på orsak är den demografiska utvecklingen med fler arbets­marknaden. äldre. Äldre- samt vård och omsorgsnämnden och » Utveckla kompetensen inom organisationen. nämnden för funktionsstöd uppger ett stort behov » Hållbart arbetsliv. av framför allt undersköterskor och stödassistenter. » Konkurrenskraftiga arbetsvillkor. Ungefär hälften av styrelserna uppger svårigheter med kompetensförsörjningen och Under slutet av 2024 genomfördes en uppföljning den samlade bilden är att situationen är relativt av hur planen har implementerats och hur de oförändrad jämfört med föregående år. Till stor olika aktiviteterna tagits om hand av nämnder del handlar svårigheterna om konkurrensutsatta och styrelser. Uppföljningen visar att de flesta specialisttjänster. nämnder och styrelser har implementerat stadens Sammantaget kvarstår svårigheter att kom­ plan i sin egen kompetensförsörjningsplan. petensförsörja verksamheten, men utvecklingen De flesta aktiviteter var påbörjade eller redan indikerar en viss stabilisering jämfört med före­ genomförda under 2024. Sammantaget bedömde gående år. Rådande lågkonjunktur gör det överlag stadsledningskontoret att planen för kompetens­ något enklare att rekrytera och behålla medarbe­ försörjning var implementerad i nämnder och tare i staden även om det finns risk för försämrade styrelser. förutsättningar under mandatperioden. Stadsled­ Vid en avläsning av planens indikatorer i ningskontoret bedömer att Göteborgs Stads plan halvtid har flera mått förbättrats jämfört med när för kompetensförsörjning har inneburit ett mer planen trädde i kraft. Till exempel har externa systematiskt och samordnat angreppssätt för att avgångar och kostnader för inhyrd personal mins­ möta kompetensförsörjningsutmaningen. Förut­ kat och resultat i medarbetarundersökningen har satt att pågående insatser i nämnder och styrelser förbättrats. Planens insatser, resultat och effekter får avsedd effekt är den samlade bedömningen att kommer följas upp i sin helhet under 2026. målet är möjligt att nå inom mandatperioden. 136 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 137 Göteborg ska byggas ihop till en grön Ett av åtgärdsområdena i Göteborgs Stads plan för klimatanpassning 2024–2026, Staden som eller motsvarande. Här ingår också personer som sover i offentliga lokaler, utomhus eller liknande. och levande stad utan bostadsbrist stadsutvecklande organisation, innehåller åtgärder för att stärka blå-grön-gråa system och strukturer Över tid har det totala antalet hushåll, vuxna och barn som saknar bostad i Göteborg minskat i långsiktig anpassning av staden. Här ingår bland sedan kartläggningen inleddes år 2015. Miljö- och klimatprogrammet följdes upp under annat att bevara och utveckla grönstruktur och Göteborgs Stads plan mot hemlöshet för 2025–2026 Stadsledningskontorets bedömning våren 2025 där delmålet om att säkra tillgången naturbaserade lösningar för att förebygga och öka beslutades i kommunfullmäktige i juni. Planen Målet bedöms ej sannolikt att nås. till grönområden och att nyttja ekosystemtjänster anpassningsförmågan i staden. utgår från regeringens nationella strategi för att har särskild koppling till kommunfullmäktiges Utvecklingen mot en mer sammanhållen motverka hemlöshet, med målet att hemlösheten mål. Uppföljningen konstaterade att tillgången stadsutveckling fortgår. Ett viktigt steg har varit ska minska, med ett särskilt fokus på barnfamiljer. till grönområden är bristfällig i många områden att i de stadsutvecklande nämnderna införa en ge­ Sammantaget bedömer stadsledningskontoret Översiktsplanen för Göteborg slår fast att Göte­ i Göteborg, framför allt i innerstaden. I uppfölj­ mensam plan- och exploateringsprocess (PLEX). att det finns långsiktig och tydlig styrning i linje borg ska utvecklas till en nära, sammanhållen ningen bedöms att det krävs kraftfulla insatser för Genom PLEX genomförs stadsutvecklingsprojekt med budgetmålet. En mer sammanhållen stads­ och robust stad. Det ska ge närhet till det man att delmålet ska kunna nås. Bedömningen baseras i ett tydligt flöde genom hela processen, från utveckling kan förväntas bidra till att realisera behöver i vardagen och att fler kan klara vardagen på att det finns för liten tillgång till grönområden idé till iordningställd plats. PLEX-processen har styrningens ambitioner på sikt. Med det låga genom att gå och cykla. En stad som hänger ihop i vissa delar av Göteborg, och att nya grönområ­ införts i olika steg, för såväl nya som pågående bostadsbyggandet och nuvarande utveckling när i gatunätet och med offentliga rum som är till för den inte skapas i samma takt som befintliga tas projekt och det huvudsakliga utvecklingsarbetet det gäller grönområden i staden bedöms dock alla gör att människor möts och får bättre förut­ bort när staden förtätas. är färdigt. Det pågår också arbeten i samverkan målet sannolikt inte nås inom mandatperioden. sättningar för jämlika livschanser. med övriga nämnder för att stärka det sociala perspektivet och kulturens roll i stadsutveckling­ Nämnders och styrelsers en, såväl inom strategisk och taktisk planering omhändertagande som plan- och exploateringsprocessen. I nämnders och styrelsers rapportering om Stadsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en hur målet har omsatts i praktisk handling lyfts metod för att kartlägga grön infrastruktur som kan följande exempel på aktiviteter och arbetssätt utgöra ett viktigt planeringsunderlag på system­ fram av flera: nivå i stadsutvecklingen. Metoden ger möjlighet » Sociala erfarenheter och barnkonsekvens­ att analysera och värdesätta natursystemen och analyser i planeringen: Integrering av sociala även testa olika stadsutvecklingsförslag gentemot perspektiv tidigt i stadsutvecklingsprocessen. indikatorer. Under året har förvaltningen även tagit » Utveckling av grön infrastruktur och biologisk fram en första modell för hur exploateringar på mångfald: Kartläggning och bevarande av olika platser i staden förhåller sig till klimatmålen grönytor vid förtätning. i miljö- och klimatprogrammet. 2025 präglades av lågkonjunktur, ökade » Klimatanpassningsåtgärder: Planering för att byggkostnader och svag efterfrågan på bostads­ hantera extremväder i stadsmiljön. marknaden. I områden med bättre marknadsläge » Planering för ”15-minutersstaden”: Fokus på så kan en försiktig ökning av antalet byggstarter en tät och funktionsblandad stad där daglig ses men i områden med sämre marknadsläge för­ service finns nära invånarna. skjuts byggstarter framåt i tiden. Det låga antalet byggstartade bostäder kommer att resultera i ett lägre antal färdigställda bostäder de närmaste åren. Under 2025 färdigställdes 2 075 bostäder, vilket är en kraftig minskning jämfört med 2024 (3 700). I stadens årliga kartläggning av hemlöshet uppskattades 2 185 hushåll vara hemlösa, vilket innefattade 2 380 vuxna och 640 barn. Definitionen rymmer en stor spännvidd av olika hemlöshets­ situationer, från personer som bor utomhus eller i offentliga utrymmen till hushåll som bor i lägenheter med kommunala kontrakt som kan överlåtas till eget hyresavtal. 225 hushåll bedömdes befinna sig i akut hemlöshet, där man är hänvisad till akutboende, jourboende, skyddade boenden 138 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 139 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald styrmedel införs och företag nationellt och globalt Stadsledningskontorets bedömning når ambitiösa klimatmål. Målet bedöms ej sannolikt att nås. I slutet av 2025 togs den nya bioångpannan Rya BKV i drift och därmed har Göteborg Energi förutsättningar att i egna produktionsanläggning­ ar leverera 100 procent förnybar och återvunnen Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram innehåller fjärrvärme. Det innebär att ett delmål på kli­ målet Göteborgs klimatavtryck är nära noll som matområdet, Göteborgs Stad producerar enbart innebär att utsläppen inom Göteborgs geografiska energi av förnybara källor, ligger inom räckhåll. område ska minska med minst 10,3 procent per Göteborgs Stads avfallsplan 2021–2030 bidrar år och de konsumtionsbaserade utsläppen ska till att minska stadens klimatpåverkan genom minska med minst 7,6 procent per år till 2030. att förebygga avfall och främja återanvändning. Göteborgs Stad ska minska sina egna utsläpp I den uppföljning av planen som kretslopp och i högre takt och använda samtliga tillgängliga vattennämnden gjorde under våren 2025 bedöms verktyg och styrmedel för att också driva på sex av totalt 27 mål och delmål vara uppnådda och samhällets omställning. ytterligare tretton visar på viss förbättring. Sex Programmet följdes upp av miljö- och klimat­ mål har inte haft någon positiv utveckling och två nämnden under 2025 och trenden för målet är svårbedömda. Åtta av målen bedöms nås till år bedöms vara positiv, men inte gå i en takt som 2030 och ytterligare tretton bedöms möjliga att leder till att målet nås. Åtgärder för att minska uppnå, förutsatt att aktiviteter och åtgärder ligger klimatpåverkan genomförs inom flera områden, på minst samma ambitionsnivå som hittills och men utvecklingen går för långsamt. För att att samhällsutvecklingen är gynnsam. De övriga påskynda omställningen krävs systemförändringar sex målen kommer att kräva rejäla beteendeför­ Då utsläppen av växthusgaser inte har minskat Nämnders och styrelsers med nya sätt att prioritera, samarbeta och möta ändringar både inom stadens verksamheter och i tillräckligt snabb takt för att undvika ett varmare omhändertagande behov – inom offentlig sektor, näringsliv och hos stadens hushåll för att nås. klimat behöver klimatanpassningsarbetet löpa I nämnders och styrelsers rapportering om bland hushåll. Göteborgs Stad behöver fortsätta Miljö- och klimatprogrammet innehåller också parallellt med omställningsarbetet. I Göteborgs hur målet har omsatts i praktisk handling lyfts stärka sin styrning, tydliggöra ansvarsfördel­ målet Göteborg har en hög biologisk mångfald som Stads klimatanpassningsplan ingår åtgärder som följande exempel på aktiviteter och arbetssätt ningen och utveckla samverkansformer för att innebär att Göteborg senast 2030 ska ha tillräckliga även bidrar till klimatomställning och biologisk fram av flera: bidra till den nödvändiga systemomställningen. arealer av naturtyper och livsmiljöer med en skötsel mångfald. Till exempel pekar planen ut behovet » Cirkulär ekonomi och återbruk via TAGE: Möjligheten att nå miljömålet är starkt beroende som bevarar de arter som finns i kommunen och ger av mer grönska som ett sätt att få ner temperatu­ Aktiv användning av stadens återbrukssajt för av vad som händer i omvärlden, exempelvis när förutsättningar för att utveckla ekosystemtjänster. ren och klimatanpassa stadsmiljön. att minska inköp av nya produkter. det gäller styrmedel som reduktionsplikt och I uppföljningen bedöms att den biologiska Ett flertal pågående uppdrag från kommun­ » Energieffektivisering och LED-teknik: drivmedelsskatter, det globala oljepriset, konsum­ mångfalden i Göteborg behöver öka, bland annat fullmäktige till stadens nämnder och styrelser Storskaliga byten av ljuskällor i gatubelysning tionsmönster och näringslivets klimatåtgärder. genom utökat naturskydd, ökad skötsel och förväntas leda till minskad klimatpåverkan. och fastigheter. Miljö- och klimatnämnden har i ett separat förbättrad ekologisk status i vattenmiljöerna. Nämnder och styrelser jobbar aktivt med till kunskapsunderlag undersökt vad som skulle Medvetenheten om vikten av biologisk mångfald exempel energieffektivisering, elektrifiering och » Omställning till fossilfri fordonsflotta och krävas för att nå klimatmålet till år 2030. har ökat hos stadens nämnder och styrelser, men cirkulära lösningar. entreprenad: Kravställning på drivmedel I rapporten Klimatomställningsanalys – Så kan stora insatser och förändrade arbetssätt krävs De territoriella och konsumtionsbaserade och elektrifiering i både egen regi och vid Göteborgs klimatmål uppnås konstateras att det är fortsatt för att biologisk mångfald på land och i utsläppen har en minskande trend över tid, men upphandling. möjligt att minska utsläppen i nivå med målet. vatten ska prioriteras högre vid stadsutveckling i allt för låg takt för att nå klimatmålen. Stadens » Minskad kemikalieanvändning och utfasning: Det förutsätter dock det mest gynnsamma av fyra och markanvändning. Göteborgs Stad behöver nämnder och styrelser bedriver ett aktivt arbete Systematiskt arbete för att ta bort skadliga scenarier – global omställning. I detta scenario samverka med externa aktörer för att tillsammans och med ytterligare fokus på biologisk mångfald ämnen i verksamheterna. antas en hög förändringstakt globalt och lokalt, öka takten i arbetet med biologisk mångfald. För i tidigt skede i stadsutvecklingen finns möjlig­ där Göteborgs Stad och andra lokala aktörer att miljömålet ska kunna nås krävs genom­gripande heter att nå målet på längre sikt. Stadslednings­ driver på kraftfullt för en lokal klimatomställning, förändringar och omfattande insatser från både kontoret bedömer dock att det inte är sannolikt samtidigt som nationella och internationella Göteborgs Stad och externa aktörer. att målet nås inom mandatperioden. 140 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 141 Göteborgs Stad ska ha en välfärd under förutsättning att nuvarande projekt håller tidplanen. Det finns ett fortsatt behov av BmSS till riktlinje utgår därför från alla människors lika rättigheter att ta del av stadens grunduppdrag och som möter göteborgarnas behov för barn och unga och nämnden planerar att utöka med en enhet under nästa år. tar fasta på att ett kontinuerligt arbete behöver pågå för att leva upp till att stadens verksamheter Den demografiska utvecklingen påverkar möj­ i realiteten vänder sig till alla och envar – med ett organisation och lokaler behöver anpassas utifrån ligheterna att möta behovet av välfärd framöver. särskilt fokus på grupper som annars riskerar att Stadsledningskontorets bedömning de förändrade förutsättningarna. Inom ramen för Göteborgs Stads plan för kompe­ förbises. Målet bedöms möjligt att nå. Förskolenämnden och grundskolenämnden tensförsörjning görs årligen en kartläggning av Det finns i dagsläget utmaningar både vad har båda en generell överkapacitet i lokal­ nämnder och styrelsers kompetensförsörjnings­ gäller lokal- och kompetensförsörjning, men det försörjningen, men det finns fortfarande lokala behov i nutid och på fem års sikt. Det är framför finns systematiska arbetssätt, pågående aktiviteter underskott. För anpassad grundskola finns ett allt inom välfärden som de största numerära och, under tiden, tillfälliga lösningar för att En välfärd som möter behoven är beroende av visst underskott av platser men lokalförsörj­ behoven finns. komma till rätta med problematiken. Om den tillgång till adekvata lokaler och personal med ningen förväntas vara i relativ balans till läsåret Inom vård och omsorg upprätthålls beman­ nya riktlinjen för stadens arbete med mänskliga kompetens som svarar mot uppdragets krav. 2027/2028. Gymnasieskola, vuxenutbildning och ningen i verksamheten, men det saknas personal rättigheter antas finns goda möjligheter att Göteborgs Stads lokalförsörjningsplan ger årligen yrkeshögskola har en lokalförsörjning i balans. med efterfrågad utbildning. Behoven handlar mänskliga rättigheter mer naturligt inkluderas i kommunstyrelsen en övergripande analys och Äldre samt vård- och omsorgsnämnden har främst om undersköterskor inom hemtjänsten grunduppdraget. Stadsledningskontoret bedömer bedömning av stadens lokalförsörjningsplanering inte en lokalförsörjning i balans för vård- och och äldre samt vård- och omsorgsnämnden att målet är möjligt att nå inom mandatperioden. samt kopplade behov och utmaningar. I 2026 omsorgsboenden. Det finns en planering för att uppger svårigheter att leva upp till bestämmelsen års lokalförsörjningsplan lyfts den demografiska möta behoven de närmaste åren men det saknas om fast omsorgskontakt. Den demografiska Nämnders och styrelsers utvecklingen samt civil beredskap och klimatan­ planering och konkreta projekt för att omhänderta utvecklingen påverkar även behovet av stöd­ omhändertagande passning som återkommande utmaningar. Under ett ökat behov av boenden på sikt. assistenter inom funktionsstöd. Många kom­ I nämnders och styrelsers rapportering om de närmaste åren minskar antalet barn i förskola Nämnden för funktionsstöd bedömer att petens- och språkstärkande insatser pågår men hur målet har omsatts i praktisk handling lyfts och grundskola samtidigt som antalet äldre ökar, behovet av bostäder med särskild service (BmSS) behoven väntas trots det kvarstå även på fem års följande exempel på aktiviteter och arbetssätt vilket präglar lokalbehovsplanerna. Nuvarande för vuxna kommer att vara tillgodosett till år 2030 sikt. Inom socialtjänsten har förutsättningarna fram av flera: förbättrats även om det fortfarande är svårt att » Digital välfärdsteknik och AI-stöd: Införande rekrytera erfarna socialsekreterare. av lösningar som läkemedelsautomater och Inom utbildningsområdet har situationen digitala assistenter för att öka självständighet. förbättrats, i högre utsträckning kan verksam­ » Strategisk lokalförsörjning: Planering för att heten rekrytera förskollärare och andelen legiti­ säkra ändamålsenliga lokaler för skola och merade lärare har ökat i grundskolan generellt. omsorg utifrån demografiska behov. Samtidigt pågår en anpassning av organisationen när antalet barn väntas minska. Trots det saknas » Serviceutveckling utifrån invånarinsikter: lärare inom praktiskestetiska ämnen och fritids­ Användning av data från Kontaktcenter och hem. Därutöver saknas olika yrkesgrupper inom mätningar för att förbättra bemötande. anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola, framför allt på längre sikt då behörighetskraven skärpts och verksamheten växer. Under 2025 utvärderades både Göteborgs Stads barnrättsplan och Göteborgs Stads handlingsplan för Åldersvänliga Göteborg. I båda dessa, liksom i den fördjupade uppföljningen av sex planer inom området för mänskliga rättigheter hösten 2023, framgår att efterlevnaden och genomförandet av insatserna varit relativt låg. Ett återkommande mönster är att ett flertal verksamheter uppger att de prioriterat sitt grunduppdrag framför arbetet med planerna. Eftersom planerna syftar till att säkerställa just att de olika grupperna inkluderas i grunduppdraget tyder uttalandena på att syftet med planerna inte har nått fram. Dessa slutsatser tas om hand i det förslag till riktlinje för stadens arbete med mänskliga rättigheter som har tagits fram på kommunfullmäktiges uppdrag. Förslaget 142 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 143 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en Nämnders och styrelsers omhändertagande » Arbete med Chefoskopet för att stärka chefers organisatoriska förutsättningar och möjliggöra bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor I nämnders och styrelsers rapportering om närvarande ledarskap. hur målet har omsatts i praktisk handling lyfts » Arbetstidsmodeller, pilotprojekt arbetstids­ följande exempel på aktiviteter och arbetssätt innovationer. marknadspåverkan från privat sektor som är en fram av flera: » Förebyggande arbete mot hot och våld och Stadsledningskontorets bedömning förklaring till den högre lönenivån i de mans­ » Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som för att motverka tystnadskultur. Utbildnings­ Målet bedöms möjligt att nå. dominerade verksamheterna. De åtgärder som grund för god arbetsmiljö. Strukturerat arbete insatser och rutiner för att hantera risker i det stadsledningskontoret föreslog för att utjämna med ronder, riskbedömningar och uppföljning klientnära arbetet. skillnader rör löner, tillgång till arbetskläder, av olycksfall. skor, arbetshjälpmedel, utbildning i ergonomi » Arbete med konkurrenskraftiga och jämställda Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning och annan kompetensutveckling. I linje med löner. 2024–2026 och dess två fokusområden Hållbart vad stadsledningskontoret föreslog har nu de tre arbetsliv och Konkurrenskraftiga arbetsvillkor berörda nämnderna (äldre samt vård- och om­ ligger i linje med målet. Inom ramen för planen sorgsnämnden, förskolenämnden och nämnden pågår aktiviteter i nämnder och styrelser och för funktionsstöd) fått i uppdrag att utreda vidare uppföljning sker under 2026. vad det kan innebära och kosta. De flesta arbetsplatser i Göteborgs Stad har I samband med den centrala avtalsrörelsen på ett aktivt hälso-, arbetsmiljö- och rehabiliterings­ nationell nivå har fem av sex centrala löneavtal arbete. Sedan 2023 genomförs en årlig uppföljning och samtliga villkorsavtal omförhandlats. De nya av det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetet villkorsavtalen innebär bland annat att medarbe­ med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen tare som arbetar deltid får en högre ersättning i för samtliga nämnder och styrelser. Med en form av övertidsersättning när de arbetar utöver återkommande uppföljning och ett systematiskt sin sysselsättningsgrad. En annan förändring är arbetssätt kan utvecklingen följas och avvikelser att ersättning för obekväm arbetstid på fredag identifieras. I uppföljningen 2025 konstaterades kväll har tidigarelagts med två timmar. Båda dessa att i princip alla nämnder och styrelser har genom­ förändringar innebär bättre villkor för flera av fört en årlig uppföljning av det systematiska stadens stora yrkesgrupper. arbetsmiljöarbetet. Fem nämnder och styrelser Under mandatperioden har sjukfrånvaron i hade vid rapporteringstillfället inte genomfört koncernen successivt minskat från 8,3 procent i den årliga uppföljningen av aktiva åtgärder. december 2022 till 7,3 procent i december 2025, I princip samtliga hade en planering för att det senaste året med en halv procentenhet. genomföra en uppföljning under året. Arbets­ Förutsättningarna varierar fortfarande mycket miljöarbetet har också stärkts genom tecknandet mellan olika verksamheter avseende fysisk och av ett kollektivavtal om kränkande särbehandling, social arbetsmiljö, närhet till brukare, samt trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier möjlighet till distansarbete. Stadens medarbetar- i arbetslivet. och chefsundersökningar visar på förbättrade I början av året fick stadsledningskontoret värden för andra året i rad. Hållbart medarbetar­ i uppdrag att genomföra en jämförande kart­ engagemang (HME) är ett index som väger läggning av arbetsmiljö och arbetsvillkor mellan samman medarbetarnas upplevelse av ledarskap, anställda i kvinnligt respektive manligt domine­ motivation och styrning delindex och det ökade rade nämnder samt föreslå åtgärder. Uppdraget från 80 till 81 jämfört med förra året. återredovisades till kommunfullmäktige i januari Med det systematiska arbetsmiljöarbetet och 2026. Resultatet visade att de kvinnodominerade det samordnade arbetssättet med kompetens­ verksamheterna har en större mängd fysiska, försörjningsplanen tillsammans med att flera organisatoriska och sociala krav än vad de indikatorer pekar åt rätt håll bedömer stads­ mansdominerade verksamheterna har. Det finns ledningskontoret att målet är möjligt att nå inom även skillnader i löner mellan kvinnligt domine­ mandatperioden. rade och manligt dominerade verksamheter som inte förklaras av arbetets krav och komplexitet. Den årliga lönekartläggningen visar samtidigt att det inte förekommer osakliga löneskillnader utifrån diskrimineringslagen då det finns en 144 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 145 Revisionsberättelse målen för god ekonomisk hushållning. Bedöm­ ningen bygger på hur måluppfyllelsen av verksam­ hetsmålen värderas. I årsredovisningen redovisar Vi avstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för nämnden för funktionsstöd för allvarliga brister i nämndens boende med särskild kommunstyrelsen att fyra av sju verksamhetsmål service. Revisorerna bedömer att nämndens Revisionsberättelse 2025 för Göteborgs Stads styrelse, bedöms som ej sannolika att nås. Övriga tre mål bristande styrning, uppföljning och kontroll har bedöms som möjliga att nå. Den låga målupp­ skadat såväl tredje part, det vill säga de boende nämnder och sammanställda räkenskaper. fyllelsen kan enligt vår bedömning inte ses som som verksamheten riktar sig till, som förtroendet Göteborgs Stad, org.nr 212000-1355 förenlig med en god ekonomisk hushållning. för staden. Däremot bedömer vi att god ekonomisk hushåll­ ning föreligger ur ett finansiellt perspektiv. Vi tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar Vi, revisorer utsedda av kommunfullmäktige i Årets granskning sammanfattas i en årsredogörel­ ledamöterna i styrelsen och övriga nämnder Göteborgs Stad, har granskat den verksamhet som se som överlämnas till kommunfullmäktige. Revisorerna ska till kommunfullmäktige redovisa ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. bedrivits i Göteborgs Stads kommunstyrelse och sin ansvarsprövning av styrelse och nämnder. nämnder. Genom utsedda lekmannarevisorer har Vi noterar att ledamöter i vissa fall har valt att inte Lekmannarevisorernas uppdrag i bolagen omfat­ Vi tillstyrker att Göteborgs Stads årsredovisning även den verksamhet som bedrivits i Göteborgs delta i styrelsens och nämndernas beslut. Vi vill tar inte något ställningstagande i ansvarsfrågan. för 2025 godkänns. Stads bolag granskats. Granskningen har utförts betona att avstå från beslut inte fråntar ledamoten av sakkunniga som biträder revisorerna. ansvaret för verksamheten. Ledamöter bör därför vara restriktiva med att avstå från att delta i beslut. Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att Göteborg den 13 april 2026 verksamheten har bedrivits på ett ändamålsenligt Kritik i form av en anmärkning lämnas till och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande nämnden för funktionsstöd. Anledningen är de sätt, att räkenskaper och redovisning är rättvis­ allvarliga missförhållanden som framkommit vid ande och att den interna kontrollen är tillräcklig. nämndens boende med särskild service. Nämnden Jonas Ransgård Torbjörn Rigemar har på ett väsentligt sätt har brustit i sitt ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om räkenskaper, genom att den inte haft tillräcklig intern styrning verksamhet och intern kontroll på grundval av vår och kontroll för att fånga upp allvarliga kvali­ revision. Vi ska också bedöma om årsbokslutet är tetsbrister i verksamheten. Nämnden har därmed Bengt Bivall Sven Andersson Birgitta Adler förenligt med de finansiella mål och verksamhets­ åsidosatt vad som åligger den enligt lag och har mål som kommunfullmäktige beslutat. även brustit i efterlevnad av reglementet. Granskningen har utförts enligt kommunallagen Kritik i form av en anmärkning lämnas till Jens-Henrik Madsen Susanne Zetterberg Jensen Jan Fridén och god revisionssed i kommunal verksamhet och stadsfastighetsnämnden. Anledningen är allvar­ Göteborgs Stads revisionsreglemente. Gransk­ liga brister i nämndens beslutsfattande. Nämnden ningen har genomförts med den inriktning och har under året fattat beslut som överskred dess Gun Cederborg Bernt Helin Aili Ann-Christine Alexandersson omfattning som behövs för att ge en rimlig grund befogenheter enligt reglementet, trots att förvalt­ för bedömning och ansvarsprövning. ningen tydligt informerat att ärendet låg utanför nämndens grunduppdrag. De ledamöter i nämn­ Resultatet av kommunstyrelse- och nämnd­ den som reserverade sig mot beslutet och ersättare Anna Sibinska Alf Landervik Jonas Bergsten Paija granskningen redovisas i revisionsredogörelser som inte tjänstgjorde vid beslutet undantas från som överlämnats till styrelse och nämnder. kritiken. Resultatet av bolagsgranskningen redovisas på motsvarande sätt i granskningsrapporter och Vi bedömer i övrigt att styrelse och nämnder Elisabeth Viking Bengt Eriksson Hans-Göran Gustafsson granskningsredogörelser som överlämnats till i Göteborgs Stad i allt väsentligt har bedrivit respektive bolag och årsstämma. Granskningen av verksamheten på ett ändamålsenligt och från Göteborgs Stads räkenskaper och bokslut, inklu­ ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, samt sive de sammanställda räkenskaperna, framgår av att den interna kontrollen i allt väsentligt har varit Eva Nihlblad Ann-Britt Svensson Amandus Carlenfors bifogade revisionsrapporter som har utarbetats av tillräcklig. sakkunniga biträden: Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är » granskning av god ekonomisk hushållning och rättvisande. Erik Fristedt Christina Rogestam balanskravsresultat » granskning av årsredovisningen, med signerat Vi bedömer att resultatet i årsredovisningen yttrande. inte är förenligt med de av fullmäktige beslutade 146 Göteborgs Stads årsredovisning 2025 | Revisionsberättelse Revisionsberättelse | Göteborgs Stads årsredovisning 2025 147 250910-004-010 Webboriginal Mars 2026 Stadsledningskontoret Telefon: 031-365 00 00 (Göteborgs Stads kontaktcenter) E-post: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se Göteborgs Stad