Förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur

Kommunfullmäktige Handling 2026 nr 67 Förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 18 februari 2026 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Fördelningsnycklar för och omkategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur som tillhandahålls av Göteborgs Stads interna leverantörer i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande fastställs. 2. Nämnden för Intraservice får i uppdrag att under 2026 minska indirekt kostnadsfördelning. 3. Nämnden för Intraservice får i uppdrag att under 2026 utreda om tjänstekategorierna bastjänster och tilläggstjänster kan appliceras på tjänster inom området digital infrastruktur. 4. Nämnden för Intraservice, nämnden för demokrati och medborgarservice och inköps- och upphandlingsnämnden får i uppdrag att under 2026 utreda bastjänsternas relevans, innehåll och eventuella behov av omkategorisering. Göteborg den 18 mars 2026 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2026-02-18 Lina Tjernberg, Jenny Johnsén, Peter Westlund Ärendenummer SLK-2025-01140 Telefon: 031-368 03 40 E-post: jenny.johnsen@stadshuset.goteborg.se Förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Fördelningsnycklar för och omkategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur som tillhandahålls av Göteborgs Stads interna leverantörer i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande fastställs. 2. Nämnden för Intraservice får i uppdrag att under 2026 minska indirekt kostnadsfördelning. 3. Nämnden för Intraservice får i uppdrag att under 2026 utreda om tjänstekategorierna bastjänster och tilläggstjänster kan appliceras på tjänster inom området digital infrastruktur. 4. Nämnden för Intraservice, nämnden för demokrati och medborgarservice och inköps- och upphandlingsnämnden får i uppdrag att under 2026 utreda bastjänsternas relevans, innehåll och eventuella behov av omkategorisering. Sammanfattning Stadsledningskontoret har tillsammans med interna leverantörer av digitala tjänster och digital infrastruktur sett ett behov av att se över nuvarande fördelningsnycklar. Ärendet innehåller förslag till förändrade fördelningsnycklar och omkategorisering av tjänstekategorier. Stadsledningskontoret och leverantörerna har arbetat fram förslaget gemensamt. Stadsledningskontoret bedömer att med detta förslag uppnås en ökad tydlighet i kostnadsfördelningen där fördelningsnycklar och kundbas bättre överensstämmer med förvaltningars och bolags nyttjande av tjänsterna eller med den nytta de bedöms ha av tjänsterna. Med förslaget tas nu även hänsyn till vilka arbetsuppgifter personalen inom respektive organisation har. I nuvarande kostnadsfördelning bedömer stadsledningskontoret att de stora personalintensiva verksamheterna inom utbildning, vård och omsorg har belastats med en orimligt hög andel av kostnaderna för tjänsterna. Bolagen föreslås också finansiera ett par tjänster som de hittills delvis inte burit kostnader för. Förslaget innebär en omfördelning av tjänsteleverantörernas kostnader mellan stadens nämnder och bolagsstyrelser. Totalt innebär de föreslagna förändringarna av fördelningsnycklar och kategorisering (kundbas) att förvaltningarnas totala kostnad minskar och bolagens totala kostnad ökar med i storleksordningen 8 mnkr. Stadsledningskontoret avser att till budgetberedningen för 2027 återkomma med förslag till justering av de kommunbidragsfinansierade nämndernas kommunbidrag. Bedömning ur ekonomisk dimension Förslaget avser hur de interna tjänsteleverantörernas kostnader ska fördelas mellan nämnder och bolagsstyrelser men inte storleken på de kostnader som ska fördelas. Förslaget innebär ändå en viss påverkan på kommunens kostnader eftersom det innebär en omfördelning mellan bolagens och de taxefinansierade nämndernas kostnader i förhållande till de kommunbidragsfinansierade nämnderna. Förslaget får även en påverkan på den ersättning som nämnderna lämnar till fristående utförare. Förslaget påverkar samtliga nämnder och bolagsstyrelsers kostnader. Stadsledningskontoret avser att till budgetberedningen för 2027 återkomma med förslag till justering av de kommunbidragsfinansierade nämndernas kommunbidrag. Förslaget avser även justerad kategorisering av vissa tjänster från bastjänst till tilläggstjänst. Det gäller främst för bolagen. Har förvaltningen eller bolaget behov av att använda en digital tjänst som tillhandahålls av stadens leverantörer ska förvaltningen eller bolaget vända sig dit och inte externt. Nämnden för Intraservice (Intraservice) ser en ökad ekonomisk risk för minskade intäkter när fler tjänster kategoriseras som tilläggstjänster för bolag med detta förslag. Dock har flera av tjänsterna som kategoriseras om redan tidigare enbart finansierats av de bolag som nyttjar tjänsterna. Bedömning ur ekologisk och social dimension Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa dimensioner. Bilagor som ingår i beslutsunderlaget 1. Förslag till förändrade fördelningsnycklar samt omkategorisering 2. Beräknad effekt per nämnd och bolagsstyrelse av föreslagen förändring 3. Beskrivning av förslag till nya indirekta fördelningsnycklar Beskrivning av ärendet Stadsledningskontoret har tillsammans med interna leverantörer av digitala tjänster och digital infrastruktur sett ett behov av att se över nuvarande fördelningsnycklar. Ärendet innehåller förslag till förändrade fördelningsnycklar och omkategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur som tillhandahålls av stadens interna leverantörer. Förslaget innebär en omfördelning av tjänsteleverantörernas kostnader mellan stadens nämnder och bolagsstyrelser. I staden levererar tre nämnder digitala tjänster till koncernens förvaltningar och bolag, det är nämnden för Intraservice, nämnden för demokrati och medborgarservice (demokrati och medborgarservice) och inköps- och upphandlingsnämnden (inköps- och upphandling). De digitala tjänsterna finansieras enligt självkostnadsprincipen, med fakturering baserad på kostnadsfördelning enligt fastställda fördelningsnycklar, till exempel antal anställda eller antal datorer. Fördelningsnycklar är verktyg för att bland annat på ett rättvist och transparent sätt fördela gemensamma kostnader på stadens verksamheter. Stadsledningskontoret har inom ramen för sitt ansvar att driva stadens digitalisering på övergripande nivå noterat ett behov av att tillsammans med leverantörsnämnderna göra en översyn av de fördelningsnycklar som styr fördelningen av kostnader för gemensamma bastjänster (tjänster i första hand inom stödprocesserna HR, ekonomi, kommunikation samt ledning och styrning) och digital infrastruktur. Redan inför budget 2026 föreslog både Intraservice och demokrati och medborgarservice förändrade fördelningsnycklar för ett par tjänster. De föreslagna förändringarna innebar exempelvis att fördelningsnyckeln antal anställda skulle användas i än högre utsträckning, dessutom för tjänster med stor kostnadsmassa. Det fanns en osäkerhet från stadsledningskontorets sida huruvida den fördelningsnyckeln skulle vara mest ändamålsenlig för aktuella tjänster. Det här var en av anledningarna till det identifierade behovet av att göra en större översyn. Beslutet att genomföra översynen har förankrats i Strategisk samordningsgrupp, vilken är den grupp av direktörer från förvaltningar och bolag som kommunstyrelsen har till hjälp att värdera och prioritera befintliga och nya förändringsinsatser samt tjänster och digital infrastruktur. Syftet med översynen har varit att bedöma huruvida de nuvarande fördelningsnycklarna för bastjänster och digital infrastruktur är ändamålsenliga för staden. Om behov finns ska förändringar föreslås för att öka ändamålsenligheten enligt nuvarande styrmodell. Målet är att det ska upplevas från stadens förvaltningar och bolag att principerna för fördelning av kostnader för dessa tjänster är förankrade och accepterade. Under hösten 2025 reviderades Göteborgs Stads riktlinje för styrning, samordning och finansiering av digital utveckling och förvaltning (SLK-2024-01188). Revideringen innebar en justering av tjänstekategorier. I samband med översynen av fördelningsnycklar har även en översyn av tjänstekategorier för vissa tjänster gjorts utifrån justeringar i riktlinjen. Detta eftersom fördelningsnycklar och tjänstekategorisering hänger tätt samman. Ärendet föreslår således även ett fåtal justeringar kopplat till kategorisering av tjänster. Avgränsningar Översynen har syftat till att se över och vid behov lämna förslag till förändringar av de fördelningsnycklar som de tjänstelevererande nämnderna använder för att fördela sina kostnader. Däremot har det inte ingått att värdera hur leverantörerna har fördelat kostnaden mellan de olika tjänsterna eller storleken på den totala kostnadsmassan. Initialt ingick inte heller att värdera kundbasen, det vill säga vilka förvaltningar och bolag som kostnaderna för respektive tjänst ska fördelas till. Under projektets gång har det visat sig omöjligt att inte väga in även det då kundbasen är så sammanflätad med valet av fördelningsnyckel. Det finns olika tjänstekategorier i styrmodellen. Enbart bastjänster (tjänster i första hand inom stödprocesserna HR, ekonomi, kommunikation samt ledning och styrning) och digital infrastruktur ingår i översynen. Specialist- och tilläggstjänster samt eventuella övriga digitala tjänster ingår således inte. Utgångspunkter för ändamålsenlig kostnadsfördelning Nedan beskrivs utgångspunkter för ändamålsenlig fördelning av tjänstekostnader utifrån den definition som gjorts inom ramen för översynen. Rättvisande kostnadsbild Det är av flera skäl viktigt att tjänsteleverantörernas kostnader fördelas på ett sådant sätt att det så långt som möjligt speglar de olika verksamheternas nyttjande respektive nytta av tjänsterna. Där det inte går att mäta det direkta nyttjandet i form av använda volymer eller nyttan är ambitionen med förslaget att fördelningen motsvarar en så god uppskattning som möjligt. Där indirekta variabler ligger till grund för kostnadsfördelningen har därför sådana variabler valts som kan antas ha en fördelning som överensstämmer med det uppskattade nyttjandet eller den nytta som förvaltningen/bolaget kan antas ha med tjänsten. Det gäller till exempel för de tjänster som inte används direkt, men som är en grundläggande förutsättning för att övriga tjänster ska fungera på ett säkert och smidigt sätt. Särskilt viktigt är det att de förvaltningar där kostnaden ligger till grund för ersättningen till fristående utförare har en rättvisande kostnadsbild. Det gäller framför allt den ersättning som lämnas av förskolenämnden, grundskolenämnden och utbildningsnämnden. Inom deras verksamheter får en förändrad kostnad ett direkt genomslag på ersättningen till de fristående utförarna. Även för den verksamhet som ersätts enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) bör en förändrad kostnad påverka den ersättning som lämnas. Här är utgångspunkten att de fristående utförarna ska få täckning för motsvarande tjänster som de har, samtidigt som de inte ska överkompenseras genom att till exempel förskolenämnden har belastats med kostnader som överstiger verksamhetens nyttjande/nytta av tjänsten. På samma sätt är det viktigt utifrån lagstiftningen att bolagen och de taxefinansierade verksamheterna bär sin del av kostnaden för de tjänster som nyttjas, varken mer eller mindre, i förhållande till skattekollektivet. Det finns även andra skäl till att de gemensamma kostnaderna fördelas så rättvisande som möjligt. Det ger då en mer korrekt bild av de olika verksamheternas kostnader och ger på så sätt ett bättre underlag för jämförelser med motsvarande verksamhet i andra kommuner för nämnderna och med andra aktörer i samma bransch för bolagsstyrelserna. Enkelhet och transparens En annan utgångspunkt har varit att de fördelningsnycklar som används ska vara enkla att ta fram och uppdatera. De ska heller inte vara för komplicerade utan möjliga att förstå både till sin konstruktion och till hur de speglar användandet av tjänsten. Denna utgångspunkt står i viss motsättning till ambitionen att ge en så korrekt kostnadsbild som möjligt. Här behöver en avvägning göras som bland annat beror på kostnaden för tjänsten. Det är till exempel inte rimligt att ta fram en specifik och komplicerad fördelningsnyckel för en tjänst med en förhållandevis låg kostnad, men det kan vara det för en omfattande tjänst med en kostnad på flera tiotals miljoner om det leder till en avsevärt mer rättvisande kostnadsbild. Balans mellan finansiering kopplat till nyttjande och koncernnytta De gemensamma tjänsterna och den digitala infrastrukturen syftar till att skapa koncernnytta på olika sätt. Ekonomiska skalfördelar, likartade arbetssätt, möjlighet till uppföljning är några exempel på koncernnytta. Kommunfullmäktige har beslutat om stadens bastjänster och i vissa fall är nyttan för tjänsterna ytterst i relation till boende, besökare och näringsliv. Staden har också behov av investeringar i tjänsterna och i infrastrukturen. Dessa satsningar behöver som huvudregel finansieras av kommunkoncernen som helhet. Ibland behövs det även en gemensam finansiering av driftssättandet av nya tjänster eftersom verksamheterna i kommunkoncernen i olika takt har behov och möjlighet att nyttja tjänsterna. Det behövs en balans mellan den koncernnytta tjänsterna syftar till att generera och finansiering kopplad till direkt nyttjande. Övriga utgångspunkter Fördelningsnycklarna ska i möjligaste mån även: • spegla faktiska kostnadsdrivare, till exempel antal licenser, personalkostnad serverutrymme • vara begripliga och transparenta • uppmuntra till effektiv användning av gemensamma resurser • vid behov styra beteenden i linje med styrning • möjliggöra att tjänster kan avvecklas på ett effektivt sätt • bygga på förankrade och accepterade principer. Genomförande och förankring Brett deltagande i arbetet Stadsledningskontoret har ansvarat för översynen och dess genomförande i nära samarbete med leverantörerna och Göteborgs Stadshus AB. Tät förankring har skett med referensgrupp bestående av ett tiotal förvaltningar och bolag samt styrgrupp (representation från stadsledningskontoret och direktörer på leverantörerna). Förankring har också skett med Strategisk samordningsgrupp, i nätverk för digitaliseringsansvariga och ekonomichefsnätverk. Ökad ändamålsenlighet och kvalitet i de indirekta fördelningsnycklarna Det finns digitala tjänster i staden som är svåra att koppa till direkt nytta och nyttjande för enskild förvaltning och bolag. Exempelvis gällande grundläggande digital infrastruktur och Extern service och kommunikation (stadens externa webbplats goteborg.se). Av Intraservice budgeterade kostnader (2025) för bastjänster och digital infrastruktur på knappt en miljard kronor fördelas cirka 300 mnkr utifrån fördelningsnyckeln antal anställda vilken kan sägas utgöra en indirekt fördelning av kostnader. Där det bedömts ändamålsenligt föreslås att indirekt fördelning ersätts med volymbaserade mått, till exempel antal användare. I referensgruppen har det varit ett tydligt önskemål att ersätta indirekt fördelning där det är möjligt. I hög grad bedöms dock att det fortfarande är nödvändigt att använda indirekta mått då förvaltningars och bolags nyttjande eller nytta med tjänsterna i många fall inte kan mätas med hjälp av volymmått. Det har arbetats fram andra mått vad det gäller personalvolym som bedöms bättre spegla förvaltningarnas och bolagens nyttjande/nytta med tjänsterna och därmed också bedöms skapa en rättvisare kostnadsbild, samtidigt som målet med enkelhet och transparens bedöms uppnås. I samband med genomgången av tjänsterna har det identifierats vilka tjänster som behöver kategoriseras om utifrån den beslutade revideringen av Göteborgs Stads riktlinje för styrning, samordning och finansiering av digital utveckling och (SLK-2024-01188). Förslag på omkategorisering redovisas sist i ärendet. Förslag på nya fördelningsnycklar och utfall - övergripande Förslag på nya mått för indirekta kostnader De tre nya mått som föreslås är: •Antal årsarbetare: Denna fördelningsnyckel är administrativt enkel och används redan i dag av såväl förvaltningarna som inom bolagskoncernen. Den tar hänsyn till säsongsvariationer och tjänstgöringsgrad. Vid en jämförelse med nuvarande fördelningsnyckel, antal anställda, innebär en förändring liten påverkan för enskilda förvaltningar och bolag. •Antal årsarbetare administrativ och ledningspersonal: Måttet är administrativt enkelt att ta fram avseende förvaltningarna. För att inte belasta bolagen med ökad administration föreslås att bolagens andel schablonberäknas utifrån en indelning i fyra grupper. Måttet bedöms spegla nyttan av tjänsten Stöd för dokument och ärendehantering, men är framför allt en del av det tredje föreslagna viktade måttet. •Antal årsarbetare viktat mått (administrativ och ledningspersonal + 0,2 x övrig personal): Föreslås användas för de tjänster där all personal bedöms nyttja/ha nytta av tjänsten, men där det skiljer sig avsevärt åt beroende på personalkategori. Exempel på tjänster: IT-säkerhet, Grundläggande digital infrastruktur (Core), Extern service och kommunikation. En utförlig beskrivning av de föreslagna fördelningsnycklarna, indelningen i grupper för bolagen samt av de justeringar som av olika anledningar är nödvändiga att göra för några enstaka förvaltningar och bolag finns i bilaga 1. De föreslagna fördelningsnycklarna ovan är gemensamma för de tre tjänsteleverantörerna varför det är viktigt att definition och mättidpunkt också är gemensam. Av praktiska skäl åligger det nämnden för Intraservice att tekniskt ta fram måtten och tillhandahålla dem för övriga tjänsteleverantörer. Skulle behov framkomma från någon av leverantörerna att vilja ändra definition eller mättidpunkt får det lyftas i det årliga budgetarbetet (Årlig analys) och beredas av stadsledningskontoret i samråd med leverantörerna utifrån vikten av en administrativ enkel och sammanhållen process. Förslag och utfall per leverantör och område Intraservice Digital infrastruktur Den budgeterade kostnaden för den digitala infrastrukturen uppgick 2025 till cirka 800 mnkr. Till största delen fördelas kostnaderna utifrån fördelningsnycklar där sambandet med nyttan respektive nyttjandet är tydligt och direkt. Exempel på sådana nycklar är antal datorer, antal licenser och antal anslutningar till stadsnätet. I två fall föreslås förändringar av nuvarande tjänster som får en avsevärd påverkan på fördelningen av kostnaderna. Den ena förändringen som föreslås avser tjänsten Stadsnät där det som kan betraktas som del av den grundläggande digitala infrastrukturen (Core) föreslås brytas ut och bli en egen tjänst. Med Core avser Intraservice en grundläggande IT-kommunikation i datacentret. Förmågan ger användarna en sömlös upplevelse av IT oavsett om tjänster från Intraservice används, andra molntjänster eller om IT från andra organisationers datacenter används. Kostnaden för tjänsten beräknas till cirka 40 mnkr och fördelas nu utifrån hur många anslutningar av olika storlek och typ som varje och bolag har. Det ger en felaktig kostnadsfördelning där till exempel förskolenämnden och nämnden för funktionsstöd får ta en oproportionerlig hög andel av kostnaden på grund av småskalig verksamhet spridd på många lokaler. I andra änden finns bolag som inte är anslutna till stadsnätet och därför inte behöver bära någon kostnad, trots att de har nytta av tjänsten. Här föreslås i stället en fördelning efter fördelningsnyckeln antal årsarbetare viktat mått, som bedöms betydligt bättre spegla respektive förvaltnings och bolags nytta. Utifrån en samlad bedömning föreslås fyra bolag/bolagskoncerner, Göteborg Energi AB, Liseberg AB, Göteborgs Hamn AB samt Renova AB, få en reducerad kostnadsfördelning. Bedömningen grundas på att deras användning av Intraservice tjänster är låg och att de inte under de närmaste åren planeras bli inkonsoliderade i stadens IT-miljö. Den andra förändringen som föreslås är för tjänsten Lokalt Nät-LAN som nu består av två tjänsteerbjudanden, Lokalt nätverk respektive Trådlöst nätverk där kostnaderna fördelas utifrån antal aktiva portar respektive antal accesspunkter. Förslaget är att ersätta dessa erbjudanden med Lokalt Nät bas och Lokalt Nät utökad där kostnaden fördelas utifrån antal switchar som varje förvaltning och bolag har i sin LAN-lösning och där den utökade varianten får ett något högre pris per switch. Förändringen medför en minskad kostnad för förskolenämnden och grundskolenämnden med cirka 4 mnkr vardera och för äldre samt vård- och omsorgsnämnden en minskning på cirka 1 mnkr. Övriga nämnder och bolagsstyrelser beräknas få en ökad kostnad eller i några fall en något lägre kostnad. Drygt 100 mnkr av den digitala infrastrukturens kostnader fördelas idag utifrån antal anställda hos respektive förvaltning och bolag. Det gäller till exempel den grundläggande förmågan att tillgodose stadens behov av informations- och IT-säkerhet. Förslaget är att det kostnadsmässigt största tjänsteerbjudandet, IT-säkerhet delas upp i två delar. Den ena delen som handlar om säkerhetsövervakning och uppgår till cirka 40 mnkr föreslås fördelas utifrån fördelningsnyckeln antal årsarbetare viktat mått. I likhet med för ”Coren” föreslås fyra bolag/bolagskoncerner få en reducerad kostnadsfördelning. Den andra delen som består av enheten för informationssäkerhet är att betrakta som en stabsfunktion hos Intraservice och föreslås fördelas tillsammans med övriga gemensamma kostnader som en form av overheadkostnad. För övriga tjänster/tjänsteerbjudanden föreslås att kostnaderna som huvudregel ska fördelas utifrån nyckeln antal årsarbetare viktat mått. Även för vissa av dessa tjänster föreslås en reducerad kostnadsfördelning för bolagen/bolagskoncernerna ovan. För ett tjänsteerbjudande, Säker digital kommunikation, som åtminstone initialt enbart används av några förvaltningar, föreslås att enbart de förvaltningar som är inne i tjänsten ska bära kostnaden. Den digitala utvecklingen går mot att vissa av tjänsterna inom digital infrastruktur inte längre konsumeras tjänst för tjänst utan i stället är byggstenar i kundunika lösningar. Här behöver Intraservice analysera detta sammantaget och lämna förslag till ny hanteringsordning och kostnadsfördelning till budgetarbetet inför 2028 (Årlig analys). Intraservice Ekonomitjänster Kostnaderna för ekonomitjänster uppgår till cirka 60 mnkr. De bedöms idag fördelas utifrån fördelningsnycklar som speglar nyttan, som till exempel antal licenser, antal användare och antal kundfakturor. För tjänsten Stöd i budget, prognos och analysprocessen föreslås en ändring av fördelningsnyckel från antal anställda till antal användare. Störst effekt beräknas den föreslagna förändringen få för grundskolenämnden med en minskad kostnad på 1 mnkr, för förskolenämnden och äldre samt vård- och omsorgsnämnden med en minskad kostnad på cirka 0,7 mnkr samt stadsmiljönämnden som beräknas få en ökad kostnad med 0,6 mnkr. För flertalet nämnder och bolagsstyrelser beräknas förändringen understiga +/- 0,1 mnkr. Intraservice HR-tjänster Kostnaderna för HR-tjänsterna uppgår idag till cirka 140 mnkr. Den kostnadsmässigt största tjänsten är ”Stöd i arbetet med löneadministration” med en kostnad på cirka 80 mnkr. Den fördelas idag efter antal löneutbetalningar, vilket bedöms vara en relevant fördelningsnyckel. Här föreslås ingen förändring, men Intraservice bör inför Årlig analys 2028, återkomma med om en mindre del av kostnaden bör fördelas per organisation där kommunen utgör en organisation och varje bolag som nyttjar tjänsten en vardera. Motivet till detta är att varje organisation medför samma arbetsinsats för uppdatering av ny lagstiftning eller avtalsförändring. Kostnaderna för övriga tjänster fördelas utifrån antal anställda, men för bolagen endast till de bolag som använder tjänsten. För en tjänst, Stöd i arbetet med personaluppföljning, föreslås att fördelningsnyckeln ändras till antal användare. För övriga tjänster föreslås att fördelningsnyckeln antal anställda ändras till antal årsarbetare. De föreslagna förändringarna beräknas få relativt små ekonomiska effekter. Intraservice Kommunikationstjänster Kommunikationstjänsterna är tre till antalet med en budgeterad kostnad 2025 på cirka 35 mnkr. Den kostnadsmässigt största tjänsten är Göteborgs Stads intranät. Kostnaden för tjänsten fördelas idag utifrån antal anställda. Den föreslås i stället fördelas utifrån antal årsarbetare. De bolag som inte är konsoliderade in i stadens IT-miljö har en begränsad nytta av tjänsten och föreslås därför få en reducerad kostnad med 60 procent. För tjänsterna Bild- och ljudförsörjning samt Grafisk manual och mallar gäller att bolagen inte har full tillgång och nytta av tjänsterna. Här föreslås en uppdelning på två tjänsteerbjudanden, ett för förvaltningar och ett för bolag, där bolagens kostnad är reducerad med hänsyn till en lägre nytta. För båda tjänsterna föreslås fördelningsnyckeln antal årsarbetare viktat mått. Intraservice tjänster inom ledning och styrning Kostnaderna för tjänsterna inom ledning och styrning uppgår idag till cirka 75 mnkr. Den kostnadsmässigt största tjänsten är Stöd för dokument- och ärendehantering med en kostnad på cirka 25 mnkr. Kostnaden för tjänsten fördelas idag efter antal anställda. Förslaget är att i stället fördela kostnaden utifrån fördelningsnyckeln antal årsarbetare administrativ och ledningspersonal, då det bättre bedöms överensstämma med vilka som använder och har nytta av tjänsten. Tjänsten är fortfarande under införande. När införandet är genomfört och tjänsten är i full drift bör Intraservice se över användandet kopplat till fördelningsnyckeln och vid behov i stället föreslå en volymbaserad fördelningsnyckel. Tjänsten LIS (Ledning i samverkan) är en tjänst under avveckling. Kostnaden fördelas idag efter antal administrativa datorer. Eftersom den ska avvecklas under 2027 föreslås ingen förändring av fördelningsnyckel. Tjänsten Stöd för digitalt bevarande är ett pågående projekt. Tills vidare föreslås fördelningsnyckeln antal årsarbetare viktat mått. Även här bör Intraservice, när tjänsten är fullt införd, se över möjligheterna till en volymbaserad fördelningsnyckel. Detsamma gäller för tjänsten Stöd för dokumentation av personuppgiftsbehandlingar och informationssäkerhet. Demokrati och medborgarservice Demokrati och medborgarservice tjänster har hittills enbart fakturerats till förvaltningarna. Den kostnadsmässigt största tjänsten är Extern service och kommunikation (cirka 57,5 mnkr) där goteborg.se ingår. Här föreslås en uppdelning av kostnadsfördelningen på två delar, där den ena avser att erbjuda en säker, stabil och tillgänglig webbplats för publicering av nämnds- och styrelseprotokoll, lediga tjänster, samhällsviktig information med mera. Den delen beräknas motsvara 25 procent av kostnaden och föreslås fördelas till både förvaltningar och bolag med fördelningsnyckeln antal årsarbetare viktat mått. Den andra delen avser stöd och utveckling av bland annat e-tjänster på e-tjänsteplattformen till främst förvaltningar och motsvarar 75 procent av kostnaden. Den föreslås fördelas till enbart förvaltningarna, men med samma fördelningsnyckel. En tilläggstjänst kommer att tas fram och erbjudas bolagen även för denna del av tjänsten. Den andra större tjänsten är Göteborgs Stads kontaktcenter. Idag faktureras kostnaden till förvaltningarna med en grundavgift och en del som beräknas utifrån ärendetid. Förslaget är att slopa grundavgiften och fördela kostnaden till både förvaltningar och bolag baserat på ärendetid. Tjänsterna Öppna data och Demokratistärkande metoder och verktyg föreslås även de fördelas utifrån antal årsarbetare viktat mått. Inköps- och upphandling Den nya bastjänsten Stöd vid upphandling, leverantörs- och avtalshantering uppgår till drygt 8 mkr och föreslås fördelas utifrån del av total inköpsspend. Förvaltningar och bolag delas in i tre grupper utifrån storlek på spend. För övriga tjänster som inköps- och upphandling ansvarar för föreslås inga förändringar. Princip för kostnadsfördelning förändringsinsatser i nuvarande tjänster Som huvudprincip fördelas kostnad för förändringsinsats med samma fördelningsnyckel som gäller för tjänsten. Princip för kostnadsfördelning förändringsinsatser/nyutveckling och implementering/nyetablering av förändringsinsatser Principen gäller för förändringsinsatser utan koppling till befintlig tjänst, det vill säga kostnader som uppkommer när en helt ny förmåga eller tjänst utvecklas. I det årliga budgetarbetet (Årlig analys) beskrivs behovet av förändringsinsatsen och där anges förslag till fördelningsnyckel och kundbas. Även förslag till fördelningsnyckel av tänkt framtida tjänst ska anges i de fall det är möjligt. En förändringsinsats kan ha olika fördelningsnyckel och kundbas genom förändringsinsatsens olika faser. Som huvudregel bör nämnder och bolagsstyrelser gemensamt finansiera förändringsinsatsens tidiga fas i de fall det bedöms att hela staden har nytta över tid av ny förmåga eller tjänst. Implementeringsfasen kan, om det bedöms rimligare än gemensam finansiering, finansieras utifrån vad som bäst lämpar sig i det enskilda fallet. Om en kund får nytta av förändringsinsatsen före en annan kan den bära en större kostnad som exempel på det här. Förvaltning/bolag som är först in att använda tjänsten betalar utifrån bedömning av vad förvaltning av förvaltnings/bolags lösning kommer kosta baserat på tjänstens dimensionering mot grund-SLA (service level agreement). Som huvudregel fortsätter förändringsinsatsen under tjänstens första år (upp till 3 år). Om det är tydligt att vissa verksamheter inte kommer ha behov av förändringsinsatsen eller tjänsten kan dessa exkluderas. Principer för kostnadsfördelning avveckling Förslag till beslut om avveckling av tjänst tas upp i Årlig analys. Plan för avveckling ska beskrivas. Förslag på fördelningsnycklar för avvecklingen, hur länge denna ska gälla och vilken kundbas som påverkas ska anges. Avvecklingen kan ha olika fördelningsnyckel och kundbas genom olika faser. Kostnader för avveckling av en tjänst kan fördelas gemensamt på förvaltningar och bolag, enligt den fördelningsnyckel som redan gäller för tjänsten dvs ordinarie fördelningsnyckel eller enligt ny fördelning specifikt för avvecklingen. Verksamheter som inte avvecklar i beslutad takt kan få stå för större andel/kvarvarande kostnader för avveckling. Ekonomiska konsekvenser Totalt innebär de föreslagna förändringarna av fördelningsnycklar och kategorisering (kundbas) att nämndernas totala kostnad minskar och bolagsstyrelsernas totala kostnad ökar med i storleksordningen 8 mnkr. Sett till nämndernas respektive bolagsstyrelsernas totala kostnad för de tjänster som berörs av förändringarna är den totala effekten ganska marginell för nämnderna totalt (-2 procent), men relativt stor totalt för bolagsstyrelserna (plus cirka 30 procent). Förändringarna slår dock olika för de enskilda nämnderna och bolagsstyrelserna, där det finns både nämnder och bolagsstyrelser som får minskade kostnader liksom de som får ökade kostnader. Det är främst två förändringar som orsakar kostnadsförskjutningen mellan nämnderna och bolagsstyrelserna. Det ena är att den grundläggande IT-kommunikationen (Core) bryts ut från stadsnätet och får en, för den delen, mer ändamålsenlig och rättvis fördelning. Några bolag har inte debiterats någon eller en låg kostnad för stadsnätet på grund av att de har haft få eller inga anslutningar till stadsnätet. De bedöms däremot ha nytta av den grundläggande IT- kommunikationen. Det medför en ökad kostnad totalt för bolagen. Den andra förändringen är att bolagen tidigare inte har burit någon del av kostnaderna för tjänsterna från demokrati och medborgarservice. Förslaget är att bolagen ska bära en viss del av kostnaden för tjänsterna Extern service och kommunikation (goteborg.se med mera) och Göteborgs Stads kontaktcenter. För Intraservice övriga tjänster inom HR, ekonomi, ledning och styrning, kommunikation samt övrig digital infrastruktur innebär förslagen i sin helhet en något ökad kostnad för nämnderna och motsvarande sänkt kostnad för bolagsstyrelserna. För nämnderna innebär förändringen för den grundläggande digitala infrastrukturen relativt stora kostnadsminskningar respektive kostnadsökningar för enskilda nämnder (se avsnittet Förslag och utfall per leverantör och område). Detsamma gäller förslaget till nya fördelningsnycklar för de lokala näten. Det som annars får störst påverkan för de enskilda nämnderna, utöver förslagen ovan, är förändringen av fördelningsnyckel för flera tjänsteerbjudanden från antal anställda till det viktade måttet för antal årsarbetare. Det innebär en kostnadsförskjutning från de stora personalintensiva nämnderna inom utbildning, vård och omsorg till de med mer administrativ verksamhet. Motsvarande gäller för bolagen med en kostnadsförskjutning från Göteborgs Spårvägar AB, Liseberg AB och Renova AB till bolag med mer administrativ verksamhet. Sammantaget beräknas förskolenämnden (-16,8 mnkr), nämnden för funktionsstöd (-8,7 mnkr) och grundskolenämnden (-5,4 mnkr) vara de som får störst kostnadsminskning. Nämnden för Intraservice (+5,6 mnkr) och stadsmiljönämnden (+5,0 mnkr) är de nämnder som beräknas få de största kostnadsökningarna. Hur förslagen slår för varje nämnd och bolagsstyrelse totalt och per område framgår av bilaga 2. Beräkningarna utgår från budget 2025 och vilken den ekonomiska effekten varit om de föreslagna fördelningsnycklarna hade använts det året. Syftet är att andra förändringar som skett, till exempel att vissa tjänster har ökat i omfattning och kostnad, medan andra tjänster minskat, inte ska påverka beräkningen. Det har inte med de nu föreslagna förändringarna att göra. Fullt ut är inte detta möjligt att göra, till exempel kommer det att uppstå en sekundär effekt för övriga nämnder och bolagsstyrelser på grund av en högre kostnadsfördelning till Intraservice, demokrati och medborgarservice samt inköp och upphandling. Till den politiska budgetberedningen kommer en ny beräkning att tas fram som visar kostnadsförändringen mellan 2026 och 2027 per nämnd och bolagsstyrelse, där det här förslaget är en del av förändringen. Detta förutsatt att stadsledningskontorets förslag till förändringar godkänns av kommunfullmäktige. De två kommunbidragsfinansierade nämnder som beräknas få de största kostnadsökningarna är stadsmiljönämnden (5,0 mnkr) och kommunstyrelsen (3,4 mnkr). För några ytterligare nämnder uppgår den föreslagna kostnadsökningen till drygt en miljon kronor. Stadsledningskontoret avser att återkomma i den politiska budgetberedningen till frågan om det finns skäl till en justering av kommunbidraget, permanent eller som ett införandetillägg, med anledning av det här förslaget. Mättidpunkter för uppgifter De tre nya personalvolymsmåtten som bland annat används för indirekt fördelning föreslås mätas per kalenderår en gång per år. Vid Årlig analys används uppgiften för år T- 3 (det vill säga för budgetår 2027 används uppgiften för år 2024, som vid denna tidpunkt är de senast tillgängliga uppgifterna). Till prislistan uppdateras måtten till år T-2 (det vill säga uppgiften för år 2025). För övriga fördelningsnycklar har Intraservice initierat ett arbete med att få en större enhetlighet med när och hur ofta de ska uppdateras. Syftet är utöver en ökad enhetlighet att uppnå en balans mellan vikten av aktualitet och stabila planeringsförutsättningar för nämnder och bolagsstyrelser. Förslag på justerad kategorisering I samband med översynen av fördelningsnycklar har även en översyn av några tjänstekategorier gjorts utifrån justeringar i riktlinje för styrning, samordning och finansiering av digital utveckling och förvaltning, som nämnts tidigare. Det här beror på att val av fördelningsnyckel och tjänstekategorisering hänger tätt samman. Ärendet föreslår således även ett fåtal justeringar kopplat till kategorisering av tjänster enligt nedan. Intraservice • Socialt inkasso blir tilläggstjänst • Stöd för informationsredovisning blir tilläggstjänst • Stöd i arbetet med bemanning blir tilläggstjänst • Stöd i arbetet med lönebildning blir bastjänst förvaltningar, tilläggstjänst bolag • Stöd i arbetet med LAS-hantering blir bastjänst förvaltningar, tilläggstjänst bolag • Stöd för dokumentation av personuppgiftsbehandlingar och informationssäkerhet blir bastjänst förvaltningar, tilläggstjänst bolag • Stöd i hållbarhetsredovisning blir bastjänst bolag, tilläggstjänst förvaltningar Demokrati och medborgarservice • Öppna data blir bastjänst förvaltningar, tilläggstjänst bolag • Demokratistärkande metoder och verktyg blir bastjänst förvaltningar, tilläggstjänst bolag Fortsatt arbete eller kvarstående identifierade behov Den här översynen har identifierat några saker som kvarstår att hantera. Nedan beskrivs de och behov av fortsatt arbete. Fortsatt arbete under 2026 med tjänster inom “mjuk” digital infrastruktur Den här översynen föreslår vissa förändringar i fördelningsnycklar avseende de tjänster som kallas för mjuk digital infrastruktur, enligt ovan. Dock kvarstår ett större arbete med att analysera hur övriga tjänster inom mjuk digital infrastruktur konsumeras då de ofta är ihopsatta i kundunika lösningar för automation av olika slag. På Intraservice planeras ett projekt starta under våren 2026 för att hantera det fortsatta arbetet som beräknas vara klart inför budget 2028. Översyn av fördelningsnycklar bör fortsätta för de tjänster som är under utveckling/införande Flera av Intraservice tjänster är under utveckling eller införande. Det här gäller Stöd i digitalt bevarande, Stöd i dokument och ärendehantering, Stöd för dokumentation av personuppgiftsbehandlingar och informationssäkerhet och Utbildningsportalen. När utvecklingen alternativt införandet är klart behöver kostnadsdrivare och fördelning ses över igen av Intraservice för att säkerställa en ändamålsenlig fördelningsnyckel och eventuellt behov av olika tjänsteerbjudanden utifrån behov och/eller nytta. Fördela indirekta kostnader på tjänster som nyttjar dem Som nämnts tidigare har ett tydligt önskemål från referensgruppen varit att minska indirekt kostnadsfördelning där det bedöms ändamålsenligt. Intraservice bör således fortsätta arbetet under 2026 med att fördela kostnader för till exempel grundläggande IT-kommunikation, digital signering och övrig mjuk infrastruktur på tjänster som nyttjar dessa förmågor. På så sätt betalar kunder som nyttjar tjänsterna för dessa förmågor direkt via tjänster som nyttjar dem och behov av indirekt finansiering minskar. Se över fördelningsnyckeln för tjänsten Stöd i arbetet med löneadministration Som nämnts tidigare rekommenderas Intraservice under 2026 fortsätta utreda om del av kostnaden för tjänsten Stöd i löneadministration bör fördelas med ett fast belopp per organisation och resterande del, som tidigare, efter antal löneutbetalningar. Intraservice har merkostnader för bolagen i relation till förvaltningarna eftersom varje bolag är en organisation medan förvaltningarna tillsammans är en och att varje organisation medför samma arbetsinsats för uppdatering av ny lagstiftning eller avtalsförändring. Se över om tjänstekategorierna bastjänster och tilläggstjänster kan appliceras på tjänster inom digital infrastruktur Tjänsterna som av Intraservice inordnats under digital infrastruktur utgår inte från logiken i styrmodellen med bastjänster och tilläggstjänster. En kategorisering av den digitala infrastrukturen som följer övriga tjänster skulle kunna underlätta för finansiering och förståelse kring styrmodellen. Intraservice föreslås initiera ett sådant utvecklingsarbete under år 2026. Se över bastjänsternas relevans, innehåll och eventuella behov av omkategorisering Bastjänster ska innehålla det som skapar koncernnytta utifrån olika aspekter. Möjlighet finns att skapa olika tjänsteerbjudanden inom en tjänst och tilläggstjänster om det bättre lämpar sig kopplat till kundgruppen förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad. Respektive leverantör ansvarar för att löpande utvärdera innehåll i sina tjänster och att innehållet är relevant för kommunkoncernen. Inför 2027 bör också en översyn göras av behov av omkategoriseringar för ytterligare tjänster än vad som presenteras i det här ärendet i relation till de nya tjänstekategorierna i den reviderade riktlinjen som beskrivs ovan. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret bedömer att med detta förslag uppnås en ökad tydlighet i kostnadsfördelningen där fördelningsnycklar och kundbas bättre överensstämmer med förvaltningars och bolags nyttjande av tjänsterna eller med den nytta de bedöms ha av tjänsterna. Genom att ersätta den indirekta fördelningsnyckeln antal anställda med tre nya fördelningsnycklar tas nu även hänsyn till vilka arbetsuppgifter personalen inom respektive organisation har, vilket bedöms bättre spegla nyttjandet/nyttan av tjänsterna. I nuvarande kostnadsfördelning bedömer stadsledningskontoret att de stora personalintensiva verksamheterna inom utbildning, vård och omsorg har belastats med en orimligt hög andel av kostnaderna för tjänsterna. Stadsledningskontoret bedömer också att förslaget gällande omkategorisering av några tjänster inte innebär någon förändrad riktning i stadens styrning av digitala tjänster. I staden ska gemensamma lösningar används där koncernnyttan kan säkerställas och om förvaltningar och bolag har behov av digitala tjänster ska stadens interna leverantörer vara det självklara valet. Under arbetet med uppdraget har det kommit fram ett antal frågor där stadsledningskontoret ser ett behov av utredning eller fortsatt utvecklingsarbete, men som inte har kunnat omhändertas inom det här uppdraget. Stadsledningskontoret avser att till budgetberedningen för 2027 återkomma med förslag till justering av de kommunbidragsfinansierade nämndernas kommunbidrag. Stadsledningskontoret ser därför att kommunfullmäktige behöver ta beslut senast april 2026. Tina Eide Eva Hessman Direktör område utveckling och Stadsdirektör hållbarhet Bilaga 1 Beskrivning av förslag till nya indirekta fördelningsnycklar Antal årsarbetare Definition Antal årsarbetare, arbetad tid. Antal arbetade timmar under året dividerat med 1 600. Källa För förvaltningarna och de bolag som är anslutna till Personec hämtas uppgiften från Kompassdatabasen, källdata lönesystemet Personec P. Övriga bolag rapporterar antal årsarbetare till Stadshus AB i Cognos i samband med årsrapporten. Mättidpunkt Mäts per kalenderår en gång per år. Vid årlig analys används uppgiften för år T-3. Uppdateras till prislistan till år T-2. Antal årsarbetare administrativ och ledningspersonal Definition Antal årsarbetare (arbetad tid) för AID-huvudgrupperna Ledningsarbete (AID-kod 10xxxx) och Handläggar- och administratörsarbete (AID-kod 15xxxx). Källa För förvaltningarna, se ovan Antal årsarbetare. För bolagen beräknas antalet utifrån en schablonberäknad andel av antal årsarbetare totalt utifrån en indelning av bolagen i fyra grupper. Indelningen bygger på en motsvarande indelning av förvaltningarna och det viktade medelvärdet för varje grupp. Se nedan för indelning av bolagen och beräknad andel för respektive grupp. Mättidpunkt Se ovan, Antal årsarbetare. Antal årsarbetare viktat mått Definition En viktning som beräknas utifrån de två ovanstående fördelningsnycklarna. Antal årsarbetare administrativ och ledningspersonal plus 20 procent av Antal årsarbetare – övrig personal. Antal årsarbetare övrig personal = Antal årsarbetare minus Antal årsarbetare administrativ och ledningspersonal. 1 Bilaga 1 Källa Se ovan, Antal årsarbetare och Antal årsarbetare administrativ och ledningspersonal. Mättidpunkt Se ovan, Antal årsarbetare. Indelning av bolag och beräknad andel administrativ och ledningspersonal A. I stort sett enbart administrativ och ledningspersonal. Andel 99 procent: Göteborgs Stadshus AB, Förvaltnings AB Framtiden, Försäkrings AB Göta Lejon B. Till allra största delen personal som arbetar direkt i ”driften”: Andel 12 procent Göteborgs Spårvägar AB, Liseberg AB, Got Event AB, Renova AB, Grefab C. Hög andel administrativ och ledningspersonal, men även exempelvis teknisk personal. Andel 45 procent Göteborg Energi AB, Älvstranden Utveckling AB, Göteborgs Egnahems AB, Gbgs stads Parkerings AB, Framtidens Byggutveckling AB, Göteborgs Hamn AB, HIGAB, GRYAAB AB, BRG Business Region GBG AB, Boplats Göteborg AB, Göteborg & CO D. I huvudsak personal som arbetar direkt i ”driften”, men även en del administrativ verksamhet. Andel 25 procent Göteborgs Stadsteater AB, Bostads AB Poseidon, Familjebostäder i Gbg AB, Göteborgs stads Bostads AB, Förvaltnings AB Göteborgslokaler, Gårdstensbostäder AB, Göteborgs Stads Leasing AB, Störningsjouren i Göteborg AB Justeringar av indelningen av bolagen görs av Göteborgs Stadshus AB i samråd med aktuellt bolag och meddelas tjänsteleverantörerna inför årlig analys. Justeringar som behöver göras Kommunstyrelsen Exklusive ansvar 0104010 Fackliga modellen Valnämnden Endast ansvar 15251 Valnämnden Liseberg AB Exklusive säsongsanställda (levereras av Liseberg AB via Cognos och Göteborgs Stadshus AB) 2 Bilaga 1 Got Event AB Exklusive timanställd evenemangspersonal (levereras av Got Event AB via Cognos och Göteborgs Stadshus AB) 3 Beräknad effekt per nämnd och bolagsstyrelse av föreslagen förändring Bilaga 2 Intraservice Ledning och styrning, ekonomi, Lokalt nät (LAN) och Övrig digital kommunikation samt Demokrati och Nämnd Core* infrastruktur HR medborgarservice Totalt Kommunstyrelsen 1 211 863 1 229 140 3 443 Revisorskollegiet 52 86 108 -81 164 Arkivnämnden -192 120 141 -97 -27 Nämnden för demokrati och medborgarservice 497 697 888 228 2 310 Nämnden för inköp och upphandling 245 273 381 29 928 Nämnden för Intraservice 2 398 1 434 2 158 -372 5 618 Valnämnden 55 15 31 -108 -6 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden 1 750 -833 -2 301 601 -783 Nämnden för funktionsstöd -5 400 -594 -1 496 -1 227 -8 717 Socialnämnd Nordost 769 260 379 -1 500 -92 Socialnämnd Centrum 373 407 513 -814 479 Socialnämnd Sydväst -435 141 234 -823 -882 Socialnämnd Hisingen 402 164 176 -872 -130 Exploateringsnämnden 859 275 488 -481 1 141 Stadsfastighetsnämnden 1 114 327 654 -746 1 349 Stadsbyggnadsnämnden 765 325 397 -378 1 110 Idrotts- och föreningsnämnden -491 88 250 -302 -455 Stadsmiljönämnden 1 321 1 045 2 389 219 4 974 Kretslopp och vattennämnden 887 322 550 -741 1 018 Förskolenämnden -11 556 -2 151 -4 477 1 363 -16 821 Grundskolenämnden -3 277 -1 804 -3 783 3 443 -5 421 Utbildningsnämnden 1 542 125 -1 298 951 1 320 1(3) Beräknad effekt per nämnd och bolagsstyrelse av föreslagen förändring Bilaga 2 Intraservice Ledning och styrning, ekonomi, Lokalt nät (LAN) och Övrig digital kommunikation samt Demokrati och Nämnd Core* infrastruktur HR medborgarservice Totalt Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning 323 410 373 -201 905 Kulturnämnden 729 35 204 -1 097 -129 Miljö- och klimatnämnden 414 308 349 -176 895 Totalt nämnder -5 644 2 338 -1 463 -3 043 -7 812 Stadshus AB 30 36 60 23 149 Göteborg Energi AB 1 340 -1 404 739 500 1 174 Göteborgs Spårvägar AB 493 -111 -850 310 -158 Liseberg AB 397 -847 -426 145 -730 Göteborgs Stadsteater AB 358 99 119 69 645 Älvstranden Utveckling AB 91 76 180 146 492 Got Event AB 223 -13 10 491 711 BRG Business Region GBG AB 84 82 79 95 340 Förvaltnings AB Framtiden 63 78 122 23 285 Bostads AB Poseidon 399 176 215 146 936 Familjebostäder i Gbg AB 297 165 206 109 777 Göteborgs stads Bostads AB 355 23 -27 130 481 Förvaltnings AB Göteborgslokaler 19 21 97 17 153 Göteborgs Egnahems AB 37 24 51 14 126 Gbgs stads Parkerings AB 236 82 207 57 582 Gårdstensbostäder AB 33 6 17 12 67 Framtidens Byggutveckling AB 60 56 84 22 223 Göteborgs Hamn AB 184 -221 278 146 387 HIGAB 463 98 327 49 937 Försäkrings AB Göta Lejon 37 37 68 48 190 Göteborgs Stads Leasing AB 154 39 114 91 399 2(3) Beräknad effekt per nämnd och bolagsstyrelse av föreslagen förändring Bilaga 2 Intraservice Ledning och styrning, ekonomi, Lokalt nät (LAN) och Övrig digital kommunikation samt Demokrati och Nämnd Core* infrastruktur HR medborgarservice Totalt GRYAAB AB 105 112 145 59 420 Boplats Göteborg AB 3 12 22 51 88 Renova AB 520 -1 116 -602 200 -997 Grefab -118 -2 6 23 -91 Störningsjouren i Göteborg AB 53 25 40 20 138 Göteborg & CO 115 129 183 50 476 Totalt bolag 6 031 -2 338 1 463 3 043 8 199 * Med "Core" avses Grundläggande digital infrastruktur 3(3) Bilaga: Förslag till förändrade fördelningsnycklar samt omkategorisering Bilaga 3 Budget Nuvarande Förändring kundbas/ Tjänst Tjänsteerbjudande 2025 (tkr) fördelningsnyckel Förslag ny fördelningsnyckel omkategorisering Nämnden för Intraservice Digital infrastruktur Automatisera Endast anslutna förvaltningar informationsflöden Mina meddelanden 2 996 Antal anställda Antal årsarbetare - viktat och bolag Automatisera informationsflöden Processautomation(1) - Antal anställda Antal årsarbetare - viktat - Automatisera Endast anslutna förvaltningar informationsflöden Säker digital kommunikation 3 753 Antal anställda Antal årsarbetare - viktat och bolag Undantagshantering vissa (2) (3) Digital signering Digital signering 1 579 Antal anställda Antal årsarbetare - viktat bolag E-tjänsteplattform​ E-tjänsteplattform 2 112 Antal anställda Antal årsarbetare - viktat - Undantagshantering vissa Informationshantering Kvalitetssäkrad data 8 252 Antal anställda Antal årsarbetare - viktat bolag(3) Inkluderas i kvalitetssäkrad (4) Informationshantering Personsök - Antal anställda data Se kvalitetssäkrad data Undantagshantering vissa IT-säkerhet(5) IT-säkerhet 40 000 Antal anställda Antal årsarbetare - viktat bolag(3) Undantagshantering vissa (3) Licens som tjänst Licens som tjänst 9 991 Antal anställda Antal årsarbetare - viktat bolag Lokalt Nät ​- LAN Lokalt nätverk​ 31 700 Aktiva portar Antal switchar (Bas) - Antal switchar (Utökad) - Lokalt Nät ​- LAN Trådlöst nätverk​ 61 262 Accesspunkter Antal switchar (Bas) - Antal switchar (Utökad) - Grundläggande digital Grundläggande IT- Undantagshantering vissa (6) infrastruktur kommunikation (Core) 38 250 Antal anslutningar Antal årsarbetare - viktat bolag(3) Undantagshantering vissa (3) Teknisk e-post E-post från system 4 401 Antal anställda Antal årsarbetare - viktat bolag Teknisk e-post Standard e-post Google 998 Antal anställda Antal årsarbetare - viktat - 1(4) Bilaga: Förslag till förändrade fördelningsnycklar samt omkategorisering Bilaga 3 Budget Nuvarande Förändring kundbas/ Tjänst Tjänsteerbjudande 2025 (tkr) fördelningsnyckel Förslag ny fördelningsnyckel omkategorisering Ekonomi Stöd i budget, prognos och Stöd i budget, prognos och analysprocess analysprocess 11 038 Antal anställda Antal användare - Socialt inkasso Socialt inkasso 2 414 Antal ärenden - Tilläggstjänst Kommunikation Bild- och ljudförsörjning Bild- och ljudförsörjning 7402 Antal anställda Antal årsarbetare - viktat Bastjänst förvaltningar Bastjänst bolag (mindre omfattande) Grafisk manual och mallar Grafisk manual och mallar 6 232 Antal anställda Antal årsarbetare - viktat Bastjänst förvaltningar Bastjänst bolag (mindre omfattande) Bastjänst förvaltningar och Stadens intranät Stadens intranät 21 719 Antal anställda Antal årsarbetare inkonsoliderade bolag Bastjänst ej konsoliderade bolag (reducerad kostnad) Ledning och styrning Stöd för dokumentation av Stöd för dokumentation av personuppgifts-behandlingar personuppgifts-behandlingar Bastjänst förvaltningar, och informationssäkerhet och informationssäkerhet 6 126 Antal anställda Antal årsarbetare - viktat tillägstjänst bolag Stöd för informations- Informationsredovisning redovisning 382 Antal anställda Antal användare Tilläggstjänst Stöd för digitalt bevarande Stöd för digitalt bevarande 12 306 Antal anställda Antal årsarbetare - viktat - Antal årsarbetare - Stöd för dokument och Stöd för dokument och administrativ och ärendehantering ärendehantering 24 938 Antal anställda ledningspersonal - 2(4) Bilaga: Förslag till förändrade fördelningsnycklar samt omkategorisering Bilaga 3 Budget Nuvarande Förändring kundbas/ Tjänst Tjänsteerbjudande 2025 (tkr) fördelningsnyckel Förslag ny fördelningsnyckel omkategorisering Stöd vid Stöd vid Föreslås i arbetet med att ta Bastjänst bolag, tilläggstjänst hållbarhetsredovisning hållbarhetsredovisning - - fram tjänsten förvaltningar Ledning och styrning Ledning och styrning utveckling utveckling 4 000 Antal anställda Antal årsarbetare - viktat - HR Stöd i arbetet med arbetsmiljö Stöd i arbetet med arbetsmiljö och hälsa och hälsa 2 520 Antal anställda Antal årsarbetare - Stöd i arbetet med bemanning Stöd i arbetet med bemanning 17 821 Antal anställda Antal årsarbetare Tilläggstjänst Stöd i arbetet med förmåner Stöd i arbetet med förmåner 10 972 Antal anställda Antal årsarbetare - Stöd i arbetet med LAS- Stöd i arbetet med LAS- Bastjänst förvaltningar, hantering hantering 4 009 Antal anställda Antal årsarbetare tilläggstjänst bolag Stöd i arbetet med Stöd i arbetet med Bastjänst förvaltningar, lönebildning lönebildning 2 441 Antal anställda Antal årsarbetare tilläggstjänst bolag Stöd i arbetet med Stöd i arbetet med personaluppföljning personaluppföljning 3 134 Antal anställda Antal användare - Stöd i arbetet med Stöd i arbetet med rehabilitering rehabilitering 4 614 Antal anställda Antal årsarbetare - Stöd i arbetet med rekrytering Stöd i arbetet med rekrytering 6 855 Antal anställda Antal årsarbetare - Stöd i arbetet med Stöd i arbetet med utbildningsportalen utbildningsportalen 4 753 Antal anställda Antal årsarbetare - Stöd i arbetet med årliga Stöd i arbetet med årliga medarbetar-undersökningar medarbetar-undersökningar 2 607 Antal anställda Antal årsarbetare - Nämnden för demokrati och medborgarservice 3(4) Bilaga: Förslag till förändrade fördelningsnycklar samt omkategorisering Bilaga 3 Budget Nuvarande Förändring kundbas/ Tjänst Tjänsteerbjudande 2025 (tkr) fördelningsnyckel Förslag ny fördelningsnyckel omkategorisering Extern service och Antal administrativa 25% Bastjänst för förvaltningar kommunikation - 57 500 datorer Antal årsarbetare - viktat och bolag 75% bastjänst för förvaltningar, tilläggstjänst bolag Grundavgift och Bastjänst förvaltningar och Göteborgs Stads kontaktcenter - 28 300 ärendetid Ärendetid bolag Demokratistärkande metoder Antal administrativa Bastjänst förvaltningar, och verktyg - 2 300 datorer Antal årsarbetare - viktat tilläggstjänst bolag Antal administrativa Bastjänst förvaltningar, Öppna data - 1 300 datorer Antal årsarbetare - viktat tilläggstjänst bolag (1) Nytt tjänsteerbjudande fr o m 2027 (2) Del av kostnaden fördelas till de tjänster som använder tjänsten (3) Fyra bolag inkl döttrar, Göteborgs Energi, Liseberg, Göteborgs Hamn och Renova, betalar en reducerad avgift (4) Nytt tjänsteerbjudande fr o m 2026. Budget 2026 är 930 tkr. (5) Del av nuvarande tjänst utgörs av intraservices enhet för informationssäkerhet som föreslås hanteras som en stabsfunktion vars kostnad fördelas som en gemensam kostnad (6) För närvarande del av tjänsten Stadsnät - WAN men föreslås lyftas ut ur denna och bli en egen tjänst med detta tjänsteerbjudande. Stadsnät - WAN i övrigt ingen förändring. 4(4)