Interpellation av Jörgen Fogelklou (SD) till kommunstyrelsens ordförande angående aktivitetskravet för ekonomiskt bistånd Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) har överlämnat interpellationen
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Interpellation av Jörgen Fogelklou (SD)
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Interpellation av Jörgen Fogelklou (SD)
-
diskuterade → Jenny Broman (V) — Interpellation av Jörgen Fogelklou (SD)
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Interpellation av Jörgen Fogelklou (SD)
-
diskuterade → Jörgen Fogelklou (SD) — Interpellation av Jörgen Fogelklou (SD)
-
KF beslut — Behandling
Kommunfullmäktige Handling 2026 nr 76 Interpellation av Jörgen Fogelklou (SD) till kommunstyrelsens ordförande angående aktivitetskravet för ekonomiskt bistånd Från och med 1 juli 2026 införs ett nationellt aktivitetskrav kopplat till ekonomiskt bistånd. Reformen innebär i korthet att personer som uppbär försörjningsstöd i högre utsträckning ska delta i aktiviteter som syftar till att närma sig arbetsmarknaden. Det kan handla om praktik, arbetspraktik, utbildning eller andra insatser som stärker individens möjligheter till egen försörjning. Syftet med reformen är tydligt, ekonomiskt bistånd ska vara ett tillfälligt stöd, och vägen tillbaka till egen försörjning ska vara så kort som möjligt. Ett aktivt deltagande i arbetsfrämjande insatser förväntas bidra till både ökad sysselsättning och bättre integration i samhället. För kommunerna innebär detta samtidigt ett ökat ansvar. För att aktivitetskravet ska fungera i praktiken krävs att det finns tillgång till relevanta aktiviteter, praktikplatser, samverkan med lokala företag, samt fungerande rutiner för uppföljning. Det krävs också tydliga riktlinjer för hur kravet ska tillämpas och hur kommunen säkerställer att regelverket efterlevs. Ur ett Sverigedemokratiskt perspektiv är det viktigt att arbetslinjen upprätthålls och att ekonomiskt bistånd inte riskerar att bli ett långvarigt försörjningssystem. Detta betyder att Göteborg, likt andra kommuner måste vare väl förberedda om reformen ska få den effekt som är avsedd. Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S): • Hur har Göteborgs kommun förberett sig inför att aktivitetskravet för ekonomiskt bistånd träder i kraft den 1 juli 2026? • Vilka typer av aktiviteter eller insatser planerar kommunen att erbjuda personer som uppbär ekonomiskt bistånd för att uppfylla aktivitetskravet? • Hur ser kommunens plan ut för att säkerställa tillgång till praktikplatser, arbetspraktik eller andra arbetsfrämjande insatser? • Hur kommer kommunen att följa upp att aktivitetskravet efterlevs? • Har kommunen gjort någon uppskattning av hur många personer som i dag uppbär ekonomiskt bistånd och som kan komma att omfattas av aktivitetskravet? • Hur avser kommunen säkerställa att ekonomiskt bistånd fortsatt är ett tillfälligt stöd och inte en permanent försörjning? Jörgen Fogelklou (SD)
Det är en interpellation av Kristina Bergman Alme (L) till ordförande i nämnden för funktionsstöd, om upprepade allvarliga missförhållanden inom LSS-verksamheten. Tidigare ordförande i nämnden har lämnat svar. Nuvarande ordförande avser lämna svar vid sammanträde den 11 juni. Därmed bordlägger vi interpellationen. ordförande angående aktivitetskrav för ekonomiskt bistånd
Ärende nummer fem. Interpellation av Jörgen Fogelklou (SD) till kommunstyrelsens ordförande angående aktivitetskrav för ekonomiskt bistånd. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Jenny Broman (V) för besvarande. Jag överlämnar ordet till Jenny Broman till att börja med. Varsågod Jenny!
Tack så mycket för ordet! Vi har haft så lite interpellationer och så många frågor så man nästan har glömt bort hur man gör med de olika. Men på interpellationer är vi en i taget. Jag glömde det själv vid ett tillfälle. Det är en ny lag om aktivitetskrav som trädde i kraft den 1 juli 2026. Då är frågan hur kommunen har planerat för det. Vår planering började väldigt tidigt. Vi har haft samarbete mellan socialförvaltningarna och Arbvux, arbetsmarknads och vuxenutbildning, där man utför den här typen av arbetsrehabilitering. Och man kan väl säga att vi började förbereda, eller det var väldigt svårt att börja förbereda eftersom det var väldigt, väldigt otydligt från början. Vad var det som skulle gälla? Skulle det vara så att det var bara kommunen som skulle kunna utföra? Skulle det kunna bli så att civilsamhället kopplas in? Skulle det kunna bli fler utförare? Men vi har hängt med i alla svängar och vi har landat ganska väl. Vi ser att. Arbetsmarknads och vuxenutbildning kan skala upp sin verksamhet. Det är inte det som är svårigheterna. Den största svårigheten är att veta vilka det kommer att omfatta. Det finns människor i dag som egentligen borde varit sjukskrivna som går på försörjningsstöd. Vi vet inte ännu i dag om de kommer att bli sjukskrivna. Kommer alla att bli sjukskrivna? Kommer några av . Kommer det att vara sjuka personer som verkligen inte kan delta i någon aktivitet som ändå någonstans ska anpassas till något slags aktivitet? Där är det största bekymret, men det får vi också följa. Sedan kan man nog säga att om det nu är så att den ska vara låg - ja, jag hinner inte det, utan vi får fortsätta sedan.
Tack, Jenny! Då lämnar jag ordet till interpellanten Jörgen Fogelklou. Därefter är Nina Miskovsky. Varsågod Jörgen!
Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige och åhörare! Ja, det var ganska länge sedan vi hade interpellationer, så jag var lite osäker på hur det här går till, vem som läser upp frågorna och vem som läser upp svaren. Men det var ju faktiskt, jag tror att det var i förrgår som riksdagen tog det här beslutet om att införa aktivitetskrav för ekonomiskt bistånd. Och det kommer att gälla från och med 1 juli. Det kommer alltså att bli omöjligt att göra ingenting och att få bidrag. Det handlar helt enkelt om rättvisa men också om ett ytterligare slag på de kriminella som har fått bidrag som grädde på moset. Jag ställde fyra fem frågor till kommunalrådet, och jag har fått ganska bra svar på de flesta. Den första var hur Göteborgs kommun har förberett sig inför ett aktivitetskrav. Då står det att förberedelserna är, vilka typer av aktiviteter eller insatser planerar kommunen? Där får jag också ett litet svar. Vi har goda chanser att hantera de krav som finns. Hur kommer kommunen följa upp aktivitetskraven, att de efterlevs? Vi följer upp aktivitetskraven, för de är tydliga och det ska ske regelbundet. Här får vi svar efter svar, förutom på frågan. Har kommunen gjort någon uppskattning av hur många personer som i dag uppbär ekonomiskt bistånd och som kan komma att omfattas av aktivitetskravet? Jenny svarade också att det var väldigt svårt. Men hur kan man då vara så positiv på alla andra frågor och säga att det här löser vi när man inte har en aning om hur många det är? Är det 5 000 är det klart att man kommer att lösa det. Är det 10 000 blir det en annan sak. Men här har man ingen aning. Det tycker jag är häpnadsväckande, att som kommunalråd gå och säga till göteborgarna att vi har ingen aning om hur många som uppbär ekonomiskt bidrag i Göteborg. Jag återkommer.
Jag är välkommen. Då lämnar jag ordet till Nina Miskovsky. Därefter Jenny Broman. Varsågod, Nina!
Tack, ordförande, ledamöter och göteborgare! Aktivitetskrav för alla som kan arbeta, det är rätt. Den som kan arbeta ska också göra det, och bidrag ska alltid vara kopplat till en tydlig väg framåt. På så sätt kan vi motverka långvarigt bidragsberoende och utanförskap här i Göteborg. Vi kan öka vägen till arbete och studier och ta till vara arbetskraft. När jag har frågat om aktivitetskrav i Göteborg till förvaltningar och annat har jag fått svaret att staden redan jobbar på så sätt. De jobbar redan så. Om det nu är så på riktigt borde inte ett aktivitetskrav på heltid vara någon omställning alls. Men verkligheten verkar visa sig vara en annan, och det finns mycket att göra innan vi kan uppnå detta. Men det kräver att kommunen är aktiv i att uppfylla kravet utan att skylla på andra parter. Vi vet att långvarigt bidragsberoende inte är trygghet. Det är motsatsen. Det låser fast människor och barn. I utanförskapets värld handlar det om att ställa krav som leder framåt och visa en tro på människan och dennes möjligheter att utvecklas och växa, inte bara se personer i bidragsberoende som hjälplösa offer. Nu är det viktigt, precis som Jörgen sade, att veta hur många göteborgare som omfattas av aktivitetskravet och hur många som har heltidsaktiviteter i dag. Hur stort är gapet? Kommer Göteborg vara redo, vill jag fråga Jenny.
Tack Nina. Då har vi Jenny Broman, därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Jenny.
Tack så mycket för ordet. Jag stängde av den i stället. Tack så mycket för ordet. Det är ganska tröttsamt det här som matas gång på gång, som att man bara kan rulla tummarna och få aktivitetskram. Har ni någon gång sett den här listan man får, när man ska fylla i och vad man ska uppnå för försörjningsstöd. Har ni någon gång sett den här långa listan? Och vad allting, vad som undan räknas, allting, det är inte lätt på något sätt. Det ställs höga krav både vad det gäller att man ska söka arbete, vara aktiv i arbetssökande, det görs aktiviteter. Anledningen till att jag svarade exakt att man inte vet varför eller hur många det är för att man inte vet hur många som kommer att räknas som sjukskrivna. Vi vet inte heller. Det växlar hela tiden. Det är klart att vi kan se i varje socialförvaltning hur många som får försörjningsstöd. Men vi vet inte hur många av dem som just då kommer att omfattas av aktivitetskravet eftersom alla inte ingår i det. Men man kan titta på vecka 40-kartläggningen och se hur det var vecka 40. Men saker ändras ju hela tiden. Det är klart att man har mellan tummen och p-fingret. Men jag tycker inte att det är särskilt bra att säga exakt en siffra när det sedan inte handlar om det. Man har gjort en bedömning. ifrån hur det såg ut vecka 40 och då ser man att man har kapacitet för att ha aktivitetsjobb för de personerna. Men jag är som sagt innerligt trött på de här lögnerna att det är lata bidragstagare som inte vill jobba. För överallt där jag går, överallt där jag möter personer med försörjningsstöd så säger de vi vill inget annat än att arbeta. Vi klarar oss inte på detta. Jag får hoppa över min mat för mina barn ska ha råd med mat. Vi vill ha jobb. Hjälp oss med det i stället. Det görs, men jag gillar inte retoriken att man ser på folk som lata och inte vill jobba.
Tack Jenny Broman! På detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen!
Tack för ordet herr ordförande! Ja, Jenny, jag hoppas att du har rätt och jag hoppas också att det gäller den personen som får 61 700 kr i månaden. gör någonting. Jag vill gärna veta det. Den siffran var faktiskt förra året. Den nya siffran för i år är 73 000 kr. Jag återkommer till debatten lite längre fram.
Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Jenny Broman. Be för en kontrareplik. Varsågod, Jenny.
Så tröttsamt. Jo, det finns enstaka fall vid ett tillfälle då man till exempel behöver ha bohag när man flyttar in. Det innebär inte att en familj ständigt får de här summorna om man inte har rätt till det. Det kan vara att man har särskilda utgifter för att ett barn till exempel har stora funktionsnedsättningar och så vidare. Men annars stämmer inte det.
Tack Jenny! Då lämnar jag ordet till Jörgen för andra och sista replik. Varsågod!
Vad skönt att du gick upp och tog den! Nej, för den siffran, 73 000, är precis som du sa, det är en enstaka gång. Den siffran förra året var över 100 000. Förra året var det en familj som fick ut 61 700 kronor över tid varje månad. Tack!
Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Rasmus Ragnarsson (SD). Därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Rasmus!
Hallå! Tack så mycket herr ordförande. Till att börja med vill jag bara välkomna de steg nu som Sverigedemokraterna och regeringen tar för att avskaffa det socialdemokratiska bidragssamhället. Sverigedemokraterna står ju benhårt upp för grundtrygghet för alla som saknar arbetsförmåga. Detta är för oss självklart. Vårt välfärdssystem bygger dock på att alla som kan arbeta ska arbeta. Och det är vårt samhällssystems moraliska kärna. Om de som kan bidra inte gör det så kommer det inte finnas resurser för de som inte kan arbeta. Det är också en självklarhet. Aktivitetskravet är en av de reformerna som bidrar till att få människor att komma närmare arbetsmarknaden och göra dem mer anställningsbara. Den andra reformen är lite som vi har kommit in på här, för att stärka vårt välfärdssamhälle. system är bidragstaket som klubbades i dagarna. Att människor i Göteborg kan starta bidrag och få ut över 70 000 kronor. Det svider i många människors ögon. Och det är bra att vi snart kommer till en lösning även i den frågan. Detta är reformer. Om man hade värnat det svenska välfärdssystemet så borde de ha genomförts för länge sedan. Men i stället har man tolererat detta. Och jag blir lite förvånad idag. när jag läste Blerta Hoti Singh debattartikel, där hon säger att idén om meritokrati är en myt. Och det är ju möjligt, är man socialdemokrat och ser att Morgan Johansson får förnyat förtroende hela tiden, så kan man förstå att man kan få den idén, att meritokrati är en myt. Men, det är där meritokratin, att man arbetar hårt och att det faktiskt leder till bra resultat, goda utfall. Det är det vårt samhälle bygger på. Tack.
Tack. Rasmus. Innan jag lämnar ordet till Jonas Nilsson (V) så är det väldigt viktigt. Det här är en interpellation och så håller vi oss inom ramen för interpellationens innebörd. Inte gå utanför och diskutera hejvilt. För det vill jag inte avbryta mitt i ett anförande. Men det är väldigt viktigt att vi har respekt för det arbetssättet som vi har i den här församlingen. Så det är medvetet. Jag avbryter inte i ett. Anför det, för det är inte respektfullt. Då lämnar jag ordet till Jonas Nilsson (V). Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Jonas.
Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Aktivitetskravet är ett trubbigt instrument som vill lösa ett komplext problem. Ett av huvuduppdragen för offentlig verksamhet över lag är att hjälpa människor i och ur ekonomisk utsatthet. Göteborgsregionens översikt över forskningen på området säger att ekonomisk utsatthet är ett mångdimensionellt fenomen. som kan förstås och mätas på olika sätt. Det finns ingen entydig definition och valet av mått påverkar både hur omfattningen bedöms och vilka grupper som synliggörs. Ekonomisk utsatthet handlar inte heller enbart om inkomstnivåer utan också om möjligheten att upprätthålla en skälig levnadsnivå över tid. Det är därför nödvändigt att angripa det här problemet generellt genom att främja ekonomisk och social jämlikhet, men också på individnivå med dynamiska och anpassade arbetssätt. Att ställa krav är att bry sig brukar det låta från den konservativa högern. Men som Simona Mohamsson sa när hon fortfarande var liberal, att ställa krav på människor är inte att bry sig. Det är ett sätt att slippa ställa krav på systemet och dess politiska hantverkare. Det kravet tar vi till oss och det ansvaret tar vi genom att se till att de här aktiviteterna som erbjuds ska vara meningsfulla, utvecklande och väl anpassade för individens situation och förmåga. Vi ska inte ha en industriell reservarmé som tvingas utföra nödvändiga arbetsuppgifter utan skälig ersättning. Tack.
Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Jörgen.
Tack herr ordförande. Jag ska fortsätta i min interpellation. Jag hade två frågor till som jag tänkte ställa till Jenny. Det är en och samma fråga egentligen. Tycker du Jenny som kommunalråd, inte som privatperson här nu. Tror du att det här nya aktivitetskravet som vi har är en positiv sak för Göteborg? Tror du att det kommer ha en positiv påverkan för att få ner antalet som går på bidrag? Det är mina två frågor. Tack!
Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Därefter Kristina Bergman Alme. Varsågod Martin!
Tack herr ordförande! Jag vill bara säga att vi har lite erfarenhet i Göteborg. Jag är oerhört glad att regeringen har tagit det här beslutet och att vi får det här på plats. Det gäller 1 juli men tillämpas från och med oktober. Det här är ju till för att hjälpa människor. Det står ju väldigt tydligt i instruktionerna att det ska vara seriösa saker. Det kan vara språkträning, det kan vara jobbsökande, det kan vara praktik och så vidare. Det är ju för att få ut människor. som inte har någonstans att gå. Det är oerhört tråkigt att det kommer på plats nu. I Göteborgs Stad har vi en egen erfarenhet av detta, för de av er som kommer ihåg. 2018 och 2019 tillämpade Angereds stadsdelsförvaltning detta. Vad hände? 40 % av dem som uppbar ekonomiskt försörjningsstöd dök inte upp. De behövde inte pengarna. Då fick vi en siffra för en annan sektor, som förhoppningsvis är mindre i dag, som man sysselsatte sig med. I övrigt var det väldigt framgångsrikt ekonomiskt. 35 miljoner, tror jag att det var, kostade man under ett år med de olika aktiva insatserna. Men utflödet av pengar på den andra delen av budgeten minskade med 70 miljoner. Detta avbröts. Jag kommer inte ihåg varför, om det flyttade över till NAV eller någonting. Det fanns säkert skäl för det. Men vi har ju testat detta. Så det här är inte att jaga lata människor eller annat som har förekommit här i debatten. Utan det här är ju verkligen att bry sig om människor. Och det handlar inte om någon högerkonservativ eller vänsterradikal. Det här handlar om människor som står jättelångt från arbetsmarknaden och får en chans, om vi sköter det här, som vi bör göra som en bra kommun, att ge många människor en ny chans. Tack!
Tack, Martin. Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L). Därefter Hanan Baalbaki.
Tack herr ordförande. Hittills i debatten har det både varit saklighet och ibland en del slängar kring vad jag kan tycka är onödiga kommentarer. För sant är ju att vi inte kan dra alla över en kam. Det finns de som gör allt för att undvika att behöva vända sig till det offentliga för att få stöd. Det finns de som verkligen försöker jobba och inte kan det och som kanske jobbar. Men pengarna räcker inte till och ändå behöver de lite hjälp. Sedan finns det faktiskt de som smusslar och ljuger. Det Martin lyfte upp är ett sådant exempel. Försörjningsstöd ska vara temporärt. Det är väldigt bra att vi nu ändå får till det här kravet. Den retorik som har hörts i dag har också hörts ibland tidigare. I Landskrona har man styret med liberalen Torkild Strandberg på platsen. När en del andra kommuner har sagt att det kan vi inte ha. Där har man visat hur fantastiskt det har varit för människor som kanske aldrig har haft ett jobb, kanske har tyckt att det är svårt och jobbigt att behöva passa tider, att veta hur man ska bete sig på en arbetsplats, hur man gör med arbetskamrater. Alla de delarna har man i lugn och ro fått mejsla in, och sedan har man gått vidare till andra jobb. Det är det som har varit det fantastiska. För en hel del människor har det här varit första jobbet in. Jag vill tacka Jörgen för en bra interpellation, att vi sätter ljuset på detta. Jag är helt övertygad om att det finns goda anledningar till att följa upp den här frågan igen. Tack!
Tack Kristina! Då är det Hanan Baalbaki. Därefter Jörgen Fogelklou som är sist i talarlistan. Varsågod Hanan!
Tack ordförande! Att leva på socialbidrag är ingen dröm för någon individ eller människa i samhället. Vem vill leva under bidrag? Vem vill leva under någon annans makt? Att jag ska bestämma och styra över dig och ditt liv. Du ska komma hit den 29 senast med intyg, vad du har gjort, vilka jobb du har redovisat, vilka pengar du har på ditt konto. Det är väldigt, väldigt tufft att leva på socialbidrag idag. Vet vi hur mycket man kräver idag för att kunna få socialbidrag? Under alla mina yrkesliv, 26 år, har jag haft många individer som har gått snett i livet. Knark, när man var ung, inte kunnat få jobb. Det är klart, arbetsmarknaden välkomnar inte de här människorna. De är mycket utanför. Det är ingen som vill anställa dem. Antingen på deras belastningsregister eller något annat. Eller språket som inte är tillräckligt. Det gör att man lever på bidrag, en viss typ. Skapa jobb. Visa dem vägen. Vi behöver den här arbetskraften. Underlätta för dem. Vi ska inte förbjuda människan att leva en viss tid under bidrag. För du ska kunna stå på benen igen och kunna bidra med att du förtjänar dig själv och bidra till samhället. Så att leva på bidrag, det är en mardröm för många. Ingen som vill det. Så hjälp människan att stå stadig i arbetsmarknaden så att de känner sig välkomna, så de kan jobba och ta jobb. Tack. Och det gäller alla. Inte bara invandrade, svenskar också. Tack!
Tack Hanan! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Jörgen!
Tack för ordet! Jag får svara på dig Hannah. Det är klart att det är många som går på aktivitetsstöd, det vill säga på socialbidrag, och behöver det. Som jag sa i mitt inledande anförande slår det här bort de kriminella som får det som grädde på moset. Det är ju de här vi ska komma åt. Men det här är en interpellation och vem som helst får gå upp och svara. Jag ställde ju en fråga. Jag ställde en fråga till Jenny som hon inte ville svara på. Därför ställer jag frågan till hela det rödgröna styret, ni som sitter och styr och har makten i Göteborg. Ser ni detta som något positivt som regeringen har gjort? Det är en attitydfråga. Är det positivt, och tror ni att det kan ha påverkan att vi kan minska felbetalda utbetalningar och att vi kommer att få ned socialbidragen? Det är en öppen fråga. Ni kan säga att det är helt värdelöst. Det är tidigare. Eller jo, vi tror att det här kanske är ganska bra. Vi har sett tydliga exempel på det i resten av Sverige, till och med i Göteborg. Är detta något positivt? Kommer ni att leva upp och tänka? Det är klart att ni gör det, för det är ett lagkrav. Det borde ni ju göra i alla fall. Det är inte alltid ni säger att ni ska göra det. Det tror jag ändå att ni kommer att göra. Men finns det något positivt med detta, eller är det bara negativt? Tack!
Tack, Jörgen. Då är det Marie Brynolfsson (V) som är sist i talarlistan. Jag lämnar ordet till Marie. Varsågod.
Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag tänkte jag skulle bemöta några saker. Inledningsvis så var det ju lite oklarheter kring det här, hur många som har försörjningsstöd och som omfattas, och att det fanns en oro över att vi inte skulle veta, och varför vi inte vet och sådana saker, och det borde man ju veta, och det är klart att om man har en föreställning om att det bara dräller runt en massa människor som är arbetslösa och lever på försörjningsstöd, då är det klart att man kan ha den bilden, men det handlar ju också om att väldigt många av de som har försörjningsstöd deltar i aktiviteter idag. Det vi behöver ta reda på är vilka aktiviteter kommer de vara tillräckliga för att leva upp till aktivitetskravet. Det är det vi håller på att titta på. Sen vill jag också prata lite varmt om vårt fina samarbete vi har. ArbVux ihop med allmännyttan, familjebostäder i Bergsjön. Det var ett jättefint reportage i Ekot häromveckan. 100 för Bergsjön, heter det. Vi ska skapa 100 jobb i Bergsjön på tre år. Det var en intervju med några av deltagarna där. Jag har också träffat flera stycken av dem. De beskriver hur de har sökt jobb frenetiskt i så många år. De har varit fast i försörjningsstöd på grund av att de inte har fått arbete. Nu har de äntligen fått arbete. Det är ett jättefint reportage. Har ni inte lyssnat på det, så tycker jag att ni ska göra det. Sen tycker jag också att det verkar finnas, jag vet inte, jag jobbar ju med arbetsmarknadspolitik, så för mig är det ganska klart. Jag träffar många människor som är utan jobb. Så därför skulle jag också vilja uppmana er som sitter här, kom på studiebesök i ArbVux verksamheter. Träffa de som jobbar i våra verksamheter. De som jobbar med personer, de som möter personer som är utan arbete. Träffa de som faktiskt är arbetslösa och ta reda på hur deras erfarenheter och upplevelser är. Ni är jättevälkomna. Tack!