Motion av Axel Darvik (L), Ann Catrine Fogelgren (L) och Eva Flyborg (L) om att inrätta en beredning för planeringen av ett framtida kollektivtrafiksystem i Göteborg

Tack, då är talarlistan tom. Det finns bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? möjligheterna för ett samordnat välkomnande av nya studenter i Göteborg Då går vi in på ärende 28 som är redovisning av uppdrag till Göteborg & Co AB att utreda möjligheterna för ett samordnat välkomnande av nya studenter i Göteborg. Talarlistan är tom och det finns bara ett förslag till beslut. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Flyborg (L) om att inrätta en beredning för planeringen av framtida kollektivtrafiksystem i Göteborg

Då går vi in på motionerna. Det är ärende 29. Det är motion av Axel Darvik (L), Ann Catrine Fogelgren (L) och Eva Flyborg (L) om att inrätta en beredning för planeringen av framtida kollektivtrafiksystem i Göteborg. Kommunstyrelsen föreslår att den av Axel Darvik, Ann Catrine Fogelgren och Eva Flyborg väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Axel Darvik. Varsågod!

Tack ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till vårt yrkande i kommunstyrelsen och även det likalydande yrkandet från Centerpartiet här i kommunfullmäktige. Den här motionen är ju med anledning av att Västtrafik och kollektivtrafiken i Göteborg tappar marknadsandelar. Om man går ut och frågar resenärer liksom experter så är det uppenbart vad problemet är. Det är för knökat, som man säger i Göteborg, med bussar och spårvagnar i centrum. Inte minst innanför vallgraven. Också den här idén med noder och stråk som finns. i Göteborg har varit feltänkt och inte fungerat. Det leder till att flera resenärer måste byta flera gånger. Därmed förlängs många vanliga resor. Vi ser också hur omläggningen av trafiken just har lett till detta. Det har blivit betydligt längre restider för många resenärer. Därför måste någonting börja göras om vi ska möta efterfrågan och verkligen. kan se till att kollektivtrafiken blir mer attraktivt. Vi måste ha en beredskap för att kunna börja planskilja kollektivtrafiken i Göteborg. Det har utretts flera gånger historiskt. Städer av liknande storlekar som Göteborg har också börjat planera för detta. När de har vuxit har man också kunnat genomföra de planerna. Vi måste skaffa oss den friheten. Det frigör också gatumark i centrum. som vi kan använda i mer levande stadsliv och andra trafikslag som också måste få plats. Jag hoppas verkligen att, även om vi inte får igenom motionen här idag, att intentionerna utav detta ändå förvaltas av fullmäktige och genomförs framöver. Tack för ordet!

Tack! Då är nästa talare Ann Catrine Fogelgren och därefter Hans Arby.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Jag kan bara understryka något som Axel sade här. Han lyfte de punkterna. Vi tror väl inte heller att vi kommer att få igenom motionen idag. Men att detta är ett angeläget problem kan vi vara överens om. Några hundra meter härifrån vi sitter finns Brunnsparken. Vi har alla sett hur spårvagnar, bussar, cyklister och gående försöker ta sig fram genom den här trafikkarusellen. Varje dygn. Det passerar faktiskt 1 000–1 200 spårvagnar här. Det motsvarar 40 spårvagnar i timmen under rusningstrafik. Då kan det bli upp till 120 spårvagnar och 130 bussar som trängs och ska ta sig fram i Brunnsparken. Det här ger upphov till köer och risk för olyckor, naturligtvis. Men det är också en sårbarhet med stora konsekvenser för stadens hela kollektivtrafiksystem om något allvarligt skulle ske. Möjligen kan det bidra till framkomligheten. Det skulle också bidra till en betydligt trevligare stadsmiljö. Hur planeringen har skett under de gångna åren och var vi har hamnat här kan vi fundera över. Men nu är frågan hur vi ska hantera framtiden. Vi vill med denna motion sätta ljuset på nödvändigheten av en tydligare framdrift i frågan, som vi i dag inte ser. Göteborg är, precis som Axel nämnde, inte den enda stad som har liknande utmaningar. Flera städer runt om i Europa har kommit betydligt längre. I utvecklingen av ett robust kollektivtrafiksystem tror vi att det kan finnas möjligheter att hitta lösningar som även skulle vara anpassningsbara till vår trafiksituation. Vi lyfter fram behovet av att genomföra en åtgärdsvalsstudie för att få fram olika alternativ när det gäller kostnad, nytta och genomförbarhet. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i yrkandet från Liberalerna i kommunstyrelsen.

Nästa talare Hans Arby och därefter Roshan Yigit.

Tack ordförande, övriga ledamöter och åhörare. Jag vill börja med att tacka Liberalerna för motionen och de efterföljande diskussionerna vi hade som har resulterat i gemensamma att-satser. Det handlar alltså om att planskilja de tunga spårvägsstråken som går genom centrala stan. Idag har vi spår som går från Angered och Bergsjön i nordost mot Frölunda och från Länsmansgården mot Mölndal i huvudsak på egen banvall. De uppfyller stadsbanekvaliteten, men i mitten tar det stopp. Den enda lösningen är att gräva ner eller möjligtvis höja upp. Det handlar alltså inte om att bygga en ny tunnelbana utan successivt förbättra framkomligheten i stadsbanestråken. Det är alltså något annat än spårvagn. Huvudansvaret för kollektivtrafiken ligger på regionen, men det är Göteborg som har mest att vinna på snabbare kollektivtrafik och minskade målkonflikter och möjlighet att förbättra bättre stadsmiljö eller kunna bygga mer på den värdefulla marken. Det är viktigt att påpeka att vi nu till skillnad från originalmotionen inte föreslår ett nytt organ. Det här är ett uppdrag till Stadsbyggnadsnämnden inom ramen för befintlig samverkan som finns i Stadstrafikforum och i linje med målbild Koll2035. Vi vill också passa på att identifiera andra åtgärder inom målbild Koll2035 som kan påskyndas för att avlasta Brunnsparken och andra. delar av city. Vi vill se om det går att passa på att utnyttja renoveringen av kanalmurarna för att gräva ner delar av sträckorna. Vi ber kommunstyrelsen att ta fram förslag på finansiering av åtgärderna också, så att det verkligen går att bygga det här sen. Jag är inte lika negativ som Ann Catrine, även om det kanske är så. Jag hoppas att fler tar chansen att inte ytterligare försena skapandet av en kollektivtrafik som göteborgarna är värd. Det kommer bara bli svårare och svårare.

Nu är det Roshan Yigit.

Tack så mycket fru ordförande. Vi tackar för motionen. Vi delar problembeskrivningen och målsättningen att öka kollektivtrafikens framkomlighet. Göteborg växer. Klimatomställningen behöver öka takten. Kommande ombyggnationer i innerstaden kommer även fortsättningsvis påverka framkomligheten. Kollektivtrafiken behöver därmed ligga högt på den politiska agendan under de kommande åren. Men de behov som motionen pekar på omhändertas redan inom befintliga strukturer. Stadsbyggnadsnämnden har ansvar för den långsiktiga stadsutvecklingen där infrastruktur och kollektivtrafik ingår. Det finns etablerade samverkansformer med VGR, Västtrafikverket och grannkommunerna. Där har vi den strategiska kompetensen som krävs för långsiktigheten i kollektivtrafiken. Men det betyder inte att frågan är oviktig, tvärtom. Vi arbetar redan med kapacitetsstarka lösningar såsom Lindholmsförbindelsen för spårvagn, där vi också har säkrat extern finansiering. Men att inrätta en ny beredning riskerar att skapa otydlighet i ansvarsfördelningen snarare än att lösa framkomlighetsproblematiken. Den stora. Utmaningen är snarare finansieringen av nya infrastruktursatsningar. Där är det tråkigt att vi har en regering som inte är lika intresserad av att medfinansiera kollektivtrafikens utveckling. Utfasningen av stadsmiljöavtalen under denna mandatperiod är ett tydligt exempel på detta. Låt oss därför, partier från höger till vänster, verka för ökad statlig finansiering av kollektivtrafiken. Det ligger i allas intresse att Göteborg fortsätter vara Sveriges och Västra Götalands tillväxtmotor. Och till motionärerna, Liberalerna, prata med er egen regering. Få dem att inse kollektivtrafikens värde och varför vi behöver satsa på den. Med detta yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är det replik begärd av Hans Arby (C).

Tack! Ni delar problembeskrivningen, men vill inte göra någonting åt den. Du lyfter Lindholmsförbindelsen. Den beslutades i princip att bygga den för sju, sex år sedan, kanske någonting. Den är färdig 2039. Det är 20 år. Det är så långt fram vi behöver planera. Om du säger att det inte finns pengar idag, det är ingen idé att börja planera och titta hur vi ska lösa det här idag, ja, då kommer vi tappa ytterligare 20 år. Vi behöver titta på hur vi kan. Vi kan planskilja. Det är inte lätt. Vi behöver reservera de stråken. Sedan behöver vi jobba på finansiering. Det kanske blir någon ny typ av infrastrukturpaket. Men vi måste jobba med det parallellt. Sitter vi still nu och inte utreder och förbereder det här då kommer det dröja jättelång tid och kanske till och med för sent när vi bygger mer för att kunna få det planskilt. Det är dags att ta tag i det nu. Ni skriver det i motionen men i er budget också. Men ni verkar ju faktiskt inte vilja göra något åt det. Tack.

Replik är begärd av Axel Darvik (L).

Tack ordförande! Nu har ju Hans redan sagt en del kloka invändningar. Det här med kollektivtrafikens värde, det tror jag, ja Roshan har nog missat en del av de nyheterna som har kommit den senaste tiden om just regeringens prioritering av kollektivtrafiken. Så att det finns ett stort hjärta för kollektivtrafik hos den svenska regeringen där Liberalerna ingår och det är jag mycket stolt över. Lindålsförbindelsen som sagt den löser inte de här problemen. Men det kanske man framför allt ska tänka på är just det som Hans slog upp här nu. När regeringen öppnar plånboken, då måste vi vara redo. Det är inte vi nu. Vi har inga planer. Vi vet inte vad vi ska göra. Då går det inte heller att få någon finansiering. Jag tror faktiskt att med den position som Göteborg befinner sig i nu så ska vi nog vara glada att det inte finns ett fönster för att finansiera kollektivtrafik. För vi har inte satsningarna färdiga. Det skulle vi behöva se till att skaffa oss.

Då är det replik begärd av Roshan Yigit.

Det var intressant att Axel Darvik hänvisar till den tillfälliga sänkningen av kollektivtrafikpriser. Vi får se hur implementeringen av det kommer gå till. Men det är ju inte svaret på de problem som vi diskuterar i det här ärendet. Det som vi alla egentligen har varit inne på, det är ju hur vi ska finansiera de här stora investeringarna som vi behöver göra. För att kunna minska belastningen runt Brunnsparken, Centralen helt enkelt. Och där ser vi ju såsom utfasningen av stadsmiljöavtalen att man snarare minskar. kommunernas möjligheter att kunna finansiera de här investeringarna som vi behöver göra.

Tack! Då är det replik av Axel Darvik.

Tack ordförande! Jag tycker det är bra. Vi är överens om att Brunnsparken och Centrum är ett av de största problemen för Göteborgs kollektivtrafik. Bussar och spårvagnar står bokstavligen i vägen för varandra. Det går inte att knö in mer. Det är för trångt. Det får definitivt inte plats med andra trafikslag heller som också skulle behöva en del utav gatuutrymmet. Men låt oss tänka oss då, Roshan, att vi skulle ha haft infrastrukturministern här ikväll. Vad skulle vi då säga till honom om vad det är vi vill göra med Brunnsparken och centrum? Vi har ju inte objekten framme. Det är det som Hans och jag säger, att vi måste se till att vi skaffar oss beredskapen. Vi är inte redo för en förhandling med staten om medfinansiering för den typen av objekt. Det är det vi måste skaffa oss. Tack.

Då är det replik av Hans Arby.

Som du ser i yrkandet här också så är det ju med att titta på finansieringslösningar. Så det är både och. Hur kan vi göra det? Vad kommer det kosta? Vad kan vi hitta för finansiering? Det här är långsiktigt, på väldigt lång sikt. Som Axel säger, det gäller att vara beredd. Det finns en historia om när man skickade upp kommunalrådet till Stockholm på 60-talet och träffade ex. kollektivtrafikministern och så stod GP där nere och intervjuade och frågade. Hur gick det? Fick vi en förbindelse? Vi fick två för man hade förberett det här på lagret då. Och sen så att jag tror vi alla är för en utbyggd kollektivtrafik. Det är så vi kan lösa väldigt mycket av både klimatproblem och framkomlighetsproblem. Och det är så vi kan få fler bilister att välja kollektivtrafik i stället. Men det uppstår alltid konflikter i begränsade utrymmen och enda chansen att lösa dem det är. att planskilja, så vi borde vara väldigt eniga på alla sidor om att försöka växla upp det arbetet nu. Tack.

Tack. Då är det replik av Roshan Yigit. Ja, det försvann, men det är din tid. Vi tar tiden. Tack.

Det finns ju en vision. Det finns ju några saker som vi egentligen hade behövt få på plats så fort som möjligt. Det är bland annat, eller kanske framför allt, Operalänken och Allélänken. Vi har målbildkoll 2035. Men den stora utmaningen, vi kan ju liksom. som önskar vad som helst. Vi kan ha vilka planer och visioner som helst. Men utan finansiering kommer vi inte kunna få det på plats. Vill vi få det på plats så snart som möjligt, då är det återigen finansiering.

Då återgår vi till talarlistan och det är Johan Zandin och därmed Karin Pleijel. Varsågod!

Ja, det låter ju som vi alla är överens om att Göteborgs spårvägsnät behöver förstärkas. Jag tror också alla är överens om att den största flaskhalsen idag är Brunnsparken. Det är ju därför vi planerar en allélänk. De flesta av oss, Liberalerna, har av någon anledning valt att inte vara med på den, som ändå är den avlastning av Brunnsparken som har möjlighet att komma på plats närmast i tid. Vi har andra spårvagnsprojekt på gång. Lindholmsförbindelsen har nämnts. Den kommer ta lång tid. Vi har projekt som är finansierade till Eriksberg och Brunnsbo. Vi har projekt som behöver finansiering, till exempel Operalänken med en eventuell fortsättning till Gullbergsvass, fortsättning från Brunnsbo till Backa, en förlängning från Marklandsgatan genom Dag Hammarskjölds boulevarden. Så det är ingen brist på idéer och projekt. De har kommit lite olika långt i utredningen, men om staten skulle erbjuda pengar är det inte så att vi står tomma på idéer. Det finns saker att satsa på. Det som spårvägsnätet behöver mest i dag är, som Roshan sa, inte fler utredningar utan mer finansiering. Vad föreslår då L och C? Pratar man underjordisk spårväg innanför vallgraven handlar det om att bygga en gigantisk tunnelbanestation under Stora Hamnkanalen. Om någon tycker att Västlänken kanske blev lite krångligare, lite dyrare och lite mer utdragen i tid än vi hade räknat med så kan ni gå hem och fundera på hur dyrt, komplext och krångligt det kommer bli att bygga en Göteborgs T-centralen under vattnet i Stora Hamnkanalen. Jag återkommer. Tack!

Tack! Då är det först replik, av Axel Darvik.

Tack för ordet! Jag vill säga någonting om allélänken först. Det finns goda skäl till att man ska vara skeptisk till den lösningen. Det kommer att innebära att man bygger en ny bana i plan. Det tränger undan andra trafikslag. Det gör också att man antagligen måste fälla väldigt många träd i allén. Vi får inte chansen att utveckla det grönstråk som Kungsparken innebär. Det blir. permanentat som en del av en trafiklösning och märk väl att i CAD 2035 så fanns det med att man bör undersöka om man skulle kunna hitta en planskild lösning i stället. Men det gjordes inte i den utredningen och det är vi skeptiska till. Vi tycker att man borde ha gjort det. Det vet jag att det finns många experter som har gjort. Om man är ledsen för att det kommer grävas i centrum så är det ju så att det här kanalprojektet blir vi ju inte av med. av mig hur som helst. Varför inte titta på om vi ändå kan göra någonting klokt utav det som det blir någon nytta när det väl grävs i under 10–15 år mitt i centrum i alla fall.

Då är det kontrareplik av Johan Zandin.

Ja, jag ska försöka undvika frestelsen att gå in på en debatt om allélänken, men det hade kanske varit bättre att åtminstone föreslå gräva ner den. För det är inte bara det att det är dyrt och komplext att gräva ner. saker även under mark. Det blir förstås ännu dyrare under vatten. Det är också så att när det är spårväg man gräver ner, så om man någonstans vill upp över mark så behöver man ha väldigt långa ramper med väldigt flack lutning. Jag vet inte riktigt hur den här underjordiska tunnelbanestationen under Stora Hamnkanalen, hur ska den sedan ansluta till andra viktiga noder? Jag hörde att Axel inte gillade ordet, men vi har en nod som heter Järntorget. till exempel. Det är väl bra om spårvägen fortfarande går dit. Vi har en nod som heter Vasaplatsen, vi har en nod som heter Valand och en som heter Korsvägen. Hur ska de här spårvagnarna under mark, under hamnkanalen ens komma upp i gatuplan till de här andra ställena? Eller ska vi gräva ner hela spårvägsnätet på en gång?

Tack! Då är det replik av Axel Darvik.

Tack ordförande! Jag var lite förvånad faktiskt att det kom så dystra tongångar från Vänsterpartiet. Jag trodde att ni var lite mer kollektivtrafik-optimistiska än så. Det är ju ändå så att de där planerna som finns från både 30- talet och 60-talet, de finns ju där. De innehåller ju ungefär den här typen av lösningar som jag pratade om. Jag har till och med sett de här skisserna hur man skulle göra då. Det kanske inte alls är en bra lösning. Det kanske inte alls är en bra lösning idag. Bara för att det funkade på 60-talet kanske det inte är det. funkar idag längre. Vi kanske inte har den tekniken längre så att det går att göra det som man hade då. Men låt oss i alla fall undersöka hur vi hittar de bästa lösningarna. Kanske är det delar utav, hitta vissa delar som går ovan jord också eller så där. Det där får ju utredningen visa. Men du behöver inte oroa dig Johan. Du behöver inte ha svaret på alla frågorna än. Det viktiga är att vi sätter i gång planeringen. För någon gång måste vi ta det steget. Tack!

Då är det kontrareplik. Johan Zandin.

Ja, jag tror inte vår teknikutveckling har gått tillbaka så mycket sedan 60-talet. Men när Stockholms stad byggde sin tunnelbana så möjliggjordes ju det av att man hade en helt annan inställning till kulturhistorisk bebyggelse. Man rev hela centrala stan, byggde en grop, lade tunnelbana i den och byggde upp en ny stad ovanpå. Och för att återigen nämna Västlänken. Om någon tycker att det har grävts mycket för att få till de tre stationerna tror jag inte att någon vill gräva bort några hus innanför vallgraven, utan de platser man kan lägga det på är de breda stråk som finns i dag, som antingen är kanaler eller före detta kanaler. Sedan måste man lösa anslutningen till omgivande spårvägsnät antingen genom att gräva ned hela det också eller genom att någonstans placera flera hundra meter långa ramper. Det kanske blir en spännande lösning på frågan vad vi ska göra med Skeppsbron, men jag tror inte det är den vi har tänkt oss. Tack!

Tack, då är det replik av Hans Arby.

Tack. Jag vill bara nämna först att i yrkandet finns också att se vad det finns för åtgärder som kan skyndas på lite här och nu. Men målvillkor 2035 och det vi gör nu är fram till 2035. Vi måste titta på vad vi ska ha till 2050. Är ni verkligen nöjda och trygga med att det som planeras kommer räcka 2050? Jag tror inte det. Tror ni inte det? det behöver planskilja alls, till skillnad från alla andra städer i motsvarande storlek. Ja, det är svårt, men därför behöver vi titta på det nu, hur man kan lösa. Man gjorde en utblick i målvillkor 2035-arbetet, vad det skulle kunna finnas för möjligheter. Jag ber er gärna läsa målvillkor 2035, för det finns de här tankarna. Vi pratar inte om alla spårvägar, vi pratar om det krysset som är stadsbanan från nordost, sydväst och nordväst och det var så man byggde Stockholm. Man började med stadsbana som man sedan började sänka ner där det behövdes. Det mesta av tunnelbanan i Stockholm går över mark. Det var stadsbana som man sänkte ner i de korsen. Så det finns och det går men det behöver tas reda på var vi kan lägga det här bäst. Tack!

Då är det replik av Johan Zandin.

Tack! Jag är inte så oroad över att vi kommer stå 2035 med problemet. Oj, allting är koll 2035, är redan byggt, vi har slut på idéer. Jag är ganska säker på att vi kommer stå där 2035 och ha en hel del punkter i programmet som inte är avbockade än. Bland annat på grund av statlig finansiering. Men vi ska absolut titta framåt. Jag bara har väldigt svårt att se att just en underjordisk spårväg. innanför vallgraven överhuvudtaget är möjligt. Man kan absolut titta på kollektivtrafik under mark eller på vissa få ställen även en bit över mark men jag har svårt att få till det innanför vallgraven.

Nu ska vi se, Hans. Du har haft två repliker, så du får trycka in dig på inlägg. Japp. Då återgår vi till talarlistan. Det är Karin Pleijel (MP), och därefter Jörgen Fogelklou, (SD). Varsågod.

Ja, tack för motionen, eftersom den leder till en så himla intressant debatt om den viktiga kollektivtrafiken, både nu och några decennier framåt. Jag satt ju i trafiknämnden förra mandatperioden också, och det gjorde Toni Orsulic också, så att i det här stadstrafik. forum där vi just diskuterar Koll2035 och den långsiktiga planeringen för kollektivtrafiken. Där satt vi förra mandatperioden också. Toni är oppositionens röst i det sammanhanget. Johannes Hulter sitter där också, och jag sitter där från Göteborg till exempel. Det går att prata med oss om man är intresserad av vad som händer där. Det var just det som var skälet till att vi tog fram målbild Koll2035. När staten öppnar. plånboken ska vi inte säga oj, vad ska vi göra, vi måste komma överens, och så vet vi hur svårt det är att komma överens. Då tog man fram den här målbilden. Men den är inte finansierad. Jag tror att det är 18 miljarder som saknas för att förverkliga till 2035. De pengarna behöver komma någonstans ifrån. Där finns Metrobuss, där finns Allélänken och till exempel Lindholmsförbindelsen, som vi har pratat om, till 2040. Men jag håller med om att 2050. Det beror på befolkningsprognoser och allt sådant där, men då behöver vi tänka på ett nytt sätt. Jag hade förmånen att åka premiärturen med den självkörande bussen häromdagen. Det var näst sista gången någon åkte med den. Men jag tror ändå på den teknikutveckling som sker inom det självkörande. Om vi blickar västerut ser vi att det är väldigt mycket som sker med självkörande fordon. Vi vet inte riktigt hur det ser ut 2050, men jag håller med om att vi behöver. tänka i de perspektiven, men inte låsa fast oss i något som är någonting som vi tycker är modernt nu för att det kanske ser annorlunda ut då. Jag har mycket mer att säga här, men jag får återkomma.

Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Karin Karlsson.

Tack för ordet, fru ordförande, fullmäktige, åhörare och alla som lyssnar! Vi ställer oss bakom yrkandet som Liberalerna har skickat in. Vi kommer aldrig någonsin att ställa oss bakom att vi ska behöva gräva ned saker under staden igen. Det gör vi inte. Men planskildhet är väl en självklarhet. Vi har det i dag. Dag Hammarskjöldsleden rätt in till staden är planskild. Nu går det naturligtvis både kollektivtrafik och bilism däri. Det finns planskildhet i dag. Men det vill ni ta bort. Ni vill bygga en boulevard där när det finns någonting som fungerar. Vi har kollektivtrafiken. Det är klart. Vi ska få in så många som möjligt i kollektivtrafiken. Jag brukar säga till Socialdemokraterna att jag inte alltid håller med om det ni säger. I det här fallet gör ni dessutom fel saker vid fel tidpunkt. Jag bor i Askim. Jag åker kollektivtrafik varje dag Hammarskjöldsleden in. Det är sådana som jag som ska ta kollektivtrafiken. Vi åker in till stan, vi jobbar och vi åker ut därifrån. Det är sådana som jag som ska ta den. Det hände nu senast. i veckan, jag står och väntar på bussen, hälften av dem som står i busshållplatsen kommer inte in. Senast det hände var förrförra veckan. Då regnade det. Bussen åker förbi oss. Ni vill att biltrafiken ska in i en kollektivtrafik som inte funkar. Ni måste fixa kollektivtrafiken först om ni vill få in bilister i kollektivtrafiken. Det är inte ett alternativ att ta bort parkeringsplatser eller försöka tvinga in människor i en kollektivtrafik. som inte fungerar i dag. Gör saker rätt! Se till att det finns en bra kollektivtrafik! Då kommer fler människor, sådana som jag, att ställa bilen om det finns en kollektivtrafik som funkar. Det är klart att vi ska säga ja till detta för att titta på vad vi kan göra i framtiden. En av våra första motioner med min fullmäktigegrupp 2014 handlade just om att titta på planskydd kollektivtrafik. Vi vill ha upp den i luften eller ha den helt planskydd.

Replik begärd av Hans Arby.

Tack Jörgen. Jag bygger gärna kollektivtrafik som du väljer. Och vi behöver förbättra. Vi behöver tänka. Tänk hur det funkar i Stockholm. Men tänk även hur det funkar på de sträckor där vi har planskildhet. Vi vill inte ta bort någon planskildhet. Dag Hammarskjöldsleden ska ligga kvar där den ligger, även i det grundförslaget, där den går på separat banvall. Men om ni vet hur det funkar där det går separat banvall, från Biskopsgården, från Angered och sådant. Där går det fort. Men sen när man kommer in mot stan, då tar allting stopp. Så vi ska inte ta bort planskyldighet. Och där vi behöver lägga, troligtvis gräva ner, det är i stan där det tar stopp, för det är jädrigt svårt att hitta något alternativ till det. Och det går inte att köra runt heller, för väldigt många ska in till stan. Det är den långsiktiga, den bästa lösningen att gräva ner.

Tack. Då är det kontrareplik Jörgen Fogelklou.

Tack för ordet. Hörde jag dig rätt, Hans Arby, att du inte vill att Dag Hammarskjöldsleden ska bli en boulevard? Det har ni ju sagt i flera, flera år. Tack.

Hans Arby ser repliken.

För det första vet vi att det dröjer innan det händer någonting där. Men i grundförslaget så är det inte att ta bort planskildheten på den spårvägen som går idag. Det finns inte i det förslaget. Nej, men det går bredvid. Nedsänkt. Egenbarn. Nej. Jo, det gör det. Början.

Jörgen Fogelklou (SD) replik.

Tack. Ja, det går spårvagn från Marklandsgatan längst här. Den går där, men Dag Hammarskjöldsleden håller ju på ända ut till Askim. Tack!

Då är det replik ifrån Johan Zandin.

Ja, jag läser här ur C's yrkande och jag hörde innan att attsatserna skulle vara gemensamma. Det var Liberalerna också sa och där pratar man ju om, citat, spårvägstunnel genom innerstaden innanför vallgraven. Slut citat. Så just det ska man kanske inte rösta för om man samtidigt vill säga att vi aldrig någonsin tänker gräva upp Göteborg igen. Tack.

Tack, då är nästa talare Karin Karlsson (V) och därefter Axel Darvik. Varsågod!

Tack ordförande! Vi är ju inte principiellt emot planskildhet. Vi är för planskildhet där det funkar. Där det är det bästa alternativet. Det är det på många platser. Men sen finns det ju platser där det är väldigt svårt av många olika anledningar. Det kan vara geologiska anledningar. Det kan vara andra tekniska anledningar. Det kan vara kostnad. Det kan vara tidsmässigt. Det kan vara att det är trångt. Vi vet ju hur svårt det var att hitta en bra lösning för. Den stora tunneldelen av Brunnsbo linjen, för att få plats med trågen och dessutom att få det att bli bra geologiskt. Det ska bli jättespännande att se hurdan den blir när den blir färdig. Förhoppningsvis får vi en kanonbra syd nordlig koppling där som avlastar Brunnsparken och centrala staden. Vi behöver också en öst- västlig koppling. Frågan kom innan här, vad skulle vi säga till infrastrukturministern om han var här? Då skulle jag ställa frågan, var är. vår öst-västliga spårvägskoppling. Fall-E-länken och Operalänken saknas ju i den nya nationella planen för infrastruktur. Det är ett problem för oss att få statlig medfinansiering just nu och vi har väldigt stora behov i vårt spårvägsnät. Vi behöver bara bygga hur mycket som helst. Vissa delar kommer vara planskilda, andra kommer inte vara det. Men den största bristen vi har just nu är att vi bygger väldigt mycket överallt. Och det är dyrt. Vi måste få medfinansiering. Vi måste också ro de projekt vi redan har i gång i land. Det är det viktigaste. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är det replik. Jörgen Fogelklou.

Tack för ordet. Karin, du sa att ni inte var emot planskiftet. Samtidigt vill ni bygga bort hela Oscars leden. Där vill ni sänka hastigheten till 35. Folk ska kunna gå över den gatan. Bygga lägenheter där? Hur går detta ihop? Pratar ni inte med dem som sitter i stadsbyggnad som vill detta? Ett av de stora problemen - jag pratade med några från Trafikverket som var här och hade en dragning, och de ska ju vara opolitiska - är att det här problemet med kollektivtrafik måste ju alla storstäder ha. Ja, sa de. Tänker ni aldrig när ni är ute och föredrar att fan väx inte, bli inte större, för då får ni problem? Jo, varenda gång, sa de. Vi behöver växa organiskt i takt med detta. Ska vi bli en miljonstad? Grattis! Lös det här problemet för de 600 000 som bor här nu.

Tack! Då är det replik, begärd av Hans Arby (C).

Tack. Men jag måste fråga er som inte vill stödja att vi på allvar utreder det här nu. Tror ni inte att det någon gång behöver planskilja för att snabbas upp genom stan? Och tror ni inte att det tar lång tid att utreda och förbereda när det väl kan komma pengar? Ni säger att det är svårt att se, hur kan man verkligen det och hur skulle det gå? Ja, då får vi ta reda på det. Det finns en del enkla. enklare utredningar gjorda med ett antal alternativ så man behöver titta vidare på det här. Menar ni att ni inte ser att det här kommer att behövas och att det är dags att börja utreda det här? Tack.

Tack. Då är det replik från Karin Karlsson.

Nej men som Johan har förklarat så. Det känns som att planskildhet för att avleda just brunnsparker, att gräva ner det som går i Brunnsparken idag, det är väl kanske inte riktigt rätt väg. Däremot så kan det ju vara så att när vi bygger nya spårvägsringar att det är det bästa. Vi kan ju mycket väl hitta fler ställen där det funkar att gräva ner efterhand. Men vi ser inte att det vi behöver just nu är en stor utredning. Tack.

Då är det replik Jörgen Fogelklou.

Precis. Jag tycker att vi ska ha planskildhet. Självklart ska vi ha så mycket planskild kollektivtrafik som möjligt. Jag tror inte att vi ska gräva ned den i stan. Men satelliterna utanför Göteborg ska ju ha egna linjer in, oavsett om det är spårvagn eller buss, så att den inte krockar. Det är den planskildheten vi ska ha. Det ska vara enkelt, det ska vara snabbt och det ska vara billigt att ta kollektivtrafiken. Det är det som är problemet i dag också. En ensamstående kvinna som ska. Det kan vara en man som ska in och titta på bio med sina tre barn. Ska betala 37 stycken gånger tre och sen ska de hem också, gånger två. Det är billigare att ta bilen idag än att åka in med sina barn och titta på bio. Det här är ju galet. Tack.

Tack. Då är det replik nummer två och sista frågan från Hans Arby. Varsågod.

Det finns mycket att göra med prismodeller och så där också. Sedan är det så att när man tänker, när man planskiljer. När ni åker tunnelbana i Stockholm så vet ni inte exakt var ni är. Det betyder att du har en station och nästa station exakt vilken väg du tar däremellan. Det är därför vi tänker att är det värt att snabbt i alla fall titta går det möjligtvis att utnyttja kanalmursrenoveringarna för att lägga en del planskiljning där till exempel. Men det som jag är mest fascinerad över det ni säger här och även du säger Karin, nej men det känns som att det är svårt. Nej, det känns som att. att det är onödigt. Det är inte en grund för bra politiska beslut. Låt oss göra en utredning där vi tittar på om det är möjligt och på vilket sätt är det bästa sättet i så fall att planskilja om det går. Och vad kostar det? Och hur löser vi den finansieringen? Det är det yrkandet går ut på. Jag förstår inte varför ni inte vill ta reda på det. Tack!

Tack. Jörgen, nu har du också haft svårt att skriva upp dig på listan. Nästa talare är Axel Darvik och därefter Patrik Höstmad.

Tack ordförande! Det finns ju städer som har bra trafiklösningar, bra trafiksystem och det finns definitivt städer som har dåliga trafiklösningar. Det här är inte bara något slags nollsummespel mellan olika trafikslag utan man kan organisera detta på ett klokt och förnuftigt sätt så att man får en kollektivtrafik som verkligen fungerar. Att man gör bra kollektivtrafik är sällan en dålig investering. De flesta. Nästa ställe som har gjort det är mycket nöjda. Jag tycker att i det här arbetet bör man verkligen titta på olika typer av lösningar. Vi ska hitta det som funkar bra för Göteborg. Vi ska inte bara titta på Stockholm. De har en sådan där tunnelbana deluxe. Det kanske inte alls är det som är vägen för Göteborg. Vår struktur ser inte ut på det sättet. I Tyskland säger man att man har något som man kallar Unterstrasenbahn. Det är ungefär spårvägar fast man lägger dem bara under gatan. precis under gatuplan. Det kanske är något sådant som skulle kunna funka ihop med den här kanalmursrenoveringen, i alla fall delar av det, så att man kan använda den här ytan ovanför kanalmursgatorna till någonting roligare än att det bara dundrar fram 40 tons spårvagnar överallt. Det är ju faktiskt ett problem så som det är nu, att kollektivtrafiken förstör en del av stadslivet i innerstan. Jag tycker att det som. Jörgen Fogelklou ger uttryck för mycket av sunt förnuft. Ska man ha en snabb och bra trafikapparat behöver det finnas planskildhet för de olika typerna av trafikslag. Det är bra för gående, cyklister och de som rör sig i själva gatuplanet. Att hitta de lösningar som funkar hade jag hoppats att jag skulle säga lite mer om från den rödgröna sidan. Men nu är det i stället en stor. kollektivtrafik-pekimism som breder ut sig och det hade jag inte förväntat mig.

Med nästa talare Patrik Höstmad och därefter Karin Pleijel.

Tack för det! Problemet med motionen och yrkandet är att det hanterar en specifik lösning inom ett begränsat område utan att hantera övriga trafikslag och kopplingar mellan dem. Vi tycker att vi har dåliga erfarenheter av förutbestämda trafiklösningar som drivs av politiska idéer i stället för gedigna underlag. Vi är ytterst tveksamma till att gräva fler tunnlar i leran i centrala Göteborg. Vi ser ju hur Västlänken har lagt en snara kring centrum och utarmar det. Västlänken blockerar ju dessutom möjligheten till att dra spårväg under mark vid Lilla Bommen, vid Stora Hamnkanalen och vid Haga. Vid Haga var planen från början att kunna gå med allélänken över Västlänken, men ni tog beslut i trafiknämnden om att tillåta Trafikverket att lägga den mer ytligt för att Trafikverket skulle spara pengar, vilket är ironiskt i dag. Vi har också en utredning från Målbild Koll, Planskild kollektivtrafik genom centrum. De har tittat på det här. De avråder starkt från tunnlar inom vallgraven. Det är alldeles för mycket känsliga gamla rustväggar och grundläggningar där, så man tror att det blir för mycket skador på husen. De avrådde även Men från att lyfta upp det i luften inom vallgraven på grund av kulturmiljöhänsyn och riksintresset där. Det är smala gator. Det är ikoniska stadsrum vi har där i Stora Hamnkanalen. Vi från Demokraterna väckte en motion som jag hade uppe i kommunfullmäktige för ett tag sedan. Vi vill titta på en mer omfattande systemlösning. Vi vill ta med alla trafikslagen och även titta på omledningar. Planskildhet hade vi med också, men var kan det vara lämpligt att stå? Inte på ett. ett område och bara en lösning. Så med det sagt, bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är det replik av Hans Arby.

Tack. Du säger att det är ett specifikt område, vi behöver systemlösning. Målbild Koll2035 är en systemlösning. Det handlar om stråken. Stråken går så att du åtminstone behöver en station någonstans någorlunda centralt. Sen om du drar under vallgraven eller runt omkring. När du planskiljer så är det kanske inte exakt sträckningen längre. För det är inte som spårvagn med en hållplats var hundrade meter. Men det är en del. om en systemlösning målvillkor 2035 där man pekade att det kommer behöva planskilja mellan de noderna. Sen var inte jag med när man sa att ni kan lägga det ytligt. Man lade även korsvägen ytligt för annars hade vi kunnat planskilja Skånegatan där också. Man bestämde att man inte skulle kunna bygga på Västlänken heller bygga hus och det är många misstag som har gjorts och gör det här ännu svårare, det håller jag med om. Men det är därför man får titta utifrån. Tack så mycket!

Då är det replik begärd av Patrik Höstmad. Nu börjar det bli lite hårdare. Håll tiderna ordentligt så vi kommer igenom det här ärendet. Tack så mycket! Då återgår vi till talarlistan. Det är Karin Pleijel.

Jag tänker att med kollektivtrafiken behöver vi tänka på kort och mellan och lång sikt. Och den här motionen, den handlar ju om lång sikt. Men om man ser hur det ser ut idag, hur ska kollektivtrafiken bli attraktiv idag? Ja, det var någon som sa att det är knökat inne i centrala delarna av stan. Och det tittar vi på. Stadsmiljöförvaltningen till exempel fattade i fredags beslut om att omdana Burggrevegatan precis utanför Centralstationen för att Västra Götalands viktigaste kollektiv. Trafik Nord, nämligen området kring centralen och Åkareplatsen, att det inte ska försena kollektivtrafiken. I december kommer Västtrafik att skriva om sina tidtabeller för att det tar så lång tid att ta sig in genom city. Då finns det vissa hots Pots där vi faktiskt kan göra något akut här och nu. De här 45-metersspårvagnarna är också ett sätt att öka kapaciteten utan att öka trängseln i själva trafikmiljön. På lång sikt, vad är Göteborgs variant? Jag tycker det är intressant att tänka på 2050- perspektiv och 60 och så också. Kanske linbanan var en lösning, trodde man, för att det var liksom planskilt och en lösning kanske precis för Göteborg. Har ni inte varit i Wuperthal så kan jag rekommendera att åka dit och åka schwebeband som är en flytande spårvagn, jag höll på att säga flygande spårvagn, som, ja, väldigt spännande lösning, planskilt. Om inte jag minns fel, jag var ju med 94. som jag avslöjade när jag var höggravid när det var VM i fotboll. Men jag minns också att jag var med när vi fattade beslut om Västlänken här i stan. Då har jag för mig att den lösningen vi valde faktiskt möjliggör för en koppling till Hisingen. Om vi nu tänker storskaligt och långsiktigt så kanske det kan vara en variant. Jag tror vi måste först ta målbild 2035. Och de 18 miljarderna. Ser vi att vi får en regering som kanske möjliggör det, så kan vi sen ta målbild 2050 efter det.

Då är nästa talare Jörgen Fogelklou. Därefter Karin Karlsson (V).

Tack för ordet, fru ordförande! Jag skulle egentligen ha begärt en replik på Hans Arby, men jag kunde inte det i replikskiftet. Därför tryckte jag in mig här. Du anklagade, eller sa till, Karin Pleijel att varför röstar ni inte? Det är en känsla att det inte känns bra, tror jag du sa. Det är inte så man ska ta politiska beslut. Jag håller väl med. Men det är väl så ni har agerat i åtta år, att det inte känns bra att stödja någonting. Sverigedemokraterna har lagt. Tänk så mycket bra politik den här sidan skulle kunna få igenom om du precis hade ägnat dig åt det, inte åt en känsla, utan sakpolitik och agerat utefter det som hade varit bäst för Göteborg. Så ta dina egna ord på allvar. Tack!

Tack. Då är nästa talare Karin Karlsson och därefter är talarlistan tom.

Tack ordförande. Jag ska också gå in på det där med att det känns, alltså det kanske var lite slarvigt formulerat. Men det är ju som Patrik var inne på, stora problem med planskildhet just innanför vallgraven. Det handlar om geologi, det handlar om arkeologi och det handlar om kulturmiljö. Därför så är det nog inte där man kommer få till. till planskildheten. Sen hade det varit jättehärligt om vi hade kunnat få till det. Men jag ser inte det som en realistisk lösning med de förutsättningar som vi har. Hade vi börjat om och designat den här staden från grunden, ett blankt papper, så hade vi inte haft de här trafikinfarkterna som vi har. För man hade inte byggt på det sättet. Men vi har den staden vi har. Den har vuxit fram organiskt under 400 år, på gott och ont. Nu får vi göra det bästa av situationen. Det innebär att ibland blir det väldigt svårt med ordentlig planskildhet. Ibland kommer det funka jättebra. Men som sagt, det är bra initiativ. Men vi ser inte att en stor utredning är det vi behöver i nuläget. Det vi behöver är att vi behöver få framfart i våra projekt. Det tog flera år att bara komma i gång med Engelbrektslänken som är ett par kvarter. Det är ett jätteproblem. Alla våra projekt blir försenade. Alltså, är det inte olika miljööverprövningar eller kulturminnesproblem så är det ju liksom någon arkeologisk utgrävning som vi måste göra. Vi har ju väldigt mycket erfarenhet av att saker och ting tar lång tid och är väldigt svårt i den här staden.

Tack. Då är det replik, Björn och Hans Arby (C).

Jag lovar, det blir den sista. Du säger själv, saker tar alltid så lång tid, bara Engelbrektslänken lång tid. Vi ser att vi kommer behöva bättre kapacitet, mindre störningskänslig kollektivtrafik framöver. Vi vet att allt tar jättelång tid. Då är det dags att börja ta reda på hur vi ska göra nu. Tack.

Tack. Då är nästa talare. Replik ifrån Karin Karlsson (V) och därefter Karin Pleijel.

Jag har full sympati för det. Det viktigaste vi kan göra just nu för att avlasta kaoset som är vid Åkareplatsen, Drottningtorget och Brunnsparken är att se till så att de här tvärlänkarna kommer på plats. Tack.

Tack. Då är nästa talare Karin Pleijel och därefter talarlistan då.

Jag vill bara kommentera för Hans Arby att det finns Stadstrafikforum. Där jobbar vi precis med de långsiktiga frågorna. Så länge det saknas 18 miljarder för att förverkliga Koll2035 behöver man tänka ett steg i sänder. Där är det inte bara Göteborg som är med, utan där är också Mölndal och Partille med. De sitter ihop i vårt spårvägsnät, och det är Trafikverket och Västtrafik. Det är en väldigt fungerande arena för att diskutera de här långsiktiga frågorna. Där lägger vi också utredningar som alla är överens om att man behöver göra. Så det finns forum för den här typen av långsiktiga frågor. Det är därför vi röstar nej till er motion.

Replik begärs av Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Jag tänkte fråga Karin Pleijel i de här forumen. Gör ni inte fel saker? För jag tänker, hur ska vi få in fler människor i kollektivtrafiken idag genom att ta bort och försvåra för bilister i staden? De kommer ju inte komma in. Ni gör kanske rätt sak, men i fel tid. Varför tror du att om vi gör det svårt för bilister så kommer de åka kollektivt? Kollektivtrafiken! fungerar ju inte idag. På vissa ställen fungerar det säkert, men i Askim fungerar det inte. Det går inte att få in fler människor i de bussar som går, och de går var femte minut på morgonen.

Tack, då är talarlistan tom. Vi är redo att gå till beslut. Det har inkommit två yrkanden. Under överläggningen yrkar Axel Darvik, Hans Arby, att fullmäktige bifaller förslaget från L i kommunstyrelsen och yrkande från C den 26 november 2025. Sen har vi Karin Karlsson och Patrik Höstmad som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget av Axel Darvik med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Då tror jag att alla är på plats. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Darvik med flera. Då är det klart för omröstning, då är omröstningen avslutad. Jag kan fråga dig. Vad röstar du? Du röstar ja. Då har vi. Var det en till? Bettan Andersson (V). Ja, förlåt, Bettan! Du röstar? Ja. Då har vi med 64 röster mot 17 bifallit kommunstyrelsens förslag. Bordläggning av ärende 30–46, 47–52

Då ska vi se, lite tystnad. Klockan är 21.28. Då tar vi nästa motion. Kommer det att ta tid? Lika mycket tid som förra, så är vi inte färdiga förrän halv elva. Det betyder att vi överstiger tiden 22.00. Alternativet är att ledamöterna inte behöver gå upp flera gånger för att kunna hinna med en motion till. Och då tänkte jag att det är ni som bestämmer. Vi i presidiet har inga problem att stanna till halv elva, men då har vi överskridit 22.00-tiden som vi ska avsluta. Och det har vi inte en chans att hinna på 30 minuter om alla ska gå upp och debattera en motion. Så då ställer jag frågan till ledamöterna. Är det ledamöternas mening att vi sätter stopp för dagens fullmäktigemöte? Är det fullmäktigeledamöternas önskemål att vi tar en motion till? Majoriteten vill att vi avslutar och vi är inte färdiga. Så lugn och fin. Vi är inte färdiga. Jag ställde frågan och jag hörde klar majoritet. Jo, det gjorde jag. Motion nummer 30. Kan vi bordlägga motion nummer 30 till motion 46? Till nästkommande möte. Kan vi bordlägga motion 47 till 52? Till nästkommande möte. Kan vi anteckna anmälningsärenden? Och med det sagt så tackar jag för det här fullmäktigemötet och tackar alla som har följt oss och önskar en fortsatt trevlig kväll.