Samordningsförbundet Göteborgs årsredovisning 2025

Kommunfullmäktige Handling 2026 nr 124 Samordningsförbundet Göteborgs årsredovisning 2025 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 22 april 2026 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Samordningsförbundet Göteborgs årsredovisning 2025, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. 2. Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg beviljas ansvarsfrihet. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen deltog inte Marie Brynolfsson (V) i handläggningen på grund av jäv. Göteborg den 20 maj 2026 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2026-04-22 Magnus Jansson Ärendenummer SLK-2026-00429 Telefon: 031-368 00 37 E-post: magnus.jansson@stadshuset.goteborg.se Samordningsförbundet Göteborgs årsredovisning 2025 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Samordningsförbundet Göteborgs årsredovisning 2025, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. 2. Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg beviljas ansvarsfrihet. Sammanfattning Den 7 april 2026 inkom Samordningsförbundet Göteborg med sin årsrapport och granskningsrapport. Förbundet ansvarar för finansiell samordning i Göteborg i enlighet med lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 2025 är förbundets sjunde verksamhetsår. Beslutande organ är förbundets styrelse vilken består av åtta ledamöter och åtta ersättare. För perioden januari-december 2025 har förbundets intäkter uppgått till 63 mnkr och förbundets kostnader har uppgått till 59,1 mnkr vilket ger ett resultat efter finansiella poster på 3,9 mnkr. Förbundets egna kapital har ökat från 11,9 mnkr vid ingången av året till 15,9 mnkr per den sista december. Antalet personer som tagit del av förbundets medel under 2025 är 4 819 vilket är jämförbart mot föregående år. Av dessa har 3 038 medarbetare från parterna deltagit i olika strukturövergripande insatser såsom informationsträffar, utbildningar och nätverksmöten. Volymen ligger i paritet med föregående år. 1 781 deltagare har medverkat i någon av förbundets individinsatser vilket är 68 fler i jämförelse med föregående år. Av dessa är 54% kvinnor och 46% män. Enligt revisorerna har det inte framkommit några omständigheter som ger anledning att anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de målsättningar som angivits för verksamheten. Revisorerna har inte identifierat några väsentliga felaktigheter i årsbokslutet. I granskningen har det inte framkommit några omständigheter som ger anledning att anse att årsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Bedömning ur social dimension Förbundet arbetar för alla göteborgares rätt att tillföra, tillhöra och bidra till samhället genom att skapa förutsättningar för samverkan. Förbundet möjliggör strukturellt utvecklingsarbete mellan medlemsparterna och finansierar individinriktade insatser för personer i åldrarna 16–66 som behöver samordnat stöd att stärka arbetsförmågan och nå eller närma sig självförsörjning. Bedömning ur ekonomisk, ekologisk och social dimension Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa dimensioner. Bilagor som ingår i beslutsunderlaget 1. Samordningsförbundet Göteborgs handlingar 2026-03-27 § 25 2. Årsredovisning 2025 3. Revisionsberättelse 4. Förtroendevaldas revisionsberättelse 5. Årsrapport Lex Heller 2025 6. Verksamhetsberättelse 2025 Beskrivning av ärendet Göteborg är medlem i kommunalförbundet Samordningsförbundet Göteborg. Förbundet har inkommit med årsredovisning för 2025. Årsredovisningen med granskningsrapport är utsänd till förbundsmedlemmarna för godkännande och prövning av ansvarsfrihet. Förbundets uppdrag är att svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan de samverkande parterna: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Dessa fyra medlemmar äger, styr och finansierar förbundet tillsammans. Samordningsförbundet Göteborg bildades den 1 januari 2019 och startade sin verksamhet den 1 juli 2019. Förbundet ska svara för insatser som möjliggör att personer i yrkesverksam ålder som är boende i Göteborg kan uppnå eller behålla arbetsförmåga och förbättrad hälsa. De insatser som förbundet finansierar ska utgå från en helhetssyn på individen och präglas av flexibel samverkan. Förbundet ska arbeta för att öka kunskapen mellan myndigheterna med syfte att stödja och utveckla samverkan mellan parterna. Samordningsförbundet ska genom sitt arbete erbjuda medlemmarna en struktur och en gemensam samverkansarena. Årsredovisning 2025 för Samordningsförbundet Göteborg Förbundets tilldelning minskade med 1,2 mkr jämfört med föregående år och minskar med 420 tkr ytterligare för 2026. Utöver tilldelning från parterna fick förbundet 2 907 tkr i ESF-medel. Beslut om slutgiltig statlig medelstilldelning kom sent, den 21 nov 2025, vilket har medfört utmaningar i förbundets planeringsarbete. Detta har adresserats nationellt genom en skrivelse från förbundet samt genom dialog vid möte med representanter för Nationella rådet. Nedan redovisas händelser under verksamhetsåret 2025 som haft påverkan på förbundets kostnader, intäkter, budgetavvikelser eller egna kapital. Budget och ekonomisk inriktning Vid styrelsemötet i november 2024 fastställdes budget och verksamhetsplan för 2025. Beslutet innebar att cirka 20 procent av förbundets totala resurser avsattes för förvaltning och strukturövergripande insatser, medan cirka 80 procent avsåg deltagarinriktade insatser. Styrelsen beslutade även om en långsiktig inriktning för det egna kapitalet, vilket ska uppgå till mellan 4 000 tkr och 7 000 tkr för att säkerställa en hållbar ekonomi. Utfallet för perioden januari–december 2025 avviker från budget med 6 222 tkr. Avveckling av Individsamverkansteam (IST) Mot bakgrund av att Försäkringskassan beslutat att inte längre bemanna handläggare i Individsamverkansteam (IST), fattade styrelsen i maj 2025 beslut om att avveckla insatsen från och med september 2025. För verksamhetsåret 2025 hade 7 800 tkr budgeterats för insatsen. Helårsutfallet visar ett överskott om cirka 1 700 tkr jämfört med budget. Avvecklingen har därmed haft en direkt och väsentlig påverkan på årets kostnadsnivå och bidragit till den samlade budgetavvikelsen. Vidare innebär avvecklingen att budgeterade medel för insatsen frigörs och behöver fördelas till andra samverkansinsatser. Personalförändringar och bemanning Under året har förbundet haft en hög personalomsättning av inlånad samverkanspersonal. I kombination med parternas begränsade möjligheter att tillsätta nya resurser i motsvarande omfattning har detta medfört vakansperioder inom flera individinsatser. Avvecklingen av IST har dessutom inneburit en omställning av bemanningen och ytterligare påverkat rekryteringsbehov och planering. Vakansperioder och försenade rekryteringar har medfört att bemanningen periodvis varit lägre än planerat, vilket resulterat i lägre personalkostnader än budgeterat. Nationell medelstilldelning Försäkringskassan beräknar årligen en idealfördelning av medel till samordningsförbunden baserat på invånarantal (25 procent) och försörjningsmåttet helårsekvivalenter (75 procent). Jämförelser mellan idealfördelning och faktisk tilldelning visar att förbundet i Göteborg erhåller en högre tilldelning än vad idealmodellen anger, medan förbundet i Stockholm erhåller en lägre. Region Stockholm har tagit fram en strategisk plan för att på sikt matcha statens bidrag enligt idealfördelningen. En sådan omfördelning kan få konsekvenser för framtida medelstilldelning till förbundet i Göteborg. Under året har osäkerheten kring kommande statlig medelstilldelning påverkat planeringsförutsättningarna och lett till att vissa rekryteringar och åtaganden avvaktats. De sena beskeden om tilldelning för 2026 har ytterligare försvårat planeringsarbetet. Finansiering av Columbus Efter att delregional nämnd Göteborg godkänt avtalet för året beslutade styrelsen att finansieringen av Columbus skulle fortsätta under 2025. Styrelsen har sedan tidigare beslutat att finansieringen ska avslutas inför verksamhetsåret 2026, då insatsen fullt ut implementeras hos Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Resultatet för 2025 är 3 927 tkr vilket inneburit en ökning av det egna kapitalet med samma belopp. Resultatökningen bedöms i huvudsak bero på nedläggningen av insatsen Individsamverkansteam under pågående budgetår, samt utmaningar med att rekrytera in ny samverkanspersonal från parterna. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret bedömer att Samordningsförbundet Göteborgs verksamhet uppfyller förbundets syfte och verksamhetsmål och instämmer i revisorernas samlade bedömning. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige föreslås godkänna årsredovisningen för år 2025 och bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Magnus Andersson Eva Hessman Ekonomidirektör Stadsdirektör Tjänsteutlåtande Utfärdat 2026-03-17 Handläggare Diarienummer 06/26 Magnus Simonsson Telefon: 031- 368 09 81 E-post: magnus.simonsson@finsam.goteborg.se Till styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg den 27/3 2026 Årsredovisning januari – december 2025 Förslag till beslut 1. Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg beslutar att godkänna årsredovisning avseende perioden januari – december 2025. 2. Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg beslutar att översända årsredovisningen till huvudmännen. 3. Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg beslutar att förklara paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning I detta tjänsteutlåtande bifogas Finsam Göteborgs årsredovisning med tillhörande bilagor för perioden januari till och med december månad 2025. Finsam Göteborg ansvarar för finansiell samordning i Göteborg i enlighet med lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 2025 är förbundets sjunde verksamhetsår. Beslutande organ är förbundets styrelse vilken består av åtta ledamöter och åtta ersättare. Samordningsförbundet följer lagen om kommunal redovisning (1997:614) och kommunallagen (1991:900) i tillämpliga delar. För perioden januari - december 2025 har förbundets intäkter uppgått till 63 mkr och förbundets kostnader har uppgått till 59,1 mkr vilket ger ett resultat efter finansiella poster på 3,9 mkr. Förbundets egna kapital har ökat från 11,9 mkr vid ingången av året till 15,9 mkr per den sista december. Antalet personer som tagit del av förbundets medel under 2025 är 4 819 vilket är jämförbart mot föregående år. Av dessa har 3 038 medarbetare från parterna deltagit i olika strukturövergripande insatser såsom informationsträffar, utbildningar och nätverksmöten. Volymen ligger i paritet med föregående år. 1 781 (1 713) deltagare har medverkat i någon av förbundets individinsatser vilket är något (68) fler i jämförelse med föregående år. Av dessa är 54% kvinnor och 46% män. Bilagor: Årsredovisning januari - december 2025 1. Verksamhetsberättelse 2025 2. Sammanställning Lex Heller Elin Jartun Förbundschef Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Årsredovisning 2025 Samordningsförbundet Göteborg Innehållsförteckning Årsredovisning 2025 Samordningsförbundet Göteborg .............. 1 1 Förvaltningsberättelse .................................................................................................................... 4 Verksamhetsidé och vision ................................................................................................................. 4 Mål och syfte ....................................................................................................................................... 5 Finansiering ......................................................................................................................................... 5 Ekonomi ............................................................................................................................................... 5 Organisation ........................................................................................................................................ 5 Styrelsen .............................................................................................................................................. 6 1.1 Översikt över verksamhetens utveckling................................................................................. 7 1.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ..................................................... 7 Externa ekonomiska förutsättningar .............................................................................................. 7 Väsentliga förändringar i verksamheten ........................................................................................ 7 1.3 Händelser av väsentlig betydelse ............................................................................................ 8 Budget och ekonomisk inriktning ................................................................................................... 8 Avveckling av Individsamverkansteam (IST) .................................................................................. 8 Personalförändringar och bemanning ........................................................................................... 8 Nationell medelstilldelning ............................................................................................................. 8 Finansiering av Columbus............................................................................................................... 9 1.4 Styrning och uppföljning av verksamheten ............................................................................. 9 1.5 God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning ................................. 9 Ekonomisk förvaltning ..................................................................................................................10 Förbundets insatser ......................................................................................................................10 Deltagarinriktade insatser ............................................................................................................11 Strukturövergripande insatser ......................................................................................................11 1.6 Balanskravsresultat ................................................................................................................13 1.7 Väsentliga personalförhållanden ...........................................................................................14 Inlånad personal från parterna ....................................................................................................14 Personal exklusive kontaktpersoner Finsam Göteborg ..............................................................14 1.8 Förväntad utveckling ..............................................................................................................15 Ekonomiska förutsättningar och osäkerhetsfaktorer .................................................................15 Förändringar i insatser och deltagarvolym ..................................................................................15 Systematisk uppföljning ................................................................................................................15 Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Administrativa lösningar ...............................................................................................................16 2 Resultaträkning .............................................................................................................................17 3 Balansräkning ...............................................................................................................................18 4 Kassaflödesanalys ........................................................................................................................19 5 Driftsredovisning ...........................................................................................................................20 6 Noter ..............................................................................................................................................22 Not 1. Redovisningsprinciper ...........................................................................................................22 Samordningsförbundet Göteborg Not 2. Verksamhetens intäkter ........................................................................................................23 Not 3. Verksamhetens kostnader* ..................................................................................................24 Not 4. Anläggningstillgångar .............................................................................................................25 Not 5. Fordringar ...............................................................................................................................26 Not 6. Kortfristiga skulder.................................................................................................................27 Not 7. Revisionskostnader................................................................................................................28 7 Fördjupad uppföljning verksamhetsplan .....................................................................................29 7.1 Område: Insatser för individer i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser .................29 7.1.1.2 Mål/delmål: Arbeta systematiskt med progressionsmätningar som ett verktyg i arbetet med deltagare ..................................................................................................................30 7.1.1.3 Mål/delmål: Införa en gemensam handlingsplan för förbundets deltagare ................30 7.1.1.4 Mål/delmål: Öka andelen deltagare som tar del av förbundets gruppaktiviteter .......30 Status .............................................................................................................................................31 7.2 Område: Stödja samverkan mellan samverkansparterna (strukturövergripande arbete) .31 7.3 Område: Uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna ....................................34 7.4 Område: Uppdrag från styrelsen ............................................................................................34 7.5 Område: Finansiella mål ........................................................................................................37 Beskrivning ....................................................................................................................................37 Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg 1 Förvaltningsberättelse Verksamhetsidé och vision Samordningsförbundet Göteborg har upprättat en årsrapport avseende perioden januari–december 2025. Förbundet redovisar under perioden ett positivt resultat om 3 900 tkr. Rapporten omfattar en översiktlig redogörelse av verksamhetens resultat och utveckling samt en sammanställning av det ekonomiska utfallet för 2025. Rapporten redovisar också statistik avseende förbundets deltagarinriktade- och strukturövergripande arbete, samt hur mål och uppdrag genomförts och uppnåtts. Finsam Göteborgs uppdrag är att svara för den finansiella samordningen inom rehabiliteringsområdet mellan de samverkande parterna Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen samt Göteborgs Stad. Arbetet regleras utifrån Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, och utgår från ett synsätt där den enskildes behov, förmåga och delaktighet utgör grunden för valet av rehabiliteringsinsats. Förbundet tillhandahåller en struktur för samverkan mellan parterna och bidrar därigenom till utvecklingen av ett samordnat välfärdsarbete. De samverkansinsatser som finansieras av Finsam Göteborg delas in i strukturövergripande respektive individinriktade insatser. Dessa ska präglas av en helhetssyn på individen och kännetecknas av flexibilitet. Vidare ska förbundet verka för ett fördjupat kunskapsutbyte mellan parterna i syfte att stärka och utveckla den gemensamma kompetensen. Sedan 2024 arbetar samordningsförbundet utifrån en färdriktning och önskat läge som styrelsen beslutat om. Det handlar om: • Förbundet är en kunskapsarena för parterna • Förbundet arbetar enligt riktningsförändringen och har följt upp dess effekter • Förbundet arbetar utifrån ett ökat strategiskt fokus • Förbundet arbetar göteborgsövergripande och lokalt utifrån individernas behov • Förbundet styrs och leds på ett ändamålsenligt sätt kopplat till parternas organisering • Förbundet arbetar med meningsskapande samarbetsformer utifrån våra olika roller som politiker och tjänstepersoner Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg Mål och syfte Samordningsförbundet Göteborg har till syfte att underlätta för personer i yrkesverksam ålder som är bosatta i Göteborg att nå eller närma sig egenförsörjning. Målgruppen utgörs av personer med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från minst två av förbundets parter. Inom ramen för förbundets uppdrag genomför de samverkande parterna insatser som syftar till att stärka personer i behov av samverkan för att nå eller närma sig arbete eller studier. De insatser som förbundet finansierar ska präglas av flexibilitet, helhetssyn och samverkan. Målsättningen är att insatserna ska bidra till att personer kan utveckla eller vidmakthålla sin arbetsförmåga och därigenom öka sin delaktighet i arbets- och samhällsliv. Vidare ska förbundet verka för att tillgängliga resurser används på ett samordnat och effektivt sätt. Genom en samlad användning av samhällets resurser för personer med behov av samverkan bidrar förbundet till en mer ändamålsenlig och effektiv välfärd. Förbundet har även som mål att främja ökad kunskap och erfarenhetsutbyte mellan de deltagande myndigheterna. Genom kontinuerlig utveckling av former för samverkan ska förbundet skapa mervärde, både för den enskilde och för de samverkande parterna. Finansiering Samordningsförbundet Göteborg finansieras till 50 procent av statens parter, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, samt till 25 procent vardera av Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Under 2025 har förbundet finansierats med 30 069 tkr via staten, 15 035 tkr från Västra Götalandsregionen samt 15 035 tkr från Göteborgs stad. Den totala finansieringen för perioden uppgår därmed till 60 139 tkr. Förutom intäkter från medlemmarna har förbundet fått intäkter med 2 907 tkr från Europeiska socialfonden för det ESF-projekt som förbundet medverkat i samt haft övriga intäkter på 12 tkr. Förbundets egna kapital var vid ingången av året 11 973 tkr. Vid slutet av år 2025 har förbundet ett eget kapital om 15 899 tkr vilket är högre än Nationella rådets rekommendation. Ekonomi Förbundets kostnader har under året 2025 uppgått till 59 130 tkr, fördelat på: • strukturövergripande insatser med 3 081 tkr • individinriktade insatser med 47 984 tkr • förvaltningskostnader med 8 065 tkr Resultatet för 2025 är 3 927 tkr vilket inneburit en ökning av det egna kapitalet med samma belopp. Resultatökningen bedöms i huvudsak bero på nedläggningen av insatsen Individsamverkansteam (IST) under pågående budgetår, samt utmaningar Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 med att rekrytera in ny samverkanspersonal från parterna. Organisation Samordningsförbundet Göteborg är en fristående organisation som ägs, styrs och finansieras gemensamt av de fyra parterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen samt Göteborgs Stad. Organisationen består av en styrelse, ett kansli samt personal från de ingående parterna som arbetar med de individinriktade insatserna. Samordningsförbundet Göteborg Styrelsen Arbetet i Samordningsförbundet Göteborg leds av en styrelse. Under januari till december 2025 utgjordes styrelsen av följande personer: Ordinarie ledamöter Arbetsförmedlingen: Eva Wettermark, ordförande Arbetsförmedlingen: Anna-Lena Wakenius Försäkringskassan: Andreas Pettersson Försäkringskassan: Malin Jalonen Nilsson Göteborgs Stad: Marie Brynolfsson (V), vice ordförande Göteborgs Stad: Anders Svensson (M) Västra Götalandsregionen: Emina Music (C) Västra Götalandsregionen: Maria Millback (V) Ersättare Arbetsförmedlingen: Anna-Carin Sandberg Arbetsförmedlingen: Maria Broman Försäkringskassan: Marijana Mercado Försäkringskassan: Linda Biltmark Göteborgs Stad: Håkan Hallengren (S) Göteborgs Stad: Zagros Hama Aga (M) Västra Götalandsregionen: Henrik Ryberg (M) Västra Götalandsregionen: Karin Greenberg Gelotte (S) Styrelsen har under 2025 sammanträtt vid fem ordinarie styrelsemöten, tre extra styrelsemöten samt medverkat vid uppföljning och analysdag tillsammans med beredningsgruppen. På styrelsemötet i november 2024 beslutade styrelsen bland annat om verksamhetsplan och budget för 2025. Styrelsens beslut överklagades av en medborgare till kammarrätten med anledning av att styrelsemötet inte anslagits på korrekt sätt och i domslutet konstaterades att kallelsen inte anslagits på kommunens officiella anslagstavla. Detta innebar att besluten från novembermötet inte kommit till på lagligt sätt. Under januari 2025 genomförde styrelsen därför ett extra styrelsemöte där verksamhetsplan och budget för 2025 antogs efter korrekta anslag, samt även ett ytterligare styrelsemöte för att behandla övriga beslutspunkter från novembermötet. Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Delar av styrelsen medverkade vid en nationell Finsamkonferens i Stockholm under april 2025. Under året har Försäkringskassans ledamot Andreas Petterssons uppdrag som ordförande övergått till Eva Wettermark, Arbetsförmedlingen. Västra Götalandsregionen har två nya ersättare i styrelsen; Sebastian Helin (M) har ersatts av Henrik Ryberg (M) och Karin Greenberg Gelotte (S) har ersatts av Kerstin Brunnström (S). Samordningsförbundet Göteborg Arbetsutskottet Arbetsutskottet består av en representant per part från styrelsen och har regelbundna träffar med förbundsledningen för att förbereda styrelsemötena. Förutom ordförande och vice ordförande ingår Andreas Pettersson, Försäkringskassan samt Emina Music, Västra Götalandsregionen. Arbetsutskottet har sammanträtt vid fem tillfällen under 2025. Delar av arbetsutskottet medverkade vid det Medlemssamråd som genomfördes den 14 november. 1.1 Översikt över verksamhetens utveckling Tkr 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens 63 056 67 318 68 465 69 037 78 841 intäkter Verksamhetens 59 130 63 022 73 391 75 756 77 682 kostnader * Periodens 3 926 4 296 -4 926 -6 886 1 159 resultat Soliditet 60% 49% 32% 38% 54% Antal anställda 12 12 11 9 8 *Kostnader inklusive finansiellt netto (intäkter och kostnader). Sedan 2021 har förbundets intäkter sjunkit med totalt 15,8 mkr. Av denna minskning avser 1,3 mkr lägre tilldelning från förbundets parter, medan resterande 14,5 mkr utgörs av minskade intäkter från ESF samt för utlånad anställd personal från förbundet. Kostnaderna har sedan 2021 minskat med 18,5 mkr. De negativa resultaten för 2022 och 2023 är kopplat till styrelsens beslut att minska förbundets egna kapital. Kostnadsminskningen mellan 2024och 2025 bedöms i huvudsak bero på nedläggningen av insatsen Individsamverkansteam (IST) under pågående budgetår, samt utmaningar med att rekrytera in ny samverkanspersonal från parterna. 1.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Externa ekonomiska förutsättningar Förbundets tilldelning minskade med 1,2 mkr jämfört med föregående år och minskar med 420 tkr ytterligare för 2026. Utöver tilldelning från parterna fick förbundet 2 907 tkr i ESF-medel. Beslut om slutgiltig statlig medelstilldelning kom sent, 21 nov 2025, Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 vilket har medfört utmaningar i förbundets planeringsarbete. Detta har adresserats nationellt genom en skrivelse från förbundet samt genom dialog vid möte med representanter för Nationella rådet. Väsentliga förändringar i verksamheten Styrelsen beslutade i maj 2025 att avsluta samverkansinsatsen Individsamverkansteam (IST) från och med 31 augusti. Insatsen var budgeterad för helåret vilket innebär att kostnaderna för 2025 är lägre än planerat. Beslutet om avslut Samordningsförbundet Göteborg av IST innebar att budgeterade medel för insatsen frigjordes och omfördelades till förbundets övriga samverkansinsatser. Avvecklingen av IST har bland annat inneburit en omställning av bemanning och påverkat rekryteringsbehov och planering. Utöver detta har förbundet haft en hög personalomsättning och parterna har haft begränsade möjligheter att tillsätta nya resurser i motsvarande omfattning. Detta har ytterligare bidragit till att budgeterade medel inte har förbrukats i planerad takt. 1.3 Händelser av väsentlig betydelse Nedan redovisas händelser under verksamhetsåret 2025 som haft påverkan på förbundets kostnader, intäkter, budgetavvikelser eller egna kapital. Budget och ekonomisk inriktning Vid styrelsemötet i november 2024 fastställdes budget och verksamhetsplan för 2025. Beslutet innebar att cirka 20 procent av förbundets totala resurser avsattes för förvaltning och strukturövergripande insatser, medan cirka 80 procent avsåg deltagarinriktade insatser. Styrelsen beslutade även om en långsiktig inriktning för det egna kapitalet, vilket ska uppgå till mellan 4 000 tkr och 7 000 tkr för att säkerställa en hållbar ekonomi. Utfallet för perioden januari–december 2025 avviker från budget med 6 222 tkr. Avveckling av Individsamverkansteam (IST) Mot bakgrund av att Försäkringskassan beslutat att inte längre bemanna handläggare i Individsamverkansteam (IST), fattade styrelsen i maj 2025 beslut om att avveckla insatsen från och med september 2025. För verksamhetsåret 2025 hade 7 800 tkr budgeterats för insatsen. Helårsutfallet visar ett överskott om cirka 1 700 tkr jämfört med budget. Avvecklingen har därmed haft en direkt och väsentlig påverkan på årets kostnadsnivå och bidragit till den samlade budgetavvikelsen. Vidare innebär avvecklingen att budgeterade medel för insatsen frigörs och behöver fördelas till andra samverkansinsatser. Personalförändringar och bemanning Under året har förbundet haft en hög personalomsättning av inlånad samverkanspersonal. I kombination med parternas begränsade möjligheter att tillsätta nya resurser i motsvarande omfattning har detta medfört vakansperioder inom flera individinsatser. Avvecklingen av IST har dessutom inneburit en omställning av bemanningen och ytterligare påverkat rekryteringsbehov och planering. Vakansperioder och försenade rekryteringar har medfört att bemanningen periodvis varit lägre än planerat, vilket resulterat i lägre personalkostnader än budgeterat. Nationell medelstilldelning Försäkringskassan beräknar årligen en idealfördelning av medel till samordningsförbunden baserat på invånarantal (25 procent) och försörjningsmåttet Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 helårsekvivalenter (75 procent). Jämförelser mellan idealfördelning och faktisk tilldelning visar att förbundet i Göteborg erhåller en högre tilldelning än vad idealmodellen anger, medan förbundet i Stockholm erhåller en lägre. Region Stockholm har tagit fram en strategisk plan för att på sikt matcha statens bidrag enligt idealfördelningen. En sådan omfördelning kan få betydande konsekvenser för framtida medelstilldelning till förbundet i Göteborg. Samordningsförbundet Göteborg Under året har osäkerheten kring kommande statlig medelstilldelning påverkat planeringsförutsättningarna och lett till att vissa rekryteringar och åtaganden avvaktats. De sena beskeden om tilldelning för 2026 har ytterligare försvårat planeringsarbetet. Finansiering av Columbus Efter att delregional nämnd Göteborg godkänt avtalet för året beslutade styrelsen att finansieringen av Columbus skulle fortsätta under 2025. Styrelsen har sedan tidigare beslutat att finansieringen ska avslutas inför verksamhetsåret 2026, då insatsen fullt ut implementeras hos Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. 1.4 Styrning och uppföljning av verksamheten Styrelsen fattar i november årligen beslut om verksamhetsplan och budget för kommande år. Inom ramen för verksamhetsplanen fördelas resurser inom områdena strukturövergripande och deltagarinriktade insatser samt förvaltning. Särskilda mål och uppdrag definieras och bryts ned till aktiviteter och indikatorer för uppföljning. Förbundschef ansvarar för att verkställa och följa upp verksamhetsplan och budget tillsammans med förbundets ledningsgrupp. Förbundet organiseras lokalt i fyra områden utifrån följande teman och med följande ägarskap: • Individsamverkansteam - Västra Götalandsregionen (t.o.m. 31 augusti 2025) • Unga Vuxna - Försäkringskassan • Vuxna - Arbetsförmedlingen • Hälsa och aktivitet - Göteborg stad För insatserna finns partsgemensamma styrgrupper som leds av en ordförande från respektive part. Som stöd för ordförande finns verksamhetsledare som arbetsleds av förbundets utvecklingschef. Det strukturövergripande arbetet leds av biträdande förbundschef. Arbetet med områdena koordineras av förbundschef via förbundets ledningsgrupp där utvecklingschef och biträdande förbundschef ingår. Beredningsgruppen består företrädelsevis av chefer från de fyra ingående parterna och fungerar som ett rådgivande organ där ärenden till styrelsen bereds. Arbetsutskottet planerar, tillsammans med styrelsens ordförande, dagordningen för styrelsens sammanträden. Förbundet genomför årligen en uppföljnings- och analysdag med styrelsen samt en dialogdag med styrelsen och beredningsgruppen. Resultatet av dagarna ligger till grund för arbetet med verksamhetsplan och budget kommande år. 1.5 God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Under 2025 har förbundet arbetat med nedanstående centrala mål: Utveckla insatserna så att fler individer når eller närmar sig arbete eller studier • Bedömning: Viss måluppfyllelse (se. 7.1) Utveckla det strukturövergripande arbetet inom förbundet. • Bedömning: God måluppfyllelse (se. 7.2) Säkerställa förutsättningar för att jämställdhetsperspektivet integreras i allt arbete (Jämställdhetsplan) Samordningsförbundet Göteborg • Bedömning: God måluppfyllelse (se. 7.4) Den ekonomiska förvaltningen ska ske utan ekonomiska risktaganden, med god ordning och ett eget kapital inom den ram som förbundets styrelse beslutat om • Bedömning: Viss måluppfyllelse (se. 7.5) Inför budget och verksamhetsplan 2024 fattade styrelsen beslut om en strategisk omfördelning av resurser från individinriktade till strukturövergripande insatser. Beslutet innebär att cirka 80 procent av förbundets resurser ska användas till individinriktade insatser och cirka 20 procent till förvaltning och strukturövergripande insatser. Under 2025 användes drygt 80 procent av resurserna till deltagarinriktat arbete, vilket ligger nära målsättningen. Ekonomisk förvaltning Förbundets finansiella mål anger att verksamheten ska bedrivas utan ekonomiska risktaganden och med god ordning. Styrelsen beslutade under 2024 att implementera Nationella rådets riktlinjer för eget kapital, vilket innebär ett rekommenderat intervall på 4 000–7 300 tkr. Vid utgången av 2025 beräknas det egna kapitalet uppgå till 15 899 tkr, vilket överstiger det beslutade intervallet. Att successivt anpassa kapitalnivån till målintervallet är fortsatt en prioriterad fråga i verksamhetsplanering och budgetarbete för 2026 med inriktning mot 2027–2028. Flera faktorer har bidragit till att kapitalet ökade mer än förväntat under året: • Avvecklingen av Individsamverkansteamet (IST) frigjorde budgeterade medel. • Sent besked om nationell medelstilldelning påverkade när rekryteringar kunde genomföras. • Samverkanspersonal har i högre utsträckning än tidigare valt att återgå till sin hemorganisation, vilket minskat kostnaderna. • Personalförändringar inom förbundets anställda personal och vakansperioder har medfört lägre personalkostnader än budgeterat. Den samlade effekten av ovanstående faktorer har bidragit till årets positiva budgetavvikelse. Förbundet har under året vidtagit flera åtgärder för att hantera det ökade egna kapitalet, utöver en förstärkt ekonomistyrning: • Rekryteringar har genomförts till de individinriktade insatserna för att säkerställa bemanning och genomförande av planerade insatser. • Ett utredningsuppdrag har inletts kring samverkansytor med hälso- och sjukvården i Göteborg efter avvecklingen av IST. • Dialog har förts med Nationella rådet kring oklarheter gällande nationell medelstilldelning. • Löpande kontakt har hållits med samordningsförbundet i Stockholm för information som kan påverka framtida medelstilldelning för Göteborg. Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Förbundets insatser Finsam Göteborg arbetar både med deltagarinriktade och strukturövergripande insatser. Under 2025 har totalt 4 819 personer tagit del av förbundets finansiering, varav cirka 3 038 har varit mottagare av strukturövergripande insatser och 1 781 av individinriktade insatser. Samordningsförbundet Göteborg Deltagarinriktade insatser De förbundsfinansierade individinsatserna omfattade 1 781 deltagare under 2025, vilket är jämförbart med föregående år. Könsfördelningen var 54 % kvinnor och 46 % män. Fördelningen mellan de olika insatserna redovisas i tabellen nedan samt i Uppföljning Finsam. Vid årsskiftet väntade 375 deltagare på att påbörja en samverkansinsats i förbundet. Under årets första åtta månader har fyra individinriktade insatser bedrivits; Individsamverkansteam, Unga vuxna (inklusive Columbus), Vuxna samt Hälsa och aktivitet. Efter nedläggningen av IST i september 2025 omfördelades resurserna till de tre återstående deltagarinriktade insatserna. Förbundet har under perioden 2023–2025 genomfört ESF-projekt Gränsgångare som riktat sig till målgruppen unga 16–29 år i Göteborg. Projektet har drivits tillsammans med samordningsförbunden Älv och Kust samt Samordningsförbundet Väst. Det avslutades vid årsskiftet 25/26 med väl uppfyllda mål där bland annat över 200 deltagare från Göteborg fått stöd av projektmedarbetare för att nå eller närma sig arbete eller studier. Insatser individinriktade Antal jan-dec 2025 Antal jan-dec 2024 Individsamverkansteam 138 215 Unga Vuxna (inkl. 447 476 Columbus och Gränsgångare) Vuxna 357 376 Hälsa och aktivitet (inkl. 839 646 gruppaktivitet) Totalt deltagarinriktade 1 781 1 713 insatser Kostnaderna för de deltagarinriktade insatserna har varit lägre än både föregående år och budgeterat. Samtidigt ligger deltagarantalet på motsvarande nivå som föregående år, vilket indikerar att förbundet över tid har stärkt effektiviteten i deltagararbetet. Strukturövergripande insatser Det strukturövergripande arbetet syftar till att stärka samverkan mellan parterna inom ramen för förbundets uppdrag. Arbetet omfattar att: • identifiera behov av samverkan och utveckla gemensamma strukturer mellan parterna • utveckla kompetens och arbetssätt hos parternas medarbetare Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 • följa upp och utvärdera förbundets insatser. De strukturövergripande insatserna organiseras inom fem områden: utbildning och information, kommunikation, nätverk, analys och utvärdering samt projekt. Totalt har 3 038 personer tagit del av dessa insatser, vilket är i nivå med föregående år. Fördelningen mellan områdena framgår av tabellen nedan, och redovisas även i Uppföljning Finsam. Samordningsförbundet Göteborg Insats strukturövergripande Antal jan-dec 2025 Antal jan-dec 2024 Utbildning 632 984 Kommunikation 2 086 1 826 Nätverk 144 155 Analys och utvärdering 176 61 Totalt strukturövergripande 3 038 3 026 insatser Sammanställningen visar en fortsatt hög aktivitet inom förbundets strukturövergripande arbete, men med viss förskjutning i inriktning. Antalet deltagare inom utbildning har minskat, medan kommunikationsinsatser samt analys- och utvärderingsaktiviteter har ökat i omfattning. Förbundet genomförde större utbildningssatsningar under 2024, varför det behovet bedömts vara något lägre under 2025. Under året har särskilt fokus legat på att tydliggöra sambandet mellan det strukturövergripande och det individinriktade arbetet samt att fortsatt vidareutveckla förbundet till en partsgemensam arena. Parterna och samverkanspersonalen har bjudits in till utbildningsinsatser och kompetenshöjande aktiviteter. Lokala kunskapsdialoger har genomförts med ett omfattande deltagande, där cirka 1 000 personer medverkat. Även digitala kompetenspass har genomförts löpande och varit välbesökta. Nätverksarbetet har bedrivits både på nationell, regional och lokal nivå. Lokalt pågår ett fortsatt utvecklingsarbete för att tydliggöra vilka nätverk som är mest aktuella för att stärka samverkan i de fyra geografiska områdena i Göteborg. Övrigt strukturövergripande arbete som förbundet bedrivit under året har omfattat framtagande av plattform för arbetsgivararbetet och fortsatt arbete med implementering av beslut för samverkansmodell SGI noll. Under oktober 2025 startade ett arbete med att kartlägga samverkansytor kopplat till arbetslivsinriktad rehabilitering med fokus på hälso- och sjukvården i Göteborg och detta planeras att redovisas under 2026. Under året har en utökad version av ett partsgemensamt analysunderlag tagits fram. Arbetet syftar till att stärka den gemensamma kunskapsbasen och analysera målgruppernas behov. Vidare har en pilot avseende progressionsmätning genomförts i syfte att utveckla möjligheter för att systematiskt följa upp deltagarinsatserna på aggregerad nivå. Analys- och utvärderingsarbetet har under 2025 främst inriktats på att vidareutveckla hanteringen av de Lex Heller-rapporter som medarbetare i förbundets samverkansinsatser skickat in. Arbetet har syftat till att tydliggöra förbundets roll i processen, skapa en mer enhetlig rapportering till styrgrupper och styrelse samt möjliggöra en mer samlad analys på förbundsnivå. Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Tabellen nedan visar fördelningen av Lex Heller-rapporter per samverkanspart under 2024 och 2025. Samordningsförbundet Göteborg Andel jan-dec Antal jan-dec Andel jan-dec Antal jan-dec 2025 2025 2024 2024 AF 44% 37 33% 31 FK 24% 20 27% 25 Kommun 21% 18 23% 21 VGR 11% 9 17% 16 Sammantaget har kostnaderna för strukturövergripande insatser varit högre än motsvarande period 2024, men lägre än budgeterat för 2025. 1.6 Balanskravsresultat Balanskravsresultat beräknas enligt följande: = Årets resultat enligt resultaträkningen 3927 tkr - Samtliga realisationsvinster 0 tkr + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 tkr +Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 tkr -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 tkr +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper0 tkr = Balanskravsresultat 3927 tkr Balanskravet regleras i kommunallagen och innebär att det ska råda ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om kostnaderna ett enskilt år överstiger intäkterna uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren. Förbundet får för 2025 ett positivt balanskravsresultat om 3 927 tkr. Styrelsen har beslutat att det egna kapitalet ska uppgå till mellan 4 och 7 mkr, i enlighet med Nationella rådets rekommendation. Vid årets utgång överstiger det egna kapitalet detta intervall. Detta har beaktats i planeringen inför budget och verksamhetsplan 2026 med inriktning mot 2027–2028. % fördelning Kategori Utfall i tkr 2025 Budget tkr 2025 (budget 2025) Strukturövergripande 3 080 aktiviteter 4 978 5,2% (7,5%) Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Individinriktade 47 985 insatser 52 281 81,2% (79,2%) Förvaltningskostnader 8 032 8 817 13,6% (13,3%) Totalt före 59 097 avskrivningar 66 076 Samordningsförbundet Göteborg 1.7 Väsentliga personalförhållanden Kansliet har under året haft 12 anställda medarbetare på förbundet samt två inlånade personalresurser. Arbetsgruppen har bestått av följande professioner: 1 förbundschef 1 biträdande förbundschef 1 utvecklingschef 1 administrativ koordinator 1 ekonom 1 utbildningsledare (tjänstledig) 1 nämndsekreterare (tjänstledig) 1 projektledare (tidsbegränsad anställning) Till kansliet hör även fyra anställda verksamhetsledare som arbetar med förbundets deltagarinsatser och samt en projektledare till ESF-projekt Gränsgångare på en tidsbegränsad anställning. De anställda på kansliet har under perioden haft totalt 0,9 procent sjukfrånvaro. Inlånad personal från parterna Samverkansinsatserna bemannas av medarbetare från förbundets parter, där merparten av tjänsterna finansieras av förbundet. Under 2025 omfattade bemanningen 56 personer, varav Göteborgs Stad stod för 64 %, Försäkringskassan för 5 %, Västra Götalandsregionen för 9 % och Arbetsförmedlingen för 21 %. Sedan avvecklingen av Individsamverkansteam (IST) den 31 augusti 2025 är Försäkringskassan inte längre representerad i den förbundsfinansierade personalen. Den genomsnittliga inlåningstiden för medarbetarna som arbetade i förbundets insatser uppgick till 4,1 år under 2025. Tabellen nedan redovisar antalet personer från respektive samverkanspart som arbetat i förbundets samverkansinsatser under 2025 respektive 2024. Utöver dessa har parterna direktfinansierat 7 medarbetare under 2025 som arbetat som kontaktpersoner. Av dessa har 3 medarbetare tillhört Arbetsförmedlingen och 4 medarbetare tillhört Försäkringskassan. Personal exklusive kontaktpersoner Finsam Göteborg Göteborgs ÅR stad FK VGR AF SUMMA 2025 36 3 5 12 56 Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 2024 39 4 5 12 60 Samordningsförbundet Göteborg 1.8 Förväntad utveckling Förbundets verksamhet under 2026 kommer påverkas av flera faktorer som skapar både möjligheter och utmaningar kopplade till den framtida utvecklingen. Nedan beskrivs de viktigaste förhållandena som bedöms prägla förutsättningarna under kommande period. Ekonomiska förutsättningar och osäkerhetsfaktorer Medelstilldelning 2026 Förbundets medelstilldelning överstiger fortsatt nivån enligt Nationella rådets idealfördelningsmodell, men har minskat med 1,2 mnkr från 2023 och reduceras ytterligare med 420 tkr inför 2026. Region Stockholms planerade förstärkning av finansiering till samordningsförbund i regionen kan påverka den nationella fördelningen och därmed förbundets framtida ekonomiska förutsättningar. Beslut om statlig medelstilldelning för 2026 fattades sent under året, vilket har försvårat planeringsförutsättningarna. Förbundet för dialog med Nationella rådet och bedriver scenariearbete för att skapa beredskap för olika tilldelningsnivåer. Eget kapital Budgeten för 2026–2028 visar att det egna kapitalet behöver minska inom en treårsperiod till den nivå som styrelsen beslutat. Planeringen utgår från att kapitalet successivt tas i anspråk genom finansiering av beslutade insatser. En risk är att budgeterade medel inte kan omsättas i verksamhet i planerad takt, främst kopplat till parternas förutsättningar att bemanna med samverkanspersonal. Hög personalomsättning samt omställningen efter beslutet att avsluta Individsamverkansteam (IST) har påverkat förutsättningarna för genomförande av insatser. Förbundet har förstärkt den ekonomiska uppföljningen och för en löpande dialog med parterna om bemanning och genomförbarhet. Förändringar i insatser och deltagarvolym Under 2025 utgjorde insatserna Individsamverkansteam (IST), ESF-projektet Gränsgångare samt Columbus cirka 25 procent av resurserna som avsatts för deltagarinriktade insatser. IST och Gränsgångare avslutas under 2025 och finansieringen av Columbus upphör 2026 och implementeras därefter hos Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Dessa insatser omfattade sammantaget cirka 350 deltagare under 2025 (exklusive Columbus). Mot denna bakgrund, samt med beaktande av osäkerheten kring framtida medelstilldelning och förutsättningarna att bemanna samverkansinsatserna, bedöms förbundets totala deltagarantal minska under kommande verksamhetsår. Systematisk uppföljning Förbundet saknar fortsatt tillgång till uppföljningssystem som innehåller personuppgifter, vilket begränsar möjligheterna att följa effekter av samverkansinsatserna i enlighet med lagstiftning och förbundsordning. I avvaktan på nationella lösningar samlas anonymiserad data in för uppföljning. Införandet av Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 systematiska progressionsmätningar på gruppnivå förväntas stärka kunskapen om hur förbundets insatser kan utvecklas. Samordningsförbundet Göteborg Administrativa lösningar Arbete pågår för att stärka förutsättningarna för digitalisering och effektivare administrativ hantering. Förberedelser pågår inför migrering till nytt system för dokument- och ärendehantering samt digital signering, där förbundet följer stadens förändrade hantering. Parallellt undersöks möjligheten att effektivisera verksamhetsuppföljningen genom ökad automatisering och förbättrad visualisering i digitala system. Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg 2 Resultaträkning Resultaträkning Belopp i kr. Not Utfall 2025 Utfall 2024 Verksamhetens 2 63 056 261 67 317 663 intäkter Verksamhetens 3 -59 097 424 -63 182 944 kostnader Avskrivningar 4 -417 722 -362 948 Verksamhetens -59 515 146 -63 545 892 nettokostnad Finansiella intäkter 388 596 545 196 Finansiella kostnader -3 315 -21 460 Resultat efter 3 926 397 4 295 508 finansiella poster Extra ordinära poster 0 0 Årets resultat 3 926 397 4 295 508 Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg 3 Balansräkning Balansräkning Belopp i kr Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar 4 - Maskiner och 1 236 798 1 225 703 inventarier Summa 1 236 798 1 225 703 anläggningstillgångar Omsättningstillgångar - Fordringar 5 2 635 234 3 836 841 - Kassa och bank 22 741 956 19 134 865 Summa 25 377 190 22 971 706 omsättningstillgångar Summa tillgångar 26 613 988 24 197 409 Eget kapital Eget kapital vid årets 11 972 919 7 677 411 början Årets resultat 3 926 397 4 295 508 Summa eget kapital 15 899 315 11 972 919 Kortfristiga skulder - Skulder 6 10 714 673 12 224 490 Summa eget kapital, 26 613 988 24 197 409 avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser 0 0 Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg 4 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Belopp i kr 2025-12-31 2024-12-31 Årets resultat 3 926 397 4 295 508 Justering för ej likviditetspåverkande poster 417 722 362 947 Medel från verksamheten före förändring av 4 344 119 4 658 455 rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fodringar 1 201 607 1 428 799 Ökning/minskning kortfristiga skulder -1 509 818 -4 093 156 Kassaflöde från förändringar i -308 211 -2 664 357 rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten 4 035 908 1 994 098 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -428 817 -38 300 Kassaflöde från investeringsverksamheten -428 817 -38 300 Årets kassaflöde 3 607 091 1 955 798 Likvida medel vid årets början 19 134 865 17 179 067 Likvida medel vid årets slut 22 741 956 19 134 865 Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg 5 Driftsredovisning Avvikelse Budget 2025 Utfall jan – dec Utfall jan – dec 2025 2025 2024 Belopp tkr Intäkt Kostnad Netto Intäkt/ Intäkt Kostnad Kostnad Medlemsintäkter 60 139 60 139 0 61 334 ESF- medel 2 906 3 675 -769 5 945 Övriga intäkter 12 0 12 39 Summa: Intäkter exkl 63 057 63 814 -757 67 eget kapital 318 Strukturövergripande insatser Utbildning 1 595 2 663 1 068 878 Information 357 695 338 295 Nätverk 63 120 57 184 SGI-0 707 250 -457 277 Analys och utvärdering 359 1 250 891 113 Summa: 3 081 4 978 1 897 1 747 Strukturövergripande Individinriktade insatser Individsamverkans- 6 163 7 800 1 637 8 169 team Unga vuxna 9 182 9 550 368 11 717 Columbus 1 077 1 100 23 1 024 Vuxna 9 459 10 000 541 11 076 Hälsa & aktivitet 9 580 9 150 -430 10 617 ESF-projekt Lokalt 2 861 2 631 -230 2 363 Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 projekt Gränsgångare ESF-projektledning 1 112 1 750 638 1 686 Gränsgångare Lokalkostnader 7 992 7 800 -192 7 636 Material 558 800 242 0 Utveckling av tjänster 0 1 700 1 700 0 Samordningsförbundet Göteborg Summa 47 984 52 281 4 297 54 288 Individinsatser Förvaltningskostnader Administrativa 909 1 700 791 673 kostnader + avskrivningar Styrelsen 329 250 -79 344 Revision 150 250 100 190 Kansli 5 911 6 000 89 5 213 Material inkl IT 766 650 -116 567 Summa: 8 065 8 850 785 6 987 Förvaltningskostnad er Summa Kostnader 59 130 66 109 6 979 63 022 Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg 6 Noter Not 1. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är i tillämpliga delar upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Samordningsförbundens redovisningar utgår från nationella rådets framtagna mall för årsredovisning vilken utgår från Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas: Tekniska installationer 5 år Möbler och inredning 10 år Byggnation i hyrd lokal Hyresavtalets återstående löptid Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg Not 2. Verksamhetens intäkter 2025-01-01 - 2025-12-31 2024-01-01 - 2024-12-31 Driftbidrag från 30 069 000 30 667 001 staten Driftbidrag från 15 034 500 15 333 500 Göteborgs kommun Driftbidrag från 15 034 500 15 333 500 Västra Götalandsregionen EU-medel och 2 906 606 5 944 874 andra bidrag Övriga intäkter 11 655 38 789 Summa 63 056 261 67 317 663 Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg Not 3. Verksamhetens kostnader* 2025-01-01 - 2025-12-31 2024-01-01 - 2024-12-31 Strukturövergripande 3 079 689 1 705 123 insatser Individinriktade 47 984 675 54 456 558 insatser Revisionskostnader 150 000 190 251 Kanslikostnader 7 553 817 6 487 021 Styrelsekostnad 329 243 343 991 Summa 59 097 424 63 182 944 * Före avskrivningar och finansiella poster Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg Not 4. Anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående 3 299 455 3 261 155 anskaffningsvärden Årets anskaffningar 428 817 38 300 Försäljning/utrangeringar 0 0 Utg. Ackumulerade 3 728 272 3 299 455 anskaffningsvärden Ingående avskrivningar 2 073 752 1 710 805 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Årets avskrivningar 417 722 362 948 Utg. ackumulerade 2 491 474 2 073 752 avskrivningar Utgående redovisat 1 236 798 1 225 703 värde Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg Not 5. Fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 76 237 0 Övriga kortfristiga fodringar 751 689 880 921 Förutbetalda kostnader & 1 807 308 2 955 920 upplupna intäkter Summa fodringar 2 635 234 3 836 841 Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg Not 6. Kortfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder 7 715 992 7 016 996 Skatteskulder 539 163 496 023 Övriga kortfristiga skulder 356 503 410 359 Upplupna kostnader* och 430 015 597 953 förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader 1 673 000 3 703 159 & förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder 10 714 673 12 224 490 *Semesterlöneskuld, sociala avgifter, pensionspremier Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg Not 7. Revisionskostnader 2025-12-31 2024-12-31 Sakkunnigt biträde Azets 108 000 0 Sakkunnigt biträde 0 151 251 KPMG Förtroendevald revisor* 3 000 0 Statens revisor 39 000 39 000 Försäkringskassan Total kostnad för 150 000 190 251 räkenskapsrevision • Retroaktiv utbetalning för 2024 ingår Det sakkunniga biträdets granskning har skett i enlighet med standard för kommunal räkenskapsrevision. Yttrande samt granskningsrapport avseende bokslut samt årsredovisning kommer att finnas tillgängliga under förbundets hemsida. www.finsamgoteborg.se Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg 7 Fördjupad uppföljning verksamhetsplan 7.1 Område: Insatser för individer i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser 7.1.1 Centrala mål: Utveckla insatser så att fler individer når eller närmar sig arbete eller studier Nämnd/Styrelse Viss måluppfyllelse Förbundet har under 2025 haft fortsatta begränsade möjligheter att följa upp de individinriktade insatserna, efter att tidigare uppföljningssystem (SUS) har avvecklats och då någon ersättande nationell lösning ännu inte finns på plats. Detta innebär att möjligheterna att bedöma insatsernas effekter och måluppfyllelse är begränsade. I avvaktan på en ny nationell struktur samlar förbundet in och sammanställer anonyma uppgifter för att möjliggöra en övergripande uppföljning av rehabiliteringsinsatserna. Förbundets individinriktade arbete utgår från målsättningen att personer i behov av samordnade arbetslivsinriktade insatser ska ges förutsättningar att nå eller närma sig arbete eller studier. Ett tydligt fokus på arbete och studier genomsyrar samtliga insatser. Arbetet bedrivs i enlighet med styrelsens beslutade riktlinjer avseende organisering, målgrupp och metoder och vilar på ett rättighetsbaserat förhållningssätt som säkerställer likvärdigt stöd. Implementeringen av kunskap från BIP-studien (Beskæftigelses Indikator Projekt) utgör en central del i utvecklingen av arbetet. I studien betonas betydelsen av parallella och samordnade insatser med ett tydligt jobbfokus, vilket är vägledande i förbundets inriktning och prioriteringar inom det individinriktade området. 7.1.1.1 Mål/delmål: Öka andelen individer som tar del av parallella insatser. Nämnd/Styrelse Viss måluppfyllelse Delmålet har fungerat som en viktig styrsignal inom ramen för förbundets pågående riktningsförändring. Återkoppling från verksamheten visar att insatserna i allt högre grad samordnas, där verksamhetsledare och teamsamordnare har tagit ett gemensamt ansvar för att utveckla och integrera parallella insatser i det ordinarie genomförandet. Parallella insatser utgör en central del av den inriktning som baseras på BIP-studien Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 och riktningsförändringen har skapat förutsättningar för implementering. Fortsatt utveckling av gruppaktiviteter inom områdena hälsa, jobbfokus, kompetens och socialt fokus har bidragit till ökade möjligheter för deltagare att ta del av interna parallella insatser. Uppföljning i ärendesystemet visar fortsatt på variation mellan kontoren när det gäller andelen deltagare med tillgång till parallella insatser. Nuvarande mätning omfattar förbundets interna insatser, medan externa parallella insatser ännu inte fullt ut kan följas upp inom ramen för befintliga system. Under året har ett digitalt stöd införts för att förbättra uppföljningen av såväl interna som externa parallella insatser. Det fortsatta utvecklingsarbetet behöver tydliggöra Samordningsförbundet Göteborg vilken andel deltagare som, utifrån behov och målgrupp, bör ta del av parallella insatser. 7.1.1.2 Mål/delmål: Arbeta systematiskt med progressionsmätningar som ett verktyg i arbetet med deltagare Förvaltning/Bolag Viss måluppfyllelse Det finns ett fattat beslut om att samtliga medarbetare ska genomföra systematiska progressionsmätningar i deltagararbetet. Den digitala registreringen och uppföljningen har ännu inte breddinförts, vilket påverkar möjligheten till en enhetlig och systematisk uppföljning och sammanställning. Genom att samla in, analysera och sammanställa aggregerade uppgifter från deltagararbetet skapas kunskap om målgruppens behov, genomförda insatser och uppnådda resultat. Detta stärker det systematiska kvalitetsarbetet och bidrar till en mer kunskapsbaserad utveckling av verksamheten. Under året har arbetet vidareutvecklats genom ett stegvis pilotarbete, där funktioner har justerats och förbättrats utifrån medarbetarnas erfarenheter och återkoppling. Implementeringen av en gemensam arbetsprocess för arbetsspecialisterna har genomförts under året, vilket har tydliggjort rutinerna för systematiska progressionsmätningar. Utvecklingen av arbetet med progressionsmätningar är ett fortsatt prioriterat område under 2026. 7.1.1.3 Mål/delmål: Införa en gemensam handlingsplan för förbundets deltagare Förvaltning/Bolag Viss måluppfyllelse Under året har den gemensamma handlingsplanen utvecklats genom ett strukturerat arbete som har involverat en pilotgrupp av medarbetare. Erfarenheter från verksamheten har tagits tillvara för att förenkla och kvalitetssäkra kartläggning och planering. Handlingsplanen har integrerats i den gemensamma arbetsprocess som införts för arbetsspecialister, där progressionsmätning genomförs inledningsvis för att skapa ett nuläge och ett underlag för uppföljning. Kartläggningen inriktas mot deltagarens specifika behov och stärker förutsättningarna för individuellt anpassade insatser. Under hösten har handlingsplanen införts i verksamheten. De medarbetare som deltagit i pilotgruppen har fungerat som ambassadörer på respektive kontor och bidragit till förankring och spridning av arbetssättet. En gemensam heldag har genomförts för samtliga arbetsspecialister med fokus på den nya arbetsprocessen, där användningen av den gemensamma handlingsplanen utgör en bärande del. 7.1.1.4 Mål/delmål: Öka andelen deltagare som tar del av förbundets gruppaktiviteter Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Förvaltning/Bolag God måluppfyllelse Arbetet med att utveckla gruppaktiviteter initierades tidigt under året och har genomförts enligt plan. Målsättningen att etablera gruppaktiviteter inom samtliga BIPkategorier och geografiska områden har i huvudsak uppnåtts. Medarbetarnas delaktighet i utformningen har bidragit till ett brett och behovsanpassat utbud. Samordningsförbundet Göteborg En samlad uppföljning och analys av årets gruppverksamhet, baserad på strukturerade rapporter och sammanställningar, visar att behovet av hälsoinriktade insatser i stor utsträckning har tillgodosetts. Samtidigt har behov identifierats vad gäller att lokalt fortsätta utvecklingen av jobbfokuserade gruppinsatser. Närvarofrekvensen varierar mellan aktiviteterna, vilket bedöms vara förväntat utifrån målgruppernas förutsättningar. Resultatet av analysen har legat till grund för planering och prioriteringar inför 2026. Arbetet med att systematiskt kategorisera och klustra gruppaktiviteterna har påbörjats som en del av utvecklingen av systematiska progressionsmätningar. Syftet är att möjliggöra en mer strukturerad uppföljning på gruppnivå samt att fånga deltagarnas perspektiv på vilka aktiviteter som är värdeskapande. Detta utvecklingsarbete är prioriterat inför 2026. 7.1.2 Centrala uppdrag: Översyn av kösituationen i förbundets deltagarinsatser Nämnd/Styrelse Status Avslutad Ärendet rapporterades vid styrelsemötet den 28 november 2025, § 101, där styrelsen beslutade att godkänna redovisningen av översynen av kösituationen i förbundets individinsatser. 7.2 Område: Stödja samverkan mellan samverkansparterna (strukturövergripande arbete) 7.2.1 Centrala mål: Utveckla det strukturövergripande arbetet inom förbundet Nämnd/Styrelse God måluppfyllelse Under året har det strukturövergripande arbetet stärkts genom ökad systematik och tydligare koppling mellan individ- och strukturinsatser. Arbetet med progressionsmätningar och parallella insatser har bidragit till en fördjupad förståelse för hur insatserna samspelar och skapar organisatoriskt lärande. Samtidigt har hanteringen och analysen av inkomna rapporter enligt lex Heller utvecklats, vilket har förbättrat möjligheten att identifiera brister och utvecklingsbehov i samverkan mellan parterna. Arbetet har även förtydligats genom en samlad rapport som beskriver förbundets strukturövergripande arbete inom utbildning och information, kommunikation, nätverk, analys, uppföljning, utvärdering samt projekt. Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Sammantaget har det strukturövergripande arbetet fått en mer integrerad roll i förbundets styrning och utvecklingsprocesser. Detta ligger i linje med den av styrelsen beslutade färdriktningen och målbilden om förbundet som en partsgemensam arena som bidrar med kunskap och strategier i samverkan samt är meningsskapande både för parterna och för individer i behov av samordnade insatser. Samordningsförbundet Göteborg 7.2.1.1 Mål/delmål: Tydliggöra hur arbetet inom individ- och strukturövergripande insatser hänger samman. Nämnd/Styrelse God måluppfyllelse Under året har det interna målarbetet inriktats på att stärka förståelsen för sambandet mellan individinriktade och strukturövergripande insatser. Detta har bland annat skett genom fortsatt utveckling av interna arbetssätt och ökad kunskap bland medarbetare om hur olika insatser och metoder kompletterar varandra. Strukturgruppens arbete har utvecklats genom mer systematisk planering av möten samt ett mer förberett och aktivt deltagande från gruppens medlemmar. Arbetet med att stärka kopplingen mellan individ- och strukturinsatser fortsätter inom ramen för införandet av systematiska progressionsmätningar och arbetet med parallella insatser. Inom detta utvecklingsarbete förväntas lokala analyser genomföras för att identifiera vad som fungerar väl, respektive behöver utvecklas, där erfarenheter återkopplas för att skapa ett organisatoriskt mervärde. Utvecklingen märks även i samverkansforum, där kommunikationen kring medarbetarnas roll i det strukturövergripande arbetet har förtydligats. Detta innefattar bland annat arbete med Lex Heller-rapporter och progressionsmätningar, vilka utgör viktiga underlag för övergripande analys och strukturutveckling tillsammans med parterna. 7.2.1.2 Mål/delmål: Identifiera brister och behov av utveckling i samverkan mellan förbundets fyra parter Nämnd/Styrelse God måluppfyllelse Lex Heller utgör ett system för att samla in kunskap om områden där samverkan mellan parterna kan utvecklas. Under året har arbetet med Lex Heller utvecklats och inriktats på ett gemensamt helhetsperspektiv för hantering och analys av inkomna rapporter, utöver den administrativa registreringen. Syftet med utvecklingen är att stärka arbetet som en del av det systematiska kvalitetsarbetet, där analys och lärande integreras i förbundets interna processer med ett tydligt fokus på parternas gemensamma utvecklingsarbete. Det finns en etablerad struktur för att systematiskt hantera, sammanställa och analysera inkomna rapporter, både internt och tillsammans med parterna inom ramen för styrgruppsmöten för förbundets temaområden. Strukturgruppen har fortsatt att utveckla arbetssätt och tydliggöra ansvarsfördelning, vilket har bidragit till ökad samsyn kring hur behov och brister i samverkan kan identifieras och hanteras. Arbetet med Lex Heller har även väckt intresse nationellt och används i dag av flera samordningsförbund. Förbundet bidrar till kunskapsutveckling genom att dela erfarenheter med förbund som planerar att införa liknande arbetssätt. Samtidigt kvarstår ett utvecklingsbehov när det gäller att ytterligare fördjupa analysen Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 av vilken information som är mest relevant att aggregera och följa upp. Det finns även behov av att fortsätta utveckla hur resultat och analyser från Lex Heller-arbetet återkopplas till styrelsen och integreras i förbundets övergripande systematiska planerings- och uppföljningsarbete. Detta utgör ett prioriterat område att fortsätta arbeta med under 2026. Samordningsförbundet Göteborg 7.2.1.3 Mål/delmål: Förtydliga det strukturövergripande arbetet inom förbundet Nämnd/Styrelse God måluppfyllelse Arbetet med att förtydliga det strukturövergripande arbetet inom förbundet har utvecklats under året. Flera av de områden som ingår i det strukturövergripande arbetet har varit en del av förbundets verksamhet under en längre tid, och arbetet har därför i huvudsak handlat om att ytterligare systematisera, synliggöra och tydliggöra redan pågående aktiviteter. Under året har en rapport tagits fram som beskriver förbundets strukturövergripande arbete utifrån områdena utbildning och information, kommunikation, nätverk, analys, uppföljning, utvärdering samt projekt. Rapporten syftar till att skapa en samlad, långsiktigt hållbar struktur för att beskriva, följa upp och utveckla det strukturövergripande arbetet framöver. 7.2.2 Centrala uppdrag: Utveckla användandet av det beslutade partsgemensamma analysunderlaget från Göteborgsregionen (GR) Nämnd/Styrelse Status Avslutad Rapporterades vid styrelsemötet den 10 oktober, § 78, där styrelsen beslutade att uppdraget att utveckla det partsgemensamma analysunderlaget är fullgjort. 7.2.3 Uppdrag/deluppdrag: Implementera framtagna förslag från översyn av förbundets arbetsgivararbete. Förvaltning/Bolag Status Pågående Uppdraget har omhändertagits genom att alla arbetsspecialister genomgått en fördjupad utbildningsinsats, att en arbetsgivarplattform har etablerats på förbundets hemsida samt att samverkansstrukturer med Förvaltningen för Arbetsmarknad och utbildning har införts. Uppdraget föreslås därmed kunna avslutas. Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg 7.3 Område: Uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna 7.3.1 Centrala uppdrag: Ta fram förslag på hur förbundets rehabiliteringsinsatser kan utvärderas och följas upp Nämnd/Styrelse Status Avslutad Rapporterat vid styrelsemöte den 10 oktober 2025 § 77 där styrelsen fattade beslut om att insamlad anonymiserad data kan sammanställas för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna och att fortsatt insamling av denna data kan göras utan risk för att personuppgifter blir röjda. Uppdraget föreslås därmed kunna avslutas. 7.4 Område: Uppdrag från styrelsen 7.4.1 Centrala mål: Säkerställa förutsättningar för att jämställdhetsperspektiv integreras i allt arbete (Jämställdhetsplan) Nämnd/Styrelse God måluppfyllelse Arbetet med att integrera jämställdhetsperspektivet har successivt stärkts under perioden 2023–2025 i takt med att jämställdhetsplanens olika delar har genomförts. Fokus har under 2025 har fortsatt legat på att systematiskt stärka upptäckten av våld och att säkerställa att deltagare hänvisas till relevanta stöd- och insatsmöjligheter. Arbetssättet har under året implementerats i verksamhetens insatser och projekt. Förbundet fortsätter att ställa frågor om våld i alla insatser. Samtliga medarbetare får utbildning inom området och en systematik finns för att hålla informationsmaterial uppdaterat. Inom ramen för förbundets rättighetsbaserade arbetssätt är jämställdhetsperspektivet integrerat i såväl ledning och styrning som i det praktiska arbetet med deltagare. Inom det strukturövergripande arbetet finns en struktur för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet beaktas. Möjligheterna att utveckla ett gemensamt lärande kring perspektivet har delvis påverkats av begränsade förutsättningar för uppföljning under tidigare perioder. Förutsättningarna bedöms dock stärkas genom förbundets möjligheter till sammanställning och analys av anonymiserad data från start och avslut av insatser. Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Detta förväntas på sikt ytterligare stärka möjligheterna att följa och utveckla jämställdhetsperspektivet i förbundet. Samordningsförbundet Göteborg 7.4.1.1 Mål/delmål: Alla insatser och projekt arbetar systematiskt med att öka upptäckten av våld och att förmedla adekvata insatser till deltagare Nämnd/Styrelse God måluppfyllelse Förbundet anslöt sig 2022 till Nationella nätverket för samordningsförbunds (NNS) arbete inom ramen för regeringsuppdraget att öka upptäckten av våld, och under perioden 2022–2024 har deltagare systematiskt tillfrågats om erfarenhet av våldsutsatthet. Resultaten visar att en hög andel av deltagarna har erfarenhet av våld och att många inte tidigare blivit tillfrågade om sin utsatthet. Detta har ytterligare understrukit vikten av ett strukturerat och återkommande arbetssätt. Efter att regeringsuppdraget avslutats har arbetet integrerats i förbundets ordinarie verksamhet och har varit en del av genomförandet av förbundets jämställdhetsplan 2023–2025. Arbetssättet har presenterats i samverkansforum och på styrelsemöte. Samtliga medarbetare får utbildning inom området och en struktur finns för att hålla frågematerial och informationsmaterial uppdaterat. Arbetet har även bidragit till att tydliggöra parternas ansvar i frågor som rör våldsutsatthet samt att säkerställt att deltagare vid behov hänvisas till adekvata stödinsatser. Sammantaget bedöms arbetet vara etablerat och integrerat i förbundets insatser. 7.4.1.2 Mål/delmål: Jämställdhet integreras i styrning och ledning och uppföljning Nämnd/Styrelse God måluppfyllelse Arbetet har successivt stärkts under perioden för förbundets jämställdhetsplan 2023– 2025 och handlingsplanen har följts enligt beslutad inriktning. En fastställd struktur har säkerställt att samtliga av förbundets medarbetare genomgått grundutbildning inom jämställdhet. Styrelseledamöter har erbjudits att ta del av utbildning inom området utifrån behov. Förbundet strävar efter att aktivt arbeta med att integrera köns- och jämställdhetsperspektiv i uppföljning och utvärdering av verksamheten. Könsuppdelad statistik används både vid uppföljning av gruppaktiviteter och i analys av deltagarflöden. Verksamhetsberättelsen för individinsatserna vid årsrapportering innehåller redovisning ur ett köns- och jämställdhetsperspektiv. Förbundets utvecklade struktur för uppföljning, där anonymiserad data sammanställs vid start och avslut i individinsatserna, skapar ytterligare förutsättningar för fördjupad analys ur ett jämställdhetsperspektiv. Sammantaget innebär detta att jämställdhetsperspektivet i högre grad kan integreras i både uppföljning, analys och utveckling av verksamheten. Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Samordningsförbundet Göteborg 7.4.1.3 Mål/delmål: Alla insatser och projekt arbetar med jämställdhetsintegrering av sin verksamhet Nämnd/Styrelse God måluppfyllelse Arbetet med jämställdhetsintegrering i förbundets insatser och projekt har utvecklats genom framtagandet av en gemensam grund för utbildningsinsatser. Jämställdhetsmyndighetens utbildning används som gemensam utbildningsplattform. Utbildningen används redan av flera av förbundets parter, vilket bidrar till ökad samsyn kring kunskapsnivå och arbetssätt. 7.4.2 Centrala uppdrag: Samverkansmodell för målgrupp SGI-0 Nämnd/Styrelse Status Pågående Uppdraget omhändertas genom det pågående arbetet med implementering och förvaltning av samverkansmodellen för målgruppen utan sjukpenninggrundande inkomst, i enlighet med de förslag som presenterades i slutrapporten "Samverkansmodell för målgrupp SGI Noll". 7.4.3 Centrala uppdrag: Utreda utlåningstid för inlånad personal i förbundet som vägledande princip över tid Nämnd/Styrelse Status Avslutad Rapporterat vid styrelsemöte den 10 oktober 2025, § 76, då uppdraget förklarades slutfört. 7.4.4 Centrala uppdrag: Se över behov av revision vid delårsredovisning för perioden januari - augusti. Nämnd/Styrelse Status Pågående Rapporterat vid styrelsemöte den 31 januari 2025, § 16, då styrelsen fattade beslut om att revision endast ska genomföras i samband med årsredovisningen och Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 uppdraget föreslås därmed kunna avslutas. Samordningsförbundet Göteborg 7.4.5 Centrala uppdrag: Undersöka parternas förutsättningar att vara projektägare för framtida ESF-projekt kopplat till samordningsförbundet. Nämnd/Styrelse Status Ej påbörjad Uppdraget att undersöka parternas förutsättningar att vara projektägare för framtida ESF-projekt kopplat till samordningsförbundet bedöms inte längre vara aktuellt att genomföra. Detta mot bakgrund av Försäkringskassans nationella uppdrag att utveckla rutiner för att identifiera projektbehov inom det nationella programmet för ESF+ 2021– 2027 samt att agera projektägare i de fall där ingen annan part kan eller vill ta på sig denna roll. Försäkringskassan har gjort bedömningen att samordningsförbund inte kan fungera som projektägare för nya ESF-projekt. Därmed saknas förutsättningar för förbundet att genomföra uppdraget i den form som avsågs och uppdraget föreslås därför kunna avslutas. 7.5 Område: Finansiella mål 7.5.1 Centrala mål: Den ekonomiska förvaltningen ska ske utan ekonomiska risktaganden, med god ordning och ett eget kapital inom den ram som förbundets styrelse beslutat om. Nämnd/Styrelse Beskrivning Förbundets finansiella mål ska säkerställa en god ekonomisk hushållning. Viss måluppfyllelse Sedan hösten 2021 har förbundet avtal med upphandlad redovisningsbyrå för bokföring och löpande ekonomihantering. Den interna ekonomiska kompetensen har stärkts genom anställning av ekonom på kansliet. Under 2024 och 2025 har fokus legat på att utveckla rutiner, strukturer och interna rapporter för att förbättra den ekonomiska uppföljningen och stärka prognossäkerheten. För att säkerställa att avsatta samverkansmedel används i enlighet med beslut har uppföljningen av kostnader och bemanning intensifierats. Den tätare ekonomiska uppföljningen har tydligare synliggjort hur medel disponeras och förbättrat underlaget för bedömning av ekonomiskt utrymme och prognosarbete. Förbundets medel finns på räntebärande konto och det finns upparbetade rutiner för ekonomisk hantering. Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Det egna kapitalet överskrider styrelsens beslutade övre gräns. I verksamhetsplanen för 2026 är målet att på tre års sikt komma inom styrelsens beslutade ram för storlek på eget kapital. Årets arbete har stärkt förbundets förutsättningar för ekonomistyrning. Utifrån ovanstående bedöms den ekonomiska förvaltningen ske med god ordning och utan ekonomiska risktaganden. Samtidigt kvarstår utmaningar kopplade till anpassningen av det egna kapitalet och genomförandetakten i verksamheten, varför måluppfyllelsen sammantaget bedöms som viss. Samordningsförbundet Göteborg Detta dokument är elektroniskt signerat. Signed by: EVA WETTERMARK Signed by: Olof Andreas Pettersson Date: 2026-03-27 16:40:55 Date: 2026-03-27 16:37:30 BankID refno: 019d2ff4-4f3a-717a-afaf-906c285790cf BankID refno: 019d2ff1-6986-758f-b3e5-f512528569e9 Styrelseledamot: Eva Wettermark Ordförande: Andreas Pettersson Signed by: Marie Elisabeth Brynolfsson Signed by: Emina Music Date: 2026-03-27 16:52:49 Date: 2026-03-27 16:37:43 BankID refno: 019d2fff-65f5-793c-9893-42def47b24ff BankID refno: 019d2ff1-9331-79c8-9147-4c0eacb778a4 Vice ordförande: Marie Brynolfsson Styrelseledamot: Emina Music Signature reference: d8f7acb7-0ef1-4b10-a8aa-77637835adc0 Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument. Dnr 06/26 bilaga 3 Uppföljning Lex Heller 2025 Syfte och arbetssätt För personer i arbetslivsinriktad rehabilitering, där ansvaret delas mellan flera aktörer, är en fungerande samverkan avgörande. I arbetet tillsammans med deltagare och förbundets parter uppstår ibland brister i samarbetet, och det har tidigare saknats ett gemensamt sätt att systematiskt ta tillvara den kunskap som dessa situationer genererar. Lex Heller är ett webbaserat system som har utvecklats av Finsam Göteborg och gör det möjligt för samverkanspersonal att dokumentera, följa upp och analysera brister i samverkan mellan parterna. Syftet är att stärka samverkan genom att synliggöra återkommande utmaningar och skapa underlag för gemensamma förbättringsåtgärder. Lex Heller-rapporter registreras av samverkanspersonal i individinsatserna och hanteras i första hand lokalt av teamssamordnare och verksamhetsledare. Vid behov lyfts rapporterna vidare till styrgrupperna för de individinsatser som parterna driver genom förbundet, eller till parternas ordinarie organisationer för fortsatt hantering. 1ärenden2, där deltagare hamnar mellan regelverk eller organisationer, genomförs särskilda workshops för gemensamt lärande och ställningstagande. Förbundet följer löpande hur rapporterna fördelar sig mellan parter, insatser och geografiska områden för att identifiera mönster och utvecklingsbehov. Styrelsen har beslutat om tre prioriterade utvecklingsområden utifrån Lex Heller, vilka verksamheten haft särskilt fokus på: • bemanning av samverkansinsatser • utökad förankring vid start och avslut i förbundets individinsatser utifrån att det påverkar arbetets resultat • behov av utbildnings- och informationsinsatser, exempelvis kring samordnad individuell plan (SIP) Arbetet med Lex Heller har varit en del av ESF-projektet Gränsgångare, som avslutades 2025, vilket har bidragit till att synliggöra lokala och regionala samverkansutmaningar i de tre deltagande samordningsförbunden. Förbunden har haft återkommande dialog med projektets följeforskare Heiti Ernits, som visat stort intresse för arbete med Lex Heller. Finsam Göteborg har under året presenterat arbetet med Lex Heller i flera sammanhang, bland annat för andra samordningsförbund. Samordningsförbundet i Stockholm har beslutat att införa modellen under namnet System Heller, och ytterligare förbund i Småland, Östergötland samt kranskommuner runt Stockholms stad har visat intresse för fortsatt erfarenhetsutbyte. Detta visar att arbetssättet bedöms som relevant och användbart även nationellt. 2 Ett moment 22-ärende avser återkommande ärenden som indikerar ett strukturellt hinder eller en systematisk svårighet i samverkan. Resultat Nedanstående diagram visar att antalet registrerade Lex Heller-rapporter har ökat sedan införandet 2023. Utfallet för 2024 och 2025 är jämförbara vad gäller antal rapporter. Under året utgör 33 % av rapporterna unika rapportörer vilket indikerar att det är en god spridning av de som skriver rapporter. Det genomsnittliga antalet rapporter per användare har ökat från två till tre i jämförelse med föregående år. I nedanstående diagram visas fördelningen av registrerade Lex Heller-rapporter per geografiskt område. Av diagrammen framgår att antalet rapporter fortsatt har en god spridning under 2025. Inom förbundets samverkansinsatser står de arbetslivsinriktade insatserna för en stor andel av rapporteringen kopplat till Arbetsförmedlingen. När det gäller rapporter avseende Försäkringskassan är andelen störst inom Hälsa och Aktivitet samt Individsamverkansteamet (IST). För kommunen återfinns de största andelarna inom insatserna Hälsa och Aktivitet, Unga vuxna och Vuxna. Rapporter som rör hälso- och sjukvården är relativt jämnt fördelade mellan samverkansinsatserna. I tabellen3 nedan redovisas antal Lex Heller rapporter under 2025. Nivåer Struktur Organisation Relation 71 % av rapporterna avser området policys och rutiner. I dessa rapporter återkommer oklara rehabiliteringsförutsättningar i samtliga områden och insatser som finansierats av parterna i förbundet under året. Med oklara rehabiliteringsförutsättningar avses exempelvis otydliga målsättningar och förväntningar från parterna i samverkansinsatserna. Även långa överlämningstider från insatser till parter samt bristande tillgänglighet är återkommande. 18 % av rapporterna är kategoriserade inom området kunskap och bemötande. Dessa beskriver situationer där bristande kommunikation eller samsyn mellan parterna kring pågående samverkansinsats påverkar deltagarens progression negativt. Sammantaget utgör kategorierna policys och rutiner samt kunskap och bemötande 89 % av Lex Heller- rapporterna under 2025. 11 % av rapporterna avser lagar och regler. Under året har det återkommit rapporter som beskriver att samtliga parter inte har bemannat IST, vilket har påverkat insatsens förutsättningar. Två rapporter har identifierats som så kallade moment 22-ärenden4, vilket skapar oklara förutsättningar för samverkan. Den ena avser deltagare som är inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin (JOB)/jobbgarantin för unga (UGA) och den andra deltagare som har anställning på 50 % och är sjukskriven på 50 %. Båda rapporterna har återkopplats till berörda parter för fortsatt hantering. Analys och utvecklingsbehov De flesta samverkansutmaningar som rapporteras i Lex Heller hanteras i första hand lokalt av samverkanspersonal och teamssamordnare. Av de rapporter som inkom under 2024 är 99 % omhändertagna och återkopplade. För rapporter som lämnats in under 2025 är 75 % omhändertagna, 22 % pågående samt 3 % nyligen inlämnade. Återkommande frågeställningar kan indikera behov av mer övergripande utvecklingsarbete, även om de enskilda rapporterna har hanterats. Genom rapporteringen får förbundet och parterna ökad kunskap om de utmaningar som samverkanspersonalen möter. Erfarenheten visar att detta gör skillnad när det gäller att förstå och utveckla samverkansarbetet, och ger också insyn i verksamheten. Även om det inte är möjligt att fånga hela bredden av utmaningar i flerpartssamverkan, innebär den systematik som Lex Heller ger förbättrade förutsättningar att identifiera gemensamma utvecklingsområden. 3 2024 års siffror inom parentes i tabellen 4 Ett moment 22-ärende avser återkommande ärenden som indikerar ett strukturellt hinder eller en systematisk svårighet i samverkan. Under året har verksamhetsledarna lyft rapporter till respektive styrgrupp och arbetat vidare med uppkomna frågeställningar. Vissa rapporter har hanterats inom respektive part och förts vidare i deras ordinarie organisation. En rapport som behandlats i styrgruppen för insatsen Vuxna har lyfts till nationell nivå inom Arbetsförmedlingen, frågan handlar om att klargöra huruvida deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) kan delta i insatser som finansieras av Finsam. Uppdraget att stärka förankringen vid start och avslut av insatser har lyfts i samtliga styrgrupper, beredningsgrupp samt styrelsen. Det finns en samsyn bland parterna att detta är ett prioriterat område att följa och arbeta vidare med. Det handlar både om att möjliggöra en förbättrad effekt av samverkansinsatserna och också att använda förbundets resurser effektivt, särskilt mot bakgrund av den höga efterfrågan på platser. Målgrupperna inom Finsams insatser har ofta omfattande behov av stöd, både i att driva sitt ärende och i att undanröja hinder, vilket i många fall medför behov av gemensamma möten mellan parterna. I kontrast till detta upplevs en resursknapphet hos parterna, vilket begränsar möjligheten till sådana möten. Under året har flera frågeställningar från Lex Heller legat till grund för strukturövergripande insatser som genomförts. Exempel på detta är digitalt kompetenspass kring samordnad individuell plan (SIP), informationsinsatser om Finsams verksamhet samt lärprocesser kopplade till reflekterande team. Framtida utveckling Under 2026 kommer förbundet att fortsätta utveckla Lex Heller som underlag för analys, dialog och åtgärder. Särskilt fokus ligger på att stärka användningen, mot bakgrund av att en stor del av samverkanspersonalen är nya i sina uppdrag. Hantering av rapporter samt fortsatt arbete med identifierade utvecklingsfrågor kommer att lyftas i gemensamma forum, för att tydliggöra vad som bör hanteras lokalt respektive gemensamt. Huvudfokus för arbetet under 2026 är: • Starta dialog med förbundets parter om samverkansförutsättningar på såväl strukturell som operativ nivå. • Stärka kännedomen om förbundet hos parterna genom kunskapsdialoger samt genom att utveckla olika informationsträffar på olika nivåer. • Vidareutveckla arbetet med trepartsmöten och fungerande kontaktvägar hos parterna ("myndighetsvägar"). • Genomföra regelbundna lärandeworkshops med medarbetare från parterna, baserat på sammanställningar av Lex Heller-arbetet, i syfte att sprida kunskapen. • Fortsatt tydliggöra systematiken i hur förbundet arbetar med frågeställningar som väcks genom Lex Heller Dnr 06/26 Bilaga 2 Verksamhetsberättelse 2025 Samordningsförbundet Göteborg 2026-03-20 Första långgatan 19 info@finsam.goteborg.se 413 29 Göteborg www.finsam.goteborg.se Inledning Denna verksamhetsberättelse utgör en bilaga till Samordningsförbundet Göteborgs årsredovisning och syftar till att ge en fördjupad bild av hur förbundet, i samverkan med parterna, har arbetat för att stärka individers möjligheter till arbete eller studier samt utveckla samverkan mellan berörda aktörer. I dokumentet redovisas genomförda individinriktade och strukturövergripande insatser, resultat samt centrala iakttagelser och utvecklingsområden. Innehåll 1 Insatser för individer i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser................4 1.1 Hälsa och Aktivitet ..............................................................................................4 1.2 Finsam Vuxna ......................................................................................................6 1.3 Finsam Unga Vuxna ............................................................................................7 1.4 Individsamverkansteamet ..................................................................................9 2 Stärka samverkan mellan samverkansparterna – strukturövergripande insatser ................................................................................................................... 11 2.1 Utbildning och information .............................................................................. 11 2.2 Kommunikation ............................................................................................... 12 2.3 Nätverk ............................................................................................................. 13 2.4 Analys, uppföljning och utvärdering ................................................................ 13 2.5 Projekt .............................................................................................................. 14 1 Insatser för individer i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser Det individinriktade arbetet syftar till att stödja personer i yrkesverksam ålder, bosatta i Göteborg, som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från minst två av förbundets parter. Genom samverkan mellan myndigheterna ges individer stöd för att nå eller närma sig arbete eller studier och därigenom stärka sin möjlighet till egenförsörjning. Under året bedrevs fyra individinriktade insatser: Individsamverkansteam, Unga vuxna (inklusive Columbus), Vuxna samt Hälsa och aktivitet. Efter beslut av styrelsen avvecklades Individsamverkansteam (IST) i september 2025. 1.1 Hälsa och Aktivitet Insatsägare: Göteborgs Stad Hälsa och Aktivitet utgörs av två hälsofrämjande insatser; Aktiv och Hälsoutvecklare. Insatserna riktar sig till personer i åldern 16–66 år som har psykisk och/eller fysisk ohälsa som påverkar förmågan att arbeta, studera eller ta del av parternas ordinarie arbetsrehabiliterande insatser. Insatserna ska erbjudas parallellt till jobbfokuserad insats/planering och syftar till att stärka deltagarnas hälsa för en hållbar återgång till arbete eller studier. Insatsen Aktiv erbjuder individuellt anpassade träningsprogram och hälsofrämjande stöd på gym under 12 veckor. Syftet är att deltagarna, genom regelbunden fysisk träning, ska stärka sin hälsa och öka arbetsförmågan. Insatsen Hälsoutvecklare erbjuder individuellt anpassat hälsofrämjande stöd och gruppinsatser i upp till sex månader. Hälsoutvecklaren arbetar i samverkan med deltagarens vård- och myndighetskontakter och stödjer deltagaren i att förändra sina levnadsvanor för att stärka hälsan och arbetsförmågan. Hänt under året Året inleddes med återstart efter ett längre intagsstopp under 2024. Intagsstoppet hävdes i januari och nya gemensamma rutiner för intresseanmälan infördes, tillsammans med uppdaterade checklistor och förbättrad information på hemsidan. Verksamheten har präglats av ett högt söktryck inom insatsen hälsoutvecklare men ett lägre inflöde än tidigare till Aktiv. Bemanningen i temaområdet har fortsatt varit stabil, dock påbörjades under hösten ersättningsrekrytering i två av fyra områden. Det har genomförts tre gemensamma träffar för alla medarbetare inom temaområdet med fokus på deltagarprocessen och insatstid. Medarbetarna har synliggjort likheter och skillnader i att arbeta med interna och externa deltagare. Detta kommer utgöra en plattform för ett utvecklingsarbete i temaområdet som kommer genomföras nästkommande år. Under året har styrgruppen träffats vid tre tillfällen med fokus på nuläget hos parterna samt på att återkoppla resultat och de samverkansutmaningar som medarbetarna identifierat. Styrgruppen har fått flertalet nya representanter varför fokus också har varit på styrgruppens roll och mandat. Samarbetet med Flyktingmedicinsk mottagning kring deltagare i Hälsoskolan har utvecklats och förtydligats genom dialog och samverkansavtal. Resultat Under året har Hälsa och Aktivitet hanterat 73 färre deltagare jämfört med föregående år. Detta motsvarar det antal personer som deltog i Resursteamet innan den insatsen avvecklades 2024. Insatsen Aktiv har träffat 47 färre deltagare jämfört med 2024 medan hälsoutvecklare har ökat med motsvarande antal deltagare (46). Minskningen i Aktiv kan förklaras med personalomsättning i område Hisingen. Andelen män i insatsen hälsoutvecklare har ökat något, från 38% till 43% och inom Aktiv rådet det motsatta, där 56% jämfört med 53% utgörs av kvinnor. För temaområdet som helhet har det inte skett någon större förändring. Deltagare Kvinnor Män Totalt, antal Antal deltagare Aktiv 154 (56%) 122 (44%) 276 Antal deltagare Hälsoutvecklare 170 (57%) 126 (43%) 296 Totalt antal Hälsa och Aktivitet 324 (57%) 248 (43%) 572 Fördelningen av både pågående och avslutade ärenden har varit relativt jämn mellan områdesteamen och speglar bemanningssituationen. Det finns vissa skillnader i insatstid mellan de geografiska teamen, något som finns anledning att analysera mer fördjupat. Genomsnittlig insatstid i hälsoutvecklare var 5,9 månader och i Aktiv 2,9 månader. Det har inte under året skett några större förändringar i hur parterna använder insatserna jämfört med föregående år. Nedan tabell illustrerar var intresseanmälningarna har kommit ifrån till insatserna. Inkomna intresseanmälningar per Aktiv Hälsoutvecklare part Arbetsförmedlingen 1,6% 1,2% Försäkringskassan 20,5% 37,5% Göteborgs Stad 37,2% 39,2% Västra Götalandsregionen 34,6% 16,4% Egen remiss 6,1% 5,8% Lex Heller Under året har sammanlagt 21 rapporter skrivit för temaområdet och det har varit en relativ jämn fördelning mellan de geografiska områdena, med undantaget Hisingen som rapporterat in något fler rapporter. Rapporterna har adresserat samverkansutmaningar som rör samtliga parter utom Arbetsförmedlingen, vilket är förväntat utifrån insatsernas arbetsinnehåll. Flera rapporter handlar om avgränsningsfrågor kring vad som är parternas respektive insatsens uppdrag och förankringsarbetet vid start och avslut i deltagarprocessen. Styrgruppen har tagit del av arbetet och bidragit till lösningar vid behov. Framtida utveckling Efterfrågan på insatsen hälsoutvecklare är fortsatt hög, särskilt i område Centrum, och har varit så sedan starten 2021. I Aktiv har efterfrågan minskat under året och detta kommer fortsatt att adresseras i olika partsgemensamma forum. För insatsen Hälsoutvecklare kan köerna vara en utmaning att hantera, och erfarenheterna visar på risk för passivitet och inaktivitet i väntan på medverkan i insatsen. Då forskningen tydligt visar att hälsofrämjande insatser fyller en viktig funktion när de kombineras med jobbfokuserade insatser kommer fokus att vara på utvecklandet av arbetsprocesserna för att i en så hög utsträckning som möjligt kunna erbjuda fler deltagare möjlighet till parallella insatser. 1.2 Finsam Vuxna Insatsägare: Arbetsförmedlingen Finsam Vuxna riktar sig till personer i åldern 18–66 år, med särskilt fokus på de över 30 år som både har behov av och är motiverade till samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Insatsen är personcentrerad med fokus på jobb och studier, där stödet utformas utifrån individens behov och förutsättningar ur ett helhetsperspektiv. Samverkan sker även med individens nätverk. Målgruppen består av arbetslösa personer i Göteborg i förvärvsarbetande ålder som behöver extra och samordnat stöd från minst två av förbundets medlemsparter, ofta på grund av psykisk ohälsa eller liknande tillstånd. Målet är att deltagarna ska nå eller närma sig arbete eller studier, samt uppnå delmål som förbättrad livskvalitet, ökad delaktighet i samhället och stärkt självkänsla. Stödet ges under upp till ett år och är individuellt anpassat. Hänt under året Året inleddes med återstart efter ett längre intagsstopp under 2024 och fortsatt anpassning till den geografiska ledningsstrukturen. Intagsstoppet hävdes i januari och nya gemensamma rutiner för intresseanmälan infördes, tillsammans med uppdaterade checklistor och förbättrad information på hemsidan. Verksamheten präglades initialt av ett fortsatt högt söktryck och långa köer, vilka successivt minskade i samtliga områden förutom i Centrum. Detta föranledde förstärkt bemanning genom rekrytering av bland annat ytterligare arbetsspecialister. Samtliga arbetsspecialister genomgick under året utbildning i arbetsrehabiliteringsmetoden Supported Employment, vilket bidrog till ett ökat fokus på arbetsgivararbete, parallella insatser och mer enhetliga arbetsprocesser. Gruppverksamheten har utökats som ett komplement till individuellt stöd. Dialogen med parterna har stärkts, delvis genom arbete kopplat till Lex Heller, vilket bidragit till ökad samsyn kring processer och deltagarstöd. Under året har styrgruppen träffats vid fyra tillfällen med fokus på nuläget hos parterna samt på att tydliggöra uppdrag och arbetssätt. Arbetet har haft en tydlig inriktning mot konkreta samverkansutmaningar, särskilt i samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Mot slutet av året minskade söktrycket, men med fortsatt utmaning i området Centrum. Resultat Under året har insatsen för Vuxna hanterat 19 färre deltagare jämfört med föregående år, främst på grund av minskad personalstyrka och omställningstid för ny personal. Rekryteringen har inte hållit samma takt som personalomsättningen, vilket påverkat det totala deltagarantalet något. Fokus under året har legat på systematiskt utvecklingsarbete, med särskilt fokus på samsyn, uppföljning av deltagarflöden och enhetliga processer för alla arbetsspecialister. Andelen kvinnor i insatsen har minskat något och utgör nu 56 %, jämfört med 44 % män. En möjlig förklaring är att deltagare med försörjningsstöd har ökat under året. Fördelningen av både pågående och avslutade ärenden är relativt jämn mellan teamen, och den variation som finns kan till stor del förklaras av personalomsättning. Deltagare Kvinnor Män Totalt, antal Antal deltagare 200 (56%) 157 (44%) 357 Deltagarnas genomsnittliga insatstid har minskat i alla team utom i Centrum, med ett snitt på 11,6 månader. Intresseanmälningarna är relativt balanserade mellan parterna, med undantag för Arbetsförmedlingen som lämnat få. Samtidigt har Göteborgs stad ökat sina intresseanmälningar med 5 % jämfört med föregående år. Inkomna intresseanmälningar per Andel part Arbetsförmedlingen 2,8% Försäkringskassan 31,9% Göteborgs Stad 36,6% Västra Götalandsregionen 21,7% Egen remiss 7% Lex Heller Under 2025 har Lex Heller-rapporter varit en återkommande del av styrgruppens arbete, med fokus på mönster och strukturella frågor som påverkar deltagarnas möjligheter till arbete eller studier. Flera rapporter har berört samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, bland annat kring gemensam kartläggning, kontaktpersoner samt Jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingen har utifrån detta initierat ett internt arbete för att tydliggöra vilka deltagare som kan vara aktuella för Finsams insatser samtidigt som de är inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin. Lex Heller diskuteras regelbundet på teammöten och träffar inom Finsam Vuxna för att analysera samverkan och planera det fortsatt arbete. Målet är att utveckla samverkansformer som gagnar deltagarna och stärker samarbetet mellan parterna. Framtida utveckling Inför 2026 behöver arbetssätt och samsyn vidareutvecklas inom de geografiska ledningsstrukturerna, särskilt mellan arbetsspecialister, teamledning och verksamhetsledning. Samsyn behöver dessutom bibehållas mellan alla arbetsspecialister och över samtliga geografiska områden, oavsett insats. Ett fortsatt högt söktryck och periodvis långa köer riskerar att påverka deltagarnas motivation och progression negativt. Förbundet behöver fortsatt stärka arbetsgivararbetet och utveckla parallella insatser för effektivare vägar mot arbete och studier. Samverkan med medlemsparter behöver utvecklas, särskilt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det finns ett internt behov av representation från Försäkringskassan för att säkerställa förståelse för lagstiftning och stöd till deltagare. Arbetet med Lex Heller fortsätter som verktyg för att identifiera och åtgärda strukturella brister. Slutligen behöver styrgruppens roll och mandat tydliggöras för ett mer handlingsinriktat arbete. 1.3 Finsam Unga Vuxna Insatsägare: Försäkringskassan Finsam Unga Vuxna vänder sig till individer mellan 16–29 år med psykisk ohälsa och som har behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. En förutsättning för deltagande är att individen är arbetslös samt uttrycker en egen vilja i att delta i aktiviteter för att nå eller närma sig arbete eller studier. Deltagaren erbjuds ett individuellt anpassat stöd ur ett helhetsperspektiv i upp till ett år. Samverkan sker med parterna och aktörer i individens nätverk. Hänt under året Under 2025 har en gemensam processkarta för samtliga arbetsspecialister inom Finsam tagits fram. Parallellt genomfördes en utbildningsinsats i Supported Employment, med syftet att stärka kvaliteten i deltagarstödet och säkerställa en mer likvärdig insats. Sammantaget har detta bidragit till ett ökat fokus på arbetsgivararbete, parallella insatser och mer enhetliga arbetsprocesser. Gruppverksamheten har utökats som ett komplement till individuellt stöd. Det 3-åriga ESF-projektet Gränsgångare avslutades under året och inom ramen för detta projekt genomfördes en rad gemensamma träffar tillsammans med övriga medverkande samordningsförbund. Projektets följeforskare Heiti Ernits har publicerat en forskningsrapport, Rehabilitering i Gränslandet: En kvalitativ studie av vägledarens arbete i rehabiliteringslandskapet och en populärversion av forskningen om rollen som Gränsgångare. 1 Ett stort fokus under 2025 har varit att öka antalet intresseanmälningar till insatsen och denna fråga har lyfts i en rad olika forum, bland annat till styrgruppen. Under året har styrgruppen träffats vid fyra tillfällen med fokus på nuläget hos parterna, resultatet i projekt Gränsgångare och dialog om samverkansutmaningar och utvecklingsarbete. Göteborgs Stad har en ny utsedd representant från Utbildningsförvaltningen vilket kopplar samman insatsen med den samordning som sker inom kommunen kring unga vuxna, och särskilt kring de inom det kommunala aktivitetsansvaret. Resultat Unga vuxna har under året 2025 arbetat med 363 deltagare, varav 157 av dessa var inskriva i projekt Gränsgångare. Sammantaget har insatsen träffat 29 färre deltagare än föregående år, något som innebär ett trendbrott då det tidigare varit en ökning av deltagare för varje år sedan 2022. Minskningen kan härledas till ett minskat inflöde av intresseanmälningar till insatsen. Det har inte skett några förändringar i fördelningen av andelen kvinnor och män mot föregående år. Deltagare Kvinnor Män Totalt, antal Antal deltagare 184 (51%) 179 (49%) 363 (100%) Sett till fördelningen av intresseanmälningar har den största förändringen skett inom egna intresseanmälningar, som minskat med 5,6 procent jämfört med föregående år. Övriga parter ligger på en relativt oförändrad nivå i jämförelse med 2024. Inkomna intresseanmälningar per Andel part Arbetsförmedlingen 3,6% Försäkringskassan 16,4% Göteborgs Stad 37,9% Västra Götalandsregionen 18,8% Egen remiss 23,3% 1 För mer information om Heiti Ernits forskning, se Avslutade projekt -forskningsresultat - Finsam Göteborg Lex Heller Identifierade samverkansutmaningar har kontinuerligt lyfts vid årets fyra styrgruppsmöten eller i dialoger mellan verksamhetsledare och styrgruppens representanter när en enskild part berörts. Under året inkom ett flertal rapporter som belyser svårigheter för deltagare att komma i gång med Gemensam kartläggning mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, något som medförde att det blev en särskild fokusfråga på ett av styrgruppens möten. Framtida utveckling Den viktigaste frågan under 2026 är att öka inflödet av intresseanmälningar till Unga Vuxna. För att göra detta behöver det arbete och de dialoger som startats upp under 2025 fortsätta. Insatsen kommer också arbeta mer utåtriktat och uppsökande i områden där kötiden är kort eller obefintlig. Målsättningen är att säkerställa ett inflöde som fullt ut utnyttjar verksamhetens kapacitet och möjliggör ett ökat deltagarantal inom insatsen. En prioriterad fråga under 2026 är också att säkerställa att den nya arbetsprocessen får fullt genomslag i verksamheten och efterlevs i det dagliga arbetet. I samband med att ESF-finansieringen från projekt Gränsgångare upphör kommer insatsen bestå av färre medarbetare, från fyra till tre arbetsspecialister per team, detta samtidigt som en hög personalomsättning ska hanteras. Detta medför ett ökat behov av nära och strukturerat stöd för att skapa trygghet och säkerställa kvalitet i arbetet med deltagare. Under 2026 har förbundet i uppdrag att göra en översyn gällande hur Finsam Göteborg arbetar med egna intresseanmälningar. Då Unga Vuxna har flest egna intresseanmälningar kan resultatet av översynen få stor påverkan på insatsen framöver. 1.4 Individsamverkansteamet Insatsägare: Västra Götalandsregionen Individsamverkansteam (IST) var ett myndighetsgemensamt team med medarbetare från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och en individkoordinator. Teamet erbjöd samlat stöd för personer i arbetsför ålder (16–66 år) för att närma sig arbete eller studier genom individuell planering, regelbunden uppföljning och samordning av insatser från myndigheter och vården. Målet var en hållbar och anpassad planering utifrån individens behov och förutsättningar. Hänt under året I slutet av 2024 och början av 2025 meddelade Försäkringskassan att myndigheten inte hade för avsikt att förlänga avtalen för sina representanter inom insatsen. Detta innebar en stor osäkerhet kring insatsens framtid vilket fick en påverkan på arbetet i teamen. Dialog fördes under våren mellan samverkansparterna kring möjligheten att fortsatt bedriva insatsen. I maj 2025 beslutade styrelsen att avsluta insatsen den 31 augusti 2025. Beslutet grundade sig på att Försäkringskassan sjukförsäkringsavdelning meddelat att myndigheten inte kommer att kunna bemanna teamen med representanter efter augusti 2025 på samma sätt som tidigare. Då Försäkringskassans ställningstagande fick stor påverkan på samverkansarbetet inom IST gjorde styrelsen bedömningen att det saknades förutsättningar att driva insatsen vidare i enlighet med verksamhetens ursprungliga syfte. Styrelsen gav förbundschefen i uppdrag att utreda förutsättningarna för nya former av samverkan, med syfte att samla erfarenheter och lärdomar från IST. Uppdraget genomfördes under hösten 2025 och byggde på dialoger och underlag från medarbetare, styrgrupp och deltagare. Arbetet presenterades successivt för berörda grupper och presenterades för styrelsen i början av 2026. Trots dessa utmaningar fortsatte IST att ta emot deltagare och bidra med sin myndighetskompetens i de geografiska områdena. Den största utmaningen under året var bemanningen. Av fyra team var endast ett fullt bemannat med representanter från samtliga parter, medan övriga team saknade representation från minst en part. Detta fick påverkan på arbetet och antalet deltagare som teamen kunde träffa innan insatsen avslutades. Resultat Under året träffade insatsen 138 deltagare, att jämföra med 215 föregående året. Minskningen motsvarar 36% och beror till stor del på beslutet att avsluta insatsen. I och med avvecklingen av insatsen togs inga nya deltagare in efter maj månad. Deltagare Kvinnor Män Totalt, antal Antal deltagare 72 (52%) 66 (48%) 138 Andelen kvinnor i insatsen minskade från 59% och utgjorde 52%, jämfört med 48% män. En möjlig förklaring är att deltagare med försörjningsstöd ökade från 26% till 38%. Andelen intresseanmälningar från Hälso- och sjukvården minskade från 45% till 27% vilket sannolikt beror på att avtalet som reglerade rehabiliteringskoordinatorernas medverkan i teamen sades upp under 2024. Inkomna intresseanmälningar per Insats part Arbetsförmedlingen 6% Försäkringskassan 19% Göteborgs Stad 38% Västra Götalandsregionen 27% Egen remiss 9% Lex Heller Under 2025 har Lex Heller-rapporteringen varit ett viktigt och naturligt verktyg i teamens arbete för att stärka och utveckla samverkan. Genom rapporteringen har situationer där samverkan inte fungerat optimalt uppmärksammats, i syfte att bidra till gemensamt lärande, kompetensutveckling hos samverkansparterna och bättre förutsättningar för deltagarna i deras fortsatta process. Arbetet har synliggjort utvecklingsområden såsom behov av tydligare ansvarsfördelning, förbättrad kommunikation och stärkt samordning. Dessa iakttagelser har använts som underlag för dialog i styrgrupp och samverkansforum internt inom förbundet samt i fortsatt dialog med parterna, med ett tydligt förbättringsfokus och målet att stärka förutsättningarna för ett mer sammanhållet och hållbart stöd till deltagarna. Framtida utveckling Insatsen har avslutats och någon fortsatt utveckling är därför inte planerad. Samtidigt pågår ett arbete i förbundet att undersöka förutsättningarna för nya former av samverkan utifrån målgruppens behov. 2 Stärka samverkan mellan samverkansparterna – strukturövergripande insatser Det strukturövergripande arbetet har till syfte att underlätta för parterna att samverka inom ramen för förbundets uppdrag. Under året har det strukturövergripande arbetet stärkts genom ökad systematik och en tydligare koppling mellan individinriktade- och strukturövergripande insatser. Insatserna organiseras inom fem områden: utbildning och information, kommunikation, nätverk, analys och utvärdering samt projekt. 2.1 Utbildning och information Utbildning och information är ett centralt område inom det strukturövergripande arbetet. Genom olika former av utbildningsinsatser, kunskapsspridning och införandeprocesser stärks kompetens hos samverkanspersonal och parternas medarbetare, vilket främjar förutsättningarna för samverkan och samordning. Utbildningstillfällen för samverkanspersonal Den största utbildningssatsningen under året var utbildningen i Supported Employment (SE), en metod för att stödja personer med funktionsnedsättningar eller andra hinder att få och behålla en anställning på arbetsmarknaden. Utbildningen riktade sig till samtliga arbetsspecialister inom Unga vuxna och Vuxna samt förbundets teamsamordnare och verksamhetsledare och var ett led i förbundets arbete med fokus på arbete och studier för våra deltagare och för att stärka förbundets arbetsgivararbete. Utbildningen inledes med ett digitalt kompetenspass som följdes av en tvådagarsutbildning och därefter en uppföljande heldag. Under hösten genomfördes en digital utbildning i jämställdhetsintegrering via Jämställdhetsmyndigheten, med efterföljande workshop. Utbildningen och workshopen var en del i arbetet med att säkerställa att samtliga medarbetare inom förbundet tar del av utbildning inom området, då jämställdhet är ett av de perspektiv som ska genomsyra förbundets arbete. I samarbete med projekt Gränsgångare genomfördes en digital föreläsning om grunderna i tjänstedesign, följt av en workshop med fokus på hur metodiken kan tillämpas i praktiken. Tjänstedesign kan användas för att planera och organisera insatsernas innehåll med fokus på deltagarnas behov och upplevelser. Detta var en särskild satsning med inriktning mot arbetet inom unga vuxna. Andra utbildningsinsatser som genomfördes för samverkanspersonalen var utbildningar om BIP-studien, suicidprevention samt Finsamlagstiftningen. Digitala kompetenspass Under året anordnade förbundet fyra digitala kompetenspass i syfte att stärka kompetensen för de som arbetar i samverkan eller hos medlemsparterna och möter personer i behov av samverkan och arbetslivsinriktad rehabilitering. • Mars: Supported Employment (SE) Forskare från Örebro universitet höll föreläsning om arbetsrehabiliteringsmetoden Supported Employment. • Juni: Aktivitetshusen i Göteborgs Stad Enhetschef för aktivitetshusen informerade om verksamhetens uppdrag och arbete. Detta kompetenspass hade flest deltagare av alla pass under året. • December: Våld i nära relationer Utvecklingsledare från Västra Götalandsregionen informerade och delade kunskap om arbetet med våld i nära relationer. • December: Samordnad individuell plan (SIP) Göteborgs Stad utbildade om SIP, ett verktyg för att samordna insatser när en person behöver stöd från flera olika aktörer. Lokala kunskapsdialoger Totalt har 16 lokala kunskapsdialoger genomförts i förbundets fyra verksamhetslokaler. Innehållet har varit varierande, men med ett särskilt fokus på hälsoområdet, målgruppen unga vuxna och Finsams samverkansparter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunens socialförvaltningar har deltagit och informerat om sina respektive uppdrag samt hur de arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering. I två områden medverkade projekt Gränsgångares följeforskare Heiti Ernits med föreläsningar om sin studie kring gränsgångarrollen. Kunskapsdialogerna har under året etablerats som lokala arenor där samverkansparterna ges möjlighet att lära av varandra, fördjupa sin förståelse för varandras uppdrag och stärka samverkan. Övrigt Under 2025 genomfördes en större utveckling av Finsams hemsida där en arbetsgivarplattform sjösattes. Detta innebar att innehållet kring arbetet med arbetsgivare uppdaterades och aktualiserades. Som en del av detta arbete har även regelbundna digitala träffar genomförts med medarbetare inom arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, med information om olika utbildningsalternativ och kommande utbildningsstarter. 2.2 Kommunikation För att sprida information och öka kunskapen om förbundets arbete kommuniceras verksamhetens arbete och aktuella frågor genom flera olika kanaler. Under året har information publicerats via LinkedIn, förbundets hemsida samt på Göteborgs Stads digitala nav. Flera medarbetare från Finsam har under året deltagit i externa möten för att informera om förbundet. Detta har skett inom hälso- och sjukvården, Samstart, för primärvårdens rehabiliteringskoordinatorer, förste socialsekreterarnas nätverk, vid psykiatrimottagningar samt för handläggare på Försäkringskassan. I de fyra geografiska områdena har lokala informationsinsatser genomförts. Ett exempel är område Nordost, där medarbetare vid Kompetenscenter informerats om förbundets uppdrag och verksamhet. Förbundets teamsamordnare har under året arrangerat fyra digitala informationspass riktade till personal hos samverkansparterna, i syfte att sprida kunskap och öka förståelsen för förbundets uppdrag och verksamhet. Genom Göteborgs Stads utbildningsförvaltning och vägledningscenter tog förbundet emot studiebesök av ”The Academia Network och Euroguidence” för information och dialog om arbetet med insatserna unga vuxna och individsamverkansteam. Förbundet tog även emot en delegation från Zambia via ett kommunalt partnerskap för Internationellt centrum för Lokal Demokrati (ICLD) för att informera om hur förbundet arbetar med att inkludera unga och marginaliserade grupper. 2.3 Nätverk Nätverksarbete är en form av samverkan som underlättar kontakten mellan parterna och skapar gemensamma mötesplatser kring frågeställningar som rör samverkan. Genom att förbundet etablerar, faciliterar och medverkar i olika typer av nätverk skapas förutsättningar för parterna att samverka effektivt. Arbetet sker både på nationell, regional och lokal nivå. Förbundsledningen har under året deltagit i konferens riktad mot det nationella förbundschefsnätverket. Vidare medverkar förbundschef i det regionala nätverk för samordningsförbund som möts fyra gånger per år. Förbundsledningen ingår också i de två samordnings- och beredningsgrupper för unga och vuxna som staden driver, tillsammans med chefer från socialtjänsten samt Arbetsmarknad- och vuxenutbildning. Förbundet deltar i ett nordiskt kunskapsfrämjande nätverk för att stärka arbetsmarknadsprofessionalism. Lärdomar från nätverket omvandlas sedan till olika strukturövergripande aktiviteter som föreläsningar och workshops samt digitala kompetenspass. Några gånger per år bjuder Finsam in till ett BIP-nätverk där deltagarna delar erfarenheter om hur arbetet utifrån BIP-studiens resultat kan stärkas. I nätverket ingår medlemmar från andra samordningsförbund och från Göteborgs stad. Medarbetare på lokala kontor har deltagit i olika nätverk såsom hälsopedagogers nätverk och nätverk för arbetsspecialister. 2.4 Analys, uppföljning och utvärdering Förbundet arbetar med analys, uppföljning och utvärdering på flera sätt. Analyser och utvärderingar genomförs på individ-, organisations- och strukturnivå med olika perspektiv. Det kan handla om konkreta frågeställningar, att pröva nya arbetssätt eller om att skapa ökat lärande. Under året har en utökad version av ett partsgemensamt analysunderlag tagits fram. I dialog med förbundets parter har underlaget anpassats och utvecklats. Arbetet syftar till att stärka den gemensamma kunskapsbasen och analysera målgruppers behov. Rapporten sammanställs av Göteborgsregionen (GR) och sprids till parterna samt utgör ett av underlagen vid styrelsens årliga analys- och planeringsdagar. Under 2022 avslutades uppföljningssystemet SUS vilket medfört att förbundet sen 2023 samlat in jämförbara data anonymt kring deltagare. Under 2025 beslutade styrelsen att insamlad data kan sammanställas då det konstaterats att spårbarhet av enskilda individer inte är möjlig. Insamlandet är en del av förbundets verksamhetsuppföljning. Utifrån BIP har ett utvecklingsarbete skett där en gemensam handlingsplan samt progressionsmätning testats i två pilotgrupper. Arbetet innebär att progressionsdata på gruppnivå kan sammanställas framöver och syftet är att utforska om de parallella insatser som deltagarna erbjuds kan förbättra progressionen hos deltagare i individinsatserna. Insamlandet är ett nytt sätt att arbeta med kvalitativ verksamhetsuppföljning. Lex Heller Lex Heller syftar till att systematiskt identifiera och belysa behov av förbättrad samverkan mellan myndigheter. Förbundets medarbetare identifierar samverkansutmaningar och förbättringsområden utifrån sitt arbete med deltagare inom förbundets individinsatser. Under året har ett förbättringsarbete i rapportsystemet genomförts baserat på återkoppling från verksamheten. Utöver de fyra förbund som ingår i systemet för Lex Heller har även Samordningsförbundet i Stockholm startat sitt systematiska insamlande under namnet System Heller. Beredningsgruppen i Samordningsförbundet Halland har fått en presentation av Lex Heller samt hur Göteborg arbetat med omhändertagandet av frågeställningarna kopplat till parterna för eventuellt införande under 2026. Under 2025 har förbundets verksamhetsledare tagit ytterligare steg i att systematisera Lex Heller-arbetet. På kontinuerliga möten har ärenden följts upp och arbetsuppgifter fördelats i syfte att stärka kvaliteten i det fortsatta arbetet. Rapporter har återkopplats till respektive part via ordförande i respektive tematisk styrgrupp. Internt har rapporter lyfts i förbundets strukturgrupp för utveckling av gemensam förståelse av hur rapporterna kan besvaras och hanteras. Rapporter som tar upp samverkansfrågor som är återkommande och som är vanligt förekommande benämns Moment 22 ärenden. De strukturövergripande områdena som är synliggjorda är: Lagar & regler: SIP, deltagare inom JOB/UGA hos Arbetsförmedlingen, deltagare med 50 % arbetsförmåga och 50 % sjukskrivning, bemanning av samverkansinsatser (IST) Organisation: Förankring vid start & avslut, förutsättningar för arbetslivsinriktad rehabilitering Kunskap/bemötande: Partsgemensam information/utbildning kring samverkan 2.5 Projekt När styrelsen beslutar om verksamhetens inriktning kan det innefatta tidsbegränsade uppdrag som inriktas på strukturövergripande arbete. Dessa uppdrag är övergripande till sin karaktär och kan inte alltid direkt kategoriseras inom de ovan beskrivna områdena. Arbetet definieras som ett projekt under projekttiden och när projektet avslutas så omhändertas arbetet under något/några av förbundets kategorier inom strukturområdet. SGI noll (Sjukpenninggrundande inkomst noll) Under året har styrelsen för Finsam Göteborg beslutat att finansiera en processledare för att hålla ihop arbetet med en rehabiliteringsbanan för Göteborg som samlar information för arbetet med målgruppen SGI noll. En strategisk styrgrupp samt en arbetsgrupp med representation från parterna arbetar med beslut och praktiskt införande. Arbetet sker direkt hos parterna och förbundet driver och håller ihop processen. Processledare samverkan med Hälso- och sjukvården Göteborg Vid styrelsens beslut att avsluta insatsen Individsamverkansteam (IST) fick förbundschef i uppdrag att se över samverkansbehov med hälso- och sjukvården. För att arbeta vidare med frågan tillsattes en processledare som påbörjade uppdraget i oktober. Inventering av nuläge och intervjuer med relevanta personer/funktioner kommer hållas under våren 2026. Därefter kommer resultatet av uppdraget sammanställas i en rapport som presenteras för styrelsen inför beslut om eventuella samverkansformer med hälso- och sjukvården framöver. Columbus 2006–2026 Columbus är en insats som riktar sig till unga vuxna med psykisk ohälsa som vill börja arbeta eller studera, och där många av deltagarna befinner sig i gränslandet mellan primärvården och psykiatrin. Årligen har ungefär 100 personer deltagit, vilket innebär att drygt 2000 personer fått stöd sedan starten 2006. Samordningsförbundet Göteborg avslutar sin delfinansiering av Columbus efter 2025 och därefter blir Columbus en fullt implementerad verksamhet inom Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Den finansiella samordningen har över tid bidragit till att skapa förutsättningar för en långsiktig hållbar verksamhet. Bakgrund och utveckling Columbus startade som ett projekt under 2006–2009. Verksamheten kom till på initiativ av den dåvarande stadsdelen Örgryte/Härlanda med finansiering av Samordningsförbundet. 2009 hölls en slutkonferens där deltagarnas upplevelser och ett samhällsekonomiskt perspektiv utvärderats. Utifrån att Columbus fyllde en viktig funktion beslutades att verksamheten skulle fortsätta genom ett nytt samverkansavtal efter konferensen. Fram till 2011 arbetade representanter från alla parter i Columbus tillsammans. Arbetet har utgått från samarbetet mellan olika myndigheter och professioner, alltid med deltagarens behov i centrum. Det första samverkansavtalet mellan Samordningsförbundet, Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen skrevs 2010 och gällde i tre år. Nya avtal har därefter tecknats därefter mellan de ingående parterna. Under 2025 har verksamheten utökats och den riktar sig numera till alla göteborgare som tillhör målgruppen, före dess var unga boende i stadsområde Centrum aktuella. Från 2026 drivs verksamheten gemensamt vidare av Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Faktorer som bedöms bidragit till verksamhetens implementering: • Ett väl underbyggt förslag från start som baserades på reella behov • Återkommande utvärderingar – även en långtidsstudie över sex år • Tydliga samverkansavtal där parternas ansvar varit tydligt definierade och där finansieringen förändrats successivt • En god och återkommande förankring hos alla parter, trots många organisationsförändringar och chefsskiften över tid • Uthållighet över tid hos de ingående partern Första långgatan 19 info@finsam.goteborg.se 413 29 Göteborg www.finsamgoteborg.se