Motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete

Kommunfullmäktige Handling 2026 nr 133 Yttrande över motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Den av Nina Miskovsky, Lena Olinder och Anders Svensson väckta motionen avslås med hänvisning till yttrande från V, S och MP. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Axel Josefson (M) yrkade bifall till yrkande från M den 20 maj 2026 om att tillstyrka motionen. Daniel Bernmar (V) yrkade att motionen skulle avstyrkas med hänvisning till yttrande från V, S och MP den 20 april 2026 samt avslag på övriga yrkanden. Dan-Ove Marcelind (KD) yrkade bifall till yrkande från D, L och KD den 12 maj 2026. Jörgen Fogelklou (SD) yrkade bifall till yrkande från SD den 17 april 2026. Kommunstyrelsen beslutade utan omröstning att bifalla Daniel Bernmars yrkande. Representanterna från V, S och MP antecknade som yttrande en skrivelse från den 20 april 2026. Göteborg den 20 maj 2026 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yttrande (Vänsterpartiet. Socialdemokraterna, Miljöpartiet) 2026-04-20 Nr (18) Yttrande angående Motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete. Yttrandet Precis som lyfts av remissinstanserna pågår ett aktivt arbete i staden kring förslagen som skrivs i motionen. Språkträning inför SFI finns idag i Bergsjön, Hjällbo, Hammarkullen, Gårdsten, Lövgärdet, Norra Biskopsgården, Backa och Opaltorget, samt planeras i Gamlestaden i augusti 2026. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning erbjuder ett flertal insatser kopplat just till den grupp av göteborgare som motionen riktas till och har en pågående och utvecklad samverkan med socialförvaltningarna och med Arbetsförmedlingen kring dessa insatser. Vi rödgröna har under mandatperioden beslutat om en rad uppdrag för att stärka möjligheterna till arbete för göteborgare som är födda i ett annat land. Några exempel är mentorskap inom yrkesutbildning, med särskilt fokus på utrikes födda samt ökad samverkan med civilsamhället för att förstärka arbetet med insatser för målgruppen arbetslösa kvinnor som inte har en pågående kontakt eller arbetsmarknadsinsats. I budgeten för 2026 satsar vi också vidare på att erbjuda arbete inklusive kompetenshöjande insatser i stadens bostadsbolag för närboende, med inspiration från arbetet med ”100 för Bergsjön”. I motionen föreslås en informationskampanj om vilket stöd som staden kan erbjuda. Vi håller med om att staden kan bli bättre på marknadsföring i detta avseende. Därför har vi i nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning ett uppdrag om att förvaltningen ska utveckla sin marknadsföring för att nå fler göteborgare med information om insatser som kan erbjudas för arbete och utbildning, exempelvis via familjecentraler, öppna förskolan och bibliotek. För att stadens stödinsatser för arbete också ska finnas närmare göteborgarna har vi via budget 2026 också beslutat om att inrätta lokala jobbtorg i Bergsjön och Biskopsgården. Kommunstyrelsen Yrkande D, L, KD 2026-05-12 Ärende 34 Yrkande angående – Motion av Nina Miskovsky(M), Lena Olinder(M) och Anders Svensson(M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete. Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Motionen anses besvarad Yrkandet Att fler utrikesfödda kvinnor kommer i arbete är avgörande. Egen försörjning innebär ökad frihet, självbestämmande och bättre livsvillkor och har stor betydelse både för individen och för barnens uppväxtvillkor. Att korta vägen till arbete för denna grupp är därför en central integrationsfråga som behöver prioriteras. Motionen lyfter en viktig problematik och behovet av att fler insatser leder till arbete delas av remissinstanserna. Samtidigt visar remissinstansernas samlade bedömning att de insatser som motionen efterfrågar i stor utsträckning redan finns på plats. Både nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning och förskolenämnden beskriver att verksamhet, samverkan och uppföljning redan är etablerad och att behovet av ytterligare utredningar därmed är begränsat. Även socialnämnderna pekar på att arbetet redan pågår och att fokus bör ligga på att utveckla, samordna och nå fler inom ramen för befintliga insatser, snarare än att initiera nya uppdrag. Det finns därför inte skäl att ge ytterligare uppdrag i enlighet med motionen. Det som nu är avgörande är att arbetet får större genomslag. Fler utrikesfödda kvinnor behöver snabbare ta steget in på arbetsmarknaden och befintliga insatser behöver i högre grad leda till faktisk etablering och egen försörjning. Mot denna bakgrund anser vi att motionen är besvarad. Kommunstyrelsen Yrkande (M) Ärende 34 2026-05-20 Yrkande angående Motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete Förslag till beslut I Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige: - Motionen bifalles. Yrkandet Integration handlar om att skapa möjligheter för alla invånare att delta i samhället på lika villkor. Att gå från bidrag till lön stärker individen både känslomässig- och ekonomisk och stärker även samhällets motståndskraft. Ju fler som arbetar desto mer skattemedel kan läggas på kärnverksamhet i form av vård, skola och omsorg. Arbetslösheten är högre bland utrikesfödda kvinnor både i jämförelse med inrikesfödda kvinnor och utrikesfödda män, vilket inte bara påverkar dem själva utan också deras familjer. I Sverige har vi idag en självförsörjningsgrad på cirka 75% för hela befolkningen - alltså den andel av befolkningen som klarar sig ekonomiskt utan bidrag. För utrikesfödda kvinnor är samma siffror runt 52%. En i längden ohållbar differens. Även andelen utrikesfödda kvinnor i arbete är låg (sysselsättningsgrad på 62%), vilket beror på flera faktorer såsom bristande språkkunskaper, kort eller avbruten utbildning, kulturella normer och svårigheter att kombinera föräldraskap med utbildning eller arbete. Vi är medvetna om att mycket arbete görs i staden idag för att förbättra möjligheterna för de som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma in på densamma. Men siffrorna talar sitt tydliga språk, det går alldeles för långsamt och staden behöver rikta insatserna där de gör mest nytta. Dessutom har staden en stor utmaning i att hitta personal till traditionellt kvinnodominerade yrken. Det gör denna motion än viktigare. Motionen lyfter flera olika förslag som skulle kunna få in fler utrikesfödda kvinnor i arbete och bättre integrerade i det svenska samhället. Något som även påverkar barnen positivt när det gäller hälsa och skolresultat enligt studier av United Nations University World Institute for Development Economics Research. Av dessa olika anledningar anser vi att motionen ska bifallas. Kommunstyrelsen Yrkande 2026-04-17 Ärende.nr: SLK-2025-01082 Yrkande angående - Motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder(M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. De regionala socialnämnderna får i uppdrag att stärka arbetet för att fler kvinnor når egen försörjning genom riktade och uppsökande insatser, med särskilt fokus på kvinnor som står långt från arbetsmarknaden och lever under social kontroll eller hedersrelaterade normer. 2. Socialnämnd centrum får i uppdrag inom ramen för sitt jämställdhets- och integrationsarbete, stödja kvinnor som vill stärka sin självständighet samt utveckla samverkan med näringslivet för att underlätta inträde på arbetsmarknaden. 3. Motionen anses besvarad Yrkandet Vi delar uppfattningen att fler kvinnor behöver stärkas i sin möjlighet till egen försörjning och delaktighet i samhället. Samtidigt kräver frågan en mer verklighetsförankrad analys av de hinder som många kvinnor möter. Kvinnor med svag etablering på arbetsmarknaden möter ofta flera utmaningar, såsom bristande språkkunskaper, begränsade nätverk och låg utbildningsnivå. För vissa kvinnor tillkommer även social kontroll och hedersrelaterade normer som begränsar möjligheten att fatta egna beslut om arbete och livsval. Det är också en realitet att vissa yttre faktorer kan påverka möjligheterna till anställning, särskilt i privat sektor där arbetsgivare har stor frihet i sina rekryteringsbeslut. För en del kvinnor kan exempelvis religiös klädsel, såsom slöja, utgöra en sådan faktor. Att inte erkänna detta riskerar att försvåra vägen till arbete och egen försörjning. Mot denna bakgrund bör stadens arbete ha ett tydligt individfokus. Det handlar om att stärka kvinnors faktiska handlingsutrymme genom uppsökande insatser, vägar till arbete och utbildning samt stöd till dem som vill bryta med begränsande normer. Genom att kombinera ett tydligt jämställdhetsarbete med en realistisk syn på integrationsutmaningar kan fler kvinnor ges verkliga möjligheter till självständighet och delaktighet. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2026-03-27 Joacim Englund Ärendenummer SLK-2025-01082 Telefon: 031-368 02 11 E-post: joacim.englund@stadshuset.goteborg.se Motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete Motionen Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) föreslår att kommunfullmäktige ger nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med förskolenämnden i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka SFI (svenska för invandrare) till fler öppna förskolor i Göteborg, med fokus på att införa föräldrasvenska för nyanlända kvinnor. Motionärerna föreslår även att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser som inkluderar språkutbildning, yrkesvägledning och socialt stöd för att möjliggöra arbetsmarknadsdeltagande. I motionen framhålls att utrikesfödda kvinnor är en av de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden. För att bryta detta mönster menar motionärerna att Göteborgs Stad behöver fokusera på att skapa en obruten integrationskedja där språkutbildning, arbetsmarknadsinsatser och socialt stöd kopplas samman på ett tydligt sätt. Insatserna behöver utformas på ett sätt som tar hänsyn till kvinnornas livssituation och motionärerna lyfter föräldrasvenska på öppna förskolor som ett framgångsrikt exempel. Vidare anser motionärerna att befintliga samarbeten mellan stadens olika förvaltningar behöver stärkas och det föreslås i motionen att staden utvecklar fler arbetsmarknadsinriktade utbildningsspår med språkstöd, särskilt riktade mot yrken där behovet av arbetskraft är stort. Remissinstanser Motionen har remitterats för yttrande till nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, förskolenämnden, socialnämnden Hisingen samt socialnämnden Nordost. Remissinstansernas beslut redovisas i nedanstående tabell. Remissyttrandena i sin helhet finns som bilagor till tjänsteutlåtandet. Remissinstans Beslut Nämnden för arbetsmarknad och Avstyrker vuxenutbildning Omröstning Förskolenämnden Avstyrker Översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande. Socialnämnd Hisingen Avstyrker Yrkande V, S och MP Omröstning Socialnämnd Nordost Avstyrker Översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande. Remissinstansernas yttranden Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning instämmer i att språkträning på öppna förskolan är en viktig och framgångsrik verksamhet. Nämnden konstaterar att löpande samverkan sker mellan förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning och förskoleförvaltningen och gör bedömningen att det inte finns något behov av en sådan utredning som föreslås i motionen. Vidare konstateras att nämnden redan erbjuder de insatser och verksamheter som föreslås i motionen samt att den nya socialtjänstlagen medför ett utökat förebyggande och uppsökande arbetet. Förskolenämnden delar motionärernas beskrivningar i stort men bedömer att dagens SFI-verksamhet på kommunala öppna förskolor redan täcker behovet utifrån stadens demografi, befolkningssammansättning och placering av öppna förskolor. Nämnden anser vidare att det inte finns något behov av att ytterligare utreda möjligheten att utöka språkträning inför SFI då förskoleförvaltningen har kontinuerlig uppföljning av behoven inom området. Socialnämnd Hisingen bedömer att det inom befintlig verksamhet redan finns insatser som motionen efterfrågar och att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning kontinuerligt arbetar med att nå målgruppen. Socialnämnd Nordost ställer sig positiv till förslaget om svenska för invandrare på fler öppna förskolor i Göteborg men anser inte att ett särskilt fokus på kvinnor är rätt väg. Nämnden bedömer vidare att de insatser som nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning idag tillhandahåller för målgruppen utrikesfödda kvinnor möter behoven som beskrivs i motionen. De behov nämnden identifierar handlar snarare om dimensionering av insatserna så att fler får tillgång, samt att bättre kunna kombinera SFI med praktik. Bedömning ur ekonomisk dimension Remissinstanserna lyfter i sina yttranden de positiva effekter som uppnås om fler utrikesfödda kvinnor kan etablera sig på arbetsmarknaden. För den enskilda kvinnan innebär det ökade möjligheter att delta i samhällslivet på lika villkor, att försörja sig och sin familj och att kunna leva ett jämlikt liv. För samhället innebär det högre skatteintäkter och lägre kostnader för bidrag. Det konstateras dock att förslagen i motionen inte nödvändigtvis ger dessa effekter då det redan idag finns insatser som möter målgruppens behov. Bedömning ur ekologisk dimension Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Remissinstanserna framhåller att flera delar i motionen är av vikt ur en social dimension. Arbete ger egen ekonomi, självbestämmande och bidrar till psykisk och fysisk hälsa. Att föräldrar arbetar är även betydelsefullt ur ett barnperspektiv. Att växa upp i ekonomisk utsatthet kan exempelvis påverka barns och ungas hälsa, skolresultat och sociala relationer. I remissvaren lyfts dock att det kan vara problematiskt med ett allt för ensidigt fokus på insatser som riktar sig till kvinnor. När ett för stort fokus läggs på målgruppen som sådan finns en risk att det skapas inlåsningseffekter. För att inte cementera normer och utesluta målgrupper förordas i stället att insatser utformas utifrån identifierade behov som finns hos en bredare målgrupp. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Bilagor som ingår i beslutsunderlaget 1. Motionen 2. Förskolenämndens handlingar 2026-03-25 § 37 3. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildnings handlingar 2026-02-24 § 23 4. Socialnämnd Hisingens handlingar 2026-02-24 § 46 5. Socialnämnd Nordosts handlingar 2026-02-24 § 52 Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 203 Motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete Integration handlar om att skapa möjligheter för alla invånare att delta i samhället på lika villkor. Utrikesfödda kvinnor är en av de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden, vilket påverkar inte bara dem själva utan också deras familjer. Forskning visar att när mammor arbetar har det en positiv inverkan på barnens livsvillkor, skolresultat och framtida möjligheter. Trots detta är andelen utrikesfödda kvinnor i arbete låg, vilket beror på flera faktorer såsom bristande språkkunskaper, kulturella normer och svårigheter att kombinera föräldraskap med utbildning eller arbete. För att bryta detta mönster behöver Göteborgs Stad fokusera på att skapa en obruten integrationskedja, där språkutbildning, arbetsmarknadsinsatser och socialt stöd kopplas samman på ett tydligt sätt. Språket är en nyckel till att kunna ta del av utbildning och arbete, men språkinsatser behöver ofta kompletteras med yrkesvägledning, praktik och yrkesutbildningar som riktar sig mot branscher där behovet av arbetskraft är stort. Samtidigt måste insatserna utformas på ett sätt som tar hänsyn till kvinnornas livssituation. Föräldrasvenska på öppna förskolor är ett exempel på en framgångsrik modell där språkinlärning kan kombineras med föräldraskap. Det är också viktigt att vi synliggör de möjligheter och rättigheter som redan finns. Många vårdnadshavare är inte medvetna om att de till exempel kan ansöka om 30 timmar förskola per vecka för sina barn, vilket skulle frigöra tid för dem att delta i språkutbildning, praktik eller andra integrationsstärkande aktiviteter. En riktad informationskampanj kan bidra till att fler tar del av dessa möjligheter. Vidare behöver befintliga samarbeten mellan stadens olika förvaltningar stärkas. Genom att integrera arbetsmarknadsinsatser med språkutbildning och socialt stöd kan vi skapa en sammanhållen kedja där varje insats leder närmare målet: självförsörjning och aktivt deltagande i samhället. Vi föreslår även att staden utvecklar fler arbetsmarknadsinriktade utbildningsspår med språkstöd, särskilt riktade mot yrken där behovet av arbetskraft är stort. Göteborgs Stad har ett ansvar att ta täten i integrationsarbetet och visa att långsiktiga, samordnade insatser ger resultat. Genom att ge utrikesfödda kvinnor verktygen att bli ekonomiskt självständiga stärker vi inte bara dessa individer, utan också hela familjer och samhället i stort. Detta är en investering i framtiden – en investering i trygghet, jämlikhet och möjligheter för alla göteborgare. Förslag till beslut i kommunfullmäktige: 1. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med förskolenämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka SFI (Svenska för invandrare) till fler öppna förskolor i Göteborg, med fokus på att införa föräldrasvenska för nyanlända kvinnor. 2. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser som inkluderar språkutbildning, yrkesvägledning och socialt stöd för att möjliggöra arbetsmarknadsdeltagande. Nina Miskovsky (M) Lena Olinder (M) Anders Svensson (M) Bilaga 2 Göteborgs Stads förskolenämnd Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2026-03-25 § 37 FSF-2025-02483 Yttrande över motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete Beslut 1. Förskolenämnden avstyrker motionen om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Justering Paragrafen är omedelbart justerad. Handling Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2026-01-09 Yrkanden Anneli Rhedin (M) yrkar att motionen ska tillstyrkas Blerta Hoti Singh (S) yrkar bifall till tjänsteutlåtandets förslag till beslut Propositionsordning Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att nämnden beslutar att bifalla tjänsteutlåtandets förslag till beslut. Protokollsutdrag skickas till stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se Förskoleförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2026-01-09 Monika Johansson Ärendenummer FSF-2025-02483 E-post: monika.johansson@forskola.goteborg.se Yttrande över motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete Förslag till beslut 1. Förskolenämnden avstyrker motionen om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande. 2. Paragrafens justeras omedelbart. Sammanfattning Kommunstyrelsen har översänt en motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor i arbete. Motionärerna lyfter som förslag till beslut i kommunfullmäktige att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning i samverkan med förskolenämnden, får i uppdrag att utreda möjligheten att utöka SFI (svenska för invandrare) till fler öppna förskolor i Göteborg med fokus på att införa föräldrasvenska för nyanlända kvinnor. Motionärerna lyfter ytterligare ett förslag till beslut i kommunfullmäktige, men detta omfattar inte förskolenämnden och därmed har förvaltningen inte tagit ställning till det. Motionärerna motiverar att utöka SFI-verksamheten på stadens kommunala öppna förskolor för att ge utrikesfödda kvinnor verktyg för ekonomisk självständighet, vilket stärker både individer, familjer och samhället. Motionärerna skriver vidare att integration handlar om att alla ska kunna delta i samhället på lika villkor och att utrikesfödda kvinnor har svårt att nå arbetsmarknaden, vilket påverkar både dem och deras barns framtid. Förvaltningen delar motionärernas beskrivningar i stort, men bedömer att dagens SFI- verksamhet på kommunala öppna förskolor redan täcker behovet utifrån stadens demografi, befolkningssammansättning och placering av öppna förskolor. Bedömning ur ekonomisk dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur ekologisk dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Förvaltningen ser problematiken motionärerna lyfter. Att ge utrikesfödda kvinnor verktyg för ekonomisk självständighet stärker både individer, familjer och samhället och där kan öppen förskolas verksamhet bidra med utbildningar i språkträning inför SFI. Samverkan Information har skett med de fackliga organisationerna vid förvaltningssamverkan den 18 mars 2026. Bilaga som ingår i beslutsunderlaget Motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete Beskrivning av ärendet Förskolenämnden ska ta ställning till en motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor i arbete. Nämndens yttrande ska vara stadsledningskontoret tillhanda senast 25 mars 2026. Förvaltningen har begärt och fått förlängd svarstid från 2 mars 2026 till 25 mars 2026. Motionärerna lyfter som förslag till beslut i kommunfullmäktige att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning i samverkan med förskolenämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att utöka SFI (svenska för invandrare) till fler öppna förskolor i Göteborg med fokus på att införa föräldrasvenska för nyanlända kvinnor. Motionärerna lyfter ytterligare ett förslag till beslut i kommunfullmäktige, men detta omfattar inte förskolenämnden och därmed har förvaltningen inte tagit ställning till det. Förvaltningen anser att behovet att utreda möjligheten att utöka språkträning inför SFI är tillgodosett då förvaltningen har kontinuerlig uppföljning och uppdaterad information om behoven av språkträning inför SFI i verksamheten öppen förskola. Resultat av förvaltningens uppföljningar Förvaltningen har god uppföljning av verksamheten språkträning inför SFI och behoven av densamma på stadens öppna förskolor. Förvaltningen erbjuder språkträning inför SFI på åtta öppna förskolor. Dessa är placerade i Bergsjön, Hjällbo, Hammarkullen, Gårdsten, Lövgärdet, Välkomsten i Norra Biskopsgården, Backa och på Opaltorget. Bedömningen är att behoven över staden tillgodoses, förutom i området Kortedala- Bergsjön. Där bedöms det kunna utökas med ytterligare en grupp, vilket verksamheten på den öppna förskolan inte har möjlighet till. Behovet anses dock bli löst genom den nya öppna förskolan i Gamlestaden som öppnar i augusti 2026. Förvaltningens erfarenheter Förvaltningen har ett nära och bra samarbete med Arbetsmarknad och vuxenutbildning och med Studium. En stor del av det framgångsrika arbetet med att lotsa medborgare till språkträning inför SFI till öppen förskolas verksamheter är det goda samarbetet med BVC (barnavårdscentral) och BMM (barnmorskemottagningar) som möter den övervägande delen av nyblivna mödrar. Ytterligare en verksamhet som bidrar till att språkträning inför SFI är framgångsrikt är den verksamhet som socialtjänsten erbjuder med föräldrastödjare. Verksamheten med föräldrastödjare är knutna till samtliga familjecentraler och öppna förskolor i staden. Förvaltningen har identifierat ett tydligt behov av att förstärka stödet till SFI-deltagare för att säkerställa att de uppnår en fungerande grundläggande svenska och därmed ökar sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det aktuella stödet bedöms som otillräckligt, och det finns en medvetenhet om att insatserna måste utökas och anpassas för att möta deltagarnas behov på ett mer effektivt sätt. Processen att söka till SFI upplevs som komplicerad. Personalen på öppen förskola spelar idag en viktig roll i att lotsa och vägleda vårdnadshavare genom ansökningsförfarandet. Det finns dock ett tydligt utrymme för förbättringar, både när det gäller att förenkla ansökningsprocessen och att tydliggöra informationen för målgruppen. Samordningen mellan olika förvaltningar behöver stärkas, särskilt när det gäller stödet till föräldrar efter föräldraledigheten. Förvaltningen arbetar aktivt för att utöka samarbetet med studie- och yrkesvägledare, då rektorerna upplever att vårdnadshavare inte enbart behöver språkträning, utan också vägledning om vilka möjligheter som finns på den svenska arbetsmarknaden efter avslutad föräldraledighet. Det finns en osäkerhet bland vårdnadshavare om vart de ska vända sig och vilka stödinsatser som är tillgängliga. En annan utmaning är att det finns föräldrar som, trots godkända betyg i SFI C och D, fortfarande har svårt att förstå och uttrycka sig på svenska i praktiska sammanhang. Detta indikerar att det behövs en djupare analys av hur språkkunskaperna kan stärkas och tillämpas i vardagen för att säkerställa en långsiktig språklig integration. Förvaltningens bedömning Förvaltningen delar motionärernas beskrivningar i stort, men bedömer att behovet är tillgodosett genom förvaltningens kontinuerliga uppföljning och uppdaterad information om behovens av språkträning inför SFI i verksamheten öppen förskola. Johan Olofson Malin Welin Förvaltningsdirektör Avdelningschef Styrning och ledning Expedieras till: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se Ange diarienummer SLK-2025-01082 och remissinstansens namn i ämnesraden. Bilaga 3 Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: 2026-02-24 § 23 ARBV-2025-01779 Svar på motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning har fått i uppdrag att ge ett remissvar på motion om att få utrikesfödda kvinnor i arbete. Beslut Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning avstyrker motionen. Handling/ar Tjänsteutlåtande Bilaga 1: Motion av Nina Miskovky (M), Lena Olinder (M) och Andersson Svensson (M) Yrkande: Anders Svensson (M) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång: Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning beslutar att bifalla motionen. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning beslutar att avstyrka motionen. Votering: Bifall: Anders Svensson (M), Max Pelin (KD), Stephanie Jurzysta (M) Totalt: 3 Avslår: Jim Tellefsdal (S), Sebastian Taube (S), Sara Teclezion Woldemariam (S), Daniel Kaikkonen (SD), Susanne Langvall (V) Totalt: 6 Propositionsordning 1:e vice ordförande ställde proposition på förvaltningens förslag och Anders Svensson (M) yrkande och fann att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag. Dag för justering 2026-02-24 Göteborgs stad, arbetsmarknad och vuxenutbildning, protokollsutdrag Vid protokollet Sekreterare Davud Duric Ordförande Justerande Jim Tellefsdal (S) Anders Svensson (M) Protokollsutdragets riktighet intygas av nämndsekreterare Davud Duric. Göteborgs stad, arbetsmarknad och vuxenutbildning, protokollsutdrag Förvaltningen för Arbetsmarknad & vuxenutbildning Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2026-01-29 John Harming Ärendenummer ARBV-2025-01779 Telefon: E-post: john.harming@arbvux.goteborg.se Nämndremiss - motion om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete Förslag till beslut Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning avstyrker motionen. Sammanfattning Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning (NAV) föreslås avstyrka motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete. De motionerar för att utreda om språkutvecklande insatser ska ges på fler öppna förskolor i Göteborg. Behovet av en sådan utredning bedöms inte behövas i dagsläget. Vidare motionerar de för att NAV, i samverkan med kommunstyrelsen (KS), får i uppdrag att utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser som inkluderar språkutbildning, yrkesvägledning och socialt stöd för att möjliggöra arbetsmarknadsdeltagande. Förvaltningen erbjuder idag inom ramen för sitt uppdrag utrikesfödda kvinnor ett stort antal insatser och verksamheter som föreslås i motionen. Samverkan med stadens socialförvaltningar samt arbetsförmedlingen i dessa frågor är väl etablerade. De målgrupper som förvaltningen idag arbetar med bedömer förvaltningen ges många av de insatser som motionen efterfrågar. Det som saknas hanteras i Samordnings- och beredningsgruppen (SoB) som är ett väletablerat samverkansforum mellan arbvux och socialförvaltningarna. Införandet av aktivitetskravet kommer också innebära att innehållet i motionen ytterligare belyses. Utrikesfödda kvinnor som står utanför arbetsmarknaden, men inte är direkt kopplade till förvaltningens, kan vara den grupp som en utredning kan vara relevant för. Den gruppen av utrikesfödda kvinnor kan exempelvis ha en försörjning via partner eller av andra anledningar inte valt att närma sig myndigheter för att få stöd i att närma sig arbetsmarknaden. Förvaltningen gör bedömningen att denna målgrupp kan man närma sig genom att öppna upp verksamheten för fler målgrupper och att den nya socialtjänstlagen ska arbeta mer förebyggande och mer uppsökande. Förvaltningen avstyrker därför det andra förslaget till beslut i kommunfullmäktige. Bedömning ur ekonomisk dimension Att utrikesfödda kvinnor etablerar sig på arbetsmarknaden ger dem självförsörjning och ökat handlingsutrymme vilket är det yttersta målet med innehållet i motionen och förvaltningens övergripande uppdrag. För samhället innebär det högre skatteintäkter och lägre ersättningar för bidrag om fler ofrivilligt arbetslösa kan etablera sig på arbetsmarknaden. Branscher på arbetsmarknaden som har svårigheter med sin kompetensförsörjning kan underlättas av att fler personer blir anställningsbara. Att genomföra motionen kan hanteras inom befintlig budgetram. Bedömning ur ekologisk dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension Bedömning ur social dimension Som motionärerna skriver är det flera delar som är av vikt ur social dimension. Barn som går i förskola ges förutsättningar till tidig språkutveckling i svenska. Kvinnor som utvecklar sitt språk, sin yrkeskompetens och etablerar sig på arbetsmarknaden får större handlingsutrymme genom egenförsörjning och integration i det svenska samhället. Att ha ett arbete är också hälsofrämjande. Samverkan Samverkan har skett 19 februari på FSG. Beslutet skickas till Remissvaret ska ha kommit in till stadsledningskontoret senast 2026-03-02. Svaret lämnas i Word-format och skickas till stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se. Ange diarienummer SLK-2025-01082 och remissinstansens namn i ämnesraden på e- postmeddelandet. Bifoga protokollsutdrag och tjänsteutlåtande. Yrkanden, skiljaktiga meningar, reservationer, särskilda yttranden med mera från nämndbehandlingen ska alltid bifogas. Bilagor 1. 1.Motion av Nina Miskovsy (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete Ärendet Nämnden för arbetsmarknad har fått i uppdrag att ge ett remissvar på motion om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete. Motionen är författad av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M). Beskrivning av ärendet Motionen Motionärerna skriver att utrikesfödda kvinnor är en av de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden, vilket påverkar inte bara dem själva utan också deras familjer. De lyfter fram följande åtgärder för att öka deras möjligheter till arbete och deltagande i samhället. • Skapa en obruten integrationskedja, där språkutbildning, arbetsmarknadsinsatser och socialt stöd kopplas samman på ett tydligt sätt. • Språket är en nyckel till att kunna ta del av utbildning och arbete, men språkinsatser behöver ofta kompletteras med yrkesvägledning, praktik och yrkesutbildningar som riktar sig mot branscher där behovet av arbetskraft är stort. • Insatserna ska utformas på ett sätt som tar hänsyn till kvinnornas livssituation. Föräldrasvenska på öppna förskolor är ett exempel på en framgångsrik modell där språkinlärning kan kombineras med föräldraskap. • Synliggör de möjligheter och rättigheter som redan finns. Många vårdnadshavare är inte medvetna om att de till exempel kan ansöka om 30 timmar förskola per vecka för sina barn, vilket skulle frigöra tid för dem att delta i språkutbildning, praktik eller andra integrationsstärkande aktiviteter • Befintliga samarbeten mellan stadens olika förvaltningar behöver stärkas. Genom att integrera arbetsmarknadsinsatser med språkutbildning och socialt stöd kan en sammanhållen kedja skapas • Utveckla fler arbetsmarknadsinriktade utbildningsspår med språkstöd, särskilt riktade mot yrken där behovet av arbetskraft är stort. Motionärerna föreslår två förslag till beslut i kommunfullmäktige. Det första är att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med Förskolenämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka SFI (Svenska för invandrare) till fler öppna förskolor i Göteborg, med fokus på att införa föräldrasvenska för nyanlända kvinnor. Det andra förslaget till beslut är att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser som inkluderar språkutbildning, yrkesvägledning och socialt stöd för att möjliggöra arbetsmarknadsdeltagande. Vid motioner ska nämnden bedöma om den föreslagna utredningen, eller den föreslagna åtgärden, ur nämndens eller styrelsens synvinkel bör genomföras. Remissvaret ska ha kommit in till stadsledningskontoret senast 2026-03-02. Förvaltningens/bolagets bedömning Förvaltningen instämmer i att språkträning på öppna förskolan är en viktig och framgångsrik verksamhet. Förskoleförvaltningen gör i dagsläget bedömningen att behoven av utredning om denna insats idag är tillgodosedda. Arbvux samverkar idag med förskoleförvaltningen på löpande basis. Förvaltningen avstyrker därför det första förslaget till beslut i kommunfullmäktige. I det andra förslaget till beslutet ges NAV i uppdrag, att i samverkan med KS, utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser som inkluderar språkutbildning, yrkesvägledning och socialt stöd för att möjliggöra arbetsmarknadsdeltagande. Förvaltningen erbjuder idag inom ramen för sitt uppdrag utrikesfödda kvinnor ett stort antal insatser och verksamheter som föreslås i motionen. Samverkan med stadens socialförvaltningar samt arbetsförmedlingen i dessa frågor är väl etablerade. De utrikesfödda kvinnor som förvaltningen idag arbetar med bedömer förvaltningen ges många av de insatser som motionen efterfrågar. Det som saknas hanteras i Samordnings- och beredningsgruppen (SoB) som är ett väletablerat samverkansforum mellan arbvux och socialförvaltningarna. Införandet av aktivitetskravet kommer också innebära att innehållet i motionen ytterligare belyses. Utrikesfödda kvinnor som står utanför arbetsmarknaden, men inte är direkt kopplade till förvaltningens, kan vara den grupp som en utredning kan vara relevant för. Den gruppen av utrikesfödda kvinnor kan exempelvis ha en försörjning via partner eller av andra anledningar inte valt att närma sig myndigheter för att få stöd i att närma sig arbetsmarknaden. Förvaltningen gör bedömningen att denna målgrupp kan man närma sig genom att öppna upp verksamheten för fler målgrupper och att den nya socialtjänstlagen ska arbeta mer förebyggande och mer uppsökande. Förvaltningen avstyrker därför det andra förslaget till beslut i kommunfullmäktige. Handläggarens namn Chefens namn John Harming Lars Durfeldt Planeringsledare Förvaltningsdirektör Bilaga 4 Göteborgs Stads socialnämnd Hisingen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2026-02-24 § 46 Ärendenummer SFH-2025-00814 Yttrande över motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete (SLK-2025-01082) Beslut 1. Socialnämnd Hisingen avstyrker Motion om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete 2. Socialnämnd Hisingen förklarar paragrafen omedelbart justerad Tidigare behandling Socialnämnd Hisingen har blivit ombedd att yttra sig gällande inkommen motion om att få utrikes födda kvinnor i arbete. Motionen lämnar förslag att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med förskolenämnden, får i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka SFI (Svenska för invandrare) till fler öppna förskolor i Göteborg, med fokus på att införa föräldrasvenska för nyanlända kvinnor. Förslag har också lämnats att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser som inkluderar språkutbildning, yrkesvägledning och socialt stöd för att möjliggöra arbetsmarknadsdeltagande. Förvaltningen tillstyrker motionen, med tillägg av synpunkter enligt nedan. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning (Arbvux) har insatsen Språk och hälsa riktad till utrikesfödda män och kvinnor, med språk, hälso- och jobbfokuserade insatser. Det är positivt om det kan utredas hur fler utrikes födda kvinnor kan erbjudas riktade insatser. En utformning av sådana insatser behöver spegla behovens variation och komplexitet. För att nå fler kvinnor vill förvaltningen lyfta vikten av insatser till både kvinnor och män, till exempel om föräldraskap, arbetsliv och könsroller. En sådan helhetssyn kan bidra till mer hållbara effekter på insatser för kvinnor mot egen försörjning och delaktighet. Socialförvaltningarna och Arbvux har löpande samverkan och dialog om utveckling av stadens arbetsmarknads, arbetsrehabiliterande- och sociala insatser. Förvaltningen ser fortsatt behov av samverkan och av att eventuella kommande utredningar och utvecklingsarbete hålls samman med det pågående. Handlingar 1. Motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikes födda kvinnor in i arbete 2. H 2025 nr 203. 3. Yrkande V, S, MP angående Motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete Göteborgs Stads socialnämnd Hisingen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2026-02-24 Yrkanden Jonas Nilsson Wirdemo (V) och Eva Palmgren (C) yrkar bifall till yrkande från V, S och MP Ludvig Heldevik (SD), Jonas Schönemann (M) och Bo Anderssen (L) yrkar bifall till tjänsteutlåtandet. Omröstning Elisabet Linde (S), Christer Gustafsson (S), Martin Jordö (MP), Özlem Sigirci (V), Eva Palmgren (C) och Jonas Nilsson Wirdemo (V) röstar ja. Mait Hjertkvist (M), Jonas Schönemann (M), Bo Anderssen (L), Ludvig Heldevik (SD) & Cristina Boccia (KD) röstar nej. Reservationer Bo Anderssen (L), Jonas Schönemann (M), Mait Hjertkvist (M), Ludvig Heldevik (SD), Cristina Boccia (KD) och Kristina Karlsson Gunér (D). Protokollsutdrag skickas till Remissvaret ska ha kommit in till stadsledningskontoret senast 2026-03-02. Svaret lämnas i Word-format och skickas till stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se. Ange diarienummer SLK-2025-01082 och remissinstansens namn i ämnesraden på e- postmeddelandet. Bifoga protokollsutdrag och tjänsteutlåtande. Yrkanden, skiljaktiga meningar, reservationer, särskilda yttranden med mera från nämndbehandlingen ska alltid bifogas. Socialnämnden Hisingen Yrkande Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet 2026-02-23 Ärende nr 14 Yrkande angående Yttrande gällande motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete (SLK-2025-01082) Förslag till beslut 1. Socialnämnd Hisingen avstyrker Motion om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete 2. Socialnämnd Hisingen förklarar paragrafen omedelbart justerad Yrkandet Motionen föreslår att Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning (NAV), i samverkan med förskolenämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka SFI till fler öppna förskolor i Göteborg, samt att NAV i samverkan med kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser. Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning (Arbvux) erbjuder redan ett stort antal insatser och verksamheter riktat till utrikesfödda kvinnor som föreslås i motionen. Även inom Samordnings- och beredningsgruppen (SoB), ett väletablerat samverkansforum mellan Arbvux och socialförvaltningarna, arbetas det gentemot dessa målgrupper. Det är glädjande att se att oppositionen ser nyttan med öppna förskolans verksamhet, både som insats i sig och som plattform för andra insatser, och vi hoppas på fortsatt engagemang för att utveckla och utöka öppen förskoleverksamhet. Vi rödgröna välkomnar också initiativ att rikta särskilt stöd till grupper som lever i grader av utanförskap eller står långt ifrån arbetsmarknaden. Vår bedömning är dock att det inom befintlig verksamhet redan finns insatser som motionen efterfrågar och att NAV kontinuerligt arbetar med att nå dessa och andra grupper med olika insatser, bland annat genom fler mötesplatser som till exempel jobbtorg i utsatta områden. Vi föreslår därför att nämnden avstyrker motionen. Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2026-01-29 Ulrika Hellqvist, Maria Bernesjö Ärendenummer 2025-00814 Telefon: Ulrika Hellqvist 031-365 32 68, Maria Bernesjö 031-366 60 69 E-post: ulrika.hellqvist@socialhisingen.goteborg.se maria.bernesjo@socialhisingen.goteborg.se Yttrande gällande motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete (SLK-2025-01082) Förslag till beslut 1. Socialnämnd Hisingen tillstyrker Motion om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete med de synpunkter som framgår av tjänsteutlåtandet 2. Socialnämnd Hisingen antar förvaltningens yttrande som sitt eget och översänder detta till Stadsledningskontoret 3. Socialnämnd Hisingen förklarar paragrafen omedelbart justerad Sammanfattning Socialnämnd Hisingen har blivit ombedd att yttra sig gällande inkommen motion om att få utrikes födda kvinnor i arbete. Motionen lämnar förslag att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med förskolenämnden, får i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka SFI (Svenska för invandrare) till fler öppna förskolor i Göteborg, med fokus på att införa föräldrasvenska för nyanlända kvinnor. Förslag har också lämnats att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser som inkluderar språkutbildning, yrkesvägledning och socialt stöd för att möjliggöra arbetsmarknadsdeltagande. Förvaltningen tillstyrker motionen, med tillägg av synpunkter enligt nedan. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning (Arbvux) har insatsen Språk och hälsa riktad till utrikesfödda män och kvinnor, med språk, hälso- och jobbfokuserade insatser. Det är positivt om det kan utredas hur fler utrikes födda kvinnor kan erbjudas riktade insatser. En utformning av sådana insatser behöver spegla behovens variation och komplexitet. För att nå fler kvinnor vill förvaltningen lyfta vikten av insatser till både kvinnor och män, till exempel om föräldraskap, arbetsliv och könsroller. En sådan helhetssyn kan bidra till mer hållbara effekter på insatser för kvinnor mot egen försörjning och delaktighet. Socialförvaltningarna och Arbvux har löpande samverkan och dialog om utveckling av stadens arbetsmarknads, arbetsrehabiliterande- och sociala insatser. Förvaltningen ser fortsatt behov av samverkan och av att eventuella kommande utredningar och utvecklingsarbete hålls samman med det pågående. Bedömning ur ekonomisk dimension Motionens förslag avser inte att socialnämnden ska ta fram insatser, varför de inte bedöms påverka förvaltningens ekonomi ur den aspekten. Får fler personer arbete kan det ge en positiv effekt på lång sikt genom att antalet utbetalningar av ekonomiskt bistånd kan minska. För individen innebär arbete och egen inkomst en viktig del i ökat självbestämmande, ökad självständighet och självkänsla. Bedömning ur ekologisk dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Arbete ger egen ekonomi, självbestämmande och bidrar till psykisk och fysisk hälsa. För personer födda utanför Sverige ger det också vardagsspråk och möjlighet till nätverk. Ur ett barnperspektiv bidrar att föräldrarna arbetar till en bra livssituation för barnen. Att växa upp i ekonomisk utsatthet kan påverka bland annat barn och ungas fysiska och psykiska hälsa, skolresultat, sociala relationer och graden av trångboddhet. Kan fler kvinnor erbjudas insatser för att underlätta inträde på arbetsmarknaden och delaktighet, kan förslagen bidra till att främja integration och jämställdhet. För en hållbar förändring på sikt vill förvaltningen dock understryka vikten av insatser som inkluderar även män, till exempel för att främja ett mer hållbart föräldraskap. Samverkan Information lämnas till facklig samverkansgrupp FSG 260217. Bilaga som ingår i beslutsunderlaget Motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikes födda kvinnor in i arbete, H 2025 nr 203. Beskrivning av ärendet Stadsledningskontoret har gett socialnämnd (SN) Hisingen i uppdrag att yttra sig över en motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikes födda kvinnor in i arbete. SN Hisingen ska översända sitt yttrande till Stadsledningskontoret senast 2026-03-02. Motionen I motionen har förslag lämnats att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med förskolenämnden, får i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka SFI (Svenska för invandrare) till fler öppna förskolor i Göteborg, med fokus på att införa föräldrasvenska för nyanlända kvinnor. Förslag har också lämnats att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser som inkluderar språkutbildning, yrkesvägledning och socialt stöd för att möjliggöra arbetsmarknadsdeltagande. Motionärerna skriver att andelen utrikesfödda kvinnor i arbete är låg, vilket beror på flera faktorer som bristande språkkunskaper, kulturella normer och svårigheter att kombinera föräldraskap med utbildning eller arbete. De skriver vidare att befintliga samarbeten mellan stadens olika förvaltningar behöver stärkas. Enligt motionen kan en sammanhållen kedja skapas genom integrerade insatser mot arbetsmarknad, språk och socialt stöd, som leder närmre målet självförsörjning och aktivt deltagande i samhället. Arbetslöshet Utrikes födda kvinnor är en heterogen grupp. Bakgrunden kan variera mycket i till exempel språk, utbildningsnivå, yrkesbakgrund, hälsa, boendesituation och tid i Sverige. Arbetslösheten var på Hisingen i oktober 20241 i stort sett på samma nivå (6,4%) som stadens (6,3%). Cirka hälften av de öppet arbetslösa totalt var kvinnor (49%) och hälften män (51%). I gruppen födda utomlands var motsvarande siffra 52% kvinnor och 48% män. En större könsskillnad syns för födda i Sverige där fördelningen var 43% kvinnor och 56% män. Försörjningsstöd Hos dem som under 2025 fick försörjningsstöd utbetalt var de vanligaste orsakerna till arbetshinder: - Arbetslös, ingen eller otillräcklig ersättning - Arbetshinder sociala skäl - Sjukskriven med läkarintyg/ingen sjukpenning Dessa orsaker är vanligast även bland utrikes födda, varav arbetslöshet är den största. Bland inrikes födda har 33% kvinnor och 67% män arbetslöshet som arbetshinder. Hos utrikesfödda är skillnaden mindre men fler kvinnor, 52%, är arbetslösa än män, 48%. SFI/språkhinder utgör den fjärde största orsaken totalt. Där syns också en stor skillnad mellan könen i gruppen sambo/gifta, med eller utan barn. För kvinnor utgör SFI/språkhinder 47%. Motsvarande för män är 6%2. För kvinnor som är sambo/gifta är av ovan arbetshinder sociala skäl och sjukskrivning vanligast efter språkhinder/SFI. Hos ensamstående kvinnor, med eller utan barn, är sociala skäl, sjukskrivning och SFI/språkhinder ungefär lika vanliga. SFI/språkhinder är dock mer vanligt hos kvinnor som är sambo/gifta. Behov av insatser I den årliga så kallade vecka 40-kartläggningen som görs gemensamt i staden bedömer socialsekreterarna bland annat behov av insatser för dem som uppbär försörjningsstöd. År 2025, liksom 2024, är de två största behoven jobbfokuserade insatser och arbetslivsinriktad rehabilitering. Det går inte att särskilja utrikesfödda i underlaget. Det framgår dock att insatser i språk/SFI och samhällsorientering (här kallad integration) är det fjärde största insatsbehovet. Utifrån behoven kan det antas röra utrikes födda. Fler kvinnor (21%) än män (7%) bedöms vara i behov av insatsen. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning (Arbvux) har en riktad insats, Språk och hälsa, till utrikes födda kvinnor och män. Innehållet är en kombination av språk, hälso- och jobbfokuserade insatser. Insatsen sker i samverkan mellan Arbvux och socialförvaltningarna. Det är positivt att insatsen finns och det finns behov av den. Samtidigt är behoven komplexa. I november 2025 hölls en workshop med Arbvux och socialförvaltningarna. Socialförvaltningarna lyfte då gruppen som har behov av 1 Göteborgsbladet 2025, Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor 2 Siffrorna baseras på huvudperson i ärendet språkinsatser men som avbryter och/eller har låg progression på SFI, och där majoriteten är kvinnor. I gruppen bedöms outredda funktionshinder till exempel kunna vara en orsak till svårigheter att ta till sig språket. En utformning av riktade insatser behöver spegla behovens variation och komplexitet. Hos sambo/gifta, med eller utan barn, är språk/SFI som arbetshinder betydligt vanligare för kvinnor än för män. Även behovet av insatser i språk/SFI och samhällsorientering bedöms vara större för kvinnor generellt än för män. För att nå fler kvinnor vill förvaltningen lyfta vikten av behovet av insatser för både utrikes födda kvinnor och män. Att komma till ett nytt land innebär omställningar på många olika plan, som till exempel föräldraroll, familjestrukturer/könsroller, arbetsliv, hur man uppfattar hälsa. Mötet med nya system ställer krav som kan utmana och kullkasta tidigare strukturer och roller i familjen. Både män och kvinnor behöver involveras i frågor såsom könsroller, arbetsliv och föräldraskap. En helhetssyn kan bidra till mer hållbara effekter på insatser för kvinnor mot egen försörjning och delaktighet. Jämställdhetsmyndigheten kom i april 2025 med rapporten: Återrapportering av uppdrag att följa upp länsstrategier för perioden 2024–2027(2025:8), där fokusområde utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden finns med. I rapporten framgår att insatser behövs för att stärka utrikesfödda kvinnors hälsa, utbildningsnivåer och språk, men även aktiviteter riktade till utrikes födda män. Kvinnor tar ut mer föräldrapenning och tar större ansvar för hushåll, barn och anhörigvård. Det obetalda hem- och omsorgsarbetet är fortfarande ojämnt fördelat. För att möjliggöra för kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden behövs insatser med fokus på mäns ansvar som främjar ett mer jämställt föräldraskap. Utökad SFI på öppen förskola Förvaltningen ser positivt på insatser som finns lätt tillgängliga på platser där människor befinner sig i vardagen. Det kan öka möjligheterna att nå fler, till exempel gruppen kvinnor som kommer till Sverige som anhöriga och ibland är svåra att nå. Att tidigt etablera kontakt med nyanlända är viktigt, både för framtida möjligheter till arbete och delaktighet och för att börja bygga tillit till samhället. Insatserna bör med fördel kunna kopplas till stadens verksamheter för nyanlända som samhällsorientering och vägledning på Welcome House. En forskningsrapport3, publicerad 2025, visar att öppen förskola kan vara avgörande för språkinlärning bland utrikesfödda föräldrar som upplever isolering eller saknar en självklar, offentlig plats att vistas på i vardagen. Förvaltningen vill även utifrån detta förslag lyfta behovet av insatser till både kvinnor och män. Pågående utvecklingsarbete Baserat på vecka 40-kartläggningen pågår löpande utvecklingsarbete i samverkan mellan Arbvux och socialförvaltningarna. Syftet är att identifiera behov och utifrån det utveckla insatser. En gemensam dialog pågår om styrning och organisering av stadens befintliga arbetsrehabiliterande, arbetsmarknads- och sociala insatser. Förvaltningen ser fortsatt 3 Making the Open Preschool: A Place for Language and Integration Campbell, Sarah Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. Uppsala Universitet 2025 behov av samverkan och att eventuella kommande utredningar och utvecklingsarbete hålls samman med det pågående. Förvaltningens bedömning Socialnämnd Hisingen har blivit ombedd att yttra sig gällande inkommen motion om att få utrikes födda kvinnor i arbete. Motionen lämnar förslag att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med förskolenämnden, får i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka SFI (Svenska för invandrare) till fler öppna förskolor i Göteborg, med fokus på att införa föräldrasvenska för nyanlända kvinnor. Förslag har också lämnats att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser som inkluderar språkutbildning, yrkesvägledning och socialt stöd för att möjliggöra arbetsmarknadsdeltagande. Förvaltningen tillstyrker motionen, med tillägg av synpunkter enligt nedan. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning (Arbvux) har insatsen Språk och hälsa riktad till utrikesfödda män och kvinnor, med språk, hälso- och jobbfokuserade insatser. Det är positivt om det kan utredas hur fler utrikes födda kvinnor kan erbjudas riktade insatser. En utformning av sådana insatser behöver spegla behovens variation och komplexitet. För att nå fler kvinnor vill förvaltningen lyfta vikten av insatser till både kvinnor och män, till exempel om föräldraskap, arbetsliv och könsroller. En sådan helhetssyn kan bidra till mer hållbara effekter på insatser för kvinnor mot egen försörjning och delaktighet. Socialförvaltningarna och Arbvux har löpande samverkan och dialog om utveckling av stadens arbetsmarknads, arbetsrehabiliterande- och sociala insatser. Förvaltningen ser fortsatt behov av samverkan och av att eventuella kommande utredningar och utvecklingsarbete hålls samman med det pågående. Ulrika Hellqvist Marie Larsson Avdelningschef Förvaltningsdirektör Beslutet expedieras till Remissvaret ska ha kommit in till stadsledningskontoret senast 2026-03-02. Svaret lämnas i Word-format och skickas till stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se. Ange diarienummer SLK-2025-01082 och remissinstansens namn i ämnesraden på e- postmeddelandet. Bifoga protokollsutdrag och tjänsteutlåtande. Yrkanden, skiljaktiga meningar, reservationer, särskilda yttranden med mera från nämndbehandlingen ska alltid bifogas. Bilaga 5 Socialnämnden Nordost Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2026-02-24 § 52 Ärendenummer SOCN-2025-01829 Motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete, Handlingar för ärende SLK-2025-01082 Beslut 1. Socialnämnd Nordost avstyrker motionen om att Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med Förskolenämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka SFI (Svenska för invandrare) till fler öppna förskolor i Göteborg, med fokus på att införa föräldrasvenska för nyanlända kvinnor. 2. Socialnämnd Nordost avstyrker motionen om att Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser som inkluderar språkutbildning, yrkesvägledning och socialt stöd för att möjliggöra arbetsmarknadsdeltagande. 3. Socialnämnd Nordost översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till Kommunstyrelsen. Ärendet Nämnden har fått en remiss av en motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete. Remissvaret ska ha kommit in till stadsledningskontoret senast den 2 mars 2026. I motionen förslås följande: 1. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med Förskolenämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka SFI (Svenska för invandrare) till fler öppna förskolor i Göteborg, med fokus på att införa föräldrasvenska för nyanlända kvinnor. 2. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser som inkluderar språkutbildning, yrkesvägledning och socialt stöd för att möjliggöra arbetsmarknadsdeltagande. Handlingar Socialförvaltningens tjänsteutlåtande, med bilaga, daterat den 30 januari 2026. Yrkanden Hannah Klang (V) yrkar bifall till socialförvaltningens förslag till beslut. Socialnämnden Nordost Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2026-02-24 Johan Fält (M) yrkar att motionen ska tillstyrkas. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att förslaget från Hannah Klang (V) bifallits, och att yrkandet från Johan Fält (M) därmed avslås. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd propositionsordning: Ja-röst för bifall till yrkandet från Hannah Klang (V). Nej-röst för bifall till yrkandet från Johan Fält (M). För Ja-propositionen röstar Hannah Klang (V), Erne Ahlman (S), Anneli Eriksson (S), Stig Andersson (MP), Victor Rundström (C) och ordförande Lena Landén-Ohlsson (S). För Nej-propositionen röstar Johan Fält (M), Anita Karlmark (M), Gunnar Barrvik (D), Per-Eric Trulsson (SD) och Rita Stålbert (KD). Med sex röster för yrkandet från Hannah Klang (V) och fem röster för yrkandet från Johan Fält (M) beslutar socialnämnden att bifalla yrkandet från Hannah Klang (V). Reservationer Johan Fält (M), Anita Karlmark (M), Gunnar Barrvik (D), Per-Eric Trulsson (SD) och Rita Stålbert (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Johan Fälts (M) yrkande. Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Socialförvaltningen Nordost Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2026-01-30 Ellen Agernäs Ärendenummer SOCN-2025-01829 Telefon: 031-365 20 74 E-post: ellen.agernas@socialnordost.goteborg.se Svar på Motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete, Handlingar för ärende SLK-2025-01082 Förslag till beslut 1. Socialnämnd Nordost avstyrker motionen om att Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med Förskolenämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka SFI (Svenska för invandrare) till fler öppna förskolor i Göteborg, med fokus på att införa föräldrasvenska för nyanlända kvinnor. 2. Socialnämnd Nordost avstyrker motionen om att Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser som inkluderar språkutbildning, yrkesvägledning och socialt stöd för att möjliggöra arbetsmarknadsdeltagande. 3. Socialnämnd Nordost översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Nämnden har fått en remiss av en motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete. Remissvaret ska ha kommit in till stadsledningskontoret senast den 2 mars 2026. I motionen förslås följande: 1. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med Förskolenämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka SFI (Svenska för invandrare) till fler öppna förskolor i Göteborg, med fokus på att införa föräldrasvenska för nyanlända kvinnor. 2. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser som inkluderar språkutbildning, yrkesvägledning och socialt stöd för att möjliggöra arbetsmarknadsdeltagande. Socialförvaltningen Nordost ställer sig positiv till förslaget om SFI på fler öppna förskolor i Göteborg men anser inte att ett särskilt fokus på kvinnor är rätt väg, varför förslaget avstyrks. Förslag om fler arenor lyfts fram. Socialförvaltningen Nordost bedömer att de insatser som nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning idag tillhandahåller för målgruppen utrikesfödda kvinnor möter behoven som beskrivs i förslaget. Identifierade behov handlar snarare om dimensionering av insatserna så att fler får tillgång, samt att bättre kunna kombinera SFI med praktik. Bedömning ur ekonomisk dimension Påverkan på förvaltningens ekonomi Förvaltningens bedömning är att förslagen har liten eller ingen inverkan på den egna förvaltningens ekonomi. Förslagen innebär ingen förändring i förvaltningens egna verksamheter. I den mån förslagen skulle leda till att fler utrikesfödda kvinnor skulle komma i arbete skulle det få en positiv inverkan på utbetalt försörjningsstöd. Det finns redan idag insatser som möter målgruppens behov, så bedömningen är att fler sådana insatser inte nödvändigtvis leder till minskat behov av försörjningsstöd. Ekonomiska effekter för den enskilda kvinnan Förvaltningens bedömning är att det är av stor vikt att utrikesfödda kvinnor med behov av stöd för att komma i sysselsättning får tillgång till insatser som är anpassade efter målgruppens olika behov. För den enskilda kvinnan är rätt insats i rätt tid avgörande för möjligheten att delta i samhällslivet på lika villkor som andra, att försörja sig och sin familj och kunna leva ett jämlikt liv. Det finns redan idag flera insatser som är ämnade att möta målgruppens behov såsom exempelvis Fler föräldrar i arbete (FFIA) och Språk och hälsa. Det finns också inom ramen för V.40-kartläggningen väl identifierade behov av utveckling av insatser och ett pågående samarbete mellan socialförvaltningarna och förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning för att möta behoven. Förvaltningen ser positivt på utökning av dessa insatser så att fler personer kan få tillgång till dessa. Bedömning ur ekologisk dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Förutsättningar i stadsområdet Nordost och bedömning av behov I stadsområdet Nordost är arbetslösheten hög (11,7 %) i jämförelse med staden som helhet (6, 3 %). Ungefär hälften av de som bor i stadsområdet är utrikesfödda och ca 70 % har utländsk bakgrund. När det gäller skillnaderna mellan könen i fråga om arbetslöshet så skiljer det ca 4 %- enheter mellan kvinnor och män som är öppet arbetslösa. 48 % av de öppet arbetslösa är kvinnor, och 52 % är män. Liknande siffror går att se för de som är födda utomlands, 49 % av de öppet arbetslösa som är födda utomlands är kvinnor och 51% är män. Det går alltså inte att se en stor skillnad mellan könen i fråga om gruppen som är öppet arbetslösa. Däremot är 80 % av de öppet arbetslösa i stadsområdet födda utomlands. Lite större skillnader går att se när det gäller de som förvärvsarbetar, där det skiljer 8 %- enheter mellan kvinnor och män. 46 % av de som förvärvsarbetar är kvinnor och 54 % är män. Bland de som är födda utomlands är motsvarande siffror 45 % kvinnor och 55 % män. Förvaltningen möter årligen ett stort antal individer i behov av stöd för att få en egen försörjning. Under oktober 2025 var 1 988 kvinnor och 1 766 män aktuella hos en försörjningsstödsenhet inom förvaltningen. Av dessa var ca 73 % utrikesfödda. Bland de individer som beviljades försörjningsstöd under oktober 2025 med orsaken Arbetslös fanns 690 kvinnor och 641 män. Det går alltså att se motsvarande skillnad mellan män och kvinnor som i stadsområdet i stort även bland de som söker och beviljas försörjningsstöd – något fler kvinnor har arbetslöshet som främsta orsak till att beviljas stöd (52K/48M %). När det gäller språkhinder är skillnaderna större, och förvaltningen ser också i kartläggningar att en stor del av de som går på SFI bedöms ha behov av ytterligare insatser för att kunna komma ut i egen försörjning. 246 beslut kodades med orsaken SFI- språkhinder som främsta orsak. Bland dessa avsåg 219 kvinnor och 27 män. Om vi ser på de som kommer ut i arbete och studier kan vi notera följande: Av de 151 ärenden som avslutades under oktober 2025 gick 12 utrikesfödda kvinnor och 10 utrikesfödda män ut i arbete. 8 utrikesfödda kvinnor och 5 utrikesfödda män gick vidare till studier under månaden. Den största delen av de ärenden som avslutas kan förvaltningen inte sätta en tydlig avslutsorsak på, då de avslutas efter att den sökande helt enkelt slutar ansöka om ekonomiskt bistånd. De löser sin situation på annat sätt, vilket kan antas vara genom arbete i många fall. Sammantaget går det att se en viss skillnad mellan kvinnor och män i fråga om arbetslöshet, men framför allt i bedömningen av om språkhinder är den främsta orsaken till att en individ saknar egen försörjning - där är kvinnor överrepresenterade. Varje år gör socialförvaltningarna en behovsinventering med fokus på insatser, kallad v.40-kartläggningen. I inventeringen går det att utläsa behovet av insatser, bedömning av nuvarande insatser och vilka insatser som saknas som kan komma att behöva utvecklas inom staden framöver. I senaste kartläggningen som avsåg 2024 går att se att ca 51 % av de arbetslösa klienterna inte har en tillräcklig planering och att det som främst saknas för målgruppen är jobbfokuserade insatser i form av praktik eller jobbsökarinsatser. Det finns en väl upparbetad samarbetsstruktur mellan socialförvaltningarna och förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning för att omhänderta resultaten. Förvaltningens bedömning är att underlagen och kunskapen om vad som behövs finns, men att det inte alltid sker utveckling som möter de identifierade behoven, vilket får effekter för målgruppen om inte insatserna dimensioneras utifrån behoven. Insatser specifikt riktade till kvinnor Förvaltningen har tidigare erfarenheter av insatser specifikt riktade till utrikesfödda kvinnor. Erfarenheterna av de insatserna har varit att de inte leder till en snabb genomströmning med god språklig progression och ett närmande mot målen om arbete. Det riskerar att skapas inlåsningseffekter när ett för stort fokus läggs på målgruppen som sådan, i stället för på de identifierade behov som finns hos en bredare målgrupp aktuella inom socialtjänsten, utifrån tydliga mål om exempelvis att komma i sysselsättning. Det finns också en risk att förvaltningen hjälper till att cementera bilden av att det är kvinnor som ska vara hemma och ta hand om barnen, och därmed förväntas gå till en öppen förskola, om insatserna specifikt vänder sig till kvinnor. I stadsområdet Nordost är det flest kvinnor som besöker öppna förskolor, men förvaltningens bedömning är att det inte finns skäl att utesluta hemmavarande pappor med behov av språkstärkande insatser från att delta i verksamheten genom en tydlig inriktning på kvinnor. Det finns idag flera öppna förskolor med SFI i stadsområdet Nordost och många goda erfarenheter av det arbetet. Behovet är identifierat av målgruppen som besöker de öppna förskolorna och har drivits utifrån det initiativet. Förvaltningens bedömning är att målgruppen själva även fortsatt behöver vara med i utformningen av insatser för att de ska utformas på ett sådant sätt att det ger resultat och möter faktiska behov hos målgruppen. Det går också att bredda perspektiven kring var de språkstärkande insatserna skulle fungera bäst och ett stärkt samarbete kring detta skulle välkomnas av förvaltningen. Exempel på var språkstärkande verksamhet skulle kunna bedrivas är på de skolor som idag arbetar med Skola som arena – där språkstärkande insatser skulle kunna ges samtidigt som det bedrivs aktiviteter för barnen. Det skulle göra att även föräldrar till äldre barn skulle inkluderas i insatserna. Här kompletterar även civilsamhällesorganisationerna med studiestöd och föräldrainsatser. Ett helhetsgrepp kring frågan för att säkerställa en bredd av möjligheter att ta del av insatserna och utbudet välkomnas. Det finns även andra aspekter som det finns behov av att lyfta i utformningen av insatser för att möta behoven hos målgruppen utrikesfödda kvinnor. Många gånger finns det behov av att arbeta med hela familjestrukturen för att fler kvinnor ska komma i arbete. Även om språkkunskaperna ökar och kunskap om rättighet och möjlighet till barnomsorg stärks kan det finnas andra hinder för att komma i arbete. Här är det viktigt att ta del av målgruppens egen bild av hindren för att komma i arbete. Slutligen är förvaltningens bedömning att det finns strukturella skillnader som påverkar möjligheten att ta ett arbete för kvinnor och män med låg språkkunskap i svenska språket. I exempelvis omsorgsyrken, som traditionellt är mer kvinnodominerade, ställs högre krav på språklig kompetens än inom traditionellt mer mansdominerade yrken, där det går att genomföra sitt arbete med en lägre kunskap i svenska så länge det finns kunskap kring arbetsuppgifterna som sådana. Det går därför att se en viss skillnad i möjligheten att lösa sin situation på egen hand för män än för kvinnor. Ur ett integrationsperspektiv behöver detta belysas då det kan leda till att det ställs högre krav på kvinnor att integreras för att kunna arbeta, medan män inte behöver lära sig språket i samma omfattning för att kunna försörja sig. Deltagande på arbetsmarknaden är viktigt för integrationen, men det finns många andra aspekter som också är viktiga för att kunna delta på ett jämlikt sätt i samhället. Detta påverkar inte minst barn som växer upp med föräldrar som saknar kunskaper i svenska språket. Sammantaget utifrån den data som presenterats ovan och erfarenheter av allt för snäva insatser ställer sig förvaltningen tveksam till förslaget att rikta insatser särskilt till utrikesfödda kvinnor. Förvaltningen ställer sig positiv till ett ökat fokus på språkstärkande insatser i kombination med både föräldraskap och arbetsmarknadsinriktade insatser men skulle hellre se insatser som fokuserar på behov än på kön för att inte cementera normer och utesluta målgrupper som också kan dra nytta av insatserna. Samverkan Information har lämnats till FSG den 17 februari 2026. Bilagor som ingår i beslutsunderlaget 1. Motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete, Handlingar för ärende SLK-2025-01082 Ärendet Nämnden har fått en remiss av en motion av Nina Miskovsky (M), Lena Olinder (M) och Anders Svensson (M) om att få utrikesfödda kvinnor in i arbete. Remissvaret ska ha kommit in till stadsledningskontoret senast den 2 mars 2026. I motionen förslås följande: 1. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med Förskolenämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka SFI (Svenska för invandrare) till fler öppna förskolor i Göteborg, med fokus på att införa föräldrasvenska för nyanlända kvinnor. 2. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur fler utrikesfödda kvinnor kan erbjudas riktade stödinsatser som inkluderar språkutbildning, yrkesvägledning och socialt stöd för att möjliggöra arbetsmarknadsdeltagande. Beskrivning av ärendet Nämnden yttrar sig över motionen utifrån nämndens verksamhetsområde och perspektiv. Utredning av ärendet Förvaltningen har för att kunna besvara remissen tittat på de statistiska förutsättningarna i stadsområdet gällande målgruppen, samt relevant statistik inom förvaltningens försörjningsstöd. Likaså har en genomgång gjorts av de underlag som socialnämnderna och Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning har genom V.40- kartläggningen. Förvaltningen har haft kontakt med handläggare för remissen i Socialförvaltningen Hisingen och Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning för dialog om förslagen. För att ta del av kunskap inom förvaltningen i ärendet samt tidigare och nuvarande erfarenheter av insatser till målgruppen har dialog förts med flera professioner, såsom bland andra handläggare och enhetschefer inom försörjningsstöd och utvecklingsledare Folkhälsa. Då ärendet inte bedöms påverka den egna förvaltningens verksamhet, och förslagen inte primärt riktar sig till Socialförvaltningen, har ingen djup analys av effekterna genomförts. Förvaltningens utredning berör målgruppens behov, tidigare erfarenheter av liknande insatser och ställningstaganden kring förslagen. Relevant data och underlag för förvaltningens bedömning återfinns under rubriken Social Dimension. Förvaltningens bedömning Förvaltningens bedömning är att intentionerna i båda förslagen är goda och väl förenliga med förvaltningens uppdrag och pågående arbete. Samtidigt bedömer förvaltningen att ett ensidigt fokus på kvinnor inte nödvändigtvis svarar mot målgruppens samlade behov och kan medföra vissa utmaningar. Av resonemangen under den sociala dimensionen framgår att det inte kan påvisas några tydliga skillnader mellan kvinnor och män i stadsområdet vad gäller arbetslöshet eller förvärvsarbete. Mot den bakgrunden bedömer förvaltningen att könsspecifikt utformade insatser i nuläget inte är tillräckligt underbyggda. Det finns även erfarenheter från tidigare liknande insatser som visar på risk för inlåsningseffekter. Förvaltningens samlade bedömning är att det är behoven och de faktiska hinder som målgruppen möter som behöver vara utgångspunkt vid utredning av nya insatser. De kartläggningar som genomförts visar att de individer som i dag studerar SFI och är i behov av kompletterande stöd främst efterfrågar arbetsnära och jobbfokuserade insatser, där tillgången till praktikplatser framstår som det mest uttalade behovet. Förvaltningens bedömning av fortsatt arbete för att möta målgruppens behov Förslaget om föräldrasvenska på öppna förskolor bedöms i grunden som positivt. Samtidigt gör förvaltningen bedömningen att en inriktning enbart mot kvinnor inte är nödvändig, och kan riskera att exkludera språksvaga pappor som tar ett aktivt föräldraansvar och är föräldralediga med sina barn. Vidare bedömer förvaltningen att det kan finnas flera arenor som är minst lika relevanta för språkstärkande insatser. Detta behöver utredas vidare i dialog med målgruppen, med fokus på när och var sådana insatser bäst kommer till nytta samt vilken aktör som i så fall är mest lämpad att ansvara för genomförandet. Som exempel har förvaltningen lyft aktiviteter kopplade till äldre barn, exempelvis i Skolan som arena. Förvaltningen bedömer även att det redan finns etablerade strukturer för att identifiera och följa målgruppens behov genom den gemensamma analys som genomförs av socialförvaltningarna och förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning i samband med den årliga V.40-kartläggningen. Genom denna analys finns en samlad bild av målgruppens behov. Inför att aktivitetskravet med all sannolikhet införs till sommaren kommer arbetet med att anpassa insatsutbud till behoven att behöva stärkas och intensifieras. Förvaltningen välkomnar insatser som tar sin utgångspunkt i tydligt identifierade behov hos socialtjänstens målgrupper och som kan erbjudas i tillräcklig omfattning för att säkerställa att varje individ ges rätt stöd i rätt tid. Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Socialförvaltningen Nordost Bjarne Öhman Fredrik Johansson Avdelningschef Förvaltningsdirektör