Motion av Anders Svensson (M) och Cecilia Magnusson (M) om plan för etablering av kallbadhus

Vad som beslutades

Motionen (väckt 2025-03-27, Handling 2025 nr 71, se kf-2025-04-24-§259) föreslår att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder ta fram en plan för etablering av ett offentligt kallbadhus i Göteborg, tillgängligt med kollektivtrafik, öppet året runt med bastu och café/restaurang i anslutning (SLK-2025-00484, motionstext återgiven i kf-2026-03-26-§113). Ärendet är ännu inte slutgiltigt avgjort. Kommunstyrelsen avstyrkte motionen utan omröstning 2026-03-04 (ks-2026-03-04-§182), efter att själv ha bordlagt frågan en gång (18 februari 2026, § 116). I kommunfullmäktige togs ärendet upp första gången 2026-03-26 (§ 113) och har därefter bordlagts ytterligare tre gånger (2026-04-23 § 160, 2026-05-28 § 209, 2026-06-11 § 249). Vid det senaste tillfället bordlades ärendet till sammanträdet den 3 september 2026 — ett datum som vid tidpunkten för den här analysen (2026-08-12) ännu inte har passerat. Det finns alltså inget fullmäktigebeslut i sak att granska, bara kommunstyrelsens förslag till avslag och fyra på varandra följande bordläggningar utan registrerad debatt.

Hur det gick till

I kommunstyrelsen restes två yrkanden: Axel Josefson (M) yrkade bifall till ett eget yrkande från M (2026-03-04) som ville bifalla motionen men lägga till att planen ska utvärdera privata aktörer i etablering och drift samt möjligheten att söka donationer och sponsring; Daniel Bernmar (V) yrkade att motionen skulle avstyrkas. Ordföranden Jonas Attenius (S) fann att kommunstyrelsen beslutat avstyrka motionen, utan omröstning (ks-2026-03-04-§182). Samma två ståndpunkter — M:s tilläggsyrkande och avslag enligt kommunstyrelsens förslag — ligger olösta inför kommunfullmäktige, men ingen av de fyra fullmäktigeprotokollen (kf-2026-03-26-§113, kf-2026-04-23-§160, kf-2026-05-28-§209, kf-2026-06-11-§249) innehåller några yrkanden, anföranden eller propositionsordning för det här ärendet specifikt — bara beslutet att bordlägga. En sökning i korpus på "kallbadhus" bland anföranden gav noll träffar; det finns med andra ord inget registrerat att någon politiker faktiskt talat i sakfrågan i kammaren under de snart ett och ett halvt år ärendet varit uppe. Fyra bordläggningar i rad utan att frågan avgjorts är i sig ett svagt tecken på hur ärendet prioriterats, oavsett vad man tycker om sakinnehållet.

Underlaget

Motionen remitterades till tre nämnder. Idrotts- och föreningsnämnden avstyrker: uppdraget bedöms ligga utanför förvaltningens nuvarande ansvar, kräver personal och tid, och nämnden har ingen erfarenhet av anläggningstypen (IOFF-2025-00249, återgiven i kf-2026-03-26-§113). Ett yttrande från nämndens Center-ledamöter var mer positivt i sak ("en bra och relevant motion"), medan ett annat yttrande från KD, D och L instämde i avstyrkan men av resursskäl, inte principskäl (samma källa). Stadsmiljönämnden avstyrker och menar att fler aktörer — bland annat stadsfastighetsförvaltningen eller Higab AB — bör involveras om en plan tas fram. Stadsbyggnadsnämnden lämnar motionen utan ställningstagande men pekar på konkreta hinder: en ny detaljplan kommer sannolikt krävas, strandskyddet måste upphävas, och det generella badförbudet i Göta älv måste beaktas; nämnden noterar också att investeringen behöver vägas mot stadens samlade investeringsbehov (samtliga källor: kf-2026-03-26-§113). Stadsledningskontorets eget tjänsteutlåtande (2026-01-19) gör bedömningar i tre dimensioner: ekonomiskt konstateras att kostnaden beror på plats och omfattning och att ett kallbadhus vid Göta älv, likt Jubileumsbadet, skulle kräva anpassning till badförbudet; ekologiskt lyfts strandskydd och biologisk mångfald; socialt konstateras att kallbad kan fungera som mötesplats och ge hälsovinster, men att "forskningen varit omtvistad kring huruvida kallbad leder till långsiktiga positiva effekter" (idrotts- och föreningsförvaltningens yttrande, samma källa) och att en ny anläggning på strandnära allmän plats påverkar allemansrätten. Detta är en konsekvensanalys värd namnet, inte bara en rubrik — men den identifierar problem utan att lösa dem: stadsledningskontoret skriver självt att "vid ett eventuellt bifall ... bör en av dessa nämnder få huvudansvar för uppdraget", utan att själv peka ut vilken. Ingen instans i kedjan anger, ens grovt, vad själva planarbetet skulle kosta, trots att stadens egen riktlinje för remisshantering kräver att nämnder anger kostnadskonsekvenser vid motioner (citerad i IOFF:s tjänsteutlåtande, kf-2026-03-26-§113).

Pengarna

Det enda belopp som förekommer i ärendet är att Jubileumsbadet kostade cirka 75 miljoner kronor att bygga (stadsledningskontorets tjänsteutlåtande samt M:s eget yrkande, kf-2026-03-26-§113). Det är Jubileumsbadets kostnad, inte en kostnadsberäkning för det som faktiskt beslutas här — att ta fram en plan. Ingen del av underlaget sätter en summa på vad planarbetet (utredning, eventuell konsultmedverkan, nämndarbete) skulle kosta, och ingen finansieringskälla anges. M:s eget tilläggsyrkande föreslår att planen ska pröva privata aktörer, donationer och sponsring för att "värna skattemedel" vid en eventuell byggnation — ett rimligt resonemang i sak, men det är i sig ett förslag som ska utredas, inte en finansieringslösning som redan finns. Sammantaget: varken kostnad eller finansiering är klarlagd för det beslut som faktiskt ligger på bordet.

Vad vi kan vänta oss

Det närmaste process-jämförbara ärendet i korpus är motionen om friluftsbad vid Sannegårdshamnen (SLK-2024-00901): också en vattenrelaterad motion som hänvisade till Jubileumsbadets erfarenheter, med kommunstyrelseavslag och fyra bordläggningar i fullmäktige innan avgörande. Där röstade fullmäktige till slut 78–3 för att fastställa kommunstyrelsens avslag (kf-2025-10-16-§462) — motionen alltså nedröstad, med enbart motionärens eget parti reserverande. Skälen som S, MP och V då gav var bland annat att andra investeringar (avloppsnät, underhåll av befintliga bad) borde prioriteras före en ny anläggning (samma källa). Det är ett äkta jämförelsefall i typ av ärende (vattenrelaterad motion, samma beredningsmönster) men med lägre summa (14 mnkr jämfört med kallbadhusets ospecificerade kostnad, där 75 mnkr bara är ett referensvärde) och annat sakinnehåll. Som bakgrund, inte jämförelse, kan noteras att offentliga badhusprojekt i andra kommuner ofta blir betydligt dyrare än ursprungliga bedömningar: badhusbyggen i Kiruna och Jönköping har enligt nyhetsrapportering vuxit till uppemot en miljard kronor (SVT, se källor), medan ett renodlat kallbadhus (brygga med kallbad) i Landskrona uppgavs kosta cirka 30 miljoner kronor 2024 (SVT). De senare är dock fullskaliga inomhusbadhus respektive en betydligt enklare anläggning än vad motionen efterfrågar (bastu, café, året-runt-drift), så ingen av siffrorna kan användas som prognos för ett göteborgskt kallbadhus — de visar bara att spannet för den här typen av anläggning är stort och att kostnadsöverdrag är ett känt mönster för badhusprojekt i svenska kommuner. Min bedömning, med den reservationen, är att om planen tas fram och senare leder till byggnation ligger en rimlig kostnadsrisk snarare i storleksordningen tiotals till någon enstaka hundratals miljoner kronor än i det åberopade 75-miljonersriktmärket, men detta är en bedömning grundad på jämförelsefall utanför Göteborg, inte en sifferuppgift ur det här ärendet.

Det som talar emot

Det starkaste sakargumentet mot att bifalla motionen i dess nuvarande form är att ingen instans tar på sig ansvaret att driva planarbetet: idrotts- och föreningsnämnden avstyrker uttryckligen med hänvisning till att uppdraget ligger utanför dess ansvar, stadsmiljönämnden pekar på att andra aktörer (stadsfastighet, Higab) borde göra jobbet men åtar sig det inte själv, och stadsledningskontoret konstaterar bara att någon bör utses utan att göra det (kf-2026-03-26-§113). Kombinerat med avsaknaden av kostnadsuppgift för planarbetet och en forskningsgrund för hälsoeffekter som förvaltningen själv kallar omtvistad, är motionen sakligt underbyggd i sitt konstaterande (Göteborg saknar kallbadhus) men svagt berett i sin genomförbarhet. Jag har sökt efter en senare, mer avgörande behandling eller uppföljning i korpus (sökningar på "kallbadhus" bland paragrafer och anföranden) utan att hitta något bortom den fjärde bordläggningen — vilket är väntat eftersom nästa sammanträde ligger i framtiden vid tidpunkten för den här analysen. Skulle ärendet slutligen bifallas med en tydligt utpekad ansvarig nämnd och en angiven, om än grov, kostnadsram för planarbetet, skulle bedömningen av beredningskvaliteten bli klart mer positiv.

Så kan du kontrollera detta senare

Följ upp vad som händer vid kommunfullmäktiges sammanträde 3 september 2026 (eller senare bordläggning) — bifalls, avslås eller bordläggs motionen ytterligare en gång, och anges i så fall en ansvarig nämnd och en tidsram? Om motionen bifalls: leta i kommande tjänsteutlåtanden från den utpekade nämnden efter en faktisk kostnadsuppskattning för planarbetet, och jämför den med den friluftsbadsmotion (SLK-2024-00901) som till slut röstades ned efter samma mönster av upprepade bordläggningar. Om en plan tas fram: kontrollera om den, i linje med M:s tilläggsyrkande, faktiskt utreder privata aktörer och donationsfinansiering, eller om det förblir en avsiktsförklaring utan konkret utfall.