Val av ersättare (SD) till vård- och omsorgsnämnden

§ 161 Diarienummer 106805 Val av ersättare (SD) till vård- och omsorgsnämnden Beslut Lars Nilsson (SD) väljs som ersättare till vård- och omsorgsnämnden. Ärendet Kommunfullmäktige förrättar fyllnadsval till vakant plats som ersättare (SD) i vård- och omsorgsnämnden. Ett förslag har inkommit under sammanträdet. Enligt kommunallagen får valärenden förrättas utan tidigare beredning. Förslag till beslut Ledamöternas förslag till beslut Lennart Jonsson (SD) föreslår att Lars Nilsson (SD) väljs som ersättare till vård- och omsorgsnämnden. Beslutsgång Ordföranden frågar om Lennart Jonssons (SD) förslag kan antas och finner att så sker. Expedieras till Vård- och omsorgsnämnden, löneenheten, Lars Nilsson Bilaga, Yrkande § 137, Sara Janhäll (C) och Ingemar Johansson (C) Ändringsyrkande på KFs punkt Arrendetaxor Yrkande: 1 Återremiss för att införliva Cs förslag om ändringar i arrendetaxan. Samt att ärendet remitteras till LRF inför beslut angående taxorna som berör Bete, Jordbruksmark och Jakt 2 Att Cs förslag antas gällande taxorna som berör Bete, Jordbruksmark och Jakt C. förslag När det gäller betesmark så ser vi det som att det finns 2 typer av betesmark. Det ena är betesmark som inte är åker så kallad hagmark. Det andra är betesmark på åkermark. Betesmark ej åker Det är viktigt att denna marken betas i stor utsträckning då detta gynnar den biologiska mångfalden. Samtidigt så förhindrar eller motarbetar betande djur igenväxningen av dessa marker. Dessa marker är besvärligare att stängsla och hålla efter. Dessutom behöver dessa marker vara lite långsiktigare i avtalen då det finns åtagande om man söker EU stöd som är 5 åriga. Riksgenomsnittet för betesmark är 2024 700:- kr/ha och år Taxeförslag: 800:- kr/ha och år Betesmark åker Betesmark på åkermark är i stort att jämföra med brukad åkermark där man kan plöja upp den gamla betesvallen och så i ny vall. Stängsling och skötsel av dessa betesmarker är betydligt enklare då det kan ske med maskiner i de flesta fall. Även dessa avtal bör vara långsiktiga då även dessa omfattas av 5 åriga åtagande om man söker EU stöd för dessa marker. Taxeförslag 1500:- kr/ha och år Jordbruksmark Åkermark för odling av diverse grödor se vi som viktig att den behålles i så stor utsträckning som möjligt. Detta med avseende på rikets låga självförsörjningsgrad (knappt 50%). Den åkermark som vi idag inte har bebyggt är många gånger av en sämre kvalitet än den åkermark som vi redan har bebyggt. Oavsett detta så är det viktigt att gynna den inhemska produktionen av livsmedel. Den höjningen som föreslås är alldeles för hög trots att riksgenomsnittet 2024 är 2000:- kr/ha och år. Vårt taxeförslag motiveras av sämre kvalitet på den åkermarken som finns kvar och om den brukas kan förhindra igenväxning. Även dessa arrendeavtal bör vara minst 5 åriga för att arrendatorn skall kunna ha en planering. Taxeförslag 1500:- kr/ha och år Generellt Om arrendatorn söker EU stöd för det som arrenderas, måste brukaren arrendera minst 4 ha för att kunna uppbära dessa stöd. Gårdsstödet i EU är ca 140€/ha och år. De flesta av stöden kräver även en motprestation i form av olika villkor vad beträffar de olika typerna sobeskrivs. Stöden är också arbetsamma att söka och tar tid att sätta sig in i och förstå. Därför tror vi inte att arrendatorerna lägger tid och kraft på detta . Jakt När det gäller jaktarrenden så varierar detta otroligt mycket över landet . Variationen ligger mellan 15:-kr/ha och år upp till 150:- kr/ha och år. I förslaget jämför man med Lerum som har 125:-kr/ha och år. Kungsbacka har även de 125:- kr/ha och år. Det finns även kommuner som Kristinehamn som har mellan 20-30:-kr/ha och år, beroende på vilken typ av jakt det gäller. Allt detta beror på tillgången på vilt och krav på viltvårdande åtgärder på den utarrenderade marken. Storleken på den mark som arrenderas är också av stor betydelse. Det går kanske att stycka upp jaktmarkerna i små plättar som kan arrenderas av fler, det är dock en stor baksida med detta då jakten inte kan bedrivas på ett bra sätt. Jaktmark arrenderas inte för skojs skull för det gäller att få ihop tillräckliga arealer för tilldelning av större vilt som älg vilket idag kräver en mark på 1000 ha för att få tilldelning av ett vuxet djur. Sedan så har vi då vildsvinsproblematiken som inte heller kommer att avhjälpas med fördubblade arrenden och splittring av jaktmarkerna. Här är det viktigt att vi alla hjälps åt för att hålla nere vildsvinsstammen. Det enda viltet som har ökat markant de senaste åren är vildsvinen medan älg , rådjur och annat småvilt har minskat ganska drastiskt. Jaktarrendena i Mölndal störs i mångt och mycket av att det är otroligt med folk ute i skogarna under jaktsäsongen, bär och svampplockare och folk som gillar att promenera i skogen. Detta att folk rör sig i skog och mark har vi inget emot. Det gäller att visa varandra hänsyn. Detta motiverar inte en fördubbling och väl det av taxan för jaktarrende som föreslås. Ovanstående priser hämtade från skogsaktuellt och Kungsbackas hemsida. Taxeförslag 100:- kr/ha och år. Summan av detta tror vi är en lättare väg framåt. Och en enklare handläggning för de tjänstemän som skall hantera detta med omförhandlingar och omskrivning av arrendeavtal med berörda.