Kommunfullmäktige

Jag vill passa på att hälsa välkommen våra åhörare och media som finns här och även de som följer oss via webb-tv och närradio. Välkomna till att följa dagens fullmäktigedebatter. Med det sagt så förklarar jag mötet öppnat. Och då går vi till ärende nummer ett. Innan jag går till ärende nummer ett så har vi i samband med att Göteborgs stad återlämnade de som kallade Paracas-textilerna till Peru upplöst i stiftelsen Paracas 2018. Kvarvarande meddelande avsattes till en historieskrivning över stiftelsen. Det finns i suppleantrummet och det finns namnade kuvert, men de är inte namnade. Så när ni har tid så får ni gärna ta med er en bok när ni går hem. Eller under fullmäktige. De finns i suppleantrummet på bordet där. Och jag vill informera om att presidiet har fattat beslut om att ha extra fullmäktigemöte den torsdagen den 22 augusti klockan 16.00. Och det mötet blir ju att behandla bordlagda motioner endast. Inga beslutsärenden, ingen frågestund utan det är bara motioner som ska behandlas.

Och det är anledningen till det att det börjar bli alldeles för många motioner som inte har hanterats. Så vi hoppas att den 22 augusti att vi ska ha hunnit gå igenom alla bordlagda motioner. Men det kommer ju att komma kallelser naturligtvis, men jag vill bara informera innan sommaruppehållet. Då går vi till ärende nummer ett och det är bestämmande av tid för justering. Förslag på dag för justering är onsdagen den 26 juni 2024 klockan 11.00. Kan justeringstiden godkännas?

Ärende nummer två och det är frågestund. Och det har inkommit frågor och till dagens frågestund har det inkommit elva frågor. Dessa finns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställande och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Och jag tänkte göra så här att fråga nummer ett till fyra. Fråga ett, två, tre. Kan de framställas? Fråga nummer fyra som är ställd av Hampus Magnusson (M) till Jonas Attenius (S). Anser jag som ordförande att detta är partietern arbetsgrupps information och det ska stanna inom partiet. Att ställa fråga som är en partietern arbetsgrupp som har kommit ut i en kommunfullmäktig frågeställning innan partiet själv fått ställning till förslaget kan inte vara en fråga till en fullmäktig. Och därmed så föreslår jag att frågan inte får ställas. Nummer fyra. Jag anser att det är en partietern fråga som har kommit ut. Och då går vi till fråga nummer fem, sex och sju. Får frågorna ställas? Fråga nummer åtta är från Jörgen Fogelklou (SD) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius. Och i det som finns på Inet Publicator så framkommer ett namn och det namnet är borttaget. Så att när frågeställaren kommer att ställa frågan så kommer det inte nämnas det namnet som finns i frågan. Och det har jag pratat med Jörgen om det. Med den revideringen kan frågan ställas? Ja. Och fråga nummer nio till elva. Kan frågorna ställas? Ja. Bra. Då har vi gjort det och då går vi över till fråga nummer ett som är ställd från Nina Miskovsky (M), kommunstyrelsens ordförande, Jonas Attenius (S). Varsågod Nina. Då får du gärna ta det andra.

Jag testar här ändå. Ja. Sommaren har kommit och då ökar risken för bortförande av barn i en hederskontext. Göteborgs stad har fått skarp kritik gällande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck av statsrevisionen. Mellan den 1 oktober 2022 och 30 september 2023 misstänks 23 barn ha förts bort utomlands av hedersskäl i Göteborg. Jämfört med de tre tidiga åren så är det mer än en fördubbling. Den 1 juni 2024 trädde den nya lagstiftningen i kraft gällande utvidgat utreseförbud. Så förutsättningarna för att göra mer finns. Många brister består dock fortfarande och för varje dag som går så riskerar fler att fara illa och föras bort i sommar. Därför vill jag fråga Jonas Attenius (S), känner du dig trygg med att det arbete som görs idag med frågan om bortförande av barn är tillräckligt?

Tack Nina och jag skulle vilja att du begär ordet så att vi kan ta tiden. Varsågod Jonas.

Tack fd ordförande, fullmäktige ledamöter och åhörare. Tack för frågan Nina. Jag tror att det är svårt att föreställa sig ett viktigare uppdrag som vi som stad har än att skydda våra barn. Det hemska faktum att barn faktiskt bortförs av hedersskäl har tyvärr vuxit på senare år. Det gjorde det även under den tiden ni styrde Nina. Så det här har pågått under en tid tillbaka. Att vi har fler barn som nu rapporteras som bortförda beror också på att vi är bättre på att anmäla och fånga upp de här barnen. Ett första steg är självklart fruktansvärt att det här sker, men ska man se det ur ett annat perspektiv så är det också positivt att vi nu har bättre kännedom om vad som pågår och hur vi kan bli bättre på att helt enkelt hindra att det här händer. Så sent som igår, tror jag att jag pratade med Vicky precis här, så fattade grundskolenämnden ett beslut om nya rutiner och riktlinjer om skolplikten. Där vi förstärker, precis som du efterfrågar här Nina, och vad jag förstod så var det ett yrkande från vår sida men som faktiskt alla partier ställde sig bakom och med rätt underrättat. Vilket är bra. Vi står bakom den här frågan gemensamt, det är bra. Och vi både förtydligar och förstärker skolans ansvar att anmäla när en elev är frånvarande. Det blir skarpare screeningar om orosanmälan, om föreläggande om vite för vårdnadshavare, polisanmälan, anmälan till Skatteverket och till Försäkringskassan. Så vi tar verkligen de här problemen på största allvar Nina och vi kommer göra vad som krävs för att fortsätta förbättra möjligheterna för att förhindra att det här sker. Tack.

Tack Jonas och Nina. Du får ju begära en replik och inte tid. Du får ju bara en minut, inte två minuter. Sådär, varsågod.

Tack så mycket och tack för svaret. Ja man kan se det som att vi upptäcker fler. Men en ny undersökning i Uppsala visar att drygt 60% av flickor med utomnordisk bakgrund riskerar att bli bortgifta mot sin vilja. Mer måste göras här och göras nu. Ska vi ha parallella samhällssystem med olika syn på jämställdhet, demokrati, HBTQI, frihet och så vidare? Eller ska vi göra allt vi kan för att säkerställa att alla medborgare har rätt till sina grundläggande mänskliga rättigheter, får leva i frihet, göra sina egna val och se till att demokrativillkoren följs och att alla har rätten att älska och leva med den man vill? Ni har avslagit yrkande efter yrkande som vi har lagt för att komma till rätta med dessa problem och under tiden ni hänvisar till att ni vill ta ett enhetsgrepp om frågan så sker fler bortföranden. Tror du att vi kommer behöva stå här till hösten igen och debattera en fortsatt ökning av bortförda barn?

Tack Nina. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande. Ja Nina, det är ju så här precis som jag avslutade mitt anförande förut att vi nu precis så sent som igår har lagt ett förslag som faktiskt gick längre också än vad det här tjänstutlåtandet som förvaltningen har fram. Politiken tyckte att man behöver ta ännu kraftigare tag och vi var brett överens om det. Det tycker jag är bra. Jag kan alltså inte garantera vad det här är på väg, men jag kan lova dig, precis som jag sa på slutet, att vi tar de här problemen på första allvar och vi kommer fortsatt fokusera på den här frågan. Jag tycker ändå att det är ett styrkebesked av den här församlingen, inte den här församlingen, men den nämnden då rättare sagt grundskolenämnden, att man kunde vara politiskt överens i en så här viktig fråga. Det tror jag är en förutsättning framåt också för att lyckas i det här arbetet. Tack.

Tack Jonas. Andra sista replik, varsågod Nina.

Tack så mycket ordförande. Skolan har ju precis slutat och det är en hög rikstid för bortföranden för tvångsgifte, barnäktenskaps, könsstympning med mera. Den nya lagen om utvidgat utresa förbud för barn kan utfärdas av flera anledningar, till exempel om det finns påtaglig risk för barnets hälsa eller att barnets utveckling skadas under utlandsvistelsen. Och straffavsvaret är utvidgat för egenmäktighet med barn om ett barn under 15 år förs bort eller undanhålls för att hindra vård enligt LVU. Och den här lagen börjar gälla 1 juni. Både skola, vilket är bra att man har tagit ett steg där, men även förskola, socialtjänst, funktionsstöd, ja hela staden behöver känna till detta och agera utifrån den nya lagen. Har ni vidtagit åtgärder för att säkerställa att den kommer att tillämpas fullt ut i sommar?

Tack. Varsågod, Jonas.

Tack herr ordförande. Ja, nu är det så att jag är kommunstyrelsens ordförande, jag är inte förskolenämndens ordförande och jag är heller inte grundskolnämndens ordförande. Det är lite viktigt att hålla isär det. Men återigen, jag kan lova att vi tar frågan på fullaste allvar. Jag är övertygad om att förskolenämndens ordförande som sitter i församlingen här också tar den här frågan på fullaste allvar. Och att vi kommer jobba vidare väldigt dedikerat det här, för varje bortfört barn är fruktansvärt och vi måste komma ner till noll. Så det löftet kan jag ge att vi kommer fortsatt dedikerat jobba med den här frågan och vi ska inte ha ett enda bortfört barn i Göteborg. Tack så mycket.

Tack Nina och Jonas. Och andra frågan är också ställd av Nina Miskovsky (M). Till Jonas Attenius (S), varsågod och begär ordet.

Tack så mycket ordförande.

Nej, Nina, du får begära ordet så får du två minuter. Så, varsågod.

Tack ska du ha. Demokrativillkoren ska gälla för alla föreningar som får ta emot skattemedel i form av olika bidrag och stöd i Göteborg. Det sker dock att föreningar bryter mot demokrativillkoren men ändå fortsätter få bidrag av staden. Folkbildningsrådet till exempel granskade Iben Rushd 2023 och beslutade att de skulle återbetala statsbidrag om 46 900 kronor. Och det var första gången som en förening granskades mot demokrativillkoret. I vissa utbildningsmaterial som används fanns teman gällande barnäktenskap och att barnaga är tillåtet och kritik mot homosexualitet. Det fanns enligt Folkbildningsrådet brister i att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar samt att det inte får bedrivas antidemokratisk verksamhet. Som en reaktion på granskningen valde bland annat, nu är det ytterligare några som har tillkommit, jag skrev detta men jag har räknat upp dem, några av dem i alla fall, Region Gävleborg, Malmö kommun, Region Stockholm, Region Kronoberg, Region Skåne, Nybro kommun och Helsingborgs kommun är några exempel som har stoppat verksamhetsstöd till organisationen. Det finns dessutom risk för att även andra föreningar i staden inte följer de gällande demokrativillkoren. Därför vill jag fråga Jonas Attenius, avser ni att vidta åtgärder för att säkerställa att skattepengar inte går till odemokratiska organisationer eller aktiviteter?

Tack Nina, då lämnar jag ordet till Jonas Attenius, varsågod.

Tack, fru ordförande, fullmäktige ledamöter. Ja, det är naturligtvis självklart att organisationer som bryter mot beslutade regler inte ska få ta del av skattepengar. Här vill jag vara väldigt tydlig, vi hanterar våra skattepengar med största noggrannhet och med respekt. Och vi viker inte en tum i arbetet med att pengar som vi anser ska fördela och göra gott, att de ska användas också på rätt sätt. Och göra helt enkelt att Göteborg blir en bättre stad och att göteborgarna får ett bättre liv, det är utgångspunkten. I din fråga så säger du att föreningar i vår stad bryter mot demokrativillkor men ändå får pengar. Jag vill påstå att det inte stämmer Nina. Du hänvisar till Folkbildningsrådets granskande och återkrävande av pengar från just Ibn Rushd i Stockholm för att de använder material som bröt mot demokrativillkoren. Har jag underrättat rätt, och du sitter väl i samma nämnd, så undersökte socialförvaltningen i centrum om då samma material hade förekommit bland de förbund som vi ger pengar till här i Göteborg. Och det hade det inte. Och då att hävda att staden ger pengar till föreningar som vi vet bryter mot demokrativillkoren som påstås här, det är ju inte en korrekt angivelse Nina. Dessutom ska vi nu anta en ny modell för att dela ut bidrag till studieförbunden och den ska ju börja gälla här nästa år. Och den här modellen den följer Folkbildningsrådets rekommendation för kommunal bidragsgivning och innehåller i sin del då kontrollfunktioner för bland annat just demokrativillkor och också uppföljning av verksamhet. Så som svar på din fråga, ja som du hör så tar vi de här frågorna på största allvar. Tack.

Tack Jonas. En replik, varsågod Nina.

Ja, jag har ju träffat Iben Rushd ett antal tillfällen och ställt frågan kring demokrati och hur viktigt det är att följa demokrativillkoren vid flera tillfällen. Och det svar som jag har fått det är att de prioriterar att nå grupper som är särskilt svåra att nå före att fullt ut följa demokrativillkoret. Det är så de själva uttryckte det. Och i Region Skåne så stoppades också bidraget för att de hade använt sig av länkar i sitt studiematerial som säger att stening kan vara ett giltigt straff vid otrohet. Att hustrumisshandel kan vara okej om det inte lämnar några synliga märken och att barnaga är okej. I Region Kronoberg har sjuåringar undervisats om att barnaga är tillåtet och att homosexualitet är en synd. Vi har lagt ett yrkande igår om att granska Iben Rushd i socialnämnds centrum och det blev bordlagt igår. Avser ni att stötta detta till hösten?

Varsågod Jonas.

Ja, det är ju en fråga för nämndens ledamöter att svara på den. Men när det gäller den här frågan i största allmänhet så är det så här att när det gäller Iben Rushd väst så den indikation jag har så har vi inte det fuskigt där. Har du indikation på det Nina?

Varsågod Nina. Andra sista.

Det har funnits indikationer på ganska mycket och vi gjorde en grundlig granskning då faktiskt bidraget drogs in för några år sedan. De senare granskningarna har skett av förvaltningen så att säga in house och med lite stöttning av det ekonomiska av en extern firma. Men till exempel så ville vi genomföra stickprov. Då försökte man tre gånger av förvaltningen och sen så beslöt man av att inte genomföra det eftersom cirklarna inte pågick där de skulle när de skulle. Så det blev ingen stickprovundersökning. Så vi anser att det är fullt befogat att göra en sån här granskning. Speciellt med de många signaler som vi får runt om i landet om att det är mycket icke demokratisk verksamhet som pågår och som inte följer våra mänskliga rättigheter.

Tack. Varsågod Jonas. Andra sista.

Tack ordförande. Avslutningsvis så trycker jag på det igen. Vi är på gång här nu att sjösätta en ny kontrollfunktion utifrån också att titta på det du lyfter här nu med demokrativillkor men också med löpande uppföljningsrutiner. Jag har tillit till det. Skulle det här förekomma på Iben Rushd eller något annat studieförbund så är det klart att vi har nolltolerans där. Så är det ju. Så att jag har tillit till den nya kontrollfunktionen som nu är på gång och att vi hanterar det på ett klokt sätt med våra kommunala skattepengar. Tack.

Då tackar vi Nina Miskovsky (M) och Jonas Attenius (S). Och då går vi över till fråga nummer tre som är ställd av Kalle Bäck (KD) till kommunalrådet, Karin Pleijel (MP).

Ja, tack för det.

Ursäkta mig, jag får gärna begära ordet. Det kommer du behöva göra när det är din tur. Varsågod Kalle.

Tack för det, ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, min fråga går som sagt till kommunalrådet Karin Pleijel (MP). I lördagens GP så kunde man läsa om hur lång tid det tar för blivande krögare att få sitt serveringstillstånd. I artikeln framkom att handläggningen av en ansökan om serveringstillstånd i snitt tar fem månader. Jag har haft kontakt med krögare som har väntat upp till 68 månader på sitt serveringstillstånd och många av dem upplever naturligtvis en oerhörd frustration. Då det under tiden måste man ju betala både hyra, personalomkostnader, råvaror med mera och annat som är förknippat med deras verksamheter. Flera vittnar om en tuff ekonomisk period och att kunderna vänder i dörren när de upptäcker att en krog eller en restaurang inte har serveringstillstånd. Så min fråga är, kan göteborgskrögare känna sig trygga med att ni omedelbart agerar för att korta handläggningstiderna för serveringstillstånd i staden?

Tack Kalle och då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin.

Ja, tack så mycket för frågan. Det är ett stort engagemang i miljö och klimatnämnden kan jag säga också kring den här frågan vi hade uppe igår på vårt möte. Jag håller verkligen med dig Kalle Bäck om att det inte är rimligt med så långa väntetider som du nämner och inte heller de konsekvenser som näringsidkarna upplever. Det kan vara förödande, precis som du beskriver. Genomsnittet är idag 20 veckor från det att man har kommit in med en ansökan till att man får besked. Det vill säga det mått av tid som näringsidkarna själva tycker är relevant. Lagstiftningen säger däremot att det är när alla ansökningshandlingar har kommit in och den tiden tills man får besked som är lagstiftat. Det vill säga 4 månader eller 16 veckor och där har vi inga problem att hålla det så att säga. Men handledningstiden är så lång för att det påverkas av att man ska inhämta uppgifter från Bolagsverket, Polisen, Skatteverket, socialnämnderna och för förvaltningens eget hälsoskydd och miljötillsyn. Jag vill bara nämna att artikeln baserades på fakta från 2023 och det har hänt mycket under 2024. Vi har haft under den perioden som var 2023, sen miljöförvaltningen tog över det här från social resursnämnd, så har det varit väldigt många som har slutat. Väldigt många avgångar. Jag kan säga att de nyrekryteringar som vi har haft har haft väldigt många sökande, har varit väldigt kompetenta sökande och idag är det endast en enda vakans. Vi tog också över ett e-hanteringssystem av social resursnämnd som inte var kompatibelt med det som miljöförvaltningen har i övrigt och det har skapat en del merarbete. Men för att korta handledningstiderna så har man nu infört ett e-system och det här infördes i april 2024. Och det är tillsammans med intraservice. Och är det ändring? Oj då, just det. Jag har så mycket att säga.

Tack. Två minuter går fort. Kalle, om du vill ha en replik så får du begära en replik.

Ja, jag begär ordet här alldeles nyss.

Nej, du ska inte begära ordet utan replik. Så är det nu. Varsågod.

Ja, men tack för svaret och det pågår uppenbarligen en del. Men fortfarande finns det mätningar från SKR till exempel där man har jämfört olika kommuner i Sverige och där ligger Göteborg faktiskt sist bland 86 undersökta kommuner. Vi ligger efter både Stockholm och Malmö till exempel och det här är naturligtvis ett problem för näringsidkare av olika slag och inte minst ett problem för Göteborgs stad som destination. Och jag utgår naturligtvis från att varken Karin Pleijel eller någon annan vill ha det på det här viset så min följdfråga blir därför om de här åtgärderna som du nämner, när kan de ha effekt så att vi påtagligt kan korta handläggningstiderna? Har vi någon prognos?

Varsågod Karin.

Tack så mycket. Ja, det är ju så att det här nya systemet som vi införde då senast nu i juni 2024, samma månad som vi är i nu, det innebär att vissa av de här ansökningarna, till exempel om det bara är ändring av lokal och så, kan ske helautomatiskt. Och när man pratar med näringsidkarna nu så säger de äntligen . Så jag förväntar mig verkligen att det här blir en snabb förbättring. Miljöförvaltningen har också gjort någonting ihop med en konsult som vi har kallat för kundresan under sen 2023. Där man har förstått att ungefär som när man själv väntar på tåget så är det ganska jobbigt att inte få någon information men man vill veta om man vet att det är 20 minuter så kan man känna sig lugn med det. På samma sätt är det transparensen som är det viktigaste för näringsidkarna när vi pratar om den här kundresan som vi har gjort. Därför har vi dels en checklista för att man ska veta var man är i systemet och där kommer det vara lätt att göra rätt. Så jag känner mig trygg att vi är på rätt väg 2024. Vi är inte där vi var 2023 för det är jag inte stolt över men jag ser fram emot god kvalitet, bättre transparens och nya, nöjda näringsidkare. Tack.

Andra och sista, Kalle varsågod.

Tack för svaret och då hoppas vi på att de åtgärder som genomförs, inte minst det här systemet som du nämner, får de här stora och viktiga konsekvenserna helt enkelt. Vi är många som kommer att fortsätta och följa utvecklingen och lär säkert återkomma i fråga. Men tack för svaret.

Tack Kalle. Och då är det en kontrareplik. Andra och sista, varsågod Karin.

Jag hoppas verkligen det. Jag känner att vi är på rätt väg och som sagt, vi är många som har ögonen på detta i nämnden. Sen är det viktigt att förstå vad är kvalitet och då är det ju bra om man har pratat med näringsidkarna som vi gjorde i den här kundresan. För att man kan tycka att handläggningstiden är det viktigaste. Men de säger att det viktigaste är transparensen och veta vad man är och det tycker jag är viktigt att förstå. Och det är också många andra saker, bemötande och sånt som är viktigt. Det är inte bara tiden, men den är naturligtvis en viktig faktor för att kunna avgöra om det här är hög kvalitet eller inte.

Då tackar vi Kalle Bäck (KD) och Karin Pleijel (MP) och går till fråga nummer fem som är ställd av Jörgen Fogelklou (SD) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Och du får gärna begära ordet, Jörgen Fogelklou SD till kommunstyrelsens

Som har bestämts den 15 juni beslutade den rödgröna majoriteten i Göteborgs stadsnämnd för inköp och upphandling om att bojkotta varor från Israel, bland annat Israel. Nämnden var ytterst oenig om detta. Detta mot bakgrund av den pågående konflikten mellan Israel och terrorsekten Hamas. Det är sedan länge klarlagt att detta ligger utanför den kommunala kompetensen. Men bortsett från det rent juridiska här nu. Israel är ett högteknologiskt land med många innovationer. Bland annat inom medicin och medicinteknik. Det ligger också bakom bland annat processorer som finns i iPhone. En telefon som tusentals av Göteborgs anställda längst ut i linjen använder i sitt dagliga arbete. Exempelvis hemtjänstpersonalen för att nämna några. Nu kommer då min fråga till dig Jonas Attenius. Vad kommer det kosta Göteborgs skattebetalare att byta ut alla dessa telefoner, iPads och datorer? Och inom vilken tidsram ska detta göras? Tack.

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande och ledamöter. Ja, Jörgen jag vet inte om du har sett yrkandet i förvaltningen. Det har du säkert gjort. Men det står bland annat exempelvis att vi ska återkomma med förslag hur. Eller de då ska återkomma med förslag hur inköp av varor producerade i stater som bedriver illegal ockupation av andra stater och hur det kan minimeras exempelvis och sådär. Och det är precis ordinarie ordning. Frågan är nu skickad politiskt till förvaltningen där den kommer hanteras och vi avvaktar helt enkelt den utredningen. Tack för ordet.

Tack Jonas. Vill du ha en replik Jörgen? Då får du begära en replik. Så att det blir registrerat. Varsågod.

Tack för det svaret Jonas Attenius (S) även om det kanske var ett väldigt politiskt svar. Men du är ju politiker också. För den här utredningen kommer ju visa att vi har hur många saker som helst som produceras i Israel. Bland annat, jag ska inte nämna några företagsnamn här, men det finns en stor dator som gör processorer i våra datorer. Alla som sitter med en dator här inne har en processor från Israel i sin dator. Ska den också bojkottas? Jag tror ju att det här egentligen bara är symbolpolitik. För så sent som förra året när Geely skulle bojkottas här, då sa du så här. Sanktioner mot företag ska inte bygga på enskilda kommuners och regioners godtycke. Men det här är väl kanske lite som Socialdemokraterna att man är som en vindflöjel att ena året tycker man det ena och andra året tycker man det tredje. Hur tänkte jag säga, jag vet inte om det var en följdfråga ens, men det är ju oerhört många saker från Israel som produceras. Är det meningen att vi ska vara i följdfrågan av allt? Tack.

Ingen följdfråga utan det är bara frågan som är skriftligt och den är ställd. Varsågod Jonas.

Tack för ordförande. Jag tycker inte det är ett politiskt svar. Jag tänker på kommunstyrelsen, exempelvis Jörgen. Ni lägger ett antal yrkanden på saker ni vill få reda på och olika åtgärder ni vill genomföra. Då tar man förvaltningens expertkompetens till hjälp. Nu har vi gjort det. Jag bereds det här ärendet noggrant av förvaltningen och jag ser fram emot att de ska komma med ett svar på frågan. Tack för svaret.

Är du inte orolig att.

Jörgen. Andra sista replik, varsågod.

Tack herr ordförande. Tack Elisabeth Lann också. Men är du inte orolig att de ska komma tillbaka och säga att det finns. Jonas det finns ett antal varor som Göteborgs stad köper in från Israel. Ganska många. Och de kan vi bojkotta för det är det ni har frågat efter. Det kommer kosta oss hur mycket pengar som helst. Är du inte orolig för det? Och vad gör de? De säger jo vi kan bojkotta de här men det kommer kosta så här mycket att byta ut alla Iphones datorer med flera saker.

Tack Jörgen. Andra sista, Jonas varsågod.

Nej men precis, det är som i vilket ärende som helst. Man lägger ett uppdrag, man får tillbaka någonting och så tar man ställning till det där. Nu är det så att vi lagt det, vi avvaktar den utredningen och jag är säker på att man gör en väldigt noggrann och gedigen hantering av vårat uppdrag. Tack.

Då tackar vi Jörgen Fogelklou (SD) och Jonas Attenius (S) för det här och går till fråga nummer 16 som är ställd av Axel Darvik (L), kommunstyrelsens ordförande. Jonas Attenius (S).

Varsågod Axel.

Tack ordförande. Liberalerna har begärt ut alla handlingar som är kopplade till AB Framtidens affär i Karlastaden. För att öppet visa göteborgarna vad affären innebär och vad staden har köpt för göteborgarnas pengar. Trots det har dokumenten sekretessbelagts och det beslutet har vi också överklagat. Enligt en dom i kammarrätten så återförvisades ärendet till AB Framtiden för en ny prövning då man konstaterat att väldigt mycket information har sekretessbelagts. Man påpekar där att det finns många harmlösa uppgifter som självklart måste offentliggöras. Kammarrätten påpekar också att det finns att ja att. Jonas Attenius hade också tidigare uttryckt att det inte finns någonting att dölja i den här affären och att låt informationen flöda tror jag var ett uttryck som han använde också. Trots detta så hålls då viktiga delar av affären hemliga för göteborgarna. Bland annat de oberoende värderingarna för de fastigheterna som kommunen har köpt. Jag tycker att det är självklart att göteborgarna har rätt att få veta vad de har köpt och värdet på det. Min fråga till ordföranden i moderbolaget Stadshuset AB, lika med då kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius, är om han är beredd att agera för att offentliggöra värderingarna av fastigheterna i Karlstadsaffären.

Tack Axel och då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack frederig ordförande. Ja Axel Dahlvik frågar mig här om jag är beredd att då som jag uppfattar det i efterhand då offentliggöra sekretessbelagda handlingar ur en fastighetsaffär som då var mellan Göteborgs allmännyttiga koncern AB Framtiden och privata fastighetsbolag. Och i den här frågan du har ställt här så hänvisar du själv i din frågeställning där att frågan har återvisats till AB Framtiden och inte till Stadshuset AB. Så därmed är frågan, alltså mitt svar på din fråga där är nej på den frågan då. Jag tycker att marknaden måste ha förtroende för oss som motpart och att också en fråga som har återvisats just till AB Framtiden också ska besvaras av den styrelsen som sitter där. Och att dessutom någon form av godtycklighet och röjda sekretess det vore djupt ansvarslöst och dessutom skadligt. Så att nej, svaret på frågan är nej. Det är en hanteringsordning. Det är återvisats till AB Framtiden. AB Framtidens styrelse hanterar den frågan.

Tack. Jonas, en replik begärt av Axel Darvik. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Och då vill jag fråga också Jonas Attenius. Är det inte väldigt märkligt då att stadens förvaltning, exploateringsförvaltningen, som då gör många olika typer av mark och fastighetsaffärer. Det senaste bland annat med AB Volvo, också ett privat börsnoterat bolag. Samtliga värderingsrapporter får vi ut. Inte en enda stavelse har sekretessbelagts av exploateringsförvaltningen. Och när vi pratar med tjänstemän på exploateringsförvaltningen så säger de, så gör vi alltid i varenda affär som exploateringsförvaltningen gör med privata bolag så offentliggörs allt vad gäller värderingar. Men när det gäller AB Framtiden då är i princip allting när det gäller värderingarna maskat. Är inte det märkligt Jonas Attenius att den delen av kommunen inte kan offentliggöra vad de har betalat och vad det är värt. Medan en annan del av kommunen redan har allt.

Tack Axel. Och en kontrareplik begärt av Jonas Attenius. Varsågod.

Tack för det ordförande. Ja, du pratar om en förvaltning och du pratar delvis om bolag. Det finns olika ordningar också vad som gäller där. Men oaktat det, den här frågan du hänvisar till att få fram mer material kopplat till värderingarna. Det är ju en fråga nu som AB Framtidens styrelse ska beakta och nu lämna ett svar på, eller hur? Och där sitter ju de flesta av partierna i den här församlingen, sitter i styrelsen och det går ju alldeles utmärkt. Både du och jag sitter ju dessutom i Stadshus AB. Man kan ju prata med sina ledamöter och snacka med dem kring hur tänker ni kring den här frågan. Men återigen, det är en fråga som ska hanteras av AB Framtiden. Det är Framtiden som har fått den här återvisningen och det är den styrelsen som nu får ta ställning till vilket material då man anser vara lämpligt att visa utan att röja affärshemligheter eller sådant som faktiskt är sekretess och som på något sätt skulle vara djupt skadligt i grunden.

Tack Jonas. Andra och sista replik. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Jag vet att en blandad presidieledamoten i AB Framtiden, Martin Wannholt, flera gånger påtalat att de här uppgifterna borde offentliggöras på samma sätt som man gör i exploateringsnämnden. Där har dina partikollegor vägrat detta.

Jag tycker innan jag lämnar ordet till Jonas Attenius (S) så ska vi hålla oss till frågan utan att namnge namn.

Han tog ju precis upp detta, Jonas Attenius (S), att det är en fråga om inte vi kunde agera i styrelsen och då säger jag att det har vår sida gjort.

Jag lämnar ordet till.

Jag förstår att det är känsligt för ordförande i KF den här frågan också.

Absolut inte. Men när du namnge en person i församlingen som inte hör till frågan, Axel, då är det inte frågan korrekt ställd. Jag är absolut inte känsligt för ordförande i KF, utan jag bara pekar på att du nämner ett namn som inte finns i frågan.

Min fråga handlar om att det är ett besvärande för dig. Du pratar om förtroende. Det här handlar också om ett förtroende bland medborgarna. Om det är så att man inte ens kan få reda på vilka grundläggande villkor som den här affären har gjorts upp på. Det måste ju vara också en ägarfråga att detta borde, precis som vi gör i alla andra affärer när det gäller exploateringsnämnden och exploateringsförvaltningen, att vi offentliggör vilka värderingar som finns till underlag för ett avtal. Varför ska det inte gälla för det kommunala bolaget AB Framtiden? Det är ju en fråga för ägaren och du har ju också gått i god för att informationen ska flöda och allt ska göras offentligt. Är inte det besvärande då för dig som ledare för kommunen att det inte blir så?

Andra och sista replik. Varsågod, Jonas.

Ja, som ordförande i Stadshus så tror jag att jag har kallat till i alla fall tre eller om det var fyra extra styrelsemöten kopplat till den här frågan. Jag har också sett till att Stadshus styrelse fick till sig och fram till att vara på plats handlingar kopplat till det här ärendet. Så skjutsingen har jag varit transparent tycker jag det är och tagit fram så mycket jag kan. Men i den här frågan du ställer, det här är ju komplex juridik, det handlar om en affärsmässig relation mellan privata parter, det handlar om sekretess i vissa delar, ja, och det kanske är sekretess, Axel. Men jag är inte jurist, jag kan inte bedöma det. Men jag har förtroende för att AB Framtidens styrelse kan göra den bedömningen i och med det kompetenta bolagets duktiga tjänstepersoner också. De kan göra bedömningen och det är dit som frågan har återvisats.

Då tackar vi Axel Darvik (L) och Jonas Attenius (S) och går över till fråga nummer sju. Som jag sa, det var ju fel. Nummer sju är, den är ställd av Jörgen Fogelklou (SD) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (SD). Vi hade fel siffra. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Ja, vid senaste mötet med GR förbundsstyrelse, där Jonas, faktiskt är ordförande, informerades styrelsen om det mycket kritiska problemet gällande energiförsörjningen i Göteborg och hela regionen. Alla former av energiproduktion krävs, oavsett om det sker med fossilbränsle eller fossilgas. Det var kontentan. Jonas Attenius, är du beredd att göra det som krävs för att sörja för energiförsörjningen till Göteborg och Västra Götalandsregionen?

Tack Jörgen. Där kommer Jonas. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande. Fullmäktigeledamöter. Nej, men det är korrekt. Jag är ordförande i Göteborgsregionens kommunalförbund. Tyvärr hade jag inte möjlighet att närvara vid det sista förbundsstyrelsesammanträdet här. Vad är det? En, två veckor sedan någonting. Och kunna ta del av den här presentationen som du refererar till i din fråga där, Jörgen. Men jag kan väl svara på ett generellt plan. Jag ska försöka göra det i alla fall. Att när det gäller energiförsörjningen så är det naturligtvis en otroligt viktig fråga. Både för Göteborg och för Västsverige. Både ur ett tillväxtperspektiv men inte minst också nu på senare år ur ett beredskapsperspektiv. Och det är klart, vi vill naturligtvis att den här gröna omställningen, att etableringarna ska komma hit till Göteborg och Västsverige. Istället för att försvinna någon annanstans i det här landet. Och då måste frågan om energiförsörjning och elproduktion prioriteras högt. Så är det. Så svaret på din fråga, ja absolut. Det här är en väldigt prioriterad fråga. Men det är inte bara för mig. Jag är en viktig person. Men det är du och alla andra som sitter i den här församlingen för att vi ska få till detta på ett bra sätt. Oaktat om man sitter som fullmäktigeledamot eller om man sitter i någon berörd nämnd som hanterar de här frågorna. Så svaret är ja. Vi måste alla bidra proaktivt för att Göteborg ska bli en ekologiskt hållbar stad 2030. Och då är det också inte minst kopplat till energiförsörjningen. Tack.

Tack Jonas. Jörgen, vill du ha en replik?

Tack. Jag vet inte om det där var ett svar. För ett och ett halvt år sedan var vi på ett möte med GR förbundsnyttet där svenskt kraftnät var där. Och där de sa att ni behöver bygga ett kraftvärmeverk i Göteborg. För att klara av topparna. Det kommer antagligen stå tom eller inte gå 360 dagar men under fem dagar så måste det gå. Jag tar för givet att du som ordförande har pratat med GTCaos vad det här gäller. Det handlar om 10 000 nya jobb i Göteborgsregionen. Initialt. 30 000 tror man att det kommer generera. Men vi måste bygga någonting nu. Annars går vi miste om det här. Du pratar om grön omställning. Det här är ju precis tvärtom. Vi måste bygga så att vi får energi nu. Och det tror jag att du har pratat med GTCaos om. Det låter som att du var ovetande om det här mötet. Vad som sades där. Det tror jag inte alls på.

Tack Jörgen. En replik eller kontrareplik varsågod Jonas.

Tack för det ordförande. Jag var inte med på mötet och jag vet inte vad som sades. Jag hörde att det var lite turbulent för övrigt. Men det är ryktena som säger det. Jag var inte där. Men oaktat. Jag säger att frågan är viktig. Vi måste prioritera den för att helt avgöra den gröna omställningen. Jag ger dig rätt till det. Och jag svarar ja på frågan att den är högt prioriterad. Sen att slänga iväg och säga att vi behöver bygga ett nytt kraftverk. Det är ju inte bara gjort på en höft så att säga. Vi gör ju faktiskt det just nu i Göteborg. Det är inte allt för länge sedan vi tog beslut om en ny biongpanna ute på Rya. En fjärde panna som byggs i detta nu. Där vi också kommer kunna producera el via att man kör det i en turbin. Så att det här är ju ytterligare en förstärkning. Men det kommer krävas mer Jörgen. Du har rätt i det. Och det som inte minst krävs på kort sikt. Och vi verkligen kan få genomslag. Det är ju vindbaserad, havsbaserad vindkraft. Det är solenergi. Men då måste man också våga släppa sargen och tillåta de etableringarna utefter kusten här. Tack.

Tack Jonas. Vill du ha andra eller sista Jörgen?

Ja tack. Tack för ordet. Nej men så här. GR har ju suttit på ett topp. Med toppar och pratat. Från näringslivet, från riksdagen, näringsdepartementet. Man har pratat med. Jag kommer inte ihåg vad det hette. Expact eller vad det hette som man har varit på. Och där frågan man utredde var. Kan Göteborg som det är nu och i sin framtid leverera den energi som krävs? Och det enkla svaret var. Nej det kan ni inte. Ni måste bygga någonting nu. Vi kan bygga, vänta på vind. Vi kan vänta på sol. Jag tycker båda två de förslagen är jättebra. Men det måste ske här och nu. Och det kan ni göra om ni bygger med fossilbränsle. Och det är ju det som är kontentan. Det måste göras nu. Är du beredd att göra det? Eller är du bakbunden av vissa delar av den rödgröna röran?

Varsågod Jonas.

Nej men så här. När det gäller GR och inte minst VGR så har vi ju haft en gemensam linje. Alla partier har varit överens att vi måste komma vidare. Vi har ju haft en västsvensk organisation uppe i Stockholm och lobbat för våra intressen här. Så det är ju rätt att vi ligger på i de här frågorna. Men din fråga låter ungefär som att du fattar ett beslut och bygger ett nytt kraftverk för fem miljarder eller någonting. Det funkar ju inte så Jörgen. Vi håller på i detta nu och fattar ett beslut om en miljardinvestering just för att komma upp lite grann på tåget. Det här är ju långa, långsiktiga frågor. Där inte minst Göteborgs energi har ett uppdrag. Du sitter ju i stadshuset ihop med mig för övrigt Jörgen. Du vet ju att just Göteborgs energi nu har ett uppdrag som vi kommer få diskutera i den här församlingen som handlar just om hur de ska vara med och bidra till elförsörjning, inte värme. Elförsörjning. Det kommer bli ett stort beslut här vad vi tycker om det framför det är stora investeringar kopplat till det. Tack.

till kommunalrådet, Karin Pleijel (MP). Varsågod,

Tack ordförande. Min fråga rör ju också detta då om serveringstillstånden och tänkte egentligen bara kort då säga det att även om en del saker som Karin presenterade tidigare är på gång så är det ju fortfarande så att både BRG och flera av de krögare som Göteborgs-Posten har pratat med fortfarande upplever att det är allvarliga bekymmer och att man får vänta väldigt länge på sina serverings tillstånd. Så min fråga handlar egentligen då också om Vilken tidsram finns för att implementera de här åtgärderna som du nämner och hur kommer kommunen säkerställa att de nya processerna blir hållbara och långsiktiga för att bättre stödja den lokala restaurang och nöjesindustrin?

Du får ju ordet. Varsågod Karin.

Tack så mycket. Ja, men det tyder väl på att intresset är stort för det här. Det tycker jag är positivt att samma fråga ungefär ställs av två olika ledamöter i fullmäktige. Och tidsplanen. Jag sa ju att i april så fick vi det här systemet som handlar om nya tillstånd, alltså e-tjänsten för nya tillstånd. Och nu i juni så har den här tjänsten som är med ändring av tillstånd kommit in. Så det är verkligen på gång. Och jag vet att målsättningen var att 80 % av alla tillstånd skulle kunna handlas genom e-tjänsten inom två år, alltså till 2026. Men när man pratar med förvaltningen så säger de att det här går mycket fortare. Därför att det fungerar redan så att säga. Men sen är det som sagt, det är absolut viktigt med den här längden på från att man har ansökt till att man får ett beslut. Men det viktigaste enligt krögarna själva är att det finns en transparens var man är i processen. Och det här nya e-systemet är kopplat direkt till Bolagsverket, till exempel, för att kontrollera det. Varje ansökan ska bedömas ur personlig och ekonomisk lämplighet och en massa andra instanser. Så det finns saker som gör att det måste ta tid. Men min stora förhoppning är att från 2024, alltså när vi ser resultatet av 2024, så är vi på ett helt annat sätt. En högre kvalitet på väg mot att det blir både kortare handläggningstider men också nöjdare krögare och andra näringsidkare i den här frågan.

Tack Karin. Varsågod Axel.

Tack för det svaret. Det känns ju väldigt angeläget eftersom Göteborg har en viktig restaurang och nöjesnäring och att det är en viktig del av vår basnäring, den här evenemangsindustrin. Och det vore ju olyckligt om man skulle vänta till 2026 för att det ska ordna upp sig. Men det låter ju ändå som att det kan vara positivt på gång. Och då undrar jag, anser du också att det här liksom är tillräckligt för att Göteborg ska komma till toppen av den här rankingen istället för att ligga som absolut sista kommun? För det vore ju önskvärt också att vi verkligen kom betydligt bättre upp jämfört med andra kommuner. Och finns det ytterligare åtgärder planerade utöver de som du har nämnt nu för att kunna få en sådan topplacering?

Tack. Varsågod Karin.

Ja, det här med rankingar är ju alltid vanskligt för om andra blir sämre så blir man bättre själv så att säga. Jag vågar inte uttala mig om vår ranking, men att vi får betydligt bättre omdömen och bättre siffror på det som mäts, det är jag helt övertygad om. Och dessutom den här svåra bemanningssituationen med väldigt många vakanser, den har vi inte 2024 som jag ser det. Vi har haft en bra rekryteringssituation. Så att min förhoppning är att vi i alla fall ska få väldigt mycket bättre siffror. Sen rankingen vågar jag inte uttala mig om, men vi kommer följa de mått vi har för att avgöra att vi har hög kvalitet. De kommer med största sannolikhet att bli mycket bättre.

Tack. Här har vi Axel Darvik (L) och Karin Pleijel (MP) för det här och går över till fråga nummer 9. Som är ställd av Agneta Kjaerbeck (SD), till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Tack för ordet, herr ordförande.

Då skulle jag vilja be att få dra tillbaka den frågan. Jag tycker vi har fått den besvarad idag och även fråga 10. Så vi kan lämna plats kanske till fråga 11 i stället. Tack för ordet.

Tack, då har vi sparat lite tid. Då går vi direkt till fråga nummer 11 då.

Tack herr ordförande. Ja, nu i söndags fick vi beskåda ännu en gång i vår vackra Slottsskog. En religiös högtid och det har vi inget emot, religiösa högtider. Men där den här fruktansvärda könssepareringen lyser så tydligt igenom. Vissa religioner har inte kommit så långt från sina böcker genom historien. Utan de lever kvar i detta. Och det får man naturligtvis göra i sina moskéer och i sina församlingar. Det kan vi inte ha synpunkter på. Men vi kan faktiskt ha synpunkter på ett, om man ska tillåta vår allmänna platsmark för att massivt demonstrera sån kvinnoförnedring. Alla kvinnorna längst bak och alla männen längst fram. Och sen faller Jonas Attenius i denna fälla och går dit, glad och trevlig som han är, och det är du Jonas, och går dit och pratar. Och det är ju inte vilken inriktning bland våra moskéer i Göteborg vi talar om. Vi pratar om de mest hårdföra salafisterna, sunnimuslimerna i Göteborgsmoskén. Som du mycket väl vet bakåt, allt vad de har lagt ut och länkat till och så vidare och deras kvinnosyn. Det har varit fram och tillbaka i media och de lär ju inte ändra sig än på ett antal hundra år. Och detta känner du till och du går dit och legitimerar och står där framför alla dessa män och går knappt och ser kvinnorna. Jag vet inte ens om du vet om kvinnorna hörde vad du sa där bak. Så min fråga Jonas är, är det bra för Göteborgs utveckling, demokratiskt, intellektuellt, mellanmänskligt, när massiv könsseparering utifrån ålderdomliga religiösa påbud ska institutionaliseras i våran offentliga miljö under socialdemokratisk ledning, i det här fallet du själv? Tack.

Tack Martin. Och då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tackar för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Ja, jag vill börja med att säga att jag tycker att det i grunden är bra för Göteborgs utveckling att vi har en politisk ledning som respekterar Göteborgs många olika religiösa minoriteter. Jag kommer, trots att jag själv är medlem i Svenska kyrkan, fortsätta delta i judiska och muslimska högtider. Och kanske även, vem vet, indierna är ju en stor grupp nu, kanske blir någon hinduisk. Jag var faktiskt från en kommun, jag kommer inte ihåg vad den hette, Diwali va? Ja, det var ingen religiös sån, men vem vet. Sen tycker jag, Martin, att det här med könsseparering i allra flesta sammanhang, med några få undantag, ni vet omklädningsrum och toaletter och sådär, det är ålderdomligt, det är dåligt, olämpligt. Jag instämmer i det. Jag ser det dock inte som min roll att ha synpunkter på hur Göteborgs moské eller för den delen den ortodoxa delen av judiska församlingen eller andra religiösa samfund som jag själv inte tillhör, hur de organiserar sina gudstjänster. Att delta på deras upptidsfiranden, som i många fall utgörs av just rena gudstjänster, det är ett sätt för mig att visa dem respekt. Sen vet jag ärligt talat inte, Martin, varför just könsseparerad gudstjänst egentligen blir en fråga i fullmäktige, så som du beskrev den här nu. Jag tänker att du får gärna, som alla andra, vända dig till de berörda samfunden och prata med dem direkt, om du har kritik till detta och kan föra fram det mellan, så att säga, på tu man hand. Ja, jag tackar för ordet.

Tack, Jonas. En replik begärt av Martin Wannholt, varsågod.

Tack ordförande. Ja, där ser man ju ändå, tyvärr då måste jag ju säga, Jonas, hur extremt långt vi står ifrån varandra. Det trodde ju inte jag. Jag är säker på att vi är helt överens i att vi besöker olika religiösa församlingar när de påkallar. Det kan vara om alla hot och säkerhetskrav i synagogan. Det kan vara massa diskriminering som många av medlemmarna i olika moskéer utsätts för, etcetera. Då ska vi naturligtvis vara på plats och lyssna. Men i offentliga sammanhang måste man ju visa ett ledarskap. Då är vi politiska ledare och då måste man stå upp med vad som är rätt och fel. Sen finns det schismer i vad som är rätt och fel. Men det här med en sån massiv könsseparering. Jag vet att du, ditt parti, alla andra eller så gott som alla andra här i fullmäktige tycker att det är vansinne att hålla på på det sättet. Sen vad man gör inne i sin moské, jättebra. Om man är nöjd med det, det kan vi inte ha synpunkter på och ska inte ha. Men i den offentliga delen så är det ett ledarskap som behöver visas upp. Och då kan man inte göra som du och stå där och legitimera detta.

Tack Martin. En kontrareplik av Jonas Attenius (S), varsågod.

Nämen återigen, nu kanske lite mer specificerat. Nu låter som det handlar just om den marken då, om vi tar Slottsskogen i det här fallet. Nej, jag har inga problem med det. Jag har inga problem med att det förekommer en muslimsk högtid i Slottsskogen. Jag har inga problem med att det förekommer en judisk högtid eller en hinduisk eller om Svenska kyrkan vill använda någonting i Slottsskogen. Jag har inga problem med det. Och får jag en inbjudan så kommer jag gå på alla de här fyra eller fem eller sex eller vad det nu kan vara. Jag kommer gå dit. Som stolt KSO, som representant för göteborgarna. För alla är göteborgare i våran stad, oaktat detta. Och jag tycker lite grann i grunden att det verkar som du har ställt frågan Martin för att du vill misstänkliggöra på något sätt alla glada högtidsklädda och alla barn och familjer som var där och träffade, bland annat som jag träffade i söndags. Det är lite grann så. Men återigen, jag har inga problem med det Martin. Så att jag tycker det är ålderdomligt, jag ger dig rätt i det. Men jag kan inte ge mig in och förändra liksom judendomen eller islam, det är liksom inte min grej. Så, tack.

Tack Jonas. Och varsågod Martin, andra sista replik.

Ja, nej det är konstigt att, jag är jätteledsen idag måste jag ju säga här nu. För jag har ju ändå trott att vi är med i politiken för att vi vill förändra världen och att den ska bli lite bättre. Men du står och säger här att nej, jag tänker inte bry mig. Det är klart att du inte kan bry dig eller jag kan bry oss vad religiösa människor gör så länge de inte begår något olagligt i sina församlingar, hemma hos varandra och leker med sina religiösa leksaker. Det har inte du och jag med att göra. Men i offentliga sammanhang, att visa upp en sådan massiv könsseparering som jag vet att du tycker lika illa om som jag och de flesta andra här inne. Då legitimerar vi det och att då bara abdikera och säga som en glad göteborgare som du gör här nu, ja men jag är till för alla och jag går dit och är trevlig. Då har man ju inget ledarskap, ingen markering och ingen vilja att visa vad som är rätt och fel på ställen där vi har möjlighet Jonas, utan att trampa in på religionsfrihet eller något annat. Vi ska naturligtvis inte upplåta mark för sådan massiv könsseparering eller om något annat religiöst samfund ska lita på saker som går utanför.

Tack Martin.

Tack. Andra och sista, Jonas, varsågod.

Nej men så här, jag tycker jag har varit tydlig. Jag tycker också i grunden att det är ålderdomligt, det sa jag till dig Martin. Men jag kommer inte ge mig in i vare sig islam, judendom, hinduism eller kristendom eller må vara. Vi har ett antal människor, ungefär 610 000 som bor i den här staden, som en del bekänner sig till olika religioner. Vad som jag sa i fredags, i söndags där att en del ber på freden, det är på lördagen, det är på söndagen, det ber inte alls. Men de är göteborgare allihopa. De bor i våran stad och i min roll så representerar jag alla dem. Och jag har inga problem om man upplåter den här platsen för någon av de här religionerna i slottsskogen. För det är göteborgarnas slottsskog och det kommer det fortsätta vara. Tack för ordet.

Då tackar vi Martin Wannholt (D) och Jonas Attenius (S) och därmed så har vi avverkat alla frågorna. Och går till är den nummer tre och det är en interpellation av Elisabet Lann (KD) till äldre samt vård och omsorgsnämndens ordförande om att minska administration och öka nyttjandegraden inom äldre samt vård och omsorg. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Och innan jag lämnar ordet till Marina Johansson (S). Jag lämnar ordet till ordförande i äldre samt vård och omsorgsnämnden Marina Johansson (S). Men klockan är 17 och vi har en kvart på oss att hantera den här interpellationen. Vi börjar med Marina Johansson (S). Ja, varsågod. omsorgsnämndens ordförande om att minska administrationen och öka nyttjandegraden inom äldre samt vård- och omsorgsnämnden

Tack så mycket. Då börjar jag med att tacka Elisabeth Lann för den här motionen som handlar om väldigt viktiga frågor skulle jag säga. Den första frågan som jag ska svara på handlar om vilka åtgärder jag kommer att vidta för att minska administrationen inom äldre samt vård och omsorgsnämnden. Den andra frågan handlar om vad jag avser att vidta för åtgärder för att öka nyttjandegraden i hemtjänsten. När det gäller administrationen i äldreförvaltningen så är den stor, som i väldigt stor del av den offentliga sektorn. Ett sätt att försöka motverka den administrativa överbyggnaden är att jobba med anställningsförvaltning som ett sätt att minska det. Men där är inte det enda sättet. Vi behöver göra jättemycket på flera fronter. Den andra delen som vi fick redovisat till oss i nämnden för några månader sedan handlar om ett stort arbete som förvaltningen har gjort som går ut på att man har kartlagt administrativa processer i hela förvaltningen. Vad finns det för rutiner? Vilka IT-system? Hur jobbar man och varför jobbar man med det man jobbar med? De administrativa uppgifterna har kartlagts väldigt noggrant och den kartläggningen har resulterat i att sedan gå vidare med några delar. En del som visar sig vara väldigt administrativt betungande är löneprocessen. Det tror man kanske inte men den är extremt tungrodd. Det blir mycket fel i den processen som innebär att olika personalgrupper behöver lägga mycket tid och handpåläggning för att rätta fel som uppstår när det gäller lönerna. Det tar väldigt mycket tid och kraft från organisationen. Den andra delen handlar om bemanningen. Om hur vi lägger scheman och vilken enorm tid det tar att lägga scheman i äldreomsorgen. Det ska vi ta tag i.

Tack Marina. Då lämnar jag ordet till interpellanten Elisabet Lann (KD). Varsågod Elisabeth.

Tack så mycket ordförande, åhörare och ledamöter och Marina. Vad bra att det kom lite svar här nu. För det svaret som du har skickat in, det kanske någon annan som har skrivit det. För där finns ju inga svar på mina frågor. Så det var välkommet att det kom. Det var mer en attack på förra styret och regeringen och sådär i vanlig ordning. Men det var trevligt att höra några förslag till svar. Lite freudianskt kanske. Alltså den här rapporten som förvaltningen kom tillbaka med, det var ju ett antal månader sedan nu eftersom interpellationen har legat ett tag. Där fanns precis som du säger en rad förslag på åtgärder man kan göra. Utredningen kommer till tack vare oss. Det var ett uppdrag i vår budget när vi styrde. Ett av förslagen på åtgärder var att komma till rätta med det här väldigt administrativt betungande taxisystemet för de som har hemtjänst. Den har den här församlingen återremitterat och det blir en försening på ett år eller nästan. För det är en av de otroligt administrativt betungande processerna som finns. Jag vill också lyfta någonting som även om du inte sa det nu så i ditt svar så lyfter du fram att förvaltningen 2023 effektiviserade med 16 miljoner enbart på administration. Det kan hända att andra här har läst det svaret och det är ju lögn. Det är mycket riktigt att det står i en delårsrapport eller någon uppföljning att man gjorde en sådan besparing genom ett avtal med Intraservice. Men i nästa mening i samma rapport så står det att däremot har förvaltningen på totalen ändå sett en ökning av administrativa tjänster vilket tydligt gör att arbetet behöver fortgå utifrån ett helhetsperspektiv. Så totalt i förvaltningen så är det faktiskt så att under din tid med klubban i handen så har administrationen ökat i förvaltningen.

Och på detta har Marina Johansson (S) begärt en replik. Varsågod Marina.

Mycket. När det gäller taxisystemet som vi ska besluta om senare idag så var det som så att det återremitterades för att få lite bättre underlag för hur det skulle eventuellt slå emot göteborgarna. Det lät på Elisabeth som att det här skulle innebära stora problem för att det blir två månader eller tre månader senare. Själva genomförandet av att ändra taxikonstruktionen för de äldre hade ändå inte genomförts förrän i samband med årsskiftet. För hade förvaltningen blivit tvungen att genomföra förändringen nu under hösten då hade man fått gå ut till varenda göteborgare och begära in inkomstuppgifter nu under hösten. Och lägga väldigt många timmar på att räkna ut avgiften för de äldre. Sen skulle man få göra om precis samma procedur i samband med årsskiftet igen. Och då skulle göteborgarna tro att vi är ganska knäppa här inne om vi återkommer från äldreförvaltningen med så kort tid emellan och begär in massa uppgifter från dem. Så det är ingen skada men tvärtom blir det mycket bättre.

En kontrareplik begärt av Elisabet. Varsågod.

Tack så mycket. Jag tycker fortfarande det är lite haltande svar på mina frågor. Ena frågan var ju också hur vi ska öka nyttjandegraden inom hemtjänsten. Det vi ser i de senaste uppföljningarna som vi får ta del av i nämnden och också i budgetunderlaget ska sägas inför nästa år visar att kostnadsutvecklingen för Göteborgs både vård och omsorgsboende och hemtjänst skenar. Vi ligger högt över jämförbara städer eller städer med liknande förutsättningar. Vi ligger högst av storstäderna i Göteborg. Så här finns ju väldigt stora bekymmer och det som kommer från styret. Det kanske inte är avsikten att lösa de här problemen men det är till exempel den här särskilda anställningsprövningen som du lyfte som ett sätt att minska administrationen. Vad jag förstått så har ni aldrig gått emot något förslag så det är bara någonting som har tillfört administration. Och nu senast så ska ni administrera och distribuera gåslavar till alla som är 65 plus. Det är också en ytterligare kostnad och administration.

Och Marina Johansson (S) är så vet en replik. Varsågod Marina.

Ja då ska vi se när det gäller nyttjandegraden då som var fråga 2 som jag kommer återkomma till också längre ner. Där pågår det jättemycket arbete som Elisabeth vet om. Bland annat så kommer beslutet idag vi tar medföra att mer tid faktiskt kan gå till de äldre vilket vi alla vill. Vi har omfattande arbete med att se över olika administrativa system som också skulle innebära mer tid för omvårdnadspersonalen till de äldre. Och nyttjandegraden är ett väldigt märkligt begrepp egentligen för det är ingen annan verksamhet som vi minutmäter exakt så som vi gör med äldreomsorgen. Vi vill bort ifrån minutstyrningen och vi måste självklart se till att personalen har mer tid hos de äldre. Men det faktum är att under årets första månad så ökar faktiskt nyttjandegraden något. Den är fortfarande för låg, det håller jag helt med om. Men den ökade faktiskt under mitt styre.

Tack Marina. Och en kontroll replik begärd av Elisabeth Lang, andra och sista. Varsågod.

Tack så mycket. Det är ett viktigt arbete som är på gång, inte minst det här med både löner och med taxikonstruktionen och hur schemaläggningen kommer se ut och så. Men bara för att sätta ljuset på hur illa det ändå är i Göteborg så tittar man på Kolada. Och jämför strukturell förväntad kostnad och jämförelse med andra kommuner så kostar alltså äldreomsorgen i Göteborg 425 miljoner kronor för mycket. Alltså vi får inte ut någon kvalitet för det utan det är bara ineffektivitet jämfört med vad det skulle kunna ha kostat. Och när det gäller hemtjänsten och administrationen där specifikt, det enda som vi just nu, för du pratar om saker som ska hända med digitala lås och sådär, det är bra. Men det enda som vi ser just nu som framgångsrikt minskar administrationen, vet ni vad det är? Det är att fler väljer andra utförare. Det sparar vi administration på i våran stad, att fler väljer andra utförare än Göteborgs stad.

Tack Elisabeth, då går vi tillbaka till talarlistan och vi börjar med Pär Gustafsson (L), därefter Hillevi, Werring (MP). Varsågod Pär.

Tack så mycket ordförande. Färre hemtjänsttimmar, ökade kostnader och lägre andel utförd tid hos omsorgstagarna låter i alla fall för mig som en verksamhet som inte fungerar riktigt som den ska. Låt mig fokusera på frågan som precis debatterats här kring nyttjandegraden och göra ett räkneexempel. En omsorgstagare betalar idag 257 kronor i timmen för utförd tid, men man får så att säga bara hemtjänst för 102 kronor. För den som betalar maxavgiften på 2575 kronor per månad så betalar man idag 1000 kronor extra för något som man inte får ta del av. Det är 12 000 kronor på ett år. Enligt pensionsmyndigheten i Sverige idag så är den genomsnittliga allmänna pensionen för en 87-åring cirka 14 700 kronor per månad före skatt. Vi pratar alltså om nära en månads pension som försvinner i administration, dålig organisation och restider eftersom nyttjandegraden är så låg. Jag tror inte att någon här inne skulle acceptera ett sådant upplägg för någon tjänst. De äldre jag möter gör det inte. Marina Johansson säger i sitt svar att det här inte är ett mått som ger en helhetsbild och det kanske är sant. Men den så kallade nyttjandegraden är dock ett väldigt tydligt mått på hur mycket valuta våra äldre får för sin skatt som de betalat in hela sitt liv och den avgift som de faktiskt betalar för hemtjänsten. Uppenbarligen så är det så att Göteborg gärna skickar faktura men man bryr sig inte så mycket om den tjänsten som levereras. Vi pratar alltså om en månads pension som försvinner bort i administration som inte borde vara där. Tack för ordet.

Tack Pär. Och detta har ju Marina Johansson (S) begärt en replik. Varsågod Marina.

Det är väldigt fint att höra att vi alla är måna om att administrationen i äldreomsorgen ska minska. Det är jättemycket administration och det är mycket på gång. Det är alltid för att se över hur kan vi effektivisera bara arbetet med genomförandeplaner. Så bara det är en jäkligt stor process där det skrivs tiotals sidor som inte ens personalen faktiskt hinner läsa idag. Det är helt absurt. Vi har allt med IT- system på gång. Vi har tittat på det här med restider och mer tid för vårdtagarna. Vi hade Arbetsmiljöverkets tillsyn som faktiskt också gjorde att det blev ännu mer minutstyrning. Vi måste bort ifrån det. Och det har pågått ett jättestort arbete med att faktiskt gå tillbaka lite som det var innan. Att personalen ska få mer ansvar för sin grupp, sina omsorgstagare, vara med och planera och faktiskt ta ansvar för verksamheten på ett helt annat sätt. Och det gör vi tillsammans med forskare. När det gäller det här med nyttjandegraden så kan vi se att det faktiskt inte hänger ihop med nöjdheten. Sen säger inte jag att det inte är viktigt för det är jätteviktigt men det hänger inte ihop med nöjdheten.

Tack och berättar. Pär Gustafsson, (L), begärt en kontrareplik. Varsågod Pär.

Tack så mycket. Ja men i mångt och mycket så är vi väldigt överens om de förändringarna som nu genomförs och det är i grunden bra. Men nu pratar vi om den verksamheten vi har och idag så försvinner en månadspension från våra äldre som går bort i onödig administration och annat som de faktiskt har betalat för. Jag kan säga så här, när jag pratar med min mormor som är nyss fyllda 90 år och hon är, som du också säger, väldigt nöjd när det väl kommer någon och hon får duscha exempelvis. Och att det är en kvinnlig omsorgspersonal som kommer dit så att hon kan få duscha. Men allt som oftast så är det ju inte så. Vi har ju enorma problem i hemtjänsten och framförallt för de som vi är till för. Så betalar de in pengarna men vi levererar inte. Och det är ju det som den här frågan handlar om. Och där borde du ge ett bättre svar.

Tack Pär. Då går vi tillbaka till talarlistan och det är Hillevi Werring (MP), därefter Annelie Rhedin (M).

Ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag tror på det jag hör av er att egentligen är ni ganska överens, parterna eller hur man ska kalla er, om vad som behöver göras i nämnden. Jag sitter ju inte i den här nämnden tyvärr men jag har ändå lite information. Jag vill framhålla några saker när det gäller det här med administrationen. Jag anser ju, och många med mig, att det här förfarandet med att göra en prövning av nyanställningar inom administrationen är väldigt viktig. Och vi har ju gjort det i grundskolenämnden med stor framgång. Det är ju inte bara det. Det är faktiskt så att politikerna behöver sällan säga nej. Därför att nämnden tänker en gång extra när man liksom har fått det här tänket in så att säga. Och det är ju finessen med det hela. Men sen när det gäller det här med administrationen. Jag är ju så urgammal så jag har varit med länge. Och för väldigt länge sen så var det ju väldigt, väldigt på modet med slimmade organisationer. Jag satt i en stadsdelsnämnd och vi ville vara moderna. Vi slimmade vår organisation alldeles förfärligt så att vi avskaffade en massa tjänster utan egentligen göra en ordentlig genomgång om vad det var som behövdes och vad som inte behövdes. Och det är väldigt viktigt att man inte gör så. För det resulterade i en tandlös och bitvis ineffektiv verksamhet. Och vi fick ge oss själva bakläxa och göra om och göra rätt. Låt därför förvaltningen själv få arbeta med det här. Förlita er på att de kan skaffa sig en god överblick över hur arbetet bäst kan bedrivas. Ska man ha en fungerande verksamhet längst ut mot brukarna krävs en god organisation av det arbetet. Tack.

Hillevi och berättar Elisabet Lann (KD), begärt en replik. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Jag håller med om att det är förvaltningen själva som vet hur de bäst ska arbeta med det. Det är därför jag också motsätter mig den här särskilda anställningsprövningen som bara skapar administration. För man hade redan påbörjat ett arbete där man inte per automatik ersatte en tjänst utan funderade över att det kanske är en annan tjänst man behöver eller den här kanske inte behövs. Det kanske är läge att organisera om. Det arbetet var påbörjat. Som jag sa, den här rapporten som vi i det förra styret beställde för att se över vilka onödiga administrativa uppgifter man kan sluta med eller effektivisera. Det arbetet är påbörjat och det är jättebra. Men då är det också viktigt att man inte kommer fram med nya förslag som ökar administrationen. Som till exempel då att det ska skickas ut information och administreras och distribueras gåstavar till alla över 65. Som innebär att varje sådan process kostar mer än vad det kostar att köpa ett par stavar. Det är ett typiskt exempel på hur man bara ökar den här kostymen i välfärden istället för att fokusera på kärnuppdraget.

Tack Elisabet. Vi är tillbaka i talarlistan. Det är Anneli Rhedin (M), därefter Marina Johansson (S).

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. En av Elisabet Lanns frågor var vad anser du Marina, vi tar för åtgärder för att öka nyttjarnegraden inom hemtjänsten. Inom den kommunala hemtjänsten utförs endast 43, alltså 4-3 procent av den arbetande tiden hemma hos hemtjänsttagaren, alltså den som hemtjänsten är till för. Efter samtal med den privata hemtjänsten har jag fått från svar att allt under 70 procent för att vara diplomatisk då är inte bra. Vad kan vi göra, kan vi göra mer? Jag har bland annat fått till mig både från personal och de fackliga att om man involverar personalen mer i schemaläggning så får man inte vara mer engagerad i personal utan man får mer luft i schemat. Man kan lägga mer tid hos hemtjänsttagaren vilket skapar mindre stress. Självklart är en bra grundbemanning grunden men lämplig restid är också viktigt så man inte tar tid från vårdtagaren för att ta sig fram till en annan vårdtagare. Så jag hoppas med Marina svar att de steg man har tagit kommer att öka nyttjandegraden till exempel förändringar av ersättningsmodellen från utförd till beviljad tid. Tack.

Tack Anneli. Och då är det Marina Johansson (S) som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Marina.

Tack så mycket. Det är ju precis så att ska vi se till att personalen får mer tid för de äldre så måste administrationen minskas. Undersköterskor och vårdbiträden gör väldigt mycket annat. För att exempelvis de har ibland hand om att fixa bilar, cyklarna ska pumpas. Det är inte klokt. Sånt ska de inte hålla på med. Det här med matlådor som upphandlas och som ska distribueras ut och även livsmedel som ska köras hem till de äldre. När de här upphandlade företagen inte sköter sig, då får vår personal rycka ut och lösa sådana saker. Så kan vi inte heller ha det. Så därför tittar vi även på de upphandlingarna. Och ska vi ha upphandlade parter i äldreomsorgen så ska de sköta sig och de ska inte göra så att vi, vår personal, får merarbete. Vilket det är nu. Det tar också tid att minska nyttjandegraden. Sen när det handlar om kostnadsutvecklingen så finns det ju massa statistik och där ser vi i Kolada att det ligger faktiskt bättre till nu när det gäller hemtjänsten än tidigare. Vi ser också i uppföljningen att trots att det nu är fler beviljade hemtjänsttimmar i Göteborg så ökar inte kostnaden med samma procent. Det är också tecken. Vi får också rapporter från att i många av våra hemtjänst, i många stadsområden så minskar faktiskt kostnadsutvecklingen i hemtjänsten. Sen har vi också mycket medvetet, just för att vi vill vara en bra arbetsgivare, så har vi satsat på att lägga mer pengar på att fixa lönerna för de är ojämställda och de är för dåliga. Det har lett också till en högre kostnadsutveckling. Till exempel. Nu har vi inte mycket tid kvar. Och sen det här med nyttjandegraden. Självklart ska vi jobba med den, men vi måste bort ifrån tänket att hemtjänsten ska vara minutstyrd. Och då är också detta en del i det. Vi måste se till att eld får sina behov tillgodosedda och det måste vara det allra viktigaste. Man ska känna sig trygg och nöjd med eldavtalet i Göteborg och nu har vi faktiskt ökat, gått upp i värde under 2023 jämfört med 2022.

Tack Marina. Och på detta har Elisabet Lann (KD), begärt en replik. Varsågod.

Tack så mycket. Det stämmer att kostnadsutvecklingen inte är lika hög inom hemtjänsten men den är skyhög inom vård och omsorgsboenden nu istället. Sen beror det på om man mäter alla invånare över 65 eller om man mäter de som faktiskt är mottagare av hemtjänst. Så det beror på hur man läser statistiken och det vet ju du också. Problemet är med de åtgärder som har vidtagits att man beviljar färre antal timmar hemtjänst. Men det återspeglas inte i personalen och då blir det naturligtvis inte billigare utan det blir ju kanske på totalen något mindre men den hemtjänst som ges blir ju dyrare. Därför är det fortfarande så att det som vi tjänar mest på det är att andra utför hemtjänsten för den blir billigare och det lättar på administrationen för oss själva.

Tack Elisabet. Där kommer en kontrareplik begärt av Marina Johansson (S).

Jag ska inte förlänga mitt sista inlägg nu men som sagt var jag tycker att det är jätteviktigt att vi fortsätter jobba med de här frågorna för de äldres bästa, för personalens arbetsmiljö och också med kostnaderna. För får vi bort onödanministration i äldreomsorgen så kommer vi få en mycket bättre äldreomsorg. Och sen det här med privata utförare. Det är ju så att det är helt gratis och ha upphandlingssystem och lagen om valfritt. Det kostar också pengar. Det kostar jättemycket pengar att också följa upp de här aktörerna. Jag är ändå glad att vi är engagerade allihop i detta. Anställningsprövning var det. Vi har visst gått emot vissa anställningsprövningar. Vi började i mars och har sagt nej till några tjänster.

Tack och berätta har Elisabet Lann (KD) och det vet en replik. Varsågod.

Tack så mycket. Ja, uppföljningen kostar ju pengar, men jag hoppas att vi följer upp vår egen hemtjänst också, för det är inte så att det är en garanti att den utförs av oss, att den att den fungerar väl. Och det är fortfarande så att på totalen så tjänar vi på ju fler som väljer annan utförare. Det vet ju du också eftersom vi har en underfinansierad hemtjänst. Det är därför vi förlorar så mycket på att säga att funktionsstödsnämnden betalar enligt samma prislista så att det kostar mer att utföra hemtjänsten för funktionsstödsnämnden. Och det blir ju samma sak när andra utför hemtjänsten utifrån samma taxa att skattebetalarna sparar på det. Alltså vi tjänar ju fler som väljer annan utförare ju mer tjänar vi. Så loven kostar ju inte i Göteborg, vi tjänar på den.

Tack Elisabet och det är tomt på talarlistan. Anser fullmäktige att interpellationen har färdigbehandlats? Ja. ordförande angående omläggning av vuxenutbildningen till att i huvudsak drivas i egen regi ordförande angående rekommendationer om skärmtid för små barn

Och klockan är 17.24 vilket betyder att vi går över till beslutsärenden och innan vi gör det så har vi två interpellationer. Ärende nummer 4 och 5. Kan vi bortlägga dem till nästkommande fullmäktigemöte?

Då är vi på ärende nummer sex, och det är valberedningsförslag till vid sammanträde förekommande våld. Under punkterna 1 till 10 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till våld. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningsförslag bifallas? Ja. Under punkterna 11 till 36 lägger valberedningen fram förslag till val av ledamot och suppleant i ett antal bolagsstyrelser. Kan valberedningsförslag bifallas? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? i kommunfullmäktige

Då är vi på ärende nummer sju, och det är avsägelse av Christian Forsman (V), från uppdrag som ersätter i kommunfullmäktige. Kan avsägelse godkännas? Anmälan om avsägelse ska ske till Länsstyrelsen.

Då är vi på ärende nummer åtta, underlag för kompletterande budget, maj. Här får ni ha lite tålamod. Jag kommer att behöva läsa alla delar i två, tre sidor. Kommunstyrelsen föreslår att stadsmiljönämnden tilldelas 500 000 kronor för 2024 för att göra förstudie om en ny utflyktslekplats i Bergsjön i anslutning till stadslantgården Galaxen. Föreningen Galaxen i Bergsjön tilldelas 500 000 kronor i stöd för sin omorganisation. Stadsfastighetsnämnden får i uppdrag att i samverkan med Higab och Båby, nämnden för funktionsstöd, socialnämnden Hisingen och kulturnämnden föreslå lösningar på hur verksamheten i Folkets husförening i Vingen i Torslandet kan finnas kvar. Grundskolenämnden, stadsmiljönämnden, stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden samt socialnämnden Centrum, socialnämnd Hisingen, socialnämnden Nordost och socialnämnden Sydväst tilldelas medel i enlighet med vad som framgår av handlingen. Kommuncentral Post avsätts för socialnämnden för 5 miljoner kronor för brottso och drogförebyggande arbete under 2024 och framåt. Kommuncentral Post avsätts för årop av grundskolenämnden, utbildningsnämnden och socialnämnden på 8 miljoner kronor för åtgärder rörande drogfri skola. Socialnämnden Sydväst och socialnämnden Nordost får i uppdrag att samverka med Västra Götalandsregionen för att undersöka möjligheten till medfinansiering av fritidsbanker i Göteborgs stad. Kommuncentral Post avsättning för fritidsbanker utökas med 2,5 miljoner kronor för 2024 till totalt 7,5 miljoner kronor och 10 miljoner kronor för 2025 och framåt för att starta och driva en fritidsbank i socialnämnden Nordost samarbete med idrotts och föreningsnämnden. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning tilldelas 8 miljoner kronor för 2024 för ökade kostnader. Nämnden för funktionsstöd får i uppdrag att betala ut habiliteringsersättning även under semester och tilldelas för detta 5 miljoner kronor för 2024. Förskolenämnden tilldelas 4 miljoner kronor för 2024 för att utöka kostnader för måltiderna inom förskolan. Göteborg Kompani AB får i uppdrag att tillsammans med markägande aktörer utveckla platsen kring kranarna i Göteborgs inre hamn. Göteborg Kompani AB tilldelas 300 000 kronor för uppdraget. Överensstående åtgärder i detta yrkande görs genom ett i anspråk tagande på 45,1 miljoner kronor av Kommuncentrala Posten allmän reserv. Kommunfullmäktige fattar beslut om en rekommendation om ett riktvärde på 25 medarbetare per chef i Göteborgs stads verksamheter. Förskolenämnden, Äldre och samt vård och omsorgsnämnden, Grundskolenämnden, Nämnden för funktionsstöd och Socialnämnden sydväst får i uppdrag att återrapportera hur genomförandet av uppdrag om låglönesatsning har bidragit till lönemässiga förflyttningar i de grupper med lägst löner i Göteborgs stad. Hemskt lön från Äldre samt vård och omsorgsnämnden och Nämnden för funktionsstöd om förändrad taxekonstruktion för hemtjänsten beviljas. Rättslopp och Vattennämndens hämndställan om att utöka investeringsramarna för investeringsområdet Tekniskt vatten med 150 miljoner kronor till totalt 550 miljoner kronor för planperioden 2021-2025 beviljas. Och här har vi en talarlistan. Vi börjar med Daniel Bernmar (V), därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod, Daniel.

Tack, ordförande, fullmäktige göteborgare. Ja, regeringen, den sviker välfärden. Regeringen sviker klimatet. Och regeringen sviker jämlikheten. Det är det enda vi kan vara helt säkra på med den blåbruna regering vi har nu. Det göteborgarna kan vara helt lika säkra på. Det är att det rödgröna styret här i Göteborg gör motsatsen. Vår budget som vi la i höstas och som nu är verksam sätter välfärden först, den sätter klimatet i centrum och den sätter målsättningen om ett mer jämlikt Göteborg på kartan. Vi är nu inne i kompletteringsbudget 2. Det är den kompletteringsbudget som i första hand handlar om mindre justeringar. Vi lovade ju att alla pengar vi har, de ska ut. Och det har vi sett till att åstadkomma. Först i budgeten och sen i kompletteringsbudget 1. Nu i kompletteringsbudget 2, då gör vi de här små justeringarna. Och då är det framför allt med fokus på jämlikhet och barn. Vi drar nu igång arbetet med att starta upp en till fritidsbank efter det lyckade exemplet i Frölunda. Det är inte plånboken som ska bestämma om du som barn eller ungdom har möjlighet till en meningsfull fritid. Vi inleder arbetet med att bygga ut lekplatserna i Bergsjön med en stadslekplats. Allt för att alla barn ska få en meningsfull fritid där de får röra sig. Och vi gör vad vi kan för, ja, jag hinner inte med mer. Det finns mycket att säga. Och flera av mina rödgröna kamrater kommer komma upp och beskriva de fantastiska satsningar som vi gör i den här kompletteringsbudgeten. Tack.

Tack Daniel. Då lämnar jag ordet till Marie Brynolfsson (V) därefter Axel Josefson (M).

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, när den blåbruna regeringen höjer rot och rut för höginkomsttagarna så höjer vi lönerna för de som tjänar minst. Och när den blåbruna regeringen säger att det är för dyrt med kortare arbetstid så satsar vi på ytterligare arbetstidsförkortningar. Och när den blåbruna regeringen struntar i välfärdspersonalen så tar vi ansvar för deras arbetsmiljö. Den stressrelaterade ohälsan ökar och når nya rekordnivåer. Och värst drabbade är medarbetare inom välfärden. Nyligen presenterades en rapport från facken i välfärden som visar på att den totala summan för sjukskrivningarna i landet bland välfärdsanställda motsvarar ungefär 51 miljarder kronor. Och antalet arbetsrelaterade dödsfall på grund av stress uppskattas till ungefär 800 för hela riket. Och att ha för få socialsekreterare, det blir samhällsfarligt när barn och föräldrar inte fångas upp i det sociala skyddsnätet. Att ha en äldreomsorg som bygger på underbemanning, övertid och otrygga anställningar, det är samhällsfarligt. Och pandemin blev ett uppvaknande för många som tidigare inte förstått vilka samhällsbärande yrken vi har i välfärden. Men vi gör det vi kan och vad som förväntas av oss som politiker. Därför är det djupt provocerande att regeringen är så oansvarig och passiv inför välfärdspersonalen. Till skillnad, som Daniel sa, från regeringen tar vi ansvar och visar att det går att prioritera och satsa på välfärdspersonalen. Den vägen är möjlig. Och det tycker jag att vår rödgröna kompletteringsbudget med största tydlighet visar. Därför bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack.

Tack Marie. Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M), därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Axel.

Tack ordförande, fullmäktige göteborgare. Yrkar bifall till yrkande från MDLKD och till vårt tilläggsyrkande. Ta ansvar för Göteborg. Skyll inte på någon annan. En och en halv miljard i överskott under förra året. Och om inte det räcker så kan ni alltid höja skatten. Sluta skyll på regeringen. Ta ansvar för Göteborg. Det är något som vi gör från vårt håll och där vi nu vill använda de här 45 miljoner för att göra ramförstärkningar inom förskolan. En verksamhet i djup kris på grund av era oförmåga att kunna prioritera barnen. Vi ser ett behov av att faktiskt barnen inte ska bli drabbade av detta. Samtidigt så ser vi att era pengar går till arbetstidsförkortningar, det går till att betala den kommunalisering av vuxenutbildningen, det går till olika småprojekt. Mycket av detta skulle kunna täckas av den ram på 50 miljarder som Göteborg stad har. Ett populistiskt trick som inte kommer att göra någon större skillnad för de stora problem som Göteborg har. Vi vill också gå fram med att vi fattar beslut om att upphäva det beslut som en falsk minoritet i grundskolenämnden fattade kring fördelningen av de 100 miljonerna. Detta drabbar barnen. Förvaltningsrätten har varit tydlig med var man kommer att landa någonstans och vi behöver komma till rätta med detta. Och sen så vill vi också i vårt tilläggsyrkande stryka det förslaget som ni har när det gäller maxantalet medarbetare som stadens chefer ska ha. Det var ett beslut vi fattade fullmäktige här under förra månaden. Och de här pajasfasonerna om att bolla frågor hit och dit, det skadar Göteborg. Utan jag tror vi behöver hålla oss till den ordning som finns, att när det finns en majoritet så ska vi respektera för det.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C) efter Jonas Attenius (S). Varsågod Emmyly.

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare. Det ekonomiska läget i Göteborgs stad är ansträngt och det rödgröna styret sviker framtidens göteborgare genom att inte ta ansvar för ekonomin i tillräckligt stor utsträckning och genom att öka på det strukturella underskottet markant det senaste året. I det här yrkandet som Centerpartiet lägger så prioriterar vi i första hand att säkerställa att alla skolor får det tidigare beslutade medlen, de pengarna som den här församlingen har beslutat att ska betalas ut. Men grundskolenämnden då med sin falska majoritet har vägrat betala ut helt emot rättsliga, helt emot lagstiftningen. Men vi ser också till att stärka socialnämnden som flaggar i delårsrapporten för att de nu har problem med kriminalitet, sprängningar men också behöver stärka avhopparverksamheten. Och dessutom har problem med desinformationskampanjen som har pågått under en väldigt lång tid. i deras verksamhet. Vi tycker också att det är viktigt att häva anställningstoppet som de facto har inrättats av det rögröna styret. Det vill säga att vi tappar väldigt viktig personal i brukarnära verksamheter, alltså lärare och förskolelärare och annan personal som jobbar nära göteborgarna. Så med det vill jag yrka bifall till Centerpartiets yrkande i kommunfullmäktige.

Tack Emmyly och då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S), efter det Elisabet Lann (KD)

Tack ordförande och fullmäktigemöter och åhörare. Flera talare från styret har varit inne på det innan, men det går ju inte att undvika att det är inte lätt att vara göteborgare under den här regeringen. I högerpartiernas valmanifest fanns löften om bättre skola och omsorg med mera. Några månader senare var fasaden utbytt, välfärden var plötsligt ointressant och de här löftena sveks. Bara häromdagen så aviserade regeringen att de fördubblar rutavdraget för en höginkomsttagare som tjänar runt 60 000 i månaden och uppåt. Och att då helt enkelt får fördubblad rut. Där hör ni, det säger en del. Och idag, som vi redan hört delvis, så kommer högerpartierna återigen låtsas som att de egentligen vill värna välfärden när vi och alla andra göteborgare vet sanningen. Deras högerregering som kommer försvara, de kommer försvara frenetiskt i den här debatten, har försatt vår stad i den här situationen. De har svikit skolorna, kom ihåg det i den här debatten. När det gäller vårt förslag så är det, som Daniel också var inne på, en justeringsbudget av mindre karaktär. Och det är en kompletteringsbudget i det här läget där vi tar fokus på de allra yngsta i staden. I den första och den förra kompletteringsbudgeten så sköt vi till 100 miljoner till förskolan och 100 miljoner till grundskolan. Och i den här budgeten så fortsätter vi på inslagen väg. Att vi bland annat ska bekämpa narkotika i skolorna, vi ska bygga lekplatser och inte minst ge barnen en roligare fritid. Oavsett vad föräldrarna har i plånboken. Och med det kortare så vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på övriga yrkanden inklusive också då tilläggsyrkandet från M, D, L, KD här i KF.

Tack Jonas. Och berättar har Axel Josefson (M) och Emmyly Bönfors (C) begärt replik. Varsågod Axel.

Tack för ordförande. Fullmäktige till Göteborg. Ja Jonas, varför tar du inte ansvar för Göteborg? Det är du som eller ni i eran vänstermyroritet som styr här. Ni gjorde en och en halv miljard i överskott under förra året. Under hela det året satt ni och klagade på regeringen. Att regeringen skulle lösa era uppgifter. Uppgifter som Göteborgs stad är ansvariga för och ytterst ni är ansvariga för. Och nu fortsätter du detta mantrat. Du vågar inte angripa de stora problem som vi har i våra verksamheter. Till exempel förskolan. Att kunna göra en kraftsamling för att faktiskt komma till rätta med detta. Istället så får dina samarbetspartier lite småsmulor för att kunna stå här i talarstolen och försöka blicka sina väljare. Varför tar du inte tag i problemen Jonas och försöker lösa dem? Istället för att stå här och skylla på alla andra. Tack.

Tack Axel. Och berättar har Jonas Attenius (S) begärt en kontrareplik. Varsågod Jonas.

Ja men precis. Tack för det ordförande. Ja vi tar ansvar Axel. Den här budgeten är ju ett tecken på det. Det är en helhet. Jag sa precis, du sa att varför gör ni inte satsningar på förskolan? För två månader sedan, två och en halv månad sedan stod vi i den här talarstolen och beslutade, den här församlingen beslutade att ge just förskolan 100 miljoner kronor extra. Så är det. Och vi har också under de gångna åren, om man tittar till 2023 och 2024, höjt anslagen till förskolan med 10 procent. Ni täckte inte ens upp för inflationen under den tiden ni styrde. Så det är mycket vackra ord från Axel Josefsson. De facto är det så att vi tar ansvar, vi ser över kostnaderna, vi har en särskild anställningsprövning som det säkert kommer komma upp en diskussion kring också. Vi vågar göra saker men vi vågar också se helheten och den här budgeten har fokus på våra allra yngsta i stan, inte minst. Och det är viktigt att kunna se den helheten. Men återigen, vi tar ansvar och vi har försett förskola och grundskola med 200 miljoner i år.

En ny replik begärt av Axel Josefsson (M), andra och sista. Varsågod Axel.

Tack för ordförande, fullmäktige. Ja det stämmer Jonas, vi hade ordning och reda på våra finanser och vi hade till nämnvars inte de bekymmerna som ni har råkat ut för här. Och det är ju tack vare vår ordning och reda som vi har kunnat höja anslagen till det här. Men om man nu tittar lite konkret, vad är det ni föreslår? Ni föreslår ett antal miljoner för att vi ska arbeta mindre. På vilket sätt kommer det att stärka välfärden och säkerställa att vi får fler resurser till välfärden? Ni för en politik som är direkt skadlig för Göteborgs stad. Och sen har ni mage att stå och skälla på regeringen att de borde lösa, hjälpa er med eran skadliga politik. Jag tycker det är nog dags att ni börjar fundera lite själva vad ni kan göra. Att göra eran hemläxa, att jobba med våra verksamheter, se till att de levererar de resultat som finns. Se till att bekämpa byråkratin som finns här i staden. Allt detta har ni misslyckats med och istället står ni och skyller på regeringen. Beklämmande.

Tack Axel. Och en ny replik begärt av Jonas Attenius (S). Och det är andra och sista. Varsågod Jonas.

Ja, under den förra mandatperioden när Axel Josefsson (M) styrde staden så var det verkligen en tuff tid för välfärden i staden om vi tittar på framförallt våra välfärdsverksamheter. Du levde på en sak på den tiden. Det var den socialdemokratiskt ledda regeringen som på den tiden tillförde rekordstöd, rekordhöga statsbidrag för att täcka upp. Det var ett sätt för er att få ihop ekonomin. Så var det. Nu har vi precis tvärtom. Vi har en regering som skär ner på statsbidragen och vi i vårt styre vi gör vad vi kan för att kompensera detta och precis göra vad vi kan för att rädda välfärden i Göteborg. Och den här budgeten den har fokus på barnen och den har fokus på jämlikheten. Och vi kommer se till att fortsatt se till att resurserna ska gå hela vägen ut till lärare, till undersköterskor, socialsekreterare må det nu må vara. Vi tar ansvar för Göteborg.

Jag bara kollar om du får en replik till, Axel. Du har ju fått två och jag tror vi har varit överens om i varje debatt så är det två replikskiften per person och det är det du har haft. Så jag lämnar över till Emmyly Bönfors (C), varsågod.

Tack ordförande. Jonas Attenius talade nyss om de 100 miljonerna som skulle ut till grundskolan. Men de har ju faktiskt fastnat där. De har ju inte kommit ut ända ut i linjen till eleverna på grund av att ni har gjort massa politiska symbolförslag om att frysa pengar till friskolor. Och med det har de alltså inte kommit ut. Och jag skulle vilja fråga Jonas Attenius om det här med det strukturella underskottet som ni ökar på hela tiden. För du säger hela tiden att vi ska ha pengar ut till välfärden. Men ni höjer ju de facto anslagen mer till till exempel kulturnämnd till demokrati och medborgarservice än till själva välfärden i eran grundbudget. Och dessutom nu så tänker ni lägga extra pengar på att finansiera en kommunal bondgård. Så det hänger liksom inte riktigt ihop det du säger. Jag skulle gärna vilja höra hur du resonerar kring det.

Tack Emelie. Då går vi tillbaka till. Ja, varsågod Jonas. En replik. Ja, den svarar jag ser. Du får ordet. Varsågod.

Tack för det. Jag börjar där du slutade Emelie. Den kommunala bondgården. Jag misstänker att det du tänker på är galaxen. Jag är stolt över galaxen. Galaxen har funnits länge uppe i Bergsjön. Det är ett väldigt populärt utflyktsmål. Vi lägger ytterligare 500 000 för hade vi inte gjort det så var det en väldigt stor risk att den hade fått stänga igen. Och det har varit förödande för barnen uppe i Bergsjön. Här lägger vi ytterligare en. Det är symboliskt, kan tyckas en liten summa, men den är viktig för en destinationslekplats också. Uppe i Bergsjön kopplat till galaxen att utreda de förutsättningarna. Det är viktigt, som jag sa, för barnen och jämlikheten. Tittar man på det här förslaget kopplat till grundskolan så kommer vi antagligen återkomma till den debatten. Men det visar väl bara hur ruttet system vi har. Det enda vi sa var att ni kan väl visa era kostnader så ska ni få betalt. Men vi vill inte det. Vi ska ha pengarna ändå.

Tack Jonas. Och innan jag lämnar ordet till Elisabet Lann (KD), så vill jag bara nämna att Anders Moberg anmälde er på detta ärende och har loggat ut. Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD), därefter Axel Darvik (L). Varsågod Elisabeth.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Det har funnits ett återkommande tema i de här kompletteringsbudgetarna som styret har lagt fram. Det har varit ett påtagligt och oansvarigt småskvättande av offentliga medel. I framförandet här så skyler man över sina misslyckande med närmast patologisk fixering vid regeringen. Istället för att själv ta ansvar för den politik man för. Och istället för att samla de ganska betydande medel och satsa dem där de faktiskt behövs. Så går det till verksamheter som ligger ganska långt ifrån det kommunala välfärdsuppdraget. Eller för att täcka upp där man har misslyckats som till exempel nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning där det innebar extra kostnader. Att ta, vad det heter på vänsterspråk, demokratisk kontroll över verksamheten när man tog hem det i egen regi. Vi har återkommande påtalat att skola och förskola behöver resursförstärkning. Och när det rödgröna styret sent omside kommer ikapp och inser det, då vill man straffa ut alla elever som har valt en skola som drivs i annan regi. Småskvättandet den här gången innebär att partivänner på Stadslantgården, Galaxen och Folkets Husföreningen ska få en slant. Och det måste påtalas att det var länge sedan vi såg ett sånt schackrande och undergrävande av demokratin i Göteborg som under det nuvarande rödgröna styret. Som vi framhåller i vårt yrkande behöver vi först göra om och göra rätt gällande pengarna till skolan. Förvaltningsrätten har återigen fått slå styret på fingrarna och konstaterat att alla elever ska ha rätt till pengarna på samma villkor. Och vi gör också den nödvändiga prioritering som borde vara självklar för alla här inne. 45 miljoner till förskolan räcker inte till allt, men det räcker till väldigt mycket mer än vad ingenting gör. Göteborg förtjänar ett styre som lägger fokus på det kommunala grunduppdraget, på göteborgarnas välfärd, istället för att ägna sig åt aktivism, haverism och symbolpolitik. Bifall till yrkandet från MDL och HD och tilläggsyrkandet.

Tack Elisabeth. Och berätta har Jonas Attenius (S) begärt en replik. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande. Så här Elisabeth, du tycker att jag skyller på regeringen och ni tycker hela den här planhalvan. Men instämmer du inte i att det var bättre förutsättningar från den nationella nivån när ni styrde kontra vad det är nu? Det är en oerhörd skillnad. Och vi gör vad vi kan i det här läget. Och det här skvättandet, jag vill inte om 100 miljoner till förskolan och 100 miljoner till grundskolan, att det är ett skvättande. Det är ganska rejäla resursförstärkningar. Den här kompletteringsbudgeten, det är en justeringsbudget av mindre karaktär. Totalt är värdet det vi gör 45 miljoner och ni klagar på galaxen återigen. Jag är stolt över att vi gör den satsningen där. Det är 500 000 kronor i den stora budgeten som vi lägger för barnens skull uppe i Bergsjön. Jag är jäkligt stolt över det. Och det här du säger med kulturhuset Vingen, jag vill ge dig ett utredningsuppdrag Elisabeth, det är inga satsningar vi gör där. Jag vill bara rätta dig på det. Tack.

Tack och berätta har Elisabet Lann (KD) begärt en kontra replik. Varsågod.

Tack så mycket. Jonas, du är KSO. Jag hoppas att du förstår skillnaden i förutsättningar när man har en pandemi och när man har inflation. Att det kom extra pengar under pandemin var helt nödvändigt för att hantera de tillfälliga ökningarna, de extrema ökningar på vissa kostnader. Men ska vi vara helt ärliga så ställde det till det en del också för att det eldar på inflationen. Att komma med ytterligare stöd nu är ju som att hälla bensin på brasan. Och det vet ju du egentligen. Vi kan inte bygga en verksamhet på tillfälliga medel. De går ju inte att använda. Vi kan ju inte hålla på och anställa människor några månader i taget. Det kan vi inte bygga vår verksamhet på. Det är kommunen som är ansvarig för skola, förskola, äldreomsorg. Det är kommunen som har beskattningsrätt. Och sen när det gäller stadslantgårdarna, jag tycker också de är jättebra. Det jag tycker smakar lite illa i den här staden, det är att just den där stadslantgården där de engagerade partivänner får lite mer och andra villkor än de andra stadslantgårdarna. Och så har det varit en tid.

Elisabet, en ny replik begärt av Jonas Attenius (S), andra och sista. Varsågod.

Tack, fru ordförande. Jag kan bara kort konstatera, under den tiden du styrde Elisabeth så täckte ni inte ens upp för inflationen. Jag tror det var 1,5 procent i snitt du räknade upp. Och nu är det mycket vackra ord och allt som ska göras. Men ni tillsköt ju inte kommunala medel på den tiden. Fast det var ju så bra då som du sa med regeringen och det var massa extra pengar. Men det gick inte ut på något sätt. Utan tvärtom, ni skar ner på verksamheterna. Det var ju det som var. Personalvolymerna skulle minska, blint. Det var ju inte riktat på något sätt. Och det fick vår välfärd i Göteborg känna av, oaktat om det var skola, vård eller omsorg. Tack. Tack.

Och det är en ny replik, andra och sista. Elisabet, varsågod.

Tack så mycket. När vi tog över styret förra mandatperioden, då hade vi kurvor som såg ut så här, intäkter, kostnader. Helt ohållbart. Vi hade ett växande strukturellt gap som växte lavinartat. Vi slöt det. Hade vi inte gjort det, då kan ni bara föreställa er hur ni hade lyckats nu. Ni ska ju vara glada över att vi faktiskt lyckades sluta det strukturella gapet så att det överhuvudtaget är möjligt att hantera situationen nu någorlunda.

Tack Elisabet och Jonas. Du får inte replik. Du har redan haft två gånger. Jag är ledsen, men du får gärna sätta upp dig om du vill. Då går vi tillbaka till talarlistan och det är Axel Darvik (L) efter Hans Arby (C). Varsågod Axel.

Tack ordförande. Jag behöver inte yrka bifall till yrkarna från M, D, L och KD. Välfärden är ju naturligtvis beroende av personalen som jobbar i välfärden. Jag kan bara konstatera att när man tittar på personalvolymerna hur de utvecklas under 2024 så talar de sitt tydliga språk. I grundskola och förskola minskar personalen med drygt 1 000 personer. 1 000 personer försvinner i verksamheter som har ungefär 14 000 anställda. Det är betydande delar av välfärdspersonalen som försvinner. Då blir ju allt det här talet som Marie Brynolfsson och Daniel Bergman och Jonas Attenius för fram om arbetsmiljö och så vidare. Det blir ju bara tomma ord. Därför att de som jobbar i de viktigaste delarna med våra barn och unga, de får jobba mycket hårdare. Barngrupperna ökar, stödpersonal i skolan försvinner. De 100 miljoner kronorna som skulle gått ut till grundskolan, de fastnar därför att de styrande istället väljer att bråka med friskolorna. Och domstol tvingar dem då att hålla inne pengarna även till de kommunala. Det innebär att ytterligare 150 personer försvinner i grundskolorna i höst. Samtidigt har vi nämnder inom demokrati och medborgarservice, socialnämnd och fritid som kan öka på de anställda. Man gör miljardöverskott för att man ska kunna bygga fler kommunala hyresrätter och expandera de kommunala bolagen. Det här är inte ett styre som sätter välfärden först. Det kommunala ägandet är viktigare och att gynna intressen som ligger nära partierna är viktigare än att göra en bra välfärd för medborgarna.

Tack Axel. På detta har ju Daniel Bernmar (V) begärt en replik. Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Vi får komma ihåg det att när borgerligheten pratar så är det med kluven tunga. När de säger att de satsar på välfärden så får vi komma ihåg att det var bara två år sedan de hade automatisk nedskärning i sin budget varje år. När vi tar över makten, tar bort den automatiska nedskärningen, vad gör de? Samma sak. Så de skuggar egentligen bara vårt arbete med att säkerställa att välfärden får så mycket pengar som möjligt. Men när de själva styr så är det inte så de gör utan de driver fram automatiska nedskärningar. Vi ska komma ihåg att i deras budget, bara i socialtjänsten, så var deras långsiktiga mål att till 2030 skära 27 procent av socialtjänstens personal. I sektor efter sektor mellan 20 och 30 procent nedskärningar till 2030. 80 procent av kostnaderna är personal. Föreställ er vad det hade inneburit.

Tack. Tack. En ny replik eller kontrareplik begärt av Axel Darvik. Varsågod.

Tack ordförande. Jag vet inte om jag ska prata med dubbelkluven tunga men inte är det jag i alla fall. Utan det som kommer från Daniel är ju faktiskt bara koskit. Det är ju personal som är det viktiga. Under den tiden vi styrde över skola och förskola så kunde vi öka personalen, antalet årsarbetare, varje år. När ni tar över nu är det drastiska nedskärningar. Och ni väljer ju med precision också ut det som är välfärdens kärna. Ni prioriterar bygget av hyresrätter, lyxhyresrätter i Karlastaden. Köper mark för över en miljard. Men ni drar ner på personalen i förskola och skola. Ni ökar upp personalen i demokrati och medborgarservice. Ni skänker pengar till partinära verksamheter i Bergsjön. Men ni drar ner på stödet för de elever som verkligen behöver hjälp med att lära sig läsa. Alltså jag tycker det är en jättemärklig prioritering Daniel.

Tack Axel. Och en ny replik begärt av Daniel. Andra och sista Daniel. Varsågod.

Tack ordförande. Jag håller med om att det finns en viss precision i de nedskärningar som har genomförts. För de har genomförts av regeringen som drog in statsbidrag till utbildningssektorn. Och det är med precision den här regeringen har drabbat elever, deras nedskärningar har drabbat elever i Göteborgs grundskolor. Det är allvarligt och det borde inte ha skett. De pengarna borde ha stannat i Göteborg. Tack.

Tack. Andra och sista Axel. Varsågod.

Tack ordförande. Ja det här visar ju liksom den oförmåga som det rögröna styret har att styra staden. De sitter på makten. Det här är kommunal verksamhet vi pratar om. Skola, förskola, äldreomsorg. Det är där man väljer att skära ner. Varför gör man annars miljardöverskott? Varför går man och köper mark utav börsbolagen? Varför lägger man pengar på andra saker än det som borde vara det allra viktigaste? Det är makten som är det viktiga. Det är inte att upprätthålla välfärden. Och hade vi fått chansen att styra så hade vi gjort en annan prioritering för oss. Och man kunde se det under den mandatperiod vi styrde. Då byggde vi ut de här grundläggande välfärden för varje år. Vi ser till att det fanns bra resurser för det som verkligen är viktigt. Och vi tycker inte att kommunalt ägande är det som är det viktigaste att prioritera.

Tack för ordet. Tack Axel. Då går vi tillbaka till talarlistan och börjar med Hans Arby (C), därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Jag tänkte fokusera på en annan del av Centerpartiets yrkande, nämligen trafik och resandeutveckling. Det är lite tema på flera ärenden idag. Dels om punkten om fullgjorda eller inte fullgjorda uppdrag, planeringsstrategin för ÖP och vi har också lagt yrkande i tre av stadsutvecklingsnämnderna. Här kompletterar vi budgeten för att svara upp med extra medel för de uppdragen som vi ger till nämnderna. Det handlar om att driva på för att nå målen och resandeutveckling där vi laggar ordentligt, vilket påverkar framkomligheten i stan och uppfyllnad av miljö och klimatprogrammet. Stadsbyggnads och exploateringsnämnden får extra medel för framförallt inom planeringsresurser för att nå målen och resandeutveckling. Stadsbyggnadsnämnden får mer medel, sju miljoner, för både planera och fysiska åtgärder för att få en snabb utbildning av cykelinfrastrukturen i centrala staden. Med detta yrkar jag bifall på yrkandet från Centerpartiet. Tack.

Tack, Hans. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D), därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod, Martin.

Tack ordförande. Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet från M, D, L, KD och tillväxtyrkandet likaså. Men sen så skulle jag vilja säga några andra ord här nu. För att den här församlingen, jag har säkert bidragit alla till det tidigare och så vidare och historiskt så gör vi alla fel, men den här intellektuella förnedringen vi håller på med här nu med att bara titta bakåt, skylla på varandra och så vidare, istället för att titta konkret på vad är det för problem vi har, vad behöver vi göra, vad kan vi göra? Alltså det här med att skylla ifrån sig. Jag har sagt det flera gånger, jag tycker att regeringen kunde trots inflationen ha gjort mer riktade satsningar till välfärden, men nu har de inte gjort det. Det kommer säkert mer sen, men nu har de inte gjort det. Göteborgs stad är en rik kommun. Vi kan prioritera, vi behöver inte låta barnen lida som det är och personalen i förskolan framför allt. 340 tjänster till ska bort i höst om inget händer. Vi försöker här nu lägga till de här 45 miljonerna och prioritera. Jag vet inte hur stora nedskärningar galaxen har gjort. Om de kanske redan har gjort större nedskärningar än förskolan, det skulle vara intressant att höra här. Med tanke på hur många som har fått gå i förskolan så här långt och den sjukfrånvaron som ökar. Det här går inte, vare sig Attenius och Bergman, ni har rätt i historiskt att skjuta på alliansen på andra sidan. Vi var på eran sida och kritiserade det förra mandatperioden, men hör och häpna sista året förra mandatperioden så vänder vi oss till er som vi hade lyckats med tidigare för att höja anslagen och vi vänder oss till alliansen. Och vet ni vad? Alliansen var de som var bäst och toppade mest och satsade mest sista året och sen i denna mandatperioden så är det alliansen som vi har fått med oss på att prioritera. Ni har ju misslyckats. Det enda ni gör här är att skylla ifrån er på regeringen och det har ni rätt i och det får ni göra. Men Göteborg klarar ju att lösa detta och det gör ni inte. Så jag kan inte förstå hur ni kan fortsätta med denna ohederlighet och politiska pajkastning och det är inte bara ni och det tittar vi historiskt. Men varför inte landa ner? Här och nu har vi pengar, bifall till att satsa på barnen i skolan och förskolan. Tack.

Tack Martin och då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP), därefter Sara Carlsson Hägglund (V). Varsågod Karin.

Tack herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till kompletteringsbudget och känner mig nöjd med att vi här kan skjuta till lite medel till barnen framförallt i den här staden. Vi vet att skolan är allra viktigast för barnen och därför gjorde vi tillskott till skolan när vi såg det tidigt på året att det var möjligt. 2024 är ju fortfarande ett tufft år. Vi ser det bättre ut 2025. Vi har satsat på en utflyktslekplats nära Stadslantgården Galaxen. Den har möjlighet att bli en lockande plats för barn att leka på. Vi ska också utreda om den kan vara bemannad, precis som Plikta-lekplatsen. Vi har redan en bra utflyktspunkt i Bergsjön för vuxna och barn, Kulturhuset. Men nu får barnen en alldeles egen utflyktslekplats. Vi satsar också på att fler barn ska kunna ha skolskjuts även till fritids. Det underlättar för familjer med många myndighetskontakter med barn med funktionsnedsättningar. Vi ger också rättvisa till de personer som har daglig verksamhet så de får habiliteringsersättning även under sommaren. Sen nämnde Hans Arby (C) om trafiksatsningar. Vi har haft en trafikstrategi i tio år. 2014 antog vi stadens trafikstrategi som hade sikte på 2035. Bilresandet måste ner, cykel och gång upp. Siffrorna går åt fel håll. Därför gör vi en satsning på nämnderna som kan göra skillnad. Det går inte längre. Nu måste det gå åt rätt håll och det ganska snabbt. Tack för ordet.

Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Sara Carlsson Hägglund (V) där efter Patrik Höstmad (D). Varsågod Sara.

Tack ordförande. I årets andra kompletteringsbudget gör vi ytterligare satsningar inom ett flertal prioriterade områden. Det handlar om det brotts och drogförebyggande arbetet och möjligheten för fler barn att delta i fritidshemmets verksamhet via en förstärkning av skolskjutsen till och från fritidshemmet. För att nämna några. Vi kompenserar också för kostnadsökningar som kommer i kärvatten från kostnadskrisen bland annat genom mer medel i förskolans måltider. Att arbeta brotts och drogförebyggande är viktigt av flera skäl. Det handlar om den enskildes lidande, alla i omgivningen som påverkas av missbruk och de enorma kostnader som det skapar för samhället. Våra socialnämnders kostnader för det brotts och drogförebyggande arbetet behöver kompenseras i högre utsträckning så att de klarar hela sitt stora och oerhört viktiga uppdrag och att arbetet inte prioriteras ner för att andra kostnader ökar. Socialnämnden kommer samverka kring vilka insatser som kommer bli aktuella och vi ser fram emot att ta del av det. I skolan möter vi de allra flesta av våra barn och unga och det är en viktig arena för att arbeta drogförebyggande. Vårt mål är såklart en drogfri skola. Vi lägger extra medel centralt för att säkerställa att skolan inte prioriterar ner det arbetet till förmån för andra delar av skolans breda uppdrag. Förskolenämnden får medel för att säkerställa kvaliteten i måltidsverksamheten och att pedagoger med fortsättningsvis har möjlighet att äta tillsammans med barnen. Dessa som en kompensation för den ökningen av matkostnaden som är en följd av den kostnadskris som vi befinner oss i. Slutligen kompenserar vi också för utökning av skolskjuts till och från fritidshemmet för fler barn som har möjlighet att ta del av den viktiga verksamheten. Men det kommer vi diskutera ytterligare lite längre fram. Tack.

Tack Sara. Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Patrik.

Vi ser här nu ett mönster i budget och kompletteringsbudget efter kompletteringsbudget. Vi lägger ett visst antal pengar till välfärden. Vi trumfar det framför allt inom förskola och skola om och om igen. Vi lägger mer pengar på förskolan och skolan. Vi behöver inte diskutera det. Vi ser här nu, vi identifierar att ni har försatt förskolan i kris. Vi behöver in med pengar där omgående. Vi prioriterar alla 45 miljoner till förskolan. Ni tar en hagelbössa och skjuter ut en svärm med hagel på alla nämnder. Småpottar här och var. Ni prioriterar cykelbanor, plaskdammar, sommargator och sommartorg. Det kan vara jättetrevliga saker på rätt plats i rätt tid och rätt hanterat. Men det är lyx här uppe i behovsstegen. Det är här nere vi har skolan och förskolan. Det är den vi prioriterar först. När den är säker säger jag, men då kan vi ha massa lyx här uppe. Men vi börjar inte med lyxen. Vi ser här nu att ni återigen slänger pengar på samma typ av cykelsatsningar. Jäklas lite med bilister och sådär och försöker ställa om det. Det här jobbar ju stan med på stadsgatorna. Men det är ju ut på lederna vi har den stora trafiken. Ni ska lägga mer och mer pengar och försöka få den här resevaneutvecklingen att förändras. Ni måste ju ställa ut betongshugger på Kungsbackalederna om det ska fungera. Det enda som händer är att handeln i innerstan utarmas när inte kunderna kan komma fram till handlarna. Vilket för övrigt TIGA flaggar för nu när ni håller på med Vasagatan. Nu är de rädda att hela saluhallen går åt skogen. Prioritera till det som behövs. Det är förskolan.

Tack Patrik. Och på detta har Karin Pleijel (MP) begärt en replik. Varsågod

Ja, men just för att skolan är basen, så la vi i vår kompletteringsbudget i början av året. Det är väldigt svårt att få verkstad på pengar som man ger sent på året, så att därför så satsade vi rejält då. Sen är det så att det finns en enormt stor potential i den här staden för människor att cykelpendla. Naturligtvis kan inte alla cykelpendla, men över hälften av befolkningen har under 30 minuters pendlingscykelavstånd, om man räknar elcykel, och lite under 50 procent, om man räknar vanlig cykel. Så att det finns ganska stor potential att locka fram fler och göra det tryggt och säkert, så man känner att man vågar och kan ta cykeln till en parkeringsplats, där man också får se cykeln när man har gjort sitt ärende. Så alla delar i att uppmuntra för cykel behöver fungera. Och där har stadsmiljöförvaltningen och nämnden en väldigt viktig roll i att försöka få loss i alla fall halva den här potentialen.

Tack, Karin. En kontrareplik begärt av Patrik Höstmad (D). Varsågod.

Min poäng var att ni prioriterar åtgärder som jag sett inte fungerar. Det är ingenting nytt. Ni bara lägger mer pengar på samma sak. Som vi ser, inte rört cykelandet speciellt mycket. Inte ens elcykla pendelcykelbarn har gjort någonting. Då kommer vi i så fall med något nytt. Och min poäng var, vi kan satsa på det någon gång framöver. Men just nu är det ju kris i förskolan. Det är ju försatt förskolan i kris. Och att då gå fram med den här typen av långsiktiga satsningar, lägga lite mer pengar. Det kanske kan hända något. Vi hoppas det, vi får se och utvärdera det om tio år. Det tycker inte jag är ansvarsfullt. Vill ni verkligen plocka bilandelen, då är det ju kollektivtrafiken ni ska ge er på. Men den kommer inte heller att vara på plats om tio år. För det finns ingen finansiering och vi ser inte ut med det mesta. Så låt mig sia om att vi inte kommer se någon effekt på de här pengarna som ni slänger. Efter cyklister som ni använder för att hindra för bilister inne på stadsgatorna.

Tack Patrik. Jag är ledsen.

Då går vi tillbaka till talarlistan och det är Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, åhörare, sverigevänner. En inledande talare här pratade mycket om den blåbruna regeringen. Moderaterna, jag tror att ni är blåa. L, ni är väl ganska blåa. Och KD, ja ni är blå och vita. Hade jag varit någon av era partier hade jag undrat vem den här talaren pratade om faktiskt. Med det sagt vill jag gå in på Karin Pleijel här som pratade om trafikstrategi. Jag var på en dragning om den i stadsbyggnad. Där pratade man om att man hade frågat alla som rör sig i Göteborg vad de tyckte. Cyklisterna, de var jättemissnöjda. De som gick, de var jättemissnöjda. De som åkte kollektivtrafik, de var jättemissnöjda. Det var röda blippar på alla de här. De enda som var lite ljusgröna, det var de som åkte bil. De var inte nöjda, de var inte missnöjda, de var sådär. Och vad är slutsatsen då? Ja då ska man straffa dem som det ändå funkar för. Det här är fullständigt galet det ni håller på med. Men jag yrkar återigen bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen.

Tack Jörgen. Då är det Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) där efter Jessica Blixt (D). Varsågod Victoria.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Jag vill börja med att väldigt kort försöka reda ut ett antal felaktigheter som anförts i den här församlingen ikväll. 1. Vi behöver upphäva anställningsstoppet så att vi inte riskerar att få färre lärare. Låt mig vara mycket tydlig, anställningsstoppet omfattar allt ovanför rektor. Alltså inga lärare, inga elevassistenter, ingen elevhälsopersonal och faktum är att under vår tid vid makten, trots att vi styrt under den mest påfrestande ekonomiska tiden sedan 90- talet, så har vi ökat lärartätheten och vi har lyckats med konststycket. Och ett utav vår styrelse viktigaste prioriteter, nämligen att öka andelen utbildade och behöriga lärare i de skolor där barnen har sämst förutsättningar. Och det har vi ökat med 7 procent, i nordost med 10 procent. Sen så tycker jag egentligen inte om att stå här och kasta paj, för jag skulle egentligen vilja berätta vad det är vi vill göra istället för att behöva försvara felaktigheter, men jag tycker ändå att det är viktigt för ordningens skull. Axel Darvik (L) pratar om tusen personer som lämnat skola och förskola med en mycket ohederlig argumentation, eftersom Axel Darvik (L) vet att den bemanningsnivån som vi nu är uppe i, det är den bemanningsnivån vi befann oss i efter att vi som opposition stred och kämpade för att skjuta till medel till skolan, där ni tyckte att det var alldeles för mycket, som vi såg till att lägga till med 137 miljoner. Vi är på den bemanningsnivån idag. Och de tusen personer som du pratar om, som har försvunnit från skolan och förskolan och som gör riktigt ont, och framförallt för vissa barn som har haft en nära elevassistent eller en person som har kommit att vara jättebetydelsefull, så är det riktigt illa. Men faktum är att det är ju coronastödspengar som ni valde att bemanna upp för. Tillfälliga medel som ni valde att satsa på att bemanna upp personalen, som vi har blivit tvungna att avveckla för att det försvann. Jag kommer att trycka in mig igen, tack.

Tack, Victoria. Och på detta har Axel Darvik (L) begärt en replik och därefter är Emilie Bönfors (C) och Martin Wannholt (D). Varsågod, Axel.

Tack ordförande. Ni i rögarna är fria att välja och fria att välja bort. Och ni har valt bort skolan och förskolan. Vi visar i våra budgetalternativ och våra kompletteringsbudgetar att det går att satsa mer pengar på skola och förskola på barnen. Om ni inte lyssnar på oss så lyssna på lärarna. Hittills har vi haft goda skolresultat och är jättestolta över det som gått bra för de allra flesta eleverna. En majoritet klarar högstödet och de flesta har gått vidare till gymnasiet. Nu undrar vi hur det ska gå för dem, säger mellanstadieläraren Olle Hjalmarsson på Gärdsmosseskolan i Bergsjön. Och Lisa Lyko fyller i. Vi är rädda för allt det fina vi har byggt upp nu kommer att försvinna. Det är så det ser ut i Göteborgs skolor när de rödgröna styr. De prioriterar någonting helt annat. När vi sitter på personalutskottet och lyssnar på direktörerna från socialnämnden så säger de att det känns ganska gott. Vi har mer personal än vi behöver och vi kan dra ner på tempot. Så låter det inte när man pratar med lärare och förskollärare.

Då ska vi se hur Victoria du begärde en kontrareplik. Har du lust att trycka in dig en gång till?

Jag vet inte vilka socialsekreterare som Axel syftar till som sitter med fötterna på bordet och tycker att de kan ta det lugnt. Mig veterligen så har vi ungefär 50 miljoner i vakanser i nordost alltså socialsekreterare som fattas. Vi har människor som slutar i massflykt för att arbetsbördan och arbetsbelastningen är alldeles för tuff. Vi har nyexade socialsekreterare som kommer och får ta de tyngsta ärendena för att de äldre inte orkar. Så att jag köper inte det resonemanget men jag köper ditt resonemang om att skolan hade behövt mer resurser. Men du vet samtidigt att vi har Sveriges högsta elevpeng. Du vet också att vi har skjutit till pengar så långt som det bara är möjligt och framförallt så har vi renodlat skolans uppdrag. Se till att bygga ut de skolsociala insatserna som nu finns på 94 av 138 skolor. Freda skolans uppdrag från allt möjligt tillkommande som ni under åren var väldigt snabba på att kasta på oss. Men ja, jag hade också önskat att vi kunde börja manna upp och då hade jag verkligen önskat att ni tar det med er till eran regering så att vi kan få krisstöd för den här inflationsrelaterade kostnaderna som vi nu betalar priset för. För sen så tror jag att vi kommer hitta ett sätt att finansiera skolan.

Då ska vi se Axel, det är kontrareplik du begär. Tack.

Jag håller inte med, det finns betydligt mer man kan göra för skolan och Gärdesbomseskolan är ett bra exempel. Det ser likadant ut på väldigt många andra ställen. På den skolan var det sex stycken lärare, det är en skola med 300 elever, sex stycken lärare fick gå i år. Sedan är det ytterligare fem resurspersoner som fick lämna den skolan. Det är klart att det har effekt. Och med det bråket också som du har dragit igång med friskolorna så är det ytterligare två personer som kommer lämna Gärdesbomseskolan för att få en budget i balans. Helt onödigt, bara för att ni vill driva någonting i domstolar för att få uppmärksamhet i media. Jag tycker att ni borde ta ansvar för våra barn och unga och se till att verkligen satsa på det som är viktigt för framtiden. Skolan ska inte vara en budgetregulator där barnen får ta våra krockkudden. Tack.

Tack Axel. Då är det Emmyly Bönfors (C), därefter Martin Wannholt (D). En replik. Varsågod Emmyly.

Tack för ordet. Jag skulle vilja passa på att fråga Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) om du är nöjd med hanteringen i grundskolenämnden när ni valde att frysa pengarna till skolorna. Som har inneburit att ingen skola, varken fristående eller kommunal, har fått de där 100 miljonerna som ni själva delade ut. Och sen vill jag också säga någonting i all ödmjukhet att när man styr ibland, har jag själv lärt mig, att man formulerar inte alltid det som förvaltningar och ytterst då organisationer tillämpar. Utan det är faktiskt så att det pågår diskussioner i föräldragrupper i Göteborg där man får mail från förskolan där det står, och även från skolan, att på grund av rådande anställningsstopp så kan vi inte anställa en ny lärare. Och det innebär att klasser får slås ihop till exempel. Och det innebär att vikarier inte rekryteras. Så att även om det är er intention från styrets sida, att det bara ska vara från rektor och uppåt, så är det tyvärr inte så det ser ut. Och jag undrar vad du tänker om det.

Tack Emmyly. En kortare replik begärt av Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), varsågod.

På din första fråga om jag är nöjd med resultatet av att vi valde att pröva det ruttna friskolesystem som vi har i Sverige, så är svaret ja. Jag är nöjd med att vi har satt ett så skruvat system på prövning. Vi har ett ofinansierat utbudsansvar där vi har hundratals miljoner i ökade kostnader i relation till de fristående skolorna varje år. Vi har en aktiebolagslag och en konkurrenslagstiftning som är överställd skollagen och barnkonventionen där barns rätt till exempelvis särskilt stöd inte kan tillämpas. Vi kan aldrig fördela resurser efter behov där vi ser att just nu hade vi behövt gå in med särskilda insatser på den här skolan för att möta de här barnens särskilda behov. Vi kan inte det utan att strössla ut exakt samma till näringsverksamheten för att annars är det illojal konkurrens på den skolmarknaden vi har. Så ja, jag är nöjd och vi kommer fortsätta att ta fajten i andra avseenden kopplat till det här systemet.

Tack Victoria. En ny replik, begärd av Emmyly Bönfors (C), varsågod.

Tack för det svaret. Som jag ser det så har vi som politiker ett ansvar att ibland pröva lagstiftning. Och här i kommunen så beslutar vi inte om hur lagar ska stiftas utan det är ju riksdagens uppgift. Och det finns många gånger när jag sliter mitt hår och tänker att man skulle vilja ändra både i plan och bygglagen eller i alkoholserveringslagen eller vilken lag det nu kan vara. Och då är ju det en fråga som man får hantera i riksdagen. I vissa fall kan ju vi driva prejudikat härifrån om det handlar om en stadsbyggnadsfråga eller liknande. Men så som ni gör idag, där ni inte ens ser till att elever får pengar, bara för att ni vill visa en fråga symboliskt som ni står för, det gör ju att det är eleverna som hamnar i kläm. Så jag tycker man får välja vilka frågor man vill driva prejudikat på med en viss försiktighet. Och i det här fallet så har ni ju satt eleverna i kläm, både de som går i friskola och i kommunal.

Tack. Då är det andra och sista kontrareplik. Begärd av och Viktoria, varsågod.

Ja, men felaktighet igen då. Det är ju ingen som har kommit i kläm därför att pengarna finns ju och pengarna kommer att betalas ut. Och de fristående skolorna kommer sannolikt att få sina pengar på ett eller annat sätt. Just nu håller vi på att se över domen, men framförallt den kommunala skolan. Vi tvistar ju inte om något annat än de 22 procenten. Och faktum är att vi kan ju bete oss som ett allsvenskt fotbollslag som säger att vi har risk att förlora det här. Men det var inte så att de som har gått före och brutit ny mark och förändrat så att vi kvinnor kan stå i den här församlingen exempelvis. Det var inte så man förändrade samhället. Det är ju genom att man vågar pröva i det man tycker är fel. Och det här är galet. Det är galet att vi under brinnande lågkonjunktur, sällsynt hög inflation, inte kan få lov att kräva att de är transparenta och säger att vi har haft de här kostnaderna också. Varsågoda så har ni pengarna. Såklart att det borde vara rimligt att vi kan göra på det sättet när de har fått sitt grundbelopp. Jag tycker att det är helt naturligt. Det borde vara självklart för varenda svensk skattebetalare. Och det är det också förutom för den sidan. Tack.

Tack Victoria. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Det är en replik. Varsågod Martin.

Tack ordförande. Jag nöjer mig med att yrka bifall en gång till det yrkande som ligger i den här församlingen om att skicka alla de 45 miljonerna till förskolan för att stoppa krisen. Övrigt går inte att kommentera. Den extremt låga nivå som vi nyss hörde. Jag blir förfärad. Hur alla bara skyller på andra. Och att man sitter på makten, har möjlighet att göra rätt och göra bra för barnen och så vill man inte göra det. Bara stå här och tjafsa och skylla och backa bakåt i historien. Nu åkte vi plötsligt 100 år tillbaka också.

Tack Martin. Då går vi tillbaka till talarlistan och då börjar vi med Jessica Blixt (D) därefter Blerta Hoti (S) Varsågod Jessica.

Jag ska ta tre djupa andetag för nu är jag så upprörd. Det som är galet det är att ni offrar barnen på grund av symbolpolitik. Det är riktigt galet. Politik det handlar om att prioritera. Det som ni tydligt gör nu gång på gång det är att nedprioritera barnens framtid. Det är de som får betala priset för er oförmåga att sätta förskolan först. Vi ser att sjuktalen skjuter i höjd. Vi är uppe i över 13 procent nere på golvet på sjuktalen. Och sen så kör man någon symbolpolitik och tror att det ska lösa sig genom att man förkortar lite arbetstid på två förskolor. När det enda som behövs det är att säkerställa att personalen får rätt förutsättningar för sitt uppdrag. Det vet vi alla och där har ni inte lyckats. Det är galet. Riktigt galet. Barngrupperna är uppe på 5,4 barn per heltidsanställd. För två år sedan var det på 4,8. Nu är det på 5,4. Det är riktigt galet. Barnen måste komma först. Deras framtid. Det är allt. Det är det viktigaste. Ska vi kunna förändra Göteborg i rätt riktning? Ska vi kunna säkerställa att barn kan följa sina drömmar? Då måste vi prioritera förskolan. Det är där vi lägger grunden. Det är det allra viktigaste. Ja, ni har lagt 100 miljoner tidigare. Vi la 150.

Tack Jessica. Då lämnar jag ordet till Blerta Hoti (S) efter Marie Brynolfsson. Varsågod Blerta.

Tack ordförande. Ja, det är enkelt att som högerpolitiker i den här stan ha en hög svansföring när det gäller finansieringen av stadens förskolor. När det är samma högerpolitiker som i regeringsställning som använder svenska folkets skattepengar till ytterligare skatteavdrag för polrengöring för höginkomsttagare. Istället för att på riktigt satsa på välfärden. När vi inom det rödgröna styret tog över förskolan för över ett år sedan så var den kraftigt underfinansierad. 1,5 procents uppräkning i år efter år efter år i en normal inflationstakt på 2 procent är de facto en nedskärning. Men vi ärvde också en förskola i kaos med alldeles för mycket outbildad personal i alldeles för hög omsättning med många vikarier och kaosartade bemanningsenheter som vi nu tar ett omtag av. Och vi har också precis som nämnts tidigare den historiskt största indexuppräkningen som en kommun har gjort gjorde vi förra året för att mäkta med den extremt allvarliga inflationskris och ekonomiska kris som vi fortfarande är i idag. Vi har tillfört i budget efter budget mer medel till förskolan. 100 ytterligare miljoner som förvaltningen tackar och tar emot och tar höjd för med förhoppning att vi ska kunna börja återanställa utbildad personal igen till hösten. Det är vår ambition. Och vi tar höjd för även i den här kompletteringsbudgeten för de ökade matpriserna. Någonting som regeringen och dessa högerpartier i regeringsställning inte överhuvudtaget tar ansvar för. Det handlar om att prioritera och prioritera rätt. Andelen förskola personal har faktiskt utbildad personal har ökat sedan vi tog över makten. Tack.

Tack, Blerta. Och på detta har det kommit några replik begära. Vi börjar med Martin Wannholt (D), först. Varsågod Martin.

Ja, nej, jag tänker att vi ska komma tillbaka till dagens fråga. Vi har 45 miljoner att fördela. Det finns en stor minoritet här inne som vill stötta förskolan innan det är ännu mer försent där. Och sen så finns det en minoritet som är större som ska skicka pengar till lite andra saker här och var som prioriterar annorlunda än att prioritera barnen. Om det nu är så svårt och alltså hela det här ordförrådet, hög svansföring och högerpolitik och så vidare. Kom inte med det till mig, Blerta. Och om det nu är så jobbigt att prioritera barnen kan inte du föreslå till dina kollegor, ni tar ett steg tillbaka. Ni avgår, så tar vi budget på den här sidan. Och så sätter vi in Jessica i ditt ställe, så vet vi att det blir ännu bättre för barnen. För det är ju så jobbigt för dig att få igenom och prioritera barnen. Jag tycker faktiskt synd om dig för att du inte klarar att få med dig gänget. Då kan ni väl lämna över om vi nu bryr oss om barnen i stället för att sitta här och dutta ut pengar. Tack.

Tack Martin. Och på detta har jag Blerta Hoti (S) uttryckt en kontrareplik. Varsågod.

Martin, kom inte med dina härskartekniker som du håller på med. Alltså om du på allvar menar med att ta ansvar för förskolan, då borde du lyssna in på vad experterna säger, alltså barnskötarna och förskollärarna. Det de vill ha är fler utbildad personal. Det har vi sett till på det här senaste halvåret. Har vi sett till att öka andelen utbildad personal. Från förra året, från 83,8 procent från mars 2023 till 86,3 procent i år. Men det räcker inte. Vi måste göra mycket mer och jag önskar att vi kunde kroka arm här för barnens bästa i den här staden. Politisk käbbel kommer man ingenstans med. Alla vi har ett ansvar för att komma bort från den här djupa förskolekris som göteborgarna lever under.

Tack. Innan jag släpper Martin så är det Bettan som har begärt en ordningsfråga och det får hon. Så du kan vänta Martin. Tack.

Jag tänker bara att jag tycker vi ska ha en annan ton. Den tonen som du hade nu Martin tycker inte jag passade in mot Blerta. Jag tycker den var högst otrevlig. Jag tycker vi ska ha ett annat tonläge när vi debatterar.

Jag har försökt ensam förklara i den här debatten att vi skulle sluta med pajkastning. Om det är misstolkades på det sättet. Jag tycker att det var ett väldigt bra förslag om man inte klarar att styra att man kan faktiskt lämna över. Jag tycker inte det var minsta konstigt med tanke på hur viktigt det är för barnen. Jag kanske uttryckte mig på ett sätt så att man missuppfattade det. Men det är också väldigt lätt att dra i det här snöret att man känner sig lättkränkt och så vidare. Vi diskuterar barnens budget här och ni klarar inte prioritera det. Och vi har sett detta nu så länge och jag har lyssnat på alla dessa fullmäktige där hela den här sidan skyller på regeringen med all respekt att ni får skylla på regeringen. Men det förändrar ju inte och det har vi sagt flera gånger. Barnens situation här och så länge det finns resurser och prioriterat till förskola och skola här så kan man inte skylla ifrån sig och komma undan med det. Och det roliga är eller tråkiga är att ni tror att ni ska komma undan och inte få ta ansvar för det. Det kommer ju aldrig hända.

Innan jag lämnar ordet till Jessica Blixt (D) så är det fortfarande kompletterande budget för maj vi diskuterar. Och tiden, klockan börjar rinna iväg. Varsågod Jessica.

Jag vill börja med att vara tydlig att Blerta och jag vi försöker så gott det går och kroka arm. Vi vet att vi vill samma sak och vi vill barnens bästa. Men vi har olika vägar kanske och olika sätt att se det. Och jag hade önskat att man hade prioriterat i den tilläggsbudgeten på ett annat sätt än vad ni har gjort. Men med det sagt så vill jag bara förtydliga att förskollärare, andelen förskollärare, de har minskat. Utbildad personal har ökat. Men det är för att man nu, på de två åren, från förra året till i år har det höjts. Men om man går tillbaka i mandatperioden låg det uppe på 37 procent och nu ligger det på 36,7. Förra året låg det på 36,1. Jag har sifferminne. Så ser det ut. Men utbildad personal, då klumpar vi ihop och pratar om barnskötare och förskollärare. Och det är förskollärare som har det pedagogiska ansvaret.

Tack då är det Axel Josefson (M). Och jag vill påminna ledamöterna om att ha respekt för tiden. Och jag kommer att försöka stoppa er när tiden har gått ut. För vi har många, många ärenden att avhandla innan vi går hem. Så jag visar respekt för er vilja för politik. Men det förväntar vi tillbaka. Varsågod, Axel.

Tack, ordförande. Fullmäktige. Jag tänkte väl först börja med att börja lite detta kring föregående års budget som du pratade så mycket om. De här 1,5 procenten har lyfts vid flera tillfällen. Det stämmer. Men kom ihåg också att vi hade stora centrala reserver som också användes. Det var ju inte 1,5 procent utan det var mer. Sedan gjorde vi någonting som ni bara pratar om och det var att vi bekämpade slöseri och byråkrati. Vi lyckades faktiskt strama åt verksamheterna utan att äventyra kvaliteten. Men till kopplat till eran budget och en fråga om vi nu bryr oss om förskolan och vi satsar på förskolan. Varför går ni då fram med förslag om arbetstidsförkortning? Varför vill ni lägga pengar på det? Hur kommer du lösa din viktigaste uppgift som du pratar om? Att få fler utökade eller fler utbildad personal att jobba i förskolan om vi ska jobba mindre? Det får du gärna förklara för mig och för göteborgarna. Tack.

Tack Axel. Och på detta har Blerta Hoti (S) begärt en replik, varsågod.

Alla våra förslag som det här gröna, rödgröna styret vidtar för att tas ur vår välfärdskris och vår förskolekris bottnar i dialog med vanligt folk. De utgår från verkligheten. Och gång på gång så är det barnskötare efter barnskötare, förskolelärare efter förskolelärare, föräldrar efter föräldrar som flaggar för personalens ohållbara arbetsmiljö. Och den ligger i en av våra största prioriteringar för en bra förskola. Det är barnens trygghet till omsorg, det är barnens rätt till utbildning och språkutveckling. Och det är förskolepersonalens och förskolelärarnas arbetsmiljö. Och arbetstidsförkortning är en del av många åtgärder för att förbättra göteborgarnas arbetsmiljö för barnskötare och förskolelärare.

Tack. En kontradireplik begärt av Axel Josefson (M). Varsågod Axel.

Tack för det ordförande. Fullmäktige tror jag det är bra att du pratar med vanligt folk. För oss här då, förklara för mig då att om vi nu har en dålig arbetsmiljö i förskolan där det är stressat och man känner att man inte räcker till. Hur hjälps det av att det blir färre som jobbar där? Att vi går hem? Det borde väl snarare vara tvärtom att vi borde få in fler händer i förskolan för att lösa det problemet. Och då får inte jag ihop riktigt den kalkylen när ni samtidigt går fram med att ni vill betala människor för att inte vara på jobbet. Jag sitter ju i SKR också, det gör ju flera av er andra här, och det här är ju en väldigt stor fråga där vi kämpar med näbbar och klor för att inte gå med på arbetstidsförkortning. För vi ser vilken katastrof det skulle vara för välfärden. Och ändå så sitter ni här och förordar den politiken. Kan ni förklara för mig hur detta går ihop? Tack.

Tack Axel. Jörgen du. Ja men begär du replik på plattan? Varsågod.

Axel har ju, du har en jättebra poäng här Axel. De flesta av oss har ju faktiskt partier uppe i riksdagen och där finns det något som heter riksdagens utredningstjänst. De kan räkna på vad en arbetstidsförkortning kostar för Göteborg. Det har mitt parti räknat ut. Så att det är bara att ni gör det. Du kan få de siffrorna och sådär för de är skrämmande kan jag tala om. Jag undrar om ni har räknat vad det kostar? Jag kan gå och läsa upp det för jag har det ute i uteleven med mig här. Det är skrämmande vad det skulle kosta för Göteborg. Skattebetalare. Tack.

Tack Jörgen. Jag tror inte du behöver läsa upp det för jag har ju en lång talarlista. Så vi börjar med Marie Brynolfsson. (V) därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och åhörare. Det är så att Sverige har antagit FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att alla som arbetar inom offentlig sektor har ett särskilt ansvar att genomföra konventionen. Funktionsrättspolitiken måste vara förankrad i mänskliga rättigheter baserad på de konventioner som Sverige har undertecknat. Och som innehåller konkreta reformer som gör verklig skillnad i människors vardag. I årets budget höjde vi habiliteringsersättningen för de som jobbar på daglig verksamhet. Något som konkret förbättrar den ekonomiska situationen i vardagen för många människor. Under den här våren har jag träffat många från funktionsrättsrörelsen. Och just den ekonomiska frågan har varit högst upp på dagordningen. Och jag vill passa på att tacka er alla för den tid som ni har gett och för de kunskaper som ni har gett mig. Om hur livsvillkoren ser ut och vilka politiska beslut som behövs för att om bara göra så lite skillnad i människors vardag. Och en sådan sak är en del i vår kompletteringsbudget. För de allra flesta arbetare innebär semester en tid med sköna lata dagar. Och man kan njuta av sin ledighet med semesterlön dessutom. Men så ser det inte ut för gruppen som jobbar på daglig verksamhet. Som istället förlorar hela sin habiliteringsersättning under de fyra semesterveckorna. Men alla ska kunna njuta av sin semester. Och därför är jag extra glad över det beslutet vi tar idag att betala ut ersättningen under semestern. Och jag vill rikta ett särskilt tack också till riksföreningen Grunden som faktiskt har mobiliserat i denna frågan.

Tack Marie. Då är det Anders Svensson (M). Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Anders.

Tack för ordet. Jag skulle vilja tala om skola och vuxenutbildning. Det är så att SVMP har beslutat att fler ska läsa i kommunal regi i vuxenutbildningen. Man har gått i förvaltningen och frågat så här. Så här vill vi göra. Vad betyder det? Nej, vi ser ingen skillnad i kvalitet. Okej. Något mer? Ja, ni får inga skillnader i antal platser. Lika mycket i vuxenutbildning. Okej, något mer? Ja, det kommer kosta 44- 87 miljoner kronor per år. Ja, vad bra. Kör på. Mer vuxenutbildning i kommunal regi. Vad vinner man egentligen? För mig är det svårt att se någon annan vinst. Och jag ser inte det som någon vinst att fler medarbetare får Göteborgs stad som avsändare på lönekuvertet istället för någon fristående leverantör. SVMP tycks vilja ha mer pengar. Man skriker efter pengar. Regeringen måste ge pengar. Här finns det möjlighet att få 44-87 miljoner kronor mer per år. Det borde vara attraktivt kan man tycka. Vi befinner oss i juni. Det är nästan så långt från julafton man kan vara. Jag känner mig ganska som tomten här. 45 miljoner har vi att fördela idag. Ni kan få 44-87 miljoner kronor till att fördela. Utan någon skillnad i kvalitet. Utan någon skillnad i antal platser. Det borde vara attraktivt. Det tycker jag.

Tack Anders. Då är det Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Victoria.

Tack så mycket ordförande. Jag vill bara nämna lite snabbt lite av det viktiga arbetet som vi behöver växla upp. Vi hade polisen på besök igår på grundskolenämnden. De berättade att vi har ett nytt typ av brott som breder ut sig rätt så kraftigt. Det är straffvåld. Alltså bestraffningsvåld av unga personer som inte vill delta i gängens aktiviteter. Som inte vill sälja det där knarket. De ber om att vi ska utöka vår samverkan. De sträcker ut en hand och vi gör det. Vi har också ett lagstadgat ökat krav på att vi ska ha en bättre samverkan. För att inte det här arbetet ska spilla över på just lärare och arbetet som ska ske med kunskapsuppdraget så är jag otroligt tacksam att det nu finns pengar att äska. Så att vi kan se till att få fler narkotikasök. För faktum är att när vi ringer till polisen. Vi har en grundskolerektor som sa att jag ringer polisen och ringer polisen och känner att det luktar cannabis. Och polisen har inte resurser, de har inte tid. Men när vi väl får dit de kommunalt upphandlade hundarna så återfinner de både vapen och stora mängder narkotika, stora mängder snus och vejps i skolans lokaler. Och de vuxna som exploaterar och utnyttjar barn i ekonomiska skiften ska begränsas i varje avseende. Vi ska göra det så jädra svårt för dem att fortsätta med den här verksamheten. Och det är inte barnen som ska straffas. Det är de som ställer till det och utnyttjar barnen. Och då behöver vi gå på efterfrågan. Så nu kan vi ge möjlighet till pilotprojekt kring narkotika, föräldrautbildning, narkotikasök, erbjuda drogtester om föräldrar är oroliga och fler samtal på Mini-Maria. Och det här kommer vara ett jätteviktigt steg i det arbetet som vi nu tajtar upp när vi nu jobbar tillsammans på riktigt med skola, socialtjänst och polis. Och det är vi mycket stolta över. Tack.

Tack, Viktoria. Och då är det Patrik Höstmad (D), det är därefter Martin Wannholt (D), det är. Varsågod, Patrik. Tack för det.

Jag har lite tappat kollen på vem som har yrkat vad så jag yrkar bifall till yrkande från M, D, L, KD och tilläggsyrkande från M, D, L, KD och avslag på övriga. Tack.

Då är det Martin Wannholt (D).

Ett kommunfullmäktigmöte där vi har på bordet möjligheter, i det här fallet att vi tar beslut om ytterligare pengar ut till verksamheter och där vi då har haft möjlighet att rösta för ett förslag som förstärker förskolan med 45 miljoner och inte till alla dessa olika verksamheter som i alla fall, oavsett om de är bra eller mindre bra eller viktiga, så är de inte så viktiga som att stötta förskolan från den krisen. Och vi har haft ett par sådana möten och det är. Jag hoppas att vi slipper sådana möten utan att det här styret skärper till sig och prioriterar barnen framåt. Tack.

Tack Martin. Då är det Jessica Blixt (D), det som är sist i talarlistan just nu. Varsågod, Jessica.

Tack ordförande. Nej, jag ville faktiskt bara till dagens, vi har haft nämndmöte i förskolenämnden idag och i det underlaget så står det väldigt tydligt att om man skulle förkorta arbetstiden på de 40 förskolorna som har de allra högsta indexet i stan så skulle det behövas 174 medarbetare extra. Det här ska då jämföras med att för samma summa pengar så kan vi anställa 148 stycken förskollärare. 148 stycken förskollärare. Och då kan vi ju ställa oss frågan, vad hade påverkat arbetsmiljön mest och gett vår personal bäst förutsättningar för sitt uppdrag och säkerställt att barnen får rätt förutsättningar när de börjar skolan?

Tack Jessica och jag har tomt talarlistan. Anser fullmäktige att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningarna yrkar Marie Brynolfsson, Jonas Attenius, Karin Pleijel bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou att fullmäktige besluta bifalla förslaget från ST i kommunstyrelsen. Emmyly Bönfors att fullmäktige besluta bifalla yrkan från C den 18 juni 2024. Axel Josefson, Elisabet Lann, Axel Darvik, Martin Wannholt att fullmäktige besluta bifalla yrkan från MDL och KD den 18 juni 2024. Jag kommer först ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Axel Josefson med flera, Jörgen Fogelklou och Emmyly Bönfors. Jag kommer därefter ställa proposition på att bifalla respektive avslag på tilläggsyrkande. Hur känns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Axel Josefson med flera? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Voteringen är begärd och ska verkställas. Och det verkar som att alla är inne i salen. Kommunstyrelsens förslag är ja i proposition i huvudvotering. Och för att anta motförslag ställer jag proposition på de tre återstående yrkandena. Antas förslaget från Axel Josefson med flera som motförslag? Då återstår huvudvotering. Och då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Josefson med flera. Jag startar. Det är korrekt uppfattat. Ja till kommunstyrelsen och nej till Axel med flera. Ja. Nej, du får inte begära ordet. Nu är det omröstning så varsågod och rösta. Det verkar som att alla har röstat och jag stoppar omröstningen. Och med 40 röster ja till kommunstyrelsen för 29 röster nej och 12 röster avstår därmed så bifalls kommunstyrelsens förslag. Då återstår tilläggsyrkan från M, D, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås den? Jag anser att tilläggsyrkan har avslagits. Voteringen är begärt och ska verkställas. Och då är det ja för avslag och nej för bifall. Korrekt uppfattat? Ja. Varsågod och rösta. Du röstar? Rött. Mariette. Då stoppar jag omröstningen. Och med 40 röster mot 28, 29 nej och 12 avstår så avslås tilläggsyrkandet. Då ska vi se innan vi går på ärenden 9. Så var det i våldberedningshandling hade ett val fallit bort. Kan denna komplettering godkännas? Kan vi godkänna? Tack.

Då är vi på ärende nummer 9 och det är revidering av Göteborgs stads riktlinje för krishantering. Kommunstyrelsen föreslår att revidera en version av Göteborgs stads riktlinje för krishantering antas. Och här har jag tomt talarlistan. Kan fullmäktige anta det?

Då är vi på ärende nummer 10. Det är en återrapportering av uppdrag december 2023. Innan jag läser upp attsatserna så har det inkommit ett tilläggsyrkande från M, D, L och KD. Jag som ordförande har gjort bedömningen att det här ärendet är i klass som ett nytt ärende och därmed kan vi inte släppa fram det här tilläggsyrkandet. Jag har ett lagrum som jag tänker läsa för er så att ni förstår vad det handlar om. Enligt kapitel 5, 56 paragrafen i kommunallagen ska ordförande vägra lägga fram ett förslag till beslut om ordförande anser att förslaget innebär att det är ett nytt ärende väcks. Det är ordförande som prövar detta. Ett ärende som fullmäktige ska besluta om ska vara berett och det anser jag inte att det här ärendet är berett och det är det jag anser att det här är ett nytt yrkande och då välkomnar jag de som har skickat det här tilläggsyrkandet att komma med motion om detta ämne och där det kan bredas. Det här är en återrapportering för december 2023 och tilläggsyrkandet avser inte delar av det som finns i rapporteringen. Och kommunstyrelsen, då går jag på ärendet. Därmed så är det den tilläggsyrkan som har kommit, den kommer inte vara med i ärendet. Kommunstyrelsen föreslår att i handlingen givna uppdrag i budget 2020 förklaras fullgjorda. De i handlingen givna uppdrag i budget 2021 förklaras fullgjorda. De i handlingen givna uppdrag i budget 2022 förklaras fullgjorda. De i handlingen givna uppdragen i budget 2023 med undantag av uppdrag 4O, 4Ö, 4Ä, 4BB samt 4DD förklaras fullgjorda. De i handlingen givna uppdragen utanför budget förklaras fullgjorda. Och här har jag en talarlista. Vi börjar med Karin Pleijel (MP), därefter Axel Josefson (M).

Jag tar med mig det här, kan man undra vad har det med ärendet att göra? Men jag känner att i en tid när vi inte bara pratar om beredskap för kris utan även för kris och krig på allvar så behövs det här FN:s 2030 mål om fredliga och inkluderande samhällen mer än någonsin. Och det är ju det vi jobbar med dagligen här att skapa ett sådant samhälle lokalt. Och jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och där vill vi att två förslag inte ska förklaras fullgjorda. Och vi är tillbaka till det här att resandeutvecklingen går åt fel håll. Och vi tycker därmed att förändringen av bashastigheten till sänkt bashastighet, det behöver implementeras. Vi tycker inte att implementeringen kan anses fullgjord när den inte ens är påbörjad. Så det är en väldigt viktig åtgärd för att minska buller, luftföroreningar och klimatutsläpp och också för trafiksäkerheten. Så det här behöver snarare påskyndas än förklaras fullgjort. Sen har vi även ärendet om uppdraget om cykelparkering. Och det stämmer också att vi tycker att det här inte är fullgjort för att de säkra cykelparkeringar som planerats att byggas, de har koncentrerats kring kollektivtrafiknoder. Men man ser på användarna så är det framförallt parkeringsmöjligheter i innerstaden som är behovet. Så vi ser fram emot att det här ärendet, när det nu fullgörs på riktigt, att de här olika sakerna kan bli verklighet.

Tack Karin. Då är det Axel Josefson (M) därefter Zagros Hama (M). Varsågod Axel.

Tack för ordförande för fullmäktige till borgare. Jag tänkte nämna och råda om vårt tilläggsyrkande nu som ordförande redogjorde för haft tidigare. Lite snäv tolkning av lagstiftningen kan jag tycka. Det här är ett uppdrag som handlar om bojkotten av Israel som inköp och upphandling har gjort. Att kunna häva det olagliga beslutet som en falsk majoritet i nämnden har fattat. Då ställer man sig frågan om kommuner får bojkotta länder. Jag tog mig tid att fråga ChatGPT om detta. Jag tänkte läsa upp svaret. Kommuner i Sverige har inte laglig rätt att bojkotta andra länder. En bojkott mot ett annat län skulle kunna innebära ett politiskt ställningstagande som ligger utanför kommunens befogenheter. Kommunens verksamheter styrs av kommunallagen som fastställer att en kommuns åtgärder måste ha en lokal anknytning och främja kommunens egna angelägenheter. Då säger väl vän av ordning, finns det några rättsfall kring detta? Det valde jag också faktiskt att låta ChatGPT svara på. Då finns det tre domar som redogör för detta. Dels är det regeringsrättens dom från 1998 där Lunds kommun inte hade rätt att bojkotta beslut om varor från Burma. Vi har Solna tingsrätt från 2002 också bojkotta varor från Burma som inte godkändes. Och sen, hör och häpna, en dom från Göteborgs tingsrätt 2004-03-12 där Göteborgs kommun beslutat att inte köpa varor från Israel på grund av landets politik mot palestinierna. Miss på fingrarna där också. Det här beslutet som inköp och upphandling har fattat, det är olagligt. Det kommer att hävas. De ansvariga politikerna för detta förtroende för dem kommer att ifrågasättas. Och jag tycker att vi som församling här har den skyldigheten att faktiskt upphäva detta beslut och sluta skämma ut Göteborg på detta sättet som vi håller på med. Tack.

Tack Axel. Då är det Zagros Hama (M), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Zagros.

Tack för det ordförande. Jag tänker lägga fokus på ett yrkande som vi har som rör tillnyktringsenheten. Varje år omhändertas tusentals personer till följd av sin berusning. Det handlar om att de har druckit för mycket, missbrukat annat, som har lett till att de är en fara för sig själva eller för någon annan. Våldsamma och agiterade personer ska och bör hamna hos polisen och polisens arrest. Men majoriteten av de som omhändertas är varken våldsamma eller agiterade. Det kan vara den nyss fyllda 18-åringen som har sin första fylla eller så kan det vara den hemlösa missbrukaren som ser polisens arrest som den enda möjligheten till värme och tak över huvudet. Nerpissade kläder, utsläppt mitt i natten i den göteborgska vinterkylan, det är inte ett ovanligt scenario utan det händer regelbundet. Många av dessa personer behöver hjälp. Genom vårdpersonal som kan säkerställa en säker tillnyktring. Genom socialtjänst som kan möjliggöra för en väg ut ur personens missbruk. Eller kanske bara möjliggöra för den personen att få ett tak över huvudet. Det är huvudsakligen en viktig fråga för den som omhändertas men också en fråga för polisens resurser. Polisens arrest ska och är inte till för att bemannas av personer som bara blir omhändertagna till följd av sitt missbruk. Det är en plats för personer som blir gripna eller på annat sätt ska vara misstänkta för brott. I rikets största och tredje stad går man framåt med fler tillnyktringsenheter. I Göteborg har man inte en enda. Slutligen vill jag säga att detta inte är en politiskt färgad fråga. Det handlar om att säkerställa att polisens resurser går till rätt saker samtidigt som vi utvecklar missbruksvården och säkerställer en säker tillnyktring för de som omhändertas. Detta är en fråga om liv och hälsa. Med detta sagt vill jag yrka bifall till yrkandet från MDL och SD i kommunstyrelsen. Tack.

Tack Zagros, då är der Jörgen Fogelklou (SD), därefter Allan Stutzinsky (L).

Tack för ordet ordförande. Först vill jag yrka bifall till tilläggsyrkan från M, L, KD i kommunstyrelsen. För det är ju lagt och lagt kort ligger, tänkte jag säga. Sen tänkte jag bara ge dig lite rätt här, Axel. Ni vet att det fanns en lag i Sverige som tillät kommunerna att bojkotta. Det var när Sydafrika fanns. Då skaffade man en egen lag som gav kommuner rätt att bojkotta varor. Sen har man tagit bort den lagen. Så det är väldigt stipulerat att kommunen inte får hålla på med detta. Vi har ju skickat in det till förvaltningsrätten naturligtvis och det är nog vi inte ensam om att göra. Men tack för mig.

Tack Jörgen. Då är det Allan Stutzinsky (L), som är sist i talarlistan. Varsågod.

Tack. Jag vill bara förtydliga innan jag släpper fram Karin. Anledningen till att jag inte släppte fram tilläggsyrkan, jag lägger ingen värdering i själva innehållet, utan det här är en rapport som kommer till fullmäktige. Vill man skriva en motion om det så sa jag att de partierna är välkomna att skriva en motion om det. Men det här avhandlar vi i en rapport som bara ska rapporteras tillbaka, som avser fram till 2023. Då är det så. Och det ansåg jag att det här är ett nytt ärende som kan behandlas och beredas. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP), därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Karin.

Vi ska väl inte debattera tilläggsyrkandet egentligen. Jag vill bara säga att det agerandet som vi gör i inköp och upphandlingsnämnden har ingenting med antisemitism att göra. Vi är fullständigt klara med att vi tar avstånd från all form av rasism. Vem som än drabbas av den. Och antisemitism är en fruktansvärd form av rasism. Så vi tar fullständigt avstånd från det. I Göteborg har vi en ganska lång tradition att göra sociala hänsyn när vi upphandlar saker. Att vi ställer olika krav på det. Jag har varit med så länge, jag satt i konsumentnämnden för ganska länge sedan, när vi tyckte att Göteborg skulle bli en Fair Trade City. Det vill säga att man i sin upphandling också handlar varor som har rättvisemärkning. Det vill säga att en del av pengarna går till att bygga upp skolor och sociala verksamheter i andra länder. Då var det en het debatt. Det här är inte lagligt. Det här är utanför den kommunala kompetensen. Jag minns att Göran Johansson sa att det här är en form av bistånd. Det kan inte kommunen ägna sig åt. Men vi kände att det var viktigt att gå vidare och pröva det. Och i det fallet så fick vi rätt. Jag kan inte avgöra vad som blir rätt i det här fallet. Men det är en sammanvävd värld vi har, där väldigt många globala intressen finns invävda i det vi handlar. Kan vi använda vår konsumentmakt, 29 miljarder varje år, att skjuta världen i en positiv riktning, då tycker jag att vi ska ta den chansen. Det är vår skyldighet mot göteborgarna och deras skattepengar.

Tack. Och berättar har ju två replik begärts. Vi börjar med Axel Josefson (M) först. Varsågod Axel.

Tack ordförande fullmäktige. Ja Karin, med en enkel sökning på nätet så blir det ganska klart för i alla fall de flesta av oss här inne att det här är ett olagligt beslut. Och varför går ni fram med detta? Vad är syftet med detta? Vad är det för hundvissling som ni vill åstadkomma med det här? Det är tyvärr så Karin att tolkning och detta blir ju på det sättet, precis som Allan säger här. Och det tycker jag är den allvarligaste delen i det här. Det är väl inte för att ni återigen bryter mot lagen och vill pröva detta, utan det är faktiskt konsekvensen av hela detta. Där ni sprider ut en stämning i staden som jag tror inte någon av oss vill ha. Och att ta de riskerna som det här måste ni ju ändå ha funderat på tänker jag. Hur gick resonemanget hos er när ni fattade det här beslutet? Olagligt, risker för saker och ting som ska hända. Det måste väl ändå funnits lite tankeverksamhet innan detta kastades på bordet.

Jag vill vara tydlig. Vi avhandlar en rapport och vi debatterar inte tilläggsyrkan som jag inte släppte igenom. Och det är ju för att jag ansåg att tilläggsyrkan är ett nytt ärende som kan bredas. Så partierna som ville är välkomna att lägga en motion om det. Men i det här fallet så är det faktiskt bara rapporten vi avhandlar. Och tilläggsyrkandet ska inte behandlas i det här. Så jag vill bara vara tydlig. Det är inte det vi ska diskutera, utan vi diskuterar om rapporten. Då lämnar jag ordet till Allan Stutzinsky, (L), för en replik. Nej, du har begärt en replik först, sen kommer Jonas.

Det ena är att jag vill lägga tilläggsyrkandet som en protokollsanteckning. Och det andra är att om det här beslutet hade kommit för tio år sedan, eller för fem år sedan, eller för ett år sedan. Då hade jag också tyckt att det var fel, jag hade motarbetat det och jag hade röstat mot det. Men jag hade inte sagt att det hade rasistiska syften. Och jag hade inte kallat de som står bakom beslutet för rasister. Men det måste jag göra nu. Tidpunkten avslöjar det rasistiska motivet. Tack.

Varsågod till Jonas, som är sist i talarlistan.

Tack, fru ordförande och fullmäktigeledamöter. Jag är högst medveten om att det här inte finns på listan och att vi inte ska ha en debatt. Men jag måste bemöta dig, Allan. Du sa precis så här. Att du sätter ett aktivt syfte från vår sida att sprida antisemitism. Det är en oerhört grov anklagelse från din sida. Oerhört grov. Jag vill vara väldigt tydlig med att det är inte det aktiva syftet. Så är jag tydlig med det. Men låt oss prata om det. Jag ska ge bort det på måndag. Jag träffar er med flera på måndag. Synsvist judiska församlingen. Så diskuterar vi vidare där. Då ska vi ha en djup diskussion om detta. Tack.

En ny replik begärt av Axel Josefson (M). Varsågod, Axel.

Tack, fru ordförande. Fullmäktige. Ja, det är bra att du blir upprörd över detta. För vi är många som är upprörda över det här beslutet. Men återigen, varför går ni fram med ett beslut som är olagligt? Hur har funderingarna gått kring detta? Det hade väl ändå varit intressant för oss alla här och även kanske för göteborgarna hur ni har resonerat kring detta. Så att vi alla kan förstå hur man kan trampa så här snett som ni har gjort i en sån här viktig fråga. Tack.

Då har vi fått en talarlistan. Men innan jag lämnar ordet till Bettan Andersson så tänkte jag fråga dig Allan. Det är karlsanteckningen som tog upp. Är det bara du? Är det andra? Hela liberala gruppen. Tack. Då lämnar jag ordet till Bettan Andersson (V). Be därefter till Allan och skuldbetten.

Tack ordförande. Fullmäktige lyssnar. Nu ber jag er i presidiet, liksom er här i salen, att vi pratar om det ärendet som vi har på bordet. Det här var en rapport från 2023, från olika ärenden. Vi diskuterar något helt annat. Det blir väldigt konstigt om vi här ska ha debatter som inte överhuvudtaget rör det ärendet vi pratar om. Tack.

Axel Josefson (M), jag ber att en replik.

Vi anser från vår sida att detta är ett uppdrag som har givits och som får stora konsekvenser för Göteborg och göteborgarna. Det är väl fullt rimligt att man debatterar det. Vi hade gärna sett att det här yrkandet också hade fått ställas under proposition. Nu har ordförande bestämt en annan ordning. Jag accepterar det. Men vi måste ändå kunna prata om frågan. Tack.

Bettan har begärt, men innan jag lämnar ordet till dig. Tack.

Jag vet inte om vi kanske har olika handlingar, jag och du Axel, men min står det 2023 och det vi pratar om nu 2024. Tack.

Ännu en gång vill jag säga att nu avhandlar vi års återrapportering av uppdraget. Jag har inte sagt att det inte är ärende som får debatteras, men ni är välkomna att skriva en motion där det kan debatteras. Men det blir fel av mig som ordförande om jag släpper igenom nya ärenden i en rapportering. Då blir det fel enligt kommunallagen. Jag får inte göra det. Det är därför jag säger att ni är välkomna att skriva en motion om det. Varsågod, Allan.

Jag begär ordet bara för att bemöta Karin Pleijel (MP) lite. Karin, du och dina partivänner brukar gå upp i talarstolar och säga att den största utmaningen för mänskligheten just nu är klimathotet. Det är ju alldeles riktigt. Vi vet ännu inte om mänskligheten kommer att kunna bemästra klimathotet eller inte. Men en sak vet vi med säkerhet, att utan israelisk teknik, israeliska forskare och israeliska innovationer så skulle mänsklighetens möjligheter vara väsentligt sämre. Och de möjligheterna skulle kanske varit ännu bättre om israeliska forskare hade kunnat samarbeta med forskare i andra städer. Och vi kunde genomföra pilotprojekt med israeliska innovationer i andra städer i andra länder. Vad du och Miljöpartiet gör nu, det är att ni säger att rasismen är viktigare än klimathotet. I valet mellan rasism och klimathot så.

Jag tycker, ursäkta mig, vi pratar fortfarande om återrapportering. Det har sparat helt tur. Jag finner som ordförande att det här ska avslutas inom det själva ärendet. För jag blir ju tvungen annars att ajournera fullmäktige om vi inte håller oss till själva ämnet. Och det har ju varit väldigt, väldigt tydligt. Det här är ett nytt ärende som inte hör hemma i en återrapporteringsuppdrag. Men ni är välkomna att skriva en motion om det. Och det måste ni respektera där. Det är inte jag som bestämmer, det är kommunallagen. Jag kan inte släppa fram nya ärenden där de inte är förberedda i en rapport. Det här är en rapport som ska rapporteras tillbaka. Så att. Jag diskuterar det här så förväntar jag mig att ni håller er till själva ärendet, det vill säga återrapportering och inget annat. Varsågod Martin Wannholt (D) efter Axel Josefson (M).

Tack ordförande. Jag vill bara bifoga hela D-gruppen till protokollsanteckningen. Tack.

Det är antecknat. Varsågod Axel.

Ja, herr ordförande, jag skulle göra samma sak för Moderaterna.

Bra, tack. Och då har vi Elisabet. Du vill detsamma. Även Jörgen? Det får ni komma överens själva hur ni vill ha det. Det var ju tomt på talarlistan och anser vi att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningen yrkade Zagros Hama, Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Karin Pleijel (MP) bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Zagros Hama med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärt och ska verkställas. Det är en votering som är begärt och den ska verkställas. Och ja till kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Zagros Hama med flera? Rätt uppfattat? Ja. Då startar vi omröstningen och jag tror alla är inne i salen. Varsågod och rösta. Ja, vad röstar du? Du röstar? Då har ju alla röstat och jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 38 och tre. Nej, 43 mot 37, 38 röster. Bifalles kommunstyrelsens förslag. stadsdelen Askim

Ja, då går vi på ärende 11 som är antagande av detaljplan för bostäder vid Vågnedalsvägen inom stadsdelen Askim.

Tack så mycket.

Där kommunstyrelsen föreslår att detaljplan för bostäder vid Vågnedalsvägen inom stadsdelen Askim antas. Här har ordet först begärts av Johan Zandin (V). Därför Martin Wannholt (D). Varsågod Johan.

Tack så mycket. Och till skillnad från Liberalerna i Göteborg så tänkte jag ta det extremt radikala retoriska greppet att prata om den fråga som faktiskt står på dagordningen. Och jag börjar det med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det här är ett projekt längst ner i sydvästra Göteborg som handlar om att bygga flerbostadshus i ett område som domineras av radhus och villabebyggelse. Det har kanske inte exakt den utformningen som vi hade föreslagit idag, men det här är ett projekt som har varit igång i några år och att bara avbryta det eller riva upp det och göra om det från grunden hade ju lett till stora förgäveskostnader och en stor försening. Så att vi väljer att bifalla detta, även om det kanske inte har våran favoritutformning. Jag vet att många av er kanske har fått ett brev från de närboende med oroande uppgifter om diverse miljöproblem. Så vitt jag kan se så är det här i princip samma uppgifter som skickades till stadsbyggnadsnämndens ledamöter tidigare i vår och som grundligt har bemötts av stadsbyggnadsförvaltningens tjänstepersoner. Så att era representanter i stadsbyggnadsnämnden ska ju ha fått svar på dem. Så att det verkar inte vara så oroande som man kan tro. Sen så ser jag att Demokraterna och Sverigedemokraterna oroar sig för en badplats som på något sätt skulle bli otillgänglig genom det här projektet. Där förstår jag helt ärligt talat inte vad de syftar på. Det här är flera hundra meter från närmsta badplats och ingen av vägarna till badplatsen passerar ens genom planområdet. Så att vill ni utveckla det får ni gärna göra det. Med bifall till kommunstyrelsen. Tack.

Tack. Det var nästa talare Martin Wannholt (D), det är efter Petra Elf (MP). Varsågod Martin. Tack.

Nej, jag är lite trött på dina småtykna frågor Johan Sandin. Hade du varit på plats här ute någon gång så hade du inte ställt den frågan så jag tänker inte svara dig. Du kan väl åka ut nu i sommar så får du svaret automatiskt. Ett tips då, parkering för barnfamiljer som inte har förmånen att bo nära utan kommer från andra ställen. Till den här detaljplanen. Den här detaljplanen bryter då mot tidigare översiktsplanen som vi hade. Som varit ute, förhandlad, förankrad lokalt. Man bedömde att uppåt 30 bostäder skulle naturen tåla utan att klanka in överallt för mycket. Men sen var det under den här perioden där vi gjort många misstag. Det var stor bostadsbrist. Vi hade stort mottagande av flyktingar som ökade bostadsbristen ännu mer. Och vi hade politiker från alla läger som missade skolor, förskolor och så vidare. Man tryckte fram bostadsplaner och släppte på stadsbyggnads principer och en hel del annat. Nu är vi i ett annat läge. Men vi var några som gick emot den här planen. Jag och Jörnmark i byggnadsnämnden och Mark och miljödomstolen gick på vår linje och återförvisade den här slarvplanen på miljösidan. Nu kommer den gå upp och prövas igen. För det som prövades då, det är åtgärdat. Men det var så mycket annat. Det är inte ens prövat. Så det kommer prövas nu. Och vi hoppas att Mark och miljödomstolen återförvisar detta ännu en gång så att politikerna lär sig någon gång att inte slänga ut fler gånger de här höghusen eller punkthusen rätt ut i skogen. Vi skulle ju inte bygga så. Det blir så oerhört omänskligt och fult och otrevligt. Och sen har vi demokratiaspekten. Nämligen, har man lovat de boende och prövat och haft samråd och granskning med översiktsplan? Och sen bara man struntar i det för man vill tjäna pengar ihop med en exploatör och bara kör över folk för att man kan. Det är riktigt. Så bifall yrkandet från Demokraterna och Sverigedemokraterna. Tack.

På det anfallandet har Johan Zandin (V) begärd replik. Varsågod, Johan.

Ja, jag vet inte riktigt vilka tidigare tycken heter du syftar på. Jag var ute på plats senast idag och tittade. Det gick alldeles utmärkt att promenera till badplatsen. Jag gissar att det syftar på södra Lindåsbadet utan att passera genom området. Jag vet att den här detaljplanen dessutom kommer leda till att man får en trottoar längs med gatan så att man slipper gå mitt i biltrafiken när man går från busshållplatsen. Det är överhuvudtaget den enda påverkan på färd till badet jag kan tänka mig. Såvitt jag vet ser det också till och med ut att fortfarande få plats med kantstensparkering. Om det var det du menar med att tillgänglighet till badplatsen, att det är helt omöjligt att ta sig dit utan att få parkera sin kära bil i närheten. Är det så förstår jag åtminstone vad du menar men jag ser inte ens att den möjligheten skulle vara hotad.

Tack. Nästa tal är Petra Elf (MP) efter Johannes Hulter (S). Varsågod Petra.

Tack för ordet ordförande, fullmäktige åhörare. Ja men vi har hört här innan att detta har varit ett långdraget ärende. Det påbörjades långt innan jag kom in i politiken i Göteborg. Och som nämnts tidigare och även i yttranden från styret i stadsbyggnadsnämnden är inte detta den typ av planering vi vill se framåt och inte kommer initiera. Det är viktigt att vi värnar oexploaterad natur, inte minst i kustnära lägen som detta och att vi planerar ny bebyggelse på mark som redan är tagen i anspråk. Med det sagt så finns det ändå flera faktorer som gör att vi trots svåra avväganden har landat i att rösta bifall till att anta den här planen. Dels finns den här historiken om att planeringen på denna platsen började för att undvika planering på en annan plats som man kom fram till hade ännu högre skyddsvärde i naturen. Och byggnationen bidrar dessutom också till variation i ett område som domineras av villor. Det ger både andra målgrupper än de som bor där idag möjlighet att flytta in men även större möjligheter för de som redan bor i området att hitta boenden som passar i livets alla skeden. Vi ser också positivt på att planerna under processens gång har anpassats för att få en något mindre negativ påverkan på naturen. Men det är viktigt även i den kommande processen efter planen är antagen att fortsätta bevaka och se till att färdig byggnation placeras och utförs så att så få träd som möjligt behöver avverkas. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då nästa talare är Johannes Hulter (S). Detta är Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Johannes.

Tack så mycket herr ordförande och ledamöter och göteborgare. Jag ska inte förlänga så mycket mer, det mesta har redan sagts. Men det är väl viktigt just att inskärpa det här att vi har verkligen en ny riktning för stadsbyggandet, för stadspolitiken här i Göteborg. Vi är väldigt tydliga med att modernistisk stadsplanering ska undvikas i högsta möjliga mån. Och då uppkommer ibland frågan, jaha men varför ställer man då ut punkthus som i det här fallet till exempel. Och det har att göra med att stadsbyggande tar väldigt lång tid, tyvärr får man säga många gånger. Men det vet vi som sitter i stadsbyggnadsnämnden att det börjar planeras och sen går det kan det gå upp mot ett decennium eller mer innan husen står på plats. Och det går inte heller att bara stoppa allt byggande i Göteborg och vänta in så att säga att de nya planerna blir klara utan vi behöver ha bostäder och liknande att kunna göra bostadsområden och annat. Men det är bland en tuff avvägning och det var det här och vi valde ändå att gå vidare med den här planen som har kommit väldigt långt och tagit mycket planeringsresurser i anspråk. Så att vi gör det men vi ska verkligen se till framöver att vi får en annan typ av stadsplanering, absolut. Tack så mycket.

Tack, då var det Jörgen Fogelklou (SD) efter Patrik Höstmad (D). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige åhörare till Göteborg. Jag skrev lite lappar här medans folk talade. Johan Sandin du började här och tyckte att det var fult. Sen kom Petra Elf och inte heller tyckte det var så jättevackert. Och sen hade vi Johannes Hult, den här stadsbyggnadsnämndens ordförande som sa att nej, så här ska vi inte bygga. Nu står jag här återigen och säger att nu har vi ett bygge som vi inte ska bygga. Det är fult. Det tycker de här människorna också. Varför kan vi inte stoppa det? Det här ska stå i decennier. Ni tycker att det är vedervärdigt och fult och vi inte ska ha det. Ändå klubbar ni igenom det. Ni pratar om förgäveskostnader. Vad tror ni det inte kommer vara? Bygger vi det här så kommer det bli massa förgäveskostnader i psykisk ohälsa, ekonomiskt resurser när vi säger att vi kommer riva det här om några decennier för att det passar helt enkelt inte in. Bygg av människor, för människor. Starkt bifall till yrkandet från demokraterna och sverigedemokraterna. Tack.

På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Petra Elf (MP). Varsågod.

Tack för ordet. Ja, men precis som Johannes här förtjänstfullt redogjorde för så tar ju processer väldigt lång tid. Och ifall vi hade bytt eller avbrutit planer som pågår varje gång man byter stilideal, planeringsideal eller andra typer av tycke och smak. Så hade vi ju inte fått fram några bostäder i Göteborg. Och jag vet att du inte vill det Jörgen. Så jag förstår att du tycker så här och har landat i den åsikten. Martin tycker ju inte så. Men han har andra anledningar till sitt ställningstagande. Men det blir väldigt, väldigt lite gjort ifall vi avbryter allt som när det är framme till antagande inte faller oss 100% i smaken. Så därför, bland annat med de anledningarna som jag redogjorde för tidigare, så har vi landat i att rösta bifall till den här planen.

Tack. Kontrollerad replik begärd. Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod.

Tack. Jag kan ju hålla med dig en sak att det här med politik, att vi sitter i mandatperioder, det gör att det blir väldigt ryckligt. Jag håller med. Västlänken är en sån grej, där tog några människor beslut för jättemånga år sedan. Ingen av er här tror jag var med och tog det beslutet. Så vi får ju leva med dåliga beslut liksom så där va. Här kanske det finns ytterligare ett sånt. Det är ju dags att stoppa det för ni säger ju att ni inte tycker om det. Sen har jag, precis som jag sa, jag tycker ju inte att vi ska bli någon miljonstad. Det tycker jag inte. Jag tycker att den förhatliga förtätningen i innerstan är inte alls bra. Men att vi ska bygga hyreshus och bostadsrätter i Göteborg, det är en självklarhet. Och man kan bygga där ute, men då måste man ju bygga. Så det ska ju stå kanske i hundra år och fungera.

Tack. Då var nästa replik, Begärd av Johan Zandin (V). Varsågod.

Jag tror inte att jag använde ordet fult och jag har inte antytt att något ska rivas heller. Det jag sa var att man hade kunnat göra det bättre än det ser ut. Men ännu värre än att inte bygga detta hade ju varit att inte bygga något alls för då hade det här förblivit ett hörn av stan helt utan flerbostadshus. Så att vi tycker att det är bättre att bygga det här projektet än att inte bygga det. Men hade vi startat planeringen idag så hade det blivit ännu bättre.

Tack. Kontra replik, begärd Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod.

Tack för ordförande. Tack Johan. Jag är av den åsikten, jag tror att vi politiker är satt här för vi ska göra rätt saker. Här tycker vi alla, åtminstone ni som varit uppe och pratat, att det inte är rätt. Då måste vi kunna göra om och göra rätt. Vad gör vi annars här? Om vi är. Ni tycker egentligen att det inte är okej. Men ändå så klubbar ni igenom det för det var några människor som för ett antal år sedan tog ordet. Vi får ju ibland dragningar vi som sitter i stadsbyggnaden och jag vet att jag förstår dem inte alltid och vi hade den här diskussionen sist att när kan vi ändra oss? När kan vi säga till de här lägenheterna nere vid som nu ska byggas i kontor där vi alla vill ha lägenheter egentligen istället för kontor. Så säger de att nja, det kan inte ändra nu för den detaljplanen är satt. Vi måste ju ändra system att vi politiker kan någonstans ta vettiga beslut i tid.

Tack. Då är vi tillbaka till taläggstallen. Det är Patrik Höstmad (D) efter Camilla Widman (S). Varsågod Patrik.

Tack för det. Ja, som några var inne på, det här är ju nu punkthus som vi trycker ut i naturmark och framförallt under förra mandatperioden så tyckte jag vi jobbade väldigt bra brett och ställde om ett antal av de här planerna. Det var Överåsparken, det var Brämagården och det var Flunsåsparken vi stoppade i. Det var i Skår som skulle klampas in med punkthus på precis samma sätt. Okej, det här har en lång historia, men på den historien så har ju faktiskt Markku Mjödomsordningen satt till oss att så här får ni inte göra. Det har funnits alla möjligheter till omtag. Varför tog ni inte den chansen? Det här med att bygga trädgårds och kvartersal, det är ju ingen ny tanke. Det har ju partierna varit inne på i åtminstone en mandatperiod. Hampus drev ju det framgångsrikt förra mandatperioden och sossarna har hoppat på. Det har funnits alla möjligheter att ställa om det här till någonting bättre. Nu ska man kanske inte måla fan på väggen, men det är väldigt få områden med punkthus som ligger perifert ute i skogen och inte nära en centrumbildning som har fungerat socialt över tid. Det är en väldigt bra träffsäkerhet mellan den typen av områden och sociala problem som vi har i stan. Bara så att ni vet, och det är ju därför vi har velat ställa om. Men här tar vi alltså nu en stor risk för att JM ska kunna tjäna lite pengar på kort sikt. JM hade kunnat få något annat så hade de varit jätteglada. De är ju perfekt, jättebra att bygga inne i täta ställen, oftast väldigt högkvalitativa och fina områden. De har inte hållit på med sån här gammal modernistiskt 60-tonsplanering ute i periferin. Ja, synd att vi inte har kunnat vända på det här, men vi ger nu avslaget till detaljplanen. Så bifall till yrken från D och SD.

Tack, då var det Camilla Widman (S), sist på talarlistan. Varsågod.

Tack så mycket. Vi behöver fler bostäder i Göteborg nu, inte bara om 15 år. Den här planen möjliggör detta. Jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tackar. Det är tomt på talarlistan. Kan vi se överliggande avslutad? Ja. Ja. Under överliggande yrkar Martin Wannholt (D) och Jörgen Fogelklou (SD) att fullmäktige bifall förslaget från D och SD i kommunstyrelsen. Johan Zandin (V), Petra Elf (MP) och Camilla Widman (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag frågar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifall till förslaget från Martin Wannholt med flera. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska extirueras. Ja. Då är votering begärd. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Martin Mannholt med flera. Godkännande av voteringsproposition? Svar ja. Omröstningen är startad. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Nej. Eller var det en kvar förresten? Claes, vad röstar du? Ja. Då var det 67 röster mot 14 har kommunstyrelsens förslag bifallits. Reservation? Från Demokraterna och Sverigedemokraterna. Till förmån för eget yrkande. Och jag frågar också om protokollet under denna paragraf kan förklaras omedelbart justerat? Svar ja.

Ärende 12. Är översiktsplan för Göteborg planeringsstrategi 2024–2027. Kommunstyrelsen föreslår att översiktsplan för Göteborg planeringsstrategi 2024–2027 antas. Vidare föreslås att stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram följande ändring av översiktsplan för Göteborg enligt planeringsstrategin. A. Ändring och inarbetning av fördjupningen för Mölndalsåns dalgång och södra Askim. B. Ändring och inarbetning av tematiskt tillägg för översvämningsrisker. C. Ändring av tematiskt kapitel mobilitet och infrastruktur. D. Mindre ändringar som redovisas i planeringsstrategin. Här har ordet först begärts av Hampus Magnusson (M). Därefter Johan Zandin (V). Varsågod Hampus.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, idag ska vi då besluta om våran första planeringsstrategi. Och den ska ju gälla fram till 2027. Och den innehåller ju en hel del kloka inriktningar tycker vi. Men den saknar framförallt tillräckligt med områden för småhus. Något som vi i stadsbyggnadsnämnden har fått rapporterat att det fullkomligen störtdyker nu. Man kommer inte kunna leverera på de budgetmål ens lågt satta som den styrande minoriteten har satt upp. Och absolut inte på våra som är dubbelt så höga. Och vi ser nu att det föds färre barn, inte bara i Göteborg utan i Sverige. Och det blir då oerhört olyckligt om vi med en sån här bristfällig planering på bostäder för barnfamiljer eldar på den utvecklingen. Och som det inte räckte med att vi inte levererade några småhus. Så ska man se till att jaga ut alla bilbyråerna, barnfamiljer ur innerstan också. Genom parkeringspolicy och en inställning på mobilitet som inte är verklighetsnära. Så att vi yrkar på, vi har ett ändringsyrkande som tar hand om detta. Och som också ser till att rädda de 80 företag som finns i fiskhamnen. Man har lagt en båt filt över för att bevara den näringen också. Det tycker vi är viktigt. Och därför så yrkar jag bifall till ändringsyrkande från M, D, L, KD för ett levande Göteborg både för företagen, för barnfamiljer och där man kan ta sig fram till gångs, till cykel, med kollektivtrafiken men också med bilen för de som behöver det. Tack så mycket.

Tack. Då nästa talare Johan Zandin (V) efter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Johan.

Tack. Ja, ert dubbelt så höga småhusmål lyckades ni ju inte heller leverera på när ni styrde under förra mandatperioden. Men vi jobbar på med småhusmålet allihopa. Där tror jag vi är överens om att vi vill bygga mer småhus. Jag tänkte prata lite om några andra punkter i ert yrkande. Ni pratar om att ni vill se en positiv syn på alla trafikslag. Ja, från Rödgröns sida har vi en positiv syn på alla trafikslag. Däremot är inte alla trafikslag så lämpliga vid alla tillfällen. Det är bra att gå och cykla men det är inte särskilt effektivt om man behöver ta sig en lång sträcka på begränsad tid. Det är bra att åka kollektivtrafik men det är inte särskilt praktiskt om man är hantverkare och behöver ha med sig alla sina grejer. Eller om man bor i extrem glesbygd eller har väldigt udda arbetstider så man ändå skulle bli ensam på bussen. Då är det kanske bättre att ta bil. På samma sätt så är inte bil alltid särskilt effektivt. I rusningstrafik när tusentals personer samtidigt ska ta sig till arbetsplatser eller skolor så kan inte alla ta bilen. Vi skulle bara bli i vägen för varandra både på vägen dit och när vi väl kommer fram. Bilen är praktiskt på sina ställen men i en modern storstad kan den aldrig vara stommen i trafikarbetet. När det gäller fiskhamnen så har vi inte på något sätt lagt en våt filt över det. Det pågår ett utvecklingsarbete för hela södra älvstranden och så sent som igår i stadsbyggnadsnämnden fick vi en delrapport från det arbetet där vi ser att de tittar just nu på två olika platser där fiskhamnen kan lokaliseras. Antingen exakt där den ligger nu eller några hundra meter västerut vilket då skulle underlätta en utbyggnad att man skulle kunna bygga den nya anläggningen medan den gamla fortfarande i drift. Så det arbetet pågår för fullt och vi följer det med aktivt intresse. Tack.

Tack. Då näst talar Emmyly Bönfors (C). Därefter är Eva Flyborg (L). Varsågod Emmyly.

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare. För Centerpartiet är det viktigt att bygga en hållbar stad och vi tycker att översiktsplanen svarar bra upp mot det. Den viktigaste åtgärden för att hålla ihop Göteborg är att se till att alla göteborgare känner sig hemma i sina lokala samhällen. Trygga områden byggs av grannskap och tilltro till varandra. För Centerpartiet är det ett aktivt lokalsamhälle också avgörande för att bryta utanförskapet som vi brottas med idag. Vi behöver fler goda krafter som bygger lokalsamhällen som föreningsliv, småföretag, studieförbund, ett fritt kulturliv. Vi har under vår korta tid här i kommunfullmäktige varit med och startat ett paradigmskifte inom stadsutvecklingen. Vi satsar på att utveckla våra befintliga förorter på ett hållbart sätt. Vi vill att Göteborg ska vara en stad där även barnfamiljer har en framtid och då handlar det om att bygga blandstad. Som exempelvis i Biskopsgården där vi visat att det går att öka antalet småhus från några hundra till över tusen. Just nu jobbar stadsbyggnadsförvaltningen med att påbörja samma resa för Frölunda, Tynnered och Kortedala. Samtidigt som vi bygger ihop Göteborg ska vi klara klimatomställningen. Vi behöver därför investera i fossilfri fjärrvärme och arbeta för hållbara resor och en mer attraktiv stadsmiljö. Många av de här frågorna tas upp i översiktsplanen som ska vara grön, hållbar och robust. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då är nästa talare Eva Flyborg (L) efter P3L för MP. Varsågod Eva.

Tack så mycket herr ordförande. Att planera en stad kräver långsiktighet och helhetstänkande. En stad är ju också en mötesplats framförallt där olika verksamheter måste samsas om utrymmet och fungera tillsammans. Tyvärr så tycker jag att det här förslaget missar man ifrån SV, MP och C. Inte heller ser man hur borttagandet av planerade småhusområden gör faktiskt Göteborg fattigare. Eftersom människor som är en positiv del av skatteunderlaget väljer bort Göteborg och flyttar till kranskommunerna. På så sätt stärker vi andra och blir själva samtidigt fattigare. I avsnittet om parkering som vi har hört om här tidigare också så lyser dessvärre förståelsen för människors vardagspussel, helt vanliga göteborgare med sin frånvaro. Bilen är ibland mycket lämpligt val, ibland är det kollektivtrafik, ibland ska man använda cykeln och ibland går man. Parkeringar ska försvåras och tas bort och på alla sätt fasas ut. Låga P-tal eller skyhöga priser gör att det inte går längre att ta bilen. Även Göteborg som mötes och evenemangsstad försämras på grund av detta. Senast igår såg vi i stadsbyggnadsnämnden nya planer på slakt av parkeringsplatser, framförallt i centrum. Och inga planer på ersättningsplatser på andra ställen. Det här kommer att lägga en våt filt över besöksnäringen. Det här gör man med öppna ögon och berått mod. När småaffärerna inte längre har kunder och allt fler stänger sin butik, då dör ett centrum. Och säg inte att vi inte varnar det. Bifall till yrkandet från M, D, L och KD och avslag för kommunstyrelsen. Tack.

Tack. På det anfallet har två personer begärt replik. Först ut Johan Zandin (V) varsågod.

Tack så mycket. Jag ska börja med att tacka Eva för att du höll dig till ämnet. Du kanske kan hålla en liten kurs för Allan Stutzinsky hur det fungerar. Kanske dra lite om kommunallagen i allmänhet. Jag tänkte bemöta det här med varför vi har stoppats villaområden långt ut på norra Hisingen. Det är inte för att vi är emot villor, utan det är för att de småhus som ska byggas, de ska byggas på en plats där de inte bara löser bostadsproblemen och där de inte bara löser den brist på villor och stora bostäder som vi alla är överens om finns. Vi måste också bygga dem på en plats där vi inte förvärrar segregationen och där vi inte förvärrar stadens trafik och klimatproblem genom att skapa hundratals nya familjer som nästan inte har något annat alternativ än att ta bilen. Hade vi byggt de här områdena så hade ni kommit tillbaka hit om fem år och behövt kämpa för deras rätt att ta bilen överallt. Det hade inte hållit. Tack.

Då var nästa replik begärd av Emmyly Bönfors (C). Varsågod.

Tack så mycket. Jag vill bara svara Eva Flyborg (L) angående det här med motstånd mot småhus. Det finns ju inget sådant. Det finns ju inget motstånd mot småhus från något parti i Göteborg stad att bygga dem. Det finns ju en stor potential för att bygga en mängd småhus i Göteborg. Vi ser att det är viktigt att vi gör det i de utsatta områdena för att vi ska få in mer ägande som vi gör i till exempel Biskopsgården, Tynnered och Frölunda. De senaste tio åren har det byggts 3 500 bostäder i Göteborgs utsatta områden men 90 % av dem har varit flerbostadshus och bara 10 % småhus. Så vi har verkligen ett arbete att göra i att bygga där det redan är i ianspråktagen mark där det finns kollektivtrafik och där det finns möjlighet att skapa mer eget ägande i de områdena för att folk ska vilja stanna kvar och göra områdena tryggare. Och vad vore väl viktigare än att satsa på Göteborgs sociala utsatta områden?

Tack. Abbes du blir inte apostroferad så du kan inte begära replik. För det här var repliken på Evas anförande. Då är nästa talare Petra Elf (MP), efter Martin Wannholt (D). Varsågod Petra.

Tack för ordet, ordförande, fullmäktige. Ja, vi lever i ganska oroliga tider, både i tider av djup klimatkris och i tider med krig både i Europa och i världen. Detta dokument som vi tar beslut om idag är till för att säkerställa att vår översiktsplan hålls aktuell. Och oroligheterna i världen gör frågor både kring självförsörjningsgrad av både livsmedel och energi samt hur vi ska hantera klimatkrisens redan oundvikliga effekter att de behöver hanteras. Vi ser det därför som väldigt positivt att denna strategi pekar ut tillägg till översiktsplanen som rör jordbruksmark, energiförsörjning och klimatanpassning och jag orkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Sen så tänkte jag att jag inte kan låta bli att kommentera den här diskussionen om att eventuell brist på parkeringar eller att möjliggöra eller premiera gång och cykel skulle döda någon handel. Så är ju det helt enkelt inte sant. Utan i alla tillfällen man har studerat hur effekten av att göra sådana här åtgärder så ser man ju att det ökar attraktiviteten för innerstan när biltrafiken minskar. Ströget är ju kanske ett otroligt klassiskt och känt exempel på denna omvandling i Köpenhamn där det var liknande debatt som vi hör här i fullmäktige gång efter gång när man skulle göra den här omvandlingen från en höghastighetstrafikerad bilväg till en gångväg. Så lät det precis som det gör från er på den här sidan med undantag av Centerpartiet. Och det blev ju inte så utan det blev ju Köpenhamns mest välbesökta gata där handeln blomstrar. Och det är ju så man ser att det blir när man gör de här förändringarna och gör det trevligare för människor att vistas i centrum snarare än att breda plats för bilar. Tack.

Tack. Det var nästa talare Martin Wannholt (D). efter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Martin.

Tack herr ordförande. Jag vill också yrka bifall till yrkandet från MDL och KD. Man ska inte överdriva konsekvenser och så vidare. Vi får väl försöka glädjas åt små saker även om förra ärendet gick helt fel i det. Men att vi börjar bli överens här på flera sidor om att vi vill ha en vackrare stad och hur vi vill bygga och så vidare. Att vi inte ska göra om misstag bakåt. Men det som oroar mig det är att man kan ha väldigt många ambitioner och viljor men samtidigt så har vi ju en situation i ekonomin och en marknad och en efterfrågan som styr vad som går att genomföra. Och då konstaterar jag att det här blir det tyvärr när det gäller småhus fyra förlorade år helt i onödan med det här styret. Och det är väldigt tråkigt att vi tappar tempo. Det blir svårt att komma ikapp. Men det kommer ju peppa många av oss att se till att hela valet. Det blir ju då även ett barnval. Det är inte bara skola och förskola vi pratar om utan det handlar ju också om att vi välkomnar barnfamiljer att flytta till Göteborg och stanna kvar i Göteborg. Och det gör man ju inte med den här politiken ni för även om ni har goda intentioner. Det är klart att vi ska bygga fler småhus och radhus i de utsatta områdena. Det är ett väldigt bra sätt att vända och det är jag jätteglad att Johan Sandin står upp för varje dag. Jag är verkligen jätteglad för det. Men det går ju i den takt som det finns ekonomi för det. Samtidigt finns det ekonomi på andra ställen som inte. Det ena utesluter inte det andra och där är ni inte med. Och därför så blir det mycket färre småhus och färre barnfamiljer i Göteborg. Och det är väldigt tråkigt att ni inte kommer in där tidigare. Att vi kan bli överens. Förra mandatperioden så var Mats Arnsmar med flera socialdemokrater i byggnadsnämnden helt överens med alla på den här sidan. Det var ingen fråga. Det fanns en efterfrågan när det skulle byggas. Det var ingen fråga. Nu har det blivit ideologi och det här politiserandet på så många områden. Tack.

Tack. Då har nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) efter Johannes Hulter (S). Varsågod Jörgen.

Tack herr ordförande, fullmäktige och oerhörda sverigevänner. Jag vill först yrka bifall till Sverigedemokraternas återremissyrkande. Sen, ja jag har hört mycket här i debatten. Eva Flyborg tog upp några väldigt bra saker. Det är många som har tagit upp bra saker här förutom hon. Nej men vi pratar ju om besöksnäring, våra småföretagare. Om vi vill ha en levande stad och det vill vi nog alla ha. Och där tror jag ju att den här trafikstrategin med att vi måste få plats med bilen i stan. Det handlar ju inte om, för ibland vi får ju någon slags polemik här att den här sidan, ni vill köra bil varenda jädra dag på varenda gata i stan. Nej det vill vi inte alls. Jag tycker att alla människor som kan ska åka kollektivt, i synnerhet från och till sitt jobb. Men om vi inte kan ha bilen, de som bor i staden. Alla stora köpcentra ligger idag utanför staden. Ska de åka kollektivt och köpa en mikrovågsugn och åka hem? Jag tror inte det. Bor man i staden så måste man ha en bil. Man använder det naturligtvis inte varje dag. Man kanske inte har en bil per familj. Men det är många som kommer behöva bil. Och det är många som kommer behöva ta bilen in till stan. Såväl turister som de som besöker staden för att handla och uppleva staden, de kommer vilja ta bilen. Och den måste ha en naturlig plats i stadskärnan. Det är sån. Sen ska så många som möjligt naturligtvis inte åka bil. Det är ju inte något självändamål. Men den kommer under en överskådlig tid ha en naturlig del i de flesta människors liv. Inte min. Jag äger en bil, jag har inte körkort. Tack för mig.

Tack. På det anförandet har Johan Zandin (V) begärt replik. Varsågod.

En liten sakupplysning bara. Alla stora köpcentrum ligger inte utanför staden. Två av Sveriges största köpcentrum, Nordstan och Frölunda torg, ligger inne i staden på platser där det finns god tillgång till både kollektivtrafik och möjlighet att ansluta med bil.

Tack. Kontra replik. Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod.

Tack. Ja, men Johan, så är det ju. Det finns naturligtvis köpcenter mitt i stan. Ska jag åka till den kollektivt och köpa en tv, 50-tummare, och sen sätta mig på kollektivtrafiken och åka hem? Nej, jag måste naturligtvis ta bilen in dit. Det måste man göra till Frölunda torg också om man ska köpa en tv där eller ett kylskåp eller frys eller någonting. Tack.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Det är Johannes Hulter (S), efter Robert Andersson Hammarstrand (S). Varsågod, Johannes.

Tack så mycket, ordförande och ledamöter och göteborgare. Och som sagt, vi var inne på det tidigare här under vår kväll tillsammans, att stadsbyggande tar ju väldigt lång tid och också vi lever med beslut som fattats långt tidigare. Ett uppenbart exempel på det är naturligtvis en ganska utspridd stad vi har, också en väldigt segregerad stad med ganska stora. Allt fler vi blir, befolkningen är större också, problem med transporter och liknande och hur människor ska kunna ta sig mellan olika, mellan bostad och arbete och mycket annat. Därför tycker jag det är väldigt bra att vi har en numera väldigt bra översiktsplan som vi har tagit och som också skildrar hur vi långsiktigt ska arbeta för att få den här staden att hänga ihop och förhoppningsvis då bli en mer integrerad och också levande och rolig och trevlig och vacker stad att leva i för göteborgarna. Och det gjorde vi inte minst för att vi fick in då att vi ska utgå från den klassiska kvartersstaden och traditionella trädgårdsstaden vi bygger. Och det visar ju, vi har ju bra historiska exempel här i Göteborg, fantastiska miljöer som visar på hur man kan bo i radhus och småhus till exempel på ett trevligt stadsmässigt sätt som i Kolltorv, Kungsladugård och liknande. Och det är väl bra att vi tar vara på de fina exemplen vi har när vi bygger vidare på staden. Och det tycker jag vi gör, en del av er här sitter ju i stadsbyggnadsnämnden, vi vet ju att det är precis sånt vi ser till att vi får in i nya områden som vi bygger då. Biskopsgården nämnde Emil här tidigare, också bra exempel på det. Och sen behöver vi naturligtvis se till också när vi blir fler människor, det är ju kul, det blir fler också fler barn och barnfamiljer och så, det är väldigt roligt. Man ska komma ihåg att de flesta stannar ju kvar här i Göteborg och det tycker vi är kul. Så måste vi också se till att vi kan färdas tillsammans och komma fram. Och det gäller ju till exempel de som faktiskt behöver ta bilen också. De ska inte fastna i bilköer utan få komma fram dit de ska och så vidare. Och allt det här gör vi nu gemensamt på ett väldigt positivt och trevligt sätt. Så jag ser fram emot att fortsätta arbeta med det. Tack så mycket.

Då var nästa talare Robert Andersson Hammarstrand (S) efter Hans Arby (C). Varsågod Robert.

Ja tack ordförande. Jag skulle i all enkelhet bara vilja yrka bifall till kommunstyrelsen.

Tack. Då var det Hans Arby (C) efter Karin Karlsson (V). Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och sen tänkte jag kommentera lite grann det som har sagts. Och skrivit syrkande kring tematiska kapitlet mobilitet och infrastruktur som är det som vi har fastnat och pratat mest vid förutom småhus. Man säger att vi har en positiv syn på alla trafikslag och det har vi. Vi har samma i trafikstrategin, samma restidsmål för bil och kollektivtrafik. Men vi laggar för kollektivtrafik. Jörgen Fogelklou sa att alla är missnöjda utom bilisterna. De är inte så missnöjda. Om det är dåligt för cyklister, dåligt för gående, dåligt för kollektivtrafik. Vad ska vi förbättra? Är det för bil som tycker det är bra redan eller är det de andra som vi faktiskt ska lyfta upp? I första hand så handlar det om att förbättra framkomligheten för gång, cykel och kollektivtrafik. Men eftersom vi har begränsat plats i centrala delar av stan så betyder det att vi tar plats för bilen. Men vi ökar och vi bibehåller framkomligheten för bil, men kanske färre och andra hastigheter. Det här med att satsa på laddinfrastruktur och elbilar, det löser ju inte trängseln och inte framkomligheten och inte luftkvaliteten och inte bullen. Det står också att vi ska ändra målen och basera på prognos, men det är ju det som har varit felet. Vi vill ha målstyrd utveckling. Det är det vi brukar få problem med Trafikverket när vi säger att vi ska bygga någonstans och de säger att vi har en prognos att det ökar trafiken, så ni får inte bygga det området. Vi vill inte ha prognostyrd planering. Det är ju lite grann som att ändra de målen, det som vi har pratat tidigare om, utsatta mål. Ska vi sänka ambitionen om det är trögt eller ska vi ligga i lite mer att få en stad med färdighetsfördelning som är mer i stil med de som andra stora städer har?

Tack. Då var det Karin Karlsson (V) efter Hampus Magnusson (M). Varsågod Karin.

Tack ordförande, åhörare och fullmäktige. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till övriga yrkanden. Jag har också suttit och lyssnat både på den här och den förra debatten och det är intressant hur, så fort det handlar om hur vi ska bygga själva husen så är det väldigt viktigt att vi ska undvika modernistiska idéer och liknande. Men modernistisk trafikplanering, det är också ett problem med modernismens stadsbyggnadsidéer som vi behöver göra upp med. Det är det vi på vår sida försöker göra tillsammans med Centerpartiet också. Det är därför som vi nu håller på att försöka rätta till så att vi får mer yta i centrala staden till gång och cykel och kollektivtrafik och mindre till bil. För det är så, vi har väldigt begränsat utrymme, någonting måste ge vika för att vi ska få till stånd den här trevliga levande innerstaden. Jag vet inte hur andra småbarnsföräldrar funkar, men när jag knöt ner min unge i babyskyddet, satte in honom i bilen och körde iväg, då är jag ganska, inte så pepp på att spontan stanna någonstans bara för att ett kafé såg mysigt ut eller det var någonting trevligt i ett skyltfönster. Men om jag har honom i barnvagnen och går förbi, då kanske jag tar en liten sväng in där istället för att leta upp en parkeringsplats, konka ut ungen och så får man börja om hela den här konkarongen. Och det är ju därför som vi också ser att ta bort bilen, få mer gång och cykel inne i staden, det gör ju också att små näringsidkare har större chanser att överleva. Man får fler besökare i sin butik, man får fler besökare till sin restaurang och sitt kafé och det är så vi också får en levande innerstad. Tack.

Tack, då var det Hampus Magnusson (M) just nu sist på talaregistan. Varsågod Hampus.

Tack för det ordförande. Ja men vi är 100% på att bygga små i svåra utsatta och särskilt utsatta områden, det har vi drivit jättehårt. Och nu som marken visade sig nyligen Engås platå i Tynnered, det är ett initiativ från oss under våran tid och det är ju kul att man inte har stoppat det så mycket annat. Men vi fick ju höra väldigt tydligt här på stadsbyggnadsnämnden från kontoret att vi har jättebrist på områden för småhus, vi kommer inte lösa det här målet. Du var med Johan och lyssna. Nu försöker vi hjälpa till här och lägga till då Kärra Skogome som inte bara är 5000 småhus utan det är faktiskt 10 000 bostäder totalt så det här pratar verkligen en blandning av bostäder. Och där dessutom staden då äger stora markarealer och vill ju själva utveckla detta från framtiden. Man ville i alla fall den förra perioden. Nu kanske man har fått andra pekpinnar. Och det är klart att vi hade löst trafiken dit, det var inte tänkt att alla skulle åka dit med bil, absolut inte. Och det här med att bilar i innerstaden, det är klart att man ska kunna gå runt och ha det trevligt i innerstaden och det är väl ingen vettig människa som tar bilen mellan de olika kaféerna när man bor i innerstaden. Utan det handlar ju snarare om att handeln inte ska dödas. Du kan ju prata med handeln och fråga vad de tycker om detta. De är fortfarande inte tillbaka på nivåerna som de var innan pandemin. Men sen handlar det ju också att om du inte har någonstans att parkera, om det är parkeringstal 0 på vissa ställen eller att man nu som nu vill med en strategi ska jaga bort markparkeringarna, tvinga folk långt bortifrån och ha bilen där. Det är klart att det är för svåra för barnfamiljer att bo inne i stan. Det är man inte fattar det. Så bör man ju verkligen fundera en gång extra. Så det handlar ju om att den här jakten ni gör nu på bilister, det blir ju problem för barnfamiljerna. Och vi ska vara en stad för alla. Men vissa måste ta bilen. Kan man så får man gärna gå och cykla och ta kollektivtrafiken. Det ställer vi upp på varje dag.

Tack. Det har fyra personer begärt replik. Först ut är Johan Zandén (V). Varsågod. Tack.

Ja, om alla vi tiotusentals göteborgare som inte behöver ta bilen låter bli att göra det så skulle det finnas gott om plats för de som behöver. Jag är glad att vi redan förra mandatperioden lyckades komma överens om att börja bygga småhus i särskilt utsatta områden. Det vi aldrig fick någon fart på var ju att komplettera de rika villaområdena med flerbostadshus, till exempel billiga hyresrätter. Där har vi fortfarande ett jobb att göra. Och det är bra att det finns ett brett stöd för att nya områden ska ha en blandning av upplåtelseformer och bostadsformer. Men det är också viktigt var de ligger. Göteborg är en av Europas glesaste städer. Bygger vi ett nytt område med tiotusen invånare väldigt långt ifrån stan så kommer vi skapa ännu fler nya trafikproblem. Då kommer vi höra ännu mer rop om underlätta för bilister från den här sidan. Tack.

Tack. Nästa replik blir av Hans Arby (C). Varsågod.

Det här med parkering är komplicerat och det är också att det tar väldigt mycket plats. Vi har alltså mer parkeringsyta per person än bostadsyta i Sverige. Och det driver upp priserna när det är nyproducerat, bygga garage och allting, så det höjer priserna för de som ska bo där också. Och det här handlar ju om att vi behöver marknadsprissätta en begränsad resurs som platsen är inne i stan. Gatemarken, gatuparkeringar vill vi ha bort. Vi vill vara inne i anläggningar för att kunna få mer liv på gatorna också. Vi pratar annars om det här också att kunna komma in och parkera. Vi har mässan, vi har väldigt centrala evenemangsgrejer och där är fördelen att man inte behöver ta bil som till Älvsjömässan och sånt. Det är en fördel. Vilka städer vill ni besöka? Är det de med mysiga stadskärnor med mycket liv eller de med mycket parkeringar och mycket vägar? Vad är USP för handel i centrum? Är det att köpa stora tv-apparater eller möbler? Ni hade ett stros omkring och köpa många mindre saker. Det är det som är värdet inne i stan.

Kontoreplik begärd. Hampus Magnusson (M), varsågod.

Det är detta som blir lite intressant då, när man ska ta bort boendeparkering på gatan och så säger man att man ska marknadsätta den. Ja, men staden äger ju all mark, så det är ju vi som är marknaden. Det är väldigt svårt att prata i de termerna. Sen att ni vill jaga in dem i parkeringshus, men det kan du inte jämföra, för det är en helt annan tjänst. Och alla har inte råd med det, för det är mycket dyrare. Och en del kanske behöver ha bilen i närheten för att man ska lyfta ut sina barn, barnvagnen och så vidare. För att kunna möjliggöra ett boende inne i centrala stan. Så är det ju. Så det blir väldigt, väldigt konstig argumentation. Det är bort med bilisterna och bort med bilarna till varje pris. Absolut, man kan göra något väldigt, väldigt bra på den platsen, men många av de här gatorna, det blir bara tomma asfaltplättar. Det är inte så att man sätter ut kaféer mitt i gatan, på en bostadsgata, överallt. Det finns de gator där man kan göra det, som har de flödena, men långt ifrån alla tvärtom. Så det här är ju bara en bilfientlighet, som också blir en barnfamiljsfientlighet och en fientlighet mot göteborgarna.

Tack. Ny replik begärd av Hans Arby (C), varsågod.

Vi säger inte att vi ska ta bort all boendeparkering, ta bort alla bilar, att det är bilfientligt. Vi tittar hur vi bygger en bra stad och vad vi bäst använder marken till. Boendeparkering kommer ju finnas kvar, men vi måste ha en prissättning där vi kan titta vad är alternativnyttan för den marken. Och sen är det så att, bor du i centrala stan, så har du mycket mindre behov av bil. Och vi pratar om det att åka och köpa en TV, men det gör man, då kan man ju inte ha e-handel. Du behöver inte äga en bil. Om vi tittar hur andra städer ser ut, vi behöver inte ha, bor man centralt så har du inte samma behov av bil.

Tack. Ny kontra replik, Hampus Magnusson (M). Varsågod.

Jag skriver under på det. Man behöver inte alltid ha en bil i stan, men många barnfamiljer behöver det. För man kanske jobbar någon annanstans, man kanske har barnen på förskolor. Och man har olika arbetsplatser. Absolut, när jag var ung och singel och bodde inne i stan, då behövde jag ingen bil då. Det gick utmärkt att ta sig kollektivt överallt, men livet förändras i olika livsskeden. Och det är ju där ni nästan jagar de här grupperna på ett sätt. Och jag menar, det här med som ni pratar om dynamisk prissättning och grejer, jag tror väldigt få tycker att det är för billigt att parkera inne i stan. Ibland undrar jag vilka som har råd att göra det varje dag, de få gånger jag själv tar bilen. Man får väl lägga ut flera hundralappar för att bara stå. Så att, nej, kom igen, gärna om vi har en begränsad yta och vi behöver bygga bostad och annat, det är klart vi kan titta på det. Men den här liksom besinningslösa jakten på bilister, det blir bara att ni tävlar med MP-centern, jag är ledsen. Men det kanske är samma väljare i och för sig ni tävlar om, så okej.

Ja, då var det en ny replik vi hade, Hans Arby (C), varsågod.

Nej, det är ingen besinningslös jakt på bilister. Men däremot att man säger, ja det är klart, hade du tyckt, åh vad billigt det är att parkera, då kommer ju fler ta bilen in. Hela grejen är att vi ska försöka göra det så lätt att inte behöva äga bil. Och då handlar det om kollektivtrafik, men det handlar också om närhet till olika tjänster och service, så du inte behöver ha en bil. Att köra bil och äga bil, det är ju ingen feature, det är en bugg att du behöver ha det. Så vi måste satsa, så det är inte att bilfientligt, vi måste göra alternativen bättre, med nära service och bättre kollektivtrafik och lättare att gå och cykla också, bättre miljöer. Men det betyder att då har vi inte plats för lika mycket bilar i Göteborg. Det är där vi börjar, att göra bättre tillgänglighet för det där är dåligt idag. Men då måste vi prissätta den begränsade platsen vi har. Och det är det vi gör, och då blir parkeringen en viktig del i det.

Och en till kontrareplik Begärd. Hampus Magnusson (M).

Ja, då kan man ju ifrågasätta de här gatorna då som ni vill ha bort boendeparkeringen på. Vad är det som minst ska in där istället, om det ska gå en spårvagn precis utanför där? Det blir ju helt knasigt, Hans. Så att, nej, ni håller på att jaga bilar, ni borde satsa mer på att sätta upp laddstolpar och göra det billigare för elbilar än att köra den här omvända politiken när ni ska göra hela innerstan till en miljözon klass 3, man ska göra det omöjligt att köra något annat än ren elbil. Alla har inte råd med det, jag önskar att alla hade det, det vore fantastiskt. Men ni dödar ju möjligheten för många barnförmedlare som kanske precis har köpt en hybrid. När ni kommer med den typen av förslag. Det blir ju inte seriöst, ni borde jobba mer med morötter istället för de här socialistiska piskorna.

Då går vi till nästa replik som vi begärd av Karin Karlsson (V), varsågod.

Tack. Ja, men det är trevligt, Hampus, att du brinner för jämlikheten, det gör vi också. Spontanbesöken på kaféer och på restauranger och i butiker ökar ju om det är en lägre tröskel för folk att gå in, och då menar jag inte bara fysisk tröskel utan faktiskt att det är lätt att bara gå in där. Och det är ju klart att det är fler moment om du måste hitta en parkering och du ska parkera bilen och sen ska du gå tillbaka än om du bara svänger in. Och det är ju därför som vi ser att mindre bilar i innerstan där det är lättare att ta sig runt till fots gynnar handeln. Det är ju det vi vill komma åt i centrala staden, i den absoluta stadskärnan. Sen finns det fortfarande en plats för bilen, för jag håller med. Alla kan inte gå och cykla överallt jämt i varje situation. Ska du konka hem en platt-tv så kanske du inte gör det på cykeln. Men det är ju inte varje dag du köper en ny platt-tv.

Tack. Då är talarlistan tom. Kan vi alltså överlägga avslutande? Under överläggningen så yrkar Hampus Magnusson (M), Eva Flyborg (L), Martin Wannholt (D) att fullmäktige bifaller förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Emmyly Bönfors (C), Petra Elf (MP), Robert Hammarstrand (S) och Karin Karlsson (V) bifaller till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou (SD), återremiss till Stadsbyggnadsnämnden i enlighet med förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer först på proposition på dels återremiss, dels avgörande i dag. Om den senare bifallet ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag och förslaget från Hampus Magnusson m.fl. Enligt kommunallagen kan ett återremitteras om det begärs åtminstone en tredjedel av närvarande ledamöter, det vill säga 27 ledamöter, om detta inte gjorts tidigare. Ordförande i den här propositionsordningen? Fråga, beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Avgöra ärendet i dag? Jag finner fullmäktige beslut att avgöra ärendet i dag. Då återstår noteringen. Då frågar jag, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Hampus Magnusson (M) m.fl.? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Notering erbjud. Då ska vi växla. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslag från Hampus Magnusson m.fl. Jag startar omröstningen. Då ska vi se. Då har nästan alla röstat. Håkan, vad röstar du? Ja. Då stoppar jag omröstningen. Då finner jag att fullmäktige m. 43 har ställt emot 29, bisläget kommunstyrelsens förslag. Dessemination från Sverigedemokraterna. Och jag frågar också, kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerad? Och ja.

Ärende 13 är genomförande och beslut avseende byggnation av Eriksboskolan. Där kommunstyrelsen föreslår att genomförande och beslut avseende byggnation av projekt Eriksboskolan godkänns. Här har ordet begärts av Axel Darvik (L). Varsågod.

Tack ordförande. Det här är ett ärende som nu är tillbaka i fullmäktige och fått en del kompletterande uppgifter. Det är ju då fortsatt den absolut dyraste skolan räknat per elev som Göteborgs stad någonsin har byggt. Och det är ju då en skola där hälften utav elevpengen kommer gå till lokalkostnader för att kunna bedriva verksamheten här. Det säger sig självt att det blir helt omöjligt att klara bemanningen och genomdriva någon undervisning med bara halva elevpengen kvar till personal. Och därför så kommer då andra skolor tvingas göra neddragningar för att kunna se till att det blir tillräckligt med anställda på Eriksboskolan. Det är dessutom ett område med ett vikande elevunderlag. Till 2030 så räknar man med att antalet elever i det här området kommer bli 278 färre än idag. Och då vet vi redan att i södra Angered så finns det 786 lediga platser. Det summerar ihop till att med den också utökade kapaciteten på Eriksbo att området kommer ha ungefär 1200 platser för mycket när den här skolan är färdigbyggd. Och att därmed så motsvarar det lika mycket som tre utav de fjorton skolorna i området. Och då undrar man, är det så att detta egentligen är en del i en plan för att lägga ner tre stycken skolor i det här området? Då hade det varit bra om man presenterade det, annars kommer vi ha en kraftig överkapacitet här. Jag tycker att det känns ogenomtänkt och alldeles, alldeles för dyrt. Viktigast är att fokusera på undervisningen och därför så vill jag yrka bifall till yrkandet från L och KD.

Tack. Då var nästa talare Sara Carlsson Hägglund (V). Vi har därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Sara.

Tack ordförande. Fullmäktige och göteborgare, ni som fortfarande sitter kvar och lyssnar. När vi stod här för några månader sedan så varnade jag för konsekvenserna av att inte gå till beslut i frågan. Nu ser vi att det, precis som vi befarade då, lett till försening av projektet med en termin. Marginalen är liten då evakueringen av eleverna är tidsbegränsad. Alla vi som följt olika byggen runt om i staden vet att det finns en hög risk att tidsplanen inte håller. Utöver de elever som evakueras riskerar också elever som väntar på en plats i anpassad grundskola att inte kunna få den. Och det finns också risk att det kan uppstå en brist på kapacitet av måltider då det här är ett kök som ska servera mer maten till eleverna. Jag hoppas verkligen för våra elevers skull att de inte kommer att drabbas ytterligare av den här förseningen med all den oro som följer med en osäkerhet i den kommande skolgången. Jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till övriga yrkanden.

Tack, det var det Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), efter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod, Viktoria.

Tack så mycket, ordförande. Jag vill börja med att säga att jag är, precis som Axel Darvik, väldigt orolig över lokalkostnadsutvecklingen i Göteborg. Det eftersatta underhållet och den underhållsskuld som vi alla till mans och politiska partier historiskt har lämnat efter sig är ett berg som vi nu behöver bestiga, som är kostsamt och dyrt. Men att inte göra det kommer att bli ännu dyrare och det måste vi någonstans ha lärt oss av historien. Sen är det så här att vi behöver ta ett bredare grepp om att vi tänker smart, vilket jag förstår att Robert och gänget, ni vill sälja mark för så bra pris som möjligt, så tänker man då kan välfärden bygga på den mark som är lite svårare att få ut en stor och bra peng från. Problemet är bara att det är skolbarnen som får betala när vi får den där svåra marken och detta är faktiskt ett sånt fall där grundförutsättningarna är riktigt svåra att bygga på. Så det här behöver vi ta ett samlat grepp runt under återstående år, den här mandatperioden och det tror jag vi kan hitta bred uppgörelse kring. Men faktum är precis som Sara sa att de här barnen evakuerade Hjällboskolan. Hjällboskolan är en av de första skolorna jag besökte som kommunalråd och jag har aldrig skämt så mycket av att komma in i en skolbyggnad som när jag kom in i den skolan. Det hängde sladdar i taken, det var igen spikade fönster, det är knappt att se ut genom vissa fönster, det var så eftersatt och risigt. Och att tillåta barn att gå i en sådan skolmiljö, det är faktiskt pinsamt och det är absolut inte okej att släpa det här i sådan långbänk så att vi då skulle hamna tio år fram i tiden för det är ungefär vad det hade tagit att upprätta en ny plan och göra om detta. Och jag är övertygad om att de här platserna kommer att behövas och ja, självklart så kommer vi behöva göra förändringar i skolstrukturen. Tack.

Jörgen Knudtzon (KD) därefter Martin Wannholt (D)

Tack ordförande, kommunfullmäktige och ni som lyssnar. Bifall till yrkandet från L och KD. Jag vet ju att det inte kommer att gå igenom, men det är ett exempel på hur vi måste tänka nytt för att lösa problemet med att nya skolor blir så dyra att vi inte har råd med lärare i dem. Utgångspunkten för det här bygget är återigen en skola som inte har underhållits och därför måste rivas. Det har hänt alldeles för många gånger och är på gång igen. Nu säger återigen den beställande förvaltningen att vi måste få byggt den planerade nya skolan nu, annars blir det eländes elände. Men tänk om verkligheten under åren som gått har ändrats. Tänk om den nya Eriksboskolan inte behövs för att elevunderlaget minskar. Att inte bygga något som inte behövs, det är ju en verklig besparing. Grundskolenämnden säger att det är stadsfastighetsnämnden där jag sitter som ska fixa lägre produktionskostnader. Javisst, men stadsfastighetsnämnden kan bara påverka vissa delar. Vi ser en oändlig rad stora tilläggsanslag liknande Eriksboskolan och ofta, ofta handlar det om sena ändringar, tillägg, omöjliga tomter att bebygga och annat från beställande nämnder. Det är beställarna som måste tänka till om vi någonsin ska lösa det här problemet med alltför dyra byggnader. En av de viktigaste frågorna är om vi kan förbättra underhållet så att staden inte behöver rivas så mycket. Det är mitt och tydligen också Victorias tips till de som nu och i framtiden styr staden. Satsa på att underhålla vår gemensamma egendom. Sätt av extra pengar redan i nästa budget för ökat underhåll. När göteborgarna ser hur mycket vi kan spara genom det och tänka efter före så kan man kanske till och med vinna val på det.

Tack. Martin Wannholt (D) därefter Jörgen Fogelklou (SD)

Tack. Nej, jag är glad att det finns en stor majoritet. Jag hade varit ännu gladare om det varit en större majoritet, men en väldigt stor majoritet för det här förslaget. Det är så här. Vi har en närhetsprincip och när det gäller lågstadiebarn och så vidare så måste vi försöka följa den. Det går inte låta vissa åka så långt i de här åldrarna och det brukar vi vara överens om i alla andra sammanhang. Och då behöver den här skolan byggas. Det andra är att det kan vara bra att i våra utsatta områden också vi vågar satsa och få någon ny skola någonstans. Det kan ju också ha ett syfte, tänker jag. Sen är det, är det en dyr skola? Ja, den är fruktansvärt dyr. Fruktansvärt dyr. Dels som Victoria varit inne på, platsen, det var det som blev över när den fina marken gått till bostäder. Det ska in extra allt här, brandskydd och lite annat. Så det är, eller vad ska jag säga, fjärrskift. Skyddsrum och en del annat. Så, och sen, men sen då. Det som jag ändå vill fråga Axel Darvik, som sitter, du är kvar ja, tack. Du var ju ansvarigt kommunalråd här. Du är ju ansvarig för att lagt på ännu mer miljökrav som vi läser här och trästommen och så vidare som har fördyrat det här projektet rätt mycket också. Det var du som gjorde det och nu när vi har det framme här så säger du nej till det. Jag tycker det är lite oansvarigt faktiskt Axel, för du var ansvarig för de här extra miljökostnaderna. Så, och det är väl jättebra ibland i början i pilotprojekt att vi får ta lite extra, kan man tycka då eller inte. Men det var du som var ansvarig för det och nu så backar du ur här. Jag tycker inte det är riktigt bra, tack. Tack.

Då är det replik begärd som Axel Darvik (L), varsågod.

Tack, jag tycker definitivt att det är bra att bygga hållbart men också både ekonomiskt och ekologiskt. Och ja, jag vet inte riktigt var du får det ifrån. Det är inte jag själv som har beställt någon trästomme men det är väl jättefint om man kan bygga i trä. Jag tycker också det är klädsamt och ärligt att Viktoria säger att det här innebär att man kommer behöva göra om också skolstrukturen. Och jag måste säga att jag är lite förvånad att Demokraterna och även andra partier som brukar stå upp för småskolorna ändå köper detta. För att vad Viktoria säger är ju att det kommer ju vara ett antal småskolor som behöver läggas ner. Och den här skolan ligger också mindre än någon kilometer från Lärjeskolan. Det är också Emmaskolan som ligger alldeles i närheten. Så de är ju i toppskikt så att det finns ju ingen anledning att betyda att de här eleverna skulle kunna få gå på en riktigt fin skola även om inte den här byggs. Tack.

Kontra replik begärd. Martin Wannholt (D). Tycker det. Då går vi till talarestand och det är Jörgen Fogelklou (SD), efter Axel Darvik (L). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Jag tänkte egentligen bara gå upp och yrka bifall till yrkandet från L och KD. Och nu både Knutsson och Darvik har föredömligt dragit detta så jag behöver inte dra det i långbänk. Den är ju fruktansvärt dyr. Det är klart vi har en skola men inte till den här kostnaden. Tack.

Tack. Då var det Camilla Widman (S), före Jessica Blixt (D).

Tack så mycket. Jag vill bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Ja och då var det Jessica Blixt (D).

Tack ordförande. Nej, jag vill bara förtydliga det här att det finns skolor men Eriksboskolan kommer ligga på ett sånt sätt så att om den inte byggs för den ligger i kanten så kommer det innebära att många elever inte kommer kunna ha den närhetsprincipen och då behöver vi ändå ändra på närhetsprincipen. Alltså behöver vi ändra i våra underlag för det måste vara en likvärdighetsprincip. Och då kan vi inte säga att man ska ha två kilometer när man börjar förskoleklass och går på lågstadiet till skolan utan vi kanske får säga att då får det gälla hela stan fem kilometer till skolan. Och det måste man ju också komma ihåg för vi kan liksom inte köra olika regler gällande närhetsprincipen. Det här har vi tagit reda på och det kommer få en konsekvens om vi inte bygger den här skolan. Så ser det ut. Och det här behöver inte stå mot varandra, det här med att vi ska ta bort små skolor och liknande. Men vi behöver faktiskt kunna säkerställa att små barn ska ha nära till skolan. Det är jätteviktigt för demokraterna i alla fall. Tack.

Tack. Replik begärd av Axel Darvik (L). Varsågod.

Tack ordförande. För barnen i Eriksbo så finns det två stycken skolor. Både Emma-skolan och Lärjeskolan ligger inom två kilometer. Så det kommer man kunna lösa. Det handlar ju om hur man använder de platserna som redan finns till förfogande. Och självklart ska vi inte ha några andra regler där. Vi ska se till att klara det. Så fem kilometer kommer det definitivt inte handla om. Om man inte bygger den här skolan. Utan vad det är är ju att man smyger in den här strategin att man ska stänga ner de små skolorna för de små barnen istället för att skapa stora enheter. Det är ju det man gör här nu också. Nu bygger man en stor skola i Eriksbo. Och så har man en stor skola en kilometer bort i Lärjeskolan. Och så kommer det vara ett antal andra mindre skolor i Hjällbo och i Hammarkullen. Och kanske också i Gun, ja, den gamla Gunnilska som då kommer behöva stänga istället.

Tack. Då var det kontrareplik. Jessica Blixt (D) på det. Varsågod.

Jag vill börja med att förtydliga att Demokraterna var ju det enda partiet som var emot den här att bygga jätteskolor. Det som Liberalerna stod i bräsen och ville få igenom. Det var ju Liberalerna som tyckte att det var jätteviktigt att ha stora skolor och satte igång hela den här skolorganisationen. Och vi som enda parti var emot det. Vi värnar verkligen de små skolorna, men vi behöver också ha hållbara skolor. Vi behöver kunna säkerställa. Och det här har jag gått i botten med, Axel. Och tittat på beroende på var barnen bor. Att de kommer få betydligt mycket längre. Vi kan inte garantera det. Vi behöver också ha bra skolor i de här områdena. Och bra förutsättningar för lärare så att vi får bra lärare som vill jobba i de här skolorna så vi kan höja kunskapsresultaten. Det blir jättekostsamt om vi inte satsar på barnen och att de får rätt förutsättningar, lärarna får rätt förutsättningar. Så att vi kan höja kunskapsresultaten och ge dem en ljus framtid.

Talarlistan tom. Kan vi anse övningen avslutad? Ja. Svar ja. Under överläggningen så yrkar Axel Darvik (L), Jörgen Knudtzon (KD) och Jörgen Fogelklou (SD) att fullmäktige bifaller förslaget från L och KD i kommunstyrelsen. Sara Carlsson Hägglund (V) och Camilla Widman (S) bifaller till kommunstyrelsens förslag. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Axel Darvik (L) med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering begärd. Ska vi exkluderas? Då är votering begärd. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Darvik (L) med flera. Godkänt. Den votering som finns på positionen? Ja. Kort omröstning. Startar den nu. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Då finner jag att kommunfullmäktige med 63 röstar mot 18 bifallit kommunstyrelsens förslag. fastigheten Masthugget 712:30

Då går vi in på ärende 14. Hemställan från Göteborgs hamn AB om försäljning av del av fastighet, Masthugget 712,30. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Göteborgs hamn AB om försäljning av del av fastigheten, Masthugget 712,30 tillstyrks. Ordet har begärts av Hans Arby (C) och därefter Johannes Hulter (S).

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Jag tänkte bara ta på mig någon pedagogisk roll och förklara vad det här handlar om för er som inte har läst det. Både detta och nästa ärende är kopplat till flytten av Stena-terminalerna till Arendal. För att frigöra stora delar av Södra Älvstranden för stadsutveckling och även för tidsplanen att bygga Lindålsförbindelsen. Som en del av de förhandlingar man har haft så vill Stena friköpa dels en bit som man arrenderar och två stycken tomträtter. Det handlar om masthuggsterminalen och kontoret där och parkeringshuset som hänger ihop och också Majornaterminalen. Friköpet för terminalbyggnaden landar på 126 miljoner och där ligger det då en klausul att när vi antar en ny detaljplan och värdet ökar då ska de lägga en tilläggsköp i skilling. Man kan tycka vad man vill om det men man kan säga att Stena har utnyttjat den positionen de har och tomträtter är starkt och så. Det får vi gå med på men det viktiga här är att hålla tempo i stadsutvecklingen så att vi verkligen hinner ha en ny detaljplan inom 20 år så att vi får betala lite extra. Med det så yrkar jag bifall på kommunstyrelsens förslag.

Tack Hans. Nästa talare är Johannes Hulter (S) därefter Robert Andersson Hammarstrand (S). Varsågod.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Det är väl värt att tänka över den här punkten och även nästa då att faktiskt stanna upp lite grann också och bara betänka vilket historiskt beslut det rör sig om. Vi möjliggör nu nästa epok kan man nästan säga i Göteborgs utveckling som hamnstad för Göteborg är och kommer alltid vara en hamnstad förstås och sjöfarten kommer alltid spela väldigt stor roll för oss. Men med det här beslutet så möjliggörs ju nu en utveckling där vi faktiskt kan växa med staden ner till vattnet, möta vattnet så som Göteborgarna alltid velat göra under väldigt lång tid. Därför är det här jätteviktigt och ett stort beslut som ni fattar nu. Så jag tycker alla ni som tar beslut här idag ska känna det att det här är historiens vingslag som hörs genom salen här. Och precis som Hans var inne på tidigare så ska vi verkligen se till nu att vi går vidare här och vi håller redan på att inleda med fördjupad översiktsplanering här i området men naturligtvis se till att vi får en fin och bra stadsutveckling här. Tack så mycket.

Tack Johannes. Då är nästa talare Robert Andersson Hammarstrand (S) och därefter är talarlistan tom. Varsågod.

Ordförande, jag vill bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD).

Tack för ordet. Jag tänkte bara säga så här, det här var ett ärende där alla tycker likadant. Vi sitter där på ett möte där vi ska gå igenom motionen. Kan vi bara sluta gå upp och debattera i ärenden där alla tycker likadant. Tack.

Tack Jörgen. Då finns det bara ett förslag och det är bifalles kommunstyrelsens förslag. Ja. godkänna avtal om friköp av tomträtten till fastigheterna Masthugget 712:39 och Majorna 721:85

Då går vi över på ärende 15. Det är hemställan från exploateringsnämnden om bemyndigande att godkänna avtal om friköp av tomträtten till fastigheterna Masthugget 712,39 och Majorna 721,85. Kommunstyrelsen föreslår att exploateringsnämnden bemyndigas godkänna avtal om friköp av tomträtten till fastigheterna Masthugget 712,39 samt Majorna 721,85 till en sammanlagd köpeskilling om 126 211 500 kr samt med villkor beskrivna i bilagan till stadsledningskontorets tjänstutlåtande. Ordet har begärts av Patrik Höstmad (D).

Ja först kan jag börja med bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi är rörande överens men jag vill ändå säga några ord Jörgen. En viktig sak här, jag sitter i exploateringsnämnden också, är att vi faktiskt har sett till här att vi har haft hårda förhandlingar mot Stena. De har fått betala precis den prisen som vem som helst som friköper får göra. Vi har krävt en tilläggsköpeskilling så att börjar de bygga bostäder någonting annat här framöver så kommer kommunen att få pengar för det också. Så det här är så långt jag kan bedöma by the book och inga kompisfasoner. Så det är jättebra. Det är också så att det här är en försäljning som sker på mark som inte är färdigutvecklad. Vi brukar haft en praxis att inte sälja på den typen av mark. Men med det här upplägget med tilläggsköpeskilling att när aktören sedan kanske utvecklas så kan staden få en ersättning för den fulla potentialen i marken. Så sätter vi lite nu en ny praxis. Vi säkert kan prova det här på andra ställen, inte bara när Stora Stena kommer, utan det finns ju både små och stora tomtensägare som kan vara intresserade av att köpa på mark som ändå inte är färdigutvecklade. Då tycker jag vi ska ha en positiv inställning till det och med det här KF-beslutet så sätter vi väl en sådan riktning.

Tack Patrik. Då är nästa talare på listan Robert Andersson Hammarstrand (S) och därefter är talarlistan tom. Varsågod.

Ja, tack ordförande. Jag vill bara instämma i ganska mycket av det som Patrik Höstmad (D) sa här alldeles nyss. Tackar för ett bra samarbete i nämnden att vi kom fram med den här viktiga frågan och det är precis som du sa, Johannes, det här är verkligen ett historiskt beslut. Sen så tror jag den här typen av friköp får man, ja, man kan nog inte ha en generell princip utan jag tror man får se lite mer från fall till fall. Och det här är ju ett oerhört angeläget fall. När jag började engagera mig politiskt i början på 90-talet då var det här också en stor fråga man fick. Frågor från medborgarna, när ska Stena Tack.

Tack för det. Då är talarlistan, varsågod.

Ja, jag vill passa på att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Robert. Då är talarlistan definitivt slut och det finns bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? försäljnings- och avvecklingsuppdraget för GS Trafikantservice AB och GS Buss AB

Då går vi över på ärende 16, hemställan från Göteborgs kollektivtrafik AB angående försäljning och avvecklingsuppdraget för GS Trafikantservice AB och GS Buss AB. Nu kommer en lång sida här. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Göteborgs stads kollektivtrafik AB avseende inriktning för kvarvarande verksamhet i GS Buss AB i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande tillsyrksamt hemställan från Göteborgs stads kollektivtrafik AB avseende inriktning för kvarvarande verksamhet i GS Trafikantservice AB i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande avslås. Vidare föreslås att uppdraget om att avyttra eller avveckla verksamheten GS Trafikantservice AB avbryts. Göteborgs kollektivtrafik AB får i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra att verksamheten kan fortsätta. Slutligen föreslås att Göteborgs stadshus AB får i uppdrag att i samverkan med Göteborgs kollektivtrafik AB föreslå en ändamålsenlig bolagsstruktur för stadens verksamhet på trafikantserviceområde. Strukturen ska implementeras i samband med att GS Buss AB avvecklas. Ordet har begärts av Hans Arby (C) och därefter Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Den här historiebeskrivningen i tjänsteutlåtande är ingen rolig läsning. Den är väldigt intressant kan man säga. Kommunfullmäktige fattade beslut för fyra år sedan om att avveckla GS Buss AB och E -trafikantservice AB eftersom det är verksamhet som inte har skäl att driva kommunal regi. Då kan man konstatera att styrelsen i de här två bolagen inte har genomfört de beslut som ägaren KF har gett dem. De har överhuvudtaget inte brytt sig om dem. Det är en slags aktivism eller bolagskramande. Det är därför vi har en hemställan från koncernborden Göteborgs kollektivtrafik att verkligen göra det här, vilket inte skulle varit nödvändigt. Om man läser ur tjänsteutlåtande står det, GS Buss AB har vid två tillfällen efter kommunfullmäktiges beslut om att avbyta och avveckla verksamheten förlängt bolagets kvarvarande avtal med Västtrafik om uthyrning av depå och inte tagit ställning till om det fanns några alternativ till det. Vid statsrevisionens granskning av verksamhetsåret 2022 gjordes bedömningen att de delar som rör försäljning av GS Trafikantservice har GSK AB inte genomfört sitt grunduppdrag och arbetat med fullmäktiges mål och uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. Av GSK AB:s hemställan till kommunfullmäktige framgår att de avtal som löpt ut för bolaget Trafikantservice ändå har deltagit i nya upphandlingar och också ingått nya avtal med nya löptider fram till 29-30. Det här är liksom trots mot ägaren KF. Gillar man inte beslut som styrelseledamot när KF säger någonting, då ska man avgå. Man kan inte bara fortsätta rulla på det här. Stadsledningskontoret i tjänsteutlåning konstaterar då att ytterligare dra ut på den här processen kommer kosta och fördröja renodling av organisationen att då kunna lägga Göteborgs spårvägar som vi ska ha kvar direkt under Göteborgs stadshus. Så jag yrkar bifall på tjänsteutlåtandet i det.

Tack Hans. Då är nästa talare Jonas Attenius (S) och därefter Toni Orsulic (M). Varsågod.

Tack ordförande. Fullmäktigemöte år 2020, det var ett bra tag sedan. I början av det året visste vi inte ens vad Corona var. Mycket har hänt sedan dess. År 2024 är ju inte längre 2020 här i Göteborg. Man behöver ständigt ompröva beslut, tänka igen, fundera ett varv till och se över vad vi kan göra med ett uppdrag som faktiskt inte har genomförts. Samma år, 2020, så klubbade dåvarande högerstyrelse genom en utförsäljning av GS Trafikantservice och GS Buss. I samma förslag så införde man en sorts, man kan väl kalla det en form av verksamhetsförbud för denna mycket långvariga kommunala verksamhet. Vi var emot det i den debatten som ägde rum vid den tiden här i fullmäktige. Vi tyckte det var kortsiktigt, vi tyckte att det var affärsmässigt oansvarigt och egentligen i grunden ideologiskt motiverat. Vi kan nu konstatera att uppdraget har misslyckats och även den här utförsäljningen som var tänkt har misslyckats. De bud som har lämnats för trafikantservice har varit väldigt låga sett till den välskötta verksamhet som har bedrivits i bolaget men också sett till dess nuvarande avkastningsnivåer. Därför vill vi nu att den här församlingen, ägaren då igen fullmäktige, får chansen att tycka till kopplat till det här ärendet och ompröva beslutet och faktiskt fundera ett varv till. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på övriga yrkanden. Tack.

Tack Jonas. Då är replik begärd av Hans Arby (C). Varsågod.

Men Jonas Attenius (S), visst man kan ompröva beslut, men då ska man faktiskt genomföra dem också, de beslut som KF har fattat. Om ni har kämpat emot i styrelserna mot att det här ska hända, så är det inte så det ska gå till. Vi vet att GS buss hade kunnat säljas tidigare och faktiskt haft ett värde också. Att Göteborgs stad ska bedriva bussbolag eller trafikantservice, det är ingen kommunal kärnverksamhet. Det kom bud som man tackade nej till. Man hade nya bud där det inte finns redovisat skälen till att man tackade nej. Så det här har skötts på något sätt på ett väldigt konstigt sätt i de här bolagen. Vilket ytterligare stärker det här att låt oss göra rent av det här nu och renodla och behålla Göteborgs spårvägar som vi vill.

Tack Hans. Då är nästa tal. Ja, då var det replik begärd av Jonas Attenius (S). Varsågod.

Nej, men bara kort Hans. Det här är ju som sagt ett långvarigt ärende på den tiden. Det här är ju långt tillbaka, även under förra mandatperioden så det här ägde rum. Då satt ju även era representanter, kanske inte Centerpartiet, men styrelserepresentanter i styrelsen vid den tiden och fattade de här besluten. Tack.

Tack. Då är det kontrareplik begärd av Hans Arby (C).

Nej, men det här handlar inte om ideologi, men det handlar om styrning och ledning, hur vi ska sköta våra bolag. Och där har det säkert syndats på många olika sätt. Kommunfullmäktige är den yttersta ägaren. Styrelsen ska följa de besluten som fattas. Kan vi inte ha det, då kan vi inte leda en organisation. Vi har väldigt mycket bolag. Bolagen måste faktiskt följa det som gäller. Tack. Tack.

Då är nästa talare av listan Toni Orsulic (M) och därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod.

Ordförande, jag vill börja med att yrka bifall till tjänsteutlåtandet. Det är ju så att det här bolaget Trafikantservice, ja det är ett välskött bolag. De tjänar pengar. Problemet är att det är ett kommunalt ägt bolag och det är där i problemet ligger att man ska inte ha verksamhet utanför kommunen. Vi rör oss idag i lite grann en gråzon av det. Det är helt beroende att vi vinner framtida upphandlingar för bolagets existens. De anställda ger nu uttryck också för att de gärna ser att det blir till ett avslut här. Detta bolaget har inte en framtid på det sättet. Just nu är det ett ekonomiskt lönsamt bolag. Inom spannet av några år så kommer det inte längre vara det. Då kommer vi bli tvungna att avveckla det under mycket mer dramatiska former och mycket mer oorganiserade former än vad vi kan göra idag. När det gäller historiebeskrivningen av vad som står i handlingarna så kan jag säga att den är delvis rätt men delvis också felaktig. Anledningen att buss fortfarande finns kvar, det alternativet styrelsen hade där var att antingen haverera en tredjedel av all kollektivtrafik i Göteborg eller behålla en bussdepå. Därför att staden inte kunde få, om ni ursäktar uttrycket, tummen ur och få färdigt bussdepån som byggs ner i järnbrott. När den är färdig behöver vi inte den bussdepån som ligger på Backaplan idag. Men där är det att när man får kritik så får man kritik de facto för de beslut man tar men hade vi inte gjort det så hade vi fått kritik för att vi hade havererat kommunaltrafiken i Göteborgs stad. Så ibland är det lite kora och pest vad man väljer och jag har hellre en fungerande kollektivtrafik och tar skit för att man har en bussdepå för länge än att göra tvärtom. Tack för ordet.

Tack. Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Karin Karlsson (V).

Tack för ordet, fru ordförande, fullmäktige, alla som sitter och lyssnar. Jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande här i fullmäktige som vi har lagat den här. Jag har följt det här ärendet ganska länge också. Vi har ju varit i kontakt med många här på trafikantservice och de hävdar ju att man har hyrt in en konsult, man vill själva ta över, man har lagt ett bra bud på detta. Det här är ju vad de säger. Och det är ju det vi tycker att man ska titta på om de själva som driver det kan få lov att köpa loss det och driva det. Så det yrkar jag på.

Tack. Då är nästa talare Karin. Nehe, det var en replik. Begärd av Toni Orsulic (M)

Naturligtvis, det är helt riktigt och det är styrelsens ansvar att titta på det. Det finns vissa kriterier som gäller även när det gäller kommunal verksamhet och sälja det till anställda. Det är lite annorlunda än vad man gör i den privata sektorn också. Och det är någonting styrelsen tittar på naturligtvis när bud inkommer.

Då är nästa talare på listan Karin Karlsson (V) och därefter Patrik Höstmad (D).

Tack ordförande, fullmäktige och hörare. Om det fortfarande finns någon kvar som orkar lyssna på oss. Jag ska hålla mig jättekort. Jonas Attenius (S) med oss redogjorde vår sidas hållning i den här frågan på ett utmärkt sätt. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack.

Då är nästa talare Patrik Höstmad (D) och därefter talarlistan tom. Varsågod.

Tack. Med tanke på att det kommit in information sent från medarbetarna som säger att vi håller i kommunal regi så kommer bolaget att självdö. De kommer inte kunna fortsätta verka i kranskommunerna. Så skulle jag vilja ha det här ärendet bordlagt för att fundera lite till om det finns någon bättre lösning på det här. Så jag skulle önska en bordläggning.

Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Ett ögonblick bara.

Ville du säga något mer Toni? Varsågod.

En bordläggning i detta läget skulle orsaka problem för bolaget för vi står inför vissa avtal om de ska förlängas eller ej. Skjuter vi över sommaren så behöver vi ingå vissa avtal när det gäller lokaler och sådana grejer. Det är det som blir ett litet problem för bolaget att vänta. Så jag vill bara understryka det så att säga. Jag vill inte naturligtvis att bolaget ska fortsätta i kommunal verksamhet men det blir ett problem om man inte får ett besked hur vi ska gå vidare framåt. Tack.

Då är replik begärd av Patrik Höstmad (D). Nej. Jo, Patrik Höstmad(D). Det är först.

Patrik, jag är ledsen men vi hör lite dåligt här ibland. Vad sa du? Dra tillbaka? Du gör det? Ja, men du tar tillbaka den. Bra

Då Jörgen, varsågod.

Tack för ordet. Toni, jag kanske ska fråga dig då för du sitter och brukar känna till det här. Jag har ju bara pratat med vissa anställda. Jag får ju ta deras ord med en nypa salt och jag vet inte ens om du kan yppa dig om detta. Men de säger att de har hyrt in en konsult och lagt ett marknadsmässigt bud. Och det har jag ju hört från ett antal anställda. Och om det är sant eller inte, det kan ju inte jag avgöra. Skulle du kunna säga någonting om det? Om det är marknadsmässigt eller nej, det är ett skambud. Nej, men sådär. Tack. Tack.

Nu ska vi se. Nu har du, Toni, både begärt en replik och du är nästa talare.

Okej, jag ska inte vara nästa talare i alla fall. Nej, då tar vi replik.

Ordförande, jag kan tyvärr inte uttala mig om bud, eventuella sådana. Det skulle vara oansvarigt för mig att sitta i styrelsen och göra det i detta sammanhang. Utan det är ju styrelsen som måste ta ställning till det på ett möte i så fall.

Då har vi under överläggningen yrkar Jonas Attenius (S) och Karin Karlsson (V) bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har Hans Arby (C), Toni Orsulic (M) och Patrik Höstmad (D). Att fullmäktige bifaller stadsledningskontorets förslag. Sen har vi Jörgen Fogelklou (SD) som yrkar fullmäktige beslutar bifalla yrkande från SD den 17 juni 2024. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänner sena propositionsordning? Ja. Bifallits kommunstyrelsens förslag? Bifallits förslag från Hans Arby (C) med flera? Bifallits förslag från Jörgen Fogelklou (SD)? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslag från Hans Arby med flera som motförslag? Antas förslag från Jörgen Fogelklou som motförslag? Jag finner att förslag från Hans Arby (C) med flera antagits som motförslag? Ja. Då återstår huvudvoteringen. Ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslag från Hans Arby med flera. Då är voteringen startad. Då är omröstningen avslutad. Och fullmäktige har med 40 ja, 32 nej och 9 stycken som avstår bifall i kommunstyrelsens förslag.

Då går vi in på ärende 17. Det är reviderad bolagsordning för Lindholmen Science Park AB. Kommunstyrelsen föreslår att reviderad bolagsordning för Lindholmen Science Park AB fastställs. Ordet har begärts av Hakan Önal (M).

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare. Lindholmen har utvecklats till ett av Sveriges absolut främsta innovationscenter. Lindholmen Science Park AB har naturligtvis varit viktig i den utvecklingen. Lindholmen Science Park AB är en vetenskapspark som initierar, leder, driver och deltar i projekt inom forskning och experimentell utveckling. Dess huvudsakliga finansieringskälla är offentliga aktörer. En dom från EU-domstolen 2022 har ändrat kriterierna för mottagare av offentlig finansiering. Den föreslagna revideringen syftar till att uppdatera beskrivningen av Lindholmen Science Parks verksamhetsområde i tredje paragrafen i bolagsordningen. För att spegla dess nuvarande verksamhet och för att uppfylla lagkraven för offentlig finansiering. Yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack, tack. Då är talarlistan tom och vi har bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsen förslag? regionala bolag

Då går vi in på ärende 18. Göteborgs stadsdels AB. Redovisning av 2023 års ägardialoger i regionala bolag. Kommunstyrelsen föreslår att redovisningen av 2023 års ägardialoger med regionala bolag antecknas. Talarlistan är tom. Då är vi redo att gå till beslut. Bifalles kommunstyrelsen förslag? Ja. Då vilka investeringar som behöver göras i och kring befintliga arenor

är det på ärende 19. Redovisning av Got Event AB:s uppdrag att ta fram förslag på vilka investeringar som behöver göras i och kring befintliga arenor. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av Got Event AB uppdrag att i samverkan med Göteborg och Kompani AB ta fram förslag på vilka investeringar som behöver göras i och kring befintliga arenor för att upprätthålla evenemangsstrategin antecknas och förklaras fullgjort. Ordet har begärts av Daniel Bernmar (V) och därefter Axel Josefson (M). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige göteborgare. Ja redovisningen visar vilka investeringar och nyinvesteringar som behövs för att kunna utveckla stadens arenapark enligt programmet för destinationsutveckling. Med dess bilaga, handlingsplanen för evenemang. Det är bra bakgrundsmaterial för den fortsatta dialogen med arbetet både för programmet och handlingsplanen. En dialog som ska ske med hela kommunstyrelsen direkt efter sommaren. Då kommer Got Event till kommunstyrelsen för mer diskussion i de här viktiga frågorna. Ett område som sedan lång tid tillbaka präglats av enighet och gemensamma politiska ansträngningar. Men döm min förvåning om vi och inte delar av oppositionen har valt att lägga ett yrkande på ärendet som präglas av grunduppdraget. Och det är här det blir konstigt. För det som oppositionen har lagt det är att man ska göra en utredning för att hitta fler strategier för att göra arenorna mer kommersiellt gångbara. Problemet är bara att det är grunduppdraget för Got Event. Det är det som står i ägardirektivet. Om man läser andra kapitlets sjunde, tolfte, trettonde och fjortonde paragraf så är det nästan så att det här uppdraget som nu delar av oppositionen vill ge. Det är nästan bara en omskrivning i det här uppdraget av precis grunduppdraget för bolaget. Och här måste jag säga att jag tycker det är dels lite märkligt att vi när vi normala fall gör detta i enighet. Att det här inte har förts en dialog vare sig med styrelsen eller med oss andra. Eller att man lägger ett uppdrag som i praktiken är utgångspunkten för bolagets hela verksamhet. Vi behöver inte lägga uppdrag när det gäller det som är ägandevis grunduppdrag, det som är handlingsplanens grunduppdrag. Så därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på de yrkanden som ligger på ärendet.

Tack. Tack Daniel. Då är nästa talare Axel Josefson (M) och därefter är det Staffan Lindström (S). Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige göteborgare. Jag tänkte först börja yrka bifall till yrkandet från M, D, L, KD. Jag skulle också passa på att informera lite om juniorhockey-VM. Jag hade förmånen att få vara med i den kommittén som satt där och vi har haft en utvärdering av detta. 170 000 personer besökte juniorhockey-VM under julhelgerna. Det sågs av halva befolkningen i Sverige. Under finalmatchen var det tre miljoner svenskar som såg den matchen. Trystekonomiska effekter, 244 miljoner kronor. Så att detta med våra arenor och gemensamma utrymmen, att de håller hög klass, det är av yttersta vikt för att vi faktiskt ska kunna få de här fantastiska upplevelserna och få den goda ekonomin för näringslivet i Göteborg. Och då är det så att det här är ju inte helt draget i luften varför vi vill fortsätta de här utredningarna, för det finns ett stort behov. Och det finns också väldigt tydligt i tjänstutlåtandet att stadsledningskontoret bedömer att uppdraget kan förklaras fullgjort, men understryker samtidigt vikten av att eventuella beslut om nyinvesteringar behöver förgås av mer fördjupade utredningar och såväl finansiering som ekonomiska konsekvenser. Det är precis det vi vill göra, vi vill ta det ett steg till. Att sitta i kommunstyrelsen över en kopp kaffe och prata om de här frågorna kommer inte att leda till någonting utan det måste till uppdrag. Och detta uppdrag ligger i linje med det som skrivs i tjänstutlåtandet. Tack.

Tack ordförande. Och det är precis den här inställningen som har präglat hela förra mandatperioden. Det gjorde att vi hade 450 uppdrag eller någonting per år. Det vill säga att man inte litar på de ledamöter man själv har tillsatt i styrelserna. En av dem brukar sitta i salen, Kalle Bäck. Brukar sitta i salen. Nämligen att man gör det grunduppdraget som står i ägardirektivet. Och det uppdraget som nu delar av oppositionen vill lägga på bolaget, det är grunduppdraget. Det är det som utförs varje år och förväntas naturligtvis återkomma. Vilket jag naturligtvis kollade upp med styrelsen när det här ärendet kom upp. Men ni fortsätter nu i enlighet med handlingsplanen, ni fortsätter nu när ni redovisar detta. Ja, var svaret. Det är klart att vi gör. Det är vårt grunduppdrag. Det är det som står i vårt ägardirektiv. Öka självfinansieringen. Säkerställt att handlingsplanen för destinationen fortsätter utvecklas. Så att det blir väldigt märkligt att vi fortsätter lägga uppdrag om det som redan pågår. Tack.

Tack, då är det kontrareplik, Axel Josefson (M).

Tack för det, fru ordförande i Göteborg. Jag är faktiskt lite förvånad här Daniel över eran passivitet i en sån här viktig fråga. Men det kanske förklarar lite varför det inte händer så mycket nu när ni faktiskt styr. När ni inte klarar av att ta tag i de stora utmaningarna som Göteborg står inför. Och det här är en viktig utmaning för oss och där det behövs tydliga uppdrag för att faktiskt det ska hända någonting. Och jag skulle inte förvåna mig om du vid något lite senare tillfälle Daniel kommer lägga exakt samma uppdrag i någon budget eller något sådant. För ska det verkligen ske någonting så behövs det ett uppdrag. Som stadsledningskontoret också hänvisar i sitt tjänstekort.

Tack, då är det kontrareplik, begär Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige. Man kan ju upprepa hur många gånger som helst att ska det göras så behövs det ett uppdrag. Ja, det heter ägardirektiv, det heter handlingsplan och det heter programmet för destinationsutveckling. Vi har tre olika styrdokument som alla pekar i den här riktningen. Styrelsen är fullt informerad om vad den ska göra och gör det arbetet. Att fortsätta producera papper här. Jag tycker det är otroligt talande att delar av oppositionen tror att ju mer papper man producerar i den här kammaren, ju mer blir det gjort. Det är inte så det fungerar. Och jag är helt säker på att det sitter en hel del människor på den sidan som sitter ute i styrelsen och vet att det inte är så det fungerar. Tack.

Tack Daniel. Då återgår vi till talarlistan. Nästa talare Staffan Lindström (S) och därefter Allan Stutzinsky (L). Varsågod.

Tack så mycket. Jag tänkte börja med en så kallad liknelse nu. Ni kan tro det eller ej men det är inte speciellt lätt att provocera mig. Men det finns en sak som gör det och det är när jag håller på att greja med någonting på landet och så kommer min farsa och så tittar han på mig. Ja, vad är det han håller på med? Och så säger han, kan du inte göra lite så istället? Då blir jag provocerad. Och det känner jag lite grann att det är det som har hänt här i det här yrkandet som kommer från er sida här nu. Att ni ber bolagen att göra någonting som de faktiskt redan gör. Det är ju liksom deras grunduppdrag som Daniel så förtjänstfullt sa. Och det här är någonting som både hyresgästerna och moderbolagen har sagt att det här vill vi att ni ska göra. Så det är ju ingen som tror att något annat kommer att hända. Och sen de investeringarna nu som behövs, det ska vi nu komma överens om. Vi ska titta vilka behov som finns och så ska vi prioritera och så ska vi finansiera det som behöver finansieras. Och sen får ju Higab och Got Event naturligtvis jobba på, få göra det på ett ekonomiskt och organisatoriskt effektivt sätt. Men jag tror inte de behöver något särskilt uppdrag för det faktiskt. Det är nästan så att det snarare begränsar bolagens möjlighet för att skapa alternativ och möjligheter än att det är också dessutom administrationen som kommer på. Så att jag tror att vi därmed yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och så avslag på övriga yrkande. Tack för ord. Tack.

Då är det replik Björn av Axel Josefson (M).

Då måste man väl ändå få lov att ställa frågan här. Varför skriver stadsledningskontoret som de gör då? Att under sammanfattningen samtidigt vikten av att eventuellt beslut om nyinvesteringar behöver föregås av en mer fördjupad utredning av såväl finansiella som ekonomiska konsekvenser. Att stå här och prata om grunduppdraget och ägardirektiv och så vidare. Ja, visst kan man göra. Det är väldigt tydligt här i tjänstutlåtandet att om man nu vill detta, ta nästa steg, ja men då måste det ske utredningar. Ja, om ni inte vill detta så är det mer ärligt att säga det än att stå här och prata om något ägardirektiv och försöka svamla runt detta.

Tack ordförande. Ja, det står så i tjänstutlåtandet. Det är ingenting som hindrar bolagen själva att se det. Det behöver kanske inte komma härifrån, utan det finns där. De har det i sitt grunduppdrag och därför kommer de naturligtvis att göra den typen av utredningar som behövs för att lägga fram de förslagen till oss sen.

Tack. Då Allan är det din tur och därefter är det Bettan Andersson (V). Varsågod.

Tack. Göteborg är ju en populär stad och vi har stor nytta av vår besöks och turistnäring. För att den ska kunna utvecklas och vi ska kunna ha kvar vår position så är såklart arenafrågorna nyckelfrågor i den utvecklingen. Nu har vi ju fått en översiktlig bedömning av investeringsbehovet och för att kunna komma vidare så krävs det en djupare utredning om de investeringarna. Det förhållandet att det finns ett grunduppdrag för bolaget innebär inte att man inte kan lämna ett särskilt uppdrag som redovisas särskilt. Det har ju den effekten att det skyndar på och det fokuserar och det blir ett krav på att redovisa tillbaka inom en rimlig tid. Jag yrkar bifall till MDL och KD:s förslag.

Tack Allan. Då är det Bettan Andersson (V) och därefter är det Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod.

Tack ordförande och fullmäktige och ni som lyssnar. Nu får vi diskutera saker som jag tycker är väldigt roligt. Jag bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på de andra yrkandena. Jag tycker Daniel har sagt väldigt klokt och Staffan också. Men det blir ju att göra en utredning på någonting som vi egentligen redan har ett underlag på. Det vi behöver göra är ju nu att fatta politiska beslut i vilken ordning vi ska ta de här investeringarna om vi tycker att vi ska göra de här investeringarna i våra anläggningar. Det finns kunskap, det finns kompetens. Det är ju sånt där som bolaget jobbar med hela tiden. Man jobbar med att titta på de kommersiella möjligheterna. Precis som de sa, det ingår i ägardirektivet. Man jobbar med att titta på hur man ska utveckla arenorna utifrån att få in mer intäkter och bättre tillgodose den verksamhet som är på arenorna som kräver saker som man inte krävde för fem, tio, femton, tjugo år sedan. Det är ju någonting som ständigt pågår. Ska man tillsätta en utredning till som faktiskt inte behövs då kommer det bara att ta mer resurser, ta mer tid och skjuta på framtiden de här investeringarna vi behöver göra. Och som faktiskt Axel pratade om hur bra det var när vi till exempel hade junior-VM. Sen är det ju lite intressant när Axel Josefson (M) som säger att det är ingenting som händer. Jag undrar vad du menar som inte händer? Och det här är ju heller ingenting som dina partikamrater i styrelsen har pratat om. Eller några av era partikamrater som sitter i Gotfällsstyrelsen har pratat om. Så det är ju uppenbarligen inte därifrån det kommer heller. Tack.

Tack. Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Daniel Bernmar (V).

Tack för ordet, ordförande. Jag ska egentligen bara gå upp och yrka bifall till M, L, KD:s yrkande i kommunstyrelsen. Ni har lagt ett yrkande här. Jag vet inte om det är samma eller inte, men jag har läst det som ligger i kommunstyrelsen, så det är det vi ställer oss bakom. Tack.

Då är nästa talare Daniel Bernmar (V) och därefter Patrik Höstmad (D).

Tack ordförande, fullmäktige Göteborg. Jag ska svara på Axels fråga. SLK skriver, som Axel Josef citerar, för att de vill markera att detta inte utgör ett beslutsunderlag i form av ett inriktningsbeslut eller ett frikort, något annat allmänt frikort, utan att det krävs mer beslutsunderlag innan investeringar tas. Vilket nog ingen egentligen tycker är förvånande. Jag ska faktiskt passa på att läsa Gottevents ägardirektiv och jämföra med ert uppdrag. Ert uppdrag är att Got Event får i uppdrag att genomföra en fördjupad utredning av såväl finansiering som ekonomiska konsekvenser för de föreslagna investeringarna. Utredningens utgångspunkt i stort ska vara att samtliga investeringar helt finansieras av ökade intäkter. Det är ert uppdrag. Så här står det i ägardirektivet. Got Event ska i nära samverkan med berörda anläggnings och arenaägare utarbeta kort och långsiktiga utvecklings-, underhålls och investeringsplaner samt underlag i syfte att säkerställa relevant funktionalitet och förnyelse av anläggningar och arenor. Bolagets verksamhet ska i huvudsak finansieras genom biljettintäkter, uppdrag och uthyrning. Det är grunduppdraget och ni har nästan lagt ett uppdrag som nästan ordagrant är vad ägardirektivet säger. Det är ju fascinerande. Jag vänder mig helt mot idén att styrelser och bolag ska sitta passiva inför det uppdraget eller att de skulle göra det. Utan att det krävs ett beslut härifrån för att man ska utföra det. Till skillnad uppenbarligen från Axel Josefsson och andra partier här så har jag faktiskt pratat med styrelsen inklusive ledamöter för era egna partier som ni har valt dit. Som alla är helt medvetna om sitt uppdrag och arbetar för att göra precis det som ert uppdrag säger. För mig är det förundrande över att vi lägger uppdrag som utgör utgångspunkten för hela bolagets existens. Utan jag utgår från och vet att de kommer att återkomma med hur de ska göra de här investeringarna i mer specificerade underlag i framtiden. Det är jag tacksam för. Jag önskar att Kalle Beck hade varit här. Tack Daniel. Som varit en av de samarbetspartners.

Tack. Då är det Jörgen. Du har begärt en replik men du har inte varit uppe i debatten innan Nej. Bra. Klockan börjar bli sen så jag blev lite osäker men det var bra. Tryck du in dig istället. Då är det Patrik Höstmad (D) som är nästa talare och därefter Anna Sara Perslow (C).

Jo, man får prata lite klarspråk då. Vi har ju en ganska föråldrad arenapark som är dåligt utnyttjad. Det är de här bolagen som har haft hand om det. Vi är inte glada över det överhuvudtaget. Vi ser att det har lagts uppdrag. Vi ser att det ser ungefär likadant ut år efter år efter år. Klubbarna är jätteirriterade på att det inte finns moderna faciliteter i anläggningarna. Här känner vi att vi faktiskt behöver pusha på bolagen att göra en ordentlig utredning, en ordentlig sammanställning, komma tillbaka med det till KF så att vi får mer information och mer underlag för att vi ska kunna peka ut riktningar faktiskt. Det är det det handlar om. De här bolagen levererar inte. Det ser inte bra ut ekonomiskt. Vi har inte en konsert på Ullevi i sommar. Det kommer nästa sommar. Men här finns grejer att göra.

Då har vi först en replik av Bettan Andersson (V) och därefter blir det en replik av Daniel Bernmar (V).

Tack. Ja, vi kan gärna från Got Event:s sida träffa era demokrater och ge er en bakgrundsbild. För att några konserter på Ullevi i sommar har faktiskt ingenting med Got Event att göra. Det beror på att man inte är ute och turnerar med den typen av turnéer här i den här delen. De stora, bland annat Live Nation, har också jätteproblem och har försökt få artister. De gör inomhuskonserter. Det ser ganska bra ut för nästa sommar. Så jag tycker åtminstone att vi ska ha korrekt fakta när vi diskuterar och inte svamla omkring om någonting. Och när det gäller fotbollsklubbarna, ja. Lilla Ullevi är för liten för många. Bravida har häcken växt ut. Och Stora Ullevi tycker de är för stor. Det delar vi. Men det är inte så mycket som vi kan göra åt som bolag. Utan det är en stadenfråga. Kan vi investera i att bygga ut Lilla Ullevi? Det finns underlag för det. Ska vi bygga ut Bravida? Det finns underlag för det. Så att vara lite mer uppdaterad så tror jag att vi får en bättre diskussion. Tack.

Jag vill tacka mig lite för de uppläxningarna där. Så här. Jag klagade inte på att bolaget inte lyckats få. Det jag sa är att det blir ekonomiska problem när vi inte har aktiviteter på arenorna som drar in pengar. När de står oanvända. Så där ser vi ju allihopa att det är ett ekonomiskt problem. Och precis som du sa att det är kommunfullmäktige som måste göra prioriteringar till slut. Det här är så pass stora investeringar så det är någonting som kommer hamna i kommunfullmäktiges knä förstås. Jag vill yrka bifall till yrkande från M, D, L, KD. Tack. Tack.

Då är det kontrareplik där av Bettan Andersson (V),

VM. För kännedom så är det bland annat två veckors veteran-VM i friidrott i augusti på en av våra arenor. Skandinavium har väldigt mycket verksamhet. Vi har också Gothia på Stora Ullevi. Så det är en hel del. Men det är just inga konserter i år. Och det beklagar vi också. Både för staden. Men vi är glada för att veteran-VM tar två veckor och ger mycket intäkter till staden.

Nu Daniel. Du är din replik. Varsågod.

Tack ordförande. Ja, hela min argumentation var ju att det här kommer göra arbetet långsammare eftersom nu krävs det mer administration. Idén om att producera ett papper i den här kammaren, att det pappret på något sätt skulle få det att gå fortare och göra det som man redan gör. Det stämmer ju inte. Det finns ju ingen anledning att tro att det fungerar på det sättet. Vare sig nu eller vid något annat tillfälle. Och karakteriseringen av arenaverksamheten vänder jag mig också helt emot. Gottevens verksamhet på Stora Ullevi, eller Nya Ullevi, har ju varit otroligt lyckosam de senaste åren. Bolaget gjorde jättepositiva resultat här tidigare. Att 2024 blir ett dåligt år, det har Bettan redan förklarat varför det är på det viset. Att 2022–2023 var ett bra år som genererade väldigt stora överskott i verksamheten. Apropå det här med självfinansiering. Det kanske vi också borde ta in. Så jag tror att det är viktigt att vi har den här diskussionen med de korrekta underlagen och med det uppdraget som Gottevens och kompani redan har.

Då återgår vi till talarlistan. Det är Anna Sara Perslow (C) och därefter Bettan Andersson (V). Varsågod.

God kväll och tack så väldigt mycket. Ja, som ni säkert har sett så har Centerpartiet även lämnat in ett eget yrkande. Vi ser ju också att det blir svårt att lägga pengar på saker som vi kanske inte riktigt. har råd med just nu. Så att inte för att förlänga den här debatten på något vis men jag kommer yrka bifall till Centerpartiets yrkande som är lika lidande med M och L och KD och VS. Tack.

Då är nästa talare Bettan Andersson (V) och därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod. Tack.

Ja, så lite intressant är det ju vad vi egentligen ska komma fram till i den här utredningen då. Men jag tycker att det här osar lite grann ett misstro mot det jobbet som bolagen gör och det står ju naturligtvis helt fritt att ha den misstron. Men den här misstron avspeglar sig inte i era ledamöter i styrelsen. Vi hade ägardialog igår och med vår ägare då som är Kompani sitter det ju också personer som kommer från er partier. Och ingenting av det här, av den här så kallade misstron som jag upplever fanns i den ägardialogen. Så det blir liksom väldigt konstigt. Det verkar som det inte riktigt finns en kommunikation mellan er som lägger de här yrkandena här och era ledamöter som sitter i bolagets styrelse. Så jag tänker att ni faktiskt borde tänka om.

Då har vi replik begärd av Axel Josefson (M). Varsågod.

Tack för det ordförande. Jag vänder mig lite mot den bild du försöker måla upp här nu Bettan kring om att det skulle finnas någon misstro mellan oss och våra ledamöter och nämnden av bolagen. Absolut inte. Vi agerar utifrån ett tjänstutlåtande som finns på SLK eller som finns som man har tagit fram och där man påpekar vikten av att faktiskt man behöver agera för att det här ska komma fram. Ja visst, jag förstår att ni vill hantera detta i bolaget möjligtvis kanske. Det vet vi inte riktigt. Men det finns absolut ingen misstro mellan oss. Jag tycker det är lite beklämmande att du försöker måla upp den bilden. Tack.

Tack. Då är det replik av, Axel Josefson (M)

Tack. Vi agerar i bolaget utifrån vårt ägardirektiv, vilket Daniel läste upp för ett litet tag sedan, som då är väldigt likalydande sedan ert uppdrag. Så lägger man ett uppdrag på någonting som är ganska exakt som ägardirektivet, då tolkar jag det faktiskt som att ni gör inte ert ägardirektiv så vi får puffa på med ett yrkande. Så tolkar jag det. Tack.

Då är det replik av Allan Stutzinsky (L). Varsågod.

Att producera papper som lämnas till kommunfullmäktige är naturligtvis betydelselöst om det inte står något på papprena. Då är de naturligt blanka papper har vi ingen nytta av. Men om det står något på pappret så kan det ju vara av stor betydelse för oss. Om någon tvingas skriva papper så är det också någon som tvingas tänka och någon som tvingas göra utredningar för att kunna fästa de tankarna på papper. Det kan vara av stor betydelse.

Tack. Då återgår vi till talarlistan och det är nästa talare Jörgen Knudtzon (KD) och därefter talarlistan, Tom. Varsågod.

Tack ordförande. Daniel har två gånger efterlyst Kalle Bäck. Han var tvungen att åka till Stockholm för han har ett arbete att utföra. Men han är faktiskt här. Han lämnade efter sig ett papper med några tankar som han gärna hade framfört om han hade kunnat vara här. Han påpekar just att som före detta ordförande och numera andra vice ordförande i Got Event så tackar han för den här redovisningen och sen kommer han till det viktiga att uppdraget som nu redovisas det har avgränsats och därför har inte finansiering av identifierade investeringsbehov berörts. Det blir då nästa steg. Och så slutar han med bifall till yrkandet från MDL och KD i kommunstyrelsen. Så vitt jag förstår så är åtminstone en del av ledningen i bolaget inne på den linje som vi står på den här sidan. Och det har varit en dialog och det handlar inte om något betydelselöst yttrande utan det handlar om finansiering vilket kanske är lite viktigt i sammanhanget.

Tack Jörgen. Då är det repliker från Daniel Bernmar (V).

Tack ordförande. Men då om Kalle Bäck är här i alla fall på papper så tänker jag att då kan jag fråga Kalle Bäck eller dig Jörgen. Om vi tittar nu på ägardirektivet som nästan ordagrant är samma sak som ert uppdrag men lite andra ord. Vad är det i ägardirektivet som och den instruktion och det handlingsprogram och den som redan finns som inte täcks som inte är med i ert uppdrag? Därför att om jag läser ägardirektivet nästan ordagrant så ska det gott och vänligt i nära samverkan med berörda anläggnings och arenaägare. Det är ett annat ord för Higab. Utarbeta kort och långsiktiga utvecklingsunderhålls och investeringsplaner som underlag för att säkerställa relevant funktionalitet och förnyelse av anläggningar och arenor. Bolagets verksamhet ska i huvudsak finansieras av biljettintäkter, uppdrag och uthyrning. På vilket sätt skiljer det sig från det som ni har gett fast med lite andra ord? Tack.

Då är det replikbegäran Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod.

Då tryckte jag bort den. Där. Som du förstår, Daniel, så är det här inte mitt bord. Jag hade ett papper. Jag känner inte Kalle Bäck som någon som slösar tid och papper på meningslösheter. Jag kan bara upprepa att han har velat yrka bifall och i hans ställe har jag nu yrkat bifall till förslaget ifrån den blåa sidan. Jag förstår inte riktigt om vi är överens om att det här är bra saker som ska göras. Så förstår inte jag upprördheten över att Kalle Bäck i mitt fall vill ta nästa steg.

Tack Jörgen. Då är det replik från Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, alltså du misstar nog lite grann. Jag är inte upprörd. Jag är mer beklämd. Det tror jag är ett bättre ord. För svaret på frågan som jag egentligen har, det är nog att ni inte är vare sig insatta i handlingsplanen, programmet för destinationsutveckling eller ägardirektivet. För mig är det helt oförståeligt hur man kan skriva ett uppdrag som nästan är identiskt med ägardirektivet och tänka sig att man ska få ett nytt svar än bolagets verklighet eller fortsatta arbete. Så jag tror att det är där vi hamnat helt enkelt och att Kalle Bäck inte var förankrad hos Kalle Bäck utan Kalle Bäck har i efterhand försökt konstruera varför han ska tycka det som ni tycker i kommunstyrelsen. Det tror jag är det korta svar som Kalle Bäck hade sagt om vi hade sett honom eftersom jag pratade med Kalle Bäck när det här redovisades på kommunstyrelsen och detta inte nämndes.

Nej, jag skulle precis säga det, Daniel, inte prata om någon som inte är i salen. Men då är det en replik, Jörgen Knudtzon (KD).

Jag går bara fram för att konstatera att det finns ingen anledning att replikera på det som Daniel säger.

Då återgår vi till talarlistan och nästa talare är Bettan Andersson (V) och därefter talarlistan Tom.

Tack. Men jag tänker att vi vill ju ta nästa steg, men ni vill ta ett mellansteg. Vårat nästa steg är att se, okej, hur ska vi prioritera, hur ska vi finansiera, vad ska vi ta först, vilket är viktigast utifrån de programmen och planerna och politiker vi har. Men med ert uppdrag så skulle det bli ett mellansteg innan vi tar ett steg och bestämmer hur vi ska prioritera investeringarna i arenorna. Tack.

Ja. Ja. Jörgen, gick du ut nu? Jörgen Fogelklou (SD)? Ja. Jörgen, kan du komma fram för att vi är lite osäkra vad du sa i ditt yrkande. Kan du bara komma fram och förtydliga ditt yrkande. Tack, så det blir rätt.

Jag har en fråga till herrn, som sa så här, att vi har godkänt det yrkandet och kommit in till fullmäktige här, för det var tydligen en liten justering i det. Så att jag yrkar på bifall till förslaget som MLKD här i fullmäktige.

Då så. Då ska vi se här. Då har vi under överläggningen yrkar Daniel Bernmar (V), Staffan Lindström (S), bifall till kommunstyrelsens förslag. Sen har vi Jörgen Fogelklou (SD), Axel Josefson (M), Allan Stutzinsky (L), Patrik Höstmad (D), Anna Sara Perslow (C). Det är många här nu. Att fullmäktige bifaller beslutsatserna i yrkandena från M, D, L och KD den 17 juni 2024 samt yrkande från C den 18 juni 2024. Jag ställer proposition på dessa yrkande. Godkänns denna propositionsordning? Bifallits kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifallits förslag från Axel Josefsson med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska växlas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Josefsson (M) med flera. Voteringen är avslutad och med 41 nej så har förslaget från Axel Josefsson med flera vunnit mot 40 ja till kommunstyrelsens förslag. Ska vi hinna med ett ärende till innan? Jag tror alla längtar efter sommarlov men. Jag tror att vi klarar av det snart här. riktlinjen för skolskjuts med tillägg av skolskjuts till och från fritidshem inklusive definition av målgrupper

Då går vi över på ärende 20. Det är redovisning av grundskolenämndens uppdrag att revidera riktlinjen för skolskjuts med tillägg av skolskjuts till och från fritidshem inklusive definition av målgrupper. Kommunstyrelsen föreslår att grundskolenämnden får i uppdrag att revidera riktlinjen för skolskjuts så att även elever med funktionsnedsättning som har vilja skolskjuts men inte går i anpassad grundskola beviljas skolskjuts till och från fritidshem samt att stryka och inte under lov eller studiedagar angående resor i samband med dygnet runt-omsorg i riktlinjen för skolskjuts. Vidare föreslås att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda för och nackdelar med att flytta ansvaret för skolskjuts till stadsmiljönämnden. Uppdraget ska återrapporteras till kompletteringsbudget 1 2025. Slutligen föreslås att redovisningen av kommunfullmäktiges uppdrag till grundskolenämnden att revidera sina riktlinjer för skolskjuts med tillägg av skolskjuts till och från fritidshem inklusive definition av målgrupper med mera antecknas och förklaras fullgjort.

Tack ordförande. Först vill jag börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Frågan om elever med funktionsnedsättnings rätt till skolskjuts även till fritidshem väcktes i en motion av Miljöpartiet, Karin Pleijel och mig, för snart tre år sedan i kommunfullmäktige. Vi fick en bred enighet till att vi skulle säga ja till den motionen från kommunfullmäktige. Det var jag väldigt glad för. Problembilden har varit att för många barn med funktionsnedsättning som har rätt till skolskjuts till skola, så har det varit problem att delta i fritidshem om man inte också fått skolskjuts dit. Det är också problematiskt för familjerna att bollas mellan olika förvaltningar. Syftet med den här reformen var att förenkla för familjerna och också förbättra och underlätta skolgången för barnen. Det här är en väldigt viktig fråga för dessa familjer, en väldigt avgörande fråga. Frågan har varit om hur många som ska beröras av detta. Ska det bara vara barn med funktionsnedsättning som går i anpassad skola? Vi i det rödgröna styret tycker att det ska inkludera alla elever med funktionsnedsättning som har fått rätt till skolskjuts. Det är vårt förslag till beslut och vi har också finansierat den här reformen i den kompletteringsbudget som vi tog beslut om tidigare ikväll.

Tack så mycket, då är nästa talare Jenny Broman (V) och därefter Hans Arby (C).

Äntligen måste jag nog ändå säga i detta ärende. För denna diskussion började ju faktiskt inte med motionen utan den pågick ju ända sedan 2019 i början bland de första mötena. Förra mandatperioden i grundskolenämnden och vi drev den länge och till slut la Bosse även en motion. Och nu är vi då äntligen framme. Många gånger måste ju föräldrar till barn med funktionsnedsättningar gå ner i arbetstid för att få vardagen att gå ihop. Det ger såklart sämre ekonomiska förutsättningar men om det ändå är möjligt att arbeta då ska inte vi som kommun göra det ännu mer besvärligt för de här familjerna. De har det tufft nog ändå. Så därför är det superbra nu att även barn med funktionsnedsättning som inte bara går på anpassad skola utan även vanlig grundskola nu kommer få skolskjuts även om man går på fritids. Några andra familjer som har det besvärligt är de familjer som arbetar natt och då tänker jag särskilt på de som är ensamstående. Då tänker jag kanske särskilt på Nina Miskovsky (M) också som brukar sitta här längst fram. Den senaste versionen om skolskjuts så stod det som att man inte skulle kunna få den här skolskjutsen från fritids till nattis på lov. Bara för att skolbarnen har lov så har man ju inte som sjuksköterska lov från sitt arbete. Man kan ju inte ta ledigt en timme och säga till sin patient att nu ska jag gå och hämta mitt barn på fritids och sen ska jag skjutsa till nattis. Vi vill ju även i vårt förslag att man ska ta tillbaka de tidigare skrivningarna så att man även på lov och studiedagar ska ha den här skolskjutsen. Det var ju jättebra att vi införde detta. Så därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsen.

Tack Jenny. Då är nästa talare på listan Hans Arby (C) och därefter Axel Darvik (L). Varsågod.

Tack ordförande, överledare, ledamöter. Det här är en väldigt viktig och bra förändring som grundskolan har tagit i beslutet som gör att elever som går anpassad grundskola också kan få skolskjuts till och från fritids hem. Det är lite smalare än grunduppdraget men vi har valt att lita på förvaltningen vad det gäller problem som kunde bli med likställighetsprincipen och så vidare. Vi ser ingen förändring. Vi går på det som grundskolan har fattat beslut om. Däremot ser vi en poäng i att utreda vilken förvaltning som lämpligast tar ansvar för skolskjutsen. Så att vi föreslår att det ska utredas då och jag yrkar med det bifall på Centerpartiets yrkande.

Tack Hans. Då är replik begärd av Jenny Broman (V).

Jag tänkte bara påpeka att likställighetsprincipen används ofta lite fel för det handlar ju om barn i samma situation och det här är ju barn som redan har fått bevilja skolskjuts fast under skoldagen. Så det är exakt, de har redan beviljats skolskjuts. Så det är ju samma kriterier som ska användas fast bara till fritids också.

Tack Jenny. Då är nästa talare på listan Axel Darvik (L) och därefter är Jörgen Fogelklou (SD) och sen är talare i listan tom. Varsågod.

Tack ordförande och vi tycker också att det varit viktiga och bra förändringar i regelverket som har tagits fram av grundskolenämnden. Vi tycker att de skulle kunna titta över just detta med en del elever med funktionsnedsättning som av olika skäl har en skola som inte är den närmast hemmet. Och som är i behov utav skolskjuts och att man även ser över den här organisatoriska hemvistelsen. Då tycker vi att förslaget som har kommit är bra. Så därför yrkar jag bifall till yrkandet från MLKD. Tack.

Tack Axel. Då är det Jörgen Fogelklou (SD) och därefter är det Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).

Tack för ordet, fru ordförande. Och jag tänker bara yrka bifall till yrkandet från M, L, KD i kommunstyrelsen. Tack.

Då är det Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), och därefter talarlistan tom. Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Ja tack så mycket ordförande. Jag behöver inte upprepa det som både Bosse och Jenny väldigt förtjänstfullt har sammanfattat kring de förbättringar som nu kommer att ske för familjer i Göteborg som redan har en väldigt tuff tillvaro och vardag. Så att jag vill med det yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack.

Tack Viktoria. Då är talarlistan tom. Och vi är redo att gå till beslut ett ögonblick bara. Under överläggningen yrkar Bosse Parbring (MP), Jenny Broman (V), Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). bifall till kommunstyrelsens förslag. Axel Darvik (L), Jörgen Fogelklou (SD) yrkar att fullmäktige bifall i förslag från L, M, D och KD i kommunstyrelsen. Hans Arby (C) yrkar att fullmäktige besluta bifall i yrkande från C den 17 juni 2024. Jag ställer proposition på dessa yrkande. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslag från Axel Darvik (L) med flera? Ja. Bifalles förslag från Hans Arby (C)? Jag anser att kommunstyrelsens förslag bifallits. Då var det. Jag blir så chockad när jag ser översynet så blir det votering nämligen. Nu ser jag att Aslan absolut vill ha tillbaka sin stol här så att jag ska lämna ordet till honom. Men jag tror att jag gör tvärtom vad man brukar göra. Så slipper jag ta tillbaka mikrofonen så passar jag på att önska Aslan en riktigt trevlig sommar och åka från vår sida. Nu lämnar jag ord till Aslan.

Ja och då är klockan 21.45 och jag ställer frågan till fullmäktige om vi ska fortsätta ta ärende nummer 20 eller om vi ska anser att vi avslutar. Vi avslutar, det är bra. Och vi är inte färdiga än utan vi kommer ju bortlägga ärende nummer 20 till. 21. Det är bra att ni är vakna. Ärende nummer 21 till 23 kan vi bortlägga till nästkommande fullmäktige? Sen har vi bortlagda motioner och det är från motion nummer 24 till 50. Kan vi bortlägga dem? Vi har fått nya interpellationer och det är interpellation nummer 51 av Axel Darvik (L) till ordförande i inköps och upphandlingsnämnden angående den dagliga grunden för beslutet att bojkotta våld från stater som bedriver illegal ockupation. Då ställer jag frågan till fullmäktige. Kan den framställas? Vi har en ny interpellation till och det är också från Axel Darvik (L) till ordförande i nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning angående uppsägning av rånmottaget för SFI-grund och dess konsekvenser. Kan interpellationen framställas? Ja. Och då har vi anmälningsärenden. Kan vi anteckna dem? Och innan jag avslutar så vill jag börja med att tacka alla som har följt oss. Jag vill tacka presidiet och kansliet och tacka er alla och önska er en glad midsommar och en skön sommarledighet. Och hoppas att ni kan få tid att njuta av ledigheten för det kommer vi behöva nya krafter till hösten. Och som sagt vi har ju extra KF den 22 augusti och då är det bara de trummor som kommer att behandlas. Med det sagt så tackar jag för idag och önskar er en fortsatt trevlig kväll.