Redovisning av uppdrag om modell för lekvärdesfaktorer

Vad som beslutades

Kommunfullmäktige beslutade 2026-05-28 § 176 (SLK-2025-01278) att förklara kommunfullmäktiges uppdrag från 2024-02-01 § 27 punkt 9 fullgjort: stadsfastighetsnämnden skulle ta fram en modell för beräkning av lekvärdesfaktorer för skolors och förskolors utemiljöer. Nämnden hade redan 2025-12-18 § 197 (SFF-2025-00604) beslutat att uppdraget var fullgjort och skickat redovisningen vidare. Utöver att anteckna redovisningen beslutade fullmäktige om två tillägg: (2) stadsfastighetsnämnden ska i samverkan med berörda nämnder redovisa hur lekvärdesfaktorerna används i planeringen, med återrapportering under 2027, och (3) nämnden ska särskilt redovisa hur en god utemiljö och trafiksäkerhet säkerställs vid ombyggnation (kf-2026-05-28-§176).

Hur det gick till

Ärendet bordlades två gånger utan sakligt tillägg — i kommunstyrelsen 2026-03-04 § 169 och i fullmäktige 2026-04-23 § 146, där protokollet bara anger "ärendet bordläggs" utan motivering (kf-2026-04-23-§146). Den slutliga voteringen 2026-05-28 gällde inte modellens innehåll utan om de två tilläggspunkterna (2 och 3) skulle läggas till stadsledningskontorets ursprungliga, enklare förslag att bara förklara uppdraget fullgjort. Kommunstyrelsens förslag, med S, V och MP:s tillägg om skärpt uppföljning, vann med 43 mot 38 röster mot ett alternativt yrkande från L och D om att bifalla enbart det ursprungliga tjänsteutlåtandet (kf-2026-05-28-§176). Ett separat tilläggsyrkande från SD, som ville höja de befintliga nyckeltalen för friyta vid nyproduktion — en annan sakfråga än lekvärdesfaktormodellen — avslogs brett med 72 mot 9 röster, och SD reserverade sig till förmån för det egna yrkandet. Fullmäktiges anföranden i debatten (talare bland andra Aslan Akbas, Lotta Nachemson och Johan Zandin, anforande-2026-05-28-108 till -113) finns registrerade i materialet men bara med metadata (talare, tidsstämpel), inte med det faktiska anförandeinnehållet — det går alltså inte att återge vad som sades i debatten utöver yrkandena.

Underlaget

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande (2026-01-13) bygger på stadsfastighetsnämndens egen redovisning. Modellen omfattar åtta kvalitetsfaktorer (friyta, zonindelning/lekvariation, trygghet/inkludering, grönska/biologisk mångfald, topografi, lokalklimat, pedagogiska möjligheter, barns perspektiv) och är avsedd att, utöver stöd i planering, användas för att värdera kompensatoriska åtgärder när en plats gör avsteg från stadens befintliga nyckeltal för friyta (fastställda i kf-2024-02-01-§27). Förvaltningen har gjort en omvärldsanalys av Malmös och Stockholms motsvarande verktyg: Malmös lekvärdesfaktor har använts sedan 2011 i bygglovsgranskning, bygger på sju poängsatta kvalitetsaspekter (-1 till +1) och kräver ett sammanvägt lekvärde över +3; Stockholms modell kombinerar friytetal med en lekytefaktor uppbyggd av över 45 underkategorier i tio mätområden (kf-2026-05-28-§176, handlingText). Göteborgs modell, till skillnad från Malmös, har inget eget tröskelvärde — den beskriver kvaliteter men sätter ingen nedre gräns för när en kompensatorisk åtgärd är tillräcklig. Underlaget innehåller bedömningar av ekonomisk, ekologisk och social dimension som pekar på konkreta risker: eventuell hyrespåverkan för nämndernas hyresgäster, målkonflikt med grundskolenämnden som ännu inte antagit sitt funktionsprogram (till skillnad från förskolenämnden, som gjorde det 2024-10-23 § 177), och risk för ojämn tillämpning mellan förvaltningar om modellen inte implementeras enhetligt (kf-2026-05-28-§176, handlingText). En remiss av modellen till berörda förvaltningar nämns bara som en möjlig del av den kommande utvärderingen, inte som något som redan genomförts.

Pengarna

Beslutet innehåller inget belopp (belopp_mnkr: [] i den deterministiska analysen). Både stadsfastighetsförvaltningen och stadsledningskontoret skriver att modellen "inte innebär några utökade kostnader", med motiveringen att den saknar mål eller krav som friytan måste leva upp till (kf-2026-05-28-§176). Samma tjänsteutlåtande garderar sig samtidigt: "Det kan krävas riktade resurser för metodutveckling, till exempel konsultstöd eller särskild expertis" — utan att ange varifrån dessa medel i så fall ska komma. Ett pilotprojekt planeras starta våren 2026 utan redovisad budget för testet eller för den fortsatta metodutvecklingen. Ingen finansieringskälla anges för vare sig pilotprojektet eller ett eventuellt konsultbehov.

Vad vi kan vänta oss

Detta är min bedömning, inte materialets: eftersom modellen saknar ett bindande tröskelvärde är den mest sannolika utvecklingen att den fungerar som ett gemensamt språk och planeringsstöd snarare än som en spärr mot dåliga lösningar vid avsteg från friytenormerna. Malmös modell, som är jämförbar i typ (samma sorts verktyg, samma sektor, kommunal förvaltning) men skiljer sig genom att vara bindande i bygglovsgranskningen sedan 2011, visar att den här typen av verktyg kan fungera som styrmedel — men bara när det finns ett krav att uppfylla. Utan ett sådant krav i Göteborgs modell är det osäkert om lekvärdesfaktorerna i praktiken kommer att påverka enskilda beslut om avsteg, eller mest fungera som dokumentation i efterhand. Stockholms stad, som också nyligen antog lekvärdesriktlinjer, planerar sin första utvärdering av det egna verktyget till senast 2030 (leverantor.stockholm, Lekvärdesriktlinjer) — det säger inget om Göteborgs modell specifikt, men antyder att den här typen av kvalitativa planeringsverktyg tar flera år innan effekten går att mäta.

Det som talar emot

Jag har letat aktivt efter motstående belägg genom sökningar på "lekvärdesfaktor", "funktionsprogram grundskolenämnden" och "friyta nyckeltal" i korpus, samt en webbsökning på utvärderingar av Malmös och Stockholms lekvärdesmodeller. Det starkaste motstående fyndet är beslutets egen struktur: majoriteten (S, V, MP) drev igenom just de tillägg som skärper uppföljningen (redovisning 2027, särskild redovisning av trafiksäkerhet vid ombyggnation), medan L och D yrkade på att nöja sig med att bara förklara uppdraget fullgjort utan ytterligare krav. Det tyder på att en del av fullmäktige själva ansåg att den ursprungliga, kravlösa modellen behövde kompletteras med mer uppföljning, vilket stärker snarare än försvagar min bedömning om att avsaknaden av tröskelvärde är en verklig svaghet. Jag hittade ingen oberoende utvärdering som visar att Malmös bindande modell faktiskt gett bättre utemiljöer än en icke-bindande, vilket gör jämförelsen till en rimlig men inte bevisad slutsats.

Så kan du kontrollera detta senare

Stadsfastighetsnämndens redovisning under 2027 (beslutspunkt 2) ska visa hur lekvärdesfaktorerna faktiskt använts i planeringen — leta efter om modellen använts för att bedöma konkreta avsteg från friytenormerna, och om något minimivärde i praktiken tillämpats trots att det inte är formellt beslutat. Leta också efter nämndens redovisning av hur god utemiljö och trafiksäkerhet säkerställs vid ombyggnation (beslutspunkt 3). Kontrollera om grundskolenämnden antagit sitt funktionsprogram och om den målkonflikt som stadsledningskontoret själv pekade på (kf-2026-05-28-§176) har uppstått eller lösts. Följ upp i kommande delårsrapporter och budgetuppföljning för stadsfastighetsnämnden om pilotprojektet från våren 2026 gett upphov till redovisade konsultkostnader, och jämför med Stockholms plan att utvärdera sina egna lekvärdesriktlinjer senast 2030 som en referenspunkt för hur lång tid den här typen av verktyg tar att bedöma.