Inriktningsbeslut för fortsatt planering av Mjörn vattentäkt

Vad som beslutades

Kommunfullmäktige beslutade 2026-05-28, § 186 (SLK-2025-01290, källa: kf-2026-05-28-§186), i enlighet med kommunstyrelsens förslag (ks-2026-04-22-§293) och kretslopp och vattennämndens hemställan, att godkänna en fortsatt planeringsinriktning för projektet Mjörn vattentäkt: en investeringsram om 2,4 mdkr i 2025 års prisnivå, inklusive riskpåslag, med genomförande planerat till perioden 2030–2035. Kretslopp och vattennämnden fick samtidigt i uppdrag att återkomma till fullmäktige med ett separat genomförandebeslut innan själva byggnationen påbörjas. Beslutet är ett så kallat inriktningsbeslut enligt stadens nyligen antagna riktlinje för hantering av ägarstyrda investeringar (kf-2025-09-11-§404), som kräver kommunfullmäktigebeslut för investeringar över cirka 450 mnkr (7 800 prisbasbelopp).

Hur det gick till

Ärendet bordlades två gånger i kommunstyrelsen (18 mars 2026, § 195, och 1 april 2026, § 246 – källa ks-2026-04-01-§246) innan kommunstyrelsen tillstyrkte förslaget 22 april 2026 (ks-2026-04-22-§293). I kommunstyrelsen fanns tre yrkanden: Karin Pleijel (MP) för bifall till stadsledningskontorets förslag, Hampus Magnusson (M) och Jörgen Fogelklou (SD) för bifall plus ett tilläggsyrkande om alternativa finansieringslösningar (M, L, KD), och Martin Wannholt (D) för avslag med krav på fördjupad utredning. Tilläggsyrkandet avslogs och M, L, KD-ledamöterna samt Wannholt (D) reserverade sig (källa ks-2026-04-22-§293).

I kommunfullmäktige 28 maj 2026 (kf-2026-05-28-§186) upprepades samma mönster: Patrik Höstmad (D) yrkade bifall till D:s avslagslinje, vilket röstades ned 76 mot 5 (voteringsbilaga 9, kf-2026-05-28-§222). Tilläggsyrkandet om alternativa finansieringslösningar från M, L, KD röstades ned med 43 mot 33, 5 avstod (bilaga 10). Ledamöterna från SD och D reserverade sig mot det slutliga beslutet – SD trots att partiets ledamot röstat ja i huvudomröstningen, vilket tyder på att SD:s reservation gällde finansieringsfrågan snarare än själva investeringen. Ingen jäv noterades. Det breda utfallet i huvudfrågan (76–5) visar bred politisk uppslutning kring behovet, medan striden stod om finansieringsmetod och hur mycket underlag som krävs innan ett bindande ställningstagande.

Underlaget

Beslutet bygger på kretslopp och vattennämndens tjänsteutlåtande (2025-09-26, KOV-2025-02330) och stadsledningskontorets tjänsteutlåtande (2026-02-22), båda återgivna i handling 2026 nr 108 till kf-2026-05-28-§186. Underlaget innehåller en historik sedan 2022 (avsiktsförklaring med Lerums kommun 2023-01-30), en riskutredning från 2020 ("Utredning av framtida råvattenförsörjning") som pekar på konkreta scenarier – tunnelras, långvarig kvalitetsstörning i Göta älv – där dagens råvattenkapacitet inte räcker, samt en jämförelse mellan Mjörn och alternativen Lygnern, Vänern och Vättern utifrån kostnad, avstånd och vattenkvalitet. Underlaget innehåller en trepartsbedömning (ekonomisk, ekologisk, social dimension) som går utöver rubriknivå: den ekonomiska bedömningen kvantifierar en initial kapitalkostnadsökning på "i storleksordningen drygt 100 mnkr årligen" och ett ökat intäktsbehov om cirka 6 procent av dagens taxa. Beslutet sätter en kostnadsram och en tidsram (2030–2035) men inget mätbart mål för själva syftet – till exempel en definierad nivå på ökad leveranssäkerhet – vilket är skälet till att mål_mätbart sätts till false här: det som går att kontrollera i efterhand är kostnadstaket och tidsfönstret, inte om "robustheten" faktiskt ökat i en definierad utsträckning.

Demokraternas avslagsyrkande (ks-2026-04-22-§293, bilagt yrkande 2026-04-16) invänder att behovsanalysen lutar sig mot Lerums befolkningsprognoser som "historiskt tenderar att överskattas", att det inte framgår hur nyttan fördelas mellan de tre kommunerna, och att beslutsunderlaget bara jämför storskaliga alternativ (Mjörn/Lygnern/Vänern/Vättern) utan att uppdatera mindre, potentiellt billigare lösningar som avsaltning eller minskad förbrukning. Sverigedemokraternas yttrande (2026-03-13) instämmer i behovet men efterlyser "tydligt underlag kring kostnader, konsekvenser och ansvarsfördelning". Ingen extern remissrunda redovisas i det granskade materialet utöver kretslopp och vattennämndens egen beredning; underlag.nämner_remiss = false i den deterministiska analysen.

Pengarna

Investeringsramen är 2,4 mdkr i 2025 års prisnivå, det övre taket i ett bedömt spann på 1,9–2,4 mdkr (källa kf-2026-05-28-§186, tjänsteutlåtandet). Beloppet inkluderar ett 25-procentigt risk- och osäkerhetspåslag; stadsledningskontoret kallar själv uppskattningen "mycket grov" i detta tidiga skede. Förprojekteringen – steget som faktiskt startar nu – har en egen skedesbudget om 105 mnkr. Av den totala ramen ingick redan 1,7 mdkr i nämndens investeringsnomineringar för 2026 fram till 2035; beslutet innebär därmed en tillkommande volym om cirka 0,7 mdkr utöver vad som redan var planerat.

Finansieringen sker via det befintliga VA-kollektivet (taxan), inte skattemedel – det är tydligt. Vad som inte är klart är hur: frågan om en investeringsfond för att jämna ut taxeuttaget "kommer överlämnas för ställningstagande i samband med beslut om VA-taxa för 2027" – alltså en uttalad reservation om att återkomma, vilket är skälet till att finansiering_klar sätts till false i denna analys. M, L och KD:s tilläggsyrkande om att pröva omprioriteringar, fastighetsförsäljning och statlig medfinansiering röstades ned.

Två saker skärper bilden av risken. För det första bar kretslopp och vattennämnden redan 8,1 mdkr, motsvarande 75 procent av stadens samlade nettolåneskuld, med en prognos om 12,3 mdkr vid utgången av 2025 (kf-2025-11-27-§490) – Mjörn läggs till på ett kollektiv som redan är hårt belånat, samtidigt som stadsledningskontoret i samma ärende noterar att projektets genomförandeperiod sammanfaller med utbyggnaden av nya Ryaverken, "med ytterligare betydande påverkan på VA-kollektivets långsiktiga kostnadsbelastning". För det andra har stadsrevisionen i en granskning av VA-avgifter (2024-03-19) rekommenderat att kretslopp och vattennämnden, kommunstyrelsen och Gryaab AB säkerställer "att va-kollektivet endast står för nödvändiga kostnader för va-anläggningen" och att avgifter till andra kommuner "utöver kostnader för drift och underhåll också beaktar utgifter för investeringar" (källa: revision-avgifter-för-vatten-och-avlopp-i-göteborgs-stad). Det är direkt relevant här eftersom Lerum och Alingsås delar nyttan av Mjörn, men avtal om medfinansiering av genomförandet är enligt tjänsteutlåtandet ännu bara "förväntat" tecknas, inte klart.

Vad vi kan vänta oss

Att en investering i detta tidiga planeringsskede anges med ett 25-procentigt riskpåslag och ändå kallas "mycket grov" av beställaren själv är i linje med generell forskning om megaprojekt: internationell forskning (bland andra Bent Flyvbjerg) visar att kostnadsuppskattningar i tidiga skeden systematiskt underskattar slutkostnaden, dels genom "optimism bias", dels genom bristande jämförelse med liknande projekt (referensklass-prognostisering som motmedel). Det här är bakgrund, inte ett jämförelsefall – forskningen rör i huvudsak transportinfrastruktur internationellt, inte svenska VA-anläggningar – men det är ett skäl att inte läsa 2,4 mdkr som ett tak man kan lita på förrän förprojekteringen är klar.

Nationellt pekar branschorganisationen Svenskt Vatten på att kommunernas VA-investeringar och kapitalkostnader ökar kraftigt över hela landet (investeringstakten har mer än fördubblats 2019–2024) och att brukaravgifterna väntas behöva höjas kraftigt de kommande decennierna för att täcka investeringsbehovet. Det är återigen bakgrund, inte ett jämförelsefall för Göteborgs siffror, men det stöder att en taxehöjning i Göteborg till följd av Mjörn är ett trovärdigt scenario snarare än ett extremfall. Min bedömning, baserad på materialet i ärendet: sannolikheten är hög att VA-taxan i Göteborg kommer höjas mätbart under 2030-talet som en konsekvens av detta och andra samtidiga investeringar (främst nya Ryaverken), och det är rimligt att vänta sig att den slutliga kostnaden för Mjörn hamnar i den övre delen av, eller över, det angivna spannet – men storleksordningen går inte att sätta en siffra på utifrån det som finns i ärendet. Detta är min slutsats, inte materialets.

Det som talar emot

Den tydligaste invändningen i handlingarna kommer från Demokraternas avslagsyrkande (ks-2026-04-22-§293): att befolkningsprognoser tenderar att överskattas, att nyttofördelningen mellan Göteborg, Lerum och Alingsås inte är tydlig, och att beslutsunderlaget inte uppdaterat mindre/billigare alternativ till Mjörn (avsaltning, minskad förbrukning, delvis ökat uttag från befintliga sjöar). Detta bemöts inte punkt för punkt i det granskade materialet – stadsledningskontorets svar är i huvudsak att underlaget "motsvarar de kriterier som anges i riktlinjen", inte ett sakligt bemötande av varje enskild punkt i D:s kritik. Jag har sökt i ärendets handlingar och i tidigare kretslopp och vattennämnden-protokoll efter ett sådant bemötande, särskilt kring avsaltningstekniken, utan att hitta det.

Vidare kvarstår, som beskrivet ovan, att finansieringsmetoden inte är fastställd och att stadsrevisionens krav om att VA-kollektivet i Göteborg inte ska bära andra kommuners investeringskostnader ännu inte är säkrat genom bindande avtal.

Det som talar emot en mer negativ bedömning: behovet i sig – risken för avbrott i råvattenförsörjningen – är dokumenterat sedan minst 2020 och ifrågasätts inte av något parti i debatten (även D:s eget yrkande skriver att "det är viktigt att säkerställa dricksvattenförsörjningen"). Beslutet är strukturerat som just en inriktning, med ett obligatoriskt genomförandebeslut som andra kontrollpunkt, vilket är precis den funktion ett sådant beslut ska fylla enligt stadens egen riktlinje.

Så kan du kontrollera detta senare

Håll efter tre saker i kommande uppföljning: (1) I kretslopp och vattennämndens och kommunfullmäktiges kommande genomförandebeslut – om kostnadsuppskattningen efter förprojektering ligger inom, vid eller över 2,4 mdkr-taket. (2) I beslutet om VA-taxa för 2027 – om och hur en investeringsfond för Mjörn beslutas, och vilken faktisk taxehöjning den motiverar. (3) I kommande avtal med Lerums och Alingsås kommun – om medfinansieringen täcker en proportionell andel av investeringskostnaden (inte bara drift), i linje med stadsrevisionens rekommendation. Detta bör synas i stadens del- och årsredovisningar under kretslopp och vattennämnden samt i eventuella nya granskningar från stadsrevisionen av VA-ekonomin.