Yrkande från S, V och MP särskilt yttrande C om evenemang, aktiviteter och festivitet i Göteborg under fotbolls-VM för herrar

Vad som beslutades

Kommunfullmäktige beslutade 2026-05-28 (§ 182, ärende SLK-2026-00459) om nio punkter inför fotbolls-VM för herrar. Göteborg & Co AB och Got Event AB ska arrangera avgiftsfri public viewing på flera platser, Göteborg & Co AB och Förvaltnings AB Framtiden ska göra detsamma utanför de centrala delarna, kulturnämnden ska ordna visningar på bibliotek och kulturhus, stadsmiljönämnden ska svara för dekorationer och belysning, och äldre samt vård- och omsorgsnämnden ska ordna visningar på kommunala vård- och omsorgsboenden. Göteborg & Co AB ska upprätta en eller flera VM-zoner med fokus på barn och familjer. Punkt 6 och 7 är den enda delen som ändrar en regel: fullmäktige beslutar om en tillfällig utökning av serveringstiderna enligt alkohollagen till 07.00 alla veckodagar under perioden 11 juni–19 juli 2026, och miljö- och klimatnämnden ska tillämpa utvidgningen på ansökningar för perioden. Punkt 9 ger Göteborg & Co AB och Got Event AB i uppdrag att utvärdera insatserna och utreda förutsättningarna för liknande insatser vid kommande mästerskap på både dam- och herrsidan.

Enligt yrkandets egen beskrivning tillåter stadens riktlinjer i dag servering längst till 03.00 måndag–torsdag och 05.00 fredag, lördag, söndag och dag före helgdag (kf-2026-05-28-§182). Beslutet innebär alltså en förlängning med fyra timmar på vardagar och två timmar på helger, under 39 dygn.

Hur det gick till

Ärendet väcktes som ett yrkande, inte som ett förvaltningsärende. Kommunstyrelsen tillstyrkte det 2026-04-22 (§ 306) och fullmäktige biföll det 36 dagar senare. Ingen bordläggning skedde, och protokollet förklarades omedelbart justerat i båda instanserna — i kommunstyrelsen med det uttalade syftet att miljö- och klimatnämnden skulle kunna påbörja arbetet med serveringstillstånden i väntan på fullmäktiges slutliga beslut (ks-2026-04-22-§306).

Huvudförslaget möttes inte av något motförslag. Det enda som röstades om var ett tilläggsyrkande om att motsvarande aktiviteter ska genomföras om damlandslaget kvalificerar sig till VM 2027; det avslogs med 7 mot 6 i kommunstyrelsen och med 43 mot 38 i fullmäktige (kf-2026-05-28-§182). En reservation lämnades i kommunstyrelsen. Skälet som angavs mot tillägget i debatten var inte sakligt oenighet om damfotboll utan att förhandsbinda ett kommande års beslut ansågs meningslöst (anforande-2026-05-28-239). Invändningen mot det skälet — att 2027 är ett annat budgetår och att ett löfte om likabehandling därför inte är självklart — restes i debatten och besvarades inte i sak (anforande-2026-05-28-241).

Två upplysningar ur debatten har betydelse för bedömningen. Den första är att motsvarande evenemang genomfördes redan under dam-EM 2025 och beskrevs som pilotprojektet till detta beslut (anforande-2026-05-28-233). Jag har sökt i korpus på "public viewing", "storbildsskärm", "fotbolls-EM" och "EM damer" och hittar inget fullmäktige- eller kommunstyrelsebeslut och ingen kostnadsredovisning för den satsningen. Om piloten genomfördes inom bolagets befintliga ram finns alltså ingen offentlig uppgift om vad den kostade, och därmed inget underlag som fullmäktige kunde ha använt för att bedöma detta beslut. Den andra är att fackliga företrädare i kulturnämnden enligt debatten uttryckt oro för punkt 3, eftersom genomförandet kräver personal vars semestrar redan beviljats och flera matcher spelas nattetid (anforande-2026-05-28-215).

Underlaget

Det finns inget tjänsteutlåtande. De handlingar som listas i kommunstyrelsens protokoll är yrkandet, ett tilläggsyrkande och ett yttrande — alltså tre partiskrivelser och ingen förvaltningsberedning (ks-2026-04-22-§306). Handlingen nämner varken konsekvensanalys, barnperspektiv, jämställdhetsanalys, riskanalys eller remiss.

Det är i sig en iakttagelse om beredningen, och den ska ställas likadant oavsett vem som lagt yrkandet: ett yrkande som avgörs direkt i kommunstyrelse och fullmäktige har normalt ingen förvaltning som räknat på det. Här väger det tyngre än vanligt, eftersom en av punkterna inte är ett arrangemangsuppdrag utan en ändring av vilka tider alkohol får serveras i staden i 39 dygn. Yrkandet noterar själv risken: "En ökad alkoholkonsumtion i samhället leder till ökade skadeverkningar från densamma. Särskilt allvarligt är att mäns våld mot kvinnor ökar när alkoholkonsumtionen ökar. Förslagen ska därför ta stor social hänsyn" (kf-2026-05-28-§182). Formuleringen namnger risken men anger ingen åtgärd, ingen mätning och ingen mottagare av den sociala hänsynen. Att erkänna en risk är inte att utreda den.

Yrkandet hänvisar också till "Göteborgs Stads program för jämlika livsvillkor och jämlik hälsa 2025–2030". Programmet med det namnet antogs av fullmäktige 2024-12-12 § 554 och gäller 2024–2030 (SLK-2022-01235). Felet är litet, men det är den typ av kontroll ett tjänsteutlåtande normalt gör.

En jämförelse med hur samma sak bereds när förvaltningen är inkopplad: när Göteborg & Co AB själv föreslog en utökad, avgiftsfri stadsfestival kom förslaget med ett tjänsteutlåtande, en angiven totalbudget om cirka 35 mnkr, en angiven finansieringsökning om 25 mnkr per år, och stadsledningskontoret tog uttryckligen inte ställning utan hänsköt finansieringsfrågan till ordinarie budgetprocess (kf-2024-06-19-§269, SLK-2024-00356). Här beställs uppdrag av samma bolag utan att någon siffra passerat en förvaltning.

Pengarna

Beslutet innehåller inget belopp. Den enda uppgiften om finansiering är meningen "Finansiering hänskjuts till nästkommande kompletteringsbudget" — och den står i yrkandets motivtext, inte i någon av de nio beslutspunkterna (kf-2026-05-28-§182). Fullmäktige har alltså inte beslutat om någon finansiering, och inte heller om något återkommande.

Därmed hamnar kostnaden tills vidare i mottagarnas befintliga ramar. Enligt budget 2026 har Göteborg & Co AB ett kommunbidrag på 159 mnkr (nämnd-göteborg-co-ab-2026), en ökning från 134 mnkr 2025 (nämnd-göteborg-co-ab-2025). Kulturnämnden har 772 mnkr, stadsmiljönämnden 1 733 mnkr, miljö- och klimatnämnden 145 mnkr och äldre samt vård- och omsorgsnämnden 7 219 mnkr. Att uppdragen är små i förhållande till dessa ramar är sannolikt, men det framgår inte av handlingen — det är min slutsats av storleksordningen, inte materialets uppgift.

Staden har gjort jämförbara satsningar tidigare, och två av dem är kostnadsredovisade i stadens eget material. Göteborgs Kulturkalas 2023 hade en budget på 13 mnkr och kostnader på 13,3 mnkr, varav 11 mnkr kommunbidrag och cirka 2 mnkr från partners och sponsorer; det pågick tre dagar med en central scen för cirka 8 000 personer och en till två mindre platser (kf-2024-06-19-§269). Jubileumsfestivalen i Frihamnen 2023 hade en budget på 43 mnkr, pågick fyra dagar och samlade närmare 350 000 besök (kf-2024-06-19-§269, kf-2024-04-25-§163). Hela jubileumsåret hade en av fullmäktige beslutad ram på 100 mkr (kf-2024-04-25-§163).

Vad de siffrorna delar med det här ärendet: samma stad, samma huvudansvariga bolag, samma typ av åtgärd — ett avgiftsfritt publikt arrangemang i offentlig miljö som staden bekostar. Vad som skiljer: båda är programsatta festivaler med scener, artister och matutbud på ett fåtal dygn, medan detta paket är visningar av matcher på skärmar utspritt på fler platser över 39 dygn, plus dekorationer och zoner. Kostnadsdrivarna är alltså delvis olika, och siffrorna ovan är jämförelsefallens, inte det här beslutets. De säger vad ett avgiftsfritt stadsarrangemang i Göteborg har kostat när det räknats — ensiffriga till låga tvåsiffriga miljonbelopp — inte vad det här kostar.

Vad vi kan vänta oss

Detta avsnitt är min bedömning, inte materialets. Jag bedömer att uppdragen genomförs i någon form och blir välbesökta, och att kostnaden ryms i storleksordningen ensiffriga till låga tvåsiffriga miljoner som absorberas i befintliga ramar utan att brytas ut. Skälet till att jag tror att den inte bryts ut är precedensen: stadens egen slutredovisning av det största evenemangsuppdrag den gjort, 400-årsjubileet, redovisar besökssiffror, mediegenomslag och en beskrivande "ekonomisk berättelse" men ingen mätning av effekt mot uppsatt mål (kf-2024-04-25-§163). Punkt 9 lägger dessutom utvärderingen på de två bolag som själva utfört insatserna, vilket är samma upplägg.

Den större osäkerheten ligger inte i festligheterna utan i serveringstiderna. Här finns forskning, och den pekar åt ett håll. Rossow och Norström (Addiction 2012, 18 norska städer) fann att varje ytterligare timmes serveringstid nattetid följdes av omkring 16 procent fler polisanmälda misshandelsfall i stadskärnan. Ivandić m.fl. (2024) undersökte 434 596 larm om våld i nära relation kring 780 fotbollsmatcher i Greater Manchester och fann att anmälningarna sjönk under matchen men steg efteråt, med en topp på cirka 7,4 procent 10–12 timmar efter avspark; ökningen drevs uteslutande av gärningspersoner som druckit, och främst av matcher som gav ett långt drickfönster. Kirby, Francis och O'Flaherty (2014) fann i engelska data ökningar på 26 procent efter vinst eller oavgjort och 38 procent efter förlust.

Jag tillämpar samma stränghet på de här siffrorna som på de optimistiska. Ingen av dem är överförbar till Göteborg som en siffra. Den norska studien avser permanenta ändringar från en stängningstid på 01–03, medan Göteborg redan ligger på 03 respektive 05 — förlängningen sker alltså långt utanför det intervall som studerats, och effekten per timme behöver inte vara densamma där. De brittiska studierna mäter risken kring landslagsmatcher i sig, oavsett kommunal politik, och säger därför något om det riskfönster beslutet vidgar, inte om beslutets egen effekt. Beslutet är dessutom tillåtande och inte automatiskt: varje verksamhet måste ansöka, och yrkandet förutsätter avvägningar mot störningar för närboende. Riktningen är ändå entydig i allt underlag jag hittat: fler serveringstimmar under en period med kvälls- och nattmatcher ökar risken för våld, inklusive våld i nära relationer. Jag har sökt efter belägg som talar emot detta — studier som visar oförändrad eller minskad våldsnivå vid utökade serveringstider — och hittat en studie som pekar åt annat håll i ett enskilt fall (Amsterdam, De Goeij m.fl. 2015, där effekten på alkoholrelaterade skador var blandad), men inget som ändrar den samlade bilden.

Det ärendet inte gör är att mäta detta. Punkt 9 riktar utvärderingen mot "genomförda insatser" och mot förutsättningarna att upprepa dem, inte mot sociala konsekvenser. Ingen nämnd har fått i uppdrag att följa upp vad de förlängda tiderna ledde till. Det är den brist jag väger tyngst, och den beror inte på att förslaget är lättviktigt utan på att den enda tunga delen i det inte har någon uppföljning knuten till sig.

Det som talar emot

Mot min bedömning talar flera saker. Åtgärderna är tidsbegränsade och återkallbara — den 19 juli 2026 upphör undantaget av sig självt, utan nytt beslut. Serveringsförlängningen är en möjlighet att ansöka, inte en generell rättighet, och prövas av tillståndsmyndigheten i varje enskilt fall; miljö- och klimatnämnden uppgavs i debatten ha fattat sitt beslut i enighet (anforande-2026-05-28-217). Att ett yrkande saknar tjänsteutlåtande är dessutom normalordningen för yrkanden, inte en avvikelse som är unik för det här ärendet, och kravet på förvaltningsberedning måste vägas mot att en VM-kvalificering inte går att planera för i ordinarie budgetcykel — herrlandslaget kvalificerade sig sent, vilket båda sidor i debatten var eniga om.

Det finns också en invändning mot beredningen som pekar åt andra hållet än min: att ärendet lades till fullmäktige först i maj och att genomförandet därmed sker med mycket kort varsel, vilket enligt yttrandet i kommunstyrelsen hade kunnat undvikas med en annan hantering (kf-2026-05-28-§182). Den kritiken gäller tidpunkten, inte innehållet, och den stöds av den bemanningsoro som redovisades i debatten.

Jag skulle bedöma annorlunda om det visade sig att en kostnadsberäkning finns i något underlag jag inte hittat, eller om miljö- och klimatnämndens eget beslut innehåller villkor och uppföljning av sociala konsekvenser. Jag har sökt i korpus på "serveringstider", "alkohol tillsyn" och "jämlika livsvillkor jämlik hälsa" utan att hitta något sådant.

Så kan du kontrollera detta senare

• Leta efter utvärderingen enligt punkt 9 i kommunstyrelsens och fullmäktiges ärendelistor under hösten 2026 och våren 2027, under ärendenummer SLK-2026-00459. Kommer den inte, eller kommer den utan siffror, är punkt 9 uppfylld i formen men inte i sak.
• Leta i Göteborgs Stads årsredovisning 2026 och i Göteborg & Co AB:s och Got Event AB:s redovisningar efter en särredovisad kostnad för VM-insatserna. Om ingen siffra går att hitta bekräftar det att kostnaden aldrig bröts ut ur befintlig ram.
• Kontrollera kompletteringsbudget och delårsrapport per augusti 2026 mot löftet i motivtexten: fick något av de sju mottagande organen ett tilläggsanslag för detta, eller bars det inom ramen?
• Begär ut från miljö- och klimatnämnden hur många ansökningar om utökad serveringstid för 11 juni–19 juli 2026 som kom in, hur många som beviljades och hur många som avslogs eller villkorades av sociala skäl. Det är det enda måttet på om "stor social hänsyn" fick något innehåll.
• Jämför polisanmäld misshandel och anmält våld i nära relation i Göteborg under perioden med motsvarande veckor tidigare år. Notera att mästerskapet i sig påverkar siffrorna oavsett serveringstider, så en förändring bevisar inte beslutets effekt — men uteblivet underlag hos staden är i sig ett resultat.
• Kontrollera inför 2027 om motsvarande insatser genomförs vid damernas mästerskap. Det var stridsfrågan i voteringen, och utfallet är det enda sättet att pröva vilket av de två skälen som gavs i debatten som höll.