Kommunfullmäktige

Sätt er och glöm inte att logga in. Så där. God morgon, allihop. Jag vill så där ja med att hälsa alla ledamöter, ersättare och alla som har börjat följa oss via närradio och webb-tv. Det här är sista budgetdebatten för den här mandatperioden. Jag tänkte fråga, hörs det dåligt? Hörs det bättre nu? Kan vi be teknikerna att höja eller justera ljudet så att det hörs bättre? Det här kommer att bli en lång dag så det är bra att ni agerar på om det hörs dåligt för det är väldigt viktigt att det hörs det som sägs härifrån. Ekar. Är det bättre nu? Det är något bättre. Nej. Nej. Vi får göra så att jag höjer rösten så hoppas jag att tekniken kan hjälpa till och justera ljudet så att det hörs bra och att det inte blir någon rundgång. Som sagt, välkomna till mandatperiodens sista budgetdag, budgetdebatt. Och innan jag börjar, innan vi går på ärenden så vill jag poängtera från presidiets sida att under dagen, det kommer att bli en lång dag, ungefär 13. timmar och under den här tiden så förväntar vi oss att alla ledamöter har en god ton, respekt för varandra och inte går utanför ämnet. utan debattera det som rymmer inom det ämne som ska debatteras. Vi har väldigt tidspressat schema och för att vara rättvis mot alla block som finns i dagens budgetdebatt så är det väldigt, väldigt viktigt att hålla sig till tiden och till det blocket. Så att vi inte stressar fram sista blocken med mindre tid än vad de förtjänar. Så här ligger ett ansvar på er alla att bidra till och hålla er inom ram. för den tiden som är avsatt per block. Till dagens debatt så har vi förfrågan från GP, DN och P4 att närvara här och följa dagens debatt och samtidigt ta kort på ledamöter här i sessionssalen. Så jag tänkte ställa frågan till ledamöterna. Är det okej att de är här i salen och tar kort? Ja. Med det sagt så förklarar jag dagens möte, som är 2025-11-06, förklarat öppnat. Bestämmande av tid för justering av protokoll från dagens sammanträde sker fredagen den 14 november 2025 klockan 09.00 på Stadshuset, Gustav Adolfs torg 1. Kan justeringstiden godkännas? ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för Hillevi Werring (MP)

Ärende nummer två. Anmälan av länsstyrelsens beslut att utse Klas Forsberg (MP) till ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för Hillevi Werring (MP). Kan länsstyrelsens beslut antecknas? ersättare i kommunfullmäktige i stället för Martin Kurzwelly (KD)

Ärende nummer tre. Anmälan av länsstyrelsens beslut att utse Lina Lindh (KD) till ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för Martin Kurzwelly (KD). Kan länsstyrelsens beslut antecknas? Ja.

Och då är vi på ärende nummer fyra och det är förslag till budget 2026 och flerårsplaner 2027 - 2028. Förslag till föredragningsordning vid behandlingen av budgeten för 2026 i kommunfullmäktige den 6 november Debatten kommer att sändas via webb-tv och i närradio. Innan vi börjar sammanträdet vill presidiet ge några praktiska anvisningar. Vi föreslår att fullmäktige försöker uppnå målet att genomföra debatten under en dag. Vi inriktar oss på att avsluta överläggningen senast klockan 21.45. Lunch serveras under torsdagen mellan klockan 11.00 och 15.00. Vi gör inget avbrott i förhandlingarna för lunch. Det kommer också att finnas något att under eftermiddagen. Byte av ledamot, tjänstgörande ersättare, får ej ske under pågående överläggning. Det vill säga, byte medges endast när vi påbörjar ett nytt debattområde. Presidiet vill göra er uppmärksamma på att det inte är tillåtet för ledamöter och tjänstgörande ersättare att lämna byggnaden. Har ni lämnat byggnaden har ni också lämnat sammanträdet och kan inte tjänstgöra resten av sammanträdet. Budgetdebatten föreslås att ske under rekonstruerad form och kommer att ske under de debattområden som anges nedan. Frågor som demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter ska ingå som aspekter inom samtliga ämnesområden. Områdena har följande rubriker med angivna cirkatider, och det är där vi ska hålla oss till de här tiderna. Gruppledardebatt är från 09.00 till 11.00. Sociala frågor, äldreomsorg, funktions rättsfrågor 11.00 till 13.00. Förskola, grundskola och gymnasieskola 13.00 till 15.00. Miljö och klimat 15 till 16.15. Kultur, idrott och förening 16.15 till 17.30. Arbetsmarknad och vuxenutbildning, personal 17.30 till 19.00. Stadsbyggnad, bostad och stadsmiljö. 19.00 till 21.00. Revision 21.00 till 21.15 och beslut 21.15 till 21.45. Gruppledardebatten är det inledande debattområdet. Det är enbart gruppledaren som talar under detta område. Under gruppledardebatten redovisas partiernas yrkanden. Vid gruppledardebatten föreslås att de inledande anförandena begränsas till högst fem minuter. Anförandet härefter är begränsat till två minuter. Varje gruppledare har rätt till ett replikskifte med två repliker. Varje replikskifte är begränsat till två repliker per ledamot. Innan vi går tillbaka till ordinarie talarlista. Repliktiden är en minut. En möjlighet till ytterligare replik finns om man blivit omnämnd. Det vill säga när en talare i sitt inlägg riktar sig direkt mot dig. Replikskiften medges inte förrän alla partier haft tillfälle att framföra sina åsikter. Efter gruppledarens samtal. debatten går vi igenom de olika partiernas budgetförslag med flera årsplaner. Vi följer då den nyss redovisade indelningen i debattområden. Första anförande i debatterna. Föranmälda talare under samtliga debattområden är begränsat till högst tre minuter. För andra inlägget gäller två minuter. Varje debattområde inleds av en föranmäld talare från respektive parti. Replikskiften medges inte förrän alla partier haft tillfälle att framföra sina åsikter. Varje ledamot har rätt till ett replikskifte med två repliker. Varje replikskifte är begränsat till två repliker per ledamot. Innan vi går tillbaka till ordinarie talarlista. Repliktiden är en minut. En möjlighet till ytterligare replik finns om man har blivit omnämnd, det vill säga när en talare i sitt inlägg riktar sig direkt mot dig. Presidiet förutsätter att talarna har korta och koncisa anföranden. Det finns. Inga inskränkningar i antalet anföranden. Replikerna är enligt vad nyss anförts begränsade. För budgetärenden gäller i övrigt följande. Presidiet kommer att ställa partiernas budgetförslag för 2026 med taxor och avgifter, inklusive flerårskraven för 2027 och 2028, mot varandra som helheter. Med de mål, riktlinjer, uppdrag och ekonomiska ramar som anges inom de olika. verksamhetsområdena, inkluderat samtliga bilagor och de särskilda beslutsförslagen avseende ersättning enligt LOV. Högsta tillåtna låne- och borgensvolym, Göteborgs Stadshus AB, Exportgivningsnämndens bemyndigande vid köp och försäljning av fastigheter, Kommunstyrelsens befogenheter, utdelning från Göteborgs Stadshus AB, internränta och index för ekonomiska ramar. Reglering av överskott och underskott för specificerade ekonomiska ramar för stadsbyggnadsnämnden och överförmyndarnämnden. Ekonomisk ram avseende kostnader för digital utveckling och förvaltning. Fastställande av fördelning för arbetstidsinnovationer. Fastställande av fördelning av lönesatsning enligt lönepolitiskt ställningstagande. Resursfördelningsmodellen för socialnämnderna. Nya taxor enligt beredning i kommunstyrelsen. Framställningar från nämnder och styrelser. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Övriga uppdrag och skattesats för 2026. Slutligen behandlas presidiets förslag till budget och flerårsplaner för statsrevisionen. Godkänns denna föredragningsordning? Ja. 4.1 Gruppledardebatt

Och då går vi till ärende 4.1 och det är gruppledardebatt. Vi börjar med Jonas Attenius och därefter Axel Josefson. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare. Ja, göteborgarna, de är stolta över sin stad. Visst, det regnas och det grävs, det debatteras och det kritiseras. Men i grund och botten så är man enig om att den här staden utanför den här salen, det är den bästa staden på jorden. Och det är här man vill bo. Det är här man är stolt över att visa upp. sin stad. Det är här man vill ha roligt, men det är också här som man vill att vår stad ska fortsätta att bli bättre. Och just det, den omsorgen om Göteborg, det är det som det rödgröna styret värnar. Budgeten, ja, den tar precis som tidigare år sin utgångspunkt i en enda enkel sak. Behov. Det handlar om göteborgarnas behov av välfärd, barnens behov av välfinansierad. förskolor och skolor, de ungas behov av fler bostäder, de äldres behov av bättre omsorg, men också behovet av tryggare gator och lugnare torg. Och vi kan också se nu att vi ser skillnader som börjar märkas. Vi ser att gymnasiebehörigheten ökar och att betygen tickar uppåt. Förskollärare anställs fler och fler hela tiden, trots. trots att den demografiska kurvan pekar åt fel håll. I omsorgen är minutstyrningen avvecklad. Undersköterskorna har fått särskilda lönesatsningar, arbetsskor är inköpta och språkkrav är genomförda. Men det här innebär inte att någon lutar sig tillbaka, utan tvärtom. Vi fortsätter att beskydda det viktigaste ansvaret. ansvaret som vi har, nämligen välfärden. Den demografiska krisen hanteras genom stora tillskott i skola och förskola, men också genom rejäla och generella ramhöjningar. Under de kommande åren väntar 30 timmars vistelsetid på förskolan, tvålärarsystem på fler skolor, ännu fler förskollärare för att minska antalet barn per heltidsanställd, men också sociala förskoleteam. Vi jobbar vidare med kompetensutveckling för elevassistenter och en förstärkning av den anpassade gymnasieskolan. Vi satsar på bättre måltider på våra boenden, mer högkvalitativ vård och börjar också stötta de äldres föreningsliv. Och personalen, ja den står fortsatt i fokus. Lönesatsningarna, de fortsätter. Även det brottsförebyggande arbetet fortsätter att byggas ut storskaligt. Kameror, fler än någonsin, monteras upp och avhopparverksamheten slår ständigt nya rekord. Tittar vi på våra undersökningar i våra utsatta områden så ser vi nu att tryggheten också ökar. Socialsekreterarna blir fler där de behövs och det skolsociala arbetet kommer på plats. Hela kommunen ska nu engagera sig att göra de utsatta områdena bättre men också att utjämna klyftorna i Göteborg. Ser vi till näringslivet så stöttas det och diversifieras genom företagskoordinatorer. Stöd till småföretagare i de kreativa branscherna. En förstärkt destinationsutveckling men också genom att aktivt stötta nya gröna etableringar. Vi ser också till att det genomförs särskilda jobb och näringslivssatsningar i nordöstra Göteborg. Allt detta för att få ett bättre företagsklimat och skapa fler jobb i vår stad. I 2026 års budget fortsätter vi helt enkelt på den inslagna vägen. Det handlar om välfärden, tryggheten, tillväxten och den gröna omställningen. Vi står helt enkelt för en annan väg än högerregeringens. En väg där behovet hos flertalet, en väg där majoriteten i vår stad går före allmosor till de allra rikaste. Med det så vill jag yrka bifall till Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiets förslag till budget för 2026 i sin helhet.

Jonas, då lämnar jag ordet till Axel Josefson. Därefter Daniel Bernmar. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Tre år med vänsterstyre i Göteborg har nu passerat och det är rimligt att ställa sig frågan hur har det gått? Tyvärr är svaret tydligt. Utvecklingen har i bästa fall stannat av, men oftast har det gått åt fel håll. Nu måste vi få ordning på Göteborg. Göteborg har en högre kompetens. kommunalskatt än våra kranskommuner, samtidigt som det är dyrare att bo och leva här. Vi föreslår därför en skattesänkning på 13 öre i ett första steg för att komma närmare kranskommunerna. Det är ett ansvarsfullt beslut som ger mer pengar kvar i plånboken för arbetande göteborgare som har drabbats av höjda kostnader och sänkta reallöner. Samtidigt skenar stadens investeringar. Vänsterstyret satsar på områden som marknaden kan hantera. bostäder, energiproduktion och lägger dessutom stora summor på projekt med mycket tveksam samhällsnytta. Låneskulden har ökat från 50 till 70 miljarder på tre år, nästan en halv miljard i månaden. Resultatet är att kommunens räntekostnader stiger mycket snabbt. Varje extra krona i ränta är en krona mindre till skola, förskola och äldreomsorg. Vi säger nej till investeringar som kan göras av andra aktörer. Vi vill öka avkastningen på stadens bolag och vi vill sälja icke-strategiska tillgångar. Det här är nödvändigt för att bromsa stadens skuldsättning, klara de investeringsbehov som finns och få en långsiktigt hållbar ekonomi. Samma brister ser vi tyvärr inom välfärden. Fungerande och populära skolor ska läggas ner. Skolresultaten är betydligt svagare. i Göteborg än i våra kranskommuner. Den kommunala skolan presterar dessutom sämre än friskolorna. Ändå vill styret minska valfriheten och avveckla välfungerande fristående skolor. Vi vill göra tvärtom. Fokus ska ligga på kunskap, inte driftsform. Vi tillför 129 miljoner kronor mer än vänsterstyret till grundskolan för att öka lärartätheten där den behövs. I förskolan växer barngrupperna och lärartätheten har försämrats, från 4,8 till 5,3 barn per lärare. Vi satsar därför ytterligare 124 miljoner mer än vänsterstyret för att anställa fler förskollärare och för att minska barngrupperna. Äldreomsorgen visar tyvärr samma mönster. Den är dyrare än riksgenomsnittet och har fått sämre kvalitet enligt bruk. Särskilt gäller det den kommunala hemtjänsten. Trots det vill styret avveckla valfrihet, stoppa välfungerande fristående alternativ. Vi står för en helt annan princip. Äldre ska kunna välja det som är bra och välja bort det som inte fungerar. Tryggheten är fortsatt central. Det verktyg som infördes av det tidigare landsstyret här i stan och av den nuvarande regeringen ordnades under förra året. Vistelseförbud, mycket av detta som vänstergänget har varit emot har gett tydliga resultat. Personrånen i centrum har halverats och den öppna drogförsäljningen har minskat. Under förra mandatperioden minskade vi antalet särskilt utsatta områden från sju till fyra tack vare ett målmedvetet arbete. Nu har utvecklingen tyvärr stannat av under denna period. Vänsterstyret har stoppat fler LOV 3-områden, man har nästan halverat antalet åklagare. ordningsvakter i centrum och målet att ta bort de särskilt utsatta områdena, det har man skjutit långt in i framtiden. Vi föreslår därför 100 miljoner kronor mer än vänsterstyret för att stärka göteborgarnas trygghet. Göteborg behöver en stabil ekonomi, hög kvalitet i välfärden och ett ambitiöst trygghetsarbete. Stadens utveckling får inte styras av ideologiska låsningar och brist på prioriteringar. Göteborg behöver ansvar.

Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar. Därefter är det Jörgen Fogelklou. Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Alla som känner mig vet hur mycket jag älskar Göteborg. Här är jag född. Här är jag uppväxt. Här lever jag. Och här planerar jag att dö. Det jag älskar allra mest med Göteborg, det är alla olika människor. människor och hur denna lite tetiga stad binder oss samman. Mångfalden av färgstarka karaktärer, bakgrunder och livsöden. Det finns göteborgare som levt hela sina liv här. Göteborgare som flytt krig för att komma hit och göteborgare som har kommit hit för att de söker en bättre framtid för sig och ibland för sin familj. Gemensamt för oss alla som bor på den här undervattensorten. Det är att vi alla är göteborgare. Och Göteborg har alltid burits upp av att vi bygger samhället tillsammans. Ett samhälle som bygger på jämlikhet, öppenhet och tillit. Mitt samhälle. Ditt samhälle. Vårt samhälle. Våra rödgröna budgetmål handlar om att skapa en jämlik och trygg stad. Bygga bort bostadsbristen. Vara ledande i klimatomställningen. anställningen, erbjuda goda villkor för de som arbetar i staden och ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. För att vi ska lyckas så krävs det en politik som vågar, som ser alla göteborgare och som sätter välfärden först. Låt mig vara tydlig. Tyvärr så har Sverige en regering som står för något helt annat. En regering som inte har några visioner om hur de vill minska klyftorna eller bryta segregationen. Det enda som de kan komma överens om, det är att skära ner på välfärden och sen skylla alla problem som de själva har skapat på invandrare, på sjuka och på arbetslösa. Men Sverige lider av en välfärdskris, en massarbetslöshet, en bristfällig infrastruktur, stigande utsläpp, bostadsbrist och en stor demografisk utmaning efter decennier av högermajoritet i riksdagen. Kommuner som Göteborg försöker ta det ansvar som regeringen lämnar vanliga människor att ta hand om själva. Därför handlar vår rödgröna budget om att steg för steg skapa ett bättre Göteborg. Inte bara för några få, utan för alla. Vi står upp för alla göteborgare. Vi satsar på att motverka rasism och diskriminering. Ge fler möjligheter till inflytande och att stärka föreningslivet. För människovärdet. För jämlikhet. och för demokratin. Vi ställer inte grupper mot varandra. Vi låter inte hot och hat sätta agendan och vi bygger ett Göteborg där alla får plats. Vi står upp för välfärden och vår personal. Vi stärker banden som skapas i det sköra mötet mellan de som ger en stödjande hand och de som har ett behov av den. Därför satsar vi på löner, trygga arbetsvillkor och kortare arbetstid så att vi kan skapa en tryggare vardag för fler. Vi satsar på förskola, skola, socialtjänst och omsorgen. Att satsa på välfärden handlar om att investera i det viktigaste vi har. Människovärdet. Vi ställer om Göteborg. Vi arbetar på bred front för att minska klimatutsläppen och skapa en mer levande stad med ren luft. Därför sänker vi priset för göteborgarnas månadskort. Genom att ställa om tillsammans bygger vi en stad som både klarar framtiden och gör livet bättre. bättre för göteborgarna här och nu. Vår budget handlar inte bara om siffror och satsningar. Den handlar om riktning. Om vilken stad vi vill vara. Att vi vill bygga ett Göteborg där vi håller ihop. Vi kommer inte kunna lösa allt över en natt. Men vi kommer aldrig sluta kämpa. Och som denna budget visar, vi tar steg i rätt riktning. För vi vet att steg för steg, satsning för satsning, så kan vi bygga ett bättre Göteborg tillsammans. Ett Göteborg där vi tar ansvar för varandra, vi tar ansvar för välfärden och vi tar ansvar för människovärdet. Kära göteborgare, med det vill jag yrka bifall till den rödgröna budgeten för Göteborg, för oss tillsammans.

Tack Daniel. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare och alla Sverigevänner. Jag ska börja med ett kort citat från en AI-jämförelse mellan vår budget och de rödgrönrosas budget. S, V, MP har ett starkt fokus på miljö, klimat, antisegregation och kritik mot högerregeringen, med tonvikt på inkludering och grön omställning. SD prioriterar i stället säkerhet mot kriminalitet, antimultikulturalism och har integrationskrav och skattesänkningar, med kritik mot ideologiska experiment och mångkulturella initiativ. S, V, MP:s ton är samlande och progressiv, medan SD:s är konservativ och pliktorienterad. Slut. Jag står här idag med en djup känsla av stolthet men även med hopp. Stolthet över att få presentera Sverigedemokraternas budget för 2021. En budget som inte bara är siffror på papper utan en levande vision för vår stad. En vision som sätter göteborgarna först. Vi har lyssnat på er. Vi har sett era behov och vi agerar med ansvar. Detta är inte en budget för prestigeprojekt eller ideologiska experiment. Nej, det är en budget som är förankrad i verkligheten. För er trygghet i er vardag. För kunskap i våra barns klassrum. För omsorgen om våra äldre. Där vi sätter också värdet på våra anställda. Vi vill bygga ett Göteborg där varje skattekrona ger maximal nytta. Det gör faktiskt att vi kan sänka skatten med 15 öre. utan att för den skull tumma på välfärden. Vi vågar säga nej till det onödiga, för att säga ja till det som är nödvändigt. Göteborg ska vara en stad där skötsamma medborgare, unga som gamla, känner sig hemma och stolta. En stad där vi bygger bilar, inte bränner dem. Där vi prioriterar kärnuppgifterna framför symbolpolitik. En stad där vi värnar vår år gemensamma identitet som erbjuder rättigheter, men som också ställer krav. Helt enkelt en kommun som skapar sammanhållning i stället för splittring. Vårt Göteborg, det är ett tryggt, hållbart och stolt Göteborg för alla som vill bidra. Och låt mig vara tydlig här, vill man inte det så är dörren där. Låt mig börja med det som ligger oss varmast om hjärtat. Tryggheten. Trygghet. Den är inte bara ett ord i vår budget. Det är vår högsta prioritet. En grundpelare som ska genomsyra varje nämnd och varje bolag. Tänk er en stad där blåljuspersonalen kommer hem tryggt efter sina pass. Där barnen leker fritt utan rädsla för våld. Och där ingen lever i skuggan av gängkriminalitet, narkotikahandel eller klanstrukturer. Vi har kämpat för detta. Detta i decennier och idag ser vi faktiskt lite, lite resultat. Vi har infört vistelseförbud och visitationsorder, fler trygghetskameror och ordningsvakter, språkkrav inom äldreomsorgen med mera, med mera, med mera. Något som var otänkbart för tio år sedan när jag klev in i den här kammaren första gången. Vi stödjer även nattvandringsgrupper, utvärderar belysning i parker och gator och vi ska säga upp hyresavtal där illegala, Vi ska självklart bistå i återvandringsprocessen genom den så kallade Göteborgsmodellen, där socialtjänsten ger integrerat stöd för frivillig återvandring och utbildar personalen för att motverka fusk. Detta är inte populism. Det är verklig omsorg om göteborgarnas säkerhet. Vi ger aldrig upp, för vi vet att tryggheten är grunden. Kära göteborgare! Detta är vad vi utlovar om vår budget vinner gehör. En ton av hopp, stolthet och beslutsamhet. Vår budget är inte bara siffror, det är ett löfte. Ett löfte om ett tryggare, starkare Göteborg där vi prioriterar det som räknas. Trygghet, skola, vård, omsorg och alla våra anställda. Låt oss tillsammans välja denna väg. Låt oss bygga den stad vi alla drömmer om. Jag yrkar med det på Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen om att bifalla Sverigedemokraternas budgetförslag 2026 med flerårsplaner, tack.

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Därefter Karin Pleijel. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Du får trycka i gång här också. Där var vi i gång. Jag blir lite konfunderad här. Nu kommer jag in efter några talare. Jag vill bara säga att en äkta göteborgare inte behöver gå upp i en talarstol i fullmäktige och framhäva och förhäva sig själv att man är göteborgare och älskar sin stad. Så har vi det sagt. I slutvoteringen idag ikväll så kommer det vara två huvudalternativ. Den här sidans blåa budget. och den sidans röda budget. Alla kommer stå här idag och prata om hur bra deras budgetar är. Det ingår i hela poängen med att göra en budget, för man tycker det. Men jag tänkte då vara lite tråkig och hålla mig lite mer till siffror och räkna och tala om vad saker och ting betyder för göteborgarna. Om alla står här och säger, vi ska göra en bättre välfärd, vi ska göra en bättre miljö eller vi ska göra det ena eller det andra. Men då måste man nagelfara det och se vad betyder det. Vi har i den här budgeten från den här sidan en historisk satsning i många dimensioner på barnen. Jag har aldrig varit så stolt över en budget i fullmäktige som den här gången. Det är en halv miljard extra vi satsar på barnen. I pengar bara, till skolan och förskolan. Vår budget innehåller minst 300, över 300, nya förskollärare om vi lyckas rekrytera. Om vi översätter. Sätter vi det och räknar vad som händer ute på förskolorna, då blir det mindre barngrupper. Vi får ordning, vi får lugn, vi får arbetsro, vi får barn som kan lära sig mer, vi får vårdnadshavare som är nöjda och framförallt kan vi minska sjukfrånvaron och få en dräglig arbetsmiljö ute på våra förskolor. Pengar gör skillnad och jag kommer uppehålla mig vid pengar. Skolan, ja. Det är klart att det kan vara billigare att stänga ner små, välfungerande, uppskattade småskolor för de här storskalighetsprojekten som man gör på den röda sidan. Och då lägger man inte mer pengar på skolan än vad ni gör. Men vi vill ha kvar de skolorna. Man tar inte sönder det som fungerar. Och jag förstår inte hur ni kan göra detta. Ni bara kör över människor. Vi ser till att prioritera de resurser som behövs. Och sen om vi uppehåller oss vid. Barnfamiljer. Vi har i våra förorter mängder av människor som varje morgon går upp och åker till jobbet. Många behöver bilen för att vår kollektivtrafik inte är ett alternativ. Ni socialdemokrater och andra, ni har höjt p-avgifterna ute i förorten med mellan 300 och 500 kronor i månaden på tre år. Det är ett konststycke. Bara i Majorna, om vi hoppar in, för det är också låginkomst. Ni har höjt med 400 procent, 460 procent till och med. Det är helt horribelt. Ni bara plockar pengar. Ute i förorten har ni tagit 3 000 till 6 000 kronor mer från någon som försöker sköta. 6 000 kronor, och så brukar ni prata om en tusenlapp till julklappar. Ni går på alla de göteborgarna med lägst inkomster och plockar deras pengar. Det är helt horribelt. Och hyreshöjningarna. Allmännyttan ska bli en oligarki, en politisk oligarki. Jag sitter där, vi kan låna hur mycket som helst. Vi amorterar inte, vi bara lånar och lånar och höjer hyrorna. Hyrorna. Vi hade kunnat ha Sveriges bästa allmännytta och ha som mål att hålla nere hyrorna så folk får pengar över. De flesta av våra hyresrätter i allmännyttan. Vi har flera inne i stan. De har säkert råd att betala. Men i orten? Vi höjer upp hyrorna och äter människors inkomster från de som åker jobbet varje dag. Alltså, jag blir skogstokig på den här politiken. Ni är så okänsliga. Ovanpå detta, medvetna. Ni har lyckats med konststycket att till och med ta längre tid att gå i den här staden. Det är helt. Hur kan man sitta och vara så självnöjd när staden ser ut som den gör? Och går i helt fel riktning när ni plockar pengar från låginkomsttagare. Det lyser rött. Illrött över Göteborg. Och det hoppas vi få ändring på nästa års val. Man kan inte behandla sina medborgare på det här sättet. Jag yrkar bifall. Till budgetförslaget från Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Tack.

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel. Därefter är Axel Darvik. Varsågod Karin!

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktige, ledamöter. Göteborg 2035. Lennart har nu 2035 just fyllt 10 år när vi vandrar genom Göteborg. Idag skiner solen men igår var det skyfall. Det som tidigare kallades för hundraårsregn. Vi går förbi ett älvkantsskydd och en av alla skyfallsparker stolta över att staden tidigt såg allvaret och säkrade mot översvämning. Tur att de som bestämde när jag föddes även tänkte på oss som lever i Göteborg idag 2035, tio år senare, säger Lennart lillgammalt. Ja, detta är bara ett exempel på det genuint långsiktiga ekosystemet. ekonomiska, ekologiska och sociala tänk som efter 2025 blev en självklar del i Göteborgs Stads riskbild och budgetar. Klimatutsläppen är nu nära nollan tack vare höga ambitioner som vi hållit i vid länge. Faktiskt ända sedan den tiden då Alliansen styrde 2021. Den blocköverskridande Göteborgsandan för klimatmålen fick en kort dipp, men återhämtade sig och gav vårt näringsliv, Idag 2035 har det fossila bytts mot förnybart, sol och vind. CCS-tekniken behövs som ett komplement för att fånga in koldioxid. Supereffektiv återvinning, inte minst av metaller, har minskat beroendet av import. Så vi både kan producera och underhålla den elektrifierade fordonsflottan. Massor av roliga yrken har kommit till i den cirkulära ekonomin. Inte minst in i det som tidigare kallades lappa och laga. Nu sprudlar kreativiteten där, och inte minst Tage har visat vägen. Vi har blivit grymma på att ta hand om det vi har. Ett lysande exempel är Valhallabadet som står kvar och är populärare än någonsin, tro det eller ej. Minskad materiell konsumtion har också lett till att det vi köper håller högre kvalitet, är reparerbart och fler smarta tjänster. Spelbranschen, idrotten och kulturen gör livet roligt och innehållsrikt. Fler tyska turister har ökat trenden med mikrobryggerier. Ja, så mycket så att miljöförvaltningen har fått etablera en tvåspråkig enhet för tillstånd. Det rikliga jobbutbudet har gett oss goda möjligheter att finansiera och utveckla en stark, jämlik och inkännande välfärd. 15 minuter staden. Det här blir verklighet för fler varje år. Mindre trafik centralt är nu fullständigt självklart, sedan Göteborg inspirerades av Gent modellen och Modifierad kunde införa den 2028. Det har blivit gör-enkelt för Lennart och hans kompisar att gå och cykla till skolan. Han mår bättre och orkar mer skolarbete. Lite oväntat blir detta också barnens frihetsreform. När jag är på cykeln, då är jag bara mig själv. och det gillar jag, som Lennart brukar säga. Naturlivet lockar många med bättre tillgänglighet. Våra minsta invånare, bin och fjärilar, de frodas. De pollinerar växter som blir närproducerad mat. Med fler våtmarker så hålls naturen frisk och myllrande. Medborgarrådet fick 2026 i uppgift att komma med förslag för att bryta segregationen. Det gav spinn med många gräsrotsinitiativ. för positiva kontaktytor tvärs över staden. Det blev också en välkommen demokratiinsats som gjorde att partiernas medlemsantal ökade. Om oppositionens budget 2026 skulle vunnit, då skulle vi ha fått ett sämre Göteborg 2035. Med er dyrare kollektivtrafik skulle bilköerna ha växt. Er snåla stadsmiljöbudget skulle gett oss en mindre välskött och dessutom tråkig. Ja, inga badbussar, bara en sådan sak. Nej, skämt åsido, att dra bort 160 miljoner från stadsmiljö, det är något helt annat än att skippa badbussar. Det är en kraftig nedskärning som innebär en stad som changerar, och då försämras både trygghet och livskvalitet. Avslag på budgeten för M, D, L, KD. Den rödgröna budgeten, den bäddar för den visualisering som jag har gjort för 2035. Ett klimatsäkert och gött liv för göteborgarna i samklang med en frisk natur och en hoppfull framtid för göteborgaren Lennart, för oss alla och för planeten. Bifall till den rödgröna budgeten för Göteborg.

Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Axel Darvik. Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Jag får börja med att tacka också Karin Pleijel för den framtidsvisionen. Det finns säkerligen en hel del i det som du målar upp om framtiden som vi alla skulle kunna stämma in i. Men vad är det för dag idag? Gustav Adolfsdagen. Ja! En allmän flaggdag inte bara i Sverige utan i Finland och även i Estland. Och då kanske man kan reflektera också lite bakåt i tiden om vår historik. Göteborg, vår stad, byggdes av människor med idéer, med envishet och med mod. Härifrån seglade Ostindiska kompaniet ut över världen och kom inte bara hem med kryddor, utan även kunskap och nya perspektiv. Här växte SKF fram och ur deras kullager rullade inte bara ett Volvo utan två ut. Och flera andra företag som är ett exempel på den göteborgska ingenjörskonsten. Losec, hjärttransplantationer, tandimplantat, otaliga innovationer har sett dagens ljus i våra sjukhus, universitet och utvecklingshubbar. Människor kom hit från landsbygden, från olika bruksorter och från hela världen. För att skapa sig sin framtid i möjligheternas stad. En frihet på riktigt. Göteborgs framgång bygger på mångfald av idéer, samarbeten, öppenhet. Ledare som lyssnade och också tog till sig av kritik. När ledare slutar att lyssna eller samarbetar med meningsmotståndare blir de svagare. Den mellanmänskliga tillit som präglat Göteborg är en stor tillväxt. Handelskammaren brukar säga att när stockholmare kallar in advokater för att lösa sina konflikter, då skickar göteborgarna redan fakturor till varandra. Här tar man i hand, löser problem som blir bra för båda parter. Men idag ser vi någonting annat i politiken. Staden står inför stora utmaningar. Segregation, otrygghet, dåliga skolresultat och havererade infrastrukturprojekt. I det läget så väljer den politiska ledningen att polarisera. Och att genom ett hårt klimat avvisa alla förslag oavsett så fort de kommer från oppositionen. Makten i rådhuset har flyttat in på våning fyra och där har man låst dörren. Andra partier är inte ens välkomna att slå sig ner vid lunchbordet. Det är inte rätt väg när det är en tid där det behövs samarbete. Jag ska erkänna att jag kanske inte alltid har varit den bästa människan, men jag är beredd att förbättras. Jag tror att vi. behöver jobba tillsammans för att lösa de stora utmaningar som Göteborg har. Jag ser en framtid där vi kan vara överens om utmaningarna och hitta gemensamma lösningar. När jag var med och styrde staden tog vi hjälp av V och MP för att få makten i staden. Med deras stöd fick vi igenom budgetar och besatte ordförandeposter. Det går om man vill. Göteborgarna kan både få en bättre välfärd och mer i plånboken. Redan 2022 visade vi att vi kan sänka skatten med en krona och ändå satsa mer på välfärden. Det här är inte någon magi. Det handlar om att använda det kapital som vi har och byggt upp i den kommunala bolagskoncernen. Göteborgs bolag är värda över 100 miljarder kronor. En avkastning på 3 procent skulle ge 3 miljarder kronor i inkomster för kommunkassan. Idag får vi en. samtidigt som vi betalar 2,7 procent i ränta för våra lån. Det här är enkel mellanstående matematik. Vi betalar mer till banken och kreditinstitut för våra lån än vad vi får för våra kommunala bolag. Det betyder i praktiken att vi betalar pengar för att ha en kommunal bolagskoncern. Staten hade aldrig accepterat en sådan låg avkastning och varför ska Göteborgs kommuninvånare göra det? Vi måste också prioritera. I vår budget flyttar vi pengar från det hårda till det mjuka i samhället. Frihet bygger inte på teorier. Det börjar med tryggheten. Vi ser till att vi har en trygg vardag i stan, i skolan, på nätet. Det skapar frihet. Vi vill ha mer samverkan mellan polis och civilsamhälle, fler trygghetskameror och en stad som säger nej till alla former av extremism. Men kommunens ansvar för trygghet börjar i skolan. Vi vill bygga framtiden på både små och stora skolor, trygga skolor, men framför allt riktigt bra skolor där lärarna känner varje elev och barnen får växa i lugn och ro. För detta tillskjuter vi en halv miljard kronor extra till skolan och förskolan. En historisk satsning. Det här är Liberalernas väg. Ett friare, tryggare och starkare Göteborg. Inte en stad som väntar på framtiden, utan en stad som skapar den. Ni är välkomna.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Dan-Ove Marcelind. Därefter är Emmyly Bönfors. Varsågod Dan-Ove.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. I förra veckan konstaterade jag att det har varit mycket premiärer på senaste tid. Idag ytterligare en sådan. Budgetdebatt i fullmäktige. Det är få saker som för kropps, kroppsliga vår demokrati som när vi på detta sätt samlas för att diskutera huvuddragen för vad vi vill med vår fantastiska stad Göteborg. Mitt i all diskussion kring den polariserade debatten där vi ibland medvetet missförstår varandra, hat och hot och allt för höga trösklar för människor att engagera sig politiskt, vill jag tro att jag någon gång i gungstolen framför barnbarnen kommer att blicka tillbaka med både stolthet och glädje och minnas att jag fick vara en del. försöker göra Sveriges näst största stad ännu bättre. Barnbarnen kommer troligtvis inte att lyssna, men jag kommer som politiker att prata om det ändå. Och det råd jag kan ge er då som väldigt nybakat kommunalråd, lite förmätet kanske, men det är att andas lite och njut. Gläds över att vara en del av detta fantastiskt stora. Jag vill börja där. Den 6 juni 1809 antogs i Sverige den grundlag som innebar att enväldet bröts och makten fördelades mellan kung, riksdag, regeringar och domstolar. Även om händelsen var på nationell nivå hade Göteborg, liksom alla städer i Sverige, sina lokala organ som påverkades. Det var ett fundamentalt demokratiskt genombrott, maktens delning och i och med det började ett nytt politiskt system att gälla. Göteborg blev en del i ett system där makten gradvis öppnades för bredare grupper och där kommunal representation faktiskt fick spela en viktig roll. Idag är grundprinciperna för det kommunala självstyret inskrivna i regeringsformen. Det påtalas att det i Sverige Sveriges kommuner som sköter lokala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund och att kommuner får ta ut skatt för skötseln av dessa angelägenheter. Kommuner har alltså ansvar för skattefinansierade uppgifter rörande frågor som ligger nära människan, såsom förskola, skola och äldreomsorg. Ansvaret är tydligt utpekat. Alla ledamöter här i denna församling har blivit folkvalda för att vara göteborgarnas röst och förlängda arm. Ansvarsutkrävandet ska riktas mot er här, ingen annan. Den som hävdar något annat flyr sitt ansvar. Vi går nu inom kort in i ett valår där väljarna ska utkräva detta ansvar och frågan väljarna bör ställa sig är hur väl det rödgröna styret har förvaltat det pund de fick av väljarna i valet 2022. Det uppdrag som vi på den här sidan försökte göra någonting åt förra mandatperioden, nämligen att anpassa den kommunala kostymen för att skapa utrymme och resurser för det som är viktigt och till det som vi har ett grundläggande ansvar. Allt ska tas hem i egen regi, trots att varken kvalitet och definitivt inte kostnad visar på att det skulle vara bättre. Sidoprojekt efter sidoprojekt till det kommunala grunduppdraget har lanserats. Enbart i stadsmiljönämnden har man de senaste tre åren lagt över en kvarts miljon extra utöver full uppräkning enligt prisindex för kommunal verksamhet. Lägger du på alla andra så kallade satsningar, investeringar och subventioneringar som ligger långt ifrån värdet, Välfärdsuppdraget som vi är satta att förvalta är vi långt uppe i det mångdubbla. Detta sker samtidigt som man har mage att skylla på regeringen, man inte klarar av att leverera välfärdsuppdraget. Oförmågan att prioritera manifesteras genom förslag om gratis styl för alla nyinflyttade, fler badbussar, fler plaskdammar, arbetstidsförkortning, aktivitets-, kultur-, demokratihus, balkonglåderådgivare och kommunala bastuprojekt. I min bok är detta inte ett gott förvaltningsarbete. Det är slöseri. Skillnaden mellan de två stora budgetalternativen i den här kammaren är slående. Vi förvaltar i vårt budgetalternativ pundet och skapar mervärde för göteborgarna. I stället för att bygga tusen hyreslägenheter per år i en stad med Sveriges största allmännytta, vill vi bygga tusen småhus per år. Vilket är också det som göteborgarna vill ha och bo i. I stället för att mota företag och företagande, välkomnar vi dem och vill skapa förutsättningar för dem att verka och utvecklas i denna stad. I stället för att förverka skattebetalarnas pengar på allsköns olika saker låter vi göteborgarna behålla mer och satsa på barnen, eleverna och de äldre. Vi vill skapa förutsättningar för goda skolresultat genom att inte minst värna de mindre fungerande skolorna. Vi ser att äldreomsorgen behöver en ökad kvalitet och värdighet och då behöver alla samhällsbyggare i Göteborg kroka arm. Barngrupperna behöver bli mindre och det behövs ett större ansvarstagande att förvalta göteborgarnas skattemedel.

Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors, som är sist som gruppledare i föranmälda namn. Varsågod, Emmyly.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Göteborg ska vara friare, grönare och roligare. Det ska vara en stad där människor känner trygghet, tillit och framtidstro. Göteborg har alltid varit en stad som blickar framåt, där människor samarbetar, hittar lösningar och vågar tänka nytt. Men nu står vi också inför stora utmaningar. Vi har segregation, otrygghet och en klimatpolitik som tappat fart. Centerpartiet. Vi vill stärka tilliten i Göteborg och minska klyftorna. Vi vill skapa en stad där unga känner hopp, där företag kan växa och där välfärden fungerar utan att vi skickar notan till kommande generationer. För det första så måste barnen få stå i centrum. De är Göteborgs framtid och just nu är förskolorna alltför pressade. Barngrupperna är för stora, personalen räcker inte till och det drabbar både tryggheten och kvaliteten. Därför säger vi nej till att utöka vistelsetiden för barn till föräldralediga från 15 till 30 timmar i veckan. För det är inte rätt väg nu när verksamheterna redan har det väldigt pressat. Vi måste minska barngruppernas storlek och stärka bemanningen så att varje barn har chans att bli sedda. Vi vill också ge barn fler möjligheter att upptäcka vår stad. En del i det är vår idé om en utflyktslekplats vid Stora teatern. Där barn kan få ta plats i det offentliga rummet och där staden blir lite mer på barns villkor. För det andra så måste Göteborg bli grönare. Vi vet ju att staden missar sina miljö och klimatmål och det kan vi inte acceptera. Vi vill ju införa en mobilitetsplan som gör det enklare att välja gång, cykel och kollektivtrafik. Och gör det tryggare för barn att ta sig till skolan. För en grön stad är inte bara en klimatstad. Det är också en mänsklig stad med renare luft, fler träd och platser där människor kan mötas. För det tredje så måste Göteborg bli friare och roligare. Vi vill se ett levande stadsliv där företagare, kultur och nöjesliv får blomstra. Där kommunen säger ja oftare och byråkratin inte står i vägen för kreativitet och engagemang. För ett friare Göteborg är också ett varmare Göteborg. Där människor får ta plats, bidra och skapa tillsammans. Och till sist så kräver ju allt detta ekonomiska ansvar. Och Centerpartiet, vi prioriterar välfärdens kärna utan att skuldsätta framtiden. Och därför föreslår vi en utdelning på 150 miljoner från bolagen i vår budget. Och det är en nivå som är långsiktigt hållbar. Medan både S, V, MP, M, D, L, KD föreslår utdelning på 650 miljoner kronor. Och det kan ju låta bra ett år. Men redan året därpå så ser man att nivån ska ner till 150 miljoner igen. Och hur kan man få ihop sina budgetar då? Vilka nedskärningar väntar efter valåret? Eller är det bara valfläsk? När vi talar om ekonomiskt ansvar så måste vi också komma ihåg var pengarna kommer ifrån. Det är inte kommunens pengar. Det är göteborgarnas pengar. De kommer från alla som går till jobbet varje dag. Från företagare som vågar investera. Och de kommer också komma från framtidens göteborgare som kommer bo, leva och jobba i vår stad. Och därför måste vi använda. handlar om klokt och skapar förutsättningar för att fler ska kunna arbeta, starta företag och växa. För ett bättre företagsklimat handlar inte bara om tillväxt. Det handlar om frihet och det handlar om framtidstro. Och det är i företagen som mycket av den gröna omställningen också faktiskt sker. Genom innovation, klimatsmarta lösningar och hållbara jobb. Centerpartiet vill stå för en politik som håller ihop, både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Vi vill bygga ett Göteborg där människor kan växa och där klimatet tas på allvar. Ett friare, grönare och roligare Göteborg. Det är vår riktning och det är vårt löfte till göteborgarna. Och med det vill jag yrka bifall till Centerpartiets budgetförslag.

Tack Emmyly och jag vill tacka alla gruppledare för första anförandet. Och då det som var föranmälda. Nu har vi en talarlista och vi börjar med Jonas Attenius (S). Därefter Axel Josefson.

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. I mitt första anförande så konstaterar jag att det märks skillnad. Göteborg märker att deras hemstad styrs av andra partier med helt andra prioriteringar än de som styr deras hemland. Moderaterna brukade ju historiskt sett vara ett parti som sade sig ta ekonomiskt ansvar. Men det här budgetförslaget är ju en sista bekräftelse på att det här inte längre gäller. Den moderatledda oppositionen vill minska intäkterna till Göteborgs välfärd med en kvarts miljard kronor om året. Och detta i syfte att sänka skatten. Hur mycket får då en vanlig löntagare ut med den här dyra skattesänkningen? Jo, mindre än en cappuccino på Espresso House. Det är det man får. Det här tycker ni är viktigare än exempelvis 300 lärartjänster inom skolan. Och ert budgetförslag, det verkar ju inte ens gå ihop. Varje gång som högerpartierna är i opposition så presenteras fantasibudgetar med allt åt alla. Man vill finansiera långtgående ambitioner med låtsasbesparingar som inte går att genomföra i praktiken och stora tvångsförsäljningar av kulturskatter och hyresrätter. Och i år, i år har man dessutom kryddat på extra genom att föreslå dyrare mensskydd för kvinnor. Stora nedskärningar på parkskötsel och snöröjning och en historisk besparing på det brottsförebyggande arbetet. Den inriktningen, där pengarna och politiken inte går ihop tillsammans med dyra marknadsexperiement och ofinansierade skattesänkningar, ger bara ett enda utfall. Med Moderaterna och deras stödpartier vid makten kommer Göteborgs Stad behöva en konkursförvaltare.

Tack Jonas och med detta har vi en begäran om replik. Vi börjar med Axel Darvik. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Ja, Jonas Attenius (S), det finns nog en del att prata om, om ekonomi och hur man kan få budgeten att gå ihop. Vi konstaterar ju det att göteborgarna betalar ju mest i skatt utav alla storstadskommuners invånare. Och den avkastning vi får på de kommunala bolagen är ju alldeles för dålig. Men till det så har vi också vinsterna som läggs i kommunkoncernen totalt sett, både kommunen och bolagen. Under de senaste tio åren har kommunen gått med 25 miljarder kronor i överskott. Det här är betydligt mer än cappuccino. Det är ungefär 5 000 kronor per vuxen göteborgare och år, eller 50 000 kronor under den här perioden. Det är betydande belopp som inte går till välfärd och inte går till skattesänkningar. Så min fråga till dig är du beredd att ha breda samtal om både en skattesänkning, Skattereform för Göteborg och välfärdssatsningar.

Tack Axel! På detta har Jonas Attenius (S) begärt en kontrareplik. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter! Ja, de breda samtalen sker ju inom ett styre. Det är ju så det funkar i en demokrati. Och när det gäller den här diskussionen kring kommunen och kommunala bolagens ekonomi, det är rätt intressant. Jag har lyfts av flera gruppledare. Tack.

Varsågod Axel, andra replik.

Tack så mycket ordförande. Ja, den här typen av argumentation är ju sällan särskilt konstruktiv Jonas Attenius (S). Att vi skulle vilja chockhöja parkeringsavgifterna, det tror jag du vet mycket väl att det vill vi absolut inte göra. Men det finns bra möjligheter att kunna använda de kommunala bolagen på ett betydligt klokare sätt. Att ett bolag som är kommersiellt inte lämnar större avkastning än 1,15 procent. är ju oerhört dåligt om man tittar utöver hur det till exempel fungerar i staten. Detta är väl någonting som vi borde vilja göra någonting åt. Därför det här är ju våra gemensamma tillgångar. Att vi inte förvaltar tillgångarna på ett klokt sätt, det tycker jag är ett problem. Sedan undrar jag lite grann på din syn på demokrati. Är det så att eran syn, Jonas Attenius (S), är att demokrati betyder bara att man lyssnar på varandra i ett styre? För då har det lät lite grann så på dig. Du får gärna korrigera det i så fall. För det tycker jag inte är ett bra förhållningssätt. Demokrati är inte bara ett system. Det är också ett sätt att vara.

Tack Axel. Och på detta har Jonas begärt sin andra kontrareplik. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande. Jag när det återigen börjar med den sista frågan kort bara. Det funkar ju så i en demokrati, vilken kommun, region och på nationell nivå du vill, att vi presenterar nu en budget, en fullt finansierad budget. Den har vi förhandlat. Det har vi inte gjort med Liberalerna, men det har ni gjort i er oppositionsbudget. Det är inget konstigt. Men jag måste ändå återkomma till det här med avkastningen i våra bolag. Det pratas mycket om det. Det är väldigt mycket uppe i debatten att det här är viktigt nu. Vi måste få ut bättre avkastning. Jag gav ett exempel på p-avgifterna. Det verkar ni förkasta. Men hur då, Axel Darvik? Hur ska du få en bättre avkastning? Det finns ju inga konkreta förslag.

Då tackar vi Jonas och lämnar ordet till Axel Josefson för en replik. Varsågod Axel!

Tack för det herr ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, förra mandatperioden då blev jag beskylld för att vara von Anka. Vi samlade pengar på hög, vi sparade och gnetade. Det var ju någonting som vi faktiskt haft väldigt stor nytta av nu under tuffare tider. Nu har jag gjort mitt yttersta för att klämma ut de sista kronorna i de reserver som vi. Det stämmer ju i er budget. Ni har det mer ambitiöst. Ni har ju också urholkat reserverna. Vi har ju 150 miljoner mer i reserven än vad ni har, Jonas. Så jag tycker väl att den här beskyllningen om konkursförvaltare är lite väl onödig. Jag ser ju dock tvärtom ett bekymmer för er sida. Det är ju hur ni ska klara väl kanske någonting som göteborgarna skulle behöva få reda på inför valet.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet. Där kom ju Jonas. Han har begärt en replik. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Du pratar om reserver Axel Josefson. Vilka reserver har vi urholkat? Vad är det som inte går ihop? Om ni tar fram de två budgetförslagen från det rödgröna styret och oppositionens budget och jämför i slutet på tabellerna, så ser ni att typ nyupplåning, det ligger på exakt samma nivå. Vad är det vi har urholkat? Det är likadant. Jag kan bara konstatera att det förslag i ditt anförande tidigare, Axel Josefson, så var du uppe och beskrev ett extremt. nyliberalt förhållningssätt. Det fanns några förslag här. Det handlar om att sälja ut energiproduktion, bostäder, äldreomsorg. Det handlar om att privatisera till vinstdrivande företag. Det verkar vara ett svar från Moderaterna här i Göteborg. Sälj ut göteborgarnas egendomar.

Då har ju Axel Josefson begärt sin andra replik. Varsågod Axel.

Tack för det. Ordförande, fullmäktige. Ja, men det är ett faktum, Jonas. De överskotten som. genererades under förra perioden, gjorde det möjligt att faktiskt göra fulla uppskrivningar under den här inflation krisen som vi haft, som orsakades av er tidigare regering. Sen när det gäller reserven, så finns det en allmän reserv i budgeten. Ni har en reserv på 150 miljoner, vi har en på 300 miljoner. Det är en tydlig skillnad. Ni har klämt ut de sista kronorna som finns här, vilket gör att ni blir väldigt, väldigt sårbara framåt. Men återigen till min fråga. 2027, det går inte ihop. Hur ska du få ihop den ekonomin? Ska du sänka kostnaderna, vilket ni nu har föreslagit i ert förslag, eller ska du höja skatten? Tack!

Tack Axel och berätta har Jonas Attenius (S) begärt sin andra kontrareplik. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande! Återigen, när man tittar på våra siffror så är de identiska. Vi tittar på upplåning och så vidare. Vi har idag ett läge. Det är riktigt att det byggdes upp reserver. Det har vi gjort tidigare i vårt styre också. Det är inget konstigt och det gör vi. Där har vi kanske samma syn på ett sätt att det är viktigt att bygga upp för sämre tider. Nu har vi en ny modell som heter resultatreserven som vi kan jobba med framåt, som har lite andra egenskaper. Men det är bra att det finns. Men oaktat handlar det om hur man prioriterar att få ut medlen och till vad. Vi kan ju konstatera då Axel, att den här skattesänkningen jag pratar om med 250 miljoner kronor. Ni har massa uppdrag, både på skola och förskola. Det kommer ju inte räcka till någonting. Hur ska detta gå ihop? Det går ju inte ihop. Årets budget inför 2020. 2026 går inte ihop för oppositionen. Jag skulle säga att det är en fejkbudget.

Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Dan-Ove Marcelind, KD, på en replik. Varsågod Dan-Ove.

Tack för det. Det första vill jag konstatera att vår borgerliga regering hittills under denna mandatperiod har givit en helt vanlig barnfamilj med två barn dryga 5 000 kronor mer kvar i plånboken. Varje månad, 5 000 kronor. Och här inne andas det lite frustration över att man inte får använda de pengarna själv. Till allehanda olika projekt. Konstworkshop, gratis projekt med mera. Sen tycker jag väl att det är lite höga brösttoner. Det är fantasibudgetar, det är fuskbudgetar och dystopiska skrivningar. Jag läste i GP i morse här. Då tror ni bland annat att vi vill göra nedskärningar på idrottsföreningar. Vad betyder ens det? Jag kan förmoda att. Ni antyder att vi vill dra ner på föreningsbidrag, men det vill vi ju inte. Då har man inte läst vår budget. Under rubriken Stärkt föreningsstöd kan man läsa att vi vill att föreningsbidragens del av nämndens budget ska öka. Nej, återigen, ni kan inte klappa skäl på axeln för konstprojekt och olika gratisprojekt när ni underpresterar i det som kommunen är satta att ansvara för.

Tack, Dan-Ove. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag har tittat på er budget, Jonas Attenius (S). Ni säljer ut ganska mycket. Ni har en hel del utdelning. Och ni plockar ut pengar ur RUR. Ni har alltså ett balanskravsresultat på noll kronor. Det gör ju att den här budgeten är ganska sårbar. Jag har då en fråga till dig. För om bara några veckor i kommunstyrelsen så kommer tre stiftelser upp. Och där har då stadsledningskontoret föreslagit att man ska betala 356 miljoner. Den här budgeten riskerar ju att falla om bara några veckor i kommunstyrelsen. Hur har ni tänkt egentligen? Finns det risk för detta? Tack.

Tack Jörgen. Där kommer Jonas Attenius (S). Han har begärt en replik. Berätta. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter. Först ska jag bara trygga dig Jörgen Fogelklou. Det finns ingen risk för det. Det finns olika sätt att också lösa framåt med kompletteringsbudget och annat. Men jag måste ändå, sa du att vi säljer ut? Vad är det vi säljer ut? Säljer vi ut massa saker för att klara budgeten? Jag hängde inte med på den riktigt. Det får du gärna förklara. Sen har ni ju ett budgetförslag. Förslag, om jag tar SD, jag var kritisk till högeroppositionens förslag, men tittar man på ert budgetförslag så är det ju, ja, jag tror det skiljer ungefär minus 1,8 miljarder som går ut i ramar. Det här är ju en välfärdsslakt av rang, Jörgen. Och så säger du att du står upp för göteborgarna, jag får inte ihop det där.

Tack, då lämnar jag ordet till Jonas. Varsågod.

Tack för ordet. Det här är min elfte budget. Jag tror du får lära dig att läsa budgetar lite bättre. Stadsledningskontoret, till exempel, vill att om vi ska nå låglönesatsningarna så skulle man ut med 135 miljoner kronor för att nå de åtta grupperna. Ni satsar 30, vi satsar 91 där. Ni ställer ut för 750. 60 miljoner just, gör ni väl realisationsvinster? Eller?

Jag lämnar ordet till Martin Wannholt. Det är för en replik. Varsågod, Martin.

Tack, herr ordförande. Ja, nu måste jag ju ändå säga att jag blev jätteledsen. Vi har en kommunstyrelseordförande och gruppledare för Socialdemokraterna som jag i alla fall skulle verkligen vilja prata om satsningar och icke-satsningar på barnen och för göteborgarna. detaljer som är viktiga och som blir konkret utifrån våra budgetar. Då går Jonas Attenius (S), Socialdemokraten, upp här med rena Trump-fasoner. För att slippa prata om det som drabbar göteborgarna, så går man upp. Det är en fejkbudget, en fantasibudget, en låtsasbudget. Patrik Höstmad, vår budgetsekreterare och stabschef, som är docent från Chalmers och har räknat igenom vår budget ihop.

Tack Martin. Det var ju Jonas begärt en kontrareplik på detta. Varsågod Jonas.

Tack för ordförande. Fullmäktigeledamöter, nej, jag flyttar inte debatten Martin. Jag granskar det som står i ert budgetförslag. Det är det jag gör. Det kanske är därför ni blir så irriterade, för ni vet att det här går inte ihop. En konkret fråga då. Vi tar förskolan. Jag vet att Demokraterna brinner mycket för skolan. Det är bra, Martin. 30 timmars vistelsetid har det varit debatt kring. Ni står ju bakom det, hela sidan. Men jag vill ändå fråga dig, Martin. Hur ska det finansieras? Jag vet att ni har lagt lite mer pengar, jag tror 123 miljoner mer. Bara den reformen. har vi lagt 80 miljoner extra, så kan vi räkna bort det där. Men hur har ni tänkt att finansiera det i övrigt? Plus alla de uppdrag som ni har lagt på förskolans område.

Tack. Berätta vad Martin begär sin andra replik. Varsågod, Martin.

Kära fullmäktige, nu vill jag alla journalister allihop lyssna noga. Jonas Attenius (S) förde fram lite lögner här nu. Han har inte läst budgeten, förutom vi har. Jag har lagt på er de 40 miljonerna för reformen nästa år på halvårsbasis. Vi är inte säkra på att vare sig ni eller vi skulle kunna införa den, för vi måste anställa först. Ditt problem, de 124 miljonerna, är äkta pengar till ännu fler förskollärare. Det är ännu mer än så, för vi lägger inte 8 miljoner på sju timmars arbetsdag och annat som ni lägger på. Du har inte läst budgeten, du har inte förstått den. Du debatterar, så nu förstår jag varför du vill göra den här förflyttningen. Det är inte seriöst, Jonas. Du får antingen ta oss också på allvar. Vi har mycket mer erfarenhet än du. Mycket mer! Då får du lyssna och läsa och inte gå upp här och komma med beskyllningar som inte är sanna. Man kan inte ha en debatt. Göteborgarna förtjänar bättre.

Jag tänkte innan jag lämnar ordet till Jonas, det är tidigt på morgonen och god ton. Det börjar jag med. Så varsågod Jonas, andra och sista kontrareplik.

Tack för det ordförande. Ursäkta mig. Fullmäktigeledamöter. Nej, jag beskyller inte. Jag ställer frågor, Martin. Jag ställer frågor. Det är det jag gör. Jag ställde frågan om förskolan precis. Jag kan fortsätta ställa en fråga om skolan. Ja, ni lägger lite mer på skolan. Det är korrekt. Men det är också sju stycken, om jag räknade rätt, kostnadsdrivande uppdrag på skolans område och tre eller fyra stycken på förskolans område. Hur ska det betalas, Martin? Det är en fråga bara. Jag undrar. Vi kan ju också konstatera att om vi nu tar socialnämnderna, bara för att ta något helt annat, det brottsförebyggande arbetet, så är det enorma nedskärningar. Bara socialnämnd Nordost är minus nästan 100. Vad är det ni ska dra ner på? Vad är det för projekt ni ska dra ner på för 100 miljoner kronor? Det är bara en fråga. Det är fakta. Det står i er budget.

Tack, Jonas. Martin, du har ju haft två repliker på detta. Du har ju haft två repliker. Ja, det har han gjort. Men vi var sparsamma med namnningen, för då kommer vi inte.

Ni kan inte ändra spelreglerna inför fullmäktige nu. Då får du prata med din gruppledare, ordförande. Det är bekymmersamt att man inte klarar för styret att satsa på barnen. Båda budgetarna lånar en halv miljard från bolagssektorn. Vi hade en diskussion där förut som, jag förstår inte var den kommer ifrån. Båda, nästa år, lånar en halv miljard. Vi har ju samma där. Att ni inte kan satsa på skolor, barn. Och så nu försöker man få det till att våra gigantiska satsningar, skulle jag nästan säga, det är en halv miljard som vi prioriterar till skola och förskola för att få ordning. Det ska pratas bort med att det är uppdrag som kostar pengar. Men det är klart, det är uppdrag som kostar pengar. Det är därför vi lägger mer pengar. bättre förskola och en bättre skola för våra barn och unga. Tack!

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors, C, som är sist som har begärt replik. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande! Jag vill ställa några frågor till Jonas Attenius (S). Ni har en utdelning i er budget på 500 miljoner kronor mer än Centerpartiet. Så det ger ju er 500 miljoner mer att fördela. Och vad använder ni då de pengarna till? Det är ju olika välvilliga projekt som låter bra, men som inte löser verkliga. Problem. Det är till exempel 120 miljoner till sänkta biljettpriser, 60 miljoner till arbetssatsningar, 80 miljoner till sommarlovskort, fritidsbank, lovaktiviteter, mensskydd, samordnare för blomlådor, med mera. Det låter ju fint, men när barngrupperna i förskolan är för stora och personalen går på knäna och stadens ekonomi är pressad, så måste man ju kunna prioritera. Så vad svarar du, Jonas, alla förskollärare som nu hör av sig och bävar inför att införa 30 timmar förskola för föräldralediga?

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter! Ja, jag sa tidigare i mitt första anförande att det rödgröna styret utgår från göteborgarnas behov. Det är viktigt att ha med sig debatten framåt under dagen. När det gäller utdelningen så är det korrekt att Centerpartiet har en helt annan utdelningsnivå. Det avspeglas också i er budget ni gör. rejäla nedskärningar på de flesta av nämnderna jämfört med vår budget. Så är det. Och när det gäller förskolan och den här så kallade 30 timmars vistelsetid så har vi den fullt finansierad. Vi räknar upp förskoleförvaltningen med för full uppräkning för kommande år. Utöver det lägger vi 100 miljoner extra på att höja grundbemanningen och utöver det 80&nbspbsp, & BNPs, miljoner kronor för 40&nbsp, miljoner för 2026 och 80&nbsp, miljoner 2027. Det är halvårseffekt 2026. för att klara den här reformen. Det samtidigt som vi ser kraftigt vikande barnkullar. Det är så vi ser att detta kommer att funka framåt. Tack.

Tack Jonas. Emmyly Bönfors får din andra replik. Varsågod.

Tack. Den summan som ni lägger på förskolan lägger vi i Centerpartiet också på förskolan. Men då prioriterar vi mer bemanning och mindre barngrupper. Vi tror inte heller att pengarna kommer att räcka till ökad vistelse. Och sen hävdar du att vi gör nedskärningar i vår budget. Ingenting kunde ju vara mer fel. Det är ju snarare så att Socialdemokraterna bygger upp ett luftslott här. För man visar inte vad nämnderna ska få för pengar på tre års sikt. Det är Centerpartiet faktiskt den enda budgeten som gör i den här debatten. Varken M eller S visar hur nämndernas pengar ska fördelas de kommande tre åren. Utan man fördelar bara. det som ska ske på koncernnivå. Det är en stor brist. Det är också det som gör att man kan ta utdelning i år, men inte visa hur man ska kunna lösa de här frågorna de kommande åren. Det är därför jag kallar det här för valfläsk, Jonas Attenius (S). Jag vet inte vad du har att säga varför ni inte fördelar ut pengar till nämnderna de kommande tre åren.

Tack Emmyly. Då har Jonas begärt sin andra kontrareplik. Varsågod Jonas!

Tack för ordförande! Jag vill återkomma till det. Jag hann inte riktigt säga klart i förra anförandet. Tiden tickade ut också där. Jag vill bara förtydliga det. När det gäller den här reformen kring 30 timmars vistelsetid, det kommer bli en debatt senare kring skolan som får fördjupa sig i det. Men det är viktigt också att säga att antalet barn kommer att bli mycket färre också med den här reformen. Alltså mycket färre per heltidsanställd. Tack!

Emmyly, du har ju haft två. Då är vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Axel Josefson. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, mycket tråkigt här att kommunstyrelsens ordförande dels vägrar svara på frågor, dels far med osanning när vi ska diskutera en sådan här allvarlig fråga som budgeten för Göteborgs Stad. När det gäller hans påstående om att. Att detta inte hänger ihop så är vår budget genomgången av stadsledningskontoret på samma sätt som er budget. Den har passerat den genomgången likväl som eran har gjort. Så det är ingen av våra två budgetar som inte håller måttet på det sättet. Sedan en diskussion om att vi håller på att skära ner. Nej, det är ingen som håller på att skära ner utan vi ger bara olika mycket till de olika nämnderna. Jag tror också det är ganska viktigt att ha i den här diskussionen. Sedan på frågan hur du kommer att göra med skatten Jonas under nästa år. Kommer du likt vänsterstyrelserna i Stockholm att höja skatten eller kommer du att hålla den oförändrad? Det tycker jag är en väldigt väsentlig fråga. Dels utifrån det som Emmyly nämnde här att de kommande åren så går ju era siffror inte ihop. Och dels så har vi ju hela diskussionen om den gigantiska låneskuld som du har byggt upp här nu på nästan 20 miljarder. En halv miljard i månaden som ni nu blåser på. Och ni har ingen idé hur ni ska lösa detta. Ja möjligtvis då det som Martin Wannholt lyfte fram här att ni har chockhöjt. Parkeringsavgifterna, för de boende i våra förorter har varit mellan 3000 och 6000 kr. Det som ligger närmast till hand för att kunna rädda de vansinniga investeringar som allmännyttan nu gör, det är väl en chockhöjning av hyrorna. Hur kommer ni hantera den här gigantiska låneskulden, Jonas? Kommer ni höja hyrorna? Kommer ni dra ner på välfärden? Eller kommer ni höja skatten? För ni vill ju absolut inte göra det som är mest ekonomiskt sunt, att se över balansräkningen. och avyttra det som vi inte längre behöver eller som icke är en strategisk tillgång.

Tack Axel. För detta har Karin Pleijel och Jonas Attenius begärt replik. Vi börjar med Karin först sedan Jonas. Varsågod Karin.

Tack så mycket. Du sa att ni inte skär ner, men om man tittar på stadsmiljö, det kanske är en diffus sak så att ingen märker. Om man skulle skära ner på något som är lite mer personaltätt, så skulle det märkas direkt. Men det är ganska fult att tänka så. För även om er budget inte har satsningar på mer tillgängliga lekplatser och mer tillgängliga naturområden och att få en trevligare och grönare stad, så är det faktiskt så att det är nästan 100 miljoner mindre än den basnivå som stadsledningskontoret har lagt i sitt förslag, bara för att behålla en stad som inte. changerar, där våra broar håller, där våra vägar kan hållas underhållna och där vi liksom bara har en status quo. Det är 100 miljoner mindre. Det blir en stad som chanserar och det påverkar tryggheten. Det påverkar göteborgarna.

Tack! Karin, på detta har jag Axel Josefson begärt en kontrareplik. Varsågod Axel!

Tack fru ordförande. Karin, det hade ju varit fantastiskt om ni hade lagt de här pengarna på underhållet. Men det gör ni ju inte. Det ni har gjort under de här åren är att ni har chockhöjt antalet anställda inom nämnden. Ni har ökat med över 10 procent när det gäller antalet anställda. Pratar vi om alla andra välfärdsnämnder så är det tvärtom. Där har ni ju minskat antalet anställda. Men just här så väljer ni att öka antalet anställda. Det vi utgår ifrån är de budgetförslag som vi har lagt under tidigare år. Vi delar inte den uppfattningen. fattningen att vi behöver höja eller kraftigt öka antalet anställda inom just den här verksamheten. Utan här kan vi gott och väl hantera det vi behöver hantera med det vi har. Hade det däremot varit så att du hade lagt mer pengar på att öka underhållet, då hade det ju varit bra.

Tack Axel! På detta har ju Karin Pleijel begärt sin andra replik. Varsågod Karin!

Det stämmer inte, Axel, för vi har en stad som växer med nya områden. Vi har fått ta över väldigt mycket anläggningar, som det heter, kajkanter. Vi har många saker som behöver underhållas och det kräver personal som gör det. Sen har vi en väldigt låg krontäthet i vissa delar av vår stad. Vad är det för någonting? Det är ju att det ska vara grönska där det finns många människor. Det jobbar vi också med att få mer grönska och det påverkar faktiskt oss alla när vi får ett varmare klimat.

Då lämnar jag ordet till Axel Josefson för en andra kontrareplik.

Tack för det ordförande! Vi är absolut inte emot en grönare stad och att vi planterar träd inom centrala stan. Men är det 100 miljoner kronor, Karin? Jag ställer mig också lite tveksam till den här utbyggnadstakten vi haft. Ser vi på bostadsbyggandet nu under den här perioden ni har styrt, så har det ju faktiskt minskat kraftigt. Så det är ju inte så att vi har en gigantisk utbyggnad som pågår här som gör att du kräver de här pengarna, utan de här människorna sysslar ju med något helt annat. Tack.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Jonas. En replik. Varsågod till Jonas.

Tack ordförande och fullmäktigeledamöter. När det gäller debatten här idag som gäller budget 2026 så har det rödgröna styret en fullt finansierad budget utan. Där vi då inte rör skattesatsen. Och när det gäller låneskulden kort. Den är ju densamma. Ni ser det i er budget. Vi ser det i er budget. Jag ser inga konkreta förslag. Ni pratar mycket om det. Men det finns inga skillnader. Vi delar utmaningen tillsammans. Det gör vi alla partier här inne kring det. Men ni har inga konkreta förslag hur ni vill komma åt det. Ja, inte sant. I ditt första anförande så sa du faktiskt någonting. Du var inne på att sälja ut inventarierna. Jag noterade det här också. Energiproduktion, bostäder, äldreomsorg. Du vill privatisera. Du vill sälja ut. sälja ut det här till vinstdrivande företag och utöver det sänka skatten. Men det var det jag menade med en extremt nyliberal budget. Jag vill bara säga det. Men jag måste också fråga dig, hur ska du göra med brottsförebyggande arbetet? Vilka socialsekreterare är det som ska jobba med det och hur många ska sluta exempelvis i nordost?

Tack Jonas. På detta har Axel Josefson begärt kontrareplik. Varsågod Axel.

Tack för det. Ordförande, ja det är bra Jonas. Jag har inte påstått att ni har en fejkbudget. Det är ju du som anklagar oss för detta. Det är väl bra att du kan konstatera då att vår budget har genomgått samma kvalitetskriterier som eran. Så vi kan väl dra ett streck över det fula påhoppet som du gjorde där. Sen har jag ju under flera år här nu blivit anklagad för att jag vill sälja av och avyttra saker och ting för att få ordning på balansräkningen. Det vill vi fortfarande. Om du läser budgeten väldigt noga så kommer du se detta. Jag inför också ett beslut om att vi inte ska ta upp fler lån. Vi måste kunna hantera detta genom omfördelning av vår balansräkning. Och sen att vi kan höja avkastningen från våra bolag. Det är enda sättet att gå, Jonas. Om du inte ska chockhöja skatten eller dra ner krafter på välfärden. Jag har tyvärr inte fått något svar från dig. Hur vill du hantera den här problematiken? Hur vill du hantera den? Ska du höja skatterna? skatten, ska du gå med oss att se över balansräkningen eller ska du dra ner på välfärden? Det är de tre vägarna som finns.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter. Det jag varit på jakt efter hela tiden här nu i talarstolen, det är hur ska ni göra? Ni har massa, vill jag hävda, ofinansierad politik. Ni lägger väldigt mycket uppdrag, kostnadsdrivande uppdrag. Ni har höga ambitioner. Jag ska ge er det. Ni har det på ett antal områden. Absolut. Men hur ska det finansieras? Och när det inte då kan lösas och finansieras? Ja, då leder det ju i förlängningen till underskott. Och jag vill ändå säga det, för ni vill ju också för övrigt avveckla anställningstryggheten i Göteborgs stad. Och då är jag ju tillbaka på frågan om vi bara håller oss till det brottsförebyggande arbetet. Ta socialnämnderna runt om i vår stad. tog Nordost som exempel, för det är så radikala förändringar. Det är nära 100 miljoner. Ni vet, liksom jag, det vet alla här inne, att det arbetet görs till stor del ute där på plats. Men hur ska det kunna fortsätta bedrivas? Vilka och hur många socialsekreterare ska ni sparka i socialtjänsten?

Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det. Fullmäktige, ordförande. Varför fortsätter du komma med dina lögner? Det är ovärdigt, tycker jag, kommunstyrelsens ordförande, att hålla på och beskylla oss på att vi inte är fullt finansierade och att vi hittar på uppdrag som vi inte kan genomföra. Det stämmer ju inte, Jonas. Vi hade också kunnat föra en sådan debatt mot er, men jag tycker det är ovärdigt den här församlingen. Och lite tråkigt tycker jag att du som ledare för Socialdemokraterna ägnar dig åt detta. Sen när det gäller det brottsförebyggande arbetet, ja vi har lite olika ingångar var vi ska lägga pengarna. Vi har 100 miljoner mer i centrala reserver. 150 miljoner mer i den allmänna reserven. Vi väljer att hantera det på ett annat sätt. Det är ingen större skillnad i detta, Jonas. Tack.

Först ut, Jonas, eftersom han namngett dig. Annars har ni haft era två repliker. Varsågod.

Återigen, jag ställer bara frågor. Men då fortsätter jag med mina frågor, som du kallar för lögner uppenbart. Men jag ställer frågor. Du nämnde nu socialförvaltningen i nordost. Jag kan bara konstatera att tittar vi på budgetförslagen så skiljer det, jag tror det är 99,5 miljoner. Men ni ligger dessutom, jag tror det var nära 33 miljoner under vad SLK ser, alltså vad de oberoende tjänstepersonerna ser. Men det får väl konsekvenser, Axel. Då undrar jag bara, vad är det för neddragningar ni vill göra? Vad är det, hur många socialsekreterare, hur många anställda i nordost när ni har avvecklat anställningstryggheten, ska ni sparka? Det är det jag menar inte går ihop. Om man tar väck så mycket pengar ur en förvaltning och som har ett viktigt grunduppdrag på mängder av olika områden men också inte minst, ni som pratar mycket om trygghet det brottsförebyggande arbetet som är en viktig del. Det är klart att det kommer att få enorma konsekvenser. Jag frågar bara Hur ska det gå till?

Tack, Jonas. Innan jag lämnar ordet till Daniel vill jag påpeka att i den här stationssalen är det bara vatten som är tillåtet. Inte kaffe och te och sådant. Vi har ju kafé, så man ska gå dit och ta. Så bara för kännedom, det blir en lång dag och jag vill inte ha massa koppar och muggar och flaskor här. Det är bara vatten som gäller. Det andra är klockan. Klockan är 10.30 och vi är på punkt nummer 1, gruppledare, och ambitionen att vi ska gå över till nästa. Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Ja, låt mig uppehålla, en ledamot var inne på det här med att vi ska uppehålla oss vid pengar. Låt mig uppehålla mig lite vid pengar. Och låt mig uppehålla mig lite vid en liknelse. Den ena handen vet inte vad den andra gör. För, låt oss gå igenom lite om vad som sägs. i den här debatten. Bland annat så har det kommit upp om att vi inte i tillräckligt hög utsträckning tar ansvar för bolagen. Staten hade aldrig accepterat så här låg avkastning, säger en ledamot. En annan ledamot för samma budgetkonstellation konstaterar att vi lånar av bolagen. Redan där är de inte överens om vad avkastningen är för någonting eller vad man ska ha den till. Den ena handen vet inte vad den andra gör. Men inte bara det. För några dagar. sen så gick samma budgetkonstellation ut och kritiserade det rödgröna styret för att vi vill öka och skruva upp kraven på våra bolag, våra affärsmässiga bolag som ska ge avkastning tillbaka till göteborgarna. Med konspirationsteorier om vad vi vill åstadkomma så kritiserar de oss när vi försöker göra precis det som de själva säger. Den ena handen vet inte vad den andra gör. Med den ena handen så skär högern 200–300 miljoner kronor i alla socialnämnder. Med andra handen skapar de en hundramiljoners Särimner pott. Ni vet den där galten som man kunde slakta varje gång, varje kväll. En Särimner pott på 100 miljoner. Därför kan de stå här och säga att de inte gör några nedskärningar utan de, citat, för att citera, jag har så många lappar här, vi skär inte, vi ger olika mycket. Låt mig vara tydlig. Den ena handen vet inte vad den andra gör. De skär. De skapar en Särimner pott för att stå här och låtsas som att så inte sker. Så fungerar inte ekonomi. Så fungerar inte matematik. Tack ordförande.

Tack Daniel. Det har kommit några repliker. Vi börjar med Martin Wannholt. Varsågod Martin.

Synd att gruppledarna fortsätter med allmänt pladder och bort dribblande. Jag sa det som gäller och det är att vi alla här inne på de två stora blocken lånar en halv miljard nästa år i utdelning från våra bolag. Den debatten som Liberalerna eller Axel Darvik, då kan du komma upp kanske om jag har nämnt dig, så det är ju vad han driver och vi andra ser möjligheter för i framtiden längre fram. Det är ju ingenting som är med i budgeten. Och det vet Daniel. Ändå försöker du få detta att se ut som splittring, när det ena är nästa års budget och det andra är på lång sikt. Varför gör Daniel Bernmar det? Jo, för han vill inte ha en diskussion kring att ni inte satsar på minskade barngrupper och fler förskollärare. Ni ger lite allt till alla och då blir det pannkaka och det är precis vad din budget ger.

Tack Martin. Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar för en kontrareplik. Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Ja vi har ju facit när högern styr för de fick ju igenom sin budget förra mandatperioden. Då vill jag använda en till, inte liknelse kanske men metafor. Den brända jordens taktik. För jag vet inte hur många gånger vi har hört här idag ord som sälja icke-strategiska. tillgångar eller citat se över balansräkningen slut citat. Och då undrar ju ni vad betyder det? Jag ska berätta för er vad det betyder för det har vi facit på. Det betyder att man sätter upp konserthuset och konstmuseet på listan över hus som kan privatiseras. Det betyder att man vill sälja ut tiotusentals göteborgares hem. Det hemmet som är deras trygghet. Det ska ges ut till högstbjudande. Det är vad att se över balansräkningen betyder. Tack!

Tack Daniel, då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Varsågod Martin.

Det här blir ju inte en seriös debatt Daniel. Balansräkningen. Vi har 25 miljarder kronor att hämta hem om vi säljer tomträtterna. Till alla de som vill köpa loss sina tomträtter. Det var 25 miljarder. Vi är nästan skuldfria, i alla fall i kommunsektorn. Det är ju inte seriöst. Om vi byggde småtomter. Som gud förbjude i eran budget, småtomter. Vad tror du vi får för en tomt i Torslanda? Efter våra kostnader för VA, dragning och alltihopa. Det är flera miljoner per tomt. Men ni släpper inte fram en enda.

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Då går vi tillbaka till siffrorna och konstaterar att det är oftast det bästa och billigaste sättet att bygga och investera i framtiden. Det är när vi gör det tillsammans. Inte bara för att vi behåller den demokratiska kontrollen över de tillgångar och de investeringar vi gör, utan det är också det billigaste sättet. Därför att Göteborg, vi är billigast när det kommer till att låna pengar jämfört med alla andra aktörer utom staten. Så för göteborgarna blir det billigare om vi gör det själva och vi gör det tillsammans och vi gör det i gemensam kontroll. Så att vi, det demokratiska samhället och din röst betyder så mycket som möjligt varje gång du går och röstar. Och det är rödgrön politik.

Tack Daniel. Då lämnar jag ordet till Axel Darvik för en replik. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Det här börjar ju väldigt yvigt med konstiga påhopp och så vidare. Det är väl en del av att det inte har funnits ett bra förberedande samtal kring de här frågorna. Hade vi haft det så hade det varit mycket lättare att kunna ha en debatt också om vad de verkliga skillnaderna är, utan att komma med en massa påhittade påståenden om det ena och det andra. Vilket ju har varit lite genomgående tyvärr, tycker jag, i den här debatten. Det är inte bra i ett demokratiskt samtal. Men det är klart att. Nu börjar vi ändå komma någonstans framåt, tycker jag. Daniel säger att det viktiga är att hålla den demokratiska kontrollen. Men vad tycker du att det är värt att det kostar? Just nu är det så att Göteborgs Stad drivs med vinst. Det kostar ungefär Göteborg 5 000 kronor om året, som man behöver betala enbart för att kunna expandera de kommunala bolagen på det sättet som Daniel Bernmar Hur mycket tycker du att vi ska ta från välfärden och ta från skattebetalarna för att kunna ha de här bostäderna och lokalerna och alla andra fastigheter i egen regi? För det är ju det som det till slut handlar om.

Tack Axel. Berätta vad Daniel begärt i en kontrareplik. Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, det är ju det här med matematik. För i Göteborg har vi bland de lägsta hyrorna i Sverige i allmännyttan. Det har vi därför att vi har en stor och stark allmännytta. En allmännytta som kan låna pengar med så låg ränta som är lagligt möjligt. Det ska vi vara stolta över. Vi ska vara stolta över att vi har en stor kommun som har råd och möjlighet att göra investeringarna själv. Det betyder att vi har lägre kostnader varje år än många andra kommuner där man har privatiserat allt möjligt. Fråga skåningarna hur elen ser ut där. Om ni tycker det är jobbigt när Göteborg Energis räkning kommer så vill ni inte veta hur Malmöborna har det. Det finns så många saker där vi har gynnats av att vi har behållit en stark kommun för göteborgarna. Tack!

Tack Daniel. Då lämnar jag ordet till Axel. Varsågod. Tack ordförande. Daniel, det stämmer inte riktigt. Eftersom det är så att för den här expansionen av kommunala bolagen så krävs det ju att kommunen går med stora överskott.

Under de senaste tio åren har det varit 25 miljarder kronor som inte har gått till välfärden. Det är skattepengar som man har tagit in för att stoppa in i de kommunala bolagen och en expansion. Det har också gått till en hel del väldigt stora. nya skolor som vi nu ser att vi inte ens behöver, utan vi i stället måste stänga massa skolor och åka på stora kostnader för det. Så det hade ju kunnat driva oss på ett smartare, effektivare sätt, där vi inte hade behövt ta pengar från välfärd eller skattebetalare och använt dem i stället. Kunde gjort bättre nytta. Så min fråga är ändå, Daniel, hur mycket ska den här expansionen av de kommunala bolagen få kosta? kosta göteborgarna. Tar vi exemplet med hamnen så är det väl så att de har en rimlig avkastning. De har 4 procent. Det är ju bra. Men det finns många andra delar som inte gör det.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar som är andra kontrareplik. Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Ja, en ledamot sa tidigare här att staten aldrig hade accepterat en så låg avkastning. Så låt oss prata om det. För vad är det som har låg avkastning? Hamnen är uppenbarligen inte någonting vi ska arbeta med. En av våra mest affärsmässiga och en av de verksamheter som faktiskt kan generera stora intäkter till göteborgarna. För det vill inte Axel David, det var han tydlig med i media bara för några dagar sedan. De räknas inte. Tittar vi då på bolagen så pratar han ju om de bolagen som antingen förvaltar våra kulturfastigheter, Higab. Han pratar, Gud förbjude, får vi hoppas då, inte om våra allmännyttiga bostadsbolag för då är det ju Våra hyresgäster som ska få en extra skatt för att de är hyresgäster, i stället för att de äger sitt boende. Det är ju sådant som i och för sig högern ofta har företrätt. Men jag hoppas inte att det är det han menar. För det är uppenbart att han inte menar att arbeta med de saker som är viktiga för oss göteborgarna.

Då tackar vi Axel och Daniel. Jag lämnar ordet till Axel Josefson. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige göteborgare. Ja, Daniel, jag har två frågor till dig. Det första handlar om skuldsättning inom allmännyttan. Vi har ju fått till oss prognoser på att de kommer öka med 15 miljarder de närmaste åren. Vi vet att många av de här bostäderna kommer bli extremt dyra och vi kommer också vara tvingade att skriva ner en hel del av dessa. Hur ska du finansiera detta? Hur kommer det drabba hyresgästerna? Slår jag ut detta på alla lägenheter med allmännyttan så är det 200 000 kronor per lägenhetsinnehavare. 200 000 kronor, det är vad du ökar den här skuldsättningen med. Det är klart, det måste få konsekvenser på hyran. Hur tänker du hantera detta? Hur mycket ska du höja hyrorna? Sen det andra, du är ansvarig för personalfrågorna. Tittar vi närmare på siffror under den här perioden så har 800 personer fått gå inom välfärdsnämnderna. Samtidigt som det har ökat med samma siffra inom de tekniska nämnderna. Välfärdsarbetare har fått gå, byråkraterna har ökat. Är du nöjd med den utvecklingen? Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar. Varsågod Daniel!

Tack ordförande. Jag är stolt och nöjd över att Göteborg har en väldigt stor och stark allmännytta. En allmännytta som finns där när människor behöver den. Jag är bedrövad över tre decennier av högerpolitik i Sveriges riksdag. Som har gjort att det inte finns någon nationell bostadspolitik för vanliga människor. Och jag är bedrövad över vad det sätter för hårda krav på oss och på hyresgästerna. Jag kan inte kalla det för något annat än mobbning. Som högern under decennier har utsatt vanliga människor för. Som lever med hyresrätt. Vi kommer göra allt vi kan för att producera lägenheter i bostadsbristens Göteborg. Men vi vet att det är svårt med en högerregering som gör sitt. Allt för att förstöra.

Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson. Varsågod Axel!

Tack för det! I bästa fall så kunde man ju se detta som att det finns en person som kandiderar till Sveriges riksdag och vill föra en riksdagsdebatt här. Jag tänker väl avhålla mig från detta. Det enda jag kan konstatera det här, det är ju att ansvarstagande är ju lika med noll Daniel Bernmar. Noll! Alltså vi måste ju spela efter de spelregler som finns. Ni kommer nu öka skuldsättningen. med 15 miljarder inom allmännyttan. Detta kommer drabba hyresgästerna om du inte, som vi till exempel, vill jobba med ombildningar. Då måste du hantera de här 200 000 per lägenhetsinnehavare. Hur ska du göra detta? Kommer du höja hyrorna under nästa mandatperiod, Daniel? Är det som är svaret till göteborgarna? För det är klart, med den bostadspolitik ni för så kommer vi inte ha någon stark allmännytta här. Utan det kommer vara en konkursförvaltare som får ta tag i detta enligt tidigare talare. Tack!

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Daniel. Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Ja, allmännyttan kommer se sig om efter att klara större investeringar. Så är det. Göteborg växer. Det ska vi vara stolta över. Göteborg har en enorm bostadsbrist. Det är självklart att det finns en balans mellan å ena sidan investera för framtiden. och andra sidan ta hand om det man har. Det har vi lyckats med i decennier i den här kommunen tillsammans vi rödgröna och innan också med rödgrönrosa. Utan att hyresgästerna slängts ut på gatan. Vi har visat att det går att renovera allmännyttan utan att höja hyrorna alltför mycket. Vi har visat att det går att bygga nytt utan att slänga ut andra på gatan. Ja, hyrorna blir för höga. Bristen av bostadspolitik är slående från riksdagens sida. Bristen på stöd, investeringar och brytande av oligopolet inom byggmarknaden är katastrof. Det behöver ändras på.

Tack Daniel! Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Jörgen Fogelklou. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Jag hade tre, fyra anföranden som jag hade skrivit till denna gruppledare. Jag stryker nu alla dem och pratar direkt från hjärtat. Jag tror att det faktiskt ofta blir bättre så. Jonas Attenius (S), du pratar lite om att vår budget är helt annorlunda än er, och det är alldeles riktigt. Jag och mitt parti söker makt för att förändra, inte för att förvalta. Att göra samma sak om och om och om, gång efter gång efter gång, och förvänta sig ett annat utfall än det tidigare. Det finns ett ord för det, och jag tänker uttala det här. Men jag måste ändå säga någonting när jag står här uppe och pratar någonting om näringslivet och den stad vi vill vara. Näringslivet ger oss tre av fyra skattekronor. Det finns inte en välfärd vi skulle kunna ha här i Göteborg om vi inte hade ett starkt näringsliv. Enligt BRG så har vi det. Det satsas ofantligt mycket pengar här. Kapital. Människor vill flytta hit, vill satsa sin livsdröm på att komma hit. Ändå så faller vi i näringslivsrank. Jag pratade med företagarna här. De flesta har väl fått det här mejlet här. Så jag tänkte faktiskt ta upp det lite grann här. Du har ju i den här kammaren röstat nej till att man ska följa rikets lag. Ordagrant har ni gjort det. Och här står det i budget då att inköp på upphandlingsnämnden ska hitta metoder som innebär att Göteborgs stad kan testa krav på kollektivavtal. inom lokalvården. Det här står i direkt konflikt med upphandlingslagstiftningen. Det har vi fått svart på vitt här. Min fråga är helt enkelt till dig, kommer ni fortsätta bryta mot lagen eller inte? Tack.

Tack Jörgen! Då är det Jonas Attenius (S) som har begärt en replik. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter! Nej, vi kommer inte bryta mot lagen och vi har gett det uppdraget för att utreda och se vilka möjligheter som finns. Tack!

Då har Jörgen begärt en ny kontrareplik. Varsågod Jörgen.

Tack. Det var mycket glädjande och ett mycket rakt svar att du kommer följa lagen. Då måste du också kunna medge att ni röstade fel när ni röstade om förtroendevalda här inne ska följa rikets lag eller inte. Tack.

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Martin Wannholt. Därefter Karin Pleijel. Varsågod Martin.

Ja, det stämmer inte här. Så här kom den. Tack ordförande. Jag tänker fortsätta, som jag tänker göra hela dagen idag, prata siffror. För det som betyder någonting. Jag nämnde förut. De här tre senaste åren så har ni tagit den röda sidan. Ni har tagit mellan 300 och 1000 kronor mer. Från alla de med låga inkomster i Majorna, i Hammarkullen, i Norra och Södra Biskopsgården, i Hjällbo med de chockhöjda p-platserna för gamla, och vi pratar markparkering här nu. Ni har bara chockhöjt det. Ni har ingen respekt för människor som tjänar 25 000– 30 000, ska åka till Östra, åka till Volvo och så vidare. Ni bara tar pengarna i ett styrelserum. Allmännyttan har 27 miljarder kronor i skuld idag. Vi betalar 685 miljoner i ränta. Det är en låg siffra i procent men 685 miljoner. Man hade kunnat sänka alla hyror i hela beståndet med 8,6 procent med en gång om vi inte hade haft den här lånefesten. Det värsta är att dyra nybyggda lägenheter som ni på Socialdemokraterna och alla andra. på den sidan trycker på för att det ska fram lånefinansierade. Vi har ingen efterfrågan på dyra lägenheter. Vi har efterfrågan på billiga lägenheter, på studentlägenheter. Vi har den absolut största efterfrågan på fler småhus och radhus. Det ni inte får till någon gång. Så att ni driver upp skulderna och driver upp hyrorna. Det var ju därför Hyresgästföreningen släppte fram presumtionshyrorna. För att inte få in det i bruksvärdessystemet. Men ni släpper ju in de här skulderna rakt in på det befintliga beståndet. Och det är ren matematik. Och du kommer aldrig komma undan det. Daniel Bernmar, jag vänder mig till dig för du har varit en av de mest pådrivande på den här superoligarki-expansionen. Du höjer, tvingar upp hyrorna. Och vi kan bevisa det fram och baklänges. Tack.

Tack Martin. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel, MP. Därefter är Axel Josefson. Varsågod, Karin.

Tack. Jag har valt ett passande globalt mål idag, som vi alltid behöver. Trots att vi har krig i Europa behöver vi ha tanken på fred och inkluderande samhällen. En av de 17 globala målen vid horisonten. Vi får inte tappa blicken på detta. Det spelar roll vad vi gör i det lilla, vilket tonläge vi har, om vi når de här målen. Till exempel ett fredligare samhälle. Nästa vecka är det COP 2030 i Belém i Brasilien. Det är då vi inte ser hoppfullt ut. Ni vet kanske skillnaden mellan att ha 37 och 0 eller 39 och 8 i feber. Man är ganska matt och orkeslös med 39 och sin mänskliga befolkning. Är det avlägset? Är det någon annanstans? Då ska jag påminna er om att den mänskliga befolkningen finns. finns i Göteborg också. Jag måste bara djupt beklaga att M, D, KD har valt att ansluta sig till den kalla, populistiska vind som kallar klimatfrågan en bluff. Jag uppmanar er att vara konstruktiva. Det här är en gemensam fiende som vi ska bekämpa gemensamt. Vi måste lösa det här tillsammans. I stället ser jag att många sitter med virtual reality-glasögon och tittar på. avlägsen kärnkraft och snuttar på en bensinindränkt snuttefilt. Ja, det är det sista man ska göra nu. Det är en tyst, stor majoritet i Göteborg, i Sverige, i världen, som vill att vi löser det här. Vi politiker. 70–80&nbsp, och många städer, likt Göteborg, det rödgröna Göteborg, har tröttnat på att vänta. Vi måste agera, för det är här utsläppen sker. Vi har tröttnat på vår regering här också. Det handlar om. Minskad biltrafik till exempel. Det handlar om en klok parkeringspolitik. Var konstruktiva i stället bara för att säga att allt är dåligt. Vi behöver ju lösa det här tillsammans. Tack.

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson för en replik.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, klimatfrågan är viktig. Vi måste jobba med den tillsammans, absolut. Men det gäller också att jobba med verkligheten och inte drömma sig bort till saker och ting som inte har med verkligheten att göra. Vi har ju idag våra klimatmål här i staden som det klimatpolitiska rådet har sågat längs med fotknölen. Ni vidmakthåller detta. När ni pratar om åtgärder så blundar ni för de stora problemen. Det är våra raffinaderier. Det är de som står för över hälften av alla utsläpp. Vilka samtal för du med de raffinaderierna Karin? Vilka åtgärder har du vidtagit för att kunna få till en förändring där? I stället står du här och mässar en massa andra saker som egentligen inte har någon större skillnad i det här. Du måste ju. liksom fokusera på det som verkligen betyder någonting. Och det tycker jag tyvärr saknas med det här vänsterstyret, att man fastnar i små detaljer i stället för att se de stora frågorna.

Tack Axel. På detta har Karin Pleijel begärt en kontrareplik. Varsågod Karin.

Men då skulle jag vilja att du bara tittar på tv eller lyssnar på radio eller hör vad som händer i världen. Vad är verkligheten Axel Josefson? Den är inte att sitta och tro att vi kan vara i en Vi har vant oss vid det, men vi måste se verkligheten som är omkring oss. Naturen, allt som händer överallt. Klimatpolitiska rådet var kritiska och sa att raffens utsläpp är väldigt stora i den här staden. Det vet vi. De klimatmål som vi har kommer att preciseras för att det ska bli ännu tydligare vad vi kan göra själva och vad vi måste trycka på andra att göra. Raffinaderierna är jätteviktiga i det sammanhanget. Igår var vi på Miljöförvaltningen i kommunstyrelsen. Då sa de att just trafiken, få ner trafiken, det är det vi kan göra. Klokare, mindre inköp. Vi måste sluta konsumera så mycket. Det är sådant som vi kan göra här direkt. CCS-tekniken som vi inför på Renova, till exempel. Det är också en pusselbit i att faktiskt lösa det här.

Tack Karin. På detta har Axel Josefson begärt sin andra replik. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande. Trafiken är mindre än 10 procent av utsläppen här i Göteborg. Låt oss ändå vara medvetna om det. Jättebra att vi jobbar med trafikfrågan. Jag är djupt kritisk till det trafikkaos som du och dina kumpaner har orsakat här i Göteborg. Som till och med innebär att kollektivtrafiken står still. Det är naturligtvis inte någon bra utveckling för staden. Men sen återigen till min fråga. Det som faktiskt betyder någonting och det är hur jobbar vi tillsammans med näringslivet i den här frågan? Vad tar vi för initiativ? Vad har vi för grejer på gång? På samma sätt som vi jobbar med Volvo och batterifabriker och tittar på investeringar. Vad gör vi nu med raffen, Karin? Det har ju faktiskt varit en fråga som varit uppe under ganska lång tid. Och jag har inte hört att det har hänt någonting. Tack.

Tack Axel. På detta Karin Pleijel begär sin andra kontrareplik. Varsågod Karin.

Jag är ledsen Axel, men raffen kommer finnas så länge det finns en efter. efterfrågan. Vi behöver efterfråga en annan typ av produkt. Jag är bara ledsen för att du säger. Trafiken är en stor del i våra egna utsläpp, ungefär 30 %. Ni nämner inte ordet cykel. Jag trodde. För några år sen var Moderaterna och Liberalerna ett cykelfrämjande parti. Ni nämner inte ens det, som är en win-win-lösning. Många mår bättre. Det blir bättre, det blir billigare och man orkar mer och man kommer fram även om det är lite knöligt. Så det är bara märkligt att ni har fått en cykelfientlig politik plötsligt. Mycket byggs och näringslivet är jätteviktigt. Vad vill näringslivet ha? Ja, de efterfrågar ju att vi reglerar så att de kan få sålt sina elektrifierade fordon till exempel. Och de vill att vi ska se till att de får fossilfri och förnybar el billigt. Och det vill de ha nu, inte nu.

Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Du började med att lyssna på verkligheten, tror jag du sa någonting om. Jag försöker lyssna på verkligheten. Jag försöker hänga med. Häromdagen hörde jag att Bill Gates gick ut och gjorde lite avbön för sin klimathysteri och sa att vi måste ta ner tonen här. Han bad om ursäkt för det. han hade varit med och bidragit till. Sen förstår jag varför den här sidan höjer, jag tror det var Martin som pratade om det, höjer parkeringsavgifterna. Det är naturligtvis för att kunna pungslå parkeringsbolaget på 800 miljoner när ens budget inte håller. Det var ju det man gjorde förra året. Jag undrar lite så här, Karin Pleijel, hur hjälper en bro för 1,2 miljarder klimatet i Göteborg? Vad har vi för miljönytta av Västlänken? Det är de här ofantligt stora projekten ni drar i gång som har noll och ingen klimatnytta. Tack!

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel. Varsågod Karin.

Poängen är att kombinera klimatnytta så vi klarar de här stora utmaningarna. Och också skapa ett gott liv för göteborgarna här och nu. Det går faktiskt att kombinera. Många städer visar att det här är en väldigt stark win-win. Människor mår bättre, friskare och så vidare. Men man förstör inte för de kommande generationerna. SD är väl det parti som har gått allra mest i medvind med den här kalla vinden som blåser nu. Det är den vi behöver jobba emot. Som förnekar det som är klimatvetenskap. Som förnekar det vi ser när vi bara tittar ut genom fönstret. Det är väldigt märkligt. Den här bron är beräknad att vara samhällsekonomiskt lönsam. Det betyder att det kostar en investering men det ger mer tillbaka. Cyklister är faktiskt. väldigt billiga när det gäller samhällskostnader. Bilar tar väldigt mycket plats. Bussar tar också mycket plats och allt möjligt annat. Men cyklar tar inte mycket plats. Så för en gångs skull investerar vi i någonting som är samhällsekonomiskt riktigt lönsamt.

Tack, Karin. Då lämnar jag ordet till Jörgen för sin andra replik. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande. Ja, Karin Pleijel pratar mycket om vetenskap. Det gör hon ofta när hon är uppe. Då kan jag gärna vilja att du kommer upp här och berättar hur mycket kommer medeltemperaturen sänkas här? Eller höjas? Om vi gör det ena eller det andra. Har du ett vetenskapligt belägg på det? Hur mycket kommer vår temperatur höjas eller sänkas på grund av att vi bygger en bro för 1,2 miljarder? Tack!

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel för sin andra och sista kontrareplik. Varsågod!

Ja, om ingen gör något åt de här stora utmaningarna, då kommer det definitivt. gå åt skogen. Så är det. Därför måste vi inte bara skylla på andra som är större än oss, utan vi måste inse att vi är en liten del, men vi är en del i en helhet. Och det finns, i motsats till det jag hörde här tidigare, ett momentum kring det här idag med klimatomställningen i näringslivet, bland människorna. Att man faktiskt vill se sig som en del av lösningen. Jag kan naturligtvis inte svara på din fråga, för den är. nej, då är du nöjd. Jag är nöjd med det, därför att det inte kopplar så. En gång och cykelbro är mycket mer än att det också bidrar till en minskad klimatbelastning. Ju fler som ställer bilen, ju mindre utsläpp får vi. Så enkelt är det. Tack.

Karin och Jörgen, du har ju redan haft två repliker. Du har redan haft två repliker. Du har ju redan haft två repliker. Ledsen. Nej, två. Är det bara en? Okej. Han har ju. Du har ju haft två, jo det har du faktiskt. Jag hade rätt. Då går vi tillbaka till talarlistan, men du får gärna sätta upp dig. Vi börjar med Axel Darvik, därefter Dan- Ove Marcelind. Varsågod Axel.

Tack ordförande! De stora skillnaderna i den ekonomiska budgetpolitiken här handlar just om det kommunala ägandet. Även om det även finns en skillnad i satsning på skola och förskola, där vi i vårt förslag tar pengar från det hårda till det mjuka. Men det efterfrågas också från Jonas Attenius (S) exempel på hur man skulle kunna driva kommunen på ett annorlunda sätt. Då vill jag gärna ge några sådana exempel. Karlastadsaffären är ju ett sådant exempel. En halv miljard kronor som man lånar ut till Sernekebolagen. Och utan ränta. Det är klart att det kostar pengar. Någon ska betala för det. Och det blir ju i slutändan skattebetalarna och hyresgästerna som får stå för det. Vi har också Serneketomten i Lorensberg som nu ska säljas till ett pris som ligger uppåt. under vad marknaden är beredd att betala. Det är klart att det får konsekvenser också, om man inte tar in de exploateringsintäkter man kan få. Vi hade Odinsskolan som kommunen då ville köpa från ABF. Med hyreskostnader som skulle ligga upp till tre gånger högre än vad normalhyran är. 60 procent skulle gå till lokalkostnader utav elevpengen för de elever som skulle gå där. Det är klart att det kostar för någon. Det blir ju skattebetalaren som får betala. Vi har äldreboenden i Göteborg som blir mycket dyrare i kommunal drift och kommunal regi än med andra utförare. BMSS-boenden likaså. Vi har den nya Gårdshögskolan. Så sannolikt kommer det genereras samma typ av problem som vi har i Tuve, där man tvingas stänga skolor därför att man bygger nytt och alldeles för stort. Så här är en lista. Jonas, är du beredd att.? Sätt dig ner och prata nu om vad vi skulle kunna göra annorlunda för att se till att Göteborgs skattebetalare inte ska behöva betala mer än nödvändigt. Tack.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Dan-Ove Marcelind, därefter Emmyly Bönfors, C, som är sist i talarlistan. Varsågod Dan-Ove!

Tack så mycket. Jag vet att vi har dragit över tiden. Jag ber om ursäkt för det. Jag skulle vilja vända mig direkt till Jonas Attenius (S), ert utspel om att befolkningen behöver blandas blev ju rätt så uppmärksammad, både här i Göteborg och nationellt skulle jag vilja säga. Politiska motståndare tweakade det till att utspelet skulle handla om att ni ville tvångs blanda befolkningen. Jag tyckte det var lite överdrivet för att ta det till protokollet. Men när man synar er politik gör utspelet mig ändå orolig. Tittar man på exempelvis Socialdemokraternas valmanifest för 2022 i Göteborg, alltså det som har legat till grund då, för den politik ni hittills bedrivit under mandatperioden, är ni ganska tydliga med vad ni vill i den här frågan. Ni skriver att det behövs en nybyggnation av boendeformer som saknas i respektive stadsområde. Inte minst vill ni då bryta bostadssegregationen genom att bygga nya hyresrätter i stadsdelar där det idag saknas sådana. I det första budget skrev ni fram skrev ni att fram till 2028 ska 25&nbspps000 bostäder färdigställas, inte minst genom att AB Framtiden förvärvar bygg. rätter över hela Göteborg och upp för fler kommunala hyresrätter. Målsättningen var då att takta upp till nyproduktion på 1800 hyresrätter, tusen också förekommit i debatten. Och jag uppfattar också utifrån er första budget att produktionen av hyresrätter primärt ska ske utanför utsatta områden. Så sammanfattningsvis då tusentals nya hyresrätter inom ramen för allmännyttan varje år. Det ska inte byggas i utsatta områden eller områden som en hög andel hyresrätter, utan områden som inte har några hyresrätter. Då tog jag hjälp av SCB för att titta vilka områden i Göteborg som har lägst andel hyresrätter. För kännedom så är det Billdal, Hovås-Aski- området, Björlanda ute på Hisingen, sydvästra Torslanda, Södra skärgården. Min fråga till Jonas Attenius (S), och jag tror att det finns intresse här bland väljarna också. Är det dessa områden ni vill bygga alla tusentals hyresrätter? Är detta er vision om att blanda befolkningen?

Tack Dan-Ove! På detta har Jonas Attenius (S) begärt en replik. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter. Först måste jag ge dig cred, om jag får uttrycka mig så, för att det har misstolkats. Precis, och det vill jag ändå tacka för att du säger det i talarstolen. Det vi har i vår budget, det är ju inget konstigt. Det finns i många budgetar runt om i det här landet och det finns också från borgerligt styrda kommuner och så sent som förra mandatperioden. så fanns det en viss gruppledare från ett större oppositionsparti, som började på M, i den här kammaren, som pratade om att det behövs en bättre blandning av göteborgare i en tidningsintervju. Men, så det är riktigt att vi har den här politiken. Det är helt riktigt. Och vi tror på det. Men jag måste ändå passa på att fråga, när jag fick chansen att gå upp här, jag vill ändå gå tillbaka, för jag tycker inte jag fick svar och har fått svar. Jag håller mig till en enkel fråga. Jag håller mig till det brottsförebyggande arbetet, som vi ändå retoriskt i alla fall tycker lika om. Hur ska vi kunna klara av det i våra socialnämnder? Hur många socialsekreterare kommer få sluta i nordost med ert budgetförslag?

Tack Jonas, för detta har vi Dan-Ove. Begärt en kontrareplik, varsågod.

Tack så mycket. Jag tyckte inte riktigt jag kan säga att du har gett mig eller väljarna något svar i den här frågan som jag ställde. Alltså var ska de allmännyttiga hyresrätterna byggas för att förverkliga er vision om att blanda befolkningen? Är det i de här områdena som jag läste upp för dig? För jag tror att väljarna är väldigt intresserade av det. Så återigen, var ska alla hyresrätter enligt er politiska vision byggas någonstans?

Tack. Då är det Emmyly Bönfors, C som är sist i talarlistan. Varsågod Emmyly.

Tack. Spännande med lite bostadsdebatt som vi kommer avsluta dagen med också idag. Så sitt kvar. Om vi tittar på S, V och MP:s budget och M, D, L och KDs budget så föreslog ju de i förra årets budget då en utdelning på 150 miljoner kronor för 2026. Och nu ett år senare så har de ju plötsligt höjt prognosen för valåret 2026 med hela 500 miljoner kronor då till 650 miljoner. Samtidigt säger de att utdelningen redan 2027 ska ner till så kallade hållbara nivåer. Så det betyder i praktiken att båda blockens budgetar riskerar att leda till nedskärningar året efter valet. Vi i Centerpartiet tycker inte att det är ärligt mot göteborgarna. Och det är inte en ansvarsfull ekonomisk politik. I vår budget väljer vi en annan väg. Vi lägger en återhållsam budget som är ärlig mot dagens göteborgare och rättvis mot framtidens. En budget som tar ansvar för ekonomin, som bromsar. Bromsar den skenande kostnadsutvecklingen och som gör att bolagen i staden slipper låna till dyra räntor. Bara för att finansiera den dagliga driften. Vi prioriterar pengar till välfärdens kärna. Till bättre bemanning i förskolan. Mindre barngrupper. En starkare socialtjänst och en grönare tryggare stad. För vi kan inte och vi ska inte skicka notan till kommande generationer. Centerpartiet vill stå för en politik som håller ihop. socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Vi tänker långsiktigt, inte i tillfälliga valbudgetar. För det är dags att ta ansvar för göteborgarnas pengar och för Göteborgs framtid.

Tack Emmyly. På detta har Martin Wannholt begärt en replik. Varsågod Martin.

Tack. Nej, jag håller med Emmyly och Centerpartiet i grunden. Men vi lever här och nu. Vi har en fruktansvärd situation. i våra förskolor med för stora barngrupper. Vi behöver omedelbart få ut fler förskollärare. Det är inget konstigt att man något år, om man inte gör det för länge, övertid åt fel håll. Några år kan man gå med plus och andra år kan man gå med minus. Vi kan inte vänta. Ni som då inte tar och lånar upp de här pengarna från bolagssektorn i nästa års budget, er satsning trots att ni har kvar 15 timmar, Det blir ju inte i närheten av minskade barngrupper jämfört med vår budget. Så att ni prioriterar bolagsprincipen mer än barnen och det är ert val. Och långsiktigt är det korrekt. Men vi har ju förskolekaoset här och nu, Emmyly, och eran budget löser inte det. Även om ni står fast vid taket med 15 timmar och inte släppa till något mer där. Det är ju bara att räkna på antalet förskolor. förskollärare som ni kan få till med den budgeten ni har lagt ut. Det räcker inte för att minska barngrupperna i den omfattning som behövs. Tack!

Tack Martin! Med detta har Emmyly Bönfors begärt en kontrareplik. Varsågod Emmyly!

Tack! Det är intressant att få höra vad Demokraterna tycker om det här med 15 eller 30 timmar för barn till föräldralediga eftersom ni inte riktigt skriver om det i er budget. Det verkar vara olika också i M, D, L, KD vad ni tycker. Men det stämmer ju att M, D, L, KD lägger 124 miljoner mer på förskolan än vad Centerpartiet gör i vår budget. Men vi kan ju också visa vad vi kommer lägga kommande år. Och det är det som är min fråga egentligen. Vad kommer ni lägga på nämnderna de kommande åren? För ni visar ju bara vad ni kommer lägga på kommunen som helhet liksom. Och inte vad som kommer gå till nämnderna. Och min farhåga är att ni kommer behöva dra ner pengar på välfärden de kommande åren. Och det är det som är min grundläggande kritik till er budget.

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt för sin andra replik. Varsågod Martin!

Tack! Vi kommer in mer på det exakt. Den här sidan har lovat en reform att sjösätta, juni eller augusti, när det gäller förskolan till en beräknad kostnad på 40 miljoner. Men det är med dagens stora förskolegrupper allt annat oförändrat. De 40 miljonerna har vi med i vår budget med. Men vi tror inte att det går att gå fram. fram så fort. Först rekryterar man, ser till att barngrupperna minskar. Sen ser man. Oj, vad bra. Nu har vi fått ordning på förskolan. Då kan vi ha en diskussion hur mycket timmar och så vidare. Där tycker vi lite olika. Jag tycker det är tråkigt att ni stannar kvar vid de 15. Men om ni är beredda att ändra det när vi har visat att vi med vår budget har minskat barngruppernas storlek, då är ni välkomna tillbaka. Tack.

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors som är andra och sista kontrareplik. Varsågod!

Så om jag förstår det rätt då, så tänker ni att de pengar som ni lägger på förskolan kommer räcka då till både bemanning av mer personal, minskade barngrupper och att genomföra den här reformen med 30 timmar i förskolan? Och till vilket syfte i så fall? Vi kommer fortsätta skoldebatten senare, så vi kanske får ett svar då.

Ursäkta mig, då tackar vi Emmyly. Det är tomt på talarlistan. Jag vill passa på att tacka gruppledarna för att ni har hållit er till tiden. Jag hoppas att vi fortsätter även i andra block på samma sätt. Ja. 4.2 Sociala frågor, äldreomsorg, funktionsrättsfrågor

Då är vi över på område 2, som är sociala frågor, äldreomsorg, funktionsrättsfrågor. Där vi har först nio föranmälda talare och sen ytterligare nio just nu. Jag ger ordet först till Jenny Broman. Varsågod.

Tack för ordet och bifall till rödgrön budget. Sverige är ett rikt land, men ändå har fattiga på fyra år fördubblats. Under samma tid har matpriserna ökat med 25 procent. Det har märkts i flera plånböcker, men såklart allra mest hos dem på marginalerna. Och köerna till matutlämningar blir allt längre för att inte behöva gå hungrig i slutet av månaden. Särskilt hårt drabbar fattigdom barn. De kan liksom. Kan inte pausa sin barndom och återta den igen om några år, utan den är nu. Därför satsar vi på barn och ungas trygghet och välmående i den här budgeten. Både genom en stor satsning på socialnämnderna, men också en omfördelning av pengarna till där behoven är som störst. Det möjliggör en mer trygg vuxennärvaro med fler fältare, vuxna på mötesplatser, runt idrottsanläggningar, fler. fritidsgårdar och gratis lov och helgaktiviteter. Unga umgås ju även massor digitalt och ofta blir kontakter även så. Så därför vill vi även utveckla uppsökande arbete på nätet i samverkan med polisen. Sommaren vet vi är tuff ekonomiskt och därför får även i år barnfamiljer med försörjningsstöd sommarlovspengar för att skapa fina sommarminnen för livet. Våra sköraste barn som hamnar i samhällets vård måste vi ta hand om på bästa sätt. Den naiva marknadslösningen med HVB har bjudit in oseriösa och kriminella. Göteborg ska fortsätta att vara ett föredöme i att kontrollera, samt stoppa avtal med kriminella och HVB. Vi fortsätter att satsa på våra egna HVB för att ta tillbaka kontrollen. Och ger också mer stöd till familjehem så att de får bättre förutsättningar. Bostad är en mänsklig rättighet. Och vi fortsätter att motverka hemlöshet. Både med kortsiktiga lösningar som vintervilan, men det bästa är såklart de långsiktiga. Där fortfarande bostad först är en viktig del. Vi satsar även i år på det vräkningsförebyggande arbetet i alla sex socialnämnder. För vi ser ju att exempelvis äldre numera är en alltmer omfattande grupp som riskerar att bli av med sina bostäder. Men vi går vidare i vår ambition. Barn ska inte behöva växa upp under osäkra förhållanden. osäkra bostadsförhållanden och vi vill pröva modellen bostad först. Sen hur kul är det att bo hemma hos mamma vid 27 års ålder? Många med osäkra anställningar kan inte ens hyra en lägenhet fast de har råd egentligen. Hyran brukar vara det första man ser till att betala. Därför inför vi kommunala hyresgarantier. Det tysta pågår med våldet mot kvinnor är ständigt närvarande. Vi satsar fortfarande på långsiktiga. Tack!

Nästa talare är Nina Miskovsky. Därefter Marina Johansson. Varsågod Nina!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Göteborg står inför stora sociala utmaningar men alldeles för lite händer. Vi ser växande utanförskap, otrygghet, barn som är inte gå till skolan eller inte gå ut med fullständiga betyg och en välfärd som blöder skattepengar till fusk och felaktiga utbetalningar. Vi vill se en tydligare väg ut ur bidragsberoende. Fler barn behöver se sina föräldrar gå till jobbet. Socialtjänsten ska vara en kraft för egenmakt, inte för förvaltning av utanförskap. Den ska hjälpa människor vidare, inte hålla dem kvar. Det ska alltid löna sig att arbeta, att ta ansvar och bidra. Men idag ser vi en politik i Göteborg som gör människor passiva i stället för delaktiga. De rödgröna gör allt i sin makt för att höja bidragen med extra bidrag och generösare bedömningar, något som låginkomsttagare inte får ta del av. Då lönar sig det allt oftare att stanna i ett bidragsberoende i stället för att ta ett jobb. Det stärker bidragslinjen i stället för att stärka Göteborg som en arbetarstad. Förebyggande arbete är grunden i en hållbar socialpolitik och därför är den. nya socialtjänstlagen både efterlängtad och välkommen. Jag är stolt över att vår regering är den som levererade och dessutom resurs sätter införandet. Den ger oss verktyg till att sätta in insatser tidigare, innan problemen har hunnit växa sig stora, och att vi ska få en mer tillgänglig uppsökande socialtjänst där samverkan mellan skola, socialtjänst och familj förstärks. Staden blöder skattepengar. Det sa vår polischef för Storgöteborg till kommunstyrelsen häromveckan. Fusk med bidrag, falska bokföringar, infiltration, oseriösa aktörer inom omsorg och föreningsliv får fortsätta nästan ostört. Och vad gör den styraren, majoriteten? Man agerar inte, utan man röstar ned förslag på förslag som vi har lagt om förstärkt kontroll och uppföljning. Vi vill se en genomlysning av hela välfärdssystemet, bättre kontroll, bättre samverkan mellan myndigheter och grundligare bakgrundskontroller av personal. Vi ser idag. att barn växer upp i otrygga miljöer där vuxenansvaret ibland brister. De förtjänar att växa upp i ett samhälle där vuxna finns där för dem, där skolan fungerar, där de kan få stöd och hjälp och där brott möts av konsekvenser. Där varje barn känner och vet att det finns hopp och framtidstro. Göteborg ska vara en stad som belönar ansvar, inte fusk. En stad där arbete, utbildning och sammanhållning går före bidragsberoende, utanförskap och passivitet. Det är så vi får en bättre stad för alla göteborgare.

Tack. Då var det Marina Johansson, därefter Agneta Kjaerbeck. Varsågod Marina!

Ordförande, fullmäktige och göteborgare. Jag är glad och stolt över vår budget som gör att Göteborg kommer vara bättre rustad att möta en framtid där kraven på äldreomsorgen är höga, samtidigt som det kommer bli allt fler som kommer behöva ta del av äldreomsorgen. Och vi ska ha. ha höga förväntningar på äldreomsorgen. Vi ska värdera personalen högt och vi ska ha inställningen att varje omsorgstagare förtjänar och har rätt till att ta del av en omsorg och vård som är av god kvalitet och den ska också vara trygg. Jag är också glad att vi fortsätter den inslagna vägen med att jobba med att höja bemanningen i äldreomsorgen. Det handlar både i hemtjänsten och på våra vård och omsorgsboenden. Det handlar också om att fortsätta med kompetensutveckling, såsom exempelvis språklyft och språkkrav. Men också att arbeta mycket mer hälsofrämjande och förebyggande, så att äldre kan leva och ha ett gott liv ännu längre upp i sina år, och leva självständigt. Vi fortsätter också med det viktiga arbetet inom Framtiden AB, med att se till att vi får bättre bostäder för seniorer på olika sätt. Och också även 2026 se till att vi får 150 trygghetsbostäder, det är också glädjande, tycker jag, att vi har en satsning på maten och måltider i äldreomsorgen. Mat är något som är så viktigt och så livsviktigt på många sätt. Det är också en viktig del att faktiskt kunna göra dagen till en fin och trevlig upplevelse. Det handlar både om att äta god mat, men också att förebygga undernäring. En annan del som vi också ser större behov av, Det är att allt fler äldre har också annan social problematik med komplexa behov, såsom psykisk ohälsa, men också missbruk och beroende. Därför är det väldigt glädjande, tycker jag, att vi har en satsning på multiprofessionella team, tvärprofessionella team. Där är tanken att vi ska samordna arbetet betydligt bättre med fler kompetenser, såsom sjuksköterska, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, socialsekreterare, för att möta de nya och växande behoven på ett mycket bättre och effektivare sätt. och mer tryggt sätt för våra seniorer i Göteborg. Mer förebyggande arbete, mer samverkansinriktat. Vi behöver också växla upp arbetet när det handlar om utskrivningsprocessen för sjukhus. Där gör vi jättemycket, men vi ser att samverkan med regionen är extremt viktig och där har vi bra arbete på gång och särskilt med våra vårdcentraler. Tiden går fort. Sen behöver vi. Fortsätta vårt arbete kring att motverka ensamhet och isolering. Där är det förebyggande arbetet jätteviktigt. Där är föreningslivet viktigt. Vi kommer att satsa på föreningsbidrag och ny samverkan med föreningslivet i Göteborg, som ska stötta äldre och motverka ensamhet. Tack.

Tack. Då var nästa talare Agneta Kjaerbeck, därefter Mariette Höij. Varsågod Agneta.

Tack för ordet, herr ordförande, ledamöter och åhörare. Alla människor kan någon gång i livet behöva hjälp. Men målet ska ändå vara att man hittar tillbaka till en egen försörjning och till en självständighet. Försörjningsstödet är ett skyddsnät och inte en livslång försörjning. I Göteborg så växer tusentals barn upp utan att någonsin ha sett mamma eller pappa gå till jobbet. Det är ett enormt misslyckande. Både för föräldrarna och för samhället. För barn behöver vuxna förebilder, inte undanflykter. Inte lata frånvarande pappor som väljer att sitta på café med andra pappor i stället för att vara med i barnuppfostran. Därför menar vi sverigedemokrater att föräldrar som får försörjningsstöd ska delta aktivt i barnens skolgång. De ska gå på föräldramöten, utvecklingssamtal, de ska ta sitt föräldraansvar. Den som inte gör det kan inte heller förvänta sig ett fullt försörjningsstöd. Föräldraansvar är grunden för barns trygghet. Trygghet byggs också genom arbete, inte genom tvångsblandning. Fler snabbspår till enklare jobb inom renhållning, fastighetsskötsel och serviceyrken. Det ger fler möjligheten att komma in, att bidra, att känna stolthet, gemenskap och framtidstro. För att kunna få. Att sätta mat på bordet till sina barn med egna intjänade pengar, det är något av det vackraste som finns. Men trygghet, det handlar också om vad våra barn möter efter skolan. Fritidsgårdarna ska vara trygga platser med vuxna ledare och meningsfulla aktiviteter. Inte otrygga miljöer där gängen rekryterar. Därför vill vi se ett gemensamt gårdskort kopplat till vårdnadshavarens legitimation på stadens fritidsgårdar. Det stärker både ansvar och trygghet. Samtidigt ska staden bli bättre på att använda våra resurser rätt. Felaktigt utbetalda bidrag ska återkrävas. Varenda skattekrona ska gå till de som verkligen behöver stödet. Inte till fusk, inte till missbruk och inte till systemfel. För vårt mål är ett Göteborg där ansvar, trygghet och gemenskap går hand i hand. Där varje barn får växa. upp med framtidstro och där arbete och inte bidrag ska bli vägen framåt. Tack för ordet.

Tack. Då var nästa talare Mariette Höij, därefter Sophia Nilsson. Varsågod Mariette.

Tack så mycket ordförande, göteborgare, ledamöter. Ja, precis som Nina här tidigare sa, så står vi inför stora sociala utmaningar. Vi har en välfärd som så där, det är mycket fusk. Vi har barn som har rekryterats, kriminella och vi behöver också lära oss att man behöver jobba i stället för att leva på bidrag. Socialnämnderna behöver göra breda insatser för att stoppa nyrekryteringen av våra barn till gängen. Vi behöver skärpta bakgrundskontroller för de som jobbar nära barnen. Det är mötesplatser för unga. Vi behöver skärpta rutiner för uppföljning av föreningsbidrag. Det räcker inte med de egenkontroller som finns idag. Vi behöver se till att det står för stadens demokratiska värdegrund. Vi behöver säkerställa tryggheten, där vi satsar 100 miljoner mer än S, V, MP i sin budget. Vi behöver allt från kamerabevakning på otrygga platser till olika insatser mot kriminaliteten. Vi behöver se till att det är tidiga insatser för barnen som är i riskzonen. När barn i samhällsvård klarar skolan halveras risken för psykisk ohälsa, missbruk och förlängning. bruk och kriminalitet. Därför vill vi i vår budget inkludera barn som bor på HVB och SIS till Skolfam, där man får stöd från socialsekreterare, psykolog och specialpedagoger, så att man kan lyckas bättre med sina skolresultat. Idag är det endast familjeplacerade barn som har det stödet. Det ska löna sig att jobba och i vår budget vill vi införa heltidskativering som krav för försörjningsstöd, där man utgår från individuella. förutsättningar och insatser som underlättar att man kommer ut i arbetslivet. För det är, försörjningsstöd ska vara ett skyddsnät och inte en livslång försörjning som Agneta sa här tidigare. Och därför så vill jag yrka bifall till vår budget.

Tack! Det var det Sophia Nilsson, därefter Pär Gustafsson. Varsågod Sophia!

Tack ordförande och övriga. Ja, vi rödgröna vill och ska stå upp för alla göteborgare, oavsett bakgrund eller situation. Vi vill bygga tillit och förtroende mellan människor, inte öka utanförskap och klyftor i vår stad. I Göteborg ska invånare känna delaktighet, tillit och inflytande över stadens utveckling. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ett gemensamt ansvar för att stärka den demokratiska delaktigheten och verka för jämlikhet, jämställdhet. och en likvärdig service till alla göteborgare. För att fördjupa demokratin och stärka tilliten ska medborgardialoger genomföras, så att fler röster blir hörda och insatser för att öka förtroendet för socialtjänsten och motverka desinformation utvecklas. Vi ger bland annat uppdrag om att förstärka medborgarkontoren. Vi öppnar ett nytt medborgarkontor i Hammarkullen. Uppdrag om att utreda behovet av och förutsättningar för att skapa mötesplats med fokus på delaktighet och demokrati för tjejer och kvinnor i Angered. Då många gånger tjejer och kvinnor hamnar i skymundan. Vi vill att Göteborgs invånare ska känna förtroende för demokratin. Känna att det gör skillnad att rösta. Och insatser för ökat valdeltagande är prioriterade. Förtidsröstningslokaler och vallokaler ska vara tillgängliga i hela Göteborg. Göteborg är en segregerad stad där skillnaderna i livsvillkor mellan olika områden är stora. Tidiga insatser samt uppsökande arbete prioriteras för att motverka övergången. Ökande ojämlikhet och skillnader i livsvillkor och hälsa. Socialtjänsten ska vara lättillgänglig för invånarna och arbeta utifrån människors behov och rättigheter. Det sociala arbetet ska stärka tilliten mellan människor och skapa förutsättningar för ett mer sammanhållet Göteborg. För det är genom en känsla av gemenskap, stolthet och framtidstro som chanserna ökar för välmående invånare som vill göra rätt för sig, vara en del av sitt område och samhället i stort. Inte förstöra det. Inte genom att vi bygger på känslor av. av ett vi och dem. Här kan medborgarbudget vara ett sätt att stärka samarbetet med civilsamhället och ta vara på dess kompetenser och engagemang. Vi vill även införa och utveckla arbetet med unga stadsutvecklare. Det ska genomföras medborgarråd. Alla som bor och vistas i Göteborg ska känna sig trygga oavsett var i staden de befinner sig, ute eller hemma. Tryggheten är en förutsättning för att leva fullt ut. Allt fler göteborgare känner sig. mer trygga i sina bostadsområden och utvecklingen går i många områden åt rätt håll, men mycket finns kvar att göra. Exempel från socialnämnden och DOS är uppdraget att identifiera platser i Angered som upplevs som otrygga för invånarna och komma med trygghetsfrämjande lösningar. Jag har en del kvar här att prata om som inte hinns med, så jag börjar med att yrka bifall till rödgröna budget och återkommer.

Tack. Då var det Pär Gustafsson, därefter Dan-Ove Marcelind (KD). Varsågod Pär.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige! Vi liberaler har en enkel och orubblig övertygelse. Friheten ska följa oss hela livet. Inte bara när vi är unga och starka, utan också när vi blir äldre och behöver stöd. Men i Göteborg krymper friheten i takten med en ökad ålder. I dag möter en äldre person med hemtjänst i genomsnitt. 16 olika personer under två veckor i sitt hem. 16 olika människor som ska lära sig dina vanor, dina behov, din trygghet. Den trygghet vårt samhälle har lovat våra äldre, den finns inte riktigt där. Och då måste vi våga ställa frågan. Hur ska du kunna känna trygghet om du inte känner den som öppnar din dörr? Lyssna på hur du vill leva det. Ordförande. Ska vi vara ärliga så är det bättre idag att bli äldre i en grannkommun än här i Socialdemokraternas Göteborg. Och så kan vi inte ha det. Vi vill se fasta team i hemtjänsten så att trygghet blir till relation. Vi vill se fler seniorbostäder och valfrihet i boendeformer. Vi behöver mer tid för personalen att möta människan, inte administrationen. Vi vill ha en välfärdsteknik som stärker självständigheten, inte ersätter omtanken. Vi vill ha ett liv med gemenskap och kultur, inte ofrivillig ensamhet. Ordförande. Ensamhet är inte en bieffekt av ålder. Det är en sjukdom i ett samhälle som har slutat se. Ålderism är en av vår tids. mest förbisedda orättvisor. När äldre betraktas som ett problem att hantera, i stället för individer med drömmar, värdighet och livslust, då förlorar vi vår medmänsklighet. Det är hög tid att göra upp med den. Ordförande! Det är äldre kvinnor som drabbas hårdast av otrygghet, lägre pensioner och osynliggörande. Därför får jämställdhetsarbetet aldrig upphöra. Därför menar vi Liberaler att valfrihet, Det är värdighet, självbestämmande, trygghet och att människan alltid ska gå före systemen. Vi Liberaler vill att Göteborg ska vara en stad där du får fortsätta att vara dig själv hela livet och även den sista sträckan. Vi tror att det är så vi bygger ett tryggare, friare och varmare Göteborg. Det är vår väg framåt. Med det vill jag yrka bifall till vårt förslag till budget. Tack.

Tack. Då var det Dan-Ove Marcelind. KD, därefter Anna Sara Perslow. Varsågod Dan-Ove!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare! Jag kan konstatera att dagens andra område rymmer många viktiga frågor inom det sociala området. Jag kommer dock använda mina minuter till att ha fokus på äldreomsorgsfrågorna. Jag tror att vi alla i den här kammaren kan vara överens om att Göteborg som stad kan bättre när det kommer till äldreomsorgen. Flera kvalitetsindikatorer har under alldeles för lång tid kommit alldeles för långt bort från den potential som vi i Göteborg som stad har. Sammantagna, Nöjdheten med hemtjänsten har försämrats de senaste åren. Den sammantagna nöjdheten med vård och omsorgsboenden har försämrats de senaste åren. Den sammantagna nöjdheten med den kommunala hälso och sjukvården har försämrats de senaste åren. Kön till vård och omsorgsboenden är längre. Tiden personalen är hemma hos omsorgstagaren i hemtjänsten har minskat och är under 50 procent. Antal personer från hemtjänsten som omsorgstagarna får möte under en två veckors period är fortfarande cirka 16 olika personer. Underskottet. Allt detta sker samtidigt som personer som får hemtjänst minskar. Sedan 2022 har antalet personer med hemtjänst minskat med över 850 personer. Med all respekt så får man lov att påstå att det inte ser fantastiskt ut precis. Självklart finns det ljusglimtar som vi kan vara glada över. Personalen är ganska nöjda och där ligger medelvärdet över genomsnittet i staden. Det är dock inte den vår verksamhet i huvudsak finns till för. nej, Göteborg kan sannerligen bättre och vi måste bli bättre. Inte minst av den anledning att vi blir allt fler äldre göteborgare. Under de kommande 25 åren kommer andelen 80-plussare att fördubblas i vår stad. För att klara av att leverera en kvalitativ äldreomsorg är det uppenbart att äldreomsorgen behöver ställa om. Modern välfärdsteknik bör börja användas på riktigt, men i stället står utvecklingen i Göteborg stilla eller går i värsta fall åt fel håll. Exempelvis har andelen personer med nattlånga dagar. tillsyn via kamera minskat hittills under mandatperioden. Det borde såklart vara fler. Det går alldeles för långsamt. I Göteborg har vi hemtjänstutförare i extern regi som klarar av att leverera hemtjänst av lika god kvalitet med en arbetstid där 70–80 procent av arbetsdagen är hemma hos omsorgstagarna, samtidigt som de håller budget. Men nuvarande styre skickar tydliga signaler om att de egentligen inte är särskilt välkomna här. Vi behöver stärka det förebyggande arbetet för att så långt det är möjligt och på ett sätt som då stärker äldres möjlighet till en ökad självständighet och som då också innebär att omsorgsbehovet kan skjutas framåt i tiden. Vi behöver här skapa förutsättningar för fler ändamålsenliga bostäder för äldre, fler trygghetsbostäder, fler seniorbostäder. Vi behöver på allvar ta ett grepp om personalkontinuiteten inom hemtjänsten. 16 olika personer under en tvåveckorsperiod är inte på långa vägar okej. Se till att få fart på att organisera hemtjänsten i mindre geografiska områden för att på så sätt skapa förutsättningar för bättre kontinuitet. Allt detta ryms inom budget från M, L, D och KD. Återigen, hade jag fått yrka så hade jag yrkat bifall till vårt budgetalternativ. Tack så mycket!

Tack! Det var nästa talare, Anna Sara Perslow. Sist av de föranmälda och sedan Mattias Tykesson. Varsågod Anna Sara!

Tack herr ordförande, göteborgare. Vi lever i tider av oro. Oro i världen, oro för vår stad, oro för tryggheten, för välfärden, för framtiden och ganska ofta även oro för varandra. Just därför behöver vi det som håller ihop. Alltså inte fler murar utan fler möten, fler ögon som ser och fler händer. I Centerpartiet tror vi på tillit, på samarbete och på ansvar. På att socialt arbete börjar långt före det att människor hamnar i kris. För trygghet handlar inte bara om ordningsvakter och kameror. Trygghet handlar om relationer, om att se människor medan tid fortfarande finns. Göteborg ska givetvis ha en socialtjänst som bygger på just förtroende som samarbetar med civilsamhället, med föreningslivet och med regionen. Det förebyggande arbetet får inte vara det som ryker först. Därför säkrar vi i vår budget långsiktiga och stabila avtal med stadens kvinnojourer. Det här är verksamheter som måste få stabilitet och säkerhet. Och vad gäller missbruksvården så vågar vi vara pragmatiska. Därför föreslår vi att Göteborg faktiskt ansöker om att bli försökskommun för injektionsrum. För det här handlar om att rädda liv. Och vad gäller äldreomsorgen? så är det ju inte bara personal och schemaläggning. Det handlar om människors värdighet och om livskvalitet. Där människor får leva hela livet och inte bara överleva. Att leva hela livet innefattar även rätten att få välja sin hemtjänst. Att maten ska vara god, näringsrik och att du ska få ta dig ett glas vin om du nu blir sugen på det. Att leva hela livet handlar också om att bryta den ofrivilliga ensamheten. Det gör vi inte med vackra ord. Det gör vi genom handling. Vi slåss för funktionsrätten, för rätten att delta fullt ut i livet. Det är ingen extrakostnad. Det är den yttersta försäkringen mot utanförskap. Möjligheter att forma sitt liv, göra sina livsval och skapa mening. Ingen ska behöva bevisa sina behov om och om igen. Anhöriga. ska inte behöva agera jurister och administratörer. Föräldrar ska få vara föräldrar och inte vårdplanerare. Därför är vår prioritering tydlig, ett kraftigt stärkt anhörigstöd. Jag yrkar bifall till Centerpartiets förslag till budget 2026 samt våra flerårsplaner 27 och 28, tack.

Tack. Då var det föranmälda genomgångar och vi går på en talarlista där Mattias Tykesson, M, står först, därefter Jörgen Fogelklou, SD. Varsågod Mattias!

Tack så mycket för ordet, herr ordförande. Ja, det är tydligt att Göteborg står inför enorma utmaningar framöver när det gäller stadens äldreomsorg. Det handlar inte minst om kompetensförsörjningen och ändamålsenliga boenden. Men det saknas krisinsikt, trots att vi känner till att andelen äldre göteborgare ökar och kommer att fortsätta öka. Staden måste kunna konkurrera med och ta hjälp av. externa aktörer som bedriver god äldreomsorg om vi ska klara av den här utmaningen. Jag tänker framför allt på boendefrågan. Här behövs en mångfald av olika boendeformer i såväl kommunal som extern regi. Valfriheten ska bibehållas och förstärkas för det tål att upprepas. Det är inte politiker som ska bestämma var du ska bo någonstans med hänvisning till. till en demokratisk kontroll. Det är de äldre och deras anhöriga som ska få välja det man tycker är bäst. Jag kan påminna om att det sedan två år tillbaka står ett nybyggt externt äldreboende i Frölunda. Det står fortfarande tomt efter två år, trots att det skulle kunna vara möjligt för kommunen att hyra den fastigheten för verksamhet i kommunal regi. Men det står fortfarande tomt. Allt som är högst relevant och viktigt är tryggheten för våra omsorgstagare med hemtjänst. Här vill jag snabbt nämna en detalj i vårt budgetförslag. Det gäller att vi vill ge ÄVO i uppdrag att ta fram en funktion som gör att hemtjänstens omsorgstagare inte blir uppringda av flera olika nummer. Med tanke på de omfattande bedrägerier och bedrägeriförsök som pågår runt om i landet idag. Så vill vi säkra upp, ge nämnden det uppdraget. Bifall till budgeten. Tack så mycket.

Tack. Och på det anförandet så har Marina Johansson begärt replik. Varsågod.

Tack så mycket fullmäktige och åhörare. Du pratar om boende för seniorer. Då undrar jag varför inte ni har med ett tydligt uppdrag till framtiden om att inrätta 150 trygghetsbostäder i befintligt bestånd. Det är det snabbaste sättet att få fram nya bra seniorbostäder för äldre. Sen när det handlar om kontinuiteten i äldreomsorgen. Under 14 dagars period, då är det så att du tittar man dygnet runt. Personer som har minst två insatser per dag. Många kommer hem. Ja, då ser vi faktiskt, om vi tittar på statistiken, att när ni styrde förra mandatperioden, då var det 16,4. Nu är vi nere i 15,9. Så det har skett en minskning, men inte tillräckligt. Och jag är inte nöjd. Nu är det, idag är det två av tio äldre som är nöjda med äldreomsorgen i Göteborg. Det är bra, men det är inte tillräckligt bra. Idag är det tre av tio undersköterskor som säger att de inte får tillräcklig återhämtning. Det är jag inte nöjd med. Det kommer vi jobba vidare med. Så gärna svar på frågan om boende, tack.

Tack. I kontrareplik, Mattias Tykesson. Varsågod.

Tack så mycket, ordförande. När det gäller boenden, vi har ett tydligt uppdrag. Vi kommer väl till den frågan senare ikväll i exploateringsnämnden. Vi har ett uppdrag om att markanvisa ett antal seniorbostäder. Det har vi fått igenom under den här mandatperioden, men det målet kommer inte att fyllas upp. Sen om vi ser till trygghetsbostäder, ni fokuserar enbart på allmännyttan. allmännyttan här, om man ser lite större. Öppna upp för andra som vill bygga trygghetsbostäder och seniorbostäder i Göteborg. Det sitter människor i stora villor, större våningar. Man vågar inte bo kvar, man vill ha något mindre tryggt, ett kluster. Man kanske inte vill bo i allmännyttans bostäder. Man kanske vill bo någon annanstans. Där behöver man tänka lite större och tänka om. Men jag håller helt med dig, vi har trygghetsbostäder idag i allmännyttan och det är bra. Vi ska fortsätta, men vi behöver öppna upp för mycket mer. Sedan var det många andra frågor och inspel som du hade, men det får vi återkomma till, tack.

Du kan få återkomma, för Marina Johansson har begärt en andra replik, varsågod.

Det är ändå märkligt om frågan om seniorers boende är så viktigt. Så varför vill ni inte ha snabbare arbete med det? Vi markanvisar också. Det är också jätteviktigt. Vi behöver hitta olika boendeformer för seniorer. För olika inkomstgrupper såklart. Men vi är också väldigt måna om att faktiskt de med de lägsta pensionerna också ska kunna bo bra som äldre. Då är allmännyttan en viktig del. Sen ställer vi krav också på de privata. Där skulle jag verkligen önska att de privata fastighetsägarna skulle göra, borde göra mycket, mycket mer. Tack!

Tack. Då har vi begärt en andra avslutande replik. Mattias Tykesson, varsågod.

Tack så mycket. Styret har ju inte svarat på så många frågor idag, så jag väljer att göra detsamma. Motfråga. Det tomma äldreboendet i Frölunda. Vad händer med det? Nu larmar ju förvaltningen om att vi behöver boenden för att kunna evakuera och renovera det befintliga bestånd vi har idag. Hur gör ni med Frölundaboendet? Det har stått tomt i två år. Den privata verksamheten som skulle bedrivas där har ju fått lägga ner i Göteborg. Men man har öppnat upp för att Göteborgs Stad kan hyra in verksamhet i egen regi. Men då har man ett motstånd mot att hyra in hos externa fastighetsägare, i det här fallet i Göteborg. Är det så mycket viktigare än att ge våra äldre och mest sköra människor god vård och omsorg? Jag förstår inte, den logiken går inte ihop. Det är kris nu. Inom fem år kommer vi ha kaos. Så är det. Det är en motfråga till Marina. Johansson. Tack!

Tack! Du har haft dina två repliker. Den blev i och för sig omnämnd där i slutet, men för oss släpper vi igenom det. Tack kan vi gå vidare. Varsågod!

Nu ska vi se. Tack så mycket! Jo, Mattias, det där stämmer ju inte. Vi har ju på gång ett ärende att faktiskt hyra in Ruddalen och anledningen till att det har blivit så här, det är ju att det har blivit en överetablering av de här privata boendena och. Du vet ju mycket väl att för att inte hela nämndens ekonomi skulle krascha, att vi inte skulle behöva tvinga och tvångsflytta massa äldre från våra kommunala boenden, vilket hade blivit fallet. Så har det ju stått tomt. Så är det ju. Men nu är det på gång ett ärende som handlar om att hyra in detta. Och vi kommer behöva bygga jättemånga fler vård och omsorgsboenden. Så är det, och därför är det också märkligt att ni för inte så länge sedan i den här församlingen stoppade, eller ville stoppa, byggandet av ett boende ute i Skra Bro. Hade det inte gått igenom här, då hade det varit kris faktiskt. Tack.

Tack. Då går jag tillbaka till talarlistan. Det här är Jörgen Fogelklou, därefter Jonas Nilsson. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Ja, socialdemokratins högljudda motstånd mot frivillig återvandring avslöjar två saker som är värda att säga högt. För det första, den så kallade omsorgen om en stram migrationspolitik är fortfarande bara en fasad. Socialdemokraterna har inte ändrat grund. De vill fortfarande att så många som möjligt. ska komma till Göteborg, stanna här oavsett konsekvenserna. Samma gamla politik, bara i ny förpackning. För det andra, partiet lider fortfarande av samma arrogans och verklighetsfrånvändhet som i decennier präglat svensk integrationspolitik. Man pratar gärna om att alla behövs, men när det väl gäller är det få kommuner som faktiskt vill eller klarar av att anställa alla dem. Det är fina ord, men inga resultat. I stället för självkritik väljer man prestige. Man vägrar erkänna att massinvandringspolitiken varit ett historiskt misstag. För då måste man ju också erkänna att man haft fel hela tiden. Under deras ledning kastas miljard efter miljard på integrationsprojekt som alla vet inte fungerar. Det misslyckas inte för att personalen gör ett dåligt jobb, utan för att många. av deltagarna inte vill integreras. Man vill ha det som man hade hemma. Det är hög tid att Göteborg väljer en ny väg byggd på ansvar, sunt förnuft och respekt. Respekt för de som vill återvända och respekt för de skattebetalare som idag får bära kostnaden för socialdemokratins prestige. Tack!

Tack. Nästa talare, Jonas Nilsson. Därefter är det Klas Forsberg. Varsågod Jonas.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det rödgröna styrets satsningar på fritidsverksamhet för unga kommer ta ytterligare steg under nästa år. Vi har tidigare låtit socialnämnderna kartlägga behovet av ny fritidsverksamhet och nu avsätter vi pengar för att komma vidare med målet att starta upp en ny fritidsverksamhet i tre av våra fyra stadsområden. För att minska barn och unga. inblandning i organiserad brottslighet behövs mer systematiskt arbete och förebyggande insatser, bland annat inom fritid. Där barn och unga får chans att utvecklas och de som hamnat snett får hjälp och stöd att lämna kriminalitet. Socialtjänsten är välfärdens frontlinje, men när socialt arbete ger resultat är det ofta på annat håll som resurserna sparas. Vi satsar därför på socialnämnderna för att fortsätta förebygga social utsatthet, för att fortsätta investera i människor och för att alla göteborgare ska få förutsättningar för att leva ett gott och värdigt liv. I den borgerliga budgeten vill man också att, citat, fritidsgårdar ska bidra till att förebygga rekrytering och kriminalitet. Det står också att jourverksamhet, föreningsvandringar och fler fältarbetare i utsatta områden ska prioriteras. Och så vill man lägga pengar på skolfamn för ungdomar placerade på SIS, trots att SIS har sin egen skolverksamhet. Men inget av det här kommer det finnas pengar till. Den borgerliga budgeten ger socialnämnderna mindre ramar, närmare bestämt 178 miljoner mindre än vårt budgetförslag. Detta tillsammans med skenande kostnader för köpt vård och statens drastiska minskning av subventioner för Sis-placeringar, så kommer stadens socialtjänsts resurser räcka till enbart myndighetsutövning, om ens det. Hur ska fritidsgårdarna bidra till att förebygga rekrytering till kriminalitet, när det inte kommer att finnas några fritidsgårdar kvar? Bifall till budgetförslaget.

Tack. På det anförandet har en replik begärts av Nina Miskovsky. Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Jag tycker att det är ganska tråkigt att fastna i diskussioner som handlar om siffertrixning. Här har vi ju ett exempel på det. Exemplet var tidigare här att vi lägger 100 miljoner mindre för Nordost, socialnämnden. Det stämmer ju inte utan det är bara att man har valt att fördela på olika sätt. Vi har ju i stället en beredskapspost centralt på 150 miljoner, där ni har en på 150. miljoner och där ser man ju hela skillnaden. Vi har dessutom satsat 100 miljoner kronor mer än de rödgröna som i central reserv för trygghetssatsningar. Så jag ville bara förtydliga det. Tack.

Tack. Då är kontrareplik begärd. Jonas Nilsson med. Varsågod.

Men Nina, när ni då har använt de reserverna på 150 miljoner för att rädda upp det som saknas till socialnämnderna som vi har, vad ska ni ta av sen? Då är de pengarna slut, och då har ni inte ens kommit upp i den nivå som vi har. Vart ska pengarna tas då, när socialnämnden inte klarar sitt uppdrag? Tack. Tack. Andra replik. Nina Miskovsky M. Varsågod. Tack så mycket ordförande. Vi har ju tidigare också haft sådana här centrala reserver, vilket aldrig har behövt användas om så skulle vara fallet. Så är ju ofta socialnämnderna, ifall till exempel försörjningsstödet skulle skena, så har ju de reserverna avsatt. Alltså, syftet har ju huvudsakligen varit att täcka upp de diffar som eventuellt kan ske där. Tack. Tack. Andra och sista kontrareplik, Jonas Nilsson. Tack. Då fick vi ju svaret. Då är det ju en nedskärning, om man inte ens planerar att använda reserven. Då har vi ju svaret där. Man vill skära ner, och det är precis som det brukar vara. Tack.

Tack. Då var replikskiftet avklarat, och vi går tillbaka till talarlistan. Vi har ju Klas Forsberg, därefter Håkan Hallengren. Varsågod, Klas.

Göteborgare, ordförande och fullmäktige. Alla blir vi äldre. Även jag. Men även göteborgarna. Det blir allt fler som blir äldre. Detta är i grunden en fantastisk sak. Vi blir äldre och vi lever längre. Men det skapar nya utmaningar för vår gemensamma välfärd. Vi behöver göra proaktiva insatser. för att ta hand om den situationen som dyker upp framåt. Det gör vi i de rödgröna. Vi satsar på främjande och förebyggande insatser. Här är det också oerhört viktigt att vi har med delaktighet och människors självständighet. Och att den behöver finnas med hela tiden i detta arbete. Den strategiska förstärkning vi gör i Göteborg är att, Innebär att vi då kan förstärka våra mötesplatser för seniorer och utveckla det uppsökande arbetet. Som ger oss möjlighet att identifiera och bryta ofrivillig ensamhet. Men vi behöver också jobba med andra saker såsom att förbättra måltidsupplevelsen. Och för att motverka risken för undernäring. Vi behöver höja matpriserna. kvaliteten och säkerställa att vi har rätt kompetens för att hitta och se när undernäring håller på att uppstå. Vi ger också civilsamhället en starkare ställning genom att vi har ett förebyggande, ett riktat bidrag till civilsamhället. Det är i föreningslivet och ideella organisationer som mycket av den sociala gemenskapen finns. Genom att stärka de hälsofrämjande, förebyggande arbetet och ge. civilsamhällets rätta förutsättningar, så tar vi ett gemensamt ansvar för att Göteborg ska vara en trygg och bra stad att åldras i. Tack!

Tack så mycket! På det anförandet har två personer replierat replik. Först ut Nina Miskovsky. Varsågod!

Tack ordförande. Jag vill bara tacka för att du betonar det förebyggande arbetet. Och jag tänker att den största insatsen som vi kommer göra här i Göteborg utifrån det förebyggande arbetet. Det är ju att se till att den nya socialtjänstlagen verkligen införs inom alla områden. Där har vi tidiga förebyggande insatser. Vi har en mer tillgängligare socialtjänst och många andra delar som gör att. Att vi kommer att förstärka det förebyggande arbetet mer än vad vi har gjort på väldigt, väldigt, väldigt länge. Tack. Tack.

Kontrareplik är begärd. Klas Forsberg. Varsågod.

Så, nu var det rätt. Det är glädjande i denna tid av ökad polarisering och annat, att vi då är överens i en fråga. Jag tycker det är att se att vi har ett behov av att stärka det främjande arbetet och förebygga den ohälsa som kan finnas och ge människor ett bättre liv under en längre tid. Det är en avgörande fråga för oss. Tack.

Tack. Det var andra. Nästa replik begärd av Pär Gustafsson. Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Först får man väl säga varmt välkommen till församlingen Klas. Det är kul att se dig här och få möjlighet att debattera. Förr så fick man ju bara ställa frågor som du fick svara på, men det är kul att du är här. Jag delar helt den ingången du har i att vi verkligen behöver göra väldigt mycket mer. Och som Nina precis var inne på så är ju det förebyggande arbetet helt centralt. Och där tror jag att vi i mångt och mycket i den här församlingen är väldigt överens. Det är bra. Det finns väldigt mycket mer vi behöver göra för att ställa om vårt samhälle till vår åldrande befolkning. Det jag däremot saknar i den rödgröna budgeten är fokus på grunduppdraget, att få det som är viktigt att fungera. Att vi får en hemtjänst som verkligen är värd namnet, för det har vi inte idag. Det måste vi få att fungera. Tack!

Tack. Kontrareplik begärd av Klas Forsberg. Varsågod.

Tack Pär Gustafsson. Det är trevligt att vara här. Och jag ska säga att jag delar den uppfattningen att vi behöver förstärka hemtjänsten och vi behöver hitta bättre arbetssätt. Och det gör vi också till stor del. Sen har vi inte hittat hem hela vägen ännu, så som Marina sa. Vi avskaffar minutstyrningen i hemtjänsten. Den stressen som har varit där är ovärdig, både för personalen och för de som väntar. Och i stället så satsar vi på kontinuitet. Att öka kontinuiteten och hur man ska göra det. Det vet jag inte riktigt eftersom jag jobbat med de här frågorna många år också. Och vet att det är en svår nöt att knäcka. Men det ska göras. Och att vi ska få ner antalet kontakter och att alla ska ha en fast omsorgskontakt. Som ger trygghet och kontinuitet. Tack.

Tack! Då var repliken avklarad. Vi går till talarlistan. Det är Håkan Hallengren. Därefter Johanna Holmdahl. Varsågod Håkan!

Tack för ordet! Ordförande, ledamöter och göteborgare. Fokus för Nämnden för funktionsstöds arbete är att alla som lever med en funktionsnedsättning ska få ett gott liv och kunna delta i samhället. Jag vill särskilt lyfta uppdraget som innebär att alla som bor i en bostad med särskild service ska få utbildning. utökat inflytande och delaktighet och för detta tror jag är jätteviktigt att vi får till. Jag vill också nämna det faktum att ibland så behöver man ju stöd från olika instanser i staden. Och jag är därför glad att nämnden nu får i uppdrag att hantera de situationer där man känner att man hamnar mellan stolarna, mellan olika förvaltningar. För det är vårt uppdrag och vår plikt att gemensamt ge den enskilde stöd som hen behöver. Men det oroar mig att man i höger skriver att man ska göra en översyn av det lagstadgade uppdraget, respektive tilläggsuppdraget, att man ska ta fram åtgärdsförslag kopplat till det här. För mig låter inte det här som något annat än en förklädd nedskärning. Göteborgare. Göteborg kan bättre än så här. Vi måste orka prioritera de saker som förbättrar livet för personer med funktionsnedsättning. Jag är stolt över vår budget på funktionsrättsområdet. Jag är övertygad om att Den kommer att bidra positivt till ett välmående hos många människor med funktionsnedsättning i vår stad. Tack för ordet!

Tack! Då var nästa talare Johanna Holmdahl KD. Detta är Krista Femrell (SD). Varsågod Johanna!

Ordförande, ledamöter, göteborgare. Ett samhälle prövas ytterst i hur vi behandlar de som är beroende av vårt stöd. Funktionsstödet är därför en fråga om människovärde och en tillit som vi som samhälle måste förtjäna. Det kräver ansvar. Vi vet att när brister inte följs upp, när missförhållanden inte dokumenteras eller rättas till, då är det de mest utsatta som drabbas. Det har blivit smärtsamt tydligt för oss i vår nämnda detta år. Vi har fått ta del av hårresande exempel i närtid när andra har brister. ansvaret inte har tagits och det präglar ju vår prioritering i budgeten. Här följer ett axplock. Nämnden ska fortlöpande utveckla och stärka kontrollsystemen i syfte att tidigt identifiera brister och missförhållanden i verksamheten och skyndsamt vidta åtgärder när sådana uppdagas och säkerställa att ansvar inte försvinner i organisationen. Vi vill fortsätta värna den personliga assistansen och samtidigt värna förtroendet för det här stödet genom att motverka fusk och välfärdsbrott så att resurserna ska nå dem som verkligen behöver dem. För att skapa trygghet behövs också ansvarstagande personal som stannar över tid. Det är vår största utmaning. Här behöver vi fortsätta rekrytera, utbilda och ge förutsättningar för de som är förvaltningens största tillgång. För människor med livslång eller oföränderlig funktionsnedsättning ska ledsagning och stöd inte behöva omprövas om och om igen. Valfriheten inom daglig verksamhet ska finnas kvar och vi vill se till att fler personer med funktionsvariation ska få möjlighet till praktik, arbete, eller feriejobb. Ett Kompiskort för att minska redan belastade anhörigas administrativa börda, i syfte att kunna ta del av en aktiv fritid, ska utredas. Den danske etikern Knut Løgstrøp påminner oss att ansvar är i grunden att just svara an. Att svara på de krav som mötet med en annan människa ställer på oss. Vi bär därför alla något av den andras liv i våra händer. Vår hållning gör världen mer trygg eller mer hotfull för den människa vi möter och därför tåls det att upprepas. Ansvar och tillit hör ihop. Att följa upp agerande när något är fel, det är att värna människovärdet och göra världen mer trygg. Bifall till yrkandet från M, D, L och KD. Tack för ordet.

Då är det Krista Femrell, därefter Lena Lindström Olinder M. Varsågod Krista!

Tack för ordet. Alla vi här vill ledamöter och ersättare är folkvalda av göteborgarna för att ta hand om deras inbetalade skattepengar och använda dem när de behövs för de kärnuppgifter vi har. Vi blir alla äldre, och om vi har riktig tur blir vi riktigt gamla innan vi dör. Somliga av oss kommer då att behöva ha hemtjänst, äldreboende eller vårdberoende av något slag. Då blir vi beroende av dem som ska hjälpa oss med omsorgen dagligen. Vad har man då som äldre rätt att förvänta sig? Ja, anställda som inte har kriminalitet på sitt cv, att personalen talar ett språk man förstår, kunskap om den vård, medicin och mat som de hjälper oss med, ett vänligt bemötande och en mjuk hand, krav och kontroller av det arbete som utförs. Trygghet och valfrihet. Det finns de som kan uppfylla det här delvis, men inte alltid. Det är viktigt att den personal som anställs får en bra utbildning, en lön de kan leva av och en bra arbetsmiljö, så att de vill jobba med de äldre och stanna kvar. Kontinuiteten är ju väldigt viktig. För att ha råd med det så måste vi prova. Prioritera bort mycket av det som inte har med kärnverksamheten att göra. Vi kan inte säga att vi inte har råd med en god vård bara för att vi använder pengar på områden som inte är nödvändiga. Det är ett av de viktigaste kraven. Prioritering.

Då har vi nästa talare, Lena Lindström Olinder. Därefter Emma Öman. Varsågod, Lena.

Idag är det dags för första avsnittet av Fråga doktorn. Ordförande, fullmäktigeledamöter, övriga åhörare! Vi satsar mer än de rödgröna på både barn, unga och äldre. Vi satsar dessutom 176 miljoner mer på trygghet. Vi vill skapa föräldraskapsstöd, och vi ska öka samarbetet mellan skola, polis och fritidsverksamhet. För ekonomiskt bistånd, ska vi ställa krav på motprestation genom heltidskativering. Vi ska arbeta för att så många som möjligt ska få egen försörjning. Det ger värdighet. Alla barn ska få se sina föräldrar gå till arbetet. Vi ger Göteborgs äldre valfrihet och värdighet. Frihet att välja vård och omsorgsboende samt hemtjänst. Personer med funktionsnedsättning ska få en riktig valfrihet och meningsfull sysselsättning, lovbidraglig verksamhet och boende med särskilt stöd. Vi vill införa Kompiskortet på fritids-, kultur och idrottsaktiviteter. Tack.

Tack. På det anförandet har Jenny Broman begärt replik. Varsågod.

Jag ska inte vara så långvarig, för jag har ju satt upp mig på listan lite senare. Men jag ville bara säga att vi håller med om att det är jättebra om fler kan få ett arbete såklart. Men ändå en sakupplysning att jag läser på listan. Vi satsar 97 360 000 mer i Nordost. 25 870 000 mer i Centrum. Sydväst 23 570 000 och på Hisingen 30. 1720 000. Tack.

Tillbaka till talarlistan. Nu är det Emma Öman, därefter Alfred Ekman. Varsågod Emma!

Tack herr ordförande, ledamöter och göteborgare! I vår budget ska inriktningen vara att Göteborg ska vara en inkluderande stad, där alla människor kan delta på lika villkor, oavsett funktionsförmåga. För att uppnå detta mål behöver funktionsrätts och tillgänglighetsperspektivet genomsyra alla stadens nämnder. Under senare år har domstolars tolkning av LSS lett till att stödet till personer med funktionsnedsättning har försämrats runt om i landet. I vår budget så ska Göteborgs Stad så långt det är möjligt inom gällande lagstiftning kompensera för den utvecklingen och sträva efter att fatta beslut som är tillåtande, främjande och delaktighet. Icke biståndsbedömda verksamheter ska användas som ett riktigt komplement för att tillgodose behov av exempelvis miljöombyte. social gemenskap och meningsfull fritid. Staden ska göra så att det är möjligt att delta i olika typer av aktiviteter på lika villkor som alla andra. Nämnden för fusionsstöd får i uppdrag att inom LSS tillämpa gällande rättspraxis som en miniminivå och låta individuella behov vara styrande vid beslut om insatser. Nämnden ska dessutom kontinuerligt följa utvecklingen. av kostnader, beviljade insatser och eventuella förändringar i praxis, för att säkerställa att stadens arbete håller hög kvalitet och att resurserna används på effektivt och rättssäkert sätt.

Tack. Då var nästa talare Alfred Ekman. Varsågod.

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige och göteborgare. I S, V och MP:s förslag till budget så stärker vi avhopparverksamheten så att fler ska vilja och kunna lämna gängen. Vi får upp fler kameror. Vi fortsätter att öka tryggheten på bussar och spårvagnar. Och vi ser till att våra ordningsvakter får fler områden att säkerställa tryggheten i. Samtidigt som vi satsar mer på för och grundskolan. och stärker kampen mot narkotikan. Vi vet ju att narkotikan göder gängen. Men framför allt så kommer vi öppna upp en samverkanslokal som blir en form av trygghetscentral i varje stadsområde. Detta för att säkerställa samt stärka samarbetet mellan de som varje dag arbetar ute i vår stad för att öka göteborgarnas trygghet. Det är tjänster såsom poliser, ordningsvakter och fältsekreterare. Våra satsningar på trygghet görs alltså så nära de otrygga områdena i Göteborg som möjligt. Vi ökar tryggheten här och nu, samtidigt som vi stärker det förebyggande arbetet. Mot detta står då högerns budgetförslag. Högerpartierna står nu inför det faktum att deras ideologiska experiment att privatisera stora delar av vår välfärd, har öppnat upp slussportarna för kriminella nätverk att bedriva välfärd. Såsom HVB-hem. Högern underfinansierar socialnämnderna så att den nedmonterar. hantering av det brottsförebyggande arbetet ute i våra områden hade krävts. Konkreta förslag för att öka tryggheten lyser också med sin frånvaro i högerns budgetförslag. I stället så föreslås det fler centrala och byråkratiska funktioner, vilket hade inneburit att ännu fler personer hade pratat i stället för att göra. Så valet för oss göteborgare är enkelt. Vill man ha, som högern föreslår, fler som pratar om att öka tryggheten eller vill man ha det som S, V, MP föreslår fler personer ute på gator och torg som varje dag gör Göteborg lite tryggare. För mig är det valet väldigt enkelt. Bifall till S, V, MP:s förslag till budget. Tack för ordet.

Tack. På det anförandet har Nina Miskovsky begärt replik. Varsågod.

Ja tack ordförande. Jag vill bara tillägga till detta att vi har ju 100 miljoner mer i trygghetscentrala trygghetssatsningar. Där man kan hitta de satsningar som vi vill genomföra inom trygghetsområdet och genomföra dem så det finns resurser. Sen vill jag också påpeka att den nya socialtjänstlagen är den här gången resurssatt. Införandet av den är resurssatt av regeringen, vilket aldrig inte jag. Så där kommer det också tillföras medel till både trygghet och förebyggande arbete. Tack.

Kontrareplik begärd. Alfred Ekman. Varsågod.

Ja, jag är mycket medveten om era kommunikativa centrala potter. Så ni kan gå ut i media och säga att ni har satsat hit och dit med olika miljoner centralt. Men det brottsförebyggande arbetet. Nu tickar fel tid här på mig, va? Nej, det är rätt där uppe. Vad bra. Men det brottsförebyggande arbetet sker ute i socialnämnderna. Det är socialnämnderna, också delvis AB Framtiden, som anställer vuxna eller personal som är ute på gator och torg och skapar och ökar tryggheten. Det är inte centrala funktioner och det är inte centrala pengar som inte läggs ut till nämnderna i början av året, för då kan man inte anställa. Det nämner nya socialtjänstlagen. Vi fick bara några enstaka miljoner till sydväst till exempel. De har inte aviserats i år eller nästan. står hur mycket som går ut till socialnämnderna. Så det är inget som vi nu kan börja planera för att öka det brottsförebyggande arbetet. Utan det kommer komma någon gång till sommaren till hösten och då är det för sent. Så jag betackar mig för era centrala potter. Det var mycket bättre om ni fick ut de här trygghetssatsningarna ut i nämnderna. Och det var lite som jag diskuterade med Jonas här förut också, att den här potten som ni har centralt, det ska ju räcka till väldigt många grejer. I varje område här nu i budgetbedömningen kommer vi höra hur ni ska använda den här potten.

Tack. Jag vet inte varför den inte dök upp på den paddan. En andra replik är begärd av Nina Miskovsky.

Ja, om det finns en central reserv så finns det också möjligheter att avropa ifrån den. Så att där finns det möjligheter. Sen när det gäller den nya socialtjänstlagen och resurssättningen. Så om jag inte missminner mig så har jag sett siffror för även resurssättningen. Utifrån ett Sverigeperspektiv. Som redan finns. Sen ska det ju brytas ner per stad och så vidare och de siffrorna är kanske inte klara. Men det finns så att säga avropade summor som kommer att öka också här inom de närmsta åren när det gäller införandet. Tack.

Tack. Då var nästa replik begärd av Pär Gustafsson. Varsågod.

Tack Nina! Den nya socialtjänstlagen är ju verkligen välbehövlig och en viktig uppdatering för det sociala arbetet och verkligen på tiden kan man väl säga. Särskilt glädjande med den nya socialtjänstlagen är ju det fokuset på att socialtjänstens barn ska klara skolan. Det kanske är den absolut viktigaste förändringen och det nya förebyggande. Synsättet. Jag hörde tidigare här i debatten att det raljerades om vårt arbete för att säkerställa att placerade barn, att deras skolgång säkras. Min fråga till dig Alfred är, vad gör ni för att säkra deras skolgång? Tack.

Då var replikskiftet avklarat. Vi går tillbaka till talarlistan. Det blir Pierre Alpstranden, därefter Jenny Broman. Varsågod Pierre.

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag vill inte upprepa vad som har sagts här. Det är väldigt bra och viktiga saker. Men jag vill fokusera på ett par viktiga punkter i funktionsstöd. I er budget finner jag bra saker som redan finns i daglig verksamhet och som ska fungera. Med vår tar vi ansvar men också utkräver ansvar. Utveckla och stärka kontrollsystemet i syfte. syfte att tidigt identifiera brister och missförhållanden i verksamheten samt agera därefter. Jag vill bara påminna om Hundraårsgatan. Men också har vi starkare barnperspektiv med barnets bästa i centrum. Från att bo hemma till kompiskort. Minska krångel och bättre stöd för samverkan med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och region och ge de bästa möjliga stöd. Öka BMSS-bostäder tillsammans med stadsbyggnadsnämnden. och stadsfastighetsnämnden. Den kommer senare i eftermiddag. Sen tyckte jag att jag hörde lite att är man privat näringsidkare så är man per automatik kriminell. Var det så jag uppfattade Alfred? Tack.

Tack. Då var nästa talare Jenny Broman. Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka, S. Varsågod Jenny!

Den nya socialtjänstlagen inleds med socialtjänsten ska med utgångspunkt i demokrati och solidaritet främja enskildas ekonomiska och sociala trygghet, jämlika och jämställda levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Jag tycker det är otroligt fint. Vi vet att det är i nordost som de allra mest komplexa ärendena finns. Vi vet att det är där flest lever i fattigdom och där det finns stora ekonomiska utmaningar. Men om man nu vill ha förebyggande arbete, om man vill stoppa nyrekrytering, kunna ge kvinnoskydd, kapa köer i öppenvårdsinsatser, så kan man ju inte tro att man uppnår det genom att göra besparingar. För jag undrar egentligen, hur många fritidsgårdar ska man lägga ned? Eller är det de förebyggande insatserna som man ska ge sig på för barn och unga? Är det fältare eller socialsekreterare som avses? För det här är ju någonting som alls ställs från början och kan inte då användas av den här särinnepotten som ni hänvisar till hela tiden. Och högeroppositionen säger ju i sin budget att ställa krav är att bry sig. Men det finns redan krav. Det går så mycket myter om hur lätt det är att få bidrag och att det inte är några krav. Men redan idag måste den som söker försörjningsstöd redovisa sin ekonomi i detalj. Allt. Alla inkomster räknas av och även det som har hänt tillbaka i tiden. Och man ska vara aktivt arbetssökande och delta i insatser. Och vi vet att de allra flesta gör precis det. Men idag är till och med redan. Nu är kraven övermäktiga. Det är många som inte ens kan komma till det första samtalet för att kraven är så höga. Så problemet är inte att människor saknar krav, utan det är att människor saknar förutsättningar. Och forskningen är extremt tydlig. Krav och sanktioner lyfter inte människor ur fattigdom. Det skapar inte fler jobb, botar ingen sjukdom, löser inte bostadskrisen, utan det gör livet mer stressigt. hungriga magar ger inte några bättre förutsättningar. Tack!

På det anförandet har Nina Miskovsky begärt replik. Varsågod!

Tack ordförande. Vi tror att det finns möjlighet att arbeta smartare och bättre, både för medborgarna och personalen. Inom socialtjänsten har man till exempel redan hittat 20 procent onödiga uppgifter som görs idag. Det visar sig att det finns mycket kvar att göra innan göteborgarna verkligen får valuta för sina pengar. Vänsterstyret verkar anse att det inte finns några möjligheter alls för kommunen att jobba smartare och bättre, och vill inte se några effektiviseringar alls. Insatserna för att bekämpa välfärdsbrott och bidragsfusk betalar sig själva och behöver också förstärkas. För varje krona vi räddar hem till kommunens kassa, kan vi satsa mer på barn, skola och äldre. Det är därför som vi både kan sänka skatten och samtidigt satsa på barns trygghet, skolans kvalitet och familjernas framtid. Tack.

Kontrareplik begärd av Jenny Broman. Varsågod.

Alltså, det stämmer ju inte att vi inte tittar på vad socialsekreterare ska göra. Vi jobbar jättemycket med socialsekreterarens arbetsmiljö och insatser för att man ska göra rätt saker i rätt tid. Men att kapa så att det nästan är 100 miljoner mindre till Nordost, som redan nu går på knäna. Det förstår inte jag hur det ska kunna skapa någon mer trygghet eller förebyggande insatser för barn och unga. Det är de satsningarna som behövs. Det är de fritidsgårdar som behövs med många trygga vuxna. Vi behöver fler fältare som är ute där barn finns och också på nätet. Vi vet att man inte bara hänger på fritidsgårdar eller på fotbollsplanen. Det sociala umgänget har förflyttat sig. Det är så vi vill göra de förebyggande insatserna. Jag vet inte var ni ska få de pengarna ifrån. Jag fattar faktiskt inte det. Tack.

Det var den andra replik begärd, Nina Miskovsky. Varsågod.

Jag tänker att det blir nästan lite tjatigt här, och stå och repetera samma svar om och om igen. Men vi har ju som sagt var avsatt pengar för både trygghetssatsningar och en central välfärdspott. Tack.

Tack. Andra och avslutande kontrareplik. Jenny Broman. Varsågod. Och då vill jag förtydliga det som också Alfred sa. Alltså det är ju genom budgeten som vi lägger i nämnderna nu i december, som man anställer människor. Det är där det planerade förebyggande arbetet sker. Det är inte någon central särinnepott. Det är inte där. Utan det är den budgeten som man lägger i december, som den planeringen sker. Man kan inte hux flux komma på att anställa en i oktober och sen så kan man genomföra massor med förebyggande insatser. Det är det långsiktiga, trygga, planerande, förebyggande arbetet som sker i nämnderna i december, som ger någon verklighet. Sedan kan man ha vissa potter om det sker oförutsedda saker, absolut. Men det här handlar om det som är planerat. Det kommer inte någon fältare. Man kan säga att nu är det otryggt på den planen. Ja, men imorgon kommer fältare dit. De måste vara anställda redan då när det händer. Tack.

Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Viktoria Tryggvadottir Rolka. Efter Lina Lindh (KD). Varsågod Viktoria.

Tack så mycket, ordförande, åhörare och fullmäktige. Budgeten som ska beslutas här idag är så mycket mer än en fråga om kronor, ören och olika kostnadsposter. Det är en fråga om våra grundläggande värderingar och det sluttande plan som vårt samhälle är på väg i högerandan och med den här regeringen som vi har. Det gäller den ovetenskapliga synen på det sociala arbetet och det gäller synen. på våra barn. Det är nämligen så att barn inte mår bättre för att föräldrar blir fattigare, eller jagas hårdare. Det är nämligen också så att ungdomsarbetslösheten inte sjunker, för att man drar in stödet till folkhögskolorna, eller till vuxenutbildningen. Men det är också så att barn inte kommer att göra bättre val för att man riskerar att hamna i fängelse redan som 13-åring. Vi har en stolt tradition i Sverige redan 1912. Så förbjöd vi barnaga. 1912 förbjöd vi barnarbete och 1979 förbjöd vi barnaga. Jag kan säga så här, att den stoltheten där vi jobbat internationellt och gått i bräschen för barns rättigheter. Skyddat barnsoldater i internationella konventioner och jobbat med de här frågorna. Så är vi nu där. Att vi är det landet. som går nästan längst i den repressiva politiken mot just barn. Vi har en sexköpslagstiftning som skyddar den som blir utnyttjad. Men i Sverige så ska barn som exploateras och utnyttjas av vuxna män i finansiella syften kastas i fängelse. Vad är det som har hänt, Sverige? Den här budgeten är en förlängning på det. Sedan vill jag bara kort upplysa om, i andan av ovetenskaplig socialpolitik, att skolfam är en metod som är utformad långvarigt hemmaboende barn i familjehem, inte på institution.

På det anförandet har Nina Miskovsky begärt replik. Varsågod Nina.

Tack. Jag ska fatta mig kort. Jag tänker bara att prata om ovetenskaplig socialtjänst tycker jag känns lite verklighetsfrånvänt faktiskt. När arbetet som har gjorts med den nya socialtjänstlagen just baseras på att det nu ställs krav på att metoderna som används inom socialtjänsten måste vara evidensbaserade. Så det är ett väldigt starkt krav i socialtjänstlagen som nu ska införas om vi nu gör det. vi ska här i Göteborg.

Okej, vill du begära replik? Okej, du kan få. En replik begärd Viktoria Tryggvadottir Rolka.

Men Nina, det finns ingen evidens i hela världen, att barn slutar att begå brott, eller blir utnyttjade utav vuxna män, för att begå brott åt dem, för att man hamnar i fängelse. Tvärtom, så är det någonting vi vet, som USA har ett stort bekymmer med nu. Det är att de här barnen är nästintill orehabiliteringsbara när de kommer ut. För de är så traumatiserade utav sin ensamhet, utav att ha varit isolerade från omvärlden och mår så fruktansvärt. ansvarsfullt dåligt resten av sitt liv. I stället för att rycka de här 100 miljonerna från bara nordost och socialtjänsten och med ett jädra klubbslag i den här församlingen totalt rasera allt det skolsociala arbetet som vi har byggt upp. I ett klubbslag skulle det vara borta. För det kommer enbart vara myndighetsutövning som socialtjänsten kommer ha råd med. Satsa på det i stället och våga tro att barn inte vill skjuta ihjäl varandra, utan de tvingas skjuta ihjäl varandra.

Tack. Det var den andra replik vi har. Nina Miskovsky. Varsågod.

Tack ordförande. Jag tänker så här. Jag tror inte att barn föds onda och så vidare. Men det finns ungdomar, ska jag säga. Barn, ja, på gränsen. Men ungdomar i alla fall idag. Som anlitas av gängen just för att de är ungdomar. Och göra hemska saker. Och jag tänker så här. I det här läget, föredrar du att de ungdomarna som nu är inne i det här, de vill vara inne i det kanske också, de har ju valt det. Ska de vara ute på gatorna och fortsätta skjuta andra barn eller vuxna, eller vilka de nu skjuter? Eller vad ser du för, jag säger behandling, men att man tas ifrån gatan. Så man inte utgör en fara för sig själv och andra.

Tack. Det var den andra. Avslutande kontrareplik. Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod.

Nej, jag föredrar att de får vård och behandling och att socialtjänsten har tillräckliga förutsättningar att faktiskt bereda dem plats på välfungerande Sis-institutioner, eller HVB-hem, eller i familjehem, där de får stöd och hjälp. Men fängelse? Nej. Sedan kan jag bara lägga till att de här barnen skulle vara ute på gatan och skjuta, för att man kanske vill det. Nej, det är här vi går så snett i vår människosyn. Jag har jobbat med de här ungdomarna. Jag vet att när klockan är nio och man ska in och sova, så säger de, kan du kanske tänka dig att läsa en saga för mig? Kan du sitta här? Det är små barn, som vuxna män utnyttjar, som ni sedan vill straffa, i stället för att hjälpa. Förebyggande arbete och välfungerande behandling. Bygg skyddsvallar runt barnen, i stället för att dra ner allt det förebyggande. Tack.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Lina Lindh, KD, rätt efter Nina Miskovsky, M. Varsågod, Lina.

Tack för ordet. Ordförande, fullmäktige. Det har nog inte undgått någon att den organiserade brottsligheten har kommit att bli en av vår tids främsta samhällsutmaningar, och så även i vår stad. I vår budget slår vi därför fast att trygghet ska gälla alla, både invånare och medarbetare. Socialtjänstens personal möter ofta människor som är i mycket utsatta livssituationer. och även ibland människor som har koppling till kriminella nätverk. Det kräver mod, men det kräver också att vi som stad står bakom dem fullt ut. Vi vet att kriminella nätverk försöker påverka, skrämma och ibland infiltrera våra välfärdsinstitutioner. Det är ett allvarligt hot mot rättssäkerheten, mot våra medarbetare, mot tilliten till staden som helhet. I vår budget betonar vi. Vi har därför behovet av att utreda hur socialsekreterare bättre kan skyddas mot hot, våld och otillåten påverkan i ärenden som har koppling till kriminella gäng. Det är den typen av högriskhantering som vi tidigare har föreslagit, som vi nu måste gå vidare med. Det handlar om att skapa förutsättningar för samarbete, för rättssäker handläggning och för ett arbetsklimat där våra medarbetare vågar göra sitt jobb fullt ut. Ingen socialsekreterare ska behöva känna rädsla för att utföra sitt arbete. Ingen invånare ska behöva oroa sig för att kriminella intressen påverkar besluten och därför yrkar jag bifall till yrkandet från M, D, L och KD. Tack för det.

På det anförandet har Jenny Broman begärt replik. Varsågod.

Hej, jag tänker inte inleda någon hård debatt eftersom du är ny i talarstolen så välkommen upp. Men jag tänkte bara säga att jag håller med om att socialsekreterare verkligen behöver mer stöd i väldigt komplexa fall. Däremot så har det funnits ett förslag att det skulle finnas ett sådant här team över hela staden. Och det har ju, då var inte du med här, men det går inte, man kan inte ha det över socialtjänst, alltså det är ju olika nämnder. Däremot finns det redan nu någonting som heter säkerhetsteam, jag vet inte om det är. det bästa namnet som testas just för det syftet. Att det är personer som har betydligt längre erfarenhet inom socialtjänsten, så det är inte nyutexaminerade socialsekreterare. Så det är på väg i den riktningen redan nu. Men det kan inte vara en för hela staden, för det går inte över nämndgränser. Tack.

Tillbaka till talarlistan. Då är det Nina Miskovsky. Efter Marina Johansson.

Tack ordförande. För att vi ska ha en stark välfärd för äldre, barn, personer med funktionsnedsättning och andra utsatta, så behöver pengar komma in till kommunkassan via företag och arbetande personer som betalar skatt. 75 procent av vår välfärd finansieras av just företag och skattebetalare. Om dessa flyr kommunen eller om färre arbetar så blir det givetvis mindre pengar. Om politiken gynnar bidragsberoende i stället för att få fler i arbete riskerar Göteborg att bli en bidragsstad i stället för en arbetarstad. De som drabbas mest är just de som de rödgröna påstås värna. Det är de utsatta människorna i behov av vår välfärd. En jämförelse med Lyxfällan är verkligen på sin plats när inkomsterna är lägre än utgifterna. så går det inte ihop och det är det som jag är orolig för inför framtiden. Göteborg är dessutom idag en stad som läcker resurser utan att resultaten förbättras. För att få en livskraftig stad i framtiden behöver de kommunala verksamheterna arbeta smartare så att göteborgarna får betydligt bättre valuta för sina skattepengar. Staden måste vara attraktiv att bo och verka i både för företag och skattebetalare och det måste politiken visa. Så vi står vid ett vägskäl. Vill vi att Göteborg ska bli en bidragsstad eller en arbetarstad? Och när det gäller att det här med kontroll och uppföljning så också en konkret fråga till de rödgröna. Varför vill ni inte införa förbättrad kontroll och stickprov på till exempel studieförbundens verksamheter? Tack.

På det anförandet har Jenny Broman begärt replik. Varsågod.

För att kontroll och uppföljning redan sker och man kan redan göra stickprov. Men som vi har fått redovisat för oss vid flertalet tillfällen, så är inte de särskilt effektiva. Och ett exempel var ju med den här dansföreningen du vet, som hade dans på jämna veckor. Sen ändrade de till udda veckor och så kom socialförvaltningen ut fel. Man har testat och vi har fått förklarat på oss på många sätt. Det sker ganska mycket omfattande kontroller. Men jag kanske tycker till exempel föreningsbidrag eller bidrag. bidrag som går till studieförbund och så ska gå till det är tänkt till. Inte så himla mycket kontroller. Jag vill också att det ska användas till rätt saker. Men det är som att det inte förekommer någon kontroll. Men svaret är hela tiden att det ska vara mer kontroller. Vi får ju svar från förvaltningen att det finns bra kontroll. De anser att det är den omfattningen som behövs, som är rimlig och som upptäcker fiffel och fusk. Sen kommer det inte finnas något system som kommer vara helt vattentätt. Hur mycket använder vi ens, använder alla pengar?

Tack. Kontrareplik, Nina Miskovsky. Varsågod.

Ja, jag tänkte att om kontrolluppföljningen var tillräcklig, så skulle inte vår polischef för Storgöteborg, stå och berätta för kommunstyrelsen att vi blöder pengar som stad. Att den kriminella ekonomin tjänar mer på välfärdsbrott och fusk och så vidare, än vad den gör på knarkförsäljning numera. När man då införde eller skulle testa stickprov för studieförbunden så genomfördes tre stickprov. Ingen var på plats när de skulle. En var kanske den förklaringen. Men jag tänker så här, om man får då signalen att ja, vi kunde inte genomföra något, för det fanns olika förklaringar på att de inte var där den och den tiden som avsetts. Då är det en röd flagga. Det är inte en flagga på att nu lägger vi ned stickproven. Det var för svårt. Tack.

En andra replik, begärd av. Jenny Broman. Varsågod.

Nu var det ju så att de följdes upp också och då fick de ju, såg de ju bland annat den där dansföreningen, att den var de här andra veckorna. Men så undrar jag om vi var på samma möte. För Emmyly pratade ju om att det läcker pengar. Vi satt ju där och lyssnade. Men hon pratade ju inte om det du pratade om. Hon pratade ju om exempelvis till HVB-hem. Hon pratade om det som ibland kallas näringslivsbrottslighet. Det var ju det. Det hon återkom till gång på gång på gång. Det var ju så märkligt att ni fick det till det. För hon återkom gång på gång till något annat, det hon kanske lite felaktigt kallade välfärdsbrottslighet. Men det som är allmän mun är det. Och jag håller med om, vi ska inte ge pengar till kriminella HVB-hem. Det är alldeles för naivt att skicka ut så viktiga, våra allra sköraste barn, till en marknadslösning med alldeles för lite kontroll. behövs det mer kontroll. Och jag är faktiskt glad över att er minister lyfte Göteborg som ett gott exempel. Att vi faktiskt går före och stoppar kriminella.

Då var det en andra och avslutande kontrollareplik. Nina Miskovsky. Varsågod.

Tack ordförande. Ja, välfärdsbrottsligheten är givetvis en viktig del i det här också. Men man behöver ju bara öppna en tidning idag i princip. så ser man exempel på, till exempel föreningar, som svindlar stora belopp från bidragspengar. Det har ju kommit gång på gång och det pågår ju många utredningar fortfarande, så vi kommer att få se mer av det tyvärr. Sen tycker jag ändå att det är väldigt knepigt att om man nu ser att, ja men de här stickproven, ja det fanns lite utmaningar med det. Varför slutar man i stället för att testa vidare? för att säkerställa att faktiskt verksamheten sker som den ska.

Tack! Tillbaka till talarlistan, där det står nio personer. Som om alla använder sig av två minuter så är vi klara med listan klockan ett. Utan repliker. Varsågod, Marina.

Tack så mycket, fullmäktige åhörare. Jag skulle vilja säga några ord om personalens villkor och arbetsmiljön i äldreomsorgen. Förra året lade vi ett uppdrag om hur vi ska få personalen i äldreomsorgen att orka och vilja stanna lite längre. Och vi har ju startat upp ett jobb och när pool som vi fick information om i nämnden nu, vilket verkar väldigt lovande. Det tror jag är ett bra sätt. Men det är ju verkligen inte det enda. Det handlar också om lönerna. Att höja statusen i de här yrkena så att vi får människor att faktiskt söka till äldreomsorgen. Så vi har ju hela tiden här mandatperioden satsat på lönerna i välfärden. Och i år hade vi också en särskild satsning just gentemot äldreomsorgen. anställda för att de ska få jämställda och konkurrenskraftiga löner. Så det är väldigt roligt nu när vi kommer kunna se att lönerna i äldreomsorgen, de yrkena som verkligen förtjänar, faktiskt kan få rejäla påslag. Det pågår också omfattande arbete med ökad grundbemanning. Vi behöver ytterligare få ner antalet vikarier. Vi har, ligger ändå ganska bra till i äldreomsorgen i Göteborg med både tillsvidareanställningar, och vikariesituationen, men det är fortfarande för många. För vi vill öka bemanningen för att det ska bli lite mer tid för varje omsorgstagare. Man ska inte behöva stressa och springa. Och de äldre ska känna sig trygga genom att det kommer hem färre olika personer i ens hem. Vi vill också att chefer ska kunna vara chefer. De ska kunna vara med och stödja och stötta personalen och coacha, men också jobba med värdegrund och normsättning när det behövs. Tyvärr så ser jag inga lönesatsningar på äldreomsorgen i ert budgetförslag. Det jag ser är mer privatisering, ta bort vaktmästeri, lokalvård och måltidsanställda som faktiskt kan bidra till en bra verksamhet i äldreomsorgen. Och ni vill också fortsätta att ta bort anställningstryggheten.

Tack! På det anförandet har Pär Gustafsson, L, begärt replik. Varsågod!

Ordförande, fullmäktige, Marina. Flera av mina kollegor här har ju varit uppe och förklarat vad ingången är i vår äldreomsorgspolitik. Vi vill fokusera på grunduppdraget. Vi vill få det som äldreomsorgsnämnden erbjuder våra invånare, våra äldre, en bra verksamhet som funkar. Och som håller det som vi alla står här och pratar om, som vi borde kunna erbjuda. Jag noterade Vänsterpartiet häromdagen krävde att man vill ha en kriskommission efter alla larm om brister i hemtjänsten. Jag vet inte om ni har diskuterat detta och ni har röstat ner det, för här behöver ju inte Vänsterpartiet kräva någon kommission om alla problem i hemtjänsten. Här kan ni ju bara genomföra den och sätta i gång med arbetet. För det ser verkligen inte bra ut i den här staden.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Där kom en kontra replik begärd. Marina Johansson, varsågod.

Den frågan du tar upp här är jätteviktig. Vi har startat ett rejält arbete med att försöka på ett mycket, mycket mer systematiskt sätt, ta reda på och se, analysera exempelvis avvikelser på olika sätt. Och också startat fyra kvalitetsråd, där det ingår olika professioner för att titta på olika avvikelser, mönster och så för att lägga det stora pusslet. Vi kommer få återredovisning nu under våren kring det. Men jag tänker, för att. För att vi inte ska hamna i de här situationerna, som vi tyvärr ser runt om i landet i äldreomsorgen, så handlar det om bättre förutsättningar. Och då behöver banne mig både riksdag och regering göra sitt, men med statsbidrag, exempelvis till äldreomsorgen, och vi i kommunen behöver lägga på manken ännu mer med att se till att ge de bästa möjliga förutsättningarna för personalen och deras chefer. Och det är precis det vi håller på med och jobbar i äldreomsorgen nu. Att omfördela, ta bort administration uppgifter.

Tack. Andra-replik begärd. Pär Gustafsson, varsågod.

Tack så mycket ordförande! Jag förstår att det är enkelt att ta till att prata om regeringen och prata om saker som vi andra eller vi här inne inte är ansvariga för. Jag hörde tidigare din kommunalrådskollega som gick upp här och pratade om fängelser och annat. Det är ju en fråga som inte den här fullmäktigeförsamlingen har någonting med att göra överhuvudtaget. Vi har en situation i vår hemtjänst där trots biståndsbeslut kvinnor som har. Vi har biståndsbeslut på att det är kvinnor som medarbetare som ska duscha dem. Det får de inte. Vi har äldre som i snitt har 16 personer under två veckors tid. För många är det fler. Vi har en situation där äldre blir av med sina tillhörigheter, sina pengar, i sitt eget hem. De som har varit där är hemtjänstpersonal. Vi har väldigt mycket att lösa här som vi ansvarar för.

Tack. Då är det andra och avslutande kontra replik. Marina Johansson.

Det som du tar upp är givetvis väldigt, väldigt allvarligt och det är precis därför som vi jobbar nu på riktigt med att försöka förändra äldreomsorgen i grunden. Ta bort new public management tänket, se till att fler chefer finns. Vi har kommit en bra bit på väg där. Vi vill till och med gå längre än stadens rekommendation. Vi vill komma ner till 20 medarbetare per chef just för att de ska kunna både stödja, motivera, handleda, men också gränssätta När det behövs och säga till när det behövs. Det jag tänker är viktigt notera är att tittar man på kvalitets, vad de äldre tycker om äldreomsorgen i Göteborg, så ser vi att det var som bäst när vi styrde 2017. Och det säger ju någonting om att de här frågorna är svåra och vi måste göra det tillsammans. Riksdag och regering behöver faktiskt finnas med. Det är så, men vi ska absolut ta vårt ansvar. Och det är också intressant att notera att när vi tittar på årets undersökning, att de privata utförarna som bedriver hemtjänst ligger lägre än kommunens egen hemtjänst i nöjdhet. Tack, tack.

Då går vi tillbaka till talarlistan. Det är åtta personer. Det är Sanda Anton Henriksson, SD, och Agneta Kjaerbeck, SD. Varsågod, Sanda.

Tack för ordet ordförande och alla andra ledamöter och ersättare och så vidare. När vi pratar om funktionsstöd pratar vi om människor som varje dag kämpar lite mer än andra för att få vardagen att fungera. Människor som behöver ett stöd som faktiskt håller, inte tomma löften och otydliga beslut. I vår budget lyfter vi fram det som borde vara självklart, respekt, trygghet och det. Den som får stöd från staden ska kunna lita på att det fungerar, att personalen förstår och att hjälpen kommer i tid. Vi vill ha avgiftsfria hjälpmedel, för det är inte rimligt att människor ska behöva välja mellan sin ekonomi och sin självständighet. Vi ställer krav på språk och kompetens. Svenska ska vara det gemensamma arbetsspråket, inte för att stänga någon ute. utan för att ingen brukare ska hamna i otrygghet på grund av missförstånd. Vi vill också se självständighet genom arbete och delaktighet. Med IPS-modellen kan personer med funktionsnedsättningar få stöd att hitta ett arbete på den öppna arbetsmarknaden och växa i egen kraft. När något gått fel eller går fel måste det tas på största allvar. Och just därför vill vi se. En extern granskning vid allvarliga händelser. Vi står för en tydlig linje. Människan före byråkratin. Kvalitet före kvantitet. Ansvar före symbolpolitik. Funktionsstöd är inte ett område där man får misslyckas. Det handlar om förtroende, om liv och om värdighet. Vår politik står för ordning, omtanke och rättvisa. alla, oavsett funktionsnedsättning, ska kunna leva ett liv i trygghet och självbestämmande. Tack för ordet.

Nästa talare är Agneta Kjaerbeck, därefter Sophia Nilsson. Varsågod Agneta.

Tack för ordet, herr ordförande. Jag tänkte prata lite trygghet, heder och ordning. För tryggheten är grunden för precis allting. Men idag så ser vi hur gängkriminalitet och hedersförtryck och klanstrukturer tar grepp om våra bostadsområden. Och det kan aldrig accepteras. För inget barn i Göteborg ska behöva växa upp i rädsla, våld eller kontroll, som de behöver göra idag. Förskolan och skolan ska vara frizoner, fria från heder. hedersnormer och begränsningar, fria från rekryteringar. Jag hörde förut här hur vi gjorde jämförelser och man pratade om att det inte är bra med ungdomsfängelser utan att de ska vara på välfungerande SIS-hem. Men SIS-hem är en social vårdinstitution där man kommer för att få vård. Då ska man inte behöva blandas med kriminella ungdomar. Därför behövs ungdomsfängelser och det heter kriminalvård av en anledning. Det är straff men det är också rehab. Det kan aldrig jämföras med ett SIS-hem. Där man hoppar över staketet och flyr iväg hur lätt som helst. Vi har i många år krävt att utrikes födda föräldrar ska få tydlig information om svenska lagar och barns rättigheter. Redan från BVC, från föräldracentralerna och nu börjar det arbetet ta form. Det ska vi stärka. För tryggheten ska återtas. Vi vill ha flera lokala tryggheter. Center, fler ordningsvakter med Rakelsamverkan och trygga fritidsgårdar med vuxna ledare. Men den som då sprider hat, hyllar terror eller bryter mot våra värderingar har förbrukat sin plats i det här samhället. Har man begått terrorbrott, då är det fängelse som gäller eller utvisning. Vårt Göteborg ska stå på lagens sida, för barnen, för de skötsamma och för framtidens trygghet. Tack för ordet.

Tack! Nästa talare är Sophia Nilsson, MP, efter Pär Gustafsson. Varsågod Sophia!

Tack ordförande och övriga. Ja, tillbaka till trygghet. Utmaningarna kvarstår på gatorna. Men den fortsatta utbyggnaden av kamerabevakning, ordningsvakter och trygghetsvärdar i anslutning till kollektivtrafiken som nu ska permanteras, är bra hjälpmedel. Men även i hemmen, där missbruk, hedersrelaterat våld och våld i nära, ett helvete för många, fortsätter. För att motverka våld i nära är en långsiktig samverkan med tjej och kvinnojourer avgörande. avgörande. Deras arbete är ovärderligt och de ska veta att de har det stöd de behöver för att bedriva sin verksamhet. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck ska stärkas. Ingen ska kunna göra vinst på barn eller kvinnors utsatthet. Vi ger bland annat uppdrag om att utreda hur andelen placeringar på skyddade boenden som drivs av idéburna organisationer eller i kommunal regi kan öka. Vi satsar på skuldrådgivning för personer som utsätts för våld i nära relationer. Alla som har beroendeproblematik ska ges möjlighet att minska eller avsluta sitt beroende. Samarbetet med beroendevården ska fördjupas. För att minska brottslighet och öka trygghet är det brottsförebyggande arbetet tidiga insatser A och O. Göteborgs Stad ska arbeta med jämställdhet, våldsprevention och normmedvetenhet bland barn och unga. Barn och unga ska skyddas från att dras in i kriminalitet. Socialnämnden får bland annat i uppdrag att utöka metoderna. en människa bakom uniformen. Ett steg är tilliten, som är så viktig. Barn och unga behöver trygghet, vuxna förebilder, kunna känna hopp om framtiden. Det är viktigt att vi visar på att andra vägar finns möjliga, att vår stad kan erbjuda detta och inte döma ut barn och ungdomar från start på grund av område eller bakgrund. Göteborg ska vara en stad för alla, inte bara för de som tillhör normen. Tillgänglighet och funktionsrätt ska genomsyra alla verksamheter och staden ska samverka aktivt med funktionsrättsrörelsen. Tack.

Det var nästa talare Pär Gustafsson eller Mattias Tykesson. Varsågod Pär.

Ordförande i Göteborg så ska varje människa kunna resa sig och forma sin egen framtid. Det är vår liberala utgångspunkt, men det kräver också en socialtjänst som finns där tidigt, inte när allting har gått När barn riskerar att dras in i kriminalitet måste vi skydda, inte blunda. När människor behöver stöd mot beroende ska vi möta, inte döma. När våld och hedersförtryck hotar måste vi skydda, inte blunda. När någon behöver ekonomiskt bistånd ska det vara en startsträcka till arbete, inte ett liv i bidragsberoende. Ja, att ställa krav är faktiskt att bry sig. För frihet utan ansvar är verkligen ingen frihet. Socialtjänstens uppdrag är att öppna dörrar, inte stänga in människor. Och med den nya socialtjänstlagen så får vi möjlighet att göra mer av detta. Det är den största reformen på det sociala området på över 40 år. Vi vill se tidiga insatser för barn och unga. Vi behöver säkerställa passerande barns skolgång. Vi behöver ett starkt föräldrastöd och uppvärdera föräldraansvaret. Vi behöver mer samverkan. med skola, polis och civilsamhälle. Vi behöver bättre skydd för de som utsätts för våld. Vi behöver tryggare arbetsmiljö för vår personal. Och vi behöver en oförsonlig kamp mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Ordförande, samhället ska alltid stå på den enskilda människans sida, oavsett om du är ung eller gammal, oavsett vem du älskar eller var du kommer ifrån. För när samhället lyckas, då ökar, människors frihet. Då växer också tryggheten och då stärks vårt Göteborg. Vi Liberaler väljer alltid människan framför systemet för att vi vill se ett starkare, friare och mer mänskligt Göteborg.

Tack. Tack. På det anförandet har Jenny Broman begärt replik.

Nej men tack så mycket Pär, för jag håller verkligen med om att jag vill också se ett betydligt mycket mer mänskligare Göteborg. Men jag kan faktiskt inte se riktigt att er budget ger det. För igen då det där med att ställa krav och bry sig. Jo men det kan det ju vara om man ger förutsättningar samtidigt. Det vill säga att man ger starka förutsättningar. Men det är ingenting som jag ser i er budget, utan jag ser nedskärning på socialnämnderna. Så att man kommer kunna ge färre. Insatserna är ju inte gratis på något sätt. Utan det är i stället så att man kapar det stödet. Det kommer vara svårare att kunna få försörjningsstöd. Vi vet att det kommer lagar som kommer innebära att barnfamiljer kommer få mindre pengar i försörjningsstöd. Vilket gör att man blir mer hungrig, men får ägna mer energi och tid åt att kanske stå i matköer. Eller försöka leta så att man hittar. Jag tänker att den debatten kring pengarna har vi haft och vi har också försökt förklara kring det där. Du inledde så himla fint och berättade och citerade socialtjänstlagen innan. Och jag tänker att det är ju det vi har att förhålla oss till och det är det som också styr den verksamheten. samheten som vi har runt om i stan. Nu har vi verkligen möjlighet att arbeta på ett helt annat förebyggande sätt. Socialtjänstlagen har ju varit fruktansvärt omodern i decennier. Den har ju inte varit anpassad för det som socialtjänsten idag möter, inte minst kring den otryggheten vi ser kring de kriminella gängen vi har och de unga som rekryteras. Och det enskilt viktigaste, för det vi snart ska debattera kring att skapa en viktig och trygg framtid, och skapa framtidstro i den här staden, det är att alla barn lyckas i skolan. Och här har socialtjänsten ett oerhört viktigt ansvar framåt.

En andra replik begärd, Jenny Broman. Varsågod.

Nej men, då kan jag fortsätta och citera den nya socialtjänstlagen. För den säger ju att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå genom biståndet. Och att socialnämnden ska beräkna dessa kostnader till högre nivå, om det finns skäl för det. Men man får beräkna dem till lägre nivå om det finns skäl för det. Jag tycker ändå det är en fin markering att man ska beräkna det till högre nivå, men får till lägre. Mycket fint!

Tack! Replikskiftet avklarat. Tillbaka till talarlistan. Klockan har just slagit ett. Som var vår tänkta sluttid för det här blocket, kan man ha med sig. Det är först Mattias Tykesson, sedan Jonas Nilsson. Varsågod Mattias.

Tack så mycket, herr ordförande. Jag ska prata om två helt olika saker och bara återkoppla till det jag var inne på tidigare i mitt första anförande. Förutom språkkrav på personalen, så att omsorgstagare och personal förstår varandra, som vi har pratat om, så behöver kommunikationen säkras när våra omsorgstagare blir uppringda av hemtjänsten. Idag är det så man kan bli uppringd av flera olika okända nummer. Med tanke på de omfattande bedrägerier och bedrägeriförsök som pågår runtom i landet idag, så vill vi säkra upp och ge nämnden i uppgift att ta fram en lösning som gör att hemtjänsten ringer från enbart ett nummer och inte flera olika. Sen en helt annan. annan fråga då jag bara konstaterar här. Det är otroligt glädjande att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet fortsätter sina satsningar på ordningsvakter och kameror i den här staden. Det här var ju fullständigt otänkbart för bara några år sedan. Nu ville vi lägga mer resurser på detta, men det är en bra början. Måste verkligen ge den credden. Men det är som alltid. Socialdemokraterna kopierar ju gärna Moderaternas och högerns politik, så jag är väldigt stolt över att Vi från nuvarande opposition har gått i bräschen för de frågorna. Fantastiskt att ni får med er även Vänsterpartiet på det här med uniformer på stan och kameror. Så lät det inte för några år sedan i den här församlingen. Stort tack för det. Tack.

Tack. På det anförandet har Marina Johansson replik. Varsågod.

Tack Mattias. Vi gillar både kameror och uniformer. Så är det. Jag vet inte. Vi svarar på det med telefonväxelfrågan, eller telefonnummerfrågan i hemtjänsten och så. Jag vet frågan har varit uppe tidigare i nämnden. Då fick vi till svar att man håller på att titta på den frågan. För vi ser ju att det är ett problem när man inte ser vem det är som ringer. Så vi behöver återkomma till den. Men arbete pågår kring det. Sen överhuvudtaget arbetet med att förstärka samarbetet med polisen.

En kortare replik, Mattias, varsågod!

Tack så mycket! Det är bra, och jag känner till att det här är på gång i nämnden med just med telefonnummer. Men det här är inga konstigheter. Det här är inga svåra lösningar. Alltså, vi lever i teknikens värld. Det här går att lösa, men här kan ju faktiskt Socialdemokraterna som sitter som ordförande, visa ledarskap, peka med hela handen och införa detta nu. Vi håller på att titta på det. Ja, men det här är ju någonting som pågår nu. Bedrägerier, telefonbedrägerier, det har pågått under många år och det slutar. ju inte så att lös uppgiften. Jag tror att vi har. Det finns teknik. Det är bara att sätta i gång så vi får lite verkstad. Men det är bra att vi är överens om att det är viktigt med den här frågan.

Tack så mycket! En annan replik begärd. Marina Johansson. Varsågod!

Tack så mycket fullmäktige. Nej, men arbete pågår och om jag inte missminner mig så handlar det om att det var det gamla vanliga, upphandlingsfrågor. Och det tar lite tid. Men jag kan absolut efterfråga hur det går med det arbetet, för det är viktigt, håller med dig. Och sen tänker jag återigen, här behöver ju hela samhället sluta upp gentemot kriminalitet och bedrägerier. Och då behöver vi göra mer från staden. Tillsammans med polisen och tillsammans med socialnämnden exempelvis. Och det finns väldigt mycket bra aktiviteter. exempelvis på våra mötesplatser för seniorer, där vi har väldigt ofta information om detta. Det pågår på bibliotek och allt annat på sådana ställen också, för att öka medvetenheten hos äldre kring de här frågorna.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Jonas Nilsson, därefter Lena Lindström Olinder. Varsågod Jonas.

Tack ordförande, fullmäktige och jag ser att åhöraren nästan somnar upp, så jag ska inte bli så långrandig. Jag tänkte bara stanna en stund vid uppdraget som borgarna föreslår kring skolfam och att det ska erbjudas till sist placerade barn och ungdomar och barn på HVB. Men skolfam är ju som har nämnts tidigare ett arbetssätt för familjehemsplacerade barn och unga. och samverkan med SIS för att behålla kontakten med hemskolan är såklart jätteviktig, men jag ser inte riktigt hur det ska göras inom ramen för skolförhandling, eftersom det arbetssättet inte är till för det. När det gäller HVB, ett barn eller ungdom som är placerad på HVB behöver trygghet och kontinuitet i vilken personal man möter. Kompetensen finns dessutom redan hos personalen på HVB-hemmen och det ingår i deras uppdrag att stötta i skolgången. Så det här säger jag att det är bara onödigt. Jag skulle gärna vilja ha svar på hur man har tänkt med det uppdraget. Tack.

Tack. Då var nästa talare Lena Lindström Olinder (M) Därefter Sanda Anton Henriksson (SD) Varsågod Lena.

Tack. Ordförande, fullmäktige! Martin Wannholt tar i sitt anförande upp hur viktiga våra barn är. Det håller jag med om helt och fullt. Men att satsa nästan 100 miljoner mindre i budgeten till socialnämnden i Nordost, det är inte att satsa på alla våra barn. Våra barn i Nordost är i väldigt stort behov av stöd och hjälp från socialtjänsten. 100 miljoner mindre till socialtjänsten i Nordost. Ost. Det är inte att satsa på de barn som behöver det mest.

Tack! På det anförandet har Nina Miskovsky begärt replik. Varsågod!

Tack ordförande. Jag ska inte starta någon ny debatt här tänkte jag den här tiden. Men jag skulle vilja yrka bifall till budgeten från M, L, D, KD eftersom jag missade det tidigare. Och så vill jag ändå avsluta debatten för min del i en positiv anda. Och säga att det är bra att styret ändå tog in vårt förslag gällande Embrace. Och inser att den här lägesbilden vad gäller trygghet är väldigt viktig för staden. För vi vet ju inte vilka insatser vi ska sätta in om vi inte vet hur läget ser ut. Så det vill jag ändå se som någonting positivt. Tack!

Tack! Då var det så att talade Sanda Anton Henriksson, därefter Jessica Blixt. Varsågod Sanda!

Tack för ordet! För mig är äldreomsorgen i första hand en fråga om trygghet. Det är grunden för allt annat. Utan den faller resten. En äldre person ska känna ro i sitt hem, veta vem som kommer på besök och känna förtroende för att hjälpen ges i god tid och ges på rätt sätt. Så ser det inte alltid ut i dag. Det finns oro, brist på tid och en känsla av att omsorgen har tappat riktningen. Sverigedemokraterna. Vi satsar på stabilitet, tydligare struktur och ett ledarskap som står nära personalen. När de som arbetar i vården får arbetsro och stöd blir omsorgen bättre för alla. Språket är en del av detta. Den som behöver hjälp ska kunna göra sig förstådd och känna sig säker i kontakt med personalen. Det handlar om respekt och kvalitet i mötet mellan människor. För Hundraårsgatan kunde ha haft vilken adress som helst. Vi vill också minska administrationen och frigöra tid till det som verkligen betyder något, att finnas där för den äldre. Färre möten, mer mänsklig närvaro. Vår inriktning är klar. En omsorg som håller vad den lovar, med värdighet, respekt och pålitlighet som grund. Det är vad Göteborgs äldre har rätt till. vad vår politik står för. Tack för ordet.

Tack. Då nästa talare Jessica Blixt (D), efter det Jenny Broman (V). Varsågod Jessica.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Jag hade ju faktiskt inte tänkt att gå upp här. Men jag vill ändå bemöta gällande Skolfam för HVB-placerade barn. Det är ju så att även om man går på ett HVB så går du i skolan. Du går ofta i vanlig skola. De barnen behöver också hjälp och stöttning. Då har man sett att jobbar man på samma sätt kring de här barnen som man gör kring familjehemsplacerade barn så ger det väldigt goda resultat. Så det går visst att applicera, vill jag bara säga till dig som var uppe. Och sen gällande det här med vad Martin sa om att satsa på barnen så står ju vi alla bakom det på den här sidan. Vi satsar ju på barnen. Att vi har mindre i nordost, det ska inte gå ut över barnen. Det här handlar ju. Vi har också en central budget ifall det skulle behövas pengar. Men det är jätteviktigt att vi ser till att föräldrar kommer ut i arbete, att barnen har bra och positiva förebilder. Vi vet att barn mår bra av att föräldrarna arbetar och så vidare. Men insatser, det lovar jag dig, som har med barn, de ska vi inte dra in på. Att jobba förebyggande är jätteviktigt. Det kan jag lova. Tack.

Först ut Jenny Broman. Varsågod. Nu är det ju så att förebyggande insatser kostar väldigt mycket pengar, men det är en bra investering för framtiden, tycker vi. Och det är därför vi gör de här stora satsningarna på socialtjänsten. Jag tänkte bara att jag skulle påminna, för jag förstår att man inte har läst vår föregående budget, det är ju en ändringsbudget. Alltså vi har ju gjort ökningar på skolfamn och satsat på skolfamn. Och så har vi skrivit skolfamnsliknande insatser. Alltså man kan inte ändra en insats som är tänkt för en sak eller en modell, utan då får man ju göra annat stöd. Absolut behövs det stöd för skolgång både i HVB och på SIS. Men skolfamn. går det inte att ha, utan det får vara en annan modell och man kan kalla det liknande eller vad man nu vill kalla. Men just skolfam är det ju inte det då. Tack.

Då var nästa replik begärd av Jonas Nilsson. Varsågod.

Nej men precis, det finns ju stöd för skolgång både på HVB och SIS, som jag sa precis innan. Så jag tycker inte det var riktigt svar. Men sen måste jag få kommentera på att det upprepas hela tiden, att det finns en central pott ifall det skulle behövas pengar. Vi menar ju att det behövs pengar. Det är inget ifall. Det är pengar som behövs. Den här potten, om vi skulle behöva regera med eran budget, gud förbjude, det kommer vi aldrig göra. Men då skulle vi ta de pengarna direkt. Så det är inte ifall de skulle behövas. Vi säger att de behövs. Det är det som är problemet. Så den potten tar slut med en gång. Så den hjälper inte. Så sluta ta upp den. Tack.

Tack. Det var replik du ville ha. Ja, kontrareplik Jessica Blixt. Varsågod.

Du har helt och hållet rätt. Pengar behövs till barnen. Det allra viktigaste, det är att vi satsar på förskolan och skolan. Att vi lägger grunden så att fler lyckas. Tidiga insatser är fantastiskt. Men jag tänker att barnen inte ska bli ett slagträ i en politisk debatt. Utan jag tror att vi alla här inne, och det hoppas jag verkligen, kan skriva under. på att vi tycker att barnen bör prioriteras. Så det är jag väldigt glad för. Tack.

Tack. En andra replik begärd. Jonas Nilsson. Varsågod.

Alltså, där kan jag egentligen bara upprepa vad du sa. Du sa alltså att barn inte ska användas som ett slagträ i en politisk debatt och så drar du in förskolan i en debatt om sociala frågor. Du sa alltså att man inte ska göra någonting och så gjorde du precis exakt det. Gör inte så. Tack!

Tillbaka till talarlistan och det är Jenny Broman, därefter Jessica Blixt. Varsågod Jenny.

Jag tänkte i alla fall avrunda min del på det här sociala området genom att säga att jag är otroligt stolt över vår budget. Inom det sociala området så är vi ambitiösa och jag tror nog att våra direktörer kanske blev lite svettiga när de läste den. Men vi skickar ju också med pengar. Våra uppdrag är finansierade. Jag kanske har saknat lite debatt om hemlöshet, en av mina hjärtefrågor. Jag tog upp det i mitt inledningsanförande, men jag vill igen poängtera. Vi har gått från att ha fokus på de som inte har tak över huvudet, till att titta på mer långsiktiga lösningar, till att nu gå mer på de strukturellt hemlösa. Det stämmer ju att hemlösheten har minskat. Det skriver ju ni i er budget också, men det är. Det är ju inte liksom någonting som bara hänt, utan det har varit ett väldigt, väldigt tydligt och medvetet arbete från vår sida. Och en liten grej som vi inte tagit upp, men som jag ändå är väldigt glad för. Vi har ju en verksamhet som heter Columbus, som riktar sig till kanske unga vuxna, som inte riktigt har kunnat komma ut i vuxenlivet. Man liksom kanske har varit hemmasittare innan. Eller man kanske liksom inte riktigt förmår att veta hur man ska göra när man blir självständig och kunna bli självförsörjande så småningom. Och det är ganska många steg kvar till att man kan delta i arbetsmarknadsinsatser. Och nu har vi gjort en satsning på det och vi ser till då att det verkligen blir så att hela staden kan ta del av den här verksamheten, som vi ju samarbetar med Västra Götaland. Det tycker jag också är väldigt kul. Tack.

Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck. När vi har debatterat det här området två timmar. Agneta? Det är bra om man är redo. Sen kan vi också komma vidare till andra områden på den här långa budgetdebatten. Varsågod.

Sista ordet här. Vad det gäller Nordost. Det är väldigt tydligt. Det särskiljer sig. Det här kan bli ett enormt slukhål. Det måste få ett stopp. Dels är det människor som är långt från arbetsmarknaden, men det förekommer också bidragsfusk. Det måste dras ned på. Vi måste underlätta återvandring. Inte gå ut med brev om att vi inte ska hjälpa människor att kunna återvända hem, som inte har kommit in i samhället. Så länge vi fortsätter i den här takten så kommer Nordost bli ett ämne. ännu större slukhål vid nästa budget, så låt oss ta krafttag, tack.

Tack, då är talarlistan tom. Vi kanske anser det här området färdigdebatterat? 4.3 Förskola, grundskola och gymnasieskola

Då ska vi se, då är vi på ärende 4.3, förskola, grundskola och gymnasieskola. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Viktoria Tryggvadottir Rolka. Därefter Anneli Rhedin. Varsågod Viktoria!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och åhörare! Jag säger det igen, när vi står här idag så talar vi inte bara med budget i kronor och ören, utan det handlar om värderingar. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha. Det handlar om vilket samhälle och vilka vuxna vi vill vara för våra barn. Vi har de senaste åren gjort något väldigt viktigt. Vi har styrt resurserna och fokuserat till klassrummen. Tillbaka till klassrummen. Vi har gett lärarna bättre förutsättningar att vara just. Genom att vi har kraftfullt byggt ut det särskilda stödet, tillskapat resursskolor, akutskolor och ökat andelen behöriga lärare med 10% i nordost. Vi har i svenska mått och mätt ett unikt skolsocialt arbete, som jag skulle vilja hävda räddar liv. Och allt detta för en enda sak. För bättre trygghet och studiero i skolan och för att fler. Men vi har också satsat på barns fritid. Över 130 000 kostnadsfria aktiviteter varje år. Vi har byggt ut läxhjälp, lågskola, simundervisning. Och vi har räddat kulturskolan från den nationella politikens slakt av densamma. Men en annan sak som har varit viktig i det här arbetet. Det är att vi har börjat analysera skolorna på djupet. Vi har flyttat ut stödet. Till det klassrumsnära. Inte till fler matriser som ska. ska fyllas i och fler dokument, utan handfast stöd på plats i skolorna. Mina vänner, det ger resultat. Kunskapsresultaten för i år är de bästa någonsin i Göteborg. Elevernas närvaro ökar. Sjukfrånvaron bland personalen minskar. Detta mitt i en ekonomisk kris. Men låt mig vara tydlig. Vi har bara börjat. Vi är långt ifrån nöjda. Betygen är fortsatt för låga och arbetsbelastningen är på sina håll alldeles för hög. Nu står vi inför en demografisk storm. Där färre barn ska bära samma kostnader. Det kommer kräva mod och samarbete och politiker som tjänar eleverna. Inte det egna partiets opinionssiffror. Det kommer krävas att man vill tjäna eleverna och inte vinstkapitalisterna. Det sägs nu att man satsar på skolan samtidigt som vi slaktar socialtjänsten. De kostnaderna kommer övergå till skolpengen, vilket vi har jobbat notoriskt för att bli av med. Så kommer ni också få höra borgare efter borgare tala om kaos, kris och katastrof. Men i det här avseendet så är verkligheten faktiskt er värsta fiende. Bifall kommunstyrelsens förslag.

Tack Viktoria! Då lämnar jag ordet till Anneli Rhedin. Därefter Hannah Klang. Varsågod Anneli!

Tack så mycket, ordförande, ledamöter, åhörare! Spelar det någon roll vem som styr? Ja, det gör det. Igen lägger vi, M, D, L och KD, mer pengar till välfärden. Och igen sänker vi skatten så att stadens invånare får behålla en större del av sina inkomster. Det är också viktigt att den som styr är beredd att göra prioriteringar. Vi gör tydliga prioriteringar. Vi ger 253 miljoner mer till skolnämnderna. Ser vi till förskolan, det är fortfarande alldeles för stora barngrupper och för få anställda förskollärare. Som jag sa på mitt första förskolenämnds möte 23 oktober förra året, när vi fick information om att vi har färre barn inskrivna. Då är det väl dags att vi gör ett rejält omtag för att få färre barn i förskolegrupperna och anställer fler förskollärare. Vilket ger en bra start för våra barn. Vi vill också i vår budget att förskolenämnden, inför ett maxtak för antalet barn per barngrupp utifrån ålder och med hänsyn till Skolverkets rekommendationer. Maxtak på 10 barn till 1–3 åringar och 13 barn för 4–5 åringar. Målet är att ha minst två förskollärare och en barnskötare per barngrupp. Skola. Det måste bli fler elever som går ut med godkända betyg. Viktigt fokus. Fokus är att ingen elev ska gå ut grundskolan utan godkända betyg. Elevhälsoarbetet är viktigt och avgörande för elevernas välmående. Elevhälsan behöver därför förutsättningar att arbeta mer förebyggande. Vi vill bevara små skolor. En skolas framtid ska inte avgöras av storleken på byggnaden utan av kunskapsresultat, trygghet och kvalitet. När vi är ute i verksamheten.

Då lämnar jag ordet till Hannah Klang. Därefter Agneta Kjaerbeck.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Vi ska bygga ett Göteborg för alla. Då börjar det i förskolan och i skolan. Det börjar med barnen. För det är just där grunden läggs till jämlikhet, trygghet och framtidstro. Vår budget är tydlig. Varje barn, oavsett var i Göteborg man växer upp, ska ha rätt till en likvärdig utbildning och en trygg start i livet. Vi vet att välfärden inte bygger sig själv. Den byggs av människor. Av förskollärare, lärare, fritidspedagoger, elevassistenter. De som varje dag gör skillnad. Som tar emot barnen på morgonen, dukar fram frukosten, plåstrar om, lär barn läsa och räkna. Och lär barn att deras röster räknas och att alla är lika värda. De som kompenserar när hemmet inte räcker till. Som tillsammans med alla andra vuxna i barnens liv formar våra nya göteborgare. Därför gör vi flera satsningar på personalen, på fler kollegor, mindre grupper och mer tid med varje barn. I förskolan ökar vi resurserna med 100 miljoner kronor och det betyder mer stöd till förskolor med särskilda utmaningar och fler anställda i verksamheterna. I områden där barnen behöver förskolan som mest fördubblar vi satsningen på kortare arbetsdagar. Personalen som redan testat detta är friskare, de trivs bättre på jobbet och de är bättre pedagoger för varje barn. Vi stärker också. också familjecentralerna, så att fler familjer får stöd tidigt i barnens liv och har en plats att vända sig. I grundskolan ökar vi resurserna med 125 miljoner kronor och vi utökar tvålärarsystemet, stärker elevhälsan och ger elevassistenter möjlighet till kompetensutveckling. Något som är mycket viktigt eftersom de som arbetar med de barnen har oftast de största utmaningarna och då behövs kunskap och stöttning för att göra ett bra jobb. Detta gör vi för att en skola som klarar att möta olika barns behov är en skola som fungerar bättre. Trots allt vi gör ska vi vara ärliga och säga att vi hade velat göra mer. Tyvärr har vi en regering som hellre sänker skatten för de rika och finansierar bättre altaner i sommarhusen i Spanien, än att satsa på välfärden. Men det hoppas jag att vi ändrar på nästa år. Vi står också inför en del förändringar. Det blir färre barn i skolåldern. Det kräver planering, ansvar och långsiktighet. Och just ansvar är skillnaden mellan oss och partierna till höger här. De presenterar inga lösningar utan väljer att stoppa huvudet i sanden. Vi tar ansvar och vi gör prioriteringar och investerar i barnen. För det är genom dem vi bygger framtidens Göteborg. Det här är en budget som stärker personalen, minskar klyftorna och lägger grunden för en jämlik skola. Som ger varje barn möjlighet att lyckas, växa och drömma. Med det yrkar jag bifall till den rödgröna budgeten. Tack.

Tack Hannah. Då lämnar jag ordet till Agneta Kjaerbeck. Därefter Jessica Blixt. Varsågod.

Tack för ordet ordförande, ledamöter, åhörare. Skolan är grunden för hela vårt samhälle. Här lär sig våra barn språk, kunskap och värderingar. Och här formas framtidens Göteborg. Men idag ser vi alldeles för många barn som inte får den trygghet och undervisning som de har rätt till. Hot, mobbning, störande beteenden i klassrummen ska aldrig accepteras. Nolltolerans ska gälla alltid. Men det kräver ett tydligt ledarskap. en skola, en rektor med mandat och verktyg att upprätthålla ordning, trygghet och studiero. Föräldrar har sitt ansvar och föräldraansvaret ska stärkas. Genom närvaroplikt vid möten. Genom krav på aktivt samarbete med skolan. Barn som inte får stöd hemma ska mötas av vuxna som sätter barnens trygghet och lärande först. Men tryggheten är bara en del. Kunskapen är nyckeln till ett gott liv. Och svenska ska vara huvudspråk i undervisningen. Skolan ska vara fri från politiska, religiösa eller extremistiska influenser. Vi formar medborgare, inte ideologiska projekt. Och alla elever ska få rätt stöd. Flexgrupper, resursskolor, anpassade grundskolor. Akutskolan ska utvecklas. Elever som har ett extremt utåtagerande beteende ska få riktade åtgärder. inte skickas runt i ordinarie klasser efter fyra veckor utan resultat. För det handlar om likvärdighet, rättvisa och att ingen elev lämnas utanför. Men vi prioriterar också hälsa och välmående. Alla elever ska ha tillgång till kurator, psykolog och personal med kompetens i suicidprevention. Skolmiljön ska uppmuntra rörelse, grönska, hälsosam mat, svensk näringsrik, fri. från ritualslakt, och vi kommer aldrig acceptera hedersförtryck. Unga har rätt att leva fritt, utan krav på slöja eller kontroll. Lärare ska ha utbildning för att upptäcka och agera, därför att barnens frihet alltid går först. Ordförande, ledamöter och åhörare! Det här är ingen vision. Det är en skyldighet mot våra barn, mot föräldrarna och mot Göteborgs framtid. Vi skapar en skola där trygghet, kunskap, kunskap och frihet går hand i hand. Där varje barn får en chans att växa, lära och bli självständig. För det är dags att sätta barnens framtid först. Tack för ordet.

Tack Agneta. Då lämnar jag ordet till Jessica Blixt. Därefter Bosse Parbring. Varsågod Jessica.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Ja, det vi satsar på barnen, Det spelar roll idag. I varje barngrupp, i varje klassrum och i mötet mellan personalen och barnen. Det är där kvaliteten är. Det är av den anledningen som vi väljer att satsa över en halv miljard mer på förskolan och skolan. Det är de pengarna som faktiskt gör skillnad. Det är de som spelar roll. Vi tycker att det är en självklarhet att prioritera barngruppernas storlek. De måste minska. Personaltätheten i förskolan måste öka. Resurser till barn i behov av särskilt stöd måste säkerställas. Så ser det inte ut. Alla här har fått massor av mejl de senaste dagarna från upprörda förskollärare. De pratar om hur deras vardag ser ut, hur de inte kan göra ett bra jobb, hur de inte får möjlighet för att politiken har svikit dem. Vi ser det. Vi kan inte vara tysta. Vi måste agera. Det spelar ju ingen roll hur mycket ni än säger. på den här sidan, sossarna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, att ni har gjort massa bra saker. Om inte det märks i klassrummen, i personalens arbetsmiljö. Det är där det börjar. I mötet mellan personal och barn. Att lägga ner små välfungerande skolor som är barnens trygghet. Där de lyckas, där man kan gå till skolan utan att ha en klump i magen. Att lägga ner dem. Hur kan ni säga att det är barnens bästa? Att flytta barn till stora skolkomplex med 600 till 1000 elever och säga att det är bra för den pedagogiska och ekonomiska hållbarheten. Då behöver man satsa så vi har. har råd att ha kvar välfungerande skolor. Det är vi skyldiga Göteborgs barn. Det är vi skyldiga det framtida Göteborg. Det är bara genom att investera i barnen som vi kan säkra en trygg framtid i Göteborg. Det börjar i förskolan. Vi får sluta nu och svika barnen och personalen. Jag yrkar bifall till budgetförslaget från M, från D, från L och från KD.

Tack Jessica. Då lämnar jag ordet till Bosse Parbring. Därefter är Axel Darvik. Varsågod Bosse.

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare. Vi vet att det. Det föds färre barn och förskolor och skolor står inför en svår omställning att minska antalet platser. Vi vet också att förskolan har för stora barngrupper och att personalen har höga sjuktal. Men vi har sett under det här året att vi har lyckats öka personaltätheten genom att vi behåller och anställer utbildad personal trots att antalet barn minskar. Vi anställer nya förskolor. förskollärare och barnskötare varje vecka. Därför har andelen utbildad personal ökat tydligt under året. Målbilden är att hälften av personalen vid en förskola ska vara förskollärare och hälften ska vara barnskötare. I vår budget för nästa år skjuter vi till 100 miljoner till förskolan för att fortsätta kunna anställa ännu mer utbildad personal. Vi vill särskilt satsa på förskolor i områden med stora utmaningar. Därför förbättrar vi också villkoren för personalen genom olika åtgärder för en bättre arbetsmiljö. Bland annat arbetstidsförkortning och andra särskilda anställningsvillkor. Tidigare har det varit svårt att minska barngrupperna. Förutom att det har kostat mycket pengar så har det varit brist på både lokaler och personal. Nu när antalet barn minskar så finns både personal att anställa och lokaler att använda. Och genom pengarna som vi tillför i budgeten så har vi en chans att minska barngrupperna. Det är vårt stora mål för nästa år. Samtidigt tillför vi pengar för att anställa utbildad personal så vi kan erbjuda förskola längre tid för de barn som har föräldralediga föräldrar. På motsvarande sätt som vi gör till barn som har arbetssökande föräldrar. Vi vet att många av dessa barn saknar förskola när de får ett mindre syskon. kompisarna och den utvecklande miljön. En del föräldrar vill vara hemma längre tid med båda barnen och det kan de förstås fortsätta med. Men för de barn som saknar förskolan så är detta en välkommen reform. Vi kan göra det därför att vi både satsar på att få ner barngrupperna i storlek och tillför pengar för att anställa personal som täcker upp den utvidgade tiden. Vi vet också att en del barn har Det är lite extra tufft. För dessa barn inför vi sociala förskoleteam som stärker upp det förebyggande och främjande arbetet så att fler barn får en trygg uppväxt. Där är det väldigt viktigt att vi krokar arm med våra socialnämnder och även satsar på dem som vi gör i vår rödgröna budget. Förskola, skola och socialnämnder måste jobba tillsammans för att barn ska få en trygg och utvecklande. uppväxt. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Bosse! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik. Därefter Kristina Norén Lallo, KD. Varsågod Axel.

Tack ordförande. När vi talar om skolan så talar vi om Göteborgs framtid. Det är i klassrummet vår stad formas. Det är där barnens framtid avgörs. Där får de sin möjlighet att utveckla sin frihet och möjlighet att växa och rätt att lyckas oavsett bostadsort och bakgrund. kunskap inte bara ett abstrakt mål. Det är ett löfte. Ett löfte till varje barn att de ska få en skola där de kan bli sitt bästa jag. Men idag infrias inte det löftet fullt ut Alltför många lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Det är inte värdigt en stad som vill vara en kunskapsstad. Det är därför som vi säger att det behövs en kvarts miljard. till förskolan och en kvarts miljard extra också till skolan. Det handlar om fler lärare, bättre undervisning, fler särskilda undervisningsgrupper, bättre ordning och studiero. Faktum är att när man gör en modellberäkning om vad Göteborgs stad borde prestera så ligger vi ungefär fem procentenheter under när det gäller gymnasiebehörighet än vad som förväntas. Det finns också saker som vi kan vara överens om, tror jag, där vi kan hitta samsyn kring mindre administration, mobilfria klassrum, mer fokus på riktiga läroböcker. Och det här är riktigt bra. Göteborg var tidigt ute i satsningar under förra mandatperioden med riktiga läromedel. Det är till och med så att vi toppar landets listor när det gäller hur mycket pengar som lagts på läromedel de senaste åren. Nu blir det en rejäl. dipp i år, men vi hoppas att det här inte är en ihållande trend, utan att vi kommer tillbaka till att faktiskt uppvärdera betydelsen av läroböcker. Vi behöver också tryggare skolmiljöer med en utbyggd elevator. Men det finns också saker som är där vi tydligt skiljer oss åt, och det gäller stordriften i skolan. De principerna som styr mot stordrift är förlegade och det är dags att skrota dem. Vi ska inte dimensionera skolor eftersom det ska uppnå minst 600 elever, utan vi ska prioritera i stället bra, fungerande skolor. Kunskap, resultat, trygghet, söktryck och ledarskap är sådana mjuka faktorer som man inte ska kasta bort, utan bevara och utveckla. Göteborgs barn förtjänar en skola där kunskap, trygghet och framtidstro kommer före symbolpolitiken. politik. Vi har den visionen. Viljan och resurserna finns i vår budget. På så sätt kan vi skapa Sveriges bästa skola. Tack för ordet.

Tack Axel. Då är det Kristina Norén Lallo KD. Därefter Hans Arby. Varsågod Kristina.

Nu! Då ska vi se var jag var. De senaste månaderna har en massiv anstormning av mejl trillat in från föräldrar till barn som går på nedläggningshotade skolor. Under mina sju år som politiker så har jag inte sett något liknande. Vid förra kommunfullmäktige hade dessutom föräldrar och barn tagit sig hit för att vädja till oss politiker att behålla barnens välfungerande skolor. Den här frågan berör verkligen familjer och deras vardag. Det finns en stor och befogad oro över hur det ska gå. gå för barnen om deras välfungerande skolor läggs ner. Genom att citera vissa föräldrar så vill jag sprida deras egna ord om sin egen oro. Vi föräldrar vet redan vad stora och opersonliga skolmiljöer leder till. Fler elever som faller mellan stolarna, ökade konflikter, mobbning som går obemärkt förbi och ett klimat där lärare får svårare att se och stötta varje individ. När tryggheten och relationerna till vuxna försvagas ökar också risken för skolfrånvaro, psykisk ohälsa och i förlängningen kriminalitet. En annan förälder säger, små barn behöver små sammanhang, där alla känner alla, både vuxna och barn. Varför vill man fortsätta pusha för att små barn som ska börja skolan, ska tryckas in i stora skolor, när det finns alternativ i närheten? En tredje förälder säger, att se till stordriftsfördelar när det gäller barn, det tycker jag är sorgligt. Ska våra barn verkligen. göras till en osynlig massa i stora anonyma skolor där de lättare kan bli ett offer för kriminella. Jag förstår att detta inte vägs in i grundskoleförvaltningens beslut, men jag hoppas att ni som politiker har ett bredare perspektiv och kan se vad som är bäst för samhället på sikt. Nu ska vi se vad jag har för tid här. Vi har också en mormor som uttrycker sin oro. Hon skriver bland annat, jag vill verkligen uppmana er En stor anonym högstadieskola är inte rätt väg att gå i till exempel Kortedala. Barnen här förtjänar en trygg och fungerande skolmiljö där de blir sedda och får växa. Jag hade kunnat fortsätta länge och väl med att återge föräldrar och anhörigas oro för vad som ska hända med barnen om deras välfungerande skolor läggs ned. Men eftersom jag inte har oändligt med tid och eftersom jag inte satte på micken i tid, så vill jag bara att vi ställer oss frågan, vem är vi i salen egentligen till för? Och då hoppas jag att alla svarar göteborgarna. Och nu har göteborgarna talat. Och då ska vi politiker lyssna. Vi ska slå ihop våra kloka hjärnor. Vi ska gnugga geniknölarna och komma fram till en lösning. Som gör att vi kan behålla våra små välfungerande skolor.

Tack Kristina. Du fick ju 10–15 sekunder extra. Varsågod. Då är det Hans Arby. Därefter så är det slut på föranmälda talare.

Varsågod Hans. Tack ordförande, ledamöter och framför allt göteborgare. Centerpartiets mål för skolan är en kunskapsresa där varje barn och elev, oavsett bakgrund, får bästa föreställning. trots att ni har lyckats. Från förskolans första språklekar till gymnasiets väg ut i vuxenlivet, så ska Göteborgs skolor präglas av kvalitet, trygghet och höga förväntningar. Vi ser att färre barn från familjer med utländsk bakgrund eller svag ekonomi går i förskolan. Trots att den är avgörande för att jämna ut livschanserna, inte minst vad gäller språket. Därför måste vi intensifiera uppsökande arbetet och sänka trösklarna genom att bättre samverka. med SFI, vårdcentral och medborgarkontor. Förskolan ska erbjuda trygghet och personal med rätt kompetens. Vid sidan av nyrekrytering av legitimerade förskollärare vill vi därför ge fler möjligheten att vidareutbilda sig. Vi prioriterar mindre barngrupper framför utökad vistelsetid för barn till föräldralediga. Allt annat vore ett svek mot barn och personal, särskilt när Göteborg redan ligger långt över Skolverkets rätt. rekommendationer. Varje elev ska lämna grundskolan med godkända betyg och starka färdigheter i att läsa, skriva och räkna. Det kräver höga förväntningar, rätt stöd i rätt tid, hjälp till de som kämpar men också utmaningar till de som lär sig snabbt och uppföljning av frånvaro. För många elever är elevhälsan avgörande och när statsbidragen minskar är det vårt ansvar att se till att elevhälsan prioriteras och är tillgänglig för alla elever. Nyckeln i det här är lärarna och lärarnas chans att vara just lärare, inte administratörer. Vi måste minska byråkratin, förbättra arbetsmiljön och se till att mer av resurserna når klassrummet, där de gör störst nytta. Det är också dags att utvärdera effekterna av skolenhetsutredningen, som flera har varit inne på här. Vi ska inte stänga mindre väl fungerande skolor för att bygga och fylla stora skolor. Vi måste tänka över storleken även på förskolan. Mindre förskolor med färre avdelningar gör det möjligt att ha fler förskolor i centrum och närmare förskolor i ytterområdena. Även om de rödgröna vill skylla det mesta som är dåligt på regeringen och friskolor, som ofta fungerar bättre, även sett till elevunderlaget, så är det bra att fokus här ligger på skolorna som vi som kommun driver. Men det är också viktigt att inse att alla barn är olika och att det behöver finnas olika alternativ. med både kommunala, privata och idéburna skolor på alla nivåer. Därför ska vi jobba med friskolor, inte mot dem. Då vill vi bjuda in dem till ett gemensamt skolvalssystem som underlättar för föräldrar och elever att göra medvetna val. Jag vill med det yrka bifall till Centerpartiets förslag till budget. Tack.

Tack, Hans. Därmed går vi över till två minuters talartid. Vi börjar med Dan-Ove Marcelind, KD, därefter Sofie Gyllenwaldt, M. Varsågod, Dan-Ove.

Tack så hjärtligt, ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag skulle vilja prata lite grann om 30-timmarsreformen, som vi kristdemokrater tycker är en mycket oklok reform att införa under rådande omständigheter. Göteborgs barngrupper i förskolan är inte bara stora, de är rekordstora, sticker ut i nationell jämställdhet, samrörelse. Fyra av fem grupper är större än Skolverkets riktlinjer och värst är det för de allra minsta barnen. Det är mellan ett och tre år. I många fall handlar det om nästan dubbelt så många barn som rekommenderas. Pedagoger beskriver hur ljudnivån är konstant hög, hur barn inte får den ro eller den uppmärksamhet de behöver. Det är en miljö som är stressande och i längden skadlig för både personal och barnen. Ändå väljer det rödgröna styret att införa 30- timmarsreformen. Alltså en fördubbling av vistelsetiden för barn till föräldralediga. Och dessutom diskuterar de nu samma sak för fritids. Detta görs trots att förskolepersonalens tydliga varningar om konsekvenserna. Det är som att man är inne i ett 30-timmars rus och baksmällan får barn och personalen på förskolan betala. Det är väldigt svårt att förstå den här prioriteringen att lägga då alltså 80 miljoner kronor årligen på att öka antalet timmar och därmed förvärra situationen när pengarna borde gå till mer personal men framför allt till mindre barngrupper. Personalbristen är allvarlig, men det största problemet är inte antalet anställda, utan att grupperna är för stora. I centrala Göteborg är situationen särskilt pressad. Och även om styret talar om massrekryteringar, löser inte det grundproblemet. För varje ny timme som läggs i vistelsetiden ökar trycket i verksamheten. Barn behöver lugn och närhet. Det behöver vuxna som orkar vara närvarande. Det får man inte genom att fylla på redan överfulla förskolor. Förskoletribunalens protester borde vara en signal. till oss politiker att stanna upp. För barnets bästa måste alltid gå före symbolpolitik. 30 timmars reformer riskerar att förvärra en redan svår situation. Det är inte rätt väg att gå. Tack.

Tack Dan-Ove. Berätta har ju Bosse Parbring, MP, begärt en replik. Varsågod Bosse.

Tack ordförande. Jag måste säga att jag blir. Jag är lite förvirrad nu vad det är som gäller i högerbudgeten. Jag har förstått att ni har budgeterat för 40 miljoner som vi gör för 30-timmarsreformen. Men här går Kristdemokraterna fram och sågar den idén som finns med i er egen budget. Det har jag lite svårt att förstå. Vi tycker att vi vill minska barngrupperna. Vi tillför 100 miljoner för att kunna göra det. Vi tillför också medel för att kunna anställa mer personal. så att vi kan utvidga vistelsetiden för barn till föräldralediga föräldrar. Vi tycker att det är en väldigt viktig reform för de barnens skull, så att de inte ska mista kopplingen till förskolan. Det är viktigt, inte minst i områden där barnen behöver växa upp i ett sammanhang av att höra, förstå och använda svenska språket till stor del.

Tack Bosse! Varsågod Dan-Ove, replik.

Ja, tack så mycket. Om du läser vår budget så ser du att vi inte har med något införande av 30-timmarsreformen i den. Skulle vår budget hypotetiskt av någon händelse, vilket går igenom här idag, vilket du gärna får bidra till för övrigt, så hade mina samarbetspartier fått söka stöd för den här reformen i kommunfullmäktige. Det finns pengar avsatta. Vi kan konstatera att nu reformen införs. Jag tycker det är olyckligt, men vi inför inte i vår budget en 30-timmarsreform. Tack Dan-Ove. På detta har Bosse Parbring begärt sin andra replik. Varsågod Bosse. Det här blir ju konstigare och konstigare. Ni avsätter pengar till något som ni inte vill införa. Har jag förstått det rätt? Men vi avsätter pengar för vi tycker att det här är bra att införa detta. Varsågod Dan-Ove. Tack så mycket. Det vi på den här sidan är väldigt rörande överens om, det är att barngrupperna är alldeles för stora. Det måste vi ta tag i först. Vi behöver se till också att vi har utbildad personal på plats. Det finns ett utrymme som ni ser i vår budget för en sådan reform. Det är ingenting vi inför. Vi kan konstatera nu att den kommer införas. Den behöver utvärderas och följas upp noga. Jag tror det kommer få väldigt stora negativa konsekvenser för barnen och för personalen i förskolan.

Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Sofie Gyllenwaldt, därefter Hakan Önal. Varsågod Sofie.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Förskola och skola utgör grunden i vårt samhälle och är två av våra viktigaste ansvarsområden i kommunen. En bra start i förskolan är mer än bara en möjlighet. Det är en nödvändighet för en framgångsrik skolgång och ett livslångt lärande. Varje barn är unikt och har individuella behov som måste tillgodoses. För att skapa en trygg miljö där varje barn kan blomstra, krävs en lugn miljö där alla blir sedda och omhändertagna utifrån sina egna förutsättningar. Det är därför vi gör en stor investering i våra yngsta medborgare, genom att satsa 500 miljoner mer på förskola och grundskola. Denna betydande satsning kommer att möjliggöra rekrytering, prioritering av fler förskollärare och hjälpa oss minska storleken på barngrupperna. Detta handlar inte bara om att tillsätta fler tjänster. Det handlar om att ge varje barn den trygghet och uppmärksamhet de behöver. För personalen innebär det bättre förutsättningar att erbjuda det stöd och den utbildning de brinner för. Vilket vi tror kommer leda till både lägre sjukfrånvaro och större arbetsglädje. Vi hoppas och tror att fler kommer att välja att stanna kvar i förskolans värld och bidra till vår gemensamma framtid. Denna satsning handlar inte bara om nuet, utan om framtiden. Vi bygger inte bara dagens förskola och skola, utan morgondagens samhälle. Jag yrkar bifall till budgeten från Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och KD. Tack!

Tack Sofie! Då lämnar jag ordet till Hakan Önal.

Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare. Göteborgs skolor och förskolor fylls av barn med drömmar, hopp och en längtan efter att lyckas. Jag är stolt för att vårt budgetförslag prioriterar skolan och förskolan högst. Vi vet att vägen genom skolan inte alltid är rak. Vissa barn bär på tunga ryggsäckar av oro. Andra kämpar med att hitta sin plats eller sitt självförtroende. Men vi vet också att varje barn har en unik kraft inom sig. Därför vill vi satsa på tidiga insatser och extra stöd. Så att inget barn ska behöva känna sig ensam eller utanför. Vi vill bygga särskilda undervisningsgrupper och resursskolor för att varje barn ska får det stöd som behövs för att lyckas. Vi vet att trygghet och studiero är grunden för barnens välmående och utveckling. Därför vill vi satsa på lugna och trygga skolmiljöer. Vi vet att små grupper och fler vuxna i skolan gör skillnad. Därför satsar vi på mindre barngrupper och högre personaltäthet, så att varje barn blir sett och får det stöd som behövs. Vi vet att svenska språket är grunden för att barnen ska lyckas i skolan. Därför ställer vi krav på personalens kunskaper i svenska. Jag är stolt för att vårt budgetförslag prioriterar skolan och förskolan högst. Alla barn i Göteborg ska få en skolgång som ger hopp, framtidstro och möjligheten att förverkliga sina drömmar. Jag yrkar bifall till budgeten från M, D, L, KD.

Tack Hakan. På detta har ju Bosse Parbring begärt en replik. Varsågod Bosse.

Tack ordförande. Då måste jag fortsätta att reda ut det här nu. Jag har ändå förstått att Moderaterna är för den här reformen som vi från rödgröna för fram nu. Att vi ger barn till föräldralediga rätt till utökad vistelsetid. Så då undrar jag, hur ser Moderaterna på eran budget? De här 40 miljonerna som ni avsätter, är de menade på riktigt då att genomföra den här reformen? Eller är det?

Tack Bosse och på detta har Hakan Önal, begärt en kontrareplik. Varsågod Hakan.

Men det här har ni fått svar på flera gånger idag. Vi vill ju först stärka våra förskolor genom att anställa personal. Med den situation som finns i förskolan, ni har genomfört de största neddragningarna någonsin. Ni har dragit ner på över 500 anställda i våra förskolor. Med den situationen kan vi inte genomföra den reformen. Vill du först stärka förskolegrupperna, antalet förskollärare? Därefter kan vi genomföra den reformen.

Tack Hakan. Andra replik, begärts av Bosse Parbring, MP. Varsågod Bosse.

Det var ändå ett nytt besked från Moderaterna tycker jag, att ni säger nej nu. För jag har hört annat tidigare. Men det kanske har blivit annorlunda när ni har förhandlat. Vi i rödgröna satsar på att få ner barngrupperna. Vi anställer förskollärare och barnskötare varje vecka. Så vi skär inte ner på något sätt på det. Vi anställer trots att barnen minskar. På så sätt ökar vi personaltätheten och ger större möjlighet. till mindre barngrupper.

Då är det Hakan Önal som har begärt sin andra kontrareplik. Varsågod Hakan.

Ja men Bosse, ni har ju skurit ner personaltätheten över 10 procent. Våra förskolor. Och det kallar du för att ni bygger upp och stärker. Ni har ju skurit ner, över 10 procent har ni skurit ner personaltätheten med. Vi har rekordstora barngrupper. Vi har barngrupper som har stigit med över. 10 procent, 20 procent. Så kan vi inte ha det och genomföra ytterligare och belasta förskolan med ytterligare ansvar. Först måste vi faktiskt lösa det problemet ni har skapat. Sedan kan vi genomföra de reformer som vi tycker är bra.

Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Klas Forsberg, därefter Pär Gustafsson. Varsågod, Klas.

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. En skola för alla, det är någonting som vi har varit väldigt överens om. Det är den målsättning vi har, där alla elever ges möjlighet att lyckas, oavsett bakgrund, funktionalitet eller det stöd de får med sig hemifrån. Vi behöver kunna verkställa en likvärdig skola och en likvärdig skola är inte. För att göra detta så ser vi att den här staden idag är en delad stad och det påverkar också skolan. Vi behöver se till att barnen får studiero och undervisning av hög kvalitet. Det är en grundförutsättning i detta, lärarna. Jag har jobbat många år, alltför många år kanske, i i skolan i Göteborg och bland annat 18 år i Angered. Så jag vet detta. Då är det viktigaste att ge lärarna vettiga förutsättningar. De är välutbildade, men det räcker inte. De måste också få bra förutsättningar att vara lärare. Vi måste minska den administrativa bördan och vi måste se till att de får använda sin pedagogiska professionalitet. Detta kräver också en tillitsbaserad. styrning och ledning. En ledning som visar förtroende för lärarnas professionella förmåga. Men skolan kan inte lösa alla utmaningar själv. Vi måste också skapa team runt de barn som har bekymmer. Då måste vi också satsa på socialtjänsten, men inte bara socialtjänsten, även andra stödjande funktioner måste finnas. Vi, genom att. Att lita på lärarna, arbeta för en mer blandad elevsammansättning, bygga starka team runt eleven, skapar vi den trygga, kunskapsfokuserade skolan, där varje barn ges möjlighet att nå sin fulla potential.

Tack Klas. Då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson. Därefter Kochar Wallad Begi (S). Varsågod Pär.

Ordförande, fullmäktige. Gymnasiet är en av de viktigaste platserna i unga människors liv. Här formas framtidsdrömmar. Här öppnas dörrar till studier, yrkesliv och självständighet. För oss är målet glasklart. Fler ungdomar i Göteborg ska nå en gymnasieexamen med bättre resultat. För kunskap är frihet och kunskapsuppdraget, det är skolans kärna. Oavsett vilken skola du väljer och vilket program du går. Ska du mötas av höga förväntningar, stöd när du behöver det, studiero i klassrummet och trygga korridorer och skolgårdar? Då höjer vi både meritvärdena och livschanserna. Ordförande! Tusen elever lämnar grundskolan varje år utan tillräckliga kunskaper i Göteborg. Denna växande grupp möter vi i gymnasieskolan och det är en grupp som verkligen behöver extra anpassningar och särskilt stöd i gymnasieskolan. Skolan måste vara kompensatorisk på riktigt. Därför stärker vi samarbetet mot socialtjänsten, utökar antalet skolsociala team. Vi riktar insatser mot läskunnighet och matematik, där resultaten behöver lyftas. Och fler elever behöver läsa riktiga böcker med längre texter. Just nu pågår gymnasiemässan här i Göteborg. Tusentals elever ska fundera tillsammans med sina vårdnadshavare och kompisar vad de ska studera framåt. Gymnasievalet är livets första stora riktiga beslut. Därför måste studie och yrkesvägledningen stärkas. Elever ska veta att både högskoleförberedande program och yrkesprogram öppnar dörrar. Ja, vi behöver fler som väljer en yrkesutbildning. Därför behöver vi tillsammans med näringslivet och branscherna fortsätta utveckla våra utbildningar och öka dess attraktivitet. Tack.

Tack Pär! Då lämnar jag ordet till Kochar Wallad Begi (S). Därefter Blerta Hoti Singh. Varsågod Kochar!

Tack. Ordförande, ledamöter, åhörare. Vi har lagt om kursen. Vi har skapat en skolkultur med fokus på undervisningsuppdraget. Med höga förväntningar på både elever, lärare och rektorer. Det är detta medvetna arbete som börjar ge resultat. Men det är också detta som riskerar att gå förlorat med att högerpartiernas budget vinner. De kommer vifta med att de lägger 129 miljoner mer än oss på grundskolan, men de säger. säger inte att det samtidigt drar ner socialnämnderna med mer än så. Allt det skolsociala arbete som idag bedrivs av socialtjänsten, allt det förebyggande arbetet som minskar nyrekryteringar av skolelever till kriminella gäng, kommer att behöva släckas ned med er budget. Ni pratar om att minska administrationen men lägger samtidigt fram förslag som skapar mer byråkrati. Handla externa utredningar, införa nya centrala funktioner, starta flera projekt. Resultatet blir det vi såg sist ni styrde. Över 100 pågående uppdrag, trötta lärare och tid som stjäls från undervisningen. Mitt i detta står ni inför en enorm ny utmaning. Den demografiska krisen är här och vi måste agera. Det kräver politiker som. vågar fatta obekväma beslut. Som orkar hålla fast vid långsiktigheten. Det kräver politiker som sätter elevernas bästa framför det egna partiets popularitetssiffror. Vi kommer fortsätta stå upp för den jämlika skolan, för lärarnas profession och för elevernas framtid. För Göteborg ska vara den stad där varje elev får chansen att lyckas oavsett var de bor. Tack.

Tack Kochar. På ditt anförande har Jessica Blixt, ni har begärt en replik. Varsågod Jessica.

Tack så mycket. Nej jag vet inte, jag vet inte om du har läst vår. Men vi är väldigt tydliga med att vi vill ha sociala team. Det är en jätteviktig funktion och det har vi haft i vår budget hela vägen. Demokraterna hade det i sin budget långt innan vårt samarbete. Gällande de där 100 uppdragen som du pratar om som var under förra mandatperioden. Där var ju Socialdemokraterna ganska drivande i de uppdragen. Det berodde ju till väldigt stor del på hur det såg ut, rent med majoriteter och sånt. Så det ska du nog inte lägga på i alla fall Alliansen här. För det var bland annat Socialdemokraterna. Obekväma beslut? Nej, det här handlar inte om obekväma. beslut att man ska stänga små välfungerande skolor. Det handlar om helt totalt galna beslut. Det är fruktansvärt vad ni gör mot barnen. Tack.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan och det är Blerta Hoti Singh, därefter Jesper Berglund. Varsågod Blerta.

Tack ordförande. Alla barn i Göteborg ska ha rätt till en trygg och en förskola präglat av kvalitet. Oavsett var man bor, storleken på föräldrars plånbok eller vilket språk man talar hemma. När vi rödgröna tog över styret 2023 så mötte vi en verksamhet som hade kämpat länge till följd av högerns nedskärningar. Men trots en tuff inflationskris så gjorde vi rödgröna ett tydligt val. Vi valde att sätta barnen och välfärden först. Sedan dess har vi tillfört över en halv miljard mer till förskolan. Och det är pengar som har kunnat gå till att vi har ökat barnpengen, till att vi har ökat personaltätheten och att vi har ökat andel förskollärare. Och trots att vi har cirka 650 färre barn i våra kommunala förskolor så har personaltätheten ökat och kvaliteten har förbättrats. Och sjukskrivningstalen pekar också neråt, vilket är en positiv utveckling. Men vi är såklart inte nöjda. Vi vet att vi har en lång väg att vandra för att nå våra mål. Men vi vet också att förskolan inte står ensam. Barns trygghet handlar om också hela deras livssituation. Därför stärker vi samarbetet mellan förskolorna, BVC, socialtjänsten och föräldrarna genom sociala förskoleteam och familjecentraler. Det är genom att vi kan stötta familjer tidigt som vi kan se till att problemen inte blir. Vi gör detta samtidigt som vi tar ansvar för ekonomin. Vi har kapat chefsled, vi har sparat på onödig byråkrati och administration. Där vi ser till att varenda skattekrona ska gå till barngruppen och till barnen. Det måste gå före dyra skattesänkningar och privatiseringar. Göteborgarnas barn förtjänar bättre.

Tack Blerta! Detta har ju kommit önskemål om några repliker. Vi börjar med Hakan Önal. Först därefter är Hans Arby. Varsågod Hakan.

Tack för ordet. Jag vill ärta, du kan inte gå och bara. Alltså, du måste faktiskt prata om vad ni har gjort. Ni har genomfört de största neddragningarna i mannaminne i våra förskolor. Vi har alltså. Ni har minskat personaltätheten med över 10 procent och du påstår någonting annat. Jag tittade bara på förskollärarenkäterna. Ni har försämrat. Alla nyckeltal har gått åt fel håll. Det som oroar mig mest är att barn med behov av särskilt stöd, där har ni skurit mest. Det är i alla fall vad förskollärarna säger. Och då får du gärna förklara för göteborgarna hur ni faktiskt prioriterar förskolan. Jag ser inte det i de siffrorna eller de undersökningar som visas offentligt.

Tack Hakan. Då är det Hans Arby som har begärt en replik. Varsågod Hans.

Tack. Den här frågan som jag kommer ställa till dig lättare naturligtvis kunna ställa till bägge sidor. Men det verkar enklare att få tydliga svar på den här sidan då. Du är inne på det här, när barnkullarna nu minskar och vi tappar ner resurserna långsammare, så har vi ju chans att äntligen kunna minska storleken på barngrupperna. Och då välja att erbjuda i stället föräldraledning, att kunna ha sina barn längre i förskolan. Det är ju att varken sätta barnen eller personalen i centrum. Och det handlar inte bara om de pengarna, de 120 miljoner det kan kosta, utan det handlar också om rekrytering. Vi vet att det är svårt att rekrytera legitimerade pedagoger idag. Så vare sig du sätter till resurserna, så får vi risken att vi sänker kvaliteten. Har ni ens lyssnat på de engagerade förskollärare som vill prioritera bättre kvalitet och mindre barngrupper och som höjer sin röst i panik för de konsekvenser de ser här? Kan du berätta lite grann hur ni tänker när ni väljer att prioritera, som ni gör, Tack.

Vem vill du ha kontrareplik på? Då går vi över till Jessica.

Tack ordförande. Ja, att ni har satsat en halv miljard extra, det beror ju på att indexuppräkningen har varit som den har varit. Så det är ju ingen extra satsning. I alla fall har inte det märkts ute i verksamheterna eftersom barngruppernas storlek har blivit större. Vi har 105 färre förskollärare om vi jämför 2023 september. med senaste nu september 2025 i de underlagen som vi fick nyckeltalen. Vi har färre från 2024 till 2025 också. Vi vill också säga att ni inte har lyckats få ut pengarna i verksamheten. Trots att personalen har gått på knäna och trots att barngrupperna har blivit så stora så gick förskolenämnden med ett överskott på. 175 miljoner kronor

Och på detta har ju Blerta Hoti Singh begärt en kontrareplik. Varsågod Blerta.

Det stämmer inte. Vi har ökat personaltätheten. Vi har ökat andelen förskollärare. Bara i år har vi rekryterat. Medan andra kommuner varslar, stänger ned förskolor, varslar förskollärare och barnskötare till följd av den demografiska krisen, så har vi rekryterat 300 utbildade förskole pedagoger. 140 av dem är förskollärare. Över hälften av dem är nya rester, tidigare i ersättningar. Vi har ersatt tidigare outbildade. personal med befintlig förskollärare och vi har höjt andelen förskollärartäthet i staden. Det här trots att vi har 650 färre barn i våra förskolor. Men jag är så klart inte nöjd. Utvecklingen pekar åt rätt håll, men vi behöver göra mer och det gör vi. Men ni ger sju uppdrag till förskolenämnden som skulle bara leda till onödig byråkrati och administration och ni sänker skatten.

Tack Blerta och berätta om Jessica. Blixt, det begärs sin andra replik. Varsågod Jessica.

Tack så mycket. Ja, om man tycker att det är ett onödigt uppdrag att införa ett maxtak på barngruppernas storlek och att det skulle bidra till administration. Då tycker jag att det är värt det. Vad jag skulle vilja säga i alla fall. Det är att har du till exempel två barnskötare och en förskollärare i en barngrupp, då är det 33 %. Det är ni med på? Förskollärare. Så tar du bort en barnskötare, då har du helt plötsligt 50 % förskollärare. Andel och antal är två helt olika. olika saker. En andel behöver inte betyda att man har höjt kvaliteten. Man kan ha tagit bort personal. Tack.

Tack Jessica. Då ska vi se. Då har ju Blerta Hoti Singh begärt en kontrareplik. Varsågod Blerta.

Jo, ni säger att ni satsar så många mer miljoner till förskolan och grundskolan. Men samtidigt så sänker ni skatten med hela 250 miljoner kronor. Och det går liksom inte ihop. Det är lite som att hälla vatten i den ena delen, med den ena handen, och borra hål i botten med den andra. Och göteborgarna förtjänar bättre. Självklart, maxtak jätteambitiöst. Men vetenskapen visar på att det här är ett extremt trubbigt verktyg för att hålla koll på. Det skulle kräva onödig byråkrati och administration för att hålla reda på barngruppernas storlek i varenda förskola. För det är inte det som alltid mäter kvalitet. Det är andelen utbildad personal och möjligheten för förskollärare att faktiskt ha tid att planera sin verksamhet som utgör kvalitet. Att vilja införa maxtak, det skulle innebära att det blir längre köer i förskolor i centrala delar av stan.

Tack Blerta. Då är det Hakan Önal som också begärt sin andra replik. Varsågod Hakan.

Blerta, kan du vara överens om att ni faktiskt har sänkt personaltätheten? Det är färre personal som tar hand om våra barn och de räcker ju inte till. Och det är det vi ser också i förskollärare.

Tack Hakan. Blerta har begärt en kort replik på detta. Och det får du. Varsågod Blerta.

Ja, anledningen till att statistiken i Colada säger att vi har högre barngrupper är för att vi inte mäter det. För tidigare så gav regeringen, tidigare regeringen avskaffade själva statsbidraget för minskade barngrupper till att omformulera det. Och man efterlever inte den. det statsbidraget nu längre på samma sätt. Det är därför det har, statistiken har gått upp i Colada. Men Colada säger ingenting om hur barngrupperna faktiskt organiserar sig i verksamheterna. Men sen min fråga till er när det gäller utökad vistelsetid. Jag trodde att vi var överens med högern om att vi skulle ha utökat vistelsetider och möjliggöra det till föräldralediga. Men hur tänker Moderaterna och Liberalerna? För jag har förstått att KD inte är för. Men vad, är ni för det eller är ni inte det i eran budget för nästa år?

Tack Blerta, då lämnar jag ordet till Hans Arby, C, som är sist, som har begärt replik. Varsågod Hans.

Tack, nej men jag tänkte ge dig chans Blerta att svara på min första fråga nu när iPaden funkar. Och det är lite grann hur ni har resonerat när ni väljer att prioritera mer vistelsetid för barn till föräldrar lediga. Trots att personal och alla. Alla skriker och varnar för vilka konsekvenser det här får, så som det ser ut idag. Om du förklarar lite grann hur ni har resonerat där.

Tack Hans. Då ger jag ordet till Blerta Hoti Singh för en kontrareplik. Varsågod.

Ja, tack för frågan Hans. Den är välbehövlig och relevant. Vi har en demografisk kris i hela landet. Alternativet till att inte utöka vistelsetiden hade kunnat vara att säga upp betydligt många fler förskolor och varsla förskollärare och barnskötare. Det gör vi inte. I dessa tider där personaltätheten ökar, barngrupperna minskar och arbetsmiljön pekar åt rätt håll, så har vi bättre förutsättningar att utöka vistelsetiden. Genom att göra det så har vi med öronmärkta resurser, där vi kan anställa ännu fler förskollärare för att använda tomställda och stängda avdelningar för att minska på barngrupperna. Och det är det vi gör. Det är där vi får mer resurser till våra förskolor för att kunna minska på barngrupperna. Det är liksom det är därför vi gör det. Vi tänker att det är rätt läge nu när utvecklingen pekar åt rätt håll.

Då överlämnar jag ordet till Hans Arby.

Men nu förstår jag inte riktigt. Du säger att ni har överskott med resurser. Ni har gott om plats. Ni har gott om förskollärare. Det är inte riktigt den bilden vi hör. Och då tycker ni att då kan vi börja öka vistelsetiden på en gång. Ni har ju chansen att minska barngrupperna och prioritera det. Det kräver rätt mycket personal och resurser för att kunna komma ner i barnstorleksgrupperna också. Men du tycker att ni kan göra allting för ni har så helt plötsligt väldigt gott om personal och resurser.

Jag tror Blerta, du har ju haft dina två repliker, men du får gärna sätta upp dig. Vi går tillbaka till talarlistan och då är det Jesper Berglund. Därefter Krista Femrell. Varsågod Jesper.

Tack ordförande, göteborgare. I budgeten från den borgerliga oppositionen finns två mål som jag tycker är rätt bra i sig. Men tillsammans blir de lite lätt motsägelsefulla. Andelen elever som inom tre år på gymnasiet erhåller examen ska öka. Det är bra. Fler som kommer ut i arbetslivet och kan försörja sig. Fler som får möjlighet att bygga ett vuxenliv, som Pär var inne på innan. Det är bra. Samtidigt så skriver man att meritpoängen hos de som tar examen ska öka. Det är inte heller dåligt. Ett högre studieresultat, det är bra. Även om man kan ifrågasätta om just meritpoängen i sig visar hur mycket man har lärt sig, men det är en annan diskussion. Men jag tänker att om vi idag har en mängd elever som inte klarar gymnasiet på tre år och vi nu ska få fler som klarar det. Borde inte det innebära att de som idag inte klarar gymnasiet på tre år, om de nu ska göra det på tre år, torde ha en lägre meritpoäng än de som nu klarar det på tre år? Om vi då får. Så kommer ju den gruppen att dra ner det sammanlagda betygssnittet, trots att det är fler som klarar det. Hur har man tänkt där? I vårt förslag står det att utbildningens kvalitet ska öka. Det tycker jag är en mycket rimlig ingång. Sen vill jag också säga att jo, vi har olika prioriteringar. Det är inte konstigt, för vi tillhör olika partier med olika politiska inriktningar. Samtidigt vill vi alla ha en bra skola. Det är ingen här på någon av sidorna som går ut och säger vi vill ha en dålig skola. Alla vill ha en bra skola på alla nivåer. Det är bra.

Tack Jesper. På detta har ju Pär Gustafsson begärt en replik. Varsågod Pär.

Ja, det enkla svaret på din fråga handlar ju om att vi vill att alla elever ska kunna nå så långt som möjligt som det bara är. Då kan vi aldrig sluta hoppas att elever ska komma längre. Du pekar på någonting som är en rätt stor utmaning för gymnasieskolan i Göteborg. Det är att vi har många elever som inte läser gymnasiet på tre år utan till och med på fyra eller fem år. Det är klart att det är ett problem, för det är ingenting som Utbildningsnämnden får finansiering för. Det är pengar som vi får ta från andra elever. Det hade jag gärna sett och jag har pratat om detta länge. Att vi alla partierna skulle kunna komma överens och se över hur fullmäktige fördelar pengar till utbildningsnämnden. För då skulle vi kunna göra väldigt mycket av det, mer av det som du faktiskt pekar på.

Tack Pär! Då går vi tillbaka till talarlistan och vi börjar med Krista Femrell. Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Krista!

Tack för ordet. Ledamöter och lyssnare! Skolan är en plats där barn och ungdomar lär sig läsa, skriva och räkna för att skaffa sig en framtid. De lär sig också fungera socialt, och de får vänner och gemenskap. Men det finns de som upplever en daglig mardröm av att gå till skolan för att de är mobbade. Varje dag är en plåga, en plåga som de måste utstå som de har. Det finns lärare som ser och försöker motverka mobbning, och det finns de som inte ser. Det finns elever som inte berättar för sina föräldrar, för de vill inte göra dem ledsna. Eller för att de är rädda att det ska bli värre om de blir mobbade, blir tillsagda. Vuxna är inte alltid bra förebilder. Och barn och unga hör och ser hur vi gör och tar efter vårt mönster. Men vi som politiker måste göra allt vi kan för att skaffa de resurser som behövs för att motverka mobbning i skolan. Mobbning kan förstöra ett barns hela liv, och det finns de som till och med tar livet av sig på grund av mobbning. Och det finns många som gör försök, rop på hjälp. Vi måste därför dra ned på det som inte. Det är viktigt. Det är inte våra kärnverksamheter. Det här måste prioriteras först. Barnen är allas vår framtid. Jag kan inte tro att någon enda av er vill att ett barn ska bli mobbat någonsin.

Tack. Tack, Krista. Då är det Emmyly Bönfors, därefter Martin Wannholt. Varsågod, Emmyly.

Tack, ordförande. Jag vill lyfta en fråga som handlar både om kvalitet, likvärdighet och ansvar i våra skolor. Det är skolenhetsutredningen. Det är den som ligger till grund för den mesta planeringen av våra skolor idag. Göteborg har genomfört stora förändringar om hur våra skolor är organiserade. Syftet har varit att skapa likvärdiga enheter och stärka ledarskapet. Det är i grunden ett viktigt arbete som inte minst Liberalerna var först med att sätta i gång. Nu har det gått så lång tid att det borde vara läge att utvärdera skolenhetsutredningen och vad det faktiskt har lett till. Det är ett förslag som vi har i vår budget från Centerpartiet, men också skrivit en motion om. För vi vill veta om de nya enheterna har bidragit till en ökad trygghet och bättre studieresultat. Har skolledarna fått en rimligare arbetsbörda? Kommer lärare, elever och vårdnadshavare känna att organisationen fungerar bättre än tidigare? Vi föreslår alltså att man ska utvärdera skolenhetsutredningen. Jag ser inte det i varken S, V, MP, budget eller M, D, L, KD. Så jag tänkte bara erbjuda möjligheten att kunna svara på det. Vill ni också utvärdera skolenhetsutredningen, Viktoria? Och ni också inom Liberalerna, till exempel? En annan fråga som inte heller har lyfts i den här debatten särskilt mycket, det är faktiskt eleverna själva och elevinflytande. Det är också någonting som lyser med sin frånvaro i både S, V, MP och M.

Tack Emmyly! På detta har kommit tre önskemål om en replik. Vi börjar med Viktoria Tryggvadottir Rolka först. Varsågod Viktoria!

Tack så mycket för frågan, Emmyly. Ja, ni som värnar små skolor borde vara väldigt tacksamma för att vi har klustrat ihop skolor och sett till så att det finns förutsättningar att låta de större skolenheterna finansiera de små skolenheterna. Det stora problemet här och nu är att vi har nått vägs ände med den möjligheten, att de stora enheterna inte längre har råd att finansiera. Det är just därför, när vi har kommit till den här akuta demografikrisen, som vi behöver göra förändringar. Rektor har att förhålla sig till att behörighets sätta 17 kursplaner, HSL-uppdraget, de praktiska ämnena, specialsalar, se till att organisera för det särskilda stödet. Det är hur mycket som helst som ska skötas. Det kan man oftast inte på den lilla, lilla genren. enheten och därför har man kunnat ta hjälp av den stora enheten. Men är det förstrött, är för lite elever på varenda enhet, så finns inte längre den förutsättningen. Så ja, vi ska vara väldigt tacksamma att vi genomförde den förändringen.

Tack Viktoria. Och på detta har ju Emmyly Bönfors begärt en kontrareplik. Varsågod Emmyly.

Tack. Jag förstår ju absolut att syftet med skolenhetsutredningarna varit att allokera resurser, alltså att få ihop pengar, så att man kan rikta dem till starkare skolledarteam och till ökade kunskapsresultat och så vidare. Men kan du Viktoria säga att det är det som har hänt? För att det är ju inte det vi får till oss i de rapporter som grundskolan själva skriver om. Ojämlikheten som fortfarande är väldigt stor mellan skolorna. Och är det verkligen den här skolsammanslagningen som kommer leda till ökade kunskapsresultat? För det finns ju också välfungerande skolor som nu riskerar att läggas ner. Och det kommer ju bli minskade barnkullar även i skolan och sådant. Kan man inte då använda det reformutrymmet för att behålla de skolor som faktiskt fungerar väl?

Tack Emmyly. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka, S. Varsågod.

Men Emmyly, vi har 11 000 tomma skolplatser idag. Nästa år 1 600 fler och 6 000 fler fram till 2030. Det är inte så att skolor riskerar att behöva läggas ner. Om vi överhuvudtaget inte ska lägga en miljard i bara skolstruktur och tomma platser. Vilket jag inte ens tror att någon på den här sidan tycker är rimligt, även om man vill säga sig. Vilket jag har stor respekt för. Men det är inte frågan om skolor behöver läggas ner. Det kommer att behöva stänga minst 300 klasser runt om i Göteborg. Att det skulle ha någon påverkan på att vi har skolområden. Det är skolområdena som överhuvudtaget har kunnat rädda och hålla upp de mindre och väldigt omtyckta enheterna. Som jag har stor respekt för att föräldrarna tycker är fina. och bra verksamheter. Men ni kan inte hålla på och blunda så här. Det är det sjukaste slöseriet jag har varit med om.

Tack Viktoria. Emmyly Bönfors har begärt sin andra kontrareplik. Varsågod.

Tack, men om jag formulerar mig så här då i stället Viktoria. De principerna som skolenhetsutredningen bygger på är det som också gör att vi planerar för väldigt stora skolor. Vi har ju själva varit med och röstat igenom Gårdstensskolan, bara för att ge ett exempel, eftersom vi. stod upp för de principerna som vi har beslutat i den här salen. Men när vi nu ser minskade elevkullar, ser du ändå då inte fog för att fundera igenom skolenhetsutredningens principer, utan i stället vill hålla fast vid de här stora skolorna? Det är väl det som är min fråga, trots att vi har minskat elevantal.

Varsågod. Jag tror, Viktoria, du har haft två repliker. Hon sa ditt namn, okej. Varsågod.

Ja, nu när de håller på och panik arbetar med det här på förvaltningen så kommer det vara otroligt många avsteg från de här principerna. Det här handlade ju om när vi långsiktigt ska bygga skola så ska vi försöka hålla ihop stadierna, få lite större bärkraftiga enheter så att vi kan ha alla funktioner på plats. Men det har ju aldrig varit så att man planerade för att det här skulle komma och plötsligt så står man och ska behöva lägga ner skolor. Det har inte stått någonstans att vi ska gå ut och lägga ner massa skolor. Utan det var ju en tanke på hur vi ska bygga skolor för framtiden och att försöka klustra skolor så att man kan använda sig av gemensamma elevhälsoteam och så vidare. Men jag är helt öppen för att över partigränserna sätta oss ner och diskutera, släppa prestige, släppa gamla käpphästar och prata om hur vi gör det här på bästa möjliga sätt. Men vi kan inte. läcka en miljard utav våra elevers pengar i tomma platser. Det behöver gå till lärare, det behöver gå till särskilt stöd, det behöver gå till trygga vuxna. Det här håller inte.

Tack Viktoria. Då är det Jessica Blixt som har begärt en replik. Varsågod Jessica.

Jag vill börja med att tacka Viktoria. Viktoria vill faktiskt diskutera med oss i oppositionen och lyssna på och gemensamt komma fram. Det hörde vi ju precis att din gruppledare Jonas Attenius (S) inte var så intresserad av tidigare. Jag vill också vara tydlig med att Demokraterna var ju det enda partiet som inte stod bakom skolenhetsutredningen. De här besluten som nu tas, att välfungerande små skolor med höga resultat läggs ner. Och det enda man tittar på, det är storleken på skolan. Och man hänvisar i det underlag som finns till skolenhetsutredningen och de principerna. Så det är där som du säger Viktoria, det stämmer ju inte riktigt. Utan det är ju det man lutar sig mot. Vi har ett uppdrag i vår budget att se över de här principerna och försöka utreda dem. Precis som Centern såg vi på frågan. Tack!

Tack Jessica! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik. En replik.

Tack ordförande. Jag vill bara återkoppla till Emmyly. Vi är nog överens om att de här principerna verkligen behöver utvärderas och göras om. För det här blir inte bra. Välfungerande skolor kommer läggas ner. Man kommer slå sönder välfungerande strukturer. Där lärare jobbar ihop som ett lag på ett väldigt bra sätt och med pedagogisk personal som. som verkligen fungerar och där eleverna känner sig sedda och trygga. Det är något som vi ska vara väldigt rädda om. Det verkar som att det kan finnas en majoritet i kommunfullmäktige för att riva upp de här principerna. Det tycker jag vore väldigt bra. Så får vi sätta oss ner och diskutera hur man ska göra i stället. Det viktigaste är att barnen lyckas i skolan. Det gör de inte med den här inriktningen. Tack.

Axel, då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors. Varsågod, Emmyly.

Tack för svaret, Axel Darvik. När du nu ändå var uppe i replikskifte med mig så vill jag passa på att fråga hur du ser på frågan om elevinflytande. Min gamla bänkgranne i den här församlingen, Simona Mohamsson, verkar inte vara så förtjust i att eleverna ska få vara med och påverka sin skoldag. Även er budget andas ju ganska mycket auktoritärt ledarskap i skolan, så jag undrar. På vilket sätt vill Liberalerna se till att även eleverna får möjlighet att påverka sin skolgång här i Göteborg?

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Det viktiga för oss är nog att lärare får lov att vara lärare. Det är lärare som ska leda undervisningen i skolan. Men det är också viktigt att eleverna har en delaktighet och ett inflytande i skolan. Det finns en hel del praktiska frågor som rör vardagen. Det är viktigt att man kan ha ett inflytande och en delaktighet mellan lärare och elever. Så pass gammal så jag har gått på skolor där det var meningen att eleverna skulle styra skolan och att rektorn var underordnad något slags elevråd. Den typen av experiment tror vi inte på. Vi litar på professionen och vi tror att det finns ett värde av att ha gått på lärarutbildning och rektorsutbildning och att man då är en klok ledare också. Självklart ska det vara med. värme och omtänksamhet om eleverna och att man också lyssnar. Men det ska också vara tydligt vem det är som bestämmer.

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors. Varsågod!

Tack för svaret! Jag har ju själv gått en lärarutbildning och då var det här med elevernas delaktighet och inflytande väldigt viktigt att ta fasta på. Men både Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd lyfter ju fram vikten av att det finns fungerande elevråd och elevkårer i grundskola, gymnasieskola och anledningen till varför jag ställde frågan var för att det står ingenting om det i eran budget. Och är du beredd att ändå driva frågan om elevråd och elevkårer? Det är väl det jag undrar. Ja.

Du har ju haft dina, men hon namngav dig. Så varsågod Axel.

Ja, jag är ju en lokalpolitiker som följer lagar och regler så att jag inte kommer gå utanför det som så att säga skollag och förordningar också säger. Utan vi har, tycker jag, bra gränser för elevinflytande som vi ska jobba med att utveckla. Men det är också viktigt att det finns en uppdelning i att rektorer och lärare är de som ska leda och bestämma i hur. hur undervisningen utformas. Det tycker jag inte ska finnas en diskussion kring det. Sen får man gärna lyssna och så vidare. Men det ska vara tydligt vad det är som bestämmer.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Martin Wannholt. Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka S. Varsågod Martin.

Tack herr ordförande. Jag tycker att dagens debatt har varit väldigt mycket dimridåer. Man gömmer sig bakom och skyller på varandras olika budgetar åt ena eller andra hållet. Jag tycker vi ska vara lite seriösa och jag tänkte vara det. Så jag tänkte gå igenom lite siffror igen. Det kan man ju ifrågasätta ibland hur man sociala avgifter med semesterersättning, tjänstepension eller vad det kallas. Om man lägger på allt det där och tittar på en snittlön i storstäderna och Göteborg så ligger det på 650 000. Tidigare har jag räknat med 750 000 för det är alltid andra omkostnader också. Men vi håller det till att vi har allting oförändrat och så går vi in i det nya året. Då ökar vi, om vi tittar på septembersiffrorna nu, 3456 personer. Det var 1 272 förskollärare. Jag utgår från att alla partier här inne bara kommer, för vi har gemensamma mål, därmed ökar andelen förskollärare också. Vi anställer bara förskollärare för de pengar vi har lagt in i budgetarna för att förstärka och minska barngrupperna. Då gör Socialdemokraterna i sin budget, tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet, en uppräkning. Vi bortser från PKV och alla de bitarna. Det är ju bara samma verksamhet oförändrad. Då skapar ni ett utrymme för 4,2 procent i ökad personal. Vi har ett utrymme för 10,2 procent. Centern som då avstår och lägger de 40 miljonerna där för 30 timmars, ni kommer upp i 6,23 procent. Men ni lägger alltså 4,23 procent, eller 4,20 procent blir det i mer personal, det blir 147. förskollärare, allt annat oförändrat som det är just nu i er budget. Och vi har 355. Tack Martin. Vi har ju minskade barngrupper till skillnad från er.

Tack Martin. Och berätta har ju Viktoria Tryggvadottir Rolka har begärt en replik. Varsågod Viktoria.

Ja, nu är vi ändå inne och pratar om siffror, Martin. Jag tror att det har varit en docent från Chalmers som har räknat på era siffror, så de börjar väl vara korrekta. Men jag får inte ihop det. Ni står här och säger att vi ska rädda småskolan. Det springer ut nya videor. Vi ska rädda varenda skola. Den här lilla förändringen som föreslås nu, det är fem skolor det handlar om. Fem av trettio enheter som hade behövt göras något åt för att vi ska behålla pengarna i klassrummet och inte på tomma stolar. Så beräknar förvaltningen att det skulle kosta 60– 70 miljoner, ungefär 2 procent av elevpengen, att inte genomföra de förändringarna. Så tillsammans med det och tillsammans med att vi nu ska återta de sociala kostnaderna från socialtjänsten, som vi har jobbat med, eftersom de inte finns finansierade. Och det faktum att din kollega gick ut och sa att ni skulle ha 23 barn i varje klass, som kostar 470 miljoner, när jag bad förvaltningen räkna på det.

Tack Viktoria. På detta har Martin Wannholt begärt en kontrareplik. Varsågod Martin.

Ja, det är symtomatiskt när vi försöker förklara barngruppernas storlek och hur lite ni minskar dem. Och så går du upp med den frågan Viktoria. Det var inte alls det jag pratade om. Men jag tar gärna den frågan. Vi sätter av mer pengar till tvålärarsystem till exempel i våra 129 miljoner extra till grundskolan. När det gäller lokalerna är det lätt och enkelt för dig som ordförande och för cheferna att bara ta fram yxan och slå ner småskolor och trycka in för att fylla upp de stora skolorna. Jag förstår att det är enkelt, men vad man också kan göra är att minska en parallell i den stora skolan, få tomma lokaler där och hjälpa till att hyra ut det till annan form av skolverksamhet. Men man måste ju lägga ner ett jobb. Ni kan inte bara gå med yxan. Jag förstår inte varför inte du är ute och skriker på barnens sida.

Tack! En andra sista replik. Varsågod Viktoria.

Nej men Martin, det är ju precis det vi gör. Vi fyller ju skolor med annan typ av skolverksamhet. Bygger resursskolor, flyttar in, anpassar grundskolan. Vi gör ju allt för att vi ska fylla upp så mycket det bara går. Och det kommer ändå inte räcka. För vi pratar om 16 000 skolplatser inom de närmsta åren som behöver fyllas upp. Så att vi inte läcker pengar ut i tomma stolar. Vi kommer behöva göra både. Vi kommer behöva stänga stora skolor, vilket vi gör nu också. Vi kommer behöva stänga skolor som inte är välfungerande. Vi kommer behöva göra jättemycket. Det här jobbet kommer aldrig bli gjort om vi inte kan vara överens om att det här gör vi för eleverna och för undervisningen. Varje gång vi föreslår minsta lilla förändring i skolstrukturen så går ni ut och kampanjar, driver i gång och skapar så mycket otrygghet. hos både elever, barn och personal, på ett sätt som jag tycker är helt oansvarigt. Men så här, du säger att ni satsar 129 kronor mer på skolan för tvålärarsystem. Ni kan glömma några tvålärarsystem. Ni vill inte göra några förändringar i skolstrukturen. Där ryker 60 miljoner. Sen plockar ni bort alla pengar från socialtjänsten. Där får vi börja pynta för det, för vi kan inte sluta med det arbetet. Er budget är en bluff, Martin Wannholt.

Tack, Blerta. Då får Martin sin andra kontrareplik. Varsågod Martin!

Jag vill ju inte kalla kvinnor för manliga namn, men nu dök den upp igen. Vi har ju avsatt 150 miljoner centralt just för sociala resursteam på skolans område. Just för att vi vill styra det. Vi har lagt in betydligt mer i förskolebudgeten. Utöver de siffrorna jag räknade upp förut med 4,2 procent fler förskollärare och 10,2 så har vi. Mer än dubbelt till de sociala resursteamen i förskolan. Att gå upp och kalla det så ohederligt, ovärdigt, att gå upp och kalla varandras budgetar, när de är genomräknade fram och baklänges, för bluff. Jag förstår inte. Det är det enda man kommer att komma ihåg från dagens debatt. Ni kan inte svara för er egen budget och ni attackerar andras budget genom att kalla dem bluff. Vad är det för samtalsklimat? Tack.

Tack Martin! Nu är vi tillbaka i talarlistan och jag vill göra församlingen uppmärksam på att det är 14 namn. Jag tänker inte strypa debatten, men vi har flera block och vi ska vara färdiga till 15.00 med det här. Bara en tankeställare till er alla. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Därefter Anneli Rhedin. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket. En annan sista sak som jag ändå skulle vilja lyfta, som verkligen är värd att lyfta, kopplat till skolan och den utvecklingen vi ser i hela landet. Det är den avvikelsen från en skola på vetenskaplig grund som kommer från den här sidan. Det är No Excuses School, där barn ska straffas, gärna med lite förnedrande inslag, om man inte klarar sig. Det är ett sätt att sortera barn genom att man skannar barn i början av terminen för att bestämma vilka som passar den perfekta mallen. Man skrotar anpassningar och särskilt stöd. Detta innebär att en stor andel elever ska undervisas utanför den ordinarie undervisningen. Också de av behörig personal såklart. Där undrar jag, är vi tillbaka i något.? väldigt långt tillbaka i tiden, eller vad är det frågan om? Vi ska ha SU-grupper, vi ska ha ett arbete så att alla barn ska få lyckas i skolan. Men den här barnsynen där man tror att en elev med dyslexi som kämpar och kämpar, eller ett barn med en NPF-diagnos som går till skolan och inte förmår att göra rätt, eller sitta still varje dag, inte ska få lov att gå med sin klass. Alltså vad är det för barnsyn? Vad är det som har hänt med Sverige återigen? Och jag säger inte att det är alla partier på den här sidan eftersom vissa inte sitter i regeringen. Men ni samarbetar trots allt med de här partierna som står för en linje som hela skolsverige och skolpersonal oroar sig för och har ont i magen över. Jag tycker det är pinsamt 2025 att man inte förstår bättre. Och det är. Det gör extra ont i mig som är mamma till barn med NPF-diagnoser, för de hade fasen inte kommit till skolan om de skulle bli bestraffade med att kratta löv för att de inte klarar att sitta still.

Tack Viktoria! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik för en replik och därefter Jessica Blixt. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag vill ställa en fråga till Viktoria om den här stordriften på lågstadiet och nedläggningen av de mindre trygga, små och trygga skolorna i Göteborg. För vi var på en vandring i Kortedala och då fick man en bra inblick just i hur de här principerna slår. Därför att där har vi två utav nordost absolut bästa skolor. Vi har Tallungeskolan som presterar. otroligt bra utifrån den elevsammansättning man har. Vi har också Utmarksskolan som år efter år har presterat jättebra på både mellanstadiet och högstadiet. Högstadiet ska läggas ner på Utmark och lågstadieskolan Talldungen ska avvecklas och flyttas. Eleven ska flyttas därifrån. Medan de skolor som inte fungerar, de ska man bevara i stället. Alltså, hur kan ni? Vi tror att det blir bättre för barnen. Och är det inte dags nu att vi faktiskt sätter oss ner och ser över de här principerna?

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Viktoria. Varsågod.

Jag vill börja med att säga att det är förvaltningens förslag. Vi är inte färdiga med vad vi kommer att lämna för förslag i någon av de här frågorna. Men att, vi definitivt behöver göra mycket. Att vi behöver göra kloka saker. Och mycket utav det, det fick vi ju svar på precis, att mycket utav det som man har tänkt, att den här prioriteringsordningen är så konstig. Det har ju handlat om de skolorna som har nära förestående omfattande renoveringar. Att det är de man har prioriterat i första hand. Så att man inte behöver gå in och renovera en skola som sen kommer bli en spökskola och halvtom. Så att det är ju så förvaltningen har prioriterat utifrån ett ekonomiskt. perspektiv. Men vi är långt ifrån klara med hur vi kommer hantera de förslag som ligger på bordet idag.

Tack Viktoria! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik för sin andra replik. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Det var synd att du inte var med på den här rundvandringen för Talldungeskolan är precis nyrenoverad. Nya toaletter, nytt tak, en fantastisk ny skolgård och en ny basketplan och fotbollsplan. Och på Utmark så Då har man precis plockat bort byggnadsställningarna eftersom man fixade i ordning det för att det ska funka riktigt bra som högstadieskola. Och då plockar man bort högstadiet. Alltså, det är inte konstigt att många upplever att det här är en väldigt dålig framförhållning och väldigt dålig styrning. Och då har vi ett beslut som ni ändå har varit med och tagit alldeles nyligen. Det gäller Norra Angered. Där har vi idag 1063 elever i kommunala skolor. Vi har 1574. platser på de kommunala skolorna. Och då smäller ni till med att ni bygger en skola till med 700 platser i samma område. Alltså det är ju att bara ösa ut pengar i sådant som inte leder någonting till mål.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Viktoria som är andra och sista kontrareplik på detta. Varsågod Viktoria.

Tack. Axel, det var ju synd att inte du lyssnade på presidiet då när de förklarade precis det. Varför de hade behövt göra de här ingreppen i, lite krist på ytan-ingreppen på Talldungeskolan. För att annars skulle de inte fått bedriva undervisning där nu överhuvudtaget. Det är ju nästa steg där det är akut med att de behöver göra stora, stora ingrepp i fastigheten. Men det är liksom något annat. Men vad gäller Gårdstensskolan. skolan som jag vet provocerar dig jättemycket, så är ju det faktiskt en jätteviktig pusselbit för att kunna stänga mindre och mellanstora väldigt icke-fungerande verksamheter och kunna göra en nystart, precis som det har blivit på Lärje. Vi kan inte ens ta emot eleverna på Lärje och de stannar kvar. Det finns någonting viktigt i områdena där man lever trångbott och det finns stor fattigdom, att vi verkligen visar. att vi satsar på nya fina skolor, och det kommer att ge effekt.

Tack Viktoria! Då lämnar jag ordet till Jessica Blixt. Nej. Bra. Och då har även Anneli dragit tillbaka. Så då går vi över till talarlistan och det är Parisa Rezaeivar (S). Därefter Agneta Kjaerbeck. Varsågod Parisa!

Tack för ordet ordförande, ledamöter, göteborgare! Vi står inför en demografisk Och vi behöver agera för att lösa kompetensförsörjningen. När allt färre unga ska försörja allt fler äldre. Här spelar gymnasieutbildningen en helt central roll. Och jag är stolt att vi i vår budget har konkreta insatser för att få flera unga att få en bra gymnasieutbildning som leder till fortsatta studier. För att lyckas med detta vill vi erbjuda en blandning av program på alla skolor och se till att utbildningen håller hög kvalitet och har höga förväntningar på alla elever oavsett bakgrund. Studie och yrkesvägledningen för i vår budget en utpekad roll för att stärka elevernas sociala färdigheter. Öka deras kunskap om arbetsmarknaden och guida eleverna till studier och jobb som arbetsmarknaden efterfrågar. De fristående gymnasieskolorna utgör en stor utmaning för kommunen. En majoritet av eleverna går i fristående skolor. Men vi har sett under de senaste åren flera skolor som. som har misskött sig och kunde inte tillgodose elevernas utbildningsbehov. Andelen gymnasieelever i kommunala skolor behöver ökas för större stabilitet och förutsägbarhet. De kommunala gymnasieskolorna ska vara de självklara valet för alla unga som vill välja skola. En växande andel elever har funktionen. Och allt fler går i anpassade gymnasieskolan. Det är en elevgrupp som de fristående aktörerna.

Tack Parisa. Du har ju haft dina två minuter och på detta har ju Pär Gustafsson begärt en replik. Varsågod Pär.

Tack ordförande. Jag kanske kan ge dig en chans Parisa och komma tillbaka. Och fortsätta ditt anförande. Jag har två frågor. Med anledning av den rödgröna budgeten kopplad till gymnasieskolan. För det första så står det i budgeten att resurser ska viktas efter socioekonomi. Och mot bakgrund av det så undrar jag, ska vi då riva upp den nya budgetmodell som vi precis har genomfört för det här året, där vi nu viktar resurserna efter meritvärde, vilket många andra kommuner runt om i landet gör, därför att det speglar bättre de förutsättningar eleverna har när de kommer till gymnasiet. Och för det andra. Hur har ni tänkt när det kommer till vikariat för elever på vård och omsorgsprogrammet? Det kan säkert vara en god tanke. Men det är väldigt problematiskt om detta ska ske på skolförlagd tid och det hoppas jag inte. Men det skulle vara bra att få lite klarhet i vad det här förslaget faktiskt innebär.

Tack för ordet ordförande. Jag tycker den socioekonomiska fördelningen, det är ett begrepp som används även från Skolinspektionen. Hur ska man fördela? Sen vi har tagit beslut i nämnden för att utgå från meritvärdet. Men tanken är att vi ska kunna anpassa den till de här socioekonomiska förutsättningarna. Det är därför att vi tittade på hur vi kan anpassa den bättre. Och vi tyckte att utgå från meritvärden, borde vara bättre att bara titta på socioekonomiska området. Och när det kommer till vikariat, självklart, vikariaten ska inte hindra elever att fullfölja deras studier. Vi vet idag att flera elever, särskilt i andra och tredje året, de har någon sorts anställning. De anställningarna är inte på skoltid.

Tack Parisa. Då är vi tillbaka i talar. Nej, där kom Pär och begärde sin andra replik och det ska du få. Varsågod Pär.

Tack så mycket! Vad bra! Då tolkar jag det som att vi inte kommer att göra om resursfördelningsmodellen i gymnasieskolan en gång till, och det är ju klokt. Vi har faktiskt tagit bort de socioekonomiska faktorerna och styr nu på meritvärde, vilket i grunden är väldigt bra. Ska vi göra någonting är det väl så att de 91 miljoner som vi i dag lägger ut till elever som inte riktigt har förutsättningarna med sig ska öka. den summan. När det sedan kommer till vikariaten för eleverna på vård och omsorgsprogrammet så är väl det bra. Men så länge det inte påverkar studierna. För vi vill ju verkligen att de här eleverna ska ta examen. När de väl gör det, då finns det jobb där för dem. Det tycker jag är det viktiga. Tack!

Tack Pär! Det kommer Parisa att ha begärt sin andra och sista kontrareplik. Berätta! Varsågod.

Tanken att erbjuda elever som läser på vård och omsorgsprogrammet vikariat här, på något sätt öppna upp och knyta deras kontakt med arbetsmarknaden. Och det skulle inte vara i form av sådana långvikariat. Oftast pratar vi om timvikariat, för att de ska kunna komma in till arbetsmarknaden. Tack.

Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Agneta Kjaerbeck. Därefter Lotta Nachemson. Varsågod Agneta.

Tack för ordet herr ordförande. Då går jag tillbaka till förskolan apropå satsningar och rättvisa starter. För i förskolan så lägger vi grunden för språket, för trygghet och en gnutta framtidstro. Det svenska språket ska vara det gemensamma samtalsspråket i förskolan. För alla barn ska få en rättvis start oavsett bakgrund. Och därför så. så vill vi se särskilda språkutvecklande insatser i de miljöer där man inte talar svenska hemmavid. Så i utsatta områden så vill vi att förskolan ska vara obligatorisk från tre års ålder. För det handlar om att ge de här barnen en tidig språkutveckling, gemenskap och kontakt med svenska normer och värderingar. Förskolan ska naturligtvis vara fri från politiska trender och religiös påverkan. Och pojkar och flickor ska mötas med samma förväntningar. Och personal i heltäckande slöjor, det hör inte hemma i förskolan, det hör inte hemma i någon kommunal omsorg. Och vuxna som försöker påverka barn religiöst, de ska överhuvudtaget inte arbeta i skolans verksamheter. Men tryggheten börjar också med personalen. Så mindre barngrupper, fler utbildade pedagoger och en trygg arbetsmiljö utan hot och våld är grunden för kvalitet. Och vi står inte bakom det rödgröna förslaget om 30 timmars vistelsetid för barn. barn till föräldralediga. Barn med språkförbistringar behöver rätt insatser, men inte fler timmar som landar för helt fel målgrupp. Jag ska citera ett litet brev här. Hej, jag skriver till er som förskollärare med drygt 14 års erfarenhet i Göteborgs stad och som någon som brinner för barnens bästa. Under åren har jag sett många reformer komma och gå, men sällan har jag känt en sådan oro som nu. Förslaget att utöka tiden för barn till föräldralediga, lediga till 30 timmar i veckan. Det låter positivt på pappret. Men i verkligheten riskerar det att försämra kvaliteten för alla barn. Våra barngrupper är redan stora. Personalen går på knäna. Tiden räcker inte till för att ge varje barn det stöd och den trygghet de förtjänar. Jag vill att vi fokuserar på det som verkligen betyder något och skapar en förskola med kvalitet.

Tack för ordet. Tack, Agneta. Då är det Lotta Nachemson. Därefter Jessica Blixt. Varsågod Lotta.

Tack så mycket. Ordförande, ledamöter, åhörare. Göteborgs förskolor ska sätta barnets utveckling och trygghet först. De rödgrönas inriktning talar varmt om arbetsmiljö och jämlikhet. Men saknar tydliga krav på kvalitet, språkutveckling och ansvar. Vi kan konstatera att av allt det som utlovades i början på den här mandatperioden blev ingenting. Tvärtom har utvecklingen gått i motsatt riktning. Vi vill att fokus återvänder till det som gör verklig skillnad för barnen och satsar därför 124 miljoner mer på just detta. Mindre barngrupper och fler förskollärare. Det är grunden för kvalitet. God svenska hos all personal. Barnens språkutveckling kan inte kompromissas bort. Tydliga kvalitetsmål och uppföljning. Inte bara allmänna visioner. Som liberal är jag stolt över att mitt parti på nationell nivå nu genomför språkförskola och vill lagstifta om ett maxtak i barngrupperna. En förskola med hög kvalitet för alla är en viktig jämlikhetsreform. Vi står för en barnfokuserad, kunskapsbaserad och språkstärkande förskola. Inte för vuxenorienterad symbolpolitik. Bifall för budgetförslaget från M.

Tack Lotta och Blerta Hoti Singh, S, har begärt en replik. Varsågod Blerta.

Tack Lotta. Jag vet att du verkligen brinner för förskolan. Och jag tror att Liberalerna vill väl och vill satsa på förskolan. Samtidigt när ni styrde den här stan så hade ni en indexuppräkning på 1,5. procent på en normal inflationstakt på 2 procent, som de facto var en nedskärning i år efter år efter år. Så när vi tog över styret från er så var det kaosartad förskola, med höga barngrupper, med höga sjukskrivningstal och med kaosartade bemanningsenheter. Något år efter fick vi den största inflationskrisen i modern tid. Som ditt parti i regeringsställning svek oss kommuner med att mäkta med. Trots det så höjde vi indexuppräkningen och lyckades vända på utvecklingen. I år har vi rekryterat 77 nya förskollärare. Vi ämnar rekrytera dubbelt så många. Det är väldigt många annonser ute.

Tack, Blerta. På detta har Lotta Nachemson begärt en kontrareplik. Därefter är Hakan Önal.

Tack så mycket. Då vill jag påminna om att vi höjer index med 274 miljoner mer. Vi har dessutom höjt barnpengen varje år. Ni ligger under där vi avslutade förra mandatperioden.

Tack, Blerta. Du får din andra replik. Varsågod.

Bara i år höjde vi barnpengen två gånger. I januari med 100 miljoner. I september, när vi antog delårsrapporten, höjde vi barnpengen med ytterligare 65 miljoner. Tack vare detta har vi rekryterat 77 nya förskollärare. 38 är rekryterade men inte på plats. Ytterligare 77 för nya förskollärare ska rekryteras. Det här är tillskott trots att vi har 650 färre barn. Så personaltätheten har gått upp. Martin Wannholt ljög om att personaltätheten ligger på 5,3 barn per heltidsanställd. Det stämmer inte. Det var från förra året. Det sa du i gruppledardebatten. Den ligger på 4,9. Det sa du i gruppledardebatten. Du kan kolla på debatten i efterhand. Hur som helst, personaltätheten har gått upp, sjukskrivningstalen har börjat gå ner. Är vi nöjda? Absolut inte. Vi har lång väg att vandra tills vi får bättre kvalitet. Tack. Hej.

Tack Blerta. Ja, om du har. Ja, Martin. Nej, alltså. Nej, nu håller vi. Nu håller vi god ton och det sa vi från början. Vi håller oss till ämnet och vi håller god ton. Och. När man begär en replik så gäller det att hålla sig till tiden. Inga diskussioner i salen mellan ledamöterna. Då lämnar jag ordet till Hakan Önal för en replik. Varsågod Hakan.

Tack ordförande. Jag vill bara förtydliga för Blerta att när ni tog över. Får jag tala eller ska jag? Ursäkta mig, nu får vi hålla oss till där. Om det är någonting så det är jag som agerar, inte ni ledamöter. Det är väldigt tydligt. Det är vi som sitter här, styr mötet. Ja, och du ska inte bli störd. Här kan varken du eller någon annan i talarstolen. Så varsågod. Tack så mycket för det. Jag vill bara förtydliga. När ni tog över styret. då hade vi byggt upp förskolan. Vi hade en personaltäthet på 4,8 som var mycket bättre än på mycket länge. Vi hade en verksamhet som fokuserade just på barngrupperna, på lärarna, på kvaliteten. Det ni gjorde efter att ni tagit emot styret var att ni genomförde de största neddragningarna. i förskolan någonsin i Göteborg. Och här så påstår ni någonting annat. Ni kan skylla på inflationen eller någonting annat, men ni gjorde ju faktiskt det. Ni genomförde den största neddragningen någonsin i förskolan i Göteborg. Och nu säger ni att ni bygger upp det igen. Men ni lägger ju mindre pengar än vad vi gör. Vi ser att behoven är större än så. Och ni har nedprioriterat de svagaste barnen. Så de har särskilt behov. De har ni ny prioriterat.

Tack Hakan. Tack och innan jag lämnar ordet till nästa talare så är det väldigt tomt här i salen. Så jag utgår ifrån att ni som lyssnar på det här och är i fikarummet kommer in i sessionssalen. För det är faktiskt en budgetdebatt och då ska man vara med i debatten. Sen kan man ta lite fika och lunch, men då ska man komma tillbaka till sessionssalen. Och jag vill upprepa igen, håll god ton. Jag vet, det kommer ta många timmar, det är tröttande, men det får vi anstränga oss alla och bidra med vår del till ett bra klimat i sessionssalen och debatten. Jag lämnar ordet till Jessica Blixt, därefter Bosse Parbring. Varsågod Jessica!

Tack så jättemycket. Nej, men jag tycker ju ändå att vi ska hålla oss till sanningen när vi står här inne. Och den höjda barnpengen som har skett två gånger, det var ju för att det har funnits för mycket pengar centralt som inte har kommit ut. De där pengarna som kom ut, som vi höjde barnpengen nu i oktober, de skulle ju ha kommit ut mycket tidigare. Och vi går med ett överskott i år på 150 miljoner än så länge. pengar som hade gjort mer nytta ute i verksamheten. Sen vill jag ju bara, Viktoria, hon kan vara säker på att det är en väldigt bra barnsyn i den här gemensamma budgeten och elevsyn. Som lärare i 17 år så kan jag garantera att för mig är elevernas inflytande och delaktighet en grund. pelare. Så det behöver ni inte vara orolig för. Sen vill jag ju naturligtvis så här i slutet också tacka S, V och MP över att ni nu äntligen har fått med i er budget. Den viktiga satsningen på tvålärarsystem som vi har haft hela vägen, Demokraterna, och som några från början då när vi kom in tyckte inte var så bra. Men nu har ni med det. Så tack så mycket för det. Det är lovande. Jag vill också tacka att ni har med satsningen på de förskole sociala teamen som vi hade i vår budget redan 2022. Det är jätteviktig satsning. Så nu hoppas vi att vi hjälps åt så att det verkligen kommer på plats. Så det vill jag tacka er för ordentligt. Sen vill jag också säga att vi har ju en. En stor satsning på att säkerställa att elever i behov av särskilt stöd får det stödet som de har rätt till. Det är också grunden och det är jätteviktigt. Och inte minst, vi behöver säkerställa barngruppernas storlek.

Tack. Det är viktigt att hålla tiden. Då lämnar jag ordet till Bosse Parbring, därefter Axel Darvik.

Tack ordförande. Så här i slutet på skoldebatten ska jag försöka pigga upp med att lyfta ett nytt område som inte varit uppe till debatt och som jag ser inte så jättemycket av i oppositionernas budgetförslag. Nämligen att vi vet ju att förskola och skola är viktiga för att tjejer och killar och icke-binära ska få en jämställd uppväxt och få möjlighet att studera och jobba med de vill oavsett kön. Därför satsade vi i årets budget, den som gäller nu, på att ta fram modellförskolor och modellskolor som har kommit en bit på vägen i sitt jämställdhetsarbete. Både normmedvetna och våldsförebyggande. Vi har också förstärkt det arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Där vet jag att vi har en samsyn även på den här sidan i att det är viktigt. I denna budget som gäller för nästa år bygger vi vidare på jämställdhets. satsningen genom att ge uppdrag till grundskolenämnden och utbildningsnämnden att genomföra insatser som bryter könssegregationen och breddar möjligheterna till studie och yrkesval. Vi vet ju att valet till gymnasiet är den stora skiljepunkten så att säga, där unga väljer olika beroende på kön och som sedan visar sig på arbetsmarknaden. Då behöver vi både gymnasieskolorna jobba med. Alla program ska kännas välkomna, oavsett kön. Men också i förskola och grundskola behöver man jobba på att eleverna inte blir begränsade, utan att de får testa på olika saker och kan välja utifrån intresse och inte utifrån om de är en kille eller tjej. Vi förstärker också arbetet mot rasism i våra skolor. Rektorer, lärare och annan personal ska få fortbildning i hur de kan motverka och förebygga antirasism. till semitism, islamofobi och andra former av rasism. Också en viktig satsning i vår budget.

Tack Bosse! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik, därefter Hannah Klang. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag hade egentligen velat fortsätta diskussionen lite grann om det skulle kunna bli så att det blir ett samtal här om att faktiskt se över principerna om att lägga ner välfungerande trygga mindre skolor i Göteborg. Men Skolkommunalrådet har lämnat skoldebatten här i salen, så det är lite svårt att ställa frågor till henne kring det. Jag kan bara konstatera det. Den här Lärjeskolan som tidigare nämndes som ett föregångsexempel är ju en av de skolorna som har sämst resultat. Det är en ny byggnad. Den är välfylld. Men 41 procent av eleverna som går där går ut utan att kunna komma in på gymnasiet. Och forskningen visar ju det, att det inte är skolbyggnader som gör skillnad för elevernas resultat. Hur gärna man än. vill det så är det tydligt att det är det är så att det är forskarteam som har tittat på detta i Göteborgs universitet och som är entydigt att det är just när man skapar en trygg miljö. Man har ett sammansvetsat lärarteam, bra ledarskap, utbildad personal och det här fungerar i samverkan. Då har man också bra resultat. Därför är det så allvarligt när man slår sönder den typen av verksamheter. Nu är det ett antal verksamheter som har riktiga toppresultat som hotas av nedläggning. Där är behovet av att se över principerna oerhört viktiga. Vi ser i Tuve till exempel. Där varnade vi för att när. När man byggde den här Gunnetorpsskolan så skulle det innebära att Tångenskolan tvingas stänga ner. Nu är det ett förslag som också ligger på grundskolenämndens bord. Precis det vi befarade hände. Jag är mycket rädd att det blir precis samma sak också i Norra Angered. Att barnen i Lövgärdet kommer tvingas att bussas till Gårdsten för att kunna gå i skolan. Man tappar en skola nära hemmet. Det undrar jag. Till också astronomiska kostnader. Är det verkligen det bästa du har?

Tack Axel. Då är det Hannah Klang nästa. Därefter Kristina Norén Lallo. Varsågod Hannah.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Ja förtroende och delaktighet kan inte tvingas fram. Förtroende växer fram när människor känner sig respekterade, när vi är tydliga med våra förväntningar på varandra. Och inte genom att vi misstänkliggör eller hotar. Det byggs med kommunikation, på olika språk, genom möten i vardagen och med respekt för alla människors erfarenheter. Det är därför vi investerar i personalen i familjecentraler och föräldrastöd som faktiskt når ut. När vi bygger de här relationerna som håller, då bygger vi också trygghet för både barnen, familjerna och för hela staden. Då bygger vi även delaktighet. Jag ska inte förlänga den här debatten, men vad det gäller detta hängde jag upp mig lite på något som sades innan. Sverigedemokraterna verkar tro att man får engagerade föräldrar genom tvång och hot. Att man får människor att delta genom att villkora bidrag och stöd, som att misstro skulle skapa engagemang och delaktighet. Det gör det inte. Men jag är lite nyfiken ändå, på om detta nu är eran strategi? Hur ska ni få föräldrar att delta på föräldramöten, om de inte uppbär försörjningsstöd? Kommer ni också dra in på RUT och ROT-avdrag kanske, eller är det bara fattiga familjer ni vill straffa? Tack.

Tack Hannah. Då är det Kristina Norén Lallo, KD. Därefter är Pär Gustafsson. Varsågod Kristina.

Tack ordförande. Nu är micken på hör jag. Förskolan är början på allt nytt för många barn. Det är där barnen tar sina första steg mot självständighet, nyfikenhet och kunskap. Trygghet är grunden för lärande. Ett barn som känner sig tryggt vågar utforska, leka och utvecklas. Men trygghet skapas inte i stora barngrupper där pedagogerna knappt hinner prata med varje barn. barn under en dag. Idag vittnar förskollärare i staden om att barngrupperna redan är för stora och att personalen går på knäna. Trots detta går styret in och erbjuder vistelse med 30 timmar för barn till föräldralediga. Som stöd för sitt förslag uppger styret att de ska manna upp med förskollärare för att det inte ska innebära ytterligare belastning för personal och barn. Då vet de flesta av oss att förskollärare inte växer på träd. Det är ett bristyrke. arbetar mot mindre barngrupper är långsiktigt. Många som arbetar inom förskolan är luttrade och vet att det här inte är ett problem som man löser snabbt och lätt. Det finns alltså anledning att ta förskollärarnas synpunkter om oro på allvar. Konsekvenser av stora barngrupper kan få långsiktiga problem för barnen. Forskning säger att om förskolan inte kan tillgodose barnets trygghet, närhet och känslomässiga närhet så kan barnets anknytning påverkas negativt. Om vistelse i förskola innebär frekventa separationer från föräldrar eller andra anknytningspersoner innan barnet är redo för det, kan det leda till att barnet känner sig otryggt och stressat. Ett barn som inte får sitt anknytningsbehov tillgodosett kommer ständigt söka trygghet även som vuxen. Detta kan påverka deras självkänsla och förmåga att bygga och behålla relationer. Ibland kan de ha svårare att reglera känslor och hantera stress, eftersom deras energi går åt till att försöka uppnå den grunden. grundläggande tryggheten som saknades i tidig ålder. Det är därför högsta prioritet att arbeta för att barngrupperna blir mindre. Tänk om, tänk rätt. Barnets uppväxt går inte i repris.

Tack, Kristina. På detta har Blerta Hoti Singh begärt en replik. Varsågod Blerta.

Tack ordförande. Jag måste bara fråga igen eftersom jag inte fick svar på min tidigare fråga och jag tror också att många, småbarnsföräldrar förtjänar också att veta. Vi har ju just nu fått höra Kristdemokraternas ledamot i förskolenämnden, Kristina, och hennes nya gruppledare, som höll ett brandtal emot utökad vistelsetid för storasyskon i förskolan. Vi hörde också Sverigedemokraterna göra samma sak när de presenterade sin budget. Och med tanke på Moderaternas och Liberalernas facit när det gäller att hålla emot KD och i synnerhet Sverigedemokraterna på riksplanet, så vill vi faktiskt veta, varför ska göteborgarna lita på att Axel Josefson eller Axel Darvik inte låter dem sänka vistelsetiden vid en borgerlig valseger? Kan ni lova göteborgarna det? Det är min fråga till er.

Tack Blerta! Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Pär Gustafsson. Därefter Blerta Hoti Singh S. Vi börjar med Pär. Varsågod!

Tack så mycket ordförande! För att svara Blerta med en gång, så från Liberalernas sida så vill vi dessutom lagstifta om det. Vi får se om det förslaget går igenom på vårt landsmöte, men jag skulle tro det. Ordförande, jag tänkte jag skulle avsluta för min del i den här debatten att säga några ord om de som verkligen spelar roll. på det här området. Lärarna är verkligen den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsresultat. När lärarna har tid för sin undervisning, då lyfter eleverna. Så enkelt är det. Därför måste vi skydda lärarnas tid. Idag drunknar de tyvärr i administration, möten och uppgifter som inte hör hemma i klassrummet. Det är dåligt för lärarna och det är dåligt för eleverna. Vi liberaler vill se en tydligare reglering av arbetstiden så att mer går till kärnuppdraget att förbereda, att genomföra och efterarbete i undervisning. Låt oss prata lite om mentorskapet som har blivit en extra arbetsbörda utan tillräckliga resurser. Ett ansvar som drar läraren bort ifrån undervisningen. Det är dags att göra upp med det och låt oss börja på gymnasiet. Läraren ska inte vara administrationens sista utväg. Läraren ska vara elevernas främsta kunskapsledare. Ordförande, ska vi ha en kunskapsskola i världsklass, då börjar det. Då måste vi börja med där kunskapen bor, hos läraren. Vårt samhälles viktigaste arbete. Tack.

Tack Pär. Då lämnar vi ordet till Parisa Rezaeivar. Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka.

Tack för ordet ordförande. Sista delen. av mina anföranden, jag ville bara säga att vi kommer att satsa på anpassad gymnasieskola, för att den här elevgruppen ökar, och vi har riktade satsningar på åtta miljoner där. Sedan när det kommer till den här socioekonomi, och kompensatoriska, så att vi idag utgår från meritvärden, för att den kompenserar bättre än den förra modellen, men det är fortfarande, vi fokuserar på den här vikten av socioekonomiskt, viktningen. Men det här begreppet kan komma i andra kompensatoriska insatser, som social skoltid och andra insatser som vi gör. Tack.

Tack Parisa. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Därefter är Blerta Hoti Singh som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Viktoria.

Jag ville bara svara på att jag inte lämnade debatten utan var tvungen att gå på toaletten och ta en huvudvärkstablett. Bara för att avsluta här nu eftersom det har varit väldigt mycket diskussion fram och tillbaka om vem som lägger mer pengar. vem som inte gör och så. Förstår jag det hela rätt? Den här sidan vill med 129 miljoner mer än oss, att grundskolenämnden ska öka antalet undervisningsgrupper och mindre grupper i anpassade skolformer, behålla skolstrukturen eller bara stänga dåligt fungerande skolor? Ska de barnen då bussas till skolor i välfungerande områden? Det är en fråga. Och sen så ska man göra en granskning, mer byråkrati och sen så ska det vara fortbildning, ledarskap och det är så otroligt många uppdrag. Därutöver så finns det löften om 23 elever i varje klass, i alla fall ut till väljarna i GP, som kostar 470 till 490 miljoner när förvaltningen räknade på det. Är det här. Rimligt för 129 miljoner kronor mer? Eller är det så att ni lurar göteborgarna? Jag måste ställa den frågan, för jag tycker det är ohederligt. Jag skulle så gärna vilja kunna lägga mer pengar på skolan. Jag skulle vilja behålla varenda enhet i den här staden och att vi hade fulla skolor precis överallt. Men så är inte fallet. Lurar ni göteborgarna? Eller lurar ni er själva och kanske inte riktigt har förstått helheten? Det är min sista fråga till er.

Tack Viktoria! Då lämnar jag ordet till Blerta Hoti Singh, S, som är sist i talarlistan. Varsågod Blerta!

Ja, vi hörde i den här kammaren från Liberalerna att de är jättepositiva till utökad vistelsetid på 30 timmar. Det är nämligen så att de vill lagstifta om det. Det är ju positivt. Men varför har ni, trots att ni har styrt det här landet i några år nu, inte varken utrett frågan eller lagt lagförslag på det? Och vad jag vet så finns det inga. statliga pengar för detta, utan det här verkar vara ett liberalt önskemål på nationell nivå. Men återigen, så återstår min fråga. Jag tror att göteborgarna och småbarnsföräldrarna förtjänar att veta i synnerhet. Kommer Liberalerna Göteborg? Kommer Moderaterna Göteborg lova småbarnsföräldrarna att de tänker bibehålla utökad vistelsetid vid en borgerlig valseger? Kan ni svara på det?

Tack. Ja, där har ju Pär begärt en replik före Axel. Ja, okej. Då lämnar jag ordet till Axel i stället. Varsågod.

Tack ordförande. Jag tänkte säga någonting som du gärna vill höra nu. Det är ju att vi har passerat klockan när det gäller vårt debattpass. Med hänsyn till andra så kan inte jag gå upp och dra i gång en ny stor debatt. Jag tror att vi definitivt kan prata om hur vi ska få våra satsningar att gå ihop och hur vi ska anpassa kostymen på rätt sätt. Den gäller skolorganisationen, men det kan vi ta i en annan debatt. Jag tackar också Blerta för reklamen för Liberalernas politik. Vi står helhjärtat bakom den här möjligheten för alla barn att få lov att gå 30 timmar i förskolan. Så det behöver du inte vara orolig för.

Tack Axel och då har jag faktiskt tomt på listan. Då ställer vi frågan, anser vi att blocken förskola, grundskola och gymnasieskolan är färdigdebatterat? Ja. Då gör vi det. 4.4 Miljö och klimat

då går vi över på område 4, som är miljö och klimat. Först har vi en Karin Pleijel, MP, som jag ger ordet när det är tyst i salen. När det är tyst i salen.

Tack så mycket. Under vårt rödgröna styre så har vi tagit krafttag för att förverkliga miljö och klimatprogrammet. Vi har skapat ett ökat driv för att faktiskt nå de ambitiösa miljö och klimatmålen. Nu finns det miljömålsdrivningsteam som även arbetar utåtriktat. De sju tvärgående strategierna rullar på bra. Det blir sannolikt snart nio med energi och livsmedel. Vi har en brett sammansatt, flexibelt arbetande politisk styrgrupp som arbetar under kommunstyrelsen och fångar upp målkonflikter och sätter ytterligare tryck. Varför håller vi fast vid så höga ambitioner? Ja, vi vill att naturen ska ha en hög biologisk mångfald. Naturen ger oss mat, vattenrening och återhämtning i hem för Sveriges cirka 60 000 arter. Vi bekämpar de invasiva växterna och vi omvandlar. 50 procent av våra gräsmattor till blomstrande ängar. Ungefär en och en halv gånger Slottsskogen ska bli äng. Vi har en rådgivare för att ge privatpersoner och andra företag hjälp i detta. Många vill vara en del av lösningen. Vi har Människan som ska ha en hälsosam livsmiljö. Över 50 000 göteborgare har decibelnivåer över 60. Barn är extra känsliga för buller. Luftföroreningarna dödar cirka 300 göteborgare i förtid varje år. Vi har gifter som PFAS som behöver bevakas och hindras att komma in i vatten och livsmedel. Klimatutsläppen ska vara nära noll 2030. Ja, här sitter vi ju alla i samma båt. Den har sprungit läck. Varje ton koldioxid som vi släpper ut borrar ett hål i botten och gör att skeppet sjunker snabbare. Just nu finns det de som borrar extra stora hål. Drill baby drill. Ja, skrämmande nog verkar M, D, L, KD dras med i denna otäcka självmordsbejakande kör som leds av Donald Trump. I motsats så håller vi fast vid våra miljö och klimatmål och våra höga ambitioner. Vi ger förutsättningar för att lyckas med ett blomstrande näringsliv som vet vad som gäller. hålla oss inom planetens gränser. Vår budget jobbar för att minska trafiken och det påverkar inte bara klimatet utan är också hälsofrämjande. Vi ska konsumera mindre, återbruka mer för att dämpa belastningen på naturen. Det är faktiskt billigare att åtgärda de här sakerna än att hantera konsekvenserna. Därför håller vi fast vid våra höga ambitioner för miljö och klimat. Bifall till den rödgröna. Gröna budgeten.

Då var nästa talare Sarah Ullmark. Därefter Marina Johansson. Varsågod Sarah.

Tack för ordet ordförande. Fullmäktige göteborgare. I den här klimatdebatten är det ju som vi så förtjänstfullt hörde från Karin Pleijel precis. Lätt att hamna i de höga ambitionerna och de långsiktiga målen. Och det brukar ju Miljöpartiet inte ha någon större brist på. Och visst är det så att Göteborgs. stå inför stora miljö och klimatutmaningar. Men det är inte visionerna som avgör hur vi kommer lyckas med det arbetet. Det är förmågan att omsätta de visionerna i faktiskt arbete. Vi har blivit kritiserade för att de målsättningar vi har byggt upp inte styr mot de resultaten vi behöver få för att kunna möta de utmaningar som staden står inför. Då är ju frågan, ska man fortsätta banka sitt huvud i samma vägg utan ett hopp om att så att säga bryta igenom? Eller ska man ta ett kliv tillbaka och fundera över hur kan vi göra om och göra bättre för att nå till den framtiden som vi tillsammans riktar in oss på? M, L, KD och KD, M, L, D och KD:s budget fokuserar därför på de konkreta åtgärderna och att uppdatera miljö och så att vi faktiskt kan mäta effekten av de åtgärder som staden genomför i sina verksamheter. För medan Miljöpartiet målar upp de här vackra visionerna och klimatmålen som ligger långt utanför stadens kontroll så vill vi fokusera på verklig förändring. Vi slänger inte skattepengar på symbolprojekt, på att göteborgarna ska få rådgivning om blomlådan ska innehålla det ena eller det andra. Vi tror att det inte är de här skrivbordsutrymmena utredningarna som kommer leda till faktisk förändring. Det är eldrivna lastbilar, återbruk och smarta energilösningar och att vi satsar på företagen som har förmågan att leverera de här lösningarna. Vi vill också se till att företagsklimatet blir bättre generellt på det här området. Vi ser att tillstånd och tillsyn lämnar en hel del att önska och många företag kan faktiskt inte driva sin verksamhet på det sättet som de vill göra för att kommunen är en flaskhals i stället för en möjlig. Det är ju det sista vi ska vara om vi vill vara en kommun i framkant. Vi behöver ha ett helhetstänk för en grön och levande stad. Vårt budgetförslag kombinerar miljöhänsyn, hänsyn med social och ekonomisk hållbarhet. Vi vill se en renare och tryggare stad där klimatarbetet går hand i hand med nya jobb och bättre service. Vi fokuserar på det som vi faktiskt kan göra och vi kommer att skapa resultat som gör skillnad för alla de göteborgarna som kommer att födas i vår stad imorgon. Vi förtjänar en klimatpolitik som är ambitiös, men som också är möjlig. Inte fler uppblåsta löften, utan faktiskt resultat. Det kommer vi att leverera. Därför yrkar jag bifall till vårt budgetförslag.

Tack. Då är nästa talare Marina Johansson, därefter Emma Altenhammar. Varsågod Marina.

Så mycket. Ordförande, fullmäktige och göteborgare. Hela staden ska vara med och tillsammans ska vi arbeta för att nå miljömålen. Alla nämnder och bolag ska aktivt jobba och skynda på arbetet tillsammans med det stödet som också miljöförvaltningen ger. Och jag tycker det är väldigt positivt att miljönämnden har blivit alltmer bättre på att jobba stödjande. För det är så vi blir bättre tillsammans i de här frågorna. Den gröna omställningen är väldigt viktig. Vi har stora möjligheter att skapa en bra stad för göteborgare som bor här nu, men också de som kommer bo här framöver. Genom fler hållbara jobb och företag kan vi få en grön omställning med folklig förankring och acceptans som dessutom är rättvis. Idag när vi har en stat och en högerregering som försvårar för företagens omställning, och expansion och ökar beroendet av fossila bränslen och riskerar hela den svenska framtida gröna arbetsmarknaden och konkurrenskraften och miljön och klimatet. Då vill vi att Göteborg ska göra bättre. Vi kan göra mer och vi ska göra mer. För att skapa fler gröna jobb, minska fossilberoendet och stötta företagens omställning och konkurrenskraft och få till en mer välmående och hållbar stad. Både nu och framåt. Det ska också vara enkelt att göra rätt som göteborgare och vara en del av lösningen. Bland annat genom att kommunen, att vi ska förbättra resurs och energihushållningen, Göteborg Energi, ska göra det lättare att minska sin klimatpåverkan för göteborgare och leverantörer. Tillsynen för miljö och klimat ska stärkas och förbättras. En stor del av det här arbetet handlar om att motverka osund konkurrens och se till att de som faktiskt gör rätt för sig ska få ett ännu bättre bemötande. och snabbare handläggningsprocesser. Det var väldigt roligt. Igår var vi i stort sett hela kommunstyrelsen på besök på miljöförvaltningen och fick höra om det goda arbete som görs där. Och också hur väl man ändå har lyckats med att komma ner i handläggningstider för serveringstillstånd. Vilket är väldigt positivt. Så nu är vi nere på samma nivå som Stockholm. Det var annat positivt som vi fick reda på också såklart, men detta var väldigt, väldigt positivt. Och det är också viktigt för oss att vi fortsätter med att se till att vi har en robust energiförsörjning, inte minst i det här säkerhetspolitiska läget vi har. Och vi behöver möta det behovet som kommer med den gröna omställningen. Så tillsammans kan vi göra mer och få en hållbar energilösning och minska utsläppen från både byggnation och utsläpp från farliga ämnen. och kemikalier för att skydda göteborgarna och naturen.

Tack! Nästa talare Emma Altenhammar, därefter Martin Wannholt. Varsågod Emma!

Ordförande, fullmäktige och göteborgare! Sverigedemokraterna vill slopa alla Göteborgs stads klimatmål. Det är för att vi tror på ett ansvarsfullt lokalt miljöarbete. Vi vill slopa Göteborgs stads klimatmål just för att det finns konkreta miljöåtgärder som vi kan göra inom stadens egen rådighet. Vi vill slopa Göteborgs stads klimatmål, inte för att vi inte bryr oss, utan vi vill ersätta dem med någonting som faktiskt fungerar. Vi vill satsa på tillsyn, renare vatten, sanering av förorenad mark och bekämpning av skräp och mikroplaster. Vi satsar på grönområden. Vi vill stoppa den ogenomtänkta exploateringen och förtätningen som river bort parker, trädbestånd och luftkorridorer. Göteborg ska växa med respekt för naturen. Vi har en tydlig satsning på biologisk mångfald. Vi avsätter 10 miljoner till att säkra stadens arbete. arbeta med naturvård, biologisk mångfald och bekämpning av invasiva arter. Detta är områden där staden faktiskt har rådighet att verka och där vi kan göra konkret skillnad här och nu. Det är att ta ansvar. När vi pratar om ansvar, nu när de rödgröna i ren panik skyller på omvärlden och försöker skylla deras misslyckade klimatpolitik på regeringen eller tvärs över Atlanten, så vill jag bara påminna om att regeringen inte styr över. De styr inte över stadens detaljplaner, de styr inte över investeringar och de styr inte över miljöbudgetar. Det är ni som gör, det är ni som sitter på makten och det är ni som har beslutat om era egna mål. Och sen beklagar ni er över att de inte går att nå. Ni har själva satt er i den här sitsen. Och det är som min eminenta gruppledare brukar säga, politik handlar inte bara om att vilja, det handlar om att prioritera. Och det är så otroligt viktigt i det här området. Och just för Sverigedemokraternas del så vill vi satsa på tre olika saker i det verklighetsförankrade miljöarbetet. Och det är rådighet, resultat och respekt för göteborgarnas pengar. Och jag vet inte om ni märkte i Karins öppningstal här, för det gjorde jag. Det var att man sa att man vill ha klimatavtrycket nära noll 2030. Och det har vi ju hört flertalet gånger. Men man fick inte reda på hur långt vi har kommit hit. Det var en lista av aktiva. tack.

Tack. Nästa talare, Martin Wannholt.

Tack herr ordförande. Ja, jag skulle vilja börja med att, nu när vi har fått lite fler uppföljningar, tacka Emmyly för det fantastiska nya miljöledningssystemet. Varför vill jag göra det? Jag brukar ju inte berömma Centern så ofta kanske. Men det har ju faktiskt betytt. Vi ser nu förändringar ute i våra förvaltningar och bolag. Jag sitter i framtiden och jag ser där varenda investeringsärende som är öppet så har det gåtts igenom hur mycket kan återbrukas. Man gör jämförelser och så vidare. Vi tittar verkligen seriöst på det. Göteborg Energi är snart koldioxidfria i fjärrvärmesystemet. De har gjort en resa och det går framåt. Det händer massa bra saker i Göteborg. Så det är ju inte så att det inte händer. Men däremot, och miljömålen. Om vi tittar på det vi pratade om när vi i kommunstyrelsen fick träffa miljöförvaltning. häromdagen, alltså biologisk mångfaldsmålen, de borde vi faktiskt kunna nå om vi alla ville det. Faktiskt skulle vi kunna nå. Så det finns en hel del positivt. Men det som är problemet, det stora problemet, det är koldioxidmålen. De kommer vi inte nå. Vi har hur mycket rapporter som helst, vi har inte rådighet och så vidare. Vi såg alldeles nyss att Volvo Cars för sin överlevnad ska köra bensinmotorn. Det var ju synd att de sålde Skövde. De ska köra den i 15. Eller tio år till, 2035, sälja hybrider. Det betyder kanske att vi får ännu svårare, eller har kvar raffinaderierna ännu längre. Men det stora här nu, som jag tycker är skillnaden, och det är synd, är att ni fortsätter. Det är en sak att ha ambitiösa miljömål, men ni säger hela tiden att vi ska uppnå detta fast ni vet att vi inte uppnår det. Jag förstår inte att vara ärlig mot göteborgarna. innebär ju inte att någon skulle beskylla er för att inte ha ambitioner. Jag förstår bara inte varför man inte vill vara ärlig och säga som det är. Det här kommer ta längre tid. I stället så håller vi på, Karin Pleijel, vi håller på att dra oss med till självmordsbejakande, som Trump då, att vi skulle vara det på den här sidan. Vad du säger här i talarstolen är att om man inte går ut och faktiskt lurar göteborgarna, som ni gör på den sidan, när ni säger att det här ska uppnås. Ni lurar ju henne. Och hela EU-arbetet, är de också då självmordsbejakande? Alltså, man får vara lite försiktig vad man säger här. Jag är så trött på de här domedagsprofetiorna. Vi har en utmaning på många miljöområden. Det finns förhoppningar med teknikutveckling, men ibland tar det längre tid. Ibland går det snabba steg. Vi gör ett fantastiskt arbete på många ställen. Men snälla, uttryck inte sådana uttryck, Karin. När du vet att du inte kommer nå. Du kommer ju lämna den här salen innan vi kommer till mätpunkten. Men vi kommer kanske vara några som håller oss kvar och följer upp och visar hur det gick. Tack.

Nästa talare, Grith Fjeldmose, därefter Allan Stutzinsky. Varsågod, Grith.

Tack ordförande. Jag ska ta ner den här lite. Världen befinner sig i ett klimatnödläge och den biologiska mångfalden minskar. Därför har samtliga nämnder och bolag ansvar för att de tre målen i miljö och klimatprogrammet för Göteborgs stad uppnås genom konkret handling. Men takten är otillräcklig och vi måste förstärka insatserna i alla våra förvaltningar och bolag. Vi kan inte, liksom inget annat land eller kommun, komma undan ansvaret vi har. Oavsett vilka jämförelser vi gör och pekar finger åt andra länders underlåtenhet, så är det faktiskt så att så som vi lever, så använder genomsnittsinvånaren i Göteborg resurser motsvarande fyra jordklot. Vi ska vara stolta över att Göteborgs stad vill vara en föregångare i miljö och klimatarbetet och bli i en av EU:s första klimatneutrala städer 2030. Det kräver stora systemförändringar och vi ska gå i bräschen för det nytänkande som krävs för att uppnå tydliga utsläppsminskningar under mandatperioden och bli den föregångare och förebild som vi redan under förra mandatperioden skrev in i vårt miljöprogram att vi ville vara. Vi kan inte med gott samvete lyssna till FN:s generalsekreterare Antonio. Guterres när han inför klimattoppmötet i Brasilien riktar skarp kritik mot världens regeringar för att vi inte har lyckats begränsa uppvärmningen av planeten. Tvärtom. Det är vi som har resurserna som måste göra allt vi kan. Arbetet är beroende av att samtliga nämnder och bolagsstyrelser i staden krokar arm. Att miljö och klimatnämnden på ett konstruktivt sätt stödjer och driver på. och att kommunstyrelsens styrgrupp för miljö och klimat stärker samordningen och hanterar uppkomna målkonflikter för att påskynda arbetet. Ett arbete för en rättvis miljö och klimatomställning baserat på vetenskap och kunskap om de stora skillnader som finns i staden, för att ett hållbart och hälsosamt liv ska bli möjligt att leva oavsett var i Göteborg.

Tack. Nästa talare är Allan Stutzinsky, därefter Kalle Bäck, KD. Varsågod, Allan.

En av historiens viktigaste lärdomar är att utopier inte pekar på möjligheter. Utopier pekar på omöjligheter. Den som fastnar i utopier landar väldigt lätt i ett förhållningssätt där ändamålet helgar medlen. Miljö och klimatarbetet ska naturligtvis vara verklighetsförankrat och innefatta en konkret vägplan för arbetet framåt. Miljö och klimatarbetet ska präglas av att myndighetsuppgifter utförs både rättvist och rättssäkert. Samtidigt är det viktigt att de företag som är i behov av tillstånd eller rådgivning inte betraktas som fiender utan som samarbetspartners. Handläggningstiderna kan med modern teknik minska samtidigt som träffsäkerheten och kvaliteten ökar. Verksamheten måste stödja den seriösa företagsamheten, särskilt den som visar hur miljömål kan överträffas och som driver på teknikutvecklingen. Det samarbetet har vi gjort under åren. Arbetet måste naturligtvis också gå hand i hand med effektivisering och teknikskiften och med nationella mål. Teknikutvecklingen måste också sätta avtryck på den urbana utvecklingen och stadsbilden och stadsmiljön. M, L, KD och D pekar i sin budgetskrivning bland annat på vertikal odling, gröna tak och smarta vattensystem som exempel på möjligheter som måste tas till. vara och utvecklas.

Tack! Nästa talare, Kalle Bäck, KD. Därefter Emmyly Bönfors, C. Varsågod, Kalle!

Tack för det ordförande fullmäktige göteborgare. Miljö och klimatarbetet kräver legitimitet och göteborgarnas förtroende. Det måste vara inriktat på att göra det enklare för människor att leva hållbart, inte att göra livspusslet krångligare för den enskilde. Det gäller alltifrån sophantering till resor och transporter. Men tyvärr så finns det gott om exempel där vi hamnat fel i det rödgrönt styrda Göteborg. Ett sådant är exemplet på Såggatan där staden tog tog bort parkeringsplatser för att i stället bygga en cykelväg som varken efterfrågats eller förankrats bland de närboende. Ett annat exempel är att man vill göra innerstaden bilfri. Det kommer att slå hårt mot individer som är beroende av bilen och även mot den redan hårt kämpande centrumhandeln. När jag var ute på företagsbesök med BRG för några veckor sedan så var bristen på parkeringsplatser något som två av de fyra företag jag besökte faktiskt lyfte. Det finns också individer som har en annan roll, fiktioner på överetablering av kontor i innerstan och då måste man konvertera en del sådana lokaler till bostäder lämpligen och då behövs bilen även i innerstan för att vi ska kunna skapa en levande stad med underlag för handel och annan service. Klimatmålen som sätts upp måste vara realistiska och tyvärr kan vi konstatera att staden inte når sina klimatmål med dagens arbetssätt. Det är inte så konstigt när man sätter upp utopiska. mål och även räknar in utsläpp som ligger utanför stadens rådighet. Då tänker jag främst på raffinaderierna som själva kommit oerhört långt i sin omställning och gör ett fantastiskt jobb. Men ändock. Ett annat talande exempel är stadens avfallsplan som ja, där vi faktiskt där vi ser att bara sex av 27 mål kommer att uppnås. Jag vill inte låta. Klimatfrågan blir ett slagträ i debatten egentligen på det här sättet, men det förtjänar ändå lyftas upp att det finns målkonflikter som måste få stötas och blötas och då krävs realistiska mål. Så vad ska vi då göra? Jo, Göteborg ska arbeta med realistiska mål som synkroniserar med nationella mål och även EU:s Fit for 55. Det är genom teknik och innovation som miljöarbetet ska drivas framåt. Vi måste se till att korta handläggningstider så att företag kan utvecklas och ett modernt miljöarbete bygger just på detta med innovationer, inte på fler regler och förbud. Vi ska tillvarata teknikens möjligheter och näringslivets kraft för ett rönare, grönare och mer konkurrenskraftigt Göteborg. Så här har vi en resa att göra och vi måste steppa upp på området i det avseendet. Målet med miljö och klimatarbetet. måste hela tiden vara att vi kombinerar hållbarhet på ett ekologiskt sätt med social hållbarhet. Så därför yrkar jag bifall till budgeten från M D, L och KD. Tack för ordet!

Tack! Då var nästa talare Emmyly Bönfors. Därefter Karin Karlsson. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Centerpartiet tror på möjligheten till grön tillväxt, lokalt, nationellt och globalt. Det är här på lokal nivå som miljö och klimatpolitiken blir verklighet. Därför måste vi i Göteborg ta vårt ansvar, inte bara med fina ord utan också i handling. I vår budget tar vi klimatförändringarna på allvar. Vi vill stärka Göteborgs klimatanpassningsarbete. Vi vill få ned luftföroreningar och buller. Vi vill utveckla stadens grönområden och parker. Centerpartiet vill satsa på den gröna industrin, på innovation och på att Göteborg ska vara ett fortsatt kluster för den gröna omställningen. I nära dialog med näringslivet. Vi ser också att staden själv måste gå före med klimatsmart byggande, med inköp som gynnar biologisk mångfald och infrastruktur som gör det enklare att välja miljö och klimatsmarta alternativ. Samtidigt märker vi. i Göteborg redan konsekvenserna av klimatförändringarna med skyfall, höga vattennivåer och ökad risk för översvämningar. Så därför ökar vi anslaget till klimatanpassningar i vår budget. Vi tycker redan nu att stadsbyggnadsnämnden måste börja planera för portar mot havet. Vi lägger mest pengar på riktade miljö och klimatsatsningar av alla partier i vår budget. För oss handlar det inte om symbolpolitik utan om verklig förändring. Att bygga en grön och robust och mer attraktiv stad. Under förra mandatperioden så drev Centerpartiet i alliansstyre igenom stadens miljö och klimatprogram, ett nytt miljöledningssystem och EU:s klimatarbete, där vi blev en av Europas 100 städer, för att visa vägen just inom miljö och klimatarbetet. Men nu ser vi att det här arbetet går för långsamt. Det är inte pengar det är brist på, utan ledarskap. För när Miljöpartiet fastnade i övergripande styrdokument och uppföljningsrapporter, så levererade vi konkret politik. Som sänker utsläppen. Under förra mandatperioden så var det vi som såg till att Göteborg fick tydliga och mätbara klimatmål. Miljöledningssystemet kom på plats. Det var konkret handling. Men vi. Vi behöver följa upp det nu och göra mer praktisk politik för att minska utsläppen och nå våra miljömål. Därför vänder jag mig till Miljöpartiet i den här debatten och frågar vad har ni egentligen gjort de senaste tre åren för att Göteborg ska bli mer klimatsmart? Annat än att fortsätta hålla i de höga ambitioner som vi var med och satte upp? Vad rent konkret vill ni arbeta vidare med annat än att anställa folk som kan guida hur man ska plantera i sin blomlåda. Tack.

Då var det nästa talare Karin Karlsson. Därefter Eva Ternegren. Varsågod Karin.

Tack ordförande. Miljö och klimatarbetet måste genomsyra hela stadens arbete. Den rödgröna budgeten innehåller därför en mängd olika uppdrag. Stora som små. spänner över hela staden för att vi ska nå våra miljö och klimatmål. Jag vill nämna några av dem. För det första som alla är väl medvetna om, byggs det väldigt mycket runt om i staden. Därför vill vi att de nämnder och bolag som bygger ska redovisa hur de ska minska utsläppen från byggnation med 90 procent. Dessutom vill vi ta fram en metodik för ekosystemtjänst, kompensationsåtgärder för investerings och reinvesteringsprojekt, lite vad vi har vid exploatering, för att värna grönstrukturen. Trafiken står för en väldigt stor del av stadens utsläpp och för att minska den behöver vi öka framkomligheten för kollektivtrafiken gång. och cykel så att folk har ett alternativ. Du ska fortfarande kunna ta dig fram i staden. Därför lägger vi uppdrag som till exempel att öka kollektivtrafikens framkomlighet, minska trafiken i centrum med inspiration från Gens cirkulationsplan och vi återinför Göteborgssubventionen, vilket sänker priset på Västtrafiks månadskort med 140 kronor. Det är bra både för plånboken och det ökar kollektivtrafikens attraktivitet. Dessutom så taktar vi även upp arbetet med att stärka den biologiska mångfalden med satsningar på förbättrad naturskötsel med uppdaterade skötselplaner, stärker arbetet med att mota bort invasiva arter och påskynda arbetet med att genomföra de åtgärder som krävs för att vi ska nå en god vattenstatus. Vi tar ett helhetsgrepp om miljö och klimat. Och jag tycker att vår budget visar det. Bifall till den rödgröna budgeten. Tack!

Tack! Nästa talare, Eva Ternegren, därefter Cecilia Magnusson. Varsågod Eva!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och övriga som lyssnar. Ja, vi har redan hört. Klimatkrisen har många aspekter och en av dem är just förlusten av biologisk mångfald. Arter försvinner oroväckande snabbt. Uppgifter finns om att pollinerande insekter minskat med 75 procent de senaste 30 åren i Västeuropa. Det hotar ju vår livsmedelsförsörjning på sikt. Det är naturligtvis stora globala problem som det är lätt att bli förlamad av, men jag tycker vi. Vi har en skyldighet att agera både globalt och lokalt för nutida och kommande generationer. Vi har inte bara visioner i Miljöpartiet utan vi har faktiskt också konkreta satsningar och pengar. Som vi satsar tillsammans med våra samarbetspartier och som flera kanske redan har nämnt, men det kanske förtjänar att upprepas. Så arbetar vi i årets budget mycket med att utveckla naturvården. Vi satsar 10 miljoner på ökad skötsel av dem. Vi lägger 5 miljoner extra på att arbeta med god vattenstatus, åtgärdsprogram för varje vattendrag. Att enkelt komma ut i natur och parker är inte lätt för alla grupper. Därför lägger vi tre miljoner på ökad tillgänglighet i sådana områden. Skötselplaner nämnde Karin. Syftet är att främja biologisk mångfald, rekreation och sen har vi rådgivaren som några har nämnt. Jag tycker det är en jättebra satsning för att stärka kunskapen om hur fastighetsägare, hyresgäster, bostadsrättsföreningar med flera kan bidra till den biologiska mångfalden i sina närområden. Det är inte oviktigt alls de här sakerna. Det har ju visat sig att storstadsområden ibland kan bli jätteviktiga om. områden för bin, andra pollinerande arter att överleva. Ja, det finns framgångsrika exempel från andra kommuner på detta.

Tack! Tack! Nästa talare Cecilia Magnusson. Därefter Klas Forsberg. Varsågod Cecilia!

Tack! Herr ordförande, kommunfullmäktige, kollegor och göteborgare. Jag vill börja med att tacka Axel Darvik att han påminde oss alla i sitt inledningsanförande och vilken dag det är idag. Gustav Adolfsdagen som 1621 pekade på torget och sa här ska stan ligga. Men ett år tidigare hade han bestämt att det skulle vara en hamn här. Göteborgs hamn. Så utan hamn, ingen stad. Och vad har det med miljöarbetet att göra? Jo, Göteborgs hamn är världsberömd för sitt miljöarbete. Och det ska vi fortsätta vara och gör oerhört stora arbeten kring detta. Vi har bland annat beslutat att till 2030 minska koldioxidutsläppen med 90 %. Och det är inte den egna verksamheten, utan det är alla transportslag till och från hamnen. Så vad Göteborgs Hamn behöver är arbetsro. Vi har levererat avkastning till ägaren i så många år och vi fortsätter med detta långvarigt. Vi har stora investeringar som vi bekostar. Och trots detta levererar vi. Så de styrande i staden borde låta Göteborgs hamn jobba i fred och inte ifrågasätta från S, V och MP vad som görs vad gäller säkerhet eller vad som görs gällande lönsamhet. Det är kontraproduktivt. I övrigt yrkar jag bifall till.

Tack! Nästa talare Klas Forsberg. Därför Hanan Baalbaki. Varsågod Klas!

Ordförande, fullmäktige, göteborgare. Vi har hört nu att CO2-halterna ökar och de nuvarande åtgärderna räcker inte. För att nå det målet att bli Europas en stad som är nära noll 2030. Men att vi också ska söka verksamheter där vi har rådighet över. När ett område som kan kanske bli som en del i detta är plats. Plasten. Plast är ett fantastiskt material. Man kan göra mängder med saker med det. Men det värsta med plasten är att vi slänger den i soporna. Den hamnar i förbränningen på Sävenäs. Och den står hos Sävenäs för 50 procent av utsläppen. Alltså de fossila utsläppen som är från Sävenäs. Och det är den största enskilda utsläppskällan vi har i Göteborg. Som vi har rådighet över. Och där skulle man då med ett antal åtgärder kunna drastiskt minska utsläppen genom att få bort mer plast. Sortera ut den på ett bättre sätt. Det som behöver göras är enligt tre åtgärder. Vi behöver minska den totala användningen av ny fossil plast i stadens verksamheter. Man behöver titta över detta och se över att inte. använda plast om det inte är nödvändigt. Man behöver bli radikalt mycket bättre på att sortera ut den plast som ändå används, så att den återvinns i stället för att förbrännas. Då ska jag nämna att i hushållsavfallet så är det ungefär 60–70 procent felsorterat i det hushållsavfall som är restavfallet. Så det kan vi bli mycket bättre på. Vi behöver också dessutom, som vi gör i budgeten, öka kravet på återvunnen plast i staden. egna upphandlingar. För när vi gör det skapar vi en marknad för att återvinna plast. Då blir det ett större intresse från företag och andra att skapa de förutsättningar som gör att den återvunna plasten kommer till. Tack så mycket

Nästa talare Hanan Baalbaki, därefter Tony Liljendahl SD. Varsågod Hanan.

Det är lite sent där. Tack ordförande. Presidium och åhörare. Jag vill bara yrka bifall på rödgröna budgetförslag som vi har. För att vi har viktiga ämnen vi har pratat om tidigare. En sak till som vi inte pratar mycket om. Det här med osynkonkurrens. Det pratar vi inte mycket om. Det har vi lyckats jobba mycket med i vår förvaltning idag. Ni som var på besök igår fick höra. Och arbetet har börjat. Jag vill medge att arbetet med osynskonkurrens i vårt budgetförslag fortsätter. Vi arbetar med osynskonkurrens. Vi bygger vidare på det arbete som redan finns. Att genom tillsyn upptäcka fusk och kriminalitet och genom samarbete med andra myndigheter och insatser sätter stopp för detta. Konsekvenser för fusk och regelbrott. Företagare som medvetet fuskar och bryter mot lagen. och regler riskerar inte bara människors hälsa. Deras agerande leder också till stora ekonomiska förluster till kommunen. Vi får inga intäkter. Vi får inte, alltså, ja. Det får dessutom allvarliga konsekvenser för seriösa företagare som vi gärna vill stötta. Ja, och sen vill jag sluta också med miljö och klimatmålen. Ja, vad gör vi där? Vi alla var överens. om detta. Jag har läst nyligen om Kina. Om Kina säger att vi klarar det här. Om Kina idag berättar att de har börjat minska utsläppen och satsar stort på grön energi. Europa halkar efter, särskilt inom solceller och bilar. Frågan är om framtidens gröna industri ska finnas här eller i Kina. Tack.

Tack. Då var nästa talare Tony Liljendahl. Därefter Karin Pleijel. Varsågod Tony!

Tack för ordet, herr ordförande, ledamöter, göteborgare. Vi sverigedemokrater arbetar systematiskt och analytiskt med miljö och klimatfrågor. Vi förstår skillnaden mellan begreppen förnybara energikällor och koldioxidfria energikällor. Detta menade vi redan i 2022 års budgetdebatt och det menar vi idag med. Göteborgs Stad står inför utmaningar då vi tidigare satt lite väl optimistiska mål. som inte kommer att kunna hinna uppnås. Visserligen hävdade vi sverigedemokrater att det föreföll sig så, men det lyssnades inte på, utan de fortsatte på sin inslagna väg mot sina mål utan hänsyn till verklighetens praktiska hinder och möjligheter. Detta utan att vara ärlig och informera göteborgarna om de förväntade förseningarna. Vi i SD värnar i första hand inom miljön om rådighet, resultat och med respekt för göteborgarnas pengar. Vi noterar med viss överraskning att partier som säger sig stå längst ut på klimatbarrikaderna inte satsar lika mycket på miljö och klimatförvaltningen i budgeten. Just den förvaltning som är ämnad av Göteborgs Stad att se till att vi sköter oss som staden vill, utan tvärtom drar ner något på de behövliga stöden. Med i dessa sammanhang små extrapengar vi satsar kan förvaltningen utöka tillsynen och förkorta kontroller angående oegentligheter samt Övriga handläggnings och ledtider till gagn för medborgarna, näringslivet och därmed hela Göteborgs Stad. Sverigedemokraterna i Göteborg vet att staden inte bara behöver gröna miljöönskemål. Vi behöver även en väl genomtänkt infrastruktur för alla. Både gående, cyklister och kommunala transportmedel. Men även fordonstrafik i övrigt, såsom bilar och lastbilar, för att vårt näringsliv ska kunna fungera och generera skatteintäkter. Detta är om något det som SD i Göteborg värnar om. Sverigedemokraterna är för en verklig och realistisk förbättring av Göteborgs stads miljö och satsar det på. Det var tiden. Oj, ursäkta. Yrka bifall för Sverigedemokraternas budget. Tack. Tack. Innan jag ger ordet till Karin så behöver jag på förekommen anledning påminna om att det är strikt förbjudet att äta i börsen, både här i salen och utanför, för att det får väldigt allvarliga konsekvenser för de som är allergiska. Ni får gärna hjälpa till att påminna de som inte är i salen nu, i partigrupperna.

Nu är det ordet till Karin Pleijel, MP, därefter Sarah Ullmark, M. Varsågod Karin!

Tack så mycket för ordet! Ja, man kan konstatera att när högerpartier styr, vilket sker i vårt land idag, vilket också på. påverkar EU:s politik, då ökar utsläppen. Det är faktiskt det som gör att vi har svårt att nå våra klimatutsläpp här i Göteborg, för att trafikutsläppen ökar, eftersom regeringens politik går för att öka utsläppen. Varje utsläpp som ökar, ju fler hål borrar vi i vår skuta. När rödgröna styren råder, då är det tvärtom så att vi minskar utsläppen. Det är fokuserat. Göteborg Energi har gjort en stor satsning på förnybar energiproduktion. Det är ett exempel. Vi jobbar intensivt med trafikfrågorna. Det går åt rätt håll i viss mån, men vi behöver jobba mycket mer intensivt där. Med vår budget så blir det en bättre målbild där. Vi jobbar med elbilsladdning och cykelfrågan i fokus. När det gäller el lastbilar, som många här verkar tycka är bra, så är jag förvånad över att ni inte agerar i den frågan. För de säger ju att vi vill ha reglering. Vi vill faktiskt jobba på att staden är tydliga med att vi vill ha det här. Vi gjorde ett handslag, tack vare styrgruppen, i samband med mässan som var. Som visade upp att där kunde man ha el lastbilar fullt ut. Ja, jag nämnde det här med självmordsbejakande kör som du tog upp där Martin. Och det är ju herr Trump som leder den kören. Och det är ju många högerextrema partier. som sjunger med. Och de SD till exempel och fler högerextrema sjunger ju i sopranstämman, är väldigt tongivande i den kören. Ni kanske inte är det, ni kanske sjunger andra allt. Men ni dras med i den vinden, och det är det som oroar mig. Jag önskar att vi kunde nå än mer konsensus kring att vi har en gemensam fiende vi ska bekämpa tillsammans. Tack.

I det anförandet har två personer begärt replik. Första replikant är Emmyly Bönfors.

Tack som första sopran så vill jag komma in och sprida lite optimism. Det går att jobba mer konkret med miljö och klimatfrågan. Karin Pleijel nämnde ju att de vill satsa på elbilsladdning, men problemet där är att de bara vill göra det billigare att ladda på natten medan vi i Centerpartiet driver att det ska vara billigare att ladda hela dygnet. Till skillnad från MP så vill Centerpartiet införa en miljözon som faktiskt också efterfrågas av transportnäringen och finns i befintlig lagstiftning i stället för det som Miljöpartiet har hittat på i sin budget om miljözon. Och tack vare Centerpartiet så blir det också nya cykelvägar i Majorna och cykelgator på Hamngatorna. För det är vi som har drivit fram att staden ska jobba med det och också att vi ska ta fram en mobilitetsplan för biltrafiken med Gent som förebild. Plus att Grönsakstorget blir bilfritt året om. initiativ av oss. Det är några konkreta saker. Så jag undrar, Karin, vad gör ni för konkreta saker? Vad har ni för förslag för att minska utsläppen?

Kontrareplik begärd. Karin Pleijel, varsågod.

Hade Centerpartiet visat mod för att styra i miljö och klimatfrågorna, då hade man suttit i styre och tagit ansvar. Det hade jag önskat, men det gjorde man inte. Däremot är jag glad att under er tid så fick vi en gemensam syn. Alla stod bakom, utom Sverigedemokraterna, det miljö och klimatprogram som togs fram. Och att vi har ett miljöledningssystem som jag också är väldigt stolt över. Men det här med miljözon tre, det är en svårighet med det. Ni kanske har sett hur det har gått i. Stockholm. För att införa miljözon tre så måste man ha problem med luftföroreningar som miljözon tre löser. Och det är ju en svårighet. Det är inte för att driva teknik som det är en lösning. Därför har vi valt att titta på den här varianten som väldigt många skulle kunna ställa upp på och som det finns mycket forskning kring. Att ha en miljözon tre för tunga och lätta lastbilar. Det skulle vara en teknikdrivande fråga. I stället för någonting som bara skulle administreras bort är jag rädd om vi skulle införa det på annat sätt.

Tack. Karin. Då var det andra replik begärd. Emmyly Bönfors. Varsågod.

Tack. Det var ju en intressant synpunkt att om Centerpartiet verkligen hade velat ta ansvar för de här frågorna så hade vi suttit i styret. Men det är ju de facto så att vi har lagt fram de allra flesta. förslagen och fått pusha Miljöpartiet framför oss trots att vi sitter i opposition. Och det är väldigt glädjande att ni ofta då går med på våra förslag för att förbättra framkomligheten för kollektivtrafik, cykel och så där. Samtidigt så kan man kanske förvänta sig att ni som faktiskt sitter i styre skulle ha lite fler förslag själva. Det är ju lätt att skylla på oppositionen att vi om vi bara hade suttit i styret så hade det blivit mer miljö och klimatpolitik. Det hade säkert. Men det är ändå ni som styr och ska visa ledarskapet i de här frågorna. Ändå får vi baksätesköra miljö och klimatfrågorna för att det ska bli någon framdrift.

Tack. Andra kontrareplik, Karin Pleijel, varsågod.

Det är väl bra att vi ibland har samsyn. När man sitter i opposition eller i vågmästarställning så kan man gå in och ganska osammanhängande få lite detaljstyrning här och där. Det kan ju vara positivt, men mest hade det blivit mer kraftfullt om vi hade haft ett majoritetsstyre. Det hade ni haft möjlighet att se till att vi hade i den här staden. Vi jobbar mycket med olika fronter. Jag måste säga att tack vare det här drivet som faktiskt finns kring miljö och klimatmålen, så är det ett momentum som har gått i gång. Näringslivet. Det var en stor konferens med flera hundra deltagare härom veckan som visade att vi krokar arm med näringslivet. Det är mycket som sker ihop med även civilsamhället. Det är hela samhället som behöver komma i gång. Jag kan påminna om att Preem har sagt att de ska ha netto noll 2035. Så det är ju inte så att företagen säger att vi inte vill hålla på med klimatomställning, utan det gör de också.

Då var nästa replik begärd av Emma Altenhammar. Varsågod.

Men tack för ordet. Och Karin, visst är det väldigt bekvämt att sätta mål som man inte har rådighet över? Väldigt bekvämt att sedan kunna skylla ifrån sig på andra för att man inte kan uppnå dem. Och väldigt bekvämt att sitta här och svepa in oss i ideologier, som på tveksamma grunder för övrigt, i stället för att faktiskt lyssna. För du sitter här och ber om konsensus. Jag tror faktiskt att vi har konsensus i väldigt, väldigt många frågor som vi har diskuterat här idag. Det är biologisk mångfald. Det är invasiva arter. Det är förorenade områden, det är klimatanpassning. Lyssna i stället och ta ansvar och sätt inte mål ni inte har rådighet över. Och det ni faktiskt har rådighet över, ni har, ni sitter på makten, ni sitter på inflytandet. Ändå sitter ni och håller på med saker som går emot många av era egna miljömål. Ni driver på förtätningar, ni tar ner grönområden, ni lägger asfalt över mark som hade kunnat bidra till bättre luft, sänka temperaturen och faktiskt Se till att skapa de här klimatanpassningar som den här staden kan behöva.

Kontrareplik begärd av Karin Pleijel MP, varsågod!

Vi förtydligar miljö och klimatmålet, eftersom det är så att, eller programmet, eftersom det är så att många missförstår att vi tar oss an det som vi inte har rådighet över. Men det är ju faktiskt så att nu under vårt styre så har vi lyckats få en miljöförvaltning som driver och entusiasmerar. Och det är ju precis det som behövs. Vi behöver ha ett momentum för att det ska hända något i de här frågorna. Och som, med de här höga målen som du kritiserar. så är det ju faktiskt så. Vi hade ett orealistiskt mål. Vi sa bygg en fossilfri förskola, sa vi i budget mindre än annat. Och det har blivit en drivkraft för hållbart byggande. Och där har vi nått väldigt långt redan. Och det är jag faktiskt väldigt, väldigt stolt över. Så att det lönar sig att sätta en hög ribba, för det kan folk gå i gång på. Och det hände precis med i den frågan.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Då är det Sarah Ullmark, därefter Emma Altenhammar. Varsågod Sarah.

Tack så mycket för det och tack för den här intressanta debatten. Jag tycker att det känns ju, jag delar ändå Emmyly. Det var väl du som sa att det ändå känns som att vi är rätt överens. Det kanske var du Emma som sa att vi är ganska mycket överens om ganska mycket här inne. Jag tycker att det är tråkigt när man hamnar i den här typen av debatter att det blir väldigt snabbt en väldigt politisk. polariserad ton att antingen så tycker man precis som jag eller så är man miljö Hitler. Alltså, det är ju lite de 2 skiljelinjerna som det är de så att säga lägena man kan befinna sig i. Och vill man inte vara miljö Hitler så får man bli miljöpartist. Och jag känner väl någonstans att. Är det inte så att vi skulle kunna så att säga hitta en liten, en lite mer konstruktiv ton i detta Karin Pleijel? Nu ska ju du sluta i fullmäktige snart och ditt arv blir ju bra. i vissa delar och utifrån måluppfyllnad kanske inte lika. Men förhoppningsvis så får vi ett nytt styre i den här kommunen efter valet. Där vi kan visa att genom en omskrivning av de målen som vi har, en omformulering, en satsning på näringslivet, så kan vi faktiskt ta större kliv än vad vi har lyckats göra under det här styret. Och det ser jag väldigt mycket fram emot. Tack!

Tack för det anförandet. Har tre personer begärt replik? Först ut, Karin Pleijel, MP.

Ja, Miljöhitler, det får stå för dig Sarah, vad du tycker om det ordet. Men jag känner verkligen igen mig i att vara konstruktiv. Det är ju därför vi har skapat den här styrgruppen där Moderaterna vägrar att vara med för att inte SD är med. Jag tycker det är väldigt trist, för det är en konstruktiv grupp som just vi behöver för att det är. Det handlar om systemomställning. Det är ingen som riktigt har facit här och då behöver man leta sig fram. Därför är jag glad att fem partier har tagit ansvar och faktiskt sitter i den här styrgruppen, som kan jobba lite mer flexibelt, hitta de här målkonflikterna och leta efter lösningar. Så är det någon som känner sig hemma i ordet konstruktiv så är det faktiskt jag. Jag tror en del som känner mig också tycker att det är faktiskt ett ord som stämmer in med hur jag jobbar.

Tack! Nästa replik är begärd av Emmyly Bönfors. Varsågod!

Tack Ja, som ett mittenalternativ då, som gärna vill vara konstruktiv, så vill jag liksom lyfta lite eran kritik om att det är alldeles för höga mål och att vi inte har rådighet. I miljö och klimatprogrammet på sidan 9 så beskrivs ju exakt vad vi har rådighet över. Och när det gäller just klimatutsläppen så är det energiproduktion, energikonsumtion, där vi har en stor allmännytta till exempel som använder energi. Och det kan vi styra, vilken typ av energi de använder. Vi har ju också infrastrukturen och vägarna som vi kan påverka. Och i stället då för att. Försöka vilja sänka målsättningarna. Varför inte samarbeta kring just de här konkreta sakerna, nämligen vägtrafik, arbetet och energikonsumtionen och energiproduktionen? Sarah Ullmark.

Tack! Kontrareplik begärd. Sarah Ullmark M. Varsågod!

Tack så mycket. Men Emmyly, det är ju inte så att det bara är jag som säger att målen som vi styr mot inte leder till resultat. Det finns ju människor, långt mycket mer begåvade och pålästa men med många fler högskolepoäng än mig, på det här området. Som har tittat på sättet som staden arbetar på och kommit fram till att det inte är ändamålsenligt. Så här, lyssna på professionen verkar ju vara liksom det viktigaste i all tid, i alla. de här debatterna, men inte när det kommer till miljö och klimatarbetet. Det tycker jag är konstigt. Tack!

Tack! En andra replik begärde Emmyly Bönfors. Varsågod!

Tack. Det som klimatrådet pratar om när det gäller miljöstyrningen har de ju till stor del rätt i för att miljöledningssystemet har ju inte riktigt fungerat förrän ganska nyligen. Vi har haft stora omorganisationer i de byggande nämnderna till exempel, men det är nu som när vi hörde också från miljöförvaltningen att det verkligen har börjat komma på rull och även inom framtiden så har ju det börjat fungera. Men min fråga handlade ju mer om varför man vill sänka ambitionerna och varför man vill sänka klimatmålen. Tack!

En andra avslutande kort replik, Sarah Ullmark. Varsågod!

Tack! Jag köper inte in på den verklighetsbeskrivningen, Emmyly, att det skulle handla om en sänkt målsättning eller sänkta ambitioner i det avseendet. Att vi också vill nå det målet som jag antar att vi alla här inne gemensamt vill nå, vilket är en hållbarare framtid i vår stad. Det handlar om är hur vi kan göra det tillsammans med andra organ där vi får resultat. Hur kan vi ratta? Tack.

Nästa replik begär Karin Karlsson. Varsågod.

Tack ordförande. Nej, men jag vill bara fråga Sarah. Även om ni sänker målen, så att de harmoniserar med EU och så där, så tror jag ändå att vi kan vara överens om att transportsektorn till exempel, står för väldigt stor del utav de utsläppen som vi har i Göteborg, och som vi faktiskt har rådighet över minus de statliga lederna då de är lite svårare att göra någonting åt direkt. Men ja. Hur tänker ni att vi ska liksom nå de sänkta målen? För att det jag ser i er budget, budget är ju liksom, det är ingen miljözon klass 3, det är fler parkeringsplatser, det är billigare parkeringsplatser och att det ska vara mer yta och bättre framkomlighet för bilism. För det är ju det ni säger när ni liksom vill ha bättre framkomlighet för alla transportslag, det är ju liksom ingen prioritering och då är det ju bilen som kommer, för den har ju redan mest utrymme. Då är det ju den som kommer vara i första hand. Så hur ska vi nå våra transportmål med er budget? Tack.

Tack, replik begärd av Sarah Ullmark (M).

Så tack. Ja, mycket tid i rutan nu får mamma hem och titta på Youtube sen. Så här, vi tycker ju att det är ganska. Jag kan det kan ändå stå för. Jag tycker att bilen har en plats i vår stad och jag tror att man låser ju in sig lite om man tror att vi aldrig kommer ha någonting annat än fossila bilar som rullar på våra gator. Den kan ju ta plats utan att vara en utsläppsbov på det sättet som den kanske har varit historiskt. Jag tror att om man satsar på innovation, om man är teknikneutral, om man satsar på forskning och utveckling, så kommer vi att kunna ha en transportsektor som snarare fortsätter vara i framkant i världen och som kommer att göra det bättre i vår stad utan att man ser till att göteborgarna inte kan leva sina vardagsliv.

Tack. En andra replik begärd, Karin Karlsson. Varsågod.

Ja, men tack. Men även en elbil orsakar ju olika typer av. Alltså partikelutsläppen ökar på grund utav vikten till exempel på elbilarna. Så att den kommer vi inte runt. Vi kommer om något riskera att få, om vi har lika många bilar nu, när alla är elektrifierade, så kommer vi om något riskera att få högre partikelutsläpp. Det är jättebra, det är jätteviktigt att vi ska elektrifiera bilflottan, det är jag helt med på. Men vi kommer inte heller från att bilarna tar ju fortfarande liksom fysiskt. fysiskt utrymme. Det är mer yteffektivt att transportera folk via kollektivtrafiken. Det kommer vi inte runt. Vi har ett begränsat utrymme inne i stan. Om vi då vill få över folk till det mer yteffektiva transportslaget, kollektivtrafik, hur ska vi kunna göra det? För någonstans slår vi i kapacitetstaket så länge vi behåller ytan för bilarna. Då är det väl kanske bättre att till exempel enkelrikta fler gator, så att man kan ta en riktning till kollektivtrafiken.

Tack. Andra och avslutande kontraplik, Sarah Ullmark. Varsågod.

Jag hängde inte med på det sista, det ska jag ärligt talat säga. Men så här, jag hoppas att du inte tror att Moderaterna och våra samarbetspartier är emot kollektivtrafik. För det skulle ju vara, då verkar du ju grovt ha missuppfattat. Då får vi kanske bli lite tydligare i vår kommunikation då. Men så här, vi tror ju på samtliga trafikslag. Vi tror att man ska kunna ta sig fram i hela staden. på det sättet som man behöver göra. Det kan ju handla om att man kan ha svårt att ta kollektivtrafik, eller man kan ha svårt att cykla, man kan ha svårt att gå, det kan vara vad som helst. Men vår stad behöver ju vara så funktionell att man kan ta sig fram i den, oavsett vilken typ av behov man har. Att vi ska bygga ut kollektivtrafiken, att vi ska satsa på att fler reser tillsammans, det är för mig en självklarhet. Alltså det är ju jättekonstigt att det skulle vara, antingen så vill man ha en parkeringsplats där, eller så vill man ha en busshållplats där. Det funkar ju inte så. Det går inte att trycka in. jättemånga fler spårvagnar i nätet vi har nu bara för att vi har ju parkeringsplatser som inte ligger i. Ja tack, jag snurrar in mig. Tack.

Då går vi till talarlistan. Då är nästa talare Emma Altenhammar. Därefter Hans Arby. Varsågod. Emma.

Tack för ordet. Jag tänkte egentligen gå upp här och prata om något annat. Men jag kunde inte låta bli att tänka på en sak. Det är att jag är så trött på politiker som ljuger. Ljuger och ger hopp om klimatmål som man inte ens kan nå. Sen ljuger man om vad som har sagts i den här talarstolen och vad som faktiskt har hänt. För den här gruppen som man talar om, styrgruppen för miljö och klimat, att vi inte ville vara med i den är fullständigt inkorrekt. Med det som faktiskt lades fram i den här talarstolen, i fullmäktige, så fick vi inte ingå i den. Vi hade inget val om det. Så det här handlar inte om ifall vi ville eller inte. Så sitt inte här och ljug för göteborgarna. Och sen, inte bara ljuger du, utan du väljer också att göra klimat och miljöfrågorna till ett stort demokratiproblem i den här staden. För det handlar inte bara om den här styrgruppen, det handlar även om den här uppföljningen i miljö och klimatprogrammet. Det är en övergripande. Rekommendationerna från miljö och klimatnämnden var att vi måste ge bättre beslutsunderlag till politiker för att kunna fatta rätt beslut. Och där kommer den här sidan, och vi vill faktiskt gemensamt rösta igenom, förutom då Centerpartiet, ett beslut om att vi ska få bättre underlag för att kunna ta de besluten som vi vill, på välgrundade slutsatser. Och det röstar man ner. Så inte bara ljuger du, du har gjort det till ett demokratiproblem i den här staden. Konsensus finns, om man vill. Tack.

Tack. Nästa talare Hans Arby, efter Kalle Bäck, KD. Varsågod Hans.

Tack ordförande, övriga ledamöter, åhörare. Jag tänkte framför allt vända mig till de som vi styrde tillsammans med, då vi tog fram och beslutade om miljö och klimatprogrammet. Men som nu vill backa från en del av de klimatmålen vi var överens om. När man sätter upp mål som man ser att man behöver nå och det går trögt, då ökar. man takten, man gör mer av samma sak eller letar nya vägar. Man ändrar inte målen bara för att det blir lite jobbigt. För några månader sen intervjuade GP Axel Josefson som då sa att målen visst var rimliga för tre år sedan. Jag håller med om att de rödgröna verkligen inte har lyckats så bra. Men hur det som var rätt och rimligt helt plötsligt blir omöjligt på bara tre år, det förstår jag inte. Det påminner lite grann om när de rödgröna tyckte det var jobbigt. att nå målet med att inte ha några särskilt utsatta områden fram till 2025. Då sköt man på mål året bara för att det var jobbigt. Det vet jag att vi på den här sidan då tyckte var väldigt passivt och även skadligt. Ibland tycker jag det låter som att ni vill ersätta målen med mer konkreta och mer effektiva åtgärder. Det är ingen motsättning med det. Utan fler åtgärder, mer innovationer och mer samarbete med näringslivet så kommer vi ha svårt att nå målen. Men vi har väldigt sällan. vilka åtgärder ni menar och hur de ska komma fram. Det handlar mer om att bara ändra målen, säga att vi ska hitta något annat. Men kom med konkreta åtgärder, kom med konkreta förslag. Låt oss sätta oss ner och diskutera dem inom staden och med externa aktörer. Oavsett vad man tycker om målen så behöver vi göra mer.

Tack. Axel, du kan inte begära replik för du har inte varit inne i debatten. Vill du ha? Blev du? Okej. Då missar jag dig i så fall. Okej, då får du ordet. Replik begärd av Axel Josefson.

Tack för det ordförande. Det är viktigt att man kan bemöta påståenden här i talarstolen när man blir omnämnd. Till att börja med Hans, så är det inte vi som börjar diskussionen om vi kan uppnå målen. Utan det är ju faktiskt den grupp som vi har, den oberoende forskargruppen, som tydligt aktiverat vid två tillfällen att målen inte. kommer att nås. När det gäller trygghetsprogrammet så hade vi inte alls det, utan där fanns det fortfarande möjligheter att kunna nå detta. Sen anslöt ni er till vänsterstyret och ville skjuta det på framtiden. Sen vet jag inte exakt vilket mål som gäller nu. Det är lite oklart där då. Men sen sist men inte minst, och jag tror du kanske är mest angelägen. Vad är det man skulle ha gjort under de här tre åren? Det var den frågan jag ställde till Karin Pleijel. De här raffinaderierna som står för 50 procent av utsläppen. Vad har vi vidtagit för åtgärder för att komma till rätta med detta? Det är ju där det stora problemet ligger i hela den här målbilden. Tack.

Kontrareplik begärd. Hans Arby, varsågod.

Tack. Ja, men då är vi inne på den här rådighetsprincipen. Ett stort mål ligger på andra och de jobbar vi med lite grann. Det vi kan göra själva, nej, det är ingen idé. Det är väldigt tydligt att vi har olika rådigheter. Det betyder att vi inte ska jobba med det. Vi. kan jobba med. Det blir lite märkligt att säga att målen var rimliga, sedan har det hänt för lite på tre år, så nu är de helt omöjliga. Jag håller med om det, om rådet vi har säger att ni inte kommer nå målen om ni gör som ni gör idag. Det är det jag säger, då får vi göra mer. Vi får leta ännu bättre och ännu mer effektiva åtgärder. Det är inte att ändra målen som gör att vi kommer längre fram. Vi vet att vi behöver bli bättre. Låt oss sätta oss ner och titta vilka åtgärder men vi hör ju aldrig dem från er. Jag vill bara säga att de gör inte så mycket, men ni har ju inga egna idéer. Tack.

Tack. Andra replik, Pierre Alpstranden. Varsågod.

Tack för det. Nu är det inte bara rådet som har gjort detta, utan vi har även haft revisionen som har granskat vänsterstyrets budgetmål. Jag tror i stort sett alla bedöms som omöjliga att uppnå, framför allt inom miljö och klimatområdet. Det är på många ställen det lyser rött, om vi säger så av fel anledning. Jag tror att det är viktigt att ha realistiska mål, för annars riskerar arbetet att ta fel riktning. att vi börjar fokusera på fel saker, vi lägger en extra börda på saker och ting som vi kanske inte borde ha gjort, utan vi behöver jobba med den verklighet som finns. Det är vi absolut beredda att göra, att jobba med den verkligheten. Men lite som det är nu, med de här orealistiska målen, och sedan att inte alla partier får vara med i de här diskussionerna, gör det ju ganska svårt. Tack!

Tack. Andra och avslutande kontrareplik. Hans Arby, varsågod.

Jag förstår fortfarande inte helt hur de målen som var riktigt rimliga för ett litet tag sedan inte är det nu. Men tillbaka till kärnfrågan. Vi kan absolut. Det här fokuset på målen, vi måste ändra målen. Men jag saknar de konkreta förslag och åtgärder vad vi då ska göra. Det blir så lätt att gömma sig bakom. Målen är jobbiga. Vi ska göra något annat, men kom och berätta vad det andra är då. Då kan vi ha en konstruktiv diskussion. Tack.

Tack. Tillbaka till talarlistan och Kalle Bäck, KD, därefter Martin Wannholt. Varsågod, Kalle.

Tack för det ordförande fullmäktige göteborgare. Ja, den här diskussionen kommer mycket att handla om vilka mål vi sätter upp och hur realistiska de är. Och det är en jätteviktig diskussion. Vi kan göra mycket i kommunen för att minska vårt klimatavtryck. Vi kan jobba med i Higabs fall, där jag råkar sitta i styrelsen, med att minska energiförbrukningen i våra byggnader, även om de är gamla och svåra. att arbeta med i vissa stycken så kan mycket göras där. Vi kan jobba med hållbara event. De GOT event där jag också råkar vara med i styrelsen. Mycket kan göras, mycket har vi rådighet över. Men det som är nyckeln till att faktiskt pressa ned utsläppen på allvar, det är ju faktiskt teknik och innovation. Där vill jag lyfta någonting ur vår budget som jag tror är väldigt viktigt. Jag citerar här. Miljö och klimatnämnden får i uppdrag att i samverkan med kommuner inom Göteborgsregionen, för gemensamt tillstånds och tillsynsarbete, för att dela specialistkompetens med målet att nå betydande kostnadsminskningar. Jag tror att det här förhållningssättet är avgörande för om vi faktiskt ska nå framsteg i global, lokal och regional kontext. För lyckas vi inte släppa fram alla de innovationerna, testa nya lösningar, lägger mer krok. ben för företag och entreprenörer än vad vi hjälper, då kommer vi inte komma framåt. Så det här kanske är ett litet förslag i sig, men det är det här förhållningssättet som måste genomsyra vårt arbete i det offentliga, från den politiska nivån ända ner till den enskilda tjänstemannen. Så kombinera målen, de realistiska målen med klimatarbetet och se till att det rimmar med människors vardag och framför allt släpp fram innovationskraften. Bifall till M, D, L och KD:s budget. Tack!

Då var nästa talare Klas Forsberg, därefter Karin Karlsson. Varsågod Klas!

Tack ordförande! Jag skulle bara vilja säga någonting om det arbete som faktiskt görs för att nå de mål som nu är högt ställda men inte omöjliga att nå. Och många gånger så kan man väl säga att högt ställda mål är någonting som är viktigt för drivkraften. Jag tänker faktiskt på nollvisionen i trafiken. Alla vet att vi inte kommer att nå en nollvision, men det är ändå ett väldigt högt ställt mål som driver fram. utvecklingen. Vi för ju ut nu FNI, fastighetsnära insamling, för att vi ska förbättra vår insamling av avfall och sortera på ett bättre sätt. Och det är jättebra. Många är inte glada över det för att de tycker att de får för många för stora saker att ställa i sin trädgård eller så. Men vi vet att det kommer att leda till bättre sortering. Men trots det så vet vi. Att om vi sorterar så bra vi kan och ändå kommer vi ha stora utsläpp av fossila saker på Sävenäs. Idag släpper vi ut ungefär 400 000 ton koldioxid på Sävenäs. Vi kanske kan minska det något om vi sorterar väldigt bra. Men för att ta hand om det så måste vi införa CCS. Vi måste fånga in kol. koldioxiden och hitta något annat sätt att hantera den. Köra ut den i havet och pumpa ner den under marken. Detta är fungerande teknik som finns idag. I Norge exempelvis infördes alldeles nyligen på ett, där de gör cement. Införde de CCS-teknik för att ha cement som är koldioxidfri. Fungerar alldeles utmärkt. Detta så håller vi på och. inför ute på Renovas 7-nätsverk.

Tack. Då var nästa talare Karin Karlsson efter Karin Pleijel. Varsågod Karin Karlsson.

Tack. Jag tänkte bara avsluta debatten med att säga att, är det någonting jag tar med mig från den här, så är det att jag faktiskt kan hålla med oppositionen om en sak. Det spelar ingen roll om man har jättehöga mål, om man inte lägger uppdrag och driver på, och får action för att nå de här målen. Men det är därför det blir lite knasigt, när vår budget innehåller betydligt mycket mer åtgärder, för att faktiskt komma längre med miljö och klimatarbetet. Jag tycker också att det saknas, även om ni sänker målen. Så det är inte likt. Vi har ju liksom fler uppdrag. Mer konkreta uppdrag. Vi vill ju göra grejer. Det får ni väl ändå ge oss. Sen så vill jag också bara så här. Grönsakstorget nämndes innan. Jag tycker vi har haft ett jättegott samarbete med Centern under mandatperioden i de här frågorna. Inte minst i stadsmiljö. när jag sitter. Men jag vill ändå säga så här, Grönsakstorget, om vi ska vara riktigt jäkla petiga, så drev faktiskt Karin och jag den frågan redan i trafiknämnden förra året, innan Centern. Så vem som lämnar in ett uppdrag i vilken vecka i stadsmiljönämnden är väl kanske inte riktigt det viktiga. Det viktiga är ju att vi rodde det i hamn. Så det kan vi glädjas åt. Tack!

Tack. då är nästa, talare. Karin Pleijel, MP, just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Tack så mycket. Jag vill bara tacka för debatten i denna ödesmättade fråga, där vi verkligen behöver förflytta fram positionerna. Vi vet, vi ser i Belém, vi kan inte lita på att internationella avtal kommer lösa det här. Vi kan inte lita på att det händer någonting någon annanstans. Utan det är vi här som måste lösa det själva. Därför är jag glad att vi har debatterat. Jag ser att det här, vi tycker väldigt olika. Jag beklagar polariseringen, men jag hoppas att vi kan hitta en väg framåt. Och jag är väldigt stolt över det arbete som pågår i stan. Det är ett momentum. Så häng med i det. Gör det lite bättre om ni tycker att det inte är tillräckligt bra, men häng med i det momentum. Det är så mycket som faktiskt händer. Tack för debatten.

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi alltså se överläggningen på det här området avslutad? Svar ja. 4.5 Kultur, idrott och förening

Då ska vi se, då går vi över till ärende 4.5 som är kultur, idrott och förening. Va? Det är ändrat. Då börjar vi med Blerta Hoti Singh, därefter Anneli Rhedin. Varsågod Blerta.

Tack ordförande. Kultur är mer än ett nöje. Kultur är frihet, det är kunskap, det är sammanhållning. Kultur är välfärd. Den stärker demokratin. Kulturen berikar våra liv och gör Göteborg till en roligare stad att leva i. För oss inom det rödgröna styret är det också därför självklart att även kulturen ska få mer satsningar i vårt förslag till budget för nästa år. Och det vi gör är att vi tar ansvar för att göra kulturen mer tillgänglig för alla, från barn till äldre och från centrum till ytterområdena. För vi vet att när människor får mötas, skapa och uppleva tillsammans, då byggs också både individens frihet men också vår gemensamma styrka. Och i vårt budgetförslag så tar vi ansvar för att göra kulturen just tillgänglig och genom att öka ramen med Det är för att våra kommunala institutioner, alltifrån den kulturella infrastrukturen till teatrarna, till konstmuseet och våra tre andra museer, men också till våra kulturarbetareföreningar, ska få bättre förutsättningar för högkvalitativa kulturupplevelser. När det gäller det fria kulturlivet, det satsar vi också ytterligare fem miljoner kronor på för att stärka dess mångfald och vår attraktionskraft som stad. Vi vill också satsa på mer kultur för barn och äldre. Därför tillskjuter vi ytterligare tre miljoner till Kubo för barn. Vi gjorde det förra året. Vi fortsätter på samma bana för både barn och äldre. Att få mer kultur i kärnverksamheten.

Tack för det. Tack Blerta. 3 minuter? Du ska ha 3 minuter, det är föranmält. Det var inte 3. Du ska få en minut till. Varsågod.

Tack för det ordförande. Och sen vill jag också säga att jag vill prata lite grann om våra satsningar på folkbiblioteken som är ju kulturens hjärta. Och det här är ju viktiga mötesplatser för att bygga bort segregationen, för att skapa sammanhållning i våra och stad och en viktig mötesplats för alla göteborgare, oavsett bakgrund och ålder, att kunna mötas i den fria tankeverksamheten, men också kring litteraturen. Som ni vet så är ju språket, i synnerhet det svenska språket, vårt samhällsbärande kitt. Därför satsar vi på biblioteken, för att stärka läsningen, och lyfta det svenska språket, och just bryta segregationen. Vi har i år bara ökat öppettiderna på åtta utav våra bibliotek i förorterna. Därtill arbetar vi med ett nytt bibliotek i Norra Biskopsgården, som öppnar nästa år. Vi utreder en ny kulturakt, allaktivitetshus i Biskopsgården. Vi investerar ytterligare för ett liknande bibliotek i Nordost. Det här är investeringar i språk, i kunskap och i gemenskap, mitt i de områden där behoven är som störst. Det här står i skarp kontrast Högerstyrelsen och Sverigedemokraternas politik, som jag i den här kammaren, jag kan bara beklaga att de satsar 22&nbsp, miljoner mindre, tyvärr. Tack.

Tack. Blerta, du fick en minut med ränta. Då är det Anneli Rhedin. Därefter är Bettan Andersson. Varsågod Anneli.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. Lokalkostnaderna ökar alltmer, vilket gör att en allt mindre del kan gå till kulturens utövande. Detta gör att kulturens kärnverksamhet och kulturstödet till det fria kulturlivet får mindre att röra sig med. Kulturnämndens resurser ska i största möjliga mån omsättas till kulturell verksamhet, och kärnverksamheten ska stå i fokus. Vi måste titta över hur vi kan minska de fasta kostnaderna och hur vi kan göra det bättre för kulturens utövare. Att börja diskutera hyror och lokaler är en bra början. Vi vet att kultur. för samman människor av olika bakgrund och bidrar till kunskap och förståelse, vilket är en ofantligt viktig del i vårt demokratiska samhälle. I stora delar av världen förföljs och hotas författare, journalister och andra konstnärer när de använder sig av det fria ordet och det ocensurerade ordet i kampen för demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Det fria ordet och kulturlivet ska därför försvaras och frigöras. biståndsprogrammet ska därför värnas. Ett levande kulturliv är en viktig del av stadens kreativa näring. Vi vet att det bidrar till var man vill bo och leva. Framför allt bygger det broar mellan människor. Vidare behöver vi sänka trösklarna för att barn och ungdomar ska komma i kontakt med kultur. Likvärdig tillgång till kultur är viktig. Ett av nämndens prioriterade mål är att fortsätta arbeta aktivt för att barn och unga ska ta del av de befintliga kulturinstitutionernas verksamheter. Vi ser också vikten av att utöka den uppsökande verksamheten i de delar av staden där besöksfrekvensen på till exempel biblioteken är låg. Vi har också den äldre befolkningen, den växer. Därför är det också viktigt att stärka tillgången av kulturlivet för alla äldre i staden. Bifall till M, D, L och KD:s budget.

Tack Anneli. Då är det Bettan Andersson vi är därefter. Rasmus Ragnarsson. Varsågod Bettan.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Ja, är det någonting som förenar, som vi har glädje av och där vi möts, så är det idrott. Är det någonting som stan pratar om nu så är det ju, kommer Häcken att ta guld? Kommer ÖIS att gå upp i allsvenskan? Det är mycket sådant som pratas om. På kafferaster. på arbetsplatser, i skolan. Men för att det ska vara möjligt, så ska det också finnas någonting bakom det. Någonting under. Att värna för ett aktivt föreningsliv är liksom grundbulten i vår budget. Vi ska värna allas rätt till en inkluderande och meningsfull fritid, som främjar sociala relationer och välmående. Man ska vara välkommen oavsett vem man är. I årets budget är det viktigt för oss att fortsätta inriktningar som möjliggör för fler aktiva inom föreningslivet. Men även att fler har möjlighet att gå till en simhall, även om plånboken är tom. Vi kommer fortsätta med Fritidsbank nummer fyra. Och det ger verkligen många möjlighet till utrustning, att låna utrustning gratis. Och det kanske är här vi skiljer ut oss mycket från högern, det är ju det där med gratis. Gratis verkar ju vara ett ord som är fruktansvärt provocerande för högern. Det finns ett motstånd. För tänk om arbetarklassen skulle få någonting som gör det lite bättre för arbetarklassen och som är gratis. Vi kommer att satsa på en idrottsvecka i nordost. För att få fler barn och unga och gamla och komma i kontakt med föreningslivet och få möjlighet att prova på olika aktiviteter. Jag är också väldigt glad för att vi kommer att öka satsningen på elitidrott. Vi kommer att satsa tre miljoner mer för att vara elitidrottare, framför allt med satsning på paraidrotter, på kvinnor och på de som är i individuella idrotter, för att möjliggöra sina elitsatsningar. Det skiljer oändligt mycket för elitidrottare idag. och vi kommer också att satsa på extra medel till ridsporten, som vi ju vet alla har en väldigt tuff situation. Men såklart behåller vi också våra medel för idrottssvaga områden, och för våra särskilda satsningar för kvinnors och flickors idrottande. Vi ska också pröva på ett grundstöd för föreningslivet. Det behövs framför allt i väldigt små föreningar, exempelvis pensionärsföreningar. Vi ser inte idrotten som välfärd. Vi kallar inte det som sker inom idrotten välfärdsbrottsligheten, om det är någon som redovisar ett bidrag lite felaktigt. Det är väldigt bekymrande när man börjar prata om välfärdsbrottsligheten och blanda in idrotten. Tillit är ett grundfundament i kommunens relation till idrotten. Jag återkommer.

Tack. Bettan, innan jag lämnar ordet till Rasmus så vill jag säga att jag har slagit av fläktarna för det har ju upplevts att det har varit lite kallt här i salen. Och det kommer ju temperaturen att öka något och sen efter ett tag så slår det på fläkten igen. Jag ville bara informera det. Då är det Rasmus Ragnarsson, SD. Därefter är det Lillemor Williamsson, D. Varsågod Rasmus.

Ja, nej men tack herr ordförande. Jo, men i det här inlägget tänkte jag få fokusera på kulturfrågorna och jag ska försöka vara så konkret som möjligt. Jag tänker upprepa lite det jag sagt även tidigare debatter i kulturfrågor. Och det är att från Sverigedemokraternas sida så är våra avsikter inför det här kommande budgetåret, precis som inför tidigare budgetår, så ska vi satsa på kärnverksamheten inom kulturområdet. Det vill säga det är våra bibliotek, det är våra museer och jag kan nämna några exempel. Exempel här. Vi vill bygga ut biblioteksverksamheten i staden. Vi debatterade ju för några månader sedan den nya biblioteksplanen exempelvis. Där föreslog vi att vi borde sträva efter att biblioteksservicen sprids ut geografiskt i staden. Det röstade de rödgröna nej till. De har motsatt sig detta. De vill inte se att biblioteksverksamheten är geografiskt spridd. Och så får man höra här från Blerta Hoti att Vi vill försämra inom kulturområdet. Jag tycker det är jättekonstigt. Det är ju totalt tvärtom. Vi tycker att biblioteksservicen ska kunna finnas i hela staden. Inte några speciellt utvalda godtyckligt ställen. Vi vill också förstås att biblioteken ska vara trygga miljöer. Vi hade ju en interpellationsdebatt häromdagen om att staden. måste börja tillämpa tillträdesförbudet till bibliotek i enlighet med lagens föreskrifter. Den ordning som vi har idag är att förvaltningen har en mycket högre tröskel för när den här lagen ska tillämpas. Det tycker jag är skamligt. Sedan vill jag också betona det. Varför lägger vi stort fokus på biblioteken? För vi delar det här att läsning och läsfrämjande insatser är en av de mest bärande grunderna för vår demokrati, för delaktighet. Därför vill vi att staden också ska fortsätta stärka arbetet med läsfrämjande insatser. Särskilt för barn och unga. Men det är inte där de stora satsningarna från det rödgröna styret har legat de senaste åren. Utan det är mer kulturbidrag. Det är bidrag till det fria kulturlivet. Det är det enda man tjatar om på kulturnämndens möten. Så nej, Blerta, jag tycker att den bilden du visar i den här talarstolen stämmer inte överens med verkligheten. Det är inte där ni lägger pengarna på att öka öppettider, öka tillgänglighet för biblioteken. Det är ju på kulturbidrag. Det är utströsslande av pengar till olika föreningar, till olika projekt. Det är ju där de stora pengarna satsas. Tack så mycket.

Tack, Rasmus. Då är det Lillemor Williamson. Därefter är det Helena Norin. Varsågod, Lillemor.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Först så vill jag yrka bifall till budgeten från M, D, L och KD. Hela den budgeten genomsyras av en förståelse av att när det inte finns ekonomiskt utrymme till allting man skulle vilja göra, och det gäller både kultur och idrott och förening, jag hade velat göra hemskt mycket mer där. Men nu kändes det väldigt viktigt. att prioritera grundskolan, skolan och även att inte behöva skära ner någonting för mycket på äldre och omsorg. Det är därför som det jag tänkte prata om, inte kärnuppdragen för det har de andra gjort väldigt förtjänstfullt, utan just där kulturen och idrotten kan stötta upp på de här områdena som vi tycker är viktiga. Kulturnämnden har ett uppdrag att samverka med förskolan, grundskolan och utbildningsnämnden. När det gäller läsfrämjande insatser till exempel. Det är säkert väldigt mycket mer som de kan göra sen äldre samt vård och omsorgsnämnden. Där vill vi att man ser till att det blir fler kulturupplevelser för de äldre. De som är på våra boenden till exempel har ju inte så lätt alltid att ta sig till kulturen och då får den försöka att komma till dem. Och jag tror säkert att kulturnämnden kan hitta olika sätt att vara med och stötta upp i det för de äldre. Idrotts och föreningsnämnden har ju ett uppdrag också att jobba med grundskolenämnden och förskolenämnden och med föreningar dessutom för att medverka till att barn kommer i gång med aktiviteter där de får röra på sig. Det mår de ju bra av och det kan de också ha stor glädje av. Så det är ju det här som rör barn och de äldre framför allt som jag tycker att man kan ha ett fokus på även i de här nämnderna och i samverkan då med de andra nämnderna. Sen har ju vi också en stor trygghetspott för trygghetsskapande åtgärder. Och där tror jag säkert både att kulturnämnden och idrotts och föreningsnämnden skulle kunna bidra med olika insatser. För kultur, idrott, skapande och rörelse får oss att må bra allihop. Det hör ihop med hälsa, och det hör också ihop med trygghet. Att njuta av upplevelser och skapa någonting, vare sig vi är ensamma eller tillsammans med andra, det skapar tillit. Det behöver vi få för att vara trygga. Tryggheten är någonting vi behöver satsa på i den här stan, för att. Jag upplever det som att många tycker att vi inte är så trygga längre som vi borde vara. Tack.

Tack Lillemor. Då ska det vara Helena Norin. Därefter är Ann Catrine Fogelgren. Varsågod Helena.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till den rödgröna budgeten. Föreningar har sedan lång tid varit ett sätt för oss att samlas för en gemensam sak. Människor med liknande intressen utvecklar det tillsammans. Det kan vara fotbollsföreningen där mamma kör fysträning med elvaåringarna. Det kan vara scouterna där pappa lär åttaåringarna att plocka upp allt skräp från marken. marken där de har tältat, eller det kan vara frikyrkan där morfar kör bussen till ungdomslägret. Det är här vi hittar våra verkliga vardagshjältar. Samtidigt ska vi ha med oss att vi alla, för alla här inne har ju på ett eller annat sätt, vi är föreningsmänniskor, även om det kanske är partier. Vi gör det här på vår fritid och i många fall utan någon som helst utbildning för det vi faktiskt gör. Och då är det viktigt att kommunen kan bidra med stöd till föreningarna. Och också att se till att människor faktiskt hittar till föreningarna. Då är det också särskilt viktigt med stöd till föreningar för tjejer och kvinnor. Och till föreningar i utsatta områden. Där vanan att organisera sig kanske inte är lika hög. För folkhälsan är det också viktigt att röra på sig. Här vill jag slå ett slag för ett aktivt friluftsliv. Kanske särskilt för oss som bor i en storstad. Så är det viktigt att komma ut i naturen. Både för vårt eget väl. befinnande och för ökad naturkänsla. En satsning som vi gör som gynnar friluftslivet, 10 miljoner för ökat stöd till skötsel av naturområden och 3 miljoner för ökad tillgänglighet till natur och parker. Också ytterligare en fritidsbank som Bettan pratade om, är bra både för den som har lite pengar och den som vill spara på jordens resurser genom att dela på olika saker. Vi satsar också ytterligare på en satsning till ridsporten, då det är viktigt att både barn och vuxna har mycket av samvaron tillsammans med djur. Att galoppera över en stubbåker en klar septemberdag, det är ett härligt barndomsminne som fler är unnade.

Tack Helena. Då är det Ann Catrine Fogelgren. Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Ann Catrine.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare eventuellt. För oss Liberaler så är yttrandefriheten grundläggande för kulturpolitiken. Vår uppgift är inte att styra kulturens innehåll utan ge goda förutsättningar för konstnärligt skapande. Kultur bidrar till bildning som i sin tur stärker individens möjlighet att forma sitt liv. Ett öppet samhälle behöver litteratur, konst och andra kulturella uttryck som ibland tydliggör, ibland förklarar och ibland provocerar och utmanar. Vår politik är en garant för kulturell mångfald men också samtidigt som kulturarvet hålls levande. Det börjar med barnen. För barns utveckling är det viktigt att tidigt i livet komma i kontakt med kultur. Därför är vår prioritering genomgående i budgeten våra barn och unga. Inom kulturen bör barnens roll i kulturlivet stärkas, inte bara som konsumenter, utan också få möjligheten att skapa. Det finns sedan länge en eftersläpning när det gäller likvärdig tillgång till kultur för barn i stadens olika områden som måste arbetas bort. Kulturens viktigaste uppdrag är läsfrämjande aktiviteter för barn i tidig ålder. Inkörsporten för möjligheten att klara skolgången. Här spelar tillgången till våra bibliotek en central roll. Därför vill vi se en utökning av den uppsökande verksamheten i de delar av staden där besöksfrekvensen på biblioteken är låg. Vi ser en ökning av äldre göteborgare och vi vill ge denna grupp fler kulturer. upplevelser av hög kvalitet då detta skapar både gemenskap och livsglädje. Därför ger vi uppdraget till nämnden att stärka tillgången till kulturupplevelser för våra äldre. Alla kulturutövares rätt att få uttrycka sig måste värnas. Idag ser vi många runtom i världen som inte har den möjligheten. Därför måste hela tiden kampen för demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter pågå och en liten pusselbit. i detta är Göteborgs roll som fristadskommun för utsatta och förföljda kulturpersoner. Inom kulturen, som inom andra områden, måste prioriteringar göras. Vi ser dock att det finns andra finansieringsmöjligheter än det offentliga. Detta är inte något mot kulturen, utan öppnar för fler att kunna utöva kultur. Därför lägger vi också ett uppdrag till nämnden att söka medel från EU, en hittills outnyttjad. Med detta yrkar jag bifall till budgeten från M, KD, L och D. Tack.

Tack Ann Catrine. Då är det Dan-Ove Marcelind. Därefter Anna Sara Perslow. Varsågod Dan-Ove.

Tack så hjärtligt. När jag för en tid sedan blev gratulerad till min nya roll som kommunalråd så konstaterar det. Jag ser att jag redan innehade, eller hade, ett av samhällets viktigaste uppdrag. Jag har så haft de senaste 15 åren. Möjligheten att vara idrottsledare och i den rollen skapa en oas för barn och ungdomar. Där de får tid och plats att trycka bort alla bekymmer. En plats att bli sedda och bekräftade. En gemenskap och ett sammanhang där människors behov blir tillgodosedda. Få saker. är så viktiga som att kunna ge barn och ungdomar en meningsfull fritid och socialt rum att vistas i. Varje barn som hittar en plats i en förening är en vinst för samhället. I en tid när ensamhet, psykisk ohälsa och stillasittande ökar är idrotten en av de mer kraftfulla skyddsfaktorer vi har. Forskningen är tydlig. Barn som är aktiva i idrottsföreningar mår bättre, presterar bättre i skolan och löper mindre risk att hamna snett. Idrott och föreningsliv är en motor för integration, trygghet och framtidstro. Denna motor behöver också underhållas. Vi behöver exempelvis skapa förutsättningar för de som använder sig av denna motor att göra det på ett bra sätt. Vi behöver stötta, hjälpa föreningar att inte missbruka eller slarva med föreningsbidraget. Det är ändå skattepengar i grunden. Tyvärr har vi haft alldeles för många sådana exempel de senaste åren. Det handlar om att ge rätt stöd såklart men även att vi utformar våra föreningsbidrag så att det är lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Vi menar att vi bland annat behöver se över utvecklingsbidraget så att detta bidrag blir mer stringent. Nämnden behöver fortsätta utveckla digitaliseringslösningar för att förenkla processer, vilket vi menar också frigör resurser för kärnuppdragen och mänskliga möten. Idrottsföreningsnämnden har sedan början av 2020 legat på en allt högre investeringstakt. Det leder till högre kapitalkostnader och tillkommande driftkostnader. Här är det viktigt att nämnden tänker smart och strategiskt. Också viktigt att man inte lägger alla ägg i en korg genom att binda medel till väldigt stora projekt. Jag kan inte låta bli som kristdemokrat också att nämna centralbadet. Dryga tre miljarder är uppe nu. Troligtvis kan det bli mer innan det står klart. Du kan få minst tio stycken lokala bad som nu byggs i Askim och Kortedala för samma kostnad. Vi pratar alltså om årliga driftkostnader på över 300 miljoner kronor. Jag menar att det är kostnader som drabbar föreningslivet i längden. Nämndens fokus ska vara på breddidatorn men samtidigt också medverka till goda förutsättningar för elitidrottande i staden. När vi styrde avsatte vi medel till det som idag kallas för high performance. Jag är glad nu att både de stora budgetalternativen i denna kammare avsatt medel för att stärka denna verksamhet som ett nationellt prestationscenter. Slutligen vill jag uppmana er att värna de områden för idrott som finns idag. Jag som har varit supermånga år nu i idrottsföreningsnämnden vet att det är väldigt svårt att få framdrift. Så hjälps åt och värna till exempel.

Tack Dan-Ove. Då är det Anna Sara Perslow som är sist bland de föranmälda. Därefter kommer Edwin Friedlander. Varsågod Anna Sara.

Tusen tack ordförande, göteborgare. Kultur är ingen glittrande parad som magiskt gör entré när staden äntligen är färdigbyggd. För det blir den aldrig. Kulturen ska finnas nära, fri från politisk klåfingrighet. Som en puls för hela Göteborg, inte bara där kapitalet är starkt. Det är just därför vi behöver ge kulturnämnden riktigt. bra förutsättningar för att kunna planera långsiktigt. Det är också därför vi har lagt in i vår budget finansiering för både Slakthusområdet och Konsthallen i nämndens ram. Varje unge i vår stad ska ha rätt att vara del av och ta del av kultur. Därför behöver Kulturskolans uppdrag utvecklas så att fler faktiskt kan vara med. Biblioteken är ju centrala. centrala mötesplatser i Göteborg och vi vill öka öppettiderna ännu mer och öka det stärkta samarbetet med skolbiblioteken. Vi vet att barns läsning är helt central för ett gott liv. I delar av staden är Bokbussen det bibliotek som kommer allra närmst, som ger plats att drömma sig bort en liten stund, känna världen öppna sig. Det är därför som vi i vår budget utökar Bokbussverksamheten med ytterligare en buss. Det är så vi stärker framtiden, inte genom stora ord utan genom små möten. Vi vill ge Göteborgs historia strålkastarljus genom ett maritimt centrum vid Amerikakajen, där historia och framtid möts för framtidens skull. Till Liberalerna och kanske främst Axel Darvik, som nu inte är i rummet, men jag måste ändå fråga. Jag hör er prata om den fria kulturen. Det delar ju vi. Vilket fantastiskt anförande. Hur i all världen ska ni säkra den friheten när Axel nu öppnar dörren till det parti som vill bestämma över vad som är kultur på riktigt? Hur går det ens att försvara? Jag lånar mina avslutande ord ifrån Torgny Segerstedt. De fria fåglarna plöja sin väg inom rymden. Många av dem når kanske ej sitt fjärran mål. Stor sak i det, de dör fria. Jag yrkar bifall till Centerpartiets förslag till budget 2026. Tack.

Tack Anna Sara. Då är det Edwin Friedlander. Därefter Bosse Parbring. Varsågod Edwin.

Tack för ordet ordförande. Ja, idrott och föreningsnämnden, det är faktiskt en grym nämnd att få sitta i för att vi är alla överens om att göra Göteborg till en friskare stad. Så det är ett stort privilegium att få jobba med de här frågorna. Men med det sagt så tänkte jag kanske uppehålla mig vid de ändå få punkter där vi kanske inte alltid är lika överens. Till att börja med skulle jag vilja peka på det som är stadens uppgift att vara. som inte är stadens uppgift. För exempelvis de kommunala gymmen, där Socialdemokraterna jobbar för att. Förlåt, jag tappade mig här. Jag skippar det. Göteborg behöver jobba hårdare för att. Jag får blås och kvalitet, kan jag återkomma?

Du är välkommen att sätta dig i talarlistan, absolut. Då lämnar jag ordet till Bosse Parbring, MP, därefter Staffan Lindström, S. Varsågod Bosse.

Tack ordförande. En filmföreställning på Bio Royal på Avenyn. En utställning på Röda Stens konsthall. Och en konsert på jazzklubben Nefertiti. Ja, det är några upplevelser som den fria kulturen ger oss göteborgare och människor som besöker vår stad. Jag är därför stolt över att vi i vår rödgröna budget gör en storsatsning på det. Det fria kulturlivet lägger till ytterligare fem miljoner. Det är välbehövliga pengar som ger göteborgarna och inte minst barnen ett rikare och större kulturutbud att ta del av. För vi vill att Göteborg ska vara en roligare stad att leva i och besöka. Ett ökat fritt kulturliv gör Göteborg mer attraktivt och ger mer mångfald. Det lockar fler besökare och ger fler kulturarbetare möjlighet. Det ska vara drägliga förhållanden för stadens kulturskapare. De har under lång tid varit hårt pressade av kostnadsökningar i samhället, sämre intäktsmöjligheter och inte minst en mindre statlig kulturbudget. Som vi på ett sätt får kompensera för här när högerregeringen skär ner stödet till kulturen generellt till det lägsta på 26 år. Det är verkligen bra. beklämmande. Vi gör tvärtom och ökar stödet till det fria kulturlivet. Vi gör också en satsning på barn och äldres kultur som vi tycker är väldigt viktig. Allmänt sett höjer vi ramen med 8 miljoner. Det är då 22 miljoner mer än högeroppositionens budget. Så jag undrar, vad är det ni vill stänga? Vilket bibliotek, vilket museum, vilken del av det fria? kulturlivet vill ni inte satsa på.

Tack Bosse och berätta vad Rasmus Ragnarsson begärt i replik. Varsågod Rasmus.

Tack så mycket ordförande. Men jag kan svara er lite det Bosse. För jag tänker ju så här, att kulturstödet som vi har här i Göteborg, det behöver vi en uppstramning i. Jag delar mycket i det du sa. Det ska finnas kulturstöd som går och premierar kultur för barn och unga, för äldre, för seniorer. Men det är helt orimligt att vi ger kulturstöd till verksamheter som riktar sig till vuxna människor som kan betala för sig själva. Så, du är ju där. Om du frågar, vart ska vi hämta pengarna? Ja, om vi riktar in kulturstödet till att faktiskt rikta sig mot barn och unga. Ja, då behöver det inte gå så himla mycket pengar till vuxenkultur, för de kan betala för sig själva. Tack så mycket.

Tack. Tack Rasmus och med detta har Bosse Parbring begärt en kontrareplik. Varsågod Bosse!

Jag förstår att det är Sverigedemokraternas kulturpolitik, att ni vill rasera förutsättningarna för kulturutövare. Men en stor del av den kultur vi tar del av, vare sig den är offentlig eller utövad av fria aktörer, bygger på att det finns ett stöd från samhället. Annars skulle vi få väldigt dyra biljetter och det skulle minska jämlikheten i samhället om bara rika människor kunde ta del av kulturen.

Tack Bosse och Rasmus har begärt sin andra replik. Varsågod. Med tanke på att kulturintresset också är väldigt starkt kopplat till klass, Bosse, så är det i princip att vi faktiskt subventionerar biljetter för rika människor idag. Jag kommer från arbetarklassen, man går inte och tittar på teater där. Det är ett medelklassintresse, Bosse. Så kom inte och försök läxa upp mig på klassperspektiv. Men vi kan ju ta några exempel på vad kulturstöd. Vi har ju The Swedish Archive for Queer Moving Images, 200 000. Inriktningen på queera rörliga bilder, inkluderande och jämlikhetsintegrerande utgör motiveringen. Varför ger vi pengar till det här? Sen har vi förstås föreningen Galleri A50. Tematiskt lyfts ofta frågor kring demokrati, yttrandefrihet och censur. Många gånger med utgångspunkten i feminism. hållbarhet och aktivism. Varför finansierar vi det här? Aktivism tillhör väl politiken? Det är ju väldigt märkligt.

Tack Rasmus. Och då har ju Bosse begärt sin andra kontrareplik. Varsågod, Bosse.

Det här var ett väldigt illustrerande exempel på det som Anna Sara Perslow pekade på. Är det här partiet ni vill samarbeta med på den här sidan som vill censurera kulturen? Som inte vill ha en armlängds avstånd mellan politik och kultur? Vi lägger oss inte i vad kulturutövarna ska göra, var de ska. utöva för kultur, utan vi vill ge stora förutsättningar oavsett inriktning till kulturen. Det är det som är det som jag tror de flesta av oss partier enas här i den här salen. Men jag undrar verkligen om ni övriga partier på den här sidan, kan ni samarbeta med ett sådant parti som verkligen inte delar den synen?

Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Staffan Lindström. Därefter Frida Tånghag. Varsågod Staffan.

Tack så mycket. Det är ju lite märkligt att vi ska ha två debatter parallellt, men jag tänkte faktiskt prata lite med idrotts och föreningslivet. Idrotten är ju liksom inget som stöttar upp utan den har ett värde i sig själv. Och i den rödgröna budgeten så fortsätter vi det här arbetet för att alla i Göteborg ska ha rätt till en aktiv och meningsfull fritid. Det är oavsett plånbok, stadsdel eller bakgrund. Och några grejer som är med i vår budget. är ju en fjärde fritidsbank, den här gången i centrum. Det är en ganska enkel, men ganska avgörande insats också för att sänka trösklarna och skapa nya möjligheter för barn och unga och även för vuxna att utforska ett nytt intresse. Vi kommer bemanna upp idrottshallar i utsatta områden med personal som har kompetens. Det är för att skapa trygga miljöer och det kommer att betala sig självt när fler har möjlighet till en meningsfull fritid. M, D, L, KD vill i stället skära ner och man vill dessutom öka byråkratin för föreningarna. Det har vi redan med gemensamma ansträngningar lyckats krångla till det ganska rejält. De stora administrativa kraven på ideella ledare hade egentligen gjort mer nytta om de hade fått hålla på med verksamhet än ekonomiredovisning. Så det kanske vi ska försöka vända. den trenden lite grann. Det är lite grann så här också att vi måste lita på att föreningarna gör rätt. Mer än 99 procent av alla gör rätt hela tiden. Men vissa lyckas göra fel och en del, väldigt få, fuskar. Men det verkar som ni tror att det är mer regel än undantag. Ja, men i vårt Göteborg så kör vi vidare med en rätt till meningsfull fritid. Och vi yrkar därför bifall till den rödgröna budgeten. Tack!

Tack Staffan! Då är det Frida Tånghag. Därefter Grith Fjeldmose. Varsågod Frida.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Föreningslivet är en prioritering i den rödgröna budgeten. Föreningslivet är så mycket mer än idrott, även om idrotten är en stor del. Vi gör en bred satsning genom att införa ett grundstöd. Och en satsning på att underlätta administrationen som kommer att stärka mindre föreningar. Sen sa både. Bettan och Staffan, men jag säger det igen, för vi håller det vi lovar. I och med att vi öppnar en fjärde fritidsbank så uppfyller vi ett mål som har följt med under mandatperioden. I vår rödgröna budget handlar det om satsningar på barn och unga och rätt till att få en aktiv och meningsfull fritid. Där vi har ett fokus på att det ska finnas tillgänglig personal och vuxna som har erfarenhet av både fritids och socialt. arbete. Jag yrkar bifall till den rödgröna budgeten. Tack så mycket. Stanna där.

Tack Frida. Då är det Grith Fjeldmose. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Grith.

Tack ordförande. Äntligen ser vi en kulturbudget som tar ett rejält kliv för att minska den eftersläpning som resurserna till kulturen lidit av. de förödande åren när alliansen styrde med sina drakoniska nedskärningar inom kulturområdet, som endast räddades av de statliga stöd vi då fick under pandemin. Vi har nu möjlighet att bygga ytterligare ett bibliotek. Jag påminner åter om att Göteborg borde ha 13 fler bibliotek om vi följt den demografiska utvecklingen sedan 90-talet. Vi kan öka bemanningen och därmed tryggheten för personalen, på biblioteken. Vi kan satsa på läsfrämjande. Och vi ökar specifikt stödet till den fria kulturen. M, D. L och KD fortsätter att minska resurserna utan att tydligt tala om vad det är ni vill skära ner på. Tvärtom har ni försåtliga skrivningar om att kulturens frihet gynnas av ett ökat oberoende av kommunala bidrag. Fastän ni vet att den fria kulturen och folkbildningen är helt beroende av att vi inte minskar den kulturella infrastrukturen i form av tillgängliga lokaler till rimliga hyror, ekonomiska stöd. som under åtminstone en period erbjuder en möjlighet att ägna sig fokuserat åt ett konstnärligt arbete, och i form av stöd till organisationer som arbetar med att främja kultur, som föreningar, folkrörelser och inte minst studieförbund. Den rödgröna budgeten är en av de bästa kulturbudgetarna som lagts på många år. Bifall den.

Tack. Grith, på detta har Rasmus Ragnarsson begärt en replik. Vi börjar med det. Därefter är Ann Catrine Fogelgren. Varsågod Rasmus.

Tack herr ordförande. Till att börja med så vill jag bara säga att jag kommer med ett svar till det Anna Sara Perslow och Bosse Parbring angående de här anklagelserna om att vi på något vis skulle styra på kulturen på något annat vis än vad ni gör. Vi återkommer till det. Men Grith, jag är jättenyfiken på vilka positiva effekter. ser du av att man i Biskopsgården har två bibliotek på den geografiska ytan och sedan ett kulturhus på det? Jag skulle gärna vilja höra er utveckla motivationen bakom det. För återigen, jag tror att biblioteksverksamheten behöver vara geografiskt spridd, men här tar man verkligen och satsar väldigt mycket på väldigt enskilda områden. Och då tycker jag väl att det vore rimligt att man motiverar och förhoppningsvis är den motivationen också baserad på god evidens, tänker jag, utifrån de effekterna man önskar se. Så det är jag nyfiken på.

Tack Rasmus! Då lämnar jag ordet till Ann Catrine Fogelgren för en replik. Varsågod, Ann Catrine.

Det var hårda toner här från Grith. Jag skulle vilja ta upp några av de sakerna som vi gjorde under förra mandatperioden. Vi fattade beslut om de nya magasinen som nu håller på att byggas och det har tagit, jag vet inte hur många år, innan någon ens tänkte sig att vi skulle kunna fatta det här beslutet som vi då äntligen gjorde. Likadant med konstmuseet som vi började titta på 2012. Då var det första som man tog fram en förstudie på det och det fattade vi också beslut om. Det hade vi nog inte gjort med er vid styret i alla fall. Vi flyttade 300 kvadrat i Brunnsparken. Vi lade också 25 miljoner extra till det fria kulturlivet under pandemin för att stärka upp dem. Vi öppnade också ett barnbibliotek på Friskväderstorget. Det är bara några av de satsningarna som vi gjorde under förra mandatperioden, tack.

Tack Ann Catrine! Då går vi tillbaka till talarlistan och vi börjar med Jörgen Fogelklou. Därefter är Bettan Andersson. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, åhörare, fullmäktige! Jag tänkte uppehålla mig vid kultur, idrott och förening, för det är det här ämnet handlar om. Då tänkte jag bara göra ett kort inlägg. Det finns ett hus med fantastisk kulturhistoria. Det är Valhallabadet. Där har man massa föreningar som håller på med idrotter. Bevara det! Sen hade jag tänkt gå ner och sätta mig för jag bet. Jag tänkte inte ge mig in i den här debatten, men jag har hört så mycket dumheter, så nu har ni fått mig triggad här. Jag som beslutsfattare, jag kommer alltid ha åsikter om offentligt finansierad konst, i synnerhet i det offentliga rummet. Det vore tjänstefel av mig som beslutsfattare om jag inte hade det. Men likt alla goda demokrater så är det ju ingenting jag bestämmer själv, utan där har vi en kulturnämnd och en kulturförvaltning. Jag kommer ju lägga fram mina förslag. i kulturnämnden och förhoppningsvis få gehör av andra demokrater där. Det är ju så beslut går till. Jag kommer aldrig någonsin, aldrig någonsin säga till en konstnärlig ledare att det där får du inte sätta upp. Det där får du inte göra. Aldrig någonsin. Men däremot om den konstnärliga ledaren är tillsatt just för den har politiska grejer. Det är ju det vi ska sätta stopp för. — Med det så yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas budget igen.

Tack Jörgen. Då är det Bettan Andersson, därefter Rasmus Ragnarsson. Varsågod Bettan

Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Ja, det är ju så här att i den här debatten idag så finns det inget speciellt område som heter demokrati och mänskliga rättigheter, utan det ska vi prata om genom alla områden. Då tänker jag prata om en sak som jag funderar över nu. För i borgar. Gärna budget, så står det att demokrati och medborgarservice ska se över rådens funktion och syfte, för att utvärdera den kommunala nyttan. För det första så förutsätter det svårt att veta. Jag tror att det är de, våra MR-råd, alltså pensionärsrådet, funkisrådet, hbtqi-rådet och fler. Om det är då så är det ju väldigt fundersamt att man ska börja. Jag funderar på om man behöver dem. Men det är också förvånansvärt om en nämnd ska utvärdera om kommunstyrelsen behöver sina råd. Så det skulle vara intressant att höra hur ni har tänkt runt det. För övrigt kan jag bara tillägga för debatten, så kan jag bara säga som Dan-Ove, att vi delar frågan om att vi måste värna vår mark för idrott och friluftsliv, så att den inte försvinner upp i rök till annan byggnation. Och vi gör heller inga nedskärningar i vår verksamhet med den här budgeten. Tack.

Tack Bettan. Då är det Rasmus Ragnarsson. Därefter Helena Norin. Varsågod Rasmus.

Tack Aslan. Jo, jag tänkte bemöta bara några av de punkterna som Bosse och Anna Sara Perslow har diskuterat här, angående att vi på något vis, för jag kan tycka det är ganska skamlöst det här, den här, Mandatperioden började med att rödgröna lade ett uppdrag till kulturnämnden där man skulle detaljstyra olika utställningar på våra museer. Det fick bakläxa sen i kulturnämnden. Jag vet att Anna Sara Perslow var där den dagen när frågan kom upp. Varför reagerade kulturförvaltningen på det? Jo, för det bryter mot museilagen. Det är museilagens paragraf om att politikerna inte ska in och detaljstyra utställningar. Det är typ den enda formella, kodifierade. principen om armlängds avstånd vi har. Allt annat är egentligen bara en norm. Så man gick in och ville detaljstyra de här bara för att man skulle ha mer arbetarutställningar och annat gött. Så jag tycker det är lite skamlöst att Anna Sara Perslow och Bosse Parbring går upp och anklagar Sverigedemokraterna för någonting de rödgröna har gjort. Det är inte vi som har styrt kulturen på det här viset. Jag tycker ändå vi har haft väldigt bra balans i relation till principen om armlängds avstånd. Det tycker jag man borde få lite cred för i stället, med tanke på hur de rödgröna har valt att göra det. Så jag tycker det är väldigt skamlöst och väldigt elakt att skambelägga Liberalerna, i synnerhet när Centerpartiet är ute. utgör det passiva stödet som gör det möjligt för de rödgröna att styra den här staden. Nej, jag tycker det är skamlöst.

Då lämnar jag ordet till Helena Norin. Därefter Edwin Friedlaender. Varsågod, Helena.

Ja. Hoppas jag får tala till punkt den här gången. Vi ger en ramförstärkning till kulturnämnden. Där kan biblioteken vara en del. Ökad läsning hos barn och unga är oerhört viktigt för inlärning. Böckernas fantastiska värld ger oss bättre förutsättningar för det. Tänk vilken vikt bibliotek har i samhället. Det är en av de få platser som man kan få vara inomhus utan att behöva betala. Bibliotek väcker läslust för stora och små. De barn och unga som behöver konst och kulturupplevelser mest, det kan vara de som har röriga och resursfattiga hemförhållanden. Och de behöver verkligen få tillgång till konst och kulturupplevelser via skolan. Det vill säga, det ska inte vara valbart, utan att det blir en del av skollektionerna, precis som en mattelektion. Det finns oändligt mycket forskning som visar att man kan hantera sina känslor och sin egen kunskapsinhämtning. bättre om man regelbundet får ta del av konst och kultur. Därför behöver Göteborg vara staden där vi läser för våra barn och säkerställa att det så sker för alla. Nånting som underlättar det här är att i budgeten för nästa år så får kulturnämnden i uppdrag att i samverkan med demokrati och medborgarservice ha ett pilotprojekt där personal från medborgarkontoren kan ha sin arbetsplatser på biblioteket i de områden där det inte finns medborgarkontor. Det gör att de som faktiskt är bibliotekarier kan ägna sig åt det som står i bibliotekslagen att de ska göra. Läsfrämjande och kulturupplevelser. Vad gäller bibliotek kan det vara så att det här läsfrämjande arbetet. Bibliotekarier kan jobba med. Läsfrämjande arbete och det här kommer också göra att Göteborg verkligen lever upp till litteraturstaden Göteborgs målsättningar.

Då är det Edwin Friedlaender. Därefter Grith Fjeldmose V. Varsågod Edwin.

Tack för ordet ordförande och jag ursäktar mig för mitt första anförande. Men det var ett så klassiskt blodsockerfall. Så jag är glad att jag inte gjorde som en annan deltagare som varit en del av den här församlingen gjorde. utan jag stod på ben i alla fall, så det får vi vara glada för. Men det jag tänkte säga var att för oss borgerliga så är det självklart att staden ska stödja, inte styra. Det är den kommunala verksamheten som ska komplettera civilsamhället, inte ta över den. För det är föreningen som vet bäst hur föreningens verksamhet ska drivas. Det är inte vi politiker, och där är de kommunala gymmen ett väldigt tydligt exempel på just detta. Sedan är jag glad att flera har valt att nämna det idrottspolitiska programmet här idag. För det måste gå från papper till verklighet. Vi måste prioritera idrott i praktiken. Och där tycker jag att en ishall i Torslanda är ett väldigt tydligt exempel på detta. Det har alltså diskuterats längre än mitt 24-åriga liv. Till sist skulle jag också bara vilja nämna lite arbetet kring bidragsfusket, för vi måste stå upp för de föreningar som faktiskt väljer att sköta sig, för i slutändan så är det ungdomarna som drabbas när systemet missbrukas. Det handlar inte bara om pengar, utan det handlar faktiskt också om trygghet, och det handlar även om att vi som politiker måste upprätthålla vårt förtroende gentemot medborgarna. Så med anledning av detta så yrkar jag bifall till budgeten från M, D, KD och L. Tack.

Tack Edwin. Begärt en replik av Bettan Andersson. Varsågod.

Tack. Jag ska inte prata om kommunala gymmen, för det har vi gjort i så många år. Jag tror hon vet vad jag skulle säga. Men jag tänker på ishallen i Torslanda. Välkommen, säger jag. Vi har velat ha mark till den ishallen väldigt länge och jag tror att vi är helt eniga med det i nämnden. Men jag tror att det är våra kollegor i de andra nämnderna som inte riktigt har förstått våra behov. Men vi får fortsätta. gemensam sak.

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Grith Fjeldmose. Därefter Anna Sara Perslow. Varsågod.

Tack ordförande. Jag måste bara säga till Ann Catrine att visst, vi gjorde fantastiska saker i vår kulturnämnd under förra mandatperioden. Vi hade en fantastisk nämnd. Vi var överens och vi klarade oss bra, som jag också sa i mitt inlägg, för att vi blev räddade av resurser från staten. Men. Faktum är att ramarna minskade och att vi dras med den eftersläpningen, för uppräkningen förhåller sig till de ramarna som ni faktiskt la. Sen hade vi mycket mer att röra oss med. Tack.

Tack, Grith. Då är det Anna Sara Perslow. Därefter är det Bettan Andersson. Varsågod, Anna Sara.

Tusen tack herr ordförande, göteborgare. Ja, den fria kulturen ska utmana, inte bekräfta. Och det var ju precis det som Ann Catrine så förtjänstfullt talade om. Och som vi i Centerpartiet helt och hållet håller med om. Min fråga var till Axel och ingen annan. Och till L. Hur ska ni kunna säkra den här kulturella friheten? Om ni nu öppnar dörren till det parti som vill högtidlighålla Gustav Adolfsdagen för göteborgarnas skatt? pengar.

Tack och på detta har ju Rasmus Ragnarsson begärt en replik.

Tack herr ordförande. Men Anna Sara Perslow, nu fortsätter du skambelägga Liberalerna utan att ta hänsyn till det jag presenterade i mitt förra inlägg. Du och ditt parti samarbetar ju med de rödgröna hela tiden. Och de har ju styrt och brutit mot principen om armlängds avstånd mer än någon annan styrande koalition i Göteborgs historia, så vitt jag minns. Jag tycker det är ganska skamlöst att stå här och skambelägga Liberalerna. Det är inte vi som är problemet i Göteborg när det kommer till kulturpolitiken överhuvudtaget. I stället för att ignorera det jag sa så kan du väl bemöta det. Tycker du att de rödgröna begick ett brott mot principen om armlängds avstånd i samband med det här beslutet? Du satt i kulturnämnden samtidigt som mig när det var uppe. Det skulle vara intressant att höra ditt perspektiv på det. Tack.

Tack. Rasmus. Det blir lite fel i tekniken. Han ska vara bara en minut och det fick han. Nu är det Bettan Andersson först och därefter är Rasmus Ragnarsson. Varsågod Bettan.

Tack så mycket. Jag ställde ju en fråga förut om det här med råden, så jag tänker att någon här kanske kan svara på vilka råd är det man avser. Ska det utredas av en annan nämnd och varför? Jag tänker att kanske Liberalerna, som ju ändå brukar vara de som har haft den här frågan tidigare, sitt rotelansvar. Tack!

Tack! Bettan, då har jag bara Rasmus. Nej. Du stryker dig. Ja, men vad bra. Då tackar vi för det. Och då ställer jag frågan, är vi färdig med punkten 4.5? Färdigdebatterat. Jag tycker att då går vi vidare. 4.6 Arbetsmarknad och Vuxenutbildning och Personal

Vi över till område Arbetsmarknad och vuxenutbildning och personal. Där är ordet först till Marie Brynolfsson, därefter Anders Svensson Ja. Det är lite tyst i salen. Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det sägs från högerhåll att människor inte vill arbeta utan att de är lata. Men jag kan lova er att det inte är den verkligheten jag möter i Göteborg. Jag träffar människor som inte vill något hellre än att få ett jobb. Som försöker, men som fastnar. Inte för att de saknar vilja, utan för att den verkliga passiviteten inte finns i Bergsjön, eller Biskopsgården, eller i Angered. Nej, passiviteten finns hos staten som har dragit sig tillbaka, i Arbetsförmedlingen som stänger kontor, som lämnar människor utan vägledning. Och i en regering som pratar om en arbetslinje men som bara levererar köer, väntan och misstro i tider. av en historisk hög arbetslöshet. När staten lämnar tomrum så kliver vi fram. Vi rödgröna påbörjar nu en historisk omläggning av arbetsmarknadspolitiken i Göteborg. Nu påbörjar vi bygget av lokala jobbtorg, där människorna är i deras vardag, där de behöver oss, där vi ska vara. Vi ska rusta människor till arbete, studier, utbildning, för vi ser människors resurser, vi tror på deras potential och vi skapar verkliga vägar framåt. Jag möter göteborgare som kämpar med att få vardagen att gå ihop när arbetslösheten sliter isär deras liv. Och när staten drar sig undan och Arbetsförmedlingen stänger dörrar så finns vi där. Vi bygger inte en stad där människor lämnas efter. Vi bygger ett Göteborg där alla räknas. Där varje människas kompetens är en resurs som bidrar till det här samhället. Det handlar om möjligheter och framtidstro. Det är så vi stärker både individen och staden. För vi tror på göteborgarna. Vi tror på människors vilja att bidra. Vi tar ansvar när andra sviker. Det gör vi med tro på människor och med fokus på att bygga ett starkare, mer jämlikt Göteborg. Ett Göteborg där alla får plats och behövs. Bifall till den rödgröna budgeten. Tack. Tack.

Nästa talare är Anders Svensson. Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod, Anders.

Herr ordförande, ledamöter, göteborgare! Vi står inför ett nytt budgetår, så även när det kommer till vuxenutbildning och arbetsmarknad. Ett nytt år kan inge hopp och framtidstro, men kan också inge bävan och oro. Att närma sig området arbetsmarknad är något hoppfullt i sig. Ett arbete befordrar hälsa och välstånd. Ja, det är ett uttryck en del av oss har lärt sig. Att ha ett arbete ger för många människor en mening i tillvaron och förstärker självkänslan. Det är något hoppfullt och det inger framtidstro. I vänsterstyrets budget finns det somligt som låter lovande inför 2026. Det behövs en variation av vuxenutbildning, dialog med näringslivet. Ja, detta låter ju bra. Men den insatte vet att det är precis motsatsen till dessa vackra ord som bevisats i handling de tre senaste åren. På tal om omläggning, i den största historiska omläggningen på decennier inom vuxenutbildningen i Göteborg har man aktat sig för att se till att det finns en variation av vuxenutbildningen. aktivt och medvetet flyttat verksamhet bort från civilsamhället, bort från idéburna sektorn och bort från näringslivet till en ständigt svällande kommunal organisation, med en minskad, inte ökad, variation som konsekvens. Detta har man gjort på bekostnad av civilsamhället och näringslivet. Inte minst har skattebetalarna i Göteborgs Stad fått betala tiotals miljoner kronor i extra merkostnader till ingen nytta. Vetskapen om detta inger bävan och oro, även inför 2026. De vackra orden i vänsterstyrets budget till trots. I budgeten från M, D, L och KD vill vi satsa offensivt. SFI och språkkunskaper är en nyckel. Kvaliteten på undervisningen är viktig och den vill vi höja genom hög tillgänglighet och tydliga resultatkrav. Kvaliteten är fokus och kvaliteten densamma är kostnaden som styr valet av leverantör. Sommarjobben ska bli fler. När vi styrde förra mandatperioden ökade vi feriejobben från 2 000 till 5 500 per år. Dit vill vi tillbaka och vi vill ha ännu fler. Även de som har försörjningsstöd behöver stöd och stöttning. Hjälp att återfå goda rutiner, tro på sig själv och på framtiden. En tydlighet i förväntan på motprestation efter förmåga och intresse i väntan på jobb och egen försörjning. Samverkan med civilsamhälle, idéburna organisationer och näringslivet är viktigt. delar. Alla goda krafter behövs och tillsammans kan vi åstadkomma underverk. Men då behöver vi från politiken visa att vi välkomnar dessa aktörer snarare än att avvisa dem. Vi vill värna om civilsamhället och näringslivets alla delar, inte bara i ord utan även i handling. Det tycker vi är en budget som inger hopp och framtidstro. Jag vill yrka bifall till budgeten från M, D, L och KD. Tack för ordet!

Tack! Då var det Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod!

Tack så mycket, ordförande, ledamöter och göteborgare. Göteborg står, liksom resten av Sverige, inför gigantiska utmaningar på arbetsmarknaden. De äldre blir allt fler och de i arbetsför ålder blir allt färre. Den utvecklingen är nog något av det största och svåraste vi har att ta oss an. Därför växlar vi upp och har i vår budget en rad insatser som faktiskt kommer spela roll för det här arbetet. Det handlar bland annat om ett väldigt aktivt och seriöst yrkesväxlingsarbete mellan exempelvis äldreomsorgen och barnomsorgen. Där man på betald arbetstid kan ges möjlighet att växla över. så att man vet att man kan komma i arbete. Men det handlar också om att öka attraktiviteten för de här yrkena genom att skapa bättre arbetsvillkor, genom att locka till utbildningen, genom att erbjuda gratis körkort, men också anställning i staden efter avslutad utbildning. Men utöver det så behöver vi också fortsätta den stolta traditionen vi har i den här staden, med en aktiv samverkan med näringslivet. För vi vet att företagen, både de stora, små och medelstora företagen skapar jobb. Därför är det väldigt förvånande att i det borgerliga förslaget skär man ner både på BRG och Göteborg &amp. Co. Som faktiskt är jätteviktiga motorer vad gäller etableringar, vad gäller att få företag att växa och blomstra och skapa jobb. Men den infrastrukturen säkerställer vi. Vi vill till och med fördjupa det arbetet. Sverige har tyvärr bland de högsta arbetslösheterna i Europa. Det är ett kvitto, ett fattigdomsbevis och det är några förlorade år av arbetsmarknadspolitik. Därför säger vi att i Göteborg ska vi gå en annan väg. Vi ska investera i människor, för vi tror på människor. Vi ska investera i vuxenutbildning, i bristyrkesvuxenutbildningar och vi ska investera i Nya gröna jobb och se till att vi med rätt kompetens och rätt förutsättningar fortsätter att växa och blomstra. Bifall kommunstyrelsens förslag, by the way.

Tack! Då var det Sanda Anton Henriksson (SD)

Vi tror också på människor. Vi tror att Göteborg är en stad full av människor med driv, vilja och ansvar. De vill försörja sig själva, bidra och känna stolthet över det de gör. Men alltför många fastnar i en kommunal rundgång, i möten, i kurser och i planer som sällan leder någonstans. Det är ett slöseri. Ett slöseri med pengar och med människokraft. Vi sverigedemokrater gör upp med rundgången och byråkratin. Nu ska pengarna göra nytta på riktigt. Människan ska stå i centrum, inte i systemet. Stadens resurser ska användas klokt, så att fler får en verklig chans till arbete och självständighet. Vi vill se insatser som leder till resultat, inte bara till fler. Eller rapporter och statistik. Utbildningen måste hänga ihop med verkligheten. Därför vill vi stärka yrkesutbildningar som faktiskt leder till jobb. De ska byggas tillsammans med företagen med praktik och lärlingsvägar som ger både erfarenhet och framtidsrum. Det handlar om att matcha kompetens och behov. Att verkligen sätta rätt plats till rätt person. Rätt person på rätt plats. Språket är nyckeln till frihet. Den som kan svenska kan delta, kan förstå och kan ta ansvar. Därför vill vi göra SFI mer tydlig, praktisk och inriktad mot arbetslivet. Språkundervisningen ska öppna dörrar, inte hålla människor kvar i passivitet. Alla människor har något att bidra med. Personer med funktionsnedsättning ska få stöd att delta utifrån sin förmåga. IPS-modellen. som jag nämnde tidigare, är ett bra exempel på hur arbetet kan anpassas till individen, så att fler får möjlighet till arbete, gemenskap och egen försörjning. Göteborg behöver fokus på resultat, ansvar och respekt för människors tid. Byråkratin måste minska. Verkligheten måste få plats. När språket fungerar, när utbildningen leder någonstans och när arbetslivet är öppet för fler, då växer både människor och människor. De rödgröna talar gärna om jämlikhet. Vi talar om möjligheter, om att ge människor verktygen att klara sig själva och känna värdighet i sitt arbete. Det är skillnaden mellan symbolpolitik och verklig förändring. Det är vägen framåt för Göteborg. Tack så mycket.

Varsågod Eva.

Tack för ordet. Ja, färska siffror från Arbetsförmedlingen visar att arbetslösheten ligger på förskräckande 8,1 procent i Göteborg bland annat. En trend på det här området är att andelen kortutbildade av det totala antalet arbetslösa minskar. Men det innebär ju. samtidigt att andelen utbildade bland de arbetslösa ökar. Det måste vi ha med oss i planering. Regeringen tacklar inte den här strukturella arbetslösheten på ett effektivt sätt. Arbetsförmedlingens arbete lämnar tyvärr mycket övrigt att önska. Vad arbetslösheten innebär för individen är lätt att förstå. Dålig ekonomi, utanförskap och ibland psykisk ohälsa. Problembeskrivningen kan fortsätta med att näringslivet inte kan rekrytera personal till många branscher. Jag fick uppgifter från Företagarna här att 25 % av alla tänkta jobb i vår region inte kan tillsättas på grund av att inga kompetenta sökande finns. Det finns alltså många utmaningar för kommunen att ta sig an. Och kommunen tar ett stort ansvar på det här området och insatserna är många och riktade till olika. grupper. Vi har ju hört en del beskrivningar tidigare. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning tar emot 70 000 sökande varje år, har jag fått uppgift på. Och 30 000 av de här insatserna fullföljs. Och det omfattar ju en mängd åtgärder. Utbildningar, matchningar, köp av arbetsträningsplatser, projektsatsningar riktade till olika grupper. Feriearbeten för ungdomar. Och många av dessa insatser, Insatser görs faktiskt i samarbete med civilsamhället och näringslivet. Ett uppdrag i budgeten som jag vill nämna är uppdraget att AB Framtiden och Stadsfastighetsnämnden, att de i högre grad ska ställa krav på att lärlingsplatser ska erbjudas av företagen vid bygg och anläggningsupphandlingar. Det råder en stor brist på lärlingsplatser och det hindrar utträdet på arbetsmarknaden för många unga. innebär en brist på yrkeskunniga hantverkare. Genom att ställa de här kraven på näringslivet så kan vi bidra till en lösning. En annan satsning som finns i budgeten är ju att implementera och utvidga konceptet där närboende som är arbetslösa erbjuds arbete inom våra kommunala bostadsbolag. Inom till exempel lokalvård. Det kan också föregås av utbildningsinsatser. Det är ju något som bland annat Gårdstensbostäder har. arbetat med framgångsrikt i många år. Jag tycker det är bra att den här modellen nu utvidgas. Jag stannar där. Tack.

Tackar! Då var det Mariah ben Salem Dynehäll (L), därefter Kalle Bäck. Varsågod Mariah!

Tack ordförande, kollegor och göteborgare! För mig och för Liberalerna så handlar arbete och utbildning om frihet. Om att människor ska få chansen att stå på egna ben, växa, hitta sin egen väg och känna stolthet över sin egen försörjning, sitt jobb. Vi vet att vägen till trygghet går genom arbete och kunskap. Därför vill vi fortsätta bygga broar mellan utbildning och arbetsliv, mellan stad, företag och civilsamhälle. Fler yrkesvux, fler kompletteringsutbildningar, fler samarbeten med Arbetsförmedlingen, Finsam, Försäkringskassan och GR. Allt det här behövs för att fler göteborgare ska få en snabbare väg till jobb. Vi tror på valfrihet. Att vuxna människor själva ska kunna välja utbildning och aktör. För kvalitet skapas inte genom monopol, utan genom mångfald och tydliga krav. Vi tror också på ansvar. Att den som till exempel får försörjningsstöd ska mötas av stöd, men också av höga förväntningar. Även vi tror på människors förmågor. Heltidsaktiviteter, studier och arbetsträning - det är så man bygger både självkänsla och framtidstro. Vi tror på entreprenörskap. Att få kraften hos unga människor att både förverkliga sina idéer och göra skillnad genom att hitta sitt första jobb på arbetsmarknaden, eller faktiskt testa och förverkliga idéer för att skapa framtidens jobb. Göteborg ska vara en stad där människor växer, genom arbete, genom utbildning och genom friheten att forma sitt eget liv. När fler göteborgare får den möjligheten, då blir hela vår stad starkare.

Tack! Då var det Kalle Bäck, därefter Daniel Augustsson. Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Alla ska ges möjlighet och förutsättningar att vara med och bidra 100 % av sin förmåga. Fler måste komma i jobb och försörja sig själva i vår stad. För detta krävs fler företag som startas och kan växa. Göteborg kan bli mycket bättre på att. Välkomna, både stora och små företag. Här måste ett skifte till från den politiska nivån till den enskilda tjänstemannen ute i våra förvaltningar. Men på samma gång så är det viktigt att skapa bästa möjliga förutsättningar för de företag som redan finns. Idag är trösklarna in på arbetsmarknaden för höga och alldeles för många står utanför arbetslivet av den anledningen. Kristdemokraterna driver på nationell nivå på för fler. i sysselsättning genom bland annat sänkt skatt på arbete och nystartsjobb i kombination med fler platser på yrkesvux. Så får vi till förbättrad matchning på arbetsmarknaden som naturligtvis även spiller ner på det lokala planet. För samtidigt som många företag skriker efter arbetskraft så står stora grupper som sagt utanför arbetsmarknaden. Det är ju en ekvation som inte går ihop. Varje människa som inte är med och bidrar 100 procent av sin förmåga, Alla måste få vara med och växa utifrån sina förutsättningar och här måste nya tag till. Tre konkreta saker vill jag lyfta från vår budget. Staden måste ha en nära samverkan med näringslivet och civilsamhället, för att fler ska kunna hitta snabbare vägar in till egen försörjning. Näringslivet måste få vara med och påverka hur utbildningsinsatser dimensioneras och organiseras, och möta de behov som faktiskt finns på arbetsmarknaden. Det gäller egentligen för alla nivåer, för bara så kan det här glappet överbyggas. Alla varken kan eller ska bli akademiker och det är ofta i praktiska yrken som störst brist på kompetens finns i dagsläget. Nummer två, vuxenutbildningen, måste också den matcha arbetsmarknaden? Vi skriver om yrkesvux och kompletteringsutbildningar för bristyrken som är viktiga verktyg. Det leder naturligtvis också till att samhället i stort fungerar bättre när företagen får den kompetens de efterfrågar. Språket, tredje punkten, är också väldigt viktigt och en nyckel till samhället. Utan språket så stängs dörrar till integration, arbete och framtida möjligheter till att bidra. Här har SFI länge brottats med problem med dålig genomströmning och att alltför många hoppar av. Här tar nu regeringen, kan jag nämna, nya grepp för att strama upp och se till att detta fungerar bättre. Men kvalitet ska vara. vägledande och i övrigt så kan vi naturligtvis välja efter de leverantörer som är mest kostnadseffektiva. Vi ska inte anordna allt i egen regi. Jag tackar för ordet så länge. Tack!

Då var det Daniel Augustsson. Varsågod Daniel.

Tack! Ordförande och ledamöter och göteborgare. Vår politik för arbete och utbildning handlar om att bygga broar, inte murar. Broar mellan människor och jobb, mellan utbildning och företagande, mellan nyanlända och det svenska språket. Vi ser en rödgrön politik som vill bygga murar runt det kommunala. Deras svar är alltid mer i egen regi, vilket i praktiken är ett monopol som kväver innovation och valfrihet. De ser system. Deras politik riskerar att göra människor till passiva mottagare av kommunala insatser. Vi vill se människor som aktiva skapare av sin egen framtid. Därför är vårt fokus på entreprenörskap och framför allt att validera befintlig kompetens så viktigt. Det handlar om att se och frigöra den potential som redan finns. Vi ser också en högerpolitik, starkt präglad av Sverigedemokraterna, som bygger på misstro. Deras svar är piska och krav, språktest och heltidskativering. Heltidskativering låter kanske handlingskraftigt, men utan meningsfullt innehåll blir det bara en bestraffning. Vi tror inte på att piska människor i arbete. Vi tror på att motivera dem med verkliga möjligheter, utbildningar som leder till jobb och stöd att starta eget. Centerpartiet erbjuder en tredje väg. Vi tror på samverkan med näringslivet. Vi vill stärka SFI-kvaliteten genom en mångfald av aktörer. Vi vill göra det enklare att starta och driva företag. Vår politik handlar inte om att låsa in människor i byråkrati, utan om att ge varje göteborgare nycklarna till sin egen framtid. För oss handlar det om att varje göteborgare ska få möjligheten att bygga sitt liv, sin egen framtid, på sin egen kraft. Tack.

Tack. Då var det Jonas Nilsson, därefter Anders Sundberg. Varsågod Jonas.

Tack ordförande, fullmäktige. Det är kommunens personal som bär välfärden. Det rödgröna styret har under mandatperioden prioriterat arbetsmiljön och arbetsvillkoren för stadens anställda. Med budgeten för 2026 bygger vi på det redan påbörjade arbetet, men riktar särskilt in oss på oskäliga löneskillnader. Vi avsätter 30 miljoner till välfärdsnämnderna för att uppnå det lönepolitiska ställningstagandet och jämställda. Sammanlagt har vi under mandatperioden satsat 95 miljoner på höjda löner inom framför allt kvinnodominerade och lågbetalda välfärdsyrken. Principiellt är det här viktiga satsningar för en jämlik, jämställd och rättvis lönesättning. Men det är också goda förutsättningar i rekryteringsprocessen. Staden blir en attraktiv arbetsgivare och anställda med tuffa jobb får mer tid och mer resurser för återhämtning och ett gott liv. Jag är också övertygad om att den välfärdsservice som göteborgarna får. blir bättre om personalen är nöjd med sina villkor. Det ska löna sig att arbeta i välfärden. Vi kommer att fortsätta göra allt vi kan för att anställda i staden som utför arbetsuppgifterna närmast göteborgarna ska ha goda arbetsvillkor, bra arbetsmiljö och trygga tillsvidareanställningar. Den borgerliga budgeten då? Det är en budget som vill behålla kakan och äta den också. Det är nedskärningar och skattesänkningar samtidigt som man vill att staden ska ha nöjda medarbetare. Personalkostnaden och den totala personalvolymen ska anpassas, sänkas. Men staden ska bli en attraktiv arbetsgivare genom konkurrenskraftiga löner. Det är strama ramar på personaltunga nämnder. Man vill dessutom avveckla den särskilda anställningstryggheten i staden. Ni hör ju, det går inte ihop. Är det den här bristen på satsningar som personalen i staden kan förvänta sig från högersidan? Politiken för göteborgarna och särskilt för stadens anställda finns uppenbart på vänstersidan, men jag skäms inte för att vinna på walkover. Tack!

Tack! Nästa talare Anders Sundberg. Därför anklagar sig frågeställaren. Varsågod Anders!

Tack så mycket! Ja, näringslivet står inför stora utmaningar. Både nationella Nationellt men också ur ett europeiskt och internationellt perspektiv. Det som vi har fokus på här i vår budget är det som gäller Göteborg och Göteborgs stad. Det vi vill med vår budget är att vi framför allt ska höja vårt nöjd kund-index för den kommunala servicen till företagen. Det tror vi är väldigt viktigt. Vi vill också att vi ska ha ett attraktivt, innovativt och hållbart näringsliv i internationell toppklass. Vi har det till stor del i dag, men det kan alltid förbättras. Vi vill också att Göteborgs stad ska ha det bästa företagsklimatet bland kommunerna i Sverige. Det har vi tyvärr inte heller i dag. Vi har ramlat ner ett antal punkter och ligger i dag, av 290 kommuner, på position nya etableringar skapar jobb, stärker välfärden och gör Göteborg till Sveriges mest attraktiva tillväxtregion. För att vi ska kunna möta den här globala konkurrensen så behövs det goda förutsättningar för nya företag att starta och växa. Där ska bland annat BRG, Business Region Göteborg, vara med och stödja utvecklingen för en växande teknikindustri, särskilt med tanke på att fordonssektorn alltmer fokuserar på mjukvaruutvecklingar och hållbarhetsfrågor. För att industrin i Göteborg ska vara konkurrenskraftig på den globala marknaden och klara av klimatomställningen är tillgång till tillförlitlig el avgörande. Här har vi stora utmaningar. För att möta det är det viktigt att det krävs en fördubbling av elförsörjningskapaciteten in i Göteborg. Där har BRG redan ett uppdrag tillsammans med Göteborgs Energi att jobba vidare med det här. Men här behövs det stora satsningar och stort fokus.

Tack! Ja, var det Ann Catrine Fogelgren (L) Detta är Anneli Rhedin. Varsågod Ann Catrine!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Varje dag går tiotusentals personer till sin arbetsplats hos Göteborgs kommun. Där finns personer inom en mängd olika yrken med olika utbildningar. Allt från förskolläraren som tröstar barn till undersköterskan som hjälper den äldre med sin medicin. Möten i livets olika skeenden med målet att göra göteborgarnas vardag bättre. Jag skulle vilja rikta ett stort tack till er alla. Men för att detta ska bli möjligt så krävs att staden är en attraktiv. och trygg arbetsgivare med god arbetsmiljö och som motverkar tystnadskultur. Arbetssituationen har kraftigt förändrats. Idag förekommer inom flera yrkesgrupper inte sällan hot och trakasserier, vilket skapar både rädsla och otrygghet. Här måste staden vara tydlig med att skapa en trygg arbetsmiljö, alltifrån regler om polisanmälan till stöttning. På arbetsplatserna måste arbetstagarna också känna att de blir hörda. Visselblåsarfunktionen ses som ett verktyg för att komma till rätta med missförhållanden. Medan bakgrundskontroller faktiskt är viktiga för att minska infiltration och otillåten påverkan. Tyvärr ser vi att de administrativa tjänsterna har ökat under mandatperioden, vilket S pratade mycket om att minska under förra mandatperioden, men det gick visst inte så bra att lyckas. Här vill vi se en minskning av de administrativa tjänsterna och att i stället lägga. den här tiden läggs ut i verksamheten hos omsorgstagarna. För att åstadkomma detta så behöver vi ha digitala lösningar med välfärdsteknik och så vidare. Jag har flera gånger idag hört det här om att avskaffa anställningstryggheten, som att vi skulle sparka ut anställda. Det innebär att vi vill följa den lagstiftning som Sveriges riksdag fattade 1982, lagen om anställningstrygghet. och det är något som både Malmö och Stockholm har infört. Tack!

Då var det Anneli Rhedin, efter Marina Johansson. Varsågod, Anneli

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. Vi vet att vi behöver få fler i arbete. Vi vet att vi behöver ha fler som arbetar heltid. Vi vet också att vi har ett rekryterings och kompetensförsörjningsbehov. Vi vet också att lyckas vi inte få fler att arbeta ett till två år efter de har nått pensionsåldern, då kommer rekryteringsbehovet att öka ännu mer. Vi behöver också vara fler. i vården och skolan. Fler behöver komma in i arbete. Vi är för få som ska försörja allt fler. Och, ja, det behövs bättre löner. Hur gör vi det? Det är inga lätta fix, har vi svaret. Inte helt, men vi är en bit på vägen. Jag tar upp några exempel från M, D, L och KDs budget. Karriärmöjligheter för medarbetare och chefer, så att staden kan rekrytera, behålla och utveckla medarbetare. Fokus på olikheter i arbetsmiljö, där sjukfrånvaron är betydligt högre i traditionellt kvinnodominerade yrken. Trygg arbetsmiljö, där vi bland annat motverkar tystnadskultur, som kräver processer och långsiktighet. Men också för till exempel socialtjänstens medarbetare och personal inom förskola och skola, för att se till att obehagliga händelser inte normaliseras som en del av arbetet. Bifall till M, D, L och KD:s motioner. budget. Tack.

På det anförandet har Marie Brynolfsson replik. Varsågod.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och tack Annelie för ditt inlägg. Vi delar ju den här ambitionen. Jag blir jätteglad att höra att du säger att de anställda behöver bli fler och att det ska vara bättre löner. Men ni skriver ju precis tvärtom i er budget, att personalvolymen ska minska. Så det här liksom ser ju mot. mot sig själv och högre löner. Det förstår jag inte heller, för ni har ju inga satsningar på högre löner. Så hur ska det här gå ihop i verkligheten? Tack.

Tillbaka till talarlistan. Det är Marina Johansson, efter Marie Brynolfsson. Varsågod Marina.

Tack så mycket fullmäktige åhörare. Ett av våra viktigaste uppdrag som arbetsgivare, som vi alla är i den här salen, så handlar det om att värna vår personal. För det är faktiskt vi som sätter villkoren för hur vår personal har det på jobbet varje dag. Vilka förutsättningar de har att utföra sitt arbete, hur man mår, om man får återhämtning eller inte, om man känner sig nöjd och glad när man går hem för dagen, eller om man känner sig trött och känner att man inte har hunnit med jobbet. Så det vi gör handlar om att vi ger förutsättningar ut till våra nämnder. Vi lägger inte stora pottar av pengar centralt så att nämnderna får äska. För det är ett ganska trögt förfarande också innan halvåret går innan vi kan få ut personal och nya anställningar i verksamheterna. Vi jobbar jättemycket med att se till att personalen får inflytande över arbetet och schemaläggning. Det vet vi är väldigt, väldigt viktigt att man kan förena familjeliv med sitt arbete. arbetsliv, inflytande och makt över sin egen vardag är väldigt viktigt för att faktiskt må bra. Politik är prioriteringar och vi ser väldigt stor skillnad mellan vår och er. Personalpolitik och inställningen till våra anställda i staden. Vi prioriterar välfärdens löner och arbetsmiljö före skattesänkningar. Vi prioriterar välfärdens personal genom lönelyft och vi har satsat 95 miljoner. och på just kvinnors yrken för att bli, löner för att de ska bli jämställda och konkurrenskraftiga. Vi har hört er säga flera gånger idag att personalen är viktig och vi ska ha konkurrenskraftiga löner, men vi ser ingenting av det i eran budget. Vi ser att ni vill plocka bort måltidspersonal, fastighetsskötare och lokalvårdare. Vi ser dem som en resurs i verksamheten, som faktiskt kan bidra, inte någonting man ska privatisera. Tack!

Tack! Då var det Marie Brynolfsson, därefter Anders Svensson. Varsågod Marie!

Tack ordförande. För mig är personalpolitiken en av de viktigaste anledningarna till att jag ens engagerade mig politiskt. Berätta gärna om digitaliseringar och nya arbetssätt, men berätta inte för mig om personalneddragningar och effektiviseringar. För jag har sett det. Jag har arbetat i det. Jag hatar det. Hela min politiska gärning har ägnats och kommer att ägnas åt. Att bekämpa dåliga arbetsvillkor i välfärden, där kvinnor sliter ihjäl sig och där otack är världens lön. Det kan jag tala om för er. Ska du redan gå? Den sorgsna blicken från damen jag var hos dröjde sig. Jag kunde känna hennes ångest i flera timmar efteråt. Med löfte att titta in lite senare. Ett löfte som bröts och som bröts många gånger igen. Att konstant känna sig otrygg. otillräcklig, äter sig in i din själ. Jag vet hur nedskärningar och en underfinansierad välfärd känns. Jag upplevt dem. Jag hatar dem. Jag kommer fortsätta att ägna hela mitt liv åt att bekämpa det. Det är därför vår budget och hela mandatperiodens arbete har ägnats åt att göra arbetsvillkor och arbetsmiljö bättre för de som ska göra jobbet. Och vi ser. Se resultaten nu. Fler anställs igen i välfärden. Sjukskrivningarna minskar. Tack

Tack. Då var det Jessica Blixt, därefter Eva Ternegren. Det var en. Anders strök sig. Varsågod Jessica.

Tack så mycket. Vi har hört många bra framföranden och jag ska inte göra den här debatten så mycket längre. Men jag vill faktiskt bara prata om välfärden och arbetsvillkor inom välfärden. Det är därför som vi satsar extra pengar på till exempel förskolan och skolan. Det är välfärden. Det är att lägga grunden för våra barn och deras framtid. Det är de som kommer arbeta längre fram. Vi har bra satsningar, tycker jag, på SFI i till exempel öppna förskolan, där vi når en grupp. Den behöver vi fortsätta. SFI-undervisningen behöver bli mycket bättre av högre kvalitet och verkligen säkerställa att vi får ut bra, språkkunnig välfärdspersonal. Där behöver vi ha. språkhöjande insatser och de behöver bli mycket mer effektiva och ha ännu högre kvalitet. Vi ser att det brister i våra välfärdsyrken, att personalen inte kan tillräcklig svenska. Där behöver vi ha ännu tydligare insatser. Vi behöver också bli mycket bättre på att matcha individer med arbetsmarknaden. Där har vi ganska långt kvar. Vi har mycket att lära av till exempel Kungliga. som har kommit mycket, mycket längre. Det behöver vi jobba väldigt mycket mer effektivt, så vi får ut folk till arbetsmarknaden, så att de verkligen får jobb tidigt. Vi behöver säkerställa också sommarjobben. Där vill vi alla, men också att det blir meningsfulla sommarjobb. Att det inte bara blir liksom hittepåjobb, utan det här är första steget in i arbetsmarknaden och vi är faktiskt skyldiga att det är hög kvalitet på våra sommarjobb. Tack!

Då var nästa talare Eva Ternegren. Mp därefter Anders Sundberg. Varsågod Eva!

Tack! Ja, jag vill här prata om en grupp som jag tror har nämnts någon gång idag. Men det är en stor grupp. Unga vuxna utan arbete eller studier, UVAS. Hemmasittare kallas de också. Den här gruppen. omfattar 130 000 personer i hela landet, så klart inte alla i Göteborg. Men det är mycket ledsamt på många plan att en så stor grupp unga människor inte riktigt startar sitt vuxna liv. Samhället och arbetsmarknaden går så klart miste om ungas arbetskraft. Och det behövs ju. Medelålders och åldrande föräldrar får bära en tung börda. Vad gör vi förut? Staden stöder dem genom initiativ som Columbus, ett samverkansteam för unga med psykisk ohälsa. Göteborgsjobb, en tidsbegränsad anställning med stöd och olika arbetslivserfarenhetsprojekt som till exempel Ungdomsporten och Grön omställning. Den sista görs i samarbete med Stadsmissionen. En grupp som lyckas också bra med den här kategorin och också andra människor utanför samhället, så är det ju våra sociala företag, de arbetsintegrerande sociala företagen som kan göra mycket bra, både arbetsträningsplatser och så småningom kanske också jobb. Arbetsförmedlingen intygar att det ger väldigt god utdelning när de här personerna får komma dit. Ett sådant företag är Aspectra, som riktar in sig just på UVAS, där man reparerar datorer och man inte behöver delta i sociala aktiviteter som de här ungdomarna har svårt med. Ja, det var ett sätt att avsluta den här debatten med en angelägen grupp att jobba med som vi fortsätter jobba med.

Tack. Då var det Anders Sundberg, därefter Kalle Bäck. Varsågod Anders!

Tack så mycket. Ja, jag vill fortsätta där jag var tidigare. när det gäller att stärka Göteborgs näringsliv som är så viktigt och avgörande för oss i den här delen av Sverige. Många branscher genomgår nu också en omfattande transformation där lokala beslutsmandat utmanas i relation till stora globala koncernstrukturer. Samordning och samarbete krävs då omställningen omfattar många olika aktörers ansvarsområden. Vi behöver fortsatt utveckla branschspecifika strategier. strategiska planer och bidra med riktade insatser för att klara den här omställningen och för att bidra till nya jobb. Men även i förlängningen att säkra jobben i regionen. Göteborgs näringsliv vilar ju på ett väldigt diversifierat och hållbart näringsliv. Staden ska skapa goda förutsättningar för företag i olika branscher och storlekar för att kunna utvecklas och växa och Göteborg ska vara attraktivt för strategiska etableringar som skapar nya jobb. driver på klimatomställningen och ökar behovet av digitalisering. Vi behöver också fortsätta utveckla branschspecifika strategier och insatser för att möta omställningen och säkra jobben i regionen. Och då i mitt i allt detta så är vi ju naturligtvis bekymrade över att ratingen när det gäller näringslivets sätt att se på kommunen har försämrats de här sista åren. Vi har tappat 13 platser sedan förra året. året och som jag sa tidigare så skadar ju det här synen på Göteborg och Göteborgs förutsättningar för att etablera sig. Det finns flera orsaker till detta som man då jobbar vidare med. Men jag vill med detta då tillstyrka bifall för Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraternas budget. Tack!

Tack. Då var det Kalle Bäck, KD. Därefter Jonas Nilsson. Varsågod Calle.

Tack för det. Ordförande, fullmäktige, göteborgare. Göteborgs stad är ju en stor och viktig arbetsgivare. Vår personal gör ju naturligtvis ett fantastiskt jobb varje dag. Välfärdshjältar skulle man kunna kalla dem. Det här är ju någonting som vi naturligtvis vill fortsätta att förvalta. och har det på det viset att vi är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder välfärd. Men det innebär också att vi måste ta ansvar för att vi faktiskt förmår att prestera på välfärdens kärna. Det kommer vara en stor utmaning i framtiden med tanke på demografi och annat. Att ta hand om och värna välfärdens kärna kräver att vi tar hand om vår personal, som i sin tur faktiskt kräver att vi prioriterar rätt personal. Personalvolymen kanske faktiskt måste minska på vissa nivåer, strategiska nivåer, men kanske måste öka i mer medborgarnära yrkesgrupper, så att säga. Så fler händer och fötter i välfärden på det sättet. Jag tror det är så vi säkrar välfärden och drar vårt strå till stacken till att Göteborg kan fortsätta utvecklas i framtiden och tar hand om all vår fantastiska personal. Tack för ordet.

Tack. Då var det Jonas Nilsson, det heter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Jonas!

Tack ordförande. Jag skulle egentligen bara vilja bemöta någonting, som Ann Catrine Fogelgren nämnde. Jag är inte tillräckligt snabb, på att ta replik bara. Men när du säger, att man anpassar sig till lagstiftningen, när man tar bort den särskilda anställningstryggheten. Då kan jag bara säga, välkommen till svensk arbetsmarknad. Välkommen till den svenska modellen. Vi har en skral arbetslagstiftning i Sverige av en anledning. Tanken är att lagstiftningen ska vara ett lågt golv, och att villkoren sen förhandlas, andas upp och det är ju så stadens medvetare har fått sin särskilda anställningstrygghet. Och den ska få vara kvar. Tack.

På det anförandet har Ann Catrine Fogelgren begärt replik. Varsågod.

Ja, där har vi olika uppfattningar, som sagt var. Vi säger att lagen om anställning som har funnits sedan 1982, både Malmö och Stockholm hade liknande modeller och de avvecklade de modellerna, precis samma som vi haft här. Det finns ju ingen anledning att staden ska ha andra regler än vad som finns på den ordinarie arbetsmarknaden. Vi vet att det här innebär både kostnader, inlåsningseffekter, inte bara i stadens verksamhet utan också för medarbetarna. Det är faktiskt så att det här är också en medarbetsfråga. Tyvärr är det sådant som fastnade där. Vi tycker att det är dags för oss nu att ta det steget också, precis som Stockholm och Malmö har gjort. Tack.

Tillbaka till talarlistan. Det är Marie Brynolfsson just nu, sist på talarlistan. Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige i Göteborg. Jag måste säga att jag är besviken på er. Vi har historiskt hög arbetslöshet, både i Sverige och vi har jättehög arbetslöshet här i Göteborg. Det har pratats om bidragsberoende, att man ska gå till jobb i stället. Ni skriver om krafttag i er budget mot arbetslösheten och Anders Svensson pratar om att satsa offensivt. Men jag varken ser eller hör någonting, inte ett enda krafttag. Det är ju precis som regeringen, ni har gett upp helt och hållet. Hur är det här krafttag mot arbetslösheten? Vad är det ni presenterar för någonting ens? Ni skriver, ni pratar om kostnader och företag, men ni pratar ingenting om människorna. Människorna som bor i Göteborg som saknar arbete. Senast igår var jag i Biskopsgården och träffade människor. Alla pratade om jobb. Hur man söker jobb, hur man får ett jobb, vad krävs för att få ett jobb? Om jag kunde ge dem ett jobb, det kan jag ju naturligtvis inte. Men vi kan göra precis tvärtemot det som regeringen gör. Regeringen river ner, vi bygger upp. Vi bygger upp verksamheter med låga trösklar, för att människor ska kunna få stöd, hjälp och vägledning till jobb och utbildning. Men vad gör ni? Det är ju helt fantasilöst det här.

Tack, då var det Anders Svensson (M). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter. Jag kände mig apostroferad här. Låt oss tala konkreta handlingar vad vi gör. Under vår mandatperiod förra perioden så höjde vi antalet sommarjobb på en 2000 till 5 500. Sedan ni tog över har det minskat. Minskat antalet sommarjobb och feriejobb senast tre åren. Jag ska erkänna, det är inga jättesiffror, men det har minskat. Vi vill fortsätta den ökning vi gjorde förra mandatperioden och framöver. När det kommer till insatser så är det så här att det handlar om pengar. Det kostar pengar. Den omläggning ni har gjort, alltså någonstans är det så här. Arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning i Göteborgs Stad. Det handlar till syvende och sist mycket om de leverantörer nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning utser. Det är där den stora massan av pengar ligger. Det är där den stora mängden av göteborgare, elever, brukare, eller vad man vill kalla dem, ligger. Det är det handlar om. Genom det aktiva val av leverantörer ni har gjort har det enligt förvaltningens tjänstemän kostat mellan 40 och 80 miljoner kronor i merkostnad. Genom att vi går tillbaka till den ordning vi hade under vår tid kommer vi frigöra många miljoner kronor. De kommer vi lägga på till exempel feriejobb, ytterligare insatser, mer platser i vuxenutbildningen. Och berätta för mig, när ni talar om variation, när ni talar om dialog med näringslivet, hur kan det öka när man drar ifrån variationer, minskar variationer, minskar valfriheten, minskar dialogen med näringslivet just genom valet av leverantörer? Jag undrar faktiskt här, kommer nu egenregin minska och upphandlade leverantörer öka när variationen ska bli mer och dialogen med näringslivet öka? Det är en fråga jag har.

Tack på det anförandet. Inaudible Tack så mycket. Nu var det fint att vi fick höra vad ni gjorde förra mandatperioden när ni styrde. Men jag vill veta vad ni ska göra 2026, hur ni ska få ner arbetslösheten. Du pratar om leverantörer och här har vi ju ett jättestort problem när vi ändå är inne på ämnet med leverantörer. För hela den här privatiseringshistorien har ju liksom bara betytt försämringar. Det är precis där. För vi sitter ju nu och har en massa företag, leverantörer, i vuxenutbildning som inte fungerar. Och sen kan vi prata om att rusta och matcha då. Hur tycker ni det har gått? Det har inte heller gett folk fler jobb. Det har blivit precis tvärtom. Människor blir fast. Vi läste ju häromveckan om en kvinna som fick fika och titta på Youtube. I stället för att få arbetsträning med arbetsterapeut som hon hade blivit utlovad. Men det är ju katastrof. Så förklara gärna för mig hur ni ska flytta människor från arbetslöshet till sysselsättning.

Då var det en kontrapplik begärd. Varsågod! Inaudible Tack ordförande, ledamöter! Jag måste faktiskt påpeka här att när det gäller just att matcha så kan vi tala om det, men det är en riksangelägenhet. Det är inte det vi ska göra i kommunfullmäktige i Göteborgs Stad. Däremot när det gäller feriejobb och när det gäller finansiering så är det sådant som vi här i Göteborg fattar beslut om. Och jag fick inget svar på min fråga, Marie. Tack!

Tack! En andra replik begärd, Marie Brynolfsson. Varsågod!

Ja tack, nu kanske jag läser fel då, men jag tyckte jag läste er budget någonting om att utöka samarbetet med Arbetsförmedlingen och kundval rusta och matcha. Så det var precis därför jag tog upp det. Så det är inte faktiskt en nationell angelägenhet, utan kommunen har ju väldigt nära samarbete med just Arbetsförmedlingen. Och då kan man ju passa på att också lyfta att Arbetsförmedlingen har ju kraftigt minskat antalet personer som kan få lönestödet introduktionsjobb. Ni pratade om språk förut. Det har ju fått till följd att antalet personer i den här typen av, alltså i Göteborgsjobb, har halverats. Halverats. Merparten av de här personerna har svag nivå i svenska språket, vilket innebär att de här sänkta anslagen drabbar ju särskilt den gruppen. Jag tror det var någon av er som pratade om att det är viktigt att stärka språket. Så det här är ju liksom ingenting som går ihop. Men vad har ni för ambitioner då? Vilka är krafttagen mot arbetslösheten när det är ingen som har någon idé om det. Tack.

Då var vi tillbaka till talarlistan. Nu är det Karin Pleijel, MP, just nu som sitter på talarlistan.

Ja, tack för ordet. Jag tänkte bara nämna ett sätt som finns för många här som är långt från arbetsmarknaden och som lyckas få stärka sin identitet, sin jobbidentitet och stärka sin möjlighet på arbetsmarknaden. Och det är det som. vi gör varje år på stadsmiljöförvaltningen som tidigare Park och natur hade med människor som jobbar med grönfrågor och med en ren och snygg stad. Det ska vi vara väldigt stolta över. Det fungerar väldigt väl. Vi har gjort det i många år, så det fungerar för att just vara en sådan brygga emellan. Många sommarjobbare gör ju också ett arbete där. Det kanske leder till att de kommer in i arbetsmarknaden på den nischen, så att säga. Sen nämnde jag tidigare om det här med cirkulär ekonomi och hur många nya jobb som faktiskt finns i det. Jag vet inte om ni vet att Tage, vår second hand-byrå, eller motor, för den cirkulära ekonomin i Göteborg. Jag var där och invigde det nya Tage, som är en större variant, där mycket inventarier från hela vår verksamhet finns. Nu utvecklar de den verksamheten, inte bara som att byta med varandra, utan också att uppgradera. lappa och laga det som finns. Det är också en ny möjlighet för människor som arbetstränar till exempel. Det har redan kommit i gång. Men det finns väldigt många fler möjligheter inom den verksamheten.

Då var nästa talare Marie Brynolfsson. Varsågod!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag vill bara tacka så mycket för debatten. Och kan konstatera att regeringspartierna verkar vara lika idélösa i Göteborg som man är i regeringen. Så det känns bra för alla göteborgare att veta att arbetslösheten kommer de rödgröna partierna att fixa och inga andra. Tack.

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen på det här området avslutad? Ja. 4.7 Stadsbyggnad, Bostad och Stadsmiljö

Då ska vi se. Då är vi på ärende 4.7 som är stadsbyggnad, bostad och stadsmiljö. Vi börjar med Johannes Hulter, S, därefter är Hampus Magnusson, M. Varsågod Johannes.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Göteborg är en fantastisk stad. Det är därför som många väljer att flytta hit, bilda familj och leva sina liv här. Precis som jag själv gjorde faktiskt för snart 30 år sedan. Människor fortsätter att strömma hit för att studera och arbeta. För att uppleva våra vackra stadskvarter, våra fina parker och naturområden. Vår spännande kultur och nöjesliv, våra folk. folkfester och idrottsevenemang och allt annat roligt som stan har att erbjuda. Därför växer Göteborg. Då behöver det byggas nya vackra stadskvarter med bostäder, arbetsplatser, skolor, äldreboenden, matbutiker, restauranger, caféer och allt annat som vi människor behöver. Det behöver byggas nya gator, torg och parker och det behövs bra och billig kollektivtrafik så att vi kan ta oss fram snabbt och effektivt i stan. Ska allt det här fungera så måste vi planera och bygga klokare. Att sprida ut stan med fler glesa och isolerade enklaver, det är inte hållbart. Tvärtom behöver vi hålla ihop stan och skapa levande stråk mellan stadsdelarna där det är tryggt och trevligt att röra sig. Det man behöver i vardagen ska finnas nära där man bor. Det kallas ibland för 15-minutersstaden, men det är inget konstigt. Det var så man byggde städer förr i tiden, innan den modernismen. modernistiska planeringen slog igenom under 1900-talet. Den planeringen skapade stora problem som vi lever med än idag. Särskilt den stora segregationen som finns i vår stad. Men den epoken är slut. Nu styr vi stadsbyggandet i en ny riktning bort från modernistisk planering och segregation. Nu planerar och bygger vi i stället ny klassisk kvartersstad och traditionell trädgårdsstad. Levande, trygga och trevliga stadsmiljöer där folk trivs där man kan bo både i radhus, bostadsrätt och hyresrätt. Så vi kan skapa en mer blandad stad där vi göteborgare lever tillsammans, inte var för sig i olika bubblor. Det kommer inte gå snabbt att komma dit. Rom byggdes inte på en dag och det gjorde inte Göteborg heller. Men börjar man inte gå åt rätt håll så kommer man aldrig fram dit man ska. Därför ska vi också värna vår fina allmännytta. Den ska vara stor och stark. den ska inte säljas ut. Göteborg ska inte bli som Stockholm. Vi ska i stället ta vara på det som gör vår stad unik. Göteborg ska bli ännu mer som Göteborg. En ännu gladare, ännu vänligare, ännu mer jämlik och solidarisk stad.

Tack så mycket. Tack Johannes. Då är det Hampus Magnusson. Därefter Johan Zandin. Varsågod Hampus.

Tack för det, ordförande, göteborgare. I september så var de rödgröna ute och larmade om kris i stadens ekonomi. Med mössan i hand och vi kan läsa att nu vädjar stadens mäktigaste politiker till regeringen om 20 miljarder. för att rädda välfärden. Om så inte sker utesluter inte styret att man kan behöva höja skatten. Göteborgarna kommer märka att vi kommer behöva göra väldigt tuffa prioriteringar. Samtidigt så väljer man att lägga nästan 2 miljarder på en onödig gång och cykelbro, som skärgårdsredarna beskriver som dödsstöten för den lokala sjöfarten. Det slutar inte där, utan man lägger miljardbelopp på att köpa in lyxbyggrätter i Karlastaden. Att man gör detta är ju såklart för att man vill nå målet om 2300 bostäder byggda av framtiden. Det är blandningspolitik. Och då finns det ingen spärr på hur mycket det får kosta. Men den här politiken har pågått under lång tid. Under 2016 så skulle man i full konfrontation med göteborgarna bygga på 12 platser temporära bostäder. Det var ofta grönområden och havsnära lägen. Man gjorde det med förevändningen att svenskarna skulle integreras. Och från styret så sa man bland annat att vi vill passa på att hälsa Askim och Fiskebäck välkomna. Välkomna till Göteborg! Det är dags att ni integreras nu. Så sa man från styret. Ett hån mot alla göteborgare som går upp, duschar, jobbar och betalar skatt. Motståndet blev för stort, men 57 bostäder i Askimsviken lyckades man få igenom. 20 000 kr var notan för en trea. Den landade på skattebetalarna. S-styret har även köpt in lyxvillor till dubbla marknadsvärdet i exempelvis Långedrag för att placera nyanlända. När S ska blanda, då får det kosta vad det kosta vill. I S egna rapporter kan vi läsa att den ekonomiska, etniska och språkliga segregationen behöver brytas på en strukturell nivå, vilket kräver att befolkningen blandas. Samhället kommer behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett. I GP förra året kan vi läsa Lawen Redar. Hon håller med om att insatserna borde gjorts långt tidigare. Samtidigt är hon inte beredd att avslöja vilka förslag som kan bli aktuella. Men hon säger att Göteborg är ett klockrent exempel på hur man systematiskt måste jobba med segregationen. Vi moderater vill i stället bygga vackra bostäder som smälter in och som folk blir glada för, istället för att trycka in miljonprogram i våra villaområden. Vi vill bygga 1 000 småhus om året. Vi vill sänka parkeringsavgifterna till de nivåer som rådde innan de rödgröna tog över, bygga fler pendelparkeringar, och låta folk äga sina bostäder i förorten där de är ombilda. Vi vill bygga ett Göteborg som fungerar och vi vill göra det tillsammans med göteborgarna, inte i full konfrontation med göteborgarna.

Tack Hampus. Då lämnar jag ordet till Johan Zandin, V, därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Johan.

Tack så mycket. Göteborg har fortfarande en stor bostadsbrist. Vi behöver fortsätta bygga. Bostäder i den takt vi har gjort de senaste tiotal åren. Vi talar om tusentals bostäder per år. Det kommer vi behöva fortsätta med under flera år framöver. Vi har inte bara en brist på bostäder i allmänhet. Vi har också en brist på många olika sorters bostäder. Något jag vet vi är överens om på bägge sidor här inne är att vi har en brist på stora bostäder. Framför allt i våra barnfamiljer. Då är det inte bara villkor. hyllor och radhus som folk efterfrågar, utan också stora lägenheter, såväl bostadsrätter som hyresrätter. Vi har en brist på kategoribostäder, alltså till exempel studentbostäder, seniorbostäder för folk över 55 år, trygghetsbostäder för folk över 70 år, boende med särskild service för de som behöver ännu mer hjälp. Vi har också en stor brist på hyresrätter. För väldigt många göteborgare och en väldigt stor andel av de som idag inte har en egen bostad, kan inte efterfråga något annat än hyresrätt, av framför allt ekonomiska skäl, men ibland även av juridiska skäl. Så vi måste fortsätta att bygga fler hyresrätter. Det ska vi göra i vår kommunala allmännytta, som har gott om mark och gott om finansiella resurser. Men vi ska också fortsätta att markanvisa kommunal mark till privata aktörer som vill bygga hyresrätter. Och sist men inte minst så är det också en enorm brist i Göteborg på billiga hyresrätter. Och hur bygger man det då? Ja, utan återinförda statliga investeringsstöd är det nästan omöjligt att bygga nya billiga hyresrätter. Det är därför det är så viktigt att de vi har i allmänheten, Men nyttan inte ombildas till bostadsrätter. Det går inte att bygga en ny billig hyresrätt i Göteborg 2026. Det går att bygga nya bostadsrätter, men vill man ha billiga hyresrätter då får man se till att behålla dem man har. Vi måste också jobba mycket mer med var vi bygger olika bostäder. Vi måste bygga nära kollektivtrafik, nära social och kommersiell service. Och vi måste komplettera med det som saknas i olika områden. Områden som domineras av villor och radhus måste kompletteras med lägenhet. Områden som domineras av bostadsrätter och ägt boende måste kompletteras med hyresrätter. För att bryta segregationen och få en blandning, inte bara av inkomstgrupper, utan också av olika åldrar och familjesammansättningar. Tack!

Tack Johan! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter är Martin Wannholt. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Nu ska jag prata lite om gestaltning, arkitektur och vilken stad vi vill bo och verka i. För vilken gång i ordningen, det vågar jag inte riktigt svara på. Men det är för mig och Sverigedemokraterna en viktig fråga. Vår budget visar på en vision som sätter skönhet och harmoni i centrum. För några år sedan så ställde jag mig i denna kammare frågan, hur många timmar, så förfular vi stadsbilden, finns på dagens svenska arkitektutbildningar? Och vad härligt Hampus, att du nu stämmer in i mitt gamla citat, att vi inte behöver fler byggnader som sticker ut, vi behöver fler som smälter in. Jag tror att göteborgarna är så in i själen trötta på hur vi bygger sönder vår stad. Trötta på steril. fula fyrkantiga lådor som ersätter våra gröna parker och stråk. Trötta på västlänksbygget. Prestigeprojekt som en cykelbro för 1,2 miljarder. Eller rivningen av Valhalla. Vet ni vad det gör med stadens själ? Vi vågar säga stopp. Låt oss andas ut. Göteborg ska vara en vacker stad. Inspirerad av klassisk arkitektur. som hyllar vår historia. Tänk ståtliga fasader, proportioner som andas elegans och material som åldras värdigt. Inte modernismens kalla betong utan värme. I vår budget prioriterar vi en trygg och vacker och hållbar stadsutveckling. Gör om och gör rätt. Vi vill att nya byggnader helt enkelt harmoniserar med omgivningen. Modern klassisk Arkitektur är inte en stil. Det är ett formspråk, där element som tak, fönster och detaljer skapar trivsel och det svårdefinierbara rummet emellan. Vi stoppar den förhatliga förtätningen som förstör våra grönområden och ser till att arkitekturen främjar trygghet, väl upplysta gator, vackra torg och parker som inbjuder till gemenskap. Vi behöver alldeles riktigt fler bostäder men med kvalitet. Gärna fler klassiska kvarter där människor känner sig hemma. Vi värnar vår mark klokt, säljer inte ut till vare sig lägsta eller högsta pris utan prioriterar långsiktighet. Vi vågar också säga nej till de flesta andras vision här inne om att Göteborg ska vara en miljonstad. Svenskar ska naturligtvis inte tvångs blandas med invandrare. Göteborg, förtjänar bättre en vacker levande stad som andas historia och framtid. Tack för mig!

Tack Jörgen! Då är det Martin Wannholt. Därefter Petra Elf. Varsågod Martin!

Tack, herr ordförande! Ja, stadsbyggnad. Förra mandatperioden så hade vi ju en jättestor majoritet i byggnadsnämnden, kom överens, över blockgränserna, om att faktiskt lyssna på göteborgarna. Men det är helt borta den här mandatperioden. Även detta område har ni lyckats totalt polarisera. Vi har fortfarande bostadsbristen, inte lika stor men vi har det, och siffrorna framåt med befolkningsökning. Det finns möjlighet att komma i kapp. Men vad är det som det är brist på? Det är brist på studentlägenheter. Det är brist på seniorboende i lite olika former. Det är jättebrist på småhus om man lyssnar på göteborgarna och vad de vill ha. Det är bara att titta på alla skattekrafter som lämnar oss varje år och har gjort så länge. Det är brist på billiga lägenheter, det vill alla ha. Men det är inte brist på. Det går ju att få hur snabbt som helst. Vi har bostadsrätter i Backa, både privata och i allmännyttans regi. Det är tomt. Färdiga för två år sedan, för tre år sedan. Hälften är tomt. Vad är det vi håller på med? Framtiden har 27 miljarder i skulder. Om man ska bygga enligt den högsta prognosen som framtiden. själva tror att de klarar, som inte är i närheten av det ni vill pressa ut på då, då ska de på 10 år öka till 42 miljarder. Och så säger ni, ja men soliditeten ser bra ut. Räntorna, bara räntekostnaderna, det driver ju upp hyrorna. Man amorterar inte en krona. Det är helt förfärligt. Jag är helt chockad. Jag har bara suttit ett halvår i den styrelsen. Det är precis vad vi gjorde, inte vi, den sidan gjorde, med Göteborg Energi, när de skulle bli nya Vattenfall. Detta påverkar, förutom att vi ökar risken, höjer hyrorna och så vidare, och dessutom inte tillgodoser det göteborgarna mest efterfrågar, småhus och studentbostäder, så driver ni ju sönder riskerna. Vi som var med på 90-talet när det var 8 000 bostäder i allmännyttan tomma, ni förstår inte vilka risker vi tar med sådana jättemiljardskulder, även om soliditeten på papper ser bra ut. Räntor ska betalas hela tiden, varje år. Att ni kan se på ekonomi och kommunens finanser så lättvindigt, bara för att ni sitter fast i ideologiska låsningar och vill bygga någon jädra oligarki, en bostadsoligarki. Jag tycker det är fruktansvärt. Jag hoppas att vi kan sträcka ut händerna här och få en sansad produktion utifrån vad göteborgarna efterfrågar och vill ha. Tack.,

Tack Martin. Då lämnar jag ordet till Petra Elf, MP. Därefter Eva Flyborg, L. Varsågod Petra.

Ordförande, ledamöter, åhörare. För oss i Miljöpartiet handlar stadsbyggnad inte bara om hus och gator, utan om livskvalitet. Och hur vi delar plats och resurser i en växande stad. De beslut vi tar nu formar göteborgarnas vardag i många år framöver. Därför fortsätter vi bygga Göteborg. som en 15 minuters stad, där fler får nära till arbete, service, natur och kultur. Varje gång vi planerar nytt eller rustar upp kan vi välja att minska bilberoendet, och att skapa en stad som fungerar bättre, både för invånare och besökare. I årets budget tar vi flera ytterligare steg i den riktningen. Vi sänker priset på månadskortet för kollektivtrafiken. Vi initierar arbetet med cirkulationsplaner för att minska trängseln, och vi prioriterar gång, cykel och kollektivtrafik. Vid målkonflikter för att klimatet kräver det, men också för att det gör staden tryggare, tystare och mer trivsam. I stark kontrast till detta står högerpartiernas budget. Där nämns cykel och gångtrafiken knappt alls. Mer än i de satsningar de vill lägga ner. Hade de menat allvar med att alla trafikslag ska komma fram, hade de satsat på de som tar minst plats i staden. Kollektivtrafik, cykel och gång. Det är vi och inte högern som kommer se till att de som faktiskt måste ta bilen kommer fram och inte. fastnar i långa bilköer. Vi lägger nu också ett uppdrag om att ta ett större grepp för stadsmiljöerna utanför centrum. Det pågår idag väldigt många viktiga projekt för att rusta upp centrala platser. Det är väldigt viktigt, men det ökar samtidigt kontrasten till de delar av staden som inte har utvecklats så mycket. Kanske sen de byggdes och kanske till och med försämrats sen dess. När torg har byggts om till parkeringsplatser eller huvudstråk från karaktären av bakgator har dessa platser roll som mötesplatser försvagats. Vi ska ändra på det. Alla göteborgare ska ha tillgång till levande och kvalitativa stadsrum. Att samlat se till att de detaljplaner som krävs för att AB Framtiden ska kunna genomföra sin torgstrategi är också en viktig del i det här pusslet. För en stad som håller ihop behöver mötesplatser som bjuder in, inte mötesplatser som glöms bort. Vidare ser vi att genom fler av stadens aktörer får i uppdrag att ta ansvar och redovisa hur de ska nå 90 procent minskad klimatpåverkan från byggnation. Att hela staden blir med och driver på utvecklingen mot ett hållbart byggande och agerar föredöme för andra aktörer. Vi har också tydliga direktiv till att det ska finnas stöd för etableringen av byggemenskaper, där människor själva kan forma sitt boende på ett mer resurseffektivt och socialt hållbart sätt. Allt detta hänger ihop, för vi bygger ju inte bara byggnader, vi bygger ju ett framtida vardagsliv. Vi gör det med insikten om att Göteborg måste vara en stad som håller över tid, ekologiskt, ekonomiskt och inte minst socialt. Bifall till S, V och MP:s budgetförslag. Tack!

Tack Petra! Då lämnar jag ordet till Eva Flyborg. Därefter till Samuel Bråse. Varsågod Eva!

Tack! Tack herr ordförande! Ja, vi talar ofta om Göteborg som en stad i förändring. Men jag vill också tala om Göteborg som vår hembygd. En plats där människor lever sina liv, där minnen, röster, Många göteborgare har vandrat på stadens gator. Om man lyssnar riktigt noga så kan man höra ekot av deras steg. Sten-Åke Cederhök, Sonya Hedenbratt med flera. Vad hade de tyckt om de beslut vi fattar, hur vi bygger vår stad? Så tänker jag ofta. För oss handlar stadsbyggnad inte om att resa flest kvadratmeter. Varsamt, hållbart och med respekt för den stad som vi redan har. Att hugga ner ett träd, det går snabbt. Men det tar flera generationer att ersätta det. Vi säger nej till kolossalbyggen, till exempel på Sankt Sigfrids plan, som riskerar att förstöra för de kringboende och förvanska hela det vackra området. Vi säger nej till den nya cykelbron som beslutats för 1,2 eller 1,7 miljoner kronor. miljarder beroende på vilket år man räknar ifrån. Man planerar en bro, men man bygger i själva verket ett stort luftslott. 17 500 göteborgare beräknas cykla över denna bro varje dag, året om i snö, ishagel och kyla. Det är lika mycket på två dagar som medborgare i hela Monaco. Vi säger nej till att förstöra Säve flygplats med sin viktiga landningsbana i den oroliga tid som vi. nu lever i. Vår beredskap ska stärkas, inte sänkas. Vad händer om drönare stör flygtrafiken på Landvetter? Ja, vi måste ju ha en alternativ plats för vår beredskaps skull. Och faktum är att alldeles nyss så kom det en flash ifrån TT. 18.10 nu här ikväll har luftrummet stängts över Landvetter flygplats på grund av drönare. Flygtrafiken omdirigeras till Köpenhamn. Det är just detta vi har talat om. Stäng inte Säve flygplats innan beredskapsfrågorna är ordentligt utredda. Invänta åtminstone den flygplatsutredning som ska vara klar i september nästa år. Titta på dig strängt. Men framför allt säger vi också ja till att utveckla en stad med sunt förnuft. Fler bostäder i centrum, som betyder större trygghet, färre kontorshus. Fler småhus till barnfamiljerna så de också kan stanna i stan. Fler till etableringar av företag för fler arbetstillfällen. Och som sagt, ja till att bevara Säve flygplats. I vår gemensamma budget lyfter vi att Göteborg ska växa. Vacker och trygg för alla. Men vi vill flytta fokus från storskaliga symbolprojekt till vardagsnytta. Till trygghet och miljöer som faktiskt fungerar för göteborgarna. Bifall till M, D, L och K.

Tack Eva. Då lämnar jag ordet till Samuel Bråse, KD, därefter Hans Arby. Varsågod Samuel.

Tack för ordet, herr ordförande. I dag talar vi om stadens budget, hur den ska gå ihop och vad vi vill satsa på och inte satsa på. KDs linje är tydlig genom vårt politiska arbete här i staden. Vi säger nej till skrytbyggen som endast gagnar tillresta och olika event och så vidare. Vi vill satsa långsiktigt för de faktiska. göteborgarna som bor här och som också bidrar till den kommunala statskassan som vi behöver. Så den frågan vi behöver ställa oss är också hur ska framtida budgetar gå ihop? Den frågan kan man besvara enkelt. Jo, det är genom att satsa på framtiden och de som faktiskt betalar skatt här i staden. Det är barnfamiljer och därmed måste vi satsa på mer småhus som vi såg. efterfrågar i den här staden. Ett konkret exempel är styrets nej till Kära Skogome, som hade gett 5 000 bostäder till småhus som hade kunnat gagna framtidens barnfamiljer. Ett talande exempel är jag själv, min fru och vår dotter. I brist på boenden här i staden valde vi att flytta ut i skärgården i stället, för att vi helt enkelt inte hittar något rimligt. Där är vår linje tydlig också. Hela staden ska hålla ihop. Inte bara för de som bor här inne i stan i lägenheter utan även för oss ute i skärgården. Där har vi ett klassiskt exempel där styret sa nej till en skärgårdssamordnare som hade kunnat hålla ihop det kommunala arbetet för denna unika plats. Skärgården är mer än ett dopp på sommaren och dans på Brännö brygga. Till sist, låt Göteborg. När GP frågade göteborgarna häromveckan vad det sämsta med Göteborg är, så svarade i princip alla den upprivna staden, där vi gräver upp i princip allting. När vi nu står inför den här satsningen som så många här inne står bakom, med Arenastaden, så får vi ännu ett helt område i centrum, där vi kommer i decennier stå inför en uppriven stad. Låt oss satsa långsiktigt i stället. Inte på kommunala skrytbyggen, som kostar massa pengar. Låt oss satsa i stället långsiktigt. Och inte bygga broar för 1,2 miljarder som går över älven. Utan i stället tänka långsiktigt på våra kommunala skattepengar så att framtidens budgetar går ihop även för nästa budgetdebatter för kommande ledamöter som oss, när vi eventuellt inte sitter här. Tack så mycket!

Tack Samuel! Då lämnar jag ordet till Hans Arby. Därefter Mattias Tykesson. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Stadsutveckling, det är lika stort som viktigt. Men inom det så är det nog det viktigaste. Göteborgarna, vad, var och hur vi bygger och tar hand om bostäder. Vi vill se fler bra och blandade bostäder i bra och blandade områden. Det är något som flertalet partier ställer sig bakom i sina budgetar, inledningstexterna, men inte lever upp i sina skarpa förslag eller handling. Men det gör vi. Det gör vi baserat på erfarenhet och kunskap i branschen. Exempelvis kunskap om vikten av blandade bostadsformer och blandade upplåtelseformer, inte minst i utsatta områden. Det är något som även insatta socialdemokrater som Johan Nyhus och Lennart Weiss förgäves försöker få sina partikamrater i Göteborg att lyssna på. Vi vill skapa fler trädgårdsstäder i utsatta områden, så som vi nu gör i Biskopsgården. De är eftertraktade av boende. Fler småhus och fler ägande bostadsrätter gör det möjligt att göra bostadskarriär för de som har etablerat sig, vilket också skapar stabilitet i området. Här i framtiden är en viktig spelare, och framför allt Egnahemsbolaget som kan fungera som ankarbyggherre och gör att privata fastighetsutvecklare också vågar satsa. Några av oss här besökte tidigare. Ingberg i Köpenhamn och fick se hur pensionspengar och långsiktiga villkor lyfter ett social housing-område. Framtiden har en viktig roll i stadsutvecklingen, men inte genom att bygga ofta dyra hyresrätter i centrala Göteborg. Något som privata aktörer oftast gör bättre. Och inte genom att skapa ännu mer segregerade områden, genom att ytterligare öka dominansen av hyresrätter. Framtiden behöver fokusera på att underhålla och lyfta. efter sina befintliga fastigheter, inte skuldsättas för att bygga i konkurrens med andra aktörer. Men vi ska också komplettera områden som domineras av villor med flerbostadshus, vilket ökar underlaget för service och kollektivtrafik för de som bor där och gör det möjligt för de lite äldre som vill lämna plats för barnfamiljer i sina hus och kunna flytta till en lägenhet i samma område. Eller för de som inte är mogna att köpa hus där. Det är det som några kallar för tvångsblandning. Det handlar alltså som att skapa trädgårdsstäder från bägge håll. Men också när vi bygger nya områden, att tänka på det som vi vill uppnå. Det med Selma trädgårdsstad. Vi vill bygga staden inifrån och ut och inte skapa villaområden i externa lägen. Vi vill skapa en större variation i det som byggs genom att ge chansen till fler och mindre aktörer. Det gör vi genom att planera lite längre och markanvisa mindre tomter i ett senare skede. Det ligger i linje med den motion om standardisering Jag vill yrka bifall till budgetförslaget från Centerpartiet igen. Tack.

Tack Hans. Därmed är vi färdiga med föranmälda. Då är det Mattias Tykesson. Därefter Roshan Yigit. Varsågod Mattias.

Tack så mycket för ordet, herr ordförande. Lokalfrågan för stadens olika verksamheter har under det senaste året varit Högaktuell. Stadsfastighetsnämndens huvuduppgift är att tillhandahålla och förvalta lokaler för stadens egna verksamheter. Men den senaste tiden visar på att det måste till en förändring. Vi har under året som har gått sett välfungerande fristående välfärdsverksamheter som exempelvis föräldrakooperativ och friskolor som under lång tid har hyrt lokaler av staden, men som plötsligt fått beskedet att de behöver lämna lokalerna, av det enda skälet att deras verksamheter inte är i kommunal regi. Detta tycker vi är helt orimligt och vi vill därför ge stadsfastighetsnämnden i uppdrag att skapa förutsättningar för en mer flexibel och behovsanpassad hantering av lokaler för välfärdsverksamheter. Detta handlar ju trots allt om verksamheter utan vinstintresse, så det borde ju inte vara några större problem. Vi tror på att vara. lösningsorienterade här och inte tvärtom. En annan sak. Jag noterar att man i den rödgröna budgeten återigen, trots tidigare kritik från Konkurrensverket, vill ge i uppdrag att testa krav på kollektivavtal i upphandlingar av lokalvård. Förra gången var det Stadsfastigheter som fick kritik för motsvarande i en annan upphandling. Min fråga är, tar ni inte åt er av den kritiken? Ni agerar alltså i strid mot gällande lagstiftning med en sådan modell. Det skulle jag gärna vilja ha svar på. Tack så mycket.

Tack Mattias. Då lämnar jag ordet till Roshan Yigit. Därefter Toni Orsulic. Varsågod Roshan.

Tack så mycket herr ordförande. Vi socialdemokrater går tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet fram med en budget. som säkerställer grundfinansieringen för underhållet och skötseln av stadens vägar, gator och parker. Det kan kontrasteras med M, D, L, KD budgeten där det föreslås en nedskärning på nästan 100 miljoner jämfört med vad som behövs för att upprätthålla dagens nivå. Göteborgarna förväntar sig mycket av oss. i den här församlingen, men bland det mest grundläggande de förväntar sig, det är att stadens gator, vägar och parker, att de är hela och rena. Och utöver att prioritera den grundläggande kärnverksamheten innebär vår budget ett fortsatt arbete för att öka det hållbara resandet genom investeringar i kollektivtrafik och cykelinfrastruktur. Och vi värnar även om hushållsekonomierna genom vår sänkning av priset på månadskortet i kollektivtrafiken med 140 kr i månaden, och genom att skydda boendeparkeringstaxan från drastiska prisökningar. Vår budget är även en budget för en roligare och tillgängligare stad. Genom kreativa lösningar, såsom sommartorg, sommargator, badbussen till Delsjön och sänkta avgifter för uteserveringar. Skapar vi en bättre stad att leva i för alla göteborgare? Jag yrkar bifall till S, V, MP-budgeten.

Tack Roshan! Då lämnar jag ordet till Toni Orsulic. Därefter Maria Wåhlin. Varsågod Toni!

Ordförande! Låt oss börja med den så kallade elefanten i rummet, som har nämnts ett par gånger. De här 100 miljonerna som vi är lägre. Ska vi ta subventionerna till kollektivtrafiken? Sänkt bashastighet, styr och ställ, olika pilotuppdrag om att justera blommor i blådörr. Gentresor som vi inte tänker genomföra, det är det man har tagit upp. Varsågoda, ni har över 100 miljoner där redan. Vad är det de 100 miljonerna ni är oroliga för? Vi kan lätt plocka bort 100 miljoner från er budget utan några som helst problem. Så om vi ska diskutera vad vi vill däremot. så handlar det om infrastrukturen. Tidigare idag användes uttryck som en stad som skulle schassera, bristande infrastruktur, konstruktiv parkeringspolitik. Huvudsakligen var det regeringens fel, förstod jag det som, och inte de som är ansvariga i Göteborg. Det är ett väldigt intressant sätt att se på det. Under förra mandatperioden var första gången vi fick fram vad siffrorna var i bristande underhåll för vägar och även för bilar. belysningen. Det var när jag frågade efter det som ordförande i dåvarande trafiknämnden. Om jag inte minns helt fel så var det nästan en halv miljard på vägarna och vi blir chockade över den siffran. Vi tog oss i vår budget två år att få fram pengar för att hamna i balans och sen ytterligare två år för att minska den. Det finns ingen minskning i eran budget på de siffrorna. Ni håller jämn nivå med redan stort underskott. Så om vi ska prata om vad man bör lägga pengar på, så är jag mer än villig att ta den diskussionen. Det handlar om att grunduppdraget, få staden att fungera. Den ska vara hel, den ska vara ren. Där är vi alla överens om. Sen är det, når vi dit? Kan vi göra det? Det kan vi med vår budget. Men ni lägger väldigt mycket pengar på saker som inte är grunduppdrag. Tack.

Tack Toni och då är det Roshan Yigit, S, som begärt en replik. Varsågod till Roshan

Ja, men de här 100 miljonerna som vi pratar om, det handlar enbart om att bibehålla dagens nivå. Alltså ni ligger inte 100 miljoner under vår budget. Ni ligger 160 miljoner under vår budget. Och exempelvis den här, liksom den posten som är av. Avsatt för sänkningen av månadskortet, det ligger inte i det här heller. Den budget som ni har för stadsmiljönämnden understiger budgeten för 2025. Sen har vi kostnadsökningar och allting. Tyvärr är det så att asfalt och arbetskostnader inte har blivit billigare. Alla vet att de här sakerna har blivit dyrare. Och jag vet att du, exempelvis Toni, har kämpat för att vi ska ta igen underhållsskulden som finns. Men med er budget så gör vi inte det.

Tack! Roshan, berätta vad Toni Orsulic begärt en kontrareplik. Varsågod Toni!

Ordförande, jag är mycket väl medveten om hur er budget strukturerar där. Men ta exempelvis saker som ni har lagt in under denna period. perioden med pilotuppdrag för det ni kallar Lugna gatan. Det är alltså då blomlådor, hur de ska se ut, hur de ska kunna stå lite för att begränsa. Men samtidigt då så säger ni ju att det ska vara begränsat då att det inte får förhindra serviceresor eller utryckningsfordon och det får inte finnas där kollektivtrafiken ska vara. Med andra ord, ingenstans i staden. Så ni har gett tjänstemännen ett uppdrag, ett utökat uppdrag under denna mandatperiod som inte var med i er budget, på att göra mer saker, förvalta, Förvaltningen växer, ni lägger på uppdrag och det finns flera sådana här saker. Låt oss ta det som vi lyckades stoppa efter mycket om och men, när förvaltningen till och med insåg, en stor utredning om hur vi skulle spendera pengar på ett utsiktstorn i Slottsskogen. Det är pengar ni spenderar på uppdrag hela tiden, så det är inte så konstigt att ni behöver öka er budget hela tiden. Ni lägger på uppdrag efter uppdrag, kostnad efter kostnad. Det håller inte. Tack.

Tack Toni och på detta har ju Roshan Yigit begärt sin andra replik. Varsågod.

När Jonas Attenius (S) tidigare idag ifrågasatte seriositeten i den här budgeten så tror jag ändå att just den här delen som avser SATS-miljönämnden är det främsta exemplet. Jag tror helt ärligt inte, om ni styrde staden, att ni hade gått fram med en budget med en så pass stor nedskärning. Det handlar liksom om den grundläggande verksamheten. De här 100 miljonerna som vi var inne på i början, det handlar om det grundläggande. Det handlar om att räkna upp det grundläggande för att se till att det grundläggande underhållet och skötseln kan göras. Det som inte framgår av er budget, det är liksom, vad är det ni ska skära ner? De här 100–150 miljonerna, är det vinterväghållningen? Vad är det för någonting som ni ska skära ner så pass mycket?

Tack, Roshan! Då får Toni Orsulic sin andra och sista kontrareplik. Varsågod, Toni!

Tack! Ja, återigen. Det är som du säger, snöröjningen kom upp. Det var en tidigare här som nämnde den också. Jag är fullt medveten om att er budget är baserad på att det inte får bli vinter. Hur många snöröjningar är det ni klarar? Är det fyra, fem snötillfällen max? Nu har vi ofta tur att det inte är mer. Men det är vad det är beräknat på. Du säger att det bara är det grundläggande. Men vi håller på med så många saker. Ni utökar ju styr och ställ nu med en miljon här redan. Det kostar redan 10 miljoner. Ni vill ju även ha lagt förslag på som ska göra det ännu dyrare. i hopp om att få fler användare som inte ska betala för det. Ni lägger på uppdrag. Alla de uppdragen kan vi gå in och granska och titta på och få ihop pengarna på. Går du tillbaka till grunduppdraget så räcker pengarna som vi har lagt. Tack.

Tack Toni. Då är vi tillbaka i talarlistan. Roshan, du har redan haft två repliker så du får inte fler. Maria Wåhlin, därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Maria.

Tack för ordet. Ordförande, ledamöter och göteborgare. Jag yrkar bifall till budgeten från S, V och MP. Det var nästan så man kunde tro att Roshan hade varit och kikat i mina anteckningar, men även jag vill lyfta det här med sommargator, sommartorg och vinterplatser. Och att man kan ta fram på ställen som man kan ha året runt, där medborgare kan vara. Till exempel. som grönsakstorget och tredje långgatan. Jag vill lyfta det här med badbussar som finns med i budgeten. Att vi sänker kollektivtrafikspriset på periodkorten och subventionerar det med 140 kronor i månaden. Det kommer ju innebära jättemycket för alla som pendlar med kollektivtrafiken. Sedan sist men inte minst så vill jag nämna en vattenlek på Haga kyrkoplan i anslutning till den befintliga

Tack Maria. Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors. Se därefter Helena Norin. Varsågod Emmyly.

Tack ordförande. Göteborg växer ju och har ju vuxit till en liten storstad kan man säga. Tusentals nya bostäder och arbetsplatser har tillkommit och det är i grunden väldigt positivt att fler Det vill bo, leva och arbeta här. Men med tillväxten följer också ett stort ansvar. För trots att utvecklingen i Göteborg länge har präglats av en stadsplanering som skiljt, eller stadsplaneringen i Göteborg har ju blivit så att människor skiljs åt. Och bostäder, handel och arbetsplatser har placerats i olika delar av staden. Det är det jag försöker säga. Stadsdelar har ju byggts som enklaver och utan några sammanhängande stråk och utan naturliga mötesplatser. Och det har ju bidragit till att vi har fått en sex. segregerad stad och ett ökat bilberoende och det vill vi ändra på. Vi behöver en strategisk och samordnad stadsplanering som håller ihop staden, socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Både genom att korta ledtiderna i planprocessen, men att våga tänka långsiktigt också, hur staden ska funka om 30 år. För vi i Centerpartiet vill se ett Göteborg som är tillgängligt, tätt och levande. Där man har nära till grönområde, handel och service som man behöver. Där vi behöver också knyta ihop innerstaden med mellanstaden och ytterstaden. Utan att bygga på värdefull natur och jordbruksmark. Vi ser framför oss ett Göteborg där Biskopsgården, Tynnered, Frölunda och Nordost utvecklas till starka och attraktiva stadsdelar som människor vill flytta till och inte ifrån. Det är därför vi har drivit på för fler småhus i de här nya programmen i Frölunda och Tynnered bland annat och även Biskopsgården såklart. För i grunden handlar inte det här bara om bostäder, utan handlar om att stärka tilliten mellan göteborgarna.

Tack Emmyly. Då lämnar jag ordet till Helena Norin, MP. Därefter Robert Hammarstrand, S. Varsågod, Helena.

Ordförande, ledamöter, göteborgare. Det här passet handlar om stadsbyggnad. Jag ska prata lite mer om det som är utanför husen. Göteborg behöver bli en grönare och robustare stad för att anpassa oss till det förändrade klimatet samtidigt som vi gynnar biologisk mångfald. Därför satsar vi mer på att hitta fungerande kompensationsåtgärder. för ekosystemtjänster i plan och exploateringsprojekt, likväl som i investeringsprojekt och reinvesteringsprojekt. Och det här gör vi ju för att när vi faktiskt bygger, så kan det ju vara så att vi skadar de naturvärden och ekosystemtjänster som finns. Och då behöver vi hitta sätt att faktiskt, ja, göra det bättre, eller liksom återgälda det som vi faktiskt har tagit från naturen. Vi ger också i budgeten uppdrag om att genomföra åtgärder för god vattenstatus. Där handlar det till exempel om att bygga olika typer av regnträdgårdar, som ett sätt att hantera skyfall. Många nämnder får också i uppdrag att redovisa hur de kan uppnå 90 procents minskad klimatpåverkan från byggnationer. Det här kopplar också till de krav på miljöanpassat byggande som är under revidering. Så får vi också privata byggherrar att minska klimatpåverkan, vilket är viktigt både i byggskede och i driften. Vi behöver också renovera de hus som vi redan har och använda dem, kanske på ett mer diversifierat sätt. Vi behöver återbruka byggmaterial, för att vi måste gå till en mindre resursanvändning. Ett typexempel på ett hus att spara är såklart Valhallabadet. Tack.

Tack Helena. Då är det Robert Hammarstrand. Därefter Hampus Magnusson. Varsågod Robert.

Ja, tack ordförande. Ja, jag ska försöka att inte upprepa så mycket som har sagts här tidigare. Det blir ju lätt så i de här debatterna. Jag håller faktiskt inte med om att vi har en polariserad debatt i stadsutvecklingsfrågor. Det är bara att titta ute i stan, alla stora projekt. Enorma projekt. Och de har ju föregåtts och håller även. fortfarande på att genomföras i nästan total politisk enighet. Så det finns en väldigt stor enighet här i Göteborg i stadsutvecklingsfrågor. Det är en styrka, tycker jag. Det var väldigt talande när både Johan Zandin och Martin Wannholt var här uppe och hade en i princip identisk problembeskrivning. Det tycker jag det finns goda förutsättningar att bygga vidare på. Sen är det de klassiska skiljelinjerna naturligtvis. Synen på allmännyttans roll, synen på utförsäljningar och det har vi diskuterat många gånger här tidigare. Men det finns en sak som jag tror oroar väldigt många, åtminstone på den rödgröna sidan. Och jag väljer att snälltolka dig, Hampus Magnusson, men jag vill ändå ha en förklaring. vad du menar med begreppet tvångsblandning. Vad är det som inte får blandas? Är det gaisare och öisare? Är det de som gillar koriander eller de som hatar koriander? Vilka är det som inte får tvångsblandas och vad är det som är ett problem för dig? Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande, så vi inte polariserar.

Tack Robert, och på detta har Martin Wannholt begärt en replik och därefter även Hampus Magnusson. Varsågod Martin!

Nu, Robert. Det vi ser byggas, både det som är vackert och det som är mindre vackert, har det varit stor politisk enighet om. För det som byggs nu, det togs ju i byggnadsnämnder och exploatering där du sitter, för många, många år sedan. Det är ju ganska långsamma processer. Det som har blivit så polariserat den här mandatperioden, det första din sida gör, det vi var överens med Socialdemokraterna dagen före valet, det var att bara. stoppa bland annat 6 000 småhus i Göteborg. Ni har inte fått fram några och ni driver det inte. Så det är ju det framåt som har blivit så polariserat och som vi ser. Ni driver inte på tillräckligt hög takt som vi har sagt före valet och lovat och så vidare. Det gäller studentbostäder. Och sen det här med att ni vågar riskera så mycket med allmännyttan som köper på sig byggrötter.

Tack Martin. Då lämnar jag ordet till Robert Hammarstrand för en kontrareplik. Varsågod, Robert.

Tack, ordförande. Ja, Martin, när det gäller småhusen så är det fortfarande en väldigt stor enighet här inne om att vi behöver fler småhus i Göteborg. Det är svårt att komma fram och det var det ju inte minst för er när ni hade makten i den här staden. Ni byggde, Inka, 200 småhus per år under en exempellöst hög högkonjunktur. Och inte ens då fick vi fram fler småhus. Så det är uppenbarligen något ytterligare som behöver göras. Och nu ska vi inte blanda in rikspolitiken här. Men jag tror inte vi mäktar med att bygga. Och vad är det ni vill bygga? 5 000 småhus på en mandatperiod? Det kommer aldrig att gå, Martin. Mot bakgrund av att ni bara lyckades bygga 200 per år under en extrem högkonjunktur. Och att vi hade fullt fokus på småhus. frågorna under den perioden. Så det blir nog inte av tror jag. Tack Robert! Då lämnar jag ordet till Martin för andra replik. Varsågod Martin! Ja, Robert, hur kan du vara så fräck så att du gör oppositionen förra mandatperioden, som satt i opposition tillsammans med dig, ansvarig för den minoritet som styrde med stöd av V och MP? Den tycker jag var låg. Ni stängde av alla småhusen när ni började den här mandatperioden. Och problemet om det är någonting som det finns efterfrågan som vi kunde hålla byggjobbarna kvar på byggena. Det är flera småhusföretag som har gått i konkurs. Vi har en stor efterfrågan och det finns betalningsvilja. Det är klart att det inte finns betalningsvilja för allt för många, snarare väldigt få tyvärr, småhus i våra eftersatta förorter. Alltså ekonomiskt och socialt eftersatta. Men det finns ju andra ställen som vi hade kunnat hålla byggsektorn i gång och få. skattekraften och barnfamiljerna att välja Göteborg i stället för grannkommunerna. Men ni har gjort politik av det och det måste du förstå.

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Hampus Magnusson. En replik. Varsågod Hampus!

Tack Robert! Nej, men jag tror faktiskt att har man köpt, oavsett var man kommer ifrån, en villa, ett villaområde, då vill man bo i ett villaområde. Man vill inte bo granne med ett sexvåningshus, ett nytt miljonprogram. Man har full rätt att bosätta sig var man vill i Göteborg. I mitt kvarter bor det. kineser, libaneser, en ryss och en kille från Borlänge med fru. Det är inget problem att blandas. Man får gärna blanda fotbollslag också. Jag vet inte vad alla håller på. Men ni skriver ju här att hög och låginkomsttagare bor alltmer åtskilda. För att bryta denna åtskillnad så skulle 42 procent av alla låginkomsttagare behöva flytta. År 1990 var motståndarandelen 27 procent. Det skriver ni, och ni vill riva bostäder för att tvångsflytta de här. Det har ni själva gått ut med i ert parti. Din partiledare här i Göteborg säger ju att in a generation, i en generation, så ska vi vara blandade.

Tack Hampus. Och på detta har Robert Hammarstrand begärt en replik. Varsågod, Robert.

Ja, det är flera saker här som är lite konstigt. Bygga miljonprogram. programsområden i villaområden. Det tror jag inte det är någon som har sagt att vi ska göra här inne överhuvudtaget. Det du kanske syftar på är ju den skiss som tjänstemännen på Stadsbyggnadskontoret gjorde och som vi sannolikt Sigfrids plan om det är den du syftar på. Men det är väl knappast tal om något miljonprogramsområde. Sen är det ju självklart att vi behöver blanda. boendeformer även i villaområden. Det är klart att folk skiljer sig och separerar även i villaområden. Då är det bra om man kan bo kvar i samma område och hyra sig en lägenhet. Eller om man vill sälja sitt hus. Om man bor i ett villaområde. Det är skönt att det finns en hyresrätt i närheten. Så man kan bo kvar i samma område. Det här skulle jag nog säga är ökad valfrihet.

Tack Robert, och då lämnar jag ordet till Hampus Magnusson för andra replik.

Tack! Nej, men det är ju ni som pratar att man ska blandas efter etnicitet. Det här hänger ju samman då med de socioekonomiska förutsättningarna. Det är ju inte vi som säger det. Det var ju erat styre som sa att vi vill passa på att hälsa Askim och Fiskebäck välkomna till Göteborg. Det är dags att integreras nu. Jag vet inte vad det betyder. Är det att Fiskebäckarna ska ta på sig en burka eller ska de lära sig nya språk eller vad är det som de inte integreras? De här områdena är väldigt integrerade. Man går och jobbar, man är delaktig i föreningslivet, man har högt valdeltagande. Vad är det som man inte är integrerad? För ni drev ju detta stenhårt och ni driver det igen. Det är inte vi som driver det, Robert. Vi tycker det är bra att man kan jobba och bosätta sig var man vill. Men det ska inte ske genom att man köper upp privat mark, byggrätter och sedan placerar miljonprogram som jag tror de flesta upplever. Tack Hampus och du kan stanna kvar. Det är din tur. Vad trevligt. Därefter är Johannes Hulter, så varsågod, fortsätt. Det blir lite så här med de rödgröna, det blir en stadsplanering som kommer från ovan. Socialisterna ska bestämma vad de andra ska ha med stöd från Centern. Vi vet ju att sju av tio vill bo i småhus. hus och vi har sett hur tusentals barnfamiljer, flesta av dem svenskar, flyttar ut. 45 procent idag har 2 svenskfödda föräldrar i grundskolan. Det här är allvarligt för integrationen. Göteborg börjar bli alltmer som Malmö och vi behöver alla arbetande familjer för att kunna lyfta de områden som har det tufft och de barn som har det tufft. Idag är det ett stort problem på många förskolor, inte bara våra särskilt utsatta områden. Att pedagogerna inte kan ordentlig svenska. Det går väl an i sydvästra Göteborg, där man kan stötta upp kanske på hemmaplan. Men det blir en alltmer prekär situation. Och då måste vi bygga de husen som barnfamiljerna efterfrågar, oavsett om man är född i Sverige eller någon annanstans. För de här familjerna behövs här, för integrationen och för skattekraften. Vi kan inte bli som Malmö, där allt det goda hamnar i kransen, en form av donut. kommun med hög arbetslöshet och allt färre som förstår det svenska språket. Ni ska bygga 2300 hyresrätter i en stad som har flest hyresrätter i hela Sverige, största allmännyttan i hela norra Europa. Och ni ska låna upp 22&nbsppp. miljarder, vältra över den här kostnaden på de som bor där idag. Ta en enorm affärsrisk. Var femte bostad i Karlatornet står fortfarande osåld idag. Och ni har köpt in för miljardbelopp för att kunna blanda, som förevändningen var. Det här håller inte, Robert. Vi behöver bygga den typen av bostäder som folk vill ha. Och vi behöver bygga ett starkt Göteborg. För de här hamnar ju ute i kranskommunerna och så pendlar de in med sin bil där. Så miljöargumentet faller ju ännu värre än det andra.

Tack, Hampus. Och på detta har Johan Zandin begärt en replik. Varsågod, Johan.

Hampus, du är ganska bra på att nämna alla de nackdelar vi olika göteborgare upplever just för att vi är en segregerad stad, just för att vi inte är blandade, just för att vi inte är integrerade. Och sen när vi på den rödgröna sidan försöker på olika sätt att få oss mer blandade, mer integrerade, så kallar du det här för tvång. Jag vet inte riktigt vad det är som är tvång i sammanhanget. Vem är det som blir tvingad? Vem är det som tvingar någon? Om en markägare väljer att bygga ett flervåningshus i ett område som inte idag har flervåningshus, och en bostadskonsument sen väljer att flytta in i det. Vem är det som har tvingats, och av vem?

Tack Johan, då går vi tillbaka till talarlistan och vi börjar med Johannes. Nej, där kommer Hampus. Då får du vänta en minut, Johannes. Varsågod, Hampus.

Det är ju detta Johan, med valfrihet. Var sitter du där? Har du köpt ett hus i ett villaområde? Kommer du ihåg Barbara på Sankt Sigfrids plan? som sa att hon knappt ens ville leva om det här skulle hända. Hon hade slitit ett helt liv för att bo i en villa och hon vill inte ha ett nytt miljonprogram bredvid. Det är klart att det upplevs som ett tvång. Ett grönområde, där Carl Milles har en fin staty i Örgryte, ett grönområde med biologisk mångfald som ni ofta värnar om. Men här ska det pressas in till varje pris. Och så S då, skrivningar om att 42% behöver flyttas så att vi får en etniskt bättre blandning. Det tycker jag angränsar väldigt nära till tvång. Då blir det i stället så, som ert sossekommunalråd i Kungsbacka, som hade synpunkter på detta, att folk flyttar till villaområden för att man vill bo i ett villaområde. Och då flyttar man till kranskommunerna och då flyttar skattekraften. Och då försämras integrationen. Och Göteborg blir mer segregerat.

Tack Hampus. Då lämnar jag ordet till Johan Zandin som finns i sin andra replik. Varsågod Johan.

Tack. Så har jag förstått det rätt att Moderaternas politik är att om jag som privatperson eller kommun eller kanske bostadsbyggarföretag äger en bit mark, får det godkänt av den politiska majoriteten. i stadsbyggnadsnämnden, att det jag vill bygga där är lämpligt på alla sätt och vis. Det anses inte störa grannarna för mycket, det stör inte trafiken för mycket. Då ska jag ändå inte få utnyttja min äganderätt att faktiskt bygga huset för att någon som bor några hus därifrån upplever det som tvång mot dem. Har jag uppfattat det rätt? Det är i så fall en intressant inställning från ett parti som ofta ser sig som värnande av äganderätten och den privata egendomen.

Då lämnar jag ordet till Hampus Magnusson för andra kontrareplik. Varsågod!

Alltså det här med att bygga på Sankt Sigfrids plan som att det vore den sista plätten vi kunde bygga på i Göteborg, det är så dumt. Och vi kommer aldrig stötta några storskaliga miljonprogram eller höghus på sex våningar som grannar till villakvarter. Det har vi stoppat även på Skattegårdsvägen i Fiskebäck. Vi har inget emot att man bygger både höga hus och det kan även vara hyreshus exempelvis i Karlastaden. Men villakvarter måste ju få vara villakvarter. Det är en unik kvalitet som många eftersöker. Vi behöver den typen av familjer. Sen bor man under ett helt liv kanske i olika former. När man är ung bor man i hyresrätt, sen kanske man växlar upp till en bostadsrätt. Sen blir det en villa. Sen kanske man är tillbaka till en seniorbostad. Men Johan, jag tror jag vet vad du menar och du vet vad jag menar. Går du ut och frågar göteborgarna så tror jag de förstår exakt vad jag menar, att det här känns som ett tvång.

Tack Hampus. Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Johannes Hulter. Därefter Karin Pleijel. Varsågod Johannes!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. Det är som sagt med stats. Byggande så är det ett komplext område som innefattar många olika saker, vilket vi märker här på diskussionen. Några saker som varit uppe i debatten som jag ändå tänkte kommentera lite så gäller dels. Jag tror det var Eva som nämnde Säve och det ska vi naturligtvis hålla koll på så att det blir bra. Dock litar jag kanske mer på Försvarsmaktens analys än din, om jag får vara så fräck att jag faktiskt lyssnar mer på dem. Det är okej, så det är det vi kommer att lyssna på i första hand. Sen när det gäller arkitektur som Jörgen och andra har lyft här också. Jag skulle säga att det är väldigt roligt nu. Och det är väl kul att det krävdes ett rödgrönt styre för att få ordning på arkitekturen och gestaltningen här i Göteborg. Det tror jag vi alla är glada över. För nu ser vi den här förändringen komma och det är väldigt trevligt att se nya projekt som är vackra och fina och passar fint in i Göteborg. Vad roligt. Och jag tror det var Eva-Jens som lyfte angående Sonja Hedenbratt som vi alla naturligtvis känner till och älskar. Och då är det också kul att det kommer nu. kulturhus som hedrar henne som kommer att heta Sonja på Masthugget. Så det händer mycket roliga saker. Sen så är det ju förtätning, diskuterades här. Den förhatliga förtätningen som Jörgen brukar kalla den. Grejen är ju det att det handlar ju om att vi ska skapa en. Vi har en ganska gles stad som behöver kompletterings bebyggas på olika sätt för att skapa bra livskvalitet för människor, för att det ska vara nära till förskolor och butiker och allt det där man behöver runt omkring sig. Och vi utnyttjar infrastrukturen, får en kollektivtrafik som fungerar. Precis som Hans Arby var inne på så kan vi inte hålla på att sprida ut stan om det ska fungera i längden. Sen har vi återkommit till allmännyttan lite senare. Men när det gäller småhus ska jag bara säga att det vill vi alla ha mer av förstås. Men precis som Robert sa så har det ju varit svårt. Det visade sig ju även för vissa andra när de styrde att det inte var så lätt att få fram de småhusen. Men det ska vi naturligtvis ha, dock på rätt ställen. Till exempel Tynnered och Frölunda där vi nu har planer för tusen nya fina småhus. Det blir väl kul, tack.

Tack Johannes! På detta har kommit några önskemål om repliker. Vi börjar med Hampus Magnusson först. Varsågod Hampus!

Stadsbyggnad tar tid, det är rätt Johannes. Men vi hade förberett för 10 000 nya småhus på tio år. Första månaden, så med ett penn strök med hjälp av dina kompisar i Centern, Vänstern och MP, så strök ni 6 000 småhus. Ni stoppade den fördjupade översiktsplanen av Kärra Skogome, där vi faktiskt skulle bygga blandstad på riktigt, när man gör det från början på ett snyggt sätt. Mixat. Hälften bostadsrätter och ägande och hälften hyreslägenheter. Det fanns även Framtiden som var intresserad av det. Skanska, många olika bolag. Det stoppade ni. Samtidigt säger Stadsbyggnadskontoret att vi får bara in 234 småhus. För det finns mycket fina mål, men det finns inga planer som backar upp detta. Så det är bara tomma ord från Centern, Socialdemokraterna, MP och Vänstern som styr stadsutvecklingen.

Tack Hampus! Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter för en kontrareplik. Varsågod Johannes!

Tack så mycket! Det där har ni hållit på med under mandatperioden, ni har fått höra. Det är lite olika siffror. 6 000 säger någon, 10 000 säger någon annan. Det brukar. Jag förväntade mig nästan skulle ha stigit när det skulle vara 20 000 30 000 kanske, men det ni verkar hålla det där någonstans. Det är dock väldigt oklart hur många egentligen, för det här var ju programområden och utvecklingsområden, så det är inget som hade byggts på längd, långt när, utan det är långt fram i tiden i så fall. Däremot var det några, jag tror 200 kanske, småhus som vi strök. Men vi ser ju till att bygga på rätt ställen. Det är det handlar om. Vi måste se till att vår stad håller ihop och fungerar. Det måste vi ta ansvar för. Det är våra framtida generationer det handlar om, att de ska kunna leva i den här staden, kollektivtrafiken ska funka, man ska kunna ta sig fram, det ska vara bra stadsmiljöer. Då måste vi ta ansvar när vi stadsplanerare. Tack.

Tack, Johannes. Då lämnar jag ordet till Hampus Magnusson för andra och sista replik.

Tack! Jag brukar säga 6 000. Det var 5 000, kära Skogome, en plan som ni var med på när ni var fria från de här andra från början. Och sen var det 1000 ytterligare som ni strök. Och det är ju som att Göteborg är det enda universumet som finns. Det är ju det ni inte förstår. Tusentals barnfamiljer har i ordningen lämnat Göteborg och bosatt sig i kranskommunerna. De hamnar ju där i stället. Det är ju det som är problemet. Och skattekraften hamnar där. Och deras barn som ni pratar om ska språka. Och det här är ju allvarligt. Och alla de hade vi inte fått fram pang på direkt, men rätt många hade vi nog kunnat få fram i slutet av den här mandatperioden klara. Sen hela Kärra skolgård, men det är en jätteplan och det vet ni ju. Mats Arnsmar stöttade ju den. För vi skulle ha fram både bostadsrätter, småhus och hyresrätter här. Och bygga ihop Göteborg. Angered, Tuve, Säve, Kärra Skogome, tänk vad fint det hade blivit. Vanliga hus för vanliga göteborgare, mellan tre och fem miljoner. Arbetande göteborgare.

Tack Hampus. Ni sa nej. Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter som har sin andra och sista kontrareplik. Varsågod.

Tack så mycket. Ja, det är bra att ni inte ökar det där magiska antalet som ni hittar på i alla fall. Men det skulle säga det att jag tror att ni styrde i en otrolig högkonjunktur, precis som Robert. var inne på. Inte dig Martin, du är fri där. Men Hampus, du gjorde det. Du lyckades inte. Du misslyckades. Nu har vi haft en fruktansvärd lågkonjunktur i stället, som drabbat oss väldigt hårt. Ni har en regering som inte gör någonting, som inte har gjort ett dugg för att vi ska kunna hålla i gång den här produktionen. Det hade ni kunnat göra, men det gjorde ni inte. Det är därför den ser ut som den gör. När hjulen nu äntligen börjar rulla igen och vi får en ny regering snart, då. Kommer vi verkligen se till att vi får fram en massa fina, bra radhus? För dem, även för dem, det är ju bara en tredjedel ungefär barnfamiljer som flyttar ut. De ska naturligtvis också kunna bo här i Göteborg. Det kommer vi se till. Tack så mycket.

Tack Johannes och jag lämnar ordet till Hampus för att han blir namngett. Anders har haft sina två repliker. Varsågod Hampus.

Vi levererade fler bostäder färdigställda än någon annan och det passar ju bra att han gick ut här tidigare talare. Bara en tredjedel av barnfamiljerna. Det är också ett sätt att se på det. Det är ju pinsamt vad lågt man har levererat. Hade man byggt de här som faktiskt finns och efterfrågan på de här småhusen, som nu byggs någon annanstans, så hade vi kunnat hålla uppe produktionen. Men det gör man inte och det är inte regeringen som bygger några hus. Jag är ledsen. Det är lokala aktörer och med ert styre så har ju det sjunkit som en sten. Nöjdheten med bygglov, detaljplanernas processer, allting. går ju liksom ner i backen. Så att det där blir ju så löjligt. Vi levererade mer än någon annan. Det var inte bara vår tjänst. Det var marknaden. Det var att vi hedrade tidigare överenskommelser på vissa sätt. Men ni började med att stoppa 6000 bostäder som vi definitivt skulle få ut. Det kallar jag för småhusslakt och socialistisk slakt tillsammans med Centerpartiet. Hampus, då. Du har inte gjort det, nej.

Därför. Så får inte Johannes ordet, utan det är Hans Arby som får ordet. Varsågod Hans.

Tack. Pratar man bostadspolitik kan man inte låta bli att resonera lite kring den rödgröna budgeten. Eller om det är Vänsterpartiets. Ni skriver om blandade boendeformer i inledningen. Men er skarpa politik handlar bara om allmännyttan och hyresrätter, punkt. En slags öststatspolitik med höga volymmål för de kommunala bostadsbolagen. Ensidigt fokus på hyresrätter. Överallt. Även i de utsatta områdena ska vi bygga mer hyresrätter. Även i utsatta områden ska man uppmuntra att byta från bostadsrätter till hyresrätter i redan gjorda markanvisningar. Även där aktörer kan bygga bättre och billigare ska framtiden gynnas. Detta i en stad som redan har högre andel hyresrätter och större allmännytta än jämförbara städer. Framtiden ska expandera, kosta vad det vill, ekonomiskt, socialt, för boende och staden. Segregationen ska permanentas och övriga aktörer. ska skrämmas bort. Är detta verkligen någonting som Socialdemokraterna ställer sig bakom?

Tack Hans och innan jag. Johannes, var är du? Du får ju ordet för kontrareplik. Under tiden så säger jag Hampus, du kan inte begära replik. Ja, bra, bra. Det är Johannes. Du får ju en kontrareplik på det som Hans.

Tack så mycket. Ja, det man får komma ihåg är att vi har lyft många olika behov. som finns till exempel för studenter och liknande. Många studenter bor i hyresrätter. Det är väldigt många olika grupper. Barnfamiljer bor också i hyresrätt. Det är väldigt många människor som behöver dem och behöver allmännyttan för att det ska kunna fungera. Det är därför det är bra med att ha höga ambitioner också, precis som du själv pratade om på miljöområdet tidigare, eller hur? Så att jag inte tycker det är något konstigt. Det är väl helt naturligt att vi driver den politiken för en stark allmännytta. Tack!

Tack! Då lämnar jag ordet till Hans Arby.

Men har du läst din budget? Om du tittar, det står mycket fint i orden och texterna, brödtext, men du går in på de skarpa sakerna. Då handlar det om att gynna. Stadsbyggnad får i uppdrag att i samverkan med framtiden öka framdriften och sänka kostnaderna för byggandet av hyresrätter tills AB Framtidens bostadsmål är uppnådda. Det är ett ensidigt fokus på framtiden, ensidigt på hyresrätter, även i utsatta områden, trots de stora målen. Ni bygger, det är därför jag säger det, öststatspolitik. Ni bygger en ännu större allmännytta, ännu mer hyresrätter, ännu mer enkelriktat, även i utsatta områden. Jag förstår inte det.

Tack Hans. Då lämnar jag ordet till Eva Flyborg för en replik. Varsågod Eva.

Ska vi se om jag kan få ner den här också. Lite grann bara. Så, nej men tack så mycket herr ordförande och tack Johan. Johannes för att du faktiskt lyssnade på det jag sa. Det var en sådan här test ifall du hade lyssnat eller inte och du gjorde det bra. Vi har ju normalt sett ett ganska gott klimat i vår stadsbyggnadsnämnd där vi kan diskutera och vi är överens om många saker. Det kan tyckas här idag att vi inte är överens om någonting, så är det ju inte, men här är ju tid och plats att lyfta fram det som vi faktiskt inte är överens om. Jag tog upp en sak på slutet och det är Säve flygplats och där sa Johannes att nja, Han litar nog mer på Försvarsmakten än på mitt ord. Det är ju fel. Men i vilket fall, bara lyfta fram det här igen då. Sedan klockan 18.10 idag så är det stopp för flygtrafiken på Landvetter, på grund av drönarincidenter. Polisen utreder. Så känslig infrastruktur för flyget kan vi inte ha. Inte i fredstid och verkligen inte i ofredstid. Det går bara inte i en så stor stad som Göteborg. Där, Johannes, har vi gemensamt ett stort ansvar, och inte minst du, som har majoriteten ofta med dig.

Tack, Eva. För detta har Johannes begärt en kontrareplik. Varsågod, Johannes.

Tack så mycket. Jag ska försöka fatta mig kort. Tack, Eva. Jag tyckte det lät lite konstigt, men det lät som att du sa att det var fel att jag skulle lita mer på Försvarsmakten än på dig. Men det kommer jag nog fortsätta göra, faktiskt.

Tack! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou för en replik. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare. Johannes Hulter, det är lite kul att du tar upp arkitektur. Jag ska ge dig lite cred faktiskt. Du har fått väldigt mycket media och ni driver det här med klassisk trädgårdsstad och så där. Men det är ju för att det tog mig nästan tio år med mitt evigt tjatande i den här salen om det. Björn Tidland var med också. Det är tack vare att vi har pratat om det. Ni insåg att göteborgarna håller nog faktiskt med de där två. Mitt råd är till dig, låt det inte gå tio år till innan ni lyssnar på mig. Låt det inte gå prestige i saker. Stoppa nu cykelbron för 1,2 miljarder innan det kommer att kosta skattebetalarna ännu mer. Tack!

Tack Jörgen. Hans, vill du ha en replik på Johannes? Nej. Då går vi tillbaka till talarlistan och vi börjar med Karin Pleijel. Därefter är Zagros Hama. Varsågod Karin.

Tack så mycket för det herr ordförande. Jag undrar om det finns någon kvar i M, D, L, KD som cyklar? Annars har ni någonting härligt framför er. Man upplever ju en . stor frihet när man cyklar. Det är smidigt och man mår så bra och man kommer smidigt fram även i de mest omfattande byggprojekt som vi har en del av i den här staden. Ja, om ni inte har testat så gör det. Men när man läser er budget så förekommer ordet cykel fyra gånger. Tre gånger för att ni vill ta bort cykelsatsningar och en gång för att ni ändå, det får ju vara vällovligt, att ni vill underhålla de cykelbanor som redan finns. Men i ett mål så står det Er budget möjliggöra för mer hållbart resande och god framkomlighet för alla fordon. Men med ert fokus på att motarbeta det minst utrymmeskrävande och gynna det mest utrymmeskrävande, så vet vi facit. Det är faktiskt väldigt många städer som vet facit av detta. Många städer i Italien betalar till och med för att folk ska cykla, för att det tar så mycket plats med bilarna. Det blir trängsel. Till och med Sverigedemokraterna har en vassare politik för cykling än vad ni har. Vi menar däremot allvar med att minska biltrafiken, minska vägtrafiken i centrala delar. Det har vi försökt sedan 2014 i trafikstrategin. Redan då såg vi det ohållbara i att bara passivt titta på. S, V, MP tillsammans med C har visat detta tydligt. Syftet med det här är. Det är bättre framkomlighet, friskare luft, mindre buller, säkrare och barnvänligare miljöer. Vi har tittat på de som har lyckats med detta. Vi var i Gent. Ni ska inte säga att jag inte tjatade, för jag tjatade hål i huvudet på er i M framför allt, och D, för att ni skulle följa med. Jag tror att ni skulle gilla det ni såg i Gent. Det är en väldig tydlighet vad som gäller med bilarna, precis som att man får den här fina miljön. Tack.

Tack Karin, och på detta har Jörgen Fogelklou. Jag har begärt en replik. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande. Jag tänkte säga att det har varit en hel del personer i mitt parti som varit ute och cyklat. Det har jag också själv gjort, om jag ska vara helt ärlig. Men jag cyklar inte längre. Min son cyklade och jag cyklade, men i dag går det inte att ta cykeln för den blir stulen. Vi har för mycket tjuvar och banditer i den här staden, så tar man cykeln någonstans så blir man ju av med den. Vi hade ju en debatt om det här. Den ska vara inlåst i garage och sådant, för försäkringsbolagen vet att vi har för mycket tjuvar och banditer i staden, så det räcker inte att låsa en cykel, du måste ha ett garage eller ta upp den i din lägenhet, och det funkar inte. Men om man löser det här, alltså att ta bort tjuvar och banditer från staden, för sådana ska vi inte ha här, då kanske jag kan börja cykla på en cykel lite mer, tack.

Tack, och på detta har ju Karin Pleijel begärt en kontrareplik.

Jag vet inte om jag kan åtgärda det så lätt med tjuvar och banditer som du säger. Men däremot så är det ju en del som har väldigt värdefulla cyklar idag och som är rädda om dem. Och det är svårt, man vågar inte ställa ut dem på gatan för att det kan vara andra skäl än det du nämnde där som gör att de på något sätt kommer i vägen. Men det finns, Parkeringsbolaget testar nu med sådana här där man låser in i en liten bur för att se om det kan vara en framkomlig väg. Och det har jag sett i flera städer. nere i Europa, där man faktiskt har den möjligheten, om man är väldigt rädd om sin cykel. Men cykelparkering är en viktig del. Och jag är ledsen att vi inte fick ett fint cykelparkeringshus vid Hagastationen. Det hade varit fantastiskt bra och välplacerat. Men att det finns säkra möjligheter för att parkera sin cykel, det är viktigt överallt.

Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou för andra och sista replik. Varsågod Jörgen. Då lämnar jag ordet till Toni Orsulic för en replik. Varsågod Toni!

Ordförande! Ja, vi är ju inte emot cykling på något sätt överhuvudtaget. När vi säger alla trafikslag så menar vi bokstavligen alla trafikslag. Men däremot vad vi inte gillar, exempelvis när man försöker bygga en cykelbana genom ett tungt trafikerat industriområde. Budgeten går från 80 miljoner och springer i väg till 149 miljoner. Då säger vi stopp i det läget. Efter lite förhandling och diskussioner, vi var fortfarande emot det, men ni landade ju i ett projekt. som skulle kosta 55 miljoner att bara gå en tredjedel av sträckan, när det fanns cykelbanor bokstavligt talat precis bredvid. Sådana cykelprojekt är ju vansinne att hålla på med. Men det gläder mig att du nämner Gent-resan. Jag åkte inte med på den resan och du är helt riktigt, du tjatar nästan hål i huvudet på mig och alla andra att vi skulle åka med. På grund av att jag kunde läsa rapporten online. Och vad var det första jag frågade dig när du kom tillbaka? Jag sa jag är villig att förhandla om alla blomlådor och allt, avstängningar och allting under förutsättning att vi gör det som krävdes. ringled, för det var det de hade.

Tack Toni. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel för en kontrareplik. Varsågod Karin.

Ja Toni, det är få städer som kan göra copy-paste. Varje stad har sin unika utformning och det handlar inte om att precis kopiera det de gjorde där. Men hade du varit med? så hade du kanske förstått att man kan ta till sig några av de koncepten. Det roliga är ju att det är ju bra för alla trafikslag. Det är ju det som är grejen lite grann. Alla kommer inte igenom precis överallt, för det är genomfartstrafiken som i viss mån begränsas. Men det är väldigt tydligt vad som gäller. Kommer jag med bil, ja men då kan jag hamna där på en Park and Ride ställe, där jag kan åka iväg med kollektivtrafik till exempel, eller med en hyrcykel eller någonting. Jag har ju själv avslöjat. att jag gillar att köra bil. Men de som gillar att köra bil, de gillar faktiskt också att cykla. Jag hyr bil ganska sällan och då blir det väldigt roligt, för man kan ju komma vart som helst. Jag gillar att nå vissa naturområden som är svåra att nå på andra sätt. Men just den känslan, den friheten som är med cykel. Jag är förvånad att ni står bakom den här budgeten.

Då lämnar jag ordet till Toni Orsulic för andra ord. Sista replik, varsågod.

Ordförande. Det är helt riktigt. Det finns inget som egentligen är motstridande att både ha cykling och ha bil. Och det är det vi eftersträvar. Vi vill skapa förutsättningarna för alla trafikslag återigen. Det är det det kommer ner till. Men återigen så är det också så med, om vi återigen pratar om Gent. Deras helhet i deras trafik, att de kunde göra de här förändringarna inne i staden bygger på att de har en rejäl ringled som du åker ut till istället för att köra trixare genom stan som de gjort tidigare. Det är som denna stad. Vi står på lera stor del av staden. Det finns två sätt att porla. Antingen gör man så som man gjorde förr i tiden. Massa porlar under hela huset, hela vägen runt ett antal meter ner i leran. Eller så gör man som man kan göra idag. Man drar ett fåtal pelare, men man drar dem hela vägen ner till marken och sätter fast dem. Man kan inte göra antingen eller. Du kan inte ta så här. Vi ska ta ett fåtal pelare. pelare och vi ska bara dra dem en liten bit ner i marken. Man måste välja antingen eller metoden i detta läge. Tack.

Tack. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel för sin andra och sista kontrareplik. Varsågod Karin.

Ja men det är just därför jag ville ha med dig. För att det handlar ju om att ha framkomlighet för alla trafikslag. Men säger man att alla ska ha på samma villkor, då blir det de som är mjuka i trafiken som inte kommer fram och de som är stora och tar mycket plats. Det är bara de som ryms i en sån stad. Vi vet facit, för det är väldigt många städer som har gjort det här. Den ringleden kan vi inte kopiera, men vi kan ändå inspireras av det konceptet och se vad vi kan göra för att få den här fina stadsmiljön som de kunde erbjuda. Sen det här industriområdet som du nämnde. Jag är glad att vi kunde komma överens där. Men sen är det så att i industriområden jobbar många människor. Många människor som jobbar tycker att det är härligt att kunna. cykla till och från jobbet. Det var skälet till att man valde det här industriområdet. Men jag är glad att vi hittade en billigare lösning som vi kunde enas kring.

Tack Karin. Toni nämnde ditt namn. Du har ju haft redan två repliker. Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Zagros Hama. Först M. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Zagros.

Tack för det herr ordförande, ärade ledamöter, göteborgare. Jag fick frågan tidigare om vad jag skulle gå upp och prata om idag. Då sa jag att jag ska nog gå upp och säga att allt är regeringens fel, så slipper Socialdemokraterna gå upp och göra det. Men ändå. så är det vi får höra. Allt är regeringens fel. Socialdemokraterna äger inget ansvar i någonting som blir fel i den här staden. Göteborg står still, inte bara i rusningstrafiken, utan i utvecklingen. Och det är Socialdemokraternas och de rödgrönas ansvar. Ni har styrt den här staden i decennier, med undantag för en kortare period. Ni har haft alla möjligheter i världen, men utan resultat. Resultatet har blivit köer, kaos, kortsiktighet och varje morgon. sitter göteborgarna fast i dessa köer bakom arbeten och förseningar. Varje dag är en ständig kamp för göteborgarna. En kamp mot klockan och en kamp mot den socialdemokratiska trafikpolitiken. Hinner man i tid till jobbet, skolan, träningen eller vad det nu kan vara? Spårvagnar som är sena, bussar som står stilla och leveranser till företag som kommer alldeles för sent. Till och med cyklisterna i den här staden Det är som tidigare har sagts här till och med ett problem att gå i den här staden utan att man ibland kanske blir försenad. Så här ser verkligheten ut. Socialdemokraterna pratar gärna om visioner och hållbarhet och stoltserar med att man sänker priset för kollektivtrafiken just under ett valår. Ni har styrt den här staden i flera år. Varför sker det just nu? Jo, för att väljarna ska få höra valfläsk som vanligt. Dyrare parkeringar. Skrytbyggen, slopade p-platser, en undermålig kollektivtrafik. Det är inte trafikpolitik ni överhuvudtaget sysslar med. Det är ett förakt mot göteborgarnas vardag och för hur den ska gå ihop. Vi moderater vill något helt annat. Vi vill ha framkomlighet, inte flaskhalsar. Vi vill ha fungerande gator, smart trafikstyrning och planering som bygger på verklighet. Göteborgarna förtjänar bättre. Göteborgarna behöver ökat kunskap. Socialdemokraterna har klätt fast och vi tänker köra om. Tack!

Berätta har vi Johan Zandin begärt en replik. Vi börjar med Johan, därefter är Dan-Ove. Varsågod Johan.

Ja, jag ska bara säga att anledningen till att den här rabatten på periodkorten kommer först nästa år är inte något slags taktiskt övervägande, utan vi har bett Västtrafik under lång tid att få till det här, men på grund av diverse problem, jag tror bland annat av teknisk karaktär hos Västtrafik så har de inte kunnat leverera den tjänsten till kommunen förrän med start tidigt nästa år. Så vi hade gärna sett det här mycket tidigare, men tyvärr var regionen inte lika snabb på att svara upp mot den efterfrågan.

Tack Johan! Och berätta om Zagros Hama. Jag har begärt en kontrareplik. Varsågod Zagros!

Tack för det svaret Johan! Men det svaret speglar lite grann det jag var inne på tidigare. Ni har styrt sedan valet 2022 och nu är det Västtrafiks. fel att den här sänkningen i kollektivtrafiken inte kan ske förrän 2026, ytterligare ett valår. Tack!

Tack och då lämnar jag ordet till Johan Zandin. Ber om en andra och sista replik. Varsågod.

Tack. Ja, det är ju Västtrafik som driver kollektivtrafiken här. Så vi kan ju inte från Göteborgs sida styra och ställa hur vi vill med den. Utan att ha Västtrafik med oss på båten. Det vet jag att många av oss här inne är frustrerade över. Även i andra sammanhang när vi tycker att de inte svarar upp mot det vi känner att göteborgarna behöver, eller som i det här fallet svarar upp mot det, men efter alltför lång tid. Men det är ingen krystad ursäkt. Det är helt enkelt anledningen till att det kommer först nu. Tack!

Tack Johan! Då lämnar jag ordet till Hans Arby. Varsågod Hans!

Tack! Nämen vad bra, jag välkomnar det. Vi har samma probleminsikt. Vi behöver bättre framkomlighet. Vi kanske kan enas om att börja förhandla om ett nytt infrastrukturpaket. Vi kanske kan enas om att försöka planskilja kollektivtrafiken för både kollektivtrafikens framkomlighet och övrig trafik. För det är så vi skapar bättre framkomlighet, både för de som åker kollektivt och de som behöver ta bilen. Det är att öka kollektivtrafikandelen och då behöver vi investera. Så gärna planskiljning, infrastrukturpaket.

Tack Hans. Och på detta har Zagros Haman begärt en kontrareplik. Så Roshan, du får vänta en minut. Jag lämnar ordet till Zagros. Varsågod!

Tack Hans! Kul att vi delar samma problembild. Absolut, vi kommer kunna enas i många frågor framöver. Men det lättaste sättet att visa att vi faktiskt är eniga är att ni röstar på vår budget nu i omröstningen sen. Då ska Hans ha sin andra replik på detta. Varsågod Hans. Samtidigt blev jag lite osäker på vad som egentligen står i er budget. Jag har läst den, men helt plötsligt verkar det som att ni är för den extra subventionen för periodkort. Så det kan jag nog inte riktigt ställa mig bakom. Där var jag lite förvånad. Tack.

Då lämnar jag ordet till Roshan Yigit för en replik. Varsågod.

Tack herr ordförande. Det var mycket snack Zagros. Men ser man till er budget så blir det inte mycket verkstad. I och med att ni gör en enorm nedskärning på infrastrukturpolitiken. Om du tror att bilar, bussar, cyklar och spårvagnar går snabbare för att ni drar ner på underhållet på vägarna och gatorna så ber jag dig.

Det kommer i en kontrareplik begärd av Zagros Hama. Varsågod!

Tack, Roshan! Ibland handlar det om vad man lägger pengarna på också. Ni lägger otroligt mycket pengar på det som inte tillhör grunduppdraget. Vi lägger tillräckligt mycket pengar till det som har med grunduppdraget att göra. Och där är skillnaden.

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Jörgen Fogelklou. Därefter är Martin Det tackar vi för. Då är det Martin Wannholt. Därefter Petra Elf. Ja, men det uppskattar vi när ni är snälla. Då är det Petra Elf. Därefter Hans Arby. Varsågod Petra.

Tack ordförande. Nu blev jag lika chockad som när förra debatten var klar tidigt. Men jag tänkte bara gå upp och nämna några saker som jag tycker inte har pratats så mycket om, som jag tycker är bra och viktiga i vår budget. Det är bland annat sommargator, sommartorg och vinterplatser, som inte har nämnts så mycket. Det har varit väldigt populärt, det som de som har gjorts de senaste åren. Det tror jag göteborgarna ser fram emot, att få fler, kunna ha fler aktiviteter ute på stan på sommaren. Sen har vi också, tror jag kanske ingen nämner, att vi har gett ett uppdrag om att uppdatera stadsmiljöpolicyn, för att få en större enhetlighet i utformningen av våra gatu och stadsmiljöer. Inte minst då dels av enbart estetiska skäl, det är ju gott nog, men också för att få en större möjlighet att återanvända olika delar i vår stadsmiljö, på andra platser om de blir överflödiga, för att man håller en mer begränsad palett. sätt av utformning.

Tack Petra och på detta har jag Hans Arby begärt en replik. Varsågod Hans.

Tackar. Jag har två frågor. Det ena gäller cirkulationsplanen som vi tycker är en väldigt bra idé. Det handlar om att binda ihop staden men göra plats för ett bättre trafikflöde. Men ni tänker inte göra det förrän 2028 någonting, det är väldigt långsamt. Den andra frågan är, det här Steel with Pride är ju bra. Vi har drivit yrkande om att utreda planskiljning av kollektivtrafik. Nu finns det med i budgeten, men jag är lite fundersam just det där, när man säger nej till olika yrkanden och sedan gör dem till sitt eget. Är ni med på det, att vi nu ska göra det, eller? Och varför kunde ni inte stödja det när det var ett yrkande i stadsbyggnadsnämnden? Om planskiljning. Tack.

Tack, Hans, och du kan faktiskt stanna kvar. Hans? Ja, det får du gärna göra, men det är din tur. Så det är varsågod Hans.

Tack. Jag hade väl förväntat mig att kanske kunna få svar på mina frågor då på förra replikerna. Jag tänkte prata lite om ekonomi också. Givet marknadsläget så ser vi att det är väldigt svårt att klara exploateringsekonomin. Och det gör dels att vi måste se till att de projekten vi har i attraktiva lägen går med plus. Så att vi har råd att investera i utsatta områden till exempel. Men vi måste också skapa större investeringsutrymme. Det kommer följa med när vi behöver bygga kommunalservice. service i samband med exploateringar. Vi behöver investera i bättre infrastruktur för kollektivtrafik och så vidare. Det finns en hemställan från exploateringsnämnden om att göra det mer attraktivt att friköpa tomträtter, både småhus och flerbostadshus. Det är mark som staden ändå inte kan göra något annat av. Vi kan inte komma åt den, för det är bostäder. Kommer ni på den rödgröna sidan släppa igenom den, både för de boende på tomträtter men också för alla

Tack Hans, då lämnar jag ordet till Roshan Yigit. Därefter Mattias Tykesson. Varsågod Roshan.

Tack herr ordförande. Jag vill återkomma till frågan om M, D, L, KDs förslag på en enorm nedskärning på Stadsmiljöförvaltningens ramar. Det som alltså är tänkt att gå till underhåll och sköta Vi pratade om att det föreslås en nedskärning på 100 miljoner jämfört med vad som krävs för att upprätthålla dagens nivå. Stadsmiljöförvaltningen kommer under nästa år behöva göra anpassningar till ny lagstiftning på avfallsområdet. Det är ett lagstadgat ansvar och kommer bara det kosta 40 miljoner kronor. Alltså, ni tar inte höjd för att exempelvis asfalten och lönerna har blivit dyrare att de har gått upp för att sköta vägarna och gatorna. Men ni täcker inte heller kostnaderna för det här nya lagstadgade grunduppdraget. Någonstans måste ju siffrorna gå ihop. Med er budget kan ni glömma att minska underhållsskulden. Tvärtom, underhållsskulden kommer öka med er budget. Återigen, vad i grunduppdraget har ni tänkt prioritera bort? Är det snöröjningen? Är det utegymmen? Lekplatserna som ska prioriteras bort? Ska de låtas förfalla? Är det seniorkorten som ni ska skära bort?

Tack Roshan! Då lämnar jag ordet till Mattias Tykesson. Därefter är Hampus Magnusson. Varsågod Mattias!

Tack så mycket herr ordförande! Jag skulle egentligen också stryka, men jag kan konstatera att det är ett svalt intresse för den viktiga lokalfrågan under den här debatten. Med de höga hyrorna vi har som äter upp allt mer av våra verksamheter, skolpeng och annat. Men vi får återkomma till det vid ett senare tillfälle, så jag tackar så mycket.

Och på detta har ju faktiskt Emmyly Bönfors begärt en replik. Även om det var ett kort anförande, Mattias. Så varsågod, Emmyly.

Tack. Ja, men vi ska inte låta den frågan vara oomdebatterad. Där delar vi faktiskt oron, eller möjligheterna, med lokalerna i staden. Inte minst med tanke på hur demografin utvecklar sig både för förskolor, skolor och äldreboenden. Att det kan finnas en öppning att också titta på vilka av de här lokalerna kan vi ställa om? Vilka kan vi också samutnyttja? Jag vet att stadsfastighetsnämnden har tittat på det. Ibland finns det ju en del praktiska problem. Till exempel att man skulle kunna ha förskola och äldreomsorg i samma byggnader. Men det borde vara möjligt. Jag har själv besökt ett sådant i Stuttgart till exempel. Där man alltså har både förskola och äldreboende i samma byggnad. Det är också ett sätt att utnyttja lokalerna smart och också ett förslag som vi har i vår budget.

Tack, Emmyly. På detta har Mattias Tykesson begärt en kommentar och replik. Varsågod Mattias.

Tack så mycket, herr ordförande. Trevligt. Jag ska inte förlänga den här debatten alls, men jag kan bara konstatera att vi har ett väldigt gott samarbete med Centerpartiet i stadsfastighetsnämnden. Det jag tog upp i mitt tidigare anförande gällde det här med lokaler för våra fristående verksamheter i staden. Där har vi med oss. Vi har lyckats samla både SD, Centern och övriga oppositionen i samma nämnd i den här frågan. Det känns väldigt bra, men vi får återkomma där. Jag delar också Emmylys tidigare inlägg här. Tack så mycket.

Då är vi tillbaka i talarlistan. Först är det Hampus Magnusson. Därefter Karin Pleijel. Varsågod Hampus.

Tack så mycket. Jag får tacka för en bra debatt. Jag tycker det har blivit tydligt att det finns två tydliga alternativ i den här staden. Ett där man styr med sin egen vilja hur man vill att folk ska bo, kallar det tvångsblandning eller vad man vill. Men det är S som har börjat prata om det här med att etniciteter ska flytta och måste blandas över en generation, kräver att det blandas. Går in på specifika procentsiffror över etnicitet. Det är ingen annan utan det är S. Vi känner igen det från 2016 när man skulle välkomna till exempel Fiskebäcken. Ekwaschim till Göteborg och att det är dags för er att integreras. Det är en väldigt märklig och farlig retorik. Men det har också blivit tydligt att det inte ses som ett stort problem att arbetande barnfamiljer, både utrikes födda och framförallt svenska, lämnar Göteborg för kranskommunerna. Det var bara en tredjedel, tyckte jag någon sa här innan. Man har släckt 6 000 småhus. Vi har inte kunnat komma med det. Det fanns inte så många fler att släcka än det, så denna siffra kan inte justeras upp. Men en fråga som inte har blivit belyst är det här med ombildningar. Och det är ju lite intressant för vi kunde ju läsa i GP då för ett tag sedan att en segerdag politisk strid är över. Inga hyresgäster kommer att få köpa loss sina lägenheter förrän tidigast efter nästa val. Inför omröstningen ringde Emmyly Bönfors till Alina Cato på Briljantgatan och berättade att partiet kommer att rösta emot det de egentligen tror på. Och det är ju öststatspolitik om något som jag hörde här innan från Centern och väldigt beklagligt. Till och med Socialdemokraterna har ju tidigare varit för detta. Viktoria Tryggvadottir Rolka sa att det är en självklarhet att man ska få ombilda i de här områdena. Man sa nej till Hjällbo och Tynnered. Där hade man faktiskt kunnat få till en blandning av äganderätter. Men det sa man nej till. Så två tydliga alternativ. Höger, vänster. Valfrihet och vad man vill underifrån. Ovanifrån, vad man ska bestämma över medborgarna från det rödgröna. Tack för mig. Välkommen, stödhjulet.

Tack. Då lämnar jag ordet till Hans Arby för en replik. Varsågod.

Tack. Det som jag tycker har varit tydligt här, vi har, oavsett vad ni skriver i era budgetar först, men i den rejäla politiken, inga hyresrätter där det finns villor. Inga villor, äganderätter, där det finns hyresrätter. Fortsatt segregation, på det ena och andra sättet hela tiden. Säger nej, det är två olika Nimby. Men en fortsatt segregation, det tycker jag är tråkigt. Och vad det gäller ombildningar, så hoppas jag också Så att vi kanske kan enas nästa mandatperiod. Men det vi gjorde felet förra gången, det var att börja prata om ombildningar där det var dominerande hyresrätter generellt. Vi ska prata om utsatta områdena, för det är där det är viktigast. Det är där vi ska investera in i det befintliga beståndet sen också. Då tror jag det blir lättare att kunna enas om det sen. Tack!

Tack Hans! Då lämnar jag ordet till Hampus Magnusson först.

Tack! Nej, men vi vill ju inte bygga några miljonprogram i villaområdena, men vi bygger gärna både hyresrätter och bostadsrätter i områden där det passar in. Och sen gläder det mig, Hans, att ni är beredda att göra bra överenskommelser för det bästa för göteborgarna. För nu har ni ju ett hemligt avtal eftersom ni har fått ett kommunalråd och tre politiska sekreterare. Att ni måste gå med på saker. Jag vet inte vilka, men jag har sett att det har drabbat Göteborg hårt och framför allt de i de här områdena. områdena Tynnered och Hjällbo som ville ombilda. Som kanske nu i stället flyttar till ett ägt boende i en kranskommun. Det är allvarligt. Jag vet också att ni har en överenskommelse med startplanen. Som gör att det blir väldigt svårt att komma fram med några småhus. För integrationens skull behöver vi de här områdena. Vi bygger gärna småhus i de särskilt utsatta områdena och andra områden också. Men det får smälta in. Vi ska göra folk glada när vi bygger stad. Vi ska inte gå i full konfrontation och jävlas med.

Tack Hampus. Då lämnar jag ordet till Hans Arby. Varsågod Hans.

Det är fortfarande så att det står fritt fram i framtiden, där vi tyvärr inte sitter, att kunna börja godkänna ombildningar. Det är inget som hindrar det. Tyvärr kan inte vi påverka det. Vi kunde inte göra det förra mandatperioden heller. Det som. Ja precis. Den andra saken. Jag tycker man kan resonera om vad som händer, vad som är rätt eller fel eller fult eller för stort eller för litet. Men det blir lite väl vulgärt. Man börjar prata om två stycken flerbostadshus som ett miljonprogram. Det är lite att skrämma människor i onödan för någonting som inte är så farligt. Den stora kolossen och det fulaste i det området, det är ryska konsulatet. Det vet jag inte hur vi ska bli av med, men i övrigt så är det redan delvis blandstad i hela Örgryte, en trädgårdsstad. Här kompletterar vi lite mer och ger en snygg port. Det är inget miljonprogram. Tack.

Tack Hans! Då är det andra och sista. Hampus, repliken, varsågod!

Nej men tack Hans, tyvärr så har vi ingen majoritet i framtiden, så det står oss inte fritt fram. Men däremot så står det oss fritt fram i fullmäktige, där vi faktiskt har en icke-socialistisk majoritet, och där ni säger nej. Men vi kanske ska skriva en ny motion för att testa den majoriteten här då. Och sen miljonprogram eller inte, men sex våningar bredvid en villa, det upplevs kanske som ett väldigt höghus, eller som till och med kanske ett miljonprogram. Man kan kalla lite olika saker, men det blir ingen bra blandning och det blir inget bra som smälter in och ryska konsulatet. Det hade jag gärna blivit av med som vi kan hitta en lösning på det och bygga fina stadsradhus där så får du gärna komma över Hans. Men det bästa hade ju varit om du kom över och drev icke-socialistisk politik. Det tror jag att de 15 000 som har röstat på er. Lätt i alla fall, hade förväntat sig, inte att man skulle rösta mot det man tror på och vika sig plats bara för en kommunalrådsplats för S. Tack Hampus.

Då lämnar jag ordet till Johan Zandin. Därefter Johannes Hulter S. Varsågod Johan.

Tack. Tiotusentals göteborgare har idag inga andra ekonomiska möjligheter än att bo i hyresrätter som byggdes på den tiden man fortfarande tillämpade våran bruksvärdeshyres system. Så länge vi har den situationen så har vi inte råd att ombilda en enda gammal billig hyresrätt i den här staden. Men den dagen vi får till ordentliga nyinvesteringsbidrag för flerbostadshus som brukar komma varenda gång vi har någon form av rödgrön regering så kan vi kanske lösa problemet den vägen. Eller varför inte se till att minska inkomstklyftorna i samhället så att folk har råd att efterfråga även nybyggda hyresrätter. Tack!

Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter för en replik. Varsågod Johannes.

Tack så mycket. Ja, det är väl så med politik att det blir lätt överord och det som inom retoriken kallas halmgubbar. Och vi har ju vissa som är väldigt duktiga på att skruva ihop sådana halmgubbar och hitta på överdrifter och skrämmas och så vidare med olika saker som inte stämmer. Men en sak stämmer och det är ju verkligen att vi kan se att det är två olika, väldigt två olika alternativ och olika sätt. förhålla sig till stadsutveckling som jag tycker åskådliggörs ganska tydligt här, speciellt kanske om man läser budgeten, läser vad som faktiskt står i dem. Det gäller inte när det gäller småhus, för det är väldigt tydligt. Vi vill ha småhus, radhus och allting, för de barnfamiljer som faktiskt uppstår här i Göteborg, det är här de uppstår. Och de flesta stannar kvar. Det är klart att de ska kunna bo i radhus eller bostadsrätter eller hyresrätter. Men sen är det segregationen och ombildningarna, där ni vill något helt annat än de flesta göteborgare.

Tack Johannes. Då är det Karin Pleijel som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Karin.

Tack. Jag ska försöka fånga upp några frågor här. Det är ju det här med att det är 160 miljoner mindre som ni lägger på Stadsmiljöförvaltningen. Kanske man kan hänföra 60 miljoner till olika satsningar för att få en trevligare stad med året runt-torg, sommartorg, vintertorg. bad buss, fler bastur också. Bastur som ni kanske, ni som har varit i Oslo har sett att de har flera som ligger där. Väldigt populära. En mer barnvänlig stad helt enkelt. Men de 100 miljonerna, det är ju det som skiljer i själva basuppdraget. Det som stadsledningskontoret har kommit fram med. Och det är klart att det kan påverka snöröjningen. Om vi får en vargavinter så är det så att i vår budget så finns det utrymme, men vi har också möjlighet att använda eget kapital, så det behöver inte låsas i stadsmiljönämnden längre. Men med mindre pengar till basuppdraget så riskerar sådana här basala saker att försämras, helt enkelt. Sen tänkte jag kommentera Hans Arby, som nämnde varför dröjer vi så länge med cirkulationsplaner. Det är ju för att vi har lärt oss av andras erfarenheter. Och det handlar om väldigt mycket om kommunikation och dialog och planera. och testande innan man genomför. Sen kan man bestämma att göra det steg för steg, område för område, eller göra allt på en gång som de gjorde i Gent. Men för oss är det väldigt viktigt att det här blir bra. Det är en ganska stor förändring och den ska landa väl. Det ska upplevas positivt. Vi som var där kunde se att det här var en positiv anda man har fått i stan efter en turbulent tid. Men vi kan ju lära oss av andras turbulens. och se hur vi kan göra detta och ha bra dialoger och så att det blir ett effektivt genomförande när vi väl är där. Tack.

Tack Karin och på detta har jag Hampus Magnusson begärt en replik. Varsågod.

Så, nu Karin får du hålla i dig. Jag vill nämligen tacka dig. Även om vi har varit oense i väldigt mycket, i princip sedan jag och du kom in i politiken, så tycker jag ändå att du alltid har haft en god ton och ett trevligt sätt att framföra dina argument på. Ibland lite tjatigt, men alltid med en god ton och viss charm. Jag tror till och med du lämnade en dikt till mig någon gång. Det tyckte jag var väldigt trevligt när vi styrde. Eftersom det här är din sista budgetdebatt för den här vändan och de här åren som kommunalråd, så skulle jag ändå vilja tacka dig för ett trevligt och gott motstånd. Vi är väldigt olika, men jag upplever ändå att du. vill det bästa utifrån dina tankar och dina idéer. Det är ändå mer som förenar oss än som skiljer oss åt som människor. Så tack för den här tiden, Karin. Jag kommer att sakna dina boxar.

Tack, Hampus. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel, MP. Varsågod, Karin.

Den är till dig. Det var till och med en present i samband med det. Men då får jag tacka så mycket för det. Jag hoppas att de här frågorna som ni vet att jag brinner för och som jag kommer kämpa in i kaklet för, naturligtvis, det är ett år kvar, så hoppas jag att ni tar vara på de stora frågorna och gör det bästa för att komma överens brett. För det är den här stan värd. Tack så mycket, Hampus.

Tack Karin och jag har tomt på talarlistan anser vi att ärende 4.7, stadsbyggnad, bostads och stadsmiljö, är färdigdebatterat. Ja. 4.8 Revisionen

Då går vi till ärende nummer 4.8 och det är revisionen. Och här är det tomt på talarlistan. Kan vi anteckna det? Ja. 4.9 Beslutsdelen

Då går vi till ärende 4.9 och det är beslutsdelen. Därmed är budgetdebatten avslutad. Då går vi över till att behandla de olika budgetförslagen. Här har ett antal yrkanden framställts beträffande de olika budgetförslagen. I likhet med föregående år kommer de olika budgetförslagen att behandlas som odelbara förslag. Jag kommer att ställa proposition på förslaget om budget för 2026 med taxor och avgifter, inklusive flerårsplaner för 2027 och 2028, med de mål, riktlinjer, uppdrag och ekonomiska ramar som anges inom de olika verksamhetsområdena, inkluderat samtliga bilagor och de särskilda beslutsförslagen avseende ersättningar enligt LOV. Högsta tillåtna låne- och borgensvolym. Göteborgs Stadshus AB, exploateringsnämndens bemyndigande vid köp och försäljning av fastigheter. Kommunstyrelsens befogenheter, utdelning från Göteborgs Stadshus AB, internränta och index för ekonomiska ramar. Reglering av överskott och underskott för specificerade ekonomiska ramar för Stadsbyggnadsnämnden och Överförmyndarnämnden. Stram avseende kostnader för digital utveckling och förvaltning. Fastställande av fördelning för arbetstidsinnovationer. Fastställande av fördelning av lönesatsning enligt lönepolitiskt ställningstagande. Resursfördelningsmodell för socialnämnderna. Nya taxor enligt beredning i kommunstyrelsen. Framställningar från nämnder och styrelser. Verksamhet. mål för god ekonomisk hushållning och övriga uppdrag och skattesats för 2026. Jag kommer slutligen att ställa proposition på förslag till Stadsrevisionens budget, då detta inte ingår i kommunstyrelsens förslag utan har beretts av fullmäktiges presidium. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Då ska vi se, ursäkta mig. Då fortsätter vi med budgeten för 2026 inklusive flerårsplaner för 2027 och 2028. Bifalles förslagen från S, V och MP? Kommunstyrelsens förslag. Bifalles förslaget från M, D, L och KD? Bifalles förslaget från SD? Ja! Bifalles förslaget från C? Ja! Jag finner att S, V och MP:s förslag till budget för 2026, inklusive flerårsplaner för 2027 och 2028, särskilda beslutsförslag avseende Kommunstyrelsen med mera och skattesats för 2023, 2026 har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Förslaget från S, V och MP i kommunstyrelsens förslag är ja i propositionen i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de tre återstående yrkandena. Antas förslaget från M, D, L och KD som motförslag? Antas förslaget från SD som motförslag? Antas förslaget från C som motförslag? Jag anser att förslaget från M, D, L och KD antagits som motförslag. Då återstår huvudvoteringen och det är ja för förslaget från S, V och MP. Det är kommunstyrelsens förslag och nej är för förslaget från M, D, L och KD. Och då tror jag att alla är inne i salen. Så jag startar omröstningen. Ja till förslaget från S, V, MP och nej till M, D, L och KD. Varsågod och rösta. Då har vi alla röstat och jag stoppar omröstningen. Med 40 röster ja mot 29 nej och 12 avstår så bifalles förslaget från S, V och MP. Ja, det är reservation. Vi tar reservation från alla. Inte alla, alltså alla som har röstat nej. Jag bjuder på det, det är lugnt. Så där. Då har vi. Och då har vi förslaget för. Ja, ska vi se, det är den här då. Slutligen har vi att ta ställning till förslaget till Stadsrevisionens budget för 2026 och flerårsplan för 2027 och slutbehandlat. Och jag tänkte, vi är inte färdiga än. Jag tänkte att passa på faktiskt att tacka er alla för en väldigt god ton, väldigt bra debatter och med respekt. Så det uppskattar vi från presidiesidan verkligen, trots att det har gått snart 12 timmar så har det varit väldigt bra. Jag vill även passa på att tacka om det finns göteborgare som fortfarande följer oss, så vill vi tacka dem för De har orkat att följa delvis. Jag vill tacka all personal som har sett till att vi har fått mat, dryck och vatten under hela dagen. Det är inte lite. Det hade vi inte klarat utan deras hjälp. Stort tack till kansliet för allt stöd som vi i presidiet får. Stort tack till mina kollegor. Med det sagt avslutar jag mandatperiodens sista budget. Debatt och önskar en fortsatt trevlig kväll.