Redovisning av uppdrag att utreda och redovisa hur, ur en markägarroll, exploateringsnämnden kan bidra till åtgärder för att minska bullerstörningar vid de befintliga skjutbanorna

Vad som beslutades

Kommunfullmäktige beslutade 2026-05-28 (§178, ärende SLK-2026-00203) att förklara ett uppdrag från 2022-06-09 (§17) fullgjort. Uppdraget gick ut på att exploateringsnämnden (dåvarande fastighetsnämnden), i sin roll som markägare, skulle utreda och redovisa hur nämnden kan bidra till åtgärder som minskar bullerstörningar från de befintliga skjutbanorna i Delsjöområdet, kopplat till detaljplanen för ett nytt skyttecentrum i Kallebäck. Beslutet innehåller ingen ny åtgärd, inget nytt uppdrag och ingen finansiering — det antecknar att utredningen är gjord och stänger ärendet (kf-2026-05-28-§178, ks-2026-04-01-§234).

Hur det gick till

Kommunstyrelsen tillstyrkte enhälligt stadsledningskontorets förslag 2026-04-01 (ks-2026-04-01-§234). I kommunfullmäktige bordlades ärendet en gång, från 2026-04-23 till 2026-05-28 (kf-2026-04-23-§148 → kf-2026-05-28-§178), utan att detta motiveras av oenighet i det underlag jag har haft tillgång till. Vid slutbehandlingen höll Aslan Akbas (S) föredragningen (anforande-2026-05-28-180, anforande-2026-05-28-181) och Hans Arby (C) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag med motiveringen att staden inte kan bekosta en bullerskärm på arrenderad mark utan att riskera att bryta mot likställighetsprincipen (anforande-2026-05-28-182). Beslutet fattades enigt, utan votering, yrkanden eller reservationer i fullmäktige. Striden fanns i stället ett steg tidigare, i exploateringsnämnden: där ställdes 2026-02-02 (§24) ett yrkande från Demokraterna och Moderaterna, med instämmande av Liberalerna, mot ett yrkande från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet. D/M/L ville att exploateringsförvaltningen själv skulle genomföra och alltså bekosta åtgärden vid 300-metersbanan. S/MP/V/C vann med en svagare linje: förvaltningen ska vara "behjälplig" om arrendatorn själv vill bygga skärmen. Den striden når aldrig kommunfullmäktige som eget yrkande — KF tar bara ställning till att redovisningen är komplett, inte till vilken linje som var rätt (bilaga i kf-2026-04-23-§148).

Underlaget

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande bygger på exploateringsförvaltningens utredningsarbete 2022–2025, inklusive en återremiss 2024-03-24 (§64) där nämnden begärde komplettering med kostnader för bullerskydd. Förvaltningen lät konsultföretaget Efterklang genomföra en bullerutredning av samtliga tre skytteföreningar (åtta banor) i Delsjöområdet. Utredningen kostnadssätter åtta olika åtgärder, från en absorbent för 40 000 kr till en 300 meter lång skärm för cirka 5 miljoner kronor, och anger att skärmen kan sänka bullret med upp till 10 dB för bostäderna vid Gundla mosse (kf-2026-04-23-§148). Underlaget prövar också alternativet att säga upp arrendeavtalen och avveckla verksamheten, och avfärdar det med motiveringen att skytteverksamheten är samhällsviktig och redan hårt reglerad enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från skjutbanor (NFS 2005:15). Det jag inte hittar i underlaget är en explicit konsekvensanalys av vad det innebär för de boende vid Gundla mosse att åtgärden inte finansieras eller tidsätts, och ingen barn- eller jämställdhetsanalys (vilket knappast är relevant för ett ärende av den här karaktären). Ordet "remiss" förekommer bara som "återremiss" internt i nämndbehandlingen 2024 — någon extern remissrunda till andra nämnder utöver stadsmiljönämnden, som får protokollsutdraget för kännedom, syns inte i materialet.

Pengarna

Beslutet i sig kostar inget och finansierar inget. De belopp som förekommer i underlaget — cirka 5 miljoner kronor för en fullständig skärm längs 300-metersbanan, 650 000–2,6 miljoner för en vall på samma sträcka, och 40 000–400 000 kronor för mindre åtgärder vid övriga banor — är kostnadsuppskattningar för åtgärder som exploateringsnämnden och stadsledningskontoret uttryckligen inte föreslår att staden ska betala (kf-2026-04-23-§148). Nämnden motiverar det med att huvudprincipen vid markupplåtelse är att arrendatorn själv bekostar det som krävs för verksamheten, och att undantag för en enskild förening riskerar att strida mot kommunallagens likställighetsprincip. Kostnadsuppskattningen på 5 miljoner tar enligt underlaget själv inte höjd för eventuell marksanering, vilket är en uttalad osäkerhet. Jag har inte hittat något belopp i materialet som specifikt gäller detta beslut (att stänga uppdraget) — det extraherade beloppet 3005 mnkr i den deterministiska analysen förekommer inte i klartext i något av de tre paragraftexterna jag läst och bedöms vara en artefakt av att paragraftexten för sammanträdet innehåller hela mötesprotokollet, inte bara detta ärende.

Vad vi kan vänta oss

Min bedömning är att den sannolika praktiska effekten av beslutet är begränsad på kort sikt: bullerskärmen byggs bara om Örgryte Skytteförening själv väljer att finansiera och genomföra den, med exploateringsförvaltningen som rådgivande stöd snarare än medfinansiär. Det är en rimlig tolkning av likställighetsprincipen i kommunallagen (se t.ex. Wikipedia: Likställighetsprincipen, sv.wikipedia.org/wiki/Likställighetsprincipen) att en kommun bör vara försiktig med att särbehandla en enskild arrendator ekonomiskt, men jag har inte hittat något jämförbart göteborgskt eller nationellt fall där en kommun ändå valt att medfinansiera bullerskydd på arrenderad mark, så jag kan inte belägga att linjen är den enda möjliga — bara att den är juridiskt försvarbar. Utan extern finansiering och utan tidplan är detännu mindre troligt att åtgärden genomförs inom en nära framtid, givet att kostnaden (5 mnkr, exklusive eventuell sanering) sannolikt är stor i relation till en enskild ideell skytteföreningens ekonomi — detta är dock min slutsats, inte något stadens material anger direkt.

Det som talar emot

Det starkaste motargumentet mot att se detta som ett väl avslutat ärende är att det ursprungliga syftet med uppdraget från 2022 — att minska bullerstörningarna för boende vid Gundla mosse — inte är uppnått genom detta beslut, bara utrett. Jag har sökt efter tecken på att fullmäktige debatterade eller ifrågasatte detta (sökningar på "skjutbanor buller", "bullerskärm arrende", "Delsjöområdet", "arrendator" bland anföranden runt 2026-05-28) och hittar bara två inlägg, båda stödjande utan invändningar. Jag har också sökt efter jämförbara fall där en kommun bekostat bullerskydd på arrenderad mark eller där likställighetsprincipen prövats mot en liknande situation, utan att hitta ett direkt jämförbart avgörande — det gör att min bedömning av att linjen är "rimlig men inte den enda möjliga" vilar på allmän kunskap om principen, inte på ett prövat fall.

Så kan du kontrollera detta senare

Följ om Örgryte Skytteförening ansöker om eller genomför bygglov/tillstånd för en bullerskärm eller vall vid 300-metersbanan, och om exploateringsförvaltningen redovisar det rådgivningsstöd man åtagit sig i exploateringsnämndens protokoll. Kontrollera i kommande handlingar från exploateringsnämnden eller miljöförvaltningen om bullernivåerna vid Gundla mosse fortsatt överskrider Naturvårdsverkets riktvärden, och om ärendet återkommer i någon form (t.ex. som nytt medborgarförslag, motion eller tillsynsärende) eftersom inget datum eller ansvarig är satt för uppföljning i detta beslut.