Uppföljning av Göteborgs Stads systematiska miljöarbete 2025

Vad som beslutades

Kommunfullmäktige beslutade 2026-05-28, § 187 (SLK-2025-01319, källa kf-2026-05-28-§187), enligt kommunstyrelsens förslag att miljö- och klimatnämndens uppföljning av Göteborgs Stads systematiska miljöarbete 2025 antecknas. Beslutet är alltså formellt ett noterande av en rapport – det innebär inget nytt uppdrag, ingen kostnad och ingen ny bindande tidpunkt för staden. Rapporten (Rapport 2025:21 "Rörelse och riktning", godkänd av miljö- och klimatnämnden 2025-12-16 § 221) redovisar resultatet av stödjande miljörevisioner hos 51 av stadens förvaltningar och bolag och är en del av stadens miljöledningssystem, antaget av kommunfullmäktige 2020 (källa kf-2026-05-28-§187, tjänsteutlåtandets bakgrundsdel).

Hur det gick till

Ärendet bordlades först i kommunstyrelsen 1 april 2026 på förslag av Axel Josefson (M) (ks-2026-04-01-§236), utan att skäl anges i protokollet. Vid återupptagandet 22 april 2026 tillstyrkte kommunstyrelsen förslaget efter att Karin Pleijel (MP) yrkat bifall till stadsledningskontorets förslag och avslag på ett tilläggsyrkande från D, M, L, KD och SD, medan Hampus Magnusson (M) yrkade bifall till både förslaget och tilläggsyrkandet. Kommunstyrelsen biföll först huvudförslaget och avslog därefter tilläggsyrkandet utan omröstning (ks-2026-04-22-§291).

I kommunfullmäktige 28 maj 2026 upprepades mönstret: kommunstyrelsens förslag bifölls utan votering, men på tilläggsyrkandet begärdes omröstning. Den utföll 43 ja (för avslag på tilläggsyrkandet) mot 38 nej (för bifall), det vill säga tilläggsyrkandet avslogs med fem rösters marginal (kf-2026-05-28-§187). I sitt anförande argumenterade Patrik Höstmad (D) för tilläggsyrkandet: "Vi skickade ut ett tydligt uppdrag till styrelserna att fixa kompetens och rutiner för lag och efterlevnad av miljölagstiftningen senast oktober 2026 … Det här är egentligen inga svåra saker att uppfylla. Det gör i princip vartenda företag" (anforande-2026-05-28-347). Protokollet anger att ledamöterna från SD och D reserverade sig mot det slutliga beslutet (kf-2026-05-28-§187) – detta avviker från den deterministiska analysens fält antal_reservationer: 0, vilket tyder på en brist i den automatiska extraktionen snarare än i själva beslutet; protokollstexten är här den primära källan. Ingen jäv noterades.

Det är värt att notera att exakt samma röstsiffror, 43 mot 38, med samma partikonstellation (M, D, L, KD mot övriga) återkommer i ett obesläktat ärende samma mandatperiod – ett tilläggsyrkande om fördjupad ekonomisk redovisning i "Kompletterande uppföljning per december 2024" (kf-2025-04-24-§207, SLK-2025-00103). Det säger sannolikt mer om en stabil blockindelning i fullmäktige under perioden än om just miljöfrågan.

Underlaget

Underlaget består av miljöförvaltningens rapport 2025:21, godkänd av miljö- och klimatnämnden 2025-12-16 § 221, samt stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat 2026-03-03 (källa kf-2026-05-28-§187). Rapporten bygger på stödjande miljörevisioner hos 51 förvaltningar och bolag, genomförda av miljöförvaltningen (utom revisionen av miljöförvaltningen själv, som gjordes av en revisor från Göteborgs universitet). Metoden har använts oförändrad sedan 2021, vilket ger fem års jämförbar tidsserie, redovisad per verksamhet i en tabell över utfall 2024 och 2025. Stadsledningskontoret konstaterar självständigt att miljöförvaltningens bedömning av efterlevnadsgraden (cirka 70 procent) "stämmer överens med vad nämnder och styrelser själva rapporterade i delårsrapport för augusti 2025" – en form av triangulering mot en annan datakälla.

Den deterministiska analysen anger nämner_konsekvensanalys: false men nämner_riskanalys: true. Det stämmer med min läsning: tjänsteutlåtandet innehåller en standardiserad "Bedömning ur ekonomisk/ekologisk/social dimension" som återkommer i praktiskt taget alla Göteborgs Stads ärenden, men ingen specifik konsekvensanalys av vad som händer om lagefterlevnaden inte förbättras. Underlaget innehåller inte heller något barnperspektiv eller jämställdhetsanalys som egen rubrik, trots att ett av granskningsområdena – kemikalier i varor i barns miljöer – direkt berör barn.

Sverigedemokraternas yttrande (2026-03-25) och det gemensamma tilläggsyrkandet från D, M, L, KD och SD (2026-04-16) invänder i sak att staden bygger upp "omfattande administrativa strukturer … vid sidan av lagkraven", medan det mest grundläggande uppdraget – att följa miljölagstiftningen – enligt rapporten själv är svårare att uppfylla fullt ut. Tilläggsyrkandet pekar ut 13 namngivna verksamheter (bland andra Störningsjouren AB, grundskolenämnden, utbildningsnämnden, Göteborgs Spårvägar AB och Higab AB) som fick i uppdrag att säkerställa kompetens och rutiner för lagefterlevnad, med återrapportering senast oktober 2026 (kf-2026-05-28-§187). Detta bemöts inte punkt för punkt av majoriteten i det granskade materialet – majoritetens yttrande (MP, S, V, 2026-03-31) instämmer i att lagefterlevnad är prioriterat men hänvisar till att "varje nämnd och styrelse behöver själva säkra att man har tillräcklig kompetens", utan att ta ställning till en bindande deadline.

Pengarna

Beslutet innehåller inget belopp och ingen finansieringsfråga – rimligt eftersom det bara antecknar en rapport. Tjänsteutlåtandets ekonomiska bedömning konstaterar generellt att "åtgärder för en minskad miljöpåverkan … kan innebära behov av utökade ekonomiska resurser" men kvantifierar inget, och hänvisar kostnadsfrågan till respektive nämnds ordinarie budgetprocess (kf-2026-05-28-§187). Miljöförvaltningens eget tjänsteutlåtande (2025-12-05, bilagt) skriver på samma sätt att implementering av systematiskt miljöarbete "kräver på kort sikt att extra resurser avsätts hos förvaltningar och bolag", utan siffra. Att koppla det systematiska miljöarbetet tydligare till budgetprocessen är ett pågående uppdrag som omnämns i ärendet – bland annat arbetet med en modell för klimatbudget – men detta är inte en del av det aktuella beslutet och redovisas separat i ärende SLK-2025-00892 (kf-2026-02-26-§48).

Vad vi kan vänta oss

Detta är ett administrativt noterande utan eget innehåll att bedöma effekter av. Den intressanta frågan för framtiden är i stället om de kvarstående bristerna – lagefterlevnad och effektivitetsutvärdering, som återkommer för andra året i rad enligt både 2024 och 2025 års rapporter (jämför "Låsningar och lösningar 2024", omnämnd i kf-2026-05-28-§187) – faktiskt åtgärdas utan den bindande deadline som tilläggsyrkandet skulle ha infört. Min bedömning, baserad på materialet i ärendet: utan ett formellt återrapporteringskrav med datum finns en risk att samma brister återkommer i 2026 års uppföljning, eftersom just avsaknaden av en sådan mekanism är vad oppositionen invände mot och vad majoriteten inte bemötte i sak. Detta är min slutsats, inte materialets – den bygger på att ingen ny kontrollpunkt beslutades, inte på ett konkret uttalande om framtida risk i handlingarna.

Jag har sökt efter jämförbara siffror för andra svenska kommuners miljöledningssystem (Stockholm, Malmö, Örebro, Västra Götalandsregionen) för att sätta Göteborgs 70 procent i perspektiv, men hittade inga publicerade, direkt jämförbara andelstal. Ett bakgrundsexempel, inte ett jämförelsefall eftersom styrformen skiljer sig: Östersunds kommun är ISO 14001-certifierad för hela kommunen sedan 2007 (extern tredjepartscertifiering), medan Göteborg använder ett eget internkontrollsystem med interna revisioner utan extern certifiering. Det är alltså en annan typ av styrmodell, inte en jämförelse av utfall.

Det som talar emot

Det tydligaste talande emot en positiv bedömning av helheten (om än inte av själva beredningen av detta beslut) är att lagefterlevnad pekas ut som en svag punkt två år i rad utan att detta beslut för med sig någon ny, bindande åtgärd. Oppositionens tilläggsyrkande – att 13 namngivna enheter skulle rapportera tillbaka konkreta rutiner senast oktober 2026 – röstades ner med en marginal på fem röster (43–38), och majoritetens skriftliga bemötande i det granskade materialet är generellt ("varje nämnd … behöver själva säkra") snarare än en poäng-för-poäng-invändning mot förslaget. Jag har inte hittat något i handlingarna som sakligt förklarar varför en bindande deadline för de 13 enheterna skulle vara olämplig eller onödig, utöver den allmänna linjen att ansvaret redan ligger hos nämnderna.

Det som talar för att inte döma beslutet hårdare: det beslut som faktiskt fattades – att anteckna rapporten – gör exakt det underlaget stöder, och stadsledningskontorets oberoende avstämning mot delårsrapporten stärker tilltron till siffrorna. Kritiken gäller vad fullmäktige valde att inte göra (det avslagna tilläggsyrkandet), inte hur det som faktiskt beslutades var berett.

Så kan du kontrollera detta senare

Håll efter tre saker: (1) I 2026 års motsvarande uppföljningsrapport (väntas i samma cykel, december 2026/vår 2027) – om andelen som säkerställer lagefterlevnad och andelen som utvärderar effektivitet (idag cirka 51 procent) har förbättrats jämfört med 2025 års siffror. (2) Om de 13 verksamheter som pekades ut i det avslagna tilläggsyrkandet (bland andra Störningsjouren AB, grundskolenämnden, utbildningsnämnden, Göteborgs Spårvägar AB, Higab AB) ändå redovisar förbättrade rutiner för lagefterlevnad i egen regi, trots att ingen bindande deadline beslutades. (3) Om kommande delårsrapporter och årsredovisning knyter det systematiska miljöarbetet tydligare till budgetprocessen, i linje med det pågående uppdraget om en klimatbudgetmodell som nämns i ärendet (SLK-2025-00892).