Funktionshinderombudsmannens årsrapport 2025

Vad som beslutades

Kommunfullmäktige beslutade den 28 maj 2026 (kf-2026-05-28-§192, SLK-2026-00107) att anteckna Funktionshinderombudsmannens årsrapport 2025. Det är den femte årsrapporten, lämnad enligt kommunfullmäktiges beslut 2019-06-11 § 24 om att inrätta funktionen. Rapporten redovisar resultat och effekt av nämnders och styrelsers aktiviteter inom fyra av tio rättighetsområden i Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2021–2026.

Att anteckna rapporten var inte stridsfrågan. Det som avgjordes med votering var fem tilläggsuppdrag som avslogs med 43 Ja mot 38 Nej — en marginal på fem röster. Uppdragen gällde en stadsövergripande riktlinje för skydds-, tvångs- och begränsningsåtgärder, en utredning om en oberoende juridisk stödfunktion för enskilda i LSS- och SoL-ärenden, en ändrad delegationsordning så att avslag eller indragning av bostad med särskild service enligt 9 § p. 8–9 LSS skulle beslutas av individutskott i stället för på delegation, ett utökat uppdrag till ombudsmannen att följa upp avvikelsehantering på aggregerad nivå, samt en skyndsam muntlig redovisning till kommunstyrelsen av avvikelser, särskilt om tvångs- och begränsningsåtgärder.

Beslutet ger därmed ingen nämnd, styrelse eller förvaltning i uppdrag att åtgärda något. Det antecknar.

Hur det gick till

Ärendet bordlades i kommunstyrelsen den 22 april 2026 (ks-2026-04-22-§275) och avgjordes där den 6 maj (ks-2026-05-06-§336), där tilläggsyrkandena avslogs utan omröstning. Handläggningstiden var 36 dagar. Inga reservationer och inga jävsanmälningar finns noterade i fullmäktige.

Tidsordningen är det mest upplysande i ärendet. Tjänsteutlåtandet är daterat 2026-03-26 och rapporten 2026-03-31. Tilläggsyrkandena lämnades 2026-04-17 och reviderades 2026-04-29. Däremellan, den 23 april 2026, riktade kommunfullmäktige en anmärkning mot nämnden för funktionsstöd och nekade nämnden ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025 — som enda nämnd i staden (kf-2026-04-23-§125, SLK-2026-00422). Grunden var allvarliga missförhållanden vid nämndens boenden med särskild service.

Samma dag som årsrapporten bordlades i kommunstyrelsen avslog kommunstyrelsen ett separat yrkande med exakt samma sakinnehåll som tilläggsyrkandets första punkt: en stadsövergripande riktlinje för skydds-, tvångs- och begränsningsåtgärder (ks-2026-04-22-§282, SLK-2026-00431). Kravet prövades alltså två gånger på sex veckor och avslogs båda gångerna.

Debatten i fullmäktige rörde inte rapportens kvalitet. Samtliga talare tackade för den. Striden gällde om staden själv kan och bör göra något, eller om avgörandet ligger i nationell lagstiftning. Den sakliga invändningen mot punkt 3 fördes fram av Marie Brynolfsson (V): LSS är en rättighetslag, och att låta ett politiskt utskott pröva enskilda avslag riskerar att göra utfallet beroende av vilka politiker som sitter i rummet i stället för av lagen och behovet. Den invändningen är inte oväsentlig och den besvarades inte. Pär Gustafsson (L) erbjöd under debatten att justera yrkandet till att omfatta samtliga LSS-insatser; erbjudandet togs inte upp.

Att fullmäktige inte skulle kunna fästa uppdrag vid en ombudsmannarapport stämmer inte. Det har gjorts två gånger tidigare: årsrapporten för 2022 antecknades med tre uppdrag om anställningar, praktikplatser och tillgänglighetsanpassad rekrytering (kf-2023-06-08-§9), och så sent som den 29 januari 2026 antecknades ombudsmannens indikatorrapport 2024 med ett uppdrag till grundskolenämnden (kf-2026-01-29-§18). Avslaget i maj 2026 följer alltså inte av ärendetypen.

Underlaget

Rapporten är väl underbyggd som granskningsdokument. Den anger 56 numrerade källor, skiljer genomgående på vad nämnderna själva rapporterar och vad ombudsmannen bedömer, och redovisar öppet sina egna mätproblem. Den mest talande siffran är att endast 6 av 41 rapporterande verksamheter har enkäter eller uppföljningar som går att analysera utifrån diskrimineringsgrunderna — vilket, som rapporten själv skriver, i stort omöjliggör uppföljning av verksamhetsnära aktiviteter riktade mot målgruppen. Rapporten noterar att detta påtalats tidigare under programperioden.

På frågan om samma brister återkommer år efter år är svaret ja, och det går att belägga:

• Bristen på uppföljningar som kan analyseras utifrån diskrimineringsgrund har påtalats i tidigare årsrapporter och indikatorrapporter, togs upp i ett yttrande över årsrapporten 2024 (kf-2025-05-22-§282) och föranledde ett uppdrag till grundskolenämnden i januari 2026 (kf-2026-01-29-§18). Den kvarstår i 2025 års rapport.
• Ombudsmannen varnade i årsrapporten 2022 för risken att den mobila applikationen för synpunkter på tillgänglighet inte uppdaterades. I 2025 års rapport konstateras att applikationen upphört att fungera och att ansvarig nämnd inte planerar någon återetablering. En påtalad risk blev alltså en realiserad förlust över tre år, utan att något beslut fattades däremellan.
• Arbete och sysselsättning är det rättighetsområde som redovisar lägst effekt, år efter år. Fullmäktige gav 2023 samtliga nämnder och styrelser i uppdrag att möjliggöra anställningar och praktikplatser (kf-2023-06-08-§9). I 2025 års rapport är det tio procent av nämnder och styrelser som rapporterar att fler personer med funktionsnedsättning fått anställning.
• Kundundersökningar av färdtjänsten analyseras enligt rapporten inte utifrån diskrimineringsgrunderna.

Rapporten redovisar också att ett uppdrag från fullmäktige 2025-01-30 § 15, om att se över samråd med och aktiv involvering av funktionsrättsrörelsen, skulle återrapporteras senast i årsrapporterna 2025 — men att underlag saknades från majoriteten av bolagen. Att rapporten antecknas utan åtgärd innebär att den uteblivna återrapporteringen passerar utan följd.

Rapporten har samtidigt en svaghet som är svår att komma förbi. Årets allvarligaste händelse på området beskrivs som "de allvarliga brister i bemötandet flera brukare upplevde inom ett av stadens boenden", och ombudsmannen anger att frågan ska följas genom dialog med förvaltningen. Stadsrevisionen beskriver samma sak för samma år som systematisk vanvård under flera år vid ett boende med särskild service och brister av liknande slag vid fem andra boenden, med flera hundra avvikelserapporter sedan 2021, och räknar upp uteblivna insatser, utebliven medicinering, utebliven respons på larm samt tvångs- och begränsningsåtgärder (kf-2026-04-23-§124). En interpellation i februari 2026 redovisar dessutom en andra allvarlig händelse vid ett annat LSS-boende, även den med tvångs- och begränsningsåtgärder (kf-2026-02-26-§69, SLK-2026-00182).

Det är riktigt att ombudsmannens uppdrag uttryckligen utesluter handläggning av enskilda ärenden och klagomål och inte ger rätt att överpröva en nämnds beslut. Men uppdraget säger också att ombudsmannen vid behov ska uppmärksamma kommunstyrelsen på brister och föreslå åtgärder. Det som revisionen fann var strukturellt, inte enskilt. Min slutsats — och det är min, inte materialets — är att rapporten här stannar väsentligt kortare än vad uppdraget medger, och att den underrapporteringen är en del av förklaringen till att beslutet kunde stanna vid en anteckning.

De fem avslagna uppdragen var å sin sida oberedda. Tjänsteutlåtandet är daterat tre veckor före det första yrkandet och prövar dem inte. Ingen förvaltning har bedömt vare sig laglighet eller kostnad. Det gäller särskilt punkt 3: att flytta beslut om avslag eller indragning av bostad med särskild service från delegation till individutskott är en ingripande ändring av hur en rättighetslag tillämpas, och den gick till votering utan en enda rad tjänstemannaanalys.

Pengarna

Beslutet innehåller inget belopp. Tjänsteutlåtandet anger att rapporten i sig inte genererar några ekonomiska konsekvenser för stadens verksamheter eller enskilda, vilket är rimligt för ett antecknande. Men det innebär också att ingen handling i ärendet redovisar vad de avslagna uppdragen skulle ha kostat. Punkt 2, en oberoende juridisk stödfunktion med kostnadsfri rådgivning och hjälp med överklaganden, är den enda punkt som uppenbart kostar pengar, och den saknar helt kostnadsuppskattning — vare sig från förslagsställarna eller från staden.

Stadens eget utfall ger en relevant bakgrund. Nämnden för funktionsstöd redovisade för 2025 ett överskott på 95 mnkr, med kommentaren att bufferten inte nyttjats och att personal- och IT-kostnaderna blev lägre än budgeterat (utfall-nämnd-funktionsstöd-2025). Nämnden hade också överskott 2024 (+110 mnkr) efter ett underskott på 148 mnkr 2023. Jag drar inte slutsatsen att överskottet orsakade missförhållandena — sambandet mellan ett årsresultat och kvaliteten på ett enskilt boende går inte att fastställa ur det här materialet, och revisionens kritik gäller styrning och intern kontroll, inte resursbrist. Men det är värt att notera att nämnden två år i rad lämnat tillbaka pengar under samma period som fullmäktige nekade den ansvarsfrihet, och att de avslagna uppdragen var av det slag som kostar lite: en riktlinje, en aggregerad avvikelsesammanställning och en muntlig redovisning till kommunstyrelsen.

Vad vi kan vänta oss

Beslutet ändrar ingenting i sig, och det är utgångspunkten för varje bedömning av det. Frågan är därför om det som ändå pågår räcker.

Där finns ett verkligt motargument, och det bär en bit. Stadsrevisionen skriver själv att ett nytt styrdokument om skydds- och begränsningsåtgärder höll på att tas fram, och Marina Johansson (S) uppgav i debatten att både nämnden för funktionsstöd och äldrenämnden reviderar dokumentet utifrån revisionens skrivningar. Ett uppdrag om samma sak hade alltså delvis dubblerat pågående arbete. Min bedömning är ändå att skillnaden inte är formell: revisionens kritik var att riktlinjen varken ger tillräckligt stöd eller är beslutad av fullmäktige eller ansvariga nämnder. Ett förvaltningsarbete utan beslutad tidpunkt åtgärdar den andra halvan av kritiken först när det faktiskt underställs ett beslutande organ, och varken det här beslutet eller något annat beslut jag hittat i korpus sätter ett datum för det.

Punkt 1 hade dessutom ett problem som ingen tog upp i debatten. Skyddsåtgärder förutsätter enligt revisionens egen beskrivning den enskildes samtycke, och tvångs- och begränsningsåtgärder är inte tillåtna utanför lagstadgade undantag. Socialstyrelsen upphävde 2010 de äldre föreskrifterna om begränsningsåtgärder, och SoL, LSS och HSL innehåller inte regler som tillåter sådana inskränkningar; skyddet mot frihetsberövande och påtvingade kroppsliga ingrepp får bara begränsas genom lag. En kommunal riktlinje kan därför reglera samtycke, dokumentation och kontroll — den kan inte ge stöd för tvångsåtgärder. Ett uppdrag formulerat som en riktlinje "för skydds-, tvångs- och begränsningsåtgärder" är alltså oprecist på ett sätt som en beredning borde ha rättat till. Det talar för att avslå yrkandet i den form det hade, inte för att låta frågan ligga.

Riksrevisionen konstaterade i mars 2026 att statens arbete med LSS inte varit effektivt, att kommunernas tillämpning skiljer sig åt och att vanliga brister är bristande utredningar, delaktighet och dokumentation, långa handläggningstider och otillräcklig uppföljning av beslut, samt att IVO kraftigt minskat sin tillsyn av kommunernas beslutsfattande. Det stödjer båda sidor i debatten: en väsentlig del av problemet ligger utanför stadens rådighet, samtidigt som utredning, dokumentation och uppföljning är precis vad en kommun råder över.

Min samlade bedömning: sannolikheten är hög att samma brister återkommer i årsrapporten 2026 och i nästa revisionsgranskning, eftersom beslutet inte tillför någon ny uppföljningspunkt och eftersom mönstret av upprepade iakttagelser utan åtgärd är dokumenterat över fyra rapporter. Storleksordningen på det som uteblir är liten i kronor och potentiellt stor i rättssäkerhet. Det är en riktningsbedömning, inte en prognos om ett utfall.

Det som talar emot

Flera saker talar emot en hårdare läsning av beslutet.

Rapporten är genuint bra och beslutet att anteckna den är korrekt berett. Stadsledningskontorets bedömning att rapporten svarar mot uppdraget är rimlig och går att kontrollera mot rapporten.

Arbetet med styrdokumentet pågår, både enligt revisionen och enligt uppgift i debatten. Den som menar att ett uppdrag hade varit överflödigt har alltså ett belägg, inte bara en åsikt.

Invändningen mot punkt 3 är saklig och allvarlig. Att flytta enskilda LSS-beslut till ett politiskt utskott kan minska godtycket eller öka det, och ingen har utrett vilket. Att avslå ett oberett förslag av den arten är försvarbart.

Programmet för full delaktighet löper ut 2026 och en samlad utvärdering förutsätter de sex återstående rättighetsområdena, som redovisas först 2027. Att fullmäktige avvaktar med nya uppdrag tills helheten finns är ett begripligt skäl — även om det innebär att programmets slutliga uppföljning kommer efter att programmet upphört.

Jag har letat efter belägg som talar emot slutsatsen att de aktuella bristerna är återkommande och obemötta. Sökningar i korpus på "funktionshinderombudsmannen årsrapport", "skydds- och begränsningsåtgärder", "begränsningsåtgärder boende", "funktionsstöd rättssäkerhet granskning", "ansvarsfrihet nämnden funktionsstöd" och "praktikplatser funktionsnedsättning anställningar", samt genomgång av årsrapporterna 2022, 2023 och 2024 och indikatorrapporten 2024, har inte gett något beslut där fullmäktige eller kommunstyrelsen fastställt en tidpunkt för när riktlinjen ska beslutas eller när en aggregerad avvikelsebild ska redovisas. Finns ett sådant beslut i nämnden för funktionsstöds egna protokoll ligger det utanför den här korpusen, och då är min bedömning på den punkten för sträng.

Så kan du kontrollera detta senare

• Har stadens riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder beslutats av kommunfullmäktige eller av nämnden för funktionsstöd respektive äldre samt vård- och omsorgsnämnden? Leta i nämndernas protokoll under 2026 och i stadens register över styrande dokument. Revisionens kritik var att den inte var beslutad av något av dessa organ.
• Redovisas avvikelser och lex Sarah-utredningar om tvångs- och begränsningsåtgärder på aggregerad nivå i nämnden för funktionsstöds årsrapport för 2026? Det var det revisionen fann saknades.
• Vad säger Stadsrevisionens årsredogörelse för 2026 om nämnden för funktionsstöd, och beviljas nämnden ansvarsfrihet för 2026? Jämför med kf-2026-04-23-§125.
• Funktionshinderombudsmannens årsrapport 2026 ska redovisa de sex återstående rättighetsområdena, däribland rätten till fungerande bostad och rätten till bästa möjliga hälsa. Kontrollera om den behandlar missförhållandena vid boenden med särskild service i sak, eller åter beskriver dem som bemötandebrister.
• Andelen verksamheter med enkäter som går att analysera utifrån diskrimineringsgrund: 6 av 41 i 2025 års rapport. Har den stigit?
• Andelen nämnder och styrelser som rapporterar att fler personer med funktionsnedsättning fått anställning: 10 procent i 2025 års rapport.
• Är den mobila applikationen för synpunkter på tillgänglighet i stadens fysiska miljö återetablerad, eller kvarstår hänvisningen till stadens gemensamma synpunktshantering?