Kommunfullmäktige

Vi går upp. Vi håller en parentation idag för Birger Hassel som är född 1927 gick bort 2023. Socialdemokraten Birger Hassel har gått bort. Birger var ledamot av fullmäktige från 1974 till 1994. Han var en engagerad och drivande ledamot. Säker i sin roll och inte sällan kontroversiell. Birger hade alltid glimten i ögat. Han var mån om att människor i hans omgivning mådde bra och hade ett stort socialt patos. Birger hade många olika uppdrag mellan 1957 och 2000. Förutom att han var ledamot av fullmäktige, hade han bland annat uppdrag som ordförande och ledamot i ESN Centrum, ersättare i överförmyndarnämnden i många år samt ombud i svenska kommunförbundet och i Göteborgs och Bohusläns kommunförbund. Birger var även en driven och engagerat kyrkopolitiker med uppdrag i bland annat Carl Johans församling och Göteborgs stift. Birger avled i en ålder av 95 år. Vi hedrar Birgers minne med en tyst stund. Tack.

Då går vi över till ärende nummer 1. Bestämmande av tid för justering. Förslag på dag för justeringen är tisdagen den 7 mars kl. 8:30. Kan justeringstiden godkännas? Berglund (V) till ny ledamot i kommunfullmäktige i stället för Monica Djurner (V) och Mia Mårtensson (V) till ny ersättare i stället för Jesper Berglund (V)

Ärende nummer 2. Anmälan av länsstyrelsens beslut att utse Jesper Berglund (V) till ny ledamot i kommunfullmäktige i stället för Monica Djurner (V) och Mia Mårtensson (V) till ny ersättare i stället för Jesper Berglund (V). Kan länsstyrelsens beslut antecknas? Mohamed (MP) till ny ledamot i kommunfullmäktige i stället för Klara Holmin (MP) och Eva Ternegren (MP) till ny ersättare i stället för Abdullahi Mohamed (MP)

Ärende nummer 3. Anmälan av länsstyrelsens beslut att utse Abdullahi Mohamed (MP) till ny ledamot i kommunfullmäktige i stället för Klara Holmin (MP) och Eva Ternegren (MP) till ny ersättare i stället för Abdullahi Mohamed (MP). Kan länsstyrelsens beslut antecknas? Femrell (SD) till ny ledamot i kommunfullmäktige i stället för Björn Tidland (SD) och Jonathan Björnhager (SD) till ny ersättare i stället för Krista Femrell (SD)

Ärende nummer 4. Anmälan av länsstyrelsens beslut att utse Krista Femrell (SD) till ny ledamot i kommunfullmäktige i stället för Björn Tidland (SD) och Jonathan Björnhager (SD) till ny ersättare i stället för Krista Femrell (SD). Kan länsstyrelsens beslut antecknas? Silvén (SD) till ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för

Ärende nummer 5. Anmälan av länsstyrelsens beslut att utse Anna Silvén (SD) till ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för Rebecka Rapp (SD). Kan länsstyrelsens beslut antecknas? Lundell (S) till ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för

Ärende nummer 6. Anmälan av länsstyrelsens beslut att utse Julia Lundell (S) till ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för Oskar Andersson (S). Kan länsstyrelsens beslut antecknas?

Och då är vi på ärende nummer 7. Och det är frågestund. Jag tänkte innan jag lämnar ordet till frågeställarna, så har vi den arbetsordningen som…som vi har kommit överens om att det är frågestund håller på från 16:00 till senast 17:15. Därefter går vi över till beslutsärenden. Så att vi tar ju de frågor som dyker i den mån vi hinner. Behandlar alla frågorna. Och enligt arbetsordning så är det två minuter, först av frågeställaren och två minuter av ansvarigt kommunalråd för att besvara. Och därefter så blir en minuts replik. Vi börjar med det. Och till dagens frågestund har det inkommit sju frågor. Dessa återfinns i appen. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna ställas? Frågorna har inkommit från Axel Josefson (M), Nina Miskovsky (M), Anneli Rhedin (M), Jörgen Fogelklou (SD), Martin Wannholt (D) samt Simona Mohamsson (L). Och jag lämnar… överlämnar först ordet till Axel Josefson (M). Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag skulle vilja ställa en fråga till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). I mitten av februari offentliggjorde Förvaltnings AB Framtiden en ärlig lägesbild för strategin för våra utsatta områden. Lägesbilden visar att tre områdena har svåra förutsättningar att nå målen till 2025. Två områden har medelsvåra förutsättningarna och ett område, Tynnered Frölunda torg, har goda förutsättningar. Bedömningen är att förutsättningen för Tynnered torg, eller Frölunda torg, har gått från svåra till goda på två år. I rapporten framgår det att det varit lättare i Tynnered på grund av att det är en större variation i upplåtelseformer. Den 13 februari lyfte även VD:n för AB Framtiden i GP, att fler bostadsrätter i särskilt utsatta områden har gjort arbetet med att lyfta områden lättare. Och med anledning av detta så skulle jag vilja fråga Jonas Attenius (S), är Socialdemokraterna beredda på att genomföra ombildningar som en del i arbetet för att nå målet ”inga särskilt utsatt områden”?

Vi kör så att du svarar och jag tar tiden här eftersom jag inte använt klockan. Så jag tar tiden med den här. Två minuter. Så varsågod Jonas.

Ja, tack för ordet. Nej, men du har ju ställt frågan till mig om vi…jag, är beredd att ombilda göteborgarnas hyresrätter. Och svaret på den frågan är nej, det är jag inte. Så det är tydligt och kort svar.

Och då undrar jag, hur kommer det sig då att S har svängt i den här frågan? För att tidigare så har ni ju varit positiva till ombildningar och ni har även genomfört ombildningar. Vad är det som har gjort att ni har svängt i den här frågan?

Ja men det första är ju att vi har en akut bostadsbrist. Vi är i ett läge nu där vi ökar befolkningen mer än vad Stockholm och Malmö gör. Jag såg en senaste prognos i häromdagen, där Göteborg kommer öka med 10 000 nya invånare. Vi har en akut bostadsbrist. Vi har satt upp höga bosättningsmål för staden och bygga nytt. Och bygga blandat, det är också viktigt att påpeka. Så att vi får blandade upplåtelseformer. Men att ombilda i det här läget, det tycker vi är fel väg att gå.

Och då kanske du kan dementera det som din partikollega Johannes Hulter (S) då, och även ansvarigt kommunalråd uttalat sig i GP, om att det skulle vara den polariserade situationen som har gjort att Socialdemokraterna har svängt i den här frågan?

Ja, jag kan inte exakt säga vad som har sagts. Jag känner inte till exakt vad det…hur det har uttrycks där. Men jag kan konstatera att vi har en akut bostadsbrist och att vi har en polariserad situation i frågan. Det tycker jag. Det har blivit en väldigt, vad ska vi säga, väldig polariseringen i själva diskussionen. Men vi är tydliga och vi har vart tydliga hela tiden under den här mandatperioden och förra mandatperioden, att det här är det som gäller. Det är inga ombildningen. Vi har akut bostadsbrist. Men vi vill bygga bort segregation genom att bygga blandat.

Jag tackar för detta.

Tack Axel och Jonas. Och då går vi till fråga nummer 2. Och då är det Nina Miskovsky (M) som ställer frågan till kommunalrådet Jenny Broman (V). Varsågod Nina.

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. På senare år så har det upptäckts omfattande fel och fusk i studieförbundens utbetalningar till samverkanspartners. Och vi har alla hört dem ABF skandalen i Botkyrka. Riksrevisionen har granskat om kontrollen och uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Deras rapport släpptes i september -22, där de gav svidande kritik och skriver att det finns brister i alla led. Från studieförbundens utbetalningar och kontroll, via folkbildningsrådets styrning uppföljning till den tidigare regeringens styrning. Och att folkbildningens aktörer inte har utformat ett tillräckligt effektivt kontrollsystem. För en stor del av studieförbundens utbetalningar och kostnadsersättningar saknas tillräckliga underlag och det finns en överhängande risk att statsbidraget går till annat än folkbildning enligt Riksrevisionen. En utredning har tillsatts och både den och efterföljande beredning kommer att dröja. Under tiden är det nödvändigt att kontroll och uppföljningen stärks. Det är viktigt att skattebetalarnas pengar går till det som bidraget avser. Och vi kan inte blunda för konstaterade brister. Modellen för studieförbunden som vi införde i Göteborg under förra mandatperioden för att säkra göteborgarnas skattemedel, innehåller många av de åtgärder som Riksrevisionen anser måste vidtas omedelbart. Den modellen har nu Jenny Broman (V) tillsammans med Socialdemokraterna, Centern och Miljöpartiet tagit beslut om att upphäva. Vi avsätter 1,5 miljon kronor till kontroll och uppföljning. Men nu har vänstersidan tillsammans med centern öppnat upp för en ny ansökningsomgång, där bara ett studieförbund avser ansöka. Trots att bidragsbeslutet som fattades förra året skulle gälla för två år som regel. För att kunna bevilja medel till dem så måste pengarna tas någonstans ifrån. Och de medel som finns är just de 1,5 miljoner kronorna som är avsatta till den förstärkta kontrollen och uppföljningen. Och därför vill jag fråga Jenny Broman (V), hur planerar du att säkra tillräckliga resurser finns till kontroll och uppföljning och samtidigt fördela ut medel vid det extra ansökningstillfälle som ni beslutat om?

Tack Nina. Och då går ju ordet till Jenny Broman (V). Varsågod Jenny.

Ja, men jag kan börja med att…egentligen kan jag bara svara på första delen av frågan, hur ska kontroll och uppföljning av statens bidrag till studieförbunden säkerställas. Eftersom den andra delen av frågan faktiskt är direkt felaktig. Det är inte några pengar som vi ska ha avsett att fördela ut till ett studieförbund. För det första så bestämmer vi inte innan en granskning görs vilka studieförbund som ska få. Det kan vi ju inte göra. Det tycker inte jag att jag ska bestämma innan. Det vet jag att ni tycker lite att man ska göra innan man granskar. Jag tycker det är viktigt att man likvärdigt granskar alla studieförbund. Det är också så att alla studieförbund tittas nu över och granskas. Det kanske blir lite otydligt för dem som inte är särskilt inblandad i den här frågan. Men alltså det nuvarande årets modell är ju den du hemmasnickrat själv har hittat på. Alltså inte förvaltningens förslag. Det är ju den modellen som kvarstår. Förutom att vi dessutom har utökat granskningen. Så förvaltningen kommer alltså göra mer granskning. Så att det är alltså mer…det är det vi har lagt till. Så det är alltså inte mindre granskning utan ytterligare granskning som sker. Förändringen, och det är ju inte det egentligen som var frågan, som skickades in, men förändringen det är ju att vi vill göra den här bidragssystemet att det ska vara i samklang med övriga kommuner och övriga Sverige. Hur och exakt det kommer vara, är det så att det stämmer att den, din hemmasnickrade modell är precis, det är det folkbildningsrådet kommer fram till. Ja, men då kommer det ju vara ganska lika. Vi tycker att det är rimligt att man inte själv gör en modell utan att det ska vara lika, eftersom studieförbunden verkar i flera kommunerna. Men om ni vill veta då hur kommer det gå till nu. Jo, då är det ju så att det dels är det egenkontroll som är, vad heter det, som är ganska rigorös. Men vi nöjer oss inte med det utan vi har lagt till en granskning som är förvaltningens granskning. Och den betalar förvaltningen för. De har även innan tittat på, men det är alltså en utökad granskning. Sedan är det dessutom så att vi ska upphandla extern granskning. Så alltså det är tre…trippel granskning här. Jag får återkomma.

Tack Jenny. Det har gått två minuter. Varsågoda Nina.

Tack så mycket. Ja, två minuter går fort, så är det. Några saker här. Enligt information som jag har fått, så är det bara ett studieförbund som avser söka. Alla andra ligger kvar med det beslut som låg sen förra året. Så att det är ju ett förbund som tillkommer. Och för att man ska kunna bevilja pengar till det studieförbundet så måste ju pengar finnas. Och de pengarna existerar ju inte idag. Det som finns är ju de här 1,5 miljonerna. Så jag vill ändå komma tillbaks till själva frågan, att hur ska…hur ska det finansieras om det nu tillkommer ytterligare med…alltså förbund som ska få pengar?

Ja, och då ska jag fortsätta eftersom jag inte hann färdigt. Och det är så här att det är inte så att det är avsatt innan. Utan det är en pott, en hel pott som ges till studieförbund. Och det är drygt 29 miljoner, som du det. Den potten är en hel…det liksom inte av bestämt innan exakt vilket förbund som ska få vad eller vilka förbund som än ska få. Den potten kommer det då att tas pengar från, den hela potten, för en extern granskning. Vi tycker det är väldigt viktigt att det går rätt och riktigt till och att man gör den här externa granskningen. Och det tycker även studieförbunden är rimligt. Det som det kommer att ske, det är att det kommer ske en proportionerlig fördelning utifrån hur stor, vad heter det, bidrag sedan som förbundet får. Så ett exempel är man ett förbund som har väldigt många samarbetspartners, som har väldigt mycket verksamhet. Och då krävs ju det ganska mycket granskning på det. Då betalar man lite mer för det. Om man är väldigt litet och har väldigt liten verksamheten, får mycket mindre. Det vet ju du. Du satt ju på presidiet och har hört det.

Det som…det som är här nu är ju fortfarande att. Visst, det finns en gemensam pott, 29 miljoner 200 tusen någonting sådant. En miljon skulle ju gå då, hade vi avsatt redan från början, till en ökad granskning, kontroll och att alltså kunna administrera den nya modellen. Och sen avsatte vi 500 000 till för att förvaltningen gav signaler om att detta inte skulle räcka. Så att det behövs särskilda medel som just kan gå till detta. Och du svarar att granskningen kommer att genomföras av alla studieförbund vid den här ansökningsomgången, om jag förstår det rätt. Och fast inga ska söka förutom ett studieförbund, någonting annat än vad de gjorde förra året. Och sen så undrar jag fortfarande då var, om det extra studieförbundet som nu kommer att ansöka, får medel. Varifrån…alltså ska alla vara med? Jag förstår inte vart de pengarna ska komma ifrån?

Nej men potten är ju 29,5 miljon och det är ju därifrån som fördelningen är. Det är ju bara precis som vanligt. Det är ju inget annorlunda än någonsin. Utan potterna är 29,5 miljon. Därifrån får man, vad heter det, medel ifrån. Och det fördelas utifrån den. Alla studieförbund söker ju men det är bara Ibn Rushd som gjort en nyansökan som skiljer sig, eftersom de fick ju inte förra året. Det ville ju förvaltningen då. Sen vilka förbund som nu kommer få, det får vi se om man har klarat granskningen. Och alla förbund kommer då granskas både internt och sedan då göras stickprovskontroller på externt. Så vi har alltså utökat granskningen. Jag trodde annars att ni var rätt nöjda med att det skulle utökas granskning. Jag kanske missuppfattat er. Men vi tycker i alla fall på den här sidan, för vi tycker det är viktigt med folkbildningen. Vi vill att det ska finnas högt förtroende för folkbildning. Och vi vet också när vi har pratat med studieförbunden att de har tyckt att vår idé är jättebra. De var väldigt, väldigt nöjda när de läste vårt yrkande och att det gick igenom. Så att det är inga konstigheter. Man bestämmer ju inte i förväg vilket förbund som ska få vad. Det är ju det som är grejen. Du försöker få det till att det är så här, särskilt, vad heter det, ett förbund eller något annat som inte ska få medel. Men man får söka av hela potten och från hela potten fördelas det.

Jag måste bara få komma in där. För att om nu alla ligger kvar med sina ansökningar, då är ju pengarna fördelade ur den gemensamma potten. Om då ett förbund tillkommer, och vi antar att alla så att säga som har fått beviljade bidrag egentligen för två år nu…och nu tillkommer det. Då måste ju pengarna tas från de andra antar jag då? Eller från kontroll och uppföljning. Och sen så vill jag också lägga till, att ni har ju faktiskt tagit beslut om att modellen ska avskaffas. Så vad händer sen?

Vi vill ju ha en modell… ja men det tar vi förresten inte här. För att nu håller vi oss till frågan. Ställ en annan fråga en annan gång om det. För det var inte det det handlade om. Men det som är har varit är, att det är alltså, man har en ansökan. Man har inte gjort det, någon ansökan om ytterligare verksamhet. Det är inte säkert att man får exakt samma pengar. Och det visste man om att man skulle bli granskad igen efter ett år. Det kan ju ske förändringen. Helt plötsligt kan det ju vara ett förbund, även efter ett år, som faktiskt inte uppnår de här kraven. Det är inte så att man abonnerar på det. Utan det är ju ett beslut som tas varje år.

Jag tackar Jenny Broman (V) för svaret.

Tack Jenny Broman (V) och Nina Miskovsky (M) för den här frågeställningen. Och då går vi till tredje frågan då som är ställd ifrån Nina Miskovsky (M). Och det lyder så här: Hur säkerställer du skolgången för barn som bor med sin förälder på akutboende eller jourboende? Och då är det… då ska vi se ja. Ja det…det är din fråga, andra frågan.

Ja, jag kör igång. Ja, som sagt var, det finns många barn som hamnar i kläm när en förälder tvingas fly till ett boende för våldsutsatta, när det gäller bland annat barnets skolgång. Och jag vet att detta även sker tyvärr i Göteborg. Och därför vill jag fråga Jenny Broman (V). Hur säkerställer du skolgången för barn som bor med sin förälder på akutboende eller jourboende för våldsutsatta?

Tack så mycket för din fråga Nina. För den rör ju både skol- och barnfrågor samt våld i nära relation- Som jag ju tycker är otroligt viktiga. Ni har hört mig flera gånger som satt här förra mandatperioden, och pratade just om de här frågorna. Och nu är ju det alla de här frågorna är. Jag vet faktiskt inte om du kommer ihåg men under förra mandatperioden, när du fortfarande har satt i grundskolenämnden, så ställde jag ganska mycket frågor just om den här frågan. Så det är jättebra att du också är intresserad av den. Eftersom jag fick signaler om, precis som du, att ibland kan det vara barn som faller mellan stolarna. Så att jag frågade på ganska mycket, vet inte om du kommer på det. Och drev det ganska hårt, just att de här barnen får man inte glömma bort. Men att tvingas ryckas upp från sitt hem. Kanske blivit vittne till att en förälder, oftast mamman, har blivit misshandlad och hamnat i ett boende, som kanske är långt ifrån kompisar och välkänd miljö. Det är så klart väldigt omskakande för ett barn. Och i möjligaste mån så är det ju bra att man kan bevara så mycket vardag i barnets liv som möjligt. Så i bästa fall så kan ju barnet gå kvar i sin skola. Och då är det grundskoleförvaltningen, då ansöker socialsekreteraren…berättar att nu bor barnet på skyddat boende. Och så ska grundskoleförvaltningen lösa skolskjuts, exempelvis taxi, och det ska ske skyndsamt. Och anser socialtjänsten att inte barnet av säkerhetsskäl kan gå kvar eller det kanske är alldeles för långt ifrån jourhemmet, så ska ett skolbyte göra. Och eftersom det är skolplikt, så ska ju också det göras skyndsamt. Och då är det vanligt ansökningsförfarande. Och nu är det ju ganska hårda regler just vad det gäller val av skola. Så man får önska en skola och finns det plats där, så får man det. Annars blir man placerad på någon annanstans i närheten. Och tyvärr begränsar skollagen en hel del här. Så det hoppas jag att man kan förändra en hel del utav dem skolvals lagarna. Men om skyddsbehovet är väldigt stort så ska undervisningen då ske på det skyddade boendet. Och även här är det så att det är grundskoleförvaltningen som ansvarar för att säkra den här skolgången för barn med medföljande. Det är ju inte så att…det är ingen insats för barnet. Utan det…man är ju bara medföljande. Och det finns en rutin. Jag vet inte om du har läst den i staden? Det är som tur är en som är väldigt lättfattlig rutin, väldigt tydligt vilka telefoner man ska ringa, exakt punktlista man ska göra. Vi kan återkomma lite till sen.

Du får en chans till. Jo, jag ville också lyfta här att på riksplan så arbetar man ju intensivt med den här frågan. Och det ligger en proposition nu om att den våldsutsatta och barnet ska få egna beslut med egna handläggare. Med fokus just på skola, sjuk- och hälsovård, hälso- och sjukvård heter det. Tandhälsa och fritidsaktiviteter. Och det här är ju för att stärka barnens rättigheter då. Och det är en fråga som jag liksom du, tycker det är viktigt och fortsätta jobba med även på lokal nivå. Och ett exempel som vi har ganska nära oss är i Trollhättan, där man har infört ett system där alla garanterar skola, även barn i skyddat boende. Hur ser du på att titta på en sådan garanti?

Jag tänker jag hålla mig igen till den frågan vi har. För jag tycker det är viktigt att följa formerna. Men jag kan fortsätta med det jag skulle säga, vad det gäller just skolgång och barnet. Alltså, framför allt så handlar det ju om att vi ska ha barnet i centrum. I vår budget står det till och med att alla förvaltningar ska genomsyras av barnperspektivet. Men det är ju otroligt…det är de tre liksom sätten som vi ska ha. Och det som gäller, det ju att det här sker skyndsamt. Det är ju det som är väldigt viktigt. Och ibland kan det vara att det här inte sätter igång. Det är det som jag vet att tidigare har varit problemet. Att det tar lite för lång tid. Jag menar, vi har skolplikt. Och när barnet då blir uppdraget med rötterna och är ändå med en så otroligt traumatisk period i sitt liv. Så behöver man ha så mycket, så mycket normalitet som möjligt om det går. Ibland kan det ju vara i vissa fall att man…även barnet behöver vara sjukskriven en viss period. Och om det ska ske på ett skyndsamt och bra sätt, så behöver vi verkligen utveckla ännu mer samarbetet mellan socialtjänsten och skolan. Vilket absolut kan bli bättre. Och det var någonting jag faktiskt började att prata med redan den här första gången jag var och hälsade på Socialen centrum. Då börjar snacka med tjänstepersoner om det här. Men jag tänker, är det någonting som du inte varit nöjd med under tiden du har styrt, eller kanske du inte har hunnit genomföra? Ibland så har tar ju saker ett tag. För då tar jag gärna den bollen och löser det.

Ja, jag tar ett kort svar där bara. Jag besökte jourboende för våldsutsatta och märkte den här problematiken då i praktiken när jag var ute, när jag fick se barn som inte, efter lång väntan, hade fått komma in i skolan. Och då lyfte jag frågan med förvaltningen så att de mer aktivt skulle jobba med den frågan. Och varför jag nu ställer den här idag, är det för att försäkra mig om att ni fortsätter ta den bollen och arbeta med de frågorna även framöver. Och jag tänker vi får väl återkomma kring vad som anses vara skyndsamt, det kan vi ju ta på nämndnivå. Så jag tackar för svaret.

Ja, nej men jag tänker skyndsamt, det är ju på samma sätt som om man flyttar in i stan. Men det som är med de här, det är ju att de kan ju inte gå kvar den gamla skolan. Om man flyttar så kan man ju åtminstone liksom ta sig ganska långt. Men de här behöver ju faktiskt byta direkt. Så och eftersom det är skolplikt, så är det ju skolplikt. Och precis som när en friskola vad heter det, går i konkurs eller lägger ner, så är det ju också skyndsamt där. I princip är ju det dagen efter, om det är möjligt. Men nu handlar det ju om säkerhetsaspekten här också. Jag kan lova, jag har redan faktiskt varit och hetsat på, ja men Viktoria jag har ju hetsat på, Jag har pratat med direktörerna i skolförvaltningarna.

Tack Jenny Broman (V) och Nina Miskovsky (M). Och då är det Emmyly Bönfors (C) har ju begärt ordningsfrågan. Ja varsågod Emmyly.

Tack ordförande. Jag tycker det är bra med det här nya, med frågestund. Men jag tycker det är lite svårt att hänga med i vem som får ordet. Så ett önskemål är att kanske fördela ordet mellan replikerna. Och också, det är svårt hänga med hur lång tid man använder och så. Så det är ett önskemål. Tack.

Det tackar jag för Emmyly, att du har lyft upp den här frågan. Det har jag själv, har diskuterat det och vi kommer ta upp det i presidiet. Att få just det ordning på frågeställningen och frågorna. Och det är just det här med fördelning av ord, vilka typer av frågor ska komma upp, vilka i… Så att den frågan har vi redan berört lite grann och vi kommer ta upp det i presidiet. Och sen kommer vi säkert bjuda in gruppledarna till ett samtal där vi kom… Ja, men jag vet. Men nu…jag har ju tyvärr det här. Ja, alltså själva tekniken fungerar inte att trycka på det här, för frågeställning. Det är därför jag tar tiden med min telefon. Annars hade jag tryckt på det här med två minuter och den är inte programmerad för det. Ja, men då måste jag ta den där tiden med en minut liksom mellan orden samt titta på den. Men vi kommer ju hitta en bra lösning för det här, med hur vi ska hantera frågeställningen framöver. Men tack för att du lyfte upp det. Då går vi till nästa frågeställning. Och då är det från Anneli Rhedin (M) till kommunalrådet tillika ordförande i personalutskottet, Marie Brynolfsson (V). Och frågeställningen är ju så här: Hur tänker du säkerställa att personal har rätt kompetens och rätt behörighet i våra verksamheter och hur ska du motverka att personal utan behörighet deltar i sekretesskänsliga beslut? Så, varsågod Annelie. Och jag kommer göra så och fortsätta att ta tid med min mobiltelefon. Och när jag knackar lite grann så förväntar jag lite respekt för tiden. Varsågod.

Ja, tack ledamöter och göteborgare. Som sagt, min fråga vill jag då ställa till kommunalrådet Marie Brynolfsson (V). Det har framkommit att personal i staden har deltagit i ärenden och beslut utan att ha rätt kompetens och behörighet. Personer som detta angår arbetar i sekretesskänslig verksamhet. Vidare framgår det att Göteborgs stad nu ska utreda ärenden och beslut som personen har deltagit i, då personen saknat legitim utbildning och således behörighet. Så min fråga till Marie Brynolfsson (V). Hur tänker du säkerställa att personal med rätt kompetens och rätt behörighet i våra verksamheter. Och hur ska du motverka personal utan behörighet deltar i sekretesskänsliga beslut?

Tack då. Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige. Och tack Annelie för frågan. Det är självklart oerhört viktigt att säkerställa att personal som arbetar i Göteborgs stad har rätt kompetens för att kunna utföra både ett gott och korrekt arbete. Inte minst när det handlar om verksamheter där känsliga uppgifter hanteras. Och när det inte är fallet, så är det naturligtvis helt avgörande att gå till botten med vad som har hänt i de olika fallen. Och om det mer övergripande skulle framkomma att det finns brister i hur till exempel rekryteringsprocessen går till, så förutsätter jag att det är frågor som kommer att lyftas i och behandlas av personalutskottet. Men som Annelie säkert vet, så är ju inte kommunfullmäktige ett forum där vi diskuterar enskilda personalärenden. Däremot så tycker jag att du ställer en relevant fråga, som handlar om hur vi säkerställer att personer med rätt kompetens arbetar i våra verksamheter. Och hur jag ska motverka att personer utan behörighet arbetar i sekretessbelagda ärenden. Och för att kunna rekrytera på ett bra sätt så finns det en väldigt tydlig rekryteringsprocess att förhålla sig till. Och där ingår bland annat referenstagning, inlämnande av intyg och så vidare, utöver då den personliga intervjun. Och utan att föregripa olika utredningar som görs, så är det ju helt möjligt i den här staden som ju har ungefär 55 000 anställda, att trots att det finns processer, rutiner och riktlinjer att följa, så finns det en mindre risk att det faktiskt anställs olämpliga personer i vår verksamhet. Och då är det ju naturligtvis väldigt bra att det framkommer. Men någonting som ökar den här risken för att anställa fel personer helt enkelt, det är ju den höga omsättningen vi har på personal. Så när Anneli Rhedin (M) nu frågar vad jag ska göra, så är mitt svar att det rödgröna styret nu får ta över den oredan som Moderaterna som i fyra år var ansvariga för både socialtjänst och personalpolitik i staden. I din fråga så hänvisar du till en uppföljningsrapport, men jag vet… Jag får fortsätta sen.

Ja, det får du gärna göra men det har gått två minuter. Varsågod Annelie. En minut.

Tack så mycket Marie. Jag tänker just vad du tänker just, med hög omsättning av personal. Och då bjuder jag in dig så du kan fortsätta med ditt svar.

Ja, men tack så mycket. Då fortsätter jag. För jag vet inte vilken uppföljningsrapport som du hänvisar till i din fråga. Men jag läste i uppföljningsrapporten, årsrapporten från Nordost, avseende 2022. Och där står det att nämnden rapporterat två väsentliga avvikelser. Dels frågan om förvaltningens höga personalomsättning och svårigheten att rekrytera personal där situationen förvärrats och utvecklingen gått åt fel håll. Personalomsättningen för 2022 är 19,3 %. Vilket är en ökning med 6,1 procentenheter jämfört med förra året. Hisingen haft en ökad personalomsättning under 2022 och uppgifter pekar på en utveckling mot en femtedels omsättning. Och då tänker jag att om man ska prata om att kunna göra bra rekryteringar, eller överhuvudtaget ha riktlinjer att följa i den här staden, så försvåras det extremt mycket av att ha den här höga omsättningen på personal. För är det någonting vi vet, så blir det ett kompetenstapp när den här omsättningen pågår. Tack.

Tack. Varsågod Annelie. En minut.

Vad vi kan konstatera, det är att det här är ju ett långsiktigt perspektiv som vi måste titta på. Och jag tackar för ditt svar Marie. Och vi har att göra i personalutskottet.

Då tackar vi Anneli och Marie för det här. och då går vi till nästa frågeställning. Och då är det fråga från Jörgen Fogelklou (SD) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Och då är den frågeställningen så här: Hur säkerställer ni att alla dessa nöjda människor som valt ett privat alternativ, såväl brukare som anställda - dels får platser inom kommunala omsorgen och hur ska ni kunna attrahera tillbaka den personal som valt att gå över och arbeta i den privata regin? Varsågod Jörgen Fogelklou (SD).

Tack herr ordförande, åhörare, ledamöter. Ja, jag tänkte ställa en fråga till Jonas Attenius (S) här. Det har ju inte undgått någon, i varje fall i den här salen eller göteborgsort, att vi haft en debatt om LOV, under många, många, många år. Och infört LOV här i Göteborg. Jag har full förståelse att ni som tycker något annat, vill ändra på det. Det har jag inga problem med. För det är så politiken ser ut. Men här Jonas Attenius (S), vi har idag ett antal människor som…som alltså kunder, säger faktiskt de här hemtjänstföretagen. Att de har kunder och vi har utförare utav det här. Det drabbar ungefär tusen personer. Vi har idag en stor kompetensförsörjningsproblematik inom vård- och äldreomsorg i Göteborg. Hur tänker du att det ska finnas platser i den kommunala regin och personal för de här? För i min värld, när man ska förändra någonting, så gör man det långsiktigt. Man måste fasa ut någonting så att två system går parallellt med varandra. Hur hade ni tänkt säkerställa att de här individerna får den kommunala servicen som de är förtjänt av, när ni lägger ner de privata alternativen? Det vill jag jättegärna ha svar på det. Hur ni tänker säkerställa det.

Tack Jörgen. Och då går ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande och fullmäktigemöten. Ja, jag får tacka Jörgen för frågan. Det du tar upp är ju en väldigt viktig fråga och handlar i grunden om välfärdens finansiering. Det är ju också så här, med Tidö-partiernas miljardnedskärningar på välfärden i stort, så är det också en väldigt akut fråga. Just hur vi ska attrahera personal och få personal till den kommunala omsorgen. Som du också ställer i din fråga? Och jag ska vara tydlig där, ett första steg det är ju ta bort vinstintresset. Det är en väldigt viktig del för oss. Att pengarna, de gemensamma resurserna, skattepengarna som göteborgaren betalar in till sin välfärd, att det går tillbaka in i välfärden här lokalt. Det är oerhört viktigt. Där har ju ni från Sverigedemokraterna helt släppt den frågan. Vind för våg. Det är fritt fram för marknadskrafter. Och du pratar om kunder här och marknad. Det är precis vad det här handlar om. Och där har vi en helt annan syn på det. Pengarna måste tillbaka in. Varför måste dem det då? Jo, det handlar ju ytterst om villkor. Det handlar om löner. Det handlar om hur vi stärker arbetsmiljön för våra anställda. Och det är på det sättet som vi får en bättre arbetsmiljö. På det sättet vi lockar människor att jobba inom staden och Göteborgs stad. På sikt så är jag inte så orolig generellt, hur vi ska klara detta. Och det här beror ju inte bara på inflation och det allmänna kostnadsläget, att det sticker iväg i priser och så vidare nu. Utan här har vi en högermajoritet i riksdagen, en SD ledd högermajoritet. Och där är det ju så här att… Min fråga till dig är, vad gör du gemensamt utifrån ett göteborgskt perspektiv för att driva på ditt parti för att få en förändring och en bättre finansiering av välfärden? Tack.

Jag hade ju tänkt ta upp en liten annan fråga men jag skulle svara på det du faktiskt… ditt svar här. Det kommer ju inte bli fler arbetstillfällen i den kommunala sektorn eller fler platser, för att man tar de pengarna som man har idag gett till de privata. Det är ju ett antal platser. Får du tillbaka de pengarna, så kommer du inte få tillbaka de anställda, för de vill ju inte jobba i det kommunala idag. Hur ska du säkerställa kompetens i det privata? De här som jobbar…i det kommunala…För dem som jobbar i privat, det blir ju inte mer pengar. Det blir det är ju samma antalet brukare och kunder och utförare. Hur skulle det bli mer pengar till det kommunala? Jag förstår inte detta.

Nej, och då tänkte jag lämna ordet till Jonas Attenius (S) om du är färdig. Varsågod Jonas.

Jo, Jörgen, det blir mer pengar. Det går ut pengar i vinst till de här företagen. Vinst. Det gör det inte i Göteborgs stad. Där återinvesterar…det går ju tillbaka till välfärden. Det är ju våra gemensamma resurser. Det försvinner ut. Det är ett dränage av vinstläckage hos de privata aktörerna i välfärden. De behöver ju stanna inom kommunen och i Göteborgs stad, i vårt fall, i våran kommun. För att kunna stärka villkoren. För att kunna få bättre löner för våra anställda. Det är ju det det handlar om ytterst. Villkoren för våra anställda. Eller hur?

Fast de som jobbar idag i den kommunala hemtjänsten har lägre betalt än i det privata. Tror du att de kommer till…alltså de kommer inte att komma tillbaka.

Ja, det är verkligen inte min bild när jag pratar med kommunala om fackliga organisationer. Det du beskriver nu kan jag säga… Kommunala har högre. Förlåt, kommunala har högre betalt naturligtvis. Ja, nej, det var jag som sa fel. Nej, jag såg att många, många som skakar på huvudet. Ja, så är det. Ja.

Jag tänkte innan ni fortsätter. Det är bra om ni ställde frågan. Jag tänkte på att två minuter plus en minut, och då lämnar jag ordet till nästa om vi ska hålla oss till det. Eftersom jag har inte det digitala. Varsågod Jonas.

Ja, men jag ställer ju en fråga just där, som handlar om hur du jobbar Jörgen, för göteborgarnas bästa i det här fallet och stärka välfärden. För det handlar ju ytterst om vilka pengar vi får från staten och hur det kan kompletteras via statsbidrag för att vi ska kunna stärka välfärden. Vi har nu mångmiljard nedskärningar på välfärden. Och ditt parti är ju med i samarbetet på nationell nivå. Hur jobbar du nationellt för att stärka resurserna till välfärden i Göteborg?

Jag ska svara väldigt, väldigt enkelt på detta. Jag har träffat många brukare och utförare av de här tjänsterna. De nämnde…de säger att de har kunder. Och jag tyckte att det var…kändes jättekonstigt. Varför benämner ni dem som har Hemköp som kunder sa jag? Jo, för att kunden har alltid rätt sa de. Den dagen de tycker att vi gör fel, då går de till någon annan. Jag tycker att vi ska ha det här för att jag tror på individen. Att individen ska faktiskt kunna välja och få det de tycker är bäst. Jag gör det för individernas skull här i Göteborg.

Tack Jörgen. Och jag vill inte strypa debatten men det är viktigt att vi håller oss inom frågeställningen och tiden om vi ska ha… Så att det jag försöker göra mitt bästa med att fördela ord och hålla tiderna. Så att så att det blir just för alla. Så att. Varsågod Jonas.

Ja, tack. Du pratar om kunden där. Det lät precis som att inom det privata… liksom omsorgstagaren får precis, de får allt de vill men är man med den kommunala hemtjänsten, exempelvis om vi håller oss till hemtjänsten, där får man ingenting. Där blir man helt inrutad i ett fack. Det är ju inte det, det handlar om. Ärligt talat Jörgen. Det vet du ju. Utan det viktiga är ju utifrån individens perspektiv att skapa frihet och välja inom den insatsen man får. Vi hade en modell här, som vi under ett antal år tillbaka försökt genomföra med attraktiv hemtjänst, som helt slås sönder i det här LOV-systemet. Som just handlar om precis det du framhäver. Vad är det som har fått er att byta fot? Det var ju en gång i tiden så att ni tyckte om oss här. Men nu har ni helt svängt för marknadskrafterna i den frågan. Vad kommer det sig, Jörgen Fogelklou?

Ska jag fortsätta?

Ja, det får du gärna göra. En minut.

Det här blir en interpellationsdebatt egentligen i stället för en…

Men det är två minuter. Frågeställning är bara två minuter, plus en minuts replik på det. Nej. Det är bara en fråga och så svarar man. Innan jag lämnar ordet till dig Jörgen, som sagt, vi kommer att titta på det här med frågehantering av frågestunden. Hur det ska hanteras framöver, men det kommer vi återkomma.

Jag återkom gärna till Jonas Attenius (S) i en interpellationsdebatt.

Tack Jörgen Fogelklou (SD) och Jonas Attenius (S). Då går vi till nästa frågeställning och då är det från Martin Wannholt (D) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Och frågeställningen är: Är du Jonas Attenius och Socialdemokraterna beredda att stödja ett uppdrag till Higab i att förhandla en ren och öppen affär med ABF för att kunna köpa Odinsskolan utan krav på kommunal tvångsförsäljning? Varsågod Martin.

Tack herr ordförande. Ja, ni hörde frågan. Vi har ju sett att Socialdemokraterna och vänstern och Miljöpartiet i går på Higab styrelsemöte, hade en till viss del gått det här till mötes och har ett uppdrag om att vi nu ska… VD har fått i uppdrag, även om vi inte blir överens, så blev det en majoritet på den här sidan som driver igenom nu att vi börjar förhandla med ABF om att köpa skolan till rätt pris och rent, en ren affär. För det är nämligen så att historiken här är att ABF har lagt in ett önskemål om att tvångsköpa en annan lokal. Att vi ska tvångssälja en annan lokal i den här affären. Och den är då värderad till de hyresintäkter den har idag. Men lägger man ut den på marknaden, om ni inte har gjort det redan själva som jag har gjort, ring runt till intressenter i stan. Så är budgivningen mycket högre. Och det är precis samma sak som när Socialdemokraterna för några år sedan försökte göra en bytesaffär i Lövgärdet Rannebergen mot hyresgästernas vilja, till ett underpris så att flera fastighetsägare ringde direkt och sa, vi betalar 30-40 % mer. Vi lyckades ju stoppa den gemensamt här i fullmäktige. Så nu vill jag gärna ha klartecken på den här frågan från Jonas Attenius (S). Att vi tillsammans gör ett försök här att få de här skollokalerna som vi behöver. Men utan att smutsa ner Göteborgs stad än en gång. Eller försöka få till en orena affär med en undervärderad fastighet på marknaden som inte tillåts komma ut på marknaden. Om man nu nödvändigtvis vill sälja den. Så det vill jag gärna ha bekräftat av dig och svar på frågan, Jonas.

Tack Martin. Och då går ordet över till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande och fullmäktige möter. Ja, det du beskriver ju helt riktigt det som skedde på Higab igår. Vi har ju i princip identiska förslag vi går vidare med där. Där vi nu då går vidare och prövar just att göra ett försök där då, att köpa Odinsskolan…eller förlåt, att sälja Odinsskolan, utan att den här affären med ja…jag kallar för Esperantoplatsen. Den har ett formellt fint nummer. Vi pratar om samma fastighet i alla fall. Att det ändå inte skulle ingå. Och där har vi ju lika lydande förslag, så det går vidare. Sen tycker jag väl lite grann i den här frågan, att det varit ganska orent och det är lite…tonen i det kan man, tycker jag, kommentera här att. Det hoppas jag på lite bättre ton framöver, för det blir ju lite anklagande toner i just det här som har skett. Nu pratar jag inte historia Martin, utan jag pratar om det framåt nu. Sen är vi överens, vi behöver skolor i de centrala stadsdelarna. Det är inget snack om det. Och det är oerhört avgörande för det rödgröna styret. Alla minns vi det liberala skolvalshaveriet. Och där vill vi inte hamna igen. Och där har vi ju, hur ska jag utrycka mig, kampanjat ihop och drivit frågorna ihop, innan. Och det ska ge all heder åt demokraterna i det fallet. Det här har ni stått upp för. Barnens bästa. Skola för barnen. Och i grunden, i de frågorna är vi överens. Och det tycker jag vi ska ta med oss. Men absolut, nu går vi fram med ett förslag. Vi prövar detta och det är vi överens om.

Tack Jonas. Varsågod Martin.

Tack. Det var bra. Men Jonas, då vill jag bara att vi är överens. För att du säger här att du tycker tonen är fel. Nu är det ju så att flera av dina ledamöter här, som du är chef över eller gruppledare för, de har ju varit med i de här affärerna. Jag vet inte hur mycket du var med och vad du satt på för uppdrag då. Så att det är väl bra att påminna den här församlingen om historik när det har gått fel. Allt från -98-99, med 3806 lägenheter som bara såldes rätt över huvudet på hyresgästerna. Och en halv miljard gick till en amerikanskt riskkapitalbolag inom några år, från Göteborgs hyresgäster, och så vidare. Fram till den så kallade…tänkta affären där. Så att det är viktigt att vi repeterar. Vi kan säkert hålla en bättre ton och att inte skylla på Jonas Attenius (S) som inte var med. Med ditt parti var ju i allra högsta grad, i princip de enda som drev på och var med på riktigt, eftersom ni styrde och tog initiativ och drev igenom dem, eller försökte den senare driva igenom den affären. Men vi ser fram emot att vi får den här förhandlingen nu. Att vi får förhoppningsvis en utökning av våra kommunala platser i centrala Göteborg. Och att vi gemensamt är överens här inne vi delar inte ut Göteborgs stads tillgångar gratis till marknaden om man kräver det.

Tack Martin och Jonas. Då har vi sista frågeställningen. Och det är från Simona Mohamsson (L) till kommunalrådet Jenny Broman (V). Och frågeställningen lyder så här: Hur avser kommunalrådet Jenny Broman att garantera att barnen får sitt vårdbehov tillgodosett utifrån kösituationen på SiS med tanke på socialtjänstens yttersta ansvar? Varsågod Simona.

Tack ordförande, fullmäktige. Göteborgare. Ett misslyckande. Polisen, socialtjänsten larmar. Ungdomar som har begått brott lider av psykisk ohälsa och missbruk som egentligen ska låsas in på statens institution tvingas i stället att fortsätta omhändertas av kommunen, där vi saknar trygga alternativ. Jag tycker att det är sorgligt att se hur tyst det har varit från det socialistiska styret när det gäller att komma med konkreta förslag hur man ska se till att socialtjänsten faktiskt ska kunna utföra sitt ansvar. Färska siffror från Hisingen, bara under november och december 2022, så är det under fyra tillfällen som det har inträffat att man inte har kunnat hänvisa en plats till SiS. Av dessa fyra tillfällen har man placerat två ungar i hemmet och två på HVB. Det har skett två stycken rymningar. Samma färska siffror från nordost visar att det har skett fyra rymningar under 2022 från SiS och 21 rymningar från HVB. Och där har man också väntat på plats i flera tillfällen. Så därför frågar jag kommunalrådet som är ansvarigt för just socialtjänsten; Hur tänker du garantera att barn ska få sitt vårdbehov tillgodosedda med bakgrunden till den kösituationen som SiS har?

Tack så mycket för frågan. Ja, jag håller med om att det här är ett otroligt misslyckande. Dels för det första är det stora misslyckandet att ens barn hamnar i fråga, att behöva hamna på SiS. Då har vi misslyckats absolut, i det förebyggande om…vad heter det, insatserna. Men när det behövs så är det ett misslyckande när man inte kan få den vården som man behöver. Och kön på SiS, det är ju en nationell angelägenhet. Och både SiS och SKR och många kommuner regioner, vet vi just nu arbetar intensivt med att få…hitta gemensamma lösningar. Jag vet att det ska göras mycket såna här samarbetssamtal, arbetsgrupper under åren. Vilka som står i kö, det har varierat över tiden. Just nu är det mest flickor i kö. I somras är det mest pojkar i kö. Och SiS själva har nyligen utvecklat kvaliteten för att jobba med just flickor under en period. Med högre andel kvinnliga anställda och mindre enheter för att skapa tryggare miljöer för flickor. För vi vet ju att inte ens alltid har varit särskilt bra för flickor på SiS hemmen. Och det här kvalitetsarbetet har nu fått stå tillbaka för SiS gör sitt yttersta för att beta av kön. Och det tycker jag är en oroväckande situation av kvalitetsutveckling och flickors situation. Att man inte både kan prioritera kapaciteten när SiS inte räcker till. Många flickor som blir aktuella för SiS har en psykiatrisk problematik och behöver rätt vårdinsatser från exempelvis BUP. Som vi vet länge har allt för långa köer även där. Att förbättras psykiatrin och skapa bättre förutsättningar för BUP är något som Vänsterpartiet starkt har drivit. Och vi vet nu att den rödgröna ledningen i VGR kommer prioritera arbetet med väldigt mycket. Men här skulle verkligen den blå- bruna regeringen behöva agera mycket mer kraftfullt för att ge SiS resurser och förutsättningar för att kunna rekrytera och behålla kompetent personal. För att kunna rysta upp, ersätta lokaler och satsa på kvaliteten.

Tack Jenny. Två minuter. Varsågod Simona.

Ja, tack så mycket ordförande, göteborgare, fullmäktige. Ja, det vi hör är det här en nationell fråga. Vi kan inte göra någonting åt det. Och bara så man vet så gick SiS upp i stabsläge i somras när det var 36 personer som var i kö. Nu är kön upp i 48 och de som berörs allra mest det är unga tjejer. Och att stå här och säga, nej det är en nationell fråga, vi kan inte göra något åt det. Jo, då kan jag säga att det vi liberaler har gjort något åt det. Diarienummer 5733-2022, det är en JO-anmälan som gjordes av Liberaler mot just SiS. Vi har lagt yrkanden i alla socialnämnder om att se till att alla av…alla SIS placeringar som inte blir av, att man gör avvikelser. Vi har sett till att efterfråga att det finns ett reserva, så att man faktiskt kan ställa krav på avvikelser och att Spink faktiskt gör det. Så att stå här och säga att det här är en nationell fråga och skylla ifrån sig, istället för att svara på min fråga som du var väldigt duktig med att poängtera alla andra att man ska svara på frågan. Hur ska du garantera att man tillgodoser deras vårdbehov? Inte regeringen, utan du.

Jag skulle komma till det och jag har inte sagt att vi inte kan göra något. Utan det hittar du på själv, för det sa jag inte. Kolla gärna igen på sändningen. Utan jag började att inleda hur situationen är. Det här är vad vi tänker. För vi måste ju själva ha insatser, precis när inte det räcker till. Vi behöver stöd och vård för barn och unga som har varit på SiS och som behöver komma vidare. Och ett av de stora problemen själva som SiS har identifierat, det är att unga blir kvar alltför länge på sina placeringar trots att man är färdigbehandlad i den liksom formen. Och då behöver man flyttas till en annan placering. Exempelvis HVB eller familjehem. Och vissa kan även flytta hem med stödinsatser i hemmet. Och här då kommer ju kommunen in. För Göteborg har haft ett alltför bristfälligt stöd till de barn och unga som har varit i störst behov av samhällsstöd. Exempelvis Socialen i Hisingens årsrapporter de senaste åren, som du har suttit i, har visat att socialtjänsterna larmat om öppenvårdsinsatser som inte har kunnat erbjudas. Och alltför många beslut har inte kunnat verkbeställas för resursbrist. Jag får återkomma igen, fast att jag påstod att jag inte ska återkomma. För jag kommer med mer saker.

Ja, tack Jenny. Vi sa ju en minut. Jag ger ordet. Tack.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja alltså, nu om vi bara backar två steg och tänker så här. När vi omhändertar någon under LVU och vill placera någon i SiS, det är liksom det sista alternativet. Det är inte där man vill placera ungdomar. Så då har man redan avverkat att ha dem och på exempelvis HVB eller i hemmet. Så att sitta här eller stå här och diskutera att så här, ja men vi kanske kan sätta dem i hemmet eller HVB. Det är det vi har gjort. Jag gav dig färska siffror från både Nordost och Hisingen, där man just har gjort det. Man har satt ungdomar som egentligen behöver vara på SiS i hemmet eller på ett HVB. Och det enda som det har slutat med är att antingen så har det har de rymt, eller så har de inte fått det vårdbehovet som de behöver ha. Det är det hela socialtjänstlagen utgår ifrån. Och när vi kommuner inte kan gå tillgodose vårdbehovet måste ju vi kunna reagera på det. Och då räcker det inte att säga då ska det bli bättre HVB hem, eller att vi ska ha dem i hemmet. Utan vi måste kunna garantera att SiS finns där. För vi kan inte göra den tvångsvården.

Simona. Varsågod Jenny. En minut.

Ja, nu hittar du också på igen vad jag sa. För det var inte det jag sa. Utan det var när man är färdigbehandlad, då är det viktigt att man kan komma ifrån SiS hemmet. Och det är det man inte har kunnat göra nu under det senaste året. Vi har inte kunnat ta tillbaka dem i kommunen. För man ska ju inte ha vård på SiS hem. Det är inte liksom ett jättetrevligt ställe att vara när man är färdigbehandlad där. Utan det är ju faktiskt så att man kan ju ha vård innan, så kanske de insatser inte räcker och så kanske det krävs SiS. Men man ska ju inte vara kvar på SiS längre än man behöver det. Det är verkligen inte bra för den unga personen. Utan, men då är det ju inte så här bara, ja nu är man färdig då kan man gå hem. Utan då behöver man ju de här mellaninsatserna. Och det är ju det som det har funnits alltför lite. Men nu ska jag säga vad vi vill göra då. Vi vill för det första visa på att vi har gjort en unik satsning på välfärden genom att höja budgeten med sex procent. För det här handlar i mångt och mycket om pengar. För i ett av de svåraste ekonomiska lagarna vi har haft på decennier. Vi ser de enorma behoven, precis som du säger. Vi ser dem inom välfärden och vi gör nu den största indexuppräkning av alla kommuner i landet. Jag får återkomma igen.

Jag är ledsen men en minut det går fort. Det är överenskommelsen, en minut.

Påstå inte något jag inte sagt nu.

Nej, nej, det har jag inte påstått heller. Nej, jag säger ju att en minut det går ju fort. Simona.

Tack. Nej men jag tycker det blir väldigt intressant i den här diskussionen hur det socialistiska styret först säger att det är regeringens fel. Sen är det pengarnas fel. Ja, snart är det väl säkert vårt fel som har suttit och haft…styrt staden under fyra år. Jag väntar på det. Det kanske kommer i nästa replik. Men fortfarande så svarar du…nu svarar du igen att du måste få ut människor från SiS. Men min fråga berörde de som faktiskt står på kö för att ens komma in till SiS. De ungdomar som riskerar att rymma… att vara på rymning, de som riskerar att inte får sitt vårdbehov. Vad ska det socialistiska styret göra åt det? Åt att komma åt kösituationen och garantera att de som behöver vara inne på SiS faktiskt kommer in?

Tack Simona. Jenny, varsågod.

Ja, men då ber jag dig igen att lyssna. Alltså, egentligen behöver det här inte vara interpellationsdebatt. Det blir jättefånigt där här. Jag tycker är jätteknepigt. Men det är en annan sak. Jo, om du lyssnar. Om det är personer som inte ska vara på SiS, som upptar platser på SiS. Om vi kan ta tillbaka dem hem och ha de här mellaninsatserna. Vad händer då? Jo, då blir det platser som jag sa innan. Då kan man lösa en del utav kösituationen. Självklart så måste man göra det. Vi kan inte ha egna SiS hem här. Det är ju en extremt svår situation. Det är ju ungdomar som mår extremt dåligt. Så det vi behöver göra för att lösa kö situationen, det är först och främst att se till att de barnen som inte ska vara på SiS hem, kan få den vården de behöver. Så att de lämnar plats till dem som behöver det allra mest. För det är ganska orimligt att personer som inte behöver den vården, den typen av vård längre, är kvar. Så försvinner de från SiS hemmen, så öppnar det upp för fler platser. Men sen så behöver ju de SiS hemmen utökas och de behöver renoveras. Och det behöver ske skyndsamt.

Och jag tänkte innan jag lämnar ordet till Simona. Jag vill inte strypa debatten men det här är ju bara en frågeställning. Det är en fråga som ska ju få ett svar. Det är inte ett tanken att det ska bli en debatt. Så att det är viktigt för frågeställarna att det är…att det är ju en fråga som ställs och få ett svar. Så jag är tacksam om ni respekterar det. Varsågod Simon.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja det är klart att så det socialistiska styret kan kalla en oppositions fråga för fånig. Och det sa du ändå. Det tror jag ändå finns med i yttrandeprotokollet sen. Du sa fånigt. Men så här tänker jag. Det här är olika syn på politik. Jag tackar för svaret från kommunalrådet. Även om jag tycker att man kunde ha svarat med att man ska ligga på exempelvis till politiska rådet SiS har. Eller att man ska försöka driva opinion. För i slutändan, även om det är nationell fråga, så är det vår socialtjänst som står ansvariga för det. Men tack för svaret från kommunalrådet.

Simona, igen lyssnade inte du. Jag tycker den här formen är fånig för den här frågestunden. Men det är en annan sak. Det var det jag sa. Du ska inte lägga ord i min mun. Det tycker jag blir väldigt märkligt. Det vi har gjort i opposition, det är ju att vi har tvingat fram att HBV hemmen fort, löpande och kontinuerligt ska följas upp. Och det är ju utifrån de här rymningen bland annat som skett, och så vidare. Även om jag tycker att det är rätt barn som ska hamna på rätt ställe fortfarande. Och vi gör en i år, en strategisk översyn i staden, om hur behovet av vård och behandling ser ut inom barn och unga. Implementering av HBV enkäten kommer fortsätta under 2023. HBV enkäten innebär möjlighet till systematisk uppföljning av kvaliteten och den stöd och behandling som ges på HBV boenden. Det vill säga, de här får möjliggöra utrymmen för SiS hemmen att kunna ta emot nya.

Då får vi tacka Simona och Jenny för det här. Och då var vi färdiga med den här gångens frågeställningar. Och jag tänkte innan vi går på nästa ärende, så är det…jag har ju fått tips från teknikerna, personal. Om att de talare som går fram behöver inte vara så nära mikrofonen. För det blir ju lite störningar i radiosändningen där. Så det är bra om man har ju lite avstånd till mikrofonen men att höja rösten lite grann. För annars så blir det svårt i sändningen. Vi har både direktsändning i radio och TV. Bara en liten tips. Granskning av palliativ vård och omsorg samt stöd till närstående i Göteborgs Stad

Då går vi tillbaka till ärendelistan. Och då är det ärendenummer 8. Stadsrevisionens rapportsammandrag - Granskning av palliativ vård och omsorg samt stöd till närstående i Göteborgs Stad. Och Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget Granskning av palliativ vård och omsorg samt stöd till närstående i Göteborgs Stad. Jag lämnar ordet till ordförande i Stadsrevisionen under föregående mandatperiod Bengt Bivall (V). Varsågod Bengt.

Tack så mycket. Den verkar vara på. Ja, den här granskningen som jag tänkte redovisa kort den handlar om palliativ vård och omsorg. Det vill säga om vård i livets slutskede. Något som jag kan tänka mig att många av oss, kanske de flesta, kommer att få vara med om så småningom. Granskningen handlar också om det stöd som vår stad erbjuder närstående till de som lever sina sista dagar. Det som granskas är nämnden för äldre samt vård och omsorg, funktionsstödsnämnden samt socialnämnden Nordost, senaste i viss utsträckning begränsad utsträckning. En av de mest basala och angelägna uppgifterna för den vård som erbjuds av Göteborgs stad är att lindra lidande och främja livskvalitet för den som befinner sig i livets slutskede. Syftet är då varken att påskynda eller att fördröja döden. Det är lätt att förbise att det kan behövas rehabiliterande insatser också för den som är nära livsslutet. Forskningen visar nämligen att insatser inom fysioterapi och arbetsterapi är viktiga för livskvaliteten och för att motverka smärta. Uppföljning som nämnden för äldre samt vård och omsorg, själv har gjort, visar att insatser ofta uteblir eller inte genomförs på ordination så som det har beslutats. Om jag uttrycker det lite tydligare, det är olyckligt att så att säga, bara ge upp inför den så närmar sig slutet. Mycket kan och bör faktiskt göras. Jag vill också påminna om att palliativa insatser utförs inte bara på särskilda boenden i stan, utan också i hemsjukvården, i boenden med särskild service, vid daglig verksamhet och i hemmet för yngre och äldre personer med funktionshinder. Jag vill också lägga till att palliativ vård också utförs inom ramen för Västra Götalandsregionen. Men det ingår inte i den här granskningen. Det finns utmaningar när vården ges vid exempelvis korttidsboenden. Genom personliga assistans eller via hemtjänsten, det finns alltså där också. Det gäller tillgången till rätt kompetens och det som kallas avvikelsehantering. Kompetensteamen för palliativ vård är under uppbyggnad och det är angeläget att tillgången till kompetens är och blir likvärdig. För de flesta som vårdas vid stan särskilda boenden ser förutsättningarna faktiskt, till god vård, bättre ut. Samma sak i stödet för närstående. Socialstyrelsen har tagit fram så kallade målnivåer och indikatorer på ett antal insatser som anses särskilt viktiga för patienter i sista levnadsveckan. Det finns något som heter svenska palliativregistret, som är nationellt kvalitetsregister. Uppgifter från det här registret visar att stans, Göteborgs hälso- och sjukvård, inte riktigt når upp till det målnivåer som Socialstyrelsen har beslutat. Det visar att många människor dör utan att en dokumenterad smärtskattning, som det heter, eller munhälsobedömning gjorts sista levnadsveckan. Vi har lämnat ett antal rekommendationer med anledning av granskningen till två av de här berörda nämnderna. Till nämnden för äldre samt vård och omsorg, lämnar vi rekommendationer som handlar om ledningssystem som ger stöd för god vård. För att säkerställa likvärdig tillgång till kompetens och för att besluta det palliativa insatser faktiskt verkställs och dokumenteras. Den sistnämnda rekommendationen lämnas i liknande form också till nämnden för funktionsstöd. Sen vill jag nämna att vi har också utfört en annan granskning. Och det är av informationssäkerheten i skolsystemet som heter IST, med stora bokstäver, administration. Den har jag inte tänkt att kommentera men den finns förstås i era handlingar. Tack för mig.

Tack Bengt Bivall (V). Och vi har ju en talarlista. Vi börjar med Mariette Höij Risberg (D). Därefter Sanda Anton Henriksson (SD). Varsågod Mariette.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. Ni vet ju alla vid det här laget var Demokraterna har stått i frågan om avvecklingen av de kommunregionala ASIH teamen, innan en ny organisation fanns på plats. I rapporten från stadsrevisionen kan vi läsa om vad nedläggningen bland annat har orsakat. Nuvarande rutiner processer för att planera en god vård och omsorg saknar i stora delar ett palliativt perspektiv. Vilket riskerar att leda till att adekvata insatser uteblir eller inte sätts in i tid. Vi har Bengt Bivall (V) berätta om att Socialstyrelsen har tagit fram målnivåer och indikatorer på ett antal insatser som anses vara särskilt viktiga för patienten under den sista levnadsveckan. Data från svenska palliativregistret, som är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att förbättra vården i livets slut, visar att Göteborgs stads hälso- och sjukvård inte når upp till de målnivåer som Socialstyrelsen har beslutat om. Och granskningen visar ju också att många dör utan att den dokumenterar smärtskattning eller munhälsobedömning gjorts under den sista levnadsveckan. Detta hade vi kunnat undvika. Tack så mycket.

Tack så mycket Mariette. Och då går ju ordet till Sanda Anton Henriksson (SD). Därefter Per Gustavsson (L). Varsågod Sanda.

Fortfarande ny, jag kan skylla på det. Vi tackar Stadsrevisionen för denna granskning och utförliga rapporten. Denna granskningsrapport är tyvärr i linje med förväntan. Vi börjar vänja oss med att granskningar av stadens verksamheter visar på brister som har många saker gemensamt som bristande eller helt avsaknad av fungerande dokumentation och rutiner. Avsaknad planering, olika bemötande och utförande av insatser beroende på verksamheter, eller helt utebliven stöd och insats. Att stödet är beroende på vilken verksamhet man befinner sig i. Generell kompetensbrist helt enkelt. Denna granskning handlar om livets slutskede. Vi vet alla att vi ska dö men det hör inte till vanligheten att vi verkligen, vi förtjänar riktigt värde när vi ska dö. Vård i livets slut är mycket mer än bara morfin. Döden är en fråga för alla. Att lindra lidandet är en fråga för alla, oavsett vem du är, var du bor och var du jobbar. Att vara anhörig till den som befinner sig i livets slutskede är också svårt. I stadens verksamheter vårdas idag äldre, sköra, multisjuka personer, där vårdens inriktning handlar om god livskvalitet och symtomlindring. Det måste finnas tydliga rutiner för omhändertagandet i livets slutskede. Den palliativa vården måste finnas i sin helhet för både för dig som är sjuk och för dina anhöriga och nära och kära. Utifrån denna rapport förstår vi att det erbjuds…det erbjuds olika stöd till den sjuka i livets slut. Men särskilt olika stöd till den anhöriga och närstående. Stödet är utformat på olika sätt inom funktionsstöd respektive äldre samt omsorgsnämnden. Vi läser också om icke fungerande informationsutbyten kan som kan leda till insatser…till att insatser uteblir, till skada för patienten. Att avvikelser ej rapporteras och att datan i kvalitetsregister, palliativ…palliativregister som finns, inte når upp till målnivåer som Socialstyrelsen har beslutat. Palliativ vård handlar om att hjälpa människor att leva den sista tiden med så hög livskvalitet som möjligt. Det handlar om ett förhållningssätt att se hela människan. Det handlar om helhetsvård. Att tillgodose den fysiska, sociala men även de andliga behoven. Hoppas verkligen att den rödgröna styret gå till botten med och kartlägger de konkreta problematiken och åtgärder det som behöver åtgärdas. Tack.

Tack Sanda. Och då går ju ordet till Per Gustavsson (L). Därefter Marina Johansson (S). Varsågod Per.

Tack så mycket för det ordförande, fullmäktige. Människor som befinner sig i livets slutskede har precis som alla andra rätt att leva med värdighet och bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet. Oavsett ålder och eller diagnos, om man bor hemma, i särskilt boende eller på sjukhus, så ska man kunna känna sig trygg i att alla får en god palliativ vård. En vård som lindras där…en vård som ser till att besvär lindras och behandlas oavsett om det är av fysisk, psykisk, existentiell eller social karaktär. Att vara anhörig till någon som inte…som har…som vet att har man begränsad tid kvar att leva, är inte enkelt. Därför är det centralt att den palliativa vården just, stödet till anhöriga, det måste fungera under sjukdomen och efter dödsfallet. I Göteborg möter många en god palliativ vård. Jag har på håll kunnat följa den lindring och medmänsklighet som många gånger genomsyrar den här vården. Och jag vill tacka Stadsrevisionen för den här granskningen som är genomförd, den är viktig. Vi måste ha rutiner och processer för att planera en god vård med ett palliativt förhållningssätt, som vi hört. Det kan inte saknas i stora delar som rapporten lyfter fram. För då riskerar vi att insatser inte blir av eller sätts in för sent. Och som jag sa innan så ska det inte spela någon roll var någonstans man väljer att bo sista tiden i sitt liv. Men Stadsrevisionen bedömer att det finns just risk för att anhöriga bemöts olika och särskilt när det kommer till anhörighetsstödet. Utgångspunkten måste vara att den vård….att den som vårdas och dess anhöriga inte ska behöva fundera på hur Göteborgs stad har valt att organisera sig eller vem det är som utför vården. Den ska bara fungera. Alla har ett rätt…alla har rätt att leva hela livet. Och från Liberalernas sida så förutsätter vi nu att ansvariga nämnder skyndsamt hanterar de rekommendationer som Stadsrevisionen har lagt fram. Tack.

Tack Per Gustafsson (L). Och då går ordet till Marina Johansson (S). Varsågod Marina.

Så, tack så mycket fullmäktige och åhörare. Jag vill också börja med att tacka revisionen för en väldigt viktig rapport som dels då berör äldrenämnden och funktionsstöd och Socialnämnden Nordost. Och där det har kommit tre rekommendationer till äldrenämnden och en till funktionsstöd. Och jag tänker att vi kommer verkligen att göra allt vi kan för att omhänderta de här rekommendationerna. För det är precis som flera av föregående talare har sagt, väldigt, väldigt viktigt att det här är en vård som dels är likvärdig och kännetecknas av hög kompetens och inger trygghet för alla inblandade. Både patienten själv men också närstående. Så att mycket är också på gång kan vi säga med förbättringsarbete på olika sätt. Och vi i nämnden kommer följa detta självklart på olika sätt. Så tack för rapporten.

Tack så mycket Marina. Och då har vi tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är föredragen? Kan rapporten antecknas? Granskning av informationssäkerhet i skolsystemet IST administration

Då går vi till här nu nummer 9. Stadsrevisionens rapportsammandrag - Granskning av informationssäkerhet i skolsystemet IST administration. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget Granskning av informationssäkerhet i skolsystemet IST administrationen och lämnas. Och vi har inte någon föredragande på det här. Utan då är det frågan, kan fullmäktige anteckna rapporten? kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg i stället för

Då går vi till ärende nummer 10. Val av ersättare i förbundsfullmäktige i kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg i stället för Rebecka Rapp (SD). Kan jag få förslag på ersättare? Då är det Lena Ferm (SD). Varsågod Lena. Ja, jag kan bara säga att tekniken. Ja, tekniken hänger inte riktigt med. Det är lite eftersläpningen på. Och det kunde jag se på klockan. Tiden hos mig stämde men inte på tavlan. Så var varsågod Lena.

Ja, tack ordförande, fullmäktige. Vi föreslår Tony Liljendahl för Sverigedemokrater. Tack.

Tack. Kan Tony Liljendahl utses till ersättare i förbundsfullmäktige i kommunalförbundet Räddningstjänsten, i stället för Rebecka Rapp (SD)? sammanträdet förekommande val

Då är vi på ärende nummer 11. Valberedningens förslag till vid sammanträdet förekommande val. Under punkterna 1 till 20, har vissa personer avsagt sig uppdragen. Kan valberedning lägga under dessa punkter fram förslag till val? Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkten 21, lägger valberedningen fram förslag till val på grund av ändrad bokförings… bokföringsort. Kan valberednings förslag bifallas? Under punkten 22 lägger valberedningen fram förslaget till val av ett medborgarvittne. Kan valberednings förslag bifallas? Under punkterna 23 till 24, lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter och två suppleanter i vattenvårdsförbund. Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkterna 25 till 29, lägger valberedningen fram kompletterande förslag till val av ledamöter, suppleanter, lekmannarevisorer och lekmannarevisorssuppleanter i Försäkrings AB Göta lejon, Business Energy Göteborg AB och Higab AB samt intresseförening för suppleanterna. Kan valberednings förslag bifallas? Under punkten 30 anmäls de revisionsbolag som stadsrevisionen upphandlat för respektive bolag. Kan fullmäktige…kommunfullmäktige anteckna detta? uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige

Då går vi till ärende nummer 12. Avsägelse av Mia Mårtensson (V) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan om avsägelsen ska ske till länsstyrelsen. uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige

Ärende nummer 13. Avsägelse av Julia Lundell (S) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan om avsägelsen ska ske till länsstyrelsen. bostäder, verksamheter och uppgångar för Västlänken norr om Nordstan

Ärende nummer 14. Genomförandeavtal avseende detaljplan för bostäder, verksamheter och uppgångar för Västlänken norr om Nordstan. Kommunstyrelsen föreslår att genomförandeavtalet mellan Göteborgs Stad och Trafikverket, avseende detaljplan för bostäder, verksamheter och uppgångar för Västlänken norr om Nordstan, godkänns. Och här har jag Jörgen Fogelklou (SD). Talarlistan börjar med Jörgen. Därefter Johannes Hulter (S). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande, åhörare, ledamöter, alla som tittar. Sverigedemokraterna har sedan 2009 varit konsekvent mot både Västlänken och trängsels…trängselskatten som finansieringen av densamma. Ingen göteborgare ska betala för Västlänkens skenande kostnader. Varken via kommunalskatten eller trängselskatten. Trafikverket kan inte längre garantera att de håller budget och tidplan för Västlänken. Det finns inget gratis vare sig med förseningar eller fördyringar. I slutändan är det tyvärr alltid skattebetalarna som får notan. De ökade kostnaderna ska inte få gå ut över göteborgarnas välfärd, vård, skola och omsorg. Trafikverket måste ta ansvar för haveriet med Västlänken. Jag yrkar därmed bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande i kommunstyrelsen. Tack.

Tack Jörgen. Då går ordet till Johannes Hulter (S). Därefter Robert Andersson Hammarstrand (S). Varsågod Johannes Hulter (S).

Tack så mycket. Ja, det jag tror att det är många göteborgare som väntar på att vi ska bli klara med allt som håller på här i stan och vi bygger mycket. Och det vet vi att det finns och har varit många problem som vi behöver lösa, det har vi varit medvetna om. Men vi ju framför oss också en utveckling där vi faktiskt får ordning på de här projekten. Det är ju massor med stora projekt som är på gång. Och som vi kommer behöva jobba riktigt hårt för att få klara. Just centralen är ju faktiskt någonting som ändå rullar på, får man säga. Och det är ju faktiskt väldigt bra och det är därför vi behöver göra det här genomförandeavtalet nu, så att vi kan komma vidare och få ordning på centrala Göteborg. Skapa en bra trevlig stad för göteborgarna som de kan trivas i. Och som sagt, det tror jag väldigt många ser fram emot. Så därför tror jag att det är väldigt viktigt att vi kommer vidare nu i den här processen och kommer vidare med det här beslutet som vi har, eller ni rättare sagt, har framför er här idag. Tack så mycket.

Tack Johannes. Och på detta har Jörgen Fogelklou (SD), begärt en replik. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet. Det är alldeles riktigt som Hulter säger här, att vi har massa planer och detaljplaner, och byggen som sker i Göteborg. Och det är väl bra att folk vill satsa pengar i Göteborg och näringslivet flyttar hit och så. Det är fantastiskt att du tycker det är bra. Men vårt tilläggsyrkande handlar ju om att vi skattebetalare i Göteborgs skall inte står för alla fördyringar som Västlänken tyvärr drar med sig. Varför kan du inte stå bakom det tilläggsyrkandet att Trafikverket får komma hit och förklara vad fasen de håller på med? Tack.

Tack Jörgen. Och då går vi tillbaka till talarlistan. Och då är det Robert Hammarstrand (S). Därefter Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod Robert.

Ja tack ordförande, fullmäktige. Ett stort beslut vi ska ta idag. Viktigt att staden och staten har kommit överens i den här frågan. Också viktigt att det finns så stor majoritet i den här församlingen. För det här viktiga beslutet att komma vidare med den stora stadsutveckling som ska ske i centralenområdet med bostäder och många nya arbetsplatser. Och inte minst då på sikt väldigt goda förutsättningar för ett hållbart resande till arbetsplatserna. Vilket kommer man att hjälpa stan, inte bara att växa ekonomiskt utan också att kunna hantera de klimatutmaningar vi står inför. Så ett mycket viktigt beslut och därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Robert. Och då går ordet till Ann Catrine Fogelgren (L). Därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod Ann Catrine.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Ja, det är helt riktigt att Trafikverket måste ta sitt ansvar. Det är vi nog alla överens om. Men det innebär ju inte att vi på det viset ska stoppa upp det här viktiga beslutet gällande genomförandeavtalet för det som ska komma i nästa ärende, alltså detaljplanen för norra Nordstan. Och här ska vi säkra upp såväl Västlänken som allmän plats och kvartersmark. Och det är ju också så att det här är ju en plan som kommer att innebära både en bättre stationsmiljö, en bättre möjlighet att pendla och både till service och trygghet. Det ger inte bara ett stort tillskott till bostäder, handelsplats…handelsplatser och handel ska jag säga, inte bostäder tyvärr i det här området. Utan också ett stort ekonomiskt överskott i det här planen som kommer i nästa ärende. Och därmed så måste vi fatta genomförandeavtalet som ju reglerar det som vi ska sedan kunna bygga. Och med detta så yrkar jag bifall till kommunstyrelsen.

Tack Ann Catrine. Och då går ordet till Jörgen Knudtzon (KD). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Jörgen.

Tack ordförande, kommunfullmäktige och eventuella åhörare. Ja, det har sagts mycket om Västlänken. Det kan sägas väldigt mycket om Västlänken. Jag ska säga så lite som möjligt idag. Planen var långt på väg innan jag och de flesta av oss som sitter här idag, kom in i kommunfullmäktige. Och nu har vi byggt ett ställt till det i flera år redan i stan. Vad jag då tycker om tågtunnelprojektet som sådant, det är inte så relevant idag. Men jag har den uppfattningen liksom jag hade om Hallandsåstunneln. Att man inte ska kasta de första pengarna i sjön. Projektet behöver färdigställas. Men som flera har sagt med det tillägget då, att Västlänkens Haga station och annat schabbel, förseningar, fördyringar, det måste staten ta hand om inte Göteborgs skattebetalare. Och sen hoppas jag då för övrigt att politiken i framtiden har dragit lärdomar av det här projektet. Därmed kommer jag också att rösta för den här detaljplanen i nästa ärende. Kan den bidra till att göra baksidan av Nordstan till lite mindre baksida, och lite mera levande stad, så är det en stor vinst. Vi bör se upp i stadsutvecklingen så att vi inte bygger baksidor, utan miljöer där folk vill vara.

Tack Jörgen. Och då går ju ordet till Martin Wannholt (D). Därefter Johan Zandin (V). Varsågod Martin.

Tack herr ordförande. Ja, vi har gått igenom från Demokraterna, som vi gör med alla handlingar, både genomförande avtalet, som är bra, och detaljplanen som är bra. Men våran fullmäktigegrupp, vi har ju sagt att eftersom vi inte var med och drev fram Västlänken, så vill vi inte delta vi beslutet idag. Men det är klart att fullmäktige måste fatta de här beslutet idag. Däremot när det gäller de övriga delarna, så kommer…för jag tror att det var min förekommande talar här, som sa att det har…att det har sagts mycket och kan sägas mycket om Västlänken. Och då vill jag ju tillägga där att det kommer sägas mycket mer om Västlänken med tanke på att…Jag vet inte hur mycket ni läser, men det de siffror som kommer komma fram nu och börjat komma fram i Haga och Korsvägen, det gör ju att…det som det ser ut är att det här projektet blir till och med dubbelt så dyrt. Alltså 40 miljarder, det är vad prognoser visar redan nu. Vi får ju se längre fram och vi får reda på efter upphandlingar efter sommaren och så vidare. Men det kan vara bra att tänka på, för det finns ju inspelningar på nästan alla er här inne, vad ni har sagt tidigare om det här projektet och eventuella fördyringar. Och 40 miljarder 2009, det kanske blir 55 då eller någonting med löpande priser som läggs ihop då. Men det får vi återkomma till. Men den från Demokraternas sida herr ordförande, så avstår vi från delta i det här beslutet och i nästkommande ärende. Tack.

Tack Martin. Då går ju ordet till Johan Zandin (V). Därefter Robert Hammarstrand (S). Varsågod Johan.

Ja, som flera har påpekat redan, så är det inte Västlänken som sådan vi ska debattera och fatta beslut om idag. Utan om vi ska godkänna så småningom detaljplanen och just nu genomförandeavtalet för de här kvarteren norr om Nordstan. Och där yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på Sverigedemokraternas tilläggsyrkande. Tack.

Tack Johan. Och då går ordet till Robert Hammarstrand (S). Du avstår. Ok, då har jag tomt på talarlistan. Och anser vi att ärendet är föredraget? Under överläggningen yrken och Jörgen Fogelklou (SD) att fullmäktige bifaller tilläggsyrkande från SD i kommunstyrelsen. Robert Hammarstrand (S), Ann Catrin Fogelgren (L) och Johan Zandin (V), bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Då återstår tilläggsyrkande från SD i kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Jag anser att tilläggsyrkandet har avstryks. En votering är begärd och ska verkställas. Då har vi en votering begärt. Och det ska verkställas. Och förslaget är Ja för avslag av tilläggsyrkanden från SD. Nej för bifall. Det vill säga Ja för att avslå tilläggsyrkandet, och nej för bifall. Och jag startar omröstningen nu. Varsågod och rösta. Då stoppar jag omröstningen men jag har ju Claudia. Du ja, du röstar? Du röstar Ja. Då stoppar jag. Och med 67 röster mot 7 har tilläggsyrkandet avslagits. Och 5 avstår. Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? verksamheter och uppgångar för Västlänken norr om Nordstan inom stadsdelarna Nordstaden och Gullbergsvass i Göteborg

Då går vi till ärende nummer 15. Antagande av detaljplan för bostäder, verksamheter och uppgångar för Västlänken norr om Nordstan inom stadsdelarna Nordstaden och Gullbergsvass i Göteborg. Kommunstyrelsen föreslår att genomförandetavtalet mellan Göteborgs stad och Trafikverket avseende detaljplan för bostäder, verksamheter och uppgångar för Västlänken norr om Nordstan, godkänns. Och här har vi en talarlista och vi börjar med Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Jörgen.

Tack herr ordförande, åhörare, ledamöter, vänner och ovänner, tänkte jag säga. Det har jag inga här. Jag tänker inte då prata om Västlänken nu. Utan nu ska vi prata om arkitektur och den staden vi vill bo i. Jag yrkar därmed bifall till Sverigedemokraternas återremissyrkande i kommunstyrelsen. Återremittera ärendet till Stadsbyggnadsnämnden, som får i uppdrag att i samverkan med övriga berörda nämnder se över planförslaget ur ett barnperspektiv. Vistelseytor och service bland annat. Baserat på gestaltningsprogrammet, bara sluta bygg fullt. För att säkra Boverkets byggregler 2011:6, om bostäders tillgång till direkt solljus. Och för att säkerställa en tryggt inbjudande och hållbar stadsbyggnad. Nästan alla studier visar på att den sociala tilliten blir lägre ju högre ett hus blir. Tänk på det. Med det yrkar jag bifall på Sverigedemokraternas återremissyrkande i kommunstyrelsen. Tack.

Tack Jörgen. Och då är det Martin Wannholt (D). Därefter Johannes Hulter (S). Varsågod Martin.

Tack herr ordförande. Nej, jag får väl vara formell och säga samma sak här, att eftersom vi inte är med i det projektet. Även om detaljplanen har vi inte haft något emot. Så deltar fullmäktigegrupp för Demokraterna inte i det här beslutet. Tack.

Tack Martin. Och då är det Johannes Hulter (S). Därefter Eva Flyborg (B), eller (L). Varsågod, ursäkta mig. Johannes Hulter (S), varsågod.

Tack så mycket. Ja, från vår sida så är det naturligtvis väldigt kul att se ännu att vi kommer vidare med den här viktiga detaljplanen för Göteborgs framtid. Och jag tror att vi alla nog, i alla fall de flesta tycker, att det är jätteviktigt att när vi bygger den nya staden som vi har framför oss, att den då blir vacker och fin och inbjudande. Inte minst för våra minsta invånare, barnen och att de trivs och har det bra. Det är också därför som det har genomförts en ordentlig barnkonsekvensanalys och social konsekvensanalys i detaljplanen. Man har tittat mycket på det här. Och som lett fram till att man ändå i det här ganska komplicerade området som det är, det är jättemycket trafik och annat som ska dras. Och det är kontor och annat som ska in och allt möjligt så där, så har man hittat ganska bra lösningar på allt det här. Men jag skulle säga att när, ni då tar detaljplanen här idag förhoppningsvis, så är ju egentligen bara halva jobbet gjort. Utan det är jätteviktigt sen att vi till exempel i stadsbyggnadsnämnden, stadsmiljönämnden, alla olika nämnder och så. Håller koll på vad som händer sen i det här området och vad som görs. Så att vi verkligen tar tillvara alla möjligheter att skapa bra och fina miljöer för göteborgarna. Men det är helt säker på att vi alla faktiskt här inne i kammaren är intresserad av att göra. Och jag ser fram emot att arbeta brett med allihopa här för att göra en bra miljö för göteborgarna här i fortsättningen. Tack så mycket.

Tack Johannes. Och då är det Eva Flyborg (L). Ber om ursäkt Eva, jag sa fel. Därefter är det Robert Hammarstrand (S). Varsågod.

Tack herr ordförande. Jag överlever nog att få fel parti…partibeteckning. Men tack så mycket för ordet. Det här gäller ju då en detaljplan med uppgång från Västlänken till Centralen området. Och det är tre kvarter norr om den tänkta boulevarden, som också kommer att ingå så småningom. Ja, glädjande för alla kan man ju säga att den här detaljplanen beräknas också gå med överskott. Och vilket ju blir en bra tillskott om nu ekonomin och planeringen håller. Den här planen bidrar till att göra ett tämligen dött område mer levande. Bland annat handlar det ju om upprustning, blandat med handel, bostäder och verksamhet. Bland annat hotell. Särskilt så vill jag lyfta fram, herr ordförande, att det är mycket bra att vi kommer att ha studentbostäder även i det här området. Inte mindre än 600 stycken. Vilket blir ett väldigt bra tillskott till de vi har. Det kommer ju också att bidra till kunskaps staden Göteborg, till glädje för oss alla. Men också och inte kanske minst även för tryggheten. Därför att där det finns människor på dygnets alla timmar, där blir det också tryggare för oss alla. Med detta, herr ordförande, bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Eva. Och då är det Robert Hammarstrand (S). Därefter Petra Elf (MP). Varsågod Robert.

Tack ordförande, fullmäktige. Jag skulle vilja göra så att jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på yrkande från Sverigedemokraterna. Tack.

Tack Robert. Då är det Petra Elf (MP). Därefter Johan Zandin (V). Varsågod Petra.

Den ville inte bli högre, jag får klara mig så här. Tack så mycket för ordet ordförande och fullmäktige. Denna detaljplan är en viktig nyckel i att bygga ihop vår stad och att gå från enorma trafikytor och trafikapparater, som delar en stad, till en stad för människor och som hänger samman. Att bygga stad på denna plats är en viktig del i arbetet för att den nya Hisingsbron ska kunna fungera just som en bro, och inte skapa nya barriärer. Med det sagt så finns det många frågor kvar att bevaka innan projektet står färdigt. Detaljplanen lägger grunden och skapar ramarna men det är fortfarande upp till oss politiker att säkerställa många andra värden. Till exempel uppdragen i budgeten, om att vi ska bygga klimat…klimatneutralt. Och att användningen av återbrukat material ska öka. Det är också viktigt att säkerställa de kvaliteter som ska kunna komma alla göteborgare till del. Det handlar till exempel om att gator och torg ska utformas på ett sätt som ger möjlighet att öka även stadens sociala sammanhållning och inte enbart den fysiska. Och detta kommer jag följa med starkt intresse. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Petra. Och då har jag ju tomt på talarlistan. Anser fullmäktige att ärendet är föredraget? Och under överläggningar yrkar Eva Flyborg (L), Robert Hammarstrand (S), Petra Elf (MP) bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou (SD), återremiss till stadsbyggnadsnämnden i enlighet med förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag på proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst 1/3 av de närvarande ledamöterna. Det vill säga 27 ledamöter, om detta inte har gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Avgöra ärendet idag? Jag finner att fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Voteringar är begärt och ska verkställas. Vi har några som inte är på plats. Vi väntar någon minut tills de kommer. Och då tänkte vi att de som vill att avgörandet ska avgöras idag, trycker på Ja. Och de som begär en återremiss trycker på Nej. Då startar jag omröstningen. Varsågod och rösta. Då har vi Blerta. Inte här. Närvarande. Nummer 29, Johannes…Johanna Holmdahl (KD). Inte på plats heller. Men då stoppar jag omröstningen. Och med 65 röster mot 9 avgörs ärendet idag. Och då återstår kommunstyrelsens förslag. Bifalls detta? Reservation till förmån för SD antecknat. Och kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Sedan vill ta till protokollet att hela D inte deltar i beslutet. verksamhet vid Sankt Jörgens väg inom stadsdelen Backa

Så, då går vi till…då går vi till ärende nummer 16. Antagande av detaljplan för bostäder och verksamhet vid Sankt Jörgens väg inom stadsdelen Backa. Kommunstyrelsen föreslår att detaljplan för bostäder och verksamhet vid Sankt Jörgens väg inom stadsdelen Backa antas. Och här har jag en talarlista. Vi börjar med Patrik…Patrik Höstmad (D). Därefter Johannes Hulter (S). Varsågod Patrik.

Tackar. Ja, det är ju en fin liten trevlig plan. Enda anledningen till att vi har den här är att den strider mot översiktsplanen, fram till vi antog den nya. Vi brukar inte ha så här små planer uppe i kommunfullmäktige annars. Men det är ändå 220 bostäder varav 80 kan bli till ett äldreboende. Det är en fin gammal panncentral som får en Q-märkning. Vi har några äldre byggnader som rivs också, så att det är en sådär plan där man ser att det gjorts fin avvägning mot olika intressen och man har tagit till vara på det som är mest skyddsvärt. Även grönskan skyddas. Man behöver lov för att fälla de stora träden som finns där i området. Så att det här är väl på alla sätt och vis en bra och trevlig plan. Den enda lilla oro man kan ha, och visst det är ju många utav stadsbyggnadsnämndens ledamöter som sitter här i församlingen, det här är ett rätt perifert område och man har tryckt in ganska mycket flerbostadshus, lameller och punkthus i det här området. Kanske på goda skäl för man vill att det ska påminna lite om Sankt Jörgens gamla sjukhusområde. Men om vi ska fortsätta att ställa in mer här, så är min rekommendation, att trycka in mer småhus i stället. För annars får vi ännu ett ytterområde med en massa flerbostadshus som påminner om de där vi har problem idag. Med det sagt, bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Patrik. Och då är det Johannes Hulter (S). Därefter Eva Flyborg (L). Varsågod Johannes.

Tack så mycket. Ja, nu tror jag att det finns en ganska stor enighet om att gå vidare med det här ärendet, misstänker jag, så att vi behöver kanske inte ha en jättedebatt om det här. Däremot tror jag att det är lite som Patrik faktiskt var inne på, att det är också…det är ett fint avslut kanske, i det här området, på vad man gör och så där. Och sen så är det ju långa processer i stadsbyggandet, det är ju så. Nu är vi framme i antagandet här. När vi sätter igång saker nu och planer, du nämnde stadsbyggnadsnämnden, så ser vi ju till att ha en annan inriktning på vår stadsplanering och så. Och det ser vi allt mer nu i de nya planer som kommer fram. Så det ser vi fram emot. Tack så mycket.

Tack Johannes. Då är det Eva Flyborg (L). Därefter Andreas Sjöö (S). Varsågod Eva.

Tack herr ordförande. Vi behöver inte ha någon lång debatt om denna. Det finns stor enighet om just den här detaljplanen. Här kommer ju det bland annat att bli nya bostäder, äldreboende och andra verksamheter. Vilket blir en väldigt bra blandning. Och på ett gammal panncentral område, så det är ju lite extra roligt. Vver 200 bostäder. Bra tillskott, och det sker ju också i ett område som har god tillgång på kollektivtrafik, kanske vi ska säga, så det är ju ännu ett plus på det här…på den här ytan. Det finns också osedvanligt goda grönytor, lekplatser för alla leksugna barn, äldre och alla andra som blir ett fint tillskott. Så med detta korta, så vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Eva. Och då är det Andreas Sjöö (S). Varsågod Andreas.

Tack ordförande, göteborgare. 220 bostäder, kul. Enighet, kul. Jag yrkar på bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Andreas. Och då har vi tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är föredragen? Och då finns bara ett förslag och det är förslaget från kommunstyrelsen. Bifalles kommunstyrelsens förslag? inriktningsbeslut för kapacitetsutveckling vid Ryaverket

Då går vi till ärende nummer 17. Det är lite fördröjningen i tekniken. Där kommer den. Hemställan från Gryaab AB angående inriktningsbeslut för kapacitetsutveckling vid Ryaverket. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Gryaab AB angående inriktningsbeslut för kapacitetsutveckling vid Ryaverket tillstyrks. Och här har vi en talarlista. Vi börjar med Karin Pleijel (MP). Därefter Claudia Nistor Pedrini (S). Varsågod Karin.

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det är en viktig åtgärd att Ryaverken kan få en större kapacitet. Och vi vet ju att minska miljöpåverkan från just det här avloppsverket är en viktig del för att få ett renare hav. I EUs gröna giv så säger man att läkemedelsrening ska införas på alla större reningsverk så småningom. Och det är ju viktigt att veta då att Ryaverket är en av landets största avloppsreningsverk, utsläppare av just läkemedelsrester, om vi tittar i kilogram per år. Så därför så behöver vi i nuläget pågår provtagning, men vi behöver vara beredda på att även öka möjligheten att rena läkemedelsrester i en framtid. Tack för ordet.

Tack Karin. Och då är det Claudia Nistor Pedrini (S). Därefter Claes Johansson (M). Varsågod Claudia.

Nu kanske. Nu, tack. Så, ikväll tar vi ett historiskt beslut. Ett beslut som kommer att påverka generationer framåt. Ett beslut som kommer att leda till renare hav, sjö och vattendrag. Det är ett mål som vi har i våran kommun. Människans klimatavtryck är stort på vårt planet och kommande generationer kommer att betala priset om vi gör…om vi inte gör någonting redan idag, och helst igår. Gryaab är en del av det arbetet som är så viktigt för vår planet och våra barn och barnbarn. Förra året firade Gryaab 50 år. 50 år av hårt arbete med att utveckla metoder för mindre klimatpåverkan och renare hav. Och idag kommer vi att besluta att det arbetet ska fortsätta och också intensifieras. Vi ser att vi gör skillnad och nu får vi möjligheten att utöka kapaciteten i Nordens största reningsverk. Detta är otroligt viktigt för framtiden och därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Claudia. Och då går ju ordet till Claes Johansson (M). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Claes.

Som sagt Ryaverket fyllde 50 år förra året. Det är en pigg femtioåring som når sitt bästa reningsresultat någonsin. Och som gör en mycket spännande resa från att bara få fokus på ett renare hav till att vara ett resursverk där vi tar tillvara de råvaror som kommer till Ryaverket. Vi är sedan ett antal år tillbaka en av Sveriges största biogasproducenter. Vi återvinner under 2022 90 % av avloppsslammet. Det är fosforcirkulation, det är cirkulär ekonomi på riktigt. Men det kommer nya miljötillstånd och det kommer nya krav. Och det här är…det här beslutet är ett första beslut i ett antal beslut, för att nå ett nytt nya Rya 2036. Vi är alla överens om att jobba för ett renare hav. Och då gäller det att göra rätt saker. Antagligen är läkemedelsrening i Ryaverket inte en av de rätt saker. Vi vet att läkemedelsrening kostar extremt mycket energi och det kommer kosta mycket att bygga själva reningsverket. Det är förvisso så att vi släpper ut väldigt mycket men vi släpper också ut i en väldigt stor recipient. För att man ska få en påverkan på djurlivet i havet så behöver man komma upp i vissa koncentrationer. Där är vi antagligen inte i Göteborg. Men självklart ska vi ha beredskap för att införa detta om det skulle vara så att det behövs eller att lagstiftningen kräver det. Men låt oss inte göra regleringsåtgärder som vi som är dåliga för klimatet och som är onödiga verkligheten. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Claes. Och på detta hur Karin Pleijel (MP) begärt en replik. Varsågod Karin.

Jag hörde lite olika budskap här kanske, men jag tror vi landade i samma. I nuläget så är det inte läge att sätta in rening från läkemedelsrester. Men precis som alla som sitter här som använt läkemedel någon gång, vet ju att det är ju kemikalier och substanser som är gjorda för att påverka biologisk materia, för att påverka levande varelser. Och därför är det extremt viktigt att förstå att den här gröna given kommer från EU. Det är ju inte ett taget ur intet, utan det är ju baserat för att det är väldigt stora risker att släppa ut läkemedel. Så jag tror att vi var eniga om att vi behöver ha en beredskap för att införa det. Men det är inte idag vi ska göra det. Tack.

Tack Karin. Och då går vi tillbaka till talarlistan. Och då är det Emmyly Bönfors (C). Därefter Jörgen Knudtzon (KD). Nej, det var ju en replik av Claes. Varsågod Claes.

Ursäkta min långsamhet med den nya tekniken. Ja, vi är överens om att vi ska beredskapen. Men vi…det är också så att vi har varit överens både från Göteborg och från svenskt vattens sida, gentemot EU, att säga att… vi ska inte… de här reglerna ska prövas. Det ska finnas en lämplighetsprövning även på de stora verken. Är det verkligen så att den recipient som tar emot de här läkemedlen faktiskt påverkas i verkligheten. Så att vi hoppas att vi får en EU lagstiftning som jobbar utifrån vad som är bra för miljön och inte bara får vara vad som känns bra.

Tack Claes. Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Emmyly Bönfors (C). Därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod Emmyly.

Tack ordförande. Ja, när jag började med kommunpolitik för ungefär 5, vad blir det 4,5 år sedan eller någonting nu, så trodde jag kanske inte att jag skulle stå här nu och bara tala mig varm för ett reningsverk. Men jag gör det idag och yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Och det är ju för att det här är en jättestor miljö- och klimatfråga. Och vi behöver ju bygga ut Ryaverket idag så att vi kan koppla på fler hushåll från dagens 800 000 till 1,2 miljoner. Och tanken är ju att det här ska bli ett nytt miljö…eller det här ska kunna byggas ut för att svara mot kraven i ett nytt miljötillstånd. Och jag tycker det är en ganska fiffig lösning som Gryaab har arbetat fram, under faktiskt Claes Johanssons ledning de senaste fyra åren. Och det…den investeringen som vi gör i Ryaverket nu, kommer ju innebära ökade driftskostnader också på själva reningsverket. Men man tänker att det ska också kunna täckas av en växande befolkning och av försäljning av till exempel biogas. Och vi vill ju gärna öka produktionen av biogas, om det är möjligt. För det är ju bättre med närproducerade gas än rysk import gas. Så att jag yrkar helt enkelt bifall till kommunstyrelsens förslag. Och visst är det kul med reningsverksfrågor. Tack för ordet.

Tack Emmyly. Och då är det Jörgen Knudtzon (KD). Därefter Tony Liljendahl (SD). Varsågod Jörgen.

Tack ordförande, kommunfullmäktige och ni som lyssnar. Vatten är farligt gift vilket omger Visbys stift, skallade Falstaff Fakir på 1800-talet. Sedan dess har vi gjort vårt bästa för att verkligen göra vattnet giftigt. Så Sverige behöver reningsverk. Göteborg behöver Gryaab. Gryaab behöver byggas ut. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Men vi behöver tänka längre och lära oss av dem som har gjort det, tänkt längre. Vatten är en underbar livsavgörande resurs. Sverige har varit ganska dåliga på att förvalta den resursen. Och har därför algblomning i haven och dessutom vattenbrist på många platser, vid många tider. Trots att vi har nästan hundratusen sjöar som är större än ett hektar. Israel är det land som har gått före i de flesta eller alla avseenden, när det gäller att förvalta resursen vatten. De återvinner och återanvänder över 90 % av allt avloppsvatten. De behöver göra det, vi behöver inte på samma sätt, tack vare alla sjöar och vattendrag. Men vi borde. Det skulle spara naturen som vi nu istället fortsätter att skada, genom att hälla ut skiten i havet. Visst, vi skadar inte naturen lika mycket som vi gjorde när avloppssörjan rann ut orenad. Men vill vi på allvar lämna en renare värld till våra barnbarn, så måste vi leta efter bättre sätt att ta vara på vatten. Det är glädjande att handlingarna här talar om så kallat tekniskt vatten och annan återvinning, nämnde du Claes. Så det är bra att det återanvänds i någon form. Men det är…och det är riktigt glädjande att just sådant här återanvänt vatten, tydligen ska planeras för den nya batterifabriken. Men det är för lite. Låt oss spänna bågen högre. Låt Sverige bli världsbäst och låt oss i Sverige bli bäst på att ta vara på vatten och inte bara rena så långt vi kan innan vi gör oss av med det. Låt dagens beslut signalera att Göteborg kan tänka längre. Tack för ordet.

Tack Jörgen. Och då är det Tony Liljendahl (SD). Varsågod Tony.

Herr ordförande. Tack för ordet ledamöter, göteborgare. Angående kapacitetsutveckling Ryaverken. Läkemedel i haven är nog vår tids större miljöproblem och verkar ha kommit lite i skymundan i den stora miljödebatten. Ett friskare världshav är givetvis en önskan vi alla eftersträvar och ha som mål. Åtminstone i denna församling, kan jag anta. Och med en utbyggd kapacitet samt ytterligare kommunens anslutning, kan vi med fördel även se en möjlighet att rena vattnet även från en mängd läkemedel som nu rinner ut genom det befintliga filter som finns tillgängliga. Det var sedan en tid… det har sedan tidigare införts ett par samarbeten och undersökningar på läkemedel och dess flöde genom reningsverken mellan Göteborgs stad och bland annat Stockholm. Men dessa verkar inte givit något eller några konkreta åtgärder. Vi inom Sverigedemokraterna ser nu en möjlighet att samtidigt som utbildningen kan genomföras för Göteborgs stad, om det samtidigt då kan säkerställas att exempelvis genom kolfilter eller andra tekniska ekonomiskt försvarbara lösningar, kan bidra till vår tids största miljöproblem. Och yrkar därför bifall för hemställan av den välbehövliga utvidgningen av verket. Tack så mycket.

Tack Tony. Och då har jag tomt på talarlistan. Anser fullmäktige att ärendet är föredraget? Då finns bara ett förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? omsorgsnämnden om att tillsätta en operativ styrgrupp för att utreda förändringar av Tre Stiftelsers uppdrag och göra en förnyad bedömning av överenskommelser med Göteborgs Stad

Ärende 18 går vi till. Hemställan från äldre samt vård- och omsorgsnämnden om att tillsätta en operativ styrgrupp för att utreda förändringar av Tre Stiftelsers uppdrag och göra en förnyad bedömning av överenskommelser med Göteborgs Stad. Där föreslår kommunstyrelsen att kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med äldre samt vård- och omsorgsnämnden samt stadsdelsnämnden att återkomma till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige med en fördjupad utredning som klargör Göteborgs stads förhållande till Tre Stiftelser. Äldre samt vård- och omsorgsnämndens hemställan om att utreda förändringar av Tre Stiftelsers uppdrag och överenskommelser med Göteborgs Stad samt att tillsätta en operativ styrgrupp för att hantera eventuell förändring anses besvarad med de överväganden och bedömningar som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Här har ordet först begärts av Marina Johansson (S). Därefter Eva Ternegren (MP). Varsågod Marina.

Ja, fullmäktige, åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tre Stiftelser är ju en väldigt fin verksamhet som de bedriver. Som är väldigt omtyckt av både de som bor där och anhöriga och av personal. Och de har ju funnits i flera 100 år faktiskt som stiftelse i Göteborg. Och parallellt med att vi behöver titta på de här juridiska förhållandena nu, så pågår ju också då, som inte har med detta ärende att göra dock, men ändå en juridisk lång process kring deras tillstånd. Och där är IVO då som har nekat dem tillstånd, men det är en annan process. Men det är i vart fall viktigt nu att vi försöker reda i den här juridiken kring förhållandet mellan staden och stiftelserna. Så därför yrkar jag bifall. Tack.

Tack. Då var det ta det Eva Ternegren (MP). Därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod Eva.

Nu så, förlåt. Ja, Tre Stiftelser har bedrivit den här verksamheten väldigt länge och med väldigt god kvalitet och med nöjda brukare. Det är ju också en stor verksamhet, över 300 personer bor och har sin omsorg där. Och trots de här pågående trassligheterna, får man väl säga i regelverket som väl kommer sig av att det är en enskild huvudman som ändå har politiskt tillsatt styrelsen i en faktor. Men trots detta, så verkar ju inte att innehållet i verksamheten, kärnan i den, har påverkats negativt. Och det är ju ändå bra. Och nu efter att ha läst ut, så förstår man ju verkligen att det här behöver redas ut. Det handlar ju både om upphandlings aspekter, tillståndsgivning och statsstödsregler som man eventuellt har kommit i konflikt med. Och det handlar väl också om likabehandling av enskilda huvudmän som då driver verksamhet. Så det känns ju väldigt angeläget att det här blir utrett och att vi tillsätter den här styrgruppen. Eftersom verksamheten i sig ju är viktig och verkligen bör behållas. Det som jag vill skulle vilja avsluta med och som är en djärv tanke kanske, det är ju om styrgruppen kunde passa på att titta på den här nya möjligheten som finns i LOU från 1/1 -23. Att man kan styra och reservera vissa upphandlingar av sociala tjänster till idéburna företag. Alltså företag som då har allmännyttig ideell inriktning och också inte heller delar ut vinster eller för…överför värden till andra ägare eller säljer verksamheten. Om det här skulle kunna räknas som det, så kan man ju väga in om det går att rikta upphandlingar på det sättet. Ja, och därmed yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då var det Pär Gustafsson (L). Varsågod Pär.

Tack så mycket för det ordförande. Jag tycker det känns väldigt bra att vi alla här inne är överens om att den verksamheten som bedrivs av Tre Stiftelser vid Vegahusen, Änggårdsbacken och Otium är värd att värna och är en tillgång i Göteborg som en integrerad del av stadens äldreomsorg. Och att det skulle vara olyckligt om verksamheten skulle avvecklas. Samtidigt är det ju uppenbart, som flera redan har sagt, att det finns en rad frågor som behöver utredas ordentligt och hanteras skyndsamt av staden, oavsett utgång av den rättsliga prövning som nu pågår. Och med detta så vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och tacka för ett gediget tjänsteutlåtande.

Tackar. Då var talarlistan tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar Ja. Det finns ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar Ja. Higab AB:s förvärv av Odinsskolan

Då är vi på ärende 19. Hemställan från grundskolenämnden om Higab AB:s förvärv av Odinsskolan. Där föreslår kommunstyrelsen att hemställan från grundskolenämnden om uppdrag till Higab AB att förvärva Odinskolan anses besvarad, med vad som framgår av Statskontoret tjänsteutlåtande. På den här punkten har Parisa Rezaeivar (S) anmält jäv. Vi har en talarlista. Först ut är Axel Darvik (L). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Axel.

Tack ordförande, fullmäktige. Den här affären, den luktar och den luktar inte gott. 2005 såldes fastigheten till ABF utan budgivning, trots att det fanns andra intressenter, för 23 miljoner kronor. Den offentliga siffran som har redovisats än så länge är att det nu finns en köpeskilling på 185 miljoner kronor och att den då ska användas som grundskola. Detta renderar en hyreskostnad för grundskolenämnden som är långt över vad man betalar för nyproducerade skolor i centrum. Det finns behov av skolplatser i centrum, men den här byggnaden har många risker. Lokalförvaltningen listar inte mindre än 16 stycken, som var och en är så allvarliga att man borde fundera på att avstå ett köp innan en djupare undersökning har gjorts. De här riskerna är låg takhöjd, otillräckligt kök, bullerutsatt, dålig luftkvalitet, bevarandekrav som skapar konflikt med brandsäkerhet, tillgänglighet och verksamhetsbehov. Risken att byggnaden nekas bygglov, den kräver inhyrning utav idrottshall, den kräver…den har bristande utemiljö och riskerar risk för hälsoproblem för eleverna. Dålig ventilation som är svåra att åtgärda samt risker för dåliga fuktskador. Sammanfattningsvis så vet vi inte om det går att använda huset till skola för 350 eller 260 elever, även om alla de här riskerna kan elimineras. Och detta är en avgörande faktor också för priset och nyttan utav den här affären. En dålig affär innebär också en sänkning av elevpengen för alla elever i kommunala skolor. Det vi hört är att Socialdemokraterna tidigare, i en fråga från Martin Wannholt (D), har uttryckt att man är beredd att backa och att se över den här affären. Och det pågår nu ett arbete i Higab. Jag tycker det är viktigt att vi inväntar det arbetet och yrkar därför att den här frågan bordläggs till nästa sammanträde. Tack.

Tack. Då var nästa talare Emmyly Bönfors (C). Varsågod Emmyly.

Tack ordförande. I det här ärendet så vill jag yrka bifall till Centerpartiets yrkande, som vi har skickat in här inför kommunfullmäktige. Och anledningen till det är att vi också tycker att det är viktigt att alla stadens affärer går rätt och riktigt till. I det här fallet så är det Higab som ansvarar för ett eventuellt förvärv av den här fastigheten, Odinskolan. Och i det underlag som vi har haft i dagens kommunfullmäktigemöte, som jag har att ta ställning till, så finns det inga oegentligheter att oroa sig över i det underlaget vi har fått till oss. Jag har inga skäl att ifrågasätta det underlaget som vi har att fatta beslut kring idag. Men det är ju väldigt viktigt, och det innehåller också vårt yrkande, att den här affären sker på ett rätt och riktigt sätt i Higabs styrelse. Och att man där säkerställer att en eventuell…ett eventuellt köp sker till marknadspris, till ett bra pris som… Och att det då, de hyresnivåer som grundskoleförvaltningen anser rimliga, hålls då. För det är ju det som är viktigt i slutändan. Och sen är det väl klart att det finns säkert stora renoveringsbehov i en så gammal byggnad. Samtidigt som det är viktigt att sätta elevernas bästa i första rummet vad gäller tillgången till skollokaler. Och där har vi ju tyvärr haft väldigt stor brist de senaste åren på skollokaler just i centrala staden. Så bifall till Centerpartiets yrkande.

Tack. Då var nästa talare Daniel Bernman (V). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag vill börja med att säga att jag tycker Axel Darviks sätt att uttrycka sig i den här talarstolen, utan några som helst belägg för att någonting skulle ha gått felaktigt till, är ärligt talat osmakliga. Det är min uppfattning. Jag har ingenting…jag har inga steaks i detta. Men jag tycker inte att man för sig på det sättet i den här talarstolen. Men med det sagt så har vi inga bekymmer med att frågan bordläggs. Tack.

Tack. På det anförande så har Axel Darvik (L) begärt replik. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Om det är så att det känns osmakligt för Daniel Bernmar (V) att man inte har belyst de här olika typer utav riskerna som finns, som lokalförvaltningen har tagit upp, så beklagar jag bara det. Därför att jag tycker att det här är mycket viktig och också prispåverkande information, som vi måste ha med, innan man kan ta ställning till ett sådant här köp. Det här är ju helt avgörande för hur den här fastigheten ska värderas. Kan den inte användas som en grundskola, så har den inte alls det värdet för staden. I så fall blir det bara en ekonomisk överföring från kommunsektorn till ABF. Och det kan inte vi ställa oss bakom. I den här salen så ska man alltid ta medborgarnas intressen först, före intressen för olika organisationer som står närstående till Socialdemokraterna. Tack.

Tack. Tomt på talarlistan. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggning yrkar Emmyly Bönfors (C) bifall till yrkandet från C, den 22 februari 2023. Och Axel Darvik (L) yrkar på bordläggning. Jag tänkte först ställa proposition på bordläggning. Dels bordläggning, dels avgörande idag. Och om avgörande idag bifalles, så tar jag…ställer jag proposition på yrkandet från C. Godkänns den ordningen? Svar ja. Jag frågar; beslutar fullmäktige att bordlägga ärendet? Att avgöra ärendet idag? Jag finner att fullmäktige beslutar att bordlägga ärendet. förändrat uppdrag för Älvstranden Utveckling AB

Ärende 20 är en fördjupad analys och konkretisering av ett förändrat uppdrag för Älvstranden Utveckling AB. Där föreslår kommunstyrelsen att revidera ett kapitel 2 av ägardirektiv för Älvstranden Utveckling AB, fastställs i enlighet med bilaga 1, till yrkandet från S, V och MP. Kapitel 1 och 3, bifalls i enlighet med tjänsteutlåtandets förslag. Göteborgs Stadshus AB får i uppdrag att, i samverkan med Higab, utreda hur ett avkastningskrav för Älvstranden Utveckling AB skulle kunna utformas. Uppdraget återrapporteras i Göteborgs Stadshus AB. 3. En förändring av verksamheten i Älvstranden Utveckling AB genomförs i enlighet med scenario 3. Reviderad bolagsordning för att Älvstranden Utveckling AB fastställs. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i nära samverkan med Göteborgs Stadshus AB skyndsamt återkomma till kommunfullmäktige med förslag till beslut rörande nya bolagsordningar för Älvstranden Utveckling AB:s dotterbolag och dotterdotterbolag. Här har vi en talarlista. Först ut är Johannes Hulter (S). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Johannes.

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Det är ju återigen väldigt roligt att stå här i talarstolen, är vi fattar ett förhoppningsvis då historiskt beslut strax. Vi har genomfört en väldigt stor omorganisation av stadsbyggnadsområdet i Göteborg här. Och jag tror faktiskt de flesta känner att vi är på rätt väg faktiskt, när det gäller det. Vi har fått…börjar få ordning på organisationen, samlat ihop det på ett bra sätt och kan hitta en ny väg framåt, så att säga, där vi gör bättre ifrån oss. Och det är väldigt bra. Men det är några saker som ligger kvar och en sån viktig sak är just Älvstranden Utveckling och vilken plats den har i organisationen, hur den ska förhålla sig till resten av stadsbyggnadsområdet. Därför är det väldigt skönt att vi nu är framme i…vi har en bra, bra yrkande här. Där vi tar tag i det på ett bra sätt och tydliggör Älvstrandens roll är och vad den inte är, så att vi kan följa den här skedesindelningen som vi har lagt fast för vårt stadsbyggande. Och får god fart i det och då leverera en bra och fin stad för göteborgarna. Vacker och härlig för alla göteborgare i alla åldrar, där vi kan ha trevligt. Så det ser vi ett stort fram emot att klubba det. Och den viktiga saken där är ju just att förtydliggöra lite också med hållbarhetsaspekten. Att vi får ett extra fokus på hållbarheten när vi nu ger en annan roll åt Älvstranden. Så tack för det.

Tackar. Då var nästa talare Patrik Höstmad (D). Därefter Hans Arby (C). Varsågod Patrik.

Tackar. Ja, det här ärendet. Jag tänkte börja prata lite processer kring det här ärendet. Det var ett ärende det vi hade en god dialog med direktörer och bolagets VD:ar, och styrelser och nämnder. Och när jag säger vi, då är det M, D, L och KD. Vi pitchade en idé om att försöka separera mer nämndorganisationen och bolagsorganisationen, när det gäller mandat och ekonomi. För den sammanblandningen har varit väldigt olyckliga. Vi hade jätte ingående samtal med det här om med C. Rätt som det är så slutar svar från C. Och vad ser vi nu? De idéerna dyker upp i ett yrkande med C och de rödgröna. Snyggt spelat. Jag har faktiskt aldrig tidigare upplevt ett sådant beteende och principlöshet från något parti. Vi står långt ifrån varandra i vissa frågor, men vi är i alla fall ärliga mot varandra. Vi ser ju nu i fråga efter fråga, att den här breda mitten, eller lösningarna som ni i C pratar om. De kommer inte. Ni för diskussioner med oss ibland och sen hamnar det på den rödgröna sidan. I fråga efter fråga. Ibland då, landar det yrkande där ni har tagit med er idéer från oss, och ibland så är det idéer då från rödgröna. Så det var en liten inledande kritik till hur det här ärendet har hanterats från vissa inblandade. Om man går till själva sakfrågan, får man vara glad att den här separeringen, den tog ni faktiskt med er till den rödgröna sidan, så den har vi med. Ni har lagt till lite om hållbarhetsaspekter och klimataspekter. Bra sak i sig. Det är inget fel att bolaget sysslar med det. Men ni har nu återigen, och jag citerar; ”det ska vara ett verktyg för Göteborg i omställningen”. Vi vet ju vilka problem vi har haft med vision Älvstranden, när de får ett helhetsansvar för stora frågor i Göteborg, så löper det amok med workshops, konsulter, arkitekttävlingar. Högt tonläge mot andra förvaltningar. Varför går ni fram med en sån här sak igen och ger dem ett stort mandat för att hantera en fråga? Det här är faktiskt riktigt, ja det det kan bli stort problem framöver med just den delen i uppdraget. Sen är det lite roligt att ni har skrivit in också att de inte ska syssla med ”social housing”. Jag tror inte att det är någon som tycker att de ska syssla med det. Jag tänker att det här bolaget behöver fokusera 100 % på sin egen utveckling. Sen får det gärna göras hållbar och med klimat. Bifall till yrkande från M, D, L och KD, som hanterar det.

Tack. Då var nästa talar jag Hans Arby (C). Därefter Axel Josefsson (M). Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag tänkte hålla mig till själva sakfrågan och börja med att yrka bifall på kommunstyrelsens förslag. Vad man ser generellt på frågan då, jag ju rätt glad att man kommer in i ett senare skede. Och när man tittar bakåt hur stadsutvecklingen har skötts här i staden. Man kan ju förstå att när man för 25 år sedan fick tillgång, mer eller mindre gratis till ett varvsområde, att man då skapar ett bolag med ett enda uppdrag, att genomföra utvecklingen av det här området och egentligen sen avveckla sig. Och att kunna jobba lite mer agilt med en egen exploaterings ekonomi då. Det märkliga var ju för ett tag sen när man då gick från Norra Älvstranden Utveckling till Älvstranden Utveckling, och började stoppa in fler områden istället för tvärtom. Och då skapa de här parallella strukturen, fäblessen för bolag och så har du nämnder, och så har du bolag som gör nästan samma sak. Och det tycker man ska kolla lite på. Det viktigare här, med de nya ägardirektiven så får man den här tydliga avgränsningarna och ett renodlat genomförande ansvar. Och också då full…då chanser, full rådighet då, för den nya stadsutvecklingsorganisationerna då. Och här blir ju det väldigt viktigt då, för den nya styrelsen att se till att de här ägardirektiven verkligen implementeras. Och även ta hand om sådana här saker. För att man skriver in ansvaret att precis som vilken utvecklas som helst, att ha med miljöansvaret. Och även tänka hela staden, det skadar ju inte. Men jag förstår ju liksom oron med tanke historiskt, att det kan springa iväg. Men det är upp till styrelsen att se till att nu är det jättetydligt genomförandefokus. Gör det snyggt och bra och sen kan vi stänga den butiken då. Tack.

Tack. På det anförandet har Patrik Höstmad (D) begärt en replik. Varsågod Patrik.

Kan inte ta och fundera en gång till och kanske plocka bort den skrivelsen, om att vara ett verktyg i Göteborg i omställningen. Allting annat fungerar ju. Men just det stora mandatet för hela Göteborg är problemet. Så jag ber er fundera en gång till innan vi beslutar i det här ärendet, ska det vara med. Tack.

Tack. Replikskiftet är avklarat. Vi går tillbaka till talarlistan och då är det Axel Josefson (M). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, göteborgare och fullmäktige. Ja, i det här ärendet är vi stora delar överens. Det är bra. Men det finns väl några saker…det är några saker som jag förvånas lite över här. Patrik har ju nämnt vissa delar av detta. Vi sitter nu i en situation där flera utav våra projekt går över, de blir för dyra. Vi ser att investeringsvolymen ökar. Och då blir det ju som jag ser det väldigt viktigt att fokusera på ekonomin och avkastningen. Och jag blir ju lite förvånad över att ni inte vill införa ett avkastningskrav för Älvstranden AB. Vidare så finns det en passus den ni stryker ur ägardirektivet att bolaget ska genom sitt agerande medverka till att stärka det ekonomiska utfallet av stadens samlade exploateringsverksamhet. Lite tveksamt skulle jag vilja säga i den situation vi nu befinner oss i. Att faktiskt stryka den typ utav formuleringar. För nu kommer det precis som Patrik säger, bli fokus på något helt annat än ekonomin. Och då kommer vi landa i Frihamnen 2.0, det vill säga helt ogenomförbart. Jag skulle vilja önska att ni skulle kunna titta på detta och att man faktiskt kan få till ett avkastningskrav. Och det är ju inte något orimligt att ställa ett avkastningskrav på pengar som vi lånar från göteborgarna. Det är inte heller helt orimligt att våra affärsdrivande verksamheter ska kunna bidra till de investeringar som vi sker. Varför ska inte Älvstranden AB göra detta? Tyvärr så tycker jag att ni sänder en felaktig signal nu när ni går fram på det här sättet, att stryka fokuseringen på ekonomin när det gäller ett investerande bolag. Det är ytterst viktigt att vi faktiskt kan gå runt och att vi faktiskt kan leverera på de planerna. Vi har haft alldeles för många projekt i den här staden som har slutat i papperskorgen på grund utav ekonomin inte har hållt. Och jag är rädd för att vi nu går samma väg till mötes med de här nya ägardirektiven. Yrkar bifall till M, L, D, KDs yrkande…tilläggsyrkande och till tjänsteutlåtandet i kommunstyrelsen. Tack.

Tack. Då var nästa talare Karin Pleijel (MP). Därefter Daniel Bernman (V). Varsågod Karin.

Tack så mycket. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Den 1 januari 2023 så genomfördes den nya organisationen för stadsutveckling i Göteborg. En omorganisation som har varit efterlängtad och efterfrågat i många år, från både stadens medborgare och externa aktörer. Och nu håller man som bäst på att etablera en kultur för att få ett hela staden perspektiv från början till slut, när vi håller på med stadsutveckling. Det känns väldigt lovande. Och i det sammanhanget så är det också logiskt att Älvstranden Utveckling AB får ett annat uppdrag som mer fokuserar på markförvaltning, än på att driva förändring och vara en strategisk part. Jag tycker också det finns viktiga formuleringar med i det här nya ägardirektivet som vi föreslår. Som handlar om att säkerställa minimal klimat- och miljöpåverkan vid uppförande och förvaltning av anläggningar. Älvstranden Utveckling AB har visat framgångsrikt och värdeskapande arbete på många plan, men inte minst har de visat framfötterna inom just det här området. Därför är jag glad att de formuleringarna finns med i det nya förslaget till EU direktiv. Så bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då var nästa talare Daniel Bernmar (V). Därefter Eva Flyborg (L). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, nu har vi kommit till nästa steg i den här processen. Som innebär att stadsutvecklingen konsolideras och organisationen förändras så sakteliga. Och med det också Älvstrandens resa mot avveckling. Vi kunde varit här mycket tidigare. Och jag tycker det är lite viktigt att säga något om det. För jag vill höja en varningens finger, jag gör ju ofta det i organisatoriska frågor. Nu går vi nämligen vidare med det som Vänsterpartiet stod här och konstaterade att det var enda vägen fram, för över ett år sedan. Då och vid flera tillfällen tidigare, har en majoritet av partierna i den här församlingen, valt att skriva önskelistor istället för att förhålla sig till den verklighet som vi kommunpolitiker trots allt måste förhålla oss till. Kommunpolitik är ett hantverk som förhåller sig till verkligheten. Det är det som gör det spännande men det är också det som gör det så frustrerande. Och med önskelistor löser man inte svåra målkonflikter. Och det är också sensmoralen i resan som har lett oss hit. Det som gör att vi i huvudsak är här är på grund av det senaste årtiondets svåra målkonflikter i stadsutvecklingen. Älvstrandens arbete har då uppfattats kanske mer som visionärt än realistiskt. Orsaken till det, den är politisk, inte organisatorisk. Målkonflikter mellan ekonomi, miljö och teknik och arkitektur, geografi och ibland också, om vi ska vara ärliga, rena maktkamper, har präglat delar av arbetet de senaste åren, när jag har varit ledamot i den här församlingen. Men målkonflikter är inte organisation. Mål i politik och målkonflikter är då politiska konflikter. Och politiken måste förhålla sig till verkligheten. Man kan inte göra allt. Alldeles för ofta har den här församlingen inte riktigt fattat det i sin helhet, utan tror att om vi ändrar de organisatoriska förutsättningarna, så ändrar vi också politiken. Från talarstolen har jag flera…har jag hört flera ledamöter under årens lopp säga, nu löser vi de här problemen vi haft när vi gjort en organisationsförändring. Det är mycket sällan det blir så. I det här ärendet orsakade en politisk önskelista med uppenbara målkonflikter. Minst ett års försening bara i beredningsprocessen. Det är den typ av problem som gör att vi sitter här idag. Och det behöver vi göra oss av med. Särskilt oroar det mig att önskelistan inte minskar i omfattning. För att om den inte minskar i omfattning, för då kommer målkonflikterna att bestå. Och många darlings måste nog dödas om inte barnet ska slängas ut med badvattnet. Det är i sig en väldigt liten byggsten vi tar…ett väldigt litet sten…steg i bygget, vi tar idag. Och i slutändan så handlar det om politiskt ledarskap. Och det behöver vi fortsätta arbeta med betydligt mer. Med det sagt så vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut i det här ärendet.

Tack. Då var nästa talare Eva Flyborg (L). Därefter Robert Andersson Hammarstrand (S). Varsågod Eva.

Tack så mycket herr ordförande. Ja, det här gäller ju då som alla nu vet, ett förändrat uppdragen för Älvstranden Utveckling AB. Det här är ju ett gammalt beslut egentligen, men nu genomförs det också med hänsyn tagen till den nya nämndorganisation som vi har här i staden. Ja, det här syftar ju faktiskt till att ge en tydligare styrning. Färre kommunala aktörer som är involverade i stadsutvecklingen och mer renodlade roller och därmed ansvar för effektivitet och tydlighet. Vi förordar också scenario 3, andra lösningar ger för stora skatteeffekter, negativa sådana, eller en mer komplicerad hantering av det hela. Nytt ägardirektiv för Älvstranden är positivt. Det ger en förenkling och förtydligande men behöver förtydligas ytterligare, som vi har hört bland annat av tidigare talare ifrån min sida av salen. Ja, jag skulle kanske bare med detta då vilja yrka bifall till yrkandet av M, D, L och KD. Tack.

Tack. Då var nästa talare Robert Andersson Hammarstrand (S). Därefter Hans Arby (C). Varsågod Robert.

Tack ordförande, fullmäktige. Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Ja, Daniel Bernmar (V) var inne på det här alldeles nyss, det här är ju en organisationsförändring. Och det är ju klart att den rullar ju inte på av sig själv. Utan på det politiska hantverket. Och här gäller det bland annat att vi från politiskt håll i respektive nämnd, måste följa upp arbetet med hur man ska förändra. Nu låter det bättre va? Kulturen från att jobba i stupröret till att jobba skedesindelat. Det kommer inte komma av sig själv utan här måste vi från politikens håll också ligga på och följa upp, och se så att man genomför den nödvändiga kulturförändringen som måste till. Och det kräver politiskt ledarskap. Och det kräver gott politiskt hantverk. Sen när det gäller själva frågan om bolaget, så är det också ett fråga om…en fråga om politiskt hantverk. För här måste vi i respektive nämnd ha en dialog med bolaget då det skär sig. Och också ha en dialog sinsemellan nämnderna när gränssnittet kanske blir lite otydligt. Om det finns någon gråzon, då måste vi politiskt, det kan vi inte bara låta tjänstemännen göra. Utan det här måste vi som politiker också svara upp och ta ansvar och se till så att man klarlägger var gränserna mellan de olika förvaltningarna går. Och det kommer ni få göra nu i början. Det kommer bli helt nödvändigt eftersom det är en helt ny organisation som ska sjösättas. Så vi ska inte bara stirra oss blinda på vad som står i tjänsteutlåtandet utan ni måste också ta ansvar här som politiker och följa upp och se till att det här blir verklighet. Tack.

Tack så mycket. Då var nästa talare Hans Arby (C). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Hans.

Tack ordförande. Centerpartiet har ju drivit på det här för att på sikt avveckla Älvstranden, och ihop med tidigare mandatperioden och drivit fram det här. Och jag tänker bara, en kort kommentar till Axel där. Du pratade om det med avkastningskrav, det finns ju faktiskt med i kommunstyrelsens förslag också fast man ger uppdrag till Higab då, att titta på hur ett avkastningskrav ska se ut då, för att det ligger i linje med resten av de andra. Sen kan man ju titta på de här, det är ju rätt få detaljer, man får läsa väldigt noga om man ska se skillnaden mellan yrkande från M, L, KD eller kommunstyrelsen då. Och kanske något tillägg kan möjligtvis vara en tautologi på det hela, att man understryker att man ska tänka på hela stadens perspektiv och så. Men lite som Robert har varit inne, det är väldigt viktigt för oss i nämnden, och nu råkar jag kommer att sitta i styrelsen för Älvstranden Utveckling tillsammans med representanter för både D, S och V. Och det är ju verkligen upp till oss att se till att det nu blir så som det är tänkt. Och det kan jag lova att det kommer jag att se till att det blir, på sikt. Det är ett styrelseuppdrag som egentligen går ut på att avveckla sig själv och det är en intressant uppgift. Men det kommer vara väldigt tydligt i vårt arbete i den styrelsen. Tack.

Tackar. På det anförandet har Axel Josefsson (M) begärt replik. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige. Ja, Hans. Tyvärr så tror jag nog att vänsterminoriteterna har lurat skjortan av dig. För att det som är förslag till beslut, det är att Älvstranden Utveckling ABs… hur ett avkastningskrav för Älvstranden Utveckling AB skulle kunna utformas. Skulle kunna utformas. Det är ja, det kan man ju ha lite idéer om. Vi kan ha någon liten gruppövning där vi diskuterar detta, men det säger ju absolut ingenting om att det ska införas ett avkastningskrav. Och för säkerhets skull så ska det återrapporteras till Stadshus AB. Jag ser att Daniel ler här. Att där sitter de rödgröna med egen majoritet. De kommer att kunna bestämma detta fullständigt. Hade ni varit intresserad av att ha ett avkastningskrav och ordning och reda på ekonomin här, då skulle ni göra upp med oss. Att låta sig luras på detta sättet som ni har gjort nu utav det rödgröna minoritetsstyret, ja det är väl upp till er. Tack.

Tack. Då har vi först kontrareplik, Hans Arby (C). Därefter har Daniel Bernmar (V) begärt replik som apostroferad. Varsågod Hans.

Tack. Nja, alltså avkastningskrav är viktigt för oss. Vi har ju egentligen bara Centerpartiets budget som inte har redovisat underskott, eller kraftigt höjda avkastningar från bolagen då. Så att budget i balans och att få avkastning från bolagen är naturligtvis viktigt för oss också. Tack.

Tack. Ny replik begärd av Axel Josefsson (M). Varsågod.

Tack för det Hans. Och jag är helt medveten om att ni i Centerpartiet tycker det och vi tycker ju likadant i den frågan. Det är ju därför det blir lite anmärkningsvärt kan jag tycka, varför ni väljer att göra upp med Daniel Bernmar (V) om att…om att vi skulle kanske kunna införa detta. Och sen så ska Daniel Bernmar (V) och hans kolleger i det vänstra… i vänsterstyre kunna bestämma detta över huvud på er. Det kommer inte bli något avkastningskrav här tyvärr Hans.

Tack. Och då har replik begärts av Daniel Bernmar (V). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, det var riktigt att jag log. Men jag log ju inte för att de hade kommit på min stora master plan här. Utan jag log ju kring hur enormt konspiratorisk den…det inlägget var. Utan vi har ju haft ett gott samtalsklimat med Centerpartiet i denna frågan och i många andra frågor. Jag ser fram emot att fortsätta samarbeta med Centerpartiet i många av de viktiga frågor för att göra Göteborg bättre. Och när man arbetar tillsammans politiskt, så gör man det med förtroende och tillit, att hitta de bästa vägarna för göteborgarna. Och jag förstår att det är svårt för Axel Josefson (M) att hänga med i att man kan bedriva politik på det sättet. Men jag, och jag tror också Centerpartiet, är helt övertygad om att vi kan göra det. Och ha det samtalet om hur vi på bästa sätt utvecklar även Älvstranden. Eller om vi ska vara ärliga på sikt, avvecklar. Eller hur Hans?

Tack. Då var det replik begärd av Axel Josefsson (M). Varsågod.

Ja, tack för det ordförande. Men Daniel, då kan väl du förklara det här för församlingen, om det kommer komma ett avkastningskrav på Älvstranden AB eller inte? Kommer ni att införa det? Och sen om du svarar ja på det, så kan det väl också förklara för oss om ni ska göra det som vi faktiskt har med övriga bolag. Det vill säga på samma nivå eller om ni tänkte någon annan nivå. Det hade varit intressant tror jag, för den här församlingen och få reda på. Tack.

Tack. Ny replik begärd av till Daniel Bernmar (V). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Nu är 30 sekunder lite kort, men det här är ju en av de många målkonflikter och det sättet som vi kan styra ett företag på. Avkastningskrav ett specifikt typ av nyckeltal. Det tycker jag är ett jätteviktigt nyckeltal och det är viktigt att göteborgarna får avkastning på sitt kapital. Det har jag drivit härifrån den här talarstolen många gånger förut. Så där har vi och Centerpartiet samma uppfattning. Men exakt hur det ska utformas och om ett bolag som ska avvecklas, och som dessutom inte helt har befogenheter längre över sina intäkter, är om det är nyckeltalet avkastningskrav är rätta sättet att säkerställa att göteborgarna får avkastning på insatt kapital. Det vet vi ännu inte. Men lyckligtvis har vi kommit överens med Centerpartiet om att utreda den frågan. Tack.

Tack. Ny replik av Axel Josefsson (M). Varsågod.

Ja, tack ordförande och tack Daniel för ett tydligt besked. Vänstern och Vänsterpartiet kan inte med bestämdhet säga att nu tänker vi införa ett avkastningskrav. Och sen vänder jag mig mot den beteckning om att detta skulle vara något nyckeltal i största allmänhet. Ett avkastningskrav, det är en fundamental del i en fungerande affärsverksamhet. Du måste ha avkastning för att du faktiskt ska kunna driva ditt bolag vidare under bra förutsättningar. Att liksom jämföra det med något allmänt nyckeltal, det är helt fel. Och det visar också kanske den bristande förståelsen för vad som krävs för att faktiskt kunna driva ett bolag sunt. Tack.

Tack. Replikskiftet fortsätter med Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Och då kommer vi in på den här resan om olika målkonflikter som man ändå behöver diskutera. Och där är ju frågan om ett avkastningskrav naturligtvis en sån viktig diskussion att ta. Och då handlar det i grund och botten om hur…vilka befogenheter har bolaget att styra över sina egna tillgångar. Vi begränsar dem med det här beslutet. Det tycker jag är positivt. Men då behöver man också utforma ett avkastningskrav som står i rimlig proportion till de befogenheter och det ansvar man har. Dessutom så får vi komma ihåg att bolaget ska avskaffas, det är ju målet. Och gärna så fort som möjligt är ungefär idén från majoriteten av den här församlingen. Och då ska vi först sätta upp ett avkastningskrav och sen ska vi sakta men säkert avskaffa bolaget. Så det är klart, då måste vi ställa oss de frågorna, hur ska vi hantera de målkonflikterna och hur ska vi i så fall utforma det avkastningskravet, så att det är ändamålsenligt? Men man kan ju tro att det är på ett annat vis men Vänsterpartiet är helt för att göteborgarna ska få avkastning på sitt insatta kapital. Tack.

Ny replik begärd av Axel Josefsson (M). Som kanske kan försöka avrunda det här replikskiftet.

Ja, tack ordförande. Det var precis det jag själv tänkte också, att det kanske blir lite långrandigt här. Men jag skulle också bara till sist också bara vända mig lite mot det här ordet målkonflikter. För alla oss som har drivit ett bolag, så är det ingen målkonflikt om man har en avkastning eller inte. Det är en grundläggande förutsättning för att kunna driva ett bolag. Att liksom här stå och prata om att man har målkonflikter om vi ska gå med vinst eller inte. Lite tveksamt faktiskt, när vi pratar om en affärsdrivande verksamhet. Tack.

Tack. Ny replik är begärd av Daniel Bernmar (V). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jo, men det som så som Älvstranden delvis har fungerat, det är ju att de pengar som bolaget har tjänat. Ganska rejält mycket pengar kan jag säga. Det är inte ett bolag som har gått back direkt. De har ju använts för att utveckla staden på olika sätt. Och om man tar ut det ur bolaget, då kan ju inte bolaget längre använda de resurserna för att utveckla sin affär. Eller hur? Det är en målkonflikt. Den målkonflikten finns ju i vartenda företag. Vartenda företag Axel. Och har du inte koll på det, så har du inte heller koll på företag. Så då kan vi vara två som inte har koll på företag.

Tack. Då var det replikskiftet avklarat. Och vi går till talarlistan och där står Patrik Höstmad (D). Därefter Robert Andersson Hammarstrand (S). Varsågod Patrik.

Ja, jag hade inte tänkt prata avkastningskrav, men jag tror jag får göra det i alla fall. Poängen här är ju att, det ni tar bort ur ägardirektivet, som var precis det vi också föreslog skulle tas bort, det är ju att bolaget ska bidra till den samlade exploateringsekonomin. Och det får vi alltså ihop blandning mellan exploateringsnämndens ekonomi och bolagets ekonomi. Så skulle de säkert ha stått och skyllt på varandra om vem som gör att det inte går ihop på totalen. Genom att bort den meningen, som ni också har gjort i ägardirektivet, så får vi inte den sammankopplingen längre. Ändå måste ju bolaget hjälpa till och bidra till att det blir ett plus i deras verksamhet. Och där kommer avkastningskravet in. Så man kan inte bara släppa bolaget helt fritt. Antingen får de bidra till den totala exploaterings ekonomin eller så tar vi in det via avkastning och sen gör vi platsmark fint utav det. Med det sagt, det är många som har pratat om vad som är bäst för göteborgarna, åtminstone två talare och så vidare. Och jag kan ju tycka att det här är ett ärende som hade tjänat på att hanteras som det gjordes i processen. Faktiskt tacka Alliansen, när de höll i det, som bjöd in till breda samtal. Vi tittade på vad vi kunde komma överens om och vad vi kanske skulle gå var för sig på, och så vidare, för att samla en bred stabilitet kring bolagets framtid. Nu har vi ett beslut här som tas av en liten svag majoritet. Det är faktiskt inte så bra. Tack.

Tack. Nästa talare är Robert Andersson Hammarstrand (S). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Robert.

Ja, tack ordförande, fullmäktige. Ja, avkastningskrav eller inte. Jag skulle nog säga det som är den stora skillnaden mot förra mandatperioden, ja det kommer nog märkas ganska tydligt också. Det är att det kommer finnas en fungerande dialog mellan nämnder och styrelser och kommunstyrelse. Det gjorde det inte förra mandatperioden. Det kommer fungera denna gång. Och då kommer frågorna avkastningskrav och kostnadskontroll, och alla de frågorna, kommer bli ordentligt belysta. Och vi kommer att ha en bra dialog mellan bolagets styrelse, mellan exploateringsnämnden, mellan kommunstyrelsen, för det är så vi hade tänkt att jobba. Och det är så vi kommer att jobba i den nya majoriteten. Så det handlar…det är också en lednings och styrningsfråga det här. Det är mycket det, det handlar om. Och man kanske inte bara ska hänga upp sig på formuleringar, ägardirektiv och så vidare. Utan hur man hanterar det här i praktiken. Och där kommer det bli en skillnad, till skillnad från förra mandatperioden då. Där det inte fungerade särskilt bra i dialogen mellan de borgerliga i kommunstyrelsen och i nämnderna. Vi hade tänkt att prata med varandra. Tack.

Tack. På det anförande har två personer begärt replik. Axel Josefson (M) och Patrik Höstmad (D. Jörgen, du har inte varit inne i debatten, så att du kan inte begära replik. Varsågod Axel.

Ja, ok. Tack för det ordförande. Nej, men jag som sagt, ärendet handlar ju om Älvstrand och därav att vi pratar om avkastningskrav Robert. Det är en del av ärendet, så tänkte hålla mig till det. Men nu tänkte jag sväva ut lite och bara kommentera det du försöker påstå här, om att vi haft en dåligt fungerande samverkan mellan olika nämnder och kommunstyrelsen. Det får stå för dig. Det är inte min bild. Det är inte våran bild att det ska vara på det sättet. Jag håller med dig om att vi hade stora problem under mandatperioden tidigare då ni styrde. Och då vi bland annat satt med det här organisationsträsket och som ni inte vågade ta tag i. Det tog vi tag i och vi var ett antal partier som faktiskt drev igenom detta under förra mandatperioden. Och jag är väldigt stolt över det och jag är också väldigt nöjd över det utfallet vi fått. Och vi har nu skapat goda förutsättningar för dig Robert, att ha en bra dialog med de olika nämnder och bolag. Så att jag önskar dig lycka till med det. Tack.

Tack. Nästa replik är begärd av Patrik Höstmad (D). Varsågod Patrik.

Ja, nej Robert, det är ju bra om ni kan få till den dialogen. Men ska sanningen fram så var det ju under tiden som ni det som det här bolaget löpte amok. Med visioner, workshops, arkitektteam, idéer som överhuvudtaget inte har någon ekonomisk bärighet. Under den senaste mandatperioden så har det ju i princip stått still på grund av att det körde in i väggen. Så det vore…alltså jag vore jätteglad om ni lyckas med det du säger, och tror att ni kommer att göra, men trackrecorden är inte så bra än. Men vi lovar i alla fall att försöka hjälpa till.

Tack. Då är vi tillbaka till talarlistan. Där står Emmyly Bönfors (C), just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Tack ordförande. Ja, jag hade ju verkligen önskat att vi hade kunnat haft en ännu bredare överenskommelse om det här ärendet. Och jag hoppas ju att de partier som nu har debatterat här, tänker på det framåt, att vi kan ju faktiskt prata över blockgränsen i de här frågorna. Sen så kan jag väl också till Patrik Höstmad (D) svara då, eftersom det inte är Hans som har skött förhandlingen, utan mer på kommunstyrelsenivå. Att hade du sett S, V, MPs ursprungliga yrkande, så hade du kanske tackat Centerpartiet över det beslut som nu ligger till grund idag. Men jag tar till mig av din kritik, absolut. Och att vi ska ha tydligare förhandlingsstruktur framåt. Sen när det gäller själva sakfrågan då, så är det ju viktigt även för oss att ha ett avkastningskrav. Och vi kommer se till att driva det i Älvstranden. Sen vad gäller avvecklingen då, så är det ju det som är hela syftet med det här ärendet, att vi på sikt ska kunna avveckla Älvstranden AB. Någonting som har suttit väldigt långt inne för många partier den senaste mandatperioden. Men som vi har drivit konsekvent. Tack.

Tack. På det anförandet har Axel Josefson (M) begärt replik. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande. Nej, men det är väl så Emmyly, att om ni nu verkligen hade velat haft ett avkastningskrav så hade det funnits en annan konstellation att göra upp med. Nu valde ni att inte göra det. Och jag kan väl bara konstatera att den formuleringen som finns idag, i den här attsatsen, och att ni sedan väljer att skicka detta till Stadshus AB, gör ju att eran egen kontroll och insyn i detta blir minimal. Och det blir också svårt att kunna göra någon förändring här. Och jag tyckte Daniel var väl ganska tydlig med att han inte såg det framför sig. I alla fall med stor tvekan om det skulle vara så. Sen är det naturligtvis att göra upp rätt, absolut kan vi säkert göra i olika frågor. Men då gäller det ju också att vänstersidan vill det. Nu vill…nu vill man inte det. Utan nu vill man köra själv och hitta minsta möjliga majoritet och då, och då ställer ni upp på det. Och det är ju ett val som ni har gjort. Tack.

Tack. En kontrareplik av Emmyly Bönfors (C). Varsågod Emmyly.

Tack för det. Ja men om man då står i valet att förhandla med S och MP, som vi har gjort i det här fallet, för att hålla undan en hel del, ja skadliga förslag skulle jag väl vilja säga. Och även att landa i någonting som liknar det som ni föreslår ifrån M, L, KD och D. Så väljer vi ändå att landa i en uppgörelse. För alternativet hade ju fallit, eller Axel? M, D, L, KD och C räcker ju inte för att få igenom ett avkastningskrav i den här församlingen, vad jag vet. Tack.

Tack. Tillbaka till talarlistan och där står just nu Martin Wannholt (D), sist på talarlistan. Varsågod Martin.

Ja, jag kunde ju egentligen stryka mig, för nu sa ju Emmyly rakt ut som det var.

Tack för det Martin. Det är tomt på talarlistan. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar Ja. Under överläggningen yrkar Patrik Höstmad (D), Axel Josefson (M), Eva Flyborg (L) att fullmäktige bifaller förslaget från M, D, L, KD i kommunstyrelsen. Hans Arby (C), Karin Pleijel (MP), Daniel Bernmar (V) Robert Hammarstrand (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag frågar fullmäktige, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Patrik Höstmad (D) med flera? Ja anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det Ja för kommunstyrelsens förslag och Nej förslag från Hans… Patrik Höstmad (D) med flera. Godkänns den voterings propositionen? Svar Ja. Klart för omröstning. Omröstning startad. Ja för kommunstyrelsen. Nej för förslaget från Patrik Höstmad (D) med flera. Alla har röstat. Omröstningen avslutas. Jag finner att fullmäktige med 43 röster mot 38 bifallit kommunstyrelsens förslag.

Och vi går till ärende 21. Som är nya avgifter för färdtjänstresor där kommunstyrelsen föreslår att egenavgifter för färdtjänst fastställs. Principer för årlig omräkning av avgifter baserat på SCB:s taxiindex med indextalet för juli 2022 som bas, fastställs. I de fall taxiindex upphör att publiceras skall det ersättas med ett likvärdigt index som rekommenderas av SCB. Införandet av högkostnadsskydd för färdtjänstavgifter fastställs. Stadsmiljönämnden får delegationen att årligen ompröva och fastställa datum och tider för när högtrafiktaxa ska gälla. Ovanstående beslut ska tillämpas från den tidpunkt och verksamhetens IT-system har kunnat anpassa sig till modellen, dock tidigast från januari 2024. Här har vi en talarlista. Först ut är Hans Arby (C). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Jag tror inte det råder någon direkt politisk oenighet om det här. Det tyckte jag egentligen inte det gjorde i förra ärendet heller. Jag har haft chansen då att sitta i trafiknämndens färdtjänstutskott, medan man har jobbat och ta fram den här nya modellen. Som är alltså…gäller de egenavgifterna då som man betalar själv då som brukare. Så jag tänkte bara ge lite kort bakgrund till det här då. Sen är ju så att färdtjänsten är väldigt viktig. Det är en avgörande faktor för väldigt många göteborgare, deras chans att kunna delta i studier, arbetsliv, kultur och annat. Som vi som inte har funktionsvariationer, tar för självklart. Målet med den här modellen har varit att uppmuntra folk att välja en affär eller någon annan funktion, som ligger närmare om den har samma, så att säga funktion då. Det är också för att kunna säkerställa att vi använder pengarna rätt och långsiktig finansiering av färdtjänsten också. Men utan att då alltså minska kvaliteten för brukarna. Under den här tiden så har då förvaltningen haft jättetät kontakt och dialog med brukarorganisationerna och diskuterat olika modeller. Ibland har det varit lite hett till och så vidare, det har man hållit på med i ett par år. Och innan man har hittat den här modellen då, så kombinerar incitament och begriplighet och rättvis då. Och där har man landat i en modell som gör det lite billigare om man tar en resa som är kortare än fem kilometer. Gör det lite billigare om man reser utanför rusningstid. För de som behöver använda tjänsten ofta till jobb eller studier, låt säga åtta dagar i månaden eller mer, så träder in då ett högkostnadsskydd. Så att ur det perspektivet så blir det inte dyrare för dem som är ännu mer beroende av färdtjänst då. Så med det så vill jag yrka bifall på kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack. Då var nästa talare Karin Pleijel (MP). Därefter Mats Arnsmar (S). Varsågod Karin.

Tack så mycket. Ja, Hans Arby från Centerpartiet och jag satt ju i presidiet till trafiknämnden förra mandatperioden, och har tagit del av det här förslaget under längre tid. Och det är glädjande att idag kunna rösta bi…eller yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. För det är bra att den här taxi modellen förändras. Den som vi har haft nu har byggt på 1990-talets Göteborg, och har inte anpassats för de resmönster som dagens, till exempel 80 plussare har, jämfört med sina föregångare. Och det är också positivt, som Hans Arby (C) nämnde, att brukarorganisationerna är med oss här. Och det är en lättförståelig modell. Den ökar både tryggheten och valfriheten. Och vi kan göra fler resor med färre fordon och färre förare. Och det bidrar också till minskad trängsel, minskade förseningar och ger helt enkelt en bättre service för alla. Det blir billigare, enklare, problemfriare i deras rese vardag. Både för dem som är arbetspendlare, fritidsresande, veckohandlade eller de som reser mellan olika kommuner. För just de som har bott vid kommungränser har haft en orimligt hög taxa. Men det ser det här systemet nu till att man får det mycket bättre. Och högkostnadsskyddet är också en mycket värdefull förbättring för de väldigt aktiva resenärerna som har ett begränsat antal fritidsresor med dagens modell, med månadskort. Så bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack. Då var det Mats Arnsmar (S). Därefter Tony Orsulic (M). Varsågod Mats.

Tack ordförande, fullmäktige. Ja, i grunden tycker vi ju det här är ett bra förslag naturligtvis. Och det stämmer väl med det som man tog beslut om i trafiknämnden 2019. Så vi ska väl inte göra den här debatten längre, utan yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då var det Tony Orsulic (M), just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Ordförande. Jag ska hålla detta kort. Så jag yrkar bara bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack så mycket. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar Ja. Föreligger ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar Ja. ägardirektiv för Göteborgs Stadshus AB samt Göteborgs Stads riktlinjer för ägarstyrning

Ärende 22. Revidering av bolagsordning och ägardirektiv för Göteborgs Stadshus AB samt Göteborgs Stads riktlinjer för ägarstyrning. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads riktlinjer för ägarstyrning, bolagsordning samt ägardirektiv för Göteborg Stadshus AB fastställs. Här har ordet begärts av Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Jörgen.

Tack herr ordförande, ledamöter, fullmäktige. Ja, jag ska egentligen bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut samt SD:s tillägg i kommunstyrelsen, som är ett litet tillägg som vi har drivit i några år. Och vi tycker helt enkelt att de partierna som representerade i kommunstyrelsen också ska vara representerade i Stadshus AB. Tack.

Tack. Då var nästa talare Parisa Rezaeivar (S). Varsågod Parisa.

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige, åhörare. Först vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till SD:s tilläggsyrkande. Precis som den här tjänsteutlåtandet påpekar att den här nya riktlinjer kommer att ge kommunfullmäktiga bättre möjligheter för styrning av…ägarstyrningens av bolaget. Tack.

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar Ja, Under överläggning yrkar Jörgen Fogelklou (SD) bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från SD. Parisa Rezaeivar (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns propositionsordningen? Svar Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar Ja. Bifalles tilläggsyrkande från SD? Avslås tilläggsyrkandet? Jag finner att det avslagits. Votering är begärt och ska verkställas. Då är det votering. Då är det Ja, för avslag på tilläggsyrkandet och Nej för bifall till tilläggsyrkandet. Godkänns den propositionsordningen? Svar Ja. Klart för omröstning. Omröstningen är startad. Ja för avslag, Nej för bifall till tilläggsyrkandet från SD. Roshan. Robert, inte här. Vi avslutar omröstningen. Jag finner att kommunfullmäktige med 17 röster mot 9, avslagits tilläggsyrkandet. Reservation från SD till förmån för eget yrkande. Och jag frågar också kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerad? Svar Ja. i gemensamma och likalydande kapitel 3 i reglementena för kommunstyrelsen och stadens nämnder

Ärende 23. Justering av § 22 om delgivningsmottagare i gemensamma och likalydande kapitel 3 i reglementena för kommunstyrelsen och stadens nämnder, där kommunstyrelsen föreslår just att Justering av § 22 i gemensamma och likalydande kapitel 3 i reglementena för kommunstyrelsen och stadens nämnder, med undantag för arkivnämnden, antas. Ingen som har begärt ordet. Då frågar jag, bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar Ja.

Ärende 24. Göteborgs Stads dagvattenpolicy. Kommunstyrelsen föreslår här att Göteborgs Stads dagvattenpolicy antas. Här har ordet begärts av Claes Johansson (M). Varsågod Claes.

Ordförande, fullmäktige. Vi pratade förut om nya Rya. Nu är vi i andra änden på röret. Eller helst inte i andra ändan på röret. Om vi ska klara kapaciteten på Ryaverket så handlar det väldigt mycket om att minska den mängd tillskottsvatten som kommer till Ryaverket. Det vill säga det vatten som inte behöver renas eller där reningen i Rya inte är relevant. Varje liter extra vatten som vi skickar till Ryaverket, leder till ett ökat utsläpp i havet, ökad kemikalieförteckning och ökad energiförbrukning. Och den här dagvattenpolicyn är ett av våra viktiga verktyg i det arbetet. Ska vi minska vattnet till Ryaverket så måste vattnet ta vägen någon annanstans. Och en del av det vattnet behöver renas, men kanske inte på det sätt som är på Rya, utan med segmentering…sedementeringnsdammar etcetera. Så vattnet måste få plats i staden. Den måste få plats i stadsrummet. Och får det inte tillräckligt plats i stadsrummet så kan det hända att det hamnar i vardagsrummet istället, och det vill vi helst undvika. Särskilt i en framtid där det kommer att regna mer. Så samverkan staden mellan kretslopp och vatten och andra planerade nämnder, måste öka för att vi ska kunna använda vattnet på ett bra sätt och för att vi ska hamna på rätt ställe när vi förtätar och när vi får en klimatförändring. Yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack så mycket. Då var nästan alla Jörgen Knudtzon (KD). Och därefter Roshan Yigit (S). Varsågod Jörgen.

Tack ordförande, kommunfullmäktige och ni som fortfarande lyssnar på kvällen. Jag är helt överens med Claes i allt du sa. Och om vattnets betydelse så pratade jag i ett tidigare ärende, så det ska jag inte göra utan om policyn som sådan. Det är nu exakt fyra år och två dagar sedan jag höll mitt första anförande i kommunfullmäktige. Då antogs en servicepolicy och jag sa att vi behöver en anda av service i Göteborgs alla verksamheter. Den andan måste läras, övas och uppstår inte ur ett papper i en pärm eller en datafil. Sedan dess har jag tvingats vara med och anta diverse andra policies, tyvärr. Att söka på Göteborg… goteborg.se efter styrande dokument, som jag gjorde igår, är en skräckupplevelse. Bara under rubriken mänskliga rättigheter och folkhälsa ligger 17 dokument. Under stadsmiljö orkade jag inte räkna. Och då finns det 14 rubriker till med alla sina otaliga underliggande dokument. Plus förstås en riktlinje för alla de styrande dokumenten. Hur många timmar, dagar, månader tar detta arbete för högt avlönade tjänstemän. Jag säger inte med det här att arbetet…att det är värdelöst, verkligen inte. Men man kan få sätta lite frågetecken väl. För det räcker ju inte med att skriva det första dokumentet. Jag citerar ur tjänsteutlåtandet idag; ”när policyn är fastställd kommer arbetet med bland annat förtydligande rutiner om alla att fortsätta med utgångspunkt i policyns skrivningar”. Ja, flera timmar, dagar, månader, kronor. Och så kommer jag till slut i handlingen fram till själva policyn. Första punkten, dagvatten ska hanteras som en resurs. Ja, ja men om inte stadsbyggnadsdirektören, eller parkdirektören har fattat det år 2023, så tror jag att det vore bättre om vattendirektören tog och ringde till sina kolleger än att sätta sig och skriva en policy, som vi ska fastställa. Tredje punkten, vi ska citat, ”verka för att källor till föroreningar minimeras”. Ja, verkligen. Och de sista orden, åtgärden ska vara rimlig i förhållande till den nytta den åstadkommer. Oj, tänkte inte på det. Men jag tänker för min del att vi behöver färre policys och mer verkstad. Och därmed har jag väl gjorts mitt inlägg under punkt 28 i dagens dagordning, som handlar om att minska administration. Och efter det här utbrottet så kan jag ju inte gärna yrka bifall. Men ni behöver inte vara oroliga, jag ska rösta så som det förväntas av mig.

Tack. Då var det Jörgen…Tack Jörgen, nu var det Roshan Yigit (S). Varsågod Roshan.

Tack så mycket ordförande. Ja, även vi yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Roshan. Tomt på talarlistan. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar Ja. Föreligger bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar Ja.

Ärende 25 är Göteborgs stads lokalförsörjningsplan 2023. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktiges uppdrar till fastighetsnämnden, byggnadsnämnden, miljö- och klimatnämnden samt trafiknämnden, att föreslå en revidering av vägledningen för trafikbuller i planering…planeringen så att den också omfattar buller vid förskolor och grundskolor, förklaras fullgjort. Vidare föreslås att kommunfullmäktiges uppdrag till lokalnämnden att ta fram och redovisa en långsiktig fastighetspolicy…planering, förklaras fullgjort. Slutligen föreslås att uppdraget till lokalnämnden justeras i enlighet med yrkandet från S, V och MP i kommunfullmäktige den 19e maj 2022. Det är ingen som har begärt ordet. Då frågar jag, bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar Ja. stadsmiljönämnden och stadsbyggnadsnämnden avseende ansvar för inrättande av naturreservat

Ärende 26. Revidering av reglemente för stadsmiljönämnden och stadsbyggnadsnämnden avseende ansvar för inrättande av naturreservat. Kommunstyrelsen föreslår att Kapitel 2 § 21 i stadsmiljönämndens reglemente stryks: Nämnden ska besluta om kommunala naturreservat, naturminnen, topskyddsområden, och kulturreservat samt meddela dispens enligt 7 kap miljöbalken. Nytt kapitel 2 i reglementet för stadsmiljönämnden fastställs med strykningen. I Kapitel 2 i stadsbyggnadsnämndens reglemente läggs följande text till som ny § 16: Nämnden ska besluta om kommunala naturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, och kulturreservat samt meddela dispens enligt 7 kap miljöbalken. Nytt kapitel 2 i reglementet för stadsbyggnadsnämnden fastställs. Justering av budgetramar med anledning av förändringen hänskjuts till nästkommande kompletteringsbudget. Kommunstyrelsens uppdrag ”Kommunstyrelsen får i uppdrag att revidera stadsmiljönämndens och stadsbyggnadsnämndens reglementen så att ansvar för inrättande av naturreservat flyttas från stadsmiljönämnden till stadsbyggnadsnämnden.” från Budget 2023 förklaras därmed fullgjort. Här har ordet först begärts av Karin Pleijel (MP). Därefter Hampus Magnusson (M). Varsågod Karin.

Tack herr ordförande. Jag har med mig mål 15, för vi ska ju prata om naturreservat. Och nummer 15…det globala målet 15, är att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem och hejda förlusten av biologisk mångfald. Och just detta ämne var uppe i Montreal i december när vi det var ett FN möte, som just hanterade frågan om biologisk mångfald. Och den förödande förlusten av biologisk mångfald som vi ser idag. Jag var på ett frukostseminarium som handlar om växter. 2016 så var 20 % av världens växtarter hotade. 2020 var det 40 %. Det här måste hejdas. Vi måste byta ohållbara konsumtions- och produktionsmönster till hållbara snarast. Man kom också fram till att vi ska globalt spara 30 % av ytan både till havs och till lands. Och vi ska återställa sådant som har skadats. Det är alltså ingen liten fråga det här, att bevara naturen och bevara den biologiska mångfalden. Det är också en ekonomisk fråga. 50 % av BNP, bruttonationalprodukten, är helt beroende av den biologiska mångfalden. Det är en strategisk fråga och därför ska de här frågorna ligga på den strategiska nämnden, nämligen stadsbyggnadsnämnd. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack. Då var nästa talare Hampus Magnusson (M). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Hampus.

Ja, men jag håller helt med Karin Pleijel (MP) här och det är bra att man lämnar över de här frågorna till stadsbyggnadsnämnden och det är strategiska frågor. Så att det är rätt i sak. Vi kommer dock inte delta i beslutet från de icke socialistiska partierna utan samtalsförbud. Utan vi kommer att trycka gult och avstå eftersom det är en hänskjutning till kompletteringsbudgeten och ett rödgrönt budgetuppdrag.

Tack. Då var det Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Johan Zandin (V). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Och jag tänkte bara instämma i princip med det som Hampus Magnusson (M) sa. Så att vi trycker också gult och deltar inte i beslutet. Sen tror jag och Karin Pleijel (MP), att man ska leva som man lär. Inga fler buntband på era valaffischer, nästa gång i plast. Ok. Tack.

Tack. Då var det Johan Zandin (V). Därefter Roshan Yigit (S). Varsågod Johan.

Ja, vi är ju alla här överens i sak. Det här är en uppgift som har legat på byggnadsnämnden innan och som råkade falla över på den nya stadsmiljönämnden i samband med omorganisationen. Men som vi nu lägger tillbaka på den nämnd som heter stadsbyggnadsnämnden. Det här betyder ju inte att stadsmiljönämnden inte kommer ta ansvar för att ta hand om våra naturreservat. De kommer ju också även i fortsättningen att besluta om den detaljerade föreskrifterna. Men just frågan om det ska vara ett naturreservat på en viss plats eller inte, och vad det i så fall ska ha för gränser, det är ju någon…en uppgift som påminner väldigt mycket om det som stadsbyggnadsnämnden gör i vanliga fall, i sitt detaljplanarbete och sitt arbete med översiktsplanen. Så just det här att våga alla olika intressen mot varandra för en viss geografisk plats, där natur och miljö, klimat och fritidsintressen är en aspekt. Men där det också finns andra tänkbara intressen. De avvägningarna ligger ju i alla andra fall hos stadsmiljönämnden. Och i stora fall kommer de upp i kommunfullmäktige. Så att det är bra att det här ansvaret nu hamnar tillbaka där igen. Också efter några månader iväg på annat håll. Tack.

Tack. Då var det Roshan Yigit (S). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Roshan.

Tack ordförande. Även vi yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack så mycket.

Och så var det Martin Wannholt (D). Varsågod Martin.

Tack. Jag vill hålla med Johan Zandin (V) här i stora delar av det han sa. Även Karin Pleijel (MP). Det är ju nu stadsbyggnadsnämnden som tidigare var byggnadsnämnden, tog ju ett fint initiativ i somras, nu när vi…och det här fick vi nu i byggnads…eller stadsbyggnadsnämnden, reda på att nu har det arbetet startats. Med ett fantastiskt naturreservat i Önnered och Ganlet och alla de fina naturområden som används av så många göteborgare. Och så vi får ett skyddsvärde där, och inte förstöra det med exploatering, när det har sånt fritidsvärde och skyddsvärde för göteborgarna. Jag vill bara säga…lägga till här, det är ju inte att vi politiker sitter och hittar på detta. När det kommer förslag, så antingen kommer det ofta från några kloka tjänstemän inom förvaltning eller tjänstepersoner, så jag inte säger fel där, eller så kommer det som oftast också från extremt kunniga och naturintresserade medmänniskor i Göteborg som vi har gott om. Så det är ju den vägen det kanaliseras till politiken. Sedan är det vi här inne som måste bestämma och besluta, men det kommer ju ofta på initiativ från några av de mest kunniga och drivna miljömänniskorna. Och det tycker jag vi ska vara glada för. Tack.

Tack. Tomt på talarlistan. Tolkar jag det som att… nu var Moderaterna, Sverigedemokraterna och Demokraterna uppe och meddela att de inte deltar. Så som jag uppfattar det. Hampus hänvisar till de icke socialistiska partierna. Jag, jag misstror inte…eller jag ska inte bedöma så. Det är M, D, L, KD. Och Centern är inte…nej. Det är inte så att jag tror att någon av er har blivit socialister. Men jag vill bara för formens skulle vara tydlig om vad det är vi fattar beslut om. Jag frågar helt enkelt, bifalles kommunstyrelsens förslag? Finner bifallet. Och vi noterar de partier som inte deltog i beslutet. åtgärder för att samordna och stärka samverkan inom staden för att motverka välfärdsbrott

Då går vi på ärende 27. Redovisning av uppdrag att föreslå åtgärder för att samordna och stärka samverkan inom staden för att motverka välfärdsbrott. Kommunstyrelsen föreslår att socialnämnderna Centrum, Hisingen, Nordost och Sydväst fåri uppdrag att inrätta ett förstärkt arbetssätt i syfte att utreda felaktiga utbetalningar samt samverka i arbetet mot välfärdsbrott inom staden. Vidare föreslår att nämnden för funktionsstöd och äldre samt vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att stärka arbetet mot välfärdsbrott i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Särskilt fokus i arbetet ska vara att motverka felaktiga utbetalningar av hemvårdsbidrag. Styrelsen föreslår att grundskolenämnden och förskole nämnden får i uppdrag att inrätta ett förstärkt arbetssätt i syfte att utveckla arbetet för att motverka felinskrivningar av barn och elever. Här har vi en talarlista. Först ut är Nina Miskovsky (M). Därefter Simona Mohamsson (L). Varsågod Nina.

Tack ordförande. Jag vill börja med att yrka avslag på kommunstyrelsens förslag och bifall till stadslednings…stadsledningskontorets förslag i kommunstyrelsen. Samt bifall till tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen i Sverige kan uppgå mellan 8 och 20 miljarder kronor. Det har vi alla läst härinne tror jag. Vad gäller ekonomiskt bistånd så uppskattas det att över 5 % av utgifterna är felaktiga utbetalningar. Göteborgs stads felaktiga utbetalningar uppskattas till drygt 20 miljoner per år. Men det kan vara betydligt högre. Pengar som borde ha kommit göteborgare till rätt… som borde ha kommit till rätt göteborgare till godo. Även i det här fallet så handlar det om att se till att göteborgarnas skattemedel hamnar hos de som har rätt till dem. För ett drygt år sedan initierade Alliansen arbetet mot felaktiga utbetalningar. Och arbetet med att motverka välfärdsbrott är påverk…påbörjat i socialnämnderna med goda resultat. Och det är viktigt att även funktionsstöd samt äldre och vård- och omsorg, kommer igång ordentligt med arbetet. Och ett särskilt fokus bör ligga på hemvårdsbidraget, där risken är särskilt stor. Socialförvaltning Nordost har en arbetsgrupp som jobbar med futt-handläggning. Så att säga felaktiga utbetalningar. Arbetsgruppen består av totalt två heltidstjänster där man tillsammans med förste socialsekreterare, utreder misstänkta felaktiga utbetalningar i försörjningsstödet. Bara under hösten och framåt, alltså från september till december, så har man redan hunnit hitta en miljon kronor i felaktiga utbetalningar, trots att enheten var ny och i en uppstartsfas. Dessa team mot felaktiga utbetalningar vill vi införa i alla socialnämnder i Göteborg. Samt att nämnden för funktionsstöd och äldrenämnden ska ta fram och säkerställa användandet av kontrollåtgärder. Göteborgare måste känna att vi i politiken och i våra verksamheter, gör allt vi kan för att deras skattemedel ska gå till rätt saker. Och avslutningsvis skulle jag vilja ha svar från vänsterstyret, om de vill ha kvar de så kallade futt-handläggarna. Alltså handläggarna som jobbar mot felaktiga utbetalningar, eftersom det inte är tydligt i deras yrkande. Så det hoppas jag på svar på. Tack.

Tack. Nästa talare är Simona Mohamsson (L). Därefter Alfred Johansson (S). Varsågod Simona.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Naiva kommuner är en guldgruva för brottslingar. Insatser behövs. Det handlar om att skapa allt från skenskilsmässor för att få högre försörjningsstöd och dolda inkomster. Om att föreningar får betald ut pengar för aktiviteter som aldrig hålls eller äger rum. Om att personlig assistans aldrig utförs. Och om att HVB hem som inte ger det som vi faktiskt har avtalat stöd för. Tjänstemän bedömer att bedrägerierna ökar och oftast är kopplade till organiserad brottslighet. Dessutom tilltar de och försöker de med otillåten påverkan. För några år sedan så dömdes två jihadister från Göteborg, för livstids fängelse för terrorbrott. Filmen visade hur människor fått sina huvuden avskurna i Syrien. Under rättegången satt den ene av den åtalade i rullstol och ansågs vara skadad så att den inte kunde svara på frågor. Han var berättigad till assistans. Men så presenterade åklagaren Anita Hilding under rättegången, hyfsat nytagna semesterbilder på den här personen. Foton från Malaysia när han och familjen badar i pool och äter pizza. Den organiserade brottsligheten ska inte få ta resurser från de som behöver stöd från samhället allra mest. Göteborgs stad bedriver som sagt redan idag, ett arbete tack var det alliansens styre senaste åren, när det gäller välfärdsbrott. Men det behöver växlas upp. I takt med att fler söker hjälp i välfärden, så är det nödvändigt att just stärka den, och stärka arbetet mot välfärdsbrott. För annars så förlorar vi, när det gäller demokratin. Varje krona som inte kommer till barnen eller den som behöver samhällets hjälp allra mest, eller från skattebetalarna som hamnar i orätta pengar, ett demokratibrott. Det som behövs är kommunal klarögdhet. Inte det socialistiska styrets handfallenhet. Jag ser hur det socialistiska styret inte ser vad som står på spel. När de kriminella riktar in sig på välfärden, kan politiker inte luta sig tillbaka. Utan vi måste lyssna på larmet från myndigheter och kavla upp ärmarna. Så jag yrkar bifall till TUT, och till yrkande från L, M, D och KD. Och avslag till kommunstyrelsen och Sverigedemokraterna. Tack.

Tack. Nästa talar är Alfred Johansson (S). Därefter Hannah Klang (V). Varsågod Alfred.

Tack för ordet herr ordförande, göteborgare och kommunfullmäktige. Välfärdsbrott är en attack mot välfärdssamhället. Varje gång som medvetna bedrägerier ch avslöjas, så drabbar det skolan, vården och omsorgen. Varje gång den personliga vinningen tillåts trumfa de gemensamma behoven, minskar människors möjlighet till att få stöd och tilliten till sociala skyddsnätet och det allmänna trygghetssystemen. Varje gång skattepengar flyttas från den som behöver till den som berövar, innebär det att den som är sjuk och den som är skör, och det som väntar på hjälp och stöd, får lite mindre. Och det är därför jag tycker det är så bra att det finns en bred enighet i den här salen, för att bekämpa välfärdsbrottsligheten. Vi från det rödgröna styret vill att socialnämnderna, de som faktiskt har den kunskap och den personal som behövs, ska få ta till sig de tilldelade uppgifterna, på sitt sätt efter förutsättningar samt behov. Högerns förslag om att ta en extra runda, det behövs inte. Vissa socialnämnder har redan växlat upp det här arbetet och det anpassar åtgärderna efter mängden eventuella ärenden. Och som ordförande i socialnämnden Sydväst, vet jag att vi kommer att fortsätta att åta oss den uppgiften med engagemang, energi och med den erfarenhet som krävs. För det behövs verkstad och inte mer dialog. Tjänsteutlåtandet i ärendet belyser på ett bra sätt vad som behöver göras inom olika verksamheter för att komma åt denna typ av brottslighet. Men det som är märkligt är att skola inte nämns, som bär de största kostnaderna i kommunen med lika viktigt uppdrag. Området är generellt understuderat, underhanterat och underprioriterat. I vårt förslag i kommunstyrelsen, har vi därför lagt till en särskild punkt om skolan. Och jag och det rödgröna styret, noterar att högern har följt vårt exempel här och valt att kopiera det rakt av. Och det kan man tänka sig man blir sur för. Men det blir vi inte. Det är bara bra. Och det är till och med väldigt bra. Det svenska skolsystemet har fullt av exempel på hur skattepengar hamnar hos fel huvudmän. Hur mindre nogräknade sammanslutningar utnyttjar lagstiftningen. Och brist på insyn leder till fusk och misskötsel. Och på det har vi en högerregering som nu stärker sekretessen för de fristående aktörerna. Nej, ordförande, välfärdsbrottsligheten är ett brott mot varenda en av Göteborgs skattebetalare. Och den som betalar skatt ska veta att vi gör allt vi kan på alla områden som vi styr över. För att se till att pengarna hamnar där de ska. Hos barnen, hos de äldre, hos de sjuka, för att öka tryggheten, öka integrationen och för välfärden. Tack för ordet och jag vill avsluta med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Nästa talare är Hannah Klang (V). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Hannah.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare, och andra som lyssnar. Det är ett väldigt viktigt ansvar för kommunerna att stoppa den här välfärdsbrottsligheten i samarbete med polismyndigheten, som inte sällan är en del i finansieringen av kriminella nätverk och annan brottslighet. Och vi Göteborg ska såklart ta del av…ta vår del av ansvaret. Det är oacceptabelt att pengar hamnar i fel händer och att olika aktörer profiterar på våra skattepengar. Socialnämnderna har ett ansvar att se till att till exempel försörjningsstöd inte betalas ut felaktigt. Och vad det gäller arbetet med detta så ser vi att man har kommit lite olika långt i arbetet. En del har kommit långt och andra har lite mer att hämta upp. Och nu är det viktigt att förvaltningen att fortsätta med det arbetet de påbörjat. Vi har fullt förtroende för att de har kompetensen och erfarenheten och vet vad som behöver göras för att se till att det här genomförs på bästa sätt. Vad det gäller funktionsstödsområdet och äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, så pågår även där ett arbete som är helt i enlighet med tjänsteutlåtandet. De behöver också få fortsätta och utvecklas. Inom äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen ser vi att det behövs ett särskilt grepp kring hemvårdsbidrag, då detta medför störst risk för olika former av fusk. Välfärdsbrottslighet urholkar förtroendet för de sociala skyddsnäten och vi ser att det här arbetet behöver stärkas och utvecklas. Men det är inte bara att förtroendet för myndigheterna urholkas, utan en slags kollektiv bestraffning sker mot alla som är i behov av olika typer av stöd och hjälp. Alla misstänkliggörs av bara farten trots att majoriteten av våra medborgare är…av våra medborgare som behöver hjälp genom olika insatser och stöd, är ärliga medborgare som gör sitt bästa. Med detta vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, ledamöter, åhörare, sverigevänner. Hösten 2021 dömdes en kvinna i Göteborg, som tillsammans med sina föräldrar, genom sitt assistansbolag, lurat till sig mer än 43 miljoner kronor. 18 personer dömdes i målet och 14 personer fick fängelsestraff. Det är bra. Det är alltså bra att dessa personer åkte fast. Det var dåligt att de försökte luras. Genom att simulera sjukdom och assistansbehov, betalas pengar felaktigt ut… felaktigt till personer. Pengar som sedan gick till lyxhus på Balkan och dyra inköp på NK. Den så kallade brukarimporten har blivit ett begrepp. Assistansbolag hittar en familj i tredje land med ett funktionshindrat barn som vill komma till Sverige. Därefter anställs en av föräldrarna som, den som då kommer först hit, och väl på plats ansöker sen föräldrarna om att återförenas med sin familj. Vilket varit möjligt utan någon som helst försörjningskrav. De personerna som är berättigade till assistans ska få den hjälp de har rätt till. Därför kan vi inte tillåta att människor helt utan skrupler dränerar stadens skyddsnät. Välfärdsbedrägerierna är en del av den organiserade brottsligheten. Och är, som i detta specifika fall, direkt systemhotande. I Göteborg har det länge saknats rimliga rutiner för att hantera fusket. Vi Sverigedemokrater har kämpat i motvind för att säkra rutiner ska införas. 2019 ville vi att socialdepartementet skulle se över de framtida bidragssystemens utformningar. Samt att öka lagkraven för att få ta del av dessa. 2020 kom vi ytterligare med förslag till statens LLS utredning. Inga andra partier ställer sig då bakom våra förslag. Detta är ett problem som stjäl enorma resurser från de som är behov av stöd och hjälp på riktigt. I nämnden för funktionsstöd är det hög tid att försöka kartlägga och identifiera fusket här i Göteborg. Lyfta på varje sten, sa Jonas och Magda i valrörelser. Lyfta på varje sten. Jag yrkar därmed bifall till yrkande från M, L, D och KD. Samt Sverigedemokraternas tilläggsyrkande i kommunstyrelsen. Tack.

Tack. Då var det Kristina Bergman Alme (L). Därefter Eva Ternegren (MP). Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande. Några olika talare och har stått och talat om hur mycket pengar det här kanske kan röra sig om. För att vi vet ju trots allt inte hur mycket det rör sig om. För summorna är enorma. Men det som egentligen är ett värre pris än pengar, det är kostnaden för demokratin och för tilliten. För om människor slutar tro på att välfärden finns för oss medborgare. Och ifall människor slutar tro att samhället kommer att finnas där, när man verkligen behöver det, för att pengarna har dränerats. Då försvinner något otroligt mycket större. Sverige är ett av de länder i världen som har högst tillit. Eller snarare, svenskar är bland dem som har högst tillit till systemet. Detta visar många studier över många och långa år, bland annat utförda vid Göteborgs universitet. Men allt eftersom våldsbrotten och liknande brott ökar, så minskar också tilliten. Och det är en fara i sig. Och därför kan jag ändå fundera över det antalet talare som har stått här och sagt att det här är allvarligt. Nu måste vi göra någonting. Det här är inte ok, vi ska vända på alla stenar. Och ändå känns det inte som att vi vänder på alla stenar. I alla fall inte om man ser till det yrkande som S, V och MP har. Och ingen kan längre säga att, nej men vi kände inte till det här eller vi behöver inte göra så mycket mer. Kling nämner också att, ja men ansvaret ligger på socialnämnderna. Nej, det gör det inte. Det är alla nämnder som har ett ansvar. Välfärdsbrott kommer i olika kläder. Det kan handla om att man fuskar till sig en inskrivning. Det kan handla om att man hävdar att man är sjukare än man är. Men det kan faktiskt också handla om uppenbart oriktiga anbud i våra olika tekniska upphandlingar. Så dessutom så lägger jag märke till att den fråga som Nina Miskovsky (M) ställde om FUT, fortfarande inte har blivit besvarad. Trots att vi har haft flera representanter för den rödgröna minoriteten uppe och talat. Så där skulle vi gärna vilja ha ett svar på den frågan. I övrigt bifall till FUT och M,D, L och KD. Och vänd verkligen på alla stenar. Tack.

Tack. På det anförandet har Alfred Johansson (S) begärt replik. Varsågod Alfred.

Tack ordförande, göteborgare och fullmäktige. Jag kanske var otydlig. Jag sa att vi växlar upp arbetet. I alla fall i socialnämnden Sydväst har vi nu gått från en 50 procentig tjänst till en 100 procentig FUT- tjänst. Men det som är vår poäng här är att, jag tror inte det är en bra idé, eller vi tror inte att det är en bra idé att forcera modeller som funkar i vissa nämnder, in på andra nämnder. En FUT-funktion kan funka i vissa, men det beror ju helt på antalet ärenden. Antal ärenden som också går till rättegång. Alltså hur mycket tjänstemannatid som behöver gå till att hämta in underlag och bedriva en rättsprocess. I vissa nämnder behövs det mer och i vissa andra. I vissa andra…i vissa nämnder behövs till funktioner eller någon form av samordning, eller en grupp eller något som pratar i dialoger. Och i vissa behövs det inte det, som är socialnämnden Sydväst. Så mitt svar är väl att, det är väl efter nämndernas behov och förutsättningar, helt enkelt.

Tack. Nina, du kan inte begära replik mitt i ett replikskifte. Så nu går vi tillbaka till talarlistan. Och då är det Eva Ternegren (MP). Därefter Sabina Music (C). Varsågod Eva.

Tack ordförande, ledamöter. Ja, nu är ju alla väldigt överens egentligen om att det här, att det finns verkligen all anledning att bekämpa den här typen av brottslighet som är extra obehaglig. Förutom att skattepengar går till helt fel ändamål, när det undanhåller resurser från välfärdssystemet, så utmanar det, precis som många varit inne på, våra samhällsnormer och tilliten till vårt välfärdssystem. Det är mycket olyckligt att det förekommer detta överhuvudtaget. Men sen är det ju vägarna då dit, som vi är lite eniga om hur vi ska bekämpa detta. Och jag tycker egentligen att Alfred argumenterar väldigt bra. Och jag är inne på samma linje. Att det pågår ju redan arbete om man gör på lite olika sätt i socialnämnderna. Och jag tycker inte det finns ett självändamål i att alla ska göra på ett likadant sätt. Utan man har säkert hittat sina rutiner och sitt sätt att jobba. Och jag tror att vi förlorar mycket i effektivitet om vi ska använda mycket tid till att samordna och ha dialoger och försöka införa likadana sätt på alla de här nämnderna då, eller i förvaltningarna. Så att jag har tilltro, precis som flera andra har varit inne på, att socialnämnderna kan på bästa sätt föra detta vidare. Men det är otroligt viktigt förstås att vi följer det här och bevakar. Och precis som Kristina var inne på, det här kan ju…det finns ju väldigt många olika typer av brott. Och vi måste bevaka det i alla nämnder där det kan förekomma. Men med det sagt så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack för det. På det anförandet har Jörgen Fogelklou (SD) begärt replik. Varsågod Jörgen.

Tack för det. Det är väl jättebra om alla socialnämnder jobbar på exakt samma sätt. Nämligen att sätta dit fuskarna. Det är väl det det handlar om. Se till att en gör det, så följer alla det. Tack.

Tack. Alfred, du kan inte begära replik i ett pågående replikskifte. Tillbaks till talarlistan och då är det Sabina Music (C). Varsågod Sabina. Du kan inte begära replik Alfred. Nej, sorry. Men talarlistan är öppen. Varsågod Sabina.

Tack för ordet ordförande. Jag tror om någon sitter hemma och lyssnar på den här debatten, kommer de tänka, men de säger exakt samma sak. Gör bara något nu. Och att det blir lite, lite svårt att hänga med. För vi vill ju ändå ha en jämlik stad där vi gör lika över hela staden. Och jag ska inte vara den som förlänger debatten, för jag tycker mycket klokt har sagts, framför allt på den här sidan. Så jag kommer bara yrka till stadsledningskontorets förslag till beslut. Samt tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Tack.

Tack. Då var det Nina Miskovsky (M). Därefter Seminar…Simon Mohamsson (L). Varsågod Nina.

Tack så mycket. Ja, jag kan väl kalla det där något semi svar. Men jag tänker så här. Med de goda resultat som de här FUT, alltså som jobbar mot felaktiga utbetalningar, har visat på så kort tid. Och att det är stadsledningskontorets rekommendation att införa dessa handläggare i samtliga om områden i staden. Så tycker jag inte att det här är någonting som man ens borde tveka inför. Det ska inte vara olika risk att åka dit i olika delar av stan, precis som Jörgen säger här. Och om ni menar allvar med att ta tag i välfärdsstaten och angripa fusket, så borde det här inte vara någon som helst tvekan att införa. Och om man inte gör det här och kommer med så här vaga svar i hur vi ska angripa välfärdsbrotten. Så tycker jag att varenda skattebetalare i Göteborg har anledning att vara väldigt orolig för att det här vänsterstyret inte kommer att vidta tillräckliga kraftigt…tillräckligt kraftiga åtgärder för att säkra göteborgarnas skattepengar. Tack.

Då var det Simona Mohamsson (L) Därefter Jenny Broman (V). Varsågod Simona.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, alltså Alfred, det är ju just det som blir problemet när man säger utifrån behov. För realiteten ute i våra nämnder kommer vara att det här prioriteras bort, utifrån behov. Framför allt i socialnämnderna, för där har man myndighetsutövningen som står, som är det som ska liksom ta den stora delen av den kassan vi får ut i socialnämnderna. Så jag skulle säga det är just det som är problemet när man har inställningen, att det här löser sig. Som någon sorts, så här, ekonomisk jämvikt av sig själv, utifrån behov. Det kommer det inte göra utan man måste ha väldigt tydliga krav på att det här är någonting som är prioriterat. Och en annan grej, jag har kollat i vårt yrkande, det står inte någonstans att vi har sagt att vi tycker att alla ska göra lika. Utan det som skiljer oss framför allt från ert yrkande, är att vi tycker att det här är någonting som KS måste ha ansvar för att samverka kring. Det är det som skiljer oss. att ni säger, lägg det på socialnämnderna att lösa det. Medan vårat säger, det är KS som är ytterst ansvariga tillsammans med exempelvis socialnämnden och andra nämnder. Så det är det som är skillnaden. Och jag tycker att det blir väldigt tydligt, att tycker man att det här är ett demokratibrott, ett välfärdsbrott, då kan man inte låta det ligga på nämnder och säga, nej men vad som händer på Hisingen, det är Hisingens sak. Vad som hände på Nordost, det är Nordost sak. Vad som hände i funktionsstödsnämnden, ja det är funktionsstödsnämnden sak. Utan alla vi ska ju kunna ta ansvar för det. Så jag förstår varför det socialistiska styret inte vill ha upp det här i KS. Men som sagt, utifrån behov kommer innebära att det inte sker någonting. Tack.

Tack. På det anförandet har Alfred Johansson (S), begärt replik. Varsågod Alfred.

Nu är det på. Tack för ordet göteborgare och fullmäktige. Det finns mycket att bemöta på en minut. Jag vill ändå vara tydlig med att det är olika typer av hur man styr en stad. Antingen så gör man som Simona innan har sagt här i kommunfullmäktige, att man ska trycka på med hur många uppdrag som helst, och så blir det verkstad i teorin. Eller kanske i de liberala teorierna. Men det som funkar det är att det finns resurser. Att politik handlar om ekonomi, att det finns resurser, att det finns luft i systemet. Och så som det också funkar, vad jag förstår det som i socialnämnden Väst i alla fall, så är det så att handläggarna upptäcker att här finns det en misstanke om brott, om välfärdsbrott. De då rapporterar det till den 50 procentiga tjänsten som fanns innan, som nu är 100. Och då går de vidare och hämtar in underlag för en rättegång. Och det är det här jag menar vid behov. När de ärendena blir för många så måste det finnas luft i systemet så kan fler kan arbeta med den uppgiften. Att ta vidare ärenden till rättegång. Och därför gjorde nu socialnämnden sydväst den lösningen. När det fanns resurser men inget uppräkning som täcker upp välfärdens behov, att vi nu då kan gå upp till 100 procent och då driva vidare.

Tack. Kontrareplik begärd av Simon Mohamsson (L). Varsågod Simona.

Tack herr ordförande, fullmäktige, göteborgare. Hur man styr en stad, är det inte ni som styr staden? Jag tänker att ni vill att det ska styras lika i alla nämnder. Det ska inte spela någon roll om man är Hisingsbo eller om man bor i centrum. Utan man ska ha samma socialistiska styre oavsett vart i staden. Så jag hoppas att det är samma sätt. Och sen kan jag säga så här, att den socialsekreteraren som sitter och gör utbetalningar och handlägger de ärenden, är inte samma socialsekreterare som sen kan sitta och se om välfärdsbrott har skett. Det är…det innebär mycket mer strategiskt och metodiskt arbete, än att man bara ska skyffla om socialsekreterare mellan olika arbetsuppgifter. Så jag skulle säga, om man vill verkligen styra en stad, då behöver man just samverka. Och då måste kommunstyrelsen ta ansvar. Tack.

Tack. Ny replik begärd av Alfred Johansson (S). Varsågod.

Då ska vi se här så vi förstår dig rätt. Är det socialistiskt att ha exakt samma över hela staden eller är det inte det? För det föreslår ju du, att ha exakt samma i hela staden. Och då är det ju då socialist. Min modell här var ju som sagt att vi ska finna ekonomiska resurser för att kunna levla upp eller takta ner, beroende på hur många ärenden som man misstänker kan gå till rättegång. Det är inget lösryckt arbete so tjänstemännen gör. Jag har fullt förtroende för att de gör en otroligt bra bedömning utifrån vad som…vad de bedömer är rimligt i antal och tjänster och timmar som ska läggas på det här. Men återigen så är det ju mekanismer i det här ärendet. Att när det är många ärenden så behövs det mer arbetade timmar för detta, för att gå till rättegång. Och när det inte är så många ärenden behövs det färre timmar. Och det är ingen idé att ha massa FUT-funktioner då överallt över hela staden, som då ska jag jobba på tomgång, med ärenden som inte ens finns. Och jag är övertygad också om att handläggarna som misstänker att det begås brott, rapporterar detta. Och att vi då har luft i systemet med ekonomiska resurser som gör att vi kan anpassa arbetstimmarna som behövs. Tack.

Tack för det. Då var det nästa talare Jenny Broman (V). Just nu sist på talarlistan. Varsågod Jenny.

Ja, jag hade nästan kunnat stryka mig där, för Alfred sa det väldigt bra. Jag tycker att det är otroligt viktigt. Missförstå inte att någon på den här sidan tycker att vi inte ska följa upp välfärdsbrott. Utan vi vill inte peka ut exakt hur varje socialnämnd, på vilket sätt. Utan vi vill åt effekten att välfärdsbrott inte ska ske. Och det behöver ske så att det passar bäst där. Alltså effekten ska vara att inte välfärdsbrott ska utföras. Och i det här så behöver vi titta väldigt noga på, hur gör vi det här. För det tycker jag, att det diskuteras ganska lite om ibland. För vi behöver också se till att de här, vad heter det, sätten som vi följer upp det här, gör att de som faktiskt har rätt till bidrag eller så vidare, också har chans att få det. Så att man inte trillar ut felaktigt. Och det är också väldigt viktigt då, när man följer upp de här. Men genom att begränsa välfärdsfusk, så kan man ju också se till att de som verkligen behöver det. Men det handlar om att vi inte sätter…Det är ju möjligt så här, att alla socialnämnder kommer fram till det är just FUT-funktionen som är den bästa. Ja, men då är det jättebra. Men vi tycker att det är bra om professionen kan säga att det är det här vi vill ha. Och vill alla socialnämnder ha FUT-funktion och professionen säger ja, då är det ju det det kommer bli. Vill man eller tycker man det är mer effektivt att arbeta på något litet annat sätt, ja men då kommer det bli så.

Tack. Då var nästa talare Nina Miskovsky (M). Varsågod Nina.

Tack. Jag ska fatta mig kort. Det här startade ju en rätt intressant diskussion här inne, tycker jag. Men för att kunna jobba systematiskt och långsiktigt så måste de här funktionerna finnas och kunna samverka med varandra och även andra instanser. Inte skruvas av och på som en kran. Det är bevisat att det finns mycket pengar att hämta in här på väldigt kort tid, så de här tjänsterna kommer ju att betala sig själv med största sannolikhet med råge. Så därför tycker jag att det är verkligen något som man bör satsa på och bör finnas överallt. Sen kan man ju se om ärendemängden minskar drastiskt, då skulle det vara, då skulle man kunna titta på att dra ner. Men i det här läget så finns det en oändlig ström av ärenden som är oupptäckta, som vi måste gräva rätt på. Så jag vill ändå trycka på att jag tycker att det ska finnas överallt. Tack.

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar Ja. Under överläggningen så yrkar Alfred Johansson (S), Hannah Klang (V), Eva Ternegren (MP) bifall till kommunstyrelsens förslag. Nina Miskovsky (M), Simona Mohamsson (L) och Sabina Music (C) att fullmäktige bifaller förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen om att bifalla stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou (SD) yrkar att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen om att bifalla stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkandena från SD och tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Nina Miskovsky (M), och Jörgen Fogelklou (SD) om att bifalla stadsledningskontorets förslag. Jag kommer därefter ställa proposition på bifall respektive avslag på de två tilläggsyrkandena. Godkänns den propositionsordningen? Svar ja. Då frågar jag, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalls förslaget från Nina Miskovsky (M) med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det Ja för kommunstyrelsens förslag och Nej för förslag ifrån Nina Miskovsky (M) med flera. Klart för omröstning. Omröstningen är startad. Ja för kommunstyrelsens förslag. Nej för förslag från Nina Miskovsky (M) med flera. Alla har röstat. Då stoppar jag omröstningen. Och då finner jag att komm….fullmäktige med 40 röster mot 41 bifallit förslaget från Nina Miskovsky (M) med flera. Då återstår tilläggsyrkandena. Vi börjar med tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Jag frågar bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det avslagits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det Ja för avslag. Nej för bifall till tilläggsyrkandet. Omröstningen är startad. Alla har röstat. Då stoppar vi omröstningen. Och då finner jag att med 40 röster mot 41, har tilläggsyrkandet bifallits. Och då återstår tilläggsyrkande från SD. Bifalls tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det avslagits. Votering är begärd och ska verkställas. Då startar vi voteringen. Då är det Ja för avslag. Nej för bifall. Ja för avslag av tilläggsyrkandet. Nej för bifall till tilläggsyrkandet från Sverigedemokraterna. Alla har röstat och då stoppar jag omröstningen. Jag finner att fullmäktige avslagit tilläggsyrkandet med 72 röster mot 9. administrationen inom flertalet verksamheter, exempelvis kommunikation

Ärende 28 är redovisning av uppdrag att minska administrationen inom flertalet verksamheter, exempelvis kommunikation. Där föreslår kommunstyrelsen att redovisning av kommunstyrelsens uppdrag givet till budget 2022 att minska administrationen inom flertalet verksamheter, exempelvis kommunikation antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet först begärts av Axel Josefson (M). Därefter Axel Darvik (L). Varsågod Axel Josefsson (M).

Tack för det ordförande, göteborgare. Jag skulle börja med att yrka bifall till Alliansens eller M,D,L, KD:s förslag i kommunstyrelsen. Vilket är tjänsteutlåtande av vårat tilläggsyrkande. Ja, det här är ett ärende som handlar om att minska administration. Och det är ett uppdrag som vi gav i…under förra mandatperioden och där nu stadsledningskontoret kommer fram med ett förslag där de dels ser att vi kan jobba med de här frågorna. Det gäller styrning av uppföljningsprocesser. Och dels vikten av att satsa på digitalisering. Och det här är uppdrag som SLK nu efterfrågar. Och vi vill gå vidare med detta, vi vill inte vänta med det här. Utan vi vill därför att SLK utreder vidare hur vi kan komma med förslag på stadens kommunikationsresurser kan organiseras. Samtidigt också som vi tittar på styrning- och ledningsprocesserna. Och det som kanske är lite förvånande i det här ärendet tycker jag, är att i alla fall ett utav partierna i vänsterstyre, har ju varit väldigt tydliga med att man vill minska på administrationen inom staden. Och att man nu, när man har möjligheten faktiskt, säger nej till det. I alla fall att man säger att man vill återkomma till detta. Och det är väl lite förvånande tycker jag, med den höga svansföring som har varit i den här frågan sedan tidigare. Tack.

Tack. Då var nästa talare Axel Darvik (L). Därefter är Marie Brynolfsson (V). Varsågod Axel.

Tack så mycket ordförande. Jag kan instämma i både Josefssons yrkande och i hans argumentation. För att vi har ett bekymmer utav att olika typer utav funktioner i staden, såsom strateger, verksamhetsutvecklare, koordinatorer och inte minst de kommunikatörer, har vuxit väldigt kraftigt. Och man måste våga ställa sig frågan då, ökar detta kvaliteten för brukarna, att den här…de här funktionerna tillåts expandera så kraftigt som de gör. Och den ökade administrationen som många gånger blir resultatet utav att man bygger ut den här typen utav funktioner, kan också mycket väl bidra till att man minskar tiden som man arbetar effektivt ut mot brukarna, mot elever och mot omsorgstagare. Och därför tror jag det är viktigt att man har just ett sådant här uppdrag, och ser över hur man kan jobba för att slimma de centrala förvaltningarna. Och också skapa faktiskt mer tid ute för dem som är i verksamheterna att jobba mot brukarna. För det är inte bara det att vi har de här funktionerna centralt i nämnderna eller förvaltningarna. Utan det är också vilken arbetsbelastning de skapar för de som ska göra jobbet ute bland våra medborgare helt enkelt. Så därför tror jag att det här yrkandet är mycket viktigt. Tack.

Tack. Då var nästa talare Marie Brynolfsson (V). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Marie.

Tack ordförande, fullmäktige. Först vill jag börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på de övriga yrkanden. Jag tänker att jag börjar i en annan ände lite grann. Jag tycker att vi borde rannsaka oss själva som politiker. Det var någon här som nämnde jag antalet svällande uppdrag i administrationen. Och det finns en ganska tydlig tabell i det här kunskapsunderlaget som tydliggör eller synliggör hur budgeten mellan år 2019- 2022 har gått från 79 till 226 stycken uppdrag. Och är det någonting som driver administrationen, så är det ju precis detta. Det här ska inte tolkas som att vi inte vill gå vidare med att göra någonting för att minska administrationen. Däremot så tycker vi att det finns oerhört mycket i det här bra underlaget som vi har fått fram, som vi noggrant vill överväga. Det här är liksom inte beslut som ska förhastas. Det rör arbetsmiljön för väldigt, väldigt många av våra anställda. Och vi har alla intentioner för att underlätta för dem. senast igår fick jag en bild från en facklig organisation, som synliggjorde att den enhetschef som jobbar inom äldreomsorgen, jobbar i inte mindre än 18 stycken olika administrativa system. Det är en sak som man kan titta på för att minska den här administrationen, som ju drivs av olika kontrollsystem. Yes, då ska vi se om det var något mer jag vill ha sagt innan jag går härifrån. Som sagt våran farhåga med det som ni vill göra, som vi kanske vill vänta med, det är att vi tycker att de här pass breda uppdragen kan leda till effekter som är inte riktigt just nu kan överblicka. Och därför så tänker vi återkomma, som jag precis sa, och vill därför bifalla kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tackar. På det anförandet har två personer begärt replik. Först Axel Darvik (L). Därefter Axel Josefsson (M). Vi börjar med Axel Darvik (L). Varsågod.

Tack ordförande. Ja, nej självklart Marie Brynolfsson (V), så ska man vara självkritisk i vilka uppdrag man lämnar ut och om det är i tillräcklig omfattning eller för lite, och så vidare. Men att ta den diskussionen, det är lite grann att förflytta den här debatten från det som den egentligen handlar om, till att det blir någonting annat. För att det är inte så att bara politikernas uppdrag är det som är problemet, utan det är…visst man kan säga att det är 2000 sidor till det här kommunfullmäktigesammanträdet, och att det är någon som har skrivit alla de här teckningarna på vad som finns i våra paddor. Och det är ett problem. Men det är just de här effekterna som vi inte nu kan överblicka, det är de vi vill åt. Alltså vi vill sätta igång ett arbete där man kontinuerligt jobbar fär att minska på administration och krångel, och också onödigt arbete. För det är det som stjäl arbetstid. Och då är faktiskt politikernas uppdrag, är en ganska så marginell företeelse i sammanhanget.

Tack. Kontrareplik är begärd av Marie Brynolfsson (V). Varsågod Marie.

Tackar. Jag menar det kan vi nog vara överens om Axel. Men det är också tydligt att, jag menar bara det som gäller det här uppdraget, så finns det jag tror fem stycken liknande uppdrag som behandlar samma saker. Det funkar liksom inte att så fort det dyker upp en politisk fråga som man tycker är jätteviktigt, så ska det till en ny plan för att åtgärda det. Ta, vi kan prata om hedersvåld och förtryck. Jag vet inte hur många olika planer och dokument vi har om det? Parallella samhällssystem, utsatta områden. Allt det här driver administrationen och det bidrar dessutom till en mycket sämre politisk styrning. Tack,

Tack. Nästa replik har begärts av Axel Josefson (M). Varsågod.

Ja, tack för det ordförande. Jag blir ju lite orolig här om det är så tänkt att vänsterstyret har tänkt att åka ut till alla verksamheter och försöka hitta någon form utav administration som vi ska plocka bort. Något IT system som vi kanske sett i någon nämnd. Jag tror att det kommer bli…ta väldigt lång tid för er att komma fram med den frågan. Det vi föreslår, det är ju att vi vill ge uppdrag till alla våra nämnder att ta fram konkreta åtgärder. Det vill säga att vi måste ju lägga detta på våra förvaltningar och bolag att jobba med den här frågan. Det blir ju väldigt svårt, skulle jag vilja säga, om vi skulle sitta här och försöka se på vad är det vi kan effektiviseras. Dock så kan man väl säga att nu kommer väl en företrädare för det andra stora partiet i det rödgröna eller i vänsterkoalitionen, att komma upp här. De hade ju väldigt många konkreta förslag på hur man skulle minska administrationen i valrörelsen. Vi ser ju ingenting av det nu. Har ni gett upp dem förslagen, det undrar jag? Tack.

Tack. Kontrareplik begärd av Marie Brynolfsson (V). Varsågod Marie.

Tack så mycket. Nej men jag får ändå lova att försäkra Axel Josefson (M) att det här kommer inte ta så lång tid som du är orolig för. Däremot så finns det inte heller någon anledning att förhasta. Och jag tycker att det är viktigt att vi tar ett centralt ansvar. Det går inte att putta ut allt det på våra nämnder och styrelser. Och det är också någonting som Arbetsmiljöverket har kritiserat oss för, att vi skjuter ifrån arbetsmiljöfrågorna från kommunfullmäktige ut på nämnder och styrelse. Sen vill ändå också säga det att vi minns ju hur det gick i frågan om personalförmåner i staden. Det skulle snabbt…snabbt skulle det gå och saker vi inte hade kännedom om blev plötsligt tydliga. Och jag vill inte upprepa det misstaget. Tack.

Tack. Ny replik begärd av Axel Josefson (M). Varsågod Axel.

Tack för det ordförande. Ja, det kanske inte är jag som ska ha någon brådska i detta utan jag tror det är snarare ni som ska ha det. Ni har ju i eran budget avsatt 100 miljoner i form utav effektiviseringar. De måste ju börja hämtas hem. Och jag tror inte det räcker då med att göra olika studiebesök ute i våra verksamheter för att se var man kan hitta effektiviseringar. Utan här behövs det konkreta åtgärder som kan jobbas och implementeras under detta året för att faktiskt lyckas med detta. Tack.

Tack. Då var nästa…då var vi tillbaka till talarlistan. Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Marina Johansson (S). Varsågod Jörgen.

Tack herr ordförande, ledamöter, åhörare. Jag tänker gå för tillbaka till ditt första anförande här i den här debatten Axel, och nu har du kommit tillbaka där. Du sa att du var förvånad att S säger en sak i opposition och valrörelse, men gör en annan när de kommer till makten- Är du förvånad över det? Du är nästan lika gammal som mig. Du har väl varit med i ett antal val. Det här är inget förvånande, det här är så det alltid är. Med det sagt vill jag också yrka bifall till det yrkandet som Axel sa här i talarstolen. Ja till SLK samt M, L, D, KD:S tillägg.

Tack. Då var nästa talare Marina Johansson (S). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Marina.

Ja mina vänner, fullmäktige och åhörare. Det är väldigt roligt att den här sidan lite yrvaket vaknar upp, kan man väl säga, Miken är på. Jag sa att lite yrvaket. När vi har pratat om detta tidigare i från vårt parti, så var är ni väldigt, väldigt, väldigt ja, raljanta kan man säga. Men jag är glad nu att hela fullmäktige faktiskt tycker att på riktigt, att det är viktigt att vi måste hitta varenda sak som görs som inte måste göras. Så att vi får mer utrymme och mer resurser till de längst ut, som faktiskt ska göra jobbet som möter göteborgarna varje dag. Så det är ändå glädjande att hela fullmäktige nu tycker det är viktigt med att vi ska minska på administrationen. Och dessutom så kan jag lugna er med att det finns redan tagit i fullmäktiges budget för i år, precis som du säger Axel, 100 miljoner är redan utlagt. Där varje nämnd har sitt jobb att göra nu. Det kommer inte räcka och därför kommer vi återkomma. För vi ser att det här underlaget vi har fått ifrån stadsledningskontoret är väldigt gediget, med väldigt många bra förslag som vi behöver ta vidare. Och det kan handla exempelvis om IT system, om styr- och uppföljningsprocesser, form och omfattning för det, olika rutiner och policies. Gamla sätt att arbeta som kanske verkligen inte behövs längre. Och varje nivå i styrkedjan lägger på nya uppdrag hela tiden och vi tar aldrig bort något. Vi måste våga börja ta bort saker och ting också, så. Och politiken har ett ansvar, precis som har sagts av flera. Och tittar man på den tiden som olika befattningar, olika yrkesgrupper i Göteborg, men där tyvärr ser det likadant ut i hela offentliga sektorn, att väldigt, väldigt mycket arbetstid läggs på andra saker än de man är till för. Så är det. Och det handlar ja om exempelvis krångliga administrativa rutiner. Kanske uppföljningsprocessen som är för omfattande. Vi har inte tänkt ifrån rörelsen och utgör studiebesök och peta lite här och där. Vi kommer återkomma med ett uppdrag. Du behöver inte vara orolig Axel, så. Ja, det var jag tänkte säga. Bifall till KS. Tack.

Tack. På det anförandet har Axel Josefson (M) begärt replik. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande. Ja Marina. Jag…jag funderar ju lite här. Det är ju bra i och för sig att du bekräftar att det är 100 miljoner ni ska spara in på här genom att jobba med effektiviseringar under året. Och ni hade ju ett väldigt ambitiös förslag om ett anställningsstopp, som ett sätt att faktiskt komma till rätta med administration eller för mycket administration. Och ni skulle flytta över detta till välfärdens kärna. Kommer ni att införa ett anställningsstopp? Det var ju ett väldigt konkret förslag ni drev under hela förra mandatperioden och som ni även drev i valrörelsen. Det är ju faktiskt någonting som skulle kunna få effekt på de här 100 miljonerna som ni är ute efter att spara. Tack.

Tack. Då är vi tillbaka till talarlistan. Då är det Daniel Bernmar (V), och därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige‚ göteborgare. Jag känner nästan att man måste göra en berättelse av det absurda situationen vi nu sitter i. Det här…det här resultatet det är…av som vi här idag, det är ju slutrapporten för följande uppdrag: Uppdraget att minska administrationen inom flertalet verksamheter, exempelvis kommunikation. Då vill högern i den här församlingen, lägga tre nya uppdrag, tre. Varav ett låter så här: Samtliga nämnder och bolag får i uppdrag att utifrån rapporten tar fram konkreta och åtgärder i syfte att minska administrationen. Utöver det så har de i sin egen budget, ett uppdrag som redan pågår som är: Nämnder och styrelser får i uppdrag att genomföra ett långsiktigt strategiskt effektiviseringsarbete för att frigöra resurser inom staden. Utöver det så har vi i våran budget lagt in ett uppdrag som innebär att flera av, eller alla nämnder styrelser, ska spara och effektivisera administrationen. Utöver det så finns det ytterligare fyra uppdrag som nu är aktiva som rör olika typer av minskningar av administrationen. Utöver det finns det ytterligare tre uppdrag som tar aktiv ställning i olika typer av digitalisering och automatiseringsärenden för att effektivisera arbetet. Jag har räknat till ett tjugotal olika uppdrag som just nu ligger på det här området parallellt. Då, då ska vi slå till med den hårda klubban. Att byta ut ordet strategiskt mot konkret. Jag tror att vi måste verkligen börja fundera på vad det är vi håller på med den här församlingen. Och det är definitivt inte läge att lägga till, på de där 20 uppdragen, i olika former av effektiviseringar, automatiseringar etc. etc. etc.,digitaliseringen, ja, you name it. Lägga till ytterligare tre uppdrag där det enda som har hänt är att man bytt ut ordet strategiskt mot ordet konkret. Tack.

Tack. På det anförande har Axel Josefson (M), begärt replik. Varsågod Axel.

Tack för det är ordförande, fullmäktige. Ja, jag kan ju förstå här på Daniel Bernmar (V), att det här kanske inte är hans huvudfokus, att jobba med effektiviseringar och komma åt administration, och så vidare. Jag vill ändå bara påminna om detta. Det är ju inte bara vi här från vår sida, som vill göra någonting, utan även SLK föreslår ju faktiskt ett antal utav de här uppdragen. Så det är ju inte så att vi…att det att det är taget från luften. Utan det här är ju faktiskt någonting som också efterfrågas. Tack.

Tack. Tillbaka till talarlistan och då är det Elisabet Lann (KD), just nu sist på talarlistan. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket ordförande och fullmäktige och åhörare. Kände att jag bara måste kommentera det här påståendet om ett yrvaket uppvaknande från Allianspartierna, från Socialdemokraterna. För det stämmer ju faktiskt, precis som du sa Marina, att ni har pratat jättemycket om effektivisera…eller minskad administration. Ni har pratat och pratat och kammat hem 300 låtsas miljoner till och med i någon budget. Som skulle lätt gå att kamma hem då med minskad administration. Men sen hur ni har agerat, har ju varit precis tvärtom. Jag har lyft ett antal gånger, men bara i ÄVO så tror jag att det var varje månad, varje möte, ungefär sju nya uppdrag från just Socialdemokraterna. Som handlade om stora utredningar som skulle göras och som var väldigt administrativt drivande och kostnadsdrivande. Så att det räcker ju inte att prata utan man behöver ju gå till konkret handling. Och här lyftes ju flera, flera parallella uppdrag och saker som vi faktiskt har, under förra mandatperioden, gett uppdrag för att komma till rätta med. Just digitalisering, alltså konkreta åtgärder. Så att det räcker ju inte att prata, utan vi behöver ju komma vidare nu. Och här finns ju, i den här utredningen så här långt, rätt mycket att jobba vidare med. Men då behöver ju nämnderna faktiskt… Fattar vi inte något beslut nu så händer det ju inte. Utan vi behöver fatta aktivt beslut om att nämnderna ska jobba vidare med det.

Tack. På det anförandet har två personer begärt replik. Daniel Bernmar (V) och Marina Johansson (S). Först ut Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Ja, tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. När ska den här församlingen förstå att byta ut enskilda ord, att göra ett uppdrag till tre uppdrag, innebär inte att det blir action ute i verksamheterna. Det är inte så vi styr den politiska verksamheten. Och om man tror det, då är man på helt fel ställe. Vill man förändra någonting så gör man det praktiskt ute i nämnder och styrelser med att kontinuerligt och konstant ifrågasätta. Vad har vi för behov och hur ska vi använda de resurserna. Att byta ut ordet strategiskt till konkret i tre nya uppdrag, det löser inte den här frågan. Det har inte gjort det under de åren. Där nästan varje år höger…för före detta högerstyret lagt då ungefär 250 uppdrag per år. Och efter fyra år har man kommit från ordet strategisk till ordet konkret. Då känner vi på den här sidan att vi går till handling. Det är det vi håller på med. Vi har lagt tydliga administrativa besparingar på våra nämnder och styrelser för att de aktivt där ute ska säkerställa att det blir ett effektiviseringsarbete. Men att stå här och lägga nya uppdrag och säga att man tar krafttag genom att använda ordet konkret, istället för ordet strategiskt. Det tar oss inte framåt. Tack.

Tack. Kontrareplik begärt av Elisabet Lann (KD). Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Nu tror jag att Daniel tog replik på fel inlägg här. För jag pratade överhuvudtaget inte om det uppdraget med något ordbyte. Utan i det här…den här utredningen så framgår att det finns en rad konkreta åtgärder som nämnderna kan vidta. Men det kommer inte hända om vi inte beslutar om det. Så därför behöver vi ett aktivt beslut. Jag tror att vi behöver nämnde som kommer tillbaka och faktiskt talar om för oss, att den här planen, det här programmet, det sysselsätter 3-4 personer i vår förvaltning. Vi behöver få svart på vitt och förstå att de uppdragen, och alla de här miljarder mål och policies, driver oerhört mycket administration. För annars kommer vi fortsätta att stå här och krama våra egna bebisar och vi vill ha en policy om detta också. Och då kommer vi liksom inte ifrån det här. Så därför behövs uppdragen till nämnderna för att kunna återrapportera det till oss tack.

Tack. Ny replik begärd av Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack ordförande. Då kanske inte Elisabet hörde det jag sa, nämligen att i våran budget så har vi redan lagt in ett effektiviseringskrav på administrationen. Det är en aktiv åtgärd som våra nämnder och styrelser redan jobbar med. Så jag, det här uppdraget är en icke fråga. Därför att om Elisabet Lann (KD) hade läst våran budget, som ju förtjänstfullt Axel Josefson (M) har gjort, så kan vi konstatera att vi har redan gått till handling. Det här uppdraget det tillför ingenting. Att göra nya uppdrag, det är inte att handla. Att handla är att arbeta aktivt ute i nämnder styrelser. Och det uppdraget har våra nämnder och styrelser. Hur går det för er ledamöter? Tack.

Tack. Då går vi till nästa replikskifte. Då är det Marina Johansson (S) som begärt replik. Varsågod.

Nej, men precis. Återigen då, som jag sa tidigare, så finns den med i den budget som är antagen i fullmäktige, som den här sidan har tagit fram. Ett skarpt uppdrag på att faktiskt 100 miljoner ska man hitta inom administration och ledningsarbete. Och det finns också väldigt tydliga skrivningar om att just överbyggnad måste minska. Och man ska vara restriktiv i återbesättande av tjänster med mera. Man ska inte bara slentrianmässigt och så vidare och så vidare. Så att det finns redan ett pågående uppdrag. Och då kan man säga att det är positivt. För då har vi ändå gemensam syn ute, att vi måste ta tag i detta tillsammans. Och lite historiskt kan man väl säga att vi alla har väl varit ganska goda kålsupare med att slänga in. Vi har ju hundratals planer i den här staden exempelvis. Och sen kommer ju följande rutiner och anvisningar under det. Så vi har väldigt mycket som vi, jag tror att vi faktiskt kan ta bort det. Men då måste vi också våga det. Och det kan vi också jobba med tillsammans tänker jag. Tack.

Tack för det. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar Ja. Då under överläggningen så yrkar Axel Josefson (M), Axel Darvik (L), Jörgen Fogelklou (SD) att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Marie Brynolfsson (V) och Marina Johansson (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först ställa proposition på kommunstyrelsens förslag, därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns den propositionsordningen? Fråga. Jag dubbelkollar. Men kommunstyrelsens förslag är ju tjänsteutlåtandet. Uppdraget förklaras…anteckna förklaras fullgjort. För det är vi alla överens om. Då frågar jag om…bifalls kommunstyrelsens förslag? Svar Ja. Och då tar vi tilläggsyrkandet från M, D, KD. Bifalles det tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det avslagits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det Ja för avslag och Nej för bifall. Då startar vi omröstningen. Ja för avslag. Nej för bifall till tilläggsyrkandet från M, D, KD. Emma, vad röstar du? Du röstar Ja. Då stoppar vi omröstningen. Och jag finner att fullmäktige med 40 röster mot 41 bifallet tilläggsyrkandet. kommunfullmäktige och som ännu ej besvarats

Och vi går vidare till ärendet 29, som är Redovisning av motioner som väckts i kommunfullmäktige och som ännu ej besvarats. Där kommunstyrelsen föreslår att stadsledningskontorets redovisning av motioner som väckts i fullmäktige och som ännu ej besvarat antecknas. Det är ingen som begärt ordet så jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar Ja. Wannholt (D) om att Göteborg ska bli Årets studentstad 2026

Sen är det motion 30, ärende 30. Motion av Jessica Blixt (D) och Martin Wannholt (D) om att Göteborg ska bli Årets studentstad 2026. Här har Martin Wannholt (D), motionären inte… han har behövt lämna fullmäktigemötet. Så därför har vi fått in ett önskemål om bordläggning. Så eftersom motionären inte är här så frågar jag, kan vi bordlägga till nästa möte? Svar Ja. om att inrätta ett kemikaliecentrum

Då är vi på ärende nummer 31. Motion av Helena Norin (MP) och Karin Pleijel (MP) om att inrätta ett kemikaliecentrum. Kommunstyrelsen föreslår att miljö- och klimatnämnden får i uppdrag att föreslå hur arbetet för en giftfri miljö skulle kunna byggas upp och organiseras med ett liknande koncept som Göteborgs Stads klimatomställningsfunktion inom budgetram. Vidare föreslås att miljö- och klimatnämnden får i uppdrag att utöver nuvarande resurser för kemikaliearbetet undersöka möjligheterna till externa finansiering för att möjliggöra inrättandet av en omställningsfunktion för ett giftfritt Göteborg. Slutligen föreslås att den av Helena Norin (MP) och Karin Pleijel (MP) väckta motionen anses i övrigt besvarad. Och då har jag en talarlistan. Och börjar med motionären Helena Norin (MP). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Helena. Är hon frånvarande? Ok. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP) först och därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Karin.

Tack för ordet. Ja, tyvärr så kunde Helena Norin (MP) inte närvara idag. Men hon vill att vi handlar motionen. Och jag får tacka för behandlingen av motionen och yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag tror vi många har stått på ett högt berg och tittat på en utsikt och kanske noterat att det är ett staket, för man inte ska komma för nära bergets kant. På samma sätt så har Stockholm resilience center formulerat planetära gränser. De gränser vi måste hålla oss innanför för att inte planeten ska gå över styr. Nio olika kriterier har de definierat där. För ett år sedan lyckades man kvantifiera den gränsen som handlar om nya ämnen, alltså kemikalier. Det är den som vi har gått längst utöver vad som är hållbart, faktiskt. Därför är det ju väldigt angeläget att vi agerar för att minska risken för att utsättas för olika kemikalier. Det behövs både stora och snabba förändringar för att vi ska komma tillbaka inom staketet. Och kemikalier det finns ju precis överallt. Och problemet är ju när det är fel ämne på fel plats. Det är många såna här långlivade ämnen som vi hittar runt om i världen. Vi hittar dem allt från Antarktis i söder till Arktis i norr. Och om vi tittar i vårt eget blod så tror jag de flesta av oss här har långlivade kemikalier som PFAS eller bromerade flamskyddsmedel. Medel som är väldigt bra för att hindra brand och få skidorna att åka bättre. Men ändå så hamnar de i vårt eget blod eller i grundvattnet. Vi i Göteborg var tidiga med att jobba med giftfria förskolor, men det finns mycket mer att göra. Vi ser i svaren från till exempel inköp och upphandling och lokalnämnden, att de behöver hjälp. Som en kemikalieomställningsfunktion skulle kunna ge. Det behövs ett digert arbete för att få kontroll över de varor vi köper in i staden och vad de innehåller. Helena, hon berättade att hon häromdagen var i kontakt med ett företag som köper och säljer vidare produkter. Och enligt lag så måste de redovisa vad det är för innehåll i de här. Och de försökte att få fram informationen från den kinesiska leverantören, och det var stört omöjligt. Det är bara ett exempel på hur svårt det kan vara att få reda på vad det faktiskt är vi håller i handen. Med en kemikalieomställningsfunktion så kommer vi att få ett redskap till i Göteborgs verktygslåda för att kunna jobba för en mer giftfri miljö. Tack för ordet.

Tack Karin. Då är det Patrik Höstmad (D). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Patrik.

Tack. Ja, det är bra att vi får det här på plats. Och jag ska å Martins vägnar, som tyvärr har fått lämna här, tacka Miljöpartiet för att ni öppnar för dialog kring det här ärendet så att vi kunde få en bredare uppslutning kring det och skapa ett brett stöd. Med det, bifall till kommunstyrelsens förslag som är ett yrkande från MP, V, S och D. Tack.

Tack Patrik. Då är det Emmyly Bönfors (C). Därefter Blerta Hoti (S). Varsågod Emmyly.

Tack ordförande. Det här är ju en intressant motion tycker jag, och för att få minska gifterna i vår miljö. Men jag har en fråga till Karin Pleijel (MP) och det är hur det här ska finansieras? För i ert förslag här så står att det ska finansieras inom ram. Men vi har redan nu sett till miljö- och klimatnämnden att ni tycker att ni har för lite pengar, och att ni avser återkomma om det i en kompletteringsbudget under våren. Och då undrar jag, kommer det här också ligga med i en kompletteringsbudget? För då täcker ju ramen upp ganska mycket på just miljö och klimat. Och det skulle väl säkert vara bra. Men jag undrar lite hur ni kan gå vidare med det här utan att ha finansierat förslaget? Tack.

Tack Emmyly. Och på detta har Karin Pleijel (MP) begärt en replik. Varsågod Karin.

Ja, miljö- och klimatnämnden får ju det här uppdraget om vi…när vi har fattat beslutet och kommer att börja jobba med den frågan. Och kompletteringsbudgeten är ju en del i att kunna förverkliga detta. Tack.

Tack Karin. Då var det en replik Emmyly. En kontrareplik på det.

Tack. Jag tycker kanske inte att jag fick riktigt svar ändå. Kommer ni alltså revidera miljö- och klimatnämndens budget då? Kan du säga det är redan idag att ni kommer tillskjuta medel till det här i år?

Tack Emmyly. Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Blerta Hoti (S). Därefter Simona Mohamsson (L). Varsågod Blerta.

Tack ordförande, göteborgare, fullmäktige. Om inte vi lyckas skapa kretsfria krets…giftfria kretslopp i vårt samhälle, så kan vi ju glömma tanken på att övergå till en cirkulär ekonomi och till ett hållbart samhälle. Och i takt med att människans skyhöga konsumtion i form av slit och släng och produktion och av diverse kemikalier, klädesplagg och massa andra produkter. Så ökar ju som vi vet också spridningen av just farliga och skadliga ämnen. Alltifrån kläder till pizzakartonger, läder, plast, gummi och massa andra prylar…prylar. Men också bygg…byggvaror som finns i vår närmiljö, som vi vet är skadliga både för miljön men också för människan och våra barn. Och vi vet också att vi har fortfarande farliga ämnen i våran närmiljö som riskerar att leda till cancer, missbildningar och nedsatt fortplantningsförmåga. Och det är väl tur att vi har EU och EU:s lagstiftning Reach, som reglerar farliga ämnen. Och jag tycker att nyligen så kom ju ett beslut om att fasa ut alla PFAS ämnen och förbjuda dem. Vilket jag välkomnar. Och i staden så har vi vårat eget klimat och miljöprogram. Också ett mål kopplat till människans välbefinnande. Att Göteborgs stad ska jobba aktivt med att fasa ut skadliga ämnen inom våra verksamheter. Men för att nå det målet så måste ju alla stadens förvaltningar och bolag mycket mer strukturerat och strategiskt och enhetligt, ja dokumentera och riskbedöma de kemikalier som används inom staden. Så därför är jag väldigt glad och vill tacka Karin Pleijel (MP) och Helena Norin (MP) för den här motionen. Jag tror att det är bra. Jag tror att det kan vara värt att ge likhet med klimatomställningfunktionen, jobba mer enhetligt som sagt för att fasa ut våra ämnen. Dels behöver vi göra detta men också för att säkerställa extern finansiering för att nå målen om giftfria kretslopp. Men jag tror att vi behöver…vi behöver också för att underlätta för att få för vårt näringsliv, att skapa hållbara produkter med, ja men förnyelsebara… ja förnyelsebart innehåll. Alltifrån alger till skogsbaserad cellulosa och så vidare. Så att om staden gör sitt så kan vi skaffa bättre förutsättningar för hela göteborgssamhället och näringslivet. Och att underlätta för framväxten av gröna jobb på det här området för en giftfri miljö. Så bifall till KS förslag. Tack.

Tack Blerta. Och då är det en Simona Mohamsson (L) som är sist på talarlistan än så länge. Varsågod Simona.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Stora industrier kan fortfarande släppa ut skadliga ämnen och med den ökande kemikalieproduktionen och konsumtion av global handel, så behöver vi även se till mer mindre och mer vardagsnära källor. Så det är väldigt viktigt med den här med motionen och den intentionen som motionen har. I Göteborg så vill vi ju fasa ut kemikalier och det är ett tydligt mål. Där tror jag att vi är många överens om. Till exempelvis vill vi begränsa den farliga avfallet i verksamheter, särskilt inom skolor och förskolor. Och jag tycker egentligen i vanliga att man ska vara väldigt försiktig med som göteborgare, att kopiera vad Stockholm gör, och det tycker jag även i det här fallet. Det finns mycket som kan göras och som behöver göras för att göra om själva kemikalielagstiftningen på nationell och på EU nivå. Men ja, som många som har varit uppe här, vi ska ju göra saker lokalt. Och då behöver man ju också tillskjuta medel. Och då återigen, eftersom min liberala kollega från Centerpartiet inte fick svar kring varifrån pengarna som ska komma, så tänker jag ställa frågan igen. Redan idag så har miljö- och klimatnämnden fler uppdrag än vad de kan…vad de har ekonomi för. Och med den här motionen innebär det att de får ännu ett uppdrag. Så då frågar jag det socialistiska styret, med Miljöpartiet som har ansvar för de här frågorna, var kommer och när kommer pengarna i så fall tillskjutas till nämnden, så att de verkligen kan prioritera det här? Eller är det så att styret tänker att det här redan ska göras, eller görs redan av nämnden? Och att det här, och den här motionen egentligen bara är en slag i luften. Tack.

Tack Simona. Och då är det Karin Pleijel (MP), har begärt ordet. Varsågod Karin.

Ja Simona, jag är lika likt socialist som du är högerkonservat kanske. Eller nationalist eller någonting sånt. Så jag tycker vi ska sluta att använda den typen av ord mot varandra. Jag ingår i det rödgröna styret och jag är miljöpartist. Och jag sa, tyckte jag, svar till Emmyly. Det var därför jag inte gick upp en gång till. Att det här är ett uppdrag som kommer att komma till miljöförvaltningen. Och det var problem i överföringen av budget från tidigare år. Några felaktigheter i den budgeten som vi tog över. Och den hoppas jag att vi kan justera i en kompletteringsbudget. Så det var mitt svar.

Tack Karin. Och på detta har Simona Mohamsson (L) begärt en replik. Varsågod Simona.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Så jag vill bara förtydliga här, så vi har det till protokollet. Så det här kommer garanteras att det kommer i kommande budget? I år så kommer miljö- och klimatnämnden att få det. Jag vill bara få det till protokollet och sen kommer jag reste peace.

Tack. En kontrareplik av Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin.

Miljö- och klimatnämndens budget är tagen i förra månaden, eller förra mötet. Och en kompletteringsbudget finns inte på bordet ännu, men den kommer i vår. Så att det ligger ju liksom i pipeline. Och det här uppdraget det fanns inte när budgeten togs. Men idag är det i fullmäktige och idag förväntar jag mig ett beslut om det. Och då kommer miljö- och klimatnämnden ta med sig den framåt.

Tack Karin. Och då har jag tomt på talarlistan. Anser fullmäktige att vi har ju behandlat motionen färdig? Och då finns det ju bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag. Kan fullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag? Fogelklou (SD) om att tillåta motorcyklar i kollektivkörfält

Då går vi över till motion nummer 32. Motion av Björn Tidland (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att tillåta motorcyklar i kollektivkökörfält, eller kollektivkörfält. Kommunstyrelsen föreslår att den av Björn Tidland (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) väckta motionen avslås. Och här har jag en talarlista. Börjar med Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare, sverigevänner och alla motorcyklister. Det här är ju en motion skriven av Björn Tidland (SD). Det ska jag villigt erkänna. Det är han som var bikern i vårt lilla gäng där bak. Och i och med att vi inte vill ha några bikers, så har vi skickat han till riksdagen. Så att nu har vi inga sådana här i Göteborg. Nej, men med det vill jag säga att det är klart att vi ska undersöka det här, om vi kan ha motorcyklister i våra kollektivtrafikkörfält. Jag ska då säga en sak här, som kanske Björn inte då skulle hålla med, om att jag tycker att MD och KD har inkommit med ett väldigt nyanserat svar och yrkande på den här motionen. Så jag kommer ställa mig bakom det yrkandet faktiskt. För att…och det är väl så här man kanske bedriver politik lite grann. Man kommer på en idé, man tycker att det här är jättebra. Och så kör man in den och så kommer man på att nej, men vänta lite, vi har inte tänkt det. Vi kanske inte kan göra det i varenda jädra spårvagnsfält i Göteborg. Det vore kanske lite orimligt. Så att ni har inkommit med ett väldigt bra yrkande tycker jag. Och det ställer vi oss bakom. Och med det ska jag egentligen inte förlänga den här debatten, utan jag tycker att vi alla bara kan gå till votering och så klubbar vi igenom det här. Och så är det…anser den besvarad. Och så kan vi få igång lite bättre förutsättningar för våra motorcyklistburna vänner i staden. För att den här staden är till för alla invånare. Såväl som gångtrafikanter, cyklister, kollektivtrafikresenärer, bilister, men även motorcyklister. Så att ett rungande bifall till att den här motionen är besvarad med M,D, KD:s yrkande. Tack för mig.

Tack Jörgen. Och då är jag Patrik Höstmad (D). Därefter Roshan Yigit (S). Varsågod Patrik.

Tackar. Då vill jag tacka SD för att ni har lyft den här motionen. Väldigt bra att ni har fått fokus på det här och lyft upp den här idén. Som sagt vi funderade lite kring det och tänkte att det är bra att ta det lite i steg. Så att vi utreder det lite hur Stockholm egentligen gör och hanterar det. Vi tittar på de kollektivtrafikfälten vi har och ser vilka som kan vara lämpliga för MC. Så vi tar det steg för steg. Till exempel i Stockholm så är det 16 av 249 kollektivtrafikfält som används. Så att argumenten att det inte fungerar på vissa ställen, behöver inte vara ett argument för att överhuvudtaget inte testa idén. Sen när man tittar på dom avstyckningar som har gjorts då, så är väldigt mycket gjorts med hänvisning till trafikstrategin. Och där kan jag ju tycka kanske att det snart är dags att vi tittar på en uppdaterad version av trafikstrategin. Målen för minskning utav fordonstrafiken har ju inte uppfyllts. Det har inte funnits något fokus för säkerheten för motorcyklister i den här trafikstrategin. Så att den är väl inte riktigt ett svar på just den här motionen. Trots att förvaltningen och nämnderna hänvisade mycket till den. Med det sagt, bra motion och bifall till yrkande från M, D och KD det är i kommunstyrelsen. Tack.

Tack Patrik. Då är det Roshan Yigit (S). Därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Roshan.

Tack så mycket ordförande. Ja, vi Socialdemokrater, vi yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till övriga yrkanden. Och det beror på att vi värnar om kollektiv…kollektivtrafiklinjernas vikt för staden. Kollektivtrafiken är…har en väldigt avgörande strategisk betydelse för…för att vi ska kunna växa oss som stad. För att vi ska kunna möta klimatomställningen. Och de här fälten är väldigt viktiga, dels utifrån framkomlighet och dels utifrån kapacitet. Och en…och motionen är inte heller i linje med stadens trafikstrategi. Att just öka resandet med kollektivtrafiken och just skapa möjligheter för det här ökandet. Tack så mycket

Tack Roshan. Och på detta har Jörgen Fogelklou (SD) begärt en replik. Varsågod Jörgen.

Tack. Roshan, är det så här du säger att du vill inte att man ska kunna köra motorcykel i kollektivtrafikfält för att vi ska utbygga kollektivtrafiken? Det sla alltså bli fler bussar i de här linjerna. Jag menar och så, och det kan säkert stämma både på ett och annat och tre, fyra ställen. Men jag åker inte kollektivtrafik runt i hela staden, för jag rör mig, och jag är väl ganska territoriell. Jag vet ett antal ställen där bussarna går var 10:e minut. I kollektivtrafikkörfält in till stan, där kan jag lova dig, att där skulle faktiskt en motorcykel kunna åka, eller två. För där kommer inte kollektiv…turtätheten bli mycket bättre. Men är det det du säger? Att överallt där vi har kollektivtrafik idag, så ska det gå fler och längre och mer bussar? Tack.

Tack Jörgen. Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Jonas Nilsson (V) först. Därefter Hans Arby (C). Varsågod Jonas.

Tack ordförande, fullmäktige och eventuella åhörare. Nu blev det lite lustigt att stå här när motionärerna inte vill driva sin egen motion. Men jag kan ju säga att motorcyklister förvisso är en utsatt trafikantgrupp i stadstrafiken. Men kollektivtrafikkörfälten har ett specifikt syfte. Och det är att underlätta framkomligheten för fordon i linjetrafik. Men också för yrkesutövande polis och räddningstjänst. Att tillåta motorcyklister att nyttja kollektivtrafikkörfälten riskerar att hindra framkomligheten för den trafik körfälten är avsedd för. Nyttan för linjetrafik i sådana körfält ligger i att den inte behöver samsas med trafik som inte är bunden av en tidtabell. Bifall till kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Avslag på yrkandet från M, D och KD. Tack.

Tack Jonas. På detta har ju Jörgen Fogelklou (SD) begärt en replik. Varsågod Jörgen.

Tack. Och jag tror att du har en hel del poänger. Jag tror inte att man kan ha… och det är därför vi säger nej till motionen. Vi säger att det här förslaget och de här har kommit in med är mycket bättre. Jag är fullt övertygad om att det finns en hel del gator i stan som absolut inte ska ha motorcyklister körandes av de…av det du säger här, på grund av det. Men jag tror att det finns ett antal kollektivkörfält i staden, kanske inte i innerstaden. Men på väg in till staden som idag har kollektivtrafik som går ganska regelbundet, och sen är den tom. Varför skulle inte motorcyklisterna kunna köra där, på de tio gatorna? Det kanske är fem, det kanske är 25. Men där det är möjligt, varför skulle de inte kunna göra det? För att det är klart de kanske inte ska åka på varenda spårvagnsspår i inne i stan, det fattar väl vi med. Ja, inte när vi skrev motionen. Men det är klart. Tack.

Tack Jörgen. Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Hans Arby (C). Därefter Toni Orsulic (M). Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter. Det kanske kan vara värt att påminna varför vi har kollektivtrafikkörfält. Och det är för att säkerställa framkomligheten för de tunga busslinjerna. Och där är det viktigt att varenda liten störning orsakar fördröjningar och osäkerheter kring restider och så där. Man har länge i Göteborg där vi har flera olika kollektivtrafikför… färdsätt, haft principen att man säger tänk spårvagn men kör buss. Och det gäller vare sig det blir ett spår där eller inte. Men det säger lite grann vad det betyder. Att vi ska utforma, vi ska lägga, vi ska placera och vi ska utforma kollektivtrafikkörfälten och trafikera som om det vore tung spårbunden. Och det är så vi ska se busskörfälten. Det är inte…det är alltså en del av ett kollektivtrafiknät. Det är inte en del av en väg, som vi har reserverat där då. Trafiknämnden lämnar remissvar på motionen förra året och var då eniga om att avstyrka motionen. Nu finns det yrkande från partier som röstade för det avstyrkande i trafiknämnden. Och menar på att man ska inventera körfälten för att se om det finns några där man skulle kunna släppa in motorcyklar på då. Och refererar bland annat till Stockholm. Och Stockholm har 5 % av sina körfält där man tidigare öppnade för motorcykelkörfält. Och de har sagt det, att de inte kommer öppna några fler. Så utifrån det liksom resonemanget, varför vi har kollektivtrafikkörfält, och även utifrån vad trafiknämnden tidigare tagit ställning till där. Så ser jag liksom ingen mening med att lägga tid på att en inventering, som ändå kommer säga att nej, kollektivtrafikkörfält är för kollektivtrafik, punkt. Så jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag och då att avslå yrkandet från M, D och KD. Tack.

Tack Hans. Och då är det Toni Orsulic (M). Därefter Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod Toni.

Ordförande. Jag börjar med att yrka bifall till yrkandet från M, D och KD i kommunstyrelsen. Det är ju så här att det är helt riktigt, som en del av er säger, alla kollektivkörfält är inte lämpliga att ha motorcyklar i. Det är inget konstigt. Det finns ett antal här och inne i centrala stan som inte är det. Men det finns också dom, precis som Jörgen sa, som ligger lite utanför centrum där det är fullt möjligt att man skulle kunna köra motorcykel. Motorcyklarna, till skillnad från bilarna, om de skulle komma in i kollektivkörfält skulle stoppa upp ganska fort. Motorcyklar tar inte så stor plats. De är inte lika många framför allt och det skulle öka en framkomlighet för motorcyklisterna. Jag ser det som fullt rimligt att man tittar över och gör en utredning helt enkelt, för att se vilka utav dessa körfält som är lämpliga och vilka som inte är lämpliga. Det är inte mer komplicerat än så. Om man säger ja, det är 5 % i Stockholm, ja men det kanske är 5 % i Göteborg. Men det är ofta de som är lite längre körsträckor på som är… Kollektivkörfält, det är inte en specificerad sträcka. Vissa av de här inne i Göteborg är ett par 100 meter. Vissa av de är flera kilometer långa. Så antalet det är inte alltid det som är avgörande utan även sträckan. Med det sagt, tack för ordet.

Tack Toni. På detta har Hans Arby (C) begärt en replik. Varsågod Hans.

Tack. Men man ska säga det här är alltså ett system där vi bygger…där vi har linjer uppkopplad…linjer styrde. Alltså linjetabell…tabellstyrda uppkopplade fordon, som vi har nog svårt att synka idag, att vi får att de buffrar upp. Att där har ouppopplade privata fordon som blandas med det här, betyder en stor risk för störningar. Vare sig det är långa eller korta fält. Och just det där som du säger, att vi har några som är några 100 meter långa, några som är 100 km långa. Det adderar till den komplexiteten att åka in och ut som motorcyklist och förstå hur systemet är. Det här är en del av kollektivtrafiksystemet. Det är ingen del av en vägbana.

Tack Hans. En kontrareplik av Toni Irsulic (M) på detta. Varsågod Toni.

Tack för ordet. Ja, det är till viss del stämmer som du säger det här. Men med den logiken så skulle vi inte ha någon trafik i princip inne i centrala Göteborg, för väldigt många ställen så är det just ouppkopplad trafik på spårvägen om man säger, där bussarna kör. Man korsar hela tiden. Så det är inte de ytorna vi pratar om egentligen utan det är lite utanför stan, det är där de möjligheterna finns. Tack.

Tack Toni. En replik av Hans Arby (C). Varsågod Hans.

Nämen det är så att det finns ju ett skäl att vi har byggt kollektivtrafikkörfälten även ut och in mot stan. Det är ofta stor trafik i rusningstid på de vägarna in mot stan. Och då är det ännu viktigare på den och de längre pendlingen, att kollektivtrafiken kan köra ostört på dom fälten. Sen kanske det finns behov av ännu mer kollektivtrafikkörfält, men vi försöker göra så gott vi kan för att förbättra framkomligheten och säkerheten och driftsäkerheten och regularitet i kollektivtrafiken. Och den gynnas inte av om vi släpper in privata fordon in i kollektivtrafikkörfälten. Tack.

Tack Hans. Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Ann Catrine Fogelgren (M). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Ann Catrine.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Ja, från Liberalernas sida så yrkar vi också avslag på motionen. Och jag skulle vilja hänvisa till det…mycket det som Hans sa om framkomligheten i kollektivtrafiknätet. Vi kan ju också se det var Stockholm säger alltså. Där har man då tagit ut 5 %, nämndes här, och att man ska då göra en utredning av alla kollektivfälten i Göteborgs stad för att kanske få fram några procent som skulle vara möjliga att använda. Det tycker inte vi eller är ett rätt nyttjande av skattemedlen i den här frågan. Och man pratar om säkerheten, om att det är säkrare…skulle vara säkrare att köra bland bussar än bland bilarna. Det kan man ju också undra lite över. Men framför allt så är det så att Stockholm har ju sett att framkomligheten i kollektivtrafiknäten har ju minskat med anledning av det här. Och därför säger man nej till att öppna upp några fler. Och med därmed så vill vi också avslå motionen. Tack.

Tack Ann Catrine. Då är det Karin Pleijel (MP), sist på listan. Varsågod Karin.

Ja, tack så mycket. I likhet med Ann Catrine Fogelgren (M) så vill jag också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det vill säga avslag till motionen. Och jag tänker inte förlänga debatten så mycket, för jag tycker att Ann Catrine, Hans Arby, Roshan Yigit med flera, har uttryckt sig väl, vad det är för argument vi har. Den stora konkurrensfördelen med kollektivtrafiken är ju att den går på tidtabell. Och tidtabellen är liksom ingenting värt om inte den håller, att man kan lita på vilka tider som gäller. Och då behöver man komma fram och inte störas av annan trafik till exempel. Så därför så yrkar jag då avslag på motionen. Bifall kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Karin. Och då har jag tomt på talarlistan och då är vi färdiga med motionen. Och under överläggningar yrkar Jörgen Fogelklou (SD), Patrik Höstmad (D), Toni Orsulic (M) att fullmäktige bifaller förslaget från M, D och KD i kommunstyrelsen. Roshan Yigit (S), Jonas Nilsson (V), Hans Arby (C), Ann Catrine Fogelgren…gren… Fogelgren (L) och Patrik…nu ska vi se, Karin Pleijel (MP) bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou (SD) med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. En votering är begärt och ska verkställas. Och då kör vi sa att Ja, så trycker vi på Ja till kommun…för kommunstyrelsens förslag. Och Nej för förslaget från Jörgen Fogelklou (SD) med flera. Startar jag. Så varsågod att rösta. Jag stoppar. Och då är det Lisbeth…Elisabeth. Hon är inte här. Och då är det 48 röster mot 32 har bifallit kommunstyrelsens förslag.

Då har vi kommit till ärende nummer 33. Och det är en förteckning över anmälningsärenden. Kan anteckningarna om anmälningsärenden göras till protokollet? Och då har vi kommit till slutet av dagens fullmäktigemöte. Jag vill passa på att tacka alla som har lyssnat och följt oss via webb-tv. Jag vill tacka hela fullmäktige, ledamöterna, kansliet och presidiet för en bra möte och önskar er en god fortsatt kväll. Tack.