Motion av Rasmus Ragnarsson (SD), Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att ta fram riktlinjer för att tillämpa de nya sekretessbrytande bestämmelserna
-
bordlagd från → § 107 Motion av Rasmus Ragnarsson (SD), Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att ta fram riktlinjer för att tillämpa de nya sekretessbrytande bestämmelserna
-
inlämnade motion → Rasmus Ragnarsson
-
KF beslut — Bordlagd
Kommunfullmäktige Handling 2026 nr 37 Yttrande över motion av Rasmus Ragnarsson (SD), Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att ta fram riktlinjer för att tillämpa de nya sekretessbrytande bestämmelserna Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Den av Rasmus Ragnarsson, Agneta Kjaerbeck och Jörgen Fogelklou väckta motionen avslås. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Jörgen Fogelklou (SD) yrkade att motionen skulle tillstyrkas enligt yrkande från SD den 13 februari 2026. Axel Josefson (M) yrkade bifall till yrkande från M, D, L och KD den 18 februari 2026. Ordföranden Jonas Attenius (S) yrkade att motionen skulle avstyrkas. Kommunstyrelsen beslutade utan omröstning att avstyrka motionen. Jörgen Fogelklou (SD) reserverade sig mot beslutet. Göteborg den 18 februari 2026 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yrkande 2026-02-13 Ärende.nr SLK-2025-01087 Yrkande angående motion av Rasmus Ragnarsson (SD), Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att ta fram riktlinjer för att tillämpa de nya sekretessbrytande bestämmelserna Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Motionen bifalles Yrkandet Vi konstaterar att motionen inte har varit föremål för remisshantering, endast Stadsledningskontoret (SLK) har beretts tillfälle att yttra sig. Med hänsyn till ärendets principiella betydelse samt dess konsekvenser för flera kommunala verksamheter, hade vi gärna sett att ett bredare underlag inhämtas från berörda nämnder och förvaltningar. En något mer omfattande remissrunda hade kunnat bidra till ett mer heltäckande beslutsunderlag. Det är viktigt att kommunen säkerställer att samtliga tillgängliga verktyg enligt gällande och kommande lagstiftning faktiskt nyttjas i det brottsförebyggande arbetet. Sammantaget bedöms motionen vara välgrundad och förenlig med kommunens ansvar inom området och ägnad att stärka stadens arbete mot kriminalitet. Här ryms goda möjligheter att göra nationell lagstiftning operativ, användbar och effektiv på lokal nivå. Mot denna bakgrund bör motionen bifallas. Kommunstyrelsen Yrkande M, D, L, KD Ärende 23 2026-02-18 Yrkande angående Motion av Rasmus Ragnarsson (SD), Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att ta fram riktlinjer för att tillämpa de nya sekretessbrytande bestämmelserna Förslag till beslut I Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige: - Motionen anses besvarad Yrkandet Vi anser att Stadsledningskontoret väl argumenterar för och lyfter de initiativ man har tagit och de aktiviteter man genomfört för att stödja stadens arbete med att tillämpa den nya regleringen. Stadsledningskontoret har till exempel möten och en pågående dialog med Polismyndigheten om hur de nya reglerna kan tillämpas inom ramen för de gemensamma samverkansstrukturerna. Men också det interna arbete som pågår inom och övergripande i förvaltningarna i staden. Därmed anser vi motionen besvarad. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-11-11 Britta Timan Ärendenummer SLK-2025-01087 Telefon: 031-368 04 56 E-post: britta.timan@stadshuset.goteborg.se Motion av Rasmus Ragnarsson (SD), Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att ta fram riktlinjer för att tillämpa de nya sekretessbrytande bestämmelserna Motionen Rasmus Ragnarsson (SD), Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram alternativt revidera existerande riktlinjer och vägledning i syfte att i så stor utsträckning som möjligt tillämpa de nya sekretessbrytande bestämmelserna som införts. Motionärerna framhåller att sekretesshinder länge har utgjort en akilleshäl för brottsbekämpningen. Polisen och det allmänna har vetat om att uppgifter har funnits hos myndigheter, kommuner och regioner samtidigt som de har varit förhindrade att dela med sig av dessa på grund av föråldrade sekretessbestämmelser. Under året träder ny reglering i kraft som tillsammans innebär en genomgripande förändring av förutsättningarna för informationsdelning mellan myndigheter. Regleringen möjliggör att en större mängd uppgifter kan delas än tidigare, vilket sammantaget innebär förutsättningar för en avsevärt ökad informationsöverföring i brottsförebyggande syfte. Vidare anger motionärerna att Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program 2022-2026 betonar vikten av samverkan och informationsdelning mellan olika samhällsaktörer. Med de nya sekretessbrytande bestämmelserna finns nu helt nya förutsättningar för detta. För att programmet ska få fullt genomslag krävs dock att staden snabbt tar fram tydliga riktlinjer och erbjuder utbildning till berörd personal. Motionen syftar därför till att säkerställa att den nya lagstiftningen blir ett effektivt verktyg i stadens brottsbekämpande arbete. Bedömning ur ekonomisk dimension Ett eventuellt arbete med att ta fram vägledning bedöms kunna rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. En tydligare och mer samordnad tillämpning kan på sikt bidra till ett effektivt resursutnyttjande inom befintliga strukturer. Bedömning ur ekologisk dimension Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension En ökad informationsdelning mellan myndigheter i syfte att förebygga kriminalitet kan bidra till att stärka tryggheten och möjliggöra tidiga och samordnade insatser. Samtidigt finns risker ur ett rättssäkerhets- och integritetsperspektiv som behöver hanteras genom tydliga ramar för hur informationsutbytet får ske. Förslaget om att ta fram vägledning kan bidra till en mer enhetlig och rättssäker tillämpning av regleringen och därigenom öka förutsättningarna för att den får avsett genomslag. Stadsledningskontorets överväganden Stadsledningskontoret har tagit initiativ till och deltar löpande i aktiviteter för att stödja stadens arbete med att tillämpa den nya regleringen. Stadsledningskontoret har till exempel möten och en pågående dialog med Polismyndigheten om hur de nya reglerna kan tillämpas inom ramen för de gemensamma samverkansstrukturerna, exempelvis GVI 1, SSPF 2, Bob 3 och SiG4. Det pågår också ett gemensamt arbete med polisen om hur bestämmelserna ska kunna tillämpas inom ramen för inköp- och upphandling, för att motverka att kontrakt ingås med leverantörer som har kriminella kopplingar. Stadsledningskontoret har dialoger med förvaltningarna inom ramen för stadens nätverk för frågor om offentlighet och sekretess kring hur den nya regleringen påverkar förvaltningarnas delegationsordningar, där exempel har tagits fram utifrån hur stadsledningskontoret kommer att föreslå kommunstyrelsen att ändra delegationen till stadsdirektören. I nätverket deltar jurister från flertalet av stadens förvaltningar, bland annat socialförvaltningarna, skolförvaltningarna, de samhällsutvecklande förvaltningarna, miljöförvaltningen, inköps- och upphandlingsförvaltningen och förvaltningen för intraservice samt jurister från en del av stadens bolag. Stadsledningskontorets jurister har också löpande dialoger med framför allt med jurister i socialförvaltningarna och grundskoleförvaltningen om hur den nya regleringen bör omhändertas och implementeras. Därutöver har kontoret lämnat information om kommande lagstiftning i stadens juristnätverk och på det så kallade TOB-torget 5. På ett övergripande plan har Sverige kommuner och regioner (SKR) tagit fram en samlingssida som beskriver hur information kan lämnas till brottsbekämpande myndigheter och ger vägledning om vilka bestämmelser som gäller i olika situationer. För att underlätta den lokala implementeringen av regelverket har socialförvaltningarna, 1 GVI står för Group Violence Intervention. Det är en samverkansmetod där polis, socialtjänst och andra aktörer arbetar tillsammans för att förebygga och minska våldsbrott i gruppmiljöer, ofta kopplade till kriminella nätverk. 2 SSPF står för Skola–Socialtjänst–Polis–Fritid. SSPF är en samverkansmodell där dessa fyra aktörer arbetar tillsammans för att tidigt upptäcka, förebygga och motverka kriminalitet och annat normbrytande beteende bland barn och unga. 3 Bob står för barn och unga i organiserad brottslighet som är en samverkansform som ska säkerställa att informationsdelning, kontaktvägar och operativ samverkan finns på plats i alla kommuner och lokalpolisområden. Det ska finnas en handlingsberedskap om ett barn riskerar att dras in i ett kriminellt nätverk eller redan är brottsaktiv. 4 SiG står för Sociala insatsgrupper. Det är en samverkansmodell där polis, socialtjänst och andra relevanta aktörer tillsammans stödjer unga som vill lämna en kriminell livsstil. Samverkan anpassas utifrån individens behov och syftar till att ge samordnat stöd och minska återfall i kriminalitet. 5 ToB-torget står för Trygghetsskapande och brottsförebyggande torg och är ett öppet forum för anställda som arbetar med brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor och vill knyta kontakter, få ökad kunskap eller information. för vilka den nya sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen medför en stor förändring, tagit ett gemensamt initiativ till aktiviteter som stödjer arbetet med informationsdelning. De har i samråd med stadsledningskontoret tagit fram vägledningar och stödmaterial som ska skapa en enhetlig och rättssäker hantering av frågor som rör informationsutbyte mellan myndigheter. De genomför utbildningsinsatser som utformas och leds av förvaltningarnas jurister för att stärka kompetensen i organisationen. Även grundskoleförvaltningen genomför ett internt arbete på motsvarande sätt. Stadsledningskontoret arbetar tillsammans med inköps- och upphandlingsförvaltningen och socialförvaltningen Sydväst (SPINK) med vägledande material för hur de nya bestämmelserna ska kunna tillämpas inom ramen för upphandlingar och placeringar för att undvika kriminella leverantörer. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Bilaga som utgör beslutsunderlag Motionen Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 222 Motion av Rasmus Ragnarsson (SD), Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att ta fram riktlinjer för att tillämpa de nya sekretessbrytande bestämmelserna Länge har sekretesshinder utgjort en akilleshäl för brottsbekämpningen. Polisen och det allmänna har vetat om att uppgifter har funnits hos myndigheter, kommuner och regioner samtidigt som de har varit förhindrade att dela med sig av dessa på grund av föråldrade sekretessbestämmelser. Dessa uppgifter kan ofta vara helt avgörande för att rättsväsendet ska kunna förhindra och beivra brott – ofta kopplade till gängsammanhang. För Sverigedemokraterna har det alltid varit en självklarhet att kommuner, regioner och staten ska dela med sig av alla uppgifter till varandra som är av betydelse för att bekämpa brott och upprätta trygghet. Det är en oerhört märklig ordning att exempelvis en kommun kan sitta på vad de vet är bevisning kopplat till ett brott samtidigt som de inte får dela med sig av den bevisningen till Polisen, lyckligtvis ändrar vi på den ordningen nu. Sverigedemokraterna och regeringen har i år infört lagar som innebär att uppgifter som finns hos det allmänna ska delas till Polisen om det behövs. För skolor och stora delar av offentlig sektor införs det nu en skyldighet att dela med sig av uppgifter av betydelse för brottsbekämpningen samtidigt som skolor blir skyldiga att anmäla brott som begås inom verksamheterna. Vi inför en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att det inte ska råda sekretess beträffande en enskilds personliga och ekonomiska uppgifter om dessa behövs för att förhindra eller beivra brott. Det är ett oerhört steg i rätt riktning. För Göteborg innebär detta samtidigt att nya rutiner behöver tas fram och personalen behöver utbildas i det nya regelverket för att säkerställa en effektiv tillämpning. Vi Sverigedemokrater vill se att den nya lagstiftningen ges maximalt genomslag i Göteborg och förutsätter att vi tar vårt gemensamma ansvar för att bekämpa brottsligheten och otryggheten i Göteborg. Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program 2022–2026 betonar vikten av samverkan och informationsdelning mellan olika samhällsaktörer. Med de nya sekretessbrytande bestämmelserna finns nu helt nya förutsättningar för detta. För att programmet ska få fullt genomslag krävs dock att staden snabbt tar fram tydliga riktlinjer och erbjuder utbildning till berörd personal. Denna motion syftar därför till att säkerställa att den nya lagstiftningen inte bara finns på papper, utan blir ett effektivt verktyg i Göteborgs brottsbekämpande arbete. Förslag till beslut i kommunfullmäktige: Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram alternativt revidera existerande riktlinjer och vägledning i syfte att i så stor utsträckning som möjligt tillämpa de nya sekretessbrytande bestämmelserna som införts. Rasmus Ragnarsson (SD) Agneta Kjaerbeck (SD) Jörgen Fogelklou (SD)
Skriven av en AI-modell (claude-sonnet-5), inte av en människa. Bygger på stadens egna handlingar och öppna källor — varje påstående har en källa längst ned som du kan gå till själv. Ännu inte granskad av en människa.
Kommunfullmäktige avslog 2026-06-11 en SD-motion om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer för de nya sekretessbrytande reglerna, efter tre bordläggningar. Skälet var att staden redan arbetar med frågan, men motionen gick bara på remiss till Stadsledningskontoret.
Att veta: Motionen avslogs för att staden redan har samverkan, juristnätverk och färdiga vägledningar för de nya sekretessreglerna, oberoende av motionen.
Håller: Tjänsteutlåtandets bild av pågående arbete stöds av ett oberoende beslut redan i juni 2025 som gav kommunstyrelsen tydligare roll i frågan.
Se upp med: Motionen skickades bara till Stadsledningskontoret för svar, inte till andra nämnder som berörs av frågan – vilket kritiserades i debatten.
Se upp med: Beslutet blev avslag, inte besvarad, trots att skälet som anges är att arbetet redan görs – en motsägelse som lyftes i debatten men inte löstes.
Nej: Vet vi vad det kostar?
Nej: Är pengarna utpekade?
Nej: Är konsekvenserna utredda?
Nej: Går resultatet att mäta?
Nej: Är uppföljning bestämd?
Tjänsteutlåtandet ger konkret, oberoende styrkt underlag för att motionens syfte redan uppnås genom pågående samverkan och färdiga vägledningar, vilket gör en ny uppdragsgivning från fullmäktige överflödig – även om den smala remissen och etikettvalet avslag är verkliga brister i beredningen.
Skulle ändras av: Om kommande handlingar visar att det åberopade arbetet i praktiken stannat vid dialog och inte lett till antagna, tillämpade riktlinjer, eller om en bredare remiss hade avslöjat att andra nämnder saknade det stöd tjänsteutlåtandet beskriver.
- Tjänsteutlåtandet pekar ut konkret pågående arbete: dialog med Polisen, ett juristnätverk över förvaltningarna och färdiga vägledningar hos social- och grundskoleförvaltningen. kf-2026-06-11-§242
- Kommunfullmäktige hade redan i juni 2025 förtydligat kommunstyrelsens roll och rättsliga grund för informationsdelning i det brottsförebyggande arbetet. kf-2025-06-18-§383
- Stadens egen delårsrapport från november 2025 visar att staden redan bevakade och redovisade just denna lagreform, oberoende av motionen. kf-2025-11-27-§490
- Motionen gick bara till Stadsledningskontoret för yttrande, inte till andra berörda nämnder – trots att den rör flera verksamheter. kf-2026-06-11-§242
- Tjänsteutlåtandets riskresonemang om integritet och rättssäkerhet vid ökad informationsdelning är en enda mening, utan fördjupning. kf-2026-06-11-§242
- Ingen uppföljning är bestämd för att bekräfta att det åberopade pågående arbetet verkligen mynnar ut i antagna riktlinjer. kf-2026-06-11-§242
- Beslutet blev avslag i stället för besvarad, trots att den egna motiveringen är att arbetet redan pågår – en inkonsekvens som påtalades i debatten utan att bemötas. anforande-2026-06-11-537
Läs hela analysen
Vad som beslutades
Kommunfullmäktige beslutade den 11 juni 2026 att avslå en motion av Rasmus Ragnarsson (SD), Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram eller revidera riktlinjer och vägledning för att i så stor utsträckning som möjligt tillämpa de nya sekretessbrytande bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (kf-2026-06-11-§242, Handling 2026 nr 37). Motionen syftade till att ge lagreformen "Ökat informationsutbyte mellan myndigheter", som trädde i kraft den 1 december 2025, fullt genomslag i Göteborg. Beslutet fattades enligt kommunstyrelsens förslag, efter tre bordläggningar (26 mars, 23 april och 28 maj 2026).
Hur det gick till
Kommunstyrelsen avstyrkte motionen den 18 februari 2026 utan omröstning, efter att Jörgen Fogelklou (SD) yrkat bifall till motionen och Axel Josefson (M) yrkat att den skulle anses besvarad; Fogelklou reserverade sig (kf-2026-06-11-§242). I kommunfullmäktige restes samma tre linjer på nytt: Alfred Ekman (S), Klas Forsberg (MP) och Jenny Broman (V) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag (avslag), Rasmus Ragnarsson (SD) yrkade bifall till motionen, och Kristina Bergman Alme (L) och Hakan Önal (M) yrkade bifall till förslaget från M, D, L och KD (besvarad). Ordföranden fann att kommunstyrelsens förslag bifallits, utan att votering begärdes – till skillnad från föregående ärende samma kväll, där en formell omröstning genomfördes (raw meeting-transkript, kf-2026-06-11, anförande löpnr 515 respektive 564). Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet.
Debatten var mer substantiell än protokollstexten visar. Ragnarsson (SD) argumenterade att fullmäktige borde skicka en tydlig politisk styrsignal om att lagreformen ska prioriteras (anförande löpnr 517). Ekman (S) invände att motionen är ett dyrt sätt att lyfta en fråga som redan kan ställas som en enkel fråga eller interpellation, och att den inte skickats på bred remiss (löpnr 519, 523, 527). Bergman Alme (L) höll med om att remissen var smal men ansåg ändå att stadsledningskontorets genomgång gjorde motionen besvarad snarare än förkastlig (löpnr 535). Fogelklou (SD) pekade på samma sak från andra hållet: om arbetet, som majoriteten själv hävdar, redan görs väl, är avslag fel etikett – det borde då vara besvarad (löpnr 537). Ingen av S, MP eller V bemötte den punkten i debatten. Broman (V) lyfte samtidigt en sakfråga som inte kommer från motionärerna: ökad informationsdelning ökar risken för att uppgifter om personer med skyddad identitet röjs, vilket kräver försiktighet (löpnr 533) – ett resonemang som ligger nära det interesseavvägningskrav som själva lagen ställer (se nedan). Ärendet är formellt sett en enkel bordläggningskedja utan votering, men debattinnehållet visar en reell, om än begränsad, sakprövning.
Underlaget
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande (utfärdat 2025-11-11) redovisar konkret pågående arbete: löpande dialog med Polismyndigheten inom ramen för samverkansstrukturerna GVI, SSPF, Bob och SiG, ett gemensamt arbete med polisen om upphandlingsregler för att motverka leverantörer med kriminella kopplingar, ett juristnätverk över stadens förvaltningar och bolag som redan diskuterar delegationsordningar, samt vägledningar och stödmaterial som social- och grundskoleförvaltningen redan tagit fram (kf-2026-06-11-§242). Detta stöds oberoende av motionsärendet: kommunfullmäktige beslutade redan den 18 juni 2025 (kf-2025-06-18-§383, SLK-2025-00566) att revidera kommunstyrelsens reglemente för att tydliggöra dess samordnande roll och rättsliga förutsättningar för informationsdelning i det brottsförebyggande arbetet – ett beslut som föregår motionens tjänsteutlåtande med fem månader. Stadens delårsrapport per augusti 2025 (kf-2025-11-27-§490, SLK-2025-00862) redovisar samma lagreform, med samma ikraftträdandedatum 1 december 2025, som en pågående förändring staden bevakar. Sammantaget ger det ett rimligt oberoende stöd för tjänsteutlåtandets huvudpåstående: arbetet var redan i gång innan motionen kom in.
Underlaget har två svaga punkter. Dels remitterades motionen bara till en instans, stadsledningskontoret själv – ingen av de nämnder som enligt tjänsteutlåtandet är operativt inblandade (socialförvaltningarna, grundskoleförvaltningen, inköps- och upphandlingsförvaltningen) yttrade sig formellt. Det påtalades av motionärerna (kf-2026-06-11-§242, yrkande 2026-02-13) och bekräftades i debatten av Ekman, som förklarade att SLK medvetet valde bort en bredare remiss för att spara skattemedel (löpnr 527). Det är en rimlig avvägning för en motion utan större principiell räckvidd, men den gör att tjänsteutlåtandets bild av "arbete pågår i alla berörda förvaltningar" vilar på interna kontakter snarare än dokumenterade remissvar. Dels är riskresonemanget tunt: tjänsteutlåtandets sociala konsekvensbedömning nämner i en enda mening att ökad informationsdelning medför risker för rättssäkerhet och integritet som "behöver hanteras genom tydliga ramar", utan att beskriva vilka ramar eller vem som sätter dem (kf-2026-06-11-§242). Det är inte en konsekvensanalys värd namnet, även om den identifierar rätt problem.
Pengarna
Ärendet innehåller inget belopp. Tjänsteutlåtandet bedömer att "ett eventuellt arbete med att ta fram vägledning bedöms kunna rymmas inom befintliga ekonomiska ramar" (kf-2026-06-11-§242) – en bedömning utan sifferunderlag, men eftersom motionen avslogs blir frågan i praktiken ointressant: inget nytt uppdrag gavs och ingen ny kostnad uppstår genom detta beslut. Under debatten nämnde Ekman (S) en uppskattning om att en motion kostar i storleksordningen 100 000 kronor i administrativ hantering (löpnr 523); det är en muntlig, ospecificerad uppskattning i debatten, inte en siffra från tjänsteutlåtandet, och jag har inte kunnat verifiera den mot stadens material.
Vad vi kan vänta oss
Detta är min bedömning, inte materialets. Eftersom motionen avslogs uppstår ingen ny administrativ process i Göteborgs Stad till följd av detta beslut. Det troliga scenariot, baserat på det underlag som redovisas, är att det arbete som redan pågår – jurisnätverket, dialogen med Polisen, vägledningarna hos social- och grundskoleförvaltningen – fortsätter oberoende av motionens utgång, i linje med hur reformen implementerats på nationell nivå: Socialstyrelsen, Skatteverket och SKR har tagit fram gemensam vägledning och håller informationstillfällen om den nya sekretessbrytande bestämmelsen, och andra kommuner (till exempel Upplands-Bro) har informerat om samma regelverk via befintliga rutiner snarare än nya politiska uppdrag (regeringen.se, prop. 2024/25:180; skr.se). Det är en bakgrund som stärker rimligheten i att Göteborg hanterar frågan operativt snarare än genom ett nytt formellt kommunfullmäktigeuppdrag – men det är inte samma sak som en garanti för att det interna arbetet i Göteborg faktiskt mynnar ut i skriftliga, antagna riktlinjer inom en viss tid, eftersom inget sådant datum eller ansvar pekas ut i det här beslutet.
Jag har sökt efter belägg för att implementeringen av reformen är svårare eller mer eftersatt i Göteborg än vad tjänsteutlåtandet ger sken av, till exempel genom att söka på "sekretessbrytande" och "informationsutbyte" brett i korpus och i stadens delårsrapporter. Det enda jag hittat som pekar i den riktningen är delårsrapportens egen notering att "det är svårt att överblicka konsekvenserna" av flera pågående sekretessreformer samtidigt (kf-2025-11-27-§490) – en generell osäkerhet om regelverket, inte ett belägg för att Göteborgs eget arbete halkat efter.
Det som talar emot
Den tyngsta invändningen mot att se avslaget som väl grundat är den logiska motsägelsen som Fogelklou (SD) pekade på i debatten: om staden, som tjänsteutlåtandet och majoritetens företrädare själva hävdar, redan gör det motionen efterfrågar, är den rimliga etiketten besvarad snarare än avslag – vilket också var M, D, L och KD:s linje i både kommunstyrelsen och fullmäktige. Ingen av företrädarna för S, MP eller V bemötte den punkten i debatten (löpnr 537, obemött). Skillnaden mellan avslag och besvarad påverkar inte vad staden faktiskt gör, men den påverkar hur tydligt beslutet redovisar sitt eget skäl, och den obesvarade frågan är ett sakligt underskott i beredningen, inte ett politiskt ställningstagande jag tar ställning till.
Den näst tyngsta invändningen är den smala remissen. Att SLK:s egen bild av läget i andra förvaltningar bygger på interna kontakter snarare än formella remissvar är en svaghet som skulle väga tyngre om ärendet gällde en mer kontroversiell eller kostsam åtgärd. Här, för en motion som ber om ett omfattande vägledningsuppdrag utan eget resurstillskott, väger jag den lägre.
Så kan du kontrollera detta senare
Leta efter om det juristnätverk och de vägledningar som tjänsteutlåtandet beskriver (kf-2026-06-11-§242) omnämns igen i kommande delårsrapporter eller årsredovisningar från stadsledningskontoret, socialförvaltningarna eller grundskoleförvaltningen – särskilt om de beskrivs som antagna styrdokument snarare än pågående dialog. Leta även efter om kommunstyrelsens reviderade delegationsordning till stadsdirektören, som tjänsteutlåtandet nämner är på gång (kf-2026-06-11-§242), faktiskt kommer till beslut, och om den då hänvisar till den nya sekretessbrytande bestämmelsen. Slutligen: motionen SLK-2025-00658 (Lena Ferm och Jörgen Fogelklou, om en samordnad plan mot välfärdsbrott) rör ett närliggande tema och var vid det här beslutet fortfarande bordlagd till den 3 september 2026 (kf-2026-06-11-§250) – dess utfall ger ytterligare en datapunkt för hur fullmäktige väger nya politiska uppdrag mot pågående förvaltningsarbete i den här typen av frågor.
Stadens egna handlingar
-
kf-2026-06-11-§242— Beslutstext, tidigare behandling, yrkanden, reservation samt hela KF Handling 2026 nr 37: kommunstyrelsens yttrande, KS-behandlingen 2026-02-18, båda yrkandena i kommunstyrelsen, stadsledningskontorets tjänsteutlåtande 2025-11-11 och motionen i original -
kf-2026-03-26-§107— Första bordläggningen av ärendet -
kf-2026-04-23-§154— Andra bordläggningen av ärendet -
kf-2026-05-28-§203— Tredje bordläggningen av ärendet -
kf-2025-06-18-§383— Revidering av kommunstyrelsens reglemente (SLK-2025-00566), fem månader före motionens tjänsteutlåtande, förtydligar kommunstyrelsens roll och rättslig grund för informationsdelning i brottsförebyggande arbete -
kf-2025-11-27-§490— Göteborgs Stads delårsrapport per augusti 2025 (SLK-2025-00862): redovisar samma lagreform (Ökat informationsutbyte mellan myndigheter) och dess ikraftträdande 1 december 2025, samt en generell osäkerhet om att överblicka konsekvenserna av flera samtidiga sekretessreformer -
kf-2026-06-11-§250— Näraliggande, ännu ej avgjord motion SLK-2025-00658 om en samordnad plan mot välfärdsbrott, bordlagd till 3 september 2026 vid tidpunkten för detta beslut -
anforande-2026-06-11-517— Rasmus Ragnarsson (SD): motiverar motionen med lagreformens ikraftträdande 1 december 2025 och behovet av politisk styrsignal -
anforande-2026-06-11-519— Alfred Ekman (S): motionen är kostsam och onödig, kunde ställts som fråga eller interpellation i stället -
anforande-2026-06-11-527— Alfred Ekman (S): bekräftar att SLK medvetet valde bort bred remiss för att spara skattemedel -
anforande-2026-06-11-533— Jenny Broman (V): risk för att uppgifter om personer med skyddad identitet röjs vid ökad informationsdelning -
anforande-2026-06-11-535— Kristina Bergman Alme (L): anser motionen besvarad snarare än att den bör avslås -
anforande-2026-06-11-537— Jörgen Fogelklou (SD): påtalar att avslag är fel etikett om arbetet, som majoriteten hävdar, redan görs väl
Externa källor
- https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2025/05/prop.-202425180 — Proposition om Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – ny sekretessbrytande bestämmelse, ikraftträdande 1 december 2025, krav på intresseavvägning före utlämnande
- https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/12/nu-rivs-sekretessen-mellan-alla-myndigheter-i-sverige/ — Regeringens pressmeddelande om reformens ikraftträdande, exempel på tillämpning inom skola/socialtjänst/polis
- https://www.upplands-bro.se/nyheter/nyheter-2025/2025-11-06-nya-regler-gor-det-enklare-for-kommunen-att-samverka-med-andra-myndigheter.html — Jämförelse: en annan kommun informerar om samma lagreform via ordinarie förvaltningsrutiner, utan separat politiskt uppdrag