Riksnorm ekonomiskt bistånd och riktmärken för boendekostnader 2026

Vad som beslutades

Kommunfullmäktige beslutade 2026-01-29 (kf-2026-01-29-§11, ärende SLK-2025-01039) att 1) riksnormen för beräkning av försörjningsstöd 2026 ska tillämpas i Göteborgs Stad, och 2) Försäkringskassans genomsnittliga och högsta boendekostnader för Storgöteborg 2026 ska utgöra riktvärden för bedömning av bistånd till hyreskostnader. Det är ett årligt återkommande beslut som Göteborgs Stads riktlinje för individuellt ekonomiskt stöd kräver, grundat i 12 kap. 7 § socialtjänstlagen (2025:400). Riksnormens samtliga poster räknas upp med 0,7 procent jämfört med 2025, fastställt av regeringen i november 2025. Ärendet bordlades i kommunstyrelsen 2026-01-14 (ks-2026-01-14-§3) på förslag av (M)-ledamoten och avgjordes två veckor senare.

Hur det gick till

Beslutets kärna – de två att-satserna om riksnorm och riktvärden – var i praktiken enig: både V/S/MP och M/L/D/SD yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag (kf-2026-01-29-§11). Konflikten och den efterföljande omröstningen (43 ja mot 38 nej, marginal 5 röster) gällde inte kärnbeslutet utan ett tilläggsyrkande från M, D, L, KD och SD om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att dels förbereda staden för kommande lag- och regeländringar (aktivitetskrav, moderniserad riksnorm 2027), dels kartlägga inom vilka områden staden i dag beviljar bistånd utöver riksnormen och vilka effekter det haft på utbetalningsnivåer. Propositionsordningen var 'ja för avslag, nej för bifall' till tilläggsyrkandet, och det avslogs. Det skiljer detta ärende från föregående års motsvarande beslut (SLK-2024-01088, kf-2025-01-30-§21), som klubbades enigt utan yrkanden eller votering – då restes inget tilläggsyrkande. Inga reservationer eller jäv noterades i årets ärende.

Underlaget

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande (5 december 2025) redovisar de nationella tabellvärdena i sin helhet: Socialstyrelsens riksnorm per hushållstyp och ålder, Konsumentverkets referensvärden samt Försäkringskassans genomsnittliga och högsta godtagbara boendekostnad för Storgöteborg 2026. Underlaget innehåller en strukturerad bedömning i tre dimensioner (ekonomisk, ekologisk, social). Den sociala delen går längre än en rubrik: den redogör för barnkonventionens rätt till levnadsstandard, hur ekonomisk utsatthet hos föräldrar kan påverka barns skolgång och hälsa, samt att kvinnor med föräldraledighet och utrikes födda kvinnor är överrepresenterade bland långvariga biståndsmottagare (kf-2026-01-29-§11). Den automatiska förhandsanalysen i korpus flaggar 'nämner_barnperspektiv: false' och 'nämner_konsekvensanalys: false' eftersom de exakta orden inte förekommer – men sakinnehållet i underlaget diskuterar båda i klartext, och den bedömningen görs härmed manuellt. Vad som saknas är en analys specifik för just 2026 års beslut: hur många hushåll som berörs, eller siffersatt effekt av att höja normen 0,7 procent respektive av 2024 års beslut att tillämpa riksnormen som miniminivå. Underlaget medger själv att Socialstyrelsen framhållit att riksnormens nivåer i vissa fall understiger Konsumentverkets beräknade nödvändiga kostnader – en öppen invändning mot normens innehåll som staden inte kan påverka genom detta beslut, eftersom riksnormen är statligt fastställd. Ingen remiss till andra instanser utöver kommunstyrelsens interna beredning har genomförts, vilket är rimligt för ett rent verkställande beslut.

Pengarna

Inget sammanlagt kronbelopp för Göteborgs kostnad av 2026 års riksnorm eller riktvärden finns i underlaget – det är inte den typen av beslut, utan en fastställd nivå som sedan slår igenom i enskilda biståndsbeslut. Det som finns: den avsatta budgeten för försörjningsstödskostnader i socialnämndernas resursfördelningsmodell är uppräknad med samma 0,7 procent som riksnormen (kf-2026-01-29-§11), det vill säga finansieringen av just uppräkningen är matchad. Utöver det skriver stadsledningskontoret att 'utgångsläget inför 2026 och framåt avseende försörjningsstödskostnaderna är svårbedömt' på grund av lågkonjunktur och hög arbetslöshet, och att kommunfullmäktiges uppdrag 2024-11-21 § 458 om att använda riksnormen som miniminivå 'kan komma att påverka och öka kostnaderna för försörjningsstödet men i vilken omfattning är svårt att beräkna'. Det är en öppen gardering, inte en finansieringsplan. Stadens egna utfallssiffror ger en fingervisning: Socialnämnden Nordost redovisade -16 mnkr 2025 (mot -34 mnkr budget, avvikelse +18 mnkr) och namnger 'ökade försörjningsstöd' som en av tre orsaker (utfall-nämnd-socialnämnden-nordost-2025); Socialnämnden Hisingen gick -4 mnkr 2025 (utfall-nämnd-socialnämnden-hisingen-2025), medan Centrum och Sydväst höll sig i närheten av budget. Det är underskott för nämnderna som helhet, med flera samtidiga orsaker (placeringar, köpt vård, boenden) – inte en isolerad kostnad av detta beslut, men det ger stöd åt tjänsteutlåtandets egen varning om att trycket på försörjningsstödet ökar. Det nationella aktivitetskravet, som väntas träda i kraft 1 juli 2026 med kommunal aktiveringsskyldighet från 1 oktober 2026, finansieras enligt regeringens pressmeddelanden via ett generellt tillskott till kommunernas statsbidrag, inte ett öronmärkt bidrag per kommun (regeringen.se) – en exakt kronsumma för Göteborgs andel har jag inte kunnat verifiera i primärkällan och anges därför inte här. Tjänsteutlåtandets osäkerhet om att ersättningen 'fullt ut' täcker kommunernas merkostnad ligger i linje med att stödet går via det generella, icke öronmärkta statsbidraget snarare än en riktad ersättning.

Vad vi kan vänta oss

Min bedömning: det här beslutet i sig är i huvudsak teknisk verkställighet av redan fastställda nationella belopp, och den direkta effekten av just 2026 års 0,7-procentiga uppräkning är sannolikt marginell för stadens totala ekonomi eftersom den är budgeterad. Den mer relevanta osäkerheten ligger i det som redan beslutats tidigare och som detta ärende bygger vidare på: 2024 års uppdrag att tillämpa riksnormen som miniminivå. Nämndernas egen återrapportering av det uppdraget (kf-2026-05-28-§188) beskriver kvalitativt att 'individuella bedömningar görs i den mån det finns behov' och att Socialnämnden Hisingen väntar sig att hushåll med högre boendekostnad än Försäkringskassans genomsnitt 'i större utsträckning kommer att få sin faktiska kostnad beviljad' – vilket per definition är en kostnadsdrivande effekt, men ingen nämnd har satt kronor på den. Kombinerat med att tre av fyra socialnämnder redovisade underskott 2025, och en av dem (Nordost) själv pekar ut ökade försörjningsstöd som en delorsak, är det rimligt att vänta sig fortsatt kostnadstryck på socialnämndernas budgetar 2026, snarare än en dramatisk förändring till följd av just detta beslut. Det här är min slutsats utifrån stadens egna siffror, inte något som står uttalat i handlingen.

Det som talar emot

Det starkaste motstående belägget finns i underlaget självt: Socialstyrelsen har konstaterat att riksnormens nivåer i vissa fall understiger Konsumentverkets beräknade nödvändiga kostnader, det vill säga att den norm staden nu beslutar att tillämpa inte garanterar vad myndigheten själv räknar som en skälig levnadsnivå (kf-2026-01-29-§11). Det andra är att den kartläggning som efterfrågades i det avslagna tilläggsyrkandet – hur mycket bistånd utöver riksnormen som redan beviljas, och vilken effekt det haft på utbetalningsnivåerna – fortfarande inte finns. Den frågan är sakligt rimlig oavsett vem som ställde den, och att den röstades ner betyder att staden går in i 2026 utan en kvantifierad bild av hur 2024 års miniminivå-beslut redan påverkat kostnaderna. Jag har sökt efter en oberoende utvärdering av Göteborgs tillämpning av riksnormen som miniminivå (sökningar: 'ekonomiskt bistånd' i revisionsrapporter gav inga träffar; 'riksnorm miniminivå kostnadseffekt') och hittat ingen sådan – bara nämndernas egna, icke-kvantifierade återrapporteringar.

Så kan du kontrollera detta senare

Jämför de fyra socialnämndernas delårsrapporter och årsredovisning för 2026 mot den 0,7-procentigt uppräknade försörjningsstödsramen: håller kostnaderna sig inom ramen eller upprepas 2025 års mönster med underskott där försörjningsstöd pekas ut som orsak? Följ upp om en kartläggning av bistånd utöver riksnormen ändå görs, till exempel i samband med att aktivitetskravet införs från 1 juli/1 oktober 2026. Kontrollera när det nationella aktivitetskravet är i drift (från 1 oktober 2026) om det generella statsbidraget i praktiken täcker Göteborgs faktiska implementeringskostnad, eller om staden själv får skjuta till medel.