Kommunfullmäktige

Då går vi till ärende nummer ett och det är bestämmande av tid för justering. Förslag på dag för justering är fredagen den 15 december. Klockan 15.00. Kan justeringstiden godkännas? Och innan vi går in på nästa ärende vill jag uppmärksamma er alla på att fullmäktige vid dagens sammanträde måste fatta beslut om ärende 10, 11, 12 och 19 på dagordningen. Så det är bra att ni känner till att de här ärendena måste beslutas om idag. Hörs det bra? Du hör inte? Är det bättre så, Jörgen? Hörs det bättre nu? Ska jag läsa upp det igen? Ja, då gör jag det. Innan vi går in på nästa ärende vill jag uppmärksamma er på att fullmäktige vid dagens sammanträde måste fatta beslut om ärende 10, 11, 12 och 19 på dagordningen. Dessutom kommer jag att flytta ärende nummer 10, senare lägga den, under dagen. Ärende 10? Nej, ärende 3. som kommer att bli senare. Vi får se under dagen när vi tar det. Men det är lugnt, vi kommer att hantera de här beslutsärendena en efter en.

Då har vi kommit till ärende nummer två, och det är en frågestund. Till dagens frågestund har det inkommit åtta frågor. Dessa återfinns i appen. Och Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) och kommunalrådet Ingrid Andreae, S, har inte möjlighet att närvara vid dagens sammanträde. Fråga nummer ett från Hampus Magnusson, frågorna från nummer två till fyra från Martin Wannholt, samt fråga nummer sex från Jessica Blixt, kommer därför att utgå från dagens frågestund. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga för, ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna ställas? De som är kvar? Och då överlämnar jag ordet till Jessica Blixt . Och därefter är ju frågan är ställd till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Jessica. Och tacksam om du kan logga in, trycka in dig, så du får två minuter. Ja, gärna om du kommer begära en replik, så är det bra att ha dig med. Varsågod!

Tack ordförande! De rödgröna har beslutat om ett totalt inköpsstopp för alla grundskolor, som ett led i att de inte har följt upp och gett rektorerna det stöd som de behövde för att kunna möjliggöra en budget. i balans utifrån budgetförutsättningarna 2023. Det här innebär ett totalt inköpsstopp där rektorerna inte får köpa in någonting. Man får inte låta barnen åka skridskor. De får inte åka och simma fast att det är en del av läroplanen. Man får inte som alltid kanske bjuda på någon liten efterrätt. När det är Bamba, när det är Nobeldag, köpa pennor. Rektorerna får nu stå och baka till personalen om det behövs, för att kunna bjuda på någonting till jul. Det leder också till att personalen i bästa fall tar sina egna, eller värsta, sina egna pengar för att köpa in kanske lite fika på. Lucia till eleverna och annars behöver de uppmuntra eller uppmana eleverna till att faktiskt ta med sig eget fika för att få någonting. Utifrån det så frågar jag då, tycker du Victoria Tryggvadottir att det är lämpligt att skolorna ålagts med totalt inköpsstopp så att elever och personal inte ens kan få en lussebulle eller en clementin?

Tack Jessica. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och tack Jessica för frågan. Du och jag har ju arbetat ihop ganska länge nu inom utbildningspolitiken. Så jag tror faktiskt att du vid det här laget någonstans vet att det finns ingenting med välfärdens underfinansiering i allmänhet och skolan. skolornas skitsituation i synnerhet som jag varken tycker är rimligt eller önskvärt. Däremot blir jag lite förbryllad av den här kritiken. Både i yttranden i kommunstyrelsen och i grundskolenämnden har ni legat på oss. Att vi har varit senfärdiga när vi fattade beslut om att låta rektorerna faktiskt äga arbetet med de effektiviseringar som behövde göras. att avsluta de tillfälliga anställningarna som var anställda av krisstöd från den tidigare S-regeringen, så ville vi liksom ge rektorerna möjlighet att själva utforma de här besparingarna och de förändringar som behövde göras. Och när vi insåg att nej, så blev inte fallet, så var vi tvungna att vidta ganska kraftfulla, tråkiga åtgärder. Och det har ju ni kritiserat oss för, att vi inte pressade dem hårdare tidigare på något sätt. Sen när vi väl går in och får fatta tuffa beslut efter att vi kommit fram till att det här höll ju inte ute, det vi önskade att man skulle gjort från början, så är det också fel. Men som svar på din fråga, nej, jag tycker inte att det är rimligt. Jag tycker inte att det är önskvärt. Jag tycker det är djupt tråkigt. Däremot alldeles nödvändigt för att vi inte ska få ännu tuffare förutsättningar nästa år. Tack!

Tack Viktoria och. Vill du ha en replik, Jessica? Får jag bara trycka in dig så får du en minut.

Jag tror att vi är helt och hållet överens om att om ni hade gett rektorerna det stöd och de förutsättningar från början så hade vi inte varit där vi är idag. Och det är ju det vi har kritiserat. Nu har ni ju precis som du lyfter fått ta till sådana drastiska åtgärder som faktiskt drabbar barnen på ett sätt som inte är okej. Jag kan känna att jag går till jobbet, på min arbetsplats finns det både frukt, det finns pepparkakor stående. överallt inne i rådhuset. Det är fritt fram att ta. Vi bjuds på julbord. Vi får massa olika förmåner. Och det här, jag kan inte se mig själv i spegeln så länge jag och tycka att det är okej Victoria. När de längst ut blir så hårt drabbade. Jag tycker att det är fruktansvärt att barnen inte på grund av att vi inte klarar av att resa. resurssätta skolan på ett korrekt sätt. Inte få ta en pepparkaka, inte få en lussebulle och inte få någonting.

Tack Jessica. Tack Jessica

Det är en signal på att de inte är värda att satsa på.

Tack Jessica och Viktoria Tryggvadottir har begärt en replik. Varsågod.

Ja, tack. Jag tror att rektorerna upplevde att de fick stöd ute i början. Däremot så tror jag också att vi har har haft en kultur i Göteborg av att vi skjuter till, vi löser det. Den här gången fanns inte den förutsättningen. Men oaktat hur det blev som det blev så är det bara att lära sig av det. Nej, vi behöver nog komma igång med åtgärderna direkt. Och framförallt pressa på tydligare. Men vi var väldigt besjälade av att låta terminsstarten efter sommaren få bli där man hade gjort om sin tjänstefördelning. Det var när vi såg. att det inte hade skett, det var då vi var tvungna att gå in med de här åtgärderna. För jag tror uppriktigt att det är rektorn som har bättre koll på vad man gör för insatser ute på sin skola. Men vad gäller det här med att vi ska ha en likabehandlingspolicy över stan, det är också något man får ta med sig. Jag vet till exempel att funktionsstöd, där får de 150 kr, personalen i någon form av julbord. Men det kan vi ta med oss framåt. Tack.

Vill du ha en replik till? Då får du trycka in dig. Andra sista.

Jag tackar dig Victoria för att du tar med dig den här frågan. Det är otroligt viktigt att vi har en likvärdighet, att vi hela vägen ut. Jag tycker inte att det känns bra att man kan bjuda på julbord i vissa delar. i den här stan och tycka att det är helt okej, och gå på det som politiker. hur det ser ut längst ut, när barnen inte kan få köpa stjärtlappar och leka på rasterna för dem är slut. Där det inte finns pennor i klassrummet, där det inte finns suddigum i klassrummet. Där det inte, när de inte får lov att gå på simundervisning, som kan betyda att de faktiskt inte får en måluppfyllelse. Och det är jätte, jätte, jätteallvarligt. Samma gäller skridskoåkningen som också är en del av läroplanen. Vi klarar alltså inte av att fullfölja läroplanen på grund av ert inköpsstopp. Och det är allvarligt och drabbar barnen. Tack så mycket. Det här med att det inte finns pennor i klassrummen, det var helt nytt för mig. Den informationen får jag gå efter. Jag har inte heller fått till mig att man inte kan fullgöra sin simundervisning eftersom vi har bekostat ett simprov. simlyft genom idrott och förening exempelvis. Det får jag verkligen gå efter för det är totalt ny information som kommer här i talarstolen. Men däremot absolut, vi får titta på en likvärdighet. Vad presidiet här fattar beslut om, det får ju stå för presidiet här så att säga. Men jag har ju i mitt presidium fattat beslut om att våra politiker varken får mackor på nämndsammanträdena eller får något julbord. Så att jag har inte rådighet över alla. Tack

Tack Viktoria och Jessica och nästa fråga är ställd från Patrik Höstmad. Det till kommunalrådet Johannes Hulter S. Innan jag överlämnar ordet till Patrik så ber jag alla ledamöterna att respektera tiden. Vi har ont om tid. Vi har avsatt tid och ber om att respektera den tiden som ni har. Varsågod Patrik.

Tack för det. Då ska vi gå över till stadsbyggnad och arkitektur. Det har under en längre tid funnits en ganska bred majoritet här i kommunfullmäktige om att vi måste få till bättre stadsbyggnad och bättre arkitektur. Det finns till och med inskrivet i översiktsplanen nu att vi ska utgå från antingen kvartersstaden när vi bygger lite tätare eller trädgårdsstaden när vi bygger lite glesare. Den här önskan om att få till en bättre arkitektur formuleras oftast som att gå tillbaka lite mer till det traditionella, lite mer tidlösa och så vidare. Det är också baserat på undersökningar som visar vad göteborgarna gillar och så vidare. Du Johannes, du har frontat det här ganska ordentligt i media och i olika debatter och tagit fajten. Hampus satt och drev det här i byggnadsnämnden och fick till en bättre stadsbyggnad och vi har från Demokraterna, stoppat en hel del planer. Det var en massa punkter som skulle in i grönområden och klampa. Vi ser nu att de privata aktörerna börjar fatta vad som gäller. De börjar nu komma upp med förslag som ser bättre ut, som är enligt den politiska viljan. De vet att det behövs för att få igenom det. Samtidigt ser vi att framtiden inte riktigt är med på banan. Det fortsätter att komma ganska tråkiga. Byggnader därifrån, enkla lådor med lite, på senare tid har det varit väldigt mörka fasader också, lite extra dystopiskt. Det är ett politiskt styrt bolag så där skulle vi verkligen kunna visa alla andra hur det egentligen ska gå från ord till handling. Så min fråga är, kommer du Johannes Hulter som kommunalråd med ansvar för stadsbyggnad agera på att Socialdemokraterna i Göteborgs allmänhet har börjat verkställa kommunfullmäktiges vilja om bättre stadsbyggnad och arkitektur.

Tack Patrik och Johannes, du kan trycka in begära ordet inte replik. Det blir lättare sen att fördela repliker om ni kommer vilja begära replik, vilket jag utgår ifrån att ni kommer vilja. Nej, det är inte replik. Du ska begära ordet. Då kan jag dela repliker till er. Så, det är bättre. Varsågod, Johannes.

Så, tack så mycket för den här. väldigt tuffa frågan som jag ska försöka ta emot. Det är precis som du säger att det har skett, eller håller på att ske, kan man säga, paradigmskifte i både vad gäller stadsplanering och arkitektur här i Göteborg, vilket ju är väldigt positivt förstås. Någonting som ju är väldigt efterfrågat av göteborgarna. Det vet vi ju att det finns en väldigt stark vilja bland göteborgarna att se en annan typ, stadsbyggnad och annan typ av arkitektur också. Mer folkligt förankrad kan man säga. Och precis som du säger så är det här nu med, och det får man säga, det är ju väldigt, tycker jag, väldigt roligt att vi ser en väldigt bred politisk enighet om det. Och det ska ni absolut på er sida också ha cred för. Jag tycker vi många gånger i stadsbyggnadsnämnden och på andra ställen till exempel, så är vi ju överens om väldigt mycket. Och det tror jag är väldigt bra. Det märker jag också just för tydligheten ut mot göteborgarna, privata företag och även för all del allmännyttan. Så det är väldigt positivt. Och precis som ni säger här så är det också. Att det ska vara klassisk kvartersstad och traditionell trädgårdsstad och så vidare är ju också någonting som vi numera har i vår översiktsplan, som ju är det stora styrande dokumentet. Vi har det ju väldigt tydligt i alla fall i vår budget, som nu styr staden. Och jag är ju, precis som du mycket riktigt påpekar, socialdemokrat, men vi har ju ett rödgrönt styre för staden och det här är någonting som besjälar oss allihopa. Och jag tror det är väldigt viktigt att vi ger en väldigt tydlig inriktning, just för att det ska vara enklare. för aktörer, oavsett om de är privata eller kommunala, veta vad som gäller och vad man vill, vad som ska göras. Så jag tycker nog att den här inriktningen och signalen är ganska tydlig, och jag uppfattar också att man, både på den privata sidan precis som du säger, men även inom allmännyttan faktiskt hör det här och vet vad som gäller, att det är väldigt tydligt i ÖP, det är tydligt i budget och det är tydligt vad den politiska viljan är. Så jag tror vi kommer se väldigt mycket finare hus framöver.

Tack, Johannes. En replik begärd av Patrik Höstmad. Varsågod Patrik!

Tackar! Jag tänker att allmännyttan är politiskt styrd. Där skulle vi kunna ta lead och visa övriga hur det faktiskt är vi vill att det här ska landa. Istället för att ligga lite i bakvattnet, ta steg och vara framför de andra. Jag ser inte riktigt att det har skett. Vi hade nu Härlanda tjärn som byggstartades för några dagar sedan. Det var ett av de här tråkiga punkthusen med ganska dystopiska fasader och väldigt enkelt modernistiskt. Är ni beredda att vara lite offensiva här, att verkligen säga att nu tar vi ett omtag, nu kan vi ställa om alla projekten. Det bygger ju oftast på gamla idéer och så har man dem i byrålådan och tar upp dem och så är det svårt att omforma dem för att man tycker att det tar lite extra resurser. Skulle ni kunna vara beredda att ta ett steg till här?

Tack, Patrik. Då är det Johannes. Du har begärt tryck på en replik, inte ord. Annars blir det två minuter. Du får inte två minuter. Du får bara en minut.

Ska jag trycka på replik den här gången?

Ja, den här gången är replik. Då blir det en minut.

Jag ska lära mig till nästa gång. Då ska vi se, replik då.

Så, varsågod.

Så. Tack så mycket. Ja, nej men det är precis som du säger. Det är ju långa processer och mycket av det som. planerades för flera år sedan och var präglat av den tiden. Och sen är det så med paradigmskiften, det är klart att det sker inte på en femöring utan det är en process där man kommer tyvärr att se en hel del byggnader framöver också naturligtvis som har ett gammalt sätt att se på det när det gäller planering och arkitektur också. Men jag skulle säga att det är så otroligt tydligt skulle jag säga, både utifrån budgetens skrivningar och nu översiktsplanen också. Det är som sagt bred politisk erfarenhet. Jag har ju nära kontakt naturligtvis med styrelsen och ordförande i framtiden och så vidare och följer liksom utvecklingen där och hur framtiden jobbar. Så jag känner mig väldigt trygg med att vi kommer att se väldigt mycket fina hus framöver också från framtidens håll. Vi ser ju exempel på det. Framtiden har ju producerat fina hus också. Vi har på Majstångsgatan till exempel och Gamlestadsvägen som precis flyttats in. Så det kommer att komma mer.

Tack Johannes.

Ja, vi kan lägga till Fjällbopark där också som är ett fint område. Så det finns ju kompetenser där och så om man vill. Men jag tror att vi behöver trycka på lite till för att få till den här omställningen i framtiden och verkligen försöka skruva om det där det går. Så vi kommer att komma in med ett förslag till framtidens styrelse för att verkligen försöka verksamheten. ställa då kommunfullmäktiges vilja här och försöka göra det mer kraftfullt, snabbare och så vidare. Och jag hoppas att ni är intresserade av att hänga på eller åtminstone formulera något snarlikt.

Tack! Och jag ville bara säga anledningen till att du sa det var ju problem med Johannes iPad. Men du är med, du får en minut. Andra sista.

Jag ska försöka vara kortfattad. Ja, precis som du nämnde här också, Fjällbopark till exempel som ju faktiskt var nominerad då för Göteborgs bästa byggnad här nu precis också, även om vi inte vann. Så var det med. Så jag tror vi kommer se som sagt väldigt mycket fina hus framöver och jag uppskattar den här breda enigheten som finns som inriktning faktiskt. Och jag vill tillägga det att jag ser fram att fortsätta gärna de diskussioner även i stadsbyggnadsnämnden där vi trots allt också sätter väldigt mycket av reglerna eller vad man ska säga för vad som får och ska byggas. Ser gärna fram att fortsätta diskussioner över blockgränsen vad gäller det. Så tack så mycket för det.

Tack Patrik. och Johannes. Då har vi dagens sista fråga. Den är ställd av Simona Mohamsson, L, till kommunalrådet Jenny Broman, V. Varsågod Simona!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Beroende gör att du förlorar din frihet. För att förbättra varje individs livschanser är det viktigt att bekämpa missbruket i varje led och fokusera just på individen och dess rätt att få stöd och behandling. Vi ska vårda, inte bestraffa. Narkotikadödligheten i Sverige är näst högst i hela Europa och den har mer än fördubblats. Vi har gått från att ha 73 personer per miljon invånare till att ha 93 personer per miljon invånare som dör av just narkotikadödlighet. 17 är dödsfallen i snitt i Europa. just behandling och förebyggande insatser är det som hjälper människor tillbaka till ett fungerande liv. Missbruksvården ska vara kunskapsbaserad. och socialtjänstens insatser för enskilda liv och missbruksproblematik ska vara forskningsbaserad och säkerställa att den faktiskt ger effekt. Det förebyggande arbetet ska ligga i fokus genom att ge mer stöd och faktiska åtgärder för problematiken. Vi ser att det nu kommer vara möjligt att köpa Naloxon som är just en hjärt och lungräddning för överdos. Receptfritt på våra apotek och det här efter en lång utredning som har förts och där Livsmedelsverket nu har gett en tumme upp. Så jag frågar kommunalrådet Jenny Broman om ni har för avseende att socialtjänstens medarbetare i Göteborg som arbetar med människor just i riskzon för överdos kommer få tillgång till Naloxon och användas just i tjänst?

Tack ordförande! Ni som lyssnar! Det är en mycket bra fråga. Jag tycker också att det är väldigt välkommet att det här äntligen har blivit receptfritt. Det är en relativt enkel lösning, och vi vet att det är många som missbrukar opiater, för det är just opiater som det här är till för. Det kommer att minska det mänskliga lidandet och leda till att fler personer med beroendeproblematik kan räddas från överdoser och därmed få en Beroendesjukdomar kräver just detta, att man behöver få flera nya chanser. Det här är verkligen en ny chans till liv. Det kräver att varken vården eller socialtjänsten någonsin ger upp, utan att man fortsätter att ge möjligheter för att komma ur det här beroendet. Därför instämmer jag totalt i frågeställarens intention om att det här ska finnas. Det behöver vi ta tag i. nu på en gång för att se vilken kunskap behövs, vilken tillgång till preparaten hos vilka av socialtjänstens medarbetare kan det här bli aktuellt. Man behöver titta på behövs det utbildning exempelvis för att medarbetare ska känna sig trygga. Men jag tycker absolut det är viktigt att är det möjligt, för det är inte ens en stor kostnad här, utan det är viktigt att så snart som möjligt vi ger möjligheter utifrån kunskap och Om det finns andra regler har jag inte tagit reda på. Alla regler som kan hindra. Vi kommer göra allt för att det ska bli möjligt för socialsekreterare och annan personal att ha det här. Jag tänker att det kanske inte bara handlar om socialtjänsten, för vi vet att de flesta dör i offentliga rum. Man kanske också behöver sprida det och titta på andra personalgrupper.

Tack Jenny! På detta har Simona begärt en replik. Varsågod Simona!

Tack ordförande! Det är nästan så att du blir förvånad över att jag begärde replik. Tack för svaret, Jenny. Det är glädjande att vi kanske kan hitta en väg framåt tillsammans i den här frågan. Jag vet inte hur många av er här i fullmäktige som har varit inne i några av våra socialkontor. Men väldigt ofta när man är inne i socialkontoren så möts man av hjärt-lungräddningsapparater i olika delar av byggnaden. Man möter också bilbarnstolar och sådana här First Aid-kits. Jag tänker att det inte är så mycket svårare än att se just Naloxon som en hjärt- lungmaskin. Att just se den som en ganska vital del. Jag kan säga att redan 2020 så lade Liberalerna ett yrkande, bland annat på Hisingen i Lundby om att se till att socialtjänsten ska få möjlighet till det här. Jag frågar egentligen då kommunalrådet. Kommer ni att ta initiativ kring det här att se till att det görs i socialtjänsten? Eller hur tänker kommunalrådet gå vidare med att faktiskt det här naloxonet ska bli en självklarhet i våra socialkontor? Ja, vi kommer ta initiativ till det, för det är viktigt att vi försöker agera på det. väldigt snabbt. Ju mer man väntar, desto fler liv riskerar vi att förlora. Det handlar om att vi behöver få det här på plats så fort som möjligt. Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Vad glad jag blir att vi alla här fick höra att Vänsterpartiet ska ta initiativ kring det. Jag tänker att väldigt många socialnämnder har möte redan nästa vecka. Jag förväntar mig att det kanske finns ett yrkande redan då. Annars så har jag ett som jag jättegärna skickar eller så kan vi från Liberalerna lägga det initiativet. Och så hoppas jag då att alla vänsterpartistiska, socialdemokratiska och miljöpartistiska ledamöter kommer att rösta för ett sådant initiativ. För nu fick vi ändå ett löfte här i talarstolen. att den styrande majoriteten kommer att vara för om sådana initiativ läggs. Jag är väldigt glad över det och jag hoppas att vi tillsammans kan ta äran när vi räddar människors liv. Kanske till och med att vi går runt som politiker ibland och bär på naloxonet nu när det blir något som är receptfritt.Tack!

Tack Simona! Varsågod Jenny, den andra sista.

Nu är jag ju ganska otålig. Jag kommer inte vänta till att pusha för det här till att vi har nämndsammanträde. Så jag kanske pratar redan innan dess men jag hoppas det är okej.

Då tackar vi Simona och Jenny för den frågan. Det var sista frågan för dagen. Då går vi över till ärende nummer gymnasieskolors avloppsvatten. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att i samverkan med lokalnämnden, grundskolenämnden, utbildningsnämnden, socialnämnden, centrum och kretslopp och vattennämnden utreda möjligheten att som ett pilotprojekt mäta narkotikaanvändning genom ett utvalt antal grundskolors och gymnasieskolors avloppsvatten antecknas och förklaras fullgjort. Här har vi talarlistan och vi börjar med Hakan Önal M, därefter Jessica Blixt. Varsågod Hakan!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Det är i skolan vi skapar förutsättningar för våra barns framtid. Det är skolan som bygger upp barnens drömmar, framtidshopp och tillit till samhället. Varje barn har rätt till en trygg och säker skolgång. Det är vi i den här församlingen som har yttersta ansvaret att det så sker. Det borde vara självklart att skolan Skolan ska vara fri från droger och missbruk. Vi vet att så inte är fallet. Var finns då ambitionerna hos vänsterstyret för att säkerställa en drogfri skola? Från politiken behöver vi visa nolltolerans mot droger, särskilt i skolan. Föräldrar ska inte behöva vara oroliga för att deras barn erbjuds droger under skoltid. Skolan ska vara drogfri. Därför behöver vi från politiken vidta alla de åtgärder som behövs för att hindra droganvändning i våra skolor. Vi vill se ett aktivt förebyggande arbete mot droger i våra skolor. Vi kan till exempel ta hjälp av polisen och narkotikahundar för att säkerställa en drogfri skolmiljö. Det kan ske efter skoltid och ge möjligheter till att upptäcka droger i skoltoaletter, klassrum eller elevskåp. Ytterst handlar drogfri skola om. tryggheten för våra barn och deras framtid. Jag yrkar bifall till yrkandet från M, D, L, KD i kommunstyrelsen.

Tack Hakan. Då är det Jessica Blixt. Därefter Hillevi Werring. Varsågod Jessica.

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Under 2022 avled 860 personer i Sverige till följd av narkotikaförgiftning. Drogerna flödar fritt i Göteborg även om polisen försöker göra vad de kan för att hindra det. Tyvärr kryper användningen ner i åldrarna och många unga vittnar om att det är lättare. lika vanligt, om inte mer vanligt, att ta droger på fester än att dricka alkohol. Även om grund och gymnasieskolan har drogpolicy så är skolan ingen fredad plats. Demokraterna har hela vägen varit väldigt tydliga med att vi måste göra allt vi kan för att motverka att eleverna använder droger. Skolan ska vara en trygg plats och då måste vi säkerställa Att skolan inte är en handels eller förvaringsplats för droger. Här är det en stor fördel att arbeta just med hundsök. Jag tror tyvärr att de allra flesta av oss säkert känner någon som har fått sätta livet till på grund av droger. Själv var jag 20 år när jag miste en av mina allra bästa vänner i en drogrelaterad psykos. Tyvärr så har jag sedan dess mist mer än en före detta elev. Och varje gång det händer så blir jag så fruktansvärt ledsen att både samhället och skolan brister i att skydda barnen. Det är därför det är så otroligt viktigt för mig att göra allt vad jag kan för att förhindra att en enda ung får sätta sitt liv till igen. Under förra mandatperioden så lade Demokraterna en hel del förslag tillsammans med S med att stärka det drogförebyggande arbetet i skolan. Något som bland annat V och MP faktiskt motsatte sig. Jag hoppas för alla elevers skull här i Göteborg att S nu som styr inte ger vika i den här riktigt viktiga frågan, utan fortsätter kämpa. Jag yrkar bifall till yrkandet från M, D, L och KD i kommunstyrelsen.

Tack, Jessica. Jag lämnar ordet till Hillevi Werring . Därefter Emma Altenhammar. Varsågod, Hillevi.

Ordförande, fullmäktige, åhörare! I går kväll konsulterade jag en av mina söner. Han arbetar på Mini-Maria. När jag ringde honom satt han på tåget på väg hem från Göteborg. Han hade hållit en föreläsning tillsammans med socialtjänsten och polisen för föräldrar i årskurs 6 i ett av stans områden. Vi frågade honom vad han ansåg var allra viktigast för att skolorna ska arbeta så klokt och effektivt som möjligt, för att förhindra att knarket tar över ungdomarnas liv. Kunskap, sa han, och att de vuxna ser och känner eleverna och märker om de inte mår bra. Att man pratar med dem, frågar hur de mår, bryr sig. Ett problem, sa han, på gymnasiet var att många av de här mentorerna är inte ens deras lärare och känner dem väldigt dåligt. Och det tyckte han var ett problem. Så sa han att barnen och ungdomarna vet i de allra flesta fall att det här med knark, det är inte bra och det ska man hålla sig ifrån. Men kunskapen bland vuxna är ibland väldigt begränsad. Det finns vuxna som inte tycker att det är allvarligt, som tycker att det beror sig lite på varifrån de här ungdomarna kommer. Det finns vuxna som är rädda för att säga ifrån när de ser att elever förändras på grund av missbruk. Bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack Hillevi! På detta har Jessica Blixt begärt en replik. Varsågod Jessica.

Tack så mycket. Jag håller med dig Hillevi att relationer är A och O för att kunna upptäcka droger. Det är jätteviktigt. Det är därför det gör mig så otroligt orolig att den budget som nu ligger, som de rödgröna har lagt, kommer innebära att det saknas 155. 5 miljoner kronor i grundskolan rakt ut till eleverna. Det kommer att leda till en sänkt barnpeng. Då vet vi också att det är 460 stycken tjänster i värsta fall. Det kommer inte att underlätta för att kunna skapa relationer som är livsavgörande med eleverna.

Tack Jessica. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Emma Altenhammar.

Tack för ordet herr mötesordförande. Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas förslag i Kommunstyrelsen. Vi står här idag för att prata om en av våra mest kritiska utmaningar i våra skolor. Det är den växande narkotikaproblematiken. Langare cirkulerar runt på skolorna och droghandeln äger rum i själva skollokalerna. Verklighet bidrar till ökad brottslighet bland ungdomar, något som inte bara påverkar skolmiljö, men även hela samhället. Vår respons måste vara lika kraftfull som problemet. Därför föreslår vi i Kommunstyrelsen att man i samverkan med relevanta nämnder och polisen aktivt arbetar för att skapa en drogfri skolmiljö. Detta innebär att överväga användandet av droghundar på skolan efter skoltid. Dessa hundar är ett effektivt sätt att avskräcka och upptäcka droger och vapen. Det bidrar till att skapa en mer säker och hållbar miljö för våra barn och ungdomar. Vidare behöver vi även fokusera på förebyggande arbete. Även om mätning av narkotika i avloppen har ett begränsat värde är det viktigt att vi fortsätter att identifiera och åtgärda drogproblematiken i skolmiljön. Polisen har redan rutiner för att hantera misstänkt droganvändning. och dessa insatser bör stärkas ytterligare. Vi måste även se till att skolledare och lärare samarbetar nära polisen med att säkerställa nolltolerans mot droger i skolorna. Genom att kombinera dessa förebyggande åtgärder med polisiär närvaro kan vi skapa en trygg och drogfri skolmiljö för alla elever. I ljuset av denna utredning är det anmärkningsvärt att de styrande partierna faktiskt inte initierat något kontraförslag. förslag för att möta den här problematiken. Men vi vägrar att tänka “så var det med det”. Vi vill se att det finns mer vi kan göra i frågan. Det är vår skyldighet som samhällsmedborgare och politiker att skapa en säker och hälsosam miljö för vår framtida generation.

Tack Emma! Då är det Pär Gustavsson, därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Pär!

Ordförande, fullmäktige! Låt mig börja med att konstatera det som är det viktigaste. Elevers erfarenheter av narkotika minskar i Göteborg. Under det senaste decenniet har andelen minskat från tio till sex procent i årskurs nio. I gymnasiet har det också minskat. och män från högre nivåer, från 22 till 17 procent. Men fortfarande är det alldeles för många unga som har testat eller som brukar narkotika. Göteborg har en tydlig nolltolerans mot droger och alkohol. Skolan ska vara en drogfri arbetsplats. Våra skolledningar ska vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga. Det handlar om att tidigt identifiera och upptäcka, sätta in tidiga insatser och ha goda rutiner. och samverkan mellan skola, socialtjänst, Mini-Maria och inte minst med polisen. Allt för att våra elever ska kunna fullfölja sina studier. På senare år har vi också haft och gjort väldigt mycket mer tillsammans med polisen. Våra skolor, i alla fall gymnasieskolorna, är platser för övningar med droghundar. Vi har byggt upp ett stort skalskydd på våra skolor, och vi har kompletterat med kameror både här och där. Dessutom har vi på många håll också frivilliga drogtester. Narkotikan förstör människors liv och göder den organiserade brottsligheten. Narkotikaberoende är en sjukdom och därför behöver också missbruksvården förbättras och hanteringen av narkotika behöver bekämpas i alla led. Alla som lever med ett missbruk ska få den vård som krävs för att komma ur det. Även om erfarenheten av narkotika minskar just nu i Göteborgs Stad så behöver fler åtgärder vidtas. Den som är beroende är inte fri. Skolan kan inte ta emot fler. Vi kan verkligen göra mer här, men skolan kan verkligen inte göra allt, för här behövs det fler sociala insatser. Bifall till Moderaternas, Demokraternas, Liberalernas och KD:s förslag i kommunstyrelsen.

Tack Pär. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Ester efter Jenny Broman. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket ordförande fullmäktige. Jag tycker faktiskt det var tråkigt med den här återrapporteringen och att den visade att det inte skulle vara så verkningsfullt att göra de här mätningarna utav vattnet. Jag tror att det hade varit en väldigt bra och. målande bild för många föräldrar som faktiskt inte dyker upp när de blir kallade för att ha dialog om de här allvarliga frågorna exempelvis. Att man från skolans sida tillsammans med polisen hade kunnat säga, ja, ja alla säger inte min unge, men vattnet visar på det här. Det hade varit ett bra verktyg i att faktiskt kunna skapa den där dialogen som jag tror att vi behöver ha tillsammans som vuxna. Jag är också väldigt tacksam att oaktat om det är förvaltningen, I författningar eller politiska svar i hela det här ärendet så känns det som att det finns en väldigt bred samsyn kring att vi behöver växla upp det här arbetet. Jag tänker väldigt ofta på det här, både för min egen erfarenhet men också för mitt riktiga jobb, att jobba med ungdomar med missbruk. Jag har ganska många gånger varit ledsen på riktigt över att de 50 barn och unga som brutalt skjuts ihjäl eller skottlossningar som har rönt all politisk uppmärksamhet. Det är det vi pratar om. Det är det som kapplöps, vem som har kraftfullast och mest insatser. Men de hundratals barn varje år som tar livet av sig eller som dör i narkotikaöverdoser pratar vi väldigt sällan om. Varken i den här församlingen eller i den nationella debatten. Så jag tycker det är väldigt välkommet. Det är också bra att det finns stöd för att använda de narkotikahundar som vi skickar. själva upphandlat som kommun. Vi använder dem på våra gymnasieskolor. Vi har använt dem också i grundskolan när behov har förelegat och polisen inte har haft tid. Det ska vi göra mer av för narkotika ska inte finnas i våra skolor. Men vi behöver också fortsätta jobba med de föräldradialoger som vi har haft tillsammans med Mini-Maria socialtjänst och polis. Under förra mandatperioden så drev vi igenom en förebyggande plan och en tydlig drogpolicy som mig veterligen alla ställde sig bakom i grundskolan. Och där var det en viktig ambition för oss att det här inte ska vara ett långt, stort dokument med en massa vackra ord, utan väldigt tydligt och klart. Vem vänder jag mig till när jag är orolig? Hur agerar jag? När ringer jag polisen? I vilket läge kontaktar jag vårdnadshavare? När ska Mini-Maria in? Och dessutom tydliga dokument kring hur man informerar om detta vid varje tillfälle när man har föräldramöten exempelvis. Så att mer behövs. Självklart. Självklart göras och framförallt behöver vi jobba med attityderna. Där är vi vuxna väldigt viktiga förebilder. Men bifall Kommunstyrelsens förslag.

Tack Viktoria. På detta har Hakan Önal begärt en replik. Varsågod Hakan.

Det är positivt att ni verkligen också fokuserar på detta. Men polisen är tydlig också att det här är en situation som är alarmerande i våra skolor. Det behövs alltså insatser här och nu. De är långsiktiga som vi bygger upp med samarbete mellan nämnder och socialnämnd. Mini-Maria, självklart ska man bygga upp det. Men vad gör ni konkret just här och nu för att ta tag i frågorna?

Tack, Hakan. - Viktoria Tryggvadottir Rolka ber om en kontrareplik.

Tidigare fanns det inte ens en policy för hur man agerade på skolor när det var droger. Här och nu har vi absolut. Då pratar jag om grundskolan. Här och nu handlar det om att hålla samtalet levande, alltid ringa polisen, kontakta föräldrar. och ha ett bra arbete med information, att se till att fortsätta ha föräldradialogerna, men också effektivt, inte tycka att det är en kärleksfull handling att inte kontakta rättsvårdande myndigheter eller kontakta socialtjänsten när man misstänker att ett barn är på väg åt fel håll. För det är väldigt kärlekslöst för de riskerar sina liv.

Tack Viktoria. Ytterligare en replik, begärd av Hakan Önal M.

Men är ni då beredda att bredda de insatser som finns som vi föreslår här? Med narkotikahundar, samarbete med polisen. Det är det vi är ute efter. Vi behöver bredda det här. Vi ser ju att vi inte kommer åt problemet med de insatser som är startade.

En ny kontrareplik av Victoria. Varsågod!

Ja, om man skulle kunna slå rekord i att lägga förslag på saker som det redan görs, så tror jag den här sidan faktiskt skulle ha ett väldigt fint sådant rekord. Nu börjar jag bli lite irriterad. Vi har alltså upphandlat narkotikahundar i utbildningsnämnden på initiativ från Socialdemokraterna för den här mandatperioden. Som används frekvent, som grundskoleförvaltningen också kan använda sig av. Polisen är inne och gör sök jätteofta när rektor misstänker att det är någonting. Och sen så tittar ju hela Sverige på vår modell för samverkan med socialtjänsten. polis, skola och fritid, för att vi faktiskt har gått före. Det är inte för intet att vi har en uppklarandegrad på 75 % på gängkriminalitet i Göteborg och 25 % i övriga landet. Så Hakan, jättebra att ni upprepar de sakerna som redan görs. Men vi behöver inte hålla på och lägga fler yrkanden på saker som redan görs. Utan nu ska vi se till att verkställa och följa upp att vi fortsätter att hålla i det bra arbetet vi har påbörjat.

Tack Viktoria. Då går vi tillbaka till talaren. Listan och då är det Jenny Broman därefter Agneta Kjaerbeck. Varsågod Jenny.

Tack för ordet. Jag behöver inte upprepa allting det Victoria sa, men jag vill ändå upprepa däremot det Per sa att drogerfarenheten sjunker. Det får vi ändå tänka på så att det inte verkar som något annat här. Däremot ska vi liksom inte för den delen slappna av på något sätt, så det spelar ingen roll. hur få det är, för det ger så långtgående konsekvenser för de enskilda och familjer runtomkring, så vi behöver verkligen göra allt vad vi kan vad det gäller det. Jag hade också tänkt att säga att droghundar finns. Jag känner många som jobbar på skolor och det används flitigt. Någonting jag tänkte lyfta, som vi inte har pratat om här, som gör mig orolig, det är att jag får signaler om allt fler väldigt ambitiösa elever, som redan på grundskolan behöver tycker de själva, använder narkotikapreparat för att orka sitta uppe på nätterna och plugga. Det tycker jag är väldigt oroande och är delvis en ny grupp. Det har man mer hört bland studenter som pluggade på universitet innan. Det här är någonting jag tycker att vi behöver vara väldigt vaksamma på framöver, för dem kan vi lätt missa annars.

Tack Jenny! Då är det Agneta Kjaerbeck, därefter Axel Josefson. Varsågod, Agneta!

Tack för ordet, ordförande! Det har sagts mycket bra saker här idag. Jag vill börja med att yrka bifall till SDs yrkande. Men jag vill ge med en annan aspekt också. Det är den psykiska ohälsan, som vi vet har ökat så markant bland unga det senaste decenniet. Föreskrivningar av psykofarma bland unga har fördubblats. Problem med ökad användning och risken för att utveckla ett beroende av både läkemedel och droger som följd psykisk ohälsa, det är välkänt och det är också den vanligaste orsaken till att unga använder narkotika idag. Nästan 90 procent av de som har en missbruksdiagnos har också en psykiatrisk diagnos. Den här diagnosen kommer alltid först. Det är inte drogerna som utlöser de här psykiatriska tillstånden. För barn och unga i psykiatrin så är långa väntetider och vidare remittering helt förödande. För de saknar en En trygg kontakt med sina vårdnadshavare, de som saknar det. För dem är det fundamentalt att det finns bra vuxna i skolan, att det finns bra andra vuxna att vända sig till. När ungdomar söker vård är det också viktigt att kunna hålla fast i en etablerad kontakt och inte bollas runt mellan en massa olika instanser. För en stor del i det förebyggande arbetet för psykisk ohälsa ligger det i att se till att de här ungarna har det bra i skolan. Elevhälsan vårduppdrag, det måste återupprättas och vi behöver fler vuxna vid de här tuffa utmaningarna. Och sen måste drogbekämpningen intensifieras i skolan naturligtvis. Vi behöver utöka det arbetet med aktiva informationskampanjer mot droger i samarbete med polisen. Och en skyldighet för socialtjänsten, det behöver också införas. För i en del socialtjänster idag så har vi att inom 24 timmar efter att ett barn har gripits för ett brott. så ska föräldrarna kallas till samtal. Men inte ens det här funkar jämt i de fyra socialnämnderna. Sydväst till exempel är jätteduktiga på det här. De kallar in till samtal, föräldrarna kommer med. Det är så oerhört viktigt när sådant här uppdagas, att föräldrarna kopplas in. Medan en del socialtjänster, där kan det ta flera dagar om man ens blir kontaktad som förälder. Så det här är saker som måste på plats. Mer samarbete ute i nämnderna är superviktigt. Tack för ordet!

Tack Agneta! Då är det Axel Josefson som är sist på talarlistan än så länge. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! När Victoria börjar prata om att det är så många olika förslag som kommer från vår sida, då vet man att man faktiskt är på någonting här. Jag har själv varit ute och varit med i de här droghunds söken. Det görs av rättspsyk. Jag hade samtal där både med dem och. Bilden är den Victoria, att det här är en verksamhet som sker lite i skymundan. Det har inte varit självklart att de får komma in i skolorna, utan det här är ju någonting som varje skola någonstans får bestämma själv. Finansieringen av det, det är ju någonting som skolan själv får stå för. I det här fallet så fick den här skolan stå för den finansieringen. Den här bilden du försöker måla upp om att nu är det frid och fröjd och nu, Nu kör vi på med detta. Det stämmer ju inte. Det är därför vårt yrkande är så viktigt. Att vi faktiskt nu trycker på och visar att vi vill att skolorna ska använda det här sättet. Vi kan ju vara överens om att detta är viktigt och vi kan stå och tjafsa lite om det. Men jag tänkte bara påminna dig om att vi hade besök av polischefen från Göteborg i onsdags på kommunstyrelsen där hon specifikt lyfta upp den katastrofala situationen som vi har inom ett antal skolor, där lärare inte vågar göra orosanmälningar, där gäng och kriminella har tagit över eller påverkar verksamheten. Det används droger, det är drogförsäljning. Hon ville se krafttag mot detta. Utifrån den bakgrunden, Viktoria, räcker det nog inte med de här droghundarna, utan vi behöver ytterligare åtgärder. Där är vi med. Min fråga till dig som ansvarig för skolverksamheten, vad tänker du göra ytterligare för att faktiskt komma till rätta med den katastrofala situationen som vi idag har på ett antal grundskolor?

Tack Axel! Där kommer en replik begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Viktoria!

Tack! Jag tror att vi har ett bekymmer med att det är många som är rädda att ringa polisen till skolan exempelvis. Man vill inte att skolan får dåligt rykte. Jag har haft en ganska stor sammandrabbning med en gymnasieskola som jag tyckte var lite för flat i det arbetet exempelvis. Jag tror att det ligger lite i den naturen också när vi har en marknadsskola med konkurrens att man vill inte skapa rykten. Jag tycker det är tvärtom. jobbar man. stenhårt med att vara en narkotikafri och trygg plats för barn och unga, så ska ju det premieras. Men det finns säkert skäl att fortsätta och trycka på kring detta. Men sen så ska vi ju vara lite försiktiga tycker jag, med att ta över för mycket utav de polisiära insatserna som kommun. För just nu så sitter vi i en situation där, precis som du säger, vi har skolor som är i behov av att verkligen stärka sina skolresultat. Då ska vi inte bekosta för mycket statliga kostnader och göra de kommunala genom att överta en massa arbetsuppgifter. Men när det behövs, och där det inte funkar med polisen, så är det jättebra att vi har de här hundarna. Men utöver det, ja, jag får återkomma. Tack.

Tack Viktoria. Och då på detta har vi Axel Josefson. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag skulle bara påminna Victoria då om att det polischefen visade upp, de tio sämsta skolorna i Göteborg, det är inga privata skolor. Inga friskolor, det är kommunala skolor. Det är vi som sitter med problemen. Då tycker jag det är beklämmande att höra att du vill sticka huvudet i sanden och vänta på några statliga medel, så får vi se vad som händer. Det krävs naturligtvis krafttag här, Victoria. Vi måste jobba med den här frågan. Jag hoppas verkligen att Socialdemokraterna orkar komma upp ur startblocken och faktiskt kan föreslå med er vänsterkoalition konkreta åtgärder för hur vi ska vända. Det är helt oacceptabelt att vi har skolor här i Göteborg där tusentals elever lämnar skolan utan godkända betyg och vi sänker deras framtid. Du kan inte sitta här och skylla på någon marknadsskola. Nu gäller det att få ordning och reda i den kommunala skolan och låt oss fokusera på detta. Tack.

Tack Axel och en replik begärt av Viktoria. Varsågod Viktoria.

Jag säger det, att i de skolorna där vi har allra störst behov och allra störst utmaningar och elever med väldigt, väldigt, väldigt svåra förutsättningar, så finns det inga marknadsskolor. Då finns det inga riskkapitalister som är intresserade av att driva skolverksamhet. Men det var bra att du själv lyfte fram det. Men ärligt talat så tror jag fortfarande, och jag har sagt det tusen gånger här inne, jag tror att vi alla är överens om att inte knark hör hemma i skolan. Jag tror att vi alla är överens om att skolan ska vara en plats för kunskap och inte för droger. Jag tror att vi alla är överens. som att barn och ungas psykiska hälsa behöver stärkas. Under ert styre så var ni noga med att få in det här med skolsociala team. I praktiken hände det inte så mycket. Nu inför vi det. Nu bygger vi ut skolan som arena. Nu ser vi till att faktiskt jobba tillsammans mellan presidierna och få framdrift i de saker som vi har rådighet över. Men att med det säga att jag sticker huvudet i sanden. Nej, jag tror att mitt huvud är ganska långt upp i sanden och jag är ganska långt ner i verkligheten. Så jag är väl medveten om att vi har problem och jag är också besjälad av att vi tillsammans ska möta de problemen.

Tack! Tack Viktoria! En kontrareplik av Axel Josefson. Varsågod Axel!

Tack för det Victoria och tack för svaret där. Det är bra att vi är överens om att vi ska jobba med den kommunala skolan och förbättra den kommunala skolan. Men jag tror inte att det kommer räcka här Victoria, att du lutar dig mot de förslagen vi lade under förra mandatperioden och att vi genomför dem nu. Det är bra att ni vill genomföra dem. Men vi behöver komma med nya förslag och konkreta åtgärder för att bekämpa det här med drogerna. Det är helt avgörande för oss för att vi ska lyckas i de här skolorna. Jag ser fram emot den fortsatta diskussionen i det här området Victoria. Jag ser fram emot konkreta förslag från vänstersidan hur ni har tänkt att agera i detta. För vi tänker verkligen gå till botten med den här situationen för att få ordning på skolan här i Göteborg. Tack

Tack Axel! Då går vi tillbaka till talarlistan och då har vi Jörgen Fogelklou. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige och åhörare! Ja, nu tog Axel Josefson upp ett antal frågor så förtjänstfullt. För jag tänkte vända mig till Socialdemokraterna och främst då Jonas Attenius (S), men han är inte här så att jag tar det till dig för du är väl ansvarig för skolfrågorna här. I valrörelsen inför valet 2022 så sa Magdalena Andersson att. Att vi ska vända på varenda sten. Det sa Jonas Attenius (S) i valrörelsen också. Vi ska vända på varenda sten för att komma åt kriminaliteten. Jag vet inte om du sa det Viktoria. Men jag kan tänka mig att du i varje fall höll med om detta. Här finns det stenar att vända. Vad gör ni då?

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Hampus Magnusson.

Tack för en bra debatt. Vi hade ju den här frågan uppe i kommunstyrelsen och där vi var väldigt tydliga med att vi behöver se många olika åtgärder och krafttag i den här frågan. Och att det är bra allt som görs. Ja, det är nog mycket bra som görs, men det räcker ju inte. Det kom ju alarmerande uppgifter här som vi kunde läsa om i Göteborgs-Posten igår, där polischefen tar sitt ansvar och kallar 3 000 föräldrar. 3 000 föräldrar i Majorna. Så de åtgärderna som görs räcker ju inte. Här måste ju hela samhället gå in med skolan, med socialtjänsten, allt, och markera även mot de här föräldrarna. Det här var ju förebyggande mot narkotika och kriminalitet i Majorna. Och 60 av 3 000 kommer. Då är det något som är allvarligt fel. Inte bara på våra insatser utan även på föräldrarnas syn på detta. Har man den synen, då kommer det bli väldigt svårt att lösa. Föräldraansvaret och det egna ansvaret är . Det är oerhört viktigt här och det är Göteborgs Stads roll att förklara ända ner från sydväst till Majorna till nordost. För det här är viktigt i hela staden. Utan föräldrarna har vi inte en chans. Men om man då säger att allt är bra och frid och fröjd, när polischefen går ut och alarmerar i GP på det här sättet om gensvaret, då har man inte sett allvaret i situationen. Tack så mycket.

Tack Hampus! Jag har tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningen yrkar Hillevi Berring, Viktoria Tryggvadottir Rolka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Hakan Önal, Jessica Blixt, Pär Gustavsson att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D, L och KD i Kommunstyrelsen. Emma Altenhammar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från S. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Hakan Önal med flera? Ja. Bifalles förslaget från Emma Altenhammar?

Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation?

Då går vi över till ärende nummer fem. Det är redovisning av Göteborgs Stadshus ABs ägardialoger i juni 2023. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av Göteborgs Stadshus ABs ägardialoger i juni 2023 antecknas. Här har vi en talare som har begärt ordet. Det är Karin Pleijel. Varsågod Karin.

Tack, herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag gillar ju verkligen inte materiell överkonsumtion, som det ofta handlar om vid juletid. Men det är ju ändå sista KF innan jul, så jag tänkte passa på att göra en liten julönskning om en julklapp. Kanske den mest slitna av alla julklappar som någonsin har uttryckts i mänsklighetens historia. Jag önskar fred. Jag tog med mig mål nummer 16 av de globala målen. Fredliga och inkluderande samhällen. Vi vet vilka förskräckliga exempel på fred vi har med anfallskriget mot Ukraina. Med det som händer nere i Israel och mellan Israel och Hamas. Det önskar jag. Då kan man undra, när ordföranden undrar, hur detta har med ägardialogerna att göra. Det kan jag förklara nu då. För det här med. Instabilitet i världen påverkas av klimatförändringarna. Just nu pågår COP28 i Dubai. Vi har fått exempel på en rapport i går om att vi är nära 'tipping points', att det oåterkalleligen går åt fel håll. Grönlandsisen är en av dem. Sju meters havsnivåhöjning är bara ett exempel. Därför är det så viktigt att läsa de här ägardialogerna. Jag har varit med vid alla de här ägardialogerna. Framförallt vill jag nämna dem med Göteborg Energi, med Göteborgs Hamn och idag var jag på ägardialog med Renova som är ett samägt bolag. För de har sån stor roll att spela för att vi ska lyckas med det som är vår lott i sammanhanget. Någonting som vi pratar om idag det är CCS, Carbon Capture and Storage, när vi alltså samlar in koldioxid, fraktar och lagrar. Där har Göteborg hamn också, man kan läsa i de här rapporterna, en roll att spela för att vi ska lyckas med det. Det är inte den fantastiska lösningen på allting, men det är en del som de här bolagen jobbar med intensivt. Sedan Göteborg Energi har just, vi har fattat beslut här i fullmäktige om Riskulla i Mölndal, ett nytt kraftverk där. Några av oss var med och tog spadtaget för den nya biokraftvärmeanläggningen i Rya. Energi gör stora investeringar och tar stora tag i detta. Det önskar jag dem all lycka till, för de har en så viktig roll att spela för att vi ska klara vår del i klimatomställningen. Tack!

Tack Karin! Då har vi Axel Josefson som har begärt ordet.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag ber om ursäkt Karin om jag förstör din julsaga. Jag tänker väl ändå kan vara värt att påminna om den plundring utav bolagen som nu genomförs under vänsterstyret här. De stora utdelningarna som ni nu tar som faktiskt minskar bolagens möjligheter att göra de här nödvändiga investeringarna i miljön som vi alla så ser ett stort behov utav. Vi har ett ärende lite längre ner på listan där vi ska ta i år beslut om att flytta över 200 miljoner. Som mycket möjligtvis, vi satt ju alla på ägardialogen här om Renova. En investering på 600 miljoner som krävs. Nu är det 200 miljoner som flyger ut ur det här haveriet som ni har orsakat sedan tidigare år. Så Karin, välmenat här så tror jag ni behöver se över er hantering. utav bolagen om ni faktiskt ska kunna göra allvar utav de stora satsningar på miljön som faktiskt behövs.

Tack Axel. På detta har Karin Pleijel begärt en replik. Varsågod Karin.

Ja, när det gäller stora investeringar och även industrins och näringslivets omställning så vet du Axel Josefsson precis som jag att det handlar väldigt mycket om förutsägbara villkor. Att man vet att det här kommer gälla långsiktigt. Vad är det som gäller? Jag förstår att det kan finnas en motsättning i uttag från stadshus och investeringar i de här nödvändiga stora investeringarna som Göteborg Energi till exempel behöver göra. Men om man har villkoren klar för sig då kan man anpassa sig till det. Så det är viktigt att man är transparent och tydlig vad som gäller. Och nu vet vi vad som gäller det året som är ett tufft ekonomiskt år 2024. Vi hoppas att vi kan gå till bättre tider efter det. Det pekar i alla fall vissa prognoser på.

Tack Karin, en kontrareplik av Axel Josefson. Varsågod Axel!

Jan fullmäktige ordförande, tack för det Karin! Jag håller med dig, förutsägbarhet är väldigt viktigt. Tyvärr så kan man ju inte prisa er för det, utan tvärtom, det är ju rena bingot vad det är som bolagen ska betala. Det som Stadshuset har föreslagit är ju ungefär 150 miljoner per år. Nu i år så plockar ni väl ut kanske 600 miljoner. Nästa år ska det vara 750 miljoner. Ingen vet vad ni ska plocka ut år tre. Så visst, kom gärna med förutsägbarhet och försök också hålla igen lite på detta, så du får råd med dina investeringar i miljön. Tack.

Tack Axel! Det är tomt på talarlistan och det finns bara ett förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Då går vi över till ärende nummer sex och det är valberedningens förslag till val av ledamöter och ersättare i kommunens nämnder och styrelse med flera. Under punkterna 1-21 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Ja.

Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkten 22 lämnar valberedningen förslag till rättelse av tidigare beslut. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. 23-24. Förslag till val med anledning av att två personer har avlidit Under punkterna 23-24 lämnar valberedningen förslag till val med anledning av att två personer har avlidit. Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkt 25 lämnar valberedningen förslag till kompletterande val av två nämndemän. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. 26 val av ledamöter och ersättare samt ordförande, förste och andre vice ordförande i kommunens nämnder för år 2024 samt förslag till val beträffande donationsstyrelser med flera och övriga förslag till val

Tack Jenny! Då är det tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningen yrkar Jenny Broman, Alfred Johansson bifall till kommunstyrelsens förslag. Hans Arby, att fullmäktige bifaller stadsledningskontorets förslag. Agneta Kjaerbeck, i första hand återremiss. I andra hand att fullmäktige bifaller tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Styrelsen. Simona Moansson, Lena Lindström Olinder, Mariette Höij Risberg. Återremiss till kommunstyrelsen i enlighet med förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jag ställde först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag och de övriga yrkanden som finns. Jag kommer därefter ställa propositionen i bifall respektive avslag på tilläggsyrkandena. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, dvs 27 ledamöter, om detta inte har gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Att avgöra ärendet idag? Ja. Jag finner att fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Jag hörde inte. Votering? Votering är begärt och ska verkställas. Då väntar vi lite grann tills alla har kommit in i salen. Det känns som att alla är här. Då är förslaget ja, för ärendet ska avgöras. Nej, för att återremittera. Är det korrekt uppfattat? Då startar jag omröstningen. Varsågod och rösta. Det är lugnt, jag kommer att ställa frågan. Det verkar som att en del har lite svårt. Ska vi se. Eva? Du röstar nej. Och sedan har vi Hampus? Nej. Då stoppar jag omröstningen. Och det blir med 38 röster mot 43 så återremitteras ärendet till kommunstyrelsen. Det behövs bara 27 röster för att återremittera, och det är 38. Jag tycker vi har jobbat väldigt bra på ärendena. Så det ser väldigt, väldigt bra ut.

Då är vi på ärende nummer 22. Och det handlar ju om, ja det kanske jag inte skulle säga innan tryck. Men vi har ju gott om tid, vi hinner med den. Äldreombudsmannens rapport 2023. Kommunstyrelsen föreslår att äldreombudsmannens rapport 2023 antecknas och här har vi en talarlista. Vi börjar med Elisabet Lann, KD. Va? Ja. Tror Elisabet kom nyss, eller låg jag i? Vi börjar med Elisabet Lann, KD. Först därefter Marina Johansson, S. Varsågod, Elisabet.

Tack så mycket. Ordförande, ledamöter, åhörare. Det var ingen i personalen som frågade om min man var snäll mot mig. Det blev aldrig uppklarat. Jag önskar att jag hade haft en video så att de kunde se hur jag hade haft det. Så säger en kvinna som har varit i kontakt med äldreombudsmannen i Göteborg. En annan kvinna berättar om kontakten som hon haft med stödverksamheter för personer i våldsutsatthet. Jag kände mig inte välkommen som äldre kvinna. Personalen var bara unga tjejer. De ville bara att jag skulle skilja mig. Jag vill be. ville ha någon att prata med. När äldreombudsmannen tillsattes 2019 på initiativ av Kristdemokraterna var en av huvudmotiveringarna att äldres inflytande ska öka inom stadens alla verksamheter. I de fall när äldre inte vet vart de ska vända sig eller inte vågar vända sig någon annanstans ska de kunna kontakta äldreombudsmannen. Äldreombudsmannens rapport 2021 såväl som 2023 visar att behovet av äldreombudsmannen finns och att arbetet gör skillnad. Rapporten innehåller mycket. som är av intresse och som kan bidra till att öka vår förståelse för hur äldre göteborgare upplever sin vardag i vår gemensamma stad. Men det finns två frågor som sticker ut. Det första handlar om våld i nära relationer bland äldre. Det här handlar om en grupp som har vuxit upp i ett samhälle där man inte har uppmärksammat den här frågan på samma sätt som vi gör idag. Det för med sig att våld i nära relationer är omgärdat av större tabun och går ofta under radarn. Dessutom handlar det delvis om som andra typer av våld. Det kan till exempel handla om ett våldsamt beteende som uppkommer som en konsekvens av demens i en relation som tidigare inte varit våldsam. Det kan handla om barn eller barnbarn som hamnat i missbruk och som hotar eller utnyttjar förälder eller äldre släkting. För att möta den här gruppen och den här särskilda typen av problematik, så menar vi att det behövs en särskild kompetens och förståelse. Gärna så kallade generationskamrater. som lättare kan förstå och bemöta en äldre människa i ett mycket utsatt och svårt läge. Därför yrkar vi att socialnämnderna får i uppdrag att i samverkan med civilsamhället tillskapa en stödlinje för seniorer, precis som man har i till exempel Luleå och Norrköping. De rödgrönas avslag på detta förslag är faktiskt ganska obegripligt. Bland väldigt många ord om alltifrån elsparkcyklar till seniorkort och allmänna svepande formuleringar så finns egentligen inga argument emot en sådan. Den andra slutsatsen som kommer fram tydligt i rapporten är behovet av anpassade bostäder för äldre och goda förutsättningar för social delaktighet. Ungefär hälften av alla synpunkter som inkommit till äldreombudsmannen handlar om just detta. Därför är jag glad för att exploateringsnämnden under hösten har fattat beslut om att arbeta mot ett mål om 600 markanvisade och detaljplanerade seniorbostäder. Bifall till yrkande från M, D, L.

Tack Elisabet. Då är det Marina Johansson . Därefter Elisabet Lann . Börja med Marina. Varsågod Marina.

Tack så mycket fullmäktige åhörare. Du skulle inte sagt att vi jobbar på bra för nu kommer det ta tid kanske. Jag vill tacka för en väldigt bra och gedigen rapport som ger oss politiker ett väldigt bra kunskapsunderlag. till våra beslut som vi tar i alla våra nämnder och bolag. För det här handlar om att seniorer i Göteborg ska kunna få leva ett bra liv hela sitt liv och under hela ålderdomen. Detta är vår andra rapport som vi får nu och det är ganska mycket liknande ändå. Synpunkter och inspel som har kommit denna gången också. Det handlar väldigt mycket om, precis som Elisabet sa, om bostäder och boendemiljöer, om stadsmiljö. Att kunna röra sig tryggt och säkert i sin stad och i sitt närområde. Det handlar mycket om inkludering och gemenskap. Trygghetsfrågor. Det som också är återkommande och som är väldigt tråkigt och där Sverige. Det som sticker ut i Sverige är att vi har problem med ålderism i hela vårt samhälle. Och sen också att förebygga ohälsa och ofrivillig ensamhet. Våld i nära relation, en jätteallvarlig fråga. Det är precis som Elisabet sa, att det sticker ut när det handlar om bostäder och det sticker ut när det handlar om våld i nära. Och då är det värt att lyfta fram här att vi har redan inom socialnämnden, kriscentrum för kvinnor och män. Och de har möjlighet att ta emot oro och anmälningar, hjälpbehov utifrån våld i nära, dygnet om. Och då handlar det om att det vi i så fall skulle göra är att öka kompetensen där, om det är så att det saknas. Kompetens när det gäller just äldre. Det är väldigt bra att använda oss av de resurser vi har, tänker vi. Därför vill vi inte i dagsläget gå vidare med att införa en särskild stödlinje. Vi behöver se till att den linjen vi har faktiskt fungerar för alla. Det vi gjorde när vi var i opposition, som är väldigt viktigt och som pågår nu, var att vi fick igenom det här med screening. Att personal som arbetar både inom funktionsstöd och inom äldreomsorg ska utbildas. och lära sig att se signaler och upptäcka signaler om våld i nära. Och också då kunna vara med och bidra till att förbättra situationen. Och att man ska få den hjälpen man behöver om man är utsatt eller hotad. Vi har också glädjande när det gäller bostäder då fått igenom i stadsbyggnadsnämnden i full enighet. Just också frågan om boende för äldre. Jag får återkomma. Tack.

Tack Marina. Du är välkommen att sätta dig upp på talarlistan igen. Det är en replik som är begärd av Elisabet Lann, KD. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Tack Marina. Jag vill ändå fråga om just det här med stöd till äldre som drabbas av våld i nära relationer. För att, ja ni konstaterar att då kanske man behöver höja kompetensen, men varför tar ni då inte initiativ till det? För du har ju också läst rapporten och de här vittnesmålen som visar att man får inte det stödet idag. Många väljer inte ens att kontakta den typen av jour eller stödlinje för att man ser sig inte som en sån person som behöver den typen av hjälp. Vi måste förstå att det här är en annan generation, de är uppvuxna i en annan tid, med en annan syn på de här frågorna. Det är svårt. Vi vet att många går under radarn. Det finns rapport efter rapport och väldigt mycket forskning som visar att äldre är våldsutsatta och det handlar om andra typer av våld, delvis. Jag tror att det är svårt. Det är svårt att höja kompetensen hos de som jobbar där. Om det nu är den vägen ni vill gå, varför föreslår ni inte det då, Marina?

Tack Elisabet! Då går vi tillbaka till talarstolen. Då är det Mariette Höij Risberg. Därefter Hillevi Werring . Varsågod Mariette!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare! Jag vill börja med att nämna att andelen äldre över 85 år förväntas öka med 64 % fram till år 2035. Andelen invånare i arbetsför ålder kommer under samma period endast öka med 28 %. Och varför nämner jag då? Jo, men det gör att vi måste satsa på anpassade bostäder för äldre så att de kan bo hemma längre. Den vanligaste orsaken till att seniorer kontaktar äldreombudsmannen är bostadsfrågan. Det är välkänt att bristen på seniorbostäder i Göteborg är stor. Många bor kvar i sitt radhus eller i sin villa trots att de inte är anpassade för hjälpmedel och kanske har fler än en våning. Det kan vara dålig tillgänglighet i utemiljön med höga troskler, men det finns också andra orsaker. trottoarkanter och i lägenheter kanske avsaknad av hiss. Det finns dåligt med alternativ idag och de anpassade bostäder som finns är för få och ofta för dyra. En dåligt anpassad bostad leder ofta till ensamhet och isolering och bidrar till både psykisk och fysisk ohälsa bland äldre. Vi vill därför ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att resurssätta detaljplanearbete för att nå målet om minst 600 seniorbostäder fram till 2026. Men precis som Elisabet pratade om här så lyfts det även upp våld mot äldre och det nämns att vissa kvinnor som kontaktat äldreombudsmannen uttrycker att de möts av oförståelse av kvinnojourer då de ofta är specialiserade att möta yngre. Vi vill därför också ge socialnämnderna i uppdrag att i samverkan med civilsamhället skapa en stödlinje för seniorer liknande de som finns i Luleå och i Norrköping.

Tack Mariette. Jag tar tillbaka det jag sa tidigare. Jag lämnar ordet till Hillevi Werring och därefter Mattias Tykesson . Varsågod Hillevi.

Nu funkar den. Den här rapporten är en viktig påminnelse för oss att vi ska fortsätta arbeta med att ta tillvara äldres rättigheter och bygga en stad som är anpassad till alla som bor och lever här. Och den bidrar ju till ökade kunskaper hos oss som läser den eftersom den inte bara fokuserar på de här relativt få kontakterna med äldreombudsmannen utan man också gör väldigt bra beskrivningar på det som man kallar för företrädarkunskap och omvärldskunskap. Jag gillar det här med skyldighetsbärare och rättighetsbärare, kommunen som skyldighetsbärare, de äldre. som rättighetsbärare. Det tål att tänka på. De av stadens medarbetare som kanske inte har full koll på det här med mänskliga rättigheter, de får chansen att läsa på bättre. Det finns ju inga speciella konventioner för äldres rättigheter, utan det är konventionen om allmänna mänskliga rättigheter som gäller även för äldre. Den här rapporten får inte bli en hyllvärmare innan den ersätts av en ny om ett par år. Vi måste rulla upp ärendet. och göra verkstad inom våra verksamheter så att vi, även om vi inte kan bocka av allt i vår att göra-lista, ändå har kommit ytterligare en bit på väg till ett åldersvänligt, eller kanske hellre människovänligt, Göteborg. Bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack, Hillevi! Då är det Mattias Tykesson (M), därefter Hans Arby . Varsågod Mattias!

Tack, herr ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare! Tack för en bra rapport från Äldreombudsmannen! Jag vill passa på att yrka bifall till yrkandet från MDL-KD. Boendefrågan är viktig och högaktuell, som vi har hört här tidigare, för de äldre. Det är positivt med de beslut som fattats i exploateringsnämnden. Alla ville inte bo hemma i sina befintliga bostäder på ålderns höst, av flera skäl. Det kan vara. medicinska skäl såväl som fysiska. Man kanske bor i en större lägenhet eller i ett småhus som man helt enkelt inte klarar av att ta hand om eller röra sig i längre. Då behövs det boenden som inte är biståndsbedömda vård och omsorgsboenden, som kanske kan liknas vid någon typ av vårdinrättning. Här pratar vi om en annan form av boende. Det är bra med det här förslaget. 600 markanvisade seniorbostäder, som exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden ska arbeta vidare med. Ett tryggt och tillgänglighetsanpassat boende är värdigt och något som fler årsrika göteborgare borde få möjlighet att flytta till. Ur ett större perspektiv är detta även ett sätt att få igång flyttkedjor i staden, då befintliga småhus och lägenheter frigörs.Tack!

Tack Mattias! Då är det Hans Arby . Därefter Ann-Christine Andersson . Varsågod Hans! Hans Arby ( C ) Tack ordförande, övriga ledamöter! Tilläggsyrkande angående seniorboende bostäderna har som i alla fall några här vet redan varit uppe i exploateringsnämnden. Och där stödde vi förslaget för vi tycker det är bra. Vi tycker det är viktigt att ge fler möjlighet att bo kvar i hemmamiljö så länge de kan. Och vi fick där även stöd då för vårt tilläggsyrkande. som breddar uppdraget så vi tittar även på bägge bo-hemma-så-länge-som-möjligt-formerna, det vill säga även trygghetsboenden. Vi lade även till att få en bra nulägesbild, att engagera byggaktörer för att identifiera rätt platser, få en löpande uppföljning. Det var lite det greppet vi tog för att få fart på studentbostadsbyggandet. Det är ett yrkande som fick brett stöd i exploateringsnämnden. Vi tror det är smart också nu när byggkonjunkturen och byggintresset är lite lägre. att passa på att komma ikapp med kategoribostäderna. Det är väldigt smart. Men som sagt, beslutet är taget i exploateringsnämnden, som ju då har särskilt ansvar för vad marken används till, även om planering och detaljplanering då ligger i stadsbyggnadsnämnden. Men här finns det etablerat förhoppningsvis bättre samarbete med nya organisationer. Så vi ser väl att det här är någonting som ska hanteras på nämndnivå och att det inte. Det gynnas av att lyfta upp KF-nivån. Arbetet borde snart vara på gång i exploateringsförvaltningen, i samarbete med stadsbyggnadsförvaltningen, som det står i det uppdrag som är taget. Men skulle det visa sig att jag har fel, och vi inte får de resurserna och det samarbetet funkar som det gör, så är jag absolut med på att vi lyfter det igen i så fall. Men jag yrkar med det bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på yrkandet från MD LKD. Tack.

Tack Hans. Då är det Ann-Christine Andersson. Ester efter Pär Gustafsson . Varsågod Ann-Christine.

Tack. Jag har tittat igenom de här handlingarna och jag läser det i SDs yrkande om att det har visat sig att äldre som är deprimerade blir bättre av annan behandling än mediciner. Och det är faktiskt sant. Därför att ofta är det så att äldre får mer antidepressiva medel jämfört med yngre som lättare erbjuds psykoterapi eller stöd för KBT eller något sådant. Dessutom så inför man ju lite grann, jag tror Mariette var inne på det, att det finns resurser. Man måste ta tillvara mycket inom psykiatrin har blivit digitalt, att du ska kunna kommunicera det. Samtidigt är det väldigt svårt för äldre och då hamnar de utanför i två steg och så har de svårare. rent biologiskt att tåla antidepressiva läkemedel. Ändå förskrivs det mycket till det. Det finns mycket att fundera på när det gäller äldre och den biten. Till exempel 8 % av sjukhusinläggningar av de som är över 65 år orsakas av biverkningar från mediciner. 60 % skulle man kunna förebygga, säger Socialstyrelsen. Man räknar med på landet. 20 000 till 25 000 akuta sjukhusinläggningar är faktiskt på grund av läkemedelsbiverkan. Det finns mycket pengar att hämta där. Sen kan man se det på andra områden, till exempel när det gäller läkemedel rent allmänt. Så är det ju viktigt och där är det inte bara någon kurator eller något annat som ska ta. Alla måste ta ansvar för det. Låt äldre få läkemedelsöversyner väldigt tydligt. Därför att många har sjukdomar från A till Ö, hela alfabetet. Och massor med mediciner och en del fungerar inte bra ihop. Sen är det också när det gäller smärta, är det samma sak. Det finns liksom några myter, ålderism myt. Att blir man äldre får man tåla lite ont. Det är bara så att det tycker inte jag alls. Jag tycker inte man ska tåla smärta för att man är äldre. Jag ville bara lägga in detta i debatten. För det är faktiskt en rätt viktig fråga att se för att olikheterna är stora. Tack!

Tack Ann-Christine! Då är det Pär Gustavsson (L). Därefter Jörgen Fogelklou . Varsågod Pär!

Ordförande, fullmäktige! Som många redan har sagt vittnar Äldreombudsmannens rapport om att det är en lång väg kvar att gå för Göteborg innan vi är en stad för alla. Rubriken på rapporten, Mänskliga rättigheter blir inte färre med åldern, tycker jag säger väldigt mycket om innehållet. I takt med åldrandet, Med en åldrande befolkning, som vi ser i Sverige och i resten av västvärlden, blir den mänskliga rättighetsdimensionen av åldrandet allt viktigare. Som redan har sagts har WHO länge påpekat behovet av åtgärder för att begränsa ålderismen. Forskning, så även stadens egna utvärderingar, visar väldigt tydligt att äldre personers synpunkter inte tas till vara i tillräckligt stor utsträckning. som en resurs och tillgång i vårt samhälle. Det handlar om arbetslivet, det handlar om stadsutveckling, om digitaliseringen men även om utsattheten för våld, för att nämna några exempel. Det är också områden som stadens äldre vittnar om, utöver problem med bemötande, kompetens, kontinuitet och värdighetsgarantier som inte hålls. Jag citerar ur rapporten. Jag blir äldre och äldre och ensamma och ensam. Jag vet inte vad det ska bli av mig. Hon som jag gillar så mycket, hon betyder mänskligt mycket för mig. Så kommer andra som bara diskar och går. Jag vill inte bara ha en diskmaskin, utan det är en mänsklig kontakt jag väntar på." Äldre personer definieras alltför ofta utifrån deras roll som omsorgstagare, inte som människor med rättigheter som individer. Här måste vi få till ett skifte. Här har vi i den här församlingen ett stort ansvar att undanröja hinder för lika tillgång till rättigheter och möjligheter. Att öka årsrika människors självständighet och egenmakt borde vara en central uppgift. Vi behöver erkänna, vi behöver utmana och vi behöver agera mot de fördomar som äldre i vår stad möts av. Jag vill tacka för rapporten. Den är värdefull. Den ger oss kunskap att bygga ett Göteborg för alla, oavsett ålder. Med det sagt vill jag också yrka bifall till yrkandet från MD, L och KD i kommunstyrelsen. Så vi kan ta några viktiga steg framåt i detta arbete. Tack.

Tack Pär. Då är det Jörgen Fogelklou . Därefter Agneta Kjaerbeck. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare och ledamöter. Jag tänker yrka på Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Där vi vill lägga till äldrekuratorer. Jag berättar varför en jourlinje för äldre till våld inte räcker. Jag ska ta en historia från mitt eget liv. För två veckor sedan träffade jag en äldre herre. Han var ca 80 år. Han var jättepigg och jättelätt. Han var en riktig gentleman. Så började vi prata lite grann. Då berättade han att han hade cancer. Han hade precis begravt sin dotter, som dog i cancer. Han hade sett sin fru ramla i hemmet, och hon låg nu på hem. Jag tror att det var en stroke. När ambulanspersonen kom till hans, han var jätteglad, han var pigg och alert. När ambulansen kom hem till honom så berättade han den här historien. Och så var det någon som sa, men du måste ju prata med någon. Jajamensan, sa han. Ge mig ett nummer så ska jag ringa någon. Han fick ett nummer, så han satte sig i telefon. Fick vänta ganska länge. Kom till kommunen och kommunen kopplade han vidare för han berättade vad som hade hänt. Så började han berätta vad som hade hänt för den här personalen, den andra änden. Och då säger den efter en stund, men har du något missbruk? Nej, sa han, det har jag absolut inte. Jag har hittat min fru död och jag har cancer och min dotter har precis dött. Jaha, men då ska du ringa ett annat nummer, för det här är för de som har missbruksproblem. Javisst, kan du koppla mig till det numret, sa han. Ja, det får du ringa själv. Då fick han sitta och vänta, ringde upp ett nytt nummer. Då kom han och berättade samma historia igen, hur det här hade gått till. Då sa han, har du varit utsatt för brottsvåld? Är du utsatt för brott? Nej, det är jag inte. Min fru har precis dött. Jaha, men det här är linjen för de som är våldsutsatta i den här kommunen. Så då fick han ett nytt nummer som han skulle ringa. Och då drog han samma historia igen. Och då var det så här, men du är inte ung och har psykisk ohälsa. Nej, jag är äldre. Jag har hittat min fru hemma och min dotter har precis fått cancer och jag själv har cancer. Så du ska ringa det här numret. Och då ringde han det numret igen och då kom han till det första numret som han hade fått. Och då sa han, då gav jag upp. Då sa jag lite på skämt, det kanske var det här som var terapin. skulle få ringa runt och prata av dig lite grann och så skrattade han. Ja, det kanske var det som var meningen med journumret. Det är klart att vi ska ha en äldrekurator i Göteborg, inte bara ett journummer för äldre som är utsatta för våld eller psykisk ohälsa. Ett starkt bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen som innefattar det som ni vill, inte utan äldrekuratorer i Göteborg. Tack!

Tack Jörgen, innan du går. I kommunstyrelsen deltog ni inte i beslutet men ni har ett tilläggsyrkande till fullmäktige. Så du syftar på fullmäktiges tilläggsyrkande och inte kommunstyrelsens?

Alldeles riktigt, Aslan. Tack.

Bara så att det blir korrekt. Bra. Yrkande då. Då lämnar jag ordet till Agneta Kjaerbeck , därefter Marina Johansson . Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande. Jag vill göra precis samma. Jag vill också yrka bifall till det här yrkandet som vi har. Och det är ju. Identiskt med era, fast vi vill tillägga de här som vi tidigare har motionerat om också. För en stad som tar hand om sina äldre, de behöver ha ett akut stöd till hands när människor blir utsatta för våld. Det är helt riktigt. Men minst lika viktigt är den förebyggande insatsen mot psykisk ohälsa. Att kunna identifiera personer som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa för att kunna bryta isoleringen och minska lidandet och minska behovet av vård. Sorg och ensamhet av alla de slag kräver någon som lyssnar för att kunna läka. Sannolikheten för att utveckla psykisk ohälsa hos äldre ökar naturligtvis ju mer ensamma och isolerade de äldre blir. Antalet självmord är högre bland äldre och det är allra högst bland män över 84 år. Men redan bland män från 65 år och uppåt så är antalet nästan dubbelt så högt jämfört med yngre män. Det är så oerhört tragiska siffror som är helt sanna. Självmord är tragiskt och självmord kostar. Äldres psykiska ohälsa uppmärksammas inte tillräckligt. Äldre tar sällan kontakt med psykiatrin, för de blir en bortglömd grupp. Äldrekuratorer, två stycken, vore ett första steg mot en nollvision mot självmord och psykiskt lidande. Det har visat sig att för äldre som är deprimerade så funkar det inte. KBT är väldigt bra och det är att föredra istället för läkemedel och depression. Men trots detta så är det sån brist på den kompetensen i sjukvården och då skriver man istället ut läkemedel. Det finns idag flertalet kommuner som i förebyggande och behandlande syfte har anställt just äldrekuratorer inom äldreomsorgen. Tanken med den här tjänsten är att de ska arbeta med samtal och med stöttning för invånarna i Göteborgs kommun som är pensionärer. Inte bara de som är utsatta för våld, utan de som mår riktigt dåligt. Idag hänvisas de till primärvården. Det är viktigt att vi bryter isoleringen för den här gruppen så tidigt som möjligt, för att kunna minska det psykiska lidandet. Man pratar om de fyra rättighetsområdena i handlingarna. Det är medborgarinflytandet, social trygghet, rätten till en psykisk hälsa och vård och omsorg av goda. kvalitet. Konsekvent yrkar vi på två stycken äldrekuratorer som ett pilotprojekt i den här staden. Det vore toppen. Tack för ordet!

Tack Agneta. Då är det Marina Johansson därefter Ann-Christine Andersson . Varsågod Marina!

Ja, tack fullmäktige åhörare. Jag börjar med att säga att det är glädjande att det har gått igenom yrkanden på flera håll som handlar just om olika boendeformer för äldre. Ganska nyligen gick det igenom ett yrkande som jag förstår i väldigt bred enighet, i stadsbyggnadsnämnden, som handlar just om att både se på hur. Hur många trygghets och seniorbostäder har vi idag? Och hur ser det ut i befintliga planer och framtida behov? Och att vi också ska se över den modellen vi har för trygghetsbostäder i Göteborg för att se om vi kan skruva på den. Kan vi göra den ännu bättre? Kan vi se på andra goda exempel? Exempelvis hur man gör i Stockholm med biståndsbedömda servicehus. Är det någonting för oss eller inte? Biståndsbedömda servicehus. trygghetsbostäder och så vidare. Så det är väldigt bra att det har gått igenom yrkanden även där kring boendefrågan. För boendefrågan är just så central och det har stor bäring på det här med ensamhet, att motverka ensamhet som väldigt många lyfter upp. Som väldigt många äldre lyfter upp och även många här i talarstolen lyfter upp som ett jätteproblem. Så det är glädjande. Sen så är det ju väldigt mycket på gång när det gäller utbildning då som jag sa tidigare i just. Att öka kunskapen hos personal, att se och förstå varningstecken på att man är utsatt för våld i nära. Och också vad gör man då och hur pratar man om det? Hur närmar man sig den äldre för att den äldre faktiskt ska våga be om hjälp, så att säga. När det handlar om suicid och så, så håller jag med om att det är en väldigt, väldigt allvarlig fråga. Och då har ju vi. sagt och bestämt och också även i enhet i äldrenämnden att vi måste jobba på ett helt annat sätt med det förebyggande och främjande arbetet när det gäller både psykisk och fysisk hälsa och faktiskt på ett annat sätt söka upp människor, erbjuda hälsosamtal som kommer att ske och det kommer också att ske tillsammans med civilsamhället. När det gäller äldrekuratorer så har Nu har den frågan även varit uppe i äldrenämnden och avslagits i en motion. Anledningen till det är att i första hand så är just vård och behandling en sjukvårdsfråga. Det vi ska göra är att jobba förebyggande och främjande och också faktiskt stödja och hjälpa människor till rätt vårdnivå. Det är också någonting som vi håller på med att ändra hur vår myndighetsavdelning jobbar så att man faktiskt. ska se hela människans behov och också lotsa till rättsinstans. Men vi kan göra väldigt mycket för att förebygga psykisk ohälsa. Och när det gäller. Jag får återkomma. Jag ska kommentera det du sa, Melan. Jag får återkomma.

Tack Marina. Då är det Ann-Christine Andersson som är sist på talarlistan. Varsågod Ann-Christine.

Ja, jag tror med äldrekuratorer att det inte är så bra idé faktiskt. Det där med äldre, hur äldre behandlas och vilka svårigheter de har, det är allas problem var man än arbetar. Det kan handla om allt från seniorbostäder till att man ska ta ansvar för utbildning, vad ska vi säga när det gäller ålderism och mycket annat. Det gäller även i den kommunala vården, till exempel som jag nämnde tidigare läkemedelsöversyn och allt sådant. Det löser inte en kurator. Dessutom finns väldigt mycket forskning, bland annat som Ingemar. Skog leder, där man tar fram väldigt mycket fakta och utbildar väldigt mycket. Så det finns de här institutionerna till det. Sen bara när det gäller ensamhet, för den dyker ju ofta upp i sådana här sammanhang, så är det ofta att man klumpar ihop i en grupp, alla äldre. Man kan vara 65 år, 66 år, kanske 67 och tänker jobba till 69 om man kan. Och de är ju ibland sjukskrivna av stress. överstimulans, därför att de jobbar fortfarande och finns i yrkeslivet. De kan ha andra problem. En del har problem med att nära anhöriga gått bort. Sen kan du ha den som är 95 år och har demenssymtom. Det är något helt annat. Så om man pratar om ensamhet så finns det också när det gäller funktionshinder, när det gäller andra handikapp och mycket sådant där som haft hänsyn. Jag säger bara detta, för ensamhet är också ett problem hos många äldre. Jag vill bara nyansera att man får akta sig för att sätta alla i samma grupp.

Tack Ann-Christine. Då är det Marina Johansson , därefter Mattias Tykesson . Varsågod Marina.

Tack så mycket. Jo, när det gäller stödlinjen då så tänker jag och vi rödgröna att vi har ju en linje som finns och att vi i första hand behöver i så fall förbättra den. Och vi behöver också se till att äldre göteborgare faktiskt få bättre kännedom om att den finns och vad man kan få för hjälp och stöd där. Genom både information och genom att vår personal känner till det. Vi har haft en del kampanjer ute på stan att vi fortsätter med sådant. Att vi helt enkelt blir skickligare på att prata om de frågorna i alla sammanhang där äldre vistas. Och ökar kunskapen hos den personal som finns på de olika ställena. Och också samverka. Vi har ju mycket samverkan med civilsamhället. att hela tiden jobba med de frågorna där, för att sprida kunskapen om att den här hjälpen finns. Men jag stänger inte dörren, för att är det så att det här inte fungerar, så behöver vi fundera på det. Och se hur vi i så fall kan göra för att förbättra det. Men i dagsläget så vill vi i första hand fortsätta med den stödlinjen vi har. Men jag stänger inte dörren helt. Tack!

Tack Marina och då är det Mattias Tykesson som är sist i talarlistan. Varsågod Mattias.

Tack så mycket herr ordförande. Jag vill inte förlänga debatten, bara kommentera den här frågan som Sverigedemokraterna tog upp med äldrekuratorer. Frågan har ju behandlats i Äldrevård och omsorgsnämnden. Jag är egentligen inte emot förslaget i sak, men som Marina sa, vi ser att det är en sjukvårdsfråga, en regionfråga. Och där är det ett bra exempel på att Region och kommun måste jobba tightare med de här frågorna tillsammans. För nu ligger vissa frågor på två olika instanser. Jag vill bara säga det. Tack!

Tack Mattias! Eftersom det är tomt på talarlistan så anser jag att ärendet är färdigdebatterat. Under överläggningen yrkar Hillevi Werring, Hans Arby bifall till kommunstyrelsens förslag. Elisabet Lann, Mariette Höj Risberg, Mattias Tykesson, Pär Gustavsson att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M D L och KD i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou att fullmäktige beslutar bifalla. Bifalla yrkanden från SD den 22 november kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Elisabet Lann m.fl.? Ja. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation är antecknat. Då vill jag säga att vi är färdiga med beslutsärenden och vi går över till bordlagda motioner. Vi har ungefär 50 minuter. innan vi kommer avbryta dagens fullmäktige 19.30 är tanken att vi ska avbryta. Vi har ju vardagshjältarna som ska uppmärksammas efter detta. 23 Motion av Axel Darvik (L) om att barn ges rätt till att vistas på fritidshem oberoende av föräldrarnas anställningsstatus eller om de är föräldralediga

Så vi börjar med motion nummer 23. Motion av Axel Darvik L om att barn ges rätt till att vistas på fritidshem oberoende av föräldrarnas anställningsstatus eller om de är föräldralediga. Då har vi talarlistan. Varsågod Axel!

Tack så mycket ordförande! Det här är en fråga som handlar om barn och barns möjligheter. När skoldagen var slut och vi hade gjort våra skoluppgifter och det var dags för det roliga, att få leka och utveckla sin kreativitet och annat, fick några barn gå hem. De fick inte vara med när de andra barnen skulle leka på fritids efter skolan. Varför var det så? Jo, därför att deras föräldrar var hemma med . En liten bebis. Så då får man gå hem och sitta på sitt rum och leka själv. Fritids är en väldigt viktig verksamhet. Det är en möjlighet att just utveckla språk och kreativitet. Har också en egen läroplan och en viktig del. Vi jobbar aktivt för att rekrytera barn till att gå på fritids. Därför vi tycker att det är. Då tycker jag att det är fel att en del barn inte får gå där. Det rödgröna styret sade i kommunstyrelsen nej till det här förslaget med hänvisning till budget och så vidare. Det handlar inte om särskilt mycket pengar. Det handlar inte ens om särskilt många barn. Det är inte säkert att det kommer att behöva kosta någonting extra utan att man klarar av det inom ordinarie verksamhet. Två partier här inne har inte betjänt färg än hur de kommer att rösta. Jag hoppas att de är beredda att stödja det här förslaget. Dels de partier som tycker att det är viktigt med svenska språket, att alla lär sig den, att vi blir en del av en gemenskap. Men också de som ställer upp för varje individ och varje barns rättigheter. Att ett barn ska inte bli drabbat bara på grund av sin familjesituation, utan ha samma rätt att få lov att leka och utvecklas oavsett familjekonstellation. Dessutom en viktig integrationsinsats. Så jag hoppas att vi lyckas samla ihop 41 mandat för den här motionen. Jag yrkar därmed bifall till yrkandet från M, D, L och KD i Kommunstyrelsen. Tack!

Tack Axel! Då är det Milyon Tekle-Haile (S) . Därefter Hillevi Werring . Varsågod Milyon!

Tack! Ordförande, ledamöter! Fritidshem är ofta en viktig och bra verksamhet. Det kan förstärka lärandet och bidra till barnens sociala utveckling. Vi delar motionärens uppfattning om att det är viktigt att barn har tillgång till fritidshem. Och att de ska ha den tillgången oavsett deras föräldrars arbetssituation. Däremot stoppar vi inte huvudet i sanden när det kommer till verkligheten. Skolan är otroligt hårt pressad av den ekonomiska situationen. ekonomiska situationen i Sverige och kommunerna har lämnats vind för våg av en regering som är helt ointresserad av att stötta kommunerna. De väljer att aktivt försvåra arbetet om att stärka våra barns utbildning. Det tuffa läget gjort värre av regeringens passivitet innebär att det finns risker för både verksamhetens kvalitet och personalens arbetsmiljö om just nu väljer att ge alla barn rätt till fritidshem. Vi som ansvarstagande. Styre måste göra svåra prioriteringar. Dessutom bör vi inte föregå den statliga utredningen om utökad rätt till fritidshem och om frågan om finansiering av en eventuell reform. Det är inte rimligt att kommunerna ska på ett ytterligare område göra mer för mindre, hur gärna vår nuvarande regering än vill slippa ansvaret och notan. Medan vi inväntar. förändringar av lagstiftningen fortsätter vi i det rödgröna styret att ge alla barn oavsett bakgrund och familjeförhållande en meningsfull fritid. Exempelvis genom utökade timplaner, skola som arena, läxhjälp och skolidrott med elitklubbar. Jag föreslår att medan vi jobbar stenhårt för att skapa bra verksamhet med de knappa resurser vi har kan ju Liberalerna höra av sig till regeringen. De har möjlighet. att kompensera kommunerna för det utökade fritidshemsuppdraget man efterfrågar i motionen. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Milyon och på detta har Axel Darvik begärt en replik. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Jag tycker det var ett väldigt tråkigt inlägg som kom från Socialdemokraterna. Här har vi chansen att kunna göra någonting. bra för några barn som faktiskt blir drabbade och hemskickade för att de har ett litet syskon. Men istället tar man chansen att försöka göra detta till en nationell debatt om nationell skolpolitik. I den här salen tycker jag att vi ska ta ansvar för våra kommuninvånare, för våra barn och försöka göra det bästa för dem. Med samma typ av argumentation skulle man lika gärna kunna avsluta en hel del andra fritidssatsningar. som vi har i Göteborg, skolan som arena och så vidare. Jag tycker det är en bra verksamhet vill jag bara säga. Jag tycker vi ska göra den. Men problemet är att vi har inte en likvärdighet här. Det finns en del barn som blir drabbade och det är inte alla skolor som har skolan som arena. Går man på en sådan skola så finns det en fritidsverksamhet. Men gör man inte det så finns inte den möjligheten. Det tycker jag är en orättvisa.

Tack Axel! Då går vi tillbaka till talarstolen. talarlistan, och då är det Hillevi Werring därefter Hakan Önal . Varsågod Hillevi.

Ordförande, fullmäktige, åhörare. I den bästa av världar så skulle alla barn i de aktuella åldrarna välkomna till våra fritidshem. I den bästa av världar har alla fritidshem utbildad personal, lagom stora barngrupper och god kvalitet. Vi vet ju att det inte riktigt ser ut så. Men vi delar Axels uppfattning om att sådana fritidshem är viktiga för barns utveckling. Men nu kommer det här tråkiga igen med pengar. I ett trängt ekonomiskt läge och när det råder stor brist på utbildad personal så anser vi att det får anstå till längre fram. För även om vi skulle trolla fram. De här pengarna som du pratar om så har vi inte den personalen som vi skulle behöva. Utan då blir det som Mylian sa att det blir ytterligare större barngrupper, mer problem för personalen och i och med det mer problem för barnen. Mylian berörde också den här statliga utredningen som är på gång och den vill vi ju gärna se var den hamnar någonstans. Och sen är det ju så här att barn med särskilt Alla behov kan redan nu få möjlighet att gå i fritidshem, oberoende av om deras föräldrar arbetar eller är hemma med något syskon. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Hillevi. Då är det Hakan Önal. Därefter Jessica Blixt . Varsågod Hakan.

Tack ordförande, ledamöter, ärade göteborgare. Jag vill passa på att tacka grundskoleförvaltningen att de har valt att titta på den. fråga med öppna ögon och ta särskild hänsyn till barnens behov i tjänsteutlåtandet. Fritidshemmen är viktiga för barnens språkutveckling och sociala utveckling, särskilt i familjer som inte talar svenska och inte har de bästa förutsättningarna i hemmet. Den psykiska ohälsan har också påverkan hos barn och ungdomar, som oftast är förenade med social isolering. Det är för mig obegripligt att föräldrarnas anställningsstatus och tillökning i familjen ska vara begränsande för barns möjligheter till att få en plats i ett fritidshem och träffa andra barn, leka med andra barn, ha roligt och utvecklas med andra barn. Varför ska just dessa barn exkluderas från den gemenskap som vår samhällsförsörjning ger? samhälle erbjuder. Var finns omtanken om dessa barn och svenskestyret?

Tack Hakan. Då är det Jessica Blixt . Därefter Jenny Broman . Varsågod Jessica.

Tack så mycket! Jag vill börja med att tacka motionären för en mycket viktig motion och yrka bifall till M, D, L och KDs yrkande i Kommunstyrelsen som innebär ett utredande uppdrag. Vi vill se på konsekvenserna vad det gäller inskrivningsgrad, lokaler, kostnader, kompetensförsörjning och barngruppernas storlek vid ett eventuellt . eventuellt införande av motionens innehåll. Då blir jag lite förvånad när jag hör både Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Därför att redan 2019 lade vi S, D, V och MP ett gemensamt yrkande i grundskolenämnden om att möjliggöra inskrivandet i fritidshem. för barn till arbetssökande. Det är därför konstigt att ni nu helt plötsligt inte tycker att det är viktigt att även se på ifall vi ska kunna inkludera även barn till föräldralediga. Utifrån ett barnperspektiv, och det vet jag att ni också är jättenoga med, så är det ju viktigt att just titta på de här sakerna och se vad det skulle innebära. För först när vi får det uppdraget klart, när vi vet konsekvenserna om det är att möjliggöra, hur mycket det skulle kosta, då kan vi börja titta och resurssätta. Därför att det finns pengar och jag hoppas verkligen att S sätter ner foten mot alla de här prestigesymbolpolitiken som V och MP faktiskt har ägnat sig åt och lagt våra skattemedel och istället låta skattemedlen faktiskt gå till det som är viktigt för barnen och det som spelar roll. För det här handlar om likvärdighet. Det här handlar om alla barns rätt till att ge så bra förutsättningar. sättningar som möjligt för att kunna nå kunskapsmålen. Därför att det är så att fritidsverksamheten är så viktig för att kunna fullfölja sina studier i nian. Det handlar om att kunna utveckla språket, att kunna få träna på olika förmågor på andra sätt än man gör under skoldagen. Så snälla, jag hoppas verkligen nu att ni faktiskt tar ert förnuft till fånga och slutar titta på sakfrågan och slutar med det här politiska tjabblet som ni håller på med. Och faktiskt yrka bifall till vårt yrkande för att kunna se de konsekvenser som det här omöjliggör. Tack.

Tack Jessica, Milyon. Du har problem med iPaden. Är det replik du begär? Varsågod. Då tar jag tid med min mobil. Varsågod.

Jag vill bara säga till Jessica att det stämmer mycket väl att vi var med på yrkandet 2019. Men det var också en hel annan ekonomisk situation 2019. Det var ingen som trodde att vi skulle hamna där vi har hamnat idag på så kort tid.

Tack, det gick snabbt. En kontrareplik begärd av Jessica Blixt. Varsågod.

Nej, det kan jag hålla med om. Det var ingen som visste det. Det här är inget bra ekonomiskt läge. Det här är ett uppdrag för att se ifall det är möjligt och vad det skulle kosta. Först när vi vet om det, vet vi om det är möjligt och hur mycket det skulle kosta. Vi vet också att investering i barnen är så mycket viktigt. Varje barn som inte klarar skolan kostar samhället otroligt. Otroligt mycket pengar. Otroligt mycket. Så det här är en ren investering för barnen. Och då är frågan, är ni villiga att investera i barnen och deras framtid?

Tack Jessica. Då är vi tillbaka i talarlistan och börjar med Jenny Broman . Därefter Jörgen Fogelklou . Varsågod Jenny.

Tack så mycket för ordet. Sen skulle jag önska att Jessica kan hyfsa sin ton lite. För jag tyckte du hade väldigt otrevlig ton innan. Men det var inte riktat mot mig eftersom jag inte varit inne i debatten. Men jag vill ändå säga det. Jag tycker att det är väldigt bra om vi förtydligar att när man är på fritids så är det inte så att man bara leker. Men det tror jag du vet Axel egentligen, eller hur? Det finns ju en egen läroplan för fritidshemmet. Och i grunden så tycker jag verkligen att det borde vara en läroplan som kommer alla till dels. Jag håller med dig fullständigt Axel där. Och jag hoppas därför. Att det går igenom idén om ett allmänt fritids som är på gång nu. Jag hoppas verkligen det och att det då kommer med statsbidrag. Och att det kan skynda på. Att den lagen går igenom. Att det ska bli allmänt fritidshem. Jag undrar om ni här inne vet om att privata skolor inte behöver ha fritidshem? Ni vet om det va? Så att fritids är ju ganska dyrt. Men oftast. Så får man ju inte tillåtet med pengar till fritids för fördelningen är så för man vill att så mycket som möjligt ska gå till undervisning. Så att det finns elever som går på privata skolor som sedan går till kommunala fritidshem. För att det blir inte särskilt bra ekonomiskt. Jag vill bara upplysa om det, så det är inte så positivt. Men i grunden är jag väldigt positiv till att alla ska ha ett fritidshem och jag hoppas att den lagen. . Men som flera av de andra har sagt, just nu ser situationen ut så att många av fritidsgrupperna alldeles för stora redan. Jag vet exempelvis Hovåsskolan som ju har drabbats av nedskärningar mycket på grund av att man fick minskat elevantal, har jättestora fritidsgrupper. Personalen mäktar inte med större fritidsgrupper som det ser ut nu. Och man skulle ju kunna undra. att då vill vi bara anställa fler. Men vi vet ju att den personalen finns ju inte nu. Det är också så att just nu så sackar den här vidarefortbildningen. Så vi behöver samtidigt som vi och innan vi bestämmer att vi ska utöka fritids, så behöver vi se till att utbilda fritidsledare. Tack!

Tack och med detta har Jessica Blixt begärt en replik. Varsågod Jessica.

Tack så mycket ordförande. Jag hoppas verkligen att vi inte ska använda den typen av härskartekniker här inne. Tack.

Jag tänkte när det går över gränsen utanför ämnet så är det vårt uppdrag presidiet att markera. Så det behöver ni inte vara oroliga. Märker vi någonting som går utanför så markera. Markerar vi det och det har jag inte gjort. Så vi fortsätter i temat. Varsågod Jenny.

Jag vill bara svara att jag reagerade på att du utförde härskartekniker. Du gjorde förlöjligande. Så det var det jag reagerade på. Därför tycker jag att man säger till när inte presidiet gjorde det.

Tack. Då har vi Jörgen Fogelklou och därefter Axel Darvik. Det har gått väldigt bra, debatten hittills, och önskemålet är att vi fortsätter med det sista halvtimmen som vi har.Ursäkta mig. Varsågod till Jörgen.

Tack för det ordförande, åhörare, ledamöter, fullmäktige och alla Sverigevänner och alla andra som lyssnar här. Axel Darvik och Jessica Blixt, jag tycker att den här, jag riktar mig inte till dig Jessica för just det här, men det här är lite som att försöka släcka bränder för den politik man fört i många, många, många år. Att någonstans hävda att alla ska gå på fritids för att lära sig språket. Jag tycker att de som behöver lära sig språket, de. De ska också gå på fritidshem. Det tycker jag är jätteviktigt. Men det här blir liksom att nu ska alla göra det och vi tror att den här kommer slå fel. Du undrar lite hur vi tyckte. Vi hade en väldigt bra dialog i din förra motion om förskolan. Där hade vi en bra debatt om hur det funkar på tjänstemannanivå. Jag tror inte vi har haft det i den här, inte mig veterligen. Så det kanske funkar lite bättre i framtiden. Så vi kommer inte delta i det här beslutet. Tack.

Tack Jörgen. Då är det Axel Darvik som är sist i talarlistan. Varsågod Axel.

Tack ordförande! Det var tråkigt att höra från Jörgen att ni inte vill delta i beslutet. Jag tycker nog att man som politiker ska välja det ena eller det andra. Det här handlar ju om en rätt för barnen att få lov att gå i fritids. Det är ju inte så att man måste använda den, utan man kan ju låta bli att använda den också om man hellre vill det. Sedan efterfrågar jag också Centerpartiets åsikt i den här frågan. Jag hoppas att ni har ett socialt. liberalt hjärta för barnen att de ska få chansen att gå på fritids tillsammans med sina kompisar. Det hade varit intressant att höra hur ni resonerar i den här frågan.

Tack Axel! Med detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet Aslan! Då ska jag inte göra dig besviken. Då röstar vi nej till motionen om du nu vill att vi inte skulle avstå. Vi tror att den här slår fel. Men jag håller med om att barn som inte kan det svenska språket, i synnerhet så tidigt som möjligt naturligtvis. Men vi har ju också rapporter här i Göteborg att vi har få lärare som pratar god svenska i förskolan och på fritidshem. Jag vill gärna se en lag som kommer till, att man måste sätta sina barn i förskolan om man inte kan det svenska språket. Men den här tror jag kommer slå fel här i Göteborg. Tack!

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Hakan Önal . Varsågod Hakan.

Jag glömde yrka. Tack för ordet. Jag yrkar bifall till yrkandet från MD LKD. Sen vill jag bara svara också. Det här handlar inte bara om språkutveckling. Vi måste också tänka på den sociala utvecklingen. Det är många barn och ungdomar som är isolerade. De behöver ju träffa barn i mer strukturell. Det är det verksamheten ger förutsättningar för. När vi pratar om psykisk ohälsa är det oftast social isolering som är grunden. Vi kan inte bara prata om språkutvecklingen, vi måste också prata om den sociala utvecklingen.

Tack Hakan. Då är det tomt på talarlistan. Vi anser att motionen är färdigdebatterad. Under överläggningen yrkar Axel Darvik, Jessica Blixt, Hakan Önall att fullmäktige bifaller förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Milyon Tekle Haile och Hillevi Wärryng bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Axel Darvik m.fl.? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Votering är begärt och ska verkställas. Jag tror att de flesta är här. Men vi väntar någon minut tills alla har kommit. Och då är det förslaget följande, ja till kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Darvik m.fl. Är det korrekt uppfattat? Då startar jag omröstningen. Varsågod och rösta. Då ska vi se. Nina? Och Pär? Nej. Victoria? Ja. Även jag kunde inte rösta, men jag röstar ja. Då stoppar jag omröstningen. 49 ja, det vill säga ja till förslaget från kommunstyrelsen. Och 32 nej. Därmed avslås motionen. Som jag tidigare sa, 19.30 är ambitionen att vi ska avbryta fullmäktigemötet. Vi har ju vardagshjältarna också som vi ska uppmärksamma efter det. Då går vi till nästa motion. 24 Motion av Elisabet Lann, KD, och Jörgen Knudtzon, KD, om ökat ansvar för säkerheten runt verksamheten med judisk profil

Då är det ärende 24. Motion av Elisabet Lann, KD, och Jörgen Knudtzon, KD, om ökat ansvar för säkerheten runt verksamheten med judisk profil. Här har vi kommunstyrelsen föreslår att den av Elisabet. och Jörgen Knudtzon väckta motioner avslås. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Elisabet Lann, därefter Jörgen Knudtzon. Varsågod Elisabet.

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Först och främst så vill jag ta tillfället och säga att den här motionen skrevs för ett år sedan. Antisemitism är inget som har uppkommit de senaste två månaderna. Det är viktigt att komma ihåg det. Men idag är det exakt två månader sedan terrororganisationen Hamas begick de mest bestialiska mord, övergrepp och kidnappningar som skakade världen. Hamas uttalade mål är att utplåna staten Israel. I det syftet är varje Israel en legitim målsättning. Det finns organisationer också här i Göteborg som öppet och uttalat stödjer det målet. Även om vi vet att Israel inte är detsamma som alla judar, så vet vi också att Israelhat skapar judehat. Och att judar runt om i världen idag utsätts för oerhörda hot och attacker. Döda judar har det stått på flera väggar runt om i vår stad. Dagarna efter de vedervärdiga terrorattackerna, då fler judar dödades än under Kristi tid, stallnatten för 85 år sedan så kunde vi se hur de bestialiska morden och gisslantagningarna firades även här i svenska städer. Vilken skam. Vilket mörker. Vi kan aldrig tolerera att hatet ges ett sådant utrymme. Vi måste bekämpa den djupt rotade antisemitismen. Demonstrationer där det skriks om slakt av judar och där dödandet av civila firas helt öppet. Vilken annan religiös eller etnisk grupp utsätts för det idag? Hatet må synas tydligare än på länge, men det finns inget hat som blivit så normaliserat och socialt accepterat. som hatet mot judar, ofta kopplat till kritisk inställning till israelisk politik. De judiska verksamheterna i Göteborg har under lång tid och med regelbundenhet utsatts för hot. Till exempel utsattes församlingen för en koordinerad hatattack, bombhot och brandattentat 2017. Efter attackerna den 7 oktober gick församlingen ut och uppmanade sina församlingsmedlemmar att inte bära judiska symboler öppet, som Davidsstjärnor eller kipa. Nyligen rapporterade nyheter om om att församlingen faktiskt har flyttat sina aktiviteter och sina gudstjänster, för att de klarar inte av att upprätthålla säkerheten runt sina institutioner. Det här är så tragiskt, och vi kan inte tyst acceptera att en minoritet i vår stad lever under sådana hot. Och det är just det som den här motionen handlar om, att möta en långvarig hotbild, som riktar sig mot judar och verksamhet med judisk profil i staden, och faktiskt ger då stadsledningskontoret i uppdrag att återkomma med förslag på hur man ekonomiskt eller organisatoriskt skulle kunna stödja de judiska institutionerna i att upprätthålla säkerheten. Vi vet också att kommunerna enligt ny lagstiftning har ett större ansvar för den här tryggheten och det förebyggande arbetet. Jag hoppas att vänstersidan tar chansen och står fast vid det som de utlovade före valet faktiskt. Bifall till motionen.

Tack Elisabet. Då lämnar jag ordet. till Jörgen Knudtzon. Därefter Daniel Bernmar . Varsågod Jörgen.

Tack ordförande, kommunfullmäktige och ni som lyssnar. Så har den öppna råa nazismen med dess extrema judehat trätt in i våra finrum igen i form av Hamas.Och vi ställs inför frågan om vi ska göra något.Det är väl en ödets ironi. att ordet Hamas på gammal bibelhebreiska betyder våld. Där utanför på Gustav Adolfs torg skanderades Vi ska slakta dem, judarna. Det låter som hets mot folkgrupp, men ingen åklagare valde att agera. I Göteborg bedrivs insamling till stöd för antijudisk terrorism och insamlingarna tillåts fortsätta. En av mina vänner, vars båda föräldrar på ett mirakulöst sätt. överlevde Förintelsen, blev uppringd häromdagen med uttalade dödshot. Kvinnan som talade bruten svenska fick instruktioner om vad hon skulle säga av en man på arabiska. Två andra vänner, från väletablerade skattebetalande familjer, konstaterade att båda familjerna överväger att lämna Sverige för att flytta till Israel. Varför flytta till ett land i krig? Därför att bara där kan en jude känna att landet kommer att försvara mig. Judehatet kommer inte ur en konflikt om ett landområde. Genom hela vår historia har judar pekats ut som orsak till allt ont som drabbat människor. Folkmord förekommer alltför ofta i historien. Men judarna är den enda folkgruppen i världen som hotats och hotas. med total utplåning av andra stater och av dessa staters redskap. Den civiliserade världen har länge vetat att Hamas har total utplåning av judarna på sitt program. Vi har benämnt dem som terrorister, men låtit dem hållas. Och nu ställs alltså frågan igen, ska vi göra något för våra judars säkerhet eller inte? Nej, inte vårt bord, tycker de rödgröna. Idag skulle en enda röst som vågar gå över den rödgröna Gröna partilinjen och rösta för vår motion visa på åtminstone ett mått av anständighet. Ett enhälligt beslut i Göteborgs kommunfullmäktige om att bifalla vår motion skulle kunnat bli en välbehövlig markering av att judehat i Sverige inte bara ska fördömas i ord utan också bekämpas i handling. Så tycks det inte bli. Jag yrkar givetvis bifall till motionen.

Tack Jörgen. Då är det Daniel Bernmar. Därefter Eva Flyborg . Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Nej, antisemitismens gift är otroligt svårt att dra ur samhällskroppen. Den finns på många platser. Den finns hos många olika sorters människor. Det är en resa som har pågått under hundratals år och det är en djupt oroväckande utveckling vi ser. Det tror jag att vi alla är eniga om. Vi delar helt motionärernas uppfattning om att säkerheten behöver stärkas för att stävja de antisemitiska hatbrotten som sprids i samhället. Det gäller egentligen också väldigt många andra hatbrott. Vi har ett jättestort bekymmer med hat och intolerans i det här samhället. Religiösa minoriteter, etniska grupper utsätts idag i allt högre utsträckning. Man kan läsa Brås senaste rapport och konstatera att det är en allvarlig utveckling vi ser i det svenska samhället. Det är en allvarlig utveckling vi ser i Göteborgssamhället. Så den problembilden delar vi. Vi har egentligen ingen annan saklig uppfattning om det. Frågan om säkerheten för I det här fallet den judiska minoriteten och judiska göteborgare är mycket viktig. Men det är också en fråga om vem som ska göra vad. Vi i det rödgröna styret har nästan fördubblat de medel som vi har för att arbeta med bland annat antisemitism och mot antisemitism, för att stärka det förebyggande och utbildande arbetet som är det kommunala ansvaret och där vi, ska vi vara ärliga med, har gjort ett alldeles för dåligt jobb de senaste åren och behöver bli bättre, behöver arbeta mycket tydligare. Men när det kommer till säkerheten, säkerhetsfrågor. så är det i första hand en statlig fråga. Varför är det så? Jo, det är så därför att det är där polisens resurser finns. Det är där Säpo finns. Det är där de pengarna som avsätts för det här arbetet finns. Och där har ju, som jag också påpekade vid ett annat tillfälle, den nuvarande regeringen faktiskt gjort betydande förstärkningar. 10 miljoner extra i år och 30 miljoner extra nästa år. Jag kan inte svara på om det räcker. Antagligen är svaret Nej, om jag ska vara ärlig. Men att göra de bedömningarna och sätta säkerheten främst, det gör staten bättre än vad vi gör. Att vi ska vara dubbla, två pedaler i det arbetet, det tror vi inte är den bästa vägen framåt. Vi ska fokusera på det förebyggande arbetet och det utbildande arbetet i första hand. Därför vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack.

Tack Daniel. På detta har kommit två repliker. Vi börjar med Elisabet Lann först och sen Jörgen Knudtzon.

Jag tycker ändå att det är ett lite lättvindigt avfärdande av motionen. Jag litar på dig i dina intentioner Daniel. Jag tycker att du är trovärdig i det och jag vill säga det. Men att det blir ändå lite konstlat det här att det är statens ansvar. För så självklar är inte den bodelningen längre så att säga. I och med lag 2023-196 står i SLKs underlag så har kommunen ett större ansvar för det brottsförebyggande arbetet. I det ingår åtgärder om att ta fram lägesbilder inom sitt geografiska område och utifrån lägesbilden ska kommunen sen ta fram en plan för vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att förebygga brott. Det här är också brottsförebyggande. Att bifalla motionen är att ge stadsledningskontoret att föra dialog med dem för att se om vi kan stödja organisationen. Varför vill ni inte göra det? Kolla i den dialogen om det finns något som vi kan göra utifrån vårt ansvarsområde. Tack.

Tack på detta har ju Daniel Bernmar begärt en kontrareplik. Varsågod Daniel.

Tack ordförande och tack Elisabet. Jag vill ändå säga att jag inte tar det här lättvindigt. Du har ju helt rätt att i det brottsförebyggande arbetet har vi numera ett ansvar. I de lägesbilderna ska ju de kommunala aktörerna. också var delaktiga. Men det är inte riktigt det som är här. Det arbetet pågår. Det arbetet ska vi göra. Men att göra ett särskilt spår här för de judiska institutionerna, det är inte samma sak som det allmänt brottsförebyggande arbetet. Jag vill inte heller säga att det är lättvindigt. Men att säga att vi behöver ha ett organisatoriskt ansvar som är klart. För det är alldeles för mycket så att kommunerna med mycket god vilja tar åt. . .fått sig nya uppgifter, saker vi inte är bra på, saker som inte är vår främsta uppgift. Därmed backar också ibland staten. Det är också problematiskt. Eller så blir det oklart. Så suddar man ut gränsen. Vem är det som ska säkerställa de här frågorna? Det vill inte jag del. Ursäkta. Tack.

Tack. Daniel, en ny replik begärd av Elisabet Lann, KD. Varsågod, Elisabet.

Tack så mycket. Den där problematiken uppstår vid alla gränsdragningar. Vi har varit med om det i väldigt många frågor. Jag förstår precis vad det är du lyfter. Men jag förstår ändå inte varför man inte ens vill öppna dörren för att prata med polisen, prata med de judiska institutionerna. Vad ligger inom vårt organisatoriska ansvar? Vad finns det vi kan göra? Om jag kompletterar frågan så här i alla fall. Kan du se ett värde av att Göteborgs stad skickar den väldigt tydliga signalen till den judiska minoriteten, att vi vill att ni ska känna er trygga här. Ni är en självklar del av vår stad. För just nu är det ganska många som tvivlar på det. För det svajar lite i en del politiska partier också kring de här frågorna, hur folk ser på frågorna. Och då kan ju värdet av att ett enat fullmäktige vill öppna det samtalet, finns det någonting här som vi kan göra för att ni ska känna er tryggare i era verksamheter? så vill vi göra det och föra den dialogen. Det är det motionen går ut på, vill jag upprepa.

Tack. Kontrareplik begärd av Daniel Bernmar. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Inte bara kan jag säga att vi vill göra det, utan jag vill till och med säga att vi har gjort det. Vi lade ett yrkande i vår budget som handlade om att inleda den dialogen. Det finns i den samlingsrapporten, uppföljningsrapporten som ligger på kommunstyrelsens bord, där den judiska minoriteten kommer till tals. Räcker det? Absolut inte, Elisabet! Självklart ska vi föra en dialog med judiska församlingen och med andra delar av det judiska samhället i Göteborg. Inte nog med att de är en självklar del. Det känns nästan lite löjligt. De är göteborgare som vi dessutom behöver ha ett extra starkt stöd för just nu. Det är inget snack om det. Det ska vi ge. Men vi ska göra det på ett sätt så att det faller inom vårt uppdrag och så att vi inte klampar in på andra myndigheters ansvar. Som dessutom har fått stora resurser för att arbeta med frågan. Där jag i och för sig tror att staten kommer ytterligare utöka de resurserna givet den svåra situationen. Tack!

Tack Daniel. En ny replik. Bjert och Elisabet Lann, KD, varsågod.

Tack. Och då vill jag ju bara återigen säga att i den rapporten som du hänvisar till här så framgår ju att de önskar hjälp med just detta. Och då tycker jag att ett lämpligt omhändertagande av den rapporten som fanns i er budget och av den här motionen är att faktiskt ge stadsledningskontoret i uppdrag att återkomma med förslag på hur man skulle kunna stödja den judiska verksamheten i deras säkerhetsarbete. kan känna sig trygga i utövandet av sina verksamheter och gudstjänster.

Tack, Elisabet. Då är det Jörgen Knudtzon. Varsågod, Jörgen.

Tack. Jag tror att alla förstår att jag håller med Elisabet. Jag gick upp för en annan sak. Jag tackar för det du sa om era pengar för upplysning om antisemitismen. Ett problem är att det finns forskning här i Göteborg som visar att det traditionella sättet att undervisa om antisemitismen, med resor till Förintelsens platser och så vidare, slår fel. Det motverkar inte antisemitismen. Det händer ingenting. Det blir en känslomässig relation när man är i Auschwitz-Birkenau eller någon annanstans, men det verkar inte. Vi måste jobba på ett annat sätt. perspektivet tror jag också man ska se det här behovet av skydd, mera skydd för våra judar och att Göteborg tar ett ansvar för dem.

Tack Jörgen, en kontrareplik begärd av Daniel Bernmar . Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Nej, men du har ju helt rätt Jörgen att jag tror också att hågkomstresor eller berättelseundervisning har en viss effekt och en begränsad effekt och att arbetet behöver vara Det är också en anledning till att det är så pass mycket pengar vi avsatt så att vi nästan har dubblat resurserna. Jag tror precis som du och som delar av forskningen pekar på att det krävs ett betydligt djupare arbete, ett annorlunda arbete och ett arbete som är anpassat för antisemitismens utveckling. För det är det som är bekymret med antisemitismen. Det giftet är så anpassningsbart. Det utvecklas över tid och ser olika ut och då måste vi möta det där det är och där det befinner sig idag. Så jag delar helt den bedömningen. Tack.

Tack Daniel. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Eva Flyborg och klockan är 19.22. Varsågod Eva.

Tack så mycket herr ordförande. Vi måste våga ta ställning mot den antisemitism som finns i samhället och aldrig, aldrig någonsin acceptera att vår stad blir en otrygg plats för judar. Hotbilden har på senare tid eskalerat så till den milda grad att judiska barn inte längre kan vistas fritt på eller runt sina förskolor. Situationen är allvarlig och säger. Säkerheten behöver därför vara omfattande. Den ökade kostnaden för säkerheten tas ifrån barnpengen, vilket ju är orimligt såklart. Hotbilden måste som sagt tas på allvar. Antisemitism kan aldrig accepteras, och vi måste alla vara dess vakthundar varhelst och närhelst den visar sitt fula tryne. Till motionärerna - tack för en bra och viktig motion. Bifall! ifall motionen.Tack!

Tack Eva. Då är det Cecilia Magnusson därefter. Bosse Parbring . Varsågod Cecilia.

Tack herr ordförande, ledamotskollegor och göteborgare. Jag vill också tacka motionärerna Knutsson och Lamm för en väldigt viktig motion som vi moderater instämmer i yrkandet om bifall. Och. Jag måste säga att jag tycker att det här tjänsteutlåtandet är något cyniskt när man pratar om det utökade ansvaret och brottsförebyggande åtgärder. Att de skulle kunna kosta pengar. Ja, brottsförebyggande åtgärder kostar pengar. Och människor. Nu är det av judisk börd och deras inrättningar som utsätts för. hot och hat och angrepp, då måste samhället i sin helhet reagera. Så som Daniel Bernmar resonerar, att staten ska göra sitt och vi vårt. Det räcker inte. Vi måste göra det här tillsammans. Förslaget från KD om att titta över de nya krav som ställs på vår stad. att ta ansvar för brottsförebyggande åtgärder och i en helhetskontext tillsammans se vad och hur mycket bättre vi kan göra det här tillsammans. Bifall motionen.

Tack Cecilia! På detta har Daniel Bernmar begärt en replik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Jag vill bara så att det inte framgår som att jag var otydlig. Det ansvar vi har enligt den nya lagen om brottsförebyggande arbete, det är ju absolut ett ansvar vi ska ta. Det berör egentligen inte motionen i sig utan det är ju ett arbetssätt som ska implementeras i hela staden. Det kommer ju påverka också antisemitiska hatbrott, det vill säga att de också ska omhändertas i det arbetet. Då är det självklart att till exempel Stadsmiljönämnden, kommer att vara en aktiv del i det arbetet. Det kan innebära kostnader. Då ska de naturligtvis tas när sådant behov finns. Det är möjligt att stadsledningskontoret uttrycker sig cyniskt. Men jag tror att det är självklart att man sedan prioriterar utifrån det arbetet och att det kommer att kosta pengar. Det tror jag att vi alla här, var vi än sitter, är beredda att acceptera. Men att man också måste prioritera såklart. Där de pengarna gör störst nytta eftersom de inte är oändliga.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Bosse Parbring . Därefter Daniel Augustsson . Varsågod Daniel. Eller Bosse. Ursäkta mig, klockan börjar bli för mycket. Jag ber om ursäkt. Varsågod Bosse.

Tack ordförande. Vi ser en ökad antisemitism i Sverige. Det är väldigt allvarligt och oacceptabelt, precis som motionärerna beskriver, både i sin Säkerheten för judiska göteborgare är viktig. Precis som Daniel Bernmar var inne på, när det gäller just ekonomiskt stöd till säkerhetsskydd, så är det staten som har det ansvaret. Polisen och Säpo har ansvaret för säkerhetsfrågor generellt. Nyligen fick Judiska Centralrådet mer pengar av regeringen för säkerhetsskydd. Kanske är det inte tillräckligt. men det är ändå den vägen som stödet till säkerhetsskydd måste gå. Jag förutsätter att regeringen har en fortsatt dialog om de behoven. Det betyder inte alls att vi i kommunen kan luta oss tillbaka och frånsäga oss ansvar. Kommunen har ett ansvar att förebygga brott. Här gör vi i vår rödgröna budget riktade satsningar mot antisemitism och rasism, som i sig är brottsförebyggande. Jag tänker framförallt på ungdomar i vår. att det är väldigt viktigt att ungdomar får lära sig om antisemitismens och rasismens fasor. Både ur ett historiskt perspektiv, men också hur det ser ut idag och vad vi kan göra för att motverka detta. Här görs viktiga insatser i utbildningsnämnderna och mer behöver säkert göras. Det behövs säkert andra metoder och då är det viktigt att förvaltningarna använder sig av den expertis som finns på området. Jag vet att det här är något som drivs i utbildningsnämnderna. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Bosse. Det blir lite fel här, så det är Daniel som är före Agneta. Kan du trycka in Daniel? Han var ju direkt efter Bosse. Jag råkade trycka lite för snabbt två gånger. Varsågod Tony! Tack! Tack för en fin motion också från KD och vi röstar bifall från C. Tack! Tack. Då är det Agneta Kjaerbeck . Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka . Varsågod Agneta.

Tack för ordet ordförande. Jag vill också yrka bifall till den här motionen. Otroligt viktig. För den hotbilden som finns mot judar i Göteborg idag den måste tas på allvar. Verkligen. Om vi ser på TikTok som lever sitt egna liv så är det skrämmande vilket judehat som florerar i Göteborg just nu. Men vi vill också. Att det ska utökas för att gälla säkerheten runt samtliga religiösa institutioner i Göteborg. Och då är det viktigt att man tar reda på när saker händer. Hur ser hotbilden ut? Vilka former tar den sig? Vem är våldsverkarna? Vad ligger bakom våldet? Varför pågår det och vad görs idag? Och vad kan staden göra för att förhindra det? Och vad det gäller, det är ganska tydligt vilka som ligger bakom det här. Men vi vill ändå yrka bifall till våra tips. Och sen den här lagen som nu trädde i kraft första juli, det är väldigt tydligt att kommunerna har ett utökat ansvar för brottsförebyggande åtgärder. Som bland annat innebär att ta fram lägesbilder inom sitt geografiska område. Så det är bara att köra vidare på detta och ta det här på fullaste allvar. Tack för ordet!

Tack! Då är det Viktoria Tryggvadottir Rolka. Därefter Anders Svensson . Varsågod Viktoria!

Tack så mycket ordförande och göteborgare. Anmälningar om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv har ökat med 46 procent bara sista månaden. Ändå var det länge sedan som ni skrev den här motionen. Det är föräldrar som är jätteoroliga och skickar sina barn till en skola med judisk profil exempelvis, likadant förskola. Det här är djupt, djupt allvarligt. Mot den bakgrunden, som vi ser här, finns det också en risk för att vi inte kan ta emot alla. I bakgrunden är motionen som ni lägger otroligt vällovlig. Jag förstår verkligen var ni kommer ifrån. I samband med att vi hanterade detta ringde jag runt till ganska många olika representanter för den judiska minoriteten. Lite likt det Daniel anförde var det många som sa att det riskerade att bli en väldigt missriktad. riktad välvilja. Om vi börjar överta det ansvaret för den fysiska säkerheten och då menar jag det här som du lyfter kring att vad kan vi göra för att vara med och bidra till tryggheten? Vad kan vi göra för att förbättra situationen? Det uppdraget och det arbetet ska ju ske hela tiden, men däremot att just nu gå in och ta kostnaderna för säkerhetsarbetet runt de här församlingarna, menade de personerna som jag pratar med, och det är ganska så många, och jag undrar om ni själva har gjort det eller om ni har lyssnat enbart på några få. Då var deras farhåga att då kommer det hanteras godtyckligt beroende på vilken kommun som faktiskt har ett intresse eller kunskap för de här frågorna. Det kommer hanteras väldigt mycket beroende på hur kommunernas ekonomi ser ut och de skriande behoven av nationella åtgärder för att faktiskt stärka säkerheten kommer att kunna passa. Jag tror inte att vi är icke-överens om att vi ska stärka arbetet. Vi har ökat anslagen i skolan. Vi har lagt ytterligare uppdrag i skolan nu, skarpt, om att infånga det vi ser i skolorna och stärka arbetet mot antisemitism. Det tror jag vi kan göra jättemycket tillsammans. Men att i det här läget ta över statliga kostnader för säkerhetsfrågor när. Där vi verkligen behöver pressa på regeringen och staten att öka de anslagen. Det tror jag vore direkt fel. Och jag tror att det skulle slå fel. Tack!

Tack Viktoria! Och med detta har Elisabet Lann KD begärt en replik. Varsågod Elisabet!

Tack så mycket! Och jag vill verkligen inte bidra till att förlänga det här så jag hade inte tänkt att gå upp. Men jag tycker att debatten så här långt har hållit en väldigt god ton och blir ändå lite både provocerad och illa berörd av ett sånt inlägg. Ja, jag har pratat med ganska många. Och det är intressant att den här rapporten som Daniel hänvisade till innan, som har kommit av ett initiativ från er budget, visar att Just det här är något man önskar stöd med. Sen är det intressant att en och annan gör en egen liten rundringning bland sina och säger sig ha belägg för annat. Men i den här rapporten, som är ett resultat av er budget, efterfrågar man stöd för säkerheten. Tack.

Tack, Elisabet. En kontrareplik begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod, Viktoria.

Tack. Nej, jag ber verkligen om ursäkt om det tolkades som en kränkning när jag sa att jag har pratat med flera personer som faktiskt representerar den judiska församlingen nationellt men också andra personer som kommer från den här minoriteten, och där man säger nej. Även Segerstedtinstitutet säger att oj, det här kan bli farligt. om vi börjar ta över de här uppgifterna lokalt. Det måste vara en statlig angelägenhet att skydda våra nationella minoriteter när det kommer till den fysiska säkerheten. Och ja, jag vet att det är organisationer som har lyft fram att detta är ett bekymmer för dem. Som jag inledde med, 25 % till 50 % av deras kostnader alltså medlemsintäkter, går till säkerhetsarbete. Det är ju helt förfärligt. Och det är faktiskt så att polisen har en uppgift att stöda . .människor och att upprätthålla lag och ordning. Och klarar inte de det uppdraget, då behöver de ha mer resurser till det arbetet. Och jag vet att er regering har tillsatt en grupp som just nu arbetar med att öka den finansieringen. Och också se över om det är rätt att det har varit Kammarkollegiet och så som har haft det ansvaret. Tack.

Tack Viktoria. Och ny replik begärd av Elisabet Lann, varsågod.

Då vill jag bara vara jättetydlig med att motionen handlar inte på något sätt om att ta över ansvaret. Inte alls! Utan att det . Det finns ett stort värde i att Göteborgs stad skickar den här signalen, att vi är också beredda att göra något för att ni ska känna er trygga i vår stad. Anledningen till att jag var sen här idag var för att jag var uppe på Götaplatsen och var med och invigde hanukkan och tände chanukkian. Där var det väldigt tydligt vad de önskar. Det var fullt av poliser där. Fullt av poliser. För de kan inte tryggt inviga en festhögtid, en ljushögtid. Tack.

Tack. Då går vi tillbaka till tavlan. Då är det Anders Svensson . Därefter Jörgen Fogelklou . Varsågod Anders!

Tack för ordet herr ordförande, ledamöter, göteborgare! Jag tänkte fortsätta på Victorias tema här. Vad säger representanter från minoriteten själva? När jag inte står här jobbar jag på en av stadens kommunala skolor. Jag har på senaste tiden blivit kontaktad av företrädare från den judiska minoriteten. Jag ska ge två vittnesmål. Från ena skolan, det är en fristående skola kan jag avslöja, så berättas om hur den här eleven då sitter i sin klass. Och på skolan så berättar man om hur man kan döda judar. Man berättar om hur man ska leta upp judar. Har vi någon på skolan? Har vi någon i min klass? Har vi någon här? Som ni förstår är den här eleven alldeles förtvivlad. En annan skola, en kommunal skola, kan jag meddela, berättar den här eleven om hur han sitter i korridoren och hör hur man berättar om hur man ska döda juden. Det går förbi en lärare, gör ingenting. Det här pågår i Göteborg här och nu. Jag har svårt att se hur man kan gömma sig bakom rapporter. Det är inte ofta jag håller med Daniel Bernmar. Här gör jag det. Vi ska möta antisemitismen där den är. Här är två vittnesmål. Bifall till motionen. Tack.

Tack Anders! Då är det Jörgen Fogelklou därefter Patrik Höstmad . Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag ska fortsätta där du avslutade. Jag sitter i ISGRs styrelse, International School of Gothenburg Region. Där har vi tillbud och vi går igenom kränkningar. Vi har aldrig haft någon rasistisk eller antisemitisk kränkning, förutom nu det sista styrelsemötet vi hade. Det tar sig in till och med där. Innan sommaren här, innan valet så kunde. Vi läste om en man med israelisk flagga som gick på Brunnsparken. Han blev bortförd av polisen på grund av att de inte kunde garantera hans säkerhet. Hur tror ni att det ser ut i dag? Skulle man kunna gå ut på Gustav Adolfs torg med en israelisk flagga? Jag tror inte det, tyvärr. Man kan någonstans ha överseende med Daniel Bernmans principiella hållning att staten ska stå för säkerheten. Det har han ibland. Han brukar oftast säga så. Man kan ha överseende med det, eller kunde ha haft det, fram till för två månader sedan. I dag har vi en extraordinär situation för den judiska församlingen och den judiska befolkningen i Göteborg. Det är extremt ohållbart i dag att vara jude i Göteborg. Jag ska läsa vad som skrevs i GP för exakt fem dagar sedan. Efter Hamas terrorattacker mot Israel den 7 oktober och det efterföljande kriget. i Gaza har antal hatbrott mot judar ökat drastiskt. Det har blivit så hatiskt och vedertaget. Gemene man står inte emot utan låter det ske. Det är inte bara mot den judiska församlingen utan mot judar i skolor, på universitetet, på arbetsplatser. Det är ett tufft klimat. Då klarar vi inte, med de resurser vi har, att ha våra församlingshem öppna, säger Niklas, församlingsnämndens verksamhetschef. På grund av den ökade hotbildningen har församlingen . valt att lämna lokalerna i centrala Göteborg. De har även beslutat att prioritera bort evenemang för att hålla nere på kostnaderna för säkerhetsåtgärder. Dessutom känner vi oss bara trygga med att ha öppet när polisen har möjlighet att bistå med att biffa upp säkerheten. Vi har inte ens gudstjänster som vi vill ha i vår synagoga, för vi vågar inte det. Vi har det på en annan plats. Bifall motionen och bifall Sverigedemokraternas tilläggsyrkande.

Tack! Då är det Patrik Höstmad som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Patrik!

Tack för det! Jag vill tacka motionärerna. Det är en jätteviktig motion som ni har lagt, inte minst nu i den situation som vi är i. Vi har antisemitismen öppen på våra gator. Den är på våra skolor. Det finns ett kommunalt ansvar här. Det är tydligt och det är det vi ska ta. Jag förstår inte. Jag vet inte varför man skulle vilja göra någonting annat. Det är jätteviktigt med signalvärdet. Om jag har räknat rätt nu så har vi en majoritet för att klubba igenom det här. Och så har vi en klick som inte tänker vara med på det. Fundera en gång till om ni tycker att ni landar på rätt sida av historien här. Gör ni allt det som går att göra i den här jätteutsatta situationen? som judarna har. Jag tycker nästan att det är lite skamligt att inte bifalla den här motionen. Så bifall till motionen!

En replik begärd av Daniel Bernmar. Varsågod!

Tack ordförande! Jag skulle vilja ändå säga som Elisabet sa att jag tycker vi har haft en bra debatt och jag tycker att Patrik gick över gränsen. Han kallar saker för skamligt utan att motivera det i största allmänhet. Jag har fört ett bra resonemang om hur vi resonerar. Sen behöver man inte hålla med om det. Det är helt okej. Men jag tycker inte det är läge att använda den typen av språk utan att på ett tydligare sätt motivera det.

En kontrareplik, begärd av Patrik Höstmad .

Ja, jag tyckte jag var tydlig. Vi har en jätteakut situation. Det här är liksom. Vi har ju grupperingar av människor som har med sig den här antisemitismen från barnsben och som liksom inte är programmerade för det. Vi har det öppet på gatorna. Nu är det klart som tusan att vi måste göra precis allting för att skydda de judar som finns i Göteborg. Vi ska göra det ansvar som kommunen kan göra. Om det så handlar om att ta bort lite parkeringsplatser kring vissa platser eller om det handlar om att. ställa ut några hinder eller handlar det om att få till en samverkan till kunskap och information som man har kring det här? Det var motiveringen. Jag vidhåller att jag tycker det är skamligt att inte ställa upp på det här. Men det är vad jag tycker.

Tack. Då har jag tomt på talarlistan och ställer frågan om fullmäktige anser att motionen är färdigdebatterad. Ja. Under överläggningen yrkar Elisabet Lann, Eva Flyborg, Cecilia Magnusson, Daniel Augustsson och Patrik Höstmad bifall till motionen. Daniel Bernmar och Bosse Parbring bifall till kommunstyrelsens förslag. Agneta Kjaerbeck bifall till motionen och tilläggsyrkande från. från SD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Elisabet Lann. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Det är lugnt. Förslaget från Elisabet Lann m.fl. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. I voteringen är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Elisabet Lann m.fl. Godkänns denna. Arbetsrätt? Ja. Då startar jag. Vi kan vänta en minut. Vi ser så att alla har kommit. För er som kom nu så är förslaget ja till kommunstyrelsens förslag att avstå motionen. Och nej är förslaget från Elisabet Lann med flera att bifalla motionen. Då startar omröstningen nu. Varsågod och rösta. Då har vi alla röstat nu, och jag stoppar omröstningen. Med 41 röster mot 40 bifalls motionen. Vänta nu, vänta nu, vänta nu. Det är inte färdigt. Det återstår tilläggsyrkanden från SD i kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås den? Jag anser att den är avslagen. Klockan är 19.47. Då ställer jag frågan till fullmäktige. Är det fullmäktiges mening att vi avbryter dagens fullmäktigemöte? Och snälla, logga inte ut och res på er för vi är inte färdiga med föredragningslistan. Vi har en del motioner som blir bordlagda. Det är motion nummer 25. Till. Till och med 32 blir bordlagda. Sen har vi en ny interpellation. Eller kan motionerna bordläggas? Ja. Så har vi en ny interpellation. Kan nya interpellationen ställas? Ja. Sen har vi ett anmälningsärende. Det är punkt 34. Förteckning över anmälningsärende. Kan det antecknas? Och det är nu så här då att när vi avslutar mötet så har vi båda se. som vi brukar uppmärksamma på decembermötet. Det kommer vi göra här. Innan vi avslutar dagens sista fullmäktigemöte för det här året vill jag tacka alla som har följt oss via närradio eller webb-tv. De har ju följt debatten. Jag vill tacka alla er som är här. Det har varit ett intensivt år i politiken. Det har varit en ära för oss att kunna göra så gott vi kan från presidium. Att det ska vara så bra debatter och så bra fullmäktigemöte som möjligt. Ibland kan det ha hänt att vi har varit lite tuffa och hårda. Det är inte av elakhet, utan för att det ska vara bra debatter. Med det sagt vill jag tacka kansliet för all hjälp, och presidiet. som vi har stött varandra och hjälpt varandra under hela året. Och med det sagt så önskar jag en god jul, ett gott nytt år till er alla och era familjer. Tack för det här året! Med det så avslutar jag fullmäktigemötet.

Under punkt 26 och i bilaga A har valberedningen lagt fram förslag till val av ledamöter och ersättare samt ordförande, förste och andre vice ordförande i kommunens nämnder för år 2024 samt förslag till val beträffande donationsstyrelser med flera och övriga förslag till val. Valberedningens förslag återfinns i appen. Kan förslagen anses föredragna? Finns det synpunkter? Konstitutionsutskottet är nu inte på förslagen. Vi övergår till behandlingen av valberedningens förslag till val. Bifalles valberedningens förslag till val av ledamöter, ersättare och ordförande, första och andre vice ordförande i nämnden för den tid som redovisas i handlingen. Ja. Under resterande punkter i bilaga A har valberedningen lagt fram förslag till val beträffande donationsstyrelser med flera. Kan valberedningens förslag i bilaga A, i övrigt framlagda förslag till val anses Bifalles dessa förslag? Ja.

Vi fortsätter. Kommunfullmäktige har nu att ta ställning till de i valberedningens skrivelse under punkten 27 framlagda förslagen till beslut vad gäller ersättarnas inträde i tjänstgöringen. Bifalles dessa förslag? Ja. Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Ja. kommunfullmäktige från och med den 1 januari 2024

Då går vi över till punkten nummer 7 och det är avsägelse från Andreas Hernbo, MP, från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige från och med den 1 januari 2024. Kan avsägelsen godkännas? Ja. Anmälan om avsägelsen ska ske till länsstyrelsen. som avsagt sig från och med den 1 januari 2024.

Ärende nummer 8. Val av ledamot i kommunfullmäktiges valberedning, i stället för Andreas Hernbo. MP som avsagt sig från och med den 1 januari. Kan avsägelsen godkännas? Kan jag få förslag på ledamot? Karin Pleijel, MP, har begärt ordet. Varsågod Karin.

Då föreslår jag Petra Elf.

Och ni hörde förslaget, Petra Elf. Kan Petra Elf utses till ledamot i fullmäktiges valberedning istället för Andreas Hernbo, MP? Ja. istället för Andreas Hernbo, MP, från och med den 1 januari 2024

Går vi till ärende nummer 9. Val av ersättare i förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund istället för Andreas Hernbo, MP, från och med den 1 januari 2024. Kan jag få förslag på ersättare? Karin har begärt ordet. Varsågod Karin!

Då föreslår jag Eva Ternegren.

Ni hörde förslaget. Det är Eva Ternegren. Kan Eva utses till ersättare i förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund, istället för Andreas Hernbo, MP, från och med den 1 januari 2024? Ja! stadsdelen Tuve

Då är vi på ärende nummer 10. Det är antagande av detaljplan för verksamheter vid norra Stenebyvägen inom stadsdelen Tuve. Här har vi en jäv anmäld. Johan Sandin har anmält jäv i detta ärende. Vi har en talarlista. Vi börjar med Martin Wannholt . Därefter Eva Flyborg . Varsågod Martin!

Tack! Jag vill börja med att fullmäktige och att vi yrkar bifall Till detaljplanen. Det här är en expansion nu för AB Volvo. Det är en del känsliga naturområden. Man har gjort ett, på så kort tid, väldigt stort och fint arbete. Naturligtvis med påtryckningar från Länsstyrelsen också, vilket har varit bra. Så med de kompensationsåtgärder så är det här acceptabelt. Däremot är jag väldigt bekymrad över yttrandet som de rödgröna skickar med och säger att hade vi styrt så hade det inte blivit så här. Nu är det ju så att det här ärendet är en direkt konsekvens av och har varit redovisat och helt överens om i kommunstyrelsens arbetsutskott förra året, när de som styr nu inte styrde. Det var inte ett ord om det då. Det här är en konsekvens av den stora batterisatsningen och Volvo Cars för att kompensera, eftersom dem AB Volvo fick släppa mark. Och så blev det detta i stället. Det här är ju helt överenskommet på KSAU. Så kommer det in ett surt yttrande från de rödgröna. Vi är bättre. Vi hade inte gjort så här om vi hade fått bestämma, men vi släpper igenom det. Det är så onödigt. Vad skickar det för signal till AB Volvo? Man kan inte lita på KSAU längre. Det är det viktigaste organet vi har när det gäller industrisatsningar i Göteborg. Det är synd att Jonas Attenius (S) inte är här, men jag ska ta det personligen med honom så fort jag får tillfälle. Tack!

Tack Martin och då lämnar jag ordet till Eva Flyborg som är sist på talarlistan. Varsågod Eva!

Tack så mycket herr ordförande. Den här detaljplanen möjliggör en utveckling för AB Volvos verksamhet i Tuve som ni hörde. Satsningen är en del av det viktiga fordonsklustret som vi är så stolta över här i Göteborg. Det kommer också att stärka stadens arbetsmarknad väsentligt för framtiden. Här ska byggas nya lokaler. demo- banor och ett nytt kundcenter som man verkligen är i behov av. Det finns invändningar mot planen, som Martin sa, men de bedömer vi har tagits om hand i tillräcklig omfattning. Planen bedöms gå faktiskt med 270 miljoner kronor plus. Det är bra att ha med sig dessa dagar. Bifall till TU! Tack!

Tack Ewa! Då lämnar jag ordet till Petra Elf . Varsågod, Petra.

Tack för ordet. Ja, denna planen är ju en konsekvens som vi hörde här tidigare av batterisatsningen bland annat. Och den är ju väldigt viktig för den gröna omställningen. Men den gröna omställningen är ju inte helt utan målkonflikter. Och här har vi ett exempel på en sådan. Och jag tycker inte det finns något underligt i att vi påpekar i ett yttrande att hade vi lagt uppdraget från början så hade vi skruvat på detta. Så att det hade blivit mindre negativa miljökonsekvenser än vad det blir i dagens förslag. Men med det sagt så tycker vi då ändå att med de förutsättningarna som gavs, har tjänstepersonerna hanterat uppdraget på ett tillbörligt sätt. Och därför tycker vi att planen kan godkännas och kommer inte sättas emot den. Men jag tycker också att det är . Viktigt att vi skickar en signal från styrets sida vad vi förväntar oss i det fortsatta planarbetet. Och gör det tydligt att vi har större miljöambitioner och större ambitioner vad det gäller hänsynstagande till miljö och klimat i kommande planarbete under denna mandatperioden. Bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack Petra! På detta har Martin Wannholt begärt en replik. Varsågod Martin!

Tack! Jo vi från den här sidan välkomnar det eftersom det var vi som fick städa upp förra mandatperioden åt alla håll när det gällde att värna grönområden, fritidsområden och annat som skulle byggas. Det fick vi stopp på och det är vi väldigt glada över. Det var ju bred enighet. Vi fick igenom naturskyddsområdesutökning i Önnered och annat. Så det är jättebra att ni gör detta. Det är bara det att i det här ärendet så fanns det ju miljöpartister, vänsterpartister, socialdemokrater i KSAU, i byggnadsnämnden under hela resan, även om ni satt i opposition. Inte ett ord!

Tack Martin! Då har jag tummen på talarlistan och det finns bara ett förslag till beslut. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Ja. Västtrafik AB gällande färjetrafik på Göta älv

Ärende nummer 11. Hemställan från stadsmiljönämnden om bemyndigande att teckna nytt avtal med Västtrafik AB gällande färjetrafik på Göta älv. Kommunstyrelsen föreslår att stadsmiljönämnden bemyndigas att teckna ett nytt avtal med Västtrafik AB med följande inriktning. Göteborgs stad ska teckna avtal med Västtrafik AB från år 2024 till längst 2040. B. Göteborgs Stad ska finansiera avgiftsfri färjetrafik mellan Lindholmen och Stenpiren samt mellan Pumpgatan och Stenpiren. C. Göteborgs Stads kostnad för den avgiftsfria färjetrafiken ska baseras på Västtrafiks faktiska utfall respektive år. D. Göteborgs Stad har möjlighet att avsluta avgiftsfriheten under avtalsperioden. Göteborgs Stad. har möjlighet att i samverkan med Västtrafik ändra färjetrafiken under åtalsperioden med avseende på linjesträckning och turtäthet. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Toni Orsulic. Därefter Leif Blomqvist . Varsågod Toni!

Ordförande! Jag håller detta kort så jag börjar med att yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD och avslag på övriga yrkanden.Tack!

Tack Toni! Då lämnar jag ordet till Leif Blomqvist. Därefter Karin Pleijel. Varsågod Leif!

Jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag. Det kanske krävs lite förklaringar vad det är som skiljer de här två förslagen som finns. Själva avgiftsfriheten kan man avsluta egentligen när som helst. Man kan avsluta den lämpligen när bron är klar. Förhoppningsvis 2032. Men kostnaderna för det här är mer än avgiftsfriheten. Därför att skulle vi inte ha avgiftsfrihet så skulle det inte finnas underlag för att ha så tät trafik som man har. Jag tror ungefär 40 % av dagens trafik skulle man skära ner. Det är den kostnaden som kommunen får ett ansvar för även efter avtalsfriheten. Det betyder inte att man fortsätter. fortsätter att köra massor med trafik om det inte behövs. Men man står med färjor och man står med ett avtal med den entreprenör man kommer ha till den här volymen. Och då är det inte bara att säga så här. Okej, vi drar ner den till hälften. För avtalet säger inte så. Och man brukar kunna ha ungefär 10 % marginal upp och ner när man gör ett traditionellt avtal. Det är den kostnaden, säg mellan 2032 och 2040, som kommunen måste vara beredd att ta del av. Den kan man säkert minska rätt mycket. Lyckas man sälja alla båtarna slipper man den kostnaden. Kan man öka trafiken någon annanstans? Över älven eller till skärgården? Ja, då. Där håller man volymen. Men det är det som gör att man måste göra en längre bindning. Det är inte så enkelt att bara säga avgiftsfriheten bort. Man binder sig långsiktigt. Och den upphandling man gör, den är ju 2025. Så bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack Leif. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel, MP. Därefter Ann Catrine Fogelgren, L. Varsågod, Karin.

Tack så mycket. Då vill jag också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. 2002, i den rödgröna budgeten, stod det att det skulle börja planeras för en gång och cykelbro över älven. 2021 fattade i alla fall många som satt i församlingen här då ett beslut om att vi faktiskt ska bygga den här gång och cykelbron. Jag är väldigt glad över att det pågår. Bland annat Toni Orsulic satt jag i Trafiknämndens presidium. Vi diskuterade om det skulle gå att påskynda det här. Det lades ett yrkande i Trafiknämnden. Går det att påskynda så att den här bron kommer på plats lite tidigare? Vi fick för inte så länge sedan ett besked om att det är svårt att påskynda.Det är ungefär 2032 som den kommer att stå klar.Därför är det så glädjande med det här beslutet som är idag. att vi kan ha en flytande bro så länge, för det blir ju precis mellan stenpiren och Hugo Hammars kaj där den nya bron kommer att stå. Så det blir som en gratisfärja som banar väg för den sträckningen. Vi vet att redan idag så reser nästan två miljoner människor med Älvsnabbaren. Det här kan ju öka på att fler får möjlighet att snabbt ta sig till Hisings-sidan. Vi vet också att korta, gena vägar är avgörande för att cyklismen ska öka. Därför kommer det här att bidra till det. Med det så vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Karin! På detta har Toni Orsulic begärt en replik. Varsågod Toni!

Ordförande! Får förtydliga här att det är ingen som ifrågasätter om det ska finnas denna trafiken eller ej. Som det verkar framgå från styret att det finns ett ifrågasättande om det. Utan det är frågan hur länge kontraktet ska gälla. Vi anser att det är rimligt att det gäller fram tills att vi har byggt bron. Styret anser att det ska. ska finnas i åtta år till drygt efter det. Så att vi ska betala för färjetrafik när vi har en bro byggd. När det gäller den biten som Karin tog upp om att snabba på processen så ställde vi oss från den borgerliga sidan inte bakom det för vi ansåg det orealistiskt. Men dåvarande oppositionen drev igenom det och då fick tjänstemännen lägga tid och kraft på att utreda ett förslag som de nu har kommit fram till inte fungerar. Tack för ordet!

Tack Toni. På detta har Karin Pleijel begärt en ny replik. Och Leif, du kan inte begära replik på detta, men du får gärna sätta upp det i talarlistan om du vill. Varsågod Karin.

Ja, tack. Men jag tänkte faktiskt nästan citera Leif Blomqvist, som tidigare nämnde att skillnaden mellan de här förslagen inte är stor, som man kanske tror, utan det handlar om att möjliggöra avgiftsfri kollektivtrafik, alltså båttrafik, fram till som längst.2040, men den kan bli avgiftsbelagd från 2032 om bron då är på plats, vilket jag verkligen hoppas.Så att det liksom finns. Man måste vara realistisk när man skriver avtal. Det är inte en part som skriver avtal och bara kan diktera villkoren, utan det ska vara rimligt för den som faktiskt ska genomföra den här trafiken, i det här fallet Västra Götalandsregionen med Västtrafik.

Tack Karin! En kontrareplik. Varsågod Toni!

Ordförande! Det är helt riktigt. Det är alltid två som skriver ett avtal. Dock så har regionen väntat till sista möjliga sekund att försöka lägga upp detta, vilket har satt Göteborgs Stad i ett dåligt läge att förhandla om denna situation. Då tycker vi det är rimligt att faktiskt pressa dem även lite i denna fråga. Tack!

Tack Toni, och innan vi fortsätter i talarlistan så börjar det bli väldigt tomt här i salen och vi kan inte fortsätta. Då måste flera komma in. Vi är under 40. Du får gärna komma men flera måste komma in i salen. Vi kan inte ha så tomt här i stationssalen. De som hör oss får ju komma in. Varsågod Ann Catrine Fogelgren (L)

Tack så mycket. Ordförande, ledamöter och åhörare. Det finns egentligen inga avgiftsfria färjor eller gratis utan det är alltid någon annan eller något annat som får stå för notan. Avgiftsfri färja infördes 2011. Restiden mellan Stenpiren och Lindholmspiren är cirka fem minuter. Färjorna går var sjätte till sjunde minut vilket är betydligt oftare än något av stadens övriga färdmedel inom kollektivtrafiken gör. Vi ser också behovet av att kunna. kunna förbinda stadens två delar med tanke på Lindholmens utveckling med ett stort antal arbets och utbildningsplatser och också nu tillförda bostäder. Då detta avtal knyter upp staden under lång tid med betydande belopp måste kostnaden minimeras så långt som möjligt. Det förslag som nu staden ska teckna avviker i en viktig del från den inriktning som kommunstyrelsen fattade beslut om förra året om att teckna ett avtal mellan 2025 och 2032. Planeringen, precis som vi har hört här med en gång, i Syckebo pågår för fullt och enligt planerna så ska den vara i bruk 2032 och då behövs inte längre den avgiftsfria färjan. Men förslaget som nu ligger är ju att avtalet ska tecknas till 2040 då Västtrafik hävdar att en längre avtalsperiod om minst 15 år skapar en attraktiv upphandling, positiva synergieffekter och lägre kostnader. oklart vilka. Även om Göteborg inte behöver erbjuda avgiftsfri överfart, Längre till 2032, innebär det att staden står kvar med risken att ha kvarvarande kostnader för färjetrafiken efter det att bron tagits i bruk? Prognosen efter 2032 är uppskattad till 28 miljoner kronor per år, vilket innebär en kostnad för mellan 200 till 250 miljoner kronor fram till 2040. Kommer staden att kunna täcka in denna kostnad genom en annan användning av färjorna? Stadsledningskontoret pekar på att en kortare avgift. Även om stadens ersättning ska baseras på det faktiska utfallet per år så bör det ju finnas någon typ av estimerad beräkning på de olika tidsperioderna. SLK konstaterar att frågan om avgift för färjetrafik är en fråga som är relevant för stadens arbete. är en av många prioriteringar som behöver göras i relation till att anstränga ekonomiska läget. Frågan är om detta är rätt prioritering? Att skriva ett avtal ända till 2040 trots att behovet är till 2032, tycker vi inte är rätt hantering. Jag yrkar bifall till yrkandet från M, D, L, KD i Kommunstyrelsen.

Tack Ann Catrine! Då är det Karin Karlsson. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Karin!

Ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, alltså man kan ha ganska starka åsikter om hanteringen utav den här frågan från Västtrafiks sida. För det har varit en extremt pressad tidsplan. Vi var inte nöjda i stadsmiljönämnden överhuvudtaget med hurdant detta har hanterats från deras sida. Vi tycker att man hade behövt mer tid och vi vet att vår förvaltning också ville ha dialog med dem tidigare för att kunna reda ut saker och ting i lugn och ro. Det som Västtrafik ihärdigt hävdar är att ha en längre avtalsperiod är fördelaktigt när man går in i en upphandling. Det som vi tycker är viktigt är att vi har möjlighet att avbryta den avgiftsfria delen av kontraktet i förtid. Så att vi inte fastnar i att vi ska hålla på och finansiera den avgiftsfria trafiken hela vägen. vägen fram till 2040 för att den behövs ju främst under tiden som vi håller på och bygger bron. För det är ju en ersättning för bron. Sen är väl också, sen har vi fulla möjligheter att ändra var de här båtarna ska gå sen efter att bron är på plats. Så att dels behöver de inte vara avgiftsfria längre, men vi kan också ändra om sträckningarna och liksom öka kapaciteten på trafiken över älven på det sättet. Eftersom att vi, ja, då har vi ju både båtar och en bro. Med det sagt så vill jag yrka bifall till KS och avslag på övriga yrkanden. Tack!

Tack Karin! Och på detta har jag med Ann Catrine Fogelgren (L) begärt en replik. Varsågod Ann Catrine!

Tack så mycket! Ja, vi inser mycket väl behovet av färjan fram till 2032. Där är vi ju eniga. Men min fråga kvarstår. På vilket sätt är det fördelaktigt att skriva det här avtalet till 2040? Alltså vems fördel är det till? Är det till Västtrafiks fördel? Är det till stadens fördel? Är det till skattebetalarnas fördel? Det finns en mängd osäkerhetsfaktorer i det här som jag tycker riskerar att vi står med den här notan efter 2032. Det skulle vara intressant att veta vad det är och synergieffekten som jag nämnde. Tack.

Tack Ann Catrine! En kontrareplik begärt av Karin Karlsson. Varsågod Karin!

Som jag uppfattat det så handlar det dels om att möjligheten att få in anbud ökar. Bra anbud. Möjligheterna att upphandla elfordon ökar också med en längre avtalsperiod. Och sen så blir väl avskrivningskostnaderna lägre också per år. Eftersom du har en längre tid för avskrivningen.Tack!

Tack. Karin går vi tillbaka till talarlistan och då är det Jörgen Fogelklou. Därefter Hans Arby. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag ska börja med att jag 2-3 talare har påtalat att det har varit tuffa förhandlingar, det har varit snäva förhandlingar och Västtrafik har nog handlat till deras fördel och staden har varit pressad. Mitt råd till Jonas Attenius (S) är att ta den upphandlaren som har suttit i Västtrafik och anställ han i staden. så kanske vi får till några bra affärer här, för han verkar ha gjort en bra affär, eller hon, för sig. Men jag vill med det yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande här i fullmäktige. Vi avstod i kommunstyrelsen och sa att vi skulle återkomma med ett yrkande här, och det gör vi. Men det är klart att det ska vara fram till 32, självklart. Tack! Aslan Akbas Tack Jörgen. Då är det Hans Arby. Därefter Jörgen Knudtzon. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Det är ju så att Västtrafik har satt oss i en knepig situation. Man fem i tolv kommer med mer eller mindre ett ultimatum för att trafikeringen ska funka till 2040 istället för ursprunget som var 2032. Vi ser liksom ingen annan möjlighet än att ge stadsmiljönämnden . Men det betyder inte att de ska försöka få så bra villkor som möjligt. Så vi är nödda och tvungna kan man säga att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Och då också avslag till M, KD, L och SD som vill sätta 2032 som skulle sätta stadsmiljönämnden och avgiftsfria trafiken i en väldigt svår situation. Och kanske omöjliggöra den. Men vi har också två viktiga tillägg. Och det ena är. Att man skriver in i avtalet att man kan få in alternativa finansieringsformer. Det står det inte nu, men det måste vi få med. Det kan vara att man kanske lägger en annan taxa, en lägre taxa, typ halva taxan. För det finns nog en betalningsvilja här för de som inte i övrigt använder kollektivtrafiken. Men det kan också vara medfinansiering från andra aktörer, till exempel arbetsgivare. Precis så som både SD:s och M D KD L:s förslag är. Så jag hoppas ni kan stödja det tilläggsyrkandet. Men vi tycker också att stadsmiljönämnden ska se om och hur man skulle kunna handla upp den här trafiken själv vid sidan av Västtrafik. Det kan vara aktuellt redan 2027 när man vill ha trafikering mellan ytterkajen på halvön med Masthuggskajen och Lindholmen där Västtrafik inte vill trafikera den. Det finns redan idag i Stockholm en linje med självgående el. Färja drivs privat, den är igång. Så det finns kanske mycket mer flexibla och kostnadseffektiva lösningar än vad Västtrafik tenderar att handla upp. Det här uppdraget att titta på andra modeller är också en tydlig signal till Västtrafik att det finns alternativ. Något som kan stärka förhandlingen med Västtrafik där också. Jag yrkar bifall till tilläggsyrkandet från Centerpartiet och hoppas att övriga partier är med på att ger de här extra uppdragen för att stärka stadsmiljöförvaltningens position i förhandlingen med Västtrafik. Tack.

Tack Hans. Då lämnar jag ordet till Jörgen Knudtzon, KD, därefter Leif Blomqvist. Varsågod Jörgen.

Tack ordförande, fullmäktige och ni som lyssnar. Jag ska anknyta till något av det som Hans pratade om. För bara ett par veckor sedan så stod jag här och hade anledning att notera att den styrande rödgröna sidan inte har Spara som sin bästa gren. Då handlade det om ett ganska blygsamt förslag om att Göteborg borde titta på om det kunde vara möjligt att höja va-taxan lite mindre än som planerats och spara några kronor åt inflationspressade göteborgare. Men det tyckte de styrande var onödigt. För från Miljöpartiet fick jag veta att de vill spara på vatten. Det är jättebra. Men idag handlar det om att spara på göteborgarnas inbetalda skatter. Och de rödgröna vill inte vara med nu heller. Återigen är det ett ganska blygsamt förslag från oss på spararsidan. Vi har den här avgiftsfria färjan till Lindholmen och snart till Pumpgatan. Och den kostar många miljoner. Då tänkte vi att man kunde höra med de företag som finns där på Hisingssidan. Bland annat. om de vill vara med och ta en del av kostnaden, för det är ju ganska många som vill vara med och bygga Göteborg. Den avgiftsfria färjan har lockat många cyklister. Och cykling är ju bra både för cyklisternas hälsa och för miljön. Kanske kunde några företag se att det vore bra för dem att uppmuntra fler i personalen att cykla, genom att företaget engagerar sig i den här färjetrafiken. Men återigen säger de, de rödgröna nej. De vill inte ens försöka. Skattebetalarna ska stå för kalaset. Ja, vi får bara hoppas att när den nya gång och cykelbron står klar så blir vi inte sittande med en saftig räkning för färjetrafik som kanske inte behövs. Och så får vi väl hoppas att det någon gång ska få gå och få de styrande med på något annat sparförslag. Bifall! till yrkandet från M, D, L och KD.

Tack Jörgen. På detta har vi kommit två repliker. Vi börjar med Hans Arby först. Varsågod Hans. Tack.

Men jag håller ju med dig Jörgen och jag håller ju med om det ni säger. Men jag litar också på Stadsmiljöförvaltningen i det läget de är nu, att de inte har så mycket val och vi har inte så mycket val att ge dem större mandat. Men då måste vi se till att i det avtalet få in den här luften så att vi skulle kunna säga att vi avslutar. avgiftsfriheten om två år, för vi har sponsorer i form av arbetsgivare. Vi tar 10 kr per överfart och 300 kr i månaden på en taxa. Det måste vi få med i den, för då kan vi få de här besparingarna. Men att inte ge det mandatet nu, då sätter vi stadsmiljönämnden i en väldigt knepig situation och vi kanske inte får den avgiftsfria trafiken alls. Tack.

Tack, Hans. Då är det Karin Karlsson, V, som har begärt en replik och får.

Det här avtalet säger ju att vi har rätt att avbryta avtalsfriheten när som helst under perioden. Vi kan ta bort gratisbiljetten, eller vad man nu ska säga, när som helst. Det är ju inte så att vi är fast vid att vi ska erbjuda gratisåk hela vägen till 2040, utan det kan vi avbryta i förtid. Däremot så har vi upphandlat trafik. Fram till 2040.

Tack Karin! På detta har Jörgen Knudtzon, KD, begärt en kontrareplik.

Varsågod Jörgen! Jag vill egentligen bara tacka. Det är jättebra. Jag glömde att påpeka det här. Avgiftsfria. Gratis finns inte, men avgiftsfria färjan. Det är ju så idag att i vissa lägen så betalar Göteborg dubbelt för de resande. För vi betalar för seniorer som redan kunde resa gratis. Vi betalar för studerande som också kunde resa gratis. Och så betalar vi då dessutom en andra gång för att de reser gratis på en avgiftsfri färja. Men det var ju bra att vi inte ska slösa pengar i onödan.

Tack Jörgen. En ny replik begärd av Karin Karlsson. Varsågod.

Ja, där ser vi också att det finns en fördel i det här nya avtalet som innebär att vi nu betalar för det faktiska utfallet snarare än per resenär. Det är ju ett steg att komma till rätta med det här, att man dubbelbetalar för resor. Tack!

Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Leif Blomqvist . Därefter Johan Zandin. Varsågod Leif!

Egentligen är det ingen skillnad på vår syn på avgiftsfriheten. Den kan man ändra i princip när som helst inom som är specialbeställda för att vara de här båtarna. Det är inte vanliga skärgårdsbåtar. Man har en betydligt högre kapacitet än man skulle ha med traditionella avgifter. Det är bland annat kommunen som drev på att man skulle skaffa den senaste båten. Då var det borgerlig majoritet. Alla var ense om det. Den långsiktiga kostnaden får vi vara beredda att betala. Man har varit tydlig i dragningarna som gjordes i nämnden. Man kommer att göra allt man kan för att minska kostnaderna. Man kanske kan sälja båtarna eller lägga trafik nån annanstans över älven. Det andra är att när man upphandlar trafiken har man gått upp i en viss volym. Att göra det på bara några år är mycket dyrare än att ha ett mer långsiktigt avtal. Sedan gör man en upphandling om det blir samma som för skärgårdstrafiken och älvtrafiken. Då har man en större volym att spä ut det här på och också lättare att ändra dem. Så hur kostnaderna blir efter avgiftsfriheten, det vet vi ju inte riktigt. Men den går ju att minska väsentligt och kanske helt eller hållet försvinna. Men vi har ett ömsesidigt åtagande med Västtrafik. Det kommer vi inte ifrån. För skulle vi säga nej, vi vill inte ha någon avgiftsfrihet, då kommer man ju att upphandla. ungefär halva turtätheten mot idag. Tack

Hans har begärt en replik. Varsågod Hans!

Tack! Du har helt rätt Leif. Det är därför det här är ett så himla uselt avtal egentligen. Vi kommer stå risken för att man köper in färjor och råkar bygga en kapacitet. Därför är det väldigt viktigt med det här tillägget. Om vi inte har tillägg att det finns alternativa finansieringsformer, då är kutymen. Avslutar vi avgiftsfriheten, då blir det full Västtrafiktaxa, resandet går ner. kostnaderna blir väldigt höga. Vi måste få med Västtrafik. Vi vill kunna finansiera det här även på annat sätt. Vi får införa en egen biljett eller någonting. Att det finns med i avtalet. Annars sitter vi i fällan. Tack.

Tack Hans! Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är Johan Zandin Därefter Martin Wannholt. Varsågod Johan!

Tack! Att vi har avgiftsfria färjor är ju att kompensera för att vi ligger efter med utbyggnaden av gång och cykelbroar över älven. Idag finns ju som bekant noll broar mellan Hisingsbron och Älvsborgsbron. För folk som går eller cyklar är det orimligt att behöva finansiera ett månadskort eller enskilda resor med Västtrafik bara för att Skulle vi någon gång i framtiden inte vilja ha avgiftsfrihet längre kan vi naturligtvis utreda andra alternativ, men där är vi inte i dag. Både Karin Karlsson och Leif Blomkvist har lyft frågan om att det finns en betydande kapitalkostnad bunden i de här färjorna för Västtrafik, vilka de i sin tur handlar upp. Det leder naturligtvis till att kostnaden per år blir. Högre om man ska betala av det på nio år istället för på sjutton år. Och det gäller ju särskilt om vi ska göra den nödvändiga omställning till eldrift som nämns i handlingarna. Det höll ju både staden och Västtrafik på att kolla på och det hoppas jag att vi kan få på plats om några år. Vad händer då 2032? Jo, då kommer vi ha en ny bro på plats på den här sträckan mellan Hisingsbron och Älvsborgsbron. Ganska lång. österut på den här sträckan. Vi saknar fortfarande fasta förbindelser tvärsöver från till exempel Järntorget, Stigberget, Fiskhamnen, Majorna, Klippan. Skulle vi då bli stående där med en båt över 2032 så finns det ju många platser att sätta in den på istället. Med eller utan avgiftsfrihet. Så jag ser. Är inte det något stort problem i just det här fallet, att kommunen väljer att ta risken att ha en båt över mellan 20.32 och 20.40 jämfört med att Västtrafik tar den risken? I ett annat sammanhang hade det kanske varit dåligt för oss, men här tycker jag att det är rimligt, för det finns uppenbara användningsområden för staden för den färjan. Det är inte lika uppenbart att Västtrafik har ett annat användningsområde för en utpräglad gång och cykelfärja någon annanstans. Till slut vill jag bara påpeka för Jörgen Knutsson att du behöver inte oroa dig över användningen av ordet gratis. Det gamla latinska ordet gratis är en synonym till avgiftsfrihet. Det är inte, som många tror, en synonym till den nationalekonomiska termen fria nyttigheter. Så det går alldeles utmärkt att använda orden gratis och avgiftsfritt fullständigt utbytbart. Tack!

Tack Johan! Då är det Martin Wannholt därefter. Jörgen Fogelklou. Varsågod Martin!

Ja, det tackar vi Johan Zandin för den upplysningen. Då kan jag få använda ordet gratis när jag vill. Nästan. Nej, så här. Jag ville bara gå upp i den här diskussionen och säga ett par ord, även om vi inte står bakom vårt yrkande som vi har skrivit under. Men vi hade en annan ingång och den vill jag säga här. För att vi pratar om 40 till 50 miljoner. ligger i potten för varje år. I kväll tar vi alltså beslut om en halv miljard kronor som ska subventioneras till medelklassen i innerstan för att de ska ta sig över älven. Detta har vi skrivningar i er budget om ett jämlikt Göteborg, där höginkomsttagare allihop, barnen, eleverna och pensionärerna, har vi omhändertagit på annat sätt. Det här är människor som har det riktigt. bra och så ska vi subventionera dem med en halv miljard kronor, för det är vad vi fattar beslut om i denna församling i kväll. Jag vill bara säga att jag är emot det. Jag hade varit emot det även i en högkonjunktur. Vi betalar när man åker till södra skärgården på färjorna. Men här just har vi lovat en bro. Vadå? Den här bron som ska vara färdig 2032. Ni vet allihop här inne med de miljögifter och det som inte är hanterat. Det är inte alls säkert att det blir någon bro på den platsen.Överhuvudtaget! Halv miljard till innerstads medelklass fattar fullmäktige beslut om. Jag vill bara säga att jag personligen är emot det och hade önskat att fler i detta fullmäktige var det. Tack!

Tack, Martin! Då är det Jörgen Fogelklou, SD, som är sist i talarlistan än så länge. Varsågod, Jörgen!

Tack för ordet, herr ordförande, åhörare, ledamöter, fullmäktige! Ja, den här bron kommer vi nog att återkomma till, Martin, för jag är benägen. Och vi har ju haft en hel del dragningar i stadsbyggnader om den här brons vara eller icke vara. Men jag tänkte gå upp här och förklara någonting, om det är någon som lyssnar här. För jag tror egentligen att Alliansen, vi och Centerpartiet egentligen är rörande överens. Vi skulle kunna komma överens och kunna köra igenom någonting. För jag har ju läst er till. tilläggsyrkande. Det skulle vi kanske ställa oss bakom om man hade kunnat tweaka det lite. Jag tror att ni skulle kunna göra det. Jag tror att ni. Här finns en samsyn egentligen. Men det kommer inte gå igenom för att man har inte lämnat sandlådan och kan inte prata med alla partier.

Tack Jörgen och jag är tomt på talarlistan. Alltså vill jag att det är färdigdebatterat. Ja. Och under överläggningen yrkar Leif Blomqvist, Karin Pleijel, Karin Carlsson bifall till kommunstyrelsens förslag. Tony Orsulic, Ann-Catrine Fogelgren, Jörgen Knutsson att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou att fullmäktige beslutar bifalla yrkan från SD den 1 december 2024. 23 ska det vara, inte 24. Hans Holmby bifaller till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från C den 5 december 2023. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkanden från Tony Olsulic med flera och Jörgen Fogelklou. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandena. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Tony Orsulic m.fl.? Ja. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou?

Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då trycker vi på knappen och väntar tills alla kommer.Det verkar som att alla är här i stationssalen. Votering har begärts och ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja i propositionen i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två kvarstående yrkandena. Antas förslaget från Toni Orsulic med flera som motförslag? Antas förslaget från Jörgen Fogelklou som motförslag? är att förslaget från Toni Orsulic med flera antagits som motförslag. Då går vi till huvudveterin och då återstår bara två förslag. Ja i huvudverin är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Toni Orsulic med flera. Är det korrekt uppfattat? Ja.

Då startar jag omröstningen. Varsågod och rösta. Maria och Lind? Hur ska du rösta? Okej. Jag tror att alla har röstat. Då stoppar jag omröstningen. Och med 43 röster ja till kommunstyrelsens förslag mot 28 för förslaget från Tommy med flera så bifalles kommunstyrelsens förslag. Och då återstår tilläggsyrkande från C. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås den? Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. Votering är begärd. Då är det ja. Jag ska bara få ordning här också. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet från C. Varsågod och rösta. Ja för avslag, nej för bifall. Då har ju alla röstat och jag stopp. Nej. Ja, men det vet. Sara. Tack. Nu tror jag alla har röstat. Då stoppar jag omröstningen. Och med 68 röster mot 3 avslås tilläggsyrkandet. Reservation från Sverigedemokraterna. Reservation från Centerpartiet. Innan jag går till nästa kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat. Ja. Södra Älvstranden Utveckling AB

Då går vi till ärende nummer 12. Hemställan från Älvstranden Utveckling AB om att lämna kapitaltillskott. till Södra Älvstranden Utveckling AB. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Älvstranden Utveckling AB om att lämna kapitaltillskott om 200 miljoner kronor till Södra Älvstranden Utveckling AB godkänns. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Hans Arby C. Därefter Ann-Catrine Fogelgren. Varsågod Hans!

Tack ordförande, övriga ledamöter, åhörare. Det här är egentligen ett formellt. beslut i och med omstarten omtaget på Skeppsbron så blir det förgäveskostnaderna och det drabbar. Man måste göra en avskrivning i bolaget Södra Älvstranden och då måste man formellt göra kapitaltillskott. Det är klart bakom detta ligger det ju en risk för att det verkligen blir verkliga kostnader också. Det ska man inte blunda för. Det finns ett krav på parkeringsbolaget som gör att den här kan minska. Å andra sidan kan man säga, hade vi inte avbrutit så. så kanske förgäveskostnaden om två år hade varit ännu större avskrivning. Men det är mer ett formaliaärende, att man måste täcka upp kapitalet för den värdeminskning som det har blivit. Avskrivningen som har blivit på Cedergällsstranden. Tack.

Tack Hans. Då lämnar jag ordet till Ann Catrine Fogelgren. Därefter Axel Josefson. Varsågod Ann Catrine.

Tack så mycket, ordförande, ledamöter och åhörare! Jag delar inte Hans uppfattning riktigt att det är ett formalieärende här. Nu börjar kostnaderna för haveriet med Skeppsbron att ramla ned. Det första som nu kommer hit till kommunfullmäktige gäller hemställan från Älvstranden Utveckling till Södra Älvstranden Utveckling om 200 miljoner kronor. Södra Älvstrandens Utveckling har bara ett fritt eget kapital på 193 miljoner kronor. vilket gör att bolaget inte klarar den nedskrivning som nu är aktuell. Särskilt med beaktande av de stora åtaganden gällande Masthuggskajen som nu också pågår. I beslutet som togs här i fullmäktige i oktober, när man påbörjade arbetet med en ny detaljplan, står mycket riktigt att beslutet kommer få ekonomiska konsekvenser. Så som förgäveskostnader, direkt nedskrivning och andra redovisningsmässiga konsekvenser. Det här är bara början med dessa 200 miljoner kronor. Vi vet även att för jämnhetskostnader kommer att uppstå i exploateringsnämnden, P-bolagen med flera. Vad kommer notan för Exit Skeppsbron sluta på? Men är detta egentligen ett problem? Stadshus AB konstaterar att det finns tillräckligt med kapital inom koncernen för att bolaget ska ge detta kapitaltillskott. Rent tekniskt är det så. Men det är ett problem att så lättvindigt bara göra en nedskrivning med 200 miljoner kronor. Hur många förskollärare är det inte? Det här är faktiskt inte ett ansvarsfullt sätt att hantera skattebetalarnas pengar. Från Liberalernas sida var vi tydliga med att vi ville utgå från och ta tillvara de möjligheter som finns inom nuvarande detaljplan för att nu efter alla dessa år äntligen gå till handling. Flytta garaget, använd den byggda nedfarten och gör ett inte så stort kajstråk var de viktigaste förslagen som vi lagt fram. Motvilligt yrkar vi bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi förstår att vi behöver komma till en nedskrivning, men detta hade kunnat undvikits om prestigen lagts åt sidan för en mer pragmatisk inställning. Bäve månde skattebetalarna för sluträkningen. Tack.

Tack Ann Catrine på detta och jag har begärt en replik. Varsågod Hans.

Jag sa att man skulle kunna säga att det är ett formaliabeslut, vilket det också är. Men jag sa att det är klart bakom detta ligger en ekonomisk risk. Men det är inte så att det här idag drabbar några anställda i skola eller förskola någonting. Det här är en avskrivning, en kapitaltäckning. Vi vet inte vad slutnotan är än. Vi kanske gör ett omtag som gör att ekonomin blir mycket bättre så vi får 200 miljoner över. även när vi har gjort ett omtag. Så att nu stå här och säga att det här skulle betyda att det försvinner så och så många tjänster. Nej, jag tror vi gjorde helt rätt som avbröt och gjorde omtag och får en bättre skeppsbro. Sen kan vi skylla mycket på vad som har gjorts fel innan, men det hjälper oss inte nu. Tack.

Tack. Hans, berätta har ju Ann Catrine Fogelgren begärt en kontrareplik. Varsågod, Ann Catrine.

Tack. Nej, jag sa inte heller att det försvinner. Jag sa att pengarna skulle kunna nyttjas till andra saker än att göra den här nedskrivningen. Vi vet ju att man plockar ut pengar ur bolagen också. Men jag är den första som kommer. Ja, jag kommer nog inte stå här i fullmäktige då. Men som man brukar säga, äta upp sin hatt eller något liknande. Gör du ett överskott på den här planen så kan jag bjuda dig på en trevlig kväll.

Då lämnar jag ordet till Axel Josefson , därefter Jörgen Knudtzon. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Man ska vara försiktig med löften, men jag tror att det är ett ganska säkert löfte i detta. Jag skulle också, precis som Ann Catrine, börja med att motvilligt yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och sedan också bifall till tilläggsyrkandet från M, D, L, KD. Ja, det här är ju ett socialdemokratiskt haveri som har fortgått nu under över tio års tid, där man först kom överens med V och MP om en plan. Som vi alla andra här visste att det inte kommer hålla och vi röstade ner den, eller vi röstade mot den, men den gick igenom. Sedan hoppade V och MP av den planen och då fick vi i Alliansen försöka räddas det som räddas kunde och det gjorde vi under förra mandatperioden. Nu denna mandatperioden så har S svängt igen och nu ska man göra. Så här har det fortgått och det är väl den historiebeskrivning som jag tror är viktig att alla har med sig i detta. Man kan ju fundera på vad det här haveriet kommer att kosta göteborgarna och våra skattebetalare. Ann Catrine förtjänstfullt redogjorde ju för ett antal kostnader som man kan läsa ut upp mot en halv miljard. Och då har vi inte räknat in skadeståndsanspråken. Och man skulle ju kunna tro att Ann Catrine och jag har samkört lite. Man har faktiskt inte gjort, men jag har också suttit och funderat lite på förskollärarna. Hur många förskollärare är det vi får för en halv miljard? Tusen stycken. Vi betalar tusen förskollärare för en halv miljard på årsbasis. Men nu är det ju inte så att man kan omsätta detta till konkreta förskollärare. Men däremot så kan man ju fundera på de förskollärare som finns. Hur mycket måste de betala i skatt för att finansiera det här socialt? Socialdemokratiska haveriet. Det behövs 6700 förskollärare för att betala de här 500 miljonerna. Hela deras skatteinbetalning, kommunalskatt i Göteborg under ett år, går till det här. Tyvärr så finns det inte 6700 förskollärare här för vi har bara 5700. Det är några till som behöver betala det här. Men bara så att man förstår magnituden på det här. stora fiaskot som vi ännu inte har sett slutet på. Det här är vad göteborgarna får betala. Det här är pengar som faktiskt måste komma upp då. Jag tror jag stannar där faktiskt, för jag tycker att allt är sagt i det här. Jag yrkar bifall till vårt tilläggsyrkande där vi ska försöka få lite mer koll på de här kostnaderna som faktiskt drabbar göteborgarna och där vi också ska jobba mer att försöka

Tack Axel, på detta har Hans Arby begärt en replik. Varsågod Hans!

Tack, men nu är du ju där igen och säger att det är en halv miljard som drabbar lärarna. Det vet vi inte. Att vi står här och pratar förjäveskostnader, 200 miljoner idag och kanske upp till en halv miljard som du säger. Det är ju de besluten som är tagna av både S och M och Tidö som har gjort att vi har hamnat i den här situationen med Skeppsbron. Det vi försöker göra nu är att förbättra ekonomin, så vi kan kanske ha en halv miljard efteråt. Ni röstade nyss ner tilläggsyrkandet från Centern vad det gällde att komma ur avgiftsfriheten och finansieringen av färjan, som ni sa var en halv miljard. Så det är lite hur man tänker på hur man använder pengarna. Jag tror återigen att det är rätt beslut att kliva ur detta Skeppsbron för att minska och kanske till och med få positivt. Då får väl jag säga så här, att jag lovar att bjuda er bägge ifall det blir en sänkning. Sämre ekonomi tack vare omtaget på Skeppsbron när det är klart. Något äldreboende någonstans kanske? Tack.

Tack Hans för detta. Axel Josefson har begärt en kontrareplik. Varsågod Axel.

Tack för det Hans och tack för den inbjudan. Jag ser fram emot detta. Det är nog säkrare på det, tänker jag. Men det som vårt tilläggsyrkande går ut på är faktiskt att få koll på de här kostnaderna och det vi skulle kunna. utifrån det vi vet idag, så är det vad som finns på bordet. Det är möjligt att det blir mindre, men jag tror nog att den största sannolikheten är att det blir större. Då kommer det vara fler förskollärare som behöver betala det här kalaset som Socialdemokraterna någon gång startade. Jag är ytterst förvånad att Centerpartiet har anslutit sig till detta. Det finns faktiskt andra alternativ att gå. Tack.

Tack. En ny replik begärd av Hans Arby . Varsågod Hans!

Nej, men bara jättekort. Det som ni har i ert yrkande, det ligger ju med i det första, att göra en konsekvensbeskrivning med vad det innebär att avbryta detaljplanen. Det ligger ju redan med som ett uppdrag, om jag inte läser helt fel. Sen slog det mig bara att jag glömde faktiskt att yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack, då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Jörgen Knudtzon, KD, därefter Daniel Bernmar . Varsågod Jörgen! Jörgen Knudtzon, KD Tack ordförande, kommunfullmäktige och eftersom jag kommer ha tiden så måste jag börja med att tacka som latinstudent och till och med helklassiker för språklektionen. Halv miljard eller vad det nu blir så börjar i alla fall de här räkningarna trilla in. Det blir ju några stycken. De som handlar om förgäveskostnader, alltså bortkastade pengar. Som är resultatet av beslutet att börja om med detaljplan för Socialdemokraternas glansprojekt. Som sagt, det kommer mera. Då är det väl befogat att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en tydlig helhetsbild av de hundratals miljoner som redan har plöjts ner i Götaälv-leran. Vi kristdemokrater var ju inte med på det här beslutet om att börja om igen. Det är viktigt att de kostnader som faller ut till följd av beslutet redovisas transparent, enhetligt, så att helhetsbilden blir tydlig och staden kan minimera förgäveskostnaderna. Som jag konstaterade i oktober, när vi diskuterade detta, så är det svårt att stå med fötterna på jorden när jorden är älvlera. Men just då behövs det här med överblick. och tydlighet. Så därför i all korthet ordförande ett motvilligt bifall till kommunstyrelsens förslag och ett mera glatt bifall till tilläggsyrkandet ifrån M D, L och KD.

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar . Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag delar nog Ann-Cathrins bild av. av hur vi har hamnat här. Inte nödvändigtvis historieskrivningen, men skälen bakom. Hon avslutade någonstans med del av prestige och så. Det märks ju i talarstolen. Det finns ju inte en partiföreträdare som inte har varit uppe här och försöker två sina händer. De har minsann inte i alla fall deltagit i att skapa de här kostnaderna. Verkligheten är att alla partier här inne har på ett eller annat sätt, vid någon tidpunkt varit med och skapat de här kostnaderna. Så det tror jag att vi får vara ärliga om. ärliga med. Stora delar av de kostnader som nu är förgäveskostnader är kostnader som har uppstått över tid. Det är inte så att vi med det här beslutet orsakar de kostnaderna. De pengarna är redan brända. De var brända när Axel Josefson fattade beslut om att fortsätta det här arbetet och de fortsätter att vara lika brända nu. Så jag tror att man får hålla reda på hur det här fungerar i praktiken. Jag ska också inte glömma att yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på yrkandet. tilläggsyrkandet som ligger i kommunfullmäktige. Det har gått alldeles för mycket prestige i den här frågan. Det är dags att. Är det något vi ska gräva ner i sanden så är det inga huvuden utan det är prestigen. Och konstatera att det här behöver göras om. Vi behöver tänka nytt och nu gör vi det. Nu verkar alla i alla fall eniga på den punkten. Det känns väldigt positivt. Även om några är det mer motvilligt än andra. Sen när det gäller det här tilläggsyrkandet så vill jag ändå säga så här. Det finns nog inget stadsutvecklingsprojekt som vi har lagt ner så mycket utredningsresurser på när det gäller den ekonomiska sidan som det här projektet. Jag har respekt för att man ytterligare en gång, för fjärde gången sedan jag hamnade i den här församlingen, vill ha en fullständig sammanställning av alla kostnader och alla pengar in och pengar ut och hej och hå. Men det kanske inte är det vi ska fokusera på nu när vi ska avsluta det här projektet. Det andra uppdraget som tilläggsyrkande. Det är att samordna och optimera det fortsatta arbetet. Då vill jag säga såhär. Jag vill gärna undvika att vi skriver vår egen organisation på näsan. Att de ska arbeta effektivt. Det är för mig inte ett uppdrag. Det är en grundsats i allt arbete vi gör. Det är också en grundsats i allt arbete vi gör på stadsutvecklingsområdet. Att det är samordnat mellan de förvaltningar och bolag. som arbetar med den frågan, därför att det står i de styrdokument som styr den här verksamheten. Så att påpeka att man ska göra det som ingår i sitt eget uppdrag, det tycker jag aldrig är en bra idé. Och därför yrkar jag avslag på tilläggsyrkandet. Så det ena, det har aldrig varit så mycket utrett. Och det andra, det är självklart att man ska samordna, därför att det ingår i de grundläggande styrdokumenten. Tack för mig!

Tack Daniel! På detta har vi Axel Josefson, M begärs det en replik. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag ska börja med att säga att Daniel har fel på tre punkter. För det första, vem är ansvarig för situationen? Jo, det är de tre partierna som drev igenom den här planen 2012. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet. Dags att ta ett ansvar och erkänna detta, för det är det som har satt oss i den här situationen. Det andra, att tänka nytt, se alternativ och är vi överens? Nej, det är vi inte Daniel. Ni tillsammans med Centerpartiet vill ta fram ny plan. Det vill inte vi andra. Vi vill se på alternativen innan vi kastar oss huvudstupa in i den resa som ni har börjat med nu och där vi kan se hundratals miljoner i förgäveskostnader och som nu våra förskollärare ska betala. Sedan det tredje, effektivitet mellan förvaltningarna. Ja Daniel, det har varit ett återkommande problem i det här ärendet att förvaltningarna inte har kunnat samordna sig. Och därav så är det viktigt att vi faktiskt trycker på detta. Så att tre fel har jag noterat. Tack.

Axel. På detta har Daniel Bernmar begärt en kontrareplik. Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Ja, så kom den där prestigens fula huvud upp igen. Det är ju många år sedan som Vänsterpartiet ändrade uppfattning och förstod att den här planen inte kommer fungera. Den var ju inte bra från början. Det visste vi ju. Men det var många år sedan vi kom på att nej. Vi måste avbryta detta. Det fungerar inte längre. Så vi tog ansvar för det felbeslut som vi en gång var med och tog ansvar för då. Sedan dess har vi arbetat aktivt för att göra om det här arbetet. Så det är absolut. Vi var med och tog den planen. Vi har absolut gjort vad vi har kunnat senare, när vi har insett hur fel det har blivit. Det har jag inga problem att säga. Det finns ingen prestige i det. Det är viktigt att kunna ändra sig och komma vidare i ett arbete. Det är intressant när Axel Josefson tar upp förskollärare. För om man lyssnar på hans första inlägg så sa han, ja egentligen kan man ju inte göra den jämförelsen. För det vet ju Axel, att den jämförelsen är hutlös. Så jag tycker vi lämnar den därhän tills vidare. Tack.

Tack Daniel. Där kommer Axel en replik. Begärt. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande. Ja, den är huvudlös såtillvida att när man pratar om ett antal anställda som man skulle kunna få för de här pengarna, det håller jag med om Daniel. Men däremot när vi pratar om att betala notan, det ska betalas, ja men då är det skattepengar som ska in. Eller du ska liksom kunna kompensera det med skattepengar. Så där Daniel, det kommer fortfarande behöva betalas. Tack

Axel. Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Viktoria Tryggvadottir Rolka. Därefter Martin Wannholt . Varsågod Viktoria.

Tack så mycket ordförande fullmäktige. Att göra de förändringar som vi är överens om menar vi kräver att man gör en förändring utav detaljplanen. Men med utgångspunkt i att återanvända och självklart tillvarata så stora delar som det bara går. Och det ligger ju med i uppdraget. som säger att det inte går att göra på det sättet. Varken på den redan byggda nedfarten eller på sådant som skulle komma. Det vi kan konstatera är däremot att det finns väldigt stora osäkerheter i kalkylerna oaktat om man går på förslag ett eller förslag två. För vi vet ju att bara den allmänna platsmarken och garaget vida överstiger de kostnaderna som vi står här och diskuterar nu i någon form av mervärdeskostnader. okynneskostnader. Men jag tycker både Hans och Daniel har lyft det väldigt bra. Man kan väl konstatera att ibland så är det enda vettiga att säga att nej, det här blev inte bra. Det här blev inte rätt. Nu går vi tillbaka och gör ett omtag och ser till att vara respektfulla mot göteborgarna och vår gemensamma stadsbild. Och försöker jobba tillsammans för en så konstruktiv lösning som möjligt. Jag tycker ni har goda poänger i ert tilläggsyrkande med övertagandet. Jag är övertygad om att det är omhändertaget, det arbetet som pågår. Så bifall kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Viktoria. På detta har jag Ann Catrine Fogelgren. Jag ber om en replik. Varsågod Ann Catrine.

Tack så mycket. Jag försökte lyssna här. Jag kanske börjar höra dåligt. Jag blir ju lite äldre. Men jag tyckte du sa en förändring av detaljplanen. Men det är väl ändå så att ni ska göra ett omtag med en ny detaljplan? Jag tror också att nedfarten i garaget ska användas, men jag har uppfattat det som att ni inte ska ha något garage. Jag vill bara klara ut det här, om vi kanske är ute och, ja, det kanske har skett lite förändringar här. Ni kanske har tänkt om? Tack.

En kontrareplik begärd av Viktoria Tryggvadottir. Varsågod Viktoria.

Nej, det blir en ny detaljplan. Men när jag säger att man inte behöver göra om detaljplanen i grunden utan kan tillvarata och återanvända stora delar av det arbete som redan har gjorts, bortsett från garaget. Det är vad det är jag menar. Tack.

Tack! Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Martin Wannholt . Därefter Jörgen Fogelklou . Varsågod Martin!

Ja, först yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag och sedan yrkar jag bifall till yrkandet från MD, L och KD. Så vi får nu utrett att man kan tycka vad man vill om utredningar. Men det är oerhört viktigt i ett sådant här projekt att få reda på den totala bilden så vi vet vad vi går vidare med. Alltså vad har det här kostat? För det blir också ett sätt att kämpa på i den nya detaljplanen för att hämta hem så mycket som går, oavsett genom att återvinna delar av detaljplanen och en del annat, förmodligen inte nedfarten. Men ändå. Däremot, nu är det ju så här, för det är en väldigt tuff debatt här. Det var ju så här. Ansvar och så vidare. Det vet ju alla vad vi har sagt, så jag behöver inte skälla på S mer. Men S drev ju igenom den här planen. Det var framförallt S jag var med i fullmäktige och L stödde den. L är de enda som inte har bytt fot i hela församlingen kan man egentligen säga. De är för den fortfarande, om än med förändring. Moderaterna, som jag tillhörde, var emot. Det är Axel som har bytt fot här. Han gjorde upp med Socialdemokraterna och skulle bygga det här P-garaget med 840 miljoner. Att det stoppar vid 840 miljoner. Det var ju för att vi lyckades få en majoritet om ett tilläggsyrkande. Sedan sprang det iväg till 1,6 miljarder och då fick till och med bilkramaren Axel Josefson, eller hur? backa, att det blev för mycket. De här förgäveskostnaderna, de här pengarna har gått åt och vet du vad? Merparten av dem har gått åt under ditt styre Axel. Det kan vara bra att komma ihåg också. Så jag tycker vi ska vara lite ödmjuka här. Jag är helt övertygad om att vi gemensamt i byggnadsnämnden. Den kommer inte att bli några stora plus, men den kommer inte att bli de här stora minusen. Vi kommer naturligtvis inte att lägga ned ett jättestort, dyrt garage ute i älven utan efterfrågan på de p-platserna och utan någon som helst betalningsförmåga på de priser som skulle vara i så fall. Så snälla, låt oss nu sträcka ut händerna här. Vi bifaller allihop, om än motvilligt, kommunstyrelsens förslag. Men bifall också tilläggsyrkandet. Det är viktigt att lägga korten på bordet. Vi är öppna och transparenta i Göteborgs Stad. Vi har inget att dölja. Det är så här mycket det har kostat oss. Tack!

Tack Martin! På detta har Axel Josefson och Ann-Catrine Fogelry begärt replik. Vi börjar med Axel Josefson. Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag har en frisk debatt här. Man vet inte riktigt var huggen kommer ifrån. Men ändå, bara förklara lite ingången från vårt håll. Det har ju varit att vi var absolut emot planen från början. Vi tyckte det var en dålig plan. Men sen så har vi ju också funderat på okej, visst, ska man göra om en plan? Ja, visst, då måste man ju veta vad det alternativet innebär. Vad är kostnaden för det? Vår ingång här är att vi tror inte att den resa ni har börjat på nu kommer att bli särskilt mycket billigare. Då sitter vi samtidigt med ett stort bostadsunderskott. 20 000 göteborgare saknar en bostad. Nu ska vi hålla på att haverera en ny plan här. Oaktat hur snabbt och hur mycket ni ska återanvända här, Victoria, det är minst åtta år framåt i tiden. Kanske tio år om vi nu kommer överens eller någon här får någon idé om detta. Denna plan kommer att kosta. Det är bara frågan. Vi prioriterade framdrift under vårt styre, att få fram bostäder. Vi var beredda att acceptera de tokigheter som ni emellanåt har gjort, för vi såg att alternativen skulle bli betydligt mycket dyrare. Tack!

Tack Axel! En kontrareplik begärd av Martin Wannholt. Varsågod Martin!

Ja, tack för förtydligandet. Jag delar den bilden du beskrev, men jag vill bara påminna att Moderaterna och Socialdemokraterna gemensamt före mandatperioden, efter alla de olika förhalningarna som vi alla har på olika sätt, i olika konstellationer varit delaktiga i, så togs ett beslut om att bygga ett garage med p-platser som skulle subventioneras av skattebetalarna med 1,5 miljoner kronor. Sedan kom notan tillbaka till 3 miljoner kronor per kommunal parkeringsplats och då tog det även stopp från övriga. Det var bra! Nu gör vi ett omtag! Tack Martin! Då är det Ann Catrine Fogelgren och har begärt en replik. Varsågod!

Tack så mycket! Ja Martin, jag har också varit med från början. Så jag håller med om att det finns ett ansvar. Men vi har hela tiden hållit linjen att vi vill bygga på Skeppsbron. Men under resans gång så får man göra vissa förändringar. Som vi också har gjort nu med det förslaget som vi har lagt fram. Som också kommer att ge en möjlighet. Att bygga ett garage. När jag lyssnade på dig här tyckte jag att du sa att du var lite öppnare för att du ändå ville ha ett garage där. Då kan du ju ansluta dig till det förslaget som vi ändå har lagt fram här nu. Du lyssnar väl ändå på de goda argumenten i den här debatten? Tack!

Tack Ann Catrine och Martin Wannholt. Det är begärt en replik på detta. Varsågod!

Ja, då får jag ju be om ursäkt om jag har uttryckt mig otydligt. Det är klart att om de fastighetsägare som har byggrätterna, eller som kommer få de nya byggrätterna när den nya planen är färdig. Jag förutsätter att de vill bygga parkeringsgarage under sina fastigheter. Så i sann liberal anda så ska de betala det och de boende betalar det själva. Vad vi har varit emot den här planen, hela tiden är att kommunen ska in och subventionera. Allt går tillbaka till dåligt avtal från Älvstranden. Subventionera med skattepengar parkeringsplatser för rika människor med 1,5-3 miljoner kronor per parkeringsplats. Man kan inte fatta sådana beslut. Tack!

Tack Martin! Vi går tillbaka till talarlistan och då är det Jörgen Fogelklou. Därefter Patrik Höstmad. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare, ledamöter! Mycket har ju sagts om det här garaget. Nu handlar det ju inte bara om det här garaget i vattnet. Men det hoppas jag aldrig blir av för kommunens pengar i varje fall. Det är väl ingången vi har här. Jag måste också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till slut, motvilligt. Men det gör vi. Men vi har också ett tilläggsyrkande här i fullmäktige som är snarlikt vissa alliansens, men där vi också skickar med. Vi tycker att detta är oerhört viktigt. Vi kommer att kämpa för det. Det är att man tittar på fiskhandeln, om man kan fixa så att fiskhamnen får vara kvar. Vi skickar med ett uppdrag där. Det är det vi gör. Det är oerhört viktigt. Sedan, Hans Arby, där är du. Om du ska bjuda in de här två herrarna, eller det var en herre och en dam här, på den här sidan om ni vill få igenom någonting så måste du lära er. Du måste ha med en tredje också, annars kommer du inte få igenom nånting. Tack!

Tack Jörgen! Då är det Patrik Höstmad . Därefter Daniel Bernmar . Varsågod Patrik!

Tack för det! Jag tänkte framförallt vända mig till dig Daniel. Du kritiserar den andra beslutspunkten om att försöka optimera den ekonomiska hanteringen. Jag känner mig lite skyldig för att ha drivit fram den punkten. Rent konkret handlar det bland annat om att exploateringsnämnden anser sig ha en fordran på, jag tror det var 73 miljoner kronor från Älvstrandsbolaget. Älvstrandsbolaget bestrider den. Jag tycker att det är olyckligt att vi i Göteborgs Stad mellan nämnder och bolag hamnar i den här, juridiska förhandlingssituationen och försöker spela ut varandra. Bättre blanda in stadsledningskontoret, titta på det ur hela staden-perspektiv. Var är det lagligt, rättspraxis och redovisnings god redovisningssed, lämpligt att lägga det här? Finns det frihetsgrader? Var lägger vi det för att det ska vara ekonomiskt så bra som möjligt? Det är det den punkten handlar om egentligen. Det kanske finns flera sådana konflikter mellan de olika. Det är ju ingen som vill ta den här svartepettern nu utan alla försöker ju skjuta kostnaden ifrån sig. Så låt oss ta det i ett sammanhang och försöka lösa det på bästa sätt. Tack!

Tack Patrik! Då är det Daniel Bernmar som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Jag minns inte om jag sa rätt men jag yrkar avslag. Avslag på samtliga tilläggsyrkanden så att det framstår som klart. Jag tycker väl, apropå Patriks påstående här på slutet, att det är precis tvärtom. Det är väl ett genuint uselt sätt om vi tillåter våra förvaltningar att inte kunna ha hela staden-perspektivet. Det är inte kommunstyrelsens arbete att företräda hela staden, utan det är alla nämnders och förvaltningars jobb att företräda hela staden. Det är tyvärr ett problem. som har blivit allt vanligare, måste jag säga, sista åren, i och med omorganisationer och sådär, att det har gått i rakt motsatt riktning mot vad omorganisationen har haft till syfte. Det är samma sak på den sociala sidan. Alldeles för många förvaltningar och alldeles för många nämnder som vägrar lyfta blicken från sitt egna mest ekonomiska, rationella perspektiv. Trots att det inte är så den här staden ska fungera. Trots att det inte är så våra styrdokument säger att staden ska fungera. Det är ett väldigt stort ansvar för dig, för mig och för alla andra i den här församlingen att ta, att leda våra förvaltningar på ett sätt som inte skapar den typen av situationer. Jag kan komma på tio till sådana exempel i många förvaltningar. Att kommunstyrelsen ska leka någon slags domare när förvaltningarna beter sig på det sättet, det är verkligen inte lämpligt. Här måste vi ta oss i kragen, alla vi som sitter i nämnder och styrelser, och säkerställa en god samordning för stadens bästa. Tack!

Tack Daniel! På detta har Patrik Höstmad begärt en replik. Varsågod Patrik!

Självklart är det så. Det är så vi har jobbat från exploateringsnämndens sida. Vi har gett direktören i uppdrag att försöka lösa det här ur ett hela staden perspektiv. Det är inte alltid att man har samma perspektiv från framförallt bolagssektorn till nämndsektorn. Bolagen har ju ganska mycket sin aktiebolag. slag att utgå ifrån och tappar ibland, är väl min bild, lite stadens perspektiv i det hela. Men om era ledamöter i Älvstrandsbolaget ser till att det här löses på bästa sätt så kan väl det vara en annan väg. Tack,

Daniel. - Daniel Bernmar har begärt en kort replik. Varsågod.

Det var ett typexempel på hur det inte ska låta när man diskuterar såna här frågor. Vi har gett direktören i uppdrag. Direktören säger att det är Älvstrandsbolagets fel. Då får väl du i ditt parti prata med dina ledamöter. Vi behöver ha ett mycket större Hela staden-perspektiv när vi pratar om såna här viktiga frågor. Där exploateringsnämnden tillsammans med Äldrestadsbolaget, tillsammans med andra aktörer hittar en lösning och en helhet. Det betyder att alla måste ge och ta. Det är så staden fungerar. Det är så den borde fungera. Det är för invånarnas skull vi är här. Precis det här resonemanget gäller jättemånga nämnder och styrelser. Jag tycker vi ska ta med oss det här idag. Det gäller inte bara dem. Det kan gälla grundskolenämnden nästa gång. Det kan gälla socialnämnderna. en annan gång. Nu tittar jag på några jag känner igen. Men jag har hört det förut och det är skadligt. Tack!

Tack Daniel! På detta har Patrik Höstmad begärt en ny replik. Varsågod Patrik!

Tack för det! Jag vet inte riktigt om jag förstår vad det är du kritiserar här. Men vi är väl alla överens om att vi ska försöka ha ett hela staden-perspektiv. Och vi är alla överens om att det finns ett ansvar för förvaltningarna, för bolagen, det finns för nämnderna, det finns för styrelserna. Och det är de kanalerna vi får använda. Vi kan även som vi föreslog blanda in stadsledningskontoret för det här är ganska komplexa redovisningsmässiga och lagmässiga saker som måste lösas ut på ett korrekt sätt. Jag känner väl lite att jag som politiker inte har den expertkunskapen för att kunna ha åsikter i frågan. Framförallt inte om det sitter en förvaltning och säger en sak och ett bolag som säger en annan sak. Så kan man behöva en tredje opinion i det hela.

Tack Patrik. På detta har vi Hans Arby. C begärt en replik. Tack. Nu vet jag egentligen inte. Är det Daniels eller Patriks? Vänta, vänta. Ursäkta. Det är lugnt. Du kan begära ordet men det är inte en replik på honom. Det är riktigt. Jag vet inte vem jag tog replik på helt plötsligt. Hans Arby ( C) Tack. Jag tänkte säga, nu kanske det blir väldigt mycket middagar att bjuda. Men jag kan bjuda Patrik också då om det inte fungerar. Nu sitter jag i Älvstranden och exploatering. Det finns ju liksom en samsyn att lösa det här på ett sätt. Men man måste följa lagar och regler. Det som vänder mig kanske lite mot tilläggsyrkandet, det är på något sätt att se till att göra det som ni ska göra. Nu säger vi det till dig på skarpen och det ger ingenting. Då får man ju börja diskutera om man ska införa något som man hade förr, en samordningsfunktion. på SLK för sådana här saker när det inte fungerar emellan. Men att specifikt ge kommunstyrelsen nu känns lite konstigt. Gör det ni ska göra. Tack.

Tack. Då har jag tomt på replikskiften. Då är ordet begärt av Martin Wannholt . Varsågod Martin!

Ja, jag vill bara passa på att skicka med mina lyckönskningar Hans. För nu tog du på dig stort ansvar. Jag hoppas verkligen du lyckas med det på dina axlar när du har förmånen att göra det som i alla fall vi från Demokraterna tyckt att man skulle ha personunion i de här två, i Älvstrandsbolaget och exploatering så länge Älvstranden är. Men nu hör det till historiken här. Nu pratar vi om lite olika siffror med att skriva ner och var de ska hamna. Historiken här, det har ju varit enorma bråk. Fullständigt kaos mellan framtiden när Lars Johansson satt där, Mariette var VD, och Lena, och jag kommer inte ihåg vem det var som var ordförande för S i bolaget. Det var fullständig kamp och mejlväxlingar och så vidare. begärdes ut och låg i media just för att man inte kunde komma överens. Det hade varit väldigt skönt om vi hade haft en stadsledning eller en kommunstyrelse som sade att vi ska ha hela staden-perspektiv. Vi ser att ni inte har det, så nu får ni sluta bråka. Vi kallar in er och ni får inte gå ut i det här rummet förrän vi är överens. Och så tar du in jurist, advokat eller vad vi nu behöver för att reda i det. Så lycka till! Men historiken här har varit allt annat än hela staden-perspektiv. NÅGON SOM SÄGER SÅ?

Tack Martin, och då har jag tomt på talarlistan. Anser fullmäktige att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningen yrkar Hans Arby, Daniel Bernmar, Viktoria Tryggvadottir Rolka bifall till kommunstyrelsens förslag. Ann Catrine Fogelgren, Axel Josefson, Jörgen Knudtzon, Martin Wannholt bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkan från M, D, L och KD den 6 december 2023. Jörgen Fogelklou bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkan från SD den 6 december 2023. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandena. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Då börjar vi med tilläggsfrågan från M, D, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås tilläggsyrkandet? Ja. Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. Då återstår tilläggsyrkandet från SD. Bifalles den? Ja. Avslås tilläggsyrkandet? Ja. Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. Då var vi färdiga med reservation för SD. förorening från fartyg.

Då går vi över till ärende nummer 13. Där kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads taxa för verksamhet enligt lagen 1980 kolon 424 om åtgärder mot förorening från fartyg fastställs och gäller från och med den 1 februari 2024 Ja, som är Göteborgs Stads taxa för verksamhet enligt lagen 1980 424 om åtgärder mot förorening från fartyg. Där kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads taxa för verksamhet enligt lagen 1980 kolon 424 om åtgärder mot förorening från fartyg fastställs och gäller från och med den 1 februari 2024. Talaren, listan är tom. Det föreligger bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar Ja.

Ärende 14. Är Göteborgs Stads idrottspolitiska program 2023-2030? Kommunstyrelsen föreslår att namnet på programmet ändras till Göteborgs Stads idrottsprogram, samt att programmet genomgår en språklig bearbetning för att korrigera effekterna av namnjusteringen. Vidare föreslås att Göteborgs Stads idrottsprogram 2023-2030 antas. Slutligen föreslås att kommunfullmäktiges uppdrag till idrott och föreningsnämnden om att ta fram ett idrottspolitiskt program, samt att i programmet omhänderta åtgärder för att minska avhoppen från idrottsföreningar bland unga.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, Göteborg är en stolt idrottsstad och tidigare i år utsågs vi återigen till årets idrottsstad. Våra återkommande evenemang som Gothia Cup och Partille Cup erbjuder både glädje och gemenskap för många som är bosatta här men också för barn och unga långt. bortom Göteborgs och faktiskt Sveriges gränser också. Våra idrottslag har supportrar i hela Sverige. Vår breddidrott erbjuder varje dag tusentals barn och ungdomar en meningsfull fritid. Det är just den här kombinationen av bredd och spets som är väldigt framgångsrik och som gagnar många. De värden idrotten genererar är svåra att faktiskt värdera. Det är någonting som är ovärderligt helt enkelt. Såväl ur folkhälso-, trygghets och. och integrationsperspektiv bidrar idrotten till något fantastiskt. Det ska vi vara med och värna och inte minst vi kristdemokrater är väldigt glada över att detta initiativ som vi var med och tog nu äntligen kommer i hamn. Ett idrottsprogram med tydliga strategier och mål gör att vi kan fortsätta arbetet målinriktat för att bibehålla både en fantastisk bredd och en inspirerande vass elitidrott. Vi är också väldigt glada över att . Det har blivit en så bred uppslutning kring programmet här i fullmäktige. Då vill jag med detta med emfas yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack för ordet!

Tack! Då är nästa talare Staffan Lindström, därefter Pär Gustavsson. Varsågod Staffan!

Tack så mycket. Fullmäktige, göteborgare. Kalle har redogjort för idrottens fantastiska värld på ett bra sätt, så jag tänker inte dra den jag också. Det är väldigt bra att vi tar bort ordet politik ur idrottsprogrammet, för att vi är överens. Vi har jobbat ganska länge med det här. Det är många som har varit med och knådat, både på idrott och förening och på de olika remissinstanserna. Det här programmet är en slags erkännande av att idrotten, Den är en värdeskapare för staden. För det är det verkligen. Och att idrottens behov ska vägas mot de andra behoven som också finns naturligtvis. Det ska vi göra här i fullmäktige och det ska ni göra när ni är ute i era nämnder och styrelser. För det är egentligen det som det här programmet säger. Att vi ska jobba med våra lokaler, med mark och andra förutsättningar för att idrotten ska kunna fortsätta att utvecklas. Att elitidrotten ska få möjlighet och att predidrotten ska få möjlighet. Våra evenemang ska få möjlighet. Det ska byggas fullmoshallar när skolor ska byggas. Det ska ges förutsättningar för övernattning på skolorna och så mycket annat som kommer in. När man bygger måste man också bygga vägar till idrottsanläggningarna som är trygga att ta sig på. Också på ett klimatvänligt sätt, så då handlar det om kollektivtrafik. Mycket annat. Och sen är det ju väldigt kul att gå på idrott. Jag var på Sverige-Kroatien i Scandinavium häromdagen och det var ju fantastiskt härligt med alla dessa unga fans, unga handbollsspelare som var där och hejade på sitt landslag. Och det var en väldigt positiv och dynamisk inramning. Kan man hoppas att man har på alla idrottsevenemang i fortsättningen också. Tack! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då var nästa talare Pär Gustavsson, därefter Edwin Friedlaender.

Tack så mycket för det ordförande! Från Liberalernas sida så vill vi både välkomna stadens nya idrottsprogram och den breda samsyn som finns här inne. Det lovar gott inför kommande avspark. Jag skulle vilja passa på att framhålla idrottens egenvärde. De flesta som deltar i idrottslivet gör ju det för att man just vill idrotta, inte för att skapa mer mervärde i form av förbättrad folkhälsa eller. Minskad segregation eller stärkt tilltro till olika institutioner eller vår demokrati. Allt det där som vi tycker är viktigt och varför vi väljer att stödja idrotten. Jag tycker att det är en aspekt som behöver få ta större plats inom idrottspolitiken och i debatten. Många gånger är det idrotten som ska lösa en massa problem. Det synsättet har under lång tid påverkat idrottsrörelsen. Det har bidragit till att förändra synsättet på vad en förening faktiskt är. Allt oftare är det numera en tjänst som ska köpas. Det har lett till minskat deltagande och engagemang bland unga och en försämrad rekryteringsgrund för nya ledare. Det skakar idrottsrörelsen i grunden. Engagemanget och sammanhållningen i idrottsrörelsen betyder mycket för många. Det har präglat mig på väldigt många olika sätt. Men just därför är det också så viktigt att idrottsrörelsens egna medlemmar behöver bestämma och ta ansvar för sin verksamhet. Vår uppgift, vi i politiken, ska skapa så goda förutsättningar som möjligt för idrottsrörelsen. Göteborg ska vara en levande idrottsstad där stadens alla invånare kan ta del av idrott i olika former. Man ska kunna få träna, tävla och leka på olika sätt, för olika syften och i olika former. Det vi ska se till att säkerställa är . Det sker på ett jämlikt och jämställt sätt. För oss liberaler är det självklart att idrott och rörelse som leder till bättre hälsa aldrig får bli en klassfråga. Barn och ungdomar ska ha goda möjligheter till ett aktivt liv oavsett familjernas plånbok. Därför är det bra att det här perspektivet finns med så tydligt i programmet. Nu återstår det att växla upp den lyckade försäsongen. säsongsträningen i resultat på tävling och med det så yrkar jag bifall till kommunstyrelsen.

Då var nästa talare Edwin Friedlaender, därefter Bettan Andersson . Varsågod Edwin!

Tack, ordförande, fullmäktige och göteborgare. Först måste jag säga att det är roligt att vi alla är så överens i den här salen om det här programmet och varför det är så viktigt att vi antar det. Det är svårt att på tre minuter förklara och predika varför det är så viktigt med idrott. Om jag hade haft möjligheten hade jag stått här uppe väldigt länge och pratat om det, men nu har man tre minuter. Göteborg är Sveriges idrottshuvudstad. Det visade sig kanske på tydligaste sättet i år när vi blev utsedda till EU. Just det, Sveriges idrottsstad. Det är inte av en slump att det har blivit så, utan det är för att vi har en lång historia av att utöva idrott i den här staden. Det måste vi förvalta och jobba vidare med. Idrott och föreningsliv är som det mesta inte något som är dynamiskt, utan man behöver ständigt jobba och utveckla även det. Människor är inte heller alltid homogena, utan vi har olika förutsättningar och olika behov. Det är bra att det här idrottsprogrammet tar det i beaktande. Sist så skulle jag bara vilja slå ett slag för den justeringen som gjordes i nämnden kopplat till akademins roll. I Göteborg är vi väldigt bortskämda med att ha en väldigt stark akademi som jobbar med idrottsfrågor. Det är bra att man tar dem i beaktning när man utför programmet. Så bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då var det nästa talare Bettan Andersson, därefter Anna-Sara Perslow. Varsågod Bettan!

Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Jag börjar med att yrka bifall till bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Jag tycker att det är ett bra program och jag tycker också att det har varit en väldigt bra process i att ta fram det programmet. Och mycket av det jobbet gjordes faktiskt under pandemin också, så det var väldigt många digitala möten. Och jag tror precis som många har sagt, bland annat Staffan här, att det här kommer att bli tydligt för många andra nämnder och bolag i staden, vad man har för del i det här, så att vi kanske kan få lite mer mark exempelvis till anläggningar. Men att vi också får ett perspektiv att idrotten är en hela staden fråga. Det är också bra att vi har varit väldigt eniga. Det här programmet kan hålla över tid oavsett styre. Per, du nämnde det här med att man ska idrotta för idrottens skull. Det är det primära. Jag håller med dig helt i det. Men det är faktiskt så att idrottsföreningarna själva många gånger säger att med lite mera stöd så skulle vi kunna göra saker som är sociala insatser för barn och unga. Så den diskussionen och frågan kommer ju många gånger från idrotten själva, även om det också är så ibland att man vill hyvla på uppdrag till föreningarna, som egentligen inte är deras uppdrag från början. Men du nämnde också, Pär, att ni liberaler inte vill att idrott ska bli en klassförening Men det är så att idrott är en klassfråga idag, tyvärr. Tack!

Tack. Då var nästa talare AnnaSara Perslow. Just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Tack så mycket herr ordförande. Och jag säger också varmt välkommen till vårt fina nya idrottsprogram. Och Bettan du har nog kanske rätt där. Det är inte jämställt och det är inte rättvist där ute. Så det är någonting vi verkligen behöver återkomma till. Men nu har vi en grund att stå på. Och det är inte så dumt. För det är viktigt att skapa rörelseglädje. och en möjlighet för fler att kunna vara med. Det gör vi med ett sådant här program i botten. Eftersom vi nu alla håller med varandra om det här så behöver vi se till att skapa fler former av idrott och rörelse i staden, på platser som kanske inte alltid används. Vi måste söka dem och leta efter dem. Det skapar också liv och rörelse och det är någonting som vi vill. Vi får heller inte glömma bort civilsamhällets roll som tillsammans med föreningarna lägger grund. till det här engagemanget som finns runt om i Göteborg. Det här är faktiskt helt så att det är möjligt till en stad som håller ihop. Så jag säger också varmt välkommen till det här programmet. Tack!

Tackar! Talarlistan är tom. Kan vi anslå överläggningen avslutad? Svar Ja. Det föreligger bara ett förslag till beslut. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Svar Ja. dataskydd kan organiseras.

Ärende 15. Redovisning av uppdrag att utreda hur ett ändamålsenligt och stadgemensamt dataskydd kan organiseras. Kommunstyrelsen föreslår att förslag till ny organisation och ansvarsfördelning för det stadgemensamma dataskyddsarbetet, i enlighet med vad som framgår av SLKs tjänsteutlåtande, godkänns. Vidare föreslås kommunstyrelsen och nämnden för intraservice få i uppdrag att genomföra förändringen i enlighet med punkt 1. Slutligen föreslås att kommunstyrelsen och nämnden för insatsöverhet får i uppdrag att i nära samverkan med berörda parter genomföra en riskbedömning utanför säkerhet och arbetsmiljö i samband med beslutet om organisering av dataskydd och vid behov återkomma till kommunstyrelsen med förslag på åtgärder. Här har ordet först begärts av Magnus Kindmark, därefter Patrik Höstmad. Varsågod Magnus!

Göteborgare, fullmäktige, ordförande. Jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tackar! Då var nästa talare Patrik Höstmad. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Patrik!

Tack för det! Jag kan börja med att säga att jag yrkar bifall till återremissen från M D L KD som idag är i kommunstyrelsen. Vi ställer oss lite frågande till att intraservice inte varit mer involverad i det här arbetet som har mycket kompetens på det här området och det är därifrån som mandatet flyttas. Vi skulle ha en djupare analys om var den här funktionen placeras lämpligast. Också en konsekvensanalys av att de. De minskade resurserna riskerar att leda till att vi får minskad följsamhet till GDPR. Vi vill helt enkelt att stadsledningskontoret i samverkan med Intraservice funderar ett varv till här och får in lite mer kompetens och underlag i vårt tjänsteutlåtande innan vi går till beslut. Tack!

Tack, då var nästa talare Jörgen Fogelklou. Just nu sist. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande. Jag tänkte bara säga att vi ställer oss bakom det återremissyrkandet från M, L, KD i kommunstyrelsen.

Ja, för att göra en återremiss så behöver det motiveras. Så frågan, i det återremissyrkandet från MDL-KD, är det då punkt två i den som är motiveringen? Då hörde alla det också. Talarlistan är tom. Kan vi anse övningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Magnus Kinmark bifall till kommunstyrelsens förslag. Patrik Höstmad och Jörgen Fogelklou. Återremiss till kommunstyrelsen i enlighet med förslaget från MDL-KD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställs en proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter om detta inte gjorts tidigare. Godkänns den propositionsordningen? Svar ja. Då frågar jag, beslutar fullmäktige återremittera ärendet? Avgöra ärendet idag? Jag finner att fullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Då frågar jag, beslutar fullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag? Svar ja.

Då är vi på ärende 16. Redovisning av kommunalt partistöd för år 2022. Där kommunstyrelsen föreslår att partiernas redovisning av det kommunala partistödet för år 2022 antecknas. Här har ordet först begärts av Johan Zandin, därefter Axel Josefson. Varsågod Johan!

Tack så mycket! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Tilläggsyrkandet vill ge ett uppdrag om att utreda ytterligare kriterier för den granskning som görs av partistyrelsen. Men jag ser inte att det här uppdraget skulle tillföra någonting jämfört med stadens befintliga rutiner. Om man tittar på de redovisningarna. som har kommit in i år, så ser man att det är precis som förväntat. Precis enligt kraven i kommunallagen har samtliga partier använt stödet till de saker man kan förvänta sig. Typiskt personal, lokaler, administration, utbildning, kampanjer arrangemang, informationsmaterial. Fem av partierna här har använt den möjlighet som finns att slussa pengar till sitt. partiorganisation på nationell eller regional nivå i utbyte mot tjänster tillbaka därifrån, till exempel politisk service eller service som medlemsregister och så vidare. Ett parti här inne som också hör till motionärerna har redovisat att de har lämnat vidare bidrag till andra organisationer. Det är Liberalerna som har med punkten Bidrag, lokala sidoorganisationer. Så med. Undantag för bidrag till partiets egna organisation på högre nivå och till de liberala lokala Sida-organisationerna ser vi redan i dag att det inte har slussats vidare något partistöd till några odemokratiska organisationer. Det kan också vara värt att notera att den granskning som görs av de här redovisningarna görs av personer som partierna själva utreder. Så om man till exempel missar. Jag tänker att någon av de lokala liberala sidoorganisationerna skulle vara odemokratiska, och det gör jag verkligen inte. Så är det alltså en granskande person, utsedd av Liberalerna själva, som i så fall kommer behöva göra den granskningen. Och det känns om möjligt ännu mer osannolikt att en sådan granskare skulle komma fram till att den här sidoorganisationen var odemokratisk. Så jag ser inget behov för det extra uppdrag som finns. som föreslås. Det är också så att vi här inte på något sätt ska fatta några beslut utifrån de här redovisningarna som kommer in. Även om något parti skulle skicka in att man har skänkt alla sina pengar till en odemokratisk organisation kan inte vi andra ställa in nästa års bidrag. Meningen med den här informationen är att informera medier och väljare om vad partiet har använt pengarna till. Sedan får alla utifrån det dra sina egna slutsatser. Tack!

Tack! Då var nästa talare Axel Josefson . M därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag undrar vad Johan Zandin är rädd för? Om man nu har rent mjöl i påsen så är det här en ganska okontroversiell fråga. Jag vänder mig också lite mot den beskrivning du har över hur den kontrollen sker idag. Mig veterligen så är ju. Är det här en uppgift som sammanställs av partierna själva? I vårt fall är det vår partiombudsman som fyller i de här siffrorna. Självklart har vi en granskning internt i vårt parti på våra räkenskaper och så vidare. Men det är inte så, mig veterligen, och det får du gärna rätta mig om jag har fel här Johan, att det sker någon form av granskning av kommunen hur de här pengarna används. Det är den redovisningen ni ser i ärendet, det vill säga fem. punkter, hur mycket man lagt på personal, hur mycket man lagt på organisation och så vidare. På en väldigt övergripande aggregerande nivå. Anledningen till varför vi har skrivit det här yrkandet är för att vi anser att det kan finnas ett behov av att skärpa upp den här kontrollen. Det är lite med hänvisning på den debatt som har varit i media under det gångna året där vi har sett hur. tvivelaktigheter runt omkring partiernas stöttning till olika organisationer. Och i slutändan så blir det ju ett demokratiskt problem, förtroendet för partierna och att partierna faktiskt använder pengarna på rätt sätt och att vi stöttar rätt verksamheter med de gemensamma skattepengar som finns. Så det här är ett sätt att stärka demokratin och öka förtroendet för partiorganisationerna. Lite förvånande att inte Johan vill bifalla detta för att faktiskt öka den legitimitet som vi alla faktiskt nog behöver. Tack!

Tack för det anförandet. Har Johan Zandin (V) begärt replik? Varsågod!

Tack! Jag missade din första fråga till mig om det var vad jag äter eller något annat. Men du får återkomma om den i så fall. Ja, det är jättebra att granska partiernas verksamhet och det ska vi göra. Vi granskar flitigt varandra. Media granskar oss. Oberoende medborgare granskar oss. Ibland granskar kommunen oss. Men på just den här punkten har lagstiftaren varit tydlig med att kommunens tjänstemän inte ska göra granskningen. utan den ska göras av en granskare som utses av partiet själva. Min poäng är att det här kriteriet inte kommer att tillföra något. Man kommer inte att upptäcka något som man inte redan kan upptäcka i dag. Om man gör en direkt utbetalning till en annan organisation kommer det att framgå i den här redovisningen, som jag nämnde med mitt exempel med Liberalerna. Men om det är att partiets verksamhet i allmänhet på något sätt . synar odemokratiska krafter, så kommer inte det synas i en ekonomisk granskning. Tack!

Kontrareplik begärd av Axel Josefson . Varsågod!

Tack, för det ordförande, göteborgare i fullmäktige! Det är bra, Johan. Då kunde vi ändå klargöra det du sa i början om att det sker en granskning. Den sker faktiskt internt i partierna, och den granskningen är ingenting som medborgarna kan ta del av. Det är ingen offentlig handling på det sättet. När det gäller stöttning till partier kan det ske på lite olika sätt. Det kan vara ett direktutbetalt bidrag, och det är möjligt att det kanske kommer in i den här redovisningen. Om man nu fyller i det. Det är ju ingen som kan kontrollera att det faktiskt har varit på det sättet eller inte är på det sättet. Men sen kan ju stöttning ske på andra sätt. Det kan ju vara så indirekt att man till exempel lånar ut lokaler eller att man på andra sätt supporterar det här. Och det är ju klart att det är saker och ting när det kommer fram i media som skadar förtroendet för oss. Och det här är ett sätt att faktiskt kunna stärka förtroendet, att vi är öppna för det här och att vi visar böckerna och att vi faktiskt gör det möjligt. möjligt för medborgarna att se vad vi använder gemensamma skattepengar för.

Ny replik begärd av Johan Zandin. Varsågod!

Ja, precis. Det stämmer. Den granskning som görs av det här bidraget, den görs av partierna själva, eller man ska väl peta i om de partierna själva utser. Det betyder också att skulle vi tillföra kriterier att granska, så skulle även de kriterierna granskas av de här personerna som vi själva utser. Så den granskningen får vi helt enkelt klara av på andra sätt. Det är också så att om man vill granska partiets verksamhet i stort och hur den indirekt. stöttar olika negativa företeelser i samhället. Det är ju en oerhört omfattande granskning som inte kan genomföras genom att man reviderar ekonomiska transaktioner, som det handlar om här. Det är ju något som vi alla, och som medier och medborgare, får lösa på andra sätt. Det finns ju heller inget stöd från lagstiftaren att låta någon annan än den partiet utser göra den här granskningen. Men naturligtvis ska vi alla vara öppna för andra former av granskning.

Ny kontra replik produkt är begärd av Axel Josefson . Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktige! Jag vill bara påminna Johan om vad det faktiskt är vi ska fatta beslut om, eller vårt förslag. Det är att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur kontroll och uppföljning av partistödet kan stärkas. Vi säger ingenting om att detta ska vara internt i partierna. Det kan mycket väl vara SLK eller kommunen själva som faktiskt få ta del av till exempel den bokföring som partierna har. Det är en öppen fråga. Det här är ett sätt att kunna stärka förtroendet för partierna och att vi använder pengarna på ett schyst sätt. Jag är verkligen förvånad över att Vänsterpartiet, som har gjort stor sak av att vara ett demokratiskt parti och stå i främsta ledet för detta, så aktivt motarbetar detta förslag. Jag ser att det är ganska tyst. från era partikollegor i det här, så jag undrar verkligen hur ense ni är i den här frågan. Tack.

Tack. Nu är det replik, begräd Johansson V. Varsågod. [Okänd] Ja, så vitt jag kommer ihåg var vi helt ense i kommunstyrelsen om detta. Alltså grejen är att vi kan naturligtvis utreda saker i kommunen, men vi kan ju inte. Eller vi kan utreda en lagändring, men vi gör ju inte det normalt. 4 kapitlet 31 paragrafen i kommunallagen är väldigt tydlig. är att en av mottagarna är utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Det är också tydligt i förarbetena till den lagändringen som infördes här i kommunallagen om att vi i den här salen inte ska dra några slutsatser av granskningen, utan vi ska bara säkerställa att den görs. I och med att den görs i kommunfullmäktige också blir offentlig och tillgänglig för media och medborgare och sedan dra sina egna. slutsatser. Så jag har absolut inget emot en granskning, men det kommer inte tillföra något att försöka klämma in ett kriterium extra i just den här granskningen.

Nu kontrareplik. Axel Josefson , varsågod!

Tack för det! Jag är fullt medveten om vad kommunallagen säger, Johan. Det är ett minimikrav. Men vi kan naturligtvis ha ytterligare krav. Ytterligare krav på kontroll och granskning för att stärka förtroendet för för oss som politiska organisationer. Som sagt, jag är förvånad att Vänsterpartiet motsätter sig detta. Tack!

Tack! Nästa talare Jörgen Fogelklou . Därefter Ann Catrine Fogelgren. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, åhörare, fullmäktige! Sverigedemokraterna ställer sig naturligtvis bakom tilläggsyrkandet från M, L, KD. Det här borde vara en no-brainer. Det är lite för, nu kan inte vi göra någonting här i fullmäktige, men man ska ju bli återbetalningsskyldig. Vi ska ju inte bara skärpa utbetalningarna. Om man bjuder in föreläsare som är antisemiter, homofober, antidemokrater, islamister eller hyr ut sina lokaler till våldsverkare så ska man naturligtvis inte ha partistöd. Det här är ju faktiskt skattebetalarnas pengar som ska gå till att stärka demokratin och ingenting annat. Starkt bifall och det förvånar mig att ni inte har varit uppe fler och försvarat detta. Bifall till tilläggsyrkandet från M, L, K, D.

Tack! Då var nästa talare Ann Catrine Fogelgren. Varsågod!

Ordförande, ledamöter och åhörare. Även i denna fråga är det hur vi hanterar våra skattepengar. Det här är skattepengar som är otroligt viktiga för samtliga våra partier att få del av, för att vi ska kunna arbeta demokratiskt på olika sätt. När man ser de här redovisningarna frapperas man av att det är väldigt stora belopp på vissa poster. Man kan då fundera över vad som finns i de här posterna. Det är väl en del. av det som vi tycker att man kanske borde fundera över. Man kanske skulle ha samma rubriker samtliga, så att man där kunde göra mer jämförelser och så vidare. Men nåväl. Vi har då ifrån vårt parti spaltat upp ett flertal poster och det är precis som Johan Zandin påstår här, att vi då ger till lokala sidoorganisationer. Då kan jag lugna Johan med att detta är då Liberala ungdomsförbundet, Liberala studenter och Liberala kvinnor. Och jag kan nog tänka mig att bakom några av de posterna från de andra partierna ligger det likalydande bidrag till de här organisationerna, men det framgår inte. Jag vill också påpeka att från Liberalerna har vi en auktoriserad revisor som godkänner det här. Vi har också lagt med en bilaga till vår redovisning. Med detta yrkar jag också bifall till yrkandet i kommunstyrelsen från M, D, L och KD. Tack!

Då var nästa talare Martin Wannholt. Varsågod Martin!

Tack, herr ordförande! Jag tänkte bara vara lite mer tydlig och ärlig med varför vi har lagt det här tilläggsyrkandet. Det är på förekommen anledning av att Vänsterpartiet har tänkt upplåta lokaler till odemokratiska krafter och antisemiter. Det finns inget egenvärde i att inte lita på demokratiska partier. Även om vi tycker olika i många frågor brukar vi lita på varandra. Men ni har ju fallerat där, som vi har sett. Det är därför

Tack ordförande! Ingenting av det som Martin Wannholt sa är sant. Tack!

Tack! Talarlistan är tom. Kammarens överläggning är avslutad. Svar ja. Under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou och Ann Catrine Fogelgren bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Johan Sandin yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först lägga en proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifalla respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns den propositionsordningen? Svar ja. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Finns så. Då står tilläggsyrkandet från M D L och KD i Kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Ja.

Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. Voteringar begärs och ska verkställas. Då är det dags för votering och det är ja för avslag och nej för bifall. Jag startar omröstningen. Ja för avslag, nej för bifall.Tack, alla har röstat. Jag stoppar omröstningen. Finner att kommunfullmäktige med 43 röster mot 38 avslagits tilläggsyrkandet.

Nu när alla är här tycker jag fråga om ni är redo att ta ärende tre? Reservation från Moderaterna. Och Liberalerna och Demokraterna. Och Kristdemokraterna. Och Sverigedemokraterna. Vi är redo att komma tillbaka till ärende tre. Bra. Ska vi bara återställa. Eftersom vi hoppade lite i ordningen så går vi tillbaka till ärende tre. Som är revidering av Göteborgs Stads riktlinjer för kommunstyrelsens remittering. Där föreslår kommunstyrelsen att Göteborgs Stads riktlinjer för remisshantering antas. Samt att Göteborgs Stads riktlinjer för kommunstyrelsens remittering upphör att gälla. Här har ordet först begärts av Kalle Bäck, KD, efter Patrik Höstmad, D. Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. I Sverige har vi en lång tradition som något förenklat brukar härledas till Axel Oxenstiernas dagar med en självständig offentlig förvaltning med professionella tjänstemän. Det är personer med olika kompetenser som ska skickliggöra oss förtroendevalda med sina sakkunskaper. En del av detta är utredningsväsendet där politiska förslag kan skickas på remiss för att konsekvenser ska kunna belysas ur olika aspekter. Ibland kan Göteborgs. Stad får remisser från andra politiska nivåer och ibland skickas politiska förslag, som vi fattar beslut om här i fullmäktige, på remiss till berörda styrelser och förvaltningar. Därför är det viktigt att det finns tydliga riktlinjer för hur detta ska gå till. Den nuvarande riktlinjen omfattar inte hela stadens organisation och stadsledningskontoret har därför tagit fram en reviderad riktlinje, som reglerar remittering av ärenden och svar på remisser för samtliga nämnder och styrelser. Jag blir därför glad när jag läser detta kortfattade dokument som nu uppdateras. Det ger en tydlig beskrivning av hur vi ska handskas med remisser. Därför yrkar jag bifall till SLK förslag. Sedan vill vi samarbetspartier KD, M, D och L göra ett tillägg. Det handlar om att säkerställa att nya förslag alltid belyses opartiskt och från många olika perspektiv och inte bara utifrån politiska beslut som fattats i närtid. Under rubriken Formkrav på remissvar som gäller. Eller motioner vill vi lägga till följande som egen punkt under punkt 3. Nämnden eller styrelsen ska inte begränsa sin beredning till att enbart hänvisa till tidigare politiskt fattade beslut. Detta gör vi mot bakgrunden av hanteringen av till exempel motionen av Martin Wannholt, Axel Josefson, Axel Darvik och Elisabet Lann om att möjliggöra ombildningen av hyresrätter i vissa områden. Där hänvisade Förvaltnings AB Framtiden endast . . . . .Motionsrätten ger framförallt oppositionen en möjlighet att få lite beredning av sina förslag. I kommunstyrelsen avslås ofta yrkanden på löpande band. Så många gånger är motioner vår möjlighet till att få lite mer beredning helt enkelt. Oppositionen fyller ju som bekant en mycket. viktig funktion i en demokrati. Oftast fungerar det bra i vår stad vill jag säga. Det var bland annat genom en mycket god beredning som jag själv fick bred stöttning för min motion om Gamla Älvsborg för några månader sedan. Det är rimligt att alla motioner behandlas med samma respekt och därför vill vi göra det här tillägget för att säkerställa det. Tack för ordet.

Tack! Då är nästa talare Patrik Höstmad, därefter Ann Catrine Fogelgren. Varsågod Patrik!

Tack för det! Och tack för ditt anförande Kalle. Jag tar faktiskt och stryker mitt och säger bara bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från M D L och KD. Tack!

Tackar! Nästa talare Ann Catrine Fogelgren, efter Emma Altenhammar. Varsågod Ann Catrine!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. Ja, vi är nog ganska överens i den här frågan. Att den här hanteringen av att svara på remisser av olika slag, det tar ju både tid och resurser i anspråk. Men så bör det också vara. Det är en viktig del för politiken att ha väl underbyggda dokument vid beslutsfattandet. Ibland så måste man se över rutiner och effektivisera för att minska den administrativa bördan. Men samtidigt så är det viktigt att remittenternas antal inte blir. Så att svaren inte ger en allsidig bild med olika perspektiv. Vi ser också att vi behöver göra remisshanteringen mer tydlig och effektiv för att minska den tid som läggs ned på detta. Men det är också viktigt att det sker på ett likvärdigt sätt i nämnderna och styrelserna. I den här remisshanteringen ingår också behandlingen av motioner. Precis som Kalle Bäck tidigare framförde här så är det ju då en. En motion som ska upp lite senare här idag som har fått en mycket märklig behandling. Det är så att i en demokrati, för att oppositionspartierna ska kunna driva sin politik, så är ett av verktygen möjligheten att just lägga motioner. Att då hänvisa till tidigare fattade beslut och det gäller att strypa möjligheten för förvaltningen att redovisa de här olika aspekterna, både positivt och negativt, som det kan bli av genomförande. Men att då istället hänvisa till uppdrag i budget och ägardirektiv är som sagt någonting helt nytt som vi tidigare inte har träffat på. Det här ser vi väldigt allvarligt på för det begränsar faktiskt både oppositionens möjlighet att få oberoende svar på sina förslag men också att driva en ändamålsenlig politik. Så jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M, D, L och KD. Tack!

Då var nästa talare Emma Altenhammar , därefter Hans Arby . Varsågod Emma!

Sådär. Tack så jättemycket för ordet, herr mötesordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till SDs yrkande i kommunstyrelsen. Och ledamöter, jag tror att vi alla varit med och hört om de gånger då man inte haft en tidig lokal samverkan i beslut som rör både stadsplanering och diverse detaljer. Men vi har även en del exempel där det har gått väldigt bra och många har fått vara med och påverka i processen tidigt, där överklaganden har varit få. Jag tycker att vi ska få fler exempel av de SIF-nämnda. Vårt yrkande handlar om att stärka samverkan och insikter i våra beslutsprocesser. Den första beslutsatsen som vi föreslår i vårt yrkande är en förändring i hur nämnder och styrelser hanterar motioner. Det är avgörande. att deras beredning inte enbart begränsas till att hänvisa till tidigare politiska beslut. Genom att utvidga denna ram kan vi säkerställa att varje motion bedöms på sina egna meriter, med ett öppet och tydligt förhållningssätt. Andra beslutsatsen i vårt yrkande betonar vikten av att involvera grafiskt förankrade parter i ett tidigare skede av remissprocessen med ärenden som gäller stadsplanering. Detta syftar till att skapa en mer inkluderande och informerad beslutsprocess. Genom att göra detta minskar vi både risken för missnöje och konflikter som kan uppstå i beslut som fattas. Då kan vi skapa oss en tillräcklig förståelse för den lokala kontexten i området. Detta är inte bara en förbättring av våra processer. Det är också ett löfte till våra göteborgare och våra invånare om en mer inkluderande stad där varje röst och perspektiv är en värdefull del. i väven av vårt gemensamma framtidsskapande. Tack!

Då var nästa talare Hans Arby ( C ) efter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Hans! Hans Arby ( C ) Tack ordförande, ledamöter och eventuella åhörare! Det är bra att riktlinjerna nu också ska omfatta andra nämnder och styrelser. Men vi ser i likhet med M, D och L, KD att det finns ett behov att förtydliga att ett remissvar vad gäller en motion naturligtvis ska vara en riktig bedömning utifrån nämndens eller styrelsens kompetens, om den ska vara relevant. Det blir ju definitionen på moment 22 om en motion att ändra ett tidigare politiskt beslut. avstyrks på grund av att den går emot just det beslutet. Så kan vi ta det. Vi har till exempel en motion om ändrade riktlinjer för lokalbidrag som är på väg hit. Men den nämnder och avstyrker på grund av att det går mot nuvarande riktlinjer. Så jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag och tillägget från M D L-KD. Tack!

Tack! Då var nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka, därefter Daniel Bernmar. Varsågod Viktoria!

Tack ordförande! Jag vill bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack!

Tack! Nästa talare Daniel Bernmar, därefter Marie Brynolfsson. Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det här är lite av höjden av kränkthet i byråkratisk formalia. Vid ett enskilt tillfälle har en enskild remittent svarat på ett sätt som man är missnöjd med. Då vill man ändra riktlinjerna på ett sätt så att man berättar vad man inte ska göra istället för att, som alla riktlinjer i staden gör, berätta vad man ska. göra. Jag har svårt att ta in hur viktigt det kan vara att hänvisa till ett enskilt tillfälle när man är enskilt missnöjd med en fråga som dessutom samma partier drev igenom helt utan beredning från början. Jag tycker kanske att vi kan diskutera mer politik och mindre sånt här. Det tycker jag hade varit viktigare i den här församlingen om jag ska vara ärlig. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Och så tänker jag fortsätta diskutera politik och mindre formalia i ett enskilt svar från en enskild del av kommunen vid ett enskilt tillfälle. Som nu tydligen är det viktigaste att vi säger att vi inte ska ha i en riktlinje. Tack!

Tack! På det anförandet har tre personer begärt replik. Först ut Ann Catrine Fogelgren. Varsågod!

Tack så mycket. Vi kan vara missnöjda med många svar som vi får. Men det är inte det som är poängen i det här, för så är det i politiken. Vi lägger förslag och sedan får vi tillbaka olika svar. Utan det var ju formen, hur det här gjordes, vad man hänvisade till. Det var inte ett svar från förvaltningen. Utan här hänvisade man bara till budgeten och ägardirektivet. Så faktiskt, jag har varit med ett tag, som du vet. Tack!

Kontrareplik begärd av Daniel Bernmar (V) Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag ser ju att ankartiden har ett förnyat engagemang för de här frågorna. Det förvånar mig, Ann Catrine, att du inte har sett det här förut. Då ska jag berätta för dig att det har hänt många gånger förut att man får mycket knapphändiga svar. Att det är någonting som har väckt oss, Ann- Catrine, först nu tycker jag i så fall är lite tråkigt. Men jag har många gånger mötts av mycket tveksamma och mycket begränsade svar på relevanta frågor när jag har skrivit motioner eller lagt olika förslag. Det är så det ibland blir. Det är inte så konstigt. Man har en politisk majoritet emot sig, man har en massa andra riktlinjer och beslut emot sig. Är det bra? Hur mycket ska vi lägga? Hur mycket resurser ska man lägga på utredningen? Det är alltid en avvägning. Ibland, ja, får man ett kort svar och ibland får man ett längre svar. Men jag tycker fokus ska ligga på det politiska. Tack!

Tack! Nu är replik begärd. Ann Catrine Fogelgren (L) Varsågod!

Ja, så är det. Ibland får man ett längre, ibland får man ett kortare svar. Ibland får man samma svar från samtliga förvaltningar också. Så visst, det varierar. Men då har du väl inga problem. Då kan du ju bifalla det som vi har föreslagit i kommunstyrelsen. Jag ser inga motsättningar i det, Daniel. Tack!

Ny kontrareplik begärd. Daniel Bernmar, Varsågod!

Tack ordförande! Men då tänker Ann Catrine att lyssna på mig i andra delen av mitt resonemang. Den andra delen av mitt resonemang var ganska tydligt kopplad till att det är väldigt ovanligt att vi skriver vad vi inte ska göra i en riktlinje. Det normala är att man följer det som står i riktlinjen. Sen finns det väl anledning att folk inte följer det då och då. Det är naturligtvis dåligt. Då kan man påpeka det. Gud vad dåligt! Här följde vi inte de riktlinjer vi har. Det här borde någon granska, till exempel Stadsrevisionen. Det är väl så vi brukar arbeta. Men att vi ska börja skriva ut ”ni ska inte göra det här”, ni ska inte göra det här. Det är liksom en ganska ny praxis som från er egen argumentation i praktiken bygger på ett enskilt svar från ett enskilt bolag i det här fallet vid ett enskilt tillfälle. Och inte alls så att ni har granskat och tittat närmare på hur det har sett ut de sista 8-10 åren. För då kommer ni upptäcka att det här är inte ovanligt. Tack!

Tack! Efter det replikskiftet har nästa replik begärts av Hans Arby C. Varsågod Hans! Hans Arby ( C ) Tack! Du är lite selektiv ibland Daniel, när vi ska prata politik och när vi ska prata formsaker och så vidare. Det här är ju en rätt liten och enkel grej att göra. Jag nämnde ett annat fall, inte bara det här fallet som är uppe idag. Det finns fler fall. Det är ju en självklarhet att om det går ut en motion som vill ändra på någonting här för att få en riktig konsekvensbedömning, sen behöver inte det vara jämlikt. jättemycket mer tid, man får ett riktigt svar. Och sen det här med att vad man inte ska göra, det står så här. Ska inte begränsa sin beredning till. Det står inte vad man inte ska göra, det står vad man inte ska begränsa det till. Det är också en rätt stor skillnad. Tack!

Tack! Kontrareplik begärd av Daniel Bernmar. Varsågod!

Tack ordförande! Jag är inte säker på att jag hängde med i alla negationer där. Hans! Jag tror fortfarande att mitt svar håller. Sen överhuvudtaget så tror jag att man måste inse det att man får olika svar. Man får bra svar ibland. Man får superdåliga svar ibland. Alltså, jag har lämnat in motioner som har fått trams-svar från nämnder här. Det var ingen, inte Ann Catrine heller, inte Hans heller, som var uppe och försvarade mig i att jag borde få bättre. Den politiska kärnfrågan kan man diskutera ändå. I slutändan handlar det om att ha politiskt stöd för det man behöver. Varför tycker jag att det här är onödigt? Jo, det gör jag därför att jag inte ser poängen och jag ser inte heller varför i hela friden man ska lägga till en mening om vad man inte ska göra. Det är väl bättre att man följer riktlinjen bättre i framtiden. Men ni kommer fortsätta se exempel på där man får lite slarviga svar. Vi också inte ska lägga hur mycket resurser som helst på utredningar av saker som vi vet inte går igenom.

Nu replikar Hans Arby. Varsågod!

Men det här blir ju nästan lite tjafsigt. Tycker du de här svaren är bra där man relaterar till att det går mot att man vill ändra någonting så går det mot fattade beslut? Tycker du det är bra? Sen ber jag om ursäkt att jag inte var uppe och försvarat om du har haft dåliga remissvar. Det kanske var för många negationer i dem kanske, men jag vill bara komma tillbaka. Jag tror att man inte ska begränsa sig till, det är rätt stor skillnad mot att säga att man inte ska göra någonting fortfarande. Men det kan vi ta med en kopp kaffe. Tack!

Tack. Då var nästa replik begärd av Emma Altenhammar. Varsågod Emma!

Jo men tack för ordet. Jag kan tycka att det är lite tråkigt att man förminskar detta som att det är en debatt om ett enskilt beslut och att man är missnöjd över det som gavs som exempel. Jag hade förväntat mig lite mer av ett kommunalråd att man inte förstår principen av att ge ett enskilt exempel. För det är det det har varit. Jag är mest här uppe för att dela mitt eget vittnesmål om att vi har fått den här typen av svar i olika remissinstanser. Där man hänvisar till tidigare tagna beslut, vilket är väldigt tråkigt. Jag tycker att det krävs tydligare beslut. Även om det innebär att man måste ändra remissriktlinjerna för hur man även ska begränsa det också. Varje motion måste beredas på deras egna meriter. Vi kan inte hålla på så här. Det blir väldigt otydligt i slutändan. Tack!

Tack. Kommer replik begärd av Daniel Bernmar. Varsågod.

Tack ordförande. Nu tror jag inte att Altenhammar lyssnade på vad jag sa. Därför att jag sa ju att jag också, många gånger, har blivit utsatt för det här under mina fyra år i opposition. Det är inte ovanligt alls. Utan frågan är hur mycket resurser ska vi lägga på att utreda någonting som vi vet kommer röstas ner? Och där är den stora frågan, och den gäller mig. Den gäller Emma Altenhammar och den gäller Axel Josefson i lika hög utsträckning. Så det finns ju en balans mellan hur långt man ska utreda någonting och exakt vilket svar man ger. Ju mer man utreder någonting, ju mer kostar det och ju dyrare blir det. Vi har ju haft ett ärende här i våras som handlade just om hur vi ska försöka dra ner de administrativa kostnaderna. Som alla var väldigt eniga om att vara någonting positivt. Men då måste man ju också kunna stå upp. för det när det är jobbiga frågor. Det här är ett sådant. Jag kan också bli bitter när jag har fått dåliga svar på mina motioner genom åren. Tack!

Då var ny replik begärd. Emma Altenhammar, varsågod!

Tack! Jag vill bara tillägga att jag tycker att det är en väldigt. Det är lite inskränkande i den demokratiska principen när man säger att det är för kostsamt att bereda det här. Så vi bara slänger det i högen av det här har redan utsetts och det är besvarat. För mig är det viktigt att det bedöms på sina egna. meriter och det krävs ju en ändring i remitteringen för att man ska säga och begränsa till den tydligheten att ja, vi står för det här, vi står inte för det här. I slutändan så blir det ju bara jätterörigt om man säger begränsning, hänvisar till det tillbaka, fram och tillbaka. Det är en demokratisk princip att motioner bedöms på sina egna meriter istället för att hänvisa till någonting som liknade den. Tack!

Tack! Ny kontrareplik begärd Daniel Bernmar, varsågod!

Tack ordförande! Det var en absolut fultolkning av vad jag sa. Men att det absolut finns en avvägning mellan en kostnad och hur mycket en motion faktiskt bereds. Så är det. Det tror jag alla här förstår. Vi lägger såklart inte miljontals kronor på att bereda en motion. Det skulle man kunna göra. Många stora motioner skulle kunna innebära en helt ny SOU. egentligen i praktiken, den om demografiska utmaningar, den om det och så. Det finns jättemånga frågor man skulle kunna ställa sig. Så att bedömas på sina egna meriter är inte samma sak som att man ska lägga miljontals kronor på utredningar. Det finns en avvägning. Det har alltid funnits och det kommer alltid finnas. Det är det jag menar. Tack!

Tack! Då var replikskiftena avklarade. Då tar vi tillbaka talarlistan. Då är det Marie Brynolfsson , därefter Anders Svensson . Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag tänkte förlänga denna debatten lite grann. Nu har jag hört från Hans. Riktig bedömning. Självklart att få en riktig konsekvensbedömning. Demokratiska principer. Annars kan man inte ta beslut. Det tror jag att jag kan sammanfatta den här debatten med. Det var tydligen inte så viktigt förra mandatperioden. Jag tänkte jag läser innan. En motion som lämnades in av Daniel Bernmar om att avveckla valfrihetssystemet enligt LOV i hemtjänsten. Remiss gick ut till alla stadsdelar. Samtliga har lämnat in svar. Införande av hemtjänst, LOV, är inte utvärderat. Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen tar inte ställning till förslaget att avveckla valfrihetssystemet enligt LOV. Förvaltningen överlämnar därför motion om avveckling av valfrihetssystemet enligt LOV. . . . . . . . Trots att alla stadsdelarna lämnade in de här remissvaren, de gjorde ingen bedömning. Har det blivit politisk debatt i frågan? Ja, det har det. Har vi fattat beslut i den här frågan? Jajamensan. Var det ett bra beslut? Nej, det var det inte. När vi har tagit beslut och det har varit en politisk debatt. Men det är ju lite hyckleri att sitta nu och säga att det är så otroligt viktigt. För det var det ju inte förra mandatperioden. Tack!

Tack! Programförandet har Hans Arby C begärt replik. Varsågod Hans! Hans Arby ( C ) Tack Marie! Då gav du lite fler exempel. Tyckte ni det var bra då? Det här med att man bedömer och inte bara. Det är rätt stor skillnad att på en motion bara säga att det här går emot tidigare fattade beslut. Så vi gör ingen konsekvens av att ändra på någonting. Det är ju det som blir lite konstigt. Sen är jag lite förvånad hur du uttrycker det faktiskt Daniel. Det är väl ingen idé att lägga mer krut på sådant som ni vill? ändå inte kommer gå igenom. Ungefär så sa du. Det var en intressant demokratisyn. Tack!

Tack! Då har replik begärts av Daniel Bernmar , som blev observerad. Varsågod!

Tack ordförande! Det här att bli misstolkad medvetet. Det jag menar är, jag sa inte att man inte ska lägga några pengar, utan lagom mycket. Att det finns en avvägning mellan olika värden, effektivitet och demokrati. Det finns det. Det tycker alla i det här rummet. Jag är helt övertygad om det. Att beskriva det på något annat sätt, det är en misskaraktär. intressering om vad jag försökte säga. Tack!

Replik begärd av Hans Arby. Varsågod! Hans Arby ( C ) Jag tänker ändå att det är en skillnad på att direkt avfärda bara, när du kan lägga ett förslag och det är jättestora konsekvenser och så vidare. Lägger man ett förslag då kan ett remissvar vara att det här kommer ta mycket resurser att utreda vidare. Vi kan nu bara säga så och så. Men att direkt bara standard säga att nej, det här går mot ett tidigare fattat beslut. Punkt. Så vi tar inte ens ställning. Det är ju. Det är lite oförskämt mot motionären tycker jag. Tack!

Ny replik. Daniel Bernmar . Varsågod!

Då ska jag svara på andra halvan av påståendet. Nämen, tycker jag det här är bra? När folk svarar på det sättet? Nej, det tycker jag inte. Drev jag det som en viktig fråga förra mandatperioden, när jag utsattes för det vid ett antal tillfällen? Nej, det gjorde jag inte. Utan jag tyckte det var viktigare att diskutera det politiska innehållet och driva de frågorna. Men tycker jag det är bra? Nej, det tycker jag inte. Tycker jag att framtidens svar. I det enstaka fallet som Ann Catrine använder som exempel här är bra. Nej, jag tycker inte det är ett bra svar. Men det var kanske inte ett oväntat svar med tanke på hur det har fungerat under föregående mandatperiod, när ni styrde. Så jag tror man får skilja på de två sakerna. Betyder det att vi ska ändra riktlinjerna så att man ska påpeka att just det här sättet att svara på just vid det här tillfället var dåligt? Nej, det tycker jag inte. Jag tycker framtiden kunde ha följt riktlinjerna så som de är skrivna. Det gjorde man inte. Tråkigt. Nu får vi hoppas att de får Att de gör det i framtiden. Tack!

Tack! Då var det en ny replik, Hans Arby. Varsågod!

Vissa motioner kan mycket väl vara markeringar, men mycket handlar om att man vill få en bedömning där kompetensen sitter. Det här tycker vi är en bra idé. Vad tycker nämnderna? Om det då är något som går emot ett tidigare fattat beslut, att bara få det besvarat med det, det är lite tråkigt. Vi har ju nämnder och förvaltningar som faktiskt kan ha kompetens och kan bidra med det de gör, ofta rätt snabbt, men med en rätt liten insats. Insats och då är det viktigt att påpeka att det går inte bara av styrka utifrån tidigare fattade beslut. Tack!

Tack! Då var replikskiftet avklarat. Nästa talare är Anders Svensson , därefter Patrik Höstmad . Varsågod Anders!

Tack herr ordförande, ledamöter, göteborgare! Jag vill yrka bifall till förslaget från stadsledningskontoret och tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Tackar!

Då är nästa talare Patrik Höstmad (D). Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Patrik!

Jag tycker att det här borde vara en rätt enkel fråga. Du drog upp Daniel här att det skulle kosta pengar med beredningar och så vidare och motionen kommer ändå falla och så vidare. Men under förra mandatperioden lade ni in jättemycket motioner för att dels få upp det politiskt här till KF och kunna debattera men också få fram lite fakta om det hela. Som faktiskt kanske vid något tillfälle att någon annan läste det. lite noggrant och aha, det är så det är. Det är ju det som är själva motionsrättens intentioner och beredningen, att oppositionen, trots att vi inte kan sitta i majoritet och säga till en förvaltning, en nämnd eller ett bolag att ge oss information om det här, så kan vi istället lägga en motion, få en beredning, få fram lite fakta i ljuset. fundera på om vi fortfarande tycker att det här var en god idé. För problemet är ju om vi inte får en vettig beredning, att vi sitter och tar beslut genom att i princip gissa om det är en bra idé eller inte. Så det är ju jätteviktigt. Nu har vi uppe ett formalieärende. Vi tar och skruvar lite på en formulering i det här formalieärendet. Det är allt. Så bifall igen till tilläggsyrkandet. Tack.

Tack ordförande! Jag vill bara vara supertydlig mot Patrik. Ingenting som Patrik hade i sitt inlägg motsäger någonting jag har sagt. Vi är helt på samma sida i allting det Patrik sa. Tack!

Tack! Då var nästa talare Jörgen Fogelklou (SD). Just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack för ordet herr ordförande, åhörare, fullmäktige! Jag ska bara tacka Hans Arby. Jag såg att Höstmorgon tryckte in så jag tryckte in mig i samma sekund också som du gjorde tror jag. För det här är kanske ett av de mest häpnadsväckande uttalanden jag hört i den här talarstolen från Daniel Bernmar. Hur mycket resurser ska vi lägga på något som vi vet kommer röstas ned? Slut citat. Jag skrev ner det. Jag ska. kolla så att det verkligen stämmer när jag går hem, för det är det mest häpnadsväckande jag har hört från denna talarstol. Det var också hört att Daniel Bernmar gick upp och sade att man inte ska misstolka. Det är bra, Daniel Bernmar. Det ska vi inte göra. Ni har blivit lite bättre på det. Förra mandatperioden var ni mästare på att misstolka vad folk sade i talarstolen. Så jag hoppas att du inte menar att hur mycket resurser ska vi lägga på något som vi vet kommer röstas ned? Det är ju fullständigt hemskt. Jag yrkar återigen bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande. Tack!

Tack, det var replik Daniel Bernmar (V). Varsågod!

Tack ordförande! Det mest häpnadsväckande jag har hört i talarstolen i kommunfullmäktige, det var när Jörgen Fogelklou pratade om sten och grus och grejer för ett antal år sedan som var helt oförståeligt. Men vi har alla olika upplevelser av våra fullmäktigemöten. Jag vill bara konstatera att det är inte konstigt att man gör avvägningar mellan hur mycket pengar man ska lägga på någonting och huruvida det kommer gå igenom eller inte, om det kommer bli verklighet eller inte. ärende i februari där det var en av de viktigaste punkterna i det ärendet som ingen här hade några invändningar mot. Så jag tror att i så fall behöver man sortera lite i vad man läser och hur man läser de ärenden som behandlas här och gå tillbaka till februari och läsa om hur vi ska jobba med att minska de administrativa kostnaderna. Tack!

Tack! Kontrareplik begärd. Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack för ordet! Där ska jag ge Daniel faktiskt rätt. Det kanske var det mest häpnadsväckande man hört från den här talarstolen. Men sedan dess har jag slutat försöka vara rolig, för jag skulle ju göra ett skämt med Axel Darvik. Men han tog ju inte replik, så där stod jag och hade sagt något fullständigt obegripligt i och med att det inte kom en replik. Jag erkänner mina misstag, men sedan dess har jag försökt sluta bara. Tack!

Då var nästa talare Ann Catrine Fogelgren. Varsågod!

Om nu man kan tänka sig då kanske att ni skulle rösta på vårt yrkande i Kommunstyrelsen, så kan ni då för nästa mandatperiod se till att ni får bättre svar på era motioner, när vi tar över. Tack!

Talarlistan är tom, kan man säga. Ävningen är avslutad. Svar ja. Under överläggningen yrkar Emma Altenhammar att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Viktoria Tryggvadottir Rolka, Daniel Bernmar bifall till kommunstyrelsens förslag. Hans Arby, Kalle Bäck, Patrik Höstmad, Ann Catrine Fogelgren bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jag kommer först ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkandet från Emma Altenhammar. Jag kommer därefter ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns den propositionsordningen? Fråga, bifalles Kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Ja.

Jag anser att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Då återstår tilläggsyrkandet från M D L och KD i Kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås det? Ja.

Jag finner att det avslagits. Votering. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det dags för omröstning. Då blir det ja för avslag och nej för bifall. Alla ska få chans att rösta. Jag startar omröstningen. Då är det alltså ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Då får vi ta två personer. Manuellt, Viktoria, vad röstar du? Ja.

Robert, vad röstar du? Då stoppar jag omröstningen. Och finnar att fullmäktige med 40 röster mot 32 avslagit tilläggsyrkandet. Reservation FD. Vi var klara med ärende 3 och går på ärende 17. Västra Götaland

Samverkansavtal, familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Västra Götaland. Där kommunstyrelsen föreslår att samverkansavtal för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Västra Götaland godkänns. Här har ordet först begärts av Bosse Parbring, därefter Jenny Broman. Varsågod Bosse!

Tack ordförande! Familjecentraler är en väldigt viktig och populär verksamhet som både når brett bland barnfamiljer och ger låga trösklar till stöd till de föräldrar som är i behov av det. Nyckeln ligger just i den här samverkan kring olika verksamheter. Öppen förskola, MVC, BVC och socialtjänsten. Vi som sitter eller har suttit i de olika Nämnderna vet att det här är en väldigt populär och bra verksamhet men att det ibland har varit lite olika engagemang från de olika parterna som ska gå med och olika åsikter om på vilken nivå det ska vara. Det är möjligt att inte ett avtal löser alla de problemen, men det är ändå bra att vi nu kan enas om ett avtal som ger en gemensam miniminivå och att det går att ha den som grund för diskussionerna kring familjecentralerna i regionen. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tackar!

Varsågod Jenny!

Även jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag i övrigt. Bosse Pauring nämnde precis om hur viktigt familjecentrerat arbetssättet är. Där vi kan samla så viktiga verksamheter på ett och samma ställe. Man kanske söker sig till den öppna förskolan. för att ha någonting att göra med sitt barn när man är föräldraledig. Men samtidigt så kanske man då kan möta hälsovård som man kanske var lite orolig att söka sig till. Eller socialtjänsten som vi ju vet har mötts av en del skepticism från en del håll. Så det är verkligen ett jättebra arbetssätt. Vi vet att det är svårt att få till och så är det ju ofta när det är många aktörer inblandade och när det inte bara ens är kommunala som Så därför är det bra att det är tydlighet i vad det är som gäller. Familjecentraler har ju socialtjänsten som en part. Den parten har tillgång till alla delar av socialtjänsten. Det vill säga även kunskap om hedersrelaterat våld. Tack!

Då nästa talare Johanna Holmdahl. Därefter Mariette Höij Risberg. Varsågod Johanna!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Jag instämmer med föregående talare. Syftet med samverkansavtalet är enligt tjänsteutlåtandet tydligare uppdrag, förväntningar, skapa likvärdigt innehåll och kvalitetssäkra verksamheten. Något som vi ser mycket positivt på. Jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på SDs tilläggsyrkande.Tack!

Då var nästa talare Mariette Höij Risberg (D). Därefter är Lena Landén Olsson. Varsågod Mariette!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! Familjecentraler och liknande verksamheter erbjuder ett samordnat stöd på samma plats. En samverkansarena där öppen förskola, mödravård, barnhälsovård och socialtjänst arbetar tillsammans. Det gör att man lättare kan identifiera familjer med små barn som behöver extra stöd och tidigt kunna erbjuda förebyggande åtgärder och hälsofrämjande insatser för att undvika att de hamnar mellan samhället. samhällets skyddsnät emellan. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack! Då nästa talare Lena Landén Olsson, därefter Agneta Kjaerbeck. Varsågod Lena! Ordförande, fullmäktige, åhörare! Familjecentralerna är en viktig samarbetsyta där olika aktörer möter tidigt föräldrar och barn. Basverksamheten är barnhälsovård, öppen förskola och eller mödrahälsovård och eller socialtjänst.

Ärendet handlar om att enas om en gemensam grund för avtal, för struktur, för organisation och styrning av familjecentralerna i länet. När vi nu ställer oss bakom förslaget innebär det också ett åtagande för flera förvaltningar och nämnder inom staden, både förskolenämnden och. samtliga socialnämnder. Bifall Kommunstyrelsens förslag. Avslag på tilläggsyrkandet från Sverigedemokraterna. Tack.

Tack! Då var det nästa talare Agneta Kjaerbeck, därefter Nina Miskovsky. Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande! Jag vill tacka. Jag vill yrka bifall till SDs tilläggsyrkande. Det här är ju ett ypperligt tillfälle med stadsrevisionens. information i gott minne så vore det ju väldigt, väldigt lämpligt att använda det här tillfället. Dessutom finns det lite pengar här att hämta och använda också. Så att ett gott arbete med Resursteam Heder, i samarbete med de här familjehemscentralerna, hade ju varit ett jättebra sätt att möta föräldrar tidigt. Tack för ordet!

Tack! Då nästa talare Nina Miskovsky. Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamhet är ett arbetssätt som har evidensbaserat god effekt. Det är en arena för tidiga insatser och något som vi bör vara väldigt rädda om. Därför är det bra att ett samverkansavtal nu kommer på plats. Givetvis ska arbetet mot hedersrelaterat våld genomsyra hela. verksamheten eftersom det är en arena där en sådan problematik ofta kan uppmärksammas. Jag vill därmed yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tackar.

Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar Ja. Under överläggningen yrkar Agneta Kjaerbeck bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från SD i kommunstyrelsen. Bosse Parbring, Jenny Broman, Johanna Holmdahl, Marietta Höij Risberg, Lena Landén Olsson och Nina Miskovsky bifall till kommunstyrelsens förslag. Kommer först att lägga proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Svar ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Låter tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen bifallas? Avslås det? Jag finner att det avslagits. Votering. Votering är begärd och ska verkställas. Det är många som saknas i salen. Då är det dags för omröstning om tilläggsyrkan från SD i kommunstyrelsen. Då är det ja för avslag och nej för bifall till SDs tilläggsyrkande. Jag startar omröstningen. Ja för avslag till tilläggsyrkandet från SD. Nej för bifall till tilläggsyrkandet från SD. Saknas två personer? Adrian och Anders? Omröstningen avslutas. Jag finner att fullmäktige med 68 röstar mot 9 avslagit tilläggsyrkandet. Reservation från Sverigedemokraterna till förmån för eget yrkande. handläggning och beslut enligt socialtjänstlagen under jourtid till att omfatta samtliga sex socialnämnder

Då går vi in på ärende 18. Revidering av socialnämndscentrums reglemente beträffande ansvar för socialjourens handläggning och beslut enligt socialtjänstlagen under jourtid till att omfatta samtliga sex socialnämnder. Kommunstyrelsen föreslår att reviderat reglemente för Göteborgs Stads socialnämndscentrum antas. Talarlistan är tom. Är vi redo att gå till beslut? Bifalles kommunstyrelsens förslag?

Ärende 19. Revidering av Göteborgs Stads riktlinjer för säkerhetsskydd. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads riktlinjer för säkerhetsskydd revideras i enlighet med Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Ordet har begärts av Mattias Tykesson , därefter Kalle Bäck . Varsågod!

Tack så mycket, fru ordförande, fullmäktigeledamöter! Vi lever i en orolig tid på flera sätt. Det är krig i vårt närområde. Det pågår påverkanskampanjer och underrättelseinhämtning. Det pågår infiltration av myndigheter och företag. Vi har en förhöjd terrorhotsnivå i vårt land. Detta är verkligheten och det hoppas jag att vi alla är väl medvetna om. Då är det viktigt att se till verkligheten för vad den är och göra allt för att förebygga och säkra upp det som är skyddsvärt. Ett verktyg som blir allt vanligare är säkerhetsprövningar av anställda som hanterar frågor som är säkerhetskänsliga. Säkerhetsklassad information. Att säkerhetspröva är inget konstigt. Det är ett sätt att gardera sig och tillse att de som hanterar känslig information är lämpliga för uppgiften. Det görs dessutom i andra kommuner och regioner. Det är nog bara en tidsfråga innan det kommer ny lagstiftning på det här området. Det är jag övertygad om. Tittar vi på olika myndigheter och företag som hanterar känslig information så är detta vardag. Vad som är konstigt är att det finns en del personer som har en viss behörighet. Konstigt här är varför vänstersidan med stöd av Centerpartiet säger nej till att säkerhetspröva våra kommunalråd och därmed de som sitter ledamöter i krisledningsnämnden. Vad som är än mer anmärkningsvärt är att Socialdemokraterna i media säger att detta är en icke-fråga. En vänsterpartist tycker att det kostar för mycket pengar och resurser. Hur naiv får man vara i det här allvarliga läget som vi befinner oss i? Eller är det helt enkelt så att man har svårt att gå med på fullt rimliga förslag bara för att det är en högeropposition som lägger förslaget? Och igen då, Centerpartiet. Förklara gärna för mig varför ni stöttar vänsterns linje i frågan om säkerhetsprövning. Jag tycker det är obegripligt. Jag yrkar bifall till tilläggsyrkandet från M, L, D och KD. Tack så mycket!

Tack Mattias! Nästa talare Kalle Bäck KD. Därefter Eva Flyborg L. Varsågod!

Tack för det, ordförande, fullmäktige, göteborgare! I förslaget till säkerhetsriktlinje står att läsa följande. Säkerhetsskydd innebär i korthet förebyggande åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet. Syftet är primärt att ge skydd mot antagonistiska angrepp såsom spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott mot landets säkerhet. Kommunerna har här ett stort ansvar för att förebygga kriser och även hantera dem när de uppstår numera i en osäker omvärld. blir detta ett allt viktigare uppdrag. Det har rimligtvis inte undgått någon att vi lever i ett helt annat säkerhetsläge än vi gjorde för bara några år sedan. En del beskriver det som ett nytt kallt krig. För en del i vår omedelbara närhet så är kriget faktiskt inte bara kallt utan brännande hett. Så sent som i veckan så gick Säpo ut med att säkerhetsläget har förvärrats ytterligare sedan terrorhotnivån höjdes i augusti. Som framgick av stadens risk och sårbarhetsanalyser har det säkerhetspolitiska läget försämrats kraftigt och hotbilden mot Sverige är komplex och den präglas alltmer av hybrida metoder och inkluderar bland annat terrorism, sabotage, hot mot kritisk infrastruktur och utnyttjande av ekonomiska beroenden". En viktig funktion i kristider bär kommunstyrelsen som krisledningsnämnd. Hit kan information komma som är av mycket känslig karaktär och i värsta fall. kan användas emot Göteborg och Sverige om den hamnar i orätta händer. Säkerhetsprövningar som Säpo utför görs sedan länge för vissa befattningar inom myndigheter som kommuner. Men i säkerhetsskyddslagen från 2019 undantas ledamöter av kommunfullmäktige. Dock lämnar lagen utrymme för att just ledamöter i krisledningsnämnd, som ju då är kommunstyrelsen som fyller den här funktionen, ska genomgå en sådan prövning. Det är alltså fullt möjligt att genomföra. Flera regioner och kommuner har infört en sådan prövning för förtroendevalda i den här typen av framträdande positioner. Givet det säkerhetspolitiska läget som världen befinner sig i så måste vi våga tänka nytt. Det bör göras inte minst mot bakgrund av att det faktiskt finns exempel på politiker i ledande positioner med mycket diskutabla kopplingar till andra intressen runt om i världen. Det vore önskvärt att Göteborg gjorde den här typen av. Att detta skulle vara en icke-fråga, som det har hörts i debatten, kan jag inte förstå. Göteborgarna ska veta att vi som leder staden är lämpliga. Vi måste tänka säkerhet även i kommunen och ta hjälp av myndigheter och experter som finns på området. Det vore oansvarigt att inte ta den möjligheten. Så bifall till SLKs förslag till beslut och även tilläggsyrkandet från KD-M. MD och L i kommunstyrelsen. Tack för ordet!

Tack, Kalle! Nästa talare är Eva Flyborg. Därefter Jörgen Fogelklou.

Tack, fru ordförande! Det säkerhetspolitiska läget för Sverige har försämrats kraftigt på senare tid. Hotbilden mot Sverige är omfattande och komplex. Metoderna är, som vi har hört redan tidigare, många. Vi har att göra med terrorism. Det finns sabotage. Hackerattacker, hot mot kritisk infrastruktur, utnyttjande av ekonomiska system och så vidare. Dräneringen av våra bidragssystem ökar lavinartat och infiltration av myndigheter och det politiska systemet ökar det också. Det här läget är ingen övning längre. Sverige befinner sig i skarpt läge. Ingen tvekan om det. Från och med augusti befinner sig Sverige också på den näst högsta nivån. LVU-kampanjen mot Sverige är ett sådant exempel. Behovet av att inkludera även den politiska nivån i stadens riskhantering har uppmärksammats av andra städer redan, som vi har hört här. Både Stockholm och Kalmar är två exempel. Göteborg, med vår viktiga. hamn och våra viktiga industrier borde självklart säkerhetspröva våra kommunalråd, tillika människorna i vår krisledningsnämnd. Enligt säkerhetslagen från 2019 framgår det också att den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet skall säkerhetsprövas. Vad är det vi egentligen bråkar om? Det här borde alltså vara självklart. klart att säkerhetspröva stadens politiska ledning. Det kommer också att höja stadens beredskap och faktiska säkerhet. Fru ordförande! Bifall till TU och yrkande från M, D, L och KD. Tack Eva!

Nästa talare är Jörgen Fogelklou och därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod! Tack för ordet fru ordförande, fullmäktige, åhörare, ledamöter! Nu har både Mattias Tykesson, Kalle Bäck och Eva Flyborg varit uppe här och pratat om det jag egentligen skulle gå upp och säga, så att jag med ord är lite överflödiga. Jag tror inte för en sekund att det finns ett enda kommunalråd idag som inte skulle klara den här säkerhetsprövningen. Det tror jag inte. Men, och här kommer. Med det stora mennet om man till exempel nu får de lite dåligt rykte, men om man läser Klanen i Södertälje. Där har man infiltrerat sig på höga positioner. Det är ju det här vi ska hindra med att säkerhetsklassa. Det är ju därför vi gör det här, för att det inte ska hända. Det har redan hänt i Göteborg, det är jag helt övertygad om. Men i kommunstyrelsen inte ännu. Det kanske kommer nästa val eller om åtta år. Om vi inte gör det här, varför Socialdemokraterna, återigen nu Victoria, vända på varenda sten, stod ni på barrikaden och sa inför valet. Här är ännu en sten som ni låter vara orörd. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut samt tilläggsyrkande från M, L, KD.

Tack Jörgen! Nästa talare är Viktoria Tryggvadottir Rolka och därefter.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på tilläggsyrkandet. Tack!

Tack Viktoria! Nästa talare är Marie Brynolfsson och därefter Agneta Kjaerbeck . Men innan dess har replik begärts av Jörgen Fogelklou.Varsågod!

Tack för ordet fru ordförande! Ja, Viktoria Rolka, jag måste då ställa den här frågan. Det här mantrat att vända på varje sten, var det bara ett tomt vallöfte?Tack!

Tack Jörgen! Replik är begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka, varsågod!

Tack! Nej, mitt svar är att det var inte ett tomt vallöfte. Vi ska bara vända på rätt stenar.

Då är det replik av Mattias Tykesson. Varsågod!

Tack ordförande! Nu är ju inte Jonas Attenius (S) här idag. Det var han som fällde den här kommentaren i media att det var en icke-fråga. Så då frågar jag dig Victoria, tycker du att säkerhetsprövningar av våra kommunalråd är en icke-fråga?

Tack Mattias! Nu är det Jörgen Fogelklou.

Det blev tvärtom. Tack för ordet. Jag tog en kontrareplik på Victoria. Men varför vill du inte göra detta? Det har varit några andra ärenden där du inte vill vända de här stenarna. Det måste ju vara ett tomt vallöfte om du säger att vi ska vända på varje sten för att komma åt saker. Vi ska ju inte komma åt någon som sitter i kommunstyrelsen eller krisledningsnämnden just nu. Jag är helt övertygad om det. Men det är för framtiden. Vad händer efter nästa val? Vad händer om åtta år, när de här onda krafterna infiltreras i våra myndigheter, i våra kommuner? Och som krisledningsnämnd. Det är därför vi ska göra detta. Det handlar inte om att sätta dit någon idag. Det handlar om att göra det svårt för människor som inte vill oss väl, att hamna på styrande positioner i staden. Det är det det handlar om.Tack!

Tack Jörgen! Då är det replik begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod!

Jag tycker att det här är extremt svåra frågor. Jag är den första att dela uppfattningen att vår demokrati är hotad på väldigt många sätt. Det jag är väldigt angelägen om och det jag vet att min gruppledare är väldigt angelägen om, som för övrigt du får prata med om vad han syftade på i precis den intervjun. Men det är att vi lyssnar på de som kan detta. Hade vi fått en strikt uppmaning, det här behöver vi göra nu, det här behöver vi gå fram med nu, så hade vi självklart. tagit det i beaktande. Men jag tycker att när det gäller rikets säkerhet, stadens säkerhet, så ska inte vi amatörer sitta här och hitta på hur vi ska hantera saker och ting. Utan då ska vi lyssna på professionen.

Replik var begärd av Jörgen Fogelklou före dig Mattias. Det är du, varsågod.

Tack för ordet herr ordförande. Victoria, om du står här uppe och säger att demokratin är hotad i Sverige. Det var vad du sa. Jag håller med dig, den är under ständigt pågående hot. Då måste vi göra allt vi kan för att säkra och stärka den, att den överlever. Det är därför vi ska göra sådana här saker, för att inte låta illvilliga. krafter ta sig in i samhällskroppen. Jag yrkar återigen bifall till kommunstyrelsen och till tilläggsyrkandet från M, L, KD. Tack Jörgen!

Nu är det replik av Mattias Tykesson . Det var först mellan Victoria och Jörgen, men sedan råkade det trycka fram fel person i datasystemet. Varsågod Mattias!

Tack så mycket ordförande och tack för ditt svar Victoria! Men det hindrar ju inte att kommuner ligger i framkant i sådana här viktiga frågor. Det finns trots allt andra exempel i Sverige där man ligger i framkant. Dessutom i full enighet vad jag förstår, från höger till vänster. Sedan noterar jag ett svalt intresse från vänstersidan i övrigt i den här debatten. Det är ju ganska oroande. Tack!

Tack Mattias! Då återgår vi till talarlistan. Det är Marie Brynolfsson. Därefter Agneta Kjaerbeck . Varsågod!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och eventuella åhörare. Man får hålla med om att det pågår saker som är ett hot mot demokratin i vårt land. Det är jag den första att skriva under på. Det är verkligen mörka krafter. Kommunstyrelsens roll däremot, till skillnad mot andra myndigheter i den här kommunen, är ju inte säkerhetsklassad. Och att göra en säkerhetsprövning av våra förtroendevalda. Det finns en rutin redan idag att göra det när behoven uppstår. Det som kan vara problematiskt är ju att börja säkerhetspröva i förebyggande syfte.För att på så sätt undergräva hela demokratin med att partierna själva utser sina representanter. Är min och våran uppfattning. Så därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga. yrkanden.

Tack Marie! Nästa talare är Agneta Kjaerbeck och därefter Eva Flyborg. Varsågod!

Tack för ordet fru ordförande! Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till M, L, D, KD och Ds yrkande. I tisdags kväll gick jag härifrån strax före sex och var ensam nere i entrén. Det var iskallt där och helt plötsligt stod dörren vidöppen och det plötsligt. Jag började titta mig omkring och tänkte, är det någon här inne? För första gången kände jag mig väldigt, väldigt rädd och väldigt obekväm. Jag tänkte, den kan inte stå så här, för vi har så mycket människor runt om där ute på kvällarna. Det vet ni säkert, när ni har varit kvar sent. Så jag ringde och fick tag i en vakt och de skulle kolla upp det här. Sen kom det en kille efter mig, jag vet inte vilket parti, men han stängde igen den här dörren med våld i alla fall. Och skrattade lite och gick därifrån. Jag har ingen aning var han kommer ifrån, det spelar ingen roll. Men den där nonchalansen, att man kan bara pressa igen det och gå. För det här måste ju ändå fram, att dörrarna inte fungerar. Vi har bilar utanför när det är demonstrationer. De får egentligen inte lov att stå här. De plockar ut fanor. En del hissar upp flaggor och så vidare. Det är ett helt annat läge nu. Vi behöver verkligen snäppa upp det. Häromdagen sa Jonas, när polischefen var här, att säg bara till var du vill ha kamerorna så sätter vi upp dem. Men det här har ju yrkats på så länge och det är nej, nej, nej. Vi måste ändå kunna ligga steget före. Man ska väl inte behöva ha ett okej varje gång från polischefen för att det ska komma en säkerhetsinsats i huset? Det här är jätteviktiga saker. Jag håller absolut med om yrkandet om att vi måste ha koll på vilka vi har här i huset. Tack för ordet!

Tack Agneta! Nästa talare är Eva Flyborg. Därefter Kalle Bäck.

Tack fru ordförande. Ja, demokratin är hotad, Victoria. Det säkerhetspolitiska läget har försämrats kraftigt på den senare tiden. Om det är vi överens. Det är därför vi vill börja med de här säkerhetsprövningarna. Inget annat skäl. Du säger också, Victoria, att vi vill lyssna på professionen. Ja, det går bra att lyssna på Sveriges riksdag. Därför att, så som jag sa i mitt anförande, så bestämmer säkerhetslagen detta från 2019. Citerar återigen lagen. Den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetspröva. Slut citat. Så vad är det egentligen vi pratar om? När jag var vice ordförande i Hamnen förra mandatperioden säkerhetsprövades vi, hela presidiet, därför att det var känsligt material som vi hanterade. Viktig för Göteborgs Stad och viktig för landet som helhet. Självklart har kommunstyrelsen tillika Krisledningen har samma uppgifter att hantera och ännu fler såklart. En annan uppgift som jag själv har på nationell nivå, där är jag också säkerhetsklassad. I den högsta säkerhetsklassen. För jag sysslar med hemligt material som är viktigt att vi som hanterar är säkerhetsklassade. Det bör ni som sitter i kommunstyrelsen också vara. Det är inget konstigt krav och dessutom stipulerar säkerhetslagen detta. Så jag skulle egentligen vilja kalla det här för obstruktion från hela vänstersidan. Nej, nu får ni skärpa er!

På detta har Marie Brynolfsson begärt en replik.

Tack men jag vill bara säga att du har ju fel. Därför att det är ju helt rätt att göra den säkerhetsprövningen i hamnen. Därför att det är en säkerhetsklassad verksamhet. Det är inte kommunstyrelsen. Det är det som är skillnaden. Kommunstyrelsen är inte en säkerhetsklassad verksamhet. Till skillnad från hamnen. Så det är ju helt fel det du säger Eva. Men det är rätt och bra att man gör säkerhetsprövningen i hamnen där man ska göra det. Tack!

Tack Marie! Då är det replik begärd av Eva Flyborg. Varsågod!

Tack! Men krisledningsnämnden är ditt. Tack!

Då återgår vi till talarlistan. Det är Kalle Bäck, KD, och därefter Mattias Tykesson . Varsågod! Kalle Bäck, KD Tack för det, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, vi verkar ju dela problembeskrivningen om vad som händer i vår omvärld och att vi måste vara på tårna för att möta de hot som Sverige som land och Göteborg som stad står inför. Därom råder det ju ingen tvekan. Så varför då inte använda det verktyg som faktiskt redan finns på plats? Vad är problemet? När jag lyssnar på Socialdemokraterna. så hör jag ingen direkt argumentation emot det här, utan det kanske är en tidsfråga innan ni också landar i den här slutsatsen som vi redan dragit. För jag hoppas att vi inte behöver stå där om ett par år när någonting faktiskt har inträffat och säga att vi såg det inte komma, utan rösta för det här tillägget. Tack, Ellen. Då är nästa talare Mattias Tykesson och därefter talarlistan tom. Varsågod. Tack så mycket, fru ordförande, och instämmer helt i Lite för sakens skull, jag tror väljarna och de som lyssnar på detta, det är en ganska viktig fråga vi pratar om. Vad tycker Centerpartiet? Hur kommer ni ställa er här? Ni är faktiskt svaret skyldig. Tack.

Tack Mattias! Då har vi en talare på listan. Det är Hans Arby. Varsågod! Hans Arby ( C ) Tack för frågan! Det är ingen lätt fråga. Det är en avvägning mellan förtroendevald och hur mycket man ska kolla innan. Vi gör ju alla i nomineringsprocesser och kontroll vilka vi har med och föreslår till olika förtroendeposter. Samtidigt så har vi också, om man pratar med de som jobbar med säkerhet, Stadsledningskontoret, så anser inte de att. att det finns behov av detta nu och då förlitar vi oss på det lite grann. Men visst, det är jättesvårt. Det är en avvägning mellan förtroendevald och säkerheten, absolut. Men vi har landat i att vi går på kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack. Har Jörgen begärt replik? Varsågod.

Tack för ordet. Ja, Hans. Jag tror att om du åker upp och ställer samma fråga till dem i Södertälje så hade de svarat så också för några år sedan. Idag sitter de kriminella som har infiltrerat olika saker. Det är klart att vi här i Göteborg måste göra saker idag så att det inte händer imorgon.Tack!

Tack Jörgen! Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Under överläggningen yrkar Mattias Tykesson, Kalle Bäck, Eva Flyborg och Jörgen Fogelklou bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Viktoria Tryggvadottir Rolka och Marie Brynolfsson yrkar bifall till kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifalla respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkännes denna propositionsordning? Bifaller kommunstyrelsens förslag? Ja. Då återstår tilläggsyrkandet från M, D, L och KD i Kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Ja. Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. Votering har begärts och ska verkställas. Så, alla ser ut att vara på plats. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Voteringen startas. Jaha, det sa jag alldeles nyss. Okej.Ja, det som var innan, tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Det är det tilläggsyrkandet. Och ja för avslag, nej för bifall. Då startar vi. Voteringen. Då har vi 43 ja och 38 nej. Yrkandet har avslagits med 43 ja och 38 nej.

Då går vi in på ärende 20. Revidering av Göteborgs Stads riktlinjer för Göteborgsförslaget. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads riktlinjer för Göteborgsförslaget revideras i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Ordet har begärts av Johanna Holmdahl och därefter är det Emma Altenhammar . Varsågod Johanna!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare! I uppdraget som kommunfullmäktige fattade beslut om 2014 var det tydligt att e -förslagen skulle vara till för att medborgare skulle kunna lämna förslag via webben. Göteborgsförslaget har sedermera utvecklats till någonting helt annat och nu kan vem som helst lämna ett Göteborgsförslag bara man har en e-postadress. Det krävs ju inte så mycket fantasi för att kunna föreställa sig diverse olika konstiga situationer som det här skulle kunna leda till. Personer från helt andra delar av landet eller andra delar av världen eller kanske samma person många gånger skulle kunna lägga förslag som inte alls har att göra med vad som är göteborgarna. Om det är någon fara med det? Förhoppningsvis inte, eftersom uppdragen ska passera flera politiska instanser innan de antas. Men, är det rimligt att ha processer med så uppenbara och stora brister som riskerar att missa målet så totalt? Verkligen inte. Här skulle man enkelt kunna återremittera, göra om och göra rätt. Och det är vad vi Kristdemokrater tillsammans med Liberalerna yrkar för. Bifall till återremiss.

Tack Johanna. Nästa talare är Emma Altenhammar SD och därefter Ann Catrine Fogelgren. Varsågod.

Sådär, tack för ordet herr mötesordförande. Jag vill börja med att yrka på SDs tilläggsyrkande i kommunstyrelsen. Sedan lanseringen av Göteborgsförslaget 2017 har vi sett en plattform som ger folk en direkt röst att lämna och forma vår stad genom enkla e-förslag. Det var en vision om en mer inkluderande, delaktig och modern medborgardialog. Men vi har sett en utveckling som kräver att vi frågar. Det har blivit uppenbart att personer utanför vår kommun har kunnat lämna och rösta på förslag, vilket potentiellt kan leda till ett beslut som primärt inte gynnar göteborgarna.I en tid då påverkansoperationer på sociala medier är alltmer påtagliga, måste vi vara mer vaksamma för att skydda vår lokala demokrati från yttre påverkan. Så som det ser ut idag kan man praktiskt sett lägga ett Göteborgs-mål. förslag ifall man lever i en annan del av Sverige eller till och med en annan del av världen. Med 200 röster skall det här förslaget sedan beredas av staden. Värt att nämna är att det inte ens finns kontrollmekanismer för att se att de här rösterna som man då trycker in i det här Göteborgsförslaget ens är riktiga människor. Nu har de rödgröna ändå vurmat för att vi ska minska pengar på att bereda olika förslag. Jag kan tycka att det här är ett ganska uppenbart ställe att man kan plocka från. Därför står vi då inför Ett viktigt beslut är att revidera riktlinjerna för Göteborgsförslaget så att endast folkbokförda i Göteborg kan lämna och rösta på förslagen. Denna förändring är avgörande för att säkerställa att vår stad fortsätter att utvecklas och styras av och för göteborgarna. Denna förändring sänder även en tydlig signal om att vi värnar om varje göteborgares röst och rätt att påverka i staden där de har valt att bo och betala skatt. Klart att göteborgsförslaget ska vara till för göteborgare.

Nästa talare är Ann Catrine Fogelgren och därefter Jesper Berglund.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Jag instämmer i det som Johanna alldeles nyss talade om här. Enligt kommunallagen finns det faktiskt något som heter medborgarförslag. Det är en möjlighet för den som är folkbokförd i en kommun att väcka ärenden i kommunfullmäktige inom kommunens ansvarsområde. Men Göteborgsförslaget är någonting helt annat. Vi anser att de som ska lägga in sin ansökan, förslaget bör alltså vara folkbokförda i kommunen. Rent mekanismen att lägga ett förslag är vi positiva till. Att det finns möjligheter för göteborgarna att påverka och komma upp med idéer och förslag till oss i politiken. Självklart. Om man går in och tittar på de förslag som ligger utlagda på hemsidan och som ska ha 200 underskrifter för att gå vidare i processen, så berör nästan samtliga förslag något som innebär en Bredden bland förslagen är stor men rör ofta åtgärder i närmiljön av olika slag. Tyvärr är det så att många Göteborgsförslag inte blir verklighet, men vi anser att om man har rätten att lägga förslag så bör man alltså vara folkbokförd i staden då kostnaden för genomförandet läggs på stadens skattebetalare. Ibland kan det vara kostnader som läggs som inte gynnar stadens invånare eller ens är angelägna. för medborgarna i staden. Det här tycker vi är fel sätt att använda skattemedel från göteborgarna på. Men vi tror kanske inte, till skillnad från Sverigedemokraterna, att det ska skickas in förslag som skulle innebära en risk för externa påverkansförsök. Vi tror att de som illvilligt vill utsätta staden för en sådan kampanj tar till andra metoder än att gå via ett göteborgsförslag. Jag yrkar bifall till yrkandet från Liberalerna och Kristdemokraterna.

Tack Ann Catrine. Det är självklart att det är du Jesper, men vi ska bara få med tekniken här. Så Jesper. Varsågod.

Tack ordförande, göteborgare. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till övriga yrkanden. Visst kan det vara så att en företagare från Partille som är verksam i Göteborg men bor i Partille har ett jättebra förslag på hur vi kan utveckla vår stad i det stora eller det lilla. Visst kan det vara så att en. turist från Dalsjöfors som är här och går på Liseberg över helgen, upptäcker någonting som vi kan förbättra. Och visst är det så att en fotbollsspelare från Brasilien som är här på Gothia Cup ser någonting vi kan göra bättre. Att folk som inte bor i Göteborg ska kunna lägga Göteborgsförslag är ingenting nytt. Så har det varit från början. När vi förra gången tog reviderade riktlinjer 2020 så ville Vänsterpartiet, MP och Sverigedemokraterna ha små förändringar i hur det skulle återredovisas. Men bortsett från den förändringen så kallade SD då förslaget. för fulländat i sitt yttrande. Det är göteborgare som beslutar över de förslag som läggs fram över Göteborgsförslaget. Det är göteborgare som sätter vår budget på vilka pengar vi kan använda. Men att komma med bra förslag, det kan faktiskt även de som inte är göteborgare göra. Det här är ju som ni vet en del av stadens infrastruktur för demokrati. Det är jättebra. Det står om det i paragraf 5 i alla nämnda reglementen. Läs gärna den. Bifall till Kommunstyrelsen. Tack! Tack Jesper! Nästa talare är Rickard Eriksson och därefter Staffan Lindström . Varsågod Rickard! Tack så mycket för det ledamöter, göteborgare och övriga! Ja, det är ju intressant. Ibland så behöver man ju inte rösta mot varandra bara för att man tillhör olika delar här. I det här fallet så vill jag också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. För bra idéer kan komma från alla håll. Det är ju inte så att Göteborgsförslaget innebär att vi måste införa dem. eller idéerna. Däremot innebär det att vi ska ta upp dem. Det är jättebra om vi får så många idéer som möjligt för att göra vår fantastiska stad så bra som möjligt. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och instämmer faktiskt med föregående talare. Det är lite ovanligt att man får säga det i den här talarstolen för en vänsterpartist. Tack!

Tack för det! Nästa talare Staffan Lindström och därefter Rasmus Ragnarsson . Varsågod!

Tack så mycket! Kommunfullmäktige! Jesper sa mycket bra och Rickard sa också bra saker. Men Jesper, du glömde en sak. Göteborgare är den som är född här eller någon annanstans, som Göran Johansson kläckte en gång i tiden. Så det är helt okej att förslaget kommer någon annanstans ifrån. I revideringen av de här riktlinjerna är det andra saker som är väldigt bra. Det är att man tydliggör ansvaret när ärenden är lite svåra. Då är det en nämnd som får ansvar, men man måste vara tydlig med att det kan vara andra nämnder och styrelsen som också måste fatta beslut i ärendet. Sen är det ju så att det fortfarande är 200 röster som krävs för att vi ska ta upp det i nämnderna. I nämnderna sitter vi som representerar de politiska partierna. Det finns andra säkerhetsventiler också innan det kommer upp till nämnderna. Förslagen ska ju handla om Göteborg. Så det här är bra grejer, tycker jag. Bifall till kommunstyrelsens förslag!

Tack Staffan! Nästa talare är Rasmus Ragnarsson (SD) . Därefter talar listan tom. Varsågod!

Tack så mycket ordförande, göteborgare! Göteborgsförslaget, det är jättebra att man kan lämna förslag som sedan kommer upp och kan beredas. Men jag undrar er nu som är lite skeptiska till den här idén att bara göteborgare ska kunna lägga förslag och rösta på förslag. Jag undrar hur ni tänker. Vad tänker du egentligen kring? För idag, vill man belasta staden och dess administration så skulle man enkelt kunna skapa en botarmé. Som skapar och röstar på mängder med förslag som därmed uppnår 200 röster. Som därmed behöver, enligt reglerna, att beredas i våra nämnder. Och inte bara att det skulle belasta den administration och de processerna som finns för att hantera Göteborgs förslag. Det skulle helt och hållet krackelera trovärdigheten i det system för e-förslag vi har i dag. Vi är bara ett sådant exempel från att alla här inne kommer att bli överens om att vi behöver revidera de här riktlinjerna för att säkerställa att det är bara göteborgare som kan ta fram förslag och rösta på förslag. Vi får se om illvilliga makter där ute skulle vilja testa på det här. Det skulle vara, men ja, det är som frågan vi var inne på innan här med. Att säkerhetsklassa kommunstyrelseledamöter exempelvis. Vi är ju bara ett dåligt exempel från att vi kommer revidera de riktlinjerna. Jag tycker det är väldigt underligt att vi väljer att inte vara proaktiva i de här frågorna. Att täppa till de hål som vi har. Tack så mycket!

Replik begärd Jesper Berglund.

Tack ordförande. Innan ett förslag läggs ut för publicering så ska det godkännas. Det ska alltså handla om det som Göteborgsförslagen ska handla om. Att skapa en bottarmé för att rösta på förslag som är publicerade skulle vara enerverande för staden. Helt sant. Den potentiellt ekonomiska eller i annan form vinning någon skulle ha av att skapa en botarmé för att rösta på publicerade Göteborgsförslag, anser inte jag vara tillräcklig för att inskränka möjligheten att komma med bra idéer. Tack.

Tack Jesper. Då är replik begärd av Rasmus Ragnarsson.

Tack så mycket. Nej, det är klart. Jag vet väl inte hur stor sannolikheten är att illvilliga makter skulle vilja utnyttja den här möjligheten. Men jag tycker det är ju rimligt att vi täpper till det hålet innan de ens får chansen att testa den hypotesen i det här hypotetiska scenariot. Och sen Jesper, hur ser man egentligen skillnad på om förslaget är riktigt eller om det kommer från en bot? Det är ju svårt att bedöma det. Och en tjänsteman har ju inte all lokal förankring för att förstå. Om det här är en lokal fråga eller inte. Så jag är inte riktigt säker på att vi ska underskatta den här möjligheten. För som sagt, och du håller ju med om det Jesper. Det skulle krossa den trovärdigheten som finns i systemet. Och jag tycker inte vi ska ta den chansen. Och det här är ett ganska enkelt sätt att bara täppa till det hålet. Jag tycker det är rimligt.

Replik begärs av Jesper Berglund . Varsågod!

Tack ordförande! Om man har kompetens och vilja att skapa en botarmé för att rösta på publicerade Göteborgsförslag, eller till och med lägga egna nya Göteborgsförslag som är dumma. Då har man också kompetensen att få systemet att tro att man är folkbokförd i Göteborg. Vill man sabba och ha kompetensen så går det oavsett de riktlinjer vi tar här och nu. Bifall KS.

Tack Jesper. På detta har Emma Altenhammar begärt replik. Då återgår vi till talarlistan. Det är Anna-Sara Perslow . Därefter Karin Karlsson.

Tack så mycket. Det här blev ju något av en anekdotisk debatt, tänker jag. Men jag håller med många, inte alla, i den här talarlistan. Jag börjar med att yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Fru talman! Vi var ordförande i park och naturnämnden förra mandatperioden. Hade vi sällskap du och jag där? Under pandemin blev vi fullständigt belamrade med Göteborgsförslag. Det var så många att vi tänkte oj då. Men det gick att se lite mönster i det där. Vi kunde också utvecklas. Även om vi inte släppte igenom speciellt många, för det gjorde vi verkligen inte, kunde vi i alla fall fundera på hur vi bemötte tillbaka medborgarna. som hörde av sig till oss och utvecklade ett ganska bra system där man kunde ta med sig Göteborgsförslagen in i det framtida arbetet i förvaltningen. Så man fick ett trevligt bemötande som förslagsställare och man tog med sig förslaget in i det vidare arbetet, även om man inte gick vidare. För det var utegym till exempel, där jag vet inte hur många utegym vi skulle bygga i Göteborg i samband med corona, och alla dessa hundar och hundrastgårdar. Så att ja, jag är i alla fall väldigt glad över att vi har ett reviderat förslag på bordet idag. Och det handlar faktiskt om dialog. Och dialog, ja det har vi ju inte bara med göteborgare i Göteborg, utan det har vi med alla. Tack så mycket.

Tack Anna-Sara! Då är det Karin Karlsson , därefter Staffan Lindström . Varsågod Karin!

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare! Men jag tänker ta vid där Anna-Sara slutade, för jag sitter ju nu i stadsbyggnadsnämnden, som har tagit över väldigt mycket av det som park och natur gjorde, i kombination med trafiknämnden, som också hade en himla massa Göteborgsförslag. Så vi får ju nästan alla! Vi får den stora majoriteten av alla Göteborgsförslag. Och det är verkligen så. Det är utegym, det är hundrastgårdar, det är vi vill ha bättre cykelbana här, vi vill ha bättre belysning. Det här är ju saker som framför allt när det handlar om till exempel cykelbanebelysning, vi vill ha en bättre park, förbättra utemiljöerna. Det är ju inte bara den som bor i Göteborg som upptäcker det. Det kan ju till exempel vara näringsidkare som ser att det här stråket i närheten av min. restaurang är mörkt, folk känner sig otrygga, kan vi göra någonting åt det? Och så skriver man in ett förslag till exempel. Så att de här illvilliga krafterna, om de brinner så hårt för sin hundrastgård att de skapar ett botnätverk för att se till att det verkligen får 200 röster. Ja, det kanske är så, men det måste ju, då kommer det ju upp till nämnden och sen har ju nämnden två alternativ, bereda eller avslå. Och där tar det ju stopp sen. För det är ju inte ett botnät som bestämmer om det går vidare därifrån sen. Så jag känner att den här oron är lite överdriven. Tack!

Tack Karin! Då är det Staffan Lindström , därefter Emma Altenhammar . Varsågod Staffan!

Tack så mycket! Man måste ju väga saker mot varandra ibland. Karin, jag tror du glömde lekplatser och papperskorgar. Men låga trösklar är ju en sak som vi ofta pratar om. Nu har vi ett sätt där det är väldigt låga trösklar för allmänheten att lämna in förslag. Man skapar ett konto på en liten webbsida och så kan man lämna ett förslag. När det har beretts. Först ska du få 200 röster och sedan får man skicka upp det till nämnden. Innan det kommer ut på sidan ska det också jämföras mot vad man får göra. Jag tror också att den här risken för att det blir helt galet med den elektroniska utvecklingen är ganska liten. Så jag tror att om man väger den risken mot de låga trösklarna som vi har idag för att kunna lämna in de här förslagen, så tycker jag det är bättre att behålla de låga trösklarna. Så slipper människor hålla på och fippla med bank-id eller vad man ska göra för att bevisa var man bor någonstans, för då blir det färre förslag. Även om de som kommer in nu inte alltid är från Göteborg så handlar de ändå alltid om Göteborg.Tack!

Tack Staffan! Då är det Emma Altenhammar , därefter Jörgen Fogelklou . Varsågod Emma!

Tack för ordet! Jag vill mest bara bemöta. Det var bland annat att det inte fanns några ekonomiska incitament för att någon person skulle skapa den här botarmén och göra de här grejerna. Det kanske inte finns några ekonomiska incitament för personen i fråga alltid som går igenom. Det kan man nog se ganska tydligt då, den tjänsteperson som kollar. Men det är ju alltid en kostnad för staden ifall man då med AI-genererade förslag och andra typer av tekniska hjälpmedel får igenom de här sakerna. Det går till beredning. Det är ju någonstans både legitimiteten av att kunna lämna de här förslagen när det kommer igenom alla dessa konstiga saker, plus kostnader för staden att börja bereda detta, som är det som vi riskerar. Snarare än att det ska igenom helt och hållet, vilket kanske är lite långdraget. Någonstans tror jag också att det har sprungit iväg i tankarna. Du sitter här redan och pratar om de kompetenser som den här personen som ska in och hacka det här systemet innehar och inte innehar. Det krävs faktiskt inte så himla mycket. himla mycket för att göra det i nuläget så som det är utformat och så som jag vet inte om du har testat att lämna några Göteborgsförslag. Det finns inte jättemycket kontrollmekanismer där och det skadar ju absolut inte att vara försiktig, speciellt nu med utvecklingen av AI. För vem kommer ta det här seriöst i slutändan ifall det finns överraskande med förslag som kanske går igenom för att de är så pass bra utformade utifrån de regler som finns? För att det är ju faktiskt någonting AI kan förhålla sig till ifall man nu vill. pumpa in förslag i just den här mekanismen.

Tack Emma! Då är det Jörgen Fogelklou som är sist på talarlistan än så länge. Varsågod Jörgen!

Tack herr ordförande, fullmäktige, åhörare, ledamöter! Jag ska vara exemplariskt kort och bara säga, ni är naiva. Ni ser det inte komma. Tack för mig!

Tack Jörgen. Då har jag tomt på talarlistan. Anser fullmäktige att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningen yrkar Emma Altenhammar att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jesper Berglund, Richard Eriksson, Staffan Lindström med flera bifall till kommunstyrelsens förslag. Johanna Holmdahl, Ann-Catrine Fogelgren återremiss till kommunstyrelsen i enlighet med förslaget från L. och KD i kommunstyrelsen. Jag ställde först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag och förslaget från Emma Altenhammar. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, dvs. 27 ledamöter om detta inte har gjorts tidigare. Godkänns denna proposition? Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Att avgöra ärendet idag? Ja. Jag finner att fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Och då återstår proposition mellan kommunstyrelsens förslag och förslaget från Emma Altenhammar. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation har antecknats.

Då är vi på ärende nummer 21. Revidering av Göteborgs stads riktlinjer för familjehemsvården för barn och unga. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads riktlinjer för familjehemsvården för barn och unga revideras med följande tillägg. A. I avsnitt 3.6.1 ska följande mening läggas till. Utgångspunkten för hembesök är att de ska placeras och genomföras i samtycke med familjehemmet. I stycke 1. Rad 4 efter ordet informationskälla. B. I avsnitt 4.9.1 ska följande mening läggas till. Utgångspunkten för hembesök är att de ska placeras, planeras och genomföras i samtycke med familjehemmet. I stycke 2, rad 2, efter ordet önskemål. Här har jag en talarlista. Vi börjar med Simona Mohamsson . Därefter Jenny Broman. Varsågod Simona.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Våra familjehem. Idag om man googlar familjehem i Göteborg så kan man ju hoppas att Göteborg skulle landa högst upp på sökningen. Men jag kan säga att det inte förrän på plats nummer sex som Göteborgs familjehem hamnar. Det visar ganska mycket på hur vi inte ens försöker vara just attraktiva i att få och att vara tillgängliga för just familjehem. Den här riktlinjen som är skriven och som vi yrkar på ska återremitteras är ju skriven utifrån stadens perspektiv. Varken barnperspektivet eller de här familjehemmens perspektiv. Ett familjehem är idag en varm famn, en stabil hand att hålla i när det är tufft och en möjlighet att återfå hopp för de barn och unga som inte kan vara hos sin familj av olika anledningar. Vi pratar väldigt ofta om att det ska vara attraktivt att vara familjehem. Jag minns senaste gången jag egentligen såg att staden faktiskt aktivt sökte efter familjehem var under 2015 och 2016, under den stora flyktingkrisen från Syrien. Då var hela staden tapetserad med stora annonser att du behöver vara en hjälpande hand, var med och bidra. Idag är realiteten att det finns en stor Det är en stor brist ute i staden. Det är en stor brist av familjer som vill öppna sin famn, sitt hem och vara just en stabilitet för barn och unga som behöver det. Det som också är väldigt tydligt är att förutom bristen vi har på familjehem som är våra egna, så är en stor del av den kostnaden som våra socialnämnder behöver betala just för konsulentstädda familjehem. Alltså företag som lyckas bättre än staden. Lyckas rekrytera familjehemmen. Lyckas ge mycket bättre stöd. Vilket gör att de hellre är familjehem hos ett företag än staden. Men också att de får ett bra stöd under tiden. Det kan variera vilket stöd det innebär. Sedan finns också det stora egentligen. Kolossen är vad händer när vi egentligen vill flytta över vårdnaden och ha en vårdnadsöverflyttning. Det är väldigt många gånger som det är där det tar stopp. Familjehem väljer att inte vilja ha en vårdnadsöverflyttning för att de vet att de förlorar allt stöd som det innebär. Därmed finns det ganska många brister i det som vi tar ställning till idag och därför yrkar jag bifall till återremissyrkandet från M, D, L och KD. Tack!

Tack Simona! Då är det Jenny Broman (V), därefter Alfred Johansson. Varsågod Jenny!

Tack så mycket för ordet! Jag börjar med att säga bifall till KS. Det finns ju ett stort behov av stabila, trygga hem, familjehem, i hela Sverige. Det behovet är verkligen inte mindre i Göteborg. Eftersom det är vi som samhälle som placerar barnen i familjehemmen behöver vi också följa upp. Vi behöver stödja. stötta och säkerställa att de också är och förblir till barnens bästa. Socialnämnderna har redan sedan tidigare fått i uppdrag, faktiskt efter en motion från Vänsterpartiet, att se över hur villkoren för familjehemmen kan förbättras och säkerställa att stödet är likvärdigt över staden. Det arbetet pågår för fullt just nu. Och det kommer att redovisas i februari. Vi kollade upp precis när det ska redovisas. Det är i princip klart nu, utan man tittar på små detaljer. Superbra att det här görs. Tack Hanna för den motionen! Och vi tycker att beroende på vad som kommer fram i den redovisningen så ska man se om det behöver vara vissa delar av det som ska bakas in i den här riktlinjen. Och vad är det som är? Det kan bakas in, men de allra flesta stöden är ofta specifika. Till exempel vilket barn behöver ett specifikt stöd. Det familjehemmet kanske behöver specifikt stöd. Det kan också vara beroende på vilket behov själva familjehemmet behöver. Det ser väldigt olika ut kunskapsnivån. Men vi vill gärna att den här riktlinjen kommer igång nu eftersom det är så att Den här riktlinjen har inte uppdaterats på väldigt länge, så vi ber om att se till att den kommer igång nu, och så får vi uppdatera den med stöttningen för familjehemmen sedan när det har redovisats ifall det finns behov. Det har också kommit fram synpunkter på hur det står kring oanmälda hembesök, eftersom vi vet att Justitieombudsmannen tidigare har haft bedömningar om att det är på det sättet. Samtidigt är det ju viktigt att när det finns behov så ska de här oanmälda besöken kunna göras. För vi är ju ändå ansvariga om vi har placerat barn i ett familjehem. Då är vi ändå ansvariga till att se till att de här familjehemmen är bra. Men som sagt, se till att det här blir beslut idag. Vi behöver få igång den nya riktlinjen. Och så får vi uppdatera det med den här stöttningen till familjehem.

Tack Jenny! Då är det Alfred Johansson . Därefter Lena Lindström Olinder . Varsågod Alfred!

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige och göteborgare. Jag vill börja med att rikta ett särskilt tack till de hundratals familjer som har öppnat upp sin familj och sitt hem för de tusen barn som idag är placerade i familjehem här i Göteborg. Ni ser till att de barn som behöver samhället som mest får ett tryggt hem och en så god uppväxt som möjligt. Jag vill passa på att tacka er för den här insatsen. Mot enskilda barnet och den ovärderliga insats ni gör för Göteborg och att vi ska bli ett bättre samhälle här. Jag tycker också det är viktigt att betona, som föregående talare här, att vi behöver fler familjer som er. Trygga familjer som kan ta emot barn placerade i samhällets vård. Det råder en brist på familjehem, inte bara i Göteborg utan också i nästan hela Sverige.Det är viktigt att vi värnar och har ett bra samarbete med de familjer som väljer att bli familjehem. Men det är också viktigt att socialtjänsten. säkerställer barnets perspektiv och kontrollerar att de barn som placeras får den vård och det omhändertagande de faktiskt behöver och har rätt till. För att nå en god balansgång mellan en respektfull, tillitsfull och välfungerande relation mellan socialtjänst och familjehem, och samtidigt genomföra objektiva granskningar, tycker jag att den reviderade riktlinjen med våra förslag till tillägg är en bra väg att gå. Jag vill också passa på att bemöta lite det som Simona lyfte här i talarstolen. Det är ett. Större beslut än en googling att bli ett familjehem. Jag är övertygad om att staden jobbar på bra med den annonsering som är befintlig idag för att få in så många ansökningar som möjligt. Och jag vet att de jobbar på en ganska snabb takt även om det är en väldigt lång process som är krävande för många familjehem där många nekas, säkert med all rätta. Och vi är också inne, jag ska inte med i en riksdagsdebatt, för det brukar jag anklaga mig för att bli för ofta. Men jag vill ändå säga att när Reinfeldt öppnade upp för de privata familjehemmen då som kallas för konsulenter, så gjorde det Att det dränerade hela det systemet som vi hade i Sverige, som var väldigt fint, som byggde på just att man bara gjorde det för barnets bästa och att man ville öppna upp sitt hem. Helt plötsligt öppnades en marknad där man kunde helt enkelt kapitalisera på det behovet som samhället hade av familjehem och att det fanns en brist på det. Och det är där, den efterfrågan, att vi inte klarar av att bemöta den, som man nu kan göra ganska stora pengar. Och när man kan ta ut stora pengar så kan man också. Öka med mer stöd och så. Det är inte alltid så att fallet är att de konsulenterna har mer stöd. Men vissa kan marknadsföra sig med det, absolut. Och därför har vi påbörjat nu med mentorskap, i alla fall i sydväst. Där våra familjehem kan ringa in dygnet runt till ett familjehem som har erbjudit sig att göra det här gratis. Och det tycker jag också är väldigt fint. En eloge till den kvinnan som gör det. Så som sagt, jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack för ordet!

Tack Alfred! Och på detta har Simona Mohamsson begärt en replik. Varsågod Simona!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja det är två saker jag egentligen vill fråga Alfred. Det första är, eller du nämner ganska många gånger att vi ska utgå ifrån barnperspektivet när vi gör de här riktlinjerna. Men i riktlinjerna här i början av TU så står det väldigt tydligt att det här är skrivet utifrån de som ska utföra, alltså själva de som ska hjälpa familjehemmen. Inte utifrån barnen, inte utifrån familjehemmen, utan utifrån de som, våra tjänstepersoner. Det är alltså skrivet för tjänst. Min andra fråga är också hur kan vi garantera barnens trygghet och säkerhet om ni höjer tröskeln för hembesöken? Alltså hembesöken är ganska, det görs inte lättvindigt idag när man gör oanmälda hembesök och med eran lydelse så gör ni det ännu svårare. Ni höjer tröskeln ännu mer. Vad ska krävas för att man ska göra oanmälda hembesök i familjer där man misstänker att någonting inte funkar? Tack!

Tack Simona, en kontrareplik. Vi har begärt om med Alfred Johansson. Varsågod Alfred.

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare. Jag hoppas inte att jag missförstod dig nu med misstag. Men så som jag förstår det med riktlinjerna så är de riktade till stadens anställda. Så det var mitt svar på det då. Den andra frågan kring just om balansgången i det tillägg som vi gör så tror jag redan att idag så har socialsekreterarna som du är inne på varit förtjusta. med oanmälda hembesök, men det var otydligt i den tidigare riktlinjen. Nu framgår det tydligare när det ska göras och att man ska vara varsam med det. Det tror jag också är skönt, så att det inte skapar en oro i organisationen att man gör för lite eller för mycket. Nu framgår det tydligt. Tack.

Tack Alfred. En ny replik begärd av Simona Mohamsson . Varsågod Simona!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! För att börja med skriver alla våra remissinstanser, de fyra socialnämnderna, så här. Nämnderna bedömer riktlinjerna som utförliga och tydliga stöd för familjevårdens tjänstepersoner i att utföra sitt arbete. Hela syftet med vår återremiss är att ändra det perspektivet och att ha perspektivet utifrån barnen och familjehemmen. Hur gör vi att Göteborgs stad blir en attraktiv del av att man väljer Göteborg? Hur kan vi hjälpa till att både före, under och efter vara just attraktiva? Och det är det jag menade med arbetet. Sen om det är så att man ska tolka ert yrkande snarare som att det förtydligar och gör det möjligt för ännu fler oanmälda hembesök så välkomnar jag det. Men det tyckte jag inte det lät som när kommunalrådet från Vänsterpartiet gick upp. Utan där lät det snarare som att det inte ska vara så att vi ska inskränka familjehemmens integritet. Men det blir spännande.

nu går vi tillbaka till talarlistan. Då har vi Lena Lindström Olinder . Därefter Hans Arby . Varsågod Lena!

Ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare! Vi har idag stora svårigheter att rekrytera fler familjehem i Göteborg och även i resten av . Sverige. Nu koncentrerar vi oss på Göteborg i dag. Att ha på sig ett uppdrag som familjehem är stort och en svår fråga för alla familjer. Att dessa familjer får det stöd de behöver, både före, under och efter en placering, är en förutsättning för att familjerna ska känna sig trygga att ha på sig uppdraget. Stöd och hjälp till familjehem är en viktig fråga för att kunna rekrytera. Vi anser därför att familjehemmens perspektiv i vad de kan förvänta sig av staden i form av stöd och hjälp under och efter en placering ska belysas mer utförligt i riktlinjerna. Därför yrkar jag bifall till yrkandet från M, D, L och KD om återremiss för att förtydliga. tydliga stödet från socialtjänsten till familjehemmen före, under och efter en placering. Tack.

Tack Lena. Då är det Hans Arby . Därefter Agneta Kjaerbeck . Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter! Som flera sagt så är familjehemmen otroligt viktiga och avgörande för oss. Och också att vi behöver göra allt för att kunna få fler att öppna upp sina hem, för de som behöver det bäst. Vi håller med om att stödet till familjehemmen är avgörande. Men vi anser också att det som står i tjänsteutlåtandet redan är väldigt tydligt, apropå MDL-KD yrkande. Vi håller också med om att hembesöken ska hanteras på ett väldigt avvägt sätt men att skrivningen i tjänsteutlåtandet också är bra. Apropå S-MP-Vs tillägg som blev del av kommunstyrelsens förslag. Så vi yrkar med det alltså på bifall på tjänsteutlåtandet och avslag på yrkandet från M-D-L-KD. Tack!

Tack Hans. Då är det Agneta Kjaerbeck . Därefter Mariette Höij Risberg. Varsågod Agneta.

Tack för ordet herr ordförande. Jag vill också yrka bifall till MDL-KDs återremiss. Sen vill jag om det skulle falla yrka bifall till SDs tilläggsyrkande. Det här handlar om hur man kan förbättra informationshanteringen för socialsekreterare och frilägga tid. I Sörmlands kommun och i Sträng. I Strängnäs har man börjat använda sig av AI när det gäller att söka igenom handlingar. Det har faktiskt en tillförlitlighet på hela 86 procent. Med naturlig språkbehandling har AI förmågan att analysera textinformation i dokument på ett sätt som överträffar mänskliga möjligheter. Genom att söka efter nyckelord och fraser relaterade till våld, konflikt eller tidigare incidenter rörande samma barn så kan AI effektivt och snabbt identifiera potentiella riskfaktorer. Det här är ganska spännande och intressant. Vi har en karl som sitter i AI-rådet från Göteborg och jobbar ihop med Region Sörmland och Strängnäs. Det här arbetet är på gång och det hade varit jättespännande att få veta hur det går. Jag kan inte säga hur många gånger man har. socialsekreterare säga, gör de här kronböckerna sökbara så att vi kan se och hjälpa de här barnen på rätt sätt. Det här är ju någonting som kommer underlätta det här arbetet i framtiden. Det är både läskigt med ny teknik, men det är också fascinerande när tillförlitligheten blir så hög. Så det här skulle vi vilja veta lite mer om helt enkelt och få en dragning av AI-rådet. Tack för ordet.

Tack Agneta, då är det Mariette Höij Risberg. Därefter Jenny Broman . Varsågod Mariette!

Tack så mycket. Ordförande, ledamöter och göteborgare. Vi har alldeles för få familjehem i Göteborg för att det ska täcka behovet. Att ta steget att bli familjehem är ett stort beslut och vi behöver därför skapa bättre förutsättningar för att kunna rekrytera fler. För att man ska våga ta steget att bli familjehem behöver vi kunna erbjuda ett tillräckligt stöd både före och under och efter placering. Därför är det viktigt att riktlinjen tydliggör vad familjehemmen kan förvänta sig för stöd av staden. Jag yrkar därför på återremissyrkandet från MD, L och KD för att detta ska arbetas in i riktlinjen. Tack!

Tack Mariette och då är det Jenny Broman som är sist i talarlistan. Varsågod Jenny.

Tack så mycket för ordet. Jag tänker att det där med oanmälda hembesök eller inte, handlar inte om vad vi som har skrivit yrkandet, det rörliga yrkandet, är sugna på eller inte. Utan det handlar ju om hur lagstiftningen är utformad och vad justitieombudsmannen har uttryckt. Det har också socialnämnderna påpekat och även SACO har påpekat. Så det handlar liksom inte om vad jag vill eller inte, utan det handlar om att vi ska ha en riktlinje som vi sedan inte får tillbaka på oss. Vi vet vad gäller andra saker som när vi har islandsmodellen, en socialsekreterare går in vid polis. Man kan ju tycka att det vore rimligt med de här oanmälda besöken, men så ser det inte ut. Så när lagstiftningen ser ut som den gör så tycker jag att vi borde ändra skrivningen och så får man ha system för att se till att man kan göra oanmälda. Det gäller bara att man liksom gör rätt först för att kunna göra det. Det andra är bara så att vi fattar vad en riktlinje är ju riktad till tjänstepersoner så vi vet om det. Den är inte riktad till familjehemmen utan riktlinjer är till tjänstepersoner. Däremot håller jag fullt med om att vi behöver verkligen förbättra möjligheterna för familjehemmen och det är ju därför som jag är så glad att Hanna Klangs motion gick igenom där det verkligen görs en grundlig utredning. Där kommer det att komma fram många fler saker som vi kanske ska göra. Vi får se vilka resurser det kräver. Jag ser fram emot vad den utredningen ger. Men allt det kommer inte att vara lämpligt i en riktlinje. I riktlinjen finns de saker som en tjänsteperson ska göra gentemot familjehemmen. Så jag tänker att vi bara skiljer på det. Det räcker så.