Kommunfullmäktige

Dagens fullmäktigemöte. Jag vill hälsa alla som följer oss via radio eller webb-tv och publiken som är här uppe och lyssnar på oss i fullmäktigedebatterna välkomna att följa oss. Med det sagt förklarar jag dagens möte 2023.10.12. Öppnat. Och då går vi över till ärende nummer ett. Och det är bestämmande av tid för justering. Och förslaget är på dag. För justering är torsdagen den 26 oktober 2023 klockan 14.00. Kan justeringstiden godkännas? Till dagens frågestund har det inkommit nio frågor. Dessa återfinns i appen. Jag får här påminna fullmäktige om att frågor är avsedda att ställas för att inhämta sakupplysningar. Avsikten med frågor är att de ska vara av tämligen okomplicerade ämnen. Enligt kommunallagen ska frågor avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller fullmäktigeberedningens handläggning. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om En fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara en frågeställare och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna ställas? Jag lämnar först ordet till Nina Miskovsky. Då börjar vi med Hampus Magnusson som ställer fråga till Jonas Antenius. Varsågod Hampus.

Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare. Min fråga till kommunstyrelsens ordförande är, är det en kommunal angelägenhet om Göteborgs Stad och flera av stadens kommunala bolag sponsrar en karneval med göteborgarnas ihoptjänade skattepengar?

Tack Hampus och då var ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det Hampus och tack ordförande. Frågan var kort och koncis och svaret är kort och koncist. Ja, att det är en kommunal angelägenhet att arrangera en kommunal eller en karneval rättare sagt. Och jag misstänker att det är Hammarkullekarnivalen du syftar på, för det har ju varit uppe innan. Så svaret är ja på den frågan.

Tack, det var väldigt tydligt svar. Då känner jag att jag kan återkomma med mer specifika frågeställningar kring just Hammarkullekarnivalen och stadens deltagande där, eller kring sponsring. Tack så mycket.

Tack Hampus och Jonas. Då går vi till fråga nummer två som är ställd av Cecilia Magnusson till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Cecilia.

Så där, varsågod.

Min fråga är till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Som ni i salen kanske kommer ihåg frågade jag kommunstyrelseordföranden i juni vad han skulle göra för att bevara Säve flygplats. Jag fick då inget svar. Men nu har det gått några månader, så jag vill ställa frågan igen. Ett medlemskap i försvarsalliansen Nato. Är inte enbart en fråga för försvaret, utan hela samhället måste vara delaktiga. Vi måste vara förberedda på att ta emot värdlandsstöd. Och bara alldeles snart, i morgon närmare bestämt, får vi ett brittiskt försvarsfartyg hit. Jag vill då fråga Jonas Attenius (S) hur han kommer att agera för att Säve flygplats inte läggs ner. Tack.

Tack Cecilia och då går ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas. Då får vi se.

Ja, jag tror det har varit med inlåning. Men nu vill det vara rätt. Yes, men vi tänker att jag kommer vara kort. Så vi kör ändå. Nej, men så här, det är ju korrekt ordförande då, fullmäktigeledamöter. Som du beskrev nu Cecilia, så hade vi uppe frågan i juni. Jag gick efter frågan och tittade vad är det som sker ute på Säve och på vilket sätt. säkerställer vi det du är inne på, för det du beskrev är korrekt och riktigt. Det jag först vill vara tydlig med att säga är att det finns inga förestående beslut på någonting annat än att landningsbanan kommer vara kvar därute. Det är viktigt att säga. Sedan är det ju en process därute. Den ligger i stadsbyggnadsförvaltningen. En planprocess där givetvis staden och exploatören är viktiga aktörer. Men en tredje viktig aktör att inhöra och ha med i detta, det är Försvarsmakten. Sedan vill jag inte gå in mer på detaljer.

Tack Jonas. Vill du ha en replik?

Ja tack gärna herr ordförande. Jonas Attenius (S) du sa att det är inga. Problemet är ju att Castellum, som äger det i dag, vill att landningsbanan ska tas bort 24.12.31. Det är det vi måste förhindra för att få möjlighet att ta emot värdlandsstöd. Jag hoppas verkligen att jag kan få ett svar. Nästa vecka ska jag träffa Försvarsberedningen så att jag kan försäkra dem om att Göteborgs stads ledning tänker göra vad man kan för att bevara Säve flygplats. Tack.

Tack. Varsågod Jonas.

Men som jag sa innan här att Försvarsmakten är en viktig intressent här och självklart kommer vi lyssna in dem. Och politiskt på den lägre nivån än här, det är ju stadsbyggnadsnämnden där frågan ligger och där alla partier kan ta del av det framåt. Men självklart kommer detta vara en viktig del framåt och vi kommer lyssna in Försvarsmaktens synpunkter på landnings.

Tack för era frågor. Vi har ju Nina Miskovsky först. Tack själv. Jag skulle uppskatta att ni trycker in er och begär ordet så att det syns i protokollen. Varsågod Nina Miskovsky.

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare. I början av juni i år lade vi moderater tillsammans med våra samarbetspartners ett yrkande i kommunstyrelsen som handlar om att inför och under sommarmånaderna stärka de förebyggande och förhindrande insatserna, intensifiera kartläggningen av och särskilt följa upp eventuella utlandsresor för bortgifte, uppfostringsresor och könsstympning samt att skyndsamt inför skolavslutning ta fram en riktad information folder utifrån befintligt material till elever i årskurs 6-9 samt gymnasiet för att informera om hur och var man kan få hjälp vid misstanke om hedersrelaterade utlandsresor. Det var ett yrkande som ni röstade ner utan någon motivering. Därför vill jag ställa följande fråga till Jonas Attenius (S). Anser du att du har gjort allt du kan för att säkerställa att inga barn blir bortförda mot sin vilja kopplat till hedersvåld och förtryck?

Tack. Tack Nina. Då är det Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande. Tack för frågan. Du lyfter ett viktigt ämne Nina. Det handlar om att barn som förs bort från svensk skola till utlandet och tyvärr många gånger utsätts just för hedersrelaterat våld eller förtryck. Det är i grunden naturligtvis fullständigt oacceptabelt. Här är det så att vi behöver bättre och starkare skyddsinsatser. linjer som fanns tidigare under det borgerliga styret. De tyckte vi var för svaga. Vi har stärkt dem under nuvarande styre och stärkt rutinerna för att just barn då inte ska försvinna från skolan. Det innebär bland annat att förvaltningen tydligare behöver förmedla att barn både har skolplikt och rätt till skolgång och att den här informationen till föräldrarna är oerhört viktig att man suger i sig det och är det så att man inte gör det, ja då är det ytterst vite man kan räkna med det.

Tack Jonas. Begär du en replik? Varsågod.

Det här är en fråga där Sverige har legat efter under längre tid. I Göteborg har vi ändå legat i framkant. Under förra mandatperioden skapades goda strukturer för arbetet kring heder. Men ledarskapet har saknats från det nya styret vilket har gjort att arbetet inte genomförs som det borde. Det har vi i oppositionen. Då vi har lagt yrkanden bland annat om förstärkt arbete kring bortföranden, orosanmälningar vid minsta tecken, informations och utbildningsinsatser, bättre kartläggningar, uppföljningar och stadenövergripande rutiner och arbetssätt. Men ni har röstat ned samtliga yrkanden i den här frågan. Vårt yrkande för att motverka bortföranden röstade ni ned för ett knappt halvår sedan. Varför avslog ni yrkandet och vad har ni i så fall gjort?

Tack för en replik. Jonas Attenius (S). Varsågod.

Nej men så här, vad vi har gjort, det redogjorde jag för innan, för vi har stärkt rutinerna när det gäller bortfallande av barn från skola. Men i det yrkande som du redovisar till där, Nina, så är det ju mycket av de delar som redan idag finns i vår plan, där vi arbetar mot just hedersrelaterat våld och förtryck. Och vi tyckte inte att i det här läget att det var någonting som vi redan gör, att skapa parallella processer kring det, att det var någonting prioriterat. Tvärtom, att det skulle skapa onödig byråkrati och administration. Utan nu är det viktigt att man får arbetsro. Vi har tydliga riktlinjer. I grunden tycker jag ändå att det finns en bred samsyn om den här frågan, hur viktig den är. Och vi kommer fortsatt jobba stenhårt med den. Och det tror jag faktiskt vi delar Nina, oaktat vilken planhalva vi står på här idag. Tack.

Tack Jonas. Och innan jag släpper in Nina, Jessica, du får ta bort dig. Du har ju begärt replik. Ja, det är omedvetet. Det är bara att ta bort det. Tack. Varsågod Nina.

Ja, och vi kommer ju ha det här ärendet om några minuter här i kommunfullmäktige, gällande Stadsrevisionens granskning av arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Och där bekräftar man ju att ett förstärkt arbete kring hedersfrågan det senaste året hade kunnat göra skillnad. I slutet av den här månaden kommer också rapporten om hur många barn som har bortförts från Göteborg. För några barn kan det redan vara för sent. Ni röstade som sagt ner det här yrkandet utan motivering. Hur vill du förklara för de drabbade och deras klasskamrater att du som kommunstyrelsens ordförande och Socialdemokraterna inte agerade i den här frågan då?

Tack. Nina, andra och sista replik.

Jag tycker att vi har förklarat att vi har skärpt rutiner. När det gäller den här planen så är vi väldigt tydliga med vad som gäller framåt, vad som krävs nu i arbetsro. Men det krävs också resurser. Det krävs ekonomiska resurser, att vi prioriterar att vår personal som jobbar Längst ut i linjen, möter i det här fallet våra barn och ungdomar men också föräldrar, att de kan jobba med det också. Då krävs det personella resurser. Det är ett fokus från vår sida framåt. Det är där insatserna krävs. Tack.

Tack, Nina Miskovsky och Jonas Attenius (S). Då går vi till nästa fråga. Det är en fråga från Anders Svensson till kommunalrådet Marie Brynolfsson. Varsågod, Anders.

Du får trycka in dig och begära ordet. Man får trycka in sig och begära replik så att det syns i displayen för de som följer oss. Varsågod.

Tack. Herr ordförande, ledamöter. I budgeten från S, V och MP är det sagt att sfi- undervisningen i huvudsak ska bedrivas i egen regi. Det här är en stor förändring mot i dag, och den får också konsekvenser. Därför skulle jag vilja ställa frågan till kommunalrådet Marie Brynolfsson. Kan du säkerställa att sfi-undervisningen kommer att kunna bedrivas i samma omfattning? som tidigare utan kostnadsökningar.

Tack Anders. Då överlämnar jag ordet till Marie Brynolfsson. Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande och tack så mycket Anders för frågan. Gissningsvis så tror jag inte att SFI-undervisningen kommer att bedrivas i ungefär samma omfattning som tidigare eftersom antalet asylsökande och mottagande till Göteborg drastiskt har minskat. senaste åren och utifrån vad jag kan förstå på regeringens politik så ser chanserna för fler att söka asyl i Sverige rätt så mörka ut framöver. Så kanske inte riktigt samma omfattning. Men om frågan handlar om kostnaderna då så var ju du också med på mötet. Och beslutet kring olika vägar att gå för att öka egenregin var ju också uppdelat i förslag om olika genomförandeplaner. Som du också vet så är ju inte något beslut taget i nämnden om hur vi avser att gå vidare med uppdraget. Eftersom vi bad om att få ytterligare kostnadsberäkningar för att kunna få mer information så att vi kan ta ansvarsfulla beslut. Tänker jag att det här kanske är någonting som ni skulle kunna lära er någonting av. För bara några år sedan så drev ju ni igenom en helt ofinansierad privatiseringsreform. Genom stadens äldreboenden för att öka valfriheten. Att kostnaderna då skulle rusa iväg runt en halv miljard var ingenting som ni hade i åtanke vare sig då eller häromsistens när ni drev igenom samma ofinansierade lösning i ÄVO. Så mitt svar är att vi självklart tar ansvar för att ha ekonomisk finansiering för vår politik. Tack.

Tack Marie och Anders, om du begär en replik så får du gärna trycka in dig så att det syns på displayen. När man begär replik så är det viktigt att vi begär det så att det syns. Tack.

Marie, du vet ju lika gärna som jag att beslutet inte är fattat säger du, men budgeten är fattad. Den är tydlig får man säga. Den ska bedrivas i huvudsak. Det har ingenting med omfattning om det är en SFI-student eller om det är 5 000. I huvudsak är det en proportion, alltså merparten, minst 50 %. Den biten är tydlig, och man kan få intrycket att det inte är några beslut fattade. Men det är glasklart att så är det. Det är också tydligt här, och jag förstår om du inte kommenterar det, att från förvaltningens sida är man mycket tydlig med att det här är en fördyring. Det är en fördyring jämfört med hur det är i dag. Det är glasklart, får man säga, från tjänstemannahåll. Då måste jag ändå fråga hur man prioriterar det här läget. Konjunkturskillnader, inflation, utmaningar att få ihop ekonomin här i staden, obligatoriska skolformer, grundskolan behöver pengar. I det här läget väljer man att göra ett skifte som är kostnadsdrivande. Hur går tanken? Vad är det som är så viktigt kring detta?

Tack, Anders. En replik begärd av Marie Brynolfsson. Varsågod, Marie.

Tack så mycket. Frågan var ju inte riktigt hur tankarna gick, utan frågan var om jag kunde säkerställa att SFI-undervisningen kommer kunna bedrivas i samma omfattning som tidigare utan några kostnadsökningar. Mitt svar på det var att vi tar ansvar för att vi har ekonomisk finansiering för våra satsningar. Tack Anders.

Vill du ha en sista replik? Varsågod Anders.

Tack. Jag hör inget svar, ja eller nej. Ni tar ansvar, hör jag. Det förstår jag att det inte blir ett tydligt svar. Får man tro på stadens förvaltning och tjänstemän så är detta en kostnadsökning. Det tänker jag att alla har rätt att få veta.

Tack, Anders. Andra sista replik. Marie Brynolfsson, varsågod.

Svaret på om du ville ha ja eller nej. Svaret var ja. Att vi tar ansvar för att vi finansierar de satsningar vi gör. Det är precis det vi gör. Precis som du också vet, det är inget beslut taget. Visst, budgeten är tydlig med att vi ska öka egenregin. Men det förslaget som ligger på bordet i nämnden som vi sitter, där finns det olika vägar framåt att gå. Och det har vi inte tagit beslut om än. Eller hur, Anders?

Tack så mycket. Då går vi till nästa fråga. Då är det från Martin Wannholt till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod, Martin. Och du får gärna trycka in dig.

Varsågod. Tack.

Tack herr ordförande. Vi är väl alla här inne totalt bestörta och chockade över mänsklighetens ondhet när den ser som värst ut och det som har drabbat Israel och så många civila människor. Det som. Det blir riktigt allvarsamt. Det är att vi som har förmånen att bo i ett demokratiskt fritt land i Sverige, långt från de värsta problemen som många andra länder i världen har, får se på våra gator och torg. Människor som har fått tillfälle att fly från sina länder och bli en del av vårt fina land Sverige. Ställa sig på gator, åka i bilar, vifta med flaggor. Skrika religiösa slagord och formligen njuta av blodspillan på helt oskyldiga människor. Det har skett i Göteborg, det har skett i Malmö och det har skett i många andra städer i Göteborg. Det är en sådan skam för Sverige. Vad kan vi då göra? Ja, vi kan göra mycket. Men en sak som vi måste göra är att säkerställa att inte en enda skattekrona från vår stad går till sådan här verksamhet. Och därför har jag en fråga till dig, Jonas Attenius (S). Kan du, Jonas Attenius (S), garantera att inga bidrag går till palestinska organisationer som deltar i firandet av Hamas terrorattack på Israel, där oskyldiga israeler mördas och kidnappas?

Tack Martin, och då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter. Ja, Martin, i grunden så är det. Det finns enbart demokratiskt trovärdiga organisationer som kan söka bidrag i staden. Skulle vi ytterst ha koppling till terrorstämpling och organisationer som söker bidrag, skulle de inte ha några pengar. Självklart är det så. Vi har tydliga riktlinjer för det i botten. Det behöver vi titta på. Men vi har ju riktlinjer som vi alla i den här församlingen brett är överens om när det gäller förenings och de stöd som vi delar.

Tack Jonas och Martin, du vill ha en replik? Ja tack, då får jag gärna trycka in, begära en replik.

Det är bra Jonas, jag vet var du står i de här frågorna, men då får man ju jobba lite. Är du beredd att gå efter och titta på Folkets hus i Hammarkullen till exempel, vilka som bokas in via ABF där? Ska vi hjälpas åt med det? Gå efter de här människorna, så att de som är längst ut från vår stad. Aldrig någonsin få tala om det. ta del av en skattekrona när man beter sig som ett riktigt svin. Ställer du upp på det Jonas?

En replik av Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Jag tänker så här Martin att om du har indikationer på att detta sker i någon utav våra nämnder som delar ut pengar, som delar ut pengar i staden, då gäller det att initiera ett ärende i den nämnden. Vi har indikationer på att detta inte gått rätt till och då utgår jag ifrån, har vi sådana här felaktigheter som du beskriver nu, ja det är klart att de inte ska ha en krona.

Varsågod Martin.

Bra Jonas. Jo, det finns gott om indikationer och vi går efter det. Men vi sitter i opposition. Du har förmåga och möjlighet som kommunstyrelsens ordförande och alla dina ordförande att ganska snabbt säkerställa att detta inte sker. Så jag ber dig göra det också. Vi jobbar på.

Tack Martin, andra och sista replik. Varsågod Jonas.

Ja men avslutningsvis, självklart. Jag tror vi delar samma syn i grunden. Det är självklart att inga terrorstämplade kopplingar till något terrornätverk eller liknande som hyllar terrorister ska ha några kommunala skattepengar. Det är självklart för mig. Men jag vill ändå säga också att jag tror vi kan hjälpas åt i frågan framåt. Oaktat vilken planhalva vi tillhör i politiken i den här frågan. För här utgår jag ifrån att vi är överens i hela den här församlingen.

Tack. Tack, och jag tänkte i nästa fråga också från Martin Wannholt till kommunstyrelsens ordförande. Varsågod, Martin.

Tack. Ja, det är en fråga som jag egentligen inte ville ställa, för jag vill inte gå med i det här spelet som de röda har startat. Men man kan ju inte hålla sig från att ställa en ledande fråga. Det har tagits ett beslut om att vi ska trotsa en lag som inte finns. Den kanske eventuellt kommer, men vi vet inte hur den kommer att se ut. Den har själv initierats av Socialdemokraterna. Den kanske till och med ser ut som Socialdemokraternas. Då är min fråga till Jonas Attenius (S). Kan du, Jonas Attenius (S), garantera att stadens medarbetare, som S, V och MP, genom beslut i kommunstyrelsen uppmanas att trotsa eventuellt kommande lag? informationsplikt att de inte lagförs.

Tack Martin och då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S).

Tack för det ordförande. När det gäller stadens välfärdspersonal i stort så har de ju sökt sig till sina jobb för att just utföra välfärd. Det är viktigt att säga att det rödgröna styret inte uppmanar stadens medarbetare att aktivt bryta lagar. har tagit ställning i den här debatten för att det är viktigt att skapa ett tryck i frågan innan det är för sent och det faktiskt blir en lagändring. I grunden handlar det om att välfärdspersonalen, var de nu än är, ska undervisa våra barn, i omsorg till våra äldre eller för den delen vårda sjuka och också ta hand om våra yngsta. Det är det som är huvuduppdraget. Och som arbetsgivare i den rollen så är det därför som vi har anställt dem. Det vet jag att du håller med om i grunden. Som arbetsgivare förväntar vi oss att barnskötare tar hand om barn. De anger inte barn.

Tack Jonas och en replik av Martin.

Tack. Jonas, jag tycker inte du svarar på frågan. Mycket av det du sa ställer jag upp på. Jag har väldigt stora synpunkter på den här lagen. Om den blir på ett sätt som det har nämnts att den skulle kunna bli. Det tar vi då. Jag tror att regeringen är klok dock, men det får vi se. Mitt problem är att du uppmanar till trots mot en lagstiftning som inte finns. Då kan det hända att folk lagförs. Varför jag ställer den här frågan till dig, för det är lite speciellt, det finns en historik inom socialdemokratin i Göteborg som hade en aktiv person för ett tag sedan som lovade till ett byggföretag att ni kan göra precis vad ni vill för jag garanterar att det finns inga mark och miljödomstolar som kan stoppa er. Det var ju nästan gudsnivå. Och så är vi på väg här till detta med att mot lagar och sånt. Därför vill jag ha svar om du kan garantera att ingen lagförs om de gör vad du har sagt.

Ordförande, ledamöter. Först vill jag säga att ja, det är ju ett sätt nu att påverka. Vi hoppas verkligen att helst att det inte blir någonting av detta självklart. Men skulle det bli så? Och det handlar om straffrättsliga frågor och påföljder och straffrätt och lagföring i stort. Det är en nationell fråga. Och då tänker jag att utifrån det perspektivet, ja då får man ju vända sig dit med eventuella garantier och svar på just den frågan du ställer där Martin. Tack.

Tack Jonas. En replik ja Martin. Andra och sista. Varsågod Martin.

Ja, jag bara konstaterar att jag inte fått något svar som håller. Här uppmanas till lagtrots och du vill inte ta ansvar. För vad som kan hända för våra medarbetare om de följer vad du säger.

Varsågod Jonas, andra sista replik.

Tack, och jag återupprepar då att just straffrätt och lagföring, ja det är en nationell fråga. Det är regeringens fråga.

Tack Martin och Jonas. Då går vi till nästa fråga. Det är från Simona Mohamsson (L) till kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) Varsågod Simona.

Ordförande, fullmäktige, göteborgare, demokratikämpar. Användarböcker från enhetsfronten. Teckna systerhamnsavtal. Hjälpa kinesiska bolag att etablera sig i Göteborg. Ja, Göteborg har blivit Sveriges skyltfönster för naivitet gentemot kommunistpartiet. År 2023 måste kommunistpartiet ses för vad det egentligen är. Vår tids största. hot mot ett öppet och demokratiskt samhälle. Kalla fakta avslöjar att kommunistpartiets världsbild nu sprider sig hos barn genom de svenska skattebetalarnas pengar. Är jag förvånad? Inte ett dugg. En central del av kommunistpartiets strävan att forma sinnen av nästa generation är just att inflyta skolan från lärare till elev som fokuserar på att att forma just kommande generation, programmera en ny generation att lyda. Föreställ er en generation som lär sig ut av skattebetalarnas pengar under modersmålsundervisningen att Taiwan är kinesiskt. Föreställ er en generation som under modersmålsundervisningen, som är skattebetalad, lär sig att den religiösa minoriteten som tvingas in i ett indoktrineringscenter i Xinjiang inte existerar. Föreställ er en generation som lär sig genom den skattebetalade modersmålsundervisningen, att massakern på Himmelska fridens torg aldrig ägde rum. Jag ställer frågan till Victoria hur vi ska sträva efter att den svenska skollagen ska upprätthållas och därmed att en demokratisk och opartisk undervisning faktiskt ska gälla under modersmålsundervisningen. Tack.

Tack Simona. Då är det Viktoria Tryggvadottir. Du kan begära ordet så får du två minuter i stället för en minut. Så, varsågod.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och tack Simona för en så viktig fråga. Helt ärligt, den här Kalla Fakta granskningen hade gått mig obemärkt förbi. Här tuffar man på i vardagen och det är tufft ekonomiskt. Jag tror inte att jag hade gått efter det här utan den här frågan. Det är jag väldigt tacksam att du uppmanade till. Det vi har fått till oss är att just de där böckerna. böckerna som fanns med i granskningen, de är bortplockade. Nu har vi startat ett nätverk mellan Göteborg, Stockholm och Malmö där man kommer jobba med att ta fram riktlinjer, både etiska riktlinjer men också kolla igenom allt material och följa den undervisningen på ett mycket närmare håll. Det känns som att det har agerats ganska fort här. Men det känns ju åt helsike att det har fått pågå så ogranskat.

Tack Viktoria och Simona. Du får begära en replik, inte tal. Du får en minut i stället för två minuter. Tack, varsågod.

Tack för svaret. I Kalla Faktas granskning framgår det också att föräldrar inte vågar anmäla eller ens vittna om det här. De väljer i stället att plocka ut sina barn från modersmålsundervisningen som är otroligt viktigt. Jag är glad efter bland annat att min liberala kollega i utbildningsnämnden, Pär Gustavsson, tog initiativ till att ta upp den här diskussionen, att det faktiskt är så att böckerna har försvunnit. Men det finns ju fortsatt en risk att just vår skattefinansierade modersmålsundervisning utbildas i indoktrinering. Det handlar ju också om lärarna. Det handlar om hur vi säkerställer vad som faktiskt sker i undervisningsrummet. Jag tänker föreställa mig en modersmålsundervisning som bygger på att lära ut demokratiska värden, där vi berättar om Taiwan som ett eget land. Pratar om vad som händer i Xinjiang och vad man kan göra som konsument. Och vi pratar om Gui Minhai, göteborgarens heroiska insatser för yttrandefrihet. Hur kan vi garantera att det inte bara är böckerna utan även utbildningen som är demokratisk?

Tack Simona. Vill du ha en replik Viktoria?

Du får begära en replik.

Nu var det en minut.

Tack. Varsågod.

Simona, jag har svårt att säga att vi kan garantera att varenda lärare kommer att dela vår grundläggande värderingsbotten. Jag kan inte garantera det. Det jag kan garantera är att vi kommer att gå efter den här frågan och jobba hårt i det här nätverket. Men det gäller inte bara i undervisningen i mandarin utan modersmålsundervisningen i största allmänhet är alldeles. Lärare åker omkring som isolerade öar på olika skolor och är inte en del av ett sammanhang där kollegor kan lära känna och börja se konstigheter eller uppmärksamma att man formulerar sig på ett visst sätt. Min ambition är att vi ska få ut modersmålslärarna i skolområdena som en del som man också kan använda som tolkar i olika sammanhang i stället för att vi beställer det som en tjänst som kommer och poppar upp. Så det har vi lagt en utredning kring nu som redan är igångsatt och upphandlad. Så att förhoppningsvis så får vi bättre koll också den vägen.

Tack Viktoria, en andra sista replik av Simona. Varsågod.

Tack så mycket. Nej, jag förstår att vi inte kan liksom i slutändan veta att det blir så, men jag tycker ändå att ingången ska vara att vi garanterar att varje barn får en demokratisk och allsidig utbildning. Det tycker jag ändå ska vara ambitionsnivån och ingången. Och jag håller med. Även om vi kan diskutera modersmålet som helhet så handlar det här om att diskutera just kommunistpartiet och att det är just en säregenskap. Göteborg har visat sig gång på gång varit väldigt, väldigt naiv. Så jag hoppas att vi kan tillsammans kanske höja ambitionsnivån så att vi faktiskt kan garantera demokratisk modersmålsundervisning. Även för de som läser mandarin och kinesiska. Tack.

Tack så mycket.

Tack Simona och Viktoria. Då går vi till nästa fråga. Och då är det en fråga från Elisabet Lann, KD, till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Elisabet.

Tack så mycket ordföranden. Vi håller oss till ämnet en liten stund till. En ökande skeptisk och försiktig inställning till kinesisk produktion och teknologi riskerar att bli en besvärande konkurrensnackdel för företag i länder och områden som har en alltför tät relation med Kina och kinesiska intressen. I somras svartlistades Geely Holden Group av Ukrainas utrikesdepartement. Kritiken rör Geely...systermärket i Volvo och Polestar, vars bilar säljs med stor framgång i Ryssland. Vinsten för bolaget ökade med över femtusen procent förra året. Samtidigt så har den svenska säkerhetspolisen varnat för att Kina ägnar sig åt allt mer omfattande företagsspionage, särskilt riktat mot Västsverige. En cybersäkerhetsforskare, Pontus Jonsson, avrådde i ett nyhetsinslag i våras från att prata hemligheter i en Volvo, eftersom moderna bilar har möjlighet att samla väldigt mycket data om den som kör bilen. krönika i Teknikens Värld förra veckan med rubriken SLann ut Volvo från Sverige. Uppmanar myndigheter, institutioner och företag som handhar känslig information att sluta köra Volvo av denna anledning. Antalet kinesiska företag på USA:s sanktionslista blir allt fler. Bara i förra veckan var det ytterligare 42 kinesiska företag som lades till. I Sverige införs från och med 1 december i år en ny lag som innebär att investeringar som innebär säkerhetsrisker kan granskas. en särskild myndighet och stoppas. I Göteborg har just kinesiska investeringar och etableringar skapat tusentals arbetstillfällen. Det har skapat en stor sårbarhet i vår stad. Vi är beroende av de skatteintäkterna, vi är beroende av de arbetstillfällena. Anser du, Jonas Attenius (S), att det är strategiskt klokt att stadens bolag och förvaltningar aktivt verkar för att arbetstillfällen och skatteintäkter i så stor utsträckning som idag är beroende av kinesiska intressen och investeringar?

Tack Elisabet, och då lämnar jag ordet. Till Jonas Attenius (S).

Tack för det ordförande och ledamöter. Jag börjar i slutet på din fråga. Jag uppfattar i grunden inte att staden på något vis verkar för annat än att svenskar ska äga svenska bolag och så vidare. Sedan får vi förfrågningar. Vi jobbar också för att få hit investeringar och ibland ägarförhållanden så att det kommer utländska företag hit. Det handlar om att fixa jobb men också jobb till sjysta villkor till våra invånare här. Göteborg är ju. En stad har historiskt varit en stad som är väldigt sammanflätad med övriga världen på marknaderna runt om i världen. Det kommer vi fortsatt vara. Men vad gör vi då åt detta? Du var själv inne på att vi nu får skärpta regler när det gäller säkerhetsprövning framåt. Framför allt strategiska investeringar och så vidare. Jag tror det var först i tolfte som du sa det. Och det är viktigt. Och det kommer vi naturligtvis fortsatt göra. Det där är ju en fråga också för de statliga myndigheterna att säkerställa. Men givetvis att vi då följer i det på lokalt plan. Och det gör vi. Sen kan man tycka att de är otillräckliga. Och då blir det en nationell fråga att driva på nationell nivå gentemot regeringen och inte kanske mig som KSO. Men i grunden så handlar det om att vi givetvis kommer följa de skärpta riktlinjer som blir. Vi kommer följa den svenska linjen när det gäller både handels och utrikespolitik framåt.

Tack. Tack Jonas och på detta har Elisabet Lann begärt en replik. Varsågod.

Tack så mycket. Jag tänker kanske inte så mycket på om vi kommer följa lagar och så utan jag är ute just efter den strategiska analysen här. bedömer du att det finns en sårbarhet i att vara alltför beroende av skatteintäkter och arbetstillfällen som helt enkelt ägs av kinesiska företag som direkt lyder under regeringen? att lagstiftningen är sådan i Kina att man inte är ett fritt företag. Anser du att det finns en sårbarhet för Göteborg där? Ser du ett värde i att vi minskar det beroendet och den sårbarheten? Och hur i så fall tänker du att vi ska göra det?

Varsågod Jonas.

Jag förstår vad du är ute efter Elisabet. Och så här då för att svara mer direkt på den frågan. Om du tänker att jag tycker att Göteborg ska ha en hårdare linje än vad Sverige har i övrigt så tycker jag inte. Jag tycker inte det. Vi följer den nationella linjen när det gäller utrikes och handelspolitik. Vi följer direktivet. Det här är en strateg. Det här är inte lämpligt att gå vidare med. Då kommer vi naturligtvis följa det. Men vi kommer inte ha en hårdare lokal hantering av den frågan på hemmaplan. Vi följer den nationella linjen. Det gör vi.

Det är en sak med en lagstiftning, men det har också kommit ett antal varningar från Säpo. Det har kommit rapporter från Totalförsvarets forskningsinstitut. Jag hoppas att ni har tagit del av det, för de är väldigt tydliga i sina varningar just till Västsverige, just till Göteborg där vi är extra sårbara, har gjort oss under Lann tid extra sårbara. Och jag håller med dig om att det är en stolt historia vi har som en internationell mötesplats med bolag från hela världen. Men här finns ju väldigt, väldigt speciella. förhållanden med en stormakt med ännu större maktambitioner som nu ska etablera sig på 80 000 kvadratmeter i vår stads kärna. Det är 85 % kinesiskt ägande. Vi vet att de jobbar med spioner och så mot sina landsmän, som till exempel kanske modersmålsundervisning. Ser ni ett värde i att minska det beroendet? Från Göteborg. Jag tycker inte jag får svar på det. Ser ni ett värde i att minska Göteborgs beroende av kinesiska intressen?

Tack Elisabet, andra sista. Jonas.

Förlåt ordförande. Som svar på den frågan, det görs ju en säkerhetssprövning just utifrån de här riskmomenten som finns som du beskriver nu. Och är det så att man klarar den säkerhetssprövningen, att Säpo godkänner det, då kommer inte vi politiskt göra ytterligare en bedömning på det. Utan då kommer vi acceptera den investeringen. Om det är svar på frågan då.

Tack så mycket Elisabet och Jonas. Elisabet, du kan stanna kvar. Du har en fråga till. Sista frågan. Varsågod. Du får gärna trycka in dig där. Varsågod.

Tack så mycket. Nästa fråga till Jonas Attenius (S). I kommunstyrelsen 20 september röstade V, S och MP igenom ett yrkande som hade följande beslutsats. Kommunstyrelsen kommunicerar ut till alla nämnder och styrelser som skulle omfattas av anmälningsplikten att personalen där inte förväntas lyda under plikten att anmäla papperslösa vid ett eventuell, Utredningen som det hänvisas till i det här yrkandet diskuterades här tidigare. Jag behöver inte gå in på vem som initierade den och vad som var syftet med det. I direktivet till den här utredningen finns över huvud taget inte begreppet anmälningsplikt. Däremot lyder vissa personalgrupper i dag under anmälningsplikt inom andra områden. Man kan uppfatta beslutet från kommunstyrelsen som att någon på stadsledningskontoret ska gissa vilka som är. Vilka nämnder och styrelser som kan komma att omfattas, så stod det i beslutsatsen, av en informationsplikt då i stället. Om en sådan införs och sedan gissar vad en eventuellt ny lag kan komma att innebära och kommunicerar då till medarbetarna att de inom de här berörda verksamheterna inte förväntas följa en sådan eventuell lag. Det förefaller som att det finns risk för viss förvirring när något så oklart ska kommuniceras till så många människor som arbetar ute i våra verksamheter och inte dagligen. engagerar sig i politiska debatter. Jonas nämnde tidigare att syftet var att sätta tryck i frågan. Det går att göra på andra sätt och genom att till exempel tillskriva regeringen eller skriva debattartiklar eller så. Men att blanda in 55 000 anställda och föra ut information till dem för att sätta tryck i en fråga och göra en poäng. I min värld är det lite ansvarslöst. Så jag undrar om det är styrets avsikt att beslutet i kommunstyrelsen om att informera stadens anställda om en eventuell ny lag ska genomföras. innan det finns något förslag på hur en sådan lag ska se ut.

Tack så mycket Elisabet och Jonas. Tryck in dig på tal så får du två minuter i stället för en. Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktigeledamöter. Ja, mycket av de svaren på den frågan var nog uppe i diskussionen innan med Martin Wannholt där. Men egentligen på den konkreta frågan just med hur vi expedierar beslut och så vidare, ja då är det yrkandet precis som du läste upp nu. Det är det som liksom går ut i förvaltningssyndet. Det är väldigt tydligt att det är på det sättet det kommuniceras. Men sedan återigen då, som jag var inne på innan. Vi tar ställning i frågan och vi gör det i ett tidigt läge för att trycka. Vi tycker inte att lärare ska ange sina elever. Jag var inne på det innan. Vi tycker inte att sjuksköterskor heller ska agera på det sättet. De ska fokusera på att vårda de sjuka och de äldre. Vi tycker att förskolepersonalen har tillräckligt att göra som de har i dag. De går på knäna i stället för att börja ange barn och liknande. Vi tycker inte det. Jag tror också att vi delar den bilden egentligen. Det tror jag faktiskt. Jag tror många av era väljare också instämmer i det vi säger. Vi har varit tydliga med vad vi förväntar oss som arbetsgivare, men också vad personalen kan förvänta sig av oss.

Tack Jonas. Då är replik begärd av Elisabet Lann. Varsågod.

Tack så mycket. Det är därför det är så viktigt att det står i direktivet att sjukvård sannolikt kommer undantas. Man ska följa alla internationella konventioner som Sverige har åtagit sig att följa. Det framgår tydligt i direktivet om man orkar läsa det. Det grundar sig på annat, det här med att skolan ska vara en del av verksamheten. Lärare och läkare ska ange patienter och elever. Så det är det första. Det är också ganska bra att sätta sig in i en fråga innan man börjar kommunicera ut den, tänker jag. Det kan vara bra att ha med sig för framtiden. Men om jag tolkar ditt svar rätt då? Då är det alltså, beslutsatsen har skickats ut till nämnder och styrelser. Men då undrar jag vilka nämnder och styrelser som har fått det här?

Tack, Elisabet. En replik.

Jag har inte listan exakt just nu vilka nämnder och styrelser som har fått det. Det har skickats ut till berörda, som det heter då, förvaltningsbrevlådor. Men återigen, vi uppmanar ingen att bryta en lag, utan vi sätter tryck som arbetsgivare i frågan. Vi är tydliga med vad vi förväntar oss och det tror vi är oerhört viktigt att göra innan det här är på plats. För det är ju ytterst så här, och det tycker jag, tycker delvis att du instämmer i beskrivningen och det här du säger med att man ska ta hänsyn och så vidare. Kan du som kristdemokrat garantera att vi inte hamnar i ett läge där exempelvis barnskötare får ange barn? Är du helt säker på det idag?

Tack Jonas. Då överlämnar jag en andra och sista replik. Elisabet Lann, varsågod.

Tack så mycket. Nu är det ju jag som ställer frågorna och det finns ju inget lagförslag än. Så det är ju svårt att säga någonting om hur det kommer att se ut. Men jag tycker att du svarar på lite andra saker. Jag har inte nämnt det här med att bryta mot någon lag och så. Utan det jag vänder mig emot, det är att man drar in stadens personal i politiskt spel och politisk kommunikation. Du återkommer till att syftet är att sätta tryck i frågan. Men varför ska de som just, jag tycker nämligen också att de ska få ägna sig åt att passa barn och undervisa elever, varför ska de behöva bekymra sig om vårt politiska gnabb och ta emot information som är väldigt oklart vad det egentligen handlar om? Tycker du att det är ett ansvarsfullt sätt att bedriva opinion, att dra in 55 000 anställda i det?

Tack Elisabet. Andra sista replik, Jonas, varsågod.

Men avslutningsvis, nu är det ju inte vilken fråga som helst, det är en fråga som har rönt oerhört mycket stor uppmärksamhet. Jag tror att samtliga fackliga organisationer inom vård, omsorg och skola har reagerat på den här frågan väldigt starkt. Det är ju vi som sitter här som är arbetsgivare i staden. Då kommunicerar vi vad vi tycker redan innan och sätter tryck i frågan vad vi förväntar oss av kommande lagstiftning, eller förhoppningsvis ingen lagstiftning, som arbetsgivare. Men det handlar också om vad personalen kan förvänta sig av oss. Ja, vi tycker i det här läget att det var ett klokt val. Tack.

Tack Elisabet Lann och Jonas Attenius (S). Då var vi färdiga med frågorna för den här gången. Och då går vi till. kompetensförsörjning inom socialtjänsten. Då går vi till ärende nummer tre. Och det är Stadsrevisionens rapportsammandrag, granskning av kompetensförsörjning inom socialtjänsten. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandrag, granskning av kompetensförsörjning inom socialtjänsten. Och därmed lämnar jag ordet till Jonas Ransgård.

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige. För mig är det premiär i den här rollen som ordförande i Stadsrevisionen att redovisa rapportsammandrag från revisionen. I och med att revisionen granskar vad som är gjort har vi en viss överlappning mellan mandatperioderna. Den tidigare revisorsgruppen och kollegiet fortsätter att verka ett drygt halvår in på den nya mandatperioden med de granskningar som har genomförts tidigare. och den granskning som görs av det genomförda året, verksamheten under 2023. Men nu är vi fullt ut inne på den nya mandatperioden. Då har vi två rapportsammandrag att kommentera här i dag. Det första handlar om kompetensförsörjning. Göteborgs Stad är ju en av Sveriges största arbetsgivare med drygt 55&nbspps anställda i över 100 olika yrken. Att rekrytera och behålla personal till de här yrkena är en utmaning. för många verksamheter och en nyckel till att fortsätta kunna leverera tjänster av hög kvalitet till Göteborgs invånare. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att Göteborgs invånare får det stöd och den hjälp de behöver. Och samtliga av stadens fyra socialnämnder rapporterar att de har svårigheter att rekrytera och behålla socialsekreterare. För att nämnderna ska kunna vidta rätt åtgärder för att lösa sina problem med kompetensförsörjning är det viktigt att det här arbetet bedrivs på ett systematiskt sätt. Mot bakgrund av det har stadsrevisionen granskat de fyra socialnämnderna för att bedöma om de bedriver ett systematiskt och strategiskt kompetensförsörjningsarbete. Den här granskningen, som ni ser i sammandraget, har fokuserat på fyra övergripande frågor. Analys av kompetensförsörjningsbehoven, organisering av kompetensförsörjningsarbetet, identifierade åtgärder och uppföljning. I det här arbetet så har ju utöver de fyra socialnämnderna också stadsledningskontoret och kommunstyrelsen ytterst en uppgift. Stadsledningskontoret för att leda, samordna och följa upp stadens arbete som attraktiv arbetsgivare, medan de berörda nämnderna då i sin tur svarar för att genomföra det här arbetet i den egna verksamheten. Och den ansvarsfördelningen uppfattas rätt så tydlig av alla berörda, men däremot uppfattas alla de berörda som attraktiva arbetsgivare. ansvarsfördelningen för det strategiska arbetet som sker i staden vara rätt otydlig. Den här granskningen visar att alla granskade nämnder anger risker kopplat till kompetensförsörjning när de redovisar sina riskbilder. Här använder man också resultat från medarbetarenkäter och avgångssamtal för att identifiera förbättringsområden. Däremot bedömer statsrevisionen då att man brister i systematik i sitt arbete med att analysera kompetensförsörjningsbehoven. Särskilt när det gäller på Lann sikt. Nämnderna har vidtagit en rad åtgärder för att hantera kompetensförsörjningsproblemen. Förvaltningarna samarbetar också kring några av de här. Så att uppföljningen kan man säga att granskningen visar att det sker inom ramen för verksamhetsuppföljning och som jag nämnde då förut genom medarbetarenkäter och avgångssamtal. Det finns en uppföljning, men den är inte tillräcklig för att kunna bedöma de här åtgärdernas effekt. Utifrån. Från den här granskningens iakttagelser så är stadsrevisionens samlade bedömning att de granskade nämnderna arbetar aktivt med frågan om kompetensförsörjning och vidtar en rad åtgärder. Men revisionen har också identifierat ett antal utvecklingsområden och lämnar följande rekommendationer. Stadsrevisionen rekommenderar samtliga granskade nämnder att utveckla analysen av vilka kompetensförsörjningsbehov som finns på kort och Lann sikt. Stadsrevisionen rekommenderar samtliga granskade nämnder att ta del av granskningen. granskade nämnder att utveckla uppföljningen av effekten av de åtgärder som vidtas för att säkerställa nämndernas kompetensförsörjning. Tack.

Tack så mycket Jonas Ransgård för det här rapportsammandraget. Vi har en talarlista. Vi börjar med Sanda Anton Henriksson. Därefter Marie Brynolfsson. Varsågod Sanda.

Tack för ordet ordförande, ledamöter och övriga lyssnare. Jag vill börja med att uttrycka min tacksamhet till stadsrevisionen för deras granskning av kompetensförsörjningen inom socialtjänsten. Genom denna granskning har vi fått insikt om befintliga utmaningar och hur vi eventuellt kan förbättra situationen. Kompetensförsörjningen är en avgörande faktor för att socialtjänsten ska kunna bedriva en bra verksamhet. Socialtjänsten ska kunna uppfylla sitt yttersta ansvar gentemot medborgarna. Det behövs socialsekreterare med rätt kunskaper och kompetens för att kunna erbjuda rätt stöd och rätt hjälp i rätt tid. Det är därför viktigt att vi skapar en attraktiv och efterfrågad arbetsplats inom socialtjänsten dit medborgarna kan vända sig i svåra stunder i livet. Familjer med olika behov, såsom psykisk ohälsa, kan söka hjälp. Ohälsa, missbruk, våld och övergrepp behöver stöd från socialtjänsten. Det ska strävas efter att erbjuda anpassat stöd som inkluderar konfliktlösning, föräldrastöd och kontaktpersoner för barn. Genom att hjälpa och beskydda barn och föräldrar kan vi ge dem en känsla av trygghet genom att samarbeta med socialtjänsten. Socialtjänsten ska präglas av tillit och aldrig av misstro. Invånare ska vara säkra och veta att socialtjänsten skyddar barn och aldrig kidnappar dem. Tyvärr befinner vi oss i svårigheter när det gäller rekrytering inom socialtjänsten. Det är svårt att rekrytera ny personal och svårt att behålla befintlig personal. För att göra arbetet inom socialtjänsten mer attraktivt behöver vi ta tag i de utmaningar som medarbetarna möter i sin vardag. För närvarande. upplever två av tre medarbetare alldeles för hög arbetsbelastning, och var fjärde överväger att söka nytt jobb på grund av bristande förutsättningar på arbetsplatsen. För att öka tilliten till socialtjänsten och underlätta för människor att söka stöd och hjälp måste vi även fokusera på förebyggande arbete. Genom att hjälpa människor i tid, innan problemen blir ohanterliga, kan vi i dag. Vi kan inte enbart satsa på att öka antalet medarbetare eller skicka dem på kurser. Kompetensförsörjning är en komplex process och kräver strategi. Vårt mål är att skapa en stark och välfungerande kompetensförsörjning inom socialtjänsten för att möta samhällets behov. Genom starka rekryteringskrav. strategier, behovsanalyser och satsningar på en balanserad rekrytering med rätt person på rätt plats kan vi vara väl förberedda för framtiden och redo att möta kommande utmaningar.

Tack Sanda. Och då lämnar jag ordet till Marie Brynolfsson. Därefter Bosse Parbring. Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och åhörare. I ett välfärdssamhälle fyller socialtjänsten En oerhört viktig funktion dels ska den fungera som en krockkudde som dämpar smällen när livet krisar. Dels ska socialtjänsten skapa mer jämlika förutsättningar för invånarna. Genom ett starkt socialt skyddsnät kan vi också skapa förutsättningar för att till exempel barn ska få en bra uppväxt eller ge ekonomiskt stöd vid svårigheter med egen ekonomisk försörjning. När invånarna får sämre tillgång till det sociala skyddsnätet finns stora risker att den ekonomiska ojämlikheten kommer öka och skillnader. i livsvillkor blir större och när klyftorna ökar slits samhället itu. Avsaknad av framtidsutsikter till studier eller arbete. Gör det lätt för unga att dras in i kriminella gäng. Ökade klyftor gör det kriminalitet och ökat våld. Jag vill därför tacka statsrevisionen för er granskning. Bland annat framgår att revisionens bedömning är att samtliga nämnder brister i systematik i sitt arbete med att analysera kompetensförsörjningsbehovet. Framför allt på längre sikt. Sedan vi tog över styret har vi gjort en hel del insatser redan. För att stärka arbetet med kompetensförsörjningen. Inom välfärden och i socialtjänsten. Dels har vi fattat beslut om att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan. Vilket när den är klar i slutet av året kommer vara till god hjälp. För det systematiska arbetet med kompetensförsörjning. Det är också i gång efter ett budgetutdrag från den rödgröna budgeten. Med att prova ett mentorsprogram inom socialtjänsten. socialtjänsten som har till syfte att omhänderta äldre och erfarna medarbetares kompetens som kan vara till stöd för nya socialsekreterare. Vi vet att i nuläget är det stor omsättning av personal och svårigheter inom framför allt området inom barn och unga. Att som ny och nyexaminerad börja sin karriär där det är som allra tyngst är svårt. Att få en mentor eller en erfaren kollega som stöd är många gånger därför helt ovärderlig. Vi har även gjort en satsning på att stärka arbetet mot Den stora desinformationskampanjen som påverkat arbetsmiljön negativt. Samtidigt finns det mycket kvar att göra. Det jag nyss nämnde kommer naturligtvis inte vara tillräckligt. Framför allt kommer arbetet framåt för att säkra kompetensförsörjningen handla bland annat om tillräckliga ekonomiska resurser, mandat, befogenheter, balans mellan krav och resurser. Att inte kunna bevilja insatser som behövs innebär förutom lidande för en enskild en etisk stress för socialsekreterare. Det behövs trygga och säkra lokaler för att kunna möta invånare på ett bra sätt. Och tillräckligt många arbetskamrater för att hinna med arbetsuppgifterna. Det behövs också att regeringen tar ansvar för att Lannsiktigt säkra resurser till socialtjänsten. Och bättre lagskydd för socialsekreterare som utsätts för hot vid myndighetsutövning. Jag vill också avsluta med att rikta ett stort tack för allt fint arbete som görs i våra socialförvaltningar idag. Tack.

Tack Marie Brynolfsson. Jag lämnar ordet till Bosse Parbring. Därefter Simona Mohamsson. Varsågod Bosse.

Tack ordförande, fullmäktige. Jag vill börja med att tacka stadsrevisionen för en viktig granskningsrapport. Kompetensförsörjningen inom socialtjänsten är oerhört viktig. Vi ser alldeles för stor omsättning av personalen där. Granskningen visar ändå att socialförvaltningen gör många bra insatser, även om det finns mycket att förbättra. Revisionen skickar med en del rekommendationer som är väldigt bra. Det viktiga är att resurserna finns för att skapa en god arbetsmiljö och att socialsekreterarna ges förutsättningar att göra ett bra jobb. Då ökar ju viljan att vara kvar i arbetet och att locka fler till att jobba inom socialtjänsten. Det är en tuff ekonomisk tid just nu men det är högprioriterat för oss rödgröna att stärka personalens förutsättningar inte minst inom socialtjänsten.

Tack Bosse. Då lämnar jag ordet till Simona Mohamsson. Därefter Nina Miskovsky. Varsågod Simona.

Tack fullmäktige göteborgare. Jag vill också börja med att tacka stadsrevisionen och Jonas för det här. Det är en otroligt viktig del av socialtjänsten och framför allt av att faktiskt kunna möta de invånare, framför allt barnen, som är en stor del av den myndighetsutövning som socialförvaltningarna har. Jag var i går och träffade en av våra enheter på Hisingen, en enhet med åtta handläggare på det här mötet, men de är 18 i vanliga fall, som håller på med just barn och unga. Efter en stund när vi hade pratat frågade jag vad som egentligen skulle behövas. Är det högre lön? Då svarade en som har jobbat i ungefär 30 år i socialtjänsten att nej, det är inte högre lön. Det är så många andra grejer, framför allt arbetsmiljön. Vidare. Vi började prata om bristfälliga lokaler, om hotet och hatet mot socialtjänsten men också om att använda socialtjänsten som ett slagträ i politisk debatt. Jag tycker att det är väldigt bra att Vänsterpartiets Marie säger att det här inte är tillräckligt och att vi behöver göra mer. Man kan vara väldigt krass.

De punkter som de rödgröna verkar ta stolthet i att man har tagit initiativ för är ju inga saker som är nyheter. Han sade saker som till och med görs redan ute i våra socialförvaltningar. En strategisk plan för kompetensutveckling vet jag i alla fall finns på Hisingen, där vi jobbar bland annat med universiteten för att se till att vi får just en strategisk kompetensutveckling. Mentorer och introduktionsprogram jobbar vi också med redan i socialnämnderna. Jag säger så här. Det är jättebra att börja med de lågt hängande frukterna, men det är inte tillräckligt, precis som du sade. Jag ställer mig lite frågan hur Lannt vi faktiskt är beredda att gå för att se till att den hårt belastade socialtjänsten faktiskt får ett lyft. Är den rödgröna sidan öppen för att tillåta och uppmuntra socialnämnden att anställa annat än bara socionomer för att kunna göra handläggaruppgifter? Är man villig att snabbspåra just och titta på den fysiska arbetsmiljön? Det hade varit intressant att få höra det. Men återigen, tack till stadsrevisionen.

Tack Simona. Då är det Nina Miskovsky som är sist på listan just nu. Varsågod Nina.

Tack ordförande. Jag tänkte ju inte starta någon debatt på den här punkten direkt. Men jag vill också instämma i kören av tacksamhet till Stadsrevisionen för deras arbete för att utveckla och förbättra våra verksamheter inom Göteborgs stad. Stadsrevisionen bedömer att det finns ett antal utvecklingsområden och jag tänkte inte. Socialtjänsten har en otroligt viktig uppgift och kommer att ha det även framöver. Ett utvecklingsområde som jag särskilt vill lyfta fram utifrån den här rapporten, som Stadsrevisionen också har uppmärksammat, är att arbetet brister när det gäller struktur, kontinuitet och uppföljning av avgångssamtal. För att ta reda på varför personal slutar. Något som är enormt viktigt för att veta vilka insatser vi ska göra för att behålla personal och för att locka nya. I Socialnämndscentrum har jag under både förra mandatperioden och denna mandatperiod tryckt på i den här frågan. Där har man inlett ett arbete med att systematisera samtalen, sammanställa och analysera resultaten. Man siktar på att skala upp det här arbetet. Iinom den egna förvaltningen och sprida det vidare till andra förvaltningar. Jag vill bara skicka vidare att det är någonting som jag hoppas kommer att ske inom kort över lag i Göteborg. Tack.

Tack, Nina. Jag har tomt på talarlistan, så jag tänkte fråga dig, Jonas, om du vill ha lite mer talartid. Varsågod. Nej, jag tänkte på det här. Vill du ha mer tid just på den här punkten? Nej. Bra, då ställer jag frågan. Kan rapporten antecknas? av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck Då kan vi gå till ärende nummer fyra och det statsrevisionen har inkommit med i rapportsammandraget. Granskning av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Jag lämnar ordet till ordförande i statsrevisionen Jonas Ransgård. Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Då ska jag strax gå in på den andra av dagens två rapportsammandrag. Men först tänkte jag drista mig att ge er ett litet filmtips. Revisionen brukar ju besöka nämnder och styrelser. i samband med att man behandlar årsredovisningen för året. Då är man som Lannst bort från budgetbehandlingen på året. Men det är ofta när nämnder och styrelser tar budgethandlingen som frågor om nämndledamöters ansvar kommer upp och man diskuterar vad behöver man göra för att undgå kritik när granskningen sedan kommer. Med anledning av det har Stadsrevisionen tagit fram en liten kort film som vi föreslår att ni tittar på i samband med att nämnderna behandlar budgeten för nästkommande år som handlar om nämndledamöters ansvar. Så det var ett litet filmtips. Popcornen får ni ordna själva. Revisorerna har då granskat arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och det är förskolenämnden, grundskolenämnden, utbildningsnämnden och socialnämnderna Hisingen och Nordost som har ingått i granskningen i första hand. Den berör också socialnämnden Centrum eftersom den nämnden har ett samordningsanalys. Vad innebär det att man i staden arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck? Viktigt att komma ihåg här är ju att barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck får sina grundläggande mänskliga rättigheter kränkta. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld, faktiskt våld och även dödligt våld. Den sammanvägda bedömningen här är att alla nämnder behöver Vi behöver utveckla arbetet även om vi noterar att nämnderna har kommit olika Lannt. Vår bedömning är att utbildningsnämnden har kommit Lannst. Vi bedömer att det finns ett strategiskt arbete i staden med de här frågorna. Det finns en plan för arbetet, det finns ett regionalt stödcentrum och det finns resursteam för heder i varje socialnämnd. Men det fungerar inte fullt ut i praktiken eftersom det varierar ganska mycket i vilken utsträckning de här resursteamen tas. i anspråk. Det förekommer alltför ofta att handläggare med mycket begränsad erfarenhet ställs inför väldigt svåra situationer och ändå inte får tillfälle att konsultera de här resursteamen. Det kan innebära att barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck inte upptäcks och därmed inte får det stöd och det skydd de har rätt till. Att väldigt få orosanmälningar rörande hedersrelaterat våld och förtryck inkommer från skolan och förskolan stärker statsrevisionens uppfattning att det här arbetet inte fungerar fullt ut. Vi bedömer alltså att det finns stora risker med att personal som får handlägga de här ärendena i många fall. Särskilt allvarligt ser vi på att det i granskningen framkommit uppgifter om att det finns personal som själva upprätthåller hedersnormer och därmed inskränker barns och ungas fri och rättigheter. Ansvariga nämnder behöver vidta adekvata åtgärder för att motverka det. Avsaknaden av gemensamma rutiner för socialtjänstens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck har. också gjort att det har utvecklats lite olika praxis och olika syn på vilket stöd och skydd utsatta ska ges. Inte minst varierar det då, som jag nämnde, i vilken utsträckning de här resursteamen används som stöd i de här komplexa ärendena. Därmed menar vi att det finns en risk att stadens satsning på resursteam blir ineffektiv om deras kunskap och erfarenheter inte tas till vara fullt ut. Slutligen vill vi lyfta fram vikten av att få till en fungerande samverkan mellan socialtjänsten och förskolan i ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Annars är risken stor att barn och unga kan bli utan stöd och hjälp. Och med det sagt vill vi då avslutningsvis betona vikten av att nämnderna tar till sig de rekommendationer som lämnas i den här rapporten. Tack.

Tack Jonas Ransgård, ordförande för statsrevisionen. Vi har en talarlista. Vi börjar med Kristina Bergman Alme.

Tack herr ordförande. Tack, statsrevisionen, för en väldigt viktig rapport om ett väldigt viktigt ämne. Detta har också lett till en politisk debatt i staden, vilket alltid är bra, för då vänder man och vrider på stenar och ser lite fler saker än vad man hade sett innan. Även om det pågår ett bra arbete finns det mycket som kan förbättras. Jag skulle vilja lyfta upp tre olika aspekter i det som ni tar fram, som jag särskilt vill peka på. Det gäller dels detta med kompetensutveckling. Precis som stadsrevisionen nämnde så finns det stora luckor. Jag har fått till mig att det finns personer inom socialtjänsten som trots att det kommer in anmälningar från skolor sätter ett likamedstecken mellan religion är lika med islam är lika med heder. Så om det då inte faller ut att det är en person som har en muslimsk bakgrund. Då definierar man inte det hedersuttrycket som ett hedersförtryck. Utan man tänker att det är någonting annat. Och då blir det ett stort problem. För då får inte de individerna det stöd som de verkligen behöver. Och då krävs det riktigt envetna kuratorer och rektorer. För att ligga på, för att någonting ska hända. Så definitivt behövs det kompetensutveckling. Det andra jag tänkte ta upp är samverkan. För att ingen del av staden kan klara av att göra detta själv. Utan det handlar just om ett samarbete och en samverkan mellan olika parter. Många personer som kan hjälpa till att skydda, att upplysa. För det är också som så att de individerna. tider när det här gäller kanske inte själva i ett första läge vet om att de är utsatta för ett hedersförtryck. Det de lever i är normalitet, en normalitet som vi aldrig skulle tillåta barn att växa upp i. Den tredje saken jag vill lyfta fram är bristen på återkoppling. Jag tror att bland det värsta som finns generellt sett när man försöker göra någonting är när man skickar in en fråga, skickar iväg. ett mejl, man gör någonting viktigt, och så blir det bara tyst. Man vet inte. Tog de emot det? Eller har de börjat agera? Eller vad ska jag säga till den här individen som står här framför mig och som verkligen behöver stöd och hjälp? Jag tror nog att i paketet av kompetensutveckling och samverkan är det otroligt viktigt att man också pekar på vikten av återkoppling, och snabb återkoppling. Precis som statsrevisionen, Jonas Ransgård, poängterade är det faktiskt ibland en fråga om liv och död. Det är jättebra att vi uppmärksammar detta, och det är bra att fler saker görs. Tack.

Tack Kristina Bergman Alme (L) och då lämnar jag ordet till Jonas Nilsson Wirdemo (V) och därefter Bosse Parbring. Varsågod Jonas.

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag vill börja med att tacka Stadsrevisionen för en noggrant utförd granskning som belyser behovet av utveckling i samverkan, kompetensutveckling och uppföljning kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck. Kunskap om hedersrelaterade strukturer är en förutsättning för att anställda i välfärdsförvaltningarna ska kunna uppmärksamma och. sätta in åtgärder när människor utsätts och deras individuella frihet begränsas. I stadens socialförvaltningar, inte minst på Hisingen, har den stora personalomsättningen inneburit stora utmaningar med kompetensutveckling då erfaren personal har lämnat. Nyanställda har behövt dra ett tungt lass redan från start och i vissa fall inte fått den nödvändiga nivå av introduktion som rollen kräver. Utöver det så uppmärksammar granskningen problemen med socialtjänstens verksamhetssystem, Reserva. Problemen med kategorisering har framkommit tidigare och de fackliga organisationerna har påtalat brister flertalet gånger. Det behöver vi ta med oss och möjligen se över rutiner eller så behöver det utredas om andra system möjligen kan fungera bättre. Tack.

Tack Jonas. Då är det Bosse Parbring därefter Mariette Höij Risberg (D). Varsågod Bosse.

Tack ordförande. Jag vill även här börja med att tacka statsrevisionen för en väldigt viktig granskningsrapport. Att förebygga och stoppa hedersrelaterat våld och förtryck är en avgörande jämställdhets och rättighetsfråga. Granskningen visar att det inte i första hand är fler planer och styrande dokument som vi behöver, utan bristerna finns i tillämpningen av de planer vi har och i förutsättningarna för socialtjänsten. och förskolan och skolan. På så sätt har denna granskning en koppling till den förra granskningen om kompetensförsörjningen inom socialtjänsten. Eftersom det hela tiden kommer ny personal. Utbildningsinsatser görs, men det kommer ny personal som behöver utbildas och det kostar pengar. Det behövs resurser. En stor brist som revisionen pekar på, tycker jag, är just den här samverkan mellan förskola socialtjänst och grundskola som alltför många gånger brister. Det är där som vi behöver lägga mest fokus för att inga barn och unga ska falla mellan stolarna utan fångas upp och få stöd av myndigheter. Det är någonting som vi som sitter i socialnämnder, förskolenämnd och grundskolenämnd verkligen behöver ta till oss. Vi ställer många frågor om detta och ställer krav på att förvaltningarna jobbar systematiskt med detta och följer de åtgärder. som stadsrevisionen för fram i granskningen. Det är vi skyldiga alla barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Tack för ordet.

Tack Bosse. Då lämnar jag ordet till Mariette Höij Risberg. Därefter Nina Miskovsky. Varsågod Mariette.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Jag vill börja med att tacka stadsrevisionen för en viktig och tydlig granskning. Hederskulturen och dess. Tillhörande våld och förtryck är ett akut problem för många barn och unga och måste tas på allvar. I stadsrevisionens granskning kring hedersrelaterat våld och förtryck framkommer att Göteborgs Stads arbete inte är tillräckligt och behöver utvecklas. Det har vi vetat länge. Åtgärdsförslagen från granskningen ligger bland annat i linje med det yrkande som lades av D, M, L och KD i kommunstyrelsen den 7 juni. Eftersom det tidigare framkommit bland annat. på en dragning i kommunstyrelsen, att socialförvaltningarna arbetar olika över staden och att kompetens kring hedersförtryck är bristfällig i vissa verksamheter, så föreslog vi att det skulle tas fram tydliga stadenövergripande rutiner och arbetssätt gällande arbetet kring just hedersförtryck. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet valde att avslå yrkandet med hänvisning till att man inte vill ha fler politiska uppdrag och redan pågående arbete. Det är märkligt att det har undgått S, V och MP att bristerna kring hedersrelaterat förtryck har varit stora. De avslog detta utan någon motivering och rustade i princip ned förslag från oss i stället för att komma med något eget förslag. Granskningen har identifierat tydliga brister i samverkan mellan skolan och de fyra socialnämnderna. Nämnderna får kritik för att de inte säkerställer. att personalen får den kompetens de behöver. Inom framtagna gemensamma rutiner, där vi systematiskt motarbetar hedersförtryck i samverkan mellan socialtjänst och skola, kan vi tillsammans nå en nolltolerans mot att våra barn och unga fortsatt utsätts för hedersvåld och förtryck. I granskningen framkommer det också att det finns personal i Göteborgs Stad som själva upprätthåller hedersnormer. Ingen anställd i Göteborgs Stad ska kunna upprätthålla hedersnormer. i sin yrkesroll. Tack.

Tack Mariette. Och då är det Nina Miskovsky. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Nina.

Tack, ordförande, och tack, Stadsrevisionen, än en gång för ytterligare en viktig rapport. Under vårt styre förra mandatperioden sattes de goda strukturerna för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, som Stadsrevisionen lyfter fram i sin rapport. Revisionen visar att förutsättningarna för ett gott arbete finns där, men nu handlar det om ledarskap och implementering i stadens alla delar för att det ska bli verkstad. Det är där som bristerna i arbetet finns. Sedan vill jag specifikt lyfta fram en sak som Mariette var inne lite på här, och det är att det finns uppgifter om att personal upprätthåller hedersnormer som inskränker barns och ungas fri och rättigheter. Det tycker jag är extremt allvarligt. Om till exempel barn äntligen tar mod till sig och berättar får de aldrig riskera att mötas av sådan personal. Det kan försätta barnet i livsfara. Det raserar förtroendet för samhället totalt. I vissa fall har det hänt att föräldrarna kontaktas när den unge har sökt hjälp gällande hedersförtryck. Det har även hänt att barn placeras tillbaka med sin familj trots att man identifierar att det finns ett hedersförtryck bakom. Det är helt oacceptabelt. Vi har krävt till exempel förstärkta bakgrundskontroller, men även det har vänsterstyret röstat ned.

Tack Nina Miskovsky. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Därefter Jenny Broman. Varsågod Martin.

Tack. Jag vill också tacka revisionen. Det är underbart att ni börjar granska riktigt viktiga områden. Det mesta var ju inte nytt, men det är viktigt att få ned det på papper från revisionen. Det ska ni än en gång ha stort tack för. Det jag hade tänkt uppehålla mig till kort här, det mesta har ju sagts redan. Men det är det när vi sitter i en kommun. Nu har vi det svart på vitt från revisionen att vi har infiltratörer. Det finns de som hanterar saker fel för att de har en kulturell bakgrund och annat och kanske tror att de gör rätt och så vidare. Men vi har ju också rena infiltratörer. Då är min fråga, eller jag vill uppmana alla i fullmäktige som sitter i de olika nämnderna som vi pratar om här nu, att politiken måste vara tydlig. Vi hörde från Kristina Bergman Alme. Vi har sett i tidigare rapporter om andra allvarliga områden att man inte tar ansvar. Chefen går inte vidare. Man får inte återkoppling. Man får inte det stöd som krävs. Här pratar vi om hur man ska hantera det här på en arbetsplats. Man har någon och ser någon som företräder skamkultur eller hedersnormer mot barn. Är det angiveri? Det är jätteviktigt att man är tydlig på en arbetsplats och talar. om vad som gäller. Hur hanterar vi det här uppstår? För vi vet att det finns runtom i vår stad. Nu har vi det svart på vitt i förskolan, men vi vet en hel del andra områden också. Så jag uppmanar alla nämndpolitiker nu som sitter i berörda nämnder att verkligen vara tydliga, gärna ihop, så att det inte blir något politiskt på den punkten. Hur man hanterar detta och att det här är helt oacceptabelt är vi överens om. Men man måste ju komma vidare. Hur hanterar vi detta? Vad erbjuder man? Hur flyttar man personal? Är det utköp? Är det utbildning? Det är helt olika i olika fall. Men det är viktigt att man verkligen gör detta och är tydlig, så att vi inte får fler sådana här rapporter om att barn som vi har ansvar för och ger god service i den här staden råkar ut för detta, även på vad vi kan kalla för sin arbetsplats. Tack.

Tack Martin. Då lämnar jag ordet till Jenny Broman, därefter Agneta Kjaerbeck. Varsågod Jenny.

Tack så mycket ordförande, KF och ni som lyssnar. Även jag vill tacka revisionen för den här rapporten om ett så otroligt viktigt ämne. Flickor och pojkar blir i Göteborg begränsade och kan inte leva sitt liv fullt ut. På olika nivåer är det. Det kan vara stora begränsningar, men det kan också vara mindre begränsningar. Det kan aldrig någonsin vara okej. Revisionen visar att det finns mycket pågående arbete som är bra. Det är positivt för då har man någonting att ta tag i och fortsätta. Men det finns stora brister. Det är nu viktigt att arbeta med de rekommendationerna som nämnderna har fått. Inte vänta på att börja arbeta med det även om svaret inte ska vara inne någon gång innan nästa sommar. utan det behöver påbörjas nu. Det är positivt att det finns kunskap om ämnet, men det behöver spridas. Då har vi resursteamen och regionala kompetenscentra. Men här måste jag säga att det här har extremt mycket med att göra det tidigare ärendet. För även om vi utbildar så är personal kvar så kort tid att även. Om man hinner precis gå den här utbildningen så kanske man byter arbete och så kommer det en ny person in. Så vi måste komma till rätta med att ha mer stabil personal för att kunna öka kompetensen. För det här handlar inte bara om en kurs utan det handlar ju om att man också arbetar med frågan för att få djup kunskap. Den kunskapen finns alltså men vi behöver ha stabil personal för att alla ska kunna ha den. Jag tyckte det var bra att Kristina nämnde det här med att det finns missuppfattningar om att det tillhör en viss religion kanske i stället. Då riskerar ju många barn att inte få den hjälpen som man behöver. Det jag skulle vilja sluta med, det är viktigt att vi tar ett samlat grepp utifrån den här rapporten och det här området. Vi kan inte hålla på med massor med spel. Retiga småyrkanden. Det är då det riskerar att bli mellanrum så att vi inte täcker helheten. Vi behöver ta ett samlat grepp. Det är alltså inte mer planer eller mer uppdrag som behövs, utan vi behöver använda de politiska beslut som redan finns och se till att det kommer Lannst ut. Det är det vi behöver ägna våra resurser åt nu, även om man gärna vill visa sig handlingskraftig med olika yrkanden som gäller. olika delar av heder, så behöver vi ta helhetsgreppet för att det här verkligen ska fungera. Det hoppas jag att vi kan hjälpas åt med.

Tack Jenny. Då lämnar jag ordet till Agneta Kjaerbeck. Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Agneta.

Tack för ordet herr ordförande. Tack revisionen. Väldigt viktig information att få. Jag måste säga att det är väldigt tråkigt att se Att S har valt att ducka i de här frågorna på grund av risken för att tappa röster från de grupper som ser religionen som överordnad demokratin och mannen som överordnad kvinnan. För vad hände där med att stoppa kusingifte och vad hände med att påtala de här uppenbara riskerna? Göteborg har då, som många har sagt här, fortfarande personal som upprätthåller hedersnormer. Känn på den. kommer bli svårt att vända så Lanne identitetspolitiken och Voke -rörelsen är den inofficiella religionen som styr här i Göteborg. För Göteborg borde sedan Lanne ha krävt ett totalt avstånd från kvinnoförtryck och hederskulturer. Hade vi skyddat vårt jämlika samhälle med kraft, hade intresset för att komma hit och fullkomligt negligera vårt system och våra lagar inte fått härja fritt. Och så Lanne de rödgröna inte. Jag vill förstå den problematiken med en okontrollerad migration och en kravlös integration. Så kommer varken den infiltrerade gängkriminaliteten eller det här omänskliga lidandet som hedersförtrycket utgör kunna försvinna. SD har nu i varenda berörd nämnd som har varit med i den här redovisningen yrkat på att få information om hur förvaltningarna följer upp ärendena för att säkerställa att människor. Vid vissa av de här redovisningarna, vid alla de här redovisningarna, vill vi se en närvaro av resursteam Heder, som vi har här i Göteborg. För då finns det personer med rätt kunskap tillgängliga. Det är helt förbluffande att vi har haft dem, och ingen verkar ha velat använda sig av det. Alla som arbetar med utsatta måste få den här kunskapen. Det är naturligtvis jätteviktigt. Även om man flyttar på sig som socialsekreterare så är inte det ett skäl att man inte ska ha kunskap om hur man arbetar hedersrelaterat. Förhoppningsvis så kommer vår nya regering tillsammans med SD göra allt som går med de lagar som finns att tillgå och samtidigt lägga nya skarpa förslag till nya lagar runt hedersrelaterat. Så jag vill vädja till er, för det är bordlagt nu i fyra nämnder. Funktionsstöd har bifallit det här. Alla politiker heder till er att ni sa ja till det. Vi ska gå till botten med det här nu och redovisa det. Men jag hoppas att resten av er som har bordlagt det här. Socialen i Hisingen röstade ner det trots att de har fått massiv kritik. Men ni andra som har bordlagt det här, rösta igenom en redovisning. Tack.

Tack Agneta. Då är det Viktoria Tryggvadottir Rolka. Därefter Bettan Andersson. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag kan lugna Agneta med att i grundskolenämnden så yrkade vi muntligt på att vi ska få en sådan redovisning hur förvaltningen tänker ta sig an de här problemen. Därutöver har vi också ett antal uppdrag som vi var överens om många utav oss här kopplat till precis den här frågan. Tack för att vi fick den här redovisningen. Det är inte alltid det är så konkret. Jag tycker rekommendationerna var grymt, grymt bra. De pekar också på vad vi behöver trycka på nu, vad vi behöver göra mer arbete. Men om vi tittar lite på hur det ser ut i den här planen då. Så handlar det om att sprida information inför sommarlovet. Det handlar om att kompetensutveckla. Det handlar om värdegrundsdialog med barn och föräldrar. Stärka samverkan med socialtjänsten. Det står i vår plan mot hedersförtryck. Bekymret är uppenbarligen inte att vi inte har skrivit rätt saker, utan bekymret är att vi inte har följt upp på rätt sätt. Det var en kollega från Socialdemokraterna som lade ett yrkande i Utbildningsnämnden för att ta reda på hur många har faktiskt gått den här hedersutbildningen. Så det är så vi måste jobba. Hur många har gått den? Hur ingjuter vi mod i våra rektorer att resolut agera om det är folk? som är med och upprätthåller normer. Ha samtalet levande på föräldramöten. Ha samtalet levande i personalrummen. Hela tiden visa vägen och gå Lannt, Lannt, mycket Lannre än vad vi har kommit. För jag blir vansinnig över bara tanken på att det springer personal på skolan och ringer hem och berättar vad flickor har gjort eller vem hon har synts med. Det är ju bedrövligt. Vi bor i en demokrati och skolan ska vara en fristad. Så att, ja, jag tror faktiskt inte. Att den här kampen tjänar något syfte i att hålla på. Vi var först med det. Vårt parti har relativiserat den här frågan i jättemånga år och misskött den fatalt. Det står jag för att vi har gjort. Men vi är inte där. Vi är vakna i den här frågan och brinner för den här frågan på riktigt. Om vi som gemensam ledning för Göteborgs Stad istället säger att vi tar den här kampen tillsammans för vi står som en enad front mot de här förtryckarna, så tror jag vi kan komma jäkla fort, mycket Lannre än att hålla på och kasta paj på vem som skrev det ordet då och då och då. Tusen tack för en jättebra granskning. Jag lovar att jag kommer ta mitt ansvar för att driva på i den här frågan framöver.

Tack Viktoria. Då är det Bettan Andersson, därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Bettan.

Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Jag ska bara säga att jag tror att den här micken hörs lite sämre än den ute i salen. Tack så mycket för rapporten. Den var väldigt bra och givande. Och visar på att vi behöver få in mycket mer av det här arbetet i våra strukturer och metoder. För det är ju så här att. Det är två helt olika sätt att jobba på för socialsekreterare när det gäller orosanmälningar som rör heder och orosanmälningar som rör mycket annat. För när det är orosanmälningar som inte är hedersrelaterade så kopplar man oftast på, eller ska koppla på om det är barn under 18 år, familj med en gång. Familj, nätverk, ska man inte göra när det är hedersfrågor. Det är två helt olika tänkesätt. Det första tänkesättet är det man blir fostrad i, som man lär sig på socionomutbildningen. Man lär sig inte så mycket om det andra. Det är klart att vi behöver ha utbildning för våra handläggare. Det är jätteviktigt. Men det är ändå så att de här utbildningarna är ganska ytliga. Det går inte att lära sig hur mycket som helst på två dagar. Ett sätt som har varit framgångsrikt och är framgångsrikt, men som rapporten visar används lite för lite, det är resursteam heder. Har du den här expertkunskapen? Finns på plats? Finns det telefonsamtal bort? Finns kanske i korridoren bredvid? Det är precis så här det är uppbyggt. Det ska vara lätt och det ska vara nära. Du behöver inte boka möten flera veckor framåt. De här frågorna behöver ställas med en gång, initialt. Du kan inte först dra igång en utredning och sedan koppla in dem. Det är det här vi måste få in i våra strukturer och våra metoder att jobba. Det här är ju också såklart en resursfråga. Det har ju visat sig tidigare när man har ställt skydd för barn och unga eller insatser mot budgeten tidigare år. Då har inte alltid socialtjänstlagen stått över budgeten. Det förutsätter jag att den gör nu när vi också har ett annat styre. För det är så här att i det fallet man behöver göra skyddsplaceringar så kostar de ganska mycket pengar och det måste de få göra för våra barn och unga.

Tack Bettan. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter Jessica Blixt. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande, och tack för en bra revision Jonas Ransgård och med kollegor. Det är ju en skrämmande läsning. Jag hade önskat att vi hade sluppit läsa det här. Vi har i några val här gått till val på att i vårt Göteborg så ska man gifta sig för kärleks skull, inte för klanens. Jag tror att de flesta av oss tycker så. Vi har i många år, jag och mitt parti, försökt lyfta de här frågorna. Man har pekat finger och sagt fula ord. Jag tänkte nämna en person här i dag som inte har gjort det. Det är många som inte har gjort det, absolut. Men redan 2015, tror jag, hade vi en motion. Då gick Kristina Bergman Alme upp och sade att ja, ni har rätt, men ni har ställt motionen fel. Det hedrar dig. Jag tänkte också säga att det hedrar dig, Victoria, att gå upp och säga att ni har haft fel. För ni har haft fel. Låt oss nu slippa stå här om tio år och prata om hedersnormer i Göteborg. Snälla, Jonas, ta tag i det här så vi slipper stå här om flera år och prata om de här problemen igen. För de ska inte finnas i Göteborg.

Tack Jörgen. Och då är det Jessica Blixt som är sist på talarlistan. Varsågod Jessica.

Tack ordförande och tack statsrevisionen för en jätteviktig rapport. Jag hade egentligen inte tänkt att jag skulle gå upp. Men när Victoria började prata om att vi ska se Vi ska jobba för att se hur många som har gått en utbildning och då är vi handfasta. Då kände jag att nej, så är det ju inte riktigt. För hade det varit så enkelt att om vi skickar all vår personal på utbildning så vet vi att de kan jobba på ett sätt som vi tycker är relevant. Det vet vi att det inte är. För det här med hedersnormen, det är så hårt rotat hos väldigt många. Det är det som är ett stort bekymmer och det har vi också sett här i rapporten. Det är så många av våra anställda som upprätthåller hedersnormen i kontakten med våra barn. Det är ett väldigt komplext och svårt problem. Det hjälper inte att skicka på utbildning. Här måste vi ta krafttag för att komma till rätta med det här. Det blir väldigt tydligt redan 20. 2021 gjorde Malmö stad en rapport gällande hur det ser ut i förskolan. Vi lyfte den i förskolan. Där blir det väldigt tydligt hur personal upprätthåller hedersnormer, hur föräldrar upprätthåller hedersnormer och hur barnen från att de är små också jobbar med det. Det är svårt att bryta. Hade det varit enkelt hade vi gjort det för Lanne sedan, för vi har alla de här planerna. Men det är komplext, och vi måste. Precis som Victoria sa, vi måste arbeta tillsammans för att lösa det här, men vi måste göra det här och nu, snabbt och kraftfullt. För varje dag som går är en dag för mycket för de här barnen. Vi har varit lama alldeles för Lanne. Det är fruktansvärt, för här och nu, precis som vi sitter här, är det så många runtom i vår stad som blir.

Tack Jessica. Då har jag Sanda Anton Henriksson (SD) Som är sist på talarlistan än så länge. Varsågod Sanda.

Tack så mycket för ordet. Jessica, det var gripande att få höra dig. Jag vill tacka funktionsstödsnämnden för att de har bifallit vårt yrkande för att just presentera hur nämnden arbetar med hedersförtryck. Om det finns en sådan, det är inte så mycket begärt, bara en present. Om det ändå jobbas med utbildningar och mot hedersförtryck och kultur kan det inte vara så mycket begärt att presentera. Det kan inte vara så svårt för nämnderna att presentera hur arbetet går till när det ändå jobbas aktivt med det. I vår nämnd vet jag att det har presenterats att det finns en utbildning som heter VIP-utbildning. Jag hoppas verkligen att det inte är så. Det krävs att personerna som har gått den här utbildningen ska kunna ta på sig ansvaret att jobba med hedersförtryck. Den här utbildningen är en kurs på en vecka. Personal som jobbar med något annat har gått. Ska det sättas ansvaret på oss som har gått den här utbildningen? En vecka. Hur ska vi kunna hantera sådana frågor? Det är djupa, allvarliga frågor. Sen kan vi inte ta tag i det här med hedersförtryck när det kommer till socialsekreterarna. Vi kan inte lägga på dem. Någon måste anmäla till socialsekreterarna också. Oronsanmälan måste göras. Vem gör det? Det är de på golvet som gör det. Vågar de göra det? Det är det är det som är problemet.

Tack, Sanda. Då lämnar jag ordet till Stadsrevisionens ordförande Jonas Ransgård. Varsågod, Jonas.

Tack så mycket, ordförande, från Stadsrevisionen. Vi uppskattar möjligheten att presentera rapporter och rapportsammandrag här i fullmäktige. Vi arbetar på fullmäktiges uppdrag och granskar alla nämnder och styrelser, inklusive kommunstyrelsen. Vi kommer, när vi lämnar rekommendationerna, att följa upp dem med berörda nämnder. Det finns en cykel för detta. Det är bra att det tas initiativ i nämnder och styrelser, men det är också så att vi följer upp de rekommendationer som lämnas och får en redovisning av vilka åtgärder man har vidtagit. med anledning av de här rekommendationerna. Det kommer vi att följa upp. Det är också uppskattat att höra det engagemang som finns. Vi vill ju gärna att de här rapporterna ska bidra till att det blir ytterligare förbättrad måluppfyllelse i alla de verksamheter som staden driver. Det är en del i det vi har att göra från revisionens sida. Så tack så mycket.

Tack Jonas. Då har jag tomt på talarlistan och jag vill också passa på att tacka statsrevisionen för de här rapporterna. Och kan rapporten antecknas?

Vi går till ärende nummer fem. Valberedningsförslag till vid ett sammanträde förekommande val. Under punkterna 1 till 11 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger ut under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Ja. Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkten 12 lämnar valberedningen förslag till val av ersättare i en nämnd. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkten 13 lämnar valberedningen förslag till kompletterande val av nämndeman. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. kommunfullmäktige. Då går vi över till ärende nummer sex och det är avsägelse av Tomas Karlsson (M) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Ja. Anmäla om avsägelsen ska ske till Länsstyrelsen. Ärende nummer sju. Förslag till sammanträdesdagar för kommunfullmäktige år 2024. Fullmäktiges presidium lägger fram förslag till följande sammanträdesdagar för kommunfullmäktige. Och här har jag tomt på talarlistan. Bifalles kommunfullmäktiges presidiums förslag? Ja. Gullbergsvass i Göteborg Då är vi på ärende nummer 8. Antagande av detaljplan för övertäckning av Götaleden inom stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg. Kommunstyrelsen föreslår att detaljplan för övertäckning av Götaleden inom stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg antas. Här har jag en talarlista. Vi börjar med Karin Pleijel, därefter Ewa Flyborg. Varsågod Karin.

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Vi har en stad där väldigt många boende lever med höga halter av föroreningar och buller. Bakgrundsnivåerna är höga för att vi har stora genomfartsleder och det är ju statens ansvar att få ner de nivåerna egentligen. Det beror på att vi har höga trafikvolymer och vi har höga hastigheter på våra leder. Bedömningen är att den här detaljplanen faktiskt kommer att förbättra situationen, i alla fall för de boende. Luftföroreningarna kan bli lite högre vid tunnelmynningarna. Överdäckningen kommer dessutom ge möjlighet till centralt boende för många fler med närhet till Västlänken, till kollektivtrafik och goda möjligheter för gång och cykel. En viktig detalj i sammanhanget är att grönstrukturen behöver utvecklas i den kommande projekteringen. För att citera miljönämndens svar, skapa så mycket grönska som möjligt. För vi vill ju att det här ska bli en miljö, även om den är väldigt central, så ska det ju vara en miljö där det är härligt att vara människa, där det är härligt att vara barn och då behöver vi speciellt tänka på gårdar och om det blir några skolor här också på deras skolgårdar. Så med det så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Karin Pleijel och då lämnar jag ordet till Eva Flyborg. Varsågod Eva.

Här gäller det antagandet av detaljplan för Gullbergsvass. Här kommer nu en ny fin stadsdel att växa fram genom en sänkning av Götaleden, som vi hörde Karin berätta om. Vi sänker alltså ned Götaleden i en tunnel och överdäcker med nya hus, vilket är en väldigt bra lösning. Planförslaget innebär en exploatering på över 140 000 kvadratmeter. Det är ett gigantiskt område. Här kommer vi få plats med både bostäder, skola, kontor, parkering och lite grönt och park också, hoppas vi, så småningom. Fyra av fem kvarter byggs på. Tunneltaket kan ju vara värt att noteras. Det femte är strax bredvid. Om ni inte riktigt vet var det ligger så är det strax intill regionens hus. Då kan ni veta ungefär var det ligger. Totalt 400 bostäder också i området, vilket jag tycker är väldigt, väldigt positivt. Jag vill också nämna då. Att Länsstyrelsen har haft invändningar mot planen, men vi i stadsbyggnadsnämnden bedömer ändå att riskfrågorna är hanterade på ett nöjaktigt och bra sätt. Med det, herr ordförande, vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Eva. Då lämnar jag ordet till Hans Arby. Därför Jörgen Fogelklou. Varsågod Hans.

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Man kan konstatera att det här med stadsutvecklingen, Det sker ju inte alltid på ett optimalt sätt. Att gräva ner hela Götaleden rymdes ju inte i budgeten när man gjorde Götatunneln. Det hade varit mycket enklare och billigare naturligtvis om man hade kunnat däcka över allting. Som parentes kan man ju säga också att när man byggde Götaleden en gång på 70-talet så hade man ett alternativ att lägga det i tråg för att behålla kontakten med vattnet. Det behåller man bort för det skulle kosta 30 miljoner mer än att lägga det på ytan. Men tillbaka till överdäckningen här. Så på locket här kommer vi bygga fem kvarter, som vi varit inne på det. Mycket kontor men även då 400 bostäder. Och så bygger vi ihop hela Centralönområdet med Gullbergs vass och ner mot hamnen, bryter den barriären. Vi tycker att det är en balanserad hushöjd och allting. Man får en väldigt fin nedtrappning från de ännu högre husen, centralområden och ner till älvkanten. Exploateringsekonomin är viktig. Tittar man på hela programområdet så ska den gå lite plus eller åtminstone plus minus noll. Läget är lite osäkert, så vi som sitter i exploateringsnämnden får hålla ögonen på att hålla den ekonomin. Flera har varit inne och pratat om luftkvaliteten och det har varit en utmaning. Men med de ändringar man har gjort nu, med lite omflyttningar och en liten extra övertäckning, så ska man klara detta. Tittar vi framåt, när stenar flyttar, då blir vi av med tung trafik. Vägen kan göras kommunal och då har vi ännu större rådighet. Så det kommer bara bli bättre där. Som de var inne på så blir ju planen i sig, när vi bygger den, gör att vi ökar andelen gång, cykel och kollektivtrafik som i sig förbättrar för hela området. Som med det så vill jag också yrka bifall på kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Hans. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter Hampus Magnusson. Varsågod Jörgen.

Tack herr ordförande, fullmäktige, åhörare och alla andra som lyssnar. Nu ska jag stå här och prata lite arkitektur och gestaltning och den stad vi ska verka och bo och leva i. Göteborg som stad har funnits i 400 år och ska finnas i minst 400 år till. Fula och överexploaterade nya hus som trängs ihop gör ingen glad. Det skrämmer bort dem som ska leva och verka i området. Vi politiker är faktiskt valda för att se till medborgarnas bästa genom att skapa ett tryggt, säkrat och hållbart samhälle för. Och med göteborgarna. Vi behöver inte fler byggnader som sticker ut. Vi behöver fler som smälter in. Vi har ett kommunalt planeringsansvar. Med det har vi en avgörande och betydande roll i gestaltandet och förvaltandet av våra livsmiljöer, både i rollen som myndighetsutövare och i rollen att utveckla och förvalta allmän planmakt. men även som byggherre, fastighetsägare, markägare, förvaltare och hyresvärd. Jag vill med det här yrkandet naturligtvis yrka bifall till SD:s återremissyrkande i kommunstyrelsen. Där vi helt enkelt säger att vi vill utlysa en arkitekturtävling i stil med den som man hade i Uppland och Sväsby. Vi ska inte gå in och bestämma exakt vad som ska byggas, men vi kan säga att här ska det byggas under med vissa. stilar. Vi vill också dra ner exploateringsytan. Vi vill inte ha fler byggnader som sticker ut. Vi vill ha fler som smälter in. Med det yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas återremissyrkande och vi kommer utefter det avstå i allt annat. Tack.

Tack Jörgen. Då är det Hampus Magnusson. Därefter Patrik Höstmad. Varsågod Hampus.

Tack ordförande. För oss som har varit med ett tag i politiken så är det alltid härligt att se när visioner blir till verklighet. Det här är verkligen en sån fråga. De stora kostnaderna med nedsänkningen av leden är tagna och nu ska vi se till att anta planen så vi kan ta in intäkterna. Men också få de här välbehövliga bostäderna som Göteborg så väl behöver när vi lockar hit framtidens näringsliv och gör den stora gröna omställningen. Och är hjärtat av Europas elektrifieringsprocess. Och här gör vi då, kapar ner en stor barriär som har varit från göteborgarna och kommer närmare vattnet. Och ganska unikt faktiskt här i Göteborg. Vi bygger alltså på en tunnel, tar vara på den marken. Och det blir ju i norra Europas mest, ett av norra Europas mest attraktiva lägen med Göteborgs central, närhet till, når stora delar av Europa. Och det kommer bli både mycket attraktiva kontor, men också som sagt för verksamheter och bostäder. Och skulle man då försena detta med en återremiss här så sätter vi ju många, många, många års arbete här på paus, vilket hade varit mycket olyckligt. Och just i den här delen så tror jag de flesta är överens om att här är det bra att ha en tät stad och använda marken. Men också för att få in intäkter så vi kan få ihop ekonomin, som jag är övertygad om att Patrik och vårt övriga gäng här säger oss. Ledamöterna kommer bevaka hårt i Exploateringsnämnden. Så från Moderaterna yrkar vi bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Hampus. Då är det Patrik Höstmad. Därefter Jörgen Knudtzon. Varsågod Patrik.

Tack för det herr ordförande, kommunfullmäktige och åhörare. Det här är ju ett beslut som togs för cirkus 10 år sedan som vi nu håller på att baxa i mål. Vi får fram lite bostäder och så. Det är ju jätteviktigt i det här området för det har ju blivit egentligen alldeles. För kontorstungt. Det är ju nedtyngt av den gamla tanken med regionförstoring, där folk ska komma inifrån kransen och jobba i centrala Göteborg. Det har blivit för mycket kontor av det. Man har ju nu börjat försöka ställa om det till lite mer bostäder. Vi försökte få in bostäder med krav på det i Region City, men fick inte med oss någon annan. Men vi får i alla fall in lite bostäder här och det är bättre än inget. Men vi borde jobba för att få in ännu mer bostäder i det här området. ska bli ett dött kontorsområde. Det talas om att den här planen ska binda ihop staden där nere. Det gör den lite bättre än om det skulle varit ett trafikdike. Men samtidigt har vi ramper upp och ner som går Lanns med kvarteren. Det kommer inte vara lätt att röra sig i det här området, tyvärr. Men som sagt, bättre än inget. När det gäller ekonomin är kostnaderna redan tagna. 1,6 miljarder. Det finns en stor risk nu. Att vi inte får in mer än det lägre i spannet, någon miljard, så vi går kanske 600 miljoner back. Det kan bli ännu lägre eller större förluster än så. För byggmarknaden viker ju nu. Det står i handlingen att det kan vägas upp mot de andra planerna i centralområdet. Då ska man veta att Region City är överklagat hela vägen upp till Mark och miljööverdomstolen. Det betyder att domstolen tycker att det finns någonting att titta på när det går upp till den översta instansen. Faller den på grund av riksintresset för Vallgraven så finns det risk att även norr om Nordstan som också är överklagad faller. Så jag vill bara ge ett varningens finger här i all glädje. Vi kan ha en ekonomisk utmaning framför oss. Men som sagt, besluten är ju egentligen redan tagna för tio år sedan så att nu har vi baxat det ändå.

Tack Patrik. Då är det Jörgen Knudtzon (KD) därefter Johan Zandin. Varsågod Jörgen.

Tack ordförande, kommunfullmäktige och ni som lyssnar. Tänk att det har funnits tider när städer och jag tror även Göteborg, fick växa organiskt, ett hus eller ett kvarter i taget, med utsmyckningar och personlighet. Nu ska vi återigen anta en stadsplan där luftmiljön är tveksam, som har påpekats, därför att det moderna Göteborg drog in alla infartsleder rätt in i centrala staden. En stadsplan som verkligen behövde mera grönstråk och där vi gömmer det gamla vackra stationshuset bakom nya stora brutala byggnader. Men den här planen öppnar ändå vissa möjligheter att få mer mänskligt liv i centrala stan. Det är ett sedan Lanne ogästvänligt och svårtillgängligt område mitt inne i Göteborg som ska bebyggas. Här blir det, som har sagts, både bostäder och verksamheter, vilket innebär att människor kommer att röra sig vid olika tider. Planen skapar nya möjligheter att nå fram till älven, har det också sagts. Även om de här ramperna finns. som Patrik nämnde, och älven också har misshandlats så är älven en identitetsskapare i Göteborg. Det är bra att vi når fram till den. När Götaleden inte blir samma barriär som den har varit så binds centrum ihop med Gullbergsvass. Och tänk då om vi där, i Gullbergsvass, kunde få en blandad stad med mänskliga proportioner som lockar både göteborgare och turister. Kristdemokraterna har. tidigare väckt tanken på att skapa ett Notting Hill där gasklockan en gång stod. Innan, Lannt innan, var där vassar som sakta fylldes ut av arbetare som gick på smala spångar och tippade skottkärra för skottkärra av fyllnadsmaterial. 1861 lär det ha utlysts en tävling som skulle skapa en charmig innerstadsdel med bostäder, alléer och kanaler...inget av de planerna utan industrimark och trafikled. Kommunen har nu lagt planerna för Gullbergsvass i malpåse och före i plankön står de vanvettigt dyra renor som andra partier har bestämt om. Vi vill flytta den gökungen och starta en ny tävling för att få fram bland annat stadsradhus nära älven mitt i Göteborg. Stadsradhus som de där arbetarnas barnbarn kunde ha råd att bo i och kanske. husbåtar. En vision? Ja, men det är möjligt. Norra älvstranden har totalt förvandlats sen jag flyttade till Göteborg. Dags för lite kärlek också till södra älvstranden. Vi har lagt mycket pengar och många år på det här. Nu tar vi ett steg mot visionen om en bit innerstad där människor kan bo och andas in lukten av älv och hav och hamn. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Jörgen och då är det Johan Zandin. Därefter Robert Hammarstrand. Varsågod Johan.

Tack så mycket. Även jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. När kommunfullmäktige en gång i tiden beslutade om att sänka ner Götaleden på den aktuella sträckan så gjorde vi en klok riskminimering. Vi valde att bara börja med att täcka över ena halvan och förbereda den andra halvan. På så sätt så halverar vi det belopp som staden nu ligger ute med. Det tror jag vi är extra glada över i dessa dagar när det råder stor osäkerhet om vad marken ovanpå faktiskt kan säljas för. Planen är att så småningom däcka över alltihopa. Men det är ingen brådska med den östra halvan. Det kan vi ta i lugn och ro i senom tid. Det vi nu ska bygga på den västra halvan. om kontors och bostadsfastigheter på 6–14 våningar. Det kan tyckas mycket, men då ska man komma ihåg att det här är ett ganska storskaligt område redan. Vi har sedan Lanne haft höga hus vid Lilla Bommen. Gullbergsvass har haft en ganska storskalig bebyggelse som har kompletterats på senare år. Men om möjligt ännu storskaligare bebyggelse. På andra sidan vår nya fina Hisingsbro planeras. Vi har också ambitiösa planer om området direkt norr om centralstationen. 6–14 våningar kommer att passa in bra i det här området. Man kan också nämna som jämförelse att en välkänd gata som Linnégatan ligger på ungefär 6–10 våningar. De husen där. någon enorm skillnad mot den fina innerstadsmiljön. Så som sagt, bifall KS, avslag övriga yrkanden.

Tack Johan, och med detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande. Ja, Johan, du och jag, vi sitter ju i stadsbyggnadsnämnden tillsammans. Och jag tror att du var med när vi var ute och åkte den här turen för att titta lite olika hur det ser ut i Göteborg, där vår stadsarkitekt Björn Sisjö var med. När vi åkte förbi de här husen som du nämnde där i Gullbergsvass så sa ju Björn Sisjö i mikrofonen för oss alla, nja, det här blev ju inte så bra. Det här blev ju inte så bra. Och det här blev inte riktigt som vi hade tänkt oss. Och det är ju därför jag står här idag, för att vi inte ska slippa ha en stadsarkitekt som faktiskt är ansvarig för staden, som om tio år säger, när han åker med stadsbyggnaden och säger, nja, det här blev ju inte så bra. Det här blev inte. Som vi hade tänkt oss. Så jag yrkar återigen på Sverigedemokraternas återremissyrkande. Tack.

Tack Jörgen. Och med detta har Johan Zandin begärt en kontrareplik. Varsågod Johan.

Ja, jag kan ju bara konstatera att det återremissyrkandet som finns verkar vara identiskt med det yrkandet som SD lade i stadsbyggnadsnämnden. Jag har inte jämfört det bokstav för bokstav, men det verkar så. Och som redan har behandlats och avslagits av En enhällig stadsbyggnadsnämnd. Så det finns ingen anledning, ens rent formellt, att skicka tillbaka precis samma fråga till samma nämnd. Den har redan behandlats där. Tack.

En ny replik begärd av Jörgen Fogelklou. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Jag tror ju på att människan kan förändras. Precis som Victoria sade här uppe att hon har haft fel så kan ju ni också ha fel efter att ni har lyssnat när man debatterar. Det är klart att jag kommer att driva det här och hoppas på att du kommer att ändra dig. Tack.

Tack Jürgen. Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Robert Hammarstrand. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Robert.

Tack ordförande. Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till KS förslag och avslag till förslaget på återremiss. Väldigt kort. Det är glädjande att vi nu är framme efter den här långa och mödosamma resan. Att vi lyckas bygga över en av de Förhoppningsvis öppna upp staden ännu mer, ner mot älven. Och att vi lyckas kombinera det här med att minska utsläppen och att även skapa en stadsdel. Och det ligger ju i sakens natur, det ligger vid Centralenområdet som lätt går att nås med kollektivtrafik. Ett observandum dock, och flera har varit inne på det, och det är exploateringsekonomin. Och den får vi följa. Inte minst mot bakgrund av det kärva läget som råder inom byggsektorn nu. Byggkonjunkturen går rakt ner i källaren. Där har vi ett stort ansvar att se så att ekonomin inte sticker iväg åt helt fel håll. Men i övrigt har jag inte så mycket mer att tillägga utan instämmer i mycket av det som sagts tidigare.

Tack, Robert. Då är det Martin Wannholt. Det är sist på listan, än så länge.

Ja, jag hade inte tänkt att gå upp, men jag kan gå upp och yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Sedan tycker jag inte om historiebeskrivningar, där man inte får upp rätt korrekt historiebeskrivning. Som jag uppfattade Johan Sandin, så jag vill ändå ge dig en liten korrigering där. Några av oss har ju varit med i det här projektet sedan det föddes. Då var det ju så att när vi hade det i fastighetsnämnden, som det hette på den tiden. Det är tio år sedan minst. eller tio år sedan så förespråkade vi och det slutade med att några år senare att jag var ensam om att driva den linjen. Kommunstyrelsen i övrigt och fullmäktige ville ju inte att anse och våga satsa på vår mark i A-läge hela vägen, nämligen hade vi gjort nedläggningen hela vägen så visade kalkylen att det var mycket billigare än att bygga de här tjocka väggarna som behövs när man inte har ett lock på för att trycka ner det i leran. ligga still. Då kunde vi ha tagit det beslutet och då hade det kunnat bli billigare. Nu blir det jättebra ändå. Men jag bara säger det med tanke på att det kommer ett annat sådant ärende efter det här ärendet.

Tack Martin. På detta har Johan Zandin begärt en replik. Varsågod Johan.

Ja, det stämmer att det hade blivit en bättre kalkyl på helheten om man hade däckat över allt på en gång. Det jag sa var att man minskade risken genom att göra det i två steg. Det diagrammet jag har framför mig handlar om att man med den tidens valuta och uppskattningar gjorde två insatser om cirka en halv miljard i stället för att göra en stor insats. insats på drygt det dubbla. Men visst, det hade gett en bättre helhetskalkyl att göra allt i ett svep, men det hade blivit en större risk.

Tack Johan. Då har jag tomt på talarlistan. Anser fullmäktige att ärendet är färdigt debatterat? Under överläggningen yrkar Karin Pleijel, Eva Flyborg, Hampus Magnusson, Patrik Höstmad, Jörgen Knudtzon, Johan Zandin, Robert Hammarstrand bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou yrkar återremiss till stadsbyggnadsnämnden i enlighet med yrkande från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på, dels återremiss, dels avgörande i dag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, dvs. 27 ledamöter, om detta inte har gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Ja.

Beslutar fullmäktige att avgöra ärendet idag? - Att återremittera ärendet? - Jag finner att fullmäktige beslutat att ärendet ska avgöras idag. - Votering. - Votering är begärt och ska verkställas. Vi väntar tills alla har kommit. Det verkar som alla är nästan på plats. Och det är så att det har begärts en votering av SD på deras yrkande och jag ställer följande ordning. Ja, för att avgöra ärendet idag och nej för återremissbegäran av SD. Så ja, för att avgöra idag. Nej, för att återremittera. För det är korrekt uppfattat? Då startar vi omröstningen. Varsågod och rösta.

Viktoria, hur röstar du? Ja, men det är lugnt. Du röstar ja. Då stoppar jag omröstningen. Med 72 röster mot 9 röster har återremissyrkandet avslagits och det avgörs idag. Därmed finns det bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag som bifalls. Reservation från SD till förmån för deras yrkande. Skeppsbrogaraget. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Göteborgs Stads Parkering AB avseende Skeppsbrogaraget anses besvarad. Ja, då går vi över till ärende 9. Hemställan från Göteborgs Stads Parkering AB avseende Skeppsbrogaraget. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Göteborgs Stads Parkering AB avseende Skeppsbrogaraget anses besvarad. Stadsbyggnadsnämnden i samverkan med berörda nämnder och bolag ges i uppdrag att skyndsamt utreda förutsättningar för och konsekvenser av att ta fram en ny detaljplan för Skeppsbron. Uppdraget återrapporteras ur stadsbyggnadsnämnden.

Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att påbörja arbetet med ny detaljplan för Skeppsbron utifrån den inriktning som antas för Södra Älvstranden. Den nya planen ska bidra till att nå miljö och klimatmålen. Berörda nämnder och bolag får i uppdrag att avbryta allt arbete avseende Skeppsbrogaraget. Älvstrand Utveckling AB i samverkan med berörda parter får i uppdrag att pausa programorganisationen för genomförandet av befintlig detaljplan på Skeppsbron, med undantag för arbete som är nödvändigt för genomförandet av andra detaljplaner. Här har vi en talarlista. På 13 personer, först ut är Martin Wannholt. Därefter Axel Josefson. Varsågod Martin. Tack.

Jag vet inte hur länge jag ska försöka att inte vara för långrandig i detta. Vi har ju bara tre minuter var på oss, men vi kanske klarar det innan. Nej, kärt barn har många namn. Nu har vi hållit på. När vi hade den här diskussionen när det var i fullmäktige i detaljplanen, vad var det, 2013? Kanske 2014, jag kommer inte ihåg. Det är i alla fall tio år sedan. Vi var ju några som var väldigt skeptiska. Vi hade innan dess försökt, bönat och bett till socialdemokratin. Det var Anneli Hulthén och Mats Arnsmar om att ompröva. Då ska man veta att planen hade pågått väldigt Lanne då och var försenad redan då. Det ska man ha sagt. Men man ville inte lyssna. Fullmäktige hade ett ofullständigt underlag, och det visste vi. Man brydde sig inte politiskt på det, utan man körde på. Jag kan förstå den mentala känslan att man är trött på något och vill få det klubbat. Men här är ju ett lysande exempel. Exempel jag vänder mig till, framför allt Socialdemokraterna här inne idag, är att det kan vara bra att vara ödmjuk, att lyssna på andra. Även om man är störst, stor, behöver man inte alltid ha rätt. Det är väl en dyr läxa. Nu har vi lagt ner 300–400 miljoner i sankost på det här projektet. Och det får alla som känner sig ansvariga för det, känna det ansvaret. Däremot så är jag oerhört glad att det nuvarande styret har landat ner i att vi gör ett omtag på planet, ett vitt papper. Mycket av det som gjorts i den gamla planen kommer naturligtvis också gå att återvinna. Det finns många bra delar i den gamla planen. Men det blir ett nytt vitt papper här nu för att starta om och inte göra om några som helst av de misstag vi har. Sen går ni inte hela vägen och det beklagar vi från Demokraterna. Vi har ju nu, trots att det finns några bevarandemänniskor kvar på Göteborg Energi, som tror att man ska ha kvar den här anläggningen i vår vackra innerstad, när den inte ens behövs om tre år, fyra kanske det tar. Så vore det väldigt dumt att inte ta med den också, så vi kan få till ett kanske väldigt fint bostadskvarter där. i denna nya plan, där vi gör ett vitt papper. Det kan bli lättare att få med många olika politiska delar man vill ha. Kanske kan det också hjälpa ekonomin. Det är inte säkert. Men det kanske skulle göra det. Det hade varit bra att titta på det också. Men jag yrkar bifall till yrkandet från Demokraterna och hoppas att några ansluter mer till det.

Tack. Tack. Då var nästa talare Axel Josefson, därefter Johannes Hulter. Varsågod Axel.

Tack för det herr ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag skulle först vilja yrka bifall till återremissyrkandet från Moderaterna och Kristdemokraterna i kommunstyrelsen. Jag delar Martins beskrivning i första delen. Det här är en plan som har kantats med problem sedan dag ett. Det är också en plan som dåvarande Vänsterstyret drev igenom. Tvärtemot oppositionen. Nu någonstans har vi försökt hantera det under resans gång. Vi från Moderaternas sida är inte beredda att i detta läge gå fram med en ny plan, utan vi vill se om det fortfarande finns möjligheter i den nuvarande planen att komma till rätta med stora delar av de underskott som finns. Vi ser framför oss att man kan titta på exploateringen. Man kan titta på att flytta de här garagen. platserna under husen i stället för att bygga det här garaget utanför. Det är det vi vill att man ska utreda innan man fattar beslut om att gå på ny plan. Att gå på ny plan kan låta bra, men det är också en resa in i det okända. Vi har stora beroenden till andra planer. Vi vet inte när de här bostäderna kommer att komma på plats. Det kommer minst dröja. Vi har en gigantisk bostadsbrist här i Göteborg och det här är inte ett sätt att påskynda fler bostäder. Det här kommer nog tyvärr att dra ut på tiden. Sedan har vi kostnadssidan. Det är den som vi alla har hängt upp oss på i alla fall. Jag tror att de flesta av oss har hängt upp oss på den. Tyvärr saknar jag lite det yrkandet från vänsterstyret. Hur tänker man sig med kostnaden framåt? Är tanken att den nya planen ska kunna bära sina kostnader? Är det någonting som ni kan garantera att det ni kommer att ta fram och komma tillbaka till i fullmäktige inte kommer att visa de här underskotten? Jag har lite svårt att. Se det om man ska få in de funktioner som finns i den här planen. Men det handlar inte heller bara om kostnaderna. Jag är också lite skeptisk till själva yrkandet. Det är väl bra om Johannes Hulter kan förklara detta senare. Men det innehåller två att-satser. Dels en att-sats som handlar om att ni vill ta fram en ny plan. Sedan vill ni också utreda förutsättningarna och konsekvenserna av att ta fram en ny plan. Innebär det rent konkret att ni kan ompröva ert beslut om att ta fram en ny plan? Eller vad är det för konsekvenser som ni vill utreda? Det är jag lite frågande till. Jag tror det är ganska viktigt för den framtida hanteringen här om vi återigen ska komma upp med nya planer och haverier i den här frågan. Jag ser med spänning fram emot Vänsterstyrets svar på dessa två frågor. Tack.

Tack. Då var nästa talare Johannes Hulter. Efter Daniel Bernmar.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Som många varit inne på så är det här ett sorgebarn kan man säga. Det har pågått planeringar väldigt, väldigt länge. Snart 20 år. Så det är en del av oss som hunnit bli gamla och gråa här under tiden. Förhoppningsvis nu kan vi ta ett omtag och komma vidare här. Så att vi faktiskt kan skapa den fantastiska plats som det finns alla möjligheter att få. Det är många nya förutsättningar i vår omvärld och även i vår egen stad. Vi har en ny organisation på plats som förhoppningsvis ger bättre möjligheter att komma fram i planarbetet. Som Martin var inne på går det att ta vara på mycket som redan gjorts. Mycket utredningar och annat. Saker som har prövats. Det har pågått väldigt Lanne och gjorts mycket utredningar. Vi har vänt det här ärendet flera gånger. Försökt titta och utreda, titta på allt som går att göra inom ramen för detaljplanen. Så vi har nått vägs ände. Men vi börjar inte från noll när vi börjar om. Det finns mycket att utgå från och ta vara på, tror jag. Men det behöver vi titta på förutsättningslöst. Och jag ser fram emot att göra det tillsammans med er som sitter i stadsbyggnadsnämnden, vi som får uppdraget. Det gäller alla, men mig personligen också. Jag ser verkligen fram emot att vi tillsammans kan titta på det här förutsättningslöst, över blockgränser och alltihop. Och försöka hitta den bästa lösningen för Göteborg. För jag upplever att det finns en väldigt stark samsyn ändå. Vad vi vill åstadkomma på platsen. Vi vill ha den här levande, fina kvartersstaden här. Jag tror inte vi behöver vara så Lannt därifrån om vi hjälps åt. Slå våra kloka huvuden ihop. Så jag ser fram emot det. Och förhoppningsvis, om inte alltför Lann tid, när jag inte är ännu mycket gråare, kunna få slå Kommer ner där, tar en öl och tittar på älven och har det gött. Tack så mycket.

Tackar. På det anförandet har Axel Josefson begärt replik. Varsågod.

Tack för det herr talman. Johannes, jag ska ge dig ytterligare möjlighet att svara på mina två frågor. Det var mycket fluff-fluff i ditt svar om vad det är ni vill göra. Jag hade egentligen två frågor. Kan du garantera att den nya planen som ni ska sätta er ned och diskutera kommer att klara ekonomin? Kommer vi att slippa de framtida störningar som vi har haft nu? Det är den ena delen. Den andra delen är att jag är väldigt nyfiken på ert yrkande. Era förutsättningar och konsekvenserna av att ta fram en ny plan, vad ska ni göra med den informationen? Är tanken att ni eventuellt ska omvärdera ert ställningstagande och ta fram en ny plan och att ni i stället ska gå vidare med den befintliga planen? Det är ganska väsentligt. Hade du kommit till oss och sagt att vi bara skulle sätta oss ned och se vad vi kan hitta på? Nej, det hade inte funkat. Det är ganska ansvarsfullt. Slut, skulle jag vilja säga, att angripa det här problemet på det sättet.

På det har Johannes begärt kommentarreplik. Varsågod, Johannes.

Tack så mycket. Jag får väl säga att jag blir lite besviken då, Axel, för det är inte riktigt det samarbetsklimat som vi behöver ha om vi ska lösa de här problemen som vi har, till exempel, på det här planen. Jag hade uppskattat om vi hade haft en lite annan inställning till varandra. Men det är okej. Jag har i alla fall den inställningen. Jag vill gärna prata om det. Jag vill gärna lösa frågorna. Jag tycker också vi har bra. Nu är det inte du som sitter i stadsbyggnadsnämnden, utan din kollega, Hampus Magnusson. Jag måste säga att jag tycker vi har det väldigt bra. bra samarbete där när det gäller frågor där vi ändå vill samma sak i någon i någon bemärkelse. Ibland vill vi inte det och då är det helt okej att vi tycker olika, men när vi vill samma sak, då borde vi kunna prata med varandra och hitta bra vägar framåt. När det gäller garantier. Nej, du får ingen garanti, Axel. Jag tror inte du kan ge någon garanti på ert yrkande heller. Vad som kommer hända. Så är det i livet ibland, utan vi behöver ta det från början, lägga grunden rätt och samarbeta för att skapa någonting bra. Tack,

Det är bra, då har vi fått svar på en av frågorna. Ni kan alltså inte ge några garantier för att det här kommer att bli en bättre ekonomisk plan än den som finns i dag. Min andra fråga rörande andra eller tredje att-satsen i ert yrkande, att utreda förutsättningarna och konsekvenserna av att ta fram en ny plan, vad ska den informationen användas till? Är tanken att ni ska ompröva det här beslutet, ta fram en ny plan eller ej? Det är väl en ganska enkel fråga man kan svara ja eller nej på. Tack.

Tack. Då är replikskiftet avklarat. Vi går tillbaka till talarlistan. Daniel Bernmar, därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Martin, vad säger vi? Äntligen kommer vi ifrån den här planen. Skeppsbron är ju en plats som präglats av många turer genom åren. Området är unikt. Både för platsens historia och möjligheten att bygga bostäder. Jättecentralt, precis vid vattnet. Och precis som några av er redan har påpekat så var ju den nuvarande detaljplanen när den inte antogs en plan som särskilt många hurrade för. Jag tror bestämt ingen gjorde det. Och sedan dess så har ju allt färre och färre kunnat ställa upp kring det haveri som Skeppsbron har inneburit. Nu tar vi oss vidare. Och lyckligtvis, eftersom planen var gammal redan 2021, 2014, som Martin påpekade, så kan vi nu göra en modern detaljplan. Det är hög tid att komma vidare. Vi måste börja om från början och vi behöver planera för att sätta människan i centrum i stället för bilar. Jag är glad att det idag finns en majoritet för det och jag vill passa på att tacka alla som har varit beredda att tänka om, tänka nytt och tänka framåt. Bifall kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack. På det anförandet har Axel Josefson begärt replik. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige i Göteborg. Jag tänkte fortsätta med mina frågor. Jag fick inte fullt svar från Johannes. Jag tänkte väl att kanske nästa part i det här samarbetet kanske kan svara på frågan. Och när det gäller de ekonomiska garantierna så tror jag väl inte att du kan ge något annat svar än det som Johannes sa. Eller om du har ett annat svar så får du gärna ge det, Daniel. Men framför allt den här att-satsen om att utreda förutsättningar och konsekvenser. av att ta fram en ny plan. Hur har ni tänkt att använda den informationen? Är det så att ni kan ompröva frågan om att ta fram en ny plan? Ja eller nej?

Tack. Då var det nästa talare. Emmyly Bönfors, därefter Karin Pleijel. Varsågod, Emmyly.

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare. Frågan om Skeppsbrons framtid går Lannt tillbaka, som vi har hört. Mest uppmärksamhet har riktats mot det planerade parkeringsgaraget. Centerpartiet var tidigt mycket kritiska till nyttan av att peka ut just Skeppsbron som en stor parkeringsnod. Men eftersom vi inte ville försena övrig byggnation i området, som redan har tagit Lann tid, lät vi planeringen fortsätta, dock med villkoret om att garaget. Nu återkommer Parkeringsbolaget till oss med information om att garaget väntas bli ännu dyrare. Dessutom väntas det också få lägre lönsamhet eftersom man minskar antalet parkeringsplatser. Det innebär ju att Skeppsbogaraget har nått vägs ände. Det är för dyrt att bygga, för olönsamt att driva och dessutom kan man verkligen ifrågasätta att det blir dyrare. ifrågasätta platsen det skulle ligga på. Vi vill därför att Stadsbyggnadsnämnden ska utreda vilka konsekvenser det blir av en ny detaljplan och att nämnden påbörjar arbetet med en ny detaljplan inom arbetet med Södra Älvstranden. Vi vill också att arbetet med Skeppsbrogaraget avbryts. Centerpartiet vill att Skeppsbron ska bli en mötesplats vid älven med en mix av bostäder, promenad, cykelstråk, kaféer och. och resecentrum. Jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tackar. På det anförandet har Axel Josefson begärt replik. Varsågod Axel.

Tack för det herr ordförande, göteborgare. Jag tänkte fortsätta med min fråga. Det är möjligt att Emmyly i den här vänsterkoalitionen kan svara på detta. Den här att-satsen som du faktiskt nämnde i ditt anförande, att utreda förutsättningarna och konsekvenserna av att ta fram en ny plan. Kan det innebära att ni kommer att slopa detta med att ta fram en ny plan? Kan det bli så, och vi ska fortsätta med den gamla planen? Det är väl ett enkelt svar, ja eller nej.

Tack. Kontrareplik begärd av Emmyly Bönfors. Varsågod.

Tack så mycket. Det är viktigt att kunna jobba parallellt med olika frågor. Här handlar det om att dels titta på vilka konsekvenser det kommer att få nu när vi tar fram en ny detaljplan. Se vad man kanske kan använda i den gamla detaljplanen. Allting i den är ju inte dåligt så att säga. Utan det är ju det här parkeringsgaraget som gör att hela detaljplanen fördyras. Och flera andra problem som är kända sedan tidigare. Till exempel det här med allmän plats. Parken som inte går att bygga som det var tänkt. Man hade inte ens planerat in en pumpstation från början och så vidare. Samtidigt så har vi också tagit fram ett ärende i stadsbyggnadsnämnden. Som handlar om att ta fram en fördjupad översiktsplan för södra Älvstranden. och då är det naturligt att man ger signalen att påbörja detaljplan även i den här fördjupade översiktsplanen. Jag tycker inte det är konstigare än så. Man måste kunna spara tid. För det som är mest kritiskt i den här frågan, det är ju tiden och den har tagit alldeles för lång tid redan. Så frågan är väl till dig Axel Josefson, hur tänker du se till att säkra göteborgarnas ekonomi och också spara tid i den här planen?

Tack. Då var en ny replik begärd av Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det, ordförande. Jag är väl medveten om att man behöver titta på olika frågor. Man kan utreda lite konsekvenser och så vidare. För vår del - jag var tydlig där - tycker vi inte att man kan kasta sig in i ett nytt planarbete utan att man faktiskt har uttömt alla möjligheter när det gäller befintlig plan. Men min fråga till dig var, och det har varit frågan även till de två andra samarbetspartierna här, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, med den informationen. ni får fram nu i detta med konsekvenserna, är ni beredda på att slopa arbetet med att ta fram ny plan och hålla fast vid den gamla planen? Ja eller nej? Tack.

Tack. Då var det en ny kontrareplik. Emmyly Bönfors. Varsågod.

Från Centerpartiets sida så är vi ju beredda att ta tag i de konsekvenser som det innebär att ta fram en ny detaljplan. Det vi är tydliga med i vårt yrkande är ju att det inte kommer bli något garage. som sätter framtidens göteborgare i skuld. Det kan finnas delar i den nuvarande detaljplanen som kan vara värt att behålla i en ny detaljplan. Det handlar ju om en planprocess, Axel.

Tack. Då var det en ny replik begärd av Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det ordförande. Nu kanske det är jag som är lite trött här på kvällskvisten. Men du sa Centerpartiet. Nu håller. Det är väl en uppgörelse med flera partier. Då är ni väl överens om vad de olika att-satserna betyder? Ni har väl ett gemensamt ställningstagande kring hur ni ska tolka detta? Det blir lite märkligt om ni har en tolkning och någon annan har en annan tolkning. En enkel fråga är om ni kommer att skrota ny plan om konsekvenserna visar att det inte är ett bra alternativ och fortsätta med den gamla planen. Ja eller nej? Sedan tänker inte jag svara.

Tackar. Det är ny kontrareplik, Emmyly Bönfors. Varsågod.

Tack för frågan Axel. Som med alla detaljplaner som tas fram i den här staden så tar man först fram planen, ser om den verkar lämplig och sen röstar man igenom den. Så det är väldigt svårt att hypotetiskt svara på en fråga om vi kommer anta en plan som vi ännu inte har sett hur den kommer se ut. Men det är ju ändå viktigt. riktigt att dra lärdom av de misstag som har gjorts i den nuvarande detaljplanen. Se vad man kan göra med de konsekvenser som nu uppstår, som jag tycker är väldigt olyckligt att det har behövt ta så här lång tid. Och i ett senare skede då rösta igenom en ny detaljplan. Frågan som jag skulle vilja rikta tillbaka till dig, Axel Josefson, är varför du så krampaktigt håller fast vid en detaljplan som sossarna tog fram, som du aldrig varit nöjd med och som Dessutom innebär det stora fördyringar mot ursprunglig plan.

Var det en ny replik? Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det ordförande. För oss moderater är det viktigt att vi bygger här i Göteborg. Vi gjorde vårt yttersta för att bygga under förra mandatperioden. Vi satte inte i gång och bryta upp massa planer. Vi tycker det är viktigt att man faktiskt försöker genomföra det som har beslutats här. Men nu återigen, det här med konsekvenserna handlar egentligen inte konsekvensen av den gamla planen utan i rätts. Sats handlar om att utreda konsekvenserna av att ta fram en ny plan. Då förväntar jag mig att man får något svar på den frågan. Om du tänker sitta och ta fram en ny plan och sedan bedöma om du ska gå igenom den eller ej blir det en väldigt märklig ordning. Då räcker inte de 10–15 år som jag pratade om, utan då kommer det att bli en evighetskarusell med detta. Vi får väl se vad vänsterstyret tänker göra i den här frågan. Jag tror nog inte att det är sista gången vi kommer. kommer hantera detaljplan för Skeppsbron här.

Tack. Då var replikskiftet avklarat. Då vill vi ta till talarlistan. Nu är det Karin Pleijel, MP, och därefter Johan Zandin, V. Varsågod, Karin.

Nu ska jag berätta vad det rödgröna styret vill se här, Axel Josefson. För nu kan vi äntligen med tillförsikt se fram emot framtida stadsutveckling i det eldnära och attraktiva centrala läget vid Skeppsbron. Utan det överdimensionerade, extremt dyra, felplacerade och onödiga Skeppsbrogaraget. Ett garage som skulle ha blivit ett monument över den tiden när det var väldigt många av oss som var bilberoende. Låt oss i stället gå in i framtida Skeppsbron. Axel Josefson, för att citera dig, en resa in i det okända. Ja, men det är väl varje dag en resa in i det okända. Men vad vi vet om Skeppsbron, det är att vi har ovanligt goda förutsättningar för hållbara transporter. Vi har ett pendlingscykelstråk som går förbi. av stans största kollektivtrafik, Knut Norder. Så där finns goda möjligheter att göra det som är inriktningen i den här detaljplanen. Nämligen en hållbar stadsdel som bidrar till att Göteborgs miljö och klimatmål nås. Så vi i Miljöpartiet och det rödgröna styret, vi är väldigt stolta över att kunna. Vi tror att det här kommer bli en stadsdel att vara riktigt stolta över. Tack. Jag yrkar bifall. Fall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då var det Johan Zandin, därefter Jörgen Knudtzon. Varsågod Johan.

Även jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Den stora framgången här idag är ju att samtliga partier i salen är helt överens om att ett av världens dyraste garage ska vi i alla fall inte bygga. Sen finns det lite olika yrkanden om till exempel nya detaljplaner eller inte. Jag tänkte att jag faktiskt skulle försöka svara. Axel Josefson är lite grann. Inte heller jag kan ge en garanti. Men jag är ganska säker på att vad vi än hittar på så kommer det i alla fall inte ha sämre ekonomi än det garaget som vi nu är överens om att avskaffa. Så långt kan jag nästan lova. När det gäller de två yrkandena så är de bägge riktade till stadsbyggnadsnämnden där bland annat jag, Johannes Hulter, Hampus Magnusson med flera är rum. För mig är de ganska tydliga. Vi får två uppdrag. Det ena ska vi göra skyndsamt. Det är att titta på konsekvenserna av att ta fram en detaljplan. Det andra ska vi bara göra. Där står inget skyndsamt. Jag tänker att det naturliga agerandet för vilken nämnd som helst är att om det första uppdraget visar sig att konsekvenserna är jättedåliga, ja, men då kommer vi agera på det på ett eller annat sätt. Vi kanske kommer tillbaka till kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Mäktige och ber om att få slippa det andra uppdraget. Vi kanske kommer tillbaka och ber om att få justera det och så vidare. Allt är hypotetiska frågor. Men jag ser inget problem med att KF redan i dag ger bägge uppdragen. Annars skulle vi behöva komma tillbaka till KF efter att vi har gett det första uppdraget bara för att ge det andra. Jag tror inte att du behöver oroa dig för att jag, Hampus eller någon av de andra i nämnderna kommer att spotta ur oss en färdig detaljplan innan vi har hunnit beta av. av den första frågan, att skyndsamt utreda konsekvenserna. Jag hoppas att det gav lite klarhet i alla fall hur jag i min roll i Stadsbyggnadsnämnden ser på det hela. Som sagt, yrkandena i sig är ju ganska tydliga. Jag konstaterar också bland övriga yrkanden att det finns en hel del kreativa idéer åt olika håll från till exempel Liberalerna, Demokraterna, även från Moderaterna och KD som jag tror att vi gemensamt kan arbeta in i uppdraget under Stadsbyggnadsnämnden. Jag vill inte stå här idag och säga att det där ska vi ha, det där ska vi inte ha. Men många av förslagen är intressanta. Under det kommande planarbetet tror jag att både vi och tjänstemännen intresserat kommer titta på alla dem. Tack.

Tack. Replik begärd av Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det ordförande. Och tack Johan för att du bemödar dig att svara på mina två frågor. Det var ju tydligt, från mitt håll i alla fall, att detta med att ta fram en ny detaljplan, det är inte hugget i sten. Utan det kan hända saker och ting här under resans gång där ni kommer att backa från detta. Och sedan det andra, att du inte kan garantera kostnaderna att de blir lägre. Det visar ju också att ni har inte heller full koll på. hur eventuell ekonomi med det här nya projektet kommer att sluta. Det lär vi återkomma till i framtida hantering. Tack.

Tack. Kontra replik. Begärd av Axel Josefson. Varsågod.

Ja, precis. Alla beslut här inne gäller ju tills vi här inne beslutar något annat. På vårt eget initiativ eller på förfrågan från en nämnd. Eller som i det här fallet, i dagens huvudfråga, på ett initiativ från Parkeringsbolaget. Så bägge yrkandena gäller. Men den här församlingen kan ju förstås när som helst ändra sig om omständigheterna skulle peka på att det är det bästa som vi just gör. gör just idag.

Då var nästa talare Jörgen Knudtzon, KD, efter Ann Catrine Fogelgren, L. Varsågod Jörgen.

Tack ordförande, fullmäktige och ni som lyssnar ute i etern eller här. Skeppsbron, göteborgarnas nya levande mötesplats, talades det om. Geografin är ju ett litet pluttigt område, men här skulle staden visa sin finaste demokratiska sida i stor medborgardialog. Alla fick tycka och föreslå utan koppling till vare sig pengar eller lagar. Av det blev det mest besvikelse. för dem som la ner tid på förslag. Och sen ligger hon där, år efter år, som gluggen i tandraden på sexåringen när hon har tappat sina två framtänder. Nu är det garaget som är dagens problem och här är så mycket siffror så en stackars latinstudent blir alldeles kollig i huvudet. Men alla siffrorna säger en sak. Dyrt, jättedyrt, orimligt dyrt. Och ändå finns det ytterligare risker som inte är beräknade. Här måste göras någonting fort, det är min slutsats. Men så är det ju det där med att garaget har beroenden till skeppsbroplanen i övrigt. Och den planen i sin tur har också kritiska kopplingar till ett annat knepigt bygge ute i älven, Masthuggshalvön. Visst vore väl det bästa bara då att erkänna att vi behöver skämmas och göra om från början. Men då blir det ju ännu senare och den skämmiga. tandgluggen blir kvar ännu Lannre. Jag ska ärligt säga att jag inte tycker det här har varit lätt. Ska vi verkligen låna 400 miljoner av göteborgarnas pengar i hjälven eller i papperskorgen? Och sen riskera ytterligare förseningar och kanske krav på skadestånd dessutom. Eller ska man göra ett försök till att få ut något vettigt ur den liggande planen och för de satsade pengarna? två som innebär att man kan få fram ny parkeringslösning inom den gällande detaljplanen. Stadsledningskontoret gör den bedömningen att det går att uppnå de önskade kvaliteterna med parkering under mark i en ny lösning inom gällande detaljplan, medan andra lösningar som kräver ny detaljplan är svårare att bedöma. Det finns möjlighet att öka exploateringen något och få ut mera intäkter inom den gällande planen. Det borde gå snabbare än en ny plan. Detta tycker jag borde prövas först. Det är svårt att stå med fötterna på jorden när jorden är älvlera. Men om vi kastar upp alla bollar i luften och börjar om en ny plan, då är vi ju i luften och inte en enda fot på marken. Det känns ännu mer ostabilt, så jag yrkar bifall till återremissyrkandet från M och KD. Tackar.

Då var det Ann Catrine Fogelgren, L, efter Patrik Höstmad, D. Varsågod Ann Catrine.

Tack ordförande, ledamöter. Skeppsbron, denna suckarnas kaj. Vi är några här i salen som varit med sedan den storstilade visionen och målbilden presenterades 2009. Här fanns en park med bad i anslutning till kajen, spårvagn, ett levande kajspråk med kaféer och restauranger, förskola och så garaget med utbyggd platsmark i älven som skulle bli det nya vardagsrummet. En vision med extra allt. Men sedan kom verkligheten i kapp. Omtag på omtag, uträkning efter uträkning. Från Liberalernas sida sade vi nej när siffran för utbyggnaden i älven av garaget skenade i väg till 1,6 miljarder kronor. Vi sade då också att vi var öppna för att delar av detaljplanen genomförs och att vi vill se en billigare och enklare typ av kajkonstruktion. Det är det förslaget som vi nu har lagt fram. Utredningar är gjorda, mycket är förberett och det finns en antagen detaljplan. Den vision som lanserades var en dröm, där budgeten blev en mardröm. Vi vill vara realistiska och ta ansvar för det som nu är. Den här planen, omtag eller ej, kommer aldrig att gå med ett överskott eller ens ett nollresultat. Här gäller det att utifrån det som är möjligt minimera förluster. utveckling som kommer ge göteborgarna och besökarna en härlig plats att vara på. 300–400 miljoner är redan nedlagda och låt det inte bli mer förgäveskostnader. Vi vet också att kostnaden som utgör påseglingsskyddet ingår i den här delen som behövs för masstorpskajen. Den måste komma på plats. Vi vill se vad som är möjligt att göra inom befintlig detaljplan och lägger därför ett konkret förslag. Flytta garaget. Till under husen. Därmed försvinner också behovet av pålning. Använd den redan byggda nedfarten. Bygg inte ut den stora allmänna platsmarken utan gör ett mindre men ändå attraktivt kajstråk och se över om exploateringen kan ökas. Pröva om det är möjligt att placera flytande studentbostäder utmed en del av kajen. Vad vi än gör så innebär det ändringar utifrån de ursprungliga planerna med de risker som självklart kommer att föra med sig i förhållande till övriga intressenter. Men nu gäller det att efter alla dessa år komma till verkstad, sätta spaden i marken, få ut det mesta och bästa möjliga till gagn för staden och dess skattebetalare och bygga Skeppsbron 2.0. Jag yrkar bifall till återremiss från Liberalerna och avslag på övriga yrkanden. Tack.

Tackar. Då var nästa talare Patrik Höstmad. Efter Hans Arby. Varsågod Patrik.

Tack för det. Jag tänkte väl börja med direkt att hoppa in på vad du sa, Ann Catrine. Det du beskriver är ju en ny detaljplan. Saken är ju att med en detaljplan så måste man enligt plan och bygglagen kommunen bygga ut den allmänna platsmarken som finns i detaljplanen. Den finns på taket av det här P-garaget som är ute i älven. Så att om man inte ska bygga ut efter den detaljplanen, då måste man bygga någon annan. betongkonstruktionen ut i älven och bygga platsmarken där. Man skulle kanske då lösa det med enkel planändring. Det är extremt tveksamt när man pratar med juristerna, för att det behövs ju en ny vattendom där. Det här är ett jätteprojekt att göra någonting annat än att bygga ut i älven, som det står i detaljplanen. Så vi behöver en ny detaljplan. Det är ju egentligen också grundproblemet med den här detaljplanen. Det var att man har. Otroligt mycket allmän platsmark. Det är inte bara P- garaget. Det är också alla ytorna som genereras av P-garaget. Man ställde några små klossar med hus där för att få lite liv. Men det är ju som ett grundproblem i detaljplanen som måste åtgärdas. Och då hoppas jag att ni på den sidan. Johannes Hultner nickar där nere, så det är jag glad för. För jag menar Skeppsbron, om man nu ska vara lite positiv och framåt. Perfekt läge centralt. Det är utblick ut över. Älvmynningen, det hela älvrummet. Det här är ingen plats som behöver en massa saker för att komma i gång och bli ett fint stadsrum. Det behövs några kvarter. Det behövs en enkel kajpromenad. Vi kan titta på hur det ser ut på Norra Älvstranden. Varför inte kopiera det? Det behöver inte vara några stora ytor. En promenad där man går som genererar folkliv. Lite kommers i bottenvåningarna på kvarteren. Det kan vara både kommersiellt och privat men det kan också vara kommunala verksamheter som finns där. Den här platsen är väldigt lätt att aktivera. Plocka bort allt det där med massa pirer och bad och grejer som genererar kostnader. Gör det här enkel rejäl stadsbyggnad. Det finns ju en känd stadsbyggnadsprofessor Jan Gehl i Köpenhamn. Han är bland annat mannen bakom Ströget där man tog bort biltrafiken och gjorde den här fina gågatan. Se till att ha för lite utrymme, så att det blir socialt och i mänsklig skala och i ett myller av människor, i stället för stora ytor som stora delar av året och dygnet, när det börjar bli lite mörkt, står tomma. Vi kan ju bara se på Gustav Adolfs torg, där vi går ut nu, hur ödsligt och ogästvänligt det är. Vi behöver sådana platser också, som kan fylla en funktion när man ska ut med sina plakat på första maj eller så. Bifall till yrkandet från D i kommunstyrelsen. Jag återkommer.

Tack. Då var nästa talare Hans Arby (C) därefter Camilla Widman. Varsågod Hans.

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Tack för brandtalet för att tänka stråk, smartare lösningar. Nyss pratade vi om utvecklingen på en annan del av den nedsänkta Götatunneln i nästan bred enighet. Jag hoppas nu att vi har blivit bättre än vad vi var för 20 år sedan på stadsutveckling när vi började ta tag i Skeppsbron. Den var ju från början ett stadsutvecklingsprojekt, inte ett trafikprojekt. Vi skulle bygga stad då. och då kunde man ju tänka sig att spaden var beredd så fort tunneln öppnade och marken blev frilagd. Men det var den inte. Det dröjde ju nästan 10 år, som du sa Martin, innan man hade en plan framme. Och sen har det varit många turer att försöka rädda ursprungliga planen, som redan från början hade en negativ exporteringsekonomi, trots det läget. Det accepterade man redan från början, och det är sällan saker blir billigare. Men, som man säger, det är aldrig för sent att ge upp. Och det kanske är det vi ska göra nu. Och läget är kanske rätt bra. Dels är genomförandetiden börjar faktiskt närma sig sitt slut. Uppdraget för Älvstranden som äger marken kommer ändras, eller är ändrat. Och byggviljan för de som har byggrätter kanske inte är jätte, jättehög just nu heller. Stadsledningskontoret presenterar ju tre förslag. Det ena är att svälja kostnaden och köra på som nu. Och det andra är att försöka öka exploateringsgraden. Men jag kan inte heller säga att man kan göra de nödvändiga förändringarna utan att det blir rätt stora ändringar i detaljplanen. Och en ändring i detaljplanen är också en process som tar tid. Så lika gärna som du frågar om jag kan garantera Axel, så kan jag säga, kan du garantera att ni får en bättre exploateringsekonomi? Att det inte är bortkastad tid, att det inte blir ännu mer förgäveskostnader med att göra en ändring i detaljplanen. Och så då nummer tre, att göra ett omtag. Svälja förtreten, göra om och göra rätt. Det här med att man sätter i gång med ny detaljplan och tittar konsekvenserna är ju inte jättekonstigt. För det är mycket med de byggrätter som finns. Hur man ska hantera det. Man ska titta på seglens skydd och sådant där. Så att inte tappa tempo. Att man börjar med detaljplan och ser hur man löser ut den gamla detaljplanen på ett bra sätt. Inte så konstigt. Så jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag. Jag kan skicka med att det är väldigt viktigt att titta på vad vi gör med den här platsen under tiden. Den är inte rolig nu. Det är inte roligt för de verksamheter som är där nu. Mer levande ytor och ja, kanske en danslokal i det gamla Rosenlundsverket så länge.

Tack. På det anförandet har Ann Catrine Fogelgren begärt replik. Varsågod, Ann Catrine.

Tack så mycket, ordförande. Precis som inte ni från de rödgröna här och Centern kan garantera hur det blir med en ny detaljplan, så kan vi naturligtvis inte göra det med en ändring av detaljplanen. Men vi vet att testa den detaljplanen som nu är framtagen under både Lann tid och med gedigna utredningar som finns i botten, så blir det ett enklare förfarande än att gå in i en ny detaljplaneprocess. Patrik nämnde enkel och rejäl stadsplanering. Ja precis, men det är precis det vi har sagt. Vi vill ju göra ett enklare kajstråk. Vi vill ju ta bort en del av den marken. Garaget vet vi har ett stort område med platsmark över sig. Sen kan vi inte garantera hur det här faller ut. Men vi vill pröva det. Vi vill försöka få ned de kostnader som är. Det kan vi göra genom att tillvarata det som redan är gjort också.

Tack. Då var det kontrareplik. Hans Arby. Varsågod.

Tack ordförande. Det är ju så här att göra om så mycket som ni säger, med att plocka bort hela garaget. Det blir en jättestor ändring. Sen när vi går in i en ny detaljplan, klart att vi tar med oss allt det underlag och den kunskapen som finns när man gör den nya detaljplanen. Tack.

Då var nästa talare Camilla Widman, därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Camilla.

Ordförande, fullmäktige. Jag vill bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och därmed också avslag på övriga yrkanden.

Tackar. Då var det Jörgen Fogelklou. Därefter Rickard Eriksson. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare och alla ledamöter. Jag tänkte gå in och börja med att tvärtemot vad Karin Pleijel tycker så anser jag och mitt parti att vi behöver höja parkeringstalen i Göteborg. Jag tror att den måste höjas betydligt. Jag tror att man kan ha ett hållbart resande med elbilar och jag tror att människor i Göteborg faktiskt vill ha sin bil. Vi lade in ett återremissyrkande redan den 7 juni i år, alltså för ett antal månader sedan, där vi sade, precis som de flesta här, att parkeringsgaraget måste bort. Det finns många andra lösningar. Det finns p-arken. Det är väl den enklaste lösningen som finns. Lägg ett antal p- arkar i älven tills vi har löst det. Men strunt samma. Och så gick jag upp här. Nu ska jag använda ett ord som Daniel Bernmar använde, och det kanske jag inte gör varje gång. Han sade. Haveri. Vi har nu sedan den 6 juni två stora haverier här i staden. Vi har Skeppsbron och vi har Västlänken. Det har vi fått papper på här nu. Då har vi sagt att vi har reviderat vårt återremissyrkande och sagt att utred om vi kan lägga garaget i Västlänken. Det är en stor grop där faktiskt. Så det vill vi återremittera det här ärendet för. Att kolla. Kan du lägga parkeringsgaraget i den stora del i Västlänken som har byggt? utanför kasinot och hovrätten. Tack.

Tack. På det anförandet har Martin Wannholt begärt replik. Varsågod Martin.

Ja, det var ju en väldigt radikal inställning som SD då har lagt sig till med. För vi som är det stora, eller lilla, men historiskt stora västlänksmotståndarpartiet, vi inser ju att centralstationen är snart färdigbyggd. Kanske inte 2026 som de lovar, men 2027. Och om man då ska använda den som en extra utvidgning av säckstationen, som det blir till en början, då behöver man ju hela den här. sträckan för att ställa upp tåg när man kör in andra tåg och byta till de fyra spåren, så behöver man de här två spåren på den här sträckan. Så med det förslaget som ni föreslår så skulle alla Västlänkens kostnader, även de som vi ändå skulle kunna använda i närtid och som inte skulle betyda något positivt att stoppa, det vill säga Centralen-delen, bli oanvändbar med ert förslag. Så någonting måste ni ha missat där. Tack.

Kontrareplik begärd av Jörgen Fogelklou. Varsågod Jörgen.

Jag har ju inte någon förhoppning att någon överhuvudtaget skulle rösta på det förslaget. Men det finns ju ett antal. Men om man återremitterar den så kanske de säger att nej, vet vad? I Haga finns ett jättebra ställe. Vi kan lägga den där. Eller hur?

Tack. Tillbaka till talarlistan. Då var det Rickard Eriksson, M, efter Patrik Höstmad, D. Varsågod Rickard.

Tack så mycket för det, ledamöter göteborgare. Jag gillar Göteborg. Vi ligger vid vattnet. Men det verkar som att vi är väldigt rädda för att bygga i närheten av vattnet, i alla fall på södra älvstranden, och göra staden tillgänglig. Jag vet inte varför vänstermajoriteten är så rädd för det här, att vi kan kicka tillbaka det här och testa i alla fall. Det är ju faktiskt så att det som vi säger är att man bara ska titta över. Vi ska se vad det är för någonting som man kan göra. Hur kan vi hantera den här situationen? Man räknar här med hundratals miljoner i förgäveskostnader. Ja, de miljonerna kan bli betydligt fler. Vi riskerar skadestånd. Vi riskerar en massa delar här som vi kanske aldrig kommer kunna få tillbaka och där vi på riktigt kastar bort pengarna och kastar pengarna i sjön. Låt oss då skicka tillbaka det här. Låt oss titta på det här. Se, kan vi hitta andra möjligheter? Kan vi se om vi kan göra någonting åt det här? I det här läget så bedömer parkeringen. Att det ska kosta så här mycket kanske de bedömer. Det kanske finns privata aktörer som kan gå in här. Det kanske finns andra delar som vi kan göra i det här området. Det kanske finns alla möjligheter att få det här att fungera. Problemet är att det här inte bara är ett parkeringsgarage. Det här är ett påseglingsskydd. Det här är en möjlighet att bygga Göteborg starkare. Kan vi då få möjlighet att bygga Skeppsholm? Kan vi då få möjlighet att bygga det här området och dessutom få lite ekonomi i det? Varför ska vi inte titta på den möjligheten i stället för att bara kasta. kasta bort pengarna. Givetvis kan man aldrig garantera förgäveskostnader, men i det här läget kastar vi bort pengarna utan att ens titta på alternativet. Jag yrkar bifall till Moderaternas och L:s yrkande och tycker att vi givetvis ska göra det här. Tack. Ursäkta mig.

Tackar. Då var det Patrik Höstmad. Det är just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Tack för det. Först bara kan jag konstatera att Moderaterna är fast i samma sak som var med linbanan och lite andra projekt. Slå på den döda hästen ytterligare lite till. Någon gång får man faktiskt inse att det här går inte att ta sig framåt med. En sista sak också som är med i vårt yrkande som jag hoppas att ni andra läser noga. Det handlar lite om ekonomistyrning och så. Kör igång en process så kommer det att vara en massa val som behöver göras. Då behöver vi ha relevanta ekonomiska underlag från start, inte något hittepå, visioner, powerpoints och så vidare. I den redovisningen hoppas vi alla hjälps åt att vi faktiskt ska få fram och redovisa de kostnader som behövs exakt för projektets genomförande och särskilja dem från de kostnader som behövs för ambitioner för hela staden. Och särskilja det ifrån, eller urskilja, för det kan vara De kostnader som vi hade fått ändå för att renovera den här kajen och få den att inte falla ut i älven eller ordna ett högvattenskydd. Så att vi inte belastar saker i projektet i onödan som inte har med projektet att göra egentligen. Och att vi slutar att låta tjänstemännen skyffla över kostnader från ett ställe ner till ett bolag som egentligen är sammanblandat med allmän platsmark och så. Utan vi får det öppet och transparent så vi vet vad vi har för ekonomi. Så det var bara lite med det. Sen så, jag är sist på talarlistan och kan väl passa på att ta det här. Jag kollade lite när debatten var uppe 2014 och detaljplanen antogs och det finns ju transkriberat väldigt fint vad folk har sagt. Och Kjell Björkqvist från Folkpartiet han sa bland annat det här. Många göteborgare har med rätta frågat sig vad håller politikerna på med? Blir de aldrig färdiga? Kan vi inte bygga där någon gång? Vi har ju hållit på i 12 år. Det här var 2014. Jag hoppas inte någon citerar mig här om 12 år, utan att vi faktiskt får det här i mål inom en 3–4 årsperiod. Om vi ligger på lite. Jag menar, kvartersmarken, där har vi egentligen redan mycket av jobbet gjort. Det är ju kajen och det som ska funderas på lite allmän platsmark.

Tack. Tackar. Då är talarlistan tom. Kan vi anse övningen avslutad? Under överläggningen yrkar Daniel Bernmar, Emmyly Bönfors, Karin Pleijel, Camilla Widman bifall till kommunstyrelsens förslag. Martin Wannholt bifall till förslaget från D i kommunstyrelsen. Axel Josefson och Jörgen Knudtzon återremiss till stadsbyggnadsnämnden i enlighet med yrkandet från M och KD i kommunstyrelsen. Ann Catrine Fogelgren återremiss till stadsbyggnadsnämnden i enlighet med yrkandet från L i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou återremiss i enlighet med yrkandet från SD i kommunstyrelsen. Yrkandet om återremiss och motiveringen ska ses som en helhet. Detta framgår av 5 kapitlet, 50 § i kommunallagen. Om inget av återremissyrkandena biträds av en tredjedel av ledamöterna faller yrkandena. Jag kommer i så fall ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och förslaget från Martin Wannholt. Jag kommer alltså först ställa proposition på bifall respektive avslag på återremissyrkandena med sin motivering. En efter en. Godkänns den propositionordningen? Svar ja. Då börjar vi med återremissyrkandet med motivering från M och KD i kommunstyrelsen. Bifaller återremissyrkandet? Avslås det? Ja. Jag finner att det avslagits. Votering är begärd och ska verkställas. Det ser ut som att de flesta är här. Då är det ja för avslag och nej för bifall till återremiss enligt motivering från M och KD. Startar omröstningen. Ja för avslag, nej för bifall. Jonas. Nu har alla röstat nej. Andreas. Då, stoppa omröstningen. Och jag finner att fullmäktige med 48 röster mot 19 avslagit återremissyrkandet. Då tar vi återremissyrkandet med motivering från L i kommunstyrelsen. Bifalles återremissyrkandet? Avslås det? Ja. Finner att det avslagits? Och slutligen återremissyrkandet med motivering från SD i kommunstyrelsen. Bifalles det? Ja. Avslås det? Ja Finner att det avslagits? Votering. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det ja för avslag och nej för bifall till återremiss enligt motivering från SD i kommunstyrelsen. Startar omröstningen. Nu har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Jag finner att fullmäktige med 48 röster mot 9 avslagit återremissyrkandet. Då återstår kommunstyrelsens förslag och förslaget från Martin Wannholt. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalls förslaget från Martin Wannholt? Ja.Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Martin Wannholt. Omröstningen är startad. Jag stoppar omröstningen. Alla har röstat. Här finner jag att fullmäktige med 43 röster mot 5 bifallit kommunstyrelsens förslag. Reservation från Moderaterna, för sitt, och för Liberalerna, för sitt, yrkande, och Sverigedemokraterna, för sitt. Och Kristdemokraterna. Tack. bygginvesteringar Då är vi på ärende 10. Om vi kan flytta över Göteborgs Stads enprocentsregel för konstgestaltning i samband med bygginvesteringar. Här föreslår kommunstyrelsen att stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att utreda hur enprocentsregeln kan integreras tidigare i stadsbyggnadsprocessen. I samband med utredningen ska dialog föras med kulturnämnden. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur användningen av potter kan stärkas för att säkerställa att en procent av byggkostnaderna används till konstgestaltning. Stadsbyggnadsnämnden föreslår att tillsammans med kulturnämnden, trafiknämnden, lokalnämnden, fastighetsnämnden, idrottsföreningen, Nämnden, park och naturnämnden, Higab AB och Förvaltnings AB Framtiden. Åstadkomma till kommunfullmäktige med förslag till styrande dokument. För stadens konstnärliga utsmyckning i samband med investeringar. Förklaras fullgjort. Göteborgs stads enprocentsregel för konstgestaltning i samband med bygginvesteringar med följande ändring i texten under stycket maxbelopp. Vid beräkning av avsättning för en 1 procent konstinstallning vid ekonomiskt omfattande projekt ska ett maxbelopp avsättas för konstinstallning motsvarande 350 prisbasbelopp antas. Här har ordet först begärts av Ann Catrine Fogelgren. Därefter Ingrid Andreae. Varsågod Ann Catrine.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Den offentliga utsmyckningen ger staden dess karaktär, gör ett alldagligt torg spännande, kittlar sinnena och ger barn möjlighet att komma nära konsten. Därför är det särskilt glädjande att förskolor ingår, vilket inte var med i det ursprungliga förslaget. Enprocentsregeln tillkom redan 1937 för statliga byggnationer och staden har använt den sedan 2013. Dock har arbetet med regeln under under dessa tio år inte fullföljts på det sättet som var tanken vid införandet. Det här ärendet har också en Lann och komplicerad historia. Därför hoppas jag att dagens beslut kommer att innebära att vi får till en bättre samverkan och kan arbeta på ett mer konstruktivt sätt. Det kan tyckas enkelt att en procent av bygginvesteringar ska användas vid konstgestaltning. Men här behöver göras flera avvägningar, definition av projektavgränsningar, avgränsningar. 2022 2023 2022 2023 2022. En av de största knäckfrågorna har varit hur kringkostnader ska fördelas såsom konstupphandling, upphovsrätt samt hela genomförandeprocessen. Det här är nu reglerat och de kostnader som kulturnämnden har i samband med processen ska rymmas inom ramen för de avsatta medlen. Dock hade regelverket behövt vara betydligt tydligare och skarpare. Men tiden får utvisa om justeringar är nödvändiga. Jag har ingen klocka här. Nej, men då pratar jag på. Det blir bra.

Det är någon minut kvar.

När det kommer till yrkandet från s, v och mp ställer vi oss frågande till det här uppdraget som ska gå till stadsbyggnadsnämnden. Inte någonstans i remissvaren framgår att det skulle finnas ett behov av att integrera enprocentsregeln tidigare i stadsbyggnadsprocessen. I regeln framgår att byggandet. ansvarar för att i samverkan med kulturnämnden definiera vilka byggprojekt som ska hanteras inom ramen för processen. Här är det självklart att detta arbete ska komma i gång så tidigt som möjligt. Men för det behövs inte SPK medverka. Den andra slutsatsen i yrkandet från de rödgröna är att kommunstyrelsen ska utreda hur användningen av potter ska säkerställas så att en procent av byggandet ska kunna hanteras inom ramen för processen. Men även detta anser vi är omhändertaget i regeln i avsnittet gällande potter. Men egentligen har vi med dagens beslut tagit bort enprocentsregeln i staden genom att reglera maxgränsen. Oberoende av vad den storleken är. För enprocentsregeln innebär att en procent av stadens nyinvesteringsvolym avsätts för konstgestaltning, vilket är med dagens beslut alltså inte Lannre kommer att göra. Och med detta så yrkar jag bifall till statsledningens förslag i kommunstyrelsen.

Tack så mycket. Nu har hela våra skärmar här i systemet kraschat. Men vi kanske vi kommer inte kunna se tiden på era paddor här.

Tack för ordet, herr ordförande. Efter Ann Catrines inlägg behöver jag inte tala om hur viktigt det är med den offentliga konsten i vårt offentliga rum, men att den också behöver spegla den mångfald som vi har i staden. Det är otroligt viktigt. Men vi har ju dock också då några attsatser som vi skulle vilja. Vi tycker att det är bra, men vi vill förstärka det med några attsatser. Det ena är då, precis som Ann Catrine var inne på, att utreda hur vi kan implementera stadsbyggnadsprocessen på ett tidigt och bättre sätt. Det är framför allt med tanke på den omorganisation som gjorts bland stadsbyggnadsförvaltningarna, så att det blir på ett bra sätt. Vi vill också säkerställa. För att säkerställa det så vill vi stärka möjligheten till de här potterna. Det finns med också i TU, men vi vill stärka upp det lite ytterligare. I de stora projekten så vill vi kunna ha ytterligare ett maxtak på 350 prisbasbelopp. I övrigt så vill vi bifalla TU. Eftersom jag inte får yrka någonting då så kommer snart någon annan av mina Kamrater med upp och gör det. Tack så mycket.

Tackar. Då var det Daniel Augustsson. Efter Grith Fjeldmose. Okej, då får du säga dig så här då. Då är replik begärd av Ann Catrin Fogelgren. Varsågod.

Tack så mycket. Jag skulle nog gärna vilja ha ett lite mer utförligare svar varför vi ska blanda in stadsbyggnadsnämnden i det här. Om det är någon förvaltning eller nämnd som skulle ha någon inverkan på det så är det ju stadsmiljönämnden som ändå också är part i det här när det gäller utsmyckningen på allmänna platser och i stadens utomhusmiljöer. Så jag är lite förvånad över att det här med stadsbyggnadskontoret eller. nämnden kommer in i det här? Det är egentligen den frågan som jag skulle vilja ha ett svar på.

Vill du ha kontrareplik? Ingen idé? Nej, det funkar nog inte just nu. I så fall kommer du till talarstolen. Då är kontrareplik begärd av Ingrid Andreae. Varsågod.

Jo, men det vi sa här, eller det jag sa innan, det var ju att vi vill förstärka. I och med att vi har omorganiserat stadsbyggnadskontoren, om man säger så, så vill vi att stadsbyggnadsförvaltningen tar ett ansvar för att se till att vi får ihop detta på ett bra sätt. Tack.

Då ska vi se. Jag tror inte vi kan röra den listan just nu. Men Daniel Augustsson hade begärt ordet i alla fall och sen Grith Fjeldmose. Daniel, varsågod.

Så då ska vi se i kommunfullmäktige och göteborgare. Jag vill framföra Centerpartiets stöd till tjänstemannautlåtandet från stadsledningskontoret. Det här är en viktig fråga som berör både stadens kulturella identitet och vårt stadsrum. Jag vill understryka att detta beslut inte bara är i linje med stadens ambitioner att främja kultur och konst utan också nödvändigt för att säkerställa att dessa värden integreras i stadens tillväxt och utveckling. Jag vill också lyfta fram att detta. beslut är resultat av en noggrann och genomtänkt process. Stadsledningskontoret har inte bara tagit fram en enprocentsregel för konstgestaltning i samband med investeringarna, utan man har också aktivt engagerat berörda nämnder och styrelser på djupet för att säkerställa att det här förslaget är välgrundat och tar hänsyn till många olika perspektiv och synpunkter. Jag uppmanar därför att vi röstar bifall till tjänstemannautlåtandet i stället.

Tackar. Då var det Grith Fjeldmose. Detta Ann-Christine Andersson. Varsågod Grith.

Tack så mycket. Det känns ju väldigt bra att vi äntligen har fått ett regelverk på plats när det gäller enprocenten. Och jag hoppas att det är rätt när jag Jag tolkar det som att kulturförvaltningen och Göteborgs konst därmed kan börja internfaktureringen. Internfakturera beställarna för förvaltningstjänster enligt regeln och att de två kompletterande uppdragen till Stadsbyggnadsnämnden och KS kommer att hanteras parallellt med att regeln träder i kraft. Annars får vi vänta ytterligare. Lite synd ändå att vi var tvungna att sätta ett tak, men bra att vi lyckades. ökar från 250 till 350 prisbasbelopp och bra att använda potter som möjliggör att sprida konstgestaltningen ännu mer över staden. Det känns också bra att hela handlingen nu genomsyras av en förståelse för konstens betydelse för staden och stadsplaneringen. Det avslutande förtydligande stycket om den sociala dimensionen låter så här. Konst bidrar. till det nationella politiska målet gestaltad livsmiljö som omfattar både mätbara och omätbara värden. Det handlar om att omsätta komplexa anspråk till fysiska miljöer som skapar mening och värde och talar till alla sinnen. Konst behöver hanteras och planeras i ett helhetsperspektiv som en del av stadsutvecklingen. Lannsiktiga värden är svårbedömda och behöver värnas och skapa möjligheter. för ett gott mänskligt liv. Konst som är finansierad med enprocent regeln är avsedd för offentliga miljöer och behöver spegla den mångfald som finns i staden. Likaså behöver tillgänglighet beaktas i planeringen. Alla ska ha möjlighet att kunna ta del av stadens konstgestaltningar. Och detta är ju inte bara sant under den sociala dimensionen, utan det är just det som är konstens signum. Det omätbara värde som konsten bidrar med ger avkastning precis på det omätbara sättet på sikt, men också i form av besparingar inom andra politikområden. Det finns det beräkningar på som indikerar att det rör sig om upp till en fyrdubbling av varje investerad kulturkrona. Med detta vill jag yrka bifall till KS beslut och avslag på alla andra reservationer. Tack.

Tack så mycket. Då är det Ann-Christine Andersson, S, och därefter Mattias Tyksson, M. Varsågod.

Vi socialdemokrater yrkar i detta ärende bifall till yrkande från S, V och MP i kommunstyrelsen. Och som Ingrid Andreae väl beskrivit innehållet i. Tack.

Tackar. Då var nästa talare Mattias Tykesson och därefter Kalle Bäck, KD. Varsågod. Mattias Tykesson.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, ledamöter. Jag tycker det var föredömligt här av Ann Catrine Fogelgren tidigare. Så jag vill också yrka bifall till tjänsteutlåtandet från stadsledningskontoret. Tack så mycket.

Tackar. Då var det Kalle Bäck, KD, efter Jörgen Fogelklou. Varsågod Kalle.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, att skapa ett vackert offentligt rum och en trivsam stad är viktigt. Och en del av detta är naturligtvis kultur och konstinstallationer. Men det krävs också lite sans och balans. Därför finns det här enprocentsmålet. Vår ingång i detta är att fokus i första hand bör vara på att förbättra efterlevnaden av det här målet. När vi har nått en god efterlevnad. Då kan vi diskutera och utvärdera behovet av ökat maxbelopp. Det ska påpekas att maxbeloppet berör projekt där de totala investeringsutgifterna överstiger i storleksordningen 1,5 miljarder. Därmed berör maxbeloppet ett ganska litet antal projekt. Men de här projekten kan ju ändå driva på kostnader för miljonbelopp. Man ska handskas med detta på ett respektfullt sätt. Satt i skuld är inte fri, sade Göran Persson en gång. De fleråriga investerings och skuldprognoserna hos både nämnder och bolagsstyrelsen indikerar en stor skuldökning de kommande åren. Vi är inne i en expansiv fas av stadsutveckling och stadens skuldsättning ökar i takt med investeringstakten. En ökande låneskuld innebär successivt ökad finansiering. finansiell risk för kommunen genom ränterisk och annat. Så jag manar till sans och balans i sammanhanget och litar här på stadsledningskontoret som har hittat en god och välavvägd lösning. Så bifall till SLK:s förslag till beslut och avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack för ordet.

Tack, då var det Jörgen Fogelklou från SD, varsågod.

Tack, herr ordförande. Fullmäktige, åhörare och alla som lyssnar. Vi har ju avstått ett tag i kommunstyrelsen att delta i det här beslutet och sa att vi antagligen kommer komma in med ett yrkande till fullmäktige. Det har vi gjort och det ligger i appen. Ni behöver inte läsa det, för jag tror inte att ni kommer rösta på det, men det borde ni göra. Precis som Ann-Catrine Fogelgren här har sagt, så förtjänstfullt redogjorde för bakgrunden med enprocentsregeln. så tycker vi också att enprocentsregeln fyller en funktion. Men med vårt yrkande vill vi också försöka inkludera statsbyggnadsprocessen. Kan man använda det vid nybyggnation eller renovering till fasader, arkitektur? Kan man i ett tidigt skede få in det i stadsplaneringen? Det är det vårt yrkande går ut på, helt enkelt. Det handlar om att se om det går att få in enprocentsregeln så att det inte bara gäller konst utan att man även skulle kunna ha det i gestalt.

Då var det ton på talarlistan. Vad jag har uppfattat härifrån. Andreas? Då har ordet begärts av Andreas Hernbo. Varsågod.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Vi uppskattar det breda engagemang som finns för våra gemensamma kulturmiljöer. Miljöpartiet yrkar på bifall till Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiets yrkande i Kommunstyrelsen. Tack så mycket.

Tackar. Är det någon mer som vill sätta upp sig? Ann-Christine Andersson och Andreas Hernbo. Bifall till Kommunstyrelsens förslag. Antas förslaget från Ann Catrine Fogelgren med flera som motförslag? Antas förslaget från Jörgen Fogelklou som motförslag? Ja. Jag finner att förslaget från Ann Catrine Fogelgren med flera antas som motförslag. Då avvotering begärs ska verkställas, då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Ann Catrine Fogelgren med flera. Starta omröstning och se om det fungerar. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att fullmäktige med 40 röster mot 32 bifallit kommunstyrelsens förslag. sprängämnesprekursioner med flera regler. Då är vi på ärende 11. Göteborgs Stads taxa för verksamhet enligt lag om sprängämnesprekursioner med flera regler. Den här kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads taxa för verksamhet enligt lag om sprängämnesprekursioner med flera regler, fastställs och gäller från och med den 1 november 2023. Det är tomt på talarlistan. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Jag ska köra nästa utför, men jag försöker jaga in. okej. Är det fortfarande strul med att kunna sätta upp sig? Yes, då har ordet begärts av Kristina Bergman Alme. Varsågod.

Tack herr ordförande, och tack för förståelsen för det tekniska problemet. Ja, det här är ju en fråga som. inte väcker några större känslor, kan man tro. Men tyvärr är det ju som så att sprängämnen är någonting som vi hör om var och varannan dag numera på nyheterna. Och just kontrollen över våra sprängämnen är jätteviktig. Det här handlar ju då om den kommunala kontrollen över sprängämnena. Det finns ju en del förslag om att man också ska kunna få ner på personnivå och inte. Det är bara på företagsnivå man ska kunna kontrollera vem det är som handhar sprängämnena. Till syvende och sist är det så att de sprängningar som sker av kriminella gäng, själva sprängämnena kommer inte någon annanstans ifrån, utan de är härifrån Sverige. Man tar dem, stjäl dem eller på annat sätt får tag på dem från byggare. arbetsplatser i Sverige. Så det här är en mycket större fråga än vad man kanske till första vändan kan tro. Tyvärr är det så att inom EU så har man valt att se detta som ett så kallat lokalt problem, det vill säga ett Sverigeproblem. Därmed så har man inte varit villiga att göra så som i Schweiz, där det finns en möjlighet att få en liten ID-koppling eller hur man ska uttrycka sig. Så att man faktiskt efter det att det har sprängts att man kan digitalt ta reda på varifrån detta kom, alltså följa kedjan. Det handlar ju självklart om frihandel. Men det vore ändå bra, kan jag tycka, trots att jag är EU-vän, att man gör allt vad man kan för att kunna minska tillgängligheten av sprängämnen. Det är väldigt bra att vi nu tar en ny taxa. Men det vore också bra att det sker en ordentlig kontroll och att man verkligen jobbar med denna fråga. Med detta yrkar jag bifall till kommunstyrelsen. Tack.

Tackar. Talarlistan är tom. Kan vi hälsa överläggningen avslutad? Svar ja. Finns bara ett förslag till beslut. Bifalls kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Ärende 12 är Ansvar för avtal rörande Regionalt stödcentrum heder. Kommunstyrelsen föreslår att socialnämndscentrum får i uppdrag att ansvara för det avtal som aktualiseras med anledning av verksamheten i regionalt stödcentrum Heder. Ingen begärt ordet. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Ärende 13. Handlingsplan för att inga områden ska vara särskilt utsatta 2035. Samt redovisning av uppdrag att ta fram en handlingsplan för att inga områden ska vara utsatta områden 2025. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av förhundradhetsuppdrag att ta fram en handlingsplan för att inga områden ska vara utsatta områden 2025. Antecknas och förklaras fullort. Göta borgs stads handlingsplan för att inga områden ska vara särskilt utsatta 2035 antas. Finansiering av handlingsplanens insatser hänskjuts till budgetberedningen för 2025 till 2027. Kommunstyrelsen ska ansvara för årlig uppföljning av handlingsplanen. Redovisning i återremissen förklaras fullgjord. Kommunstyrelsen får i uppdrag att skyndsamt och senast i samband med första planerade revideringstillfälle justera handlingsplanens årtal. Handlingsplanens namn revideras till handlingsplan för att inga områden ska vara särskilt utsatta år 2030 och inga områden vara utsatta år 2035. Här har ordet först begärts av Emmyly Bönfors. Därefter Simona Mohamsson. Varsågod Emmyly.

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare. Vi bor ju tyvärr i en segregerad stad och det finns ju flera orsaker till det. Såsom gammal skolsegregation, ekonomi, arbetslöshet men också hur vi byggt staden genom årtionden. För hur ens livsmiljö är när man växer upp, det påverkar ju också ens livschanser senare i livet. Och hur vi bygger staden, både genom förtätning men också när vi bygger nytt, är därför. avgörande för att lyckas bryta segregationen. Det lyfter vi i yrkandet från M D, L, KD och C i oktober 2022. Vi lyfter in att vi tydligare vill använda de slutsatser som Framtiden med flera har dragit i sin rapport om värdeskapande stadsutveckling. Vi vill också se till att vi bygger staden Göteborg mer blandat med olika upplåtelseformer. kommer i alla stadsdelar. Vi ser heller ingen anledning att minska på takten i den här angelägna frågan, utan vi vill hålla kvar vid det målår som var sedan tidigare. Så jag yrkar därmed bifall till M D L KD C yrkande i kommunstyrelsen den 19 oktober 2022.

Då var nästa talare Simona Mohamsson, därefter Kalle Bäck. Varsågod Simona.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare, Mjöbäcks IF, våra grannar Göran och Silva och ett civilsamhälle som sprödar. Det var för mig starten när jag kom till Sverige och mina föräldrar valde att bosätta sig mitt ute i skogen i Västra Götaland i en liten, liten ort som heter Överlida. Jag är tacksam för de valen som mina föräldrar gjorde. En plats där jag lärde mig svenska, där vi hade grannar som vågade ibland säga till när jag sade någonting fel. En fotbollsklubb som såg till att inte bara ge mig en meningsfull fritid, utan även berätta till mina föräldrar vad ett svenskt civilsamhälle och föreningssamhälle faktiskt innebär. Jag är tacksam för att det är de valen som har gett mig möjligheten att få drömma, har gett mig möjligheten att få ha hopp och faktiskt. till exempel kanske möjligheten att jag sitter här i dag. Men de val som mina föräldrar gjorde för mig som barn som har gjort att jag står här i dag är inte de val som alla gör. Det kanske inte heller ska vara så att det är föräldrars val som ska vara skillnaden mellan hopp och hopplöshet. Mer än en halv miljon svenskar bor i våra 61 utsatta områden. Utan majoriteten, hederliga, betalar skatt, följer svensk lag. Några få har dock tillåtits kidnappa vissa av de områdena. Det handlar om gängkriminalitet, om parallellsamhällen och samhällsstrukturer där religiösa fundamentalister begränsar fri och rättigheter, inte minst för kvinnor och små tjejer. De som bor känner Lannt gången otrygghet och rädsla. I många områden är det svårt för polisen att följa sitt uppdrag och samhället, ja, det är dags att ta kontroll. Inte för att det ska ge samhället någon större tillfredsställelse, utan för att ge barn just hopp. Ingen människa i Sverige ska behöva leva i ett område där rättssamhället trycks tillbaka, skolresultaten sviker, jämställdheten är satt på undantag och framtidsmöjligheterna. Det är därför vi i Liberalerna har satt det här ambitiösa målet. Jag vill inte kalla det ett ambitiöst mål. Det handlar om i vilken takt man tror att man ska förändra. Det är skillnaden mellan om barn ska få ha hopp eller leva i hopplöshet. Bifall till KD-M-L-C från oktober förra året och avslag till tilläggsyrkande från S, V och MP samt från Sverigedemokraterna. Tack.

Tack. Då har jag nästan talat med Kalle Bäck, KD, efter Axel Josefson. Varsågod Kalle.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Om det är något som den senaste tiden har visat, när det gäller inte minst den eskalerande våldsutvecklingen i Sverige, så är det att alla goda krafter måste samverka för att motverka utanförskap och utsatthet. ytterst så finns det ingen annan som ansvarar för en brottslig handling, naturligtvis, än just personen som begår den. Men mycket kan göras för att förebygga. Under förra mandatperioden lyckades vi vända på den negativa utvecklingen i flera utsatta områden. Flera särskilt utsatta områden ströks faktiskt från polisens lista över just detta också. Det här är ett arbete som måste pågå intensivt och utan avbrott. Ambitionerna måste vara höga. Jag kunde följa detta på nära håll som tidigare SDN-ordförande. Det är väldigt glädjande att se hur mycket som faktiskt är möjligt. Alla goda krafter som vi från kommunen, familjer, civilsamhälle, kyrkor, företag, fastighetsägare och polisen, alla jobbar åt samma håll. Då kan stora saker ske. Därför är det olyckligt att vänsterstyret vill skjuta upp genomförandet av målsättningen. Visst är det tuffa mål som vi i det borgerliga styret satte upp. Jag är fullt medveten om att det är skarpt och svåra målsättningar. Men det är ingen anledning att skjuta på det. Den här målsättningen har satt sig i förvaltningarna, både i nämnder och bolag. Det finns en risk att arbetet mattas av när det skjuts på framtiden. Vi missar lite av ett momentum på så sätt. Det är i slutändan något som drabbar göteborgarna i just de här områdena och ytterst i hela staden naturligtvis. Så bifall till yrkandet från D, M, L, C och KD och avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack för ordet.

Tack för det, nu Axel Josefson

Göteborgare fullmäktige. Jag skulle först vilja yrka bifall till yrkandet från D M L KD, särskilt yttrande C, från den 12 oktober 2022. Lite som föregående talare sa här, 500 000 människor i Sverige lever i de här områdena. Ungefär 100 000 göteborgare lever i ett utsatt eller särskilt utsatt område. Då kan man fundera lite på vad vi menar med det. Vad är ett särskilt utsatt område och vad kännetecknar det? Jo, det är ett område där polisen inte kan utföra sitt uppdrag. Det är ett område där vi har parallella samhällsstrukturer. Det är ett område där vi har omfattande övergrepp i rättsprocesser. Det karakteriseras av våldsbejakande extremism. Och man har en hög koncentration av kriminella personer. Det är helt oacceptabelt att vi ska ha de här områdena i Sverige och i Göteborg. Det är ett akut problem, ett överhängande problem, där vi måste lägga till alla våra krafter. Då måste vi våga sätta ambitiösa mål. Det var det vi gjorde i Alliansstyret när vi tillträdde. Vi sa att 2025 ska vi inte ha det här fullt ut. Fullt medvetna om att det är ett tufft och svårt mål att nå. Men frågan är så pass allvarlig att vi inte kan förneka att vi måste göra någonting åt detta. Vi har sett stora förändringar. Vi har fått bort ett antal av de här områdena från Göteborg. Vi har sett ett stort engagemang från våra bolag och förvaltningar, där man har tagit detta uppdrag på stort allvar, där man har tillskjutit medel och där man har tagit egna initiativ. Vi är på rätt väg. Utifrån det perspektivet blir det helt obegripligt för mig varför vi nu helt plötsligt ska. Jag hade hellre sett att man, om man har en ambition med detta, är full gas framåt och faktiskt försöker nå det här målet. Sedan kan det bli så att vi inte når det. Det är mycket möjligt. Men det finns fortfarande en möjlighet att nå målet om vi får tro våra förvaltningar. Tyvärr lär det bli som Kalle Bäck sade här tidigare. Genom att sänka målet och minska ambitionerna sänder man en tydlig signal till våra förvaltningar, till våra bolag, till våra samarbetspartner som faktiskt har ställt upp mangrant för att komma undan detta. Det engagemang som vi har sett från näringslivets sida har ju saknat motstycke här i Göteborg, tycker jag. Men främst så är det en signal till göteborgarna att nu så kapitulerar politiken. Nu är detta någonting ni kan få se på framtiden och där jag tror att många väljer att rösta med sina fötter.

Tack. Då var nästa talare Jonas Attenius. Efter Jessica Blixt. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. En hel del av de som varit uppe tidigare och före mig här har ju gett en analys och beskrivit situationen i vår utsatta risk och särskilt utsatta områden. Jag kan instämma i det. Det är korrekt. Den här debatten kommer antagligen återigen att handla om ambitionsnivån och vilken tidshorisont vi har. Men det är lite mer än så, vill jag ändå säga. Den här planen innehåller avgörande insatser och åtgärder för att komma till rätta med det. Själva innehållet är uppfattat, mångt och mycket är vi helt överens om, alltså de fokusområden och de insatser som då anges i den här planen. Men problemet är att den har haft fel ansats från början. Man kan väl konstatera så här nu, och det är ännu värre den här gången, tänkte jag säga, att det här framtagandet har kännetecknat en så oerhörd rörighet. Tittar man på det förra högerstyret så blandar man bort begreppen. Man finansierade inte förslagen väldigt. viktig punkt och låste fast sig vid orealistiska mål. Man ska komma ihåg att det första och det heter ju fortfarande här. Vi pratar inte om särskilt utsatta. Vi pratar om att det ska vara inga utsatta områden. Det innebär också att de särskilda av risk redan är borta till 2025. Det har ni själva strukit Axel Josefsson. Det skämdes ni för och fick stryka. Men den heter fortfarande så. Det visar bara på rörigheten och det bryter naturligtvis inte segregationen bara att sätta ett årtal. Det förra styret snävade också in sig till just särskilt utsatta områden. Områdena man bytte och så fastnar man där. Exempelvis finns det inga insatser till Tynnered och socialnämnden Sydväst. Det saknas här och det är väl ganska anmärkningsvärt. Ansvarsfördelningen är oklar och det håller inte på sikt. Men vi kan också konstatera att vi måste liksom stänga det här ärendet. Vi måste avsluta det. Nu får vi anta en plan som är semifärdig men ändå hyfsat startklar. Och från det rödgröna styret. så vill vi inte heller fördröja de insatser som faktiskt finns här i, utan bara kan konstatera att det är dags att komma igång, trots de brister som faktiskt finns. Och det rödgröna styret har däremot förändrat inriktningen med de tillägg som finns i förslaget från kommunstyrelsen. Vi vill ha en mer realistisk tidshorisont. Vi vill få med de utsatta områdena. Vi vill också få med riskområdena, förutom de särskilt utsatta områdena. Och vi vill också få ordning på vilka. nämnde som ska vara med och utföra det här arbetet, exempelvis Socialdemokraterna och Sydväst. Därför så föreslår vi ett antagande, ett namnbyte i enlighet med det nya budgetbeslutet samt, och det är viktigt, att SSK får återkomma med en skyndsam revidering så vi får ordning på den här planen. Den är oerhört rörig. Men med det så bifaller vi. Anta planen med de tillägg som finns i KS förslag. Med det vill jag också yrka bifall till KS förslag. Tack.

Tack. På det anförandet har två begärt replik. Först ut Axel Josefson och därefter Simona Mohamsson. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, göteborgare, fullmäktige. Ja, du kan kalla det för en rörig plan Jonas. Men faktum kvarstår. Den ger resultat. Vi har blivit av med ett antal av de särskilt utsatta områdena. Vi har kommit åt en hel del av den här kriminaliteten. Och det finns fortfarande möjligheter att nå detta. Den stora bristen du har, det är att du saknar en ambition när det gäller det trygghetsskapande arbetet. Du har skapat ett samarbete med partier som inte prioriterar trygghetsskapande arbetet. Ni säger nej till trygghetsråd. Ni vill utreda ordningsvakter. Ni säger nej till fler trygghetskameror. Ni säger nej till en trygghetscentral. Fråga efter fråga så viker ni ner er. Det är väl symtomatiskt att ni då också tycker att det är lämpligt att sänka ambitionsnivån i detta. förväntat mig mer av Socialdemokraterna när det gäller trygghetsfrågan och att man hade varit beredd att vända på alla stenar. Tack.

Kontrareplik begärd av Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack för det ordförande. Ja, det stämmer inte Axel. Det är bara att läsa vår budget och kanske den nya budget som kommer här om någon vecka eller någon vecka. Så kan du se vad vi skriver där om tryggheten. Men återigen, vi kan väl bara konstatera på rubriken för det här ärendet. Handlingsplan för att inga områden ska vara särskilt utsatta 2035. Samt en redovisning och uppdrag att ta fram en handlingsplan för att inga områden ska vara utsatta själv. Tack för ordet.

Tack. Ny replik begärd av Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det, ordförande. Det jag läste var ju redan budget, vad det faktiskt är ni vill när det gäller trygghetsfrågan. Sedan, Jonas, är det ju beklagligt att du håller på att fastställa dig i formuleringar här. Vi har kommunicerat väldigt tydligt under hela förra mandatperioden, och jag tror att det är väldigt tydligt för alla våra förvaltningar, att det inte ska vara några särskilt utsatta områden i Göteborg 2025. Sedan hänger du upp dig på en rubrik här, och det är din anledning till att du ska revidera ned dina trygghetsmål. Det är ju beklämmande, Jonas. Jag tycker att ni behöver rycka upp. Jag tycker att ni behöver prioritera trygghetsfrågan och att ni faktiskt visar allvar med detta. För det är 100 000 göteborgare som lever i de här otrygga områdena. Och ni ger en väldigt tråkig signal till alla de som är engagerade för att göra Göteborg till en tryggare stad.

Tack. Tack. Ny kontrareplik begärd av Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack fru ordförande. Jag fastnar inte i formuleringar. Jag bara använder samma retorik som du själv gör. Det är ert förslag att inga områden ska vara utsatta 2025. Det är en ambitionssänkning att inga områden ska vara särskilt utsatta 2025. Eller hur? Ska inga områden vara utsatta 2025, som är ert förslag från början? Det innebär per definition att då är alla risk och särskilt utsatta områden borta. Sedan kan vi konstatera att idén i den här planen, det handlar bara om särskilt utsatta områden. Det handlar inte om riskområden. Det handlar inte om Tynnered i sydväst. Den finns inte med. Det kanske finns skäl att titta på detta i en revidering och det är det vi föreslår, en skyndsam revidering. Men vi vill inte vänta med att anta här och nu. Utan vi tar planen nu, så att vi kommer i gång med de fokusområden och insatser som finns. De tror jag faktiskt att vi är överens om här i stort. Där har jag inte hört så mycket, utan det är det här med årtalet. Och vår ambitionsnivå, tveka inte på den. Det är bara att vi är mer realistiska. Tack.

Tack. Då var det replikskiftet avklarat. Då vi tar nästa. Det gör Simona Mohamsson. Som begärt replik. Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Tidshorisont, Jonas. Om jag hade haft med mig en flaska tequila så hade jag och du varit redigt berusade vid det här laget av hur många gånger du sa det. Det här tio år är Lann tid, framför allt i ett barns tidshorisont. Det är det vi pratar om. Ni tror signaler spelar roll, och när man styr en stad så är signalen extremt viktig. Ja, det spelar roll när man ändrar. En rubrik från 2025 till 2035. Tio år, Jonas. Är socialdemokratin rädd att misslyckas till 2025? Större än rädslan att vi har barn som inte ens har betyg för att kunna gå i gymnasieskolan? Är rädslan större än att se till att polisen får rätt stöd från kommunen för att faktiskt kunna bemöta den ökade gängkriminaliteten? Vad är det man räds över? Tio år spelar jätte. Tack.

Kontra replik begärd av Jonas Attenius. Varsågod.

Tack för det ordförande. Ja Simona, på tal om rörighet då. Då blandar du ihop det. Det är inte 10 år. Det är 6 år som skiljer. Inga särskilt utsatta områden fram till 2030 och inga utsatta områden till 2035. Ni säger inga särskilt utsatta till 2025. Så det är faktiskt bara 5 år när jag räknar på det nu då. Det är det som skiljer i praktiken. Och sen är det ju mer än bara detta. Det handlar om också att orka satsa ekonomiskt. Det handlar om vilka resurser vi som kommun ihop.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Men Jonas, jag håller med dig. Det handlar om att orka satsa ekonomiskt. Men om man sänker ambitionen säger man ju indirekt att man inte kommer att orka satsa ekonomiskt. Det är ju det som sägs. Det är bara att vara ärlig och säga att det är en ambitionssänkning och att det är för att man är rädd för att misslyckas politiskt. Det är mycket bättre än att skylla på vad som skedde tidigare. Nu är det ni som styr. Ni skulle kunna, om det är prioriterat, öka ambitionsnivån och sedan visa det ekonomiskt om det är viktigt.

Tack. Ny kontrareplik begärd. Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack för det. Ja, det är prioriterat. Vi får väl återkomma i kommande budgetdebatt var vi lägger våra resurser någonstans. Men det handlar också om att fokusera på den personal som ska jobba med det här rent praktiskt där ute. Det är fokuserat för oss. Och ärligt talat, jag ställde samma fråga till dig, Simona. Ni har ju själva backat. Det handlar ju om att inte ha några utsatta områden 2025. Det var ju ert första förslag. Inga utsatta av dem 2025. Alltså ni har ju backat totalt från det. Vi har skapat ett realistiskt mål där vi tror att det här ska gå att uppfylla. Och ni vet, ni som exempelvis sitter i AB Framtidens styrelse, att vi jobbar stenhårt med den här frågan. Det är ingen ambitionssänkning någonstans ute i det faktiska arbetet. Däremot är det ju viktigt att få med sig hela staden. Det är viktigt att få med sig Sydväst. Det är viktigt att få med sig Tynnered i det här arbetet. För han kan ju inte lämna dem vind för våg. Det är det vi vill komma åt med vårt tillägg här också, att revidera skyndsamt. Tack.

Då var replikskiftet avklarat och vi går vidare till talarlistan. Det är Jessica Blixt, därefter Jörgen Knudtzon. Varsågod Jessica.

Tack ordförande, göteborgare och ledamöter. Jag vill börja med, för annars kommer jag väl missa det, att yrka bifall till M, L, C:s yrkande från 22-10-12. Man kan ju stå här och under tiden som man står här och diskuterar till när det här kommer ske så ser vi hur många, många, många barn går ut nian varje år utan att kunna läsa vidare. Vi ser barn som far illa i våra utsatta områden. Vi ser vuxna som inte har arbete och så vidare. Det är det vi måste fokusera på här och nu. Jag vill börja med att säga att jag är väldigt glad att den här planen ändå lyfter vikten av förskolan. Det syns så tydligt i planen. Det står i planen att förskolan lägger grunden. Ska vi lyckas med att få fler barn att gå ut skolan? godkända betyg, kunna läsa vidare på gymnasiet, få ett jobb, ha en framtid, kunna följa sina framtidsdrömmar. För det är ju ändå det vi vill. Att oavsett var i den här staden som du är född så ska du kunna följa dina drömmar. Det är det vi är här för. Det är det vi vill kunna säkerställa. Och det börjar i förskolan. Vi måste lägga pengar på förskolan. För det är inte bara det att vi ska ha barnen i förskolan. Jag skulle vilja läsa i årsrapporten för 2022 där det står att skillnaden i barns förutsättningar kan komma att förstärkas under förskoleåren om barnen från missgynnade familjer går i förskolan med lägre kvalitet. För att förskolan ska verka utjämnande för barn från resursfattiga miljöer och utsatta barn behövs kvalitet. kvaliteten i verksamheten vara hög. Det här är det som är det viktiga. Kvaliteten behöver vara hög om det ska vara någon vits för barnen att gå i förskolan. Och hur ser verkligheten ut? Jo, i förskolorna i de utsatta och särskilt utsatta områdena, där har vi lägst kvalitet. Det är det som vi erbjuder de här barnen. Tänk på den. Vi såg nu i den här budgeten som de rödgröna lade för 2023. Där stod det jättetydligt att det kommer ha jättepåverkan på barngruppernas storlek. Den är så underdimensionerad. På barngruppernas storlek. På andelen förskollärare. Vi ser också ett kvitto på det. Det har gått från 39,6 procent förskollärare till 36,9 procent förskollärare. Jag kommer fortsätta om en stund.

Nästa talare är Jörgen Knudtzon, KD. Därefter Jenny Broman. Varsågod Jörgen.

Tack ordförande, kommunfullmäktige och ni övriga. Kalle Bäck var framme och lade grunden för var vi står i Kristdemokraterna. Men jag vill lägga till en egen reflektion, faktiskt med anknytning till någonting som Jonas nyss sa. Jag är ersättare i styrelsen för Förvaltningsaktiebolaget Framtiden och har på det viset fått besöka en rad av våra allmännyttiga bostadsföretag. Jag har bland annat sett Familjebostäders arbete i Tynnered och nu senast Poseidons i Lövgärdet, och jag har blivit glad och imponerad. För många år sedan fick jag anledning att göra en rad tv-reportage om hur Poseidon bar sig illa åt mot hyresgäster. Nu, häromdagen, fick jag berätta för Poseidons nuvarande ledning att det jag såg och hörde i Lövgärdet var ett helt annat Poseidon. Jag såg stora resultat som gav hopp. Vad jag vill säga med det här är att det ute i bolagen finns engagerade människor som verkligen vill förvandla de utsatta miljonprogramsområdena, och gör det. Min erfarenhet i livet, som just idag är 78 år Lann, är att när man har flyt så bör man lägga in en högre växel och jobba på. Man bör definitivt inte slappna av och tänka att det där kan jag göra imorgon. Därför tycker jag att det är mycket sorgligt med det som jag uppfattar som en ambitionssänkning från vänsterstyret. Det är bättre att utmana sig och försöka göra det omöjliga än att ge sig själv tio år till. I Lövgärdet blev jag alltså uppmuntrad. Här i kommunfullmäktige blev jag mer besviken. Men mitt yrkande är förstås detsamma som Kalle Bäcks, kristdemokratiskt, tillsammans med M, D, L och C.

Tack. Då är nästa talare Jenny Broman, därefter Bosse Parbring. Varsågod Jenny.

Tack så mycket ordförande, kommunfullmäktige och ni som lyssnar. Jag vill yrka bifall till KS. Jag måste ändå säga att jag håller med om att högt uppsatta mål i en plan ger viktiga signaler om vikten i innehållet och de signaler som vi politiker vill ge. Att leva och växa upp i ett utsatt område påverkar både människor nu och deras framtidsutsikter. Men när man trots dessa högt ställda mål inser att tiden håller på att rinna ut för att hinna, så är det rimligt att flytta fram årtalen. För att inte få ett avbrott i arbetet inte minst, och utan att för den skull tappa takten i arbetet. Jag tänkte visa en liten bild här ifrån framtiden. Här kan ni se prognoserna framåt och här står det. målår 2030. Framtiden anser att allting som är grönt, det tror man är goda förutsättningar och allt som är gult och rött är medel och svåra. Det är ganska tydligt att inte framtiden heller ser att det kommer vara möjligt. Då är det ganska rimligt att ha en plan som fortsätter. Annars riskerar arbetet att hamna i ett mellanrum, att det kommer bli ett glapp. Varför är det viktigt att ha den här fortsättningen på det här målet? Det här målet är både nu och behöver vara Lannsiktigt. Även om man precis har uppnått målen kan man inte bara slappna av och tänka att nu har vi gjort det. Det här arbetet måste fortsätta för att vi ska bibehålla de uppnådda resultaten. Sen kan det vara viktigt att vi också ger dem. signalerna. Det ska inte saktas ner på takten. Men det är klart att om ni upprepar det, att det här innebär att det ska saktas ner, är det klart att ni ger signaler då. Vi kommer inte ge de signalerna att det här arbetet kommer saktas ner. Jag hoppas att ni fortsätter att ge signaler att arbetet ska fortsätta trots en rubrikändring. Tack så mycket. Tack.

Då var nästa talare Bosse Parbring. Agneta Kjaerbeck. Varsågod Bosse.

Tack ordförande, fullmäktige. Att bryta segregationen är högsta prioritet för oss i det rödgröna styret. Det är bra att vi har en bred politisk uppslutning kring åtgärderna i handlingsplanen. Men möjligen skiljer vi oss från högerpartierna genom att vi inte nöjer oss med att vi vill stoppa kriminaliteten, som polisens begrepp utsatta områden är ett mått på, utan att vi också ser att ojämlikheten som sådan är skadlig. för vårt Göteborg i betydligt fler delar än de områden som markeras som utsatta. Skilda livsvillkor och inkomster leder till sämre hälsa och möjligheter i livet. När samhället dras isär, rika blir rikare och fattiga blir fattigare, då är det direkt skadligt för både enskilda människor och samhället som helhet. Det är därför vi behöver gå fram med fler insatser som bryter segregationen, minskar. ökar utsattheten och ökar jämlikheten. Som stadsledningskontoret konstaterar i underlaget kommer det att kosta pengar. Tyvärr får vi väldigt svagt stöd från den sittande SD-stödda regeringen. Men vi rödgröna kommer att prioritera välfärden i våra budgetar så mycket vi bara kan och arbeta efter de insatser som vi beslutar om i handlingsplanen i dag. Vi driver på för att hålla ett högt tempo. Både handlingsplanen och budgetarbetet. här och nu och på längre sikt. Tack.

Då var det Agneta Kjaerbeck. Därefter Jessica Blixt. Varsågod Agneta.

Tack för ordet, herr ordförande. Jag vill yrka bifall till SD:s tillägg. Jag vet faktiskt inte vad vi ska rösta på riktigt här. För det här handlar om årtal, vilket är rent trams. Vi kan fortsätta kasta ner pengar i slukhål, Bosse Parbring. Men vi måste ha lite action också. Vi måste göra saker som kanske inte nödvändigtvis kostar pengar. För om fler föräldrar och hushåll kom ut i egen försörjning så hade gemenskapen och tilliten kunnat öka i ett samhälle och färre människor hade hamnat i. utanförskap, barn hade fått bättre förebilder och fler unga hade slutfört sin gymnasieutbildning. Det skulle leda till att Göteborg fick ett ökat skatteunderlag och minskade kostnader för arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd. En förbättrad socioekonomi och ökad trygghet ger i sin tur liv åt ett samhälle där näringslivet får större och bättre möjligheter att etablera sig och kostnaderna kan börja bära sig själva. Men som de realister, vi sverigedemokrater är, så ser vi att på grund av uteblivna krav och många år av vanstyre blir vägen dit väldigt lång. Alldeles för många utrikes födda kommer fortfarande stå Lannt från arbetsmarknaden och egen försörjning även 2035. Det är avgörande att inte nästa generation tillåts gå samma öde till mötes för att målen och visionen för ett bättre samhälle ska uppnås. så krävs det stora förändringar på föräldrars delaktighet i barns uppfostran, ordning och reda i skolan, grundläggande trygghet för barnen samt en egen försörjning. Genom att öka medvetenheten om riskerna med kriminell verksamhet och klanstrukturer så kan Göteborgs stad försöka hjälpa ungdomar och deras familjer att förstå konsekvenserna av att engagera sig i kriminaliteten. För utbildningsinsatser i skolor och lokalsamhällen kan bli värdefulla för att förebygga den här rekryteringen. Att erbjuda stöd till de personer som nu har drabbats av den här kriminella verksamheten eller som hotas av klaner är avgörande. Genom att utveckla samarbetet med ideella organisationer och professionella hjälptjänster kan Göteborgs stad ge skydd, rådgivning och resurser till de som verkligen behöver det, som är utsatta här och nu. Vårt yrkande innehåller en rad konstruktiva förslag som inte innebär att bara kasta ned pengar i hål, utan faktiskt konstruktiva åtgärder för att rädda nästa generation. Så kopiera den, kopiera och rösta igenom. Tack för ordet.

Tack. Då nästa talare Jessica Blixt, därefter Bosse Parbring. Varsågod Jessica.

Nu ska jag göra ett nytt försök. Jag står på mig glasögonen. Nej, men alltså menar man allvar med planen och vill verkligen göra de förändringarna som står i planen, då måste vi ju faktiskt investera i barnen. Och det är någonting som de rödgröna inte har lyckats med under lyckats något vidare. Vi ville ju dessutom då i kompletteringsbudgeten, när vi såg hur illa det var i förskolan, gjorde vi vad vi kunde. Vi ville tillskjuta 127 miljoner kronor. Det var det som saknades. Det sa ni nej till. Utan i stället så tillsköt ni 60 miljoner. vilket absolut inte var tillräckligt. Det har fått konsekvenser. Vi ser det nu. Andelen barn per personal till exempel har ökat ganska mycket. Nu är vi uppe i 5,2. Tidigare var det 4,8. Det är en stor ökning bara under det här året. Det får riktigt allvarliga konsekvenser med större barngrupper. Grupper, andelen förskollärare sa jag i förra inlägget, har minskat ganska drastiskt också. Det är en rejäl försämring, och då kommer vi inte att lyckas. Så enkelt är det. Ni måste visa handlingskraft. Ni måste kunna prioritera barnen och investera i en förskola av hög kvalitet. Vi ser förskolepersonalen. De skriker. De går på knäna. Det är sjuktalen. uppe till över 11 % bland barnskötare. Det är den högsta siffran i staden. Ändå var ni inte villiga att skjuta till mer pengar. Det är skamligt. Det är faktiskt barnen som får betala det priset. Det är deras framtid det här gäller. Ska vi kunna bryta segregationen måste vi satsa på förskolan. Den lägger grunden inför hela den fortsatta skolgången. Vi kommer aldrig någonsin att kunna vända på segregationen om vi inte får fler elever att lyckas i skolan. Så enkelt är det. Vi har hört Karin, till exempel, som alltid brukar stå här framme och prata om att en lyckad skolgång är det viktigaste vaccinet för utanförskap. Jag håller med dig Karin till hundra procent, men då måste vi också kunna visa det. Vi kan inte bara prata. och prata och prata. Vi måste börja att handla.

Tack. Då var nästa talare Bosse Parbring. Just nu sist på talarlistan. Varsågod Bosse. Bosse Parbring MP Tack ordförande. Jag tryckte bara in mig för att göra det som jag glömde i mitt förra inlägg, nämligen att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden.

Tackar. Kommer ansökan vara avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkade Emmyly Bönfors, Simona Mohamsson, Kalle Bäck, Axel Josefson, Jessica Blix, att fullmäktige bifaller yrkandet från D, M, L och KD, särskilt tillståndet från C, den 12 oktober 2022. Jonas Attenius (S), Jenny Broman, Bosse Parbring bifaller till kommunstyrelsens förslag. Agneta Kjaerbeck bifaller till tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proportion på kommunstyrelsens förslag och yrkandet från Emmyly Bönfors med flera. Och därefter proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns den ordningen? Fråga jag bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Votering är begärd. Det ska verkställas. Då är det ja för Kommunstyrelsen och nej för förslaget från Emmyly Bönfors med flera. Jag startar omröstningen. Då har alla röstat. Jag avslutar röstningen. Och finner att kommunfullmäktige med 40 röster mot 41 bifallit yrkandet från Emmyly Bönfors med flera. Då återstår tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås det? Ja. Finner att det avslagits? Votering. Voteringen begärs och ska verkställas. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet från SD. Jag startar omröstningen. Andra röstar, jag stoppar omröstningen och finner att tilläggsyrkandet avslagits med 72 röster mot 9. begäran om igångsättningsbeslut för att ta fram en ny plan mot hemlöshet.

Då är det ärende 14. Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot hemlöshet 2020–2022 och begäran om igångsättningsbeslut för att ta fram en ny plan mot hemlöshet. Kommunstyrelsen föreslår att uppföljning av Göteborgs Stads plan mot hemlöshet 2020–2022 antecknas samt att Göteborgs Stads plan mot hemlöshet 2020–2022 för Lanns i avvaktan på att ny plan antagits. stängs till 2024 års utgång. Nästa talare på listan är Jenny Broman. Nästa talare därefter är Hans R. Bessé. Tack så mycket. Först vill jag yrka bifall till KS. Som för tydlighetens skull här i kommunfullmäktige enbart handlar om uppföljningen av plan mot hemlöshet och en förLannning av densamma i väntan på att en ny plan antagits. Därför tänkte jag hålla mig ganska kort och hålla mig till det. Bostad är. En mänsklig rättighet, att vara hemlös, ger konsekvenser som kan påverka hela resten av ens liv, även om man löser boendet till slut. Att bli av med sitt hem ger särskilt djupa spår hos barn, som ofta inte bara tappar sin trygga hemvist utan även sina kompisar som man tidigare bara sprang ut till på gården. Eller den närmsta fotbollsplanen som inte längre finns där, sin fritidssysselsättning i närområdet och klasskompisarna på skolan. Hemlöshetsplanen. Uppföljningen visar att en del har gått åt rätt håll. På många sätt beror den på att vi inte Lannre har samma situation med nyanlända och ensamkommande som 2015. Men samtidigt ser vi att avhysningarna har ökat, även för barnfamiljer. I slutet av förra året ökade antalet hemlösa barn. Det kan vi läsa om tydligt i socialtjänstrapporten. Det kan aldrig politiken vara nöjd med. Genom det här beslutet kommer nuvarande plan förLannas och mycket mer kan göras och görs inom den i väntan på den nya planen. Tack. Tack Jenny. Nästa talare Hans Arby. Därefter Patrik Höstmad.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Som ni har märkt så är vi några här som sitter i Exploateringsnämnden och det är en intressant Vi hanterar allt från markutveckling, spårvägstunnlar till socialt boende och hemlöshet. Mark, betong och pengar, det är enkelt. Ofta enkla orsakssamband. Hemlöshet, det är komplext. Det kan ha många olika orsaker och många olika uttryck. Det är den yttersta formen av utanförskap. Det finns inga quick fix. Vi har fått redovisat uppföljningen av handlingsplanen mot hemlöshet 2020. 2022 och den visar att vi uppnått hälften av målen. Så den totala hemlösheten har minskat och framför allt med 36 procent. Framför allt har barn i akut hemlöshet minskat med 80 procent. Från över 600 till drygt 120. Fortfarande 120 för mycket men ändå bättre. Alla åtgärder är genomförda eller påbörjade i planen. Så mycket är gjort men det finns alltså mycket kvar att göra. Därför bad exploateringsnämnden om att få ett uppdrag att ta fram en ny. handlingsplan och att den nuvarande planen förLanns. Den nya planen är tänkt att utgå från den nationella strategin för att motverka hemlöshet, där man har fyra mål. Att hemlöshet ska förebyggas, ingen ska bo eller leva på gatan, metoden Bostad först ska införas nationellt och sociala perspektivet samhällsplaneringen ska stärkas. Jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag som, som Jenny sa, formellt handlar om förLannning. av befintliga planen tills den nya är klar, då kommunstyrelsen redan har kvitterat hemställan från exploateringsnämnden. Tack.

Tack Hans. Nästa talare är Patrik Höstmad. Därefter Simona Moamsson. L.

Tack för det. Ja, vi är ju alla överens om att vi vill få hemlösheten att minska, särskilt den akuta hemlösheten. Och det är ju mycket som. som har gått åt rätt håll, övergripande i alla fall om man tittar på de senaste åren. Det var kanske inte så tydligt i den här rapporteringen, men vi har fått det tidigare i fastighetsnämnden, att det framför allt är den minskade invandringen som har gjort att färre som hamnar i jobbiga situationer strömmar in till Göteborg. I KS tog vi kopplat till det här nu ett beslut om att sätta igång. Det nya arbetet med den nya planen och utifrån budgeten där så har ju de rödgröna då spelat in att vi ska ha som mål att hemlösheten ska upphöra. Och för att koppla lite till den förra debatten om vad man ska sätta för siffror på de mål man har så är ju det här ett väldigt högt mål. Och jag tänker att det är synd för den här planen ska ju upp sen till kommunfullmäktige och tas så att egentligen är de inte igång. målsättningsbesluten tas i KF också, så vi har en församling här som tycker lite samma som det som har satts i gång arbetet. För det målet är ju egentligen helt orealistiskt, för att hemlöshet handlar ju inte bara om den akuta hemlösheten, att någon bor på gatan, utan det är ju alla de som omfattas av våra stödåtgärder. Det är också den strukturella hemlösheten, andrahandskontrakt och så vidare med stöd. Och enda sättet att komma åt det, det är ju faktiskt att bygga fler bostäder. Det går ju inte att trolla med knäna och hitta fler bostäder än de som finns så att säga. Och där ser man ju, ni har ju ett mål i er budget att det ska vara, vad är det, 25 000 bostäder till 2028. Om vi säger att vi börjar det här året som ni ändå börjat att styra och så fram till 2028 så blir det ungefär 4 200 bostäder per år. Det här räcker. Det är inte på Lanna vägar, framför allt om man ser att vi de senaste fem åren har haft i genomsnitt 1 000 fler bostäder per år som har producerats. Vi får nu rapporter om att målet på 2 300 bostäder från framtiden inte heller kommer att vara möjligt att vara i närheten av att nå. Jag vill säga att de mål som ni har i er budget inte är förenliga med hur mycket bostäder som ska. produceras och de målen vi har om hemlösheten är en jättediskrepans. Det här kommer att bli ett problem i Lannden. Det finns risk att vi gör helt fel åtgärder för att vi håller på och kämpar efter ett mål som är ouppnåeligt. Vi har ju nu även vikande byggkonjunktur och det är flera planer som har stoppats.

Tack Patrik. Där är din tid ute. På detta har Jenny Broman begärt replik och nästa talare sen är Simona Mohamsson.

Varsågod. Nej, men jag tänkte egentligen bara återkoppla till det förra ärendet precis här. Det var ju inte så att jag slumpmässigt sa att det är viktigt att ha jättetydliga och höga moln för att visa vad vi i politiken vill för att det ska bli action. Precis som den här sidan sa så är det extremt viktigt att vi har de signalerna. Vi vet ju också att många av de här igångsättningsbesluten saknades ju förra mandatperioden, men vi behöver ju jobba allt vad vi kan nu på alla. Jag håller med. om att det är bostäder. Men det är otroligt många andra delar vi också behöver jobba med. Vi behöver jobba med vräkningsförebyggande arbetet, som ju gick ner förra mandatperioden. Det är väldigt märkligt att när man redan bor i en bostad, att man då ska bli utkickad på gatan. Inte minst som barnfamiljer. Tänk att man ökade antalet som blev vräkta och ökade antalet hemlösa.

Tack Jenny. Där var din tid ute. Nästa talare på listan är Simona Mohamsson. Därefter har Patrik Höstmad begärt replik först. Ja, tack för det.

Det man får vara lite vaksam med är ju om man har så pass orealistiska mål att ingen kommer att ta dem på allvar. År 2025 var väl realistiskt en gång i tiden i alla fall, och nu är 2035 kanske lite väl svagt. Men i det här fallet har vi ett mål som egentligen är helt omöjligt att uppnå. En jätteambitionshöjning i fråga om hur mycket vi ska sänka hemlösheten hade kanske varit realistisk. listiskt och någonting som man kan kämpa mot, men att säga att den ska gå ned mot noll och inte ska finnas är ett helt orealistiskt mål. Det blir ingen som kommer att ta det på allvar, tyvärr. Jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet i KS.

Tack. På detta har Jenny Broman begärt kontrareplik.

Det är synd att man inte tar det på allvar i de nämnderna du sitter i. Men i de nämnderna jag påverkar så tar man det på allvar.

Tack Jenny. Då har Patrik Höstmad (D) begärt kontrareplik.

Nu vet jag inte om jag sa att det var nämnderna som inte tar det på allvar. Det handlar om våra tjänstemän som ska få realistiska mål att jobba utifrån. Det blir väldigt svårt att hantera det när det samtidigt finns mål som inte levererar de bostäder som skulle behövas för att åtgärda den strukturella hemlösheten. Det är som att be någon att göra någonting som de omöjligt kan uppfylla. Ni får väl höja målet med bostäder till det tredubbla då.

Tack Patrik. Då har Jenny Broman begärt replik.

Det jag menade var förvaltningarna i de nämnderna som jag sitter i. För man ger ju signaler till förvaltningarna. Det är klart att vi behöver jobba med alla delar. Men socialnämnderna tar det på fullaste allvar.

Då, Simona, är det din tur. Därefter Alfred Johansson, S.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Visst är Göteborg som vackrast i december när kramsnön ligger och man kan ta sig en promenad Lanns med vattnet. Men sällan blir kontrasterna i den svenska välfärdsstaten så tydliga som då. Många av oss njuter av snön och den frostiga kylan, men alla är inte så lyckligt lottade. För många människor väntar ytterligare en ensam natt i en kall trappuppgång, kanske med en utsliten tidning som det enda som värmer en. De minus 14 graderna på nätterna i Göteborg förvandlas till en dödsfälla för de som är hemlösa. Det absolut viktigaste vi kan göra är att förebygga hemlösheten. Samarbetet mellan socialtjänsten å ena sidan och Kronofogden samt hyresvärdarna å andra sidan går Lannt för att förhindra. Just det, förhindra vräkningarna, måste förbättras och bostadsmarknaden, ja redan Patrik var inne på det, behöver reformeras så att man bygger mer och billigare. Men jag tror att det också är viktigt att prata om utbudet. Utbudet av tillfälliga och mer permanenta boendeformer måste ses över och vid behov även stärkas. Framför allt för den som inte är drogfri måste det finnas särskilda boendeformer både för deras egna. och av hänsyn till andra människor vars boendemiljö annars blir olidlig. En ytterdörr att stänga om sig, en bostad som man vet att man inte kan bli utkastad ifrån när som helst. Det är för oss liberaler en del och en grundläggande trygghet i just en egen bostad. Hemlöshet är i grunden en fråga om tillgång till bostäder i samhället och en rättighet. Bifall till KS.

Tack för det Simona. Nästa talare är Alfred Johansson. Därefter Agneta Kjaerbeck.

Tack ordförande, kommunfullmäktige och göteborgare. Vi, styret i staden, har som mål i årets budget att hemlösheten ska upphöra helt till 2028. Vi kan se i det här ärendet att det går åt rätt håll och att vi är på god väg. Men en förLannning av nuvarande handlingsplan och igångsättande av en ny är såklart nödvändig för att vi ska nå hamn. Under året, trots den SD- ledda regeringens tvångsnedskärningar på kommuner och regioner, så har vi lyckats prioritera extra resurser till en utökning av Bostad först. Det är en satsning med flera som är nödvändiga för att hemlösheten helt ska upphöra här i vår vackra stad. Det är en satsning som gör att fler får chansen att få en ordentlig lägenhet med stöttning för att klara hushållet själv, på egen maskin, på sikt. Och det är viktigt att vi får fler sociala kontrakt så att vi kan utöka den insatsen än mer. Men för att hemlösheten.

Tack Alfred. Nästa talare på listan är Agneta Kjaerbeck.

Tack för ordet, fru ordförande. Jag vill också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi hade ju en extra punkt här som ett tillägg i KS då. Att det ska framgå att nyanlända barnfamiljer inte har företräde eller rätt till särlösningar rörande ett förstahandskontrakt. Det här ska även tydliggöras i den nya planen. Det håller vi naturligtvis fast vid. När den här planen väl ska i gång så kommer vi att yrka på det. För det går inte överens med likställdheten. Sen 2015 har 2 700 anvisade nyanlända tillhandahållits bostad i upp till 6,5 år. Så någonstans har det här samhällskontraktet havererat, att man ska komma ut i egen försörjning. Det ger väldigt konstiga signaler till till exempel studenter som hela tiden blir förbihoppade i kön. Det går inte att fortsätta så. Tack för ordet.

Agneta, kan du komma två sekunder? Tack. Så. Tack så mycket. Då är talarlistan tom och vi ska gå till beslut. Ja, det blev bara ett. Tack. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Tack. arbetsvärderingssystemet BAS som inkluderar att analysera och kartlägga löneskillnader inom samma basintervall Då är det ärende 15. Redovisning av uppdrag att genomföra en översyn av arbetsvärderingssystemet BAS som inkluderar att analysera och kartlägga löneskillnader inom samma basintervall. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag, givet i budget 2023, till kommunstyrelsen att genomföra en översyn av arbetsvärderingssystemets bas, som inkluderar att analysera och kartlägga löneskillnader inom samma basintervall, antecknas och förklaras fullgjort. Då har vi Marie Brynolfsson som förste talare och därefter Patrik Höstmad.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och åhörare. För oss rödgröna är arbetet med att komma till rätta med osakliga löneskillnader baserade på kön mellan jämförbara yrkesgrupper prioriterat. Även om stadens tuffa ekonomiska läge i år, inte minst till följd av regeringens otillräckliga statsbidrag, kraftigt reducerat möjligheterna till satsningar. Fortsatt finns det löneskillnader mellan exempelvis vård och omsorgsyrken och likvärdiga yrken i tekniska förvaltningar, likvärdiga yrkesgrupper kan löneskillnaderna vara så stora som mellan 2000 och 5000 kronor. Det är samma mönster som på arbetsmarknaden i stort, där yrkesgrupper inom vård och omsorg samt i viss mån utbildning ligger lägre i lönenivå jämfört med likvärdiga yrkesgrupper. Att motverka löneskillnader som har ett direkt eller indirekt samband med kön är en skyldighet arbetsgivaren har enligt diskrimineringslagen. En arbetsgivare är därför skyldig att genomföra en lönekartläggning för att säkra att lönerna är jämställda. Syftet är förstås att hitta, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. I dag genomförs lönekartläggningar i respektive förvaltning och även övergripande för staden. Dock görs ingen jämförelse mellan förvaltningarnas lönekartläggningar, vilket gör att väsentliga skillnader missas. Utöver osakliga löneskillnader baserat på kön ser vi även att äldre medarbetare i staden får sämre lönekrav. utveckling över tid jämfört med yngre. Flera anställda vittnar om att man har blivit slutbetald, att utvecklingen stannar av som äldre. Men man får också höra att ålder inte är ett lönekriterium och att man inte utvecklas när man har blivit lite äldre. Vi rödgröna menar att vi absolut inte har råd att slösa bort äldre medarbetares erfarenhet och kompetens. Den är tvärtom helt ovärderlig för våra verksamheter. Vi har därför i enighet med övriga partier i personalutskottet beslutat om att kartlägga och analysera löneutvecklingen över tid för stadens medarbetare baserat på kön och ålder. För oss rödgröna är det självklart att ingen ska vara slutbetald innan man ens fyllt 60. Så Lanne som du arbetar har du rätt till löneutveckling som alla andra. Bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack.

Tack för det. Nästa talare är Patrik Höstmad. Därefter Anneli Rhedin.

Tack. Jag tänkte vara rätt kortfattad. Bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Som upplysning var Demokraterna första parti i budgeten 2022 som fullt ut finansierar att ta bort de osakliga löneskillnaderna. Det vore fint om fler här inte bara pratar utan också ser till att det kommer in i budgetarna. Tack.

Tack, Patrik. Nästa talare är Anneli Rhedin. Därefter är talarlistan tom.

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare. Att göra en översyn av arbetsvärderingssystemets bas, som inkluderar att analysera och kartlägga löneskillnader inom samma basintervall, är inte bara viktigt utan avgörande om vi bland annat vill behålla personal och tillvarata kompetens. Vi vet att det finns löneskillnader baserade på kön och att vi systematiskt måste göra någonting åt det. 70-talet försökt göra min röst hörd i olika sammanhang, alltifrån lika lön oavsett kön till tjejer. Vi måste höja våra röster för att höras. Det var andra tider när jag var ung. Det är viktigt att vi som stor arbetsgivare har ett verktyg för att till exempel kunna arbetsvärdera och uppfylla kraven i diskrimineringslagen genom kartläggning av likvärdiga arbeten inom olika barn, bas intervallen blir det tydligt att det finns löneskillnader mellan olika sektorer och yrken i stadens förvaltningar. Det är samma mönster i staden som på arbetsmarknaden i stort, som Marie upplyste oss om, att yrkesgrupper inom vård och omsorg ligger i lägre lönenivå jämfört med likvärdiga yrkesgrupper inom administrativ eller teknisk sektor. Visst kan det finnas förklaringar till detta, till exempel krav på marknadslön eller konkurrens med privata arbetsgivare. Men vissa av skillnaderna tyder på den traditionella bilden av yrken och sektor. Det är huvudförklaringen till de strukturella löneskillnaderna. Det krävs ekonomiska förutsättningar för de förvaltningar där behov och satsningar föreligger. Vi vet att lön är en viktig jämställdhetsfråga. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Anneli. Då talarlistan är tom. Är du redo att gå till beslut? Ja. Bifaller kommunstyrelsens förslag? Ja. Väst Då går vi in på ärende 16. Reviderad förbundsordning för kommunalförbundet Tolkförmedlingen Väst. Kommunstyrelsen föreslår att reviderad förbundsordning för kommunalförbundet Tolkförmedlingen Väst godkänt. Ordet har begärts av… talarlistan är tom. Bifaller kommunstyrelsen förslag? Ja. Då går vi in på ärende 17. Revidering av Göteborgs Stads riktlinjer för styrande dokument. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads riktlinjer för styrande dokument revideras i enlighet med bilagan till Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Talarlistan är tom. Bifaller kommunstyrelsen förslag? Då går vi in på motionerna. TikTok och eventuellt fler appar på stadens mobila enheter Ärende 18. Motion av Emma Altenhammar om att spärra nedladdning av appen TikTok och eventuellt fler appar på stadens mobila enheter. Kommunstyrelsen föreslår att den av Emma Altenhammar väckta motionen avslås. Ordet har begärts av Emma Altenhammar och därefter Patrik Höstmad.

Tack för ordet, fru mötesordförande. Jag vill börja med att yrka på SD:s yrkande i kommunstyrelsen. Bland de som är lite bevandrade i den digitala världen och bland appar för unga idag så vet man att appen Tiktok kommer med väldigt stora säkerhetsrisker. Bland annat har Tiktok kopplats till flera fall av skadlig programvara och även spionprogram. Både EU- parlamentet har förbjudit sina anställda att ladda ner den här appen. Även Vita huset i USA samt Regeringskansliet har uppmanat sina anställda att ta bort detta från sina telefoner. Därmed var min intention att väcka den här motionen för att på ett sätt banna folk för att ladda ner den här. De som använder stadens digitala medel, både Ipadar och mobiltelefoner. Med remissinstanserna från Infraservice fick vi reda på att det var bättre att vitlista appar i stället. Men så är yrkandet från Sverigedemokraterna precis i enlighet med de insatser som Intraservice hade föreslagit. En vitlistning innebär då att man skapar specifika app-paket för de olika förvaltningarna och styrelserna med godkända appar som man kan använda och därmed även se till att det är fler förvaltningar och bolag som använder just stadens mobila enheter. Och därmed så vill vi se till att man får en bättre och mer översiktlig.

Tack Emma. Nästa på talarlistan är Patrik Höstmad (D) och därefter Rickard Eriksson (M).

Tack för en motion som väcker ett bra ämne. Vi är väl tvungna att gå den här vägen någon gång framöver i alla fall. Vi kände att införandet av vitlistning nu, när vi har ekonomiskt kärva tider och behöver prioritera varje krona till välfärdens kärna, inte riktigt är rätt läge. Låt oss titta på det lite senare, fram och tills vidare så kan ju faktiskt förvaltningarna, och det kan ni ju väcka i nämnderna också, förbjuda och svartlista just Tiktok tillsvidare. Med det sagt avslag till motionen. Tack.

Tack, Patrik. Då har replik begärts av Emma Altenhammar.

Tack. Det gläder mig också att det är fler som finner en oro kring just appen Tiktok. Men jag undrar lite, var kommer underlaget kring att det här skulle vara så pass ekonomiskt betungande ifrån? För vad jag ser från både underlaget från SLK och från intraservice så har man inte sagt att det är ekonomiskt betungande. Så du får jättegärna delge mig vilka siffror och hur mycket detta kommer att kosta. Tackar man.

Nästa talare Rickard Eriksson (M) och därefter Jesper Berglund (V).

Ja tack. Ja, vi får väl också lyfta det här att det finns risker med vissa appar. Det finns risker med allting. Men det är också så att vi yrkar avslag till motionen. Och grunden för det är egentligen enheten med föregående talare som då säger att ja, det finns ett problem här. Det finns dels kostnader, det finns dels arbeten. Det som också ska sägas som är väldigt viktigt, som lyfts fram, det är ju det att det verkar som att TikTok är mest installerad på förskole och grundskoleförvaltningen, mobiltelefoner och paddor. Då är det väl kanske den förvaltningen som ska titta över det här i första hand och se varför det finns väldigt mycket Tiktok just där. Och se varför och på vilket sätt det används. För det här är faktiskt upp till varje förvaltning i nuläget. Sen är det ju så att man får ju inte ladda ner vad som helst på våra datorer eller appar. Tack.

Tack, Rickard. Nästa talare är Jesper Berglund och därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).

Ordförande, fullmäktige. Jag har inte TikTok. Min favoritapp på mobilen är text-tv. Med hänvisning till de inkomna remissvaren yrkar jag bifall till kommunstyrelsens svar.

Tack Jesper. Då är det Viktoria Tryggvedotter Rolka. Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Och tack för motionen. Den digitala utvecklingen har skett fort och vår hantering och kontroll av densamma har inte riktigt hängt med. Utvecklingen har i stora delar i alla fall drivits av starka ekonomiska intressen där politiken till viss del inte riktigt har lyckats skydda sin befolkning. Men de här apparna, vi pratar om TikTok här, men det finns ju inbyggt i, alltså spionappar och verktyg i alla möjliga digitala system. Så det är ett jättestort arbete som vi jobbar med ute i respektive. Förvaltning, men jag tror vi behöver absolut växla upp det. Remissvaret från Intraservice pekar just på att det är varje nämnd och förvaltning som vet bäst vilka appar och vilka verktyg som bör användas. Vi har också en massa reklam som barnen exponeras för i våra skoldatorer som vi verkligen behöver ta oss an. Så att jag yrkar avslag på motionen, bifall till kommunstyrelsens förslag. Men att det här arbetet är. Sällsynt viktigt och verkligen med det rådande säkerhetsläget i hela landet extra viktigt just nu. Så bifall Kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Viktoria. Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? För under överläggningen yrkar Emma Altenhammar att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Patrik Höstmad, Rickard Eriksson, Jesper Berglund, Viktoria Tryggvadottir Rolka yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget? Från Emma Altenhammar? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag bifalles. Votering har begärts och ska genomföras. Votering har begärts och ska verkställas. Ja för kommunstyrelsens förslag. Nej för förslaget från Emma Altenhammar. Godkänns denna voteringsproposition? Klart för omröstning. Vänta. Tryck på 76 där uppe. 76. Den på min tv. Se vem det är. Vänta upp den. Nummer 76, du kommer inte upp här. Vad röstar du? Ja. Och Hampus röstar? Jag röstar också ja. Nej, förlåt. Då stoppar vi omröstningen. Ja, nu kommer Anders. Ja, nu kommer han. Så, då har vi resultatet där det är 70 ja, 9 nej och 2 avstår. Reservation av Sverigedemokraterna. Ja, och jag ska säga att det avslagits med. Men tack Jörgen för reservationen. och entreprenörsrådgivning samt ett inrättande av ett innovationshus Ärende 19, det är en motion av Emma Altenhammar om att utreda behovet av innovations och entreprenörsrådgivning samt ett inrättande av ett innovationshus. Kommunstyrelsen föreslår att den av Emma Altenhammar väckta motionen avslås. Ordet har begärts av Emma Altenhammar och därefter Axel Darvik, L. Varsågod Emma.

Tack för ordet ännu en gång. Jag ska hålla mig väldigt kort. Vi tackar för beredningen, och jag har lärt mig väldigt mycket från alla de remissinstanser som har fått denna. Jag valde att ta upp just denna motion för att lyfta den problematik som vissa mindre innovatörer möter i sin resa med att göra deras projekt till realitet, speciellt när man inte finner någon plats antingen i näringslivet eller på någon av våra akademiska institutioner. Sedan motionen väcktes har vi ett nytt näringslivsstrategiskt program.

Tack Emma. Nästa talare är Axel Darvik och därefter Staffan Lindström.

Tack så mycket ordförande. Jag skulle också vilja tacka motionären som har lyft upp det här viktiga ämnet. Göteborgssamhällets möjlighet att ta vara på innovationer, främja innovationer och se till att de också verkligen kommersialiseras är strategiskt oerhört viktigt. Det här är ett väldigt bra och viktigt ämne som motionären tar upp. Det positiva är att Göteborg sedan ganska Lann tid har ett rådgivningscentrum i Yesbox i Gamlestan. Min förhoppning är också att man kommer att ta fortsatta steg för att utveckla området kring Gamlestan till ett riktigt entreprenörscentrum, där också innovatörer på olika sätt har en given plats. Så med det sagt så skulle jag vilja yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Axel. Nästa talare Staffan Lindström och därefter Henrik Sjöström. Varsågod.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Tack för motionen Emma. Jag arbetar i fackföreningsrörelsen och det kanske inte är innovationer som det förknippas mest med. Men det är klart så att vi också medvetna om att innovationer har höjt både arbetsmiljö och levnadsstandard. Det är ju för hela befolkningen det är så under ganska Lann tid. Och det handlar både om tekniska innovationer som industrirobotar och så sociala innovationer som ett modernt välfärdssamhälle som har krävts för att växa fram. Och de här remissinstanserna har ju visat att det görs väldigt mycket för just de här nya varor och tjänster att nå en marknad. Det finns. ett stort arbete inom Göteborg. Men det kanske behövs lite mer att jobba på de här sociala innovationerna. Det kommer att kräva andra beslut än det som Emmas motion föreslår. Därför bifaller vi kommunstyrelsens förslag.

Tack Staffan. Nästa talare är Henrik Sjöstrand och Marie Brynolfsson.

Ordförande, ledamöter och åhörare. M yrkar bifall till KS förslag. Det är en god, viktig och välvillig tanke med motionen. Den är bra skriven. Det innovationssystem med omnejd som finns i Göteborg är i dagsläget omfattande med många aktörer. Ekonomisk tillväxt och utveckling är viktigt, precis som Emma beskriver. Men som BRG tydliggör finns. redan i Göteborgsregionen, Science Park, innovationsplattformar etcetera som redan är nämnt här nyss. Så avslag på motionen. Tack för ordet.

Tack Henrik. Nästa talare är Marie Brynolfsson och därefter är talarlistan tom.

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige, eventuella åhörare. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och därmed avslag på motionen. Tack.

Tack Marie. Då har vi två yrkanden. Under överläggningen yrkar Emma Altenhammar att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Sen har vi Axel Darvik, Staffan Lindström, Henrik Sjöstrand, Marie Brynolfsson. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag bifallits. Tack. och entreprenörsrådgivning samt ett inrättande av ett innovationshus

Då går vi över till ärende nummer 20 och det är en motion av Axel Darvik. Om att barn till arbetssökande och föräldralediga ska ha rätt till 30 timmars förskola. Kommunstyrelsen föreslår att den av Axel Darvik väckta motionen avslås. Vi har en talarlista här och vi börjar med Axel Darvik. Därefter Hillevi Werring. Varsågod Axel.

Tack ordförande. För några veckor sedan, en fredagsmorgon, hände det något exceptionellt i Sverige. Under ett helt dygn hade ingen dödats eller allvarligt skadats i gängkonflikter. När ni allihop går hem och slår på tv-apparaterna hemma så tror jag ni vet vilka nyheter det är som brukar dominera nyhetssändningarna. Och vad är de politiska svaren på att göra någonting åt det som kanske är vårt samhälles största problem just nu? Ja, det är förebyggande åtgärder. Alla politiker, från alla partier, brukar prata om hur viktigt det är med förebyggande åtgärder. Det finns också andra typer av åtgärder. Ibland kanske man är lite oense om dem. Men på det här området verkar alla politiker. Så är det tyvärr inte i det här fallet. Den här motionen handlar om våra barn. Att ge våra barn möjligheter att klara skolan. Att alla barn ska få samma chans att klara skolan. För när en stor del av Göteborgs barn börjar skolan, redan då är ojämlikheten väldigt stor. En del har ett rikt språk, har fått det. med sig till sina föräldrar och släktingar och kan med lätthet redan läsa, skriva och konversera. Andra barn börjar skolan utan att kunna ett enda ord svenska. Så ser det ut i Göteborg. Då har vi börjat med att ge vissa barn ett misslyckande, ett misslyckande som de släpar med sig hela sin. Sin skolgång. Därför är det oerhört viktigt att barn får chansen att gå i förskolan. När du inte har någon i din närhet som pratar svenska, var ska du då lära dig språket? Det behöver inte vara riktigt så illa att man inte kan ett enda ord. Det kan vara bara att man är språksvag, helt enkelt. Man har många syskon hemma. Man har fått gå max 15 timmar i förskolan, medan andra barn har fått gå 30–40 timmar i förskolan fått möta den fantastiskt fina pedagogiska verksamhet som vi har på många förskolor. Är det någonting som vi skulle kunna göra för att utjämna de skillnader som vi ser i Göteborg, att få ihop staden och stärka samhällskontraktet, så att alla får känna att man är en del av en gemenskap, är det verkligen att börja med de små barnen, att inte skapa en ojämlikhet från första början. Därför vill jag yrka bifall till utskottets förslag. Bifall till Liberalernas yrkande i kommunstyrelsen. Tack.

Tack Axel. Då är det Hillevi Werring, därefter Sabina Music. Varsågod Hillevi.

Ordförande, fullmäktige, åhörare. För ovanlighetens skull, skulle jag vilja säga, så håller jag med Axel Darvik i det mesta som står i hans motion om vikten av förskolan för barns utveckling och lärande. Men jag vill ändå yrka på att den avslås, och jag vill kort förklara varför. Det kan inte ha undgått någon här i salen i dag, speciellt inte efter Jessica Blixts stående. Stora tal om förskolans svårigheter, att man har problem att rekrytera framför allt förskollärare och att barngrupperna på flera håll är alldeles för stora. Att då, i ett mycket svårt ekonomiskt läge för staden, föreslå en förändring som skulle kunna komma att kosta upp till 100 miljoner kronor är verkligen inte försvarbart. Slutklämmen i motionen 109. Motionären skriver att det finns kommuner som har det här med 30 timmar för barnen och att de flesta av de kommunerna satsar mindre pengar på förskolan än vad vi gör i Göteborg. Då menar han tydligen att det borde innebära att vi skulle kunna fixa det här lätt som en plätt utan någon typ av försämring av verksamheten. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Hillevi. Och på detta har Axel Darvik begärt en replik. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Till att börja med vill jag säga till Hillevi Werring att du tar perspektivet för verksamheten, för personalen. Det är viktigt att tänka på dem i den här situationen. Man måste naturligtvis se till att man organiserar kommunen och verksamheten smart så att man klarar detta. Men du missade att ta de här barnens perspektiv, de barn som inte. Man tar ju ändå ifrån dem möjligheten att få uppleva förskolan. Det blir en ojämlikhet. Vissa barn får betydligt mer möjligheter att lära sig svenska och få chansen att förbereda sig för skolan. Andra får inte det. Exemplet tjänstgjorde ju för att beskriva att det går i andra kommuner att organisera det på ett sådant sätt att man får en bra förskola för pengarna.

Tack Axel. Och på detta har ju Hillevi Werring begärt en kontrareplik. Varsågod Hillevi.

Ja Axel, det är väl så att det är ju inte så att jag tänkte på personalen i första hand. Jag tänkte faktiskt på barnen som redan nu har jättestora barngrupper och som saknar. kompetent personal. Jag tror inte att du kan trolla med knäna, faktiskt. Även om det vore härligt att kunna göra det.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Sabina Music. Se därefter Elisabet Lann. Varsågod Sabina.

Tack för ordet ordförande och tack Axel för en bra motion. Centerpartiet ser positivt på att utöka timmarna som barnen har rätt att vistas i förskolan. Även för barn som har föräldrar som studerar eller är arbetssökande eller föräldralediga. Det skapar en bättre flexibilitet för familjer och möjliggör att föräldrarna kanske lättare kan komma i arbete. Men framförallt möjliggör det för barnet att behålla en trygg tillvaro, kunna utvecklas vidare, sin sociala förmåga men också sin språkutveckling. Däremot är det såklart viktigt att beakta kostnadsdelen av ett sådant införande och att förslaget inte innebär en försämring för resten av verksamheten. Det måste säkerställas en god personaltrygghet...täthet som många här nämnde tidigare och hög kvalitet på verksamheten. Därmed föreslås att förskolenämnden återkommer med en analys av vad förslaget skulle innebära. Så att vi kan väga dessa förslag mot varandra. Och att uppdraget skulle gå ut på att titta på vad det innebär att öka till 20 timmar, 30 timmar, respektive 40 timmar för dessa barn. Vidare anser vi också att nämnden bör utreda ett förslag hur det skulle kunna utformas. även att innefatta barn som har föräldrar som inte aktivt söker arbete eller studerar. Anledningen kan ju vara många varför föräldrarna befinner sig i denna situation, men för barnen är det ju samma anledning att de tränar vidare på sin sociala förmåga och sin språkutveckling, även om föräldrar kanske har någon form av social problematik eller något annat. Jag yrkar därför bifall till Centerpartiets yrkande. Tack.

Tack Sabina. Då är det Elisabet Lann. Efter Lena Ferm. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige, eventuella åhörare. Hur skapar vi de bästa livschanserna för barnen? Hur skapar vi ett samhälle med trygga vuxna som förmår att ta ansvar, möta sina medmänniskor med respekt, som vårdar sina relationer till familjen, till sina grannar, till kollegor i föreningslivet och på alla de där ytorna där vi odlar det sociala kapitalet, det som kittar ihop ett gott samhälle präglat av tillit och trygghet? Det börjar inte i skolan. Det börjar inte ens i förskolan. Det börjar i familjen, i hemmet, i relationen mellan barn och föräldrar. Små barn behöver mycket tid med sina föräldrar för att lära sig knyta an. Det behöver få människor i sin omgivning. Det har otroligt stor betydelse för deras fortsatta utveckling. När de blir lite äldre har de behov av fler sociala kontakter. Därför är det jätteviktigt att barn till föräldrar med syskon, eller med små. Nya barn får fortsätta att vistas på förskolan 15 timmar i veckan. Det är ett sätt att upprätthålla de relationer som barnet har skapat där och slippa skola in igen. Men det finns inga skäl för ett barn till väl fungerande föräldrar i ett tryggt hem, att tillbringa mer tid än så på förskolan under de första åren i livet, om en förälder är hemma. Det är färre barn per vuxen i hemmet. Redan idag kan barn beviljas mer tid när det finns skäl. Det kan handla om att föräldraskapet brister, att det finns språkbrister. Men de allra flesta barn idag får inte för mycket tid med sina föräldrar när de är små. Tyvärr har det blivit allt vanligare att föräldrar tvivlar på sig själva i sin föräldraroll. De luras att tro att en tvååring faktiskt får det bättre med en utbildad pedagog i bästa fall eller till och med en outbildad vikarie som ska räcka till för fem, sex barn. än hemma med en förälder och ett litet syskon. Så är det naturligtvis inte. Vi menar att det är otroligt olyckligt att skicka den signalen till föräldrar om att barnet har det bättre borta från dem, när man är hemma med ett syskon. Utöver detta riskerar förslaget att öka påfrestningen på en förskola som redan idag har alltför stora barngrupper. Barn till föräldrar som arbetar måste vara på förskolan och deras vardag riskerar att kraftigt försämras om man trycker in fler barn i verksamheten för att man inte kan bemanna upp tillräckligt. Då blir det ännu svårare att bli sedd, hitta ett knä, få tröst och bekräftelse. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack Elisabet. Och på detta har Sabina Music begärt en replik. Varsågod Sabina.

Tack för ordet. Jag håller med väldigt mycket i det du sa Elisabet. Men jag vänder mig mot att vi vet vad som är bäst för familjen. För jag tror att varje unik familj vet vad som funkar bäst för sina barn. Och även om man är en fungerande familj så kan man ju se fördelar med att ha barnet Lannre tid på förskolan än familjen. Jag tror att det vore klädsamt om vi alla erkänner att det är en ekonomisk fråga det handlar om. Det handlar ju om att har vi råd med detta i Göteborg? Tack.

Tack Sabina. En kontrareplik begärd av Elisabet Lann. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Det vore också klädsamt om man respekterar vissa ideologiska skillnader. Det handlar inte bara om pengar, utan det handlar om att faktiskt stärka föräldrar i deras föräldraskap. Att ge dem lite självförtroende. Och inte gå och vara oroliga för att ett par års utbildning skapar en bättre miljö för ett barn som ska konkurrera med fem, sex andra barn, än att vara med sin förälder. Jag tror att signalen att barnen skulle må mycket bättre om de var på förskola, att den är olycklig. Det handlar inte om att jag inte tror att föräldrar vet sina barns behov. för det tror jag, men det är viktigt vad vi skickar för signaler. Den här signalen tycker jag är olycklig. 15 timmar är jättebra. Men vi behöver inte använda skattefinansierade verksamheter som är till för att människor ska kunna arbeta för att passa barn som skulle ha det mycket bättre hemma.

Tack Elisabet. Det kommer en replik begärt av Sabina Music. Varsågod, Sabina.

Tack så mycket för ordet. Jag tänker på en stor familj, för de finns ju också där man har kanske treåring, ettåring, fyraåring. Och så har man lite större barn och så ska man hinna med allt det samtidigt som man ska laga maten. Jag säger inte att föräldrarna inte lyckas med det, det kanske de gör. Men det får ju vara upp till en förälder att anse var ens barn faktiskt kan spendera tiden. Och självklart oss här, vad vi beslutar om att de har rätt till.

En kontrareplik begärd av Elisabet Lann.

Tack så mycket. Självklart är det tufft och körigt med en stor familj. Men det är ju fler barn per vuxen i förskolan. Så det är ju det det handlar om. Jag kan tänka mig fler timmar när barnen är lite äldre. Men för riktigt små barn, en tvååring, mår det inte bättre av 30 timmar på förskolan än hemma med sin mamma och ett litet syskon. Mer lugn och ro, lättare till ett knä och tröst och allt det där. Färre vuxna att knyta an till.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Lena Ferm. Därefter Hakan Önal. Varsågod Lena.

Tack ordförande, fullmäktige. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. En förutsättning för att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att lära sig svenska är att personal på förskola och skola talar just svenska. Där är vi inte i dag. Att tro att barn i utanförskapsområden skulle få en bättre språkträning i förskolan om man gav dem rätten till 30 timmar är en ren önskedröm. I utanförskapsområdena är. är det idag dessvärre mer regel än undantag att de flesta pedagoger inte talar svenska. Detta trots att vi har så kallat språkkrav i skolan. Därför lägger vi i Sverigedemokraterna ett yrkande i Kommunstyrelsen om att utreda bristen på svensktalande pedagoger i förskola och skola. Vi tror att man måste börja i rätt ände. Sedan vill jag tacka Elisabet Lann för att du poängterar. vikten av föräldrar i barns liv. Tack.

Tack Lena. Då är det Hakan Önal. Därefter Ingrid Andreae. Varsågod Hakan.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Men det är ändå glädjande att det finns en ganska stor enighet om förskolans betydelse för barnens språkutveckling och sociala utveckling. Tyvärr verkar det också finnas uppfattningar om att förskolan främst handlar om barnomsorg. Det är ju framför allt de yngre barnen det i så fall berör när det gäller barnomsorg. Det är en till tvååringar. Det är inte det här motionen handlar om. Det är främst de äldre barnen, 3–5- åringar, som omfattas av utökad riskkris. Det finns en tydlig läroplan och ett pedagogiskt uppdrag inom förskolan för att förbereda barnen för en god skolgång. Barnkonventionen är i dag lag i Sverige och det är tydligt att vi ska utgå från barnets bästa när vi tar beslut som berör barnen. Det hoppas jag. Varför anstränger vi oss annars för att lägga resurser på uppsökandeverksamhet för att öka andelen barn i förskolan, om det nu är bättre att barnen är hos sina föräldrar? Vi vet att det finns många barn som har ogynnsamma förhållanden i familjen. Visst kan man få dispens där ansvaret ligger på den enskilde rektorn. Blir det likvärdigt? Borde det inte vara självklart att samhället ger alla barn lika förutsättningar för en god skolgång? Ekonomiska förutsättningar verkar vara det främsta argumentet från det rödgröna styret mot utökad vistelsetid. Faktum är att erkänslan som utgår till rektorn för 15 timmars barn är endast 50 procent av barnpengen. Om rektorn inte har barn i kö så blir rektorn tvungen att vidta åtgärder som innebär personalomsättning. Omställningar. På vilket sätt gynnar det personaltätheten för den specifika förskolan? Vi är i en situation i Sverige där barn och ungdomar rekryteras in i gängkriminalitet och begår grova brott i mycket ung ålder. Det behövs tydliga insatser för att bryta rekryteringen. Vad tänker det rödgröna styret att de förebyggande insatserna gör mest nytta om inte i förskolan? Jag yrkar bifall till motionen.

Tack Hakan. Då är det Ingrid Andreae, S. Därefter Anders Moberg. Varsågod Ingrid.

Tack herr ordförande, ledamöter. Det är fantastiskt att få en sån här spänstig, bra debatt kring förskolan. Vi hör ju också att det finns starka ideologiska skillnader på den här sidan. Det är väldigt tydligt i debatten. Axel Darvik, nej, jag har inte hört många partier prata om förebyggande arbete det senaste året. Särskilt inte regeringen med sitt stödparti. Det är självklart så att det är väldigt bra för barns utveckling att vara i en pedagogisk miljö på förskolan. Med andra barn och pedagoger. Att utveckla sin språkutveckling och sociala förmåga. Men personalen i våra förskolor är mycket, mycket pressade. Vi har höga sjuktal, det har vi hört här tidigare. 11–12 % bland både barnskötare och förskollärare. Vi har brist på utbildad. På sina håll har vi också alldeles för stora barngrupper. Pengarna från regeringen lyser fortfarande med sin frånvaro. De statsbidrag som vi skulle behöva till kommunen skulle underlätta naturligtvis för att vi skulle kunna bifalla den här motionen. Det saknas cirka 100 miljoner, som jag tror det var Hillevi som pratade om förut, för att vi ska kunna genomföra detta. Det är väldigt pressad ekonomi och det kommer det att vara även nästa år. Det kommer att vara oerhört krävande för att kunna få den här motionen vilket jag egentligen skulle önska att vi kunde bevilja den här motionen. Men det lär vi inte kunna göra förrän regeringen åtminstone öppnar kranarna. Tack så mycket.

Tack Ingrid. Jag vill bara påpeka att klockan är 21.10 och vi har några motioner till om vi hinner avhandla.

Tack ordförande. Jag är glad att Ingrid egentligen i själ och hjärta stödjer den här motionen. Men naturligtvis besviken över att den blir oprioriterad av det rödgröna styret. Det är ju trots allt så att av kommunens budget så är ju statsbidragen en mycket liten del. Så att skylla alltihop på regeringen kan ju möjligtvis lätta samvetet. Men det är ju inte närheten av sanningen. i en tilläggsbudget som de rödgröna partierna tog som möjligtvis kanske inte ens var laglig. Men likväl så omfattar den 112 miljoner kronor. Bland annat i några andra typer av förebyggande åtgärder som handlade om gratis måltider och så vidare. Då undrar jag lite grann egentligen. Vad är det som är viktigast för barn för att vaccinera dem mot gängen? Forskningen tror jag är entydig. Jag tror att många också som har erfarenheter vet vad som gäller. Det är en lyckad skolgång. Och där är förskolan otroligt viktig.

Tack. Axel och Ingrid Andreae har begärt en replik på detta. Varsågod Ingrid.

Ja men så är det ju såklart Axel Darvik. Vi vet att förskolan är oerhört viktig för barnens fortsatta skolgång och för att de ska klara sig bra i livet och få ett arbete. Vi vet det allihop. Men det är också så att så Lanne det är så pressat som det är på våra förskolor idag, så kommer personalen inte att orka med att vi förlorar dagarna för de här barnen. Det går inte. Våra sjuktal måste gå ner innan vi kan göra någonting annat. Vi måste också få mer resurser för att kunna göra detta. Självklart skulle jag vilja att barnen som är hemma med arbetslösa föräldrar eller sjukskrivna föräldrar fick mer tid på förskolan. Det är ingen tvekan om det. Men vi lyckas inte med det nu.

Tack Ingrid. Ny replik begärd av Axel Darvik. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Ja, men då måste jag ändå fråga Ingrid. Varför är det just de här barnen som ska prioriteras bort? Varför är det barnen som har små syskon eller är arbetslösa eller sjukskrivna? Varför är det de barnen som ska prioriteras bort? De barnen har väl inte valt att prioriteras bort? att ha en sjukskriven mamma och pappa eller få ett nytt syskon. För det är ju deras framtid som drabbas.

Tack Axel, och det är Ingrid Andreae som har begärt en replik. Varsågod Ingrid.

Ja, Axel Darvik, jag vet inte om jag kan förklara det här på något bättre sätt än vad jag redan gjort. Vi är helt överens om att de skulle behöva vara på förskolan fler timmar per dag. Det är vi helt överens om. Men vi behöver få mer. pengar och då får gärna regeringen ta till mer pengar till detta. Tack.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Anders Moberg. Därefter är det Marie Brynolfsson. Varsågod Anders.

Tack för det ordförande, ledamöter. Jag skulle bara vilja yrka avslag på motionen och bifall till yrkandet S, V och MP i kommunstyrelsen. Tack.

Tack Anders. Då är det Marie Brynolfsson, därefter Jenny Broman. Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, men allt börjar ju med en bra lärare. Om detta tror jag vi alla är överens. Förskolan lägger grunden för väldigt mycket i livet. Och självklart är vi helt överens om att det är viktigt att barn går i förskolan. Sen är det ju så som tidigare har sagts att arbetssökande har redan rätt till 25 timmar i veckan i förskolan. Och som Ingrid. Så förtjänstfullt redan också har sagt så är situationen dessutom ansträngd som den är. Och det är därför mer rimligt att prioritera den lagstadgade verksamheten. Sen kanske Axel Darvik har en direktlänk in till regeringen för att skaffa lite mer pengar. För tänker bara för att man hänskjuter kostnaden till en till budgetberedningen så innebär det ju inte att pengarna automatiskt kommer liksom ploppas upp och ploppas ut sen i förskolan och. finnas där. Så då undrar jag vilka andra barn som Axel Darvik ska prioritera bort då. Om inte regeringen tänker skicka ut lite mer pengar till kommunerna. Tack.

Tack. Marie på detta har Axel Darvik begärt en replik. Varsågod, Axel.

Tack, ordförande. Visserligen har jag väl en del kontakter, men hade vi haft 100 miljoner öronmärkta av regeringen hade det varit svårt att tacka nej till ett sådant erbjudande. Men så är det ju inte nu. Och då i ett läge där regeringen inte ens skickar pengar som motsvarar hälften av välfärdens behov i den här staden, då är det ganska rimligt att det blir en fråga för budgetprocessen. En fråga jag tar där. Jag reagerar lite på den här, man ställer att man kan antingen ta hänsyn till personalen eller ta hänsyn till verksamheten eller till brukarna. Vi pratade tidigare om strategisk kompetensförsörjning. Då var vi ganska överens om att det är inte antingen eller. Vi behöver personal som orkar utföra sitt jobb och orkar utföra det bra. Och då är det inte rimligt att på det här sättet vältra över mer av arbetsbelastning till personalen. Därför yrkar jag avslag på motionen. Tack.

Tack, Patrik. Med tanke på att vi har problem med tekniken. Jenny, har du begärt.? På min skärm står det Jenny Broman, Anders Svensson och Hakan Önal. Du har ju haft det. Nej, det kan jag ju inte göra. Men då är det Anders Svensson. Varsågod.

Tack herr ordförande. Jag hör ett ganska enformigt frågan efter pengar från den här sidan. Då vill jag bara ge en hint här till den här sidan. Jag vet hur ni kan få mellan 30 och 70 miljoner kronor mer nästa år. Med bibehållen eller ökad kvalitet. Det handlar om SFI och vuxenutbildningen. Kom till mig och fråga så kan jag ge er ett hett tips om detta. Tack ska ni ha.

Tack Anders och då har vi halkat nu. Har du begärt replik? Ja, då får jag en replik. Varsågod Jenny.

Då hoppas jag att du inte sätter dig utan hoppar upp och berättar hur de pengarna för SFI kommer ge fler personal i förskolan. För om du hörde på mig och mitt inlägg så var det väldigt, väldigt mycket beroende på vilken personal man kan få tag på. För vi vet ju att det är ett stort kompetensförsörjningsproblem just nu. Och att sKanna in massor med outbildad personal i förskolan. Jag vet inte vad ditt inlägg där löste eller vad det hade med det här att göra. Men berätta jättegärna exakt vad det leder till förbättrad kompetensförsörjning i förskolan.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Hakan Önal. Varsågod Hakan. Nej, vänta nu. Begär du en replik Anders? Varsågod.

Tack herr ordförande. Men om nu pengar inte var problemet Jenny, varför frågade ni så mycket efter det då? Kontrareplik av Jenny Broman. Då har du inte lyssnat på mig än. Jag sa att pengar och personal var problemet och att det inte var det enda jag frågade efter. Så lyssna lite bättre nästa gång innan du går upp. Utan det är pengaproblem och personalproblem. Två saker sa jag som är bekymmers och även om man hade haft. pengarna så kommer vi inte ha tillräckligt med utbildad personal. Men du kanske inte är intresserad av en kvalitativ förskola, utan mer tänka att vem som helst kan gå in från gatan. Tyvärr är det ju problem redan nu att vi önskar ju mer utbildad personal. Jag vet inte om vi har tänkt oss någon slags barn, liksom, jag vet inte, att man liksom skjutsar in barn, att man får vara där, förvaring eller så. Men det kan, alltså jag uppfattar ju inte Axels intention, för den håller jag verkligen. Tack ordförande, jag hade egentligen begärt replik men det blev inte ordet. Jag håller verkligen med om att det skulle vara väldigt önskvärt att man kunde ha en kvalitativ förskola med fler timmar. Men så ser inte realiteten ut nu.

Tack Jenny, vi går tillbaka till talarlistan och då är det Hakan Önal. Varsågod Hakan, nu får du tiden.

Tack ordförande, jag hade egentligen begärt replik men det blev inte ordet. Men det var några svar på Jenny där, att det skulle vara specifika föräldrar som utbildar sig för att lära sig läsa. utnyttja det här med utökad vistelsetid? Har du pratat med de här föräldrarna? Har du diskuterat deras situation? Det var många föräldrar som ringde mig när jag var ordförande i förskolenämnden. Det var oftast inte svensktalande. Vi var föräldrar som i och för sig hade hög utbildning, men de var inte svensktalande. De hade fått dispens från sin äldsta barn som var fem år, men treåringen hade inte fått dispens. De var förtvivlade. Vi talar inte svenska, men barnen behöver lära sig svenska. Vi vill att de går i förskolan med utökad vistelsetid, men de fick inte det. Det är det jag menar, det är ju inte likvärdigt. Det är upp till rektorn att bestämma det idag. Så kan vi inte ha det. Vi måste ge alla barn lika förutsättningar.

Tack Hakan. Och med detta har Jenny Broman begärt en replik. Varsågod Jenny.

Absolut. Jag har pratat med föräldrarna. Jag hoppas du också har kollat GP:s granskning just om vad det hände. Det hade ju inte med att göra om man inte kunde språket eller inte. Utan det här var ju alltså välbeställda föräldrar som begick välfärdsbrottslighet. Alltså man lurade sig till saker som man inte hade rätt till. Jag vet inte om du tycker att det är bra med välfärdsbrottslighet. Jag tycker inte det. Jag kan inte försvara det. Och det var väldigt, väldigt tydligt. Vilken grupp av människor det var som utnyttjade detta. Jag tycker att det är otroligt viktigt att man tittar över och ser när behovet finns av ökad vistelsetid. Det finns ju idag. Ni har ju också beslutat att man ska ha möjlighet till det. Det finns ju redan idag. Däremot kan man ju säkert behöva titta över hur genomförs det? Hur kan man få ökad likvärdighet i vilka som får den här utökade vistelsetiden eller inte?

Tack Jenny och Hakan Önal har begärt en kontrareplik. Varsågod Hakan.

Har du ställt frågan till förvaltningen om det är likvärdigt? Jag har gjort det och de kunde inte svara på det. Vad finns det för riktlinjer? Hur sköter rektorerna detta? Det finns inte tydlig likvärdighet. Det är därför det är väldigt otroligt viktigt att vi sätter de riktlinjerna här så att det inte faller på varje rektor. Rektorn är väldigt styrd av sin ekonomiska ram. Då är det inte barnets bästa, utan den ekonomiska ramen för just rektorn, som styr det. Tyvärr verkar det ju i dagens debatt, när vi lyssnar på den rödgröna sidan, vara den ekonomiska ramen som styr era beslut idag. Det är inte barnets bästa.

Tack Hakan och då är Jenny Broman har begärt en ny replik. Varsågod Jenny.

Som jag precis sa så tycker jag att man behöver titta över så att det blir mer likvärdigt. För de som begär utökad vistelsetid. Det kan man absolut titta över mycket, mycket mer. Vilka som har behov och det är möjligt att man behöver också vara mer generös. Det tror jag att vi kan göra mycket kring. Då handlar det inte om de här summorna. Men om du tänker på det där med att pengarna går före. Nej. Det är klart att vi ska prioritera barnen. Men. Om inte pengarna finns och de pengarna vi har. Då behöver vi se till att det blir så bra kvalitet som möjligt för barnen. Och det blir inte bättre kvalitet om vi inte kan få tag på mer personal. Vi inte får mer pengar. För de uppstår ju inte bara. Oavsett var vi lägger vår budget. Så anser jag att vi behöver få ner barnantalet igen. Allra först. För att de här. Barnen som går hela tiden, de ska också orka. Man tänker att det inte är likvärdigt. Men vad händer med de barnen som går väldigt Lanne i förskolan? Om de får alltmer ökad belastning?

Tack Jenny. En kontrareplik begärd av Hakan Önal. Varsågod Hakan.

Tack. Men då ska vi förstå vad det är som sätter förutsättningarna i förskolan. Det är barnpengen. Den lyfter ni med en halv procent, när vi har tvåsiffrig inflation. När vi höjde barnpengen med 13,7 procent förra mandatperioden kallade ni det för neddragningar. Det ni gör är ju rent slakt, och så skyller ni på regeringen. Ni måste skapa förutsättningar, ni måste prioritera. Ni lägger hellre pengar på förkortad arbetstid än att lägga på barnpengen. Det är ingen bra prioritering.

Tack Hakan. Klockan är 21.33. Varsågod Jenny. Jag tror att du kanske inte förstår vad den här med förkortade arbetstider betyder. Det handlar om att vi ska locka fler personer till utsatta områden som har utbildning. Det möjliggör. Vi behöver titta på vilket sätt vi kan locka fler utbildade personal till utsatta områden. Det är det som är själva. syftet. Det är otroligt viktigt att barn som bor i utsatta områden får. Man kan liksom inte tvångsförflytta personal som ni försöker göra. Det funkar ju inte, för då kan man ju bara byta jobb. Utan det är ett sätt. Vi behöver titta på många olika sätt. En ny kontrareplik begärd av Hakan och Ninal. Varsågod Hakan. Men det är ju inte genom förkortad arbetstid man skapar likvärdighet. Det är ju likvärdig resursfördelning. Det var det som vi implementerade. Det var ni som skapade en segregerad förskola med stor pedagogisk segregation under 24 år av styre. Grunden är väl ändå att man ska vara likvärdig över hela staden? Det var ni som faktiskt skapade alla skillnaderna. Vad var det alla förskollärare var? De var ju inte i Angered, Bergsjön, Biskopsgården eller Tynnered. För det var under ert styre detta fel skapades. Vi försökte rätta till det. Jag hoppas att ni fortsätter med det i stället för experiment som inte håller. Tack Hakan.

En ny replik begärd av Jenny Broman.

Jag vill bara säga att vi ska hålla oss till motionens innehåll. Ja, men nu ska jag svara på det och sen så tycker jag vi återgår till motionens innehåll. Men jag håller med om att det har varit förfärligt hur olika det har varit. Tyvärr är det väl så att många förskollärare, eller när man tittar på när förskollärare söker jobb. Man kan många gånger tro att inte förskollärare söker jobb i utsatta områden. Men det är faktiskt så att man gör det. Men man stannar inte kvar vid situationen.

Tack Jenny. Då har vi tomt på talarlistan. Anser vi att motionen är färdigdebatterad? Under överläggningarna yrkar Hillevi Werring, Elisabet Lann, Lena Ferm, Anders Moberg och Patrik Helgesson bifall till motionen. i kommunstyrelsens förslag. Axel Darvik, Hakan Önal, att fullmäktige beslutar bifalla motionen. Sabina Music, att fullmäktige beslutar bifalla yrkande från C den 11 oktober 2023. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Bifalles förslaget från Axel Darvik? Ja. Befalles förslaget från Sabina Music? Ja. Befalles förslaget från kommunstyrelsen? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Det verkar som att alla är närvarande. Voteringarna har begärts och ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja. Proposition i huvudvoteringen. För att kunna anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Axel Darvik? Antas förslaget från Sabina Music som motförslag? Jag anser att förslaget från Axel Darvik har antagits som motförslag. Och då står det bara huvudvotering. Nej? Då återstår bara huvudvotering. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Darvik med flera. Jag startar omröstningen. Varsågod och rösta. Och alla har röstat. Jag stoppar. Med 53 röster mot 19 nej och 9 avstår så bifalles kommunstyrelsens förslag. Klockan är 21.36 och då ställer jag frågan till fullmäktige. Är det fullmäktiges önskemål att vi tar nästa motion också eller är det fullmäktiges önskemål att vi avslutar dagens fullmäktigemöte? Avsluta? Nej, okej. Lite tydligare. De som vill att vi ska fortsätta på nästa motion säger ja. De som vill att vi ska avsluta dagens fullmäktigemöte säger ja. Ja. Jag hör att majoriteten vill avsluta, därmed inte är slut. Nej. Mötet är inte avslutat. Önskemål att den ska avslutas? Jag har inte slagit i klubban än. Så det finns några ärenden som vi måste ta. Och då går vi till. angående stadsrevisionens rapport om arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck Då går vi till ärende nummer 25. Och det är interpellation. Beslutar fullmäktige att interpellationen får framställas? Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S), är inte beredd att besvara interpellationen vid dagens sammanträde. Kan besvarandet uppskjutas till nästkommande sammanträde? Då går vi till ärende nummer 26. Det är interpellation av Axel Josefsson, M, till kommunstyrelsens ordförande. Angående beslut om Göteborgs stads personals deltagande i eventuellt kommande anmälningsplikt. Beslutar fullmäktige att interpellationen får framställas? Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Marie Brynolfsson för besvarande. Marie Brynolfsson är inte beredd att besvara interpellationen. Vid dagens sammanträde kan besvarandet uppskjutas till nästkommande sammanträde. Kan anteckning om anmälningsärende göras i protokollet? Ja. Vi har fått en anmälan om avsägelse. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan om avsägelse ska ske till Länsstyrelsen. Jag vill tacka er alla för ett bra möte idag. Och tacka alla de som fortfarande följer oss. Och innan jag avslutar det sista så bordlägger vi kvarstående motionerna till nästkommande möte naturligtvis. Alltså inte det budgetmöte utan den 23 november. Därmed så tackar vi för ikväll.