Kommunfullmäktige

Tack herr ordförande! De flesta här är väl medvetna om det som pågår. på stadens skolor och förskolor. Budgeten räcker inte. Alla vi som har budgetsekreterare som trodde vi hade gjort full uppräkning, konstaterar efter nämnderna har behandlat det att det saknas hundratals miljoner och att vi pratar om nedskärningar på upp till 400 personal i förskolan beroende på när det effektueras, och ett antal hundra tjänster i grundskolan. Är man ute och pratar med rektorerna så säger de följande idag. Det är jättebra om ni tittar på effektiviseringar i organisationer och annat. Men ute på skolpengen är det pengar, pengar, pengar som behövs här och nu för att inte dra ned antalet lärare och för att fler elever inte ska nå kunskapsmålen. Då är min fråga, eftersom det här är akut, om man väntar på kompletteringsbudgetar för länge. Då hinner ju nedskärningar effektueras, men framför allt sitter rektorer och personal. och är oroliga istället för att våga satsa framåt med bästa tänkbara undervisning för våra barn och elever. Jonas Attenius, är du beredd att lägga en kompletteringsbudget som innebär omfördelning från till exempel tekniska nämnder och rödgröna projekt till ramförstärkningar för att skydda välfärden? Ordförande Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S) för att besvara frågan. Varsågod Jonas!

Tack, fru ordförande och fullmäktigeledamöter! Vad sade du, Martin? Pengar, pengar, pengar. Jag instämmer i det. Vi har en oerhört svår ekonomisk situation i Göteborgs kommun men också i många kommuner och regioner. Så är det. Från styrets sida har vi under de senaste åren gjort rekorduppräkningar. Vi gjorde förra året med 6 procent på skolan. Vi gjorde ytterligare 4 procent under 2024 års budget. Det är 10 procent på två år. Men återigen. Det är tufft där ute. Jag instämmer i den bilden, Martin. Samtidigt har vi ett läge där det inte går att undkomma det, där staten drar sig undan och där SD och regeringen inte lägger de resurser som krävs på kommuner och regioner. Vi har gjort saker. Inte minst sjösätter vi nu en anställningsprövning runt om i alla våra förvaltningar för att just dra ner på onödig byråkratiadministration, för att stärka resurserna längst ut i linjen. Välfärdspersonalen längst ut i linjen. Det handlar om lärare, undersköterskor, annan personal, barnskötare och så vidare som möter våra göteborgare i vardagen. Där har jag för övrigt beskedet, inte minst i KS presidium, att oppositionen drar sig undan och inte vill delta i de besluten. Det tycker jag inte ger någon större trovärdighet. Men som svar på din fråga, Martin, ja, absolut. Det är klart att vi nu har kompletteringsbudgetar vid olika tillfällen under året, och dem kommer vi att använda. givetvis utifrån det behov vi identifierar. Men exakt, nu har du väldigt specificerat här Martin, exakt hur det ska gå till. Det kommer jag inte svara på här. Men vi kommer använda de budgetarna för att kunna justera. Självklart kommer vi kunna göra det. Tack! Ordförande Tack Jonas! En replik. Varsågod Martin!

Tack, ordförande! Jag blir besviken på att du inte är kommunstyrelsens ordförande. Vi här sitter i opposition. Vi försöker lägga fram förslag och så vidare. Om jag hade varit kommunstyrelsens ordförande hade jag sprungit på den här bollen dygnet runt. Jag hade inte gjort något annat för att se till att vi inte säger upp en enda lärare till. Det blir inte fler lärare för att politiker nu ska sitta och peka ut vilka lärare som ska gå, för det var ju det du sa. Det är ett enda förslag så här långt. Tänker du skynda dig lite nu med att se till att få ut ramförstärkningar i barnpengen och i skolpengen för att stoppa detta? Det skars ju ned rätt mycket förra året, och det vet vi om, men nu är det riktig kris. Vårdnadshavarna kommer att bli oerhört besvikna när de får reda på vad det här får för konsekvenser. Några i förskolorna har börjat höra av sig, men det är ingenting mot vad som komma skall om ni effektuerar den här budgeten. Och vår, ja den var lite bättre, men inte mycket. Vi hade samma felräkningar, men vi har ju hela tiden lagt förslag på förslag på förslag om att åtgärda det. Och det känns som ni sitter och sover. Ordförande Tack Martin, en replik av Jonas Attenius. Varsågod!

Tack för det! Nej, vi sitter inte och sover. Det här upptar vår tid hela tiden för att säkerställa att resurserna går rätt ut. Jag vet att exempelvis Viktoria och Ingrid för tillfället jobbar med förskola respektive skola stenhårt. Det gör vi också på övergripande nivå i vårt styre, brett i olika förvaltningar. För oss är det en självklarhet att stärka resurserna längst ut. Och du vet Martin likväl som jag att det är inte så att det här blir någon justering fram i höst utan det kommer redan här nu slutet på vintern, våren, första tillfället. Det är ganska mycket närtid. Det var klädsamt av dig också att säga att nej, här skiljer vi oss inte i våra budgetförslag. Men de förslag ni har lagt, Det har ni inte lagt utifrån också, det har ni gjort utifrån er egen budget. Och du vet ju att så funkar det inte, utan då får man ju lägga på den befintliga budgeten möjligtvis. Men återigen, vi avser inom en snar framtid återkomma med eventuella justeringar och exakt hur de ska se ut. Tack! Ordförande Tack! Ja, absolut. Varsågod, Martin.

Tack! Men Jonas, ropen från rektorerna där ute. Jag vet att det är många som gör saker, men det är. Så långt ifrån tillräckligt. Jag kan inte förstå hur man kan leda en stad som ska vara en kunskapsstad med alla de satsningarna nu. Och vad var det någon sa? Var det Victoria eller någon annan som sa det tidigare? Eller om det var Jessica eller någon? Skolgången och barntiden går liksom inte i repris. Vi ska tappa ännu fler nu. Färre som får särundervisning och färre av de som inte får hjälp hemifrån som kommer att klara sig i skolan. Det är precis de konsekvenserna det får. Så jag skulle vilja. Jag skulle önska höra tydligare från Jonas Attenius, för du har väldigt stort stöd tror jag i den här församlingen för en del radikala åtgärder. Ta till dig det och gör dem! Och sitt inte fast i några förhandlingar bara för de partier du sitter med. Utan sträck ut handen som vi har sagt tidigare om du behöver stöd och fixa ut pengarna, barnpengen och skolpengen, så fort som möjligt. Tack! Ordförande Tack Martin! Andra sista, varsågod till Jonas Attenius.

Tack för det ordförande! Avslutningsvis, jag repeterar igen. Vi kommer att återkomma i den första kompletteringsbudgeten och identifiera de behov vi ser. Det är ju inte helt osannolikt Martin att det precis landar in i de här områdena du lyfter och då kommer vi ges möjlighet att justera det. Exakt hur vi gör det, det får vi återkomma till i styret. Tack! Ordförande Då tackar vi Martin Wannholt och Jonas Attenius och går över till fråga nummer två som är ställd av Axel Josefson (M). Till Jonas Attenius (S). Varsågod Axel!

Tack för det ordförande! Ordförande Du får gärna trycka in dig så att vi får en remiss. Varsågod!

I höstas fattades kommunstyrelsen efter ett initiativärende från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Om att uppmana personer anställda i Göteborgs Stad att bryta mot en demokratiskt stiftad eventuell lag. Initiativärendet handlade om att uppmuntra till eventuellt lagbrott om informationsplikt hade blivit en lag. Sedan var jag på ett panelsamtal på stadsbiblioteket tillsammans med Jonas Attenius. och då frågan kom upp hur en eventuell ny lag om informationsplikt skulle hanteras. I det sammanhanget framförde Jonas Attenius att samtliga anställda i Göteborgs Stad ska följa svensk lagstiftning. Detta går emot det beslut som S initierade i Kommunstyrelsen. Med anledning av det är min fråga till Jonas Attenius avser du att upphäva beslutet om att Göteborgs Stad ska uppmana sina 55 000 anställda att bryta en eventuellt demokratiskt stiftad lag? Ordförande Tack Axel, då överlämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod!

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Jag tycker vi är tydliga utifrån vad vi har sagt innan, vad vi förväntar oss som arbetsgivare och vad personalen kan förvänta sig av oss. Nämligen att vi står bakom gällande lagstiftning, absolut. Vi står bakom internationella konventioner som exempelvis barns rättigheter och barnkonventionen. Men också att vi delar välfärdsfackens bild av den retoriska utsvävning som regeringen nu oroar välfärdsparlamentet med. Det skapar oro. Ytterst handlar det om att den S-stödda regeringen hittar på en massa saker som ni springer efter, Axel. Jag förväntar mig att man ska följa alla lagar, absolut, och även barnkonventionen. Men om du frågar mig och drar det till sin spets, om du anser att jag ska. Om jag förväntar mig att exempelvis barnskötare ska ange små barn så är svaret ett tydligt nej. Förväntar du dig det? Ordförande Tack Jonas. En replik begärd av Axel Josefson. Varsågod.

Ja, och då blir det ju dubbla budskap här Jonas. Där du ena sidan säger att man ska följa lagstiftning och andra sidan så ska man inte göra detta. Nu har du en roll här som kommunstyrelsens ordförande och ni har ert minoritetsstyre som skapar en osäkerhet ute bland våra anställda med de här dubbla budskapen. Det hade väl ändå varit klädsamt om man hade kunnat få reda på vad som gäller. För det är väl svårt att i ena stunden säga en sak och i andra stunden påstå någonting annat. Ordförande Tack Axel. Vill du ha en replik, Jonas? Jag begär en replik så får du det. Varsågod.

Tack för det. Som jag sa innan, Axel, jag förväntar mig att vi följer gällande lagstiftning, absolut. Men också, i den inbegrips ju exempelvis barnkonventionen. Och jag drog det till sin spets då, ytterst, ytterst. Om vi har en barnskötare som ska ange barn, nej, då tycker jag inte det. Sen vet du likväl som jag, för det är ju samma panelsamtal vi varit på, jag och Axel, att det sades i en kontext. Ytterst med, jag ska inte säga glimten i ögat, men det var ju också andra personer i den panelen som uttryckte det på ett sätt att, ja, ska man följa den lagen? Det är mycket lagar vi ska följa. Det är svårt att hålla reda på alla lagar. Det sa inte jag. Men det var lite med, i en viss kontext, det där sades. Men återigen, självklart ska vi följa lagar. Men lagar är brett, och då måste man också ta hänsyn till lagar som exempelvis barnkonventionen. Tack! Ordförande Tack. Där kommer en andra och sista replik. Varsågod Axel.

Ja, och då med tanke på att du nu säger att ni ska följa lagstiftningen. Är du beredd att upphäva det beslutet som ni fattade om att man inte skulle behöva göra detta då? Ordförande Varsågod Jonas

Nej det är jag inte. Ordförande Då tackar vi Axel Josefson och Jonas Attenius. Och går över till fråga nummer tre som är ställd av Hampus Magnusson (M) till Jonas Attenius (S). Varsågod Hampus. Du får gärna trycka in dig så får du tillbaka. Ja, det har du gjort. Jag lägger in. Jag gör så Hampus att jag tar tiden här. Så varsågod.

Tack så mycket, herr ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag har ju ställt en fråga här till kommunstyrelsens ordförande. Det var väl ett år sedan vi började, men nu är vi här igen. Och jag är tacksam att få ställa den här frågan. Det handlar då om att anser du att det är förenligt med Göteborgs Stads policy för sponsring? Att sponsra evenemang där samtliga partier representerade i kommunfullmäktige inte är inbjudna eller är inbjudna på olika villkor. Ordförande Var du färdig Hampus? Tack! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius. Varsågod!

Tack ordförande! Ja, Hampus, du har ju ställt den här frågan innan och jag har inga signaler på att det finns några andra. Att någon skulle ha nekats till någonting. Jag vet att det var en diskussion ett tag kring det här med reklamytor och så vidare. Ett visst parti som har köpt reklamyta. Det står ju partier fritt var man vill sätta sin sponsring och reklam, tänker jag. För jag misstänker att det är Hammarkullekarnevalen ändå vi pratar om. Eller var det en generell fråga?

Nej, frågan är generell egentligen. Om alla partier inte är inbjudna eller är inbjudna på olika villkor, det är rimligt att Göteborg Stad sponsrar.

Ja, men det är bra. Det är bra att du förtydligar det. Då tänker jag så här. Om du har exempel eller sådant du vet där det inte funkar. Så får man naturligtvis lägga ett formellt ärende och gå vidare med det tänker jag. Det löser vi ju inte ut i frågestunden här vad det skulle vara. Men det är klart att man ska följa de riktlinjer och policys och liknande som vi har i staden. Det ska vi göra. Och har du indikationer på att det inte följs i något ärende då tycker jag du ska agera vidare på det formella planet. Tack! Ordförande Tack Jonas! Vill du ha en minut?

Ja tack! Ordförande Varsågod!

Och då har vi ju inte fått samma erbjudande som alla och läser man GP så hävdar man i och för sig att Moderaterna, karnevalsgeneralen för exempelvis Hammarkullekarnivalen, har fått samma som alla andra partier. Alla andra utom SD, som man säger. Och det här menar jag då strider mot objektivitets och likabehandlingsprincipen i vår antagna sponsringspolicy från 2023. Så därför är egentligen frågan om man anser det rimligt ja eller nej. I denna och andra evenemang. Ordförande Vill du ha? Du får en minut, jag tar tiden. Absolut, varsågod.

Det var ett förtydligande, Hampus. Det är enligt media uppgifter som varit framme. Det är det du refererar till. Är det någon som är missnöjd med det finns det en formell gång att gå vidare med det och driva det som ett ärende i så fall. Den formella vägen. Ordförande Tack.

Jag får tacka. Det blev inte ja eller nej, men vi kanske återkommer. Tackar ordförande. Ordförande Välkommen att återkomma. Men tack för den här gången, Hampus och Jonas. Då går vi till fråga nummer 4, som är ställd från Martin Wannholt (D) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod, Martin.

Tack. Ja. Vi är ett antal människor i kommunstyrelsen som har blivit väldigt förvånade över att vi har blivit bankakut i vårt allmännyttiga bostadsbidrag och till 1 procent lånar ut i närheten av 1 miljard till 1 procents ränta, alltså lägre än vad vi själva har som lånekostnad, för att köpa byggrätter dyrt. Detta går tillbaka till den rödgröna budgeten med ett högt satt mål om ny. Nyproduktion var det väl egentligen där, men nu är det att köpa på marknaden. Och det här riskerar ju. Kommunen tar all risk, och det finns bara uppsida för dem som har skrivit avtal på den andra sidan. Det är en ren bailout-affär, och jag skäms som göteborgare. Kommer också yrka på bordläggning av tillsättningen förnyande av Framtidens styrelse i eftermiddag, eller senare när vi har det ärendet uppe. Men min fråga, Jonas Attenius. Du har ju tagit del av och fått föredragit och godkänt affären innan det var uppe för beslut i AB Framtidens styrelse. Har du säkerställt att Doxa, eller det blir ju deras helägda dotterbolag, Serneke Sverige AB. som då har ett skatteanstånd på nästan en halv miljard, 478 kronor. 78 miljoner kronor drygt kollade jag i dag. Den kommer att betalas nu när miljardtransfereringen genomförs. Ordförande Tack, Martin. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod, Jonas.

Tack herr ordförande. Det är korrekt som Martin beskriver att jag har varit en, har jag lärt mig nu, en så kallad insider. Det är jag för första gången i mitt liv höll jag på att säga. Ja, det är faktiskt första gången. Och det är korrekt. Jag har fått information, Martin, på ett övergripande plan. Inte i detalj, men på övergripande plan. Framför allt i november månad. Men det är fel att jag godkänner någonting. Jag godkänner ingenting. Jag har fått information som högsta ägarrepresentant, men jag godkänner ingenting. Den som gör det är AB Framtidens styrelse. Det är de som formellt godkänner den här affären. Du uttryckte själv här att kommunen tar all risk och du delar ej, ej, ej. Du tycker typ att det här är en väldigt dålig affär. Det är inte riktigt den bilden vi får om vi tittar på hur styrelsen har fattat beslut. Det har varit en helt enig styrelse som tyckte att det här var en klok affär. Det är en bra affär och den ger oss möjlighet att bygga bostäder och framför allt hyresrätter centralt i Göteborg. För övrigt din egen partivän har ju tyckt att detta varit en alldeles utmärkt affär. Men som sagt, jag godkänner ingenting. När det gäller då det här företaget du nämner. Jag såg att du har ändrat från skatteskuld nu till anstånd, va? Vad jag har förstått så är det något covidanstånd där. Det må så vara. Det är många företag som har det sedan covidperioden. Men. Oaktat det så är det inte heller min roll, eller din roll, eller någon här inne som har att hantera det. Det är ju bolaget och dess styrelse i förlängningen som hanterar de frågorna, som tittar på kreditvärdigheten i dem, med de partner som man gör uppgörelsen med. Och det har man alltså gjort. Man har värderat den så kallade motpartsrisken och bedömt att det här ändå är rimligt och fattat beslut utifrån det. Ordförande Tack! Tack Jonas, då lämnar jag en replik. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande. Jag är väldigt förvånad att höra ditt svar. Du har fått information på en övergripande nivå och inte godkänt. Ja, det må vara korrekt. Men om någon kommer från ett kommunalt bolag och visar upp en plan, en affär. Den kan vara hur bra eller inte bra som helst och den innefattar att vi. bailar ut och lånar ut pengar till 1 procents ränta, och tar räntekostnaden och hela risken och står med de dyraste hyresrättsbyggrätterna i vår historia, för att vi ska in där, att man inte då, som kommunstyrelsens ordförande eller någon annan, omedelbart lyfter detta till kommunstyrelsenivå, KSAU eller annat forum som vi vet håller sekretessen. Det är så uppenbart att man bara reaktionen med Göteborgs bolagshistoria, att ens sitta och lyssna utan att det börjar få kalla kårar och utslag, skulle jag säga, och lyfta in det i den demokratiska värmen. Det får du ta på dig, Jonas, för det tycker jag är jätteanmärkningsvärt. Hade bara jag fått reda på det och inte du, jag hade kommit till dig omedelbart. Ordförande Tack Martin, och innan jag lämnar en replik till Jonas. Jessica, du kan inte trycka in dig. Du får ta bort ditt namn. Tack. Varsågod Jonas, en replik.

Tack för det ordförande. Nu är det så här, styrelsen har haft den här informationen och rent hypotetiskt så skulle din egen ledamot kunna vända sig till dig. och belagt dig med yppandeförbud men ändå stämt av med dig inom sitt eget parti. Det kan vara värt att notera det. Det finns inget som i grunden hindrar det. När det gäller den här affären så kan man tycka att det är stora belopp. Vi gör olika bedömning. En enig styrelse tycker att detta är en bra affär. Jag hade inga invändningar. Jag tyckte ändå att det låter rimligt. Men framförallt finns det ett grunduppdrag från den här församlingen att bygga bostäder och hyresrätter i Göteborg. Det finns ett aktivt uppdrag att förvärva byggrätter. Den här församlingen har fattat beslut om det ytterst och sedan går styrelsen vidare med detta. Det är det man jobbar med. Sedan kan vi göra, det är en bedömningsfråga Martin. Du vet, jag tror det var 8200 BTA någonstans. Det kan man alltid diskutera priset. Det är ändå ett bra pris i det här området. Och det är mark och ytterst, ytterst om någonting skulle hända, ja då blir vi sittande med marken inom citationstecken. Tack. Ordförande Tack. Andra sista, varsågod Martin.

Tack ordförande. Nu är det andra gången du sitter här och ska skylla på styrelsen och de var eniga och så vidare. Vi vet precis att det var en enig styrelse men det är inte det frågan, de fattar ju styrelsebeslut utifrån bolagets syn. på en affär, det är fullt av fritidspolitiker som sitter där. Du är heltidspolitiker, sitter i kommunstyrelsen, är ordförande, får reda på att vi ska göra den största banktransaktionen och banklånegarantin, som inte ens ligger inom den kommunala kompetensen, och du reagerar inte. Jag tycker det är fruktansvärt. Tack!

Beck, Martin, andra och sista. Jonas Attenius, varsågod!

Nej, jag reagerade inte för att det här går i linje med styrets budget. Att förvärva byggrätter, bygga bostäder i bostadsbristens Göteborg och framför allt hyresrätter centralt och bygga blandat. Det tycker jag låter som en väldigt klokt och följsam linje från AB Framtidens styrelse. Det högaktar också en enig styrelse som också fattat ett liknande beslut. Ordförande Tack Martin Wannholt och Jonas Attenius. Då är vi på fråga nummer fem och den är ställd från Jessica Blixt (D) till kommunalrådet Ingrid Andreae (S). Du får gärna begära ordet, så du får två minuter. Jag startar. Varsågod.

Oj, oj, oj. Det saknas 185 miljoner kronor i förskolan. Vi har nu fått till oss tydligt hur personalstyrkan behöver minska, samtidigt som barngruppernas storlek måste ökas. Vi ser redan nu att antalet outbildad personal, så kallade förskoleassistenter, har ökat från 300. till 900 de senaste åren, samtidigt som andelen förskollärare minskat. Redan i november stod det klart vilka konsekvenser den rödgröna budgeten skulle få för 2024, vad det skulle innebära för barnen och för personalen i förskolan. Demokraterna agerade direkt tillsammans med M, L och KD och lade ett yrkande i förskolenämnden. om att hemställa till kommunfullmäktige om att utöka nämndens kommunbidrag för 2024. Det här var för att förhindra en sänkning av barnpengen och motverka de negativa konsekvenser för verksamheterna, för barnen och för personalen som nu håller på att bli verklighet. Det här yrkandet röstade Socialdemokraterna tillsammans med V och MP ner. Ett beslut som barnen i förskolan får betala priset för och som kommer att påverka deras förutsättningar att lyckas i skolan. Min fråga till dig, Ingrid Andreae, är därför om du som ansvarigt kommunalråd och ordförande i förskolenämnden kommer att agera för att prioritera mer pengar till förskolan så att barngrupperna inte ökar och att utbildad personal inte ersätts av outbildad? Ordförande Tack Jessica! Då lämnar jag ordet till Ingrid Andreae (S). Varsågod Ingrid!

Tack herr ordförande! Tack Jessica Blixt för frågan. Jag är precis lika orolig som du är för ekonomin i förskolan. Vi har i årets budget gjort en historiskt stor uppräkning och ändå räcker det inte till. Jonas har egentligen svarat på den här frågan innan jag gick upp i början. Jag hoppas på en kompletteringsbudget redan i mars. Men det vet vi inte ännu. Vi återkommer med det. Ordförande Ja, Ingrid. Ursäkta mig. Begär en replik. Det är mer för att det ska registreras i systemet. En replik. Varsågod, Jessica.

Men Ingrid, det är viktigt här och nu för barnen. Det är här och nu. Vi ser att personalstyrkan behöver minska. Vi ser att vi har ganska mycket personal i omställning. Vi ser att inte en enda av de förskollärarna som gick ut i januari nu kan anställas. Vi har kris i förskolan och nu har du, Ingrid, och Socialdemokraterna världens chans att visa att ni sätter välfärden och barnens bästa först. I stället väljer ni bara passivitet. Varför agerar ni inte när det är kris i förskolan? Ordförande Tack, Jessica. Varsågod, Ingrid.

Du ställde också frågan om utbildad personal. Vi kommer naturligtvis absolut att värna den utbildade personalen, både barnskötare och förskollärare. Eftersom vi har många visstidsanställda, där kontrakten löper ut så småningom, är det de som i första hand kommer att få lämna. Sen kommer det att bli en omfördelning av personal så att vi får personal där de behövs som bäst. Vi har fortfarande en skuld från förra året med färre barn i barngrupperna. Den omställningen är ännu inte färdig på flera håll. Hur vi än gör så har vi en omställning som behöver göras redan från förra året. Den här omställningen kommer att ske i en ordnad process där både HR och fackliga organisationer gör upp turordningslistor och gör placeringar så klokt som möjligt. Ordförande Ja, då får vi tacka. Vill du ha en andra sista replik? Varsågod.

Vi har en rik stad. Vi har 40 miljarder som vi ändå kan omfördela. Här gäller det faktiskt att våga omfördela och prioritera. Jag kan ju bara konstatera att Demokraterna och Socialdemokraterna inte har samma syn på vilken förskola barnen faktiskt förtjänar. Det är självklart för oss att alla barn ska gå i en förskola av hög kvalitet. Då måste vi kunna säkerställa det. Barnen är vår framtid. De ska inte behöva betala priset. Det är ledsamt att konstatera att Socialdemokraterna inte bara sviker sitt vallöfte. Ni sviker faktiskt de 24 100 förskolebarnen i Göteborg. Ordförande Vill du ha andra sista replik? Varsågod Ingrid! Tack!

Nu är det ju så Jessica, att vi verkligen ställer välfärden först. Vi har en regering som verkligen är helt passiv vad det gäller att hjälpa kommunerna i dagsläget. Det är inte så länge sedan vi hade en pandemi, om ni minns det. Den dåvarande regeringen såg till att kommunerna fick. fick rejält med pengar för att kunna hålla uppe välfärden. Det hade vi behövt nu med. Det är det som fattas. Ordförande Då tackar vi Jessica Blixt och Ingrid André för den frågan. Då går vi över till fråga nummer sex som är ställd av Emmyly Bönfors (C) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Och då får vi begära ordet. Emmyly, varsågod!

Tack ordförande, fullmäktigeledamöter! Den 22 januari så offentliggjordes att Framtidenkoncernen har köpt byggrätter för närmare en. Nämen, nu får vi ta om det här. Den 22 januari så framkom det att Framtiden AB. har med sitt dotterbolag Bygga Hem i Göteborg förvärvat byggrätter från privata byggherrar. I avtalet fanns också en ensidig optionsklausul där de som sålde kan köpa tillbaka byggrätterna innan 2027. Upplägget fungerar i praktiken som ett banklån där det är skattebetalarna som står med risken. I kommunallagen står det att kommunala bolag är tvingade att ha bolagsordningar som anger att fullmäktige ska fatta beslut om det är en fråga av principiell karaktär. Det står också i Framtiden AB ägardirektiv att sådana här frågor absolut ska lyftas till kommunfullmäktige och inte minst till Stadshus AB om det är någon tveksamhet. kring om ärendet kan avgöras i styrelsen eller inte och om frågan är av principiell beskaffenhet. Om det är någon sådan tveksamhet ska frågan lyftas. Ett kommunalt bolag fungerar absolut inte på exakt samma sätt som vilket privat AB som helst. Vi har kommunfullmäktige och kommunallagen att förhålla oss till. Min fråga till kommunstyrelsens ordförande är denna. Anser du att framtidens styrelse gjorde en korrekt bedömning om att denna affär inte är av principiell beskaffenhet eller av annars större vikt, samt att det inte råder någon tveksamhet om detta? Ordförande Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius för att svara på frågan. Varsågod Jonas!

Tack ordförande och fullmäktigeledamöter! Din fråga var ju då om detta. Jag anser att de har fattat rätt beslut. Det anser jag. Jag anser att AB Framtiden för övrigt är en av Sveriges största bostadsaktörer. Jag tror att de har fastighetsvärden motsvarande ungefär 120 miljarder kronor. Det är en jätteaktör. Jättestora. Det måste naturligtvis också ligga med i bedömningen. Så jag tycker absolut att de har fattat rätt beslut. Och det är ju rätt som du beskriver, Emelie, att man ska vända sig upp till stadshus om man är osäker. Inte om det kanske tycks vara kontroversiellt, men om man är osäker, absolut. Men här har det inte funnits någon osäkerhet för att vända sig till stadshus. För det här har liksom legat inom ramen för vilken typ av affär man kan göra. Tittar man tillbaka historiskt har det gjorts ett antal affärer, ett 20-tal investeringsbeslut. Det görs investeringsbeslut hela tiden. Men som varit över en kvarts miljard. Ett stort antal, även under er tid när du styrde Emelie, fattades sådana beslut. Och även om man tittar ytterligare tillbaka så har vi riktigt stora investeringsbeslut kopplat till exempelvis Nya Hovås och Selma stad som låg i paritet på den tiden mellan 900 och 1 miljard, alltså 900 miljoner till 1 miljard kronor. Och den här affären är ungefär på 1 miljard kronor. Så ja, jag anser att de har fattat rätt beslut. Ordförande Tack Jonas, då lämnar jag replikskiftet till Emmyly Bönfors (C). Varsågod.

En viktig skillnad i de exempel som du lyfter Jonas Attenius, det är ju att när vi säljer mark till exempel så är det inte samma sak som att vi köper byggrätter och sen då låter privata bolag kunna köpa tillbaka dem som i princip ett banklån då från kommunen. Varför jag anser att den här frågan är av principiell beskaffenhet är för att vad säger vi till andra aktörer nu som kommer och vill bygga bostäder men som tycker att det är kärv marknad och vill att kommunen ska köpa byggrätterna? Ska vi ställa ut banklån även till dem? Frågan handlar om det här är en principiell karaktärsfråga och vad du anser om det då? Ordförande Tack Emmyly. Varsågod Jonas. Replik.

Jag vänder mig mot det jag har hört i medierna, framför allt med banklån. Jag tycker inte att det är ett banklån. Det är en förutsättning för att komma åt den här marken. Det är en förutsättning för att i framtiden ha ett så stort allmännyttigt bolag som det är, för att komma åt byggrätter centralt på attraktiv mark i Göteborg, attraktiv mark där det till största delen kommer att byggas mest ägt boende, alltså bostadsrätter och liknande. Nu får vi möjlighet att förfoga över två kvarter på 300–400 lägenheter. Och där vi också får möjlighet nu att bygga hyresrätter centralt. Det är ju en bedömningsfråga då, men det jag tycker faktiskt i grunden är ett bra pris. Det kommer bli dyrt, men det kommer bli billigare än vad det varit annars om det varit fullt marknadspris. Det var en del av den här affären och den är säkrad på olika sätt. Men jag tycker att detta är klokt och jag tycker återigen att det inte är av principiell beskaffenhet. Ordförande Tack Jonas. Andra sista replikskifte. Varsågod Emmyly.

Det finns mycket att säga om den här affären, dels storleken, dels hur den har gått till. Och framför allt då att man har valt att frångå sina egna ägardirektiv, alltså den här församlingens beslutade direktiv. Det är också så att, som Jonas Attenius säger här nu, att man har tänkt att bygga 300–400 bostäder, men de här byggrätterna rymmer ju betydligt mer. Så det är väl troligt då att någon kommer köpa tillbaka byggrätter. Det finns också andra aktörer i den här staden som kan bygga hyresrätter på Lindholmen. Dessutom har Framtiden en strategi som är antagen om att man ska bryta segregationen och satsa på de utsatta områdena. Karlastaden är vad jag vet inte ett av dem. Så man undrar ju hur den här strategin kommer förändras i Framtidens AB:s styrelse. Ordförande Tack Emmyly! Andra och sista replikskiftet. Varsågod Jonas!

Tack för det. Jag vill vara tydlig med att min bedömning är att man inte har frångått ägardirektivet. Jag tycker man absolut följer ägardirektivet. Man följer också stadens budget, som är det överordnade styrdokumentet och som är väldigt tydlig att upprätthålla en mycket, mycket hög bostadsproduktion. Det är jättetydligt. Och det här du sa med förort och så vidare. Vi har ett uppdrag att bygga blandat och att bygga blandat i hela. Göteborg. Det är inte bara i förorten, utan det är hela Göteborg. Även centralt. Tack för ordet. Ordförande Då tackar vi Emmyly Bönfors och Jonas Attenius och går över till fråga nummer sju som är ställd av från Axel Josefson (M) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Tack för det ordförande!

Då har jag en fråga som lyder följande. Att ha kameror på vissa specifika allmänna platser, så kallade trygghetskameror, är en viktig del i brottsbekämpandet i Göteborg. Polisen har stor användning av kamerabilder i såväl den brottsförebyggande delen som i uppklarande delen. M D, L och KD har under förra året yrkat om att identifiera fler platser för trygghetskameror och att strukturera upp samarbetet med polisen. Detta har avslagits av vänsterstyret med motiveringen att det här fungerar. Då blev vi lite förvånade, för polisen besökte oss i slutet av förra året i kommunstyrelsen och skrev ett brev till kommunstyrelsen där man påtalade att samarbetet mellan kommun och polis inte fungerade tillräckligt väl för att kunna bedriva ett effektivt arbete med trygghetskameror i staden och för att få till den expansion av kamerasatsningar som krävs. Då är min fråga. Har staden fått ordning på samarbetet med polisen? Identifiera platser för trygghetskameror? Har några trygghetskameror kommit upp? Ordförande Tack Axel! Där kommer Jonas. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande! Ja, det har vi. Det var det korta svaret. Det är också till skillnad mot ditt tidigare styre Axel. Den lyckades inte med detta. Vi lyckas och vi lyckas få upp kameror. Freebase. Men jag fortsätter. Vi fick ju faktiskt så sent som igår, för er övriga som inte var med då, så fick kommunstyrelsens ledamöter en dragning utav just statsmiljöförvaltningen och just arbetet kopplat till hur det funkar med polisen. Då kan vi konstatera att det rullar på. Det som är mest i ropet nu är våra pendelparkeringar. Men det som faktiskt är det närmsta där det finns ett behov, det är att använda stadens kamera. Jag tror det var 130 som vi har inom staden och som polisen vill komma åt. Men det kan vi inte på grund av gällande lagstiftning. Och där ligger ju ett viktigt uppdrag till dig och din regering att driva på nu så att vi får en förändring och kan få tillgång till staden, alltså polisen kan få tillgång till stadens kameror. Men som sagt, kamerorna blir fler. Vi gör vad vi kan, men det krävs också en förändrad lagstiftning för att vi ska öka på takten ännu mer. Och i grunden, samarbetet är bra. Tack! Ordförande Tack Jonas! Varsågod Axel, en replik!

Ja tack för det fru ordförande! Nej, det är klart, det behövs göras mycket på lagstiftningsområdet efter 8 år av passivitet när det gäller trygghetsskapande åtgärder från tidigare vänsterstyren uppe i Stockholm. Men den bilden som vi andra fick i kommunstyrelsen var ju att man mer eller mindre satt på händerna nu inom förvaltningen och väntade på polisen att det skulle hända någonting. Här behöver Göteborgs Stad vara betydligt mer offensiva, att faktiskt själva jobba med att identifiera platser för var man kan få upp trygghetsreklamen. Det stämmer. Man har identifierat sex pendelparkeringar. Det är väl förmodligen oro över eventuella bilinbrott, absolut. Vi ska bekämpa den brottsligheten också. Men vi har betydligt grövre brottslighet som vi behöver komma till rätta med. Och där då trygghetskameror fyller en viktig funktion och vi behöver få upp dem på de här platserna. Och vi, våra medarbetare, vet vad som krävs. Men man sitter och väntar. Och här tycker jag att staden och vänsterstyret behöver ta initiativ och driva på. Och inte vara passiva åskådare och vänta på Stockholm. Ordförande Tack, Axel. Varsågod, Jonas, en replik.

Det blir ju lite ironiskt här när Axel sitter och anklagar oss för att vara passiva. Du har styrt i fyra år och det händer i princip ingenting. Vi har avsatt en budget för kameror. I grunden handlar det om att vi behöver ta hjälp av polisen. Det samarbetet funkar. Jag nämnde precis var vi har den största utväxlingen. Det är kopplat till de befintliga kameror vi har. Men självklart, och det vet du lika väl som jag. Nu har vi stärkt det arbetet. Nu träffas regelbundet polisen, i det här fallet Stadsmiljöförvaltningen, och man har en bra dialog tillsammans för att få till var de här kamerorna ska upp någonstans. Det där fanns inte under din tid och under ditt styre. Tack! Ordförande Tack. Jonas, vill du ha en andra sista replik? Nej. Då får vi tacka för Axel Jonsson och Jonas Attenius och då kan de stanna kvar. Då är vi på fråga nummer 8. Som också är ställd av Axel Josefson. Varsågod Axel!

Tack för det! Som sagt, tillbaka till affären rörande AB Framtiden. Vi fick reda på detta i media. Samma dag hade vi både möte i Stadshus AB och även i kommunstyrelsens presidium. bedyrade kommunstyrelsens ordförande att han absolut inte kände till den här affären, och den enda information han hade fått var via GP. Min fråga till kommunstyrelsens ordförande är därför om du har fått information om Förvaltnings AB Framtidens affär i Karlastaden innan det formella beslutet fattades av styrelsen. Ordförande Tack, Axel! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S).

Tack för det, ordförande! Som något framgått tidigare i frågestunden har jag i egenskap av KSO och yttersta ägarrepresentant fått information kring det här. Framför allt i mitten av november fick jag information kring de övergripande delarna i den här affären. Det har jag fått. Svaret är ja. Ordförande Varsågod, Axel!

Ja, det är lite anmärkningsvärt kan man ju tycka. Då ställer man sig naturligtvis frågan varför du inte gick vidare med den här informationen. Du har ju tidigare sagt här under dagen att det är upp till var och en i styrelsen att gå vidare med informationen. Men samtidigt hade ju styrelsen fått locket på när man uppmanade att inte gå vidare och prata om den här informationen. Och om det nu är så att det här inte är principiellt viktigt, varför fick du tag i, eller varför fick du den här informationen? Det finns ju många frågor här Jonas och det blir ju också beklämmande tycker jag utifrån den tradition vi har haft i staden om att när det gäller viktiga affärer, principiellt viktiga affärer, så informeras stadshus presidium, kommunstyrelsens presidium eller KSAU. Och här har du valt att inte göra detta. Varför har du gjort på det sättet? Ordförande Varsågod Jonas.

Ja varför just jag, bara jag fick information. Det finns ju en lista på vilka som har fått information Axel. Jag har inte koll på den listan ärligt talat själv. Jag vet att jag finns på den listan. Jag fick den utav vd:n i AB Framtiden. Och du får ju ställa frågan till honom varför han tyckte det var rimligt. Jag är ju ytterst egen representant. Och vi har haft uppe i diskussionen eller frågan som Martin ställde förut att ja. Jag hade inga åsikter om det, men det är inte jag som fattar beslutet. Det här är inte bara sekretess. Det här är en insiderlagstiftning som är väldigt sträng när det gäller röjande av information kopplat till börsnoterade bolag. Det är första gången jag är i det, och det är ganska sällan det här sker. Sker det så är man belagd med yppandeförbud. Så är det. Sen kan man dela vidare. Det är rätt Axel. Men det är klart, ju fler du delar vidare till större organisation, ju större risk för läckor och att det spricker alltihopa. Men återigen, jag fick information som svar på din fråga. Jag hade tillit också till styrelsen kunde hantera detta på ett bra sätt, vilket de också har gjort. Ordförande Tack Jonas. Andra och sista.

Man kan fråga sig varför du ljög inför Stadshus AB och kommunstyrelsens presidium att du inte hade fått den här informationen. Sen är ju inte du vem som helst. Du är inte gruppledare bara för S. Du är kommunstyrelsens ordförande. Du har ett större ansvar. att hålla ihop viktiga frågor för kommunen, så att vi kan få en bred förankring i viktiga strategiska frågor, vilket detta är. Och att då ljuga för oss och sen inte kunna förklara varför du valde att inte informera oss i kommunstyrelsens arbetsutskott eller presidium eller stadshus presidium. Det tycker jag är beklämmande. Tack Ordförande Tack. Andra sista. Varsågod, Jonas.

Jag vill vara tydlig med en sak. Jag ljög inte. Du vet likaväl som jag, Axel, att vid det här stadshusets styrelsemöte, det var en måndag, så dök det upp en fråga mitt under mötet. Och då var det ute i media kring den här affären. Och jag fick en fråga av Martin Wannholt. Han frågade mig rakt ut. Jonas, känner du till detta? Jag svarade nej. Varför gjorde jag detta då? Ja, jag gjorde det för att jag var väldigt, väldigt osäker i det läget. Är jag belagd med yppandeförbud? Har det läckt någonting eller liknande? Efter att jag tog reda på det senare och dagen efter kontaktade vi media. Det var en artikel i media i kommunstyrelsen och de visste ingenting. Jag ville gå ut i media och säga att jo, jag visste. Det blev inte insläppt vid det tillfället i media. Så vi har försökt att få ut det. Sedan har jag berättat det för några av er, bland annat Martin. Jag kanske inte har berättat det för dig Axel. Men så var läget. Det handlade egentligen om att jag var av uppfattningen att jag var belagd med yppandeförbud kopplat till insiderlagstiftningen vid det tillfället när du ställde frågan, Martin. Så var fallet. Tack. Ordförande Tack. Då är vi färdiga med frågorna. Vi går över till punkt nummer 4. Det är en interpellation av Elisabet Lann, KD till kommunstyrelsens ordförande angående förvanskning och relativisering av Förintelsen. ordförande Jonas Attenius har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Daniel Bernmar för besvarande. I detta har det kommit ett önskemål om att bordlägga interpellationen. Då tänkte jag ställa frågan till fullmäktige. Kan vi bordlägga den här interpellationen till kommande fullmäktigemöte? Ja. Ärende nummer 5. Stadsrevisionens rapportsammandrag. Samordnare av insatser för barn och unga. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget. Samordnare, insatser för barn och unga. Här tänker jag lämna ordet till ordförande i Stadsrevisionen, Varsågod, Jonas.

Tack ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare. Stadsrevisionen har tillsammans med revisionen i Västra Götalandsregionen granskat samordnade insatser för barn och unga. Vissa barn och unga har behov av samordnade vård och stödinsatser från hälso och sjukvård, socialtjänst och förskola eller skola. Det kan bero på orsaker som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar eller funktionsvariationer. Alla myndigheter har en lagstadgad skyldighet att samverka. Sedan 2010 finns också lagstadgade bestämmelser om att kommun och region ska upprätta en samordnad individuell plan, en så kallad SIP, när ett barn har behov av insatser från både socialtjänst och hälso och sjukvård som måste samordnas. Syftet med vår granskning har varit att bedöma om Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen samverkar på ett ändamålsenligt sätt kring de barn som bedöms ha sådana här behov av samordnade insatser. Den här granskningen har omfattat grundskolenämnden, nämnden för funktionsstöd, socialnämnden Sydväst i Göteborgs kommun, styrelsen för rehabilitering och hälsa, styrelsen för närhälsan, regionhälsan, Sahlgrenska universitetssjukhuset och utbildningsnämnden. Det blev fel ordning där. Utbildningsnämnden är ju också en del av Göteborgs kommun och de övriga instanserna jag nämnde där är ju regionala nämnder och styrelser. Den här granskningen visar att nämnderna och styrelsernas styrning och uppföljning behöver stärkas. Det finns en struktur för samverkan. Och för att implementera den styrande överenskommelsen mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen så behöver den följas bättre. Vi ser att samordnad individuell plan, alltså SIP, som verktyg används ute i verksamheterna. Däremot finns det brister i styrning både på styrelse och nämndnivå och på förvaltningsövergripande nivå. Det medför då risker att barn och unga inte får det stöd som det är tänkt att de ska få och som lagstiftningen nu ska säkerställa att man får. Vi kan konstatera att nämnderna och styrelserna saknar systematiska arbetssätt för att följa upp hur verksamheterna arbetar med samordnade insatser. Den bristande samordningen gör att arbetet med SIP är svårt att utvärdera. Både inom organisationerna och i den här samverkan mellan nämnder och styrelser med två olika huvudmän. Vi kan också konstatera att den nuvarande IT-tjänsten Samsa. inte används som tänkt för samordnad individuell plan. Dokumentationen hanteras i stället manuellt, vilket innebär risker både för kontinuitet och kvalitet men också för uppföljningen av vilka insatser som faktiskt görs. Det här upplevs som ett administrativt mer jobb och det landar då på den organisation som tar initiativ till en SIP. Så det blir ett incitament att avvakta lite och se om det är någon annan av aktörerna som. Det är organisationsinterna svårigheter som vi behöver säkerställa inte drabbar de som behöver hjälpen. Det finns samordningsvinster med ett gemensamt och överenskommet arbetssätt kring dokumentationen. Nuvarande hantering innebär som sagt risker för individen. Vår samlade bedömning resulterar i tre rekommendationer som lämnas till alla granskade nämnder och styrelser. 1. Att stärka sin styrning av arbetet med samverkan kring samordnade insatser för barn och unga i syfte att säkerställa att verksamheten lever upp till kraven som ställs i lagstiftning och i våra egna regelverk. 2 Att stärka sin uppföljning av SIP-arbetet i syfte att se till att verksamheten lever upp till kraven i lagstiftning och regelverk när det gäller samordnade insatser för barn och unga. Slutligen att arbeta för förverkligandet av en gemensam digital samverkansyta för att underlätta dokumentation och kommunikation och undvika det här läget att varje organisation har ett incitament att avvakta lite och se om det är någon annan som tar på sig samordningsuppgiften. Det var de tre rekommendationerna som blir följden av den här granskningen. Ordförande Tack så mycket Jonas och tack revisionen för rapporten. Vi har en talarlista och det är Sophia Nilsson (MP) som har begärt ordet. Varsågod Sophia!

Tack ordförande! Som nyinvald här i kommunfullmäktige så känns det bra för mig att få säga några ord om den här viktiga granskningen som gjorts av det här arbetet som sker i staden. Fungerande samordnade insatser för våra barn och unga är ju väldigt viktigt för att vi ska tillgodose deras rättigheter. Men också för att ge en god grund och möjligheter för ett välfungerande och välmående vuxenliv framöver. Som vi kunde läsa i rapporten så görs det väldigt mycket bra arbete, men det behöver göras förbättringar på flera områden. Jag satt själv tidigare i socialnämnden i Hisingen samt i nämnden för funktionsstöd och i de olika utskotten där. Det blev då tydligt vilka olika utmaningar det finns i det här arbetet. Men också möjligheter nu när vi har bland annat de nya nämnderna. Troligtvis kommer vi kunna se mycket positiv verkan av det här arbetet framöver. Slutligen, våra förtroendevalda kommer såklart fortsätta arbeta med detta. Vi i MP ser fram emot uppföljning av detta viktiga arbete. Något av det viktigaste arbetet vi har här i staden. Tack. Ordförande Tack så mycket, Sophia. Jag har tomt talarlistan. Jag vill tacka ännu en gång revisionen för en väldigt bra rapport. Kan rapporten antecknas? Då är vi på ärende nummer 6 och det är valberedningens förslag vid sammanträde förekommande val. Under punkterna 1–22 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkten 23 lägger valberedningen fram förslag till val av ledamot i stiftelsen kan valberedningens förslag bifallas? Under punkten 24–25 lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter och ersättare i två vattenvårdsförbund. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkterna 26–28 lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter, suppleanter och lekmannarevisorer i de kommunala bolagen samt inträdesordning för suppleanterna. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja, Martin. Jag ber om ursäkt, Martin. Varsågod.

Det behöver du inte göra, vi brukar klubba det här snabbt. Vi har två saker jag vill ta upp i detta. Vi är inte riktigt klara med våra utredningar när det gäller tillsättningen i BRG, så jag vill bordlägga tillsättningen i BRG. Samma gäller Framtiden AB:s styrelse, så jag vill bordlägga den. Framtiden har styrelsemöte den 7 mars och BRG har den 5 mars. Vi har fullmäktigemöte den 29 februari, så det går alldeles utmärkt att bordlägga det. Tack! Det har vi kollat med Kristina Hoffman också. Ordförande Tack Martin! Då ställer jag frågan till fullmäktige. Kan vi bordlägga dessa till nästa fullmäktigemöte? Ja! Ordförande Då fortsätter jag med punkterna. Jag var ju på punkten 26–28. Ja, det var ju precis det här jag ställde frågan om vi kan bifalla punkterna 26 till 8. De övriga alltså, förutom de som Martin har begärt bortläggning. Kan vi göra så? Ja. Vi fortsätter med valärenden. Under punkten 29 lägger valberedningen förslag. fram förslag till val av ledamöter, suppleanter och lekmannarevisorer för regionala bolag. Kan valberedningens förslag bifallas? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Ja. Ärende nummer 7. Val av ledamot i kommunfullmäktiges valberedning, i stället för Daniel Augustsson, ses som avsagt sig. Kan avsägelsen godkännas? Kan jag få förslag på ledamot? Här har Hans Arby (C) begärt ordet. Varsågod Hans!

Tack ordförande! Då nominerar jag Emmyly Bönfors Jansson. Ordförande Och då har vi hört förslaget, kan vi bifalla det? Kan utse Emmyly Bönfors till ledamot i fullmäktiges valberedning i stället för Daniel Augustsson (C). som ledamot i kommunfullmäktige Ärende nummer 8 avsägelse av Ann-Christine Andersson (S), från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan om avsägelsen ska ske till Länsstyrelsen. Vi tackar Ann-Christine Andersson för hennes tid i kommunfullmäktige. kommunfullmäktige Ärende nummer 9. Avsägelse av Hanna Andersson (S) från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan och avsägelsen ska ske till Länsstyrelsen och vi tackar Hanna Andersson för hennes tid i kommunfullmäktige. Då är vi på ärende nummer kommunfullmäktige förtydliga att. Sabina är tjänstgörande idag, så beslutet som vi kommer ta nu kommer att gälla från och med den 2 februari 2024, inte den 1 februari. Så vi är tydliga med det. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan av avsägelsen ska ske till länsstyrelsen. Vi tackar Sabina Music för hennes tid i fullmäktige. Räddningstjänsten, Storgöteborg, i stället för Ann-Christine Andersson (S) Och då är vi på ärende nummer 11. Val av ersättare i förbundsfullmäktige i kommunalförbundet Räddningstjänsten, Storgöteborg, i stället för Ann-Christine Andersson (S). Kan jag få förslag på ersättare? Och här är Jonas begärt ordet. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande! Det ärendet vill vi bordlägga till den 29 februari, nästa möte. Ordförande Då har vi hört. Kan vi bordlägga det till 29? Ja, då gör vi så. 12.Val av ersättare i förbundsfullmäktige i Göteborgs Regions Kommunalförbund i stället för Ann-Christinee Andersson Ärende nummer 12. Val av ersättare i förbundsfullmäktige i Göteborgs Regions Kommunalförbund i stället för Ann-Christine Andersson. Kan jag få ha förslag på ersättare? Varsågod Jonas.

Tack för det! Även detta ärende vill vi bordlägga till den 29 februari. Ordförande Då har vi hört det också. Kan vi bordlägga det till den 29 februari? kommunalförbund i stället för Sabina Music (C) Då är vi på ärende nummer 13. Val av ersättare i förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund i stället för Sabina Music (C). Här har Emmyly Bönfors (C) begärt ordet. Varsågod Emmyly!

Tack Centerpartiet! Nominera Hans Arby. Ordförande Vi har ju hört nomineringen. Hans Arby, kan vi välja det? Ärende nummer 14, ianspråktagande av gemensam pott för spårvägsutbyggnad. Kommunstyrelsen föreslår att återstående medel ur Göteborgs stads och Västra Götalands-regionens gemensamma pott för spårvägsutbyggnad om 388 miljoner kronor, varav stadens andel avser 194 miljoner kronor, ska ianspråktas till att slutföra åtgärderna Engelbrektslänken samt kapacitetsförstärkning av spårvägsnätet för längre spårvagnar. Beslutet gäller under förutsättning att likalydande beslut fattas av regionfullmäktige. Stadsmiljönämnden får i uppdrag att hantera den gemensamma potten för spårvägsutbyggnad i enlighet med beslutet under punkt 1, Uvan, samt att fatta erforderliga beslut i takt med att åtgärderna planeras och genomförs. Och här har vi en talarlista. Vi börjar med Karin Karlsson (V). Därefter Hans Arby (C). Varsågod Karin!

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det är angeläget att vi blir klara med både hållplatsförlängningen, för nu är de nya spårvagnarna på väg att tas i bruk. Äntligen! Och det är också väldigt viktigt att vi får Engelbrektslänken färdigbyggd. Så bifall kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Tack Karin! Då är det Hans Arby (C) därefter, Karin Pleijel (MP). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Det är alltså för flera år sedan som staden och Västra Götalandsregionen satte av en gemensam pott för spårvägsutbyggnad. Det här nu handlar om att ta i anspråk det som finns kvar, 388 miljoner. Dels att bygga färdigt Engelbrektslänken och sen plattformsförlängningarna för de initialt 60 45-metersvagnar som snart börjar levereras. Engelbrektslänken är viktig för robustheten, att det finns fler för att kunna hantera störningar och omledningar. Men framför allt för att kunna göra kanalmursrenoveringen. Längre plattformar handlar om att öka kapaciteten. Med längre vagnar, 45-metersvagnar, så är det 50% mer kapacitet i varje vagn. Det betyder att vi ökar kapaciteten i befintligt system utan fler förare eller risk för störningar i spårvägsnätet när det blir fler fordon. Sen kan man säga att det här. gäller ju så att säga här och nu lösningar. Sen måste vi fortsätta jobba, hitta finansiering för resten av alla kollektivtrafikåtgärder. Men med det så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Tack Hans! Då är det Karin Pleijel (MP), därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod Karin!

Tack så mycket. Jag yrkar också bifall till kommunstyrelsens förslag. Idag har jag med mig det globala målet nummer 10, minskad ojämlikhet. För att satsa på kollektivtrafiken. Det är faktiskt någonting som ökar rörligheten och allt det positiva som det för med sig till en stor bredd, olika grupper i samhället. Från unga till äldre. Det skapar ett mer rättvist, ett jämställt och mer jämlikt. samhälle. Det här beslutet som vi tar i Göteborg och motsvarande beslut i Västra Götalandsregionen innefattar 388 miljoner. Vi betalar hälften och VGR betalar hälften. Det här är början till slutet på knökfulla spårvagnar. Det kanske fler som har upplevt dem på 11an och 5an till exempel. Så redan i höst så kommer vi kunna fasa in nya 45 meters spårvagnar mellan Bergsjön och Länsmansgården till Östra sjukhuset. Bergsjön till Saltholmen. De här pengarna kommer alltså användas för att förlänga spårvagnen. Kvinnor är ofta ute och transporterar sig med gång, cykel och kollektivtrafik. Ungefär 30 % av kvinnorna väljer kollektivtrafik, ungefär 20 % av männen. Så det här vill jag också tala om. Det här är inte bara en satsning på alla vardagshjältar som bor längre ut från stan, både kvinnor och män. Utan det är en satsning även på de som, för att avlasta ett överbelastat Brunnsparken. Ni kanske är fler som har sett hur det blir en spårvagnsorm som täpper till där. Och det är viktigt att vi satsar på Engelbrektslienten som är en del av detta. Det minskar sårbarheten. Det här är också en del av Koll2035 som kommer att öka kollektivtrafikresandet med 60–75 procent när vi är fullt utbyggda där. Vi är dock bekymrade över att regeringen har strypt stadsmiljösatsningen, stadsmiljöavtalen, som kommer att försvåra för att göra motsvarande satsningar framöver. För nu är den här potten slut. Och så framåt behöver vi därför jobba på många olika sätt för att kunna stärka kollektivtrafiken och därmed öka jämlikheten i Göteborg. Ordförande Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Jörgen Knudtzon (KD). Därefter Leif Blomqvist (S). Varsågod Jörgen!

Tack ordförande, kommunfullmäktige. Och åhörare! Tack, Karin, för en utmärkt redogörelse för vad de här pengarna ska användas till! I maj 2022 var det ganska enkelt för Kristdemokraterna att ställa sig positiva till förslaget om spårväg i Engelbrektsgatan. På samma sätt är beslutet i dag också rätt enkelt. Självklart ska vi använda de här pengarna till att förbättra spårvägen. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Det som bekymrar mig är det längre perspektivet, som saknas. Då pekade jag på de problem som uppstår när vi måste reparera murarna längs Hamnkanalen och Fattighusån. Då behöver vi fler alternativa vägar för spårvagnarna. Därför är min stilla undran - var är planeringen för Operalänken? Var är långtidsplanen för utveckling av spårvägen? Då menar jag konkret och tidsatt plan. Finns det nån på den styrande sidan som kan trösta mig och lugna mig med att det är på gång? Ordförande Tack, Jörgen. Då är det Leif Blomqvist (S), därefter Martin Wannholt (D). Jag lämnar ordet till Leif Blomqvist. Varsågod, Leif.

Vi yrkar bifall till det här förslaget. Det är två delar. Det ena är att kunna köra med längre spårvagnar, 45 meter, i stället för 30 och med den kapacitetsökningen. Bakgrunden till det är att vi har haft en kraftig ökning av spårvagnstrafiken. Jag bor själv längs linje 11. Vi hade tidigare tre av de gamla vagnarna som blir 45 meter. Men då hade vi kvartstrafik. Det var när de borgerliga styrde i början av 90-talet. I dag har vi åttaminuterstrafik, och det är ändå fullt. Nu kommer vi att få 45-metersvagnar både här och på 11 och. Femman och planeras att fortsätta med tvåan och sjuan. Den andra delen är Engelbrektslänken som är en del av att kunna hantera störningar. Framför allt när man börjar reparera kanalmurarna kommer den att krävas. Så det bifaller jag. Ett svar på den tidigare frågan. Det enklaste dokumentet finns för K. 2035. Där beskriver man vad man bör göra fram till 2035 om man vill ha en kraftig ökning av kollektivtrafik. Det går säkert att fördjupa sig i den frågan också. Ordförande Tack Leif. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Därefter Johan Zandin (V). Varsågod Martin.

När Engelbrektslänken dök upp första gången var det jätte bråttom för att hantera och lösa bygget av Västlänken i Korsvägen. Sedan blev det inte så, utan de löste det på ett annat sätt. Det blev olika tidsplaner, som det så ofta blir i kommunen. Men hela tiden fick vi höra att man inte har tid att utreda. Det fanns flera andra alternativ som såg ut att ha andra fördelar, eller fler fördelar, än den dragning som nu föreslås. Så vi från Demokraternas sida deltar inte i beslutet idag. Ordförande Tack, Martin! Då lämnar jag ordet till Johan Zandin (V). Därefter Hans Arby (C). Varsågod, Johan!

Tack så mycket! Det kom en fråga här om tidsplan för Operalänken. Jag kan tyvärr inte ge någon tidsplan. Men jag kan säga att det är i Stadsbyggnadsnämnden som den här mandatperioden har tagit över ansvaret för strategisk trafikplanering i staden. tittar just nu på frågan om man ska bygga en allélänk först eller en operalänk först. Någon av dem kommer att behövas snart för att vi ska kunna renovera kanalmurarna vid Drottningtorget och Brunnsparken. Då behöver vi en ersättning. Då är det de två kandidaterna som finns. Valet mellan de två är inte fattat än. Mycket talar för att det blir en allélänk först och att en operalänk därför kommer först flera år in i framtiden. Men det pågår ett sådant arbete i stadsbyggnadsnämnden i alla fall. Så mycket kan jag berätta. Tack. Ordförande Tack Johan! Då lämnar jag ordet till Hans Arby (C) som är sist i talarlistan än så länge. Varsågod Hans!

Tack ordförande, åhörare! Det är alltid trevligt att prata om spårväg. Jag är glad att du lyfte frågan, Jörgen. Spårvägstrafiken är ju stommen i kollektivtrafiken i Göteborg. Vi har sagt att det är fullt ombord och fullt i stan. Det är en extra utmaning när vi ska bygga om och renovera kanalmurarna också. Men som Leif också sa, det finns en plan. Det finns koll 2035. Den är jättebra, men vi behöver jobba på finansieringen för den. Sen på kort sikt. Så är de här för att klara kanalmursrenoveringen, så är allélänken den som har förordats fortfarande huvudalternativet. Operalänk är mindre nytta. Engelbrektslänken kommer ha nytta sen också. Den kanske inte kommer trafikeras så mycket, men just för omledningar och störningskänsligheten kommer den finnas. Det är en lite tråkig investering. Den kommer inte märkas eller folk kommer inte bli glada för den. Men den behöver finnas där. Tack! Ordförande Tack Hans! Du har ju tomt på talarlistan. Är vi färdiga att gå till beslut? Det finns bara ett förslag och det är att bifalla kommunstyrelsens förslag. Kan vi göra så? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Ärende nummer 15. Återrapportering av uppdrag augusti 2023. Kommunstyrelsen föreslår att det i handlingen givna uppdraget i budget 2020 förklaras fullgjort. Det i handlingen givna uppdraget i budget 2021 förklaras fullgjorda. Det i handlingen givna uppdraget i budget 2022 förklaras fullgjorda. Det i handlingen givna uppdraget i budget 2023 förklaras fullgjorda. Det i handlingen givna uppdraget utanför budget förklaras fullgjort. Här har vi den talarlistan. Vi börjar med Marie Brynolfsson som (V) därefter och Håkan Hallengren (S). Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och åhörare! Sverige har skrivit under FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bland annat kan man läsa i artikel 30, som handlar om deltagande i rekreation och fritidsverksamhet. Vi ska säkerställa att barn och personer med funktionsnedsättning har lika möjligheter som andra att delta i lek och fritidsverksamhet. Korttidsvistelse är en viktig insats, till exempel läger. Som en del andra insatser inom LSS märker vi att lagstiftningens intentioner håller på att urholkas. Vi ser att det är mycket mer striktare tillämpning från domstolarna. Rättspraxis blir alltmer snäv. Där hamnar barnen i kläm. Vi rödgröna anser att barnens bästa ska gå först. Därför vill vi säkerställa barnens behov av miljöombyte, stimulans och se till att övriga familjens behov av avlastning ska tillgodoses. Nämnden för funktionsstöd har under flera år arbetat med frågan om rätt till korttidsvistelse för barn. De har kommit fram till att generösare bedömningar av möjligheten till korttidsvistelse inte kan göras utifrån gällande lagstiftning och praxis. Däremot skulle insatsen. korttidsvistelse som till exempel läger då kunna beviljas med ett annat lagstöd, nämligen socialtjänstlagen. Därför vill vi utreda fördelar och nackdelar med att eventuellt inrätta ett sådant stöd. Samtidigt pågår det inom förvaltningen flera andra olika aktiviteter med biståndslösa insatser som till viss del skulle kunna uppfylla korttidsvistelse inom LSS. Därför vill vi också titta på om det går att anpassa eller skala upp aktiviteterna för att kunna fylla det behov som kan finnas hos familjer som inte får den här insatsen enligt LSS beviljat. Därför vill jag yrka bifall till Korttidsvistelsen eller Kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordförande Tack Marie! Då lämnar jag ordet till Håkan Hallengren (S). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Håkan!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Jag vill bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från V, S och MP. Tack! Ordförande Tack Håkan! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors som är sist i talarlistan. Varsågod Emelie! Tack ordförande!

Jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet i kommunstyrelsen. Ordförande Tack Emelie! Ja, det ska göras i ordning. Det kom på slutet. Det var inte bara KS förslag. Under överläggningen yrkar Emmyly Bönfors att fullmäktige bifaller tjänsteutlåtandet. Marie Brynolfsson och Håkan Hallengren bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. boendekostnader för 2024. Tack, då går vi till ärende nummer 16. Det är riksnorm, ekonomiskt bistånd och riktmärken för boendekostnader för 2024. Kommunstyrelsen föreslår att riksnorm för beräkning av försörjningsstöd och riktmärken för boendekostnader för 2024 godkänns. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Bosse Parbring (MP), därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod Bosse!

Tack ordförande, fullmäktige. Vi har sett att mat, kläder, boende och mycket annat blivit oerhört mycket dyrare de senaste åren. Värst drabbas den del av befolkningen som redan innan har det ekonomiskt knapert. Människor som har försörjningsstöd eftersom de inte kan försörja sig själva är en väldigt utsatt grupp. Inte minst nu i den ekonomiska situation vi ser. Att följa riksnormen. som grundar sig på Konsumentverkets beräkningar av hushållskostnader borde vara en självklarhet. Samma gäller Försäkringskassans riktmärke för boendekostnader. Att jaga människor som befinner sig i ekonomisk utsatthet, det ska vi inte göra. Vi ska i stället rusta dem så att de har möjlighet att vara mer självständiga. Samtidigt som det är den generella och övergripande ambitionen så finns det människor som av olika skäl befinner sig väldigt långt från arbetsmarknaden. och kommer också att göra det under lång tid. De måste också få leva ett anständigt liv. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Ordförande Tack Bosse! Då är det Nina Miskovsky (M), därefter Jenny Broman (V). Varsågod Nina!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! Det ska löna sig att gå från bidrag till arbete och de som kan arbeta ska arbeta. Det håller nog de allra flesta här inne om. Men det finns en tydlig politisk skiljelinje när det gäller hur mycket kraft som ska läggas på att det faktiskt ska bli verklighet och hur intresserad man är av att tillföra konkret handling bakom orden. För att det ska löna sig att arbeta så måste det märkas tydligt att man får mer i plånboken. Försörjningsstödet har under de senaste åren höjts kraftigt, med 8,6 procent 2023 och nu 8,7 procent 2024. Det är att jämföra med löneökningen i landet som låg på 2,8 procent både år 2022 och 2023. När vi räknar lite inser vi att det medför att skillnaden mellan att gå på bidrag och arbeta har minskat. Som tur är sänks den statliga skatten på arbete särskilt för låg och medelinkomsttagare, vilket kompenserar till en viss del. Men för att fler ska arbeta i stället för att gå på bidrag behöver även kommunen bidra genom att sträva efter att inte överstiga riksnormen för ekonomiskt bistånd. Att fler kommer i arbete är inte bara viktigt för Göteborg, vars välfärd inklusive försörjningsstödet skulle kollapsa utan de skattemedel som företag och medborgare betalar in till staden, utan även för individen, som får en större frihet att själv forma sitt liv. Här ser vi en risk att det rödgröna styret kommer att återinföra åtgärder för generösare försörjningsstöd, som därmed riskerar att minska drivkrafterna för att ta ett arbete och bli självförsörjande. Därmed vill jag yrka bifall till tjänsteutlåtandet och tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Ordförande Tack Nina. Då lämnar jag ordet till Jenny Broman (V), därefter Claes Söderling (S). Varsågod Jenny!

Tack så mycket ordförande! Tack för ni som lyssnar! Ibland skiter sig livet rejält och då ska samhället finnas där för att dämpa fallet. Försörjningsstödet finns när alla andra tillgångar är helt uttömda och sålda. Det är inte som det ibland verkar i samhällsdebatten, att bara knalla in på socialkontor och be om försörjningsstöd och så får man det utan någon motprestation. Det stämmer inte, som ni vet. Det är också rimligt att det är så. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Det kan se olika ut individ för individ och det ser även olika ut i olika städer. Jag personligen tycker exempelvis att det är lite märkligt att enligt riksnormen förväntas boendet kosta lika mycket i en storstad som i en mindre stad. Många som får försörjningsstöd i Göteborg får delvis avslag just på detta. De får inte ersättning för hela hyran. Det innebär att resten av hyran får täckas av att exempelvis inte köpa hygienprodukter, minska matkostnader eller inte köpa nya skor när de gamla är sönder. Men en riksnorm kan inte ta hänsyn till alla lokala behov. Under de senaste åren har det varit tydligt att förutsättningarna i ekonomin kan förändras under året och situationen förändras för de som har försörjningsstöd. Om vi bara leker med tanken, fast jag tänker att något sånt här knasigt kan ju inte hända på riktigt, men om vi leker med tanken att exempelvis matpriserna skulle öka kraftigt under året. Och så skulle vi ha en regering som inte gjorde allt vad de kunde för att sänka de här matpriserna. Då är det ju ett sådant exempel när förutsättningarna under året förändras väldigt mycket och behoven förändras. Därför är det bra att riksnormen är en miniminivå och att vi kan anpassa efter förutsättningarna i Göteborg eller under året. Så därför bifall till KS och avslag i resten. Ordförande Tack Jenny! Då lämnar jag ordet till Claes Söderling (S). Ester efter Mariette Höij Risberg (D). Varsågod Claes!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! I den kostnadskris vi nu genomlever är det viktigt att vi skyddar några av Göteborgs mest utsatta invånare. Människor ska ha råd och möjlighet att leva ett skäligt liv. Därför yrkar jag bifall till på Kommunstyrelsens förslag och avslag på tilläggsyrkandena från M, D, L och KD. Ordförande Tack, Claes! Då är det Jonas Nilsson (V), därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Jonas!

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare! Under 2023 har det skett en kraftig minskning av antalet ansökningar om försörjningsstöd som inkommit till stadens socialförvaltningar. Följaktligen har kostnaderna också minskat. Det är anmärkningsvärt med tanke på det ekonomiska läget och ökade kostnader för basbehov som mat och boende. Med bakgrund av detta blir borgerlighetens sedvanliga iver att ständigt dra lans för att pressa ner nivåerna för försörjningsstöd utöver att vara cynisk, också helt oförståelig. Det är ingen som väljer att leva på försörjningsstöd. Och att det finns ett utbrett problem med så kallat bidragsberoende är en seglivad myt. Göteborgs invånare vill arbeta och det ska löna sig att ha ett jobb. Därför behöver de jobb som finns vara trygga jobb, goda villkor och skäliga löner. Vad vi inte behöver är fler gigjobb där arbetare får lajva gamla patronsamhället, stå med mössan i hand och tigga om arbete för dagen. Det leder inte till en hållbar självförsörjning. Vi måste behandla vuxna människor som vuxna som vill ta ansvar, även eller kanske särskilt när de behöver hjälp. Ett samhälle mår bra av att dess invånare vet att det finns ett robust skyddsnät som fångar upp när livet är tufft. Bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Tack. Ordförande Tack Jonas. Och på detta har Nina Miskovsky (M) begärt en replik. Varsågod Nina.

Tack ordförande. Jag vill börja med att säga att jag håller med om att försörjningsstödet ska finnas där för de mest utsatta. Främst som en tillfällig lösning när man kanske hamnat i en kris i livet. Men målet ska vara att det inte blir en långsiktig lösning. Under vårt styre, precis som nämndes här, kom fler in i arbete. Det var det jag ville ge som förklaring här också. Och försörjningsstödet minskade då ungefär med en fjärdedel till en all time low på 4 %. Och det är ju inte någonting som vi ska se som någonting negativt, utan om fler kommer in i arbete så är det bästa både för Göteborg och göteborgarna. Och det tycker jag är att bry sig. Ordförande Tack Nina. Då går vi tillbaka till talarlistan igen och då är det Emmyly Bönfors (C), därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Emmyly.

Tack ordförande! Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på tilläggsyrkandet som ligger på bordet här. Vi ställer oss bakom att stadsledningskontoret har lutat sig mot Försäkringskassans föreskrifter för att räkna ut genomsnittlig boendekostnad. Försäkringskassans föreskrifter är en vägledning för vad som är en skälig boendekostnad. Vi ser också att det ryms i det utrymme som Vi har avsatt för försörjningsstöd och det är också en pott som aldrig har använts till fullo heller under tidigare styre. Tack. Ordförande Tack Emmyly! Då är det Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Mariette Höij Risberg (D). Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande! Jo, vi vill yrka bifall till M, L, D och KD:s tillägg och ja till tjänsteutlåtandet här. För jo, vi behöver anta en restriktivitetsnorm i biståndsbedömningen för att bidragsberoendet ska fortsätta minska. För det ska löna sig att vilja arbeta på riktigt. Och det är hög tid för ett bidragstak och rimliga förslag på mer reglerade försörjningsstöd. Om löner för riktiga jobb inte håller en likvärdig takt med höjningar av de ekonomiska bistånden blir situationen orimlig. En familj i Storgöteborg med fyra barn kan få upp till 36 500 i månaden i försörjningsstöd. Om en av dessa föräldrar i stället tar ett vanligt jobb så minskar ibland familjens totala inkomst. Att kräva vissa åtaganden eller deltagande i arbetsmarknadsåtgärder är en väg för att främja människors självständighet. Genom att erbjuda stöd och resurser för att öka kompetensen för att söka arbete kan kommunen spela en roll i att hjälpa människor att bryta sig loss från en långvarig situation av ekonomiskt bistånd. Det handlar inte bara om att ge pengar, utan också om att uppmuntra människor att återintegreras på arbetsmarknaden. Att hitta en balans där ekonomiskt bistånd är tillgängligt för de som verkligen behöver det. Samtidigt som det finns incitament och möjligheter för dem att återvända till eller komma in på arbetsmarknaden igen. Så en alldeles för generös bidragspolitik utan krav på motprestation tär på tilliten och tryggheten i ett samhälle. I utanförskapsområden där få arbetar tar de kriminella gängen över. Socialbidragen äter upp pengar som borde varit ämnat för skola, vård och omsorg. Tack för ordet. Ordförande Tack, Agneta. Då är det Mariette Höij Risberg (D). Därefter Simona Mohamsson (L). Varsågod Mariette.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare! Socialstyrelsens rikssignal för ekonomiskt bistånd får ju inte underskridas, men får överskridas. Vi vet ju att det rödgröna styret vill ha en mer generös hållning kring försörjningsstödet. Men det minskar incitamenten för att ta sig ut på arbetsmarknaden. Självklart ska det finnas för de som verkligen behöver och i en utsatt situation. Men vi anser att försörjningsstödet ska vara en sista utväg och inte en långsiktig lösning där målet ska vara att få så många som möjligt ut i arbete och sysselsättning. Vi vill därför ge socialnämnden i uppdrag att inte överstiga riksnormen för ekonomiskt bistånd. Jag yrkar bifall till TU och bifall till tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Ordförande Tack Mariette! Då är det Simona Mohamsson (L) som är sist i talarlistan än så länge. Varsågod Simona!

Tack så mycket förhoppningsvis! Jag ska inte göra debatten längre. Jag hade faktiskt inte tänkt gå upp, men jag tycker att det blev så otroligt mycket skrämseltaktik här uppe i talarstolen. Som några av er tog upp så är riksnormen just en norm, ett golv, för hur och vilket stöd som samhället ska ge. Jag vill bara förtydliga yrkandet. Det här är alltså inte att sätta ett tak, det här är inte ett bidragstak. Vi bara säger att vi ska förhålla oss till den normen och att man verkligen ska försöka att inte överstiga den. Så det här innebär inte ett tak som de rödgröna försöker att framhålla det. Jag vet att debatten inleddes med att prata om värdighet. Det finns inget, tror jag, som är så viktigt som egenförsörjning för att man ska känna den värdigheten. Värdighet är att kunna försörja sig själv och andra. Det är nämligen frihet på riktigt när man inte behöver vara beroende av staten eller kommunen. Därmed yrkar jag bifall till yrkandet från L M KD. Tack! Ordförande Tack, Simona. På detta kommer en begäran om en replik av Jenny Broman (V). Varsågod, Jenny.

Då tycker jag att Simona nog har hört debatten lite annorlunda. Jag har inte hört att någon har sagt att man absolut inte skulle överstiga, utan jag har läst ert tilläggsyrkande. Men jag tycker att det är viktigt att man inte bestämmer innan man vet förutsättningarna. Det kan hända saker under året. Vi såg ju under 2023 hur mycket matpriserna ökade. Regeringen gjorde extremt lite togen fika efter lite påtryckningar eller så. Det händer saker under året och man behöver ha den flexibiliteten. Att ha ett tilläggsyrkande som ger ingenting, utan den möjlighet man ska ha, det ser olika ut. Det är också så att även försörjningsstöd, det ska vara individuellt. Det är ju inte en generell, utan det är ju en miniminivå och sen så är det individuell bedömning. Så det är liksom på gränsen. Ordförande Tack Jenny, och då är det tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdig debatterat? Ja. Under överläggningen yrkar Nina Miskovsky, Agneta Kjellbeck, Mariette Höij Risberg och Simona Mohamsson. att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M, D, L och KD den 13 januari 2024. Bosse Parbring, Jenny Broman, Claes Söderling, Jonas Nilsson, Emmyly Bönfors bifaller kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifalla respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Då återstår tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Ja. Jag finner att tilläggsyrkandet är avslagen. Votering är begärd och ska verkställas. Vi väntar en stund tills alla har kommit. Vi har tryckt på ringknappen, så vi väntar en liten stund tills alla kommer. Vi är på ärende nummer 16 och det har begärts votering på tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Det är det vi ska rösta om. Ja för avslag på tilläggsyrkandet och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Kan vi köra så? Då startar vi omröstningen. Varsågod och rösta. Det gick jättebra. Då stoppar jag omröstningen. Med 43 röster mot 38 avslås tilläggsyrkandet. rättigheter samt redovisning av uppdrag om hur afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer tar sig uttryck Då är vi på ärende nummer 17, fördjupad uppföljning av sex planer inom området för mänskliga rättigheter samt redovisning av uppdrag om hur afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer tar sig uttryck. Kommunstyrelsen föreslår att fördjupad uppföljning av sex planer inom området för mänskliga rättigheter antecknas. Vidare föreslås att redovisningen av kommunfullmäktiges uppdrag från budget 2023 till kommunstyrelsen om att i samband med uppföljning av Göteborgs stads plan mot rasism särredovisa hur de olika typerna av rasism samt afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer tar sig uttryck och att. Lämna förslag på eventuella gruppspecifika åtgärder. Antecknas och förklaras fullgjort. Här har jag en talarlista. Vi börjar med Johanna Holmdahl (KD). Därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Johanna.

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Först av allt vill jag uttrycka min tacksamhet över att den här församlingen tillstyrkte vår motion om judiska verksamheters säkerhet så sent som i december förra året. Men bara häromdagen möttes vi av den chockerande nyheten att en skarpladdad granat hittades utanför Israels ambassad i Stockholm. Det här bekräftar återigen bilden av det hat och den hotbild som vilar över judiska verksamheter, i det här fallet den israeliska, och att dessa ibland sammanblandas precis som det står i rapporten. Jag vill också säga någonting om den fjärde beslutsatsen i vårt yrkande. Av det underlaget i ärendet så är det tydligt att den judiska minoriteten i vår stad saknar och önskar en kontaktyta med staden. Det är faktiskt anmärkningsvärt att en sådan inte redan finns upparbetad. Vi tycker därför att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att utreda hur en formaliserad kontakt mellan Göteborgs stad och den judiska minoriteten kan se ut. Därför yrkar jag bifall till yrkandet från M, D, L och KD. Ordförande Tack Johanna! Då lämnar jag ordet till Bosse Parbring (MP). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Bosse!

Tack ordförande, fullmäktige! Alla människor i Göteborg ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Men vi vet att så inte är fallet för många. Varje dag utsätts göteborgare för rasism, sexism. homofobi, transfobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och andra uttryck för diskriminering. Det sker även i stadens verksamheter. Därför är det viktigt att Göteborg har ett medvetet och enträget arbete med konkreta insatser på alla nivåer för att motverka diskriminering och främja mänskliga rättigheter. Vi ser tyvärr av uppföljningen av de planer som berör mänskliga rättigheter och som vi har fastställt här i kommunfullmäktige, att alldeles för lite av innehållet i planerna har genomförts. Till viss del kan det bero på planerna i sig. En del av dem är faktiskt inte särskilt konkreta och därför svåra att genomföra och följa upp. Men även de konkreta planerna med tydliga, insatser, och där vill jag bland annat lyfta fram hbtq- planen, har haft svårt att få genomslag. En förklaring är den nedrustning som vi såg förra mandatperioden under det borgerliga styret, där centrala stödfunktioner togs bort och nämnderna inte gav tydliga signaler till sina förvaltningar om att prioritera mänskliga rättigheter. I det nuvarande rödgröna styret är vi nu bestämda på att rusta upp arbetet för mänskliga rättigheter igen. Vi förstärker styrningen och fördubblar insatserna mot rasism och antisemitism i skolan. För att driva på arbetet ytterligare vill vi nu att stadsledningskontoret, utifrån den uppföljning av planerna som har gjorts, föreslår aktiviteter för detta år så att inte arbetet stannar av. Och att i samband med revideringen av planen mot rasism fördjupa analysen av hur rasismen tar sig uttryck. för olika grupper och föreslå insatser för olika grupper som drabbas av rasism. Med det så vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Ordförande Tack Bosse! Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Detta är en viktig rapport som vi rödgröna initierat utifrån att vi sett stora brister i det antirasistiska arbetet i kommunen. Under fyra år av högerstyre stannade arbetet mot rasism av helt och hållet. Arbetet mot trygga mänskliga rättigheter hamnade helt i periferin. Med ett rödgrönt styre flyttar dessa frågor fram och blir helt centrala. Särskilt eftersom vi ser att rasismen breder ut sig i vårt land och i vår stad i en alarmerande takt. Vi ser att vissa grupper är särskilt utsatta i Göteborg. Då är det viktigt att hitta metoder för att möta de olika sätt som rasism ter sig. Vi kan konstatera att under fyra år har ingen uppföljning eller genomförande av planen skett. Efter fyra år av passivitet och misslyckanden ska vi nu agera handlingskraftigt och snabbt. I kommunstyrelsen har vi tydliggjort att slutsatserna ska inkluderas i arbetet med att revidera planen för stärkta insatser mot rasism. En djupare analys ska göras kring vilka åtgärder som är praktiskt möjliga att genomföra och vilka som bör prioriteras. Vi i det rödgröna styret anser att redovisningen av de två uppdrag som detta ärende egentligen handlar om dock är . rätt bristfälliga och behöver utvecklas ytterligare. Därför har vi också gett det uppdraget till stadsledningskontoret. Lite yrvaket har högern vaknat efter fyra år i dvala och lagt ett yrkande på området efter att ha röstat ner alla initiativ i de här frågorna under fyra år. Och efter fyra budgetar där rasism bara nämnts en gång och då i en uppräkning av brister i föreningslivet. Men jag välkomnar såklart fler i den antirasistiska kampen. Det är dock trist att rasistiska hundvisslor används i det yrkandet. Det är också trist att det är så yrvaket. Men med det sagt så kan vi konstatera att det rödgröna styret nu har tagit tag i de här frågorna och kommer göra sitt yttersta för att driva det antirasistiska arbetet i den här kommunen framåt. Så bifall kommunstyrelsen! Ordförande Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C). Därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Emelie.

Tack ordförande för ordet. Vad ska man säga om den här rapporten? Man kan säga att det är väldigt nedslående läsning på alla de här områdena. Och att diskrimineringen tar sig uttryck på väldigt många sätt men också olika sätt beroende på om det handlar om individer eller grupper. Till exempel lyfte judiska gruppen fram att det är ofta förtryck eller hot mot deras institutioner och individer som vittnar om att man inte vågar bära davidsstjärnan. Men när det gäller afrofobi på det området lyfter man särskilt fram att man känner särskild utsatthet i det offentliga rummet. spårvagnar till exempel, och där är det mer individbaserat. Det som är intressant i rapporten också är att man har frågat respektive grupp om det man har kommit fram till stämmer överens med gruppernas egen bild. Och här föreslår grupperna olika åtgärder som vi behöver jobba vidare med i staden. Och det tycker jag är någonting vi alla bör ta till oss av och se vilka av de här åtgärderna som vi kan gå vidare med. Vi kommer att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag här och att anteckna den här rapporten. Men det finns ju gott om material här att jobba vidare med i olika nämnder. Precis som flera talare redan har nämnt så finns det också planer för hur vi ska komma till rätta med de här problemen och minska diskrimineringen. Samtidigt så finns det ingen bra genomförandekraft i de här planerna. Nu har vi hört Daniel Bernmar stå i talarstolen och ta på sig en väldigt stor kostym om hur han minsann kommer följa upp det här arbetet. Och det blir ju upp till bevis för det nya styret att se om man lyckas få en bättre måluppfyllelse i de här planerna. Det vi tidigare och hittills har sett i uppföljningen har ju inte varit särskilt imponerande. Men jag hoppas att ni ska lyckas att få till de här åtgärderna som finns i planerna. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Emmyly. Då är det Emma Altenhammar (SD), därefter Mariette Höij Risberg (D). Varsågod Emma.

Så, tack för ordet. Jag vill börja med att yrka på SD:s yrkande i kommunstyrelsen. Vilket innebär att anteckna uppföljningen och börja på ett nytt förslag till plan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Som ni säkert märker så kommer det nästan låta som att vi pratar om helt olika ärenden, och det är ju för att det är väldigt tydligt för mig om att vi har valt att ta oss an det här ärendet på väldigt olika sätt. Och det vi vill presentera i den här frågan är en praktisk och realistisk väg framåt om hur just Göteborgs Stad jobbar med styrande dokument kring just området för mänskliga rättigheter. Detta eftersom vi är av uppfattningen om att den här staden har alldeles för många styrande dokument. I vårt yrkande betonar vi vikten av att undvika överlappningar med nationella åtgärder. Både staden och politiken har tenderat att dubblicera befintliga insatser på nationell nivå, i form av enskilda planer för allt och alla just här i staden. Vi vill istället lyfta behovet av att fokusera. kommunens resurser där de verkligen kan göra skillnad, särskilt inom brottsförebyggande åtgärder, vilket är varför vi gärna ser ett förnyande av Göteborgs stads plan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare vill vi framhålla betydelsen över en övergripande strategi för mänskliga rättigheter, till skillnad från alla fragmenterade planer, som riskerar att skapa både stigmatisering och särbehandling av vissa grupper. Och för er som inte följer arbetet i stadsledningskontoret så kan jag avslöja att detta absolut inte är sista gången som vi kommer prata om just det här ämnet i denna församling ännu i år. Och till sist vill jag även säga att vi är öppna till att stödja förslag om konkreta åtgärder i området, vilket är ett effektivare sätt att jobba på än i enskilda planer. Och därmed kommer vi inte omöjliggöra för en potentiell majoritet här i fullmäktige för M, L D och KD:s yrkande. Ordförande Tack Emma! Då är det Mariette Höij Risberg (D). Därefter Blerta Hoti (S). Varsågod Mariette!

Tack så mycket! Ordförande, ledamöter, göteborgare! För att bekämpa rasism och fördomar särskilt riktat mot minoriteter krävs också riktade insatser. I rapporten uppmärksammas särskilt den judiska gruppen och uppmuntrar till att organisera en kontaktyta med Göteborg i samråd med företrädare från den judiska minoriteten. I skolan behöver vi öka medvetenheten genom besök hos synagogor och möten med förintelseöverlevare. Rapporten framhåller behovet av säkerhetsåtgärder och ekonomiska resurser för att möjliggöra öppen verksamhet för den judiska minoriteten vilket är en konsekvens av den utbredda antisemitism som finns i Sverige och inte minst i Göteborg. Senast igår hade vi en mycket allvarlig incident med en skarp handgranat som kastades in mot Israels ambassad i Stockholm. Händelsen visar på det stora allvaret i hur utsatt läget är för den judiska minoriteten. I vår budget avsatte vi 2 miljoner kronor kommuncentralt för att stärka säkerhetsåtgärderna för judiska verksamheter i Göteborg. Även om vårt budgetalternativ inte röstades fram i kommunfullmäktige ser vi den frågan som mycket angelägen. Rapporten ifrågasätter också om vissa svenska kommuner fattar beslut baserat på fördomar i stället för saklig grund. Med tanke på påstådda felaktiga tvångsomhändertaganden av barn inom socialtjänsten på grund av den enskildes etniska bakgrund behövs en noggrann undersökning. Vi behöver utreda om det förekommer rasism eller fördomar hos personalen. Men vi behöver också titta på i vilken omfattning stadens anställda blir beskyllda för rasism utan saklig grund. Vi behöver kunna säkerställa att personalen får adekvat stöd i sådana lägen. Sverige är en rättsstat där beslut kan överklagas i flera led, men mer kunskap behövs för att kunna klargöra och bemöta kritiken. Jag yrkar därmed avslag till KS förslag och bifall till yrkandet från M, D, L och KD. Ordförande Tack Mariette! Då är det Blerta Hoti (S). Därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod Blerta!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. När jag var 14 år gammal så var det en rasist här i Sverige som tog stryptag om mig och sa din jävla blattehora. Du hör inte hemma här. Stick hem till ditt hemland. Men det är inte bara jag. För jag är vit. Trots att jag är vit, europé och muslim så utsätts sådana personer som mig. för daglig rasism i vårt land, i vår stad. Men det är inte bara jag. Det är tusentals andra göteborgare som dagligen utsätts för antisemitism islamofobi, homofobi, köns diskriminering och annan diskriminering. Men att i det här ärendet, som faktiskt handlar om att förebygga diskriminering och verka proaktivt för mänskliga rättigheter. Att ha dem mage att prata om omvänd rasism och totalt negligera det som faktiskt står i rapporten. Att det finns mycket jobb kvar. Det är djupt problematiskt. Jag tycker det är viktigt att vi förebygger arbetet mot antisemitism och verkar för judarnas rättigheter. Men judarna har en referensgrupp i staden. Den kan utvecklas mycket bättre. Men det finns andra minoriteter i vår stad som också utsätts för religiösa minoriteter, likt den muslimska gruppen som jag tillhör, för bombhot, för pulver, för hakkors. Ni på den här sidan, hur många gånger har ni varit och besökt en moské i den här staden? Tack! Ordförande Tack! Då är det Nina Miskovsky (M). Då är färdigblivna Nina Miskovsky, därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Nina!

Tack så mycket ordförande! Jag tänkte nöja mig med att instämma med både Johanna och Mariette här i deras tidigare anföranden. Så jag skulle vilja också yrka bifall till yrkandet från M D L KD i kommunstyrelsen. Tack! Ordförande Tack Nina! Då är det Daniel Bernmar (V) därefter Victoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Ja, yrkandet från högern är anmärkningsvärt. Det innehåller klassiska rasistiska hundvisslor så som det som Blerta använde som exempel. Jag tänkte jag skulle gå igenom varför. Så att alla åhörare förstår varför det yrkandet är så dåligt. Den första attsatsen handlar om en fördjupad utredning för några specifika nämnder. Det är vällovligt men det är inte aktuellt att smalna av arbetet med de mänskliga rättigheterna till bara de nämnderna. Utan det här arbetet är ett arbete som ska pågå överallt. Den andra att-satsen har ju som sagt, som Blerta varit inne på, ingenting att göra med de problem som vi pratar om nu. Däremot finns det goda tecken på att rasism är ett allvarligt problem. Ingenting tyder på att den här rasistiska hundvisslan är ett problem. Att omvänd rasism är ett stort problem, vare sig i Göteborg eller någon annanstans. Men rasism, det är ett allvarligt problem. Det finns goda tecken som tyder på det. Flera studier pekar på det. I Sverige, i Göteborg, i andra städer. Och framför allt kanske om man tittar på våra egna medarbetarundersökningar. Den tredje att-satsen är en klassisk rasistisk kundvissla. Man pekar ut att det är nån annan som är problemet. Man ska leta efter särskilda grupper, för det är nån annan som är rasisten. Verkligheten är att rasism finns överallt. Bland alla människor. Ser lite olika ut, tar olika karaktär. Det finns gott om studier även på denna front så vi behöver inte göra en ny studie. Jag kan peka på bara några få studier som handlar om det här. Forum för levande historias rapport om antisemitism från ypperliga utredning som kom 2021. Så här finns det redan kunskap. Ta till er, läs. Och sen kommer vi på vilka åtgärder vi ska göra. För det är där problemet ligger. Fyra förlorade år under ert styre. Attsats 4 omhändertas redan i kommunstyrelsen så den vet jag inte riktigt varför den har lagts överhuvudtaget. Vi ska ju, och det vill jag vara tydlig med, enligt det yrkande som låg på kommunstyrelsen från oss rödgröna inlemma erfarenheterna i planerna. Det är tydligt. Det här var en av de viktigaste erfarenheterna som drogs i rapporten. Nämligen att den judiska gruppen söker en bättre kontaktyta med staden. Då är det klart att vi kommer göra det och försöka hitta ett sätt att justera så att de upplever att de har en bättre dialog. Vi fortsätter att utveckla och upprätta planen för stärkta insatser mot rasism. Med det här förslaget som vi redan har lagt så inlemmas de slutsatserna. Därför finns det ingen anledning att bifalla det här yrkandet. Så avslag alla övriga yrkanden. Tack! Ordförande Tack Daniel! På detta har ju Emmyly Bönfors (C) begärt en replik. Varsågod Emmyly!

Tack Daniel! Ja, vi har ju gott om. Tack Daniel Bernmar skulle jag säga, för det är det jag vänder mig till här. Vi har ju gott om planer och program i den här staden. Och vi har ju ganska låg genomförandekraft på många av dem, tyvärr. Därför vänder jag mig till dig med frågan hur tänker du konkret säkerställa att de här planerna genomförs? Vad kommer bli din första insats för att se till att det blir genomförandekraft i de här planerna? Och inte bara ytterligare pappersprodukter och utredningar i kommunstyrelsen? Ordförande Tack Emmyly! En kontrareplik begärd av Daniel Bernmar (V). Varsågod Daniel!

Tack ordförande och tack Emelie för frågan. Det första vi gjorde, och kanske det allra viktigaste, det var att vi i årets budget avsatte 4 miljoner kronor i arbetet mot antisemitism och islamofobi. Som idag är de mest utsatta grupperna. Det var ett första viktigt steg. Det andra vi ska göra är naturligtvis att jag som kommunalråd och kommunstyrelseledamot har ett stort ansvar att se till att kommunstyrelsen genomför de åtgärder som planen säger att kommunstyrelsen ska göra. Och det tredje vi ska göra är att se till att de rödgröna budgetarna avspeglar och satsar på de övriga åtgärderna som finns med i planen. Det är de tre punkter som jag kommer arbeta med de kommande två åren. Ordförande Tack Daniel! En ny replik begärd av Emmyly Bönfors (C). Varsågod Emmyly!

Tack för ordet! Jag har ingenting emot att man tillför mer medel till exempel för att ge till Forum för levande historia eller liknande. Men den här rapporten vittnar om att det är i grunduppdraget som det brister. Det är i klassrummet som läraren inte alltid kan eller hinner markera. Inte på grund av ovilja förstås, men för att det är svårt. Det här är väldigt komplext. Hur kommer ni att komma ner på konkret nivå för att se till att det här motverkas med diskriminering. Där tror jag tyvärr inte att bara lägga ut fyra miljoner i en stad med en budget på ganska många miljarder kommer vara en lösning. Utan det här handlar ju om ett politiskt ledarskap. Det behöver ske i verksamheterna och inte bara i yrkanden i kommunstyrelsen. Så hur kommer du säkerställa att det blir verkstad i verksamheterna och att de ska klara sitt grunduppdrag och jobba? Ordförande Tack Emmyly, en kontrareplik begärd av Daniel Bernmar (V). Varsågod Daniel.

Tack ordförande och tack Emelie. Nej men du har helt rätt. Du har helt rätt att det här handlar inte om att lägga in nya yrkanden och nya uppdrag och utreda saker i första hand. Utan det handlar ju om att följa upp det på verksamhetsnivå. Och det är jätteviktigt för oss att vi får ett uppföljningssystem som möjliggör det. Att våra nämndledamöter kan ta ansvar för att både följa upp planer och program men också budgeten. Och det kommer jag absolut arbeta med det kommande halvåret. Att förbättra och förstärka uppföljningssystemet och våra partikamraters möjligheter att följa upp att nämnder och styrelsers förvaltningar utför uppdraget. Men jag tycker ändå att de. 4 miljoner är jätteviktiga för att öka kunskapen om vad man ska göra. Det framkommer också att det finns brister i genomförandeförmåga därför att man inte vet vilka insatser som är rätt insatser. Det är bedrövligt att vi inte har kommit längre på det området under de fyra föregående åren. Det behöver vi nu rätta till. Därför börjar vi i den änden. Ordförande Tack, Daniel. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). som är sist på talarlistan. Varsågod, Viktoria.

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige och åhörare. Man brukar säga att ingen föds extremist. Inget barn föds ond. Inget barn föds som rasist. Det må vara sant. Men inget barn föds heller demokrat. Man formas till en demokratisk medborgare genom den kontext man befinner sig i. Genom de föräldrar som fostrar en, genom den skola man är i och genom det samhälle man lever i. Därför måste vi självklart i varje avseende skydda demokratin. Den ska vinnas av varje generation. Jag har under min livstid aldrig varit så orolig som jag är över det demokratiska tillståndet i det här landet. Den antisemitiska, förlegade och vidriga tiden som vi upplever igen nu är någonting som berör oss alla. Det är fruktansvärt. Vi gick direkt till grundskolenämnden och såg till att initiera en utredning där vi skulle kartlägga hur det ser ut, hur upplever rektorerna och vad vill de ha för stöd för att klara att ta det här. apropå att göra saker som händer i klassrummet, apropå att inte skriva vackra planer som inte följs upp. Sedan tog vi kontakt med Segerstedtinstitutet och de ska hjälpa oss med precis de insatserna som lärarna och rektorerna efterfrågar för att de ska klara det uppdraget. De globala konflikternas lokala konsekvenser, för det är inte bara en befolkningsgrupp som far illa i Göteborg. Det är väldigt många befolkningsgrupper som far illa i Göteborg. Det okränkbara människovärdet måste alltid vara utgångspunkten i en demokratisk församling. Jag lovar att jag kommer att göra allt jag kan i den här kampen och kämpa mot alla former av extrema uttryck. Vi kommer nu se till, vi har gett ett handslag med Segerstedts institutet och Göteborgs universitet, att fler lärare kommer att få gå utbildningen som heter Extremism, identitet och vad sjutton var det, tredje. Extremism, identitet och tolerans. För att lära sig hur man bemöter den här svåra, svåra utmaningen på golvet och där man möter barnen. För det är ju faktiskt trots allt barnen som är framtiden. Jag och Axel Josefson var i Sydafrika. Jag vet inte hur lång tid jag har kvar. 15 sekunder. Jag sparar det till en annan gång. Jag tror att många av oss i grunden är överens. Men jag tycker att det är slarvigt uttryckt från den här sidan. Jag hoppas att vi i stället kan hjälpas åt. Tack. Ordförande Tack. Då är det Martin Wannholt som har begärt ordet. Varsågod Martin.

Nej, jag ville bara kommentera Blertas känslofyllda påhopp, eller påhopp, eller starka ord, och att det skulle vara någon tävling om man besöker kyrkor eller moskéer eller annat. Då vill jag bara klargöra väldigt tydligt, och jag tycker att det har varit tydligt tidigare här i fullmäktige, att jag har religionsfrihet i Sverige. Jag är ateist. Jag går helst inte i någon religiös församling om jag slipper, för mig är det vidskepelse att fördöma människor. Men jag går naturligtvis på besök när det händer saker och man behöver ökad trygghet. Det kan vara minnesstund och så vidare. Sådana formella bitar går jag ju på. Men jag går aldrig frivilligt till de här olika religiösa församlingarna om jag inte behöver. Och vet du vad? Det är min fulla rättighet. Och sen är det så att vi har ganska gott om imamer runt om i Sverige, om vi nu pratar det, som öppet, öppet säger att homosexualitet är sjukdom eller det får inte finnas, det finns inte i Koranen. Och de får väl säga så och tycka så. Men jag har många homosexuella vänner här i Göteborg. De känner att varje gång den församlingen växer får de ta ett steg tillbaka. Frågan är mycket mer komplex än att bara skjuta, som du gjorde, och bara ta upp en liten del från en sekulär, demokratisk muslims sida, som är en minoritet bland världens muslimer. Ordförande Tack Martin. På detta har Blerta Holt i (S) begärt en replik. Varsågod Blerta.

Martin, du blandar äpplen och päron. Du för samma debatt om och om igen. Det är klart att det finns problem med den muslimska församlingen i Sverige och vissa typer av krafter inom islam. Det finns det inom kristendomen, inom den kristna ortodoxa kyrkan inom katolicismen och judendomen. Men du klankar alltid ner på den muslimska gruppen. Det känner jag, för jag är som muslim. Jag måste bara säga det, för du tog upp det här. Vi måste prata om det här ärendet. Det här ärendet handlar om hur vi förebygger rasism i vår stad. Men att då prata om hur vi ska förebygga eller prata om omvänd rasism. Vi har frågan om desinformation, den har vi tagit på allvar. Den finns med i vår budget. Läs den. Frågan om hur vi jobbar aktivt förebyggande mot antisemitism och islamofobi. Det finns i vårt budgetuppdrag. Läs den. Men blanda inte äpplen och päron. Tack. Ordförande Tack så mycket, Blerta. Då är det Martin Wannholt som har begärt en kontrareplik på detta. Varsågod Martin!

Jag gick upp som ett svar på att det var du som sköt ut åt det här hållet en specifik fråga. Det var just du som gick in på den frågan och gick utanför helheten i ämnet. Och att då säga att man blandar äpplen, Per, jag svarade på din fråga, för jag ville vara tydlig med den. Sedan kan jag också säga till dig, det finns fler än du som drabbas. Det vet Hanan, som har träffat min fru. Hon åker ut för rasism en gång i veckan på bussen till Volvo och så vidare. Så det här är inget nytt. Vi har en massa hemsk rasism i vårt Göteborg, och där är vi helt överens. Men du sköt ut den, och då kände jag mig tvungen att svara. Det tänker jag göra nästa gång du gör det också. Tack! Ordförande Tack, då har jag tomt på talarlistan. Är fullmäktige redo att gå till beslut? Under överläggningar yrkar Bosse Parbring, Daniel Bernmar, Emmyly Bönfors bifall till kommunstyrelsens förslag. Emma Altenhammar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Johanna Holmdahl, Mariette Höij Risberg, Nina Miskovsky att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M D L och KD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget? Nu ska vi se. Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Bifalles förslaget från Johanna Holmdahl, Mariette Höijer Risberg, Nina Miskovsky? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Det verkar som att alla ledamöter är på plats. Då är det votering som är begärd och det ska verkställas. För att kunna ta motförslag till kommunstyrelsens förslag, det vill säga att kommunstyrelsens förslag är ja i proposition i huvudvoteringen och för att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Emma Altenhammar som motförslag? Antas förslaget från Johanna Holmdahl med flera som motförslag? Jag anser att förslaget från Johanna Holmdahl med flera har antagits som motförslag. Då återstår huvudvotering. Ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Johanna Holmdahl med flera. Är det korrekt uppfattat? Då startar vi omröstningen. Varsågod och rösta. Och alla har röstat, ser jag. Jag stoppar omröstningen. Det blir 43 ja-röster till kommunstyrelsens förslag och 38 röster för Johanna Holmdahl med flera. Därmed blir det bifall till kommunstyrelsens förslag. Reservation till förmån för SD:s förslag. Yes, antecknat. arkitekttävlingen för konstmuseet. Då har vi ärende 18. Redovisning av uppdrag om att ge göteborgare möjlighet att rösta på arkitekttävlingen för konstmuseet. Där kommunstyrelsen föreslår att redovisning av fullmäktiges uppdrag till Higab AB att i samverkan med kulturnämnden, byggnadsnämnden och övriga berörda parter publicera alla inkomna bidrag i arkitekttävlingen om Göteborgs konstmuseums tillbyggnad och möjliggöra för göteborgarna att rösta på förslagen antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet först begärts av Johannes Hulter (S), därefter Johan Zandin (V). Varsågod Johannes!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Det här ärendet bottnar i att vi vill få in göteborgarnas synpunkter, idéer och tankar. Som man ser i ärendet sätter lagstiftningen stopp för det sätt som vi hade tänkt. Därför ser vi också att det är okej att förklara ärendet fullgjort. Men som ni ser också så skickar vi med lite tankar om hur man skulle kunna göra det här på ett enkelt och smidigt sätt ändå i Higab då. Så det följer med i ett yttrande. Tack så mycket! Ordförande Tack! Då var nästa talare Johan Zandin (V), därefter Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod Johan!

Tack så mycket! Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Som framgår av handlingarna kom det här initiativet lite för sent när vi fattade beslut i den här salen i oktober även av rena rättviseskäl, att under. En pågående tävlingsgång ändrar helt förutsättningarna. Om man någon gång vill göra det här igen så får vi helt enkelt se till att vara ute mer i god tid. Men jag vill också passa på att ge en eloge till Higab som trots dessa svårigheter ändå gjorde sitt yttersta för att försöka uppfylla uppdraget med kreativa förslag. Men jag delar ändå stadsledningskontorets och kommunstyrelsens förslag att det som hade varit möjligt att göra nu, som Higab föreslår, var ändå lite för långt, både från den ursprungliga intentionen och också lite juridiskt tveksamt. Men som sagt, vi har ett yttrande med lite enklare, mindre förslag för att ändå få in göteborgarnas synpunkter så gott det går. Tack. Ordförande Tack. Då nästa talare är Ann Catrine Fogelgren (L). Detta är Hans Arby (C). Varsågod, Ann-Catrine.

Tack så mycket, ordförande, åhörare och ledamöter. Ja, precis som Johannes och Johan har sagt här, så är det ju så att tävlingen var redan igångsatt när det här beslutet togs. Eftersom arkitekttävlingen genomfördes i enlighet med lagen om offentlig upphandling, och det var alltså inte möjligt att inhämta synpunkterna från göteborgarna, för då skulle bolaget riskera att bryta mot reglerna ur ett likabehandlings och transparensperspektiv. Men jag vill ändå påpeka att den nya byggnaden kommer att placeras bakom den nuvarande byggnaden och kommer inte att synas från Götaplatsen. Det är också tanken att en ljusgård ska förbinda det gamla med den nya och att man genom det också ska lösa en hel del problem gällande inomhusklimatet i museet. Det viktiga skulle jag återigen vilja poängtera är att byggnaden, som nu är 100 år gammal, har ett stort eftersatt underhåll när det gäller stabilt klimat för konstverken, gällande tillgänglighet, säkerhet och så vidare. Samtidigt har konstmuseet mycket höga kulturvärden. Därför är det också ett byggnadsminne, vilket ställer stora krav på genomförandet och utformningen. Det är någonting som har lyfts hela tiden under arbetet. Byggnaden ska också utföras med hög miljömedvetenhet och med kloka materialval. För min del så har jag stark tilltro till den process som Higab har genomfört. Utöver funktionaliteten så är det också budgeten som har varit en viktig faktor. För de förslag som presenteras ska också vara genomförbara inom de ramar som är satta. Hitom har också under framtagandet med det här förslaget haft ett antal referensgrupper för att ta in flera perspektiv. Tyvärr så har ju projektet nu försenats, vilket är olyckligt då risken att konsten förstörs ytterligare är överhängande. Men med det här beslutet så kommer nu Higab ta nästa steg i processen, vilket är glädjande. Jag själv ser väldigt mycket fram emot det här förslaget som nu ganska snart kommer att presenteras på tillbyggnaden. Det kommer att diskuteras, kommenteras. Det kommer att ges ris och det kommer att ges ros. Men så ska det också vara för en byggnad som engagerar och som göteborgarna sätter stort värde på. Ordförande Tack! Nästa talare Hans Arby (C), detta är Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter! Tanken med att låta göteborgarna indirekt få vara med i jury i arkitektämnen för konstmuseet var säkert en bra idé för halvannat år sedan. Men som sagt, vad var för sent? Ann-Catrine har förklarat väldigt bra, som det står också i handlingarna, om varför man inte kunde göra detta. Den avråder man ju även för att göra en referensgrupp som SD tar upp i sitt yrkande. Det kan också vara tveksamt från LOU-perspektiv. Sen är jag lite tveksam till Johannes idé. Att ge göteborgarna chans att lämna synpunkter. Det blir ju falska förväntningar om att man faktiskt kommer kunna påverka. Det vet vi. Och jag tror, Johannes, du kommer säkert ha chans att på något annat sätt berätta att du vill se klassisk arkitektur. Alla Lisebergs badhotell även där, om nu någon kommer lyssna på det. Det vet man ju inte. Men jag yrkar bifall till KS förslag och förklarar uppdraget fullgjort. Tack! Ordförande Tack! Då nästa talare Jörgen Fogelklou (SD). Därför Anders Sundberg (M). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet! Ni kanske hörde mig då. Jag ska börja med att citera Björn Sisjö, stadsarkitekten, när vi var på vår rundvandring. Det här blev ju inte bra. Det här blev fel. Det här kunde vi ha gjort annorlunda. Det sa han om nästan alla byggnader som har byggts här de sista 10–20 åren när vi var på rundvandring med honom. Det här har blivit fel från början. Så är det ju. Göteborgarna borde få säga sitt, tycker jag, eller tycka till. Jag tycker att vi måste göra om sådana här saker. Har vi en arkitektfirma som till slut vinner en upphandling, ja, då borde den arkitektfirman kunna lämna in tre, fyra förslag på gestaltning. Det handlar ju inte om funktion. Det handlar inte om ytor, utan det handlar om gestaltning mitt i stan. Det tycker jag att göteborgarna borde få säga sitt om. Vi avstod i kommunstyrelsen, för vi har läst på det här ärendet, för det är inte riktigt lätt alla gånger som har gått. Vi har lagt ett yrkande här i fullmäktige i dag, som vi har skickat in, och det är just den här referensgruppen, att Higab ska få tillsätta den med ett utökat antal personer i den här referensgruppen. Det var väl tolv från början de ville ha personer, och det tycker jag kanske är för lite folk. Jag yrkar bifall till reservation 1. på Sverigedemokraternas yrkande här i fullmäktige. Ordförande Tack! Då är det Anders Sundberg (M) just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Ordförande, ledamöter! Ja, det mesta har sagts. Prioriteten att få till en tillbyggnad av konstmuseet är av högsta rang. Vi har konstverk och konstföremål i dryga miljonen som i dag ligger och förstörs. Det här måste omhändertas. Det här är inget nytt förslag heller, att göra en tillbyggnad. Det samtal som vi har i dag är slutet på en flera decennier lång diskussion om behovet av tillbyggnad av den gamla fastigheten. Sen har det kommit förslag här i sista sekunden från SD. Jag har inte haft möjlighet att faktiskt ta ställning till det. Däremot så har man ju konstaterat utav laglighetsskäl här att tyvärr är det ju så att man bryter mot lagstiftningen på flera olika områden om man skulle gå vidare med något av de här förslagen, och det är ingenting som vi ser skulle gagna processen. Däremot kan jag hålla med de flesta partierna här och önskemålet om att en arkitekttävling hade varit optimal, naturligtvis. Men processen och sättet det här genomförs på har ju tyvärr blivit fel. Därmed yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack för anförandet, herr ordförande! Det var bra att du tog upp det här, Anders. Jag skulle nämligen säga det till Hans Arby också, som sa att det är tveksamt om detta är rätt. Men är det någonting som vi behöver är det väl politiker som vågar sätta ned foten och prova saker. Det är tveksamt. Vad är vi här för? Vi är här för att bestämma över Göteborg. Vi måste ju ha en vilja. Vi måste ju stå bakom vad folket i Göteborg vill. Om det då är tveksamt, ja då får väl förvaltningsrätten säga det. Nej, det här var galet. Men vi måste ju pusha på det som göteborgarna vill. Vi kan ju inte sitta här och säga att jag är lite tveksam, jag är från Centern. För det är ju så det funkar i Centern, tänkte jag säga. Tack! Ordförande Tack! Programförandet har begärt replik. Varsågod!

Tack! Det är väl kanske så att vi försöker tänka efter före. Där det är rätt tydligt från tjänstemän som tittar på det här, väldigt stor risk att det blir överklagat. Då förhalar vi processen ännu mer och får massa förseningar och så där. Om det var fel från början, man skulle ha tagit initiativet tidigare. Men att göra det här nu och riskera ännu mer förseningar, det har jag svårt att se nyttan med. Ordförande Tack! Kontrareplik begärd. Jörgen Fogelklou (SD) varsågod!

Tack för ordet! För jag är ju av den åsikten att om det har blivit fel så ska man göra om och göra rätt. Tack! Ordförande Tackar! Tomt på talarlistan. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller yrkandet från SD den 1 februari 2024. Johan Zandin, Hans Arby, Anders Sundberg bifaller till kommunstyrelsens förslag. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslagen från Jörgen Fogelklou? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Inväntar vi. Försöker komma in. Ja, då har votering begärts och ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Jörgen Fogelklou. Godkänns den voteringen? Då startar vi omröstningen. Varsågod och rösta. Ja för kommunstyrelsen, nej för förslaget från Jörgen Fogelklou. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och konstaterar att kommunstyrelsens förslag har bifallits med 72 röster mot 9. Reservation från Sverigedemokraterna. 19.Redovisning av uppdrag att ta fram en kompetensförsörjningsplan för Göteborgs Stad. Vi går på ärende 19. Redovisning av uppdrag att ta fram en kompetensförsörjningsplan för Göteborgs Stad. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning 2024–2026 antas. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram en kompetensförsörjningsplan för Göteborgs Stad antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet först begärts av Marie Brynolfsson (V), därefter Anneli Rhedin (M). Varsågod Marie!

Så där, då så. Ordförande, fullmäktige, göteborgare. När jag gick i gymnasiet så var jag en av dem som drömde om att jobba med äldre och i hemtjänsten. Jag tyckte det var ett fint jobb. Det var det. Det är det. Jag var nybliven 18-åring och jag fick ett livsråd av Jenny som då var 90. Dansa Marie, dansa mer hela livet, sa hon. Hur många tror ni det är som drömmer idag om att jobba? med äldre, i ett samhälle där mänskliga rättigheter blivit alltmer oviktigt, i ett samhälle där människor bryr sig mer om sig själva än andra. Jag tänker att vi behöver vara lite ärliga när vi pratar om den här så kallade kompetensförsörjningskrisen. Vi vet precis varför vi har kris i välfärden och kris med personal. Decennier av nedskärningar har pressat arbetsvillkoren till i stort sett ohållbara på många håll i välfärdsjobben. Ni känner säkert till välfärdsupproren, lärarmarschen, förskole upproret, undersköterskeupproret. De anställda i välfärden har helt enkelt fått nog. De ställer inte upp på nedskärningar och underbemanning. Det är inte kärnfysik att lista ut varför ingen vill jobba i välfärden. Vi kan använda ordet kompetensförsörjningsutmaning, men vi pratar egentligen om personalflykt. Jag har sagt det förut, jag säger det igen. Vi har en fullskalig nationell kris i välfärden. Tyvärr är det inte jättemycket som en enskild kommun kan göra för att komma tillrätta med strukturella problem. Tänk ändå om det fanns en nationell instans som hade någon form av makt att fördela om, prioritera resurser. Skulle kunna kalla det för, jag vet inte, regering. Tyvärr verkar frågan om välfärd inte heller vara så prioriterat för den regering vi har just nu. Jag läste faktiskt Tidöavtalet för att se på vilket sätt som Tidöpartierna ville förbättra välfärden. Men tyvärr, den enda ambitionshöjning som jag kunde se gällande välfärden, det är den som handlar om hur den globala djurvälfärden ska förbättras. Och utifrån det så förstår man ju ändå talesättet slita som ett djur. Jag önskar dock bättre villkor för våra anställda. Jag vill att fler ska drömma om välfärdsjobb, att få träffa Jenny och få livsråd. Därför är jag otroligt glad att vi äntligen är i mål med vår kompetensförsörjningsplan. Att vi är eniga här över partigränserna om att det här är en jätteviktig fråga. Såklart är inte den här planen hela lösningen, men den kommer ändå ge oss guidning och åtgärder framåt. Men det kommer krävas tålamod. Och det är någonting som jag har lite dåligt med. Dessutom har vi ont om tid. Så därför tänker jag, nu kör vi fort som tusan! Tack för ordet! Bifall till KS förslag förresten! Tack! Då måste jag tala med Anneli Rhedin (M). Detta är Johanna Holmdahl (KD). Varsågod Anneli!

Tack så mycket, ordförande, ledamöter och åhörare! Jag yrkar först bifall till tjänsteutlåtandet och tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Vi vet att Göteborg står inför stora kompetensförsörjningsutmaningar som kommer att påverka den välfärd vi vill ge stadens invånare. Allt fler lever längre. Detta leder till att allt fler kommer att ha ett ökat omsorgsbehov. Vi behöver ha fler händer i vården. Vi vet vikten av att behålla vår personal. Att kunna rekrytera fler för att lyckas med det kommunala uppdraget behöver vi ta hand om vår personal. Allt färre kommer att behöva försörja allt fler. Vi behöver ta denna brist på vård och omsorgspersonal på allvar. Med att rekrytera fler? Vi behöver få fler unga att välja välfärden. Därför vill vi ge. Kommunstyrelsens uppdrag är att efter dialog med berörda nämnder återkomma med en redovisning med konkreta insatser för hur man ska attrahera och motivera unga och vuxna att utbilda sig inom vård och omsorg. Tack! Ordförande Tackar! På det anförandet har Marie Brynolfsson (V) begärt replik. Varsågod!

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige och åhörare! Först vill jag tacka Anneli för gott samarbete kring arbetet med den här planen. Men jag vill ändå ställa en liten fråga kring ert yrkande, som jag för övrigt också yrkar avslag på. Vi har ju pratat mycket om det här med administration och sådant. Ni vill alltså ta fram konkreta åtgärder för att få fler att studera på ungdomsgymnasiet. Det är ju rätt. Men i själva planen så finns ju i fokusområde 2. En åtgärd som heter Ta fram och genomföra ett gemensamt åtgärdspaket för att öka antalet studerande i Göteborgs stads vård och omsorgsutbildningar inom ungdomsgymnasiet. Så då undrar jag, vad är det som ert yrkande tillför som inte redan ska omhändertas i det här uppdraget? Jag tänker att det blir dubbla styrsignaler. Tack! Ordförande Kontrareplik begärd av Anneli. Varsågod!

Tack Marie. Vi vet till exempel att ÄVO upplever, och det kan Marie också tala om, att man upplever att fler vill tydliggöra behovet. Vi vill göra det lättare för våra unga att välja välfärden. Vi vet att fler väljer att studera till något helt annat. Därför har vi gjort en stor kampanj i höstas med att uppmärksamma äldre i vård och omsorg. och gör det attraktivt för unga att välja. Vi vill sänka de trösklarna. Vi vill till och med säga att, gör en praktik när du går åttan eller nian i äldrevård och omsorg. Och inte bara välja de vanliga programmen. Så därför vill vi bara lyfta den här frågan och tala om att det är viktigt. Hur kan vi göra för att allt fler ska välja vård och omsorg? Så det kanske är dubbelt, men hellre dubbelt än inget. Tack! Ordförande Ny replik begärd. Maria Nilsson (L). Varsågod.

Tack, ordförande. Men det blir lite knepigt att lägga ett extra uppdrag om att göra någonting som planen redan säger ska göras. Det blir inte mer gjort för att man lägger det en gång till. Eller hur? Det står ju jättetydligt i planen att det här ska. Så jag förstår faktiskt inte. Tack. Ordförande Tack! Då går vi tillbaka till talarlistan. Det är Johanna Holmdahl (KD) efter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Johanna!

Ordförande, fullmäktige, ledamöter och åhörare. Vi ser väldigt positivt på den här kompetensförsörjningsplanen, precis som Du var inne på Anneli. Den som har presenterats har stort fokus på arbetsmiljö och personalfrågor, men vi upplever att den saknar konkreta förslag på ändrade arbetssätt som faktiskt kan göra strukturell skillnad. För att leva upp till välfärdsuppdraget så kommer det att krävas stora förändringar i arbetssätt och att väldigt många fler väljer att utbilda sig inom vård och omsorg. Inte bara de som går på gymnasiet utan även andra som behöver utbilda sig innan man blir anställd så att säga. Och det krävs också omfattande implementering av välfärdsteknik. Så vi önskar mer konkreta åtgärder i denna riktning som vi nu saknar i planen. Och därför så vill vi att kommunstyrelsen återkommer med sådana. Så vi bifaller kompetensförsörjningsplanen, precis som Annelie var inne på. Men vi vill ha en återrapport om det här för att det är så viktigt helt enkelt. Tack! Ordförande Bifall, som sagt! Tack! Då var nästa talare Emmyly Bönfors (C). Därefter Ann-Catrine Fogelgren (L). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande för ordet! Ja, då är det ytterligare en plan som vi diskuterar här ikväll. Och det här är ju också en väldigt viktig plan, att vi ska lyckas få fler händer i välfärden till exempel. Och att vi ska lyckas försörja staden med kompetenta människor. Och att vi ska lyckas locka till oss kompetens. Och den är ganska heltäckande den här planen. Och på den här planen har också MDL och KD lagt ett yrkande. Jag håller med om det ni skriver i den. Problemet är bara att precis det står också i planen. Så mot den bakgrunden så kommer vi att yrka avslag på det tillägget. Men vi yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi tycker planen är bra som den ser ut idag. Jag tycker att ert uppdrag är bra, men det står redan i planen. Därav avslag. Vi yrkar också avslag på Sverigedemokraternas yrkande. Tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare Ann-Catrine Fogelgren (L), därefter Mariette Höij Risberg (D). Varsågod Ann- Catrine!

Tack så mycket, ordförande, ledamöter och åhörare! Ja, vi har ofta lyft utmaningarna i ett framtidsperspektiv när det gäller brist på arbetskraft. Men nu har vi verkligen hunnit i kapp oss. Vi är nog flera här som under vintern drabbats av inställda turer i kollektivtrafiken på grund av brist på förare. Den här bristen är synlig för alla göteborgare, även om det ligger mer i det regionala. Men brist på arbetskraft finns inom nästan alla områden i den kommunala verksamheten också. och av siffror som presenteras förstår man vidden av de utmaningar vi har framför oss. Inom de tio närmaste åren är stadens verksamheter i samlade behov att rekrytera 40 000 personer, som behövs utifrån demografin, pensions och externa avgångar. Det är inte bara kommunen som behöver personal, utan både näringslivet och försvaret behöver en större del av tillkommande på arbetsmarknaden. Arbetskraften kommer helt enkelt inte att räcka till. Förväntningarna på hög kvalitet i välfärden och ökat behov kommer inte vara möjligt att infria enbart genom att öka antalet anställda. Utan här behöver vi ta hjälp av nya lösningar genom nya samarbeten och ny teknik. Det är bistert, men kommunen behöver se över och bestämma vilken typ av verksamhet som är möjlig att genomföra utifrån den personal som finns att tillgå. När arbetskraften minskar totalt kommer det att krävas andra mindre personalkrävande lösningar. Teknik finns och utvecklas hela tiden, olika digitala lösningar, AI, kanske robotar som kan frigöra viss personal till andra uppgifter. Men lika viktigt att rekrytera personal är att behålla den nuvarande. Men när någon slutar behöver lärdom tas varför personen väljer det. Det är därför bra att avgångsenkäten särskilt poängteras och att den nu ska bli verklighet. Något förvånande är det att valideringen inte används mer i kommunen, med tanke på att flera med kunskaper men med svårigheter att komma in på arbetsmarknaden utgör en resurs som bättre behöver tas tillvara. Det kommer vi också nu förhoppningsvis att se. Med detta sagt ser vi mycket i planen som är bra och kan vara ett viktigt verktyg i den tuffa uppgiften gällande kompetensförsörjningen. Arbetet behöver följas noggrant med uppföljningar. Dock behöver staden bli betydligt bättre på att ta med sig de tekniska lösningarna och det är bråttom. Här behöver omgående åtgärder tas fram och arbetet går alldeles för långsamt. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsen och tilläggsyrkande från M, D, L och KD. Tack! Ordförande Tack! Då har nästa talare Mariette Höij Risberg (D) och där efter Marina Johansson (S). Varsågod Mariette!

Tack så mycket! Ordförande, ledamöter, göteborgare! Göteborg står inför betydande utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen inom välfärden. Påverkat av den demografiska förändringen som väntar och ett ökat behov av vård och omsorg och med att andelen äldre kraftigt kommer att öka. År 2035 förväntas antalet äldre ha ökat med cirka 64 procent jämfört med idag. Vi vet att vi kommer att få en enorm brist på personal. För att säkra en högkvalitativ välfärd i framtiden krävs därför nya arbetsmetoder, genom omfattande implementering av välfärdsteknik, genom konkreta åtgärder och planer. Vi behöver strategier för att göra staden attraktiv för arbetskraft. Där särskilt fokus ligger på att säkerställa rätt utbildad personal inom vård och omsorg. Den grundläggande principen bör fortsatt vara att grundutbildning ska ske före anställning och inte under arbetstid. Jag yrkar bifall till stadsledningskontorets förslag och beslut till beslut samt bifall till tilläggsyrkandet från M D L och KD. Ordförande Då var nästa talare Marina Johansson (S), därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Marina!

Fullmäktige åhörare. Ja, det är jättekul att vi idag kan fatta det här beslutet om denna väldigt viktiga planen och jag tycker att vi har jobbat bra tillsammans i både personalutskott och stor delaktighet också från verksamheterna. Och vi vet att just nu så saknar staden ungefär. 2000 personer med rätt utbildning. Om fem år så är vi uppe i över 5000 personer som saknar rätt utbildning. Så lär det fortsätta. Därtill då att det inte kommer finnas lika många i arbetsför ålder. Så den här planen är oerhört viktig. Jag har själv jobbat fackligt tidigare mycket i mitt liv och tycker just att arbetsmiljöfrågorna är det viktigaste som vi faktiskt har att jobba med i den här staden. Så den här planen kommer att bli ett konkret stöd. Det är inga vidlyftiga åtgärder. Det är kloka, välavvägda, viktiga åtgärder som kommer stödja nämnderna ute i det arbete de redan gör och redan har startat. Och det handlar precis som vi har pratat om att börja arbeta på nya sätt. Vi måste rusta vår personal för den digitala utvecklingen och där finns det mycket på gång Exempelvis bara i äldrenämnden håller vi på att ta fram en digitaliseringsplan. Staden som helhet har en plan för digitalisering. Det måste vi rusta våra anställda för. Och vi måste också utbilda vår personal på nya sätt. Vi kommer inte kunna skicka lika många och sätta sig på skolbänken för det kommer inte finnas den möjligheten att ens ta in vikarier. Så att på bättre och smartare sätt utbilda mer på arbetsplatser, jobba mer med validering, som vi har pratat om också är jätteviktigt. Få in nya grupper som står utanför på arbetsmarknaden. Unga och studenter som påpekas i yrkandet finns också med väldigt tydligt som sades tidigare i planen. Så jag tycker planen är väldigt heltäckande och nu handlar det om att vi behöver jobba tillsammans så att det här faktiskt ska hända. Och vi kommer följa upp planen noggrant, det tänker jag inte minst i personalutskottet också. Och följa upp helt enkelt. Sen är lönen jätteviktig med och det står lite om lön också och där behöver vi verkligen göra mer för att de här yrkena ska bli mer attraktiva. Så det är viktigt. Jag stannar där. Yrkar alltså bifall till KS förslag, avslag till yrkandet från KD, M, L och SD kommer upp här så jag antar att ni kommer yrka på era till KS. Därför yrkar jag avslag på SDs yrkande nu också. Tack! Ordförande Tack. Då är nästa talare Karin Pleijel (MP), därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Karin!

Tack herr ordförande, fullmäktige och åhörare! Ja, vi lever i en tid när mörka moln hopas på himlen. Men vi lever också i en föränderlig tid när väldigt många förändringar, inte minst av arbetslivet, står framför oss. Jag tänker på AI-frågan som vi vet har mycket uppmärksamhet i media nu och som jag bara ser som början på en tsunami när det gäller arbetslivet. Den här kompetensförsörjningsplanen är väldigt bra och jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. En viktig sak är att inte bara locka personal till våra verksamheter utan också få personalen att vilja och orka jobba kvar. Det är kanske den viktigaste utmaningen. Slit och släng är dumt både när det kommer till saker och människor. Det spelar ingen roll om vi lyckas anställa väldigt många, om de flyr eller blir utbrända efter bara några år. Vår personal behöver också få mer inflytande över sitt arbete. Det är en viktig faktor för att vilja stanna kvar, få chans att utveckla sig själva och staden. Både verksamheten kan utvecklas och personalen mår bättre med en sådan ingång. Jag vet att det finns många bristyrken som vi har pratat om här. När det gäller läraryrket till exempel så är det en enorm brist och det är viktigt att vi får Lärare, och stanna och känna att man får de redskap som man kan lyckas med i sitt jobb, inte minst i de skolor som ligger i utsatta områden. Jag är glad att ordet. ompröva våra arbetssätt och så, står med i den här planen. För ibland behöver vi kanske tänka lite outside the box för att få det att bli riktigt bra. Det är också många tekniska yrken som är bristyrken. Och jag tycker det är viktigt som ingenjör själv att vi får både kvinnor och män att vilja välja tekniska yrken. Och inte tycka att det här är inget för mig bara för att jag har fel kön. Vi har också många spårvagnsförare som vi vill locka till oss och bussförare. Det är också en väldigt viktig länk i vårt samhälle för att det ska bli både jämlikt och hållbart. Så med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Tack! Då nästa talare är Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Mattias Tykesson (M). Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande! Jag vill yrka bifall till tjänsteutlåtandet och till SD:s tilläggsyrkande. För precis som Karin säger här så kan man ju bli utsliten på jobbet om det inte finns. tillräckligt många också, så är det ju. Och det kommer verkligen att vara ett stort underskott på unga in i vårdyrket. Därför tycker vi helt enkelt att vårt yrkande var lite tydligare och lite bättre än M, L D och KD: s. Även om vi har samma andemening. Det är otroligt viktigt i en värld där många unga funderar på att bli både Youtubes och influencers. Det är det de helst av allt vill bli medan vi har ett skriande behov av Människor in i de här riktiga jobben. Vi har oändliga möjligheter och ett smörgåsbord av fina utbildningar. Men det gäller verkligen att attrahera de unga in och välja de här yrkena. Och förstå vikten av att ta ett riktigt arbete. Tack för ordet! Ordförande Tack! Då var nästa talare Mattias Tykesson (M), därefter Mariette Höij Risberg (D). Varsågod Mattias!

Tack så mycket, herr ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare! Jag vill egentligen bara återkoppla till det första anförandet i den här debatten från Vänsterpartiet. Under i stort sett hela min livstid, med undantag för tidigt 90-tal och åren 2018–2022, så är det ju så att det är vänstersidan som har styrt den här staden. Det är ganska magstarkt att stå gång på gång och prata om nedskärningar som man faktiskt i det här fallet själv bidragit till. Skola, förskola, äldreomsorg och mycket annat är kommunala verksamheter. Men det är väldigt lätt att alltid skylla på någon annan. Det är väldigt lätt att skylla på regeringen som vi hör i var och varannan debatt. Med det sagt vill jag yrka bifall till tjänsteförslaget och vårt tilläggsyrkande från M, D, L och KD. Tack! Ordförande Tack! Det var nästa talare Mariette Höij Risberg (D), det är just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Hej! Jag vill bara kommentera litegrann Agnetas anförande här. I tilläggsyrkandet från SD så är intentionen bra. Vi måste locka fler till att arbeta inom kommunal vård och omsorg. Men att frilägga personal för att ta emot elever på öppet hus och prova på-dagar tror vi är fel väg att gå. För då kommer det fullt med elever som inte egentligen är intresserade. Vi vill hellre satsa på fler praoplatser för högstadieelever så att de väljer att studera vid vård och omsorgsprogrammet. Tack! Ordförande Tack! Tomt på talarlistan. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar Ja. Under överläggningen så yrkar Marie Brynolfsson, Emmyly Bönfors, Marina Johansson, Karin Pleijel bifall till Kommunstyrelsens förslag. Anneli Redin, Johanna Holmblad, Ann Catrine Fogelgren, Mariette Höij Risberg, Mattias Tykesson. Att fullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M D, L och KD i kommunstyrelsen. Agneta Kjaerbeck yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från SD den 30 januari 2024. Jag kommer först ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandena. Godkänns den proportionen? Svar ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Då har vi tilläggsyrkandet. Vi börjar med det från M, D, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Jag anser att det har avslagits. Sen har vi tilläggsyrkandet från SD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner fullmäktige beslutat att avslå tilläggsyrkandet. Reservation från Sverigedemokraterna. 20.Redovisning avseende genomförande av Göteborgs stads program för attraktiv arbetsgivare 2019–2023. Ärende 20 är redovisning avseende genomförande av Göteborgs stads program för attraktiv arbetsgivare 2019–2023. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning avseende genomförandet av Göteborgs stads program för attraktiva arbetsgivare 2019–2023, samt programmet löper ut 2023 och därmed upphör att gälla, antecknas. Tomt på talarlistan. Förelägger bara ett förslag till beslut. Bifalls kommunstyrelsens förslag. Svar ja. innovationsprogram 2018 till 2023. Ärende 21. Rapport avseende genomförande av Göteborgs stads innovationsprogram 2018 till 2023. Kommunstyrelsen föreslår att SLK:s rapport avseende genomförandet av Göteborgs stads innovationsprogram 2018 till 2023. Samt att programmet löper ut 2023 och därmed upphör att gälla antecknas. Här har ordet begärts av Eva Flyborg (L). Varsågod.

Tack så mycket herr ordförande! Rapport om innovationsprogrammet var det. Vi i KF gav i uppdrag redan 2016 till stadsledningskontoret att ta fram en strategi för stadens innovationsarbete och en modell för hur det här arbetet skulle bedrivas. Man kan väl säga att stadsledningskontoret konstaterar att det skett omfattande utveckling av stadens verksamheter. Men det är dock svårt att avgöra om, och i så fall hur mycket, innovationsprogrammet har bidragit. Det är väl det som är cloun i detta, att det faktiskt är svårt att veta om det har bidragit överhuvudtaget. Men det kan vi hoppas att det har gjort. Man konstaterar också att det skett en omfattande utveckling. Göteborg blev 2018 utsett som en av de ledande städerna för innovation inom EU. Det kan vi tycka är väldigt bra. Vår region, Västra Götalandsregionen, är också utpekad som den mest innovativa regionen inom EU. Där ska vi sträcka på oss, tycker jag. Vi har stora, internationella, duktiga företag som leder, driver och finansierar mycket av den forskning och utveckling som faktiskt bedrivs i vår region. Men en kommun behöver också utveckla sina arbetsmetoder, sin organisation och sitt ledarskap. Innovation är sällan de stora, avgörande genombrotten. Det är inte mycket heureka över det hela. Det är snarare små och ständiga förbättringar som leder framåt. Kaisen, det japanska uttrycket om ständig förbättring, uttrycker detta väl. Det sker faktiskt främst på operativ nivå, som vi har talat om många gånger tidigare här i kväll i debatten, ute i verksamheterna. Här behöver staden hitta ett sätt, en kultur, som faktiskt tillåter och uppmanar medarbetarna att våga omsätta idéer till praktisk verksamhet. Litegrann som Daniel Bernmar talade om tidigare, det kan jag berömma honom för. Det finns ingen utveckling utan misslyckande. Det får vi aldrig glömma. Rädda medarbetare vågar inte misslyckas. Därför är chefens beteende väldigt viktigt. I Kungsbacka kommun, strax söder om stan, har kommunfullmäktige prioriterat innovation och innovationsarbete. Man har avsatt en generös femårsbudget för att driva processen. Det kanske är något vi skulle kunna ta efter. Att klara det ökade kommunala uppdraget med minskade resurser kräver innovation och utveckling, eller som man också kan uttrycka det. 125 procents välfärd med 75 procent av resurserna. Det finns all anledning, herr ordförande, att fortsätta arbetet med innovation, inte minst för att klara det viktiga välfärdsuppdraget. Med sju sekunder till godo. Bifall KS. Ordförande Tack! Talarlistan är tom. Kan vi se övningen avslutad? Svar ja. Föreligger bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. 22.Årlig översyn av styrande dokument för 2023 Ärende 22 är årlig översyn av styrande dokument för 2023. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads styrande dokument upphör och arkiveras efter genomförd aktualitetsprövning 2023. Göteborgs Stads styrande dokument förlängs till att gälla till och med 2024. Göteborgs Stads miljö och klimatprogram 2021–2030 revideras. Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader revideras och fastställs att gälla för samtliga nämnder och styrelser i Göteborgs Stad. Göteborgs Stads föreskrift om ändringsförbud revideras. Reglementet för Göteborgs Stads krisledningsnämnd, Göteborgs Stads miljö och klimatnämnd och Göteborgs Stads kulturnämnd revideras. Här har ordet begärts av Parisa Rezaeivar (S). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Parisa!

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare! På det rödgröna styret välkomnar vi att den årliga översynen av de styrande dokumenten fortsätter leda till sammanslagningar och förenklingar. De styrande dokumenten är viktiga för den politiska och demokratiska styrningen av Göteborg, men måste alltid vara ändamålsenliga och leda till bättre resultat i välfärden och andra verksamheter. I årets. I årets Aktuellt prövning fortsätter arbetet med att ständigt anpassa dokumenten till den föränderliga verkligheten. Det ligger helt i linje med kommunfullmäktiges budget och stadens politiska riktning. Förlängningar är motiverade, justeringar är nödvändiga och avvecklingar är rimliga. Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag för yrkandet från SD. Ordförande Tack! Då var nästa talare Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Hans Arby (C). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Jag tänker bara yrka på SD:s yrkande i kommunstyrelsen och återremittera detta ärende att konsolidera ett antal planer ner till en. Tack! Ordförande Tack! Då var det Hans Arby (C). Varsågod!

Tack ordförande! Jag skulle bara säga det, jag tycker det är bra att vi har de här rutinerna att regelbundet aktualitetspröva stadens alla styrande dokument och att sträva mot att de blir både färre och tydligare och yrkar med det bifall på kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tackar! Talarlistan är tom. Kan vi ansöka om avslutad? Svar ja. Under överläggningen så yrkar Börje Sestierna Eivar och Hans Arby bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag vill påyrka återremiss till kommunstyrelsen enligt yrkande från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter, om detta inte har gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Svar ja. Jag frågar, beslutar fullmäktige återremittera ärendet? Avgöra ärendet idag? Jag finner att fullmäktige beslutar avgöra ärendet idag. Och då frågar jag, bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Reservation från Sverigedemokraterna till förmån för eget återremissyrkande. barn och unga. Ärende 23 är revidering av Göteborgs Stads riktlinjer för familjehemsvården för barn och unga. Göteborgs Stads riktlinjer för familjehemsvården för barn och unga revideras i enlighet med Stadsledningskontorets förslag samt i enlighet med det tillägg som framgår av handlingen. Föreslår kommunstyrelsen. Ordet har begärts av Jenny Broman (V), därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod Jenny!

Tack så mycket för ordet! Vi hade ju det här ärendet uppe under tidigare möte, och nu kommer det tillbaka igen. Jag har inte ändrat mig över jul. Inte heller har behoven av familjehem ändrats. Det gäller också vikten av att vi behöver se till att familjehemmen håller hög kvalitet, som vi har ansvar inte bara för att omhänderta barn när de far illa i sin hemsituation och inte kan lösas på annat sätt, utan också vad vi gör efter. Vi måste se till att familjehemsvården håller god kvalitet. I remissinstanserna kom det fram synpunkter på att oanmälda besök hos familjehemmen, inte minst utifrån Justitieombudsmannens tidigare bedömningar, inte riktigt kommer fungera. Därför vill vi föreslå några små korrigeringar samtidigt som vi vill att det vid behov ska finnas möjlighet att besöka oplanerat för att säkerställa kvaliteten hos familjehemmen. Att familjehem behöver bättre förutsättningar, det håller vi med om. Det var just därför det kom en motion för ungefär två år sedan från oss i Vänsterpartiet. Jag säger hej till Hanna som ligger hemma och är sjuk och tittar på oss nu, men det var hon som skrev den. Men den handlade just om detta, om bättre förutsättningar och stöd för familjehemmen. Den ska alldeles, alldeles strax redovisas. Beroende på vad som kommer fram i den så kanske vi behöver uppdatera riktlinjerna med det. Och då gäller det generella stödet för familjehemmen. Men det räcker ju inte utan det är bara en del av det stödet som behövs. Vilket stöd som behövs till familjehemmen ser väldigt olika ut. Dels beroende på vilket behov barnet har såklart. Det är ju liksom grunden. Men också utifrån förutsättningar som varje familjehem har. Så därför är det väldigt svårt att liksom. Täcka allting i de generella riktlinjerna. Vi vill fortfarande att den här riktlinjen ska gå igenom nu. Så den är aktuell. Vi vill inte att den ska vänta längre. Den har inte uppdaterats på väldigt länge. Därför bifall till kommunstyrelsen. Ordförande Tack! Då var det Nina Miskovsky (M), därefter Hans Arby (C). Varsågod Nina!

Tack så mycket ordförande! Vi anser att det finns ett behov av att förtydliga vilket stöd man får som familjehem före, under och efter placering, både för att kunna rekrytera fler familjehem och för dem som är familjehem i dag, så att de kan känna sig trygga och få tydlig information om vilket stöd de kan få. Det kan även finnas förbättringsområden kring den hjälp som erbjuds i dag. Familjehem som vill ta över vårdnaden tvekar ofta eftersom det stöd som de har när barnet är placerat hos dem försvinner när de tar över vårdnaden. Det här ser vi som ett utvecklingsområde. När det gäller möjligheten för oanmälda hembesök är familjehem en insats som staden erbjuder och nämnden ytterst ansvarar för. Då måste det finnas tydliga möjligheter att förebygga, upptäcka och åtgärda missförhållanden för barnets skull. Barnets bästa måste få stå i fokus. Det måste finnas möjligheter att upptäcka eventuella missförhållanden och ingripa i tid. Riktlinjen säger att nämnden ska genomföra oanmälda hembesök i familjehemmet för att säkerställa god vård för barnet. Där tycker jag att det rödgröna styrets omformulering gällande hembesök är en för vag skrivning. Redan i dag är de oanmälda hembesöken få eftersom de kan upplevas som integritetskränkande. Det anser vi inte ska stå över att säkerställa en god vård för barnets bästa. Barnets bästa ska även styra när det gäller umgänget med föräldrarna. Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag. till yrkandet från M, D, L, KD i kommunstyrelsen och avslag på yrkandet från V, S och MP. Tack! Ordförande Tackar! På det anförandet har replik begärts av Jenny Broman (V). Varsågod!

Jag tycker det är märkligt att man inte ska ta hänsyn till de fyra socialförvaltningarnas syn på hur skrivningen idag står. Man får ju ändå ta hänsyn till vad professionen säger, vad de fackliga säger och vad Justitieombudsmannen har sagt. Det är ju lite märkligt att vara tondöv för det. Sen tycker jag det är märkligt att man ska ha de här Parallella spåren hela tiden. Det är väldigt onödigt arbete. Det här arbetet att titta över vilket stöd som familjehemmen behöver, det är ju någonting som sker just nu efter motionen av Vänsterpartiet. Då är det jättemärkligt att ha parallella processer, två samtidigt, som ska handla om samma sak. Låt oss se vad den visar och så får vi se vad som ska in i den här och vad som behöver vara med det riktade stödet efter de individuella anpassningarna i familjehemmen. Ordförande Tack! Kontrareplik begärd. Nina Miskovsky (M). Varsågod!

Som sagt var så tycker jag att det är viktigt med det här. Jag tycker att det är viktigt att det här stödet verkligen förtydligas. Sedan ser jag fram emot att arbetet ska utvecklas och att vi ska förstärka arbetet kring familjehemmen rent generellt. Men jag tycker att den här frågan, det säger också Stadsledningskontoret, att det blir en för vag skrivning om man tar bort den här ska-skrivningen som finns i deras förslag. Det gör jag utifrån att jag ser till barnets bästa. Det är det som jag tycker ska få gå i första rum. Att man ska säkerställa att barnet har goda förhållanden och att kunna upptäcka olika missförhållanden som eventuellt kan finnas i god tid och kunna sätta in insatser. Tack! Ordförande Tack! Nu är replik begärd, Jenny Broman (V). Varsågod!

Alltså, stadsledningskontoret har inte alls sagt det. Vi skrev ju yrkandet efter stadsledningskontoret, så de har ju inte kommenterat vårt yrkande. Så det hittade du lite på här nu i efterhand. Men som sagt, jag återkommer till att vårt yrkande innebär ju inte att man inte kan göra oanmälda hembesök. Utan det ser man ju till att ha en screening tydlig från början. Jag tycker också att man ska kunna göra oanmälda hembesök eftersom det verkligen är ett ingripande i ett barns liv att man tar dem från sitt hem och då. måste vi också säkerställa att man kommer till något bättre. Det håller jag fullständigt med om. Vår skrivning innebär inte att man inte kan göra oanmälda besök. Men inga parallella processer. Det är bara onödig administration och det blir inte bättre. Ordförande Tack! Kontrareplik begärd av Nina Miskovsky (M). Varsågod!

Jag vill bara förtydliga att jag inte hittade på Stadsledningskontoret, utan Stadsledningskontoret uttryckte detta utifrån de remissvar som hade kommit in. Så det var inte utifrån ert yrkande. Så att där stod det tydligt att Stadsledningskontoret anser att formuleringen ska finnas kvar. Tack! Ordförande Tack! Tillbaka till talarlistan. Det är Hans Arby (C) just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Vi har ju diskuterat den här tidigare och jag tror jag kan säga ungefär samma sak som då. Familjehemmen är otroligt viktiga och vi behöver allt för att vi får så många som möjligt och fler att öppna upp sina hem. För de som behöver det bäst. Vi håller med om att stödet till familjehemmen alltså är avgörande då men vi tycker att tjänsteutlåtande är väldigt tydlig. på det, hur de ska stödjas, apropå yrkandet från MD, L, KD. Vi håller också med om att hembesöken ska hanteras på ett väl avvägt sätt, men att även där tjänsteutlåtandet är bra på det, apropå S, V, MP:s tillägg. Så jag yrkar med det bifall på tjänsteutlåtandet. Ordförande Tack! Talarlistan är tom. Kan man säga att överläggningen är avslutad? Får jag? Under överläggningen yrkar Hans Arby att fullmäktige bifaller stadsledningskontorets förslag. Jenny Broman bifaller till kommunstyrelsens förslag. Nina Miskovsky yrkar återremiss till kommunstyrelsen. Ett yrkande från M D, L och KD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på deras återremiss. Deras avgörande idag. Om det senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag och förslaget från Hans Arby. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter, om detta inte gjorts tidigare. Vid fullmäktiges sammanträde den 7 december 2023 återremitterades ärendet till kommunstyrelsen genom en minoritetsåterremiss. För återremiss krävs därför ett markeringsbeslut vid dagens sammanträde. Godkänns denna propositionsordning? Svar ja. Jag frågar, beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Avgöra ärendet idag? Jag finner att fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Då ställer vi proposition. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Hans Arby? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. 24.Göteborgs Stads föreskrifter för avfallshantering. Ärende 24 är Göteborgs Stads föreskrifter för avfallshantering. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads föreskrifter för avfallshantering antas. Göteborgs Stads föreskrifter för avfallshantering senast reviderade 25 november 2021. Paragraf 27 upphör att gälla. Här har ordet först begärts av Emma Altenhammar (SD), därefter Helena Norin (MP). Varsågod Emma!

Tack för ordet! Jag vill börja med att yrka på SD:s återremiss i kommunstyrelsen. Där yrkar vi på att ärendet om Göteborgs Stads föreskrifter för avfallshantering återremitteras till Vatten och kretsloppsnämnden för skyndsam division. Vi vill specifikt adressera behovet av att möjliggöra för näringsverksamheter att förmedla avfallstransporter för privatpersoner samt att vidta åtgärder för att minska riskerna för olovlig dumpning. Här vill vi uppmärksamma Centerpartiet för idén och att-satsen i deras yttrande i kommunstyrelsen. Kanske är frågan om avfallshanteringen väg för träpolitisk samverkan i framtiden. Vem vet? Vår ståndpunkt grundar sig i en förståelse om att modern teknologi och digitala tjänster spelar en avgörande roll i effektiviseringen och tillgängliggörandet av avfallshantering. Detta handlar främst om en app, möjligtvis finns det andra liknande tjänster, som hjälper privatpersoner med avfallshantering mot en ekonomisk ersättning. Jag har själv använt mig av den här appen vid tidigare flyttstöd, vilket var en väldigt bra lösning för mig som var ett singelhushåll utan tillgång till bil. Föreskrifterna som nu ligger framför oss tar inte full hänsyn till de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Särskilt inte för personer som är äldre eller personer som är utan bil, som också hade kunnat dra stor nytta av de tjänster som erbjuds för avfallstransport. För oss är detta helt enkelt i linje med Sverigedemokraternas förhållningssätt att göra det billigare, enklare och säkrare att kunna återvinna sitt skräp i hela Göteborg. Därmed ser jag gärna att fullmäktige stödjer en återremiss på det här ärendet. Tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare Helena Nordin (MP). Varsågod Helena!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget från kommunstyrelsen och avslag på övriga yrkanden. Det här förslaget handlar ju bland annat om en anpassning till den lagen. stiftningen som har införts, som till exempel säger att om man har en syltburk med möglig sylt ska man ta ur sylten innan man lämnar burken till återvinning. Det kan ju förefalla ganska självklart att man ska sortera glaset som glasavfall och sylten som ska komposteras. Men nu förs det in i de här. föreskrifterna för avfallshantering. Vad gäller frågan om förmedling av avfallstransporttjänster så tror vi att det förslaget som har kommit från kretslopp och vatten, att de har tittat över de möjligheter som finns. att de ska vara tillräckliga. Samtidigt kan jag säga, oavsett var vi hamnar i beslutet, så är det viktiga för oss att man faktiskt sorterar sitt avfall. Jag som inte heller har någon bil kan ju hålla med om att det inte alltid är så himla lätt om man till exempel ska göra sig av med en gammal säng. Tack! Ordförande Då var nästa talare Karin Karlsson (V), därefter Linnea Wikström (S). Varsågod Karin!

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare! Ja, Helena sa väldigt mycket bra där så jag tänker inte stå och vara särskilt långrandig. Bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag övriga yrkanden. Tack! Ordförande Tackar! Då var det Linnea Wikström (S), därefter Daniel Augustsson (C). Varsågod Linnea! Tack!

Precis som Karin så kommer inte jag heller vara jättelång utan bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till resterande yrkanden. Tack! Ordförande Tack! Då var det Daniel Augustsson (C). Därefter Axel Josefson (M). Varsågod Daniel!

Tack, ordförande! Förslaget till nya föreskrifter för avfallshanteringen är väl avvägt ur de flesta aspekter. Däremot anser vi i Centerpartiet att ändringarna som avser vem som får transportera kommunalt avfall bör revideras. Förslaget som ligger innebär fyra generella undantag, bland annat så att verksamheter som hanterar textilavfall eller grovavfall kan fortsätta verka. Däremot kommer näringsverksamheter som förmedlar avfallstransporter för privatpersoner via appar omöjliggöras. Vi tycker det är olyckligt att slå undan benen för en växande bransch och att ändringarna hämnar en nödvändig innovation inom avfallssektorn. Enkla tjänster som möjliggör för exempelvis äldre och hushåll utan tillgång till bil till att återvinna sitt avfall är i grunden någonting som är positivt. Centerpartiet yrkar på att ärendet återremitteras så att verksamheter som förmedlar avfallstransporter för privatpersoner möjliggörs, samt att åtgärder vidtas för att minska riskerna för olovlig dumpning. Vi är öppna för att likalydande att-satser kan slås ihop. Tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare Axel Josefson (M), därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Axel!

Tack för ordförande! Jag yrkar bifall till de gemensamma att-satserna från Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare, Patrik Höstmad (D), sist på talarlistan.

Jag kan börja med att rösta på samma sätt. Det är bifall till de gemensamma att-satserna för återremissen från. som både SD och C har skrivit. Det är ett jättebra initiativ. Det kommer väl från början från C. Sen har det varit lite turer fram och tillbaka om vem som har yttrat och yrkat. Men det är ju självklart att vi ska försöka använda modern teknik för att få de som inte sitter med bilar i hemmet att också kunna få ett effektivt sätt att bli av med avfallet. Bifall till den återremissen! Ordförande Jag ska bara förbereda propositionsordningen lite. Varje återremissyrkande ska behandlas var och en för sig med yrkande och motivering. Men om det är samma motivering så ser vi det som att det blir ett och samma omröstning. Nu ska vi se. Nu tror jag vi har fått det rätt. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Under överläggningen så yrkar Helene Norin, Karin Karlsson och Linda Wikström bifall till kommunstyrelsens förslag. Emma Altenhammar, Daniel Arvidsson, Axel Josefson och Patrik Höstmad återremiss till Kretslopp och vattennämnden i enlighet med beslutssatserna i yrkandena från SD och I kommunstyrelsen och yrkandet från C. Jag ställer först proposition på Ds återremiss. Deras avgörande idag. Om det senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Det vill säga 27 om detta inte gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Då frågar jag. Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Att avgöra ärendet idag? Jag anser att fullmäktige beslutat avgöra ärendet idag. Tidningen blir rädd och ska verkställas. Det ser ut som att de flesta är här inne. Då blir det ja för avgörande idag och nej för återremiss. Startar omröstningen. Så, alla har röstat. Stoppar omröstningen. Jag finner att fullmäktige med 40 röster mot 41 beslutat återremittera ärendet till kretslopp och vattennämnden. 25.Göteborgs Stads lokalförsörjningsplan för 2024 Ärende 25 är Göteborgs Stads lokalförsörjningsplan för 2024. Kommunstyrelsen föreslår att Idrott och Föreningsnämnden, Stadsfastighetsnämnden samt Grundskolenämnden får i uppdrag att utreda ansvarsförhållandena vid byggnation av idrottshallar i enlighet med vad som framgår av SLKs tjänsteutlåtande. Här har ordet först begärts av Mattias Tykesson (M), därefter Daniel Augustsson (C). Varsågod Mattias!

Tack så mycket för ordet herr ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till stadsledningskontorets förslag samt yrka bifall till tilläggsyrkandet från M, L, D och KD. Lokalfrågan är högaktuell i Göteborg inom de flesta verksamheter och det framgår tydligt när man läser igenom de analyser som framförs från de nämnderna. som har översänt sina respektive lokalbehovsplaner. Jag rekommenderar verkligen läsningen i handlingarna. Kraftigt höjda lokalkostnader är och blir ett problem för hyresgästerna när de tvingas nedprioritera annan verksamhet för att kunna mäkta med lokalkostnaderna. Vi har ett problem här och nu som måste hanteras och då vill vi. I vårt yrkande att staden genom stadsfastighetsnämnden tillsammans med berörda verksamhetsnämnder genomför en omvärldsspaning och ser på kommuner som arbetar effektivt med de här frågorna med sitt lokalbestånd och där hittar förebilder för detta. Det handlar främst om hur staden ska nyttja sina lokaler och hur detta kan göras på bästa sätt så att vi undviker att dåligt utnyttjade lokaler drabbar välfärdsnämndernas ekonomier. Det finns exempel på detta där man faktiskt måste kunna ställa om lokaler från en verksamhet till en annan eller våga att avyttra fastigheten. Ett exempel kan vara att enkelt kunna ställa om från ett äldreboende till studentlägenheter. Vi behöver tydliga processer som skyndsamt kan hantera detta, speciellt under rådande läge. Allt för att jobba effektivt. minska de här kostnaderna. Tack så mycket! Ordförande Tackar! Då var nästa talare Daniel Augustsson (C). Därefter Camilla Widman (S). Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Den framtagna lokalförsörjningsplanen är väl avvägd mellan resurshållning, geografisk placering och arbete med lokaleffektivt utnyttjande i både det befintliga beståndet och vid nytillkommande lokaler. Detta är utöver lokalkostnadsperspektivet. Centerpartiet yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Tack! Då var det Camilla Widman (S), därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod Camilla!

Tack så mycket. Ordförande, fullmäktige! Lokalfrågan för staden är viktig och en förutsättning för att vi ska kunna bedriva verksamheter utifrån de behov som stadens invånare har. Lokalförsörjningsplanen är bra och den lyfter fram vilka behov som finns men även de utmaningar vi står inför. Den höga inflationen, räntor och elkostnader har fått stora konsekvenser för kostnadsutvecklingen. Och detta är något som det jobbas mycket med för att få ner. När jag läser handlingarna ser jag att alla partier ställer sig bakom planen och det är ju bra. Vad gäller tilläggsyrkandet från M, D, L och KD så anser vi inte att det tillför något nytt. Vi har gjort en omorganisation och tagit fram uppdrag gällande att vara kostnadseffektiva. I stadsfastighetsnämnden har vi också fått se kostnader. för till exempel vad en förskola kostar i andra storstäder för att kunna se om vi sticker ut åt något håll. Det är viktigt att jämföra oss med andra och detta görs redan idag. Planen lyfter också fram bristen på bostad med särskild service och detta är något som vi sedan förra året prioriterar högt i flera nämnder och det samordnas kring detta för att öka takten av byggnation. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tackar! Då var det Jörgen Knudtzon (KD), därefter Sara Carlsson Hägglund (V). Varsågod Jörgen!

Tack ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare! Det blir allt tydligare att göteborgare som tycker att kommunen ska spara på utgifterna där det är möjligt och lämpligt, de ska i nästa val rösta på oss i Kristdemokraterna. För ansvarsfull hushållning, det är en av våra grundregler. Måste ni absolut ha ett valalternativ så tycker jag att ni ska titta här på den. Blåa sidan som vill spara men håller borta från de rödgröna. I oktober föreslog vi på spara-sidan att Göteborg borde se om det gick att göra den nödvändiga prishöjningen på vatten och avlopp lite mindre. Alltså spara på göteborgarnas egna pengar. De rödgröna sa nej. I december ville vi se om staden kunde spara på göteborgarnas skattepengar. genom nytänkande om de populära avgiftsfria färjorna över älven. De rödgröna sa nej. Nu föreslår vi att kommunen bör se sig om efter sparmöjligheter när det gäller lokaler, både hur de planeras och byggs och att de inte ska stå tomma. Men tänk sig, de rödgröna säger nej. Är det där med lokaler så viktigt? Ja, det är mycket viktigt. Utvecklingen av vad det kostar att ha en lokal för förskola, skola eller kontor är sådan att den hotar verksamheten. Vi kan stå med lokaler för välfärd som är så dyra att vi inte har råd med personal. Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande pekar på att kostnadsutvecklingen är den största utmaningen för att vi ska kunna försörja oss med lokaler. En del verksamheter har överskott medan andra skriker efter lokaler. Tjänstemännen har, jag citerar, noterat förekomsten av samtidigt underskott och överskott av likartade lokaler. Det vill de lösa med att nämnderna ska samarbeta bättre. Det tycker vi också. Därför lägger vi ett skarpt förslag. för att allt ska göras för att kostnader för tomma och dåligt utnyttjade lokaler inte ska drabba välfärden. Är det en fantastisk lösning på det stora problemet? Nej, verkligen inte. Men det kunde vara ett steg. Men de rödgröna säger nej. Tack för mig, och bifall till tilläggsyrkandet från Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Ordförande Tack! Då har vi nästa talare Sara Carlsson Hägglund (V), därefter Axel Darvik (L). Varsågod Sara!

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare! Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och jag vill yrka avslag på yrkande från M, D, L och KD. Lokalförsörjningen för våra välfärdsverksamheter är en strategiskt viktig fråga för staden. Det är ett område där det finns stora utmaningar. Vi tycker att det är positivt med uppdraget gällande idrottshallar vid skolor. Det är något som lyfts från båda förvaltningarna. Det som vi säger nej till, som Jörgen var inne på, är ytterligare ett uppdrag. Precis som Camilla sa så är det ju så att det redan jobbas i enlighet med att vara kostnadseffektivt. Det är något som man har hand om ute i nämnden. Det som vi säger nej till är ytterligare uppdrag som ger ytterligare administration och trängsel bland våra uppdrag. Som gör att det inte blir en effektiv organisation och det är ett sätt att också dra ner på administration. Tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare Axel Darvik (L). Därefter Victoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag får börja med att instämma i det som Sara Karlsson Hägglund sa när det gäller att detta är en mycket viktig strategisk fråga. Jag skulle nog vilja säga att det här är 2020-talets största fråga för oss i Göteborgs kommun. Som vi läser in i lokalförsörjningsplanen nu visar det faktiskt på att vi kommer att behöva göra kraftiga neddragningar i välfärden om vi inte får ordning på lokalfrågan. När jag blev kommunalråd här. såg jag att den nya hyresmodellen riskerar att slå väldigt galet. Den var bättre än den gamla, för den var ännu sämre. Men processen hade kommit så långt att man sa att man var tvungen att implementera den ändå. Sedan gjordes också en omorganisation när det gäller hur vi hanterar lokalfrågorna. Vi kan konstatera att det inte blev bra. Vi har inte rätt typ av incitament, vi har inte rätt typ av styrning och hanteringen av lokaler fungerar inte i Göteborg. Räntor, inflation, elkostnader och så vidare, ja det är ett problem. Men när man läser hur det står för våra största välfärdsnämnder, grundskola och förskola, så är det så att man häpnar. Nyproduktionshyrorna för förskolan går upp med 120 %. Det var nya skolor för några år sedan. Så har vi nya skolor nu som kostar 120 % mer än de som var nya för några år sedan. Vi har lokalkostnader för grundskolan som går från 1,2 miljarder till 2,4 miljarder. Det kommer innebära att det är mer än var tionde lärare som behöver gå. för att vi ska kunna betala de ökade lokalkostnaderna. Bara på ett år är det 200 miljoner kronor extra för lokalkostnader i grundskolenämnden. Översatt till personal är det hundratals anställda som behöver gå. Det krävs ett fungerande arbete mellan den som beställer nya lokaler och de som bygger dem. Det fungerar inte i dag. Det blir bara en kostnadskarusell. Många vällovliga önskemål om olika typer av funktionalitet och så vidare, ibland också med en detaljplan som kanske inte är den mest genomtänkta. Och så har vi den här karusellen. Nu har vi ett exempel som kommer upp till fullmäktige nästa möte. Det är Nya skolan i Eriksbo. För att ni ska förstå, hyran där blir 64 000 kronor per elev. Vi har 100 000 kronor per elev för att bedriva verksamheten. Då ska allt vara med. Det går inte. Vi kan inte bedriva verksamhet i Eriksbergs nya skola utan att subventionera den med alla andra elevers pengar. Det här är ett jätteproblem. Tack. Ordförande Tack. Då var nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Därefter Petra Elf (MP). Varsågod Victoria.

Tack så mycket fullmäktigeordförande, göteborgare. Jag vill börja med att uttrycka en glädje över att vi faktiskt har fått det här samlat och så transparent. För att jag delar Axels oro att om vi inte gör något radikalt och verkligen ser detta som en högst prioriterad fråga så kommer det äta upp välfärdens finansiering. Det som är mig närmast förestående, skolan, deras elevpengar. Vi har gjort en del förbättringar och jag tycker att vårt samarbete med Stadsfastighetsförvaltningen har blivit betydligt bättre än vad det var tidigare. Men det som inte får ske. fortsätter ju att ske, nämligen att vi har tomställda lokaler fast behov finns i andra verksamheter. Vi agerar i stuprör. Så det största som måste ske är ju en radikal kulturförändring där vi är ETT Göteborg. Då tror jag att det här digitala verktyget, där det blir en karta där det syns jättetydligt, där finns det kapacitet, där finns det kapacitet och snabb omställning och att man jobbar tillsammans och snabbt kan ställa om. Det är inte försvarbart att stå med tomma lokaler. Men sedan går det inte att diskutera den här frågan utan att faktiskt lägga till den dimensionen som för skolan i alla fall är en . otroligt försvårande omständighet och det är att vi lever i en välfärdsmarknad där vi har otroligt svåra planeringsförutsättningar. Vi bygger en skola och i den bästa av världar, om det startar en friskola intill, så hade de tömt hela den kommunala skolan. Men det är ju inte så det går till utan de tar lite grann från flera skolor och där står vi då med tomma platser. och överkapacitet, men ändå behöver rektor betala för måltidspersonal, elevhälsa, skolbibliotek och allt detta. De dåliga delningstalen, som vi kallar det, det pröjsar vi sen de fristående skolorna för, därför att de får exakt det vi lägger på den kommunala skolan i bidrag från oss. Därutöver, om man lägger till att vi har en ambition i staden om att bygga fullmatshallar, som är helt rätt, för vårt fantastiska civilsamhälle. Det ska vi göra. Vi ska ta emot Gothia Cup genom att ha övernattningsskolor. Det är helt rätt. Men faktum är att Academedia kommer inte bygga några fullmatshallar till våra barn. Det kommer inte Barbara Bergström göra heller. Så vi måste hitta lösningar. Hoppas verkligen, jag och Axel pratar mycket om detta. Jag hoppas att vi kan samarbeta, för detta handlar faktiskt om oss allihop, höll jag på att säga. Avslutningsvis så vill jag bara yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack! På det anförandet har Axel Darvik (L) begärt replik. Varsågod Axel!

Tack, ordförande! Jag hoppas verkligen att ni kan komma fram med konstruktiva förslag på det här området. Vi har lagt fram ett yrkande som i alla fall skulle kunna vara en början på ett sådant. Nu verkar det som att ni inte vill ställa er bakom det, så jag undrar lite grann vad ni från de rödgrönas sida har för plan för att faktiskt hantera det här problemet. Jag hoppas att ni kommer dit. Det här behöver inte vara en blockskiljande fråga, utan man kan hantera det i samförstånd. Men om man vill göra en friskoledebatt av det missar man den viktiga poängen. bygger vi skolor där vi gör av med två tredjedelar av elevpengen På lokaler kan jag ge rätt så långt att då har vi inte en chans mot friskolorna. De skulle aldrig vara så dumma att de accepterar sådana dyra lokaler. Det går inte för deras verksamhet. Ordförande Kontrareplik begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod!

Min mening var inte att göra en friskoledebatt av det, utan min mening var att vi har jättesvåra planeringsförutsättningar till följd av att vi inte vet. hur vi ska dimensionera i våra områden. När det inte var så att man åkte från ena sidan stan eller andra sidan stan och så. Man kan tycka olika om vad som är rätt och fel i det. Men det gör det fruktansvärt svårt att planera och dimensionera för skolverksamhet. Och det kostar. Bara alla de tomställda skolplatserna som vi har i nordost i det som kallas frånvarnsskolor. Det är miljontals kronor som rullar i väg. Och sen så ska vi ändå kompensera andra för det åtagandet som andra inte har. Vi behöver bedriva skolor som bara alltid kommer gå med underskott. Till exempel på Asperö, en liten ö med 38 elever. Där har vi skola för att vi är skyldiga en närhetsprincip. Så det som egentligen är problemet är att jag menar att vi har ett ofinansierat uppdrag att ta hand om hemkommunsuppdraget. Ordförande Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Petra Elf (MP) därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Petra!

Tack för ordet ordförande fullmäktige. Ja, vi har stora utmaningar med våran lokalförsörjning. Det blir tydligt inte minst utav den handling vi har framför oss idag. Och inte minst med tanke på dagens ekonomi med skenande byggpriser som vi har fått lyft här i debatten tidigare. Vi måste i allt större utsträckning tänka nytt och ifrågasätta om vi verkligen måste bygga nytt. Både för att spara göteborgarnas gemensamma resurser och begränsa klimatpåverkan. Det finns ett klassiskt exempel från Storbritannien där arkitekter fick uppdrag att rita en utbyggnad på en skola som tyckte sig ha utrymmesbrist. Det visade sig att eleverna inte fick plats i korridorerna när det blev rast. Men i stället för att bygga ut så kunde man lägga om schemat för att slippa detta och spara pengar. Detta är såklart inte så enkelt det är i alla fall. Men vi visar på hur viktigt det är att ifrågasätta och tänka nytt när det gäller våra lokaler och hur vi nyttjar dem. Därför ser vi väldigt positivt på att nämnderna i allt större utsträckning ser över möjligheterna i det befintliga beståndet i denna lokalförsörjningsplan. Och yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack! Då har jag ställt talare Martin Wannholt (D). Just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack, ordförande! Jag vill bara förstärka lite allvaret i det Axel Darvik tog upp, som vi alla på olika sätt säkert är medskyldiga till. Kommunerna har inte klarat den här hanteringen. Sedan kommer vi nog aldrig att bli lika bra som några som agerar på en marknad eller bara hyr in sig och så vidare. Vill vi äga våra lokaler så medför ju det. Ett ansvar när storlekar ändras snabbt och så vidare. Men oavsett lösning så måste vi hitta en lösning här. Titta på VA-taxan som vi har tjocknat upp mycket mer än inflationen under lång tid nu. För att vi har en gammal skuld, det vill säga de som drack fint vatten när till exempel jag var barn så betalade vi för lite. För kommunerna har inte vett att underhålla i den takten. Precis samma sak gjorde vi med skolor och förskolor. Åkeröskolan är väl ett av de värre exemplen, men det finns många andra. Och sedan när vi såg detta, inte ens då klarade vi planeringsmässigt att komma ikapp, utan vi sätter upp paviljonger. Du vet alla de kostnaderna. Är ni med? Vi ligger hela tiden tvåa eller trea. Det är det ena. Där behöver vi verkligen komma framåt. Vi måste ha en diskussion och titta på lagstiftningen. Visst, vi kan fylla på, men då fyller vi på till dem som inte behöver det som du tog upp, även om ni också är för friskolor. De åtta år ni styrde var det inte heller något problem. Vi måste få upp den här frågan mycket tydligare, för den kommer att äta upp hela välfärden. Vi kan inte heller outsourca onödiga pengar till våra kära friskolor. Så jag uppmanar alla här att vi tar upp den här debatten i kommunstyrelsen till och med och kräver in där, för det är där den måste komma upp, och titta på vad vi har för möjlighet att sätta en viss nivå. Ska vi stötta välfärden mer kanske genom att säga att nu gick barngrupperna ner, men man kan inte stänga en halv avdelning? De kvadratmetrarna finns där, så vi fakturerar vidare från nyanställda. Det går ju inte. Vi sätter ju helt oavsett. Eller äldreomsorgen. Ja, vi har ett här som vi ska lägga ner. Men nej, det kan vi inte lägga ner. Det får vi sitta och betala hyra för. Hur behandlar vi, från kommunstyrelsen och fullmäktige, välfärdsnämnderna? Vi underlättar ju inte direkt. Och sen har vi komplexa system med. externa aktörer och ta hänsyn till också den lagstiftningen. Vi borde ju kunna få ihop någonting bra här. Det kommer ju inte att bli billigare direkt. Det är inte det jag menar. Vi ska bygga nya skolor och så vidare. Vi ska renovera också det som går. Men vi kan inte fakturera ut det i det system vi sitter, och vi kan inte heller tvinga välfärdsnämnderna på anpassningar som är helt orimliga på ett par månader att göra. Det går inte. Så jag välkomnar den diskussionen från alla partier gemensamt i kommunstyrelsen. Tack! Ordförande Tackar! På det anförandet har Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) begärt replik. Varsågod!

Jag vill bara förtydliga att under de åtta åren som vi styrde så lade vi fram fyra propositioner för att försöka reglera skolmarknaden. Så vi är inte alls för systemet som det ser ut idag. Men i det övriga så är jag faktiskt jätteglad att höra att det finns en bred enighet i att jobba tillsammans i den här frågan. Den skrämmer mig. Det är en sån där jag ligger vaken på kvällen fråga. Så jag hoppas verkligen vi kan göra något bra ihop. Tack! Ordförande Tack! Talarlistan är tom. Kan man se överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Mattias Tykesson, Jörgen Knutsson, att fullmäktige beslutar bifalla kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandena från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Daniel Augustsson, Camilla Widman, Sara Karlsson Hägglund, Viktoria Tryggvadottir Rolka och Petra Elf bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifalla respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns den propositionsordningen? Svar ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Låter sig tilläggsyrkandet från MDL-KD bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det avslagits. Votering är begärd och ska verkställas. De hör där ute, den trycker. Verkar uppmärksammat i alla fall. Då är votering begärd. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggskyrkan från MDL-KD. Startar omröstningen. Ja för avslag. Nej för bifall till tilläggskyrkan 1. Mariette. Då stoppar jag omröstningen. Det är en där nere, Patrik. Där röstar jag. Och det verkar vara tomma stolar där nere. Då stoppar jag omröstningen. Då finner jag att fullmäktige med 43 röstar mot 29 beslutat. Avslå tilläggsyrkandet. samlokalisering avseende kommunala verksamhetslokaler. Då går vi in på ärende 26. Göteborgs stads riktlinjer för styrande nyckeltal samt samnyttjan och samlokalisering avseende kommunala verksamhetslokaler. Kommunstyrelsen föreslår att. Göteborgs stads riktlinjer för styrande nyckeltal samt inriktning för samnyttjan och samlokalisering avseende kommunala verksamhetslokaler antas, med de ändringar och tillägg som framgår av handlingen. Vidare lämnas uppdrag till förskolenämnden, kommunstyrelsen, stadsfastighetsnämnden, exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden samt stadsmiljönämnden. Ansvar för ramprogram Bostad med särskild service i egen produktion överförs från kommunstyrelsen till nämnden för funktionsstöd. Ansvar för ramprogram Bostad med särskild service i flerbostadshus överförs från kommunstyrelsen till nämnden för funktionsstöd. Ansvar för ramprogram för lokalutformning av vård och omsorgsboende i Göteborgs Stad överförs från. Kommunstyrelsen till Äldre samt Vård och omsorgsnämnden. Ansvar för ramprogram för förskole och skolbyggnader överförs från kommunstyrelsen till förskolenämnden respektive grundskolenämnden. Slutligen föreslås att Göteborgs Stads program för lokalförsörjning 2020–2026 och Göteborgs Stads regler för styrning och ledning av Göteborgs Stads lokalförsörjning upphör att gälla. Ordet har begärts av Johannes Hulter (S). Därefter är det Patrik Höstmad (D). Varsågod Johannes!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Det var väldigt inspirerande just för den här punkten också. Att få möta en av våra framtida göteborgare här som nu är på väg ut ur salen. För det är ju det handlar om, det är barnen och att barnen ska ha en bra miljö att växa upp i och skapa ett fint samhälle även i framtiden. Och då gäller det dels naturligtvis att de har bra ytor att röra sig på så att de kan leka ordentligt och kan springa runt och spela boll eller dansa eller vad man nu tycker om att göra. Men också ett samhälle runt omkring sig som hänger ihop och där det är nära mellan saker, nära mellan människor och nära mellan det man behöver. Då kan man inte bygga för glest. Det är väldigt roligt att vi står här idag och är beredda att ta beslut kring de här riktlinjerna. För i alla fall ni som har hållit på med stadsplanering vet ju att det här har hållit på med länge. Att diskutera och försöka reda i den här frågan. Och det handlar om avvägningen som sagt mellan friytorna som behövs och är så viktiga för våra barn. Men också att vi skapar den här staden som hänger ihop. För vi befinner oss nu. I ett paradigmskifte här i Göteborg. Vi håller på och bygger och planerar annorlunda idag än vad vi gjort tidigare. Det är någonting som är väldigt bra och väldigt efterfrågat förstås av göteborgarna. Att vi kan bygga den här fina, vackra kvartersstaden och vackra traditionella trädgårdsstaden i olika miljöer runt om i Göteborg. Och skapa bättre livsmiljöer för göteborgarna. Men då är det en knäckfråga som man alltid har där. Det är mellan. bebyggelsen och friytorna och hur man ska avväga det. Och där har det ju lett till att det inte varit så tydligt vad som gäller. Det har gjort att det har dragit ut väldigt långt på tiden om man ska göra de här avvägningarna. Det vet ju vi alla, i alla fall vi som håller på med det här. Det har varit väldigt kostsamt och väldigt dåligt för stan. Att det tagit sådan tid. Så nu är det väldigt roligt. Det tog ett tag också att komma fram till själva. Själva det här beslutet, det uppmärksammar ju ni på högersidan också, att det tog väldigt lång tid. Men vi fick gnugga geniknölarna riktigt länge. Och jag tycker mig ändå se, när jag tittar lite på vad ni har skrivit också, att så jättelångt ifrån varandra tycker jag inte att vi ligger heller. Och det är också väldigt roligt att det verkar finnas, även där, en ganska bred, trots allt, samsyn kring hur man vill att det ska fungera med de här sakerna. Så, en glädjens dag i Göteborg. Vi är framme vid ett politiskt beslut. Vi är redo att förhoppningsvis få snabbare processer och bättre stadsbyggande framöver. Så, väldigt roligt. Tack så mycket. Ordförande Tack, Johannes. Nästa talare är Patrik Höstmad (D). Därefter Hans Arby (C). Varsågod!

Ja, tack! Ja, Johannes har ju berättat en hel del om vad som var bra med det här och att det finns mycket som vi är överens om. Vi är överens om i princip hur vi kan hantera det i innerstan. Vi drar ner talen lite jämfört med vad tjänstemännen föreslog och vi tillåter Stadsbyggnadsnämnden att göra avsteg, besluta om avsteg när de tycker att det behövs. Vi behöver ingen konstig konstruktion att skicka upp det till. kommunstyrelsen eller så för att avgöra, utan det ger vi stadsbyggnadsnämnden de mandaten. Så där är vi överens. Men varför inte lyfta upp där vi skiljer oss? Det är väl det som är kul. Det är ju ytterområdena, där ni då har dragit upp kraven riktigt ordentligt. Den nivå som ni kallar för god nivå för friytor för förskola är en fördubbling jämfört med vad tjänstemännen föreslog. Ni har i princip skapat en mer ojämlik stad nu. Vi har dragit ner i innerstan och sedan dragit upp kraven som tusan i yttersta. Vi ser att det finns stor risk att det här ger problem i våra centrumbildningar ute i ytterstaden. Det kan säkert bli problem på andra ställen också. Vi får inte bara fara ut på åkrar, upp i skogar och genom fornlämningar och stenrös. Det är faktiskt överallt olika former av restriktioner på mark. Det är inte alltid lätt att hitta de gigantiska ytorna. Av den anledningen tycker vi att det som tjänstemännen föreslog för ytterstaden borde vi gå fram med i stället. Vi ser ingen anledning till att samtidigt som vi drar ned i innerstan och minskar på kraven dra upp dem som tusan i yttersta. Vi ser att det kan ge allvarliga effekter för framdriften att bygga kompakta centrumbildningar i yttersta. Det blir väl en mer utspridd bebyggelse. Vi tyckte också att det var viktigt att skicka med ett uppdrag om att faktiskt följa upp det här. Och se årligen vad det har gjort för framdriften av förskolor, skolor och stadsutveckling. Det finns ju en risk att de här nyckeltalen. Vi vet ju inte riktigt var vi ska sätta dem. Vi vet inte riktigt vad det får för effekter. Vi kan i alla fall konstatera att friytorna på de förskolor och skolor som vi har i centrala staden är betydligt mindre än vad kraven är här. Nu kan ju stadsbyggnadsnämnden då. göra avsteg. Ni tyckte bara att avsteg ska kunna göras i innerstan och i centrumbildningen, mellanstaden. Vi tycker att avsteg ska kunna göras över hela stan när det behövs. Det är också en skillnad. Bifall till yrkandet från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Ordförande Tack för det, Patrik! Nästa talare är Hans Arby (C). Därefter Jörgen Knudtzon (D). Varsågod!

Tack ordförande, övriga ledamöter. Det är väldigt bra att vi öppnar upp för flexibiliteten vad det gäller friytor, förskolor och grundskolor. Det är viktigt med stora lekytor och skolgårdar. Men det ska ställas mot att man inte kan bygga alls eller bygga nära där faktiskt många bor, i innerstaden och mellanstaden. Vilket då leder till längre skolvägar som är mindre hälsosamma eller säkra miljöer. Så det är bra. Sen håller jag helt med Patrik om att det borde vara samma i ytterstaden. Just med tanke på att man vill skapa, som du säger, tätigt där, centrumbildningar. Inte minst för att gynna ett minskat bilkörande. Som ju om fler saker ligger kollektivtrafiknära och inom gångavstånd så behöver man mindre bil. Så det är lite märkligt att inte hela styrande minoriteten ser det. Men det är väl någon politisk kompensatorisk åtgärd kanske. Men om jag har förstått alla turer rätt så får vi inte en majoritet i och med att vi har SD på andra sidan som också vill sitta fast i väldigt stora friytor. På bra avvägda nyckeltal i hela kommunen. Så då får vi åtminstone ta dem i inner mellanstaden och se om det kanske i kommunstyrelsen går att göra undantag när det blir centrumbildningar i ytterstaden också. Så jag yrkar därmed bifall på kommunstyrelsens förslag. Sen tänkte jag bara lite grann. Det här har egentligen två delar, det här ärendet som är kopplat till lokalförsörjningsprogrammet också. Det andra handlar ju då om samnyttjande och samlokalisering som ju på sätt och vis hänger ihop med nyckeltalen. Det ligger en stor potential. Kan man till exempel få större friytor vid skolor och förskolor? Om det som är skolgården på dagen kanske kan bli något annat på kvällen. Idrottsytor och sådant där. Sen är det komplext för olika budgetar. Så även om Staden kanske totalt tjänar på samlokalisering och samnyttjande. Så kanske en nämnd eller bolag tjänar lite mer än den andra. Eller kanske någon förlorar. Då blir det lätt att tänka stuprör. Något som nämns i underlaget är samspelet mellan grundskolenämnd, utbildningsnämnd och idrott och föreningsnämnden. Det behövs fler idrottsanläggningar och då är det smart att överdimensionera dem vid skolor. För de kan fungera för träningar på kvällen. Men eftersom det är väldigt kostnadsdrivande så är samordningen där ännu mer komplicerad. Så jag tänkte ta chansen att åtminstone väcka tanken på att vi borde ta det steget som inte togs i samband med omorganisationen av stadsutvecklingsnämnderna. Och lägga även idrott och föreningslokalerna hos stadsfastighetsnämnden. Där redan skolor, förskolor och olika bodar ligger. Det skulle nog underlätta ett sådant samnyttjande. Tack. Ordförande Tack Hans. På detta har Patrik Höstmad (D) begärt replik.

Tack för det! Ja, Hans och Centerpartiet, jag förstår inte riktigt ert agerande här. Ni säger att ni vet att det rödgröna kommer att gå igenom. Ni tycker att vårt förslag är det bästa. Ändå röstar ni då på det rödgröna. Jag får inte riktigt ihop det. Jag förstår inte hur ni tänker där. Tack! Ordförande På detta har Hans Arby (C) begärt kontrareplik. Varsågod Hans!

Tack! Nej, men det hade varit lättare om vi hade haft en enklare politisk situation. Det yrkandet kommer inte gå igenom. Då faller även den här flexibiliteten i innerstad och mellanstad. SD vill hålla fast vid ännu striktare med friytor. Ert yrkande kommer inte gå igenom. Då faller alla de bitarna. Ordförande Och då har Patrick Höstmad (D) begärt en kontrareplik. Varsågod.

Men om vårt yrkande inte hade gått igenom så hade ju det rödgröna vunnit. Och då behöver du ju inte stödja det om du inte tycker att det är bra. Det var just det som jag tyckte var lite konstigt. Så ni sitter och förhandlar fram någonting som ni inte tycker är bra. Så kommer vi till KS och röstar dig på någonting som ni. inte tycker det är bra och röstar inte på det ni tycker är bra. Du argumenterar ju för vårt yrkande, fast röstar på ett annat yrkande. Det här blir ju lite märkligt. Ordförande Tack! Då återgår vi till talarlistan. Nästa talare är Jörgen Knudtzon (KD), och därefter Jenny Broman (V). Varsågod Jörgen.

Tack ordförande, kommunfullmäktige och ni som lyssnar. Det här låter ju svårt. Riktlinjer för styrande nyckeltal samt samnyttjan. Ett påhittat nytt kommunalt ord. Samnyttjan och samlokalisering avseende kommunala verksamhetslokaler. Men, för att översätta, det handlar alltså, som har framgått av tidigare talare, om hur många kvadratmeter gräs eller lekyta som ditt barn ska ha att springa på i förskolan eller skolan och liknande frågor. Det är inte lätt, för det finns stora tomma områden i yttersta och så finns det ofta ingen plats alls i innerstan. Det finns statliga regler som man helst skulle följa och det behövs anvisningar för hur stadsplanerarna ska tänka. Och här föreslås mycket som är bra. Det här förslaget har bordlagts åtta gånger sedan i maj av det rödgröna styret. Sex månader av möjlighet till bred förankring av något som ska gälla under lång tid, troligen över mandatperioder. Sex månader för eftertanke. Och då borde ju förslaget till beslut som har kommit fram vara enkelt så att vi efter de här sex månadernas tankeverksamhet kunde säga ja, jättebra förslag, vi antar det. Men något så genomarbetat fick vi inte. Vad får vi från de styrande rödgröna? Hela nio detaljerade beslutspunkter, en och en halv sida med olika kvadratmeter för innerstad, mellanstad, ytterstad, god nivå, acceptabel nivå. Och det är inte ens logiskt. Om Kalle som bor i innerstan, där det är ont om plats, får mindre springyta, så blir ju inte Kalles behov kompenserade av att Lisa får större yta i Lövgärdet. Man kunde säga mycket, för vi har ju också detaljförslag i vårt yrkande. Men jag ska inte trötta ut oss och göteborgarna med en massa detaljer. Jag ska bara, som gammal man. göra en reflektion som jag gjorde som ung, kommunbevakande journalist. Det vore väldigt bra, inte bara om våra nämnder samarbetade bättre utan också om politiken kunde samlas kring långsiktiga planförutsättningar. Särskilt när man har bordlagt åtta gånger för att tänka efter. Nu yrkar jag bifall till förslaget från M, D, L och KD. Ordförande Tack Jörgen! Nästa talare Jenny Broman (V). Därefter Mattias Tykesson (M). Varsågod!

Tack för ordet! I den här frågan känns det lite som att man inte blir nöjd hur man än gör. Barnperspektivet är såklart det viktigaste och på ett sätt skulle det kunna vara självklart. Med stor friyta för barnen på både skolgårdar och förskolor. Men det är ju minst lika viktigt att vi ens kan bygga de här skolorna och förskolorna. Vi vet ju hur verkligheten ser ut i innerstaden. Efter noggrant övervägande så har vi till slut landat i ett beslut som är utifrån den verkligheten som finns. Vilket också Johannes beskrev tidigare. Där det är möjligt att bygga. med stora friytor. Där ska det byggas med stora friytor. Men vi vill också att förskolor och skolor ska bli av i innerstaden. Visst är det så att inte Pelle, om det nu var han som bodde i innerstaden, blir kompenserad av att Lisa har stora friytor i Hammarkullen. Men jag menar, det blir ju inte bättre för Lisa om hon också får det trångt bara för att Pelle har det i innerstaden. Därför ska vi göra så bra vi kan för våra barn. Där det får plats stora friytor, där bygger vi stora friytor. Ordförande Tack Jenny! Nästa talare är Mattias Tykesson (M) och därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack så mycket, fru ordförande, fullmäktigeledamöter. Mycket klokt är sagt i debatten här och väldigt kloka ord här Jörgen, får jag säga. Här kan man verkligen krångla till saker. Det är ganska rörigt detta. Men jag tänkte kommentera en. Att-sats, eller ett uppdrag från de rödgröna. Det är nummer sju. Det gäller kompensatoriska åtgärder för befintliga förskolor. Det tycker vi är olyckligt. Det är faktiskt rektorn som äger sin inre organisation. Här har vi tillit till att personalen fullföljer sitt uppdrag. Att man till exempel tar med sig barnen på utflykter och så vidare. För det ligger i deras uppdrag. Så en sån bit som jag fastnade på i den här fantastiska handlingen. Men jag yrkar bifall också till vårt yrkande i kommunstyrelsen. Tack! Ordförande Tack Mattias! Nästa talare är Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande! Det här ärendet är en konsekvens av den förhatliga förtätningen i staden som vi ser. Som många har sagt här finns det en riktlinje om att man bör ha 35 kvadratmeter, ett minimum 25 kvadratmeter, friyta per elev i skola och förskola. Vårt tilläggsyrkande handlar om att när staden ersätter gamla skolor och förskolor så ska minimikravet. för friytan höjas från 25 till 30 kvadratmeter. Johannes började med att det var saker som efterfrågas. I dagsläget bygger man en ny förskola på Första Långgatan. Friytan kommer att vara där 19 kvadratmeter. I tjänsteutlåtandet i det här ärendet befarar man att slitaget därför kommer att bli större än normalt. på grönytorna varför större delen kommer vara icke organiskt. Är det som efterfrågas, Johannes? Icke organiskt material, med andra ord sten, cement, asfalt, gummigranulat. Är det som våra barn efterfrågar? Nej, det är det inte, Johannes. De behöver yta att röra på sig så att vi får friska, starka. Framtida arbetare i denna stolta hamnstad! Med det tänker jag yrka bifall till Sverigedemokraternas tillägg. Finns det en möjlighet till majoritet här så kan vi faktiskt stödja M L KD yrkande också. Tack för mig!

Tack så mycket, fru ordförande. Jag läste en folkhälsoundersökning häromdagen. Den stödjer det som tidigare undersökningar har visat, nämligen att unga rör sig för lite och det blir sämre. Så det var stora oros. Det högsta eller näst högsta värdet på fysisk aktivitet och fruktintag. Tidigare har vi hållit oss till Boverkets rekommendation, 35 kvm per barn. Det är viktigt att förstå att barn är barn oavsett var man bor i staden. I praktiken har vi inte kunnat hålla det. Därför tycker jag att det är bra att vi har blivit tydliga nu. Även om man kan reta sig på att det är många siffror i det här yrkandet, så blir det ändå tydligt hur långt det är rimligt att gå. I stället för att man bara säger att vi inte klarar Boverkets rekommendationer. Vi vill ju naturligtvis också möjliggöra för bostäder i centrala delar och förskolor inom gångavstånd från dessa. Därför är det viktigt att vi säkrar grönområden som kan vara tillgängliga för många. Vi ska ge barnen både livskvalitet och rörelsemöjlighet. Det är en ekvation som inte är helt enkel att få till i centrala delar av staden, men jag tycker att vi har landat i en lämplig nivå nu. Sen tycker jag också det är bra att vi ska ta fram en modell för lekvärdesfaktor. För även om kvantitet också är en kvalitet, storleken på förskole gården är en kvalitet, men det finns också fler värden. Och Mattias Tykesson tyckte vi inte skulle lägga oss i det här med kompensatoriska åtgärder och stöd. Men det är så att de kan behöva ett extra tillskott av pengar även om det är rektor som bestämmer hur det här ska se ut. Så därför tycker jag det är bra att. Det finns med också. Det kan aldrig fullt ut ersätta, men det är viktigt att vi ändå gör vad vi kan i de här miljöerna, där vi ser att kompromissen blir att vi får ha mindre förskole gårdar för att kunna få fler bostäder och bra lekmiljöer. Så bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Karin! På detta är replik begärd av Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande! Karin Pleijel, du säger ju mycket vettigt ibland men hamnar i helt fel slutsats någonstans. Du säger att barn behöver yta att springa på. De behöver leka. Du pratar om grönytor. Ändå vill du bygga med 19 kvadratmeter, där man kommer att använda gummigranulat. Det här påminner ju om valrörelsen och buntband. Alltså, kom igen! Ordförande Tack Jörgen! Då återgår vi till talarlistan. Det är Camilla Widman (S). Varsågod Camilla!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige! Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Denna riktlinje som vi nu har att fatta beslut om är en bra avvägning mellan goda planerings principer, med barnens bästa i fokus, samtidigt som den medger en flexibilitet. Denna flexibilitet är viktig. då vår stad är stor och ser olika ut beroende på var man befinner sig geografiskt. Detta innebär att det som är bäst på en plats kanske inte är det bästa på en annan plats. I våra ytterområden har vi oftast större plats än vad vi har i de mer centrala delarna. Med detta sagt är det trots allt viktigt att i första hand försöka nå upp till Boverkets allmänna råd. Så denna flexibilitet ska man inte ta till om man inte behöver. Hellre bygger vi en förskola i centrum med lite mindre plats för utomhusmiljö än att låta bli att bygga och barnen får åka långt för att överhuvudtaget få till en förskoleplats. Tack! Ordförande Tack Camilla! Talarlistan är tom. Är vi redo att gå till beslut? Under överläggningen yrkar Mattias Tykesson, Patrik Höstmad, Jörgen Knudtzon att fullmäktige beslutar att bifalla förslagen från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Hans Arby, Karin Pleijel, Camilla Widman yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou bifall till tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkanden från Patrik Höstmad. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslagen från Patrik Höstmad med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering av begärs och ska genomföras. Så, jag tror att de flesta är i salen. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Patrik Höstmad med flera. Godkännes denna voteringsproposition? Bra. Då startar vi voteringen. Varsågoda. Då ska vi se, nummer 66 det är Per-Erik Troedsson. Hur röstar du? Du röstar nej. Då är omröstningen avslutad. Fullmäktige har med 43 röster för ja och 38 röster för nej bifallit kommunstyrelsens förslag. Då har vi tilläggsyrkandet från SD. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås tilläggsyrkandet? Jag anser att tilläggsyrkandet är avslaget. Votering är begärd och ska genomföras. Förlåt. Det är inte lätt med knapparna. Det är ja för att bifalla tilläggsyrkandet. Tvärtom tar vi igen. Förlåt. Jag försöker inte favorisera ena sidan. Då är det nej för att bifalla tilläggsyrkandet och ja för att avslå tilläggsyrkandet. Blir det tydligt? Tack. Voteringen avslutad och det är 8–9 och 72 ja. Förlåt. Inte min mening att missa det förstås. Då har vi 9 nej. Och det är avslaget tilläggsyrkande. Självklart. 27.Överlämnande och införlivande av allmänna handlingar från Göteborgs Spårvägar AB till Västra Götalandsregionen, styrelsen för regionens tåg och spårvagnar Då går vi in på ärende 27. Överlämnande och införlivande av allmänna handlingar från Göteborgs Spårvägar AB till Västra Götalandsregionen, Styrelsen för Regionens Tåg och Spårvagnar. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Spårvägar AB ska till Västra Götalandsregionen, Styrelsen för Regionens Tåg och Spårvagnar, efter samråd som genomfördes med regionarkivet 2023-11-01. överlämna och införliva allmänna handlingar i enlighet med bilagan till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Ingen har begärt ordet. Är vi redo att gå till beslut? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Det är någon som har glömt den här. Kan någon känna igen den? Nere på toaletten. Vet inte om det var dam eller herrtoaletten? Den finns här. Den finns här. I alla fall den som behöver den. Bra. Den finner sin ägare. Då går vi in på ärende 28. Nej, det var ingen bomb. Det är motion av Elisabet Lann och Samuel Bråse om att inrätta en skärgårdssamordnare. Där har det inkommit önskemål om att bordlägga. Kan vi bordlägga den här motionen? Tack. utmaningarna i Göteborg. Ärende 29 är också en motion av Elisabet Lann, KD, och Johanna Holmblad, KD, om en handlingsplan för att möta de demografiska utmaningarna i Göteborg. Det har också här inkommit önskemål om bordläggning. Kan fullmäktige bordlägga motionen? 30.Motion om att införa utbildningsgaranti för placerade barn. Då går vi in på ärende 30. Motion av Simona Mohamsson och Axel Darvik om att införa utbildningsgaranti för placerade barn. Då har vi talarlistan här. Kommunstyrelsen föreslår att den av Simona Mohamsson och Axel Darvik väckta motionen avslås. Ordet har begärts av Simona Mohamsson (L) och därefter Axel Darvik (L). Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Med makt kommer otroligt stort ansvar. Idag är det mer än 1 400 barn som vi har placerade i Göteborg. De barn som vi har beslutat som politiker är bättre att vi har vård över och ansvar om deras omsorg än att de ska vara kvar hos sin familj och sina nära och kära. 1 500 barn och unga. Ibland när man har suttit i en socialnämnd så får man samtal och mejl från några av de som man faktiskt har som ärende, som har varit placerade. alldeles för sällan om jag ska vara helt ärlig. Men de få gånger jag har fått samtal så har det faktiskt varit från barn och unga just som frågar om skolan. Som undrar varför är det inte så att jag får börja skolan när de har placerats på ett SIS-boende. Eller när det har skett ett sammanbrott i en jour eller familjehem och de behöver flytta för kanske 16e gången och det fortfarande är så att skolan halkar efter. Det finns inget enskilt bättre förebyggande arbete än att se till att de barn och unga som vi har tagit vård och omsorgsansvar över, att de klarar skolan. Det finns evidens på det. Av dessa 1400 barn som är placerade i Göteborg idag är det endast 15 procent som faktiskt har skolfamn. Alltså det är när socialtjänsten, skolan och där man är placerad samarbetar för barnets bästa. Idag står 50 barn i kö. Det här är 50 barn som är placerade i ett familjehem. Problemet idag med det sättet vi har det i Göteborg är att det bara är barn som är placerade i familjehem. Oftast sker det efter två år. Som kan få ha möjlighet att få den här skolfamninsatsen. Tänk då på alla dessa barn som just är i jourhem, i SIS eller HVB-hem som inte inkluderas av det här. 1 400 barn. 1 400 barn vars utbildning vi inte kan garantera. I dag behövs det en lag runt ett barn, inte slapphet. Jag undrar varför det socialistiska styret sviker de glömda barnen, som behöver varje stöd de kan få för att klara skolan och därmed ha en framtid precis som alla andra barn. Bifall till yrkandet! Tack!

Tack, ordförande! Jag får också tacka för behandlingen av motionen. Det är glädjande att Socialnämndens centrum så tydligt tillstyrker motionen. Men man får också säga att alla remissinstanserna är mycket positiva till det här arbetet. Därför tycker jag att det är tråkigt att styret landar i slutsatsen att man inte ska. ger den här garantin för de här barnen. Det här är mycket utsatta barn. Det är en riskgrupp. Både för de individerna och för samhället som helhet är det en väldigt stor uppoffring och kostnad om det går snett. Det här är barn som det många gånger går väldigt snett för. Ingenting kan bättre vaccinera dem än en lyckad skolgång. Nu är det faktiskt så underbart att vi i Göteborg har hittat ett sätt som vi ser väldigt ofta fungerar. Den här skolformen är väldigt bra på att se till att de här barnen klarar av skolan och därmed också får ett fungerande liv i oftast en väldigt trasig och. svår situation som de befinner sig i. Så är det någonting vi ska göra för de barnen som har sådana allvarliga problem så är det den här insatsen. Jag hoppas att vi kan få en majoritet här med Centerpartiets stöd också i omröstningen sedan idag. Tack! Ordförande Tack Axel! Nästa talare är Jonas Nilsson (V) och därefter Hillevi Werring (MP). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare! Lyckad skolgång är grundläggande för alla barns välmående, men gäller kanske särskilt barn placerade i familjehem eller på HVB-hem. I den rödgröna budgeten för 2023 ingick därför ett uppdrag att socialnämnderna och grundskolenämnden får i uppdrag att utöka placerade barns tillgång till särskilt stöd i sin skolgång genom Skolfam eller motsvarande arbetssätt. Stadens barnrättsplan innehåller också insatser kring placerade barns skolgång och lyfter fram Skolfam som arbetsform. Rekryteringssvårigheter och hög personalomsättning har inneburit utmaningar i arbetet. Men vi ser nu att utökningen av skolfamteam börjar få effekt och köerna börjar krympa. I årets budget har vi sett till att socialnämnderna får ramar som ger arbetsro och utrymme att satsa efter behov. Vi måste nu ha tilltro till att berörda förvaltningar tillsammans fortsätter att jobba med uppdragen så att alla barn och ungdomar ska få den lyckade skolgång de behöver. Jag delar motionärernas engagemang och vill att tillgången till och användningen av Skolfam ska öka. Jag delar också motionärernas vilja att säkerställa att budgetuppdragen omhändertas. Men då motionen inte bidrar med något som inte redan görs vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Tack! Ordförande Tack Jonas! Då är replik begärd av Simona Mohamsson (L). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det är väldigt intressant Jonas. Du är ju ordförande för socialnämnden på Hisingen och bara så du vet majoriteten av de som står i kön idag för att få Skolfam är just Hisingsbarn som inte får tillgång till det. Och även om ni gillar intentionen så är det väldigt stor skillnad mellan era ambitioner och ambitionen med den här motionen. Ni vill utöka. möjligheten till skol familj eller liknande. Vi säger att det ska vara ett krav att alla barn, när man placerar så sätter man skolan först. Idag är det ganska lång tid innan man ens börjar prata om skolan vid en placering. I vårdplaner, och vi har suttit tillsammans Jonas och sett sådana vårdplaner, står det exempelvis ska gå i skolan. Det är de vårdmålen vi har för barn vi har placerat i olika institutioner. Det räcker inte. Ordförande Tack Simona. Då är det kontrareplik begärd av Jonas Nilsson (V). Varsågod.

Tack. På Hisingen är det just nu nio barn som står i kö till Skolfam. Vi har nyligen utökat från. 283 skolfamnteam och jag har all tilltro till att de nio barnen kommer omhändertas av de tre teamen. Så jag ser ingen risk att det kommer finnas barn som behöver skolfamn som inte ska få det på Hisingen i alla fall. Tack! Ordförande Tack Jonas! Då återgår vi till talarlistan. Nästa talare är Hillevi Werring (MP) och därefter Jessica Blixt (D). Varsågod!

Ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, motionärerna är. Ja, ja, okej. Ursäkta mig. Motionärerna är verkligen ute i ett viktigt ärende. Skolgången för placerade barn måste förbättras och utvecklas. Vi har pratat mycket om Skolfam här redan. Sedan ett antal år tillbaka så erbjuder vi den här formen, som är ett samarbete mellan grundskolenämnden och socialnämnderna, för varaktigt placerade barn. Skolfam är en av de metoder som vi vet fungerar och ger goda resultat. Vi har en kö på ungefär 50 barn. Grundskoleförvaltningen håller nu på att bygga ut verksamheten från 8 till 12 team. Man bedömer att när den utbyggnaden är klar ska man ha kunnat beta av den här kön. I budgeten för 2024 som kommunfullmäktige antagit finns ett uppdrag som i stort motsvarar motionärernas förslag. Nämligen. Socialnämnderna och grundskolenämnden får i uppdrag att utöka placerade barns tillgång till särskilt stöd i sin skolgång genom Skolfam eller motsvarande arbetssätt. Även i barnrättsplanen finns uppdraget att säkerställa insatser för placerade barns rätt till utbildning. Vi anser därmed att förslaget i motionen är omhändertagna på annat sätt. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Då har Simona Mohamsson (L) begärt replik. Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Det gläder mig att se att Miljöpartiet håller med om intentionen, även om jag återigen. Problemet är att de här 50 som står i kö idag är 50 barn som man har insett efter stadigvarande vård att de ska ha skolfamn. Det är fortfarande så att vi har 1 400 barn som är placerade. Motionens intention är att inte vänta så länge som man gör idag för att erbjuda skolfamn. utökning utan att bifalla intentionen i motionen att utöka. Sedan finns det en annan att-sats som ingen här verkar ha bemödat sig heller med att besvara varför man vill avslå. Det handlar om att man ser till att man följer upp elevernas skolgång så att den inte är avbruten. Det här handlar verkligen om att ta ett helhetsgrepp och garantera att barn får en skolgång. Ordförande Tack Simona! Då återgår vi till talarlistan. Det är Jessica Blixt och därefter Victoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! Jag vill naturligtvis börja med att tacka motionärerna för en jätteviktig och aktuell motion. Alla här är helt och hållet överens om att den största skyddsfaktorn för barn och unga är en lyckad skolgång. Men vi vet också att placerade barns och ungas skolgång oftast är problematisk. De fullföljer grund och gymnasieskolan i avsevärt lägre utsträckning än andra barn. Som grupp har de här barnen mycket högre risk. för en ogynnsam utveckling över tid när det gäller självmord, missbruk, kriminalitet, bidragsberoende, tonårsföräldraskap. Så vi är alla överens nu då att den enskilda viktigaste faktorn för de här barnen det är att lyckas i skolan. Och då måste vi göra allt och då menar jag allt. Vi kan, för att säkerställa att de här barnen, oavsett om de är placerade i familjehem, på HVB-hem eller i Sis-boende eller var de än är placerade, de måste få rätt till en lyckad skolgång. Och där vet vi att just skolfamn är ett väldigt lyckat sätt att göra och arbeta. Och jag kan inte förstå . hur vi kan stå här och inte ge de barnen den nyckel till framtiden som de faktiskt har rätt till. Vi kan inte neka dem det. Det är vår förbannade skyldighet och plikt, tycker jag, som politiker. Det är därför den här motionen är så otroligt viktig. Det är viktigt med båda de här beslutssatserna, precis det som Simona lyfte. För mig och Demokraterna är det helt självklart att yrka bifall till den här motionen. Det här skulle ha skett redan igår. Imorgon är det för sent.

Tack så mycket ordförande och tack så mycket motionärerna som sätter ljuset på en otroligt utsatt grupp som vi pratar alldeles för lite om i det svenska samhället. Det är en lagstadgad skyldighet att följa upp barns skolgång när de placeras. Om man får vårdplaner där det inte står någonting om skolgången, så förstår jag inte varför man släpper igenom dem. Då hoppas jag att ni inte gör det i så fall, för då är det ju någonting som är allvarligt fel. Skolfam är en jättelyckad modell. Det var därför vi införde den, det rödgröna styret. Det är därför vi ville öka på den i det rödgröna styret. Det är också därför vi har varit väldigt, väldigt noga med att freda. Skolfam så att den går under en egen budget på förvaltningen och inte blir någon slags budgetregulator nu när det är svåra tider. Men jag måste faktiskt också säga. Vi har sju, tror jag nu, om det inte är åtta skolområden. Och skolområden i Göteborg idag är tre, fyra skolor som saknar fast psykolog för att vi inte har. Alltså det är så jädra svårt att få tag på dem. 7–8 områden, oftast ligger de här i nordost, någon är på Hisingen också. Där vi har barn som far jätteilla, som också bor i svåra miljöer. Det är inte en ovilja som gör att det inte har gått att genomföra uppdraget. Det är jättesvårt att få ihop det. Vi har sju skolor som inte ens har en psykolog. Det är basen, som också är en lagstadgad skyldighet. Så att prata om garantier. Garantin är tredje kapitlet i skollagen, som är skolplikten. Självklart ska alla barn garanteras skola. Och vi ska självklart bli bättre på att erbjuda stöd. Men varför vi avslår den här motionen, det är för att det börjar bli parodiskt när man döper om saker. Och liksom föreslår saker som redan tydligt är reglerat i den budgeten som styr. Och vi följer upp på den budgeten. Så att om ni tror. på riktigt tror att verkligheten förändras för att vi döper om det som vi nu jobbar med till garanti, då skulle till och med jag kunna tänka mig att byta fot. Men jag tror inte det. Tack för mig. Ordförande Tack Victoria! På detta har Simona begärt replik. Varsågod!

Tack, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Det är intressant härskarteknik i talarstolen när man inleder med att säga vilken fantastisk motion det här är, sedan går igenom varför det inte är möjligt att genomföra det och varför vi är jättelångt ifrån det här och sedan avslutar med att säga att det redan görs i dag och att det är parodiskt att ens väcka en sådan här motion. Jag menar att jag är övertygad om att det här faktiskt gör skillnad. Annars hade vi inte väckt den här motionen. Så nästa gång kanske man kan ta upp det. Man ska bestämma sig vilken del av argumentationen. Är det så att det här redan görs? Är det så att det är omöjligt att göra det? Eller är det så att man bara är ovillig att göra det? Ordförande Då är replik begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod!

Låt mig då klargöra. Uppdraget finns redan. Man arbetar med uppdraget. Det föreligger svårigheter att kunna omhänderta uppdraget. Så. Och kritiken, det är att det inte kommer bli mer utav psykologer som vi kan få tag på. Det kommer inte gå snabbare att kunna ha en rättvis fördelning utav den personalen vi har att tillgå. Det kommer inte gå snabbare för att ni lägger en motion som kostar 150 000 för staden att hantera. Det som kommer hjälpa är att vi försöker samarbeta kring sådana här grundläggande frågor, för vi tycker ju inte olika. Tack! Om det är att säga att det är en härskarteknik, jag vet inte ens vad det var du syftade på. Jo, det jag sa från början så tycks inte motionen vara bra eftersom den redan är omhändertagen. Däremot sa jag att det är fint att ni sätter ljuset på en grupp som alldeles för sällan lyfts fram. Ordförande Då återgår vi till talarlistan. Nästa talare är Axel Darvik (L). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack ordförande! Jag tycker det är ganska så tydligt när man lyssnar på diskussionen här också, att den här motionen som vi har, den handlar om att tydligt bredda målgruppen. Det handlar inte bara om att beta av en kö. för de här 15 procenten av de placerade barnen, utan att faktiskt se till även de som är, inte bara de som är familjehemsplacerade permanent, utan även andra grupper av placerade barn, som finns på HVB-hem, SIS-hem, eller som är tillfälligt placerade, för de behöver också den här typen av insatser. Sen kan man nog inte säga så enkelt att bara för att man inte lyckas rekrytera skolpsykologer till en skola så kommer man inte lyckas rekrytera psykologer till Skolfam. Det är också väldigt olika tjänster. Ska man vara ärlig är det så att det inte är så attraktivt att jobba som skolpsykolog. Du har tusen elever som du ska ansvara för. Väldigt snabbt ska du försöka göra någonting jämfört med att man kanske får jobba intensivt med några som har en djupare problematik. Jag upprepar att jag hoppas att vi kan få en majoritet för detta. Det är ett parti som inte har deklarerat hur de kommer rösta. Jag är nyfiken på hur Centerpartiet ställer sig. Ni får gärna delta i diskussionen och ge er syn på den här frågan. Tack! Ordförande Tack Axel! Nästa talare är Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet fru ordförande! Ja, Axel, vi har faktiskt inte deklarerat hur vi tänker rösta här. Däremot röstade vi ja i kommunstyrelsen till den här motionen. Det gjorde vi ju. Och sen kom Victoria upp här och hade en väldigt fin retorik, så jag tänkte att du har övertygat mig. Nej, hos mig finns det inga tveksamheter. Självklart röstar vi likadant som i kommunstyrelsen och bifaller den här motionen. Så finns det tveksamheter hos ett visst parti här, ja, släpp dem och rösta igenom det som är bra och rätt och riktigt för barnen. i Göteborg. Ordförande Tack Jörgen! Nästa talare är Jonas Nilsson (V). Därefter Hillevi Werring (MP). Varsågod!

Tack! När vi debatterar den här frågan måste vi ha med oss svårigheten att förutse från år till år, eller ens från månad till månad, hur många barn som kommer att vara placerade och i behov av Skolfam. Det finns även en brist på vissa av de professioner som jobbar med Skolfam, till exempel speciallärare och skolpsykologer. Det gör att det tar tid att rekrytera tillräckligt med personal. Vi arbetar för att det ska finnas tillräckligt med resurser för att undvika köer framöver och för att eventuell kötid ska vara så kort som möjligt. Jag undrar också om Axel Darvik sa att remissinstanserna skulle ha varit så positiva. Samtliga förvaltningar har föreslagit att motionen ska avslås, och bara en nämnd har gått emot sin förvaltningsrekommendation. Jag undrar vad du menar och vad det var som var så positivt. Angående motionens andra beslutssats, som det efterfrågades kommentarer om, åligger det redan i dag socialtjänsten och grundskolan att följa upp och stödja placerade barns skolgång. Jag tycker det är tråkigt att tilliten till våra organisationer och tjänstemän att omhänderta budgetuppdrag är så låg. Uppdraget ligger, resurserna är riktade till detta och jag förväntar mig att det omhändertas på bästa sätt. Men vi kommer självklart att följa det här och andra uppdrag noga. Tack! Ordförande Tack Jonas! Nästa talare är Hillevi Werring (MP) och därefter Rickard Eriksson (M). Varsågod!

Ja, för två eller tre gånger sedan, Simona var uppe, så försökte jag trycka in mig på replik, men det lyckades jag inte med, så därför är jag här nu. Men vad jag ville säga, det är att det här med skolfam, det är ju så att det. Det ska vara på ett visst sätt för att skolfallen ska fungera. Det är ju en manualbaserad verksamhet. Man kan inte göra hur som helst med det. Däremot så självklart måste vi förbättra det här samarbetet mellan grundskoleförvaltningen och socialnämnderna. För att se till att barnens skolgång blir bättre och att vi ger dem det stöd de behöver. Och att de som tar hand om de här barnen får det stöd de behöver. Självklart. Det kan låta löjligt att prata om 50 barn i kö. Men det är just när det gäller Skolfam. Jag tycker inte vi får snöa in på det. Det är ett jättebra sätt att jobba. Men det kan inte vara så att det gäller alla barn. Utan vi måste göra bra verksamhet för alla barn. Sen kommer den att se ut lite olika. Men det är jättebra att vi lyfter det. Att vi sparkar på oss och de som har ansvar för detta. Ordförande Tack Hillevi! Då är nästa talare Rickard Eriksson (M). Därefter är talarlistan tom.

De barn som det här handlar om är de barn som kanske behöver stöd och hjälp mest. Man dras upp från sin trygga familj och man placeras och man får kanske inte den hjälp och stöd man behöver och ska ha. Det verkar som att vi alla är överens om att vi ska ge barn stöd. Det är positivt i alla fall. Det spelar ingen roll om det är ett barn, 50 barn eller 1 000 barn. Alla barn ska ha rätt till stöd. Att säga att det skulle vara kompetensbrist, det vill säga att det är svårt att rekrytera personal. Ja, vi har kompetensbrist även i andra delar. Bland annat har vi problem att få tag på socialsekreterare. Ska vi då säga att vi struntar i vissa delar där, bara för att vi inte får tag på personal? Bifall till motionen. Tack. Ordförande Då är replik begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod.

Tack så mycket. Jag förstår inte riktigt det här anförandet. Jag förstår inte riktigt vad Axel menar med att bredda målgruppen heller. Det är precis det vi gör i budgetskrivningen. Tidigare var det Skolfam. Nu står det jättetydligt. Skolfam och motsvarande arbetssätt. För de som är på HVB-hem och de som har andra typer av insatser. och förvaltningarna bedömer att de har fått tillräckligt med pengar för att göra eller kunna fullgöra uppdraget och beta av kön. Men det tar lite tid. Så att stå här och prata om att självklart så ska vi göra det som alla barn förtjänar. Det är ju ingen som inte tycker det. Det är ju helt givet. Och alltså motsvarande insatser. är ju precis det som vi säger för skolfamn, bygger ju på en metod och en princip som är psykologiskt och evidensbaserad. Men det är ju för de som bor stadigvarande. Tack. Ordförande Då är replik begärd av Axel Darvik (L).

Tack ordförande! Det är ju helt enkelt så att ni återkommer hela tiden till att det handlar om den här kön som ska arbetas av. Men det är ju de som är permanent placerade som det handlar om, som kan stå i kö över huvud taget. Vårt förslag är ju att det ska vara ett erbjudande som är för en mycket större målgrupp. Det är ju där som jag upplever att det finns en viss skiljelinje och en viss ambitionsskillnad. Det handlar ju också om, precis som. Hillevi lyfte ju upp det här om hur metodiken är uppbyggd och det är ju därför som vi säger också det att det måste finnas en anpassad metodik som man just gör för de här andra grupperna också. Ordförande Tack Axel! Då är replik begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod!

Nu måste vi. Hillevi, det var ju precis det som hon sa. Skiljelinjen ligger i att vi pratar om att vi vill bredda målgruppen och ni pratar om den här kön. Hillevi stod ju precis här och sa att vi inte ska stirra oss blinda på den här kön till skolfamn. Vi måste titta på helheten och ge riktade och stödjande insatser till helheten. Det har vi varit för dåliga på. Och vi har varit för dåliga på att följa upp det. Och sen så ska vi ju se till så att de som sitter i utskotten och får de här vårdplaneringarna. inte godkänner placeringar utan att man tillgodoser stöd i skolan eller att det finns personer. Men då måste det också finnas skolpsykologer och skolkuratorer ute i den befintliga verksamheten, där barn faktiskt ska gå i skolan. Så det är en balansgång. Men snälla, försök inte att hitta en konflikt i någonting som det inte finns en konflikt i. Uppdraget ligger där och vi arbetar med det. Våra förvaltningar träffades så sent som i tisdags gemensamt, alltså grundskolan och socialförvaltningarna för att diskutera hur de snabbare kan komma fram i denna fråga. Tack, nu ska jag inte tjata. Ordförande Tack Victoria. Då är vi på talarlistan igen. Då finns det bara en talare och det är Jonas Nilsson (V). Varsågod.

Tack. Om vi ändå ska prata ambitionsnivå så valde ju på Hisingenförvaltningen att tacka nej till den öronmärkta satsningen till Skolfam på 2 miljoner som vi hade lagt i budgeten riktad till placerade barn i allmänhet. Men då fick vi skriva ett yrkande att nej, de här 2 miljonerna ska vara till Skolfam och ska satsas på att utöka Skolfam även om förvaltningen bedömer att den möjligheten inte finns nu utan att de barnen som står i kön kommer att omhändertas. Så jag vet inte riktigt hur man kan höja ambitionen över det, att vi ger förvaltningen mer pengar än vad de säger de behöver. Så jag förstår inte riktigt hur man kan höja ambitionen från det. Tack. Ordförande Tack Jonas. Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Under överläggningen yrkar Simona Mohamsson, Jessica Blixt, Jörgen Fogelklou och Rickard Eriksson att fullmäktige bifaller förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jonas Nilsson och Hillevi Werring bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Simona Mohamsson med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag bifallits. Votering har begärts och ska genomföras. Då ska vi se här. Votering av begär som ska verkställas. Det är ja för kommunstyrelsens förslag, nej för förslaget från Simona Mohamsson med flera. Godkänns denna voteringsproposition? Ja. Nu är det klart för omröstning. Varsågoda! Då är voteringen avslutad. Fullmäktige har med 43 röstat ja och 38 röstar nej. Bifallit kommunstyrelsens förslag. 31.Nolltolerans mot våld i nära relation i allmännyttan Då är vi inne på nästa motion. Det är motion nummer 31, som är en motion av Simona Mohamsson om att införa nolltolerans mot våld i nära relation i allmännyttan. Kommunstyrelsen föreslår att den av Simona Mohamsson väckta motionen anses besvarad. Förvaltnings AB Framtiden får i uppdrag att göra en översyn av uthyrningspolicyn och rutin för avsteg med anledning av hot och våld. För att säkerställa att den som utsätts för våld inte vräks, samt utvärdera kriterierna och kraven för internbyte. Utvärderingen ska även se över möjligheten för våldsutsatta att lämna önskemål om geografiskt område för internbyte. Ordet har begärts av Simona Mohamsson (L) och därefter Jenny Broman (V). Varsågod, Simona.

Tack. Vad är ett löfte värt? Den 9 september 2022, klockan 17.09, var det regnigt på Götaplatsen. Det är knappt tre dagar kvar innan vallokalerna stänger. Men det har inte stoppat kvinnostrejken som har stått där varje fredag att fortsätta stå där. Men denna gång hade de hört av sig till några av partierna här i fullmäktige i hopp om ett löfte. Ett löfte att kunna försöka hitta något som är ganska otänkbart i politiken. En minsta gemensam nämnare. Ett löfte över partigränser. Vi skrev under ett papper med fyra partier som stod där på Götaplatsen. Liberalerna, Centerpartiet, Feministiskt initiativ och Miljöpartiet. Rubriken på papperet var ett löfte mot våld i nära relationer. Ganska kort var det tre saker vi lovade. 1. Att etablera långsiktigt ökat stödsystem för kvinnojourer i Göteborg. 2. Att våldsutövare ska vräkas. 3. Att våldsutsatta ska ha förtur för bostäder. Så jag frågar, vad är ett löfte värt? För mig handlar det här om ett löfte för alla de hundratals barn och kvinnor som idag lever i rädsla. Det är säkert så att vi här inne någon gång har upplevt det. En aggressiv relation som har förgör en. Kanske har man varit orolig för en kompis, en syster eller en dotter, för att kämpa att ge dem styrka att lämna. eller oron som du har haft när du kanske har hört din granne men inte vågat agera. Men det handlar inte om dig och mig. Det handlar om de som inte längre har ett liv att leva. Det handlar om höggravida Karin 27 som knivhöggs till döds när hon skulle lämna sin sambo. Det handlar om Else-Maja 57 som fick bensin över sig när hennes sambo tände på. Det handlar om Annie, 30 år, som hittades död i sitt hem och sin treåriga dotter var kvar. Det handlar om Emma, 33, som skrek för sitt liv, men ingen granne larmade. Det handlar om Beata, som nekades kontaktförbud gång efter gång trots misshandel och hot. Det handlar om de som behöver bevittna våld, barn och vuxna. Jag yrkar bifall till yrkandet från L, M, D och KD. Ordförande Tack Simona! Nästa talare är Jenny Broman (V) och därefter Alfred Johansson (S). Varsågod!

Tack så mycket för ordet! Först vill jag tacka Simona för att du lyfter en så viktig fråga. Det brukar du göra. Visserligen omfattar även den nolltolerans mot våld i nära sammanhang som vi har tagit gemensamt i kommunfullmäktige för drygt ett år sedan bostadsbolagen. Men själva sakfrågan är viktig, så jag väljer att inte haka upp mig just på titeln i motionen. Jag tycker precis som motionären att det är rimligt att en våldsutsatt inte ska bli av med sin lägenhet. Och av i framtiden har redan det som uppdrag sedan ett par år tillbaka. Vi vet att i de allra flesta fall är det inte möjligt på grund av skyddsskäl att bo kvar i lägenheten. Exempelvis de fallen du berättar om, det hade inte hjälpt dem att bo kvar i samma lägenhet. Så det gäller inte dem i den här motionen. Men även om man kan. Det är inte så enkelt med hyreslagstiftningen som den är nu. Även om den ändras kan den vara svår att tillämpa i praktiken eftersom det krävs en risk och skyddsbehovsbedömning i varje fall. Det kan ta för lång tid eftersom situationen ofta är akut. I de fall där inte hyresgästen har kontakt med socialtjänsten blir det ett stort ansvar för hyresvärden att göra den bedömningen. I vårt yrkande vill vi ändå att den rutin som bostadsbolagen har för avsteg med anledning av hot och våld ska ses över för att säkerställa att i de fall som den våldsutsatta kan bo kvar och vill bo kvar så ska det vara möjligt. Det är utgångspunkten. Exempelvis vill vi att det ska ses över vilka kriterier som krävs för att bli aktuell. och om fler än i dag, som Störningsjouren eller Kvinnojouren, är sådana som kan intyga att det finns våldsutsatthet. Det ska alltså vara fler som kan intyga detta. Men vi vill gå ytterligare ett steg utöver vad motionären vill göra. Många gånger varken vill eller kan den våldsutsatta, ofta en kvinna, bo kvar i lägenheten. Det kanske inte är jättehärligt att varje dag titta på väggen som man blir in slängd i eller sover i rummet där man blir våldtagen. Så vid ett internbyte, som vi önskar också få till, vill vi att den våldsutsatta ska ha möjlighet att önska område för den nya lägenheten så att den exempelvis är i närheten av den skolan som barnen ska gå på. Detta såklart. under förutsättning att det funkar med säkerhetsskäl och så vidare. Det här skapar mer möjligheter och mer valfrihet för den utsatta kvinnan. Så därför bifall till KS, det vill säga det rödgröna förslaget. Ordförande Tack Jenny! Nästa talare är Alfred Johansson (S) och därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod Alfred!

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige och göteborgare. Jag tror vi alla i den här församlingen är rörande överens om att den som utsätts för våld inte är den som ska vräkas. Sedan 2021 har Framtiden AB ett uppdrag om att våldsverkaren och inte den brottsutsatta ska flytta från lägenheten. Som vi ser i remissvaren till motionen bör den anses besvarad men det finns utrymme att göra en översyn, främst vad gäller internbyte och möjlighet att önska geografiskt område. Oftast är det skyddsbehovet som föranleder flytten. Sen har vi det här med högerns uppdragsiver som bygger berg av byråkrati. I stället för att ge ett tydligt uppdrag som kommunstyrelsens förslag gör gällande, föreslås här tre stycken från högern. Jag vill även passa på att trycka på de privata hyresvärdarnas ansvar att bidra till samhället genom att upplåta fler lägenheter för våldsutsatta. Något som högern verkar tycka endast gemensamma ska göra. Och det tycker jag är lite märkligt eftersom annars brukar det ju vara så himla viktigt för högerhållet att privata aktörer ska utföra välfärden. Men inte i det här fallet. Med det sagt så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack, Alfred! Då är nästa talare Nina Miskovsky (M). Därefter Kalle Bäck (KD). Varsågod Nina!

Tack ordförande! Ja, våld i nära relationer är en fråga som påverkar många, särskilt kvinnor och barn. Det är givetvis oacceptabelt i alla former. När det gäller att säkerställa ett tryggt boende för våldsutsatta finns det mer att göra. Därför är det bra att motionen lyfter frågan så att Göteborg noga ser över vilka möjligheter som finns att underlätta för den våldsutsatte när det gäller boende här och nu. Det kan handla om att ta över kontraktet, som har nämnts, eller hitta ett nytt långsiktigt boende som ibland kan vara skyddat. Den lagstiftning som vi har idag, som har nämnts, skapar vissa hinder. Men jag vill också säga att det händer positiva saker på riksnivå och att ny lagstiftning är på väg som förväntas börja gälla 1 juli En större möjlighet att få bo kvar i hyresrätten, även om värden hävdar att personen bidragit till störningar eller har svag ekonomi. Samt att ge större utrymme att ta hänsyn till ömmande fall vid förverkande av hyresrätt. Utredaren har haft ett särskilt ansvar att undersöka hur dagens lagstiftning skyddar barn som bor med vuxna där våld i nära relation förekommer. I vår budget lade vi som sagt 2021 och 2022 fram uppdrag om att verka för att det är våldsverkaren och inte den brottsutsatta som ska flytta från lägenheten. De uppdragen ligger kvar. I den mån som lagstiftning ger utrymme till i dag arbetar bolagen för att den våldsutsatta kan ta över kontraktet då våld i nära relationer förekommer. Barn har i dag inte egna placeringsbeslut utan är medföljande till förälder vid placering på skyddat boende. Men en lagändring är också på gång som ska stärka barns rättigheter i skyddat boende. I remissvaren betonas barnrättsperspektivet vid avgörandet av vem som har juridisk rätt att ta över den gemensamma bostaden. Barns rättigheter behöver bli belysta och tillgodosedda när det är aktuellt att bo kvar hemma. och när en flytt krävs. Jag yrkar bifall till yrkandet från L, M, D, KD i kommunstyrelsen. Ordförande Tack Nina. Då är replik begärd av Jenny Broman (V). Varsågod Jenny.

Men Nina, du sa ju precis det att det ligger i det här uppdraget att man ska kunna få bo kvar. Den våldsutsatta ska bo kvar. Vad gör det för skillnad om man har en motion och kallar det nollvision, som det redan finns en nollvision om våld i nära? Vad gör detta ytterligare? Det är ju snarare så att du vill rösta på ett förslag som. ger mindre rättigheter för kvinnan? Vi vill ju att man ska ha ytterligare rättigheter, ytterligare valfrihet. Varför vill du hindra kvinnorna till den här valfriheten? Att man också ska kunna få byta lägenhet och välja område? Varför vill du begränsa våldsutsatta kvinnors valfrihet? Ordförande Då är det kontrareplik Nina Miskovsky (M). Varsågod.

Om man läser attsatsen i motionen så handlar det mer om än om just nollvision. Det handlar om att göra en översyn av uthyrningspolicyn för att underlätta och säkerställa att den som utsätts för misshandel inte vräks. Och det handlar om att Boplats ska se över befintliga kriterier och möjligheter för samverkan, att uthyrningspolicyn för den som utsatts för misshandel inte vräks. Och den sista delen handlar om att man ställer sig bakom, kommunfullmäktige här, det som anförs i motionen om att utsatta i våld i nära relationer underlättas möjlighet till bostäder i allmännyttan. Jag tycker vi ska göra allt vi kan för att förbättra detta. Och jag ställer mig ju inte i motsatsförhållande till att göra ytterligare saker. Ordförande Tack! Då är replik begärd av Jenny Broman (V). Varsågod Jenny!

Då välkomnar jag dig Nina och röstar på ytterligare insatser redan nu. Varför ska kvinnor vänta på de här ytterligare insatserna? Vi vill ju redan mer. Vi vill att det ska vara fler som ska kunna intyga att våldsutsatthet har varit. Vi vill att kvinnor dessutom ska få välja. Vi vet ju att det nästan aldrig fungerar att bo kvar. Jag önskar verkligen att de skulle vara där, för det är väldigt orättvist att det är den som är våldsutsatt som får sticka. Ibland är det då den som begår brottet som får bo kvar. Det är fel och det är orättvist. Men vi vet att det oftast inte är möjligt. Då är det rimligt att kvinnan får chans att gå före i bostadskön. Men man ska också få välja i vilket område. För det får man inte idag. Det vill vi och vi tycker att det är en rättighet. Vet du hur det är? Det är nämligen så att om man inte kommer överens om var barnen ska vara skrivna, då blir barnen skrivna i den bostad som är närmast skolan. Det är oftast mannen, om mannen bor kvar. Ordförande Då återgår vi till talarlistan. Nästa talare är Kalle Bäck (KD). Därefter Sabina Music (C). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag ska inte förlänga debatten onödigt. Mycket klokt har redan sagts här. Den här frågan är oerhört viktig. Vad vi i kommunen kan göra för att stötta och öka tryggheten för de som befinner sig i. Våld i nära relationer. Här kan vi uppenbarligen göra mer. De yrkanden och den motion som ligger på bordet i dag visar på att engagemanget i de här frågorna är stort, vilket är glädjande. Med det yrkar jag bifall till yrkandet från L, M, D och KD. Tack för ordet! Ordförande Tack, Kalle! Då är nästa talare Sabina Music (C) och därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod!

Tack för ordet ordförande! Vi kan stå här och säga att vi redan gör så mycket, men vi kan alltid göra mer. För varje våldsutsatt kvinna och barn som förlorar sitt hem, sin trygghet, så räcker inte detta. Ett hem eller en lägenhet kan också vara anledningen till att man inte vågar söka hjälp. Att man lever i ovisshet. Vad ska hända? Vart ska vi ta vägen? Rädslan och ovissheten är oftast väldigt stor. Vi kan inte lämna dessa kvinnor. Vi måste kunna garantera dem att få bo kvar i sitt hem. Självklart finns det fall, jag håller med där, där man verkligen inte vill bo kvar och påminns om hemskheter. Då ska man såklart kunna få en annan lägenhet. Men de som vill bo kvar ska få bo kvar. Där ska våldsutövaren vräkas. Det här är mitt sista KF och jag skulle jättegärna vilja att vi kan säga att vi inte vänder dessa kvinnor ryggen och att de som vill bo kvar i sitt hem får göra det. Yrkar bifall till motionen. Tack! Ordförande Då är replik begärd av Jenny Broman (V). Varsågod!

Nej men då tycker jag det är skönt att det faktiskt inte har varit någon här inne som har velat något annat än att om det är möjligt så ska kvinnan bo kvar. Men om man vet lite kring de här frågorna så vet man att det nästan nästan aldrig är möjligt. Men då undrar jag, Sabina, varför vill du neka de här kvinnorna ökad valfrihet? För du sa ju att det är jättebra om man kan få välja. Ert förslag innebär ju inte det. Det är vårt förslag som innebär att man också har chans att få en annan lägenhet och få välja i vilket område man ska kunna bo för att kunna ha närhet till barnens skola exempelvis. Vårt förslag. Förslag innebär mer frihet och valfrihet för kvinnan. Ett innebär färre möjligheter för kvinnan. Ordförande Då är replik begärd av Sabina. Varsågod!

Jag tycker verkligen det är ett bra förslag att de ska kunna välja en lägenhet. Men jag vill verkligen se till att vi kan vräka den som våldsutövare sin partner. Ordförande Då är det en kontrareplik, begär jag Jenny Broman (V). Varsågod!

Jajamän, och det håller jag med om. Men rösta på vårt då. För då innebär det både att kvinnan har möjlighet att bo kvar i lägenheten om man vill det. Självklart så bor man ju inte kvar med mannen. Mannen får flytta ut, mannen blir vräkt. Vad vi nu kallar det. Självklart så är det om kvinnan får bo kvar så blir mannen vräkt. Eller så får man välja. Det är det som är, ert förslag innebär färre alternativ. Vårt förslag innebär fler alternativ som blir bättre för kvinnor. Det finns mer möjligheter för olika situationer för kvinnor. Ordförande Då återgår vi till talarlistan. Nästa talare är Bosse Parbring (MP). Därefter Mariette Höij Risberg (D). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige! Göteborgs Stad har nyligen infört en nolltolerans mot våld i nära relationer genom Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. Det gäller alla stadens verksamheter, även allmännyttan. Allmännyttan i Göteborg arbetar enligt principen att den våldsutsatta ska kunna ta över bostadskontraktet så länge det följer lagstiftningen. Det kan säkert behövas. förändringar i hyreslagstiftningen, men det är i så fall inte en fråga för kommunfullmäktige, utan riksdagen. Motionen har ett gott syfte. Vi håller ju alla med om att det inte är den brottsutsatta som ska förlora allt, inklusive bostaden. Men i huvudsak är det som ryms inom lagens ramar redan omhändertaget av kommunen. Samtidigt vill jag ändå tacka motionären för att. Den väcker den här viktiga frågan. Det kan finnas ett behov av att se över de kommunala bostadsbolagens rutiner för våldsutsatta. Därför vill vi rödgröna ge ett sådant uppdrag till AB Framtiden. Vi vill också att kvinnojourernas vittnesmål ska få större tyngd och inte enbart störningsjouren, som högerpartierna vill. Vi går på så sätt längre i vårt förslag till beslut. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Ordförande Tack, då är replik begärd av Simona Mohamsson (L). Varsågod

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Och tack Bosse för att du var uppe här! Jag vet att ni har fått igenom väldigt mycket i budgeten just när det gäller de här områdena, och jag tror att vi har mycket er att tacka för de punkter som redan finns och som det arbetas med i dag. Men då frågar jag just om det här. Det är väldigt tydligt att ni fokuserar på internbytet, möjligheten för kvinnorna. Men här i motionen går ni ju faktiskt hårt på just männen. Det ska inte vara en rättighet att om man är en man som slår sina kvinnor och barn att man ska få leva och bo kvar i allmännyttan. Så då frågar jag. Bosse, ni var ett av de partier som skrev under där vid Götaplatsen. Finns det någon möjlighet att ni faktiskt ansluter? Jag tror att det är varje röst här inne som kommer spela roll om det här faktiskt går igenom. Att vi inte bara ger stöd till kvinnor, utan faktiskt också som kommun är med och sätter dit de män som använder sig av våld. Tack! Ordförande Då är replik begärd av Bosse Parbring (MP) Varsågod!

Tack herr ordförande! Jag tyckte att jag sa i mitt första anförande här och var väldigt tydlig med att det är precis det vi driver nu i det rödgröna samarbetet, och det är det som gäller för de kommunala bolagen. Kvinnan ska i de fall det går, och hon vill, kunna bo kvar. Om det råder något slags tveksamhet i detta kommer vi nu att göra en översyn av rutinerna. Där stärker vi också kvinnojourernas roll i detta. Vi tycker att vi. på så vis gå längre än vad ni gör i er motion. Vi ger också fler utvägar för de många kvinnor som inte vill eller kan bo kvar där de har bott än vad ni gör. Så jag tycker, inte är det här ett löftesbrott, tvärtom, det är en förstärkning av vårt arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor. Ordförande Tack Bosse. Då är kontrareplik begärd av Simona Mohamsson (L). Varsågod

Tack, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Om ni uppfattar att det här redan görs, som du säger, Bosse, tänker jag att det inte borde vara ett problem att rösta på den här motionen. Om man håller med en intention är symbolik i sig en viktig del av att faktiskt visa var man står. Det finns väldigt många kvinnor som i dag lyssnar på KF-debatten för att det här är en viktig fråga. Några av dem har stått i över 120 dagar i 120 olika kammare. Ordförande Tack Simona! Då är replik begärd av Bosse Parbring (MP).

Det är ingen symbolik i vårt förslag till beslut. Det är ett konkret uppdrag som kommer att göra skillnad för kvinnor. Jag tycker, som jag sagt tidigare, att vi går ett steg längre än vad ni gör i era förslag. Ordförande Då återgår vi till talarlistan. Det är Mariette Höij Risberg (D). Därefter Simona Mohamsson (L). Varsågod Mariette!

Tack så mycket. Ordförande, ledamöter, göteborgare! Vid våld i nära relation står ofta förövaren på hyreskontraktet och den som utses är ofta den som står på eventuella lån och avbetalningar. Vilket gör att man som våldsutsatt är i ekonomiskt underläge. När det också finns barn i familjen så kan steget att lämna vara ännu större. Ofta har det förekommit hot om att våldsutövaren tänker ta barnen och hitta på osanningar om den som är våldsutsatt. Därmed ökar rädslan för att lämna den våldsamma relationen och oron för att barnen ska ryckas upp från sitt hem, där de känner omgivningen och har sina kompisar. I jordabalken regleras störningar i hyreslägenheter. Genom att inte bara se på våld i nära relation som ett socialt eller polisiärt problem, utan även som ett problem utifrån att grannar störs, så kan det genom att involvera störningsjouren vara möjligt att avhysa våldsutövaren och låta den våldsutsatta ta över kontraktet. Vilket då naturligtvis behöver kompletteras med ett vistelseförbud för förövaren, för att uppnå full effekt och ge maximal trygghet för den som blivit utsatt. Eftersom detta är en komplex juridisk fråga så behöver det utredas. Det är inte den våldsutsatta och oskyldiga barn som måste fly sitt hem. Utför man fysisk och psykisk misshandel ska det få konsekvenser. Man ska veta att man kan mista kontraktet och bli vräkt. Och eftersom ni på rödgröna sidan här säger att ni inte vill bifalla motionen, ni hade kunnat skriva ert yrkande som ett tilläggsyrkande, så hade vi även kunnat rösta på det. Då hade ni kunnat bifalla motionen. Jag yrkar bifall till yrkandet från L, M, D och KD. Ordförande Tack Mariette! Då är det replik begärd av Jenny Broman (V). Varsågod!

Men då undrar jag varför inte, när vi kontaktade Liberalerna exempelvis, just kring det där för vi ville ha en samsyn innan, för vi ville ha en ökad ambitionsnivå, man inte gick med på det? Tack! Ordförande Då återgår vi till talarlistan. Det är Simona Mohamsson (L). Därefter är Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Det är magstarkt att skapa konflikt i en fråga där det inte finns konflikt. Så löd en replik som var skriven av Vänsterpartiet när det gäller den här frågan. Jag tycker att det har varit väldigt tydligt här i debatten i dag att det finns bara en sida som har sökt konflikt när vi har varit många som har räckt ut handen. Jag tror återigen att det här handlar om en ambitionsnivås fråga. Vi har aldrig, jag har aldrig påstått att det inte är bra att göra det möjligt eller förenkla för det redan är så idag att vi har både sociala kontrakt och vi har möjligheten att begära byte av lägenhet. Men vi måste vara hårdare kring de som faktiskt utför brottet, de som är våldsamma. Det är det som vi arbetar förebyggande, se till att de inte har möjlighet eller rättigheten att faktiskt bo i vår allmännytta. Jag besökte tillsammans med en av mina partikollegor Störningsjouren. De sa att den enskilt viktigaste frågan de skulle vilja att politiker lyfter är mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer. De ser varje dag hur det oftast är kvinnorna som behöver lämna. Det finns säkert många kvinnor som vill göra det, men det finns också de som vill bo kvar och där de inte kan göra det för att de inte står på kontraktet, för att det är mannen som har kontraktet bland annat. Så jag tycker att det är ganska magstarkt att inte säga vi kan testa. För att i samma debattartikel där det stod att det var magstarkt att söka konflikt i frågan så var det både argument om att. Det inte går lagstiftningsmässigt att göra de ambitioner vi har och att det görs tillräckligt. Jag tänker att man får bestämma sig. Antingen går det inte att göra lagstiftningsmässigt, och det kan jag förstå, om den rödgröna sidan inte vågar. Jag har dock sett er väldigt många andra som inte hörs här idag, som tar kamp. För det behöver inte ta hundra år att ändra och ta strid för en av de största jämställdhetsfrågorna. Det krävs bara att vara modig. Så jag hoppas att enskilda ledamöter kan rösta bifall till yrkandet från M, L, KD och D. Ordförande Tack Simona! Då är det replik begärd av Jenny Broman (V). Jag vill bara påminna om att kvällen börjar bli sen och vi vill gärna hinna ett par ärenden till. Varsågod!

Tack så mycket för ordet! Jo, det var ju inte vi som skrev den första artikeln där man gick ut och lögnaktigt sa att vi var emot det här. Utan det var ju ni. Eller hur? Eftersom det var osanning tycker jag ändå det är magstarkt. Vi tycker att den våldsutsatta ska få bo kvar och ha rätt till lägenheten oavsett om man står på kontraktet eller inte i de fall det är möjligt. Vi vet att det är svårigheter och att det tar lång tid. Därför vill vi alltså utöka möjligheterna så att inte kvinnan drabbas. Det är det vi vill. Vi vill alltså höja ambitionsnivån, vill att det ska vara fler som ska kunna intyga utsatthet, exempelvis kvinnojourerna. Så det är magstarkt att påstå att vi inte ville detta, att direkt gå ut och ljuga. Det är magstarkt. Släpp prestigen nu. Jag hade önskat att ni hade tagit emot den handen när vi öppnade upp för den, när det här var uppe. Ordförande Tack Jenny!

När vi hörde av oss till er. Ordförande Då är replik begärd av Simona Mohamsson (L). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Vad innebär i de fallen det är möjligt? Det är där vi skiljer oss. Vi menar att i varje fall där det finns en misstanke om att en man slår sin kvinna eller barnen, att då ska staden gå hårt på. Det är där skillnaden är. Om man bara ska sitta och vänta, om det är möjligt, då fortsätter vi som vi gör idag. Det är där skiljelinjen är. Och nästa gång, Jenny, om du vill sträcka ut en hand till mig. Det är jätteenkelt att hitta min mailadress, eller ringa mig, eller kontakta mig på Facebook. Det är jätteenkelt, för jag har alltid varit öppen med att vill man samarbeta kring de här frågorna, då kan man alltid höra av sig. Men ni har inte hört av er till mig. Det är jag och mitt namn som står på motionen. Så nästa gång, försök lite högre! Kanske lite högre ambitioner! Ordförande Tack Simona, då är replik begärd av Jenny Broman (V). Varsågod

Tack för ordet! Då ska jag säga att vi vill att det är den våldsutsatta som ska få bo kvar om det är möjligt. Vad innebär om det är möjligt? Vill du lyssna Simone? Du påstår att jag sa någonting. Om det är möjligt handlar ju om vad professionen säger. Det är nästan aldrig möjligt av hotsituationen eftersom kvinnor är så utsatta. Då kan man ju inte bo kvar av säkerhetsskäl, för man riskerar att bli dödad. Det är ju så allvarligt. Det är det som, om det är möjligt, innebär. Inget annat. Nu vet vi det. Ordförande Då är det kontrareplik begärd av Simona, varsågod

Tack ordförande, fullmäktige, Göteborg. It is ending. Jag lovar ju att jag inte ska upp igen. Nej, men återigen, nu hamnar vi i det. När professionen ser det möjligt, då ska de kunna bo kvar. Ni har misstolkat motionen. Det är vi som politiker som sätter standarden för vad vi vill att professionen ska göra. Vi säger att professionen alltid ska utgå ifrån om det finns en risk eller oro för att en kvinna eller ett barn far illa. Då ska man. alltid försöka se om det finns en möjlighet att vräka dem. Man ska inte vänta på professionen. Det här är en inriktning. Vi säger vad vi vill. Det är där skiljelinjen är. Ni pratar fortfarande om möjligheten för kvinnor att byta bostad. Vi pratar om att de ska ha möjligheten att kunna bo kvar. Tack! Ordförande Tack Simona, då är replik begärd av Jenny Broman (V). Varsågod

Det handlar ju inte om någon praktisk möjlighet om det är möjligt. Det handlar ju om att kvinnorna blir dödade och det finns en allvarlig risk om de bor kvar. Finns inte den risken, självklart ska de kunna bo kvar då. Men nästan i alla fall, för det är så allvarliga brott som sker mot de här kvinnorna. Och då är det rimligt att de ska få en lägenhet i ett område de kan önska. Jag tycker att kommunfullmäktige här idag ska komma ihåg när Liberalerna och Centerpartiet förespråkade mindre valmöjligheter för kvinnan. Färre valmöjligheter, mindre frihet för kvinnan. Ordförande Tack Jenny! Då återgår vi till talarlistan. Det är Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Jenny Broman (V). Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande, åhörare, ledamöter! Om det är någon som lyssnar denna sena kväll? Jag och mitt parti kommer alltid att stå på brottsoffrets sida. Självklart ska våldsutövare i de här fallen vräkas. De ska lagföras. De ska få fotboja. Är de inte svenska medborgare ska de ut. Det här ska vara solklart. Sedan hör jag från den här sidan bo, bo, bo. Den här retoriken att man ska bo i någon lägenhet där man har blivit nedblodad med element, det handlar ju om kontraktet. Det är klart att vi inte tvingar människor att bo i en lägenhet där de har blivit våldtagna eller slagna, men de ska få kontraktet. Det är de som har någonstans att bo. Sen ska ju vi naturligtvis hjälpa dem till en annan lägenhet. Men de ska ha kontrakten. Och våldsutövarna, de ska lagföras å det strängaste! Jag yrkar bifall till M, L och KD yrkande i kommunstyrelsen. Ordförande Tack Jörgen. Då är nästa talare Jenny Broman (V). Varsågod!

Tack så mycket för ordet! Ja, självklart ska en våldsutövare lagföras. Jag nöjer mig inte med fotboja. I de flesta fall borde det nog vara fängelse också, för det är ofta så grova brott. Jag tänkte avsluta med att säga att kvinnan ska få bo kvar i lägenheten. När det går, om hon inte vill det, då ska hon ha möjlighet att välja lägenhet. Man ska alltså inte behöva ta över kontraktet. Sen ska man vänta ett litet tag. Sen ska man gå på någon slags internbyte på Familjebostäder som kan ta några år. Utan det ska man kunna få direkt. Och sen har vi det här med satsningar just på våld i nära relationer, för det spelar ju också roll, pengarna. Exempelvis vill jag ändå lyfta att vi i slutet av förra året satsade 3,5 miljoner extra på kvinnojourerna. Det är alltså pengar som är kvar gående, så de fortsätter. Och till årets budget ytterligare 5 miljoner. Så vi har gjort en stor satsning. på de här kvinnorna som är utsatta. Jag säger kvinnor, för SKR:s undersökning visar att det är ungefär 96 procent kvinnor. Vi behöver ändå vara klara med det. 96 procent av de våldsutsatta är kvinnor. De männen som är våldsutsatta ska självklart också få den hjälp och det stöd de behöver. Det får de idag. De får alltså mer stöd än kvinnorna får idag. Tack. Ordförande Tack Jenny! Då är replik begärd av Mariette Höij Risberg (D). Varsågod!

Tack så mycket! I vårt yrkande så säger vi inte att kvinnan måste bo kvar, om det nu är kvinnan som är våldsutsatt, måste bo kvar i den lägenheten. Vad vi säger är att hon ska ha rätt till kontraktet. Och sen om man vill flytta någon annanstans, då ska man få hjälp med det naturligtvis. Så vi motsäger inte det ni har skrivit i yrkandet. Nej, inte riktigt. Det här hade vi kunnat lösa på ett mycket, mycket bättre sätt. Ordförande Då är det replik. Begärde Jenny Broman (V). Varsågod.

Jo, det är precis det motsägelsefulla. Det finns inga den möjligheten. Utan självklart kan man vem som helst, om man har kontrakt, göra byten och så. Det vet ni ju. Har ni testat att byta lägenhet eller? Har ni testat det hur länge det tar? Det tar väldigt, väldigt lång tid och väldigt, väldigt svårt att göra de här bytena. Men det finns ett jätteenkelt sätt. Mariette, det finns ett superenkelt sätt och det är bara att rösta på vårt yrkande. Det är det enklaste. Ordförande Då återgår vi till talarlistan. Det är Martin Wannholt (D). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack! Ja, det här var ju inte jag förberedd på, för det är inte jag som har hanterat det här ärendet. Jag har lyssnat på en spännande debatt med mycket känslor. Om jag har tolkat det rätt så verkar vi vara. I alla fall Jenny, jag har lyssnat på den sidan, att ni faktiskt håller med oss här med att brottsutövarna, det ska vara hårda nypor. Och då vill jag ju provskjuta detta eftersom ert förslag som ni skriver in också med att snabbt få förtur handlar det ju faktiskt om. Och sen blir de ändå av med kontraktet, och så får någon annan som då inte fick, alltså det går fortfarande tillbaka en lägenhet i kösystemet, om jag tolkade det rätt när jag lyssnade. Så jag vill provskjuta detta fullmäktige om i en av de viktigaste frågorna vi har att fatta beslut om, nämligen våldsutsatta kvinnor i första hand, att jag vill bordlägga ärendet och så vill jag att vi på den här sidan lägger till det så att det blir tydligt, så vi inte får en debatt om att den ena har mer eller mindre, och så får vi chans att provskjuta den här sidan, att vi också är överens om vår syn på brottsverkarna. För det har ju framförts det. Men jag vill ju se detta, då kan vi få ett helt enigt fullmäktige till motionen, kompletterat med den biten. Så jag yrkar på bordläggning, för jag vill inte gå härifrån och veta att vi på den här sidan har röstat igenom stenhårt mot. De som utför de här brotten. Ni säger att ni är lika hårda och det är jättebra. Men det finns tveksamheter om förtur. För jag delar den bedömningen. Kontraktet ska absolut bort från den våldsverkan och sen men många kommer inte vilja bo kvar och ska man då köra bytessystemet, där delar jag bedömningen, Jenny, då är man inne i en process som man kanske inte alls har tid med, med tanke på vad man är rädd för. Utan det måste gå mycket fortare. Så jag yrkar på bordläggning, så hoppas jag på ett enigt fullmäktige i den här frågan. Så får alla tänka och stå för det de har sagt idag, hoppas jag. Tack. Ordförande Bra, talarlistan är tom. Är vi redo att gå till beslut? Då har vi många yrkanden och är bordläggande så avvakta lite grann bara. Då ska vi se. Under överläggningarna yrkar Simona Mohamsson, Nina Miskovsky, Kalle Bäck, Sabina Music, Mariette Höij Risberg, Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från L, M, D och KD i kommunstyrelsen. Jenny Broman, Alfred Johansson, Bosse Parbring bifaller kommunstyrelsens förslag. Och då har ju kommit ett bordläggnings. Önskemål från demokraterna också. Eftersom det har kommit ett bordläggningsönskemål från Martin Wannholt, Demokraterna, ställer jag frågan till fullmäktige. Om ärendet kan bordläggas? Ska det avgöras idag? Då tolkar jag det som att det finns majoritet från fullmäktige att ärendet ska bordläggas. Då gör vi så. Och då ska vi se, klockan är 21.35 och vi har ju motioner. Och då ställer jag frågan till ledamöterna om det är ledamöternas mening att vi fortsätter debatten eller om vi ska dra streck för dagens. Ska vi dra streck? Jag ställer frågan, ska vi fortsätta? Ska vi avsluta? Jag hör majoritet som vill avsluta. Men, men, men, men, men, men snälla, vi är långt ifrån färdiga. Så sitt kvar, logga inte ut. Då blir motion 32, 33 till 35. bordlagt. Sen har vi nya motioner från 36 till 42. De är bordlagda. Kan vi göra så? Ja. Sen har vi nya interpellationer. Det är tre interpellationer. Kan de framställas? Ja. Och? Det har tillkommit ett beslutsärende efter justerad föredragningslista. Det har kommit ett beslutsärende och det är avsett av Magnus Kindmark, S, från uppdrag som ledamot i fullmäktige. Kan det godkännas? Sen har vi. anmälningsärenden och det har funnits en förteckning över anmälningsärenden. Kan vi anteckna det? Ja. Och med det så vill jag tacka er alla för ett väldigt bra och givande fullmäktigemöte idag. Så önskar jag er en fortsatt trevlig kväll och tack för ikväll och tack för all personal och kansliet för all hjälp. Därmed så avslutar vi. Tack!