Kommunfullmäktige

Då är klockan 16.00. Jag hälsar varmt välkomna till kommunfullmäktiges sammanträde den 23 maj kanske hjälper något. Men jag hoppas att vi kan klara oss igenom det här. Vi har många ärenden på vår dagordning. Men jag tror att vi kan klara oss ganska många om vi hjälps åt med att hålla tiden, hålla ämnet och hålla god ton. Vi går till ärende ett som är ett fint besök. Vi har information från ungdomsfullmäktige.

Vi hälsar välkomna till Hugo Fogelin och Chloe Nunez. Varsågoda. Hugo Fogelin Ärade ledamöter och ersättare. Ärade presidium. Ärade åhörare. Ärade kommunfullmäktige. Mitt namn är Hugo Fogelin och jag är ordförande för ungdomsfullmäktige i Göteborg. Med mig här har jag min presidekollega. Chloe Nunez Hej, jag heter Chloe och sitter som andra vice ordförande för ungdomsfullmäktige. Hugo Fogelin Vi skulle ha varit tre här idag, men vår vice ordförande Malte Barron Schöning har tyvärr fått förhinder och närvarar inte idag. Ungdomsfullmäktige består av 101 folkvalda ungdomar som väljs varje år i allmänna val för alla ungdomar mellan 11-18 år i vårat Göteborg. Som alla representerar sina lokala stadsområden. Dessa ungdomar driver mängder av olika frågor och med 300 000 kr i vår budget försöker vi göra vårt Göteborg bättre för våra kompisar, syskon, grannar, klasskamrater och medungdomar. Vi i ungdomsfullmäktige har mycket gemensamt med er i kommunfullmäktige. Vi delar denna sammanträdeslokal med er där vi har våra stormöten som vi har fem gånger per år. Och vi som presidium delar platser och klubbar med erat presidium. Vi hade faktiskt vårt stormöte här inne igår. I UF är vi då inte valda baserat på partitillhörighet utan för vilka sakfrågor vi vill driva för ungdomarna. Dessa sakfrågor varierar från bättre skolmat till att bygga ut kollektivtrafiken i Göteborg. Chloe Nunez Några av de viktigaste frågorna som ungdomsfullmäktige driver är att göra kollektivtrafiken avgiftsfri för unga i Göteborg. Att den marginellt existerande, om man ens kan kalla det elevhälsan, i Göteborgs skolor ska vara mer tillgänglig. Att även införa ett bilfritt område innanför vallgraven i centrala Göteborg. Att bygga ut mer laddstationer för elbilar i Göteborg. Att införa ett fritidskort med aktiviteter för Göteborgs unga. Och listan kan göras lång. I år är det 20 år sedan ni valde att ge de unga en röst i staden och bildade vårt forum Ungdomsviktiga. 20 år av ungt flytande i vårt goda Göteborg. Är inte det fantastiskt? Till detta jubileum har vi valt att anordna en stor fest på börsen som KF är inbjudna till. Vi har även lanserat en medborgarbudget för stadens unga, där vi ungdomar får direkt besluta om vad som ska göras med 150 000 kronor. Dessutom har vi lagt budgeten för att kunna fira vårt jubileum via evenemang under Frihamnsdagarna och Kulturkalaset. Tack så mycket att ni lät oss komma hit idag och att ni lyssnade på oss. Hugo Fogelin Ni får gärna även gå in och följa oss på sociala medier. Instagram gbguf. Sök upp det, följ jätteepiskt.

Tack så mycket Hugo och Chloe och tack för Ungdomsfullmäktige för ert arbete. Jag ser fram emot festen nästa vecka. Vi går på ärende två som är bestämmande av tid för justering. Då är förslag på lag för justering onsdagen den 5 juni 2024 klockan 11. Kan justeringstiden godkännas? ny ledamot i kommunfullmäktige i stället för Rickard Eriksson (M) och Erjola Pere Poci (M) till ny ersättare i stället för Henrik

Ärende tre går vi till då. Anmälan om länsstyrelsens beslut att utse Henrik Sjöstrand (M) till ny ledamot kommunfullmäktige istället för Richard Eriksson (M) och Erjola Pere Poci (M) till ny ersättare istället för Henrik Sjöstrand (M). Kan länsstyrelsens beslut antecknas? Svar ja. ny ledamot i kommunfullmäktige i stället för Abdullahi Mohamed (MP) och Thomas Larsson (MP) till ny ersättare i stället för Eva

Ärende fyra. Anmälan av länsstyrelsens beslut att utse Eva Ternegren (MP) till ny ledamot kommunfullmäktige istället för Abdullahi Mohamed (MP) och Thomas Larsson (MP) till ny ersättare istället för Eva Ternegren (MP). Kan länsstyrelsens beslut antecknas? Svar ja. till ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för Anders Möller (D)

Och ärende fem. Anmälan av länsstyrelsens beslut att utse Camilla Harrysson (D) till ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för Anders Möller (D). Kan länsstyrelsens beslut antecknas? Svar ja.

Då är det ärende sex som är frågestunden. Till dagens frågestund har det inkommit fem frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Jag frågar, får frågorna ställas? Svar ja. Då tar vi fråga ett. Som är från Elisabet Lann (KD) till Jonas Attenius (S). Tack så mycket ordförande, åhörare, ledamöter.

I förra veckan tog Vänsterstyret initiativ till att bojkotta varor från ockupationsmakter. Att initiativet är riktat specifikt mot Israel är uppenbart eftersom Ryssland redan omfattas av bojkott. Marocko har man tidigare inte brytt sig om. När jag tidigare lyft frågor om att avsluta vänortavtalet med Shanghai eller om Jonas Attenius kan erkänna några risker med att Göteborg är så beroende av Kina som vi är idag, så har det konsekvent avfärdats med att staden inte ska bedriva utrikespolitik. Men nu plötsligt är man inte konsekvent längre. Kan vi förvänta oss fler initiativ i denna riktning nu när styret slagit fast att det är något som kommunen bör göra när ett land agerar på ett sätt som styret anser vara tillräckligt illa?

Då är det till Jonas Attenius S. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige ledamöter och åhörare. Nej, nej på den frågan. Vi har inget sånt planerat. Men det är klart att när du ändå ställt frågan så vill jag ändå göra en poäng på ämnet här lite grann. Därför att när det gäller illegala ockupationer så kan man säga att det som sammanställer det är att det kränker både folk och nationers suveränitet. Och det är just därför de är illegala, enligt internationell rätt, och att de fördöms av det internationella världssamfundet. Jag misstänker också att det kan vara ett skäl, vi såg ju så sent som igår tror jag, Norge och det var Irland också, och flera europeiska länder som nu då erkänner Palestina som stat. Det handlar också om att, genom ett erkännande, det handlar om ett lands suveränitet och rätt till existens. Det där är någonting annat än styrelseskick och det tror jag vi är överens om. Det är klart att man, personligen, det vill vi nog alla, att varenda land i den här världen ska vara demokratiskt. Så ser det inte ut idag, tyvärr går det faktiskt åt fel håll. Det är allt färre människor som lever i demokratier. Ett aktuellt exempel på detta var ju först när Ryssland, som för övrigt är en auktoritär diktatur, invaderade Ukraina. Det var först därefter som EU införde sanktioner, inte innan. Det var inte styrelseskicket som avgjorde det, det var annat som avgjorde. I just det fallet så var det kränkningen av ett annat lands territorium med militära medel. Men som återigen svar på din fråga, Elisabet, nej det är inget sånt planerat.

Tack. Replik, Björn. Varsågod, Elisabet.

Tack så mycket. Det är ändå väldigt intressant för de här frågorna som jag har lyft återkommande har ju faktiskt handlat om Göteborgs intresse, vilken sårbarhet vi hamnar i och vad vi utsätter oss för för risker. Det här är ju ren utrikespolitik, rena markeringar. Och där man använder det här forumet och Göteborgs stad som ett verktyg för att göra politiska statements på helt andra områden. Är det ens möjligt för inköp och upphandling att följa ursprungsmärkning på den nivån? Vet ni att det fungerar? Är det inköp och upphandling som nu ska sitta och göra bedömningen av vilka länder som ska omfattas? Turkiet till exempel och norra Cypern är du bekant med. Hur ser ni på det? Är det tjänstemännen på inköp och upphandling som ska göra de här utrikespolitiska, ganska känsliga, bedömningarna?

Kontra replik, Jonas. Varsågod.

Huvudfrågan från Elisabet Lann är om det finns fler planerade aktiviteter. Nej, det finns inga sådana initiativ planerade. Och när det gäller det vi har gjort, benämningen, alltså det vi har använt av begrepp, det var det jag beskrev också i mitt svar här, det som är internationellt erkända ockupationer. Och där ligger inte de länderna som du räknade ut. Tack.

Andra och sista replik, Elisabet. Varsågod.

Jag frågar igen om det är möjligt att genomföra detta, om inköp och upphandling har möjlighet att spåra produkter på det här sättet och att det är den typen av arbetsuppgifter man ska ha där nu framöver. Att bedriva utrikespolitik i inköpen och upphandlingen för staden.

Tack. Andra och avslutande replik. Varsågod, Jonas.

Nej, men kort. De har fått uppdraget och då får man titta på det som man får med alla uppdrag och återkomma till politiken med det. Tack.

Tack. Då var första frågan avklarad. Andra frågan är ställd av Martin Wannholt (D) till Jonas Attenius (S). Varsågod, Martin. Om du begär ordet.

Tack, herr ordförande. Ja, vi får ta och repetera lite här för det verkar som minnet är kort. Den 7 oktober 2023 så attackerade beväpnade islamistiska terrorister från Hamas oskyldiga barn, unga kvinnor och gamla i Israel. Över tusen civila dödades, våldtogs och torterades till döds. De filmade sina grymma mord och våldtäkter, tortyr, uppeldade barn, spreds i arabiska medier. Hundratals fångar togs, varav merparten är kvar som fångar eller döda. När Israel sedan försvarar sig så gömmer de här islamistiska terroristerna med gröna flaggarna bakom mänskliga sköldar av civila palestinier, på sjukhus, bland flyktingar och hjälparbetare. Hamas är ansvariga för det palestinska folkets lidande. Punkt. Socialdemokraterna har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet nu sagt att vi ska bojkotta några tre stater som man anser ockuperar andra stater. De har skickat in det och bedriver utrikespolitik. Men nu är det så att Ryssland har verkligen ockuperat och ockuperar delar av Ukraina sedan två år och Krim sedan 2014. Marocko har hållit på att jävlas i Västsahara sedan 1975 och Israel kontrollerar Västbanken sedan Israel blev attackerat 1967. Men från mitt sätt att se det så är ren populism och utrikespolitik en nämnd och Kina som ni kunde läsa i dagens GP och bli påminda om det i denna historielöshet i denna församling. De har ockuperat Tibet sedan 74 år tillbaka. Min fråga till Jonas Attenius är, anser du att Kinas ockupation av Tibet inte ska betraktas som en ockupation?

Tack så får Jonas Attenius (S) ordet

Tack för frågan Martin. Det är inte jag eller någon här inne som hittar på vad som utgör en illegal ockupation. Du nämnde själv att du har personalresurser till förfogande. Hade du googlat lite och tittat efter lite grann så kan du också se viss grundläggande fakta just när det gäller Tibet. Att det då inte utgör en illegal ockupation enligt folkrätten. Det gör inte det. Det kan man tycka olika om, men det gör inte det. Om man tittar på Sverige som land och nation så erkänner vi Tibet som en del av Kinas territoriella suveränitet. Vill man ändra på det förhållandet så får man vända sig till, inte minst de partierna, jag kan inte hänvisa dig uppåt Martin, men kanske till de som sitter i regeringen om man vill ändra på det. I dagsläget, mig veterligen, där vi har tittat så finns det inte ett enda land i världen som erkänner Tibet. Tittar man på EU och USA så har alla dessa länder, eller EU och USA deklarerat Tibet som en del av staten Kina. Så det ligger väldigt långt därifrån. Du var inne på det själv, lite grann, det här med Palestina. Det här har varit ett område som har varit ockuperat sedan väldigt länge. Och också erkänt av snart 150 stater. Som jag sa innan, Norge hade vi häromdagen exempelvis. Och gick fram och meddelade att man erkänner det som stat. Det innebär i praktiken att en majoritet av alla nordbor bor i ett land som erkänner Palestina för övrigt. Men jag tycker att när man läser texten, Martin, så måste jag ställa en motfråga på det. Inte bara frågan utan det du skriver. Då undrar jag, har du till skillnad mot övriga världssamfundet, att Israel INTE bedriver en inval och ett förslag?

Då var replik begärd. Martin Mannholt, varsågod.

Ja, det är jag som ställer frågor här och vi är inte färdiga här, Jonas. Så här är det. Vi kan inte bedriva utrikespolitik. Ni vill åt Israel och försöker gömma er med att lägga in Marocko och Ryssland. Två stora tidningars ledarredaktioner har talat klartext med vad det är. Det är hyckleri. Vi är många här som kan förstå om det kommer från Vänsterpartiet eller Miljöpartiet. Men Göran Persson och Göran Johansson hade aldrig i detta forum eller på riks sänkt sig till den nivå som du tvingas göra i det här styret nu. Vad tror du det får för konsekvenser för antisemitismen i Göteborg? Ska vi bli ett nytt Malmö? Är det det som är målet? Det här är viktigt.

Varsågod, Jonas.

Jag tänker så här, Martin. Det här är viktigt. Jag ställde en fråga till dig. Den är viktig i botten. Ante du att Israel bedriver en illegal ockupation av Palestina? Det gör ju faktiskt hela världssamfundet. Typ sedan 1967. Den är rätt viktig i botten. Det är där vi delat in det. Sedan vill du klistra ihop detta. Jag vill vara tydlig att det rödgröna styret bekämpar varje dag mot antisemitismen, mot hat och hot mot judar. Vi lägger ekonomiska resurser för att stärka inte minst säkerheten, för att säkra att levande historier kan fortsätta sitt arbete. Det är väldigt tydligt. Men vi kan också hålla två bollar i luften. Vi kan också vara tydliga i vår kritik och som jag har sagt i media flera gånger, jag hatar Hamas. Men jag hatar också ockupationen. Jag har varit tydlig i det. Och jag vill att Israel och människorna som bor i det landet i förlängningen kan leva ett tryggt och säkert liv. Men också att det finns ett fritt Palestina. Alltså en tvåstatslösning. Det är lösningen framåt.

Tack. Andra avslutande replik. Martin.

Tack herr ordförande. Jag svarar kort på din fråga. Det är klart att Västbanken ockuperar. Det tycker vi alla. Men frågan nu handlar om vad ni sysslar med utrikespolitik och vad det får för konsekvenser för antisemitismen i Göteborg. Och att du bryter mot de principer som du har stått för tidigare och som Göran Persson och Göran Johansson har stått för, som socialdemokratin har stått för. Och du försökte nu, president, du borde ha avbrutit det när du började ställa motfrågor. Jag har inget emot att svara på frågor för jag döljer inget. Men hur du kan gå med på detta och förnedra vår stad på det sättet som skickar signaler så att man jublar Iran, Hamas applåderar på ett område som du inte har med att göra. Det är ju det. Vad är det för signaler vi skickar i Göteborg? Är inte judar i Göteborg tillräckligt förföljda? Oroliga. Tack.

Jag tror det är oerhört viktigt att skilja på den judiska gruppen, den judiska minoriteten i Göteborg och staten Israels agerande. Det är en väldigt viktig del i botten. Jag vill bara vara tydlig med det. Frågan du ställt, Martin, är om Kinas ockupation av Tibet inte ska betraktas som en ockupation. Nej, inte som en illegal ockupation. Jag gör samma, jag har ingen aning om att göra en annan bedömning. Jag gör inte ens bedömning utan jag lyssnar in vad folkrätten säger. Det är ingen som har erkänt den som en illegal ockupation.

Tackar. Då är vi på fråga tre. Jag kan förtydliga att frågor i fullmäktige, enligt kommunallagen, är från en ledamot till ett kommunalråd. Om man använder frågor i sin retorik eller så är en annan sak. Man behöver inte svara på argumentation om man inte vill. Tredje frågan är från Jessica Blixt till Blerta Hoti.

Då undrar jag, under det rödgröna styret så har barngruppernas storlek ökat kraftigt. Antalet barn per heltidspersonal har ökat från 4,8 till 5 barn. Barn 2022 till 5,4 barn i mars 2024. Samtidigt har antalet förskollärare minskat. Konsekvensen är att personalen inte får de förutsättningar som de behöver för att kunna säkerställa omsorg, utbildning och möjliggöra för varje barns utveckling, lärande och trygghet. Socialdemokraterna har inte gett förskolan tillräckligt i sina budgetar och kompletteringsbudgetar. Demokraterna däremot har konsekvent i varje budget och kompletteringsbudget visat att det är möjligt att omprioritera mer till förskolan. Därför frågar jag, anser du, Blerta Hoti, som ansvarigt kommunalråd och ordförande i förskolenämnden, att du har ett ansvar för den negativa utveckling som vi ser i förskolan?

Tack, då ger jag ordet till Blerta Hoti (S), varsågod.

Tack ordförande. Jag vill tacka Jessica Blixt för den här viktiga frågan. På frågan om jag som enskild kommunalråd bär ansvar för den negativa utvecklingen som vi ser i förskolan, som alla andra kommuner i landet drabbar och vittnar om, så måste jag ändå säga att jag som ansvarig kommunalråd och ordförande för förskolenämnden, givetvis bär jag ansvar för att se till att omfördela våra kommunala resurser och medel med fokus på barnets bästa inbegripligt förskolan. Men som Jessica vet så är stadens förutsättningar att bedriva bra förskoleverksamhet också beroende på vad som sker i samhället i stort. Jag själv har en liten bebis på åtta månader som ska skolas in i förskolan i början på nästa år. Det är med en klump i magen som jag känner en oro över hennes förutsättningar att få en trygg omsorg och en trygg inskolning i vårt svenska samhälle. Jag delar den oron som många föräldrar ger uttryck för. Men på frågan om ansvar så är också frågan om det är då man menar att jag och det rödgröna styret i Göteborg bär ansvar för den demokratiska utvecklingen som gör att det föds färre barn, vi har färre barn i förskolan och därmed också minskad budget. Är det jag som är ansvarig för att vi mitt i denna välfärdskris vi befinner oss i, där Liberalerna och Sverigedemokraterna lämnar oss kommuner i sticket med kraftiga kostnadsökningar, samtidigt som de i regeringsställning sänker skatten för höginkomsttagare och kapital. Frågan är om det är jag och det rödgröna styret som bär ansvar för den extremt höga inflation vi är i, som har bidragit till skyhöga kostnadsökningar inom förskolan och som mäter upp vårt historiska ekonomiska tillskott som en kommun har gjort i modern tid. Ansvaren ligger oss gemensamt allihop. Jag ser fram emot gott samarbete för barnens bästa i förskolan.

Då var det replikbegäran av Jessica Blixt. Varsågod Jessica.

Ja Blerta, återigen så hör jag att du skyller på andra istället för att ta ansvar. Du pratar om att andelen barn eller antalet barn har minskat och mycket riktigt. Antalet barn har minskat med 0,7 procent i den kommunala verksamheten samtidigt som personalen har minskat med 6 procent Blerta. Vi har över 40 miljarder kronor i vår pott som vi kan omfördela. Är det då inte viktigt att kunna säkerställa en förskola av hög kvalitet för barnen när vi vet att det är den som ligger grunden för hela den fortsatta utvecklingen för barnens framtid att de ska lyckas i skolan och så vidare. Istället så har ni ju valt att göra andra prioriteringar. Pengarna finns. Vi har prioriterat i vår. Det handlar ju om var man vill lägga de pengarna. Jag kan också tycka att vi kan få mer pengar från regeringen. Tack Jessica. Men det här är en kommunal ansvar. Jag gillar att vi har en kapplöpning mot toppen här.

Jag gillar att vi har en kapplöpning mot toppen här. Det är jättebra att vi ska konkurrera höger och vänster om vem som satsar mest pengar på förskolan. Men realiteten är som sådan att det rördgörande styret har gjort den historiskt största uppräkningen för att mäkta med de tuffa tider och den välfärdskris vi befinner oss i. Det är det historiskt största tillskottet. Vi har öppnat upp kriskassan, vi har fördelat resurser från administration, från onödig byråkrati till välfärdens första medarbetare för att freda våra barn och skolan från nedskärningar. Men vi är inte en öde ö. Kommuner är inte en öde ö. Vi är beroende av vad regeringen gör och här lämnar staten oss i sticket. Tack.

Jag ser att du tycker att barnen och personalen i våra förskolor ska få betala priset av att ni inte lyckas att prioritera rätt. Det här handlar ju inte om vem som lägger mest. Det här handlar om att vi ska säkerställa en förskola av hög kvalitet för alla barn i Göteborg. Och det gör inte vi idag. Vi har sjuktal för vår personal som ligger över 13 procent. Vi har barn som inte får det stödet och den hjälp som de behöver för att klara skolan. Vi har barn som misslyckas och inte kan gå ut med fullständiga betyg. De kan inte prata svenska när de börjar i förskolan trots att de har gått i flera år. Det är ett totalt misslyckande och det finns inget viktigare än att prioritera det allra viktigaste barnen och deras framtid. Det vill jag att vi gör ihop. Vi har nu lagt ett förslag på att hemställa till KS om ytterligare pengar och jag hoppas verkligen att ni står bakom den hemställan så att vi tillsammans kan säkerställa en förskola av hög kvalitet för göteborgarnas barn.

Det var andra och avslutande replik vi hade att berätta. Varsågod.

Jag delar allt det du sa i ditt sista anförande. Helt och hållet. Du sa vi gör inte tillräckligt. Jag håller med. Vi gör inte tillräckligt. Vi måste göra mer. Mycket mer för att sätta barnen och välfärden först. Jag ser fram emot gott samarbete.

Tack så mycket. Då går vi till fråga fyra som är ställd av Axel Darvik (L) till Jonas Attenius (S). Varsågod Axel.

Tack ordförande. Stadshus AB har yttrat sig över framtidens hantering av Karlastaden. I det aktuella ärendet konstaterar stadshus i sin delårsrapport att det finns skäl att utifrån en sammantagen helhetsbedömning betrakta ärendet som principiellt. Skälet är att affärens omfattning med avseende på såväl investeringens storlek som antalet kvadratmeter BTA, affärens innehåll jämte bostäder i form av utifrån bolagets kommunala ändamål främmande byggrätter för kontor, centrumverksamhet, skola samt affärens upplägg i form av förvärv av hel och delägda bolagspaketerade fastigheter i en koncernkonstruktur, förvärv av byggrätter som inte föreställs komma att bebyggas av bolaget, omfattande samägande av bolaget samt återköpsrätt för säljaren på vissa förutspådda villkor. Stadshus konstaterar vidare att en sammantagen bedömning även borde betraktas att upplägget i sig kan betraktas som ovanligt i en fastighetsaffär mellan ett kommunalt bolag och börsnoterade fastighetsaktörer. Upplägget förutsätter vidare en kommande planerad försäljning av byggrätter i stor omfattning, vilket utsätter bolaget för en stor risk som det normalt inte bär i sin löpande verksamhet. Det här är ju allvarlig kritik eftersom det är något som vi tidigare har diskuterat och där man har sagt att det inte skulle vara en principiell fråga. Så mot bakgrund av det här konstaterandet som man gör nu från kommunens koncernbordebolag så undrar jag om Jonas Attenius är beredd att inleda en extern granskning av hela affären för att undersöka om det kan handla om lagbrott, otillåtet statsstöd, mygel eller korruption i samband med affären. Okänd Tack.

Då ger jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack för det ordförande och fullmäktige ledamöter. Återigen då Axel så har du ställt en väldigt vinklad fråga. Den är full av insinuationer och negativa värdeord och det är tyvärr inte första gången. Mig veterligen är den enda partigrupp som har träffat representanter för de säljande företagen innan affären blev klar. Det är Moderaterna. Så du kan väl passa på att fråga dem tänker jag. Eller varför inte för övrigt dina egna partivänner. Jag tror du har kvar Ann-Katrin i styrelsen så du kan passa på att prata med henne om de här osanna anklagelserna. Jag har inget emot granskningar. Jag har inget emot externa granskningar. Jag har inget emot att politiken granskar oss och att media granskar oss. Revisionen granskar oss. Det har jag inget emot att dölja. Jag har inget emot granskningar. Men nej, som svar på din fråga, vi kommer inte gå vidare med en extern granskning. Jag har förtroende för Stadsrevisionen. Jag har förtroende för Jonas Ransgård som leder den. Vill de titta på det här så kommer de göra det. Det har jag förtroende för. Men det jag vänder mig mot är dessa oansvariga, lugna och oinsatta lekmannakalkyler. Påhopp och påhitt. Det kan vi inte bygga en seriös politik på. Den verksamheten med den sortens metoder, jag tycker det är anmärkningsvärt. Tack för ordet.

Tack. Då är det Ulf-Björn Axel Darvik. Eller varsågod.

Tack ordförande. Inget av det som jag läst upp för fullmäktige var mina egna ord. Hela det stycke som handlade om det som påstås vara lögner och insinuationer kommer direkt från kommunens egna koncernmoderbolag. Det är alltså de som Jonas Attenius anklagar för att vara lögnaktiga, insinuanta eller komma med ledande påståenden. Det är naturligtvis väldigt allvarligt att kommunstyrelsens ordförande dristar sig till att på det sättet helt ogiltigförklara oberoende tjänstemäns ställningstaganden i en mycket allvarlig fråga. Min kompletterande fråga är då till Jonas Attenius. Eftersom det här handlar om hur ärendet om Karlastaden har handlagts. Du var en av de två ledamöter från Stadshuset AB som involverades i processen inför att AB Framtiden fattade sitt beslut. På vilket sätt gav du råd i hanteringen av den här frågan? Frågade AB Framtiden dig om hur ärendet skulle hanteras?

Tack för det ordförande.

Först måste jag bara säga en sak. Nu läser jag högt i din fråga. Om det är det du refererar till får du gärna visa mig det. Du använder begreppen mygel och korruption. Var i tjänsteupplåtandet finns de här värdeorden beskrivna? Det vill jag att du visar mig. Vilken sida och vilket stycke det står om mygel och korruption från våra tjänstepersoner. Det har jag i så fall inte uppmärksammat. Beklagar det i så fall. Du får gärna visa mig var någonstans. var någonstans det står.

Tack. Andra och avslutande pik, Axel, varsågod.

Tack ordförande. Jag vill säkerställa att det inte är så. Jag hoppas att det inte är så. Det är därför som det behövs en extern granskning. Det är mycket allvarligt att man brustit så flagrant i hanteringen av en stor affär. Den fråga som alla ställer sig är varför gjorde man på det här sättet? Jag vill ha svar från dig Jonas Attenius. På vilket sätt var du involverad i beslutsfattandet när det gäller den här affären? Frågade representanterna från AB Framtiden dig hur ärendet skulle hanteras? Frågade de dig om frågan skulle tas upp i fullmäktige eller inte?

Tack. Då är det bara Jonas Attenius som får avsluta.

Tack för ordet. Jag har svarat på de här frågorna innan. Du vet mycket väl att jag inte är involverad i beslutsfattandet. Det skedde av en enig styrelse där din egen ledamot satt med och fattade det beslutet. De fattade beslutet för de tyckte det var en klok affär. De gjorde bedömningen att det inte var av principiell art. Där är vi idag. Jag tycker du ska passa på att fråga din egen ledamot hur de har gjort en bedömning. Men återigen, du hävdar att det står mygel och korruption. Du får gärna komma och visa mig. Vi hinner inte med det nu. Kom gärna till mig efter debatten så ska vi kika på det. Tack. Tack.

Då var frågan avklarad. Vi går på den femte och avslutande frågan för idag. Frågan är ställd av Martin Wannholt (D) till Daniel Bernmar, (V). Du får begära ordet. Varsågod Martin.

Tack herr ordförande. Jag har en fråga till Vänsterpartiets kommunalråd och gruppledare Daniel Bernmar. Onsdagen den 15 maj 2024 så utsattes Göteborg för ett sabotage. Mindre sabotage kan man tycka, men ändå ett sabotage. Någon eller några personer hade då olagligt hissat upp den palestinska islamska flaggan i kommunens flaggstång på Gustav Adolfs torg utanför fullmäktige. Ni vet det röda för revolutionen och det gröna för islam. Och Daniel Bernmar för Vänsterpartiet tog en bild av den här olagliga flaggningen och la ut i sociala medier med en stor röd text på bilden. Palestinska fanor vajar över Gustav Adolfs torg nu på morgonen. Påstående. Det fanns inte ett ord om att flaggningen var olaglig eller att den bröt mot stadens flaggpolicy. Detta förvånar oss gruppledare som har bearbetat den här frågan och diskuterat med flaggpolicy till och från det senaste halvåret. När det togs initiativ att vi skulle hissa Israels flagga efter attacken från Hamas den 7 oktober, då fick vi nej. Daniel Bernmar har varit väldigt noga med att vi får inte bryta mot detta, och samma med Nato- flaggan efter Sveriges inträde i Nato. Sen väljer han dessutom Daniel Bernmar att ta bort sitt inlägg från sociala medier, det får jag ändå berömma honom för. Men jag vill fråga Daniel Bernmar följande. Eftersom du tidigt observerade och spred en bild på den olagliga flaggningen i sociala medier med den palestinska islamska flaggan på Gustav Adolfs torg, undrar jag om du som kommunalråd kontaktade Göteborgs stad eller polisen om det pågående brottet? Tack.

Då ger jag ordet till ordförande Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack ordförande. Tack för frågan. Svaret på frågan om jag kontaktade polisen eller förvaltningen avseende flaggningen med den palestinska flaggan den 15 maj är nej. Det finns en mycket enkel förklaring till det. Det var nämligen stadsdirektören själv som uppmärksammade mig på det faktum att flaggningen skedde. Detta skedde genom att jag, som är del av kommunstyrelsens presidium, fick ett sms klockan 08.10 där problemet konstaterades och där det intygades att åtgärder redan vidtagits. Detta är en del av incidentrapporteringsfunktionen som vi i kommunstyrelsens presidium ingår i. I frågan väljer frågeställaren att misstänkliggöra allt från att jag fotade till att jag inte i samma instastorybild uttryckte ett tillräckligt starkt avståndstagande utan bara ett konstaterande av faktum. Det förklarar också varför jag tog bort den, nämligen att jag blev informerad att flera oppositionsföreträdare bestämt sig för att misstänkliggöra det här konstaterandet, att oppositionen var upprörd. Då tycker jag det är rimligt att ompröva den uppdateringen för er skull. Jag vill inte slösa fullmäktiges tid med en sådan petitess som mina sociala medier. Frågeställaren själv konstaterar att jag är en stark anhängare av flaggpolicyn och jag har inte haft anledning att ompröva mitt ställningstagande i den frågan utan fortsätter vara så. Det gläder mig också måste jag säga att ni följer mina sociala medier så nära. Jag tror att det finns mycket där för er att hämta inspiration ifrån. Jag ser gärna en närmare dialog om det där med sociala medier men kanske hellre där än här. Jag tänker att vi har viktigare saker för staden här. Frågor om göteborgarnas välfärd, frågor om göteborgarnas framtid. Tack. Tack.

Replik. Martin Wannholt, varsågod.

Ja, nu vill jag ju säga att det här är ett kommunfullmäktige, inte lättkränktas församling. Det är misstänkliggöra. Du får tåla samma granskning som alla politiker, Daniel Bergman. Du är ganska rak och tydlig ibland i den här församlingen och du är en duktig talare. Men så fort någon granskar vad du gör, ja då är det misstänkliggörande och lättkränkthet. Så sluta med det, snälla. Nu till min fråga. Det blir ju nästan ännu värre. Du vet alltså om du ser den eller får reda på av stadsdirektören om den illegala flaggningen, att den ska åtgärdas. Men ändå måste du springa ut och föreviga den och lägga ut på Insta. Som du sen kanske ångrar att ta bort. Det blir ju ännu värre. Det är bra att du är ärlig. Men det blir ju ännu värre. Det är inget misstänkliggörande att ställa frågor till dig om detta.

Tack. Kontra replik, Daniel Bernmar, (V). Varsågod.

Tack ordförande. Då kan jag förtydliga att jag absolut inte sprang ut för att ta ett foto, utan jag har förmånen av att kunna öppna fönstret på fjärde våningen och ta ett foto rätt ut, vilket också det här var. Men det är kanske den selektiva upprördheten som skapar en känsla av skenhelighet för mig. För konstigt nog var det ingen av er som upprördes när jag la ut bilder på en GAIS-flagga från samma flaggstolpe. Eller en blåvittflagga från samma flaggstolpe. Heller ingen av er som vänder er mot att media publicerat bilder på samma incidenter, också utan fördömanden. Att uppdatera om en händelse på sociala medier, det är varken att acceptera eller att fördöma, utan bara ett konstaterande. Tack.

Andra avslutande replik, Martin, varsågod.

Ja, hur man nu kan jämföra GAIS med en flagga som står för revolution och islam. Det finns ju skillnader här i världen. Men tillbaks till det här, det finns ju en historik sen i höstas, Daniel, jag har haft duster med dig om det tidigare. Ni är ett parti som ska stå upp för mänskliga rättigheter, feminism och en mängd andra goda saker. Men den uppenbara attityden som har förekommit från medarbetare hos dig, tidigare medarbetare också, som inte kan tolkas på något annat sätt, eller lätt kan tolkas i vart fall, som strömningar åt antisemitismen. Det är det vi är så oroliga för. Det är därför vi reagerade på den här bilden du skickade runt. Det finns ju en historik här. Det skulle vara välbehövligt för Vänsterpartiet, tror jag, att vara tydlig i de här frågorna. Att vi står upp för alla människors mänskliga rättigheter i vår stad. Tack.

Tack. Ändra och avsluta med replik Daniel Bernmar (V), Värmland. Varsågod.

Tack ordförande. Jag ska vara supertydlig. Vänsterpartiet och jag står upp för alla människors lika värde och för alla folks rätt till självbestämmande. Den palestinska flaggan står för det palestinska folkets rätt till självbestämmande. Och det kommer jag fortsätta stå upp för. Tack. ordförande angående inrättandet av en styrgrupp för miljö- och klimatmål

Tack. Då var frågestunden avklarad för dagens sammanträde. Och vi går till ärende 7 som är interpellation av Emma Altenhammar, (SD) till kommunstyrelsens ordförande angående inrättelse av en styrgrupp för miljö och klimatmål. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas och kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Karin Pleijel, (MP) för besvarande. Jag börjar med att lämna ordet till Karin Pleijel, MP. Varsågod.

Tack så mycket, herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag ska svara på Emma Altenhammars interpellation. Hur försvarar du att endast de som fullt ut stöder styrgruppens syfte till oss deltar? Samtliga utvärderingar av arbetet för att nå stadens miljö och klimatmål visar att vi behöver göra mer. Politik handlar om att kompromissa och att hitta majoriteter för att genomdriva förslag. Hela syftet med styrgruppen är att bidra till att skynda på den gröna omställningen. Det är inte långt till 2030, sex år. För oss är det därför en förutsättning att de som deltar i gruppen gör det för att påskynda omställningen. De partier som inte ser behovet av att påskynda arbetet för miljö och klimatomställningen och därmed inte ingår i gruppen får i befintlig demokratisk ordning ta ställning till eventuella yrkanden som arbetens arbete skulle kunna utmynna i. Att ett urval av politiska partier ingår i olika samverkansgrupper är inget nytt. Under pandemin formerades av särskilda överenskommelser mellan S och den då styrande alliansen för att snabbt kunna forma beslut. De partier som anser att Göteborg ska bygga en ny arena har bildat en styrgrupp för detta. Där ingår representanter för S, M, D, V, L, C men inte SD, MP eller KD. Eftersom dessa tre partier inte stödjer syftet med gruppens arbete. KSAU är en annan gruppering där sex av fullmäktiges nio partier ingår och denna konstellation har varit en viktig framgångsfaktor för att skapa ett brett politiskt tryck som har underlättat etablering i Göteborg av nya företag i den gröna omställningen. Ska jag svara på den andra frågan samtidigt eller vänta med det?

Vi har fyra sekunder kvar så det kanske inte.

Då blir det svårt.

Då går vi vidare i talarlistan och då ger jag ordet till interpellanten Emma Altenhammar, SD. Varsågod.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och göteborgare. Och tack Karin för svaret på min interpellation även om den ursprungligen ställdes till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius. Beträffande min första fråga så har jag fått svaret att det är enligt Miljöpartiet samma sak att inte bjuda in någon till en grupp som att det är att få en inbjudan och tacka nej. Jag är fullt medveten om att Miljöpartiet också förstår att det här inte är samma sak men vill inte uppmärksamma detta för att hålla ute vissa partier ur den här styrgruppen. Beträffande min andra fråga, vilka konsekvenser väntar medlemmar i styrgruppen som ändrar åsikt och inte längre stödjer den ursprungliga linjen? Det viftade man bort som att det här kommer inte vara ett problem samtidigt som att det här är hela grejen med den här styrgruppen att man ska ha samma åsikt. Det har ju hänt en del sedan vi tog upp den här debatten i mars. Bland annat så har tre stycken partier lagt en motion om att revidera miljö och klimatprogrammet för att då harmonisera med nationella mål. I kommunstyrelsens informationsmöte senast igår så sa ju faktiskt Jonas Attenius ett konstaterande att vi inte kommer nå klimatmålen efter den information vi fick från vårt expertråd. Därmed undrar jag nu efter två månader, hur ser inbjudningslistan ut? Kommer de här händelserna påverka styrgruppens sammansättning? Och hur kan du jobba med en KSO som inte ens själv tror på att ni kommer nå målen?

Tack. Det var replikbegärd av Karin Pleijel (MP). Varsågod. Karin.

Om man ligger på operationsbordet så har läkaren målet att den som ligger där ska överleva. Om man ser att blodflödet går upp plötsligt då ändrar man inte målet att den här personen ska överleva utan man gör mer för att det ska ske. Så att ändra målen och säga att vi förlorade den här för att det verkar så just nu, det tycker inte jag är seriöst. Utan det är min förklaring till varför vi ska stå fast vid målen för vi vet att det handlar om det är så mycket som står på spel och då bör målen stå fast.

Då var nästa talare. Du får begära replik om du vill ha det.

Har jag inte gjort det.

Kontra replik. Kontra replik begärde vi med alldeles samma SD. Varsågod.

Ja, men tack för ordet igen. Jag undrar ju lite typ så här, men håller du med om konstaterandet från både då klimatrådet och Jonas Attenius att ni inte kommer nå klimatmålen då? Är det så jag ska tolka det? Och sen också vidare säger ni att vi ska skynda på men samtidigt så har vi fortfarande inte sett några konkreta exempel på klimatpolitik som Miljöpartiet syftar till. Utan istället gör man ju flera lager av byråkrati och där undrar jag också bara, kan man inte ha de här mötena för sig själv nu? Varför går det så långsamt? Det är inte SD:s fel att vi såg det här som en bromskloss. Sist jag kollade så har vi inte 51% i den här salen, tyvärr. Men så är det. Vad är det ni väntar på? Är ni rädda för konsekvenserna av er egen politik?

Tack. Då var det andra och sista replik. Karin Pleijel, (MP).

Jag svarar på din andra fråga i interpellationen nu så får du förklara det bättre sen. Vilka konsekvenser väntar medlemmar i styrgruppen som ändrar åsikt och inte längre stödjer den ursprungliga linjen? Gruppen är till för att lösa målkonflikter, hantera frågor som riskerar att hamna mellan stolarna samt föra dialog med interna och externa parter för att skynda på åtgärdsarbetet för att staden ska nå miljö och klimatmålen. Vi vill gärna se en bred uppslutning kring de mål som KF har beslutat. Ingen kommer tvingas att vara med.

Då var det andra och sista repliken med Altenhammar, varsågod.

Ja, tack så mycket. Det har gått två månader nu och jag undrar fortfarande vad inbjudningslistan är. Ska vi få lov att vara med? Vilka partier ska få lov att vara med? På vilka grunder? För just nu så är det ju väldigt oklart. Samtidigt tycker jag att när vi ska diskutera klimatpolitik som är så pass omfattande för hela staden så borde vi kunna lösa målkonflikterna bättre ifall alla göteborgare och alla politiska partier får lov att vara med. Tack.

Då går vi till talaregistan. Då var det Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod, Viktoria.

Tack så mycket, ordförande, ledamöter och åhörare. Jag kan bara konstatera att sättet som den här interpellationen är framskriven och formulerad besvarar en massa frågor i sin helhet faktiskt. I 20–22 paragrafen i sjätte kapitlet i kommunallagen står det väldigt klart och tydligt utskott, beredningar, hur nämnden väljer att ha sina utskott och beredningar eller grupper, står styrande majoriteter eller minoriteter helt fritt att utforma. Det står alltså Sverigedemokraterna helt fritt att ställa upp i allmänna val. Det står nyans helt fritt att ställa upp i allmänna val. Men det finns inga demokratiska skyldigheter att samarbeta med partier som motverkar det partiet som vill lösa ett problems faktiska syfte, även om vissa partier i den här församlingen tycks ha missat den delen. Den demokratiska parlamentarismen, vi pratar redan på 30-talet när man gemensamt, då var det Bondeförbundet och Socialdemokraterna som hade en vattenkraftsutbyggnad som man drev tillsammans. Vi har löst jättemycket problem med partier man själva väljer att samarbeta med. Men att kalla detta parlamentariska demokratiska sätt att arbeta för, jag läser från Emmas interpellation, en exklusiv klubb dit man kan dra paralleller till våldsbejakande extremism och att vi med detta vill ersätta demokratin med auktoritär makt och ideologisk renhet. Det är faktiskt inte bara okunnigt, det är djupt obehagligt. Och att också bjuda in Sverigedemokraterna som klimatförnekande vill driva på en politik som skulle försvaga svensk konkurrenskraft, som skulle försvaga det arbete vi har påbörjat. Tack Victoria.

Då var tiden slut. Då har vi replik begärt av Emma Altenhammar (SD). Varsågod. Tack så mycket.

Som jag påpekat tidigare, om ni har kunnat samarbeta i de här frågorna tidigare, om ni har breda överenskommelser, varför behöver ni ett extra lager med byråkrati och en extra stygrupp för det? Varför kan ni inte bara ha möten så som ni har det idag? Jag förstår inte. Tack.

Tack. Kontra replik begär Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod.

Eftersom klimatfrågan behöver hanteras väldigt brett och i väldigt många olika nämnder och i många olika bolag så uppstår det mycket målkonflikter. Och då finns det ett skäl att vilja samarbeta kring dem. Men att Emma Altenhammar faktiskt är den enda personen i den här församlingen som väldigt tydligt och klart har deklarerat att vi inte har något klimathot och sitter i ett parti som tydligt och klart driver en politik som ökar utsläppen och som faktiskt backar bandet i den livsviktiga kampen vi har framför oss. Att tro att ett samarbete med er i den här frågan, det är som att bjuda in mig till att vi ska öka vinstuttagen hos de privata friskolorna. Det är ungefär lika logiskt. Så jag håller med Karin i sitt interpellationssvar.

Tack. Då var det andra replik. Emma Altenhammar, varsågod. Tack.

Det är ju ganska tråkiga antaganden att kalla någon klimatförnekare eller att man inte ser ett hot till någonting. Du hade ju vetat vad jag ställer med de här frågorna ifall ni faktiskt involverar oss i processer. Vi är inte alls klimatförnekare. Någonstans så har vi ju också andra resonemang kring hur vi ska bedriva klimatpolitiken i Göteborg och jag vet ju att det är väldigt många andra partier som har det också. Inte bara idag utan även när miljö och klimatprogrammet grundades. Så att säga att det är jag som är roten till all ondska här tycker jag är helt orimligt.

Tack. Då var det andra och avslutande replik. Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). varsågod.

Nej, roten till ondska och den typen av paralleller har du själv skrivit om. Pratar inte om någon rot till någon ondska. Däremot så pratar jag om orimligheten att göra den typen av liknelser. Och jo, du har stått i den här talarstolen och sagt att det finns ingen entydig forskning som stödjer att vi har ett klimathot. Det kan man ju gå tillbaka och se i de här debatterna som faktiskt filmas i den här församlingen. Och sen var det inte så länge sen som ni stod här allihopa och pratade om att det är så viktigt att ha trygghetsråd. Det är så viktigt att vi har ett trygghetsråd. Men nu plötsligt så är det att samla flera olika instanser. Då är det plötsligt en pålagring av byråkrati. Man måste någonstans bestämma sig. Tack.

Tack. Då var det replikskiftet avklarat. Det är två repliker per person. Du får återkomma till talarlistan ifall du har mer att säga. Vi går tillbaka till talarlistan. Då är det Bosse Parbring efter Karin Karlsson V. Varsågod Bosse. Tack ordförande, fullmäktige.

Det finns många politiska grupperingar där inte alla partier är med. Ett grundkrav för att vara med i en gruppering är att man delar gruppens syfte. Syftet med den här styrgruppen som interpellationen väcker är att skynda på miljö och klimatomställningen i samhället. Det bör alla partier vara överens om för att vara med i styrgruppen. Sverigedemokraterna har visat i både ord och handling att ni inte tycker att det är viktigt. Snarare så leder er politik till att elda på klimatet. Miljöpartiet är heller inte med i alla grupper. Som Karin Pleijel exemplifierade så är vi inte med i styrgruppen för att bygga nya arenor. Där delar vi inte gruppens syfte att vi ska bygga nya arenor utan vi tycker istället att vi ska spara på både miljön och skattebetalarnas pengar genom att renovera befintliga arenor. Det är en annan politisk inriktning vi har som vi tyvärr ännu inte har fått majoritet för. Men vi surar inte över att det inte får vara med i arenagruppen. Vi tycker inte att det är odemokratiskt. Tvärtom. Det är en del av demokratiska förhandlingar att det blir så. Vi kan fortfarande framföra våra åsikter precis som Sverigedemokraterna kan framföra sina. Vare sig det sker genom officiella kanaler eller om man väljer att använda trollkonton. Ingen är tystad. Vi har fortfarande åsiktsfrihet. Demokratin är inte hotad.

Tack. Då nästa talare är Karin Karlsson (V) efter Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin.

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Så här är det ju att om jag går med i en fotbollsklubb och spenderar varje träning med att vara arg över att jag inte får spela handboll så kommer folk tycka att jag är lite konstig. För syftet är ju att spela fotboll. På samma sätt blir det konstigt att gå med i en styrgrupp vars enda syfte är att snabba på klimatomställningen och se till att vi uppfyller våra miljö och klimatmål som vi har beslutat demokratiskt snabbare. Om man sitter i den styrgruppen men konstant motverkar och inte alls håller med om syftet det blir ju jättekonstigt. Det finns inget krav på att man måste involvera alla politiska partier i en sådan styrgrupp. Det finns inget krav på att alla partier måste vara överens. Tack och lov. För då hade vi aldrig fått någonting gjort. Jag tycker att Karin Pleijels svar på den här interpellationen är mycket bra. Det förklarar väldigt tydligt varför det här inte är ett problem mot demokratin. Jag håller verkligen med Victoria om att tonen i interpellationen är väldigt konstig och ganska obehaglig. Jag stannar där.

Tack. Då var nästa talare Karin Pleijel, MP, efter Emma Altenhammar, SD. Varsågod Karin.

Tack så mycket. Tack till de tidigare talarna. Varför har vi den här gruppen? Vad händer om vi inte ökar takten? Om vi är passiva? Då vet vi att för varje grad som vi får varmare så minskar BNP med 12 procent. Om vi nu ska prata om ekonomi. Vad händer om vi bara går långsamt fram? Ja då kanske vi kan kalla oss för vinnare i en fyra graders värld. Hur ser den ut? Ja då vet vi att vi inte bara urholkar ekonomin utan också försvårar matförsörjning och fler mantelvrål-apor faller från träden. De kan vi se som våra kanariefåglar idag. Vi vill inte se mer av extrem hetta och torka som vi vet, med vetenskapens hjälp, att vi har framför oss. Vad händer om vi skyndar på? Om vi är snabba? Ja men då blir vi ju vinnare på riktigt i en 1,5 graders värld. Den som vi alla vill leva i. Då blir vi vinnare i en bra värld. Och att ta till oss att kostnaderna blir ungefär sex gånger högre om vi bara ska uthärda klimatförändringarna än om vi gör åtgärder för att förhindra dem nu. Därför finns den här gruppen. Sen är det också så att vår miljö och klimatarbete i Göteborg, de här målen som vi alla var överens om 2021 när Alliansen styrde här. Vi har fått externa utvärderingar av det från universitetet, bland annat, klimatrådet igen och vi har fått flera. Och de kommer fram till att det här är så brett det här uppdraget. Det innefattar näringslivet, medborgarna, civilsamhället, politiken. Vi måste på något sätt fånga det här som fastnar i målkonflikter eller mellan stolarna. Vi behöver någonting åt det här hållet. Så det är svaret på varför vi har en styrgrupp.

Tack. Då var nästa talare Emma Altenhammar, SD, just nu sist på talarlistan. Varsågod Emma.

Tack för ordet igen. Jag vill passa på att sammanfatta lite här. Om vi inte ökar takten. Det är alltid det här kravet på att öka takten och inte tänka långsiktigt. Och sen också, jag tänker, har vi verkligen ökat takten? Har de rödgröna verkligen ökat takten i Göteborg? Senast igår fick vi reda på att utsläppen hade ökat. Tycker ni att det är en bra recension av ert arbete? Och sedan, klimatrådet har ju framfört åtgärder som ni kan göra för att få fram mer politik och för att kunna komma närmare målen. Varför gör ni inte det? Varför behöver ni flera lager av administration på det också? Det är inte att öka takten enligt mig. Och sen också i och med att det varit en sådan del påhopp på Sverigedemokraterna nu och dess klimatpolitik. Vilket vi kommer prata lite mer om sen i nästkommande ärende om klimatanpassning. Så en snabb sammanfattning om att klimatet är bara ett hot om vi inte anpassar oss. Och jag står verkligen inte med klimathysterin och jag står inte med klimatförnekare utan jag är helt övertygad om att verkligheten är någonstans där mittemellan. Och klimatmodeller är inte verkligheten. De är precis vad du säger, de är modeller. Tack.

Tack. På det anfallandet har. Hade du? Inte replikbegärt utan nästa talare är Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Jag tänkte lämna debatten i fred för jag tycker att Emma har klarat upp vår ståndpunkt ganska bra här. Men så gick Karin Pleijel upp här och sa att det här är ett brett mål. Det inkluderar alla invånare, hela civilsamhället, alla. Det är ett brett arbete som måste göras med många åtgärder. I och med att vi inte sitter med i det här ordet så tycker jag att ni kan ta med er en sak till ert första möte om det nu är brett. Alla invånare, alla samhällsmedborgare som ska jobba med detta. Det är att sluta med engångsbuntband på era valaffischer i stan. Karin Pleijel, det här har jag nog stått tre val och sagt till dig. Sluta med plastbanden runt i engångs. Okej? Tack.

Tack. Då är nästa talare Karin Pleijel (MP), just nu sist. Varsågod Karin.

Tack. Det gäller att skilja på stort och smått. På vårt tredje möte så kan vi ta upp frågan om engångsförpackningar och liknande. Varför inte? Men vi har lyssnat på forskarna. Vi har lyssnat på våra egna förvaltningar som har tagit fram det här programmet som har vår miljö och klimatprogram. Det finns väldigt många åtgärder och vi behöver öka takten som jag har sagt. Sen är det så att Emma Altenhammar sa just att det var modeller över klimatet. Vetenskapliga modeller, vad är det? Jag litar faktiskt på de modellerna när jag lägger mig på operationsbordet och hoppas att blindtarmsoperationen lyckas. Eller när jag sätter mig i en bil som ska ta mig till fjällen så litar jag på vetenskapen för det är den som ligger bakom att bilen fungerar. Och på samma sätt så litar jag på vetenskapen, klimatvetenskapen, som är så enig och där klimatforskarna är desperata idag för att det går för sakta och man ser konsekvenserna. Så att lita på forskningen det är ett skäl till att vi har det här klimatrådet. Det här med lager av administration det får du stå för för det står verkligen inte vi för.

Tack. På det anförandet av Emma Altenhammar (SD), begärt replik. Varsågod.

Tack för ordet. Forskare och forskning är ingen enhetlig grupp eller sak. Det måste vi ha väldigt tydligt för oss och kommer oftast fram till nya saker hela tiden. Och det jag menar med klimatmodeller är ju ett mått att i princip visualisera de här olika scenarierna oftast på det mest hemskt tänkbara sättet. Vad vi hellre vill se på är ju faktiskt verkligheten på de mätningar vi har sett i Göteborg. Och det är någonting som vi borde anpassa oss efter istället för att lita på alla de här modellerna som presenteras fram och tillbaka och som ändras i princip hela tiden. Tack.

Tack. Kontra replik begärd. Karin Pleijel (MP). Varsågod.

Vetenskap som vi har haft sedan 1600-talet ungefär bygger på att vi blir oberoende granskat det som man kommer fram till. Det kan komma någon annan fakta fram som gör att man ändrar vad detta är. Men det är det bästa vi har för att förstå vår verklighet utifrån fakta. Om man tittar på en ögonblicksbild, ni vet en film eller sådana här gamla filmer där det var bilder, stillbilder så att säga, som man satte ihop. Om man tittar på en av de bilderna så kanske man tycker att det verkar vara en hemsk film men tittar man på hela filmen så ser man att det här var en bra film. Så att titta på en ögonblicksbild, vädret till exempel, och inte förstå att klimatet är hela filmen, då har man missat poängen med klimatvetenskapen.

Tack. Andra och avslutande replik, Emma Altenhammar. Varsågod.

Det är bra att du förstår att det finns möjlighet för forskningen att ändras framöver. Därmed förstår jag inte logiken då att man behöver skynda fram allting. Vi ska göra det nu. Vi ska implementera väldigt dyra policys. Vi ska strypa för näringslivet. Vi ska begränsa. Åh herrejävlar.

Ja, det var lite väder. Det lät som en åska.

Förlåt, jag hoppas att det var åska. Nu har jag tappat bort mig, men tack.

Det var det andra och. Avslutande kontrakt replik, Karin Pleijel (MP). Varsågod.

Jag glömde vad jag skulle säga, men nu kom jag på det. Jag blev lite störd där. Någon där uppe sa till. Nej, Johanna, eller förlåt, Emma. Jag hoppas verkligen att du läser de här vetenskapliga studierna och faktiskt ser vart vi är på väg. Jag tror det var 130 jag nämnde, de här aporna som faller ner. Det är ju precis det forskarna har sagt. Att vi får mer av extremväder. Hätta som är svår att stå ut med. Torka, översvämningar, you name it. Det är vetenskap som är något annat än det som du tänker är någon lös modell som kan ändras. Den här vetenskapen har byggts upp sedan 80-talet när det gäller klimatfrågan kanske. Det är ingenting som någon har hittat på idag och säger så. Det är en väldigt enig forskarkår. Så jag uppmanar dig, Emma, läs på. omsorgsnämndens ordförande om att minska administrationen och öka nyttjandegraden inom äldre samt vård- och omsorgsnämnden

Du får begära ordet, Emma, ifall replikskiftet är avklarat. Då är jag tom på talarlistan. Kan vi konstatera att interparschalsdebatten är avslutad? Då är ärende åtta en interpellation av Elisabet Land, HD till äldre samt vård och omsorgsnämndens ordförande Marina Johansson. Marina Johansson är inte närvarande så jag frågar om vi kan bordlägga interpellationen till nästa sammanträdde? Svar ja. ordförande angående omläggning av vuxenutbildningen till att i huvudsak drivas i egen regi

Ärende nio är interpellation av Anders Svensson, M till kommunstyrelsens ordförande angående omläggning av vuxenutbildningen. Det ska i huvudsak drivas i egen regi. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius S har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Marie Brynolfsson W för besvarande. Marie Brynolfsson W är inte beredd att besvara interpellationen vid dagens sammanträde. Jag frågar om besvarande kan uppskjutas till nästa sammanträde? Svar ja.

Ärende tio är valberedningens förslag till vid sammanträdet förekommande val. Under punkterna 1-15 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningsförslag bifallas? Svar ja. Under punkt 16 lägger valberedningen fram förslag till val av en suppleant i en bolagsstyrelse. Under punkt 17-20 lägger valberedningsförslag till val av suppleant i tre bolagsstyrelser samt val av ersättare i en nämnd. Kan valberedningsförslag bifallas? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Svar ja.

Ärende 11 är kompletterande uppföljning per december 2023. Kommunstyrelsen föreslår att kompletterande uppföljning december 2023 godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsiktsplikten. Vidare föreslår att verksamhetsberättelse för Kilips park godkänns. Slutligen föreslås att förskolan nämnas hemställan om att avropa 16 579 TKR från det kommuncentrala anslaget för investeringsrelaterade driftskostnader för perioden september till december 2023 avslås. Här har ordet först begärts av Axel Olsson (M) därefter Jessica Blixt (D). Varsågod Axel.

Tack ordförande fullmäktige Torgare. Önskar yrka bifall till både kommunstyrelseförslag och tilläggsyrkandet från M, D, L, KD. Under förra perioden och även under denna perioden så har framförallt Socialdemokraterna gjort ett stort nummer av att man vill minska på byråkrati och administration. Och att det finns stora pengar att hämta hem där och jag delar den uppfattningen att det finns mycket pengar att hämta hem där. Men tyvärr så kan vi se resultaten av Socialdemokraternas aktiviteter under förra året i den bilagan som finns. Och där har då nämnderna redovisat sina insatser för att genomföra de uppdrag som Socialdemokraterna har lagt. Man kan väl säga att det finns extremt stora brister i den här redovisningen. Det är ett fåtal av de här nämnderna som faktiskt har orkat skriva in vad man har fått fram för besparingar. De allra flesta har ett allmänt resonemang som verkligen hjälper oss framåt. Om det har varit några former av besparingar så har det främst varit vakanser, tjänster som man inte valt att tillsätta. Och sen så finns det faktiskt några besparingar som har gjorts. Jag har räknat fram här på en höft att det är ungefär 60 miljoner som man har lyckats bespara. Och då måste man komma ihåg att vår omsättning är över 40 miljarder så att det här är pengar som verkligen är till eller från, om vi nu ska prata besparingar. Det som också var den stora delen i Socialdemokraternas löfte var att man skulle flytta de här pengarna till välfärdens kärna ut i första linjen. Det har vi inte kunnat se. Vi anser att vi behöver ta ett nytag när det gäller besparingar och effektiviseringar och administration. Det har vi i vårt tilläggsyrkande att vi behöver få fördjupad redovisning och omtag i detta för att faktiskt komma åt det här.

Tack. Då har vi nästa talare Jessica Blixt (D) och efter det Jörgen Fogelklou (SD)

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till KS förslag och till tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Vi kan konstatera, precis som Axel just nu har lyft, att uppföljningen visar tydligt på två saker. De rödgröna arbetet med effektiviseringar och besparingar fungerar inte. Och de rödgröna har inte kunnat hantera ekonomistyrningen. Hur ser vi det här då? Vi kan bara konstatera att endast ett fåtal nämnder har gjort några ordentliga åtgärder. Då är det framförallt välfärdsnämnderna. Det är sorgligt att se. Det är där man stramar åt. Det är där man försöker spara ordentligt. Då pratar vi om grundskolenämnden, utbildningsnämnden, funktionsstöd, socialnämnden, centrum och sydväst. De har gjort stora effektiviseringar. Av de tekniska nämnderna så är det endast exploateringsnämnden som har rapporterat någon typ av besparing. Vi kan konstatera att de flesta kommunala bolagen redovisar inga besparingar alls. Flera nämnder följer inte den ekonomiska regelverk som KF har beslutat om. Även tog beslut om åtgärder alldeles för sent. Förskolenämnden tog inget beslut alls trots att de hade stora negativa, visade på stort negativt underskott. Även om jag i presidiet lyfte att vi inte skulle ha en åtgärdsplan så tyckte man att det inte behövdes. Man litade på att det skulle lösa sig utan det beslutet.

Tack Jessica. Nästa talare är Jörgen Fogelklou (SD), efter Jonas Attenius (S). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Egentligen så vill jag inte säga ja till tilläggsyrkandet från M, L, KD för att det kommer hjälpa er. De vill göra någonting åt det här. Egentligen skulle jag vilja säga kör stan i botten. Men i och med att jag är en konstruktiv politiker och inte vill stå här och trolla så klart vi måste göra det som är bra för Göteborgs stad. Det är att yrka bifall från det tilläggsyrkande som är från M, L, KD. Men egentligen så önskar jag att det faller så att ni får stå där med byxorna nere och försöka rädda stans ekonomi. För det kommer ni inte klara.

Tack. På det anfallet har Jessica Blixt (D) replik. Varsågod Jessica.

Ja och då kanske vi ska bara tydliggöra vad vårt yrkande faktiskt innebär. Det handlar ju om att nämnderna ska göra en mer detaljerad redovisning av ekonomin. Föreslår vi åtgärder för att sänka den stora kostnadsutvecklingen. Särredovisa kostnader som inte är kommunal kärnverksamhet. Samt att man faktiskt ska göra en ordentlig genomlysning på vad man kan spara. Det är viktigt. Vi behöver också kunna omfördela till välfärden för att på riktigt satsa på välfärden.

Tack. Kontra replik. Egen fråge. Varsågod.

Tack för det ordförande och fullmäktigemöte. Det här är en kompletterande uppföljning per december 2023 och det innebär att detta är ett komplement till den årsredovisning som vi debatterade härom sist. Så den debatten har vi haft om just 2023. Nu ser jag att det inkommit ett tilläggsyrkande från de borgerliga här vilket kommer driva fram en enorm byråkrati. Med anledning av det så yrkar vi också bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på tilläggsyrkande från MDLKD här i KF. Tack.

Tack. Där har replik begärd av Axel Josefsson (M). Varsågod.

Tack för ordförande fullmäktige torgare. Ja Jonas du har yrkat avslag på grund av att du medför ökad byråkrati. Du står ju helt handlingsförlamad nu. Du har haft en enda metod och det är det här anställningsstoppet eller anställningsprövningen. Det är ju det som ni har drivit hårt här nu under förra året. Vad har det gett oss? Knappt någonting. Ska du lyckas med detta att bekämpa byråkrati och administration så behöver du ju faktiskt ta lite omtag och nytag. Då kan det ju vara lämpligt att faktiskt bifalla detta. Dels få lite grepp om vad är de kommunala kärnverksamheterna och vad är det vi kan sluta att göra. För att på det sättet få en rimlig möjlighet att friare resurser för att sedan kunna satsa det i första linjen. Så att lite märklig resonemang runt omkring dig och jag har inte heller hört vad du tänkte göra istället.

Tack. Då var nästa talare Karin Pleijel (MP) just nu sist på talaregistan. Varsågod Karin.

Jag ska bara kommentera en detalj i den här delårs uppföljningen och det handlar om uppföljningen av miljöledningssystemet. Det låter ju som ett väldigt tråkigt ord men ibland behöver det vara systematik för att vi ska nå framåt. Miljö och klimatmålen når vi inte bara med de stora investeringar i energi till exempel utan också med det vardagliga arbetet. Hur man får fler att ta cykeln till jobbet eller andra saker. Då behöver man följa upp det i vardagen och då har vi ett miljöledningssystem. Då är jag inte nöjd när jag ser att av 51 nämnder och bolag är det 31 som inte har sitt miljöledningssystem på plats. Det här var ändå 2021 som vi antog miljöprogrammet. Det är en fråga som jag tycker är viktig att alla ni som sitter i nämnder och styrelser frågar gärna. Hur ser det ut med miljöledningssystemet? Jag och vi kommer följa det noga också för det är en grund för att vi ska veta att vi är på rätt väg. Eller om vi inte är det behöver vi också veta det för att sätta in fler åtgärder. Tack.

Tack. Talarens ställning är tom. Kan vi ens se överläggningen avslutad? Ja. Svar ja. Under överläggningen så yrkar Axel Josefson, Jessica Blixt och Jörgen Fogelklou. Fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från M, D, L och KD den 24 maj 2024. Jonas Attenius yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifaller respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns den propositionsordningen? Svar ja. Fråga bifaller kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Då återstår tilläggsyrkandet. Bifaller tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det är avslaget. Då är det votering begärt av tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Jag startar omröstningen. Ja för att avslå tilläggsyrkandet och nej för bifall. Alla har röstat. Då stoppar jag omröstningen. Jag finner att fullmäktige med 43 röstar mot 38 avslag i tilläggsyrkandet.

Ärende 12 kommer vi till då. Som är utdelning ur Stiftelsen Renströmska fonden 2024. Kommunstyrelsen föreslår att avkastningen ur Stiftelsen Renströmska fonden 2024 fördelas enligt styrelsens förslag. Vidare föreslås att övriga motioner i ärendet inte föreningerar någon ytterligare åtgärd från kommunfullmäktige. Det här besöket var jätteintressant.

Jag har lärt mig otroligt mycket. Jag hade verkligen inte förstått att judar var så utsatta som de är. Så berättade en av mina lärare att elever hade sagt till honom när de besökt Judiska församlingen. Men han sa också att eleverna hade lagt till. Är det för att du är jude? Bara att få en sådan fråga för att reda ut varför man är på en viss plats. Varför det finns en orsak till att man besöker någonstans för att få mer information. Det säger också någonting om det samhällsklimat som vi har idag. Att en majoritet av partierna här inne går på linjen att vi låter styrelsen jobba på. Det är faktiskt ett medgivande av att styrelsens tolkning är korrekt. Synagogan är inte tillräckligt öppen för allmänheten. Lyssna på den igen. Synagogan är inte tillräckligt öppen för allmänheten för att få bidrag. Detta trots att skolelever kan komma dit. Trots att genom att skolelever kommer dit så får de ökad förståelse och insikt i hur det är att leva som jude i Göteborg. Prata om att slå på den som ligger. Att veta att man i vissas ögon aldrig kommer att vara mer än ens familjehistoria eller religion. Att veta att det finns miljoner som vill en illa. Att veta att det finns miljoner som faktiskt har mördats enkom på grund av denna bakgrund. Enkom på grund av att man har en viss religiös åsikt. Det här är inte signalpolitik. Det här är allvar. Att judiska församlingen måste skydda sig efter hot gör inte att de har stängt sig för allmänheten. Så bifall till D, M, L och KD.

Tack. Då tar vi nästa talare Jörgen Knudtzon (KD)efter Jörgen Fogelklou, (SD). Varsågod Jörgen.

Tack ordförande, kommunfullmäktige och åhörare. Kristina läste motiveringen Synögogan är inte tillräckligt öppen för allmänheten för att få bidrag. Första reaktionen ska man skratta eller gråta. Sen när jag berättar för mina judiska vänner så ser jag först hakan falla ner och sen ser jag i ögonen. Då är det uppenbart. Precis som den gamla ohederliga antisemitismen har lärt oss så antyder fondens motivering att det är judarnas fel. Vad som än händer är det judens fel. Felet nu är alltså att de har försökt skydda sig mot hoten som flödar. Det går inte att bara öppna dörren och gå in. Så långt har styrelsen för Renströmska fonden rätt. Så det var ju dumt av judarna att välja att skydda sig. Men allmänheten har tillträde. Vem som helst kan i god tid anmäla intresse för att delta i en sabbatsgudstjänst. Efter säkerhetskontroll är man välkommen. Utöver det erbjuds göteborgare komma till minnesdagar, högtider, föreläsningar, kurser, till event i samband med bokmässa, kulturkalas, vetenskapsfestival eller nu aktuella Pride. Det blir ofta fullt. Därutöver tar man i genomsnitt varje år emot 200 skolklasser som bland annat får se minnesstenarna över göteborgsanknutna judar som mördades. De får erfara att förintelsen var verklig. Från synagogan går åtminstone en kvarvarande överlevare och många barn och barnbarn till förintelseöverlevare ut och undervisar på skolorna. Så öppet är det i synagogan om man inte väljer sin egen sanning. Det är skamligt. Pengarna finns. Gör om. Bifall till DML och KD.

Tack. Då tar vi nästa talare Jörgen Fogelklou (SD), därefter Hans Arby (C). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Jag yrkar på Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Många talare här innan har varit och talat om den judiska församlingen och det är ju naturligtvis skrämmande att de lever under det hot de gör idag. Och det är en kommuns skyldighet att faktiskt se till att de kan leva tryggt i Göteborg. Det skall inte belasta den här fonden utan det är Göteborgs kommun som faktiskt ska stå för det. Det är en ny lagstiftning sen i år. Vi ska se till att de känner sig säkra och trygga i Göteborg. Problemet med den här fonden är ju att pengarna håller på att dräneras. Sverigedemokraterna har i flera år sagt att vi måste minska takten på utdelningen om den här ska leva kvar. Det är ju en av våra punkter. Samt att vi finner det väldigt. Vi har ju i många år sagt att fonder och stiftelser som är inrättade av någon som dör, de skall vi inte gå in och ändra på. Det är en döendes man eller kvinnas sista vilja så att säga. Det ska vi respektera. Sen kan vi tycka massa olika saker, att saker är behjärtansvärda och inte. Somaliska föreningen får pengar här nu. De har inte stipulerat hur mycket pengar de vill ha. Vad pengarna ska gå till, men det ger man. Det är stipulerat att man ska tala om hur mycket man vill ha och vad de ska gå till. Så vi sänker hela utdelningen, vi stryker den somaliska föreningen och sparar in de pengarna. Så det är vårt yrkande. Hade ni kanske lagt ett tilläggsyrkande på att bara den judiska föreningen skulle få, men inte tillstyrkt resten, så kanske vi hade godkänt det. Men det går egentligen emot testamentet, tyvärr. Men vi ska göra allt vi kan för att se till att judar i Sverige, eller i Göteborg, kan leva säkert och tryggt.

Tack. Tack. Då nästa talare är Hans Arby (C) efter Mariette Höij Risberg (D). Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Jag tänkte passa på att bidra till effektiviteten och ta alla tre ärenden på en gång här. Man kan ha mycket åsikter om vilka bedömningar de styrelser som vi har utsett gör, och hur de hanterar formalia. Vi har naturligtvis rätt att överpröva ända besluten här i kommunfullmäktige. Vi är naturligtvis i sak inte emot att Judiska föreningen skulle fått stöd i fonden. Men det blir lite märkligt när vi går in här och detaljreglerar, och kanske i något av fallen till och med äventyrar likabehandlingen. Vi har satt styrelser av olika anledningar där för att kunna göra de samlade bedömningar utifrån donatorns instruktioner och utdelningsutrymmet. Vad gäller tilläggsyrkande kopplat till nästa ärende så kan det säkert finnas skäl till ökad transparens, bättre uppföljning, bättre samordning mellan stiftelser. Men det här borde inte vara något ideologiskt eller partipolitiskt fråga. Vi är gärna med och diskuterar en gemensam lösning där. Vi kommer rösta nej till alla tre yrkanden. Formellt yrkar jag bifall på kommunstyrelsens förslag på detta ärende och avslår på övriga ärenden. Tack.

Då var nästa talare Mariette Höij Risberg (D). Det är efter Maria Wåhlin (V). Varsågod, Mariette.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Att judiska församlingens motion avslås med hänvisning till att synagogan inte är tillräckligt öppen för allmänheten är att oskyldigt skuldbelägga och förminska säkerhetshotet som finns mot judar i vår stad. Säkerhetsåtgärder har behövt införas vilket såklart påverkar synagogans tillgänglighet. Trots hotbilden mot synagogan har den judiska församlingen i Göteborg snarare möjliggjort allmänheten tillgång. Synagogan är i bruk flera dagar i veckan och tar dessutom emot studiebesök med guide för skolklasser och andra grupper. De ansökta beloppen från judiska församlingen är på 1,575 000 kr Med tanke på att stiftelsens kapital ska räcka över längre tid yrkar vi att judiska församlingen beviljas 200 000 kr från avkastningen ur stiftelsens Renströmska fonden 2024. Jag yrkar avslag till KS-förslag och bifall till yrkandet från DML och KD.

Tack. Då vill jag nästa tala med Maria Wåhlin (V). Varsågod, Maria.

Ordförande, ledamöter, åhörare. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack så mycket. Då är talaregistan tom, kan jag överlägga den avslutad? Under överläggningen så yrkar Hans Arby (C) och Maria Wåhlin (V) bifall till kommunstyrelsens förslag. Christina Bergman Alme (L), Jörgen Knutsson (KD), Mariette Höj Risberg (D) att fullmäktige besluta bifall till förslaget från D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou att fullmäktige besluta bifall till förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns den på propositionsordningen? Ja. Frågar jag bifall till kommunstyrelsens förslag? Bifall till förslaget från D, M, L och KD? Bifall till förslaget från SD? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation från SD till förmån för eget yrkande? Reservation från SD? Kristdemokraterna och Liberalerna? Och Moderaterna?

Är det 13? Utdelning ur stiftelsen Wilhelm Röhss donationsfond 2024. Här föreslår kommunstyrelsen att avkastningen ur stiftelsen Wilhelm Röhss donationsfond 2024 fördelas enligt kommunstyrelsens förslag. Vidare föreslås att övriga motioner i ärendet inte förenar någon ytterligare åtgärd från kommunfullmäktige. Här har ordet först begärts av Kristina Bergman Alme (L) där efter Jörgen Knudtzon, (KD). Varsågod Kristina. Tack herr ordförande.

Både ärendet före och ärendet efter visar tycker vi väldigt tydligt att både underlag, processer och transparens skulle kunna vara väldigt mycket bättre. Utifrån detta så önskar vi bifall till M, D, L och KD. Tack.

Tack. Då var det nästa talare Jörgen Knutsson, (KD). Därefter Jenny Broman, (D). Varsågod Jörgen.

Tack ordförande, kommunfullmäktige och övriga. Göteborg har ett konstigt system för ansökningar till de här stiftelserna som vi ska expediera idag. Först ska vi då i kommunfullmäktige lämna en motion som vi har fått ifrån en förening. Sen bestämmer stiftelsen på egen hand. Stadsledningskontoret säger i sak varken bu eller bä. Och så ska vi som ett demokratiskt alibi klubba stiftelsens beslut. Idag har vi en provkarta i tre ärenden på hur illa det fungerar. En stiftelse ger avslag med underliga motiveringar. Vi talar om det. Från konstiga motiveringar till den andra stiftelsen direkt. De ger inga skäl alls för sina avslagsbeslut. Den tredje verkar sakna vilja att hjälpa de sökande. Båda de motioner som jag tog ansvar för sökte i två stiftelser och antog att stiftelserna kommunicerar med varandra. Gör de det? Två populära sökande har fått bidrag från tre olika stiftelser. Hur har de resonerat? Det vet vi inte. Göteborgs stads stiftelser och fonder förvaltar bortåt en miljard och vi ska dela ut ett antal miljoner här ikväll. Utan egentligen något rimligt underlag. Vi kan inte ha det så här tycker jag. Vi måste ha transparens i beslutsprocessen och samordning mellan stiftelserna. Det ska inte vara möjligt att lämna samma kvitto till två olika stiftelser om någon skulle frestas till det. Uppföljningen av vilken nytta bidragen gör behöver också bli bättre. För mig är det obegripligt att den styrande vänstern inte vill gå med på så självklara saker. Bifall till M, D, L, KD. Tack.

Då nästa talare Jenny Broman (V) där efter Mariette Höij Risberg (D). Varsågod Jenny.

Tack för ordet. Jag yrkar bifall till KS förslag till beslut. Det finns politiska representanter i de här stiftelserna. Man kan göra olika men vi brukar i alla fall höra av oss till våra representanter i stiftelsen och så brukar vi prata med dem. Det brukar gå ganska bra. Men det kanske är så att man inte har lika god kontakt. Då föreslår jag att man väljer personer till de här stiftelserna som man faktiskt har förtroende för. Men det kan ju vara lite olika hur relationen ser ut. Men det är i alla fall så vi jobbar. Det jag tänker är att vi skulle kunna ha bättre samordning faktiskt vi politiker som skickar in eller skriver på de här motionerna. Det skulle vi kunna förbättra absolut.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Ärendeprocessen kring utdelning via stiftelser behöver utvecklas där det behövs en förbättrad transparens i hela beslutsprocessen ända fram till beslutet i kommunfullmäktige. Samordningen mellan stiftelser kopplat till beviljade medel behöver också innefatta uppföljning av givna medel. Tillsammans gäller motivering när man avslår medel. Uppdraget med bred politisk uppbackning som gavs 2018 om att stärka beredningen av stiftelseansökningar har inte varit tillfredsställande. Vi behöver ha en bättre samordning mellan stiftelserna och en eventuell ändring av reglementen för att förbättra processen. Därför har nu M, D, L och KD lagt tilläggsyrkan om detta. Jag yrkar bifall till stadsledningskontorets förslag och bifall till tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Tack.

Tack så mycket. Tar vi ställningen tom kan vi anse överläggningen avslutad. Under överläggningen yrkar Kristina Bergman Alme, Jörgen Knutsson och Marietta Risberg att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jenny Broman, bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proportion på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna proportionsordning? Ja. Jag frågar bifall till kommunstyrelsens förslag? Då står tilläggsyrkandet. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det är avslaget. Två uppdelningar begär att de ska växtällas. Då är votering begärd. Då är det ja för att avslå tilläggsyrkandet och nej för att bifalla tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Jag startar omröstningen. Ja för avslag, nej för bifall. Där har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Finner att kommunfullmäktige med 43 röstar emot 29 avslaget tilläggsyrkandet.

Ärende 14 är utdelning ur stiftelsen Olof och Caroline Wiks fond 2024. Kommunstyrelsen föreslår att tillgänglig avkastning ur stiftelsen Olof Caroline Wiks fond 2024 fördelas enligt utdelningsstyrelsens förslag. Vidare föreslås att övriga motioner i ärendet inte föranleder någon ytterligare åtgärd från kommunfullmäktige. På det här ärendet har Emmyly Bönfors (C) anmält jäv. Vi har en talarlista. Först ut är Jörgen Knudtzon (KD), efter Daniel Bernmar (V). Varsågod, Jörgen.

Tack ordförande. Kommunfullmäktige, tredje gången gillt. Den 21 februari 2019 höll jag mitt jungfrutal i kommunfullmäktige. Ärendet handlade om att anta en servicepolicy. Ännu ett dokument med vackra ord och mer eller mindre floskeliknande som den här kommunen har alldeles för många av. Min poäng i anförandet var att serviceanda måste läras. Det uppstår inte ur ett dokument. Jag sa både vi politiker och tjänstemän i kommunen finns bara till för att betjäna göteborgarna. Sen då 2019 har vi en servicepolicy. Nu 2024 har vi ett slående exempel på dålig service. Krav Magga Klubb skrev i sin ansökan till Olof och Caroline Wiigs fond att de inte bifogade vissa handlingar eftersom de redan fanns hos kommunen. Men om stiftelsen måste ha dem så var det bara att säga till. Men det gjorde inte stiftelsen. Istället för att höra av sig avfärdade de ansökan som inte komplett. Var är servicen? Föreningen gjorde fel, inget snack om den saken. Men det hade varit så enkelt. Ett mejl ifrån stiftelsen. Ja vi behöver handlingarna tack. Och så kunde ansökan ha behandlats. Signalen är jättetydlig. Vi är inte här för att betjäna er medborgare. Ni ska göra rätt från början. Missförstånd eller brist i kommunikation är inget skäl. So much för Göteborgs servicepolicy. Men lugnt och fint, pengarna finns här också. Eftersom det faktiskt är vi i kommunfullmäktige som ska besluta om bidragen kan vi rätta det som blev fel. Så vi föreslår att Krav Magga Klubb får sina 200 000 kronor ifall till yrkandet från M, D, L, KD.

Tack ordförande, fullmäktige, Göteborg.

Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens och utdelningsstyrelsens förslag till beslut samt avslag på yrkandet från D, M, L och KD. I ärendet finns 24 sökande, 19 förslag till bifall, 5 sökande får avslag. Samtliga avslag är motiverade med att ansökningarna inte var kompletta. Det vill säga att de sökande, motionärerna, inklusive fullmäktigeledamöter i detta rummet, har inte skickat in samtliga handlingar som krävdes enligt blanketten. D, M, L och KD har plockat ut en av de här fem och bestämmer att den principen om fullständiga ansökningar inte ska gälla just den sökande. I yrkandet tycker de att det har varit otydligt och att det stod i ansökan att om de vill ha mer information så kunde stiftelsen själv ta kontakt med sökande. Varför samma princip inte gäller de andra fyra ansökningarna i så fall som fått avslag av samma skäl framkommer inte i högerns yrkande. Det är oroväckande tycker jag att när partiet så öppet och tydligt favoriserar enstaka ansökningar. Det är viktigt att det finns en tydlighet och likabehandling från fullmäktiges sida. Yrkandet från D, M och L och KD går tvärtemot en grundläggande rättsprincip om likabehandling som samma parti tidigare gärna hänvisat till. Så med det vill jag yrka avslag på det yrkandet. Jag vill också reda ut en del bekymmer i den här tidigare debatten. Stiftelsen är inte kommunen. Stiftelsen är stiftelsen. Stiftelsen har inte underställt några dokument som tas här. När vi fattar beslut här så fattar vi inte beslut utifrån de krav som kommunen har på någonting utan bara utifrån de statuterna. Man kan inte samordna dem för det är tre juridiska personer. Alla de här sakerna som ni står och argumenterar för i den här talarstolen skulle länsstyrelsen slå ner på oss som en hök om vi började göra. Så man ska vara försiktig med att lova saker som inte går att genomföra.

På det anfallandet har Jörgen Knudtzon (KD), begärt replik. Varsågod Jörgen. Tack för det.

Man kan diskutera prioriteringar utan tvekan. Det tar jag inte upp. Vi kan säkert också diskutera hur man ska lösa problemet men två frågor då. Är det inget problem med de här bristerna som jag talade om? Det är den första frågan. Och den andra. Tycker du Daniel att det var en rimlig service av den stiftelsen att inte kunna fråga efter de där papperna?

Tack. Kontra replik.

För det är ju ändå så att även om det inte är i Göteborg så är det så de sökande och allmänheten uppfattar det att det är i Göteborg.

Kontra replik begär Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack ordförande. Stiftelserna har ju också administrativa kostnader och ju mer jobb man lägger på stiftelserna desto mer kommer vi få kritik för att vi låter de administrativa kostnaderna skena. Tycker jag det är rimligt att man inte om man inte har fyllt i en ansökan korrekt trots att det står att man ska göra det. Trots att det står vilka papper. Att man då inte heller får några pengar. Det tycker jag egentligen inte är jättekonstigt. Serviceskyldigheten finns inte hos stiftelserna. De är andra juridiska personer. Vi får väl ha en diskussion med utdelningsstyrelsen och med oss själva då eftersom det är vi i slutändan som utger garanten för den frågan. Om man skulle fundera på hur mycket mer resurser vi ska lägga på administration. Min utgångspunkt är faktiskt att det är inte det viktiga utan de som söker detta borde kunna läsa innantill. Borde kunna få med alla ansökningar. Jag har vid ett tillfälle skrivit på en sån här som inte var komplett. Det gör jag inte om. Nu för tiden kollar jag noga att de är kompletta innan jag skickar in dem. Det kan vi alla göra. Tack.

Tillbaka till talarlistan. Då är det Jörgen Fogelklou (SD), därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige åhörare, ledamöter och alla andra som sitter och lyssnar på den här spännande debatten. Jag yrkar på Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Vi Sverigedemokraterna ser ganska positivt på att man är lite mer sparsam med utdelningar. Den här fonden ska leva vidare i all evinnelig tid, hoppas vi naturligtvis. Men vi reagerar på en sak, och jag vet inte om jag kan citera testamentet här ordagrant, men det står någonting att får inte gå till ändamål som av kommunen ska besörjas. Det får inte gå till sånt som kommunen har en skyldighet att ta hand om. Simundervisning är obligatoriskt i grundskolan. Alla ska vara simkunniga. Det är årligen en kommun att ta reda på det. Alltså kan vi inte ge pengar till någon som vill ha simundervisning. Det ska kommunen besörja. Det står. Sen kan vi tycka massa saker om detta, att det är väl behjärtansvärt. Men det står i testamentet. Och det är det som vi försöker uppfylla. Så vi yrkar bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Tack.

Då läser jag talare Kristina Bergman Alme (L), Lillemor Williamsson (D). Varsågod, president. Tack herr ordförande.

Ja, man kan alltid diskutera vilken servicegrad en organisation ska ha. Men efter att ha suttit i tillståndsutskottet i några år så kan jag konstatera att det inte skulle serveras särdeles mycket alkohol i den här staden. Ifall tillståndsenheten skulle jobba på det sättet, har vi inte fått in rätt handlingar från början, ja då säger vi inte till om det. För då är det kört. Så jag kan ändå tycka att det är rimligt att man tar en vända till och säger, ja men vi begärde faktiskt detta. Att man gör det en gång i alla fall med varje förening. Så bifall till D, M, L och KD.

Tack. På det anförandet har Daniel Bernmar (V ) begärt replik. Varsågod.

Tack ordförande. Jag vill bara få tydligare då. Vi är i alla fall överens om att stiftelsen inte är en myndighet och därmed inte har de kraven på sig. Och om vi är överens om det så får man börja i rätt ända då och ställa sig frågan då, varför har vi valt ut en av fem som gjorde fel? Om ni nu menar allvar med att det stora problemet är precis det, då borde ni ju återremittera det här för att alla fem ska få möjlighet att komplettera sina ansökningar. Det hade ju varit någon slags allmän likabehandling som jag hört den här sidan prata om jättemånga gånger. Men det har ni ju inte gjort. Utan ni har helt enkelt plockat ut en som ni av någon anledning tycker är mer behjärtansvärd än alla andra och sagt att den ska få, men de andra fyra som har gjort samma fel, de ska inte få. Så för mig är det inte ett dugg mycket mer logiskt än att bara gå vidare med förslaget så som det är skrivet, det vill säga ge pengar till de som faktiskt kan fylla i ansökan korrekt.

Tack. Tillbaka till talaregistan. Lillemor Williamsson (D), Robert Andersson Hammarstrand (S). Varsågod Lillemor.

Tack ordförande och ledamöter och hörare. Jag vill börja så jag inte glömmer av det och yrka bifall till D, M, L och KD förslag i kommunstyrelsen och avslag på kommunstyrelsens förslag. Den som instiftade här från början, instiftaren som vi pratade om för länge sedan, han tänkte sig ju att vi som sitter här är en samling väldigt kloka personer. Man kan ju undra om vi är det, men det var liksom sista instansen. De andra på vägen då som ska göra jobbet och bedömningarna och sen ska ändå vi till slut säga om vi tycker att det här är bra. Så jag kan inte förstå att man pratar om att det är att detaljreglera. Det handlar väl om att det är inte så lätt när det inte är transparens som vi har pratat om att bedöma det här när det kommer hit. Utan jag tror att det har hanterats ungefär som att vi gör som vanligt, vi bara godkänner alltihop. Det är säkert bra. Det andra har pratat här om det här behovet av att se över detta och det måste vi. För de här är ju totalt olika om man läser igenom dem. Ni som har suttit i stiftelser, jag gör det själv. Alltså då vet man ju, underlag som man ska titta på måste vara kompletta och fullständiga. I ett av dem finns det protokoll. Här kan vi se hur mycket som finns. Vad är stiftelsen värd? Hur mycket delar vi ut? Det är en väldig variation. Sen har vi inte bara plockat ut just de här som du pratar om Daniel, utan vad jag förstår så är det de som har bett om återkoppling. Det är det som är märkligt och det har de inte fått. Tack.

Tack ordförande. Jag måste säga att det är ganska många på den här sidan. Bland annat du Kristina har suttit i fullmäktige länge och tagit sådana här beslut många gånger. Du har jobbat på gymnasieskola där ni också har stiftelser. Du vet mycket väl hur stiftelser fungerar. Stiftelser är ingen myndighet, stiftelser är ingen kommunal nämnd. Det var en otroligt märklig liknelse du gjorde där. Styrelserna i stiftelserna ska besluta enligt statuter som grundar sig på testators vilja. Är man inte nöjd med det beslutet så ska man lämpligen ta kontakt med sina partikamrater som sitter i de stiftelserna och föra upp det till diskussion i vad det är man tycker det brister. Det gör man lämpligtvis med sina partikamrater eller med sina kamrater på den borgerliga sidan. Det är så man ska hantera den här frågan istället för att politisera det här i stadens högsta beslutande organ och gå ner på en sådan detaljnivå. Det är pinsamt. Tack.

Tack. På det anförandet har Kristina Bergman Alme (L) replik. Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande. Jag uppfattar inte att jag har sagt att stiftelserna är en del av Göteborgs stad. Jag pratade om servicenivå. Jag har inte likställt dem. Tack

Tackar. Talarlistan är tom. Kan vi anse övningen avslutad? Under överläggningen så yrkade Daniel Bernmar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Knudtzon (KD) , Kristina Bergman Alme (L), Lillemor Williamson (D) att fullmäktige besluta bifalla förslaget om D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou att fullmäktige besluta bifalla förslaget om SD i kommunstyrelsen. Jag ställer en proposition på dessa yrkanden. Godkänns den ordningen? Svar ja. Frågar bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Jörgen Knutsson med flera? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag en proposition på de två återstående yrkandena. Vi tar en reklamation först. Jag frågar om bifalles förslaget från Jörgen Knutsson som motförslag? Ja. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou som motförslag? Jag finner att förslaget från Jörgen Knudtzon är motförslag. Då är det huvudvoteringen. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Jörgen Knudtzon med flera. Har alla röstat? Då avslutar vi röstningen. Finlands kommunfullmäktige med 43 röster mot 29 bifallit kommunstyrelsens förslag.

Och vi går till ärende 15. Upprättande av trygghetspunkter i Göteborgs stad. Jag föreslår kommunstyrelsen att stadsfastighetsnämnden får i uppdrag att utse 16 objekt att bli trygghetspunkter enligt med inriktningen i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Dessa trygghetspunkter ska vara fastighetsanpassade till 2025 till 12 31. Vidare föreslås att stadsfastighetsnämnden ansvarar för och har förmåga att förse trygghetspunkter med reservknaft. Här har ordet först begärts av Jörgen Fogelklou (SD), efter Eva Flyborg (L). Varsågod, Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag vill egentligen bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag samt det tilläggsyrkande som vi la i kommunstyrelsen. Vi har ju börjat höja vår krisberedskap i salen, det är väldigt viktigt. Tyvärr, måste jag ju säga, men det händer saker i vår omvärld som vi tyvärr inte kan påverka. Vi vill ge två små enkla uppdrag till stadsfastighetsnämnden. I samråd med benövrade nämnder och bolag återkommer till kommunstyrelsen med beredskapsplaner gällande vatten och avlopp inför en eventuell krissituation. Samt att nämnden för demokrati och medborgarservice uppdrags ta fram förebyggande information för att öka medvetenheten bland stadens invånare om vikten av hygien och sanitära förhållanden vid framtida krissituationer. Vi har alla blivit väldigt medvetna om hur vårt VA-system fungerar, eller icke fungerar. Vi har underhållsskulden i 10 miljarder mer per år i kommun-Sverige. Vid eventuella krissituationer, vid hällregn, vid andra saker så behövs det rent vatten och avlopp. Det har vi sett på ställen som har drabbats av översvämningar och hällregn världen över, hur viktigt det är att de här sakerna fungerar. Med det så yrkar jag bifall till vårt tilläggsyrkande samt yrkar kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack.

Tack. Då talar Eva Flyborg (L) efter Camilla Widman (S). Varsågod Eva.

Tack så mycket herr ordförande. Ja vi lever i en mycket orolig och bekymmersam tid. Vi har ett krig som rasar i vår närhet, i vår absoluta närhet. Vi har inre oroligheter. Vid ett samhälle i kris som kanske till och med skulle kunna närma sig krig så behöver vi ett antal trygghetspunkter. Det är det det här handlar om. Och det är bra tycker jag det förslaget om man läser igenom det som man har kommit fram till. Det går tyvärr lite för långsamt. Det är inte förrän nästa nyårsafton, eller rättare sagt 1 januari 2026, som det här ska kunna tas i bruk överhuvudtaget. Och då tror jag inte att alla de föreslagna 16 trygghetspunkterna kommer vara klara utan kanske bara två av dem. Det här är alldeles för långsamt och jag skulle vilja påminna våra kamrater och kollegor på den vänstra sidan här att det förslag som vi hade med en beredskapshandläggare med beredskapskansli hade varit en gud i behaglig gärning och kanske även fått fart även på de här frågorna. Därför att säkerhet och trygghet det finns inget allvarligare problem. Det finns inget större uppdrag för oss som politiker här i stan och inte minst den styrande sidan borde tänka på detta. Det är som sagt viktigt det som Jörgen här tog upp tidigare och det är väl frågor som man också återkommer till i den här utredningen. Och det är väl bra att hålla ögonen även på de frågorna så att de blir besvarade på ett bra sätt. Men med det, herr ordförande, så bifall till kommunstyrelsen. Tack.

Då nästa talare Camilla Widman (S) efter Thomas Larsson (MP). Varsågod Camilla.

Tack så mycket ordförande fullmäktige. Vi lever i en tid där säkerhet och trygghet hamnat högt upp på dagordningen. Detta beror bland annat på att det finns krig i vårt närområde, cyberattacker, desinformation på sociala medier och inte minst ökade risker som hänger ihop med det klimatnödläge vi befinner oss i. Ett sätt att främja att man känner sig tryggare är genom konceptet trygghetspunkter, strategiskt placerade i Göteborg. Trygghetspunkter är platser där invånare kan få hjälp vid behov. Dessa punkter kan vara bemannade och utbildad personal eller utrustad med teknik som direkt kommunicerar med räddningstjänst och polis. Syftet med trygghetspunkter är att skapa en närhet till hjälp i nödsituationer. Genom att ha dessa punkter spridda i staden kan vi minska responstiden vid olyckor, brott eller andra kritiska situationer. Trygghetspunkterna fungerar också som informationscentraler där invånare kan få råd och vägledning. Det är bra att vi är överens om att dessa platser behövs och arbetar tillsammans för att implementera och stödja fler trygghetspunkter så att alla kan känna sig trygga och omhändertagna vid en större incident. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Då talar Thomas Larsson (MP), efter Patrik Helgeson, (V). Varsågod, Thomas.

Där, den ska vara röd. Den ska inte vara röd. Yes. Där ser man, den ska vara grön. Det är bra. Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och yrka avslag till tilläggsyrkandet. Vi ska inte blanda in för många saker i samma fråga, även om det är väldigt viktigt med vatten och hanteringen. Det tycker jag vi ska arbeta vidare med, men det bör nog arbetas med någon annanstans än i stadsfastighetsnämnden när de samtidigt arbetar med trygghetspunkterna. Jag tycker också det är bra att man har sett till att det är en separat finansiering av det här och inte faller in under hyressättningen som det mycket annat gör. Bra. Tack för mig.

Tack, Thomas. Välkommen till fullmäktige. Nästa talare är Patrik Helgeson (V) efter Hans Arby (C). Varsågod, Patrik.

Tack. Jag vill bifalla kommunstyrelsens förslag. Jag anser att det är bra åtgärder och de här bygger vidare på Göteborgs stads plan för arbetet med krisberedskap och civilt försvar. Och de prioriterade åtgärder som där angås. Det bygger vidare på det förfarandet utifrån de prioriteringarna och det tycker jag är rimligt sätt att bedriva kommunpolitik på. Därför bifall kommunstyrelsens förslag och bara det förslaget. Tack.

Hans Arby (C). Varsågod, Hans.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Det är väldigt bra att vi kommer vidare med tydligt uppdrag till stadsfastighetsnämnden så vi kan lösa bland annat reservkraft så att vi får fyra skolor per stadsdel som kan fungera som trygghetspunkter. Även om det då kan dröja ett och ett halvt år tills kanske bara de två första är klara som Eva Flyborg konstaterade. Men det finns ju inget som förbjuder att vara lite snabbare. Det framgår av tjänsteutlåtandet att var femte göteborgare inte har släkt eller vänner att söka hjälp hos. Så det här är väldigt, väldigt viktigt. Vår beredskap behöver naturligtvis vara god för allihop. Så jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag. Tackar.

Talarlistan Tom kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen så yrkar Jörgen Fogelklou (SD) att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från SD i kommunstyrelsen. Eva Flyborg (L), Camilla Widman (S), Thomas Larsson (MP), Patrik Helgeson(V) och Hans Arby (C) bifaller till kommunstyrelsens förslag. Jag ställer först på option på kommunstyrelsens förslag och därefter bifaller till avslag på tilläggsyrkandet. Godkännande på optionsordningen? Svar ja. Frågar bifaller kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Tilläggsyrkandet bifaller tilläggsyrkandet från SD? Avslås tilläggsyrkandet? Jag finner att det är avslaget. Votering är begärd. Då är votering begärd och då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet från Jörgen Fogelklou. Jag startar omröstningen. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Finlands kommunfullmäktige med 72 röstar mot 9 avslag i tilläggsyrkandet. Reservation från Sverigedemokraterna.

Då går vi in på ärende 16, Funktionshinderombudsmannens årsrapport 2023. Kommunstyrelsen föreslår att Funktionshinderombudsmannens årsrapport 2023 antecknas. Ordet har begärts av Johanna Holmdahl (KD), och därefter Agneta Kärrbäck (SD).

Fru ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag vill inleda med att tacka för Funktionshinderombudsmannens rapport från 2023. Denna funktion som initierades i KF av Kristdemokraterna 2018 är relativt ny men viktig för staden och årsrapporten ger en hjälpsam överblick av levnadsvillkor och delaktighet för de göteborgare som har en funktionsnedsättning. Årsrapporten 2023 visar att de strategier som fastställs i programmet för full delaktighet genomförs av nämnder och styrelser med hög kvalitet och med förbättringar jämfört med föregående år i genomförandet av Göteborgs stads program för full delaktighet inom områdena information, hälsa och bostad. Utmaningar som beskrivs är bland annat hur staden säkerställer analys av uppföljningar och enkäter utifrån diskrimineringsgrunderna, situationen på arbetsmarknaden, synpunkthantering, utfasning av äldre spårvagnar, tillgång till boende med särskild service och tillgång till daglig verksamhet. Något positivt som rapporteras är att stadens förvaltningar och bolag har en hög medvetenhet om tillgänglighet. På en övergripande nivå har principen om universell utformning börjat tillämpas. En sammanhållen styrande miljö för omhändertagande av tillgänglighet under hela planeringsstadiet och byggprocessen saknas dock alltjämt. Stadsmiljöförvaltningen har i uppdrag att se över vilken styrning som behövs och på vilket sätt universell styrning kan bli en bärande del. Med många förvaltningar och många olika uppdrag ökar dock risken i rapporten att tillgängligheten inte omhändertas. Även inom området enkelt avhjälpta hinder enligt plan och bygglagen som beskrivits av stadsmiljöförvaltningen. Här, om man tillsatt en särskild handläggare för frågorna, saknas ett stadieövergripande synsätt för berörda förvaltningar och bolag. Det är alltså fortfarande en stor variation i hur frågorna omhändertas. En fördjupad analys visar också att barn och unga med funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor än andra barn, vilket kräver att vi uppmärksammar och stöder de här behoven. Vi bedömer i likhet med Stadsledningskontoret att funktionshindrade ombudsmannens årsrapport har fullgjort uppdraget om rapportering 2023 om funktionshindrade ombudsmannens verksamhet och kodyrkar på att rapporten antecknas. Vi yrkar vidare avslag på SDs yrkande då vi anser att frågan redan adresseras i Göteborgs stadsprogram för full delaktighet med personer för funktionsnedsättning. Tack.

Nästa talare är Agneta Kjaerbeck, (SD) och därefter Jessica Blixt (D)

Tack för ordet, ordförande. Vi yrkar bifall till SD:s yrkande. Till nästa årsrapport önskar vi att funktionshinderombudsmannen även ska redovisa en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck mot barn och unga med funktionsnedsättning i Göteborg. Många personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld utgör en väldigt sårbar och svårupptäckt grupp. Många är sårbara på grund av sin beroendeställning till förövaren och har ibland helt andra referenser kring önskvärd behandling. Hedersrelaterat tar sig andra uttryck hos personer med funktionsnedsättning och det här kan ha förödande konsekvenser. Familjer kan utöva passivt våld genom att begränsa tillvaron och praktiskt stöd och det är lika förödande som ett aktivt våld. Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning vilseleds inte sällan in i äktenskap vilket innebär att de ingår äktenskap utan att förstå konsekvenserna. Genom att inkludera information om hedersrelaterat våld till våra invånare med funktionsnedsättning i Göteborg så kan vi öka medvetenheten om den här sårbara gruppen och ta steg mot att förebygga och bekämpa allvarliga problem. Det är av yttersta vikt att förstå att de unika uttrycken av hedersrelaterat våld och förtryck som drabbar personer med funktionsnedsättningar för att kunna erbjuda lämpligt stöd och skydd. Så ökad information kan bidra till en mer inkluderande och rättvis stad där alla invånare oavsett funktionsförmåga kan leva fritt från hedersrelaterat våld och förtryck. Tack för ordet. Tack.

Nästa talare är Jessica Blix, det och därefter Zagros Hama. Varsågod.

Tack ordförande. Ja det är glädjande att funktionshinderombudsmannens årsrapport för 2023 visar förbättringar jämfört med 2022. Universell utformning börjar få fotfäste, en anpassad kaarttjänst för personer med rörelsenedsättning är under förstudie och vi ser framsteg både inom social upphandling och avhjälpning av hinder. Men trots alla de här framstegen så har vi fortfarande stora utmaningar. Det är avgörande att vi förbättrar analysen av uppföljningen och enkäterna utifrån diskrimineringsgrunderna, förbättrar situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och ser till att synpunktshanteringen fungerar effektivt. Vi behöver också arbeta vidare med att fasa ut äldre spårvagnar och öka tillgången till boende med särskilt service och daglig verksamhet. Rapporten innehåller numera en fördjupad analys av barnrättsområdet och det är särskilt betydelsefullt. Det här är så viktigt i vårt arbete med att synliggöra och tillgodose barns rättigheter. Vi kan konstatera att funktionshinderombudsmannens årsrapport ger oss väldiga värdefulla insikter och vägledning framåt. Låt oss nu tillsammans fortsätta att arbeta för en stad där alla kan leva ett självständigt och delaktigt liv. Jag yrkar bifall till KS förslag. Tack.

Nästa talare är Zagros Hama (M) och därefter är det Sofia Nilsson (MP). Varsågod.

Tack för ordet, fru ordförande, kära ledamöter och göteborgare. Jag vill också tacka funktionshinderombudsmannen för en väl skriven rapport som uppmärksammar vår stad på de viktiga frågor och utmaningar som rör personer som lever med funktionsnedsättningar idag. Rapporten sammanfattar arbetet väl och de utvecklingsområden som finns, bland annat behovet av uppföljning av de enkäter som genomförs, utfasningen av äldre spårvagnar, BMS, daglig verksamhet och mycket mer. Många av de här frågorna och utvecklingsområden har varit aktuella tidigare år och det är viktigt att vi tar tag i dem. Jag vill med det sagt återigen tacka för en bra rapport och yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag. Tack. Tack.

Då är nästa talare Sophia Nilsson (MP) och därefter Håkan Hallengren (S).

Tack ordförande, KF och övriga. Jag vill också tacka för rapporten och för mycket intressant läsning. Vi kan läsa att det bedöms ha skett en förbättring sedan 2022 och det är gott så, men det finns också många stora utmaningar. När jag själv satt i nämnden för funktionsstöd och jag vet även nu fortsatt i nämnden i övrigt i stort och tillsammans med övriga i styret, så ser vi allvarligt på utmaningarna med att få fram boende med särskild service samt tillgången till daglig verksamhet. Även möjligheter på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, något som inte förbättrats i tillräckligt godkänd grad. Aktivitetshusen som kommer upp senare på dagordningen är en del av det här arbetet att möjliggöra sysselsättning, men bara en del av det. Vi i Göteborgs stad måste bli bättre på att själva få fler av den här målgruppen i arbete och praktik. Att verkligen se möjligheter och inte hinder och när det finns hinder så får vi lösa dem. Vi har utmaningar med kompetensförsörjning i staden framöver och vi behöver fler i arbete. Men det handlar även om inkludering, att känna att man har möjlighet att delta fullt ut i samhället. Att den känslan gör skillnad. Jag vill bara lyfta det här med att SOM-institutet publicerade en bild för Göteborgs stad av demokratisk delaktighet med personer med funktionsnedsättning samt deras förtroende för politiken. Det visar att den var mycket lägre i den här målgruppen. Här har vi en stor utmaning allihopa, för det här är inte något som ett enskilt parti löser. Jag vill med det yrka bifall till KS förslag. Tack.

Nästa talare är Håkan Hallengren (S) och därefter Ajsela Bruncevic (C). Varsågod.

Tack ordförande, göteborgare. Jag vill tacka för funktionshinderombudsmannens rapport som ger en väldigt bra och värdefull inblick i hur arbetet med att göra Göteborg till en tillgänglig stad för alla fortlöper, liksom dess utmaningar. Det är glädjande att flera nämnder och styrelser uppmärksammar sitt ansvar i att dra sitt strå till stacken och att många har blivit bättre på att göra en rapportering här idag. Jag är glad att vi som styre har genomfört flera åtgärder för att förbättra livssituationen för den här målgruppen. Bland annat till exempel genom att höja habiliteringsersättningen. Men mer behöver dock göras, inte minst på arbetsmarknadsområdet. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack. Tack.

Nästa talare är Ajsela Bruncevic (C) och därefter Maria Wåhlin (V). Varsågod.

Tack för ordet. Ordförande, ledamöter och göteborgare. I Göteborg ska alla kunna leva sitt liv så fritt det går och få rätt förutsättningar. Funktionshinderombudsmannens rapport visar att det finns en hel del brister i Göteborgs stad när det kommer till detta. Men det visar också att fler framsteg gjorts och att det finns förutsättningar för att få till bättre levnadsvillkor för alla. Nu är det viktigt att vi tar till oss av det som står i rapporten och verkligen jobbar så att alla kan få leva ett bra liv med så få begränsningar som möjligt. Med det sagt yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack så mycket för ordet. Tack.

Då är det sista namn på talarlistan är Maria Wåhlin (V). Varsågod.

Ordförande, ledamöter och åhörare. Jag tackar också för en bra rapport och mycket av det jag skrivit ner har redan sagts. Men det är ju det här med att tillgängliggöra mer bostäder, möjliggöra praktikplatser och sysselsättning. Vi har även tagit ett förslag att vi ska utreda hur daglig verksamhet ska se ut i framtiden för att möta brukarnas behov och mål. Det som slår mig när jag läser och det är valtider. Jag jobbar ju med funktionshindrade på daglig verksamhet. Jag vet egentligen inte om det är passande att ta det här. Men det är ju det här med att rusta som är en grundläggande demokratisk rättighet. Det upplever jag att väldigt få har möjlighet att göra på egen hand och där är de väldigt beroende av personal och anhöriga. Därför skickar jag med det till er som sitter i de nämnderna. Det är ju demokrati och medborgarservice, funktionsstöd. Det är beaktande inför nästa val. Nu är det lite sent, men det är en väldigt viktig grej. Bifall kommunstyrelsen.

Tack så mycket. Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Under överläggningen yrkar Agneta Kärrbäck att fullmäktige bifaller förslaget från STI i kommunstyrelsen. Johanna Holmdahl, Jessica Blix, Saga Usama, Sofia Nilsson, Håkan Hallengren, Ajsela Bruncevic och Maria Wåhlin bifaller till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Agneta Kärrbäck? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Votering har begärts och ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Agneta Kärrbäck. Godkänns denna voteringsproposition. Då gör vi klart för omröstning. Då stoppar vi omröstningen. Då är omröstningen avslutad. Det är 71 ja och 9 nej. Och bifall i kommunstyrelsens förslag. Reservation för Sverigedemokraterna.

Då går vi in på ärende 17. Göteborgs stads klimatanpassningsplan 2024–2026. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads klimatanpassningsplan 2024–2026 antas. Vidare föreslås att kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2022 till kommunstyrelsen att ta fram en klimatanpassningsplan förklaras fullgjort. Ordet har begärts av Maria Wåhlin (V) och därefter är det Emmyly Bönfors (C).

Emmyly, välkommen. Det är din tur och sedan är det Roshan Yigit (S). Varsågod Emmyly.

Tack ordförande för ordet. Nu är det dags att anta en klimatanpassningsplan och bakgrunden till varför vi pratar om den idag är ett budgetuppdrag som vi från Allianspartierna lade förra mandatperioden i budget 2022. Och också en del i det borgmästaravtal, Covenant of Mayors, som vi tecknade år 2021. Och nu är den äntligen framme. Klimatförändringarna påverkar oss i många olika delar. Den här planen tar upp tio prioriterade områden. Men det handlar bland annat om översvämningar från skyfall, höga temperaturer som ger risker för väldigt sårbara grupper som äldre och förskolebarn inte minst. Och det handlar också om risken för torka, bränder och att vi ska ha en säker tillgång till vatten. I klimatanpassningsarbetet så krävs ju handlingskraft. Och det finns pågående arbete vad gäller till exempel översvämningar, högvattenskydd och skyfall sedan tidigare. Men i den här planen så pekar man ut att det behövs ett ännu bredare samarbete mellan nämnder i den här staden. Så om någon här inne sitter i en stadsbyggandenämnd, alltså inom NOS-nämnden eller miljö och klimat eller för den delen skola och äldreomsorg, så ska man verkligen läsa den här planen och ta till sig vad som står. För det krävs åtgärder i varje nämnd. Det krävs också att vi kan involvera andra som fastighetsägare till exempel, som äger mark och fastigheter i staden. Och det krävs också en fortsatt dialog med staten som ju nu har utsatt en utredning för klimatanpassning. Men där krävs ju också finansiering för både nuvarande och tidigare regering har ju skurit ner på anslaget till klimatanpassning. Och det krävs ju då tydliga verktyg för hur vi ska fördela det ekonomiska ansvaret här lokalt också. Och allt det här hanteras i den här planen. Så därför vill jag bifalla kommunstyrelsens förslag.

Nästa talare är Roshan Yigit (S) och därefter är det Karin Pleijel, (MP). Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Ja, jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag om att anta klimatanpassningsplan för de kommande åren. Planen har ett stadenövergripande helhetsgrepp. Det kommer skapa bättre förutsättningar att koordinera och samordna inom staden. Fokus ligger på vår känslighet för värmeböljor och skyfall. Det är svårigheter som främst riskerar att drabba vår stad på grund av klimatkrisen. Planen för att dela ansvar mellan nämnder och bolag, som Emelie har varit inne på. Fokus på rätt åtgärder och kostnadseffektivitet. Att åtgärder ska utföras på rätt plats vid rätt tid. Det är ett arbete som vi kommer behöva föra nu och länge, många år framåt. Precis som Emelie var inne på så pekar stadsledningskontoret på att staten behöver medfinansiera detta. Vi delar den här bedömningen. Men jag noterar att SD, som alltså är det enda partiet som motsätter sig förslaget till klimatanpassningsplan. Till skillnad från i vissa andra frågor inte tillämpar en försiktighetsprincip när det kommer till varken att motverka själva klimatkrisen eller att skapa beredskap för att hantera klimatkrisens konsekvenser. När det inte går att peka på invandringen som lösning på ett problem så står man i sedvanlig ordning svarslösa. Istället för att tillämpa försiktighetsprincipen när det gäller klimathotet och dess konsekvenser har man istället valt en vårdslöshetsprincip. När det får gå som det går och där vi helst ska göra så lite som möjligt just nu. Med det vill jag tacka för ordet. Tack.

Då är nästa talare Karin Pleijel (MP) och därefter Emma Altenhammar (SD).

Det här handlar ju om att uthärda och skydda oss från den klimatupphettningens konsekvenser som även kommer drabba Göteborg. Jag läste en intressant undersökning som AFRY har gjort med hjälp av Novus, en opinionsundersökning om människors inställning till klimatanpassning. Det finns en utbredd oro för klimateffekterna och hur det kommer påverka oss, både idag och för kommande generationer. I Göteborg så är det fler än snittet i landet som tror att vi kommer påverkas negativt, 83 procent. I Göteborg så tycker många att det är viktigt att man minskar sin egen klimatpåverkan och 79 procent tycker att det är viktigt att kommunen gör det. Nästan hälften i Göteborg är faktiskt redo att betala mer skatt eller VA-avgift för att skydda staden från klimatförändringarna. Många ser också staten som den viktigaste som har ansvar för den här frågan. Det är viktigt att förstå att vi behöver ändra lagstiftningen för att kunna åtgärda detta. Vi behöver ha ekonomiskt stöd av staten, man behöver ta ett helhetsansvar. Den här planen är gjord för att säkra staden och vi behöver vara väl förberedda. Det gäller både skyfall, översvämningar, stigande vatten och värmeböljor. Vi vet att extremväder kommer bli väldigt mycket vanligare och det är ofta äldre och barn som drabbas värst. Precis som Emelie Bönfors med flera har sagt så behöver vi alla bli delaktiga. Vi ligger långt fram när det gäller planeringsunderlag men vi behöver också skapa en större krismedvetenhet när det gäller just klimatupphettningens konsekvenser i staden. Så med det så vill jag bifalla kommunstyrelsens förslag. Tack.

Då är det Emma Altenhammar (SD) och därefter är det Karin Carlsson (V). Varsågod.

Tack för ordet Jag vill börja med att yrka på SD:s återremiss i kommunstyrelsen vilket innebär att man tar den här klimatanpassningsplanen och reviderar den för att innefatta en enhetlig tidshorisont för de analyser som alla nämnder och bolag kommer jobba ute efter framöver. Så vi motsätter oss alltså inte någon plan. Det är faktiskt jätteviktigt att staden har sitt klimatanpassningsarbete och att vi anpassar oss efter en enhetlig tidshorisont. Är det fem, tio eller tusen år framöver som vi jobbar utefter denna plan? Det framgår faktiskt inte alls. Klimatanpassning är ju faktiskt ingen ny företeelse för mänskligheten. Sedan urminnes tider så har vi anpassat oss utifrån naturens skiftningar. Våra förfäder lärde sig att odla grödor som klarade både torka och kyla och byggde hus som står emot stormar. Förmågan att anpassa oss är en av de främsta anledningarna till varför vi har överlevt så länge som art. Och det nya och det hysteriska i denna debatten är när vi talar om klimathotet. Media och vissa debattörer målar upp en ganska apokalyptisk framtid som om det vore oundvikligt. Men sanningen är ju den att klimatet är ju bara ett hot ifall vi inte alls anpassar oss. Och det är så man oftast beräknar att man inte alls gör det. Göteborg som bara funnits i 400 år bara är ett utmärkt exempel på hur vi har lärt oss att anpassa oss över tid. Staden har genomgått förändringar och vi har även gjort de förbättringar som behövs för att möta utmaningar från både människan och naturen. Och det är avgörande vilken tidshorisont vi anpassar oss ut efter. På två år kan jag tycka att det är lite svårt att skapa någonting som är långsiktigt och hållbart. Så om jag får lämna ännu ett önskemål till den här återremissen så är det då att långsiktighet det är nyckeln till framgång. Tack!

Och på detta har Karin Pleijel (MP) begärt replik.

Varsågod! Ja men visst stämmer det Emma att människan är väldigt duktig på att anpassa sig. Grejen är att det går så mycket fortare nu med den här klimatupphettningen. Vi har under väldigt många år levt i en tid när klimatet har varit ganska stabilt och vi har kunnat utveckla jordbrukssamhället. Våra civilisationer och väldigt många människor överlever sina första levnadsår. Vi har verkligen haft en fin tid som vi har levt i. Det som händer nu om du ser på de här kurvorna man kallar det för hockeykurvor för att de sticker uppåt. Det är förändringar som vi aldrig har varit med om i den historiska tid vi kan se bakåt. Så att det är väldigt mycket mer som krävs. Det glädjande med den här hockeykurvan det är ju att den är orsakad av människor och därför kan också vi människor lindra den om vi stoppar utsläppen.

Varsågod! Jag tror att vi redan har haft nog med diskussioner kring just klimatmodeller och annat. Men jag vill fråga dig en fråga Karin. Tycker du att det är viktigt att veta exakt vilken tidshorisont man jobbar efter i klimatanpassningsarbetet? Hur många år framöver gäller den här planen? När kommer vi se frukterna av det arbete som vi lägger ner? Tack!

Då är nästa talare Karin Karlsson (V) och därefter talarlistan Tom.

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Det är jättebra att vi kan ta den här klimatanpassningsplanen idag. Så att vi verkligen kan komma igång och börja göra verkstad av den. Det är verkligen precis som Emilie var inne på viktigt att vi som sitter i de olika nämnderna och bolagen läser den här och tar vårt ansvar för att se till att vi kommer framåt i det här viktiga arbetet. Det finns ju både högt och lågt hängande frukter. Det finns saker vi redan jobbar med som vi kan bli bättre på och saker där vi inte har kommit riktigt lika långt och där vi verkligen behöver sätta igång. Många av de här åtgärderna innebär ju också väldigt tydliga win-win situationer. Jag ser jättemycket fram emot att fortsätta arbeta med att utveckla grönstrukturen inom ramen för stadsmiljönämnden till exempel. Där är ju väldigt tydligt exempel på när vi har så många vinster i ett och samma ärende. Vi får bättre skugga som ger oss svalka när det är varmt. Vi hjälper till att grönstrukturen hjälper oss att hantera skyfall och dagvatten. Vi förbättrar den biologiska mångfalden. Och så gör vi ju faktiskt staden mer nice också och det är ju skitbra. Så det här är jättebra. Det är bra att vi får den här på plats. Bra att vi kommer igång med arbetet. Så bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till övriga yrkanden. Tack! Tack!

Och då är det replik begärd av en Emma Altenhammar (SD) och därefter nästa talare, Karin Pleijel, (MP).

Ja men tack så mycket. Jag tänkte eftersom att jag inte fick svar från föregående talare, tänkte jag ställa samma fråga till dig. Ser du exakt hur många år som klimatanpassningsarbetet och den här planen jobbar utöver? Är det fem, är det tio år, är det tusen år framöver? När ser vi frukten av det hårda arbetet vi sätter ner nu? Tack!

Då är nästa talare på listan Karin Pleijel (MP) och därefter är talarlistan tom.

Varsågod. Tack så mycket. Jag hoppas att ni uppmärksammade biologiska mångfaldens dag som var igår faktiskt. Precis som Karin Karlsson nämnde så är det ju sån bra samverkan när vi både tänker på biologisk mångfald, på grönstrukturer och på klimatanpassning. Vi får såna här fantastiska skyfallsparker så när det inte är skyfall kan man leka och hänga och ha det härligt där. Men när det är skyfall då fångar den upp så att våra byggnader och vår infrastruktur skyddas från att förstöras. Så det finns verkligen mycket win-win att tänka på både miljö och klimat samtidigt. Tack.

Tack Karin. Då är talarlistan tom. Är vi redo att ta beslut? Under överläggningen yrkar Emelie Bönfors (C), Karin Pleijel (MP), Karin Karlsson (V) bifall till kommunstyrelsens förslag. Emma Altenhammar (SD), återremiss till kommunstyrelsen enligt yrkande på SD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter om detta inte gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Att avgöra ärendet idag? Jag finner fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Votering är begärd. Vad ska vägställas? Det är ja för avgörande idag och nej för återremiss. Det är klart för omröstning. Varsågoda. Omröstningen är avslutad. Fullmäktige har med 72 röster mot 9 röster beslutat avgörande ärendet idag. Då återstår kommunstyrelsens förslag. Bifalles detta? Resumérundersökning från SD. Varsågod. egendom samt bygg- och markmaterial

Då går vi in på ärende 18. Göteborgs stads riktlinjer för avyttring och bortskänkning av lös egendom samt bygg och markmaterial. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads riktlinjer för avyttring och bortskänkning av lös egendom samt bygg och markmaterial antas. Vidare föreslås att Göteborgs stads riktlinjer för försäljning och återbruk av lös egendom innan Göteborgs stad upphör att gälla. Ingen har begärt ordet. Bifalles kommunstyrelsens förslag? arbetssätt och föreslå hur den kan implementeras i fler av Göteborgs Stads verksamheter

Ärende 19. Delrapport av uppdrag att uppdatera modellen för normmedvetet arbetssätt och föreslå hur den kan implementeras i flera av Göteborgs stads verksamheter. Kommunstyrelsen föreslår att delrapport av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2024 att uppdatera modellen för normmedvetet arbetssätt och föreslå hur den kan implementeras i flera av Göteborgs stads verksamheter antecknas. Ordet har begärts av Agneta Kjaerbeck (SD) och därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod.

Tack för ordet, fru ordförande. Vi säger ja till stadsledningskontorets förslag och ja till SD:s tillägg. I kommunallagen paragraf 2 står det klart att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika om det inte finns skäl till något annat. Kommunallagen och våra grundlagar ger alla göteborgare likvärdiga förutsättningar oavsett socioekonomisk status, geografisk hemvist, kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning eller ålder. Vi står bakom stadens arbete mot diskriminering och för jämlikhet. Därför önskar vi en tydlighet i den kommunala omsorgen med bäring på svensk lagstiftning och mindre utrymme åt kostsamt flum. Alla har rätt att verka för sin sak, anordna planer, parader, festivaler och verka som lobbyister. Den här rätten är viktig. Men staden som arbetsgivare behöver alltid skilja på intresserörelser och det kommunala kärnuppdraget. I arbetet inom vård, skola och omsorg gäller svensk lagstiftning. Följer man den lagen kommer ingen människa bli illa behandlad för sin sexuella läggning eller könsidentitet. Vi föreslår att vård samt utbildningspersonal redan vid nyanställning får skriftlig och muntlig information om svensk diskrimineringslag samt kommunallagen. Sedan gör man en uppföljning i samband med ordinarie APT-möten. Gör man bara detta minskar behovet av utbildningsdagar och självklarheter som redan täcks av svensk lagstiftning och kommunallagen. Då krävs inte heller resurser i form av personal och extra vikarier. Finns det personal som hindrar vårdtagare eller elever från att vara sig själva, som bemöter människor med bristande respekt och som inte följer svensk lagstiftning då bör dessa tas ur tjänst. Alla vårdtagare och elever ska ha lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sin vardag. Tack för ordet.

Då är nästa talare Bosse Parbring (MP) och därefter Bettan Andersson (V).

Varsågoda. Tack ordförande, fullmäktige. Vi som möter äldre hbtqi-personer, bland annat genom Hbtqi-rådet, vet att många vittnar om en oro inför när de blir äldre och behöver ta del av hemtjänst och äldreomsorg. Att de ofrivilligt ska behöva kliva in i garderoben igen efter att många år kämpat för att komma ut ur garderoben. Detta beroende på okunskap, kanske inte ovilja, men okunskap om hur olika människor ska bli bemötta och inte utgå från att man lever ett heterosexuellt liv. Det vill säga att man bryter normen. I det förra rödgröna styret var vi väldigt medvetna om det här problemet. Vi ville driva att äldreomsorgen kunde bättre bemöta hbtqi-personer och andra människor som bryter normer i samhället. Vi drev då igenom en modell i flera stadsdelar. Flera av oss satt i sådana stadsdelsnämnden. Vi kallade det för normmedvetet arbetssätt. Det här avbröts 2018 i samband med att det borgerliga styret tog över. Man tog inte vidare det här arbetssättet. Det är det här nu som vi i det rödgröna nuvarande styret vill väcka till liv igen. Vi tackar för den här rapporten vi har fått nu. Vi förstår att det inte går att göra exakt samma modell. Vi fortsätter med samma modell eftersom det är en annan organisering. Men det finns delar i det som vi ser fram emot att det ska återkomma med förslag på hur vi kan jobba vidare. Det är viktigt att vi har ett normmedvetet arbetssätt i äldreomsorgen och många andra kommunala verksamheter. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då är nästa talare Bettan Andersson (V) och därefter är talarlistan tom.

Varsågod. Tack ordförande, fullmäktige Nilsson lyssnar. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på de andra yrkandena. Göteborg är en stad för alla. Men vilka är då alla? Alla är nämligen inte alltid alla. Det finns något som heter normer som gör att i normen alla så är det väldigt många som hamnar utanför. Normer och lagar är inte samma sak. Lagar är en sak, normer är något annat. Jag kan nämna några områden. Polis, domstolar, socialtjänst, fritid, skola, media, hälsovården, idrott. Där råder normer, exempelvis heteronormen som förutsätter att personer är heterosexuella. Där de som inte är det är avvikande från den normen. Blir då många gånger behandlade som om de exempelvis vore hetero. Det är det som gör att man behöver ha ett normmedvetet arbetssätt. Det är väl självklart att jag skulle önska att man inte behövde det. Att hela samhället hade en norm. Men nu är det inte så. Oavsett om man är anställd eller inte i Göteborg stad. Det är därför vi ska jobba med de här frågorna. I det här fallet är det ett normmedvetet arbetssätt. Det kan vara ett sätt att jobba med strukturerna, att jobba långsiktigt och se till att Göteborg är en stad för alla. För övrigt har Bosse sagt mycket klokt så jag behöver inte upprepa det.

Tack. Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Under överläggningen yrkar Agneta Kärrbäck (SD) bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Bosse Parbring (MP) och Bettan Andersson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsstörning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Då återstår tilläggsyrkandet från SD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. Votering av begär som ska välställas. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Varsågod. Omröstningen är avslutad. Med 71 för avslag och 9 för bifall har fullmäktige beslutat att avslå tilläggsyrkandet.

som är redovisning av Göteborgs stadshus AB ägardialoger i december 2023. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av Göteborgs stadshus AB ägardialoger i december 2023 antecknas. Ordet har begärts av Daniel Bernmar (V) och därefter av Axel Darvik (L). Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag vill börja med att bifalla till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på övriga yrkanden och konstatera att ärendet har kidnappats av en opposition att handla om något annat än det ärendet egentligen handlar om, genom att de har tryckt in Karlastaden- affären i ärendet, långt ifrån vad ärendets egentliga natur är, som handlar om Higab och Göteborg & Co. Men låt mig då besvara och diskutera det yrkandet som nu har kidnappat ärendet. I yrkandet menar oppositionen att det är av yttersta vikt att affären granskas med avseende på informationsprocess och huruvida ärendet är av principiell beskaffenhet. För att reda ut detta vill man dra igång en extern granskning. Då ska jag vara tydlig, det finns inget som staden själv inte är bättre rustade för att reda ut än de två frågorna. Att externt granska just de två frågorna är faktiskt i det närmaste helt meningslöst. En extern granskare har sämre förutsättningar att göra det än vi själva. För när det gäller principiell beskaffenhet så finns det ingen objektiv definition för det. Utan det är en ganska rund fråga juridiskt. Det beror på att kommunallagen är utformad för allting från en kommun med 2000 invånare till en kommun med en miljon invånare. Det är hela poängen. Därför kan inte någon extern granskare göra ett bättre arbete än vad vi kan göra själva. Kommunen har många granskningsverktyg. Vi har uppsynsplikten som kommunstyrelsen har. Vi har den kommunala revisionen som fullmäktige har. Vi har många andra sätt som vi kan granska och där vi kan utkräva ansvar. Det ska vi såklart göra. Men att lägga mer resurser på att göra en extern granskning av sånt som ingår i vårt ordinarie granskningsuppdrag, det är en dålig idé som avslag.

Tack Daniel. Då är nästa talare Axel Darvik (L) och därefter Axel Josefsson (M).

Tack ordförande. Ja det var många utav oss som tog oss på pannan när vi läste om den här affären för första gången. Och jag ska säga det att vi har försökt från ledamöterna i Stadshus AB och i kommunstyrelsen att få till en sån här granskning utan att det ska behov upp i kommunfullmäktige. Men den styrande minoriteten har gång efter annan förhindrat sådan granskning. Det har bara varit när man har varit tvingad till det enligt aktiebolagslagen att anordna särskilda möten som vi har kunnat få till det. Men ett flertal yrkanden har redan röstats ner. Det här är en affär på cirka en miljard kronor omfattande sex kvarter med kontor, bostäder, skola och centrumverksamhet. 70 procent av de byggrätter som förvärvas i den här affären ska inte behållas av AB Framtiden och de får inte heller användas under tiden som man äger dem. Utan de är endast en pant för cirka 600 miljoner kronor i lån till börsnoterade bolag utan ränta. Enligt min bedömning så ligger också priset över det som är marknadsmässigt. Och att den delar som ska behållas ska användas för att bygga mestadels bostadsrätter och en liten del lyxiga hyresrätter tycker inte vi faller inom heller det kommunala ändamålet. Så frågan som man ställer sig är varför var det så viktigt att driva igenom den här affären? Varför var det nödvändigt att ställa ut lån till börsbolag? Och varför kan man inte svara kring motivet? Och därför så krävs det enligt vår mening en oberoende extern granskning där vi går till botten med om det är så att det skett några oegentligheter, korruption eller liknande i den här affären så att vi får det klargjort.

Tack Axel. Då är det replik begärd av Daniel Bernmar (V).

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare. Nu kommer det igen då. Den här väldigt lite obehagliga sättet att ställa frågor om det har hänt någonting. Om det skulle vara så. Om jag ställer den frågan så inser jag att det finns några som helst belägg för att någonting fel skulle ha begåtts. Svaret är att några sådana belägg finns inte. Fyra Stadshus AB-möten, ett kommunstyrelsemöte har vi ägnat mycket stort utrymme för att diskutera den här frågan. Det är inte så att vi har hindrat Axel Darvik från att föreslå och tycka saker. Utan verkligheten är att han inte lyckats belägga ett enda påstående om att något har varit fel i den här affären. Utan det han har belagt är att han gör en annan bedömning när det gäller frågan om principiell beskaffenhet än vad styrelsen har gjort. Det är det enda han har belagt. Vill han belägga något annat så föreslår jag att han pratar med sin egen partikamrat, Ankan till fågeln, som sitter precis bredvid och som har deltagit i den här processen. Initierat längs hela resan.

I replik begär Axel Darvik (L).

Tack ordförande. Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet som vi har i det här ärendet. Och obehagligt, det är det nog bara om man har någonting att dölja i den här frågan. Känner man att det inte finns något att dölja, finns det inte heller något obehagligt i att få en rejäl genomlysning av det. De påståenden som jag har kommit med är bland annat att det här beslutet togs på ett sätt som inte är förenligt med kommunallagen, inte är förenligt med ägardirektiv och bolagsordning. Det är en bedömning som stadens egna stadsledningskontor, som stadens egna koncernmoderbolag delar. De har, likt som jag, presenterat en lång rad belägg för varför det här inte var ett beslut som togs på legitima grunder. Därför finns det anledning att göra en stängd rast.

Då är tiden slut där. Replik begär Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack ordförande. Det är en helt annan fråga. Den frågan berörs i kommunstyrelsens rapporter, den kommer att beröras i stadsrevisionens granskningar. Det var precis det jag inledde mitt inlägg med, Axel, om du hade lyssnat på det. Nämligen att i slutändan kommer inte det göra någon skillnad om vi gör en extern granskning av den principiella beskaffenheten av ärendet eller ägardirektivfrågan. Därför att där har vi en fungerande granskning. Att lägga miljoner på konsultarvoden för att granska den frågan, det är inte värt det. Det menar jag är varken effektivt eller tydligt. Och verkligheten är också att framtidens styrelse hade ganska mycket på fötterna när de gjorde sin bedömning. En bedömning som också har redogjorts här av både Hanna Klang och Petra Elf vid ett tidigare tillfälle. Sen är det en bedömning och det får vi ta ställning till när den frågan granskas i sin helhet av de organ som är satta att göra det. Det kräver inga resurser för det. Tack.

Då är det replikbegär av Axel Darvik (L). Varsågod.

Tack ordförande. Det kan måhända vara så att Daniel Behrman tycker att den här frågan är obehaglig just av den anledningen att han själv har varit involverad i beslutsfattandet. Han och ytterligare en ledamot i Stadshuset AB var de två som var involverade i den här processen innan beslutet togs av AB Framtiden. Jag är också mycket intresserad av att veta vilka råd Daniel Behrman gav till sin ledamot i AB Framtiden, huruvida den här frågan skulle hanteras av fullmäktige eller inte. Jonas Attenius har tidigare svarat på att han inte gav några råd alls, om jag ska tolka det svaret rätt. Mycket märkligt. Jag undrar då varför han överhuvudtaget blev informerad i den här frågan, om det inte handlade om antingen att avgöra om han tyckte att det var en bra affär eller att fråga om hur den skulle förankras. Så det är något som jag tycker vore viktigt att vi också får klarlagt.

Tack Axel. Daniel, du har haft två repliker. Nej, du har haft två repliker. Du får trycka inne på listan igen. Samma regler för alla. Hjälper inte. Det är två repliker ändå. Vi hörde det också. Men sätt upp det bara igen så är det snart din tur igen. Då återgår vi till talarlistan. Det är Axel Josefsson (M) och därefter Lillemor William son (D).

Tack för det ordförande, fullmäktige, ett varje. Jag orkar också ha bifall till vårt yrkande i det här ärendet. Man kan ställa sig just frågan som du ställer här, varför måste vi göra detta? Jo, det finns två skäl. Det första är att det råder en djup oenighet kring om det här är ett rätt förfarande eller ej i själva ärendeprocessen och om det är principiell beskaffenhet. Det är inte bara bolaget, partier, utan även mot er egen förvaltning så är ni ju också oense. Så det finns en viktig fråga att reda ut, vad är det som faktiskt gäller? Sen får vi inte heller glömma det att i er budget så går ni fram med att ni vill genomföra fler av den här typen av affärer. Hur ska vi hantera det? Det kan ju vara rimligt att vi faktiskt får reda på detta. Det är också, tycker jag, högst väsentligt för våra ledamöter ute i nämnder och bolag, framförallt de här bolagen som ska hantera det här, att de också får reda på hur man faktiskt ska förhålla sig till den här typen av affärer. Är det här då principiell beskaffenhet eller ej? Sist men inte minst så är det ju en marknad där ute nu, det är ett antal aktörer som faktiskt har fått göra fördelaktiga affärer med kommunen. Man har fått miljardlån utav kommunen. Är det någonting som andra aktörer också skulle kunna önska att få från kommunen? Det är också ganska väsentligt att vi får reda på detta. Utifrån de perspektiven så anser vi att det är högst motiverat att faktiskt gå fram i den här frågan och att vi får det här klarlagt. Tack.

Då är nästa talare Lillemor Williamson (D) och därefter Emmyly Bönfors (C).

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Både Stadshus och stadsledningskontoret har ju gjort bedömningen att den här processen i affären den har inte gått rätt till. Så det finns ju all anledning att utreda detta. Jag tycker inte det är konstigt alls. Dels det här med principiell beskaffenhet som vi har pratat fram och tillbaka om, men det är ju inte bara det. Det är ju det här sättet att agera bank och långivare åt de här börsbolagen. Det känns ju liksom väldigt konstigt. Det är ju ingen vanlig affär som kommuner eller bolag i kommunen brukar göra. Och sen var det här med alla om, som någon sa här, som finns. Och om och att man misstänker saker. Det beror väl på att det är en väldigt märklig konstig affär. Jag får ju propåer också från folk i fastighetsbranschen. Men vad är det här? Hur har det här gått till? Det vet man inte. Hela styrelsen har inte haft samma information, vad jag förstår. Det känns ju liksom helt orimligt. En sån här granskning tycker jag verkligen behövs. Så jag vill yrka avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut och bifall till MDL och SD. Tack.

Då är det replik Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack ordförande. Jag vill bara tydliggöra det eftersom det inlägget avslutades med att styrelsen inte har fått samma information och sådär och misstänkliggörande av beslutsprocessen. Så vill jag bara säga att styrelsen, på alla möten vi hade, inklusive det sista mötet innan flera medlemmar lämnade styrelsen, så var alla helt eniga fortfarande och tydliga, öppna med att de stödde affären i sin helhet. Så att fullmäktige är medvetna om det. Tack.

Då är det replik Bjärredalen, Lillemor Williamson, (D). Varsågod.

Jo men det handlar ju inte om ifall det är en bra eller dålig affär. Det är en helt annan fråga. Vissa har bedömt att den är bra och det har styrelsen gjort. Men jag är inte säker på att de har fått alla papper på bordet. Och andra tror inte att det är det. Men det handlar ju inte om det. Utan det handlar ju om hela hanteringen av detta. Tack.

Då återgår vi till talarlistan. Det är Emmyly Bönfors (C) och därefter Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack för ordet. Jag tycker det är ändå märkligt hur minoritetsstyrelsen med dårars envishet framhärdar att det här inte behöver granskas noggrannare. Stadshus AB har ju själva kommit fram till att den här affären och det här upplägget borde skett på ett annat sätt. Och Centerpartiet har ju gång på gång lyft den här frågan och kritiserat affären. Kritiserat framförallt att det här borde ha lyfts till kommunfullmäktige. Eftersom vi anser att köpa byggrätter som man inte avser bygga på borde vara av principiell beskaffenhet. Och nu är ju affären redan genomförd men det återstår ju fortfarande ett antal frågor om den här processen. Och vi hade ju gärna gjort upp om den här frågan i lite större enighet och det hade varit klädsamt om styret kunde visa lite ödmjukhet inför att det finns en stark opposition som ifrågasätter den här processen. Men där är vi inte idag. Och vi tycker därför att det är viktigt att vi får den här frågan belyst eftersom vi behöver veta vilka spelregler som ska gälla framöver. Vilka frågor ska lyftas till kommunfullmäktige framåt. Så därför kommer vi yrka bifall trots att vi antagligen har ganska olika bevekelsegrunder från oppositionen så kan vi ändå vara överens om att det här behöver granskas. Så vi yrkar bifall till yrkandet från M, D, L och KD.

Då har Daniel Bernmar (V) begärt replik. Varsågod.

Tack ordförande. Ja det är väl inte dåligt envis att det är väl snarare så är det att yrkandet pekar ut precis bevekelsegrunderna. Så att ni inte har olika bevekelsegrunder utan röstar man för yrkandet så röstar man för att externa konsulter ska betala externa konsulter att granska frågan om principiell beskaffenhet och informationsprocessen. Och frågan om principiell beskaffenhet det är ju en bedömningsfråga. Det är en svår bedömningsfråga. Styrelsen har gjort en bedömning. Stadshus AB har gjort en annan bedömning. Det har också framkommit, apropå informationsprocessen, brister i Stadshus ABs förmåga att omhänderta information från sina döttrar. Det är vi medvetna om. Alla de här sakerna har vi gått igenom på flera styrelsemöten. Det behövs i min bedömning, för de två frågorna, ingen extern granskning. Vi kommer ha all information vi behöver för att ta ställning i de två frågorna. Så det är två meningslösa saker att låta konsulter titta på.

Tack Daniel. Då är det replik. Vi har Emmyly Bönfors (C), varsågod.

Tack. Ja, så vår främsta bevekelsegrund är ju frågan om principiell beskaffning, men vi tycker inte det är skadad att få frågan om informationsprocessen belyst. Men det är kanske inte vårt huvudfokus från Centerpartiets sida. Däremot så tycker jag inte heller att man kan använda argumentet om att det är helt onödigt att beställa externa granskningar. Vi har gjort det inom Älvstranden AB till exempel, där både Ernst & Young och Ekan har varit inne för att titta på organisation, ledning och också kultur. Och det är väl absolut ingen subjektiv fråga, utan kultur, till exempel företagskultur, är ju väldigt objektivt. Lika odefinierat då i så fall som principiell beskaffenhet. Så det här går ju att göra och jag tror det vore väldigt nödvändigt att få externa ögon på det här. Och det hade varit läsamt om ni också hade välkomnat det från minoritetsstudierts sida.

Då är det Daniels andra replik här. Varsågod.

Tack ordförande. Ja, när det gäller frågan om principiell beskaffenhet, som jag uttryckt tidigare, så finns det ju inga objektiva fungerande definitioner av det begreppet. Utan kommunallagen är ju en ramlagstiftning. En advokatbyrå eller revisionsbyrå kommer inte kunna ge en bättre definition än vad stadsledningskontoret eller i slutändan den här församlingen bestämmer. För i slutändan är det så att det är den här församlingen som bestämmer. Det finns ingen objektiv definition av det. Det kommer aldrig finnas. Utan det är vi tillsammans som bestämmer det. Så fungerar det. Och så kommer det sluta även i detta fallet. Så den externa granskningen kommer egentligen inte bidra med någonting nytt i den frågan. Stor skillnad med Älvstranden, som ju var dysfunktionellt ekonomiskt, till och med brottsliga gärningar som begicks, riktiga brottsliga gärningar. Inget sånt. Det finns ingenting som tyder på det, hur många gånger Axel Darvik än insinuerat det. Medan i Älvstranden så fanns det tydliga tecken på det. Det är en väldigt stor skillnad. Tack.

Då är det Emelie, det är din andra och sista replik här. Varsågod.

Tack för ordet. Ja, men när minoritetsstyrelsen väljer att slå dövörat till en samlad opposition om att inte anse det här vara en fråga av principiell beskaffenhet. När det till och med står i ägardirektiven då att om det råder tveksamheter om huruvida frågan är av principiell beskaffenhet eller inte, så ska den också lyftas. Inte heller där gjorde styrelsen den bedömningen. Då tycker jag att vi får använda de verktyg vi har som demokratiskt folkvalda. I just det här fallet så är det ett yrkande i kommunfullmäktige idag som är det verktyget. Det är demokrati. Då beslutar den här församlingen att det här är visst en fråga som är av principiell beskaffenhet.

Då återgår vi till talarlistan. Nästa talare är Jonas Attenius (S) och därefter Johan Zandin (V). Varsågod.

Tack för det ordförande och fullmäktige ledamöter. Ja som sagt det här ärendet som Daniel sa handlar ju om ägardialogen från Stadshus, Higab och kompani men har som sagt blivit kidnappat. Så är det. Men då, ett allmännyttigt bostadsbolag med uppdrag att förvärva byggrätter har gjort en affär. Affären har omfattats av insiderlagstiftning. Bolagets styrelse, både dess rödgröna och dess borgerliga, ja de har fått information. De har gemensamt gjort bedömningen att ärendet inte är av principiell art och inte behöver lyftas till annan instans. Jag själv har aldrig haft skäl att ifrågasätta den eniga styrelsens bedömningar. Jag har aldrig tyckt något annat än att ledande moderater, demokrater, liberaler med flera som suttit eller sitter i styrelsen. Men jag har heller inte ifrågasatt om de hade gjort en annan bedömning. När affären offentliggjordes så fick de utstå en helt makalös behandling. Det har riktats korruptionsanklagelser från liberaler mot andra liberaler. Det har ropats mygel från moderater till andra moderater. Det har gapats om inkompetens från demokrater till andra demokrater. Den sortens behandling av sina egna partivänner förtjänar man inte när man fattar ett affärsmässigt beslut i en styrelse. Men som vi sa tidigare på frågestunden så har jag ingenting emot en extern granskning, intern granskning, en seriös granskning. Det rödgröna styret har ingenting att dölja, vilket vi har bevisat gång på gång. Granska på! Jag själv har tillit till att Stadsrevisionen också med dess kommunala kompetens kan lösa detta på ett alldeles utmärkt sätt. Jag litar på Jonas Ransgård och Stadsrevisionen. Men de vill yrka bifall till kommunstyrelsens förtal om beslut och avslag på yrken från M, D, L, KD här i fullmäktige. Tack.

På detta har Axel Darvik (L) begärt replik. Tack ordförande.

Jag beklagar att vi inte kan vara överens om att den här granskningen behövs. En fråga som fortfarande hänger i luften är varför ordföranden i AB Framtiden informerade dig, Jonas Attenius. I vilken egenskap var det han informerade dig och vad var det som han tog upp på de två mötena som ni hade inför den här affären? Rörde frågorna bara om det var en affärsmässigt bra affär eller rörde det också frågan om hur ärendet skulle hanteras, om det bara skulle tas av styrelsen i AB Framtiden eller om det skulle förankras uppåt i hierarkin?

Tack ordförande i fullmäktigemöte. Jag tycker jag svarade på det innan att jag har inte bestämt något av det här du ställer frågor kring. Vi har dock en enig styrelse gjort och du sitter faktiskt precis bredvid en av dina partivänner som sitter i styrelsen. Fråga henne hur de gjorde bedömningen. Jag gör inte bedömningen om det är principiellt eller inte Axel. Jag har ju sagt det en massa gånger till dig. Jag gör inte det. Jag har inget skäl att ifrågasätta styrelsens bedömning. Jag har heller inget skäl att ifrågasätta om de har gjort en annan bedömning. Jag har inte det Axel. Men prata gärna med Ann- Katrin som sitter bredvid dig.

Då är det en kontrareplik Axel Darvik (L). Varsågod.

Tack ordförande. Jag pratade precis med Ann-Katrin och har gjort det flera gånger och just den här frågan så vet inte hon. Hon vet inte vad som försiggick på de mötena som du hade med AB Framtiden och det är det som jag är nyfiken på. Jag vill veta vad var det som bolaget tog upp med dig Jonas Attenius som också är ordförande i Stadshus AB och i kommunstyrelsen. Handlade mötena om affärens affärsmässighet eller handlade den om ärendets hantering? Det är ganska så enkla frågor eller var det både och? Det är två enkla frågor som jag skulle vilja ha svar på som jag vet att många andra också är intresserade av. Tack.

Då är det replik begärd av Axel Josefson (M).

Jag har inget att dölja men klarar inte av att svara på ett par enkla frågor. Jag tänker det som är viktigt att ha med sig här är att alla styrelser inte haft samma information. Alla styrelser har inte varit informerade om turerna som skett vid sidan om styrelsen. Man har inte haft möjlighet att kunna fatta ett beslut på samma villkor vilket man faktiskt borde ha gjort. Det här med principiell beskaffenhet. Jag har ingen anledning att ifrågasätta deras bedömning. Du måste också förstå vilken roll vi har.Du Jonas sitter i Stadshus AB och är ordförande i Stadshus AB. Du har till uppgift att ha uppsikt över de här bolagen. Det är klart att du måste ha en åsikt och du har haft en åsikt eller du har en åsikt sedan tidigare och det är att det inte är principiell beskaffenhet. Det har din parhäst också sagt att det inte är. Men här råder helt olika meningar. Det är bra om vi alla får uttrycka detta för en gång för alla. Tack.

Då är det replik av Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack ordförande. Ja, Axel Josefson (M), varför hade du inte en åsikt? Kan man ju fråga sig. Du har ju jobbat nära en ledande moderat i Stadshuset som har suttit i styrelsen. Varför hade du inte en åsikt? Fick du ingen information överhuvudtaget? Varför fick du inte det? Kan man ju också fråga sig. Återigen, jag har inget att dölja. Vi har inget att dölja. Låt detta granskas. Det här ärendet handlar om, ska det vara en extern granskning eller ska vi låta exempelvis Stadsrevisionen hantera detta? Jag säger som jag sa innan, jag har tillit att den kommunala kompetensen kopplat till vår verksamhet fungerar bäst i Stadsrevisionen istället för att göra en extern granskning och upphandla detta. Nu vet vi ju att vi kommer förlora det här idag. Det finns en majoritet för att rusta igenom det och då blir det en extern granskning. Men jag tycker och jag litar på att Stadsrevisionen hade klarat det på ett utmärkt sätt.

Tack för det ordförande. Jag svarar gärna på den frågan Jonas och jag hade absolut ingen information. Av den anledningen att det som styrelsen fick reda på var att det råder strikt affärssekretess. Jag fick inte prata om detta utanför styrelsens rum. Men det var två personer som valde att fråga om det. Det var ordförande och vice ordförande i Framtiden AB som informerade sina gruppledare utan att berätta det för övriga styrelsen. Där tycker jag är den springande punkten. Att den informationen har varit väsentlig för styrelsen att få reda på. För då hade det kunnat ske en ordentlig förankring inom hela breda politiken. Det är där det har brustit Jonas. Tack.

Jonas du har haft två replikskiften redan i det här skiftet. Sorry. Får trycka in dig igen. Nu återgår vi till talarlistan. Det är Johan Zandin (V) och därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod.

Tack så mycket. Det har citerats lite ur Stadshusets delårsrapport både i det här ärendet och under en tidigare frågestund. Axel har till och med varit vänlig nog att klistra in citatet direkt i sin fråga. Det som står där är att Stadshuset i sin delårsrapport konstaterat skäl kan finnas att betrakta ärendet som principiellt. Det är ett helt annat påstående än att det är principiellt. Att det kan finnas skäl tror jag alla här kan inse. Det är inte vilken affär som helst som man skulle kunna tänka sig att betrakta det här ärendet som principiellt. Men styrelsen har enligt valt att inte göra det. Jag kan i alla fall inte hitta i den delårsrapporten att Stadshuset AB definitivt har fastslagit att de tycker det är principiellt. Men det var egentligen inte det jag skulle gå på att säga utan jag ska nämna en annan sak i yrkandet här. Man nämner det här med paketerade bolag. Man begår ett grovt syftningsfel i sitt yrkande där. Det är inte förvärvet av bolagen som måste vara till syfte att paketera fastigheterna. Det är bolagen själva. Den svenska fastighetsbranschen fungerar så att när man säljer och köper fastigheter kommersiellt så lägger man dem i ett aktiebolag framför allt av skattetekniska skäl. Där ligger de sen kvar i det bolaget oavsett hur många gånger man säljer eller köper eller till och med säljer tillbaka dem. Det är det här man tydligt har gjort ett undantag för. Det är okej att sälja sådana bolag utan KFs godkännande. Det är inte okej att sälja vanliga aktiebolag som har en verksamhet men ett bolag som bara är till för att paketera en fastighet. Det får man sälja. Inte bara innan paketeringen utan även senare.

Tack Johan. Då är det replik begärd och Emmyly Bönfors (C). Varsågod.

Tack. För det första så även om det nu står att det kan vara föremål så står det i ägardirektivet att om det råder tveksamhet så ska det också lyftas till kommunfullmäktige. Så där kan man väl ändå säga att de uttrycker att det råder en stor tveksamhet. Sen när det gäller det här med paketering i det ärendet som låg externt från början, alltså från Framtidens styrelse, det som var allmänt känt. Där stod det ju att affären förutsatte KF-beslut för att genomföra den här försäljningen av de paketerade fastigheterna. Därför blir det ju väldigt märkligt när man läser det i efterhand. Att man går fram och röstar igenom ett ärende i Framtidens styrelse. Där det står att en del av affären kräver ett KF-beslut. Så stod det från början. Men sen ändå kan man se att det här inte är av principiell beskaffenhet. Så man genomför en affär där man vet att delar av affären kräver ett beslut i KF. Ansåg man då i alla fall. Sen har man ändrat sig. Det är ju ganska märkligt att man då beslutar något som då. Tack Emmyly.

Då är tiden slut där. Replik begärde Johan Zandin (V). Varsågod.

Jag ska inte bemöta den sista delen men den första delen om ifall det råder tveksamhet. Ja så är det. Men det råder ju ingen tveksamhet i styrelsen. Jag förutsätter att man har diskuterat igenom det länge och noga och kommit fram till att ja, det är inte av principiell beskaffenhet. Det finns inte heller någon tveksamhet om det är styrelsen. Då behöver det inte tas upp. Så det är inget konstigt med det. Det är väl jättebra att styrelsen har den möjligheten att lyfta frågan om de är tveksamma. Men här var de inte tveksamma. Tack.

Då återgår vi till talarlistan. Det är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Daniel Bernmar (V).

Tack för ordet, ordförande. Jag ska börja med något så konstigt som att ge Axel Josefsson rätt, jag ska ge Jonas Attenius (S) rätt och jag ska ge Daniel Bergman (V) lite rätt. Men vi pratar ju om varandra, runt varandra. När den här affären briserade, jag visste ingenting om det, så ringde jag vår kille i Framtiden och jag var väldigt orolig över det. Jag läste det i GP. Jag pratade länge med honom och han försäkrade mig om att han tyckte att det här var en bra affär. Han sa att det var en enig styre i Framtiden som tyckte att det var en bra affär. Och han förklarade upplägget och sa att vi haft lite extra möten där. Och så namngav han några av er andra som ställde relevanta frågor. Han försäkrade mig att det var en bra affär. Där någonstans släppte jag själva affären. Men den här frågan handlar ju inte om affären. Daniel Bernmar, du kanske har rätt här, det här med principiell beskaffenhet. Det kanske är så att det kommer tillbaka till det här. Det kanske du har rätt i. Jonas Attenius (S), du hade rätt i att alla i Framtidens styrelse tyckte detta var bra. Det hörde vi när vi sa att det sitter i Stadshuset. Jag hörde det på Stadshuset och en enig styrelse tyckte att det här var bra. Men nu kommer det här stora menet. Det är inte det här det handlar om. Hela styrelsen i Framtiden var ju inte överens om att man hade fått samma information. Det är ju det och det är precis det jag står här och försöker förklara. Det gjorde Axel här innan. Du fick ju frågan, inte i egenskap av ordförande i Stadshuset, utan i din roll som KSO. Det är bra att vi har KSO med oss, sa VD för Framtiden på Stadshuset AB. Det här har inte framkommit till alla ledamöter i Framtiden. Det var de rörande överens om. En del tyckte att vi hade fått all information, en del tyckte att vi hade infört det. Därför yrkar vi bifall till tilläggsyrkan från M, L, KD.

Då är nästa talare Daniel Bernmar (V) och därefter Axel Darvik (L).

Tack ordförande, fullmäktige göteborgare. Ja, Axel Darvik, om vi återgår till de diverse anklagelser som riktades mot mig och de diverse frågor som riktades till mig för sist den kvart sedan. så tycker jag inte alls att det är obehagligt att bli granskad, eller att styrelsen blir granskad. Det är väl jättebra. Däremot tycker jag det är obehagligt med de misstänkliggöranden om att det skulle ha försiggått någonting olagligt här. De tycker jag är obehagliga. Och det finns absolut noll grund för de påståendena eller insinuationerna. Från dag ett har jag däremot varit väldigt tydlig. Jag tror att det var första dagen vi fick reda på detta, när vi satt på ett möte, att man kan vara lugn. Det här kommer granskas. Därför att så fungerar den kommunala demokratin och det ska vi vara glada för. Det kommer granskas av Statsrevisionen, det kommer granskas av kommunstyrelsen. Och redan nu, faktiskt, på kommunstyrelsens bord, ligger ett granskningsärende som innehåller den här affären. Och det är också ur det som Axel Darvik (L) citerar och som också andra här har citerat. Sedan frågan om vad är det som har framförts till mig i det här ärendet? Och då kan jag informera om det, eftersom detta är första gången Axel frågar. Däremot har han tidigare ljugit om vad jag har fått för information om vad jag har gjort. Men nu ska jag faktiskt svara. Hanna Klang, vice ordförande, ringde mig två dagar innan de skulle fatta det här beslutet och frågade, precis som VD gjorde till direktören i Stadshus AB, Vill du få reda på information som du måste hålla för dig själv och som kommer att skrivas upp på den här inside-listan? Det vore bra om jag kunde få bolla med någon. Ja, sa jag. Jag tar emot den informationen för att kunna ha den dialogen. Och sen fick jag ett antal frågor, allmänna påståenden om affären, utan att jag ens visste vilka bolag det handlar om.

Tack Daniel. Nu är det Axel Darvik (L). Du står uppsatt dels på talarlistan och dels som en replik. Vilket av dem vill du ha? Då börjar vi med replik, varsågod.

Tack så mycket ordförande. Jag ska inte gå in så mycket djupare än det är de andra grejerna, men jag tycker det är hedervärt att du i alla fall gläntade på dörren till att avslöja vad det var som du och Hanna Klang pratade om. Jag skulle vilja ställa två raka frågor till dig också, Daniel Bernmar. Var det så att de här frågorna som Hanna Klang hade, handlade det om affärens affärsmässighet? Eller handlade det om ärendets hantering? Eller handlade det om båda dessa saker som du fick ge råd om? Tack.

Då är nästa talare på listan.

Jag är helt övertygad som svar på den frågan att de hypotetiska frågor som ställdes handlade säkert om båda de sakerna. Jag frågade garanterat om det var en enig styrelse. Det minns jag. Är det en enig styrelse som gör den här affären? Ja, tycker jag. Det är till exempel en fråga om formen och inte om innehållet. Fanns det frågor om innehållet? Ja. Jag kommer till exempel ihåg att en fråga rörde vilken fysisk plats det var. Det är ju en fråga om innehållet. Så det betyder att det fanns frågor, bredden av frågor var Tack.

Och då är det replik av Axel Darvik (L).

Tack ordförande. Då vill jag ändå fråga Daniel Bergman, hur var det möjligt att Hanna Klang kunde veta att det var en enig styrelse, eftersom styrelsen ännu inte hade behandlat ärendet? Samtalet som ni hade var innan styrelsen hade fattat sitt beslut om affären. Hon kan ju inte vara synsk så att hon vet vilket beslut som styrelsen ska fatta. Dessutom undrar jag om den fråga som hon tog upp och ni diskuterade handlade om vem som hade behövt fatta beslut om affären och om den här affären skulle också tillställas Stadshuset AB, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Tack. Då är det replik av Daniel Bernmar (V).

Tack ordförande. Jo det kan hon veta därför att de hade haft ett möte innan där de hade gått igenom hela affären och där alla hade deklarerat hur de skulle rösta. Och sen skulle de ha ett möte där de bara skulle rösta och det var mellan de två mötena som det här telefonsamtalet skedde. Så därför kände hon sig tämligen säker på utfallet i den frågan. Och jag tror nog också att om det inte hade varit på det viset, då hade Hanna nog reagerat vid den tidpunkten och kanske begärt att få bordlägga frågan. Därför att det var en av de utgångspunkterna som jag sa i formfrågan var väldigt viktiga. Att man gör sådana här frågor i enighet. Det uppfattar jag som självklart att det skulle ha varit på det viset om det inte var enligt. Nu var det ju det.

Då återgår vi till talarlistan och nästa talare är Axel Darvik (L) och därefter Hans Arby (C).

Tack ordförande. Jag vill också utveckla lite grann varför det är viktigt att göra den här externa granskningen som dels handlar ju då om frågan är av principiell karaktär men också om informationsflödet. Därför att det finns flera lagliga aspekter som är viktiga att få reda på. Och där jag uppfattar det också som att styrelsen faktiskt har fått en felaktig information i sitt beslutsunderlag. Det handlar om huruvida den här affären är i enlighet med EU:s regler för statsstöd. Det finns mycket goda skäl tycker jag att anse att om man uppfyller de gynnande kriterier som finns i den lagstiftningen och att det därmed kan finnas skäl till att återkräva delar av det här lånet. Lånet i sig är problematiskt. Det finns inte heller där någon större så att säga i beslutsunderlaget utvecklat resonemang om huruvida det här är en del av och ryms inom det kommunala ändamålet. Enligt ett avgörande från 1983 så dömdes Stockholms läns landsting för att agera kreditinstitut och det är en vägledande dom i Högsta domstolen som har varit viktig för att just att poängtera det att kommuner och regioner inte får ställa upp med lån till privata aktörer. Det är förbehållet staten och privata kreditinstitut. Sedan är det ju då frågan om den principiella beskaffenheten i sig och hur rekommendationerna kring detta har gått till. Men avslutningsvis också den extensiva sekretessbeläggning som man gjort av dokument även efter det att affären offentliggjorts. Som i sig gör det svårare att granska den här och om det faktiskt är så att det finns andra brott förknippat med den här hanteringen. Det är något som jag tror är viktigt att kunna kartlägga. Tack.

Då är replik begärd av Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack ordförande fullmäktigemöte. Jag vill bara fråga Axel Darvik. Nu räknade du ett antal problem som du ser. Ante du att Stadsrevisionen inte är kompetenta nog att klara av den granskningen? Tack.

Då är det replik begärd av Axel Darvik (L).

Tack ordförande. Jag tror mycket väl att Stadsrevisionen är kompetenta att göra den granskning de är ålagda att göra enligt kommunallagen. Men det jag räknar upp här också handlar om om andra delar som kan vara oerhört väsentliga för att upprätthålla förtroendet för Göteborgs kommun. Och att vi säkerställer att inom ramen också för den uppsiktsplikt som vi har av kommunala bolag att vi gör vårt yttersta för att säkerställa att vi följer all lagstiftning. Samt om det är så att det finns möjlighet att det är något i detta som är oegentligt eller korrupt. Då måste naturligtvis kommunen på alla tänkbara sätt bistå i en sådan brottsutredning. Men det är alldeles för tidigt att avgöra om det skulle vara fallet i den här affären. Men det är någonting som jag tycker att en extern utredning måste titta på också när man kartlägger informationsprocessen. Tack.

Då är det replik och Johan Zandin (V). Varsågod.

Ja, Axel nämnde många saker här. En var otillåtet statsstöd. Ja, det är självklart att kommunen inte ensidigt kan gynna en privat part. Men alla, till och med Axel, förstår ju att detta var en del av ett paket. Som i alla affärsuppgörelser så kommer man överens om saker som gynnar bägge parter. Några gynnar den ena parten, några gynnar den andra. Så jag är inte särskilt oroad för att vi skulle åka dit på något brott mot EU statsstödsregler för att vi gör en affär som gynnar två parter, varav en är oss. När det gäller sekretess hos handlingar hos kommunens bolag så kan det finnas ibland. Men det finns ju en bra rutin i svenska offentlighetsprincipen för hur man kan överpröva det. Så är det några handlingar som du inte har fått ut än, som du anser att du borde få ut, så kan du begära ut dem. Och får du ett avslag så kan du överklaga det enligt konstens regler.

Kontrareplik Axel Darvik (L) Varsågod.

Tack ordförande. En av delarna i den här affären rör just då ett räntefritt lån. Eftersom lån är förbjudet för kommuner att ge till privata aktörer så är det i sig en otillgjort del av det här hela paketet vilket gör att det definitivt är så att det finns risker att vara gynnande på ett otillbörligt sätt. Dessutom tycker jag det är mycket märkligt att det kommunala bolaget som köper mark baserat på en värdering, den ena eller egentligen den enda riktiga värderingen kommer från ett värderingsinstitut som är delägt av en av säljarna. Det i sig tycker jag gör att man borde få en varningsflagg för hur man faktiskt kommer överens om vad som är en riktig prislapp. Sedan när man väl får ut de här så delar man inte med sig av de här värderingarna trots att kommunens nämnd normalt sett gör det i den här typen av affärer.

Då är det kontrareplik av Johan Zandin (V). Varsågod.

Jag kan absolut förstå dem som ser likheter mellan den här återköpsklausulen och ett lån. Men rent juridiskt är det inget lån. Så ett förbud mot lån är inga problem i det sammanhanget. Tack.

Då återgår vi till talarlistan. Det är Hans Arby (C) och därefter Karin Karlsson (V). Varsågod.

Ordförande, ledamöter, åhörare. Jag tänkte börja med några sakupplysningar. Älvstranden utveckling, det som var oegentligheter och kriminellt är polisanmält. Man såg det med nya ägardirektiv, problem med ledningstruktur, att det var värt att plocka in en extern konsult som tittar på organisation och ledning, en annan som tittade på kultur. För man behöver få in andra med andra perspektiv och kan jämföra med andra organisationer. Jag kan också säga att det här med vad som är principiellt ärende skiljer sig åt. Vi i Älvstranden lyfter en affär där vi ska sälja Guldbergs fastighet till exploatering till staden. Det tycker vi är principiellt. Den kommer upp här. Vi lyfter på exploateringsländerna, lyfter vi när vi säljer tomträtt till stenar. Det kommer upp här. Så det finns verkligen olika sätt hur man ser på det här. Därför tycker jag det är viktigt att titta på det också. Och just att det är externt för att få in olika perspektiv. Du kan gå längre vad det gäller intervjuer med information och allting också. Och jag tycker, sen kommer säkert stadens revisorer hitta en hel del också utifrån sitt uppdrag, det är jag övertygad om. Men jag tycker det är lite märkligt. Det hade varit klädsamt. Vi är en officiell kommittee, vi sitter i styret, vi ser att här är någonting som inte ledningen, ni som ledning inte sköter riktigt. Då är det bra att ta in en extern. Det kanske är det bästa sättet att slippa ytterligare debatter om frågan vem visste vad, visste vad, och är det principiellt eller inte. Vi får in en extern granskning, vi får Statsrevisionen också. Ni är inte rädda för en granskning, men låt oss göra det. Tack.

Tack ordförande fullmäktige. Det är inte vi som ledning som tycker någonting här, utan det är en enig styrelse som tycker någonting här. Sen är vi beredda att granska det i enlighet med de av kommunen fastställda granskningsprinciperna. Vi menar att ingenting tyder på att någonting här skötts på ett sätt så att inte ordinarie granskning kan granska det. Det är ju det som vi argumenterar för. Det är bättre om vi faktiskt lyssnar och bemöter det som vi pratar om. När det gäller organisation och kultur och sånt som rör Älvstranden här, så kan vi vara helt säkra på att under juni och juli månad, om vi ska vara ärliga, i bästa fall under juli månad, så kommer inte någon granskning av kultur och organisation kunna ske. För något mer än juli månad kommer det inte bli med det här yrkandet, eftersom det ska vara tillbaka här i september. Tack.

Då är det replik begärd av Hans Arby (C) Varsågod.

Tack ordförande. Mitt exempel med kultur och så vidare vid Älvstranden är ju att det är inget konstigt att man tar in externa konsulter för att granska vissa saker. Och ett skäl att vi behöver ta in det, eftersom vad vi än säger, tycker ni det är principiellt, ja men det är upp till styrelsen. Det är bara upp till styrelsen. Men ni säger ju ingenting, ni har ju ingen egen åsikt i styret om vad som är rätt eller fel. Ni måste kunna ha en egen tolkning. Därför är det värt att titta på det här med information om det är principiellt eller inte, om den bedömningen är riktigt gjord.

Replik begärd av Daniel Bernmar (V).

Tack ordförande. Jag är uppenbarligen otydlig. Nej, den enda bedömningen som har gjorts hittills är ju styrelsens. Den andra bedömningen som har gjorts är av Stadshus ABs tjänstepersoner. Så det finns två bedömningar. De är motstridiga varandra. Det är ju där vi står nu. Min grundbedömning lutar sig mot styrelsens i framtidens bedömning. Det ska jag vara ärlig med att säga. Jag är naturligtvis öppen för att diskutera och läsa mig till vad Stadshusets tjänstepersoner har tyckt i frågan. De har inte riktigt övertygat mig än. Så kan jag säga. Men jag tror inte att en betald granskning under juli månad kommer att leda till mer information eller bättre information än den information jag redan har. Tack.

Då är det Hans Arby (C) som har begärt replik. Varsågod

Tack. Felet är att det hade varit för tajt. Det hände inte i juli. Annars hade det varit bra med en extern granskning. Vi ser från operationen hur ni slingrar hela tiden på frågan och säger att det är styrelsen. Därför behöver vi den här. Jag menar att ni kommer tjäna på det. Det kommer bli mindre av den här diskussionen.

Då är nästa talare Karin Karlsson (V) och därefter är talarlistan tom. Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige åhörare. Bara för att vara väldigt tydliga. Det finns ingen på den här sidan som är emot att det här granskas och genomlyses. Skiljelinjen går ju mellan om man tycker att den bästa sättet att göra det är att upphandla externa konsulter och lägga pengar och resurser på det. Eller om man har förtroende för att en statsrevision som vi har, som har som uppdrag att göra den här typen av granskningar, de har stor kompetens och stor integritet om de kan klara av att göra detta inom ramen för sin vanliga granskningsuppdrag. Det är det vi tror. Vi tror att det är rätt sätt att gå. Vi välkomnar granskningen. Vi kräver den granskningen. Annars gör inte statsrevisionen sitt uppdrag. Det är det vi säger på vår sida. Om vi ska gå in på det riktiga ärendet, eller moderärendet, så noterar jag att det har sagts mycket bra i de här dialogerna mellan Higab och Stadshus AB om till exempel energieffektiviseringsbehoven. Jätteviktiga framöver. Jag tror också att det är bra att man fortsätter ha närmare dialog om finansieringen för Älvstranden. Den kommer bli jobbig annars. Så jättebra att man fortsätter med den dialogen. Tack så mycket.

Tack Karin. Då är talarlistan tom. Under överläggningen yrkar Axel Darvik (L), Axel Josefson (M), Lillemor Williamson (D), Emmyly Bönfors (C) och Jörgen Fogelklou (SD) att fullmäktige bifaller yrkande från MD, L och KD den 21 maj 2024. Daniel Bernmar (V), Jonas Attenius (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag?

Bifalles förslag? Axel Darvik (L)med flera. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts. Då ska vi avställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget med Axel Darvik med flera. Godkänns denna voteringsproposition? Då gör vi klart för omröstning. Omröstningen är avslutad. Det är 40 ja och 41 nej. Jag är spänd av vändan att det är bifall till Axel Darvik, Axel Josefsons eller från MD, L och KD:s förslag. nya och kostnadsberäknade åtgärder

är vi på ärende nummer 21 och det är redovisning av kretslopp och vattennämndens av uppdrag avseende nya kostnads och kostnadsberäknade åtgärder. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kretslopp och vattennämndens uppdrag om att ta fram nya och kostnadsberäknade åtgärder och aktivitet för ökad måluppfyllelse som kan inkluderas i ordinarie uppföljning antecknas och förklaras fullgjort. Här har vi en talarlistan och vi börjar med Helena Norin, MP, därefter Daniel Augustsson, C. Varsågod, Helena.

Ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och väldigt kort kan man ju se att vi behöver göra mer för att minimera avfallet här i stan och det gäller ju både privatpersoner men också stadens verksamheter. Vi ser att flera av stadens verksamheter säger att det kommer behövas mera resurser för att de ska kunna sluta slänga lika mycket som sopor och det är ju ett sorgligt faktum men ändå något som vi allihopa får se till att ta med oss när vi går in i budgetbehandling inför nästa år. Eftersom det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra om vi sorterar bättre och minskar våra avfallsmängder.

Tack, Helena. Då är det Daniel Augustsson (C), därefter Karin Karlsson (V). Varsågod, Daniel. Ordförande och ledamöter.

Vi står inför betydande utmaningar när det gäller att minska avfallet och öka återanvändningen. De 28 konkreta åtgärderna som finns i rapporten skulle tillsammans innebära en samhällsekonomisk nytta på 1,1 miljarder kronor. Det är ett kraftfullt bevis på att miljömässiga initiativ inte bara är nödvändiga men också ekonomiskt försvarsbara. Att målupplevelsen för vissa åtgärder är låg visar dock att det finns mycket arbete kvar, men det är också en möjlighet att förbättra och optimera våra strategier. Det är av yttersta vikt att respektive nämnd och bolagsstyrelse tar sitt ansvar och implementerar de förslagna åtgärderna, men också att vi säkerställer att det finns resurser till genomförandet. Detta är en gemensam insats där alla delar av staden måste bidra för att vi ska nå målen. Med detta sagt yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Daniel, då är det Karin Karlsson. (V) är det Mats Arnsmar (S) är det varsin Karin.

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag håller med föregående två talare. Det är en väldigt bra handling vi har här. Många bra inspel framöver och det finns en del lågt hängande frukter. Det är viktigt att vi minskar mängden avfall som vi har. I en stad av vår storlek så blir ju en procent hit och dit ganska många kilo avfall. Det här är jättebra att vi har på bordet och vi tar med oss de här framöver. Kloka inspel i kommande budgetprocesser och så vidare. Så bifall kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Karin. Då är det Mats Arnsmar (S) som är sist på talarlistan. Varsågod Mats.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Jag vill också yrka bifall till KS förslag. Tänk om alla beslut hade varit enkla och bara tagit ett beslut här i fullmäktige så hade det blivit så. Här är det ganska tydligt att det finns många saker att ta hänsyn till. Inte bara att det är olika nämnder som ska ta massa beslut. Det är också konjunkturen och allting runt omkring. Det finns företag som bidrar till det här också. Konjunkturen är en fråga som man verkligen får beakta just när det gäller avfallsmängderna. Egentligen är det bara ett uppdrag till oss själva att ta fram spegeln och fundera lite grann på vad vi kan bidra med i alla nämnder och bolag som vi sitter i. För att få det här att fungera. Naturligtvis återkommer den här frågan i budgetdebatter framöver. Tack så mycket.

Tack Mats. Det är tomt på talarlistan och det finns bara ett förslag. Kan vi besluta enligt kommunstyrelsens förslag? utvärdering av Göteborgs Stads plan för barn- och ungkultur 2020-

Den är på väg. Så där ja. Då har vi ärende nummer 22 och det är redovisning av uppdrag att genomföra uppföljning och utvärdering av Göteborgs stadsplan för barn och ung kultur 2020-2023. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att genomföra uppföljning och utvärdering av Göteborgs stads plan för barn och ungkultur 2020-2023 antecknas och förklaras fullgjort. Vidare föreslås att Göteborgs stads plan för barn och ungkultur 2020-2023 upphör att gälla. Slutligen föreslås att kulturnämnden får i uppdrag att inkludera barn och unga som en prioriterad målgrupp i nästa revidering av kulturprogrammet. Utifrån uppföljning och utvärdering av Göteborgs stadsplan för barn och ungdomar. Och här har jag en talarlista. Vi börjar med Bosse Parbring (MP) därefter Blerta Hoti (S). Varsågod Bosse.

Tack ordförande. Barn och ungas tillgång till kultur är oerhört viktig. Kultur för att kunna uttrycka sig, för att ha roligt, för att utöva motstånd, för att befria sig från det som begränsar en. Kultur fyller många olika funktioner. Inte minst för barn och unga. Det är också viktigt att den tillgången är jämlik. Vi vet att det inte är så. Det är särskilt barn och unga med föräldrar som har det gott ställt och som är vana att ta sig fram i samhället som har tillgång till kultur. Det är viktigt att vi i stadens verksamheter är medvetna om det och ger alla barn och unga likvärdig tillgång till kultur. Därför finns det många bra mål och insatser i det barn och ungdomskulturprogram som har utvärderats. Vi ser dock att det fått begränsad effekt. Programmen finns inte till för sin egen skull. Därför är det nu bra att vi kan gå vidare med det förslag som finns i utredningen om att föra in satsningarna i programmet för jämlika livsvillkor och jämlik hälsa. Och också göra barn och unga som en prioriterad målgrupp i nästa revidering av kulturprogrammet. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden.

Tack Bosse. Då är det Blerta Hoti (S). Därefter Jessica Blix, (D). Varsågod Blerta.

Tack ordförande och fullmäktige och göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag i det här ärendet. Genom den här uppföljningen och utvärderingen kan vi konstatera att staden har fått ett större fokus på barns och ungas rätt till kultur inom stadens olika verksamheter. Alltifrån välfärdsverksamheterna och kulturnämnden men alla andra. Vilket är väldigt positivt framförallt eftersom vi är ju förpliktigade till barnkonventionen enligt lag att utgå från barnens bästa i alla politikområden. Det är bra. Framförallt så är det bra med tanke på att vi har ju ett samhälle med växande klyftor, växande barnfattigdom och fortfarande väldigt omfattande segregation. Det här innebär att vi måste fortsätta, precis som Bosse Farbrink så klokt uttryckte, vi måste fortsätta sänka trösklarna i Göteborg för barnens och ungas delaktighet i kultur. Alltifrån litteratur, teater, musik och annan kultur. Därför vill vi inom det rörgröna styret att stadsledningskontoret får i uppdrag att inkludera barn och ungdomskultur i programmet för stadens program för jämlika villkor och jämlik hälsa. Jag kan bara beklaga att högeroppositionen är emot detta. Men jag kan också konstatera att såväl SLK som oss inom politiken, både höger och vänster, tycker att det är onödigt med flera nya styrdokument. Därför är det bra att vi upphäver den här planen, men att vi samtidigt ger i uppdrag till kulturnämnden att fortsätta jobba med barnen och prioritera barnens perspektiv på kultur inom ramen för kulturprogrammet som ska revideras i framtiden. Det här med att bara inte göra någonting, det är inte bra. Vi måste fortfarande ha någon form av plan, framförallt med tanke på att VGR kräver att vi så har. Tack.

Tack, Blerta. Du får gärna sätta upp dig. Nu är det Jessica Blixt, (D), därefter Anneli Rhedin (M). Varsågod, Jessica.

Tack, ordförande. Kulturnämndens utvärdering av Göteborgs stadsplan för barn och ungdomskultur 2020-2023 visar att planen inte haft så bra genomslagskraft som man hade önskat. Det är delvis på grund av pandemin och omorganisationer. Men precis det som Berta lyfte här, så är vi väldigt glada att se att barns rättigheter har fått en positiv utveckling och att det är i samtliga nämnder. Och att man verkligen ser att barnkonventionen, att den blev lag, att det har fått positiv inverkan. Det pågår mycket arbete med barn och ungdomskultur i staden, men det här arbetet kopplas inte alltid direkt till barn och ungdomskulturplanen, vilket också är svårt att mäta planens genomslagskraft. Vi delar stadsledningskontoret och kulturnämndens bedömning att det inte finns stöd för att ta fram en ny stadsövergripande barn och ungdomskulturplan. Och att det inte behövs ytterligare styrdokument, det var precis det som du sa om, Blerta. Men de befintliga dokumenten inklusive barnrättsplanen och kulturprogrammet täcker redan de identifierade behoven och det är under implementering. Vi kan inte nog poängtera att vi måste värna om barn och ungas kultur i Göteborg, men yrkandet från SV och MP om att inkludera barn och ungdomskulturen i programmet för jämlika villkor och jämlik hälsa det tycker vi är överflödigt. Barn och unga kommer redan att vara en prioriterad målgrupp i nästa revidering av Göteborgs stads kulturprogram. Och att starta en parallell process skulle riskera att skapa överlappning av resurser och ansvar. Jag yrkar därför bifall till stadsledningskontorets förslag och avslag på SV och MP:s tilläggsyrkande. Tack.

Tack Jessica. På detta har Blerta Hoti (S) begärt en replik. Nej. Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Anneli Rhedin (M) därefter Jenny Broman (V). Varsågod Annelie.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag vill först yrka bifall till tjänstutlåtandet och avslag på KS förslag. M, D, L och KD la ett yttrande i kommunstyrelsen den 23 april i år. Där vi stöder SLK:s tjänstutlåtande med motivering att det inte finns behov av att upprätta ytterligare ett styrdokument. Det dokument som finns tillgodoser de behov som har identifierats och är redan under implementering. Samt att det redan pågår planer att inkludera barn och unga som en prioriterad målgrupp i nästa revidering av Göteborgs stads kulturprogram. Tack.

Tack Anneli. Då är det Jenny Broman (V) därefter Ann Catrine Fogelgren, (L). Varsågod Jenny.

Tack för ordet. Jag behöver inte tillägga så där särskilt mycket från det Berta och Bosse sa tidigare. Jag tänker att det kan vara bra om man inte har läst ärendet så noga. Om man inte har tänkt gå upp så är det ju bara den ena delen av det som togs i KS som gäller här. Det är ju att man ska inkludera det här i Göteborgs plan för barn och ungkultur. Gud vad jag snubblar. Jag tycker det är lite för varmt. Att den ska gå in i revidering av kulturprogrammet alltså när den ändå revideras. Det kommer inte vara ytterligare styrdokument utan det blir snarare färre. Det håller vi med om. Det ska göras när det ändå revideras så att det inte blir ytterligare process. Det tycker jag är bra. Bifall till KS.

Tack Jenny. Då är det Ann Catrine Fogelgren (L) därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Ann Catrine.

Tack ordförande, ledamöter och hörare. Göteborgs stad har ett brett, varierat och mångsidigt kulturliv riktat till barn och unga. Men vi vet att tillgången till kultur är ojämn i staden och då flera olika parter är involverade behövs en tydligare samverkan för att nå målen. Det var anledningen till barn och kulturplanen som fullmäktige fattade beslut om i april 2020. Det som ställde sig bakom var M, KD, L, V, MP och Fi. Beslutet togs i början av pandemin och det framgår av utvärderingen att pandemin och omorganisationen som skett under planperioden har bidragit till ett begränsat genomslag. Det är faktiskt beklagligt. Men planen har dock gett frågan om barns rätt till kultur en positiv förflyttning. Utvärderingen visar också att planens innehåll varit ändamålsenligt men att målen tyvärr ändå inte har nåtts. Ett ökat fokus på barns rättigheter har skett med barnkonventionen som blev lag 2020 och i FiK barnrättsplanen 2021. I vår budget för staden finns det också ett tydligt uppdrag att kulturnämnden ska prioritera barn och ungas tillgång till kultur. Göteborgs stads kulturvårdkamp ska revideras som vi hört här och där anser vi att det är självklart att barn och unga ska ses som en prioriterad målgrupp i den revideringen. Det här programmet är styrande för hela staden och vi anser därmed att det räcker som ett styrdokument när det gäller den här frågan. Med det ovan sagda så ser vi att planen nu kan upphöra att gälla då frågan kommer att omhändertagas på andra lämpliga sätt. Jag yrkar bifall till stadsledningens konsultförslag och avslag på yrkande från V, S, MP. Tack.

Tack Ann Catrine. Då är det Rasmus Ragnarsson (SD), därefter Anna-Sara Perslow (C). Varsågod Rasmus.

Tack så mycket Aslan. Ja nu låter det ju som att det låter lite som det är kaka på kaka i de här inläggen. Det låter ju som att vi i alla fall allihopa är väldigt överens om att barn och unga ska prioriteras när det kommer till stadens kulturarbete. Och det är förstås något vi också delar. Vi delar den uppfattningen att barn och unga ska vara en prioriterad målgrupp. Och det var också utgångspunkten i vår budget när vi lade den. Men bara för att jag ändå ska bidra till debatten här och istället för att upprepa, för jag håller med väldigt mycket av tidigare talare här. Jag sitter i kulturnämnden. Det var en sak jag tog med mig från vår förra fördjupningsdag. Och det var logikkonflikter. Logikkonflikter eller målkonflikter kan vi också kalla dem. Och det är att förvaltningen har idag en uppsjö av styrande dokument som de ska förhålla sig till. Varav många innehåller mål som helt enkelt är motsägelsefulla i relation till varandra. Och det är någonting som också förvaltningen efterlyser, en tydligare styrning, tydligare mål att förhålla sig till. Då är det bra att vi försöker lägga band på oss själva när vi hela tiden vill skapa nya styrande dokument. För alla olika behjärtansvärda skäl och anledningar. Så det är helt enkelt det jag vill bidra till den här debatten. Vi måste lägga band på oss när det kommer till de styrande dokumenten. Annars kommer förvaltningen bli förvirrad kring vad det är de ska jobba med. Och vad det är viktigt för oss från politikens sida att följa upp på. Tack så mycket.

Tack Rasmus. Då är det Anna Sara Perslow (C) som är sist i talarlistan. Varsågod Anna Sara.

Tusen tack och tack herr ordförande. Jag tycker helt tvärtom jag. Jag tycker det är helt toppen att vi säger samma för då vill vi ju faktiskt någonting liknande. Men det är klart att vi ska försöka se till att inte ha för många dokument och konflikter. Och det är superbra att du plockade med dig det. För vi vill ju alla här inne, oavsett vad vi kommer rösta idag, se en plats där varje barn, ung person, har tillgång till kulturens rikedomar. För en bättre och mer jämlik framtid. Många har sagt det, Blerta. Tack, jättebra anförande. Kultur förbättrar livsvillkoren, det vet vi. Hälsan blir bättre för alla barn och unga i Göteborg. Man ska inte bara kunna vara del av kulturen, man ska också kunna ta del av kulturen. Och det är därför vi behöver se till att få mer och bättre genomslag. För precis som många andra har sagt, vi har inte fått det vi behöver. Det är särskilt viktigt att vi integrerar kultur i skolan som en del. Och det är också särskilt viktigt att vi ser till att fritiden är full av kultur och även andra aktiviteter. För vi vet att sysselsättning skapar mening och mål med vardagen. Det är otroligt viktigt att vi ska försöka utgå från barnen själva och ungas perspektiv. Och se till att de får vara en viktig röst i det här arbetet. Och inkludera deras röster, upplevelser och erfarenheter. Så att vi gör våra insatser härifrån mer relevanta och trovärdiga. Så därför föreslår även vi att barn och kultur integreras tydligare i programmet för jämlika livsvillkor och jämlik hälsa. Och därför yrkar jag bifall till KS förslag och det gemensamma yrkandet från S, V, MP och C. Tack.

Det var tomt på talarlistan. Kan vi gå till beslut? Ja. Ja. Under överläggningen yrkar Jessica Blixt (D), Anneli Rhedin (M), Ann Catrine Fogelgren (L) att fullmäktige bifaller stadsledningskontorets förslag. Bosse Parbring (MP), Blerta Hoti (S), Jenny Broman (V), Anna Sara Perslow (C) bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifaller förslaget från Jessica Blixt (D) med flera. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Var det någon som begärde votering? Ni får gärna säga lite högre så jag hör men självklart ska vi genomföra det. Inga problem. Jag hörde inte att det begärdes votering men vi ska genomföra det. Då har det begärts en votering på detta. Vi väntar tills alla har kommit. vi se. Då har ju votering begärts och den ska verkställas. För att kunna genomföra det så föreslår jag till kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Jessica Blixt med flera. Korrekt uppfattat? Ja. Då startar jag omröstningen. Då kommer jag att ställa frågan. Då gör jag så att jag stoppar omröstningen. Innan jag gör det så ställer jag frågan till Hampus. Hur tänker du rösta? Då har vi 43 och det är Linnea. Nu röstar jag. Med 43 röster mot 38 så bifaller jag till kommunstyrelsens förslag. stadens aktivitetshus

Då är vi på ärende nummer 23 och det är redovisning av uppdrag kring organisatorisk tillhörighet för stadens aktivitetshus. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2022 att utreda förutsättningarna för den organisatoriska tillhörigheten för stadens aktivitetshus antecknas och förklaras fullgjort. Här har jag en talarlista. Vi börjar med Håkan Hallengren (S) därefter Johanna Holmdahl (KD).

Herr ordförande, ledamöter. Jag vill tacka för utredningen som talar sitt tydliga språk. Att det inte finns något som talar för att det vore önskvärt att flytta aktivitetshusen rent organisatoriskt. Utan att de passar bäst att tillhöra nämnden för funktionsrätt så ökar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Håkan. Då är det Johanna Holmdahl (KD) därefter Anders Svensson (M). Varsågod Johanna. Sätt gärna på mikrofonen. Starta mikrofonen.

Tack för ordet. Här är jag enig med Håkan och önskar yrka bifall till kommunstyrelsens förslag här. Aktivitetshusen. Det tillhör nämnden för funktionsstöd. Tack för ordet.

Tack. Då är det Anders Svensson (M) därefter Eva Ternegren (MP). Varsågod Anders.

Tack herr ordförande församling. Det kan vara på sin plats att säga någonting om varför vi står här idag med det här ärendet. Bakgrunden är att utredningen fanns med som ett uppdrag i 2022 års budget hos nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Anledningen till det är att i nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning finns stadens samlade resurser. Stadens samlade redskap att förflytta människor från att inte vara självförsörjande till att bli självförsörjande. Att skapa rörelse på arbetsmarknaden är en nyckelfaktor för att skapa jobb. Precis som utredarna här är inne på i utredningen behöver vi vara observanta på vilken mån det existerar en rörelse och förflyttning i verksamheten på aktivitetshusen i staden. Utredarna har avslutningsvis i sjätte kapitlet identifierat relevanta frågeställningar att arbeta vidare med. Bland dessa kan noteras att undersöka i vilken mån nuvarande verksamhet har möjlighet att leda framåt, vidare och utåt för deltagarna. Vidare menar utredarna att man också behöver observant på eventuella inlåsningsmekanismer. Det där är lite oberoende ord för oss som jobbar med arbetsmarknadsfrågor, inlåsningsmekanismer. Staden har ett stort ansvar att erbjuda de allra bästa möjligheterna för deltagarna i aktivitetshusen. Frågan är om vi gör det idag. Jag och vi har inget annat förslag än det som finns i KS och yrket bifall till. Men det finns anledning att fundera vidare över hur vi skapar de allra bästa förutsättningarna för deltagarna i stadens aktiviteter. Tack för ordet.

Tack Anders. Då är det Eva Ternegren, (MP), som är sist i talarlistan. Varsågod Eva.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och övriga göteborgare. Jag vill också bara kort tacka för en tydlig och lärorik redovisning här. Där man inser att det är viktiga insatser som görs men också att det finns utmaningar mycket med den här breda målgruppen och vilka stora variationer av behov som finns hos dem. Det verkar ju tillsvidare klokt naturligtvis att behålla tillhörigheten till förvaltningen för funktionsstöd och socialpsykiatrin för de här aktivitetshusen. Men jag förstår också på utredningen att man vill lyfta att framöver kanske utvärdera verksamheterna lite mer och överväga då om det här är exakt de rätta insatserna för grupperna som finns där. Men annars så vill jag bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Eva. Då har vi kommit till talarlistan och det finns bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag. Kan vi besluta så? antal medarbetare för stadens chefer

Då är vi på ärende nummer 24 och det är rörelsen av uppdrag att ta fram en plan för att uppnå ett maxantal medarbetare för stadens chefer. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige fattar beslut om en rekommendation om ett riktvärde på 25 medarbetare per chef i Göteborgs stads verksamheter samt att vidare föreslå att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag Vi har nu en uppdrag att ta fram en plan för att uppnå ett maximalt antal medarbetare för stadens chefer i enlighet med vad som framgår i stadsledningskontorets tjänstliga utlåtande antecknas och förklaras fullgjort. Vi börjar med Marie Brynolfsson, (V) efter Anneli Rhedin (M). Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige göteborgare. Två minuter har jag på mig. Jag tror att 2012 var det året jag började engagera mig i den här frågan. Så mycket vatten har runnit mellan vrårna. Det är stora skillnader i verksamheterna i Göteborgs stad när det gäller antal medarbetare per chef. Det är supertydligt. Vi debatterade arbetstidsförkortning förra gången som en viktig jämställdhetsfråga för att kvinnor har sämre arbetsmiljö än män i de kvinnodominerade yrkena. Vi ser då att när det gäller chefer i välfärdsverksamheterna så har de ett mycket större antal medarbetare per chef än vad deras kollegor har i de tekniska förvaltningarna. Det betyder alltså att det här är en viktig jämställdhetsfråga. Vissa chefer ansvarar för uppemot 50 medarbetare. När jag var ny chef inom äldreomsorgen så var jag ensam. Jag hade ett helt äldreboende, 100 hyresgäster och 100 anställda. Det var mitt första chefsuppdrag. Det var bara en fastighet, sen var jag chef i hemtjänsten. Då hade jag mycket färre antal anställda men då bodde personerna jag var ansvarig för väldigt spritt omkring. Så det är väldigt komplexa uppdrag, ofta med dygnet-runt-verksamhet. Flera studier visar också sambandet mellan ett högt antal medarbetare per chef. Det gör att arbetsmiljön för de längst ut i linjen blir sämre. Sjukfrånvaron ökar, personalomsättningen ökar och det blir sämre för de vi är till för. Jag har jättemycket att säga om det här ärendet så jag kommer att sätta upp mig igen. Jag vill säga bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Marie. Då är det Anneli Rhedin, (M) därefter Marina Johansson (S). Varsågod Anneli.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. Först vill jag yrka. Den är på. Först vill jag yrka bifall till tjänstutlåtandet och avslag på kommunstyrelsens förslag. Självklart påverkar det arbetsmiljön hur många medarbetare varje chef ansvarar för, både för medarbetare och chef. Staden består av många olika verksamheter med olika förutsättningar där många chefer idag ansvarar för ett lägre antal medarbetare än 30. SLK bedömer att 30 medarbetare per chef är ett välgrundat, stadionövergripande riktvärde. Läser man till exempel remissinstansernas svar får man svar från socialnämnden att 30 medarbetare per chef inte påverkar deras verksamhet på grund av att man redan idag har lägre antal. Men man ställer sig bakom förslaget på stadsbenskontoret på 30 medarbetare. Ett förbund svarar på grund av skolsituationen när hundratals medarbetare måste lämna kan inte resurser användas för att öka chefsleden. Vidare anser en förvaltning att fler enhetschefer innebär också att fler administratörer och högre chefer kan behövas. Så bifall till tjänstutlåtandet och avslag på kommunstyrelsens förslag.

Tack Anneli. Och på detta har Marie Brynolfsson (V) begärt en replik. Varsågod Marie. Tack så mycket.

Ja Anneli, jag uppfattar när du pratar som att stadsledningskontoret förordar ett riktvärde på 30 medarbetare per chef. Fast det gör de ju inte. Vi måste ju ta ett aktivt beslut. De har tagit fram ett underlag. Och det vi gör nu, om vi skulle gå på ert beslut, det är att förklara uppdraget fullgjort. Det vi vill i vårt yrkande, det är att kommunfullmäktige antar en rekommendation om ett riktvärde om 25 medarbetare per chef. Så vill man ha ett aktivt beslut, att vi ska säga i en riktning, då behöver man gå på vårt yrkande. Går man på ert förslag så händer det ingenting. Då står vi kvar där vi är idag. Tack.

Tack Marie. Då är vi tillbaka i talarlistan. Det är Marina Johansson (S) efter Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod Marina.

Tack så mycket fullmäktige åhörare. Vi pratar väldigt ofta här i fullmäktigesalen om att en av våra största utmaningar framöver och redan nu är kompetensförsörjningen och arbetsmiljöfrågorna. Just på grund av att den frågan är så extremt viktig att vi måste få till en arbetsmiljö som är betydligt bättre idag. Då vet vi att sambanden är extremt stora mellan hur många medarbetare en chef har. För om man har en närvarande synlig chef som finns hela tiden till för en när man behöver stöd och hjälp och vägledning, drifta problem. Så måste man känna sig trygg med att det stödet finns nära till hands. En chef som ofta i de kvinnligt dominerade yrkena har väldigt komplexa verksamheter där man har extremt många kontaktpunkter. Man kanske har föräldrar att förhålla sig till, man har andra samarbetspartners och samverkansformer och myndigheter och allt möjligt att förhålla sig till. Så de cheferna vi har i våra välfärdsverksamheter har väldigt lite tid för sina medarbetare. För deras tid går åt i stort sett till allting annat och väldigt mycket administration. Så vill vi få ner arbetsmiljön, sjukfrånvaron, förbättra arbetsmiljön och också bli mer attraktiva arbetsgivare så är det viktigt att vi har betydligt färre medarbetare per chef. Så vi vill gå lite längre då. Vi rekommenderar 25 medarbetare per chef. Det är just för att vi ska kunna få bättre förutsättningar att få en bättre arbetsmiljö för alla. Så bifall till KS.

Tack Marina. Då är det Ann Catrine Fogelgren (L), där efter Hans Arby (C). Varsågod Ann-Catrine.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. Jag tror vi är överens om många saker. Ett minskat antal medarbetare ger positiva effekter gällande arbetsmiljön. Att antalet anställda per chef på många ställen i staden varit för högt under lång tid. Och att färre medarbetare, ett färre antal medarbetare kan bidra till synergieffekter som lägre sjukfrånvaro, högre personalkontinuitet och skapa attraktivare arbetsplatser. Det framgår tydligt att det pågår ett arbete och har gjorts ett antal år där man har minskat antalet medarbetare per chef. Till exempel socialtjänsterna så har man kommit fram till en ganska acceptabel nivå på flera ställen. Vi kan också notera att det är ett lägre antal medarbetare än till och med det riktvärde som SLK föreslår. SLK pekar på att ett riktvärde på 30 är mer lämpligt än att ta fram ett maxantal med tanke på att behoven och förutsättningarna i stadens verksamheter är så olika. Men SLK pekar också på ett antal risker med ett riktvärde om 25 som ni nu föreslår. Såsom ökade kostnader, krav på omorganisation och svårigheten att rekrytera de cirka 220 ytterligare chefer som behövs. Så jag skulle vilja ställa frågan till ansvarig kommunalråd. Hur ser du på möjligheten att rekrytera de här cheferna? Och enligt vilket av de fyra scenarier som presenteras anser du är det mest realistiska att omsätta? Och kommer ni i budget 2025 att tillföra de medel som behövs? Facken lyfter också att stödfunktioner som HR, ekonomi, kommunikation och administration måste förbättras och behållas. Och ser du en risk att dessa minskas med ett riktvärde om 2025? Vad är ditt svar på det?

Tack Ann Catrine Och på detta har Marie Brynolfsson (V) begärt en replik. Varsågod.

Tack så mycket. Det kommer ju absolut inte gå att svara på det på en minut Ann-Catherine, så du får ta en ny replik. Mitt svar på det är att det vi tar beslut om, om vi går på vårt förslag, det är en rekommendation. Så vi har ju inte valt att gå på det som stadsledningskontoret föreslår, med anledning av den enorma summan pengar det skulle kosta att uppnå allt det på ett år eller två år eller tre år. Vi ser inte att det är möjligt i den ekonomiska kris som vi befinner oss i nu. Däremot så konstaterar vi att till exempel inom äldrevård och omsorgsförvaltningen så har man ändå lyckats, utan riktade resurser, komma ner i ett antal medarbetare per chef. Jag konstaterar också att sedan många år tillbaka, utan ekonomiskt tillskott, så har de tekniska förvaltningarna runt 10-15 medarbetare per chef. Så jag tror att det ändå går med ett ihålligt arbete att göra det över tid. Men det är ett långtidsprojekt.

Tack Marie. Då är vi tillbaka i talarlistan. Hans Arby (C) efter Jessica Blixt (D). Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Som många konstaterat så är ju antalet medarbetare per chef en viktig indikator för möjligheten för en chef att vara en bra chef och skapa en bra arbetsmiljö. Då är det bra att ha ett riktvärde som man kan hålla sig. Det är i sig inte styrande. Det betyder inte heller att det är rätt nivå för alla verksamheter och att arbetsmiljön bara beror på chefstätheten. Stadsledningskontoret gör faktiskt den bedömningen att ungefär 30 medarbetare per chef är ett välbalanserat, stadieövergripande riktvärde. När Röd-Gröna styret återremitterade ärendet till kommunstyrelsen i höstas, då får redovisat konsekvensen av att sätta ett riktvärde till 25. Skulle man då verkligen genomföra det så behövs det ytterligare 90 chefer till om man genomför det, vilket ju är en hög kostnad. Då kan man alltid fundera, i vissa verksamheter så kanske en ökad bemanning är bättre än fler chefer. Men det är ett sånt beslut som behöver fattas nära verksamheten. Så jag yrkar med det bifall till tjänsteutlåtandet och alltså avslag på kommunstyrelsens förslag.

Tack Hans. Och berättar har ju Marie Brynolfsson (V) begärt en replik. Varsågod.

Tack så mycket. Du tog upp återremissen och det var ju av den anledningen att vi gärna ville få dramatisk musik till sitt framförande. En bättre kostnadsbild helt enkelt över vad det skulle kunna kosta. Forskningen säger ju runt 10-15 är rimligt. Det är vad forskningen säger.

Tack Marie. På detta har Hans Arby (C) begärt en kontrareplik. Varsågod Hans.

Tack. Nej, väldigt kort. Det var väl bra att det återremitteras om vi fick det belyst. Men det visar också att vi tycker att 30 är bättre riktvärde i så fall. Att behålla det enligt tjänsteutlåtandet. Tack.

Då är vi tillbaka i talarlistan och det är Jessica Blixt (D). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Jessica.

Jag är glad att vi ändå har det här riktmärket om max 30 chefer och att vi har gått ner. Det är ju realistiskt och det är det vi jobbar för. Att sänka det ytterligare nu då till 25 utan att kunna tillskjuta, så som jag uppfattade det rätt Marie, inga mer pengar utan lägga det till verksamheten och kunna lösa det här. Det blir också lite märkligt för det här kommer kosta 236 miljoner kronor. Vi ser nu att sjuktalen ökar bland våra medarbetare på golvet. Vi ser att de får sämre förutsättningar för sitt uppdrag och så vidare. Så vi behöver först och främst säkerställa goda arbetsvillkor för de som jobbar. Sedan när allt det är på plats, då kan vi börja titta. Men nu har vi 30 medarbetare vilket är ett bra riktmärke och vi ser att många ligger under där redan idag. Men vi behöver jobba för att säkerställa att samtliga kommer ner där. Där har vi ett stort och tungt arbete. Låt oss fokusera på det arbetet innan vi tar nästa steg.

Tack Jessica. Marie har begärt en replik på detta. Varsågod.

Jessica, vi har inte ett riktvärde idag. Vi har inte ett riktvärde om max 30 idag. Det är därför vi står här. Stadsledningskontoret har utrett olika alternativ. De föreslår inte något alls. Det är upp till oss att föreslå. Vi har föreslagit en rekommendation om ett riktvärde. Vi har inte sagt max antal. Vi har sagt att vi vill ge en rekommendation till nämnderna att försöka jobba mot det målet. Precis som vi har andra rekommendationer och mål att jobba efter. Men det finns inte något annat riktvärde som du påstår. Det är felaktigt. Tack.

Tack. Då är vi tillbaka i talarlistan. Det är Karin Pleijel (MP), därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Karin.

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktige åhörare. Jag vill också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag tycker det är viktigt, precis som Marie Brynolfsson har sagt här, många goda argument för att vi faktiskt har en rekommendation och ett riktvärde för max antal medarbetare per chef. Vi har mycket gemensamt, men vi har också väldigt många olika förutsättningar och olikheter som individer. Det här behöver en chef ha möjlighet att ta hänsyn till. Några av oss behöver stöttning och olika redskap för det. Andra behöver pep och utmaningar för att utvecklas i jobbet. Det är väldigt olika. Då finns det väl underbyggd statistik. Marie Brynolfsson med flera har hänvisat till den. Om man har väldigt många medarbetare blir det inte den här individuella möjligheten för chefen. Det skapar ohälsa och sjukskrivningstal som blir en kostnad rent ekonomiskt för oss. Jag tycker det är ett väldigt klokt beslut och yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Karin. Då är det Marie Brynolfsson (V), därefter Bettan Andersson, (V). Varsågod Marie.

Tack så mycket. Jag tänkte bara ta upp några fler saker. Ni pratar om bättre arbetsvillkor och att det är viktigt. Vi pratar hela tiden om att förbättra de organisatoriska förutsättningarna för chefer. När man pratar om organisatoriska förutsättningar så ingår det ett antal saker där. Bland annat bättre administrativt stöd, stöd från expertfunktioner, till exempel geografisk närhet till verksamheterna man är ansvarig för. Där ingår också antal medarbetare per chef. Vi jobbar ju med alla de andra sakerna, så för mig känns det väldigt knepigt att ni inte vill jobba med just den här biten. Ni skriver att antalet medarbetare per chef inte är ett relevant mått om inte de andra faktorerna vägs in i arbetsmiljöarbetet. Men det gör de ju, allt det andra görs ju. Ni pratar om att det är viktigt att förbättra arbetsmiljön. Jag har väldigt svårt att förstå den här logiken måste jag säga. Jag vill passa på igen att yrka bifall till vårt förslag. Jag förstår inte heller argumentet att varför kan man inte jobba med fler åtgärder samtidigt? Eftersom det är ju delarna som skapar helheten. Ska vi jobba så i andra politikområden också? I klimatområdet, ska vi plocka bort en del men jobba med de andra delarna? Det blir ju liksom inte ett rimligt arbetssätt, så ni har en chans att tänka om, tänker jag. Tack.

Tack, Marie. På detta har Ann Catrine Fogelgren (L) begärt en replik. Varsågod Ann Catrine

Jag tyckte inte jag fick svar på de frågorna jag hade tidigare här. Det står ju tydligt här att det som stadsledningens kontor förordar 30 medarbetare som riktvärde. På detta sätt får nämnderna utrymme att arbeta med sina egna riktvärden under mindre press, att förändra över tid, att ta ett steg i taget där det verkligen behövs. Skulle istället ett lägre stadionövergripande riktvärde sättas direkt, öka kostnader, krav på omorganisationer, rekrytera in mer av er genomförande. Att minska antalet medarbetare vid chef till 30 för den som har högst är sig ett omfattande arbete. Nämnderna signalerar att de verksamhetsnära riktvärdena troligtvis kommer att bli lägre än 30 och flera har redan i dagsläget ett lägre antal. Stadsledningskontorets förordande om 30 stycken tyder på att man har gjort en genomlysning av och man har tittat på remissinstansernas svar också. Så frågan är varför vill ni gå så långt när det då kan egentligen få en bakvänd effekt.

Tack, en kontrareplik. Marie Brynolfsson (V) varsågod. Tack.

Ja, varför vill vi gå så långt? Jag tycker ju inte att det är att gå så långt som 25 när vi ser att de tekniska cheferna har 10-15 medarbetare per chef. Då är ju 25 inte särskilt långt. Och jag tänker att vi som politiker kan ju ändå förbehålla oss rätten att få tycka någonting annat än vad stadsledningskontoret föreslår. Och vi tycker att 25 är ett rimligt mått. Om jag personligen hade fått önska så hade jag tyckt ännu lägre. Men jag tänker att man får ändå ha höga ambitioner för vad man vill ha för typ av arbetsmiljö för de anställda i vår stad. Då tycker jag 25 är rimligt att börja med som ett långsiktigt mål, en rekommendation att jobba emot. Och som sagt, inom ÄVO har man ju redan påbörjat, man har sett att det har funnits utrymme, man har anställt upp fler chefer för att få ner antal medarbetare per chef. Så det går ju att göra det här på ett långsiktigt klokt sätt. Även om jag såklart önskat att jag hade 100 miljoner extra för att kunna genomföra det här imorgon.

Tack Marie. Och en ny replik begärt av Ann-Catrine Fogelgren. Det är den andra och sista repliken i detta skifte. Varsågod Ann-Catrine

Jag tror vi är överens om att vi vill skapa en attraktiv arbetsmiljö för våra anställda. Där finns det inga tveksamheter. Men däremot så tycker jag att man ska ta till sig det som stadsledningskontoret ändå med, skulle jag vilja säga, expertis i det här, har skrivit om att man ska börja och ta ett långsiktigt arbete. Och jag håller med dig om att självklart skulle vi vilja att det skulle kunna vara möjligt att det fanns ekonomiska möjligheter till att ha ett färre antal medarbetare per chef. Men nu är läget som det är och då tänker jag att då är det bättre att börja utifrån det förslag som stadsledningskontoret har tagit fram för att få en effekt. För man skriver ju också att om man sätter för stor press så kommer det här att vara svårt att genomföra. Sen kan man ju fatta ett nytt beslut om ni önskar. Men i det här läget så anser jag att riktvärdet 30 skulle vara det som skulle följa.

Tack. Replik? Andra och sista, Marie. Varsågod.

Det är ju bra att du tycker det, Ann-Catherine. Men fortfarande, om vi går på ert förslag så finns det inget riktvärde. Det finns inget förslag från stadsledningskontoret på ett riktvärde. Så det händer ju ingenting om vi går på ert förslag. Om vi går på vårt förslag så får vi ett riktvärde om 25 medarbetare per chef. Men det är ni som får stå svaret skyldiga till alla anställda och enhetschefer i äldreomsorgen och funktionsstöd varför ni valde att göra ingenting istället. Tack.

Tack. Då är vi tillbaka i talarlistan och det är Bettan Andersson (V) efter Marina Johansson (S). Varsågod Bettan.

Tack ordförande, fullmäktige Nilsson lyssnar. Jag kan konstatera att de här debatterna vi haft idag är väldigt, väldigt könade. Men det kanske ni har sett vilka som har gått ut och in och vad det har stått på listan. Så här, lite utifrån olika områden. Men jag tänker på det som pratades om arbetsmiljö. Det är ju så här att är det någonting som är kostsamt i ett arbete så är det ju att ha massa olika rekryteringar, omsättning på personal. Och det är ju en sak som händer när man inte har tillräckligt mycket stöd som anställd. Som man har om inte en chef har för många att jobba med. Och idag är det ju också så att det finns en genomgående trend när man har många medarbetare som chef. Det är kvinnodominerade yrken och låglöneyrken. Ju högre lön, ju fler män, ju färre medarbetare per chef. Det tycker jag man ska ha med sig i den här diskussionen. Och tänk så här att om det är en chef som har 35 medarbetare, som inte är ovanligt inom vissa låglöneyrken. Medarbetarsamtal, lönesamtal, arbetsmiljöansvar, APT, skyddsronder. Alltså jag kan räkna upp ganska mycket mer. Så ska du hinna med att stötta personalen. Du ska hinna med att finnas där du ska hålla på med rekryteringar. Rekryteringar tar oändligt mycket tid. Det är en väldigt klok investering för alla parter att ha lägre antal anställda per chef. Tack.

Tack Bettan. Då är det Marina Johansson (S) som är sist i talarlistan. Varsågod Marina.

Tack så mycket fullmäktige åhörare. Detta är ju väldigt besynnerligt att ni på högersidan inte egentligen fattar något beslut utan att bara förklara det fullgjort. Det är väldigt märkligt med tanke på som jag sa tidigare och som vi alla tror jag delar uppfattningen att just kompetensförsörjningen och arbetsmiljöfrågorna är en av våra ödesfrågor. Och att ha rekommendation om 25 är inget som är farligt på något sätt eller kommer omkullkasta hela verksamheten. Det är en rekommendation och vi får ta det i den takt som det går. Vi ser redan att både grundskolenämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden har lyckats att faktiskt få ner antalet medarbetare per chef. Just för att vi vet att det är så viktigt att vi måste ha närvarande chefer så att vår personal håller sig friskare, tycker att det är roligt att gå till jobbet. Man får uppmuntran, man blir en person som faktiskt känner sig viktig. Så chefen är oerhört viktig och de har så mycket annat idag, chefer, som gör att de nästan inte har tid överhuvudtaget att träffa sin personal. Och det i sin tur skapar brist på tillit och tillit är något vi behöver. Tillit till varandra och till varandra på arbetsplatserna. Vi tycker att det är en investering i arbetsmiljöfrågorna. Att ge cheferna lite bättre förutsättningar så att de kan vara mer närvarande chefer. Det i sin tur kommer leda till bättre arbetsmiljö och lägre sjukfrånvaro. Och det är endast en rekommendation. Vi säger inte att allting ska vara klart nästa år eller nästnästa år. Det kommer också få se lite olika ut även inom samma nämnd. Så kan det vara så att vissa verksamheter har större behov av att ha lite färre medarbetare. Medan i andra verksamheter i samma nämnd kanske man kan ha lite fler.

Tack Marina. Det var visst inte sist i talarlistan utan vi har ju Tony Liljendahl (SD), som har satt upp sig. Jag lämnar ordet till dig, varsågod.

Tack för ordet ordförande, ledamöter och åskådare eventuella. Ett mindre antal anställda kan spela en stor roll för ens situation, givetvis. Inte i alla lägen dock. Något jag noterar är att det inte har debatterats så mycket idag är var pengarna ska komma ifrån. Jag noterar att en rekommendation på 30 stycken eller 25 stycken skulle kosta en siffra på 250 miljoner. Var ska man hitta de pengarna? Var ska ni ta dem ifrån? Finns det någon hemlig sten som ni inte har visat oss övriga göteborgare som vi ska vända på? Är det från skolan eller vården? Det tycker jag bör diskuteras här idag. Jag yrkar avslag för V, MP och S-förslag och bifall för SLK. Tack så mycket. Tack Tony. Då har jag tomt på talarlistan. Är ärendet färdigdebatterat?

Ja. Under överläggningen yrkar Anneli Rhedin, Hans Arby och Tony Liljendahl att fullmäktige bifaller stadsledningskontorets förslag. Marie Brynolfsson, Marina Johansson, Karin Pleijel bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifaller kommunstyrelsens förslag. Ja. Bifalles förslag från Anneli Rhedin och Hans Arby. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Voteringen är begärt och skall verkställas. Jag tror att nästan alla är inne. Det har begärts en votering och den ska verkställas. Jag föreslår ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Anneli Rhedin och Hans Arby. Är det korrekt uppfattat? Varsågod och rösta. Jag tror alla har röstat och då stoppar jag omröstningen. Med 40 röster mot 41 bifalles förslaget från Anneli Rhedin med flera. Därmed var vi färdiga med alla beslutsärenden för den här gången. Vi börjar gå över till motionsbehandlingar. en handlingsplan för att möta de demografiska utmaningarna i Göteborg

Då går vi till ärende nummer 25 och det är motion av Elisabet Lann KD och Johanna Holmdahl KD om en handlingsplan för att möta de demografiska utmaningarna i Göteborg. Kommunstyrelsen föreslår att den av Elisabet Lann (KD) och Johanna Holmdahl (KD) Väktarmotion avslås. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Elisabet Lann KD först. Varsågod Elisabet.

Tack ordförande, ledamöter, eventuella åhörare i åskvärmen. Äntligen! Jag tror att det är ungefär ett och ett halvt år sedan som vi lämnade in den här motionen. Frågan är inte mindre aktuell idag utan tvärtom. Försörjningskvoten kommer att stiga kontinuerligt och kraftigt de närmsta 100 åren. Det här är ett perspektiv vi kommer behöva ha med oss länge, långt efter att vi har lämnat den här jorden. Det är alltså inte en fråga om bara här och nu och absolut inte bara en fråga om en kompetensförsörjningsplan. Fram till 2050 kommer antalet som är 85 år och äldre att fördubblas. Kommande femårsperioden bara visar ett behov av nyrekrytering på cirka 1700 medarbetare på grund av den demografiska utvecklingen bara de närmsta fem åren. Gällande de berörda yrkesgrupperna så kommer staden att ha ett större rekryteringsbehov än vad som finns tillgängligt och vad som kommer att tillföras arbetsmarknaden. Vi ser rekordlåga födelsetal. Sedan motionen lämnades in så har vi nya bottenrekord. Som stad så behöver vi ha med oss det här perspektivet länge. Vi skulle tjäna på att kunna hålla ihop arbetet för att helt enkelt säkra välfärden i framtiden. Runt om i världen så talas det nu om longevity som är möjligheten att leva länge. Det arbetas fram metoder och planer för hur man ska bygga för, organisera för, utveckla välfärden för och möta behovet av en befolkning som lever längre. Det är en ny befolkningsstruktur för vi har också färre som arbetar. Staden måste kunna arbeta tillsammans med de här frågorna inom många områden för att dra åt samma håll och möta utvecklingen. Bifall till motionen.

Tack Elisabet. Då är det Johanna Holmdahl (KD), därefter Sanda Anton Henriksson (SD). Varsågod Johanna.

Tack för ordet. Jag fortsätter lite på det Elisabet sa. I Göteborgs stad har vi utmaningen att många i arbetsför ålder också väljer att flytta från den här fina staden till någon av kranskommunerna. Staden växer, det är inte snack om saken, men vilka som bor här förändras. Under de senaste åren flyttar över 30 000 personer från Göteborg per år. De flesta som flyttade är personer med fast inkomst och stabila levnadsförhållanden som väljer en tillvaro i någon av våra kranskommuners trygga kvarter. Dessa personer utgör en viktig del av den skattebas som Göteborg behöver för att finansiera vår välfärd och utgör även i stor utsträckning den kompetens vår välfärd och vårt näringsliv behöver. Göteborg behöver en handlingsplan för hur vi ska få de här personerna att stanna, särskilt ur perspektivet att skapa förutsättningar för staden att klara av välfärdsuppdraget även i framtiden. Efterfrågan på välfärd hos alla delar kommer att påverkas. Skola, vård och omsorg, som sades innan. Vilken välfärd kommer vi kunna erbjuda i praktiken när förutsättningarna ändras så drastiskt? Och hur kan vi se till att ändå säkerställa den på bästa sätt? För att klara det här uppdraget på ett optimalt sätt så behöver vi gå från att som nu att varje enskild nämnd försöker kämpa på egen hand för att förändra sina egna verksamheters arbetssätt, sin egen schemaläggning, sin egen arbetsmiljö, till att ta det här helhetsgreppet som nu blir så viktigt om denna utmaningen. För att hitta svaren så krävs det här helikopterperspektivet som vi vill få till. Det räcker som sagt tyvärr inte att enskilda nämnder tar ansvar för sina områden. Därför behöver Göteborg en stadenövergripande handlingsplan för att möta de demografiska utmaningarna. Jag yrkar bifall till motionen från Kristdemokraterna.

Tack Johanna. Då är det Sanda Anton Henriksson (SD), därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod Sända. Tack för ordet.

Jag vill inleda med att yrka bifall till motionen och till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande. Vi Sverigedemokrater är medvetna om de demografiska utmaningarna och vi anser att det är viktigt att vi agerar för att säkerställa att Göteborg har verktygen och förutsättningarna för att bemöta och hantera dessa utmaningar på bästa möjliga sätt. Genom att ha förståelse kring kompetensförsörjning och inte enbart fokusera på kvantitet och antal personal, utan istället lägga mer vikt vid kvaliteten hos personalen och deras kompetenser, kan vi då skapa en mer hållbar och effektiv arbetskraft för framtiden. Vi behöver inte en full verktygslåda med specialverktyg. Vi behöver en låda med rätt verktyg. Med detta i åtanke föreslår vi att vi utvecklar en anpassad språkutbildning som sätter extra fokus på att lära sig yrkesrelaterad svenska. Det är viktigt att människor kan kommunicera effektivt på arbetsplatserna och har förståelse för svenska samhällsnormer och traditioner. För visst är det lika viktigt att förstå FIKA-konceptet som att skicka korrekta mail. Det är dags att även revidera eller åtminstone utvärdera om dokumentation inom omsorg och utbildning bör göras tillgänglig för den stora gruppen medarbetare. Eller om den bör begränsas till en grupp som har mest kompetens och språkkunskaper. För att säkerställa att vi har rätt person på rätt plats behöver vi se över uppdragsbeskrivningarna för olika yrkesroller. Vi måste se över arbetssätten. Med detta kan vi frigöra mer tid och resurser. Det är som att främja engagemang från alla medarbetare. Det är så vi har full delaktighet från alla anställda. Tack så mycket.

Tack Sanda. Då är det Pär Gustafsson (L) därefter Marina Johansson (S). Varsågod Pär.

Tack så mycket ordförande. Först vill jag passa på att tacka Kristdemokraterna för en viktig motion och att ni lyfter den här frågan. För vi har ju länge pratat om den demokratiska utvecklingen och konsekvenserna av den och nu är den ju verkligen här. I grunden så är det ju oerhört positivt att vi lever allt längre och att många mår bättre de sista åren. När min pappas mormor Annie föddes i början av 1900-talet var medellivslängden i Sverige 54 år. Nu är den 84. Idag har vi över 175 000 kvinnor i Sverige som är äldre än 90 år. Det är en av vår tids absolut största landbindningar. Den stora utmaningen vi har framför oss är ju att allt färre ska försörja allt fler. Och under de kommande åren som vi hört så kommer andelen personer i yrkesför ålder öka med 4 %. Andelen över 80 kommer öka med närmare 50. Kompetensförsörjningen är verkligen en del av den här frågan men det är verkligen inte allt. Och så som den rödgröna ledningen hos C försöker få den här frågan till. För den här frågan handlar väldigt mycket om hur vi ska finansiera skolan och äldreomsorgen framåt. Det handlar om vad som ska ingå i välfärdsuppdraget. Vilka krav vi ska ställa på kvalitet i framtiden, hur vi bygger staden för äldre, hur ny teknik ska användas. Det finns många exempel och forskningen visar så tydligt att mycket finns att vinna både för individerna själva men också för samhällsekonomin med ett förebyggande arbete. Och det behöver vi ha i en handlingsplan där vi också ger ett bra tillfälle att belysa hur ålderismen slår i den här staden. Bifall till motionen.

Tack Per. Då är det Marina Johansson (S) efter Patrik Helgeson (V). Varsågod Marina.

Tack så mycket. Fullmäktige åhörare. Jag håller verkligen med om att vi står inför en gigantisk utmaning. Det är inte bara vi här i Göteborg och i den offentliga sektorn. Det är alla sektorer, alla branscher står inför samma utmaning. Och inte bara vi i Sverige utan faktiskt det är en global fråga. Och jag tänker att vi behöver göra betydligt mer både på lokal nivå men också på nationell nivå. För att också stödja kommuner och regioner i den här förändringen som behöver ske. Så krävs också tror jag ett större nationellt grepp. Men icke med det sagt att inte vi ska ta vårt ansvar, det ska ni inte tro att jag menar det. Vi behöver verkligen jobba smart och vi vet att det är bara några ynka få procent som den arbetsföra åldern ökar de närmsta åren. Medan äldre över 80 år ökar med nära 50 procent de kommande åren. Vi på den här sidan tycker att vi inte ska ta fram en ännu ny plan. Vi tycker att vi har väldigt många planer, alldeles för många redan. Många av dem är väldigt bra, inte minst den som vi tog under förra året, kompetensförsörjningsplanen, som är en del av det här. Vi har också väldigt många andra planer som berör de områden som lyfts i motionen. Det jag tänker mera krävs är faktiskt ett mer aktivt samarbete över både bolags och nämndsorganisationen. Att vi mer jobbar samlat ändå, utan att för den skull ta fram en ny plan. För varje ny plan vi tar fram försvårar vi arbetet ute för våra anställda som ska genomföra detta. Så i all välvilja och goda intentioner, varje ny plan gör det faktiskt lite svårare att få framdrift i det som redan har bestämts. Tack. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Marina. Och på detta har Elisabet Lann begärt en replik. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Det är jättebra att det finns en ambition att arbeta smart. Men hur är det att arbeta smart när det inte finns en plan? Strunt i pappersprodukten. Det finns ingen idé, det finns ingen plan på hur vi ska arbeta smart tillsammans i staden. För att ena handen vet inte vad den andra gör. Det finns ingen som planerar för vad de här 80-plussarna som bor i otillgängliga bostäder idag, hur de ska bo istället. Just nu pågår det försämringar för anhöriga som vårdar sina närstående till exempel. Det går tvärs i motsatt riktning mot vad både du och jag hör från förvaltningen, att hur vi måste tänka framåt. Och just den förvaltningen som du, eller den nämnden som du leder, önskar ju en sådan här plan för att deras verktygslåda för att omhänderta den här gigantiska utmaningen är alldeles för begränsad. De ropar ju efter samling kring de här frågorna från de andra förvaltningarna. Så hur är det då att jobba smart?

Tack Elisabet. Vi är tillbaka i talarlistan och det är Patrik Helgeson (V) efter Karin Pleijel (MP). Varsågod Patrik.

Tack ordförande. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsen och avslag på den här motionen. Om vi scrollar ner till sida 13 i handlingarna och ser själva motionstexten så skriver motionärerna så här. Eftersom andelen av befolkningen i arbetsför ålder inte håller jämna steg med ett växande behov av välfärdstjänster kommer allt färre att behöva försörja allt fler. När jag läser det så blir det lite som att åka tidsmaskin 15-20 år tillbaka. Då släpptes det väldigt många fantasifulla prognoser, larmrapporter som handlade om hur en ökande medelålder skulle göra välfärdssystemet bankrutt på olika sätt. Det kom prognoser om att vi måste höja kommunskatten med 15 kr om vi ska kunna bibehålla nivån på välfärden och så vidare. Det var Köttberg hit, det var ålderschocker dit, det var finansieringskris hit, det var demografiska bomber dit. Därefter kom det mer nyktra, rimliga utredningar som tog andra aspekter i beaktande. Ja, vi blir äldre men vi blir också mer produktiva. Vi blir ett rikare land. Vi kan också ställa oss andra frågor. Om vi hade samma skatteuttag som på 90-talet, vad skulle vi kunna göra med de 400 miljarderna? Om jag haft en regering som sköt till de nödvändiga resurserna till kommunerna, vad skulle vi kunna göra med de pengarna? Och framförallt, hur lockar vi människor till den offentliga sektorn? Till att göra de allra mest viktiga och avgörande uppgifterna. Det gör vi med de befintliga planerna som finns.

Tack Patrik. Och på detta har Elisabet Lann begärt en replik. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Det stämmer att vi har sett de här rapporterna under ganska många år. Jag kan förstå din känsla av tidsmaskin. Men jag undrar om du verkligen har läst senare rapporter? För det finns ju ingenting som visar att saker och ting löser sig av sig självt. Så sent som det senaste budgetunderlaget som vi ska ta fram budget på visar just det här behovet av 1700 nya anställda kopplat direkt till demografin enbart, bara de närmsta fem åren. Och det är fler än som kommer till arbetsmarknaden. Alltså är det inte en fråga om kompetensförsörjningsplan och arbetsskor och arbetstidsprojekt och så vidare. Utan det handlar om att vi behöver digitalisera och arbeta på nya sätt och just öka produktiviteten. För det lyckas vi inte med i välfärden. Det lyckas många andra branscher med. Men i välfärden är vi dåliga på det. Vi skriver medicinlistor för hand fortfarande. Papper och penna.

På detta har Patrik begärt en kontrareplik. Varsågod Patrik.

Jag tror förstås att det skulle ge en oerhörd effekt på de offentliga anställda redan nu om kommunerna fick de medel som här och nu saknas. Men självklart ringar du in flera saker som behöver utvecklas och bli bättre. Vi har innovationsarbete, tekniska hjälpmedel och så vidare som behöver användas på mycket bättre sätt än idag. Min uppfattning är att vi inte kommer nödvändigtvis längre genom att bifalla motionen utan använda de planer som redan finns och är beslutade.

Tack. En ny replik begärt av Elisabet Lann på detta. Varsågod.

Fast det finns ju inte med i de planer som finns och då kommer inte de planer som finns lösa just de här problemen. Återigen strunta i en pappersprodukt. Men det behöver finnas en idé, en plan, ett driv framåt. Det gör ju inte det idag. Det finns ju inga lösningar och planer på hur vi ska lösa det här.

Då är vi tillbaka i talarlistan. Det är Karin Pleijel (MP), därefter Anna Sara Perslow (C). Varsågod Karin.

Tack så mycket. En ordförande. Elisabet Lann, du lyfter en viktig framtidsfråga med demografin. Problemet med de här långa framtidsutsikterna är att det är svårt att sia hur det ska gå egentligen. Vi har en AI-tsunami som vi bara sett början av som kommer att revolutionera arbetslivet. Frågan är om vi möter utmaningarna med en ny plan. Vi behöver tänka på kompetensförsörjning i staden. Därför tycker jag att den planen, det svaret som vi ger här, att vi är på den bollen. Du lyfter vad som är skälet till de här demografiska utmaningarna. Nativiteten är en del i det. Den är väldigt låg på sjunkande. Varför är den så låg? En viktig faktor är ju framtidstron. Vi måste vinna kriget mot Ryssland i Ukraina för att man ska känna framtidstro. Vi måste vinna demokratin, stärka demokratin i EU för att man ska känna framtidstro. Vi måste vinna kampen mot klimatupphettningen. Jag kan inte säga att det är ingen quick fix på detta. Men vi måste också ha en positiv inställning till de som vill komma och bidra till det svenska samhället och berika det. Så det finns många delar i detta. Men jag landar i att vi behöver ingen ny plan. Därför är det bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Karin. Och berättar har vi Elisabet Lann (KD) har begärt en replik. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Det är ju riktigt att det är jättesvårt att ta fram planer för väldigt långsiktiga utmaningar vi ser framåt. Men när de är väldigt utmanande och allvarliga så finns det ett värde i att ändå ha en tanke, en plan om hur man ska lösa det. Eller tycker du det hade varit bra och klokt att ta sig an klimatutmaningen som är en ganska långsiktig utmaning med samma inställning? Att vi får se lite hur det går. Vi tar det som det kommer.

Tack. Ny replik begärt av Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin.

Det finns väldigt väl belagt vad vi behöver göra för att lösa klimatutmaningen. Även om det är svåra utmaningar så vet vi att det handlar om fossila utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Det här är en mer rörlig materia. Vi vet inte hur det kommer se ut med migrationen till exempel framöver. Den påverkas också av klimatförändringarna för den delen. Och andra faktorer. Men jag tycker det är, också som Marina Johansson var inne på här, på nationell nivå, på EU-nivå, så behöver vi tänka i de här termerna. Vi som kommun, vi ska också tänka långsiktigt, men vi behöver tänka hur vi klarar vår kompetensförsörjning. Jag tycker att vår kompetensförsörjningsplan är ett svar på hur vi tänker i den frågan.

Tack Karin. Vi är tillbaka i talarlistan och det är Anna Sara Perslow (C). Se därefter Anneli Rhedin (M). Varsågod Anna Sara.

Tack herr ordförande. Och god afton igen. Här får vi höra mycket och blir glad när vi pratar arbetsmarknad. Det här är viktiga frågor. Vi pratar quick fix, men ofta hamnar vi precis här i Göteborg för Göteborgs egen skull. Det pågår ganska mycket arbete runt om, inte bara i våra kommuner utan även i regionen och i hela riket. Vi står inför samma utmaning. Digitalisering har många pratat om och vi vet att vi har utmaningar. Vi har helt enkelt visst personal redan nu och matchningen är sned. Så vi behöver givetvis göra kraftfulla åtgärder. Och därför spelar både rekrytering och hur vi behåller vår personal jättemycket. Och att vi behöver få styrfart i arbetet och att det behöver samordnas, det är vi helt med på. Men vi tog ju den här kompetensförsörjningsplanen förra året. Vi satte ner foten och analyserade behov och mötte utmaningarna för att säkerställa att staden kan rekrytera och behålla kompetent personal. Det ska finnas däri. De demografiska utmaningarna är givetvis en naturlig del i det här arbetet och även om motionen lyfter mycket mer viktiga frågor så ser vi att de ska integreras i det här pågående arbetet med planen. För vi vill ju som sagt vara slippa onödigt dubbelarbete. Så därför kommer vi i Centerpartiet yrka på att avslå motionen. Det här blir dubbelarbete. Den strategiska kompetensförsörjningsplanen är det verktyg som ska bidra till att vi möter de utmaningarna som vi står mitt i. Och jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till Kristdemokraternas motion. Tack.

Tack AnnaSara. Och detta har begärts två repliker. Vi börjar med Elisabet Lann (KD) först därefter Per Gustafsson (L). Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Jag förstår att ni har uppfattat att det här handlar om kompetensförsörjning eftersom det är så ni svarar på alla sidor och så håller ni er fast vid det. Det handlar ytterligare om kompetensförsörjning. Det är en naturlig del i att ta sig an den demografiska utvecklingen. Men istället vänder ni på den demografiska utvecklingen är en naturlig del i kompetensförsörjningen. Nej, det är tvärtom. Den demografiska utvecklingen är en bomb. Kompetensförsörjningen är en liten del i det. Den plan som togs var ganska lam, tam om jag får säga det. Evo hade redan arbetat så länge. Det tillförde inte särskilt mycket nytt. Det behövs större strukturella förändringar för att lösa den här frågan. Ja, regering, Europa, alla nivåer behöver jobba med det. Men definitivt kommunen också. Andra kommuner runt om i världen gör detta. På Malta är man jätteduktiga. I Japan är man jätteduktig. Det är inget unikt Göteborgsproblem. Men vi borde vakna upp och försöka ta oss an det här problemet.

Tack. Då är det Pär Gustafsson (L), som har begärt en replik på detta. Varsågod Pär.

Ja, det blir uppenbart att jag vet inte om Centern riktigt har förstått Kristdemokraternas förslag och vad motionen går ut på. Var femte pensionär i Sverige behöver en bättre anpassad bostad. Hur ska vi finansiera skolan och äldreomsorgen i framtiden? Det är ju inte frågor som vi kan svara på i en kompetensförsörjningsplan. Utan det vi behöver och det motionärerna vill, det är ett samlat arbete som Elisabet har pratat om, en handlingsplan där vi kan belysa den här utmaningen som vi står inför på en rad olika områden. Jag tror att det hade varit bra att få till det samlade arbetet. För det här är frågor som berör nästan i princip varenda förvaltning i den här staden.

Tack Pär. Innan jag släpper Anneli Rhedin, Roland. Roland, du får inte trycka in dig. Du kan inte begära replik. Jag tror det är av misstag. Du får ta bort ditt namn. Du har begärt replik. Ta bort den. Varsågod Anneli.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag ska fatta mig kort. Först vill jag yrka bifall till motionen och tacka Elisabet och Johanna för denna viktiga motion. Vi vet att det finns ett behov av ett samlat och gemensamt arbete för att möta de geografiska utmaningarna som inte bara Göteborgs stad står inför. Det pågår flertal strategier på området men det kan behöva samordnas för att få ett helhetsperspektiv. För att Göteborgs stad ska kunna få en gemensam bild och ett bra sätt att arbeta vidare med. Så bifall till motionen. Tack.

Då är det Elisabet Lann (KD). Därefter Marina Johansson (S). Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Vi behöver bygga bort omsorgsbehoven. Det går att skjuta jättemycket på omsorgsbehovet genom att hjälpa människor att bo rätt. I Göteborgsregionen bor över hälften av alla 40-talister i villa eller radhus och nästan alla kommer med tiden att stå inför en situation där det är ohållbart att sköta trädgård och hus eftersom miljön blir fysiskt otillgänglig. Många äldre idag bor kvar i hus som inte är ändamålsenliga på grund av att det inte finns bra alternativ. Istället för dyra bostadsanpassningar behövs ett bra bostadsutbud. Kanske praktisk hitta bostadshjälp, kanske praktisk flytthjälp. Trösklarna ut från en dålig bostad är skyhöga. Vi pratar ofta om trösklarna in på bostadsmarknaden för unga. Det är värre för äldre som bor isolerade i ett rum i en stor villa där det lyser och kommer inte därifrån. För att de inte har anhöriga som har möjlighet att hjälpa till eller för att de själva inte löst situationen. Med bra teknik och möjlighet till gemenskap och där det är sociala som kan skapas bland grannar så kan man minska behovet av kommunal omsorg jättemycket. Men det krävs också implementering av ny teknik och nya arbetssätt som drastiskt sänker personalintensiteten. Så att omsorgspersonalen kan lägga sin tid på det där som faktiskt skapar värde och den omsorg som behövs. För att möjliggöra detta så krävs mycket mer riktning och vilja än det som står i kompetensförsörjningsplanen. Den tar upp saker som i vaga texter om digitalt kompetenshöjande insatser, dialoger på APT-möten och branschvisa verksamhetsdialoger. Det är inte det som behövs för att lösa den här utmaningen. Vi kommer inte nå någon strukturomvandling alls med den typen av åtgärder. Det är därför Göteborg behöver en handlingsplan som tar ett helhetsgrepp för att möta den demografiska utvecklingen.

Tack Elisabet. Då är det Marina Johansson (S) efter Mariah Ben Salem Dynehäll (L). Varsågod Marina.

När jag lyssnar på er så blir det väldigt tydligt för mig att vi vill faktiskt samma sak. För oss ser vi det som så att de delar ni lyfter som är jätteviktiga, boendeformen för äldre, digitalisering, välfärdsteknik, arbeta på ett annat sätt. Allt det här menar vi också behöver göras. Men vi ser att vi har det i andra dokument och i andra handlingsplaner. Vi har en mängd handlingsplaner. Exempelvis Åldersvänligt Göteborg, där man tar upp boendemiljöer, inkludering, att kunna röra sig tryggt och säkert med tillgängliga boendemiljöer. Mobilitet ingår där exempelvis. I vår budget har vi mycket kring social samvaro, bryta ensamhet, isolering, boende för äldre. Där går det lite upp och ner. Men nu såg vi på senaste dragen från exploateringsnämnden på äldrenämnden att det börjar ramla in trygghetsbostäder nu. Vi har också tagit initiativ i Rödgröna att se över olika boendeformer för äldre. Se vad det finns för behov framåt, utvärdera Göteborgsmodellen av trygghetsbostäder. För det kanske är så att vi behöver tänka på ett helt annat sätt. Jag tror till exempel inte att namnet trygghetsbostad låter så himla attraktivt. Det måste vara lite fräckare också. Men trygghet och tillgänglighet, känna att man har stödet och hjälpen när man behöver det. Man ska veta vad som finns för hjälp också. Vi hade en fantastiskt fin dag på äldrenämnden där vi gick igenom hela digitaliseringsarbetet i äldrenämnden. Vi som var med var helt häpna efteråt. Det pågår så många bra initiativ och vi har en del som är på väg att rullas ut. Oj, tiden tar snart slut. Så digitalisering, arbeta på andra sätt, boendefrågor. Jag håller helt med Elisabet. Men vi behöver inte ytterligare ett dokument.

Tack Marina. Och på detta har Elisabet Lann begärt en replik. Tack så mycket.

Nej vi behöver inte ytterligare ett dokument. Vi skulle kunna slå ihop det. För att den nämnden som du och jag sitter i har ju tagit fram en tioårsplan. Men man är ju så frustrerad över att man inte får med sig andra nämnder och förvaltningar i det här arbetet. För att, som jag sa, verktygslådan är för liten. Man behöver de hårda stadsbyggnadsnämnderna med på tåget. Man behöver dra åt samma håll och jobba tillsammans. Så låt oss ersätta den med en gemensam plan. För det är ju så vi faktiskt kan få saker gjorda. För vår nämnd och förvaltning kan ju bara göra en liten, liten del av det. Det är jätteviktigt. Och det du berättar här, jag håller helt med dig. Men det går ju trögt på boendesidan. Och där kanske de svåraste nötterna finns att knäcka. Och att det kommer till lite trygghetsbostäder nu är bra. Vi hade ett nollår först, ett skamår. Nu kommer det till lite. Men det är ju bara omvandling av redan befintliga bostäder. Det kommer inte till något nytt. Och det är det vi behöver.

Tack. Elisabet, en kontrareplik. Begärt av Marina Johansson (S). Varsågod Marina.

När det gäller boendefrågorna och stadsplaneringen och bostadsplaneringen så är den jätteviktig. Den måste på ett helt annat sätt synkas med de här sociala behoven. Och där tänker jag att vi som politiker också har en jätteviktig roll. Vi som sitter i presidier, i nämnder och bolag. Jag tror faktiskt att vi måste på ett annat sätt. Och jag tror inte bara att det hjälper med endast ett nytt dokument. Jag tror inte det. Jag tror vi måste faktiskt prata med varandra över gränserna på ett helt annat sätt. Som sagt, vi har tagit en rad initiativ på boendefrågorna. Vi har tagit en rad initiativ när det gäller arbetsmiljöfrågorna. Löner och arbetsmiljö är också extremt viktigt i detta. Det får vi inte glömma. Men jag håller med om att i boendefrågorna behöver vi jobba mer tillsammans. Vi har också ett dokument som är viktigt. Det viktigaste av allt och det är budgeten. Och där ingår det faktiskt att vi ska jobba för ett bättre samhälle för alla oavsett ålder. Och bra boende för alla. Tack.

Och på detta har Elisabet Lann begärt en ny replik. Varsågod.

Tack så mycket. Jag förstår att det också blir prestige i sådana här frågor att man inte vill bifalla en motion. Men jag hör ju att du vill väldigt mycket åt samma väg. Så ta initiativ. Kalla det något annat. Det kan heta lite vad som helst. Men att vi faktiskt ser till att det är förpliktigande för de förvaltningar och nämnden som har ett ansvar. För vi behöver lösa den här situationen, eller den här utmaningen, för att Göteborg ska vara en bra stad att åldras i. Och för att barnfamiljer ska kunna bo kvar också och betala skatt och bidra så att vi inte sitter just med de här mer än hälften av alla 40-talister som bor i småhus där väldigt stor andel av dem faktiskt inte vill bo kvar. Tack.

Då är vi tillbaka i talarlistan och då är det Mariah Ben Salem Dynehäll (L), äldre efter Daniel Bernmar (V). Varsågod Mariah.

Tack ordförande, fullmäktige, Göteborgarna. Det talas om den här utmaningen som att det är en framtidsfråga. Men det är faktiskt en nutidsfråga. Därför att effekterna av den här demokratiska förändringen sker nu. Och jag upplever faktiskt att det finns brist på krisinsikt på denna sidan. Jämfört med många andra kommuner som inte bara har prioriterat den här frågan i form av ett handlingsprogram. Utan där fullmäktige har gett ett väldigt tydligt direktiv som griper över alla nämnder och förvaltningar inom kommunen. Till exempel Kungsbacka kommun. Där pratar man om att man i bästa fall behöver leverera 125 procents välfärd till 75 procent av resurserna. Och vi kan inte förvalta oss fram till nya lösningar. Det kräver innovationsförmåga och en kraft över gränser. Och ur det perspektivet håller jag verkligen med dig, Maria. Men det sker inte av sig själv. Och det är därför den här motionen är så viktig. För att samlas och säkerställa att det sker gränsövergripande samverkan för att utveckla nya lösningar. Och det handlar ju om allt från kompetensförsörjning till nya boendeformer. Förbättrad service för invånare som inte finns idag. Vi hade ju en chans att utveckla stadens innovationsprogram, men just nu ligger den i en byrålåda på stadsledningskontoret. Och jag tycker att det är otroligt viktigt att foga kring denna fråga för att vi överhuvudtaget ska kunna leverera välfärd i framtiden. Tack. Bifall till motionen.

Tack. Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V) efter Robert Hammarstrand (S). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag vet inte om vi missförstår motionen som Per och Elisabet gör gällande. Jag tror att motionen är skriven lite som en hal ål. Svår att greppa. Antingen är den allting eller så är den ingenting. Och precis som Patrik påpekade finns det en lång historia av att använda den demografiska utvecklingen som ett politiskt verktyg för just sin politik. Men låt mig utveckla det här med allt eller ingenting. Demografisk utveckling som koncept är ju i princip all framtid och all historia alltid. I den förståelsen så är all politik en del av den demografiska utvecklingen. Så den tolkningen kan vi ju inte göra för då finns det ingen avgränsning. Men om vi tittar till vad motionären själv var avgränsande till så är handlingsplanen att den bör innehålla åtgärder som berör digitalisering, välfärdsteknik, välfärdstjänsternas omfattning och kompetensförsörjning. Och som så många kamrater inom mig har påpekat så finns alla de här. Inte bara lite utan jättemycket. Vi har tre olika dokument som styr digitalisering. Planen för digitalisering, policyn för digitalisering, riktlinjer för styrning, samordning, finansiering av digital utveckling och förvaltning. Det fortsätter. Vi har som flera har nämnt plan för kompetensförsörjning, vi har handlingsplan för åldersvänliga i Göteborg, vi har folkhälsoplan för Göteborg och vi har målsättningar för trygghetsbostäder. Som var ett annat exempel som togs upp. Kvar i uppräkningen blir välfärdstjänsternas omfattning. Det är den mest grundläggande frågan som finns i en budget. Ordet omfattning används till och med i kommunallagen för att definiera vad budgeten har för uppgift. Jag tror att vi kan släppa tillbaka den här hala ålen i älven och bifalla kommunstyrelsen genom att konstatera att allt det här finns. Vill vi revidera det, varsågoda. Men vi behöver inte en till plan. Tack.

Tack Daniel. Berätta har Elisabet Lann (KD), begärt en replik. Tack så mycket.

Eftersom allt det här finns så fungerar det så bra och går precis i rätt riktning. Eller hur Daniel? För alla har ju överblick över alla de här planerna. Vad bra, då har vi inget problem då. Eller? Det är ju trams. Det är ett helhetsgrepp vi behöver. Det är klart att det finns lite om digitalisering, att det finns lite om bostäder, att det finns lite om allting i alla de här tusentals målen som vi har satt upp under åren. Jag är medveten om det och jag är medveten om att vi har skapat pappersmonster. Men här har vi en verklig utmaning som hela världen ser och försöker ta sig an på olika sätt. Där vi behöver ta ett helhetsgrepp för att det vi önskar ska hända faktiskt ska hända. För nu sitter nämnder och vill och önskar och försöker få access till andra nämnder för att komma framåt. Och vi kommer inte framåt. Det blev noll trygghetsbostäder förra året. Varför blev det det om allt finns i fantastiska budgetar och planer? Det fungerar ju inte. Då kan vi pröva något nytt.

Tack. Och berätta har ju Daniel Bernmar (V) begärt en kontrareplik. Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, Göteborg. Jag tyckte Elisabet gjorde precis min poäng. Nämligen poängen att konsekvenserna av att resonera på det ena sättet, det vill säga att demografisk utveckling antingen är allting. Och varje gång de sen kommer till ett konkret exempel så visar det sig att det finns redan. Och allting, det är ju vi. Det är ju vi som i så fall gör den demografiska utvecklingen lika med politik. Det gör inte jag riktigt. Men det är en viktig del av att vara politiker. Det är att hantera den demografiska utvecklingen. Vi har haft två sådana här demografiska pucklar historiskt. Vi kommer ha fler. Det kommer fortsätta i all evighet. Därför att demografin alltid rör på sig. Och det ska vi ta vara på. Vi ska arbeta med det och vi ska göra saker. Men konkret blir det inte. Tack.

Tack Daniel. Då är vi tillbaka i talarlistan och då är det Robert Hammarstrand (S) som är sist i talarlistan. Varsågod Robert.

Tack ordförande. Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till KS. Ja det här med demografiska utmaningar, det hanterar ju egentligen alla välfärdsnämnden löpande. Vi får ju våra befolkningsprognoser och då anpassar vi våra verksamheter ut efter det. Det styr ju väldigt mycket på den demografiska utvecklingen i det löpande nämndarbetet i välfärdsnämnden. Sen har du en poäng Elisabet och det kanske inte är just poängen att en handlingsplan är så lämplig. För det tycker jag inte. Men poängen är att vi måste bli bättre på att samverka mellan välfärdsnämnden och de hårda nämnderna. De tekniska nämnderna. För det har inte fungerat särskilt bra tidigare. Nu har vi organiserat om oss i de tekniska nämnderna. Vi tror mycket på detta. Men det handlar inte bara om att vi ska jobba bra internt och få ett bra flöde där. Utan det handlar också om att vi på ett bättre sätt måste hitta former för att samverka med välfärdsnämnden. Det som inte har fungerat tidigare. Det här kokar inte ner till att vi behöver en handlingsplan. Utan det här kokar ner till att vi behöver bättre ledning och styrning. Vi behöver arbeta på andra sätt. Det är det vi måste utveckla. Det behöver vi inte ytterligare en handlingsplan till.

Tack så mycket. Tack Robert. Och på detta har Elisabet Lann begärt en replik. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Jag är nästan beredd att ta tillbaka mitt bifallsyrkande till motionen om det där var att betrakta som ett löfte. Jag skulle bli jätteglad om vi slipper fler styrdokument. Kan den här debatten leda till att vi faktiskt kan se det viktiga i att vi kommer framåt i de här frågorna så är jag på alla dagar i veckan. Jag tackar för en god debatt och så hoppas jag att vi ser lite framsteg i de här frågorna framåt. Tack så mycket.

Där kommer jag, Agneta Kjaerbeck (SD), och begärt ordet. SD.

Jag är en medelålders kvinna med en mamma runt 84-85 någonstans snart. Jag har ingen tillit till hemtjänsten överhuvudtaget efter de försöken vi har gjort. Vi har en städerska som kommer stadigt, en och samma person, utrikes född, förstår att prata väl med mamma. Vi fyller mammas frys med mikrolådor. Mamma ringer från sitt gamla hus som är betalt sedan länge och säger att jag orkar inte längre, jag känner mig bara till besvär. Jag känner att jag skulle vilja dö här och nu, för jag vill inte komma in på ett hem. Vi har ett jätteproblem, vi håller på att prata om våra dokument här, men vi har en hemtjänst som människor inte vill ha. Det är ett jättestort problem. Matlådorna kostar runt 65 kronor, kanske mer. Mamma tycker att mikrolådor är godare för 30 kronor. När mamma kommer hem till mig på söndagar så brukar jag stoppa massor med mat till mamma, för jag har ingen bil och mamma kommer med färdtjänst. Jag är så orolig och jag vet att många med mig är i min situation där vi inte litar på hemtjänst. Vi går till det privata alternativet. För mamma får städning två dagar var 14 dag för 1 700 kronor med rutavdraget. Och när vi ville ha hemtjänst så sa de att vi skurar inga golv, vi kliver inte upp och städar. Men hon kommer och hon borde prata med mamma och hon gör det fint och värdigt för mamma. Hon skurar undan i köket, hon står och diskar för hand och mamma får en pratstund. Så länge vi inte kan leverera någonting i närheten av det här så kommer det privata ta över. Det är så här barn kommer göra som växer upp nu med sina föräldrar. Man kommer få köpa mikrolådor och jag ringer varje dag för det skulle hemtjänsten gjort och frågar mamma har du tagit din medicin, har du ätit idag? Ät fet mat för det är bra för då glömmer du inte så lätt för din hjärna behöver fett säger jag. Jag är orolig. Tack för ordet.

Tack Agneta. Då har jag Maria Wåhlin (V) på talarlistan, varsågod.

Ordförande, ledamöter och om det är några åhörare kvar. Jag kände att jag inte kan låta Agneta vara sist. Min mamma är också gammal. Hon har hemtjänst morgon och kväll med diverse medicinska göromål. Hon är jättenöjd. Häromdagen när jag ringde henne hade hon inte tid att prata alls för då var någon av personalen där och de satt och fikade. Sedan är jag väldigt positiv till det här Elisabet att vi jobbar vidare med detta. Jag känner vi har mycket på gång i förvaltningen. Jag sitter ju i Evo. Så nu bara köttar vi på här. Bostäder, digitalisering. Jag känner positivt inför framtiden. Tack för mig.

Tack. Det är fortfarande motioner. Vi behandlar. Agneta har begärt ordet. Varsågod.

Jag är väldigt orolig att bostäder och digitalisering och till exempel som Karin föreslår att en ökad migration kanske kan lösa det här. För det var du inne på att vi vet inte vad som händer. Vi har ju haft en stor migration men det är jättemånga som inte har kommit ut i arbete. Så det har vi ju redan provat. Vi kan inte sätta vår tillit till digitalisering eller kanske en ökad migration som du pratade om. För det hörde jag också förut i debatten. Du får gärna förklara vad du menar. För jag tycker att vi provar många saker men det har inte fungerat hittills i alla fall.

Tack. Då är det Daniel Bernmar (V) som har begärt ordet. Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Jag vill bara konstatera att det kommer en del felaktiga uppgifter här. När det gäller migration så är det så att de allra flesta som har migrerat hit, antingen flytt hit eller kommit hit av andra anledningar har arbete. Många av dem jobbar betydligt hårdare än många av oss andra. Det ska vi vara otroligt tacksamma för. Vår välfärd står och faller med de fantastiska människor som invandrat hit. Det ska vi vara otroligt glada för. Utan dem hade den demokratiska utvecklingen kört oss käpprätt åt helvete, ursäkta språket, för mycket längesen. Tack till alla dem som har kämpat och hållit upp den här välfärden även om ni är födda i andra länder. Tack.

Då är det tomt på talarlistan. Då anser vi att ärenden eller motionen är färdigdebatterad. Under överläggningen yrkar Elisabet Lann (KD), Johanna Holmdahl (KD), Pär Gustafsson (L), Anneli Rhedin (M), Mariah Ben Salem Dynehäll (L) att fullmäktige bifaller motionen. Marina Johansson (S), Patrik Helgeson (V), Karin Pleijel (MP), Anna Sara Perslow (C), Robert Hammarstrand (S) bifaller till kommunstyrelsens förslag. Sanna Anton Henriksen bifaller till motionen och tilläggsyrkande från ST i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa en propositionsordning på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Elisabet Lang m.fl. Jag kommer därefter att ställa en propositionsordning på bifall respektive avslag på yrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Förslaget från Elisabet Lann mfl? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärt och skall verkställas. Och då är det ja till förslaget från kommunstyrelsen och nej för förslaget från Elisabet Lann m.fl. Korrekt uppfattat? Ja. Varsågod och rösta. Då ska vi se. Då har ju alla röstat och jag stoppar omröstningen. Med 40 röster för kommunstyrelsens förslag och 41 röster för motionen så blir det bifall till motionen. Och då återstår Tilläggsyrkan från SD. Bifalles den? Avslås den? Jag anser att den är avslagen. Votering är begärt och skall verkställas. Och då är det ja för avslag och nej för bifall. Varsågod och rösta. ska vi se. Mariette? Du röstar. Det är grönt. Jag stoppar. Och med 72 röster mot 9 så avslås tilläggsyrkandet. Reservation till förmån för STS. Tilläggsyrkande. Klockan är 21.34. Jag tror vi skulle kunna hinna med en motion till. Vad tycker ni? Någon som röstar? Jag såg det gröna. Du får gärna komma fram så att alla hör. Okej. Du får gärna säga men jag kommer ju ta över sen.

Jag har tryckt fel helt enkelt. Centerpartiet har yrkat avslag på motionen och sen har vi helt enkelt röstat bifall i den första voteringen. Nu har vi stått här och kollat i arbetsordningen att om oenighet uppstår så kan frågan tas om. Men det är ju upp till presidiet att bedöma. Men jag vill bara förklara varför vi har hamnat i den här diskussionen nu. Så vet ni. Beklagar detta.

Innan jag avslutade ärendet så såg jag att hon lyfte upp handen och ville. Det var därför jag förstod inte vad hon sa. Eller jag hörde inte vad hon sa. Det var därför jag bad henne komma fram och förklara vad hon menade. De har ju röstat fel och det står ju i arbetsordningen om oenighet. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning ska en ny omröstning genomföras omedelbart. Och det är det vi kommer göra. Är ni med? Då får ni begära ordet komma om det är en ordningsfråga. Jag läser den från arbetsordningen. Det är inte något som vi har hittat på. Om de har flaggat för att de har röstat fel så får vi acceptera att de har röstat fel. Det var Elisabet Lann (KD) med flera som ville att fullmäktige skulle bifalla motionen. Då var det Marina Johansson (S) , Patrik Henriksson (V) med flera bifall till kommunstyrelsens förslag. Och så var det Sander Anton Henriksson med bifall till motionen. Och tilläggsyrkan från SD i kommunstyrelsen. Det var det som gällde och vi gör om det. Om det finns missnöje att det inte är korrekt så får man begära ordet innan vi genomför omröstningen. Är det Per som vill ordningsfråga? Varsågod Peär.

I fullmäktiges arbetsordning så står det så här. Sedan omröstningen har avslutats befäster ordförande detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst, inte heller får någon ledamot ändra eller återta en angiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning ska en ny omröstning genomföras omedelbart. Någon oenighet om resultatet hade vi inte. Vidare så står det i arbetsordningen att vid felröstning kan detta anmälas för anteckning i protokollet.

Ja och oenigheten är ju att det är fel omröstning för annars kan det inte. Okej. Då gör vi så här. Först är det okej då gör vi så här. Vi tar en paus 2–3 minuter och kallar gruppledarna hit till ett samtal. Så får vi se vad vi kommer fram till. För det är det viktiga att jag pratar med gruppledarna. Så fem minuters paus. Vi går tillbaka och då ska jag förklara. Klockan är ganska mycket och när omröstningen skedde såg jag ett kryss. Om en ledamot eller flera ledamöter anser att de har tryckt fel och ärendet inte avslutat och vi inte påbörjat nästa. Det är det som är oenigheten, inte om hur man röstar. Men efter ett samtal med gruppledaren så har Emmyly Bönfors (C) accepterat att de röstade fel och accepterar besluten. Men ville framföra att det inte var så de ville rösta. Och därmed så gör vi inte om omröstningen. Är det korrekt uppfattat? Ja. Vi tar det till protokollet att de har röstat fel vilket vi inte ändrar omröstningen. Klockan är 21.45 och jag hade ambitionen att vi skulle hinna med en motion till. Men det verkar inte så. För det kommer ta mer än tio minuter nästa motion. Då ställde jag frågan till fullmäktige. Är det fullmäktiges mening att vi nöjer oss med det här den här gången? Att vi inte fortsätter med motionerna. Och vi är inte färdiga. Så ingen får gå hem eller logga ut. Då har vi motion 26 till nummer 47. Kan vi bordlägga dem till nästkommande? Då har vi en ny motion 47. Kan vi också bordlägga den? Vi har en ny interpellation. Interpellation av Per Gustavsson (L) till kommunstyrelsens ordförande angående rekommendation om skärmtid för småbarn. Kan interpellationen framställas? Vi har ett antecknings ärende. Kan vi anteckna det? Med det sagt så vill jag först tacka er alla för det här mötet. Vi har tio minuter kvar. Jag önskar er en fortsatt trevlig kväll. Men innan ni går hem så snälla plocka efter er med glas, godispapper och sånt. Med det sagt så tack för ikväll.