Kommunfullmäktige

Klockan har slagit 16.00 och innan jag börjar mötet så vill jag ställa en fråga till fullmäktige. Vi har en assyrisk TV här idag. Hörs jag dåligt? Är det bättre så? Det här med ljudet har varit några problem. Jag försöker ha det nära mig, men då blir det störningar i radion. Men jag ska försöka göra mitt bästa. Innan vi börjar mötet vill jag ställa en fråga till fullmäktige. Vi har en assyrier-tv här idag som har följt med mig en dag på jobbet och vill filma lite grann från fullmäktigemötet. Är det okej för ledamöterna att det filmas? en stund under fullmäktigemötet. Tack. Då vill jag börja med att hälsa er välkomna. Jag hoppas att ni har haft en skön sommarledighet. Jag vill hälsa alla våra åhörare där uppe välkomna att ta del av fullmäktigemötet idag. Även de som följer oss via webb-tv och närradio välkomna till att följa oss i fullmäktigemötet ikväll. Därmed förklarar jag dagens fullmäktigemöte. 2023-09-07 öppnat. Ärende nummer ett, bestämmande av tid för justering. Förslag på dag för justering är torsdagen den 21 september 2023 klockan 16.30. Kan justeringstiden godkännas? Ja. Ärende nummer två. Då är det frågestund. Till dagens frågestund har det kommit fem frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna ställas? Ja. Ursäkta mig, jag ska bara ta fram frågorna. Och den första frågan är från Axel Josefson, M till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Axel.

Tack för det ordförande. Som sagt, i slutet av augusti presenterade SKR en ny skatteunderlagsprognos som visar på högre skatteunderlagstillväxt för 2023. Prognosen innebär ökade skatteintäkter för år 2023 samtidigt som möjlighet att disponera medel från resultatutjämningsrätten. I stadens budget för år 2023 är 915 miljoner budgeterade att ianspråkta från resultatutjämningsreserven. Samtidigt signalerar Stadshus AB att utdelning inte kan säkerställas utan upptagande av lån. Med anledning av den nya informationen skulle jag vilja fråga kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) följande. Kan du garantera att staden klarar balanskravet för år 2023?

Tack Axel, då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Ja. Jag kan först konstatera att under pandemikrisen så fick ju Göteborgs stad ett oerhört starkt stöd av Magdalena Anderssons regering. Jag tror i och för sig också att Axel Josefson här kan hålla med mig om att det där var väldigt bra för Göteborg och det var bra för vår välfärd. Men i det extremt svåra ekonomiska läge vi befinner oss just nu med en global kris, med en moderatledd regering och en moderat finansminister så finns inga garantier. just nu. Så är det så att det finns inget som säger att vi inte skulle nå det målet. Tittar man över sikt så är kommunens ekonomi i god balans. Vi kommer självklart prioritera hårt när det gäller att fortsätta omfördela resurser från byråkrati och administration ut till välfärden och de som arbetar i skolan, förskolan och äldreomsorgen. Men som sagt, just nu är det inget som säger att vi inte skulle nå det målet.

Tack Jonas. Ber Axel en replik?

Ja, det har jag gjort. Jag har tryckt replik.

Jag ser inte det. Du får gärna trycka en gång till. Men vi gör så. Du får en minut, Axel. Varsågod.

Tack för det. Tack för svaret. Det är väl ändå så, Jonas, att det finns flera tecken på att det blir allt svårare för Göteborgs Stad att klara av ekonomin. Ni hade ju en budget redan från början som var hårt ansträngd i detta. Utifrån det perspektivet vidmakthåller du att du fortfarande kommer att kunna hålla det här. Vi vet också att ni har pratat om era besparingsåtgärder. Jag har ju ställt ett antal frågor. frågor om dem vid tidigare fullmäktigemöten för att få redogöra hur det går med dem. Jag har ju hela tiden blivit hänvisad till kommande uppföljningsrapporter och jag ser med spänning fram mot hur det går där. Men det är möjligt kanske att ordförande kan ge oss lite “insight” i hur det går med era besparingsuppgifter som gör att du kan vara så säker på att du faktiskt klarar det här.

Tack Axel och en replik begärd av Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Nu hänvisar du till vår uppföljningsprocess och det är just där vi plockar in alla rapporterna utifrån nämnder och så vidare och gör en sammanställning över hela staden. Det här vet du om Axel, vi har suttit på samma presidiemöte och fått samma information, att det där är på gång. Vi väntar nu in det. Men det vi har fått besked om hitintills är att det just nu inte föreligger den risken. Men det återstår att se. Saker och ting kan hända både uppåt och nedåt. Det återstår att se och vi får återkomma i den frågan. Tack.

Tack Jonas. Varsågod Axel. Andra och sista replik.

Jag har ju också haft samtal med vår stadsdirektör och när man läser minnesanteckningarna från det mötet så framgår det med all tydlighet att hon inte vill svara på den frågan. Alltså hon kan inte svara på den frågan utan hon vill invänta uppföljningsrapporten och det kan man naturligtvis tycka är bra. Samtidigt så måste man inse att den här uppföljningsrapporten kommer oss tillhanda någon gång i mitten av oktober. Så ska du kunna vidta några åtgärder? så kommer de inte att kunna få någon effekt. Så du sitter lite med “facta decompli”. Då är det väl ytterst intressant att veta om vi faktiskt riskerar en sådan situation. Det är bara beklagligt att inte ordföranden i kommunstyrelsen är villig att ta den typen av initiativ att säkerställa att vi klarar detta innan vi står inför fulländat faktum.

Replik på detta, men det syns inte. Varsågod Jonas.

Nej, men avslutningsvis. Det är sagt, det som är sagt här. Det handlar ju om att faktiskt, hur inhämtar vi just fakta, Axel Josefsson? Jo, det är ju våra uppföljningar som nu är på väg in från alla våra nämnder och som i detta snarast ska sammanställas. Det är ju därifrån vi får utgå. Vi kan ju inte gissa någonting, utan vi får utgå från fakta. Tack så mycket.

Tack Jonas och Axel. Då går vi till fråga nummer två, som är från Martin Wannholt, D, till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius, S. Varsågod Martin och tryck in dig.

Tack så mycket, herr ordförande. Jag har ställt en fråga. Vi vet ju allihop nu att haveriet med budget och tidsplan i Västlänken har börjat öppnas upp lite. Det är ingen som tror i detta forum, tror jag, på att de siffror som presenterades är några slutgiltiga. Men man får väl se det som progress of a kind, att man i alla fall talar om att det har gått åt skogen. Ett första steg. Men nu har vi ju kommit överens här, samtliga partier i kommunstyrelsen. har uttalat sig och regionen har varit tydlig också. Det är kanske ännu lättare att tycka det nu med den ekonomiska krisen vi alla upplever i regioner och kommuner, att vi inte ska tillskjuta några pengar. Vi tog alla överdrag och alla extrakostnader på vår vackra Hisingsbro. Det var vårt kommunala projekt. Vi har upphandlat det. Vi stod för det. Nu får naturligtvis Trafikverket stå för sitt. Problemet är, hur ser vi på trängselskatten? Den är idag intecknad minst till 2047 för att betala vår andel i projektet utan fördyringar, plus förväntningar av statens eftersatta anslag från statlig nivå. Det står i avtalet. Om vi skulle låta detta nu gå ut över att ses som en finansiering för Trafikverkets haveri, då blir det ju höjd trängselskatt flera gånger om och vi får teckna in den fram till 2070/80, det beror ju helt på räntan men ligger den kvar såhär så blir det ju 2090 snarare då om Trafikverket fortsätter i den “burn rate “de gör nu då. Därför är det väldigt viktigt. Framför allt har jag ställt frågan till Socialdemokraterna och till Jonas Attenius (S) här. Kommer snart till den. Efter er historik i trängselskatten är det väldigt bra om vi är tydliga. Därför frågar jag dig, Jonas Attenius (S), är det Socialdemokraternas uppfattning att trängselskatten inte. får användas till att betala för Västlänkens budgetöverdrag, utöver avtal, och den budgeterade kostnaden om 20 miljarder i 2009 års priser.

Tack. Tack Martin. Innan jag släpper Jonas så är det frågan, från Martin, det är nummer två, alltså den med Trafikverket. Om ni tittar på appen så finns det en fråga från demokraten Martin tidigare också, men det kommer. Jag tänkte bara så att ni är med i frågeställningen. Ska vi prata tekniska? Ja, jag vet. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Ja, det är Socialdemokraterna också det rödgröna styrets uppfattning att Göteborgs stad och göteborgarna har hållit sina åtaganden i det västsvenska paketet. Vi i kommunen här och i det här fullmäktigeförsamling har ju tagit fram detaljplaner och därmed bidragit tillgängliggjort mark. Göteborgarna, precis som du beskrev, har ju betalat trängselskatt och bidrar därmed med lokal finansiering. Och staden har puttat in sin skattefinansierade andel i projektet. Men, och jag var tydlig med detta och jag tycker att vi alla har varit tydliga oavsett partifärg, att de här senaste fördyrningarna, det beror på problem mellan Trafikverket och deras upphandlade entreprenörer. Trängselskatten i Göteborg betalas ju mestadels av privatpersoner och drygt hälften av våra folkbokförda göteborgare. Det är viktigt att säga, de. Vi har inte någon som helst kontroll eller ansvar överhuvudtaget för Trafikverkets havererade upphandling. Och självklart så vore det därmed helt fel att lasta göteborgarna för de här fördyringarna. Vi är tydliga att vi har betalt vår del och vi har uppfyllt vårt ansvar när det gäller den här frågan. Så det har vi varit tydliga med.

Tack Jonas och då är det en replik.

Ja, jag ska vara kort. Det var så värmande och sköna ord att höra att du kunde vara lite långrandig men så tydlig Jonas. Det tror jag är göteborgarnas ansvar. Men jag skulle ändå vilja förtydliga och ge ett lite kortare svar också. Jag tolkar det rätt. Trängselskatten ska inte användas med förlängningar och höjningar för att finansiera Trafikverkets överdrag. Har jag tolkat det rätt då?

Tack Martin. Replik Jonas?

Jag ska vara väldigt kort. Göteborgarna har betalt, vi har betalat vår del och uppfyllt vårt ansvar. Det kan man sammanfatta, det är väldigt kort och koncist.

Tack och ni kan stanna kvar för nästa fråga är faktiskt från Martin Wannholt, D. Och frågan är ställd till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius, S. Varsågod.

Tack så mycket, herr ordförande. Då har jag ordet nu. Jo, nu tickar det. Nej, men nu stod det

Varsågod, Martin. Där.

Tack så mycket. Jo, vi har fått mejl här in om upprörda medborgare som har kontrollerat och undersökt vad som försiggår i Victoriahuset som ägs av Higab, Hagabion som ni alla känner till. Man har ju trott att det är lite trevliga anarkister och syndikalister, som faktiskt kan vara gamla trevliga göteborgare man stöter på ibland. Men det har ju visat sig att huset är fullt av massa AFA-reklam och ABC Göteborg som vi har portat i Örgryte. Det var väl under Daniel Bernmars tid han styrde där. Så släpps de in här nu på möten och föreläsningar och kulturevenemang och bokarrangemang. Och överallt ligger klistermärken med AFA och våldsbejakande vänsterextremismen som promoveras i de här lokalerna. Så det känns ju som våra trevliga gamla vänstermänniskor som ändå finns i Göteborg har helt köpts upp av de mer krigförande våldsbejakande.

Tack Martin. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter. När det gäller din fråga här så kan vi bara konstatera att jag instämmer i det du skriver. Oaktat vilken typ av extremistiska rörelser, oavsett om det är på vänsterkant, högerkant eller om det är religiösa inslag så är det nolltolerans när det gäller att verka på olika sätt i stadens lokaler. Det har vi regler för. De är tydliga och vi har varit aktiva från vårt parti att skärpa de reglerna. Är det så att det finns våldsbejakande extremister eller kriminella organisationer oavsett och de huserat i en kommunal lokal, då behöver de ansvariga för den här lokalen gå till botten med vad som hänt och se till att det inte sker igen. Är det så att det finns skäl att tro att det begåtts brott, då är det direkt en polisiär fråga, då ska ju de kopplas in och hantera den frågan. Men vi har varit lite långrandiga igen. Men som svar på din fråga, jag har varit i kontakt med vår representant i Higab. Det är styrelsen som nu har ett ansvar i så fall att reda den här frågan och jag har säkerställt att också styrelsen fått ta del av detta. Så får de hantera det.

Tack Jonas. En replik, Martin.

Ja, det är jättebra för det är väldigt allvarligt eftersom vi tillsammans här, de flesta av oss i detta fullmäktige. Det är också konstigt när man går runt med namn, kallar sig antifascister. Alla här inne utgår jag från att vi är antifascister. Annars vill jag veta det, om vi inte är det. Men att gå över till våldsbejakande verksamhet, det är där det går så fel. Och där har vi varit överens oavsett om det är islamister, nazister och så vidare. Så det är jättebra att ni har släppt in den frågan till Higabs styrelse. Det har vi gjort med vår ledamot också och nu får vi följa upp det. och det får inte förekomma, kära ledamöter, att vi hyr ut till extremister i denna stad. Vi måste föregå med gott föredöme, alltid, oavsett vem det gäller. Tack.

Tack, Martin Wannholt, D, och Jonas Attenius, S. Då är vi på fråga nummer fyra. Fråga nummer tre, och det är från Patrik Höstmad, D, till kommunalrådet Karin Pleijel, MP. Varsågod. Patrik. Gärna. Tryck in er, både för att begära ordet och replik. För att det ska registreras. Det här med att trycka in sig är bara för att det ska registreras i protokollet. Och samtidigt ska det synas vem som är i talarstolen. Varsågod, Patrik.

Tusen tack. Ja, den här frågan kommer ju egentligen som en bieffekt utav den uppföljning som vi hade på de delmålen i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram. Jag har ju varit här uppe och det har varit i miljö- och klimatnämnden och det var ju till stora delar en dyster läsning. Göteborg Energi verkar göra sin omställning och verkar vara på god väg. Men i övrigt så var det ju en hel del dyster läsning så att säga. Demokraterna och Moderaterna. Kristdemokraterna tog därför initiativ i miljö- och klimatnämnden för att ställa konkreta frågor till de förvaltnings- och bolagsledningar som inte levererar. Vad tänker ni göra annorlunda? Vad har ni på gång? Finns det någonting som ni ser att ni inte kan klara av och i så fall varför? Helt enkelt konkreta frågor från nämnden till bolagsledningen. Karin, du brukar tala dig varm för att visa ett klimatledarskap och ta liv i de här frågorna. Så vi hade förväntat oss ett bifall eller eftersom det kom från fel partier åtminstone någonting som sparrar upp det en nivå till. Men istället så hänvisar ni till pågående arbete som ska stärkas upp lite. Så min fråga är: anser du att du som ansvarigt kommunalråd och nämnden visar tillräckligt aktivt klimatledarskap, när vi får sådana här typer av rapporter?

Tack Patrik. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel, MP. Varsågod Karin.

Tack för ordet och för engagemanget för klimatet. För ingen är ju gladare än jag när det finns energi i klimatfrågan och när det finns en bredd av politikerna som är engagerade och verkligen vill att vi ska klara de här tuffa målen. Det bästa hade ju varit om vi i nämnden hade kunnat enas om ett yrkande i den här viktiga frågan. Det är jag den första att skriva under på. Nu blev beslutet att vi förstärker förvaltningens riktade arbete mot nämnder och styrelser utan att politikerna lägger sig i detaljer eller skapar dubbel administration. Det blev ett bra beslut. Jag erbjöd i presidiet väldigt tidigt att vi skulle försöka hitta en gemensam väg, göra gemensam sak i en bredd av partier. Tyvärr möttes inte detta initiativ av något svar från oppositionens representant i presidiet. Om man inte kommunicerar så är det väldigt svårt att nå varandra. Man behöver förhandla för att komma överens. Så funkar det. Viljan från D, M, L och KD att hitta en gemensam väg framåt saknades. I det yrkandet som ni föreslog ser vi att dels ligger det inte, kan man tycka, tyvärr i Miljö och klimatnämndens mandat att förfoga över andra nämnder och deras direktör och VDs arbetstid. Det leder till dubbelstyrning och ökad administration eftersom vi har ett miljöledningssystem där åtgärdsplaner ingår. När miljö- och klimatprogrammet antogs för två år sedan, 2021, då hade vi faktiskt i Miljöpartiet tillsammans med andra partier ett initiativ att ta fram handlingsplaner. Men nu har tiden verkat så vi har miljöledningssystemet där åtgärdsplaner finns med. Det som saknas är inte det som det här yrkandet beskriver, utan det som förvaltningen i sin dragning av miljöledningssystemet på samma möte nämnde, att det är en kunskapshöjande dialog med nämnder och styrelser som nu kommer att ske.

Tack Karin. Nu får du gärna trycka in dig om du vill ha kontrareplik. Det är replik begärd av Patrik. Då väntar vi tills Karin kommer. Så får du en minut.

Jo, men det finns ju liksom olika vägar att gå här. Det vi tycker är att det här var så pass dåligt och så pass dyster läsning när vi fick rapporten att det behövs någonting mer än att bara jobba i det befintliga systemet som vi inte har levererat. Vår bild är att det är alldeles för lite aktivitet i de nämnder och styrelser och förvaltningar och bolag som ska hantera de här frågorna, med några undantag. Det var enkla frågor som vi räknade med att Förvaltningsledningen egentligen ska svara med vändande post på. För att visa att vi tycker att den här frågan är viktig, få en samlad bild över vad som kan göras mer och vad som är på gång. Ni pratar ju här om att förvaltningen skulle till exempel kunna gå ut till styrelsen och hålla föreläsningar. Alltså den här typen av powerpoint-politik för att få förändring, tror inte vi på, utan det är konkret handling, konkreta frågor. Fråga vad görs, vad har ni tänkt att göra?

Tack Patrik. Det har gått en minut och en kontrareplik begärd av Karin Pleijel. Varsågod Karin.

Ibland är det ju så att det som låter bra och enkelt inte är bra. Det var ju så vi bedömde i det här fallet. Det skulle ge ökad administration och en detaljstyrning som är olycklig om man vill bygga en tillitsfull relation till de kompetenta tjänstepersoner som jobbar med detta hela tiden. Vi är verkligen bekymrade över att det går för långsamt. Då behöver vi jobba på ett sådant sätt så att det faktiskt ökar takten, inte det som låter bra och enkelt. Vi fick ju faktiskt svar på nämnden på just varför det här kanske inte var en bra idé. Däremot har vi en väldigt klok personalstyrka på miljö och klimatförvaltningen som har snappat upp det stora engagemanget för den här frågan. Så jag vet att de planerar dels att göra det som vi sa, men försöka fånga upp den viljan som oppositionen. . .. Jag tror de känner sig stärkta av att vi är så engagerade i nämnden. Det tycker jag är positivt.

Tack Karin. En andra och sista replik begärd av Patrik Höstmad. Varsågod Patrik.

Ja, vi får väl helt enkelt vänta och se och utvärdera det här. Det vore väl jättebra om det är som du säger att förvaltningen snappar upp även om yrkandena inte läggs, vad det finns för politiska viljeinriktningar och så vidare. Vi får helt enkelt återkomma till frågan.

Tack Patrik. En andra och sista replik. Karin Pleijel, varsågod.

Ja tack och jag som ordförande ska göra mitt yttersta för att vi ska få ett sådant samtalsklimat där vi inte undviker att förhandla med varandra utan faktiskt lyssnar på varandra och har respekt för att vi är olika. Men man måste förhandla, man måste diskutera med varandra. Det är då man når framgång. Under åren 2018 till 2022 så hade vi Fossilfria gruppen och vi lyckades faktiskt enas om 13 yrkanden väldigt brett. Det var ett av de yrkandena. Det tog tre månader att förhandla fram för att hitta de rätta formuleringarna. Men vi är otroligt envisa. För oss är det så avgörande att vi kommer någon vart framåt. Vi vill ha verkstad, absolut. Då behöver vi hitta sätt att kommunicera med varandra och förhandla. Det är avgörande.

Tack så mycket, Patrik. Tack så mycket och Karin, då är vi på dagens sista fråga. Det är fråga från Kristina Bergman Alme, L, till kommunalrådet Karin Pleijel, MP. Varsågod Christina.

Tack herr ordförande.

Börja gärna med att trycka in dig, begära ordet.

Nu ska vi prata tomgångskörning. Detta otyg som är cancerframkallande, som ger luftrörsproblem och allergier. Det finns en lokal föreskrift om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd i Göteborg. Den uppdaterades senast 19 februari 2022. I den står det i tredje paragrafen att, “Förbränningsmotor i stillastående motordrivet fordon får hållas igång utomhus i högst en minut. Undantag finns ifall man står i kö eller ifall man driver ett fordon som är i behov av att kunna vara igång, exempelvis en kyl eller frys fordon". Det är inte så konstigt. Bryter man mot detta så kan det ge böter. Men man får ringa 114 14. Alla som har ringt det numret vet att det kan ta två timmar att komma fram. Och då har ju rimligtvis både en minut och lite till gått. När jag var liten så fanns det skyltar när man åkte in till Göteborg. Jag uppfattar att de skyltarna i hög grad har minskat i antal och kanske också försvunnit i hög utsträckning. Jag uppfattar också att det är fler personer som sysslar med tomgångskörning idag än vad man gjorde för kanske 20 år sedan eller så där. Och nu när jag inte längre är liten utan en kärring så vågar jag säga till folk. Ibland blir man lite fundersam när man går fram till en del bilar. Jag tror att både för mig och andra som vill försöka göra rätt, så skulle det kännas väldigt bra om det fanns skyltar, exempelvis vid större parkeringsplatser, vid infarten till större parkeringsplatser. Det finns också parkeringar i närheten av skolor på många ställen i vår stad. Då kan man tycka att sambandet mellan skola och tomgångskörning borde vara att man verkligen stänger av motorn. Min erfarenhet är tyvärr tvärtom. Så min fråga till dig Karin. Vilka åtgärder är du beredd att vidta för att tomgångskörningsförbudet i Göteborgs stad ska kunna vidmakthållas i högre utsträckning?

Tack Kristina. Då överlämnar jag ordet till Karin Pleijel, MP. Varsågod Karin.

Då tackar jag Kristina för dina insatser med civilkurage för den här frågan och ditt engagemang för att vi ska ha en hälsosam miljö i Göteborg. Jag instämmer i att tomgångskörning är ett otyg och det är både utifrån hälso- och miljöskäl väldigt viktigt att man håller sig till de reglerna som vi har i Göteborg och de ska följas. Miljöförvaltningen agerar på klagomål som kommer in i sammanhanget. Det är både min och förvaltningens uppfattning att det förekommer inte ofta klagomål på denna fråga. Men jag kan hålla med dig om att det vore bra om vi hade fler skyltar på strategiska ställen. Nu är det så att vi har en stadsmiljöförvaltning som har det ganska tufft ekonomiskt. Vi bedömer att vi inte kan prioritera det i nuläget. Men det vi kan göra är att fortsätta, både du och jag, med civilkurage att faktiskt agera för att detta ska bli en policy som alla tycker är självklar i Göteborg.

Tack Karin. En replik begärd av Kristina. Varsågod.

Jag förstår ditt svar, men jag tycker att det är defensivt. Skyltar kostar inte så otroligt mycket. Det är också som så, att skyltar ibland byts ut runtomkring och då skulle man gott kunna försöka säkerställa att man också, samtidigt som man byter ut dessa skyltar, säkerställer att man lägger till detta. Det är också som så, att en del skyltar är elektroniska. Det kan exempelvis gälla de som är på våra egna byggnader, såsom Nya Ullevi. Eller också på infarten till Göteborg så finns det också sådana skyltar som ändras digitalt. Där anser inte jag att kostnaden kan vara så otroligt stor att ändra dem. Sen tycker jag också att man kan vara lite mer aggressiv i hur man skriver om det på hemsidan och så. Och det finns möjligheter att göra kampanjer på olika ställen. Det undrar jag. Så när jag säger digitala sätt, vad säger du då?

Tack. Kristina, en kontrareplik av Karin. Varsågod Karin.

Det där tog jag till mig. Mer aggressiva sätt att skriva på hemsidan. Det tyckte jag lät som en åtgärd som inte kostar pengar och som bör innebära att man. Man måste prioritera ner något annat. Den tar jag med mig. Sen är det ju viktigt med våra nämnder som sitter närmare. Du har säkert någon ledamot i stadsmiljö nämnden som kan ta upp frågan och se om det finns något som inte bara låter enkelt utan faktiskt är enkelt att genomföra. Tack.

Karin, andra och sista replik. Kristina, varsågod.

Du nappade på ett av mina beten men inte det andra. skyltarna som vi förvisso självdebiterar oss själva. Där tycker jag nog att man kan göra lite mer. Är du beredd att titta även på dem? För då skulle det ju inte bara vara de som sitter i stadsbyggnadsnämnden som skulle titta på det, utan även andra.

Tack Kristina. Då är det andra och sista replik. Karin Pleijel, MP.

Jag tycker att de som i stadsmiljö nämnden handlar om då, så är det ju de som i så fall kan agera på frågan om det finns ett intresse. För jag vet att de har väldigt, väldigt mycket angelägna saker och de har en mycket ansträngd ekonomi. Då ska de prioritera det som den nämnden tycker är mest prioriterat. förekommande val

Tack, Kristina och Karin, för frågan. Det var sista frågeställningen för den här gången. Då lämnar jag ut punkt nummer två och går över till punkt nummer tre. Det är valberedningens förslag till vid sammanträde förekommande val. Under punkterna 1–12 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Ja Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkterna 13– 20 lämnar valberedningen förslag till suppleant samt ledamot i ett antal bolag. Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkt 21 lämnar valberedningen förslag till val med anledning av att en person flyttat. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkt 22– 23 lämnar valberedningen förslag till kompletterande val av medborgarvittnen. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkt 26 lägger valberedningen fram förslag av nämndemän för tiden 2024–2027. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. nämnder och styrelser samt några rapporter Då var det punkt tre, då går vi över till punkten fyra. Det är ett samlingsärende inom uppföljning maj 2023. Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser samt några rapporter. Kommunstyrelsen föreslår att samlingsärende inom uppföljning maj 2023 återrapportering av fullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser samt några rapporter antecknas. Vidare föreslås. Slutligen föreslås att kommunfullmäktiges uppdrag, vilka framgår av handling 2023 nummer 134, till nämnder och styrelser förklaras fullgjorda. Slutligen föreslås att rapporten om invånarnas möjligheter till demokratisk delaktighet och inflytande, kartläggning av Göteborgs stads arbete under 2022, antecknas. Rapport om Göteborgs Stads barnbokslut 2022 antecknas. Rapport om del. Heltidsuppföljning av Göteborgs Stads handlingsplan för åldersvänliga Göteborg 2021–2024 antecknas. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Agneta Kjaerbeck, SD. Därefter Axel Josefson, M. Varsågod Agneta.

Tack för ordet ordförande, ledamöter och åhörare. Jag vill börja med att säga ja till SDs yrkande. Vi anser inte att målet om antalet suicid i Göteborgs Stad ska minska, att det har uppnåtts. För i ärendet så står det att förvaltningar och bolag bedömer sin egen måluppfyllelse mot planens mål och strategier som låg. Det finns tydliga brister i ansvaret för utvecklingen av suicidprevention och ett tydligt behov av förbättringar i hur förvaltningar och bolag arbetar med mål och strategier. Socialförvaltningarna har inte kunnat analysera orsakssamband mellan genomförda insatser. enligt planen och observerade resultat. I områden som psykisk ohälsa, våld, utanförskap från arbetsmarknaden och brottslighet och missbruk. Där kan man hitta flera risk och skyddsfaktorer som är gemensamma. För de påverkar förutsättningarna för att människor ska kunna försörja sig eller utbilda sig. Som storstad så behöver vi verkligen prata mer om psykisk ohälsa. Vi behöver tala om de tragiska och kostsamma konsekvenserna för alla anhöriga som följer efter ett självmord. Dialogerna behöver öppnas upp på skolan, på arbetsplatser och på samhället i stort. Göteborgs Stad kan aktivt välja att uppmärksamma och vilja finna insatser för alla de göteborgarna som lever med självmordstankar. Den suicidpreventiva dagen vore ett ypperligt tillfälle att lyfta upp psykisk ohälsa. Den är om bara några dagar. Den infaller den 10 september varje år och är instiftad av FN:s världshälsoorganisation. Att uppmärksamma den här dagen ännu mer. Det vore ett statement som öppnar upp för viktiga samtal och som skickar signaler och ger stöd till alla familjer i Göteborg som har en anhörig som lider av psykisk ohälsa och de är väldigt många. Vi har nog alla i vår närhet, någon som vi kan relatera till i just det här sammanhanget. Och det kommer ju inte att räcka, men det vore en bra början till att öppna upp för samtal och lyfta problemen med en utbredd psykisk ohälsa. Tack för ordet.

Tack Agneta och då är det ordet som går till Axel Josefson, M. Därefter Elisabet Lann, KD, KD. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag skulle yrka bifall. Bifall till yrkandet från M D, L, KD i kommunstyrelsen. Det handlar om den strategiska planen för skärgården. Ett initiativ som togs under det förra alliansstyret här i Göteborg att vi skulle ta fram detta. Det här föreslår nu förvaltningen att detta ska avvecklas. Vi tror att det skulle vara väldigt olyckligt om det gjordes. Vi vet att skärgården har mycket speciella förutsättningar. Det krävs lösningar som kanske är lite oortodoxa jämfört med vad vi har traditionellt här i staden. Vi vet också att det finns en stark vilja från de som bor i skärgården att vara engagerade i de här frågorna. En stor uppslutning kring olika frågor som just rör skärgården. Då tror vi det är viktigt att fånga upp detta och det gör vi bland annat genom en strategisk plan där man kan samlas runt omkring det här. Men inte minst finns det en motion, och den kommer upp senare i fullmäktige, om att ha en skärgårdssamordnare. Då knyter detta ihop, att vi faktiskt kan ta ett gemensamt grepp om Göteborgs skärgård, som de allra flesta av oss vill se som en levande skärgård. Jag yrkar därför bifall till yrkandet från M D L KD.

Varsågod, Elisabet.

Tack så mycket, ordförande, ledamöter och åhörare. Jag ska instämma i Axel Josefsons yrkande och yrka bifall till yrkandet från M D, L, KD i kommunstyrelsen. Man saknar inte korn förrän båset är tomt, heter det. En ganska träffande beskrivning av det nuvarande styrets förhållningssätt i södra skärgården. I ord lyfter man gärna betydelsen. Jag tror att alla här inne kan instämma i vikten av en levande skärgård. Men när det kommer till kritan och när besluten ska fattas, då är man helt enkelt mindre angelägen. Vi har haft uppe flera ärenden här i kommunfullmäktige under hösten och våren, som har berört situationen i södra skärgården. Det har rört fraktbidrag, enskilda vägar, parkeringssituationen på Saltholmen. Nu är frågan om nya villkor för kollektivtrafiken också uppe på agendan om den inte sorterar under vårt ansvar. Varje ärende hanteras separat utan någon direkt analys om konsekvenserna i stort för de nästan 5000 invånare som bor i vår södra skärgård. Vad vill vi och vad får våra beslut för konsekvenser? Den oroväckande ålderssammansättningen med en stor del 65 plus personer och en alldeles för liten andel i de lägre åldersspannen riskerar att avfolka södra skärgården. I stället för fragmentariska lösningar, så behövs en strategisk plan nu mer än någonsin. Vad vill till exempel Göteborgs Stad med kollektivtrafiken och det nya avtalet? Hur kan vi se till att det blir enklare att bygga om och bygga till i ett område som omgärdas av så många restriktioner? Tänk om fler kunde få bygga lägenheter i bottenplan eller vindsplan för att möjliggöra för studenter och andra att flytta ut i skärgården. Hur löser vi omsorgen i en del av Göteborg som är omgärdat av vatten? Detta är den enda delen i staden där det inte går att få tillsyn på natten. De flesta vet inte ens om det. Men det beviljas helt enkelt inte tillsyn på natt för den som bor i skärgården. Vi bara accepterar det. Det här är bara några exempel. Vi behöver en samlad plan, en idé om hur vi säkrar en levande skärgård. Det räcker inte att prata om vikten av en levande skärgård. Om inte allt det här ska glida oss ur händerna genom en rad beslut som steg för steg, försämrar villkoren för skärgårdsborna. Så behöver vi ta ett samlat grepp. Det arbete som påbörjades förra mandatperioden ska inte kastas i sjön utan vidareutvecklas och jag vädjar därför till alla här inne som bryr sig om skärgårdsborna och att Göteborg ska ha en levande skärgård i framtiden att rösta på yrkandet från M, D, L, KD. Tack så mycket.

Tack Elisabet och då är det Emmyly Bönfors, C, därefter Marie Brynolfsson, V. Varsågod Emmyly.

Tack ordförande. Jag delar ju mycket av beskrivningen som har lagts fram här om att skärgården har unika förutsättningar på många sätt och inte minst vad det gäller närheten till service och brister i kollektivtrafiken. Det är utmaningar som delas av även andra områden i Göteborgs Stad. Inte minst landsbygdsområdena. För Centerpartiet är det viktigt att man ska kunna ha goda livsvillkor i hela Göteborg. Det är en prioritering för oss och på initiativ av Centerpartiet så utreder nu stadsbyggnadsförvaltningen ytterstadens tillgång till service och små orters potential som servicenoder och hur vi kan stärka dem. Syftet är ju att strategiskt kunna stärka landsbygdens underlag till exempel för kollektivtrafik och service och att man använder stadsplanering som verktyg för detta. Vi tycker också att det behövs en handlingsplan för skärgården men det kan ju också finnas andra områden. områden i staden där man kan behöva liknande handlingsplaner. Därför vill vi skicka tillbaka det här ärendet till kommunstyrelsen så att man får en strategi hur man kan använda handlingsplaner. Så att det inte blir en parallell styrning. Vi har ett yrkande idag som handlar om att inte avsluta det här uppdraget som kommunstyrelsen föreslår utan snarare skicka tillbaka det till kommunstyrelsen. Och att man får i uppdrag att föreslå ett upplägg för handlingsplaner som syftar till att samordna insatser för utveckling av landsbygdsområden där skärgården ingår.

Tack Emmyly och på Emmylys anförande har Elisabet Lann KD begärt en replik. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Jag tycker det är bra idéer som som Emmyly och Centerpartiet för fram. Det finns andra speciella villkor i andra områden också och det vore välkommet att ta ett grepp om den problematiken. Men det är liksom inte, skärgården är inte landsbygd eller glesbygd. Det är så helt unika förutsättningar där. Det är ganska trångt där till exempel. Det finns inte parkeringar. Man kan inte ha bilar där. Medan glesbygden eller våra ytterområden har ganska stora ytor och det kanske är dåliga vägar och kollektivtrafik på annat sätt. Man är inte avskuren av vatten. Och man har i regel då mycket mark. Det finns helt andra möjligheter att utveckla. De problemen är mindre, men jag tycker det är olyckligt att klumpa ihop det. För att vi skulle mycket väl kunna göra det ni föreslår för övriga områden, men ändå låta planen, den strategiska planen som vi var överens om förra mandatperioden, att den faktiskt ska färdigställas. Så jag önskar att ni skulle gå med på det och gå vidare med resten också.

Tack Elisabet på detta och Emmyly Bönfors, C begärde en kontrareplik. Varsågod Emmyly.

Tack för den frågan. Jo, men jag håller med om att varje plats är unik och det finns. Det finns ju öar som är glesbebyggda och andra som är väldigt hårt exploaterade också. Så det kan ju vara att varje plats har unika förutsättningar. Jag är inte främmande för att vi skulle kunna ha en handlingsplan för skärgården. Samtidigt så vill jag undvika parallell styrning. Så det kan hända att vi behöver handlingsplan för fler områden i staden. Att vi tar fram ett sätt att använda handlingsplaner på som berör både skärgården men också andra delar av Göteborg.

Tack Emmyly. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då har vi Patrik Höstmad, D. Därefter Karin Pleijel, MP. Varsågod Patrik.

Tack. Jag hade tänkt att prata lite om skärgårdens problem men Elisabet Lann har redan förklarat det så bra så jag går rakt på en liten annan detalj istället. Det är egentligen hur det här ren formalian hanteras. Det här är ett uppdrag som har lagts. Man har börjat jobba på det och titta på och kommit tillbaka med förslag på vilka typer av insatser som kan behöva göras för att få fram den här strategiska planen snarare än handlingsprogram. Så att det här uppdraget är ju inte slutfört och det är självklart att det ska slutföras. Så att det är bara att flytta över det till en nämnd som kan ta hand om det och det är Stadsbyggnadsnämnden och så kör vi det vidare. Sen så om man ska vidga det till fler områden till landsbygden också, det kan behövas planer där, det kan behövas översiktsplaner, det kan behövas strategiska planer. Det är en helt annan fråga. Här och nu handlar det bara om hur det här uppdraget ska hanteras, inte att bygga ut det med. Ni är lite vaga, det kan finnas andra områden men här har vi ett område som verkligen behöver den här planen. Vi ser ju frågorna som kommer upp dag efter dag i nästan varenda kommunstyrelse och kommunfullmäktige som rör komplicerade frågor i skärgården. Så det här skulle kunna vara ett sätt att effektivisera helt enkelt alla de ärenden som vi har att hantera. Du Emmyly, du pratar om att det tar fram en strategi om hur man kan arbeta med handlingsplaner, om jag hörde dig rätt? En strategi om handlingsplaner. Nu börjar det låta väldigt byråkratiskt. Den här strategiska planen är ju tänkt att faktiskt vara en fysisk plan också, som handlar om var man placerar vad och hur man kan koppla ihop saker. Inte liksom fluffiga moln i någon Powerpoint-presentation, utan en ganska konkret strategi. Det är det de har tänkt sig att ta fram. Vi har ju även bygglovsproblematiken där ute med en massa riksintressen och försvarets miljötillstånd och sådant som ställer till det, som gör att man måste tänka på vad kan man överhuvudtaget utveckla skärgården och var kan vi få plats med den kommunala servicen och hur kan vi koppla ihop det? För det behövs en plan, i princip en karta där man ritar streck och pekar ut var sakerna ska kunna ligga. Det är inte svårare än så. Tack. Bifall till yrkandet från M, D, L, K.

Tack Patrik och då lämnar jag ordet till Karin Pleijel, MP. Därefter Johannes Hulter (S). Varsågod Karin.

Tack så mycket för ordet herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. För oss är det ju viktigt att vi får goda livsvillkor, en jämlik stad precis var man än bor i staden. Vi har ett bra sätt att lyssna på just de som bor på. Vi har något som heter Ödialogen. Det är viktigt på alla ställen att vi lyckas ha en bra dialog med människor som engagerar sig. Det kanske inte finns något bättre än människor som faktiskt engagerar sig i sin närmiljö och vill göra den bättre. Det är viktigt för oss. Det är många i den här församlingen som brukar tala om att vi inte ska ha så mycket administration och byråkrati. Emmyly Bönfors var inne på det. Det här riskerar att bli en sorts administrativ dubbelstyrning. Så att jag tycker man ska stå upp för det, att om vi vill minska den administrativa belastningen, då ska vi inte öka med den här typen av förslag. Tack för ordet.

Tack Karin. Och på detta har vi tre repliker begärt. Vi börjar med Axel Josefson först, därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Axel.

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, det är ju ingen som har sagt nej till dialog, Karin. Det är ju någonting som vi vill främja. Och framför allt så vill vi ju ta tillvara på den dialogen. Det är ju det som är syftet med en strategisk plan. Att det där kommer fram, de åtgärder som behöver genomföras. Det kommer inte hända så mycket om vi bara har dialog utan det måste faktiskt ske verkstad och då behövs det faktiskt planer, det behövs beslut, det behövs aktiviteter. Det är själva fundamentan för att få någonting gjort. Jag tycker väl att er ingång Från Vänsterstyret här, det är att ni faktiskt inte prioriterar skärgården. Ni väljer att prioritera bort detta och ni väljer att prioritera annat helt enkelt. För när det väl kommer till kritan så är ni inte beredda att vidta de åtgärder som krävs.

Tack Axel på detta och Karin Pleijel, MP, med en kontrareplik. Varsågod Karin.

Jag tycker det är viktigt att fånga upp det som kommer upp, till exempel i ö-dialogen i det politiska systemet som vi har, där vi kan lägga en budget som innefattar att man gör åtgärder och så vidare. Men att öka den administrativa belastningen gör inte den effekt som vi vill se. Men jag tror att den goda dialogen som mynnar i politiska förslag, den vill vi verkligen främja.

Tack, Karin. Och en ny replik begärd av Axel Josefson. Varsågod.

Jag tänker väl ändå hänga upp mig lite runt omkring det här med byråkrati och dokumentation. Om man nu ska utgå från ditt resonemang, Karin, då borde väl ni föreslå att vi ska skrota det klimatstrategiska programmet? Det finns ju ingen anledning att ha något program. Det är väl bättre att vi har en dialog och så tar vi lite beslut i en budget. Det är ju det resonemanget du för här nu. Om man nu anser att skärgården är viktig, om man anser att det finns speciella förhållanden, som gör att man inte kan behandla det som vilken annan del som helst i Göteborg, då borde man också inse att du behöver ha en plan för hur du ska hantera det. Här säger du nej till detta och du vill istället ha kafferep och sen eventuellt så kanske det kommer något i någon budget. Det känns ju inte särskilt betryggande för alla de människor som bor i skärgården. Tack.

Tack Axel. En kontrareplik begärt av Karin Pleijel.

Vi har styrande dokument i den här staden. Vi har miljö- och klimatprogram med högt satta mål. Vi har ett miljöledningssystem för uppföljning med åtgärdsplaner. Vi pratade om det tidigare under den frågan som var här. Jag tycker det är absolut viktigt att vi har ett styrande dokument. Men om vi får flera parallella spår riskerar det att inte bli någon verkstad som ju är det vi vill se.

Tack Karin. Då går vi tillbaka till replikskifte. Då börjar vi med Emmyly Bönfors sedan efter Patrik Höstmad. Varsågod Emmyly.

Tack för ordet. Jag tycker att Karin Pleijel gömmer sig lite bakom mitt förslag om att undvika parallella processer. Mitt förslag handlar ju ändå om att kommunstyrelsen ska få ett förnyat uppdrag att titta på hur man kan jobba med handlingsplaner, till exempel för skärgården och också hela Göteborg. Så jag föreslår ju någonting aktivt medan ni inte föreslår någonting alls. utan att ni vill bara avsluta det här uppdraget. Du talar om att det är viktigt att lyssna i ö- dialogen och sånt. Jag lyssnade själv på Södra skärgården i samverkan förra veckan. Men det räcker inte att lyssna, lite som Axel Josefson är inne på. Man måste i alla fall göra någonting aktivt och agera. När jag kollar i er budget så står inte skärgården omnämnd en enda gång. Så jag bara undrar lite, hur tänker du agera för skärgårdens framtid? Tack.

Tack med det. Jag släpper Patrik på replik, så Henrik, du kan inte begära en replik, men du är uppsatt. Så du får ju ta bort replikskiftet från din. Varsågod Patrik.

Ja, nej, Karin, du pratar om ö-dialogen och att det skulle vara lösningen. Den här idén kommer ju från ö-dialogen och kan säkert Henrik som ville trycka in sig bekräfta. I princip på vartenda möte som jag har varit med på ödialogen så har den här frågan varit uppe. Vad händer med strategiska planer? När kommer den? När får ni ordning och struktur på våra.? När får vi koll på hur vi ska jobba med skärgården? Istället så hanteras bränder på ett mindre bra sätt som dyker upp i ödialogen och som förvaltningarna är rätt handfallna inför att kunna lösa ut för att de förstår inte hur det här ska in i helheten. Det är det som är problemet och det är därför den strategiska planen behövs.

Tack Patrik. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då har vi Johannes Hulter, S. Därefter Parisa Rezaeivar, S. Varsågod Johannes.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Jag ska inte upprepa så mycket av vad Karin Pleijel redan har sagt, men vi vet ju alla, många av er här inne sitter med mig i stadsbyggnadsnämnden faktiskt också. Vi behöver se till att det händer saker i verkligheten. Det är inte alltid fler planer eller samordnare och sådana saker. Det kan vara bra ibland, men det är inte alltid det som gör att det faktiskt händer saker i verkligheten. Jag skulle säga att vi blir bedömda på också vad som faktiskt händer i verkligheten. Det är där vi kommer få se om vi menar vad vi säger eller inte. För vår del så är det väldigt. Skärgården är väldigt viktig och vi kommer se till att prioritera den och arbeta med den. Vi tar naturligtvis till oss det som kommer fram i dialogen när det gäller vad vi ska göra i verkligheten för att det ska bli bättre för oss alla göteborgare, även de som bor i skärgården. Det ser jag fram emot att ta mig an och har man bra inspel och idéer kring vad det ska vara så får man jättegärna höra av sig så ska vi se om vi kan samarbeta för oss.

Tack Johannes. På detta har kommit tre repliker begärda. Vi börjar med Axel Josefson, M. Varsågod Axel.

Tack fru ordförande. Jag är snabb upp i stolen här så det inte ska dra för mycket tid. Jag har egentligen två frågor till dig Johannes. Det ena är att ni pratar om det här med parallella processer. Ni får gärna förklara för mig vad som pågår parallellt. Sedan landar du in i det att det är viktigt vad som sker i verkligheten. Det är väl också en ganska naturlig fråga, vad händer i verkligheten? Vad är det ni planerar att göra nu om ni nu säger att ni inte behöver en plan? Vad är det konkret ni ska göra i verkligheten? Det hade ju kunnat vara intressant att få reda på för fullmäktige här.

Tack Axel och jag tror Johannes är på väg för att begära en kontrareplik. Där kommer den. Då är det en kontrareplik begärd av Johannes Hulter, S. Varsågod Johannes.

Ja, parallella processer var det kanske inte jag som sa, men jag tror att det är viktigare att fokusera då på att faktiskt göra saker som är i verkligheten. Sen så finns det ju många saker som behöver göras. Jag tror att vissa saker i det som varit uppe som gäller min nämnd, Stadsbyggnadsnämnden, men det finns även andra saker inom skola och socialnämnden och annat som behöver hanteras. Jag kan inte ta det just nu, men får återkomma till det. Tack så mycket.

Tack Johannes. En replik, en ny replik av Axel Josefson. Varsågod Axel.

Tack för det fullmäktigeordförande. Ja, det här är väl ett väldigt konkret exempel på när man inte har en plan, för då blir det det här svamlet. Det var en väldigt enkel fråga. Vad kommer hända i verkligheten nu? Vad är det konkret ni planerar att göra? Du kan inte svara på det Johannes, och det är bara beklämmande att det är den här synen ni har på vår vackra skärgård och att det här faktiskt inte är ett prioriterat område för er. Det är bara att beklaga. Tack.

Tack Axel. Vi fortsätter i replikskiftet och då är det Elisabet Lann, KD. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Johannes har helt rätt att det är det som händer i verkligheten som är det viktiga. Då påminner jag om det jag sa innan vad som faktiskt händer i verkligheten. Det är ju att det har blivit sämre med fraktbidrag, enskilda vägar och parkeringssituationer. Till exempel, så det är liksom de här små stegen när man inte håller ihop det så ser vi att när varje enskild fråga kommer upp och ska behandlas så är inte ni så angelägna om skärgården. Och då blir det sämre här och sämre där och sämre där. Det är ju vad som händer i verkligheten. Och just därför behöver vi hålla ihop det och se till hur gör vi förutsättningarna för livet i skärgården bättre så att vi kan ha en levande skärgård också om 20 år, om 30 år.

Tack Elisabet. Patrik Höstmad, D, sist på replikskiftet. Varsågod Patrik.

Johannes, du sa att vi kommer att bli bedömda på vad som händer därute i skärgården. Egentligen så är vi ju redan bedömda. Är det någon som är nöjd med hur hanteringen av parkeringsplatserna på Saltån hanteras? Är det någon som är nöjd med det här evighetsärendet med frakt taxorna? Är det någon som är nöjd med det? Är det någon som är nöjd med hur vi hela tiden håller på och dividerar vad det ska vara extra? Tilläggsuppgiftsbidrag på förskolan och till omsorgen och så för att någon överhuvudtaget ska kunna få ihop en verksamhet där ute. Är vi nöjda med att det är inga privata aktörer som vill ta sig an skärgården för att det är otroligt mycket tid som går åt för resorna för att utföra någonting där ute? Alltså vi har ju redan facit att det här fungerar inte, att vi måste få till någonting som löser problematiken och hur vi ska hantera det på ett helt strategiskt sätt. Tack.

Tack Patrik. Då går vi tillbaka till talarlistan. Parisa Rezaviar, S. Därefter Jörgen Fogelklou, SD. Varsågod Parisa.

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare. Från Socialdemokraterna vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag till yrkandet fram M, L, KD, det är sant, yrkandet fram C. Jag vill bara tillägga att den konkreta saker som vi gör och när det gäller parkeringssituationen i skärgården. Man har gjort väldigt mycket under senaste åtta åren för att förbättra parkeringssituationen. Samt man utreder möjligheten att öppna upp nya parkeringsplatser i skärgården.

Tack Parisa. Då är det Jörgen Fogelklou, SD. Därefter, Henrik Sjöstrand, M. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Jag hoppas alla haft en trevlig sommar. Jag ska stanna först lite vid ö-dialogen. Mitt parti eller representanter för vårt parti sitter inte med i ö-dialogen. Så vi vet inte vad som debatteras och dryftas där. Jag har under sommaren varit både i Fiskebäck och ute på Donsö och träffat yrkesfiskarna. Jag har skaffat en liten båt. Jag har varit i både norra och södra skärgården och pratat med många boende där ute. Nu kom det ju en SOM- undersökning som visade. förtroendet för demokratin i Göteborg och den har ju stärkts faktiskt. Jag kanske skulle ha läst den lite noggrannare för jag tror inte att öbornas förtroende för politiken i Göteborg är särskilt stort. Det är min bild efter denna sommar. Men jag ska prata om den suicidpreventiva dagen. Jag tror att alla här inne känner någon som känner någon som har begått självmord. Så ser statistiken ut. Vi vill ju att vi ska försöka uppmärksamma den här dagen lite, lite, lite mer. Det behöver inte kosta mycket pengar, men jag tror att det gör ofantlig nytta. Det är många som lever med skam, sorg, har svårt att uttrycka det. Den psykiska ohälsan breder ut sig markant. Lite senare idag så ska vi komma upp med en motion om att inrätta tränarnas dag. Det tycker jag är jättebra. Det är fantastiskt. Fantastisk grej. Varför kan man inte också lyfta upp den suicidpreventiva dagen? Det behöver inte kosta mycket, men det ger en oerhört stark signal. Så därför vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i det här ärendet. Tack för mig.

Tack Jörgen. Då är det Henrik Sjöstrand, M, sist i talarlistan. Varsågod Henrik.

Tack för ordet och ärade. Tack alla ledamöter och framför allt skulle jag vilja vända till alla er som sitter där ute vid radion och lyssnar nu. Jag hoppas ni spetsar öronen på den tidigare debatten som har varit gällande skärgården. För kan det bli tydligare vilka partier som bryr sig och vilka som inte gör det? Det tror jag inte. Det kommer Jörgen efteråt om suicidprevention och det är jättebra i det här ämnet. Det får vi väl tänka på i skärgården. Det ska vi inte hamna i det läget, att vi börjar tänka så där ute, för vi jobbar ju verkligen för att förbättra infrastrukturen och därför har vi jobbat jättehårt på att få en plan och en strategisk plan för skärgården. För det går ju inte att peta i ena hörnet efter det andra hörnet och ingen har kontroll över komplexiteten. Och när man väl får en möjlighet att skapa en strategisk plan här nu att jobba efter så slår man undan fötterna. Jag förstår inte hur man vill det. På Brännö är det 20 procent vänsterpartister som röstar på den rödgröna sidan här. Helt fantastiskt när de blev motarbetade så kraftfullt av de rödgröna. Ursäkta min tydlighet men det tar lång tid att driva fram olika projekt ifrån skärgårdens håll. Det är inte bara vatten emellan, det är en osynlig mur. Och som jag tror så tillhör i alla fall skärgården Göteborg och tvärtom. Vi ska ju hjälpa varandra här ute i stället. Det ringer tjänstemän till mig, jag ska inte säga dagligen men ofta, när de inte vet hur de ska lösa uppgifterna för de sina som arbetar ute i skärgården. För det pendlar väldigt många ute i skärgården. Det är lätt att glömma. Man tror bara att man åker dit ut och badar på sommaren, men det är en stor arbetsplats och en stor arbetsgivare. Så innan man tar de här besluten idag så ska man nog tänka till.

Tack Henrik, och Henrik var sist vid talarlistan. Anser fullmäktige att vi är färdiga med debattering av det här ärendet? Under överläggningarna yrkar Karin Pleijel och Parisa Rezaviar bifall till kommunstyrelsen. Axel Josefson, Elisabet Lann, KD och Patrik Höstmad att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Emmyly Bönfors att fullmäktige beslutar bifalla yrkande från C den 6 september 2023. Agneta Kjaerbeck, Jörgen Fogelklou att fullmäktige beslutar bifalla yrkande från SD den 2 juni 2023. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Bifalles förslaget från kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Axel Josefson med flera.? Ja. Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors? Ja. Bifalles förslaget från Agneta Kjaerbeck? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Ja, det verkar som att alla är inne. Ja, det har jag gjort. Vi väntar. Vi har inte så bråttom. Nu verkar alla vara här och det har begärts votering. Votering ska begäras och verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja i proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställde jag proposition på de tre återstående yrkandena. Antas förslaget från Axel Josefson med flera som motförslag? Antas förslaget från Emmyly Bönfors som motförslag? Ja. Antas förslaget från Agneta Kjaerbeck som motförslag? Jag anser att förslaget från Axel Josefson med flera har antagits som motförslag. Och då återstår huvudvoteringen, och i huvudvoteringen är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Josefson med flera Är det korrekt uppfattat? Ja. Då startar jag omröstningen. Varsågod och rösta. Då har alla röstat. Jag stoppar. Med 40 mot 38 och 3 avstår, så beslutas enligt kommunstyrelsens förslag. Okej, innan vi går vidare till punkten nummer fem, går vi tillbaka till ärende nummer tre. Och i valberedningens förslag ingick även förslag av två medborgarvigselförrättare under punkten 24–25. Kan vårt beredningsförslag under dessa punkter godkännas? Ja. investeringsstyrning Så då går vi över till punkten nummer 5 nu. Ärende nummer fem, förslag till principer för Göteborgs Stads investeringsstyrning. Kommunstyrelsen föreslår att förslag till struktur för kommunfullmäktiges budgetstyrning av nämndernas investeringsramar godkänns. Komplettering av Göteborgs Stads regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning med införande från och med den 1 januari 2025 godkänns. Här har jag tomt på talarlistan. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Då går vi på ärende nummer 6. Det är revidering av valdistrikt inför valet till Europaparlamentet 2024. Kommunstyrelsen föreslår att föreslagen revidering av valdistrikten inför Europaparlamentet 2024 godkänns. Beslutet översänds till Länsstyrelsen i Västra Götalands län för fastställande. Ordet har begärts och det är. Vi har ju tomt på talarlistan. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Kan denna punkt direkt justeras? Ja. Då är vi på ärende nummer sju och det är utdelning ur Stiftelsen Wilhelm Röhss donationsfond. Kommunstyrelsen föreslår att avkastningen av Stiftelsen Wilhelm Röhss donationsfond 2023 fördelas enligt styrelsens förslag. Här har jag tomt på talarlistan också. Kan bifalles kommunstyrelsens förslag? klargör Göteborgs stads förhållande till tre stiftelser Då är vi på ärende nummer 8, och på ärende nummer 8 är Maria Wallin, V anmäler jäv. Det är handling 129 om tre stiftelser. Redovisning av uppdraget om fördjupad utredning som klargör Göteborgs stads förhållande till tre stiftelser. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige hemställer till äldre samt vård och omsorgsnämnden att säkra att det finns ett giltigt avtal på plats för fortsatt verksamhet från och med den 1 januari 2024. Här har vi en talarlista och vi börjar med Elisabet Lann, KD, därefter Håkan Hallengren, S. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och eventuella åhörare. Tre stiftelser bedriver verksamhet som är mycket uppskattad av både hyresgäster, anställda och anhöriga. På de tre stiftelsernas boenden bor människor med stora behov av omsorg de sista åren eller månaderna av sina liv. De snårigheter som följer med stiftelseformen och relationen mellan staden och de här tre stiftelserna behöver redas ut för att säkra en långsiktig och trygg verksamhet med förutsättning outsägbara villkor. Men det får inte ske på ett sätt som slår sönder väl fungerande verksamhet och drabbar de människor som idag bor och arbetar på boendena. Det är såklart viktigt att ha ordning och reda, följa lagar och regler. Men vi uppfattar utredningen som ligger på bordet lite som en uppvisning i juridisk dressyr. Där paragrafrytteri trumfar pragmatism och omsorg om de som verksamheterna är till för. Därför är vi lättade över att de rödgröna var beredda på vårt förslag om att låta en extern part göra en fördjupad utredning och samtidigt säkra att verksamheten kan fortsätta efter 1 januari 2024, när nuvarande avtal löper ut. Jag yrkar bifall till yrkandet från M, D, L, KD och det som S, V, MP lagt fram som lyder likadant. Tack så mycket.

Tack Elisabet. Då är det Håkan Hallengren, S, därefter Jessica Blixt, D. Varsågod Håkan.

Tack ordförande, fullmäktige. Tre stiftelser har en väldigt, det är en lång historia inom äldreomsorgen i Göteborg som sträcker sig över flera hundra år. Vi vet att boendena är uppskattade av både de som bor där och av dem som har sin arbetsplats där. Det är helt klart så att förhållandena mellan stiftelserna och staden behöver klargöras så att deras verksamheter kan fortsätta att leverera äldreomsorg i lugn och ro. Samtidigt behöver staden följa de lagar och regler som finns. Vi tror att det är klokt av oss att låta en extern jurist titta på ärendet för att på ett andra utlåtande och eftersom det finns kvarstående frågetecken kring exempelvis stadens ekonomiska åtaganden. Därtill är det rimligt att äldre samt vård och omsorgsnämnden parallellt med den processen säkrar att ett avtal finns på plats när den nuvarande löper ut vid årsskiftet. Jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Håkan. Då är det Jessica Blixt, D. Därefter Hillevi Werring, MP. Varsågod Jessica.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Ja, det är glädjande ändå att vi har en bred enighet i att behålla verksamheten Tre Stiftelser. Och att vi kan säkerställa att det kommer finnas ett nytt avtal på plats efter den 1 januari. Jag yrkar därför bifall till KS förslag och instämmer med den problematiken och det som Elisabet tidigare naturligtvis lyfte fram.

Tack Jessica. Då är det Hillevi Werring, därefter Anneli Rhedin, M. Werring. Ber om ursäkt för fel uttal. Varsågod.

Ordförande, fullmäktige, göteborgare. Alla vi som sitter här i salen som känner till den här verksamheten vet ju att den är väldigt bra och väldigt uppskattad. Och vi vill gärna ha den kvar. Men det är ju tydligen så att kommunen har brustit i väldigt, väldigt många avseenden. När det gäller vad man får göra och vad man inte får lov att göra. Och det är ju väldigt bra att det har kommit fram. För i fortsättningen så måste vi ju agera rätt så att säga. Men om man liksom direkt skulle kräva tillbaka alla de här pengarna som man har lånat ut eller bidragit med i olika. Då skulle stiftelsen bli helt omöjlig att fortsätta sin fina verksamhet. Men det jag funderar på är ju om de nu hade kommit in med sin ansökan i tid. Då hade vi aldrig fått reda på alla de här felaktigheterna. Så egentligen så får man vara lite glad att det blev fel fast man hoppas att det blir rätt i slutet. Tack för ordet.

Tack Hillevi. Och då är det Anneli Rhedin, M. Därefter Jörgen Fogelklou, SD. Varsågod Anneli.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Detta ärende är komplext. Inte bara de ekonomiska och juridiska aspekterna mellan tre stiftelser och staden. Utan också vad skulle det bli för konsekvenser vid eventuella förändringar? Är tre stiftelser en kommunal verksamhet i en alternativ riktning? stiftform eller en extern privat utförare som ska likställas med andra aktörer på en öppen och konkurrensutsatt marknad. Som sagt, komplext ärende. Jag vill också tacka ledamöterna i Tre Stiftelser Styrelse för All information. Som ni vet, ärendet blev den 23 augusti i KS delvis återremitterat till Stadsledningskontoret, där en extern part ska göra en fördjupad utredning, samt en hemställan till äldre samt vård och omsorg. avtalsnämnden att säkra att det finns ett giltigt avtal för fortsatt verksamhet från och med den 1 januari 2024. Så bifall till M, D, L och KD:s yrkande i KS, vilket är lika med bifall till kommunstyrelsens beslut.

Tack Annelie. Då är det Jörgen Fogelklou, SD som är sist på talarlistan. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Håkan Hallengren, där sitter du ja precis. Nej, du behöver inte se så förskräckt ut. Jag tänkte inte gå upp i det här. Jag satt och skrev någonting, men så hörde jag någonting och tänkte att jag ska gå upp och få ett förtydligande från dig där. Sa du att Göteborgs Stad ska följa de lagar och regler som finns? Jag tror att det var det du sa. Jag vill bara ha ett förtydligande om det gäller i detta ärende eller i de flesta ärenden rent generellt. Tack.

Tack Jörgen. Då är det Emmyly Bönfors. Varsågod, Emmyly.

Jag vill bara yrka bifall till de gemensamma att satser som ligger för beslut, alltså både M, D, L, KD:s och kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Emmyly. Och då var jag tom på talarlistan. Kan vi gå till beslut? Kan vi besluta bifall till kommunstyrelsens förslag? Då gör vi det. förekomsten av att äldre i hemtjänsten, samt vård och omsorgsboende inte vågar framföra brister i verksamheten

Då går vi över till ärende 9. Redovisning av uppdrag att göra en kartläggning över förekomsten av att äldre i hemtjänsten samt vård och omsorgsboende inte vågar framföra brister i verksamheten. Där kommunstyrelsen föreslår att redovisning av fullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen om att göra en kartläggning över förekomsten av att äldre i hemtjänst och vård och omsorgsboende inte vågar framföra sina brister i verksamheten antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet först begärts av Elisabet Lann. Därefter Agneta Kjaerbeck. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket, ordförande, ledamöter och åhörare. Ni får absolut inte ta upp det med chefen eller någon annan. En anhörig är förtvivlad och vädjar om att klagomålen inte ska föras vidare. Jag ska lägga till att detta är i en annan kommun. Hon är en bra bit över 90 år och behöver hjälp med att duscha. Men de flesta av hemtjänstens personal är unga män och hon vill inte bli duschad av en ung man. Det här har hon flera gånger framfört. Anfört i kontakt med förvaltningen utan att mötas av förståelse. Gång på gång har hon avstått den efterlängtade duschen och vädjar om att de äntligen ska se till att en av de kvinnliga anställda kan komma och duscha henne den här dagen. Bemötandet hon får är oförstående, oförskämt och ovärdigt. Personen i luren föreslår att de kan sätta på personalen klänningar för att få tyst på tjatet. Hon är arg men hon är lika bestämd om att ingen får säga något för då kommer det bara bli värre. Det är inte svårt att sätta sig in i känslan av utsatthet och beroende. När livs åren ätit upp alltmer av den egna styrkan och förmågorna. Och när allt det där som man klarade på egen hand en gång, inte längre låter sig göras utan hjälp. Hjälp från en främling eller i bästa fall en återkommande bekant som man känner igen. Då behöver vi mötas med värdighet och respekt. Det var i äldreombudsmannens rapport som vi uppmärksammades på den utbredda rädslan och osäkerheten inför att framföra synpunkter. Den kartläggning som kommunfullmäktige begärde med anledning av äldreombudsmannens larm visar att systematiken brister. Det finns inte rutiner för hur synpunkter omhändertas, följs upp eller återrapporteras. Det finns behov av förbättrad dialog för att kunna bygga upp tillit och fånga synpunkterna på ett kontinuerligt sätt. Inom äldrevård och omsorg, I omsorgsförvaltningen så pågår också ett viktigt arbete för att socialsekreterarna i högre utsträckning ska följa upp beviljade insatser. Det här blir värdefulla redskap i att förbättra relationen och fånga upp synpunkter. Det är väldigt bra. För en tid sedan satt jag hos den här anhöriga som jag berättade om när hemtjänsten kom. Det var en ung man med ett stort leende som skulle ge medicin och tömma kateter. Han lät sig övertalas att ta med ett par kartonger till återvinningen också fastän det inte stod i schemat på hans mobil. Han stod fortfarande i hallen och tog av sig de blå skorna när en anhörig vände sig mot mig och sade, han är väl god den pojken. Jag hoppas att han hörde. För omsorgstagarna förtjänar att bli hörda och vi måste bli bättre på att efterfråga och lyssna så att vi kan bli bättre i utformandet av omsorgen. Det yrkandet vi lade på kommunstyrelsen är inte längre aktuellt eftersom äldrevård och omsorgsnämnden i tisdags förra veckan gav i uppdrag till förvaltningen att utveckla rutinerna för omhändertagande av synpunkter och återrapportera till äldreombudsmannen. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då var nästa talare Agneta Kjaerbeck, SD, därefter Pär Gustafsson, L. Varsågod Agneta.

Tack herr ordförande, ledamöter och åhörare. Att få ut fler händer i äldreomsorgen, det är ju en av Göteborgs allra största utmaningar. Från SD:s håll så önskar vi att ÄBOs förvaltning ser över om en ökad medling vid introduktion av hemtjänst för omsorgstagaren skulle kunna öka förståelsen och toleransen både mellan omsorgstagare och vårdgivare. För vi har fått till oss information både från anhöriga, och de som arbetar i äldreomsorgen att det förekommer att omsorgstagare känner en väldig utsatthet över bland annat hygiensituationer när de möts av personal av motsatt kön eller med språkförbistringar. Då väljer en hel del att avboka det här besöket vid dörren. Men med tanke på de äldre föreställningar och förväntningar som finns i vad som är manligt och kvinnligt så är målen med jämställdhet inte given i en verksamhet som äldreomsorgen. Ibland förväntas inte män kunna hantera vissa uppgifter ur omsorgstagarens perspektiv. Det får man respektera att det kommer att vara så. Det uppstår ojämlika villkor för kvinnor och män i det här arbetet. Det är klart att det blir olyckligt när personalens strävan mot mångfald och jämställdhet begränsas av klientens valfrihet. För när en brukare till exempel vägrar att ta emot hjälp från personal med invandrarbakgrund eller om det är ett motsatt kön. Det är inte möjligt att hantera valfrihet beträffande vem som kommer utföra en insats i hemmet alltid. Omsorgstagare är en diversifierad grupp vad det gäller etniska, kulturella och sociala tillhörigheter. Det innefattar en mängd olika behov. Det kan handla om när en insats ska genomföras såväl som hur den ska genomföras. Det ställer ökade krav på inflytande över insatserna. Men vi ser från Sverigedemokraterna. att det kommer att krävas ärliga dialoger mellan utförare, omsorgstagare och anhöriga. Vi sätter en stor tilltro till att ÄVO-nämnden likväl som att jobba med språkkraven, också lägger fokus på hur toleransen mellan omsorgstagare och vårdgivare faktiskt skulle kunna öka när allt fler händer måste till i omvårdnaden. Så vi vill yrka ja till M, L, KD yrkande och ja till SD. Tillägg i det här att vi önskar en medling där för att vi ska öka toleransen så att fler händer kan vara ute och jobba. Tack för ordet.

Tack. Då nästa talare är Pär Gustafsson, L. Därefter Hillevi Werring, MP. Varsågod Pär.

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige. I min närhet så har jag en snart en 19-årig självständig kvinna som säger ifrån när saker inte är rätt hanterade och som klagar när det inte fungerar. Men som också öser beröm när allting är som det borde vara. Men jag förstår att man blir frustrerad, besviken och arg och även ledsen när man ska få hjälp att duscha med hjälp av hemtjänsten och när så ska ske så dyker det bara. . . . Detta vecka efter vecka, trots att något annat är bestämt. Det här är ett exempel från Göteborg. Elisabet lyfte ju ett annat innan. Jag tycker att det är välkommet att det nu införs en fast omsorgskontakt. Men det är ju ett problem om den kontakten aldrig svarar när hemtjänsttagaren ringer. När anhöriga hjälper till att mejla så dröjer det veckor innan något. En form av svar kommer, och då är det inte en lösning på bristerna som presenteras. Så kan vi faktiskt inte ha det. Det står klart att en bidragande orsak till att man inte vågar klaga är att den enskilde står i beroendeställning till äldreomsorgen. Ju mer beroende den enskilde är, desto större är även de potentiella riskerna med att klaga. Men det borde faktiskt vara tvärtom. Det ska välkomnas, och det ska vara enkelt att göra det. Kartläggningen konstaterar ju också att det även kan handla om en uppgivenhet, eftersom den enskilde inte tror att klagomålet kommer att leda till någon förbättring. Och breder sig det här fenomenet ut, ja, då har vi rätt stora problem. Särskilt med tanke på att det faktiskt framkommer att vi har problem med att hantera inkomna klagomål. Och av min personliga erfarenhet så sker det rätt ofta. Därför är det helt avgörande att verksamheten, och det gäller ju för övrigt för all kommunal verksamhet, att vi har ett arbetssätt och en kultur som välkomnar synpunkter och klagomål samt en hantering som tillvaratar de inkomna åsikterna, bidrar till verksamhetsutveckling och kompenserar den beroendeställning som finns mellan verksamheten och den äldre. Därför är det väldigt bra att Äldreombudsmannen och Vård- och omsorgsnämnden nu har agerat på kartläggningen. Det är någonting som vi från Liberalernas sida välkomnar, för det finns verkligen mycket mer som behöver göras. Vi behöver göra mer. mer för fler. Tack för ordet.

Tack. Då var nästa talare Hillevi Werring, MP. Efter Jessica Blixt, D. Varsågod Hillevi.

Ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, nu har ju faktiskt väldigt många kloka människor sagt väldigt mycket klokt och det du sa Elisabet, det är ju sådant där som liksom går till hjärtat och som är grunden egentligen för det här, hur det är att vara äldre och vara utsatt. Men det är ju helt uppenbart att man på förvaltningen behöver jobba väldigt mycket mer med det här med bemötande och värdegrundsarbete i största allmänhet. Men det finns också, visade sig nu i den här kartläggningen att det brister väldigt mycket. Folk vet inte vem de ska vända sig till, hur de ska göra. Det lär finnas blanketter på internet som ingen människa vet var de finns eller hur de funkar och så vidare. Vågar jag prata med den som jag vill klaga på eller vem ska jag prata med? Och det är väldigt få klagomål tydligen som registreras. Registreras de inte så kan man ju inte använda dem, varken för att göra något bättre just i den situationen eller för att utveckla verksamheten. Så man måste alltså registrera väldigt mycket mer än vad man gör. Och man måste åtgärda dem. Och man måste faktiskt prata med den äldre som har klagat och tala om hur man har tänkt och vad man har gjort och så vidare. Det finns väldigt mycket man kan göra men det är ju den förvaltningens normala värdegrundsarbete som gäller. Och det kan kan man aldrig göra färdigt. Det får man hålla på med alltid. Men vi kan bli bättre. Bifall till reservation 1.

Tack. Då var nästa talare Jessica Blixt, D. Efter Håkan Hallengren, S. Varsågod Jessica.

Så, tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Ja det är oerhört viktigt att våra årsrika som är i beroendeställning vågar framföra brister i omsorgen och att tystnadskulturen helt bryts och i stället ersätts av transparens. Så att vi tillsammans kan åstadkomma en äldreomsorg av hög kvalitet. Ärendet behandlas ju nu i äldre samt vård och omsorgsnämnden och det är glädjande. att samtliga partier ser värdet i detta. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack. Då var det Håkan Hallengren, S, därefter Maria Wåhlin, V. Varsågod Håkan.

Tack, ordförande och fullmäktige. Det är bra att den här kartläggningen har genomförts. Vi socialdemokrater ser att den utgör ett värdefullt underlag för framtida arbete på området. Vi har därför tagit ett initiativ i ansvarig nämnd för att arbetet med att omhänderta omsorgstagarens synpunkter och klagomål på våra verksamheter ska utvecklas och systematiseras och inte stanna vid att vi nu förklarar det här uppdraget fullgjort. Det var inte vårt förslag som antogs, men jag kan konstatera att det uppdrag som lades innefattar stora delar av det som ni även föreslår, vilket är positivt. Så jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Då var det Maria Wåhlin. Just nu sist på talarlistan. Varsågod Maria. Ordförande, ledamöter, åhörare. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och att kartläggningen över förekomsten av att äldre i hemtjänst och vård och omsorgsboenden inte vågar framföra brister i verksamheten antecknas och förklaras fullgjort. Vi får helt enkelt ta med oss detta och fortsätta jobba i äldrevård och omsorgsnämnden. Jag önskar bifall till kommunstyrelsen.

Tack. Talarlistan är tom. Kan man se överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Elisabet Lann, KD, Hillevi Werring, MP, Jessica Blixt, D, Håkan Hallengren, S och Maria Wåhlin, V, bifall till kommunstyrelsens förslag. Agneta Kjaerbeck bifall till förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen och tilläggsyrkande från SD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att lägga proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Agneta Kjaerbeck. Jag kommer därefter ställa proposition på bifall till och avslag på tilläggs yrkandet. Godkänns den propositionsordningen? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalls förslaget från Agneta Kjaerbeck? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Då återstår tilläggs yrkandet från Sverigedemokraterna. Jag frågar, bifalles tilläggs yrkandet? Avslås tilläggs yrkandet? Ja. Finner att det avslagits. Reservation från Sverigedemokraterna till förmån för eget yrkande noteras. trygghets och larmcentral med befogenhet att samordna stadens larm, kameror, trygghetsvärdar och ordningsvakter Vi går över på ärende 10. Redovisning av uppdrag att utreda inrättandet av en trygghets och larmcentral med befogenhet att samordna stadens larm, kameror, trygghetsvärdar och ordningsvakter. Där föreslår kommunstyrelsen att redovisningen av fullmäktiges uppdrag, givet i budget 2023, om att utreda inrättandet av en trygghets och larmcentral med befogenhet att samordna stadens larm, kameror, trygghetsvärdar och ordningsvakter antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet först begärts av Axel Josefson. Därefter Kalle Bäck, KD. Varsågod Axel.

Tack för det, ordföranden. Jag ska börja med att yrka bifall till den återremiss som M, D, L, KD har skrivit. Vi är inte nöjda med förslaget till beslut, det vill säga att uppdraget ska stoppas nu och att vi inte ska gå vidare i frågan. Tvärtom tror vi verkligen att vi behöver gå vidare med frågan att skapa trygghetscentraler här i Göteborg. Vi har en fortsatt stor otrygghet. Vi har varit framgångsrika i vissa områden där vi infört ordningsvakter, kameraövervakning och så vidare. Vi har också goda exempel i staden där de här två sakerna samverkar i olika former av trygghetscentraler. Vi har också ny lagstiftning på väg in som kommer att göra det lättare att skapa fler LOV 3-områden. Vi har en ny lagstiftning på väg in som ska göra det lättare att sätta upp trygghetscentraler. När vi tittar på svaret här så vill man ju att polisen ska ta över stora delar utav detta och det är inget fel med det. Jag tycker det är väldigt viktigt att vi har en god samverkan med polisen. Men jag har varit och besökt polisens kamera övervakningsenhet och det är två personer som ansvarar för hela Västra Götaland i den här kameraövervakningscentralen. Jag ser det som helt orimligt att de ska kunna hantera detta på en operativ nivå. Om vi tar till exempel det som finns i Nordstan där man har en kameraövervakningscentral som faktiskt agerar i en liten skala men väldigt effektivt. Jag tror att det kan finnas poäng att även se om man kan göra det på fler ställen. Sen finns det också en väldigt viktig del i att allmänheten på ett enkelt sätt ska kunna kontakta de som hjälper till med de trygghetsskapande åtgärderna. Att behöva ringa 112 i alla lägen. Det tror jag många känner är ganska slöseri med polisens resurser. Mycket kan nog också hanteras av de ordningsvakter och trygghetsvärdar som vi har här i Göteborgs Stad. Sist men inte minst några ord om trygghetskamerorna. Det är en komplicerad process att få till detta. Det krävs en hel del kunskap runt omkring det. Det blir svårt om varje enskild ska behöva sättas in i det här och då tror vi också att det kan finnas en poäng i att samordna detta både för att vi ska få rätt kunskap i staden men också att vi ska kunna ha en bra samverkan med polisen, i stället för att de ska behöva kontakter var och en. Så det finns många skäl att titta och belysa den här frågan vidare för att faktiskt få trygghetscentraler på plats i Göteborg. Tack.

Tack. Då var nästa talare Kalle Bäck, KD, därefter Daniel Augustsson, C. Varsågod Kalle.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, göteborgarna förtjänar att leva i en trygg och trivsam stad. Det tror jag att vi alla kan hålla med om. Ytterst så är det naturligtvis rättsvårdande myndigheter som ska se till att vi kan känna oss trygga på gator och torg eller vad det nu än må vara. Det pågår mycket bra arbete på nationell nivå. Det får också påpekas att vi i kommunerna faktiskt numera har en laglig skyldighet att ta ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Så det måste vi rusta oss för. Ett framgångsrikt trygghetsarbete uppstår när alla inblandade aktörer samarbetar, inte minst på det lokala planet. Polisen, kommunen, civilsamhället, fastighetsägare, olika myndigheter och kollektivtrafiken. Det finns många som måste vara med och jobba när vi jobbar gränsöverskridande. skridande för ökad trygghet. Arbetet måste samordnas. Det behöver vi göra mer av, inte mindre. Det här aktuella ärendet ska ses mot bakgrund av det tankesättet. Vi måste börja samordna och effektivisera trygghetsarbetet på ett så bra sätt som möjligt. Det här ärendet utgår från ett tydligt uppdrag om att utreda inrättandet av en trygghets och larmcentral med befogenhet att samordna stans larm, kameror, trygghetsvärdar och ordningsvakter. Det svaret som vi har fått mynnar ut i lite olika saker där vi tycker att man bör titta vidare på en del av dem. Därför yrkar vi på återremiss och vill att man undersöker vidare saker som det totala kamerabeståndet och möjligheten till en trygghetscentral, kanske lite i stil med det som finns i Stockholm till exempel. Men trygghetsarbetet är ständigt pågående och det finns möjligheter till nya insatser som vi här bör ta. Så jag yrkar alltså bifall till återremissyrkandet från M, L, KD och D i kommunstyrelsen. Tack för ordet.

Tack. Då var nästa talare Daniel Augustsson, C. Därefter Jörgen Fogelklou, SD. Varsågod Daniel.

Ledamöter och göteborgare. Vi ser vikten av ett samordnat arbete mellan olika aktörer för att skapa trygghet och förebygga brott. Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program för åren 2022–2026 är redan inriktat på detta mål. Vi ser stora möjligheter till ökad lokal samverkan och samordning av gemensamma resurser inom befintliga uppdrag utan att öka administrationen av ytterligare uppdrag. Vi förordar att inkludera fler kommunala aktörer i Trygg Göteborgprogrammet och genom ökad samverkan med regionala partners, så som polisen, fastighetsägare eller näringslivet, anser vi att det går att effektivisera arbetet inom befintliga uppdrag. Därför tycker vi, istället för att inrätta en ny central och organisation, borde fortsätta med att utveckla den befintliga samverkan som redan är på plats och öka samordningen av resurser inom ramen av det nuvarande av de nuvarande uppdragen. Jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då var det nästa talare Jörgen Fogelklou, SD. Därefter Jonas Attenius, S. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande. Jag kommer att få nya glasögon i morgon. I dag kommer jag att stå så här, men jag får dem i morgon. Jag och mitt parti har i flera år kämpat för att trygghetsfrågorna måste lyftas i Göteborg. Detta är ingen nyhet för någon. Trygghetsarbetet måste genomsyra hela kommunens organisation, i alla nämnder och i alla bolag. Vi måste handgripligen ta tillbaka. stadsdelar där organiserad brottslighet eller hederskulturer har tagit över. Vi kan inte längre tolerera att laglydiga medborgare inte vågar anmäla brott till polisen. Jag eller varken någon av er ska tvingas vakna av att bonusdottern eller bonussonen eller sonen ringer och säger att de har slängt en bomb i min trappuppgång. Det har min bonusdotter ringt mig och väckt mig mitt i natten. Tyvärr är vi nog ganska många som har varit med om liknande saker. Jag och mitt parti har motionerat om förbud mot. Nej, det här behöver jag inte säga. Ni vet vad vi har motionerat om. Vi har gjort en jädra massa saker. Det är liksom dags att sätta hårt mot hårt. Ett steg på vägen är att upprätta just trygghetscentraler. För, jag tror att det var en 3–4 år sedan så samlade jag ett antal kommunalrådskollegor från mig, från regionen, Borås. Vi hade vårt regionråd med oss här och stod och hade ett pressuppbåd där vi pratade om att varför inrättar inte vi trygghetscentraler likt man gör i Stockholm? Då var det ingen som var på. Nu är det ju ändå några som har lyssnat. Så vi kommer i första hand naturligtvis bifalla återremissen som finns. I andra fall så kommer vi bifalla Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. För vi måste för våra barns framtid ta tillbaka och säkra tryggheter i Göteborg. Det är A och U. Den människa som inte är trygg är inte heller fri. Tack.

Tack. Då var nästa talare Jonas Attenius, S, därefter Jenny Broman, V. Varsågod. Jonas.

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Jag vill först börja säga att det är glädjande att borgerligheten här nu ansluter sig till vårt förslag om trygghetscentraler. Det var ett förslag ni röstade ner förra mandatperioden. Men det är glädjande och det är bra att vi är överens om grundingången i frågan. Tyvärr så är det i det här läget också att kommunen befinner sig i akut ekonomisk kris. Det handlar mycket om att regeringen skär ner sina anslag och istället sänker skatten. I det här läget måste vi prioritera det. Det handlar om att freda skolan, det handlar om vården och det handlar om omsorgen. Det är innan vi drar på oss nya utgifter. När det gäller just den här trygghets eller larmcentralen så riskerar den dessutom kräva pengar som i dagsläget går också till andra trygghetsskapande åtgärder, exempelvis ordningsvakter och de förstärkta avhopparprogram som vi har lagt resurser på i vår budget, innevarande budget. Det är fel prioritering just nu. Men med det sagt så är inte den här frågan slut med det. SLK:s utredning här är ett bra kunskapsunderlag och som också kan byggas på i samtliga delar. samverkan och dialog med polismyndigheten. Men det kommer dröja innan detta kan verkställas. Just nu är fokus på att skydda välfärden och de befintliga trygghetsåtgärder som inflation och regeringens nedskärningar nu gör att vi tvingas göra. Jag önskar med det bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. På det anförandet har Axel Josefson begärt replik. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgarna. Men det var ju skönt att höra att du är ärlig i den här frågan Jonas. För det här var ju ett vallöfte från Socialdemokraterna att inrätta en trygghetscentral. Det gick ni ut och lovade göteborgarna. Precis som du sa, slog på stora trumman. Detta ska vi genomföra om vi får makten i Göteborg. Du visste de ekonomiska förutsättningarna. Det är inget okänt faktum hur stadens ekonomi ser ut. Utan sanningen är den, Jonas, att du har sålt ut dig till Vänsterpartiet. Det är Daniel Bernmar som dikterar trygghetsfrågorna här i Göteborg. Du gick med på att utreda detta. Nu ser vi konsekvenserna av det. Du lägger ned det. Du har gått med på att utreda ordningsvakter. Det kommer väl ett avslut på det. Du är inne på att avveckla trygghetsrådet. Alla de trygghetsskapande åtgärder som vi införde under förra mandatperioden är du på väg att avveckla. Ett stort svek mot göteborgarna. Det här är nog. någonting som du måste kunna ta ansvar för och inte hålla på att skylla på regeringen i alla möjliga och omöjliga situationer.

Kontrareplik, Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack för det ordförande fullmäktigeledamöter. Ja det Axel Josefson precis var uppe och anförde. Det stämmer inte överhuvudtaget. Trygghetsfrågan är prioriterad för styret. Vi lägger stora resurser på det här området och vi bevakar och ser till att vi fortsatt exempelvis kan ha ordningsvakter och skarpa uppdrag, exempelvis som kameror som vi inte har diskuterat så mycket här. Det ligger i vår budget. Det är inget snack om. Och sen det här att vi absolut visste om de ekonomiska förutsättningarna. Det är ju inte ens sant. Det är ju så långt från sanningen man kan komma. Vi har en budget med rekordhöjningar, anslag på 6 % till alla våra förvaltningar därute. Och redan i mars-april i det här året så hade ju inflationen kört förbi det med hästlängder. Det stämmer ju inte, Axel, att vi skulle känt till det läget. Det stämmer inte. Tack.

Ny replik av Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det ordförande. Jag tänker inte ha en ekonomisk debatt här. Jag kan bara konstatera, Jonas, att för oss alla andra i den här salen är det inte ett okänt faktum att Sverige är i en ekonomiskt utsatt situation. Ni har gått till val på helt orimliga vallöften där ni lurat göteborgarna. Ni ska satsa på allt mellan himmel och jord och inte lyckas göra prioriteringar. Nu ser vi resultatet av det när verkligheten kommer ifatt er. då blir det Daniel Bernmars prioriteringar som gäller. Det blir inte det ni har gått till val på. Jag kan bara konstatera att flera av de trygghetsåtgärder som finns och har införts under förra styret, de är ni på väg att avveckla. Jag tycker det är felaktigt att du ska skylla på regeringen i det här läget. Det här handlar bara om att du har misslyckats i dina förhandlingar. Tack.

Tack. Ny kontrareplik begärd av Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack. Ordförande, fullmäktige. Jag måste bemöta den här beskrivningen, för det stämmer inte. Det är inte korrekt. Vi alla här inne går ju till val som enskilda partier. Vi har en egen politik. Vi är fristående. Men sen är det inget parti här inne som har 51 procent. Då hade man ju kunnat kanske uppfylla sina vallöften. Men faktiskt, om något parti hade haft det, så hade de fått backa på sina vallöften i den här svåra ekonomiska situationen. Jag är helt övertygad om det. Så det är inga konstigheter. När det gäller detta så utredde vi. Vi har ett bra kunskapsunderlag, som jag sa, att kunna spinna vidare framåt. Så det är inte korrekt. Dessutom så skriver också SEK i sin utredning här att när det gäller fler larmsändningar så ser man inte just de samordnings vinsterna. Utan det man trycker på exempelvis är att förstärka trygghetsmodellen. Då är det mer en fråga för våra socialnämnder. Det är det man trycker på. Men tveka inte en sekund att för vårt styre så är trygghetsfrågan högt prioriterad. Tack.

Tack. Då var replikskiftet avklarat. Då vill vi gå tillbaka till ordinarie talarlista. Då är det Jenny Broman, V. Därefter Mattias Tykesson, M. Varsågod Jenny.

Tack för ordet. Jag ska snart börja med en bingo hur många gånger Daniel Bernmar nämns i en debatt när han inte ens är inne i debatten. Det skulle vara spännande att få statistik på det. Men i alla fall, att känna sig trygg är väldigt allmänmänskligt, att vilja göra det. Därför har även trygghetsfrågorna blivit otroligt viktiga i en värld som förändras väldigt snabbt. Det är också därför viktigt att vi organiserar trygghetsarbetet på ett sätt som verkligen fungerar och är effektivt. Exempelvis kan kameror vara effektiva och ge trygghet i vissa fall. Men om de inte används i rätt sammanhang så kan det skapa en falsk trygghet eller det kan få en känsla av övervakning och otrygghet. Men ärendet handlar alltså om en central och stadsledningskontor. året och konstaterat att man inte ser några sådana direkta samordningsvinster. Däremot är det otroligt viktigt att fortsätta utveckla samverkan med polis, fältassistenter med mera. Vilket också finns väldigt tydligt i vår rödgröna budget. Så det ska vi absolut fortsätta med. Bifall till KS.

Tack. Då var nästa talare Mattias Tykesson, M, därefter Bosse Parbring, MP. Varsågod Mattias.

Tack så mycket, herr ordförande. Jag tänkte nämna ett gott exempel på en form av trygghetscentral som faktiskt fungerar i verkligheten och som har gett goda effekter. Det är den trygghetscentralen som Nordstans samfällighet härbärgerar. Det är ingenting som kommunen har inrättat utan det är de som har gjort det. Det är en sambandscentral som fungerar som så att de olika aktörerna, i det här fallet Nordstan, det är. butiker och andra kan kontakta den här sambandscentralen i en mängd olika frågor. Där finns det även kameraövervakning som är mycket effektivt. Det kan vara allt ifrån frågor som rör pågående brott, ordningsstörningar, sjukdomsfall inte minst och annat som kräver resurser i form av ordningsvakter och väktare. Det kan även vara akuta fastighetsfrågor. Vattenläckor och så vidare. Saker som uppstår i myllret. Det här gör att de trygghetsskapande åtgärderna som vi har på plats där inne ständigt är på tårna. Med kameror och larmsystem och annat så kan man snabbt skicka ut rätt resurser. Kamerorna är absolut nyckeln till framgång. Det är precis detta som vi skulle behöva på fler platser, både i centrala Göteborg och på på andra håll. Kollektivtrafiken är ett sådant exempel. Nu är det Västtrafik och Regionen som primärt ska sitta med den frågan. Men där borde vi kunna samarbeta med dem. Det finns exempel från Stockholm. Tunnelbanan, det kanske ni sett i tv som är oerhört effektivt. Där man kan skicka ut folk och man har full kontroll på kollektivtrafiknätet. Det är ju så. Göteborg är en fortsatt otrygg stad på många sätt, på många platser. Vi har hjälpt upp det här i centrala staden med ordningsvakter innanför vallgraven. Mycket effektivt. Men det kommer ändå dagliga rapporter om rån och misshandelsfall. För att inte tala om alla sprängningar och skjutningar. Men det ligger ju på en helt annan nivå som kräver helt andra resurser såklart. Men vi vet också att där det finns kvar kameror ute i centrala Göteborg. Där har polisen extremt god nytta av dessa när det kommer till polisutredningar. Det har varit ett rån på Avenyn. Sitter det kameror har man möjlighet att kunna utreda. I vår oroliga tid behöver vi mer av samverkan och poliser och uniformer ute på byn. Så är det. Jag vill yrka bifall till återremissyrkandet. Jag skulle vilja höra lite mer om vad S vill göra i den här frågan. Jag vet att Vänsterpartiet ogillar både kameror och uniformer. Det känner jag till. Men vad vill S? Tack.

Tack för det. Innan vi går vidare så vill jag påminna om att det inte är tillåtet i salen att äta medalmat eller smörgåsar eller så. Fika gör man utanför fullmäktigesalen. Nästa talare är Bosse Parbring, MP. Därefter, Eva Flyborg, L. Varsågod Bosse.

Tack ordförande, fullmäktige. Det är bra att vi nu har fått en utredning av att eventuellt inrätta då ett centralt larm och trygghetscentral och stärka samordningen. Och genom den översyn som har gjorts av egna verksamheter och dialog med samverkanspartner och omvärldsanalys så visar ju utredningen att det inte är det mest resurseffektiva att satsa på just. Men jag håller med Jonas Attenius (S) att det här är ett väldigt bra kunskapsunderlag. Det finns definitivt saker på det här området som vi behöver förbättra och samverka med polisen och andra aktörer. Så det här är ju någonting som vi verkligen ska ta med oss och som ska leda till konkreta åtgärder. Det som utredningen också visar som jag tycker är viktigt att särskilt vi som sitter i socialnämnden tar på allvar det är ju de här lokala trygghetsvärdarna som framtiden har satsat på i olika lokala områden och som har väldigt god effekt på tryggheten och gränssättandet. De fungerar både tillitsskapande och gränssättande. Där finns det vissa samarbetsproblem efter omorganisering av socialnämnderna. Det här är ett viktigt resultat för oss att ta till oss, förbättra och ta på allvar. Med det yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden.

Tack. På det anförandet har Axel Josefson begärt replik. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgarna. Jag blev lite nyfiken här Bosse. När Jonas Attenius framförde sin argumentationslinje så handlade det om att under rådande ekonomiska förutsättningar så kan vi inte införa det. Men jag anar att du har en annan ingång här för att du anser att det här inte är ekonomiskt effektivt. Då ställs min naturliga fråga, vill vänsterstyret införa trygghetssystemet? Trygghetscentraler. Vill ni införa trygghetscentraler? Ja eller nej? Oberoende av ekonomin, om vi leker lite i tanken att vi hade hushållit med ekonomin på ett bättre sätt och det fanns resurser och så vidare. Är det Vänsterstyrets mening att vi ska införa trygghetscentraler i Göteborg? Det skulle jag gärna vilja ha ett svar på från Bosse. Om inte Bosse kan så möjligtvis Jonas Attenius (S) kan svara på den frågan. För det är väl ändå ganska viktigt att vi får höra hur det går med det här. det här vallöftet som S gav i valrörelsen? Tack.

Kontrareplik begärd av Bosse Parbring. Varsågod Bosse.

Ja, Miljöpartiet är ju del, inte av ett vänsterstyre utan ett rödgrönt styre. Och vi ställer ju oss bakom alla uppdrag som har funnits i vår budget och det är ju till exempel detta då, att utreda en central. Och det jag sa var att det inte var det mest resursseffektiva just nu, men det kan ju göras en annan bedömning senare. Så jag har inte någon annan hållning än Jonas Attenius (S) i den frågan. Tack. Ny replik begärd av Axel Josefson. Varsågod. Tack för det Bosse. Då var det väldigt tydligt att det rödgröna styret som du tillhör, ni är för att utreda en trygghetscentral. Ni är inte för att införa en trygghetscentral. Det tror jag är ganska viktigt att vi har med oss framåt här. Oaktat ekonomin så blir det nog väldigt svårt att se oss att det kan bli trygghetscentraler här i Göteborg med ett rödgrönt styre. Tack.

Tack. Då var nästa talare Eva Flyborg, L. Efter Martin Wannholt, D. Varsågod Eva.

Tack så mycket herr ordförande. Ja, att hålla göteborgarna trygga och fria från brott måste väl ändå vara en av de allra viktigaste åtgärderna och sakerna som vi som politiker kan syssla med. För den som är rädd är inte fri. För att parafrera Göran Persson, för länge sedan. Det här kommer ju bli en återremiss idag, vilket innebär att vi kan väl spara den stora debatten kanske till nästa gång, men för min del tycker jag att det känns lite uppenbart att om man tittar på utredningen som SLK faktiskt har gjort här så visar det att det finns en mängd kameror, det finns en mängd olika instanser man kan rapportera olika saker till, men de är oerhört utspridda. Så frågan är hur många kameror har vi? Det vet vi inte. Var finns de? Ja, det vet vi inte riktigt. Hur skulle man kunna samarbeta bättre? Ja, det vet vi inte. Ja, men jättebra. Då skickar vi tillbaka ärendet. Vi återremitterar det och så får vi svar på alla de här frågorna så att vi kan fatta ett bra beslut. Att införa trygghetscentraler kommer att vara, tycker jag och enligt oss, en prioriterad fråga. Man kan inte dividera bort eller prata bort tryggheten. Det finns inte en stund där man kan säga vi har inte råd att inte hålla göteborgarna trygga. Så kan man inte säga. Det här är en prioriterad uppgift som vi måste ta på allvar. Som flera har sagt, till exempel Tykesson tidigare, Det är det här som hänvisade till en ny lagstiftning. Jag hoppas att alla har satt sig in i den och vet att vi har ett utökat ansvar att se till att göteborgarna är trygga, helt enkelt. Den här frågan kommer vi inte undan. Vi ska inte heller komma undan den. Det är väldigt tråkigt om det blir partipolitik, för vi får inte offra göteborgarnas trygghet på något partiedologiskt altare, enligt mitt sätt att se det. Herr talman. Jag ska börja med den korta inledningen. Vi kommer ju att återkomma till debatten. Vid ett senare tillfälle så bifall till återremissyrkandet.

Tack. Då var nästa talare Martin Wannholt. Efter Bettan Andersson. Varsågod Martin.

Tack herr ordförande. Nej, jag vet inte. Jag ska vädja till Jonas Attenius (S) och Socialdemokratin. Jag har gjort det rätt många gånger sedan ni tog över. Än så länge har det varit förgäves. För ni sitter fast i det styre ni gör. Men nu pratar vi om göteborgarnas trygghet. Vi pratar om en trend som måste brytas. Vi har ett ansvar dessutom, som kommuner ett utökat ansvar. Och vi har. Vi har näringslivet som är på oss. Den största risken de ser för att investera och växa i Göteborg är tryggheten i Göteborg, förutom allt enskilt lidande som vi naturligtvis alla här inne är väldigt emot. Sen måste vi ta lärdomar. London har gått före. De har en fantastisk kameraövervakning där. Jag vet att alla här inne vet att vi ska satsa på förskola, skola, det långsiktiga arbetet, det sociala arbetet för att vända utvecklingen så att inte fler tvingas hamna i dåligheter. Men nu är vi också i den situation vi är och under överskådlig tid kommer vi att behöva jobba väldigt hårt och strikt även med det dämpande arbetet. Alla som har varit i Hammarkullen och sett de fina, oerhört skarpa kamerorna där, nu känns det faktiskt tryggt där. Sedan har det varit ett jättebra arbete från socialtjänsten och polisen och så vidare. Det händer ju positiva saker. Men återremissen här nu, Jonas, återremissen handlar ju inte om att nu ska vi in och införa massa trygghetscentral. Det är ju fortsätta utreda saker och titta på det här med kamera. Det här är ju bara information. Det är små kostnader för att öka kunskapsunderlaget i detta fullmäktige. Det är inte att du tar beslut om att nu ska vi skicka av massa miljoner till något vi inte har med i budgeten. Det är inte det beslutet vi tar här idag om ni går på återremissen. Så jag vädjar till er, gå med på den här återremissen. Låt oss få med faktaunderlag för göteborgarnas trygghet. Tack

Tack. På det anförandet har Jonas Attenius (S) begärt replik. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter. Ja, lite musik så här tills man får. Nej, men så här Martin. Det som är viktigt för oss är ju verkstad. Det är precis som du sa. Ni vill utreda och så vidare. Det har ju SVK utrett i det här läget. Vi har ett underlag som jag sa innan. Ni har en annan del i ert yrkande. Ni vill se över kamerabiståndet och utreda och inventera. För oss är det viktigt att få upp dem. Vi har ett jättetydligt uppdrag. Vi har stadsmiljöförvaltningen. i styrets budget, där vi vill sätta upp löpande utifrån behov. Det är aktivt. Jag kollar faktiskt upp det idag. Senast det vi kommer sätta upp nu är kring våra pendelparkeringar. Ett antal stycken. Det ligger ett skarpt uppdrag. För mig är det verkstad att kameror kommer upp och att vi får verkstad och inte en massa utredningar. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd av Martin Wannholt. Varsågod.

Ja, tack. Ja, fast det räcker ju inte, Jonas. Vi har ju också, som du vet, föreslagit för länge sedan. Vi borde ha haft kameraövervakning och bättre belysning, alla hållplatser och så vidare. Vi har ett otroligt trygghetsarbete som vi alla vet, om vi bara haft mer resurser och kunde trycka på snabbare, skulle göras i det konkreta. Men man måste ju också förstå. Vi har ju ett uppdrag, till exempel vårt kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, att kartlägga tungt. Det kanske är så att vi kan koppla ihop och utveckla delar av vårt kunskapscenter till någon form av samordning när det gäller att ha koll på de mer allvarliga elementen. Det kan finnas sådana kopplingar. Det räcker inte bara. Jag håller med dig. Varje kamera som kommer upp ökar den lokala säkerheten där. Men samordningen så att det blir riktigt avskräckande så till vida att du åker fast för vi är efter dig. Polisen skulle göra det arbetet mycket mer och det har vi många krävt av polisledningen. Men de har ju sina resursbegränsningar också, så vi kommer tvingas hjälpas åt, tyvärr då framåt lång tid, men vi får ta kommunala kostnader som vi kanske egentligen enligt lagstiftningen inte borde.

Då var nästa talare Bettan Andersson, V. Därefter Jörgen Fogelklou, SD. Varsågod.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och ni som tittar och lyssnar. Jag tänkte bara börja med en liten sakupplysning. Det är möjligt att i Axel Josefssons parti så är det Axel som bestämmer. I Vänsterpartiet är det inte Daniel Bernmar utan det är Vänsterpartiet. Det var det ena. Det andra är också att det finns väldigt många stora grupper som inte känner sig trygga med ordningsvakter. Det kan bara vara bra att ha med sig i debatten. Och för det tredje så önskar näringslivet. givet hyresrätter och bra infrastruktur.

Tack. På det anförandet har Mattias Tykesson begärt replik. Varsågod Mattias.

Tack ordförande. Ursäkta, jag blev lite upprörd. Ja, då vill jag också meddela att det finns många som känner sig otrygga med kriminella på våra gator och torg.

Då är nästa talare, Martin, det var inget replikskifte så du kan inte begära replik då. Då får du sätta upp det på talarlistan. Jörgen Fogelklou. Varsågod.

Tack för ordet, herr ordförande. Jonas Attenius (S). Nu har den här nya lagen kommit upp lite i debatt. Då är min enkla fråga till dig. Ämnar du att staden ska följa den här nya lagstiftningen? Du, tillsammans med Centern och några andra, har ju uppmanat stadens 55 000 anställda att inte uppfylla nya lagkrav, bland annat i den här anmälningsplikten. Där har du gått ut och sagt att en lag ska vi inte följa. Nu har det kommit en ny lag om det här. Ska vi följa den? Min fråga var bara, Någon i publiken Är det ett ärende?

Ja, det är det ju.

Det här ärendet handlar om att redovisa uppdrag i utredningen av trygghet och larmcentral. Nästa talare är Martin Wannholt, D. Varsågod Martin.

Tack herr ordförande. Jag vill ju inte förlänga debatten, men det blir lite roligt när vi har fått, i och för sig i minoritet, men ett vänsterstyre. Så återupplever man staten och kapitalet när Vänsterpartiet går upp här och säger att näringslivet vill ha hyresrätter. Näringslivet vill ha bostäder, att vi levererar det antal bostäder som motsvarar deras investeringar. Sedan lägger de sig inte i vilken form, utan när det gäller vilken form kan man ju titta på vad efterfrågan är. efterfrågan är och vad det största underskottet är när vi mäter bland göteborgarna. Så att du kan väl redovisa vilket näringsliv som har pekat ut att de just vill ha bara hyresrätter och ingenting annat. För då vill jag gärna prata med dem.

Tack. Replik är begärd av Bettan Andersson. Varsågod Bettan.

Tack så mycket. Ja, de eftersökte hyresrätter för det är stor brist på hyresrätter och det var Västsvenska Handelskammaren. Tack.

Tack. Tomt på talarlistan. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen så yrkar Jörgen Fogelklou i första hand återremiss till kommunstyrelsen enligt yrkande från M D L och KD i kommunstyrelsen. I andra hand bifall till yrkande från SD i kommunstyrelsen. Daniel Augustsson, Jonas Attenius (S), Jenny Broman och Bosse Parbring bifall till kommunstyrelsens förslag. Axel Josefson, Kalle Bäck, Mattias Tykesson och Eva Flyborg återremiss till kommunstyrelsen enligt yrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på deras återremiss, deras avgörande idag. Om det senare bifalles, ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag och förslaget från Jörgen Fogelklou om bifall till yrkandet från SD i kommunstyrelsen. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter, om detta inte gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Fråga, beslutar fullmäktige återremittera ärendet? Ja. Avgöra ärendet idag? Ja. Anser kommunfullmäktige besluta att avgöra ärendet idag? Votering. Votering begärs och ska verkställas. Ta ut som de flesta, eller om inte alla, är inne. Då har vi votering. Då är det ja för avgörande idag och nej för återremiss. Jag startar omröstningen. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Jag finner att kommunfullmäktige med 43 röster mot 38 beslutat att återremittera ärendet genom en minoritetsåterremiss. för arbete med avhoppare Ärende 11 är redovisning av uppdrag att revidera styrande dokument för arbete med avhoppare. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att revidera styrande dokument för arbete med avhoppare antecknas och för att klaras i fullgjort. Göteborgs stads policy för arbete med avhoppare upphör att gälla. Göteborgs stads riktlinje för arbete med avhoppare antas. Här har ordet först begärts av Kristina Bergman Alme, L, därefter Agneta Kjaerbeck, SD.

Tack herr ordförande. Som en av de som sitter i det utskott inom socialnämndens centrum som har hand om de här personärendena kring samlad avhopparverksamhet, så känns det väldigt bra att vi reviderar riktlinjerna. Det är ju som så att styrdokument behöver förändras och det är uppenbart att både kommunen, men också polisen och andra myndigheter ständigt får nya insikter. kring arbetet med avhoppare. Som man kan se av siffrorna i handlingen så har ju efterfrågan på att hoppa av ökat saftigt. 2021 så var det 28 ansökningar. 2022 var det 113 ansökningar. Den samlade hoppaverksamheten tänkte att man nog skulle kunna klara av 15 ärenden. Men i slutändan så beviljade man hela 27. Vi då som får sitta och läsa de här handlingarna om de här individerna, vi drar säkert lite olika slutsatser. Men en av de slutsatserna som jag drar är att det är många yngre som vill hoppa av. Mycket, mycket fler yngre än vad vi har trott. Vad menar jag då med yngre? Jo, unga killar som är. 2023, som har sett hur det går för de som är kvar i det kriminella livet. De har också sett sina storebröder hoppa av eller dö. Det är där vi befinner oss. De har en komplexitet i vad vi behöver hjälpa dem med. För det är inte så himla lätt att vara 22. Var inne, har varit inne i mängder av konflikter under ett antal år och leva ett digitalt liv, vilket man gör som tonåring. Eller ja, även 50-åringar gör ju det. Men just det här med att hela tiden vara beroende av nätet och sedan så är det bara det. Du får lägga bort telefonen. Du får inte vara på sociala medier. Det är en av våra stora utmaningar. Självklart är det också komplext de som har familj, hur de ska kunna få vara fäder eller mödrar. För det är vårt nästa problem. Vi är inte bra på att fånga upp de kvinnor som vill hoppa av. De passar inte i mallen. Därför är det bra att man ändå har ögonen på detta. Det som vi framför allt ser är att den här ökningen är positiv. För även om varje individ kostar ungefär vården, omställningen, försäljningen av varje individ kostar ungefär 1,5 miljoner per år och person, så är det jättemycket pengar vi sparar, men det är jättemycket frihet, jättemycket glädje som man kan frigöra ifall man får personer att komma på rätt köl. En annan aspekt som jag ser är att många av de här personerna är innovativa personer. De är personer vars kraft vi skulle kunna använda till något annat ifall vi kan lösgöra dem från det liv som de har valt att leva tidigare. Så bifall till KS och avslag till SD. Tack.

Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck, SD, därefter Nina Miskovsky, M. Varsågod Agneta.

Tack för ordet, herr ordförande. Vi skulle också vilja yrka bifall till SLK:s förslag och ja till vårt tillägg. Därför att vi ser att det kommer bli nödvändigt att få en kontinuerlig samverkan med Kronofogdemyndigheten. Sedan vill vi också att avhoppare från hederskontext ska betraktas som särskilda avhoppare i Göteborgs Stads riktlinjer för arbetet med avhoppare. Det tycker vi är viktigt. Pengarna är drivande i våldsamma konflikter. Bland annat så gör valuta växlingskontoren det möjligt för kriminella att omsätta sina brottsvinster. Verktyg som utmätning på plats eller distans och tidiga åtgärder som betalningssäkring och kvarstad kommer fortsätta vara en viktig del i att minska de kriminellas kapacitet att omsätta brottsvinster i ny brottslighet som narkotika, våld och bedrägerier. Det är viktigt att synliggöra om avhopparen skulle ha en dold agenda eller falska motiv till det här avhoppet. För det finns personer som söker sig till avhopparverksamhet av andra skäl. Som till exempel för att få hjälp med bostad eller skuldsanering utan att ha för avsikt att hoppa av sitt kriminella liv. Det fick vi bland annat veta på informationsträffen som var ute i Angered. Som en liten bisak. Därför är det viktigt att det likväl med polismyndigheten sker ett kontinuerligt samarbete med Kronofogdemyndigheten och socialtjänst för uppföljning. av brottslighet med avhoppare. Men sen så behöver också den här riktlinjen avseende avhoppare från hederskontexten måste förtydligas. För i nuvarande utformning så ges det inte tillräcklig tydlighet runt de individer som vill lämna hederskontext. Vi ser en utveckling under det senaste decenniet där uppgörelser som tidigare har varit baserad på ekonomiska eller territoriella intressen, men nu har de gått till regeringen. Sena avrättningar förorsakade av förolämpningar. Det kan vara de mest banala saker som att någon annan har börjat dejta någons före detta tjej. Så därför så är hederskontext väl värt att belysa och förtydliga i den här riktlinjen. Andelen med bakgrund i hederskulturer är mycket högre i svenska städer än i övriga Europa. I Stor Paris, Frankrikes mest invandrartäta region, så uppskattas Omkring 40 procent av invånarna har någon form av utländsk bakgrund. Det är en siffra som i nutid faktiskt trumfas av både Stockholm, Göteborg och Malmö. Samhällsproblemen beror ju sällan på bara en faktor. Vi måste lyfta, diskutera och förstå dem allihop. Arbetet med familj och anhöriga runt om avhopparen är väldigt viktigt i hederskontext och det behöver konkretiseras i den här den här riktlinjen och hedersrelaterat. Det handlar inte alltid om stödet från anhöriga, utan snarare precis tvärtom. Tack för ordet.

Tack. Då var nästa talare Nina Miskovsky, M, därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Nina.

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare. Även om min röst är lite knagglig idag så ska jag säga några korta ord här. Det ska vara lätt att lämna kriminalitet och här har avhopparverksamheten en väldigt viktig roll att spela. Om vi ser till alla sprängdåd också som används nu mot anhöriga till kriminella, som påtryckningsmedel, så kan vi också ana att vi kan få se ett ökat behov av skydd för hela familjer framöver. Idag kan kommuner ansöka om statligt medel för stöd för avhopparverksamhet. Jag är glad att se att den nya riktlinjen tydliggör ansvaret för att söka statliga medel. Det ökar våra möjligheter att få ta del av dem här i Göteborg. I riktlinjen förtydligas många delar och den inkluderar även individer som vill lämna en hederskontext. Dessa individer kan också ingå i den särskilda avhopparverksamheten. Barn som utsätts för våld löper större risk att hamna i konflikt. risk att utsättas för våld även senare i livet. De är också mer benägna att själva agera våldsamt, både som barn och vuxna. Storstadskartläggningen visar att det särskilt gäller barn i en hederskontext. Därför är det viktigt att hela samhället blir bättre på att tidigt agera när vi ser att ett barn far illa, samt att skruva upp arbetet med att inte ha några särskilt utsatta områden i ett. Vårt långsiktiga brottsförebyggande arbete måste gå ut på att rusta våra unga så att de kan göra goda val i livet och aldrig ens hamna i någon riskzon. Därmed vill jag yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då var nästa talare Jonas Attenius (S), därefter Jenny Broman, V. Varsågod Jonas.

Tack ordförande och fullmäktigeledamöter. För allt för många män så erbjuder de här kriminella nätverken med lögner och pengar som metod och med status och vapen som redskap. En helt livsfarlig väg och många gånger tyvärr också väldigt lockande väg. Varje person som väljer den vägen i livet, det utgör en form utav, vad ska man kalla det, ett individuellt kvitto på att vi i samhället har misslyckats. Ska man få bukt med detta och komma till rätta med det, ja då behöver kommunen göra mer. Även staden, civilnämnden. samhället, föräldrar, ja helt enkelt alla behöver göra mer. Men det som är positivt någonstans, det var som nämndes här innan i debatten, det är inte nattsvart. Det är allt fler som väljer vägen att hoppa av. Under 2022 var det nästan fördubblat. Du lyfte det förut här också Kristina. Och det finns åtgärder som fungerar. Det gläder mig och det rödgröna styret att allt fler som då väntat söker samhällets stöd och skydd för att lämna och hoppa av den kriminella banan. Genom den här reviderade riktlinjen för arbetet med avhoppare så får vi nu dels en likvärdighet över staden, att man jobbar på ett gemensamt sätt och man kan förvänta sig det stödet oaktat var i staden man bor, men också att man kan lämna brottsligheten bakom sig, att man kan rehabiliteras, att man förhoppningsvis ska komma in i ett arbete, börja betala skatt, bilda familj och släppa vapnet, men också leva ett liv. Genom att inte längre hota andra eller för den delen bli hotad själv. Och det är inte gratis, så är det. Ett effektivt arbete med avhopparverksamhet kan kräva att man får flytta till en helt annan stad än en annan kommun. Långtgående stöd, intensiva personalresurser men också emellanåt väldigt snabba beslut som behöver fattas. För det är ju så här motivationen, den kommer när den kommer så att säga och finns när den finns. finns det ett fönster som vi måste agera i. Och som sagt, det där kostar. Men precis som också det här ärendet beskriver så är det ju så här att gängkriminaliteten, om man ser till det stora hela, kostar oss och vårt samhälle betydligt mer. Och för varje person som får vår hjälp att lämna den organiserade brottsligheten, ja, det leder ju naturligtvis till att Göteborg blir en tryggare stad. Och det där är i grunden är ju värt varje krona. Det vill jag också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack. Då nästa talare är Jenny Broman, V, därefter Simona Mohamsson, L. Varsågod Jenny.

Tack så mycket för ordet. Mycket positivt har sagts om avhopparverksamheten som vi verkligen håller med om så det behöver jag inte upprepa. Det är väldigt positivt att den här samordningen nu sker och förbättrar avhopparverksamheten. Det är ju fantastiskt att den är så eftersökt och att också samhället erbjuder personen en andra chans i livet. Att man har gjort misstag men man kan komma igen och få en andra chans. Men jag vill passa på och lyfta upp verkligen Göteborgs avhopparverksamhet. avhopparverksamhet. Ni kanske kommer ihåg att för ett tag sedan var Uppdrag granskning, som var på gång att granska de olika avhopparverksamheterna i olika kommuner. Men man hittade faktiskt ingenting på Göteborg, så jag vill passa på och sända en eloge för de som arbetar med avhopparverksamheten i Göteborg. Därmed så vill jag också yrka bifall till KS.

Tack. Då har nästa talare Simona Mohamsson, L. Efter Emmyly Bönfors, C. Varsågod Simona.

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige. Det var tack vare mitt barnbarn, sa en gång en avhoppare jag träffade. Jag har träffat ett tjugotal bara senaste året. När man söker hjälp och försöker få hjälp, vad är då viktigast när det gäller avhopparverksamheten? Det är tillit och vilja. Viljan måste komma från den tidigare kriminella av sig själv, men tilliten är något vi bygger tillsammans med den. Det är därför det gör mig extra oroad över Sverigedemokraternas yrkande som verkar just inte förstå hur viktig tilliten är när det gäller avhopparverksamheten. Föreställ dig att du söker hjälp. Man tittar på flera olika saker. Sysselsättning, studier, man tittar på hälsa, behandling, skyddsbehovet, skulder och socialt nätverk. Allt det här vägs in. Låt mig bara säga att det inte är lättvindigt att man kan gå in och bara be och ge hjälp för att vara en avhoppare, utan det görs en myndighetsgemensam målbild, där man tittar på, vill den här personen verkligen hoppa av? Finns det något annat som pushar dem till att söka hjälp just nu, som gör att det inte faktiskt finns en vilja? Så även om jag förstår det här yrkandet som Sverigedemokraterna försöker komma med, så tror jag att de har misstolkat vad egentligen avhopparverksamhet handlar om. Det handlar inte om att förebygga brott från någon som inte är villig att faktiskt ändra sig utan det handlar om att förebygga brott från någon som har en vilja att ändra sig men vill ha tilliten av samhället. Så jag vill yrka bifall till Kommunstyrelsen och avslag till Sverigedemokraterna. Tack.

Tack. Då var nästa talare Emmyly Bönfors, C, just nu sist på talarlistan. Varsågod Emmyly.

Tack.Då ska jag fatta mig kort. Det var många kloka ord från Simona Månsson som jag också ställer mig bakom och jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tackar. Tomt på talarlistan kan man se är avslutad. Under överläggningen så yrkar Agneta Kjaerbeck att fullmäktige bifaller tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Kristina Bergman Alme, Agneta Kjaerbeck, Nina Miskovsky, Jonan Attenius, Jenny Broman, Simona Mohamsson och Emmyly Bönfors bifall till kommunstyrelsens förslag. Då kommer först att sättas proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Fortsätter Centerns motstånd igen? Svar ja. Frågar bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Ja. Jag finner att fullmäktige avslagit tilläggsyrkandet. Votering är begärd. Jag försöker invänta lite att folk kommer in i salen. Ja, då är det votering begärd kring tilläggsdirektören från Agneta Kjaerbeck. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Jag startar omröstningen. Martin. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att fullmäktige med 72 röster mot 9 avslagit tilläggsyrkandet. Reservation från Sverigedemokraterna till förmån för eget yrkande. reglementen och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat och miljömålen

Då går vi in på ärende 12. Redovisning av uppdrag att revidera nämndernas reglementen och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat och miljömålen. Kommunstyrelsen föreslår att kapitel 1 och 3 i ägardirektiven för stadens helägda bolag fastställs. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2023 till kommunstyrelsen att revidera nämndernas reglementen och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat och miljömålen, utan att riskera den sociala och ekonomiska hållbarheten. Anteckna så förklaras fullgjort. Nu har vi en lång talarlista här. Först på talarlistan, Emma Altenhammar, SD, därefter Karin Pleijel, MP.

Tack så mycket för ordet. Kommunfullmäktige och göteborgare. Jag står här idag för att föreslå en nödvändig revidering av vår stads ägardirektiv. Detta för att bättre reflektera behoven och utmaningar som vår stad och dess invånare står inför när det kommer till hållbar utveckling. Det förslag som Sverigedemokraterna har presenterat till revidering av denna formulering syftar till att förtydliga stadens avsikter. För att uppnå en hållbar utveckling. utveckling kan vi inte enbart fokusera på miljömässig hållbarhet, vilket vi anser blir en väldigt öppen tolkning i det förslag som KS har föreslagit. I stället måste vi garantera att denna utveckling inte sker på bekostnad av den sociala eller ekonomiska hållbarheten. Vi kan inte uppmana till förändringar som undergräver vår ekonomi eller skapar sociala klyftor. Detta bör reflekteras i våra ägardirektiv. När det gäller hänvisning till Agenda 2030 vill jag betona att stadsledningskontorets befintliga fokus ligger på stadens specifika roll och på behovet att uppnå hållbarhet på lokal nivå. Vårt primära mål bör alltså vara att anpassa våra riktlinjer till Göteborgs unika behov och utmaningar. Inte nödvändigtvis att spegla globala mål som inte direkt överensstämmer med den lokala verklighet som vi faktiskt lever i. Därmed yrkar jag på Sverigedemokraternas förslag till revidering i kommunstyrelsen och att uppdraget från Budget 2023 förklaras fullgjort.

Tack Emma. Därefter Karin Pleijel, MP och efter det Hans Arby, C.

Tack så mycket för ordet. Jag vill yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag och Agenda 2030 är ju just hållbarhet i ett väldigt brett perspektiv. Det spänner inte bara över miljöfrågor utan det är verkligen mycket sociala frågor och hållbarhetsfrågor överlag. Så därför tycker jag att det är väldigt bra det förslaget att även bolagen ska ha detta tydligt i sina reglementen. Det är frustrerande att det kommer kräva. omfattande förändringar för att nå de här målen som vi har satt upp. Då är det ju viktigt vad som faktiskt står i reglementena. Alla ni som sitter i en nämnd eller en styrelse har en stor möjlighet att faktiskt agera för de här kraftfulla förändringarna som behöver ske. En kanske detalj i sammanhanget, men en ganska viktig detalj, vad det står som är huvuduppdraget för nämnden i reglementet eller för styrelsen i ägardirektivet är att det är tydligt. tydligt att man har det uppdraget. Så därför tycker jag att detta är kanske inte något revolutionerande, men det är en viktig detalj för att vi ska styra rätt i den här staden. Tack för ordet.

Tack för det Karin. Nästa talare är Hans och därefter Grith Fjeldmose, V.

Tack ordförande, ledamöter. Jag tycker det var bra av SLK i beredningen att poängtera det här att det inte blir bättre för att vi skriver in samma sak i ännu fler styrande dokument utan det räcker på ett ställe då så att jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Men samtidigt så undrar jag lite i likhet med vad Patrik Höstmard gjorde förut vad som har hänt med den gröna blåslampan. Var det här allt som blev av er miljöpolitik? Att ni la till definitionen av hållbarhet från Brundtlandkommissionen 1987 in i ägardirektiven? i bolagen. Ni har ju stoppat det här där vi tittar på mer kostnadseffektiva sätt att öka cykling, nattlönen i elbilar och så där. Så du får gärna berätta, Karin, hur det här ska uppfyllas. Tack.

Tack Hans. Då har vi replik begärd av Karin. Varsågod.

Jag vill bara uppmuntra Hans Arby till att läsa den budget som gäller för staden. För det finns ganska många saker som handlar om konkret omställning. Det här är naturligtvis en detalj i sammanhanget som inte löser allting som jag sa. Men det är väldigt viktigt vad som händer i nämnder och styrelser. Att man faktiskt förstår att vi har en roll att fylla i den här omställningen. Så jag tror inte heller att detta är allt som krävs. Långt ifrån. Men det är en viktig. pusselbit.

Tack Karin. Då är kontrareplik begärd av Hans Arby, C. Varsågod Hans.

Jag håller med dig. Vi gör väldigt mycket i nämnderna också. Men det är intressant. Vi pratar väldigt mycket om vad som görs och inte bara vad som står. Jag kan inte säga att vi kanske är jätteimponerade med de åtgärder och det som händer från det rödgröna styret. Så jag tror ni behöver växla upp lite grann.

Då går vi tillbaka till talarlistan och nästa är Grith Fjeldmose, V och därefter Simona Mohamsson, L. Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Göteborg har en podd som heter Götepodd. Det är stadsarkitekten Björn Siesjö som bjuder in gäster och pratar om olika frågor som rör stadsutveckling. Jag brukar lyssna på den flera gånger faktiskt på samma avsnitt. I oktober så gick det ett poddavsnitt som hette Hur ska Göteborg bli klimatsmart? Och då sades det bland annat konkret går det inte att säga exakt vad vi gör, bortsett från att alla bolag och förvaltningar bör och ska bidra. Det är fastställt att miljö och klimatprogrammet är ett styrdokument som gäller hela stadens organisation. Alla verksamheter och organisationer behöver fundera på hur vi bidrar och möjliggör vi för staden så att vi kan nå målet? Det får vi höra bland annat. Och det är, som också framgår av ärendet i dag, miljö- och klimatnämndens ansvar att samordna och följa upp. Förvaltningen har aktivt gjort detta, men som statsledningskontoret skriver så visade uppföljningen bland annat att strategiarbetet är inriktat på frågan att undanröja hinder mot att genomföra åtgärder som är nödvändiga för att nå miljö och klimatprogrammet. Vi har i miljö och klimatnämnden fått löpande uppföljningar och det går trögt. Det är av olika anledningar inte lätt att få en del verksamheter med på tåget. Ibland beror det på ointresse och bristande engagemang, ibland på bristande mandat för de som är utsedda att delta på samråden. Då sprids inte intresset och engagemanget ut i alla delar av verksamheterna. Sådant kan vi inte få. reda på om inte vi politiker i de olika nämnderna och styrelserna ställer frågor och ber om konkreta exempel på vad samråden har lett till i våra respektive förvaltningar. Stadsledningskontoret bedömer att potentialen ligger i nämnders och styrelsers ambitionsnivå avseende miljö och klimatprogrammet och övriga styrdokument. Så är det. Miljö- och klimatnämnden och förvaltningen kan inte kunna. Jo, de kan kunskapshöja och bistå med förslag, men vi kan inte påverka ambitionsnivån hos övriga styrelser och nämnder. Det är endast vi politiker som sitter i nämnderna och styrelserna som kan pusha. Vi som sitter här kan pusha på våra kamrater i styrelser och nämnder så att de tar sig an det ansvaret som vi allihop har sagt att vi vill ta. Det är vår skyldighet att göra det så att vår stat kan leva upp till de åtaganden vi säger oss vara så stolta över. Och härmed yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Grith. Nästa talare på listan är Simona Mohamsson, L och därefter Linnea Wikström, S.

Tack fru ordförande. Lokal verklighet hörde vi ett otal gånger från Sverigedemokraternas representant här uppe. Jag tror vi har glömt att det här faktiskt Jag vill inte att vi ska överdriva och tro att vi kommer rädda världen med det beslutet vi gör idag. Men jag tror att det är ganska viktigt att förstå att vilka ord man väljer faktiskt spelar roll. Och att det här är en rädd värld fråga. Vi har torka i Afghanistan och Etiopien, ökenspridning i Jemen, inbördeskrig i Tchad och Sydsudan, översvämning i Nigeria och Centralafrikanska republiken. Det här är bara några av alla de exempel på den globala verkligheten vi står inför. Och att inte tro att det vi gör här spelar roll både ekonomiskt och socialt i andra delar av världen. Då är man. Då har man nog inte kollat sig omkring. För det är så ekonomi, socialt ansvar och ekologi hänger ihop. Man kan inte ta ut det ena och hoppas på att de andra två ska klara det. Så jag vill därmed yrka. Bifall till Kommunstyrelsen och avslag till Sverigedemokraterna. Lokal verklighet, jag skulle snarare kalla det för selektiv verklighet.

Tack för det Simona. Då har Emma Altenhammar begärt replik. Varsågod Emma.

Oftast kommer den när jag kommer hit. Men tack så jättemycket för ordet. Jag vill tydliggöra om att den revideringen vi vill ha, det handlar om tydlighet i direktiven. Vad vi vill göra med klimatfrågan och inte, det är en helt annan fråga. Men något som är väldigt tydligt för vårt parti är att vi inte kommer överordna den för någonting annat. Och det tror jag bara är ett parti som sitter här inne som väljer att vilja verka för. Men om det står inne i direktiven så blir det ju en väldig otydlighet om vad man bör satsa. Vi ser ju gärna att det inte ska till exempel stå hårt mot våra medborgare ekonomiskt eller socialt för att vi ska göra detta. Men att ha två olika meningar i det här direktivet så som TU är utvecklat tycker vi är en väldigt otydlig formulering. Så det är därför vi har lagt det. Tack.

Tack Emma. På detta har Simona Mohamsson begärt kontrareplik. Varsågod Simona.

Tack ordförande. Jo tro mig, det är jättetydligt. vad ni vill. Jag tror ingen här tvekar på hur tydligt det är. Men jag tror det är där vi inte hittar varandra. Det här är en existentiell fråga. Det finns ingenting där man kan tänka på göteborgarnas plånböcker om vi inte tänker på vattenhavsnivån. Det spelar ingen roll vad som finns i plånböckerna om havet stiger. Det är någonting som man inte kan säga tar slut vid Göteborgs gräns. Så det är inte. Den lokala verkligheten är att vi påverkas globalt av den här existentiell fråga som man inte kan göra till att bara handla om ekonomi, för det handlar om samhälle och klimat.

Tack. Och då har Emma Altenhammar begärt replik. Varsågod.

Tack. Då undrar jag med Simona exakt hur mycket kommer vi rädda världen med att Göteborg stannar upp för klimatets skull? Jag undrar verkligen det. Vilka översvämningar kommer vi rädda om Göteborg till exempel skulle helt upphöra att finnas? I princip ingenting i promille. Tack.

Tack Emma. Simona, har du begärt kontrareplik? Nej, det är bra. Det var jag som tryckte fel. Förlåt. Då återgår vi till talarlistan. Det är Linnea Wikström och därefter Patrik Höstmad. Varsågod Linnea.

Ja, mycket klokt har redan sagts i den här debatten och i den här livsviktiga frågan så röstar vi ja till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Linnea. Då är det snart tomt på talarlistan. Det är Patrik Höstmad. Välkommen.

Tack. Bara först till Emma. Du har helt rätt och det här finns ju med i reglementet att vi ska jobba med de sociala och ekonomiska delarna i alla beslut vi tar. Det är inget snack om saken. Jag såg i somras att det var någon tjänsteman som sa att de inte satt in kyla i äldreboenden där det varit alldeles för varmt på grund av miljö och klimatprogrammet. Det är ju förstås en helt orimlig värdering. Så ska vi inte jobba, det är ju ett misstag som har skett förstås. Annars skulle jag vilja säga en liten eloge till stadens tjänstemän här. Det kommer ett budgetuppdrag som är satt av den styrande församlingen. Det är inte ett bra uppdrag. De säger till oss på ett väldigt fint sätt att gör inte det här, ställ inte till det. De försöker hitta en kreativ lösning hur man kan göra någonting vettigt av det här uppdraget. Det hittar de. Att lägga in lite justeringar i ägardirektiven. Så jag skulle vilja avsluta den här debatten med att ställa stort tack till våra tjänstemän som faktiskt ser till att vi inte gör dumma saker här i stan. Med det, bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack för det Patrik. Det är tomt på talarlistan. Kan vi gå till beslut? Vi har två yrkanden. Under överläggningen yrkade Emma Altenhammar att fullmäktige i Bilfors. Bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Samt har Karin Pleijel, Hans Arby, Grith Fjeldmose, Simona Mohamsson, Linnéa Wikström, Patrik Höstmad. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Votering har begärts och ska verkställas. Vi väntar lite tills alla kommit in i salen bara. Det är någon som saknas. Votering har begärts och ska verkställas. Jag sätter ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Emma Altenhammar. Godkänns denna voteringsproposition? Då är det strax klart för omröstning. Lillemor Williamson. Där nu så. Tack så mycket. Voteringen är avslutad och vi har 72 röster för ja och 9 för nej. Ja. Tack så mycket. Bra, då får vi träna på voteringar idag med. till nämnder och styrelser om åtgärder kopplade till energiförsörjningen antecknas Då är vi klara för ärende 13. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av uppdrag till nämnder och styrelser om åtgärder kopplade till energiförsörjningen antecknas. Vidare föreslås att kommunfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser, vilka framgår av handlingen, förklaras fullgjorda. Slutligen föreslås att Idrotts och föreningsnämnden, Förvaltnings AB Framtiden, Gotevent AB, Liseberg AB, Göteborgs Hamn AB, Stadsfastighetsnämnden, Higab AB, Älvstrand Utveckling AB, Förvaltnings AB, Göteborgs lokaler, Kommunstyrelsen och Miljö och klimatnämnden får det uppdrag som framgår av handlingen. Redovisningen av uppdrag kopplade till energiförsörjningen. Då ska vi se. Först på talarlistan har vi Helena Norin, MP, och därefter Emma Altenhammar, SD. Varsågod Helena.

Ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på yrkandet från Sverigedemokraterna. Förra vintern lyckades nämnder och styrelser minska elanvändningen med 2–3 procent. Det här var ju de som inte har en samhällsbärande verksamhet. Jämfört med det så minskade hushållen i Göteborg cirka 12 procent. Minskningen inom staden är så pass beskedlig. Det förklaras med att vi har fjärrvärme som uppvärmning och även för varmvatten. Vi kan inte sänka ventilationen i till exempel hus på grund av arbetsmiljölagar eftersom vi har personal. Men dessutom lyfter man fram att det finns administrativa hinder för rådigheten. över lokaler. Det här ska vi då göra något åt. Det finns goda exempel också. Stadsmiljönämnden är ett gott exempel. Där de under vintern dimrade ner ungefär 60 000 armaturer för gatubelysning. De har låtit dem lysa kortare tid. De har lyckats spara in ungefär 15 procent av sin energianvändning enligt underlaget. Tyvärr visar inte underlaget det om man har fått de här neddragningarna. Så vi vet inte om effektbehovet faktiskt har sjunkit därför. Och det här var ju faktiskt det som ingick i uppdraget att minska just vid de timmarna. Vi tror därför att arbetet måste fortsätta och att frågan om rådighet verkligen måste lösas. För annars låter det ju här som att det är två barn som skyller på varandra. Det var inte jag som skulle stänga av lampan. För att kunna agera snabbt och undvika en effektbrist behöver vi veta hur vi ska kommunicera inom staden för att det här ska fungera och för att vi ska slippa en manuell frånkoppling. Fortsatt arbete med energieffektivisering är nödvändigt för att vi ska nå målen i vår miljö och klimatprogram. Som säger att energianvändningen ska minska med 30% per invånare till 2030 jämfört med 2010. Men det här är också väldigt viktigt för att vi vet att det tar väldigt lång tid att få till ny elproduktion och energieffektivisera. Det kan vi göra med start idag. Tack för mig.

Tack Helena. Nästa på talarlistan är Emma Altenhammar, därefter Hans Arby, C. Varsågod Emma.

Tack för ordet fru mötesordförande. Planerbar energi, det är precis vad Göteborg behöver. Det är vad våra företag behöver. Det är precis det som våra medborgare förtjänar. När vi tittar på vårt framtida energibehov i Göteborg kan vi inte låta våra drömmar om en grönare framtid grusas av verklighetens hinder. Vi står inför enorma utmaningar med ett ständigt växande elbehov och den brådskande övergången till en mer hållbar energiframtid. Göteborg har alltid varit en pelare för teknisk innovation i Sverige och en motor som driver vårt näringsliv framåt. Vi har ett nytt, unikt sätt att leda vägen framåt. Denna gång tycker jag att vi kan bli pilotstad för påskyndad etablering av SMR, små modulära kärnkraftsreaktorer. Dessa SMR är inte bara tidiga och kostnadseffektiva. Det är framtidens lösning så som många andra länder ser det. I en tid då vår ekonomi strävar efter att återhämta sig, varför väljer man inte då den mest kostnadseffektiva lösningen? Om inte det ekonomiska värdet är lockande, genom att göra Göteborg till en pilotstad för SMR kan vi dra till oss den expertis och den kompetens vi behöver för att säkra vår framtid som den teknisk och ekonomiska ledare som vi är i Sverige och globalt. Därför yrkar jag på Sverigedemokraternas Tilläggsyrkande där vi uppmanar kommunfullmäktige att överväga etablering av SMR i anslutning till befintlig och planerad elintensiv industri på Hisingen. Om nödvändigt, gör en hemställan till regeringen om vilka förutsättningar som krävs för att vi ska kunna göra det. Så låt oss se till att vår energiframtid är både fossilfri och planerbar. Tack.

Tack Emma. Helena Norin har begärt replik. Varsågod.

Nu finns det ju väldigt mycket att säga om kärnkraft. Jag tänker inte låta det här bli en kärnkraftsdebatt. Men vi hinner inte bygga. Det finns inga SMR. Vi hinner inte bygga det innan vi måste ha räddat klimatet.

Tack Helena. På detta har Emma Altenhammar begärt replik. Varsågod.

Tack men då kan jag berätta för dig att ju mer vi gör möjligheterna sanna för göteborgarna att kunna jobba vidare med detta som pilotprojekt, ju närmare kommer vi till en kommersialisering. Detta är lite vad jag kallar selektiv teknikfientlighet. Man kan prata sig varm om energilagring till de här fluktuerande olika typerna av energislagen men SMR är jättelångt borta. Det beror helt på vad vi lägger och har vårt intresse på och vi politiker måste göra förutsättningarna. möjliga för det.

Då återgår vi till talarlistan. Nästa talare är Hans Arby, C. och därefter Leif Blomqvist, S. Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag tycker det är bra att vi förtydligar uppdraget som kom från förra hösten. Dels att vi gör den här beredskapsplanen som betyder att vi vet var vi stänger av när det blir effektrisk för att man blir frånkopplad. Men också att vi tar med fjärrvärmen. Men just detta med effekten och effekttopparna, hur vi hanterar det. För vi ser det här, mycket av det andra rullar på. Energibesparingarna rullar på, mer fjärrvärme. fossilfri fjärrvärme och så vidare. Så att där sker det. Men det vi behöver jobba mycket och på kort sikt kan göra ännu mer, det är att kunna kapa effekttopparna så vi får balans i nätet. Och om man tittar, om man pratar med de som jobbar mer, energiexperter, pratar med Göteborg Energi, så ser de framför sig ett mycket intelligentare elnät som kan hantera olika växlingarna i både produktion och konsumtion och lagring, använda bilar, använda batterier och sådant. Det är där. framtiden ligger. Så gör du hela elnätet planerbart kan man säga. Det är dit det går. Så därför är det väldigt viktigt att Göteborg bidrar med det. Att vi har med uppföljningen på effekt och ser vad vi kan bidra till vårt eget elbolags näts stabilitet också. Så bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Hans. Nästa talare på listan är Leif Blomqvist, S, och därefter Karin Pleijel, MP. Varsågod Leif.

Ja, jag ber att få yrka bifall på kommunstyrelsens förslag, inklusive det tilläggsförslag som MP, V eller S och V la i kommunstyrelsen. Och jag ber också att yrka avslag på SD-förslaget. Det som, när man läser de här handlingarna, så verkar det ju bra att spara ett par, tre procent. Men det är ju inte särskilt imponerande om vi ser till hela Sverige, som låg på minus sex procent tror jag. Men det kan ju förklaras mycket väl av att vi sparar på fjärrvärme också. Det är väl bra att vi reder ut det. Men våra privatkonsumenter har ju sparat 12 procent eller något sånt där. Så det finns mycket att göra. Den andra frågan som är viktig som också har tagits upp här, det är att vi måste jobba med effektfrågan. Om alla bilar i Sverige, personbilar, skulle bli elbilar så krävs det 10 terawatt till. Inte så vansinnigt mycket, det är 5, 6, 7 procent. Men det har stora effektberoende. Om alla som åker till Volvo till exempel, det är mycket bilar, skulle sätta på och ladda bilen då på morgonen vid 7-8-9-tiden, då effektbehovet är som störst, skulle det ju inte funka. Så vi måste jobba också med effektdelarna. Och där finns det ju, som Hans sa förut, väldigt mycket avancerad och bra teknik att jobba med redan idag. Du kan ju redan som privatperson som har elbil. Se till att de laddas just när elpriserna är som lägst och så vidare. Så det finns en hel del att göra. Jag vill bara kommentera det här med SD:s SMR. Jag har ju varit med så länge så jag var ju med när det fanns förslag om att ha en kärnvärmeanläggning i Sjöberget, en Secure. Det sa vi ju nej till då och satsade på spillvärme i stället. Men jag tror att det är nog att ta i att en kommun blir ledande i att ta fram SMR- reaktorer som faktiskt inte finns att köpa än. Och skälet är ju många till det. Man har alltså gjort små reaktorer länge i världen. Det sitter ju i alla ubåtar, alltså atomubåtar och annat. Men det finns ju effektivitetsskäl till att man inte har gjort det. Det är möjligt att de kommer, men låt då de verksamheter i Sverige som kan med kärnkraft, Vattenfall och våra privata sonderier i kärnkraftverk. Tack för mig.

Tack Leif. På detta har Emma Altenhammar begärt replik. Varsågod Emma.

Ja, tack för ordet. Jag vill bara informera Leif om att Vattenfall faktiskt har lagt en del resurser till att hålla på med forskning inom SMR. Så det är på gång och det finns att läsa på deras hemsida. Tack.

Tack Emma. Då går vi till talarlistan igen. Nästa talare är Karin Pleijel, MP, och därefter Simona Mohamsson, L. Varsågod Karin.

Tack så mycket. Då vill jag också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på Sverigedemokraternas förslag. Det är viktigt att vi fortsätter spara energi och att effektivisera energi som vi pratar om här, men också att vi blir duktiga på att lagra energi. För de förnybara energikällorna behöver också en lagring. Vi har pratat om SMR. Vet ni var Europas största kärnkraftverk ligger? Det ligger i Ukraina. Det heter Zaporizjzja. Just nu hålls hela Europa i gisslan i skuggan av det stora kärnkraftverket eftersom vi har en rysk ockupation där. Vad skulle hända om man bestämde sig? för att använda det här vapnet. Det är ju som att ha ett gigantiskt kärnvapen på sitt eget territorium, om någon vill göra det till det. Jag tycker säkerhetsfrågan är alldeles för lite uppmärksammad. När det gäller kärnkraft och när det gäller SMR också, att vi skulle sprida den här risken i tyvärr de oroliga tider som vi lever i. Sedan är det så att vi kanske är ungefär fyra generationer som kan få el från kärnkraft. Men det är 4 000 generationer som får betala priset med ett livsfarligt avfall. Det ska inte bli för mycket kärnkraftsdebatt här. Eftersom det ändå var uppe på listan så fick jag säga någonting om det.

Tack för det Karin. På detta har Emma Altenhammar begärt replik.

Tack för ordet. Jag vill bara påminna om nu säkerhetsfrågan kring olika typer av till exempel när det kommer till kärnkraft är så himla viktig. Varför är det inte då lika viktigt när det kommer till vindkraft? Jag kan ge ett exempel. Till exempel nu när vi etablerar här ute i kusten så sa ju även Försvarsmakten i sin remiss om att just om vindkraften visar upp dem gör att deras, vad ska man säga, sensorer inte kan plocka upp det lika bra ifall det skulle komma ryska ubåtar den vägen. Och man har fortfarande inte lyckats integrera en teknik där man kan. kan både ha vindkraften och Försvarsmaktens sensorer på ett och samma ställe. Så vi har ju redan tillåtit en otroligt stor svacka i vår säkerhet komma fram, bara på grund av att vi har vurmat så mycket för vindkraft också. Så du får gärna se det från alla möjliga perspektiv och även vurma för säkerheten där också.

På detta har Karin Pleijel begärt replik. Jag vet inte om Emma Altenhammar har varit i Tyskland och sett vindkraftverken där. Det är otroligt mycket vindkraftverk i hela Europa. Jag tror att Försvarsmakten i olika håll har sina ögon på detta också, eftersom de bryr sig om den frågan. Jag kan förvånas över att inte Försvarsmakten har mer synpunkter när det gäller kärnkraft. Nu har vi ju de kärnkraftverk vi har, och vi i Miljöpartiet, som ni kanske inte tror. Vi vill ju att de som finns ska vara kvar men avvecklas kontrollerat, samtidigt som man fasar in alternativen. Men det har inte varit på agendan att bygga nya. Men jag skulle kunna tänka mig att Försvarsmakten har synpunkter, borde ha synpunkter, med tanke på att Zaporizjzja kanske har öppnat ögonen för just den här aspekten.

Tack Karin. Då återgår vi till talarlistan och det är Simona Mohamsson, L, därefter Martin Wannholt. Varsågod Simona.

Tack fru ordförande. Jag ska vara blixtsnabb. För formens skull vill jag yrka bifall till tjänsteutlåtandet och avslag till alla andra yrkanden.

Tack Simona. Då är det Martin Wannholt, D och därefter Ann-Christin Andersson, S. Varsågod Martin.

Tack. Jag hade egentligen inte tänkt att gå upp men det kom upp lite intressanta saker. En liten sakupplysning här då. Hur bra det är i Göteborg där vi har lite egenproduktion. Ni vet vårt Rya kraftvärmeverk. Det har gått fullt på maxnivå. Det producerar el i Göteborg sedan i söndags och kommer hålla på fram till nu på söndag. för visserligen gaskonsumtion, men nu har vi ju gaslager fyllda runt om i Europa, så det är Vattenfall som har beordrat detta för att två av våra kärnkraftverk krånglar lite nu efter sommaren. Och vi har framför allt överföring till vår region som krånglar för det byggs nytt och renoveras där från Vattenfalls sida. Så nu försörjer vi hela Göteborg med el själva lokalt dygnet om. Det kan vara bra och alla sträcker på sig lite på Göteborg Energis vägnar. Sen måste jag ändå säga till SD. Jag ska inte bli långrandig i detta, men jag har följt det här ända sedan jag läste kärnkemi på Chalmers. Jag tror, tyvärr kanske jag ska säga, att vi kommer att behöva en ny generation kärnkraft för att klara fossilmålen. Det andra går för långsamt, lagringen. Det blir gärna en överraskning av teknikutvecklingen, men vi kommer att bygga ny kärnkraft i Sverige för att möta de stora behov vi har av mycket mer el bli av med andra utsläpp. Men SMR, precis som Leif Blomqvist sade, finns ju inte att gå och köpa någonstans. Vi vill dra i gång ett projekt här i Göteborg, alltså vi som har varit med ett tag och sett KB Gas där 2 miljarder rök för att kommunen skulle leka hittepå. Nu har vi aktörer. Om Volvobolagen slår sig ihop med Vattenfall och vill lägga eller bygga eller investera i det här, då får vi ta ställning till det. Det blir en planeringsfråga. Johannes sitter där just nu. Men inte gå fram med någonting som man får rysningar av. Det trodde jag inte skulle komma från SD. Att vi är positiva, både vi och ni, till kärnkraft är en sak, men att föreslå saker som ännu inte finns och med kommunala pengar in i det, det känns inte bra. Tack.

Tack Martin. På detta har replik begärts av Karin Pleijel. Ann-Christine, du får vänta lite. Karin Pleijel har begärt replik. Jag släpper in henne först. Sen blir det din tur.

Jag delar ju inte Martin Wannholts tro på att ny kärnkraft kommer att vara den lösning som kommer. Bara för den simpla saken att det faktiskt är oekonomiskt. Om man tänker att vi lever i en marknadsekonomi så är marknaden sådan att att man vill satsa pengar på det som ger mest effekt. Det är verkligen inte kärnkraft i den mixen vi har nu. Det som är marknadsekonomiskt smartast är vind och sol och lagringsmöjligheter på det. Jag delar inte din tro på detta. Tack.

Tack Karin. På detta har Martin Wannholt begärt replik.

Ja, kära fullmäktige, man ska upp i alla saker, som Karin Pleijel här nu. Nu lyssnar ju inte du Karin. Så här är det. Skillnaden mellan dig och mig är att jag delar din bedömning helt att det måste finnas ekonomi i det. Och finns det inte ekonomi i det så kommer det inte byggas. Ditt problem är ju att om det finns ekonomi så säger du nej ändå. Där är skillnaden. Tack Martin. Emma har. förlåt Karin, ursäkta, först Karin. Din replik kommer sen Emma. Tack. Det är mycket repliker nu. Varsågod Karin. Det var en väldigt spekulativ synpunkt som kom upp här. Men jag tror också att om vi har lösningen på klimatkrisen att det är att ha mer kärnkraft i världen. Dels så kommer uranet att ta slut snabbare, själva bränslet då. Men också så är det så att det finns en koppling mellan kärnkraft, jag var inne på det förut, och kärnvapen. Ju fler länder som satsar på kärnkraft, desto fler länder skaffar sig kompetensen att också skaffa sig kärnvapen. Jag tror att om vi vill ha en fredligare värld, då är inte det lösningen på klimatkrisen. Martin har begärt kontrareplik, så varsågod Martin. Ja, man kan ju inte gå upp här och påstå vad som helst i en sån här debatt. Karin, jag har inte stått här och försvarat kärnkraft mer än något annat. Jag har inte stått här och sagt att det är någon lösning. Jag har inte sagt att jag tror på något. Du lägger en massa ord i munnen. Jag försöker vara så saklig jag kan. Men du har ett jätteproblem. I din värld brinner du för klimatet, men kärnkraft kan aldrig vara en dellösning i din lösning. Medan nästan alla andra partier kan tänka sig det, om det är ekonomiskt bla, bla, bla, en dellösning i vägen till det fossilfria. Där är ditt problem. Det är enbart det problemet du har. Tack.

Nu har Karin begärt replik igen. Varsågod.

Du talar om vad jag har för problem. En sak som jag är stolt över är att tillhöra ett parti som har kommande generationer som en av våra tre solidariteter. Det gör det självklart för oss att inte lösa någonting kortsiktigt på bekostnad av dem som råkar vara unga och kanske yngst idag. Tack.

Tack Karin. Då så går vi till Emmas repliker. Varsågod Emma.

Tack för ordet. Jag ville bara klargöra för Martin Wannholt, för jag tror att du någonstans har sprungit i väg med tanken om att vi ska köpa in någon form av kommersiellt fungerande SMR. Men vi är inte riktigt där i tanken, utan tanken är fortfarande att vi ska utreda frågan och de förutsättningar som krävs. Det är inte heller någon diskussion om vem som kommer att få bära det där. Så därmed ser vi i alla fall att vi som politiker kan ge möjligheter. Sen att utveckla det vidare. Så jag tror att du har sprungit i väg lite i tanken där. Tack.

Tack Emma. Då är replik begärd av Martin Wannholt.

Då vill jag bara påpeka en skillnad som blir tydlig mellan Demokraterna och Sverigedemokraterna här i Göteborg. Vi tror ju inte på att kommunen ska gå in i de saker de inte begriper. Vi har utrett linbana för 137 miljoner. Vi har gjort massa saker och klampat in med hela Gobigas-projektet och alla andra. Vi ska hålla oss till att sköta de kommunala kärnverksamheterna, som vi dessutom inte sköter tillräckligt bra som vi alla vet, men inte gå in på. Varför ska kommunen gå in och vara med och utreda SMR när det finns marknadsaktörer som gör detta alldeles utmärkt? Tack.

Tack Martin och då har Emma Altenhammar begärt replik, varsågod.

Tack för ordet. Jag kan ju tycka att det är ganska fundamentalt att kunna ge förutsättningar för att vi ska kunna bedriva en väldigt elintensiv industri på Hisingen. Alltså att behålla Göteborg som den expertis vi har inom teknik. Och sen också att kunna jämföra en linbana med en verksamhet som kan producera el till en stad är nog inte riktigt den rätta jämförelsen att kunna göra. Vi kan faktiskt få någonting ut av detta mer än att kanske ta sig runt i staden.

Tack Emma. På detta har Martin Wannholt begärt replik. Varsågod Martin.

Ja, jag måste vädja till SD då att inte ha den här övertron på politiken och sig själv. För att det har vi sett många misstag i denna församling. Nu är det så att vi har på gång riktigt elintensiv härlig industri på Hising Island. Det finns väldigt mycket duktiga människor. som jobbar där. De vet precis både effekt och elbehov framöver. De vet också hur illa vårt nät ser ut och det pågår massa arbete. Om de ser, tillsammans med Vattenfall, annan forskning och så vidare, att detta är en lösning så kommer de inte för att vi i politiken säger ”Vänta nu här, ni som kan allt, har ni tänkt på detta?”. Alltså, det blir löjligt. Tack.

Tack Martin. Då återgår vi till talarlistan. Det är Ann-Christine Andersson från S och därefter en tomt på talarlistan. Varsågod Ann-Christin. Ingen kontakt med servicen.

Ja, kan börja. Jo, det är mycket sagt i den här debatten om energin och vad vi behöver och så. Det är en komplicerat med energipolitik rent allmänt. Men man ska också komma ihåg att Ryssland är nettoexportör, världens största sådan när det gäller olja och gas. Och de står också för hälften av all uranbrytning i världen. deltar i alla nya reaktorbyggen utanför Kina sedan 2019 och fyra stycken i Kina. Det är alltid en stor spänning mellan de som vill storsatsa på alternativ energi och som gör stora framsteg. Vem kunde tro för ett antal år sedan, vi säger tio år, att elbilen så småningom kommer att konkurrera ut bensinbilen? Det trodde man ju knappt. Eller alla solceller som har utvecklats och blivit mer effektiva batterier. Hela marknaden och näringslivet har gjort fantastiska insatser för att utveckla energilösningar. Det finns också de, Göteborg är oerhört energiberoende och har mycket företag som är. Då har de också sagt att man måste storsatsa mer på vindkraft, alternativa bränslen. Det finns två delar i världen som går åt olika håll. På sikt vet ju alla att de här alternativa bränslena, kommer att konkurrera ut även ekonomiskt. Sen finns det alltid, som flera varit inne på, risker när det gäller kärnkraft. Jag tänker på när de bombade med drönare, ryssarna, i Ukraina, en solcellspark. Så smällde det och många försvann. Men de lyckades faktiskt ta vara på de som var hela och få ihop strömmen likadant. Och till en kostnad kanske mindre än vad drönarna kostade att införskaffa. Så att jag tror att det är viktigt att vi liksom tänker stort när det gäller energipolitik och hittar lösningar som gör att man inte låser sig för mycket åt det ena eller det andra. Det är ju lätt att säga vi behöver kärnkraft och det är möjligt att man landar någonstans där. Men man måste också våga se de storpolitiska maktspelen när det gäller energifrågan som jag tycker är jätteviktig. Och jag tycker flera som har pratat har faktiskt tagit upp det. Bristen på energi alltså.

Tack Ann Christine. Då har vi nästa talare, Jörgen Fogelklou. Därefter tomt på talarlistan. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, fru ordförande. Jag försökte trycka in mig, men jag kom på att jag inte varit med i debatten. Jag tänkte ta replik här, så det gick inte. Jag tar sista ordet här. Ska kommunen driva SMR? Nja, det kanske de inte ska. Ska Göteborg Energi undersöka hur marknaden ser ut? som krävs, ja, för då har ju vi politiker någonstans satt ned foten och sagt att Göteborg är villig, och det är då marknadskrafterna kommer att sätta i gång. Marknadskrafterna finns ju inte i dag för att alla politiker och den politiska viljan säger nej. Skulle vi säga ja, då skulle det här komma i gång. Tack för mig.

Tack så mycket Jörgen. Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Då har vi under överläggningen, har Simona Mohamsson, L, yrkat bifall till stadsledningskontorets förslag. Vi har Helena Norin, Hans Arby, Leif Blomqvist, yrkat bifall till kommunstyrelsens förslag. Emma Altenhammar yrkar på tilläggsyrkande från SD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa propositionen. på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Simona Mohamsson. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Godkänns förslaget från Simona Mohamsson? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Då återstår tilläggsyrkandet från SD. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås tilläggsyrkandet? Ja. Jag finner att tilläggsyrkandet är avslaget. Votering är begärd och ska verkställas. Ja för avslag på tilläggsyrkandet. Nej för bifall på tilläggsyrkandet. Saknar Simona. Tack. Nu finner jag att alla röstat. Voteringen är avslutad. Vi har 72 ja och 9 nej. Så tilläggsyrkandet är avslaget. Reservation till förmån för SD. arbetsmiljöansvaret för chefer i Göteborgs Stad Då är vi redo för ärende 14. Det är utbildning och uppföljning för att säkerställa arbetsmiljöansvaret för chefer i Göteborgs Stad. Kommunstyrelsen föreslår att varje ny chef i Göteborgs Stad ska genomgå och avsluta stadens grundläggande arbetsmiljöutbildning, innan delegation och arbetsmiljöansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter får undertecknas. Vidare föreslås att stadens grundläggande arbetsmiljöutbildning är obligatorisk för samtliga nya chefer, samt att uppföljning av deltagande i grundläggande arbetsmiljöutbildning, rapporteras kontinuerligt i personalutskottet. Ordet har begärts av Marie Brynolfsson, V, och därefter Jessica Blixt, D. Varsågod Marie.

Tack för det ordförande, fullmäktige och eventuella åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Det är många gånger som vi i den här församlingen fattar beslut som jag är ärlig, närhetens namn inte ofta vet hur de kommer att påverka de som berörs. Men just idag så känner jag mig ganska trygg på hur det här beslutet kommer att landa. 2010 så klev jag på mitt första enhetschefsuppdrag. Jag och en kollega delade ansvar för ett äldreboende. Det var 100 lägenheter och ungefär lika många anställda. Jag skrev glatt på ett avtal om det mesta. När jag började min tjänst var det budget och arbetsmiljöansvar. Det var så det funkade. Ett av skyddsombuden frågade mig då, men har du kunskap om arbetsmiljö? Det hade jag ju inte. Det dröjde faktiskt flera år innan jag fick en utbildning. Så jag hade kunskaper som matchade det ansvaret som jag hade. Så ska det inte vara. Men precis så är det för många av stadens chefer. Det vet vi för vi har kontinuerligt samtal med många av stadens fackliga organisationer. Det här får ju såklart konsekvenser och påverkan för deras medarbetare. Som chef ska du ha kunskap men också resurser och befogenheter för att kunna ta ditt ansvar. Vi vet också att en bra och hållbar arbetsmiljö är helt avgörande för att vi både ska kunna behålla och rekrytera ny personal för att kunna utföra de viktiga uppdragen vi har i staden. För oss rödgröna är personalen den absolut viktigaste resursen vi har för att utveckla välfärden. Därför behöver vi vara den absolut bästa arbetsgivaren vi kan vara och vi ska konkurrera med bra arbetsmiljö och bra arbetsvillkor. Jag tror kanske inte att dagens beslut med ett vingslag kommer göra att alla våra anställda per automatik får bättre arbetsmiljö. Men jag är ganska säker på att det åtminstone tar oss ett litet steg närmare det. Alla anställda mår bra av att ha en chef med rätt förutsättningar för sitt jobb. Sen skulle jag också vilja avsluta med att rikta ett tack till de partier som står med på vårt yrkes. för ett gott samarbete för stadens anställda.

Tack Marie. Då har vi nästa på talarlistan är Jessica Blixt och därefter Ann Catrine Fogelgren.

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Det är skönt när man kommer upp här i talarstolen och känner så här att föregående talare Marie, ja jag instämmer i. Allt vad Marie sa. Riktigt bra. Tack Marie. Jag är ganska ofta ute på verksamhetsbesök. Besöker förskolor, besöker skolor. Försöker vara ute så ofta jag bara kan. Senast i tisdags när jag var ute och pratade med personalen på en förskola, så lyfte de, som så många gånger tidigare, att det där med rektorerna, de är bra, men de kan inte det här med. Arbetsmiljöansvaret. Då kändes det väldigt skönt att veta att det här yrkandet ligger på bordet, att det kommer gå igenom, att vi alla står bakom och vi kommer se till att det här blir en förändring. Och när jag kunde säga det till dem så kändes det gött och de var väldigt tacksamma. Att vi i politiken faktiskt uppmärksammar någonting som kommer, precis som Marie sa, göra skillnad. Så tack säger jag, precis som Marie, till att vi faktiskt har kunnat enas om det här. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack Jessica. Då har vi nästa talare, Ann Catrine Fogelgren, L. Därefter Jörgen Fogelklou, SD. Varsågod Ann Catrine.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Jag kan då instämma dels i det Marie sade men även i det Jessica sade. Eftersom vi är så enade i den här frågan. Det kan inte nog understrykas hur viktig arbetsmiljön är för alla våra verksamheter. Ingen ska behöva gå till arbetet med risk för att man på något sätt ska skada sig eller på annat sätt fara illa. Därför är det också så att det är självklart att varje chef ska känna sig trygg i sin yrkesroll och veta vad som krävs i de här situationerna. Det här kan ju tyckas självklart, men det har alltså visat sig att så inte är fallet och det är inte acceptabelt. Det kan ju bero på. på många faktorer varför det inte har skett. Det kan vara både tidspress och bristande kunskap eller att möjligheterna inte har getts. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Det här ska återrapporteras och det är klart att det inte händer över en natt eller en dag, utan naturligtvis är det ett långsiktigt arbete där målet är att alla i stadens verksamheter som arbetar med arbetsmarknad. men de också ska känna sig trygga i detta.

Tack Ann Catrine. Nästa talare är Jörgen Fogelklou. Därefter Claudia Nistor Pedrini, S . Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, fru ordförande. Ja, en grundläggande arbetsmiljöutbildning för chefer, som en enad kommunstyrelse står bakom, är väl jättebra. Det här yrkandet står alla partier på, förutom vi. Vi har inga problem med det. Vi är förtroendevalda. Vi är valda av göteborgarna. Men det finns en risk att det här sipprar ner i organisationen. Så se nu till att de cheferna frågar alla på sina avdelningar, oavsett. vad de tycker.

Tack Jörgen. Då har vi nästa talare, Claudia Nistor Pedrini, S, och därefter Karin Pleijel, MP. Varsågod Claudia.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Chefen kommer in och är jättestressad över samtal hon har haft med sin chef. Anpassningar ska göras till rådande budget. Skyddsombudet på arbetsplatsen tänker, jaha, here we go again. Nu börjar kampen om ett bra. arbetsmiljöarbete för mig och mina kamrater. Och säger till chefen, du, vi behöver nog boka in ett personalmöte för att kunna göra just de där så viktiga riskbedömningarna. Och chefen tittar på henne och säger, du med ditt tjat om alla dessa riskbedömningar, vi har faktiskt en verksamhet att tänka på. Och chefen menar inte att vara elak, absolut inte. Det som är att chefen saknar kunskap. Kunskap och Sambandet mellan ett gott arbetsmiljöarbete, en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, som bidrar till en verksamhet som faktiskt är bra för de vi är till för. Det är det det handlar om. Cheferna menar inte att vara elaka. Därför vill jag först börja med att tacka er allihopa som faktiskt lyckades att komma överens. Att jag som anställd i den här kommunen och mina arbetskollegor framöver kommer att få chefer som faktiskt kan bedriva ett gott arbetsmiljöarbete. och vi kommer att känna att vi kommer att kunna jobba till pensionen. Friska anställda bidrar ju också till en bättre kontinuitet för de vi är till för och även trygghet för de äldre, för barnen, för de med funktionsvariationer. Förvaltas den kunskapen väl så kommer det i sin tur leda till att villkoren för de anställda förbättras och ökar i förlängningen möjligheten att faktiskt behålla men är när vi rekryterar kompetent personal. Eftersom vi alla här inne tycker att kompetensförsörjningen är så prioriterad, så är det positivt att vi har lyckats komma överens om detta viktiga steg på vägen. Så än en gång, tack allihop och bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Claudia. Nästa talare är Karin Pleijel och därefter Anneli Rhedin.

Tack. Jag vill också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och haka på det som Gloria Nistor Pedrini just sa där med kompetensfrågan. För vi har en väldigt stor risk för kompetensbrist framöver och då är det så himla viktigt med just arbetsmiljön. För det är många gånger det som avgör att man trivs och vill jobba på ett ställe. Så att jag tycker den här frågan är viktig och gläder mig att vi har kunnat enas så brett.

Tack Karin. Nästa talare är Anneli Rhedin. och därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Anneli Rhedin.

Tack fru ordförande, ledamöter, åhörare. Tack Marie. Mycket viktigt yrkande där staden vill säkerställa arbetsmiljöansvaret för chefer. Att vi trycker på vikten att bland annat enhetschefer ska ges rätt förutsättningar för att verksamheterna ska fungera så bra som möjligt är inte bara viktigt, utan också avgörande om vi vill behålla personal. En del av detta kommer fram, som vi vet, i Göteborgs Stads medarbetare och chefsenkät. Arbetsmiljöverket har haft möte med oss i personalutskottet, där det också diskuterats vikten av att involvera medarbetare, fackliga med mera, inte bara för att få en helhetsbild utan också för att få en bättre arbetsplats. Att de som tilldelas uppdrag att delta i arbetet med att behålla personalen, att de också får delta i arbetet med att behålla personalen, är inte bara viktigt, utan det är också viktigt att vi får en helhetsbild. Och det är också viktigt att vi får en helhetsbild. Uppgifter i det systematiska arbetsmiljöansvaret har tillräckliga befogenheter, resurser, kunskap och kompetens är avgörande. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Anneli. Nästa talare är Jörgen Fogelklou och därefter är det tomt på talarlistan. Varsågod Jörgen.

Jag tror bara att jag glömde att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag, för det gör vi också. Tack.

Tack Jörgen. Då har vi tomt på talarlistan och det finns bara ett förslag till beslut. Det är bifalles kommunstyrelsens förslag? Så. Tack. tillgängliggöra ruinen av Gamla Älvsborg Då är det dags att gå in på ärende 15. Då är det motion av Kalle Bäck, KD, om att rusta upp och tillgängliggöra ruinen av Gamla Älvsborg. Kommunstyrelsen föreslår. Kommunstyrelsen föreslår att den av Elisabet Lann, KD och Kalle Bäck väckta motionen avslås. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Kalle Bäck.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare.

Kalle, ursäkta mig. Jag ska bara få lite ordning på papperna.

Absolut. Jag väntar.

Karl, innan jag lämnar ordet till dig så får jag läsa texten. Sen får du ordet av mig. Kommunstyrelsen föreslår att stadsdelsnämnden får i uppdrag att ta fram en förstudie gällande Gamla Älvsborg i dialog med berörda aktörer för att utreda frågor rörande ansvar kring själva fornlämningen samt behov och möjligheter för synliggörande och tillgängliggörande av fornlämningar och ruiner. Förstudien ska utgå ifrån att minimera kostnadsdrivande inslag för staden, att existerande naturvärden bevaras samt att platsen förblir en öppen yta för allmänheten. Genomförande och förslag på finansiering av eventuella investeringar samt ekonomiska konsekvenser för den framtida driften av platsen ska ingå. Den av Kalle Bäck väckta motionen avslås och här har vi en talarlista. Vi börjar med. Interpellanten Kalle Bäck, KD. Varsågod Kalle.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag vill börja med att tacka alla partier i kommunfullmäktige för det fina mottagandet som den här motionen har fått. Jag vill även tacka förvaltningar och nämnder som ställt sig positiva till motionens intentioner. Jag fick den här idén vid en av många promenader vid ruinen av Gamla Älvsborgs fästning eller Gamla Älvsborgs slott som det också heter. Det slogs mig hur bortglömd den här platsen är, och det har även skrivits i GP och jag var själv på en föreläsning i museet förra året. det är inte bara jag som uppmärksammar frågan, men jag är glad att kunna lyfta den här. För en stad som firar 400 år måste naturligtvis förvalta sitt kulturarv. När Göteborg två år för sent firar 400 år i år så är det en rad av stadsbildningar som funnits i området kring mynningen av Göta älv som vi firar. Historien sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än det moderna Göteborg och platsen vid Klippan där gamla Älvsborg och även Älvsborgs stad en gång låg, den är utomordentligt viktig för vår stads historia men också för Sverige som land och faktiskt för hela Nordens historia. Ni vet att vi betalade ju Älvsborgs lösen inte mindre än två gånger till Danmark för att få tillbaka den här platsen som vi då hade förlorat i krig, ofantliga summor som betalades och det säger någonting om hur viktig den här platsen var. Idag återstår bara rester av ruinen som skyddas av ett trätak. För ett antal år sedan gjordes insatser med en ny trappa upp till kullen där den ligger och platsen är omgärdad av det gamla sockerbruket Carnegie. Oftast är det skräpigt vid ruinen och till skillnad från vad som står i motionen så är det fullt. Klotter där igen kan jag meddela. Jag var där och promenerade senast i förrgår. Det ser bedrövligt ut helt enkelt. Dessutom är platsen svårtillgänglig för personer med funktionsvariationer. Det är över huvud taget svårt att hitta dit. Gamla Älvsborg borde tillgängliggöras ur flera aspekter kan man säga. Exakt hur vi ska gå vidare får man naturligtvis titta på. Därför är det lämpligt att ge stadsmiljönämnden i uppdrag att så snart som möjligt, när det finns ekonomiskt utrymme, utrymme ta fram en förstudie där man utreder förutsättningarna och möjligheten att rusta upp och tillgängliggöra den här ruinen. Och att vi därmed anser motionen besvarad. Så långt tänker jag sträcka mig. Så jag yrkar bifall till yrkandet från M, KD, L och D i Kommunstyrelsen. Tack för ordet.

Tack Kalle, och då är det Ingrid Andreae, S. Därefter Rasmus Ragnarsson, SD. Varsågod Ingrid.

Tack så mycket för det herr ordförande, ledamöter. Det känns roligt att vara tillbaka i den här talarstolen nu då även om jag inte får yrka. Men det har jag andra som sköter här. Jag vill tacka Kalle Bäck. Det är en jättebra motion. Jag har själv upptäckt den här platsen för att på år sedan. Jag brukar vara nere och promenera nere vid Röda Stenen och i området runt där och klev av asfalten vid något tillfälle upp i skogen där och fick se den här fina platsen. Den är verkligen väl värd att besöka. Så intentionerna är som sagt väldigt bra. Att vi behöver ta hand om, rusta upp och tillgängliggöra den här platsen. Men vi behöver ju naturligtvis utreda detta först. Vi behöver göra en förstudie där vi kan kostnadsberäkna finansieringen. Vi behöver ha en ansvarsfördelning mellan stat och kommun och också inom kommunen som ansvarar för verksamheten. Och ja, också titta på naturvärdena som finns runt omkring platsen där. Så att med det kommer jag inte att yrka något. Nej, just det. Tack så mycket.

Tack Ingrid. Då är det Rasmus Ragnarsson S, därefter Daniel Augustsson, C. Varsågod Rasmus.

Tack så mycket ordförande. Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet från M, D, L, KD. Därefter vill jag tacka dig Kalle Bäck för en väldigt angelägen och bra motion. Och från vår sida så stöder vi helhjärtat en upprustning av Gamla Älvsborg och att området görs mer tillgängligt och synliggörs. Studie är ju definitivt ett lämpligt sätt att börja den processen. Jag tycker också att det är en självklarhet att den här motionen ska anses besvarad. För information så kan jag också säga att jag sedan tidigare lämnat in en motion till kommunfullmäktige om just den här frågan. Om hur ska vi stärka det lokala kulturarvet i staden? Och som avser att ta ett större grepp kring den här frågan. Det är inte fel att göra små nedstick på enskilda platser för att synliggöra dem och tillgängliggöra dem för en större publik. Men vi behöver också hantera den här frågan på en mer övergripande och strukturell nivå. För jag tror att det finns ett utbrett engagemang där ute i Göteborg om att synliggöra historien. Det finns också en önskan från göteborgarna att vi borde göra mer. för att göra exakt det här. Men för det krävs det dock en plan. Det krävs resurser och med andra ord så behöver vi hantera den här frågan mer systematiskt. Men jag tänker att den diskussionen kan vi fortsätta här i kommunfullmäktige när väl den motionen kommer hit. Och återigen, tack Kalle Bäck för en jättebra motion och tack så mycket alla som har lyssnat.

Tack Rasmus. Då är det Daniel Augustsson. Därefter Anders Svensson. Varsågod Daniel.

Ledamöter och göteborgare. Gamla Älvsborg utgör en betydelsefull del av stadens historia och därtill en del av Sveriges kulturella arv. Att göra denna historiska plats tillgänglig för en bredare grupp göteborgare och besökare rimmar väl med ett tidigare uppdrag om att utveckla Göteborgs historiska miljöer. Så den här motionen tar rygg på det. Det tycker jag är bra. I en tid där staden möter ekonomiska utmaningar och prioriteringar är det dock klokt att föreslå att förstudien för detta projekt ska påbörjas när ekonomiskt utrymme finns. Det visar ansvarstagande och förnuft i hanteringen av våra gemensamma resurser. Att samarbeta med berörda aktörer och hålla nere kostnaderna är ytterligare ett steg i rätt riktning. Jag yrkar bifall till Centerpartiets yrkande att ge Stadsmiljönämnden i uppdrag att påbörja förstudien så snart det ekonomiska utrymmet tillåter det. Och Kalle, en eloge till dig som lyfter frågan att bevara och tillgängliggöra gamla Älvsborg för dagens och framtida generationer. Tack.

Tack Daniel. Då är det Anders Svensson, M, Därefter Ann-Christine Andersson, S. Varsågod Anders.

Tack herr ordförande, ledamöter i Göteborg. Jag yrkar bifall till yrkandet från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Tack.

Tack Anders. Då är det Ann-Christine Andersson, sist på talarlistan än så länge. Varsågod Ann-Christine.

Jag lär mig aldrig att göra rätt. Kan någon ta fram en sån här rymdtavla så jag kan karva in bokstäverna istället? Ja, jo, jag vill bara yrka från Socialdemokraterna, bifall till yrkandet från S, V och MP den 9 juni i kommunstyrelsen. Ingrid har ju redan redovisat skälen på ett väldigt bra sätt så det borde vara lätt att stödja. Thank you. Tack.

Tack Ann-Christin. Du har ju ett torn på talarlistan. Anser vi att motionen är färdigdebatterad? Och under överläggningen yrkar Ann-Christine Andersson bifall till Kommunstyrelsens förslag. Kalle Bäck, Rasmus Ragnarsson, Anders Svensson att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M D L och KD i Kommunstyrelsen. Daniel Augustsson att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från C den. 4 september 2023. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Varsågod. Kom fram, så att alla hör. Varsågod, Emmyly.

Tack. Jo, angående propositionsordningen då så ser jag ju att yrkandena från M, D, L, KD och C är likalydande att-satser. Så jag skulle ju föreslå att du behandlar dem som likalydande att- satser.

Tack för förtydligandet, Emmyly. Vi ska rätta till det. Då ska jag göra ett nytt försök och hoppas att det blir korrekt den här gången. Under överläggningen yrkar Kalle Bäck, Rasmus Ragnarsson, Anders Svensson, Daniel Augustsson bifall till förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen och yrkande från C den 4 september 2023. Ann-Christine Andersson bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Kalle Bäck med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då väntar vi att alla ska komma in. Och då ställer vi följande propositionsordning. Ja till kommunstyrelsens förslag och nej till förslaget från Kalle Bäck med flera. Är det korrekt uppfattat? Då startar jag omröstningen. Varsågod och rösta. Då har alla röstat och jag stoppar omröstningen. Med 40 röster mot 41 bifalles förslaget från Kalle Bäck med flera. 16.Motion av Elisabet Lann, KD, och Kalle Bäck, KD, om inrättande av Tränarnas dag i Göteborg Då är vi på ärende nummer 16 och det är motion av Elisabet Lann, KD, och Kalle Bäck, KD, om inrättande av Tränarnas dag i Göteborg. Kommunstyrelsen föreslår att den av Elisabet Lann, KD och Kalle Bäck väckta motionen avslås. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Elisabet Lann, KD, och därefter Kalle Bäck, KD. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket ordförande och fullmäktige åhörare. Göteborg. Det är Sveriges främsta idrottsstad. Det är inte bara vi själva som tycker det, utan Göteborg är också den stad som flest gånger har fått utmärkelsen av SVT. Det är inte förvånande, men det är imponerande att se vilket otroligt rikt och starkt föreningsliv vi har i Göteborg, som också lyckas kombinera bredd och elit på ett föredömligt sätt. Oavsett om du är aktiv själv eller har barn som är aktiva, eller enbart supporter, skänker idrotten och föreningslivet oss glädje så gott som varje dag. Visste ni att varje dag är det 145 000 barn och ungdomar i Sverige som går till sin idrottsförening för att utöva sin sport? Bara i Göteborg är det 70 000 barn och ungdomar som är aktiva i någon förening. I en tid när omvärlden känns mer osäker och mörk än på mycket länge så bidrar idrotten med ljus gemenskap och hopp. Precis som den i alla tider har gjort, även i tider av krig och oro. Människan behöver hjältar, därför älskar vi att hylla våra idrottshjältar. Deras makalösa prestationer, som kommer av enormt mycket slit, talang och uppoffringar, imponerar och inspirerar. Men bakom varje framgångsrik idrottare finns det någon annan som också gett av sin tid, oftast helt ideellt i början av en idrottskarriär, men som sällan får den uppmärksamhet och uppskattning som hen förtjänar, nämligen tränaren. Att idrottsledare spelar en väldigt viktig roll. De bidrar med så mycket mer, för den enskilda personens utveckling och inte minst den fysiska och psykiska hälsan. De hjälper mina barn och andras barn att kämpa, att resa sig, att vara en god förlorare och ännu bättre vinnare. Tränarna skapar inte bara framgångsrika elitidrottare, de fostrar trygga blivande vuxna, framtidens ledare och de skapar också en trygghet. I slutändan är idrottsledaren, eller tränaren då, otroligt viktig för samhället. Riksidrottsförbundet har räknat ut att om de hundratusentals ideella tränarna, som är aktiva idag, skulle avlönas för den tid de lägger ner med en fritidsledarlön, så skulle det kosta samhället 20 miljarder kronor. Vi behöver bli bättre på att uppmärksamma deras insatser. Ni som följde VM i friidrott noterade kanske att tränarna också fick medalj. nu. Sveriges främsta idrottsstad bör inte vara sämre. Att införa en särskild dag varje år när vi kan uppmärksamma tränarnas insatser och dela ut ett pris till årets tränare. Det vore ett bra sätt att visa uppskattning. Motionen föreslår inget påkostat arrangemang. Det står inte ett ord om förtäring till exempel. Motionen föreslår att föreningslivet tillsammans med idrott och förening ska titta på ett sätt att skapa ett årligt arrangemang som uppmärksammar tränaren. Så jag vill yrka bifall till motionen. Tack.

Tack Elisabet. Då är det Kalle Bäck, KD, därefter Sarah Ullmark. Varsågod Kalle Bäck.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag ska inte upprepa allt det som Elisabet sa utan instämmer i det. Vi kan nog alla hålla med om hur viktigt det är med ett livskraftigt föreningsliv och det skulle inte existera utan alla de ledare och tränare som som gör ofantliga insatser på sin fritid för att upprätthålla ett livskraftigt föreningsliv och att idrotten ska kunna utvecklas. Det är viktigt att betona det här att vi föreslår ju inte i den här motionen någonting som ska vara kostnadsdrivande utan exakt hur det här skulle kunna te sig, det får man ju i dialog med föreningslivet diskutera sig fram till. Så att döma ut det på förhand med att det här. kommer kosta en massa pengar tycker jag inte är att göra motionen riktigt rättvisa, utan det här kunde vara en viktig och positiv signal till alla de som lägger ner sin fritid och är engagerade i föreningslivet på det här sättet. Vi ser er. Vi tycker att ni gör någonting väldigt viktigt. Så jag yrkar bifall till yrkandet från M, KD, D och L i kommunstyrelsen. Tack för ordet.

Tack Kalle. Då är det Sarah Ullmark, M. Därefter Hans Arby. Varsågod Sarah.

Tack för ordet ordförande, ärade fullmäktige och göteborgare om det är någon som fortfarande orkar titta på det här. Jag skulle vilja att vi alla här kan vara helt överens om att alla ledare inom idrottsrörelsen är viktiga. Jag tror att de som gör de mest ovärderliga insatserna är de många ledare som engagerar sig i föreningar som samlar barn i vår stad som kommer från ekonomiskt utsatta områden. Där en förebild i idrottsföreningen kan vara. det som gör skillnaden mellan att man väljer ett liv i utanförskap eller väljer ett liv i innanförskap. Jag tror att det kan vara lätt att som föreningsaktiv ibland tappa bort den tacksamhet som vi känner, som fördunklas lite bland alla bidragsblanketter och lokalbokningar och spelscheman på kupperna där man ska lyckas samla ihop alla barnen och få med dem till rätt plats vid rätt tid. Jag tror att det hade varit alldeles utmärkt om vi från stadens sida kunde hitta ett forum i dialog med föreningarna. där vi kunde samla de eldsjälar som varje dag gör stora insatser för våra barn, i att lära dem gemenskap, driv, framgång och samarbete. Jag tror att det hade varit fantastiskt. Det behöver inte kosta jättemycket, men det behöver finnas ett forum där vi kan visa dem precis hur mycket de betyder för oss. Bifall till yrkandet från M, KD, D och L. Tack.

Tack Sarah. Då är det Hans Arby, C. Därefter Bettan Andersson, V. Varsågod Hans.

Tack ordförande, fullmäktige. Det är många här, tror jag, som är engagerade i olika typer av ungdomsverksamheter och lägger mycket av sin fritid där. Eller om inte annat då är imponerad över de som gör det. Den största belöningen är ju att jobba med ungdomarna och se hur de blir bättre på det de tränar och hur de växer som människor och hur de jobbar ihop i grupp. Viktigast för att de ska kunna göra sitt jobb är naturligtvis tillgång till anläggningar, fortbildning och allt sådant. Men det gör det ju inte mindre viktigt. Att vi uppmärksammar de tränare som på sin fritid jobbar med våra ungdomar och ligger bakom alla framgångar som de får, på vilken nivå det än månde vara. Så man kan konstatera att det här blir ju faktiskt även årets Kalle Bäck-dag. För vi yrkar bifall på yrkandet från KD, M, D, L. Bara förtydliga som Lisbet sa också att motionen går ut på att tillsammans med rörelsen formerna för det här och hur det kan utvecklas över tid. Tack.

Tack Hans. Då är det Bettan Andersson, V. Därefter Staffan Lindström, S. Varsågod Bettan.

Tack ordförande, fullmäktige och ni som lyssnar. Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet från V, S, MP i kommunstyrelsen som också innebär att motionen avslås. Vi rödgröna vill ge tränare, som i det här fallet motionen, en väldigt bra förutsättning för att kunna göra sitt jobb. Skapa förutsättningar genom det stöd, genom de lokaler som behövs. Vi tror inte att det som tränarna i första hand efterfrågar är en speciell dag. Jag tror de vill ha någonting helt annat. Jag tänker ändå att här har vi pratat om att det inte ska kosta någonting. Det ska kosta lite. Ja, det är klart att det kommer att kosta oavsett vad man gör så kommer kommer det att kosta någonting. Det kanske kommer att kosta lite. Det kommer kanske kosta mycket. Jag tror vi kan använda de resurserna på ett betydligt bättre sätt. Jag tycker att det här lite grann känns som en symbolhandling, som får mig att tänka lite på när vi skulle applådera sjuksköterskorna och sjukvårdspersonalen under pandemin. Det vill säga, något symboliskt som inte kanske har någon förankring i det man faktiskt åstadkommer och gör. Och sen tycker jag det är intressant att man inte pratar om kanske alla ledare, för idrottsledaren, eller tränaren som det här handlar om, gör ju ett fantastiskt jobb. Den bilden delar vi ju. Men det finns ju ledare inom ideella sektorn. Det kan vara scouter eller liknande som också jobbar med barn och ungdomar. Så att här väljer vi ut de som jobbar med idrott. Jag tror att den här idén kommer att vara arbetsam, kommer att vara kostsam och inte är det som våra tränare behöver. Därför yrkar vi avslag. Tack.

Tack Bettan och på Bettans anförande har Elisabet Lann, KD, och Hans Arby begärt repliker. Vi börjar med Elisabet Lann, KD först. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Bettan har ju precis rätt. Det här är ju symboliskt. Vi kommer ju aldrig kunna betala tillbaka 20 miljarder till tränarna och de insatser som görs. Symbolhandlingen handlar om att uppmärksamma de ovärderliga insatserna. som människor gör på sin fritid för barn och unga i den här staden, för den här staden. Och vi tycker att det har ett värde. Det har ju inte alls att göra med förutsättningarna med hallar och tillgång till planer och annat. Där är vi ju också överens om att vi behöver göra mer. Och det var ju under vår tid i styre också som vi äntligen höjde investeringsramen till historiska nivåer. Sen finns det fortfarande jättemycket kvar att göra, men det har ju inte med det här att göra. Och om man nu. Ber då förvaltningen tillsammans med RFC titta på och klubbar se hur man skulle kunna uppmärksamma tränarna. Så vill ni inte ens ge det en chans? Jag tror att det finns intresse även från föreningar att vara med och bidra till något sådant.

Tack Elisabet för detta. Har Bettan Andersson begärt en kontrareplik? Varsågod Bettan.

Tack. Jag tycker alltid det är bra att vara konkret. Och någonstans även om man ska ta fram någonting så är det så att det kostar resurser. Men det är också så. Vad är det man ska göra? Parad på Ullevi? Fika för alla de tusentals tränare som finns? Hissa flaggor? Jag menar inte att raljera. Jag menar faktiskt att det här är insatser som på olika sätt kommer att ta tid, kommer att resurser, men inte ger det som jag tycker att våra tränare behöver. Tack.

Tack Bettan. En replik begärd av Elisabet Lann KD, varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Bettan, du kan vara helt lugn. Motionen går inte ut på att du ska få i uppdrag att komma på hur man ska göra för att uppmärksamma tränarna. Utan RF-SISU kan göra det tillsammans med föreningen. De kanske har jättegoda idéer. Och ja, en lokal flaggdag tycker jag vore jättetrevligt. Och sen tror jag att föreningar, om de får tillgång till ytor, Ullevi eller Heden eller något annat, skulle kunna göra något jättebra av detta för att uppmärksamma sina tränare. Och så kanske något företag eller en större klubb skulle kunna bidra med en liten prispeng eller en plakett eller något liknande. Och då blir det ett sätt att påminna alla om de här insatserna som görs dag ut, dag in, året runt. Alldeles frivilligt av tränare för våra barn och unga. Jag tycker det vore värt att titta på.

Tack Elisabet. En ny replik begärd av Bettan Andersson. Varsågod Bettan.

Tack. Jag vill bara vara tydlig med att det definitivt inte är mitt jobb. och komma på det här och det är jag fullt medveten om. Jag vet vad mitt uppdrag innebär. Tack.

Tack. Då är det Hans Arby som har begärt en replik. Varsågod Hans. Tack.

Man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi ska skapa bra förutsättningar för tränarna och de idrottande naturligtvis. Men det är ju inte fel att kunna uppmärksamma dem också. Den lilla kostnaden det kanske blir, det vet vi inte än hur stor den är, är ju försumbar om vi tittar på den tiden som alla lägger ner. Skulle vi kommunalisera alla idrottstränare, då hade vi haft en jädra budget för det. Sen ska den ju då formas ihop med idrottsrörelsen. Vi vet ju inte alls vad det ska bli, men det handlar ju om att uppmärksamma de här. Jag är totalt oduglig på att vara idrottslärare, så jag har ju andra ideella ungdomsverksamheter. Jag är inte sur på att bara tränarna får det. Det behöver inte vara lika behandling. Så det är helt okej att tränarna uppmärksammas, men inte jag. Tack.

Tack Hans. Då går vi tillbaka till talarlistan och det är Staffan Lindström, S. Kristina Bergman Alme, L. Varsågod Staffan.

Tack så mycket. Fullmäktige åhörare, eventuella ordförande. Det här är ju ett jättetrevligt förslag. Det låter ju vettigt. Det är ju liksom svårt att vara emot en tränarnas dag. Det är ju härligt. Men det är ju så att Elisabet och andra har beskrivit hur ovärderliga insatser de här personerna gör för vårt samhälle. Men det här är någonting som inte har föreslagits. Våra medborgare föreslår massor av vettiga saker i Göteborgsförslaget till exempel. Och det här är inte ett av dem. Det här är ingen som har bett om det här. Göteborgarna ber om sporthallar, om anläggningar, om simhallar, ishallar, utegym och lekplatser. Föreningslivet vill att kommunen bidrar med resurser så att man kan utbilda och utveckla sina ledare och sina föreningar och sin verksamhet. De eller vi som är ungdomsledare här inne på fritiden, det är säkert flera av oss som är det. Vi behöver inte det här. Det hade säkert varit jättetrevligt, men vi behöver inte det här. Idrotts och föreningsförvaltningen behöver inte det här uppdraget. Det kommer att ta. Det kanske inte kostar så jättemånga kronor, men det kommer att ta tid och det kostar kronor. Det kommer att kosta energi. Det kommer att göra det från de sakerna som göteborgarna faktiskt har bett oss att göra. Så därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag om avslag.

Tack Staffan. På detta har Elisabet Lann, KD begärt en replik. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Det märks att det är lite svårt att vara emot det här förslaget, för argumenten blir ganska krystade. Just det här varifrån förslaget kommer, det kanske inte är det som ska avgöra hur vi ställer oss till det. Men jag misstänkte väl att det hade viss roll i det här sammanhanget. Återigen, det finns ju ingen motsättning att satsa på spontanidrottsplatser, fler hallar och allt det där andra som idrotten behöver. Men jag tror också att en särskild dag när vi uppmärksammar alla de här ideella krafterna, faktiskt kan inspirera fler. Påminner om vilka otroligt viktiga insatser och vilken gemenskap det finns inom föreningsidrotten. Tänk om vi med det kan locka in lite fler ledare. Idrotten har ju jätteutmaningar med att locka ledare. Så jag tycker det är värt att prova att ge det här erkännandet till de som vi hela tiden hyllar och uppskattar.

Tack Elisabet. Staffan Lindström har begärt en kontrareplik på detta. Varsågod Staffan.

Tack för det. Ja, alltså det spelar egentligen ingen roll att förslaget kommer från en annan sida av politiken, utan det här är ett förslag som föreslår mer byråkrati egentligen. Vi har ju sagt att vi ska minska byråkratin. Vi har sagt inom idrott och föreningsförvaltningen att vi behöver minska antalet uppdrag. minska sådant som tar tid och energi från det som föreningarna faktiskt har bett om och faktiskt behöver. Så det är därför vi säger nej till det här förslaget, även om det är ett trevligt förslag. Tack.

Tack Staffan. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Kristina Bergman Alme, L. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande. Även om du nu Staffan säger så här, problemet var ju inte att det kom från fel avsändare, så är jag faktiskt ledsen. Jag misstänker ju att det ändå är en del av problemet. Liksom lite så här default, inte vårt förslag. Alltså nej. En annan sak som jag får mig att tänka på är det här med. Olika perspektiv. När man tittar på olika modeller för hur man stödjer samhället och hur samhällets resurser fördelas tillhör Sverige generellt sett den nordiska välfärdsmodellen. Det vill säga att staten tar ett stort ansvar, tar in skattepengarna och fördelar ut dem enligt staten eller enligt det offentliga lämpligt sätt. Medan det då också finns den konstaterade. reservativa modellen och den liberala modellen. Bägge två, där tar man ett större ansvar som individ. Jag kan inte hjälpa att se att det är här den ideologiska skillnaden ligger. Vi på den här sidan uppfattar att det är jättepositivt med det enskildas ansvar och att det är bra att man också uppmärksammar när enskilda gör saker. Det verkar som att mer eller mindre var och en av oss har på något sätt varit engagerad i ungdomsidrott. Men jag kan ändå inte låta bli att tänka på att det finns jättestora skillnader inom vår stad när det gäller förutsättningar. Då snackar jag inte bara om det som har lyfts från den här sidan med hallar, tider och lite sådant utan också hur man behandlar sina tränare. De idrottsföreningar som mina barn har varit aktiva i, så har det varit jättestora skillnader. Det är verkligen inte alla föreningar där det finns en ryggradsreflex att nu är det jul eller sommar. Nu kanske vi skulle ta och samla ihop lite pengar för att köpa en blomma till tränarna. En av de starkaste sakerna som jag bär med mig från valrörelsen senast var när vi var några stycken och var uppe på Angered Allians. Jag fick höra hur de tränarna berättade om. Hur de inte bara körde sina egna barn utan också andras barn, det vill säga man åkte och hämtade flera gånger för att få med sig folk. Hur man såg till att det fanns mat inte bara till sina egna barn utan också till andras barn. Alla de insatser som man gjorde. Och då känns det på något sätt ganska ynkligt att säga så här. Nej, men vi alla vet att de gör ett jättebra jobb så vi behöver inte säga det högt för vi kan inte låta det här också glida över till scouter eller till liksom. Som andra grupper. Jag kan inte hjälpa att tänka att det finns en skillnad på hur vi ser på saker. Är glaset halvfullt eller är det halvtomt? Bifall till KD, M, D och L.

Tack Kristina. Då är det Jörgen Fogelklou. Därefter Daniel Bernmar. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Ja, jag tror inte att det finns några motsättningar här om hur viktig idrottsrörelsen är för både folkhälsan och för Göteborgs stad som själ. Vi har ju till och med ett idrottsmuseum här som vi ska vara riktigt, riktigt stolta över. Och det är där vi ska lägga pengarna. Det är klart vi ska uppmärksamma våra tränare, tänker jag. Men det ska naturligtvis inte vara till några större kostnader, men vi som staden ska säga till våra tränare att ni gör en fantastisk insats för våra barn, för våra ungdomar och vi stöttar er. Det är ju det vi ska säga så att vi får fler medaljer, så att vi får fler saker att hänga upp i detta fantastiska idrottsmuseum som vi har och som vi ska ha kvar. Tack för mig.

Tack Jörgen. Då är det Daniel Bernmar, V som är sist.

Tack, ordförande, fullmäktige, göteborgare. Argumentet att förslaget har kommit från fel sida och att det är därför vi är emot det ekar rätt ihåligt när vi bara på ett ärende innan faktiskt hade ett mer positivt förslag på KDs motion än vad KD själva hade i den här kammaren. Att vi skulle agera på det sättet och att det argumenteras från högern. skulle bete oss på det sättet, det är inte bara småsint, utan det är bara att titta på ärendet innan och konstatera att det är direkt felaktigt. Det har kommit många argument i den här debatten. Jag har skrivit ner några av dem. Vikten av ett livskraftigt föreningsliv, att det absolut inte kan vara kostnadsdrivande och ”jag tror det finns ett intresse för detta”. Jag pratade med RF-SISU så sent som i helgen, i en och en halv timme. Vi diskuterade. Vi diskuterade olika viktiga förändringar av idrottspolitiken i den här staden. Inte en enda gång kom den här frågan upp. Däremot kom det upp frågor om kompetensutveckling, om ekonomi, om förbättrad organisation, om minskad byråkrati, om förbättrad infrastruktur. Helt enkelt förbättra förutsättningarna för våra fantastiska ledare oavsett idrott eller inte idrott. Min son håller både på och med. Idrott och med andra saker som ingår i föreningslivet. Jag tänkte att det vore bättre att vi inte delade upp olika ledare som håller på i ideella sammanhang i olika kategorier. Men där tycker vi tydligen olika. Det de vill är att förbättra förutsättningarna. Förutsättningarna för fler ska kunna bli ledare. Förutsättningarna för att fler föräldrar ska kunna ta det där ansvaret som tidigare var uppe. Det här förslaget det gör inte det. Det förbättrar inte förutsättningarna. Utan det blir precis som Bettan Andersson också nämnde inledningsvis, ett meningslöst slag i luften. Eller i bästa fall, precis som med sjuksköterskorna. Vi ska inte ge dem bättre förutsättningar, vi ska stå och klappa för dem från balkongen. Som om det gör skillnad för våra ledare. Det gör det inte. Alla resurser ska läggas på att stärka förutsättningarna för våra ledare. Alla de som ideellt och på sin fritid skapar ett bättre och starkare Göteborg. Och det kommer det här styret fortsätta göra oavsett hur det går här idag. Och jo Hans, det här förslaget är såklart mindre viktigt än det jag pratar om. Det är det. Så jag delar inte den uppfattningen. Och jag vill vara supertydlig med att det är bara när det kommer symbolpolitiska motioner från högern som prioriteringar inte spelar någon roll. Både Elisabet Lann och Hans Arby har alla de här motionerna har stått här i talarstolen och sagt att prioriteringar, det är inte viktigt. Jo, det här är mindre viktigt. Det viktiga är förutsättningarna. Det viktiga är att säkerställa att våra ledare får bättre förutsättningar. Och det gör inte det här förslaget. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsen.

Tack Daniel. Och på detta har ju två repliker begärts. Vi börjar med Elisabet Lann först, därefter Hans Arby. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Så konstigt att de inte själva under en och en halv timmes Samtal lyfter att de vill bli uppmärksammade. Det måste ju inte betyda att de tycker att det skulle vara helt oviktigt om tränarnas insatser uppmärksammas. Återigen, att arbeta med förutsättningarna och att samtidigt uppmärksamma tränarnas insatser. Det finns ingen som helst motsättning mellan de här två sakerna. Vi är inte emot att arbeta med förutsättningarna. Och jag säger återigen, det finns andra aktörer som skulle vilja. Jag har till och med pratat med företrädare för föreningar och klubbar och andra som tycker att det är en jättebra idé och gärna skulle vara med och bidra. Det kanske inte ens kostar skattekollektivet någonting. Andra kanske vill vara med. Varför kan vi inte titta på det? Om det kan leda till att vi faktiskt får fler tränare och ledare i vår stad.

Tack Elisabet och på detta har Daniel Bernmar begärt en kontrareplik? Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Nu säger Lann igen att det kostar ingenting. Man behöver inte omprioritera någonting. Men bara motionshanteringen kostar 200 000. Att kommunala tjänstepersoner också ska lägga tid på att hantera detta, samordna detta och genomföra detta kostar visst resurser och tid. Att låtsas som att det inte gör det, det är helt enkelt inte sant. Det här vet Elisabet Lann och det här har Elisabet Land själv, många gånger under de senaste fyra åren, från den här talarstolen, stått och sagt att det är viktigt att prioritera. Det är viktigt att värna om kärnverksamheten och andra begrepp som Elisabet Lann använt i den här talarstolen. Nu blev det helt plötsligt ombytta roller när den här viktiga symbolhandlingen, att genomföra den, den står över allt annat. Jag tycker inte det. Tack.

Tack Daniel. Då har Elisabet Lann begärt en replik på detta. Varsågod Elisabet.

Tack ordförande. Det stämmer ju. Det kostar ju att vi sitter här. Det kostar att upprätthålla demokratin att lägga förslag. Så är det. Och den diskussionen kan vi ju ta. Återigen det här med symboler. Jag fastnar lite vid jämförelsen med sjuksköterskor. Och jag tyckte Kristina Alme sa det så bra. Att det finns en skillnad i hur vi ser på saker. Sjuksköterskor som arbetar ska få villkor och lön som gör det möjligt och inte applåder. Här talar vi om en grupp människor som. Tack Elisabet.

Daniel Bernmar

Tack ordförande. Nu blir jag påmind att Elisabet Lantz systematiskt röstade ner alla förslag som skulle innebära bättre arbetsförhållanden för undersköterskor och sjuksköterskor under pandemin. Det är väl talande kanske för vart den här debatten har landat. Vi är nämligen tillbaka i precis det. Enkelt uttryck. Det är förutsättningarna som spelar roll. Vi vill ha fler ledare. Vi vill ha ledare med högre kompetens, med en god. förmåga att leverera och förbättra världen för våra ungdomar. Verkligheten är att samhällets ansvar att ha en god infrastruktur för föreningslivet har urholkats under lång tid. Det behöver vi fokusera på.

Tack Daniel. En ny replik begärd av Elisabet Lann. Varsågod, Elisabet.

Jag har inte så mycket att säga. Jag hade nästan hoppats att ordförande skulle gå in och bryta när det börjar handla om något helt annat. Men när argumenten tar slut behöver man ju inte ställa sig och börja ljuga och prata om helt andra saker. Tack.

Då är det Hans Arby, C som har begärt en replik. Varsågod Hans. Tack.

Att prioritera, betyder det att göra en sak? Eller betyder det att göra exakt sex saker men inte den sjunde? Om de andra är stora och dyra och jätteviktiga för tränarna och för de som idrottar. Och så den sjunde, en liten tilläggssumma. Där dras gränsen. Vi pratade om Älvsborgs gamla fästning. Stadsmiljönämnden har jättetuff ekonomi, så vi gör det när vi ser att vi har råd att göra det. Ni säger, nej men kör på just nu. Så prioriteringen är ingen exakt vetenskap. Vi pratar om hur mycket tid de lägger ner. Vi ska skapa bra förutsättningar, men de är kanske värda ett tack. Det är inte så att vi säger hur det ska gå till. Det här kommer göras ihop med idrottsrörelsen. De kanske kommer fram till att det räcker med något litet eller något annat eller att de själva är med och engagerar och gör en hel del. Är du så rädd? för att ta den dialogen med idrottsrörelsen och se, vill ni uppmärksamma era tränare eller inte? Det är ju det det handlar om.

Tack Hans. En replik begärd av Daniel Bernmar. Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Jag vet inte var debatten hamnar när man ställer retoriska frågor om att jag skulle vara rädd att prata med idrottsrörelsen. Jag är inte bara en del av idrottsrörelsen utan jag pratade ju i dialog med idrottsrörelsen senast för en vecka sedan. Så jag känner mig ganska uppdaterad på hur landet ligger och fortfarande då så var detta inte ens på, under de åtta år jag har haft dialog med idrottsrörelsen eller varit delaktig i idrottsrörelsen har jag aldrig hört det här vara ens på topp 10, jag har aldrig hört helt enkelt den här frågan överhuvudtaget komma upp. Tack.

Tack, Daniel. Då är det en ny replik begärd av Hans Arby. Varsågod Hans. Tack.

Det är väl vilka perspektiv man har. Man brukar alltid säga att som man frågar får man svar.

Tack. Då har jag tomt på talarlistan. Anser vi att motionen är färdigdebatterad? Ja. Under överläggningen yrkar Elisabet Lann, KD, Kalle Bäck, Sarah Ullmark, Hans Arby, Kristina Bergman Alme att fullmäktige bifaller förslaget från KD M. D och L i kommunstyrelsen. Bettan Andersson, Staffan Lindström, Daniel Bernmar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Elisabet Lann, KD med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då väntar vi lite grann tills alla har kommit in i salen. Då röstar vi ja till förslaget från kommunstyrelsen och nej till förslaget från Elisabet Lann med flera. Är det korrekt uppfattat? Då startar omröstningen. Varsågod och rösta. Bra, då har ju alla röstat och jag stoppar. Det blir 40 röster för förslaget från kommunstyrelsen och 41 röster för förslaget från Elisabet Lann, KD med flera. Därmed bifalls Elisabet Lann, KD:s förslag. kommunstyrelsens ordförande angående stadens sponsring av Hammarkullefestivalen Då är vi på ärende nummer 17 och det är en interpellation av Hampus Magnusson, M, till kommunstyrelsens ordförande angående stadens sponsring av Hammarkullefestivalen. Enligt kommunallagen och fullmäktiges arbetsordning kan interpellationer endast behandla ämnen som ligger inom kommunfullmäktiges eller nämndens handläggning. De frågor interpellanten ställt bedöms falla utanför kommunfullmäktiges eller nämndens handläggning. Enligt kommunallagen och fullmäktiges arbetsordning kan ordföranden lagligen inte ställa proposition på om en sådan interpellation kan framställas. Interpellationsvägran kan underställas fullmäktige för prövning genom yrkande av ledamot. Med anledning av vad jag nu sagt kommer jag därför inte att ställa proposition på om denna interpellation får framställas. Kan detta förfarande godkännas? Då är det ordningsfråga. Begärt eller? Varsågod Hampus.

Tack så mycket, herr ordförande. För att citera kungahuset så får jag säga att jag blir förvånad över denna hantering. Här har vi alltså en karneval som har sponsrats av Göteborgs Stad, står det på ryggen, Bostadsbolaget och Göteborgs Energi. Vi har en policy, herr ordförande, Göteborgs Stads riktlinjer. för sponsringen inom Göteborgs Stad som säger att det här ska tas av varje nämnd eller bolag eller på delegation av förvaltningschefen och att det ska rapporteras till de här styrelserna. Hur kan det inte falla inom kommunens handläggning? Det här är mycket förvånande och det är mycket allvarligt. De här typerna av redskap som vi har med interpellationer, det har vi för att kunna utöva vår demokratiska oppositionsrätt. Det står. Det står också i arbetsordningen att man ska vara generös om det är tveksamt. Du kan ogilla mina frågor, du kan ogilla mina interpellationer, men det är faktiskt vår demokratiska rätt. Det här är mycket olyckligt, mycket allvarligt och mycket förvånande. I en tid där demokratin på många håll är hotad, så tycker jag att vi kan åtminstone respektera att vi har olika åsikter och att vi får ställa frågor. Vi kanske till och med ska få skriva en motion, även om det kostar 200 000 kr. Men värna demokratin och låt oss ställa våra frågor. Jag tror inte jag har tackat nej. Det är inte ens jag som har gjort det, men jag har svarat så gott på de frågor och de interpellationerna. interpellationer som jag har fått när vi styrde. Varför förvägrar ni oss den rätten? Att försöka granska och göra vårt jobb för de väljare som har röstat på oss är mycket olyckligt. Jag hoppas att det här upphör. Det är ett politiskt utspel.

Tack Hampus. Jag vill börja med att, inga klappningar. Jag vill börja med att det har ingenting att göra med att jag inte gillar dina förslag. Det har absolut inte att göra med det. Här försöker jag göra det som faller på mitt bord som ordförande. Vad är bedömningen om det är en interpellation eller inte? Den frågan som berör just den här interpellationen har ju ställts tidigare. Det har ju varit en fråga just om det här. just det här om innehållet i interpellationen. Men vi har gjort bedömningen, jag har rådgjort, att den här interpellationen inte rymmer inom kommunallagen att bedöma den som. att den ska behandlas som en interpellation. Det har absolut ingenting. Det har ingenting med mig som person, vad jag tycker och inte tycker. För då hade jag ju inte suttit här. Utan det här är ju någonting som jag har bollat med jurister och med mitt presidium. och kommit fram till att vi gör en bedömning. Enligt dig kan det vara fel, men vi har bedömt att det här inte rymmer som interpellation, och därmed har du rätt att begära votering så att fullmäktiges ledamöter får avgöra om interpellationen ska framställas. Det är ingenting som jag stryper, den demokratiska delen i det här. Man kan alltid begära en votering. för att kunna ta ställning till det, inte vad jag tycker. Jag gör en bedömning, och sen bestämmer församlingen vad som är rätt. Men självklart har vi olika syn. Det är helt okej att du gör bedömningen att det här är en interpellation. Men jag gör bedömningen att den inte rymmer som interpellation. Nu har vi talarlistan, och den vill jag inte att det ska vara. debatt om själva innehållet, utan det ska vara frågor om den får framställas eller inte. Så att jag ber er ledamöter att inte gå in i innehållet i själva interpellationen för då har vi behandlat interpellationen utan att ha tagit ställning till. Jag har Anneli Rhedin först och därefter Daniel Bernmar. Varsågod Anneli.

Tack så mycket, herr ordförande, ledamöter och åhörare. Det blir ett konstigt förfarande för mig att vi ska rösta om en interpellation eller fråga får framställas. Vi har en arbetsordning. Sidan 22 står det att kommunfullmäktige hittills har tillämpat den principen att i tveksamma fall medge att en interpellation och en fråga får framställas. Att man väljer att inte följa den praxisen gör det mycket svårt för oppositionen att framföra sin politik. Den vägen vill vi väl. inte gå, framför allt inte ur ett demokratiskt perspektiv. Som före detta kommunfullmäktiges ordförande försökte jag se till kommunfullmäktiges bästa, att oppositionen fick föra fram sin politik och ha debatt i kommunfullmäktige. Jag frågar er, kommunfullmäktigeledamöter. Ropen skalla, demokrati åt alla. Nej, men försök att vara allvarlig. Jag frågar er, kommunfullmäktigeledamöter. Vi alla i kommunfullmäktige är demokratiskt valda, så låt oss också föra fram vår politik. Tack.

Jag vet inte, när det blir i talarstolen att gå fram och beskriva som att vi presidiet inte tar på oss vårt ansvar. Det är inte sant. Det är en bedömning. Vi har gjort bedömningen, innehållet. Vi har inte strypt några frågeställningar. Vi har inte strypt demokratin, att man inte får framföra sina demokratiska rättigheter här. Vi har ju haft många samtal just om framställning av frågor, frågornas karaktär. Frågor ska vara av enkel karaktär, men vi har släppt igenom frågor som inte är av enkel karaktär. Vi har ju varit generösa och släppt igenom. Jag vill inte att det ska bli en debatt om vad som är demokrati och att vi inte tillåter demokratin. Det är inte det som den här diskussionen handlar om. Varsågod, Daniel. Eller är det Anneli? Nej. Daniel, varsågod.

Tack ordförande. Jag vill passa på att påminna den förra ordföranden i kommunfullmäktige och Hampus om att under hela förra mandatperioden så skedde det en dialog med interpellanterna. Där interpellanterna förväntades att rätta sig efter presidiets och sekretariatets synpunkter på ens interpellation. Jag blev flera gånger under förra mandatperioden tillrättavisad att den här frågan inte var lämplig. Eller den här frågan behöver ställas på ett sätt så att den riktar sig på det här sättet så att den faller under lagkraven. Inte en enda gång valde jag att ställa mig i den här talarstolen vid de tidpunkterna. Inte en enda gång. Och hävda att det var odemokratiskt. Att presidiet eller sekretariatet gav återkoppling på vad de tyckte var olagliga eller olämpliga frågeställningar. Det är det som nu pågår. För vi har lagkrav på oss. oss, hur vi för oss i den här församlingen. Vi ska följa dem. Utan var gång jag fick en sådan synpunkt så gnällde jag, gnisslade tänder och sen korrigerade jag, ändrade och anpassade mina interpellationer efter de bedömningar som presidiet då gjorde. Så tonläget nu tycker jag är smått på olämpligt faktiskt. För jag tycker. att det inte är konstigt att man för en dialog och för en diskussion om vad som är inom de råmärken vi har att förhålla oss till, i arbetsordningen och i lagstiftningen. På senaste mötet med gruppledarna fanns inte ens en representant för Moderaterna närvarande för att föra den dialogen. Så ser det ut idag. Att sedan komma och prata om demokrati när man inte ens kan föra en dialog och inte föra en vettig diskussion om hur vi tillsammans kan komma vidare. Det är inte konstigt. Det tycker jag är dåligt. Tack ordföranden för att du försöker stå upp för inte bara arbetsordningen utan en lagstiftning som reglerar vad vi får och inte får göra i den här kammaren.

Då är det Hampus Magnusson, varsågod Hampus.

Tack så mycket. Jag tänker egentligen bara vara tydlig med att jag kommer att begära votering. Sen tänker jag inte kommentera föregående talare. Det får väl fullmäktigeförsamlingen och åhörare bedöma själva vad en lämplig ton är, apropå föregående talare, och hur man uttrycker sig, vilken respekt man har och om det är rötterna som finns i det partiet. Men det åt sidan nu, så kommer jag att begära votering. Jag anser att det här är högst relevanta frågor. Det faller inom fullmäktiges ansvarsområde. Det är Göteborgs stad, står det. Jag vet inte vilka Göteborgs stad är i det här fallet. Är det alla nämnder eller är det statsförvaltningen i form av SLK? Det vet jag inte. Men det är Göteborgs stad och det här är Göteborgs kommunfullmäktige. Sen har vi även Göteborg Energi och Bostadsbolaget som har sponsrat. Och det är rimligt att med hänvisning till den policy som är tagen här kring sponsring av fullmäktige få ställa de frågorna i den här interpellationen. Men vi kommer återkomma kan jag lova oavsett utfall här för att det är viktigt att vi får granska och göra vårat jobb enligt demokratins ramar.

Tack, Hampus. När jag började med det så sa jag att det här är vår bedömning. Det är presidiets bedömning utifrån arbetsordningen och utifrån kommunallagen. Sen är ju den högsta beslutande organ, det är fullmäktige och det sa jag väldigt tydligt. Du har rätten att begära en votering, det får ni avgöra. Om församlingen här bedömer att den ska framställas så gör vi det. Självklart rättar vi oss efter det, men jag var ju väldigt tydlig. Men att försöka framställa det som att vi i presidiet inte sköter vårt jobb, jag tycker det är lite orättvist. För det gör vi. Vi bjuder in till gruppledarmöten där vi ska diskutera alla de här grejerna. Jag tycker att vi är, i det här presidiet, väldigt generösa att ha dialog med gruppledarna i alla sammanhang. Bjuda till möten, diskutera och komma fram till en bra lösning. Men det gäller att ni sträcker er hand också till oss i presidiet och möta oss. Ja, och jag tog en replik här nu. Jag hade inte tänkt göra det, men jag glömde säga innan här att det här var ju faktiskt inget enigt presidium heller. För hade det varit det, då hade det varit en annan sak. Och vi sprang på varandra av en händelse här 5 minuter innan mötet. Du redogjorde för en syn. Du sa inte vad ni skulle göra egentligen, utan det kom lite olika bud om att först skulle den få ställas och sen så fick den inte ställas. Så att det blir märkligt också med den typen av svajande. och ett delat presidium. Det blir problematiskt. Sen ska vi såklart vara med på möten och ha en dialog för att det är viktigt att de två stora partierna pratar med varandra. Men jag vill bara säga det att i och med att. Ja, men då får du begära ordet.

Ja, jag har gjort det också. Jag står där som replik, det är därför jag står här. Det var inget enat presidium. Och jag hoppas vi kan hitta en vettig ordning för det här, för det här blir inte bra. Så är det sagt. Du kunde ha ringt mig Aslan. Vi kunde ha haft en dialog, du och jag. mejlat mig. Vi kunde haft en dialog, du och jag. Nu sprang jag på dig av en slump, för jag stod här utanför och kontaktade dig och frågade dig.

Nu har det gått en minut. Ursäkta mig, nu har det gått en minut. Jag har ju rätten att svara. Du begärde en replik på en minut. Du har ju pratat i en minut. Då måste du ha respekt. När din minut är över, då går du och begär en replik eller begär ett ord igen. Du kan inte stå här i flera minuter. Jag kan förklara varför det inte har blivit. Nummer ett, vi har en policy att vi tar kontakt med gruppledarna. Det är gruppledarna vi kallar till möten. Det är interpellanterna eller frågeställningen. När vi får frågorna så tar vi ställning till dem, gör bedömningen. Idag släppte vi igenom alla frågorna utan bekymmer. Trots att det inte var frågor av enkel karaktär så släppte vi dem igenom. Vi kunde ha stoppat de flesta av de här frågorna idag. Dessutom att precis. Presidiet är inte enigt i den här frågan. Det visar att det är ett demokratiskt presidium. Det är en demokrati. Var och en har rätten att bestämma vilken bedömning man gör. Men jag som ordförande har rätten att framställa det så här, tycker jag. Sen kan det vara fel om församlingen beslutar emot, så är det okej. Jag har inget emot det, men det här är vår bedömning. Det kan jag inte bli anklagad för att jag inte följer det här. Det är ingenting som. Varken att jag inte gillar det här eller nåt annat. Dessutom har själva interpellationens innehåll varit uppe till diskussion. Jag är klar om du är klar. Du kunde ha varit lika generös som med frågorna. Uppdrag granskning avslutas. Okej, då är det Emmyly Bönfors som begär därefter. Jag vill inte förlänga det här utan det är bättre att vi tar ställning till det.

Tack så mycket ordförande. I frågan om vi ska hantera den här frågan eller inte så tycker jag att det är väldigt olyckligt att ha den här typen av debatt i plenum här i kommunfullmäktige. Särskilt då mellan ledamöter i församlingen och presidiet. Presidiet består ju också av representanter från många partier, dock inte Centerpartiet. över blockgränserna. Vi från Centerpartiet lägger ingen värdering i själva interpellationen som sådan. Vi kan bara konstatera att presidiet gör en bedömning att det här är en interpellation som inte är förenlig med arbetsordningen. För att diskutera hur frågor och interpellationer ska hanteras så brukar vi ha gruppledarmöten. Det tycker jag är ett väldigt bra forum. Om man använder dem väl för att diskutera hur vi ska ha det. Hur vi ska föra debatt i det här i kommunfullmäktige. Och vi hade ett sådant förra veckan där alla gruppledare inte kunde delta. Men jag antar att vi skulle kunna ha ett sådant möte igen inom kort. Där vi kan ha den typen av konstruktiv diskussion som vi skulle behöva. För att slippa ha den här debatten mellan kommunfullmäktiges ledamöter och presidiet i det här forumet. Så Centerpartiets ställningstagande i en eventuell votering kommer vara att avstå. Och jag välkomnar diskussionen i rätt forum. För jag tycker att den här församlingen och det demokratiska som har lyfts här förtjänar det. Tack.

Tack. Då är det Jörgen Fogelklou och därefter Pär Gustafsson. Varsågod Jörgen.

Tack herr ordförande. Hela den här debatten är alldeles ny för mig. Jag hade tänkt gå upp och yrka på att vi naturligtvis ska ställa interpellationen. Jag har under mina elva år här, jag tror aldrig, och mitt minne är ibland bra men kort, jag tror aldrig vi har ställt in en interpellation eller fråga när vi stått i fullmäktige. Det är klart att jag har skickat in konstiga interpellationer och frågor. Jag har fått tillbaka det från kansliet. De säger att jag har ställt frågan fel. Du får ställa om den. Aldrig att vi har stått här och diskuterat att den är felställd, utan det har vi ett kontor som gör. Nu finns den på dagordningen. Det är klart att den ska tas upp. Tack för mig.

Varsågod, Pär.

Tack så mycket ordförande. Det känns lite konstigt att prata med ryggen emot dig. Man får väl ändå säga att det är lite anmärkningsvärt att vi hamnar i den här situationen. När den här interpellationen var ställd som en fråga så hade vi en debatt i den här församlingen och då, och jag var ändå tvungen att lyssna innan jag kom hit idag för jag hörde att det här var på gång. Vad som faktiskt sades då. Och då var det ändå ordförandes åsikt att det här lämpar sig inte för en enkel fråga men däremot som en interpellation. . . . . .. Vi har en fungerande praxis och en fin arbetsordning som fungerar väldigt väl. Jag lämnade in en motion här i veckan och jag fick också synpunkter på den attsatsen som jag hade lagt förslag om och ändrade den så att den skulle passa bättre. Det är ju inte konstigare än så. Så det är en anmärkningsvärd process, måste jag säga.

Tack, då ska jag försöka summera dig Martin Wannholt. Men innan jag släpper Martin, sen summerar jag. Varsågod Martin.

Jag vill bara förtydliga det, för jag vet inte om Emmyly hade tagit del av det. Om jag har förstått det rätt, för vi som tillhör partier som har haft förmånen att ha personer i presidiet, vi kommunicerar ju med våra representanter i presidiet. Innan det här mötet och i början av det här mötet var ju presidiet eniga om att släppa fram den här interpellationen. Det är den informationen jag har fått. Du kan ju bekräfta den, Lisbet. Och sedan händer något under mötet, så det är ju uppenbarligen så att det förekommer påtryckningar på ordförande om inte ordföranden vill förklara varför han ändrar uppfattning från vad presidiet har kommit överens om enhälligt innan mötet. Det blir obehagligt i det här fullmäktige om man utsätter ordförande för utpressning eller påtryckningar. Tack.

Tack Martin. För det första så ska jag säga att jag inte utsätts för utpressning. Jag är faktiskt självständig person. Jag kan stå för det. Anledningen till att jag var tveksam, det har ju inte varit enhälligt presidium. När vi kallar till gruppledarmöte för att diskutera innehållet i kommande fullmäktige där det inte finns alla representanter för alla partier på det gruppmötet, då blir det inte lätt för mig att kunna som ordförande gissa. Jag bjuder alla gruppledare. till förmöten. Då utgår jag ifrån att gruppledarna ska visa respekt för presidiet, att närvara för att kunna diskutera den typen av frågor så att vi inte behöver ta upp det här. Vi hade möte förra veckan. Det saknades flera partier på det här gruppmötet. Visst, jag har stor respekt för att gruppledaren inte har möjlighet att närvara, men då kan man skicka någon ersättare. Någon representant från det partiet eller blocket kan närvara så att vi kan diskutera. Jag önskar att vi kan ha alla den typen av diskussioner om frågor, interpellationer, motioner, arbetsordning i ett rum där vi sitter tillsammans, presidiet och gruppledarna eller representanter för partierna, och komma fram till en bra lösning. Det är inte min ambition, det är inte vår ambition att stå här och bråka om, eller skapa en osämja eller otrevlig miljö. Det är det sista vi vill. Men eftersom jag var ensam skickade jag det här förslaget. Det var vad jag hade fått till mig från kansliet. Jag gjorde bedömningen att det inte rymmer interpellationen. Därför överlät jag till församlingen att ta ställning till att rösta eller också. Hade vi haft det i gruppledarmötet kanske vi hade definierat om, eller bett Hampus formulera om interpellationen så att vi kan släppa igenom den. Martin, du har begärt en replik. Varsågod.

Ja, ordförande, jag ställde ju en fråga till dig här, varför du ändrat dig under mötets gång. Ja, och så tar du upp det här igen. Med att några inte kunde komma på senaste gruppledarträffen. Jag var hos tandläkaren med barnen. Jag meddelade det. Jag ber om ursäkt för det. Men nu råkar det vara så, eftersom jag tillhör ett parti som har fått förmånen att ha en representant i presidiet och vi kommunicerar, så har det varit tydligt från vår sida hur det här ska hanteras. Det har framförts, och ni var överens i början av detta möte och före mötet. Vi har alla fått besked om att interpellationen skulle få framställas. Nu hamnar vi i den här onödiga, jobbiga diskussionen. Det är jättetråkigt.

Då var det Jörgen. Varsågod.

Tack, ordförande. Jag tänker inte gå in i diskussionen alls, men jag har några frågor till dig. Jag är inte alls så gammal i fullmäktige som många som har varit uppe här. Ganska färsk på många sätt. Enkel journalist som försöker få svar på frågor. Jag hör dig säga, ordförande, att du har gjort en bedömning. Vi hade en liknande diskussion som vi lyssnade. Jag lyssnade på ett antal fullmäktige och fick höra att det inte är jag, det är lagen. Jag hör att du har gjort en bedömning. Jag behöver veta, för att kunna delta i en omröstning om detta, vad den bedömningen grundar sig på. Här finns någonting som har hänt med Göteborg bakom ryggen, med ett av våra bostadsbolag bakom ryggen, med ett energibolag som vi äger bakom ryggen. Hur kan inte detta röra Göteborgs kommunfullmäktige? Det är den ena frågan. Jag förstår det inte. Den andra frågan är det som jag tycker Martin var inne på. Om ni gjorde den här bedömningen, varför står det på föredragningslistan överhuvudtaget? Det skulle väl ha klarats upp utanför den här församlingen?

Jag behöver inte stå här och förklara. min bedömning. Den dagen ni valde mig som ordförande i ett presidium gav ni oss förtroendemandat att sköta vårt uppdrag. Om jag ska bli ifrågasatt varje möte här, då finns det ingen som kan leda ett fullmäktigemöte. Det handlar inte om det. Anledningen till att den kom i föredragningslistan är tidspressen på oss. Från att publicera tre veckor innan sen ska det vara en justerad föredragningslista. Och frågorna kommer. Ska vi ta ställning till frågorna? Ska jag ställa interpellationen? Just det här med att vi hade gruppledamöter som vi hade tänkt ta upp det på. Det är gruppledamöter som inte blev av. Och då förlorar vi några dagar där. Så det finns ju ett körschema för fullmäktige. Och det behöver jag inte förklara. Det vet ni mycket bättre än mig om det här med tidspressen. Och den innehåller. Innehållet i interpellationen har ställts som en fråga innan semestern. Det fick precis samma innehåll. Det släppte vi igenom. Det var inga problem att ställa den frågan. Varsågod. Jörgen, du har en replik.

Jag har inte ifrågasatt din bedömning. Jag har frågat efter grunderna för den. Grunden är att jag alltid rådgör med kansliet, med våra jurister. Vad är det bedömningen? Det har jag tidigare gång, KF också har gjort. Det var en bedömning som jag gick efter. Jag kollade med juridiken, vad säger arbetsordningen, vad säger kommunallagen? Det är det jag förhåller mig till. Det är inte min egen personliga bedömning. Det är inte så att jag går och gör en bedömning hemma i vår kammare. Nu är det tomt på listan. Det här är vårt presidium. Vi är inte överens om det. Det är det fina med demokratin. Det behöver vi inte alltid vara. Det är inte partipressen inom presidiet. Om man gör bedömningen att den ska framställas så har jag absolut ingenting emot. Det har jag sagt från dag ett. Det är inget personligt. Det kan vara fel bedömning. Men då får man kontakta mig. Ni har ju representanter i presidiet. Då kan man alltid ha en diskussion. Varför ringer inte interpellanten mig? Varför ska jag alltid förväntas att jag tar kontakten?

Det har varit mycket diskussioner om det här. Jag vill bara förtydliga. Jag vill ha en bra atmosfär, bra kultur här i fullmäktigedebatterna. Vi är väldigt generösa. Vi har inte alltid varit. så trevlig kultur i fullmäktigedebatterna. Vi från vår sida önskar att det är bra debatter, sakliga. Självklart ska det vara politiska diskussioner, samtal, debatter. Det är det som är det fina med fullmäktige. Men vi ska uppföra oss respektfullt mot varandra. Det har varit mycket diskussioner om det här. Jag kan sträcka mig till att bordlägga den här interpellationen och ta ett snack med gruppledarna och diskutera även med Hampus, som är interpellanten. Diskutera det här. Det finns ingen prestige i det här, Hampus. Tro mig. Jag har ingen prestige i det här. Det här är ingenting personligt. Vi kan bordlägga det och ta en diskussion med gruppledarna. Gruppledarna tar en diskussion med Hampus, kommer fram, antingen att han reviderar den, eller så släpper vi igenom det, eller formulerar om på ett annat sätt. Kan det vara ett tillvägagångssätt? Eftersom Hampus är interpellanten så får han ordet. Jag hoppas att vi kan dra ett streck för debatten. Varsågod Hampus.

Tack, Aslan. Nu ligger det en interpellation på bordet som jag blev ombedd att komma med för att en tidigare fråga inte fick ställas. Det var nämligen inte en fråga utan en interpellation. Jag föreslår att vi avgör det här i dag. Om det skulle vara så att det inte går igenom får jag ställa en ny interpellation. Då kan jag lova dig att jag kommer att sträcka ut en hand till dig och kontakta dig. Jag känner det, Aslan. Jag trodde faktiskt att det var ni som skulle kontakta mig, men jag har ingen prestige att komma upp till ditt kontor. Jag gör det mer än gärna. Men jag tycker att vi avgör det här idag. Oaktat vad, så kommer jag att återkomma. Jag lovar.

Du är välkommen, Hampus. Tro mig, jag har försökt nå dig. Men vi tar ett nytt tag. Jag känner dig också. Då avgör vi det idag. Och så är Hampus välkommen. Oavsett utfall är han välkommen att komma med en ny interpellation. och ha en dialog. Men jag är inte farlig, ni får gärna ringa mig. Och bolla idéer innan. Alltid. Bra. Då är det förslaget att. Är det fullmäktiges mening att prövning av min proportionsvägran ska ske? Ja. Okej, då finner jag att fullmäktige inte avser att pröva min prövning. Därmed så. Då får det inte framställas. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det alla samlade. Jag säger ja för att interpellationen inte ska framställas. Och nej för att den ska ställas. Är det korrekt uppfattat? Varsågod och rösta. Det är lugnt. Jag kan ställa frågan. Hur röstar du? Då stoppar jag. Det blir med 40 röster ja, 38 nej och 3 avstår. Därmed beslutar jag enligt förslaget att interpellationen inte får ställas. Ja. Jag har absolut reservation till förmån för det. Absolut. Vi tar en reservation på alla som har röstat mot. Då ska vi se. Då är vi på ärende nummer 18. Det är en förteckning över anmälningsärenden. Kan vi anteckna det? Då är vi på sista punkten. Jag vill tacka alla göteborgare som följer oss i webb- tv och radion. Jag vill tacka alla i kansliet, presidiet och er alla ledamöter. Det är bra att vi har de här diskussionerna. Jag önskar er en fortsatt bra kväll. ses och hörs. Tack för idag.