Kommunfullmäktige

till ersättare i kommunfullmäktige i stället för Jens Adamik (L). Kan Länsstyrelsens beslut antecknas? ersättare i kommunfullmäktige i stället för Christer Holmgren Ärende nummer tre. Anmälan av länsstyrelsens beslut att utse Kristoffer Schill (M) till ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för Christer Holmgren. Kan länsstyrelsens beslut antecknas? Då är vi på ärende nummer fyra och det är frågestund. Till dagens frågestund har det inkommit tolv frågor. En del av frågorna är dubbletter och därmed ställer jag frågan på fråga nummer nio. Och nummer 10 är samma frågor. Du tänker ställa frågan till Jonas Attenius, inte de som är till Daniel Bergman. Utifrån det ställer du frågan Kan frågorna ställas? Och då börjar vi med fråga nummer 1. Då är det en fråga från Axel Darvik (L) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Föreningen Framstegsskolan, tidigare Islamiska skolan i Göteborg, har inte blivit betrodd att bedriva förskola eller skola. De har dessutom underlåtit att betala arrendeavgift för den gamla Rörmosseförskolan i Hammarkullen under lång tid. I höstas avslöjade P4 att föreningen dessutom i strid med arrendeavtalet hyrt ut lokalerna i andra hand till Göteborgs moské, som då använt den som moské. Expropriationsförvaltningen har sagt upp deras kontrakt. I rapporteringen från P4 Göteborg framkom att föreningen vill att Göteborgs moské tar över avtalet för att fortsätta bedriva religiös verksamhet i förskolelokalerna. Göteborgs moské har finansierats av Saudiarabien och har kopplingar till Muslimska brödraskapet i Sverige. Min fråga är till Jonas Attenius då. Hur tycker du att kommunen ska förhålla sig till personer och organisationer med kopplingar till islamism som vill förvärva eller arrendera mark av Göteborgs Stad? Ordförande Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Ja, då var det där med frågestunden. Mig veterligen så. Är inte den här frågestunden ett forum där jag ska stå och breda ut mig med mina personliga eller allmänpolitiska uppfattningar? Den här frågestunden är ju inte heller till för att man ska få fullklippa mina svar och lägga ut dem på någon ryssvänlig högerextrem miljardärs nätforum. Det är oseriöst och olämpligt. Jag har ställt en fråga om ett tjänstemannadelegerat arrendeärende, som jag inte har någon som helst koppling till. Eller vi här i fullmäktige har en koppling till. Jag vill vänligen be dig omformulera frågan, utan insinuationer helst, och återkomma nästa gång. Tack! Ordförande Tack Jonas Attenius! Axel, vill du ha en replik?

Ja, tack! Ordförande Då får du begära en replik. Varsågod!

Tack för svaret. Jag tycker att det här är en viktig fråga om hur man principiellt ska förhålla sig till vilka organisationer som man antingen säljer mark till eller arrenderar ut mark till. Men jag har en rak fråga eftersom du säger att du inte alls är inblandad i detta. Det här är samma organisation som har ordnat den här AID-bönen, massbönen i Slottsskogen, Göteborgs moské. Har du Jonas Attenius haft några samtal med Göteborgs moské om att få lov att arrendera eller förvärva mark från Göteborgs Stad för att bygga en ny moské?

Absolut, jag har haft kontakt med Göteborgs moské och jag har kontakt med mängder av olika organisationer i den här staden. Men du gör också väldigt speciella kopplingar i din historia hela tiden. Jag tycker man ska vara försiktig med det. Inte minst du ska vara försiktig eftersom du varit involverad i en islamofob-skandal här inte så sent som i höstas. Vilket du för övrigt inte har bett om ursäkt för. Och det är viktigt det här med kopplingar. Jag vet att du själv hade en manifestation i början av året kopplad till Vasaparken. Du uppträdde tillsammans med en högerextrem person som har ett nazistiskt förflutet. Har du kopplingar, Axel Darvik, till den här personen? Jag kommer inte ställa den frågan, för det är så löjligt att ställa den frågan. Jag vill bara påpeka hur dumt det är, och det är viktigt med fakta. Det är viktigt att man också har fog och kan belägga det man påstår i en fråga. Ordförande Andra sista, varsågod Axel!

Tack ordförande! Om du nu Jonas har haft kontakt med Göteborgs moské om frågan om att få köpa eller arrendera mark i Hammarkullen. Vad gick den dialogen ut på i så fall? Vad pratade ni om? när det gällde möjligheten för dem att etablera sig i Hammarkullens centrum. Det skulle jag gärna vilja veta. Då tackar vi Axel Darvik och Jonas Attenius för första frågeställningen. Då går vi till fråga nummer två. Den är ställd av Eva Flyborg (L) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Du får gärna trycka in dig Eva och begära ordet.

Jaha, förlåt, ska jag begära ordet också? Ordförande Varsågod!

Vad bra! Tack så mycket, herr ordförande! Beslutet om inrättande av ett säkerhetskansli och ett beredskapskansli i Göteborg, något som Liberalerna och jag själv har kämpat för länge, är faktiskt alldeles utmärkt. Ett mycket bra förslag! Jag följer upp frågor om trygghet och säkerhet väldigt ofta, inte minst i direkta samtal med företrädare för till exempel polisen och andra organisationer. Polisen i Göteborg varnar för att gängbrottsligheten är så allvarlig nu att den de facto är systemhotande. Det är faktiskt den allvarligaste graden av hot mot hela vårt samhälle. Jag vill därför fråga, kan Jonas Attenius hålla med mig om att det nya säkerhetskansliet bör ha som uppdrag att vara behjälpligt i bekämpandet av gängbrottsligheten? Ordförande Tack! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius. Varsågod!

Tack för det ordförande och tack för frågan Eva. För övrigt kan jag börja med att säga att det här är ett exempel på hur man förhåller sig till den här frågestunden och den arbetsordning vi har. Så bra fråga Eva. Men jag ska vara ärlig, den är väldigt ny för mig. De här säkerhetsenheterna som vi nu inför har ju precis lanserats och det pågår just nu. en rekryterings fas i det arbetet för att växa i volym. Staden genomför en mängd olika insatser för att bryta den systemhotande gängkriminaliteten. Primärt, eftersom det är just vårt huvudansvar, för att stoppa nyrekryteringen till detsamma. De här nya säkerhetsenheterna kan möjligtvis ha en viss roll i bekämpningen av gängkriminaliteten i vissa avseenden. Men det är ju framför allt inriktat på att arbeta med de nya typer utav säkerhetshot som vi ställs inför med kriser, krig, terrorhot och den typen av händelser. Men jag ska säga, jag är inte kategoriskt emot din idé. Om polisen efterfrågar någon form av tjänst eller svar från de här säkerhetsenheterna så ska vi naturligtvis hjälpa till i det. Men i grunden ligger ändå vårt fokus på vårt långsiktiga, strategiska och brottsförebyggande ansvar som vi har. Det hoppas jag i och för sig vi alla är eniga om här inne i den här kammaren. Det är just att en kommun har en laglig och ekonomisk möjlighet att göra stor skillnad på det området. Tack! Ordförande Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Eva för en replik. Varsågod!

Tack så mycket för svaret Jonas! Det är ett bra svar. Du svarar att du inte riktigt ännu vet. Det är ju ärligt och bra, eftersom organisationerna är under uppbyggnad. Det har jag full förståelse för. Min tanke med frågan var dels att föra in lite kunskap och dels att fortsätta hålla uppe ett högt tryck från oss här i kommunfullmäktige. Det här är viktiga frågor och det vet jag att du Jonas tycker också. Så vi tycker lika där. Min tanke är också att föda in, för du frågade, tycker polisen så här? Jag kan säga att jag hade ett offentligt samtal där jag ledde med Erik Nord, som vi båda känner väl. Han var faktiskt den som också ställde sig upp och sade ja. Den här nya inrättningen behöver bekämpa gängbrottsligheten. Hälsa det till Jonas." Nu har jag gjort det. Du behöver inte fråga polisen igen utan vi har direktkontakt här oss emellan. Det som också är viktigt framöver och som du inte heller har svar på men kanske kan reflektera om, det är vilket mandat de här olika organisationerna kommer att få. Det blir viktigt. organisationsstruktur och mandatet. Nej men precis, det är absolut viktigt och det här ligger på högsta nivå i staden. De ligger organisatoriskt under kommunstyrelsen så det är på absolut högsta nivå. Tack. Ordförande Då tackar vi Eva Flyborg och Jonas Attenius för fråga nummer två och går över till fråga nummer tre som är ställd av Axel Josefson (M) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Axel.

I alla fall Karlastadsaffären. I Sirius rapport Göteborgs Stad med anledning av Karlastadsaffären går det att läsa, vår bedömning är att styrelsen för framtiden respektive Bygga Hem borde ha berett Göteborgs kommunfullmäktige möjligheten att ta ställning till frågan innan beslut fattades om att ingå avtal om förvärv av aktier i de fastighetsägda bolagen. Cecilia uppger också i rapporten att det huvudsakliga skälet för detta är förekomsten av den återköpsoption som kom att ingå som ett villkor i ramavtalet, och detta skulle kunna ses som ett lån till säljaren på fördelaktiga villkor. Utöver detta framgår det också i rapporten till Göteborgs Stad att det faktum att Framtidenbolaget skulle delägga aktiebolag med noterade bolag borde ha skett efter ett ställningstagande av kommunfullmäktige. Även stadsledningskontoret har varit kritiska till ärendehanteringen i Karlastadsaffären. Stadsrevisionen har i sin granskning inte tagit ställning till frågan om den är av principiell beskaffenhet utan enbart att förvaltningen av framtiden anser att den inte är det. Stadsrevisionen menar vidare att det är en fråga för kommunfullmäktige att ta ställning till. Därav anser Jonas Attenius att ärendet är av principiell beskaffenhet och därför borde ha gått via kommunfullmäktige. Ordförande Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack fru ordförande! Den här frågan tror jag ni känner igen här i fullmäktige. Jag har svarat ett antal gånger på den både här och offentligt i andra sammanhang. Jag får göra det igen. Jag har ingen egen uppfattning huruvida den här affären var av principiell beskaffenhet eller inte och huruvida. någonting är av principiell beskaffenhet eller inte avgörs ju hela tiden, hela tiden i den här staden i en mängd olika ärenden. Det är inte min roll att avgöra huruvida en enskild affär är principiell eller inte. Den bedömningen, det gör den lokala styrelsen eller för den delen lokala nämnden om det rör en förvaltning. Sen kan jag tycka att det är en väldigt selektiv läsning utav rapporterna, Axel Josefson. Tittar man i konsultrapporten så skriver de att de i framtiden fattat ett formellt och riktigt beslut. Det vill säga lagenligt och korrekt i lagens mening. Menar du att så inte är fallet? Står du här och motsäger den rapporten som ni har drivit fram själva? Så sent som igår så fattade bland annat ditt parti ett regel och lagvidrigt beslut enligt Stadsfastighetsförvaltningen. och förvägrar fullmäktige att ta ställning i en fastighetsfråga som man väldigt tydligt bedömer är principiell beskaffenhet. Kommer du arbeta för att ändra på det beslutet, eller menar du att ditt eget parti har brutit mot kommunallagen med ditt godkännande? Är det valfritt för Moderaterna när man får bryta mot lagen eller inte? Tack. Ordförande Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Axel för en replik. Varsågod.

Som vanligt brukar Jonas lägga tid på att prata om något helt annat än själva sakfrågan. Men om vi nu återgår till den. Det som har hänt nu är faktiskt att vi har fått två rapporter, både stadsrevisionen och den externa granskningen. Bara för att säga det, på sidan 60, punkt 256 i den externa granskningen. Vår bedömning är alltså sammantaget att ärendet borde ha lyfts till kommunfullmäktige för kommunfullmäktiges ställningstagande. Det är vad de skriver där, Jonas. Statsrevisionen ville inte riktigt ta ställning till detta, för de tyckte att det var en fråga för fullmäktige. Då landar frågan i ditt knä, Jonas. Vad tycker du själv? Du har ju benhårt stått här och sagt att detta inte är en principiell affär. Nu när vi har fått de här rapporterna så visar ju mycket för att det faktiskt är det. Och det är ganska viktigt hur du tycker att det här ska hanteras för det sätter ju också inte standarden för hur bolagen framgent kommer att hantera den här typen av frågor. Så återigen, anser du att frågan är av principiell beskaffenhet eller inte? Ordförande Tack Axel. Jag lämnar ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack för det. Så här är det ju, fullmäktige kan ju fatta beslut. Den här församlingen har jättestor makt. Vi kan avlöva alla nämnder och styrelser och säga nu att alla frågor i hela Göteborg är av principiell beskaffenhet. Men då får vi också jobba framåt för då övertar vi mycket av nämnder och styrelsers ansvar där ute och fattar besluten här. Nej, Axel, jag kan inte svara på den frågan. Och det tror jag faktiskt ingen här inne kan göra förutom några enskilda. Ledamöter som kanske dels, vi har några som sitter dessutom i den berörda styrelsen, med all respekt för det, de kan säkert svara på den frågan, vilket någon här inne redan har gjort. Men jag kan inte svara på den frågan. För jag vidhåller vad jag har sagt sedan tidigare. Det som är anmärkningsvärt och varför jag tog upp det andra, det var ju just för att vi så sent som igår, en kraftig reservation, alltså reservation, alltså en protokollsanteckning från en direktör. och där vår sida, styret, reserverade sig i en elvanrum mot just ett ärende av olika skäl, men en var att det här är verkligen principiell beskaffenhet. Men då passar det inte Moderaterna. Tack! Ordförande Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel för andra sista replik. Varsågod!

Tack! Jag tänkte återgå till frågestundens syfte och ställa frågor till dig Jonas. Men då borde vi rimligtvis skriva om delegationsordningen, för det finns ju också möjligheten för bolagen att rådfråga Stadshus AB om man anser att det är en fråga av principiell beskaffenhet. Men det visar ju här nu tydligt att du har ju ingen aning om detta eller vill inte ens överhuvudtaget befatta dig med den här typen av frågor. Då är det väl fullt rimligt att vi faktiskt ändrar på detta? Jonas, i slutändan så kommer det faktiskt till ett till ett ställningstagande i den här församlingen om det är av principiell beskaffenhet. Du måste ju ha en idé om detta. Nu har du fått två väldigt gedigna rapporter, både från stadsrevisionen och från den externa granskningen, där båda två starkt pekar på att detta är en fråga av principiell beskaffenhet. Det vore väl klädsamt om du själv också kunde ha en uppfattning om detta, istället för att hålla på och prata om en massa annat i den här församlingen. Tack. Ordförande Tack! Då lämnar jag ordet till Jonas som är i andra sista replik.

Varsågod! Jag pratar inte om en massa annat utan jag pratar om ärendet principiell beskaffenhet, vilket den här frågan handlar om. För att sätta det i en kontext, vilket egentligen hyckleri det här består utav. Nej, jag ska inte göra en bedömning. Det ska inte heller ni andra göra. Det skulle vara en orimlig ordning om alla ärenden skulle gå hit. Det ligger ett mandat ute i nämnder och styrelser att fatta det beslutet. Värt att påminna, vilket jag påmint tidigare den här församlingen, att i den här frågan så var det en enig styrelse inklusive de moderata ledamöterna som tyckte att frågan inte var av principiell beskaffenhet. En enig styrelse tyckte det. Och i rent juridisk mening så står det också i samma rapport att det här är ett formellt riktigt beslut. Det vill säga ett lagenligt och korrekt beslut. Sen är det en bedömning. Vi har respekt för det. Här har man i den externa gjort en annan bedömning, men den eniga styrelsen gjorde en bedömning att det inte var en principiell beskaffenhet, inklusive Moderaterna. Tack! Ordförande Då tackar vi Axel Josefson (M) och Jonas Attenius (S) och går över till fråga nummer 4, som är ställd av Martin Wannholt (D). Det till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Martin!

Tack så mycket herr ordförande! Ja, det är tråkigt att jag ska behöva gå upp och ställa den här frågan. Nu är det ett och ett halvt år sedan som jag var uppe i en liknande fråga. Samma förening, samma hus, samma målgrupp, samma komplicerade hyllningar till när det gäller terrorism, islamism. Den gången gällde det ABF som hade bjudit in Sammi- duon till Hammarkullens Folkets hus som styrs av socialdemokrater och hyrs av Göteborgs Stad. Den här gången var det vi fick beskåda nu i helgen när den så kallade Gangster-imamen, Alikan-patriarken, får vika ut sig och breda ut sig enligt inbjudan och inspelningar. Ska hylla terroristmartyrer och islamistmartyrer i kommunens lokaler. Det här kan inte fortsätta. Vi måste skicka ett signalsystem i den här staden att det är absolut nolltolerans. Det har varit väldigt mycket låt-gå-politik. I de här frågorna, det har varit rädsla, det har varit känsligt. Tänk om någon tycker att jag säger något som är rasistiskt eller något. Vi måste vara urtydliga i Demokratiska Fina Göteborg. Det är nolltolerans mot. Man kommer från olika kulturer i vår stad, det är jättebra. Men man får anpassa sig och respektera vår demokratiska struktur, vår demokratiska kultur och inte hylla. terrorister som ställer till med så mycket elände på vår jord. Så min fråga Jonas Attenius till dig är, anser du att Föreningen Folkets Hus, Hammarkullen, kan fortsätta vara hyresgäst i stadens lokal med hänsyn till att lokalerna används till hyllningar av terrorister och att ledare för kriminella klaner tillåts hålla tal där? Ordförande Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande! Så här Martin, inga, vare sig det är kriminella klaner eller terrorsympatisörer, ska naturligtvis ha tillgång till våra kommuns lokaler. Eller för den delen några andra lokaler. För mig är det självklart om du frågar mig personligen. Punkt. Det är slut där. Och föreningen som har hyrt lokalen, det är ju viktigt att säga, de har ju efter de hyrde lokalen brutit mot alla de här reglerna vi har. Det är uppenbart medvetet att de har lämnat felaktiga uppgifter och möjliggjort för kriminell närvaro i för övrigt en stadsdel som också är väldigt plågad av det sedan innan. Och det är oacceptabelt. Det är förkastligt. Jag förutsätter att den här föreningen aldrig får hyra någonstans. Jag gör det. Enligt vad jag har läst i media och även i offentliga uttalanden Du har lika god tillgång till mig Martin som jag har. Så har de ansökt om att hyra en lokal för att anordna minnesstund för Gazaremsans civila ofter. Det var det de sa från början. Håkets hus har informerat skriftligt och tydligt om sin strikta uthyrningspolicy. Och som jag kan då ta del av det jag fått till mig i alla fall, verkar vara lika hård som kommunens egen. Och det bland annat står, som förbjuder, antidemokratiska. eller kriminella krafter för att använda våra lokaler. Det är väldigt tydligt. Jag tycker som sagt det är tydligt. Jag utgår naturligtvis att man agerar därefter och att bostadsbolaget, i det här fallet som är hyresvärd, följer upp frågan i sin tur framöver. Ordförande Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Varsågod.

Ja, alltså jag fick ju inte svar. Det här är ju andra gången. Dina socialdemokratiska kamrater var väldigt snabba i söndags med att pudla, både lokalt i Göteborg och på riksnivå när det gäller Folkets Hus-föreningarna. Så det var ju duktigt gjort. Och så säger man att de har blivit lurade. Ja, det kan man ju säga, kanske komma undan med en gång. Men det fanns ju en inbjudan här som cirkulerade som någon av dem som bodde i området måste ha fått ta del av. Det var en inbjudan. Det står inte om några hyllningar till några civila. Det står tydligt att det är martyrerna från de arabiska stödfronterna som offrade sina bästa ungdomar och ledare, alltså Hizbullah till exempel. Det var ju det som stod på inbjudan. Och att ingen där ute som har demokratiska värden och är med i föreningen eller har kopplingar till föreningen skulle ha sett den här inbjudan och reagerat. Det blir samma sak som ingen som reagerade för ett och ett halvt år sedan. De kan inte hantera det här. Då måste vi vara tydliga från stan, Jonas. Ordförande Tack, Martin. Vill du ha en replik, Jonas?

Ja. Har jag tryckt? Nej, det gjorde jag inte. Då provar vi igen. Där. Ordförande Ja, varsågod.

Självklart ska vi inte hyra ut till den här typen. Det måste få ett stopp. Min bild är att det viktiga nu är att följa upp att det inte händer igen. Den kommunala kopplingen till den här frågestunden är via bostadsbolaget och deras relation vidare ut, som är hyresvärd. Där är ett jobb att göra framåt och följa upp. oaktat vem man hyr ut till, i det här fallet Folkets hus-föreningen i Hammarkull. Ordförande Tack! Då tackar vi Martin Wannholt och Jonas Attenius. Fråga 4 och fråga 5 utgår. Då går vi till fråga nummer 6. Ställd av Jessica Blixt (D) till kommunalrådet Blerta Hoti (S). Ordförande Ni får gärna begära ordet så får ni två minuter var. Varsågod Jessica. Du kan också trycka in dig. Du kan begära ordet. Varsågod Jessica.

Vid förskolenämndens möte den 22 januari framkom det att bemanningsenheten för förskolan endast har åtta. anställda trots att det dagligen behövs 200 vikarier för att täcka personalbehovet. Planen för utbyggnaden av bemanningsenheten visar att takten är väldigt låg och långt ifrån tillräcklig, vilket innebär att en stor del av vikariebehoven inte täcks. Detta påverkar verksamheten och leder till att föräldrar uppmanas att hämta sina barn tidigare på grund av personalbrist. Blerta Hoti, förskolenämndens ordförande och ansvarigt kommunalråd för förskolan i Göteborg. Anser du . att den nuvarande takten i utbyggnaden av bemanningsenheten är tillräcklig för att möta förskolans behov av personal och säkerställa en fungerande verksamhet i förskolan. Ordförande Tack Jessica! Då lämnar jag ordet till Blerta Hoti (S), Varsågod!

Tack ordförande! Och tack Jessica Blixt för den här värdefulla frågan! Som vi båda vet så är kompetensförsörjningen inom stadens förskolor en av de största utmaningarna vi står inför, både inom välfärden och i förskolan i synnerhet. När vi inom det rödgröna styret tog över förskolan så ärvde vi en kaosartad bemanningsenhet med alldeles för många outbildade i omlopp som skapade otrygghet både för personalen och bäddade för konflikter i arbetsmiljön men också för barnen. Ända sedan vi tog över ansvaret har vi tillfört över en kvarts miljard kronor till stadens förskolor. Tack vare detta har vi kunnat rekrytera I dagsläget, trots ett väldigt tufft år under 2024, har vi kunnat rekrytera på bara några veckor hela 49 utbildade förskollärare. De flesta av dessa är i områden som Bergsjön, Hammarkullen och andra områden med högt socioekonomiskt index, där barn har de tuffaste förutsättningarna. De här nya bemanningsenheterna etablerades i början på november förra året. Sen du ställde din fråga har vi rekryterat ytterligare 28 heltidsanställda inom bemanningsenheten. Därutöver har vi också över 600 timanställda. På frågan om jag är nöjd med den takten – givet. att vi har under dessa tuffa förutsättningar rekryterat så pass många utbildade förskollärare i den ordinarie verksamheten vilket är en kraftig kvalitetshöjning, så är mitt svar ja. Jag är nöjd med den här utvecklingen. Ordförande Tack, Blerta. Då lämnar jag ordet till Jessica Blixt (D) för en replik.

Blerta, jag hör att du säger att du är nöjd. Det är viktigt också att vi är tydliga med att det finns 4% färre förskollärare i år än förra året. Eller 2024 jämfört med 2023. Antalet förskollärare har ju minskat drastiskt under det gångna året. Det vill jag bara vara tydlig med. Det är i dagsläget 34 stycken tillsvidareanställda i vikarieproven. Det är 200 vikarier som behövs varje dag. 20 % av vikariebehoven täcks inte en bra dag. Du säger att du är nöjd. På 20 dagar har ni lyckats anställa sex stycken. 26 stycken, om det ska gå enligt plan, ska vara anställda till sista mars. Tror du att du kommer kunna anställa 150 stycken fram till årsslutet i den här takten? Det är ju det som är frågan, Blerta. Ordförande Tack Jessica och Blerta. Du ska begära en replik, inte ordet. Du får inte två minuter, du får bara en minut.

Tack för detta. Ursäkta för otydligheten. Jag är stolt över att vi har rekryterat betydligt många fler anställda. Jag är absolut inte nöjd. Det var fel ordval av mig. Jag tar tillbaka det. Jag är långt ifrån nöjd. Jag kommer inte nöja mig förrän vi förbättrar arbetsmiljön och vi löser kompetensförsörjningen inom förskolan. Ingenting annat duger. Men det stämmer att vi har färre. Förskollärare. Men vad som också stämmer, som tål att upplysas om i den här kammaren, är att förra hösten hade vi 500 färre barn i förskolan. Bara under januari och februari har vi 200 färre barn i förskolan än vad våra prognoser säger. Trots detta har vi rekryterat 19 nya förskollärare i Bergsjön och Hammarkullen, 21 nya de senaste månaderna i Hisingen och totalt nästan 50 förskollärare och flera barnskötare därtill. Det parallellt med att vi fortsätter utveckla bemanningsenheterna. Ordförande Tack Blerta! Då lämnar jag ordet till Jessica Blixt (D). Andra sista replik. Jessica Blixt (D Blerta, jag är förvånad. 20% kan vi inte tillgodose. Föräldrar får hämta sina barn, får gå från sina arbeten och du säger att du är nöjd. Vi har sett ett år med vikariestopp, större barngrupper, färre. Personal, fler barn per heltidsanställd. Trots detta att personalen och förvaltningen säger att det aldrig någonsin varit ett sådant här tufft år. Så har inte du säkerställt att pengarna kommit ut i verksamheten. Utan i slutet av 2024 så går vi med ett överskott på 173 miljoner kronor. När personalen har gått på knäna. Det är fruktansvärt! De får vi betala tillbaka. Och du står här och säger att du är nöjd och slår dig för bröstet. Jag skulle faktiskt önska att jag kunde se lite mer ödmjukhet ifrån dig. För det här är ett tydligt tecken på en brist på styrning och ledning, Blerta. Tack. Ordförande Jessica, jag lämnar ordet till Blerta Hoti (S) i sista repliken. Varsågod.

Det kanske tål att påminnas för Jessica som. samarbetar i opposition med de partier som i regeringsställning lämnar oss kommuner i sticket. Vi har fortfarande ett förskolekris. Vi har fortfarande en välfärdskris inom förskolan, inom skolan och i sjukvården. I stället samarbetar du med dina kollegor som i regeringsställning väljer att sänka skatterna för den allra rikaste befolkningen i vårt land. Det är anmärkningsvärt! Jag är stolt över att vi i dessa kristider har lyckats höja andelen förskollärare, att vi rekryterar för fullt. Hade vi inte haft det överskottet från i fjol så hade vi aldrig kunnat rekrytera i den väldigt snabba takt som vi gör nu. Det är ett betydligt mycket bättre utgångsläge i dagsläget. Det är en kvalitetshöjning, som du själv sa i går under förskolenämnden, att vi har lyckats rekrytera uppemot 50 nya förskollärare. Bara det här. de här senaste veckorna. Ordförande Då tackar vi Jessica Blixt och Blerta Hoti och går över till fråga nummer 7. Som är ställd av Sarah Ullmark (M) till kommunalråden Karin Pleijel (MP) Varsågod!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare! Klimatrådet konstaterar i sin senaste rapport att Göteborgs miljö och klimatprogram innehåller för många mål, saknar tydliga prioriteringar och lider av en otydlig styrning. En central fråga som rapporten lyfter är osäkerheten kring hur Göteborgs stads klimatmål ska tolkas och denna tvetydighet påverkar både strategi och genomförande. Klimatrådet rekommenderar därför att Göteborgs stad reviderar och prioriterar i målen för att öka genomförbarheten och säkerställa att resurserna används där de gör störst skillnad. Klimatrådet pekar också på att dagens styrning av miljöarbetet är splittrad och att ingen aktör har fullt mandat att leda det, vilket ytterligare förstorar möjligheterna att nå faktiska resultat. Rådet varnar för att utan en skarpare prioritering riskerar stadens resurser att spridas för tunt, vilket gör att vi inte når den klimatnytta som är möjlig. Risken är att allas ansvar blir ingens ansvar. Karin Pleijel, du har tidigare motsatt dig att uppdatera miljö och klimatprogrammet och göra en revidering av stadens mål. Med klimatrådets slutsatser i åtanke är du nu villig att omvärdera din ståndpunkt, se över målen och prioritera de åtgärder som ger störst effekt för att Göteborg ska nå verklig klimatnytta. Ordförande Tack Sarah! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin!

Tack så mycket för frågan Sara. Det är bra att vi får upp detta i fullmäktige. Det är också bra med den klimatrapport vi har fått med det utifrånperspektiv som den ger. Målen i miljö och klimatprogrammet är antagna i KF 2021 i bred enighet. Vi behöver gemensamt göra allt för att nå målen. Miljöförvaltningen genomför just nu en planerad uppdatering av målen. Förlåt, av programmet, för att det ska vara aktuellt. Nån nedrevidering av målen är absolut inte aktuellt. Däremot att vi ser över dess aktualitet i stort. Klimatrådet rekommenderar faktiskt inte, som du skriver här, att målen revideras. Det stämmer helt enkelt inte. Däremot rekommenderar de att förtydliga vad som gäller, mandaten och ansvarsutkrävandet. Klimatrådets granskning har nämnts i rapporten men inte tittat närmare på det sätt som vi styr med våra sju strategier och med miljöledningssystemet som miljöförvaltningen håller i för att följa upp vad som händer och välja ut vilka åtgärder som ger mest effekt i den verksamheten. Alla mål i miljö och klimatprogrammet och i hela staden gäller ju inte alla verksamheter, men alla verksamheter berörs av något mål. Därför är prioritering så viktigt. Det är precis det som sker inom det systematiska miljöarbetet. Miljöförvaltningen har ett tydligt mandat, utpekat mandat, att leda det här strategiska arbetet. Under den här mandatperioden har vi stärkt deras förmåga att faktiskt göra det. Sen är det viktigt att varje förvaltning gör sin bedömning. Vad är det viktigaste här? Och att man då använder det systematiska miljöarbetet. Och med miljöförvaltningens personal revideras det årligen och ser vad som har hänt för att takten inte ska minska. Ordförande Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Sarah för en replik. Varsågod.

Tack så mycket för det svaret Karin! Vi håller inte med varandra om att en revidering skulle innebära en nedprioritering eller nedsättning av målen utan en omprioritering. För det som Klimatrådets rapport säger är att det är svårt att styra mot de målen som vi har idag. De är övergripande. Det är otydligt i förvaltningarna och bolagen om de här målen ska betraktas som visioner eller faktiskt någonting som man ska nå. Det är svårt att styra mot dem för att det inte finns tydliga konkreta, hit ska vi nå i den här förvaltningen eller de här åtgärderna ska vi vidta för att nå det här målet. Problemet med det är att det blir otydligt i stadens arbete och därför behöver vi göra en revidering. av målen för att det ska bli bättre i styrningen och vi ska få större klimatnytta. Det är väl ändå det som måste vara det viktigaste? Ordförande Varsågod Karin!

Ja, men i stället för att ägna så mycket energi åt att vi ska revidera och som jag tolkar det ändå sänka våra mål neråt, så tycker jag att alla partier behöver skaffa sig en politik som gör att vi når målen. Vi har alla ett intresse av att vi når målen och att vi minskar utsläppen här och nu. Vi vet att det är en rejäl samhällsomvandling som vi behöver göra. Ska vi klara klimatet, ska vi med gott samvete för de som är unga idag, att de också ska få ett gött liv inom planetens gränser, då behöver vi ägna vår energi åt detta. dag som vi ägnar massa kraft åt att istället titta på ska vi revidera målen nedåt. Det är ju en dag förlorad för att få de åtgärderna som gör att åtgärderna nästa år inte blir så kraftfulla. Vi behöver tagga upp tempot snarare än att ägna oss åt det som inte ger effekt på utsläppen. Ordförande Då lämnar jag ordet till Sara för andra sista replik. Varsågod.

Tack Karin. Vi förefaller ju vara helt överens. Varför ska vi slösa en massa tid på att ha mål som är svåra att nå, att ha brist på styrning som inte leder någonstans? Det är väl bättre att vi i så fall sätter oss ner i ljuset av att man faktiskt får rekommendationer utifrån, att se över vilka mål det är vi sätter upp i det här arbetet. Och hur ska vi styra mot att faktiskt nå de målen? Att bara fortsätta på samma inslagna väg. Både du och jag vet ju att staden inte i närheten minskar sina utsläpp på det sättet som vi behöver göra för att nå de målen vi har satt upp. Även om vi fortsätter på samma sätt år efter år så kommer vi inte komma i närheten i alla fall. Då är frågan, ska vi fortsätta att göra på samma sätt, på samma sätt, på samma sätt trots att det inte funkar, trots att det inte ger klimatnytta? Nej, det tycker inte vi och det tycker inte Klimatrådet heller. Tack! Ordförande Tack Sara, då lämnar jag ordet till Karin.

Vi har en organisation med 25 förvaltningar, över 30 bolag och 50 000 medarbetare. Att göra om allting från början, det skulle kosta år av tappat tempo. Om Sara Ullmark är så intresserad av att vi ska öka tempot för att nå miljö och klimatmålen, varför har då inte Moderaterna sin plats i den politiska styrgrupp som vi har tillsatt? Vi har tre vakanta platser. har Moderaterna, Demokraterna och Kristdemokraterna valt att inte sitta där. Men jag prisar de partier som gör det, för det handlar ju precis om det. Att hitta krånglet, ibland kallade vi det för vår krångelgrupp, hitta krånglet för att vi ska lösa. Vi ska inte göra om systemet, men vi ska få det att fungera mycket mer effektivt än vad det gör. Och då är de här intrycken som vi får av Klimatrådet en del i det. Jag kan säga att deras rapport bygger på sex. intervjuer. Det är inte ett så omfattande material. Det är en viktig synpunkt, men det är inte en vetenskaplig rapport. Ordförande Då tackar vi Sarah Ullmark (M) och Karin Pleijel (MP) och går över till fråga nummer 8, som är ställd av Axel Darvik (L) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Får gärna begära ordet, Axel.

Tack så mycket! Ordförande Du får begära ordet, så du får två minuter. Du får trycka in dig.

Jaha, okej, jag måste trycka in mig också. Ja, då ska jag göra det. Ordförande Då syns det på tavlan.

Jag har en fråga om Karlastadsaffären där kommunen har köpt mark för över en miljard och där det även finns en återköpsklausul för säljarna som innebär att en stor del av det här beloppet också kan ses som ett lån till två börsnoterade bolag på mycket förmånliga villkor. Den externa granskning som fullmäktige bestämde av Sirio om Karlastadsaffären var glasklar i sin kritik. Det var fel att inte lyfta frågan till fullmäktige. Den konstaterade att Jonas Attenius var en av de första att ha information och att informationsflödet var snedfördelat mellan de olika partierna. Det var endast S och V som hade information i förväg om affären innan den genomfördes. Med detta följer ett ansvar att granska och agera genom att låta affären avgöras av rätt organ. Min fråga till Jonas Attenius är hur du ser på ditt ansvar att du inte ingrep och tog Karlstaden till kommunfullmäktige? Borde du inte be om ursäkt för det? Ordförande Tack. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande! Jag har ju redan svarat på den här frågan när det gäller principiell beskattning flera gånger och alldeles för en stund sedan att det är den berörda nämnden eller styrelsen som fattar det beslutet. Det är den gällande ordningen. Men jag kan också konstatera att Axel Darvik här har blandat sig i den externa granskningen. Du har erkänt i media att du tog den första kontakten med den oberoende granskaren som du själv också var med och drev fram den här. dyra granskningen för miljontals, miljontals skattekronor. Jag har inte tagit någon första kontakt. Daniel Bernmar, Karin Pleijel har inte tagit någon första kontakt. Inte heller faktiskt Axel Josefson, Elisabeth Lann eller för den delen Emmyly Bönfors har tagit någon första kontakt. Det är ett direkt haveri från din sida. Och du har genom ditt agerande, Axel Darvik, Försatt hela den här granskningen i gungning och oberoendet är djupt ifrågasatt. Om du nu skulle vilja fulklippa även detta och lägga ut på några högerextremt ägda plattformar så vill jag påpeka igen, och jag har gjort det flera gånger innan. Att ditt parti, Liberalerna, röstade för affären. I det låg att ej ta den här frågan till fullmäktige. Hur mycket du än pratar så kommer du inte runt det faktumet. Ditt parti röstade för affären och du blandade dig personligen in i en oberoende granskning för att vinkla dess resultat. Mina vänner, det här är häpnadsväckande. Är det någon som verkligen borde be om ursäkt så är det du. Sedan kan jag informera fullmäktige att vi redan på onsdag kommande vecka i kommunstyrelsen kommer ha ett kompetenshöjande pass. kopplat till mutor och jäv och begreppet korruption. Jag tänker att det blir särskilt viktigt och nyttigt för dig, Axel Darvik. Ordförande Då lämnar jag ordet till Axel Darvik (L). Varsågod!

Tack ordförande! Det här var ju ett av de mest märkliga inlägg jag har hört på länge. Jag tror inte Jonas Attenius förstår innebörden av en oberoende granskning. Oberoende betyder att de granskarna själva bestämmer vilka de vill prata med och vilka de vill lyssna med. Och att jag inte skulle få lov att skicka mina iakttagelser till en oberoende granskning och att det på något sätt skulle sabotera deras oberoende - då tror jag inte du har förstått överhuvudtaget hur en oberoende granskare jobbar. Att du dessutom sedan har aktivt arbetat för att den här oberoende granskningen inte ska få ta del av de handlingar som ligger till grund för den oberoende granskningen, det är inte helt fel. för själva affären. Det i sig undergräver ju möjligheten att faktiskt granska. Det skriver de ju tvärtom rakt ut. Så vi har ju ett demokratiskt problem när en sådan här viktig affär bara mörkas. Jag undrar, de samtal som du hade med Terje och så vidare inför detta, de pappren finns ju inte. Vad sa ni på de mötena? Ordförande Då har Jonas begärt en replik. Varsågod!

Tack ordförande! Jag kan bara konstatera att Axel Darvik nu står och ljuger inför fullmäktige. Tack! Ordförande Varsågod Axel!

Jag vidhåller min fråga. Det finns dokumenterat att Jonas Attenius hade två stycken avstämningar med bolagsledningen för AB Framtiden inför den här affären. Vid det andra tillfället delgavs du också något som du själv betecknar som ett informationsblad. I advokatutredningen står det att det även innehåller en hel del viktiga uppgifter om affären. Jag undrar, Jonas Attenius, vad var det ni diskuterade på mötet i november där du fick ett informationsblad? Vad innehöll det informationsbladet? Hade ni . Där en diskussion om hur ärendet skulle hanteras vidare. Ordförande Då tackar jag Axel Darvik (L) och Jonas Attenius (S) för frågan och går över till fråga nummer nio, som är ställd av Axel Josefson (M) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Axel!

Tack! Nu kan man fundera på om det finns mer att säga om Karlastadsaffären och det gör det. Jag har en fråga till Jonas Attenius. Det kommunala fastighetsbolaget AB Framtiden har genomfört en fastighetsaffär där endast en del av fastigheterna förvärvas fullt ut medan resten förvärvas till 74 %. Affären inkluderar en köpoption som ger säljaren rätt att återköpa fastigheterna till samma pris som köpeskillingen uppräknat med halva konsumentprisindex. Detta innebär i praktiken antingen ett lån med mycket förmånliga villkor till en privat aktör eller en försäljning av en option till ett underpris vilket kan påverka konkurrensen på fastighetsmarknaden. Affären omfattar fastigheter med total köpeskilling på drygt en miljard kronor. Enligt uppgifter från vd i media är värdet på optionerna flera hundra miljoner. Om man ser det som en option, om man ser det som ett lån, blir det också höga miljonbelopp, utöver värdet på vad det innebär för ett pressat bolag att överhuvudtaget få ett lån. Vi misstänker att det är många andra aktörer i branschen, eller i andra branscher, som skulle vara intresserade av liknande upplägg. men att denna affär har riktats till en enskild aktör utan en öppen marknadsprocess. Det är allmänt känt att motparten i affären var i en pressad ekonomisk situation, men det är inte det enda som hade velat ha ett nollprocentlån från kommunen. Detta. är en affär som du har haft vetskap om, låtit passera utan att göra det formellt korrekt. Affären har fått kritik i revisionen. Dessutom har granskningen som kommunfullmäktige beställt fastställt både fel i beslutsprocessen och att upplägget är att se ut som ett lån till enskilda privata aktörer. Då är min fråga, Jonas Attenius, kommer du möjliggöra det så att också andra privata aktörer får lån med noll procents ränta av kommunen? Ordförande Tack Axel, då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack ordförande! Ja, Axel, du har ju anmält den här affären, vet vi, till konkurrensverket. Ja, det är bra. Tycker du det är bra Axel? Saker man är osäker på, det ska alltid prövas. Det är inga konstigheter i det. Jag har ingen detaljerad kunskap om den här affärens upplägg eller hur den gick till, vilket jag har sagt hundra gånger innan. Absolut i alla fall inte mer än vad du har Axel. Så jag kan inte riktigt svara på din fråga, som för övrigt också är mycket märklig. Den är på gränsen till att få framställas här i fullmäktige. Det visar lite hur den här frågestunden har spårat ur. Framtiden, och det inkluderar dina styrelseledamöter Axel, har konsekvent sagt, vad jag har hört, och det var det genia beslutet, det är en option. som har pressat ner priset på de byggrätter man har förvärvat för att uppfylla den här församlingens uppdrag. Nämligen att förvärva byggrätter och bygga bostäder i bostadsbristens Göteborg. Vill du ställa frågor till Moderaterna i framtiden hur de tänker så föreslår jag att du just gör det. Att gynna enskilda aktörer, absolut, det är ju olagligt. Det är det. För övrigt därför också som Stadsfastighetsförvaltningen, har gjort ett kraftigt formellt motstånd mot ert beslut att gynna ett enskilt aktiebolag. Så med anledning av det, varför jag drar in det, är ju för att det här är ju ärligt talat hyckleri. Tack! Ordförande Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M) för en replik. Varsågod!

Tack för det ordförande! Ja Jonas, du håller ju konstant på och gömmer dig bakom styrelsen. Vad har vi i framtiden? Och du vet mycket väl också. vilket statsrevisionen riktar kritik mot, en erinran att informationsspridningen inom styrelsen har varit väldigt bristfällig. Jag skulle säga att ledamöterna har blivit vilseledda i själva affären. Men det jag utgår ifrån är den här rapporten. Till skillnad från dig som har haft privata möten med vdn för AB Framtiden för att informera dig om affären så har jag bara rapporten att läsa. Då finns den här i Sirius rapport. Sidan 53, punkt 224. Vi konstaterar därför sammantaget att upplägget skulle kunna betraktas som att säljarna har fått låna pengar på villkor som utgångspunkten ställer oss tveksamma till om någon privat aktör hade erbjudits.” Du har ju samma information som mig här. Är det rimligt, tycker du, att privata aktörer ska få den här typen av erbjudanden och kommer du erbjuda andra aktörer detta? Tack. Ordförande Tack. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod.

Nej, alltså jag gömmer mig inte bakom styrelsen. Det är styrelsens uppgift att fullgöra fullmäktiges uppdrag att förvärva byggrätter och bygga bostäder i bostadsbristens Göteborg, till skillnad mot vad ni vill göra. Så att det är en stor skillnad. Och återigen, jag pekar på det. Nu säger du begreppet lån och så vidare. Dina egna ledamöter, Axel, säger ju att det är en option. De säger inte att det är ett lån. Eller hur? De har ju fattat det beslutet enigt i sin styrelse att det var en option, den här återköpsklausulen. Det är inte jag, utan det är Moderaternas styrelseledamöter som säger det. Tack. Ordförande Tack. Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M) Andra sista replik. Varsågod.

Ja, Jonas, nu är det väl dags att försöka bli lite mer självständig här, istället för att hålla på och gömma dig bakom styrelsen, där jag vidmakthåller, och även revisionen håller med i detta, att informationsspridningen har ju varit skiftande här. Man har haft mer information i vissa partiläger än i andra, och du själv har varit extra informerad jämfört med oss andra. Och jag utgår från vad som står i rapporten, som jag förväntar mig att du faktiskt har läst. Och det är väldigt tydligt där. På sidan 53, paragraf 224 står det så här ”Vi konstaterar därför sammantaget att upplägget skulle kunna betraktas som att säljarna har fått låna pengar på villkor som utgångspunkten ställde oss tveksamma till om någon annan privat aktör hade fått”. Då är min enkla fråga till dig, Jonas, om det här är någonting som kommunen ska syssla med, och kommer du säkerställa att andra privata aktörer får ett liknande erbjudande som de här fastighetsägarna har fått? Ordförande Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S), andra och sista replik. Varsågod!

Ja, jag kan bara konstatera att utifrån det påståendet, eller det som står i rapporten, så kan vi konstatera att styrelsen har agerat utifrån ett annat. De har ansett att det är en option, en återköpsklausul, och det har också Moderaterna i styrelsen agerat utifrån. Och när det gäller mitt informationsflöde, ja, det finns ju också, ni som läser Sirius rapport så väl, det finns ju också beskrivet i rapporten hur det har gått till de 45 minuterna. Tack! Ordförande Tack Axel Josefson och Jonas Attenius. Då går vi över till fråga nummer 11, som är ställd av Agneta Kjaerbeck (SD) till kommunalrådet Marina Johansson (S). Ja, det blir bra om du tar med dig och begär ordet, även för replikskifte. Jag får gärna begära ordet innan jag ger dig ordet.

Tack för ordet herr ordförande. Ordförande Du får göra så. Så där, varsågod.

Tack så mycket. Då har jag en fråga till Marina Johansson idag. Det kom ett brev till politiken från en 80-årig dam som olyckligt hade hamnat mellan stolarna. Jag är en äldre göteborgare som har fått hjälp av hemtjänsten utan avgift, då min pension är mycket låg. I höstas blev jag uppmanad av en handläggare att söka bostadsbidrag eftersom pensionen är så låg. När jag fick beskedet att jag skulle få 2 200 kronor i bostadsbidrag blev jag jätteglad. Men glädjen varade bara någon vecka. Efter att det här bidraget hade beviljats så höjde kommunen min avgift för hemtjänsten med nästan samma belopp. Nu i februari så är avgiften till och med 100 kr högre än bostadsbidraget. Utan bostadsbidraget hade jag haft 0 kr i avgift för hemtjänsten. Men nu när jag har fått bidrag så har jag istället skuldsatts och missade räkningar har gått till Kronofogden. När jag ringde och frågade handläggaren varför så fick jag till svar att det är olika kassor, staten och kommunen, och det är väl bra om alla hjälper till. Men för mig som individ så spelar det här ingen roll. Jag är 80 år och jag har väl rimligen gjort min del i att hjälpa till med att bidra till kommunen. Och nu får jag det till och med lite sämre än innan och jag tvingas dessutom för första gången i mitt liv hantera stressen med missade räkningar som har gått till inkasso. Så min fråga som lyder är. Tycker du Marina att det är rimligt att äldre människor ska uppmanas av ÄVO:s handläggare att med stor möda söka statliga bidrag och därefter direkt drabbas av att kommunen höjer avgifterna så att hon får nya räkningar som hamnar hos fogden? Tack för ordet! Ordförande Tack Agneta! Då lämnar jag ordet till Marina Johansson (S). Varsågod Marina!

Tack så mycket fullmäktigeordförande och tack Agneta för frågan. Jag vill börja med att säga att det är jätte olyckligt att en äldre göteborgare har hamnat i en sån här fruktansvärd situation. Jag tycker också att det är väldigt illa att i dagens Sverige att vi har så många äldre som lever så fattigt och med så små marginaler. Jag tycker också att det är skamligt att vi fortfarande har den orättvisa pensionärsskatten kvar i Sverige, att maten är så dyr, med mera. Vad jag vill säga är att det är jätteolyckligt och jag förstår verkligen hennes stress. Som du förstår så har jag inga mer detaljer i ärendet kring hennes situation, men jag vill bara säga det att. Jag hoppas att hon har kontaktat förvaltningen för man kan också begära anstånd när man får fakturor. Sen är det också så att vi har en myndighet som heter Pensionsmyndigheten som aktivt uppmanar att pensionärer ska söka. Det är väldigt många som inte vet om att man har möjlighet att kunna få bostadstillägg. De uppmanar också kommunerna att hjälpa till att informera om det. Det tycker jag att. Det är viktigt, men den här kvinnan har uppenbarligen hamnat i en väldigt hemsk situation. Så är mitt svar. Ordförande Tack Marina! Vill du ha en replik? Du får trycka på begär replik, inte ordet. Varsågod!

Då hoppas jag att vi i alla fall ser till att. De här stackars människorna med så låg pension inte hamnar i de här ekonomiska fällorna. Där bostadsbidrag i praktiken inte ger någon förbättring utan det leder istället till merjobb. Administrativt jobb för henne. Det kan man förstå att det blir stressigt. Dessutom hamnar hon hos Kronofogden. Då blir det olyckligt när förvaltningen går in och ger de här råden. För någonstans måste de också vara medvetna om att söker du det här när du har noll kronor i ersättning så kan det bli så att du får betala. Det tycker jag rimligen att man kan begära. Är man behjälplig med information från förvaltningen så ska man också tala om det så att hon har en valmöjlighet i det här i stället för att bara få en. Stor stresshantering. Ordförande Tack Agneta. Vill du ha en replik Marina? Ja, det får du. Varsågod.

Tackar. Fullmäktige och åhörare. Det är helt klart så att det här med information är jätteviktigt. Det ska gå rätt till. I det här fallet vet jag inte exakt hur informationen har gått till. Men jag håller med om att det är jätteviktigt. Och det är också viktigt att alla de äldre i Sverige som lever under sån ekonomisk pressad situation att man faktiskt också känner till att det finns sådana här tillägg man kan söka. Det är också en viktig del. Men framför allt så vill jag ändå framhålla att jag tycker att det är rent ut sagt fruktansvärt att så många lever så fattigt i Sverige bland Sveriges pensionärer. Då tackar jag för mig. Ordförande Då tackar vi Agneta Kjaerbeck och Marina Johansson för det. Vi går på sista frågeställningen. Den är ställd av Jörgen Fogelklou (SD) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod, Jörgen!

Tack för ordet, herr ordförande! Först vill jag tacka presidiet att ni tar upp frågan, för den kom in för sent. Den var skriven i tid, men vi har alla haft datorstrul, så den låg någonstans i internetrymden och så kom den in klockan fyra. Tack så hemskt mycket för att ni tar upp den här! Ja, det är så här. Det är vårt ansvar att se till att våra lokaler inte används på ett sätt som strider mot våra demokratiska principer och de värderingar som genomsyrar föreningens arbete. Därför vidtar vi nu åtgärder och har under morgonen tagit fram en handlingsplan för att förbättra våra rutiner och uppföljningar av uthyrningar så att något liknande aldrig ska ske igen.” Så skrev Folkets hus i Hammarkullen efter att det uppdagades att Alicans Nätverkets ledare talade och hyllades under Palestinarörelsens martyrkväll i Folkets hus. I onsdags, inte igår utan förra onsdagen, fick vi i kommunstyrelsen en dragning om extremism och att staden är medveten om att det fortfarande hyrs ut lokaler till högst tveksamma föreningar som bjuder in talare med extremistiska och odemokratiska värderingar. Dock fick jag inte svar på vilka konkreta åtgärder som görs idag och om vi ställer liknande krav i staden som exemplet ovan. Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till Jonas Attenius. Har du vidtagit konkreta åtgärder för att Göteborgs lokaler inte hyrs ut till extremister eller utnyttjas av odemokratiska krafter?

Tack ordförande och tack för frågan Jörgen. Jag måste ändå börja med att säga att du formulerar dig tydligare och bättre och mer enligt riktlinjerna eller korrekt enligt riktlinjerna. Det är inte varje dag du får beröm av mig men jag måste ändå säga det när andra gör det i den här kammaren. Jag har ju svarat lite grann på den här frågan tidigare på Martin Wannholt som ställde. Men jag försöker också kanske ge ett lite mer generellt och allmänt svar. För när det uppdagas att hyresförhållandena både i första och andra hand är olämpliga. så är det väldigt sällan att det kommer på mitt bord. Så är det. Men när jag fick vetskap om att terrorsympatier och gängledare var inne på ett möte i Hammarkullen så fördömde jag det även offentligt, naturligtvis genast. Enligt den information jag har från rotelansvariga kommunalråd för verksamheten i fråga, och då gäller det också bostadsbolaget som ägare och socialförvaltningen som stor aktör i området, så har man tagit i med hårdhandskarna direkt här. Hammarkullen Folkets hus ska ställa samma höga krav som Göteborgs Stad gör. Det är självklart och du redogjorde ju faktiskt i din fråga kring hur de själva har beskrivit det. De har uppenbarligen blivit lurade. enligt sig själva och detta av en direkt felaktig ansökan. Och tar också nu fram en handlingsplan precis som du själv sa för att detta inte då eller aldrig ska ske igen. Och när det har förekommit liknande allvarliga incidenter i andra kommunala hus så har vi tagit i lika hårt och det är självklart att det inte då ska förekomma någon våldsbejakande extremism eller kriminalitet oavsett om det rör Föreningshus eller om det är hyreshus eller någonting annat som vi äger gemensamt. Tack! Ordförande Tack Jonas. Jörgen varsågod.

Tack för det svaret där Jonas Attenius. Men det här uppdagas ju gång på gång. Det här är ju ett enskilt fall just nu. Det har ju skett tidigare. Jag satt i stadshus när vi hade Higab där. Ställde frågan till dem om Victoriahuset som har haft uppenbara problem. Kanske inte med deras hyresgäster men hyresgästerna har ju hyrt ut till andra. Och det är ju det här där du säger ja som är kommunstyrelsens ordförande, som är Göteborgs starka ledare. måste sätta ned foten och säga att vi har nolltolerans. I veckan pratade du i 20 minuter med Sverigedemokraternas gamla kanal Riks, där du sa att oppositionen klagar på att vi gör saker. Vad den här fullmäktigesalen säger stämmer tills förvaltningsrätten har sagt sitt. Varför kan man då bojkotta Israel, gå på en massa saker som man vet är fel, som man kommer bli fälld för, men inte i den här frågan? Varför säger du inte till Higab, sparka ut de här med en gång? I vissa fall kan du driva frågor som du vet kommer fällas i förvaltningsrätten, men i vissa frågor inte. Är det inte jätteviktigt, lika viktigt, att vi inte hyr ut till extremister här i stan? Ordförande Jag lämnar ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod!

Tack Jörgen! Du pratade om nolltolerans. Vi har nolltolerans. Jag tycker vi har väldigt tydliga riktlinjer. Det är nolltolerans. Sen är det inte jag personligen, där är vi där igen, som är ute och liksom är någon allmän granskare i staden, utan det är respektive nämnd eller alternativt respektive styrelse. Du nämnde Higab här, där vi haft problem, precis som du beskriver. Det är de som har agerandet. Så att vi har nolltolerans. Låt mig vara tydlig med det. Sen måste jag ändå kommentera det här med, nu tar du upp Riks och det är väl anmärkningsvärt, det måste jag ändå säga. Det kan väl du ta med dig i dina led att de blåste mig på en intervju. De utgav sig för att tidningen Arbetet och det var den tron jag gjorde den intervjun. Tack för ordet! Tack för ordet! Det här ska ju handla om extremism och så. Men bara för att bemöta det sista. Vad jag har fått till mig så skickade de ett mejl till dig och han hette samma sak som Arbetets journalist. Han skrev inte att han var från Arbetet. Att man inte sedan kollar upp vem man pratar med, det åligger ju faktiskt inte den som har skickat ett mejl. Men låt det vara osagt. Nej men så här, Jonas Attenius, vi har ju, och du är ju faktiskt kommunstyrelsens ordförande. Du kommer att få stå till svars när bolag, nämnder och allting agerar. Så är det ju. Du måste vara tydlig. Har vi problem i Victoriahuset till exempel, upprepade gånger, så måste du sätta ned foten och säga att det här är ta mig. F-a-n-k-e-n. Inte okej. Tack! Jag vill bara säga att jag är tydlig. Till och med jag ser att det är en berörd tidning som sitter här idag. Där var jag väldigt tydlig med Dagens Nyheter. Att det här är fullständigt oacceptabelt. Så nog sjutton är jag tydlig. Jag har däremot tillit till mina ledamöter från S, V och MP i de berörda styrelser och nämnder, om det skulle beröra er, att man agerar i de här frågorna. Men faktiskt också till den här planhalvan. För de här frågorna tänker jag att vi ändå kan vara överens. Tack! Ordförande Då tackar vi Jörgen Fogelklou och Jonas Attenius och därmed så är vi färdiga med frågeställningarna. angående arenaprojektet Och då går vi över till ärende nummer fem. Det är interpellation av Elisabet Lann, KD, till kommunstyrelsens ordförande angående arenaprojektet. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Kommunstyrelsens ordförande har överlämnat besvarandet till kommunalrådet Daniel Bernmar (V). Jag överlämnar ordet till kommunalrådet Daniel Bernmar (V). Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Den här interpellationen har ju ganska lång tid på nacken. Så det är mycket här som kanske egentligen borde debatteras senare. Men jag kan väl kort bara konstatera då att Elisabeth Lann har ställt tre frågor till kommunstyrelsens ordförande som har överlämnat till mig att svara på dem. En fråga rör kostnadsberäkningarna och om man känner sig trygg med dem. När det gäller kostnadsberäkningarna bedömer Stadsledningskontoret att, som vi ska komma ihåg arbetar intensivt med frågan, att projektet håller sig inom tidigare lagda ramar både när det gäller tid och kostnad. De belopp som har presenterats i olika vändor både sedan 2022 och framåt beskriver lite olika situationer, får vi komma ihåg. Dels har kostnadsläget förändrats dramatiskt med en 25-procentig inflation. Dels har de sex partier som har röstat igenom olika förslag här gjort olika justeringar i planen som innebär både prishöjningar och prissänkningar. Och dels har man kunnat specificera olika kostnader bättre. Det är förklaringen till det. Och gruppen, som jag uppfattar det, är nöjda. med att arbetet fortskrider, men kommer naturligtvis bevaka frågan närmare. Sedan är det en fråga som rör de påtagliga riskerna om projektet leder till färre evenemang eller tydliga målkonflikter. Då vill jag säga att vi tar naturligtvis till oss alla nämnder, styrelser och bolags uppfattningar utifrån stadens sedvanliga arbete med stadsutveckling. Det handlar både om att omhänderta kulturhistoriska värden men också andra sociala värden. Med det stannar jag i mitt försök att sammanfatta mitt interpellationssvar, som jag uppfattar att arbetsordningen kräver, och så vidtar vi debatten. Tack! Ordförande Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD) interpellanten. Varsågod Elisabet!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Som vanligt, tyvärr, får man börja med att konstatera att den här interpellationen har legat ett tag. Den kan uppfattas som obsolet i vissa avseenden. När den lämnades in hade vi inte tagit del av de kalkyler som nu ligger på bordet för hantering senare idag. En av mina frågor var om arenapartierna hade tagit del av kostnadsberäkningarna och kände sig tryggare. Vi vet nu att det handlar om enorma kostnadsvolymer. 14 upp mot 15 miljarder i investeringar. Det rör sig om 600 miljoner i årliga driftsunderskott. Man räknar också med ökade turismintäkter på 500 miljoner. För att reda lite i det här, det är väldigt intressant att förhålla sig till matematiken, för att bedöma nyttorna av den här gigantiska investeringen. Det är alltså vi göteborgare, göteborgarna där ute, som förväntas stå för de 600 miljonerna årligen i drift. Det konkurrerar med vår välfärd. Det är företagarna och staten som vinner på ökade turismintäkter. De ökade turismintäkterna av den här investeringen bedöms i bästa fall bli en halv miljard mer än idag. Men det är i bästa fall. Inte om det blir färre evenemang, som ju Got Event och andra befarar, eftersom den här uppställningsytan till Ullevi minskas kraftigt. Den är 50% mindre än Strawberry arena i Stockholm till exempel. Det är tre arenor som ska komma att dela på den här uppställningsytan i framtiden. Så det finns otroligt många målkonflikter. Det framgår ju i alla remissvar och allt underlag att de här målkonflikterna gör det till ett omöjligt projekt och ett förlustprojekt. Ordförande Tack Elisabet Lann. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Karin!

Tack så mycket, herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Vi återkommer till den här debatten senare idag under punkt 11, då vi ska ta beslut om inriktning för det här området. Men jag tänkte kommentera lite i interpellationsdebatten här, för det handlar ju om ekonomin. Jag håller verkligen med Elisabeth Lann, finns det ingen gräns? Vi vet att 2022 var det 6 miljarder man sa. 2024. eller nu idag, så säger vi 15 miljarder kronor. Det är extremt höga siffror. Man undrar om det finns nån gräns. Som Elisabeth Lann sa, varje år en ökad driftkostnad på en halv miljard. Notre Dame kostade 7 miljarder. i svenska kronor att renovera. Det här är dubbelt så mycket. Det är verkligen extremt mycket pengar. Finns det inte någon gräns för arenapartierna? Sen också den här frågan om färre evenemang. När man läser Got-event, alltså de som driver våra evenemang i staden, så säger de att det är en stor risk att vi inte får några evenemang till Nya Ullevi. Därför att man behöver den här avställningsytan som kommer att delvis tas i anspråk av de här planerna. Vilket gör att man försämrar konkurrenskraften för Nya Ullevi. Kanske förbättrar den någon annanstans, men var blir balansen där? Det gäller att ta hänsyn till vad våra egna bolag säger. När Got Event är så kritiska, så måste jag säga att jag tycker det är anmärkningsvärt att man ändå går vidare. Tack! Ordförande Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet, Aslan! Fullmäktige, åhörare, alla som lyssnar och allting! Ja, det är ju inte var dag jag ska gå upp här och säga att jag håller med föregående talare och föregående talare före och innan. Både Elisabeth Lann och Karin Pleijel har föredömligt varit här uppe och föredragit de här sakerna. Jag vill tacka dig för den här interpellationen, Lann, och en väldigt bra debattartikel i dag. Vi stödde Kristdemokraternas förslag i stadsbyggnadsnämnden häromdagen, gjorde jag. Jag måste ändå bara gå upp här och säga att jag befarar att detta är en ny västlänksdebatt. Det här kommer vi att få dras med hur länge som helst. Det är lika bra. Jag tror inte, men jag sitter ju inte med så jag ska liksom inte föregå, att de flesta är så där nöjda med vad man kommer överens om. Jo, men jag är lite nöjd. Jag har fått igenom det här och något annat parti är lite. Så alla är. lika missnöjda med allt. Det brukar vara så i de här stora, breda överenskommelserna. Nej, gör om, gör rätt, som vi i stadsbyggnadsnämnden gjorde häromdagen när vi bad om ursäkt när vi hade gjort fel. Och det ska man göra som politiker. Här har det blivit fel. Så ta tillbaka detta och gör om och gör rätt, säger jag. Tack för mig. Ordförande Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V), därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! I debatten nu får mina debattmotståndare den här frågan som att den är i ett vakuum. Men den är inte i ett vakuum. Behoven i centrala Göteborg och för göteborgarna är stora. Vi saknar idag idrottshallar, isrinkar, en ersättning för Lisebergshallen. Vi saknar en plan för att ersätta och uppgradera Scandinavium. Göteborg har i decennier haft en för liten simyta. för simidrotten. Idag står vi med gamla, små och uttjänta lokaler för idrott, kultur och folkhälsa. Om vi ska kunna komma vidare, om vi ska bygga framtidens Göteborg för våra barn, barnbarn, barnbarnsbarn, ända upp till 75 år in i framtiden, då kan vi inte bara säga nej. Sen vill jag också konstatera att flera av de saker som har sagts i den här talarstolen nu, de stämmer inte. Gott Event är inte jättekritiska. Gott Event vet att det finns en risk när uppställningsytan minskar. Därför har de arbetat med att omhänderta det behovet på ett så bra sätt som möjligt med de 10 000 kvadratmeter som blir kvar. Det stämmer inte att man kan jämföra 6 miljarder med 15 miljarder. Det är två olika siffror som inte innehåller samma saker och som absolut inte har följt inflationsutvecklingen. För så är det. Samma peng är en annan peng tre år senare, när vi har haft 25 % inflation. Så är det. När vi vill ha vissa kvaliteter eller vissa värden kostar det pengar. Ibland mycket, ibland lite. Det är inte samma projekt man jämför med om man jämför med någonting för tre, fyra, fem, sex år sedan, om man jämför idag. Men om man tittar på siffrorna noga så kan man konstatera att under de senaste tre åren har de rört sig inom samma spann givet att man räknar upp inflationen för samma sak. Sen har vi lagt till och tagit bort saker. Det tycker jag är bra. Det ska vi göra och det kommer vi fortsätta göra. Ordförande Tack Daniel! På Daniels anförande har Elisabet Lann (KD) och Karin Pleijel (MP) begärt en replik. Vi börjar med Elisabet Lann. Varsågod!

Tack så mycket! Det är helt sant, det existerar inte ett vakuum. Vi har jättestora investeringsbehov. Idrotten har enorma behov. Men varför då satsa på Nordens största centralbad i city? som vi kan finansiera tio lokalbad med om vi behöver vattenyta till idrotten? Det handlar ju i slutändan om prioriteringar. Är det Taylor Swift som ska hit? Är det SM i simning som är det viktigaste? Eller är det att göteborgarna får chansen att lära sig simma, att idrottsföreningarna får chansen att arrangera cuper? Det är klart vi måste ersätta idrottshallarna. Det är vi helt överens om. Vi säger inte bara nej. Vi säger titta på de planer eller de utredningar som visar att man kan uppgradera Scandinavium och få en fullgod konkurrens till uppgraderade Globen. Stockholm kunde göra det här för 800 miljoner. De arrangerar hockey-VM i vår. Det finns ju möjligheter att renovera Valhalla. Vi säger inte nej. Vi säger ja till bättre, billigare, snabbare och mer klimatvänliga alternativ. Ordförande Tack Elisabet! Och på detta höj, Daniel Bernmar (V) begär en kontrareplik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Det låter fint. Bättre, billigare och allting bara är löst. Men verkligheten ser inte ut så. Vi behöver fördubbla simytan i centrala Göteborg. Det kan Valhallabadet inte bidra med. Vi behöver, för att vara yteffektiva, kunna reparera. olika ytor så att man kan ha en simtävling samtidigt som man har motionssim, samtidigt som man har hoppträning. Det kan inte Valhallabadet bidra med. Verkligheten är att Valhallabadet kan inte bidra till att Sverige ens kan ha elittävlingar i simidrotter. Att Sveriges näst största stad inte klarar av det, så kan vi inte ha det. Så kan vi inte ha det för idrotten och så kan vi inte ha det för motionärerna. Det är inte samma sak. Det är inte bättre och det är inte billigare. Det vi gör är att vi får samma pris som man i teorin, om vi nu utgår från kostnaden för vallarbadet, för den pengen, 1,5 miljard, som det kostar. För 3 miljarder får man mer än dubbelt så mycket. Så är det. Tack. Ordförande Tack Daniel. Då lämnar jag ordet till Elisabeth Lann (KD) som är den andra sista repliken på Daniels anförande. Varsågod!

Tack så mycket. Det är inte nödvändigt att det är Valhallabadet som ska kunna arrangera simtävlingar eller att det måste ligga jättecentralt. Simsporten i all ära, det är ingen gigantisk publiksport. Den har få synergier med mässor, is och stora arenor. Vi skulle kunna arrangera fantastiska simtävlingar vid Lundbybadet som ändå ska renoveras där det pågår förberedelse för ombyggnation. Varför inte se till att. Ta det tillfället där det faktiskt finns yta och skaffa de läktarkapaciteter och utbyggda bassänger. Det skulle naturligtvis bli mycket billigare än på den extremt dyra centrala marken. Vi måste ju inte arrangera simtävlingar i city. Så det finns ju alternativ. Men eftersom ni har låst fast er vid ett antal punkter. I den här överenskommelsen, avtal eller handslag eller vad ni kallar det, så är ni inte öppna för att titta på de här utredningarna och de andra förslagen som kommer in från en rad aktörer som bryr sig om Göteborg. Ordförande Tack Elisabet! Då har ju Karin Pleijel (MP) begärt också en replik på Daniel Bernmans anförande. Varsågod Karin!

Ja tack, jag tittar bara på tabellerna här med. investeringskostnader och så. Det stämmer som Daniel Bernmar säger att man har lagt till 2 till 2,5 miljarder i hotell och kommersiella tillägg. Sen har ju investeringen då gått upp. väldigt, från Centralbadet från 1,7 miljarder och är uppe i 3,4. Arenorna från 4 miljarder till 7,5. Notan landar ändå på en extremt hög siffra. De här portarna vi behöver mot havet för att klara havsnivåhöjning och klimatförändringar, kostar i samma storleksordning. Det är gigantiska summor. Vi måste bevara Valhallabadet. Vi måste tänka på att bevara vår ekonomi. Så gör ett Ett omtänk kring det här. Gör något som är bra för miljön, som är bra för ekonomin och som är bra för vårt kulturarv, där Valhallabadet kan stå kvar. Ordförande Tack, Karin. Då har Daniel Bernmar (V) begärt en kontrareplik. Varsågod, Daniel.

Tack, Karin. Nu använder du ett exempel som jag tycker är viktigt att ha med sig. Du jämförde 1,7 miljarder för ett nytt centralbad med som mest 3,4 miljarder. Vi pratar egentligen i spann här och du jämför de översta siffrorna i de där spannen. Då är det så här att det där är två helt olika saker. I det första är det ett bad som en solitär. I det andra är det ett bad tillsammans med fyra stora idrottshallar. i samma anläggning för att skapa synergieffekter och maximera utnyttjandet och möjligheterna för skolor, motionärer och föreningar att utnyttja anläggningen. Man jämför två olika saker och så får man det att framstå som att det är samma peng. Det är det inte. Tack! Ordförande Tack Daniel! På detta har Karin Pleijel (MP) begärt en replik. Och det är andra och sista. Morsningskortet Karin.

Tack. Då kan man konstatera att planerna har växt i så fall. Det är ju bra om man kan ha synergieffekter av det man gör. Men det här alternativet som vi kanske ska diskutera lite senare här det är ju också att Valhallabadet kan bevaras i den gamla delen och utökas med en ny del. Det behöver inte vara så att vi tänker bort allt nytt bara för att vi vill bevara det gamla, utan vi kan Uppgradera istället. Det är möjligt med både Scandinavium och med Valhallabadet. Så vi behåller kärnan i Valhallabadet och vi utökar den för att tillgodose simintressen och idrottsintressen. Ordförande Tack. Karin, då är vi tillbaka i talarlistan. Just nu har vi bara Elisabet Lann (KD) som är sist i talarlistan. Varsågod Elisabet!

Tack så mycket! Jag ska inte göra den här interpellationsdebatten särskilt lång för vi kommer att återkomma till ärendet alldeles strax. Men jag tycker ändå det är viktigt eftersom det här handlade om ekonomin, så är det viktigt att komma ihåg också att när de här diskussionerna inleddes då skulle arenan, finansieras med byggrätter, skulle finansieras genom exploatering av området. I de uträkningar vi fick tillbaka 2022 i januari, då såg det ut som det kunde finnas en och en halv miljard drygt att hämta in i exploatering av området. Sen har det minskat successivt och nu ligger det på ett exploateringsminus på 600 miljoner. Matematiken är svår, det är svårt att följa siffrorna här, inte minst i och med att vissa kostnader flyttas från ena projektet till det andra, vissa delar som innan låg på arenan ligger idag på badet och så, så det är svårt att följa pengarna. Men det här när Daniel, som är lite världsmästare nästan på att låta väldigt inläst, när han säger att det håller sig inom ramen. Ja, det är ju en sanning med modifikation. Förutsättningarna har ju helt förändrats. Det skulle finansieras med byggrätter. Idag kostar det. Det ligger på minus bara att exploatera området. Inte en krona av försäljning av tomträtter finansierar den här arenan. Ordförande Tack Elisabet! För detta har Daniel Bernmar (V) begärt en replik. Varsågod Daniel!

Tack! Vi kanske inte behöver recensera hur vi pratar. Jag gör mitt bästa för att vara saklig i debatten. Det är min målsättning och det hoppas jag att Elisabeth också tycker. Då tycker jag att vi kan undvika att ge varandra olika epitet. Med det sagt vill jag ändå konstatera att Elisabeth har helt rätt i att både före 2022 och kanske framförallt före 2022. fanns det mycket stora drömmar om vad man skulle få ut från vissa partier och från vissa experter. Vad man skulle få ut i form av exploateringsintäkter på den här ganska begränsade ytan. Jag var inte en av dem som deltog i de spekulationerna. Därför att det var ganska uppenbart redan från början att det inte skulle ske, att inte det utrymmet fanns. Och det betyder naturligtvis att vi har som kommun ett stort finansieringsansvar och också ett väldigt stort ansvar att säkerställa att det här blir så effektivt och bra som möjligt för framtidens göteborgare. Ordförande Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Som är sist i talarlistan.

Tack Aslan och vi återkommer till den här debatten lite senare. Men jag vill också säga att vi är naturligtvis för idrotten. Ingen skulle vara gladare än jag om vi kunde bygga en 20 000 personers arena för Frölunda. Att vi kunde ha OS i simhoppning vart fjärde år här. Jag gillar både amatöridrotten, folkidrotten, elitidrotten, men vi har också en verklighet att förhålla oss till. Det här förslaget som ligger nu kommer att bli för kostsamt och dyrt. Nu ska jag citera Karin Pleijel här ibland också. Det mest klimatsmarta som finns är att behålla och inte riva och bygga nytt. Det gäller för övrigt all annan byggnad i staden också. Det mest klimatsmarta är att behålla och inte riva och bygga nytt. Tack! Ordförande Tack Jörgen. Jag har tomt på talarlistan. Anser vi att det är färdigdebatterat? Ja, då tackar vi interpellanten och alla som har haft anförande. Vi går över till ärende nummer sex. angående stadens representation Det är interpellation av Pär Gustavsson till kommunstyrelsens ordförande angående stadens representation. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Jag lämnar ordet till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande fullmäktigeledamöter! Jag har fått en fråga här av Per Gustavsson via en interpellation angående stadens representation. Det är två frågor. Den första handlar om att vi ser behov av att skärpa stadens styrande dokument kopplat till representation. Svaret på den frågan är nej. I dagsläget ser de inte något identifierat behov av att skärpa den typen av dokumentation. Representationsreglerna och deras efterlevnad har diskuterats även tidigare i relativ närtid. Jag tror det är ungefär två år sedan som vi tog den senaste upplagan. I nuvarande riktlinjer återfinns flera formuleringar som inskärper vikten av att all representation ska ske med göteborgarnas nytta i främsta fokus. Sen en annan fråga om det är lämpligt att Göteborgs stad firar bildandet av en diktatur. Och då vill jag säga att det hör inte till min roll som ordförande i kommunstyrelsen att detaljstyra vilket representationsarbete som genomförs. Även här finns det andra instanser, en så kallad representationskommitté, som jobbar just med de frågorna. Men på ett övergripande plan kan jag svara att Göteborgs Stad nästan alltid har sysslat med internationell representation. Oavsett vilken partikonstellation som har utgjort den styrande koalitionen. Detta har getts uttryck på olika sätt exempelvis genom närvaro på minnesstunder eller olika typer av jubileum. Men givetvis utgår vi från de riktlinjer som antagits. Avslutningsvis rent generellt så verkar vad jag vet inget kommunalt, regionalt styre eller för den delen den svenska regeringen om man ska ta nationella nivån. värdera representationsinsatser efter stats eller styrelseskick. Utan det är mer nyttor, sed, intresse, behov som får avgöra. Ordförande Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Pär Gustavsson (L) Varsågod Per.

Ordförande, fullmäktige! Först vill jag tacka kommunstyrelsens ordförande för svaret på min interpellation. Eftersom interpellationen väcktes under hösten och har varit bordlagd sedan dess tänkte jag att det nu är viktigt att påminna församlingen och åhörarna om varför den ställdes. I slutet av september förra året firades Folkrepubliken Kinas 75- årsjubileum. Efter firandet lyfte generalkonsuln särskilt entusiasmen från alla samlade. Göteborgs Stad deltog tillsammans med Västra Götalandsregionen, och stadens representant höll ett anförande vid firandet på Eriksberg. Det är ett agerande som jag menar är högst tveksamt. Ett firande av tillkomsten av en diktatur är inte ett sammanhang där staden ska synas i. Den kinesiska regimens brott mot mänskligheten är många och har orsakat miljontals människors död. Mänskliga rättigheter i Kina är i dag och på många områden satta på undantag. Sedan 2015 är göteborgaren Gui Minhai, författare och förläggare, fängslad i Kina efter en kidnappning i Thailand och därefter offer för en skenrättegång. I våras förra året framkom det också att journalister och politiker världen över hade drabbats av en global kinesisk hackerattack. Så även två ledamöter i den här församlingen. Regimens förlängda arm hackade alltså stadens, vårt e-postsystem, medan vi deltog i Kinas firande med entusiasm. Jag menar att det här agerandet ändå har skadat stadens förtroende och att vi därför också behöver se över. över styrningen av stadens representation. Ordförande Tack Pär. Då lämnar jag ordet till Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod till Jörgen.

Tack ordförande, kommunfullmäktige och andra som lyssnar. Jag är stolt över att Kristdemokraternas kommunalråd i Göteborg Elisabeth Lann kämpar för Taiwans rätt att existera som stat. Det handlar om att en liten stat med en viss grad av frihet inte ska bli uppäten av den kommunistiska diktaturen i Kina som Hongkong har blivit. I höstas krävde kommunistjättens representant i Göteborg under hot att stadens ledning skulle tysta munnen på Elisabeth. Det vänsterledda styret gjorde ingenting. Det har vi diskuterat tidigare. Bara kort efter det angreppet på svensk yttrandefrihet gick stadens främsta representant på fest för att fira den förföljande, förtryckande och förslavande kommunistregimens 75-årsjubileum. Jag vill tacka Per Gustavsson för att vi fått tala om det idag. I talet med lyckönskningar från stan sades inget anmärkningsvärt. Det som är anmärkningsvärt är att lyckönskningarna framfördes och det som inte sades. Inget påpekande om att i Sverige har vi frihet. I dag får vi höra att all representation sker med göteborgarnas nytta i fokus. Nå, det sades i varje fall inte nåt som kunde vara till nytta för Gui Minhai som kidnappats av kommunisterna. Jag hoppas för min del att ett kristdemokratiskt styre inte hade firat de kommunistiska förtryckarna. Det är tragiskt att Socialdemokraterna bugar sig. Ordförande Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson (L) som är sist i talarlistan. Varsågod Pär!

Tack ordförande! Kommunstyrelsens ordförande ser inte ett behov av att se över nuvarande regelverk och vill inte svara på frågan om agerandet var lämpligt. Som tidigare förste vice ordförande i den här församlingen har jag stått värd vid officiella och protokollära besök. Jag har mött ambassadörer och representanter från hela världen. I den rollen har jag också varit med och gjort bedömningar om vilken representation som ska genomföras av fullmäktiges presidium. Det är staten, inte staden, som bedriver svensk utrikespolitik, men staden kan och bör alltid överväga i vilka sammanhang vi vill närvara och inte minst tala vid. I denna fråga hade vi kunnat agera annorlunda. Som ett exempel har jag själv konsekvent tackat nej till att medverka vid olika evenemang som det tidigare ryska konsulatet genomförde. Efter händelsen i höstas kan jag också konstatera att regionen faktiskt har gjort en översyn av sin representation. Det tycker jag, som jag redan har sagt, att staden också borde göra. Avslutningsvis måste jag ändå bara lyfta det faktum att samtidigt som firandet pågick så pågick också bokmässan här i Göteborg. Där en rad olika organisationer och också företrädare för den här församlingen genomförde en manifestation för just Gui Minhai och Dawit Isaak. Jag kan väl säga och konstatera att inställningen i den här frågan är slående. Tack så mycket! Ordförande Tack Pär! Då är Jonas Attenius (S) sist i talarlistan. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande! Jag vill bara kommentera, eller två kommentarer egentligen. Först på Jörgen Knudtzon. Jag tycker jag har varit väldigt, väldigt tydlig i den här talarstolen att agerandet mot Elisabeth Lann var fullständigt oacceptabelt. Det har jag varit tydlig med innan. Så jag vill bara säga att det lät som jag inte har sagt någonting i den frågan. Jag har varit väldigt, väldigt tydlig. Sen när det gäller representation, och det är ju intressant här för att jag vet riktlinjerna jag kollade just nu. De togs här i december, alltså i slutet på den borgerliga. Det borgerliga styret, alltså förra mandatperioden. Så pass färska är de, även under ert styre, Per. Du har ju faktiskt suttit där, det är korrekt, i representationskommittén. Det är ju faktiskt vårt presidium som är det och gör de bedömningarna. Vårt presidium ska ju också vara brett politiskt förankrat. Så de diskussionerna tänker jag förs där. Jag misstänker att de har gjort det tidigare också, Per, som du anför. Det förutsätter jag att de gör framåt också. Tack. Ordförande Tack Jonas! För detta har Jörgen Knudtzon (KD) begärt en replik. Varsågod Jörgen!

Ordförande! Alldeles rätt Jonas. Jag ska gärna erkänna det. Du har i den här talarstolen bett om ursäkt för den behandling som Elisabet fick. Det jag pekade på var att, jag erkänner det, det är bra att det skedde. Men det jag pekade på var att ni inte såg själva sprängkraften i det som generalkonsuln hade för sig och agerade direkt. Ordförande Tack Jörgen. Jag har tomt på talarlistan. Jag anser att interpellationen är färdigdebatterad. Jag lämnar och går över till revisionsrapporter. personsäkerhet för förtroendevalda. Det är ärende nummer sju. Stadsrevisionens rapportsammandrag, granskning av personsäkerhet för förtroendevalda. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget, granskning av personsäkerhet för förtroendevalda. Jag lämnar ordet till ordförande i stadsrevisionen, Jonas Ransgård (M). Varsågod Jonas.

Tack ordförande! Jag skulle bara höja debattnivån lite här. Tack ordförande, fullmäktige och åhörare! Idag har vi två stycken rapportsammandrag som jag kommer att presentera helt kort. Det första av dem är frågan om personsäkerhet för förtroendevalda. Det är en fråga som jag tänker att den här församlingen kommer i nära kontakt med på olika sätt. Förtroendevalda med politiska uppdrag har ju en utsatt roll. Att olika aktörer utsätter förtroendevalda för hot, våld och otillåten påverkan riskerar att leda till negativa konsekvenser för såväl individer som för demokratin. Inte minst handlar det om det som kanske inte utmynnar i en öppenhet. i hot eller åtgärder, utan som redan på ett tidigt stadium leder till att förtroendevalda överväger och kanske avstår från att agera eller debattera i frågor för att man är orolig för vad som kan hända. Lagstiftningen är i dagsläget inte tydlig avseende vem som ansvarar för de förtroendevaldas trygghet och säkerhet. Sveriges Kommuner och Regioner har pekat på att det är viktigt att kommuner och regioner fattar beslut om och utvecklar en organisation för säkerhetsarbetet och ser till att skapa en systematik i det. Det är mot den bakgrunden som revisionsgruppen har uppdragit åt revisionskontoret att granska stadens arbete med personsäkerhet för förtroendevalda. Den här granskningen visar att det saknas formella beslut eller styrdokument som anger hur säkerhetsarbetet för de förtroendevalda ska bedrivas i staden. Ansvarsfördelningen upplevs som otydlig och komplex av de som är säkerhetsansvariga i nämnder och bolag. Det varierar stort hur nämnder och bolag arbetar för att trygga förtroendevaldas säkerhet. Risken för att man ska utsättas för hot eller påverkan identifieras av många nämnder och bolag. Man arbetar på de flesta håll förebyggande i någon mån. Men samtidigt är det färre än hälften. av nämnderna och bolagen som har dokumenterade rutiner eller riktlinjer för hur säkerhetsarbetet ska bedrivas. Kommunstyrelsen gör ingen samlad bedömning av incidenter riktade mot förtroendevalda eller av hur det här arbetet fungerar. Den uppföljning som görs behandlar endast medarbetarnas situation, alltså de anställda i staden. Det här att de förtroendevaldas säkerhet inte följs upp kan ju leda till att åtgärder som borde ha gjorts inte genomförs, att man inte identifierar påverkansförsök som pågår eller säkerhetsbrister som behöver åtgärdas. Därför blir då den samlade bedömningen här att det här arbetet behöver förbättras väsentligt och bedrivas med mer systematik. Och det vi från revisionsgruppen ser framför oss är att kommunstyrelsen bör ta ett samlat grepp här utifrån sin samordnande roll för att förtydliga styrningen, ansvarsfördelningen och uppföljningen avseende förtroendevaldas säkerhet. Det här är också ett särskilt känsligt område kan man säga därför att det berör ju enskilda förtroendevalda som personer och när man då blir utsatt i sitt offentliga uppdrag. så kan det ibland bli en svår gränsdragning vad som handlar om personen så att säga och vad är det egentligen som handlar om uppdraget. Och där omgivande myndigheter, inte minst Polisen, agerar som att det är den förtroendevalde själv som har den här frågan i sin hand och i någon mån är ansvarig för samordningen av den. När vi kanske som förtroendevalda ser det som naturligt att det är kommunen som uppdragsgivare som borde vara huvudman för det säkerhetsarbete som finns. Här tror jag det är många som har. olika erfarenheter att peka på. Själv råkade jag ut för för ett antal år sen att en kampanjarbetare från ett annat parti skrev hotbrev till kvinnor runtom i landet och skrev mitt namn under. Det där kryper ju väldigt nära en själv. Man får hantera frågor av typen att det här med dina brev inte är mina brev. Det är brev som någon har skrivit med mitt namn under, men det blir ändå. på något sätt en personlig fråga. Och här tänker jag att det blir extra angeläget då att kommunstyrelsen tar ett samlat grepp så att det blir tydligt att det är kommunen och inte den enskilde förtroendevalde som tar stafettpinnen här så att säga och säkrar arbetsmiljön för alla förtroendevalda i mer eller mindre utsatta uppdrag. Men det är viktigt också att man inte agerar först när den här situationen uppstår utan att man agerar redan innan så att varje förtroendevald. kan känna en tillförsikt i att skulle det hända nånting så finns organisationen där för mig och jag kan känna mig fri i att debattera och agera i frågor som jag tycker är angelägna utan att blicka över axeln så att säga och tänka vad vågar jag tycka någonting om för då är vi illa ute. Ordförande Tack Jonas, då har vi en talarlista. Vi börjar med Mattias Tykesson (M), därefter Eva Flyborg (L). Varsågod Mattias.

Tack så mycket, herr ordförande, fullmäktigeledamöter, göteborgare! Tack för en viktig och bra rapport från stadsrevisionen! Säkerhetsfrågan för förtroendevalda borde vara den mest prioriterade interna frågan, sett till vårt omvärldsläge och det samhällspolitiska klimatet. Jag blir ganska oroad när jag läser detta och det som revisionen tar upp här. Speciellt då, jag citerar, i granskningen har vi sett att det inte finns gemensamma rutiner och arbetssätt för hur hot och våld, otillåten påverkan som riktas mot förtroendevalda ska dokumenteras och följas upp. Så här finns det helt klart en hel del att jobba med och det här är ingenting som kan vänta till imorgon utan det här ska ske nu, innan det kanske är för sent faktiskt. Det här är jätteviktigt. Oerhört viktigt. Ordförande Tack Mattias! Då lämnar jag ordet till Eva Flyborg (L). Därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Eva!

Tack så mycket herr ordförande! Tack för en bra och viktig granskning. Den visar, som Mattias sade innan, att det finns behov av ytterligare insatser både vad gäller styrning och ett mer systematiskt säkerhetsarbete. Det är av yttersta vikt att förtroendevalda inte hindras i sina uppdrag och att det finns tillräckligt med stöd om man nu skulle utsättas för hot, våld eller till exempel otillbörlig påverkan. Den sista är väl egentligen den allra svåraste. Jag måste också tillägga att regeringen nyligen har lagt fram ett nytt lagförslag som heter Stärkt skydd för vissa förtroendevalda. Det innehåller skyldigheter att förebygga hot och våld mot förtroendevalda. Men också en förstärkt intern kontroll mot fel och oegentligheter. Det här sätter ju faktiskt en ökad press på oss i kommunen att agera i fortsättningen. Den ska träda i kraft redan nu i juli i år. Så full fart framåt i en viktig säkerhetsfråga. Det här kanske till och med är något för det nya säkerhetskansliet, Jonas. Tips från coachen till sista. Ordförande Tack Eva! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Tack fru ordförande och tack till stadsrevisionen. Det här är precis som jag tror många i den här församlingen och även våra nämnds politiker och även i styrelser också emellanåt, tyvärr får känna av. Jag tror många av oss har erfarenheter av situationer där man har känt sig tveksam till sitt uppdrag. Det är ytterst, som Jonas också sa, demokratihotande. Vi har ju fått det här uppdraget till kommunstyrelsen och i sedvanlig ordning så ska vi svara inom given tid fram i sommar här. Men det blir också viktigt, precis det var det jag skulle säga, som Eva Flyborg lyfte nu, den nya lagstiftningen så att vi också får med det in. i detta för vad jag uppfattar var nytt för mig också redan i sommar. Det ska träda i kraft vad jag uppfattade. Mikas instämmande här. Och den blir viktig att ta med i vårt arbete och i vårt svar hur vi ska göra det på ett sammanhållet sätt och vi kan förbättra på ett väsentligt sätt och mer systematiskt. Tack till revisionen i ett angeläget ämne och vi får anledning att återkomma här framåt sommaren. Tack! Ordförande Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD) som är sist i talarlistan. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet, herr ordförande! Jag vill tacka stadsrevisionen och Jonas Ransgård för en väldigt bra revision. Jag vill också tacka dig för lite personliga anekdoter. Jag tänker inte stå här och dra en massa sådana själv, för då hade jag kunnat stå här en timme eller två. Men jag kan tala om att jag fick det senaste från Nacka kommun, som har fått in ett mejl i mitt namn. Man kan gå in på Nackas kommuns sida och skriva vad man vill där. Så det är inte så att någon mejlar. Då hade jag frågat om den kommunala musikskolan. och om det här verkligen var en flöjt. Och så hänvisade de tillbaka och sade nej vi har ingen sån. Och så var det en film på en väldigt explicit homosexuell avsugning. Det är jävligt otrevligt när sånt här händer. Det händer mig varje år, får jag såna här drivar. Vi måste ta detta på allvar. Jag tycker ändå att vi har en ganska bra säkerhet, åtminstone för oss kommunalråd tänkte jag säga, med säkerheten där uppe. Men våra förtroendevalda är extremt utsatta och det ska de slippa vara. Tack så hemskt mycket för revisionen och jag hoppas att kommunen tar de här frågorna på allvar. Ordförande Tack Jörgen! Då är det tomt på talarlistan och jag vill också passa på att tacka stadsrevisionen. För den rapporten vill jag ha ordet, Jonas. Varsågod. Nästa. Men då tackar vi statsrevisionen för det här och antecknar rapporten. nära relationer Då går vi till ärende nummer 8. Det är nästa rapport. Det är statsrevisionens rapportsammandrag Granskning av arbete mot våld i nära relationer. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget Granskning av arbetet mot våld och i nära relationer. Därmed lämnar jag ordet till ordförande i stadsrevisionen, Jonas Ransgård (M). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare. Då kommer vi till den andra rapporten för dagen. Den handlar om stadens arbete mot våld i nära relationer. Här har stadsrevisionen gjort ett urval, så det är socialnämnden Centrum, socialnämnden Hisingen, Nämnden för funktionsstöd och Äldre samt vård och omsorgsnämnden som har ingått i den här granskningen. När vi tittar på resultatet så pågår det väldigt mycket bra arbete. Jag vill börja med att säga det. Det är tydligt att den här frågan är i fokus. Den har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Och det pågår väldigt mycket arbete. Arbetet med att ge stöd är i huvudsak ändamålsenligt men behöver stärkas inom vissa områden. En sak som vi särskilt har uppmärksammat här och vill peka på är att säkerställa att våldsutsatta som är äldre eller har en funktionsnedsättning får stöd utifrån behov. En del av det här stödet förutsätter kanske en handlingsförmåga eller ett handlingsutrymme som inte alla utsatta har. och där kan man ha anledning att särskilt uppmärksamma äldre kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning, med utländsk bakgrund eller med missbruks eller beroendeproblem. Det är också viktigt att de staden-gemensamma insatserna är kända så att de kan komma utsatta personer till del. Här behöver man tänka lite extra på hur man kan kommunicera. för att nå ut med information också till människor som lever i en miljö där man är kontrollerad i en stor del av sitt vardagsliv hur man ändå kan nå fram med information om vilken hjälp som finns att få. När det gäller arbetet med att förebygga fortsatt våld att upptäcka och ge stöd till våldsutövare som behöver insatser för att ändra sitt beteende bedömer vi att det finns en större risk att det här inte är ändamålsenligt. Det saknas bl.a. rutiner för att ställa frågor i syfte att upptäcka våldsutövare som behöver insatser för att komma ur sitt beteende. Här lämnar revisionen då ett antal rekommendationer. När det gäller socialnämnden Centrum visar granskningen att nämnden behöver utveckla arbetet med att nå fler och erbjuda insatser till olika grupper av våldsutövare. Som en del i detta behöver också möjligheten att följa upp arbetet stärkas. Där har vi uppmärksammat bristande resurser. Socialnämnden Hisingen behöver utveckla styrningen när det gäller att ställa frågor om våld för att upptäcka våldsutsatta som behöver stöd. Nämnden behöver också, precis som socialnämnden Centrum, utveckla arbetet med våldsutövare för att nå fler som behöver insatser för att ändra sitt beteende. Och det här är ju ett arbete som socialnämnderna med fördel kan samarbeta kring förstås. Äldre samt vård och omsorgsnämnden behöver stärka följsamheten till sin rutin för att ställa frågor om våld för att upptäcka våldsutsatta som behöver stöd. Här finns alltså en rutin som är ändamålsenlig men som inte tillämpas i tillräcklig utsträckning. Nämnden behöver också fortsätta arbetet med att se till att personalen i verksamheten har den kunskap som den behöver för att kunna upptäcka och agera. vid upptäckt av våld. Och till sist, nämnden för funktionsstöd behöver, liksom äldrevård samt omsorgsnämnden fortsätta arbetet med att se till att personalen i verksamheten har den kunskap som behövs för att kunna upptäcka och agera vid upptäckt av våld. är de rekommendationer som stadsrevisionen lämnar efter den här rapporten. Vi följer som vanligt upp detta med en efterfrågan på att berörda nämnder inkommer med svar på hur man avser att ta hand om de här framöver. Tack! Ordförande Tack Jonas! Då har vi en talarlista. Vi börjar med Eva Flyborg (L), därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Eva!

Tack herr ordförande och tack Jonas och stadsrevisionen för en väldigt bra och väldigt viktig rapport! Revisionen konstaterar att man i huvudsak arbetar i enlighet med lagen, och det är ju bra. Men man konstaterar samtidigt att det finns brister och att mörkertalet är stort. Jag skulle vilja tillägga att mörkertalet är mycket stort. Särskilt gäller det här de mest utsatta grupperna, som vi hörde här nyss. Det är äldre kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor med utländsk bakgrund eller med till exempel beroendeproblem. Det är faktiskt så att det är först genom dödsfallsutredningar som man kunnat identifiera stora brister i just samhällets stöd. Våldet upptäcks helt enkelt inte, och responsen har vid upptäckt varit ganska svag, och med en dålig samverkan i staden. Problemet är förstås att våldsverkaren sällan anmäler sig själv, eller hur? Kunskap i ämnet, rutiner som fungerar, bättre respons från samhället är nödvändigt. Vi Liberaler har en stolt tradition av att driva på i den här frågan, vilket vi har gjort under många, många år. Till exempel införandet av screeningverktyget FREDA inom socialtjänsten eller möjligheten att vräka våldsutövare från bostaden. Det är två exempel. Arbetet behöver verkligen förstärkas och tills dess, dessvärre, herr ordförande, kommer våldsverkare att fortsätta sin terror. Ordförande Tack, Eva. Då lämnar jag ordet till Jonas Nilsson (V). Därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Jonas!

Tack ordförande! Jag vill tacka Stadsrevisionen för en viktig och genomarbetad granskning. Socialnämnden Hisingen har i tisdags gett uppdrag till direktören att återkomma med åtgärder avseende rekommendationer i granskningen. Styrningen av arbetet behöver bli tydligare, samverkan mellan nämnderna behöver bli bättre. Nämnden har under förra verksamhetsåret och i det här årets genomförandeplan tagit initiativ för att stärka arbetet mot våld i nära relation. Nämnden har stadens norrvision som sin ambition. Jag vill också passa på att uppmana till det som granskningen påminner om, att stadens gemensamma psykologenhet som ligger under socialnämnden i Hisingen finns och kan användas av alla socialnämnder för att erbjuda stöd till våldsutsatta och våldsutövare. Ordförande Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Sophia Nilsson (MP), därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod Sofia.

Tack ordförande och tack för rapporten! Det är bra att vi har ett gediget program när det gäller att motverka våld i nära relationer. Det viktiga är ju implementeringen, hur det fungerar ute i våra verksamheter och det ser lite olika ut, även om det såklart görs mycket bra arbete. Men det är ju ändå så att det räcker att det är en person som inte får rätt hjälp så har vi ändå inte lyckats. Jag träffar många som är besvikna på hur det fungerar i staden. Drabbade vill bli tagna på allvar, man vill bli sedd, antingen man väljer att själv ta steget att få hjälp eller att det är så att man är i en situation att man kanske är i kontakt med socialen för att det är bråk hemma med barnen men att det inte är det som egentligen är problemet. Man söker vård på grund av fysiska besvär men även psykiska och då ska det vara självklart att frågan ställs, att man kan se bakom det man träffar på. Det här är svårt nog för vem som helst, men precis som vi hörde här så är det ännu svårare. Man kanske är funktionsnedsatt, man har utländsk bakgrund. Det kan vara att man är äldre och i hela sitt liv har varit beroende av sin man när det gäller ekonomin. Då krävs det att det finns särskild kunskap hos våra anställda och samverkan som vanligt. Det finns många fantastiska insatser i Göteborg, det vet vi. Men det gäller att våra anställda har kunskapen om detta. Och sen när det gäller förebyggande, ja det är en fortsatt utmaning. Men det är ju ändå så att våldet kan inte accepteras. Det kan inte accepteras att det normala är att ta hand om skadorna, istället för att våldet ska ta slut. Tack. Ordförande Tack Sophia. Då lämnar jag ordet till Nina Miskovsky (M). Därefter Mariette Höij Risberg (D). Varsågod Nina.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare och statsrevisionen. Jag vill ändå passa på att säga några ord i det här viktiga ämnet. Våld i nära relationer är ett av de största samhällsproblemen vi har i dag. Det drabbar kvinnor, män och barn fysiskt, psykiskt och ekonomiskt. Många lever i rädsla, isolerade från stöd och känner sig maktlösa att ta sig ur situationen. Men vi kan alla göra skillnad. För det första måste vi våga se och agera. Om man misstänker att någon i ens närhet far illa, att våga fråga, våga lyssna och våga hjälpa. För det andra måste informationen, stödet och insatserna stärkas för de som drabbas och för de som slår. Det kan vi se flera exempel på i denna rapport. För det tredje behöver vi arbeta förebyggande. Skolor måste undervisa om sunda relationer. Samhället måste förändra attityder som normaliserar våld och kontroll. Ingen ska behöva leva i rädsla i sitt eget hem. Vi har alla ett ansvar att se, lyssna och agera. Ordförande Tack Nina! Då lämnar jag ordet till Mariette Höij Risberg (D), som är sist i talarlistan. Varsågod Mariette!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! Ja, det är avgörande att hela staden samarbetar för att effektivt motverka våld i nära relationer. Stadsrevisionens granskning understryker vikten av att förbättra och stärka det arbetet inom olika verksamheter för att både upptäcka, stödja men även förebygga våld. För att det här arbetet ska bli framgångsrikt så krävs att alla aktörer inom staden, oavsett nämnd, har en gemensam förståelse för hur våld kan identifieras och hanteras. Ett samordnat arbete är nödvändigt, inte bara för att ge stöd till de som utsätts för våld, utan också för att nå ut till de som utövar våld och få dem att söka hjälp. För att vara framgångsrika i det förebyggande arbetet behöver vi säkerställa att vi har rätt verktyg och rutiner för att identifiera våldsutsatta och våldsutövare i ett tidigt skede. Här är utbildning av personal en grundläggande förutsättning. Samverkan och samordning mellan nämnder och enheter måste stärkas för att vi ska kunna erbjuda ett heltäckande och effektivt stöd till både utsatta och våldsutövare. Det handlar inte bara om att följa lagar och riktlinjer, utan att skapa ett samhälle där ingen ska behöva vara rädd i sitt eget hem. Ordförande Tack Mariette! Då är det tomt på talarlistan. Där kommer Agneta Kjaerbeck (SD) Varsågod, Agneta.

Herr ordförande. Människor med funktionsnedsättning utsätts ibland för våld i tystnad. De är beroende av sina förövare. En partner, en assistent, en släkting. De kan ha svårare att larma. Det är svårare att bli trodda. Deras blåmärken förklaras bort. Deras rädslor avfärdas som överdrivna. Men vi måste våga se, och vi måste våga fråga. Vi måste våga lyssna. och det som inte sägs lika mycket som det sägs. För varje människa har rätt att vara trygg oavsett funktionsförmåga. Ingen ska behöva sitta tyst vid köksbordet och vara rädd. Det börjar bli bättre med det arbetet i funktionsstöd, men det är fortfarande en liten bit kvar. Det är viktigt att inte sluta jobba i de här frågorna och att inte ge upp. Tack för ordet. Ordförande Tack Agneta! Nu är det tomt i talarstolen. Jag vill också passa på att tacka statsrevisionen för rapporten. Kan rapporten antecknas? Ja. kommunstyrelsens ordförande samt förste och andre vice ordförande för år 2025 Och då är vi på ärende nummer nio. Fastställande av arvode för heltidsarvoderad förtroendevalda, kommunstyrelsens ordförande samt förste och andre vice ordförande för år 2025. Under följande ärende föreligger jäv för ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen. Ersättare får träda in under denna punkt. Och då tänkte jag att då väntar vi lite grann tills det har blivit ett skifte. Då ska vi se. Vi har väntat en liten stund till, tills alla hunnit logga in. Men vi kan börja och det är ärende nummer nio, fastställande av arvode för heltidsarvoderat förtroendevåld av kommunstyrelsens ordförande samt förste och andre vice ordförande för år 2025. Kommunstyrelsen föreslår att arvodet för heltidsarvoderat förtroendevåld för år 2025 fastställs till 72 260 kronor per månad. Arvodet för kommunstyrelsens ordförande fastställs till 93 550 kronor per månad och för kommunstyrelsens förste och andre vice ordförande till 88 665 kronor per månad. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Alfred Ekman (S), därefter Anders Sundberg (M). Varsågod Alfred!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare! I SD-regeringens Sverige har allt fler göteborgare börjat vända på varenda krona. Räntorna har skenat och maten har aldrig varit dyrare. Regeringens och SD:s nedskärningar på välfärden har inneburit att många som jobbar inom vården, skolan och omsorgen har i praktiken fått reallönesänkningar. Sverige och Göteborg har blivit fattigare. För det är välfärdspersonalen som får betala för att vi har en bra sysselsättning. som får betala priset när det är tuffa budgetkrav. Att kommunalråden i en sådan situation avstår en löneförhöjning är inget annat än rimligt. Det är också för att föregå med gott exempel. Högerpartierna väljer istället att aktivt lägga politiska förslag om att höja deras redan höga löner. Det är rent ut sagt osmakligt. Vi kommer få höra här idag från högerpartierna som anklagar oss för populism eller symbolpolitik. Men för mig så handlar det om respekt. Det handlar om att vi och de ytterst politiskt ansvariga ska kunna se välfärdspersonalen och göteborgarna i ögonen. Det är inte heller någon symbolpolitik. Tvärtom så för vi en konkret politik som till skillnad från högerpartierna gör att de som behöver få lite mer över plånboken också får det, genom att exempelvis sänka biljettpriserna i kollektivtrafiken. Med det sagt så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Alfred! Då lämnar jag ordet till Anders Sundberg (M), därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Anders!

Tack så mycket ordförande, ledamöter! Jag noterar vad du sa tidigare. Jag ska inte gå i polemik kring det, men jag vill framför allt lyfta det som vi har synpunkter på. Det handlar om den princip och överenskommelse som vi har gällande arvodeshanteringen i den här staden sedan många år, sedan 2003. Det som händer nu är att man bryter den överenskommelsen. Vår uppfattning är att den här typen av överenskommelser är gjorda för att hållas och att det skulle kunna vara lämpligt att hålla kvar den nuvarande överenskommelsen, inte nästa val, då man ändå sätter sig ner och diskuterar det här på nytt. Jag ska inte ta ordet symbolpolitik i min mun på det sättet, för det här handlar inte om det. De belopp vi pratar om är väldigt. oväsentliga. Här handlar det om en viktigare sak och det är att vi som helhet, som grupp, är överens. Vi ska också tänka på att det var inte minst Socialdemokraterna som begärde att i den nya allmoges beredningen inte skulle ingå några aktivt arbetande politiker. Där har vi helt andra personer idag än vad som fanns förut. Det var återigen för att hålla isär det här med att politiken lade fingrarna i det här. Så att jag skulle därför vilja yrka på bifall till stadsledningskontorets förslag och rösta nej till det här förslaget från S, V och MP. Tack! Ordförande Tack Anders! Då lämnar jag ordet till Jonas Nilsson (V), därefter Allan Stutzinsky (L). Varsågod Jonas!

Tack! Politiker ska inte leva i sus och dus medan de man representerar måste kämpa för att få vardagen att gå ihop. Men att heltidsarvoderade politiker inte ska ha för höga arvoden är inte bara viktigt ur en rättviseprincip. Det fyller också en funktion i att undvika att ekonomiska incitament är det som lockar till politiska uppdrag. Visst har vi sett exempel i närtid på förtroendevalda som inte har invånarnas bästa för ögonen, utan snarare drivs av sitt egenintresse. Jag tycker att vi bör använda de mekanismer vi kan för att säkerställa att det är de som drivs av ett samhälleligt och solidariskt engagemang som får förtroendet att leda staden. Att motarbeta det relativt lilla ingreppet att frysa lönerna på de redan höga nivåerna de ligger på idag ser jag som direkt avslöjande för vart ens egentliga intressen ligger. Bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack. Ordförande Tack! Då lämnar jag ordet till Allan Stutzinsky (L) eller därefter Hans Arby (C). Varsågod Allan!

Ja tack! Ja det finns få arbeten eller uppdrag som är förenade med så mycket ansvar, så stor tidsåtgång och så stor utsatthet som att vara politiker i första ledet. Utsattheten pratade vi just om för en liten stund sedan. Ändå är det så att det finns ingenting som är så lätt som att använda politikers arvoden som ett populistiskt slagträ i debatten. Då gör man det genom att lura människor att tro att bara politiker inte får några arvoden så löser vi välståndets problem. Välfärden klarar sig då. Sättet att hantera detta är ju naturligtvis att träffa en överenskommelse. om vilka regler som ska gälla för politikers arvoden. När man har träffat de överenskommelserna då måste man ha kraft nog att hålla fast vid dem. Jag yrkar bifall till Stadsledningskontorets förslag. Ordförande Tack Allan! På detta har Jonas Nilsson (V) begärt en replik. Varsågod Jonas!

Tack! Vi kanske ska prata om vilka löner det handlar om. Jag undrar om det är svårt att klara sig på de 72 260 kronor i månaden som heltidsarvoderade förtroendevalda har. Är det svårt att klara sig på 88 665 kronor i månaden som kommunstyrelsens första och andre vice ordförande har? Är det kämpigt för kommunstyrelsens ordförande att klara sig på sina. 93 550 kronor. Jag tror det räcker. Ordförande Tack! På detta har ju Allan Stutzinsky (L) begärt en kontrareplik. Varsågod Allan!

Det är klart att de flesta människor som är förvärvsarbetande har inte de löner som politikerna har. En majoritet har nog inte det. Men det finns en ganska stor minoritet som tjänar ändå mer pengar, kanske mycket mer pengar. De har ofta inte så utsatta, ansvarsfulla eller tidskrävande uppdrag som politikerna har. Det är inte självklart att det förhållandet att en person är framgångsrik i sin karriär, gör att han eller hon skulle bli en dålig politiker. Det kan tvärtom vara så att den som har lyckats bra utanför politiken, kanske just i många fall är de personer som vi behöver i politiken. Ordförande Tack Allan! Och på detta har Jonas Nilsson begärt sin andra sista replik. Varsågod!

Är du säker på att du vill prata om de som tjänar mer än 95 000 kronor i månaden med en socialist? Vi kan prata om de lönerna i samhället också. De skulle jag inte bara vilja frysa, de skulle jag vilja sänka. Ordförande Tack! Då lämnar jag ordet till Hans Arby (C). Därefter Frida Tånghag (V). Varsågod Hans!

Tack ordförande, övriga ledamöter och åhörare! Politiker ska inte sätta lön på sig själva. Det är därför vi sedan. 2003 haft modellen att räkna upp arvodena utifrån genomsnittliga löneökning hos stadens anställda. Det var väldigt klokt av våra föregångare att avpolitisera frågan på det sättet. Då minskar vi risken för omotiverade höjningar som har skett i vissa kommuner och för den typen av populism som Jonas Nilsson ger uttryck för. Sen kan det finnas skäl att frångå principen, men det är bara i undantagsfall. Annars urholkar man snabbt den principen. Var det ett sådant fall förra året? Ja, kanske. Då var kommunens ekonomi väldigt pressad, framför allt på grund av de höga pensionsavsättningarna. Då kanske det var en bra signal den gången att göra det. Nu har vi inte samma läge, även om det naturligtvis alltid är krävande att få budgetarna att gå ihop. Man kan alltid diskutera hur mycket ett uppdrag eller en person är värd. Men den överenskommelse som finns, har ett väldigt stort värde att hålla kvar i. Så jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet. Ordförande Tack Hans. På detta har Jonas Nilsson (V) begärt en replik. Varsågod.

Tack. Det handlar inte om populism, utan det handlar om principer. En princip som vi i vårt parti tar på så pass stort allvar. Att vi har ett tak på hur mycket man får plocka ut eftersom man fått sitt arvode. Så våra heltidspolitiker tjänar inte de här jättestora summorna. Utan måste betala en relativt stor del, eller majoriteten, merparten av arvodet tillbaka till partiet. Så det är absolut inte populism, utan det är viktiga principer det handlar om. Tack. Ordförande Tack, en kommentar och replik. Varsågod Hans.

Ja, nej men och det hedrar er att ni har den ordningen också och det är naturligtvis helt upp till er. Här är den principen att vi har den automatiska justeringen som ligger i linje med övriga löneförhöjningar i staden som är viktigt att hålla fast vid. Men det är populism. Det är väldigt lätt att säga, men titta den direktören har så mycket och den har så mycket och den har så lite. Det kräver, då pratar vi verkligen någon större samhällsdiskurs vi ska ta upp här och det är inte det handlar om. Det är viktigt att vi avpolitiserar på det här sättet och låter det rulla enligt den principen för att slippa den här typen av diskussioner. Tack! Ordförande Tack! Då går vi tillbaka till talarlistan och det är Frida Tånghag (V). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Frida!

Tack så mycket! Då var vi här i år igen och det var det här med populism. Det här är inte populism, det här är vänsterpolitik. Det är den politik vi står för. Den grundar sig i ideologi. Vår ideologi. Vi drev det förra året, året innan det och även förra mandatperioden. Då har vi velat vara populära länge, tänker jag. Men jag tänker att det kanske vore trevligt om den här sidan. också kunde erkänna sin ideologi, nämligen att man står för att den som har mycket kan få lite mer. Det gör väl inget? Sen tänker jag också att 72 000 kronor i månaden, vad har man då skaffat sig för utgifter för att känna att jag behöver nog tjäna 77 000 kronor i månaden? Det tjänar ändå jag. Tack så mycket! Ordförande Tack, då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D). Därefter dig Allan Stutzinsky (L). Varsågod Patrik!

Tack för det! Jag tänkte ta upp en liten annan aspekt av det här. Det här är ju en ordning som vi haft under väldigt lång tid, i över 20 år. Där kommunalrådens löner följer med hur löneutvecklingen är i staden i övrigt. Varken mer eller mindre. Same same. Vi sitter alla i samma båt så att säga. Det betyder också att det har funnits en långsiktig förutsägbarhet för de arvoderade. De arvoderade får ersättning för arbete. Vilken annan arbetsgivare skulle helt plötsligt ett år komma in och säga att nu har vi inga lönehöjningar alls. Där har vi avtalsrörelser, vi har fackliga förhandlingar, vi har lönesamtal. Det sitter ju inte arbetsgivaren uppe på högsta ort och bara så här. Så här finns det ju också en arbetsrättslig aspekt av det hela. Ni slänger den helt och hållet överbord. Det kanske inte är så konstigt att S inte längre är störst i LO-kollektivet, så att säga. Sen säger ni att det här handlar om höga löner och så vidare. Men ni går ju inte in och ska sänka eller på något vis ändra lönerna. De här 72 000 är ju höga löner i sig. Det handlar bara om ifall det ska vara höga löner eller höga löner egentligen. Det handlar om höga löner med att inte följa de uppgörelseprinciper som vi har eller höga löner och följa dem. Det är ju inte så att ni står för lägre löner. Vänsterpartiet står för jättehöga löner för kommunalråden. Socialdemokraterna står för jättehöga löner för kommunalråden. Miljöpartiet gör det. Men ni frångår en princip som handlar om att man faktiskt har förutsägbarhet och vi har en bred uppgörelse för hur lönerna ska hanteras. För en liten, liten symbolhandling. Vi pratar alltså om över 72 000 kronor i månaden. och ni tjafsar om 5000. Ordförande Tack Patrik.

Bifall till SLK:s förslag till beslut. Ordförande Tack och på detta har Jonas Nilsson (V) och Frida Tånghag (V) begärt en replik. Vi börjar med Jonas Nilsson. Varsågod.

Tack. Löneförhandlingen, det är nu. Det är det vi gör här idag. Vi löneförhandlar. Mitt förslag är att vi fryser lönerna. Det är mitt förslag i det här årets löneförhandling och i förra årets. Sen om heltidsarvodena ska sänkas så är jag öppen att prata om det. Det är inte det vi föreslår nu. Men jag är öppen för att förhandla om det. Det är inga problem. Ordförande Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Frida. Du får vänta lite, Allan. En minut till. Varsågod Frida.

Nej, det är ingen arbetsgivare som går in och inte höjer lönerna. Men där föregår också den svenska modellen. Det är precis som Jonas säger en förhandling. Prisbasbeloppet i år är 55 800 kr. Det har höjts med 2 %. Arvodet som högersidan vill höja är 6 %. Och, ja 5 000 kr är faktiskt ganska mycket. Jag kan bara upprepa det jag sa innan. Vad har man skaffat sig för utgifter för att inte klara sig på 72 000 kronor i månaden? Utan säger att ja, jag behöver 77 000 kronor i månaden. Tack! Ordförande Tack! På detta har Patrik Höstmad (D) begärt en kontrareplik. Du får vänta lite till Allan. Varsågod Patrik!

Nej, men vi är ju alla har ju varit rörande överens i den här uppgörelsen att det ska vara höga löner till kommunalråden. Det handlar ju bland annat om ansvaret och så som andra har pratat om, men det handlar ju också om att man ska kunna gå ifrån sitt ordinarie jobb utan att behöva gå ner i jobb, i lön eller i arvode då för de flesta arbeten som man har, utan att det snarare kanske blir en lönehöjning i så fall. Det är ju också en del av det hela. Det handlar ju inte om egentligen om man tycker lönerna är för höga eller inte, utan ni vill skicka en liten symbolpolitisk handling med de här 5000 kronorna. Det är ju det handlar om. Ni är beredda att bryta den här uppgörelsen och hur det här har fungerat i typ 20 år. Det är ju det handlar om. Tack. Ordförande Tack Patrik! Frida Andras sista replik.

Tack så mycket. Nej, det var ju inte symbolpolitik, det var ideologi. Det var ju det vi sa. Jag går hit, till mina politiska uppdrag, och utsätts för exakt samma risk. Min lön är 28 700 kronor i månaden. Det är vad jag har i lön. Jag klarar mig bra på det, trots inflation och räntehöjningar. Ordförande Då är vi tillbaka i talarlistan. Nu lämnar jag ordet till Allan Stutzinsky (L). Varsågod.

Ja tack! Ja offentlig välfärd bygger på ekonomisk dynamik som skapar mervärden som går att beskatta. Socialistiskt drivna ekonomier har vi ju sett förut. De skapar inte mycket dynamik. Jag konstaterar också att det i den socialistiska ideologin inte ingår principen om att avtal ska hållas. Tack! Ordförande Och på detta har Frida Tånghag (V) begärt en replik. Varsågod Frida!

Tack så mycket! Jag tänker också att hegomoni inte heller är en hållbar samhällsstruktur. Tack! Ordförande Då är vi tillbaka i talarlistan och det är Staffan Lindström (S) som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Staffan!

Tack så mycket ordförande! Fullmäktige, göteborgare! Det är lite så här, jag vänder mig till Patrik Höstmad egentligen. När du säger att man ska öka lika mycket så stämmer inte det riktigt. Om man ökar ett kommunalråds lön med lika många procent som man ökar en undersköterskas så får kommunalrådet en betydligt mycket högre löneökning än vad undersköterskan får, eftersom den redan tjänar mycket mer från början. Så den matematiken är lite underlig, måste jag säga. Det är möjligt att det här är ett system som har fungerat, men det är också ett system som inte drabbar särskilt hårt om det inte fungerar för kommunalråden något år. Så det var väl mer det att man kanske ska tänka efter lite grann när man pratar procent. Prata kronor istället! Ordförande Tack Staffan! Patrik Höstmad (D) har begärt en replik på detta. Varsågod Patrik!

Jag vill bara förtydliga det. Det handlar om att vi har samma procentuella uppräkning. Har man en högre lön så blir det mer i kronor och ören vid uppräkningen. Men så fungerar i princip hela lönerörelsen. Man pratar om den procentuella ökningen utifrån den lön man har. Tack! Ordförande Tack Patrik! Då är det Frida Tånghag (V) som har begärt ordet. Varsågod! Tack!

Jag undrar ändå, Patrik, om den här procentuella ökningen som du refererar till. Vilken annan arbetsgrupp får 6 % i löneökning? För det är med det som kommunalrådens heltidsarvode höjs med. 6 %! Tack! Ordförande Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D) för en replik. Varsågod!

Lönerna fördes ner redan förra året, så nu handlar det här om att man höjer upp med den genomsnittliga lönehöjningen som har varit inom Göteborgs Stad under den här perioden. Det är ingenting konstigt eller någonting sådant. Det är den löneökning som varit i genomsnitt bland Göteborgs Stads anställda i procent. Ordförande Då har vi börjat med talarlistan igen, Frida Tånghag och Jonas Nilsson. Jag tycker att det har debatterats och det är viktigt att vi kommer igång. Alltså, vi kommer långt i listan. Vi har en ganska gedigen lista. Så jag är tacksam om det inte har tagits upp tidigare och avstår från att begära ordet. Varsågod, Jonas.

Tack, ordförande. Jag ska försöka vara kortfattad. I debatten har det pratats om symbolpolitik, man vill göra billiga poänger för några tusenlappar. Men ja, vi vill skicka en signal till göteborgarna. Vi vill meddela någonting. Och det är att vi kommer att fortsätta att försöka hålla ner lönerna för de bäst betalda politikerna. Vi kommer fortsätta driva det. Och man vill att. Politikers löner ska hållas på en mer rimlig nivå, så kan man rösta på partier på den här sidan. Vill man att rika politiker ska bli alltmer rika, så kan man rösta på den andra sidan. Tack! Ordförande En replik begärd av Hans Arby (C). Varsågod!

Då vore det faktiskt ärligare att säga att du vill bryta upp överenskommelsen som finns, och att vi ska ha en löneförhandling här i kommunfullmäktige varje år istället. För det är ju det du säger, ni kommer varje år driva den här linjen att frysa. Vad är det då som gör att vi vill bryta den överenskommelsen och hitta någon ny? Ordförande Tack Hans. Då är det Allan Stutzinsky (L) som har begärt ordet. Varsågod Allan.

Signalen är att demokrati saknar värde. Politiker saknar värde. Det är signalen. Ordförande Då har jag tomt på talarlistan och anser att ärendet är färdigdebatterat. Under överläggningen yrkar Anders Sundberg, Allan Stutzinsky, Hans Arby, Patrik Höstmad bifall till Stadsledningskontorets förslag. Alfred Ekman, Jonas Nilsson bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Anders Sundberg med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Alla ska vara inne i stationssalen. Då gör vi följande. Ja till kommunstyrelsens förslag och nej till förslaget från Anders Sundberg med flera. Korrekt uppfattat? Då startar vi omröstningen. Varsågod och rösta! Då har ju alla röstat. Ska vi säga 76? Eva? Nej, men du kan säga vad du hade tänkt rösta. Du säger ja. Då stoppar jag omröstningen. Med 41 röster mot 40 har bifallits förslaget från Anders Sundberg med flera. Vi kan säga att det här med dörrarna, eller snurrarna, de är förskräckliga. Ja. Innan vi går vidare, så en påminnelse om att när ni lämnar och går in i salen, så ta det försiktigt i dörrarna och håll igen dem så att de inte smäller igen. Det är fler som tyckte att det var mycket sådant idag. 10.Valberedningens förslag vid sammanträden förekommer under val Vi går på ärende 10. Valberedningens förslag vid sammanträden förekommer under val. Under punkterna 1-6 har vissa personer avsagt sina uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Blir det så? Under punkt 7 lägger valberedningen fram förslag till val. En ledamot i ett bolag. Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkt 8-18 lägger valberedningen fram förslag med anledning av att en. Till val med anledning av att en person flyttat, kan valberedningens förslag bifallas? Svar ja. Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Svar ja. evenemangsområdet, samt återrapportering av uppdrag Ärende 11 är inriktningsbeslut för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, samt återrapportering av uppdrag. Där kommunstyrelsen föreslår att uppdrag till ett antal nämnder och styrelser kopplat till ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, i enlighet med vad som framgår av handlingen. Slutligen föreslås att ett antal redovisade uppdrag antecknas och förklaras fullgjorda. Här har vi en talarlista på 13 personer. Först ut är Elisabet Lann (KD) och därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Elisabet!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Då står vi alltså inför att fatta beslut om inriktning för ny arena och utveckling av evenemangsområdet i centrala Göteborg. Det handlar om den största investeringen i den här stadens historia. Allt mellan Ullevis serviceyta fram till Scandinavium och Valhallabadet ska rivas och ersättas med nya kolosser. Bland annat en gigantisk multiarena och Europas största badanläggning, på badrocksavstånd från äventyrsbadet Oceana. Mitt i city ska man riva ikonbyggnader med stora kulturhistoriska värden för att göra plats för de här nya kolosserna. Jag skulle gärna vilja ha ett exempel på någonstans i världen, i en demokrati, där man har gjort motsvarande, jämnat ikonbyggnaden med marken, för att göra plats för den här typen av nya komplex. Det finns en anledning till att de flesta nya arenaparker byggs utanför stadskärnorna, där man stadsutvecklar. Här går vi in i centrala Göteborg och ställer till med stor. Stor skada offrar stora kulturvärden. Om det nu ändå är viktigt att göra detta, så krävs, tycker jag, ett riktigt, riktigt tungt svar på frågan varför. Varför gör vi detta? Vad är det vi vill åstadkomma? Jag är nämligen rädd för att svaret på den frågan har tappats bort någonstans längs vägen, bland alla kompromisser och överenskommelser och eftergifter. Fokus tycks nu ligga på att hålla fast vid överenskommelse. och ha framdrift och forcera fram leverans. Men vad är det som ska levereras till en kostnad på nästan 15 miljarder kronor? Det är hisnande mycket pengar. Hysteriskt mycket pengar. Vilka är de här nyttorna som ska genereras för staden? Jag hoppas att vi under den här debatten kommer få svar på de här nyttorna som är värda att investera 15 miljarder kronor för. Jag var inne på det innan att det. årligen kommer vara en förlustaffär, men jag ser fram emot svar på frågorna. Jag vill börja med att yrka bifall till Kristdemokraternas yrkande. Tack! Ordförande Då nästa talare, Daniel Bernmar (V), därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Behoven i centrala Göteborg, de är stora. Vi saknar idrottshallar, isrinkar, ersättning till Lisebergshallen. Vi saknar en plan för hur vi ska ersätta eller uppgradera Scandinavium bortom 2027. Göteborg har sedan decennier saknat tillräckligt mycket simyta. I dag står vi med gamla, små och uttjänta lokaler för idrott, kultur och folkhälsa. Olika partier har under snart 15 år landat i väldigt olika slutsatser och olika lösningar. Ingen har tagit oss framåt. Efter många turer är vi nu sex partier som under flera år konstruktivt och aktivt försökt hitta en lösning på många av de problem som ansamlats under den tiden. Det gläder mig. Det här är en unik möjlighet att utveckla ett område som ligger så pass centralt i en storstad som Göteborg. Ingen av de ingående parterna får precis som de vill, men alla får någonting. och framförallt får framtidens göteborgare en bättre chans till motions och tävlingssimning. Fler ungdomar får chansen att utöva sin idrott utan att offra sömn på grund av sena tränings och matchtider. Vi vill ge våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn samma möjligheter som våra föräldrar hade till kultur, hälsa och idrott. Göteborgarna förtjänar ett stadsbad i världsklass som är anpassat efter dagens behov. av träning, idrott och rekreation. Det är tufft att kompromissa. Ingen politiker vill riva. Vi blev ju politiker för att bygga upp. Men om vi ska komma vidare och bygga framtidens Göteborg så krävs ibland eftergifter. Så är fallet här. För att vi ska kunna ge göteborgarna en ny arena för de kommande 75 åren, en ny Lisebergshall, isrink, stadsbad, fyra nya idrottshallar och massa, massa annat. Då krävs det att man vågar kompromissa med sin egen övertygelse. Jag är övertygad om att vårt samarbete klarar av det. Och att vi för framtidens göteborgare bygger en bättre stad med kultur, hälsa och idrott. Ordförande På det anförandet har Elisabet Lann (KD), begärt replik. Varsågod Elisabet!

Tack så mycket. Det som är så förrädiskt med den här retoriken är att det får det att framstå som att det är nu eller aldrig. Det är andra som har uttryckt sig så också, jag vet det. Det finns bara ett förslag på bordet. Men det är inte sant. Det finns andra som har presenterat förslag där man kan spara vallar, man kan spara Skandinavium, där man kan nå alla de nyttor som vi pratar om till en lägre kostnad, på snabbare tid. Där man också sparar den här ytan där det går att bygga bostäder för att få lite exploateringsintäkter. Det finns förslag. Stadsledningskontoret säger att det är ett intressant förslag, men att de inte får titta på det för att de är inte överens. Det stämmer inte överens med den överenskommelse som ett antal gruppledare har träffat. Då stänger det dörren för att titta på de här goda idéerna som finns där ute. Du uttryckte själv att det finns inte politisk acceptans för det förslaget. Det är inget argument. Det är inget skäl till göteborgarna att vi inte tittar på ett bättre förslag. För det ingår inte i vår överenskommelse. Ordförande Under replik begärd av Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack så mycket! Det är ju riktat till att det finns tidigare utredningsförslag om andra alternativ. Ett av alternativen som har utretts tillbaka i tiden är ju att försöka hitta ett sätt att bevara Valhallabadet. Om man räknar upp i dagens penningvärde och tittar på konsekvenserna så kan man då, om vi nu tänker oss teoretiskt att det skulle vara möjligt, för en och en halv miljard ungefär, renovera Valhallabadet att hålla i 25 år till. Medan ett nytt bad. För 3 miljarder, som är mer än dubbelt så stort än Valhallabadet, för 3 miljarder, ja, matten går inte ihop helt enkelt. Det är fortfarande mer effektivt att bygga ett nytt bad än vad det är att för 1 ,5 miljarder renovera för hälften så länge jämfört med att bygga ett nytt bad. Så det är både matematiskt och klimatmässigt inte det mest effektiva i det här fallet. Tack! Ordförande Tack! En andra replik begärd, Elisabet Lann (KD). Varsågod!

Av en rad utredningar och förslag så kan man ju välja att . Titta bara på de som stödjer ens egen tes och det ska jag ju erkänna att det gör ju jag mest också. Så är det ju. Men tittar man till exempel på Krook och Tjäders förslag, då är det ju inte en renovering som förlänger livet eller livslängden på Valhallabadet i 25 år det handlar om. Det är ju i princip, det är att jämföra med ett nytt bad. Man bygger ett nytt bad innanför skalet så att säga, där man sparar de här kulturhistoriska värdena. Got Event har tagit fram ett förslag på en uppgraderad Skandinavien. Urläckert med nya glasväggar utanför befintlig arena. Där man når precis de nyttorna som vi behöver. Från 14 meters takhöjd till 30 meters takhöjd. 3 000 nya läktarplatser. Man klarar 150 ton i takkonstruktionen för de största evenemangen. 1,8 miljarder. För några år sedan i och för sig. Men det är fortfarande betydligt billigare än vad liggande förslag föreslår. Så man kan ju titta på de förslag som finns. Där vi kan spara både Valhallabadet och Skandinavien. Ordförande Tack, då var det en avslutande kontrareplik, Daniel Bernmar (V).

Tack ordförande! Då vill jag bara säga att det finns jättemånga förslag. Folk som har suttit på sin kammare och ritat, som tycker att de är experter. När man sen synar de här förslagen så är det inte ett dugg realistiskt, många av de förslagen. Det är ju ett av de exempel som du själv tog upp här tidigare, eller flera av er tog upp tidigare i en annan debatt. Nämligen att det skulle bli så höga exploateringsintäkter. Det fanns massa förslag på det också tidigare. Där olika arkitekter eller förståsigpåare hade ritat in tiotusentals bostäder i det här området. Helt orealistiskt. Så jag kan stå här och dra massa förslag ur hatten. Men det vi gör är att diskutera realistiska förslag för att bygga framtidens Göteborg. Då kan vi inte ta olika servettskisser och sedan behöva kommentera och gå igenom dem punkt för punkt. När de vare sig från början eller tidigare har varit realistiska. Tack! Ordförande Tack! Elisabet har redan haft två repliker så du kan inte ta en tredje. Du får komma tillbaka till talarlistan. Då var nästa talare Karin Pleijel (MP) därefter Axel Josefson (M). Varsågod Karin!

Tack så mycket, herr ordförande, fullmäktige och åhörare! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget från Miljöpartiet i kommunstyrelsen. Jag minns de där stegen som man gick upp. Det var så långt, det var så högt. Jag hade inte mycket underhudsfett på den tiden, utan man darrade både av nervositet och av kyla när man gick upp till. Den där tian, plattformen, där vår OS-medaljör Ulrika Knape stått. 1972 vann hon OS-guld i München med sina simhopp. Där stod jag uppe på plattformen och tittade ner. Jag vågade. Jag åkte ner. Jag tog alla de där höjdmetrarna. Det tog så lång tid. i luften och nere i vattnet. Men stolt blev jag. Jag tillhör de göteborgare som råkar vara födda i Göteborg och har därför många minnen från Valhallabadet. Det tror jag är fler. Fortfarande gillar jag att ge mig ut på lite för djupt vatten och se hur det går. Det gick ju bra den gången. Vi har många starka minnen. I förrgår såg jag filmen Valhallabadet. Gå och se den! Den kommer att visas på några biografer här i stan. Kronhuset var fullt med människor. Vi ser idag utanför fullmäktige. Opinionen växer för varje dag. P4 gjorde en opinionsmätning. 46 % vill rädda Valhallabadet. 29 % vill riva. Claes Kaldenby som är professor emeritus i arkitektur säger, Valhallabadet är en totalupplevelse av arkitektur. Jag ser att tiden går så jag får återkomma i debatten senare. Tack! Ordförande Tack! Du kommer kunna återkomma för på det här anförandet har Daniel Bernmar (V) begärt replik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Jag är också född och uppvuxen i Göteborg och har många fantastiska minnen av. Och det har stor respekt för att det är en viktig arkitektonisk byggnad. Jag tänker inte polemisera mot det. Men däremot kan man ju polemisera med varför du Karin Pleijel inte vill att fler göteborgare ska få den upplevelsen i ett nytt ikoniskt bad. För det är ju inte så att. allting stannar och dör med Valhallabadet, utan vi vill ju bygga ett nytt ikoniskt bad där fler göteborgare, mer än dubbelt så många göteborgare, ska kunna få den där upplevelsen från ett högt hopptorn, från en trampolin eller, för den som inte vill komma längre från kanten, på en simbassäng. Jag tycker att vi ska anpassa oss för alla behov och alla önskemål, och det ska vi lyckas med på bästa möjliga sätt från en ny ikonisk byggnad. Tack! Ordförande Karin Pleijel (MP) Varsågod!

Ja, Daniel Bernmar, vi kan bygga nya ikoniska byggnader. Men vi ska ta vara på dem vi har. Hade Feskekörka rykt om vi hade tyckt att vi skulle ha en ny plan där? Valhallabadet har den digniteten, inte bara i människors hjärtan utan också när man pratar om kulturhistoria. Som jag nämnde, Claes Kaldenby refererade till här, han sa också att. Valhallabadet är en berättelse av den tiden som det tillkom i. Jag tror att många har varit där och kan uppleva den 50-tals framtidstro som fanns och som man ville förmedla med arkitekturen. Det bästa sättet att bevara kulturskatter är att använda dem. Vi ska använda Valhallabadet för lång tid framöver. Att riva den, Det är att radera en bit av göteborgarnas själ och Göteborgs själ. Ordförande Tack! En andra replik begärs av Daniel Bernmar (V). Varsågod!

Tack ordförande! Jag tror ändå att man får klargöra hur landet ligger lite när det kommer till vissa av de praktiska förutsättningarna. Valhallabadet är en fin arkitektonisk byggnad på alla sätt och jag har stor respekt för att man. Tycker det. Men som kommunalt bad är den uttjänt. Själva badanläggningen i sig, alltså innanmätet, den är uttjänt. Byggnaden behöver omfattande strukturella renoveringar för att man ska kunna använda den till någonting vettigt. Då kommer den inte i sin nuvarande arkitektoniska utformning vara ett kommunalt bad. Varför inte då undrar ni? Jo, därför att de kvaliteter och de krav och den effektivitet vi har på kommunala bananläggningar har utvecklats ganska mycket sedan 1950-talet. Det är inte tillgängligt för alla. Det är inte klimatmässigt rimligt. Det är inte energimässigt rimligt. Och det är inte en effektiv byggnad för det vi gör idag. Tack! Ordförande Tack! En andra avslutande kontrareplik. Karin Pleijel (MP), varsågod!

Vi lämnade den här arenagruppen redan 2021 när man inte ville gå vidare på renovera och uppgradera spåret utan ville gå vidare på riva spåret. Men hade vi gått vidare med utredningar i den riktningen som vi ville med renovera, då hade vi haft mer siffror klara för oss. Men vi har sett krok och tjäder som Elisabeth Lann nämnde här. Det finns ett ganska långtgånget förslag på hur man skulle kunna göra för att just tillgodose det du säger, de moderna kvaliteterna som ett bad behöver ha med det gamla ikoniska Valhallabadet. Att kunna gå mellan det nya och det gamla badet. Så det är just det som ett av de här förslagen visar. Jag är ledsen att vi har tappat år av utredningar för att bevara, i stället för att få utredningar hur vi kan exploatera så mycket som möjligt. Tack! Ordförande Tack! Vi har redan haft två repliker, Daniel, så vi får återkomma till talarlistan. Nu är nästa talare Axel Josefson (M), därefter Petra Elf (MP). Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, frågan varför? Den är ju högst väsentlig att faktiskt svara på. Det grundläggande svaret på varför är att Göteborg har vuxit. När vi byggde badet var vi 250 000 invånare. När vi byggde Skandinavium på 70- talet var vi 350 000 invånare. Nu är vi 600 000 invånare. Det vill säga, vi behöver utöka kapaciteten. Det är en viktig fundamental princip i den här diskussionen. Och sedan det andra, varför? Varför måste ni bygga i centrala stan? Jo, för det är vår helt unika konkurrensfördel när vi pratar mässor, arenor, att vi faktiskt har detta i centrala Göteborg. Det finns få ställen i Europa som har lika goda förutsättningar som Göteborg. Så det är väldigt viktigt. Då är det tre saker som vi har försökt kombinera. Svenska Mässan ska kunna expandera. Vi behöver ha ett större bad och vi behöver ha en större arena. Vi ska inte ha något verksamhetsbortfall och det ska finnas i centrala Göteborg. Därav har vi kommit till den slutsatsen att vi behöver bygga. Ett nytt bad på norra sidan av Valhallagatan. Vi behöver bygga en arena och kunna utöka mässan på södra delen av Valhallagatan. Sedan vet jag att det har varit en diskussion kring det här med renovering och det är väl egentligen två delar som man måste ha med sig i detta. Det ena är att det inte är gratis att renovera. Det är fortfarande stora kostnader förknippade med detta och hållbarheten över tid kommer ju också vara begränsad. Och sen sist men inte minst, vi får inte samma funktioner i en renoverad anläggning än vad vi får i nya anläggningar. Så därav har vi kommit till slutsatsen att vi behöver ta de här stegen. Och Karin, låt oss nu våga ta det här steget ut och faktiskt skapa något fantastiskt i Göteborg. Ordförande Tack Axel, bra tiden. På det anförandet har Elisabet Lann (KD) begärt replik. Varsågod Elisabet!

Tack så mycket Axel! Jag uppskattar försöket att svara på varför, för det är högst relevant när det handlar om så här stora investeringar. Men då vill jag bara läsa innantill i den här rapporten som har varit med i handlingarna, där man tittar på nyttan av projektet som sådant. I stadens programarbete för arenauppdraget har effektmål tagits fram för fyra delmål där målen evenemang och tillväxt är två av dem. Programmet strävar efter att uppfylla delmålen genom att bland annat uppföra två nya multiarenor med hög funktionalitet. För att åstadkomma detta antas exploateringar kunna ske norr om Valhallagatan som ska bidra till att finansiera arenainvesteringarna. Om exploateringarna medför att ytor som påverkar Ullevis funktionalitet tas i anspråk kan man med fog påstå att evenemangsverksamheten och tillväxten Göteborg påverkas negativt och således motverkar själva grundsyftet med investeringen. Jag förstår syftet, men den här planen missar målet. Får vi negativa turismintäkter av en 15 miljarders investering, så har vi misslyckats. Ordförande

Tack för frågan. Jag tror att vi kommer att få väldigt positiva turistekonomiska effekter av detta. Jag tycker att det säger sig självt. Har vi en bättre och större modern arena? Har vi en större och bättre Svenska Mässan? Det är klart att det kommer att få positiva effekter. Sen tror jag mig uppfatta att det du hänvisar till är diskussionen kring Ullevi och ytorna där och hur man ska kunna hantera utrymning och så vidare. Det här har varit en väldigt viktig fråga i hela vårt. samarbete för att faktiskt kunna hitta en bra lösning där. Där är vi övertygade om att tillsammans med olika förvaltningar och bolag så har vi kommit fram till en bra lösning som räcker för detta. Men det har varit en central fråga att faktiskt reda i detta. Tack! Ordförande Tack för den andra repliken, Elisabet Lann (KD) Varsågod!

Tack så mycket. Återigen, jag har respekt för att man vill uppnå de här effekterna, att man är beredd att göra investeringar i en ny arena. Problemet är ju att den politiska kravlistan är så lång, så den tvingar in så många funktioner på en för liten yta, så att de motverkar varandras syfte. Det går inte att uppnå de effekterna som vi vill. Om det blir färre evenemang på Ullevi, så försämrar det Göteborg som destination avsevärt. Jag vill också gärna ha ett bad, jag vill ha arenor, jag vill ha sporthallar, men allt måste inte ligga på den här lilla plätten. Ett centralbad är fortfarande centralt i Lundby till exempel, och Valhalla kan få fortsätta vara som det är. I Visby förstår man detta och renoverar det fantastiska Solbergabadet som ligger vid ringmuren. Och så bygger man ett nytt bad vid sidan om. Varför kan inte vi göra så också? Alla de här funktionerna måste inte finnas på samma ställe. Om vi bryter isär den här elefanten och tar den i delar, då kan vi nå de här nyttorna. Ordförande Tack. Det andra och avslutande kontrareplik. Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack för ordförande! Ja Elisabeth, du vet ju mycket väl detta för du har ju själv också varit del utav de här samtalen och vissa . perioder så har ni också varit med på detta. Det är ju så, ska vi få någonting gjort, då måste vi hitta varandra. Det kräver kompromisser. Det är smärtsamt. Det kan vara lite tråkigt. Vi har lite olika ingångar i detta. Vi brottas alla inom våra partier med de olika delarna i detta. Men vi får inte glömma målet. Vad hade varit alternativet? Det har inte gjort någonting. Eller att man har ställt sig utanför. Det går ju lätt att stå här och prata om att man har ett annat alternativ. Men det gäller ju också att hitta några andra som vill göra detta alternativ. Jag ser inte riktigt nu att de här partierna med KD, SD och MP har något eget gemensamt alternativ som ni går fram med. Det är ju spridda skurar, en hagelskur mot det här förslaget. Och visst, det är klart det ska kritiseras, men man måste också förstå svårigheten att få ihop det. Ordförande Replikerna är avslutade och vi har gått ut till Avesta. Där är det Petra Elf (MP) och därefter Kalle Bäck (KD). Varsågod Petra!

Tack ordförande, göteborgare, åhörare! Det har lyfts många frågor som arenagruppen varken tidigare eller i denna debatt lyckats ge klarhet i. Jag vill tillföra frågan om varför rivningen av Valhallabadet och Scandinavium blivit så viktigt för arenapartierna att de trots trovärdiga förslag som visar bevarande och omvandling i kombination med tillbyggnad kan bli ett mycket mer kostnadseffektivt förslag. Blint fortsätter köra projektet framåt trots att det är på väg mot ett stup. Att det inte skulle finnas stöd för något annat alternativ lyfts ibland som ett motargument. Men min fråga då är hur man kan göra det antagandet utan att någonsin ha utrett frågan om renovering och tillbyggnad ordentligt i stadens egna processer. Till skillnad från vad Daniel försöker hävda. Framdrift är ett annat vanligt argument. Det är för sent nu för att göra stora ändringar eller byta bana. Det är för sent att överväga bättre alternativ. Men det är inte den största risken i detta projekt att det till slut måste hamna i samma byrålåda som andra projekt som tillåtits pågå alldeles för lång tid efter att allt pekade på att det blir alldeles för dyrt. Parkeringsgaraget på Skeppsbron framstår i sällskap med Arenaprojektet i den byrålådan som ett ganska litet misstag. Något annat som Arenapartierna inte heller svarat på är vem som ska ta kostnaden. Är det göteborgarna i stort eller är det de som ska besöka arenorna? Ska det bli otillgängligt för vanligt folk? Daniel lyfte i sitt svar på tidigare interpellation att vi ska återuppväcka tidigare generationers investering i folkhälsa och rekreation. Och att vi tillsammans bygger staden för kommande generationer. Jättebra! Men är inte det absolut bästa sättet att göra det, att just inte riva det som tidigare generationer byggt och älskat, för att också klara det vi har lovat kommande generationer, att klara våra klimat och miljömål, så att vi lämnar efter oss en planet som går att leva på. Bifall till Miljöpartiets yrkande. Ordförande Tack! För det anförandet har två personer begärt replik. Först ut är Daniel Bernmar (V). Varsågod!

Tack, ordförande, och tack, Petra! Jag vill vända mig mot två av de saker som Petra tog upp inledningsvis i sitt anförande. Hon menar att det finns inget förslag som presenterats. Om vi tar på badsidan, som jag är mest engagerad i eftersom jag jobbar med de frågorna, finns det inget förslag som är mer ekonomiskt gångbart än att bygga en ny anläggning. Den är nästan dubbelt så effektiv som alla andra förslag som jag hittills har sett. Det finns heller inget annat förslag som klarar av att göra detta utan ett omfattande verksamhets eller driftbortfall. Det åstadkommer vi om vi gör den här lösningen som vi nu föreslår. Båda de två sakerna tror jag är väldigt viktiga att vi förstår. Ordförande Tack! Det var kontrareplik begärd. Petra Elf (MP) varsågod!

Tack för ordet. Om det du säger tvistar ju de lärde, höll jag på att säga. Men vad är då risken med att faktiskt seriöst låta utredningar kolla på ett renoveringsalternativ som faktiskt mycket pekar på skulle vara mycket billigare? Du säger att inget förslag är trovärdigt. Men det finns ju faktiskt trovärdiga förslag. Att ha hängslen och livrem i en sån här process. Att kunna gå fram och kolla både på det som borde vara grundalternativet, att faktiskt utveckla det vi redan har. Vad är den stora faran i att lägga ett sådant uppdrag så att vi kan få svar på det som Elisabeth efterfrågar? Det finns ju inga risker då om du är så övertygad om att det inte är gångbart. Ordförande Tack! Då var det andra replik. Daniel Bernmar (V). Varsågod!

Tack ordförande! Det behövs ingen utredning för att få dem som lägger fram andra förslag att svara på frågan. Medan Valhallabadet är stängt och man ska ta ut hela innanmätet, ta del stora delar av anläggningen för att sedan bygga upp den igen. Var ska alla som nu badar där, alla simföreningar? Alla motionärer, vart ska de ta vägen? Det krävs ingen utredning för att inse att det inte finns ett svar på den frågan. Det krävs ingen utredning heller för att göra en överslagsräkning på vad det kostar att göra en så omfattande förändring av den marken som Valhallabadet nu ligger på. Det är i runda slängar mellan en och två miljarder. Då är det fortfarande under halva kapaciteten av vad ett nytt bad ger. Tack! Ordförande Tack, det var den andra och avslutande kontrareplik i det här skiftet. Petra Elf (MP) Varsågod.

Den siffran du nämner nu, 1,2 miljarder, har ju inte baserats på en faktisk utredning utan är ett ganska löst antagande. I det som faktiskt Krokos Säders förslag har kollat på skulle det ju inte vara i närheten av den summan. Och att bara renovera. Kostar ju 300 miljoner enligt TIGABs utredning för de bassängerna. Inte något annat som du försöker lyfta här. Ordförande Tack! Då går vi på nästa replik som är begärd av Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack för det fullmäktigeordförande. Som sagt Petra, det är ju en relevant fråga kring detta med renovering. Skulle vi inte kunnat gjort det? Jag vänder mig lite mot att det inte har utretts. Det har utretts. Men det kommer till en gräns där man kan fundera på om det är värt att utreda så mycket mer, för det kostar ju både tid och pengar att utreda saker och ting. Då är det några saker som är viktiga att ha med sig här. Det ena är ju att renovera befintliga anläggningar kommer inte ge oss utökad kapacitet. Det innebär att vi måste bygga den någon annanstans. Vi får ett verksamhetsbortfall som Daniel berättade om här tidigare. Hur ska detta hanteras? Hur ska Svenska Mässan ? kunna växa i den situationen. Vi kom fram till det ganska tidigt, i alla fall från moderaternas sida, att renovera de här anläggningarna. Det löser inte de långsiktiga bekymren, utan vi kommer sitta med samma fråga om 20 år igen. Vi vill ta ett omtag och krafttag för hela arenaområdet. Ja men tack och jag tycker ändå det låter positivt att det inte finns något grundläggande motstånd mot att renovera de här anläggningarna. För att det är ju ingen som föreslår att bara renovera dem och bara lämna dem som det är. Det är ju inte det vi pratar om här. Vi pratar ju om en utveckling som fyller och når upp till de behoven som föreningslivet kanske framförallt uttryckt att de har. Och det förslaget som både Elisabeth och vi har lyft här framför allt, det är ju Krokokäders förslag, som har kollat och fokuserat otroligt mycket på logistiken kring byggnationen. Och presenterat ett förslag där det blir inget eller väldigt litet eller begränsade driftstopp. Och som inte bara kollar på Valhallabadet utan också på Scandinavium. Och att det också ska ha väldigt korta driftstopp i det. Så det finns ju tänkt på de här delarna. Men ändå finns det inget. Jag är tveksam till om ni har kollat på det förslaget ordentligt. Ordförande Tack! Då var en annan replik begärd. Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack fru ordförande, fullmäktige! Jag kan säga att jag har träffat alla. som vill ha träffa mig i den här frågan och pratat med alla i stort sett rörande detta. Men man kommer inte bort från den springande punkten här, Petra. Det är det att hur ska du kunna klara en kapacitetsutbyggnad på den begränsade ytan? Hur ska du kunna bygga ett större bad söder om Valhallagatan? Hur ska du kunna bygga en större arena? Hur ska du kunna bygga en större mässanläggning på den ytan? Det går inte, utan du behöver flytta delar av verksamheten. För att faktiskt kunna lösa den uppgiften. Det är den springande punkten här. Vill man få en utökad bakkapacitet, vill man få att mässan ska växa och vill man att man ska ha en större arena, då behöver vi flytta på verksamheterna. Då innebär det per definition att vi behöver riva verksamheter eller byggnader. Tyvärr, får jag säga. Men så ser den bistra sanningen ut. Tack! Ordförande Tack! Då var den andra och avslutande replik, Petra Elf (MP). Varsågod!

Tack. Alla de orosmolnen du har nu har det här förslaget svarat på. Jag förstår att man inte sätter sin tillit bara för att det har kommit många förslag. Alla har inte varit väl genomförda eller seriösa. Men det här förslaget är väldigt genomarbetat och seriöst. Därför tycker jag att det är väldigt synd att när man inte litar på externa aktörers förslag. Jag kan förstå den grundläggande inställningen. Att man inte också tillåter staden att kolla på det här ordentligt, för det har inte gjorts. Hur mycket ni än försöker hävda att man har utrett att renovera, bygga till och utveckla, så har man inte kollat på det på ett seriöst sätt. Det tycker jag är djupt beklagligt. Ordförande Tack! Du har redan haft dina två repliker Axel, så du kan ta en tredje. Okänd - 3:15:33 Jaha! Ordförande Då går vi till talarlistan. Då är det Kalle Bäck (KD) och därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Goda intentioner är inte tillräckligt för att fatta kloka beslut. Visst ska vi investera i våra arenor så att de håller sin konkurrenskraft. Men det måste också göras på ett sätt där vi förvaltar och bygger vidare på det vi har och inte river ner till grunden. Som vice ordförande i Got Event kan jag konstatera att det nu liggande förslaget kommer att ha betydande påverkan på bolagets verksamheter. Det är främst ytan mellan Valhalla IP och Ullevi som jag syftar på. Många har pratat om vad GotEvent säger. Jag tänkte citera ur yttrandet över planprogrammet. GotEvent har utifrån intressentdialoger och benchmarkingstudier gjort en estimering av serviceytans storlek och konstaterar att nuvarande ytstorlek ligger i paritet med framtida utveckling och nuvarande behov. Minskningen av ytan från 18 000 kvadratmeter till 10 000 kvadratmeter ökar därmed risken att konkurrenskraften påverkas negativt och att möjligheten att värva stora evenemang på sikt minskar. Slutcitat. Även Live Nation som då är stor arrangör säger så här. Beslutsfattare i Göteborg behöver vara medvetna om att Ullevi ej längre kommer att vara ett alternativ för konserter och sportevenemang om ytorna begränsas enligt förslaget. Så det är den bistra sanningen. Det här kommer naturligtvis bli väldigt dyrt samtidigt som det. Det riskerar att minska Göteborgs attraktivitet som evenemangsstad. Summan av kardemumman riskerar att bli skyhöga kostnader för staden, men inget ACDC på Ullevi, om planerna hade varit framme redan i år. Det vore en highway to hell i en annan bemärkelse än vad man kan önska sig. Det vore trist. Jag tackar för ordet så länge och yrkar bifall till Kristdemokraternas yrkande. Tack! Ordförande Då var nästa talare Martin Wannholt (D), därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Ja, nej, jag vill ändå säga här nu för 2015 tror jag det var. Slutet 2015 så lyfte jag första gången att vi var i stort behov av en ny multiarena. Det är inte bara för Frölunda utan det är för att alla våra ungdomar och yngre människor och framtida göteborgare ska få all den här multi. aktiviteten som man har i en modern arena. Vår Scandinavium, vår fina sardinburk, den har tjänat oss väl, men den byggdes 1971 och det behövs en ny multiarena så vi kan locka hit många fler evenemang och mycket oftare och fylla vår kära stad. Men det stora fina nu med det här förslaget, jag vet att riva Valhalla är inget roligt. Det är ingen som vill det. Bara fram till för några år sedan drev vi från Demokraterna att vi skulle bygga en ny multiarena där Scandinavium står, men det satte Frölunda stopp för. Först sa de ja till det, och när det väl kom fram var det nej. Då hade man kunnat lägga ett par hundra miljoner och låta Valhalla leva 20-25 år till, och så hade vi tagit det etappen, möjligen. Eller så var det . Men det gick inte. Vi fick inte majoritet för det, och vi fick inte med oss Frölunda och en del annat. Nu har vi ett komplett förslag som är den största idrottssatsningen i vår historia, på breddidrotten i första hand, men också på elitidrotten. Vi har varit på dekis så länge i den här staden när det gäller evenemang. Vi tappar, vi får inte ens hit ett Mello. RIK har kastats ut från staden. De vill tillbaka in. Den traditionella lussedansen på Samskolan, ja, de är i Partille Arena. Det är jättefint i Partille arena, men de vill också med sin enormt långa historik och sitt bevarande av traditioner tillbaka in i staden Göteborg. Det här är ett förslag som har bred politisk förankring. Det är stora, viktiga frågor kvar som vi ska ta, nämligen finansieringsfrågorna till hösten. De blir avgörande för att vi ska hålla ihop och få denna enormt stora satsning för framtiden i vår härliga stad. Tack! Ordförande Och det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Petra Elf (MP). Varsågod.

Tack för ordet. Ja men jag ser ju inte det stora problemet som att man vill satsa på idrotten. Tvärtom. Det är ju fantastiskt att det finns en så bred uppslutning kring det. Men problemet är ju om vi lägger pengar i onödan utan att idrotten får ut fullt av det. Ifall vi verkligen, verkligen hade varit helt övertygade. och kollat ordentligt på alla alternativ och det inte fanns några andra möjligheter än att lägga uppemot 15 miljarder kronor på idrotten, ja, men då hade det kanske varit en annan fråga. Men om man kan få ut lika mycket till idrotten, på kanske hälften, eller i alla fall väsentligt mycket mindre pengar, då är väl det ett mycket mer ansvarsfullt sätt att hantera göteborgarnas gemensamma resurser? Ordförande Tack. Kontrareplik begärd. Martin Wannholt (D). Varsågod.

Tack! Nej, Petra, du kan ha rätt. Det har utretts en del och blivit nej på det. Men nu har vi ett förslag som verkligen sätter Göteborgs unga framtid i ordentliga resurser. Det var väldigt länge sedan Göteborg satsade på idrotten på det här sättet. Jag tror inte det har hänt under min livstid. Det är ju något så fantastiskt att vi orkar tillsammans göra det och lyfta våran stad. För så många generationer, för så lång tid. Och de här renoveringarna du pratar om. Ibland kan det gå, men det är väldigt många människor som lever ett helt liv i sitt, köper sitt gamla hus och de går där och pillar och målar och skruvar. Men vet ni vad? Det blir aldrig bra. Ordförande Tack! En andra replik begärd. Petra Elf (MP). Varsågod!

Jag ska inte ägna så mycket tid åt att bemöta att du tycker att man inte kan underhålla sitt hus. Men det jag tänker fokusera på är ju det här fokuset på ungdomar. Och då tycker jag att det är högst relevant att faktiskt prata om det klimat och miljöprogram som vi nästan alla här inne har enats om att vi ska följa. Och där ingår det ju att minska utsläppen från byggnation med 90% till 2035. Det är ju heller inte relevant enbart hur mycket en ny byggnad släpper ut per kvadratmeter. Utan det är ju de totala ackumulerade utsläppen vi måste också hålla ögonen på. Så då är frågan, om vi vill göra det här och lägga så många kilo koldioxid på nya byggnader istället för att renovera och bygga om. Vad ska det gå ut över istället? Är det bostadsproduktionen som vi inte ska kunna göra fullt ut trots att vi har en fullskalig bostadsbrist? Ordförande Tack, då var replikskiftet klart. Då är nästa replik begärd av Elisabet Lann (KD). Varsågod!

Tack så mycket! Det är fantastiskt att det finns så många som vill satsa så mycket på idrotten. Vi är överens om det. Idrotten och kulturen gör så mycket gott för vår stad. Men förstår ni hur otroligt mycket mer man skulle kunna få för 15 miljarder? Problemet är att vi inte får de nyttorna vi tror oss kunna få med den här jätteinvesteringen. Det är det det handlar om. Det handlar inte om att vi inte vill investera i idrotten och kulturen. Det handlar om att vi inte uppnår det vi vill uppnå med just den här planen. För att den här överenskommelsen som ni är så stolta över har tryckt in för många funktioner i en plan. Det blir inte möjligt att uppnå. Det är det som är det stora problemet. Jag tänker, när vi också pratar om de här föreningarna och så, ingår det i den här överenskommelsen, om man tittar på ekonomin, hur höga hyror de kommer att få? Kommer de ha råd med lussedansen inne i stan? Och kommer Frölunda ha råd med hyran i den nya ishallen, så att det inte blir tio gånger så hög hyra? Sen är det bra att man tittar på finansieringen, att ni har kommit så långt som att titta på om och hur någon annan kan driva hotell. Ordförande Har du begärt replik, Martin? Då var vi tagna till talarlistan. Det var Emmyly Bönfors (C), därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter, övriga åhörare och tack för en viktig debatt som berör många göteborgare. När jag kom in i den här frågan och Centerpartiet kom in i kommunfullmäktige 2018 så var det här den första frågan som diskuterades då i januari Man hade inte tagit särskild hänsyn till parken och Mölndalsån heller. Lisebergshallen var ju riven utan någon plan till ersättningsarena. Det var vi mycket kritiska till. Men nu står vi med ett förslag som bygger mer på blandstadens principer. Det skapar en mer levande stad och riskerar inte att slå ut hela innerstadshandeln. Det finns säkert andra förslag som i teorin skulle vara mycket bättre än det här. Jakten på det perfekta förslaget skulle dock kräva så många fler omtag att en utveckling av ett just nu ganska öde evenemangsområde antagligen aldrig skulle kunna påbörjas. Det som ligger för beslut idag är en inriktning där jag tycker att stadsbyggnadsnämnden har kommit fram med ett välarbetat förslag och att det är klokt att man också delar på badets byggnader med en bro däremellan kan man säga så att man kan få mer. stadsmässigt gatunät, att man kan gå mellan byggnaderna och att det inte blir stora kolosser. Varför vill vi nu göra detta? Ja, men det är klart att vi vill utöka simytan för breddidrott, att fler barn ska kunna lära sig simma, att föreningar ska få plats i simhallar och även i idrottshallar, som många andra också har varit inne på. Och att vi får en arena där vi kan ta in evenemang och ha tävlingar. Men också att vi knyter ihop gårdar med innerstan och att vi. skapar en mer levande stadsutveckling i det här området. Men för att det här ska bli verklighet så är ju finansieringsplanen viktig. Den kommer vi återkomma till i höst. Tack! Jag yrkar också bifall till Kommunstyrelsens förslag. Det var Jörgen Knutsson (KD), detta är Jonas Attenius (S). Varsågod Jörgen!

Tack ordförande, fullmäktige och ni som lyssnar. Häromdagen skrev Arne Larsson i GP, citat, vill vi ha nya arenor under överskådlig tid är detta vad vi kan få. Nå, det där kan ju bero på vad man menar med överskådlig tid. Det kan nämligen bli riktigt dåliga beslut om man skyndar för fort. Låt mig ge ett historiskt perspektiv. Göteborg fick sin första stora teater 1814. Det slutade efter sex år med en väldig förlust. 1859 invigdes Nya Teatern, det som vi känner som Storan. Då var bekymret att den placerades så långt utanför stans centrum att man ifrågasatte om lamorna skulle våga sig dit i kvällsmörkret. Detta apropå att attraktioner kan placeras efter olika tankar. Och apropå ekonomiska kalkyler, så kostade Storan 380 000 riksdaler, vilket var nästan fyra gånger mer än man trott. Storan blev framgångsrik och för liten. Redan på 1890-talet väcktes frågan om en ny musikteater. 1994 stod Göteborgsoperan på plats. Det tog alltså 100 år. Var det bra? Nej. Men det var bra att man backade från ett beslut som faktiskt togs i kommunfullmäktige 1967, att bygga operahuset i Trädgårdsföreningen. Det var just ett sånt där panikbeslut, att nu måste vi göra något. Sen togs det ett annat placeringsbeslut 1985 som inte heller blev av. Varje gång handlade det främst om att kostnaderna skenade. Ska vi nu behöva vänta på en ny arena i hundra år? Nej, men vi behöver verkligen se över ekonomin. Det kan sluta precis som den första teatern i ekonomisk katastrof. Bifall till Kristdemokraternas förslag. Ordförande Nästa talare, Jonas Attenius (S). Därefter Axel Darvik (L). Varsågod Jonas!

Tack för det! Ja fullmäktigeledamöter och göteborgare. Göteborg behöver ju ett bättre arenaområde. Så är det. I decennier har planering. Initiativ och projekt, idéer, har avlöst varandra. Partierna har kanaliserat ett brett spektrum av synpunkter från Göteborgs befolkning, föreningar, näringsliv och politiska rörelser. Men nu börjar vi äntligen närma oss något. I god ton och med konstruktiv blick fortsätter nu sex partier att göra upp om ett arenområde som lockar till fler. Evenemang skapar mer puls, men också moderniserar badmöjligheterna och bygger ihop de centrala stadsdelarna. Fortfarande återstår mycket arbete, det gör det, men jag vill ändå passa på att tacka inblandade partier, men också de kommunala bolag och förvaltningar som tagit fram ett utmärkt tjänsteutlåtande. Med några smärre tillägg som finns med i vårt yrkande här så kan vi också gå vidare i arbetet utan ytterligare fördröjning och snart också påtala de skarpa diskussionerna om finansiering. Det ser jag fram emot. Jag vill med det också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordförande Tackar. På det anförandet har Elisabet Lann (KD) begärt replik. Varsågod!

Tack så mycket! Det har lyfts några gånger här. Jag tänkte på just att du tackade förvaltningarna som har tagit fram det här underlaget. Det är bra om ni har läst yttrandena från alla förvaltningar, men det är ju ganska intressant att när det här planprogrammet var på remissrundan under hösten så är det så att en majoritet av de tillfrågade förvaltningarna. tillstyrker ju inte i olika ordalag att gå vidare med det här. Så att hur lyhörd man har varit mot förvaltningarna kan man ju verkligen ifrågasätta. Det är ganska exceptionellt att fortsätta forcera fram det här trots så tydlig avrådan från så många håll. Ordförande Tack! Kontrareplik, Jonas Attenius (S). Varsågod!

När ett förslag är ute på remiss tittar förvaltningar, bolag eller nämnder och styrelser utifrån sina specifika perspektiv. Det som nu sker är att stadsledningskontoret slår samman alla de här inspelen och får en sammanvägd produkt framåt. Det är viktigt att säga i den här debatten att det här inte bara är en arena, ett bad. Det är ett helt område som utvecklas. Det är en helt annan typ av produkt vi ser framför oss i framtiden. Vi ser en arena med annex och ett arenatorg som knyts ihop med Svenska mässan. Vi ser en logistiklösning som inte är så rolig, kanske mest betong under mark och ingen kommer se den, men som är enormt viktig för en flexibilitet och snabb omställning från olika evenemang. Det är en jätteviktig poäng i detta framåt. Men egentligen handlar det om att ta steget och klivet framåt. Med all respekt för Valhallabadet, sedan 1956 är det väl. Scandinavium är ju några år yngre än mig, 71. Så när vi har det här på plats i början på 30-talet, då har vi också ett unikt momentum framåt. Ordförande En andra replik begärd. Elisabet Lann (KD) varsågod!

Tack. Det stämmer ju att stadsbyggnadskontoret samlar ihop det. De är professionella tjänstepersoner i den här staden, så de uttrycker sig väldigt diplomatiskt. Men det framgår också så oerhört tydligt att man har varit helt bakbunden. Man har inte fått titta på andra förslag, för det går inte i linje med den politiska viljan och så vidare. Det var samma sak apropå den här utredningen av renovering, som faktiskt aldrig skedde, för att det kom så tydliga politiska. kommandon från sidan om att man skulle inte utreda det. Det framgår tydligt att därför gjorde man inte det. Det är plikttrogna tjänstepersoner som skriver fram underlag som tydligt signalerar att här finns jättestora problem men tyvärr positionerna är låsta. Det är något unikt. Sen vet jag att ni säger att det här avtalet som var ett ultimatum, ett krav, inte är förhandlingsbart. Jag vet att ni säger att det inte finns. Men det finns ju något annat som gör att det inte går att lyssna in eller göra justeringar utifrån professionella människors synpunkter. Inte servettskissar. Ordförande Då var nästa talare, nej, där kom en andra där. En kort replik. Sista. Jonas Attenius (S), varsågod.

Så här ordförande, det här är absolut ingen servettskiss. Det har ju lagts ner oerhört, oerhört många timmar på att ta fram det här underlaget. Jag vet att det har lyfts tidigare i debatten när det gäller verksamhetsbortfallet. Det har varit en väldigt viktig faktor att kunna bedriva verksamhet under tiden som man bygger de här nya delarna av arenapark och bad. Det har varit en väldigt väsentlig del, så jag vill ändå vara tydlig med det. Ordförande Tack. Elisabet har haft en och två repliker. Vi går tillbaka till talarlistan. Då är det Axel Darvik (L). Efter Eva Ternegren (MP). Varsågod Axel!

Tack, herr ordförande! Politik är det möjligas konst. Det är också det här förslaget till arenapark, bad, arena och sporthallar som är möjligt efter en mycket lång och gedigen process, där många olika mål och . strävanden har vägts emot varandra. Jag tycker det är bra att vi kan ta ett steg framåt och att det dessutom förses med en tydlig plan för hur det hela ska finansieras. För utan en finansieringsplan kommer ingenting av detta bli verklighet. Då stannar det vid en plan. Även att vi ser över vilka delar som kommunen ska äga och drifta framöver och vilket som andra aktörer sannolikt kan göra bättre. Jag hoppas att den här anläggningen kommer bli någonting som göteborgarna kommer att vara riktigt stolta över. En vacker byggnad som kan mycket möjligtvis få nya arkitekturpriser när vi tackar en gammal trotjänare för den tid som har varit. Kanske kommer det byggas i en mer klassicistisk arkitektur som är populär bland medborgarna. Jag vill också säga till de kritiker som varit uppe här idag att det förslag som de förordar är inte så långt ifrån den inriktning som presenterades för ungefär fyra år sedan. Men då sa föreningslivet nej. Frölunda Hockeyklubb sa nej. Näringslivet sa nej och flera kommunala bolag sa nej till den inriktningen. Det är därför som utredningen har gått vidare i den här riktningen. Tack för ordet! Ordförande Tack! På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Elisabet Lann (KD). Varsågod!

Tack så mycket! Om det inte har varit tydligt så vill jag vara tydlig nu med att jag förordar inte ett specifikt alternativ. Jag förordar att man undviker att bygga ett sådant här mastodontprojekt med för många drömmar på för liten yta, för då når man inte de nyttor som är ambitionen. Det varnas om detta gång efter gång i underlaget. Man kommer inte kunna uppnå de här nyttorna, för det är för trångt. Det finns inte utrymme för det. Det blir färre evenemang på Ullevi, till exempel. Ytan ska dessutom användas av de andra arenorna. Så det jag förordar är att man styckar den här gigantiska elefanten i delar. En simarena måste inte ligga så att man går torrskodd till isen. Det finns inga uppenbara synergier där. Man kan bryta isär det. Man kan använda bra mark i staden på bra sätt för att utveckla staden på fler ställen. Det är vad vi förordar. Ordförande Kontrareplik begärd. Axel Darvik (L). Varsågod!

Tack ordförande! Om det finns några nytillkomna lyssnare i den här diskussionen så kan jag ju ändå bara säga det att det har prövats en mängd olika lokaliseringar utav både bad och arenor och de olika idéerna har vägts emot varandra. Att lägga de här funktionerna tillsammans. har naturligtvis en viss kostnad, men det finns också ett antal synergier och värden av att kunna samnyttja och också samverka med den befintliga transportinfrastrukturen, med de befintliga kaféer, restauranger och andra typer av verksamheter som finns i centrala staden. Det här är en lösning som givetvis inte är den perfekta lösningen, för den finns inte. Men det är en lösning som gör att göteborgarna kan få detta till en rimlig kostnad också, ska sägas. För tittar man på kostnaden per badbesök eller per arenabesökare så är det fullt försvarbart i linje med andra investeringar. Ordförande Då var det en andra replik begärd, Elisabet Lann (KD). Varsågod!

Det är jätteviktigt att man försöker planera så att man kan få positiva synergier där det går att få. Problemet här är ju att det inte handlar om positiva synergier. Till viss del gör det det såklart. Men det handlar om konkurrens och målkonflikter istället, att de här funktionerna förstör för varandra. Bara det att alla 630 parkeringsplatser försvinner från planområdet och dessutom parkeringsplatser i området runtomkring försvinner i tusental, samtidigt som man tänker sig att man ska fördubbla antalet besökare varje dag i det här området till 4 500. Det är klart att vi vill att människor ska åka kollektivt, apropå transporter. Det är klart att det är jättebra. Men en del personer behöver ju faktiskt kunna ta sig med andra färdmedel. Det skapar en otillgänglig arenapark istället för de här positiva synergierna. Så blir det liksom att det stöter bort människor och skapar otillgänglighet. Tack! Ordförande Tack! Det var nästa replik begärd av Petra Elf (MP). Varsågod!

Tack! Jag vill likt Elisabeth också förtydliga att Miljöpartiet i denna fråga inte har tagit ställning för att det är just krok och tjäders förslag som ska byggas. Det är inte det vi yrkar på. Men det som är viktigt med det förslaget är att man visar på att det som ni säger är omöjligt inte är omöjligt. I det förslaget och i den ganska omfattande processen för att ta fram det förslaget hade de också en bred dialog med många av de aktörer som du sade, Axel, inte var villiga att överväga en sådan här typ av process. av lösning och fick med deras synpunkter och lyfte dessutom in fler aktörer som inte hade fått komma till tals i stadens processer. Så jag tycker att det är inte riktigt sant att det inte skulle gå att få fram ett annat förslag och att ni hänvisar till ett beslut som tagits förr som inte heller är frågeställningar som ni har lyft upp och kollat på, på ett seriöst sätt och avfärdat alldeles för snabbt. Tack. Ordförande Tack! Kontrareplik Axel Darvik (L). Varsågod!

Tack ordförande! Det blir i alla fall lite klargörande i debatten att de tre partier som är negativa till det här förslaget egentligen inte har något annat alternativ. De vill egentligen bara att man ska utreda vidare ytterligare med andra typer av placeringar och andra typer av lösningar och så vidare. Ja, man behöver inte ha ett perfekt förslag, men man kan gärna peka på en tydlig inriktning på vad det är man i så fall vill åstadkomma. Jag var själv skeptisk till de höga kostnaderna för det här Arenaprojektet. Men när man går ner och tittar på faktiskt hur många, att det här nya badet också då ska kunna ta emot en tredjedel av de badbesök som sker i Göteborg. Om man slår ut den kostnaden på det antalet så inser man att den här kostnaden är fullt försvarbar. Den är i paritet med andra nybyggda badanläggningar i vår region. Detsamma gäller även Arenas kostnad om man jämför med andra jämförbara. Ordförande Då går vi tillbaka till talarlistan, Eva Ternegren (MP). Varsågod Eva

Tack så mycket ordförande, ledamöter och ni andra som fortfarande lyssnar! Det finns många skäl till att inte rösta för arenapartiernas förslag. Vi har haft en lång debatt och väldigt många argument har kommit fram på både den ena och andra sidan. Jag tycker ändå att ekonomin är den jag hakar fast mig. Det finns flera partier i det här rummet som med emfas brukar hävda att vi ska värna om skattebetalarnas pengar. Jag tycker inte jag har hört så mycket av det ikväll. Jag tycker att det är en gigantisk summa, 15 miljarder, som dessutom har vuxit på rätt så kort tid, även om det kanske inte avser exakt samma saker. Det är ett gigantiskt belopp som man ändå måste väga mot alla andra angelägna saker som behövs i den här staden. Dessutom kommer det att kosta mycket att driva de här arenorna och det nya badet. Det är över en halv miljard kronor som det kostar mer, vad jag förstår, än vad det kostar idag. Det är pengar som helt enkelt tas från skolan och äldreomsorgen. Jag uppehåller mig inte längre vid barnet, även om jag tänkt det, för det är så många som har sagt det. Man kan naturligtvis hoppas att man ska få tillbaka de här pengarna i form av ökade intäkter från turism, bland annat. Men det är inte så mycket som tyder på det i de här beräkningarna. Den eventuella ökningen kompenserar inte, tycker jag, för de investeringarnas. påverkan på den framtida ekonomin och de ökade driftkostnaderna. Som vi har hört här försämras till och med förutsättningen för inflödet av pengar från turistevent när det gäller Ullevi, där Live Nation har. tagit upp det, att det omöjliggör den typen av stora arrangemang om vi genomför det här. Slutligen vill jag bara säga en reflektion. Att vi kan inte driftstoppa idrottsanläggningar, men det kan vi göra med bibliotek och kulturhus och så vidare som har varit stängda i åratal. Jag yrkar bifall till Miljöpartiets yrkande i kommunstyrelsen. Ordförande Nästa talare Helena Nordin (MP). Därefter Johan Zandin (V). Varsågod Helena!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Jag tänkte prata kulturmiljö. Kulturmiljö kopplar samman tradition, nutid och framtid. byggnader, monument och andra strukturer har genom historien använts för att berätta vilka vi är. De är uttryck för vår gemensamma förståelse av oss själva. Frågor om förändring, förnyande och bevarande av sådana miljöer väcker därför svåra frågor, vilket dagens debatt tydligt visar. Alla kulturhistoriskt viktiga miljöer och byggnader går att förändra och anpassa. Frågan är bara hur. I många fall är en bibehållen funktion det bästa sättet att bevara. För Valhallabadet är det en möjlighet att bevara en kulturhistorisk klenod som mängder av . av göteborgare lärt sig simma i. Tio års söndagsmorgnar har jag tillbringat där, för att mina egna döttrar skulle bli fullfjädrade simmare. Valhalla är en folkhemsikon, det är en modernistisk pärla som är skapad för den jämlike göteborgaren. En på 50-talet toppmodern rekreations-, sport och renlighetsanläggning med högkvalitativ konst och genomarbetade och vackra rum. Valhallabadet är nu nominerat till den föga smickrande utmärkelsen Seven Most Endangered av den internationella kulturarvsorganisationen Europa Nostra. Det står i skarp kontrast till den OS-medalj i tävlingsgrenen Konst och Kultur som ritningarna för badet förärades 1948. Kära, rena grupp. Ta ert förnuft till fånga och bevara Valhallabadet istället. Bifall till yrkande från Miljöpartiet till Kommunstyrelsen, avslag på övriga. Ordförande Tack! Då var nästa talare Johan Zandin (V). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Johan!

Tack! Och jag vill. Lovar föregående talare att göra allt vad jag kan för att bevara det som går att bevara från Valhallabadet i de nya byggnader som ska uppföras. Jag tror att jag kommer få hela stadsbyggnadsnämnden med mig på det. Daniel Bernmar har bra och pedagogiskt förklarat både varför det är bättre att bygga ett nytt bad än att försöka rusta upp Valhallabadet. Och också varför det är bättre att bygga det på en annan plats än där Valhallabadet står idag. För vi vill inte vara utan ett centralt bad i kanske två, tre år. Då kommer frågan upp ibland, kan vi inte lägga det någon annanstans? Varför måste vi knö ihop allt här? Det har man ju tittat på. Men ett bad med allt det vi behöver. Jag tror alla som är på Valhallabadet regelbundet vet att vi behöver en 50 meters bassäng till. För att kunna ha. riktiga tävlingar så behöver vi också en bredare 50-metersbassäng, vi har börjat dubbla hopptorn och så vidare. Det nya badhuset innehåller ju mycket annat också. Du tar det här badhuset två fullstora innerstadskvarter. Var i centrala stan kan man då ställa det? Ja, det finns i princip tre andra platser. Frihamnen, men där ligger ju redan ett bad. De har ett fint utomhusbad, plus att det är väldigt nära till inomhusbadet i Lundby. Det finns Heden. Det är inte helt okontroversiellt att bygga där. Jag tror inte det skulle gå snabbare eller vara smidigare i den här diskussionen. Och Gullbergsvass, där vi försökte lägga det men inte lyckades få en bred politisk majoritet, bland annat på grund av oro för markförhållandena. Så det är svårt att lägga badet någon annanstans. Jag tänkte prata lite. serviceytan också, men jag får komma upp igen om det. Tack! Ordförande På det anförandet har Karin Pleijel (MP), gett replik. Varsågod!

Jag ville bara replikera det du sa. Så länge jag var med i den här arenagruppen så tänkte jag också att. Jag trodde faktiskt att det inte skulle gå att renovera Valhallabadet. Jag tänkte att den utredningen som vi sjösatte och som vi fick tillbaka, att den skulle visa att det var ingen idé, för det var så undermåligt. Men utredningen visade att det var fullt möjligt. Jag tänkte att om vi ska riva det, måste vi ändå bevara mosaiken på nåt sätt. Men jag har förstått att när det gäller arkitektur är det inte så enkelt. Vissa saker kanske man kan flytta och ha nån annanstans. Men det bästa sättet att bevara en kulturskatt är att använda den och förstå att. Valhallabadet som bad, det är det som är det intressanta ur arkitektonisk synpunkt och ur kulturhistorisk synpunkt. Ordförande Tack. Kontrareplik, Johan Zandin (V). Varsågod.

Ja, det stämmer absolut att det förstås inte är samma sak att rädda mosaiken och kanske andra komponenter som att bevara hela huset. När det gäller renovering av Valhalla, nej, det är inte omöjligt. Men som Daniel förklarar, så får man ju mycket mindre för pengarna då. Om man bortser från alla diskussioner om skick och hur dyrt det skulle vara så är det otvetydigt så att nuvarande Valhallabad är för litet för göteborgarnas behov. Ska vi uppfylla det behov som finns så måste vi i så fall bygga ett nytt badhus också. utöver Valhallabadet, och då pratar vi helt andra summor än att bara renovera det. Det är också så att en renovering av nuvarande Valhallabad kommer inte lösa de begränsningarna när det gäller tillgänglighet och så vidare som finns. Utan då får vi för väldigt mycket pengar bara det vi redan har idag. Vill vi ha mer och bättre än det vi har idag så måste vi i så fall bygga ett hus till. Ordförande Tack. En annan replik begärd. Karin Pleijel (MP). Och Petra, du kan inte begära replik i det här läget. Varsågod, Karin.

Ja, men Johan, det är ju därför det här förslaget som till exempel Krok och Tjäder har visat, det handlar ju om att också bygga ut med nya simdelar. Inte bara bevara Valhallabadet i de viktigaste delarna. Så att det är faktiskt att få både och. Men det viktigaste är att vi faktiskt. hedrar och värnar det här kulturarvet som vi har. Jag tror att många som sitter här kommer att ångra sig när man ser grävskoporna komma fram och ska riva tag i vår ikoniska byggnad. Ordförande Tack! Då är vi tillbaka till talarlistan. Då är det Jörgen Fogelklou (SD), därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet, herr talman! Man kanske ska vara glad för det lilla. Vi slipper åtminstone ett gigantiskt hål, Mall of Scandinavian eller Mall of Sweden, som var ett av de här förslagen för ett antal år sedan. Det ska vi vara glada att vi slipper. Den här frågan har ju dragits i långbänk. Jag har också sett ett antal olika förslag. Krok och tjäder var ett. Jag var uppe på Kristinas jaktslott och träffade någon. Owe Sterner var uppe hos oss 2015 med ett konsortieförslag. Så det finns ju många andra förslag. Jag vet inte varför man inte gått vidare med dem. Det kanske är helt omöjligt. Jag sitter ju inte med i den här Arenagruppen. 12 044. Det är publiksiffran på Scandinavium. Jag hoppas att den blir 20 088 eller 44 eller någonting sådant. Jag vill se mycket idrott. Jag tycker det är jättekul. Vi kanske måste bygga en ny stor multiarena. Det kanske vi måste göra. Vår invändning är ju Valhallabadet. Jag har ingen personlig koppling till Valhallabadet. Jag har likt så många andra göteborgare tidigare innan mig lärt mig simma i havet och det går. Men jag har ingen personlig koppling till Valhallabadet. Men jag vet att det är oerhört viktigt för Göteborg och göteborgarna. Det är en ikon, en del av Göteborgs själ. Det förtjänar att bevaras. Ändå vill en majoritet av stadens politiker driva det. I strid med både hållbarhet, ekonomi och god byggnadskultur. Vi säger gör om, gör rätt. För det är inte bara en simhall. Det är ett kulturarv, som många andra sagt här. Nils Olsson fick medalj för detta. Han fick inget OS, för det är inget OS. Men man kallar det lite lätt en OS-medalj i arkitektur för Valhallabadet. Mosaikväggen, som jag personligen faktiskt inte tycker är speciellt vacker, men den har nyligen restaurerats för miljonbelopp. Dess historia. Ordförande Tack Jörgen.

Det var tiden. Jag får gå upp här igen. Men med det vill jag i alla fall yrka bifall till Sverigedemokraternas återremiss om att titta på om det går att restaurera Valhalla. Ordförande Tack Jörgen. Du kommer att kunna komma tillbaka, för på det anförandet har Axel Josefson (M) begärt replik. Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktige! Om du hade lugnat dig lite Jörgen så hade du kunnat trycka in dig igen här nu. Det är bra Jörgen, det är bra att ni tydliggör lite er ståndpunkt. Jag har full respekt för att man vill bevara Valhallabadet. Men jag tycker också det är rimligt att man förklarar hur man ska lösa de andra grejerna. Hur ska vi kunna expandera mässytorna? Hur ska vi kunna bygga en ny arena och expandera den? Och hur ska vi kunna hantera allt detta utan verksamhetsbortfall? Det är rimligt, tycker jag, att man även förklarar det när man påstår att man vill göra en sak. Hur ska detta hänga ihop, Jörgen? Tack! Ordförande Kontrareplik, Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Menar du på fullt allvar att det blir inget verksamhetsbortfall med ert förslag? Ordförande Andra replik. Axel Josefson (M). Varsågod!

Svar ja, Jörgen. Svar ja. Men åter till frågan. Hur ska du lösa ekvationen? Mässan ska utvecklas. Arenan ska utvecklas. Du ska inte få något verksamhetsbortfall. Det här ska ligga i samma område. Förklara det. Tack! Ordförande Tack! En andra och sista kontrareplik, Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Vårt återremissyrkande handlar om att titta på om vi kan renovera och förädla Valhallabadet. Det är det vi vill med vår återremiss. Ordförande Tack! Tillbaka till talarlistan. Vi har fem personer och hittills har vi haft 55 inlägg i den här debatten. En uppmaning är att fundera om ens argument redan har sagts från talarstolen så kanske man inte behöver upprepa. Men nu får Patrik Höstmad (D) ordet.

Tack för att jag fick den. Jag vill bara vara så att det blir väldigt tydligt. Alla de här förslagen som har cirkulerat runt, som har kommit från olika intressenter, de har vi tagit till oss och tittat på. Ibland har det presenterats för oss i grupp, ibland har vi haft enskilda möten. Sen har vi försökt att bilda oss en uppfattning kring de här. I vissa fall har vi ringt och pratat med förvaltningarna eller bolagen. I vissa fall har vi ringt våra nätverk där vi har andra byggare med kompetenser och sådär, och frågat, är det här genomförbart? Fungerar det här bra? Vad kan kostnaderna bli? Tycker ni det verkar vettigt? Vi har landat i att inget av de förslagen som gäller ligger på bordet är så uppenbart bra att vi behöver utreda ännu en gång vidare. Gå in och renovera i gamla byggnader. Ni som sitter i Higard vet ju hur det blir med kalkylerna varenda gång. Det som Krok &ampamp, Kägel presenterar är ju om allting skulle fungera perfekt och vi inte har några dolda skador i huset. Vi vet ju från den undersökning som har gjorts hur otroligt mycket skador det var som man såg då. Man sa med handduken att. undersöka djupt in i betongen och vi vet att vi har skruvat upp temperaturen i baret och har förstört klimatskalet och så vidare och det har läckt in från taket under många år. Det här är svåra grejer. Likadant med arenaförslaget. Botten i Skandinavien står på berg och man pratar om att sänka den. De måste alltså spränga sig ner i marken samtidigt som man har betongstommen runt omkring, utan att det ska bli några sprickor i den betongstommen. Det finns den här typen av invändningar i princip mot alla de förslagen som vi har sett. Vi har verkligen försökt att grunda dem så gott vi kan. Vi känner inte att det inte finns något förslag där vi tror att det är en framkomlig väg att få fram någonting bättre. Så vi får ta det som ligger på bordet nu och göra någonting bra för göteborgarna. Tack! Ordförande Tack! Då är nästa talare Frida Tånghag (V), därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Frida!

Tack så mycket ordförande! Vallhallabadet har diskuterats väldigt mycket och jag förstår Vallhallabadets kulturella värde och emotionella värde för vissa. Men Vallhallabadet och badhus generellt är byggnader som byggs med en livslängd. Den livslängden är ungefär 50 år. Det var det som Valhallabadet räknades med när det stod klart 1956. Valhallabadet har nu stått i 70 år. Alla badhus läcker. Alla bassänger läcker vatten. Men Valhallabadet läcker inte idag. Det står på en vattenpöl. Sen är det också en konstruktion på en simbassäng. hålls uppe med vattentrycket av vattnet som är i bassängen. Tömmer man Valhallabadet då kollapsar bassängen idag. Det går såklart att renovera Valhallabadet. Men vi vet inte vad som händer när man börjar riva i betongen. Vi vet inte vad som hittas när vi börjar riva i betongen på Valhallabadet. Potentiellt scenario är att hela Valhallabadet behöver plockas ner och hela Valhallabadet behöver byggas upp bit för bit som en legobyggsats. Det skulle också göra att göteborgarna står helt utan badhus i två till tre år som en renovering skulle kunna ta. Badhus är en samhällsservice som göteborgarna behöver även i centrala Göteborg. Och att barn skulle gå på simskola inne på Oceana. Skulle jag säga är ganska opassande. Jag stannar här. Ordförande Tack! På det anförandet har Karin Pleijel (MP) begärt replik. Varsågod!

Det finns många exempel på bad som är betydligt äldre än Valhallabadet. Till exempel Fredriksberg, Swömehal i Fredriksberg i Danmark som har anor från 1930-talet. Sen vet jag inte så mycket i detalj men jag har i alla fall varit i nån form av romerskt bad i. Budapest, vet jag. Så det är klart att mycket handlar om vilja och förmåga att renovera och ta hand om det som är gammalt och anrikt. Ordförande Tack! Då var nästa talare Elisabet Lann (KD) Detta är Johan Zandin (V). Varsågod Elisabet!

Tack så mycket. Jag lovar att jag inte ska gå upp lika mycket i kommande ärenden. Men innan vi går till beslut här idag, så känner jag att jag måste försäkra mig om att det står klart för alla här. Alla här inne är direkt folkvalda av göteborgarna, för att omhänderta deras intressen och behov. Och att det står klart för alla här vad det faktiskt är för beslut vi står inför. Ni som tänker rösta för den här inriktningen, Ni röstar för att göteborgarna ska bekosta ett bad, en arenapark, sporthallar till en kostnad av nästan 15 miljarder kronor. Underskottet årligen är 600 miljoner. 600 miljoner. 300 av dem på GotEvent som redan idag får 200 miljoner årligen för att dra runt de här arenorna. De kommer behöva ytterligare 300 miljoner. Stadshus AB vet inte var de pengarna ska tas ifrån. Det är därför det här förslaget ligger nu om att utreda ekonomin. Men siffrorna är där. 600 miljoner om året är göteborgarnas kostnad för att driva de här anläggningarna. Turismintäkterna förväntas öka med 500 miljoner. Det är inte pengar som kommer staden till del, utan det är företagen och staten som tjänar på turismen. I marginalen kan vi tjäna på om det skapar jobb för folk som bor i Göteborg, nya jobb för göteborgare som skattar i Göteborg. Bara så att vi förstår ekonomin i det här. Den är inte bra för göteborgarna. Detta betyder inte att vi inte ska bygga. arena, att vi inte ska kunna anordna evenemang, att vi inte ska ha bad till simskola och idrott och evenemang. Absolut inte. Vi behöver inte bara gå på det här otroligt dyra förslaget där vi inte når nyttorna. Det är inte nu eller aldrig. Det här resonemanget om att nu är det det här vi kan få så vi får gå på det. 15 miljarder! Ordförande På det anförandet har Martin Wannholt (D) begärt replik. Varsågod!

Det är bra om man lyssnar i en debatt. Jag tyckte jag var tydlig med det. Jag vet att flera andra var det. Vi ska ha upp finansieringsfrågan i år. Det här är ju, som jag sa, den största idrottssatsning vi gör i Göteborg någonsin, för så många göteborgare och för så många generationer. Det är klart att vi måste finansiera det, annars får vi en stor del av de här 600 miljonerna. Det är kapitalkostnader, till exempel. Det går att hantera på annat sätt. Det ska vi ta. Men jag vänder mig till dig då, Elisabeth. Om vi nu får en bra finansieringslösning i höst, kommer KD tillbaka nu? Det var ju det du tog upp här. Kommer ni tillbaka nu och är med och satsar för göteborgarna framåt? Det var det du som avslutning tog upp. Du skulle välkomna KD tillbaka i att vara med och satsa på Göteborgs framtid. Det skulle vara väldigt roligt. Och som sista liten pik då, har man sagt ja till Västlänken så har man ju en viss besvärande brist på trovärdighet. Ordförande Tack. Kontrareplik begärd. Elisabet Lann (KD).

Tack så mycket. Jag kan påminna Martin Wannholt om att så sent som 2016 lade du fram ett yrkande om att det är slut med skattefinansierade arenor i Göteborg. Så visst kan man komma på bättre tankar. Jag var inte politiker när Västlänken beslutades. Men 15 miljarder är för mycket oavsett. Så nej, vi är inte med på. på de enorma kostnaderna när vi ser vad vi behöver i äldreboenden, i skolgårdar, i eftersatt underhåll, i kanalmurarna. Vi har enorma investeringsbehov i den här staden. Vi tycker inte att det är rätt prioritering med 15 miljarder på arenapark. Men vi hade gärna varit med i konstruktiva diskussioner om hur vi kan möta de verkliga behoven för idrotten och så vidare. Men vi måste inte ha norra Europas största bad. Det måste inte ligga i Göteborg. Vi vill göra andra prioriteringar för göteborgarna och vi tror att det är det göteborgarna vill. Ordförande Tack! Tillbaka till talarlistan. Det är Johan Zandin (V), därefter Petra Elf (MP). Varsågod Johan!

Tack! Jag kan hålla med Elisabeth Lann om att lönernas andel av förädlingsvärdet är alldeles för låg i både underhållningsbranschen och i andra branscher. Men det är en annan diskussion. Jag tänkte prata om serviceytan så jag kan. Lugna dig och Kalle Bäck med att det kommer bli konserter på Ullevi även i framtiden. Det som diskuteras i det här programförslaget är att minska den så kallade serviceytan som ligger mellan Valhalla IP och Ullevi från 18 000 kvadratmeter till 10 000 kvadratmeter. Det har diskuterats med Got Event och de har inte sagt att det omöjliggör. Produktion av kommande evenemang. Man kan också ha med sig att runt själva Ullevi, i kvarteret Ullevi, finns det 27 000 kvadratmeter allmän plats som också kan användas som service och evenemangsyta. Vad används då den här ytan till? Jo, det är bland annat utrymning. Det är jätteviktigt. Det ska vi absolut inte tulla på, men det är inga problem. Det används som kringytor för en mängd olika aktiviteter. Biljettkontroll. kontroll, mobila toaletter, försäljning av merchandise, mat och dryck, olika former av förarrangemang för publiken, infrastruktur för tv-sändningar och så vidare. Det kommer det också finnas plats för. Den tredje stora användningen idag är parkering av upp till 100 lastbilar och bussar. Vi förstår att många arrangörer behöver ha med sig den här mängden fordon och parkera någonstans. Men det behöver de inte göra precis intill arenan. Det skulle till exempel kunna göras under den nya arenan eller på en plats i närheten. Så det går utmärkt att klara sig med 10 000 kvadratmeter plus de 27 000 kvadratmeter som vi har runt själva Ullevibyggnaden. Ordförande Tack! På det anförandet har Kalle Bäck (KD) begärt replik. Varsågod!

Tack för ordet! Någonting som är unikt med Ullevi är att arenan ligger så centralt som den gör. Jag hörs hoppas jag. Någonting som är unikt med Ullevi är att den ligger så centralt. Det är norra Europas största utomhusarena. Det är någonting vi ska värna om. Det är en unik selling point för. Göteborg som evenemangsstad. Det är klart att kommer det ett sådant här uppdrag, det är klart att GotEvent försöker hitta vägar framåt. Men hur man än vrider och vänder på detta så kommer det försämra attraktiviteten i arenan. Det är inget snack om det. Det kommer bli resultatet och det är väldigt beklagligt. Så ja, det går säkert att hitta vissa dellösningar, men helheten kommer bli en försämring. Var så säker. Ja, de kommer behöva hitta en ny plats att parkera turnéernas trailers. Men å andra sidan får de en helt ny inomhusarena. Så jag tror att det jämnar ut sig mer än väl. Tack! Ordförande Tack! Tillbaka till talarlistan. Nu är det Petra Elf (MP) därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod, Petra!

Tack för ordet. Jag tänkte att jag behövde bemöta lite saker som har kommit upp här. Dels undrar jag om Axel Josefsson tycker att vi ska rita det här själva. Det fanns ju en väldigt stor skepsis mot egenritade förslag alldeles nyss. Men ändå tycker du att vi ska ha lösningar på alla de här frågorna i detalj? Vi yrkar ju allihop som är emot det här på att. Staden ska utreda, att vi tillsammans i kommunen ska utreda olika sätt att utveckla den här platsen med att behålla befintliga byggnader. Det tycker jag inte är för mycket begärt. Sen har det också kommit upp att man inte skulle få lika mycket för pengarna genom att renovera Valhallabadet och sen bygga ut det. Det finns ju inga som helst belägg för det, utan snarare sådant som tyder på motsatsen. Sen så vill jag också då säga att bassängen tömdes i somras för att den behövde renoveras. Eftersom underhållet är eftersatt utifrån att det nu är rivningshotat. Så argumenterar man för att det inte ska renoveras. Och den rasade inte ihop. Tack! Ordförande Tack! Replik begärd av Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack för det fullmäktige! Det jag begär av er är att på samma sätt som jag ställer frågan till Sverigedemokraterna, hur ska ni få ihop helheten? Hur ska du kunna öka eller få en större badkapacitet? Hur ska du kunna få ett större mässutrymme och hur ska du kunna få en större arena utan att flytta på några av de här verksamheterna? Det tycker jag är ett rimligt sätt att faktiskt kunna föra en debatt i den här frågan. Sedan vet jag att du kanske kommer att prata om krok och tjäder och att de har löst detta problem och allt det. Det är några som har påstått det. Men det finns också många som påstår att det inte går. Vi har tagit hjälp av stadsledningskontoret. Vi har diskuterat den här frågan. Tittar man på kvadratmeterna, det går inte ihop. Då är det väl rimligt att ni också presenterar en lösning för detta? Tack. Ordförande Tack! Kontrareplik, Petra Elf (MP) Varsågod!

Det är ju precis det vi vill låta utreda, men som ni inte vill att staden ska få kolla på. Ordförande En annan replik, Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack för det fullmäktige ordförande! Det är en ganska enkel utredning, för det handlar om kvadratmeter. Hur många kvadratmeter ny mässa behöver du? Hur många kvadratmeter nytt bad behöver du? Hur många kvadratmeter ny arena behöver du? Och hur många kvadratmeter finns det i området? De sakerna går inte ihop. De går inte ihop nu. De kommer inte att gå ihop i morgon. Du behöver inte vara med i utredningen för att konstatera detta, utan du behöver i så fall flytta någon av verksamheterna. Då får du gärna förklara för mig och för oss här hur du har tänkt göra detta. Det är det jag efterfrågar. Tack! Ordförande Tack. En andra avslutande kontrareplik. Varsågod.

Ja, men tack. Och om vi får igenom vårt yrkande så lovar jag att återkomma med det. Tack så mycket. Ordförande Tack. Då är vi tillbaka till talarlistan. Då är det Marie Brynolfsson (V). Därefter är det Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag ska absolut inte förlänga den här debatten särskilt länge och jag ska hålla mig kort. Ordförande sa ju att vi gärna fick tillföra nya perspektiv till debatten och inte bara upprepa vad andra sagt. Så då tänkte jag göra det. Det har ju varit mycket inlägg om nostalgi kring Valhallabadet under den här kvällen och många har lärt sig simma och hoppa och skutta och sådär. Och det tycker jag är jättehärligt. Jag har aldrig faktiskt lärt mig simma i Valhallabadet eftersom jag inte är född här. Jag tycker att vi ska ha ett bad för alla. Och det har vi inte nu. Om man läser nulägesbeskrivningen i IOFFs förstudie om behovet av ett nytt centralbad, så står det. Det finns brister i den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsvariation, som behöver åtgärdas. Eftersom delar av dagens Valhalla Sport har invändiga nivåskillnader utan hiss, möts inte heller dagens tillgänglighetskrav inom anläggningen. Vilket verkar negativt för paraidrotten. Jag tycker att det här är någonting som man kan ha med sig när man diskuterar. Har vi ett bad för alla? Vilka vill vi ha ett bad för? Jag tycker att vi ska bifalla kommunstyrelsens förslag. Och i framtidens bad, som jag hoppas och utgår ifrån kommer att planeras. I samråd med funktionsrättsrörelsen så kommer fler att bada. Barn kommer kunna lära sig simma oavsett vad man har för funktionalitet. Och vi kommer möjliggöra för mycket mer paraidrott också. Ordförande Tack! På det anförandet har Elisabet Lann (KD) begärt replik. Varsågod!

Tack så mycket. Jag tyckte det var en väldigt bra aspekt som Marie lyfte, så jag ville bara fylla i där. För att det är alldeles uppenbart att vi behöver mer vattenyta och att vi behöver tänka på tillgängligheten. Men det finns ingenting alls som säger att det badet för alla måste ligga mitt i city. Det gör det ganska sällan i andra städer. Det är ingen av oss som har sagt att Valhalla ska vara det här stora centralbadet, tävlingsarenan, för att. utan det finns andra alternativ för det, till exempel Lundbybadet som ju är centralt. Om man vill just utöka centrum till Hisingen, som jag tänker att en del kanske tycker är en bra idé, då finns det en möjlighet att ta med detta i den detaljplan som håller på att tas fram nu. Och då har vi en tävlingsarena där samtidigt som den här planen förväntas kunna gå i mål. Tack! Ordförande Tack! Tillbaka till talarlistan. Det har kommit några till personer. Det är Jörgen Fogelklou (SD) sedan Karin Pleijel (MP). Varsågod Jörgen!

Tack herr ordförande! Jag ska bara försöka förtydliga eller göra klart. Sverigedemokraterna är absolut inte emot nya arenor, att vi ska vara en evenemangsstad av världsklass. Vi ska locka hit oss både världsstjärnor på elitidrott och vi ska ha en ungdomsverksamhet och föreningsverksamhet i världsklass. Det vi säger, det som vi är emot här, det är att vi vill att man ska titta på om det går att renovera och förädla Valhallabadet. Det är det som är vår invändning. Sedan kommer Axel här och frågar mig. Exakt hur det ska se ut. Jag har varit och tittat på ett antal olika förslag. Jag som politiker kan inte säga att det där är det bästa eller det där bästa. Det är ju det vi har tjänstemän till, att de får titta på det här. Jag har sett ett förslag där man skulle bygga ett badhus under heden. Det tyckte jag verkade helt galet. Men det finns ju massa förslag både hit och dit. Så låt oss titta på det. För göteborgarnas ekonomi och för det kulturhistoriska värdet, låt oss titta på om det går att förädla. Valhalla. Det har jag hört att det går men det kanske inte gör det. Tack! Ordförande Tack! På det anförandet har Axel Josefson (M) en begärd replik. Varsågod!

Tack för det fullmäktige, Göteborg. Jag blir lite nyfiken här, Jörgen. Ska jag uppfatta det korrekt? Du vill renovera och bevara Valhallabadet. Men samtidigt vill du bygga ett nytt centralbad, du vill bygga en ny arena och du vill bygga ut mässhallarna. Det låter som ett dyrare förslag i mina öron. På vilket sätt skulle det värna göteborgarnas ekonomi? Jag kanske missuppfattade Sverigedemokraternas ingång i detta? Ordförande Tack! Kontrareplik begärd av Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Jag är då förtroendevald för Sverigedemokraterna. Jag är inte en arkitekt. Jag kanske ska gå hem till min bror som är arkitekt. Han är också kommunstyrelsens ordförande i och för sig i en grannkommun. För det är de som håller på med sådana här saker tillsammans med tjänstemännen och tar fram det. Det är inte jag. Tack. Ordförande Tack. Då var replikskiftet avklarat. Jag har debatterat det här ärendet i en och en halv timme. Nu fortsätter vi en stund till. Nästa talare är Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin.

Tack. Jag tror vi var många som ville ha slutordet här. Jag tolkar den sista given som det. Men jag skulle vilja uppmana Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna. Demokraterna sa jag också va? Att släppa prestigen och tänka, använda ert förnuft och i det här fallet er känsla också för kulturarvet. Att renovera och bevara Valhallabadet och uppgradera Scandinavium, det är att ta ansvar för göteborgarnas ekonomi, för miljön och för kulturarvet. Att riva Valhallabadet, det är inte mindre än en katastrof. byggnaden är en oersättlig kulturskatt och den är älskad av göteborgarna. Och nu finns det en film. som heter Valhalla folkhemsbadet. Föreningen Fasad, Staffan Bengtsson och Fredrik Redenius står bakom den. Se filmen! Tack! Ordförande Tack, då var nästa talare Martin Wannholt (D) och därefter Daniel Bernmar (V)

Jag ska inte förlänga debatten. Jag glömde förut att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag från Demokraternas sida. Det vill jag göra. Sedan vill jag bara skicka med Karin Pleijel. Jag förstår och hör vad du säger, men du använde alldeles nyss ordet katastrof. Kalla det gärna för Göteborg, kulturell katastrof eller något. Men katastrof är ett väldigt starkt ord, och det är väldigt många människor som står under sådant nu. Tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare Daniel Bernmar (V). Vi är just nu sist på talarlistan. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Efter decennier av politisk missämja i de här frågorna har vi tagit oss till en punkt där vi äntligen har sex partier som är beredda att konstruktivt arbeta framåt med att bygga ett Göteborg för framtidens barn och unga. Därför vill även jag passa på att tacka de sex partierna och deras företrädare för det här arbetet och lite grann använda ett uttryck som är tröttsamt. Men förhoppningsvis kommer vi fortsätta kroka arm för framtiden. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordförande Tackar. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen så yrkar Jörgen Fogelklou, återremiss till berörda nämnder och instanser enligt yrkande från SD i kommunstyrelsen. Emelie Bönfors, Jonas Attenius, Marie Brynolfsson, Martin Wannholt, Daniel Bernmar, bifall till kommunstyrelsens förslag. Karin Pleijel, att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från MP i kommunstyrelsen. Elisabeth Lann, att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från KD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition. På dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag och de övriga återstående förslagen. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga sju ledamöter. Om detta inte gjorts tidigare. Godkänner jag denna propositionsordning? Svar ja. Då frågar jag, beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Att avgöra ärendet idag? Ja. Jag finner att fullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Jag ställer proposition på yrkandena. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalls förslaget från Karin Pleijel? Ja! Bifalls förslaget från Elisabeth Lann? Ja! Jag finner att fullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering är begärd och ska extraväxlas. Förslaget från kommunstyrelsen är en ja-proposition. För att anta motförslag så ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Jag frågar bifall till förslaget från Karin Pleijel som motförslag. Bifall till förslaget från Elisabeth Lantz som motförslag. Jag finner att förslaget från Karin Pleijel antagits som motförslag. Då är det huvudvoteringen. Då är det ja för förslaget från. Kommunstyrelsen och nej förslaget från Karin Pleijel. Jag startar omröstningen. Ja, Lena avstår. Då stoppar vi omröstningen. Finner att kommunfullmäktige med 63 röster mot 9 beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag. Reservation från Sverigedemokraterna till 5,8 i diskussionen. Reservation från Miljöpartiet till förmån för eget förslag. Reservation från Kristdemokraterna till förmån för eget förslag. alléstråket Och vi går vidare. Vi har många ärenden till. Nästa ärende är nummer 12. Planeringsbeslut avseende fortsatt arbete med etapp 1 av spårväg i alléstråket. Där kommunstyrelsen föreslår att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder fortsätta planering för en första etapp av spårväg i alléstråket utifrån de inriktningar som framgår av handlingen. Vidare föreslås att fortsatt planering av en första etapp av spårväg i Alléstråket förutsätter att motsvarande beslut fattas inom Västra Götalandsregionen. Slutligen föreslås att stadsdirektören får i uppdrag att teckna avsiktsförklaring med Västra Götalandsregionen. Här har vi en talarlista. Ordet har först begärts av Eva Flyborg (L), därefter Karin Karlsson (V). Varsågod Eva!

Tack så mycket herr ordförande! Vi liberaler säger idag nej till Allélänken. Vi är väl medvetna om bakgrunden till förslaget förstås. Kapaciteten i Brunnsparken är uttömd och kanalmurarna ska renoveras och repareras så småningom. Ska resandet med kollektivtrafik dessutom på sikt öka så behövs det alternativ. Den uppoffring som man begär av göteborgarna är att hugga ner alltför många träd i allén och låta spårvägstrafik gå genom allén. Det här är ingen liten uppoffring som man begär. Det är en stor uppoffring. Hundratals träd påverkas genom flyttning eller till och med avverkning. En del av en grön lunga mitt i staden förstörs. Trafiken påverkas också stort. Sex filer, som vi har idag, ska bli två. Ett stort trafikkaos. Behövs detta offer då? Nej, det finns ett annat alternativ som till och med är bättre och till och med billigare. Operalänken. Den idén har funnits länge, men först nu kommer det fram vad den egentligen har för potential. Operalänken avlastar Brunnsparkskrysset med 20 %. Viktiga trafikströmmar från Hisingen kan ledas om till Västra Hamngatan eller Skeppsbron. Den är billig. Man får det mesta på köpet när man återställer efter Västlänken vid Kvarnberget. Med ett kort och riktigt billigt tilläggsspår till Nils Ericson -platsen kan den även ta hand om trafiken vid kajmursreparationerna. Allélänken är däremot inte billig. 1,2 miljarder, och då är den inte ens färdig, har bara spår bort mot Ullevi. Först för ytterligare 500 miljoner får man hållplatsen på Åkareplatsen och därmed kontakt med snabbspåret. Utan detta är Allélänken stympad, som minst 1,7 miljarder och kanske till slut det dubbla. Allélänken fordrar minst åtta år. Operalänken kan byggas på halva tiden och till pris av några hundra miljoner. Liberalerna är inte villiga att offra Allén, herr ordförande, alla minst för ogenomtänkta projekt utan framtidsmöjligheter. Jag är säker på att detta inte är sista gången vi diskuterar detta. Yrkar avslag. Ordförande Är Karin Karlsson efter Hans Arby (C)? Varsågod Karin.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Vi står i vägen för oss själva. Så brukar Västtrafik beskriva Bronsparken. Det är ju svårt att argumentera mot den när man står där och ser hur bussar och spårvagnar står och väntar på. att de framför ska flytta på sig för att de ska komma fram. Det är så viktigt att vi får till en ordentlig avlastning utav Brunnsparken och Drottningtorget. Det behövs både för att staden växer och för att vi ska kunna få en högre kapacitet i spårvägsnätverket. Men också då när vi renoverar kanalmurarna och vi måste stänga ner tillgängligheten för all spårbunden trafik genom Brunnsparken och Drottningtorget under många år. Vi säger inte nej till Operalänken. Det är väldigt viktigt att ha med sig. Vi säger att båda två behövs. Men när vi jämfört alternativen så ser vi att Allélänken har en större kapacitet än Operalänken. Därför måste vi prioritera den. Men det är sant. Det här är etapp ett. Vi får full effekt först när vi har etapp två byggd också. Men vi ser ju en framtid där vi har båda två. Men vi börjar här. Hur många träd som kommer behöva avverkas är inte klart än, för vi har inte kommit så långt i detaljprojekteringen. Men det är klart. Det kan ju vara så att något behöver fällas. Just nu ser det ut som att ungefär ett fyrtiotal kan riskera att behöva fällas. Men vi är inte där än och det tar vi längre fram i processen. Nu är det viktigt att vi tar det här första steget. Bifall därför till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack! Ordförande Tack! På det anförandet har Eva Flyborg (L) begärt replik. Varsågod!

Tack så mycket herr ordförande! Det var bra att du också erkände att det här bara är första etappen, och etapp två är absolut nödvändig. Då är vi plötsligt uppe i 1,7 miljarder kronor. Vem av oss här inne tror att det stoppar med det? Det tror inte jag. Det är också helt sant som du sa, att 40 träd ungefär har man sagt kan komma att behöva avverkas. Det är förstås svårt att säga på millimetern hur många träd det blir. Men minst 200 träd kommer att påverkas. Det värsta är att den sträckan där man kommer att behöva avverka flest träd. Det är där de är särskilt gamla och särskilt stora. Det står också i det underlag som vi har fått läsa inför det här beslutet. Det är inget litet ingrepp tyvärr och jag är rädd för att det kan bli ännu mer. Glöm inte länsstyrelsens varningar. Man har svårt att se hur detta skulle kunna komma att godkännas eftersom påverkan är så stor. Ordförande Kontrareplik begärd. Karin Karlsson (V). Varsågod!

När det gäller just träden så är ju vår ambition såklart att vi ska minimera påverkan på träden så mycket det bara går. Men ibland så hamnar man i ett läge där nyttan med att göra någonting överväger nackdelarna. I det här fallet är det så att för att få en riktigt kapacitetsstark kollektivtrafik i hela staden så behövs både Operalänken och Allélänken på sikt. Eftersom staden växer så pass mycket. För att vi ska nå de trafikmålen som vi har så måste vi ha båda två. Sen så jobbar vi hela tiden med att öka krontäckningsgraden. Det ligger till exempel uppdrag ifrån budgeten som vi tog senast i höstas. Till exempel om att öka den i innerstaden där den är väldigt låg. Vi kommer såklart jobba hårt med att se till att vi får kompensationsåtgärder. Men det är klart, de stora träden är svåra att ersätta och man måste ta ner dem. Så är det. De är otroligt värdefulla. Det är ingenting vi gör lättvindigt. Tack! Ordförande En andra replik begärd. Eva Flyborg (L). Varsågod!

Så är det ju, herr talman. Många bäckar små blir en stor å. Det är alltför många ställen i stan där vi säger att här påverkas bara 50 träd. Den här allén på Eriksberg, den kan vi ta bort, vi ska göra en större cykelbana. Men de här 200 träden i allén, ja, ja, vi behöver en allélänk. Problemet är att vi behöver inte allélänken om vi bygger ut Operalänken rätt. Jag sätter mitt hopp ändå till att vi ganska tidigt i den här processen, och jag tror att vi gemensamt kommer att kunna, jag hoppas det, komma fram till den gemensamma kunskapen, när ljuset äntligen går upp för de flesta, att allén inte behöver offras. Vi har andra alternativ. Ordförande Tack. Då var nästa talare Hans Arby (C), efter Martin Wannholt (D). Varsågod Hans.

Tack ordförande, övriga ledamöter och åhörare. Det här planeringsbeslutet tar oss ett steg närmare Allélänken, även om det är några år innan den står klar. Egentligen skulle den behövt vara på plats redan nu. Den är avgörande för att avlasta Brunnsparken och Drottningtorget. Den knyter ihop de tunga stråken öst, väst och gör det utan att passera Gå, alltså Brunnsparken. Det är det bara. allélänken som kan göra i närtid. Samtidigt så får vi då möjlighet att frigöra Norra hamngatan och få ett bra gång och cykelstråk där också. Sen är det som många har påpekat att det är först med etapp två, när vi knyter ihop det med Angeredsbanan, Åkeredsplatsen, som det får full effekt. Men det är ju därför också SLK säger att innan vi tar ett genomförandebeslut på etapp ett så ska vi ha ett inriktningsbeslut för etapp två. Sen ser jag ett behov före ett steg tre och det är att dra spår i Husargatan för att kunna avlasta Järntorget och Linnégatan också, men det får väl komma senare. Vad gäller Operalänken så är den egentligen inget alternativ till Allélänken. Men den skulle kunna bli ett komplement senare, framförallt när vi bygger ut Gullbergsvass. Så det är inte antingen eller utan kanske både och, fast först lite senare. När vi lyfter och pratar Operalänken så att nej, den kan göra jobbet som Allénlänken gör. Det kan den inte. Det blir lite grann som att om man tappar bort någonting så letar man under lampan för att det är ljust, inte där man har tappat bort det. Så Allénlänken behövs. Jag yrkar bifall till KS förslag. Tack! Ordförande Tack! Nästa talare är Martin Wannholt (D), därefter Roshan Yigit (S). Varsågod Martin!

Tack, herr ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det är väldigt tråkigt att Liberalerna har landat där de har gjort. Så här är det ju. Skulle det bli för många träd - det är ju hemskt med bara ett träd - stödde inte Liberalerna oss i kommunstyrelsen nu senast, när vi försökte rädda fler träd i Haga. Det var bara SD som stödde oss demokrater i det beslutet, så ni hade ju chansen att rädda några träd häromdagen senast. Men Allélänken och Operalänken, sluta ställa dem mot varandra eller säga att Operalänken kan ersätta! De löser olika saker. Vi har gått igenom siffrorna jättenoga och ni har haft chanser till det också. Allélänken klarar att lasta av 50 % i Brunnsparken och den klarar kapacitetsökningar ända fram till 2070. Med de önskningar vi har att öka kapaciteten, att vi blir fler människor och att något fler väljer kollektivtrafik. Operalänken, till skillnad från vad Hans sa, det han sa var helt rätt, men Operalänken, den första delen för att koppla på bron. Den kan vi göra i närtid och det försöker vi gemensamt trycka på i byggnadsnämnden. Gullbergsvass ligger ju mycket längre fram. Men den delen vi kopplar på upp på bron, den hoppas vi kunna komma i närtid. Den går att bygga och genomföra alldeles oavsett att Allélänken rullar på sitt spår. Men det är Allélänken som skapar den stora kapaciteten och lyfter bort från Brunnsparken. Då kan vi på allvar få en lättnad. Vi har kapacitetstak redan idag i rusningstrafik sedan lång tid tillbaka. Den skulle verkligen behövas i närtid i Göteborg. Tack! Ordförande Då var nästa talare Karin Pleijel (MP), efter Johan Zandin (V) Varsågod Karin!

Jag vill rösta bifall till kommunstyrelsens förslag. Idag klockan 6.19 började de långa spårvagnarna rulla igen i Göteborg. Göteborg är en spårvägsstad, och det ska vi vara stolta över. Precis som vi ska vara stolta över Valhallabadet. Spårvägen är en del av Göteborgs själ. Därför är jag väldigt glad åt att vi går vidare med Allélänken. För som många talare tidigare har nämnt minskar den sårbarheten och stärker kollektivtrafiken och spårvägstrafiken i och med det. Det gör alltid ont när träd fälls, måste jag säga. Jag tycker det är svåra avvägningar när det innebär att vi, som i det här fallet, får välja spårväg framför träd. Därför är det viktigt att man gör så många ansträngningar som möjligt för att bevara träden. Speciellt de som är mest värdefulla för kulturmiljön och naturmiljön. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack! Nästa talare Johan Zandin (V), efter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Johan!

Tack! Hans Arby var ju uppe här och förklarade att Operalänken inte kan ersätta Allélänken. Skälet till det är ju att den biten som är lätt och billig och snabb att bygga, det är ju från Stenpiren fram till Lilla Bommen och Hisingsbron. Och som Hans också var inne på, den kommer bli ett jättebra komplement i framtiden för att snabbt kunna ta sig från till exempel Järntorget till Hisingen utan att åka via Brunnsparken. Men den avlastar ju inte trafiken österut. Mot nordöstra Göteborg. Ska man från centrala eller sydvästra Göteborg upp mot Rehnbergsplatsen, Gamlestan, Bergsjön och Angered måste man ta sig längre än till Lilla Bommen. Ska Operalänken krångla sig runt Nordstan och förbi hållplatsen Nordstan på ett nytt spår mellan posthotellet och Centralen - söder om posthotellet ska vi ju renovera kajer, som vi har pratat om - är det inte så. enkel och billig längre. Så det som Eva Flyborg tog upp, om att det är först i steg två man har löst hela problemet med Allélänken, ja, men det gäller i högsta grad också Operalänken. Det är först i steg två, när man trasslar sig förbi Centralen, som man löser problemet och kan renovera alla kanalmurar. När det gäller . Träd finns det en fin skiss på sidan 186 i handlingarna över de träd man har inventerat. Som Karin Carlsson påpekar är man inte klar med det arbetet, men det är en bra första uppskattning. De flesta av de träd som troligen behöver fällas är den smala rad av lindar som står inklämda mellan Heden och Parkgatan. De är alltså inte en del av Kungsparken. De övriga träd som hotas är framför allt de som ligger precis inklämda. intill Parkgatan, så det är inte i den delen av Kungsparken där folk vistas och använder det som en park. Tack. Ordförande Tack. Nästa talare Jörgen Fogelklou (SD), därefter Leif Blomqvist (S). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande! I takt med att Göteborg växer och trafikintensiteten ökar blir frågan om framkomlighet alltmer aktuell. Att kraftigt begränsa framkomligheten på våra vägar är inte lösningen. I stället behöver vi fokusera på alternativa metoder som inte stör samexistensen mellan människor och trafik. Allélänken är ett typexempel där ändamålsenligheten kan ifrågasättas. En av de största invändningarna mot Allélänken är att den skulle försämra framkomligheten för biltrafik och godstransport i centrala Göteborg. Parkgatan och Nya Allén är viktiga trafikleder för lokala transporter. Att omfördela körfält till spårvagnstrafik skulle leda till längre restider och ökad belastning på andra gator i närheten. Jag tänker inte läsa upp hela vårt yrkande som vi har lagt fram i kommunstyrelsen, men jag tänker yrka på att ärendet återremitteras till Stadsbyggnadsnämnden och Exploateringsnämnden, som får i uppdrag att ta ställning till förslaget. uppdrag att utreda en utredning där Operalänken prioriteras framför Allélänken. Tack! Ordförande Tack! På det anförandet har Hans Arby (C) begärt replik. Varsågod Hans! Tack!

Vi behöver se Allélänken i ett större sammanhang och hur vi bygger ut ett riktigt kollektivtrafiksystem som kan hantera fler göteborgare som reser mer kollektivt. Kan vi stärka det här och öka kapaciteten och pålitligheten i kollektivtrafiksystemet så kommer fler att välja att vilja ta kollektivtrafik istället. Det kommer minska behovet av biltrafik. Så det kan faktiskt vara så. Att den här är så viktig och ger en sådan effekt totalt för kollektivtrafiken så att behovet av att köra bil minskar även i allélänken. Så det kan vara en vinst för de som behöver ta sig fram med bil. Det här är en så stor och viktig systemeffekt. Vi kan inte smådutta och fuska, men vi gör inte det, men vi gör det. Vi gör halvbra där och där. Vi måste få ett riktigt bra system som göteborgarna är värda. Tack! Ordförande Tack! Nästa talare är Leif Blomqvist (S) därefter Eva Flyborg (L). Varsågod, direkt!

Sedan sekelskiftet, drygt 20 år sedan, så har faktiskt kollektivtrafiken i Göteborg fördubblats. Det kanske man inte tror. Ett av de stora stegen man gjorde, det var när man byggde Chalmerstunneln och Skånegatan och det. Och det här, allélänken, är ju motsvarande stort steg framöver. Därför att, precis som sades tidigare här, så Brunnsparken klarar inte av mer kollektivtrafik. Därför att bussar och spårvagnar konkurrerar med sig själva. Därför måste det ge en direkt stor avlastning. Både långsiktigt, men också de närmaste tio åren då man ska göra i ordning kanalmurarna. Men vi bygger ju, måste ju se ett 20, 30, 40, 50-årsperspektiv framöver. Och då behövs areelänken. Jag är övertygad om att operalänken också kommer behövas. Men den löser ju bara en mindre del av det här. Den kan ju till exempel göra att dagens linje 6 skulle kunna gå direkt den vägen mot Hisingen. Men det är bara en liten avlastning av Brunnsparken. Och därför yrkar jag bifall från den sidan på kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack! Vår nästa talare, Eva Flyborg (L), är just nu sist på talarlistan. Varsågod Eva!

Tack så mycket herr ordförande! Ja, Operalänken avlastar visst Bronsparken. Det är alltid svårt att uppskatta. Allting blir uppskattningar förstås. Med cirka 25 procent. Som jag sa tidigare kan viktiga trafikströmmar från Hisingen ledas om till Västra Hamngatan eller Skeppsbron. Den är dessutom billig, därför att man får det mesta på köpet när man återställer efter Västlänken vid Kvarnberget. Med ett kort, Johan Zandin, och mycket billigt tilläggsspår till Nils Ericsonsplatsen kan det även ta hand om trafiken vid kajmursreparationerna. Göteborg har flera stora projekt planerade eller önskade framöver. Till exempel den kommande älvtunneln, Lindholmsförbindelsen och Gullbergslänken så småningom som också behövs. Arbetet med de här projekten borde forceras. Då är minst 1,7 miljarder, kanske det dubbla, i en undermålig och kortsiktig lösning på Allélänken helt fel. De här medel vi har måste däremot gå rakt in i viktiga framtidsprojekt i stället. Dessutom, mina vänner, ekar ännu Länsstyrelsens varningar högt att påverkan på riksintresset för skyddsvärda alléer och andra värdefulla biotoper högt. Jag tror, precis som i fallet med majoritetens försök att bebygga Skanstorget, Skansen Kronan, att detta projekt inte kommer att klara Länsstyrelsens prövning. Det är bortkastade pengar att ändå fortsätta denna planering. Operalänken däremot skövlar inga alléer eller skyddsvärda riksintressen. För en bråkdel av kostnaden får man en bättre lösning på ett mycket fint sätt som bygger spår in i framtiden. Som sagt, herr ordförande, jag vet inte om jag kommer ihåg att yrka avslag på KS förslag, men det gör jag nu i så fall. Tack! Ordförande På det anförandet så kom det en del som vill ha replik, fyra stycken personer. Först ut, Leif Blomqvist (S). Varsågod!

Jo, Operalänken, det är ett utmärkt förslag, tycker jag. Jag var med och la det. Det presenterades ju på 90-talet och av olika skäl har det inte kunnat genomföras än. Men den löser ju bara en liten del. Menar vi allvar med att kollektivtrafiken ska ta större marknadsandelar? Menar vi allvar med att vi tror att Göteborg kommer expandera? Ja, då pratar vi om. fördubblingar av den trafiken. Vi har gjort det på lite drygt 20 år. Och på de närmaste 20 åren så borde vi kunna göra motsvarande steg igen. Och då krävs det både allélänk, den behöver en ny förbindelse över älven som är fast förbindelse och inte beroende av broöppningar som vi ser är ganska känsligt. Och det behövs säkert en operalänk. Men vi måste ju se framöver, och menar vi allvar med att driva över mer av trafiken till kollektivt, då måste vi bygga något för framtiden. Ordförande Då var nästa replik begärd av Johan Zandin (V). Varsågod!

Ja, Eva, det stämmer att du kan bygga en liten sväng runt hörnet på Nordstan för att. Du har fortfarande inte avlastat Drottningtorget. Du kommer inte kunna renovera kanalmurarna vid Drottningtorget den vägen. Du kommer inte få den långsiktiga avlastning som flera talare har varit inne på för att kunna få en större kollektivtrafikkapacitet i hela nätet. Då måste du bygga. spår bort till åkarplatsen minst och det är inte så himla lätt längre. Så då har du inte din lilla lätta lösning kvar. Tack! Ordförande Tack! Tredje repliken beredd av Hans Arby (C). Varsågod!

Tack! Ja, det blir alla mot Karin Flyborg här. Men det jag tror, både som Johan Sandin och Leif Blomqvist har varit inne på också. Man ser, när man tittar på alla analyser och sånt som är gjorda, så är det all-el-länken som kan göra jobbet. Det blir lite konstig argumentation. Ja, men vi har en annan som är lite billigare och enklare, så kan vi inte ta den istället? Nej, det funkar inte så. Vi får inte den systemeffekten på det sättet. Sen ska vi säga att planeringskostnaden tas här av Västsvenska paketet, så kommunen har ingen risk för det här planeringsarbetet vi gör. Och självklart, det kommer bli en dialog med Länsstyrelsen, se till att vi bygger det, men det är ju ingenting som gör att vi ska lägga ner det nu. Tack! Ordförande Tack! Och Martin har strukit sig. Så då är nästa talare Karin Karlsson (V). Varsågod!

Tack ordförande! Nej, men jag ska inte fördröja det här för mycket, men som alla föregående talare här har sagt, så Operalänken löser inte Drottningtorget. 2037 till 2043 ska vi renovera kanalmurarna vid Drottningtorget. Och då kan vi inte köra spårväg där. Det är en jättestor knut att lösa utan allélänken. Det blir inte så himla lätt att avlasta den med operalänken. Det blir som tidigare sagts en jättekomplicerad snurr till åkarplatsen för att få avlastningen österut. Och jag vill också, även om man kan titta på den här planeringen för kanalmusprogrammet och tycka att det är väldigt lång tid, så är det ett fruktansvärt pussel att få den här tidsplanen att gå ihop. Så allting som fördröjer, utredningar som fördröjer de här länkarna som ska avlasta kanalmusprogrammet är väldigt problematiska. Så det är viktigt att vi kommer till skott nu, det är viktigt att vi tar det här beslutet idag. Så bifall KS. Tack! Ordförande Tack. Talarlistan är tom. Kan vi ens säga övningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen så yrkar Eva Flyborg att fullmäktige bifaller yrkandet från L i kommunstyrelsen. Karin Karlsson, Martin Wannholt, Karin Pleijel, Leif Blomqvist. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou, återremiss till stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden enligt yrkande från SD i kommunstyrelsen. Om det ställs första proposition på deras återremiss, dels avgör ni idag. Om det senare bifalles, ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och förslaget från Eva Flyborg. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter. Om detta inte gjorts tidigare, godkänns denna propositionsordning? Svar ja. Då frågar jag, beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Att avgöra ärendet idag? Ja. Jag finner fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Då ställer jag frågan, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Eva Flyborg? Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Återigen är det inget begär, då ska det verkställas. Ja, det verkar värt. Då startar vi omröstningen. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Eva Flyborg. Votering startad. Där har alla röstat och stoppar omröstningen. Och finner att kommunfullmäktige med 67 röster mot 5 beslutat bifalla kommunstyrelsens förslag. Reservation från Sverigedemokraterna till förmån för eget återremissyrkande. Reservation från Liberalerna till förmån för eget yrkande. kommunbidrag avseende Europamästerskapet i fotboll för damer 2029 Och vi har ärende 13. Hemställan från Göteborg och Company AB om utökat kommunbidrag avseende Europamästerskapet i fotboll för damer 2029. Kommunstyrelsen föreslår att under förutsättning att Göteborg tilldelas evenemanget Europamästerskapet i fotboll för damer 2029, beviljas hemställan om utökat kommunbidrag med en MNKR för år 2027, tre MNKR för 2028 och 36. MNK är före år Varsågod Frida!

Tack så mycket. Jag ska fatta mig kort. Men jag vill ändå säga något även om detta bara är en hemställan. Eftersom vi är några som tycker extra mycket om damfotboll i den här församlingen. Och ser den positiva effekten som damfotboll har i samhället, inte minst för unga tjejer. Hade det gått som många av oss ville så hade vi redan i år arrangerat fotbolls-EM i Göteborg. Nu blev det inte så, men jag är glad att vi gör ett nytt försök och nu skaffar förutsättningar för att få arrangera nästa fotbolls-EM. Och lever upp till det faktum att vi är årets idrottsstad två år i rad. Ordförande Tackar! Då har vi nästa talare, Patrik Höstmad (D), därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Patrik!

Tack för det! Ja, att Göteborg får chansen att kanske bli värdstad för VM i fotboll för damer 2029, det är stort. Vi är redan inne på att det här handlar inte bara om ett mästerskap utan faktiskt om att lyfta damfotbollen. Inspirera unga tjejer och sätta Göteborg på kartan som en stad där det händer stora idrottsevenemang. Vi vet att damfotbollen växer och intresset är mycket stort, inte minst här i Sverige men även runtom i världen. Vi har möjlighet att skapa något som ger avtryck långt efter att den sista matchen har spelat. Det betyder mer än bara turister och turistekonomiska effekter. Vi pratade om det förut i samband med arenadiskussionen. Men det är inte bara det man behöver titta på. Utan det betyder förebilder för en hel generation. En folkfest för alla göteborgare och ett steg framåt för en mer jämställd idrott. Vi håller tummarna för att mästerskapet blir vårt. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack! Det är Jonas Attenius (S), efter bland annat hot till S. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter! Ja, nu finns det ju som sagt en möjlighet här för Göteborg att arrangera fotbolls-EM för damer 2029. Det vore naturligtvis en stor ära, men också viktigt av flera skäl. Frida var inne på det alldeles nyss här. Fotboll har ju en unik förmåga att bryta ner barriärer och också samla människor från alla samhällsskikt, oavsett kön. Bakgrund eller klass i Sverige och över hela världen. Fotbolls-EM är faktiskt Europas största idrottsevenemang för damer. Man räknar både medial uppmärksamhet men också sett till turistekonomisk omsättning. Sen är det också så här att det här är viktigt för att också inspirera våra barn och ungdomar att genom positiva förebilder främja folkhälsan och stärka utvecklingen av FLIC. och damidrotten i stort i Göteborgsområdet. Avslutningsvis. Det är klart att det har varit en grym fest. Om vi nu har lite tur, vi får ju se hur det blir med matcher i Göteborg. Men att få se landslaget här i vår hemstad vinna matcher. Vi håller tummarna för det, för det vore ju helt fantastiskt. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Då var nästa talare Kalle Bäck (KD), därefter Daniel Augustsson (C).

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Nu har vi diskuterat evenemang här tidigare och det här är ju ett fantastiskt bra exempel på hur Göteborg ska kunna vara en evenemangsstad framöver. Så det är glädjande att vi har denna hemställan på bordet. Att det dessutom görs i form av ett nordiskt. Samarbete är viktigt, inte minst i tider då banden mellan våra länder och Europas länder måste stärkas. Som också framgår av handlingen är arrangemanget av stor betydelse för att inspirera barn och ungdomar genom positiva förebilder och främja god folkhälsa. Det ökade publikintresset i kombination med konkreta projekt för flick och damfotbollen skapar en stark grund för att utveckla damidrotten i Göteborgsregionen, inte minst. Så skapar vi ett attraktivt evenemang som också kan skapa avtryck, eller legacy som man brukar säga i sammanhanget, som lever vidare efter att evenemanget är över. Så det blir en vinst för staden, för Norden och Europa. Jag hoppas verkligen att detta går i lås. Bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordförande Tack! Då var nästa talare Daniel Augustsson (C), just nu sist på talarlistan. Varsågod Daniel!

Tack ordförande och ledamöter! Att arrangera detta mästerskap är en fantastisk möjlighet för vår stad. Inte bara ur ett ekonomiskt perspektiv, där vi kan förvänta oss turistekonomisk omsättning på uppemot 100 miljoner kronor, utan också som en kraftfull plattform för att stärka Göteborgs internationella varumärke. Det är också ett viktigt steg för en mer jämställd idrott. Genom att arrangera EM för damer skapar vi förebilder för unga flickor och stärker damfotbollen i Göteborgsregionen och Sverige. Med ett genomtänkt för och efterarbete kan vi säkerställa långsiktiga effekter för idrottslivet och inspirera fler att engagera sig i sporten. Vi vet också att damfotbollen växer explosionsartat. EM för damer, I England 2022 drog in närmare 400 miljoner TV-tittare och intresset för mästerskapet har aldrig varit större. Om Göteborg får vara en del av denna utveckling innebär det omfattande mediala effekter som stärker vår position som en modern och hållbar evenemangsstad i världsklass. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och att Göteborg ska verka för att stå värd för EM i fotboll Ordförande Tack! Då var nästa talare Sophia Nilsson (MP). Varsågod!

Tack, ordförande och övriga! Sport förenar, inte bara i utövandet utan även som publik. Både över generationsgränser, mellan kvinnor och män och där bakgrunden inte spelar så stor roll. Vi är säkert många här som älskar diverse sport som vi både på tv och verkligen upplevt. Både fantastiska bedrifter, men ibland har vi säkert blivit besvikna också. Ibland själva, ibland med familj, ibland här i Göteborg, det kan vara delar av Sverige och det kan vara utomlands. Vi bär med oss många minnen, vi kanske får nya vänner, får ny inspiration, både som publik och som utövare av olika sporter. Sen vad man tycker om fotboll, det kan ju variera, men utan tvekan är det så att många älskar sporten. Det kräver ingen dyr utrustning, det är enkelt att utföra, om inte möjligt fysiskt så är det lätt att förstå sig på. Vi har många bra föreningar här i staden som fångar upp barn och ungdomar. Det finns många vuxna och stjärnor att se upp till. Stjärnor vi får följa i de här olika turneringarna. Herrfotbollen har ju varit stor i många år och damfotbollen har ju vuxit rejält på senare år och blivit väldigt uppskattad av många. För att stötta en turnering på våra arenor med möjlighet att få visa upp vår fina stad, uppsving för näringsliv också. men som inte minst kommer locka en stor publik av kvinnor och tjejer. Att tjejer själva får nya egna upplevelser och minnen, att kvinnoidrotten får mer uppmärksamhet och troligtvis ett uppsving för den i staden. Ja, det vill vi. Vi yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tackar. Talet står tomt. Kan man säga att tävlingen är avslutad? Svar ja. Föreligger bara ett förslag till beslut? Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Då går vi in på ärende 14. Det är Göteborgs Stadsplan mot hemlöshet 2025-2026. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stadsplan mot hemlöshet 2025-2026, med det tillägg enligt yrkande från V, S och MP som framgår av handlingen, antas. Göteborgs Stadsplan mot hemlöshet 2020-2022 upphör att gälla. Ordet har begärts av Hans Arby (C). Därefter Jenny Broman (V). Varsågod!

Tack ordförande, övriga ledamöter, åhörare! Den nya handlingsplanen utgår från regeringens nationella strategi och har som mål att minska antalet personer och hushåll, framför allt barnfamiljer och barn, som är i akut hemlöshet och som blir avhysta. Men även att antalet hushåll med omfattande sociala problematik ska minska. Det ska göras genom insatser för att förebygga hemlöshet, att ingen ska leva eller bo på gatan, att utöka konceptet Bostad först och stärka sociala perspektivet i samhällsplaneringen. Det här förslaget har skickats ut på remiss till 19 instanser som samtliga tillstyrker förslaget. Det är en bra handlingsplan och vår förvaltning och kommunens bolag tillsammans med externa aktörer gör ett bra jobb för att minska hemlösheten. Men det är fortfarande en stor utmaning och alltför många som lever i hemlöshet. Man jobbar väldigt bra också med övriga sektorn, civilsamhällets organisationer och privata fastighetsägare. Sen tror jag att man skulle kunna göra mycket, mycket mer tillsammans med civilsamhället. Men jag skulle också vilja passa på att tacka V och S för bra samarbete i Exploateringsnämnden vad det gäller att lösa problemet för barnfamiljer som inte har lyckats lösa sitt boende när tiden för bosättningslagen löper ut. Det är det som tilläggsyrkandet handlar om. Det gör att vi genom att kunna erbjuda ett andrahandskontrakt, På upp till fem år så undviker vi tuffa situationer för barn, liksom akuta och för kommunen väldigt dyra lösningar. Samtidigt som vi inte skapar en gräddfil för förstahandskontrakt i allmännyttan, som var den ursprungliga idén. Så det är viktigt att vi har en långsiktig, trygg och rättvis lösning för de här situationerna. Vi ser till exempel nu hur antalet personer som får boende via bosättningslagen ökar igen. Tack Hans! På grund av kriget i Ukraina och det kan hända mer. Yrkar bifall. Ordförande Då är nästa talare Jenny Broman (V) och därefter Alfred Ekman (S). Varsågod!

Tack så mycket för ordet! Den här mandatperioden har vi haft ett tydligt ökat fokus för att minska hemlösheten och det ger resultat. Förra året mätte vi den lägsta hemlösheten bland barn och vuxna sedan staden började mäta hemlöshet. Det är ett bevis på att våra insatser fungerar. Men såklart är vi inte färdiga för det. Nu utökas våra åtgärder genom en ny hemlöshetsplan. Där vi bland annat satsar på att fler ska få del av Bostad först. En metod som bevisligen fungerar. En långsiktig boendelösning. Vi fortsätter också att säkerställa att inga barn ska behöva leva i akut hemlöshet. Alla barn har rätt till en trygg och stabil bostadssituation. Jag vill precis som Hans också tacka för det fina samarbetet som har lett fram till det här beslutet. Vi ser bostad som en mänsklig rättighet. Vi vill inte lämna hemlösa åt osäkra eller kortsiktiga lösningar, som att tvingas sova på en väns soffa, utan satsa på beprövade insatser som ger långsiktiga, hållbara lösningar. Det är bättre för individen. Men också är det ofta billigare för samhället med de här långsiktiga lösningarna. Hemlöshet är inget vi kan acceptera. Jag önskar också att vi ska ta ett beslut idag. För om vi dröjer ännu mer så har nästa hemlöshetsplan nästan slutat gälla innan vi beslutar att den ska börja. För det är ju en ganska kort plan. Men det kanske inte blir så, jag vädjar till det. Men i så fall kan vi ta mer debatt om den kommer komma upp på KF en gång till. Bifall KF då såklart. Tack! Ordförande Då är nästa talare Alfred Ekman (S) och därefter Alan Studzinski (L). Varsågod!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare! Vi har sedan vi återtog styret här i staden arbetat för att bekämpa hemlösheten i vår fantastiska stad. Men den här planen behövs för att öka takten. Den slår fast att samverkan krävs och fördelar ansvaret till de nämnder och bolag som har verktygen för att komma till bukt med hemlösheten. Den kommer göra att färre tvingas ha den kalla asfalten som madrass. Nu återstår bara att kavla upp ärmarna och göra jobbet. Det hade därför varit olyckligt som Jenny lyfte här och som högern då föreslår att stanna upp igen och gå tillbaka till ritbordet. Nu behöver vi istället agera. För vi behöver inte specificera allt i en plan här i kommunfullmäktige. I ansvarig nämnd för olika sociala boenden, alltså socialnämnden Sydväst, där jag själv är ordförande, följer man behoven som finns för olika boenden och möter upp så fort det går. Att utöka Bo så först är ett exempel där den kommunala allmännyttan har dragit sitt lass och vikt flera nya lägenheter så att fler får den chansen och möjligheten. Nu måste även de privata fastighetsägarna ta sitt samhällsansvar och tillägna lägenheter till det. i samhället som behöver en andra chans. Så med det sagt så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till övriga yrkanden. Ordförande Då är nästa talare Alan Studzinski (L). Därefter Johanna Holmdahl (KD). Varsågod!

Tack! Hemlöshet är naturligtvis tragiskt, men det är också komplicerat. Det är klart att kommunen har ett ansvar för att motarbeta hemlöshet. Men även andra krafter behöver engageras i det arbetet. M, KD, L och D har i kommunstyrelsen presenterat ett eget förslag, där man vill att hela sju aspekter på hemlöshet ska belysas bättre, tydliggöras och uppdateras. Det finns också skrivningar i planen där man måste överväga om de behövs eller kan tas bort. Vart och ett av dessa sju aspekter är väldigt utförligt och väl motiverade i det förslaget. Så jag yrkar återremiss i enlighet med det förslaget. Alliansen gjorde ett bra jobb förra mandatperioden med att börja få ner hemlösheten i Göteborg. Det här arbetet tycker vi såklart är viktigt att det ska fortsätta. Socialpolitik måste dock syfta till att på sikt bygga ökad robusthet och ge egenansvar tillbaka till människan. Vi menar att ställa vissa krav är också att bry sig. Vi ser att vi behöver en plan mot hemlöshet som också stärker individens ansvarsförmåga och inte riskerar att fungera passiviserande. Därför yrkar vi på återremiss. Socialtjänstlagen säger att individen har huvudansvaret för sin boendesituation och kommunen ska vara ett sista skyddsnät. Vi ser också att Göteborgs modell för bostad blir här för snäv så att säga. Medan internationella exempel visar att fler alternativ fungerar bättre, exempelvis mixade boenden och kooperativa bostäder. Så vi behöver en bredare strategi för att hemlösheten ska minska långsiktigt. Vi vill absolut fortsätta det här framgångsrika arbetet som är påbörjat med att minska hemlöshet. Det är oerhört viktigt. Men vi vill inte bidra till en politik som riskerar att öka beroendet av stöd på sikt. Därför yrkar vi till återremiss. Tack för ordet! Ordförande Då är nästa talare Sofia Nilsson (MP) och därefter Patrik Höstmad (D) .

Tack ordförande och övriga! Först och främst, hemlöshet innebär en personlig tragedi för de drabbade, som är i stort behov av samhällsstöd för att finna en stabil bostadslösning. Rätten till bostad är stadgad i lag och konventioner och kommunerna ska skapa förutsättningar för att alla i kommunen ges tillgång till att leva i goda bostäder. Hemlöshet är dock en komplex och mångfacetterad fråga som påverkar flera samhällsområden. De personer som drabbas utgör en heterogen grupp med olika behov av stöd för att kunna hitta en trygg bostad. Särskilt barn och unga påverkas särskilt negativt när familjen saknar en permanent bostad. Staden fokuserar på att ha ett tydligt barnperspektiv i sitt arbete med hemlösa familjer. Den nya planen har särskilt fokus på att förhindra avhysningar av barnfamiljer samt hantera den akuta hemlösheten bland dessa. Våld i nära relationer är en annan viktig aspekt som måste uppmärksammas, särskilt när det gäller utsatta grupper. För att förebygga akuta hemlöshetssituationer för denna grupp krävs långsiktiga och hållbara boendelösningar. Ofta innebär våldet att kvinnor och barn tvingas att söka skyddade boenden, vilket kan skapa ytterligare problem. Exempelvis när det gäller barnens tillgång till förskola och skolgång. Det är därför positivt att fokusområdet hemlösheten ska förebyggas, nu har stärkts med ett särskilt kvinnoperspektiv. för att uppmärksamma den utsatthet som särskilt drabbar kvinnor som lever i hemlöshet. Som vi tidigare har hört här så samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget och det gör även MP. Jag yrkar bifall till KOAs förslag. Ordförande Tack Sofia! Då är nästa talare Patrik Höstmad (D) och därefter Nina Miskovsky (M).

Tack för det! Jag tänkte fokusera på en aspekt av vårt återremissyrkande och det handlar just om den här lösningen för genomgångsbostäder för barnfamiljerna. Det är ju som ni varit uppe och sagt att ni i exploateringsnämnden tog ett beslut här innan jul som sa att nej vi kör inte med förstahandskontrakt som ni varit inne på tidigare utan vi kör med andrahandskontrakt som en lösning under fem år om man inte lyckas skaffa sig en bostad. Samtidigt finns i hemlöshetsplanen skrivningar utav de genomgångsbostäder som man anropar från privata hyresgäster. Där finns skrivningar om att man vill att de ska erbjuda förstahandskontrakt. Det betyder att man har en andrahandskontraktslösning för de som är i kommunala fastigheter och i stadsfastighetsnämndens egna lokaler. Som till exempel Askimsviken och så. Medan man har förstahandskontraktslösningen för en annan del. Det vore bra om det skrivs ihop så att det blir lika där. Andrahandskontrakt har ju också krav på sig att ha en viss inkomst och att man söker aktivt i Göteborgsregionen. Bara så att ni tänker på det. Bifall till återremissen från MD, L och KD. Ordförande Då är replik begärd av Hans Arby (C). Varsågod!

Men jag tror det är lite missförstånd egentligen. Förut var det till och med så att om du då bodde i genomgångslägenhet i privat hyresvärd, då kunde du få ett förstahandskontrakt. Och det var ju det vi ville komma undan för, att om du bodde i allmännyttan eller att alla skulle få ett förstahandskontrakt. Här betyder det, de som får andrahandsuthyrningsmöjligheten här, det är ju de som inte har löst bostad på något sätt. Vilket kan inkludera att du har bott hos en privat hyresvärd och du får ett förstahandskontrakt. Så det är ju egentligen någonting som är väldigt bra. Så det förstår jag inte riktigt. Det var nästan ännu värre förut. Där du inte hade kunnat få någonting om du hade bott i genomgångslägenhet hos en privat hyresvärd. Men sen ser jag, när jag tittar i yrkandet generellt så ser jag ju mycket större möjlighet att jobba med inom Bostad först också med. andra organisationer och sådär. Men det är ingenting, som en kommentar på det, som hindrar i den här handlingsplanen att man utvecklar de här koncepten och jobbar mycket mer med civilsamhället. Det finns inget hinder för det på något sätt. Ordförande Tack Hans. Hans, lite förtydligande bara. Vad yrkade du förut?

Ja, det var ju det jag inte hann med. Jag yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack. Ordförande Då är replik begärd av Patrik Höstmad (D).

Tack för det! Jag vet inte riktigt om jag förstod det. Det var ingen kritik egentligen mot er andrahandskontraktslösning. Det enda var att den här hemlöshetsplanen samtidigt trycker på för att vi ska ha en förstahandskontraktslösning påkopplad på de genomgångslägenheterna som är hos de privata värdarna. Så i ena stunden säger vi att. Vi tycker att andrahandskontrakt, det räcker med det. Det ska vara vår huvudlösning. Och samtidigt säga att har du haft turen att bli placerad hos en privat fastighetsägare, då tycker vi att de ska ge ett förstahandskontrakt. Det blir inte riktigt likvärdigt där för alla. Tack! Ordförande Då är det andra och sista repliken, begär Hans Arby (C).

Vi ber om ursäkt, det här kunde vi ha pratat ihop oss om innan, kanske, och nämnt. Men grejen är så att om man kan få ett förstahandskontrakt hos den privata husvärden, så ska vi inte tvinga dem att få ett andrahandskontrakt via kommunen. Att få ett förstahandskontrakt via genomgångs är ju bra. Att hitta en lägenhet själv på ett annat sätt, via privat eller i en annan kommun, det är också bra. Men de som inte lyckas med det, de erbjuder vi andrahandskontrakt i upp till fem år, för att de inte ska behöva flytta runt på olika sätt. Ordförande Hans, då är nästa talare Nina Miskovsky (L) och därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod!

Tack ordförande! I Göteborg, enligt statistik från Socialförvaltningen Centrum, så avhystes totalt 30 barnfamiljer mellan 2023 och 2024, vilket är en fördubbling i jämförelse med året innan. Både vi här och regeringen vill minska antalet vräkningar av barnfamiljer. Därför har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera varför vräkningarna av barnfamiljer har ökat och föreslå åtgärder. Det uppdraget ser jag fram emot att få redovisning av senast den 31 maj 2025. Dessutom ska stöd erbjudas till kommunerna. Man har antagit en nationell hemlöshetsstrategi och gjort särskilda satsningar. på bredare införande av till exempel Bostad först. Där satsar man 70 miljoner per år mellan 2022 till 2026. Givetvis så ligger ansvaret för att lösa sitt eget boende i första hand på individen. Men det är dock viktigt att insatserna för att förebygga vräkningar utvecklas och förstärks. Därmed vill jag yrka bifall till återremissen från MDL-KD. Om den faller yrkar vi på avslag. Ordförande Tack för det! Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD), som också är sista talare på listan här. Än så länge, varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande! Jag skulle också vilja yrka. i första hand på MLKDs återremiss och i andra hand till SDs yrkande här. Vi ser att Bostad först-modellen behöver stärkas. Vi kan inte acceptera att människor får en bostad utan rätt stöd och faktiskt klarar av den. Därför föreslår vi skärpta krav på drogfrihet för att skapa en trygg och stabil boendemiljö, både för den enskilde men också för samhället. Men krav utan stöd leder ingenstans och vi måste ge individen rätt förutsättningar för att lyckas. Därför vill vi utöka bostödet med tätare uppföljningar, mer socialt stöd och bättre tillgång till vård och behandling. Bostad först ska inte vara en slutstation där man lämnas åt sitt öde, utan en väg mot självständighet. Vi kan inte heller tillåta drogrelaterade vänner och gäster i dessa bostäder. Det är inte rimligt att vi tillåter miljöer där missbruk bara fortsätter, när syftet är att hjälpa människor till en bättre framtid. Genom att kombinera skärpta krav med ett förstärkt bostöd skapar vi en modell som fungerar på riktigt. På så vis hjälper vi inte bara individen utan vi skyddar också samhällets resurser. Därför vill vi se de här förändringarna i Göteborgs Stads plan mot hemlöshet. Tack för ordet! Ordförande Tack Agneta! Då är det tomt på talarlistan. Är vi redo att gå till beslut? Under överläggningen yrkar Hans Arby, Jenny Broman, Alfred Ekman, Sofia Nilsson bifall till kommunstyrelsens förslag. Agneta Kjaerbeck i första hand återremiss till exploateringsnämnden enligt yrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. I andra hand bifall till tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Alan Studzinski, Joanna Holmdahl, Patrik Hösmad och Nina Miskovsky yrkar i första hand återremiss till exploateringsnämnden enligt yrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen och i andra hand avslag på kommunstyrelsens förslag. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. och därefter bifall på respektive avslag på tilläggsyrkandet och ändringsyrkandet. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter, om detta inte har gjorts tidigare. Godkännes denna propositionsordning? Bra. Beslutar fullmäktige återremittera ärendet? Avgör ärendet idag? Jag finner att fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Votering har begärts och ska verkställas. Alla verkar vara på plats. Då är det ja för avgörande idag och nej för återremiss. Klart för omröstning. Fullmäktige, eller förlåt, ursäkta Hampus, var röstar du? Arne Riaf. Tack. Då är omröstningen avslutad och fullmäktige har med 43 röster mot 38 beslutat att återremittera ärendet genom en minoritetsåterremiss. Då går vi in på ärende 15. Det är Göteborgs Stads åtgärdsplan mot buller 2025 till 2029. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads åtgärdsplan mot buller 2025 till 2029 antas. Göteborgs Stads åtgärdsprogram mot buller 2019 till 2023 upphör att gälla. Ordet har begärts av Karin Pleijel (MP) och därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod.

Tack så mycket fru ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi ska här få en åtgärdsplan mot buller som är ett krav eftersom vi har problem med buller i vår stad. Buller är ju en källa till ohälsa. Det är viktigt att vi jobbar för att vi ska få hälsosamma miljöer. Det skapar en dålig livsmiljö, inte minst för barn och unga. Tyvärr drabbas en del av våra skolor och förskolor av buller. Eftersom man ligger intill de statliga vägarna är det ett bekymmer. Vägtrafiken är också den källa som i första hand är viktig att åtgärda. Därför behöver vi minska trafiken, sänka hastigheterna och fortsätta med elektrifieringen. Den här planen lyfter mycket av de gröna lösningarna och det tycker jag är extra roligt att se och viktigt också därför att det är en lösning som har många synergier med mer. träd och grönska så får vi bättre skydd mot översvämningar och om vi tar bort hårdgjorda ytor samtidigt så blir det bättre hantering när det är värmeböljor och sånt. Sen är det ju också ett sätt att stärka den biologiska mångfalden. Jag hade önskat att Trafikverket tog de här frågorna mer på allvar eftersom bullerfrågan är väldigt mycket en fråga kring våra statliga vägar. Det är ju ett riksintresse, och vi har väldigt lite möjligheter. Vi kan bygga en del bullerplank, men att åtgärda källan på de lederna är svårare. Jag ser att M, D och KD inte vill ha med trafiken i bullerplanen. Det är olyckligt, för det är trafiken som i många fall är källan till bullerproblemen. Tack. Ordförande Då är nästa talare Patrik Höstmad (D). Därefter Hanan Baalbaki (S).

Tack för det! Här har vi återigen en handlingsplan. Det är egentligen samma fråga som vi diskuterat tidigare, till exempel när vi hade handlingsplanen för partiklar. Det är att ni har velat skriva in det här om minskad biltrafik och vi vet var vi står i biltrafikfrågan. S, V, MP och C, där vill vi jäklas lite med göteborgarna så att de tvingas köra mindre bil och vi vill gärna se att vi. sköter det här varsamt och faktiskt inte slår undan benen för folk i deras vardagsliv. Det vet vi redan så det behöver vi inte debattera. Däremot var det faktiskt så att Miljöförvaltningen var kloka nog när de tog fram sitt första förslag. Han sa att vi inte kan hålla på och skriva in saker om minskad biltrafik i det här styrdokumentet också, för det är redan inskrivet i översiktsplanen, det är inskrivet i miljö och klimatprogrammet och det är inskrivet i planen om partiklar. Det blir en väldigt otydlig styrning om vi gör det. Det räcker med att man har ett styrdokument som berättar vad man tycker att man ska göra med biltrafiken i stället för att lusa ned det överallt, så att säga. Så vi vill att det plockas bort ifrån den här åtgärdsplanen. Dels för att vi inte tror att det är en framkomlig väg, men också för att vi förstör hela styrmiljön genom att agera på det här sättet. Det roliga är ju att förslaget som Miljöförvaltningen tog fram på eran återremiss som ni gjorde i miljö och klimatnämnden, det var att ta fram mål som pekar på mål i andra styrdokument. Man ska alltså Jobba mot de målen som redan är omnämnda i andra styrdokument. Det är ju så det är formulerat nu, det som blev tillägget ni fick in där. Det blir väldigt komplicerat om man ändrar sedan i något av styrdokumenten så måste man ändra på 10 ställen. Det är ju framförallt, verkar det vara ni i Miljöpartiet som jobbar på det sättet. De andra har ju ändå lite vett att hålla sakerna till kanske ett styrdokument. Så med det sagt, bifall till återremissen från M, D, KD. Ordförande Replik är begärd av Karin Pleijel (MP). Nästa talare är Hanan Baalbaki (S).

Är det inte lite märklig styrning att blunda för elefanten i rummet? Att säga att vi inte ska ha med trafiken, den största källan till buller i en åtgärdsplan mot buller. Det blir väldigt märkligt, tycker jag, att tänka på det sättet. Och biltrafiken, ja, du säger att vi vill sabba människors vardagsliv. Det handlar verkligen inte om det. Jag undrar om du tyckte att det var att sabba ditt vardagsliv när man sa att vi skulle hålla distans för att inte få en smitta av covid för några år sen. Det påverkade människors vardagsliv men vi gjorde det för att vi ville hålla oss friska och inte smitta andra. På samma sätt måste vi ta hänsyn till andra människor i en stad. När vi blir fler måste vi ännu mer tänka på hur vi använder staden på ett smart och effektivt sätt. Ytproblemen är en sak, och det är bullerproblematiken som vi är inne på här. Partiklar och föroreningar. Det finns många delar. Men buller måste ha med vägtrafik. Ordförande Då är replik begärd av Patrik Höstmad (D). I din andra och sista, varsågod.

Ja, och som vi har sagt tidigare, Göteborg ser ut som det gör. Det är i stora delar en gles stad, där det är väldigt svårt att ta sig fram på annat sätt än med bil. Det är framförallt på de stora lederna som vi har de stora bullerutsläppen. Tung trafik på vissa ställen också, så på nattetid, det är det som ger effekter på människors hälsa. Det är väldigt svårt att få ned biltrafiken. Vi har haft en strategi som säger att vi ska göra det de senaste tio åren. Det har i princip inte hänt någonting. Så det är lite falska förhoppningar att tro att man ska kunna göra det här. Det enda som händer som vi ser just nu är när man plockar bort parkeringsplatser längs Sågatan, på Kungshöjd och överallt. Det blir bara svårare för folk att hantera sin vardag. Tack! Ordförande Tack! Jag ser att Karin begärt replik, men du har precis haft två stycken, så vi återgår till talarlistan. Det är Hanan Baalbaki (S) och därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod! Nej, det var två. Då var det riktigt lätt. Jag ber om ursäkt, då skickar vi tillbaka det.

Det är klart att på vissa ställen är det bilen som man måste ha. Men vi bor i en stad som är ganska. Även om det finns glesa delar i vår stad så finns det många ställen där vi har kollektivtrafik och bra cykelmöjligheter. Över hälften av göteborgarna har under 30 minuters pendlingscykelavstånd. 57 % om man tittar på det. Under 30 minuters cykelpendlingsavstånd. Det är väldigt många som både vill. och kan cykla, men vi behöver underlätta för att göra det ännu mer. Biltrafiken är absolut en del i den mix som vi behöver ha i vårt samhälle. Men vi kan inte tänka att bullerproblem inte är någonting. Över 50 000 göteborgare drabbas av högt buller. Det är en hälsopåverkan och livslängdsförkortande. Ska vi säga att vi ger upp för att det var så svårt att minska biltrafiken? Så får vi väl. minska livslängden på grund av buller och partiklar och annat. Ungefär som vi skulle säga om covid fortsatte att sprida sig och sådär. Jamen, vi ger upp, för det är ju ändå så svårt. Nej, det håller inte. Ordförande Jag har lite olika burar framifrån, men vi provar. Replik begärd av Patrik Höstmad (D).

Jag kan fatta mig kort. Man kan titta på tekniska lösningar också. Det finns faktiskt asfalt som släpper ut betydligt mycket mindre buller, men vi är alldeles för snåla för att använda den. Tack! Ordförande Tack! Nu Hanan, är det din tur. Varsågod!

Är det säkert att du inte ska komma upp? Jag kan sätta mig där. Det är bra, tack! Ordförande Varsågod!

Tack ordförande, presidium, kommunfullmäktige! Jag ser inga göteborgare, jag förstår att de har gått hem och är trötta. Ja, så här är det. Göteborg är en väldigt stor stad som växer så det knakar. Vi bygger nya bostäder och trafiklösningar är för fullt. Runt om åker spårvagnar, bilar, bussar. Allt detta skapar naturligtvis buller och vi göteborgare utsätts för detta varje dag. Om man inte sätts för hög bullernivå längre tid kan du öka risken för hjärt och kärlsjukdomar, även sömnstörningar och minst skadlig stress. Små barn och äldre är särskilt känsliga för buller. Därför måste vi aktivt arbeta för att motverka buller i vår stad. Särskilt kring de områden som våra barn och äldre bor och vistas vid. Såsom förskolagårdar och äldreboenden och äldreomsorgen. Inom arbetet med att skapa en god ljudmiljö finns det flera inbyggda målkonflikter som politikerna tillsammans med. I åtgärdsarbetet krävs det därför väl genomförda tänkta avvägningar för att få fullt effektiva bulleråtgärder. Samtidigt som staden. blir trivsamt för människor att bo i och leva efter. Ett bra sådant exempel är det rödgröna styrelsens arbete med att bygga en grön stad och kvartersstad, där vi minskar utomborgarnas behov av transporter och därmed över en stor bullerfaktor. Låt oss fortsätta vårt ambitiösa arbete med att bygga en hälsosam och trivsam stad att leva i. För alla göteborgare, med denna bakgrund yrkar Socialdemokraterna bifall till Kommunstyrelsens förslag. Ordförande Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Axel Darvik (L).

Tack för ordet, fru ordförande! Jag yrkar på Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen att återremittera det här ärendet och att omarbeta det så att man inte inkräktar på människors valmöjligheter såsom framkomlighet eller reducering av parkeringsmöjligheter. Att sänka hastigheter och begränsa framkomligheten på våra vägar är nämligen inte lösningen på bullerproblemet. Vi bör naturligtvis fokusera på alternativa metoder som inte stör samexistensen mellan människor och motorfordon. Förespråkarna för hastighetssänkningarna menar att det skulle minska bullernivåerna i stadsmiljön. Det stämmer att fordon producerar mindre buller vid lägre hastigheter, men åtgärden är långt ifrån optimal. Att sänka hastighetsbegränsningarna leder till förlängda restider, minskad effektivitet i transporter och frustrerade bilister. Dessutom kan ökade trafikstockningar bli en bieffekt, vilket i sin tur leder till ökat buller och luftföroreningar. I stället bör vi naturligtvis investera i teknik, bullerbarriärer, tysta beläggningsmaterial och gröna väggar som absorberar ljud. Det är lösningar som både är mer effektiva och inkräktar mindre på trafikens framkomlighet. Vidare produceras i dag redan tystare och tystare bilar. Vi bör naturligtvis kunna erbjuda rikligt med parkeringsplatser i anslutning till kollektivtrafikens knutpunkter i bostadsområden som kan ge bilister reella alternativ. Om en bilist vet att det finns en pålitlig och billig parkering vid närmaste pendelstation eller nära bostaden så blir det ju lättare att välja att låta bilen stå och ta bussen istället. Brist på parkeringsplatser driver människor till att köra hela vägen till sin slutdestination. Med det vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas återremiss i kommunstyrelsen. Ordförande Tack Jörgen! Då är replik begärd av Karin Pleijel (MP).

Jag tänkte säga det med lägre hastighet. Elektrifieringen är ju fantastisk på många sätt och vis. Men det är ju bara vid lägre hastigheter som bullret minskar eftersom det har med motorljudet att göra. Därför är lägre hastigheter verkligen ett sätt att komma ner i bullernivå. Dessutom har jag fått lära mig av vår stadsträdgårdsmästare, som ju är anställd på stadsmiljöförvaltningen, där jag är nämndordförande nu för tiden, att om man sänker till 30 då kan man också ha fler träd i stadsmiljön. Och fler träd tror jag vi är många som gillar. Tack. Ordförande Tack. Då är nästa talare Axel Darvik (L). Och därefter är talarlistan tom.

Tack ordförande! Jag skulle vilja yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Det gör jag med anledning av att en tystare stad också är en bättre stad. Jag tror att vi allihopa uppskattar möjligheten att höra fåglar som kvittrar och kunna få en rofylld plats även i stadens brus. Jag tycker inte att den här debatten behöver bli en onödigt polariserad debatt mellan olika trafikslag, där man ska försöka tvinga någon som behöver eller gillar att åka bil att istället sätta sig på en cykel för att kunna få ihop vardagspusslet. Det här handlar om att göra smarta åtgärder, som flera ändå har lyft upp, för att kunna just minska bullret och öka kvaliteten i våra städer. Absolut inte, som en del påskiner, att det ska handla om att bilar inte längre är välkomna eller att man generellt vidtar en massa åtgärder som gör det svårt för bilisterna. Men på vissa ställen behöver man hitta lite andra lösningar för att också få ner bullernivåerna. Det tror jag egentligen är någonting som vi alla uppskattar. Tack för ordet! Ordförande Tack Axel! Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Under överläggningen yrkar Karin Pleijel, Anna Balbacke och Axel Darvik bifall till kommunstyrelsens förslag. Patrik Höstmad yrkar återremiss till miljö och klimatnämnden enligt yrkanden från M, D och KD i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou yrkar återremiss till miljö och klimatnämnden enligt yrkande från SD i kommunstyrelsen. Yrkandet om återremiss och motiveringen ska ses som en helhet. Detta framgår av 5 kap. § 50 i kommunallagen. Om inget av återremissyrkandena biträds av en tredjedel av ledamöterna faller yrkandena. Jag kommer i så fall att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag. Jag kommer alltså först att ställa proposition på bifall respektive avslag på varje återremissyrkande med sin motivering. Godkänns denna propositionsordning? Jag börjar med återremissyrkandet med motiv från Patrik Höstmad. Bifalles detta? Ja. Avslås detta? Ja. Jag finner att det har avslagits. Votering har begärts och ska verkställas. Då tror jag alla är på plats. Det är alltså återremissyrkandet för er som kom in lite sent. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Varsågod och rösta. Frida, hur röstar du? Tack! Då är omröstningen avslutad och fullmäktige har med 48 röster mot 24 avslagit återremissyrkandet från Patrik Asmard. Då återstår återremissyrkandet med motiv från Jörgen Fogelklou. Bifalles detta? Ja. Avslås det? Ja. Jag finner att det har avslagits. Rekommendation har begärts och ska verkställas. Jag får avslag och ni för bifall. Mariette, hur röstar du? Så, omröstningen avslutad. Du har fullmäktige med 47 röster mot 9 samt 24. Nej, 25 som avstår. Avslaget återremissyrkande från Jörgen Fogelklou. Då har vi kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Avslås kommunstyrelsens förslag? Ja. Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts. Det ska verkställas. Då är det ja för bifall och nej för avslag. Varsågod. Då har vi Helena Norin. Hur röstar du? Tack. Då är omröstningen avslutad och fullmäktige har med 47 röster mot 33 bifallit kommunstyrelsens förslag. periodbiljetter i kollektivtrafiken för invånare folkbokförda i Göteborg Då går vi in på ärende 16. Det är redovisning av uppdrag om att införa en kommunal subvention av periodbiljetter i kollektivtrafiken för invånare folkbokförda i Göteborg. Jag skulle uppskatta om det kanske var lite tystare i salen. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning. Redovisning av uppdrag i stadsmiljönämnden att i samverkan med kommunstyrelsen fortsätta förhandlingen med Västtrafik om den kommunala subventionen av periodbiljetter i kollektivtrafiken för invånare folkbokförda i Göteborg antecknas och förklaras fullgjort. Vidare föreslås att stadsmiljönämnden ges i uppdrag att teckna avtal med Västtrafik för tillköp motsvarande subvention om 140 kronor för 30- dagarskort för zon A vuxen, samt att subventionen ska omfatta folkbokförda i Göteborg och införas under kvartal 1 år 2026. O. Jag tror, kan vi sluta mumla så mycket så hör alla bättre? Ordet har begärts av Karin Karlsson (V) och därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare! I valet lovade vi göteborgarna att vi kommer sänka priset på månadskorten. Och nu står vi här. Och med det här beslutet. så ger vi stadsmiljönämnden i uppdrag att teckna avtal om ett tillköp som gör att vi sänker priset på månadskorten med 140 kr i månaden för göteborgarna. Det är fantastiskt. I dessa tider där alla har fått ökade levnadskostnader, där det bränner i plånboken när man går till Coop och köper mat, så är det så himla dyrt. Hyran har blivit dyrare. När månadskorten fortsätter bli dyrare så är det så himla gött att äntligen kunna sänka en kostnad för göteborgarna. Det här är dessutom bra för Västtrafik. För att med billigare månadskort så ökar betalningsviljan. Det innebär att om man tittar i deras underlag så ser ju de att det här kommer öka självfinansieringsgraden. Det kommer göra så att man har ett högre resandeunderlag, vilket gör att man kan göra fler satsningar på kollektivtrafiken, på utbyggd kollektivtrafik. Detta i kombination med beslutet vi tog tidigare om allélänken gör att vi ökar konkurrenskraften i kollektivtrafiksystemet. Det här är en bra dag för kollektivtrafiken i Göteborg. Bifall till kommunstyrelsen. Tack! Ordförande Tack! Då är nästa talare Daniel Bernmar (V) därefter Bosse Parbring (MP).

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Många göteborgare är beroende av kollektivtrafiken för att ta sig till jobb och fritidsintressen. Priset för ett månadskort. har på tio år ökat med nästan 50 %. De allt högre biljettpriserna drabbar framför allt de som har svårt att få ekonomin att gå ihop. I kostnadskrisens spår är det en allvarlig utveckling. Samtidigt har vi en regering som nedmonterar miljö och klimatpolitiken. I Göteborg kommer vi rödgröna göra tvärtom. Vi kommer ta ansvar för både klimatet och människors plånböcker. Göteborgs Stads mål att minst 55 % av de motoriserade resorna ska göras med kollektivtrafiken 2035 är långt borta fortfarande. År 2023 var andelen 41 %. Resandet behöver alltså öka betydligt. Det finns många sätt att göra det på. Bland annat genom att öka turtätheten, investera i fler och större fordon och bygga ut den hållbara infrastrukturen. Det gör vi gärna tillsammans med regionen. Och det gör vi så gott vi kan. Men för att klara miljö och klimatmålen är det avgörande att andelen resor i kollektivtrafiken ökar i förhållande till andelen resor med egen bil. Vi vet att priset också har en stor betydelse. Med vårt förslag gör vi det billigare att vara klimatsmart. Vi är övertygade om att i linje med en klassisk liberal ekonomisk doktrin, med ett lägre pris kommer fler välja att åka kollektivt. Men vi ser att det finns ett intresse för att studera denna viktiga reform närmare. Vi ställer oss såklart positiva till mer evidens för hur vi kan rädda klimatet och människors ekonomi. Bifall till Kommunstyrelsens förslag och bifall till Centerpartiets tilläggsyrkande. Ordförande Tack Daniel! Då är nästa talare Bosse Pabring (MP). Därefter Jonas Attenius (S). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige! Klimatpolitiken i Sverige präglas av alltför mycket prat och alltför lite handling. Men i dagens kommunfullmäktige så har vi möjlighet att gå till konkret handling och fatta ett viktigt beslut som har betydelse för vanliga göteborgares möjlighet att leva ett mer klimatvänligt liv, nämligen att resa kollektivt. När vi med detta beslut sänker månadspriset med 140 kronor på bussar och spårvagnar är det ett beslut som både gynnar klimatet och jämlikheten i Göteborg. Vanliga göteborgare som kanske inte har råd att köra en elbil kan lättare ta bussen istället. Möjligheten ökar att ta sig till ett nytt jobb lite längre bort eller åka in till centrum och se en fotbollsmatch eller gå på konsert. Den här möjligheten för vanliga göteborgare försämrade det borgerliga styret förra mandatperioden, när de tog bort den subvention som vi har haft i många år. Nu har vi en regering som eldar på klimatet genom att sänka priserna på bensin och diesel, göra det dyrare att köra elbil och satsar på flyg betydligt mer än på tåg. Tvärtemot vad all forskning säger att vi behöver göra för att möta den klimatkris som vi är inne i. Därför är jag glad att vi idag kan ge lite hopp i en annars mörk och dyster värld. Här tar vi idag ett beslut som gör livet lite lättare för vanliga göteborgare som kan dra sitt strå till stacken för ett klimatvänligare Göteborg. Med det så vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och Centerns tilläggsyrkande. Om att genom följeforskning följa synfunktionens effekter. Tack för ordet! Ordförande Tack! Då är nästa talare Jonas Attenius (S) och därefter Hans Arby (C).

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter! Idag tar vi ett beslut för alla de göteborgare som är beroende av stadens livsnerv, kollektivtrafiken. På alla spårvagnar och bussar runtom i stan sitter människor som ska till jobbet, som ska till skolan. som ska hem efter jobbet, eller bara in och shoppa eller träffa kompisar. Men man bestraffas för det idag. Under de senaste årtiondena har priset för att åka spårvagn i Göteborg i princip rusat långt mycket mer än både inflation och löneutveckling. Stora löntagargrupper har tvingats utstå dyrare priser för samma produkt. Många av dem är kvinnor, som vi också vet åker mer kollektivt än vad män gör. Många har lägre inkomster och för dem så är varje prishöjning ännu mer smärtsam. Sverige dignar nu under rusande matpriser, höga levnadsomkostnader och återkommande elprischocker. Många får helt enkelt inte ihop det. För vissa saker producerar regeringen bidrag och avdrag, men inför kollektivtrafikpriserna är man blinda. Därför måste vi göra någonting här hemma, lokalt. Vårt förslag är en subvention motsvarande 140 kronor i månaden. Det innebär en liten lättnad för hushållen, men också ett framsteg för klimatet och en reform som är fördelningspolitiskt rättvis. Och det här gynnar staden mer än 13 öres skattesänkningar. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och även tilläggsyrkande från Centerpartiet här i kommunfullmäktige. Ordförande Tack Jonas! Då är nästa talare Hans Arby (C) och därefter Toni Orsulic (M). Varsågod!

Tack ordförande, övriga ledamöter, åhörare! Ja, det här kanske inte är den mest självklara åtgärden som man nu föreslår att testa i Göteborg. Vi vet att det effektivaste sättet att få fler att resa är att göra det snabbare, bekvämare och pålitligare. Men samtidigt vet vi att priset spelar en viss roll. Det såg vi om inte annat när gamla subventioner försvann i samband med den nya zonindelningen, även om man inte då gjorde någon riktig utvärdering för att förstå varför och vilka typer av resenärer och resor som påverkades. Och så vet vi också, som andra sagt här, att priserna på kollektivtrafiken har ökat mycket mer än övriga priser, inklusive vad det kostar att köra bil. Fördelen med den här lösningen man föreslår nu, det är att den enbart riktar sig till göteborgare och inte till vem som helst som reser i Göteborg. En av nackdelarna, är att den kräver minst fyra års avtalsperiod för att Västtrafik ska göra anpassning av systemet. Så om vi nu ska göra det här till en relativt hög kostnad så är det mycket viktigt att vi gör en riktig uppföljning av effekterna. Vilka grupper är det som drar nytta av den extra subventionen? Är det nya resenärer? Eller är det de som redan reser mycket och har periodkort? Är det de som ändå har råd att betala för dagens priser? Eller de som har kärvare? Vilka resor är det vi ersätter? Är det bilresor, gång och cykelresor, eller skapar vi bara nya resor? Med det yrkar jag bifall till tilläggsyrkandet från Centerpartiet. Jag utgår från att alla, oavsett hur man röstar i huvudvoteringen, vill se en riktig utvärdering av effekterna så att vi har ett bra beslutsunderlag om några år framöver. Tack! Ordförande Tack. Då är nästa talare Toni Orsulic (M) och därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Ordförande! Jag vill påtala en sak med detta ärende. Det finns inga budgetpengar med i detta. Det är ett beslut om att vi ska skriva ett avtal på fyra år och att det ska inarbetas i budgetförutsättningarna. Det finns alltså inget beslut om pengar här, men vi ska skriva ett avtal på fyra år. Det intressanta i detta är de här cirka 130 miljonerna om året som detta kommer kosta. Hur har ni tänkt att finansiera det? Ska ni höja skatten? Ska ni minska skolans pengar? Ska ni ta ner hemtjänsten? Hur ska ni finansiera det? Det är trevligt om man säger de sakerna samtidigt som man tar beslut. Vi hörde precis om omfördelningsmodell. Från vad då? Är det en skattehöjning? Är det minskad skola? Är det minskad hemtjänst? Var är omfördelningen i detta? Det är väldigt lätt att tala om de trevliga sakerna man vill göra, men det ska också betalas. Var kommer pengarna ifrån? Det skulle vi gärna vilja veta. Det är ganska rimligt att veta när man ska lägga 130 miljoner om året på någonting. Och för att göra det enkelt för Socialdemokraterna som hänvisade till vårat förslag om skattesänkning, detta är ungefär två starköl ute på kvällen. Tack! Ordförande Då är replik begärd av Daniel Bernmar (V).

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag kan bara konstatera att det var starka brösttoner om de 130 miljonerna som det här kommer att kosta. Då kan jag lugna Tony med att det kommer att vara supertydligt i vår budget för 2026 och att vi redan under 2024 och 2025 faktiskt har nästan, höll jag på att säga, förutsett att det här skulle hända, så vi har varit väldigt redo. Vi har nästan hamnat i ett läge där vi avsatte pengar redan för 2025 för detta. Så vi har tryggat ett utrymme och vi kommer se till att det utrymmet kvarstår under 2026. Så det kommer gå bra, jag lovar. Intressant att du avsatt pengarna redan. Varför har ni inte använt dem i förskolan och skolan i så fall? Om ni avsatt 130 miljoner redan i denna budget för i år? Varför lägger ni undan pengarna och håller dem undan i så fall när verksamheten behöver det? Tack! Ordförande Då har Daniel Bernmar (V) begärt sin kontrareplik. Varsågod!

Tack ordförande! Det var därför jag sade det med lite tveksamhet. Det fanns en plan för att avsätta det men sedan. Kommer det inte vara möjligt att införa det under 2025? Och därför så kommer de pengarna användas till annat. Men vi var redo för 2025. Men problemet var att regionen var inte redo. Så vi var inte ända fram där vi hade hoppats att vi skulle vara vid det här laget. Vi har ju velat skynda på den här processen. Vi hade ju velat lösa detta redan 2024. Vi har ju haft den här planen sedan, som du säkert vet, från vår budget 2023. Men tyvärr så har regionen släpat efter lite i den tekniska lösningen. Men nu hoppas vi att de har löst det, så att vi under första kvartalet 2026 kan få igång detta. Då kommer vi betala. Vi betalar inte innan vi har fått en lösning på plats. Tack! Ordförande Tack! Då är det Tony Orsulic (M), din andra och sista replik.

Ordförande! Då återstår fortfarande frågan. Ni har lagt 130 miljoner som ni hade tänkt lägga på någonting annat, någonstans i staden. Var tar ni de pengarna ifrån? Det är någon verksamhet som behöver pengarna som ni har tagit dem ifrån i så fall. Ordförande Då är det replik begärd av Jonas Attenius (S).

Tack fru ordförande, fullmäktigeledamöter. Ja, Tony, du kan känna dig trygg att vi, precis som Daniel redogjorde för, avslagit det här. Jag kan bara konstatera att vår summa för den här åtgärden är ungefär hälften av vad er skattesänkning kostar. Så vi har ju dubbelt så mycket kvar av det utrymmet. Tack! Ordförande Tack! Då återgår vi till talarlistan. Det är Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Leif Blomqvist (S). Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande! Jag ska börja inleda med att Maria heter du, va, som talar först, och sedan Jonas Attenius. Jag tycker ändå att ni har en ärlig retorik. Att göra det billigare för dem som måste åka kollektivtrafik och har det svårt är en helt okej prioritering, tycker jag. Har man lovat väljarna det så ska man också införliva det. Det är en bra retorik. Men sedan börjar man prata mycket om Om miljön och klimatet, att det här ska bli så bra, man ska få, inte ni två, men andra har gjort det, och få människor att åka kollektivtrafik för att det blir 140 kronor billigare, det tror inte jag på. Vi har ju pratat med Västtrafik. Hans Arby här, ni ska ha en utredning. Är det inte bättre att man tar reda på de här frågorna? innan vi slänger de här pengarna i sjön, att vi faktiskt återremitterar detta till Västtrafik, så att de får ta fram siffror på hur många människor som kommer att börja åka kollektivtrafik om det blir 140 kronor billigare? Hur säkerställer vi att de här biljetterna inte säljs i Mölndal av någon som bor i Mölndal och köper de här? Får biljettkontrollanterna kontrollera var du är folkbokförd någonstans? Nej, det får de naturligtvis inte. De här frågorna måste vi ta reda på innan. Så att stödja en återremiss om detta är det mest hedervärdiga, tycker jag. Därför yrkar jag på Sverigedemokraternas återremissyrkande i kommunstyrelsen. Ordförande Då har vi en replik begärd av Hans Arby (C).

Tack! Jag tänkte kommentera kunskapsunderlaget. När man har provat det här eller infört det i olika städer och länder så spretar resultaten väldigt mycket. Det är väldigt lokalt beroende också vilken modell man väljer. Det är inte lätt att säga. Vi tycker också att man ska sätta upp ett mål som man har något att utvärdera mot. Men det är inte lätt att veta redan innan vilka effekter det får. Därför är det väldigt viktigt att göra uppföljningen. När man väl gör det här i så fall. Ordförande Då är det replik begärd av Jörgen Fogelklou (SD).

Tack! Men Hans Arby, vet du det? Hur säkerställer biljettkontrollerna att den som kontrolleras är folkbokförd i Göteborg? Har biljettkontrollanten tillgång till folkbokföringen får de avkräva identitetshandling av alla resande. Det är ju en massa sådana här frågor som vi måste få reda på innan vi säger att det är okej. Tack! Ordförande Tack! Då är det replik, Daniel Bernmar (V). Varsågod!

Tack ordförande! Då ska jag svara på Jörgen Fogelklous fråga. Det är nämligen så att det en av annat är dröjt är att Västtrafik ska säkerställa en lösning så att det bara är göteborgare som får den här rabatten. Det betyder att när man köper sin biljett i appen så kommer de att hitta en teknisk lösning som kontrollerar vad man är folkbokförd i. I praktiken är det alltså en rabatt för de som är folkbokförda i Göteborg. Tack! Ordförande Då är det replik från Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack för ordet! Du kanske har pratat med någon annan än vad vi har gjort, för de har ingen aning. De har inte ens tänkt på detta när vi pratar med dem. De har ingen aning. Kontrollanterna får inte ta ut folkbokföringen, var de är någonstans. Och den här appen, den har de inte ens funderat på hur det ska se ut. Men vi kanske har två olika informatörer vi pratar med på. Osäker, men har varit uppe två gånger, men jag ger dig, för jag vet att om du inte har det så kommer alla skrika. Ordförande Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Alltså, det är inte kontrollanter eller informatörer som sköter det här arbetet, utan det är en teknisk lösning som vår stadsmiljönämnd har diskuterat med Västtrafiks ledning och utvecklingsorganisation. Det är de som ger oss det här svaret. Det tycker jag känns lämpligt. Ordförande Tack! Då är nästa talare Leif Blomqvist (S) och därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod!

Det här är ett utmärkt förslag. Det kommer förbättra miljön och den har också en fördelningspolitiskt bra effekt. När man gjorde den här förändringen av taxesystemet med tre zoner, då hade vi fortfarande en kommunal subvention. När man räknade ut vilket månadskort man skulle ha utgick man från att Göteborg skulle ha kvar den här subventionen. Sedan togs ju den bort samtidigt som det här infördes. Det innebär ju att helt plötsligt så blev det två steg dyrare för göteborgare som åker inom stan. De som åkte till Mölndal fick ju en bra effekt. Men de som bara pendlade inom Göteborg. Fick ju dels sådär att vi förlängde zonen och vi fick ta merkostnaden för det. Och dessutom försvann den subvention som Göteborg hade haft under en längre tid. Och det fick ju givetvis stora effekter. Och därför gav man faktiskt, jag satt i kollektivtrafiknämnden då, uppdrag att det här måste utvärderas. Sen kom ju pandemin. Det innebär att den utvärdering man gjorde av taxesystemet blev omöjlig att göra. Resandet halverades ju på grund av pandemin. Men generellt sett är det så att om man har en priselasticitet mellan 0 ,2 och 0,3 så ökar man taxan med 10 procent realt, exklusive inflation. då minskar resandet med 2-3 procent. Det har man visat ett antal ställen. Och det är det också Västtrafik räknar i sina kalkyler när man föreslår olika prishöjningar. Ordförande

Tack för ordet! Nu kanske du svarar precis i slutet på den frågan jag skulle ställa till dig. Hur stor andel ökat resande tror man att man kommer att få här? Det står ju inte i handlingarna. Det lyfts ju en farhåga här att det kommer att bli än mer trängsel om man nu ökar den här viljan att resa med kollektivtrafik. Jag kan hålla med om att det kan vara en rimlig ståndpunkt att sänka priset för de som behöver åka, men inte för att vi tror att priset kommer öka kollektivtrafikresandet. Jag tror inte att de som har bilen idag, som tar bilen till jobbet, kommer att ställa den för att priset blir 140 kronor billigare på ett årskort. Det tror jag inte. Tack! Ordförande Varsågod!

Den här frågan har ju diskuterats och utvärderats inom hela Kollektivtrafiksverige. Och det är de här två prislastbilarna som man räknar med. Och när man går till en restaurangägare och säger att ni kan höja priserna med 20-30 procent och det påverkar inte hur många som kommer att gå in och äta på er restaurang. Det är klart att det påverkar. Men det är jätteviktigt att man gör den här uppföljningen. Man var också väldigt rädd för vad som skulle hända med Göteborgs resande när man gjorde en så drastisk höjning. Det handlar om bortåt 50 procents höjning under en ganska kort period. Det är klart att det får effekter. Jag tycker det är jättebra att man gör den här följeforskningen för att titta mer exakt. Men det får också en påverkan på olika sätt. Och som tar ibland lite tid. Det kan innebära att man avstår att köpa den andra bilen när bägge har möjlighet att ha ett månadskort istället. Ordförande Tack Leif! Då är det replik. Jörgen Fogelklou (SD).

Tack för ordet! Det är jättebra att du också vill ha en uppföljning precis som Hans Arby och Centerpartiet. Men är det inte bättre att man stödjer vår återremiss och vi tar reda på detta innan vi genomför det? Det är väl så man tar vettiga beslut. Man tar reda på saker innan och sedan går man till beslut. I stället för att ta beslut och sedan tar vi reda på hur det gick. Det är ju liksom omvända världen här. Det kanske man ska ha hängslen och livrem. Vi tar reda på innan vad vi tror eller vad Västtrafik tror, genomför det och så har vi en uppföljning också. Det är ju det bästa av världar. Så återigen, bifall till Sverigedemokraternas återremissyrkande. Tack! Ordförande Då återgår vi till talarlistan. Det är Karin Pleijel (MP) och därefter Karin Carlsson (V).

Det och säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Ja, det är det här tredje globala målet, god hälsa och välbefinnande, som jag tar med mig i detta. För det är ju så trevligt att när vi gör åtgärder för att klara klimatutmaningarna så får vi också mycket högre möjligheter att få en bättre hälsa och välbefinnande. Att cykla och gå och åka kollektivt är exempel på det, för då rör man sig nämligen. och det är väldigt starkt kopplat till ökad hälsa. Vi behöver skapa goda förutsättningar för att åka kollektivt, för att bland annat uppnå detta. Då är, som Hans Arby precis nämnde, snabbt, bekvämt och pålitligt. Det är nyckelfaktorer och där är Västtrafik vår partner, som vi behöver lita på att de kan åtgärda det. Vi själva har . makten över spåranläggningen och den är också viktig att vi underhåller och ser till att det går smidigt och bra där. Bland annat har vi ökat längden på vissa spårvagnshållplatser för att kunna klara de här 45-metersvagnarna. Sen är det ju så att för att få det bekvämt att åka kollektivt, då ska det inte heller vara för trångt. Långa vagnar är en sak, men att gynna cykel, gång och elsparkcykel, det gör att vi avlastar och kompletterar kollektivtrafiken så att den blir mer attraktiv. Jag är jätteglad att vi kan återinföra den här subventionen som vi hade i Göteborg mellan 2007 och 2018 och som allianspartierna tog bort då, för att priset är en så. avgörande faktor för många när det handlar om att välja kollektivtrafiken. Bifall till Kommunstyrelsens förslag och Centerpartiets tilläggsyrkande. Ordförande Tack Karin! Då är nästa talare Karin Karlsson (V). Därefter talarlistan. Varsågod!

Tack ordförande! Jag tänker avsluta det här med att prata lite om 140 kr, 2 bärs på krogen. Ja, men för en ensamstående förälder kan det göra ganska stor skillnad. Entré till Sjöfartsmuseet, 70 kronor. För 140 får du ett årskort på våra museer. Entré för en vuxen till Universeum, 250 kronor. Det är två månaders besparing på kollektivtrafiken. Du har råd att gå till Universeum när du kanske inte hade haft det annars. En vuxen och ett barn, biobiljett till nya Bamsefilmen, 142 kronor. Lisebergspasset, 395 kronor. Det är ett par månaders besparing på kollektivtrafikkortet och du kan gå dit hela sommaren med ditt barn. Och ett besök på Valhallabadet under familjebadstiden, 95 kronor, en vuxen och tre barn. Så de där pengarna kan göra väldigt stor skillnad för många familjer. Ordförande Karin, då är det replik begärd av Toni Orsulic (M). Varsågod!

Ordförande! Eller så kan de göra nytta där vi lade dem en gång i tiden när vi tog bort detta. Skola, vård och omsorg. Det är också ett ställe man kan lägga de pengarna på. Det behövs. Bifall tjänsteutlåtandet i kommunstyrelsen! Tack! Ordförande Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Under överläggningen yrkar Tony Ulfslis att fullmäktige bifaller stadsledningskontorets förslag. Sen har vi Daniel Bernmar, Bosse Parbring, Jonas Attenius, Karin Pleijel. Yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou yrkar återremiss till kommunstyrelsen enligt yrkande från SD i kommunstyrelsen. Daniel Bernmar, Bosse Parbring, Jonas Attenius, Hans Arby och Klarin Pleijel att fullmäktige bifaller tilläggsyrkanden från C den 25 februari 2025. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag och förslaget på tonårsslut. Om kommunstyrelsens förslag bifalles ställer jag slutligen propositioner på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter om detta inte gjorts tidigare. Godkännes denna propositionsordning? Beslutar fullmäktige återremittera ärendet? Avgörande ärendet idag? Jag finner att fullmäktige beslutat avgörande ärendet idag. Votering har begärts och ska verkställas. Då är det ja för avgörande idag och det är nej för återremiss. Det är klart för omröstning. Då stoppar vi omröstningen. Omröstningen är avslutad. Fullmäktige har med 72 röster mot 9 beslutat att avgöra ärendet idag. Då återstår proposition mellan kommunstyrelsens förslag och förslaget från Tornrådet. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget av Tony Urslic? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget om Tord Norris Litch. Godkännes denna voteringsproposition? Då startar vi omröstningen. Då är voteringen avslutad. Fullmäktige har med 40 röster mot 29, samt 12 som avstår godkänt kommunstyrelsens förslag. Då återstår yrkandet från C. Det är tilläggsyrkandet. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Jag anser att tilläggsyrkandet har bifallits. redovisning av uppdrag att utreda förutsättningar för att inrätta en studentstadskoordinator Då är vi på ärende 17 och klockan är 21.09. Det hade varit väldigt bra om vi hann med alla beslutsärenden. Så det är tacksamt om vi kan skynda på och få några ärenden till. Trots att vi har förlängt fullmäktigestiden med en timme. Ärende nummer 17, delredovisning av uppdrag att ta fram en studentstrategi samt redovisning av uppdrag att utreda förutsättningar för att inrätta en studentstadskoordinator. Här har vi en. Kommunstyrelsen föreslår att inriktningen för fortsatt gemensamt arbete att stärka identitet och roll som studentstad godkänns. Delredovisning av kommunfullmäktiges uppdrag om att i samverkan med stadens studentkårer, lärosäten och näringsliv ta fram en studentstrategi för att göra Göteborg till en attraktivare studentstad med mål om att Göteborg ska bli årets studentstad 2026 antecknas. Slutligen föreslås att kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna Göteborgs stads student. statsarbete och att uppdraget om att utreda förutsättningarna för att inrätta en studentstatskoordinator antecknas och förklaras fullgjort. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Patrik Höstmad (D). Därefter Daniel Augustsson (C). Varsågod Patrik.

Tack för det! Studenterna i Göteborg är en viktig del av vår historia, nutid och framtid, som förser både privat och offentlig sektor med kompetenser. Det gäller även kultursidan och mycket annat. Det här är ett arbete som ursprungligen kommer från en motion som Jessica Blixt och Martin Wannholt från Demokraterna skrev. Men idén kom egentligen från studenterna. Dåvarande ordförande i Göteborgs Förenade Studentkårer som tog kontakt med oss om idén. Det är fantastiskt nu att vi faktiskt har en bred samsyn i arbetet med att samverka med studentkårerna och lärosätena för att skapa ett bättre Göteborg. För alla stadens studenter och när det blir bättre för studenterna så blir det bättre för oss andra också. Delredovisningen visar att det är god framdrift i arbetet och det är glädjande att se vad studentkårerna, lärosätena och Göteborgs Stad tillsammans har tagit fram för förslag på aktiviteter här framöver. Det är också bra att de har landat i att fokus ska vara på samarbetet och att göra saker där och inte på att ta fram ytterligare ett styrdokument. Det är också bra att kommunstyrelsen får ett uppdrag att samordna det här arbetet så att det finns någon som håller ihop det och håller i det. Ett tydligt ansvar. Samtidigt att studentkårerna får en naturlig ingång, någon som de vet att de kan kontakta. Inte då kanske en enskild person men en funktion i alla fall där de har en ingång. Vi ser även ett behov av studentforum utvecklas så att de frågor och idéer som kommer upp där verkligen tas vidare i staden och till rätt beslutande församling. Så jättekul att se det här arbetet, så bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Patrik! Då lämnar jag ordet till Daniel Augustsson (C). Därefter Kochar Wallad Begi (S). Varsågod Daniel!

Tack ordförande och ledamöter! Göteborgs arbetsmarknad har en stark efterfrågan på kompetens inom både offentlig och privat sektor. Våra framstående lärosäten Göteborgs universitet och Chalmers lockar både nationella och internationella studenter till sina kurser och program. Många av dessa väljer efter utbildning att stanna kvar i Göteborg och bidra till vår gemensamma tillväxt och välfärd. Vi är alla medvetna om den pågående bostadssituationen för studenter och känner väl till behovet av att höja prioriteringen av studentrelaterade frågor. Därför är förslaget om att låta Göteborg sikta på att bli årets studentstad 2026 något både jag och Centerpartiet varmt kan ställa oss bakom. Vi behöver ta ansvar och göra det vi behöver göra för att säkra att vi inte bara blir årets studentstad 2026. utan vi är en av de allra bästa, mest tillgängliga, mest innovativa och mest välkomnande studentstäderna i Europa, alla år efter det. Jag yrkar bifall till KS förslag. Ordförande Tack. Då lämnar jag ordet till Kochar Wallad Begi (S), som är sist i talarlistan. Varsågod Kochar.

Ordförande, ledamöter, göteborgare. Studenter är viktiga för Göteborg och vi ska arbeta för att Göteborg ska fortsätta vara en attraktiv studentstad. Högutbildade arbetskrafter är nödvändiga, både för näringslivet och för att vi ska kunna rekrytera till kommunala verksamheter. Det är bra att vi nu förtydligar att Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande studentfrågor. Studentforum behöver fortsätta vara, nå den för att initiera och följa upp frågor som rör studenter och studentkårer. Ingen annan har bättre inblick i studentens vardag och behov än vad studentkårernas företrädare har. När det gäller Studentstadens strategi och målet att söka utmärkelsen Årets studentstad, så är dessa inte några mål i sig. Det viktigaste är att systematiskt arbeta med att stärka Göteborg som studentstad och där . och därmed dess attraktionskraft. Göteborg växer genom dess studenter. Därför är det så viktigt att staden fortsätter utvecklas som studentstad, och att ännu fler studenter kan och vill bo kvar i Göteborg även efter studierna. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack och tack! Det är tomt på talarlistan, det finns bara ett förslag. Kan jag bifalla kommunstyrelsens förslag? Ja. anställda i brukarnära verksamheter Då är vi på ärende nummer 18, redovisning av uppdrag att ta fram en doftpolicy för Göteborgs stads anställda i brukarnära verksamheter. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att ta fram en doftpolicy för Göteborgs stads anställda i brukarnära verksamheter antecknas och förklaras fullgjort. Vidare föreslås att reviderad version av Göteborgs stads policy samt riktlinjer för arbetsmiljö, medarbetarskap och chefskap antas. Och vi börjar med att sända Anton Henriksson (SD). Därefter Håkan Hallengren (S). Varsågod Sanda.

Tack fru ordförande. I brukarnära verksamheter måste vi säkerställa en trygg och hälsosam miljö både för personal och brukare. Därför anser vi att Göteborgs stads doftpolicy behöver stärkas. Det räcker inte med att bara reglera parfym och hygienprodukter. Vi måste också inkludera nagellack och röklukt. Långa, målade naglar inom vård och omsorg utgör inte bara en hygienrisk. De kan även innehålla lösningsmedel som kan utlösa allergiska reaktioner. Röklukt från tobaksrök och e- cigaretter är lika besvärande som parfym för människor med. doftöverkänslighet och kan orsaka andningsproblem och allergiska reaktioner. Ingen ska behöva utsättas för en ohälsosam miljö i våra gemensamma verksamheter. Vi vill därför se tydligare riktlinjer och en checklista som gör det enklare att efterleva policyn. Genom att klargöra vad som gäller. Säkerställer vi att både personal och brukare får en jämlik och hälsosam miljö, fri från onödiga hälsorisker. Därför yrkar vi på att doftpolicyn utökas. Det handlar om trygghet, hälsa och arbetsmiljö. Bifall SD-tillägg. Bifall SLK-förslag. Tack för ordet. Ordförande Tack Sanda! Då lämnar jag ordet till Håkan Hallengren (S), efter Emma Öhman (V) Varsågod Håkan! Tack ordförande! Jag vill bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på tilläggsyrkandet från SD. Tack! Ordförande Tack Håkan! Då lämnar jag ordet till Emma Öhman (V) som är sist i talarlistan.

Ja, jag vill också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på tilläggsyrkandet från SD. Ordförande Tack! Då har jag tomt på talarlistan. Under överläggningen yrkar Sandra Anton Henriksson att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Håkan Hallengren, Emma Öhman bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifalla respektive avslå på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Då återstår tilläggsyrkandet från SD. Bifalles den? Avslås den? Jag finner att den är avslagen. automatisera och effektivisera arbete som utförs i Göteborgs Stad Då är vi på ärende nummer 19. Det är redovisning av uppdrag att utreda hur AI- funktioner kan automatisera och effektivisera arbete som utförs i Göteborgs Stad. Kommunstyrelsen föreslår att redovisa kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att i samverkan med Nämnden för intraservice utreda hur AI - funktioner kan automatisera och effektivisera arbete som utförs i Göteborgs Stad. Antecknas och förklaras fullgjort. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Karin Pleijel (MP). Därefter Kalle Bäck (KD). Varsågod Karin!

Tack så mycket! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ja, AI är här och skapar flera möjligheter. Till exempel kan vi få sådana nyttor som minskad energiförbrukning eller mer optimering av transporter som faktiskt minskar trafiken. Det är viktigt att Göteborg inte kommer på efterkälken i den utvecklingen som sker nu utan kan dra nytta av tekniken. Därför är det bra att vi nu sätter extra fart på det arbetet. Prio ska vara de AI- funktioner som ger stor nytta men med små risker. och att vi är kritiskt tänkande och har försiktighet, för det finns också fallgropar i detta. Vi vill att det ska ge en positiv effekt redan under nästa år, både ekonomiskt och för verksamheterna. Vi vet att det redan idag pågår väldigt många initiativ och man använder AI på många olika sätt i verksamheterna. Samtidigt ser vi att vi behöver hålla samman detta bättre med en styrgrupp, som säkerställer att AI-utvecklingen ger just önskat resultat och nyttor. Tack för ordet. Ordförande Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Kalle Bäck (KD). Därefter Henrik Sjöstrand (MP). Varsågod Kalle.

Tack för ordet, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Vid förra KF hade vi uppe frågan om hur staden ska använda sig av AI efter en motion från oss i Kristdemokraterna som blivit liggande länge. Det är välkommet att vi nu har en handling på bordet i frågan. Som jag sa i förra debatten är teknikutveckling något väldigt bra i grunden, men det ska ske med hänsyn till legala och mänskliga aspekter. Inte minst måste etiska överväganden göras om hur tekniken ska användas. I den här rapporten, som har fokus på hur AIs förmågor kan användas för att automatisera och effektivisera arbetet som utförs, I Göteborgs stad tycker jag att man på ett väldigt bra sätt lyfter både för och nackdelar med tekniken. Den kan i bästa fall skapa mer jämlik tillgång till viktiga samhällstjänster som vård och utbildning, särskilt i områden där resurserna är begränsade. Samtidigt kan AI användas för att sprida falsk information, till exempel. Det kan påverka förtroendet för samhället i stort och samhällets institutioner och så vidare. Det har verkligen för och nackdelar om man säger så. Här har vi som förtroendevalda ett extra ansvar att se till att rätt information sprids och inte desinformation som tekniken kan generera. Så AI ska naturligtvis inte användas överallt i alla sammanhang men det finns tillfällen då. Den kan innebära stora förtjänster. Vi nämner här i vårt yrkande till exempel när det gäller fakturahantering så kan den skötas på ett effektivare sätt, där man kan granska bolag som vi köper tjänster av så att inte osund konkurrens uppstår. Här kan ju Nämnden för intraservice i samverkan med Inköps och upphandlingsnämnden med fördel stötta och samordna det här arbetet som bedrivs i Göteborgs stad så att bästa praxis sprids. Så använd gärna AI men gör det på ett klokt sätt. Jag yrkar bifall till SLKs förslag till beslut och tilläggsyrkande från MD, L och HD i kommunstyrelsen. Ordförande Tack Kalle! Då lämnar jag ordet till Henrik Sjöstrand (MP). Därefter Daniel Augustsson (C). Varsågod Henrik!

Tack så mycket för ordet ordförande, ledamöter och åhörare! Ja, det var bra ord där Kalle. Mycket rimmar med det jag ska säga. Jag börjar med att yrka bifall till SLKs förslag och tilläggsyrkandet från MD, L och KD och avslag på yrkandet från S, V och MP. AI är en flod av information med tillgång av fakta som kan underlätta i många områden, motverka osund konkurrens, effektivisera rekryteringsprocessen och minska energianvändning. Vi använder AI dagligen. Den utvecklingen går att vägleda, inte att stoppa. Staden bör nyttja AI potential för att effektivisera sin verksamhet, för att minska kostnader och stärka kontrollen över stadens ekonomiska transaktioner. Genom en tydlig strategi kan AI användas på områden där riskerna för integritetsproblem är små. Staden har ju själv skapat Intraservice som sin IT-spjutspets och Intraservice är sedan länge på AI-bollen. De är framme i Hur och ber om lov att få utföra sin profession med att utveckla, testa och arbeta fram lösningar för efterfrågade system.Och detta i helt interna forum under sekretesslika former. De har redan en säkerhetsmässig, konkret och färdig plan. Tjänstemännen där uttrycker. Vänligen starta inga fler grupper, utan ge intraservice en klapp på axeln och ett beslut att lyfta, så finns man troligen på startbanan redan under Q4 2025. Det blir tid till många frågor framöver. Tack för ordet. Ordförande Tack Henrik! Då lämnar jag ordet till Daniel Augustsson (C). Därefter Jesper Berglund (V). Varsågod Daniel!

Tack ordförande och ledamöter! Det finns en enorm potential till effektivisering och automatisering med hjälp av AI. Utvecklingen går fort och redan idag är tekniken så pass utvecklad att den går att använda i nästan alla områden. Om det finns en möjlighet att utnyttja AI för att effektivisera och automatisera verksamheter med en positiv nyttorealisering bör nämnder och bolag göra det. I samband med att nämnder och bolagsstyrelser planerar sina organisationers digitala utveckling bör de även se över vilka möjligheter till effektivisering och automatisering som AI erbjuder. Men detta kräver också investeringar i både kompetens och teknik samt i form av både arbetstid och pengar. Spetskompetens inom AI-området är dessutom svårrekryterad och det finns därför stora fördelar att bygga upp en gemensam förmåga inom staden. Det behövs samtidigt en medvetenhet om att det kan ta tid innan investeringen ger någon större effekt. Även om det finns en enorm potential med AI måste införandet av AI-systemen självklart ske i enlighet med gällande lagstiftning. Möjligheterna till effektivisering och automatisering behöver också balanseras mot nödvändigheten att skydda individernas rättigheter, säkerställa integritet, transparens och ansvarsskyldighet inom alla verksamhetsområden. Bifall till KS förslag. Tack! Ordförande Tack Daniel. Varsågod Jesper Berglund (V).

Tack ordförande. För att spara tid. Karin sa det bra. Bifall kommunstyrelsen. Ordförande Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Victoria.

Tack så mycket ordförande. För att uppta lite tid så ska jag också säga några väl valda ord om AI. Det är en hisnande, skrämmande och samtidigt väldigt hoppfull utveckling. Vi ser en enorm potential på skolsidan att automatisera årligt återkommande processer, använda tolkfunktioner i nära verksamheter, repetitionsuppgifter och så vidare. Det finns jättestor potential. Inom det sociala området så. Vet vi att mycket av rekryteringen av unga i den kriminella världen sker genom digitala plattformar där vi är helt beroende av EU- förordning och lagstiftning och jättemycket annat? Och med all respekt för intraservice fantastiska kompetens inom det här området, för det har de verkligen. Och de ska ju självklart gå i bräschen och leda det praktiska arbetet. Men att hålla ihop. Att inte springa fram med den ganska så illa underbyggda digitaliseringen av svensk skola till exempel. Så tänker jag att vi ska lära oss lite från historien. Jobba med en referensgrupp som faktiskt leds under stadsledningskontoret. Så att vi inte sitter och har massa. parallella processer där vi gör samma sak i olika förvaltningar, men också tar hänsyn till de sociala, Karin var inne på det, ekologiska vinningarna vi kan hitta, och att göra de bedömningarna kring vad vi ska prioritera och gå fram först och så, där känner jag att det ligger utanför intraservice, förvaltningsområde, men självklart ska vi dra nytta av deras kompetens. Jag känner mig som en stofil hemma, kopplad till det här med AI. Jag höll på att planera min dotters konfirmation och satt med listor här i bordet. Min dotter bara ”Mamma, vad håller du på med?” och så in på datorn. Pang, så var allting systematiserat. De hade hämtat adresser från Google. Det var så enkelt att det var löjligt. Vi har mycket att lära och effektivare kommer vi att bli. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Victoria! Då lämnar jag ordet till Rasmus Ragnarsson (SD), därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Rasmus!

Tack för ordet herr ordförande! Jag tänkte hålla mig kort, för det är sent och jag är trött. Jag vill börja med att yrka bifall till stadsledningskontorets förslag. Därtill vill jag yrka bifall till tilläggsyrkandet från M, L, D och KD. Med det sagt kanske jag ska uppehålla mig lite till ändå. AI kommer och har på många sätt redan revolutionerat många branscher, inte minst min egen data och statistik. En AI kan analysera data betydligt mer opartiskt än vad en människa kan, och det har redan i dag besparat mig väldigt många arbetstimmar. Vilket också är oroande för snart förlorar man väl jobbet. Men jag kan ju bara säga så här att jag tycker att det yrkandet från rödgröna är alldeles för försiktig kanske till och med. Istället för att vi ska harva de här frågorna i en massa arbetsgrupper så är det bättre att vi ger tydliga uppdrag till förvaltningarna. och låter dem återkomma med vidare förslag på hur den här implementeringen och effektiviseringarna kan bidra till vår stad. Med det sagt så ha en fortsatt trevlig kväll. Prata lite om det som det kanske inte stod så mycket om i det här ärendet nu när vi bygger upp den byråkratiska överbyggnaden och man funderar på vad man ska göra. Det är faktiskt kanske det som är enklast och minst problematiskt. Det är kontroll. Inte sitta i beslutsprocesserna, men kontrollera, leta reda på felaktigheter, sådant som ser konstigt ut, och sedan börja gräva och se varför man gör det så. Jag vet inte om ni känner till det, men. Jens Nylander är en person som har laddat ned i princip alla kommuners fakturor och leverantörsuppgifter i en stor databas för 2023, 2024 och en hel del myndigheter. Sedan låter han algoritmer leta reda på sådant som ser konstigt ut. Det betalas ut pengar till företag som inte finns eller företag som inte betalar skatt och så vidare. Det är dubbelfakturerat och en massa. Och tittar vi bara på att vi skulle kunna spara kanske någon procent på våra Fakturauppgifter skulle innebära hundratals miljoner kronor. Vi har lämnat in en motion i dag som handlar om att se om vi kan införa ett sådant system i Göteborg och kolla alla våra fakturor för att få bort så mycket fusk, oegentligheter och kanske till och med korruption, om det skulle vara så någonstans, framöver. Då hoppas jag att den här byråkratiska överbyggnaden kan ta hand om den typen av idéer och se till att de snabbt blir implementerade. Eller förresten, först. Bifall till stadsledningskontorets förslag till beslut och bifall till tilläggsyrkandet från MDL-KD. Ordförande Tack Patrik! Då är det tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningarna. Så yrkar Kalle Bäck, Henrik Sjöstrand, Rasmus Ragnarsson, Patrik Östman att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från MDL och KD i kommunstyrelsen. Karin Pleijel, Daniel Augustsson, Jesper Berglund bifaller kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifalla respektive avslag på tilläggsyrkandet. Gudskens denna propositionsordning. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles . Här är våra förslag. Då återstår tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås den? Jag anser att den är avslagen. Var det någon som begärde? Vi tar en under, okej. Då gör vi det. Och. Det verkar som att alla är i. Vänta en halv minut till. Då har en votering begärts. Ja för avslag på tilläggsyrkandet och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Varsågod och rösta. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 38 röster blir tilläggsyrkandet avslagen. Klockan är 21.35 och vi har bara ett beslutsärende kvar. Vi kör den också. Det ska vi kunna hinna på 25 minuter om ni alla hjälps åt. Vi försöker. Då är det ärende nummer 20, redovisning av uppdrag att utvärdera LOV 3 områden och ordningsvakter. Kommunstyrelsen föreslår att SLKs rapport LOV 3 i Göteborg, en utvärdering, antecknas. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2023 till kommunstyrelsen om att genomföra en utvärdering av Dov 3- områdena och ordningsvakterna för att mäta effekterna på upplevd trygghet, faktisk trygghet och brottsförebyggande förmåga antecknas och förklaras fullgjort. Vi börjar med Bosse Parbring (MP) därefter Kalle Bäck (KD). Varsågod Bosse.

Tack ordförande! Jag vill börja med att tacka för utvärderingen som är nyanserad och klargörande på en del punkter. Det finns tillfällen när ordningsvakter kan vara ett nödvändigt komplement till polisen för att skapa trygghet. För en del människor ger närvaro av ordningsvakter en ökad trygghet. Det är tydligt i utvärderingen att det inte är någon quick fix eller universallösning. Det finns heller inget påtagligt som visar att brottsligheten har gått ner genom de här insatserna. Det är också tydligt att ordningsvakter skapar otrygghet hos en del grupper. Den upplevda tryggheten är alltså väldigt olika, visar utvärderingen, som också pekar på forskning som visar att det är andra saker som har större påverkan på den upplevda tryggheten. Det handlar om relationsskapande åtgärder. Som skapar tillit. Tillit och trygghet är inte samma sak. Jag tänker på de trygghetsvärdar som de kommunala bostadsbolagen framgångsrikt har satsat på. Som har ett mer relationellt arbetssätt. Exempelvis Gårdsten visar satsningen på trygghetsvärdar tillsammans med andra insatser. att kriminaliteten tydligt har minskat och att tilliten och den upplevda tryggheten har ökat. Utvärderingen ger en del konstruktiva förslag för hur samarbetet med ordningsvakter kan utvecklas och förstärkas. Vi får ta med oss det i det fortsatta arbetet. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Bosse! Då lämnar jag ordet till Kalle Bäck (KD). Därefter Axel Josefson (M). Varsågod Kalle!

Tack för det, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Att bekämpa otrygghet och brottslighet är ingen lätt sak. Ibland tenderar debatten att kantra, och konstlade motsättningar mellan förebyggande och repressiva insatser skapas, när båda delar behövs i praktiken. När det gäller just ordningsvakter skulle man kunna säga att de är både en förebyggande och en repressiv åtgärd. Vakterna kan skapa lugn bara genom att synas på vissa platser, men de kan också ingripa om det behövs. Som framgår av rapporten så är det inte lätt att entydigt slå fast effekten av LOV 3-områden. De kan upplevas på olika sätt av olika människor, ordningsvakterna alltså, men då kanske man måste jobba med att utveckla hur de arbetar och bemöter människor, i stället för att förkasta systemet per definition. Uppdraget för ordningsvakter är enligt lagstiftningen att medverka till att upprätthålla ordning och säkerhet och främja tryggheten. Det är något att ta fasta på, så att vi inte slänger ut barnet med badvattnet, så att säga. Förordningsvakterna verkar faktiskt ha haft statistiskt signifikant effekt på främst två brottskategorier enligt den här utvärderingen och det är rån och misshandel. Vid Järntorget och Vasa Avenyn tycks tryggheten faktiskt blivit bättre som en följd av fler vakter. Ytterligare något att ta fasta på. Men ingenting är så bra att det inte kan göras bättre, men givet det läge som Sverige och Göteborg befinner sig i så måste vi göra allt vi kan för att stärka tryggheten. Där har kommunen numera ett utökat ansvar. Det pågår redan ett arbete mellan polisen och ordningsvakterna i samverkanslokalen på Drottningtorget, inte minst. där behov av gemensamma fortbildningsinsatser identifieras till exempel. Så det här är ju någonting vi ska fortsätta att arbeta med och utveckla och inte avveckla. Så bifall till SLKs förslag till beslut samt tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Tack! Ordförande Tack Kalle! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M). Därefter Alfred Ekman (S). Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Bifall till tjänsteutlåtan och det reviderade tilläggsyrkandet från MDL-KD som finns i appen. Det går mycket att säga om den här rapporten. En slutsats som jag själv drar är att det går att få ut betydligt mycket mer av våra ordningsvakter. Det som också är slående i det här sammanhanget är att vänstersidan här vill ju inte göra någonting utan nu ska ni tydligen återkomma till detta. Det enda vi vet att ni har gjort, det är att ni har halverat mer eller mindre antalet ordningsvakter i Göteborg. De har gått från 20 stycken ner till 12 stycken. Och det är klart, de här 12 personerna, det kanske är svårt att förvänta sig mirakel från dessa. Samtidigt. Så visar ju den här sammanställningen att just införandet och användandet av trygghetsvakter eller ordningsvakter mycket väl, alltså mycket definierar framgången med detta. Och för vår del då, det vi vill föreslå här, det är att vi ska utöka antalet ordningsvakter. De här 12 personerna, det räcker inte utan vi behöver ha fler. Vi behöver utveckla antalet områden och vi måste också bli mer flexiblare i. Det är någonting som den moderatledda regeringen har gett möjlighet till så att vi kan göra det här. Vi vill inrätta en larm och trygghetscentral liknande den man har i Stockholm. För att ytterligare kunna stärka samordning och effektiviteten av ordningsvakterna. Vi måste också bli mer flexibla i hur vi använder ordningsvakterna mellan de olika trygghetsområdena. Sist men inte minst, och det är väl det som den här rapporten visar på, definiera ordningsvakternas roll och uppdrag. Vi behöver bli mycket tydligare där. Så det finns betydligt mycket mer att göra för att öka tryggheten för vanliga göteborgare och det här ska vara ett första steg. Tack! Ordförande Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Alfred Ekman (S). Därefter Eva Flyborg (L). Varsågod Alfred!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare! Tryggheten i Göteborg ökar för varje år tack vare ett ihärdigt arbete för många olika delar av samhället. Nyligen har en trygghetsundersökning gjord av AB Framtiden som riktade sig mot de som bor i deras hyresrätter. som har visat på ett rejält uppsving i exempelvis Lövgärdet och Hammarkullen. En annan undersökning visar att även torgen har blivit tryggare i exempelvis Biskopsgården. Den här utredningen som vi har att ta ställning till här idag visar att ordningsvakter har effekt på tryggheten. Samma bild återges även i SOM- institutets årliga trygghetsundersökningar, där invånare beskriver att ordningsvakter har en positiv inverkan på upplevelsen av trygghet. Det är därför viktigt att vi bibehåller insatsen för att fortsätta den positiva utvecklingen som vi har sett här i vår fina stad de senaste åren. Det är viktigt att vi förhåller oss till fakta och reella behov om vi ska på riktigt göra staden tryggare. Så därför har vi ett tätt samarbete med polisen där deras bedömning av behovet av LOV 3 områden är helt avgörande för hur det ska utvecklas. Vi ska inte utveckla det baserat på godtyckliga yrkanden, baserat på magkänsla eller eventuella politiska vinster. Vi följer därmed polisens analys och bedömning av nuläget och yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack! Ordförande Alfred, på detta har Axel Josefson (M) begärt en replik. Varsågod Axel!

Tack för det fullmäktigeordförande! Ja Alfred, jag funderar lite på det du sa där, ni har tät dialog med polisen. Då undrar jag, var finns den informationen rörande polisens behov av ordningsvakter? Var kan jag hitta den? Jag menar, ni har ju gjort en bedömning här nu att det tydligen behövs tolv stycken. Var kan jag hitta det någonstans? Jag hade gärna velat se det. Tack! Ordförande Har Alfred Ekman begärt en kontrareplik?

Ja. Det ska jag försöka svara på, Axel. Jag är inte själv kommunalråd och sitter inte heller i kommunstyrelsen, så där vet jag inte vilken information ni får. Men jag som ordförande i socialnämnd har förtroendet från styret att ha den dialogen med polisen. Bland annat har vi haft dialog om LOV 3-områden utifrån sociala boenden och så vidare. Det är möten som jag har verksamhetsbesök men också kontakter som jag själv tar. Jag protokollför inte alla mina möten och kan därmed inte återge det till dig. Men vill du ha ett möte med mig kring vad polisen säger om det så kan vi fixa det. Tack! Ordförande En ny replik begärd av Axel. Varsågod Axel.

Jag tackar för svaret där Alf. Jag blev lite nyfiken i och med att du hade det påståendet här i talarstolen runt omkring att ni hade den här dialogen. Då tänker jag att det kan vara information som resten av fullmäktige och kommunstyrelsen skulle vara intresserade av att få reda på. Men då har jag uppfattat det som att det är personliga samtal som du har med polisen. Tack. Ordförande Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Eva Flyborg (L). Därefter Jenny Broman (V). Varsågod Ewa!

Tack så mycket herr ordförande! Ja, detta är allvarsamma tider som vi lever i på så många olika sätt. Omvärlden förändras just nu snabbt och det geopolitiska läget är osäkert, otryggt och ganska omtumlande i vissa stycken. Det är mot den bakgrunden som vårt eget läge också ska förstås. Göteborg står inför stora och mycket allvarliga utmaningar kopplat till trygghet och brottslighet, som vi har talat om flera gånger här ikväll. Skjutningarna minskar i landet, men ökar dessvärre i Göteborg. Vi har ett eget ansvar när det gäller göteborgarnas trygghet. LOV 3 ger ju oss och polisen möjlighet att stärka det trygghetsarbete som redan görs. Polisen bedömer att det finns stora möjligheter att stärka ordningsvakternas effekt genom en utökad samverkan. Den samverkanslokal som nu finns på Drottningtorget är ett första gott steg mot att skapa en larm och trygghetscentral som redan faktiskt finns i Stockholm. Vi behöver utöka antalet ordningsvakter, antalet LOV 3-områden och större områden med bättre flexibilitet. Herr ordförande, vi har inte tid eller råd att vänta på ytterligare utvärderingar. Den negativa utvecklingen i Göteborg kräver handling nu. Bifall till SLK förslag och tilläggsyrkande från M, D, L och KD. Ordförande Tack Eva! Då lämnar jag ordet till Jenny Broman (V). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Jenny!

Tack så mycket för ordet! Trygghet handlar både om hur vi faktiskt har det och hur vi upplever vår omgivning. Det är avgörande för att vi ska kunna trivas i vår stad. Kommunens viktigaste uppgift i det här sammanhanget är kanske det förebyggande arbetet, de sociala insatser vi gör och hur vi bygger staden. Här hoppas jag att vi kan växla upp med sociala perspektiv i och med den nya socialtjänstlagen. Men ordningsvakter och LOV 3-områden kanske inte ligger precis i det kommunala kärnuppdraget. Visst kan vi hjälpa polisen. Men det är viktigt att vi inte tar över för mycket av polisens arbete. Vi lägger ju redan en ansenlig summa på LOV 3. Om vi vill jämföra så är det lika mycket som vi lägger på Nordhemskolan, en väldigt stor skola, och Åkerredsskolan tillsammans, om vi nu tänker att vi inte satsar på ordningsvakter, men det gör vi ju. Utvärderingen visar ju inte heller några tydliga positiva resultat. Otryggheten minskar mindre i områden där ordningsvakter rör sig. Om det är något samband är kanske inte tydligt. Antalet brott som faktiskt har förhindrats verkar inte ha så stora effekter det heller. Så är det verkligen då värt att satsa ännu mer på detta som vissa föreslår? Nej, jag tycker inte det. Och var skulle de pengarna i så fall komma ifrån? I stället borde vi prioritera insatser på förebyggande, trygghetsskapande åtgärder. Och där får vi bättre resultat för pengarna. Bifall KS! Ordförande Tack Jenny! På detta har Axel Josefson (M) begärt en replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige! Ja, jag tänkte såhär Jenny, att en av anledningarna till varför det kanske inte fungerar optimalt är för att ni inte styr och leder den här verksamheten på ett tillräckligt bra sätt. Det är det som den här utredningen påvisar, att sättet som du arbetar med de här frågorna får också konsekvenser för effekten av det. Om det nu är så att du inte tror på detta, varför håller du på med det då? Varför lägger du inte de här 30 miljonerna på Åkerhedsskolan i stället? Det är väl en mer rimlig slutsats, tänker jag, om du nu inte tror på det. Ordförande Tack! En kontrarepidik begärd av Jenny Broman (V). Varsågod!

Det jag sa var att jag inte tycker att man ska lägga ytterligare pengar på det. Vi har ökat pengarna i budgeten. Det var det jag sa. Jag var väldigt tydlig med det. Jag tycker att det vi lägger, vi har ökat budgeten till i år och det tycker jag räcker. Då får det väl i så fall visa sig ge effekt med de insatser vi gör nu. Innan vi ökar och slänger massor med mer pengar innan vi ser att det ger effekter. Men jag tycker det är positivt till exempel med den här samverkanslokalen, där ju faktiskt andra sociala, till exempel fältare, är viktiga och där det är samarbete med polisen och så vidare. Det tycker jag är väldigt positivt. Men det är ju en annan sak delvis. Ordförande Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Martin Wannholt (D). Därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Martin!

Tack, Timmen Örsen! Jag yrkar bifall till förslaget i TU plus tilläggsyrkandet från MDL- KD. Det är alldeles uppenbart att vi även när det gäller ordningsvakter och bättre samarbete med polisen behöver tillskjuta mer resurser. Det är egentligen ingen kommunal angelägenhet, men ett skäl till att vi underpresterar på tryggheten i Göteborg är att det finns ett tungt ansvar i den här salen. För lite tidiga satsningar på förskola och skola, som vi har ägnat oss åt under väldigt många år och under lång tid, är ett skäl. Vi behöver bli bättre. Men vi måste också ta i de hårda frågorna med mer ordningsvakter och hjälpa polisen om vi ska ha någon chans att vända utvecklingen. Det är alltid tråkigt att det här ska bli någon slags ideologisk fråga mellan höger och vänster, så fort det kommer till. män och kvinnor i uniform. Jag är trött på det. Vi borde samarbeta på alla fronter. Ordförande Tack Martin. Då är det Jonas Nilsson (V). Därefter Mattias Tykesson (M). Varsågod Jonas!

Tack ordförande, fullmäktige och om det är några åhörare kvar. Resultatet av intervjuerna i utvärderingen visar tydligt att stadens användning av tillståndsområden och ordningsvakter inte levererar trygghet i den utsträckning vi skulle kunna önska. Det som framkommer i utvärderingen är bland annat att närvaron av ordningsvakter signalerar fara och att platsen är farlig, att ordningsvakter har en attityd och bemötande som man inte uppskattar, att ordningsvakternas kompetens ifrågasätts av många och många anmärker på att de har kort utbildning. Ordningsvakterna associeras till maskulinitet och våld på ett negativt sätt av vissa. Deras legitimitet är låg i mångas ögon, vilket påverkar deras förmåga att agera trygghetsskapande. Andra har negativa erfarenheter av ordningsvakter från andra platser som gör att de känner sig mer otrygga. Det finns också en stor grupp intervjupersoner som menar att ordningsvakterna inte har någon påverkan på deras trygghet. Trygghetsundersökningar indikerar att Göteborgs otrygghet sjönk under åren 20-23. Utvecklingen beror dock med största sannolikhet inte på ordningsvakterna. Det står också att tidigare LOV3-utvärderingar har generellt visat på inga eller mycket begränsade mätbara effekter på brottsligheten. Vidare står det att det finns omfattande problem med styrning, kontroll, legitimitet och kontinuitet. Så att stadens kontroll och styrningssystem förefaller otillräckliga för att kontrollera hur ordningsvakterna utför sitt uppdrag. Att staden då utifrån detta skulle utöka användandet av tillståndsområden och ordningsvakter, det saknar helt enkelt grund. Jag vill därför yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Ordförande Tack! På detta har Axel Josefson (M) begärt en replik. Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige och Timmen Essén! Jag hade inte tänkt att gå upp, men jag vill ändå påtala en sak här. Det var ett väldigt ensidigt perspektiv. på allmänhetens uppfattning om ordningsvakter. Javisst, det finns människor som upplever ordningsvakter som ett hot och att det signalerar fara. Men det finns också en hel del människor som tycker precis tvärtom. Jag tror det är viktigt att man har med sig detta. Vi själva har ordningsvakter här utanför salen som ansvarar för säkerhet och trygghet i de här lokalerna. Jag känner mig inte alls hotad av att komma hit utan tvärtom. Jag tycker det är väldigt skönt att de faktiskt finns här. Så det är en lite mer nyanserad bild och jag tror kanske också att det har lite med vem du frågar som man kanske får lite olika svar i den frågeställningen. Tack! Ordförande Tack! Och på detta har Jonas Nilsson (V) begärt en kontrareplik. Varsågod!

Nej, precis. Jag citerar direkt ur utvärderingen och då var det formulerat som att många tyckte en sak och så vidare. Så absolut att det finns folk som tycker olika. Men när du ändå kom upp så har jag en fråga till dig också. För ert yrkande, då vill ni ju gå vidare med en rekommendation av flera. Men jag tycker ni missar de viktiga. Att ordningsvakterna behöver social utbildning och att allmänheten behöver informeras om ordningsvakternas roll. Och att anställningsformerna för vakterna behöver utformas så att de kan tänkas jobba kvar. Jag undrar varför ni missar de viktiga rekommendationerna? Tack! Ordförande Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med. Nej, där har Mattias strykt sig. Jörgen Fogelklou (SD). Sist i talarlistan. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet, herr ordförande! Nu pratar vi ordningsvakter här och LOV 3-området. I den bästa av världar skulle vi inte behöva dem, för då skulle vi ha uniformerade poliser som patrullerade våra gator och torg och stod här ute och såg till att alla laglydiga medborgare fick den trygghet vi så förtjänar. Men nu är det inte så, utan vi pratar ordningsvakter. Vi ställer oss extremt kritiska till att vaktbolagens perspektiv saknas i den genomgången kartläggning som vi har gjort. För att skapa en heltäckande bild av effekterna och utmaningarna i trygghetsarbetet anser vi att det är avgörande att inkludera aktörer som utför dessa uppdrag. Denna brist på dialog riskerar att minska insatsernas legitimitet och den operativa förståelsen för de utmaningar som ordningsvakter möter i sin dagliga verksamhet. Vakter och ordningsvakter i tydliga och enhetliga kläder som signalerar att de arbetar i stadens tjänst stärker vakternas trovärdighet och synlighet, vilket kan bidra till en ökad trygghet för medborgarna och förstärka samverkan mellan andra aktörer. Göteborg har redan provat vägen med enbart sociala insatser. Detta har inte räckt till att vända de negativa trenderna. Trygghetsskapande åtgärder som ordningsvakter och ett gemensamt kommunikationssystem, exempelvis Rakel, är viktiga delar av lösningen. Vi anser att vi behöver agera kraftfullt för att återupprätta ordning och trygghet i Göteborg. Med det vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande i kommunstyrelsen, men även bifall till M, L och KD, tror jag, alla ni, ert yrkande. Tack! Ordförande Tack Jörgen! Då har jag tomt på talarlistan. Under överläggningarna yrkar Jenny Broman, Jonas Nilsson, Bosse Parbring, Alfred Ekman bifall till kommunstyrelsens förslag. Kalle Bäck, Axel Josefson, Eva Flyborg, Martin Wannholt bifall till kommunstyrelsens. Förslag och bifall till tilläggsyrkande från M, D, L och KD den 26 februari 2025. Jörgen Fogelklou bifall till tilläggsyrkande från SD i kommunstyrelsen och tilläggsyrkande från M, D, L och KD den 26 februari 2025. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Då återstår två tilläggsyrkanden. Bifalles tilläggsyrkandet från M, D, L och KD? Avslås den? Ja. Jag finner den avslagen. Votering är begärd och ska verkställas. Ja. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Varsågod och rösta. Jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 38 avslås tilläggsyrkandet. Då återstår tilläggsyrkandet från SD. Bifalls det? Avslås det? Jag finner den avslagen. Votering. Votering begärd och ska verkställas. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Varsågod och rösta. Jag stoppar omröstningen. Med 72 röster mot 9 avslås tilläggsyrkandet. Reservation till förmån till er. Då är det klockan 22.00. Vi bordlägger bordlagda motioner från nummer 21 till motion 49. Kan vi bordlägga dem? Kan vi bordlägga motion 50-51? Ja. Kan nya interpellationer 52 och 53 framställas? Kan vi anteckna förteckningsärendena? Med det sagt vill jag tacka er alla. Det var ett långt möte, sju timmar. Vi kom inte så långt. Men jag vill tacka er alla och tacka kansliet för allt stöd och presidiet och alla som fortfarande följer oss. Ha en fortsatt trevlig kväll.