Kommunfullmäktige

Först en liten kort påminnelse om att idag är sista dagen att anmäla sig till julbordet efter nästa sammanträde om man ska vara med på det. Klockan åtta stänger den anmälan. Påminnelse. Vi har en lång ärendelista idag. Mot ett möte med många bra debatter där vi hjälps åt att hålla tiden, hålla oss till ämnet som vi debatterar och ha god ton i våra debatter. Med det förklarar jag fullmäktigemötet öppnat. Vi går på ärende 1. Bestämmande av tid för justering. Förslag på dag för justering är torsdagen 7 december 2023 kl 11.30. Kan justeringstiden godkännas? Svar ja. Ärende 2 är frågestunden som vi har under förutsättning att frågor har inkommit. Till dagens frågestund har inga frågor inkommit. Vi bara noterar det. Och så går vi på ärende 3 som är Interpellation av Pär Gustafsson (L). Till Kommunstyrelsens ordförande angående Stadsrevisionens rapport om arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Jag lämnar ordet först till Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter och göteborgare. Ja, Pär, där sitter du. Tack för din interpellation. Det här är ju en av vår tids viktigaste frihetsfrågor. Kampen mot hedersförtrycket. Oerhört viktig fråga. Genom åren här så har ju en rad beslut fattats om insatser och åtgärder just mot hedersförtryck i Göteborg. Men ändå så förekommer det i vår vardag idag. Så är det. Fler planer, program eller politiska initiativ på övergripande nivå kommer inte att lösa problemet framåt. utan det är min bestämda uppfattning att det är det konkreta i vardagen, som på golvet längst ut i linjen, som kommer göra skillnad. Genom att agera på äldreboendet, i förskolan, i skolan och på fritidsgården. Det är det, bemötandet mot göteborgarna, det är där skillnaden ligger. Och våra enhetschefer och våra rektorer i skolan ska kunna våga agera vid misstanke om att barn far illa och att personal inte delar stadens värdegrund. Personer som upprätthåller hedersnormer inom Göteborgs stad ska naturligtvis inte arbeta här. I just grundskolenämnden har vi, tillsammans med övriga, fattat beslut om åtgärder mot hedersförtryck. Det är en av de nämnder som revisionen också har granskat, specifikt den här granskningen som refereras till. Där har vi gemensamt även instruerat direktören att omedelbart.

Då går ordet till Pär Gustafsson (L). Följ med interpellanten. Varsågod.

Tack så mycket, ordförande. Först vill jag tacka kommunstyrelsens ordförande för svaret på min interpellation. Jag välkomnar verkligen att vi har en gemensam syn om att det hedersrelaterade våldet och förtrycket verkligen är en av vår tids stora frihetsfrågor. Tiotusentals människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar och män, övervakas i detalj av sin familj och släkt. Det handlar om påtvingade äktenskap, misshandel. Och om ord. Kultur och tradition kan aldrig vara en ursäkt för förtryck. Kampen mot detta barbari handlar om rätten att äga sitt liv och makten över sin kropp. Det handlar om frihet, att få delta i skolundervisning, att få vara med kompisar, att få bestämma över sin sexualitet och vem man vill leva sitt liv med. Det handlar helt enkelt om att bestämma över sitt eget liv. Som Jonas sade tidigare har staden under de senaste åren genomfört flera. Viktiga reformer har genomförts. Vi sjösatte en kommission som fick granska det som har varit. Vi har inrättat ett stödcentrum. Vi har ett särskilt team, och vi har reviderat stadens plan vid ett flertal tillfällen. Det är viktiga insatser, och staden har verkligen flyttat fram sina positioner. Men sedan damp Statsrevisionens viktiga granskningsrapport ned på vårt bord för ett par veckor sedan. Då blev jag rent ut sagt förbannad och påpekandet om hur stadens arbete brister. Det kanske värsta i hela den rapporten är att uppgifterna som framkommer är att vi har personal som upprätthåller hedersförtryck och därmed inskränker barns fri och rättigheter. Vi har alltså kommunalt anställda, ett slags väktarråd, som inte styrs av läroplan eller skollag utan unkna värderingar som inte hör hemma här eller någon annanstans. Låt mig vara tydlig, och jag hörde det från Jonas också. Anställd personal som vidmakthåller ett olagligt förtryck har inte att göra i våra verksamheter. De ska polisanmälas, och de ska avskedas. Men även om vi har en samsyn kring mycket, och det är bra, skiljer vi oss också åt. Jag tror inte att vår nuvarande plan, riktlinjer och rutiner är det bästa som den här staden kan prestera. Visst ska vi se till att allting kommer på plats. Jag tackar för svaret, men jag undrar verkligen om du tycker att vi har beslutat om allting som redan behövs.

Tack så mycket. På det har Jonas Attenius (S) begärt replik. Varsågod.

Tack för det. Det är väl så, om jag inte missminner mig nu, att just den här planen ska revideras alldeles i närtid. Den kommer ju upp till oss om jag inte missminner mig. Jag tror det är Lucia, faktiskt. 13 december. Men oaktat det. I grunden uppfattar jag ändå, Pär, att vi har en bred samsyn kring vikten av de här frågorna framåt. Jag vill trycka på, utifrån de berörda nämnderna, att man nu ska återkomma med, utifrån de här rekommendationerna till revisionen, vad man vidtar för åtgärder. Jag vet att vårt fokus måste ligga i uppföljningen och säkerställa just att det når ut hela vägen ut till vår personal som möter göteborgarna som drabbas av detta i sin vardag. Det är oerhört viktigt. Men jag ser ändå en lovande framtid framåt. I grunden är vi i hela den här församlingen överens om den här frågan. Tack.

Tack. Då har vi talarlistan. Då är det först ut Nina Miskovsky (M). Enda efter Bosse Parbring (MP). Varsågod Nina.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Det här är en fråga där Sverige har legat efter under lång tid. Men i Göteborg har vi ändå legat i framkant. Under förra mandatperioden, precis som beskrevs här, så har vi skapat stora goda strukturer för arbetet kring heder. Men efter maktskiftet. så har ledarskapet saknats, vilket har gjort att arbetet har fördröjts och inte genomförts som det borde. Det är det politiska ledarskapets roll att säkerställa att besluten genomförs hela vägen ut till verksamheterna. Om man hade velat ha verkstad i de här frågorna så hade man bara kunnat bifalla våra yrkanden så hade vi haft åtgärder på plats mycket tidigare. Det hade till exempel kunnat förhindra fortsatta bortföranden. Vi har lagt yrkanden om till exempel förstärkt arbete för att motverka bortföranden och tydligare konsekvenser när det händer. Ett liknande yrkande lades av S med flera i grundskolenämnden, men det tog sex månader innan det skedde. Vi har också lagt yrkanden om att orosanmäla vid minsta tecken. Det som stadsrevisionen lyfter i sin rapport hade vi redan tidigare lagt, yrkanden om informations och utbildningsinsatser. Artläggningar, uppföljningar, stadenövergripande rutiner och arbetssätt. Det var precis det som framkom. Vi har också lagt yrkanden om förstärkta bakgrundskontroller för att säkerställa att staden anställer rätt personal som även står för ett demokratiskt och jämställt synsätt. Vi måste agera för att motverka infiltration i våra verksamheter. Det ska inte finnas personal som upprätthåller hedersnormer på ett sätt som går ut över andra. Barn ska till exempel kunna gå i skola. och inte bevakas, anges eller tillrättavisas av personal utifrån hedersnormer. Ni har röstat ner samtliga våra yrkanden i denna fråga med förklaringen att det som görs är tillräckligt. Men nu visar ju Stadsrevisionens rapport på stora brister. Det här har dock gjort att arbetet har fördröjts och inte genomförts som det borde. Och det drabbar både barn, unga och vuxna.

Tack. På det anförandet har Jonas Attenius, S, begärt replik. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande, fullmäktigemöter. Ja, det sägs ha lagts mycket yrkanden här och jag menar på att i grunden är vi ju överens om den här frågan. Och de yrkanden som lagts, min bild är att de på ganska övergripande nivå. Det vi egentligen behöver göra nu är ju se till att implementera arbetet, att få våra medarbetare att att verka för detta ute när man möter göteborgarna. Det tycker jag är det viktigaste Nina. Och nu dubbelkollar jag. Den 13, det var faktiskt, det stämde. SIA får vi tillbaka till kommunstyrelsen, den övergripande planen. Där får vi också möjlighet på övergripande nivå, att justera saker om så behövs i den, för att vi har en bra grund i framtiden. Men oaktat det, oaktat det, så kommer det vara arbetet ute i nämnderna som är det viktiga och hur vi följer upp att detta verkligen genomförs. Det kommer vara fokus på verkstad skulle jag säga. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd av Nina Miskovsky, M. Varsågod Nina.

Tack så mycket. Det är glädjande att höra att den här frågan kommer att tas upp igen ganska snart. Arbetet som du lyfter med uppföljning är otroligt viktigt. Jag ser fram emot att följa det framöver och jag hoppas att vi också kommer kunna agera skyndsamt kring den här frågan även framöver. Ju mer tiden går, desto fler personer. riskerar att fara illa. Så tack.

Tack. Tillbaka till talarstolen. Då är det Bosse Parbring (MP). Därefter Jonas Nilsson, V. Varsågod Bosse.

Tack ordförande. Jag vill tacka Pär Gustafsson (L) för en viktig interpellation. Att förebygga och stoppa hedersrelaterat våld och förtryck är en avgörande jämställdhets och rättighetsfråga. Stadsrevisionens granskning och kritik av hur nämnderna arbetar med denna fråga är omfattande. Men den visar också att det inte i första hand är fler planer och styrande dokument vi behöver, utan bristerna finns i tillämpningen av planerna och i förutsättningarna. Vi har redan omfattande kunskap och övergripande planer som styr området. Därför kommer, som Jonas Attenius (S) sa, den plan vi har att uppdateras inom kort. Inte minst beroende på initiativ från Liberalerna - jag tänker på Amandakommissionen, som jag vill berömma er för - har vi den här kunskapen. Både Amandakommissionen och Stadsrevisionens granskning visar på att ett stort problem är kompetensförsörjningen och den stora personalomsättningen inom socialtjänsten. Utbildningsinsatser görs, men när omsättningen är stor behöver ny personal ständigt utbildas. Dessutom är det ofta personal som inte har så lång erfarenhet som får ansvaret på sitt bord. Det regionala stödcentret och resursteamen för HED gör en viktig insats för att stötta och utbilda, men det behöver också göras generella insatser för att minska personalomsättningen. Det är någonting som vi prioriterar i den rödgröna budgeten, men det finns förstås ingen quick fix här. Men det behövs ett enträget arbete. En av de mer avgörande bristerna, tycker jag då, i Stadsrevisionen, som jag ser det, är den bristande samverkan mellan socialtjänst, förskola och grundskola. Det är min egen slutsats, eftersom jag är med i en I några av de här nämnderna behöver vi lägga mest fokus på att inga barn och unga ska falla mellan stolarna, utan fångas upp och få stöd av myndigheter. Även behovet av samverkan finns med i planerna, så även där är det inte fler skrivningar vi behöver om det, utan vi behöver verkstad snarare. Då är det i uppföljningen det brister. Vi som sitter i de berörda nämnderna behöver följa upp bättre dels hur vår egen förvaltning arbetar med frågorna, men också hur förvaltningarna samarbetar med varandra, så att inga barn och unga faller mellan stolarna. Jag ser fram emot ett brett politiskt samarbete i nämnderna kring den frågan.

Nästa talare är Jonas Nilsson, V, ledare efter Agneta Kjaerbeck, SD. Varsågod Jonas.

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Det är glädjande att det finns ett stort engagemang och enhet i frågan om hedersrelaterat våld och förtryck. Det är ett komplext samhällsproblem som kräver tydliga riktlinjer. För att fånga upp och stötta enskilda som blir utsatta behöver kunskap och arbetssätt spridas brett i stadens välfärdsförvaltningar. Vi behöver också jobba på lång sikt med det förebyggande och med det som faktiskt minskar problemen. Hedersrelaterat förtryck är en fråga om ojämlikhet. Klassklyftorna förvärrar problemen och stärker hederskulturerna. Forskning visar att social rörlighet och ökad jämlikhet luckrar upp hederskulturen. Här behöver vi gemensamt se till att minska de ekonomiska klyftorna och bygga en mer jämlik och sammanhållen stad. På kort sikt har det rödgröna styret en tydlig inriktning i nuvarande och kommande budget med att arbetet mot hedersförtryck ska förstärkas och vi avsätter också resurser för detta. Stadsrevisionens granskning. Granskning belyser problem med implementeringen av rutiner. Vi ser behovet av tydlighet och vi avser återkomma i frågan efter utvärderingen av Göteborgs stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. När förvaltningarna har haft möjlighet att ta till sig revisionens rekommendationer.

Då var nästa talare Agneta Kjaerbeck, SD, därefter Mariette Risberg, D. Varsågod Agneta.

Tack för ordet herr ordförande. Det pratas ju mycket om fina. De har funnits här sedan jag började här och säkert långt innan. Sedan 2018 har vi haft en plan om hedersrelaterat våld och förtryck. Ändå händer det här ideligen. Vi har varit på det här mycket om att man måste tala om för föräldrar naturligtvis från dag ett när de kommer hit hur vi behandlar våra barn. Att vi fostrar dem till att bli fria, självständiga individer som får älska precis vem de vill. För vet man inte om det när man kliver in här, det är inte speciellt schysst. Just att inte tala om det direkt. Fortsätter då människor att utföra de här handlingarna så ska de naturligtvis lagföras. Det finns inget annat alternativ. Vi har som sagt haft många idéer och planer. Fina dokument. Men revisionens rapport visar att de här insatserna fungerar inte idag. På Jonas kommentar om personal som upprätthåller hedersnormer i sitt arbete. Gäller det då även när man går med slöja över hela ansiktet. Det förekommer alltså i Göteborg. Vi har människor som jobbar med barn i funktionsstöd, funktionsnedsatta barn, som om några behöver läsa mimik i ansiktet. Där förekommer det att vi har kvinnor som har heltäckta slöjor. När det här har påpekats har de sagt att de vet, men det är en så snäll och trevlig människa. Jag betvivlar inte en sekund att det här är en trevlig människa. Faktum är att det här är att upprätthålla hedersnormer likväl när man klär sig på det här sättet. Barn, unga och skolan - där finns jättemycket att önska, naturligtvis. Vi har aktivt föreslagit en skolplan där man bör veta i olika skeden och situationer vad som ska hända. Där är vi inte, inte ens där är vi i dag. Det är alltså ett slags krispärm som är lättillgänglig för alla. Vi har haft ett eget kapitel för skolan som vi har velat se i den här planen då, för hedersrelaterat våld och förtryck. Det behöver inte alls vara nödvändigtvis som de punkterna vi har skrivit. Den är väldigt utförlig, vad vi har föreslagit. Man kan ta några stycken punkter där. Skolan behöver verkligen akut sätta igång nu, för det är där barn tyr sig till andra vuxna än sina föräldrar. Det är där barn vågar berätta. Att inte hjälpa dem, det är på rätt sätt. Det gör ont att läsa den här revisionen och vi har mycket jobb att göra. Tack för ordet.

Tackar. Över nästa talare, Mariette Risberg. Därefter Sarah Ullmark (M). Varsågod Mariette.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. I stadsrevisionens granskning får nämnderna kritik för att de inte säkerställt att personalen får en kompetens de behöver för att identifiera och hantera hedersförtryck. Den 29 mars i år rapporterade stadsledningskontoret kommunstyrelsen om att särskilda stadenövergripande rutiner saknas och att man arbetar olika över staden gällande just hedersutsatta. Jonas Attenius (S), i ditt svar säger du att det inte är en brist i planer, program eller politiska initiativ utan att det snarare beror på ohörsamhet i förvaltningarna. Det är sant att det nämns i planen för hedersförtryck. hedersrelaterat våld och förtryck att rutiner behövs i brukarnära verksamheter och att den centrala samordnaren för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck kan vara behjälplig i framtagandet av dessa. Men vi har till exempel fyra socialnämnder och vi behöver säkerställa att hedersutsatta får rätt hjälp oavsett var i staden man bor. Rutiner finns såklart kring hanteringen av hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgs Stad. Men bristen på gemensamma stadenövergripande rutiner. Ja, det är anledningen till att barn och unga inte får den hjälp och stöd de har rätt till, vilket också framkommer i den här granskningen. Det framkommer också att personal anställda i Göteborgs Stad upprätthåller hedersnormen i sitt yrkesutövande. Trots att du säger att detta inte är en fråga som tjänar på politisk splittring, så röstade ni ner flera av våra yrkanden. Till exempel att införa stadenövergripande rutiner och arbetssätt för att säkerställa tryggheten för hedersutsatta. Ni röstade också ner vårt yrkande om att säkerställa att ingen anställd i Göteborgs Stad ska kunna upprätthålla hedersnormen i sitt yrkesutövande. Förra mandatperioden hade vi i Demokraterna ett gott samarbete med Socialdemokraterna gällande olika åtgärder för att motarbeta hedersvåld och förtryck. Vi agerade tillsammans för göteborgarnas bästa. Men det är tydligt att Socialdemokraterna nu går på Vänsterns linje att rösta ner alla förslag man inte själv kommit med. Det är ju inte. och arbeta för göteborgarnas bästa. Tack så mycket.

Tack. På det anförandet har Jonas Attenius (S) begärt replik. Varsågod.

Tack för det. Vi har ju röstat ner några förslag faktiskt. Det är rätt om du syftar på sista tiden. Vi har också hänvisat till att planen kommer tillbaka. Du uppfattade i ditt anförande att du riktade in dig väldigt mycket på övergripande nivå. Det är just den planen vi nu kommer att ta hand om här i slutet av december och jobba med framåt. Vad är det som behöver justeras där? Det är ju det vi har hänvisat till då. Det är ju den övergripande plan vi har. Men oaktat det, och det är det jag är så noga med i den här debatten och vill vara tydlig med att oaktat, vi kan skriva väldigt bra saker, vi behöver kanske uppdatera saker, absolut. Men det handlar om vad praktiskt vi gör därute, hur nämnderna jobbar och följer upp och verkställer de inriktningar, de målsättningar som den här planen föreskriver. Det kommer att bli det viktiga framåt.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Det är Sarah Ullmark (M), därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Sarah.

Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det är mycket prat om de här övergripande planerna. Det är prat om helheten. Men jag har lite svårt att förstå vad den helheten och det övergripande greppet gör för det enskilda barnet som blir bortförd. För det barnet är det redan för sent. För barn som inte får möjligheten att välja vilket sätt de vill leva sitt liv. De skulle aldrig kunna sitta i den här fullmäktigesalen, för den möjligheten är stängd. Det är någon annan som bestämmer vad de ska göra med sitt liv och hur de ska tycka och hur de ska tänka. Då kan ju vi sitta här, de politikerna som har privilegiet att få vara med och bestämma och säga att vi har faktiskt en övergripande plan som är på väg tillbaka. Så ta det bara lugnt du där, lilla barn. Jag tycker det gör ont i magen att tänka på de här frågorna och vi vet ju att det ser ut så här. Det har sett ut så här länge och det kommer fortsätta att se ut så här. Jag tycker att jag skäms för att vi inte är bättre. Jag skäms för att vi har personal på våra skolor som upprätthåller den här typen av normer och den här typen av förtryck. Göteborg måste vara bättre på att skydda våra barn. Jag tycker att det är beklagligt att Socialdemokraterna, som ändå tidigare har gått ut hårt och lovat att man ska ta tag i de här frågorna, nu är passiva. Det är en senfärdighet som jag tycker är, det är inget annat än beklagligt. Kanske inte för mig, men för de som är drabbade av detta. Tack.

Tack. För det anförandet har Jonas Attenius (S) begärt replik. Varsågod Jonas.

Tack för det. Du började lovande. Jag instämmer med det mesta du säger, men sen avslutade du kanske lite mindre lovande. Ursäkta, men jag måste ändå få säga en sak. Alltså, det rödgröna styret, S, V, MP, vi har ju en budget för 2024 som vi antog här för två veckor sedan. I den så förstärker vi skrivningen ytterligare igen. Vi kommer stärka arbetet mot hedersförtryck. Och vi är väldigt tydliga med att vi också behöver vidta nya rutiner för kommande period här. Vi ska också ekonomiskt stötta och samverka med andra typer av föreningar som arbetar mot hedersrelaterat våld. Det är väldigt tydligt i vår budget. En ännu tydligare del är exempelvis Resursteam Heder, som också framgår av deras arbete här, som vi för övrigt behöver stärka kunskapen om. Ja, de gör ett bannat bra arbete. De får ytterligare 5 miljoner kronor i vårt budgetförslag vi nu fattat beslut om. Det är väldigt konkret. Vi förstärker de insatserna i Göteborgs stad. Det gör det rödgröna styret för Göteborg. Tack.

Kontrareplik begärd av Sarah Ullmark (M). Varsågod.

Tack så mycket och tack Jonas för den recensionen av din budget. Det vi säger och det vi gör här i den här staden, det spelar roll. Vår personal lyssnar på oss. Det handlar om en nolltolerans. Vi är alla 81 här inne överens om att vi har en nolltolerans. Men hur kan det komma sig i en bred politisk enighet, att det inte sipprar ner i våra förvaltningar? Vad säger det om den kultur som egentligen frodas i Göteborgs stad? Därför att om den politiska ledningen är enig, om alla förvaltningsledningarna är eniga, om alla alltid är eniga om att det här inte är bra, hur kan vi då ha barn i våra skolor som utsätts för detta? Alltså någonstans har ju vi gjort fel, och det tycker jag man behöver erkänna. Jag säger inte att jag är perfekt, näst inpå. Men jag tycker att man slår ifrån sig och jag tycker att vi behöver vara mer konkreta. Man kan inte skylla på planer som kommer. Tack.

Tack. Ny replik gäller av Jonas Attenius. Varsågod.

Jag tycker inte att jag slår ifrån mig. Jag tycker att jag är ärlig. Jag tycker att vi säger att vi behöver jobba med det här tillsammans ute i nämnderna. Och slår ifrån mig på en plan. Jag har gjort precis tvärtom i den här talarstolen den här första stunden. Jag har sagt att det är bra. Men det var det jag menade att jag sympatiserade med i ditt inledande anförande. Där du säger att planer i all ära, men vad hjälper det barnen längst ut? Det är där fokus ligger. På den enskilde medarbetaren som möter en person, ett barn, i den situationen. Hur de kunskap och möjligheter att påverka det läget. Det är det som är det viktiga och det menar jag ligger i nämndsarbetet längst ut i linjen. Sen kan vi väl konstatera att den innevarande planen, nu ska vi inte prata så mycket om plan då, men den är ju faktiskt som 2020 till 2023. Och ni styrde förra mandatperioden under den här planens innevarande tid. Och hade det varit så enkelt som du uttryckte det så hade vi ju inte haft några problem. Utan vi har problem, hur fina planer vi än har. Vi ska förbättra dem, men vi behöver jobba tillsammans. i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Tack. Då är replikskiftet avklarat. Då går vi till talarstolen. Det är Martin Wannholt (D), därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod Martin.

Tack, herr ordförande. Det låter ju bra, Jonas, att vi skulle vara överens i hela detta fullmäktige om att bekämpa hedersförtryck och hedersvåld, kanske framför allt när det ger sig uttryck i vår kommunala verksamhet. Men jag vågar påstå att det inte riktigt är så. Jag är helt övertygad om att ni vill bekämpa hedersförtryck och hedersvåld, men med andra handen. Ni har återstartat miljonbidrag till Ibn Rushd, som har en mängd medlemsföreningar som har uppenbara problem med hedersförtryck och hederskultur. Ni har återstartat skattepengar till koranstudier och studier i arabiska och tror att det ska minska problematiken med hederskultur, eftersom en stor del av den problematiken återstarts. återfinns hos de personer som tar del av de bidragen eller de föreningarna. Om vi ska vara trovärdiga i de här frågorna får vi ta till allt vi kan. Jag skulle önska att den rödgröna sidan, gärna på initiativ från Socialdemokraterna, nu säger nej till fortsatta kommunalt subventionerade koranstudier i Göteborg. Det var det ena. Det andra som jag vill säga, Jonas, till dig personligen. Du är kommunstyrelsens ordförande. Du har möjlighet att visa ännu mer ledarskap i den här frågan, till exempel när stadsdirektören bjuder in ett antal direktörer och kan ibland presidiet eller delar av få möjlighet att tala frågor. Då skulle det vara klädsamt och väldigt viktigt att man tar upp detta, för det finns ju en osäkerhet ute i olika chefslinjer. Det har vi ju sett i tidigare rapporter också, enhetschefsnivå och uppåt om att vad ska man göra, vad får jag göra och vad förväntas av mig och så vidare. Det har varit lite tystnadskultur och annat elände som vi har fått till oss i olika rapporter. Där har du möjlighet att ta ledarskap och vara urtydlig vad förväntningarna är. Du kan ju då säga och ha med dig också att det finns ett enhälligt kommunfullmäktige bakom detta. Tack.

Tack. Då var nästa talare Pär Gustafsson (L). Därefter är Bettan Andersson (V). Varsågod Pär.

Tack, ordförande. Slutsatserna i Amandakommissionen - det ska också sägas att flera partier här inne var skeptiska mot detta - vittnar om ett samhälle som har misslyckats. Jag tycker att vi ska vara väldigt ödmjuka inför det. Tolvåriga Amanda, som fick ge namn åt kommissionen, giftes bort med en vuxen man i Irak. Då stod hon på en pall. Hon blev mamma samtidigt som hennes gamla klasskompisar sjöng Idas sommarvisa på skolavslutningen. Redan när hon var sju år gjorde socialtjänsten en första anmärkning om blåmärken på hennes kropp. Men det kunde hennes pappa, som hade slagit henne, prata bort. Skolans version brydde man sig inte om. Allt det som har hänt henne har skett utan att myndigheter har agerat. Fallet är faktiskt ett av de värsta som vi har hört talas om. Samhället har svikit både henne och många andra så många gånger. Inget av de fall som vår kommission granskade anmäldes till lex Sarah, till IVO, för att ta ett annat exempel. Vad ska vi då göra framåt? När Socialdemokraterna är nöjda vill jag ändå passa på att skicka med. Vi behöver se över bidragshanteringen, som vi redan har varit inne på. Vi behöver fortsätta att utbilda vår personal så att de bättre kan identifiera och agera. Vi behöver säkerställa att skolor motverkar skolans uppdrag kring demokrati, jämställdhet och pojkars och flickors rättigheter. Vi behöver genomföra en ny granskning där vi tittar på hur vuxna som lever under hedersrelaterat våld och förtryck manifesteras. Vi behöver bli bättre på att förstå. Hur hbtqi- personers utsatthet är i denna kontext. Vi behöver belysa kopplingen mellan gängkriminalitet, klaner och hedersrelaterat våld och förtryck. Vi behöver fundera på våra LVU-placeringar. I valet mellan ekonomi och barnets bästa borde inte det valet vara så enkelt, men särskilt när det kommer till barn i den här kontexten måste de skyddas. Vi behöver fundera på hur tillämpar vår. Våra socialnämnder, den nya lagstiftningen som finns. Exempelvis kopplat till könsstympning och till bortskifte. Här finns det jättemycket att göra. Nina inledde här innan med att redogöra för en rad initiativ som har lagts i Kommunstyrelsen. Om vi nu är eniga i den här frågan så förutsätter jag också att Kommunstyrelsen kommer att bli eniga när flera bra förslag läggs fram när vi ska revidera vår plan. Tack så mycket.

Tackar. På det anförandet har han Jonas Attenius (S) begärde replik precis i slutet. Varsågod Jonas.

Nej, men jag tackar för förslagen där Per och jag vill bara rätta en sak. Du uttryckte att vi var nöjda och jag tycker jag är väldigt tydlig med att vi inte är nöjda. Det rödgröna styret vill vidta åtgärder och krafttag mot hedersförtrycket och det ska ske fortsatt under den här mandatperioden. Det är väldigt tydligt i vår budget så jag vill bara rätta den felsägningen från din sida.

Tack. Då var nästa talare Bettan Andersson. Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Bettan.

Tack ordförande, fullmäktige och ni som lyssnar. När jag sitter och lyssnar så blir jag lite konfunderad. Jag tycker att det här pratas om att vi ska lägga nya, ta nya yrkanden, ta nya principer. Och det kanske behövs när vi tittar över planen. Men det som faktiskt är det som i första ledet behövs, det är ju hur vi faktiskt utför, vi som jobbar i staden, utför det som står i planen. Vi ska faktiskt göra de här sakerna. Vi ska inte. på grund av exempelvis brist på ekonomi, som det var förra mandatperioden, välja att inte göra det. Det ska inte behöva vara att det inte görs för att det är sönderstressade socialsekreterare. Det ska inte vara så att skolan inte anmäler in alla och att socialtjänsten inte tar hand om alla de orosanmälningarna. Det är ju de här sakerna vi ska jobba med. Det är kanske inte ett nytt yrkande eller en ny princip som är det viktigaste. Sen tycker jag också att det är lite intressant att vi pratar väldigt mycket om skolorna och skolorna är ju jätteviktiga. och det där finns det ju verkligen möjlighet att upptäcka. Men ingen pratar ju om friskolorna. Och ni som mest har pratat om skolorna i den här talarstolen är ju också många som är för friskolor, för religiösa skolor. Där inte vi som kommun har någon koll överhuvudtaget. Jag tycker det är viktigt att hålla med sig i den frågan i den här diskussionen. Och sen så tänker jag också på det här som som jag vet att jag pratat om tidigare och andra har nämnt här också, att verkligen ni som är politiker i socialnämnderna, ser verkligen till att man använder resursstimheder. För de är otroligt bra. De är hands on. Där kan de som jobbar med frågorna, oavsett om det är skola eller socialtjänst, få konkret hjälp samma dag.

Tackar. På det anförandet har tre personer begärt replik. Först ut är Martin Wannholt (D). Varsågod.

Jag vill bara kommentera det som nämndes om friskolor. Vi i Demokraterna har varit de som mest hårdnackat jobbat emot konfessionella sådana. Men vad var Vänsterpartiets stöd i Römosseskolan, Vetenskapsskolan, förskolor och dagmammor? Vi har fått kritik. Många i Demokraterna och Liberalerna har kämpat så med Römosseskolan. Vad var Vänsterpartiets stöd?

Kontrareplik begärde Bettan Andersson med. Varsågod.

Ja, i det läget som du hänvisar till, Martin, så var det ju faktiskt så att Vänsterpartiet valde att gå den linjen när man följde lagen.

Tack. Nästa replik begärd av Pär Gustafsson (L). Varsågod.

Ordförande. Nu lyfte jag i alla fall i mitt anförande att vi behöver titta just på hur skolorna arbetar, särskilt nu när Skolinspektionen har fått fler verktyg i lådan för att faktiskt göra någonting åt de problem som vi har haft på våra skolor. Martin lyfte alldeles förtjänstfullt fram det arbete som har skett kopplat till exempelvis Römosseskolan och omläggningen av den friskolepolitik som har bedrivits i Sverige under lång tid. Jag är rätt lugn med just detta. Med det sagt behöver vi fortsätta jobba och verkligen se till att den personal vi har anställt på våra skolor inte förtrycker små barn och upprätthåller de fruktansvärda normer och värderingar som finns där ute. Det behöver vi ut och göra, och där har våra rektorer ett väldigt stort ansvar. Tack.

Då var nästa replik begärd av Nina Miskovsky (M). Varsågod.

Tack så mycket. Jag vill passa på att ge två fakta som är ganska skrämmande. I årskurs 9 riskerar var tredje flicka som är född utomlands, eller har båda föräldrarna födda utomlands, lever var tredje flicka med hedersrelaterade bestraffningar eller begränsningar. Det finns en ny undersökning som säkert många av er har läst, från Uppsala, där drygt 60 % av flickorna har utomnordisk bakgrund. riskerar att bli bortgifta mot sin vilja. Under vårt styre förra mandatperioden sattes de goda strukturerna för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, som Stadsrevisionen lyfter fram som väldigt positivt i sin rapport. Revisionen visar att förutsättningar för ett gott arbete finns men att det nu handlar om ledarskap och implementering i alla stadens delar för att det ska bli verkstad. Det är där bristerna i arbetet finns, enligt Stadsrevisionen. Där borde vänsterstyret ta ledartröjan kan skapa verkstad och inte bara klaga på att verksamheterna inte gör det som är beslutat. Då var replikskiftet avklarat.

Nästa talare är Viktoria Tryggvadottir Rolka, S. Därefter, Jessica Blix, D. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Jag hänger faktiskt inte riktigt med. Först så är det, vi har lagt massa yrkanden som ni inte röstar på. Sen så är det, i den här rapporten så står det att nu handlar det om att vi ska ta ett ledarskap och faktiskt implementera det som står i alla våra planer. Jag hänger inte med i kritiken. Å ena sidan så lägger vi för lite yrkanden och inte står med på era yrkanden. som repetitioner på sådant som redan finns i planer och i andra ögonblicket handlar det om att vi inte tar ledarskap. Väldigt otydligt. Men jag förstår ärligt talat inte vad någon tror att de som lever under hedersförtryck ska tjäna på att vi står här och tjafsar om vi la det här först, vi la detta sedan och sedan tyckte vi det, sedan tyckte vi det. Det är ointressant. Kvinnor mördas, barn förs ut ur landet, människor far illa i en demokrati, en modern demokrati som Sverige. Det här handlar om att vi ska leva på det här. Det handlar om vår grundläggande värderingsgrund som vi hoppas att vi gemensamt delar. Kanske inte alla i den här församlingen, men de flesta av oss i alla fall borde dela den. Och helt ärligt, det vi har gjort, det är att vi har bromsat in onödigt administrativt arbete på att hålla på och omhänderta sådant som redan finns. Och det vi däremot har gjort, det är att vi har gått tillbaka och tittat på var bristerna finns. Ganska noggrant faktiskt. Suttit ner och brutit ner. Pratat med de som jobbar på skolan. Pratat med socialtjänsten. Pratat med jurister, pratat med polisen. Var är bristerna i det här kring bortförandet, kring vår skolpliktsbevakning? Vi har gjort förändringar i det arbetet. Vi försöker bli bättre och bättre hela tiden. Vi kommer fortsätta att bli bättre. Vi ska nu ha ett möte, grundskolenämnden, förskolenämnden och samtliga socialtjänstpresidier, för att sitta ner tillsammans och prata. Hur tar vi gemensamt ledarskap? Hur visar vi och pekar med hela handen kring var skåpet ska stå i de här frågorna? Jag hoppas att vi kan göra det. Jag vill inte höra något trams i denna talarstolen. Tack

Tack och på det anförandet har tre repliker begärts, först ut Nina Miskovsky (M)

Tack ordförande. Jag ska börja med att säga att lägga de här yrkandena handlar inte om att tjafsa eller vilja ställa till det, utan det handlar om en genuin vilja till att få till en förändring och inte vara senfärdig och skylla ifrån sig. Det här är inte saker som redan finns på plats. I sådana fall hade inte Stadsrevisionen kommit med kritiken om just de sakerna som vi lyfte långt tidigare i våra yrkanden. Jag skulle egentligen vilja betacka mig för den typen av inlägg. Tack.

Nästa replik begärd av Martin Wannholt (D). Varsågod.

Jag tycker att det var en väldigt tråkig ton, Viktoria, och ditt avslut med tjafs och så vidare. Det här är ju en väldigt viktig debatt. Man kan ha konkreta synpunkter på vad som framförs i talarstolen och tycka om motargument. Men jag tyckte att Jonas Attenius (S) ändå höll en väldigt god ton, och det tycker jag inte att du gjorde. Men jag kan ju passa på att fråga, och då kan väl du svara det som Jonas inte ville svara på, nämligen på vilket sätt miljoner. inrullningen till koranstudier och arabiska gynnar kampen mot att få bort hedersförtryck och hedersvåld från Göteborg. Tack.

Kontrareplik begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod.

Återigen, det står tydligt att vi behöver bättra på det stadiegemensamma. När vi nu ska göra ett stort omtag om den planen så vill vi inte hålla på och småplottra med att nu ska vi hitta på det här, nu ska vi hitta på det här. Så tar vi ett helhetsgrepp där vi verkligen tittar på det som har brustit och fortsätter att följa upp det. Men det viktiga är ju att i till exempel utbildningsnämnden ställa frågan till direktören. Hur många har gått utbildningen kring heder? Hur många som arbetar i skolan har koll? på vårt värdegrundsarbete. Likadant inom socialtjänsten. Hur många av våra nyanställda socialsekreterare har fått den här utbildningen? Så att vi säkerställer att vi har personal som kan de här frågorna, som vet vart man ska vända sig. Riktlinjen är glasklar. Okej, här har jag en misstanke. Den här personen vänder jag mig till. Det här är hur vi agerar. Vi gör samma sak på varje skola. Man har samtalet levande på APT och så vidare, där man diskuterar demokratifrågor, där man diskuterar Tack. - Frågor som är obekväma. Tack.

Då var nästa replik begärd av Pär Gustafsson (L). Varsågod.

Tack Ordförande. Vi tjafsar inte. Jag tror att vi alla här verkligen vill göra skillnad. När det här mötet är ser jag gärna att utbildningsnämnden bjuds in. Agnesgymnasiet är ett väldigt bra exempel där arbetet faktiskt fungerar i väldigt stor utsträckning. Där bedrivs ett omfattande arbete kring sex och samlevnadsundervisningen, där man har team som jobbar kring hedersrelaterat våld, könsstympning och rätten att välja partner. Det är ett arbete. som har spritts till övriga kommunala gymnasieskolor. Där finns det tydliga rutiner. Men trots detta väldigt framgångsrika arbete, som jag vet att många har varit ute och tittat på, ute på Agnesgymnasiet, fick ändå Utbildningsnämnden rätt omfattande kritik från Stadsrevisionen. Det behöver i alla fall vi som sitter där svara på och se vad vi kan göra. Vi borde kunna göra ännu mer. Det är den ingången jag har. Jag vill inte tjafsa. Jag vill verkligen göra skillnad. För de här barn och unga som utsätts.

Tack. Kontrareplik begärd. Viktoria Tryggvadottir Rolka, S. Varsågod.

Pär, jag tycker inte att du tjafsar. Tvärtom så har du alltid varit väldigt besjälad av de här frågorna, precis som väldigt många andra i den här församlingen. Det jag inte tycker är relevant, det är att diskutera vem som la det här först och ni är inte intresserade och jag skäms över den här staden. Ja, vi borde alla skämmas över att vi har människor som far så här illa och det är allas vårt ansvar att se till att jobba emot de här strukturerna och det borde vi göra bäst tillsammans. Men Per, du gav ju både konkreta tips på hur vi kan jobba med uppföljningen. Det hoppas jag att vi kan göra tillsammans på ett bra sätt. För ni är många som har olika infallsvinklar och som möter problemet i olika delar av den här kommunen. Så att jag ser fram emot att vi får ta ett rejält omtag och sitta ner tillsammans och göra planen bättre. Men framförallt att följa upp och se till att det blir verklighet av planen. Tack.

Tack. Ny replik begärd av Pär Gustafsson (L). Varsågod.

Jag ska vara kort, ordförande. Jag är väldigt glad över att Socialdemokraterna nu tar åt sig och känner att man faktiskt vill genomföra lite andra förslag. Det är väldigt bra. Att ni har flyttat positionerna lite från det svar som gavs av Jonas välkomnar jag. För det är ju delarna som bygger helheten.

Tack. Då var replikerna avklarade och vi tar tillbaka talarlistan. Det är Jessica Blixt, D, därefter Jörgen Fogelklou, SD. Varsågod Jessica.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Ja, Victoria, jag har ju hört nu det du har sagt och jag hoppas ju eftersom ni har ordförandeposten när du talar om hur ordförande och vilka frågor ordförande bör ställa i utbildningsnämnden, att du säkerställer. Det är inte så svårt när det är ditt parti som har det ordförandeskapet. Vidare så sitter ju jag som andre vice ordförande, vice i förskolenämnden. Jag har inte hört något om ett sådant möte som du lyfter här. Det hade varit klädsamt att prata med hela presidiet så att vi vet vad som är på gång. Men jag är väldigt glad att du har tagit initiativ till ett sådant möte för jag tror att det är jätteviktigt. Tack för det. Nu kommer jag kanske i den som då som du uttrycker det känner. Men jag tycker precis som Jonas att det viktigaste är att säkerställa längst ut hela vägen att det vi har bestämt faktiskt sker. Det är det som så tydligt framkommer i revisionens kritik. Därav tyckte jag att det var att vi i en nämnd och i förskolenämnden faktiskt behöver få information. Det kunde vara muntlig information. information, det var inte så, men vad är det som händer och hur omhändertar man det faktiskt som har framkommit? För det är ju stark kritik till förskolenämnden. Jag lyfte redan 2021 när Malmö stad gjorde sin rapport och det framkom och hur jobbar vi med det. Så vi har varit på frågan. Då lade vi ett väldigt yrkande i nämnden om att vi bara ville ha en redogörelse gällande hur förvaltningen omhändertar...vi vill då få reda på hur man arbetar med och vilka åtgärder som planeras för att säkerställa att all personal inom förvaltningen har tillräcklig kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck. Vi vill veta hur man arbetar för att säkerställa att personal inom förvaltningen inte upprätthåller hedersnormer, säkerställa rutiner för samverkan mellan förskola och socialtjänst och hur man jobbar med det.. Inget konstigt, men detta rustades ner. I stället för att hitta något gemensamt, trots att vi hade haft en diskussion, så rustades det ner. Det här lades i september, och man hänvisade till att man skulle ta tag i detta i december. Då kanske det handlar mer om vem som tar initiativet än att säkerställa att vi faktiskt gemensamt och tillsammans gör vad vi kan. Det tycker jag är väldigt tydligt. Det ska inte spela någon roll.

Tack Jessica. Då är nästa talare Jörgen Fogelklou, SD. Därefter Agneta Kjaerbeck, SD.

Tack för ordet herr ordförande, åhörare, ledamöter. Det här måste sägas. Det här är till stor del ett importerat problem. Till stor del, inte enbart. Jag skäms inte ett dugg, Victoria, för vad jag försökt göra här. Däremot skäms jag en del för er andra, vad ni inte har gjort. Den här debatten är tyvärr ett bevis på det vi redan sade för 13 år sedan i den här salen, att det mångkulturalistiska projektet är dödfött. Det finns kulturer, värderingar och normer som är bättre än andra, i synnerhet som ska gälla här i Sverige, för oss. Det jag hoppas nu, Victoria, är att vi slipper stå här om 13 år igen och fortsätta ha den här debatten. Jag hör mycket lovord från Jonas Attenius (S) och er. Det är väldigt bra. Självklart ska barn och andra som är utsatta för hedersförbrytelser. kulturer och normer tas om hand och får den hjälp de behöver. Det är jätteviktigt. Det är jättebra. Men var är det förebyggande? Var är det här att inte ett barn hamnar i det här? För ni är lite sent ute när det väl har hänt. Vi har ett samhällskontrakt där vi, samhället, kommunen ställer upp på individer, men då ska de ta sig sjutton också ställa upp på oss. Det är de här lagarna, reglerna som gäller i Sverige och Göteborg. Det är viktigt att det är framgångsrikt. Kanske redan på mödravårdscentralen, barnavårdscentralen, att man talar om det är det här som gäller, annars är dörren där. Tack.

Då var nästa talare Agneta Kjaerbeck. Varsågod Agneta.

Tack för ordet ordförande. Jag vill förstärka här också. Det Bettan säger här om att yrkanden och principer, det gör ju egentligen inte ett skit egentligen. Det har du helt rätt i. För det är ju hur vi agerar. Vi som sitter i olika socialnämnder, vi har ju verkligen, från vårat håll, skjutit på det här. Försökt lägga saker. Vi vet att vi inte får igenom våra yrkanden. Men sen kommer det någon annan och lägger något liknande och då har vi till exempel, fick vi till en träff med Resursteam Heder för ungefär tre år sedan från Socialnämndscentrum, för hedersrelaterat det ligger under den socialnämnden som jag sitter med i. Då pratade jag lite grann med Resursteam Heder om just det här med att vara ute i god tid. Alltså ett litet barn som ska behöva lära sig att värja sig, någonstans är det så fundamentalt galet, för det är ju ändå föräldern som måste lära sig vad gäller här. Nu är jag här, jag tar del av ett välfärdssystem. Vad förväntas av mig? Det finns så många sätt man kan göra det. Jag fick verkligen det här bekräftat då. Jag frågade en av karlarna som jobbade i Resursteam Heder. Vore det inte bra att man gjorde det här från dag ett, när man är vid integrationscentrum? Man kanske kan ha det när man väntar barn på mödravården och man ser att pappan är. en kuvande natur, att man har någon som larmar lite grann, att här märker man att det står inte riktigt rätt till, redan innan barnet är fött, på barnavårdscentralen. Nu kommer vi att få ganska många nya familjecentraler här, och det beror ju på att vi behöver hjälpa föräldrar. Vi gör hembesök i dag. Ta den chansen, verkligen. Förebygg på alla möjliga sätt och tala om vad som gäller här. Tack.

Tack. Då var det Daniel Bernmar (V), just nu sist på talarlistan. Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Jag kunde inte låta SD vara sist. 2012 Martin, vad var Vänsterpartiet? Jag vet vad vi gjorde 2012, vad de rödgröna gjorde 2012. Nämligen bedrev en kamp i domstolarna för att stoppa oseriösa aktörer i pedagogisk omsorg och i skolans värld. Det gjorde vi den mandatperioden. Vi förlorade de sidorna. Men vi tog dem. Det gjorde inte den här sidan. De röstade emot. De ville att de oseriösa aktörer som i dag, jag vet att flera, inklusive Per som nu sitter med sin telefon, valde att rösta för att de skulle etablera sig i Göteborg, eller hur Per? Som han nu, tror jag, ångrar att han tillät dem att komma in. Oseriösa aktörer i pedagogisk omsorg i hemmet. Oseriösa skolaktörer. Vi gjorde allt vi kunde i domstolarna för att stoppa det. Så blev det inte. Därefter valde vi att acceptera det och försöka trycka på våra partier i riksdagen att ändra på detta. Ni, de här partierna och ditt tidigare parti gjorde inte det. Därför har vi de här bristerna i skolan och i förskolan. Tack.

Tack. Då var nästa talare Agneta Kjaerbeck. Varsågod Agneta.

Tack för ordet, herr ordförande. Det borde vara ett tryckt replikskifte men jag kan fatta mig kort. Jag förstår inte riktigt det här resonemanget, att man börjar prata om privata aktörer. Var det inte hedersrelaterat våld och förtryck? Var det inte barn vi pratade om som far illa? Framför allt kommer ju det här från en kultur som följer med föräldrar som utövar det här förtrycket för att de tror att det är rätt och riktigt. Är det inte viktigare att vi upplyser och hjälper det? Det är inte enligt svensk lag att fortsätta med den kulturen. Men privata aktörer, det är väl möjligt att det finns privatskolor där det har hänt. Men det är en bråkdel av allt detta. Det ligger ju inte i aktörer. Är det aktörer som utövar hedersvåld och förtryck? Eller är det en kultur som följer med familjer som kommer från olika delar av världen? Jag förstår verkligen inte hur det kan med att ta upp det här, som att det skulle vara den stora faktorn. Det är ju pinsamt. Tack för ordet.

Tack. Då är talarlistan tom och vi kan säga att interpellationsdebatten är avklarad. Är det fel på it-systemet? Ja. Var det någon mer som vill begära ordet i ärende 3?

Daniel Bernmar (V), Varsågod

Tack ordförande. Det finns absolut massa människor med vidriga värderingar överallt i samhället. Vi ska göra vårt yttersta för att bekämpa det. Men det är inte vare sig hudfärg eller nationalitet som bestämmer de värderingarna. Det ska jag vara tydlig med. Det tycker inte göteborgarna i allmänhet och det tycker inte Vänsterpartiet. De värderingarna finns förhoppningsvis bara i ett parti. i den här församlingen. Tack.

Vänta lite Martin. Martin, du begär replik. Jörgen, du begär replik. Någon annan? Nej, Daniel, varsågod.

Tack, herr ordförande. Ja, du inledde bra, som vi förhoppningsvis alla skriver under på här, Daniel. Men sedan kunde du inte hålla dig. Sedan skulle du peka ut parti, men du glömde peka ut ditt eget parti.

Tack. Nästa replik begärd av Jörgen Fogelklou, SD. Varsågod.

Tack för ordet herr ordförande. Vi ska inte förlänga den här debatten egentligen. Men det finns bara en person här som går upp och pratar om ras och hudfärg. Vi har pratat om kulturer. Men har man det på huvudet så kanske det är det man ändå pratar om. Det gör inte vi. Tack.

Tack. Någon mer som vill begära ordet i den här interpellationsdebatten? Nej, då är förklaringen avslutad. angående beslut om Göteborgs stads personals deltagande i en eventuellt kommande anmälningsplikt. Och vi går över till ärende 4 och där har vi två föranmälda så vi kan starta igång den och tala om första fallet. Oron över IT-systemet. För det ärende 4 är interpellation av Axel Josefson, M, till kommunstyrelsens ordförande angående beslut om Göteborgs stads personals deltagande i en eventuellt kommande anmälningsplikt. Jonas Attenius (S) har överlämnat interpellationen. Kommunalrådet Marie Brynolfsson (V) för besvarande. Jag lämnar först ordet till Marie Brynolfsson (V). Min tanke var att vi kunde ta de två första talarna ändå, och så hoppas vi att it-systemet kommer igång. Sen får vi se hur vi hanterar det. Varsågod, Marie.

Tack ordförande, fullmäktige och anställda i Göteborgs Stad. Och tack Axel för interpellationen. Först vill jag vara tydlig med att Göteborg anger inte. Våra lärare ska utbilda barn. inte anmäla barn. Socialsekreterare ska ge utsatta barn stöd och hjälp, inte vara gränspoliser. På Prinsen Grecht 263 i Amsterdam levde Anne Frank gömd i flera år. 1944 blev gömstället upptäckt efter att någon angivit familjen. Och vad som hände sedan, det vet vi. Till skillnad mot hur livet såg ut 1944 så har barn och 20-årsgränser rättigheter enligt barnkonventionen, och de gäller även papperslösa barn. Att gå i skolan är en sån rättighet. Men genom att införa en angiverilag så sätts barns rättigheter åt sidan. Så låt mig citera Martin Klepke. Låt oss kalla angiveriplikten för vad den bör betraktas som i ett öppet och fritt samhälle. Låt oss. För mig och det rödgröna styret är frågan enkel. Våra anställda ska ges förutsättningar att utöva sina jobb. En angiverilag strider mot mänskliga rättigheter, barnkonventionen och mot flera andra lagar. Det är vårt ansvar som arbetsgivare att vara tydliga mot vår personal när er sida i politiken skapar oro och förvirring..ska det inte finnas undantag. Och nästa dag ska stora delar av de kommunalt anställda yrkesgrupperna undantas. 2018 kommenterade Sveriges numera utrikesminister förslaget till angiverilag så här. Att införa ett sådant system kommer tyvärr skapa en osund relation mellan medborgarna i ett land där man har detta. Det hör inte hemma i Sverige utan är mer något som vi. förknippar med länder som Östtyskland, Nordkorea och andra auktoritära stater. Jag måste säga, det är sorgligt att Moderaterna nu vill göra Sverige till en auktoritär stat och använda våra anställda som gränsvakter. Göteborg är en stad som står upp för människors rättigheter. Barnen ska veta att de hör hemma i skolan med sina klasskompisar. Och våra anställda har inte integritet och respekt för rättigheter. Det ska vi vara stolta över och uppmuntra. Därför anger vi inte i Göteborg. Tack.

Tackar. Nu verkar det som att om man uppdaterar sin padda och loggar in igen så ska det gå att sätta upp sig. Axel, du är redan uppdaterad. Föranmäld. Jag lämnar över ordet till Axel Josefson som är interpellanten. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Tack Marie för ett svar. Tyvärr inte ett svar på min fråga. Jag är lite förvånad. Jag vill uppmana dig, herr ordförande, att inte avbryta hennes inlägg, för det här var mer ett inlägg som hör hemma i Sveriges riksdag, där man kan diskutera för eller emot den här lagstiftningen. Den hör inte hemma här i Göteborg. Det som mina två frågor handlar om är det faktum att vänsterstyret här i Göteborg drev igenom ett beslut i kommunstyrelsen där man aktivt uppmanar våra anställda. att bryta mot en demokratiskt fattad lag, eventuellt fattad lag, i Sveriges riksdag. Jag ställde också frågan hur ni tänkte kommunicera detta till våra anställda. För det är klart, 55 000 anställda här i staden kan ju vara ganska fundersamma kring hur man ska tolka vänsterstyrets syn på demokrati. För det är ju inte så bara, Marie, att du representerar ditt eget parti här som ansvarig för personal i Göteborgs Stad, utan du har ju även ett ansvar för de 55 000 personer som finns här. Jag kan lova dig att alla de här 55 000 är inte Vänsterpartier. De sympatiserar inte med dig och jag tror inte heller att alla sympatiserar med mig. Men vi måste ändå kunna se till helheten. Här tycker jag att ni från Vänsterstyrets sida inte har lyckats med detta, utan att ni här aktivt går ut och säger till. Vi har ju sagt till våra anställda att ni inte ska följa Sveriges rikes lag. Jag tycker det är anmärkningsvärt och man kan också fundera på konsekvenserna för detta. Man bör vara tydlig med att för den enskilde i Göteborgs Stad som väljer att aktivt bryta mot en lagstiftning, det kan innebära konsekvenser för den enskilde. Man kan ju faktiskt bli tvingad att stå till svars här. Göteborgs Stad har ju ingen skyldighet att skydda individer som faktiskt bryter mot lagstiftning. Men sedan kan man också fundera lite längre. Vad innebär detta för ledning och styrning av Göteborgs stad? Det har tidigare framkommit i debatten att det är så viktigt att få verkstad. Det går från ord till handling och så vidare. Men då krävs det också att man har ett solitt styrsystem. Om det är upp till var och en att tolka de lagar och policyer som vi har här i staden, ja, det är klart, då blir det nog inte så mycket verkstad. Den här maskinen. Så att det ni har gjort nu att aktivt, och det kan man säga, det är ni en av de få kommunerna i Sverige som aktivt har gått ut och uppmanat våra anställda att bryta mot eventuell lagstiftning som stiftats utav Sveriges rikes riksdag. Det är ju ganska häpnadsväckande. Och jag skulle gärna vilja få svar från dig Marie på de här två frågorna som jag faktiskt har ställt. Och jag undanber mig att få en allmänpolitisk debatt som du kan föra med dina riksdagskollegor i Sveriges riksdag. Tack.

Tack. Replik begärd av Marie Brynolfsson (V). Varsågod Marie.

Tack ordförande, fullmäktige och anställda i Göteborgs Stad. Problemet med den här lagen är ju att den kommer urholka demokratin och tilliten som finns i samhället mellan människor. Därför ser vi det som arbetsgivare att det är nödvändigt att stilla den oro som många av stadens anställda känner genom att förslaget har kommit via riksdagen. Vi vill markera att vi står på er sida. Vi är ju som sagt arbetare. Arbetsgivare, vi har ett ansvar för personalen och många av dem är ju oroliga. Vad händer om den här angiverilagen blir verklighet? Vad ska man göra när man tvingas bryta mot andra lagar? Som till exempel barnkonventionen, skollagen, hälso och sjukvårdslagen. Vad ska man göra då? Ska Göteborgs stad sparka mig om jag följer andra lagar istället för angiverilagen? Nej, det här handlar inte om att bryta mot en hypotetisk lag eller inte. Det handlar om att regeringen faktiskt tänker tänker sig lägga fram en ny lag som tvingar alla våra yrkesgrupper att bryta mot befintliga lagar och yrkesetiska principer. Det bästa vore ju. Tack.

Tack. Det var en ny replik begärd. Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det ordförande. Ja, det blir ännu mer häpnadsväckande nu, för nu vet ju tydligen Marie mer än vad vi andra vet här. Du vet tydligen hur den här lagstiftningen kommer att se ut. Du vet tydligen att det här är en lagstiftning som kommer att gå igenom i Sveriges riksdag. Det är ju någonting som vi andra inte riktigt vet. Men oaktat det så blir det ju en komplikation i det här Marie, att när väl en lagstiftning har gått igenom så måste man ju faktiskt förhålla sig till den. Och ska vi kunna bevara vårt demokratiska samhälle så kräver det ju faktiskt att vi alla, oaktat vad vi tycker om lagstiftningen, jag kan tycka mycket om olika saker, men att vi faktiskt har ett ansvar att följa det. Och det kan man väl säga utifrån ett politiskt perspektiv och politiskt förtroendeval, att aktivt gå ut och bryta mot en lagstiftning är ju inte direkt det som skapar förtroende för politiken och det vi sysslar med här. Så återigen. Hur tänker du kommunicera detta och hur tycker du att det är lämpligt att Göteborgs Stads anställda ska bryta mot lagen?

Ny kontrareplik Marie Brynolfsson. Varsågod.

Tack. Nu hör vi att vi uppmanar anställda till att bryta mot en eventuell lag som inte finns än. Så då skulle jag vilja vända på frågan. Vilka lagar tycker Axel Josefsson att våra anställda istället ska bryta emot? Är det barnkonventionen, hälso och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen? Eller är ni redo att driva upp de här lagarna också? Bara för att driva igenom angiverilagen? Och sen noterade jag ändå, följde Liberalernas landsmöte med intresse härom helgen, att de beslutade. Vi beslutade att anställda inom skola, vård, socialtjänst och bibliotek ska undantas från att ange människor. Det borde betyda att det inte ens finns en majoritet för den här lagen. Då har vi en icke-fråga. Tack.

Tack. Då var ny replik begärd. Varsågod.

Tack, fru ordförande. Ja, Marie fortsätter ju att sprida osanningar här eller allmänna idéer om hur det kommer att bli. Du vet ju inte hur lagstiftningen kommer att se ut. Du vet ju inte hur den kommer att förhålla sig till andra lagstiftningar. Och då i det här läget gå ut och påstå detta för våra anställda, att det här kommer att bryta mot det ena och det andra. Det är ju inte särskilt ansvarsfullt, Marie, utan det är ju faktiskt det som skapar. skapar oro och misstro mot det svenska systemet.

Tack. Då var replikskiftet avklarat. Vi tar talarlistan. Då är det Mattias Tykesson (M). Därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Mattias.

Tack så mycket, herr ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare. Tack för en viktig interpellation. Det är intressant att lämna över en sådan här interpellation till en vänsterpartist, för övrigt. Vi vet ju historiskt att S och V står ganska långt ifrån varandra i de här frågorna när det gäller migrationspolitik, både i dag och historiskt. Men det där får ni debattera internt, helt enkelt. Man slutar aldrig att förvånas över vänsterretoriken. Vänsterretoriken. Regeringen och Moderaterna har aldrig talat om angiverilagar. Det är ett begrepp som Vänstern använder och i förlängningen vissa medier, ledarskribenter och annat, när det handlar om anmälningsplikt. Man kan diskutera det här förslaget i sak. Till exempel att vi hade en liknande lagstiftning under 80 och 90-talet fram till 2013, där skolhuvudmän och socialtjänst var skyldiga att anmäla när personer utan tillstånd uppehöll sig. Det är detta det handlar om. Systemet finns även i andra fullt demokratiska länder här i Europa, exempelvis Tyskland som man kan jämföra med. Men som det handlar om här då, att för det första fatta beslut i kommunstyrelsen, alltså inte här i kommunfullmäktige där vi är folkvalda, utan en liten grupp i kommunstyrelsen, om att stadens anställda ska bryta mot en eventuellt kommande lag. Bara det i sig är ganska allvarligt. För det andra att lagen är under utredning och den inte ens på plats. Det blir löjligt. Det är samtidigt allvarligt, tycker jag, när man trissar upp en stämning bland stadens anställda. Då undrar jag, finns det flera eventuellt kommande lagar som Vänsterpartiet redan nu avser att man ska bryta mot om man är anställd av Göteborgs Stad? Jag tycker det är en relevant fråga. Tack så mycket.

Tack. Replik begärd av Marie Brynolfsson. Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige och anställda. Jag noterade att Mattias Tykesson nu sa att det var löjligt. Då hoppas jag att alla som 2 500, 3 000 anställda och andra från civilsamhället som var på Gustav Adolfs torg i september och protesterade mot angiverilagen nu noterar att deras oro de känner för att ange barn i förskolan är löjlig, tycker Moderaterna. Sedan 2018 sa Tobias Billström. numera utrikesminister, att införa ett angiverisystem. Det sa han, Moderaterna. Tack, tack.

Tack. Kontrareplik begärd av Mattias Tykesson. Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Ja, jag tycker det är faktiskt löjligt när man sitter i kommunstyrelsen och fattar beslut om att man ska bryta mot en lag som inte ens finns och som inte ens är färdigutredd. Det tycker jag faktiskt är löjligt. Tack.

Tack. Nya repliker. Marie Brynolfsson, varsågod.

Tack så mycket ordförande. Då vill jag säga att jag tycker inte att det är löjligt att stadens högsta beslutande organ lyssnar på de anställda som vi är högst ansvariga för och lyssnar på deras oro. När de frågar vad ska vi göra? Vad ska jag göra när jag kommer till skolan och tar emot ett barn och jag vet att jag behöver ringa till polisen och ange det barnet som kommer sin första skoldag? Jag tycker inte att det är löjligt att ta den oron på allvar. Däremot är det löjligt att nonchalera. Tack.

Nya kontrarepliker. Mattias Tykesson. Varsågod.

Tack ordförande. Stadens högsta politiska organ är här i kommunfullmäktige. Nu togs det här beslutet i kommunstyrelsen återigen. Med det här förslaget ni kommer med, som man fattar beslut om, det är då man trissar upp en stämning bland stadens anställda. Tycker alla stadens 55 000 anställda som ni tycker i den här frågan? Har ni frågat alla?.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Elisabet Lann (KD). Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Elisabet.

Tack ordförande och ledamöter, eventuella åhörare. Jag måste börja med att påpeka det ohyggligt osmakliga i att jämföra det som utreds nu med Nazityskland och Anne Frank. Extremt taktlöst. Osmakligt. Jag hoppas att de flesta ser det. Det är nästan så att man kommer av sig. Vi har haft ett jättestort problem i vår stad med desinformation. Det har skapat oro. Det har skapat stora problem för verksamheterna. Jag tycker att vi här inne har ett ansvar för att inte underblåsa och sprida desinformation. Det som utreds initierades av Socialdemokraterna. Alla partier var med på. förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet, ska tilläggas, att få till ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter, för att vi har ett jätteproblem med ett växande skuggsamhälle i Sverige, där barn far väldigt illa, oerhört illa. Skuggsamhället är ingen bra plats att leva i. De flesta partier vill ha en reglerad invandring. Det bygger på att de som har fått sin sak prövad ska lämna landet. Så är det. Det kan vara tufft. Jag tycker själv att den frågan är jättesvår när man ser enskilda människoöden där individer drabbas hårt. Men vårt system med en reglerad invandring bygger faktiskt på det. Ställer vi inte upp på det så är det en sak. Men om det är så vi vill ha det, med en rättssäker prövning som innebär att har man fått avslag, då ska man lämna landet, då måste vi också kunna säkra att det upprätthålls. Därför har de flesta partier sett att här behövs en bättre ordning för informationsutbyte. Jag vill rätta Mattias Tykesson faktiskt också. Handlar inte om anmälningsplikt heller. Det som utreds nu är om det ska vara en plikt att utbyta information eller om vi bara ska stärka rutinerna. Det är det som utreds. Och den desinformation som sprids om en lag som ska bryta mot andra lagar, det bygger ju på falska föreställningar. För du har väl läst direktivet Marie? Du vet väl vad det är du uttalar dig om?Eller hoppar du över styckena där det står att utredaren ska analysera? Vilka situationer som ska undantas. Det handlar om situationer med ömmande värden, exempelvis sjukvården. Det står bokstavligen i tilläggsdirektivet att förslagen ska vara i enlighet med såväl barnkonventionen som andra internationella konventioner, där bland annat barns rätt till utbildning fastslås. Vi har ett ansvar att inte bidra till att sprida desinformation som skapar oro bland våra anställda. Jag tycker att högsta ansvarig för personalpolitiken har ett särskilt ansvar där. Tack.

Tack. För det anförandet har Marie Brynolfsson (V) bett replik. Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Jag tänkte bara nämna lite grann kring det här med varför vi har papperslösa människor som vistas i Sverige. Det kan ju till exempel handla om att man är statslös, att man inte kan utvisas till ett land därför att man har blivit av med sitt medborgarskap. Det kan handla om att Migrationsverket eller har sagt att vi kan inte lämna ut människor till ett specifikt land. Det är människor som inte går att utvisa. Det är de personerna vi pratar om. Så det är bra att man också håller sig med rätt information. Tack.

Tack. Där var det en kontrareplik begärd. Elisabet Lann (KD). Varsågod.

Tack. Nej, men det är ju inte sant. Det är ju inte sant. Men sen ligger det ju någonting i det. Alltså, det finns ju personer som inte kan utvisas, som till exempel har begått oerhört grova brott. Men de går ju i regel inte i skolan. Det är liksom inte. Och dessutom så får människor som debatterar det här, får det att låta som att det är jätte, jätte, jättemycket barn. Men det är det ju inte. Utan det är ju ganska, relativt få barn i den här gruppen. Och min bedömning är utifrån direktiven som jag då har läst, att just. barn omfattas väl verkligen av ömmande värden, så att säga. Så det är ju inte skola, sjukvård och barn det handlar om, utan det handlar om människor som flyr undan rättvisan, som gömmer sig, går under jord i stället för att lämna landet efter en prövning, till exempel. Tack.

Ny replik begärd. Marie Brynolfsson, varsågod.

Tack. Det stämmer inte det Elisabet säger. Det finns väldigt många människor. Det finns däremot, apropå desinformation, en migrationsminister som sprider desinformation om hur många människor som befinner sig i landet utan papper. Apropå den här oron. Jag har sagt det här förut, men det är inte som att det är enbart Vänsterpartiet som har poängterat att det här är ett uselt förslag. Det är hela civilsamhällets organisationer som protesterar. Det är Rädda Barnen. Det är hela fackföreningsrörelsen. Jag vet inte om det är jag som har missat något eller om det är ni som har missat någonting. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd. Elisabet Lann, KD, varsågod.

Det är ju sant. De allra flesta reagerar naturligtvis något oerhört på uttryck som angiverilag och att man i den här typen av verksamheter skulle behöva ange. Så reaktionen är ju inte förvånande på något sätt. Däremot är det en oerhört liten andel som faktiskt är inne och läser direktiven. Det är ju några av oss som nördar ner oss i sådant, men de flesta gör ju faktiskt inte det. Därför menar jag att vi som är med och styr den här staden har ett särskilt ansvar för att inte bidra till att sprida desinformation. Att gå ut i radio och tala om en lag som om den existerar och att den bryter mot konventioner, när den överhuvudtaget inte är framtagen. Den utreds med direktivet att den explicit ska vara i enlighet med barnkonventionen och andra konventioner. Det är klart att det skapar oro när man sprider desinformation utanför ditt partis gränser, Marie.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Det är Jörgen Fogelklou, SD, därefter Karin Pleijel, MP. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, åhörare, ledamöter. För det första tycker jag att det är lite dåligt att Jonas Attenius (S), som är högst styrande politiker här, inte är och svarar på den här interpellationen. Men nu är det Marie som gör det, och då ska jag väl ta och svara henne. Man pratar om angiverilagen. Det är ju trams att prata om. Jag skulle kalla den Aikilovlaven, naturligtvis. Rakmått Aikilovlagen skulle jag kalla den här i stället. Men jag går inte in på sådana här löjliga små epitet. Axel, jag ska lugna dig. Du får ju inga svar från Marie. Jag har skickat in en motion. Den är väldigt enkel. Ska stadens anställda följa Sveriges rikes lag? Den blir ju väldigt svår att säga ja eller nej till. Den får vi svart på vitt. Den har jag ju skickat in. Den kostar 300 000. Jag har sagt till kontoret att ni inte behöver remittera den. Det är bara att köra igenom den. Den ligger. Så den kommer ni att svara ja eller nej på, helt enkelt. I dag finns det en anmälningsplikt för vissa yrkesgrupper att uppmuntra parallellsamhälls. Det blir fel. Att inte vilja meddela respektive myndigheter och kalla det för ett angiveri är fel. Det är en björntjänst. Det kanske är just därför som vi inte kommer åt det här med hedersproblematiken som vi stod och pratade om alldeles nyss. Det är sånt här som behövs. ”Det hör inte hemma i Sverige utan är mer något som vi förknippar med länder som Östtyskland eller Nordkorea eller andra auktoritära stater. Jag kan inte annat än hålla med”, skriver Marie. Jag har en enkel fråga till dig Marie, angående det här svaret. Tycker du att Sverige, när Socialdemokraterna styrde mellan 1980 och 2013, var som Nordkorea och gamla DDR? För då hade vi en sån här lag. Styrde Palme ett DDR-Sverige? Ja, det finns väl en del som håller med om att man kanske gjorde det. Så är det väl? Tycker du att vi hade det som DDR och Nordkorea här under Palme? Det är min raka fråga till dig. Tack.

Tack. På det anförandet har replik begärts av Jonas Attenius (S) som blev apostroferad. Varsågod.

Nej, men han blev apostroferad. Namngiven i debatten. Ja, just det. Som jag sa också när jag gav honom ordet. Jörgen Fogelklou sa ju faktiskt Jonas Attenius (S). Och jag vill egentligen bara svara på frågan att Jonas Attenius (S) har tillit till sina kommunalråd i det rödgröna styret och har inga problem att delegera till rotlandsvaret. kommunalråd om det dyker upp interpellationer. Jag har full tilltro och tillit till mina kommunalråd. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd, Jörgen Fogelklou, SD. Varsågod.

Tack. Och det ska du ha, det är naturligtvis bra. Tillit är något bra. Och i normala fall så tycker jag att man också lämnar över till ansvarigt kommunalråd, så det har jag inga problem med. Men du är ju ändå högsta chefen för alla anställda i Göteborg. Därför tycker jag att den här frågan kunde varit din, att du skulle gå upp och besvara på den. Men hon är väl bättre än dig på att svara på de här frågorna, därför överlämnar jag dem till henne. Så jag förstår det. Tack.

Tack. Då är nästa talare Karin Pleijel, MP. Varsågod, Karin.

Tack så mycket, herr ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare. Varje KF har vi ett troget gäng som står här utanför i ur och skur och värnar de mänskliga rättigheterna. Jag tänker på gänget från Vi står inte ut. Kanske tog ni deras flygblad i dag? Jag ska läsa lite från det. Barnkonventionen övervakas av FNs barnrättskommission. Dit ska alla de 196 stater som anslutit sig till konventionen rapportera hur konventionen tillämpas. Enligt den här kommittén ska staterna se till att det i praktiken är vattentäta skott mellan utbildningsinrättningar och migrationsmyndigheter. Staten ska förbjuda att elevers uppgifter lämnas ut. Man ska förbjuda verkställande av migrationsbeslut på eller nära skolors områden eftersom detta begränsar eller omintetgör rätten till till utbildning för barn som är migranter och barn som fötts av föräldrar som är migranter. Jag tycker detta är väldigt bra att ha med sig. Det som är rätt och riktigt styrs inte bara av vad en politisk majoritet i riksdagen beslutar. Jag vill komma med ett väldigt angeläget boktips. Timothy Snyders bok om tyranni. 20 lärdomar från tjugonde århundradet. Boken påminner oss om vad vi lärt oss av Europas 1900-talshistoria då vi tvingades uppleva Hitlers Tyskland, Mussolinis Italien och Stalins Sovjet. Lärdom nummer 5 enligt Snyder. Bevaka och hedra professionernas etiska koder. Etik, moral och mänskliga rättigheter som lever vidare tack vare professionernas yrkesutövning. stolthet är ett enormt viktigt vapen mot ett totalitärt samhälle. Jag och mitt parti kommer alltid att värna om professionernas yrkesetik och yrkesstolthet. Tack för ordet.

Tack för det. För det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Axel Josefson, M. Varsågod.

Tack för det ordförande. Jag blev lite förvånad när jag gick fram med det här framförandet efter Elisabet Lantz inlägg här runt omkring lagstiftningen och hur den är utformad. Men jag tänkte väl ändå passa på då, Karin, att då kanske du kan svara på frågan som jag ändå har ställt och som jag ändå inte fått svar på, och som är interpellationens kärna. Anser du att det är lämpligt att Göteborgs Stad uppmanar sina 55 000 anställda till att bryta en eventuellt demokratiskt stiftad lag? Det är ju det som vi diskuterar här, Karin. Det skulle vara intressant att höra vad Miljöpartiet har för synpunkt på detta. Tack. Nästa replik är begärd av Jörgen Fogelklou. Varsågod Jörgen. Tack för ordet, herr ordförande. Barn har rätt till utbildning. Den här debatten har blivit ganska infantil. Jag ställde en interpellation till dig, Karin Pleijel, 2015 om hur många papperslösa barn det fanns i skolan. De är ganska få. Jag tror det var tre det året som du svarade. Det är ju ingen som kommer att ange ett barn i skolan och plocka bort det, om det nu är ett barn till en papperslös, och säga att du får inte gå i skolan. Skolgången har de ju i dag. Tack vare migrationsöverenskommelsen med Miljöpartiet och Moderaterna har de rätt till skolgång. Det är föräldrarna man ska komma åt. Det är ingen som kommer att lyfta bort ett barn från skolan om den här lagen skulle gå igenom. Snälla, debattera det som det handlar om. Hitta inte på en massa strunt. Så kommer vi nog lite bättre och lite längre fram i den här staden om vi debatterar det som ska debatteras och inte hittepåsaker. Tack.

Tackar. Då var nästa talare Allan Stutzinsky (L). Efter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Allan.

Tack. Ja, den här interpellationen är faktiskt av viss grundläggande principiell betydelse. Och svaret här från Vänsterpartiet tycker jag är nedslående men också avslöjande. Som världen ser ut idag så är det av större betydelse på mycket länge att man slår vakt om folkvalda parlamentarikers möjligheter. Att styra samhället demokratiskt. Det här handlar inte om den ena eller den andra lagen. Det här handlar om att värna demokratin. Demokratisk styrning sker genom lagstiftning. Det är klart att våra folkvalda riksdagsledamöter och regeringsledamöter inte inför en lag och inte kan införa en lag som står i strid mot konventioner, grundlag, mänskliga rättigheter eller andra högre normer. Om demokratin ska upprätthållas måste lagstiftning tillåtas få genomslag. Alla måste följa lagen, vare sig man tycker om den eller inte. Man kan inte välja vilka lagar som ska följas och vilka som ska åsidosättas. Av särskild betydelse är att offentliga aktörer som myndigheter och kommuner föregår med gott exempel. Är det så att myndigheter och kommuner börjar åsidosätta lagar, då har vi rätt snabbt undergrävt möjligheten att upprätthålla ett demokratiskt samhällsskick. Vänsterpartiet säger nu att om en viss lag skulle införas så kommer man att obstruera genom att uppmuntra kommunal personal att åsidosätta den lagen. Vänsterpartiet har genom historien inte ansett demokrati vara särskilt viktigt. Man har nästan genomgående valt förtryck och diktatur före frihet och demokrati. Jag hör faktiskt till dem som trodde att Vänsterpartiet hade förändrats. Man bröt det öppna bandet till diktaturen genom att byta partinamn. Man genomförde egna utredningar om partiets historia. Man sammanställde en vitbok. Man uttryckte offentligt att Magnus Utviks beskrivningar av förfärliga interiörer skulle leda till ändringar och demokratiseringar. Jag trodde att Vänsterpartiet hade blivit ett demokratiskt trovärdigt parti. Jag trodde att vänsterpartister hade blivit demokratiskt sinnade människor. Det här interpellationssvaret visar tydligt att jag hade fel.

Tack. Nästa talare är Emmyly Bönfors (C). Varsågod, Emmyly.

Tack så mycket. Centerpartiet vill vara väldigt tydliga med vår ståndpunkt i den här frågan. Vi vill inte att några barn ska vara rädda att behöva gå till skolan. Ingen människa ska behöva avstå från att söka vård av rädsla för att bli angiven. För mig är det självklart att personal som har valt att ägna sitt yrkesliv åt att hjälpa, rädda liv och lära ut inte ska behöva göra skillnad på människor beroende på vilket meddelande de får. medborgarskap de har eller om de saknar papper. Att döma av den här debatten som har varit här nu under kvällen så verkar vi ganska överens om just det. Det tycker jag är en styrka. Jag sätter nu min tilltro till att Liberalerna håller emot den här lagstiftningen. På riksnivå, där den här debatten ska föras. Tack.

På det anförandet har Axel Josefson begärt replik. Varsågod.

Tack för det, ordförande. Centerpartiet har anslutit sig inte bara till detta yrkande utan även till andra yrkanden som vänsterstyret i Göteborg har lagt. Då kan jag väl ändå passa på att ställa frågan till dig, Emmyly, om du nu anser att det är lämpligt att Göteborgs Stad uppmanar sina 55 000 anställda till att bryta en eventuellt demokratiskt stiftad lag. Är det er åsikt också att vi ska göra det? Tack.

Tack. Kontrareplik begärd av Emmyly Bönfors. Varsågod.

Jag tycker det är viktigt att en majoritet från Göteborgs Stad skickar det tydliga budskapet om att lärare inte ska behöva ange elever och medborgare som söker vård inte ska behöva vara rädd för att bli angivna heller. Däremot så finns ju inte den här lagen på plats. Så precis som du säger, det är eventuellt en lagstiftning. Det är en hypotetisk diskussion och vi hoppas. Hoppas att den här lagen inte får genomslag helt enkelt.

Tack. Allan, du kan inte begära replik under pågående replikskifte, du får sätta upp talarlistan i så fall. Ny replik begärd av Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det ordförande. Jag sympatiserar med Allans inlägg här. Men jag skulle ändå vilja säga det till dig Emmyly, att ditt svar är ju ändå ett icke-svar på den här mest fundamentala frågan. Att om vi nu har en lagstiftning i Sverige, ska våra kommunanställda följa den, ja eller nej? Det tycker jag väl ändå är rimligt, att man ska kunna få ett svar på det. Tack.

Nästa talare är Patrik Höstmad, D. Därefter Allan Stutzinsky (L). Varsågod Patrik.

Tack ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare. Vi har egentligen inte fått svar på de här frågorna. Det var dels en fråga om det är lämpligt. Jag tror faktiskt inte att ni tycker att det är lämpligt att uppmana stadens anställda att bryta mot lagar, befintliga eller kommande. Annars är vi ute på ett väldigt sluttande plan, en demokrati i upp. Så det tror jag inte. Jag tror inte det är det det handlar om. Ni vill ju skicka signaler här. Det är ju det det handlar om. Vi har också haft en fråga om hur de anställda ska informeras om det här. Det har vi inte heller fått svar på. Ni har ingen egentlig vilja att de anställda ska informeras om det här. Det var det politiska utspelet som var det intressanta. Och sen tar det stopp. Ni har gjort er grej här. Och då kokar det ner till. Är det lämpligt att med arbetsgivaransvaret för alla stadens anställda börja använda dem som slagträn för politiska manifestationer? Är det verkligen rimligt? Jag tycker det är solklart nej. Var hamnar vi annars? Om vi alla här inte tycker att lagstiftning är riktigt okej, ska vi gå ut och uppmana varandra? Det behöver ni inte bry er om, för det tycker inte vi. Det finns jättemycket lagar som vi tycker olika om. Men de är demokratiskt stiftade. De är stiftade utefter en lång process där man tittar på om det här funkar ihop med befintliga lagar. Vad får det för konsekvenser? Vi har en riksdag som har ansvaret att stifta de här lagarna och se till att de blir bra. Men vi använder inte våra anställda som slagträn i politiska manifestationer. Det är helt ovärdigt.

Tack. På det anförandet har Karin Pleijel begärt replik. Varsågod.

Jag vill bara anmärka på att du säger tycker inte vi, för det handlar ju om att just värna de här barnkonventionen till exempel. Och det finns andra lagar som bevakar mänskliga rättigheter som vi faktiskt också har skyldighet att ta hänsyn till. Så att det handlar inte om ett kortsiktigt tyckande, utan det handlar om att bevaka rätten för sin utbildning till exempel. Och som jag sa, alla yrkeskategoriers etik. Att de ska kunna göra sitt jobb, precis som Emmyly Bönfors sa. Både läraren och sjuksköterskan ska känna att mitt kall är att hjälpa människor, inte att ange människor.

Tack. Kontrareplik begärd. Patrik Höstmad. Varsågod.

Men frågan här gäller ju inte den icke existerande lagens innehåll. Det kan vi ha olika åsikter om. Frågan handlar ju om att ni använder Göteborgs anställda som ett slagträ för er politiska vilja. Ni kan gå ut på Gustav Adolfs torg med plakat. Ni kan gå ut i demonstrationer. Kontakta era riksdagsledamöter. Kämpa för allt vad ni kan på alla sätt och vis, men använd inte Göteborgs anställda. Det är det det handlar om.

Tack. Replikskiftet avklarat och vi fortsätter med talarlistan. Där är det Allan Stutzinsky (L). Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Allan.

Det här handlar i grunden om demokratin. Men låt mig ändå säga att angiveri i en diktatur absolut inte är samma sak som information i en demokrati. Det gäller att ändå försöka ha de grundläggande skillnaderna klara för sig. Sedan har Liberalerna nämnts, och då vill jag säga att mitt parti är för en informationsplikt, men med ett antal undantag. Om vi. Det skulle bli en lag som inte ser ut så som vi vill ha den. Ja, då går vi ut och bildar opinion och försöker få ett folkligt stöd för att ändra den lagen. Om vi får det mandatet, då ändrar vi lagen. Får vi inte det, så följer vi den. Det är så demokratiskt slutfattande går till. Tack.

Då var nästa talare Jörgen Fogelklou just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Tack, och jag ska försöka hålla mig väldigt kort här. Men i den förra debatten så pratade Martin här om Römosseskolan och varför Vänstern gjorde som man gjorde i det ärendet. Då gick Bettan Andersson upp här och sade att vi är ett parti som följer lagen. Men det verkar vara väldigt selektivt, för det gäller då kanske inte den här lagen. Och sedan Karin Pleijel, du som började med boktips här om att vi andra skulle läsa. Det finns en ganska tjock bok som heter Svea Rikes Lag. Läs den. Tack.

Tack. Då är talarlistan tom och kan konstatera att interpellationsdebatten är avklarad. kontroll av hemvårdsbidrag Då går vi på ärende 5 som är Stadsrevisionens rapportsammandrag, styrning, uppföljning och kontroll av hemvårdsbidrag. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget om just det, styrning, uppföljning och kontroll av hemvårdsbidrag. Jag lämnar ordet till ordföranden i stadsrevisionen, Jonas Ransgård, M. Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige. Revisorerna har granskat styrning, uppföljning och kontroll av hemvårdsbidrag. Syftet med den här granskningen har varit att bedöma om nämnderna arbetar systematiskt med de här frågorna för att minska risken för felaktiga utbetalningar av hemvårdsbidrag. I den här granskningen har det också ingått att bedöma om nämnderna har tillräckliga rutiner för att kunna förebygga och upptäcka välfärdsbrott i form av fusk från bidragstagarnas sida. Granskningen har genomförts på Nämnden för funktionsstöd och äldre samt Vård och omsorgsnämnden, som båda handlägger ansökningar. Hemvårdsbidraget kan ges till personer som av fysiska, psykiska eller andra skäl upplever svårigheter i sin livsföring och som vårdas av anhöriga i hemmet. Bidraget ska då användas för att betala anhöriga för att utföra sådana arbetsuppgifter som man normalt inte hjälper varandra med inom ramen för föräldraansvar eller en hushållsgemenskap. Den sammanvägda bedömningen är att arbetet med att minska felaktiga utbetalningar bedrivs i huvudsak systematiskt hos nämnden för funktionsstöd. Däremot bedömer revisorerna att Äldre samt vård och omsorgsnämnden i vissa delar bedriver ett systematiskt arbete, i andra inte. Vi kan konstatera att förvaltningarna genomför olika kontroller för att minska felaktiga utbetalningar. Kontrollerna skiljer sig delvis åt mellan de här förvaltningarna. Förvaltningarna bedömer själva att risken för välfärdsbrottslighet inom det här området är låg och att det är en större risk att behovet eller funktionsnedsättningen överdrivs av de sökande. Vi kan se att förvaltningarna inte har gjort några analyser av var riskerna kopplat till handläggningen finns. Genom att analysera var de här riskerna finns underlättar man arbetet med att förebygga dem, och det behöver göras på ett mer systematiskt sätt. Egenkontroller görs på vissa enheter inom varje förvaltning men det saknas ett gemensamt och därmed systematiskt arbetssätt. Revisionen bedömer att nämnderna inte fullt ut har ändamålsenliga rutiner för handläggning av de här bidragen. Förvaltningarna menar att stadens regler för hemvårdsbidragen inte ger socialsekreterarna ett tillräckligt stöd för en ändamålsenlig handläggning. Och reglerna varierar ganska mycket i sin detaljrikedom. En del är mycket specifika och i andra avseenden är tolkningsutrymmet väldigt stort. Revisionskontoret bedömer att det finns en risk för bristande likvärdighet inom staden, framför allt när det gäller att bedöma sökandes behov, men också bedömningen av vårdarens lämplighet. Förvaltningen för funktionsstöd har tagit fram en vägledning som förtydligar stadens regler, men en sådan vägledning saknas hos äldre samt vård och omsorgsförvaltningen. Slutligen bedömer revisionen att nämnden för funktionsstöd omprövar hemvårdsbidraget i enlighet med de regler som staden har för hemvårdsbidrag, medan äldre samt vård och omsorgsnämnden i huvudsak följer de här reglerna men inte fullt ut. Mot bakgrund av de här observationerna har då revisionen lämnat rekommendationer till nämnderna som kan användas som redskap i den pågående översyn som nu bägge nämnderna har startat under hösten. Jag såg också förresten att den här frågan är aktualiserad i kommunstyrelsen, men det är för tidigt för revisionen att uttala sig om det.

Tackar. Då har ordet begärts av Marina Johansson, S. Varsågod Marina.

Tack så mycket fullmäktige åhörare. Jag vill tacka revisionen för en väldigt viktig rapport och det är precis som Jonas sa så har ju S, V, MP tagit initiativ till ett yrkande i kommunstyrelsen som handlar mer om det kommuncentrala då kan man säga. Sen är det nämnderna som behöver jobba vidare med de här rekommendationerna och det kommer vi göra. Så tack för en bra granskning.

Tackar. Talarlistan är tom. Kan vi anse övningen avslutad? Svar ja. Kan rapporten antecknas? Svar ja. Då går vi på ärende 6. Valberedningens förslag vid sammanträdet förekommande val. Under punkterna 1-41 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? Svar ja. Under punkterna 42-43 lämnar valberedningen förslag till val med anledning av att en person flyttat. Kan valberedningens förslag bifallas? Svar ja. Under punkten 44 lämnar valberedningen förslag till rättelse av tidigare beslut. Kan valberedningens förslag bifallas? Visande röst ja. Under punkt 45 lämnar valberedningen förslag till kompletterande val av en borgerlig vigselförrättare. Kan valberedningens förslag bifallas? Våra ja. Under punkt 46 lämnar valberedningen förslag till kompletterande val av nämndemän. Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkterna 47 och 48 lämnar valberedningens förslag till val av två nämndemän. Kan valberedningens förslag bifallas? Svar ja. Då är vi på ärende 7, delårsrapport, augusti 2023. Där kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads delårsbokslut per augusti 2023 godkänns. Här har ordet först begärts av Ann Catrine Fogelgren, L, därefter Axel Josefson. Varsågod Ann Catrine.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Stadens delårsrapporter ger en fullmatad bild av hur läget är i kommunen. Revisionen har också lämnat en bedömning av rapporten. Jag riktar ett tack för ytterligare en läsvärd handling. Revisionen skriver att delårsrapporten inte är tillräckligt tydlig när det gäller verksamhetens mål och uppdrag. Man skriver att det saknas, med några få undantag, tydliga definitioner och värden om vad som ska uppnås. Den bristande tydligheten kan revisionen inte bedöma om det prognostiserade resultatet är förenligt med de mål för verksamheten som fullmäktige lade fast i budgeten för 2023. Stadsledningskontoret å sin sida ser brister i efterlevnaden av regelverket när det gäller åtgärder vid prognoser angivna angående negativa avvikelser jämfört med budget. I delårsrapporterna framgår inte om det. olika förvaltningarna har för avsikt att ta fram de åtgärder som nämnden beslutat om. Detta är anmärkningsvärt. Flera av välfärdsnämnderna har stora underskott i förhållande till budget och har enligt regelverket 30 dagar på sig att vidta åtgärder. Detta har brustit i ett antal fall. Stadsledningskontoret noterar också att de beslutade prognoser som är gjorda av nämnderna är svåra att bedöma. Både om det går att uppfylla eller är rimliga. Stadsledningskontoret pekar också på att nämnderna prioriterar sin budget i större eller mindre utsträckning. En budget som inte är korrekt prioriterad försvårar möjligheten att ge en rättvisande bild av verksamheten, men också att det blir svårare att värdera de prognoser som nämnderna har gjort. Det som är slående är den brist på styrning som både revisionerna och stadsledningskontoret ger uttryck för. Sammantaget ser vi tydligt att ledning och styrning saknas ute i flera nämnder där vissa går också med kraftiga underskott. Detta leder i slutändan till högre kostnader och skatteuttag, dålig leverans av välfärd till göteborgarna och en försämrad ekonomi inför framtiden. Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack.

Då var nästa talare Axel Josefson. Därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag yrkar också bifall till kommunstyrelsens förslag till att börja med. Det här är ju en första rapport av Vänsterstyrets styre under de första sex månaderna här i staden. Det är precis som Ann-Catrine påtalar här, att vi kan se en tydlig brist när det gäller mål, att det är diffust, att det är svårt att följa upp detta och vi kan också se stora brister. där det gäller själva styrning och ledning ute i nämnderna, som gör att nämnderna mer eller mindre seglar vind för våg där ute. Vi kan också konstatera att det är den nuvarande regeringen som räddar styret. Om vi hade sett att resultatet hade varit betydligt mer alarmerande än vad det är i dag, utan de skatteintäkter och de ökade statsbidragen på 900 miljoner, hade det framför allt varit utifrån perspektivet att vänsterstyret inte har vidtagit några åtgärder under detta år, trots att vi från oppositionens sida. Vi kan se att skulden ökar med 4,6 miljarder under det här första halvåret. Vi kan se att personalen har ökat med 1 300 årsarbetare. Det är naturligtvis, när vi har stora strukturella underskott, en ohållbar situation framåt. När man då tittar på det här med personalen så kan man säga att ett mycket stort antal personer har fått betala skulden. Ett mantra som har varit här har ju varit att vi ska minska på administration och konsulter. Det kördes under hela förra mandatperioden och det har körts även i den här debatten och i budgetsammanhang. Vi kan ju konstatera här att ökningen av antalet anställda administratörer och handläggare på kommunal nivå har ökat. Detsamma gäller även för kostnader för köpta konsulter som har ökat under den här tidsperioden. Det man har sagt att man ska göra har man inte lyckats. I tidigare debatter vi har haft här i kammaren har man pratat om att vi absolut inte ska lägga några yrkanden här, utan nu ska vi jobba, nu ska det vara verkstad där ute. Men bevisligen klarar ni inte av det ute i nämnderna. Det är precis som Ann Catrine säger, att i ett flertal nämnder har det varit underskott. Nämnderna har valt att inte vidta några åtgärder. Vad sänder det för signal till hela den kommunala förvaltningen? Ja, vi kan göra lite som vi vill. Det är självklart, om man har den attityden, så kommer det bli väldigt, väldigt svårt att både hålla ordning i ekonomin, men även också att kunna genomföra de politiska förändringar som vi vill se. Tack.

Tack, då var nästa talare Jonas Attenius, därefter Martin Wannholt, D.

Tack för det, ordförande och fullmäktigeledamöter. Det finns en hel del att säga om den här delårsrapporten, men det hela tycker jag sammanfattas rätt bra av stadsledningskontoret. Jag citerar ur tjänsteutlåtandet. Sett ur det finansiella perspektivet visar utvärderingen att samtliga finansiella inriktningar uppnås. När det gäller verksamhetsperspektivet, och Ann Catrine var inne på det, är det i dagsläget svårt att uttala sig om måluppfyllelsen. Men vad betyder det där egentligen? Översatt till vanlig svenska betyder det att vi må ha ordning och reda i kommunens finanser, den svåra sitsen till trots. Men ute i välfärdens vardag är det oerhört tufft. Där är situationen en annan. Vi har en åldrande befolkning, vi har en akut personalbrist och vi har en inflation som vida överstiger skatteintäkterna. Och det här ytterst, det hotar skolan, det hotar omsorgen, vården och barnen. Vi kan bara konstatera att Sverige har kastats in i en välfärdskris. Det har varit mycket ord innan här. Du Jörgen var uppe tidigare från SD här och pratade om att vi behöver jobba förebyggande i förra debatten, interpellationsdebatten. Axel du var inne nu och skröt om er regering. Men ärligt talat, Sverigedemokraterna och Moderaterna. Är ni nöjda med den situation vi har i dag i göteborgarnas välfärd? Eller kan vi inte enas om att staten borde prioritera mer pengar till välfärden före skattesänkningar för de rikaste? Med den avslutande frågan vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack då var det replik begärd av Axel Josefson

Tack för det, ordförande. Som svar på det, Jonas, är det regeringens politik som har tillfört 900 miljoner till din verksamhet. Ja, regeringen räddar dig här. Sedan, den här välfärdskrisen du pratar om, det är ju du som skapar den genom att du inte vidtar åtgärder ute i nämnder och bolag. Det är ju det som gör att de tvingas göra de här katastrofala nedskärningarna som nu föreslås. Det är för att du inte klarar av att styra nämnderna. Det är klart, hade man genomfört besparingar, prioriteringar, fått ordning på administration och konsulter så hade du haft de pengarna. Och då hade du inte behövt säga upp lärare och barnskötare och så vidare. Utan då hade du kunnat haft lite mer ordning och reda i detta. Så den här välfärdskrisen, Jonas, det är någonting som ni i vänsterstyret skapar och som nu drabbar göteborgarna hårt. Kom inte och skyll på regeringen här, utan ta ett ansvar för Göteborgs Stad. Tack.

Tack. Jörgen, du har inte varit inne i debatten så du kan inte begära vid namn. Jag höll inte alltid ut när jag sa mitt namn. Kontrareplik begärd av Jonas Attenius. Varsågod.

Tack för det, ordförande. Ja du, Axel, du känner igen den här siffran jag hade när sist i budgetdebatten. 28 minus 16 är 12. 28 miljarder är som sagt bara för att klara nuvarande nivå i svensk välfärd. Det har SKR räknat ut. Din regering ger 16 miljarder, Axel, 16 miljarder att fördela över hela landet. Det fattas 12. Det fattas ungefär 45 procent. Det är tro sjutton att det får genomslag på svensk välfärd. Man kan fråga sig vilka skolor det är du vill lägga ned, Axel, förutom Frölundaskolan. Vad är det för andra välfärdsinstanser du vill slakta i den här staden? Går vi inte på knäna tillräckligt ut i välfärden i Göteborg? Tack.

Kontrareplik från Axel Josefson

Tack för det ordförande. Nu leder Jonas in oss i en riksdagsdebatt här. Men bara för att svara. När det gäller SKR så har de ju tittat på detta. Och när det gäller kommunsektorn så är de statsbidragen mer eller mindre det som kommunerna behöver. Däremot så kan man diskutera vad det gäller regionerna. Där har vi en lite annan situation. Men nu är vi i Göteborgs Stad. Och tittar vi på staden som sådan så har vi inte de bekymmer som du utmålar här. Men det som vi har, det är ju. Precis det du säger, att vi har en välfärdsslakt. Men det är du som ansvarar för den, Jonas. Det är du som för en politik nu som tvingas säga upp lärare. Det är inte vi här. Det är du som gör de prioriteringarna. Kan du inte ta ansvar för detta?

Ny kontrareplik begärd. Jonas Attenius. Varsågod.

Ja, det är verkligen att skylla ifrån sig skulle jag säga. Vi tar ansvar. Vi har haft budgetdebatten här för ett par veckor sedan. Vi gör ett antal åtgärder. just för att skruva åt situationen på kostnadssidan. Inte minst inför vi nu en särskild anställningsprövning på riktigt. Någonting som du själv kallade hokus-pokus. Det genomför vi nu faktiskt för 2024. Det är verkligen att ta ansvar och säkerställer första linjens välfärdspersonal. Dit ska resurserna. Men oaktat det har vi en oerhört besvärande situation. Vi har en demografisk utveckling, vi har en befolkningstillväxt som gör att vi behöver en utökad välfärd, fler kompetenta medarbetare som jobbar längst ut. Det tror sjuttsingen att det har betydelse att vi tappar motsvarande ungefär 600 miljoner kronor på grund av att Moderaterna prioriterar de rika istället för välfärden i Sverige. Tack.

Kontrareplik från Axel Josefson.

Tack fru ordförande. Det ska bli väldigt spännande att se detta, Jonas, hur vi än lyckas. Det ni satte som mål till under detta året, att minska på administration och byråkrati, har blivit tvärtom. Det har ökat. Så er oförmåga att kunna prioritera välfärdssektorn har ni misslyckats med. Sedan för ni också en politik där allt ska vara allt till alla. Det kan vi se i er budget och i kommande ärenden. Ni strösslar med pengar. till både det ena och det andra. Någonstans får man betala priset. De som idag får betala priset, Jonas, är de som du påstår att du värnar, dvs. första linjens arbetare där ute. Det är de som idag får betala priset genom att tjänster sägs upp och det blir färre som kan jobba där. Tack.

Tack. Ny kontrareplik begärd. Jonas Attenius. Varsågod.

Jag kan bara konstatera att i den budget som den nationella nivån har lagt, så behöver ungefär 98 procent av alla kommuner göra nedskärningar i skolan. I Göteborg har vi räknat upp 6 procent förra året, 4 procent i den här budgeten, 10 procent på två år. I årets budget är det ungefär 600 miljoner till grundskolan. Jag ställer frågan igen. Vilka skolor vill du lägga ner förutom Frölundaskolan, Axel? Du måste ha konkreta förslag på det då. Vi vill säkerställa yttersta linjen. Vi vill säkerställa lärarna i klassrummet. Och spara in på andra delar. Men du är svaret skyldig på det. Och det tror sjutton att det har betydelse att SD och regeringen skär ner på kommunernas välfärd.

Tack. Ny replik begärd. Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det. Vi kanske har lite olika uppfattningar om hur staten sköter sig. Kan väl ändå konstatera att efter fyra år med Alliansstyre här i Göteborg så hade vi gott om pengar i kistan. Och vi har också haft möjlighet att faktiskt kunna brygga över det här. Hade vi följt er politik där vi hade delat ut allt vi hade haft och att vi hade mer eller mindre gått plus minus noll, så hade vi inte alls haft samma förutsättningar, Jonas. Då hade vi suttit här i en betydligt mycket svårare situation som resten av kommunerna i Sverige nu faktiskt, eller en del av kommunerna sitter, skulle jag vilja säga, där man inte haft ordning och reda på detta. Sen när det gäller Frölundaskolan så är det väldigt enkelt. För oss moderater så ska vi ha fungerande skolor här i Göteborg och vi ska göra vårt yttersta för att vända skolresultaten där vi behöver se på många olika delar. Det kan naturligtvis ytterst handla om att om vi inte löser detta, ja då måste vi hitta någon annan som kan lösa det här. Då behöver man naturligtvis överväga detta. Men det är en annan debatt tänker jag. Det är det.

Ny kontrareplik begärd, Jonas Attenius. Varsågod.

Jag måste ändå kommentera att under förra mandatperioden när Axel sa att ni hade gott om pengar, vad var skälet till det? Ja, det var den socialdemokratiskt ledda regeringen som sköt till rekordmycket statsbidrag, inte minst under pandemin. Det var det som gjorde att ni gjorde rekordstora överskott. Nu har vi en moderatledd regering som gör precis tvärtom när kommunerna befinner sig i kris. Det är den stora skillnaden. Tack.

En till replik begärs av Axel Josefson. Varsågod.

Jag vill bara lite försynt påminna Jonas om att under varje budgetdebatt vi hade under de fyra åren fick jag både från dig och från Daniel Bernmar (V) påpekanden om att vi sparade för mycket och att vi skulle spendera mycket mer. Han påstår att det bara var den socialdemokratiska regeringen som gjorde detta. Nej, vi förde en ansvarsfull politik som gjorde att vi faktiskt kan överbringa den lågkonjunktur vi befinner oss i nu.

Tack. Tack. Då var nästa replik begärd av Jörgen Fogelklou. Varsågod.

Tack för ordet, herr ordförande. Jonas Attenius, vi ska väl inte prata så mycket rikspolitik här egentligen. Men regeringen ger ju mer generella bidrag i stället för riktade bidrag. Man säger från statens håll att vi inte är experter. Vi får se vad kommuner gör. Kommuner är experter. Vi ger er pengar, och så får ni bestämma vad ni vill göra. Man ger till exempel inte riktade bidrag till studiebidragare. Men ni säger att Ibn Rushd ska få pengar. Det säger staten. Det får ni i kommunen själva bestämma. Det är det här det handlar om, prioritering. Vi hade en budgetdebatt här för några veckor sedan där vi fick svart på vitt att vi har mindre än 1 000 kronor fel i våra beräkningar. Men vi gör tuffa saker också. Vi vågar stå för vissa saker och vi räddar välfärden. Det kan ni göra också. Men i tider som detta, när vi har hög inflation och arbetslöshet, så krävs det att man tar de tuffa besluten. Och det klarar ni inte av. ihop med det här gänget.

Replik begärd. Jonas Attenius (S). Varsågod.

Svar på interpellationer, Jo, det klarar vi av, Jörgen Fogelklou. Absolut att vi klarar av det. Men du representerar ju nu Sverigedemokraterna. Du sitter ju tillsammans med ditt parti i en inflytanderoll och kan påverka ditt parti nationellt. Ni har en ledande position i den SD-ledda regeringen. Det är klart att det som nu sker i svensk välfärd, de neddragningar vi ser Du pratar vackra ord ibland om förebyggande arbete och ni gör prioriteringar. Men ärligt talat, du erkände själv på presskonferensen, budgetpressträffen, att ni nu anställt en budgetsekreterare. Kanske det skulle gå att styra på er budget. Så det är inte alltför högt förtroende. Men på den här övergripande frågan, när det gäller pengar till svensk välfärd, hur påverkar du det? Hur ser du till nu att säkra kommunernas välfärd? Ni har stort inflytande från Sverigedemokraterna i nuvarande regering. Tack.

Tack. Nu är replik begärd. Jörgen Fogelklou. Varsågod.

Tack för ordet. Först måste jag någonstans rätta dig. Jag vet inte vad du har tänkt. Marcus Silbo, vår budgetsekreterare, har varit anställd sedan 2018 i huset. Du hälsar ju på honom varje dag. Kom och säg att han är nyanställd. Det här förstår jag inte riktigt vad du har fått det ifrån eller misshört eller någonting sådant. Men som sagt, vi har 41 miljarder i Göteborgs stad som ska gå till välfärd. Det finns pengar om man vågar prioritera rätt. Och det är ju det du inte tycks. göra om du säger att det saknas pengar till välfärden? Det finns pengar om man vågar skära i onödiga utgifter. De kan vara behjärtansvärda, och det kan vara så att i goda tider ska vi göra mer av de här sakerna. Men det finns hundratusentals små saker vi inte ska hålla på med i kommunen, och de vågar vi skära i. Tack.

Tack. Då var replikskiften avklarade. Nästa talare om delårsrapporten är Martin Wannholt (D). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack. Nej, vi har haft budgetdebatten nyligen och vi har ett debattämne på nästa punkt också. Men jag tänkte ändå ta upp, och jag vänder mig till Jonas Attenius (S) här nu, eftersom ni ändå i ditt parti, jag tror till och med faktiskt Daniel Bernmar (V), när jag har pratat med honom också, och han har sagt i talarstolen, det finns ju saker. att dra ner på som inte är livsnödvändiga när vi har sådan kris i välfärden som vi alla ser att vi har i förskolan och i skolan och så vidare. Det är mängder av elever nu som inte får särskild undervisning, kastas in i ordinarie klasser och så vidare. Det var därför vi la in 300 miljoner extra. Jag har redan tecknat in dem i vår budget i januari till skolan och förskolan. Ni har 215 miljoner. De kan du börja med att planera ut redan i januari. Vi har en tid nu, oavsett vad man tycker om regeringen, att de borde gett mer eller inte, Vi har fått de statsbidrag vi har fått. Det ska väl inte barnen få lida för? Barnen får det inte bättre för att du står 20 000 gånger här i fullmäktige och skyller på regeringen. Du är ansvarig. Du har sagt i ditt parti tidigare att det finns att skära på. Ni har lagt in det i budgeten, men ni gör det ju inte. Vi ser det svart på vitt att pengarna flyger iväg och inte till välfärden. Och sen också fördelningen, hur vi gör. Är det inte konstigt nu? Nu får vi signaler från skola efter skola där lärare och rektorer erbjuder sig nu att slå sig samman och baka pepparkakor och lussekatter, kanske till och med köpa in lite julmust till barnen, för det är totalt inköpsstopp. Det blir ingenting. Medan vi som sitter i kommunstyrelsen är inbjudna till kompanifrukost i en bolagskoncern som ligger 120 eller 130 timmar från skolan. 10 miljoner back, men man sprutar på ändå för fullt. Med skolan är det inköpsstopp, och inte ett barn ska få en lussebulle. Och vi får inga fler speciallärare eller särskild undervisning till alla dem som behöver. Man måste prioritera. Alla på den här sidan vill detta. Ni säger att ni vill detta, men ni gör det inte. Kan vi inte hjälpas åt ute i nämnderna nu? Hjälpa varandra. I alla tekniska nämnderna kan man lägga fram förslag och säga till direktörerna att nu kommer det upp ett förslag. Vi har 20 miljoner ned här. Har ni möjlighet att göra det? Och sedan i en kompletteringsbudget för vi över överskott från stadsbyggnad till exempel till förskola. Det är så vi måste jobba. Det hjälper inte att stå och klaga på regeringen. Vi har förstått vad du tycker om regeringen. Men det hjälper inte barnen där ute utan pepparkaka. Tack.

På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut var Daniel Bernmar (V) som var nämnd innan. Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja Martin, alltså jag delar ju helt din uppfattning här om hur vi borde jobba. Problemet är ju att vi började två debatter sedan där vi försökte precis lansera det här perspektivet. Att vi måste undvika att lägga uppdrag på uppdrag. Vi kan inte utreda vad som helst. Vi måste fokusera på att få gjort det som ska göras. Och det är precis det vi menar. Och då får vi kritik för att vi röstar nej Det kommer jag återkomma till många gånger. Tack.

Kontrareplik begärd av Martin Wannholt. Varsågod.

Ja, du har sagt det där i några debatter nu. Vi har tittat lite på det. Du har varit ganska duktig på att lägga utredningsuppdrag själv. Sedan är det ju inte där pengarna ligger på statsledningskontoret i någon utredning. Vi ska alla försöka, och du själv också, skärpa till oss med det. Men det stora handlar ju om att ute i de nämnder som inte är välfärdsnämnder att spara pengar och föra över till välfärden. Och det är det jag hade önskat att vi gemensamt kunde göra. Vi har med i vår budget nu, och nu ankommer det på alla på den här sidan att ute i nämnderna lägga de här uppdragen för att få direktören, ledningen och andra att ta fram förslag trots er budget för att visa på eventuella utrymmen som är möjliga med icke absolut nödvändiga verksamheter för att föra över till fler lärarresurser. Detta är inget konstigt. Det borde alla här inne kunna vara överens om. Tack.

Tack. Ny replik begärd av Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack ordförande. Ja, men nu kom precis det. Lägga uppdrag där ute för att ta fram en utredning för att se vilket utrymme som direktörerna. Ansvaret läggs på någon annan att lösa problemet. När jag satte mig i ÄVO, äldrevård och omsorgsnämnden, så blev jag förskräckt. Förskräckt över den dåliga ekonomiska kontrollen. Jag hade suttit i nämnd i många år innan. Det fanns en helt annan ekonomisk kontroll. I den nya nämndorganisationen tar vi budgetar på miljardnivåer. Miljardnivåer. När jag satt i Örgryte-Härlanda tog vi budget på enmiljonsnivån. Post för post. Du kunde se precis vad pengarna gick till varje år. Du kunde följa upp det precis på enhetsnivå. Idag har vi ingen aning. Vi har noll ekonomisk kontroll. Det är under det förra styret vi hamnade där. Jag var förskräckt. Jag satt på. Presidium efter presidium tog upp det här. Det slutade med att presidiemötena blev så långa att jag inte fick prata mer. Jag försökte få ordning på detta.

Tack. Ny kontrareplik begärd. Martin Wannholt (D). Varsågod.

Det är glädjande att höra hur du har jobbat. Det är synd att du har slutat med det. Jag delar din bedömning. Men om man då sitter i en nämnd som har en stor budget, och det har de flesta nämnderna nu när vi har den nya organisationen också, då är det väl alldeles uppenbart självklart att man måste ge direktörn i uppdrag. Vem skulle du annars ge i uppdrag att ta fram förslag? Du ska väl ändå inte sitta och hitta på besparingar? Har du en bra idé så testar du det och lägger det och får det i. få det kontrollerat hur det slår. Det är jättebra om du har det Daniel. Det är klart att vi lägger uppdrag till våra direktörer i våra förvaltningar för att ta fram onödiga kostnader, icke absolut livsnödvändiga kostnader i syfte att tala om det också. Syftet är att vi ska föra över till skola, förskola etc.

Tack. Ny replik begärd av Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack ordförande. Det jag ville konstatera var att det förra styret såg till att det är helt omöjligt faktiskt, helt omöjligt att följa upp ekonomin för någon som sitter i en nämnd idag. Och det är ett jättebekymmer. Jag blev skrämd när jag hamnade i den här nämnden och upptäckte att jag har ingen möjlighet att själv följa ekonomin, utan jag är helt beroende. Av enstaka tjänstepersoners powerpoints, för att ens få en förståelse eller för att kunna analysera den ekonomiska situationen i en nämnd. Det ska vi ändra på. Det ska vara politiker som ska ha möjlighet att själva dra slutsatser om den ekonomiska statusen för en nämnd eller en förvaltning. Sen är det självklart att en stor del av arbetet ska göras av någon annan. Men idag kan inte du, det kan inte jag och det kan ingen annan i den här församlingen direkt själva avgöra. Hur ser den ekonomiska utvecklingen ut? Var är det det drar iväg och inte? Vi är helt beroende av. Powerpoints från enskilda chefer. De ska göra det, men vi ska själva kunna följa utvecklingen. Det kan vi inte. Det är noll transparens.

Tack. Ny kontrareplik. Martin Wannholt. Varsågod.

Alltså, jag vet inte riktigt Daniel. Antingen har du gett upp allting eller så ska du göra någonting och nu skyller du på dem tidigare. Nu är du ju med och styr. Ni kan ju börja med att instruera även dina ledamöter. I den mån de inte gör det ska vi instruera våra ledamöter, som oftast är väldigt noga, vad jag känner till, att ställa alla kontrollfrågor, begära upp information och så vidare. Det fanns problem förra mandatperioden när man inte fick ställa vissa frågor. Det kommer jag ihåg. Men vi måste ta hjälp av de professionella för att hitta var kostnaderna finns att spara. Förra mandatperioden, i de nämnder jag satt, pratade jag direkt med direktörerna. De kunde ju nämna både 10 och 20 miljoner. Det finns ju pengar att föra över till välfärden, oavsett om man tycker att regeringen har varit för snål eller inte.

Tack. Då var nästa replik begärd av Jonas Attenius. Varsågod.

Tack för det ordförande. Vi ska strax gå över på nästa ärende, som har bäring på det här och som gäller kompletteringsbudgeten och de avslutande månaderna på året. Men bara lite kort ändå, Martin. Du nämner just det här med att flytta över till välfärden. Det är vällovligt. Jag instämmer i det. Tyvärr är det i det läget också att välfärden i stort, om man tittar på den stora bulken av de 41 miljarderna som nämns, är nästan 90. Det är en jättestor andel som ligger ute i skola, omsorg, socialtjänst och så vidare. Där ligger den stora bulken. Jag tänker ändå lite grann på byråkratiadministration på olika sätt. Vi minskar i vår budget nu från 27 till 7 mål. Det har bäring på det som Stadsrevisionen skriver. Det kommer att bli lättare att följa upp det. Det ska man inte underskatta. Det är en stor byråkratisk apparat att följa upp en massa mål ute i verksamheten. Vi tar verkligen det på allvar. Vi minskar det för att minska uppföljningen utåt. Det tror vi faktiskt att vi kan hämta hem pengar på för att också föra över till välfärden. Tack.

Kontrareplik begärd av Martin Wannholt. Varsågod.

Ja, det tror jag också på, att det kan ge resultat. Men jag vill bara påminna dig om din budget för två år sedan, som jag tyckte var bra. Socialdemokraterna pekade ut 300 miljoner två år i rad som mål för att spara på administration. Nu står vi här och ser att den ökar. Då är det väl dags att vi hjälps åt mer för att få tag på de här pengarna. Och ännu mer noga. Viktigt är det eftersom, precis som du sa, våra stora utgifter och de största nämnderna i pengar, det är välfärdsnämnderna. Då är det ännu viktigare att leta varje 10 miljon, 20 miljon i andra nämnder och styrelser.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan. Det är Daniel Bernmar (V), därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Den här delårsrapporten visar ju att vi alla lever upp till de ekonomiska målsättningarna och de finansiella målsättningarna som staden har. Men den visar ju inte att allting är toppen. Vi har en lång resa att göra. Som välfärdsutförare i Göteborg, Göteborgsområdet så vet vi att alla välfärdsutförare har en kamp att få ekonomin att gå ihop. Jag tänker inte återstarta någon debatt i den frågan. Den har vi redan haft. Jag tänkte istället prata om några av de oroväckande trender som ändå nämns i rapporten. De är flera stycken. Det nämns den oroväckande utvecklingen när det kommer till bostäder. Det nämns den oroväckande utvecklingen när det kommer till arbetskraften. Vi kan inte kompetensföra. försörja vare sig det privata näringslivet eller våra egna verksamheter längre. Det ser allt annat än positivt ut. Vi har en demografi som utvecklas negativt ur en välfärdsutförares synvinkel. Det vill säga, vi får en större grupp äldre. Jag gillar äldre, för jag tycker det är positivt på andra sätt. Men jag förstår den ekonomiska och organisatoriska utmaningen. Vi ser helt enkelt inte en bra. trend i några av de här viktiga samhälls och framtidsfrågorna. Vi har inte ett bra läge. Vi har en kostnadskris och en bostadsmarknad som har bromsat in. Det är ju externa effekter. Tyvärr så har vi också interna effekter. Att planeringstakten när det kommer till bostäder har gått ner under flera år och att vi behöver öka tempot betydligt för att komma upp i de volymer som krävs både för inflyttning. och för invandringen. För enda sättet för Göteborg att fortsätta frodas och riskera att hamna i stagnation, utan att fortsätta, en hög tillväxtfaktor, det är ju att fler kan invandra hit och att fler kan flytta hit. Arbeta här och leva här och fortsätta få Göteborgssamhället att utvecklas till den fantastiska stad som vi alla älskar. Det finns en annan brist som vi naturligtvis behöver jobba med. och som är otroligt viktig. Det gäller det som flera har nämnt, nämligen att få spinn på arbetet med att minska administrationen. Det är tydligt i den här rapporten att vi inte har kommit så långt som vi vill, utan att vi har en resa kvar. Det har vi också redan noterat i nästkommande års budget, där vi på ett tydligare sätt försöker hitta metoder för att komma åt det som Martin pratade om tidigare och vikten av det. Men kort och gott. Det finns mycket att göra, men några av de här samhällstrenderna vi ser har vi fortfarande kvar att lösa. Och det ska vi göra. Tack.

Tack. På det anförandet har Axel Josefson begärt replik. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, det hedrar dig här Daniel att du ändå försöker belysa lite framåt tycker jag. Du nämner ju två områden som är problematiska. Bostadssidan och även när det gäller arbetskraftshanteringen. Då skulle jag vilja passa på att skicka med två saker här när ni ändå sitter på kammaren och funderar på vad ni ska hitta på. När det gäller bostadssidan så tänker jag att låt oss bygga det som går att bygga. Säg inte nej till de planer som finns där det faktiskt finns människor som vill bygga. Då tänker jag framför allt på småhus. Vill du få fart på allmännyttan och att de ska ha råd att bygga nytt? Se till att ombilda så att vi skaffar finansiella resurser för det. Två konkreta förslag för att du ska kunna komma vidare där. När det sedan gäller arbetskraftsfrågan så är den absolut viktigaste frågan att vi får fler att jobba heltid. Man måste jobba mer, inte jobba mindre. Avveckla er sextimmarsdag. dag och låt oss se till att människor kan jobba heltid. Då kommer vi en bra bit på vägen i den viktiga frågan. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd av Daniel Bernmar. I ärendet som gäller delårsrapport, augusti. Varsågod.

Tack. Och förkortad arbetstid som Axel avslutade med. Det är ju en jätteviktig insats för att göra kommunen till den attraktiva arbetsgivare vi vill att den ska vara. För det är den inte. Vi har jättestora rekryteringsproblem. Folk vill inte arbeta i Göteborgs kommun. På grund av dåliga arbetsvillkor, dåliga löner och en arbetsmarknad som skriker efter arbetskraft på andra platser. Då ska vi göra allt vi kan för att de väldigt duktiga och kompetenta medarbetare vi har ska stanna kvar. Och vi ska göra allt vi kan för att locka fler att flytta hit, att arbeta i staden därför att vi borde vara den bästa arbetsgivaren i Sverige. Tack.

Tack. Ny replik begärd. Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det är bra Daniel. Det är viktigt. Jag delar uppfattningen att vi ska vara den attraktivaste arbetsgivaren. Vi ska vara duktiga på detta. Men det är inte detsamma som att vi ska erbjuda kortare arbetstid. Det finns många andra sätt att göra ett arbete attraktivt. Det handlar om lönesättningar, det handlar om arbetsmiljö på sin arbetsplats och så vidare. Detta med arbetstiden, att snöa in sig på det. Då kommer du inte att lösa den här stora utmaningen. SKR har tydligt visat i sina utredningar att om vi får fler människor att arbeta heltid av redan befintlig personal så kommer vi en bra bit på väg. Låt oss jobba med detta så att människor orkar, vill och tycker det är roligt att faktiskt försöka jobba heltid. Tack så mycket.

Ny kontrareplik begärd. Varsågod.

Tack ordförande. Nu kanske vi går ner oss i ett hål. Jag ber om ursäkt för detta. Men jag kan ju konstatera att om vi går ner till sex timmars arbetsdag så är det fler som arbetar heltid. För många jobbar redan idag sex timmars arbetsdag för att de inte orkar mer. Så skulle vi sänka arbetstiden, då jobbar de heltid, Axel. Så det är ju enkelt löst på det sättet. Men framför allt är det väl så att i 30 års tid, Axel, så har alla de här andra idéerna som du nu räknar upp och som alla andra räknar upp testats. Och det har inte gått så bra. Det går åt fel håll. Och det har gått åt fel håll i 30 år. Den verktygslådan, den börjar bli allt mer tom. Här kommer någonting som vi vet fungerar och som vi vet att vi kan använda på olika sätt. Det tänker vi fortsätta utveckla.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan där vi har tre personer. Först ut är det Emmyly Bönfors, därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Emmyly.

Tack ordförande. Det började likna en debatt om regeringen här nyligen. Men i frågan om kommunens delårsrapport så står det ju faktiskt att bolagen kommer ha svårt att leverera utdelning på 375 miljoner i år. Nästa år vill ändå S, V och MP ta ut 745 miljoner. En annan väsentlig avvikelse i den här delårsrapporten, som det heter, är ju det här med förseningen av handläggning på alkoholtillstånd. Nu har vi precis kommit ur en pandemi där besöksnäringen har haft det riktigt tufft. De har haft svårt att hålla öppet. För det första, men också rekrytera personal. Man har behövt ta höga lån för att kunna behålla sin verksamhet om man inte redan har gått i konkurs. Och nu när man äntligen har fått till en återstart, då kan inte Göteborgs Stad leverera vad vi ska göra, nämligen ge tillstånd för alkoholservering på miljöförvaltningen. Och det är en sak som lyfts upp i den här delårsrapporten som jag tycker är ganska allvarligt eftersom dels allvarligt utifrån besöksnäringens perspektiv. som ger staden på sin helhet många intäkter. Vi vill ju vara en attraktiv besöksstad dessutom. Och dessutom så blir det ju oerhört problematiskt utifrån Göteborg som företagarkommun, Jonas Attenius, som är ditt ansvarsområde, att se till att vi får ett bra företagsklimat i den här staden. Men eftersom det är Karin Pleijel som är ansvarig för den här nämnden så vill jag faktiskt ställa en fråga till dig. Karin, vad har du för plan för att se till att vi får kortare handläggningstider för alkoholtillstånd. Hur kommer du säkra att det finns personal till både tillstånd men också tillsyn av de verksamheter som serverar alkohol? Det behövs också enligt lagstiftningen. Tack.

Tack. På det anförandet har Jonas Attenius (S) begärt replik. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktigemöte. Bara en liten rättelse där, Emmyly. Det är 315 miljoner som vi har uttag i vår budget. Vi hade uppbärandet i Stadshus nyligen och det är inga problem för bolagen att klara av det under

Tack. Då var nästa talare Jörgen Fogelklou. Varsågod.

Tack för ordet, herr ordförande. Jag skulle egentligen ha gått in i en massa repliker. Vi har ju aldrig suttit i regeringen, Jonas Attenius (S). Vi är i dag ett stödparti till regeringen. Hade vi suttit där inne i regeringen för tio år sedan är jag helt övertygad om att brottsligheten, kriminaliteten och invandringen hade sjunkit till ett minimum och välfärden hade fått betydligt fler miljarder ute i landet. Men det är en helt annan sak. Nu börjar vi prata om attraktiv arbetsgivare och att vi naturligtvis måste locka näringsliv till Göteborg. Förmånen att sitta och prata med Oscar Sjöstedt i går, för alla som inte vet vem det är, är att det är vår ekonomisk-politiska talesperson, han som satt med och förhandlade om Tidöavtalet, bland annat. Vi pratade mycket om kompetensbrist här i Göteborg och hur vi ska lösa de här sakerna. Han sa, och det här är inget särskilt för Göteborg, utan det är så här i Malmö, Stockholm, Örebro och Göteborg. Han sa det som jag pratar med, näringslivet. För några år sedan sa de arbetsgivaravgiften, skatterna. I dag är det trygghet, trygghet, trygghet, trygghet. Ni måste fixa tryggheten så att vi vågar investera i det här. Man vill inte det längre. Man vågar inte det. Fixa tryggheten. Fixa säkerheten. Då kommer den här staden att blomstra. Det finns fantastiskt många göteborgare med hjärta och själ som kommer att vilja göra allt för att den här staden ska leva och blomstra igen. Tack.

Ja, på det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Vad lustigt, för jag pratade inte med Oscar Sjöstedt, men jag pratade med några av företagsledarna från Stora Svenska Företagen ganska nyligen. Och det de sa, det var invandring, invandring, invandring. Tack.

Tack. Nästa replik? Nej, kontrareplik begärd av Jörgen Fogelklou. Varsågod.

Tack för ordet. För några år sedan träffade jag en stor affärsidkare som driver en stor koncern, jag ska inte nämna vilken. De hade nu lanserat sig i Partille, de ville komma hit till Göteborg. Då frågade jag vad som var det högsta på deras agenda, vad som var det viktigaste här i staden? Det är tryggheten, sa de. Det är tryggheten, det är säkerheten för mina anställda om jag ska våga investera i det här. Det är så. Det är inte skatterna, det är inte arbetsgivaravgifterna. Det är tryggheten för anställda, för personal, för kunder. Tack.

Tack. Nästa replik begärd. Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack. Som påpekades innan så ligger ju näringsroten och de frågorna hos mig. Det är korrekt. Jag är ute och träffar företagare i den här staden. Det de lyfter framför allt är att det är rätt. Det är trygghet. Men vet du vad det är, Jörgen? Det är kompetensförsörjning. Attraktiv och utbildad, kompetent arbetskraft. Arbetskraft som man kan anställa och som är anställningsbar utifrån rätt kompetens. Det spelar ingen roll. Stor som liten. Olika nivåer. Det är det man trycker på. Då kan man för övrigt inte lägga ner halva vuxenutbildningen som ni har i ert förslag. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd. Jörgen Fogelklou. Varsågod.

Tack. Vi lägger ju inte ner arbetsmarknad och vuxenutbildning, utan vi satsar på det. Vi satsar pengar. Men vi talar om att det är saker som de inte ska hålla på med. Utan de ska faktiskt utbilda människor, alltså höja den kompetensen. Det är det man ska göra på arbetsmarknad och vuxenutbildning. Inte betala skattefri tolk eller SFI i det här fallet. Det ska man inte göra där. Men vi vågar ta dem. Tuffa besluten, det gör inte ni.

Tack. Då var det ny replik begärd. Jonas Attenius.

Så ni tycker inte språket är viktigt i svenska språket, Jörgen? Det lyfter man med mig. Det svenska språket är viktigt. Att man kan prata svenska på arbetsplatsen. Det får du ändå erkänna. Ni plockar ju bort det helt och hållet i er budget. Tack.

Tack. Ny kontrareplik begärd, Jörgen Fogelklou. Varsågod.

Språk är egentligen A och O. Det vi diskuterar är vem som ska betala för att man lär sig ett språk. Ska det vara som till exempel en CSN-utbildning, att man faktiskt tar ett lån och sedan betalar tillbaka? Nu vet jag att det här är lagstiftning och det kan inte vi ändra på här i Göteborg. Men jag tror inte att ett företag som rekryterar hit. en person inte klarar av att betala dennes utbildning, eller att den personen faktiskt lär sig det själv, om man säger att jag har fått ett jobb i Göteborg, jag ska flytta hit, jag kommer att lära mig det. Det är ju det som är problemet, grundproblemet, att vi har alldeles för många människor som har kommit hit på fel grunder, som inte har blivit en del av samhället på grund av er, ofta på riksnivå, politik. Men det här är en fullmäktigedebatt.

Tack. Då var replikskiftena avklarade. Det här är en viktig delårsrapport. Men jag vill ändå nämna att vi också är på ärende 7 av 37 på dagens dagordning. Vi har många andra viktiga ärenden också att debattera framöver. Ordet för begäran är Daniel Bernmar. Varsågod.

Tack ordförande. Jag ska försöka hålla mig kort. Jag ville bara passa på att svara Ann Catrine. Det är så lätt att vissla. lämnas obemötta. Jag lyssnade på Ann Catrines inlägg, tog till mig och konstaterade förvånat att Ann- Catrine inte tog det här inlägget förra året eller året innan dess eller året innan dess. För statsrevisionen har ju återkommande sedan många år tillbaka framfört liknande kritik. Och det är väl så att vi befinner oss i en vattendelare. Nu vet jag inte om Jonas Ransgård är kvar. Hur vi ska följa upp och följa våra verksamheter när det kommer till statsrevisionens kritik. För det är ju riktigt att statsrevisionen under många, många år egentligen har på olika sätt kritiserat hur vi följer upp. Och ni hade ju väldigt många målindikatorer när ni styrde. Och då var kritiken att de inte mätte mot målen. Och vi har mycket färre indikatorer och då vet de inte vad de ska tycka om målen. Verkligheten är väl att revisionen nog aldrig på de här punkterna kommer vara nöjda med. Tack.

Replik begärd av Ann Catrine Fogelgren. Varsågod.

Tack så mycket för det, Daniel. Det kan ju vara så att jag inte var gruppledare då, utan att detta låg på gruppledaren. Men jag är inte rädd för att ta en replik för det. Visst fanns det även, och jag håller med dig om, att det är revisionens plikt och uppgift att kritisera. Men även Stadsledningskontoret tar ju upp flera punkter i ert sätt ute i nämnderna, till exempel prioriteringen av budgetarna och så vidare. de resultaten, hur ni har lagt prognoserna och så vidare. Jag är förvånad av, under den här debatten som har pågått ganska lång tid, så är det ingen som har varit uppe och bemött detta. För när man ska styra i de här ekonomiska dyrtiderna så är det självklart viktigt att man har en ordentlig uppföljning av det som sker ute i nämnderna. För att man också ska kunna göra de åtgärder som behövs.

Tack. Kontrareplik begärd av Daniel Bernmar (V), varsågod.

Tack ordförande. Det var därför jag ville dra igång den här debatten, trots den sena timmen. Jag ber om ursäkt ordförande. Det var ju för att jag inte vill osynliggöra ditt inlägg. Jag tycker ju att det är en viktig fråga när det kommer till de här uppföljningsfrågorna. Men jag tycker också att det lämnades lite hängande utifrån Stadsrevisionens kritik. Det är ju riktigt också att Stadsrevisionkontoret lyfter ett par punkter. Det gjorde de också 2019, faktiskt, när ni tog över. Det blir ett glapp, vill jag säga. Vi har adresserat det i vår budget. Vi kommer adressera det i samband med det nya uppföljningssystemet som vi ska anta här. Det ligger på kommunstyrelsens bord nu och kommer nog komma upp här i december. Förhoppningsvis. Nu tittar jag på Jonas om vi kommer att klara december. Men vi hoppas det. Då får vi tillfälle, Ann Catrine, att vidare diskutera hur vi på ett bättre sätt kan följa upp detta. Tack.

Tack. Då var det ny replik begärd av Ann Catrine Fogelgren. Varsågod.

Tack så mycket. Ja, det ser jag mycket fram emot. Jag tror också att man behöver alltid se över en kommuns organisation, uppföljningssystem och så vidare. Då kan jag lova dig att då kommer jag tillbaka i den här debatten nästa år. Tack.

Tack. Då var det Karin Pleijel, MP, som begärde ordet. Varsågod. Tack.

Jag vill bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Sen fick jag en fråga från Emmyly Bönfors om kortare tillståndsprocesser. Jag är ju själv en stor förespråkare av både digitalisering och att vi ska använda AI så mycket som möjligt när det gäller de möjligheter de ger. Tyvärr är det så att tillståndsprocesser inte bara löses med en knapptryckning. Det är en väldigt viktig verksamhet att det sker på rätt sätt, att det blir rätt. Personer som får tillstånden. Vi hade faktiskt uppe frågan i går på Miljönämnden. En speciell fördjupning i detta för att det ska bli ett bättre material. Så att vi får in färre felansökningar, om man säger så. Ett mer pedagogiskt material från början. Jag vet att vi är många i nämnden som följer den här frågan noga. Vi kommer att följa det. Det är en viktig fråga att det inte blir onödigt tidsspill. Tack.

Tack. Replik begärd av Emmyly Bönfors. Varsågod.

Tack för det svaret. När tror du, Karin Pleijel, att vi kan förvänta oss att handläggningstiderna förkortas? Idag är det ju så att handläggning av ett nytt tillstånd beräknas ta 17,5 timmar. Det är alltså betydligt mer än vad det tar i andra kommuner. Det är också en sak som gör att det tar mycket resurser i anspråk. Dessutom är det så att restauranger som har haft tillstånd under kanske 30 års tid och aldrig haft någon anmärkning, när de ska starta. en ny restaurang så behöver de gå igenom precis samma förfarande och tillstånd. Så jag undrar vad du har för plan? För att när vi styrde så fanns det en tydlig idé om att tiderna behöver förkortas. Vi flyttade över tillståndsenheten till miljöförvaltningen. Och vi initierade en ny taxekonstruktion. Jag undrar vad är din plan för att fortsätta med det här arbetet? För jag är väldigt intresserad av att vi ska få till en effektiv handläggning. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd. Karin Pleijel, MP.

Du är inte ensam om att vara angelägen om det. De kritiska synpunkter som har kommit är de som vi tar till oss här. Vi följer noga att det inte ska bli onödigt krångligt. Sen är det också en bemanningsfråga. Det är viktigt, precis som vi har pratat om här, med kompetensförsörjning inom alla möjliga områden. Vi har samma problematik och samma utmaningar. Att vara en attraktiv arbetsgivare så att vi får. Gärna folk med erfarenhet också som arbetar med detta. Så det är både bemanningsfrågan och vi följer då den här digitaliseringsfrågan väldigt noga. Jag kan inte säga något datum men det är en fråga högt på agendan. Tack.

Tack. Ny replik begärd. Emmyly Bönfors. Varsågod.

Tack för ordet. Okej, jag respekterar att du inte kan säga något datum. Men kan du säga mellan tummen och pekfingret när du tror att vi kan förvänta oss att den här verksamheten kommer fungera felfritt och kanske till och med mer effektivt än innan? Är det till våren? Det här med AI och digitalisering, det står vi verkligen bakom. Men det känns som någonting som kommer ta ännu längre tid för att få till än bara en vanlig anläggning. Nu är ju faktiskt problemet i den här delen. rapporten att man inte ens kan handlägga i tid med det vanliga systemet och att dessutom då implementera ett nytt system med digitalisering. Det befarar jag kommer fördröja ytterligare. Så man måste såklart kunna göra både och. Men bara för att få ordning på den ordinarie handläggningen, vad är planen för det? Tack.

Då var replikskiftet avslutat och talarlistan är tom. Kan man se övningen avslutad? Det var ja. Föreligger bara ett förslag till beslut. Bifalls kommunstyrelsens förslag? Det var ja.

Då går vi in på ärende 8, underlag för kompletterande budget oktober 2023. Det är en och en halv sida jag ska läsa här nu. Kommunstyrelsen föreslår att förskolenämnden tilldelas 10 miljoner kronor i temporära medel för 2023 att användas för bl.a. kostnader för tomställda lokaler och evakueringskostnader. Grundskolenämnden tilldelas totalt 50 miljoner kronor i temporära medel för 2023 för att kunna genomföra NR 2172-13-13-14 Nämnden för funktionsstöd bemyndigas att efter eget beslut använda eget kapital om maximalt 35 miljoner kronor. Äldre samt vård och omsorgsnämnden hemställan hanteras genom att nämnden bemyndigas att använda eget kapital om maximalt 20 miljoner kronor. Socialnämnden Centrum, Socialnämnden Hisingen, Socialnämnden Nordost och Socialnämnden Sydväst får i uppdrag att under deltid december månad bevilja tillägg till ekonomiskt bistånd med 1000 kronor per barn till de familjer som beviljats ekonomiskt bistånd under minst två månader under perioden september-december 2023. Socialnämnden Centrum tilldelas 1 480 000 kronor. Socialnämnden Hisingen tilldelas 2 060 000 kronor. Socialnämnden Nordost tilldelas 3 130 000 kronor. Socialnämnden Sydväst tilldelas 1 030 000 kronor för 2023. Socialnämnden Sydväst tilldelas 2 miljoner kronor för 2023 i syfte att stärka arbetet mot hemlöshet i vidder. Göteborg &ampbsp, tilldelas 2 miljoner kronor i extra kommunbidrag för 2023 för att erbjuda ekonomiskt och praktiskt stöd till Stiftelsen Göteborgs maritima centrum. Idrott och förening. Föreningsnämnden ges i uppdrag att utöver ordinarie bidragshantering tilldela ett särskilt föreningsstöd till Rebecka Schlids IK om 4 miljoner kronor. Nämnden beviljas undantag från gällande riktlinjer för att skyndsamt kunna verkställa uppdraget. Idrotts och föreningsnämnden tilldelas 4 miljoner kronor för detta syfte kommunala subventionen av periodbiljetter i kollektivtrafiken för Göteborgs invånare. Resterande centrala medel för allmän reserv och ännu ej avropade medel i kommuncentral avsättning för förstärkt måltids-, kvälls-, helg och lovverksamhet samt positiva avvikelser för pensionskostnader används. för att finansiera åtgärderna i detta yrkande? Ja. Ordet har begärts av Daniel Bernmar och därefter är det Axel Josefson.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och göra några snabba nedstamp i den här kompletteringsbudgeten. Jag är övertygad om att mina eminenta samarbetspartner för de andra rödgröna partierna kommer att lyfta många andra viktiga poänger. Så jag tar några av dem som jag känner lite extra för. Det första jag vill säga och det allra kanske viktigaste är att möjliggöra att fler. fler av välfärdsnämnderna får möjlighet att använda eget kapital för att trygga sin grundverksamhet. Vi gör vårt yttersta för att säkerställa att välfärden står så fri som möjligt från den kostnadskris som vi nu genomlider. Men här finns också några viktiga små spetsiga förslag som visar på de värderingar som styr det rödgröna samarbetet. Och som skiljer ut oss från högern i den här salen. Vi skickar till exempel en julklapp till alla de mest utsatta barnfamiljerna. Vi instruerar våra socialnämnder att se till att säkerställa att det kommer en extra tusenlapp till de barnfamiljer som lever på försörjningsstöd, som har det allra svårast. Vi går också före i det arbetet som vi under flera år, när högern styrde den här kommunen, var tvungna att akutgöra som insats, nämligen den akuta hemlösheten. Vi tillför redan nu resurser för att säkerställa att göra allt vi kan för att ingen ska behöva sova på ett kallt golv eller på en parkbänk under de kalla vintermånaderna. Det var ett bekymmer som ständigt återkom under de senaste åren. Nu måste vi säkerställa att så. att så inte sker under denna vinter och att vi gör vårt yttersta för att se till det. Därför tillför vi 2 miljoner för att tillskapa fler akutplatser för de allra mest utsatta människorna också. Det visar tydligt på vilka värderingar det rödgröna styret har i den här kommunen och varför det är så viktigt att vi nu har ett annat styre. Tack.

Tack för det Daniel. Nästa talare är Axel Josefson och därefter Jonas Attenius (S).

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag yrkar bifall till yrkandet från M, D, L, KD i kommunstyrelsen. Vår linje ligger fast. Vi satsar i den här kompletteringsbudgeten på Äldre och vård och omsorgsnämnden, förskolenämnden, grundskolenämnden och idrott och föreningsnämnden. Det har vi gjort tidigare. De yrkandena har avslagits av vänsterstyret. Nu blir det nästan panikåtgärder från vänstersidan för att faktiskt få ihop sakerna. Den stora skillnaden är att vi vågar prioritera verksamheten. Vi för inte någon symbolpolitik, som jag skulle vilja säga att mycket av det ni föreslår från ert håll. Vi försöker vara restriktiva. Vi vill säkerställa att det går att finansiera...det här utan lånefinansiering, och då väljer vi att prioritera det som vi anser vara viktigast i detta. Så med det yrkar jag bifall till vårt yrkande.

Tack, Axel. Nästa talare är Jonas Attenius (S). Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod.

Tack för det, ordförande och fullmäktigeledamöter. Ja, Sverige är ju i en välfärdskris. Vi har haft uppe det här i debatten innan. Det drabbar även Göteborg. Genom att vända på varje krona och välja bort viktiga saker lyckas vi ändå i mycket högre utsträckning än nästan alla andra kommuner värja oss mot den SD-styrda regeringens nedskärningar. Men vi kan bara konstatera att läget är fortsatt tufft. Göteborgs rödgröna styre sätter välfärden först genom krisen. Vi använder de sista pengar som finns till hands i år för att fylla. skolornas frysar och elevernas skåp med mat och läroböcker, och vi ger tillfälliga medel till förskolan, till äldreomsorgen och stödet för människor med funktionsnedsättning och till dem som behöver vår hjälp allra mest. Göteborg har ett styre som på riktigt sätter välfärden först. Men för att få en acceptabel situation framgent i svensk välfärd måste också. Och så vill också Sverigedemokraterna och regeringen sätta välfärden först. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack Jonas. Nästa talare är Emmyly Bönfors och därefter Alfred Johansson.

Tack ordförande. Jag vill yrka bifall till Centerpartiets yrkande. I delårsrapporten som vi diskuterade nyss så framgår det att det ekonomiska läget är ansträngt. Flera nämnder har svårt att klara ekonomin och prognostiserar ett underskott redan. I vårt budgetförslag från Centerpartiet för år 2023 och 2024 fokuserar vi på kommunens kärnuppdrag. Vi är tydliga med att kommunen inte kan göra allt, utan vi behöver prioritera välfärden. Att jämföra med styrets budget som lovar allt åt väldigt många i alla fall. Det som jag också lyfte tidigare var att bolagen har svårt att dela ut i år. Inför nästa år Jonas Attenius (S) så är det 750 miljoner ni vill ta ut ur bolagen. Så vad ni gör med utdelningen i år det var inte det jag ville ha svar på utan det var ju det här inför nästa år att ni ska ta ut 750. Men med det sagt då. I vårt yrkande så lägger vi fokus på ÄVO som ska få använda sitt eget kapital, alltså äldrevård och omsorgsnämnden. Vi tar också ansvar för Redbergslids framtid eftersom kommunen har underlåtit eller inte hunnit med att bygga Lisebergshallen under flera års tid. Vi vill också att grundskola och förskola ska kunna använda pengar. Slutligen lägger vi också pengar på studieförbunden eftersom de har drabbats av kraftiga nedskärningar från nationellt håll.

Tack Emmyly. Nästa talare är Alfred Johansson (S). Därefter Ann Catrine Fogelgren.

Tack för ordet, kommunfullmäktige och göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Styrelsens förslag till kompletteringsbudget visar att vi sätter välfärden först och att vi fortsätter att skydda göteborgarna från den S-ledda regeringens tvångsnedskärningar. Men jag vill också passa på att betona vikten av de två miljoner som tilldelas till socialnämnden Sydväst. Ingen ska behöva sova utomhus i vinter. Genom ett fantastiskt arbete med civilsamhället klarar Göteborg som samhälle med dessa två miljoner att snabbt utöka antalet platser för att säkerställa att alla göteborgare kan lägga sig i en varm säng om natten när snön faller. Men vi kan också notera att högeroppositionen inte tyckte den här frågan var viktig då de inte har med den här satsningen i sitt förslag. Ni säger ju ofta att ni kan prioritera bättre än styret. Inte minst sa ni det. Här undrar jag uppriktigt hur ni har prioriterat. Är det inte välfärdens kärna att se till att ingen tvingas sova utomhus i vinter? Är det också ett exempel på symbolpolitik?

Tack. Nästa talare Ann Catrine Fogelgren, därefter Jörgen Fogelklou.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Jag vill instämma i det som Axel framförde tidigare om den prioritering av välfärden som vi behöver göra i de här tiderna. Jag yrkar också bifall till yrkandet i kommunstyrelsen från M, D, L och KD. Men jag vill också nämna mer konkret några av de satsningar vi gör. Tidigare talare här nämnde om värderingar. Ja, vi har en del av det här som berör äldres möjlighet att fria, höll jag på att säga. Det kan man ju också göra på ett äldreboende. Men i alla fall välja och den frihet det innebär att i samband med den sista tiden i livet också kunna få ett boende som jag själv väljer. Det framgår tydligt att det är fler som gör detta än vad man hade gjort, de bedömningar som har gjorts. Därför vill vi se till att de äldre som också vill välja ett boende den sista tiden i livet också har möjlighet att göra det. Jag vill också nämna det här med pengarna till grundskolenämnden för att möjliggöra inköp av läromedel i linje med det. Äntligen har de rödgröna vaknat och tillskjuter pengar så att Göteborg kan ta del av regeringens satsning på 685 miljoner till extra läromedel för 2023. Vi kan bara beklaga att uppvaknandet sker i elfte timmen och när terminen snart är slut. Nya böcker skulle vara en självklarhet i början av terminen. Nu blir det ett hastigt inköp som de olika skolorna får göra och fråga. Frågan är om man då träffar rätt och får ändamålsenliga läromedel. Slutligen vill jag också bara kommentera det här om den ökning av personalen som har inträffat under året med 3,2 procent. Igår hade vi personalutskott och det var märkligt att man inte kunde få något svar om vilka kategorier som har anställts. Det sades att det var inom om. omsorg och utbildning, men jag tycker det är märkvärdigt att man inte kan få en exakt statistik på vilka det är som har anställts under den här tiden. För då finns det inte möjlighet till den uppföljning som verkligen skulle behövas i den här tiden, när vi ser en så kraftig ökning av medarbetarna som 1 300. Tack.

Tack Ann Catrine. På detta har Daniel Bernmar (V) begärt replik. Varsågod.

Tack ordförande. Jag tänkte att jag skulle kommentera det här med skolan nu när vi pratar om ekonomi. För det som jag tycker är anmärkningsvärt, det är att en företrädare för ett av regeringspartierna går upp här och pratar om de här 600 miljonerna då, när samma regering drog in 2,5 miljard från skolan. En konsekvens som kostade göteborgarnas skolgång. de som går i skolan idag, över 200 miljoner kronor i minskad personal. Det är inget fel med lite mer än 600 miljoner till läromedel. Men jag tycker inte det ska bekostas med mindre personal i skolan. Det tycker tydligen Liberalerna.

På detta har Axel Josefson begärt replik. Ja, Daniel, kan. Ja, det var en replik på Ann Catrine Fogelgren. Tack, Daniel. Du har helt rätt. Nästa talare är Jörgen Fogelklou. Därefter Sara Carlsson Hägglund (V).

Tack för ordet, fru ordförande. Jag tänkte först bara gå upp och yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen, där vi alltmer faktiskt ger 2,5 miljoner till socialnämnd Sydväst, som ska gå just till hemlösa göteborgare. Vi ger även Göteborg &ampbsp, Co 3 miljoner som ska gå till det maritima centrumet. Så det vill jag yrka på. Sedan Jonas Attenius (S) kom upp här och började prata om den S-ledda regeringen återigen. Då blir jag så här, är du så missnöjd med Har dina partiföreträdare pratat med Sverigedemokraterna på riksdagsnivå och kanske försökt samarbeta där? Har du gjort detsamma som här? För jag har ingen lojalitet mot det här gänget. Jag har inte det. Den dagen jag tar dem i hand eller dig så är det ett handslag. Ni förlorade en omröstning i en av nämnderna häromdagen för att ni inte tog reda på hur jag skulle rösta. Då ajournerade ni mötet och gick ut och kommenterade. Jag kom in sedan och sade att vi går med på det här. Jag hade inte gjort det. Jag pratade med nämndsordförande om det sedan. Du vet att ni hade vunnit det här? Jaha, det ska jag tänka på till nästa gång. Kanske ska jag prata med er också. Det är ganska viktigt. Tack.

Tack Jörgen. På detta har Jonas Attenius (S) begärt replik. Varsågod.

Tack för ordförande. Nej, jag var på jakt efter Jörgen. Jag vet att du inte har något handslag lokalt här med de borgerliga partierna. Men på nationell nivå har du ett handslag, eller hur Jörgen? Visst har du ett handslag nationellt? Och du har påverkan på ditt parti. Och Sverige befinner sig i välfärdskris. Jag har många gånger frågat dig vad gör du åt det? Hur påverkar du ditt parti? Ni leder ju ändå det arbetet. Utan det handslaget på nationell nivå så hade vi inte haft den regeringen. Det kan vi konstatrera. Vad gör du åt det?

Då har Jörgen Fogelklou begärt replik på detta.

Tack för ordförande. Jag sitter inte i riksdagen, jag sitter inte i regeringen, jag sitter i Göteborgs fullmäktige. Här kan jag vara med och ta beslut. Men jag kan försäkra dig, Jonas Attenius (S), att Hade vi inte varit med i det här Tidöavtalet så hade du fått ännu mindre pengar. Det kan jag lova dig. Vi är garanten som får högern att inte dra för långt högerut. Och jag är garanten att du inte ska dra för långt vänsterut. Vi är ett konservativt mittenparti som sätter svenska arbetare först.

Då återgår vi till talarlistan. Det är Sara Carlsson Hägglund (V). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Panikåtgärder, säger Axel. Att använda varje krona, säger jag. Det är det som vi har försökt göra hela vägen sedan vi tog över, att se till att pengarna kommer ut. Vi har räknat upp kostnaderna för förvaltningen nu och säkerställer att de medel som finns kvar bidrar till i första hand välfärden. ”Att vi kan fatta beslut som gör skillnad för våra förvaltningar och för göteborgarna är glädjande. Flera utsatta grupper prioriteras i vår kompletteringsbudget.” ”Jag tänker då framför allt på det utökade föräldrastödet till barnfamiljen och arbetet mot hemlöshet, men även de välfärdsnämnder som får tillskott och som får lov att använda sitt eget kapital.” ”Att grundskolan får möjlighet att göra de inköp som vi under året valde att inte prioritera är också positivt. Anledningen till att vi inte valde att göra det då är ju att det här är pengar som kommer utifrån, de pengar vi hade behövt lägga.” Då handlade det om de pengar som istället kunde gå direkt ut i verksamheten till personal och annat. Tack.

Tack Sara. Nästa talare Martin Wannholt (D). Därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod.

Tack fru ordförande. Jag ska försöka vara föredömligt kort. Jag vill yrka bifall till yrkandet från M, D, L, KD och sedan bara än en gång för tredje eller fjärde gången påminna den här församlingen om att pengar, även om vi pratar om Pratar man några hundra miljoner i en miljardbudget gör det skillnad. Vi ser ju själva här nu hur folk är uppe och pratar om viktiga saker. Man kan tycka att 2 miljoner till en viss sak är jätteviktigt, 50 miljoner i läromedel och så vidare. Allt detta som står i de olika förslagen har man bedömt viktigt. Men bara i skillnaderna i budgetarna för nästa år i budgeten så fanns det ett par hundra miljoner av våra besparingar som ni hade kunnat acceptera. Då hade vi tillsammans haft. Än mer att fördela till skolan och förskolan med mera nästa år. Tack.

Tack Martin. Nästa talare Elisabet Lann. Därefter Marie Brynolfsson (V).

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. Det är onekligen så att vi lever i mycket kärva ekonomiska tider. Inflationen har gjort att det mesta kostar mer och lågkonjunkturen gör hushållskassan mindre likvid. Jag tror att de flesta göteborgare, kanske alla till och med, mot den här bakgrunden har börjat fundera på vilka kostnader man kan dra ner på. Börjat se över streamingtjänster, leta reapriser vid matinköp. laga och lappa lite mer än tidigare, efter bästa förmåga begränsa kostnaderna i hushållsekonomin, eller om ni så vill, i större utsträckning prioritera. Under det gångna året har vi vid upprepade tillfällen påtalat vikten av att prioritera. Vi sade till exempel i våras att skolan behövde mer pengar. Det blev då noll kronor till skolan från styret. I stället valde ni då att skjuta in massor av skattemedel till stadsmiljönämnden. bland annat till ett försenat sommartorg med utomhusbio i regniga augusti på Grönsakstorget. Ni sköt in pengar för förkortad arbetstid och insatser för ökat valdeltagande. Ni lade 20 miljoner kronor på förstärkt måltids-, kvälls-, helg och lovverksamhet. Pengar som inte gått att använda. Och som ni nu då, i mitten på november, istället lägger på skolan. Under det här året har ni istället för att ta ansvar, prioriterat, skyllt på regeringen. Det gångna året är en sorglig uppvisning i att undvika ansvar, en oförmåga att styra och leda en stad i svåra tider och en total oförmåga att prioritera. Med detta vill jag yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD.

Det är tomt på talarlistan. Varsågod.

Tack så mycket. Jag ska verkligen inte förlänga någon debatt. Jag ville bara svara på Ann Catrines fråga angående personalutskottet och ökningen på personalgrupper. Då läser jag innantill i uppföljningsrapporten här då, att nämnderna hade i augusti 39 400 tillsvidareanställda medarbetare. En ökning med 1 200 jämfört med samma period förra året. Yrkesgrupper som har ökat är till exempel lärare, socialsekreterare, barnskötare, stödbiträde, elevassistent, vårdbiträde och handläggare. Några yrkesgrupper som har minskat är undersköterska, förskollärare, stödassistent och måltidspersonal. Så där är svaret på din fråga Ann Catrine. Sedan vill jag bara tillägga en annan sak som kom upp på personalutskottet igår. Det är angående kompetensförsörjningsplanen. Att personalen vill ha kortare arbetstid, det sades också. Tack tack.

Tack Marie. Då är det replik begärd av Ann Catrine Fogelgren.

Ja, jag förlänger gärna debatten lite. Ja, det stämmer Marie så långt att siffrorna angående 1 300 och så vidare. Men på den direkta fråga som jag ställde till de som var från HRV och frågade hur fördelningen var med personalkategorierna på det här, så fick vi ju svaret att man inte hade någon statistik utan att detta var någon ingenting man skulle arbeta med under 2024 och återkomma med. Det var ju bra i och för sig. Men det skulle ju faktiskt vara intressant att veta hur fördelningen är i det läget vi är i just nu. Därav min fråga. Du kanske under dagen har fått det här svaret från HR men jag har inte fått det i alla fall. Tack.

Tack Ann Catrine. Då är talarlistan tom. Under överläggningen yrkar Daniel Barnmar, Jonas Attenius (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Axel Josefson, Ann Catrine Fogelgren, Martin Wannholt (D), Elisabet Lann att fullmäktige beslutar bifalla förslagen från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslagen från S. SD i kommunstyrelsen, Emmyly Bönfors att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från C den 21 november 2023. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Åh, tack. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Axel Josefson med flera? Ja. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag bifallits. Votering begärs och ska verkställas. Voteringen har begärts och ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de tre återstående yrkandena. Antas förslaget från Axel Josefson m.fl. som motförslag? Antas förslaget från Jörgen Fogelklou som motförslag? Ja. Antas förslaget från Emmyly Bönfors som motförslag? Ja. Jag anser att förslaget från Axel Josefson med flera antages som motförslag. Då återstår huvudvoteringen. Det är ja för kommunstyrelsens förslag. Nej för förslaget från Axel Josefson med flera. Då startar jag omröstningen. Voteringen är avslutad. Vi har 40 ja, 29 nej och 12 som avstår. Fullmäktige har alltså med 40 röster mot 29 bifallit kommunstyrelsens förslag. Reservation från Jörgen och SD. Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Reservation från Emmyly också. Någon mer reservation? Bra. Ärende 9. Samlingsärende inom uppföljning oktober 2023. Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser samt några rapporter antecknas. Vidare föreslås att samlingsärende inom uppföljning under oktober 2023, återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser samt några rapporter antecknas. Vidare föreslås att kommunfullmäktiges uppdrag till ett antal nämnder och otillräckliga, AB förklaras fullgjort enligt vad som framgår av handlingen. Slutligen föreslås att rapport om uppföljning av plan för en jämlik stad 2019-2022 samt rapport om uppföljning av Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program 2022-2026 antecknas. Talarlistan är tom. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Tack. Ärende 10. Göteborgs Stads avfallstaxa för 2024. Kommunstyrelsen föreslår att kretslopp och vattennämndens förslag till avfallstaxa för 2024 fastställs och ska gälla från och med 1 januari 2024. Ordet har begärts av Karin Pleijel och därefter Claes Johansson. Varsågod Karin.

Tack så mycket för ordet. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Avfall och avfallstaxa handlar ju mycket om miljö och miljöstyrning. Riksdagen beslutar 2022 om ett nytt ansvar för insamling av förpackningar. Vi har också ett nytt lagkrav när det gäller att man ska sortera ut matavfall. Den nya förpackningsinsamlingen är tanken att det ska finansieras av producenterna. Jag tycker det är väldigt bra steg mot att fler sorterar ut mer. Vi behöver minska det som går till förbränning till exempel. Så fler kommer få en mer fastighetsnära sortering. Det innebär till exempel att småhusägare kommer att kunna sortera i fraktioner i sina egna kärl utan att behöva släpa påsar till återvinningsstationerna. Bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack Karin. Nästa talare är Claes Johansson, M, och därefter Linnea Wikström, S. Varsågod Claes.

Ordförande, fullmäktige. Jag instämmer i att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det är viktiga reformer som vi genomför med fastighetsnära insamling av matavfall och förpackningar. Det är viktigt, tror jag, att vi tillsammans i Göteborg hittar sätt för att göra det lätt att göra rätt, att vi hittar flexibla lösningar. Det är väldigt många olika typer av bostäder. Vi har sopsugar, vi har radhusområden där det är trångt. En stor uppgift tror jag vi som sitter i kretslopp och vattennämnden har att se till att det här implementeras på ett sätt som blir bra både för miljön och för göteborgarna.

Tack Claes. Nästa talare är Linnea Wikström och därefter är talarlistan tom. Varsågod Linnea.

Tack ordförande. Jag ska inte förlänga debatten. Jag ska bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Linnéa. Talarlistan är tom. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Jag var inte beredd på att ni skulle vara så snabba. Tack så mycket. Då går vi över till ärende 11. Göteborgs Stads vatten och avloppstaxa för år 2024. Kommunstyrelsen föreslår att kretslopp och vattennämndens förslag till brukningstaxa för vatten och avlopp fastställs och ska gälla från och med 1 januari 2024. Kretslopp och vattennämndens förslag till anläggningstaxa för vatten och avlopp fastställs och ska gälla från och med 1 januari 2024. Ordet har begärts av Helena Norin och därefter Claes Johansson. Varsågod.

Ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Både vattenförsörjning och avloppshantering står inför en rad utmaningar. Förändrade vattennivåer, kraftiga skyfall och perioder av torka är exempel på hur klimatförändringarna påverkar vattnet. Andra utmaningar handlar om ökade kostnader, underhåll av anläggningar och ledningar och hårdare. Miljökrav. Behoven av att rusta stadens vattenförsörjning och avloppshantering påverkar kostnaderna för staden och därmed taxeavgifterna då vatten och avloppshanteringen i Göteborg till stor del finansieras genom taxeavgifter. Det här står att läsa under Bedömning ur ekologisk dimension i tjänsteutlåtandet. Så vi får. Vi får vänja oss vid en ökande taxa. Vi ska komma ihåg att dricksvatten är en ekosystemtjänst som vi inte kan ta för given. Vatten är vårt viktigaste livsmedel, och det ställs krav på att det ska vara rent så att vi håller oss friska. Vi ser i dag exempel från Kallinge i Blekinge och Uppsala där man har PFAS i väldigt höga halter i vattnet som man sedan gör dricksvatten av. I Kallinge har man stängt vattenverk på grund av det här. Folk blir sjuka och den rening som krävs för det här kostar oerhört stora mängder pengar. Det här är på grund av försvarets användning av brandsläckningsmedel men där man inte kan få betalt från försvaret, utan det är kommunen som får ta de här kostnaderna. Det här var bara ett exempel på en oönskad miljöeffekt som faktiskt skulle kunna påverka VA-taxan om någonting sådant här händer. Det kan även gälla skyfallshantering, där man får in oönskade ämnen i vattenintaget. Men som sagt, bifall till kommunstyrelsen.

Tack Helena. Nästa talare är Claes Johansson och därefter Patrik Höstmad. Varsågod Claes.

Ordförande, fullmäktige. Vi ska vara glada i Göteborg att vi har så väldigt gott om vatten. Vi har en älv som vi tar vår huvudsakliga dricksvatten ifrån och vi använder ungefär 1 % av älven. Så vi är lyckligt lottade i den här staden. Vi har bra och rent dricksvatten och det ska vi förstås fortsätta att ha. De som har läst handlingarna här kan se att vi har en taxebana som är ganska hög. Vi kommer att ha höjda VA-taxor i Göteborg och i resten av landet under lång följd av år framåt och delvis beroende på att vi en gång i tiden finansierade våra VA- anläggningar med skattebidrag som inte finns idag. Utan när de ska ersättas så är det den kommunala budgeten och det är väl en rimlig ordning att vi i kommunen tar kostnaderna för vårt VA-system. Men det finns anledning förstås att se till att den här verksamheten är så effektiv som den kan vara och att vi följer kostnaderna och att vi i denna förvaltning som i alla andra är noga med pengarna. Därför vill jag yrka bifall till vårt tilläggsyrkande i Kommunstyrelsen.

Tack Claes. Nästa talare är Patrik Höstmad och därefter Emmyly Bönfors. Varsågod.

Tack för det. Du sa här Helena att vi får betala vad det kostar och så. Jag tror inte man ska vara så ställd inför fullbordat faktum, utan faktiskt jobba lite aktivt med att försöka få ner kostnadsökningar. Vi talar ju här om 10- procentiga ökningar från år till år. Inte minst nu i det ekonomiska läget att försöka få till en liten minskning på de här ökningarna. Det är därför vi har lagt tilläggsyrkandet att uppmana nämnden att titta på det här, vända och vrida på det. Kan man bygga tillsammans med fjärrvärmen och så? Det är ofta så på min egen gata i stan. Ett år grävde man fjärrvärmen och sedan var den lagad i ett halvt år och sedan grävde man upp den igen och höll på med VA. Att försöka samordna det här och göra det lite effektivare och bättre och fundera på kanske framför allt just nu vilka av investeringarna man tar när vi är i ett kämpigt ekonomiskt läge. Sedan kanske man också behöver fundera på om vi behöver skjuta till skattepengar. Man kan inte ta pengar ur taxikollektivet, men vi har full rätt att skjuta in skattepengar till va-systemen. Vi har ett eftersatt underhåll som vi inte lät skattekollektivet betala tillräckligt för när det underhållet skulle göras. Vi får hantera allt. allting nu. Så egentligen låter vi dagens familjer betala för det vi underlät att göra för 10, 20, 30 år sedan. Så man kan ju fundera på den banan också, men det är väl en annan fråga framöver. Så vi måste försöka jobba här nu för att få ner de här taxehöjningarna. Bifall till tjänsteutlåtande och bifall till tilläggsyrkandena från M, D, L, KD.

Tack Patrik. På detta har Helena Norin begärt replik. Varsågod.

Ja, Patrik. Precis som du själv sa, att det är på grund av tidigare underlåtenhet vad gäller att underhålla vårt VA- system som vi är tvungna att göra de här investeringarna. Så jag tycker att det är en liten brist i argumentationen när det gäller att ni vill skjuta investeringar på framtiden. Vi får ju hoppas att förvaltningen gör allt så effektivt som de kan.

Tack, Helena. På detta har Patrik Höstmad begärt replik.

Det är väl lite två olika tidsperspektiv. Vi har kanske ett år framför oss här till som är lite jobbigt efter den stora inflationsökningen som var innan vi går tillbaka till ett litet normalläge. Då kan man ju ta de investeringarna som inte är så kostnadsdrivande det närmaste året och så skjuter man de som är kostnadsdrivande till 2025-2026. Det kan vara ett sätt att hantera det. Men framför allt handlar det om att göra saker och ting effektivare så att vi inte får de här höga taxehöjningarna. Man ska inte lura och tro att vi kan komma ner till några procents ökning per år eller så. Vi kanske kan gå ifrån 13, åtminstone, till kanske 10 och kanske året därefter. I stället för 10 att det blir 9 procents ökning. Varje krona är ju viktigt för hushållen och framförallt de hushåll som har lite dåligt med pengar.

Tack Patrik. Då återgår vi till talarlistan. Det är Emmyly Bönfors, C, och därefter Linnea Wikström. Varsågod Emmyly.

Tack ordförande. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på tilläggsyrkandet. Med det sagt så delar jag väldigt mycket av det som Patrik Höstmad framför här, nämligen att vi behöver verkligen se till att vi jobbar mer effektivt. Jag tror att den nya organisationen för stadsutveckling kan vara ett sätt, att vi inte dubbeljobbar och gräver upp gas och sen fyller i dem och gräver upp dem igen någon månad senare. Det är väldigt viktigt att vi har koll på det. Samtidigt kan man tänka sig att vi behöver bli fler i VA-kollektivet som betalar VA-taxa. Och att man då ska satsa på att bygga nära VA-nätet så att man inte behöver betala för dyra investeringar i inte så tätbebyggda områden till exempel. För det har visat sig väldigt svårt att prognostisera vad den här höjningen blir från år till annan och också svårt att få ett ordentligt underlag vad man kan förvänta sig framöver. Så därför har det ju varit så att vi har höjt den här taxan de senaste åren. Jag tror det var mellan 7 och 10 % under förra mandatperioden också varje år. Och det är inte hållbart i längden såklart. Så jag delar mycket av det som står här. Men jag tycker det leder lägger i de här nämndernas ordinarie uppdrag att se till att vara effektiva. Så jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack Emmyly. Nästa talare är Linnea Wikström. Därefter Jörgen Knudtzon, KD.

Tack ordförande, åhörare. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till tilläggsyrkandet från M D, L och KD. Vi kan instämma i att vi försöker göra allt vi kan för att vi inte ska höja några taxor, men vi sitter i ett läge som vi tyvärr behöver göra det. Tack.

Tack Linnea. Nästa talare är Jörgen Knudtzon och därefter Emma Altenhammar. Varsågod Jörgen.

Tack ordförande, kommunfullmäktige och eventuella åhörare. Vatten och avloppstaxan ska höjas kraftigt. Den har redan höjts kraftigt i några år. Vi får vänja oss vid att den nog ska fortsätta höjas. Det tror jag är sant. Stadsledningskontoret verkar tänka att det ändå kan finnas några möjliga effektiviseringar. I det läget kommer alltså M, D, L och KD med förslaget att kommunen borde kolla om det går att göra prishöjningarna lite mindre. När göteborgarna alltså har det tufft skulle vi försöka att hjälpa till med några kronor. Det har ju varit ganska mycket prishöjningar, som vi känner. Det tycker jag är ett ganska blygsamt förslag att se om vi kan hjälpa Göteborgarna lite grann. Men vänstersidan säger nej. Och jag förstår, spara är inte en gren för vänstersidan. Men ändå lite konstigt tycker jag. Och därför så yrkar jag bifall till yrkandet som handlar om att försöka spara några kronor till göteborgarna. Det yrkar jag från Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Tack Jörgen. Nästa talare är Emma Altenhammar. Därefter Karin Pleijel. Varsågod.

Tack så mycket för ordet, fru mötesordförande. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på tillägget från M, L, D och KD. I Sverigedemokraternas återremissyrkande från den 25 april 2023 om investeringsnomineringen i vatten och kretsloppsnämnden för 2024-2033, uppmanade vi till en mer försiktig inställning till nya investeringar och mer fokus på upprustning av befintliga anläggningar. En sådan strategi hade kunnat vara mer balanserad och minska risker, stödja stadens utveckling och framför allt vara mer ekonomiskt hållbar för våra invånare. Nu står vi här och ska ta beslut om just VA-taxan och vi är alla överens om att den föreslagna VA-taxan är väldigt betungande för stadens invånare. Vi varnade om detta tidigt och jag vill uttrycka min besvikelse över det sent inkomna tilläggsyrkandet gällande vatten och avloppstaxan. Denna försening begränsar ju därmed avsevärt vår förmåga att kunna påverka taxan inför nästkommande år. Det är kritiskt att vi prioriterar effektiviseringar och kostnadsbesparingar i denna ekonomiskt kärva tid. Vi tar för givet att kretslopps- och vattennämnden arbetar med detta. Detta i en nödvändig situation, i den mån som nomineringarna gör det möjligt. Till kommande år hoppas jag att vi tidigt skapar en enighet för att skapa en mer hållbar taxa för stadens alla invånare.

Tack Emma. Replik har begärts från Emmyly Bönfors, C.

Tack så mycket. Jag skulle bara vilja ställa frågan vilka investeringar det är ni inte vill att Göteborgs Stad ska göra och vilka anläggningar ni tycker att vi istället ska rusta upp?

Tack, replik begärd av Emma Altenhammar, SD.

Tack. Det är en fråga vi aldrig kommer få besvarad i och med att vårt återremissyrkande fick nedslag redan i april. Men hade vi någonstans hittat ett mellanläge tidigt så hade vi kunnat svara på den frågan, givetvis. Men nu står vi här med byxorna nere. Jag hoppas att vi tidigare, när vi avhandlar dessa investeringsnomineringar, faktiskt har detta i åtanke, att det finns någon form av mellanväg också.

Replik begärd av Emmyly Bönfors, C.

Tack för svaret. Men jag uppfattar att du hänvisar till er budget där ni säger att ni inte vill göra vissa investeringar i VA-nätet och att ni istället vill rusta upp befintliga anläggningar. Men hur hänger det ihop? Det är ju i den befintliga anläggningen, Rya till exempel, som vi ska göra investeringar. Så jag bara undrar om du kan vara lite mer konkret när du själv hänvisar till din egen budget och vilka investeringar som ska göras och inte.

Emma Altenhammar begär replik. Varsågod, Emma.

Jag hänvisar snarare till de förslag till återremiss som vi hade i vatten och kretsloppsnämnden för att vi ifrågasatte lite hur just det tjänsteutlåtandet hade fördelat både hur man rustade upp de befintliga anläggningarna och även investeringstakten där. Så vi vill jättegärna se att man hittar ett tredje alternativ för det fanns bara två stycken att välja på. Så gå jättegärna tillbaka i de handlingarna och kolla så förstår du vad jag menar. Tack.

Tack, Emma. Nästa talare är Karin Pleijel och därefter Claes Johansson.

Jag tänkte kommentera Jörgen Knudtzon från KD, som nämnde ordet spara. Med tanke på att vi konsumerar fyra jordklot om alla skulle leva som vi gör i Sverige, så tror jag att ordet spara är det nya svarta. Igår var jag faktiskt på Gry Abb, för det ingår i mitt rotelansvar. och tittade på hur de jobbar med avloppsfrågor. De har verkligen en stor respekt för just kostnader som inte ska drabba kund. Men det är också stora utmaningar när staden växer och vi blir fler människor. EU har också ögonen på detta med avloppsvatten och vad vi släpper ut i havet. Man pratar om läkemedelsrening. Det kommer att bli stora kostnader. är väldigt viktiga att vi tar. Sen har de också en stor kreativitet måste jag säga, för vattnet är ju användbart. Jag vet att den nya batterifabriken ska ju använda tekniskt vatten. En otroligt smart lösning. Idag använder många industrier riktigt friskt dricksvatten till sin kylanläggning. Det här med tekniskt vatten, det är en smart affärsidé helt enkelt som man kan. Sen har vi klimatupphettningen och vi vet att tillskottsvatten alltså som kommer med ökad nederbörd, det belastar VA- systemet och gör att kostnaderna ökar, precis som Helena Norin var inne på tidigare. Så att det är ju mer vi kan fånga upp vatten som kommer i skyfall till exempel på andra sätt så det inte hamnar i avloppssystemet är väldigt viktigt för att hålla nere kostnaderna just. Sen kan jag ju berätta att i Danmark, Mark där man drabbades, Köpenhamn drabbades 2011 av svåra översvämningar och enorma kostnader i samband med det. Och där har man ytterligare en form av VA-taxa för att kunna investera i klimatanpassningsåtgärder som är reglerade. Om man bor i ett hus som riskerar att bli översvämmat så betalar man en högre avgift för att kunna göra de här långsiktiga åtgärderna som vi gör mycket i Göteborg också som handlar om klimatanpassning. parker och kantskydd till exempel. Tack.

Tack Karin. Nästa talare är Claes Johansson och därefter Karin Karlsson.

Ordförande, fullmäktige. Du har väl instämt i en del av det som är sagt här innan, att det händer mycket bra saker ute på GRYAB. Det händer mycket bra saker på kretslopp. Det som man kan se som skulle kunna påverka taxan är sådant som GRYAB gör, där man optimerar. drift och man försöker pumpa lite mindre, man försöker använda lite mindre kemikalier. Den typen av saker kan ju ha taxepåverkan även på kort sikt. Om vi minskar eller flyttar våra investeringar så är det en påverkan som är väldigt låg eftersom det är en lång avskrivningstid på de här investeringarna. Det är ju förvisso en bra åtgärd att vara försiktig med sina investeringar men det är ingenting som ger taxepåverkan på kort sikt. Så det vi kan åstadkomma med den här typen av yrkande som vi har lagt det är ju att diskutera hur vi kan effektivisera det vi gör. Gryab och annan driftsverksamhet är det som är direkt påverkbart. Den diskussion som var i nämnden när det var återremissyrkande handlade om att det fanns en genomgång från förvaltningen med ett alternativ med väsentligen mycket mindre investeringar. Men det fanns också ett antal konsekvenser för göteborgarna som vi även från vår sida inte tyckte var acceptabla. Därför har vi lagt oss på den investeringsnivå som det finns enighet om. Jag yrkar bifall till vårt tilläggsyrkande. Övriga yrkanden till kommunstyrelsen.

Tack Claes. Nästa talare är Karin Karlsson, V. Därefter är talarlistan tom.

Tack ordförande, åhörare och kommunfullmäktige. Jag vill börja med att yrka bifall till yrkar bifall till kommunstyrelsen och avslag till tilläggsyrkandet från M, KD, L och D. Det lät ju nu som att de här effektiviseringarna som efterfrågas till stor del är någonting man jobbar med, att man ser till så att man har bättre processer, att man effektiviserar sina anläggningar och så vidare. Så det låter ju toppen. Då behövs ju inte det här yrkandet. Jag håller med Emmyly om att jag hoppas att en del effektiviseringar också kommer komma med den här nya organisationen. för stadsutveckling och vi har också lagt yrkande i vår budget som togs häromveckan om att exploateringsnämnden ska i samverkan med stadsbyggnadsnämnden utöka dialogen med kretslopp och vattennämnden för att de tidigt ska kunna involveras i stora och för dem relevanta projekt, för att till exempel undvika att man behöver göra om saker för att sedan fixa någonting med VA-anläggningarna. Jag tycker inte heller att vi är i ett läge där det är rimligt att spara på det här. Det nämndes innan att vår sida är dåliga på att spara. Vi behöver satsa på våra VA-anläggningar. Både för att vi har en underhållsskuld och för att vi behöver ha en VA-anläggning som funkar för framtiden. Jag stannar där. Tack så mycket.

Tack så mycket, Karin. Då har vi ett yrkande och tilläggsyrkande. Under överläggningen yrkar Claes Johansson, Patrik Höstmad, Jörgen Knudtzon att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Helena Norin, Emmyly Bönfors bifall till kommunstyrelsens förslag. Förlåt, där är också Linnea Wikström, Emma Altenhammar, Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Då återstår tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås tilläggsyrkandet?Ja. Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. Jag väntade på att ni skulle säga votering, men det gjorde ni inte. Tack.Ibland överraskar ni mig. Tack så mycket. Det är bra. Klockan är mycket och vi har många ärenden kvar. Då går vi över till ärende 12. Taxor för räddningstjänsten Storgöteborg. Kommunstyrelsen föreslår att taxa för tillsyn med stöd av 5 kap 4 § lag om skydd mot olyckor, taxa för tillsyn med stöd av 27 § lag om brandfarlig explosiv vara, taxa för tillståndsprövning, stöd av 27 paragrafen lag om brandfarlig och explosiv vara antas. Vidare föreslås att taxibestämmelser antas. Taxorna enligt beslutspunkt 1 till 3 samt taxibestämmelserna enligt beslutspunkt 4 gäller från och med 1 januari 2024 till och med den 31 december 2028, med den justering som sker enligt beslutspunkt 6. För varje år. För varje avgiftsår ska Räddningstjänstförbundet Storgöteborg justera taxorna enligt beslutspunkt 1-3, enligt Sveriges kommuner och regioners prisindex för kommunal verksamhet. Vid justeringen tillämpas det PKV som SKR årligen publicerar i februari, i samband med cirkulär som omfattar budgetförutsättningar och skatteprognos. Taxan beräknas enligt PKV för två år före det år som skattebeloppet ska gälla. Justeringen görs med PKV enligt det cirkulär som publiceras året före det år taxibeloppet ska gälla. Ordet har begärts av Kalle Bäck, KD, och därefter Helena Norin, MP. Varsågod Kalle.

Tack ordförande. Jag tänker hålla det väldigt kort och bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Då är nästa talare Helena Norin och därefter är talarlistan tom. Även jag tänker yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Då är talarlistan tom. Bifall till kommunstyrelsens förslag. för förtroendevalda för år 2024. Då går vi över till ärende 13. Arvodesberedningens förslag är att skjuta upp uppräkning av arvoden för förtroendevalda för år 2024. Kommunstyrelsen föreslår att uppräkningen av arvoden för förtroendevalda samt styrelsearvoden i kommunens bolag för år 2024 skjuts upp till dess det finns ett rättvisande procenttal gällande den genomsnittliga löneutvecklingen i kommunen för 2024. Ordet har begärts av Allan Stutzinsky (L) och därefter Hans Arby, (C). Varsågod, Allan.

Tack. Politik är viktigt, men det är också svårt. Politik handlar alltid om målkonflikter och prioriteringar. Alldeles oavsett hur de avvägningarna görs så är det alltid någon eller några som blir missnöjda. Idag finns det större möjligheter än tidigare att lufta det missnöjet på olika sätt. Det har vi också sett. Det är klart att politiker. ska stå till svars för sina beslut och svara på frågor. Men de missnöjesyttringar som vi idag ser är extremt högljudda, ofta hätska, onyanserade och hatfyllda. Det är klart att det då är påfrestande att ta det ansvaret och vara politiker. Det är ett svårt och utsatt uppdrag att vara politiker i främsta ledet. Och partierna har svårt att rekrytera. Det är inte konstigt. Det krävs mod eller dumdristighet att ta på sig ett sådant uppdrag. Det är lätt att använda arvoden som ett populistiskt vapen för att vinna opinion. Men för att man ska slippa den typen av populism så behövs det en överenskommelse. Mellan alla partier blocköverskridande, en överenskommelse som man håller. Det förslag som nu finns sprider signalen att politiker är onödiga, att politiker är en byråkratisk belastning och att arvoden till politiker är slöseri med skattemedel. Det här är ett förslag som spär på politikerförakt och undergräver. demokratin som vi tidigare har pratat om. Jag yrkar bifall till förslaget från M, KD, L och D.

Tack Allan. Nästa talare Hans Arby. Därefter Rickard Eriksson.

Tack ordförande, övriga ledamöter. Det här ärendet handlar om att vi ska skjuta upp uppräkningen eftersom avtalen inte är klara. Det är mer ett formaliabeslut. Intills vi har genomsnittliga löneutvecklingen. Så det är det vi ska besluta om här och nu. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Sen utgår jag från att kommunalråden oavsett inte gör en massa onödiga utlandsresor. Tack.

Tack Hans. Nästa talare är Rickard Eriksson och därefter Jörgen Fogelklou.

Tack för det, ordförande, ledamöter och göteborgare. Ja, man får väl förutsätta att våra förtroendevalda inte gör några onödiga utlandsresor. Men det här handlar inte om det. Det här handlar om att man ska försöka toppstyra någonting som vi alla är överens om, det vill säga att de som ska besluta om saker och ting här är Arvodesberedningen. Man säger att det ska skjutas upp, men vi säger också i vårt yrkande att man också. också ska skicka tillbaka det här till allvarsberedningen och se hur man ska göra framöver. Att ha den här diskussionen varje år, det verkar ju som att det är det vi ska ha, för samma diskussion var ju förra året. Frågan är om vi ska ha samma diskussion nästa år och åren därefter. Varför ska inte politiker kunna höja sina löner lika mycket som alla som arbetar? Varför ska inte fritidspolitiker kunna få ersättning? Eftersom den ersättningen utgår från helt desablerade politiker. Varför ska man då inte följa löneutvecklingen i samhället i stort som politiker? Det ger ju märkliga signaler. Ska vi som politiker gå in och styra andra områden och inte beakta de överenskommelser som vi faktiskt har fattat? Arvodesberedningen. Och om vi då går in på utlandsresorna så handlar ju det om att det här är ju populism i sin allra bästa form att försöka frysa indexuppräkningen. Det ger inga pengar. Men för att föreslå att man i alla fall ska spara de pengar som man kanske sparar på det här, eller som man sparar på det här, så kan man ju stoppa utlandsresorna. Tack.

Tack, Rikard. Nästa talare är Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack, fru ordförande. Nu har faktiskt en del vettigt sagts här av föregående talare och talaren där inne. Jag kan tycka att det är ganska olustigt att stå och prata om våra arvoden här. Just därför har vi en ganska bra praxis som har funkat väldigt länge. Vi har en arvodesberedning som faktiskt debatterar detta, diskuterar detta och lägger fram förslag. Det finns många som naturligtvis tycker att jag tjänar alldeles för mycket. Det finns en. De som tycker att det borde vara mer kanske inte är riktigt kloka i huvudet, men det är en annan sak. Jag vill inte stå här och debattera våra arvoden. Personligen tycker jag att fritidspolitiker borde ha mer. De borde ha betydligt mer än vad de har i dag. De som sitter ideellt och läser igenom handlingar, 500-sidiga handlingar som får ett mötesarvode, borde naturligtvis ha mer. Men det är ingenting som jag ska stå här och debattera. Vi har en ordning. Det är arvodesberedningen och det vi säger i vårt yrkande. Vi kommer rösta på vårt förslag, sedan lägger vi ner våra röster. Det betyder att vi idag sänker våra arvoden. Men det är inte jag som ska besluta det. Det ska arvodesberedningen göra, inte andra politiker. De är ju politiker i och för sig. Tack.

Tack Jörgen. Nästa talare är Daniel Bernmar (V). Därefter Staffan Lindström. Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Vi får nog börja lite med att hyfsa vad vi pratar om här. Beslutet vi ska fatta idag är ju att skjuta upp indexeringen därför att det inte finns ett underlag för det just nu. Det är ju beslutet vi fattar här idag. Inte det beslutet som vi i framtiden tänker stå för. Nämligen att stoppa uppräkningen. Men det kommer vi återkomma till vid en senare debatt. Så jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga. Sen vill jag konstatera att i de yrkanden som ligger på det här ärendet står det en massa saker. Nästan alla de sakerna är fel i sak. Det står bland annat att vi sedan 2002 ska ha varit överens om någon slags praxis. Det har vi aldrig varit. Det finns en idé om att vi inte debatterar de beslut vi fattar här. Det har vi gjort jätteofta. Inklusive arvodesbeslut. Det är i den här kammaren vi fattar beslut om våra egna arvoden. Det har vi alltid gjort och det kommer vi alltid att göra. Det är så lagstiftningen fungerar. Idéerna om att någonting sker någon annanstans, det är helt enkelt inte sant. Det sker i den här salen. Men det här beslutet är ett formaliabeslut om att skjuta beslutet, precis som vi gjorde förra året. Det ska vi naturligtvis fatta och så får vi ha en debatt sen om vad vi tycker om arvodena. Det råder väl ingen hemlighet att vi vill prioritera välfärden. I många av de här debatterna vi har haft tidigare idag så har jag hört om och om igen, även från högersidan, att det är välfärden som ska prioriteras. Då säger Allan bara att det är svårt att prioritera och argumenterar för att man ska höja heltidsarvoderares arvoden. Ja, det är svårt att prioritera, Allan. Men då ska väljarna förstå, apropå värderingar, att vi prioriterar välfärden när högern prioriterar arvoden till sig själva.

Tack, Daniel. På detta har Allan Stutzinsky begärt replik. Varsågod.

Ja, Daniel Bernmar (V) säger ungefär det som Styre skrev i en debattartikel vid den här tiden förra året när motsvarande beslut fattades, nämligen att bara vi bromsar politikerarvodena, då räddar vi vård, skola och omsorg. Populism.

På detta har Daniel Bernmar (V) begärt replik. Varsågod, Daniel.

Tack, ordförande. Jag vill bara för lyssnarna konstatera att ingen har någonsin sagt det Allan påstår. Han har fel.

Tack Daniel. Nästa talare är Staffan Lindström. Därefter Allan Stutzinsky. Bra.

Varsågod. Jag tror att jag skulle behöva gå upp här och yrka bifall till kommunstyrelsens förslag, så jag gör det. Det är väldigt stora växlar som dras här på ett beslut om att vi ska skjuta på en indexering av det här. Det är ju väldigt dåligt att lönerna har blivit sena. Det är många som har haft det tufft i år och därför hade man önskat en lite snabbare hantering av lönerna naturligtvis från fackligt håll som jag kommer ifrån. Men det har ju ingenting med något annat att göra det här beslutet. Så vi sätter lite. När vi får de här procenten så får vi också någonting att fatta beslut om och då kommer vi också prata om de andra arvodena. Men det. Det finns ju saker som symboler betyder någonting Richard. En symbol är ju någonting som visar vilken vilja som vi har. Så att vår vilja att frysa heltidsarvodena som står i budgeten. Den är ju inte konstig egentligen. Men det har ingenting med det här beslutet att göra. Men det är inte konstigt för att vi vill visa de som har det jäkligt tufft att vi kan faktiskt vara med och dela den bördan. De som är heltidspolitiker, vi som är fritidspolitiker. politiker kommer ju att få en uppräkning. Däremot så. Jag kan nöja mig där faktiskt, för det blir bara konstigt om vi ska hålla på och bonka på varandra i den här diskussionen. Vi kan försöka avsluta den debatten. Tack så mycket.

Tack Staffan. Då är replik begärd av Rickard Eriksson. Varsågod.

Tack för det. Ja, man kan ju ha mycket synpunkter på symbolpolitik. Men man kan också tänka varför ska man då inte stoppa de här utlandsresorna? Varför vill Miljöpartiet fortsätta flyga utomlands? Det tycker jag är en annan sak som man kanske ska lyfta då. Varför säger man nej till det tilläggsyrkande som vi faktiskt har lagt? Tack.

Tack Rikard. Nästa talare är Jörgen Fogelklou. Kan du vara snäll Jörgen och förtydliga vad du yrkade innan? Vi hörde lite dåligt där.

Varsågod. Tack för ordet. Jag yrkade på Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Men det jag gick upp här för att säga är att jag också stöder ett av tilläggen från M, L och KD och det är den just om utlandsresorna. Den stöder vi helhjärtat. Tack.

Tack Jörgen. Då är talarlistan tom och vi har tre yrkanden och tilläggsyrkande. Under överläggningen yrkar Hans Arby (C), Daniel Bernmar (V), Staffan Lindström (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från SD och tilläggsyrkandet från M D, L och KD i kommunstyrelsen. Alla Stutzinsky yrkar att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet. yrkandet från M D, L, KD och tilläggsyrkandet från M D, L, KD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkanden från Allan Stutzinsky och Jörgen Fogelklou. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Allan Stutzinsky och Jörgen Fogelklou? Självklart skulle det vara i två omgångar. Jag tar om det. Bifalles yrkandet Då ser det ut som att alla är inne. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Allan Stutzinsky som motförslag? Antas förslaget från Jörgen Fogelklou som motförslag? Ja. Jag finner att förslaget från Jörgen Fogelklou antagits som motförslag. Votering har begärts. Då börjar vi med det. Då är ja för förslaget från Alla Stutzinsky. Ja för förslaget från Jörgen Fogelklou och nej för förslaget från Allan Stutzinsky. Då finner jag att förslaget från Allan har vunnit som motförslag med 29 röster. Jörgen har 9 och 43 som inte röstade. Då återstår huvudvoteringen. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Allan.Varsågod att rösta. Fullmäktige har med 43 röster för ja och 29 röster för Allan Stutzinsky förslag och 9 stycken har avstått. Alltså har bifallits kommunstyrelsens förslag. Då har vi tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Ja. Jag anser att tilläggsyrkandet från M, D, L och KD har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Det är ja för tilläggsyrkande för M, D, L och KD och nej för att avslå det. Bara vi alla är överens om. Vi tar ja för avslag, så är alla nöjda, här på andra sidan. Och nej för bifall. Vi gör som vi sa från början. Vi tar ja för bifall till tilläggsyrkandet och nej för att avslå tilläggsyrkandet. Har alla uppfattat det? Tack. Då startar jag voteringen. Så voteringen är avslutad och det är 38 ja till bifall och 43 nej för avslag. Så omröstningen är avslutad. Fullmäktige har alltså med. Fullmäktige har avslagit med 43 röster mot 38. Tack. Då går vi in på ärende 14. Utbetalning av kommunalt partistöd för år 2024. Kommunstyrelsen föreslår att partistöd för år 2024 utbetalas till de fullmäktigerepresenterade partierna enligt de villkor och bestämmelser som framgår av Göteborgs Stads regler för kommunalt partistöd. Jag finner att talarlistan är tom. Kan vi bifalla kommunstyrelsens förslag? Tack. revidering av och beslut om förfrågningsunderlag enligt LOV inom daglig verksamhet. Då är vi inne på ärende 15. Hemställan från nämnden för funktionsstöd gällande ansvar för revidering av och beslut om förfrågningsunderlag enligt LOV inom daglig verksamhet. Kommunstyrelsen föreslår att ansvar för revidering och beslut av förfrågningsunderlag enligt lag om valfrihetssystem, LOV, inom daglig verksamhet överlämnas från kommunfullmäktige till nämnden för funktionsstöd. Ordet har begärts av Johanna Holmdahl och därefter Håkan Hallengren. Varsågod.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Att låta nämnden för funktionsstöd få överta ansvaret för kommande revideringar och beslut gällande det förfrågningsunderlag som används för daglig verksamhet enligt LOV, anser vi är ett led i att beslut tas på rättsnivå och också där kunskapen om kraven på verksamheterna är som störst. KD yrkar därför bifall till KS förslag. Tack.

Tack Johanna. Nästa talare är Håkan Hallengren (S). Och därefter Eva Ternegren (MP)

Tack för ordet. Ordförande, fullmäktige. Johanna sa det så bra, så jag vill bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Håkan. Nästa talare är Eva Ternegren. Därefter Maria Wåhlin, V. Varsågod.

Ordförande, ledamöter och övriga som lyssnar. Jag ska inte heller bli långvarig. Inrättande av LOV-systemet är självklart ett beslut för fullmäktige. Men det här som vi har på bordet nu, att utforma och revidera och ha mandat att fatta beslut om förfrågningsunderlagen, känns ju helt logiskt. Det är de som har expertisen, det är de som följer upp och har tillsyn och följer de här ärendena. Så bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Eva. Nästa talare är Maria Wåhlin. Därefter är talarlistan tom.

Ordförande, ledamöter och åhörare. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och tycker det är klokt att det flyttas tillbaka, eller att det avgörs, att Nämnden för funktionsstöd hanterar LOV-ansökningarna och villkoren för det.Tack.

Tack Maria. Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut så bifalles kommunstyrelsens förslag. Ja. rörande Bollebygds kommuns framtida hantering av avloppsvatten. Ärende 16 går över till avsiktsförklaring mellan delägare i GRYAAB AB avseende utredning rörande Bollebygds kommuns framtida hantering av avloppsvatten. Där kommunstyrelsen föreslår att avsiktsförklaringen mellan delägarna i GRYAAB AB avseende utredningen rörande Bollebygds kommuns framtida hantering av avloppsvatten godkänns. Här har ord begärts av Andreas Sjöö (S). Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige. Det är alltså Bollebygds kommun som efter att järnvägsutbyggnaden inte blev som de hade önskat sig och behöver se över sitt engagemang i bolaget. Då följde på min lott att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Talarlistan är tom. Kan man säga att övningen är avslutad? Finns bara ett förslag till beslut? Bifall till kommunstyrelsens förslag? Svar ja. ägardirektiv för dotterbolag Ärende 17. Hemställan från Förvaltnings AB Framtiden om reviderade ägardirektiv för dotterbolag. Kommunstyrelsen föreslår att Förvaltnings AB Framtidens förslag till reviderade ägardirektiv för dotterbolagen fastställs. Här har ordet först begärts av Daniel Bernmar (V) , därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Då kommer det viktiga formaliärendet som säkerställer att de klåfingriga ägardirektivsändringar som gjordes under förra mandatperioden nu försvinner. Skam den som ger sig, för här kommer ju högerns Kartago. Ja, ni vet. Senato Kato och hans för övrigt anser jag att Kartago bör förstöras. Det är så den här debatten kommer att arta sig. Inte bara denna gången, utan nästa gång och nästa gång och nästa gång. För det här ärendet kommer återkomma i många former och har redan återkommit i många former. När högern fortsätter driva sitt djupt impopulära förslag om att ombilda göteborgarnas hyresrätter. Men en liten, en liten sträcka har de kommit. Därför att jag noterar att de har backat. De har backat halvvägs. Så fortsätter vi den här debatten resten av den här mandatperioden så kanske de har backat hela vägen tillbaka in i skjulet. Därför att i stället för att föreslå de tokombildningar som man har försökt driva igenom, där stora delar av centrala stan skulle ombildas, så har man nu anpassat sitt förslag så att det bara gäller vissa områden. De politiskt eftersatta områdena, de områden där samma styre och vi har varit. eniga i att våra gemensamma tillgångar och våra gemensamma bolag ska göra en stor insats socialt för en bättre boendemiljö. Det är nu de områdena där vi har en enighet i den här församlingen om att allmännyttans bostadsbolag har ett stort och viktigt värde i sitt framtida arbete. Nu är det där man vill gå vidare med ombildningar. anmärkningsvärt i sig. Men det är åtminstone att backa halvvägs. Så låt oss ha denna debatt om Kartago om och om igen. Så ska vi se om de inte backar hela vägen tillbaka till Rom. Och med det så vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack. Då var nästa talare Martin Wannholt (D), därefter Axel Josefson, (M). Varsågod Martin.

Tack. Jag börjar med att yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD i Kommunstyrelsen. Det pratas om att backa här. Nu är det på det sättet att om man inte får igenom ett förslag, hur viktigt man än tycker det är, så tittar man och lyssnar och ser vad vi kan komma överens om. Socialdemokraterna, Moderaterna har historiskt, och även i början av förra mandatperioden, förstått att vanliga löntagare ute i våra utsatta områden inte har möjlighet att gå in på ordinarie bostadsmarknad, för de har inte de resurserna. Vill man ha ett eget ägt boende får man flytta ganska många kommuner bort för att komma ned i motsvarande belopp. Där har vi varit överens. Miljöpartiet var med förra mandatperioden och ombildade i Tynnered. Det var jättelyckat. Det finns fler som står på kö och vill. Det som förstörde debatten i detta forum var att vissa av oss tycker att det är en demokratisk frihet på flera områden. Det har vi lagt bort nu för att få en bred enighet i det som väldigt många förstår här inne. Vi kommer inte att bygga en massa nya småhus och bostadsrätter i våra utsatta områden den här mandatperioden. Även om vi hade fått till några är det en väldigt långsam omvandling om vi vill återskapa social trygghet och framtidstro. Det är sorgligt att se hur både Miljöpartiet och Socialdemokraterna viker ner sig för den demagog vi alldeles nyss lyssnade för sjuttioelfte gången på i de här frågorna, som är så oerhört viktiga om vi vill öka tryggheten och den sociala tryggheten i utsatta områden, där vi har 80-90. Vi har människor, som jag sade, vanliga löntagare och pensionärer, som vill ta hand om sina bostäder och få ett ägande utan att behöva flytta fyra kommuner bort. Då får vi social stabilitet. Det är oerhört viktigt att vi kan trycka bort extrema partier i vissa frågor och inte sitta och hålla på med Kartago och andra utspel i så viktiga frågor. Det kommer att bli fyra år av totalstopp den här mandatperioden på grund av ett extremt parti att inte få till några fler människor som själva vill och ber oss om tillåtelse bland hyresgästerna, alltså en stor majoritet, att få ombilda. Det är så tragiskt att ett extremistparti i den här frågan och en del andra frågor ska få bestämma. Så mycket politiskt inflytande i detta forum. Tack.

Då går vi vidare till Axel Josefson, nej först en replik från Daniel Bernmar. Varsågod

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja. Extremister, Martin. Det verkar ha funnits gott om i ditt parti också. Man kan väl bara sammanfatta det som att det har funnits en stor majoritet i många styrelser under fyra år att göra precis det du ber om. Och av alla de andra partierna, om det nu är Vänsterpartiet eller Extremistpartiet. Vi kan konstatera att det ändå inte har gått att genomdriva. En enda ombildning. Det har inte att göra med vad Vänsterpartiet tycker utan att det finns en majoritet som tycker att det är olämpligt att genomföra de här ombildningarna. Att göteborgarna ska kunna finnas hyresrätter så att alla människor har möjlighet att bo och leva i den här staden. Tack.

Tack. Då var det kontrareplik. Martin Wannholt (D). Varsågod.

Ja, hade du dessutom bara varit extremister i den här frågan i detta forum. Det har ju dykt upp en del andra mer allvarliga. Nu är det så att förra mandatperioden genomfördes ju en ombildning i Tynnered. Det var till och med en socialdemokrat i bostadsbolagets styrelse, förutom Miljöpartiets, som sa ja till det. Den blev jättelyckad. Det är helt fantastiskt. Och du bara sitter här och säger nej. Efter er uppgörelse förra året har jag pratat med en del miljöpartister. De beklagar ju det, att Vänstern har lagt dödens hand i fyra år på det här. Ni är extremister. Ni är emot löntagarnas och hyresgästernas vilja. Och du kommer inte att ha bidragit någonting i någon på ett utsatt område med att öka den sociala tryggheten i bostadsområdena på grund av att du är extremist i den här frågan. Tack.

Ordförande, fullmäktige, göteborgare. Kära göteborgare. Det är så här det blir när man inte klarar av att ta debatten. Jag tror att alla här inne ser och hör när Martin Wannholt (D) inte klarar av att ta den verkliga debatten om vad göteborgarna vill och vad som är bäst för göteborgarna. Då hemfaller han till dålig ton och riktigt meningslöst, liksom meningslösa okvädinsord. Men göteborgarna har synat Martin Wannholt (D) och hans parti. Det är därför de kollapsade i valet och det är därför Vänsterpartiet är tre gånger större än Demokraterna. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd. Martin Wannholt (D), varsågod.

Ja, det var ju en fin uppläxning i härskarteknik som vi är ganska vana vid från Daniel Bernmar (V). Göteborgarna inte vill. Har du inte? De har ju till och med varit ute i GP och sökt kontakt med politikerna ute i Tynnered. Alla de som vill ombilda. Är de inte göteborgare, vanliga löntagare i Tynnered? Är det du som är göteborgarna? Man kan ju tro det. Tack.

Nu är det replik. Daniel, varsågod.

Tack ordförande. Det är ju talande att mannen som i den här debatten valde att använda olika typer av okvädningsord. Har mage att stå och anklaga mig, som förde ett helt rimligt resonemang om att jag använder härskartekniker. Men det är så här det går till i demokraternas debatteknik. Men jag, jag väljer en högre väg.

Kontraraplik.

Jag skulle rekommendera Daniel Bernmar (V) att i efterhand gå in och titta på den här debatten och ta dig en funderare på vad du står och säger.

Då var replikskiftet avklarat. Vi går vidare. Då är det Axel Josefson , därefter Mats Arnsmar. Varsågod Axel.

Tack, fru ordförande, göteborgare, fullmäktige. Precis som Martin har sagt har vi jobbat med detta. Vi tycker det är en väldigt viktig fråga, framför allt i de särskilt utsatta områdena. Vi har väl också en förhoppning att det faktiskt ska kunna finnas en majoritet för detta. Det är väl egentligen två frågor här som är de springande. Det ena är om man tror på blandade boendeformer, det vill säga att vi ska ha både hyresrätter, bostadsrätter och småhus i ett område. Om vi anser att det är viktigt, att det är någonting som skapar trygghet, så ska vi faktiskt jobba för det. Jag tror att det finns en majoritet i den här församlingen som faktiskt anser det. Det har också visat sig i de analyser och utredningar som har gjorts i de områdena som vi nu pekar ut, att här är en kraftig dominans på hyresrätter, över 90 %. Det är ett bekymmer att den dominansen är så stor och att vi behöver få till ett mer blandat boende. Där har vi, precis som Daniel sade, varit överens om att vi ska göra det. Vi ska bygga nytt. Vi ska bygga bostadsrätter och vi ska bygga småhus. Men med den takt vi har nu kommer det här ta alldeles för lång tid. Vi behöver Accelerera detta, för det är helt oacceptabelt att människor ska behöva bo i de här miljöerna över så lång tid som det faktiskt skulle kräva. Så blandade boendeformer är den ena konfliktfrågan. Den andra konfliktfrågan handlar om rätten att kunna äga sitt boende. Är det bra eller dåligt? Vi kan ta Tynnered som exempel, där vi faktiskt fick ett ägande av boendet. ökar också ansvarstagandet och engagemanget i området. Att ha ett eget ägande, det är positivt för utvecklingen. Det som också är positivt när vi pratar om ombildningar från hyresrätter, det är ju att vi också ger möjligheter till de människor här i Göteborg som inte har så mycket pengar att faktiskt komma in på den här boendemarknaden. Har du inga pengar så kan du knappt köpa en bostad idag. Ombildningar är det. absolut bästa sättet för låg och medelinkomsttagare att faktiskt få möjligheten att kunna äga sitt boende. Jag vet, vi har pratat mycket om jämlikhet här tidigare, att det här är en jämlikhetsfråga och lite förvånande faktiskt att inte vänstersidan bejakar detta. Att det finns faktiskt en stor vinst att hämta hem här för de människor som så önskar. Fördelen då också blir ju att omflyttningarna i Göteborg minskar, dvs. Man väljer att bo kvar i sitt område om man nu också vill äga sitt boende. Utifrån de två perspektiven tycker jag att vi ska yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD. Tack.

Tack. Då var nästa talare Mats Arnsmar, (S), därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Mats.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag ska börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det här ärendet kan ju ses som ett ganska formalia ärende egentligen. Men det är ju viktigt för styrelserna som sitter i dotterbolagen att i det KF:s budget som gäller, eller är det det här beslutet som gäller? Vi hade ju en budgetdebatt och det är risk att detta blir också en förlängning på den. Men det är viktigt för våra styrelsekompisar som sitter i dotterbolagen att de får ett klart besked. Vad är det som gäller? Vad är det vi ska rätta oss efter? Så det är ett viktigt beslut ändå, även om jag anser att det är mer ett formaliärende. Vi har inte pratat så mycket om det här som Riksbanken har varit ute vid. Flera kanske är glada för att man inte höjde räntan idag. Men det finns ju ändå ett hot framöver att höja räntan. Riksbanken har ju tidigare varit ute med skuldsättningsgraden som finns i Sverige. Där Sverige verkligen sticker ut. Där vi inte kommer riktigt så bra ut i den här lågkonjunkturen. Egentligen lite knepiga. Om man tittar på andra länder har man mycket längre tider och vi har korta lån. En del har till och med allt icke bundet. Där sticker vi verkligen ut. Det är nåt vi får diskutera framöver, men det är inget vi diskuterar jätteofta. Det här är en viktig fråga. Vän av ordning kanske säger att man har nåt att realisera. Man har ju en bostad som man kan sälja om man hamnar i trångmål. Och det förutsätter ju också att man kan sälja den där varan man har. Och då kanske bostaden inte är den bästa. Men med detta så vill jag bifalla Kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack. På det anförandet har Axel Josefson begärt replik. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Nej, men du har ju rätt i det Mats. Vi lever i en osäker tid nu. Räntorna har ökat. Det har varit dyrt. Men det är också dyrt att hyra sin bostad. Tittar vi nu på de hyreshöjningar som föreslås här från fastighetsägarna upp mot 10 procent. Det är klart att hela den här inflationen kommer ju även att drabba hyrestagarna. Det som är skillnaden, det är ju att det ägda boendet har ju över tid visat sig vara det mest fördelaktigaste. Det mest ekonomiskt fördelaktigaste. Så att även om det är en tuff tid nu och Över tid så är det ägda boendet det mest ekonomiskt fördelaktiga. Tack.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Då är det Elisabet Lann (KD). Därefter Ann Catrine Fogelgren, (L). Varsågod Elisabet.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. Ordet halmdocka är faktiskt ganska nytt i det svenska språket. Det var först i början av 2000-talet som ordet började användas som begrepp. De flesta är vid det här laget bekanta med innebörden. Ett retoriskt grepp som går ut på att skapa en nidbild av motståndarens åsikter och sedan med emfas argumentera mot denna påhittade åsikt och därmed undvika kärnfrågan. När det kommer till ombildningar i Göteborg är det just en halmdocka som vänstersidan har byggt upp och sprider bland göteborgare och gjorde så väldigt aktivt under valrörelsen. Högern vill sälja ut era bostäder och så vidare. Det är klart att det skapar oro och rädsla över att förlora sitt hem. Det låter inte så tryggt att någon skulle vilja sälja ut en. Ohederligt eller bara en oförmåga att faktiskt lyssna på vad vi säger kan man fråga sig. I det här yrkandet så framgår det tydligt vilken typ av bestånd vi pratar om. Vi vill ge framtiden och dess dotterbolag i uppdrag att möjliggöra om hyresgästerna så vill efter en demokratisk omröstning att ombilda sina hyresrätter till bostadsrätter i utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden. No more, no less. Vi pratar om områden där hyresrätten dominerar med cirka 90 procent och där forskning och evidens visar på att blandade upplåtelseformer är något bra för att bryta segregation. Och varför vill inte ni göra det längre, ni som har velat göra detta tidigare? För fem år sedan, Johannes Hulter, när du deltog i Hyresgästföreningens bostadspolitiska debatt, så uttryckte du ju faktiskt att man måste. Måste kunna sälja delar av allmännyttan för att uppnå mål som att få blandade stadsdelar. Varför har du ändrat dig? Det är ju inte så att vi har brutit segregationen. Varför är det inte längre önskvärt med olika upplåtelseformer i utsatta stadsdelar? Aldrig har väl uttrycket att backa in i framtiden passat bättre? Ni vill uppenbarligen inte ta debatten när det gäller den frågan. I en politisk kammare som den här kan man ju. Då kan man stå och orda om Kartago och annat. Men det här är någonting som får verkliga konsekvenser för människor som bor i utsatta områden, i segregerade områden. Människor som vill bo kvar, ta ansvar för sitt boende och sitt bostadsområde, och som nu förvägras det. Bifall till yrkandet från M, D, L och KD.

Tack. Då var nästa talare Ann Catrine Fogelgren. Därefter är Johannes Hulter. Varsågod Ann Catrine.

Tack så mycket, ordförande, ledamöter och åhörare. Ja, det är beklagligt att vi nu tar steget att stoppa de boendes önskemål om att få köpa sin bostad inom allmännyttan. En av de viktigaste frågorna och faktorerna för vår stad är att minska segregationen och minska utsattheten i våra utvecklingsområden. Detta är faktiskt något som de flesta av oss är överens om. Jag tror också att de flesta av oss är överens om att det är bråttom att få bort områden från listan gällande utsatta eller särskilt utsatta områden. Vi är även överens om blandade upplåtelseformer. Det är en av flera åtgärder som behövs. Vi ser också att andelen egenägt boende i flera av de här områdena har minskat och inte ökat under den senaste tiden. Vi vet att byggandet har bromsat in och målen av nyproduktionen kommer inte att nås i nuvarande ekonomiska situation. Att då inte låta förslagsvis 1 % omvandlas till äganderätter, vilket är 750 lägenheter av 75 000, skulle näppeligen innebära en utförsäljning av beståndet. Det har gjorts, som tidigare talare varit inne på, ombildningar i andra områden, såsom Lövgärdet, Tynnered, och detta med mycket gott resultat. Även om ränteläget är högt, men med dagens räntebesked verkar toppen vara nådd, tror jag det finns ett intresse att köpa till ett överkomligt pris. Det är alltid ett risktagande att göra en affär, men det ger också möjlighet för de som vill bo kvar i området och inte flytta, för det vet vi att många vill göra. Det här kapitalet kan användas framför allt till det eftersatta underhållet som är helt bedrövligt i vissa av framtidens bestånd. Och till den fortsatta trygghetssatsningen som vi påbörjade under vår mandatperiod och som har gett ett gott resultat. Men hur mycket jag än står här och argumenterar så tror jag tyvärr inte att S och MP, som tidigare var positiva, kommer att överge vänsterskutan. Så med detta låter jag mig nöjas. För övrigt föredrar jag det andra pymniska kriget med Hannibals tåg över Alperna. Jag yrkar bifall till yrkandena från M, D, L och KD i Kommunstyrelsen.

Tack då var det Johannes Hulter, S, därefter Daniel Augustsson, C. Varsågod.

Tack ordförande, ledamöter och de göteborgare som följer debatten eller kanske tittar på den i efterhand. Och som sagt, som Daniel Bernmar (V) var inne på tidigare så är det här en debatt som vi har haft ganska många gånger här inne. Jag tror vi alla minns senaste gången vi stod och debatterade den här frågan. Och det ärende som är just nu, lite som Mats var inne på, är ju egentligen en formaliafråga eftersom det kopplar till det. beslut som vi har tagit kring budgeten, så också i den här salen. Så det är inga konstigheter och det vore ju väldigt konstigt att göra någonting annat sen det som finns föreslaget egentligen. Jag tror också att det är bra. Jag tror de som tittar på debatten, de som är nyfikna och hör de här sakerna bland göteborgarna, att man också känner, äntligen känner ett lugn kring vad som kommer hända med den här frågan. Jag tror det är många som blir oroliga varje gång som den här debatten kommer upp och där förs. Det vet vi att folk blir. Det stämmer att det har skett i Göteborg och har varit några ombildningar tidigare. Man har experimenterat med det och tittat på det. Det som har hänt sedan dess är just från en sida av politiken så valde man att dra igång i någon jätteombildningsattack eller kaos där man skulle ombilda massor med saker. Det är ju det som har skapat den fruktansvärda oro som finns där ute. Därför tycker jag att det är viktigt att man lyssnar på människor, att man försöker stilla den oro som finns och säga att det här är viktiga saker, vad som händer med ens hem. Det är otroligt nära för människor, man måste förstå det, att det väcker väldigt mycket känslor. Därför tror jag att man måste ha respekt för det också. Jag skulle säga att jag hoppas att ni på andra sidan kanske inser att det kanske är bra med lite lugn i de här frågorna, ett tag i alla fall. Så att ni kan hålla er lugna ett litet tag innan man drar igång nästa vända. Jag tycker ni ska fundera på det. Jag har gett det här boktipset förut, men jag gör det gärna igen ifall det är någon som har missat det. Kent Werne har skrivit en väldigt bra bok som heter Du sköna nya hem som handlar just om den stora ombildningsvågen i Stockholm. Läs gärna den och vad det betyder på den lilla nivån för människor i deras trappuppgångar och så. vad som händer när man drar igång de här processerna. Så kanske man förstår den här oron som finns där ute. Läs den, som sagt. Jag tror det är viktigt för att förstå varför det är så viktigt för göteborgarna att Göteborg inte blir som Stockholm. De vill inte det. Det är väldigt tydligt att det är ett impopulärt beslut. Det har gjorts opinionsundersökningar på det här. Det har ni säkert sett. Så läs den boken, ska jag säga. Tack så mycket.

Tack. För det anförandet har tre personer begärt replik. Först ut Elisabet Lann (KD). Varsågod.

Tack så mycket. Man blir djupt rörd av den oerhörda omsorgen om oroliga göteborgare. Jag hoppas verkligen att du, Johannes, tar ditt ansvar när du möter den här oron och förklarar att det inte alls finns skäl för oro. Det är ingen som kan tvinga en att ombilda, utan det är något som sker i helt demokratisk ordning för de som vill äga sitt boende. klarar och att ni också gjorde det när ni knackade dörr i de här områdena i valrörelsen och sa att allt prat om att det finns de som vill sälja ut era lägenheter. Det är överdrifter och desinformation, utan det det handlar om är att ge makten till invånarna, att de som vill gå samman och ombilda dem har möjlighet att göra det. Jag hoppas verkligen att att du tar det ansvaret. Men sen skulle jag också vilja att du svarade på frågan varför du har ändrat dig. Varför behövs inte längre blandad upplåtelse? former för att bryta segregationen som du har framfört tidigare i bostadspolitiska debatter. Varför gäller inte det längre?

Kontrareplik begärd av Johannes Hulter. Varsågod.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. Jo, men det är klart vi ska ha blandade upplåtelseformer, men det tycker vi. Och det jobbar vi för också, så det är väl inget konstigt med det. Det tror jag inte är något vi tycker olika om. Sen är det hur man ska göra det. Om man ska göra det genom att ombilda människors hem och deras hyresrätter. Eller om man ska göra det genom nyproduktion och så vidare. Det är där vi tycker olika. Så det är väl ett ganska enkelt svar på din fråga som jag tror du borde egentligen ha vetat från första början. Sen när det gäller andra frågan, det tyckte jag också jag gav svar på. Det är klart, det har ju skett experiment experiment tidigare. Man har tittat på ombildningar och man har gjort det. Det som har förändrats har ju varit verkligen den här gigantiska, om man vill kalla det attacken på allmännyttan som skedde förra mandatperioden, som ni stod för. Det är ni som har ändrat spelplanerna och det tror jag ni är medvetna om också. Tack så mycket.

Tack. Ny replik begärd, Elisabet Lann, KD.

Jag vill bara förtydliga och påminna om då att du just lyfte frågan att man måste kunna sälja delar av allmännyttan för att uppnå mål som blandade stadsdelar. Varför gäller inte det längre? Särskilt nu när man, precis som Axel sa här, att bostadsbyggandet tvärbromsar. Men segregationen tvärbromsar inte. Utsattheten i våra förorter har inte försvunnit. Det är ju nu mer än någonsin som. Vi behöver använda andra redskap för att fortsätta arbeta systematiskt med att skapa ett enat Göteborg, ett tryggt Göteborg för alla och ge möjlighet för de som vill ta ansvar för sitt bostadsområde och sitt boende att kunna äga det, om de vill, helt frivilligt såklart.

Tack. Ny kontraplik begärd. Johannes Hulter, S, varsågod.

Tack ordförande, ledamot i Göteborg. Ja, alltså, jag tror, det här citatet som du pratar om, du får väl titta, du får skicka mig det eller någonting. Men det är ju en sak att, vad ska man säga, att framtiden och allmännyttan kan sälja och köpa fastigheter och liknande och göra affärer med den. Det är ju inget heller konstigt. Man får ju skilja på det och ombildningar av fastigheter och liknande. Det är ju en helt annan sak. Om du har något citat för mig så får du langa upp det, så får vi titta på vad det betyder. Sen vill jag återkomma till, det här diskuterade vi tidigare, längre tillbaka. Det var en diskussion som man hade där det genomfördes ombildningar. Det har ju hänt tidigare. Det är de ni refererar till att man har tittat på också. Men det var innan den attacken som ni genomförde. Tack.

Tack, det var det utbytet. Nästa replik av Martin Wannholt, D.

Jag trodde att vi skulle diskutera sakfrågor i fullmäktige. Här är någon som heter Johannes Hulter, som verkar vara extremt långsint, och skyller på vad någon har föreslagit tidigare. Man får titta på vilka förslag som ligger på bordet. Det är någonting som jag vet att Johannes Hulter vet skulle underlätta att minska segregationen genom ombildning. Sen blir jag jättenervös när du går upp och säger här ”det är inget konstigt om de kan sälja och köpa fastigheter”. Ska du ha ett nytt Victoriaaffärsförslag? Nu är ni ju tillbaka där. Ni har gjort tillräckligt med sådana dåliga affärer med allmännyttan från ditt parti historiskt i den här staden. Det är ju ombildningar plus att du säger att vi ska bygga nytt. Ja, det vill vi göra där ute i de här områdena. Skillnaden är att nybyggnad. Priset är så dyrt att ingen ens vill bygga. Med ombildningar kan de med låga löner komma in också.

Tack. Kontrareplik begärd av Johannes Hulter. Varsågod.

Tack så mycket. Ordförande, ledamöter, göteborgare. Ja, alltså. Den här debatten har vi haft ganska många gånger, som sagt. Vi upprepar oss, känns det som, lite grann. Men jag tror återigen, jag vill betona det, att det är viktigt för er att förstå den oro som uppstod hos många människor när ni drev på de här sakerna. Nu har vi tagit ett beslut och det är därför, det är det vi står för. Om ni undrar varför vi står för det här beslutet så är det för att jag tror att det är bra för Göteborg. Att det finns ett lugn kring vad som gäller. Att folk vet vad som gäller. Att man slipper sitta och vara orolig. Det är därför vi står upp för det. Det är därför vi har en budget nu som är beslutad och klar och som kommer att skapa ett bättre Göteborg. Där också framtiden får lugn att jobba med det man behöver göra i de här områdena. Så det är svaret på din fråga, Martin. Tack.

Ny replik begärd av Martin Wannholt (D).

Varsågod. Då vill jag bara skicka med till Johannes. Ta gärna en funderare på vad representanter.

Det var nästa replik begärd av Ann Catrine Fogelgren. Varsågod.

Tack så mycket. Experiment, attack. Det är hårda ord när det gäller människors möjlighet att förverkliga sina drömmar, skulle jag vilja säga. Att få äga sitt boende. Speciellt de som kanske inte har möjlighet att gå in på den ganska upphettade bostadsmarknaden för övrigt för att få tag på ett eget boende. Det är ju ni som skapar den här oron som du påstår. Det låter som om alla. Hyresgäster i framtidens 75 000 bostäder sitter och darrar och är nervösa att de borgerliga ska komma dit och plötsligt ska det ombildas allting. Det är inte alls det det är frågan om utan det är frågan om de som önskar att ombilda, som vill göra detta. Som Elisabet så mycket riktigt läste upp från det yrkandet som vi har. Det var sådana som var så nära att få möjlighet att göra detta som ni. Med ett klubbslag i våras sa nej till. Tack.

Då är det kontrareplik begärd. Johannes. Varsågod.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, Göteborgare. Ja, nej, jag brukar försöka avhålla mig från starkare uttryck. Jag tycker det är bra i den här salen att vi försöker vara trevliga och ha en bra ton. Jag kan väl inte säga att det alltid respekteras, om man säger så. Inte ens i den här debatten som vi haft just nu. Men jag vet inte riktigt vad man ska använda för andra ord när man går ut på ett bräde utan utredningar eller studier någonting. Någonting bara drar igång ett jätte. en jätteombildningsvåg, om man ska kalla den det, över Göteborg. Och det är klart, det måste ni förstå, att det gjorde folk oroliga. Fruktansvärt oroliga. Och jag har ju redan gett er ett boktips. Det är möjligt att du redan har läst den Ann Catrine, du har läst den boken. Men då borde du också veta om vilka fruktansvärt starka känslor det där väcker. Så jag säger, det var inte vi som drog igång det, utan det var ni. Och det vet ni nog. Tack.

Då var replikskiftena avklarade. Vi går tillbaka till talarlistan då är det Daniel Augustsson, C, därefter Bruno Tiozzo, M.

Tack. Ledamöter och åhörare. Det finns en mandatfördelning och en majoritet i framtidens styrelse som inte medger ombildning, oavsett vilka ägardirektiv vi tar här. Det märkte vi även förra mandatperioden, då vi hade tagit ägardirektiv här. Det ledde inte till någon ombildning heller. Möjligheten att bygga om styrelserna,. Eller ska jag säga chansen att det blir en enda ombildning kan vi räkna i promille. Det är dags att frågan om ombildning får vila nu. Jag hoppas alla här inne också förstår att detta ägardirektiv som nu ligger får vara den bästa vägen att gå just nu. Och istället lägga vår energi i frågor där vi faktiskt kan påverka, som exempelvis fortsätta med åtgärder för en funktionsblandad stad. Eller varför inte fortsätta med att öka andelen småhus och eget ägande på ett annat sätt? Låt inte denna fråga ta mer utrymme under mandatperioden när utfallet ändå inte går att ändra. Bifall till KS förslag.

Då begär Axel Josefson replik. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Du har helt rätt. Så var det under förra mandatperioden. Vi fattade beslut. Vi hade demokratiska beslut här i fullmäktige. Vi hade ägardirektiv. Vi hade en falsk majoritet ute i nämnder och bolag som vägrade att genomföra de demokratiska beslut som fullmäktige hade fattat här. Det är helt fel. Det är förkastligt. Det är så demokrati inte ska fungera. Jag vill bara hänvisa till mitt tidigare inlägg här i dag om vad jag ansåg om den här uppmaningen som vänsterstyret hade att vara. anställda inte ska följa de lagar som stiftas i Sverige. Det är samma sak här. Det finns ingen respekt för fullmäktige och de beslut vi fattar. Det genomsyrar deras agerande. Men vi ska inte ge upp för det. Vi måste hålla ut och hålla i. Finns det majoritet för detta och fullmäktige ställer sig bakom det, då måste vi säkerställa att det genomförs, oaktat vad de har för syn på hur regler och beslut ska följas.

Kontrareplik begärd av Daniel Augustsson.

Varsågod. Jag håller helt med dig Axel. Men vi har ett stort problem. Det är att vare sig KD eller C har ledamöter i framtidens styrelse. Det är fem mot fyra om vi har SD med i den ekvationen. Så på ett sätt ser jag frågan som död. Tack.

Tack. Nu är replik begärd. Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det ordförande och Daniel. Jag vill bara en gång poängtera att oaktat vad du har för partibeteckning ute i en nämnd eller styrelse så ska du följa de beslut det här fullmäktige beslutar. Tyvärr så accepterade inte vänstergänget det förra mandatperioden. Det är väl där jag känner att ett argument för att inte gå fram med beslut som vi står bakom på grund av att. De kanske inte accepterar det. Så kan vi inte riktigt ha det. Jag önskar att ni inom Centerpartiet överväger ert ställningstagande och tar upp kampen för det som ni faktiskt tror och tycker. Och det som det finns en majoritet för, som göteborgarna har röstat fram. Att vi tar det ansvaret. Sedan ska vi säkerställa att de följer de beslut som fattas här i kammaren, oaktat vad de tycker. Tack.

Då var nästa talare Bruno Tiozzo, M, därefter Bettan Andersson, V. Varsågod Bruno.

Tack herr ordförande, ledamöter, göteborgare. Delvis på grund av romerskt påbrå får jag också komma med lite preciseringar om vad som sades här tidigare om Kartago och att jaga romarna tillbaka hela vägen till Rom. Det här var ju en fras, för övrigt tycker jag Kartago ska förstöras, som Cato den äldre brukade avsluta sina anföranden i senaten med. Det hela slutade ju inte med att romarna jagades tillbaka till Kartago utan i stället med att Kartago förstördes. Även om det skedde tre år efter att Katarina äldre avled. Ett annat latinskt uttryck som skulle kunna användas är också den om droppen som urholkar stenen. Det är från Movidius, och det har inte att göra med droppens styrka utan dess uthållighet och långsiktighet. Det kan man också säga om den fråga vi driver om möjligheten till ombildningar. Att den är återkommande beror inte på någon från vår sida, utan det är ju för att Göteborg är en politiskt splittrad stad och frågan skiljer höger och vänster åt. Förra mandatperioden brukade man ju på vänstersidan ironisera över det lilla högerminoritetsstyret och på samma sätt så har vi ju nu en vänsterminoritet som styr. Så ett stort ansvar i den här frågan utfaller, ligger ju på ett parti. i mitten, som vi nyligen hörde en företrädare för, som har varit tvetydiga med hur de står i den här frågan, om de vill följa vad de tycker eller vad de tror är opportunt. Sedan är det en lite mystisk eller märklig demokratisyn att tala om klåfingrig höger som rev upp någon form av konsensus eller upplevd konsensus som skulle ha rått här innan. Faktum är att Göteborg har haft ett extremt långt socialdemokratiskt styre och vänsterstyre, så vi är skyldiga att föra vår politik gentemot våra väljare när vi vinner. Det är trots allt väljarna och inte opinionsmätningar som avgör den politik som ska föras. Därmed yrkar jag bifall till yrkandet från Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Tack.

Då var nästa talare Bettan Andersson, och därefter Hans Arby.

Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Jag ska bara tala om först att Häcken vann med 2-1. Men vi pratade förut om, eller det var någon uppe och pratade förut om rätten att äga. Som att det skulle vara någon slags förbud mot att ha en äganderätt. Och det är det ju inte. Och det är ju så här att när vi pratar om de här lägenheterna som man vill ombilda så är det ju faktiskt Göteborgs hus som man vill sälja till ett billigare pris. Det tycker inte jag är speciellt solidariskt. Blandad stad, ja det vill vi alla ha. Men nu har jag suttit och lyssnat på den här debatten och ingen under hela den här debatten har pratat med Egnahemsbolaget som är ett kommunalt bolag som har till uppgift att bygga äganderätter, bostadsrätter i området som har dominerande hyresrätter. Det är deras uppdrag. De kan få mer mark och bygga mer, så får vi bort mer av den segregationen som vi pratar om. Sen har vi faktiskt brist på hyresrätter. Men sen i den här debatten så hör jag ingen av er från den här sidan som vurmar om landstaden prata om att vi behöver bygga mer hyresrätter i Hovås och Långedrag. Var finns de förslagen? Eller ska vi inte ha blandbebyggelse där? Ska vi ha en ensidig bebyggelse med bara äganderätter där? Sen är det heller inte så lätt att köpa en bostad även om det är en ombildning. Om man är en låglönearbetare, som väldigt många är i Sverige, så har man inte ens råd att köpa sin hyresrätt när den ombildas till en bostadsrätt. Så där tror jag att det kanske är lite oklarheter i vad man tjänar i Sverige idag. Sen för att avsluta det här så har vi pratat mycket om boktipskapitalet.

Tack. På det anförandet har Axel Josefson begärt replik. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Tack, Bettan, för att du ändå vill föra en sakpolitisk debatt kring för och mot själva grejen. Lite kort då. Nu handlar den här debatten om bostadsrätter eller ombildningar i de särskilt utsatta områdena. Det handlar inte om huruvida vi ska bygga hyresrätter i Hovås. Vi har inget emot det. Vi har stått bakom de förslagen tidigare. Bara som sakupplysning. Du pratade här om att det handlar om. Att rea ut våra bostäder? Nej, det är inte rea ut, utan det handlar om att man säljer det till ett marknadspris. Du pratar om att vi har brist på hyresrätter. Jag skulle vilja säga att vi har brist på bostäder. Det är det stora bekymret. Det är både hyresrätter, bostadsrätter och småhus. Det är bostadsproduktionen som är det viktiga. Och sedan sist men inte minst då, att jag håller med dig, det är inte alla som kommer att kunna. Vi kan vara med i en ombildning utifrån de ekonomiska förutsättningarna, men det är betydligt fler som kan vara det jämfört med om du går ut och köper en egen bostad på den öppna marknaden.

Kontrareplik begärd. Bettan Andersson. Varsågod.

Jag tycker ju att det är att rea ut våra ägda allmännyttanlägenheterna om man säljer dem till ett billigare pris än vad man gör om man köper en annan bostadsrättslägenhet i motsvarande hus eller en nyproduktion. Så jag tycker att det är att rea ut det. Och sen tycker jag också att det faktiskt handlar om att bygga mer hyresrätter i Hovås och Långedrag. Men absolut, så håller jag med om att vi har bostadsbrist. Vi har brist på hyresrätter. Vi har brist på småhus. Vi har brist, ibland, på bostadsrätter. Nu börjar det faktiskt bli så att folk inte har råd att köpa dem. Tack.

Tack. Ny replik bjöd Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det fullmäktige. Jag vänder mig mot begreppet att rea ut. Det ger en felaktig bild av vad det faktiskt handlar om. Här handlar det om att man köper det till mer eller mindre ett marknadspris beroende på vad fastigheten är värd. Sen hade du ytterligare en grej som jag har glömt. Du får ta en annan.

Ny kontrareplik begärd. Bettan Andersson. Varsågod.

Ja, men om min allmännyttanslägenhet, om jag skulle köpa den, så är det ett billigare pris än om jag går till grannhuset, som är en bostadsrättsförening, och har ett väldigt likvärdigt hus, en likvärdig lägenhet. Då är den mycket dyrare. Därför så tycker jag det handlar om att rea ut. Tack.

Tack. Då är vi tillbaka till talarstolen. Då var det Hans Arby. Därefter Rasmus Ragnarsson. Varsågod Hans.

Tack ordförande, övriga ledamöter. Jag ska vara lite mer positiv än min partikollega. För även i det uppdaterade ägardirektivet så står det ensidiga upplåtelseformer ökar segregationen. Därför ska bolaget bidra till att prioritera att skapa en stad med blandade bostads och upplåtelseformer. Det står kvar. Och vi vet hur viktigt det är att ha blandade boende och upplåtelseformer. Johannes. Och övriga socialdemokrater här i denna kammare, de kan gärna prata med sina partikollegor Lennart Weiss eller Johan Nyhus om det, om de vill ha fakta och argument. Och det kan man göra på två sätt, när man bygger nytt, och se till att öka den blandningen. Men då gäller det att hålla i och inte backa. Och här kan jag säga att här får vi i exploateringsnämnden jobba för att hålla i att det ska byggas ägande eller bostadsrätter och inte släppa mer hyresrätter. I budgeten så står det att vi ska underlägga. Alla som vill ändra från bostadsrätt till hyresrätt, även i utsatta områden, ska ha lättare att göra det. Så ni får ju vara konsekventa då om ni pratar om att man ska bygga nytt rätt. Sen kan man omvandla befintliga, som förra mandatperioden, som återinvesterades i områden i det befintliga beståndet. Sen tycker jag vi ska vara självkritiska som sa att det gällde områden där hyresrätter dominerade. Vi skulle bara ha haft. utsatta områden, så hade det varit lättare att få en konsensus, tror jag. Men jag tycker också att rödgröna ska vara självkritiska. Det var faktiskt ni som skapade och såg till att peka upp en oro för ombildningar som var många gånger helt oberättigade. Liksom det som Axel var inne på, att sitta i en styrelse där ägaren, KF, säger ”Så här ska ni göra” och man vägrar göra det. Då ska man avgå. Det är ansvaret i en bolagsstyrelse. Det är jag förvånad att man inte tryckte hårdare på. Men det enda. Det som stryks i ägardirektivet är att arbeta aktivt för att öka ombildningar. Det tas bort. Det är alltså fortfarande fullt möjligt för framtiden, om styrelsen vill att tillåta ombildningar. Nu sitter inte vi i framtiden, som Daniel sa. Men om M, D, L och KD kan enas med S och MP om nyttan och komma överens om ombildningar så är vi helt med på det. Vi är inte emot det. Och jag tror att vi är överens. om att blandade områden är väldigt viktigt för att bryta segregation. Så vi borde kunna hitta ett sätt att komma överens om det. Att försöka öka blandningen på olika sätt. Både när vi bygger nytt och när vi ombildar. Nu ser positioneringen inte så ut. Men vi kanske kan landa där så småningom. Tack.

Tack. På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Elisabet Lann (KD). Därefter Axel Josefson. Men först ut Elisabet. Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Tack Hans. Det var skönt med lite mer positiva ordalag om möjligheterna. Men jag tänker också så här. Du vet ju också att nyproduktion är väldigt, väldigt, väldigt dyr. Så om det är nyproduktionen i de utsatta områdena som ska bryta segregationen och skapa blandad upplåtelseform, då får vi ju vänta och hoppas ganska länge. Det här är ju faktiskt ett sätt att skynda på möjligheten att stanna kvar. far i ett utsatt område och äga sitt boende, som jag vet att ni egentligen är för. Så jag tycker ändå att det är otroligt beklagligt om ni väljer att inte stödja det här tydliga uppdraget om att påskynda arbetet med att bryta segregationen genom att möjliggöra för de som vill äga sitt boende. Till exempel i Tynnered, där vi vet att det står, apropå oro, oroliga, besvikna och frustrerade människor och väldigt gärna skulle vilja köpa sin fastighet och äga den tillsammans. Tack.

Kontrareplik begärde Hans Arby. Varsågod.

Tack. Nu ska man säga då att det är ett problem med kostnaden, vare sig man bygger bostadsrätt eller hyra. Även nya hyres blir ju väldigt höga då. Men två saker. Det första är det som det här yrkandet står, så står det att ge uppdrag att möjliggöra. Det står kvar även i det nya ägandedirektivet. Det är ingenting som står att det är omöjligt att göra. Så yrkandet betyder egentligen.

Nästa replik är begärd av Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Hans, nu försöker du ge sken av att det går bra att ombilda ändå. Men jag tror nog alla vi andra här som har lyssnat på debatten, där är det väldigt tydligt vad vänstersidan vill göra. Det är så att säga inte ombilda en enda bostad, eller vad heter det, hyresrätt. Det som är beklämmande i hela det här sammanhanget är att ni inte orkar stå upp för den politik som ni förde i valet, där ni faktiskt var positiva till ombildningarna och drev det under hela förra året. förra mandatperioden, men nu har ni slutat med det. Det tycker jag är det beklagliga i detta, att ni sviker era väljare i den här viktiga frågan. Där vi har många besvikna göteborgare därute som faktiskt gav en röst till er. Nu har ni svängt i detta med de här formuleringarna att det är möjligt och vi får se vad det rödgröna styret gör i bolaget. Beklämmande.

Tack. Kontra replik, Hans Arby, C. Varsågod.

Alltså vi är ju överens i sak, men du vet också hur majoritetsförhållandena ser ut. Och du vet vad vi, när vi såg det, viktigare att rädda LOV och i så fall göra en paus. Det är ju ingen hemlighet med hur vi gjorde där. Och sen säger jag det att det här yrkandet gör faktiskt ingen skillnad. Om de skriver in att det är möjligt, för det är redan möjligt idag. Och sen kan väl jag faktiskt i och för sig, nu satt jag ju inte i fullmäktige förra mandatperioden, men jag förstår inte varför man inte tryckte hårdare på framtiden och framtidens styrelse då, när man har den möjligheten som ägare i kommunfullmäktige och driva igenom det.

Tack. Då var det en replik till Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja Centern har stått både för ombildningar och för valfrihet. Det var vad ni gick till val på. Sedan sålde ni ut ombildningarna för att få valfrihet. Men ni hade kunnat. Vi hade kunnat driva igenom både och. Det är väl det som är beklämmande i hela den här kråksången. Att ni gav upp någonting som ni inte behövde ge upp. Fattar vi ett demokratiskt beslut här i fullmäktige så ska det naturligtvis genomföras oaktat vad det finns för politisk majoritet i en nämnd eller bolag. Det är ju någonting som vi alla har ett ansvar att uppfylla. Tack.

Tack. Ny kontrareplik, Hans Arby, C. Varsågod.

Jag vet inte om du vet också hur alla förhandlingar och alla vad det resulterade i och hur vi sitter här nu. Det finns den vi hade chansen förra året eller förra mandatperioden när vi var den största minoriteten. Nu finns det en andra största minoritet och det begränsar vår rörelsefrihet helt enkelt. Så är det. Det är den fakta vi sitter med som fördelningen är och det är den vi försöker göra det bästa av och vara konstruktiva här och vara konstruktiva i nämnderna. Tack.

Tack. Då var repliken avklarad. Elisabet, du kan inte begära replik under pågående replikskifte. Du får sätta upp det på talarlistan i så fall. Nästa talare är Rasmus Ragnarsson, SD, efter Patrik Höstmad, D. Varsågod Rasmus.

Tack herr ordförande. Nej, jag vill bara säga att vi avser att avstå i den här omröstningen. Man kan ju få intrycket av att ombildningar är en brottsbekämpande åtgärd ibland när man läser yrkanden från M, L, D, KD. Men om vi ska kunna lösa trygghetsproblematiken i vår stad så är ju inte ombildningar den främsta åtgärden. Utan det är att i grund och botten, varför begår människor brott? Jo, det är för att de har. sådana värderingar som gör att de tycker att det är ett lämpligt beteende att begå brott. Det är någonstans i den änden man får börja. Är en blandstad viktig? Jo, absolut. Jag kan tycka att det absolut finns ett skäl i vissa fall att genomföra ombildningar när det finns förutsättningar för det, exempelvis att det är två tredjedelar. som vill ombilda och förstås att staden är villig att släppa igenom den. Men då ska vi göra det av strategiska anledningar, från fall till fall. Det är väl kanske vårt ingångsvärde i den här debatten, tänker jag. Tack så mycket.

Tack. På det anförandet har Martin Wannholt begärt replik. Varsågod, Martin.

Tack. Det var faktiskt lite beklämmande att höra det. SD har ju ändå brukat förstå det här med trygghetsfaktorn. Jag rekommenderar till fullmäktigegruppen från SD att bjuda in er till dem som har ombildat. Läs Chalmersrapporten och åk ut och prata med dem som bor där. Vi som har varit ute och pratat med många av de här föreningarna, som har varit med vid ombildningar, berättade ju att även de familjer med problembarn som var på väg in i. kriminalitet stod och sålde knark bakom huset och så vidare. De hjälptes ju åt allihop. De sade att ni kan skicka hur många ordningsvakter ni vill hit. Vi löser detta själva mycket billigare, och vi har visat att vi har gjort det. Så står du här, Rasmus, och säger att detta inte är viktigt. Jag tackar dig för att du inte skvätte iväg och skyllde på invandringen. Det hedrar dig. Men du kan inte åka ut och se de här konkreta förbättringarna. i områden där vi får mer blandat mot segregationen?

Tack Martin. Kontrareplik begärd. Rasmus Ragnarsson. Varsågod.

Tack så mycket Martin. Jag ska definitivt kolla vidare på det här. Däremot, jag tror när det kommer till ombildningar så tror jag som sagt inte att det är en universallösning utan ombildningar kanske kan ingå i ett större paket med trygghet. åtgärder, brottsbekämpande åtgärder, men att man ska se det som en universallösning för att lösa otryggheten i området. Det tycker jag är att ta det lite för långt. Man drar väldigt långtgående slutsatser på ganska lite data, skulle jag säga.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Då är det Patrik Höstmad, just nu sist på talarlistan. Varsågod, Patrik.

Jag tänkte komplettera lite om de alternativ som har presenterats här. Det var Bettan framför allt som sa att det bara var att säga till Egnahemsbolaget att bygga lite mer bostadsrätter. Dels får vi en helt annan prisnivå än den marknadsprisnivå som finns när man säljer till befintliga hyresgäster. Dessutom får inte Egnahemsbolaget ihop sina kalkyler nu och inte någon annan privat heller. Vi har en markanvisning i Bergsjön där vi i princip gav bort marken. Bygg gärna en bostadsrätt här. De byggs inte nu. Vi hade en markanvisning ute i Hjällbo centrum på bostadsrätter. Egenhemsbolaget var de enda som kom in med ett anbud. De ser, vad jag förstår, inte att de kan komma fram just nu och få ihop kalkylen på de här bostadsrätterna. Vi har Framtiden, styrelsen. Det är inte Aslan här, men det är styrelsen. som Aslan leder som ordförande berättar för oss i ägardialogerna är att vi inte får ihop ekonomin om vi ska syssla med nyproduktionen, underhållet och de trygghetsskapande aktiviteterna. Målet om 2300 säger styrelsen att det kan ni glömma. 2026 kanske vi kan få upp det till 1 000 per år. 2027 och 2028 kommer vi inte att nå målet. Det här går liksom inte ihop. ihop med de metoder som ni har i verktygslådan. Ni kommer inte ändra er här nu i KF. Men ta med er och fundera på det. Titta verkligen på vad framtidens egen styrelse, alltså era ledamöter, säger till er om hur situationen är i framtiden och vad det finns för möjliga verktyg där.

Tack. Då var nästa talare Elisabet Lann (KD), just nu sist på talarlistan.

Tack ordförande. Jag kände att jag måste ta chansen. Jag hade haft förståelse för att inte följa sin övertygelse och sin politik om man faktiskt hade fått något annat istället. Men ni blev ju blåsta på det ni fick i överenskommelserna. Vi har fått rösta här i varenda instans om att rädda valfriheten. Ni fick ju inte valfriheten inom äldreomsorgen. Så då är frågan varför ska inte hyresgästerna i Tynnered. Nered får möjlighet att köpa loss sina lägenheter som de har gått och väntat på i flera år och är förtvivlade över att de inte får chansen att göra. Tack.

Tackar. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen så yrkar Martin Wannholt (D), Axel Josefson (M), Elisabet Lann (KD), Ann Catrine Fogelgren, Bruno Tiozzo att fullmäktige bifaller förslaget från M D, L och KD i kommunstyrelsen. Daniel Bernmar (V), Mats Arnsmar (S) och Daniel Augustsson (C) bifaller till kommunstyrelsens förslag. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Mats. Martin Wannholt (D) med flera. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag. Och nej för förslaget från Martin Wannholt (D) med flera. Godkänns den voteringspropositionen? Ja. Då är det klart för omröstning. Omröstningen startad. Ja för Kommunstyrelsen. Nej för Martin Wannholt (D) med flera. Går inte. En person kvar. Jörgen, vad röstar du? Nej. Då stoppar vi omröstningen. Då finner jag att Kommunfullmäktige med 43 röster mot 29, med 9 nedlagda, bifaller Kommunstyrelsens förslag. i en pelletspanna på Riskulla området i Mölndals kommun. Vi går till ärende 18. Hemställan från Göteborg Energi AB avseende inriktning att investera i en pelletspanna på Riskulla området i Mölndals kommun. På det här ärendet har Per-Eric Trulsson anmält jäv. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Göteborg Energi AB angående inriktningsbeslut för investering på Riskulla området i Mölndal tillstyrks under förutsättning att A. Göteborg Energi AB. B. Investeringsbeslutet inte väsentligt avviker från inriktningsbeslutets förutsättningar. Här har ordet först begärts av Karin Pleijel, MP, därefter Karin Karlsson, V. Varsågod Karin.

Tack så mycket för ordet. Jag har med mig ett ovanligt av de här kuberna. Jag brukar ha de globala målen med mig. Det här är nummer sju som heter Hållbar energi för alla. Det har vi alla förstått hur viktigt det är, kanske inte minst när det är brist på den. I Frölunda, Högsbo och Sisjön är det så att fjärrvärmenätet är ganska ansträngt. Idag får man sin värmedel genom dyrgammal fossil energi. Anläggningar som går på detta. Vi är också beroende av import från Mölndal. Det här gör att. Det är en annan kommun. Därför kan fjärrvärmen inte alltid garanteras. Så kan vi inte fortsätta. Därför är jag glad över dagens beslut att vi ska bygga en helt ny pelletspanna, lite oortodox. Vi bygger den i grannkommunen, i Mölndal. Den kommer då ersätta vårt fossilberoende och vårt importberoende. Då kan vi garantera en förnybar varm dusch den årets kallaste dag. Även i Frölunda. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Från talare Karin Karlsson, därefter Parisa Rezaeivar. Varsågod Karin.

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag håller med om allt som Karin precis sa. Det är väldigt viktigt att vi får den här pelletpannan på plats. Jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag. Den här pannan kommer ju göra så att både vi klarar av effekttopparna i fjärrvärmesystemet på de kallaste dagarna om året och hjälpa oss att se till så att vi verkligen når våra energimål. Så det är viktigt att vi tar ett beslut här idag. Tack.

Tack. Nästa talare är Parisa Rezaeivar, därefter Henrik Sjöstrand. Varsågod Parisa.

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare. Jag instämmer med föregående talarna och yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack.

Tackar. Då var det Henrik Sjöstrand. Varsågod.

Tack för ordet. Jag ska fatta mig kort. Det är ett expansivt område och kraften i det området är i stort behov för att vi ska kunna expandera områdena och ha energi och uppvärmning. Tack för ordet.

Tackar. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar Ja. Föreligger bara ett förslag till beslut. Bifaller Kommunstyrelsens förslag? Svar Ja. i en pelletspanna på Riskulla området i Mölndals kommun. Ärende 19 är hemställan från Göteborgs Hamn AB avseende utvidgad omfattning av investering i ny färjeterminal vid Arendal Ytterhamnarna. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Göteborgs Hamn AB om att bevilja ytterligare 0,35 MDKR i 2022 års penningvärde till investering i ny färjeterminal vid Arendal Ytterhamnarna tillstyrks. Här har ordet begärts av Hans Arby, C. Varsågod.

Tack ordförande, ledamöter. Här tror jag vi är överens allihop. Det är väldigt viktigt att vi möjliggör Stenas flytt till Arendal så att vi kan stadsutveckla på Södra Älvstranden. Det här handlar egentligen om att kommunen tar investeringen men höjer hyran för Stena. Jag yrkar bifall på Kommunstyrelsens förslag. Vi kommer att investera sammanlagt 2,85 miljoner. Även om Stena har ett långt kontrakt gäller det att Arendalshamnen blir väldigt bra för Stena. Då handlar det inte bara om avlöp och anlöp, utan också om hur man tar sig ditifrån. Vi ser till att det blir enkelt för frakt och enkelt för folk att ta sig dit. Väldigt bra kollektivtrafik ut till Arendal. Annars kanske inte Stena vill vara kvar där och då blir det jobbigt. Nästa talare Mats Arnsmar (S). Varsågod.

Hans sa det mesta så jag vill bara också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tackar. Talaren till listan är tom. Kan vi se överläggningen avslutad? Finns bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Fina eller så? 764 kolon 385 AB. Ärende 20. Hemställan från Göteborgs Hamn AB om fusion av Göteborg Arendal 764 kolon 385 AB. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Göteborgs Hamn AB om fusion av Göteborg Arendal 764 kolon 385 AB med Göteborgs Hamn AB tillstyrks. Talarlistan är tom. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Finner vi så? bolagsordning för Sahlgrenska Science Park AB. Ärende 21 är hemställan från Business Region Göteborg AB om reviderad bolagsordning för Sahlgrenska Science Park AB, där kommunstyrelsen föreslår att reviderad bolagsordning för Sahlgrenska Science Park AB fastställs. Talarlistan är tom. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Ärende 22 Styrning av stadens arbetsmiljöarbete. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en rutin för hur arbetsmiljöfrågor som rör fler än en nämnd eller styrelse ska hanteras. Inom ramen för den systematiska uppföljningen till kommunfullmäktige inkludera och synliggöra brister i arbetsmiljön som rör fler än en nämnd eller styrelse samt att ta fram en rutin och hanteringsordning för hur chefers arbetsmiljöansvar och befogenheter inom en nämnd eller styrelse ska fungera. Sedan en annan nämnd eller styrelse har huvudansvaret för en specifik fråga. Här är ordet först begärts av Marie Brynolfsson (V), därefter Anneli Rhedin (M). Varsågod Marie.

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag trodde inte vi skulle komma så här långt på dagordningen. Så det är jag väldigt glad för att vi gjorde ändå. Det här är. Ett bra och viktigt beslut som vi förhoppningsvis kommer att ta. Som förhoppningsvis, eller jag vet att det kommer att göra väldigt stor skillnad för många av våra anställda. Det kan ju låta lite byråkratiskt med rutiner och så vidare. Men det handlar faktiskt om liv och säkerhet till syvende och sist. Det handlar om att synliggöra strukturella brister i arbetsmiljön som inte en enskild chef eller en enskild nämnd faktiskt kan ta ansvar för. Det finns flera dagsaktuella konkreta exempel kring detta. Vi vet att det är ett reellt problem för många chefer. Det handlar om skolchefer som har ansvar för skolgårdar, förskolechefer. Det handlar om äldreomsorgschefer som har stora fastigheter som de har ansvar för den fysiska arbetsmiljön men i verkligheten väldigt få möjligheter att faktiskt påverka fastigheten eftersom det är en annan nämnd som äger den. Så det här är väldigt viktiga frågor som vi äntligen tar tag i. Så det tycker jag är bra och jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Nästa talare är Anneli Rehdin. Varsågod.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Efter att vi i personalutskottet träffade Arbetsmiljöverket kom det upp att det saknas central styrning av arbetsmiljö för stadens anställda. Att vi här i kommun. förmäktige, som är stadens högsta beslutande organ, ska ta del eller nås av relevant information angående brister i arbetsmiljön är av stor vikt. Det saknas också rutiner för hur denna information ska delges på ett strukturerat och samlat sätt. Visst har det skett systematisk uppföljning av arbetsmiljön från nämnderna, men bristerna rapporteras inte. För att göra en förbättring behöver man också veta vad det är som inte fungerar. Vi vet vikten av en bra arbetsmiljö och det är inte endast för att kunna behålla personal utan det är också för att få en bättre arbetsplats. Bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tackar. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Föreligger bara ett förslag till beslut. Frågar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag? Finner det bifallet. Ärende 23. Revidering av Göteborgs Stads riktlinjer för individuellt ekonomiskt stöd. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads reviderade riktlinjer för individuellt ekonomiskt stöd antas, med följande ändring gällande punkt 1, sida 8, under rubriken Utredningsprinciper vid andrahandsuthyrning och inneboende förhållanden. Socialtjänsten ska informera den enskilde om att andrahandsboenden ska godkännas av fastighetsägaren, samt att den enskilde bör efterfråga fastighetsägarens godkännande från förstahandshyresgästen. Avsaknaden av ett godkännande från fastighetsägaren utgör dock inte grund för avslag. Här har ordet begärts av Nina Miskovsky (M). Varsågod.

Tack, ordförande. Domen i Högsta förvaltningsdomstolen om att kommuner inte kan neka ekonomiskt bistånd till personer som bor på ett otillåtet andrahandskontrakt riskerar att bidra till att den svarta hyresmarknaden växer och drabbar hyresgäster som får bo under mycket osäkra förhållanden. Dessutom blir konsekvensen att skattemedel som betalas ut hamnar i kriminellas fickor. Då gynnar kommunen brottslighet. Det är uttalat att kommunen ska motverka. I och med domen anser vi att det är viktigare att stärka stadens arbete med att motverka svartkontrakt och förhindra att staden utbetalar ekonomiskt bistånd för oskäliga hyror. Genom det arbetet kan vi frigöra fler lagliga hyresrätter till göteborgarna, något som alla vi här borde vilja se. Samtidigt säkerställer vi att kommunen inte finansierar kriminalitet. Socialtjänsten bör samtidigt. Se till individens situation och stödja i att hitta stabila och långsiktiga boendeförhållanden. Vi anser att stadsledningskontorets förslag att godkännande av andrahandskontrakt från fastighetsägaren ska efterfrågas och bör bifallas. Vi vill yrka bifall till yrkandet från M, D, L, KD i kommunstyrelsen och avslag på V, S, MP.

Tack då var nästa talare Claes Söderling, S, därefter Sabina Music, C.

Tack, ordförande, ledamöter och göteborgare. Det börjar bli sent nu, men jag vill ändå ha ett inlägg här. Att motverka olaglig andrahushyrning är mycket viktigt, både för att bekämpa kriminalitet och för att säkra den enskilda hyresgästen från en otrygg bostadssituation. Vi tar det arbetet på största allvar. Staden jobbar aktivt på flera fronter för att se till. Att olagliga andrahandskontrakt inte ska förekomma i Göteborg. Det är också en självklarhet att vi ska anpassa stadens riktlinjer utefter domstolsutlåtanden. Revideringen av riktlinjer för ekonomiskt stöd, som kommunstyrelsen föreslår, fångar upp alla aspekter av frågan. Den försäkrar att vi följer domstolens beslut, den ser till att vi stöttar den enskilde hyresgästen och den bibehåller vårt kraftfulla arbete mot olaglig andrahandsuthyrning. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack. Då var det Sabina Music. Varsågod.

Tack för ordet ordförande. Ett tryggt boende är ju självklart en grundförutsättning för oss alla. Det har vi alla rätt till. Det gäller även personer som behöver ekonomiskt stöd för sitt boende. Jag, likt många här inne, är också orolig för svartkontrakt och ockerhyror. Framför allt när det finansieras med skattemedel så är det verkligen inget vidare. Sådana otrygga boendeförhållanden vill vi egentligen inte att någon ska utsättas för. Framför allt inte den som är i ett utsatt läge. Därför var jag också en av dem som förra gången när vi debatterade detta ville se en skärpning av just svartkontrakt för att säkra upp boendet för människorna. Men nu har Högsta förvaltningsdomstolen kommit fram till att en kommun inte kan kräva och ställa krav på att den sökande har ett godkänt andrahandskontrakt för att beviljas ekonomiskt stöd till hyra. Därför yrkar jag på tjänsteutlåtandet som innebär att de nuvarande riktlinjerna justeras till att socialtjänsten ska efterfråga att den enskilde inhämtar ett godkännande av andrahandsboendet från fastighetsägaren. Men en avsaknad av godkännande från fastighetsägaren utgör dock ingen grund för avslag. Så jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet och avslag på övriga yrkanden. Tack.

Tack. Då var nästa talare Jonas Nilsson (V), därefter Simona Mohamsson (L). Varsågod Jonas.

Tack. Vi är nog flera här som har egen erfarenhet av hur tufft det kan vara att hanka sig fram mellan andrahandskontrakt på Göteborgs bostadsmarknad. Kötiderna för förstahandskontrakt är långa och bostadsrätterna är dyra. Det är en utsatt situation där det kan vara svårt att ställa krav på förstahandshyresgästen. Och man är bara glad att man har någonstans att bo. Det är lätt att bli utnyttjad och krävas på oskäliga hyror för undermåliga lägenheter. Att de som dessutom behöver försörjningsstöd och inte kan betala sin egen hyra ska straffas för att förstahandshyresgästen inte sett till att få uthyrningen godkänd. känd av fastighetsägaren är självklart orimligt vilket Högsta förvaltningsdomstolen också slår fast. Våra riktlinjer för individuellt ekonomiskt stöd behöver därför ändras. Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande omhändertar detta väl, men vi ser inte att socialtjänsten kan efterfråga att andrahandshyresgästen ska behöva inhämta dokumentation som enligt domen alltså inte är relevant för biståndsbedömningen. Jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag. Som säger att socialtjänsten ska informera den enskilde om att andrahandsboenden ska godkännas av fastighetsägaren. Samt att den enskilde bör efterfråga fastighetsägarens godkännande från förstahandshyresgäster. Tack.

Tack. Då var nästa talare Simona Mohamsson. Eller just nu sist på talarlistan. Varsågod Simona.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, det är två aspekter som är viktiga att ha med sig i den här frågan. Det första är just det här med svartkontrakt och oskäliga hyror. Det är en del av den stora välfärdsbrottsligheten. Men kanske ännu viktigare så handlar det just om den enskilde. Människor som behöver tak över huvudet. En väldigt viktig del av både att känna tryggheten men också en mänsklig rättighet. Att just ha tak över huvudet. Och det är just därför det är viktigt att trygga det. Människor som redan behöver en röst i samhället, som kanske redan är i en utsatt situation, ska inte behöva utsättas ännu mer av människor som ser det här som en möjlighet att både Det berövar individer i en beroendeställning av makt men också oss av skattepengar. Så om man läser vårt yrkande väldigt noga så står det just att stärka arbetet. Vi går inte emot det Högsta domstolen har landat i, utan snarare säger vi att staden behöver stärka arbetet just för att trygga enskilda individers möjlighet på bostadsmarknaden, vilket jag inte tycker är konstigt, skulle ha trott att det socialistiska styret tycker är väldigt viktigt att göra. Med det yrkar jag bifall till M, L, KD i KS. Tack.

Tackar. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Under överläggningen yrkar Claes Söderling och Jonas Nilsson bifall till kommunstyrelsens förslag, Nina Miskovsky (M), Simona Mohamsson att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen och Sabina Music att fullmäktige beslutar bifalla stadsledningskontorets förslag. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Nina Miskovsky (M) med flera? Ja. Bifalles. förslag från Sabina Music. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Votering är begärd och ska väckas. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslag från Nina Miskovsky (M) med flera som motförslag? Antas förslag från Sabina Music som motförslag?Ja. Jag finner att förslag från Nina Miskovsky (M) med flera antas som motförslag. Då återstår huvudvoteringen och då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Nina Miskovsky (M) med flera. Klart för omröstning. Omröstningen är startad. Lena, du röstar nej. Stoppar omröstningen. Då finner jag att kommunfullmäktige med 40 röster mot 38, 3 avstår, bifallit kommunstyrelsens förslag. remittering. Då är vi på ärende 24. Revidering av Göteborgs Stads riktlinjer för kommunstyrelsens remittering. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads riktlinjer för remisshantering antas. Göteborgs Stads riktlinjer för kommunstyrelsens remittering, handling 2021, nummer 269, upphör att gälla. Här har ordet först begärts av Patrik Höstmad. Därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Patrik.

Tack för det. Med anledning av ett aktuellt fall vi har haft så har vi gått in med ett tilläggsyrkande och lägger till en mening i de här föreskrifterna. Det är att nämnden eller styrelsen inte ska få begränsa sin beredning till att enbart hänvisa till tidigare fattade politiska beslut. Vi har skrivit en motion som vi vill ha beredd genom motionsrätten och beredningsrätten som man har. Den har skickats ut till några instanser, bland annat till ett bolag. Den kom tillbaka. Med svaret, inte möjlig för det finns ett beslut fattat i KF. Det är väl nio gånger av tio som vi lägger motioner som vi försöker förändra någonting som KF har beslutat. Vi vill ha lite fakta för att se om det var en bra idé eller inte. Motionsrätten är ju viktig för den ger alla ledamöter i kommunfullmäktige här rätt att väcka en fråga och få den åtminstone lite berett. Det är ett viktigt instrument för att fördjupa demokratin och motverka kortsiktiga framhastade beslut. Vi kan ju sitta och gissa istället och yrka direkt, men nu har vi motionsrätten och kan vi få en liten beredning. Inte minst ger den beredningen oppositionen möjlighet att få saker beredda. När det sitter en majoritet här och hela tiden klubbar ner allting i till exempel kommunstyrelsen, så kan vi via motionen väcka nya frågor, få dem lite beredda. Och kunna kanske någon på den här sidan också som tycker att det här såg ju riktigt kul ut. Vi har ju varit flera sådana motioner som vi har tagit i bred enighet, även om de har kommit från fel sida så att säga. Så det är angeläget att motioner hanteras seriöst och grundläggande av alla våra nämnder och bolag och bolagsstyrelser ska man säga. För ytterst är det ju styrelsen som ansvarar för den här dåliga. Hanteringen, även om de kanske blev servade av bolaget, vad vet jag. Det här är ett sätt att säkerställa intentionerna till en ökad demokratisering enligt de föreskrifter som finns till lagarna som har skrivits. Motionsrättning och rätten till beredning av motioner måste vi värna. Därför lägger vi vårt tilläggsyrkande. Så bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från M, D, L och KD som gör en liten skymf. justering och förtydligande till alla våra nämnder och styrelser. Tack.

Tack. Då var nästa talare Jonas Attenius (S), därefter Rasmus Ragnarsson. Varsågod Jonas.

Tack ordförande. Vi skulle önska bordlägga det här till den 7 december, två veckor. Vi yrkar på bordläggning helt enkelt. Tack.

Tack. Då var nästa talare Rasmus Ragnarsson. Varsågod.

Tack herr ordförande. Nej, jag vill bara yrka bifall till SD:s yrkande. Jag tycker att Höstmad motiverade det väldigt bra. Utöver det vill vi också lägga till att även geografiska intressenter tidigare kommer in i remitteringsförfarandet. Men jag tycker att vi har inga problem heller att stödja en bordläggning av ärendet till nästa fullmäktige. Tack.

Talarlistan är tom, alltså är överläggningen avslutad. Finner att vi är i beslut. Under överläggningen har Patrik Höstmad yrkat bifall till kommunstyrelsen och tilläggsyrkandet från M, L, D, KD. Rasmus Ragnarsson har yrkat bifall till SD:s. Ett förslag i Kommunstyrelsen. Jonas Attenius (S) har yrkat bordläggning. Jag kommer först ställa frågan på bordläggning och avgörande idag. Därefter proposition på yrkande och tilläggsyrkande. Godkänns den ordningen? Finner så. Då frågar jag avseende kommunfullmäktige avgöra ärendet idag? Att bordlägga ärendet? Ja. Finner att det bordläggs till nästkommande sammanträde? Ja. mat till civilsamhällets organisationer i Göteborg Ärende 25. Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningar för att efterskänka mat till civilsamhällets organisationer i Göteborg. Kommunstyrelsen föreslår att redovisningen av kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att i samverkan med berörda nämnder och representanter för civilsamhället utreda förutsättningarna för att efterskänka mat till civilsamhällets organisationer i Göteborg antecknas och förklaras fullgjort. Ordet har först begärts av Johan Zandin, V, därefter Anneli Rhedin, M.

Tack så mycket. Den här utredningen började ursprungligen som en motion från Vänsterpartiet om att titta på möjligheten att sälja mat som blir över som ett sätt att minska matsvinnet i stadens verksamheter. Just den här utredningen fokuserar däremot på frågan om staden kan ge bort överbliven mat i sina verksamheter till ideella organisationer som till exempel hjälper hemlösa eller andra utsatta grupper med mat. Jag föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag, som är att redovisningen antecknas och att det uppdraget förklaras fullgjort. Vad man har funnit i redovisningen är att det finns inga juridiska hinder för staden att ge bort överbliven mat. Så det är bra att det har blivit utrett. Det framkommer också att det till viss del förekommer redan idag, framförallt i de fall när någon verksamhet har beställt för mycket av någon produkt och då enkelt kan lämna den vidare utan att den har tillagats, utan att behöva paketera om och så. Vad utredningen däremot också visar är att förutsättningarna för att skänka bort färdiglagad mat kanske är lite mindre än flera av oss trodde, bland annat på grund av stadens idoga arbete om att minska. I andra hand är man dessutom ganska bra på att använda i den egna verksamheten det som blir över, precis som man gör hemma. Får man lite rester över till dagens middag kan man i många fall baka in dem i morgondagens måltid. Det jobbar våra verksamheter också väldigt mycket med. Det är först i tredje hand som det är intressant att försöka bli av med den kvarvarande maten genom att skänka bort den. Eftersom det inträffar ganska sällan och inte i några större mängder är utredningens bedömning att det blir ganska stora investeringar. och arbetsinsatser per portion om man ska garantera livsmedelslagens krav på till exempel snabb nedkylning, obrutna kylkedjor och uppmärkning av den skänkta maten. Det är nog inget som kommer att användas särskilt flitigt. Men som utredningen konstaterar är detta, om förutsättningarna finns, trots allt ett möjligt verktyg för en verksamhet att minska svinnet ytterligare på. Tack.

Tack. Då har nästa talare Anneli Rhedin, därefter Eva Ternegren. Varsågod Anneli.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. Först vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Att återanvända matsvinn är inte bara en miljöfråga. Det är också en politisk angelägenhet som kräver synnerligen uppmärksamhet och åtgärder. Efter att jag bland annat träffade Ätbart, som är en allmännyttig ideell förening, deras syfte är att minska Sveriges. Så vill jag göra lite mer och då börjar vi skriva på en motion som tar upp mycket av det som stadsledningskontoret lyfter som svårigheter, där vi anser att vi har kanske en liten annan lösning. Men det återkommer jag längre fram när den kommer upp i kommunfullmäktige. En liten cliffhanger så här innan jul. Tack.

Tackar. Då är nästa talare Eva Ternegren, därefter Sabina Music. Varsågod Eva.

Tack så mycket. Johan Zandin har ju listat rätt mycket av vad som står i rapporten. Men jag vill ändå betona att jag tycker det är ett väldigt bra initiativ att vi såg över det här med matsvinn. För även om vi då inlett rapporten och vi inte har så mycket matsvinn, om jag ska tolka det rätt, även om jag inte riktigt kan hitta siffror på det, så känns det ju övertygande i själen till varför vi inte just nu ska jobba med detta att efterskänka mat till civilsamhällesorganisationer. Men jag tror ändå att det finns mycket förbättringsutrymmen här, även om jag inte kommer ha något annat förslag än att ge bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag tänker till exempel på gårdagens nyhet från Region Jämtland, vars kostenhet hade fått ner genom att sälja mat till patienter och anställda på sjukhusen. Alltså mat som var bäst före gränsen. Man sänkte priset rejält. Man hade också gjort det genom ett slags kylskåp, som man kallade Save the Planet-skåp, där patienter och anställda. själva kunde hantera hela processen att köpa maten. Jag tyckte det var ett lovvärt initiativ och kanske vi kan hitta liknande saker här. Tack för ordet.

Tack. Sabina. Varsågod.

Tack för ordet ordförande. Jag tycker det är jättebra att vi har den här rapporten som visar på vilka utmaningar det skulle innebära med att efterskänka mat. Men jag vill faktiskt lyfta en väldigt positiv del i rapporten. För en av de kanske större anledningarna till att det här inte är så något som lyfts fram som något vi borde jobba vidare med är att det är så små volymer och har just med att göra att man har blivit så duktig på att ta hand om matsvinnet, att minska det. Det tycker jag är väldigt positivt så det behöver vi ändå lyfta som ett väldigt bra arbete. Bifall KS förslag.

Tack. Då var nästa talare Johan Zandin. Varsågod.

Ja, tack. Ja, det är en mycket bra idé som Miljöpartiet lyfter här om att gå vidare och titta på möjligheterna för till exempel anställda och brukare att till ett rabatterat pris köpa den mat som blir över. Flera av de problem som nämns i rapporten med att skänka det till frivilligorganisationer är ju just den administrativa överbyggnad och de extra säkerhetsrutiner som krävs av livsmedelslagen när man ska distribuera vidare mat till tredje person. Utan att vara någon expert på det området tror jag att åtminstone en del av de hindren kan undvikas om det är personalen själv eller de som redan är brukare på verksamheten som tar del av maten. Det var också lite närmare det som den ursprungliga motionen handlade om, så det är absolut en fråga som är värd att titta vidare på. Det vi har med oss i dag från dagens rapport är att i alla fall att det är helt okej för de verksamheter som så vill och känner att det är praktiskt möjligt och rimligt att skänka bort maten. Skulle någon verksamhet vilja börja sälja den till brukare eller personal så får vi kanske titta närmare på det och vi får väl se om det kommer något initiativ från det här rummet i frågan också under mandatperioden. Så absolut värt att fundera vidare på.

Tack. Nästa talare Rasmus Ragnarsson, SD. Varsågod Rasmus.

Tack så mycket ordförande. Jag vill bara säga att den här utredningen, den har ju kostat tid och pengar och jag är jätteglad över att den har bidragit till att så många fler av oss känner till det som några, åtminstone av oss, redan anade. Utredningen visar ju på att det handlar om väldigt små matvolymer. Det är ojämn frekvens i distribution. Det är logistiska svårigheter. Det här var utmaningar som man, om man jobbat inom restaurangbransch tidigare redan kunde ana. Men varför spenderade vi så mycket resurser på att få bekräftat det vi redan visste då? Bra fråga. Det här är kanske ett exempel på där våra skattepengar kanske inte används på ett optimalt sätt. De hade kunnat användas betydligt mer effektivare. Även om den här Göteborgsmodellen för att minska matsvinn är väldigt lovvärt. Och bör prioriteras för att inte konkurrera med andra intressen. Hade denna utredning och de resurser som gått till att istället användas för att stödja civilsamhällets organisationer mer direkt. Eller andra initiativ inom vår stad. att vi hade kunnat göra en större skillnad. Så jag vill bara skicka med ett medskick egentligen, att vi hade kunnat använda de här resurserna för att göra den här utredningen mycket bättre. Och sen vill jag ju bara också skicka med ett medskick om att vi ska förstås hylla de hjältar som idag donerar mat. Och eftersom det inte finns några legala hinder då, som vi har kunnat konstatera här mot att efterskänka mat till civilsamhällets organisationer. Låt oss istället fokusera på konkreta handlingar som ger direkt nytta för våra medborgare, och inte utan att vi försvinner ner i byråkratins labyrinter på jakt efter svar vi redan har. Tack.

Tackar. Talarlistan är i ton. Kan vi anse övningen avslutad? Svar Ja. Föreligger bara ett förslag till beslut. Frågar bifalles kommunstyrelsens förslag? Finner bifallet. larmcentral med befogenhet att samordna stadens larm, kameror, trygghetsvärdar och ordningsvakter. Ärende 26. Redovisning av uppdrag att utreda inrättande av en trygghets och larmcentral med befogenhet att samordna stadens larm, kameror, trygghetsvärdar och ordningsvakter. Kommunstyrelsen föreslår att redovisningen av fullmäktiges kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2023 om att utreda inrättande av en trygghets och larmcentral med befogenhet att samordna stadens larm, kameror, trygghetsvärdar och ordningsvakter antagnas och förklaras fullgjort. Här har ordet begärts av Axel Josefson. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det här var ju ett utav Socialdemokraternas vallöften i valet, att man skulle inrätta en trygghetscentral. Man hade ju i sin budget att man nu skulle utreda detta. Den här utredningen har vi fått tillbaka. Nu är väl den stora frågan, vad händer nu? Vi här från M D, L, KD yrkar bifall. till vår återremiss som innebär att vi ska gå vidare med att inrätta en trygghetscentral och att vi ska utreda förutsättningarna att kunna få ett mer sammanhållande grepp runt omkring kameraövervakning och hur det beståndet ser ut idag. Förutom att yrka bifall till vårt yrkande så vill jag ändå ställa frågan till vänsterstyret här. Hur har ni tänkt att gå vidare med den här frågan? och framförallt hur har ni Socialdemokrater tänkt att gå vidare med den här frågan i och med att det var en viktig del i ert vallöfte till göteborgarna? Tack.

Tack. Då blir nästa talare Jonas Attenius (S). Därefter Eva Flyborg. Varsågod Jonas.

Tack, fru ordförande. Jag ska försöka svara på den frågan. Vi är ett styre bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. De senaste åren har kommunen höjt sitt brottsförebyggande arbete. Genom att kombinera sociala insatser med fler kameror, ordningsvakter och fler trygghetsvärdar skulle jag säga att Göteborg har blivit ett föredöme just när det gäller kommuner som arbetar mot otrygghet. Nu har SEK gjort en gedigen utredning över de här funktionerna och organiserar det idag. Och från det rödgröna styret så ser vi i nuläget inte skäl att gå vidare med det här med ytterligare samordning än den som redan finns, vilket också väldigt tydligt framgår också i tjänstetlåtan i den utredning som nu har lagts på bordet. Men självklart så kommer vi fortsätta att utveckla kommunens brottsförebyggande arbete i nära dialog med polismyndigheten tills varje göteborgare kan känna sig trygg var man än bor i vår stad. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack. Kontrareplik begärd av Axel Josefson. Varsågod.

Tack, för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag tackar Jonas för det beröm som vi under alliansstyret gjorde under förra mandatperioden, när vi införde ordningsvakter och trygghetskameror här i Göteborg. Vi drev faktiskt den frågan, och det har gett resultat. Det är helt rätt. Lite tråkigt att ni vill utreda det. Ni ville i alla fall det under förra budgeten. Men då kan man ställa sig frågan om ni nu drev detta. så hårt med trygghetscentraler under valrörelsen. Varför har ni gett upp nu för Vänsterpartiet och Miljöpartiet i den här frågan? Varför är inte detta längre lika viktigt för er, som med många andra trygghetssatsningar som ni också numera säger nej till? Tack.

Kontrareplik begärd. Jonas Attenius. Varsågod.

Nej, men Axel, jag tyckte att jag svarade på det att vi har inte gett upp någonting. Nu har vi utrett det här uppdraget som fanns. SLK har kommit tillbaka och visat att det finns inga större samordningsvinster med detta i nuläget. Vi kommer fortsatt bevaka den frågan från styrets sida. Det här med ordningsvakter och kameror är jättebra, men det är också i kombination med sociala insatser som ger effekten fullt ut. Det handlar om att också jobba förebyggande och med förebyggande verksamhet. Det är avgörande viktigt. Sedan gäller det kameror. pratade om utredning. Tittar vi i det förslaget ni ligger så vill ni utreda och titta på vidare förslag. Jag tror det är så sent som för, vad kan det vara, två veckor sedan, KS den 8 där, så gick det rödgröna styrets yrkande genom att just börja skruva upp kameror istället. Verkstad, få upp kamerorna och inte hålla på och utreda massa. Så jag skulle säga att det rödgröna styret är verkligen verkstadsorienterade i den här frågan. Tack.

Då var nästa talare Eva Flyborg, L, därefter Rasmus Ragnarsson, SD. Varsågod Eva.

Tack så mycket herr talman, herr ordförande, förlåt. Ja, göteborgarnas trygghet är väl egentligen den viktigaste frågan och därför måste vi göra precis allt vad vi kan. För otrygghet förändrar människors vardag och människors liv. Ungefär en tredjedel väljer att gå en annan väg eller inte gå ut alls när det blir mörkt på kvällen enligt Brottsförebyggande rådet. Allt fler, särskilt kvinnor avstår från kvällsaktiviteter på grund av oro, och nästan en fjärdedel tycker att deras livskvalitet påverkas negativt. Människors frihet begränsas av otryggheten, och den som tvingas vara rädd är inte längre fri. I vår trygghetsgrupp inom Liberalerna bad vi göteborgarna att svara på en enkät. 60 % av göteborgarna svarade nej. att de inte längre känner sig trygga i sin egen stad. Det självklara kontraktet mellan göteborgarna och det politiska styret är försvagat eller ibland helt brutet. Vi måste göra allt för att bekämpa och förändra detta. Kameror har en avgörande betydelse för uppklarande av brott, vilket också inverkar preventivt. Med god samordning kan kommunen skapa en säkrare och tryggare stad. Och det leder till en ökad frihets och trygghetskänsla. Nu har också den nya lagen om kommunernas brottsförebyggande arbete trätt i kraft. Det innebär bland annat att vi ska ta fram en lägesbild över brottsligheten, besluta om en åtgärdsplan, ta ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion. Ett gemensamt ledningssystem kan faktiskt öka möjligheten att upptäcka och lagföra. Det här verkar brottsförebyggande. Det finns redan trygghetscentraler, bland annat i Stockholm, Karlstad och Malmö. Här finns saker att lära. Därför bifall till återremissyrkandet från M, D, L och KD. Tack.

Tackar. Då var det Rasmus Ragnarsson, SD, just nu sist på talarlistan. Varsågod Rasmus.

Tack så mycket herr ordförande. Jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande. Jag tänker att vi har haft den här debatten tidigare om trygghetscentraler. Vi tycker att det är en självklarhet. Och yrkar därför på vårt yrkande som vi lade i somras.

Tackar. Då var ordet begärt av Simona Mohamsson. Varsågod Simona.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Hur ser Göteborg ut om 50 år? Hur ser Göteborg ut om 100 år? Det är väldigt enkelt i den här debatten att tro att det bara handlar just om fler kameror, fler ordningsvakter och fler människor som bara ska se till att förebygga brott eller skapa trygghet. Men man ska inte glömma att en del av det här och ett perspektiv i varför vi behöver samordna är ju också för att se till att man kan tänka ett samhälle i framtiden. Att faktiskt se till att integriteten räknas in och samordnas så att vi inte har massa kameror på platser där det inte varken är brottsförebyggande eller hjälper till att skapa trygghet. Att vi ser till att populistiska förslag som lyfts om kommunala poliser istället faktiskt ger inverkan. Sådan här samordning handlar ju inte bara om att alla är jättebra på att göra sin sak på sin ände. Det handlar också om vilket samhälle vi skapar i framtiden. Där alla de här grejerna, om polisen gör det för sig själv, sätter upp en massa kameror, om kommunen gör det för sig själv, så blir det ingen samordning. Då finns det också andra aspekter i människors trygghet och människors frihet som glöms bort. Bifall till yrkande från L, M, KD. Tack.

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Rasmus Ragnarsson att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jonas Attenius (S) bifaller till kommunstyrelsens förslag. Axel Josefson, Eva Flyborg, Simona Mohamsson återremiss till kommunstyrelsen enligt yrkande från M, D, L och KD den 7 juni 2023. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag och förslaget från Rasmus Ragnarsson. Enligt kommunallagen, kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, dvs 27 ledamöter, om detta inte gjorts tidigare. Vid fullmäktiges kommunfullmäktiges sammanträde den 7 september 2023 återremitteras ärendet till kommunstyrelsen genom en minoritetsåterremiss. För återremiss krävs därför ett majoritetsbeslut. Godkänns denna propositionsordning? Svar ja. Jag frågar, beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Att avgöra det idag? Jag finner att fullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det ja för avgörande idag och nej för återremiss. Klart för omröstning. Jag startar omröstningen. Ja för avgörande idag, nej för återremiss. Så, där har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 29 finner jag ett beslut att avgöra ärendet idag. Då frågar jag, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Rasmus Ragnarsson? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation från SD. Reservation från Sverigedemokraterna. Då är klockan 21.51. Enligt fullmäktiges arbetsordning så frågar jag om det är fullmäktiges mening att avsluta mötet eller fortsätta. Ska vi avsluta mötet? Då finner jag det. Då frågar jag, kan fullmäktige bordlägga beslutsärende 27 och 28? Kan vi bordlägga motionerna från punkt 29 till 36? Ärende 37, förteckning över anmälningsärenden. Kan anteckning av anmälningarna göras till protokollet? Då innan vi avslutar så vill jag påminna om informationen som gått ut via mejl. Att vi börjar klockan 13 på nästa möte i december. Ordningsfråga. Kvinnligt ledamot Tack så mycket för ordet. Jag får vända mig till presidiet. Jag tycker faktiskt att det är väldigt respektlöst. Det finns de här inne i detta rummet som jobbar med detta eller som har någon annan sysselsättning än att jobba. Jag är inte en av dem. Jag har ett kontor att gå till fem dagar i veckan för att ha råd att äta och bo. Det är jul varje år. Om man vet att man inte hinner sina ärenden, då kan man kalla till ett fullmäktige som börjar klockan ett lite tidigare än tre veckor innan. Det är många i vår grupp som jobbar och som inte kan komma ifrån och jag tycker att det är ett så jävla. Vi är ändå här på vår ideella tid, nästan. Jag tycker inte att det är schysst att göra så. Det har varit många gånger nu där presidiet på kort varsel flyttar mötena till en tidigare. Det ger ledamöterna ganska bristande chanser att faktiskt få ihop sitt schema. Så jag tycker att det kan ni ta med er. Det är inte okej. Tack så mycket.

Det önskemålet tas emot av presidiet. Men jag påminner ändå om det. Jag tar emot det. Vi börjar kl. 13 i nästa möte och har ambitionen att sluta 19.30. Då ska vi också efter det ha Vardagshjältar- prisutdelningen. Så då hoppas jag att man planerar för det också. Sen har vi julbord för de som är anmälda till det. Vill du också säga samma sak? Okej. Om ordföranden kan acceptera det.

Först och främst tycker jag att det är helt oacceptabelt att du lyfter den frågan här och nu. Det här är ju en fråga som du skulle kunna kalla gruppledarna till ett samtal där vi i lugn och ro hade kunnat diskutera det här och där vi hade kunnat framföra synpunkter. Att komma här nu liksom fem i tio och slänga detta på bordet, oacceptabelt. Jag tycker också att om det här nu var en så kritisk fråga för dig, då skulle du väl i början av mötet kunna varsla om detta. Du hade kunnat dra ned på talartiden. Du hade kunnat hindra de ledamöter som pratar om riksdagsdebatten. Du hade kunnat vidta vissa åtgärder för att snabba på mötet. Du gjorde inte det, utan nu för du detta framåt. Det är så här, rent krasst, och jag tror att det är flera partier här som kommer att ha svårt att ha full bemanning klockan ett den 7. december. Det är faktiskt en demokratifråga att ni måste ha respekt för att våra ledamöter faktiskt gör det här som fritidspolitiker och har arbete och ansvar att ta därute. Det är inte lätt att bara skyffla runt det här. Är det så nu, förslag, förlåt jag är kreativ, är det nu så att presidiet tycker att vi måste ha någon form av extra tid för att hantera detta, ja men föreslå då en tid lite längre. fram i vår då vi samlar upp ärenden och går igenom detta. Att hantera det på det sätt ni valt nu är inte acceptabelt och jag tror också att det kommer bli ganska svårt att faktiskt hantera det mötet den 7e om vi inte är fulltaliga här. Tack.

Tack. Jag blir lite ledsen att du tar det på det sättet. För mig var det här att jag bara lyfte en informationspunkt, och inte att jag skulle komma med något nytt direktiv. Utan den här informationen gick ut via mejl tidigare. Men vi Det har ju gåtts ut via mejl. Jo, men det är till de politiska sekreterarna för vidarebefordring till. Vi informerar om interpellationssvaren och att starttiden för nästkommande möte. I så fall, vi behöver inte ha den diskussionen nu, men jag ser min bild av det. Därför blir jag lite ledsen att det här blev en sån väldig sak nu. I så fall tycker jag att vi tar det. Vi får prata. Med presidiet och gruppledarna kring den saken. Jag har sagt nu, så som jag uppfattar det, att jag bara skulle informera om någonting som redan har informerats om. Men då tycker jag att vi tar det med gruppledarna. Och det här var ett lite jobbigt avslut på mötet. Men känslomässigt jobbigt. Ja, vi måste kalla till mötet imorgon så vi får ta en sån dialog ifrån Falle. Med det sagt så vill jag tacka för ett möte ändå som vi haft. Och tack alla som har åhörare som har lyssnat och övriga närvarande. Tack för att ni reser upp medans jag pratar. Och tack för ett väldigt bra fullmäktigemöte. Jag avslutar kommunfullmäktige.