Kommunfullmäktige

Tack för ordet, herr ordförande. Enligt Arbetsmiljöverket så har antalet anmälda händelser i Göteborgs skolmiljöer kopplade till hot och våld ökat med 62 % de senaste fem åren, samtidigt som skolresultaten går rätt nedåt. Vi har tagit del av rapporter om ökat våld mot lärare och annan skolpersonal i Göteborgs grundskolor. där personal har attackerats med saxar, slagits i huvudet, pedagoger har drabbats av hjärnskakning, synbort fall och sprickor i ögonhålan. Med anledning av detta så skulle vi vilja få ett svar på om grundskolenämndens ordförande planerar att man kan fortsätta uppmana lärare till ett lågaffektivt bemötande eller om konkreta åtgärder kommer att vidtas för att hantera och förebygga de här våldsincidenterna. samt säkerställa personalens trygghet och säkerhet i skolmiljön. Ordförande Tack Agneta! Då överlämnar jag ordet till Viktoria. Varsågod Viktoria!

Tack så mycket fullmäktige, ordförande och åhörare! Tack för din fråga. Det faktum att hot och våld har ökat i skolan är en trend här i Göteborg, men vi ser den också i övriga landet. Det hänger också ihop med att vi har gjort ett väldigt aktivt arbete med att få upp just anmälningarna. Så det som tidigare kanske hanterades lite under radarn kommer mycket oftare upp till ytan och det är jättebra. Så det ska vi verkligen se till att fortsätta uppmuntra. Men vår ingång har varit jättetydlig bland de första besluten som vi fattade. var att se till att ha en befogenhetslista på plats där de disciplinära åtgärderna och arbetet kring dem skulle säkras genom olika APT-material, filmer, samtal så att man vågar träda in när det händer allvarliga saker. Självklart ska det funka. Men jag måste ändå säga att bara den här frågan leder mig till tanken vad som är fel med svensk skolpolitik. Här ska jag som lekman stå och bedöma vilka pedagogiska metoder, vilka förhållningssätt som skolpersonal ska använda sig av i skolan. Det kommer jag aldrig att göra. Det kan jag säga. Det överlåter jag till professionen och de som är proffs. Det jag däremot vet är att det inte går att disciplinera fram trygghet och studiero eller ökad närvaro. hos elever i omfattande behov av särskilt stöd, hos elever med funktionsnedsättning som inte får bli utredda utav sina föräldrar, eller elever som har allvarliga NPF-diagnoser. Det vi däremot kan göra är att göra det som vi har gjort i det här styret, gå från ord till handling, att bygga lokala SU-grupper där den högt utbildade personalen finns och jobba med de här eleverna. Att se till att varje barn har rätt till det särskilda stöd som de enligt svensk skollag faktiskt har rätt till. Ordförande Tack Viktoria. Vill du ha en replik Agneta? Ja tack. Då får du begära. En replik, inte ord. Okej, replik. Tack. Tack Agneta. Vill du ha en replik? Då får jag gärna trycka på. Okej, men du får en minut. Jag tar tiden. Varsågod.

Ja, tack. Om vi kommer säkerställa att det finns SO-grupper på varje skola? Ja, det är det som är ambitionen. Det är det vi jobbar stenhårt med. Och nej, jag skulle inte vilja hävda att vi har skolledning på plats överallt som verkligen har den här frågan högst upp på dagordningen. Det måste vi jobba jättemycket med. Men om man tittar på Elevers upplevda trygghet på skolor är påfallande ofta de som man har mycket fördomar kring, som faktiskt har väldigt mycket ordning och reda. Jag kommer precis från Svartedalsskolan, som förra året blev den som eleverna själva rankade som sin tryggaste skola i hela Göteborg. Så nej, det är jättemycket arbete som återstår. Men som sagt, jag väljer att inte kalla dem för stökiga elever, utan jag väljer att kalla dem för elever med andra utmaningar och svårigheter. Det är faktiskt vår skyldighet att se till att de får den rätten tillgodosedd. Att få komma till skolan och känna att man lyckas varje dag. Inte komma till skolan och vara en stökig elev i en obs-klass. Däremot ska vi inte med det ansvarsutkräva, ställa tydliga och hårda krav på våra elever. Ordförande Viktoria?

Jobba för att det ska finnas en samsyn och att det blir handlingskraft bland stadens skolledare. Så tackar jag för det svaret. Ordförande Då tackar vi Agneta Kjaerbeck och Viktoria Tryggvadottir. Därmed så är vi färdiga med dagens frågestund. Då går vi över till interpellationer. Ärende nummer 6. Interpellation av Tony Orsulic (M) till kommunstyrelsens ordförande angående tillgängligheten av platser och byggnader i Göteborgs Stad. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationer får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) har överlämnat besvarandet till kommunalrådet Karin Pleijel (MP). Och därmed så lämnar jag ordet till Karin Pleijel. Varsågod Karin! Göteborgs Stad.

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Det stämmer som Tony Orsulic skriver att det har förekommit brister i planeringsprocessen kring 150-årsfirandet i Slottsskogen. Stadsmiljöförvaltningen fick i uppdrag av nämnden att genomföra en investering om 2 miljoner kronor för att markera Slottsskogens 150-årsjubileum. Ett antal utsiktsplatser har funnits länge i parken. För att ge besökare möjlighet att se mer av staden från parken bedömde förvaltningen att ett nytt utsiktstorn skulle vara en lämplig åtgärd. Förvaltningen upphandlade då en gestaltning för ett utsiktstorn vid en av de befintliga utsiktsplatserna i Slottsskogen. Den utvalda utsiktsplatsen var belägen på en höjd i parken som redan är otillgänglig för vissa grupper att ta sig till. Förvaltningen gjorde därför bedömningen att just tillgängligheten inte skulle vara ett krav i denna upphandling, men att den skulle beaktas. Det var här problematiken uppstod. När det färdiga förslaget presenterades för nämnden uppkom synpunkter mot den bristande tillgänglighetsanpassningen. Men nämnden ansåg ändå att bedömningen kring terrängens särskilda förutsättningar kunde vara rimlig. Detta ställningstagande. förändrades dock efter att ha fört ytterligare dialog med stadsbyggnadsförvaltningen. Det aktuella bygglovet skulle kräva tillgänglighet för allmänheten, vilket i kombination med den ordfördelaktiga kostnadsbedömningen resulterade i att nämnden avbröt planerna på utsiktstornet. Det finns flera lärdomar att dra från detta exempel för att säkerställa att Göteborg ska vara en inkluderande stad, där alla kan delta på lika villkor oavsett funktionalitet. Den fysiska tillgängligheten behöver förbättras i hela staden, i såväl byggnader och transportmedel som lokaler. Det gäller även allmänna ytor. som lekplatser, badplatser och parker. Göteborgs stads rödgröna styre står för att nya permanenta byggnader och platser ska utformas på ett sätt som är i linje med stadens policy och riktlinjer gällande tillgänglighet. Det är en viktig fråga för oss. Ordförande Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Toni Orsulic (M). Varsågod Toni!

Tack ordförande! Syftet med den här frågan är ju det att. Detta är ju ett tekniskt svar. Ja, det var det som var problemet. Men det största problemet var ju att styret ihop med Centerpartiet inte ville lyssna på tillgänglighetsproblemen när de lyftes i nämnden av oss från oppositionen. Det var så uppenbart brist i det. En spiraltrappa två våningar upp i luften. Det är uppenbart inte tillgängligt. Ursäkten då är att Förvaltningen säger att det är svårt att ta sig till en plats därför att den inte har underhållits. Underlaget har inte asfalterats. Man har inte klippt bort buskage. Problemet är att man inte har gjort platsen tillgänglig från början. Det är en ursäkt att försöka bygga nytt som inte är tillgängligt. Sen säger man vidare att tillgänglighet är en viktig fråga för oss. Vad hade vi? Jag tror det var två nämnder efter. Haga. Haga Nygatan. Vi fick släpa Socialdemokraterna fram i den frågan att faktiskt titta på möjligheten att lägga om en ny typ av garnsten som gör det möjligt där för folk med rullstol och annat att kunna ta sig fram där. Vi har länge varit ett motstånd mot detta, framför allt när det gäller kulturbevarelsemöjligheterna. Men när vi äntligen får den möjligheten att göra detta, Då slår man klackarna i backen och säger nej, vi ska utreda. Fråga dem ni behöver fråga. När de har svarat och gett oss ett positivt svar, då säger man nej igen. Det är inte en enda gång. Detta som jag tog upp här var ett väldigt tydligt exempel på att man inte tittar själv. Man försöker lasta över ansvaret på förvaltning, tjänstemän och så. Men när vi med egna ögon kan se bristerna, då säger man inte att frågan är viktig efteråt när man har tagit ett felaktigt beslut. Och det är inte första gången. Tack! Ordförande Tack Tony! På detta har Karin Pleijel (MP) begärt en replik. Varsågod Karin!

Ja, tack! Naturen är tyvärr inte alltid snäll och är tillgänglig överallt. Men därför är det så viktigt att en park som Slottsskogen görs tillgänglig för alla som vill besöka den. Och därför är jag glad att vi nu får en annan. utsiktsplats som kommer vara tillgänglig, som håller sig inom budgetramen också, för att fira 150-årsjubileet. För det är väldigt trevligt att vi har en Slottsskog att vara stolta över. Och där ska alla kunna fira den genom den nya platsen. Tack! Ordförande Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Toni Orsulic (M) för en replik. Varsågod!

Ordförande! Absolut, det är jättebra att man gör det drift och underhåll nu som borde ha gjorts tidigare och som borde skötas löpande. Anledningen att stadens drift och underhåll på de här ställena inte gjorts är att man inte brytt sig tidigare i många lägen. Det är ganska allvarligt och att man strax fem över tolv ska upptäcka att ojdå en plats inte är tillgänglig och vi hade tänkt att bygga något som inte är tillgängligt där. På många andra ställen så tänker vi inte göra det tillgängligt. Det är dåliga ursäkter, man måste skärpa sig där. Tack. Ordförande Tack Toni. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP), andra och sista replik. Varsågod Karin. Karin Pleijel Jag tycker det är ganska hårda ordval att man inte har brytt sig. Vi bryr oss verkligen om tillgänglighetsfrågorna. Det finns många exempel i historien där vi har jobbat för det. Jag vill minnas att Göteborg fick en utmärkelse just för god tillgänglighet för kanske tio år sedan. Det är en viktig fråga för oss, men jag är också glad att vi kan lära oss av den här händelsen som var, som nu har blivit en annan lösning, som är bättre. Bättre för alla. Ordförande Då tackar vi Toni och Karin och går över till ärende nummer 7. Det är en interpellation. Interpellation av Elisabet Lann (KD) till kommunstyrelsens ordförande. Ordförande angående arenaprojektet. Bernmar har lämnat svar. Interpellanten Elisabet Lann (KD) har inte tillfälle att närvara vid dagens sammanträde. Kan besvarandet uppskjutas till nästa sammanträde? ordförande angående stadens representation. Då går vi till ärende nummer 8 och det är interpellation av Pär Gustavsson (L) till kommunstyrelsens ordförande angående stadens representation. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius har lämnat svar. Interpellanten Pär Gustavsson (L) har inte tillfälle att närvara vid dagens sammanträde. Kan besvarandet uppskjutas till nästa sammanträde? kommunkulturnämndens ordförande angående användning av kulturnämndens reservbudget. Ärende nummer 9. Interpellation av Rasmus Ragnarsson (SD) till kommunkulturnämndens ordförande angående användning av kulturnämndens reservbudget. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Jag överlämnar ordet till kulturnämndens ordförande Pär Johansson (S). Varsågod Pär.

Tack herr ordförande, fullmäktige, ordförande, åhörare. Kulturnämnden har mottagit ett rekordhögt antal ansökningar i samtliga ansökningsomgångar under 2024. Vilket bland annat vittnar om ett mycket vitalt och växande kulturliv i Göteborg. Samtidigt leder minskade statliga kulturanslag samt uteblivna indexuppräkningar till inverkan på det lokala kulturlivet i Göteborg. Som exempel kan nämnas att turnerande verksamheter får minskade möjligheter till turnéintäkter på grund av minskat regionalt stöd och inköpsbudgetar i kommuner. Och fler aktörer med verksamhetsstöd har svårt att få finansiering till konstnärlig produktion. Med detta som bakgrund anser jag att det är en helt riktig prioritering av kulturnämnden att fördela resterande medel i budgetreserven till ateljestöd och projektsstöd, pronto 4. Detta följer också inriktningen i kommunfullmäktiges budget för 2024, som anger att Göteborgs Stad ska arbeta för en välfungerande kulturell infrastruktur i form av lokaler, ateljéer och stöd till det fria kulturlivet i hela Göteborg. Det är en tydlig strategisk inriktning. I årets budget stärker vi kulturstöden med en riktad satsning på 1 miljon kr. Det är kulturförvaltningen som bäst. bestämmer hur vi ska fördela de medlen så att det överlåter vi till dem att välja vilka av de här stöden formerna som vi har vart de här medlen ska gå. Och slutligen då så är det ju så att en nämnd har uppdraget att utföra så mycket måluppfyllnad eller verksamhet som ryms inom medlen som tilldelats. Så att vi förväntas ju att använda de medlen som kulturnämnden får avsatt till kultur just till kultur. Genom kulturstöden som återstod under året hade vi möjlighet att säkerställa ökad måluppfyllelse, helt i enlighet med kommunfullmäktiges inriktning, för kulturnämnden. Tack! Ordförande Tack Pär! Då lämnar jag ordet till Rasmus. Du får två minuter talartid. Vi går på talartiden först. Varsågod!

Tack så mycket Pär! Anledningen till att jag ställde den här interpellationen är att jag under min tid, både när jag jobbade inom Göteborgs stad och nu när jag är politiskt förtroendevald, har lagt märke till att det är väldigt mycket rädsla. Får man ett överskott i budgeten är man rädd för att politikerna kommer att dra ned på budgeten kommande budgetår. Det gör väldigt ofta. Har jag sett både inom förvaltning och inom politiken att man är rädd för att gå med överskott. Och då blir det i sluttampen av varje år att man ska panikspendera pengar. Jag tycker inte att det är förenligt med god ekonomisk hushållning att man gör det, utan går man plus så går man plus och det ska gå tillbaka till skattekollektivet. Så får man i så fall snarare ge en eloge till en förvaltning att man går plus i stället för att panikartat spendera de pengarna i slutet av året. Jag tyckte bara att det var väldigt anmärkningsvärt och jag höjde på ögonbrynen, liksom många andra gjorde likadant. Det är att man valde att panikspendera det som återstod av reservbudgeten, i synnerhet när man inte hade så många utgiftsposter man kunde lägga det på. Då blir det ju verkligen att man. Om budgeten för projektstöd, pronto och ateljestöd nästan tredubblas ett år och sedan går tillbaka till den normala nivån året efter, då skapar man ju inte långsiktiga goda förhållanden för kulturlivet. Det är därför jag också var intresserad av om ni skulle följa upp det och lägga lika mycket på projektstöd, pronto och ateljestödet detta år. Ordförande Då överlämnar jag ordet till Pär Johansson för en replik. Därefter är det Grith Fjeldmose (V). Min första genreplik. Varsågod Pär.

Tack för ordet. Jag håller inte med Rasmus om den beskrivning du gör, att vi gjorde detta i panik. Utan det här var ju någonting som vi såg att vi hade möjlighet att använda medlen till att få ökad verksamhet för göteborgarna genom att öka de här stöden. Det är ju inte sant som du säger heller att vi ökade ateljestöden trefaldigt utan det är en ökning med 33 procent. Ateljestöden hade en budget på 3,3 miljoner från början och vi sköt till 1,2 miljoner. Pronto 4 hade en budget på 4,2 miljoner. Vi sköt till 0,9 miljoner av den här riskreserven som var på 6 miljoner från början. Övriga medel har gått till att delbetala förstudiekostnader för konstmuseets om och tillbyggnad. Ytterligare lite medel har gått till saker som vi helt enkelt hade behov av att lägga pengar på för att minska framtida risker. Ordförande Tack Pär! Rasmus, vill du ha en replik? Ja, jag tryckte in mig här, men jag vet inte.

Ja, varsågod! Nej, men vad tusan Per! Jag tänker så här annars, att jag tycker det är lite tråkigt att du inte håller med mig, för jag tycker att min ståndpunkt är väldigt rimlig här. För man måste ju se det här från kulturutövarnas och kulturaktörernas perspektiv. Och är det inte konstigt att man kan till följd av att budgeten utökas ett år som en engångsföreteelse, och sen ska man försöka budgetera inför nästkommande år, så kan man ju tro att man kommer få täckning för kostnader. Men så visade det sig att de rödgröna tänkte ju bara att den här utökningen utav de här stöden var bara en engångsföreteelse. Och så nästa år så står man där med rumpan bar. Och så ska man försöka få ihop en budget. Hur tänker du kring det? Ordförande Tack, då lämnar jag ordet till Pär. Varsågod.

Tack ordförande. Jag vill inte förlänga den här diskussionen så mycket mer. Men mer än att konstatera att det är nog ett större problem för våra kulturutövare att det finns för lite pengar i systemet än att det finns Mycket pengar och det har ju din regering bland annat sett till att vi nu är i en situation där hela kulturbranschen är i kris. Så att jag ser det väldigt positivt att vi hade möjlighet att göra den här omfördelningen i slutet av året när vi hade risker som inte föll ut i kulturnämndens verksamheter. Sen är det också så att kulturnämnden går med ett positivt resultat i år och det beror framför allt på vakanser som vi har så att vi kommer också. Maxa vår resultatutjämningsreserv, för du behöver inte vara orolig Rasmus. Tack så mycket! digital utveckling och förvaltning i Göteborgs stad. Ordförande Då tackar vi Rasmus och Pär och går över till ärende nummer 10. Och det är Stadsrevisionens rapportsammandrag Styrning och samordning av digital utveckling och förvaltning i Göteborgs stad. Göteborgs stadsrevision har inkommit med rapportsammandraget Styrning och samordning av digital utveckling och förvaltning i Göteborgs stad. Jag lämnar ordet till ordföranden i stadsrevisionen, Jonas Ransgård. Varsågod, Jonas!

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare! Revisorerna har granskat styrningen och samordningen av digital utveckling och förvaltning i Göteborgs Stad. I granskningen ingick kommunstyrelsen, Nämnden för intraservice, socialnämnden Nordost och stadsbyggnadsnämnden. Digitalisering beskrivs av flera bedömare, bl.a. Sveriges Kommuner och Regioner, som den enskilt största förändringsfaktorn i vår tid. Samtidigt som digitaliseringen öppnar upp för stora möjligheter finns det forskning som uppskattar att mellan 70 och 90 procent av all digitalisering inom den offentliga sektorn misslyckas på ett eller annat sätt. Detta understryker behovet av en fungerande styrning och samordning och väl genomarbetade behovsanalyser. Det i sin tur skapar förutsättningar för en ändamålsenlig kravställning. vilket i sin tur skapar förutsättningar för implementering och utbud av digitala system. När vi tittar på hur den här granskningen har omhändertagits och vilket utfall vi ser, så kan vi konstatera att stadsbyggnadsnämnden och socialnämnden Nordost var för sig till stor del har omhändertagit de krav som finns i Göteborgs Stads riktlinjer för styrning, samordning och finansiering av digital utveckling och förvaltning. Även om det finns vissa avvikelser så är man i huvudsak rätt. Stadsbyggnadsnämnden behöver bland annat stärka sin styrning av digitaliseringsarbetet så att en gemensam bild uppnås av vilka projekt som pågår inom nämndens verksamhet och vad det är för total kostnad för de här projekten. Socialnämnden Nordost behöver bland annat säkerställa att det finns kriterier för att genomföra en värdering och prioritering av de olika förslag på förändringsprojekt som finns hos nämnden. Nämnden för intraservice har omhändertagit kraven i riktlinjen, förutom vad gäller risk och säkerhetsbedömningar. Det är i den delen som man fortsatt behöver jobba vidare och säkerställa att det innehåller information om hur behoven hos nämnder och bolag ska omhändertas och i vilken ordning de ska prioriteras. Här har också kommunstyrelsen en roll. Att driva stadens digitalisering på en strategisk nivå. Och att följa upp de processer som omfattar styrning, samordning och finansiering på en övergripande stadenivå. Här finner vi att kommunstyrelsen delvis driver stadens digitaliseringsarbete i enlighet med styrdokumenten. Men att man behöver stärka beredningsprocessen inför den årliga analysen eftersom det faktiskt i det här underlaget saknas obligatoriska uppgifter utan att man följer upp att de kompletteras. Kommunstyrelsen behöver alltså utveckla sin uppföljning därför att man inte följer upp på ett systematiskt sätt att nämnder och bolag har planerat för sin verksamhet och uppföljning i enlighet med den här riktlinjen. Mot bakgrund av vad som framkommer i den här granskningen bedömer stadsrevisionen att det arbete som kommunstyrelsen faktiskt bedriver inte står i paritet med kommunstyrelsens ansvar. I dagsläget saknar kommunstyrelsen en tillräckligt bra helhetsbild över stadens samlade digitaliseringsarbete för att kunna styra det strategiskt. Och vår bedömning är därför att kommunstyrelsen inte fullt ut tar ansvar för digitaliseringen på en strategisk nivå. Ordförande Då tackar vi Jonas Ransgård och har en talarlista. Det är Johan Zandin (V), som har begärt ordet. Varsågod, Johan!

Tack så mycket! Jag vill tacka revisionen för den här rapporten. Som vanligt så kommer nämnderna och kommunstyrelsen svara senare i vår på de konkreta synpunkterna. Men jag kan ju bara säga att som. Ledamot i stadsbyggnadsnämnden är ju digitaliseringsfrågorna oerhört viktiga. Som en nämnd som till stor del jobbar med just informationshantering har vi ju. goda möjligheter att digitalisera verksamheten och har också jobbat mycket med det under många år. Och det gäller ju både verksamheter som vi har gemensamt med övriga nämnder, till exempel ärendehantering, men också information som är mer specifik för vår nämnd, till exempel ansvar för stadens geodatahantering. Bra att revisionen granskar detta. Tack Johan! Då är det tomt på talarlistan. Jag vill passa på att tacka stadsrevisionen för den här rapportsammandragningen. Kan rapporten antecknas? Då går vi över till ärende nummer 11. 11.Stadsrevisions rapportsammandrag, högt vatten. styrning och uppföljning av Göteborgs Stads arbete med högvattenskydd. Ordförande Det är stadsrevisions rapportsammandrag, högt vatten. styrning och uppföljning av Göteborgs Stads arbete med högvattenskydd. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget, Högvatten, styrning och uppföljning av Göteborgs Stads arbete med högvattenskydd. Jag lämnar ordet till Jonas Ransgård (M). Varsågod Jonas!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Ja, nu är det högt vatten. Stadsrevisionen har granskat stadens arbete när det gäller förhöjd havsvattennivå eller högvattenskydd. Här är det lätt att konstatera att vi som kuststad är en geografiskt utsatt stad, både med havsläget och närheten till Göta älv. Centrala Göteborg är också den plats där flera vattendrag har sitt utlopp, vilket innebär en betydande översvämningsrisk. Göteborgs centrala låglänta delar riskerar att drabbas av årliga översvämningar inom en 15-årsperiod, om inte en kombination av klimatanpassningsåtgärder vidtas. Översvämningarna kan ge konsekvenser för människor och för många samhällsviktiga funktioner och verksamheter. Den här granskningens främsta utgångspunkt är att staden behöver ha ett högvattenskydd på plats år 2040. enligt översiktsplanens tematiska tillägg. Kommunfullmäktige har också lyft behovet av klimatanpassning under flera år. De åtgärder som behövs handlar dels om skyfallshantering, dels om högvattenskydd i form av älvkantsskydd och inre portar. Den här granskningen syftade till att bedöma om stadens arbete med högvattenskydd i centrala Göteborg är tillräckligt. utifrån den målsättning som finns om att ha ett högvattenskydd på plats år 2040. Det är kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och stadsmiljönämnden som har granskats. Den här granskningen är avgränsad till centrala Göteborg, det vill säga vi talar om inre och inte yttre stormportar. Granskningen visade att det finns fungerande arbetssätt mellan förvaltningarna gällande högvattenskyddsarbetet. Vår bedömning är att den övergripande ansvarsfördelningen mellan granskade nämnder och kommunstyrelsen är tydlig. Principerna för finansiering av högvattenskydd inom staden behöver dock tydliggöras för ansvariga nämnder och bolag. Här tänker vi att det också kan ha ett samband med . att vi förväntar oss en statlig medfinansiering här som är oklar och att det kan göra att det finns en obenägenhet från ansvariga nämnder och styrelser att ta position i den här frågan för att man avvaktar statliga besked. Jag har delvis formulerat strategier för att nå målet om att ha högvattenskydd på plats år 2040 genom målsättningen inom högvattensprogrammet och genom utbyggnadsplanen från 2020. och här har man identifierat ett 20-tal områden där åtgärder krävs för att ha det här på plats. En mindre del av de områden som identifierats i utbyggnadsplanen har utretts närmare inom högvattenskyddsprogrammet och det är området Lindholmen som man då har utrett. Sedan den här planen togs fram har stadsplaneringen i staden omorganiserats. Granskningen visar att det saknas uppdaterade övergripande styrdokument för högvattenskyddsarbetet, som t.ex. en uppdaterad version av utbyggnadsplanen. Vår bedömning är att styrningen av högvattenskyddsarbetet behöver stärkas, exempelvis genom att konkretisera utbyggnadsplaneringen. Viktiga avvägningar behövs för högvattenskyddets olika delar, då valen av lösningar för skyddet påverkar driftkostnaderna på lång sikt. Vi har också granskat uppföljningen av det här högvattenskyddsarbetet. Då det saknas ett övergripande styrdokument är det tyvärr svårt att följa upp om arbetet ligger i fas. Men det tänker jag också har samband med den här förväntan på statlig medfinansiering. Här lämnas då rekommendationer till tre nämnder. Fyra nämnder. Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden rekommenderas att konkretisera utbyggnadsplaneringen för högvattenskydd. Kommunstyrelsen rekommenderas att utveckla uppsikten av stadens högvattenskyddsarbete. Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden rekommenderas att stärka uppföljningen av att högvattenskyddsarbetet håller den takt som krävs för att nå målet om högvattenskydd på plats år Ordförande Tack Jonas för dragningen. Då har vi en talarlista. Vi börjar med Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin!

Tack så mycket! Då vill jag tacka Jonas Ransgård och stadsrevisionen som tar sig an ett väldigt viktigt område. Det är helt nödvändigt att Göteborg är redo. Vi vet att vi ligger risigt till. Vi har vattenhot från flera håll med vårt läge och med mycket risk för nederbörd också. Nu ska förvaltningarna återkomma med svar på åtgärder och det ser jag fram emot. Den systematiska uppföljningen som efterfrågas är extremt viktig att vi lyckas med. Det pågår arbete för fullt i stan kring att utveckla uppföljningen av planerna och att uppdatera utbyggnadsplanen. Också för att öka kunskapsnivån deltar vi i ett EU-projekt som heter Stormsafe. I den rödgröna budgeten för 2025 får stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att stärka arbetet med klimatanpassning och det förebyggande arbetet mot översvämningar. Vi skjuter också till 10 miljoner extra för klimatanpassning. Det är enorma investeringar. 10 miljoner räcker inte långt om vi ser på de investeringar som behöver göras på sikt. Uppskattningarna ligger på tiotals miljarder, med till exempel portar mot havet vid stormar.

Och det kan inte Göteborg klara ensamt. Vi måste hitta nya vägar och få de här investeringarna. Och framför allt staten behöver ta sitt ansvar för att skydda Göteborg och de viktiga funktioner som finns i staden som berör hela riket. Kommunerna kan inte lämnas själva i den här frågan. Vi kan till exempel inte bygga. skydd på något annat än på kommunal mark. Så det finns juridiska hinder och staten behöver ta ett helhetsgrepp i denna fråga. Göteborg och Malmö har gjort gemensam sak och skrivit till regeringen att man behöver ha de här sakerna på plats snarast. Ordförande Tack Karin! Då är det tomt på talarlistan. Jag vill tacka Stadsrevisionen för rapportsammandragningen. Kan rapporten antecknas? Polismyndighetens lista över utsatta områden. Då går vi över till ärende nummer 12. Redovisning av uppdrag att ta fram ett alternativt mått till Polismyndighetens lista över utsatta områden. Kommunstyrelsen föreslår att redovisningen av kommunfullmäktiges uppdrag att ta fram ett alternativt mått till Polismyndighetens lista över utsatta områden. antecknas och förklaras fullgjort. Vidare föreslås att kommunstyrelsen får i uppdrag att årligen genomföra en analys enligt Stadsledningskontorets förslag på analysmodell och redovisa den inom ramen för ordinarie uppföljning. Analysen ska tillgängliggöras för samtliga nämnder och styrelser och ytterligare underlag för insatser inom deras uppdrag. Slutligen föreslås att Stads. Byggnadsnämnden får i uppdrag att uppdatera tillgänglighetsmåttets målpunkter och följa upp tillgängligheten med hjälp av det framtagna verktyget på ett sådant vis att den kan ingå i Stadsledningskontorets analysmodell. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Hannah Klang (V). Därefter Axel Josefson (M). Varsågod Hannah!

Tack ordförande! I Göteborg har många delar av staden under ganska lång tid refererat till polisens lista över utsatta områden i alla möjliga sammanhang. Den listan har sin plats, men den är i första hand framtagen av poliser och för polisiära syften. Inte för att styra en stads arbete med jämlikhet och välfärd. Att använda den som vårt enda verktyg för de sakerna är lite som att försöka äta soppa med en gaffel. Det är helt enkelt fel redskap för uppgiften. Så kommunstyrelsens förslag är därför ett efterlängtat steg framåt. Med vår egen analysmodell får vi en bredare och mer rättvisande bild av de utmaningar som våra stadsdelar står inför. Modellen är skräddarsydd för Göteborg och tar hänsyn till de faktorer som vi som stad kan påverka, som utbildning, inkomst, tillgång till samhällsservice och trygghet. Högerpartierna tycker att vi ska nöja oss med polisens lista och den är ett utmärkt verktyg för polisen. Men vi är inte poliser och om vi ska lösa de socioekonomiska problemen, skapa jämlika livsvillkor och vända utvecklingen i våra utsatta områden, så behöver vi ett bättre underlag. Vår modell är nu framtagen för att vägleda kommunens arbete, inte för att ersätta polisens fokus på brott och otrygghet som de såklart ska fortsätta med. Så varför är det här viktigt? Jo, för vår modell pekar inte bara ut problemen, den visar också vägen till lösningar. Vi kan identifiera områden med störst behov, följa upp effekten av våra insatser och säkerställa att vi faktiskt gör skillnad där det behövs mest. Till skillnad från polisens lista som i praktiken kan stigmatisera vissa områden när den används i fel sammanhang, så fokuserar vår modell på att lyfta fram potentialen och möjligheterna i varje stadsdel. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och ser fram emot ett Göteborg där vi äntligen styr mot jämlikhet med rätt karta i handen. Tack så mycket! Ordförande Tack Hannah! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M). Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige göteborgare! Jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet och avslag på övriga yrkanden. Man kan väl se det här som ett resultat av det misslyckande som vänsterstyret har när det gäller trygghetsarbetet. Under förra mandatperioden så halverade vi mer eller mindre antalet särskilt utsatta områden i Göteborg. Nu står det still. Det är ett ganska klassiskt trick att när man har misslyckats med någonting, låt oss mäta det på ett annat sätt. Låt oss förflytta fokus. Det är precis som föregående talare sa. att ni vill jobba med de socioekonomiska problemen och jämlikt Göteborg. Det kan man absolut göra men det är inte samma sak som att jobba med det brottsförebyggande arbetet och den kriminalitet som finns i Göteborg. Då är det polisens lista som är det bästa verktyget. Det är också den listan som ger oss bäst material eller mest information för att faktiskt kunna bekämpa den brottslighet som finns. Jag tycker det är djupt olyckligt att vänsterstyret nu försöker bagatellisera polisens lista, försöka införa andra mått, öka administrationen i kommunen och förflytta fokus från det som faktiskt är det viktiga. I detta läge befinner vi oss nu och det är att bekämpa den grova kriminalitet som flödar i Göteborg. Med det sagt yrkar jag bifall till tjänsteutlåtandet och avslag på övriga yrkanden. Ordförande Tack! Tack Axel! På detta har jag Hannah Klang (V). Vi har begärt en replik. Varsågod Hannah!

Tack ordförande! Nu lyssnade inte Axel riktigt på vad jag sa. Jag bagatelliserade inte polisens lista överhuvudtaget, utan sa att den är väldigt bra för polisen. Men vi är en kommun. Vi ska inte jobba som poliser. Vi ska jobba för det som är kommunens uppdrag. Polisen gör fortfarande sitt uppdrag och de efterfrågar ju att vi ska göra mer socioekonomiska satsningar för att stoppa inflödet av fler kriminella, mer rekryteringar av unga och så vidare. Då behöver vi ha rätt mått, alltså mäta rätt saker. Polisen ska ju fortsätta mäta det de gör. Sättet som polisens lista tas fram på är just av poliser, att de bedömer hur ett område ser ut utifrån deras arbete. Men vi gör ju ett annat arbete, så vi behöver kanske ha ett annat sätt att mäta. Det bagatelliserar inte, det bara inkluderar ett nytt sätt att göra saker på för att vi ska kunna få mer bredd. Tack så mycket. Ordförande Tack. Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M) för en replik. Varsågod.

Tack för det ordförande, tack Hanna för det här klargörandet. Jag tycker det blev väldigt tydligt i din argumentationslinje att du är ute efter någonting helt annat än att bekämpa den otrygghet som finns här i Göteborg. Det finns redan idag alternativa metoder och verktyg för att fånga detta. Det här är ingenting som vi behöver uppfinna hjulet igen. Jag tycker att det är ett sätt att förflytta fokus från det viktiga brottsbekämpande arbetet och också förflytta fokus från de åtgärder som faktiskt behövs. Här handlar det om att utöka samarbetet med polisen. Det handlar om att få fler trygghetskameror, få fler ordningsvakter. Vi behöver stärka upp detta. Då får vi inte landa i andra frågor, enligt mig. Ordförande Tack Axel! Då har Hannah begärt sin andra och sista replik. Varsågod!

Tack ordförande! Jag vet inte hur mycket du träffar polisen Axel, men jag träffar dem ganska ofta. Framför allt i egenskap av att jag sitter i Socialmän Nordost. Det som polisen efterfrågar från oss allra mest är att vi ska göra vårt jobb, så att de kan göra sitt jobb och att vi ska samverka med dem. Inte att vi ska göra deras jobb också, eller kopiera vad de gör. De vill att vi ska göra förebyggande åtgärder, så att de slipper fånga och låsa in en massa människor, när de egentligen inte vill det. De vill ju såklart att vi ska jobba förebyggande. Det är ju det här handlar om. Ni är ju väldigt ideologiskt färgade. Det är bara brott och straff som gäller, men ni vill inte prata någonting om sakerna man ska göra för att förebygga. Har du några idéer för det, så hör gärna det. Tack så mycket. Ordförande Tack! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M) för andra replikskiftet. Varsågod!

Tack, fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt kommentera det här, men jag kände att jag måste göra detta. Det förebyggande arbetet handlar framför allt om skola och socialtjänst. Vi har nu ett skolkaos som ni vägrar att acceptera eller inse att vi har. Ni tillför inte heller de resurser som krävs för att faktiskt få ordning på detta. Det gör vi. Ni väljer att satsa på en massa annat som egentligen inte tillhör den kommunala kärnverksamheten. Kom inte här och läxa upp mig om att vi inte jobbar med det förebyggande arbetet! Det är precis vad vi gör. Ordförande Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Därefter Sophia Nilsson. Varsågod Viktoria!

Tack så mycket ordförande fullmäktige! Ett alternativt mått kan låta lite som en akademisk omskrivning men i grunden så handlar det faktiskt om att veta exakt hur de sociala och ekonomiska förhållandena ser ut. I Göteborg. Inte bara den här gamla devisen hur det skiljer sig mellan Hammarkullen och Hovås. Utan hur ser det ut i mellanområdena? Vilka områden ligger precis på gränsen? Var är det på väg att segla upp en problematik? Var ser vi en ljusning som vi behöver bygga och spinna på? Att faktiskt ha koll på det där som händer mitt emellan. Jag var som jag sa tidigare på Svartedalsskolan idag. Biskopsgården är nedskrivet från ett särskilt utsatt område. Jag skulle säga att det är resultatet av ett jätteihärdigt arbete med människan bakom uniformen, SSPF, samverkan och vi vet att just tillit och acceptans för blåljuspersonal och att ringa polisen om något händer är en viktig parameter för just det här måttet som polisen har. Men är det så? Att förhållandena, livet, att omständigheterna har blivit så mycket bättre för barnen som går på Svartedalsskolan för att man har blivit avskriven som ett särskilt utsatt område och därför inte får resurser fördelade på samma sätt för så har vi jobbat väldigt mycket. Nej, jag tror inte att det har blivit så mycket mindre fattigdom och trångboddhet. Jag tror inte att livet har förändrats särskilt mycket för att man har åkt ner på den där listan. Däremot är det ett kvitto på att polisen gör ett jädrigt bra jobb, men vi ska komplettera med våra mått. För vi vet att när de kommer i förskoleklass så har de 14,7 procent som helhet i språkutveckling. Där måste vi in med insatser. Det är det som spelar roll för vårt arbete. Inte om man ringer polisen eller inte, även om det är en jätteviktig del av det förebyggande arbetet som vi ska ägna oss åt. Så jag är jättestolt att vi nu går fram med det här. Det kommer ge oss mycket mer precisa möjligheter att göra rätt insatser, rätt reformer och i rätt tid. Bifall kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Viktoria, och med detta har Axel Josefson begärt en replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, Victoria, du får gärna förklara för mig vad det är för information du saknar. Du beskriver ju själv här att du är ute och besöker skolor och så vidare. Det är jättebra, det gör jag också. Men frågan är vad det är för information du saknar som gör att du inte kan agera idag? Vad är det du inte känner till? Eller vad är det för reformer du tänker dig som du sitter och funderar på där du behöver mer data? Jag är lite rädd att ni håller på att bygga upp ett administrativt monster där vi ska sitta och skyffla papper. i kommunstyrelsen och titta på någon liten snygg graf där vi kan få fram samma information idag. Vi vet vilka områden vi har bekymmer i. Vi vet hur de socioekonomiska förutsättningarna ser ut. Vi vet var barnen inte klarar skolan. Vi vet var barnen inte kommer till förskolan. Vi vet allt detta, Viktoria. Det som saknas, det är handling. Det är handling från er sida som har tagit på er ansvaret att leda och styra Göteborg. Tack. Ordförande Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Victoria för en replik. Varsågod!

Tack så mycket! Byråkratiskt monster, det får faktiskt stå för er sida. Det jobbar vi väldigt hårt med att bygga bort och gör det med den äran i många delar av kommunen. Vad gäller vilka mått som jag inte har koll på. Vi kan få fram jättemycket data, men att ha det samlat på ett sådant sätt där vi styr och gör insatser utifrån. De parametrarna som faktiskt är avgörande för människors liv. avgörande för barns förutsättningar att klara skolan eller avgörande för ungdomars möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. De är relevanta för oss. Mycket mer relevanta än om man är benägen att ringa polisen för att det är en pågående gängkonflikt i ett område. Även om det är ett viktigt mått för polisen att arbeta med. Men det förebyggande, främjande, sociala arbetet måste alltid utgå från varje områdes särskildheter. Och det skiljer sig jättemycket. Och ärligt talat, när jag pratar med polisen, det är inte de områdena som jag trodde, som är de som seglar upp som de är mest bekymrade över. Och det där behöver vi ha god koll på för att göra rätt jobb. Tack. Ordförande Tack. Tack, Victoria. Och Axel, andra sista replik. Varsågod.

Yes, tack ordförande. Men Victoria, jag tänker nu när du är ute och besöker de här skolorna. Jag tror de här lärarna och rektorerna har väldigt god uppfattning om vilka barn som ligger i farozonen. Det som är bekymret är resurser och åtgärder för de här barnen. Det kommer du inte få med ditt strategidokument här i kommunstyrelsen. Här handlar det om att säkerställa att man kan klara av att göra sitt jobb där ute i skolan, snarare än att du ska skapa en massa administration och dokument här i kommunstyrelsen. Ordförande Tack Axel! Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Sophia Nilsson (MP), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Sofia!

Tack ordförande och övriga! Jag börjar med att yrka bifall till KS förslag. Tillsammans med klimatkrisen så är segregationen och ojämlikheten våra kanske största problem att hantera här i Göteborg. För att veta vilka insatser som behöver göras för att bryta segregationen så behöver vi följa utvecklingen för att se vad som ger bäst effekt. Som redan tagits upp här tidigare så har polisen en lista som är väldigt bra att använda. just för att minska kriminaliteten och öka tryggheten. Så det är inget snack om den biten. Men den ger inte hela bilden. Gårdsten är ett exempel. Där har kriminaliteten gått ner kraftigt och tryggheten ökat. Men ojämlikheten och segregationen finns ändå kvar och måste bekämpas. Vi vill ju ha ett samhälle som hänger ihop och där alla ges samma livschanser. Därför tycker vi då att polisens lista behöver kompletteras med andra mått som ger en mer fullständig bild. Det har vi nu fått ett förslag på. Vi ser fram emot att följa den här utvecklingen så att vi kan vässa verktygen och för att få till mer träffsäkra åtgärder för ett mer jämlikt Göteborg.

Det ena tar inte ut det andra utan är ett komplement för att göra det här arbetet ännu bättre. Jag tror att vi alla egentligen vill ha samma resultat i slutändan. Tack så mycket! Ordförande Tack Sophia! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Alfred Ekman (S). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare, ledamöter. Jag håller med Axel Josefsons inledande tal här att det är mycket olyckligt att Göteborgs stad nu väljer att göra ett avsteg från polisens lista över utsatta områden. Rolka, du pratade om att Biskopsgården var borttagen från det här, att man gör ett fantastiskt arbete där. Det har du lyckats göra utan en ny lista. Varför behöver du en ny lista när du gör det här arbetet idag? Jag har också en fråga. Vilken lista ska vi referera till? Om 289 kommuner använder en lista, vilken är det vi ska använda när vi kommunicerar hur många utsatta områden vi har? Det blir ett dubbelarbete här någonstans. Vad är det som gäller? Så jag kommer rösta på SLK:s förslag till beslut. Det finns ju dock en överhängande risk att ert tilläggsyrkande går igenom här. Gör det, då yrkar jag också på vårt tilläggsyrkande, för jag tycker att ni har glömt en del saker i ert tilläggsyrkande. Det kommer Agneta också att redogöra för. Tack för mig! Ordförande Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Alfred Ekman (S). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Alfred!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare! Det här alternativa måttet behövs om vi på riktigt ska bryta segregationen i vår stad. Det hjälper samtliga nämnder och bolag att bidra till att uppnå det kanske viktigaste målet i vår budget, att bryta segregationen. När man använder sig av den här listan och dessutom som vi gör öronmärker riktiga miljoner i vår budget för att öka tryggheten och inte högerns då den här kommunikativa produkten med 50 miljoner i central pott som aldrig kommer komma ut. Så kommer det här göra skillnad på riktigt och pengarna kan komma till rätt områden med kirurgisk precision, precis som Victoria var inne på. Alltså de mellanområden, de områden som håller på att trilla in på polisens lista och de som trillat ur. De har tidigare inte fått resurser. Det förvånar mig därför att högeroppositionen vänder sig emot det här. I stället vill de använda sig av polisens lista då Axel gjort sig tydlig. Det är ju då som att slå ner en skruv med en hammare eller äta soppa med en gaffel eller vad du sa. Polisens lista har som sagt helt andra polisiära kriterier. Så Axel, berätta gärna för mig hur du förra mandatperioden med kommunens verktyg fick invånare att prata med polisen och fick bort den tystnadskulturen. Det är nämligen ett av listans kriterier. Jag kan inte tolka högern på annat sätt än att ni vill rikta resurser efter polisens lista. Då kan ni inte rikta resurser för att förebygga och satsa i områden där segregationen eskalerar. Ni kan inte heller behålla de lyckade fallen där de tar sig ur listan. Då kan de studsa tillbaka. I mina öron låter det som en klassisk kass högerpolitik som inte vill ha kontroll över de demokratiska verktygen och som hellre reagerar i stället för att agera. Jag vill också understryka att förra mandatperioden tog ni själva fram en handlingsplan för särskilt utsatta områden och där Tynnered inte var med. Så jag undrar Axel, vet du om att Tynnered också har sina utmaningar eller inte? Eftersom du skrev då vill du ha särskilt utsatta områden. Tack för ordet! Ordförande Tack Alfred! Med detta har Axel Josefson begärt en replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag ska försöka svara på Alfreds frågor. För det första, felet som du hade, vi satsade ingenting. Det stämmer inte. Vi satsade 12 miljarder. 12 miljarder satsade vi på de särskilt utsatta områdena för att få bort dem. Tynnered var en del av dessa. Vi fick bort det som särskilt utsatt område. Det som gjordes där var bland annat att man renoverade och rustade upp i områdena. Man trygghetssäkrade källargångar, trapphus. Man satte in trygghetsvärdar. Man plockade också bort de grovt kriminella personerna som gick att plocka bort. Detta. fick faktiskt människor att börja prata. Så på din fråga om det haft någon effekt. Ja, absolut. Det är ju därför som vi hade en halvering där. Och nu är det lite tråkigt här att ni inte vill fortsätta det här arbetet utan nu ska ni liksom hitta på någonting nytt här. Och det kommer tyvärr inte leda oss någon vart. Tack. Ordförande Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Alfred Ekman (S) för första replikbegäran.

Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare. Men Axel, det var jättebra satsning de här 12 miljarderna även om det var engångspengar så det är mycket pengar och jag tror du har gjort mycket gott i de utsatta områdena. Men står det är det ett av kriterierna på polisens lista att det ska vara fungerande källare. Det är inte ett av kriterierna, så det är inte det som gjort att någonting har trillat ur, utan det är polisens eget arbete och vissa delar av kommunens spilleffekter av de satsningar som har gjorts. Sen är det också så, som sagt, att ni tog fram en handlingsplan som följde polisens lista. Ni valde att skriva särskilda handlingsplaner där Tynnered inte var med. Det är exakt det problemet som vi kommer åt här. Här kan man i stället med politiska beslut i kommunen rikta resurser till mellanområden och andra områden oavsett vad polisen klassar dem som. Även om vi vet att vissa områden har sina problem oavsett måste vi ha demokratiska verktyg och styrningsdokument, vilket det här kommer att utgöra. Anklaga inte oss för mer administration. Det var du som stod här och ville ha fikastunder med politiker i något trygghetsråd. Tack! Ordförande Tack Alfred! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Får väl försöka förklara lite mer kring vad det var vi gjorde. De här 12 miljarderna är ett arbete som pågår under ett antal år, så det är inte några engångspengar. Det är ett arbete som fortsätter drivas i framtiden, och jag är väldigt stolt över att man faktiskt gör det. Och det har en stor social prägel i detta med både trygghetsvärdar och säkring och upprustning utav de här områdena. Och tittar man på de mätningar som har gjorts i framtiden så säger ju de som bor där att man är betydligt mycket tryggare idag. Några av dessa områden, jag tror Bergsjön, har ett bättre trygghetsindex än vad vissa delar av centrala Göteborg har. Så det har haft en stor effekt. Sen återigen Tynnered, särskilt utsatt område, det var med på den listan. Vi satte i gång ett arbete där tillsammans med Volvo Cars. Det var ett av de pilotområden vi hade. Vi vände det området och vi är väldigt stolta över det. Tack! Ordförande Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Alfred Ekman för andra och sista replikskifte. Han har ju haft bara en, du har ju haft två. Har du varit uppe två gånger? Då får du inte mer. Jag ber om ursäkt. Rätt ska vara rätt. Bra. Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors. Därefter Agneta Kjaerbeck. Varsågod.

Tack, ordförande, ledamöter. Det var både äpplen och päron och högt tonläge. Jag tror inte vi ska ha någon övertro på att analysmodellen ensam kommer att bryta segregationen, som det kan låta i debatten. Däremot tror jag faktiskt att det kan utgöra ett bra komplement till polisens lista. Polisen är ju en egen organisation och Göteborgs Stad är en egen organisation. Vi ska tillsammans se till att bryta segregationen, men vi behöver jobba med det som är inom det vi har ansvar för. Den här analysmodellen kan hjälpa till att peka på de socioekonomiska variablerna och ta fram tillgänglighetsmått för göteborgarna. Det blir ett förhoppningsvis bra underlag för hur vi ska prioritera. och kan också bidra till att belysa förhållanden som kan leda till kriminalitet såsom otrygghet och socioekonomiska faktorer. Så jag tycker man ska se den här analysmodellen som ett komplement till polisens lista över utsatta områden. Tillsammans också med lägesbilden om brott och otrygghet som vi har idag. Det jag tror kommer bryta segregationen i Göteborg det är ju att vi bygger blandat. Att vi ser till att det blir fler jobb, att vi jobbar förebyggande inom socialtjänst och att vi också satsar på skola, kultur och fritid. Jag tror inte man ska ha en övertro på just den här analysmodellen men jag tror att den kan vara ett bra komplement. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack. Då lämnar jag ordet till Agneta Kjaerbeck (SD). Därefter Victoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande. Vi tror ju inte heller på ett sådant här strategi, ännu ett dokument då egentligen. Vi vill faktiskt inte det. Men fem myror är ju ändå fler än fyra elefanter. Så det lär väl gå igenom. Då anser vi att de rödgröna här, om de nu vill ha en sådan här matris, så har de missat det viktigaste. För i så fall behöver man ha en kompletterande variabel med föräldraengagemanget. För det är faktiskt en avgörande faktor för att motverka. utverka utanförskap och stärka det sociala kapitalet i våra bostadsområden. Det man kan se är att när familjer är extremt trångbodda, många barn som flyter fritt, där mamma och pappa är någon annanstans, det går ofta ganska illa för de barnen när de inte får med sig föräldrarna. Närvaro på föräldramöten, utvecklingsavtal, anhörigdagar. Det har en stark koppling till barns skolresultat och välmående. Så om man inkluderar ett föräldraengagemang som en variabel åtminstone, om man nu ändå ska ha det här, då kan man ju ge Göteborg en möjlighet att i god tid rikta insatser till områden där föräldrainitiativen och skolnärvaron verkligen behöver stödjas. Genom föräldrastödjande insatser eller samverkan med skolorna för att öka föräldrarnas delaktighet. Det här är någonting som man naturligtvis har förstått att man behöver jobba på redan nu med föräldrainsatser. Men det är en viktig variabel om man ska fortsätta med mer dokument. Jag säger ja till SD:s tillägg där. Ordförande Tack Agneta! På detta har Hannah Klang (V) begärt en replik. Varsågod Hannah! Hannah Klang Jag tänkte inte gå upp, men jag var tvungen för jag tycker bara det är väldigt intressant. Förutom att det är praktiskt ogörligt att mäta engagemang genom att mäta närvaro, så tycker jag att det bottnar i ett tydligt klassförakt, när man uppenbarligen inte förstår att människor har olika förutsättningar att delta på alla saker i skolan, beroende på vilket typ av jobb man har eller arbetstider. Att inte kunna komma på varje föräldramöte betyder inte att man inte är engagerad i sitt barns skolgång. Det förslaget, förutom att det inte är genomförbart, är ett slags överförmynderi, tycker jag, som bäst lämpar sig i någon slags dystopisk roman. Inte ett modernt och inkluderande Göteborg. Så det yrkar vi avslag på. Tack! Ordförande Tack Hannah! På detta har jag, Agneta, begärt en replik. Varsågod, Agneta!

Tack för ordet. Problemet idag Hannah är att vi faktiskt har pappor som sitter på café och röker och inte är närvarande i föräldrauppfostran överhuvudtaget. Medan mamma själv ska försöka ta hand om barn med ett gäng andra kvinnor. Det är en väldigt dålig utgångspunkt för många barn att ha det så, att inte ha en manlig förebild. Det vet vi att det fattas i många fall i de här familjerna. Tack för ordet. Ordförande Tack Agneta! Då har jag Victoria Tryggvadottir Rolka (S), som är sist i talarlistan. Varsågod Victoria!

Tack så mycket ordförande! Nu kommer jag väl sätta i gång. Ytterligare debatt här, men jag kände att jag var tvungen. Ärligt talat, ni högerpartier gick till val på att ni skulle ta tag i Sverige och att ni jättesnabbt, eller egentligen över en natt, skulle lösa gängkriminaliteten. Ingen skulle vänja sig vid sprängningar och skjutningar och så där. Hur tycker vi att det går så där när man blickar ut över landet? Idag meddelade vår statsminister att en utav era lösningar verkade som den stora lösningen är att vi ska börja lyssna av barn. Ja, varsågoda. Jag tror tyvärr inte att det är genom att lyssna av barnen när skadan redan är skedd som vi kommer skapa någon förändring. Utan det är genom att satsa förebyggande, främjande, veta vad vi håller på med, i vilka skolor vi är och där vi gör rätt insatser i rätt tid. Vilka barn är fattiga, vilka barn exponeras särskilt mycket för droger och så vidare. Och sen så tycker jag det blir provocerande när man pratar om att vi satsar på skolan, vi är de som står upp för det förebyggande arbetet. Men det måste ju någonstans betyda att ni är nöjda med den budgettilldelning ni har gjort i skolan när ni väljer att lägga 235 miljoner på en skattesänkning som endast tillfaller de som tjänar 100 000 i månaden. Eller i alla fall, om man ska tjäna en hundralapp på den så ska man tjäna 100 000 i månaden. Det känns så där och det känns faktiskt inte helt ärligt. Jag vill yrka avslag på SD:s förslag. Jag vet inte hur man mäter ett föräldraengagemang. Jag lägger grymt mycket tid på mina barns skolarbete, men jag har mycket sällan tid att gå på föräldramöten. Det får pappa göra. Jag är säkert en väldigt oengagerad förälder för det, men jag tror det är ett mycket svårt mått att ha i en saklig framställan i en kommun. Men som sagt, det är. Bra att vi håller oss på den sidan som faktiskt vill luta oss mot vetenskap och beprövad erfarenhet och inte på magkänsla. Tack! Ordförande Tack Victoria! Du har ju fått i gång replikskiftet. Vi börjar med Axel Josefson, varsågod! Axel Josefson Tack för det ordförande! Jag tänkte försöka döda den här debatten direkt, för här hade vi ett anförande som var rent och skär rikspolitik. Jag tycker inte det hör hemma här och framför allt inte när vi har en ärendelista på över 90 ärenden och så väljer ledamoten här ifråga att sätta igång en riksdagsdebatt. Det känns helt onödigt. Jag hade önskat att presidiet hade kunnat stoppa henne i tid så hade vi sluppit den här diskussionen. Tack! Ordförande

Tack Aslan! Jag håller faktiskt med dig Axel Josefson. Men som Rolka sade, vi har ett oroligt läge i landet. De två största städerna, Göteborg och Stockholm, styrs av Socialdemokraterna. I Stockholms stad gick Socialdemokraterna ut häromdagen och sade att man vill ha hela Stockholm som en visitationszon. Jag är helt övertygad om att även Socialdemokraterna i Göteborg kommer anamma delar av vår och högerns politik i det här området. För ni har lovat att vända på varje sten och det är dags att ni gör det. Tack! Ordförande Då lämnar jag ordet till Victoria Tryggvadottir Rolka (S) för en replik.

Vi har fått ett lagstadgat ansvar att ha ett mycket större ansvar just för. det förebyggande främjande arbetet utav eran regering. Jag vill inte hävda att gängrekrytering, ungdomsbrottslighet, sociala problem är rikspolitik. Men att vi är i allra högsta grad i händerna på en regering som har att besluta om lagar. Det är ett faktum. Och de måste vi kunna diskutera i den här kammaren utan att man blir anklagad för att driva en rikspolitisk debatt. Gängrekrytering och ungdomskriminalitet är i allra högsta grad kommunpolitik. Tack. Ordförande Då har jag tomt på talarlistan. Anses att ärendet är färdig debatterat? Ja. Under överläggningarna yrkar Axel Josefson att fullmäktige bifaller förslaget från M i kommunstyrelsen, det vill säga stadsledningskontorets förslag. Hannah Klang, Viktoria Tryggvadottir, Sophia Nilsson, Emmyly Bönfors. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou. Bifall till stadsledningskontorets förslag. och tilläggsyrkan från SD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Axel Josefson m.fl. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Axel Josefson m.fl? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då tror jag att alla är här. Då är det votering som har begärts och ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Josefson med flera. Godkänns denna voteringsproposition? Då startar vi omröstningen. Varsågod och rösta. Går inte Jessica här? Vi kan vänta lite grann. Sara Carlsson Hägglund, du försöker. Okej. Röstar du där? Ja. Där kommer Jessica. Då har alla röstat och jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 38 bifalles kommunstyrelsens förslag. Då återstår tilläggsyrkandet från S. Bifalles den? Avslås den? Jag anser att den är avslagen. 13.Redovisning av uppdrag gällande förändrad samverkan med externa aktörer från stadsdelsnämnder och facknämnder. Ordförande Då går vi över till ärende nummer 13, redovisning av uppdrag gällande förändrad samverkan med externa aktörer från stadsdelsnämnder och facknämnder. Kommunstyrelsen föreslår att äldre samt vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att utreda hur nämnden kan skapa relationer och samarbete med civilsamhällets organisationer. för målgruppen äldre samt inrätta funktioner för att hantera föreningsbidrag eller andra former av samarbeten för målgruppen äldre. Uppdraget ska kostnadsredovisas i budgetunderlaget för 2026. Vidare föreslås att Nämnden för demokrati och medborgarservice får i uppdrag att utveckla hur stödet till övriga nämnder i högre grad kan anpassas och erbjudas utifrån nämndernas behov och önskemål. För att möjliggöra bättre efterlevnad av paragraf 5 i nämndernas reglemente. Uppdraget ska kostnadsredovisas i budgetunderlaget för 2026. Slutligen föreslås att socialnämnden Centrum, socialnämnden Hisingen, socialnämnden Nordost och socialnämnden Sydväst får i uppdrag att utveckla arbetet med lokala organisationer som arbetar med exempelvis områdesutveckling. Lokala mötesplatser inklusive läxhjälp eller andra studiestödjande insatser och lokalt trygghetsarbete. Här har vi talarlistan. Vi börjar med Jonas Nilsson (V). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Jonas.

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Stadsledningskontorets utredning visar att efter stadens omorganisation från lokala stadsdelsnämnder till facknämnder har delar av kommunens ansvar gentemot invånarna fallit mellan stolarna. Ett sådant ansvar är stöd till föreningar, som har hanterats beroende på målgrupp av olika nämnder. De som kanske haft svårast att hitta fram i den nya kommunorganisationen är föreningar med verksamhet riktad till äldre. Nu gör vi ansträngningar för att rätta till det här och ge äldre samt Vård och omsorgsnämnden i uppdrag att utreda hur man kan skapa relationer och samarbeten med civilsamhällesorganisationer och inrätta funktioner för att hantera föreningsbidrag till föreningar med äldre som målgrupp. I övrigt visar redovisningen på en fortsatt otydlighet i befolkningsansvaret. Frågan om hur socialnämndernas samordningsansvar ska implementeras är något som vi behöver ha med oss även framåt. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L). Därefter Eva Ternegren (MP). Varsågod Kristina!

Tack herr ordförande! Ja, det är ju. Det är alltid bra med utredningar som ger klarhet i hur läget ser ut. Det är kanske också så att frivilligrörelserna betyder mycket mer för oss som stad än vad vi tänker på till vardags. Men med detta sagt så tycker vi att det är nog en klok idé att de enskilda nämnderna själva får lista ut vad nästa steg är. Så utifrån detta så. yrkar vi bifall till tjänsteutlåtandet och avslag på övriga yrkanden. Ordförande Tack Kristina! Då lämnar jag ordet till Eva Ternegren (MP), därefter Mariette Höij (D). Varsågod Eva!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Ja, jag vill passa på att lyfta det här att 52 % av befolkningen är i åldern 18–84 år. deltar i någon typ av föreningsarbete i Sverige. Det lärde jag mig nyligen på en konferens som VGR anordnade. Om civilsamhällesorganisationer och deras betydelse. Sektorn är ju stor räknat i antal medlemmar och aktiviteter och såklart ska vi som kommun ha bästa möjliga dialog och samverkan med de delar av civilsamhället som efterfrågar det. Alla gör ju inte det, men de som jobbar ihop med oss. Här har vi belyst i handlingen att det sker på en mängd sätt, denna samverkan idag. Föreningsbidrag, idéburna offentliga partnerskap, råd kopplade till socialnämnderna, upphandlingsråd och sakfrågeforum är några av de insatser som finns just nu. Och det pågår en översyn av den övergripande överenskommelsen som staden har med civilsamhället. Det behöver uppdateras, om jag förstår det. Men den här dialogen är i ständig utveckling och det visar tjänsteutlåtanden som också lyfter fram vad som hänt i den här frågan. De stora organisationsförändringar som skett i staden och som tidigare talare har pratat om. Jag tycker en lite tråkig synpunkt på själva handlingen är att just synpunkterna från civilsamhället syns ju inte här. Underlaget är hämtat från intervjuer med kommunala tjänstemän. Så upp till bättring där! Det här konkreta förslaget som vi har fått redogjort för här är viktiga åtgärder och jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Eva! Då lämnar jag ordet till Mariette Höij (D). Därefter Pierre Alpstrand (M) Varsågod Mariette!

Tack så mycket! Redovisningen belyser tydligt konsekvenserna av omorganisationen och hur den påverkat samverkan med externa aktörer. Genom att kartlägga avvecklande och pågående nedläggningar av samarbeten ger rapporten en transparent bild. av förändringarna och dess effekter. Genom att beskriva de åtgärder som redan vidtagits, som förbättringsarbeten för att förenkla samarbeten, visar rapporten en vilja att anpassa och förbättra samverkan trots de utmaningar som omorganisationen fört med sig. Det här ger en bra grund för framtida strategier för samordning och samverkan. Jag vill yrka bifall till tjänsteutlåtandet och avslag på övriga yrkanden. Tack! Ordförande Tack Mariette! Då lämnar jag ordet till Pierre Alpstrand (M), därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Pierre!

Tack för ordet herr ordförande, göteborgare! Jag tänker faktiskt bara yrka bifall på TU, avslag övriga. I övrigt instämmer jag med Kristinas anförande. Tack! Ordförande Tack Pierre! Då lämnar jag ordet till Rasmus Ragnarsson (SD), därefter Marina Johansson (S). Varsågod Rasmus!

Tack så mycket herr ordförande! Jag vill yrka bifall till stadsledningskontorets förslag och även tillägget från Sverigedemokraterna, där vi vill försöka hitta någon väg framåt för att stärka de här förankringsprocesserna i våra utvecklingsprojekt framöver. Ordförande Tack Rasmus! Då lämnar jag ordet till Marina Johansson som är sist i talarlistan. Varsågod Marina!

Tack så mycket fullmäktige och åhörare! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Som flera talare här tidigare har sagt så har vi upptäckt att det är någon form av glapp här när vi ser att just målgruppen äldre, de organisationer som riktar sig till äldre, inte har fått tillgång till samma möjligheter till att få ekonomiskt stöd eller på annat sätt. tydliga relationer till staden. Vi tycker ju självklart med tanke på att vi blir så många fler äldre, så måste vi absolut täppa till i hålet och se till att vi jobbar väldigt bra tillsammans med olika delar av föreningslivet. Så att vi tillsammans ser till att äldre i Göteborg får ett väldigt, väldigt fint och rikt liv på äldre dagar där vi jobbar tillsammans för att bibehålla hälsa och. Stimulera nya bekantskaper och möten och aktiviteter så man känner att man har ett bra meningsfullt liv och har någonting vettigt att göra också på ålderns höst. Vi lämnar det ju ganska fritt till äldrenämnden att se över tillsammans med organisationerna hur ska vi jobba tillsammans helt enkelt på bästa sätt. Det finns ju olika vägar att nå det målet. Föreningsbidrag, IOP eller andra samarbeten. Det finns mycket att göra tillsammans. Så bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Tack Marina! Då är det tomt på talarlistan och jag anser att ärendet är färdig debatterat. Under överläggningarna yrkar Kristina Bergman Alme, Mariette Höij och Pierre Alpstranden att fullmäktige bifaller Stadsledningskontorets förslag. Jonas Nilsson, Ewa Ternegren, Marina Johansson, bifall till Kommunstyrelsens förslag. Rasmus Ragnarsson, bifall till Stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkan från SD i Kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på Kommunstyrelsens förslag och yrkande från Kristina Bergman Alme m.fl. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkan från SD i Kommunstyrelsen. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja Bifalles förslagen från Kristina Bergman Alme med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Då återstår bara tilläggsyrkan från SD. Bifalles den? Ja. Avslås den? Ja. Jag anser att den är avslagen. Ja. Reservation från SD till förmån för deras tilläggsyrkande. 14.Redovisning av uppdrag om att ta fram förslag på hur villkoren för familjehem kan förbättras. Ordförande Då går vi över till ärende nummer 14. Det blir ingen votering på förra ärendet. Det var många som fick springa. Det var därför jag säger det. Ärende nummer 14. Redovisning av uppdrag om att ta fram förslag på hur villkoren för familjehem kan förbättras. Kommunstyrelsen föreslår att. redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till socialnämnderna Centrum, Hisingen, Nordost och Sydväst om att ta fram förslag på hur villkoren för familjehem kan förbättras, samt säkerställa att stödet till familjehemmen blir likvärdigt över staden, antecknas och förklaras fullgjort. Vidare föreslås att socialnämnden Centrum, socialnämnden Hisingen, socialnämnden Nordost och socialnämnden Sydväst får i uppdrag att utreda hur förlorad arbetsinkomst vid nyplaceringar kan utformas och införas. Slutligen föreslås att Sovjetunionen Sydväst får i uppdrag att erbjuda förstärkt stöd till familjehem utanför kontorstid. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Hannah Klang (V). Varsågod, Hannah.

Tack, ordförande, ledamöter, åhörare. Det här arbetet är avgörande för vår stads mest utsatta barn och familjer. Hur vi kan stärka villkoren i familjehem. Jag känner mig personligen väldigt ödmjukt tacksam över att ha fått vara med och lyfta det här behovet. Ett stort tack riktar jag framför allt till våra samarbetspartier för stödet och till alla partier här inne som tillsammans tog ansvar och röstade för motionen från början. Framför allt till våra tjänstepersoner som har gjort arbetet. Det engagemang och gedigna arbete de lagt ner har varit ovärderligt och jag ser det här som ett avstamp på att vi äntligen prioriterar det här arbetet och hittar en samsyn i hur det ska gå till. Familjehem handlar inte bara om att man öppnar sitt hem, man tar ansvar för ett barns hela framtid. Trots det har stödet till familjehemmen varit ganska otillräckligt och ojämnt över staden. De flesta sammanbrott kommer av att familjehemmet inte har fått tillräckligt mycket stöd i god tid. Ibland ligger det som hänt utanför kommunens område. Det kan handla om långa köer till BUP eller andra vårdåtgärder som inte funkar. Men i det som vi kan påverka så ska vi såklart göra allt vi kan för att skapa en stabil och trygg uppväxt för de barnen som vi ansvarar för. Vi föreslår att socialnämnderna ska utreda ersättning för förlorad arbetsinkomst för nyplaceringar och förstärka stödet utanför konsumtion. Kontorstid. Dessa åtgärder syftar till att minska risken för sammanbrott och säkerställa en stabil placering för barnen. Dessutom uppmuntrar vi fortsatt samarbete för att ge alla familjehemsplacerade barn tillgång till skolfam, en insats som visat sig stärka skolresultatet och därför livschanserna för de här barnen. Det är långsiktiga investeringar som gynnar både barnen och familjehemmet och hela samhället. För varje barn som får en trygg uppväxt i ett familjehem så minskar vi de sociala och ekonomiska kostnaderna på sikt. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och ser fram emot att fortsätta det här viktiga arbetet. Tack så mycket! Ordförande Tack Hannah! Då lämnar jag ordet till Nina Miskovsky (M). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Nina!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Jag tycker det är väldigt bra att den här frågan lyfts och många familjehemsfamiljer lyfter att de tvekar när det gäller att ta över vårdnaden av barn som placerats hos dem. Eftersom de då förlorar stödet som familjehem. Därför väljer vissa att inte ta över vårdnaden trots att det är det bästa både för dem och barnet. Därför är det viktigt att både stöd som Skolfam och stöd från socialtjänsten kan fortsätta även efter vårdnadsöverflyttning. Det råder en brist på familjehem och tidigare rekryteringskampanjer har gett goda resultat. Därför vill vi att ytterligare en lokal rekryteringskampanj ska genomföras i Göteborg. På nationell nivå stödjer Socialstyrelsen kommunerna med kampanjer för att rekrytera familjehem över hela landet. En sådan kampanj lanserades i slutet av april 2024. Vi vill även säkerställa att familjehemsplacerade barn med funktionsnedsättning ska ha rätt till insatser enligt LSS efter en individuell bedömning och utifrån behov. Den nya socialtjänstlagen ställer högre krav på att socialtjänsten ska vara mer tillgänglig även utanför kontorstid. Det bör implementeras även utan att man ska behöva yrka på det. Det ska inte vara någon kö för att få tillgång till skol famnen, där är vi helt överens. Man har sett goda resultat gällande de barnen och hur de har lyckats i skolan. Det är viktigt att socialnämnderna kan nå samsyn kring utvecklingsinitiativen så att arbetet med familjehem blir likvärdigt över staden. Därmed vill jag yrka bifall till tjänsteutlåtandet och yrkandet från M D, L, KD. Ordförande Tack Nina! Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L). Därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Christina!

Tack herr ordförande! Ja, det finns många skäl till varför det behövs bättre villkor. Jag tycker att bägge talarna som varit uppe har lyft upp bra saker. Men jag skulle vilja dyka ner lite grann i två delar. Vad kan det innebära, det här med att man vill ha ett fortsatt stöd, även efter vårdnadsöverflytt? Jo, ponera att det barnet som var tre år när du fick hand om det har ganska stora problem med magsmältningen därför att föräldrarna inte har gett dem mat på ett bra sätt. De har också dåliga tänder. Det går ju över när man tappar tänderna. Men det krävs en del läkarbesök. Ganska många läkarbesök under åren. Det kan man behöva få stöd och tid med. Det finns också två föräldrar till barnet. De två föräldrarna pratar överhuvudtaget inte med varandra, kan inte vara i samma rum. En av dem går och pratar med ibland, vissa månader eller kanske vissa år. Ibland kan det bli jättebra och jättelugnt och fint. Och sedan kan det bli väldigt, väldigt jobbigt. Det är goda skäl till varför man behöver ha stöd även efter vårdnadsöverflyttning. Detta med barn som har LSS. Vi pratar inte om det, men vi har faktiskt fått en situation där det idag är barn som i princip är placerade på barnhem. Det är det som de facto är, därför att vi har gjort en annan tolkning, en snävare tolkning av vilket stöd vi kan erbjuda barnen. Vi hade kunnat använda oss av socialtjänstlagen och hade kunnat vara lite smidigare i hur vi tänker där. I stället så bor dessa barn från sina föräldrar. Det är någonting som jag skäms över. Det är någonting som jag tror att framtiden kommer att döma oss kring. Därför gick vi på vårt yrkande. Bifall till tjänsteutlåtandet men också bifall till tilläggsyrkandet. Tack! Ordförande Tack Kristina! Då lämnar jag ordet till Agneta Kjaerbeck (SD). Därefter Jenny Broman (V). Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande! Vi vill försäkra oss om att arbetet med Skolfam kan fortsätta. För med stöd av specialpedagoger och psykologer så arbetar ju Skolfam för att stärka omhändertagna barns självkänsla och skapa kontinuitet och ge dem möjlighet att nå sina mål. Så att de kan få drömma stort helt enkelt. Och för varje barn som ofta har fått byta miljö och saknar stabilitet så är Skolfam mer än ett projekt. För det är en chans till långsiktig trygghet och framgång. Där varenda insats visar att de här barnen är värdefulla och de har en plats i den här världen. Att socialnämnderna i Centrum och Nordost lyfter fram behovet av fler skolfamteam är en viktig signal på att staden behöver satsa ytterligare resurser på modellen. En utökning av de här skolfamnteamen kommer inte bara att möta de omedelbara behoven, utan också bidra till en långsiktig utveckling och framgång för barnen, vilket många gånger kommer bli avgörande för de här barnens framtid. Det är bra att socialnämnderna på Hisingen och sydväst betonar behovet av att kontinuerligt följa upp den här tillgången till skolfamteam, eftersom behoven kommer att kunna skifta över tid. Flexibilitet och samverkan mellan förvaltningarna är viktiga för att de ska kunna säkerställa att alla barn i Göteborg får rätt stöd oavsett var de är placerade. Bifall till. SLK:s förslag, bifall till M, L D, KD:s tillägg och bifall till SD:s tillägg. Tack för ordet! Ordförande Jag ber om ursäkt. Jenny Broman (V), varsågod.

Tack så mycket för ordet. Det står kvar gammalt namn här fortfarande. Tack så mycket för ordet och tack så mycket för att alla här inne tar den här frågan på så stort allvar. Vad det gäller skolfam så är vi ju alla här eniga om att det är otroligt viktigt med tillgången till skolfam. Jag tänkte att jag bara skulle kunna meddela den aktuella siffran, för det följs hela tiden. Jag vet inte hur många gånger om året jag frågar Ritva i centrum som har koll på de här siffrorna om hur mycket barn som står i kö nu, hur många finns det och så vidare, eftersom det ständigt följs. Så det är alltså ingenting man behöver ta reda på, för det görs. redan. De senaste siffrorna är 55 barn i kö. Men det finns 72 lediga platser, så det finns fler platser än barn i kö. Nu handlar det om att de ska matchas rätt. Under 2025 kommer alla barn att få skolfam. Vi har i vår budget också att man ska få skolfam även efter vårdnadsöverflytt. Det är otroligt viktigt att man följer de här barnen. Vad det gäller familjehemsrekrytering så är det otroligt viktigt att vi får fler familjehem. Göteborg har tidigare haft stora kampanjer för att få familjehem. Socialstyrelsen har också det. Men tyvärr, den typen av kampanjer ger inte familjehem. Den ger inte fler. Det har visat sig. Därför lade vi i vår budget för 2025 uppdrag att vi skulle anställa ytterligare en person. Den personen är rekryterad och börjar 1 april just för att man mer så. riktat ska rekrytera familjehem, för det är på det sättet man får fler familjehem. Det är därför vi har valt att göra så. Tack för ordet! Ordförande Tack Jenny! Då lämnar jag ordet till Hillevi Werring (MP) därefter Mariette Höij (D).

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Nu har ni sagt så väldigt mycket klokt om det här så jag ska bara komplettera lite. Det som slog mig när jag läste det här var att man hade kommit väldigt olika långt i olika delar av stan när det gällde socialtjänsten när det gällde detta. Men nu har alla liksom fått en liten spark i ändan och det uppskattar jag väldigt mycket och jag tror att det kommer att underlätta väldigt mycket att det är på det sättet. En del hade redan satsat extra pengar på detta och så vidare, men en del får man liksom en uppfattning att det här är något nytt som de plötsligt har kommit på. Jag vill bara säga någonting mer på tal om det här med skolfam. Vi har pratat om detta förut. Vad jag förstår så är det väldigt många. fler barn som är placerade, de som kan komma i fråga för skolfrånvaro. Då tycker jag det är väldigt, väldigt viktigt att man hittar ett annat sätt att stödja de barnen och deras skolgång. Om det nu inte är så att de kommer att kunna omfattas av skolfrånvaro. För jag förstår att det är flera gånger fler barn som är omhändertagna och som inte passar in i något projekt och så vidare. Man får inte glömma bort dem. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Hillevi. Då lämnar jag ordet till Mariette Höij (D). Därefter Claes Söderling (S). Varsågod Mariette.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Familjehem spelar en avgörande roll i barnens utveckling och trygghet. Det är därför av yttersta vikt att vi som stad stödjer både barnen och de familjehem som tar emot dem på ett långsiktigt sätt. I tilläggsyrkandet från M, D, L och KD så kommer jag att lista upp här. Vi vet att det kan uppstå utmaningar för familjehemmen när vårdnaden är överflyttad. Därför är det viktigt att vi erbjuder det stöd de behöver för att kunna fortsätta ge barnet den bästa möjliga uppväxten. Därför behöver vi säkerställa ett fortsatt stöd till familjehemmen, även efter att de fått vårdnaden om det placerade barnet. Det är också grundläggande att barn med funktionsnedsättning får samma rätt till insatser enligt LSS som andra barn med motsvarande behov. Det handlar om insatser som personlig assistans, korttidsavlastning eller andra stödåtgärder som kan underlätta både för barnet och för familjehemmet. Att kunna ge barnet den bästa möjliga uppväxten och därför behöver vi också säkerställa att familjehemsplacerade barn med funktionsnedsättning har samma rätt till insatser enligt LSS utifrån en individuell bedömning. Sen är det ju så att det är uppenbart att det finns ett behov av fler familjehem i Göteborg. Placering i familjehem ger barnen en tryggare och mer personlig miljö än på institution. Därför vill vi också göra ytterligare en rekryteringskampanj för att öka antalet familjehem i Göteborgs Stad. Varje barn förtjänar att växa upp i en miljö där de känner sig trygga, sedda och älskade. Genom att stärka stödet till familjehemmen investerar vi i barnens framtid och i Göteborgs framtid. Jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet och bifall till tilläggsyrkandet från M, D, L och KD, bifall till tilläggsyrkandet från S, V, MP och C och bifall till tilläggsyrkandet från SD. Ordförande Tack Mariette! Då lämnar jag ordet till Claes Söderling (S). Därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod Claes!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare! Först en liten reflektion. Nu ställer jag mig till alla engagerade kvinnor i den här frågan. Var är männen någonstans? Mycket klokt är sagt. Familjehemmen utförde ett otroligt viktigt arbete för barn och familjer i väldigt svåra livssituationer. Det är nödvändigt att vi stöttar dem på rätt sätt och ser till att utveckla den hjälp vi ger dem för att värna personalen, familjehemmen och framför allt barnen. I arbetet att utveckla vårt stöd har flera socialnämnder lyft behovet av att förstärka rekryteringen och utbildning av nya familjehem, förstärka insatsen Skolfam för familjehemsplacerade barn, särskilt vid vårdnadsöverflyttning. Vi bedömer att de här viktiga insatserna kan genomföras genom det ordinarie kvalitetsarbetet. Vi ger samtidigt socialnämnderna i uppdrag att erbjuda ett förstärkt stöd till familjehem utanför kontorstid och att utreda hur förlorad arbetsinkomst vid nyplaceringar kan utformas och införas. Det kommer att underlätta för Göteborgs familjehem, som gör några av de viktigaste insatserna man kan tänka sig, att ta hand om de unga som har det svårt i livet. Jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack! Ordförande Tack Claes! Då lämnar jag ordet till Nina Miskovsky (M). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Nina!

Tack så mycket! Jag vill faktiskt börja med att tacka Hillevi för att hon också lyfter frågan när det gäller likvärdighet över stan när det gäller den här frågan. Det är också något som jag uppmärksammat och som jag lyfte i mitt anförande, så tack för det. Sen så glömde jag bara att yrka bifall till SD:s tilläggsyrkande. Tack! Ordförande Där har Jenny Broman begärt en replik. Varsågod Jenny!

Tack så mycket! Jag glömde att säga en sak i mitt förra anförande. Det finns en anställd på grundskoleförvaltningen som nu ser till att det finns likvärdig tillgång så att man kan skjuva platser fram och tillbaka. Jag håller med dig. Det måste finnas likvärdig. Men det finns en anställd person för det. Jag vet vad hon heter, men det behöver vi inte säga. Ordförande Då går vi tillbaka till talarlistan och det är Kristina Bergman Alme (L) som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande. Ibland går två minuter snabbt. Detta med fler, rekrytera fler familjehem. Vi bör nog kanske också fundera på vad vi har för regelverk kring det. Därför att, eller krav eller hur vi ska säga. För vi säger gärna att ja men det är viktigt att det finns. Jag tycker de har ganska bra, klatschiga försök att nå folk. Ha ett knä att sitta vid under fredagsmyset. Ibland är knät kanske viktigare än att ha ett eget rum. Så länge vi har en del regler som gör att socialsekreterare inom staden som är skilda kan känna Nej, men jag har alla de där egenskaperna, jag har alla möjligheter men jag faller på att jag inte har det där extra rummet. Jag tror att vi bör tänka lite kring de delarna också. Sen vill jag också yrka bifall till SD:s tilläggsyrkande. Även om Jenny redogör för att det går så lugnt och fint och bra och att vi är i fas, så är Skolfam otroligt viktigt. Vi måste ligga på i den frågan. Jag kan se att i dag går Skolfam bara upp till årskurs 9. Går du i årskurs 8 när. När du blir familjehemsplacerad kan det lätt bli så att man kanske inte ens får med det. Jag vet att det kostar jättemycket pengar men vi bör egentligen ha en tanke om vad som händer efter grundskolan. Det finns ett gymnasium också där man kan behöva stöd. Ordförande Tack Kristina! På detta har Jenny Broman begärt en replik. Varsågod Jenny!

Min invändning var att det redan följs. Det följs ju hela tiden och det är ständigt aktuellt, så man behöver inte ha ett nytt uppdrag för det som blir administrativt. Däremot är det viktigt att hela tiden eftersöka, för det är så att det växlar och behoven växlar och det kan komma liksom pucklare och så. Och sen nu glömde jag vad det var jag skulle säga. Det sista var. Vi får strunta i det helt enkelt. Ordförande Tack Jenny. Då är det tomt på talarlistan och jag anser att ärendet är färdig debatterat. Innan vi går till beslut så skulle jag vilja att Kristina och Nina kommer fram och säger hur ni tänker rösta. För det har ni ändrat. Därmed yrkar jag på ja till SD:s tilläggsyrkande. Ni kan komma fram. Bara så att det blir korrekt, så att det inte blir något fel i beslutsförfarandet. Så där, tack. Då är det under överläggning. Jag yrkar Agneta Kjellberg att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen, Stadsledningskontorets förslag, och tilläggsyrkande från SD samt M D, L och KD i kommunstyrelsen. Hannah Klang, Hillevi Werring, Claes Söderling bifaller kommunstyrelsens förslag. Mariette Höij, Kristina Bergman Alme, Nina Miskovsky bifall till Kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från MDL och KD samt SD i Kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på Kommunstyrelsens förslag och yrkande från Agneta Kjaerbeck om att bifalla Stadsledningskontorets biförslag. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på de två tilläggsyrkandena. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja Bifalles förslaget från Agneta Kjaerbeck? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Då återstår tilläggsyrkan från M D L KD och SD i kommunstyrelsen. Jag börjar med tilläggsyrkan från M D L KD. Bifalles tilläggsyrkan från M D L KD? Ja. Avslås tilläggsyrkan från M D L KD? Ja. Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. Votering är begärd och ska verkställas. Med tanke på att alla inte är inne i sessionssalen så väntar vi lite grann. Jag sätter på klockan så att de kommer. Det har begärts votering på tilläggsyrkande från M, D, L och KD. Jag är för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkande. Jag tror de flesta är inne i stationssalen. Då startar omröstningen. Varsågod och rösta. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 38 har tilläggsyrkandet avslagits. Då återstår tilläggsyrkan från SD. Bifalles den? Avslås den? Jag anser att den är avslagen. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkan från SD. Varsågod och rösta. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 38 har tilläggsyrkandet från SD avslagits. involvering av funktionsrättsrörelsen i beslutsprocess som berör funktionsrättsfrågor Ordförande Då går vi till ärende nummer 15. Det är redovisning av uppdrag att utreda nära samråd med och aktiv involvering av funktionsrättsrörelsen i beslutsprocess som berör funktionsrättsfrågor. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads nämnder och styrelse får i uppdrag att med rapporten som utgångspunkt se över sina verksamhetsformer och arbetssätt för att aktivt. samråda med och involvera funktionsrättsrörelsen inom områden där det anses vara befogat. Uppdraget återredovisas i respektive nämnd och styrelses del och årsrapport. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Marie Brynolfsson. Därefter Kristina Bergman Alme. Varsågod Marie!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Till beslut. Att aktivt samråda och involvera funktionsrättsrörelsen är ju väldigt viktigt och centralt för att vi ska kunna leva upp till funktionsrättskonventionen. Och när man läser rapporten så är det ju tydligt att vi behöver göra mer för att samråden ska funka på riktigt och överallt. Så därför bifall KS förslag. Ordförande Tack Marie! Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L). Därefter Kristina Norén Lallo (KD) SD eller KD? Varsågod Kristina!

Tack herr ordförande! Det gick snabbt. Vi tycker att det funkar bra med de råd som finns. Det finns både rådet för funktionsrätt, där vi har både partiföreträdare och också representanter från funktionsrättsorganisationen, men också rådet för funktionsstöd. Vi undrar varför ni skrev det yrkande som ni skrev om vad ni menar med att aktivt samråda och involvera funktionsrättsrörelsen inom områden där det anses vara befogat. Utifrån detta bifall till Kommunstyrelsen. Tack! Ordförande Tack Kristina! För detta har Marie Brynolfsson (V) begärt en replik. Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande! Det är ju så att funktionsrättsfrågorna finns överallt i alla nämnder och i alla styrelser. Funktionsrätten tar ju liksom inte slut. Ett exempel skulle kunna vara när Socialnämndscentrum tog beslut om att ge stöd till en kvinnojour för döva och dövblinda kvinnor. Det är ett tydligt exempel på att man hade kunnat samråda. Tack! Ordförande Tack! Då lämnar jag ordet till Kristina Norén Lallo, därefter Sophia Nilsson. Varsågod Kristina!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Det är viktigt att Göteborgs Stad inte bara följer sina åtaganden för full delaktighet utan också gör verklig skillnad genom att samråda med funktionsrättsrörelsen. I det tilläggsyrkande som V, S och MP har lagt fram föreslås det att alla nämnder och styrelser får i uppdrag att se över sina samverkansformer för att aktivt samråda med och involvera funktionsrättsrörelsen i alla ärenden som berör dem. Detta syfte är gott, men vi vill framhålla att det redan omfattas av Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning under perioden 2021–2026. Där stadgas redan att staden ska samråda och aktivt involvera intresseorganisationer i åtgärder som berör personer med funktionsnedsättning. Programmet som antogs för några år sedan ger oss redan tydliga riktlinjer och mål för hur vi ska samråda med funktionsrättsrörelsen. Att upprepa detta beslut utan att konkretisera förändringar eller nya förutsättningar innebär att vi kan riskera att skapa en ökad byråkrati och dubbelarbete, särskilt när staden, precis som S, V och MP lyfter i sin budget, bör arbeta för att minska administrativa uppgifter och kostnader. Det är inte effektivt, och vi ser inte hur det bidrar till att göra staden mer tillgänglig eller delaktig för personer med funktionsnedsättning. Med det sagt yrkar jag bifall till stadsledningskontorets förslag till beslut och avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordförande Tack Kristina! På detta har Marie Brynolfsson (V) begärt en replik. Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande! Redan 2021 skrev vi, S, V och MP ett likadant yrkande eftersom, ja det finns. en punkt i programmet för full delaktighet, att vi ska aktivt samråda och involvera funktionsrättsrörelsen. Redan då såg vi att det här funkar ju inte överallt. 2021, nu är vi på 2025. Och det fungerar fortfarande inte, så det räcker ju uppenbarligen inte att det står i programmet att vi ska samråda, eftersom det inte görs. Nu börjar tiden ta slut. Vi ser ju att Alla nämnder och alla styrelser behöver hitta vilka frågor man ska samråda i. Det görs inte i tillräckligt stor utsträckning idag. Då involverar vi inte funktionsrättsrörelsen i de frågor där de ska komma in. Så nej, vi tycker inte att det görs tillräckligt. Vi tycker inte heller att det är på kommuncentral nivå som vi ska bedöma var man ska göra samråd. Det måste ske i varje nämnd och styrelse. Tack! Ordförande Tack, Marie! På detta har Kristina Norén Lallo (KD) begärt en replik. Varsågod, Kristina.

Jag skulle vilja säga att det blir ju inte bättre av att man beslutar samma sak en gång till. Det kanske är bättre att ta tag i de här frågorna och se att vi efterlever det som vi redan har beslutat. Ordförande Tack! Då har Marie begärt sin andra replik. Varsågod!

Tack så mycket! Det är ju inte så att vi ska besluta om samma sak som vi redan har beslutat. Det är ju en ganska tydlig skillnad då, det som står i programmet för full delaktighet och det vi säger nu. Så det är ju inte samma sak. Det är det som är problemet med det du lyfter, att du säger ju fel. Det står att vi ska samråda. Nu görs inte det. Därför säger vi att alla nämnder och styrelser får i uppdrag att se över vilka former de ska samråda i. Hade det varit så att alla gjorde det redan då hade vi inte haft ett problem. Men hälften av alla har inte ens svarat att de har samråd. Så vi har ju uppenbarligen ett stort problem. Det är för mig helt obegripligt att ni inte tycker att det är viktigt. Att inte funktionsrättsrörelsen ska få komma till tals i de frågor som berör dem. Vi hade ju hela högersidan som röstade nej, inte ville ge pengar till en kvinnojour med döva och dövblinda. Det är ju ett jättetydligt exempel på hur man hade kunnat samråda. Ordförande Tack Marie! Då lämnar jag ordet till Kristina Norén Lallo, för en replik som är andra och sista. Varsågod!

Men att upprepa samma sak i ett annat dokument, det blir ju faktiskt inte bättre. Ordförande Då går vi tillbaka till talarlistan och jag lämnar ordet till Sophia Nilsson (MP), därefter Håkan Hallengren (S). Varsågod Sophia!

Tack ordförande och övriga! Människor som har funktionsnedsättning ska ha möjlighet att leva ett gott och meningsfullt liv precis som vem som helst. Tillgängligheten är avgörande för allas möjlighet att röra sig i staden och delta i samhällslivet. Staden ska göra den offentliga miljön tillgänglig för alla och underlätta deltagande i beslut, föreningsliv, fritid och kultur. Samhällsinstitutionernas information ska tillgängliggöras på ett enkelt sätt. Allt detta kan låta väldigt självklart men vi vet också att brister finns. För bästa utfall är det viktigt att stadens samarbete med funktionsrättsrörelsen utvecklas och förbättras. I rapporten, tack för den, den var väldigt bra och givande att läsa. Som vi kunnat läsa så vet vi att det finns en hel del samråd och som till viss del fungerar ganska bra. Jag satt tidigare själv med Göteborgs Stadsråd för Funktionsrätt men även där kunde man märka att det inte fungerade fullt ut. Ibland var det ärenden som kom in väldigt sent, det var väldigt kort svarstid och så vidare. Man kände att funktionsrättsrörelsen inte fick komma till tals alltid. Men i rapporten så konstaterar Stadsledningskontoret att de olika sätt på vilka stadens nämnder och styrelser tagit sig an att samråda och aktivt involvera funktionsrättsrörelsen är relevanta. Men kan och ska utvecklas. Jag yrkar därmed bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack! Då lämnar jag ordet till Håkan Hallengren (S). Därefter Pierre Alpstranden (M) Varsågod Håkan!

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare! Först vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Stadens program för full delaktighet ska vara en möjlighet för funktionsrättsrörelsen att kunna samråda och ges möjlighet till en aktiv involvering i frågor som påverkar deras vardag. I nämnden för funktionsstödsråd sitter idag fem politiker och elva representanter från intresseorganisationerna. Min bild är att rådet fungerar bra med hög närvaro av både politiker och representanter från intresseorganisationerna. Vi har också inrättat arbetsgrupper där intresseorganisationerna sitter som syftar till att öka engagemanget och ge synpunkter i de beslut som nämnden och förvaltningen har att ta ställning till. Hälften av mötena sker fysiskt, hälften sker digitalt. Förvaltningen deltar med tjänstepersoner och för protokoll från mötena som återrapporteras på nämnden. Den målgrupp som nämnden ansvarar för är väldigt liten i staden. Det är bara 1,5% utav göteborgarna som har någon form av funktionshinder som får insatser enligt LSS eller SoL. Medan det i hela staden är mellan 15 och 20 procent som har en funktionsnedsättning som vi inte möter. Därför är det viktigt att övriga förvaltningar i staden som möter funktionsrättsrörelsens målgrupp, tar deras förväntningar och synpunkter i beaktande i de besluten som rör väldigt många göteborgare. Tack! Ordförande Tack Håkan! Då lämnar jag ordet till Pierre Alpstranden (M) Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod, Pierre.

Tack för ordet. Jag vill yrka bifall för TU men avslag för V, MP och S. Jag tycker det är lite vagt. Är det politiken eller nämnden som ska nämnas i texten, tilläggsyrkandet? Tack. Ordförande Tack, Pierre. På detta har Marie Brynolfsson (V) begärt en replik. Varsågod Marie.

Tack. Jag ska läsa upp vad som står i vårt yrkande, ifall att ni inte hade gjort det innan. Göteborgs stads nämnder och styrelser får i uppdrag att med rapporten, som alltså ligger med i handlingen, att med rapporten som utgångspunkt se över sina samverkansformer och arbetssätt för att aktivt samråda med och involvera funktionsrättsrörelsen inom områden där det anses vara befogat. Det är det som står i yrkandet. Ordförande Tack, då går vi tillbaka. Nej, där har Pierre Alpstranden begärt en replik.

Jag fick inte riktigt svar på vad du menar. Är det politiken eller är det tjänstepersonerna som ska fixa detta? Men oavsett så yrkar jag fortfarande på avslag på ert yrkande och bifall för T-ut. Tack! Ordförande Tack! Då lämnar jag ordet till Marie för en andra sista replik. Varsågod!

Tack så mycket. Yrkandet är ställt till nämnden, inte till en förvaltning. Det är nämnderna och styrelserna som får uppdraget. Exakt hur förvaltningen omhändertar det tillsammans med sin nämnd vet inte jag. Men alla våra uppdrag riktar sig till politiken i nämnderna. Det är så vi jobbar. Ordförande Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Kristina Bergman (L) därefter Marie Brynolfsson (V) Varsågod, Kristina.

Tack, herr ordförande. Detta med att ha unika eller väldigt specialiserade kvinnojourer exempelvis, det kan också leda till vissa problem. Därför att de kan bli tomställda ifall det inte finns någon i den specifika gruppen just då. Därför var vår tanke att vi behöver höja den allmänna kompetensen. Detta om detta. Sen märker jag att ibland går man ju off-script. Sen blir konsekvenserna inte lika allvarliga som när Trump gör det. Men jag sa ju fel. Det skulle vara bifall till TU och avslag till tilläggsyrkandet från S, V och MP. Ordförande Varsågod Marie!

Tack, jag hoppas att jag hörs ändå. Jag får böja mig ner lite. Det känns lite jobbigt men det får gå. Nu har Kristina sagt flera gånger att det inte blir bättre för att vi upprepar samma sak i två olika dokument. Då får jag läsa upp vad som står i programmet för full delaktighet. Där står det att stadens verksamheter ska samråda och aktivt involvera intresseorganisationer i åtgärder som berör personer med funktionsnedsättning. Det är vad som står i programmet, det har stått där sedan det skapades. 2021 skrev vi ett yrkande från S, V, MP. Det här hjälper inte, vi behöver göra mer för att samråden ska fungera. Det röstade ni ner. Nu har det gått till 2024, då fick vi den här rapporten. Där hälften av alla svarande styrelser och nämnder säger att nej, vi har inget aktivt samråd. Vi involverar inte funktionsrättsrörelsen. Trots att det står i programmet att de ska göra det. Nu har vi en rapport som visar på olika exempel hur man skulle kunna samråda och involvera rörelsen i olika frågor som berör dem. Därför har vi skrivit ett yrkande. Ska jag läsa upp det igen då? Eftersom det inte står samma sak. Då står det att nämnder och styrelser får i uppdrag att med rapporten som utgångspunkt se över sina samverkansformer och arbetssätt för att aktivt samråda med och involvera funktionsrättsrörelsen. Så det står ju inte samma sak om man läser innantill vad som står i programmet och vad som står i yrkandet. Jag förstår faktiskt inte vad det är som är så problematiskt. Vi hade upp en debatt här om det här tornet förut. Det är ett jättebra exempel på där man hade kunnat involvera rörelsen mycket bättre. Det kan vi också självkritiskt säga. Jag förstår faktiskt inte. Vad är problemet? Varför vill ni inte involvera funktionsrättsrörelsen i frågor som berör dem? Ordförande Tack Marie! Då lämnar jag ordet till Frida Tånghag (V). Därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Frida!

Tack så mycket! Nu är jag egentligen bara här uppe för att förlänga debatten lite grann. Det blir lite löjligt när den här sidan aktivt väljer att inte lyssna på det Marie säger. Jag kan korta ner det. 2021 funkade inte samverkan. Det funkar inte nu heller. Den samverkan kommer inte att uppstå i ett vakuum. Därför lägger vi det här förslaget. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från V, MP och S. Ordförande Tack Frida! Då lämnar jag ordet till Agneta Kjellbeck (SD) som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande! Vi skulle bara vilja yrka bifall till SLK:s förslag och avslag på V MP S tillägg. Tack för ordet! Ordförande Tack Agneta! Då har jag tomt på talarlistan och anser att ärendet har debatterats färdigt. Och under överläggningen yrkar Kristina Bergman Alme, Kristina Norén Lallo, Pierre Alpstrand, Agneta Kjaerbeck bifall till Stadsledningskontorets förslag. Marie Brynolfsson, Sophia Nilsson, Håkan Hallengren bifall till Kommunstyrelsens förslag. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Kristina Bergman Alme med flera? Jag antar att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Och därmed så är vi färdiga med bordlagda beslutsärenden och går över till dagens beslutsärenden. Och vi börjar på ärendenummer 16. Ordförande Och då är det valberedningens förslag till vid sammanträde förekommande val. Under punkterna 1–11 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkten 12 lägger valberedningen fram förslag till val med anledning av att en person har avlidit. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkterna 13–14 lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter och ersättare i två vattenvårdsförbund. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkterna 15–17 lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter, suppleanter och lekmannarevisorer i de kommunala bolagen samt inträdesordning för suppleanterna. Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkten 18 lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter, suppleanter och lekmannarevisorer för regionala bolag. Kan valberedningens förslag bifallas? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? kommunfullmäktige Ordförande Då går vi till ärende nummer 17, avsägelse av Jens Adamik från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan om avsägelsen ska ske till länsstyrelsen. kommunfullmäktige Ordförande Då är vi på ärende nummer 18. Avsägelse av Christer Holmgren, M, från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige från och med den 1 februari 2025. Kan avsägelsen godkännas? Ja. Anmälan om avsägelsen ska ske till länsstyrelsen. Vi tackar Christer Holmgren för hans tid i kommunfullmäktige där Christer suttit sedan 1991. Därutöver har Christer haft flera uppdrag i nämnder och bolagsstyrelser. Bland dessa kan nämnas presidieuppdrag i Liseberg AB. Stort tack för dina insatser i staden! Räddningstjänsten, Storgöteborg Ordförande Ärende nummer 19. Val av ersättare i förbundsfullmäktige i kommunförbundet Räddningstjänsten, Storgöteborg, i stället för Christer Holmgren (M) från och med den 1 februari 2025. Här har Anders Sundberg (M) begärt ordet. Varsågod Anders!

Tack, och det gäller förslag på nominering till ny ersättare. Då föreslår vi Pierre Alpstranden. Ordförande Kan Pierre Alpstranden utses till ersättare i förbundsfullmäktige i kommunalförbundet Räddningstjänsten, Storgöteborg, i stället för Christer Holmgren (M) 20.Fastställande av arvode för heltidsarvoderad förtroendevald, kommunstyrelsens ordförande samt förste och andre vice ordförande Ordförande Och då är vi på ärende nummer 20. Fastställande av arvode för heltidsarvoderad förtroendevald, kommunstyrelsens ordförande samt förste och andre vice ordförande för år 2025. Under följande ärende föreligger jäv för ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen. Ersättare får träda in under denna punkt. Kommunstyrelsen föreslår att. Arvodet för heltidsarvoderat förtroendevald för år 2025 fastställs till 72 260 kronor per månad. Arvodet för kommunstyrelsens ordförande fastställs till 93 550 kronor per månad. För kommunstyrelsens förste och andre vice ordförande till 88 665 kronor per månad. Här har vi en del som har begärt ordet. Och alla som var i Jevia har lämnat sessionssalen och loggat ut. Vi börjar med Anders Sundberg, M därefter Alfred Ekman. Varsågod Anders!

Ordförande, ledamöter! Vi skulle vilja bordlägga det här ärendet. Tack! Ordförande Det har kommit önskemål från Anders Sundberg om att bordlägga ärendet. Till nästkommande. Fullmäktigemöte? Kan vi bordlägga ärendet? Då gör vi så. Då kan de komma in och logga in igen. Det är ett regelverk som man ska följa. Varsågod. 2025. Ordförande Ja, då är vi på ärende 21. Riksnorm, ekonomiskt bistånd och riktmärken för boendekostnader 2025. Kommunstyrelsen föreslår att riksnorm för beräkning av försörjningsstöd och riktmärke för boendekostnader 2025 godkänns. Här är ordet. Först begärs av Nina Miskovsky. Varsågod!

Tack ordförande. Detta ärende gäller att fastställa riksnormen av försörjningsstödet och därför ska jag inte starta någon lång debatt här. Men jag vill bara nämna att normhöjningen som har beslutats av regeringen för 2025 innebär 2,8 procent. Vilket är högre än höjningen av prisbasbeloppet som är 2,6 för 2025. 2024 räknades det ekonomiska biståndet upp med 8,7 % och det är historiskt stora ökningar. Därmed vill jag yrka bifall till tjänsteutlåtandet. Tack! Ordförande Då var nästa talare Jenny Broman (V). Varsågod!

Jag tänkte inte förlänga debatten utan jag vill bara yrka bifall till KS eftersom vi alla är eniga. Tack! Talarlistan är tom. Kan man säga att övningen är avslutad? Svar ja. Föreligger bara ett förslagsbeslut? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Ordförande Ärende 22 är ny taxa för frakttrafiken i Göteborgs södra skärgård. Kommunstyrelsen föreslår att ny taxa för frakttrafiken i Göteborgs södra skärgård, med tidpunkt för införande satt till 1 januari 2026, fastställs. Årlig indexjustering görs vid årsskiftet utifrån förändringen av konsumentprisindex KPI, där index januari året innan prisjustering jämförs med basmånad januari 2024. Här har ordet först begärts av Samuel Bråse (KD) sedan Eva Flyborg (L). Varsågod Samuel!

Tack för ordet herr ordförande! I juni förra året 2024 valde jag och min lilla familj att ta vårt pick och pack och flytta från Majorna ut till Donsö i södra skärgården. Även om jag älskar att bo där ute så är det absolut ingenting jag rekommenderar att flytta ut till kärrgården. Det var riktigt tufft. Eller som dagen innan julafton förra året när vår frys gick sönder. Då inser man även där att jag valt att flytta ut till en plats där det är vatten runtomkring. Detta är tyvärr någonting som jag upplever att vissa delar av den här folksamlingen inte har insett, att det är just vatten runt skärgården och våra öar därute. Men vid exempel som dessa, när man flyttar ut eller när en frys går sönder i juletid, är det då man är tacksam för att man har en fantastisk infrastruktur som fungerar väl. radikalt sett öka denna kostnad för fraktaren, som vi säger, från Fiskebäck ut till öarna, för att frakta ut sådana basala grejer som en söndrig frys. Att då höja kostnaden kommer resultera i två saker. Det ena är att antingen kommer folk att frakta sina grejer själva med egna båtar, de som har det alltså, och det kommer endast innebära minskade intäkter för fraktaren. Och att folket flyttar in till fastlandet. De flesta här inne brukar säga sig vara eniga om att vi ska ha en levande skärgård året runt. Men det är tydligt att vi alla är ganska oense om hur vi faktiskt ska nå dit. Det finns många satsningar som kommunen gör som kostar betydligt mer, såsom gratis människoskydd eller arbetsgod personal. Men detta är en kostnad som . är mindre än detta och hade gjort livet enklare. Återremittering alternativt återremissyrkande i enlighet med M D L KD. Ordförande Tack! Nästa talare Eva Flyborg (L), därefter Hans Arby (C). Varsågod Eva!

Tack så mycket herr ordförande! Ja, nu har ju Samuel beskrivit väldigt målande här innan, med villkoren att bo på en ö med massa vatten omkring. Så jag ska väl hålla mig ganska kort. Ja, det är ju viktigt faktiskt för oss att människor kan leva och verka även i skärgården. Det ger en levande skärgård att vi faktiskt har människor som bor året runt och dessutom med en väldigt stor och hög livskvalitet. Det är faktiskt också viktigt för både totalförsvaret men också turismen. En av de viktigaste attraktionskrafterna som Göteborg har haft de senaste åren är just skärgården, naturen runtomkring, förutom våra stora turistmagneter. Det här ställer väldigt stora krav på en fungerande färjetrafik och rimliga avgifter för transporter. Det är klart, det är inte samma sak med vatten runtomkring. Man har speciella förutsättningar och den taxemodell som stadsmiljönämnden tagit fram ger kraftiga prisökningar, framför allt för vissa av öarna och det känns inte bra. Men genom den här ö- dialogen som man har haft tidigare så har ju bra synpunkter faktiskt kommit fram. Och det här tycker då vi från vår sida att de här måste man ta hänsyn till innan man fattar beslut om de nya taxorna. Och det är viktigt att förstå den här speciella situationen och de kloka synpunkterna som har kommit fram. Så vi efterlyser därför en riktig konsekvensanalys av förslaget innan vi fattar beslutet. Kommunstyrelsen får därför återta frågan för en grundligare analys, och så får ni helt enkelt återkomma sen till oss i kommunfullmäktige så ska vi fatta ett beslut. Så därför yrkar jag på återremissen, och om det faller så bifogat yrkande från M, D, L och KD. Ordförande Tack! Tack! Då var nästa talare Hans Arby (C), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Hans!

Tack ordförande, övriga ledamöter och åhörare. Ja, det här ärendet har ju varit uppe och vänt här förut, precis som enskilda vägar. Det kanske är dags att avgöra även detta då. Jag tror vi alla är eniga över att det är viktigt att det funkar att bo och verka i hela Göteborg, inklusive skärgården. Det är därför vi också har en väldigt väl utbyggd färjetrafik och frakttrafik. Bakgrunden till det här ärendet är ju att vi inte längre kan få statligt bidrag till frakttrafiken. Och att inte taxan har indexuppräknats på över 20 år. Det här är ett genomarbetat förslag som vi har tagit ställning till. Det innebär att staden kommer stå för 70 % av kostnaden, precis som för enskilda vägar. Och att införa en enhetstaxa. Det kostar alltså lika mycket att ta en bil ut till Asperö som till Vrångö. Och sen också att mängdrabatten för antal fordon försvinner och att även tyngre fordon får betala mer eftersom de sliter på vägarna mer. Det som har skett sen senaste återremissen, det är då att införandet skjuts till 2026. Och då i och med att inflationen är lägre så behöver man inte dela upp indexuppräkningen heller, utan det slår igenom direkt. Sen har nämnden också svarat på ett antal frågor i återremissen. Den här nya återremissen, det är ju i princip som att börja om. Vi kvitterar, det har skett en dialog, man har tagit hänsyn till, man har ett väldigt bra förslag. Att ta den här återremissen är att börja om ett varv till. Sen är det kanske till sist värt att nämna då att det står fortfarande vägföreningarna fritt att bilda en egen samfällighet och få upp till 80 % statliga bidrag och välja vilken prismodell man själv vill. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack! Nästa talare Jörgen Fogelklou (SD). Efter Toni Orsulic (M). Varsågod Jörgen!

Tack för ordförande, tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, ledamöter! Jag hoppas att bli en av er någon gång i framtiden. Om jag har det som krävs för att bli en öbo, det vet jag inte. Men jag har en idyll om att jag faktiskt skulle vilja bosätta mig ute i skärgården. Det som är olyckligt med det här ärendet är att det inte har varit någon prisjustering sedan 1997, tror jag. Det är väl därför i grund och botten den här taxan måste tas om. Vi skickar in ett yrkande, Sverigedemokraterna, som. där vi hävdar att det här måste ske över en flera års tid och att fraktkostnaderna ska hanteras som en taxezon. Men sedan kom Alliansen in med ett återremissyrkande och det ställer vi oss bakom i första hand. Skulle det falla så yrkar vi bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Ordförande Tack! Då är det Toni Orsulic (M) därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Tony!

Tack ordförande! Det har sagts mycket bra från vår sida i detta så jag väljer att bara yrka bifall på återremissen. Om den faller då i andra hand yrkar jag bifall till yrkandet från M, D, L och KD. Tack! Ordförande Tackar! Då var det Martin Wannholt (D). Varsågod Martin!

Tack! Jo, det har sagts en del här. Sedan är ju vissa människor väldigt självsäkra och våra byråkrater har alltid rätt. Vi politiker ska inte lyssna på medborgarna och så vidare. Det är tröttsamt att stå och höra sådana föredragningar här. Jag trodde att det hörde svunnen tid till. Jag yrkar bifall till vår återremiss. Ett omtag till i kommunstyrelsen. Det är inte något som jag ser som jobbigt när man har en ambition att förbättra saker. Jag hade gärna sett ett ännu större omtag. Jag hade kunnat tänka mig att vi ska se på vägarna. Nu råkar de gå på vatten ut till skärgården, men vi har våra kommunala vägar som vi betalar gemensamt med kommunalskatten. Så hade man kunnat resonera i skärgården också. Men nu försöker vi med den här återremissen, även om vissa här inne tycker att det är jobbigt eftersom vi har så fruktansvärt bra tjänsteproducerande dokument som ligger på bordet. Men om den skulle falla återremissen, vilket det eftersom det har varit återremiss finns risk för, så yrkar jag bifall till yrkandet från M, D, L och KD som åtminstone innebär en liten sänkning. Men inte alls i den riktningen som åtminstone Demokraterna tidigare när vi diskuterat den här frågan önskat. Vi hade önskat att vi sett på vatten och skärgården på samma sätt som vi ser på våra kommunala vägar. Tack! Ordförande Tack! Då var det Roshan Yigit (S), därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Roshan!

Tack så mycket ordförande! Ja, mycket bra har redan sagts och jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Södra skärgården är en unik och viktig del av Göteborg, inte minst med dess fantastiska skärgårdsbygd. Att säkra infrastrukturen och att det finns goda förutsättningar att bo och verka i skärgården är därmed av väldigt stor vikt för staden. Det här ärendet som redan har beskrivits har föranletts av många års diskussioner och överväganden. Att vi har tappat statligt stöd för att kunna finansierar det och att vi inte heller har justerat den här taxan sedan 1997. Så vi är ju där och det verkar ändå finnas en enighet här om att någonting ändå behöver göras och en revidering är nödvändigt. Och ja, det har också beskrivits att det här liggande förslaget innebär att det innebär en enhetlig taxa, att taxan är lika oavsett ö. Idag är det olika. Idag skiljer sig taxan beroende på ö. Konsekvensen av det här är också att det kommer att påverka öborna olika beroende på närheten till fastlandet. Ja, men det här förslaget bedömer vi är nödvändigt för att säkra frakttrafikens långsiktiga finansiering. Där ingår också den här KPI-justeringen. För att skapa framförhållning så föreslås att den här förändringen görs först vid årsskiftet 2025–2026 och att inflationsjusteringen. görs först från och med 2024, nu efter de här tidigare årens väldigt höga inflationsutveckling. Tack! Ordförande Tack! Då var det Karin Pleijel (MP) just den sist på talarlistan. Varsågod!

Ja, mycket om den tekniska bakgrunden har sagts av Hans Arby, Centerpartiet och Roshan Yigit från Socialdemokraterna. För sex år sedan försvann det statliga bidraget till frakttrafiken i södra skärgården, 2019. Det har gått lång tid sedan dess. Flera återremisser och långa överläggningar. Mycket vatten har runnit mellan öarna kan man säga. Förslaget som nu ligger på bordet är ett resultat av detta och att vi äntligen har hittat en lösning som är. som är möjliga att göra. Men vi skulle ju gärna vilja hitta ett sätt att återfå det statliga bidraget. Så den bästa lösningen, den vore ju att Södra skärgårdens vägföreningar tog över frakttrafiken och därigenom kunde återfå det statliga bidraget. Som riktas till just enskilda vägföreningar, inte till kommuner. Tills en sådan lösning nås så kommer Göteborgs Stad fortsätta och ta ansvar för frakttrafiken i Södra skärgården. Syftet med den här nya taxan är att få ett avståndsoberoende och en utjämnad taxa för att åstadkomma lika villkor i hela skärgården, i enlighet med likabehandlingsprincipen. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack! Det är tomt på talarlistan. Kan vi anse övningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkade Hans Arby, Roshan Yigit och Karin Pleijel bifall till kommunstyrelsens förslag. Samuel Bråse, Eva Flyborg, Tony Orsulic och Martin Wannholt, i första hand återremiss till kommunstyrelsen, enligt mig yrkandet från M D L och KD i kommunstyrelsen, och i andra hand bifall till förslaget från M D L och KD i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou, i första hand återremiss till kommunstyrelsen, enligt mig yrkandet från M D L och KD i kommunstyrelsen, och i andra hand bifall till förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag och de återstående förslagen. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter, om detta inte gjorts tidigare. Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 23 mars 2023, paragraf 25, återremitterades ärendet till kaststadsmiljönämnden genom en minoritetsåterremiss. För återremiss krävs alltså ett majoritetsbeslut vid dagens sammanträde. Godkänns denna proposition? Svar ja. Ja. Då frågar jag om fullmäktige beslutat att återremittera ärendet? Att avgöra ärendet idag? Jag finner att fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Då ställer jag proposition på kommunens förslag och förslag från Samuel Bråse med flera och förslag från Jörgen Fogelklou. Jag frågar först, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslag från Samuel Bråse med flera? Ja. Bifalles förslag från Jörgen Fogelklou? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation, Sverigedemokraterna. Ordförande Vi går till ärende 23. Planeringsbeslut avseende fortsatt arbete med bangårdsförbindelsen. Kommunstyrelsen föreslår att Exploateringsnämnden får i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar fortsätta planering för en bangårdsförbindelse i enlighet med vad som framgår av Stadsbyggnadsnämndens förslag till inriktningar enligt följande punkter. Viadukten ska vara placerad inom det geografiska område som framgår av Stadsbyggnadsnämndens handlingar. Planering ska ske med hänsyn till framtida struktur i Gullbergsvass. Förbindelsen ska planeras för att inrymma gång, cykel och busstrafik. Den totala investeringskostnaden ska inrymmas inom västsvenska paketets utpekade medel för projektet, cirka 1,7 miljarder i prisnivå för år 2023. Värdukten ska kunna tas i drift senast 15 år efter Kommunfullmäktiges planeringsbeslut. Vidare föreslås att det fortsatta planeringsarbetet. Ska de fysiska förutsättningarna att även inkludera framtida spårvagnstrafik, antingen direkt eller som kompletterande tillbyggnad i senare skede, samt möjlighet att skapa mer gena kopplingar och flacka ramper för befintliga och nya cykelstråk, studeras vidare? Här har ordet först begärts av Johan Zandin (V), därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Johan!

Tack! Det känns nästan lite konstigt att behöva påminna församlingen om att vi fortfarande har en accelererande klimatkatastrof på den här planeten. Ett av de största bidragen från göteborgarna till klimatförändringen är biltrafiken. Den står lite grovt räknat för ungefär en femtedel av göteborgarnas klimatpåverkan. Det är alltså viktigt att vi gör vad vi kan för att minska onödig biltrafik. Det är också så att även om man tänker sig en framtid kanske vi byter ut. Dagens fossildrivna bilar mot elbilar för bilismen fortfarande med sig en hel del problem i centrala stan, till exempel trängsel och buller. Stort energibehov. Vi ska alltså inte bygga ut bilvägssystemet mer än nödvändigt. Vi ska i stället stimulera folk att välja miljövänliga alternativ som cykel, kollektivtrafik och gång. Vi ska därför inte lägga till privatbilism på bangårdsförbindelsen. Jag noterar att Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. och Demokraterna skriver i sitt yrkande att biltrafiken är gravt åsidosatt i stadsplaneringen i Göteborg. Jag förstår att många av er tror på det på allvar, men situationen är. i själva verket att alla andra trafikslag utom privatbilismen har grovt åsidosatts under decennier och nu börjar vi äntligen göra något åt det. Men jag vet att bli av med ett privilegium kan ibland svida och kännas som ett förtryck, men det plåstret måste ändå ryckas av. Tack. Ordförande Då var det Martin Wannholt (D), därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod Martin.

Tack herr ordförande! Nu får jag lägga 30 sekunder på Johan Sandins trovärdighet i de här frågorna. Han satt ju i stadsbyggnadsnämnden. Jag vet inte om du inte hade läst handlingarna eller något och säger nej till koll 2035 och bussfilerna genom Gnistängstunneln före jul. Sedan har ni ändrat er med ett ordförandebeslut när ni fick panik och insåg att ni inte hade läst handlingarna eller någonting och inte brydde er om miljön över huvud taget. Vidare har de rödgröna sett till att tusen barnfamiljer flyttar ut och köper villor i kranskåren. kommunerna, för ni vill inte bygga dem här och de åker till 80 % biltrafik. Så att Miljöpartiet och Vänsterpartiet har ökat biltrafiken i regionen, mest av alla partier i den här staden. Så har vi rett ut de bitarna och du får vänta tills jag har pratat färdigt tills du får kommentera. Men det ska du naturligtvis få. Nu är det så att vi vill hålla oss till den överenskommelse som de partier som ingick den gjorde. Det här var ju till för alla trafikslag, dock inte spårvagn. Det var buss, bil, cykel, gång. Trafikverket tyckte det var bra eftersom lederna är överbelastade, att man måste sippra trafiken. Och sedan trodde jag också att vi allihopa här inne ändå. drog på vår bilindustri och teknikutveckling. Det är inte alls så att bilen går före allting i dag och inte sen lång tid. Det stämmer heller inte. Det är bara floskler och klichéer. Tittar vi i praktisk politik har Johan Sandin under hela sin tid i byggnadsnämnden sett till att. trycka ut barnfamiljer från Göteborg som kommer tillbaka med bil och smutsar ner och tränger våra gator. Så jag yrkar bifall till yrkandet från M, återremissen från M, D, L och KD. Och så får jag ta finansieringen i nästa anförande. Tack! Ordförande Tack! Replik begärd av Johan Zandin (V). Varsågod!

Ja, men det var ju bra att du hade noterat att det inte längre bara är biltrafiken som uppmärksammas. Det var lite av det som var min poäng. Nu ska vi inte gå in på andra frågor här, men jag måste bara kort bemöta en fråga när det gäller villabebyggelsen. Det stämmer att vi i majoriteten tillsammans med Centerpartiet har stoppat en del extern villabebyggelse på norra Hisingen, för vi tycker inte att det är bra för klimatet att folk tar bilen därifrån. Det är inte bra för klimatet att man tar bilen från kranskommuner heller. Det bästa för klimatet är om vi bygger småhusen nära befintlig kollektivtrafik i den befintliga täta staden. Det är det vi jobbar för den här mandatperioden. Tack! Ordförande Tack! Kontrareplik Björn Wannholt (D). Jag vill påminna om att vi håller oss till ämnet bangårdsförbindelsen. Varsågod Martin!

Ja, men när man diskuterar miljö så brukar vi prata om att de är globala. De är åtminstone regionala i det här sammanhanget, herr ordförande. Jag bara konstaterar att Vänsterpartiet har en lång historik av att öka biltrafiken i regionen med sin bostadspolitik i Göteborg. Tack! Ordförande Tillbaka till talarlistan. Jörgen Knudtzon (KD), därefter Eva Flyborg (L). Varsågod Jörgen!

Tack ordförande, kommunfullmäktige och ni som lyssnar. När jag som journalist granskade ganska många kommunala ärenden saknade jag då detsamma som jag saknar nu som deltidspolitiker, nämligen helhetssyn och långsiktighet. Jag har gjort reportage om hur alla trafikleder skickar bilarna rakt in i Göteborgs centrum. Under de decennier som har gått efter det reportaget har ingenting hänt utom att Göteborg har blivit ännu mer hopplöst att köra bil i. Nu är staden uppgrävd. Jo, en sak har hänt under decennierna. Kollektivtrafiken, som också leds rakt in i city utan tvärförbindelser, har måst byggas ut. Så nu ordnar bussarna och spårvagnarna egna köer. Vi ska minska bilåkandet, ja. Men visst vore det bra om man kunde ta en bil till centralstationen för att få med bagaget när man ska åka tåg. Det är inte lätt. Den stora bangården klyver staden och en så kallad bangårdsförbindelse för att passera är önskvärd. Det har från början varit uttalat att den här förbindelsen ska rymma gående, cyklar, bussar och bilar. Vi har avtal om det. Men nu ska alltså bilarna tas bort och i stället ska man lägga in lägga tid på att få in spårvägar utan att analysera om det långsiktigt är det bästa. Jag vet flera spårvägsförbindelser som skriker efter att bli förverkligade först. Dessutom påpekar SLK, som Martin Wannholt tänker fortsätta med, att det behövs mer pengar, vilket kräver ett nytt avtal. För att klargöra hur man kommer till tåget med alla trafikslag och hur vi får pengar till bygget föreslår vi därför återremiss. Så bifall till återremissyrkandet från M D L KD. Tack. Ordförande Då var det Eva Flyborg (L). Varsågod Eva.

Tack så mycket herr ordförande! Som ni har hört här tidigare så enligt en överenskommelse i det västsvenska paketet så ska bangårdsförbindelsen utformas för, hör nu här noga, bil och busstrafik, gång och cykel. Till det har vi avsatt 1,7 miljarder. Och nu vill vänsterstyret utesluta just bilar. Och det är ju inte i överensstämmelse med det avtal som vi faktiskt har ingått. Den föreslagna fortsatta planeringen ska, förutom att utesluta just bilar, även inkludera trafik för spårvagnar så småningom. Till den här extra satsningen finns i dag inga pengar. I verkligheten finns det faktiskt inte ens pengar till själva bron. Det är därför att de har gått åt, av Trafikverket, åt Västlänken. Så är det ens någon mening med att vi fortsätter att lägga planeringsresurser, resurser och pengar på en fortsatt planering? Att man dessutom lägger stor möda på att hindra vanliga hårt arbetande göteborgare från att ta del av broar och förbindelser, ja det börjar väl likna hetsjakt alltmer. Gående, cyklister, bussar, ja till och med så småningom då kanske stora tunga spårvagnar, det går bra. Utryckningsfordon antar jag, räddningsfordon, sopbilar, polisen, Vägverket, Trafikverket, underhåll, ja väldigt många fordon men bara inte en liten bil. Där går gränsen. Herr ordförande, jag tror snart att till och med UFO kan komma att tillåtas över denna bangårdsförbindelse bara det inte är i form av en bil. Så, då yrkar jag på en återremiss. Gör om, gör rätt, kom tillbaka! Om det skulle falla så kommer vi inte att delta i beslutet. Tack! Ordförande Tack! På det anförandet har Johan Zandin (V) begärt replik. Varsågod!

Tack! Jag ska börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag glömde det. Kommer det ett yrkande om ufo så får vi ta ställning till det då. När det gäller finansieringen så stämmer det ju att Trafikverket har lånat pengar från bland annat det här projektet för att tillfälligt lösa finansieringen av Västlänken. Det är ju inget som vi som kommun tycker att de ska fortsätta underhålla de pengarna för all framtid, utan det får ju de lösa. Så vi förutsätter ju att de pengar som var avsatta i avtalet fortfarande finns att tillgå för det här projektet. Det stämmer väl att bil nämndes i början av projektet, men det händer också ibland att vi under tidens gång omprövar vissa ärenden. Jag tror att ett annat stort infrastrukturpaket till exempel innehöll linbana, och sedan kom Göteborg fram till att nej, vi vill inte ha linbana, vi vill ha något annat istället. Så det går bra att ändra sig om man har bra skäl. Tack. Ordförande Tack. Tillbaka till talarlistan. Hampus Magnusson (M), efter Hans Arby (C). Varsågod, Hampus.

Tack så mycket! Jo, det mesta är sagt här och Johan, du sa ju det att vi ska inte lägga till biltrafik. Det är inte riktigt rätt, för den var ju tydligt med i avtalet som Eva och många andra här har läst upp. Så första frågan är här, finns det inte något avtal längre? Det är inte bara upp till oss att sitta och lägga till och dra bort och mickla med grejerna som vi vill här. Så det finns bara en rimlig grej här för alla, även er som vill dra bort biltrafiken, och det är att återremittera. För nummer ett, se till om pengarna finns från första början. Det pågår ju en brinnande förhandling här mellan Göteborgs Stad och Trafikverket med hela paketet, så det måste vi veta först om pengarna finns. Jag tycker att det börjar bli ganska beklagligt nu med alla projekt som sticker iväg från er och det är många miljarder nu. På tisdag har vi gång och cykelbron här som har stuckit med 30 % upp till 1,2 miljarder. Här har vi 1,7. Ja, ni hör ju själva, det börjar bli många miljarder här nu. Och det är inte ett ansvarsfullt sätt. Sen ska ni även lägga till spårvagnstrafik som det absolut, det vet vi i alla fall, det finns det inga pengar för. Det är glasklart. Så nej, jag ber er, agera inte som att ekonomin vore en oändlig resurs! Jag vet att ni ser det så, för det är bara att höja skatten för göteborgarna. Men de har fått nog. Och vi har definitivt fått nog på det här slöseriet, när man inte vet vad man har att göra med. Så vi yrkar på en återremiss från MDL och KD. Från M vill jag också säga att skulle inte den gå igenom kommer vi att yrka avslag. För det här är tydligt avtalsbrott och så beter man sig inte när man har tagit i hand på saker. Ordförande Tack! På det anförandet har Johan Zandin (V) begärt replik. Varsågod Johan!

Då kan jag bara förtydliga att när jag sa lägga till biltrafik så pratar jag inte om i avtalet eller i handlingarna utan i verkligheten. Lägger man till en bro öppen för biltrafik i centrala Göteborg så lägger man dels till bron, men man kommer också öka mängden trafik både i närheten av bron och i resten av staden. Det vill vi inte göra, för det är dåligt både för stadsmiljön och klimatet. När det gäller finansieringen. Spårväg över är inte finansierat. Vårt förslag är heller inte att det ska vara spårvagn, utan att man bara ska titta på möjligheterna att lägga till spårvagn, antingen från början eller förbereda för en kommande utbyggnad. Det är egentligen inte konstigt, när vi nu diskuterar gemensamt många partier, att förbereda spårdragning förbi Operan, som man kan göra antingen direkt eller lite längre fram. Men vi är medvetna om att det kräver finansiering om just det ska bli verklighet. Tack! Ordförande Tillbaka till talarlistan. Det är Hans Arby (C), därefter Robert Andersson Hammarstrand (S). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Ja, visserligen var ju bangårdsviadukten en gång tänkt, som den hette då på 70-talet, att vara en del av en stadsmotorväg. Men det har hänt en del sedan dess och det tror jag att vi ska vara glada för. Jag tror att alla är överens om att om vi ska kunna ta hand om alla som vill bo och jobba i Göteborg, alla som flyttar in och ha en tätare stad, så måste vi ha en bra kollektivtrafik. Snabb, pålitlig, med hög kapacitet. Och det betyder genare förbindelser. och egna körfält. Så det här handlar om att ge mer plats för kollektivtrafiken. Bland annat för att de som måste ta bil faktiskt ska kunna komma fram med bil också. Sen ska man komma ihåg, vi pratade om vad som står i avtalet. Tittar man i ursprungsavtalet, västsvenska paketet, så ligger bangårdsviadukten under Kollektivtrafikomställning K2020 och Kollektivtrafikåtgärder på kommunalt vägnät. Kollektivtrafikåtgärder. Så prioriteringen är nog rätt. Men sen finns det också fysiska begränsningar, som flera har varit inne på. Ett problem att lägga till biltrafiken, det är att det inte går. Eller rättare sagt, det går bara om man lägger den på Åkareplatsen. Det är mer eller mindre omöjligt med tanke på hur det skulle påverka stadsmiljön och den befintliga bebyggelsen där. Det skulle också omöjliggöra det så kallade stadsbanekrysset, vilket är väldigt viktigt för kollektivtrafiken. Så jag yrkar bifall på KS förslag. Och så hoppas jag också att kommunstyrelsen håller en hård linje mot Trafikverket så att det faktiskt finns pengar att bygga den här för. Ordförande Tack! Då var det Robert Andersson Hammarstrand (S) efter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Robert!

Ja tack så mycket ordförande! Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Och. Det handlar bland annat om Gullbergsvass. Det är en stadsdel som ligger i ett mycket centralt läge men är extremt otillgängligt och isolerat idag. Det handlar om bristande tillgänglighet om du inte har bil förstås. Har du bil är det väldigt lätt att ta sig till Gullbergsvass. Men inte om du går eller cyklar och åker kollektivt. Det är ju stört omöjligt om man ska ta sig ut till Gullbergsvass. Och det vet ju alla vi som har jobbat i det området någon gång. Det är hopplöst. Var det extra kritiskt någon gång så hade man ju arbetskamrater som genade över den stora bangården. Det är naturligtvis både farligt och olagligt. Därför behövs den här tvärförbindelsen och den har behövts väldigt länge. Det är ett modernt och hållbart alternativ vi kommer med nu när vi tar bort bilarna. Som vi vet idag så är hela Stampen området, Åkareplatsen och Odinsgatan en stor trafikinfarkt redan idag. Det kommer späs på ytterligare om vi tillåter biltrafiken över den här tvärförbindelsen. Det vill vi ju naturligtvis inte. För det kommer inte hjälpa göteborgarna i deras vardag att få ihop livspusslet om man sitter i bilköer i centrala stan. Och alla de som bor i Stampen, de är inte heller förtjänta av ett konstant trafikkaos vid sina bostäder och sina. Så jag tycker snarare att den borgerliga sidan måste tänka om här och inte fastna i 70-talets trafiklösningar. För det är det ni har gjort. Ni har kört fast här och ni har blivit om cyklade av framtiden. Så tänk om i den här frågan. Ordförande Då var det Jörgen Fogelklou (SD), därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare och ledamöter! Ja, allt det här är ju egentligen resultatet av den förhatliga förtätningen, där vi ska bli fler människor, fler byggnader, fler trafikslag på en och samma plats. Jag säger som jag har sagt ett antal gånger tidigare, att det är dags att dra i handbromsen och säga full fart bakåt, gärna till 70-talet när vi byggde genomfartsleder rätt in till staden, perfekt, som var planskilda. Det är faktiskt bra. Johan Zandin tog sig ganska stora brösttoner och pratade om klimatkrisen och att vi gör det här för klimatets skull. Min enkla fråga till dig är hur mycket medeltemperaturen kommer att stiga. Sjunka om göteborgarna inte åker över denna bro? Det är en ganska relevant fråga, tror jag. Vi kom in med ett återremissyrkande. Vi tycker naturligtvis att bangårdsförbindelsen ska vara för bil-, buss-, gång och cykeltrafik. Det är vårt återremissyrkande. Sedan är jag väldigt glad att . De andra borgerliga har också kommit in med ett återremissyrkande. Vi borde egentligen kunna ha skrivit ihop oss på det, för det är ungefär samma sak. Jag kommer i första hand att yrka på vårt återremissyrkande, men skulle den falla kommer jag att bifalla Alliansens återremissyrkande också. Mycket har sagts här, men jag undrar hur göteborgarnas liv blir bättre genom att vi straffar. alla människor som behöver åka bil. Jag åker inte bil, det vet ni. Jag har inte körkort. Jag kommer antagligen aldrig köra på denna bro. Men jag vet att det finns människor som ska få sitt livspussel att gå ihop. Varför gör ni det svårare för vanligt folk i Göteborg? Tack!

Det som orsakar biltrafiken och svårigheten att få ihop livspusslet är inte förtätningen utan utglesningen, som gör att folk hamnar för långt ifrån varandra, för långt ifrån skolor, idrottsverksamhet, arbetsplatser, god kollektivtrafik och så vidare. Som svar på din andra fråga svarar jag att det är noll grader. Delar vi in världens befolkning i tre delar blir det nämligen noll grader. grupper om ungefär 600 000 människor vardera, så får vi 10 000 sådana grupper. Vad en sådan grupp gör spelar ingen roll för klimatet. Det kan man tolka som att vi inte behöver göra ett skit. Eller så kan man dra den riktiga tolkningen som är att alla de 10 000 grupperna om 600 000 människor måste göra sin del av arbetet. Som svenskar tillhör vi en extremt privilegierad grupp. Vi är rika, vi har tillgång till högteknologi och vi har goda möjligheter till hållbar energiförsörjning. Så vi måste till och med göra fler än många andra. Tack! Ordförande Kontrareplik, Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack! Det här ska inte bli en debatt om klimatet, men det är ju ofta floskler. Det låter fint, man tycker att det här kommer verkligen göra någonting. Hur många bilister finns det i London? Vad vi gör här för våra göteborgare spelar absolut ingen som helst roll för klimatet. Det måste ni inse. Sedan förstår jag att det är ett försäljningsargument. Det låter bra. Jag är god. Jag är trevlig. Klimatet. Jag tror på att vi måste anpassa oss till klimatomställningar. Det är jag helt övertygad om. Men klimatet blir inte bättre för att göteborgarna får det svårare. Tack! Ordförande Tack! En andra replik begärd. Johan Zandin (V). Varsågod!

Hur många bilister finns det i London? Ja, betydligt färre innan London började arbeta väldigt aktivt med till exempel trängselskatt för att minska antalet bilister. Den klimatanpassning som ska göras i världen måste göras av oss som bor på den här planeten. Jag är en extremt liten del av jordens befolkning. Vad jag gör kommer aldrig att bli mätbart. Men om vi inte alla gör någonting kommer planeten att bli obeboelig. Det tycker jag vore dåligt. Tack! Ordförande En andra avslutande kontrareplik, Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack! Ja, Johan Zandin, så här. Jag håller med vissa delar av det du säger. Vi ska ju göra det vi kan som är ekonomiskt försvarbart där det gör bäst nytta. Det är ju där vi skiljer oss åt. Att straffa de bilister som behöver ta bilen i Göteborg är inte ekonomiskt försvarbart eller det är inte heller klimatsmart att göra. Tack! Ordförande Tackar! Johan, du har haft dina två repliker, så tillbaka till talarlistan. Då är det Martin Wannholt (D). Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Vi tycker väl lite olika om man ska ha alla trafikslag som vi har sagt att vi ska ha på den här bron eller om man vill ändra spelreglerna under resans gång. Där tycker vi olika. Men vi kunde väl i alla fall tycka lika om finansiering, för det är vi ju alla som politiker beroende av. Och nu är det ju så att Trafikverket har tagit hand om de här pengarna till fördyringarna för Västlänken. Och där har vi varit jätteöverens, alla partier här, oavsett om man varit för det här eller inte och så vidare. Och kämpades ju på för ett år sedan med någon slags kulm i april förra året där Trafikverket var på väg att faktiskt landa ner i att nej men. Det är vi som har, vilket är naturligt, de har ju dessutom ljugit för oss allihop, att de tar hand om fördyringarna och att de inte tar de projekt, de återstående som finns för framför allt göteborgare, till exempel bangårdsviadukten, med eller utan bilar. Men de pengarna finns ju inte, och vi har inte hört någonting mer. Kommunstyrelsens ordförande är inte här och diskuterar. Det här är den viktigaste frågan, så egentligen borde vi kunna komma överens om åtminstone återremisspunkt ett. från oss på den borgerliga sidan här, nämligen säkerställ finansiering innan vi lägger mer pengar. Det var 138 miljoner som gick bort i utredningar till konsulter. Nu blir det ännu mer pengar här kanske då, plus spårvägstillägget. Med all respekt får ni göra det, men det är rena kommunala pengar som också kan vara i sjön kastade om vi inte först får ett tydligt besked från Trafikverket att de står upp för sin del av finansieringen i det här projektet. Så det borde vi väl kunna enas om, tycker jag i alla fall, för det börjar bli jobbigt nu med alla dessa utredningspengar och alla konsultföretag. som lever på oss i Göteborg och som vi inte får nytta av ibland. Det ska vi väl undvika att lära oss av de misstagen. Än en gång bifall till återremissyrkandet från M D L KD. Tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare Helena Norin (MP), därefter Allan Stutzinsky (L). Varsågod Helena!

Jag tänkte bara yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Ordförande Tack. Då var det Allan Stutzinsky. Varsågod Allan!

Ja, det går naturligtvis att ändra både lagar och avtal om man går till väga på rätt sätt. Men för den som vill värna demokrati, trovärdighet och utveckling så finns det två principer som man. illojalt och obrottsligt måste förhålla sig till. Det ena är att den offentliga makten ska utövas under lagarna. Det andra är att avtal ska hållas. Det är oroande att Göteborg ser ut att inte respektera dessa principer fullt ut. Det är inte bra. Men för att illustrera att det är möjligt att ändra sig om man gör det inom ramen för dessa principer kan jag meddela. att om det inte blir återremiss så kommer vi liberaler inte att avstå från att rösta, som Eva Flyborg sa. Vi kommer att rösta på avslag. Ordförande Tack! Då nästa talare är Daniel Bernmar (V), därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Daniel! Tack ordförande, fullmäktige, Göteborg.

Jag ska bringa lite klarhet i några av de frågor som har kommit upp. Bland annat den här frågan gällande västsvenska paketet. Då vill jag vara tydlig med att den här utredningen om att eventuellt, som det faktiskt handlar om, inkludera spårvagn inte bryter mot det avtalet, västsvenska paketet och den beskrivningen. Jag tycker att Hans gjorde en väldigt tydlig beskrivning av vad vi faktiskt är förpliktade enligt avtalet. När det gäller finansieringsfrågan har Göteborg varit glasklart. Inte vid något tillfälle har Trafikverket egentligen, i de samtal och dialoger som presidiet har haft egentligen sagt att vi har fel. Sedan har de velat glida lite på huruvida vi har helt rätt att pengarna finns kvar eller inte. Det är sant. Det gjorde de också offentligt i media. Det är trist att de glider lite på den frågan. Men från oss andra är det glasklart. Trafikverket kommer ha svårt att ta sig ur den knipan bara för att de har lånat pengar ur Riksgälden för att finansiera Västlänken. När det gäller demokrati, trovärdighet, lojalitet och avtal ska hållas vill jag påminna om att en stor majoritet gjorde ett direkt avtalsbrott när man strök linbanan i statens avtal när det gällde Sverigeförhandlingen. Den var nämligen glasklart utpekad som en av de saker som skulle genomföras och som sedan ströks i en omförhandling av avtalet på en stor majoritet i fullmäktiges önskan. Så att då behöver man nog fundera på vilka tidigare avtal man har brutit, om man anser att det här skulle innebära ett avtalsbrott. Vi har gjort betydligt värre saker tidigare. Tack! Ordförande Tack! Då var det Martin Wannholt just nu sist på talarlistan. Varsågod Martin!

Ja, ursäkta, jag glömde bara en sak jag ville svara till Johan Zandin. Hej Johan! Du var uppe i en diskussion med Jörgen Fogelklou, tror jag det var, om hur mycket 600 000 människor gör och så vidare, att vi ska göra vår del, naturligtvis, för klimatet. Jag delar den bedömningen. Jag vill bara vända. Men jag tyckte du sa, med klimatförändringarna, att jorden skulle bli obeboelig. Det där trodde jag den typen av argumentation kom från miljöpartister och inte från en utbildad vänsterpartist. Det är naturligtvis inte så. Det skulle vara jättetråkigt om temperaturen tilläts stiga 3-4 grader och koldioxidhalten och att vi människor inte lyckas bemästra det för vi är så korkade. Men det innebär ju inte att jorden skulle bli obeboelig. Absolut inte. Så ingen sån skrämselpropaganda mer i detta forum, tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare Hampus Magnusson (M) Eller? Johan Zandin har begärt replik. Varsågod Johan!

Ja, det var kanske lite att ta i. Jag tror säkert att även vid en extrem höjning av jordens medeltal temperatur upp mot 6 grader varmare än idag, som väl är det värsta vi har varit med om under väldigt lång tid, så skulle säkert några spillror av vår art klara sig, men inte i närheten av de miljardtals människor som idag lever och försörjer sig. Ordförande Tack. Då var nästa talare Hampus Magnusson (M), varsågod.

Nej, jag kan inte läsa att det står något förbud mot att lägga till spårvagnstrafik, Daniel. Däremot står det tydligt att biltrafik ska vara med. Man får vara noga med hur man lägger orden i det här sammanhanget. Sen vad gäller linbanan, tyvärr vet de flesta av oss att den gick från 1,1 miljarder till 4 miljarder. Där har man lite ny förhandling, skulle jag säga. om vad som ingår och inte ingår. Det blev inte en linbana, det blev fyra linbanor i kostnad. Där hade vi 138 miljarder i utredningskostnad. Låt oss inte göra om det misstaget, utan låt oss hålla lite sunt förnuft här och låt oss hålla oss också till avtalen så vi uppfattas som seriösa. Tack! Ordförande Tack! På det anförandet har Hans Arby (C) begärt replik. Varsågod Hans!

Tack ordförande! Vi vet ju det här med avtalen kring västsvenska paketet. Det har varit olika blockavtal, det har varit många olika ändringar. Det här och vi ser ju själv hur staten ser på avtal med kommuner också. De här avtalen är ju inte någonting som du kan gå till domstol och hävda att här har ni ändrat den och den paragrafen. Det har omförhandlats flera olika saker. Den tänkta underjordiska rondellen under korsvägen och så vidare. Så det sker förändringar. Så det har jag svårt att se att det skulle kunna vara ett hinder där också. Men sen tänker jag så här. Jag tycker om att man ska komma överens. Jag tänkte ge en lite kort förklaring. Det hinner jag inte med. Det tar vi en annan gång. Tack. Ordförande Tack. Kontrareplik Hampus Magnusson. Varsågod!

Man får väl se vilken kraft de här avtalen har. Hans mot Trafikverket. Men en annan rätt viktig princip är ju de avtalen vi sluter här, partierna emellan. Om vi kommer överens om någonting och tar i hand att det här ska vi göra ihop, är det någonting då bara man kan ändra på i sitt eget lilla parti? Eller i sin egen lilla koalition? Eller en stor koalition kanske till och med? Men betyder ett handslag partierna emellan och blocken emellan någonting? Eller är det något man kan spotta sig i näven och smeta ut bläcket så att det passar en själv? Det tycker jag är en viktig fråga som vi ska ställa oss i den här salen också, för annars blir det ju svårt att sluta några avtal för Göteborg som helhet. Tack! Ordförande Tack! En andra replik är begärd. Hans Arby, varsågod!

Jag vet inte riktigt vilka överenskommelser du menar. Det är klart att vi gör många planer i vare sig det är Skeppsbron eller arenor och allt möjligt som man sedan gör om för att verkligheten kommer på. Vi behöver ändra dem. Några är emot att ändra, några för att ändra. Men det är heller inga juridiskt bindande avtal. Vi lever i en föränderlig värld och då gör man om olika överenskommelser om man måste. Ordförande Tack! Då var den andra avslutande kontrarepliken. Hampus Magnusson, varsågod!

Det är bra att veta, Hans. Gör man ett avtal partierna emellan så tänker man kanske att det gäller. Men då vet vi att det inte gör det. Det är klart att det är viktigt för oss när vi går framåt i andra politiska överenskommelser att veta att det är så det fungerar. Tack! Ordförande Tack! Då var ordet begärt av Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige! Jag vill ändå poängtera detta. Detta är inte vilket avtal som helst. Det här är det västsvenska paketet. Det är ett paket som vi, många partier, har burit under flera år och kämpat hårt tillsammans. För mig och för oss är det helt självklart. Ska vi göra ändringar i detta, då måste vi komma överens om det. Att nu springa i väg på egen hand, det kommer inte gynna. samarbetet här i Göteborg. Tack! Ordförande Tack! Nu är det tomt på talarlistan. Kan vi anse övningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Johan Zandin, Hans Arby, Robert Hammarstrand och Helena Norlin bifall till kommunstyrelsens förslag. Martin Wannholt, Jörgen Knudtzon, Eva Flyborg och Hampus Magnusson Återremiss till Stadsbyggnadsnämnden i enlighet med förslaget från M D, L och KD i kommunstyrelsen. Om det faller avslag på kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou yrkar i enlighet med i första hand återremiss till Stadsbyggnadsnämnden. Enligt yrkande med SD den 2 december 2024. I andra hand återremiss enligt M D, L och KD yrkande i KS. Yrkandena om återremiss och motiveringen ska ses som en helhet. Detta framgår av femte kapitlet, femtionde paragrafen i kommunallagen. Om inget av återremissyrkandena biträds av en tredjedel av ledamöterna faller yrkandena. Jag kommer i så fall att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag. Jag kommer alltså först ställa proposition på bifall respektive avslag på varje återremissyrkande med sin motivering. Godkänns den här propositionsordningen? Ja. Får jag? Jag börjar med återremissyrkandet med motiv från M, D, L och KD. Bifalles återremissyrkandet? Ja! Avslås det? Ja! Jag finner att det avslagits. Kvoteringen begärs och ska verkställas. Då är det votering om återremissyrkande från M D L och KD. Ja för avslag och nej för bifall. Fortsatt samordning? Då startar vi omröstningen. Nu har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Jag finner att kommunfullmäktige med 43 avslag och 38 bifall beslutat att återremittera ärendet med minoritetsåterremiss. Då har vi återremissyrkandet med motivering från SD. Bifalles återremissyrkandet? Ja! Avslås det? Jag finner att det avslagits. bolagets avvecklingsplan. Och vi går till ärende 24. Hemställan från Älvstranden Utveckling AB om godkännande av bolagets avvecklingsplan. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av Älvstranden Utveckling AB:s avvecklingsplan som en del av fullgörandet av ägardirektivets andra kapitel, kapitel 2, 7 §, antecknas. Hemställan från Älvstranden Utveckling AB om kommunfullmäktiges godkännande av bolagets avvecklingsplan anses besvarad. Ordet först begärs av Hans Arby (C). Därefter Annelie Schagerström (S). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Älvstranden Utveckling har genomfört mycket av de förändringar som följer med de ändrade ägardirektiven som antogs här för två år sedan. Och även ordnat upp en del annat som många av er säkert har läst om. Avvecklingsplanen var alltså en av uppdragen och det handlar. Om den kanske viktigaste punkten då, ägardirektiven, hur man ska avveckla bolaget i ordnade former. Jag tänker inte gå in på planen i detalj då, men den beskriver hur bolaget ska utveckla både mark och fastigheter, och finansiera det med avkastning på förvaltningen, för att 2035 kunna lämna över ett stort värde, både i form av en väl byggd stadsdel och ekonomiska medel också. Nästa ärende som kommer är en del av den planen där vi städar upp bland dotterbolag som är av principiell betydelse. Ärendet i sig gäller en hemställan från bolaget och moderbolaget Higab att få ett godkännande på avvecklingsplanen som kommunfullmäktige gett bolaget i uppdrag att ta fram. Och sen ska följas upp genom rapportering till kommunfullmäktige en gång per mandatperiod. Avvecklingsplanen borde alltså precis som andra planer. beställer kommunfullmäktige också godkännas av kommunfullmäktige. Det är svårt att följa upp en plan som inte är antagen. Och ett godkännande i det här fallet extra viktigt eftersom genomförandet är beroende av aktiv medverkan från framför allt stadsutvecklande nämnderna. Som Higab också skriver, ett aktivt ställningstagande från kommunfullmäktige i frågan bör visa på vikten och ge tyngd av medverkan av berörda parter. Tjänsteutlåtandet och Kommunstyrelsens förslag är däremot enbart att anteckna redovisningen av avvecklingsplanen. Nu är vi ensamma i Centerpartiet om att se vikten av att ansvar tas på rätt nivå, så nöjer vi oss med ett yttrande i ärendet. Ordförande Tack! Då var det Annelie Schagerström (S). Varsågod Annelie!

Ordförande, fullmäktige och åhörare! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tackar! likvidation av dotter och dotterdotterbolag. Ordförande Talarlistan är tom. Kan man säga att överläggningen är avslutad? Svar ja. Föreligger bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Ärende 25 är hemställan från Älvstranden Utveckling AB om fusion och likvidation av dotter och dotterdotterbolag. Där kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Älvstranden Utveckling AB om fusion och likvidation av dotter och dotterdotterbolag tillstyrks. På betallistan föreligger bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. byggprocess från Kommunstyrelsen till Stadsfastighetsnämnden. Ärende 26 är överföring av ansvar för Göteborgs Stads gemensamma byggprocess från Kommunstyrelsen till Stadsfastighetsnämnden. Kommunstyrelsen föreslår att ansvaret för Göteborgs Stads gemensamma byggprocess överförs från Kommunstyrelsen till Stadsfastighetsnämnden. Vidare föreslås att Kommunstyrelsen och Stadsfastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra överföringen i samverkan med fackliga organisationer. Och slutligen föreslås kommunstyrelsen överlämna de allmänna handlingar och arkiv till Stadsfastighetsnämnden som behövs för att driva verksamheten Göteborgs Stads gemensamma byggprocess vidare. Stort tack för ordet. Det föreligger bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ärende 27 är årlig översyn av styrande dokument i staden. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads styrande dokument, i enlighet med tabell 1, upphör och arkiveras efter genomförd aktualitetsprövning. Vidare föreslås att Göteborgs stads styrande dokument, i enlighet med vad som framgår av tabell 2, förlängs att gälla till och med 2025. Slutligen föreslås att. Följande styrande dokument revideras enligt bilagorna i Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Göteborgs stads anvisning för taxa för äldreomsorg och funktionshinderverksamhet samt taxa för kommunala hälso och sjukvårdsinsatser i hemmet. Göteborgs stads policy för digitalisering av IT. Allmänna bestämmelser för brukandet av allmänna Va-anläggningen, ABEVA 2017. Göteborgs stads riktlinjer för finansverksamheten samt Göteborgs stads riktlinjer för säkerhetsskydd. Vallistan är tom. Det föreligger bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Ärende 28 är Göteborgs Stads lokalförsörjningsplan 2025. Kommunstyrelsen föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med Stadsfastighetsnämnden fortsätta utreda ansvar och omfattning avseende lokalrelaterade kostnader kopplade till civilberedskap och utreda finansieringsstrukturen kring lokalrelaterade kostnader för klimatanpassning. Revidering av kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen, att i samverkan med förskolenämnden utreda hur stöd kan utformas för förskolor som drabbas av högre verksamhetskostnader kopplat till att deras friytor inte når upp till fastställda nyckeltalen, antecknas och förklaras fullgjort. Här är det tomt på talarlistan och det föreligger bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. 29.Redovisning av uppdrag om utvecklad ekonomistyrning avseende hyressättning av stadens verksamhetslokaler. Bra tempo just nu! Ärende 29. Redovisning av uppdrag om utvecklad ekonomistyrning avseende hyressättning av stadens verksamhetslokaler. Här föreslår kommunstyrelsen att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till stadsfastighetsnämnden att under 2022 beskriva och analysera hur hanteringen av lokalnämndens underhåll påverkar lokalkostnadsutvecklingen över tid antecknas av Klas Furugård. Vidare föreslås att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till Stadsfastighetsnämnden att senast inför budgetår 2024 genomföra interna upplåtelser med fasta löptider antecknas och förklaras fullgjort. Slutligen föreslås att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till Stadsfastigheten att senast under 2023 fastställa reviderade gränsdragningslistor för byggprojektsinvestering respektive ansvarsfördelning i fastighetsförvaltningen. Att under 2023 redovisa hur nämndens produktionskostnader kan minska. Att fortsätt löpande redovisa ovanstående punkter inom ramen för stadens ordinarie uppföljningsprocess antecknas och förklaras fullgjorda. Här har ordet först begärts av Mattias Tykesson (M), därefter Axel Darvik (L). Varsågod Mattias!

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till tilläggsyrkandet från Moderaterna, Demokraterna och Kristdemokraterna. Jag ska inte gå igenom alla att-satser i vårt yrkande, men jag kan konstatera några saker. Många projekt har under de senaste åren skenat iväg i kostnader, vilket äter upp alltmer av beställarnas ekonomier. Kompetensen hos de beställande nämnderna behöver utvecklas för att öka kostnadsmedvetenheten. Nu har vi en modell med självkostnadshyra och för att det ska fungera behöver beställarnämnderna vara skickliga beställare. Vi vill ge stadsfastighetsnämnden i uppdrag att i samverkan med de beställande nämnderna utreda en modell i framtida investeringsprojekt där olika ambitionsnivåer presenteras för de beställande nämnderna. Förslagen ska även innehålla olika prisnivåer. Det andra jag vill lyfta är införandet av konceptbyggnader. Man bygger exempelvis förskolor enligt ett färdigt koncept. Andra aktörer gör detta och det har visat sig vara både tids och kostnadseffektivt. Slutligen behöver stadsfastighetsnämnden arbeta ytterligare med att sänka produktionskostnaderna och prioritera ekonomin i kommande projekt. Det är mycket som görs redan. Man arbetar för fullt, men det måste fortgå. Ordförande Då var nästa talare Axel Darvik (L), därefter Camilla Widman (S). Varsågod Axel!

Tack så mycket ordförande! Det här kan ju synas vara ett ärende som inte känns särskilt spännande för en lokalpolitiker, men det är det. Kostnaderna för lokalerna är nämligen på väg att äta upp mycket av pengarna till den gemensamma välfärden. Det beror på den styrning och ledning som Göteborgs stad har för sina lokaler. Det här är däremot kanske inte främst en ideologisk fråga utan det är faktiskt en fråga om en klok förvaltning av våra gemensamma resurser. Bara för Grönskolnämnden är det, pratar vi om på några års sikt, 1 miljard extra i kostnader för hantering av lokaler. Vi har liknande problem i förskola, utbildningsnämnd och inom äldreomsorgen, även om det är lite mindre än de två sista nämnderna. Den modell med självkostnadshyra som vi har låter ju bra. Man betalar inte mer än vad det kostar. Men det innebär också att hela ansvaret läggs på hyresgästen. Det här är ett ansvar som hyresgästen inte är förmögen att riktigt hantera. Det är därför en modell som man väldigt sällan tillämpar vid lokalförvaltning. Det är klokt att den som äger och ansvarar för lokalerna också tar ansvaret för den. Det handlar om att hela tiden göra avvägningar om hur man bäst tar hand om en byggnad. Lägg därtill att vi dessutom har en budgetstyrd verksamhet. Det betyder att oförutsedda saker som uppstår under året äter av de pengar som avsatts för det planerade underhållet. Likaså kan det vara så att det finns pengar över och då får man skynda på och göra saker i all hast. Det här är inte en bra sätt och det visar också den konsultrapport som är nu några år gammal. Men den visar ändå på att vi har kraftigt fördyrade kostnader för att underhålla våra lokaler jämfört med andra. Därför yrkar jag bifall till Liberalernas yrkande i Kommunstyrelsen. Ordförande Då nästa talare är Camilla Widman (S), därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod Camilla!

Tack! Ordförande, ledamöter, åhörare! Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Arbetet med utvecklad ekonomistyrning för stadens verksamhetslokaler har varit omfattande och är viktigt för en långsiktig, hållbar och transparent hantering. Vi ser särskilt positivt på tydlig koppling mellan lokalunderhåll och kostnadsutveckling, vilket skapar förutsägbarhet. Vi ser också positivt på åtgärder för minskade produktionskostnader. utan att kompromissa med hållbarhet. Jag yrkar avslag på M, D och KD:s tilläggsyrkande. Förslaget har goda intentioner men innebär stora risker. Förslaget har goda intentioner att öka kostnadsmedvetenheten och skapa mer ekonomiskt hållbara investeringar i stadens fastigheter, men låt oss inte blunda för de risker som följer med denna modell. Förslaget syftar till ökad kostnadsmedvetenhet, men vi måste vara medvetna om att nej, nu läste jag om! För det första kan för mycket besparingar leda till sämre kvalitet i våra lokaler, vilket påverkar både arbetsmiljö och verksamhet. För det andra förutsätter modellen att nämnderna besitter specialkompetens inom byggproduktion och ekonomistyrning, vilket är orealistiskt och kan leda till en ineffektiv administration. Dessutom kan standardiserade konceptbyggnader minska flexibiliteten och skapa dyra ombyggnationer i framtiden. Vi måste också vara vaksamma på målkonflikten mellan kostnadsbesparingar och klimatambitioner. Att spara pengar får inte ske på bekostnad av hållbarhet. Förslaget riskerar att ge kortsiktiga besparingar men långsiktiga problem. Vi måste säkerställa att vi bygger klokt, hållbart, och effektivt. Tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare Jörgen Knudtzon (KD), därefter Daniel Augustsson (C). Varsågod Jörgen!

Tack ordförande, kommunfullmäktige och övriga som lyssnar! Här är vi ju överens om det viktigaste som innebär att staden idag har lite bättre koll på kostnader för alla våra fastigheter. Vi tre partier vill gå vidare med fler åtgärder för att sänka kostnaderna, exempelvis att man hyr ut med tillfälliga kontrakt i stället för att låta tomma lokaler stå oanvända och bara kosta pengar, att snabbare sälja lokaler som staden inte behöver och att jämföra våra lokalkostnader med andra storstäders. Och så det viktigaste, som Mattias var inne på, i dag när det ska byggas en skola, en förskola eller annat. Arbetas det under lång tid? En nämnd önskar, en annan nämnd ska bygga. När arbetet är färdigt och bygget nästan kan börja redovisas det för politikerna som får skrämselhicka över hur dyrt det blev. Om politikerna då drar i handbromsen blir bygget försenat och ännu dyrare. I stället föreslår vi att man från början arbetar med olika ambitionsnivåer. Om ni beställer så. och vill ha allt det här, så kostar det så mycket. Om ni kan tänka er att vissa saker är enklare, så blir det så här mycket billigare. Och om ni verkligen behöver spara pengar, så går det att bygga så här, utan att kvaliteten blir sämre. Sådant är vad vårt tilläggsförslag handlar om. Det har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet sagt nej till. Min fråga är enkel. Hur vågar de låta bli att försöka spara pengar? Jag tror inte att ett eventuellt svar kommer att tillfredsställa oss som vill hålla igen på de kommunala kostnaderna. Så jag yrkar bifall till stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkandet från M, D och KD. Nästa talare var Daniel Augustsson (C), därefter Daniel Bergman (V). Varsågod Daniel!

Tack ordförande och ledamöter! Göteborgs Stad har en internhyresmodell som bygger på självkostnadsprincipen med syftet att öka kostnadsmedvetenheten hos stadens verksamheter. Det här är en viktig princip, men vi kan också konstatera att den ställer höga krav på hyresgästerna. Krav som ibland kan vara svåra att hantera inom verksamheter där lokalförsörjningen inte är huvuduppgiften. Nu har kommunstyrelsen presenterat en utredning med förslag på en omarbetad och delvis ny modell där det är bruk. Bruksvärdesprincipen lyfts fram som ett alternativ. Centerpartiet ser behovet av en fortsatt utveckling och översyn av hyresmodellen, men vi menar att en sådan förändring kräver en bred politisk förankring. Internhyressystemet är en central del av stadens ekonomistyrning och skapar förutsättningar för den kommunala välfärden vi tillhandahåller. Om vi genomför större förändringar måste de vara långsiktiga och ge stabila spelregler för våra förvaltningar och bolag. Därför yrkar vi bifall till Kommunstyrelsens förslag i detta läge, men vi är öppna för Vidare samtal om hur internhyressättningen kan utvecklas framöver. Vi ser gärna blocköverskridande diskussioner för att säkerställa att den modell som tas fram fortsatt är hållbar och rättvis för stadens verksamheter. Tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare Daniel Bergman (V), därefter Thomas Larsson (MP). Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Vi är ju några stycken i det här rummet som var med när vi införde självkostnadsprincipen i hyrorna. Om ni minns den debatten, ni som var med, så höjde jag lite av ett varningens finger i den debatten. Att konsekvenserna kommer bli betydande. Konsekvenserna kommer bland annat bli betydande därför att det förskjuter kostnader för de som har nyare lokaler. får mycket högre hyror och de som har äldre lokaler får mycket lägre hyror. Att kostnadsstrukturen i hyrorna ser ut på det sättet beror på att olika verksamheter är utbyggda under olika perioder. Det är också det som har hänt. Det som också har hänt är att det blir väldigt tydligt för just de verksamheterna, och det är mycket utbildningsverksamheter, hur otroligt dyrt det är att bygga i det moderna Sverige. Ett problem som jag inte tror att vi löser genom att säga att vi måste bygga billigare till samma kvalitet. För det yrkande som kommer från delar av högern innehåller en lång rad yrkanden med mer eller mindre spännande, kanske chimärer till ”här löser vi problemet”. Nämligen, om vi säger att det ska bli billigare så blir det billigare. Vi har prövat sådana yrkanden när det gäller just den här frågan, hyresfrågan, många, många gånger. Jag kan konstatera att bara att skriva ett yrkande ”vi vill ha någonting billigare till samma kvalitet” inte leder till det resultatet. De här processerna är betydligt mer komplexa än så. Jag fortsätter gärna diskussionerna, men då tror jag att vi får komma ihåg att det är en otroligt komplex miljö och olika hyresmodeller leder till olika incitament och synliggör kostnader på olika sätt. Den modell vi har idag synliggör dem väldigt akut för verksamheterna. Den modell vi hade innan dess stod alla här, nästan alla, och sa att det är jätteproblematiskt att det är på det viset. För nu vet vi inte vad det kostar. Och nu säger alla att vi vill inte riktigt veta vad det kostar. Så det svänger på bara några få år ganska fort. Tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare Thomas Larsson (MP), därefter Axel Darvik (L). Varsågod Thomas!

Tackar! Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Nu hann Daniel precis före mig med ungefär lite samma. Samma uttalande skulle jag säga. Det känns lite som att de här yrkandena är att vi vill utreda bort att byggmarknaden har fått en kraftigt ökad kostnad de senaste åren. Det känns lite magiskt någonstans och jag är lite tveksam till om vi faktiskt kommer få det resultatet. Jag tror snarare, som vi redan har sett i en del fall där det har yrkats i Stadsfastighetsnämnden om att göra omtag och utreda för att få det billigare, att vi mest har lagt mer timmar på att utreda det. Det har blivit förseningar i byggprojekten och det har blivit dyrare i slutändan. För att man arbetar redan efter bästa förmåga med att hålla kostnaderna nere. Att utreda varje sak en gång till funkar liksom inte. Att ta fram flera förslag från början, då måste varje nivå utredas. De här projekten är tämligen komplicerade. Så att ta fram de här och sedan kunna stå för dem till kostnaderna i senare skede. Jag betvivlar att det är särskilt trovärdigt att det går att genomföra på det sättet. Det är en god tanke, men jag tror inte att den är särskilt genomförbar. Sen är det också mycket av det. Kortsiktiga besparingar som kommer leda till kostnader senare. Att sälja av eller hyra ut till andra, det har vi ju sett. Vi hyr ut en del lokaler och vi får en del problem med det. När vi måste säga upp hyresavtal så blir vi skadeståndsskyldiga för att vi inte kan ordna ersättningslokaler och liknande, för att vi har dem på andra ställen. Jag är tveksam till förslagen helt enkelt, så jag tycker att vi går vidare på det beslut som ligger. Ordförande Då var nästa talare Axel Darvik (L). Efter Mattias Tykesson. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag tycker ändå att det finns en del positiva tongångar i den här debatten. Det låter positivt. Lite av det skulle jag vilja ta fasta på ändå. För även jag var en av dem som var kritiska till den här modellen när den infördes. Även om den tidigare var ännu sämre så ska ju inte det goda bli det bästas fiende. Om man tittar i den konsultrapporten som gjordes om hur vi på bästa sätt ska organisera lokalförvaltningen i staden så pekar den på 2021 att det fanns ett eftersatt underhåll på skolsidan på 3,5 miljarder. Det har sannolikt inte blivit mycket bättre idag. Och också en annorlunda organisering utav fastighetsförvaltningen skulle kunna innebära besparingar på mellan 250 och 600 miljoner kronor årligen. Det här har mycket att göra med en utveckling som varit utav både lagstiftning och bokföringsregler när det gäller avskrivningar. Vi får den här effekten att en skola som är sliten, River man den och bygger en ny så har man en avskrivningstid på oftast kanske 50 år. Men om man gör en totalrenovering så har man 25 år. Förutsatt att totalrenoveringen är nästan lika dyr som att riva och bygga nytt så innebär det att hyran blir dubbelt så hög med den här självkostnadsprincipen. Det innebär alltså att man uppmuntrar till ett slit och släng beteende inom kommunen när det gäller. Lokaler och det i sig är ju väldigt dyrt, både för miljön och för verksamheten som ska vara där. Utöver detta måste man ha egenkontroll i stor utsträckning. Det här är någonting som jag tror vi behöver sätta oss ner över partigränserna och faktiskt diskutera hur vi får en bra och ändamålsenlig organisering som faktiskt gynnar verkligheten. Tack! Ordförande Tack! Då var det Mattias Tykesson. Just nu sist på talarlistan. Varsågod Mattias!

Tack ordförande! Jag satt och funderade här. Camilla, du sitter faktiskt som ordförande i Stadsfastighetsnämnden och du pratar om risker, alla risker du ser med vårt yrkande. Jag tänker på en punkt här, punkt 7, där vi vill då förskolenämnden, grundskolenämnden, utbildningsnämnden, alltså våra verksamhetsnämnder. Att man säkerställer organisering, process och kompetens. Vi vet ju själva när vi får upp ärenden till oss i nämnden, då är det ofta lite för sent. Det är mycket avvikelser och så sitter vi och förväntas säga ja och kommer in ganska sent i processen. Då måste ju våra beställarnämnder vara, som jag sa tidigare, skickliga beställare så att man inte hamnar i det läget. Jag vet ju att nämnden blir lite så där tagna på sängen ibland och vi förväntas säga ja. För att hyresgästen redan har sagt ja, så ni måste också säga ja. Vad är risken med att förändra detta? Tack! Ordförande Tack. Då ordet begärs av Camilla Widman (S). Varsågod!

Tack så mycket. Jag håller med dig Mattias, att det är klart att det är ett problem, och där tänker jag att vi måste ha en ökad dialog med de andra nämnderna i ett tidigare skede. Men. Vi vill hålla nere kostnaderna när vi bygger men vi vill också bygga så att driften av fastigheterna blir kostnadseffektiva och klimatmålen nås. Har vi olika alternativ så kan vi alltid skjuta på kostnader och krav på någon annan som vi förväntas leva upp till så att hela staden når sina klimatmål. Det tror inte vi är en framkomlig väg. Ordförande Tack. Från talarlistan kan vi anse överläggningen avslutad. Under överläggningen så yrkar Camilla Widman, Daniel Augustsson, Daniel Bernmar och Thomas Larsson bifall till kommunstyrelsens förslag. Mattias Tykesson och Jörgen Knudtzon bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M, D och KD i kommunstyrelsen. Axel Darvik bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från L i kommunstyrelsen. Kommer först att läsa proposition på kommunstyrelsens förslag. Och därefter bifalles vi till avslag på tilläggsyrkandena. Godkänns den propositionen? Ja. Jag frågar bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Då tar vi tilläggsyrkandet. Vi börjar med det från M, D och KD i kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det är avslaget. Votering är begärd. Ska vi ägna oss åt? Då har vi votering om tilläggsyrkande från M, D och KD. Det är ja för avslag och nej för bifall. Godkänns den ordningen? Tar jag. Jag startar omröstningen om tilläggsyrkande från M, D och KD. Då har alla röstat efter omröstningen. Och finner att fullmäktige med 43 röster mot 33 och 5 avstår. Beslutat att avslå tilläggsyrkandet. Och då har vi tilläggsyrkandet från L. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det avslagits. 2022–2030. Ärende 30 är redovisning av uppdrag att följa upp Göteborgs stads energiplan 2022–2030. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö och klimatnämnden att följa upp Göteborgs stads energiplan 2022–2030 förklaras fullgjort. Här har vi en talarlista. Först ut är Emma Altenhammar (SD), därefter Hanan Baalbaki (S). Varsågod Emma!

Tack för ordet fullmäktige och göteborgare! Jag vill börja med att yrka på Sverigedemokraternas återremiss i kommunstyrelsen. Göteborgs energiförsörjning är en av de viktigaste framtidsfrågorna för vår stad. Dock den här uppföljningen som vi har fått på vår energiplan ger faktiskt inte en jättetydlig bild av hur det står till. Låt mig ge några skräckexempel från den här redovisningen. Vi ser alltså att 27 av 36 åtgärder har påbörjats, men vi vet inte vilken praktisk effekt som de har haft. Fem åtgärder är slutförda, men det saknas en tydlig analys om de faktiskt har gjort någon skillnad överhuvudtaget. Bara 12 av 26 åtgärder har ens fått en potentialskattning och det finns liksom ingen kommentar kring resultatet av dessa. Och vad det har kostat oss. För år 2022 så beräknar man att själva planen då och genomförandet skulle kosta 2,7 miljarder kronor. Men det har inte gjort en uppdaterad prognos av hur det ligger till här. Vi vet alltså inte om pengarna har använts till något effektivt eller om de har slösats bort på åtgärder utan någon form av effekt. Sen också vet vi att Göteborg behöver mer baskraft. Men hela uppföljningen fokuserar ju främst på klimatomställningen. Utan att vi får svar på hur vi faktiskt får en trygg och stabil energiförsörjning i Göteborg. Och sen har vi målkonflikterna mellan klimatmålen och elförsörjningen. Det nämns. Men det finns ingen analys om hur vi faktiskt ska lösa den här målkonflikten. För att vi ska kunna fatta kloka beslut så behöver vi fakta och inte bara gissningar. Så därför behöver vi en återremiss. Vi vill ha en riktig återför.

Tack ordförande! Vartannat år följer Miljöförvaltningen upp status för stadens energiplan. och redogör hur långt staden har kommit med inplanteringen av åtgärderna samt analyserar förutsättningarna och strategier för att komma framåt i arbetet. I denna rapport konstaterar Miljöförvaltningen att implementeringen av åtgärderna i energiplanen är i full gång men vi är långt ifrån klara. En robust energiförsörjning är en viktig strategi från. fråga för säkerhetsarbetet och därför krävs det en ansvarsfull övergång till hållbar energilag som är anpassad för såväl Göteborgs tillväxande gröna industri och stadens ökande energibehov samt rådande säkerhetsläge. Vi ser därför fram emot att fortsätta följa arbetet. med att säkerställa energibehovet för dagens och framtidens göteborgarnas behov och Göteborgs Industri. Därför yrkar Socialdemokraterna bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Tack! Då har vi nästa talare Karin Pleijel (MP), därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Karin!

Jag vet inte om ni såg SCB:s statistik för tredje kvartalet. Den kom idag. Vi har vetat i decennier att vi måste hantera klimatkrisen. Sveriges utsläpp ökade med 6,4 %. Politiker ska skydda liv och hälsa och behöver göra allt för att åstadkomma det. Då måste utsläppen minska, verkligen inte öka. Det är pinsamt i ett EU-sammanhang. Miljöpartiet har därför KU-anmält regeringen för brott mot klimatlagen i dag. Vi har en energiplan som vi ska ta ställning till och uppföljningen föreslår att den ska införlivas i en ny strategi i miljö och klimatprogrammet. Jag tycker det är klokt att få det under samma paraply och samma typ av uppföljning. Det här kommer vi följa med stort intresse. I Göteborg arbetar vi på flera fronter för att garantera en hållbar och robust energiförsörjning. Idag var jag faktiskt och besökte Rya kraftvärmeverk, som från årsskiftet bara kommer drivas med biogas. Den största investeringen som Göteborg Energi har gjort i den här omställningen är 2,7 miljarder med bioångpannan. Den har kommit långt i sitt bygge. Det är också ett exempel på att vi faktiskt jobbar för att vi ska minska utsläppen i Göteborg. Så jag instämmer i och för sig i stadsledningskontorets kritik att rapporteringen är begränsad när det gäller analys och slutsatser. Och att det vore önskvärt att få redovisat den sammanlagda effekten som energiplanen hittills hade bidragit med. Men vid årsskiftet så tog vi beslut och det är ju det som är viktigt för att lösa energiförsörjningen i Göteborg och också klimatomställningen. Att vi ska förvärva vindkraftparker eventuellt utanför kommunen. Dessutom håller översiktsplanen på att uppdateras för att vi ska kunna ha energiproduktion och energilagring i Göteborg. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Då nästa talman är Emmyly Bönfors (C), därefter Edwin Friedlaender (M).

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Vi har ju att fatta beslut om en energiplan här. En energiplan som vi tog fram under förra mandatperioden som nu ska revideras. I grunden så behöver vi ta fram en sådan här plan för att det är ett lagstadgat uppdrag. Det finns en minimumnivå vad man kan göra för att en sådan här energiplan ska vara gällande. Men här har det rödgröna styret velat höja ambitionen i själva energiplanen. Det kan låta väldigt lovvärt, men jag ser ändå i det tjänsteutlåtande som vi nu har att det kan finnas vissa problem eftersom det blir otydligt i styrningen. Vi har ju redan en miljö och klimatprogram som tar upp energifrågorna, och vi har ett miljöledningssystem som adresserar detta. Så det finns risk att det blir lite för många dokument. Men en sak som gör att jag ändå yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag är att vi nu i miljö och klimatprogrammet ska införa en åttonde strategi, alltså ett sätt att genomföra och minska klimatutsläppen från just energianvändning. Det tror jag kan vara ett bra komplement, eftersom ett av de största målen i miljö och klimatprogrammet är då. att minska energianvändningen. Jag tycker vi får följa det här och se om det här verkligen kommer leda till några konkreta åtgärder. Jag är lite tveksam. Men just det här att vi inför en åttonde strategi kan vi ändå ställa oss bakom. Bifall till KS förslag! Tack! Ordförande Då var nästa talare Edwin Friedlaender (M). Just nu sist på talarlistan. Varsågod Edwin!

Tack för ordet ordförande och jag ska fatta mig kort. Jag ska egentligen bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och yttrandet från M D, L och KD. Tackar! Ordförande Då har det kommit in några till. Då är det nästa talare Emma Altenhammar (SD), därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Emma!

Tack! Nej, jag kan verkligen inte bara hålla mig utan att kommentera det här. Det verkar ändå som att väldigt många håller med mig om att den här redovisningen är väldigt bristfällig. Men min spontana förvåning är att ni ändå är nöjda med detta. För jag måste ändå säga att i det aktuella ärendet så är det alltså bara 12 av 36 som är. åtgärder som har genomgått en potentialskattning. Det betyder alltså att vi inte vet vilken konkret effekt mer än hälften av alla dessa åtgärder har. Man har alltså inte genomfört eller planerat åtgärder utan att faktiskt säkerställa deras nytta. Och ni är nöjda med detta. Tack! Ordförande Tack! Då var det Martin Wannholt just nu sist. Varsågod!

Jag hade egentligen inte tänkt förlänga, herr talman, men jag kan inte sitta still när Karin Pleijel är uppe i de här frågorna. Det går inte. Hon ska köpa vindkraft, och det ska då förändra världen. Det gör det ju inte om de vindkraftverken är byggda och drivs av andra. Men att Karin Pleijel ska äga dem ska ändra. Så vi kan inte hålla på och säga sådana saker. Däremot vill jag berömma Karin Pleijels parti. eftersom ni nu har en partistyrelse som inför hösten har tänkt att tillåta och vara positiva till ny kärnkraft. Det har man ju inte hört från dig i den här talarstolen under de åtta år jag har lyssnat till dig. Så det är väldigt glädjande att Miljöpartiet är beredda att svänga där. Det får man ge er beröm för. Tack! Ordförande På det anförandet har Karin Pleijel begärt replik. Varsågod Karin!

Martin Wannholt, jag skulle verkligen önska att vi kunde kroka arm i de här viktiga frågorna om energiomställningen i stället för att hålla på och skälla på varandra. Det här med att kunna förvärva vindkraft, det är en del för att vi ska kunna skapa ett robust energisystem och försörja den industri som växer i Göteborg och Västsverige med el. De behöver el för omställningen och trafiken. många delar av samhället går över till elektrifiering och då är det en del att faktiskt själv kunna ha makten över produktionen, nämligen i förvärv av vindkraft. Jag tyckte också du kunde vara lite stolt över att vi faktiskt går mot fossilfri fjärrvärme och fossilfri. el i Göteborg Energis regi. Det tycker jag vi kan vara väldigt stolta över. Det är stora investeringar men det är också ett väldigt bra resultat. Sen måste jag säga att med kärnkraften så är det ett förslag. Kongressen avgör. Ordförande Kontrareplik Martin Wannholt (D). Varsågod!

Jag ska säga att jag är jätteglad när det gäller Göteborg Energi. Det var ju när de inte fick fler order från ditt parti, med de 2,7 miljarder som plöjdes ned på helt orimliga projekt som Gobigas. Att man fick använda riktiga fakta och göra detta stegvis, då går det ju faktiskt att ställa om. Vi har flera andra bolag, som både du och jag har insett det i, som hjälper till. Att köpa vindkraftverk är inte en nödvändig del av det, men det har ni beslutat. Det ska komma upp till fullmäktige, så jag tror inte att det blir några köp ändå. Jag tycker bara inte att man ska slå blå dunster i människor. Det är det som vi har tillåtit i fullmäktige, bland annat tycker jag, Karin, att du får tolka det som bråk eller kivas. Men vi kommer faktagranska Miljöpartiet väldigt mycket mer, för vi har släppt det. Vi har inte tagit det på allvar, faktiskt. Vi har trott att ni inte menar allvar. Men ni menar ju allvar! Det var tiden. Ordförande En tom talarlista kan man säga är avslutad. Svar ja. Under överläggningen. Så yrkar Hanan Baalbaki, Karin Pleijel, Emmyly Bönfors, Edvin Friedländer bifall till kommunstyrelsens förslag. Emma Altenhammar yrkar återremiss till miljö och klimatnämnden i enlighet med yrkande från SD den 2 december 2024. Jag avslutar först med proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, dvs 27 ledamöter, om detta inte gjorts tidigare. Godkänns denna processionsordning? Beslutar fullmäktige återremittera ärendet? Ja. Avgöra ärendet idag? Ja. Jag finner att fullmäktige beslutat avgöra ärendet idag. Votering begärd och ska verkställas. Ja, då är votering begärd. Då är det ja för avgörande idag och nej för återremiss enligt SD:s yrkande. Godkänns den ordningen? Jag startar omröstningen. Ja för avgörande idag och nej för återremiss. Kristina Bergman Alme röstar ja. Och Aslan Akbas röstar ja. Jag stoppar omröstningen. Där kom den in. Jag finner att kommunfullmäktige med 72 röster mot 9 beslutat avgöra ärendet idag. Jag frågar bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Reservation från Sverigedemokraterna. Och med det är vi klara med beslutsärendena och går över på motionerna där vi har 38 stycken att avhandla. Då går vi in på kvällens motioner. Det ser väldigt positivt ut. Klockan är strax före åtta så vi har två timmar på oss. Hoppas vi hinner med riktigt många. Det här är motion av Jessica Blixt och Mariette Höij Risberg om att socialtjänsten regelbundet närvarar på föräldramöten i förskolan och skolan. Kommunstyrelsen föreslår att den av Jessica Blix och Mariette Höij Risberg (D) väckta motionen avslås. Ordet har begärts av Jessica Blixt (D). Varsågod!

Jag står här idag för att prata om motionen från Nino Mariette. Syftet med motionen är att stärka samarbetet mellan socialtjänst, förskola och skola samt att skapa en plattform där vårdnadshavare får en djupare förståelse för socialtjänstens arbete och roll. Vi lever i en tid där samhällets mest sårbara, våra barn, ofta hamnar i kläm när vuxenvärlden inte samarbetar tillräckligt bra. Socialtjänsten har en viktig roll i att stödja barn och familjer men tyvärr är dessa arbeten ibland förknippade med både oro, och missförstånd. Det är här vår motion kommer in i bilden. Genom att socialtjänsten regelbundet närvarar på föräldramöten så vill vi skapa en mer transparent och avdramatiserad bild av deras arbete. Rektorer pratar ofta om att det förebyggande arbetet är jätteviktigt med socialtjänsten. När det fungerar så blir det riktigt, riktigt bra. Men. Det här samarbetet fungerar tyvärr inte alltid lika bra. En del rektorer känner att möjligheten att involvera socialtjänsten alltid är beroende av enskilda individers engagemang och inte av en systematisk rutin. Det är därför som vi vill skaffa den här rutinen. Det här är bara en lätt rutin för att skapa en likvärdighet och ett lättare sätt för rektorer att involvera socialtjänsten när det är kritiskt, till exempel i övergången mellan olika stadier eller när man börjar förskolan och börjar skolan. Det här ska inte ses som en extra börda utan som ett stöd för rektorerna. Jag yrkar bifall till yrkandet från D, M, L och KD i KS som bifall till motionen och avslag på KS förslag. Ordförande Tack Jessica! Då är nästa talare Mariette Höij (D) och därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! Genom att ge socialtjänsten större möjlighet att delta i föräldramöten kan socialtjänstens roll avdramatiseras, precis som Jessica sa. Där vårdnadshavare kan uppfatta socialtjänsten som en resurs med kompetens som kan erbjuda stöd och rådgivning. Målet är att skapa en öppen kommunikation mellan vårdnadshavare, skola och socialtjänst och möjliggöra en miljö där barnens välmående och utbildning står i fokus. Vi vet att psykisk ohälsa ökar bland unga. Många barn rekryteras i gängkriminalitet väldigt tidigt. Fler och fler unga går ut grundskolan utan godkända betyg. Desinformation sprids om socialtjänsten. Vi måste vända den här situationen. och arbeta ännu mera förebyggande där vi kan erbjuda stöd i ett tidigt skede, där föräldrarna vet vart de ska vända sig när de märker att något håller på att gå snett för barnet. Vi vet ju att problemen inte alltid enbart har sitt ursprung i skolmiljön. Det egna hemmet kan ju också vara en betydande källa till otrygghet och ohälsa hos barnet, där exempelvis hedersförtryck, missbruk, våld och övergrepp kan förekomma. I några av remissvaren står att det finns möjlighet för rektor att kalla socialtjänsten till ett föräldramöte vid behov och att skolan kan göra en orosanmälan vid misstanke om att en elev far illa, men då är det redan ofta för sent. Det står också att det inte är möjligt att utifrån befintliga resurser besöka alla föräldramöten i Göteborgs Stad. Det är lite märkligt, för i motionen står det inte alls så. Vi föreslår att det ska gälla vissa föräldramöten, exempelvis en gång per stadie, som Jessica påpekade. Kanske en gång vart tredje år. Genom att ha socialtjänsten närvarande på vissa föräldramöten, till exempel när de börjar ettan, fyran, sjuan, använder vi en redan existerande plattform för vårdnadshavare att få inblick i socialtjänstens funktioner. och resurser och ha möjlighet att ställa frågor och inte utlämnas till rädsla och falska rykten. Jag yrkar bifall till yrkandet från D, L, M och KD som bifaller motionen. Ordförande Tack! Nästa talare är Bosse Parbring (MP). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige! Utan tvekan är det så att samarbetet mellan socialtjänsten och förskola och skola behöver stärkas på många sätt. På så sätt delar jag helt och hållet intentionen i motionen. Inte minst utifrån det som motionen pekar på med problem med desinformation kring socialtjänstens verksamhet och syfte. Men som alla remissinstanser svarar, från socialtjänsterna och från förskolenämnd, grundskolenämnd och utbildningsnämnd, så finns det ingenting formellt som hindrar det samarbetet. Det som motionen är ute efter är fullt möjligt att genomföra redan idag och det förekommer ju också. Problemet som den här motionen försöker lösa, Och som också Jessica Blixt framförde nu här, som jag tyckte då egentligen var kanske pekade på de större problemen som behöver lösas, det är just situationen för socialtjänsten med att det kan skilja beroende på individ och mycket beroende på hög personalomsättning i socialtjänsten. Att det är där, det är ju ett riktigt problem i samarbetet mellan skola och socialtjänst. Och det är. Vi från det rödgröna styret är väldigt inriktade på att vi vill stärka socialtjänsten. Vi förstärker budgeten för socialtjänsten för att kunna ha en bättre arbetsmiljö och en bättre situation för personalen och därmed ett bättre samarbete med förskola och skola. Att gå in och styra med en rutin och säga vad rektorer ska göra och inte göra när det gäller föräldramöten tror vi inte på. Däremot så kan ju vi självklart i nämnder efterfråga vad gör ni för någonting och jag vet att Jessica Blixt som jag sitter i förskolenämnden gör på det viset. Och det tycker jag är ett väldigt bra sätt för oss politiker att följa upp att det verkligen blir verkstad i samarbetet. Tack för ordet! Och därmed yrkar jag bifall på kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack! Då är nästa talare Emmyly Bönfors (C). Och där var en replik begärd av Jessica Blixt (D).

Tack, Bosse! Jag vet att vi har en bra samsyn kring det här. Jag vill bara förtydliga att detta inte är en rutin som säger att rektor ska, utan det är bara för att underlätta för de rektorer som önskar. Jag vill bara att det är väldigt tydligt att det framkommer. Det är ändå rektor som i slutändan äger sin inre organisation och bestämmer, men det är bara för att kunna underlätta. Det är en ganska hög tröskel, och rektorerna har vittnat om det här. Ja, vi hoppas att det här blir bättre i vilket fall som helst, Bosse. Ordförande Då är replik begärd av Bosse Parbring (MP).

Tack. Jo, jag förstår att ni säger det, att det här är inom en rutin som ska underlätta ett samarbete. Men ni pekar ju just ut föräldramöten ändå. Jag tycker att vi politiker ska vara lite försiktiga med att göra det. Det finns ju en lång agenda av saker som man vill ha in på föräldramöten. Vi ska peka på att vi vill ha ett bättre samarbete mellan socialtjänst och skola, men vi ska inte styra över hur föräldramöten läggs upp till innehåll. Ordförande Då återgår vi till talarlistan. Det är nästa talare Emmyly Bönfors (C) och därefter Jenny Broman (V). Varsågod!

Tack, ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Jag instämmer i väldigt mycket av det som Bosse Parbring just har pratat om. Jag tycker också att det är en lovvärd motion. Man vill stärka samverkan mellan socialtjänsten och skolan och riktar i det här fallet in sig på föräldramöten. Vi tycker också att man inte ska gå in från politiskt håll och styra. vilket innehåll som ska vara i föräldramötena, utan det är rektors ansvar. Det är också fritt för rektorer att ha kontakt med socialtjänsten i dag. Jag förstår att intentionen från Jessica Blixt inte är att vi ska gå in och styra föräldramötena, men det är ju redan i dag möjligt för rektorerna att bjuda in socialtjänsten till. Föräldramöten till exempel. Så alla remissinstanser här har också avstyrkt motionen. Vi kommer också att avstyrka motionen. Bifall till KS förslag!

Tack så mycket för ordet! Jag håller med jättemycket i det som Jessica lyfter. Det är otroligt viktigt med tätt samarbete mellan socialtjänsten och skolan. Inte minst på grund av den misstron och den desinformation som vi har sett de senaste åren. Men i remissvaren blir det tydligt att det inte finns något behov av ytterligare ett uppdrag. Uppdraget i sig. Det finns alla möjligheter och görs även i. Men det är inte uppdraget i sig som kommer leda till mer samarbete. Det är även så att det är ett ständigt pågående samtal mellan politik och förvaltningar, både med utbildningsförvaltningarna och socialförvaltningarna. Där vi från vår sida fortsätter att ge väldigt tydliga signaler hur viktigt vi anser att det här samarbetet är. Utan vi tycker att det är bättre att lägga insatserna på det sätt och efter det behovet som passar varje skola bäst. Ibland kan det handla om ett fysiskt besök på ett föräldramöte precis som ni föreslår. Ibland kan det handla om att det är IHT som känner föräldrarna bättre och berättar om hur socialtjänsten fungerar och vilken hjälp socialtjänsten kan ge. Vissa skolor har ju skolsociala team så då är ju socialtjänsten ännu mer närvarande på skolorna. Jag håller ändå med intentionen om att vi ska nära samarbeta skola och socialtjänst. Men jag ser inte just att den här motionen kommer kanske leda till det som eftersträvas. Och egentligen vill jag nästan säga att jag skulle vilja att socialtjänsten ska delta oregelbundet på skolan. Det vill säga att väldigt, väldigt mycket och när det behövs i perioder och mer sällan än när det inte behövs. Och därmed vill jag yrka bifall till KS. Ordförande Då är nästa talare Lena Landén Olsson (S) och därefter Agneta Kjaerbeck (SD).

Ordförande, fullmäktige, åhörare! Vi delar motionärens ambition att få flera rektorer att se värdet av att bjuda in socialtjänsten till möte med vårdnadshavare för att skapa ökad tillit för skola och socialtjänst. Däremot riskerar ett framtagande och användande av en rutin för detta att bli en byråkratisk och administrativ pålaga för skolor och förskola, som dessutom inkräktar på rektors mandat och ansvar. Vidare finns det redan i dag, utifrån existerande samverkan mellan socialtjänst, förskola och skola, förutsättningar för socialtjänsten att besöka föräldramöte efter behov. Även socialtjänsten anser att en generell rutin för att regelbundet besöka alla förskolor och skolor inte behövs. Men vi vill dock fånga upp intentionen i motionen på ett fullgott men mindre administrativt krävande sätt och utan att påtvinga skolor och socialtjänst. arbetsuppgifter som ingen av dem ser behov av. Vi har därför gett grundskoleförvaltningen i uppdrag att informera och uppmuntra rektorer att i högre grad använda möjligheten att ta hjälp av socialtjänst och polis i möten med vårdnadshavare i skolan. Bifall kommunstyrelsens förslag och avslag på motionen. Tack! Ordförande Tack! Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD) och därefter Jessica Blixt (D) igen.

Tack för ordet, fru ordförande. Jag vill tacka för motionen. Det är en viktig och bra motion. Intentionerna är jättegoda. Det är lite som med den nya socialtjänstlagen nu. Man ska inte vara rädd för att söka sig till socialtjänst. Det ska vara lika enkelt som att gå till vårdcentralen när man behöver hjälp. Därför tror vi på att skolan kan i alla fall ge information till föräldrar om socialtjänstens arbete och behjälplighet. Genom att inkludera information om socialtjänstens arbete och möjligheterna till föräldramöten i skolan så är det bra. Föräldrar kan ha en begränsad kunskap ibland om socialtjänstens roll och hur de kan vara till hjälp. Så att man får en medvetenhet om resurserna och stödet som man faktiskt kan få. Det tror vi är viktigt för de som kanske inte är så bekanta med socialtjänstens funktion och tjänster. Därför skulle vi vilja yrka bifall till SD yrkande och anse motionen besvarad. Tack för ordet! Ordförande Tack Agneta! Då är nästa talare Jessica Blixt (D) och därefter Sara Carlsson Hägglund (V).

Jag vill verkligen tacka för att vi har en så bred samsyn och att väldigt många här inne ändå tycker att det är viktigt att jobba förebyggande och främjande och att både förskolan och skolan är en viktig plattform i det arbetet. Så jag hoppas verkligen att vi tillsammans nu kan jobba för att stärka det här samarbetet för det är viktigt att avdramatisera, att verkligen. förstärka den roll som socialtjänsten har i att stötta föräldrar. Så att vi slipper att ha väldigt tunga insatser. Utan att vi kan verkligen jobba i ett tidigt stadie och bygga det här förtroendet. Så där hoppas jag att vi hjälps åt. Och hur det verkligen ligger på i både förskolenämnd, grundskolenämnd och socialnämnden. Att få till det här och underlätta. för rektorerna att få den hjälpen när de vill ha det och så önskar. Så jag vill verkligen tacka er alla för den här samsynen. Ordförande Då är nästa talare Sara Carlsson Hägglund och därefter talarlistan tom. Varsågod!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare! Vi är många som är överens om att samverkan är viktigt. Det pågår också oerhört mycket samverkan mellan socialtjänst och skola. På alla nivåer från nämnden ner till enskilda anställda inom båda organisationerna. Vi jobbar tillsammans med gemensamma uppdrag i program och planer. Vi jobbar med att stärka närsamhället, förebygga brottslighet, öka trygghet. Allt utifrån identifierade behov och sätta in samordnade insatser på individ, grupp och samhällsnivå. Vi stöttar gemensamt elever och föräldrar. Vi jobbar tillsammans i SSPF, skolpersonal och inte minst kuratorer har regelbundet träffar med socialsekreterare, fältsekreterare och andra anställda inom socialförvaltningarna. Socialförvaltningarna finns också på plats i vardagen ute i skolorna, bland annat genom våra skolsociala team. Det här behöver vi fortsätta jobba vidare med. Överallt där vi möts finns det möjlighet att identifiera behoven av att representanter från socialtjänsten deltar på skolans föräldramöten. Det sker på många skolor runt om i staden. Det är viktigt och det kommer vi fortsätta jobba för att vi ska göra. Men en ny rutin anser vi inte att det behövs utan det här kan vi fortsätta stärka. Jag yrkar därför avslag på motionen i enlighet med Kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Sara! Då är nästa talare Nina Miskovsky (M) och därefter är talarlistan tom.

Tack ordförande! Jag ska inte förlänga den här debatten mycket exakt redan, så jag nöjer mig med att yrka bifall till yrkandet från D, M, L, KD och avslag på övriga. Tack! Ordförande Tack. Då är talarlistan tom. Under överläggningen yrkar Bosse Parbring, Emelie Bönfors, Jenny Broman, Lena Landén Olsson bifall till kommunstyrelsens förslag. Jessica Blixt, Mariette Höij och Nina Miskovsky att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Sen yrkar Agneta Kjaerbeck att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jessica Blixt m.fl.? Ja. Bifalles förslaget från Agneta Kjaerbeck? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Jag är lite förkyld, så jag har nog lock i öronen. Ni får skrika lite högre. Då blir det votering. Jag tyckte det var konstigt att ingen begärde votering. Votering har begärts och ska verkställas såklart. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på två återstående yrkanden. Antas förslaget har Jessica Blixt med flera som motförslag. Antas förslaget från Agneta Kjaerbeck som motförslag? Jag finner att förslaget från Jessica Blix med flera antages som motförslag. Då återstår huvudvoteringen. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Jessica Blix med flera. Hörde alla? Ska jag dra det igen? Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Jessica Blixt med flera. Då startar jag omröstningen. Anders Svensson röstar nej. Min padda funkar inte heller och jag röstar också nej. och Mats ja. Då stoppar vi omröstningen där. Då har vi 43 ja och 29 nej samt tre nej. Det är nio stycken som avstår. Det betyder att kommunstyrelsens förslag har vunnit. Då går vi in på nästa motion som är ärende 32. Det är en motion av Simona Mohamsson och L och Kristina Bergman Alme om att ta fram ett lämpligt skrivningsinstrument för våld i nära relation. Kommunstyrelsen föreslår att socialnämnderna Nordost, Sydväst, Centrum, Hisingen och Äldre samt. Vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att implementera användandet av FREDA inom myndighetsutövning så att det inte enbart sker vid misstanke om våld i nära relation. Detta ska ske inom ramen för Göteborgs Stads plan för arbete mot våld i nära relationer 2024–2027. Vidare föreslås nämnden för intraservice får i uppdrag att, i samverkan med relevanta nämnder, utveckla befintliga dokumentationssystem för att förenkla möjligheten att samla statistik på aggregerad nivå. Detta ska ske inom ramen för Göteborgs stads plan Förarbete mot våld i nära relationer 2024–2027. Slutligen föreslås att den av Simona Mohamsson och Kristina Bergman Almér väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Kristina Bergman Alme. Därefter Claes Söderling. Varsågod Kristina!

Tack fru ordförande! Våld i nära relation kan vara så otroligt mycket och det kan också finnas precis överallt. Därför tyckte Simona och jag att man bör vara noggrannare. Man bör verkligen ställa de här frågorna oftare än vad man tänker. Som stad behöver vi också ha en möjlighet att se helheten. Självklart vill vi tacka för behandlingen av motionen. Men vi tycker ändå att det är lite intressant att även om den här planen finns och även om vi har någorlunda lyckats enas om två stycken attsatser som fru ordförande har läst upp och så där, så. så är det ändå intressant att man landar i att nej, ni föreslår avslag trots att vi ändå har kommit fram till någon text och vi säger ändå att den kan anses besvarad. Det kan tyckas som att det är en jätteliten skillnad mellan de här två, för vi har ju ändå enats om två att-satser som tar oss lite längre fram. Men i en tid då debattklimatet i den här salen. har en tendens att vara ganska hätskt. Så funderar jag på hur det var när jag började här 1998. Då fanns det ett mer skämtsamt sinnelag. Då var det lättare att säga så här. Men hörni, ni kan väl ändra er. Det är ju inte så stor skillnad ändå. Men idag så har vi kommit ifrån det. Och jag tror att det också leder till någonting när vi har våra samtal, men också när vi. när vi funderar över motioner och interpellationer. Det vi sätter ton på har också att göra med sådant som våld i nära relation. Om vi har en tyken-attityd här, vi som ska vara föredömen, då kommer andra att ha en tyken-attityd. Även om jag är tacksam för att vi kommit så här långt så vill jag självklart yrka avslag för KS och bifall för L, M, D och KD. Men vi måste vara snälla mot varandra. Det gäller alla. Ordförande Tack. Då är nästa talare Claes Söderling (S) och därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod!

Ja tack ordförande, det sista håller jag absolut med om. Motionärerna har lyft ett väldigt viktigt område som vi i det rödgröna styret lagt tid mycket tid och resurser på att motarbeta. I arbetet mot våld i nära relationer har vi dessutom flertalet gånger gjort insatser gemensamt över blockgränserna. Angående motionens innehåll så har Göteborgs Stad nyligen antagit en plan för arbetet mot våld i nära relationer där flera av aktiviteterna rör frågan om just det som motionen lyfter. Alla remissinstanser till motionen har dessutom beskrivit olika metoder och instrument som idag används för att screena för våld i nära relationer. exempel genom fredag Kortfrågor, elevhälsoenkäter och elevhälsosamtal. Men för att ytterligare förstärka arbetet ger vi genom vårt yrkande i kommunstyrelsen, socialnämnderna och ÄVO i uppdrag att implementera användandet av fredag inom myndighetsutövning, så att det inte enbart sker vid misstanke om våld i nära relation. Dessutom får Nämnden för Intraservice i uppdrag att utveckla befintliga dokumentationssystem för att förenkla möjligheten att samla statistik. Det innebär att berörda nämnder både arbetar idag och kommer fortsätta arbeta med frågan mycket aktivt de kommande åren och kommer följa upp det här arbetet noggrant utan att skifta fokus i arbetet mot våld i nära relationer till att bli administrativa åtgärder. Det är för oss helt självklart att säkerställa att alla i Göteborgs Stad gör sitt yttersta för att både förhindra och upptäcka våld i nära relationer samt ge stöd och hjälp till dem som utsätts. Nu är det inte fler instrument som behövs. Nu behövs fokus på att arbeta med de verktyg vi har och stärka vår personal i det arbetet. Därför yrkar jag avslag på motionen. Ordförande Då är nästa talare Nina Miskovsky (M). Därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod!

Tack ordförande och tack Kristina för ditt viktiga och relevanta inlägg. En tidig upptäckt av att någon är utsatt för våld i nära relationer kan vara skillnaden som gör att den som är utsatt söker hjälp, och ibland även mellan liv och död. Därför är det viktigt att det här screeningverktyget FREDA, som är en standardiserad bedömningsmetod som används i socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer, ska användas så brett som möjligt och inte bara när det finns en misstanke om våld i nära relation. En bra dokumentation är också grunden för att kunna samla in statistik på övergripande nivå så att både förvaltningar och politik får goda underlag till beslut och insatser. Det är ändå bra att den här viktiga motionen trots allt leder till konkreta åtgärder och därmed vill jag yrka bifall till yrkandet från L, M, D, KD. Tack! Ordförande Då är nästa talare Sophia Nilsson (MP), därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod! Tack ordförande och övriga! Ja, även jag vill tacka för att frågan lyfts. För så länge våldet fortsätter så måste vi förbättra stadens arbete och detta bör vi göra gemensamt. Vi har gemensamt antagit en ny plan, även om det var ett tag sedan nu. Det är positivt, men det betyder inte att vi nöjda kan luta oss tillbaka. Det behövs bra instrument för att upptäcka våld. Vi anser dock att rätt instrument finns, men att de ska sättas in exempelvis tidigare som fredag som vi har nämnt här och även andra. Visst kan man misstänka våld. Det finns många röda signaler att gå efter. Men de våldsatta är många gånger väldigt duktiga på att dölja det som försiggår. Man blir expert på att ljuga. Även de som är utövare blir också de experter på att dölja vad som försiggår. Det är enkelt att komma på hur man döljer blåmärken och så vidare. Sen är misshandel inte bara fysisk. Det går inte att säga eller se vem som är utsatt eller vem som är förövare. Det finns säkert flera i det här rummet som kan vara både det ena eller det andra. Våra anställda behöver helt enkelt ställa frågor, inte bara vill misstänka våld. Utbildningsinsatser behövs för detta och arbetet i stort med våld är nära. Det är viktigt med kontinuitet så att det inte blir personbundet vem som har rätt kunskap och inte. För när man söker vård, hjälp eller stöd så ska man känna att man blir lyssnad till och inte bara ja. Och kanske helt enkelt inte fortsätta råsaka. Bifall till KS förslag. Ordförande Då är nästa talare Jonas Nilsson (V). Därefter Ajsela Bruncevic (C). Varsågod!

Tack ordförande! I samband med coronapandemin då den sociala isoleringen medförde en ökad risk för våld i hemmet. drev Vänsterpartiet på för att en nollvision skulle integreras i stadens plan mot våld i nära relation. Det är glädjande att se att det finns ett brett engagemang för att arbeta mot att den visionen ska bli verklighet. Vi har kunnat åstadkomma mycket i samförstånd här. Den nya planen är nu på plats och jag vet att ytterligare görs ute i våra nämnder och styrelser. I socialnämnden på Hisingen har vi begärt en genomlysning av hur förvaltningen arbetar mot våld i nära relation. Vi har fått förslag på vilka satsningar som behövs för att utveckla arbetet och vi har gett uppdrag till förvaltningen att arbeta vidare med dessa. Nu finns förutsättningar för att det ska bli verkstad av vårt gemensamma engagemang. Jag tycker att initiativet i den här motionen har omhändertagits på ett bra sätt i kommunstyrelsens förslag som jag därför vill yrka bifall till. Ordförande Då är nästa talare Ajsela Bruncevic (C) vill se och därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Tack för ordet ordförande och ledamöter och göteborgare. Jag yrkar bifall till Centerpartiets yrkande. Det är väldigt tråkigt att jag säger att det redan finns pågående arbete. Det har jag sagt många gånger när jag sitter nu i olika. Socialnämnd i sydväst. Så det är inte så trevligt. Jag vet också en annan sak. Att ingen i denna sal tycker att det inte är en viktig fråga med våld i nära relation. Så därför. tycker jag att jag bifaller vårt yrkande och tänkte säga bara några ord. Jag vill inte förlänga den diskussionen. Det har sagts mycket kloka saker och det är viktiga grejer. Absolut, minimerar ingenting. Men vi i Centerpartiet ser inte någon nytta med att ta fram ett nytt instrument utan att det behövs resurser för. Att utveckla de verktyg som redan finns. Så det vill jag säga. Tack för ordet! Ordförande Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD). Därefter talar listan tom.

Tack för ordet fru ordförande, fullmäktige, åhörare, ledamöter. Kristina Alme, där är du ja. Jag ska börja med, det här är ju trams. Motionen är jättebra. Delar av svaret är jättebra. Men det är klart att det är trams att den ena säger att den ska vara besvarad och några säger att den ska vara avstyrkt. Jag håller med dig. Men get in line, jag har haft hur många sådana här motioner som helst där alla håller med. Då borde den ju vara besvarad säger jag. Nej, vi avstyrker den. Men självklart är ju detta naturligtvis trams. Jätteviktig motion. Det är bra svar från bägge sidorna. Men naturligtvis skulle man ju varit överens om att den anses vara besvarad. Med det så kommer vi då yrka bifall till M, L, D och KD yrkande i kommunstyrelsen. Ordförande Då är nästa talare Kristina Bergman Alme (L). Varsågod.

Tack fru ordförande! Jag vill verkligen tacka för en god debatt. Jag tror också att det var klokt att det landade i inga nya screeninginstrument, utan man använder de som finns. Bägge att-satserna behövs. Vi behöver också ha stöd från intraservice i det här arbetet. Sen så bör vi nog bli bättre på det här vanliga svaret. Fel parti, alltså tar man avslag. Så att den kan vi jobba på alla lite till mans. Tack! Ordförande Tack! Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Vi har två yrkanden. Under överläggningen yrkar Christina Bergman Alme, Nina Miskovsky och Jörgen Fogelklou att fullmäktige beslutar bifalla förslagen från L, MD och KD i kommunstyrelsen. Sen har vi Claes Söderling, Sophia Nilsson, Jonas Nilsson, Ajsela Bruncevic. Bifall till kommunstyrelsens förslag och yrkande från C den 17 juni 2024. Det är likalydande beslutsrättsbeslut, vi slog ihop dem. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslagen från Kristina Bergman Alme med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. våldsbrott. Då går vi in på ärende 33. Det är också en motion av Kristina Bergman Alme om stöd till brottsoffer och anhöriga vid dödliga eller allvarliga våldsbrott. Kommunstyrelsen föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att se över stödet till brottsoffer och anhöriga vid dödliga eller allvarliga våldsbrott när beslut gällande samordnat stöd till brottsoffer har fattats på nationell nivå. Den av Kristina Bergman Alme väckta motionen anses besvarad. Varsågod, det är motionären Kristina Bergman Alme som börjar.

Tack fru ordförande! Ja, jag vill tacka för behandlingen av den här motionen, även om jag tycker att det är väl defensivt att vänta på den nationella nivån. Självklart tycker jag det är bra att regeringen lägger sig mer på brottsoffrens sida och att det finns mer fokus på det. Men jag måste säga att när jag skrev motionen 2023 så trodde jag absolut inte att mängden brottsoffer skulle öka så explosionsartat som har skett. Det som fick mig att puffas på var en artikel om en familj vars dotter hade mördats av. Våld i nära relation, maken. Och hur familjen hade varit tvungen att sanera lägenheten själv. Det gör inte polis. Det finns ingen i samhället som gör det. När jag gjorde min research kring detta fick jag lära mig hur snabbt likmaskar växer. Och hur det finns goda försäkringar för många typer av lägenheter, hus och liknande. Men att det finns. Men också att socialtjänsten kan hjälpa. Det finns saker man inte ska göra, men det finns saker man också kan göra. När jag en gång var mentor för en elev blev hennes bror mördad. Det här var början av det krig som vi har just nu, känns det som. Den familjen ville byta en lägenhet från en trea till en trea för att de hade för många minnen. Det kommunala bostadsbolaget sa nej. Man kan ju inte byta en trea mot en trea. Det är ganska uppenbart att det finns små saker som kan hjälpa jättemycket. Det är därför som jag skrev den här motionen. Vi måste göra mer för brottsoffren. Det är för defensivt att bara säga att vi väntar på nationell nivå. Avslag KS och bifall till L, M, D och KD. Ordförande Tack Kristina då är nästa talare Jenny Broman (V) och därefter Nina Miskovsky (M).

Tack så mycket för ordet och tack för motionen och för att du lyfte en situation som man först och främst önskar och hade hoppats att ingen någonsin skulle behöva vara med om. Det du beskriver är ju så fruktansvärt men vi vet att det förekommer. Jag tänkte hålla mig väldigt kort nu så vi kan beta av ärenden i den takten vi föredömligt har gjort hittills. Det var ju ett tag sedan den här motionen skrevs, så egentligen har den här tiden du pratar om redan gått. Men det är ju så att det redan idag går att få stöd från socialtjänsten om du har blivit utsatt för brott. Men även från kommunala bostadsbolag, ideella organisationer och om du har en hemförsäkring. Men det finns ju det som Socialnämnden Centrum lyfter behov av förtydliganden vad det gäller. Vem som ska göra vad och vilket stöd som kan ges och de juridiska förutsättningarna för det. Därför är vi väldigt positiva i grunden till den här motionen. Vi har bara det här lilla tillägget att vi vill att översynen ska inkludera det som beslutas på nationell nivå. Det är inte lång väntetid. Det har redan gått igenom, så nu handlar det inte om mycket tid. Men vi vill inte att man ska genomföra ett beslut utifrån vissa juridiska förutsättningar och sedan, ett halvår senare, andra. Men fortfarande finns det stöd redan nu. Mycket bra motion, så tack för det! Med bifall KS. Ordförande Då är nästa talare Nina Miskovsky (M). Därefter Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack ordförande! Man kan notera att motionen har legat väldigt länge. Utifrån det har det hunnit hända en del också. Men det är inte riktigt så vi hade önskat att det var. För då hade saker och ting kunnat hända tidigare. Men tack, Kristina, för att du lyfter både brottsoffer och anhöriga vid våldsbrott och hur viktigt det är att de får rätt stöd och hjälp. Det är också glädjande att läsa de positiva remissvaren. En utredning skulle bidra till en samlad bild av vilka insatser som finns och var det eventuellt finns brister eller utvecklingsområden. Den samlade bilden skulle kunna vara till nytta oavsett vad som sker på nationell nivå, menar jag. Att få en samlad bild av vårt utgångsläge här i Göteborg är högst relevant oavsett vad Brottsoffermyndigheten kommer fram till. Det är väldigt lätt att alltid sätta sig passivt och vänta på andra instanser som regeringen eller myndigheter, i stället för att se till att vi är proaktiva i Göteborg och inte bara vänta på initiativ från Riks. Därmed vill jag yrka bifall till motionen och avslag på yrkandet från S, V och MP. Ordförande Då är det replik, Jenny Broman (V).

Jag vill bara förtydliga att det inte handlar om passivt vänta, utan det handlar om att ta in alla aspekter så det blir ännu bättre stöd för brottsoffer. Det är det som är det viktiga. Ordförande Tack! Då är nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD). Därefter Agneta Kjaerbeck (SD).

Tack fru ordförande! Jag vill förstås börja med att yrka bifall till yrkandet från M, L, D och KD i kommunstyrelsen. Jag tycker det är en självklarhet att den här motionen ska bifallas. Jag vill börja med att tacka dig Kristina. Det är jättebra att du har lyft den här frågan. Sverige, får jag väl ändå säga, är tyvärr ett land där man väldigt länge har daltat med både brottslingar, kriminella, våldtäktsmän, mördare och rånare. Detta har inte bara avspeglat sig i de väldigt mesiga straff som svenska staten utdömer, utan också i media, i svensk offentlighet, ser vi ett nästan romantiskt skimmer. kring brottslingar och kriminella som förstör livet för så många människor och som inte får det straffet de förtjänar. Lyckligtvis har vi idag en regering som ställer sig på brottsoffrets sida, som vill att våldsverkare ska dömas till kännbara straff, att brottsoffer ska få det stöd av samhället som de förtjänar. Självklart ska Göteborgs Stad också helt och hållet ställa sig bakom den ambitionen, ställa sig bakom brottsoffret och hjälpa och ge all den stöttning som de behöver. Så om staden kan intensifiera sitt arbete med att stötta och hjälpa brottsoffer, då ska vi förstås göra det. Så återigen, tack så mycket Kristina! Jag hoppas att kommunfullmäktige röstar igenom den här motionen idag. Tack! Ordförande Tack! Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck SD. Därutöver Kristina Bergman Alme (L). Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande! Jag vill också tacka för den här motionen. Jag ska inte upprepa mig, men när man är mitt i den här sorgen och tvingas möta en byråkratisk mardröm av saneringar, försäkringsfrågor, polisutredningar. Det är helt orimligt att de som redan har drabbats av det absolut värsta tänkbara också ska behöva bära det här praktiska och juridiska kaoset på sina axlar. Här tycker vi att Göteborg har ett ansvar. Vi har ett moraliskt och samhälleligt ansvar att göra mer. Den här motionen handlar om att ge de drabbade inte bara psykologiskt stöd utan också den praktiska avlastningen som de så desperat behöver. Sanering av hemmet, kontakt med försäkringsbolag, checklistor, har du ätit idag? Allt det här kan göra skillnad. Genom att bifalla den här motionen så visar vi att Göteborg står på brottsoffrens och de anhörigas sida. Att vi är redo att ge dem hjälp. i sitt allra svåraste ögonblick. Så ja, bifall motion. Ja, M, L, D, KD yrkande. Tack för ordet! Ordförande Tack Agneta! Då är nästa talare Kristina Bergman Alme (L). Därefter är talarlistan tom.

Tack så jättemycket för en bra debatt. Jag vill också påminna om en annan sak för. Kanske två, tre månader sedan var det en annan artikel i GP om en brottsofferfamilj som helt plötsligt fick se sin dotters mördare i samma kvarter där de bodde. Jag tror nog att det var många av oss som fick en, ja, det kändes fruktansvärt. Det som var väldigt positivt var att det gick över partigränserna. Alla som jag pratade med, Många av oss som sitter här inne reagerade på det. Sedan fanns det regelverk som gjorde att det inte var möjligt. Men där tror jag att det är nästa steg, att vi verkligen också måste titta på de regelverk som gör det svårare för brottsoffer att leva ett liv 5–10 år efteråt. Att det inte bara handlar om det initiala skedet utan även det längre förloppet. Så tack för behandlingen, men ja, ni vet vad jag tycker. Ordförande Tack Kristina! Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Det har kommit under överläggningen två yrkanden. Det är Kristina Bergman Alme, Nina Miskovsky och Rasmus Ragnarsson som yrkar att fullmäktige bifaller förslagen från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jenny Broman yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslagen från Kristina Bergman Alme med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslagen från Kristina Bergman Alme med flera. Godkänns denna voteringsproposition? Ja. Då är det snart dags för omröstning. Vi ska se att alla kommer in. Alla på plats? Jag drar det igen för säkerhets skull. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Kristina Bergman Alme med flera. Då startar jag omröstningen. Vet ni om han är på väg in eller? Då avslutar vi omröstningen. Testa igen. Då så. Då har vi 43 ja, 37 nej och en frånvarande. Med detta har kommunstyrelsens förslag bifallits. Då går vi in på ärende 34 som är en motion av Elisabeth Lann, KD, Kalle Bäck, KD, Johanna Holmdahl, KD och Jörgen Knutsson, KD, om Göteborgs stad ska förhålla sig till AI. Kommunstyrelsen föreslår att den av Elisabeth Lann, Kalle Bäck, Johanna Holmdahl och Jörgen Knutsson väckta motion avslås. Där kom talarlistan upp också. Då har ordet begärts av Christina Bergman Alme och därefter Johanna Holmdahl. Ja? Sekretariatet som får hjälpa till lite här. De är fyra, så frågan är om vem. Är det någon mer av motionärerna som vill ha ordet sen? Då är det Kalle Bäck som är en av motionärerna och därefter Daniel Augustsson (C). Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Teknikutveckling är ju någonting väldigt bra i grunden, men det måste ske med hänsyn till legala och mänskliga aspekter naturligtvis. Tekniken ska göra våra liv bättre och har stor potential att göra det naturligtvis också. Då måste vi som stad veta hur man handskas med den på ett säkert sätt. Det handlar inte minst om etiska överväganden. Det var anledningen till att vi skrev den här AI-genererade motionen. Eftersom utvecklingen går så snabbt på alla plan, mycket snabbare än vår hantering av motioner i kommunfullmäktige kan man säga. så har det hänt mycket sedan vi lade den här motionen. Det pågår mycket på området. På nationell nivå har regeringen och ansvarig kristdemokratisk civilminister Erik Slottner utvecklat ett samarbete med SKR kring digitalisering, och det finns en arbetsgrupp mellan SKR och Finansdepartementet för att jobba tillsammans med kommunsektorn. Det pågår också mycket i Göteborgs Stad. I maj förra året hade KS uppe ärendet delrapport av uppdrag att utreda hur AI -funktioner kan automatisera och effektivisera arbete som utförs i Göteborgs Stad. Här finns stor potential till effektiviseringar. Det är bland annat syftet. I rapporten finns också en omvärldsbevakning. Bland annat konstateras att 2024 godkände Europaparlamentet rättsakten om artificiell intelligens. Syftet är att AI-system som används i EU ska vara säkra och transparenta. Det är en viktig poäng. Den senaste tidens väldigt snabba teknikutveckling reser frågor om att systemen måste vara transparenta. Man måste som medborgare förstå hur vi använder dem för att det ska vara rättssäkert. Sådana saker måste vi ha koll på om vi ska börja använda tekniken helt enkelt, vilket vi ska. Vi vet att det kommer att komma ytterligare ett ärende till KF som berör de här frågorna. Därför anser vi att motionen bör besvaras. Tack för ordet! Ordförande Tack! Då är nästa talare Daniel Augustsson (C) och därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod!

Tack! Centerpartiet delar motionärens bild av att det är viktigt att följa utvecklingen av AI och att kommunen behöver ta ansvar för hur AI används i verksamheterna och hur den kan användas på ett säkert sätt framöver. Det är tydligt att utvecklingen gått väldigt snabbt framåt och att AI kommer att ha stor påverkan på vårt samhälle framöver. Därför är det bra att det redan finns ett pågående arbete och att Stadsledningskontorets svar visar att detta redan pågår. Snarare är det positivt att denna motions frågeställningar synliggjort att kommunen redan är på tårna gällande den nya tekniken och att de farhågor som finns omhändertas i det pågående arbetet. Centerpartiet yrkar på att motionen ska anses besvarad. Tack! Ordförande Tack! Då är det nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Därefter Johan Zandin (V). Varsågod!

Tack så mycket ordförande! Det här är verkligen ett praktexempel på när tiden gör så att vissa ärenden lite spelar ut sin roll. Men jag kan bara instämma med föregående talare. Vi ska med stor försiktighet men också med stor entusiasm ta oss an den här snabba tekniska utvecklingen. Vi är på gång i grundskoleförvaltningen eller nämnden nu med olika tolktjänster som kommer kunna effektivisera arbetet jättemycket. Det finns också schemaläggning som skulle kunna. effektiviseras och på sikt kanske också andra väldigt administrativt tunga processer. Så det finns jättestor potential. Jag är glad att vi har gett kommunstyrelsen ett uppdrag eller stadsledningskontoret ett uppdrag att hålla samman detta så att vi inte suboptimerar och gör massa liknande saker ute på de olika förvaltningarna utan att vi jobbar tillsammans. Med tanke på inriktningen i den här motionen och det arbetet som pågår i kommunen så ser jag goda förutsättningar till ett bra och blocköverskridande samarbete i de här frågorna. Bifall Kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Då är nästa talare Johan Zandin (V) och därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Varsågod! Ska man vara lite elak så kan man säga att AI är en utmärkt metod om man vill ha ett resultat som är snabbt. Billigt och fel. De första två punkterna gör att det är lockande att använda det i alla möjliga verksamheter. Den sista punkten gör att vi bör vara väldigt försiktiga med att använda det i vissa av kommunens verksamheter, till exempel beslutsfattande. Även jag tycker att det är bra att stadsledningskontoret jobbar med att utreda den här frågan. Som Victoria just sa har verkligheten sprungit ifrån motionen. Bra synpunkter som lyfts både i motionen och i yrkanden och i stadsledningskontorets svar. Jag ser fram emot att se vad de kommer fram till. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har två yrkanden. Under överläggningen yrkar Kalle Bäck och Daniel Augustsson att fullmäktige anser motionen besvarad och bifaller yrkandet från C den 24 april 2024. Sen har vi Victoria Tryggvadottir Rolka och Johan Zandin som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Kalle Bäck med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Ordförande 36.Motion av Anna-Sara Perslow som inte är närvarande Då är vi inne på ärende 35. men det är en motion av Pär Gustavsson och han är inte här. Kan vi bordlägga den motionen? Ja. Och det är samma med nummer 36 av Anna-Sara Perslow som jag inte heller ser här. Kan vi bordlägga den motionen? Ja. Tack. 37.Hållbar destination med nollvision mot prostitution och människohandel Då är vi inne på ärende 37. Det är en motion av Elisabet Lann (KD) om en hållbar destination med nollvision mot prostitution och människohandel. Kommunstyrelsen föreslår att den av Elisabet Lann väckta motionen anses besvarad. Ordet har begärts av motionären Elisabet Lann (KD) och därefter Claes Söderling (S). Varsågod!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Människohandel är idag en av de största brottsliga verksamheterna i världen. Enligt en amerikansk rapport från 2021 så omsätter den globalt 150 miljarder dollar årligen. En annan rapport visar att människohandel för sexuella ändamål står för två tredjedelar av omsättningen, alltså ungefär 100 miljarder dollar om året. Europa uppges ha högst antal personer som är utsatta för människohandel för sexuella ändamål per capita i världen. Hur det ser ut i Sverige vet vi för lite om. Det är svårt att kartlägga. Det är en dold, ljusskygg verksamhet där människor lider oerhört svårt. Sydsvenskan rapporterade förra våren om att ungefär 206 köp sker varje dag i Malmö. Man befarade då att den siffran skulle öka i samband med Eurovision. Och det är någonting som vi ser, att prostitution ökar kraftigt i samband med stora evenemang. Göteborg är en stolt evenemangsstad och därför är jag stolt över att vi har kunnat enas här om att anta en nollvision mot prostitution. Vår stad har flera år i rad utsetts till en av världens mest hållbara destinationer och har i och med den statusen också en väldigt bra utgångspunkt och potential för att bli världsledande förebild för att i alla led förebygga och förhindra sexuell exploatering. Det måste framgå tydligt i alla lägen att en. Alltså sexhandel hör inte hemma i Göteborg som destinationsstad och kan aldrig vara en del av en hållbar destinationsupplevelse. Jag vill tacka för att motionen har fått ett gott mottagande. Även om vi landar i lite olika slutsatser i slutändan så har vi varit eniga om en nollvision. Jag skrev den här för så länge sedan så jag minns inte exakt vad det är vi inte är överens om. Men jag yrkar ändå bifall till yrkande från KD, M, D och L i kommunstyrelsen. Ordförande Tack Elisabet! Då är nästa talare Claes Söderling (S) och därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare! Göteborg är en fantastisk stad med återkommande stora evenemang och populära arenor för kultur och idrott som lockar besökare från resten av Sverige och från hela världen. Vi vill att människor fortsätter besöka oss, men vi måste sätta stopp för den kriminalitet och exploatering som tyvärr ofta följer i turismens spår. Mycket görs redan i staden för att motverka prostitution och människohandel, särskilt inom besöksnäringen. Att mer behöver göras är uppenbart. Återkommande rapporteras om människor som i Göteborg fråntas sina pass, tvingas tigga, slavarbeta och sälja sina kroppar. Kommunstyrelsen har delvis med inspiration från denna motion. beslutat om en stadenövergripande nollvision mot prostitution, människohandel och sexuell exploatering. Att anta en nollvision visar stadens ambitionsnivå, men det räcker inte. Effekt måste nås i verksamheterna och uppföljning ske av resultat. Alla kommuners verksamheter ska informera, uppmärksamma och uppmana till att reagera vid oro för prostitution, människohandel och sexuell exploatering. Det innebär att vi alla här har ett ansvar att inom våra respektive nämnder och styrelser agera. Jag känner mig trygg med att Göteborg nu rustar för att bli en stad där nollvisionen också är märkbar i stadsbilden och i människors liv. Det är glädjande att vi gör detta tillsammans över partigränserna. Bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och motionen anses vara besvarad. Tack! Ordförande Tack Claes! Då är nästa talare Nina Miskovsky (M) och därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod!

Tack ordförande! Elisabet Lann tar här upp ett väldigt viktigt ämne kring ett problem som är större. De flesta av oss här inne tror på, större än vi tror eller vill kännas vid. En av tio män har köpt sex någon gång. En siffra som dessutom troligen är för låg. På grund av det stigma som finns kring att sälja och köpa sex. En nollvision är ett tydligt politiskt ställningstagande och bör finnas med i samtliga styrande dokument som kan knytas till prostitution och människohandel. Det skulle, som Göteborg &Co uttrycker det, kunna synliggöra och ge kraft åt befintliga insatser inom området, även om perspektivet kan tas in i handlingsplanerna. Det är lite svårt att förstå varför de inte kan ingå i båda. Både SLK och Göteborg &Co lyfter att det saknas en gemensam strategi och koordinering av insatser inom staden. Något som bör komma på plats snarast möjligt. En positiv samverkan i Göteborg är nätverket mot prostitution och människohandel inom besöksnäringen som startades 2022. Det riktar sig till verksamheter som riskerar att användas för människohandel och prostitution. och består av myndigheter, civilsamhällesorganisationer med expertis. Det är ett nätverk som jag gärna skulle vilja se utvecklas ytterligare för att intensifiera arbetet framöver. Jag yrkar därmed bifall till yrkandet av KD, M, D, L och avslag på övriga yrkanden. Tack! Ordförande Tack Nina! Då är nästa talare Kristina Bergman Alme (L). Därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod.

Tack fru ordförande. Det var ständigt män som stod och rökte ute i korridoren. Det var alltid någon som stod lite i dörröppningen. Ni kan ju tänka er vi tre kvinnliga pedagoger från Sverige som undrade vad sjutton pågår i det här hotellrummet i Kanton i Kina. Men samtidigt så tänkte vi. Tänk om det är så att om vi anmäler till hotellet att vi tror att det är prostitution här, vad händer då med kvinnan som är prostituerad? Likadant kanske någon tänker om de kommer till Göteborg och råkar ut för något liknande. Det är jätteviktigt att det ska vara tydligt var Göteborgs Stad står i denna fråga. Så jag vill tacka Elisabeth för en väldigt bra motion. Samtidigt vill jag säga att det är ovanligt att man från majoritetens sida, så tydligt som ni skriver i ert yrkande, ändå skriver, och jag läser i andra stycket, att i samband med kompletteringen av programmet har kommunstyrelsen, även med inspiration från denna motion, beslutat att staden övergripande nollvision mot prostitution, människohandel och sexuell exploatering läggs till. Vi kanske är så långt som man kan komma i dagsläget för att få någonting som närmast liknar ett bifall, även om det är i brödtexten. Men jag tycker ju att vi borde gå på bifall på KD-M D-L och avslag i kommunstyrelsen. Detta är en viktig fråga, för viktig att schabblas bort av partipolitik. Tack! Ordförande Tack Kristina! Då är nästa talare Sophia Nilsson (MP). Och därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod!

Tack ordförande och övriga! Jag vill bara instämma här. Det har sagts väldigt mycket bra och även jag vill tacka för motionen. Nollvision mot prostitution och människohandel är ju självklart helt rätt. Och därmed även den uppdatering som vi gjorde. Sen kan vi prata om de här detaljerna, absolut. Men det har ändå lagts till där och det är ju med inspiration av motionen, utan tvekan. En nollvision gör kanske ingen direkt skillnad i praktiken men det visar ändå på att frågan tas på allvar och kan uppmuntra till större och bättre insatser i staden. Som vi varit inne på, prostitution är ju inte ett nöje. Man ska inte komma till Göteborg för att det är ett nöje och syssla med sådant. Utan precis som människohandel så är det något som är kriminellt. Det är ett allvarligt brott båda två och de ska behandlas därefter. Jag yrkar bifall till KS förslag. Ordförande Tack Sophia! Då är nästa talare Emma Altenhammar (SD). Därefter Jenny Broman (V). Varsågod!

Tack! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunfullmäktige den här gången. Jag vill tacka Elisabeth för en välskriven motion. Vi i Sverigedemokraterna ser också väldigt positivt på att det finns en stor enighet bakom att faktiskt jobba mot prostitution och människohandel. Sen var det ju på ett kommunfullmäktige förra år, jag vet inte exakt datum, där en del beslut klubbades igenom som var i linje med motionens intentioner. I samband med det vill vi anse motionen besvarad. Men som även diskuterades på just det kommunfullmäktige i det ärendet så var det ju även ett tillägg där som vi försöker med igen från vår sida, för den är minst lika relevant nu. Det är att Socialnämndscentrum aktivt borde söka stöd från EU-fonder för att hjälpa utrikesfödda offer för prostitution och människohandel. Det är självklart för oss, för det här tillägget ger ju faktiskt också bättre förutsättningar att driva den nollvision som motionären efterlyser. Så med det, tack! Ordförande Då är nästa talare Jenny Broman (V), därefter är talarlistan tom.

Varsågod! Tack så mycket för ordet och tack för motionen! Även denna motion är ju som ett tag sedan den lades och en del har ju hänt, precis som Elisabeth sa i sitt ord. Och vi tycker det är bra att det har hänt eftersom motionen tar lång tid. Vi ville att det skulle ske lite snabbare. En tiondel av Sveriges män har köpt sex, många gånger vid konferenser och liknande. Inte minst utnyttjas personer för prostitution och människohandel som en del av den organiserade brottsligheten. Det behöver ses som ett helt samhällsproblem. Sedan 2021 inkluderas prostitution och människohandel i det trygghetsskapande och brottsförebyggande programmet. Det kan tyckas märkligt att det inte fanns med innan eftersom det knappast finns några mer otrygga eller mer brottsutsatta personer än de som är utsatta för prostitution. Sedan i våras när programmet reviderades beslutades också en tydlig viljeyttring om att vi ska ha en nollvision vad gäller prostitution och människohandel. Just nu i Socialnämndens centrums årsrapport kan vi se ett pågående uppdrag som står så här. Göteborg &Co AB får i uppdrag att tillsammans med Socialnämndens centrum samordna det pågående arbetet i samverkan med besöksnäringen i syfte att motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Därför kom vi fram till att anse motionen besvarad. Bifall KS. Ordförande Tack Jenny! Då är talarlistan tom. Vi har under övningen framkommit tre yrkanden. Det är Claes Söderling och Sophia Nilsson som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har Elisabet Lann, Nina Miskovsky, Kristina Bergman Alme som yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från KD, M, D och L i kommunstyrelsen. Och vi har. Yrkande från Emma Altenhammar som yrkar fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från SD 10 oktober 2024. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Elisabet Lann m.fl.? Ja. Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Då går vi in på ärende 38, som är en motion av Nina Miskovsky, M, Rickard Eriksson, M och Lena Olinder, M, om erbjudande av tidigt föräldraskapsstöd i alla stadsområden. Kommunstyrelsen föreslår att den av Nina Miskovsky, Richard Eriksson och Lena Olinder väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Nina Miskovsky (M). Och därefter Claes Söderling (S). Varsågod!

Tack ordförande! Den här motionen lade vi i K, kommunfullmäktige, i maj 24. Alltså för hela 9 månader sedan. Innan dess i januari 24 la vi ett yrkande i socialnämndscentrum om att leja ut delar av familjerådgivningen till civilsamhället. För att korta kön som då låg på ungefär 12 månader. Vilket var helt oacceptabelt då alla jämförbara städer hade en kö på 1 till 4 veckor. Det yrkandet fick vi igenom tillsammans med C och SD. Vänstersidan var emot detta. Den här insatsen har nu kortat ned kön så att det i princip inte finns någon kö för högprioriterade par och under tre månader för övriga. Det tror jag har hjälpt många familjer i kris. Jag är glad att vi lyckades genomföra detta trots vänstersidans motstånd. En positiv insats som kommunicerades ut från kommunen bara för någon månad sedan är att många föräldrar, inklusive jag själv, erbjuds ABC-kurser för att stötta och stärka föräldraskapet. Det är bra att föräldraskapsstöd finns i alla stadsområden, men det kan enligt remissvaren utvecklas. Därför har vi justerat den första attsatsen till att utveckla föräldraskapsstödet i vårt tilläggsyrkande. Det kan handla om att nå fler, en ökad professionalisering samt arbeta med evidensbaserade metoder. Jag hoppas att kommunfullmäktige även vill ställa sig bakom detta. Tidiga insatser för barn måste komma in ännu tidigare. Under graviditeten finns ofta behov av stöd, råd och hjälp. Det finns en möjlighet att nå ut till föräldrar, särskilt de som lever i utanförskap på olika sätt. Enligt Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har hembesök under graviditeten en bevisad positiv effekt på föräldraförmågan och barnets hälsa. Därför bör hembesök erbjudas under graviditeten för att sedan fortsätta när barnet är nytt. Därmed vill jag yrka bifall till yrkandet och tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Ordförande Tack Nina! Då är nästa talare Claes Söderling (S) och därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Motionen lyfter bra saker som är lätt att sympatisera med. Men den rör frågor som bäst sker genom samverkan mellan staden och regionen, inte genom ett enskilt beslut i Göteborg. Hembesök är givetvis positivt, men redan i dag saknas det resurser till mödravården. Att stärka familjerådgivningen är något som redan hanteras och det är därför helt onödigt med ytterligare beslut om samma sak. Därför bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på motionen. Ordförande Tack! Då är nästa talare Emmyly Bönfors (C) och därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod!

Tack ordförande! Vi i Centerpartiet instämmer också i motionens intentioner om vikten av ett tidigt föräldrastöd. Och därför har vi också lagt ett eget yrkande här som är då att vi avstyrker beslutsats 1 och tillstyrker beslutsats 2 och 3. Och det är ju faktiskt samma som MDL och KD har lagt. Tack. Ordförande Tack. Då är nästa talare Nina Miskovsky (M). Därefter Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack, ordföranden! Att styret skyller på resursbrist i regionen när det gäller hembesök hos gravida anser jag vara en undanflykt. Det handlar om politisk vilja och prioriteringar. Vi vill prioritera barn i Göteborg, att de ska ha bästa möjliga uppväxt och att föräldrar ska få stöd och hjälp vid behov. Med riktade insatser för att genomföra hembesök hos gravida finns möjlighet att bygga förtroende och förståelse för våra samhällsinsatser. och den hjälp man kan få så att barnet får bästa möjliga förutsättningar i livet. Det är ett sätt att motverka desinformation och skapa tillit. Det är rätt prioriteringar som behövs i stället för att med en papegojas envishet upprepa mantrat om att allt som inte fungerar här i Göteborg är regeringens fel. Föräldrarna är oftast de viktigaste personerna för barnet och även de bästa brottsförebyggarna. Kommunen ska erbjuda ett föräldraskapsstöd som är tillgängligt, professionellt och baserat på forskning och utveckling. Det är förebyggande insatser på riktigt. Här finns mycket kvar att göra. När det uppkommer en kris ska man snabbt kunna få hjälp innan krisen fördjupas och inte vänta 6–12 månader. Den långa kö som var till familjerådgivningen blev ökänd långt utanför vår kommungräns. Det är glädjande att vänsterstyret anser att föräldraskapsstöd är en viktig insats för både föräldrar och barn. Om så verkligen är fallet bör de bifalla motionen i stället för att fokusera på hinder och bortförklaringar. Med det sagt vill jag säga att det är roligt med ett så positivt gensvar både från förvaltningarna och även politiskt från mitten och högerut i alla fall. Samtliga remissinstanser bifaller hembesök hos gravida och Socialförvaltningscentrum, som ansvarar för familjerådgivningen, bifaller att kön till familjerådgivningen ska vara max tre månader. Vi hoppas att vårt tilläggsyrkande om att utveckla föräldraskapsstödet i staden ska få gehör här i KF. Tack! Ordförande Då är nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD) och därefter Jenny Broman (V).

Tack så mycket fru ordförande! Jag vill börja med att tacka motionärerna för en väldigt bra motion. Jag vill avge en röstförklaring från Sverigedemokraterna att vi kommer att yrka på vårt yrkande här i kommunfullmäktige. Beslutsats 1 kommer att avstyrkas och beslutsats 2 och 3 tillstyrkas helt enkelt. Tack så mycket! Ordförande Då är nästa talare Jenny Broman (V), och därefter är talarlistan tom.

Tack så mycket för ordet! Egentligen var det inte meningen att jag skulle gå upp, men det blev så i alla fall. Vad det gäller föräldrarådgivningen ska vi komma ihåg hur det var, Nina, eftersom du hade en ganska dryg ton nu, som jag tycker att kommunfullmäktige har undvikit hittills. Kommer du ihåg att vi satt på presidiemöte? Kommer du ihåg vad som sas? Att det här arbetet som ni skrivit yrkande om, det var pågående. Det sa vi ja till på det presidiemötet, så det höll på. Det var därför vi röstade emot det, för att inte det skulle bli ett administrativt uppdrag. Vi sa ja. Det hade redan påbörjats när ni lade yrkandet i nämnden. Så håll dig till sanningen är du snäll, och hitta inte på någonting efteråt. Vi kan fråga Marie vilket tillfälle och vilket presidium det var. Jag vet att du ibland glömmer vad vi gör på presidierna. Det är inte första gången. Men håll dig gärna till det. Men vi är jättemycket för och alla var för det. Faktiskt. För det tycker jag är viktigt. Ja, men jag tyckte inte det var god ton att ljuga om vad som hände. Ordförande Men vi håller god ton om vad vi pratar om här.

Vad det gäller övrigt, det som vi skriver här, det är ju att vi kan ju inte bestämma över Västra Götalands region. Men däremot håller vi med om att det är otroligt viktigt med de här tidiga besöken hemma. Man går ju tillsammans med Västra Götaland, man gör ju det samtidigt, socialtjänsten. och Västra Götalandsregionen de utökade. Och har inte de resurser, då kan inte vi göra det själva. Men vi håller med om att det är jätteviktigt. Ordförande Då är det replik begärd av Nina Miskovsky.

Tack, ordförande! Jag tyckte att min ton var lite mer sansad än det tidigare inlägget. Jag tänkte bara säga att det har pågått föräldraskapsstöd i olika former under lång tid i Göteborg. Det som man säger i remissvaren och det som jag också har velat lyfta i den här motionen var att säkerställa detta, för det var inte solklart vid det tillfället. Det fanns i alla stadsområden, och det var välutvecklat. Och sen när jag fick reda på att det fanns i alla stadsområden så har vi justerat den här första att-satsen till att utveckla det ytterligare. För jag tycker att det fortfarande finns en hel del att göra när det gäller föräldraskapsstöd i Göteborg. Ordförande Då är replik Jenny Broman (V).

Socialnämnden eller området Stadsområdescentrum är ett sådant område där man inte har de här utökade besöken. Det går ju på socioekonomi och så. Däremot så kan jag hålla med om att jag tycker att det kanske inte ska vara. området som avgör, för det kan ju finnas enskilda familjer som ändå liksom. Men det var det svaret vi fick. Vi fick det på ett sådant stadsutvecklingsråd, tror jag det var. Eller var det delregionala nämnden var det nog, som berättade exakt hur de här besöken går till. Men så det håller jag med om att man kan utveckla det. Däremot så vad det gäller familjerådgivning då, som kanske inte var grunden till motionen. Det var ett pågående arbete redan när ert yrkande lades. Tack! Ordförande Då är talarlistan tom. Vi har två yrkanden samt ett tilläggsyrkande. Under överläggningen yrkar Nina Miskovsky, Emmyly Bönfors och Rasmus Ragnarsson att fullmäktige bifaller beslutssatserna i yrkandena från M, D, L och KD i Kommunstyrelsen. Yrkande från SD den 7 oktober 2024 och C den 17 juni 2024 om att avstyrka beslutsats 1 och bifalla beslutsats 2 och 3 i motionen. Claes Söderling yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Nina Miskovsky att fullmäktige bifaller tilläggsyrkandet från M D, L och KD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Nina Miskovsky med flera. Jag kommer därefter ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Nina Miskovsky med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Då verkar alla vara på plats. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Nina Miskovsky med flera. Godkänns denna voteringsproposition? Ja. Då startar jag voteringen. Då har vi Jonas Nilsson. Vad röstar du? Jonas, är du här? Nej. Och ingen Martin är här heller. Då har vi två stycken frånvarande. Och med 39 ja och 40 nej så har fullmäktige bifallit yrkandet från Nina Miskovsky med flera. Då återstår tilläggsyrkandet från M D, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. elitidrotten blir mer jämställd. Då är vi på nästa motion som är ärende 39. Det är en motion av Sabina Music om att ta fram en hyresmodell som på sikt medför att hyressubventionerna för elitidrotten blir mer jämställd. Ordet är Motionärerna är inte här och ordet har begärts av Emmyly Bönfors (C) och därefter är det Kalle Bäck (KD). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Det här är en motion som skrevs av Sabina Music. Vi från Centerpartiet tänkte då att det var så ojämlikt mellan elitidrotten vad gäller herrar och damer. Det kunde vi se i Got events rapport och funderade över hur det kunde vara på det här viset. Man blir ju klok när man skriver motioner, för man får ju mycket input och remissvar. och har ju då förstått att hyresmodellen är likadan, men däremot utbudet, alltså antalet lag, på dam och herrsidan är ju väldigt ojämlikt. Och vi vill ju gärna se till att fler, inte minst damlag, når elitnivå och ser ju då att vi behöver jobba mycket tidigare med att satsa på en jämlik idrott, helt enkelt. Och därför så har vi lagt ett yrkande. Här kommer vi att bifalla KS förslag som ser till att vi i ett tidigare stadium, innan man når elitnivå, får bättre förutsättningar att komma upp i nivå även på damsidan. Så bifall till KS förslag. Tack! Ordförande Då är nästa talare Kalle Bäck (KD) och därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Den här motionen har också legat ett tag och som tidigare talare var inne på så är intentionen att man vill åstadkomma ett mer jämställt elitidrottande i stan med ett specifikt uppdrag riktat till GotEvent. Som vice ordförande i GotEvent kan jag bara citera vårt remissvar som hela styrelsen står bakom. Hyresmodellen är densamma för all elitidrott, både för herrar och damer. På arenorna som Got event driver spelar i dag flera damlag, både inom fotboll och hockey. Att hyressubventionen totalt sett är lägre för damernas elitidrott än för herrarnas elitidrott beror på att det finns fler lag inom herreliten. Got event har ingen rådighet över fördelningen av antal damlag respektive herrlag, utan det är upp till varje klubb att besluta." Så är läget och i övrigt pågår det olika satsningar för att få en mer jämställd resursfördelning när det kommer till breddidrotten. Men det är en lite annan fråga. Med det anser vi motionen besvarad och yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack för ordet! Ordförande Tack! Då är nästa talare Daniel Bernmar (V), därefter Sophia Nilsson (MP).

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Tiden är sen. Jag tänkte jag ändå skulle säga någonting och passa på att tacka Sabina som inte längre sitter i kommunfullmäktige för motionen. Som Kalle så förtjänstfullt läste, även om rapporten var tankeväckande, så var kanske Gott event och hyresmodellen inte rätt ingång. Men det betyder ju inte att det är ett viktigt inte är ett viktigt ämne för det, och att vi har ett stort bekymmer inom idrotten när det kommer till jämställdhet. Den rapport som Gotte Vän tog fram pekar väldigt tydligt på att skillnaden mellan dam och herridrott på elitnivå orsakar en stor ojämlikhet, eller framstår som ojämlik. Då är frågan hur vi löser det. Det har gjorts många insatser genom åren. Men den stora ojämställdheten består alltjämt. Då är det väl bra att ta det här tillfället i akt och stanna upp och ställa sig frågan vad kan vi göra mer från kommunens sida för att på ett bättre sätt skapa incitament och skapa strukturer för att öka jämställdheten mellan dem, och herridrott också på elitnivå. Det är sant som Kalle säger att en stor del av arbetet har fokuserat på breddidrotten. Vi har kommit en bit på vägen, men vi har en lång väg kvar att vandra. Stort tack till Centerpartiet och Sabina för motionen och inspirationen till det arbete som vi nu kommer att fortsätta, nämligen det viktiga jämställdhetsarbetet. Bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut! Tack! Ordförande Tack! Då är nästa talare Sophia Nilsson (MP). Därefter är det Edwin Friedlaender (M). Varsågod!

Tack så mycket! Jag håller med föregående talare. Idrotten är väldigt viktig på många sätt. För barn och unga inte minst, men även för vuxna och för äldre. Det kan gälla bara motion eller kanske mest för en social bit eller om man vill göra mer satsningar helt enkelt och satsa på en idrott för att kunna leva på det. Men det kan vara stor skillnad vilka möjligheter man ger de olika idrotterna och även för oss som idrottsutövare. Det kommer aldrig bli helt jämlikt mellan sporterna. Om man tar ridsport, det kommer aldrig bli lika billigt som att hålla på med fotboll för det är helt omöjligt. Men man kan ändå göra bidragen mer jämställda. Man kan se över hur anläggningarna ägs och hur de sköts. Gällande lagidrotter kan man också göra bidragen där mer jämställda och även nyttjandet av idrottshallar. Herr och damidrott ska ges samma förutsättningar. Den här motionen gäller just elitidrott. Att ha möjlighet att göra en elitsatsning ska inte bero på vilket kön man har, inte heller vilken sport man utövar och inte heller om det är lagidrott eller om det är en individuell satsning. Jag yrkar bifall till KS förslag. Ordförande Tack! Då är nästa talare Edwin Friedlaender (M) och därefter Staffan Lindström (S). Varsågod!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare. Jag ska inte hålla mig särskilt lång denna sena timme, utan jag tyckte att Kalle summerade väldigt bra. Men jag skulle ändå bara vilja slå ett slag för det idrottspolitiska programmet som vi här inne enhälligt har klubbat igenom. Där görs ju väldigt mycket för att skapa goda förutsättningar och lika förutsättningar i elitidrottssatsande. Jag skulle även bara vilja lyfta perspektivet att vill man. skapar goda förutsättningar för att elitidrottssatsningar ska vara jämlika, så är det i breddidrotten som man börjar. Där vill jag lyfta upp ett budgetuppdrag som vi gav i vår budget från 2020, tillsammans med bland annat Centerpartiet som motionen kommer ifrån, där vi betonar vikten av att fördela bidrag och subventioner rättvist. Men med anledning av detta så vill jag yrka på att besvara motionen. Ordförande Staffan Lindström (S). Därefter Bettan Andersson (V). Varsågod

Varsågod! Tack så mycket, fullmäktige, göteborgare! Edvin vill inte vara så långrandig så jag kan försöka passa på. Jag har bara två minuter på mig. Vi har väntat länge på den här motionen. Det handlar egentligen om att om man ser kvinnors och mäns idrottande så kommer det bli ojämlikt hur vi än gör det i Göteborg för att det är fler killar som idrottar. Om man ser på elitidrotten specifikt som det här handlar om så handlar det inte om hyressubvention utan om antalet lag. Det är ganska glädjande att se att stadens stora fotbollsföreningar gör nu som handbollens föreningar och basketens föreningar har gjort i tiotals år. Att man satsar lika mycket på sina damlag som sina herrlag. Det är en sanning med modifikation, ganska kraftig. Men vi ser att när de kommersiella intressena ökar inom damidrotten, det är en väldigt stor ökning av människor som hellre ser damidrott än herridrott, inte minst fotboll. Så det är väldigt intressant det som händer. Då kommer pengarna hamna även i damidrotten och då kommer de jämställda förutsättningarna ha. Bättre chanser! Men vi som kommun gör ingenting för att minska damidrottens möjligheter. Vi försöker hjälpa till. Det gör vi bland annat genom att idrotts och föreningsförvaltningen bygger arenor som kommer att funka utmärkt för damelitfotboll på Ruddalen. Vi kommer att bygga på Kviberg. har någon form av arena på Heden. Den är lite lurigare hur det blir där. Det är lite trångt om intressena. Men vi gör vad vi kan i kommunen och jag tror att vi som kommersiella varelser kommer att göra resten för att vi till slut kanske får en jämställd idrott. Tack för ordet! Ordförande Tack! Då är nästa talare Bettan Andersson (V) och därefter är talarlistan tom.

Tack ordförande, fullmäktige och ni som lyssnar. Ja, jag tänker att det är väl väldigt lätt att man fastnar när man pratar om elitidrott, att man tänker det som sker på exempelvis Got events arenor. Jag håller med Kalle Bäck i det han pratade om, Gotlands förutsättningar. Det är därför det också i yrkandet, som är kommunstyrelsens förslag, har gått står att idrott och förening ska ha det här uppdraget. Idrott och förening har ju ett brett uppdrag, även om det uppdraget i första hand är riktat till barn och ungdomsverksamheten. Men vi har också, som också har sagts här, via vårt idrottspolitiska program. pekat ut också elitidrotten som att också vara med och skapa de förutsättningarna. Och jag tror att vi kan göra mer för elitidrottens förutsättningar, framför allt på damsidan, därför att det finns idrotter som är stora på damsidan. Exempelvis ridsporten, till viss del gymnastiken, som vi inte bygger kanske lika mycket och lika bra för som vi gör för de väldigt stora traditionella manliga idrotterna. Så där tror jag vi har ett arbete att göra. För det är ju faktiskt så att det är olika förutsättningar, även i idrotten. Ordförande Tack Bettan! Då var talarlistan tom. Vi har två yrkanden. Under överläggningen yrkar Kalle Bäck, Edwin Friedlaender att fullmäktige bifaller förslaget från M och SD i kommunstyrelsen om att anse motionen besvarad. Emmyly Bönfors, Daniel Bernmar och Sophia Nilsson yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Kalle Bäck? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. bidra till skolmaten genom återanvändning av stadens matsvinn. Då har vi ärende 40 som är en motion av Martin Wannholt med flera. Men Martin är inte här så då bordlägger vi den. Tack! Då har vi motion nummer 41 som är en motion av Anneli Rydin och Sofie Gyllenwaldt om att tillsammans med civilsamhället och näringslivet hitta former för att bidra till skolmaten genom återanvändning av stadens matsvinn. Kommunstyrelsen föreslår att den av Anneli Redin och Sofie Gyllenwaldt väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionär Anneli Redin (M) och därefter Jenny Broman (V).

Tack så mycket, fru ordförande, ledamöter och åhörare! Först vill jag yrka bifall till yrkandet från M den 20 maj 2024, tillstyrka motionens beslutsats 1 och anse att beslutsats 2 är besvarad. Sedan vill jag säga tack till Jenny Broman med flera för två bra grunder till motion. Först den om att erbjuda avgiftsfri frukost samt försäljning av överbliven mat till civilsamhällets organisationer. Denna motion, som Sofie Gyllenwaldt och jag har skrivit, har inte bara tagit upp det som SLK påpekade som svårigheter, utan har en helt annan lösning. Låt mig ta några exempel. I TU2023-09-01, lagstiftningen, ställs krav på att livsmedel ska vara säkra för människors hälsa för att kunna efterskänkas. Vår tanke är att man använder skolans lokaler när det serveras frukost. Vidare i TU nämner SLK att flera verksamheter saknar tillgång till nedkylningsmöjligheter. Vi menar här ska det vara korta sträckor eftersom de ska återanvändas i skolans lokaler, dvs i skolköket. Vidare i TU säger man att Göteborgsmodellen för att minska matsvinnet och krav på kylkedja, det blir små volymer mat som kan efterskänkas. Eftersom vi också i motionen har med relevanta civilsamhällesaktörer och näringslivsrepresentanter så blir det större volymer, och självklart är de intresserade av att hjälpa till med till exempel transport. Vidare i TU säger man att engångsmaterialet kommer att öka. Det håller vi inte med om, eftersom man använder sig av skolans kök, där det redan finns tallrikar, bestick med mera. Jag ser att min tid snart är slut, så jag sätter upp mig igen. Ordförande Tack! Då är nästa talare Jenny Broman (V) och därefter Emma Altenhammar (SD).

Tack för ordet och tack för motionen! Att omhänderta matsvinn på olika sätt är verkligen en fråga som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Det var därför jag för några år sedan lade en liknande motion, även om inte exakt detaljerna var samma. Och glädjande var då att svaret var att det är faktiskt inte så mycket mat från t.ex. skolor som man tänker sig att det är. För det omhändertas. Ni vet det där när man läser på V-klass, Kökets val. Det är ju inte att det ska bli en surprise för eleverna, utan det handlar ju om att man då kanske inte kan ha samma maträtt till alla eleverna på skolan, utan man omhändertar det som man har blivit över. Grejen är att det största matsvinnet från skolor är det som är på tallriken, som man skrapar ned och slänger. Det behöver man se till att minska också, men jag tror inte att det är det vi menar att vi ska omhänderta såklart. Det tror jag inte någon här. Kanske till djurmat eller så. Det vet jag inte. Men i alla fall. Som de svaren visade är att infrastrukturen runt omkring blir alldeles för dyr eller fungerar inte. Om vi tänker då skolköket som gavs som exempel. Alltså personalen som arbetar där, de ska ju hinna servera ordinarie frukost. Det är betydligt mer arbete om man inte vet innan vad det ska vara. Att det blir ojämn tillgång till vilken mat det är eftersom matsvinn blir ju olika. Det är alltså personal som ska jobba. Det är personal som ska diska. Allting det blir mer att det kostar mer än det smakar. Det tycker jag är väldigt sorgligt för uppenbarligen så vill jag egentligen precis samma sak eftersom jag la motionen själv för några år sedan. Det är bra att återvinna men det verkar inte fungera så därför yrkar jag bifall till KS. Ordförande Tack! Då är nästa talare Emma Altenhammar (SD). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod!

Tack för ordet fullmäktige och göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till SD:s yrkande i kommunstyrelsen. För precis som det gamla ordspråket säger så är det bästa svinnet det som aldrig uppstår. Det menar vi är rätt väg framåt. Jag vill bygga vidare lite faktiskt på Bromans och också min terminologiska, irriterande moment som vi har. För att när vi pratar om de här frågorna säger vi oftast matsvinn och matsvinn är ju det som hamnar i den bruna påsen där material återvinns och blir till biogas. Det är ju antagligen inte det som motionären menar att vi ska servera till våra barn. Det som menas är ju rester och skolköken har idag väldigt bra rutiner för att ta hand om dem. Men det är ju oftast de som är tillagningskök. Just mottagningsköken har ju större problematik med detta. Och där har vi ju faktiskt ett förslag som kan hjälpa till att ta hand om fler rester i större omfattning. Så vi gör en satsning på det så att vi får fler personal på plats och faktiskt Bearbeta maten så att barnen faktiskt vill äta dem fler dagar i veckan ifall den inte äts första gången. Servera mindre kantiner och allt det som man gör. Och sen också se till att alla skolor får adekvat information om antalet ätande ifall det kommer upp olika religiösa högtider. Så att man ser till att elever meddelar sin planerade frånvaro. Så jag tycker att vi ska prata lite mer om problemet om varför maten inte äts. För det är ju där det är i slutändan. Vi vill ju inte skapa svinn. Vi ska inte behandla symptomen, men vägra ta oss an orsaken. Ordförande Tack Emma! Då är nästa talare Karin Pleijel (MP). Därefter Anneli Redin (M).

Varsågod! Göteborgsmodellen mot matsvinn blev snabbt rikskändis och togs fram i Göteborg med stöd av miljöstimulansmedel. för ganska många år sedan och den är framgångsrik och många skolor jobbar med denna. Vi vill ju att ännu fler skolor ska bli riktigt vassa på att vara svinnsmarta. Det sparar mycket pengar, skapar en kreativ arbetsmiljö och ett stort yrkeskunnande hos personalen. Jag besökte Parkskolan för några år sedan och de samarbetade också med andra skolor. Om det var mycket potatis över där så kunde någon kanske anpassa sin meny i en annan skola, om det inte gick på den egna skolan. Så väldigt smart och mycket yrkesskicklighet i detta. Och sen det här med samverkan med civilsamhället, det tycker vi att det är väl alldeles utmärkt om man kan hitta en sån samverkan på lokal nivå, men att bestämma från KF detta känns som helt fel nivå, för långt upp i hierarkin. Det är lite roligt. V hade ju en motion som liknade det här. Jenny Broman nämnde det förra mandatperioden. Det är ju kul att matsvinnsfrågan engagerar från höger till vänster. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Då är nästa talare Anneli Redin (M) och därefter är talarlistan tom.

Frågan engagerar mycket, Karin. Efter att ha pratat med Ätbart, som är en ideell förening, att man ska minska matsvinnet med 50 %, så känner jag att vi ska göra vad vi kan. Men eftersom vi också, som jag sa i mitt förra inlägg, har motioner med mer relevanta civilsamhällesaktörer och näringslivsrepresentanter så blir det också större volymer. Jag vill bara trycka på att vi också har sagt i de globala målen i Agenda 2030 om ingen hunger. Där menar vi att såklart hjälper vi till med det här när vi pratar om en smörgås, en yoghurt, något varmt att dricka så att våra elever får en bra grund att orka med. Jag vill bara avsluta med att säga att jag tycker motionen har blivit lite missförstådd. I svaret på vår motion i TU 2024-05-03 meddelade jag att jag kunde ha varit lite tydligare, att det är skolans lokaler som vi menar är en möjlighet. Men jag trodde att det var en självklarhet eftersom vi vill att man ska erbjuda frukost till skolelever och det är ju där eleverna finns. Jag yrkar fortfarande bifall till motionen. Ordförande Tack! Då är nästa talare Kristina Bergman Alme (L). Därefter är talarlistan tom.

Jag vill bara ge en sakupplysning till motionärerna. Bamba kan vara flexibla. Ifall det är så att man som elev kommer med matlåda och lämnar in matlåda till bamba Kanske då för att sakligt vis två stycken så att det finns en viss rotation i det, så kan man faktiskt få mat av den som är framtagen i de bläck som finns. För att den måste, precis som Jenny sa, den maten måste slängas. Men däremot så kan BABA-personalen då lägga över. Det kanske man inte kan göra för hur många som helst, men för särskilda skäl så kan man göra detta. Så att det tänker jag att det kan vara gött för motionärerna att veta. Tack! Ordförande Tack! Då är talarlistan tom. Vi har tre yrkanden. Under överläggningen yrkar Jenny Broman bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har Anneli Redin som yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M i kommunstyrelsen och Emma Altenhammar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Anneli Redin? Ja. Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Ja Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Tack. Klockan är 21.41 men vi ska hinna med minst en motion till. Det tycker jag att vi kan köra. Vi har 20 minuter så vi fortsätter med motion nummer 42. Motion av Jörgen Fogelklou och Agneta Kjaerbeck om kontinuerliga bakgrundskontroller av Göteborgs stads anställda. Kommunstyrelsen föreslår att Den av Jörgen Fogelklou och Agneta Kjaerbeck väckta motionen avslås. Här har vi en talarlista. Vi börjar med motionären, Jörgen Fogelklou (SD) först. Därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Jörgen. Det kan ni bordlägga om ni vill bordlägga den. Kan vi bordlägga motion nummer 42? Ja, då gör vi det. Men ni kommer inte iväg ändå, då kör vi 43 istället. Det är motion av Cecilia Magnusson (M) och Henrik Sjöstrand (M). Om etableringen av en ny kollektivtrafikhubb vid Arendal. Kommunstyrelsen föreslår att den av Cecilia Magnusson och Henrik Sjöstrand väckta motionen avslås. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Cecilia Magnusson först och därefter Henrik Sjöstrand. Varsågod Cecilia. En av motionärerna är här så du kan börja. Ja, men det är någon som har tryckt där.

Herr ordförande, fullmäktigekolleger och göteborgare. Den här stan, Göteborg, den växer. Vår hemstad. Vi har talat tidigare idag om utvecklingsfrågor. Olika länkar. Men vad vi inte gör, det är att använda våra vattenvägar. För det är ju vad den här motionen föreslår, att bättre använda den styrka som älven är och som kan hjälpa oss att expandera och lättare ta oss över älven. Det är med förvåning jag ser vänstersidan, som tidigare i dag har argumenterat starkt mot bilen och för allmänna transporter. Men när det kommer ett väldigt bra förslag för att styrka de allmänna transporterna och använda vattenvägar på ett miljövänligt sätt blir det tvärstopp. En hubb, vad är då det? Det kanske inte alla är medvetna om. Stenpiren är en hubb och Saltholmen en annan hubb. som då finns där man samordnar och kan byta mellan olika trafikslag. Arendal skulle också bli en utmärkt hubb som skulle kunna se till att arbetspendlingen blir mer effektiv till logistikverksamheter och fabriker på Hisingen från alla delar av staden. Men också för turister skulle man kunna göra det här på ett excellent sätt. För alla turister vill ju komma ut i skärgården och då skulle man få en möjlighet. Men sammantaget, för att få ihop staden mellan vattnet, så yrkar jag bifall på motionen. Tack! Ordförande Tack Cecilia! Då lämnar jag ordet till Johan Zandin. Varsågod Johan!

Tack så mycket! Det är en sympatisk idé, men tyvärr inte så praktisk. Jag är tvungen att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag som är avslag på motionen. Jag håller helt med om att många vill åka mer båt i Göteborg. När man införde en färjelinje direkt från Stenpiren ut i södra skärgården blev den populär. Vem vet, det kanske kan bli en liknande linje till Stenas terminaler framöver, kanske i Stenas regi. Just en hubb, som du tar upp, är inte särskilt praktiskt. Det är lite för långt att resa dit vattenvägen, oavsett om man åker från Öckerö eller från centrala staden. Det finns i dag ingen bra kollektivtrafik på landsidan att anknyta till, som det gör i till exempel Stenpiren. Kanske färjetrafik i framtiden, men en hubb får vi nog lägga någon annanstans. Ordförande Tack Johan! På detta har Cecilia Magnusson (M) begärt en replik. Varsågod Cecilia!

Tack så mycket herr ordförande! Jag håller självklart inte med föregående talare. Att få ihop staden från norr till söder och även Öckerö är alldeles utmärkta möjligheter för vårt närområde att växa. Och vi som är framtidsinriktade vet ju att det kommer gröna möjligheter att ta sig in till stan med batteridrift, plan och allt vad det heter, där man skulle kunna ha betydligt högre hastigheter än vad vi tillåter i dag och kunna bygga ihop. Saltholmen med Öckerö och Hönö och stan skulle vara effektivt och miljövänligt. Tack! Ordförande Tack, Cecilia! Då lämnar jag ordet till Jörgen Knudtzon (KD) som är sist i talarlistan. Varsågod, Jörgen!

Tack, ordförande! Vi vet ju hur röstningen kommer att sluta. Jag gick fram bara lite grann för att understryka vikten av att det händer någonting längs den här riktningen. Jag yrkar bifall till motionen, men jag hakar just på det här med framtidsinriktning. Jag skrev när jag var ganska ny i KD. flera artiklar om just behovet av att använda våra vattenvägar. Att äntligen visa att vattnet är en tillgång och inte någonting avskiljande. Jag tycker det här är en bra tanke. Jag hoppas att det här kommer att kunna falla i god jord på vänstersidan någon gång framöver också. Den här gången är det väl avgjort. Det gäller att knyta ihop staden på alla sätt. Jag pratade tidigare om att vi saknar tvärförbindelser. Det är intressant att hitta förbindelser mot både vår egen skärgård och Öckerö. Jag är övertygad om att det här är ett förslag som har framtiden för sig. Tack Jörgen! Då är det tomt på talarlistan och jag anser att motionen är färdigdebatterad. Under överläggningen yrkar Johan Zandin bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Cecilia Magnusson och Jörgen Knudtzon att fullmäktige beslutar bifalla motionen. Då ställer jag upp på dessa yrkanden. Bifalls motionen? Avslås den? Jag finner att den är avslagen. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det. Vi väntar nån minut. Jag tror vi sätter i gång med omröstningen. Då är det ja för avslag av motionen och nej för bifall till motionen. Korrekt uppfattat? Då kör vi. Mariette, hon är inte här? Nej. Och inte Hampus heller? Men då stoppar jag omröstningen. Med 43 röster mot 34 avslås motionen. Klockan är 11.50. Då ställer jag frågan till fullmäktige. Va? Då gör vi. Jag ställer frågan till fullmäktige. Hinner vi med en motion till? Nu när vi är i gång? Inte? Okej. Jag lyssnar på vad fullmäktige säger. Och jag vill passa på att tacka er alla för ett väldigt bra fullmäktige. Jag tycker vi hann ganska bra. Det var ju väldigt bra, väldigt bra debatter. Och det gick framåt. Så vi från presidiesidan ser fram emot att fortsätta i den här positiva andan så att vi kommer i kapp med våra föredragningslistan från 70. Jag hade ambitionen att vi skulle hinna till 45, men vi är på 43, så det var inte illa. Jag vill passa på att tacka åhöraren som har följt debatten, både här, fysiskt på plats och även de som är hemma, via webb-tv och närradio. Jag önskar er en fortsatt. Ja, jag är inte färdig. Jo, det var jag faktiskt. Jag ska bara anteckna och bordlägga motionerna som är kvar från 44 till 66. Kan vi bordlägga dem? Nya motioner 67 till 68 kan vi bordlägga. Kan vi anmäla förteckningsärenden? Därmed önskar jag er en fortsatt trevlig kväll.