Kommunfullmäktige

Tack herr ordförande! Nu ska jag försöka få upp den här lite grann också. Ja, jag har ju ställt en fråga till Marina angående städservicen för äldre. Det är ju då som sagt var ett upphandlat kontrakt och bunten för detta ser ut så här. Det är ganska många sidor. Det som jag är intresserad av det är när det inte funkar. Då kan man säga också det att det är två ganska rejäla stycken. kring om leverantören misslyckas med att komma in till den äldre, det vill säga att det är den äldres fel. Och sen så står det också så här att leverantören ska senast en vecka innan planerad städinsats leverera en turlista till beställaren över vilka tider som städinsatsen gäller. Och sen så står det också att försenad insats då är det leverantörens ansvar att meddela att personal kommer enligt, eller med, ja. Ansvarar för att personal kommer enligt avtalad tid och om de uteblir eller blir försenade med mer än 30 minuter så ska detta omgående meddelas beställaren. Då kommer vi till det centrala och då befinner vi oss på sidan 7 av 29. Precis ovanför 1.3 så står det avvikelser. Om insats inte kunnat utföras ska leverantören dokumentera detta som en avvikelse. Det vill säga vi förutsätter att det är pensionärens fel. Orsaker till att insats inte kan utföras kan vara att omsorgstagare inte har öppnat dörren, att omsorgstagaren inte har varit hemma eller att omsorgstagaren har avböjt städning vid tillfället. Borde man inte skrivit någonting om att leverantören inte har gjort det som leverantören borde göra? För det är det som faktiskt är problemet. Att folk inte alltid får städning som det är tänkt och att det inte meddelas åt. och att man inte har tillräckligt goda rutiner. Så min fråga till dig Marina är anser du att förvaltningens rutiner för att följa upp klagomål på städfirmor som inte fullföljer sina åtaganden är tillräckliga? Och hur säkerställs att dessa rutiner kommuniceras tydligt till brukarna? Ordförande Tack Kristina. Då lämnar jag ordet till Marina Johansson (S) för att svara på frågan. Varsågod Marina.

Tack så mycket. Kristina för frågan. Jag har också tittat på de här dokumenten och vi börjar med att säga att ingen ska känna sig struntad i. Det var en del av din inledningsvis i frågan. När jag tittat på detta så är det som så att det finns en hel del rutiner som du har noterat och hur man lämnar synpunkter som omsorgstagare. Det får man information om exempelvis i samband med att man upprättar genomförandeplan. Så får man information om det. Och sen har ju förvaltningen i sin tur rutiner för när då en omsorgstagare lämnar synpunkter. Så finns det rutiner som säger att veckovis så sammanställs de här synpunkterna. Och då går till leverantören. Vi har ju två upphandlade när det gäller städ just nu. Syftet är att omsorgstagaren ska få sina insatser utförda såklart och det ska ske på ett bra sätt och också korrekt fakturering ska också ske. Det är väldigt viktigt att förvaltningen får in synpunkter när man inte är nöjd. Hemtjänsten har också ansvar då att om en avvikelse kopplat till utförandet av insats sker så ska underleverantören kontaktas. Hemtjänsten ansvarar för att händelsen rapporteras till verksamhetssystemet Reserva. Det är också hemtjänsten som ansvarar för att insatserna utförs och därmed har ett utredningsansvar där. Om leverantören brister i följsamhet till avtalet så dokumenteras det också i ett system. Sen är det också inköp och upphandling som ska följas upp. följsamheten till själva avtalen, som du säkert också vet såklart. Så visst, det finns rutiner och så. Men jag skulle vilja säga att du har slagit huvudet lite på en spik här. För det är nämligen så att det är extremt mycket administration kopplat till äldre. Ordförande Då tackar vi Marina Johansson. Kristina, du får begära replik och inte begära ordet. Då får du en minut, inte två minuter.

Tack! Det är bra att du börjar med det med att ingen ska. Ordförande Kristina, du får begära replik, inte begära ordet.

Jaha, förlåt. Ordförande Du får vara en minut, inte två minuter. Då får du en minut.

Det är jättebra att du börjar med detta att ingen ska känna sig övergiven. Det är det som sker. Det är alltid farligt om man tar exempel från sitt eget sammanhang. Men ja, det finns konkreta exempel. Även om den här rutinen finns så handlar min fråga också om just hur man säkerställer att det kommuniceras tydligt till brukarna. För där vill jag hävda att det inte har gjorts det. Att även om brukare anmäler att nu har de inte kommit igen eller de har kommit x antal timmar för sent. Så blir det ingen återkoppling kring att det här har vi fört vidare utan det är mer att man noterar det. Sedan tänker jag också som så att i många upphandlingar skriver man in vite eller konsekvenser ifall inte utföraren gör det de ska. Jag noterar att det inte finns. Och det tycker jag är väldigt allvarligt för de äldre är en sårbar grupp. Vi har valt bolag till dem genom att vi har en upphandling. De kan inte välja något annat. Ordförande Tack Kristina, då lämnar jag ordet till Marina för en replik.

Tack Kristina och det är jättetråkigt att höra att det här sker. Jag tycker det låter konstigt det här med vitesfrågan. Det borde vara en självklarhet i så fall tänker jag, om det nu är så att det inte finns. Inköp och upphandling har uppföljningsansvaret gentemot avtalet. Jag har svårt att tänka mig att det inte finns med sådant. Men det är något som jag ska ta med mig och kolla upp. Det som jag ville komma till är att hela hemtjänsten är väldigt uppstyckad. Vi har underleverantörer ganska mycket. Det finns också nu ett uppdrag i årets budget att se över just detta med serviceinsatser. Huruvida vi skulle kunna också Har det i egen regi. Ordförande Då tackar vi Kristina Bergman Alme och Marina Johansson och går över till fråga nummer två som är ställd av Elisabet Lann (KD) till kommunalrådet Daniel Bernmar (V).

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare! Ordförande Elisabet, du får gärna begära ordet. Det blir bra om du begär det.

Jag trodde det var faran, men fråga precis som motion. Fungerar det nu? I debatten och rapporteringen om planerna för arenaområdet i staden florerar en rad olika estimerade kostnader för såväl det planerade projektet som för alternativet att renovera Valhalla. Daniel Bernmar som enligt P4 radio är talesperson för de personer som ingått överenskommelsen har både här inför kommunfullmäktige, och i intervju i Göteborgs- Posten redogjort för att en renovering av Valhallabadet skulle kosta 1,5 miljard kronor och förlänga badets livslängd med 25 år. Jag har försökt hitta var de här uppgifterna är hämtade, både i de offentliga utredningar som är gjorda och jag har också förhört mig hos de berörda förvaltningarna men jag kan inte hitta de här uppgifterna någonstans. Och inte ens om man då indexuppräknar tidigare angivna summor och förvandlar till dagens penningvärde. så når man de här summorna. Utan den utredning som genomfördes 2021 talar om en kostnad på 300 miljoner kronor. Och att provborrningar av betongen 2014 visar på en standard som klarar minst 50 år till. Det skulle då innebära om man gör den här räkneövningen att man landar på bara ungefär en halv miljard. 500 miljoner kronor. Inte en och en halv miljard. Och en förväntad livslängd på minst då 40 år. Så därför vill jag fråga Daniel Bernmar om han har tillgång till andra utredningar än den som Higab gjorde för fyra år sedan, eller om Daniel Bernmar har gjort egna uträkningar på sin kammare? Ordförande Tack Elisabet, då lämnar jag ordet till Daniel. Varsågod!

Tack så mycket och tack Elisabeth för dina frågor. På den första frågan svarar jag nej och på den andra frågan svarar jag ja. Uppgifterna som fanns i en intervju jag gjorde i Göteborgs-Posten är mina egna hypotetiska beräkningar på ett hypotetiskt problem. Jag blir glad att jag får frågan och får möjlighet att diskutera det här lite närmare och möjlighet att korrigera mig själv. Jag sa 25 år i Göteborgs-Posten, det är fel. Det var 30 år. Motsvarande en avskrivningsperiod. Om jag kort ska. Beskriva anledningen till att vi gör sådana här hypotetiska exempel. Det är ju att jag flera gånger och i andra sammanhang har fått den här frågan där ungefär 500 miljoner kronor, som det då är i dagens penningvärde, som du mycket riktigt påpekade, ställs mot 2,7 miljarder. Men det är ju att jämföra äpplen och päron. Eller ja, kanske mer korrekt att jämföra äpplen och vindruvor. Den utredning som finns rörande kostnader för Valhallabadets renovering handlar i första hand om 50-talsdelens bassänger, vattenteknik och konstruktion. För att den ska vara hållbar i ytterligare en avskrivningsperiod som då är 30 år, inte 25 år som jag sa. Men att ställa kostnaden för det i relation till ett nytt och många gånger större och mer effektivt bad är inte rimligt. Om vi nu då leker den här hypotetiska leken att vi ska ställa saker mot varandra. Så betyder att hela Valhallabadet ska hålla en hel avskräckningsperiod, alltså 30 år. Att det är betydande saker som saknas i jämförelsen. Till exempel el, värme, ventilation, delar av den bärande konstruktionen, varmvattenbassängen, nya ytskikt. Stora delar av 80-talskonstruktionen. Dessutom Valhalla sporthallar som är i stort behov av renovering. Då pratar vi bara om att bibehålla nuvarande funktion. Om man då slår ihop alla de sakerna. På ett ungefär, givet att vi gör sådana här investeringar ganska ofta. Då hamnar man på mellan 1 och 1,5 miljard. Tack! Ordförande Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD) för en replik. Varsågod!

Tack så mycket för svar som är något mer klargörande men fortfarande väldigt mycket dolt i dunkel får man säga. Det är svårt att få insyn i de här beräkningarna när de bygger på dina egna hypoteser. Jag tycker att det är demokratiskt allvarligt. Det råkar också vara en fråga som du ansvarar för. Så att medborgarna, göteborgarna inte har insyn i vad det är för beräkningar som ligger till grund för den här församlingens beslut. För om man då ska jämföra återigen, vilket är svårt, så kan vi titta på nya bad som har stora problem. Ett av de baden i staden som har störst problem det är Angereds badet som är ett av våra nyaste bad. I Stockholm så har man pratat nu flera år om att renovera Eriksdalsbadet för en miljard. Det invigdes 99. Det betyder. betydligt yngre än Valhallabadet. Här i Göteborg planerar vi också att faktiskt renovera Lundbybadet som är över 50 år. Som invigdes 73 till en kostnad av 800 miljoner. Så i vissa lägen bedömer vi att det är värt att renovera och i andra inte. Därför är det viktigt att uträkningarna är transparenta. Ordförande Tack så mycket! Då tackar vi Elisabet Lann och Daniel Bernmar och går över till fråga nummer 4. Som är ställd av Anneli Rhedin (M), Kommunalrådet, Marie Brynolfsson (V). Varsågod Anneli!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare! I takt med att Göteborgs Stad står inför ett växande kompetensförsörjningsbehov och pensionsavgångar ökar riskerar vi att förlora ovärderlig erfarenhet och kunskap inom verksamheter som till exempel äldreomsorgen, förskola, skola. Seniora medarbetare spelar en viktig roll i att säkerställa kontinuitet och handledning av nya kollegor samtidigt som de bidrar med stabilitet och trygghet i arbetsgrupperna. Hur kan vi ta tillvara på de årsrikas eller de äldres kompetens? Vi vet alla att vi behöver vara fler som arbetar, och vi vet att vi behöver arbeta längre. Min fråga till kommunalrådet och ordföranden i personalutskottet, Marie Brynolfsson, Anser du att staden har tillräckliga rutiner för att säkerställa att alla medarbetare som fyller 65 år får en dialog om att fortsätta arbeta ytterligare ett till två år med särskilt fokus på flexibla arbetsformer, mentorskap och handledning?

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare och tack Annelie för frågan. Det är väldigt roligt att någon ställer en fråga om ett riktigt politiskt problem, som ju kompetensförsörjningen faktiskt är. Anneli Rhedin, Moderaterna, har ställt mig en fråga om jag anser att staden har tillräckliga rutiner för att säkerställa att alla medarbetare som fyller 65 får en dialog om att arbeta ytterligare ett till två år. Här vill jag ändå säga att problemet här är ju att man inte orkar jobba tills man är 65. Inte om vi eventuellt har rutiner för att erbjuda en dialog om att jobba längre. Det vi borde prata om, det är ju hur vi förbättrar arbetsvillkoren i välfärden så att fler orkar jobba hela vägen till pension. Det är det vi borde prata om. Att det är de kvinnodominerade jobben, bland undersköterskor och barnskötare, som pensionsåldern är som lägst är en slump. Att det också är där sjuktalen är som högst? Nej, det är det ju inte. Så det är det vi borde prata om, hur vi förbättrar arbetsvillkoren så fler orkar längre. Här gör vi rödgröna en hel del insatser, ofta motarbetade och kritiserade av just ditt parti, Anneli. För när vi genomför olika arbetstidsförkortningar så kallas det ju för vänsterexperiment av Moderaterna. Det största problemet är dock resursbristen och decennier av nedskärningar i välfärden som skapat en helt ohållbar situation. Stressen gör att kroppar går sönder och underbemanning leder till att man känner sig konstant otillräcklig och den enda vägen är rätt in i väggen. Så mitt svar på din fråga blir att vi behöver lösa de här bitarna först. Vad är då Moderaternas svar på hur vi förbättrar arbetsvillkoren, tänker jag? Tack! Ordförande Tack! Vill du ha en replik, Anneli? Nej, men du kan få en replik. Där kommer den. Varsågod!

Tack, Marie! Men som jag säger också i frågan, särskilt fokus på flexibla arbetsformer, mentorskap, handledning vilket innebär att man kan. Man behöver inte jobba 100 %, man kan gå ner i tjänst men fortfarande vara kvar i arbetslivet. Vi känner att det är det kompetensgapet vi pratar om, som vi har brist på sen, när vi har de stora pensionsavgångarna. Forskningen säger också att gruppen av de äldre är friskare, att de känner sig friskare. Jag ser det också som ett friskvårdsintyg, att du får frågan när du ska gå i pension. Kan du tänka dig att vara kvar i ett till två år för att vara en mentor? Att ha ett ledarskap, att man tar tillvara på kompetensen och erfarenheten de äldre har. Det känner jag att det gör vi inte nu. Tack! Ordförande Tack Anneli! Varsågod till Marie!

Tack så mycket. Nu nämnde du flexibla arbetsformer och arbetstidsförkortning är väl en alldeles ypperlig flexibel arbetsform. Sen tog du upp att jobba deltid och det tycker jag är ganska dåligt eftersom det framför allt är kvinnor som jobbar deltid för att orka hela vägen fram till pension, vilket gör att man också får en mycket lägre inkomst sen när man väl går i pension. Det är just därför arbetstidsförkortning med bibehållen lön är så väldigt mycket bättre. Jag tänker framför allt att det är ju, om vi vill lösa kompetensförsörjningen och att vi vill att fler ska orka jobba längre, så är det ju ett stopp på nedskärningspolitik som behövs för att förbättra arbetsvillkoren. Men jag är väldigt glad över att Moderaterna nu öppnar upp för arbetstidsförkortning, för att fler ska orka jobba hela vägen till pension. Ordförande Tack! Marie, Anneli du får din andra sista replik. Varsågod!

Tack så mycket! Arbetstidsförkortning. Alltså flexibla arbetsformer kan ju vara att man har flexibla scheman, att man är med och gör scheman så man också kan se var man kan göra bäst nytta. Men framför allt vill jag poängtera att vi pratar om ett mentorskap och en handledning. Tack! Ordförande Då lämnar jag ordet till Marie. Varsågod!

Tack så mycket! Jag håller verkligen med dig att vi har absolut inte råd att förlora en enda av våra erfarna medarbetare. I vår budget har vi en hel del uppdrag som handlar just om mentorskap och vi är på gång i socialtjänsten. Vi trycker på detta på flera olika sätt. Det är också en del i kompetensförsörjningsplanen som vi rödgröna tog initiativ till. Som också handlar om att följa upp pågående initiativ med mentorprogram. Så vi gör jättemycket saker. just för att kunna behålla äldre erfarna medarbetare. Men det största problemet här är ju till sist att vi har många yrkesgrupper i den här staden där man inte orkar jobba längre tills man är 63. Det är ju ett mycket större problem än om vi har en dialog med någon som fyller 65. Så jag tycker att vi behöver fokusera på att lösa bättre arbetsvillkor så fler orkar jobba. Tack. Ordförande Då tackar vi Anneli Rhedin (M) kommunalråd och Marie Brynolfsson (V) kommunalråd och går över till fråga nummer 5 som är ställd av Jessica Blixt (D) till kommunalrådet Blerta Hoti (S). Varsågod Jessica!

Ja i förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande och förslag till yttrande över motion om åtgärder för att förhindra sexuella övergrepp mot barn och unga så står bland annat följande. Effektiva åtgärder för att minska övergrepp bör fokusera på att förändra attityder och beteende. Ombyggnationer och stärkta rutiner i sig gör inte mycket för att minska övergrepp om inte åtgärder för att förändra de bakomliggande attityderna kring makt, kön och samtycke implementeras. Åtgärder behöver fokusera både på att skydda barn och unga, På att förändra den maktbalans som ofta finns mellan gärningspersoner och offret. Åtgärder som säkerställer att alla individer, särskilt barn och unga, känner sig bemyndigade och har kontroll över sina egna val är viktiga. Här är medvetandegörande och utbildning avgörande. Detta framställer sexuella övergrepp mot barn som en fråga. om maktbalanser, attityder och samtycke. Istället för att erkänna dem som allvarliga brott begångna av förövare som utnyttjar barn. Samtidigt avstyrks förslag om konkreta säkerhetsåtgärder såsom fysiska anpassningar av lokaler och stärkta rutiner som skulle kunna minska risken för övergrepp. Blerta Hoti. Förskolenämndens ordförande och ansvarigt kommunalråd för förskolan i Göteborg. Står du bakom skrivningarna i förskoleförvaltningens förslag på yttrande gällande att förhindra sexuella övergrepp mot barn i förskolan? Ordförande Tack Jessica. Då lämnar jag ordet till Blerta Hoti (S). Varsågod.

Tack ordförande. Tack Jessica för att du belyser. Det här extremt viktiga och allvarsamma frågan när det gäller sexuella övergrepp. I synnerhet när det gäller barn och barn i förskolan. Alla vi vet ju att det förekommer. Alltifrån sexuella trakasserier men även så pass allvarliga attacker och övergrepp mot barn i förskolan, i skolan, inom idrott och föreningslivet och så vidare. Förskolan och välfärden ska vara en trygg plats för våra barn. Det ska vara en plats där trygghet, utveckling och lärande står i fokus. Därför är det av stor vikt att det finns trygga förutsättningar, både för personalen och barnen, som innebär att förskolan blir en trygg plats för dem att vara på. Att förebygga förekomsten av sexuella övergrepp på barn i förskolan är en fråga som kräver gemensamt tag och bred politisk samverkan. Det är ingen fråga som jag tycker ska politiseras. Det är ingen höger- vänster-fråga och det är ingen fråga för politisk prestige. Det var också mot bakgrund av detta som tack vare dig Jessica på ett initiativ från dig och Demokraterna som vi i höstas lade fram ett gemensamt yrkande i förskolenämnden för att se till att vi har tillräckligt med bra rutiner på området. Men på frågan om huruvida jag ställer mig bakom specifika enstaka ord i ett tjänsteutlåtande skrivet av tjänstemännen så kan man ju undra om alla politiker i den här kammaren ställer sig bakom. varenda ord i varenda tjänsteutlåtande som vi fattar beslut om. Jag tror att svaret på den frågan blir entydigt nej. Eller vad tror du? Ordförande Tack Blerta. Jessica, vill du ha en replik? Där kom den. Varsågod.

Tack Blerta. Men jag undrar då, anser du som förskolenämndens ordförande att sexuella övergrepp mot barn i förskolan bäst förhindras genom att förändra attityder kring makt, kön och samtycke snarare än genom skärpta säkerhetsrutiner. Hur tänker du Blerta att barn i förskoleåldern ska kunna ha kontroll över en vuxen som utsätter dem för övergrepp? Ordförande Varsågod!

Om det är så att man vill problematisera forskningen kopplat till sexuella övergrepp så säger forskningen också att det är en väldigt komplex fråga. Det kan röra sig om pedofili, men det är också välbelagt i forskningen att alla pedofiler begår inte sexuella övergrepp. Sexuella övergrepp mot barn kan bestå av olika andra faktorer. Det är en oerhört komplex men desto mer allvarlig fråga som vi behöver vidta extrema åtgärder mot. Men när det gäller själva orsakssambandet, vi har ju pratat om det här du och jag, jag tror att vi har samma ingång. Vi måste se till att göra vårt yttersta för att personer med skev vrickad sexuell läggning och pedofili och andra vuxna som inte ska vara i förskolan inte. Då handlar det om att också i tidigt skede se till att rapportera och göra orosanmälningar. Tack! Ordförande Tack så mycket Blerta! Då tackar vi Jessica Blixt och Blerta. Vill du ha en andra och sista replik? Varsågod!

Blerta, jag tänker att jag faktiskt inte får något svar på frågan så jag ställer den igen. Anser du. Som ordförande i förskolenämnden att sexuella övergrepp mot barn i förskolan bäst förhindras genom att förändra attityder kring makt, kön och samtycke snarare än genom skärpta säkerhetsrutiner. Hur tänker du att barn i förskolan ska kunna ha kontroll över en vuxen som utsätter dem? för övergrepp. För det är precis det här som står i förvaltningens yttrande. Ordförande Tack Jessica. Då får du andra sista replik. Varsågod Blerta.

Nej men jag tycker att det är bara bisarrt att förvänta sig att tvååringar ska ha kontroll över. över huruvida vuxna ska skapa en trygg miljö för dem. Barn är väldigt oskyldiga och man kan inte utgå från att man ska eftersträva en sund maktbalans mellan å ena sidan barnen och å andra sidan vuxna eller personal. betona vikten av att vi i praktiken gör vad som krävs för att se till att barn inte far illa. Den bästa metoden är att utbilda och synliggöra när det råder misstanke om övergrepp. Det kan vara från föräldern, men det kan också vara från personalen. För att kunna göra det krävs det att man gör orosanmälningar i ett tidigt skede. Vi behöver rusta upp vår personal. Då handlar det om att rätt resurser ska gå till att höja kompetensförsörjningen, inte till att utreda. Tack! Ordförande Då tackar vi Jessica Blixt och Blerta Hoti. Jag går över till fråga nummer sju som är ställd av Elisabet Lann (KD) till kommunalrådet Marina Johansson (S).

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. Många inom äldreomsorgen har annat modersmål än svenska. Det är en stor tillgång i många fall. Men för att säkra trygg vård är tydlig kommunikation på svenska avgörande. Bristande kunskaper i svenska kan leda till allvarliga missförstånd. Äldreomsorgen har länge haft svårigheter med kompetensförsörjning och tvingats anställa personal med bristande vård och språkkunskaper. Insatser som vård och språklyft har därför varit viktiga, men ett ensidigt fokus på språkutveckling inom äldreomsorgen riskerar att för stort ansvar förskjuts från skolväsendet till äldreomsorgen. Äldreomsorgen kan bidra till språkinlärning, men grundläggande språkkrav bör uppfyllas innan anställning för att inte belasta verksamheten och för att kunna garantera en god omsorg. Den statliga utredningen ”Ett språkkrav för språkutveckling” föreslår lagstiftning som innebär att äldreomsorgen får ett större ansvar att se till att anställda inom verksamheterna har tillräckliga kunskaper i svenska språket, men ställer alltså inga krav på att den anställde ska uppfylla något som helst språkkrav redan vid anställningstillfället. De rödgröna partierna i Äldre samt Vård och omsorgsnämnden röstade ner vårt yrkande om att i remissvaret på den här utredningen rekommendera att. att det också ska finnas ett språkkrav vid anställning. Anser du Marina Johansson att det alltså inte ska finnas något språkkrav vid anställning för omsorgsnära personal? Ordförande Tack Elisabet och då lämnar jag ordet till Marina Johansson (S). Varsågod Marina!

Tack så mycket fullmäktige och åhörare. Tack Elisabeth för frågan. Vi fick ju en redogörelse ganska nyligen i äldrenämnden om hur arbetet har fallit ut med att pröva språkkunskaperna inför rekrytering. Och det arbetet har ju fallit väldigt väl ut. Det är många som tittar på hur staden jobbar med de här frågorna. Vi börjar med biträden och kommer gå vidare. Att göra de här språkbedömningarna för de andra yrkesgrupperna i äldreomsorgen också. Mitt svar på frågan är att jag tycker det är viktigt att det finns ett krav. Det behöver finnas någon form av nivå för att komma in i äldreomsorgen. Där håller jag helt med dig. Det är också så att. Nu då när vi svarar på den här remissen som var frågan om varför vi inte tog något initiativ eller röstade på ert yrkande så att säga. Det handlar ju om att vi tycker och jag tycker att det svaret som förvaltningen tagit fram som väldigt mycket pekar på faktiskt brister i utredningen. Exempelvis brister som handlar allt ifrån vilka myndigheter som ska ansvara för det här och följa upp det här. stödmaterial som behöver tas fram, vilket är något som vi redan gjort i Göteborg. Vi har tagit fram ett eget stödmaterial för det här arbetet utifrån Socialstyrelsens bedömningsmaterial. Förvaltningen pekar också på precis det du säger och där är vi ju väldigt överens skulle jag säga. Att utredningen pekar väldigt mycket på just som du säger äldreomsorgens ansvar för att kompetensutveckla i språk. Här skulle jag säga att frågan är ju väldigt stor. Det är inte bara en fråga för Göteborg eller för vad vi svarar eller inte svarar på den här remissen. Det handlar också om vilken politik som drivs på nationell nivå. Det handlar om vuxenutbildning och arbetsmarknadspolitik. Ordförande Tack Marina. Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD) för en replik. Varsågod.

Tack så mycket. Det fanns många viktiga påpekanden i förvaltningens remissvar. Men det hade ju inte försvunnit för att vi också hade skickat med en rekommendation att det också ska finnas ett krav, ett slags minimikrav på språkkunskaper i samband med anställning. Det är ju så att vi har en språklag idag. Vi har en socialtjänstlag med socialtjänstens föreskrifter som tydligt kräver egentligen att man ska kunna tillräcklig svenska. Man ska prata begreppet till exempel inom offentlig förvaltning och verksamhet enligt språklagen. När den här utredningen nu då föreslår uttryckligen att det inte ska finnas språkkrav vid anställning, så riskerar det faktiskt att ta oss ett steg bakåt och att nu ansvaret läggs på arbetsgivaren att säkra att man lär sig språket i arbetet. Så min fråga är fortfarande, varför kunde ni inte rösta för att också den rekommendationen skulle följa med? Förvaltningens invändningar och viktiga synpunkter skulle ju komma med ändå. Tack! Ordförande Tack Elisabet! Varsågod Marina!

Tack så mycket! Återigen, den här frågan handlar om olika steg. Den nationella politiken behöver ju ta ett större ansvar för både arbetsmarknadspolitiken, Arbetsförmedlingens. Möjligheter och förutsättningar att kompetensutveckla och inte minst kommunernas vuxenutbildning. Här ser vi tvärtom att de resurserna minskas. Det är där jag tycker att politiken borde sätta in mycket hårda krav emot. Äldreomsorgen ska inte ta utbildningsansvar för grundutbildning. Fler behöver komma igenom SFI och klara det för att sedan kunna bli undersköterska. Jag och vi rödgröna tyckte och tycker fortfarande att förvaltningens remissvar belyser precis även detta. Det var väldigt starka synpunkter kring just otydligheter, oklarheter i det här med att verka för vad innebär det exempelvis och att det inte får ske den här förskjutningen. Så jag tycker att det är ett fullgott svar. Ordförande Tack Marina! Elisabet, du ville ha andra? Om du trycker på begär replik. Där. Varsågod, då får du andra och sista.

Tack så mycket. Den här utredningen handlade just om språkkrav. Det finns massor att göra för att klara integrationen och språkinsatser där det brister i våra verksamheter. Men just den här utredningen handlade om språkkrav. inom äldreomsorgen och den rekommenderar nu inte språkkrav vid anställning. Så min fråga kvarstår. Varför tycker du inte att det ska finnas ett språkkrav vid anställning? Eller tycker du bara att det ska gälla i Göteborg men inte någon annanstans? Ordförande Tack! Då får du andra och sista replik, Marina.

Ja, men tack! Nej men återigen. Det finns ju i utredningen så är det tydligt att äldreomsorgen ska sträva efter att anställa personer som ligger i den europeiska språkskalan B2. Och det är ju så precis som vi jobbar i Göteborg. Det finns ju en tydlig strävan i utredningen men vi tycker, förvaltningen, tyckte att det är för oklart. Det behövs tydligheter kring Hur ska man mäta och följa upp så att man har ställt fullgoda krav? Jag tycker att förvaltningens svar är fullgott och pekar på bristerna i remissen eller i SOU. Exempelvis en annan viktig förutsättning förutom att utbildningssystemet måste växla upp. Vilket tydligt står i förvaltningens förslag till svar. så hade det också med att äldreomsorgen måste få bättre förutsättningar personalmässigt, öka upp bemanningen så att man också har tid att jobba med kompetensutveckling. Ordförande Då tackar vi Elisabet Lann (KD) och Marina Johansson (S) för den frågan och därmed så är vi färdiga med dagens frågeställningar. ordförande om att Göteborgs Stad minskar inköp av svenskt kött Och går över till ärende nummer tre. Det är interpellation av Emmyly Bönfors (C). Se till kommunstyrelsens ordförande om att Göteborgs Stad minskar inköp av svenskt kött. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) har överlämnat besvarandet till kommunalrådet Karin Pleijel (MP). Och jag börjar med att lämna ordet till Karin Pleijel (MP). Därefter kommer Emmyly Bönfors (C). Varsågod Karin!

Tack så mycket herr ordförande och fullmäktige och tack till Emelie Bönfors för dina frågor och intresset för stadens inköp av livsmedel. Staden köper in cirka 13 000 ton livsmedel per år i stadens förskolor, skolor, äldreboende och andra boenden serveras runt 20 miljoner måltider. Maten har därför stor påverkan på klimat, biologisk mångfald i odlingslandskapet, övergödning och djurskydd. För att minska matens klimatpåverkan och för att våra inköp ska bidra till och främja biologisk mångfald så har vi satt upp mål i Göteborgs Stads Miljö och Klimatprogram. Bland annat att andelen ekologiska livsmedel ska ökas och vara 80% 2030. En bred majoritet, där Centerpartiet ingår, har beslutat om stadens miljö och klimatprogram. Ekologiska livsmedel bidrar till att öka den biologiska mångfalden, bland annat genom varierade växtföljder, att bekämpningsmedel inte används, vilket både skonar miljön och de som arbetar med odling. Ekologiskt och även naturbetat kött innebär att djurens naturliga beteende främjas, bland annat genom att djuren får vara ute mer och beta. Genom att inte använda konstgödsel bidrar ekologisk odling också till minskad import och mindre klimatpåverkan. Även risken för övergödning minskar eftersom överskottet av växtnäring generellt är lägre vid ekologisk odling. Valet av ekologiska livsmedel ger också en stabil efterfrågan från ekobönder så att fler vågar ställa om. Utifrån detta har vi i det rödgröna styret i våra budgetar gett flera nämnder och bolag i uppdrag att öka den andelen ekologisk mat för att nå målen. 2026 ska andelen vara minst 60 %. bland annat genom att mängden tillgängliga ekologiska produkter ökas inom ramavtal. Nämnden för inköp och upphandling har också fått i uppdrag att säkerställa att de köttprodukter som Göteborgs stad köper in är ekologiska eller naturbetade och att de uppfyller minst svenska djurskyddskrav. Vi kompromissar inte med djurskyddet, varken under djurets livstid eller i samband med slakt. Ordförande Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C). Varsågod.

Tack så mycket. Först vill jag börja med att tacka för svaret från Karin Pleijel. Som ni många känner till så köpte Göteborgs Stad in nyzeeländsk hjort till renskavsgrytan på samernas nationaldag. Utifrån Karin Pleijels svar föreställer jag mig att du kanske tänker att hjort är hjort. Problemet är om hjorten och det andra köttet vi köper in kommer från andra sidan jordklotet. så var det inte så bra gjort. Att servera hjort på just samernas nationaldag skaver, rent ut sagt. Det staden borde ha gjort var att köpa in svensk ren till renskaven men det har man alltså inte gjort. Det är lätt att se det komiska i det här, men faktum är att det hela närmast kan liknas vid ett hån mot Sveriges ursprungsbefolkning, även om det såklart inte fanns några onda intentioner. Inköpet blottlägger en dysfunktionell upphandlings och inköpspolitik som Karin Pleijel är högst ansvarig över. Därför undrar jag om du förstår allvaret över att inköpen av just svenskt kött faller kraftigt i Göteborgs skolor och äldreboenden. Det i en tid när vi har fått en ny säkerhetspolitisk världsordning. Det förvånar mig faktiskt att det svenska på våra kommunala matbord minskar nu när vi äntligen har börjat få en politisk konsensus. kring att vår matförsörjning faktiskt är en viktig del av vår beredskapsförmåga. Min fråga till dig Karin är, tycker ni att ni har gjort tillräckligt för att vi ska köpa in svenskt kött till våra skolor och äldreboenden? Ordförande Tack Emmyly, då lämnar jag ordet till Karin för en replik. Varsågod.

Ja, tack. Vi kan naturligtvis alltid göra mer, men det är också väldigt tidigt att dra slutsatser på halvårsstatistiken som du baserar på. Inköps och upphandlingsnämnden bekräftar inte riktigt den bilden som du ger att det skulle vara på grund av mer ekologiskt kött som det blir mindre svenskt, utan både svenskt och ekologiskt kött är det. dyrare än annat och i ekonomiskt svåra tider så blir det kanske så att båda väljs bort. Det finns fördelar med svenskt kött. Öka förutsättningarna för biologisk mångfald i synnerhet om det då är ekologiskt eller naturbetet. Minska transporterna. Att öka självförsörjningen av mat i Sverige är viktigt och där spelar till exempel köttdjur, baljväxter, musslor, skonsamt fiske och flera andra näringstäta livsmedel roll. Det är också viktigt att förstå hur vi kan maximera jordbruksmarkens förmåga att mätta människor. Om en stor andel spannmål går till att mätta köttdjur, de som inte betar ute, förloras en stor del av möjligheten till matförsörjning som jordbruksmarken innebär. Ordförande Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C) för en kontrareplik. Varsågod!

Jag har absolut ingenting emot ekologiskt, jag tycker det är jättebra och jag står bakom de målen vi har i miljö och klimatprogrammet. Men det som har blivit tydligt här är att det finns en stark målkonflikt mellan att köpa in kött med höga ekokrav och sen förvänta sig att vi ska köpa in svenskt. Därför förtydligade vi det under förra mandatperioden att när det är den här typen av val så är det svenskt som vi ska prioritera. Det är inte bara bra utifrån djurskyddslagstiftning till exempel utan det är också bra ur ett beredskapsperspektiv. Men också för att vi ska minska våra klimatutsläpp och att vi ska ha en biologisk mångfald här i Sverige. Därför tänker jag att ni borde försöka komma tillbaka till det som vi införde under förra mandatperioden, inköp och upphandling. Och sluta köpa in eko till varje pris utan istället välja svenskt där det är möjligt. Ordförande Tack Emmyly! Karin, du får din andra och sista replik. Varsågod!

Ja tack och den målkonflikten som du målar ut den bekräftas inte av inköps och upphandlingsförvaltningen. Men det är klart att det är viktigt att förstå hur det kan hänga ihop. Det är. Som sagt, vi behöver följa den här utvecklingen, hur det ser ut under året. Det är så att andelen Ekologiskt kött och charkprodukter som har svenskt ursprung har ökat från 26 procentenheter till 38 procentenheter. Så det är mycket statistik här och det är viktigt att förstå att det du är ute efter om vi ska öka den biologiska mångfalden, om vi ska minska användningen av konstgödsel som kommer från länder som jag inte tycker vi ska ha med att göra, och det är import utöver det. är det ju det ekologiska som är modellen och jag är verkligen glad att vi har ambitiösa mål på det området. Så den här målkonflikten mellan ekologiskt och svenskt som du målar upp, den bekräftas helt enkelt inte. Ordförande Tack. Karin, då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C) med sin andra sista kontrareplik. Varsågod Emmyly!

Tack men då menar Karin Pleijel att det som hennes egen förvaltning som hon är ansvarig för då inte stämmer för vi har också varit i kontakt med den. Och de säger just att konflikten mellan svenskt och ekologiskt är exempel på mål som konkurrerar med varandra för inköpsverksamheten. Och om man vill åstadkomma förändring här så är ju det absolut säkraste sättet att. Köpa in svenskt och flera kommuner i andra delar av landet lyckas med detta inom den lagstiftning vi har att köpa både från EU och med lagen om offentlig upphandling köpa 100 % svenskt kött. Så det borde vi också kunna lyckas med i den här kommunen. Men det är samma logik som när man själv går till affären och vill man garantera att man bidrar till en höjd beredskap, öppna landskap och. ett högt djurskydd så väljer man ju helt enkelt svenskt och det borde vi också göra i den här staden. Ordförande Tack och Karin du får inte en replik till, du har redan haft två. Så då går vi över till talarlistan och då har jag bara Emma Altenhammar (SD) just nu. Sist i talarlistan. Varsågod Emma.

Ja men tack för ordet och tack Emelie för de här göteborgsskämten. Men jag vill ändå tycka att det mest komiska i det här är faktiskt hur Centerpartiet kan ha så höga brösttoner i just den här debatten när det kommer till svenskt kött och svenskt lantbruk när man faktiskt har tappat förtroendet från just bönderna och i den här frågan. Och jag kan faktiskt förstå varför för man har ju själv varit med och röstat för den här målkonflikten som har kommit mellan svensk och ekologisk med att godta det miljö och klimatprogram som råder. Men jag vill också prata lite vidare. om det här med just ekologisk märkning för de senaste veckorna så har det florerat runt ett brev från en gårdsmejerist uppe i Sverige på nätet där de säger citat. Jag kan sälja min ost i hela världen men inte till lokala butiker i Sverige utan att först få betala för ett marknadstillträde. Är det verkligen lagligt? slutcitat. Detta är eftersom hon saknar en privat certifiering som IP Livsmedel eller Ekologiskt. Det är just certifieringar som kostar tiotusentals kronor om året och som inte gör maten säkrare utan bara dyrare. Det här är verkligheten som väldigt många småskaliga producenter lever under i Sverige. Det blir så bakvänt för när man pratar så varmt om ekologiskt så är det faktiskt och har blivit en klassbiljett för att ingå i kommunens upphandling. För det finns så många andra sätt att kunna vara hållbar och det är regenerativa jordbruk eller små kretsloppsgårdar sållas ju automatiskt bort med just det här målet. Och jag är av den starka uppfattningen om att offentlig upphandling ska inte bidra till den här märkeshysterin. För i grund och botten så är det här mer av en affärsverktyg eller en PR-grej mer än vad det faktiskt är en gräsrotsrörelse. Så tänk jättegärna på det. Tack! Ordförande Tack Emma! Då har vi en talarlista. Vi börjar med Karin Pleijel (MP), därefter Eva Ternegren (MP). Varsågod Karin!

Tack så mycket! Mitt mål där är det här globala målet nummer två, Ingen hunger, står kvar. Jag ska ta bort det sedan. Men att kalla ekologiskt för en PR-grej. Jag vet inte hur mycket du har läst Emma om detta. Nu blev det en replik nästan på det du sa. Det handlar om biologisk mångfald, det handlar om djurskydd, det handlar om naturligt beteende hos djuren. Det handlar om klimatpåverkan. Det handlar om gifter som påverkar både miljö och människa. Jag tycker du får läsa på lite bättre där. Sen är det så att vi kan inte ställa krav på svenskt, att man ska köpa svenskt utan det här handlar inte om vad jag gör med mina egna pengar i plånboken utan det handlar om offentlig upphandling. Däremot kan vi och har i många många år ställt krav på svenska djurskyddskrav. Så att de också gäller oavsett om det här djuret har växt upp i Frankrike eller i Sverige eller någon annanstans. Så att det kan vi göra och det har vi gjort och det är väldigt viktigt för att de kraven är De är bra för djuren helt enkelt. Sen är det viktigt också att förstå det här med köttproduktion och att en väldigt stor del av världens markareal går åt till att producera djurmat istället för att producera människomat. Så om vi tänker oss. En framtid där vi kommer få mindre jordbruksmark som går att använda på grund av klimatförändringarna så är det så viktigt att vi tänker hur vi använder den. Naturbetat kött eller ekologiskt kött, alltså djur som har gått ute, det är väldigt bra för den biologiska mångfalden och det tär inte på det sättet på den jordbruksmarken som vi måste värna varenda kvadratmeter av. Ordförande Tack Karin! För detta har Emma Altenhammar (SD) begärt en replik. Varsågod Emma!

Tack Karin men jag tror faktiskt att det är du som behöver läsa på för att precis som jag sa det finns ju jättemånga andra typer av jordbruksformer, antingen lokala som man då hittar eller det som man kallar då regenerativa jordbruk eller små kretsloppsgårdar som kanske inte har råd eller ambitionen att betala för de här dyra märkningarna för att göra det marknadstillträdet. För de har sina egna sätt att jobba hållbart på. Och sen vidare så det du säger med att det skulle vara mer klimatsmart, det beror ju exakt. olika på vad man kollar på. Till exempel så krävs det ju eller är det så att ekologisk odling ger ju faktiskt i lägre avkastning per aktör än konventionell odling. Det skulle ju kräva ännu mer mark och därmed faktiskt motverka biologisk mångfald. Så jag tycker faktiskt att vi borde bredda definitionen och faktiskt göra att kommunen sätter sina egna hållbarhetskriterier som inte är helt kopplade till just marknadscertifieringar. Det finns ett annat sätt att jobba. Ordförande Tack Emma och för att Karin Pleijel (SD) begärt en replik. Varsågod Karin!

Ja men det stämmer ju inte att vi har ett visst märke som man måste ha utan vi ställer krav som motsvarar viss märkning och det kan ju vara på annat sätt eller om man har den certifieringen. Så det är ekologiskt som gäller och som sagt, det är ekologiskt, det stämmer som du säger att produktionen per areal kan bli lägre men å andra sidan behöver man inte ha importerade konstgödning och man bidrar till den biologiska mångfalden. Så det är en ganska komplicerad värld. Men att vi vet att om vi vill ha ett hållbart jordbruk, då är det ekologiskt som gäller. Ordförande Tack Karin! Då går vi tillbaka till talarlistan och då har vi Eva Ternegren (MP) som är sist i talarlistan. Varsågod Eva!

Tack så mycket ordförande! Ledamöter och åhörare. Jag vill bara ha ett kort inslag här om att det kanske inte bara är inköps och upphandlingsnämnden och förvaltningen som styr det här. Antingen man nu förespråkar ekologiskt kött som jag gör och svenskt kött vilket jag också gör. Utan det är ju faktiskt beställarna där ute i köken som man också ska uppmärksamma och kanske fråga efter och intressera sig för när man sitter i våra olika nämnder som köper in mat. För om de inte beställer svenskt ekologiskt etc. då minskar ju andelen. Så det finns en anledning här att lyfta upp att vi som ledamöter i olika nämnder och bolag kan efterfråga det här. Och fråga hur upphandlingen går och hur procenten ser ut i vår enskilda nämnd. Så det ligger som sagt i våra händer delvis att efterfråga uppföljning på detta också där vi finns. Tack! Ordförande Tack Eva! Då har vi Emmyly Bönfors (C) som har begärt ordet. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande och tack till er som har deltagit i den här interpellationsdebatten. Om vi vill lyckas få in fler leverantörer som kommer från närområdet för att stärka vår beredskap så finns det flera sätt vi kan jobba. Till exempel dela upp upphandlingar i mindre upphandlingar. Istället för att upphandla bara kolhydrater till exempel så kan man handla upp bara potatis. För då är det större chans att man får det från närområdet. Bara som ett exempel. Det vet jag att inköp och upphandling har jobbat med också under. Vår ledning under förra mandatperioden kanske också under Miljöpartiets ledning nu den här mandatperioden. En sak som vi också lyckades få till under förra mandatperioden var ju ett tillägg i köttupphandlingen att man också skulle kunna köpa in vilt. Och det vore väl också en bra lösning på inte minst den vildsvinsinvasion som vi ser just nu. Men så som Eva Ternegren också lyfter så är det viktigt att de som köper in både har kompetens och resurser att köpa lokal mat. Därför har vi i Centerpartiet i vår budget bland annat föreslagit ett matlyft. Där man skjuter till pengar till skolorna för att kunna satsa mer på maten. Det är någonting som jag hoppas att fler partier kanske kan ta inspiration av. Så att vi får en bra mat i våra skolor där man också har råd att köpa kvalitet. Tack för ordet! Ordförande Tack Emmyly och med detta har jag kommit till önskemål om två repliker. Vi börjar med Karin Pleijel (MP) först. Därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Karin!

Vi har väl samma intressen där, Emelie, du och jag. När jag var ordförande i Upphandlingsbolaget, 2007–2014 tror jag. Då intresserade jag mig också för vilt, att vi skulle använda det. Problemet är att det är ganska låg tillgång och det är låg efterfrågan. Men jag tycker det är intressant och det blir nästan en P3-övergång till nästa interpellationsdebatt här. Sedan minns jag också att jag reagerade på att man bara upphandlade kyckling medan det finns ganska många. inte minst ekologiska värphöns som också skulle kunna utgöra mat. Så vi breddade den upphandlingsmöjligheten, inte bara till kyckling utan till andra fjäderfä också. Så det är intressant att tänka resursanvändning i detta sammanhang. Tack! Ordförande Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD), som är sist i replikskiftet.

Tack för ordet! Jag tycker det blir lite problematiskt när man sitter här och i princip skyller på skolköken, att det är de som inte har kompetensen att köpa in och att det blir alldeles för svårt. Det är ju ni som gör det så himla krångligt för dem med målkonflikterna. Men som tur är så finns det möjligheter både den här mandatperioden och förhoppningsvis kommande arbete, för jag har inte så mycket hopp för denna. Att faktiskt ändra det. En av dem är den kommande motionen som jag har lagt med att omvärdera just vår måltidspolicy och se till att verka mer mot svenskt kött. Och så tror jag även att det ligger en motion inne om att faktiskt revidera Göteborgs Stads miljö och klimatprogram också. Så där har ni era möjligheter att minska målkonflikterna. Tack! Ordförande Tack Emma! Då är det tomt på talarlistan anser fullmäktige att interpellationen är färdigdebatterad. Ja, klockan är 16.02 och därmed så betyder det att vi bordlägger nästa interpellation eftersom vi ska gå över till beslutsärenden. Kan vi göra så? Då går vi över till ärenden. Ber om ursäkt för ljudet. Jag vet inte hur nära eller hur långt det ska vara. Då är vi på ärende nummer fem och det är valberedningsförslag till. till vid sammanträde förekommande val. Under punkterna 1- 3 har vissa personer avsagt sig uppdraget. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkterna 4–5 lägger valberedningen fram förslag till val med anledning av att en person flyttat. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkt 6 lägger valberedningen fram förslag till val av två ledamöter, varav en ordförande i ett luftvårdsförbund. Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkten 7–24 lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter, suppleanter och lekmannarevisorer i ett antal bolag. Valet gäller under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut. Under punkten 11 handling 205 nr 37 kan valberedningens förslag bifallas. Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Ja. kommunfullmäktige Då går vi över till ärende nummer sex och det är avsägelse av Kristoffer Schill M från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan om avsägelse ska ske till Länsstyrelsen. kommunfullmäktige. Ärende nummer sju. Avsägelse av Sara Carlsson Hägglund (V). Från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan om avsägelse ska ske till Länsstyrelsen. kommunalförbund i stället för Sara Carlsson Hägglund (V) Ärende nummer 8. Val av ledamot i förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund i stället för Sara Carlsson Hägglund. Kan vi få förslag på ledamot? Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Jag skulle vilja bordlägga. Kan detta bordläggas? Ordförande Ja! Då är vi på ärende nummer nio, kompletterande budget februari 2025. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar om de särskilda förslag som framgår av handlingen gällande bland annat det generella statsbidraget, olika uppdrag, lånetak, budgetberedning, kommuncentrala poster med mera och här har vi. Jag vill anmäla ett jäv här och det är Anders Moberg (S) som vill anmäla jäv vid denna punkt. Vi har ju en talarlista. Vi börjar med Axel Darvik (L). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Det här handlar om en kompletteringsbudget så i sammanhanget är det inte de stora pengarna som fördelas i den här ändringen av budgeten. Det förslag som läggs fram av Kommunstyrelsen och de styrande partierna tycker jag ändå innehåller en hel del brister. Det kanske viktigaste som vi gör är att se till att rusta våra barn och unga för att kunna få med sig den kunskap i livet som de behöver för att kunna komma i egen försörjning och förverkliga sig själva. I Göteborg idag såväl som i Sverige har vi en omfattande läskris. Alldeles för få böcker öppnas och läses av våra barn och unga. I internationella jämförelser ligger Göteborgs barn och Sveriges barn långt efter när det gäller läsning. Böcker är otroligt viktigt för läsning och man tränar läsning intensivt. Det var med stolthet vi kunde konstatera att under den förra mandatperioden blev Göteborg utsedd till Sveriges bästa läromedelskommun sett över flera års. Vi toppade listorna över de satsningar som gjordes på läromedel. Varje elev hade en läromedelsbudget på över 2 000 kr. Nu ser vi att det senaste året har den budgeten slaktats. Det handlar nu om några ynka hundralappar i stället för de resurser som tidigare gick till att få riktiga böcker med pärmar med en härlig lukt av nytryckta blad som låg mellan barnens fingrar och som inspirerade till läsning. Därför tycker vi att när det nu finns resurser att göra en satsning att vi också tillför detta just till läsning och till böcker till våra barn och unga så att de får riktiga läromedel. Det är därför vi gör en sådan särskild satsning. Det är till och med så att man har dragit ner så pass mycket på läromedlen att man tappar 20 miljoner i statsbidrag. Det är någonting som man från den rödgröna sidan ofta har kritiserat, att regeringen gör för lite. Men här är pengar som man från styrets sida tackar nej till. Fastän vi vet att det gör skillnad och att det är en så viktig del i lärandet. Ordförande Tack Axel. Innan jag lämnar ordet till Daniel så vill jag meddela om att även Blerta Hoti (S) anmäler jäv i detta och har lämnat rummet. Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. På grund av det rödgröna styrets politik så står de flesta verksamheter väl rustade inför den demografiska. Utmaningen inför regeringens oförmåga att minska arbetslösheten och en allt svagare konjunktur som den kommunala ekonomin står inför. Det innebär bland annat att i den senaste ekonomiska prognosen så minskade skatteintäkterna med 100 miljoner kronor. Det är en allvarlig utveckling som lämnar mycket övrigt att önska. Det är därför viktigt att vara restriktiv i början av året för att ha marginaler mot en eventuell ytterligare försvagning av ekonomin. Ingenting tyder nämligen på att regeringen kommer att lyckas eller ens försöker vända den ekonomiska utvecklingen. Den samlade kostnadsökningen till följd av kommunstyrelsens förslag är 33 miljoner, varav den stora majoriteten är antingen statsbidrag enligt finansieringsprincipen eller redan avsatta kommuncentrala poster. Det vill säga att fokus är på att säkerställa framdriften i den rödgröna budgeten som vi antog i höstas med små och smärre justeringar. Ett försiktigt men ansvarstagande förslag i dåliga ekonomiska tider med en svag regering som inte bryr sig om välfärden. Vi kommer återkomma i kommande kompletteringsbudgetar för att på ett ansvarsfullt sätt följa utvecklingen och säkra verksamheterna. Med det vill jag yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordförande Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M), därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag ska börja med att yrka bifall till yrkandet från M D L KD och avslag på övriga yrkanden. Det vi har gjort här är att vi fortsätter prioritera de frågorna som är viktiga för oss. Det handlar om tryggheten för göteborgarna. Det handlar om våra barn i förskolan och skolan. När det gäller tryggheten så vill vi satsa på fler ordningsvakter, utökade LOV-områden, fler trygghetskameror. Vi tycker det är viktigt att vi fortsätter att värna om göteborgarnas trygghet. I förskolan handlar det om att minska våra barngrupper, säkerställa att man får en trivsam tid i förskolan och där man också lär sig för livet. Vi vill också gå vidare med att titta på 25- timmarsdag, att ge alla barn möjligheter att kunna gå till förskolan i minst 25 timmar. Och sen sist men inte minst som min kollega Axel nämnde, skolan är en stor satsning på läromedel för det är precis som man säger, läsningen är det absolut viktigaste. Och tyvärr så är det så att i vänsterstyrets Göteborg så har vi inte fått ordning på detta och här behöver vi kraftsamla för det här. Så med det yrkar jag bifall till yrkandet från M, D, L och KD. Ordförande Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP), därefter Emmyly Bönfors (C) Varsågod Karin!

Tack så mycket! Då vill jag börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. I den här kompletterande budgeten så var det faktiskt 17 år sedan vi gjorde det som vi nu ska göra igen, nämligen göra barnens val. Vi vet alla att demokratierna nedmonteras idag i den omvärld vi ser. Är det några som behöver känna att man har en framtid i en demokrati och känner hopp inför det så är det våra barn. Jag är väldigt glad över just den satsningen. Vi satsar också 10 miljoner på det innovativa byggandet. Vi vet att byggandet kräver idag, om vi ska hålla nere miljökostnaden för det, så behöver vi använda mycket återbruk. Det kräver att man jobbar på ett lite mer innovativt sätt. Detta har stadsfastighetsnämnden ansökt om så det stimulerar vi. Brännö ska i väntan på en ny fin återvinningsstation få möjlighet att också sortera tidningar, förpackningar och grovsopor. Göteborg &Co. är ett annat exempel. Får möjlighet att utveckla Maritiman så den kan fungera som attraktiv platsutvecklare. på något lämpligt ställe som de väljer. Sen vill jag också nämna 10 miljoner till trygghetsvärdar som bland annat ska användas i kollektivtrafiken. Det är viktigt att folk använder kollektivtrafiken. Då ska man känna sig trygg. Ordförande Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C) därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande! I Centerpartiets yrkande för kompletteringsbudget så kombinerar vi ekonomiskt ansvarstagande med höga klimatambitioner och ett socialt ansvarstagande. Vi ser att styret inte har lyckats komma till bukt med kostnadsutvecklingen. Att symbolpolitiska projekt får allt större utrymme samtidigt som kommunen inte kan prestera en bättre välfärd för göteborgarna. Göteborg befinner sig i ett ansträngt ekonomiskt läge. Den senaste prognosen visar att lägre skatteintäkter är att vänta. Därför anser vi att det inte är läge för stora och vidlyftiga satsningar. Vi har istället valt att fokusera på några få insatser som vi tror kan göra stor skillnad. En sådan satsning är tryggare skolvägar. Stadsmiljönämnden har sedan 2023 haft uppdraget att säkra skolvägarna och införa bilfria zoner vid skolor. För i Göteborg är det bara 4 av 10 barn som aktivt går eller cyklar till skolan. Hittills har bara en av stadens 140 grundskolor fått till en fysisk åtgärd. Det är inte tillräckligt. Det arbetet behöver påskyndas. Därför lägger vi 10 miljoner ur trygghetsreserven för detta. Vi ser också att fler barn och unga behöver få möjlighet att ta del av kultur och själva få vara med och skapa. Därför lägger vi också extra resurser till grundskolenämnden för kulturskolans verksamhet. Samtidigt ser vi också problemet med barngrupperna, att de är alldeles för stora. Här behövs det puttas in pengar, helt klart. Men vi är en början på detta. satsar också pengar på att minska barngruppernas storlek och det är ju inte minst viktigt för de allra yngsta barnen. Och här ligger vi långt ifrån Skolverkets rekommendationer i vissa delar av stan. Så det är väldigt allvarligt om de ska få en bra och trygg start i skolan. Inför skolan. Så det här är en budget som tar ansvar och fokuserar på det som gör skillnad. Bifall till Centerpartiets yrkande. Ordförande Tack Emmyly och på detta har Karin Pleijel (MP) begärt en replik.

Jag ville bara kommentera det som Emelie Bönfors sa om säkra skolvägar. Där är vi väldigt eniga om att vi vill att fler skolor ska få möjlighet, så som Ånässkolan fick, att barnen och deras föräldrar ska känna sig trygga när man går och cyklar till skolan. Vill man lämna med bil så åker man en annan väg så att inte det krockar med den tryggheten. Det finns en handlingsplan idag och vi i stadsmiljönämnden jobbar hårt med att det här ska bli till fler skolor som har en otrygg skolmiljö. Men det är en viktig fråga. Min bedömning är att det inte är pengar som är flaskhalsen här. Vi behöver hitta en bra samverkan med de skolor som är aktuella så att det kan bli verklighet i ett gott samförstånd. Tack! Ordförande Tack Karin! På detta har Emmyly Bönfors (C) begärt en kontrareplik. Varsågod!

Tack Karin för att du också tycker det är viktigt med säkra skolvägar. Samtidigt är det bara en av 140 grundskolor som har fått en åtgärd sedan förra året. Jag tror som du att det inte är pengarna som är problemet utan jag tror att det är den politiska styrningen. Men här har ni nu chans att jobba hårdare för säkra cykelvägar för skolbarn. Eftersom Centerpartiet har lagt yrkande både i stadsmiljönämnden och i stadsbyggnadsnämnden som behöver samverka för att få till det här. Både när man bygger nya skolor men också i de skolor vi har byggda idag. Nu är de yrkandena bordlagda i nämnderna. Så där har ni chansen att stödja dem på nästa nämnd. Tack! Ordförande Tack! Då går vi tillbaka till talarlistan. Då har vi Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Viktoria!

Tack så mycket ordförande och fullmäktige åhörare! Världen, Sverige, Europa, Göteborg befinner sig i en väldigt dyster ekonomisk tid. Vi har inte återhämtat oss. Konjunkturen ligger fortfarande och skvalpar och arbetslösheten stiger. Faktum är att förra veckan uppgick vi till att vara näst högst arbetslöshet i Europa i Sverige. Det är inte bara arbetslösheten som är krisen i sig utan det är också själva arbetsmarknadskrisen. Att vi inte kan matcha. De lediga jobben med rätt arbetskraft och för det hade vi verkligen, verkligen behövt kraftfulla åtgärder som jag inte håller andan i väntan på regeringen. Men i den här tiden så har vi faktiskt gjort vårt allra yttersta för att skydda göteborgarnas välfärd. För att skydda det absolut viktigaste i kärnan för Göteborg. Det har inte räckt hela vägen men faktum är att vi har räknat upp mest i hela Göteborgs historia, aldrig någonsin har budgeten räknats upp så här mycket. Inte heller har det tillskjutits så mycket extra medel för att faktiskt klara denna krisande situation. Det vi gör är att vi i första hand ianspråktar resurser som redan är utlagda för att vi ska ha en stor och trygg buffert. ifall det nu fortsätter att skena med arbetslösheten. Vi har redan börjat se det. Försörjningsstödet stiger i nordost bland annat. Sen gör vi en hel del som på pappret ser ut som små saker men som för de som jobbar ute i verksamheterna faktiskt är helt avgörande för att staden ska rulla. Vi kompenserar för att regeringen abrupt tog bort stödet för Ukrainaflyktingar så att sydväst har goda förutsättningar att fortsätta tillhandahålla bra bostäder för dem. Vi ser till att rädda för göteborgarna viktiga små verksamheter som också är drabbade av ekonomiska förluster. Detta är en ansvarsfull kompletteringsbudget i en svår ekonomisk tid. Ordförande Tack Victoria! Då lämnar jag ordet till Jonas Nilsson (V). Därefter Alfred Ekman (S). Varsågod Jonas!

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare! Statsbidraget för tillämpning av den nya socialtjänstlagen på 3,6 miljoner föreslås i kompletteringsbudgeten att avsättas tillsvidare. Det är självklart bra att kommunerna får resurser inför den nya lagstiftningen även om det hittills varit lite av piss i Mississippi karaktär. Implementeringen av den nya socialtjänstlagen kommer att innebära stora utmaningar för socialtjänsten. Den nya lagen vill att socialsekreterare arbetar mer klientnära och att socialtjänsten generellt blir mer tillgänglig, även utanför ordinarie kontorstid. Detta samtidigt som man i större utsträckning ska arbeta efter beprövad erfarenhet, vilket kan öka den administrativa bördan, särskilt inledningsvis. Jag är försiktigt optimistisk. Jag tror och hoppas att den nya lagstiftningen kommer att leda till en bättre socialtjänst för alla. Men vi behöver vara extremt försiktiga och inte lägga kraven i omställningen och den ökade arbetsbördan längst ut i organisationerna, där våra socialsekreterare redan har en tuff arbetssituation. Den här omställningen måste resurs sättas tillräckligt för att vi inte ska riskera att bränna ut en hel generation socialarbetare. Här i Göteborg har vi rödgröna redan satt ordentliga budgetramar för socialnämnderna och gett förberedande uppdrag för att förvaltningarna ska vara väl rustade för hur den nya socialtjänsten ska fungera. Socialnämnden på Hisingen har fått och arbetar med uppdraget att utreda hur mottagningsenheterna kan bli mer tillgängliga, hur ansökningar kan förenklas och hur stödet kan stärkas till individer i ansökningsprocessen. Vi tar vår del av ansvaret. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Alfred Ekman (S). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Alfred!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare! Vi socialdemokrater gick till val på att återta den demokratiska kontrollen av välfärden. Nationellt röstas sådana förslag ner gång på gång av SD och regeringspartierna. Men här i Göteborg har vi på bred front, steg för steg, kunnat återta välfärden till göteborgarna från riskkapitalisterna och andra vinstdrivande aktörers djupa fickor. Vi gör det av ideologiska, moraliska och ekonomiska skäl. Framför allt gör vi det för att göteborgarna ska kunna påverka välfärden i Göteborg. Vårt nästa steg, som finns som uppdrag i styrets förslag till kompletteringsbudget, är att få väck marknadsstyrningen av våra, göteborgarnas, sociala boenden. Att det finns en hittepåmarknad inom boendemarknaden där de privata har näst intill inga krav på sig har tyvärr fått bestämma hur vi styr våra boenden. Så kan vi inte ha det. Kommunens boenden är uppenbarligen inte privata och ska därmed inte heller bedrivas som om de vore privata. Alltså med kortsiktig ekonomisk planering, jakt efter nyckeltal i stället för värdighet och hållas tillbaka kvalitetsmässigt för att vara i nivå med det privata. Det är dags att göra upp med marknadsstyrningen och hitta en modell där politiken och därmed göteborgarna har större kontroll och politiken kan utkrävas ansvar. Där verksamheterna får mer långsiktiga budgetar och kan fokusera på vården av de som behöver samhällets hjälp. allra mest, i stället för på nyckeltalen. Tack Alfred! Så med det sagt så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Ja, nu blir det ju tydligt här. Det är en mindre kompletteringsbudget, men det är precis samma sak vi ser här som vi såg i budgetdebatten i höstas. Det här blocket har ju samlat sig. och verkligen prioriterar ständigt, alltid, mer resurser till förskolan och skolan, till barnen, till de unga än vad det röda blocket i Göteborg som ska ha allt till alla gör. Nu har ni slösat bort en del pengar så de stora satsningar mer än er som vi hade i den budgeten går inte att få fram nu men av det ni inte. har spritt ut eller ätit upp verksamheter som är mindre viktiga än skolan och förskolan, så har vi i vår budget lagt de pengarna än en gång och visat vilka i denna fullmäktigeförsamling som prioriterar barnen och Göteborgs framtid. Bifall till budgetförslaget från M, D, L och KD. Ordförande Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD) som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Ja, jag växte upp i ett annat Sverige. Det kanske inte var alltid till det bättre för det fanns två tv-kanaler när jag var ung. Det var ofta tjeckisk dockteater eller Balthazar eller Claire Wikholm i Plysch. Men det fanns två program som var ganska bra. Det ena var Vilse i pannkakan, det är jag uppvuxen med, det tyckte jag var bra. Och Fem myror är fler än fyra elefanter. Det lärde jag mig som barn, att fem stycken som går ihop är fler än de här stora fyra. Här finns det 41 personer som tycker något annat än 40. Ändå får de igenom det de vill. Det här är en brist på demokrati. Det är en brist att göteborgarna inte får sina röster hörda. Det här måste bli ett slut. Inför valet, inför nästa budget, så måste de som vill något annat än minoriteten som styr samlas, pratas, komma överens om vad kan de här 41 personerna komma överens om och lägga fram ett förslag som vinner över minoriteten. Med det sagt så ska jag också säga att jag kommer. Yrkar bifall till förslaget från M, L, KD i kommunstyrelsen. Tack! Ordförande Då har jag tomt på talarlistan. Anser fullmäktige att ärendet är färdig debatterat? Ja. Under överläggningen yrkar Daniel Bernmar, KD Player, Alfred Ekman bifall till kommunstyrelsens förslag. Axel Josefson, Martin Wannholt, Jörgen Fogelklou, att. Fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Emmyly Bönfors, fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från C den 24 mars 2025. Jag ställer mig i opposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Axel Josefson med flera? Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas och vi väntar en stund tills alla har kommit in i stationssalen. Det verkar som att alla har kommit in. Nej? Vi väntar en liten stund till. Ja, det verkar inte som det kommer fler. Där kom en till. Då sätter vi i gång. Det har begärts votering. Den ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja i propositionen i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Axel Josefson med flera som motförslag? Antas förslaget från Emmyly Bönfors som motförslag? Ja. Jag finner att förslaget från Axel Josefson antagits som motförslag. Då är det begärt en votering och ja. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Josefson med flera. Korrekt uppfattat? Varsågod och rösta. Där kom det sista och alla har röstat. Jag stoppar omröstningen. Med 40 röster ja, 38 nej och 3 avstår så bifalles kommunstyrelsens förslag. granskning av förvaltningshavare Framtidens affär i Karlastaden Då är vi på ärende nummer 10. Det är redovisning av vårt uppdrag att genomföra en oberoende extern granskning av förvaltningshavare Framtidens affär i Karlastaden. Här har Axel Darvik (L) begärt replik. Snälla kan ni vara lite tysta så att alla hör. Varsågod Axel.

Tack ordförande! Vi behöver göra vissa ytterligare juridiska utredningar kopplat till det yrkande som vi har om otillåtet statsstöd. Av den anledningen skulle vi önska bordlägga ärendet till nästa sammanträde. Så jag yrkar på bordläggning. Ordförande Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V). Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Det här har inte jag hört någonting om och det har inte stämts av med mig. Så jag yrkar på att vi kör idag. Tack! Ordförande Jörgen Fogelklou (SD) varsågod! Jörgen Fogelklou (SD Tack för ordet! Jag har stämts av. Jag vet inte vilka det har stämts av med men vi brukar ju vara ganska frikostiga när någon vill begära en bordläggning. Så det är klart jag står bakom det. Tack! Ordförande Då har vi Emmyly Bönfors (C) som har begärt ordet. Varsågod!

Tack! Det är jättebra om det här kommuniceras innan men nu när det kommer upp för diskussion så stödjer vi också en bordläggning. Då finns det ett önskemål om bordläggning och det finns ett önskemål att ärendet ska avgöras. Och jag håller med om att informationen om bordläggning har kommit väldigt sent. Och det kommer ju under dagen om bordläggning. Och i det här fallet så är det en rapport som ska anmälas. Det finns ingen komplettering i själva rapporten i sig. Den är avslutad. Det är den som fullmäktige gav i uppdrag att göra en extern granskning. Och det har inte kommit en rapport som ska återrapporteras till kommunfullmäktige enligt beslutet från fullmäktige. Så att även om det blir bordläggning så är det samma rapport som ska komma upp, inget annat. För det är rapporten som ska anmälas till fullmäktige enligt fullmäktiges uppdrag. Så att vi alla är med på det. Om det blir bordlagt så är det själva rapporten som kommer upp till debatt, inget annat. Ordförande Axel, varsågod!

Jag ber om ursäkt om det har kommit sent. Vi anmälde in det till sekretariatet i början av dagen för att vi ansåg att när det gäller de förslag som finns från kommunstyrelsen, när det gäller vårt förslag som vi har där, skulle vi behöva lite mer tid på oss. Därav förslaget till bordläggning. Så det är hela ärendet som jag önskar bordlägga. Ordförande Du har begärt ordet. Varsågod.

Tack, herr ordförande! Nej, nu bordlägger vi det här ärendet och jag förstår inte varför det blir tjafs. Jag säger till ordförande här nu, jag vill inte bli uppläxad att vi gör en vanlig bordläggning. Ska du tala om vad som absolut inte får pratas om? Alldeles nyss hade vi en kort liten kompletteringsbudgetdebatt. Jag satt och klickade här och tittade hur många gånger den röda sidan sa att det var en så svag och eländig regering, alltså förde en riksdagsdebatt som inte hade med ämnet att göra. Ordföranden sa ingenting. Så vi betackar oss för den typen av pekpinnar. Jag har tagit upp det tidigare och det får vara slut med sådant. Tack! Ordförande Att begära en bordläggning, det är inga konstigheter. Självklart tillmötesgår vi bordläggning. Men det var inte det som framfördes, Martin, om du hade lyssnat och jag vill inte gå i någon debatt i det här. Det hänvisades till en komplettering om statsstöd som inte har med själva uppdraget i själva rapporten att göra. Det var det jag hänvisade till. Att begära en bordläggning, självklart går vi alltid till mötes att bordlägga ärenden. Det gör vi. Men i det här fallet så var det en komplettering. Det var därför jag agerade, Martin. Inget annat. Men det har ju kommit ett önskemål att bordlägga och det har kommit önskemål om att den ska avgöras idag. Daniel Bernmar begär att den ska avgöras idag. Var står du Daniel med begäran om att den ska avgöras? Kan vi bordlägga rapporten? Så gör vi det enkelt. Ordförande bolag med paketerade fastigheter i Karlstaden Då går vi till ärende nummer 11. Det är förslag till bolagsordningar och nominering av ledamöter till förvärvade bolag med paketerade fastigheter i Karlstaden. Kommunstyrelsen föreslår att Bygga Hem i Göteborg AB förslag till bolagsordningar för de helägda bolagen och delägda bolagen, vilka framgår av handlingen, fastställs samt att hemställan från Bygga Hem i Göteborg AB om att styrelserna i samtliga bolag ska tillsättas av tjänstepersoner anställda inom Framtidenkoncernen ortstjänst. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Axel Darvik (L).

Tack, ordförande och ledamöter! Karlstadsaffären borde aldrig ha genomförts, i alla fall inte på det här sättet. Vi talar ju om ett miljardförvärv av byggrätter där vi har en återköpsoption som ger privata börsbolag möjlighet att köpa tillbaka 70 % av området med en minimal prisökning. Ett upplägg som i praktiken är ett räntefritt lån från skattebetalarna till börsnoterade fastighetsbolag. Allt detta via vårt kommunala bostadsbolag Framtiden som aldrig har haft något uppdrag att agera bank. Och ändå, trots att affären har varit uppenbart principiell, så är det först nu som kommunfullmäktige får möjlighet att behandla någon del av den. Istället drevs den här affären igenom i en sluten krets utan korrekt beredning. utan ekonomisk granskning, utan oberoende värderingar. Styrelsen i framtiden bestod av fritidspolitiker, flera med ofullständig eller felaktig information. Viktiga handlingar är fortfarande maskade trots att det har gått över ett år sedan affären genomfördes. Min fråga är också när vi kommer att få reda på vad som står i de här mörkade handlingarna. Vi i Liberalerna säger nej till detta. Vi säger nej till att fullmäktige reduceras till att vara en passiv åskådare i den här typen av miljardaffärer. Vi säger nej till att skattebetalarnas pengar används godtyckligt utan insyn, utan ansvar och utan garantier. Vi säger nej till att de som bär ansvaret nu försöker sopa igen spåren i stället för att dra slutsatser och ta konsekvenserna. Det är därför som vi hade ett yrkande på det här ärendet om att ansvarsprövningen ska göras av fullmäktige. innan beslut fattas på bolagsstämmorna. Det har inte hörsammats utan de här stämmorna är redan genomförda. Jag vill trots det yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD. Tack! Ordförande Jag lämnar ordet till Emmyly Bönfors (C), därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande! Ja, det är ju känt sedan tidigare att Centerpartiet är väldigt kritiska till hur den här affären har gått till. En av anledningarna var att det stod i underlaget när man gjorde den här affären att affären förutsätter att man tillsätter bolagsstyrelser i kommunfullmäktige. Alltså det beslutet som vi har att hantera idag. Ändå bedömde man samtidigt att själva affären som sådan inte var av principiell beskaffenhet. Det har vi vänt oss mot tidigare och även idag. Vi tycker att det borde vara en stark indikator på att Affären borde prövas i fullmäktige om man också förutsätter att man ska tillsätta bolagen i fullmäktige. Man förutsätter alltså ett godkännande från fullmäktige på förhand. Mot bakgrund av det så kommer vi avstå i voteringen vid tillsättandet av de här ledamöterna. Ordförande Tack Emmyly. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Martin!

Tack! Nej jag ska inte vara långrandig. Vi har bordlagt föregående ärende och ska diskutera nästa. Det här är mer formalia då, att tillsätta de styrelser som måste av tjänstemän för att hantera affären. Jag vill bara säga, så jag har sagt det i fullmäktige, här har vi anställda som nu sätts in i tjänstemän i de här styrelserna som kommer få hantera åtminstone en halv miljard i förlust från hyresgästerna. Ordförande Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Daniel som är sist i talarlistan. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Ja, jag tycker Emelie lyfter en viktig fråga och det är den här frågan att det finns en inkonsekvens i vårt regelverk. Där regelverket å ena sidan säger att AB Framtiden har rätt att handla, paketera och på olika sätt. Handlar med bolag helt enkelt men de har inte rätt att tillsätta styrelserna i samma bolag som de har rätt att handla med. Och det är ju naturligtvis en inkonsekvens som beror på att i fastighetsbranschen säljer man fastigheter i . Aktiebolag och därför har det undantaget gjorts för just fastighetsbolagen. Men inte då undantaget för tillsättande av styrelser. Så det blir lite, det är en inkonsekvens i regelverket som vi naturligtvis borde korrigera. Men nu är vi där vi är och inkonsekvensen ser ut på det här sättet och då får vi hantera den frågan. Och därför vill jag yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordförande Tack Daniel, då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod, Jörgen!

Tack för ordet! Jag hörde nog inte riktigt vad Axel Darvik sade, därför frågade jag honom lite. För de här bolagsstämmorna har väl redan varit 2024? Så jag trodde att det här skulle falla av sig själv. Vi hade tänkt yrka bifall till detta naturligtvis, men vad händer? De har ju redan varit de här bolagsstämmorna, så det faller ju lite på sin egen orimlighet tänker jag. Tack! Ordförande Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Jag tror Martin är sedan tidigare. Du har inte begärt ordet nu Martin?

Nej. Ordförande Då är det Viktoria. Varsågod!

Tack så mycket ordförande! Jag vill bara yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack! Då har vi tomt på talarlistan. Då ska vi se. Under överläggningarna yrkar Axel Darvik att fullmäktige bifaller tilläggsyrkandena från L, M, D och KD i kommunstyrelsen, Daniel Bernmar. Victoria Tryggvall dotter, att bifalla till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Då återstår tilläggsyrkandet från L, M, D och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner den avslagen. Då är vi på ärende nummer 12. Gullbergsvass Det är hemställan från exploateringsnämnden angående förvärv av fastigheten Gullbergsvass, 703.58. Kommunstyrelsen föreslår att exploateringsnämndens hemställan om förvärv av fastigheten Gullbergsvass, 703.58, godkänns. Exploateringsnämndens hemställan om utökad investeringsram om 200 miljoner kronor för 2025 och hantering av finansieringen hänskjuts till kompletteringsbudgeten i maj. Här har vi en talarlista och vi börjar med Hans Arby (C). Därefter Robert Hammarstrand (S). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter. Jag ska bara yrka bifall på kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Då lämnar jag ordet till Robert Hammarstrand (S). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Robert!

Tack ordförande! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Jörgen!

Tack herr ordförande! Ja, vi säger ju att den föreslagna exploateringen beaktar inte tillräckligt de långsiktiga behov som finns för en hållbar och levande stadsdel. Området består idag och planeras i huvudsak till största delen av kontorsbyggnader. Vilket innebär att efter kontorstid kommer det vara tomt på människor. Den aktuella planen är för en levande bottenplan som i teorin skulle kunna skapa en levande stadsmiljö. Det riskerar att inte uppfylla detta syfte då det inte kommer finnas någon större befolkning i rörelse efter arbetstid. Det finns en reell risk att dessa ytor blir övergivna, vilket inte skapar den önskade sociala dynamiken eller tryggheten för området. Den vikande efterfrågan på kontorslokaler gör det långsiktigt oklokt att bygga fler kontor i området. Det finns ett större behov av bostäder som kan bidra till en mer hållbar utveckling. Genom att minska exploateringsgraden och prioritera bostadsbyggandet kan området få en mer balanserad användning och skapa förutsättningar för en levande och aktiv stadsdel under hela dygnet. Det älvnära läget gör området till ett av stadens mest åtråvärda och attraktiva områden för just boende. Att utveckla bostäder här skulle inte bara möta behovet av fler bostäder utan också locka kapitalstarka köpare som söker exklusiva boendemiljöer med närheten till både natur och stadens puls. Denna typ av bostäder skulle bidra till en mer varierad och levande befolkning som ger området. en hållbar utveckling i linje med de krav som dagens stadsutveckling ställer. Därför yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas återremiss, att exploateringsnämnden får i uppdrag att reducera exploateringsgraden och främja bostadsbyggande i området. Ordförande Tack Jörgen! På detta har Hans Arby (C) begärt en replik. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter. Just den här fastigheten som ärendet handlar om är ju att vi behöver lösa in annars mark för att förlänga Kämpegatan och det kan bli aktuellt med delar att använda vid bangårdsförbindelsen också. Men om du läser så, den här stadsutvecklingen för det här området sen är främst bostäder och centrumverksamhet. Så det ligger redan med planerna om man säger så. Sen vad det handlar om exploateringsgrad har naturligtvis att göra med ekonomin också. Vi har alltför många projekt där vi går back exploateringsmässigt. Så det är också en poäng att försöka hålla en hög exploateringsgrad. Tack! Ordförande Tack Hans! Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Patrik Höstmad (D). Därefter Johan Zandin (V). Varsågod Patrik!

Tack för det! Ja, det här handlar ju förvärv av mark och exakt vad som ska hända på den är ju inte överhuvudtaget diskuterat än. Ett litet hörn som kommer att bli gata i en detaljplan. Så någon exploateringsgrad finns inte på den här marken än. Så Jörgen, du får komma tillbaka i stadsbyggnadsnämnden sen när det blir lite mer skarpa detaljplaner och så och ha åsikter om vad som byggs och inte byggs. Bifall till kommunstyrelsens förslag! Ordförande Tack. Då lämnar jag ordet till Jörgen för en replik. Varsågod!

Tack Patrik Höstmad! Det kommer vi naturligtvis att göra. Men jag har varit i den här salen sedan 2014 och fått höra att du är för sent. Du är för sent ute. Du är för sent ute. Du är för sent ute. Nu är du för sent ute. Så jag är för tidig. Det här måste in så att man har det med sig hela tiden. Tack! Ordförande Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Johan Zandin (V), därefter Robert Hammarstrand (S). Varsågod Johan!

Tack! Jag som minst två talare varit inne på innan så handlar det här ju bara om att köpa en bit mark där vi ska ha allmän plats. Vi ska flytta på gatan som går genom området några meter och då måste vi köpa lite privat mark. För att slippa expropriera den så gör vi en bytesaffär där vi köper mark av dem och så säljer vi mark till dem på en annan plats i kommunen där de kan bygga bostäder. Detaljplanen som det här handlar om innehåller ett kvarter lite längre norrut. Där ska vi bygga både centrumverksamhet i bottenvåningarna, alltså utåtriktade verksamheter. Det kan vara affärer, restauranger, kaféer och så vidare. Ovanpå det bostäder. Uppskattat antal våningar varierar mellan 6 och 14 våningar i kvarteret. Det kan låta mycket. Men det kan man jämföra med vad vi har längs med Linnégatan till exempel. Där husen ligger mellan 6 och 10 våningar. Det här är ju en av stadens mest centrala platser vi pratar om. Alldeles intill den kommande Västlänksstationen vid Centralen där de flesta andra. byggnader runt omkring också är ganska storskaliga. Så det kommer inte att upplevas som något ensamt stort höghus i ett område med låga hus utan kommer troligen passa in ganska bra. Tack! Ordförande Tack Johan! På detta har Jörgen Fogelklou (SD) begärt en replik.

Tack för ordet, herr ordförande! Det här har jag ju hört förut från dig, Johan, att du jämför med Linnégatan, en av Göteborgs paradgator. Den är ju jättevacker, och husen är höga där, absolut. Men det är ju för att vägen är bred. Man har skapat de här svårdefinierbara rummen emellan, och det är ju det här arkitektur handlar om. Man kan bygga sexvåningshus som är lägre än de på Linnégatan, men ligger de ännu tätare än i Gullbergsvass så skulle ingen säga ”nej, det här är inte klokt”. Så höjden spelar ju roll med det här som inte finns. Tack! Ordförande Tack Jörgen! På detta har Johan Zandin (V) begärt en kontrareplik. Varsågod Johan!

Ja, men det är ju inga små bakgator som kommer gå här heller. Alldeles söder om kvarteret kommer vi ha en ny torg bildning som utanför den östra entrén till Västlänkens centralstation. Väster om kvarteret har vi Bergslagsparken. Den finns redan idag, men den kommer förhoppningsvis rustas upp till en park med lite högre vistelsekvaliteter. Norr om har vi Regionens hus och öster om har vi förlängningen av Kempegatan som kommer förbinda. bangårdsförbindelsen med Hisingsbron. Så jag tror nog att det kommer finnas lite luft även runt det här kvarteret. Ordförande Tack Johan. Juryn, du får din andra replik. Varsågod.

Tack för ordet. Öster om har vi Regionens hus. Du var ju med på samma stadsresa med stadsarkitekten. När vi åkte förbi regionens hus så sa han nja, det här blev ju inte så bra. Jag tänker så här, jag hoppas verkligen Johan att du får rätt. Jag är ganska övertygad om att jag kommer stå här när det där är färdigbyggt och säga ja, det här blev ju inte så bra. Ordförande Tack Jörgen och då är det tomt på talarlistan. Under överläggningen yrkar Hans Arby, Robert Hammarstrand och Patrik Höstmad bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou yrkar återremiss till exploateringsnämnden i enlighet med förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, dvs 27 ledamöter om detta inte har gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Beslutar fullmäktige återremittera ärendet? Ja. Avgör ärendet idag? Ja. Jag finner att fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Votering. Votering är begärd och ska verkställas och vi väntar in. Så att alla kommer. Då ska vi se, då har en votering begärts och då är det ja för att ärendet avgörs idag och nej för återremiss från SD. Varsågod att rösta! Jörgen, jag kan ställa frågan sen. Ja, men det gick. Då stoppar jag omröstningen. Är du kvar? Bryt! Hur tänker du rösta? Då stoppar jag. Och. Med 72 röster mot 9 avgörs ärendet idag. Det är klart, det återstår bara KS förslag. Bifalles den? Antecknat. Då går vi över till ärende nummer 13 och det är justering av Sverigeförhandlingsobjekt Citybuss Norra Älvstranden. Kommunstyrelsen föreslår att stadsdirektören får i uppdrag att i styrelsen för Sverigeförhandlingar inleda förhandlingar om en justering av objekt Citybuss, BRT Norra, Älvstranden Västra och Nordvästra utifrån inriktningen i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Vidare föreslås att kommunstyrelsen får mandat att fatta beslut om godkännande av överenskommelse, avtal eller avtal för en justering av objekt. Citybuss, BRT Norra Älvstranden, Västra och Nordvästra. Slutligen föreslås att exploateringsnämnden får i uppdrag att återkomma till kommunfullmäktige med ett nytt genomförandebeslut. Framtagandet av genomförandebeslutet förutsätter godkännande av en justering av objektet av samtliga parter i storstadsavtalet för Sverigeförhandlingarna. Här har vi en talarlista och vi börjar med Robert Hammarstrand (S). Därefter Hans Arby (C). Varsågod Robert!

Tack ordförande! Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Robert! Då lämnar jag ordet till Hans Arby (C). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Det här ärendet handlar om att ändra ett av objekten i Sverigeförhandlingen. Planen var först att bygga ett Citybussstråket från Lindholmen via Eriksberg vidare mot Vårväderstorget. Förberett för spår vilket gör att det blir kostsamt i förhållande till nyttan. Nu är tanken i stället att man förlänger spåren från Lindholmen ända till Eriksberg uppe på platån där hamnbanan går in i tunneln från väster. På så sätt tar man hand om alla resenärer från Eriksberg som ska mot Lindholmen, Backa centrum och så vidare. Vilket betyder att man inte behöver köra buss i blandtrafik i Lindholmsallén vilket hade blivit väldigt dåligt. Nu gör man så att man kompletterar spårvagnstrafiken med snabbare busslinjer från Vårväderstorget via Bräcke, Norra Lindholmen och vidare mot Backaplan och Centrum. Där man inte behöver egna körfält. Den här sträckningen är en del av målbild Koll2035 och Sverigeförhandlingen. Jag tänker att ärendet visar på vikten av att dels ha planer att utnyttjas då det öppnas finansieringsfönster, vilket det gjorde väldigt snabbt med Sverigeförhandlingen. Men sen också att man har förmågan att justera planer när man kommer längre i planeringen eller förutsättningarna ändras. Så jag yrkar bifall på Kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Tack Hans! Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Patrik!

Tack för det! Ja, det var väl jätteklokt av våra tjänstemän att komma fram till att vi kör fram med spårvagn hela vägen till Eriksberg direkt i det här projektet. Så bifall till kommunstyrelsens förslag! Senast när vi hade det här ärendet uppe för debatt i kommunstyrelsen så hade vi en infekterad debatt om hur vi skulle lösa cykelbanan här. KF tog ett beslut om att vi skulle ha en fyra meter bred cykelbana. Bort med alla bilparkeringar, bort med alla träd! Den frågan fick lite liv efter i exploateringsnämnden och i måndags kan glädja alla med att en enig exploateringsnämnd har beslutat att ha kvar den smala cykelbanan, spara alla de fina gamla träden och att bilparkeringarna är kvar. Det kommer att skickas som en liten återrapportering i någon delårsrapport eller så att vi har tagit det beslutet för det var inte av principiell beskaffenhet. Bedömde vi. Så vi kommer att få en fin stadsgata kvar där med stora lummiga träd. Vad var det vi sa? Jag kan också säga jättebra att man faktiskt kan ta åt sig när det kommer synpunkter och irritation från närboende och kanske lyssna lite på vad vi sa och kan revidera sitt beslut och göra någonting som verkligen är bra för göteborgarna. Tack till S, V, MP och C för att vi får den smalare cykelbanan och de stora lummiga träden. Tack! Ordförande Tack Patrik för detta och Hans Arby (C) begär replik. Varsågod Hans!

Tack! Jag håller med dig i princip. Fördelen nu när vi lägger och att det bara blir spår och inte behövs några buss. gator så har vi ju i och med att vi gör den lilla åtgärden nu så har vi möjligheten att göra något ännu mer, att få en ännu mer livaktig gata. Vi kanske kan enkelrikta delar, få ett bredare gångstråk och få en ännu mer levande gata längre fram. Men det betyder att vi inte har låst in oss i någonting och det är ju bra. Tack! Tack Hans! Ordförande En kontrareplik begärd av Patrik Höstmad (D). Varsågod!

Ja, uppenbarligen var den här glädjen kortvarig. Det ska alltså jäklas i framtiden i stället. Men för tillfället har vi ett bra beslut. Tack! Ordförande Då går vi tillbaka till talarlistan och då har vi Karin Pleijel (MP), därefter Karin Karlsson (V) på listan. Varsågod Karin!

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktige och åhörare! Jag är glad att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag här med det reviderade förslaget från Sverigeförhandlingen. Att bygga ut kollektivtrafiken är en av de starkaste metoderna som vi har för att locka över bilister till kollektivtrafiken. Den här varianten med förlängd spårvagn upp till Ivarsbergsmotet i Eriksberg från Lindholmen. Och Citybuss Biskopsgården Bräcke Lundby, det bedöms just kunna ge kortare restid, något som vi vet är väldigt effektivt för att just locka över bilresenärer till kollektivtrafiken. Vi ökar också både restiden men också kapaciteten och robustheten i systemet med att vi gör en förlängd spårväg istället för det ursprungliga förslaget med buss hela vägen. Så nu blir det både buss upp till Biskopsgården och spårvagn fram till Ibersbergsmotet nästan. Tack! Ordförande Tack Karin! Då blir Karin Karlsson (V) efter Eva Flyborg (L).

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Jag ska inte vara särskilt långdragen här. Både Hans och Karin har förklarat varför det här är bra. Så bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Då lämnar jag ordet till Eva Flyborg (L). Varsågod Eva!

Tack så mycket herr ordförande. Jag ska hålla mig kort. Ja, jag tycker det här är bra att man har kunnat omförhandla inom Sverigeöverenskommelsen och det är väl så att det är värt att hålla det i minnet och i tankarna inför andra stora kollektivsatsningar framöver. Och med det skulle jag också vilja yrka bifall. Ordförande Tack Eva! Då är det tomt på talarlistan. Och det finns bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag. Bifalles den? kanalmursupprustning Ärende nummer 14. Genomförandebeslut avseende projektering och produktion av kaj och kanalmursupprustning. Delsträcke grupp 1. Kommunstyrelsen föreslår att genomförande av projekt kaj och kanalmursupprustning. Delstreckgrupp 1 i enlighet med stadsmiljönämndens förslag och med en projektbudget om 280 miljoner, prisnivå 2024, varav 40 miljoner kronor utgör riskreserv, godkänns. Vidare föreslås att kommunfullmäktiges uppdrag att senast i samband med ett kommande genomförandebeslut för ett första delprojekt eller delstrecksgrupp återkommande till kommunfullmäktige med en uppföljning av programmets inriktning som helhet och med en fördjupad beskrivning av genomförandeplan och eventuella behov av förändring i inriktningen antecknas och förklaras fullgjort. Slutligen föreslås att följande ska tas i beaktning i det fortsatta arbetet. Det är av vikt att kaj och kanonmursupprustningen tar höjd för flera alternativ till spårvägsutbyggnad. Utöver att bevaka framdriften för allélänken ska upprustningen inte förhindra eller försvåra för en eventuell operalänk. I den mån det är möjligt inom ramen för projektet ska inte heller framtida planskildhet av spårvagnsnätet omöjliggöras. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Axel Darvik (L). Därefter Robert Hammarstrand (S). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Här har skett en mindre förändring, kanske textmässigt, men en stor och viktig förändring ändå för vårt framtida Göteborg sedan behandlingen i Kommunstyrelsen. Jag vill yrka bifall till det gemensamma yrkande som finns inlämnat till fullmäktige idag från flera partier. Det innebär i slutändan faktiskt att nästan alla partier ställt sig bakom att förbereda de. kommande kanalmurarna för en planskild kollektivtrafik. Det handlar i klartext om antingen en tunnelbana eller en högbana i centrala Göteborg. Detta tycker vi är mycket positivt. Det är ju ändå ett känt problem i Göteborgs innerstad att det är mycket trångt om platsen. Framför allt har vi fått ge utrymme åt kollektivtrafiken på bekostnad av andra trafikslag. Någonstans går gränsen för när det inte går längre att få plats med fler bussar och spårvagnar i centrum och vi behöver då se över andra alternativ. Jag hoppas att vi med detta beslut också kan påbörja en sådan beredning av den framtida kollektivtrafiken i Göteborg, som sannolikt behöver gå antingen delvis över eller under markplan. Det är en utveckling som vi sett i alla nordiska storstäder vid någon tidpunkt. De flesta städer började med det arbetet innan de blev så stora som Göteborg är idag. Men med den här stora investeringen som man gör i kanalmurar så är det ju viktigt att vi framtids säkrar den också för den viktiga Operalänken som vi hoppas vi ska kunna få till i framtiden som kan vara en avlastning för kollektivtrafiken i centrum. Tack så mycket för ordet! Ordförande Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Robert Hammarstrand (S), därefter Karin Karlsson (V). Varsågod Robert! Tack herr ordförande! Jag är lite talträngd idag så jag yrkar bifall till yrkandet från Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centern och Liberalerna. Tack Robert! Då lämnar jag ordet till Karin Karlsson (V), därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Jag vill yrka bifall till yrkandet från Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Det är viktigt att vi tar det här beslutet nu så att vi kommer i gång med den första etappen för Kanalmursprogrammet. Det är hisnande egentligen. Det är både många etapper. Det är väldigt lång tid som vi kommer bygga men också att vi ska bygga saker som vi ska ha i 120 år. Det är väldigt lång tid och då är det såklart väldigt viktigt att vi inte råkar bygga på ett sätt som försvårar kollektivtrafikutbyggnaden i framtiden. Så jag yrkar bifall till vårt reviderade yrke. Tack! Ordförande Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP), därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod!

Då vill jag yrka bifall till yrkandet från MP, S, V, C, L här i fullmäktige. Vi fick ju utrikes hjälp på 1600-talet att bygga våra kanaler. Sen dess kan man väl säga att Göteborg faktiskt har varit en byggarbetsplats. Det kommer vara så i förhållande till de här kanalerna ett tag till. 2043 räknar vi med att vara klara. Det här är första etappen som ska vara klar 2028. Vi räknar med att det kommer hålla i ytterligare 100 år i alla fall med den här upprustningen som vi nu beslutar om. Vi vill ju samtidigt som vi rustar upp kanalmurarna som ju i den skepnad de är idag gjordes på 1800-talet för att klara kapaciteten att ta hästdrivna spårvagnar. Vi har en helt annan trafikmiljö idag och vi ska passa på att inte bara göra kanalmurarna starkare utan också att det blir en underbar plats att vistas i. Vi kommer bland annat att sänka hastigheten så att framkomligheten för gående och cyklister blir mycket mer behaglig. 30 kilometer i timmen. Samtidigt vet vi att vi behöver skydda oss mot högvatten så att det inte blir översvämningar inne i centrala delar av staden. Så i den här första etappen ut mot älven så finns det ett sådant högvattenskydd med också. Kommer också att utreda den breda trappan mellan hovrätten och Residensbron. Det skulle i så fall kunna göra en väldigt attraktiv yta för att få kontakt med kanalen. Även kommer vi utreda att anlägga bryggor för att skapa en kanalpromenad längs Norra Hamngatan. Vi hoppas att vi får vara med och uppleva detta. Det här är alltså första etappen klar 2028. Tack! Ordförande Tack Karin då lämnar jag ordet till Jörgen Knudtzon (KD), därefter Hans Arby (C). Tack Jörgen!

Tack ordförande, kommunfullmäktige och ni som lyssnar. Hamnen och kajerna, de kvarvarande kanalerna med kanalmurarna. Det är Göteborgs ursprung och själ. Många beslut i de här frågorna är redan tagna. Det behöver vi inte diskutera idag. Spårvagnar lär bli kvar. Det blev aldrig någon spårtaxi, ingen stadsbana på pelare, ingen linbana heller. Och lär enligt min uppfattning knappast bli någon tunnelbana. Även om det kan vara vettigt att behålla handlingsfriheten. Men det behöver vi inte heller diskutera idag. Det här är starten på ett jätteprojekt under många, många år för mycket pengar. Och det måste göras. Det är som Karin var inne på ett litet bidrag till liv intill vattnet och dessutom till att modernisera avloppssystemet. En ganska liten påspädning till allt annat som är uppgrävt i stan så låt oss sätta i gång. Personligen är jag fortfarande lite tvivlande till om allélänken för spårväg är den bästa lösningen att prioritera och jag lyfter åter igen Operalänken. Men inte heller det behöver vi diskutera idag. Låt oss sätta i gång! Ordförande Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Hans Arby (C). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Det här med underhåll och reinvesteringar är ungefär lika tråkiga som de ibland är nödvändiga. Men om det sker så sällan som vart hundrade, vart tvåhundrade år så kanske det är okej. Nu handlar det om att förlänga livslängden med kanalbyrån på 120 år och försöka behålla utseendet så långt som möjligt. Beslutet i dag handlar om första delsträckan på Akkuskajen. Men jag tänkte ta rygg på Axel Darvik vad det gäller det gemensamma tilläggsyrkande som vi har här då. Vi vet att vi kommer behöva planskilja de tyngsta spårvägsstråken genom centrum i en rätt nära framtid. Om vi ska kunna klara, skapa en kollektivtrafik som både attraherar och kan hantera väldigt många fler resenärer. Med största sannolikhet betyder det också att spåren på något sätt behöver passera kanalen, förmodligen under. Det är därför vi har det här extra tillägget också. Man får ett uppdrag att säkerställa att en planskiljning inte omöjliggörs. Med det vill jag yrka bifall på det gemensamma yrkandet från de flesta partierna. Tack! Ordförande Tack Hans! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Jag tänker yrka bifall till Sverigedemokraternas återremiss. Det är ganska glädjande att se det här breda yrkandet för ni verkar ju ha lyssnat på oss och de är ganska jämlika. Men jag kommer rösta på vårt, ert kommer ändå vinna. Men vi måste egentligen ha. en mycket större och bredare debatt om det här. Det är kanske inte främst i den här kammaren som vi ska göra det. För precis som många andra sagt kommer detta att ta ganska lång tid. Den största flaskhalsen är ju Brunnsparken. Det är ju där mycket av vår spårbundna kollektivtrafik går. Tittar vi på utrikes, som du nu pratade om, vi fick hjälp på 600-talet från utrikes. Titta i Japan, ett flukhål eller när corona kommer. Man smäller upp ett sjukhus på en vecka, man lagar ett slukhål på några dagar. Tänk om vi här kunde säga att under Brunnsparken, den etappen, ska det jobbas 24 timmar om dygnet, fyrskift, så att vi blir klara med detta under tre månaders tid. Det tror jag skulle spara göteborgarna mycket obekvämt. Sen har vi naturligtvis andra lagar och regler i Sverige, men vi måste. Diskutera detta. Kan vi snabba på detta för göteborgarnas bästa så att de slipper stora obekvämligheter i deras resande under detta bygge? Den debatten tycker jag att vi måste ta. Ordförande Tack Jörgen! På detta har vi Hans Arby (C) begärt en replik. Varsågod Hans!

Tack! Jag gillar din positiva attityd att det kan gå fortare. Nu vet vi att det tar längre tid och då behöver vi faktiskt redan nu börja titta på hur vi ska kunna planskilja spårvägstrafiken genom centrum. Sen om det går ännu fortare sen när vi bygger så är det väl bra. Men det är dags att börja titta på hur vi tar nästa etapp. Tack! Ordförande Tack Hans! En ny replik eller kontrareplik av Jörgen. Varsågod!

Tack! Ja Hans Arby, nu ska jag säga att du är ganska ny i den här salen. Sverigedemokraterna redan 2014 pratade om olika hög tåg i stan som går på räls i stan. Så det är härligt att du nu välkomnar våra förslag. Tack! Ordförande Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Patrik Höstmad (D). Därefter Toni Orsulic (M). Varsågod Patrik!

Tack för det! Ja, det här ärendet handlar ju egentligen om kanalmurarna vid Packhuskajen och det är väl jättebra att man tar tag i det där. Åker man förbi och tittar så ser man hur de har satt sig med kanske nästan en halvmeter, relativt beroende. Jag låter det vara osagt om det är Västlänkens bygge eller något annat som har gjort det. Sen när det gäller det här att utreda och försöka säkerställa planskildhet så är det väl jättebra. Tyvärr är det väl så på just den här platsen då att Västlänken med sin grundläggning som sticker ner under kommer effektivt att stoppa de flesta planer på att gå under mark. Det är precis samma sak som vid station Haga. Det är lite synd att man inte har beaktat det när man beslutar om Västlänken så att säga. Tack! Ordförande Tack Patrik! Då är Toni Orsulic (M) som är sist i talarlistan just nu.

Ordförande! Det pratas väldigt mycket om olika trafikkollektivlösningar men vad ärendet handlar om är kanalmurarna och att de är bortspolade faktiskt. Vi måste komma till skott och det gör vi nu. Det är bra. Detta kommer pågå under lång tid. Jag delar absolut tanken med SD här om att kan man snabba på det så ska man göra det. Frågan där är vad vi har råd med. Det är det som det kommer ner till. Ska man jobba 24 timmar om dygnet? Det finns säkerligen entreprenörer som är villiga att ordna det och det går att ordna i svensk lagstiftning, arbetsmiljölagstiftning och sådant också. Men det kommer kosta mer än det dubbla att göra det. Det är där skon klämmer. Detta är redan ett extremt dyrt projekt. Det är redan kraftigt försenat. Det borde ha varit påbörjat långt innan vi upptäckte felet egentligen att fixa kanalmurarna. Detta fel upptäcktes för knappt 6-7 år sedan, precis när jag tillträdde som ordförande i Stadstrafiknämnden fick vi in detta som ett akut ärende. En av de första sakerna jag blev inkallad till på kontoret av direktören var ”du, vi har ett litet problem”. Det kan man också definiera som ett litet problem. Men faktum är att vi måste åtgärda kanalmurarna och det är det som det handlar om i grund och botten. Andra lösningar. Ja, vi behöver ta in det hur fort vi kan göra det, absolut. Jag är öppen för diskussioner och se vad vi har råd med där. Men vi måste få igång detta projekt och få det löst. Tack! Ordförande Tack Toni! Då är det tomt på talarlistan och under överläggningen yrkar Axel Darvik, Robert Hammarstrand, Karin Karlsson, Karin Pleijel och Hans Arby bifall till yrkandena från MP, S, V, C och. L den 24 mars 2025. Jörgen Fogelklou återremiss till stadsbyggnadsnämnden i enlighet med förslaget från SD-kommunstyrelsen. Jag ställde först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på yrkande från Axel Darvik med flera. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av närvarande ledamöter. Det vill säga 27 ledamöter om detta inte har gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Att avgöra ärendet idag? Ja. Jag finner att fullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Votering är begärd och ska verkställas och vi väntar in så att alla kommer in. Då tror jag att alla är här och det har begärts en votering på ett återremissärende från SD. Ja för att avgöra ärendet idag och nej för att återremittera ärendet. Korrekt uppfattat? Varsågod och rösta. Då har vi alla röstat. Jag stoppar omröstningen och med 72 mot 9 röster så avgörs ärendet i detta fall. Då återstår yrkande från Axel Darvik med flera. Bifalles den? Ja. Då går vi över till ärende nummer 15 och det är genomförandebeslut för projekt Nya Gårdstensskolan. Kommunstyrelsen föreslår att genomförandebeslut avseende byggnation och projekt Nya Gårdstensskolan med en projektbudget om 509 miljoner kronor, 2024 års prisnivå, godkänns. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Jessica Blixt (D) först. Därefter Axel Darvik (L). Varsågod Jessica!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Grundskoleförvaltningen beskriver att behovet av en ny Gårdstensskolan i nuläget primärt är knuten till att skapa en skolstruktur enligt skolenhetsutredningens principer. Vi i Demokraterna stod inte bakom de principerna när det klubbades igenom 2021. Det är principer som säger. Att vi ska lägga ner små välfungerande skolor till förmån för stora jätteskolor. Ska vi då verkligen bygga en skola för närmare 700 elever till en kostnad på över en halv miljard kronor enbart för att anpassa oss till dessa principer? Kostnaden har skenat från 285 miljoner till över en halv miljard. samtidigt som barnantalet i området minskar. Att fatta ett beslut utan en ny grundlig analys vore oansvarigt. Att bifalla en återremiss är inte att säga nej till en ny skola i Gårdsten. Det är att ta ansvar. Vi måste säkerställa att vi bygger rätt skola i rätt storlek. utifrån faktiska behov. Finns det mer kostnadseffektiva lösningar? Vilka skolor planeras att stänga om vi bygger en ny stor skola? Skolans viktigaste uppgift är att ge alla elever en kvalitativ undervisning och en trygg lärmiljö. Det handlar om lärarnas förutsättningar och skicklighet. En ny stor skola med en prislapp på en halv miljard kronor. innebär inte per automatik att vi ökar måluppfyllelsen om pengar inte finns kvar till det som är viktigt. Vi har en skyldighet att säkerställa att varje skattekrona används rätt. Då måste vi besluta utifrån en korrekt behovsanalys. Därför yrkar jag bifall till återremissyrkandet från M, D, L och KD. Ordförande Då lämnar vi ordet till Axel Darvik (L). Därefter Mattias Tykesson (M). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag vill också yrka bifall till återremissyrkandet från M, D, L och KD. Vi hade alldeles nyss lite av en ekonomisk debatt i alla fall. Just då lyfte i alla fall de rödgröna partierna upp problemen med pengar till skolan. Man saknade att det kom ännu mer pengar från statligt håll. Men man måste ta sitt eget ansvar först. Det här är ett lysande sådant exempel. Den här skolan började planeras 2018 och kostnaden har ökat dramatiskt från 285 miljoner kronor till en halv miljard. Men det är bara prognos. Det kan bli ännu mer. Hyreskostnaderna är på väg att tränga ut den viktiga undervisningen i våra skolor. Lite förenklat så ser vi hur hyreskostnaden med den här typen av nybyggnadsprojekt som är planerade att öka från en till två miljarder i grundskolenämnden, samtidigt som demografin gör att kommunbidraget minskar med en miljard. Får vi inte ett stopp på den här ökningen av lokalkostnaderna så kommer var fjärde lärare behöva lämna grundskolan. Det får naturligtvis förödande konsekvenser för barnens undervisning. Gårdstensskolan 4–9 finns idag i Angereds vinkeln i lokaler som är nyrenoverade och fina. Dessutom finns det flera andra skolor som vi inte vet riktigt framtiden för i närområdet. Flera av dem är mindre välfungerande skolor i området. Och precis som Jessica sa så måste vi i det här läget först bevara välfungerande bra skolor och inte vara låsta vid vissa principer. Särskilt som kostnaderna här blir dubbelt så höga som genomsnittet när det gäller hyreskostnaderna. Ordförande Tack! Då lämnar jag ordet till Mattias Tykesson (M) därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (C). Varsågod Mattias!

Tack så mycket, herr ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare! Jag vill också börja med att yrka bifall till återremissyrkandet från M, D, L och KD. Här har vi ännu ett stort projekt där projektkostnaden har ökat avsevärt, från en ursprunglig budget på 285 miljoner till 493 miljoner kronor. Kraftig ökning och det är tydligt att det krävs en analys och att man undersöker alternativa och mer kostnadseffektiva lösningar. Det behövs en genomlysning av samtliga skolor i det här området. Exempelvis vilka skolor som kommer att stängas då om en ny stor skola byggs och så vidare. Det är inte första gången det kommer upp ärenden till kommunfullmäktige som rör nybyggnationer av skolor och äldreboenden med mera, där vi förväntas fatta beslut men utan att fler möjligheter är undersökta och utredda ordentligt. Det här är inte att hushålla med ekonomiska resurser. För att fatta väl avvägda beslut. så behövs ett helhetstänk i den här typen av frågor. Det här ärendet behöver återremitteras. Tack så mycket! Ordförande Tack Mattias! Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) därefter Jenny Broman (V). Varsågod Victoria!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige! Jag hade önskat att jag hade kunnat stå här och säga äntligen är vi framme vid att fatta beslut om den nya centrala Gårdstensskolan. Gårdstensborna har sannerligen väntat länge nog. Under förra mandatperioden så lät den borgerliga sidan Gårdstensskolan stå mitt i centrum. Rivningstom och klar bara för att förfalla år ut och år in och man avsatte inte ens pengar för att riva den. När vi nu är framme vid att fatta beslut om att bygga upp skolan som de inte ville riva så ville man inte heller bygga den. Det är lite symtomatiskt när det gäller skolor i särskilt utsatta områden och det här. Man pratar om att den här skolan blir dyr. Ja, alla nybyggda skolor blir dyra. Men alternativkostnaden när vi står med en hel rad mindre skolor som man påstår är välfungerande. Jag skulle vilja hävda att de mindre skolorna runt Gårdsten är frånvalsskolor. När vi placerade 70 elever på Tretjärnsskolan förra året så vid jul så var det 40 elever kvar. Samma situation var det i Gamla Hjällbo, Bläseboskolan och Hjällboskolan. När de små ganska naggade i kanten och i vissa fall till och med vittrade sönder, ersattes med Nya Lärjeskolan, så gick man från att tappa ungefär hälften av eleverna inför skolstart och fler därtill under årets gång, till att alla dyker upp. Inte ens alla som vill komma in på skolan kommer in. Och de stannar år ut och år in. Vi ser att betygsresultaten går åt rätt håll. Samma är det på Lundbyskolan. Skolan blir som ett nav i samhällsbygget. Att vara emot det i dessa tider och framför allt för ett område som Gårdsten som har gjort en så fantastisk utvecklingsresa, att råda bukt med mycket kriminalitet och annat. Det tycker jag är ohederligt, måste jag säga. Men ni kan ju försöka vrida och vända på det här och se om det blir en bättre affär. Det tror jag inte. Tack. Ordförande Tack! På detta har jag Axel Darvik (L) och Mattias Tykesson (M) begärt en replik. Vi börjar med Axel Darvik. Varsågod Axel!

Tack, ordförande! Jag vill ställa frågor till just Viktoria Tryggvadottir Rolka om det inte är dags att ändå visa lite rim och reson. Det här handlar alltså om en skola som ska ha 700 elever. Om man tittar på vad det kostar per elev att gå på den här skolan så hamnar vi på en prislapp som är 56 000 kronor per elev. Det är dubbelt så mycket som friskolorna har i sin budget för lokalkostnader. Victoria, är det inte så att det som du gör nu när du satsar på att använda hela skolbudgeten till lokalkostnader, det är ju mumma för marknadsskolan? Jag är för en bra skola för alla elever, men det ni gör är att ni driver eleverna till friskolorna. Friskolorna får mycket bättre resurser till undervisning, till personal, till stöd för elever som har det svårt i skolan. Ordförande Tack Axel. Då har Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) begärt en kontrareplik på detta. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket. Jag tänker inte kommentera dina egna uträkningar per elev. De har visat sig vara mycket tveksamma och direkt felaktiga historiskt. Men däremot att vi skulle vilja satsa mer och mer pengar på lokaler. Det vet ju både du och jag Axel att det största läckaget, det största slöseriet som vi har just nu. Det är de tomma stolarna som bara blir fler och fler och fler. Titta på området däromkring med alla dessa små skolor. Om du varje dag. Behöver hålla skolan öppen till kvart i sex med fritids. Så behöver vi ha två pedagoger där för att det inte ska vara ensamarbete. och så ska du ha det på alla enheter runtomkring, istället för att kunna samla det till en större enhet och kunna använda de personalresurserna under hela dagen. Det är kortsiktigt och det är inte effektivt att tänka som ni gör. Självklart ska vi bevara fungerande skolor men det här är ju en skolstruktur som inte funkar. Det är alldeles uppenbart när eleverna väljer bort oss. Tack! Ordförande Tack Viktoria och Axel Darvik (L) har begärt sin andra replik på detta. Varsågod Axel!

Tack, ordförande! Då kan jag trygga Viktoria Tryggvadottir Rolka att jag inte har gjort några egna uträkningar, utan jag har tagit förvaltningens egna uträkningar. Om man tittar på vilket anslag som de fristående skolorna har för lokalkostnader för en lågstadieelev så ligger den på 26 269 kronor. För Gårdstensskolan blir kostnaden 56 000 kronor, alltså mer än dubbelt så mycket. Och om du har ett problem med tomma stolar och tomma bänkar i skolorna så är väl inte lösningen att bygga en ny stor jätteskola med 700 elever som vi sedan inte heller kan ha några lärare till? För om det står en stor skola utan lärare så förstår jag att det blir en frånvald skola och att i stället eleverna drivs till de fristående aktörerna. Och det tycker jag inte är bra. Tack! Ordförande Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Viktoria för andra kontrareplik.

Återigen så är det ohederligt att argumentera på det här sättet. För både du och jag vet att vartenda litet försök till förändring för att samla resurserna, för att samla eleverna så att vi inte lite förstrött har sju barn i en klass där, tio barn i en klass där, tolv barn i en klass där. Så att vi faktiskt kan ha utbildad personal. Att vi kan ha SU-grupper där barn får särskilt stöd i en rimlig utsträckning. Det är inte hederligt, Axel. Du vet mycket väl att vi behöver samla ihop oss och använda resurserna klokt och väl. Att de har 26 000 kronor i genomsnittskostnad för sina hyror, ja, det skulle ju kunna vara så att det beror på att man inte tar hänsyn till skolgårdar, skolbibliotek, matsalar och andra saker som vi de facto vet att de fristående skolorna är långt mycket sämre än oss som är kommunal huvudman på att faktiskt ta hand om. Tack. Ordförande Tack Viktoria! Då lämnar jag ordet till Mattias Tykesson (M) för en replik. Varsågod Mattias!

Tack herr ordförande, fullmäktigeledamöter! Jag vänder mig lite mot det som Viktoria säger i sitt inledningsanförande, att vi är emot. Vi vill alltså återremittera det här ärendet och inte avslå det. Tack! Ordförande Nej, där kommer Viktoria och har begärt en kontrareplik. Varsågod!

Att Liberalerna håller på med den här frågan förvånar mig inte så mycket. Men att ni från Moderaterna går den här vägen tycker jag är djupt förvånande. Ni brukar vara de som pratar om att stoppa slöseriet och stoppa att vi ska ta hand om våra gemensamma resurser. Sen har ni i blindo låtit 200 miljoner. blöda ut i tomma stolar. Med den befolkningsutvecklingen som vi har, vi har ett minskat barnantal på 10 %. Om inte vi börjar göra någonting så att vi får en skolstruktur där lärarna finns och man kan gå in och jobba och inte förstrött runt om i hela staden så kommer vi inte kunna bedriva skolverksamhet. Det här är ett faktum som hela Sverige står inför. Stockholm har tre skolor kvar med under 200 elever. Vi har 30. Faktum är att det är det som det hela tiden faller på. Tre elever fattas där, tre elever fattas där. Nej, då blir det inte något särskilt stöd. Då blir det inte några skolbibliotekarier. Jag tycker det är förvånande. Ordförande Tack Viktoria. Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Jenny Broman (V), därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Jenny!

Tack så mycket för ordet. Victoria har egentligen sagt det mesta och jag ska inte upprepa det för att förlänga debatten alltför mycket. Men Gårdstensskolan är ett exempel på hur vi kan arbeta för ökad social hållbarhet i våra stadsdelar. Vi vet att Gårdsten är ett område där många elever kan ha tuffare förutsättningar än i andra delar av staden. En modern skola, verkligen anpassad för lärande ger också bättre förutsättningar för pedagogik. Men den är viktig för området. Inte minst för signalen vi ger att de som bor där är värda att satsas på. Skolan planeras också så den ska kunna ha skola som arena och det innebär att lokalerna kan delas och fungera som en naturlig mötesplats i området. Och det bidrar till att fler barn kan få en meningsfull fritid. Något som i sin tur påverkar skolresultaten positivt. En ny idrottshall är ju också himla bra. Inte bara för eleverna utan för hela föreningslivet och området. Så därför bifall KS. Ordförande Tack Jenny och på detta har Jessica Blixt (D) begärt en replik. Varsågod Jessica!

Tack! Jag hoppas att vi alla är överens om att det är viktigt att satsa i de här områdena. Det är viktigt med bra skolor. Men nu ser vi också att från det att den här skolan planerades och så som den ser ut tills idag så har det hänt väldigt mycket gällande demografin. Genom att göra en återremiss så ser vi ju också, behöver vi göra en mindre typ av skola? Är det en annan skolstruktur? Hur kan vi bygga lite billigare men ändå behålla det bra? Vi har sett nu och vi har några exempel på när man har byggt väldigt dyra skolor som inte. Har varit välfungerande, alltså rent lokalmässigt bra planerade. Nya Lundbyskolan är ett strålande exempel på det och vi vill inte falla i den fällan. Vi vill ta ansvar, säkerställa att vi gör det på rätt sätt, att det blir en bra skola om en skola behövs, veta hur stor ska den skolan i så fall vara och så vidare. Det är det handlar om. Tack! Ordförande Tack Jessica och på detta har Jenny Broman (D) begärt en kontrareplik. Varsågod!

En skola byggs ju för lång tid framåt och inte bara de närmsta 10 eller 20 åren utan den ska hålla väldigt länge och ska funka väldigt länge i det här området. Så därför så är det bra att den byggs. Men jag håller verkligen med om att alla skolor inte byggs på ett bra sätt. Det kan ju ske oavsett om den byggs liten eller stor. Men ett positivt exempel är ju verkligen Lärjeskolan som fungerar väl. Ordförande Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Emmyly Bönfors (C). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Låt oss nu satsa på Gårdstensskolan. Det här är ett genomförandebeslut vi står inför. Vi har kommit ända hit för att bygga den här skolan. Och det har tagit sin lilla tid. Under Alliansstyret förra mandatperioden såg vi till att sätta i gång med. processen för att riva den gamla skolan eftersom den var i alldeles dåligt skick helt enkelt. Vi var tvungna att evakuera elever till Angereds vinkeln. Sedan har det dröjt ännu längre på grund av att rivningsbeslutet tagit tid. Och sen har det funnits förseningar när vi väl skulle projektera en ny. Dels de här fördyringarna som lyfts upp. Det har varit dels mer plats för anpassad grundskola. Det har också blivit vissa begränsningar i detaljplanen när det gäller våningsplan och placering av idrottshall. Och att vi vill också ha plats för skolan som arena. Så det finns ju naturliga förklaringar till de här fördyringarna. Vi vet ju alla att Gårdstensbostäder har fått mycket beröm för sitt långa och envisa arbete. Men de säger också att nu behöver vi få en ny Gårdstensskolan på plats och det har redan tagit för lång tid. Så se till nu att vi fattar det beslutet idag och undviker en onödig försening. Utan att vi ser till att få den här skolan på plats. De invändningar som har lyfts angående skolenhetsutredningar och angående. andra delar av fördyringar. Det är också principer vi är öppna för att diskutera. Men det gör sig inte bra i det här ärendet. Låt nu oss genomföra det här beslutet. Ordförande Tack Emmyly.

Tack. Ordförande Då är det Jörgen Fogelklou (SD) därefter Thomas Larsson (MP). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande! Först vill jag yrka bifall till återremissyrkandet från M, L, K och D. Jag satt här och lyssnade lite på debatten. Då slog det mig att de flesta här har träffat Sveriges skolledare och pratat med oss. En av dem kanske var lite mer flummig och lite mer strategisk. Man riktigt inte förstod vad han sade, medan den andra var mer hands on. Efter det här mötet frågade jag dem så här att ”Men snälla ni!”. Ni får se en rubrik i GP imorgon, vad vi politiker har kommit överens om efter samtal med er. Var konkreta! De gav mig tre exempel, jag ska ta ett här. Lokalkostnaderna. Ni måste vara överens om lokalkostnaderna. De är alldeles för höga. För mycket pengar går till lokalkostnaderna. Sedan har det här blivit en liten allmändebatt om skolan och det är väl bra. Vi måste få till en debatt om skolan. Jag är helt övertygad om att vi måste ha en helt annan approach. Vi ska ha en rektor och en skola. Det är så det ska fungera. Vi ska sluta fråga rektorer vad de gjorde fel och jagar fel nästa år. Vi ska ge dem pengar och säga vad kan ni göra rätt för de här. Vi måste vända på retoriken så att vi får till en bra skola för alla ungdomar i Göteborg. Tack. Ordförande Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Thomas Larsson (MP) därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Jag vill kommentera det här med att nu efter den här tiden gå på remiss för att spara pengar. Som jag nämnt tidigare är det att det kostar pengar med att fördröja byggandet, att utreda igen. Är ganska väl utrett vid den här tiden. Mycket av kostnaderna är förklarade. Det har varit en ganska kraftig ökning av byggkostnader i hela marknaden därför att mycket står still av byggande. Det kommer vi inte lösa med ett återremissyrkande i det här läget. Sen är det ju det här med att hitta alternativa lösningar. Tanken är väl att man. Vi har principen man ska upphandla i konkurrens och det ska ge de här bra, effektiva lösningarna, marknadslösningarna, som man ofta förespråkar. Jag yrkar bifall till förslaget att genomföra det här nu och inte återremittera det. Det behöver inte försenas mer. Det kommer bli ännu dyrare när tiden går och vi behöver skolan nu. Tack! Ordförande Tack Thomas! Då lämnar jag ordet till Jörgen Knutsson (KD). Därefter Sofie Gyllenwaldt (M). Varsågod Jörgen!

Tack ordförande, kommunfullmäktige och ni som lyssnar. I början av 1970-talet kunde man som tv-journalist åka till Gårdsten för att hitta bilder på ett område som verkligen befann sig utanför den svenska gemenskapen. I slutet av 90-talet var 800 av Gårdstens bostäder mer än en tredjedel outhyrda. Vad som hände därefter, det vet vi. Inga outhyrda lägenheter, folk flyttar till Gårdsten till hyreslägenheter. Och man kan göra bostadskarriär i Gårdsten. Den registrerade brottsligheten har minskat drastiskt i Gårdsten men inte i Göteborg som helhet. Antalet brott per tusen invånare är tre gånger högre i Göteborg än i Gårdsten. Ordföranden för Gårdstensbostäder säger så här och jag citerar. Gårdsten har lyckats med allt utom skolan. Det staden gjorde med skolan är att missköta byggnaden så illa att den revs innan det fanns en ersättning på gång. En icke omhändertagen grusyta har legat som en fläck i landskapet år efter år. Jag vill inget hellre än att ge Gårdstensborna en ny skola, gärna med idrottshall. Men nu har verkligheten förändrats. Barnafödandet har minskat och minskar. Plus, där finns en friskola som har de bästa studieresultaten i Göteborg i förhållande till elevernas förväntade förutsättningar. Den vill vänsterstyret i Göteborg till varje pris slå ihjäl genom att riva huset eftersom staden misskött den byggnaden också. Tyvärr tvingas jag idag säga det är tid att tänka till om behovet av skolor i Angered och inte bygga förhastat och för dyrt. Så bifall till återremissyrkandet. Ordförande Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Sofie Gyllenwaldt (M). Därefter Axel Darvik (L). Varsågod Sofie!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Det här handlar om att ta ansvar. Ansvar för att skattepengar går till rätt saker och att så mycket pengar som möjligt går ut till eleverna. Vi som sitter i grundskolenämnden vet hur elevprognoserna har reviderats de senaste åren. Den här skolan kostar en halv miljard. Jag känner i alla fall att om jag ska vara trygg i att ta beslutet att skolan ska byggas så vill jag ha ett uppdaterat underlag som verkligen visar att. att den behövs. Jag yrkar därmed på återremissyrkandet från M, L och KD och D. Tack! Ordförande Tack Sofie! Då har vi Axel Darvik (L) som är sist just nu i talarlistan. Nej, där kom Martin Wannholt (D) också. Vi börjar med Axel Darvik. Varsågod Axel!

Tack, ordförande! Vi ska väl också tillägga i den här debatten att förutom den här halva miljarden som bygget av den nya skolan kostar så kommer det att bli kostnader också för att det blir stängning av många skolor i norra Angered. Elevunderlaget i det här området förväntas krympa med 110 elever. Tillför man då 700 nya platser så innebär det ju att det blir ju. Tre eller fyra andra skolor tvingas stänga. Det medför naturligtvis kostnader. Det är inte de enda skolorna som är nedläggningshotade med den här typen av politik. Viktoria Tryggvadottir Rolka nämnde tidigare att det handlar om ett 30-tal skolor som nu är under lupp för nedläggning. Jag skulle gärna vilja veta från. Skolkommunalrådet vilka skolor det är som man nu planerar att lägga ner och om det finns någon sammanlagd kostnad även för nedläggningen och avvecklingen av alla dessa enheter? För det är klart att det medför ju också kostnader. Kostnader i extra hyror under den tiden som man avvecklar enheterna och också kostnader när de här sedan då slutligen måste rivas och avvecklas eller ställas om till en annan verksamhet. I stället för väljer man ju spåret att bygga nytt i stor omfattning. och satsa på de stora enheterna. Jag tycker det är lite konstigt också med Centerpartiets inriktning som normalt sett brukar värna de mindre välfungerande enheterna, att man nu ställer sig bakom samma typ av inriktning som Socialdemokraterna driver. Tack! Ordförande Tack Axel! För detta har ju Emmyly Bönfors (C) och Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) begärt en replik. Vi börjar med Emmyly Bönfors först. Varsågod!

Tack för det och jag ställer mig väldigt frågande till varför Liberalerna och Axel Darvik har vänt på klacken i frågan om Gårdstensskolan, som vi kämpade så mycket tillsammans för att få till en bättre lösning på under förra mandatperioden. Men jag gick egentligen upp för att hyfsa lite siffror här för att det pratas om 700 elever och så där. Idag har Gårdstensskolan 450 elever och i det här förslaget så ska det få plats 650 elever. Så det är alltså en ökning med 200 i bästa fall och en ny idrottshall. Sen har det också diskuterats att det är väldigt mycket hyreskostnader per elev. Men om man jämför med andra nybyggda skolor, till exempel Askimsskolan eller Nolered, så ligger de på samma nivåer per elev. Så jag tycker ändå vi behöver hålla oss till fakta i debatten. Tack för ordet! Ordförande Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik (L) för en kontrareplik. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag tycker också vi ska hålla oss till faktadebatten därför att den här Gårdshögskolan är ju en låg och mellanstadieskola och den befintliga skolan i Angereds vinkeln är en mellanstadieskola och högstadieskola som visserligen har 450 platser men idag bara 350 elever. Så det man gör är att man tillför en oerhört stor kapacitet när det gäller framför allt låg och mellanstadieplatser. Man kommer fortsätta behöva i så fall ha kvar också verksamhet i Angereds vinkeln. För de som går på högstadiet eller också får man flytta de eleverna någon annanstans långt bort ifrån norra Angered. För några andra platser finns ju inte. Så det här innebär ju faktiskt att vi skapar ett väldigt stort ekonomiskt problem. Med de upplysningarna hoppas jag att ni också kan ställa er bakom återremissen. Tack! Ordförande Då lämnar jag. Då är det Emmyly Bönfors (C) som har begärt andra replik. Varsågod Emmyly!

Tack! Jag vill ändå fråga Axel Darvik hur du ser på att den här, vad du vill säga till de eleverna vars skola du nu försenar egentligen då ytterligare genom att begära en återremiss som du vet inte kommer leda någon annanstans än att komma tillbaka hit till fullmäktige för beslut? Ordförande Tack Emmyly! Jag tror, ja det är andra Axel Darvik (L).

Tack, ordförande! Det är väl så att verkligheten har sprungit i kapp den här skolan. När vi styrde förra mandatperioden, då hade vi också helt andra elevprognoser, och vi hade helt andra förutsättningar att jobba med. Det är väl en viktig anledning. Vi kanske var för sena på bollen att omrevidera redan då. Men utvecklingen har gått i den riktningen att det har blivit alltmer uppenbart att den här skolan är väldigt stor i förhållande till det elevunderlaget som finns i gruppen. Då måste man ändå orka ta in verkligheten så som den ser ut. Så jag är inte alls så säker, Emmyly, på att det här bara är något ärende som studsar fram och tillbaka och blir precis så som ni vill. Jag hoppas att det nya underlaget faktiskt kommer leda till ett annat beslut. Tack! Ordförande Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) för en replik på Axel. Varsågod!

Tack så mycket ordförande! Axel du säger att det här kommer leda till stora ekonomiska problem. Vi har redan stora ekonomiska problem i tomma platser och vi har redan stora pedagogiska problem i att försöka få ihop tillräckligt stora klasser. Elevpengens konstruktion som du vet att jag är väldigt skarpt emot där man får betalt för varje elev och vi har försökt undersöka möjligheten. Kan vi betala för tomma platser så att vi kan behålla alla de här förströdda små enheterna som du vurmar om? Till skillnad från den viktiga undervisningen som faktiskt ska ske inom de fyra väggarna. Men faktum är att det kan vi inte så som elevpengen och så som skollagen är reglerad. Så att jag skulle vilja säga att nej, du kommer inte få någon lista av mig på vilka skolor vi ser över. För att vi gör ett genomgripande stort arbete nu för att möta den här befolkningsutvecklingen. Och jag är helt säker på att vi kommer göra det som är rätt för Göteborgs elever och jag tycker det är beklagligt att Gårdstensborna och barnen får vänta ännu längre. Tack! Ordförande Tack Viktoria! Varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag ska inte förlänga debatten så mycket. Men visst är det ändå klokt i så fall Victoria Tryggvadottir Rolka att ta in den fakta om ni nu gör ett så genomgripande stort arbete som du säger att se över. hur mycket platser som finns och vilket behov som faktiskt finns i staden. Att man då väntar med att bygga en ny stor jätteskola där man inte har råd med lärare, om det är så att vi står med stor överkapacitet. För de lokaler som vi redan har idag, de är definitivt de billigaste. Och kan vi hitta ett klokt sätt hur vi förvaltar dem och också se till att vi får ett bra elevunderlag på de skolor som vi redan har. Så vore det absolut bästa för eleverna. Ordförande Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Det som är sist i talarlistan. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Först hade jag tänkt att gå upp och nämna lite här nu för att den majoritet som finns här inne som vill gå fram och fortsätta med Gårdstensskolan i oförändrat skick, det är också samma majoritet som. Ämnar staden varje år och som nu har gett sig på med parkeringshets och parkeringstaxor för att jaga ut barnfamiljerna från Majorna och andra ställen i staden också. Med tanke på det här med elevunderlaget. Nu tillbaka till ämnet då. Ni hörde ju Emelie ställa frågan till Axel. Jag hörde inte något tydligt svar så jag tänkte att jag kan svara i Axels ställe. Vad ska du säga till dem vars skola försenas? Ja, men vad ska ni säga till alla dem vars skolor ska läggas ner på grund av detta? Det är ju den stora frågan. Det kanske finns ett behov av halva storleken. Det här är en låg och mellanstadieskola. Låg och mellanstadieskola, 700 elever. Det kan ju inte ens ni tycka är bra. Kanske är halva behovet som finns med den demografiutveckling vi ser nu. Det måste man ju vilja titta på. Vi från Demokraterna har också kämpat för Gårdsten. Vi vill satsa i de här områdena. Vi vill se en ny skola där. Men om behovet är halva storleken och vi får en mänsklig låg och mellanstadieskola? Nej, vi har fattat ett beslut, vi tänker inte ändra oss säger ni. Snälla besinna er! Ta en återremiss på allvar, gör en genomlysning. Vad är det reella behovet så långt vi kan se och planera? Och så bygger vi det, så satsar vi på Gårdsten. Men vi håller inte på och stänger ner välfungerande skolor mer. Och även till Centern snälla tänk om nu när ni återinviger. Ni har ju en kampanj på Facebook där ni säger att ni ska bevara och inte stänga Göteborgs skolor och små skolor. Men här ska du bygga en jätteskola och stänga minst fyra skolor i Gårdsten. Tack. Ordförande Tack Martin och på detta har Emmyly Bönfors (C) begärt en replik. Varsågod Emmyly!

Tack! Ja Demokraternas inställning till Skolenhetsutredningen är ju känd sedan tidigare och den vet vi om och. Gamla Alliansens inställning till skolenhetsutredningen är också känd. Vi stod ju bakom den. Men vi kan också se att det måste göras lokala anpassningar i till exempel skolnedläggningar. Skolnedläggningsfrågan är ju lite också en separat debatt i den här saken. När det gäller då. Det här beslutet Martin Wannholt så vet ju du också som sitter i stadsbyggnadsnämnden att nu är vi inför ett genomförandebeslut. Det här har gått genom många andra nämnder där vi också känt till den demografiska utvecklingen. Där ju M D L och KD i det här fallet som vill ha återremiss då inte har flaggat att man inte vill bygga skolan. Utan det har ju funnits i stadsfastighetsnämnden och grundskolenämnden yttranden om att man vill se till att inga andra skolor läggs ner och vi har fått svar om att till exempel den idéburna skolan i Gårdsten är medräknad i det här underlaget. Så jag ser inte riktigt vilket problem ni ser framför er. Tack! Ordförande Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D) för en kontrareplik. Varsågod!

Jag blir inte så mycket klokare på det här, herr ordförande, från Emelies kommentar. Jag vädjar än en gång till Centerpartiet att använda den återremiss som kommer ske här i dag. Anslut er till oss. Vi vill ha en ny gårdstidsskola, men det ska vara rätt storlek och inte ett halvmiljardprojekt där vi garanterat tvingas stänga ner åtminstone tre, fyra andra skolor. Det kan inte vara Centerns politik. Sedan att ett antal politiker uppenbarligen i några nämnder. som du nämnde, inte har gjort sitt jobb. Det är ju inte ett skäl för att vi inte här och nu, när vi ser detta, ska göra vårt jobb gemensamt. Ordförande Då har vi tomt på talarlistan och anser att debatten är färdig. Under överläggningarna yrkar Jenny Broman, Emmyly Bönfors, Thomas Larsson bifall till Kommunstyrelsens förslag. Jessica Blixt, Axel Darvik, Mattias Tykesson, Jörgen Fogelklou, Jörgen Knutsson, återremiss till Grundskolenämnden i enlighet med yrkande från M D L och KD den 24 mars 2025. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter om detta inte har gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Att avgöra ärendet idag? Jag finner att fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Votering är begärd och ska verkställas. Och då är det jag för avgörande idag och nej, alla har inte kommit. Vi väntar. Då tror jag att alla är inne i salen. Då är det ja för avgörande idag och nej för återremiss. Varsågod att rösta! Du röstade ja. Då stoppar jag omröstningen. Med 38 röster mot 43 röster så blir återremitterat. Det med 38? Ja, minoritet. Ja, det blir ju minoritetsåterremissen, naturligtvis. Ja, ja, ja, ja. Ja, då är vi på ärende 16. Organisering av arbetet med trygghetspunkter i Göteborgs Stad. Kommunstyrelsen föreslår att ansvarsfördelning och fortsatt inriktning för arbetet med trygghetspunkter godkänns i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande under rubriken Stadsledningskontorets förslag till organisering av arbetet. Ordet först begärts av Eva Flyborg (L), därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Eva!

Tack så mycket herr ordförande! Ja, det här med trygghetspunkter har vi ju talat om ett antal gånger genom åren här i fullmäktige och ska göra det ännu idag. Det här är ju ett otroligt angeläget arbete som nu faktiskt måste prioriteras och i takt med den rasande utvecklingen som sker i vår omvärld just nu så går det faktiskt inte att veta vad som kommer att hända ens nästa vecka. Vi måste förbereda oss både som land men också som stad för att verkligen kunna ta hand om våra medborgare, våra göteborgare på bästa sätt. Jag utgår ifrån att det här beredskapskansliet som vi pratade om förra fullmäktige är i full gång. Om inte så är det hög tid att sätta fart. Vi kommer att behöva tillhandahålla el, vatten, värme, sjukvård och inte minst information. Därför att sanningen är ju det första som offras i en konflikt eller ett krig. När det gäller det här särskilda yttrandet så skulle jag bara vilja höja ett varningens finger. En av de mest kritiska åtgärderna vid en samhällsstörning så är det ju faktiskt elen. och där kommunens reservaggregat ska kopplas in. De drivs för det mesta av diesel på grund av att det är energitäkt bränsle, finns överallt, lätt att lagra och håller länge. Men i det här yttrandet så vill man nu också att man ser över klimat och miljöprogrammet, att det ska beaktas och att förnybara bränslen ska kunna användas vid de här reservaggregaten. Det låter väldigt bra, herr ordförande, men. Man har inte tänkt på då att de här förnybara bränslena bildar alger, vilket innebär att de här reservaggregaten som faktiskt kan betyda skillnaden mellan liv och död, slammar igen och inte går att använda. Så jag vill höja verkligen ett varningens finger för att fullfölja just den här saken. Nu är det dessbättre bara ett yttrande, så vi får väl hoppas att man inte bryr sig så mycket om det kanske. Tack så mycket herr ordförande, men bifall i övrigt till KS. Ordförande Då var nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Jenny Broman (V). Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande. Nu tänkte jag faktiskt börja med att yrka ja till KS förslag och ja till SD:s tillägg och sen tänkte jag prata skit helt enkelt. För att jag inte vet men de flesta av er här kommer nog ihåg orkanen Katarina i New Orleans runt 2005. Vad som hände då var att mängder av människor samlades i gymnastikhallar och stora salar. En av de första sakerna som togs helt ur spel var naturligtvis toaletterna. För oavsett kris eller inte så kommer folk fortsätta behöva gå på toaletterna. Vi tycker att det ska tas fram mer information bland annat till stadens invånare om vikten av hygien och sanitära förhållanden. Tittar man i den här planen då. Så står det ju att vi har behandlat en SOU i februari där utredningen föreslår en ny lag som bland annat kommer att kravställa att Sveriges kommuner ska ha tillgång till ett antal särskilda samlingsplatser med dricksvatten, elektricitet, värme, sanitet och hygienmöjligheter. Det här behöver vi ju ta höjd för. När man bor i höghus och toaletterna slutar fungera så måste man ju veta om det med en gång. Så fort krisen kommer, oavsett om det är krig eller naturkatastrof, så behöver människor veta vad kan vi göra. Lycka till med Karlatornet när det inte går att spola. Så vi vill ta höjd för detta. Precis som den här sidan då tycker att det är viktigt att de här reservkraftaggregaten ska ha ett förnybart bränsle, så vill jag säga att. Ta höjd för det här när skiten träffar fläkten helt enkelt. Ursäkta uttrycket. Tack för ordet! Ordförande Tack! Då var nästa talare Eva Ternegren (MP), därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod!

Jag ber om ursäkt att jag inte var så snabb här. Det här beslutet som ligger framför oss är förstås delvis en effekt av det spända omvärldsläget vi har med krig i Europa och stora internationella. Spänningar i övrigt och vi kan ju tyvärr förvänta oss kriser av annat slag också som har påpekats. Miljökatastrofer, översvämningar, bränder och så vidare. Vi behöver alltså stärka vår civila beredskap och det här är väl en åtgärd som måste följas av många fler. Så de här 16 trygghetspunkterna, samlingspunkterna där människor ska få tillgång till vatten, elektricitet, värme, hygien, hjälp med skador och så vidare behövs ju verkligen. Vi har också pekat ut vem som ska vara ansvariga för detta i hög grad. Kommunstyrelsen, stadsfastighetsnämnden och socialnämnderna. Jag skulle vilja avsluta med att jag tycker att det är ett väldigt positivt och kreativt inslag i den här rätt så tråkiga historien att vi har dialog med Gothia Cup, organisationen, för ett tänkt samarbetsavtal med dem för att kunna få hjälp av deras kompetens, resurser och erfarenheter kring stora arrangemang. Det är väl ett väldigt bra exempel på. en civil beredskap, att man använder och tillvaratar civilsamhällets resurser. Jag hoppas att det samarbetet lyckas. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag därmed. Ordförande Tack! Då nästa talare är Jonas Nilsson (V), därefter Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack ordförande! Det förhöjda säkerhetsläget, bland annat på grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina och Sveriges huvudlösa inträde i Nato, gör det angeläget att åtgärder för att stärka det civila försvaret får hög prioritet. Upprättandet av trygghetspunkter är en given del i det arbetet. Utifrån det särskilda ansvar som uttrycks i § 16 kap. 2 i socialnämndernas reglementen är det lämpligt att det är våra fyra socialnämnder som får uppdraget att planera för, och vid behov bedriva trygghetspunktsverksamhet inom respektive stadsområde och även tilldelas det statliga medel som kommunen tilldelas för detta. Bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Tack! Nästa talare Axel Josefson (M), därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Man kan väl se detta som bara början på det arbete vi måste göra för att öka trygghet och säkerhet för alla göteborgare. Det här har ju sin grund också i ny lagstiftning från riksdag och regering om att kommuner ska kunna tillhandahålla trygghetspunkter. Några av talarna tidigare här har ju varit inne lite på vad det handlar om. Men i grund och botten handlar det om att kunna få tillgång till dricksvatten. Kunna få tillgång till elektricitet, värme, sanitet och hygienprodukter. Första hjälpen åt skadade. information och möjlighet till elektronisk kommunikation. Detta kommer vi nu att uppföra på 16 olika platser här i Göteborg. Det är möjligt att det kanske blir fler platser framgent men i alla fall detta är en början. Det här har man gjort i tätt samarbete med MSB. För att säkra upp att vi faktiskt får trygghetspunkter som fyller en bra och viktig funktion. Men som sagt, det här är bara en av alla de åtgärder vi behöver genomföra för att öka tryggheten för alla göteborgare. Jag ser fram emot fler initiativ både från oss och från vänsterstyret. Tack! Ordförande Tack! Nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Viktoria!

Tack ordförande! Jag ska bara yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på SD:s tilläggsyrkande. Ordförande Tack! Där var det en replik begärd. Eva Flyborg (L) kom in. Varsågod!

Tack herr ordförande! Ja du var snabb där Victoria men jag var snabbare på knappen. Jo det är väl bra detta med att vi ska ha 16 stycken trygghetspunkter. Men om man läser handlingen noga som jag har gjort så ser man att det är bara 10 som ska aktiveras. Så det är ju inte de stolta 16 som ni säger utan det är bara 10. Då blir frågan också till dig Victoria, två stycken egentligen, varför är det bara tio som ska aktiveras? Vilka delar av Göteborg ska inte ha trygghetspunkter? Vilka göteborgare ska vi lämna därhän? Det får du gärna svara på. Dessutom det här tilläggsyrkandet då, jag är bara lite nyfiken på om ni är medvetna om just det här med igenväxten av dieselmotorerna, där man har just förnybara bränslen. Så det var mer en kunskapsfråga. Tack! Ordförande Tack! Då är vi tillbaka till talarlistan och det är Martin Wannholt (D). Varsågod!

Tack herr ordförande! Jag ska också yrka bifall och jag ska inte bli långvarig till kommunstyrelsens förslag. De 10 punkterna och de 16 som är planerade är ett första viktigt steg i äntligen återuppbyggnaden av Göteborg och återuppbyggnaden av vårt land Sverige. Så länge som vi har misskött civilförsvar, försvar och alla de här frågorna, och att vi äntligen här nu i Göteborg kan gå härifrån lite stolta ikväll, att vi har börjat den här resan att återskapa trygghet för våra barn, för oss själva och för kommande generationer. Så sträck på er allihop. Tack! Ordförande Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Agneta Kjaerbeck. Att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Eva Flyborg, Eva Ternegren, Jonas Nilsson, Axel Josefson, Victoria Tryggvadottir Rolka och Martin Wannholt bifaller till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att lägga proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifalla specifikt avslag på tilläggsyrkandet. Går det i samordningen? Svar ja. Frågar jag bifall till kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Då återstår tilläggsyrkandet från SD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det är avslaget. Reservation SD till förmån för eget yrkande. Vi går på ärende 17. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads riktlinjer för direktavkastning från Stadshuskoncernen antas samt att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till Göteborgs Stadshus att ta fram ett långsiktigt hållbart finansiellt ramverk för Stadshuskoncernen antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet först begärts av Axel Darvik (L). Därefter Blerta Hoti (S). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Bakom den här ganska så tråkiga rubriken så göms kanske en utav de största ekonomiska reformerna som skulle behöva genomföras i Göteborgs Stad. Som ni vet så är det en mycket rik kommun som vi lever i. Tillgångarna är värderade till ungefär 100 miljarder kronor eller mer därtill om man gör en marknadsvärdering av den kommunala Varje år görs det utdelningar från den här affärsdrivande verksamheten som täcker ett antal underskottsverksamheter också, bland annat Stadsteatern, BRG och Got Event. Utbetalningarna är på ungefär 430 miljoner kronor. Men om man skulle applicera ett avkastningskrav, på de bolag som faktiskt staden äger, som hade varit i likhet med de krav som AP-fonderna ställer eller som fack och arbetsgivare ställer i sina placeringar när det gäller pensionspengar. Då skulle göteborgarna få ut betydligt mer av de bolag som man äger. En snabb sådan räkneövning skulle innebära att överskottet skulle ligga på någonstans mellan 1,5–2 miljarder kronor årligen. Betänk då att det totala marknadsvärdet är 100 miljarder kronor. Det innebär att det skulle finnas möjligheter att sänka skatten med upp till en krona, eller naturligtvis utöka välfärdsuppdraget. Det här är någonting som diskuteras alldeles för lite. Men jag vill i alla fall yrka bifall till Liberalernas yrkande i kommunstyrelsen. Ordförande Tack! 3:24:44 Tack! Nästa talare Blerta Hoti (S), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Blerta!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag tycker också att det är bra att vi i den här kammaren har eftersträvar att ha ett så brett politiskt beslut i den här församlingen kring frågan om direktavkastning när det gäller vår bolagskoncern och den riktlinje som jag konstaterar att samtliga partier förutom Liberalerna ställer sig bakom. Det här uppdraget är ett resultat av Alliansstyrets tidigare uppdrag om att förtydliga det finansiella ramverket för att se till att stadens finanser blir mer förutsägbara och mer långsiktigt hållbara. Ett led i det är ju den här riktlinjen kopplat till hur vi gör med direktavkastning, det vill säga utdelningen av våra koncernbidrag och utdelning i sin helhet. Men det är också så att hela ärendet är inte komplicerat för att till skillnad från principerna på en statlig nivå som Axel redogjorde för eller hade önskemål om att vi skulle ha så har vi också kommunallagen att utgå från. Det är kommunallagen, aktiebolagslagen och lagen om allmännyttiga bostadsbolag som gör att vi måste ta hänsyn till det. Vi lever i en kommunal kontext, den är annorlunda jämfört med den statliga kontexten. Men mot bakgrund av detta så tycker vi att det här förslaget är bra. Det innebär att det kommer leda till mer förutsägbarhet för utdelningen kopplat till vår gemensamma välfärd. Med det yrkar jag som sagt bifall till vårt förslag. Ordförande Tack! Tack så mycket! På det anförandet har Axel Darvik (L) begärt replik. Varsågod!

Tack ordförande! Vi har tagit upp detta också i vårt yttrande som vi lämnat till Kommunstyrelsen. Men det finns ingenting som förhindrar kommunen från att ha en utdelningspolicy eller direktavkastningskrav som vore i paritet med det som pensionsbolag har eller som staten har för sina Sida-bolag. Faktum är att staten skulle vara djupt missnöjd med sina bolag om man lämnade så låg direktavkastning som Göteborgs Stads bolag gör. Jag tycker det är lite märkligt ändå att inte fler här inne reagerar över att man då faktiskt subventionerar ett ganska så stort bostadsbyggande och stor expansion av kommunala bolag på bekostnad av välfärd och skattebetalarnas inbetalningar. och månadsregeln. Så där tycker jag man ska vara lite mer försiktig med hur mycket man kräver av sina medborgare. Ordförande Kontrareplik begärd. Blerta Hoti (S) varsågod.

Jag kan konstatera att Liberalerna i den här kammaren tycks att det vore rimligt att höja utdelningen av våra kommunala bolag för att kompensera för Liberalernas förslag om skattesänkningar. Det är inte nog med att ni sänker skatten för den allra rikaste befolkningen på nationell nivå som gör att vi får svårare på kommunnivå att ha råd att anställa tillräckligt med förskollärare till barnen, tillräckligt med barnskötare, tillräckligt med undersköterskor och så vidare. Men ni vill också sänka den kommunala skatten för 1,8 miljarder som du föreslog förra året på en kommunal skattesänkning. Det skulle innebära 2000 förskollärare. som hade fått stryka på foten. Men om det inte är förskollärare, ska vi ha färre undersköterskor? Ska vi ha färre bibliotekarier? Lärare? Vi måste ta ansvar för vår kommunala bolagskoncern. Tack! Ordförande En andra replik begärd. Axel Darvik (L), varsågod!

Tack ordförande! Jag förstår om många i den här salen också tyckte att det blev väldigt förvirrat nu när Blerta Hoti gjorde sitt inlägg. Helt plötsligt blandade hon in den kommunala budgeten när vi pratade om bolagen. Om du vill använda den utdelningen som jag tycker att man rättmätige borde ha till att anställa 2 000 förskollärare istället, så lägg sådana förslag. Men vad du gör är att du avstår från möjligheten att använda de här pengarna. Våra förslag till skattesänkningar är fullt ut finansierade med utdelningar från den kommunala bolagskoncernen och absolut inte genom nedskärningar i förskolan. Administrerar nedskärningar i förskolan är däremot något som Blerta Hoti gör i de budgetar som hon lägger fram i kommunfullmäktige. Så pass stora nedskärningar har vi inte sett någonsin, tror jag, sedan 90-talskrisen. Ordförande Tack. Det var den andra och sista kontrarepliken Blerta Hoti (S). Varsågod!

Vi socialdemokrater är inte direkt emot att höja den direkta utdelningen. Men den måste vara rimlig i relation till bolagens soliditet och egen försörjningsgrad. Om man å ena sidan ska höja avkastningskraven, å andra sidan, vad är det som ska stryka på foten? Är det utförsäljningen av allmännyttan? Eller är det dyrare el för göteborgarna? Vad ska stryka på foten med det förslaget som du har? Ordförande Tack! Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet, herr ordförande! Jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande i kommunstyrelsen, att kommunstyrelsen får i uppdrag att komplettera förslag till Göteborgs Stads riktlinjer för direktavkastning med en bestämmelse om att vinstuttag inte får ske på sådan nivå att Stadshus AB eller något av dess dotterbolag måste ta lån för att direkt indirekt klara av den finansiella vinsten. Att en ägare under år med normala ekonomiska förhållanden ska kunna förvänta sig att erhålla en vinst från en gjord investering är en fullt rimlig hållning. Problemet är storleken på förväntningen. Det är en fullständig självklarhet att det ekonomiska resultatet för stadens olika bolag är olika bra olika år. Vissa år är det väldigt goda resultat, andra är det betydligt magra resultat. Detta faktum är det närmast aldrig någon som ifrågasätter. Trots detta verkar det historiskt sett som om det rödgröna minoritetsstyret ser den kommunala bolagskoncernen som någon form av ekonomisk version av Särimner. som den styrande minoriteten kan finansiellt slakta varje år och ändå tro sig ha samma möjlighet till vinstuttag året efter, helt utan att bolaget eller dess verksamheter påverkas. Vi som lever i verkligheten vet att det inte fungerar så. De kommunala bolagen behöver, precis som privata bolag, sitt överskott för att utveckla verksamheten. Med det så yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande. Ordförande På det anförandet har bland annat Blerta Hoti (S) tagit upp till replik. Varsågod!

Ja, men det är sant att vi inom det rödgröna styret har budgeterat med ganska så höga utdelningar från våra kommunala bolagssfär i vår budget där. För 2024 så hade vi 750 miljoner i utdelning, 2023 hade vi 350 miljoner i utdelning. I och med den här riktlinjen som vi ska fatta beslut om så är tanken att vi ska ligga på en rimlig nivå på ungefär 150 miljoner. Men anledningen till varför vi gjorde som vi gjorde, till skillnad från andra kommuner som tvingades höja skatten, lägga ner välfärdsverksamheter, var på grund av att du, Jörgen, ditt parti, Sverigedemokraterna, med Liberalerna och de andra högerpartierna i regeringsställning, valde att sänka skatterna för de rikaste istället för att hjälpa oss kommuner med att bedriva välfärd mitt under inflationskris, mitt under ekonomisk kris. Det hade inte heller varit hållbart. Tack. Ordförande Tack! Kontrareplik begärd. Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Regeringspolitiken och riksdagsdebatten, den kan vi ta när vi väl sitter i riksdagen både du och jag. Jag har inga ambitioner överhuvudtaget att ta mig till riksdagen. Men om du någonsin hamnar där kan du ta det med dem. Och jag vet dessutom hur mycket pengar vi fick i den här krisen från regeringen. Men problemet som vi pratar om här är ju nu, jag vet ju mycket väl att ni tog ut massa pengar från bolagssfären i er budget. Och det är ju inga problem! Går bolagen med gigantiska vinster så är det klart att vi ska hämta hem dem. Problemet här är ju att parkeringsbolaget till exempel får ju låna för det vinstuttaget som ni använder i budgeten. Det är ju det vi säger att det inte är rimligt. Tack! Ordförande Tack! Då är vi tillbaka på talarlistan. Axel Josefson (M) just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, som sagt ett mycket intressant ärende och skulle börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Råder en liten missvisning kring vad är det vi faktiskt pratar om i det här ärendet, när vi pratar om utdelning från bolag, så kan man lite enkelt förkorta det till att det är ett par bolag, en handfull bolag som vi faktiskt får vinst ifrån och där Göteborg Energi är det absolut största bolaget. Det som riktlinjen säger är att vi ska ha en avkastning på den löpande verksamheten på 3-6 procent på det insatta kapitalet. Och det är ju lite det som Liberalerna själva efterfrågar. Sedan finns det ett bolag här som ligger utanför för det är lite speciellt och det är AB Framtiden, som är ett väldigt stort bolag i hela vår stadshuskoncern och där man inte får lov att ta utdelning på den operativa verksamheten. Du kan inte dela ut de pengarna. Så det man då i fall får göra det är ju att man får ta vinster eller utdelning från ombildningar och fastighetsförsäljningar. Det kan man absolut göra. Jag är själv tveksam till det för att det är osäkra pengar. Vissa år så går det bra att göra ombildningar men nu till exempel de senaste åren så har det inte riktigt funkat så. Vår tanke där är ju att kunde använda de pengarna till att kunna göra investeringar inom Stadshuskoncernen. Vi står inför jättestora investeringar framför oss. Vi måste kunna finansiera det på ett vettigt sätt och då kan den typen av försäljning och de pengarna vara lämpliga för detta. Sen håller jag med Jörgen att det handlar i slutändan också om att följa de här riktlinjerna. Oaktat hur utdelningarna har varit från vänstersidan kan jag säga att under de åren jag själv har varit med här så har man ju alltid föreslagit högre utdelningar än vad som har rekommenderats. Och det är klart, långsiktigt så är det helt ohållbart. Tack. Ordförande Tack. På det anförandet har Axel Darvik (L) begärt replik. Varsågod.

Tack, ordförande! Det är ju helt riktigt som du säger, Axel, att det finns vissa begränsningar när det gäller på vilket sätt man kan ta utdelningar ur allmännyttan. Men det är ju inget konstigt egentligen. Det är ju så att det i dag finns en ambition om att bygga 2 300 bostäder per år. Den ambitionen måste man i så fall sänka. Och det är ju genom ombildningar som är i paritet med den nyproduktion som man har som man kan frigöra. kapital. Det är inte så att det finns ett krav på att det behöver vara så att säga bara på årsbasis, utan här kan man ju jobba med att när det finns förutsättningar till exempel, som det gjorde i Hjällbo eller i Tynnered, så kan man göra ombildningar och de pengarna kan användas som en del av direktavkastningen till Stadshuskoncernen. Det tycker jag att man behöver se till att man använder de pengarna klokt. Ordförande Tack! Kontrareplik begärd. Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktige! Nu är det lite svårt att ta ställning till er argumentation för ni har inget förslag. Det ni har är ett yttrande, sedan avslår ni allt det andra. Men jag vill ändå vidmakthålla det att ska vi nu bygga en riktlinje på eventuella försäljningar så blir det ju en högst osäker riktlinje. Det vi nu försöker garantera här är att vi får den här avkastningen på det insatta kapitalet och det tycker jag väl är rimligt att utgå ifrån det. Sen har vi precis som jag försökte säga, stora behov att göra investeringar också. Där har vi möjlighet att kunna använda den typen av pengar i så fall. Ordförande Tack! En andra replik begärd. Axel Darvik (L), varsågod!

Tack så mycket ordförande! Det är kanske just den här synen på en stor fastighetskoncern som vi måste börja ifrågasätta litegrann. En del av att vara en utvecklande aktör i Göteborgssamhället är också att i viss mån omsätta de fastigheter som man har. Jag tycker det kan vara bra och riktigt att AB Framtiden ibland förvärvar bostäder i områden där underhållet är eftersatt och det behöver göras en utvecklingsresa. Men likväl är det viktigt att AB Framtiden ibland också avyttrar delar av sitt bestånd. Vi kan inte ha en sådan samlarmani att slutmålet ska vara att AB Framtiden äger alla hyresrätter. hyresrätter i Göteborg. Det är i alla fall inte vårt mål, utan det ska vara en aktör för förändring och utveckling och skapa en bra social trygghet i de områden där vi behöver ha en stark allmännytta. Tack! Ordförande Tack. En andra och avslutande kort replik. Axel Josefson (M), varsågod!

Tack, fru ordförande! Jag har absolut ingen annan åsikt än vad du har där Axel, att det finns mycket vi kan göra inom allmännyttan. Men jag tycker inte att det har att göra med just detta ärende hur vi ska bedöma direktavkastningen från Stadshus AB. Tackar! Ordförande Talarlistan är tom. Kan vi höra så är överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen så yrkar Axel Darvik bifall till förslaget från L i Kommunstyrelsen som ger avslag på Kommunstyrelsens förslag. Blerta Hoti, Axel Josefson bifall till Kommunstyrelsens förslag och Jörgen Fogelklou bifall till tilläggsyrkandet från SD i Kommunstyrelsen. Jag kommer först ställa en proposition på Kommunstyrelsens förslag och yrkandet från Axel Darvik. Därefter proposition på bifall till tilläggsyrkandet. Godkänns ordningen? Svar ja. Frågar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag? Bifall till förslaget från Axel Darvik? Jag finner att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Och då återstår tilläggsyrkandet. Jag frågar, bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag anser att tilläggsyrkandet avslagits. Reservation från Sverigedemokraterna till förmån för eget yrkande. Ärende 18 går vi till. Revidering av Göteborgs Stads riktlinjer för hemvårdsbidrag. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads riktlinjer för hemvårdsbidrag med de revideringar som framgår av bilaga 9 antas. Hemställan till kommunfullmäktige från äldre samt vård och omsorgsnämnden. Samt ämnet för funktionsstöd om revidering av Göteborgs Stads riktlinjer för hemvårdsbidrag anses besvarad. Här har ordet först begärts av Marina Johansson (S), därefter Pär Gustavsson (L). Varsågod Marina!

Tack så mycket fullmäktige och åhörare! Jag börjar med att yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på tilläggsyrkandet från KD, M, L och D. Det här har mycket sin utgångspunkt i Stadsrevisionens rapport 2023 där det framkom att det här bidraget behöver ses över utifrån kontroll, helt enkelt, hur det används. Nämnderna, både funktionsstöd och äldrenämnden, hemställde. Om detta och vi rödgröna skriver också ett yrkande som ligger till grund för också nu då för det här förslaget vi har framför oss idag. Vi ser ju att hemvårdsbidrag är ett viktigt komplement till hemtjänst och bör finnas kvar. Men det behöver styras upp på flera olika sätt. Så det här förslaget innebär ju att. Det ställs högre krav på anhörigvårdare. Man kommer utreda mer som hemtjänst. Det kommer innebära att färre kommer få hemvårdsbidrag. Den möjligheten. Vi ser att antalet som har hemvårdsbidrag i äldreomsorgen redan har minskat i och för sig. Vi tycker också att det är viktigt att ändå behålla möjligheten för för andra personer som inte lever i hushållsgemenskap. Det kan vara en granne eller en vän som har möjlighet att hjälpa till och omvårda. Då tycker vi att det är viktigt att den möjligheten finns kvar. Det innebär också att vi tycker att det är viktigt att behålla den helt enkelt. De här frågorna har också diskuterats i pensionärsråd och funktionshinderrådet som också menar att det är viktigt att den här möjligheten finns kvar och att även personer som inte bor i hushållet kan vara med och vårda. Så det kommer bli mer kontroll på hur det utbetalas. Det kommer också bli återbetalningskrav om det används felaktigt och så exempelvis. Så jag yrkar bifall till KS förslag. Ordförande Nästa talare Pär Gustavsson (L), därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Per!

Tack så mycket för det ordförande! Jag tror det är Martin Wannholts snusdosa som ligger där framme. Jag vill börja med att yrka bifall till tilläggsyrkandet från Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Demokraterna. Varje dag så genomför ju anhöriga till äldre och sjuka fantastiska insatser och det är insatser som görs av. Omtanke, värme, kärlek och medmänsklighet skapar en enorm trygghet för den enskilde som vårdas. Samhället stöttar detta via olika insatser. Det är insatser som framöver kommer behöva öka därför att andelen äldre blir allt fler. Det är klart att de bidragen som vi har gör skillnad och för att de också ska kunna göra skillnad för fler så behöver vi också ha regelverk som verkligen fungerar och där pengarna inte fastnar i administration. Så det är precis som Marina sa här inne, det är bra att vi nu styr upp detta. Men samtidigt så vill ju vi då titta vidare lite på och utreda frågan kring det alternativet där vårdaren ska vara en person i hushållsgemenskapen. Det tror vi hade varit värdefullt och det är också därför som vi då har lagt fram detta tilläggsyrkande som jag hoppas på fullmäktige. Ordförande Tack! Då var nästa talare Elisabet Lann (KD). Därefter Mariette Höij (D). Varsågod Elisabet!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. Att vårdas av en närstående är i många fall ett bra alternativ och ett bra komplement till hemtjänst. Men det får inte ske på bekostnad av rättssäkerheten eller att anhöriga utnyttjas. Hemvårdsbidraget är tänkt som en uppmuntran och möjliggörare för anhörigvård och inte som en huvudsaklig inkomstkälla. Stadsrevisionens rapport visar att hemvårdsbidraget är en av de bidragsformer där risken för fusk är som störst. systemet måste vara hållbart och rättssäkert. Annars riskerar vi att förlora förtroendet för hela systemet. Vi vill fortsätta att uppmuntra anhörigvård, men vi föreslår att bidraget som regel endast ska ges till anhörigvårdare som bor i samma hushåll som den vårdbehövande. Det är just för att det är när det kan betalas ut till människor i andra hushåll som man bedömer att risken för fusk är som störst. Framför allt skattefusk. Vi vill samtidigt se över om det går att bevilja undantag vid särskilda skäl och att man kanske också kan se över hur det betalas ut och att det betalas ut direkt till den som vårdar, i stället för den som får omvårdnaden så att säga, så att man minskar risken för skattefusk i det här läget. Det handlar om att ta ansvar för skattebetalarnas pengar och vi tycker det är olyckligt att ni. röstar ner det tilläggsyrkandet att faktiskt se över den ordningen utan att riktigt kunna argumentera för det. Att ni väljer att behålla ett system som innebär vilket framgår i revisorernas kritik, då är det hög risk för bidragsfusk och skattebrott och utnyttjande. Vi tycker det är fel väg att gå. Samtidigt så visar den demografiska utvecklingen att vi behöver uppmuntra anhörigvård mer och tänka smart och hållbart långsiktigt. Men det är i första hand inte de här bidragen som hjälper anhöriga att hjälpa, utan det är annat stöd och avlösning och samtalsstöd som kan hjälpa. Jag yrkar bifall till stadsledningskontorets förslag till beslut och tilläggsyrkande från KD. Ordförande Tack! Då nästa talare, Ajsela Bruncevic (C). Varsågod!

Jag ska inte vara så långrandig och jag vill bara yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag och yrkande angående revidering av Göteborgs Stads riktlinjer för hemvårdsbidrag. Tack för ordet! Ordförande Tack! Tomt på talarlistan. Kan man säga blir ingen avslutad? Nu ska vi se. Det var en del yrkanden så jag hoppas att jag har uppfattat det rätt. Under överläggningen yrkar Elisabeth Lann bifall till Stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkande med KD, M, L och D. Marina Johansson, Ajsela Bruncevic och bifall till Kommunstyrelsens förslag. Pär Gustavsson bifall till tilläggsyrkandet från KD, M, L och D i Kommunstyrelsen. Om jag uppfattade det rätt? Ja. Jag kommer först ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Elisabet Lann. Jag kommer därefter ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns ordningen? Ja. Då frågar jag bifaller kommunstyrelsens förslag? Bifaller förslaget från Elisabet Lann? Ja. Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Då är det tilläggsyrkandet från KD, M, D och L. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det är avslaget. Vi går på ärende 19. Revidering om Göteborgs Stads riktlinjer för hemtjänst. Där kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads riktlinjer för hemtjänst med de revideringar som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antas. Här har ordet begärts av Marina Johansson (S). Varsågod!

Fullmäktige, åhörare. Jag vill bara kort yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Det handlar väldigt mycket om att möjliggöra att öka användandet av välfärdsteknik. Det är väldigt viktigt att vi får mer rulle på det helt enkelt. Vi behöver verkligen det. Både för att äldre själv ska kunna leva självständigt längre. tid och längre upp i åldrarna men också för att vi kommer ha väldigt svåra utmaningar med att få personalen att räcka till i takt med att vi ändå blir så många äldre vilket i sig är positivt. Så behöver vi jobba på ett annat sätt och det här möjliggör att man då i första hand ska få välfärdsteknik och att det kommer utredas i första hand. Men att vi kommer självklart inte tvinga någon såklart men detta kommer sannolikt leda till att fler kommer att få detta. Så tack! Ordförande Tack! Nästa talare Mariette Höij (D), varsågod!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare! Ja, stadsledningskontoret föreslår ju att riktlinjer för hemtjänsten revideras så att de välfärdstekniska lösningarna alltid ska utredas och övervägas som första alternativ. Förändringen kan bidra till ökad självständighet för den enskilde och samtidigt frigöra resurser inom verksamheten. Den nya lagstiftningen kräver också att samtycke inhämtas för behandling av personuppgifter vid användande av digital teknik vilket stärker skyddet för individens integritet. Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tackar! Talarstolen är tom. Kan man se övningen avslutad? Svar Ja. Finner ni förhoppningen till slut? Bifall Kommunstyrelsens förslag! Svar Ja. Ordförande hemtjänst har implementerats samt dess effekter Ärende 20, redovisning av uppdrag att följa upp hur Göteborgs Stads riktlinjer för hemtjänst har implementerats samt dess effekter. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av Kommunfullmäktiges uppdrag att följa upp hur den reviderade riktlinjen för hemtjänst har implementerats samt dess effekter två år efter att den börjar gälla, antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet först begärts av Elisabet Lann (KD), därefter Pär Gustavsson (L). Varsågod Elisabet!

Tack så mycket ordförande! I uppföljningen framgår att det finns omfattande brister i arbetet med genomförandeplaner och implementeringen av fast omsorgskontakt. År 2024, förra året, angav bara 17% av omsorgstagarna i Göteborg att de träffar sin fasta omsorgskontakt ofta. Enligt Socialstyrelsens enkät var detta. I Stockholm är motsvarande siffra 37% och i Malmö 49%. Göteborg är klart sämst bland storstäderna och dessutom näst sämst i Göteborgsregionen. Att det finns omfattande brister i personalkontinuiteten inom hemtjänsten är känt sedan länge. Under många år tvingas de äldre omsorgstagarna ständigt träffa allt fler olika personal under en tvåveckorsperiod. Jämfört med andra storstäder. Det är därför beklämmande tycker jag hur lite fokus vänsterstyret väljer att lägga på den här frågan. Var finns ambitionen att faktiskt försöka förbättra? Det kommer ständigt nya förslag som rör arbetskläder, gåstavar, kortare arbetstid med mera. Men det saknas förslag på hur äldreomsorgen ska bli bättre för omsorgstagarna. Under de senaste åren har bara hälften av den arbetade tiden inom hemtjänsten och till och med mindre än så skett i kontakt med omsorgstagare. Samtidigt visar personalstatistiken att det har skett en successiv ökning av yrkesgrupperna handläggare och socialsekreterare inom myndighet sen 2022 till november 2024. Det är en utveckling i fel riktning. Det är dags att vänsterstyret kliver fram och tar ansvar. Som det är nu sviker staden många göteborgare som är i behov av omsorg i sin vardag. Bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordförande Tack! Nästa talare Pär Gustavsson (L), därefter Marina Johansson (S). Varsågod Pär!

Tack ordförande! Precis som Elisabeth så hade jag tänkt att ägna lite tid åt det yttrande som den rödgröna ledningen har lagt till detta ärende, där man konstaterar att äldreomsorgen och hemtjänsten är ett prioriterat område för styret. Det är välkommet. Precis som Elisabeth var inne på så hade man ju ändå kunnat önska att det var någonting mer med det där och visa på hur prioriterat det är detta och vad man vill göra åt det. Det är väldigt bra att vi har utvärderat detta och tittat över det. Statistiken i den här handlingen visar verkligen att det inte går åt rätt håll. Hänsynen till åsikter och önskemål har minskat. Möjligheten att påverka tider har minskat. Kommer personer på avtalad tid? Även det har minskat. Sedan har vi, som Elisabeth var inne på, den stora reformen som vi alla står bakom, om en fast omsorgskontakt. Vi alla vet hur viktigt det är med kontinuitet i vården, att den äldre får träffa samma person och inte 14-15 olika personer under en tvåveckorsperiod. Det här behöver vi verkligen komma åt, och det är uppenbart så att den här reformen är långt ifrån . genomförd eller verkställd. Jag kan konstatera att det är uppenbart så att det är inte bara ÄVO som behöver ägna tid åt detta utan det kommer även kommunstyrelsen och fullmäktige också att behöva göra framöver. För det är verkligen en prioriterad fråga. Tack! Ordförande Tack! Nästa talare Marina Johansson (S), efter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Marina!

Tack så mycket, fullmäktige och åhörare! Ja den här uppföljningen är viktig för oss och den visar på en hel del saker som vi också känner till. Då är det precis det ni har pratat om. Exempelvis när det handlar om genomförandeplan så är det också ett viktigt område som tas upp i den här uppföljningen. Där är det så precis som med fast omsorgskontakt att vi. Måste räkna för hand. Den senaste uppföljningen, alltså det är inte så lätt att se i systemet. Sen håller jag med om att vi inte är färdiga. Men exempelvis när det gäller genomförandeplan så är den manuella räkningen som var i oktober 2024 så är det 84% som har en genomförandeplan inom rätt tidsaspekt. Och när det gäller fast omsorgskontakt så är det en jätteviktig reform och vi jobbar. hårt med den och för att klara av det så är det många andra saker som vi vet att vi måste göra och som vi också verkligen prioriterar och det handlar om att ge äldreomsorgen rätt förutsättningar och då handlar det om både bemanningen, att höja upp grundbemanningen och det är någonting som arbetet pågår för fullt nu med att höja grundbemanningen. Vi har Även om vi har minskat antalet timanställda så har vi ändå många vikarier som är i omlopp och som bidrar till att det kommer olika personer in i äldres hem. Sjukfrånvaron är också en sån fråga som är superviktig att få ner. Den har vi fått ner till viss del också som också kommer påverka kontinuiteten. Sen har vi personalomsättningen. Vi ser glädjande i årsrapport 2024 att även personalomsättningen i äldreomsorgen och även i hemtjänsten har gått ner väldigt, väldigt mycket. Så vi kommer se förbättringar med allt jag säger. Och framför allt med det här med förutsättningarna med grundbemanningen, se till att det blir fler anställda, minska sjukfrånvaron. Vi höjer lönerna. Äldreomsorgen får 35 miljoner riktat till sig för att höja lönerna. Är tiden slut? Okej, jag får fortsätta. Ordförande Tack Marina! Då var nästa talare Sophia Nilsson (MP). Varsågod!

Tack ordförande! Egentligen har Marina sagt mycket av det som kan sägas här. Men jag vill ändå lyfta det att hemtjänsten är väldigt viktig. Den är alltid viktig att se över hur den kan bli bättre. Både för personerna som behöver hjälpen men även för de som jobbar såklart. Men som vi kan se i redovisningen så är det mycket som behöver förbättras och det är det Marina precis pratade om. Jag vill också lyfta det här med fast omsorgskontakt, hur viktigt det är. Just nu är min mamma 82 år hemma hos mig och passar min hund och hon har tidigare jobbat väldigt många år inom hemtjänsten. Det var det hon sa innan jag gick där, en fast kontakt, ja det är viktigt för de gamla. Så är det. Vi kommer följa dessa frågor vidare i berörda nämnder för det är en viktig fråga för oss. Så jag yrkar bifall till KS förslag. Ordförande Tackar! Talarstolen är tom kan man säga, då blir ingen avslutad. Svar ja. Föreligger bara ett förslag till beslut bifall till Kommunstyrelsens förslag. Så ja. Ärende 21 är redovisning av uppdrag att utreda medborgarvittnen. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads medborgarvittnen avvecklas i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Vidare föreslås att Nämnden för demokrati och medborgarservice får i uppdrag att, i samverkan med fackliga organisationer, avveckla verksamheten med medborgarvittnen senast 2026-12-31. Slutligen föreslås att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet först begärts av Emma Altenhammar (SD). Varsågod Emma!

Tack för ordet! Jag vill börja med att yrka bifall till Stadsledningskontorets förslag till beslut. Det är väldigt sällsynt som en utredning är så tydlig svart och vit som den som vi har framför oss. Det visar ju faktiskt att medborgarvittnesuppdraget i Göteborg, inte tillför någon faktisk nytta varken för rättssäkerheten, för transparensen eller för våra invånares förtroende. Och att Göteborgs Stad i decennier har valt att finansiera detta vare sig utan mål, utan uppföljning eller strukturer är ganska så anmärkningsvärt. Och det är glädjande att det nu finns en bred enighet att faktiskt avveckla just den här verksamheten. Men det är också där det börjar skava lite. För att trots att de rödgröna här erkänner att det finns ingen nytta med det här uppdraget så väljer man att yrka på att ha kvar det ännu ett extra år än vad tjänsteutlåtandet från Stadsledningskontoret erkänner att man faktiskt kan avveckla redan vid årsskiftet. Det är ett år utan syfte, utan nytta men fortsatt kostnad för skattebetalarna. Och det är svårt att se det som något annat än ett symboliskt eftersläp från partier som innerst inne inte riktigt vill släppa taget. Och i sitt eget yttrande så konstaterar man att systemet inte är och inte kommer att bli ett effektivt kontrollorgan som man då ville att det skulle vara. Och ändå föreslår man att det ska vara kvar ända fram till mandatperiodens slut 2026. Det är faktiskt bisarrt. Vi Sverigedemokraterna ställer oss bakom tjänsteutlåtandet. Vi ser ingen anledning till ytterligare fördröjning. det bör de göra för det är vad ansvarstagande faktiskt kräver. Tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare Hakan Önal (M). Efter Allan Stutzinsky (L).

Tack ordförande, ledamöter! Utredningen visar att medborgarvittnen inte tillför någon nytta. Syftet med uppdraget är oklart. Det finns ingen avrapportering eller uppföljning som är tillgänglig för allmänheten. Insyn i polisverksamheten sker idag genom bland annat polisens insynsråd, regionpolisråd. Metoder som är mer anpassade till dagens samhälle och uppbyggda utifrån transparens och tillgänglighet för allmänheten. Medborgarvittnesuppdraget innebär kostnader för staden på över 1,6 miljoner kronor per år. Det finns stora brister i både säkerhet och arbetsmiljö. Medborgarvittnenas närvaro innebär en risk för polisens brottsförebyggande arbete och det är oklart vem som ansvarar. för medborgarvittnens arbetsmiljö. Medborgarvittnesuppdraget har inte uppfyllt kriteriet att använda resurser som stadens verksamhet ansvarsfullt och på ett sätt som gagnar medborgarna. Beslutet om dess avveckling är både nödvändigt och försenat. Jag yrkar bifall till TU och avslag till förslaget från S, V, MP och C. Ordförande Tack! Nästa talare, Allan Stutzinsky (L). Varsågod Allan!

Tack! Ja, ett vanligt påstående från socialister är att verksamheter som inte styrs av politiker, eller där politiker i vart fall har insyn, inte är demokratiska. Men ibland måste man för demokratins skull våga och orka sätta gränser. För inte så länge sedan hade vi ett väldigt stort antal taxeringsnämnder som bemannades av ett oändligt antal politiskt utsedda personer. Efter ett tag förstod alla att de nämnderna var helt meningslösa. De avskaffades. Nu har tiden kommit till medborgarvittnena. För tilltron och legitimiteten till demokratin. så yrkar jag bifall till Stadsledningskontorets förslag. Ordförande Nästa talare Blerta Hoti (S). Ställ dig efter Bosse Parbring (MP). Varsågod Blerta.

Jag vill bara yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack! Nästa talare Bosse Parbring (MP). Varsågod!

Tack ordförande! Medborgarvittnen kom till i en tid som såg helt annorlunda ut än vad den gör nu. Som utredningen visar så finns det andra insynsformer och det finns också en del problematik kring medborgarvittnen som gör att vi ställer oss bakom att de avvecklas. Därmed yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tackar! På det anförandet har Emma Altenhammar (SD) begärt replik. Varsågod!

Tack! Jag vill ändå ge lite av en eloge till Bosse Parbring här som faktiskt väljer att gå upp och motivera lite grann. Men jag vill fortfarande ha en förklaring från de rödgröna om varför man väljer att dröja ut på det ännu ett år. För vi får ju ofta uppföljningar också lite hur det ser ut med närvaron från våra medborgarvittnen. Där har vi fått reda på att vi från Sverigedemokraterna, trots att vi kanske rent principiellt inte är för detta, har deltagit aktivt, närvarat och tagit det på största allvar. Trots allt. Samma ser vi inte från de rödgröna i deras medborgarvittnesengagemang. Så jag undrar varför väljer ni att ha kvar ett år till? Det är i princip pengar som kommer gå direkt till våra, Sverigedemokraternas medborgarvittnen. Så att ni vet det. Tack! Ordförande Blerta, för formens skull får du begära ordet. Du kan ta replik. Blerta, du får begära ordet. För att det var replik på Bosses inlägg. Vi behöver begära ordet i stället för att begära replik. Varsågod, nu får du ordet.

Som kort svar på den frågan så är det för att kommunfullmäktige har redan valt medborgarvittnen för den här mandatperioden. Vi anser att det vore olyckligt att bryta deras uppdrag mitt i den här mandatperioden helt enkelt. Det är mot bakgrund av det som vi vill att man ska avveckla först efter nästa år. Tack! Ordförande På det anförandet har Emma Altenhammar (SD) begärt replik. Varsågod Emma!

Tack. Om det nu är så olyckligt, varför dyker de inte upp? Se till att ni har medborgarvittnen som tar uppdraget på allvar. Jag tror det skulle skava mer ifall de faktiskt gjorde det. Så se till att fixa det först, om något. Tack. Ordförande Tack. Talarlistan är tom. Kan vi anse övningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen så yrkar Emma Altenhammar, Hakan Önal och Allan Stutzinsky (L). Att fullmäktige bifaller stadsledningskontorets förslag. Bidrar ho till Bosse Parbring bifall till kommunstyrelsens förslag? Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation från Sverigedemokraterna. trafikantservice och kollektivtrafikområde Ärende 22 är redovisning av uppdrag om ändamålsenlig struktur för verksamhet inom trafikantservice och kollektivtrafikområde. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stad Kollektivtrafik AB får i uppdrag att avyttra aktier i GS Trafikantservice AB, GS Buss AB och Göteborgs Spårvägar AB till Göteborgs Stadshus AB. Göteborgs Stadshus AB får i uppdrag att från och med 2026 utöva stadens ägarstyrning av Göteborgs Spårvägar AB i nära samverkan med Västtrafik AB. Reviderad bolagsordning och ägardirektiv för G- Stad Finansservice AB fastställs. Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB får i uppdrag att kalla till en extra bolagsstämma och föreslår en utdelning till Göteborgs Stadshus AB på 140 miljoner kronor senast 30 september 2025. Göteborgs Stadshus AB får i uppdrag att vid lämplig tidpunkt tillse att övriga likvärdiga restposter delas ut till Göteborgs Stadshus AB från Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB. GS Buss AB och GS Trafikantservice AB Göteborgs Stadshus AB får i uppdrag att snarast efter genomförda aktier överlåtelser vidta erfarna avvecklingsåtgärder rörande Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB och GS Buss AB genom fusion slash likvidation. Slutligen redovisas av kommunfullmäktige uppdraget till Göteborgs Stadshus AB att i samverkan med Göteborgs Kollektivtrafik AB föreslår en ändamålsenlig bolagsstruktur för stadens verksamhet. Påtraktsfrekvent serviceområdet förklaras fullgjort. Här har vi en talarlista. Först ut är Hans Arby (C), därefter Johan Zandin (V). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Så står vi här igen. Och nu har vi återigen chansen att göra rätt. Redan 2020 gav kommunfullmäktige ett uppdrag till Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB att sälja eller avveckla hela eller delar av GS Trafikantservice, något som inte skedde. Vilket även påpekades av stadsrevisionen för tre år sedan och som också framgår i tjänsteutlåtandet när ärendet var uppe för nio månader sedan. Trots risken för verksamheten och de anställda valde de rödgröna att tvinga kvar bolaget inom kommunen för att långsamt kvävas ihjäl. Sedan dess har värdet minskat och osäkerheten för de anställda ökat ytterligare. Trafikantservice förlorade nyligen uppdraget att bemanna Nils Ericssons terminalen, vilket lett till uppsägningar. Det tyngsta uppdraget, hållplatsservice, löper ut 2028 och då upphör troligtvis verksamheten efter ett löpande ökat underskott. om inte personalen redan flytt fältet och leveransen blir lidande. Så det är en dålig repris på vad som hände med GS Buss. Jag yrkar bifall till yrkandet från M D L KD som ger Stadshus i uppdrag att snarast och i första hand avyttra GS Trafikantservice eller relevanta delar av bolaget. Jag vill trycka på ordet snarast och att styrelsen verkligen hörsammar beslutet också. Det kanske är så att ni som är här och är med och nominerar ledamöter till styrelser måste förtydliga för dem att de faktiskt måste följa vad ägaren, kommunfullmäktige, beslutar. Tycker man inte så då avgår man. Man har inte rätt att vägra bara för att man har en annan personlig åsikt. Tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare Johan Zandin (V), varsågod Johan!

Tack så mycket! Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på övriga yrkanden. Men jag förstår att det finns en viss sannolikhet att jag kommer förlora i detta ärende. Så jag tänkte att jag skulle passa på att ställa en fråga till framför allt L och KD som har lagt ett yrkande i Kommunstyrelsen. De flesta frågor skiljer sig inte från kommunstyrelsens majoritet men det är just framtiden för GS Trafikantservice AB som skiljer sig. Där skriver ni i ert yrkande att i första hand avyttra GS Trafikantservice AB eller relevanta delar av bolaget och i andra hand vidta erforderliga avvecklingsåtgärder. Jag undrar mest hur ni tänker med det. Plan B där om ingen vill köpa bolaget ska vi då avveckla det trots att vi har löpande uppdrag gentemot Västtrafik om att erbjuda till exempel hållplatsservice och informatörer vid olika händelser. Ordförande Tack! Nästa talare Toni Orsulic (M), därefter Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod Toni!

Ordförande! Nu hade du tur Jonas att jag kom direkt efter dig. Jag ska försöka svara dig eftersom jag sitter i detta bolag. Det är så här att det här bolaget inte kommer att överleva. Ni gjorde ett misstag förra gången. Det är ett kommunalt bolag. Idag bedriver de verksamhet utanför kommunens gränser, vilket de inte får göra framöver. Det kommer att gå bokstavligt talat sotdöden. Det innebär att vi kommer ha en utdragen, lång process nu där vi kommer efter ett tag bli tvungna att pumpa in skattepengar för att upprätthålla verksamheten överhuvudtaget i slutet. Det kommer kosta mer. Hade vi avvecklat eller lyckats sälja det förra vändan, då hade vi kunnat göra det med företagets egna pengar. Det går inte denna gång. Nu har man påbörjat en process att integrera det i stadens verksamhet, vilket gör att det kommer kosta ännu mer pengar. Men fortfarande så finns möjligheten. Att möjligtvis sälja det om vi kan få fram en intresserad köpare som är villig att betala en summa som är rimlig, eller att successivt göra åtgärder för att avveckla bolaget som är mindre kostsamma än att försöka springa ut kontrakten, löpa ut allting. Det är där skillnaden är. Faktum är att det skulle vara billigare att lägga ner bolaget än att löpa hela vägen ut med det, vilket vi kommer att få göra om vi går på det förslaget ni vill göra. Men jag yrkar bifall i alla fall till yrkandet från M, D, L och KD. Ordförande Tack! På det anförandet har Johan Zandin (V) gett replik. Varsågod Johan!

Tack för svaret! Om jag har förstått det rätt, de här erforderliga avvecklingsåtgärderna, tanken är ändå att. Antingen bolaget eller staden på något annat sätt kommer fullfölja de åtaganden vi har gentemot Västtrafik. Vi kommer inte att avbryta något i förtid, har jag fattat det rätt? Ordförande Tack! Kontrareplik begärd av Toni Orsulic (M). Varsågod!

Ordförande! Det blir naturligtvis en förhandlingsfråga i slutänden med Västtrafik där också. Vi hade påbörjat de diskussionerna och hade kommit fram till en bra lösning där. Tyvärr med det beslutet ni tog förra gången så var vi tvungna att ändra de förutsättningarna för er. Plötsligt skulle verksamheten drivas vidare trots att den inte kunde överleva av sig själv. Men naturligtvis blir det så att man så fort som möjligt försöker avveckla det om man inte kan sälja det. Tack! Ordförande Tack! Tillbaka till talarlistan. Då är det Ann Catrine Fogelgren (L), därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Ann Catrine!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Ja, vi har hört historien här som Hans redogjorde för. Att vi återigen efter fem år, vi fattade det första beslutet om avveckling under förra mandatperioden, så genomförde inte styrelsen beslutet. Trots att man höll på i nästan fyra år. Återigen så kommer ärendet tillbaka här för ett nytt beslut om att avbryta detta uppdrag. Det är ett bolag med stora finansiella problem och man har dels underskattat sina kostnader men man har också förlorat det här avtalet som nämndes vilket man har minskad omsättning nu på 40 miljoner kronor och personalstyrkan minskade med en tredjedel. Stadshus AB menar också att bolaget kommer att visa ett negativt resultat för 2025 och också framåt. Vi hörde här i ett tidigare inlägg när vi talade om avkastningen att vi tar ansvar för våra. vår bolagssfär. Men det här är faktiskt inte att ta ansvar. Så om beslutet hade som vi tog 2020, hade fullföljts, så hade vi inte haft ärendet på dagordningen idag och inte heller behövt fatta beslutet om en förlustaffär på skattebetalarnas bekostnad. Men nu kommer väl inte det att ske. Utan vi yrkar bifall till yrkandet från M, D, L, KD i Kommunstyrelsen. Tack! Ordförande Tack! Nästa talare Patrik Höstmad (D), efter att ha börjat ta emot till S. Varsågod Patrik!

Tack för det! Ja, mycket klokt har sagts. Jag yrkar bara bifall till yrkandet från M D L och KD. Ordförande Tackar! Då var nästa talare Blerta Hoti (S), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Blerta!

Jag skulle vilja yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på M L D KD:s förslag. Tack! Ordförande Tackar! Då var det Jörgen Fogelklou (SD) just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack herr ordförande! Ja det här ärendet har förföljt oss i många, många år. Det var ju uppe för ett tag sedan och då skulle vi egentligen sålt ut det. Vi hade pratat med Trafikantservice då. De ville gärna köpa ut ett antal människor där. Den här sidan ville någonting annat. Så här blir det när vi inte pratar med varandra. Vi hade nog kommit överens redan då att sälja det. Om du Hans Arby hade suttit ner och pratat med mig, då hade det här redan varit utsålt. Men det går ju inte att göra. Vi har träffat Trafikantservice. De är kompetenta människor som driver ett bolag idag. De riskerar att försvinna. Ju längre tiden går och ingenting händer så söker de sig bort. 2028 sa vi så kommer den här nya upphandlingen, den kommer de inte att vinna. Jag skulle börja med detta, att jag egentligen håller med dig i allt du sa, Hans Arby. Det är inte alltid vi gör det. 2028 så går upphandlingen upp. De kommer inte att vinna den nya upphandlingen. För dem. agerar över kommungränserna och det får inte ett kommunalt bolag göra. Så vad ska vi göra efter 2028 när ni har massa anställda som inte har någonting att göra? Vi måste ju, och det är ni skyldiga ansvar, vad ska vi göra med de här människorna? Har ni pratat med Trafikantservice, de som jobbar där? De är ju stolta över det arbetet de utför idag. Det finns ett antal människor som själva vill köpa bolaget. Det kanske inte fungerar, men det är inte det viktiga för dem. De vill ju fortsätta utföra det de är duktiga på, oavsett om det är de själva som äger det eller om det går in någon annan och köper upp dem. De är inte intresserade av det egentligen. De vill fortsätta med det de gör. Självklart stödjer vi yrkandet från M, D, L och KD i det här fallet. Ordförande Talarlistan är tom. Kan vi ansluta? Avsluta? Ja. Under överläggningen yrkar Hans Arby, Toni Orsulic, Ann Catrine Fogelgren, Patrik Höstmad och Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från M, D, L och KD i Kommunstyrelsen. Johan Zandin och Blerta Hoti bifaller Kommunstyrelsens förslag. Jag frågar, bifalles Kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Hans Arby med flera? Ja. Jag anser att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det votering begärd och ska verkställas. Då föreslår jag ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Hans Arby med flera. Fortsätter voteringspropositionen? Svar ja. Då startar omröstningen. Ja för kommunstyrelsens förslag. Nej för förslaget från Hans Arby med flera. Ja, där har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att fullmäktige med 40 röster mot 41 bifallit förslaget från Hans Arby med flera Business Region Göteborg AB om utökad ägarfinansiering Ärende 23 kommer vi till. Redovisning av uppdrag avseende delägda bolag och hemställan från Business Region Göteborg AB om utökad ägarfinansiering. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktiges uppdrag till Lindholmen Science Park AB om att utreda ekonomiska, verksamhetsmässiga och organisatoriska förutsättningar för att starta ett eller flera nya programområden förklaras fullgjort. Göteborgs Stadshus AB och Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola arbeta fram förslag på justeringar i Lindholmen Science Park AB:s aktieägaravtal, ägardirektiv och bolagsordning samt återkomma till kommunfullmäktige med förslag på förändringar förklaras fullgjort. Kommunfullmäktiges uppdrag till Business Region Göteborg AB att säga upp alternativ omförhandla gällande tecknings och aktieägaravtal för Johanneberg Science Park AB. träffat mellan Göteborgs Stad och Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola förklaras fullgjort. Kommunfullmäktiges uppdrag till Business Region Göteborg AB att inleda och genomföra en ordnad avveckling av Johanneberg Science Park AB förklaras fullgjort. Business Region Göteborg AB:s hemställan om utökad ägarfinansiering till Lindholmen Science Park AB med 387 120 kronor hänskjuts till ordinarie budgetprocess. Talarlistan är. Tom finns bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. för fler personer med funktionsnedsättning att erbjudas anställning i Göteborgs Stad efter avslutad arbetsmarknadsinsats Ärende 24 är redovisning av uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att underlätta för fler personer med funktionsnedsättning att erbjudas anställning i Göteborgs Stad efter avslutad arbetsmarknadsinsats. Där kommunstyrelsen föreslår att redovisning av uppdrag till nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning samt kommunstyrelsen att i samverkan med relevanta nämnder och bolagsstyrelser lämna förslag på åtgärder för att underlätta för fler personer med funktionsnedsättning att erbjudas anställning i Göteborgs Stad efter avslutad arbetsmarknadsinsats. Antecknas och förklaras fullgjort. Det är ingen som begärt ordet. Jag frågar ifall det bara ligger i förslaget till beslut. Bifall till kommunstyrelsens förslag? Svar ja. diskrimineringsgrunderna kan synliggöras Ärende 25 är redovisning av uppdrag om hur ojämlikhet mellan olika grupper utifrån diskrimineringsgrunderna kan synliggöras. Där kommunstyrelsen föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att återkomma med förslag på hur arbetet med att synliggöra ojämlikhet mellan olika grupper kan utvecklas och inarbetas i arbetet med Jämlikt Göteborg. Vidare föreslås att kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna och emittera arbetet med att synliggöra ojämlikhet mellan olika grupper. Här har ordet begärts först av Emma Altenhammar (SD), därefter Bosse Parbring (MP), Varsågod Emma!

Tack för ordet! Ordförande och ledamöter! Jag funderade ett tag på att ställa mig här och läsa upp alla dokument som vi har i den här staden kopplade till mänskliga rättigheter med alla sina långa titlar. Men då tror jag att jag hade förbrukat i princip hela min talartid och även tappat tålamodet från er, samtliga i salen. För så som vi väljer att jobba på det här området, det är ju inte styrning, det är styrförvirring. Det är väldigt tydligt i den senaste rapporten här om ojämlikhet utifrån diskrimineringsgrunderna. Det är ju en produkt som har kostat både tid och pengar, men som själv konstaterar att man inte kan leverera varken konkreta data eller vägledning för att lagen förbjuder att man samlar upp just de uppgifterna som man vill åt. Så vad gör man? Jo, man föreslår att vi ska komplettera med fokusgrupper, känslostyrda intervjuer och självrapporterade upplevelser. Med alla de brister det innebär i både urval och generaliserbarhet. Samtidigt bygger man nya riktlinjer, tillsätter fler uppdrag och föreslår ännu fler styrdokument. Och vi i Sverigedemokraterna vi anser att det är dags att trycka på paus i det här arbetet. Att utvärdera alla dessa lager, om de faktiskt leder till förbättrad likvärdighet eller om det mest är en övning i självbekräftelse från tjänstemannalager som gillar att producera papper. För just nu står en hel uppsjö med planer ute på remiss i stadens nämnder. Planer vi gärna hade sett slagits ihop till en första början. Vi delar inte det här sättet att jobba på. Så därmed så deltar vi inte i det här beslutet. Tack! Ordförande Tack! Då nästa talare Bosse Parbring (MP), därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Bosse!

Tack ordförande! Jämställdhetspolitiken är ett område som är ett exempel på som hade inte kommit så långt som det har gjort om det inte hade varit att det funnits data kring hur utvecklingen ser ut när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män. Vi måste alltså veta hur problemen ser ut för att kunna åtgärda dem. Det gäller ju även andra diskrimineringsgrunder. Det är därför vi från rödgröna styret tycker det är så viktigt att vi Få fram olika metoder för att kunna synliggöra de olika skillnader vi ser mellan olika grupper i samhället. Och som bygger på diskriminering och förtryck. I den här utredningen som vi har fått nu så finns det mycket. Underlag för det men vi tycker också att det ska bli lättare att jobba med för nämnder och förvaltningar så behöver de mer handledning i detta och det är det vi vill ge ett uppdrag att ta fram en bättre handledning kring hur det här kan användas så att det verkligen kan praktiseras i verkligheten. Vi vill också att kommunstyrelsen ska få ett samordnande uppdrag i detta. Därmed yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack! Då var nästa talare Daniel Bernmar (V), varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Genom Göteborgs Stads medlemskap i ECHAR så har vi ett åtagande om att samla in och kartlägga förekomst av diskriminering och rasism. Både EU och FN har varit tydliga och vid upprepade tillfällen rekommenderat Sverige och svenska myndigheter att arbeta tydligare med att synliggöra ojämlikheter. Rapporten som stadsledningskontoret nu har tagit fram innehåller några intressanta exempel. Vi har några ganska bra historiska exempel. Om vi tittar på vad Levande historia har finansierat tidigare när det handlar om att ta fram både lathundar och vad man kan göra men också. Att samla in erfarenheter av diskriminering. Men det är tydligt att vi inte har kommit tillräckligt långt. Ekkar har nu publicerat Toolkit for Equality Cities, Policies against racism. Som är ett väldigt bra och handfast verktyg i det fortsatta arbetet. Att vi nu använder det som en utgångspunkt för att synliggöra och arbeta för ett mer jämlikt Göteborg är bra och viktigt. Därför vill jag yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordförande Tack! Då har jag lämnat talare Allan Stutzinsky (L). Varsågod!

Ja tack! Den här utredningen ska ju avse diskriminering såvitt avser tillgång till arbete, vård, bostäder, myndighetsservice och socialtjänst. Det vill säga nyttigheter som myndigheter och kommuner tillhandahåller. Men inte diskriminering på grund av problematiska attityder hos enskilda, vanföreställningar eller hatbrott. Sådant adresseras inte. Visst, det finns svårigheter. Viss kartläggning är inte möjlig att göra. Viss statistik är otillgänglig eller svårtillgänglig. Men trots de här bristerna så är det vår uppfattning att en sådan här utredning och den här rapporten har ett visst värde och jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Talarlistan är tom. Kammarens är överligen avslutad. Föreligger bara ett förslag till beslut. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Svar ja. och förvaltande delen för idrotts och fritidsanläggningar på Idrotts och föreningsnämnden Ärende 26 är redovisning av uppdrag att utvärdera valet av att ha kvar den byggande och förvaltande delen för idrotts och fritidsanläggningar på Idrotts och föreningsnämnden. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av Kommunförbundets uppdrag till Kommunstyrelsen att utvärdera valet av att ha kvar den byggande och förvaltande delen för idrotts och fritidsanläggningar på Idrotts och föreningsnämnden senast två år efter införandet av den nya organisationen antecknas och förklaras fullgjort. Här är talarlistan tom. Följer vi bara ert förslag beträffande LU? Bifalls kommunstyrelsens förslag? Bara ja. ej besvarats Och vi är på ärende 27. Redovisning av motioner som väckts i kommunfullmäktige och som ännu ej besvarats. Där kommunstyrelsen föreslår att den redovisningen av motioner som väckts i kommunfullmäktige och som ännu ej besvarats antecknas. Talarlistan är tom. Förlägger jag bara ett förslag till beslut? Bifall till kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Ursäkta, Pär fick vänta. tjänster för äldre Då är vi inne på ärende 28. Det är en motion av Pär Gustavsson om att införa en fixartjänst för digitala tjänster för äldre. Då är det Pär Gustavsson (L) först och därefter Marina Johansson (S). Varsågod!

Tack så mycket ordförande! Det är ju inte längre så ofta som man har nöjet att få yrka bifall till kommunstyrelsens förslag, men väldigt roligt att få göra det ikväll. Jag vill också passa på att tacka för den välvilliga behandlingen av min och Liberalernas motion. Det känns fint att nu få bygga vidare på Kerstin Ekmans gamla förslag om en Fixar-Carl. Sverige är ju ett av de mest digitaliserade länderna i världen. 94 % av den svenska befolkningen använder internet dagligen eller ja, egentligen hela tiden. Det är i grunden något som är väldigt bra. Samtidigt har vi ett antal procent av vår befolkning som lever i ett digitalt utanförskap och det gäller särskilt äldre. De begränsas och hindras av bland annat kostnader, teknik, okunskap och en oro över att bli. Samtidigt är det här en grupp som behöver mest hjälp med digitala tjänster som skulle kunna underlätta livet och vardagen. Det kan handla om att boka ett läkarbesök, handla mat, betala sina räkningar, hantera ett bank-id eller få tvn att fungera. För många äldre har saker som tidigare varit väldigt enkelt blivit . väldigt mycket svårare. En stor del av den här gruppen personer över 75 år är också de som ofta upplever en ofrivillig ensamhet. Digitalisering och ny teknik är en del av svaret på de utmaningar vi har inom välfärden, särskilt inom äldreomsorgen. Det är dock sällan de äldres behov och önskemål som driver den utvecklingen utan snarare det offentligas. Därför är jag nu väldigt glad. över att vi nu kan införa en Fixartjänst för digitala tjänster i Göteborg. Så återigen bifall till Kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Pär! Då är nästa talare Marina Johansson (S) och därefter Mariette Höij (SD). Varsågod!

Tack så mycket fullmäktige åhörare! Jag är också glad idag Pär. Jag kan hälsa att. Pensionärsråd har ofta frågat hur går det med motionen, när kommer den upp i fullmäktige? Den kanske kommer nästa gång. Men nu äntligen kan vi behandla den. Som sagt var yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag som då är lika med bifall till motionen. För det är precis som Per säger att det här är så viktigt ur många aspekter. Dels som det här med att kunna vara med, vara en del i samhället. Vi vet att väldigt många äldre känner sig väldigt utanför på grund av digitaliseringen. Så då måste vi ju göra allt vi kan för att underlätta och se till att så många som möjligt även den äldre befolkningen följer med i detta och kan vara närvarande på olika sätt som boka läkarbesök, träffa nära och kära på nätet. Men också få hjälp med att lära sig att se upp för bedrägerier med mera på nätet, vilket också är en stor fråga. Där även de här fixarna kan vara behjälpliga i den informationen. En av de vanligaste synpunkterna som äldreombudsmannen här i Göteborg får till sig handlar just om känslan av att vara utanför på olika sätt i samhället på grund av den digitala utvecklingen. Så här är ett jätteviktigt arbete vi har framför oss och vi har ju faktiskt redan påbörjat det kan jag säga. Till viss del har det varit projekt i Angered kring detta och en hel del fixar det, jobbar redan så här men vi behöver systematisera det ännu mer. För att minska det här glappet och väldigt många pensionärer har också extremt låga pensioner och svårt. Inte minst i dessa tider när matpriser är extremt dyra, allting har blivit dyrt. Och då är det väldigt viktigt att det här är en gratis möjlighet för äldre att få del av. Men också det vi också gör, att personer med funktionsnedsättning också ska kunna ta del av detta. Vilket också är jätteviktigt givetvis. Så därmed yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag. Nu höll jag tiden. Tack Marina! Då är nästa talare Mariette Höij Risberg (D) och därefter Kalle Bäck (KD) Varsågod!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! Jag vill börja med att tacka Per Gustavsson för den här viktiga motionen. Att införa en digital Fixartjänst för äldre är ett viktigt steg mot att bekämpa det digitala utanförskapet som många äldre upplever idag. Enligt myndigheten för digital förvaltning saknar uppemot en miljon svenskar e- legitimation, vilket gör att de inte kan ta del av viktiga samhällstjänster som kräver digital legitimering. Det här skapar en verklig frustration för många äldre som inte kan använda digitala tjänster som att boka läkarbesök, betala räkningar eller ens beställa färdtjänst. Känslan av att inte längre klara dessa basala saker i vardagen skapar lager av skam som riskerar göra att man drar sig undan vilket skapar ännu mer psykisk ohälsa och social isolering. Genom att införa Fixartjänst för digital hjälp, som motionen föreslår, kan vi erbjuda en grundläggande bas för att äldre ska kunna hantera vissa basala digitala tjänster och punktinsatser för de som inte har några barn att fråga. Dessutom kan dessa digitala tjänster införlivas i den redan befintliga budgetramen enligt ÄBO-förvaltningen för fixa tjänst. Att bifalla motionen här i dag är ett första steg för att visa att vi bryr oss om alla medborgare och att vi är beredda att göra det som krävs för att se till att ingen hamnar utanför i det digitala samhälle vi lever i i dag. Tack! Ordförande Då är nästa talare Kalle Bäck (KD). Därefter Ajsela Bruncevic (C). Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Att ensamhet är ett stort problem i samhället, särskilt bland äldre, är en fråga som vi verkligen måste adressera. Inte minst kan vi som privatpersoner bidra med lite mer medmänsklighet och ringa det där extra samtalet eller fråga om den där lilla fikan med människor i vår närhet. Här fyller också naturligtvis föreningsliv och civilsamhälle en stor och ovärderlig roll, för politiken varken ska eller kan göra allt, utan gemenskap måste växa organiskt underifrån. Eftersom mycket kommunikation som banar väg för just gemenskap sker digitalt numera så är naturligtvis digitalt utanförskap också ett problem. Så jag förstår helt och hållet intentionerna med den här motionen. Men som sagt så varken kan eller ska politiken lösa alla problem. Vi är nog många som hjälpt äldre släktingar med enklare digitala ärenden och så måste vi nog förhålla oss till detta. För övrigt kan man fundera på hur mycket digital teknik är konstruerad i dag. Riktar den sig främst till människor som är tekniskt intresserade eller är den anpassad till oss alla? Det är en större fråga som jag lämnar därhän nu. Men vi har alla ett ansvar att bidra och finnas där för andra, även när det gäller digital kompetens. Att bara skapa nya tjänster med skattepengar som lösning på alla problem riskerar att slå sönder de små naturliga gemenskaperna i civilsamhället. Det är ingen önskvärd eller hållbar väg, för då blir samhället faktiskt ytterst mer sårbart. Ponera att vi skulle införa en sådan här tjänst som det kanske blir efter beslut ikväll. Så skulle vi tvingas avskaffa den i ekonomiskt kärvare tider, ja då har vi kanske slagit undan benen för någonting väldigt bra som kunde finnas där annars, mer ur civilsamhället. Så bifall till yrkande från M och KD i kommunstyrelsen. Ordförande Då är replik begärd av Marina Johansson (S).

Jag tycker att det är väldigt tråkigt att höra. Jag vet att ni, KD och M, anser att detta ska skötas av marknaden eller civila eller nära och kära. Men det är ju faktiskt så att alla inte har den här möjligheten till, alla har inte barn och barnbarn eller släktingar eller vänner eller grannar som kan hjälpa till. Och vi har också en situation i Sverige idag där vi har väldigt många fattiga pensionärer och väldigt många har inte ens råd att köpa mat för dagen. Och vi har också en ny socialtjänstlag som vi har att förhålla oss till där vi ska jobba mycket, mycket förebyggande och främjande, motverka ohälsa, ensamhet och sjukdom på olika sätt. Så jag tycker detta ligger helt i linje med både ny socialtjänstlag och. Faktiskt ett mänskligt Göteborg och civilsamhällets viktiga arbete kommer ju inte att konkurreras ut av det här. Vi kommer ju behöva alla krafter. Jag har svårt att se den kopplingen. Jag tycker det är tråkigt att inte ni är med på det helt enkelt. Jag är väldigt glad att alla andra är med på detta. Ordförande

Ja, för det första. För det första har jag inte nämnt ett ord om marknaden i sammanhanget, så jag behöver inte lägga orden i munnen på mig. Jag pratade just om civilsamhället och de små viktiga gemenskaperna. Det här kanske inte är något stort steg, men det är ett litet steg i fel riktning mot mindre gemenskap och mer offentliga åtaganden. Det kanske inte får jättestora konsekvenser i praktiken, men det är ett litet fel åt steg håll. Ett litet steg åt fel håll. Tack! Ordförande Då återgår vi till talarlistan och det är Ajsela Bruncevic (C) och Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod!

Tack för ordet ordförande, ledamöter och göteborgare! Jag vill tacka Per, han är där. Tack så jättemycket för denna motion. Jag vet att ni har jobbat med denna fråga ganska länge inom Liberalerna. Så det är verkligen jättebra att vi har kommit så långt nu. Idag lever 6% av svenskarna i digitalt utanförskap. Om man inte kan ta del av digitala tjänster. ökar risken att inte kunna utöva sina rättigheter. Att öka den digitala inkluderingen i samhället är en demokratisk fråga. Evo har genomfört ett pilotprojekt i nordost med en digital fixartjänst. Utifrån projektet visar det sig att insatserna har haft positiva effekter och varit uppskattade av seniorer. En ökning. Digitalt stöd i hemmet via Fixartjänsten är en god åtgärd för att främja digital inkludering i samhället. Vi har fått information från Evo att motionens genomförande bedöms kunna ske inom befintlig budgetram. Med det sagt yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack så mycket! Tack för ordet! Ordförande Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD) och därefter Karin Pleijel (MP).

Tack för ordet fru ordförande! Vårt tilläggsyrkande handlar om att låta ungdomar med kommunala sommarjobb stötta äldre i att använda smartphones. Så de finns redan på plats. Det blir ingen extra kostnad. Genom det här förslaget ger vi dem inte bara verktygen att komma över de tekniska svårigheterna. Vi ger äldre möjligheten att upprätthålla kontakt med sina nära och kära och delta i det här digitala samhället så att de får känna sig mindre isolerade. Genom att involvera ungdomar som instruktörer så ger vi dem här en chans att utveckla sina sociala och pedagogiska erfarenheter och färdigheter. Ett samarbete som går över generationer kan bli en väldigt fin källa till lärande och förståelse där unga och äldre bygger broar mellan sina respektive erfarenheter och perspektiv. Det är en strategi som vi tror är både ekonomiskt och socialt hållbar. Genom att använda de befintliga resurserna, vi har ju redan sommarjobbande ungdomar som får kommunala sommarjobb, så ger vi ett maximalt värde till både de äldre och de unga. Vi främjar social sammanhållning, vi stärker samhället och tar hand om våra invånare på ett omtänksamt och ansvarsfullt sätt. Många av de som har jobbat kommunalt på äldreboenden brukar berätta att de får sitta och läsa tidningen för äldre och vara i gott sällskap. Men då kan man lika gärna passa på unga människor är ju jätteduktiga på att lära ut, att man utvecklar det här sommarjobbet. Så jag vill uppmana er att bifalla våra tilläggsyrkande och tillsammans skapa en mer inkluderande och digitalt uppkopplad framtid för våra äldre. Så givetvis bifall motion men också bifall tilläggsyrkandet. Tack för ordet! Ordförande Tack! Då är nästa talare Karin Pleijel (MP) och därefter Mariette Höij Risberg (D).

Då får jag tacka motionären och också yrka bifall till motionen, det vill säga till kommunstyrelsens förslag. Det är en viktig jämlikhetsfråga som många har varit inne på här. Att vi ska bidra till att äldre kan delta i en värld som kräver digitala kunskaper. Det här pilotprojektet som vi hade i nordost, det var lyckat. Därför är det bra om vi kan erbjuda samma tjänster i resten av Göteborg. Jag måste säga att jag har lite svårt att förstå Kristdemokraterna och Moderaternas inställning här. För de här personerna som det gäller. kommer inte att leta reda på företag på nätet och erbjuda sådana här tjänster mot betalning, med eller utan RUT-avdrag. De stora skillnader som finns i dag kommer inte att överbryggas på det sättet. Det här med att få hjälp med att laga, ta hand om och förstå sig på de saker man har kan man också se som en del i det cirkulära samhället. Just det digitala utanförskapet måste brytas. Jag kan se att det är bra att vi kan lyssna på goda förslag. De kan komma från oppositionen som i det här fallet. När vi samverkar brett i frågor så är det positivt för göteborgarna. Tack så mycket! Ordförande Tack Karin! Då är nästa talare Mariette Höij Risberg (D) och därefter Anneli Rhedin (M).

Tack! Jag glömde yrka till Kommunstyrelsens förslag, alltså bifall motionen. Ordförande Tack! Då är nästa talare Anneli Rhedin (M) och därefter Marie Brynolfsson (V).

Tack så mycket fru ordförande, ledamöter, åhörare! Jag yrkar bifall till yrkandet från M och KD den 11 mars 2024. Motionen tar upp den viktiga frågan om att minska det digitala utanförskapet och ofrivillig ensamhet bland äldre i staden. Vi tror dock inte att det är rätt väg. Vi tänker på ursprungligen Göteborgs stadsbefintliga fixartjänst som skulle utföra enkla uppdrag i hemmet för att förebygga fallolyckor. Jag ställer mig bakom det Kalle Bäck anförde. Samtidigt tycker jag om tanken om att få hjälp med att ställa in till exempel tv-boxen, installera appar. Det skulle jag själv behöva hjälp med. Men föreningar och aktörer inom civilsamhället bidrar med olika former av digital support. Så tack! Ordförande Tack Anneli! Då är nästa talare Marie Brynolfsson (V) och därefter Roland Dahlström (S).

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare! Först vill jag tacka Per för en väldigt bra motion. Jag har väldigt svårt att förstå Kristdemokraternas ingång här att det inte skulle vara en fråga för politiken utan för civilsamhället. Jag tänker att man kan ha två tankar i huvudet samtidigt. Så det ena behöver inte utesluta det andra. Alla människor har inte en naturlig kontakt med civilsamhället. Många människor lever redan idag i stor isolering och ensamhet. Därför tycker jag att den här motionen är väldigt bra. Ni skriver också i ert yrkande. Att digital fixartjänst inte har samma naturliga koppling till att förebygga skador och omfattande vård och omsorgsbehov. Då vill jag ändå säga att ingenting kunde vara mer fel än det påståendet. Därför att personer som blir ensamma, isolerade, avskurna från samhället, inte längre kan vara delaktiga och engagerade i samhällslivet. ofta faktiskt får omfattande vård och omsorgsbehov. Så det här ser jag som ett viktigt steg för att motverka isolering. Dagny Carlsson hon påbörjade sin karriär som bloggare när hon var 100 år och det tycker jag är ett utmärkt exempel på när digitaliseringen främjar hälsa. Tack! Ordförande Tack Marie! Då är nästa talare Roland Dahlström (S) och därefter är Pär Gustavsson (L).

Ordförande, fullmäktige, göteborgare! Nu kanske vi inte ska hoppas att alla ska bli bloggare när de blir 100. Det kanske var lite högt siktat. Men jag skulle vilja tacka, jag och också Per, för en väldigt bra motion. Vi är rätt många som har erfarenheter av gamla, anhöriga och bekanta som drabbas av stora svårigheter med all teknik så småningom. Det är oerhört viktigt för dem. Jag blir väldigt förvånad när man läser Moderaternas och Kristdemokraternas svar. Man säger att i första hand ska anhöriga och civilsamhället träda in. Visst, självklart. Det finns väl inte en anhörig som inte vill hjälpa en gammal människa. Men det finns människor som är ensamma. Hur ska man lösa det då? Jo, då nämner man specifikt RUT. tjänster. Men jag skulle vilja avslöja en sak för er. Det finns gott om människor som inte har råd att efterfråga ut tjänster. Därför att de helt enkelt är fattiga. Bifall KS! Ordförande Tack Roland! Då är nästa talare motionären och därefter är talarlistan tom. Varsågod Pär!

Ordförande, fullmäktige! Jag är uppfattningen att samhället verkligen behöver på ett antal områden ta ett steg framåt och att vi gör mer för fler. Med det sagt så tror inte jag att den här motionen eller det här förslaget kommer lösa alla problem. Men jag tror att det är ett steg i rätt riktning. För precis som många andra här inne så hjälper vi våra anhöriga med en rad olika saker. Dels från att gå från den smarta telefonen till att gå tillbaka till en telefon. med knappar, för fingrarna funkar inte i den nya världen. Det handlar om att få den här Tv:n att fungera, att få fjärrkontrollerna att funka. Jag kan säga att vi har jour hemma i min familj i alla fall när det så fort är sportevenemang på TV, för då jäklar måste allting funka. Men det är ju inte alla som har nära och kära att ringa till och få den där hjälpen och då tror jag i alla fall att det här kan vara en del i att vi faktiskt bryr oss lite mer om de som faktiskt behöver vara en del av vårt samhälle. Så tack för en bra debatt och tack för behandlingen av motionen! Ordförande Vi har två yrkanden och ett tilläggsyrkande. Under överläggningen yrkar Kalle Bäck, Anna Redin, att fullmäktige bifaller förslaget från M och KD i kommunstyrelsen. Pär Gustavsson, Marina Johansson, Ajsela Bruncevic och Mariette Höij yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Agneta Kjaerbeck bifaller tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på Kommunstyrelsens förslag och yrkande från Kalle Bäck med flera. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänner denna propositionsordning? Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Förslag från Kalle Bäck med flera? Jag anser att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Då återstår tilläggsyrkandet från SD i Kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås tilläggsyrkandet? Ja. Jag anser att tilläggsyrkandet avslagits. Reservation från SD. arrendera farthinder Då går vi in på ärende 29 som är en motion av Anna-Sara Perslow om att möjliggöra för verksamheter att arrendera farthinder. Kommunstyrelsen föreslår att den av Anna-Sara Perslow väckta motionen avslås. Ordet har begärts av Roshan Yigit (S) Därefter är det Karin Karlsson (V). Ja, vänta. Nu går ordet till motionären AnnaSara Perslow (C). Varsågod.

Tusen tack och god afton. Ja, det här kanske ser ut som en liten fråga, men vi vet ju att det är allt som oftast i detaljerna det stora sitter. Det här är en motion om att göra det lite enklare för handlare och krögare och de som vill göra Göteborg lite grönare, vackrare och mer inbjudande. En motion som har tillkommit efter dialog. och önskemål med stadens näringsidkare och jobbskapare. Vi tror på att bygga vidare en stad där folk vill stanna upp, kanske en stund, kanske en dag, kanske ett liv. Och inte bara rusa förbi utan att märka var de ens var. Och remissvaren, ja de märker ju tydligt att regelverken är tydliga och det är bra. Men de måste också gå att samarbeta kring. I dag upplever många företagare att det är lättare att få tillstånd till en risig byggbod än vad det är att få för en blomsterlåda. Trots det är viljan stor att bidra till ett levande stadsrum. Men ska vi ignorera de här önskemålen? Det kan man fundera på. Det här kanske inte är en fråga som förändrar allt. Men det är just i de här vardagsdetaljerna som stadens framtida karaktär byggs. Så vi föreslår då, i stället för originalversionen av motionen, en ny motion där stadsmiljönämnden får i uppdrag att samverka med relevanta aktörer och testa det här. Till exempel inom ett pilotprojekt inom ramen för Citysamverkan. Vi vill ha mer och bättre dialog mellan stad och näringsliv för att gemensamt skapa en trivsam och attraktiv stadsmiljö. och ha en bättre dialog med våra företag och invånare. Så jag yrkar bifall till vårt nya yrkande. Ordförande Tack AnnaSara. Då är nästa talare Roshan Yigit (S). Därefter Karin Karlsson (V). Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Motionären föreslår att näringslivet ska ha möjlighet att arrendera farthinder i syfte att smycka och förfina dem. Det är en bra intention, det vill säga att göra vår stad vackrare. Vi bedömer dock förslaget som olämpligt med hänsyn till att de här hindren är av stort allmänintresse. Särskilt viktigt utifrån säkerhetssynpunkt. Det beaktar inte heller tillräckligt att väghållaransvaret ligger på det allmänna. Vi yrkar därför bifall till motionen. Bifall till kommunstyrelsens förslag, vilket är avslag på motionen. Tack! Ordförande Då är nästa talare Karin Karlsson (V) och där är Patrik Höstmad (D).

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Den här motionen har en jättefin intention som vi skriver under på om att göra staden lite vackrare. och grönare och det vill vi ju såklart också men det som föreslås i motionen hade lett till en regelmässig och administrativ mardröm. Så det är nog inte riktigt rätt väg att gå. Därför yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag. Däremot ser jag säkert att vi kan hitta bättre vägar tillsammans för att göra staden vackrare och grönare. Vi har ju hittat varandra förr i de här frågorna. Det märkte vi inte senast förra veckan när vi bestämde oss för att göra ett vackrare grönsakstorg. Så jag tror säkert att vi kan komma fram till något bra tillsammans framöver. Ordförande Tack! Karin, då är nästa talare Patrik Höstmad (D) och därefter Jörgen Knudtzon (KD)

Tack för det! Om inte jag har fattat helt fel och att ni rödgröna eller C eller så har ställt in något, så är det faktiskt på väg upp ett ärende om kostnaden för att upplåta kommunal mark. Där man nu faktiskt föreslår att det ska vara avgiftsfritt att ställa ut en bänk eller en blomma som inte är kommersiell utanför varje fastighet om det inte stör framkomligheten och så. Det är väl ett utmärkt sätt att börja gå i den här riktningen och kanske ta det förslaget tillsammans här sen framöver. Med det sagt, just den här konstruktionen här och det som ni har nu i ert yrkande är lite samma som hanteras i den här avgiftsfrågan tycker vi. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Tack Patrik! Då är nästa talare Jörgen Knudtzon (KD) och därför Karin Pleijel (MP)

Tack ordförande, fullmäktige och ni som lyssnar. Farthinder handlar om säkerhet. De flesta är inte särskilt vackra. Men de kan göras vackra. Hur det ska göras och var måste bedömas från fall till fall. Det är klart en fråga för tjänstemän och inte politiker. Därför är det rätt att avslå motionen. Att den kommit upp till fullmäktige tycker jag är ett tecken på problem vi har i Göteborg. Brist på service och fritt tänkande. Mitt allra första inlägg i kommunfullmäktige för sex år sedan rörde en servicepolicy som skulle antas. Jag påpekade att service är en fråga om attityd och ansvar som inte skapas genom fina ord i en policy. Utan det handlar om att hantera regler i förhållande till verklighet och mänsklighet. När kommunfullmäktige säger nej till motionen finns en risk att det kan läsas som en regel. Här ska krämar och allmänhet inte blanda sig i hur vi ordnar trafiksäkerheten. Det är fel attityd. Tvärtom, när fler engagerar sig i lokalsamhället, när inte bara föreningar utan också näringsidkare får bidra till att utveckla stadsrummet, då tjänar Göteborg på det. Jag är övertygad om att det finns farthinder som kunde göras vackrare och mer ändamålsenliga om man lyssnar till förslag från exempelvis den lokala affären. Sverige som land övertolkar många EU-regler så att de blir till hinder. Men regler är först och främst till för att hjälpa oss bygga samhället. Det är med den här attityden Göteborgs kommun behöver möta olika förslag, jobba tillsammans med medborgarna, ge dem service. Det finns en stor förbättringspotential. Med det bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på motionen. Ordförande Tack Jörgen. Då är nästa talare Karin Pleijel (MP) och därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Göteborg är en vacker och grön stad som kan bli ännu vackrare och grönare på många sätt. Därför är det redan i dag möjligt för näringsidkare att ställa ut mindre blomlådor och artiklar utanför sin verksamhet om man gör det i samråd med fastighetsägare och polisen. Förslaget skulle leda till mycket mer administration som jag inte tror skulle underlätta för stadsmiljöförvaltningen, som är den förvaltning som jobbar för att få en vackrare och grönare stad. på många, många sätt. Så bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag motionen. Ordförande Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter AnnaSara Perslow (C)

Tack för ordet, fru ordförande! Jag bekänner mig som att vara konservativ, men jag är även pragmatisk, brukar jag säga. När jag lyssnar här på debatten så går många upp och diskuterar motionen. Om jag fattar rätt så har ni lagt ett yrkande här. Då fick jag upp ögonen. Herregud, jag har inte ens läst ert yrkande! Så jag läste yrkandet här nu för en liten stund sedan. Då står det så här. Du läste säkert upp den. Stadsmiljönämnden får i uppdrag att samverka med relevanta aktörer för att underlätta för näringsliv och andra aktörer att bidra till ökad utsmyckning av stadsmiljön. I övrigt är motionen besvarad. Det är det här Centern har gått ut med. Ni har inte lyssnat heller. Vad är alternativet? Motsatsen, att vi ska göra det svårt för näringslivet. Alltså kommunen, näringslivet är ju motorn i staden. Vi ska vara smörjmedel, vi ska hjälpa till. Vi ska inte sätta stopp, utan vi ska vara behjälpliga. Självklart ska vi vara näringslivet behjälpliga till detta. Jag förstår inte hur ni kan säga nej till detta. Jag yrkar bifall till yrkandet från Centern. Ordförande Då är nästa talare motionären AnnaSara Perslow (C). Därefter är talarlistan tom.

Nu hade jag tryckt in mig på rätt sätt. Man får tacka herr Fogelklou för att du läser. Det är intressant, för det är ju mer dialog. Vi behöver mindre regler. Vi behöver en tydlig vision om vad vi faktiskt vill med den här staden. Vi vill skapa mötesplatser över gränser och se till att den här staden är ännu grönare och ännu mer livlig om 100 år. Vi har hört talas om attityder här uppe och det tänker jag, ja. Vi har nog lite att göra kvar på den resan. Jag tackar för debatten och hoppas att vi på andra sätt. Miljöpartiet hade eventuellt något förslag men det kom inget förslag. Men jag ser fram emot de förslagen. Mer dialog och mer debatt. För att vara extra tydlig igen yrkar jag bifall till mitt nya yrkande. och ser det första som besvarat. Ordförande Tack så mycket. Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Då finns det två yrkanden. Under överläggningen yrkar Anna-Sara Perslow och Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller yrkandet från C den 23 april 2024. Roshan Yigit, Karin Karlsson, Patrik Höstmad, Jörgen Knudtzon och Karin Pleijel yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslagen från AnnaSara Perslow? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Patrik Höstmad (D) om möjligheten för vissa idrottsföreningar att förvärva Gamla Ullevi och Bravida Arena Då går vi in på ärende 30. Det är en motion av Martin Wannholt, Lisbeth Sundén Andersson och Patrik Höstmad om möjligheten för vissa idrottsföreningar att förvärva Gamla Ullevi och Bravida Arena. Kommunstyrelsen föreslår att den av Martin Wannholt, Lisbeth Sundén Andersson och Patrik Höstmad väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Patrik Höstmad (D) och därefter Kalle Bäck (KD). Varsågod!

Tack för det! Anledningen till att den här motionen skrevs en gång i tiden är att Göteborgs Stad har en senfärdighet och bristande förmåga att hålla arenorna up to date och svara upp mot klubbarnas behov. Det här känner vi alla till. Det är lite trögt i de kommunala processerna och vi har andra investeringar att ta hänsyn till också. Då var vår tanke att låta klubbarna i högre grad försöka ta hand om det här själva. På det sättet kunna linjera det och väldigt mycket utveckla sina arenor för sina behov. Vi har sett, det finns jättemånga goda exempel på det här runt om i Sveriges land. Under resans gång visade det sig att det inte är så lätt för klubbarna att göra det ens med tomträttslösningen för Gamla Ullevi. Däremot har det varit andra intressenter som hört av sig och sagt varför kan inte vi få göra det här i stället. Därför lägger vi ett yrkande som handlar om att titta över idrottsanläggningar vi har. Finns det några som några klubbar vill ta hand om och försöka driva och utveckla mer effektivt själva för sina behov, för idrottsrörelsens behov? Så med det sagt bifall till yrkandet från D, M, L och KD. Tack! Ordförande Tack! Då är nästa talare Kalle Bäck (KD) och därefter Bettan Andersson (V)

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Det här är en intressant motion och det finns många poänger i att klubbarna själva får möjlighet att äga och drifta arenor som de själva verkar på. Det var också tanken att den så kallade Alliansen, när det gäller fotboll då alltså, som idag spelar på Gamla Ullevi skulle göra detta när arenan en gång byggdes. Vilket inte är så länge sedan men så blev det alltså inte. Det finns också behov av att uppgradera arenorna och inte minst Gamla Ullevi har sina brister med vibrationer vid stormatcher till exempel. Den är helt enkelt ganska dåligt byggd från början. Men som GotEvent lyfter i sitt remissvar så kan man också fråga sig hur enkelt det är att samäga och samdrifta arenor med flera klubbar inblandade. Sportslig utveckling och därmed ekonomiska förutsättningar förändras ju som bekant över tid. Utöver detta så finns det ju stora osäkerheter kring konjunkturutveckling, inflation och ränteläge och så vidare, som naturligtvis också påverkar. Samtidigt så vet vi att åtminstone en av klubbarna på Ullevi, vi kan kalla dem Blåvitt, uttryckt att man efterfrågar en större arena efter att man sålt ut alla matcher under förra säsongen. Den diskussionen måste man ständigt ha med klubbarna men så länge anläggningarna är kommunala så blir det ytterst en prioritering mellan ett sådant ändamål och andra behov i staden. Därför är detta en intressant idé som man inte ska avfärda utan faktiskt seriöst förhålla sig till. Men arenornas framtid måste avgöras i nära dialog med klubbarna och supportrarna. Helt enkelt att man skapar sig en klar bild av vad som efterfrågas och även hur det ska finansieras förhoppningsvis. Det här är levande frågor som vi kanske måste ta nya tag kring i stan för att alla som kan ska få vara med och bidra till fotbollens och idrottsstaden Göteborgs utveckling. Tack för ordet! Ordförande Tack! Då är nästa talare Bettan Andersson (V) och därefter AnnaSara Perslow (C).

Tack ordförande, fullmäktige och ni som lyssnar. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och som också är avslag på motionen. Det är fantastiskt roligt att prata lite arenor. Det gör vi alldeles för lite här inne tycker jag. I alla fall de gamla arenorna. Jag tänker att det är en intressant fråga i den här motionen tycker jag att man borde ställa sig. För vems skull? Därför att klubbarna själva är inte intresserade av att köpa loss arenorna. Precis som Kalle har varit inne på, och nu kommer jag att upprepa lite av det som han har sagt, är det också vem som ska bestämma. På Gamla Ullevi, eller Lilla Ullevi som jag brukar kalla den, där spelar tre stycken klubblag. Vilket klubblag skulle det vara som var huvudhyresgäst? Vilket klubblag skulle bestämma vilka andra klubbar som skulle få spela där? För det är heller inte statiskt med i vilken division klubbarna ligger. Jag tycker också att man kan fundera på det här med de ekonomiska förutsättningarna. Ja, visst finns det stora starka föreningar som har byggt sina egna arenor, bland annat Malmö FF, som har fått ganska mycket pengar via sitt Europaspel. Men idag ser vi snarare en trend av att klubbar har mindre förmåga att kunna äga och drifta sina egna anläggningar utifrån det kostnadsläget som är. Idag är det många som står med anläggningar som de inte riktigt har råd att renovera utifrån kostnadsläget. Jag tycker också det är bra att vi i kommunen har en bra infrastruktur för idrotten och att vi har anläggningar som kan vara till för idrotten oavsett vilken idrott och vilken nivå man är på. Sen är det ju också så att, precis som Kalle också nämnde, så är det ju problem med Lilla Ullevi. Det vet vi. Vibrationen inte minst också, att den är lite för liten. Men jag tror att sannolikheten att exempelvis Blåvitt skulle vara de som pålade Lilla Ullevi och byggde ut den, det tror inte jag är en stor sannolikhet. Tack! Ordförande Tack! Då är nästa talare AnnaSara Perslow (C) och därefter Sophia Nilsson (MP).

Tack så mycket fru ordförande, göteborgare. Det här är en behjärtansvärd motion som vi i sak absolut inte är emot. Det här är arenor som oavsett namn och ägare är superviktiga för både vår kultur och föreningsliv. Dock har ingen av de berörda klubbarna uttryckt intresse för den här lösningen. Till skillnad från den förra motionen vi hade där vi i dialog hade jobbat fram utefter ett önskemål. Så vi kommer avslå den här motionen idag och jag yrkar på Kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack! Ordförande Tack! Då är nästa talare Sophia Nilsson (MP) och därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Tack ordförande och övriga! Ja, vi vill ju ge våra föreningar de bästa förutsättningarna och de bästa möjligheterna. Det är såklart rimligt att se över de behov som finns när det gäller att rusta upp arenorna. Men som har nämnts här innan så är det ju så att klubbar kan tillkomma och försvinna och klubbarnas förutsättningar förändras. Det är ju något som vi kan följa med både glädje och sorg i de olika seriesystemen. Så helt kortfattat att vi anser att arenorna inte ska säljas och yrkar bifall till KS förslag. Ordförande Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter är talarlistan tom.

Tack för ordet fru ordförande! Jo, men det var någon som var uppe och sa vilka som skulle äga om vi vill köpa. Det är väl precis det här som det här förslaget går ut på, att utreda om det går och vilka som skulle vara intresserade. Det är väl jättedumt om man står här uppe och säger vem skulle vilja äga det. Här kommer ett förslag på att utreda det. Så att vi i kommunen får reda på om det finns intressenter och vilka arenor det skulle gälla i så fall. Det är väl jättebra att vi vet det. Sen betyder inte det att vi behöver sälja ut det som är kommunalt. Men att veta om att här finns det intresse, det är de här anläggningarna det gäller. Det är väl jättebra för oss att veta. Sen tror jag att kommunen inte är den bästa ägaren alltid. Jag tror att det finns kommunala saker som vi kan sälja ut, kanske till elitidrotten, för att kunna satsa på breddidrotten på annat ställe. Jag tror att det här kan eventuellt vara en win-win situation för alla i Göteborg, men att inte utreda det är ju jätteknäppt. Så bifall till yrkandet från M, L, K och D tror jag det var. Ordförande Tack! Då är sista talare på listan Patrik Höstmad (D). Det som också är motionären. Varsågod!

Ja, jag tänkte väl bara avrunda debatten och tacka för den. Det gick väl inte ett steg framåt här då, men jag antar att berörda bolag och så jobbar med frågan om Gamla Ullevi och försöker att få till en ordentlig uppgradering där. Det gäller även de andra arenorna som har varit lite sena, som till exempel Ruddalen och så. Ordförande Tack. Är vi redo att gå till beslut? Då har vi två yrkanden. Under överläggningen yrkar Patrik Höstmad och Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslagen för D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Sen har vi Bettan Andersson, Anna-Sara Perslow och Sophia Nilsson som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Patrik Höstmad? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska vara erställd. Då verkar alla vara på plats. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Patrik Höstmad. Varsågod att rösta! Då är omröstningen avslutad. Fullmäktige har med 43 röster mot 38 röster bifallit Kommunstyrelsens förslag. kontinuerliga bakgrundskontroller av Göteborgs stads anställda Då är vi inne på ärende 31. Det är en motion av Jörgen Fogelklou och Agneta Kjaerbeck om kontinuerliga bakgrundskontroller av Göteborgs stads anställda. Kommunstyrelsen föreslår att den av Jörgen Fogelklou och Agneta Kjaerbeck väckta motionen avslås. Ordet har begärts av Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Agneta Kjaerbeck (SD).

Tack för ordet, fru ordförande! Jag ska börja som Patrik Höstmad och berätta lite bakgrunder om den här motionen. Det är väl jättemånga här som vet att vi har haft problem med anställda. Vi har problem med anställda som egentligen inte borde vara anställda i staden. Det är vi nog alla rörande överens om. Vi har pratat om belastningsregister, om att titta på olika saker. När den här debatten var uppe började vi sondera lite runtomkring. kom i kontakt med ett säkerhetsföretag som jobbar med större, stora, med många anställda. De berättade att det här företaget påkommer en person i veckan som inte är den personen den utger sig för att vara. Jag sa varför får vi inte läsa om det här i tidningarna? Och då säger de här att nej men de här företagen vill ju naturligtvis inte gå ut och säga detta offentligt att vi har anställt fel person. För de har egentligen gjort allt rätt. Personerna har rätt papper, rätt dokument men det är fel person som sitter där. Då frågar jag har ni någonsin jobbat med kommuner? Vi har försökt sade de. Vi har försökt med ganska många kommuner. Då kommer man in och får kanske prata med säkerhetsavdelningen. Säkerhetsavdelningen tittar på det här och säger nej, det här är en HR-grej. HR tar över, tittar på de här sakerna och säger nja, det här är nog en säkerhetsgrej. Och så bollas det över, ingen vågar ta ansvar. Till slut säger de här två, nja, ni får skicka upp det till politiken. Och politikerna vågar inte ta i den här frågan med tång. Av den anledningen så måste vi börja titta på. Man måste veta vem är det jag sitter och pratar med. Är det verkligen Yvonne? Eller har hon falska papper? Det här är jätteviktigt. Med den saken skulle jag först vilja yrka på vår återremiss, för den här har inte varit remitterad utan den har bara gått igenom hela systemet. Faller den återremissen så vill jag yrka bifall till motionen och skulle motionen falla så vill jag i tredje hand yrka bifall till yrkandet från M och D som åtminstone vill göra någonting. Tack! Ordförande Tack! Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD) och därefter Marie Brynolfsson (V).

Tack för ordet fru ordförande! Ja, mycket bra har redan sagts här av Jörgen och jag vill bara förstärka det att Man måste ju åtminstone skicka ut den här på en remiss. Det är ju fullt rimligt innan man tar ett beslut. Så vi kan få veta vem det är som kommer till jobbet och se om vi kan göra det här säkrare. Tack för ordet! Ordförande Tack! Då är nästa talare Marie Brynolfsson (V) och därefter Elisabet Lann (KD).

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Att den inte skulle vara remitterad är korrekt, det står också beskrivet varför. Vad som däremot har varit ute på remiss är regeringens egen utredning som handlar om registerkontroller där man har kommit fram till en hel del saker som vi precis svarade på i kommunstyrelsen. Så jag anser ändå att det som motionärerna vill driva igenom redan har. remitterats och belysts på ett väldigt tydligt sätt. Men som sagt, bifall KS förslag! Ordförande Tack Marie! Då är nästa talare Elisabet Lann (KD) och därefter Patrik Höstmad (D).

Tack så mycket ordförande! Jag instämmer i att det är ett jättestort problem med olämpliga och fel anställda i verksamheter. Det är därför det är bra att regeringen gör mycket på området nu. När det kommer till bakgrundskontroller så tillsattes en utredning 2024 som vi precis har hanterat här där man föreslår att. Lagen ska träda i kraft i sommar. Det kanske man inte hinner fram till, men det är viktigt att notera att den här utredningen avstår från att föreslå registerkontroll under pågående anställning. Främst på grund av att sådana åtgärder skulle innebära ett oproportionerligt stort intrång i den personliga integriteten. Det här tolkar i alla fall jag som att det är uppenbart att det krävs lagändringar för att kunna göra det. Detta säger jag som förklaring till att vi inte instämmer i den första beslutsatsen i yrkandet från M och D. Däremot så vill jag passa på att yrka bifall till beslutsats 2 och 3 i yrkandet från D och M. Det finns fortfarande möjlighet för regeringen att agera i frågan och vi får avvakta och se vad som kommer att föreslås. Det har skickats signaler från justitieministern i alla fall att man vill titta på det här. Det finns en samsyn kring att det är ett bekymmer. Vi ska inte heller glömma att det händer saker i staden. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag. Tidigare i somras att ta fram en rutin för hur och när bakgrundskontroller och registerkontroller ska genomföras vid rekrytering i staden. Och ge alla nämnder och styrelser i Göteborgs Stad i uppdrag att identifiera befattningar i sina verksamheter som bedöms vara utsatta för hög risk för infiltration. Vi utgår ifrån att stadsledningskontoret följer processen på nationell nivå och självklart ska staden anpassa sina rutiner också utifrån de beslut som slutligen. Den fattas där. Så återigen bifall till andra och tredje beslutsatsen i yrkandet från M och D. Ordförande Tack Elisabet! Då är replik begärd av Jörgen Fogelklou (SD).

Tack för ordet! Jag uppfattade inte riktigt dig. Sa du att det skulle vara olagligt med en sådan registerkontroll? Eller tyckte du att det skulle vara för integritetskränkande? Jag hörde inte om det var lagen eller om det var du som tyckte det. Det finns ju företag som gör detta på privatanställda. Så i så fall bryter ju de mot lagen, tänker jag, om det är en laggrej. Så det tror jag ju inte att det är. Sedan är det ingen mänsklig rättighet att jobba i Göteborgs kommun. Det är ingen mänsklig rättighet. Man kan när man ingår ett avtal med oss säga att ni ska gå med på detta för vi vill veta att vi har rätt personer som tar hand om min mormor. Eller som lär ut rätt saker till våra barn. Det tycker jag är en rätt schysst arbetsgivarsak att säga. Tack! Ordförande Tack! Då är det replik begärd av Elisabet Lann (KD).

Jag vill bara svara på frågan. Jag hänvisade till utredningen, som menar att det är en för stor inskränkning och där det också framgår i stadsledningskontorets bedömning att det kan bryta mot Europakonventionen och svensk grundlag. Så min bedömning är att det krävs en lagändring. Det var inte min syn på saken. Tack! Ordförande Då återgår vi till talarlistan. Det är Patrik Höstmad (D). Därefter Ann Catrine Fogelgren (L).

Tack för det! Ja, situationen är ju allvarlig. Vi vet ju om att det finns en hel del infiltration i våra verksamheter. Vi har svårt att hantera det. Det rör sig om extremism, islamism, gängkriminalitet, klaner som har sina spanare ute i verksamheterna. Vi har de som upprätthåller hedersnormer i den kommunala tjänsten. Allt det här vet vi ju. Det är ju helt oacceptabelt. Vi har ett yrkande här då vi vill utreda utifrån befintlig och kommande lagstiftning. Vi har ju en känsla av vad som kommer här framöver. Vi får se exakt hur det blir i detaljerna. Så att vi verkligen ligger i framkant när vi får verktygen och möjligheterna att agera. Det är väldigt viktigt att vi tar det här på allvar. För det här är en sak som kan erodera hela. demokratin och den kommunala apparaten om vi inte tar tag i det framför allt. Nu när vi har de här kriminella gängen som även vänder sig mot de kommunala verksamheterna. Med det sagt, bifall till yrkandet från M och D. Ordförande Tack Patrik! Då är nästa talare Ann Catrine Fogelgren (L) och därefter Marina Johansson (S).

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Ja, det är precis som tidigare talare sagt så är det flera fall som har uppmärksammats att olämpliga personer har fått anställning inom den offentliga verksamheten på olika sätt. Det är ju helt oacceptabelt och måste bekämpas. Här är vi ju alla som sagt var överens om att skattemedel till exempel som hamnar i de kriminellas fickor kan sätta hela vårt välfärdssystem i gungning. Självklart ser vi också med oro på utvecklingen. Men från L så tycker vi att svaret som SLK har tagit fram gällande motionen är väl avvägt. Man lyfter också ett antal åtgärder som man arbetar med nu och också som är kommande. SLK pekar på de rättsliga förutsättningarna såsom kontroll av arbetstillstånd som arbetsgivaren är skyldig att kontrollera inför en anställning. Det är också så precis som de också pekar, att det finns hinder för kontroller av redan anställda. Här finns ett behov av förändring. Det är helt självklart. Därför har regeringen agerat skyndsamt i frågan. Precis som Elisabeth sade tillsattes en utredning i ett så kallat snabbspår under 2024. I oktober presenterades den. Förslaget ger då möjligheter att inom vissa av kommunens områden förhindra den här kriminella brottsligheten. Och vi beräknar med att den ska träda i kraft under sommaren. Och tanken om detta så tycker vi det är utmärkt och yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga. Ordförande Tackar Ann Catrine. Då är nästa talare Marina Johansson (S) och därefter Anneli Rhedin (M). Varsågod.

Tack fullmäktige och åhörare. Jag yrkar också bifall till kommunstyrelsens förslag. Och många har ju redogjort för detta och jag tror vi är helt överens om att vi ska motverka att kriminella tar sig in i vår verksamhet på olika sätt. Det är också en fråga för lagstiftare att nu ta hand om den här remissen, SOU. Vi får se vad den ger. Men vi har gjort jättemycket på egen hand här i Göteborg. Exempelvis så har både funktionsstödsnämnden och äldrenämnden begärt registerkontroll. Även om vi inte har någon skyldighet till det så begär vi det. Vi har sett över hela rekryteringsprocessen. Intervjuguiden har förändrats och som någon så här så också befattningar inventeras ute i våra verksamheter. Vilka befattningar är extra utsatta för infiltration exempelvis? Så det pågår redan väldigt mycket. Så därmed avslår jag. Yrkar bifall till KS. Tack! Ordförande Tack Marina! Då är nästa talare Anneli Rhedin (M). Därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod!

Tack så mycket fru ordförande, ledamöter, åhörare. Nu sa Patrik mycket av det jag skulle säga så jag håller mig kort. Jag yrkar bifall till M och D's yrkande den 10 juni 2024. Tack! Ordförande Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Karin Pleijel (KD).

Tack för ordet. Jag ska uppehålla mig väldigt kort. Självklart ska den här remitteras ut och titta på vad kan vi göra? Det är det staden ska utreda. Hur skulle man kunna implementera detta? Går det att implementera överhuvudtaget? Det är det vi säger i vårt yrkande i kommunstyrelsen, att det måste göras. Vi har alltså fel människor anställda här, som har rätt papper. Men de är ju inte de människor de utsäger sig vara. Och det tycker ni att vi ska fortsätta med? För de har ju rätt papper. Fullständigt hål i huvudet. Tack! Ordförande Tack Jörgen! Då är nästa talare Karin Pleijel (MP) och därefter Marie Brynolfsson (V).

Jag vill ge ett boktips. Har ni läst Maffiapakten av Lasse Wierup? Det är viktig läsning, tycker jag. Den här frågan om kriminella som infiltrerar välfärden är en viktig fråga. Precis som Marina Johansson sade är vi på den bollen, och mycket görs. Det är därför som vi yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Tack Karin! Då är nästa talare Marie Brynolfsson (V) och därefter är talarlistan tom.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag förstår inte riktigt vad det är som ska remitteras ut. Vi har ju redan fått en förklaring till varför det här inte går att genomföra. Vi har dessutom precis haft en remiss från regeringen som har behandlat precis samma sak. Så jag tycker att vi får väl helt enkelt invänta det som kommer att beslutas i riksdagen. Det är viktigt att förhålla sig till Sveriges rikes lag har vi ju konstaterat här inne tidigare. Så bifall KS! Ordförande Tack Marie! Då är det en replik begärd av Jörgen Fogelklou (SD).

Tack för ordet! Nja, Marie Brynolfsson. Om den här församlingen ska förhålla sig till Sveriges rikes lag och följa den, det har ju du röstat nej till. Tack! Ordförande Tack så mycket! Då är talarlistan. Nähä, det kom en sista talare på listan här. Det är Hanan Baalbaki (S). Varsågod.

Så, nu ja. Jag tänker så här. Vi har en tydlig rutin. När man anställer någon i Göteborgs Stad så tittar man på referenser. Man ringer senaste chef. Man begär belastningsregister. Annars anställer man inte dem. Jobbar man med människor så måste man ha det. Jag har varit facklig. Jag har jobbat mycket med det här med arbetsgivare. Man misstänker att någon inte har det bra eller dels någonting eller så. Vi är inte snälla i Göteborgs Stad. Vi går på verket för det får inte förekomma. Vi har redan bra koll. Med det tycker jag att vi yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Då är det replik begärd av Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod.

Tack. Göteborg gör mycket och det är tack vare att vi har drivit på här i många, många, många år. Nu ska jag ta och citera Tom Cruise. Det har jag gjort tidigare här. När han var med i Eyes Wide Shot och tog, äntligen fick han spela in film med Stanley Kubrick. hans långa dröm, äntligen. Och så tar de en scen och ska in till biljardbord. Tom Cruise gör den här scenen 80 gånger. Det blir omtagning, det blir omtagning, det blir omtagning. Och Tom Cruise säger, men snälla Kubrick, nu måste du väl ha fått en som är bra? Bra? Jag har fått hur många som helst som är bra. Vill du inte ha en som är perfekt? Good is not always enough. Tack! Ordförande Och vi är redo att gå till beslut? Det här är många punkter, så nu tar vi det sakta men säkert. Det är en återremiss med fyra yrkanden. Under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou i första hand återremiss till kommunstyrelsen, i andra hand bifall till yrkanden från SD i KS och i tredje hand bifall till yrkanden från M och D i KS. Sen har vi Marie Brynolfsson, Ann-Catrine Fogelgren och Marina Johansson som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har Elisabeth Lann som yrkar att fullmäktige beslutar bifalla beslutskläm 2 och 3 i yrkanden från M och D i KS. Vi har Patrik Höstmad och Anneli Rhedin som yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslagen från M och D i KS. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag och förslagen från Elisabeth Lann och Patrik Höstmad. Och Jörgen Fogelklou. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter om detta inte har gjorts tidigare. Godkännes denna propositionsordning? Japp, det var mening nummer två. Det läste jag upp. Däremot så hade jag missat att anteckna Karin Pleijel som också yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag såklart. Varsågod. Nu tillbaka till godkännes denna propositionsordning? Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Avgörande ärendet idag? Ja. Jag finner att fullmäktige beslutar avgörande ärendet idag. Votering har begärts och ska verkställas. Ska vi bara se till att alla kommer in? Då verkar alla vara inne i salen. Då är det ja för avgörande idag och nej för återremiss. Jag startar omröstningen. Varsågoda! Då stoppar vi. Det är 72 röster för avgörande idag och 9 röster för nej. Då återstår proposition på kommunstyrelsens förslag och förslaget från Elisabeth Lann, förslaget från Jörgen Fogelklou, förslaget från pastor Erik Höstmad. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Elisabet Lann? Ja. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Ja. Bifalles förslaget från Patrik Höstmad? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Ja, det var sista klubbslaget med här. Okej, reservation från SD. Varsågod. Rosenlundsverket till en nattklubb, kulturscen Då går vi in på ärende 32. Det är motion av Emmyly Bönfors om att utreda möjligheten att göra om Rosenlundsverket till en nattklubb, kulturscen. Kommunstyrelsen föreslår att den av Emmyly Bönfors väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Emmyly Bönfors (C) och därefter Kalle Bäck (KD). Varsågod Emmyly

Tack så mycket ordförande! Göteborg ska ju få leva och låta. I Centerpartiets Göteborg finns det plats för såväl Las Vegas-inspirerade krogshower som terrängklubbar. I Centerpartiets Göteborg samsas glasbeklädda skyskrapor med technodunkande värmekraftverk. I Centerpartiets Göteborg skapar vi förutsättningar för kulturverksamhet med både bredd och spets. När Masthuggskajen nu växer fram får vi inte glömma bort att Järntorget länge har varit Göteborgs hjärta för en bred alternativscen. Med Långgatorna, Folkteatern och Pustervik som exempel. Vi tycker det är viktigt att värna det som ibland kan uppfattas som lite brötigt och ruffigt. Men som riskerar att försvinna i samband med större stadsomvandlingar. Den här motionen skrevs också mot bakgrund av att Rosenlundsverket skulle avvecklas till 2030. Nu får vi se hur länge Rosenlundsverket kommer behöva vara i drift med tanke på rådande säkerhetsläge. Men samtidigt vet vi från många ärenden här idag att stadsplanering tar tid. Stadsbyggnadsnämnden ställer sig positiva till den här motionen och meddelar att det krävs en förändring av detaljplanen. Man behöver rita in kulturverksamhet i så fall i detaljplanen. Jag är också glad och vill tacka för den stora respons som jag har fått på den här motionen utanför det här rummet. Många som tycker det här är ett intressant förslag och tycker att det är visionärt helt enkelt att våga tänka lite mer kultur i befintliga byggnader. För vi bygger ju faktiskt nya kulturhus också så varför inte kunna ta tillvara de byggnader vi har och göra kulturscener i dem. Så ta nu chansen att vara lite mer visionära och rösta bifall till motionen för det kommer jag göra. Så bifall till Centerpartiets motion. Ordförande Tack. Då är nästa talare Kalle Bäck (KD) och därefter Hampus Magnusson (M)

Tack för det, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag måste först säga att jag tycker att det här är en jättekul idé. Visst vore det fantastiskt att ha en stor nattklubb eller kulturscen fylld med folk nere vid älven mitt i stan? Dessutom är ju danstillstånden avskaffade, så man kan ju tycka att den här motionen ligger rätt i tiden på något sätt. Men tyvärr ligger den inte så rätt i tiden som man kanske skulle kunna tänka sig. För det är en tydlig trend över hela landet och även i Göteborg att antalet nattklubbar minskar. En trend som fanns redan innan pandemin och troligen förstärktes då. Men forskarna nämner också minskad alkoholkonsumtion, dejtingappar och en oro för framtiden som några av anledningarna till att unga inte går på nattklubb i samma utsträckning tidigare. Visst, det här kan ju ändras över tid naturligtvis, men Rosenlundsverket är fortfarande i drift och kommer att vara det under överskådlig framtid, så det finns ingen anledning att gå vidare med den här motionen för tillfället i vilket fall. Sedan skriver ni i och för sig att det inte nödvändigtvis bara är en nattklubb utan det skulle kunna vara någon form av kulturscen också. Men som Higab skriver i sitt remissvar, där man väljer att avstyrka den här då, så gör man det mot bakgrund av att det skulle ställas väldigt höga krav på att tillgängliggöra den här anläggningen och byggnaden för allmänheten på det sättet. Det skulle bli väldigt dyrt och bolaget är inte speciellt sugna på att bli fastighetsägare till Rosenlundsverken. Det aktuella området skulle däremot passa väl för bostäder samtidigt som det finns ett kulturhistoriskt värde att beakta här. Även om stadsutveckling i området kommer att dröja så ser vi en potential för exploatering där i framtiden. Bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack för ordet! Ordförande Tack Kalle! Då är nästa talare Hampus Magnusson (M) och därefter Gryt Fjeldmose (V).

Tack så mycket för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, timman är sen och nu är vi framme vid rave-debatt. Det här var ju en motion som faktiskt tillstyrktes i stadsbyggnadsnämnden av S, D, MP och C. Ordföranden sprang direkt i väg här i stadsbyggnadsnämnden och sa att som gammal raveare undrar man direkt vad man kan göra med detta. Vi var ju många som verkligen tog oss för pannan och tänkte är detta sant? i ett område där vi har gått med miljardunderskott och här har vi möjligheten att faktiskt bygga om en ful gammal plåtburk. Alla undrar hur den har hamnat precis vid vattnet mitt i staden. Till att bygga klassiska, fina, vackra bostäder och få in ekonomi. En fin strandpromenad, kanske med inspiration från Strandvägen i Stockholm. Och det var ju som vi hörde här innan, det här kommer ju också en tid där nattklubbarna kämpar för sitt liv, de existerande. Och så ska vi från kommunen peka ut att vi ska ha en stor nattklubb här då med rave. Det kanske inte riktigt är det som behövs där nere. Och det händer ju för övrigt mycket spännande runt vattnet på andra sidan när det kommer till festscenen. Och sedan har vi Ringön som inte är så långt bort där man precis har detta bubblande lite exotiska nattlivet. För den som vill se det kan jag rekommendera. Sedan har vi också det att vi har väldigt få bostäder i centrala Göteborg. Vi har 2 % mot Malmös 8 och mot Stockholms 12. Det här blir problem för handel och liknande. Man är ju beroende av att folk då bilpendlare in och spenderar pengar. Det är ju en annan diskussion. Så det här är ju fel på väldigt många sätt och Higab avstyrker ju också detta. Göteborgs Energi säger vänta med detta. Och vi säger avstyrk detta och lyssna på S, V, MP som har samsats sig nu här och Attenius har väl tagit någon i örat. Avstyrk motionen. Ordförande Då är nästa talare Grith Fjeldmose (V) och därefter Blerta Hoti (S).

Tack ordförande. I kulturnämnden höll vi med om att en utredning om möjligheten att göra om Rosenlundsverket till en nattklubbsscen eller en kulturscen har potential att stärka flera kulturvärden såsom kulturmiljön, identiteten för den stadsdelen som är ett centrum för kultur. Vidare kan det ge goda förutsättningar för kreativa verksamheter samt skapa en kulturell mötesplats. Rosenlundsverket kan bli en unik ikon, inte bara för kvarteren runt Järntorget utan för hela kulturstaden Göteborg. Mycket aktuellt pågår just i dagarna i GP en debatt på kultursidorna om Göteborgs brist på arenor, typ kulturhus. som även den lyfter behovet av centrala arenor för kulturevent. I den debatten handlade det specifikt om litteraturscener. Därför är motionens idé både intressant och innovativ. Men inte just nu av de skäl som vi ger i vårt avslagsyrkande. Så därför bifall kommunstyrelsens förslag. Tack. Ordförande Tack. Då är nästa talare Blerta Hoti (S). Därefter Eva Ternegren (MP).

Tack ordförande. Ja, Göteborg är idag en väldigt fantastisk och rik kulturstad med väldigt mycket själ. Jag delar motionären, Centerpartiets och Emelie Bönfors ambition om att. förstärka vår kulturella själ med ännu mer kultur, ännu mer dans och krogliv och ambitionen att skapa nya kulturscener. Jag har varit där. Det var trevligt kan jag säga även om det var många år sedan. Berlin råkar vara en av mina favoritstäder i Europa. Jag gillar tanken på att ha en alternativ klubbscen likt Berghain i vår redan rika alternativa stad. Men som många andra har sagt tidigare så säger hjärtat en sak men hjärnan säger någonting annat. För Rosenrundsverket. Även om det ligger i ett rikt kulturellt nav nära Folkteatern, Pustervik, kroglivet längs med Esperantoplatsen och så vidare så är det liksom väldigt fel givet de säkerhetspolitiska utmaningar och energipolitik vi befinner oss i. Att i det här läget satsa på ett krogliv utan att ha i beaktande helheten kopplat till Vår säkerhetspolitik och energiförsörjning så vore det kanske inte i dagsläget rimligt att revidera detaljplanen till förmån för detta. Så mot bakgrund av det så yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på motionen. Tack! Ordförande Tack Blerta! Då är nästa talare Eva Ternegren (MP). Därefter Ann Catrine Fogelgren (L).

Ja, precis som flera andra sagt så är det en angelägen fråga det här att ha levande kulturscener och de kan ju gärna bli fler i stan. Och nattklubbar har jag inget emot. Även om den verkar ha en viss lågkonjunktur nu både här och på andra ställen, precis som flera har påpekat. Och det är ju synd att vi inte kan använda. Vi kan inte gå på motionens förslag eftersom huset behövs inom överskådlig framtid, precis som flera har sagt, för sitt ändamål och säkerhetsläget har inte precis blivit bättre sedan motionen skrevs. Så att även vi går här på avslag för motionen. Sedan vill jag ändå ta tillfället i akt när jag ändå står här att det finns ju många Det finns en del livescenar som har vuxit fram på senare tid, helt organiskt eller hur man ska se det. Till exempel runt Stigbergstorget, där ligger fem scener numera. En av dem är Skeppet. Hoppas att det är fler än jag som har varit där. En fantastisk miljö, gamla Sjömanskyrkan. Där brukar vara mycket folk också. Till och med i Frölunda där jag bor har vi en kulturscen i Reningsborg. En fräck byggnad. Så det finns också positiva saker. Men som sagt, vi går på kommunstyrelsens förslag och avslag till motionen. Ordförande Tack Eva! Då är nästa talare Ann Catrine Fogelgren (L). Och därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Ja, Rosenlundsverket ligger verkligen på en strategisk plats mitt i det område som vi nu utvecklar. Och visst finns det en spännande tanke att omvandla verket till en kulturscen. Något som ju har gjorts på andra ställen runt om i Europa. En byggnad av denna karaktär kan bli en unik kreativ miljö. Men tyvärr så kommer verkligheten ikapp. Vi ser ju ett antal svårigheter och medförande kostnader som gör att det här är ett tveksamt projekt. Higab skriver i sitt remissvar att med de olika krav som ställs för att förvandla verket till Nacklubb eller Scen så ser inte bolaget en möjlighet att bli ägare till fastigheten. Göteborgs Energi vacklar igen om när avveckling av verket är möjlig på grund av det nuvarande omvärldsläget. Vi ser också tomten som en viktig pusselbit i utvecklingen av det här området. Dels ekonomiskt men också dels för att binda ihop det stadsutvecklingsmässigt. Vi skulle gärna vilja se en djupare utredning gällande Rosenlundsverkets avveckling. Det är klart att det här området passar synnerligen väl för bostäder. Men vi kan också tänka oss möjligheten att i planeringen tillvara byggnadens kulturhistoriska värden. Jag yrkar bifall till KS förslag. Ordförande Tack Ann Catrine. Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande! Alternativ kulturscen-nav, sa någon. Jag har varit ung en gång i tiden. Jag sprang på Novotel när det var helt övergivet i Morias gruvor. Det var fullt med svartklubbar. Jag var på Lyckholms, jag har varit på Draukne, jag har varit på varenda svartklubb som har funnits här. Och vet ni vad som var alternativt med dem? Att kommunen inte var där och körde. Det var ju det som var grejen. Hur kan ni säga att det här ska bli en alternativ kulturscen om kommunen går in? Det är ju någonstans galet. Det är motsidan att kommunen är där och styr alternativet. Sedan var jag ganska glad när du pratade om kulturhistoria, Kalle Bäck. Ingen blir gladare än mig, men det här är ju inte kulturhistoria. Det är precis som Hampus Magnusson sa, det är en plåtlåda. Det är en plåtlåda och det är klart att vi i kommunen inte ska gå in där och bestämma. Det är klart att vi ska stadsutveckla detta område. Riv det när det är uttjänt och så bygger vi en fantastisk trädgårdsstad. Tack! Ordförande Tack Jörgen! Då är nästa talare Patrik Höstmad (D). Därefter Johan Zandin (V).

Tack för det! Nu sa du rätt mycket av det jag hade tänkt säga Jörgen. Det blir ju liksom inte bra om vi låter kommunen bestämma det här, sitta från rådhuset och kläcka idéer var nattlivet ska komma upp och så vidare. Hela området kring Långgatorna och så har utvecklats och blivit väldigt trevligt. Det är ju det här myllrande livet av många små aktörer som tillsammans skapar det, inte att vi har en kommunal masterplan för det hela. Däremot Jörgen, så vill jag ge dig lite fel när det gäller att det inte finns något kulturvärde i Rosenlundsverket. Plåtdelarna, ja bort med det. Men det finns faktiskt en tegeldel där om man tittar lite noga på det, runt alla de här plåtschabraken med ett ganska stort vackert gammalt fönster. Den delen skulle möjligtvis kunna vara. trevligt att bevara på något sätt och integrera i bostadskvarter. Men det får vi kolla på i framtiden någon gång. Med det sagt bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Tack! Då är nästa talare Johan Zandin (V) och därefter Emmyly Bönfors (C).

Tack! Ja, som många har sagt så är det inte läge att förändra användningen just nu. Men jag vill bara förtydliga för Hampus Magnusson att det faktum att vi inte vill göra en nattklubb till det av den nu betyder inte att vi har uteslutit det för all framtid. Som många har varit inne på, det finns dina kulturhistoriska värden. Man kan tänka sig att bevara byggnaden och ha någon annan verksamhet i den, till exempel kultur. Man kan också tänka sig att riva den och bygga något helt annat och du har ju helt rätt i att det. Det behövs fler bostäder i centrala Göteborg men någonting vi faktiskt har väldigt gott om i Göteborg är obebyggd mark centralt så vi behöver inte ta just den här tomten för att få till bostäderna. Tycker vi att huset är värt att bevara av till exempel kulturhistoriska skäl eller för att vi har en bra, spännande idé om vi kan göra i det så kan vi absolut bygga de bostäderna på andra ställen till exempel i Gullbergsvass och Frihamnen. Tack! Ordförande Tack! Då har vi en replik begärd av Hampus Magnusson (M).

Nu tror jag inte riktigt att Gullbergsvass har riktigt samma prime location som detta har. Det här är bland den finaste bästa marken vi har i Göteborg och det är ju här man hade velat se det här verkligt myllrande folklivet med en strandpromenad från Stenpiren dit många kan ta sig. från olika ställen och komma rätt in i Göteborg och gå hela vägen, hade varit min vision, ända ut till något hotell som vi hörde nämnas innan, och Sjömagasinet. Då hade verkligen Göteborg vänt framsidan mot vattnet istället för att ha baksidan vänd mot vattnet, den största tillgången vi har. Man ser det här schabraket och Folkets hus som har stått med baken mot vattnet och sen har vi den här plåthögen. Som man nu ska göra till Europas största raveklubb. Men det kanske blir en valfråga Johan. Jag hörde en öppning där. Vi får se om göteborgarna vill ha en kommunal raveklubb eller om de vill ha vackra klassiska bostäder. Ordförande Replik begärd av Johan Zandin (V). Varsågod.

Tack! Även Gullbergsvass har ju en fantastiskt lång sträcka längs med vattnet så det kan nog bli fina prime location där också. Men det vi är överens om är att vi inte ska avgöra Rosenlundsverkets definitiva öde här och nu idag utan det får vi ta om några år. Så får vi se vad vi tycker då. Tack! Ordförande Då är nästa talare Emmyly Bönfors (C) och därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod!

Tack! Jag vill lyfta fram att vi skriver i motionen att vi inte heller är främmande för bostäder i det här området. Man kan kanske tänka sig delar kultur och delar bostäder också på den här ytan. För att jag kan väl hålla med om att det inte är hela Rosenlundsverket som är det vackraste jag sett även om det nu är så att smaken brukar vara delad. Jag kanske inte hade gått så långt som att kalla det en ful gammal plåtburk men som sagt det är inte min sak att bedöma heller. Sen som svar på det här om att vi inte ska sitta med någon slags kommunal masterplan om vart vi ska ha kultur och var vi ska ha bostäder och så vidare. Det är precis det vi gör i stadsbyggnadsnämnden. Vi gör ju detaljplaner. Vi planerar hela Backaplan nu med både bostäder och kulturhus till exempel. Och det som jag vill slå vakt om är ju att vi inte ska bygga bort saker som kan vara av kulturhistoriskt värde i den nya stadsomvandlingen så man behöver ju ändå tänka till kring det. Men jag hör på debatten att ni inte säger nej ni säger kanske. De flesta verkar tycka att det ändå är en ganska bra idé att titta vidare på det här. Däremot är det ingen som vill gå vidare med den utredningen jag föreslår då. Men så småningom kommer ju en ny detaljplan behöva tas fram på den här plätten. Den ligger mitt emellan Masthuggskajen och Så det kanske inte dröjer alltför länge. Kom då ihåg den här idén och se om vi kan göra någonting med det då. Tack för en trevlig debatt! Ordförande Då är nästa talare Karin Pleijel (MP) och därefter är talarlistan tom.

Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och kanske tillhör jag en liten minoritet men jag tycker faktiskt den här byggnaden är snygg. Och lite häftig. Så är det men smaken är olika som nämndes här då. Sen har den ju en funktion som Eva Ternegren nämnde här förut. Även om vi kanske inte vill se och förstå men vi behöver försörjas av avlopp och vatten och energi, värme och kanske kyla i framtiden och så. Då är det ganska bra om energialstringen inte befinner sig väldigt långt från bostäder. Så att det behöver vi också tänka på och lösa. Men med det säger jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Karin! Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Bra. Vi har två yrkanden. Under överläggningen yrkar Emmyly Bönfors bifall till motionen. Sen har vi Kalle Bäck, Hampus Magnusson, Grith Fjällmosse, Blerta Hoti, Eva Ternegren, Ann Catrine Fogelgren, Patrik Höstmad. Bifall till kommunstyrelsens förslag! Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. möjligheten att inrätta ungdomshem riktade till unga med sammansatt psykisk och psykiatrisk problematik Då går vi in på ärende 33. Det är en motion av Mariette Höij Risberg och Jessica Blixt om att utreda möjligheten att inrätta ungdomshem riktade till unga med sammansatt psykisk och psykiatrisk problematik. Kommunstyrelsen föreslår att den av Mariette Höjer Risberg och Jessica Blixt väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Mariette Höij Risberg (D) och Jessica Blixt (D). Därefter är det Jessica Blixt (D). Varsågod!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! Alla barn har rätt att känna sig trygga. Det är en självklarhet och en grundläggande rättighet som vi måste säkerställa för varje enskilt barn i vår stad. Socialtjänstens arbete ska alltid hålla barnets bästa i fokus och det är vårt ansvar som beslutsfattare att säkerställa att de system vi har fungerar för de mest utsatta unga. Enligt Socialstyrelsens rapport Vård för barn och unga i HVB utifrån deras samlade behov lider många av dessa unga av flera samtidiga psykiatriska diagnoser. Såsom ADHD, PTSD och missbruk. En undersökning från SIS särskilda ungdomshem visar att 71 procent av de unga har minst en psykiatrisk diagnos. Och så många som 40 procent har varit i ett akut psykiatriskt tillstånd under de senaste sex månaderna. Många unga som vårdas på HVB enligt LVU eller SoL har både social och psykiatrisk problematik, men erbjuds inte stöd av den specialistkompetens som krävs för att möta deras psykiatriska vårdbehov. Först när den psykiatriska ohälsan eskalerat så pass mycket att det inte längre går att hantera på HVB-hemmet placerar vi de här unga på låsta assistinstitutioner, där de många gånger inte heller får den vård de behöver. Många unga med psykiatrisk problematik har vittnat om hot och våld inifrån assistinstitutioner och har berättat att deras hälsa försämrats både under och efter placeringen. Man kan inte längre stå vid sidan om och se på när de här unga glider längre och längre in i självskadebeteende, psykisk ohälsa och destruktiva mönster, där vi inte säkerställer att de får den hjälp de behöver i ett tidigare skede. Lösningen ligger i att skapa en närmare samverkan. Ordförande Tack så mycket Mariette. Då är nästa talare Jessica Blixt (D) och därefter Hannah Klang (V).

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Jag föreställer er en tjej, kanske 13-14 år gammal. Hon har en tung ryggsäck av trauma, ångest, självskadebeteende. Hon behöver vård. Hon behöver trygghet, stabilitet. Men i stället bollas hon runt i ett system som inte är anpassat för henne. Hon placeras på ett HVB-hem där personalen saknar. den psykiatriska kompetens som krävs. Hennes mående försämras. Kanske blir hon utåt agerad. Kanske drar hon sig undan. När situationen blir ohållbar flyttas hon inte till en plats för vård utan till en Sis-institution. Där sitter hon nu bakom låsta dörrar tillsammans med unga som är dömda för grova brott. Det här händer här och nu i vår stad och varje gång vi sviker dessa unga så betalar de ett pris vi inte kan föreställa oss. Men det är inte bara dessa ungdomar som betalar priset, det gör vi alla. Placeringen på SIS kostar omkring 12 000 kronor per dygn, en enorm summa och ändå får dessa unga inte den vård de faktiskt behöver eller så kommer vården alldeles för sent. Istället fastnar de i en destruktiv spiral där de blir sämre, riskerar att utveckla ännu större problem och kanske i framtiden hamnar i kriminalitet, missbruk och fortsatt psykisk ohälsa. Jag bifaller därför yrkandet från Demokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Vi kan inte längre blunda för verkligheten. Antingen agerar vi eller så fortsätter vi att svika dessa unga. Ordförande Tack Jessica! Då är nästa talare Hannah Klang (V) och därefter Claes Söderling (S).

Ordförande, ledamöter, åhörare. Alla unga har rätt till trygghet, vård och stöd. Vi i det rödgröna styret ser detta som en av våra viktigaste frågor. Vi arbetar aktivt för att skapa bättre förutsättningar för barn och unga i Göteborg. Samtidigt delar vi ansvaret med regeringen och regionen och söker gemensamma lösningar som faktiskt gör skillnad. Barn och ungdomsvården har under lång tid varit underfinansierad, samtidigt som utmaningarna inom SIS har ökat. Det har lett till att unga faller mellan olika system. Kommunerna får ta ett stort ansvar och vi behöver långsiktiga lösningar på nationell nivå. Men i väntan på bättre tider så tar Göteborg självklart sitt ansvar. Just nu planerar vi två nya HVB-hem, ett för yngre barn med komplexa behov i samverkan med funktionsstödsförvaltningen, regionens habilitering och barnpsykiatrin och syftet är att ge samordnat stöd på plats. Och ett som ska förhindra sammanbrott i familjehem och fungera som stöd och avlastning. Stärker såklart även upp våra befintliga HVB-hem för att bättre möta ungas behov. En lösning som inte tar lika lång tid som att bygga upp nya institutioner. En viktig del är att vi satsar på våra förebyggande insatser i skolan, socialtjänsten och fritidsverksamheten så att vi kan ge stöd i tid och minska behovet av placeringar från början. Vi ser fram emot fortsatt dialog om hur vi kan förbättra stödet för unga och hoppas att regeringen och regionen också tar sitt ansvar i denna viktiga fråga. Jag yrkar därmed bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Hannah! Då är nästa talare Claes Söderling (S) och därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Frågan om ungas psykiska välmående är mycket viktig. Det är helt nödvändigt att barn och unga får den vård som de är i behov av. Vid det rödgröna styret lägger vi resurser och har fokus på att uppnå just detta. Jag kan konstatera att samtliga socialnämnder och stadsledningskontoret avstyrker motionen. av just anledning att fokus på frågan redan finns och att arbetet med att komma till bukt med problemen pågår intensivt som en följd av de politiska beslut som vi i det rödgröna styret redan har fattat. De fyra socialförvaltningarna arbetar gemensamt med så kallad kategoristyrning och har en gemensam plan för barn och unga att hitta det bästa sättet att sörja för det enskilda barnets behov. Dessutom ska sägas att ansvaret att tillgodose behov av särskilda ungdomshem är statligt. Hälso och sjukvårdsinsatser som ges i samband med placering på HVB är regionens ansvar. Samtidigt är fortsatt samverkan mellan kommunen, regionen och staten en förutsättning för att alla barn och unga ska få sina behov tillgodosedda. Även här kan vi försäkra att det pågående arbetet följer utvecklingen nationellt och anpassar sitt arbete utifrån de förändringar som sker på regional och nationell nivå. Vi kan alltså vara trygga med att motionens intentioner redan är omhändertagna genom rådande budget och det arbete som pågår i de fyra socialnämnderna i samverkan med regionen och staten. Jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag och att avslå motionen. Tack! Ordförande Tack Claes! Då är nästa talare Kristina Bergman Alme (L). Därefter AnnaSara Perslow (C).

Tack fru ordförande! Det är en otroligt viktig och bra motion som Mariette och Jessica har skrivit. Jag tror att alla vi som sitter i socialnämnden och särskilt i individutskott, vi följer dessa fall, dessa individer. Vi läser om vad som händer med dem. Det är oftast med en dålig känsla i magen, att vi inte riktigt kan tillgodose de behov som finns. Ibland kan man tänka att man kanske minns den rubriken som var på 80-talet, Sverige är fantastiskt. Ja, vi är fantastiska på många sätt och vis. Det finns ett stort skyddsnät, men vi är också fantastiskt dåliga. på att säkerställa att vi gör saker på ett riktigt klokt sätt. Det är så lätt att säga att det här lilla är vårt ansvar och det där är regionens och det där är statens. Här har vi en motion som säger låt oss utreda, låt oss titta, låt oss se. Vi håller verkligen med motionären om att det inte är omhändertaget. Det finns mycket kvar som man kan göra. Så därför bifall till D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Ordförande Tack Kristina! Då är nästa talare AnnaSara Perslow (C). Därefter Mariette Höij (D).

Tack så mycket, fru ordförande. Det här är en otroligt viktig fråga. En fråga som ligger mig, tyvärr, alldeles för nära hjärtat. Det råder ingen som helst tvekan om att vi behöver ta ett helhetsgrepp kring de här individerna. och de här ungdomarna som ofta befinner sig i en utsatt situation och att vården definitivt behöver förbättras. Men som många tidigare redogjort för så är det inte vår sak att göra det här och nu på det här sättet. Så därför så kommer vi att yrka på avslag. Tack! Ordförande Tack! Då är nästa talare Mariette Höij Risberg (D) och därefter Jenny Broman (V). Varsågod!

Tack så mycket. Det finns en generell skyldighet att samverka kring barn och unga på individnivå enligt både socialtjänstlagen och hälso och sjukvårdslagen, när det behövs insatser från både kommun och region. Vi har tidigare sett hur Västbyhusmodellen från 2005 var ett steg i rätt riktning, där kommunen ansvarade för socialt stöd och behandling. Medan regionen ansvarade för den psykiatriska vården. Även om inte Västbyhus längre är aktuell i sin ursprungliga form så finns det mycket att lära av det samarbetet. När Göteborgs polischef Emelie Kullmyr besökte kommunstyrelsen den 5 mars underströk hon vikten av politiska åtgärder för att frigöra fler platser på SIS. Vi vet att de platser som finns på SIS behövs för unga kriminella i brist på ungdomsfängelser. I dag placeras vissa unga, dömda kriminella på öppna HVB-hem i brist på SIS-platser. Men HVB är inte avsedda för personer som har begått allvarliga brott eller som utgör en risk för andra. Detta samtidigt som unga med sociala och psykiatriska problem låses in på SIS i stället för att få tidig hjälp på HVB. Modellen för integrerad psykiatrisk vård från regionen finns på vissa SIS-institutioner, visst. Vi vet alla hur viktigt det är med tidiga insatser och att tiden är avgörande för om man ska lyckas vända situationen eller inte. Med vårt yrkande föreslår vi en utredning om att ta fram en liknande modell med en samlad vårdinsats i ett tidigare skede i ett eller flera redan etablerade HVB-hem, samt hur dessa lämpligen bäst kan samordnas med psykiatrisk expertis från Västra Götalandsregionen. Jag yrkar bifall till yrkandet från D, M, L och KD. Ordförande Tack Mariette! Då är nästa talare Jenny Broman (V), därefter är talarlistan tom.

Bristen på SIS-hem är ett sorgebarn som vi kan fortsätta debatten om en annan gång. Det styr inte vi över men jag håller verkligen med om att den här samverkan behövs. Men det var därför jag tänkte att alla nog inte visste här inne det Hanna berättade om. Alltså att vi håller på just nu. Det har inte kommit igång utan just nu håller vi på att starta ett HVB- hem som alltså är samverkan med VGR, med ungdoms psyk och funktionshinder och kommunen. Så att det är redan på gång. Så jag måste ändå ge dig på det sättet rätt Jessica i er problemskrivning. Vi har också sett det. Men ett stort orostecken som jag ser som jag måste ändå passa på att lyssna det är ju att för att en sån samverkan ska fungera då måste vi ha ett fungerande BUP. Och just nu håller BUP på att slås sönder. Det får vi hoppas att det inte gör utan att regionen röstar rätt och vi behåller det i kommunal regi. Ordförande Då är talarlistan tom. Det var den inte för det blev Jessica Blixt (D) som får avsluta. Varsågod!

Jag vill bara tacka för en bra och trevlig debatt. Jag tycker ändå att vi alla är överens här inne om att vi vill göra det så bra som möjligt för den här målgruppen, där vi faktiskt har misslyckats. Precis som Jenny lyfter så är det ju på gång vissa saker. Jag vet att man nu har sex stycken platser som man har börjat se. Vi hoppas att det här faller väl ut och att man då kan utveckla det. För det här går alldeles för långsamt och det behövs så mycket mer. Vi vill ju inte att de ska hamna på SIS-hem utan vi vill ju att när de kommer på HVB-hem, att det är där vi ska kunna ge hjälp. Så att de faktiskt får den hjälp som de förtjänar. För det här är så många barn som blir så trasiga på grund av vårt misslyckande. Tack ännu en gång för en bra diskussion. Ordförande Tack Jessica! Då var talarlistan slut. Då har vi två yrkanden. Under överläggningen yrkar Jessica Blixt, Kristina Bergman Alme, att fullmäktige bifaller förslaget från D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Hannah Klang, Claes Söderling och Anna-Sara Perslow yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget med Jessica Blixt? Jessica Blixt med flera. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. placering av nämnden för funktionsstöd i arvodesvis grupp 3 i Göteborgs stads regler för arvoden och ersättningar Då går vi in på ärende 34 som är en motion av Agneta Kjaerbeck och Jörgen Fogelklou om placering av nämnden för funktionsstöd i arvodesvis grupp 3 i Göteborgs stads regler för arvoden och ersättningar. Kommunstyrelsen föreslår att den. Kommunstyrelsen föreslår att den av Agneta Kjaerbeck och Jörgen Fogelklou väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet fru ordförande! Nu ser jag att det är några talare. Jag trodde inte det skulle bli någon debatt här överhuvudtaget för jag tänker ju inte yrka på någonting här idag. Men det bevisar ju på någonting att vi började för ett år sedan prata om att Funktionsstöd borde få hoppa upp i arvodesgrupp 3. Sedan skrev vi ett yrkande. Vi började prata om det i arvodesberedningen. Vi skrev ett yrkande som ni alla röstade ner. Då skickar vi in en motion som har legat och raggat. Sedan har ni insett att det här var nog en ganska bra idé faktiskt, och nu så har man höjt upp det till arvodesgrupp 3. Så det är ju bra. Det här är redan besvarat, så jag kommer inte att yrka på någonting. Men jag vill ändå inte dra tillbaka den, för jag tänkte ändå att ni måste ju höra detta. Jag säger ju det till Jonas Attenius, jag sade det till Axel Josefson när han styrde, att när vi lägger in yrkanden så lägger vi in en motion också. Ni kan ju då välja att besvara yrkandet om det är bra, för annars kostar den. Vad har den här kostat? 100 000, 200 000 kr. Göteborgs skattebetalare. Fullständigt onödiga pengar. När någonting är bra, säg ja från början, så slipper vi betala en massa pengar till trams. Men det är jättebra att det här är gjort nu. Tack för mig! Ordförande Tack Jörgen! Då är nästa talare Marie Brynolfsson (V) och därefter Jörgen Knudtzon (KD).

Tack ordförande! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordförande Tack Marie! Då är nästa talare Jörgen Knudtzon (KD). Därefter är talarlistan tom.

Tack ordförande, kommunfullmäktige. Jag ska förstås inte kommentera sakfrågan om arvode för nämnden för funktionsstöd eftersom det är utanför mitt kompetensområde och för att frågan faktiskt är avgjord. Så det är inaktuellt. Men jag vill peka på en detalj som handlar om hyfs, om att behandla även politiska motståndare med respekt. Ungefär 1960, när jag startade en skolförening. lärde jag mig om förenings och sammanträdesteknik. Jag lärde mig att en motion, ett förslag, kan bifallas om man gillar det. Det kan avslås om man inte vill göra så. Och om det redan pågår ett arbete som behandlar frågan så bör motionen besvaras. Svaret är alltså att frågan på något sätt är omhändertagen. Det står uttryckligen i handlingen som vi fått att arvodesberedningen är eller då var på gång att se över reglerna för olika arvoden och att motionen borde anses besvarad. Ganska enkelt. Men inte för de styrande på vänsterkanten i Göteborg. De vill avslå motionen ännu idag. Trots att arbetet pågick under förra året, trots att verkligheten gett bifall till motionens förslag, står vi här med ett förslag till avslag. Vad är det för stil? Jag kan inte se något annat skäl än att Vänstern vill visa att det är de som bestämmer och tar avstånd från allt som kommer från partier på motsidan. För det här beteendet gäller inte bara motioner från Sverigedemokraterna. Jag kanske har missuppfattat, eller att mina kunskaper om demokratiskt styrelseskick är föråldrade. Jag yrkar att motionen besvaras och noterar samtidigt att i verkligheten har den fått bifall. Ordförande Tack Jörgen. Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Under överläggningen yrkar Marie Brynolfsson bifall till kommunstyrelsens förslag och Jörgen Knudtzon att motionen ska anses besvarad. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jörgen Knutsson? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. partnerskapsprojekt eller vänortsavtal med Taiwan Då går vi in på ärende 35. Klockan börjar bli mycket, men vi har verkligen ambitionen från presidiet att hinna med ganska många motioner. Vi jobbar på här. Det här är en motion av Simona Mohamsson och Elisabeth Lann om ett partnerskapsprojekt eller vänortsavtal med Taiwan. Kommunstyrelsen föreslår att den av Simona Mohamsson och Elisabet Lann väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Elisabet Lann (KD) och därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare! En kommun ska inte bedriva utrikespolitik. Det hoppas jag att vi är helt överens om här inne. Så låt oss inte diskutera det här och nu. Vi har däremot ett ansvar för att bidra med goda förutsättningar för näringsliv och akademin i vår stad. Vi har ett ansvar för att utveckla våra egna verksamheter och förbereda oss för att möta de utmaningar som vi står inför inom så många områden. Den demografiska utmaningen, extremväder, desinformation, digitalisering med mera. Ensam är inte stark, ensam är bara ensam. Genom att odla strategiskt viktiga relationer med städer som hanterar liknande utmaningar som de vi har att hantera kan vi göra andras framgångar och framsteg till våra. Taiwan är framstående inom så många områden. Men på grund av Kinas blockering av Taiwans bidrag till internationella församlingar som FN-paraplyet går världen i stora delar miste om det som Taiwan kan lära oss. Med de enorma utmaningar vi står inför kan vi inte låta despoters lättkränkthet stå i vägen för samarbeten och utbyten som kan hjälpa oss att stärka Göteborgs näringsliv och export. Samarbeten som kan stärka Göteborg i att hantera problemen med desinformation till exempel. Det är något som Taiwan är erkänt duktiga på att avslöja och bekämpa. Detsamma gäller förmågan att säkra städerna mot extremväder som enorma skyfall. Och när det gäller smarta tekniska lösningar inom välfärdens områden har Taiwan kommit jättelångt. När världshandeln skakas av politisk nyckfullhet som saknar motstycke har vi ett ännu större ansvar att skapa bästa möjliga förutsättningar för våra företag. De som betalar den välfärd som vi ansvarar för. Det finns gott om städer runtom i världen som har vänorts eller partnerskapsavtal med Taiwan. Bifall till yrkandet från KD och L i kommunstyrelsen. Bifall till motionen. Ordförande Tack! Då är nästa talare Pär Gustafsson (L) och därefter Rasmus Ragnarsson (SD).

Ordförande, fullmäktige! Göteborg har sedan staden grundades haft ett omfattande utbyte med andra städer, regioner och länder. I vår närhet och i vår omvärld. Gåvorna från stadens 350-årsjubileum som finns. En trappa ner här i börsens trapphall är ett bevis på det. Formella vänskapsrelationer mellan städer i olika länder utvecklades i spåren och i ruinerna efter andra världskriget. Syftet var att kontakten mellan människor skulle främja det interkulturella utbytet, den ömsesidiga förståelsen, rörligheten och handeln och därmed i förlängningen bidra till varaktig fred. Vi liberaler är av uppfattningen att staden ska etablera och utveckla utbyte med städer som inte bara delar våra utmaningar och intressen med Göteborg utan som också står i centrum för hela landet. står för demokratiska värden och respekterar mänskliga rättigheter. I ett läge där demokratin Taiwan är mer hotad än på länge behövs den fria världens solidaritet och fördjupade lokala samarbeten. Därför vill vi att staden ska utreda ett partnerskap eller ett vänortsavtal med en stad i Taiwan. Det skulle ge, precis som Elisabeth sa, möjligheter till oss att stärka vår konkurrenskraft inom utveckling och forskning, främja vårt näringsliv samtidigt som vi kan bidra till att stå upp för just demokratin. För i oroliga tider som nu så behövs goda vänner. Bifall till motionen. Ordförande Tack Pär! Då är nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD). Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).

God afton och tack så mycket fru ordförande. Kommuner ska inte bedriva utrikespolitik. Det låter som att vi alla är väldigt överens om det. Sen tycker jag nog ändå att jag kan skönja viss utrikespolitiskt ställningstagande i de anförandena som Liberalerna och Kristdemokraterna höll här. Men jag tycker ändå att den viktigaste anledningen till varför vi borde avslå den här motionen det är ju för att de här vänskapsavtalen är ju I brist på bättre ord är det symbolpolitik. Det brukar inte resultera i mycket matnyttigt för medborgarna i Göteborg. Det är på de grunderna som vi ska bedriva politik i Göteborg till nytta för göteborgarna och för svenskt näringsliv här. Utifrån det lilla jag vet från de tidigare vänortsavtalen ska jag inte påstå att göteborgarna har fått särskilt mycket matnyttigt ur dem. Så det är på de grunderna som jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack så mycket! Ordförande Tack Rasmus! Då är nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) och därefter Emmyly Bönfors (C).

Tack så mycket! Göteborg som kommun arbetar inte riktigt med partnerskaps och vänortssamtal på samma sätt som vi tidigare har gjort. Partnerskapsrelationerna med Lyon, Xi'an, Tallinn, Rostock och massa städer är vilande. Även de tillfälliga partnerskapsavtalen med Shanghai och partnerskapsavtalet med Nelson Mandela Bay där jag själv är ordförande som för övrigt har lett till väldigt stora nyttor både för den staden och för Göteborg vill jag ändå understryka. Är också vilande. Det rödgröna styret har faktiskt för avsikt att jobba mycket mer sakfrågeinriktat. Det står alla förvaltningar fritt att ha internationellt samarbete i de frågor som man själv anser skulle kunna gynna den egna verksamheten och staden. Vi har till exempel Stringsamarbetet där vi för närvarande har ordförandeskapet genom Karin Pleijel där vi är många länder som samlas kring viktiga frågor. Jag yrkar också med det bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack! Ordförande Tack Viktoria! Då är nästa talare Emmyly Bönfors (C) och därefter Axel Josefson (M).

Tack för ordet ordförande! Jag tycker att vi i Centerpartiet tycker att motionärerna har en väldigt intressant ansats här och att det kan finnas skäl för oss att gå vidare med att se vad ett sådant här vänortsavtal skulle kunna ge. Så därför kommer vi att yrka bifall till motionen och alltså till yrkandet från L och KD. Ordförande Tack Emmyly! Då är nästa talare Axel Josefson (M) och därefter Jonas Nilsson (V).

Tack för det fru ordförande, göteborgare. Timan är sen men ändå så skulle jag vilja yrka avslag på den här motionen. Och den främsta anledningen till det är att en kommun inte ska bedriva utrikespolitik oaktat Vad man vill säga om den här motionen så är det ju det man försöker göra här, eller man försöker ändå ge en viss form av symbolhandling till någonting. Vi har ju sett här nu de senaste dagarna hur fel det kan bli när vi fattar okloka beslut och går in i olika typer av beslut där vi någonstans vill driva någon form av utrikespolitiskt ställningstagande. Det är någonting för Sveriges riksdag och regering. Jag tycker vi ska låta dem hantera det. Vi ska hålla oss borta från det. Sedan delar jag den uppfattningen som Ragnarsson tror jag framförde här tidigare att tittar vi på de avtal vi har ingått tidigare. Jag har själv tillsammans med Victoria varit nere i Nelson Bay och jag kan väl säga att jag är inte särskilt imponerad av vad de faktiskt har gett oss. Vi kan verkligen fundera på om det är värt den tid och energi som vi lägger för våra förvaltningar. Vi har stora problem som vi behöver lösa i den här staden. Det finns säkert mycket mer effektiva sätt att göra det än att ingå i olika former av partnerskap med städer eller orter på andra sidan jordklotet. Tack! Ordförande Tack! Då är replik begärd av Elisabet Lann (KD).

Tack så mycket. Jag vill upprepa att det här är inte frågan om utrikespolitik. Städer tecknar partnerskap och vänortsavtal med varandra runt om i världen. Sen handlar det naturligtvis om vad man gör med ett sådant partnerskap. Men det finns gott om studier som visar på städer där man har lyckats åstadkomma väldigt goda handelsförbindelser och bra relationer mellan forskning, universitet, och näringsliv, företag, som har gynnat exporten. Jag vet inte om ni härinne har sovit de sista veckorna, månaderna. Men det är rätt skakigt därute nu. Det är rätt skakigt för Göteborgs företag, näringsliv. Jag tror att man på Volvo är ganska svettiga nu till exempel. De här handelstullshoten och verkställigheten av dem skapar otroligt mycket osäkerhet. Vi ser att länder och städer sträcker ut händerna till varandra på ett nytt sätt. Tack, Elisabet. För nu mer än någonsin behöver vi vänner. Ordförande Tack. Då är replik begärd av Axel Josefson (M).

Tack för det, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag håller med dig, Elisabeth. Det är skakigt där ute. Det är väldigt oroligt där ute. Då anser jag det ganska oklokt att vi här i den här kammaren ska gå ut och trampa på den arenan. Det finns faktiskt människor, organisationer, organ, statliga myndigheter, riksdag och regering som är betydligt mer kompetenta än vad vi är att hantera den här svåra situationen. Hade det här inte handlat om utrikespolitik, då hade ni förmodligen föreslagit en annan stad. Men nu är det en specifik stad ni föreslår. Jag tror alla här i salen förstår varför, och vi kan till viss del också sympatisera med detta. Men det är inte vår uppgift som Göteborgs Stad att gå i frontlinjen för detta, utan det är Sveriges riksdag och regering som har ansvaret att hantera den här svåra situationen. Ordförande Då är nästa talare Jonas Nilsson (V) och därefter är talarlistan tom.

Jag vill egentligen bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Men jag kan inte riktigt låta bli att tycka att det är lite kul att Liberalerna och Kristdemokraterna i sitt yrkande i kommunstyrelsen, och även Elisabeth Lann i sitt anförande, kommer på sig själva med att göra precis det man är så ivriga med att beskylla styret för, att på kommunnivå bedriva utrikespolitik. Men vi får väl se om den självmedvetenheten hindrar oss från att vifta med den här motionen nästa gång ni vill använda den typen av argumentation. Tack. Ordförande Tack Jonas! Då har vi replik begärd av Elisabet Lann (KD).

Med respekt för att det kan uppstå begreppsförvirring här. Jag har förståelse för det. Men det är skillnad på att utveckla relationer med andra städer och den typ av diplomatiska relationer som ett land och en regering ska hålla på med. Vi har ju relationer med andra städer för att vi ser ett värde i det. Och naturligtvis så. så vill vi ha relationer med städer där man delar vissa grundläggande värderingar. Ska vi främja handel, utbyte mellan forskning så vill vi inte att det ska vara vänner som vill spionera på oss. Då vill vi att vi ska kunna lita på varandra och att vi ska kunna dela varandras framgångar och framsteg, som jag var inne på. Det är fullt legitimt sett för städer att knyta kontakt och relationer och stärka sin egen konkurrenskraft runt om i världen. Det finns gott om exempel på det och jag beklagar att vi inte är beredda att göra det nu när vårt näringsliv behöver den här typen av smörjmedel mer än någonsin. För som sagt var, det är skakigt där ute. Ordförande Då är nästa talare Pär Gustavsson (L) och därefter Karin Pleijel (MP)

Som många här inne vet tror jag så är Taiwan idag en av de världsledande tillverkarna av högteknologiska varor. Det är halvledare och chips. Det är sådant som den göteborgska industrin verkligen behöver. Det kom en nyhet nyligen, och det har vi vetat länge, att Göteborg och vår region är den mest framgångsrika forsknings och utvecklingsområdet i det här landet. Att vi inte skulle kunna hitta en stad i Taiwan som vi skulle kunna samarbeta sinsemellan med låter otroligt. Jag tror att vi skulle finna många bra samarbeten där. I helgen som gick träffade jag kollegor till oss från två ukrainska städer. De var i Sverige för att söka just den här typen av samarbeten mellan kommuner där man kan lära av varandra. Just i det här fallet så pratar de om att vi behöver hjälp med att få söka EU-bidrag och annat och vi vill gärna veta hur ni gör i era kommuner. Vi ser ju det, precis som Elisabeth var inne på, hur kommuner i Sverige och städer i andra länder söker samarbeten städer emellan. Det är klart att vi också kan göra det om vi vill. Ordförande Tack, då är nästa talare Karin Pleijel (MP) och därefter Rasmus Ragnarsson (SD).

Jag vill också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi vill ju varje dag göra någonting som förskjuter världen i en lite bättre riktning. Då behöver vi välja de redskap som är möjliga för en kommun. Till exempel 2011 blev Göteborgs Stad en så kallad Fair Trade City trots att det ansågs vara utrikespolitik. Men det visade sig vara ett redskap som vi faktiskt har att göra världen lite bättre genom handel. Men det är andra sätt som inte är lika fungerande för en kommun. Till exempel bojkott eller som det här förslaget i motionen. Ordförande Tack Karin! Då är nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD). Därefter är talarlistan tom.

Tack fru ordförande! Jag tycker att Axel Josefson uttryckte det väldigt bra här tidigare att. Hade det inte varit ett utrikespolitiskt ställningstagande så hade man ju valt en annan stad att knyta vänortsavtal med. Någon som inte var omgiven utav kontrovers med tanke på den relation Taiwan har till Folkrepubliken Kina. Sedan vill jag också betona att det är klart att jag och mitt parti skulle välja Taiwan framför Folkrepubliken Kina varje dag. Men det är ju liksom inte vårt ställningstagande här i Göteborgs kommunfullmäktige att göra utan det arbetar mina partikamrater med i riksdagen och det får de gärna fortsätta med. Det är väl egentligen där. Vi hamnar med det här att det är klart, jag köper väl också vänortsavtal kan man ju ha med andra städer utan att man kan tolka det som ett utrikespolitiskt ställningstagande. Vi har haft vänortsavtal tidigare och uppenbarligen går det liksom rent juridiskt att ha det. Men när man sedan ramar in varför vi just ska ha ett vänortsavtal med Taiwan, med de anföranden ni höll här tidigare. Ja, då är det svårt att inte tolka det som något annat än ett utrikespolitiskt ställningstagande. Det ska vi inte göra. Tack! Ordförande Tack! Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Då har det framkommit två yrkanden. Det är under överläggningen. Yrkar Elisabet Lann, Pär Gustafsson och Emmyly Bönfors bifall till motionen? Rasmus Ragnarsson, Viktoria Tryggvadottir Rolka, Axel Josefson, Jonas Nilsson, Karin Pleijel yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Då verkar alla vara inne i salen. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för bifall till motionen. Godkänns denna voteringsproposition? Ja. Då startar vi omröstningen. Omröstningen är avslutad. Fullmäktige har med 69 röster mot 12 bifallit kommunstyrelsens förslag. frivillig lovskola för alla grundskoleelever i Göteborg Då går vi in på ärende 36. Det är motion av Anneli Rhedin och Sofie Gyllenwaldt om att införa frivillig lovskola för alla grundskoleelever i Göteborg. Kommunstyrelsen föreslår att den av Annelie Redin och Sofie Gyllenwaldt väckta motionen avslås. Ordet har begärts först av motionären Anneli Rhedin (M). Och sedan av Sofie Gyllenwaldt (M), också motionär. Varsågod!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare! Om vi vill att fler barn och unga ska lyckas i skolan så behöver vi göra mer. Det är viktigt att sätta in tidiga åtgärder för de elever som inte klarar sin skolgång. Forskning pekar på just tidiga insatser. är avgörande för att höja kunskapsresultaten och gå ut med godkända betyg. Lovskola är ett steg i den riktningen. På lovskolan får elever mer tid och möjlighet att ta igen kunskaper för att nå målen. Elever som halkar efter eller behöver extra stöd i sina studier kan under lovskola få en mer riktad hjälp. Ett redan beprövat sätt för att kunna bemanna lovskolan är då många lärare har semester i att använda sig av lärarstudenter. De ger inte bara lärarstudenterna möjlighet till extra jobb, att få praktisera sitt studerande yrke, utan också möjligheter att knyta kontakter och komma in på arbetsmarknaden. Ni har säkert läst artikeln i Vi är lärare eller hört talas om rektorn Linnea Lindqvists satsning på lovskola i Hammarkullsskolan. Nu går flera tusen lågstadieelever i landet på lovskola varje år. Konceptet upprepades igen förra sommaren. Linnea Lindqvist var med som konsult. I stället stod grundskoleförvaltningen i Göteborg för arrangemanget. I höstas kom en utvärdering som visar på ett tydligt pedagogiskt resultat, berättar utvecklingsledaren, med fokus på psykisk hälsa och social hållbarhet, Sofia Sundberg. som jobbar i förskoleförvaltningen i Göteborg. Det går att göra skillnad på bara några veckor. I snitt kan vi se att eleverna ökade sin läshastighet med tio ord per minut. Vissa elever dubblade sin läshastighet. Så bifall till motionen! Ordförande Tack, Anneli! Då är nästa talare Jenny Broman (V), därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).

Tack för ordet och tack för motionen för även om jag inte den här gången håller med motionärerna utan yrkar bifall till KS så är det positivt med viljan att se hur kunskapsresultaten kan öka för eleverna i Göteborg. lovskola kan vara lite knepigt. För det första så är det ju en nödlösning när den ordinarie undervisningen av olika skäl har misslyckats. Det är där vi behöver göra annorlunda i den ordinarie undervisningen. För att om undervisningen på lovskolan bedrivs på samma sätt som den ordinarie undervisningen har skett så är det inte säkert att syftet kommer nås. Men det är klart att om det handlar om att någon har varit borta en vecka så kan det vara bra att ha lovskola för att ta igen den veckan. Då kan det funka. Sen är det just det här med frivillig lovskola. Som gammal lärare så tänker jag genast på mina gamla elever. Tyvärr kommer det kanske inte vara de som allra mest behöver det som kommer gå på den här frivilliga lovskolan. Det är också så att elever som kämpar under de ordinarie terminerna, de behöver också vila. För att kunna prestera sen under terminerna. Därför yrkar jag avslag till motionen och bifall till KS. Ordförande Tack Jenny! Då är nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Därefter är talarlistan tom.

Tack så mycket ordförande! Jag ska se om jag orkar hålla ögonen öppna här. Det är sent. Men tack så mycket för en jättefin motion med väldigt god intention. Idag är det obligatoriskt att erbjuda lovskola på högstadiet, vilket vi har runt om i hela staden och det är väldigt bra. Har man halkat efter av olika anledningar, behöver ta igen prov eller riskerar ett F i ett ämne så är det. Otroligt bra. Men det är en väldigt kostsam insats och det är svår rekryterat. Även de som pluggar till lärare och så vill inte alltid jobba hela somrarna. Det behöver också finnas ordinarie personal. Det är ganska svårt att få ihop personalen till de här aktiviteterna. Det som är den främsta anledningen till att jag tycker att det här är ett ganska dåligt förslag att gå ut brett, det är för att vi behöver rikta resurser efter behov och det finns redan idag. Förra året var det 300 elever som deltog i lovskolan, precis som du sa. I år bygger vi ut det till ytterligare områden där vi ser att resultaten är låga. Men jag tror att strössla ut pengar och resurser på frivillig lovskola över hela staden där behovet inte finns. Utan i stället låta varje enskild rektor och utbildningschef för ett skolområde faktiskt identifiera, har vi det här behovet? Och i så fall självklart så ska det organiseras för det. Det tror jag är en mycket klokare väg att gå. Och då kan vi dessutom behålla resurser. i den ordinarie verksamheten. Vi ska inte glömma att vi har fritidshemmen. Vi ska nyttja dem för det är många elever som är där på somrarna. Se till att använda dem som en bra plats och faktiskt inte starta upp massa nya skolformer utan se till att vi har ett välfungerande särskilt stöd och en bra undervisning med hög kvalitet överallt. Och sen så där vi behöver det ska vi självklart in och också erbjuda undervisning under loven. Ordförande Tack så mycket!

Bifall Kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack för Viktoria! Då är nästa talare Axel Josefson (M) och därefter talarlistan tom.

Tack för det fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja bakgrunden till den här motionen det är ju faktiskt de stora problem som vi har i grundskolan i Göteborg med de bristande skolresultat som vi ser. Och då måste man göra något. Och det som jag med vetande kan se här är en ganska stor passivitet från vänsterstyret när det gäller att faktiskt försöka få ordning på skolresultaten. Faktum är ju det att lovskola idag det erbjuds ju inte på alla skolor. Det är ju bara vissa skolor som får detta. Och varför ska inte alla barn i Göteborg kunna ha möjlighet till det här? Sen, jag fattar det, det är inte universallösningen för skolkrisen i Göteborg. Men vi måste ju ta några former av initiativ. Nu är jag tacksam och glad över att regeringen fortsätter utvecklingen av lovskolan. Man tillsätter ökade resurser för detta och man ställer också större krav på kommunen. Så att även om vänsterstyret nu släpar, stretar emot så. Då släpar i alla fall den borgerliga regeringen vänsterstyret framför i just den här frågan. Sedan är jag lite fundersam när jag läser handlingarna här och det kanske skolkommunalrådet kan upplysa mig om eller förtydliga för mig. När förvaltningen pratar om kostnaderna, att det skulle vara så stora kostnader men man nämner inga siffror. Det hade ju faktiskt varit lite intressant i den här debatten att kunna få några upplysningar om det. Det kanske. Kanske ni har och då hade jag gärna tagit emot det. Tack! Ordförande Tack Axel! Då är talarlistan tom. Vi är redo att gå till beslut. Vi har två yrkanden. Under överläggningen yrkar Anneli Rhedin bifall till motionen. Vi har Jenny Broman och Viktoria Tryggvadottir Rolka som önskar yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Då är vi alla inne. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för bifall till motionen. Godkännes denna voteringsproposition? Ja. Då startar vi omröstningen. Då avslutar vi omröstningen. Och jag finner att fullmäktige har med 65 röster mot 15 bifallit kommunstyrelsens förslag. Då är klockan lite mer än kvart i tio. Så ska vi avsluta kvällen? Vad härligt att alla var rungande överens! Då tackar vi så jättemycket för ikväll snart. Just det. Stopp, stopp, stopp! Vi måste bara bordlägga resterande motionerna. Ett ögonblick. Vad vi behöver göra är att vi bordlägger ärende 59 till 64. Kan vi göra det? Ja. Då kan jag tacka för ikväll. Och anteckna anmälningsärenden. Glöm bara inte nu att plocka med er allt skräp, glas och allting annat. Ingenting lämnas på bänkarna.