Kommunfullmäktige

77 år gammal. Ove föddes i gamla Masthugget 1948. Han gick sitt nionde skolår på SKF:s industriskola. Han gick tidigt till sjöss och arbetade därefter under större delen av sitt yrkesliv som betongarbetare på olika byggen. 1977 gick han med i Byggnads socialdemokratiska förening. Han blev ombudsman på Verdlag. och senare ombudsman för dåvarande Göteborgs arbetarekommun. Ove kommer nog främst att knipas med de uppdrag han senare fick som ordförande i fastighetsnämnden, ordförande i trafiknämnden och ordförande i AB Framtiden. Det var roller han verkligen trivdes i. Han var starkt pådrivande för ett ökat bostadsbyggande i Göteborg. och brukade ofta säga att många byggkranar i staden var ett tecken på framtidstro. Han kom in i Göteborgspolitiken redan 1980 och hade under åren en lång rad förtroendeuppdrag. Mellan 1990 och 2013 satt han i kommunfullmäktige och i kommunstyrelsen mellan 2007 och 2012. Ove uppfattades som eftertänksam, pragmatisk men samtidigt ideologisk. Hans vänliga sätt skapade respekt både bland partivänner och politiska motståndare. Han skyllde alltid på politik och person och fick vänner i alla läger. Han bar med sig sina rötter och hade alltid göteborgarnas bästa för ögonen. Ove representerade Socialdemokraterna. Vi hedrar Ove Nilsson med en tyst minut. Då vill jag passa på att hälsa er alla välkomna till dagens fullmäktigemöte. Och även passa på att hälsa alla våra åhörare som vi har här på läktaren till att följa dagens fullmäktigemöte. Hörs det dåligt, Jörgen? Hörs det bättre nu? Då kan vi försöka justera ljudet så att det hörs bättre. Och samtidigt passa på att hälsa alla som följer oss via webb-tv och närradio. Med det sagt så förklarar jag dagens fullmäktigemöte öppnat.

Ärende nummer ett, bestämmande av tid för justering. Justering av protokollet från dagens sammanträde sker tisdagen den 11 december 2025 klockan 11.20 på Stadshuset, Gustav Adolfs torg 1. Kan justeringsdatum och klockslagen beslutas? Ja.

Ärende nummer två. Det är frågestund. Till dagens frågestund har det inkommit fyra frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna framställas? Och då börjar vi med fråga nummer 1, som är ställd av Axel Darvik L Kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Min fråga till Viktoria Tryggvadottir Rolka handlar om att i tjänsteutlåtandet inför ärendet om skolförändringar på senaste sammanträdet med grundskolenämnden framgår tydligt, att Ramstadsskolan, efter tre, inte föreslås förändras i nuläget, utan att en fortsatt utredning krävs innan ett eventuellt beslut om flytt eller nedläggning kan fattas. Detta motiveras bland annat med centrala förutsättningar, såsom tillgång till evakueringslokaler, lösningar för kök, matsal och idrott, ännu inte är tillräckligt utredda. Trots detta innehöll yrkandet från S, V och MP ett förslag om att flytta Ramstadsskolan som samlingsparti. sammanhållen skolenhet redan till höstterminen 2026, vilket i praktiken innebär en nedläggning av den nuvarande organisationen. Yrkandet innehöll också andra förändringar som innebar kraftiga förändringar eller ändringar av innehållet i tjänsteutlåtandet. Detta yrkande inkom dessutom först klockan 17 dagen före sammanträdet, i strid med nämndens arbetsordning och omfattande delar som inte varit föremål för korrekt beredning. Du vägrade också att gå med på en. Bordläggning av ärendet, vilket är praxis med sent inkomna yrkanden. Mot bakgrund av denna diskrepans vill jag fråga. Anser du att yrkandet från S, V, MP är tillräckligt berett i enlighet med gällande styrdokument, arbetsordning och den praxis som ska säkerställa ett rättssäkert och transparent kommunalt beslutsfattande?

Tack Axel. Jag tänkte Viktoria innan du kommer. Det var det jag skulle. Jag kunde inte se i listan. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod.

Tack så mycket för frågan Axel. Du har bedrivit ett aktivt arbete för att utmåla oss rödgröna som att vi vill stänga ner varenda småskola i Göteborg och tar chansen faktiskt när den helst bjuds att tala om att våra beslut är odemokratiska, de är felaktiga och så. Och faktum är att Axel, för att du inte Tycker du om vissa beslut så behöver det inte betyda att de är vare sig olagliga eller felaktiga. Men det återstår att se. Vad gäller din fråga kopplat till Ramsdalsskolan så innehöll förvaltningens förslag det som vi egentligen var mest emot. Nämligen att göra Gärdsåsskolan och Utmarksskolan till en stor högstadieskola. Vi tyckte det var vansinne att splittra upp en så välfungerande verksamhet med musikklasser och så vidare där man dessutom de har haft en otrolig resultatutveckling. Så i dialog med vårdnadshavare, dialog med skolledningar så valde vi att nej, de ska bli intakt. Det innebar givetvis att den påfrestningen på Gärdsås som det hade inneburit om det också hade varit en stor gymnasieskola och anpassad grundskola och vi då skulle flyttat dit Ramsdal. Då skulle betydande förändringar behöva göras. Men eftersom det nu inte blir någon stor högstadieskola där, så föreligger inte längre det problemet. Det var andra aspekter i det här. Det är ett bygglov på Utmark, som har legat och flutit, som gick igenom, som gjorde att vi också blev sena i vår process. Men framför allt så har det varit för att vi har försökt uppriktigt prata med folk, prata med elever, prata med vårdnadshavare, prata med rektorer, Tore pratar med förvaltningen. Och ja, jag förstår att det var skitjobbigt att vårt yrkande kom sent. Men det var för att vi jobbade in i kaklet med att försöka hitta en lösning, som tryggade i alla fall lite utav de stora orosmoln som föräldrarna hade haft.

Tack och på detta har Axel Darvik begärt en replik. Varsågod Axel.

Tack så mycket ordförande. Det är mycket riktigt att jag är mycket kritisk till nedläggningen utav små välfungerande, trygga, bra skolor i Göteborg. Det är ingen hemlighet. Jag motarbetar det. Men med det sagt så är det också väldigt viktigt att när man väl ändå fattar beslut om nedläggningar, att det sker på ett korrekt sätt. Medborgarna ska känna en respekt för det demokratiska beslutsfattandet. Och för de här eleverna så kommer ju beskedet som en blixt från en klar himmel. Det är klockan fem dagen innan beslutet ska fattas. så får de reda på att deras skola ska försvinna. Och det är väl inte konstigt om föräldrar och elever blir upprörda? Dessutom i det här förslaget är det ju andra barn som också blir drabbade. En förskola som lade sig i sina lokaler helt plötsligt, utan någon dialog. Är det på det sättet som ni vill bedriva dialogarbete?

Axel, vill du ha en kontrareplik? Varsågod Viktoria.

Nu tror jag du blandar ihop korten lite. Frågan om Ramsdal är utredd. Det var en av de delar som förvaltningen har tittat på. Där har det varit föräldradialog, elevdialog och dialog med de fackliga. Man har absolut haft dialog kring alla de här processerna. Men att förvaltningen landade i en slutsats berodde på att de ville göra en stor högstadieskola som vi var emot. Mig veterligen har du själv sagt att du inte. förstå varför man inte prioriterade Ramsdal först, för att den behöver kanske få sig ett uppsving. Och genom att vi kan ta in dem så räddar vi hundratals tomma platser, där rektorerna säger att nu kan vi bedriva ännu mer kvalitativ undervisning. Vi kan ha ännu mer tvålärarprogram. Men vad gäller Talldunge och den lite längre processen som inte ligger så nära förestående, utan 2027, där håller vi på att titta på vad vi kan skapa för lugna och fina förutsättningar för de minsta barnen där. Men det är två olika beslut. På Ramsdal finns det plats för dem redan imorgon.

Tack Viktoria. Då lämnar jag ordet till Axel Darvik för andra replikskifte. Varsågod.

Tack ordförande. Det jag är kritisk till är också att den här typen av beredning som ni gör flyttar in i det socialdemokratiska partiet i stället för att skötas i kommunen. Det tycker inte jag är en väg som fungerar. Man ska hålla på sina roller. Att ni går runt och pratar och vi har ingen aning om vad som har sagts i de här dialogerna. Det används, refereras till rektorer och elever och så vidare. Ingenting av det här finns ju dokumenterat. Det enda de här får reda på är att några timmar innan beslutet ska fattas så har ni bestämt er för att deras skola ska stänga utan att man kan utreda konsekvenserna. Jag undrar om ni har varit på Hjärtsåsskolan och tittat? Det var ju en av era ledamöter som var med på den guidningen. Men det är inte en miljö som passar lågstadiebarn. Det finns inga kapprum, inga lek och gungställningar. Det är en öde asfaltsplan. på en jättestor skola. Hur ska det kunna bli en trygg och bra miljö?

Tack. Tack Axel.

Nej, inte ordet, förlåt. Det är väl här vi går isär lite kring vad som är tjänstepersonernas roll och vad som är de förtroendevaldas roll. De lägger fram ett förslag. Vi tar del av förslaget. Vi lyssnar in eftersom vi är medborgarnas företrädare vid makten. Vi behöver ta helt andra hänsyn. än vad en förvaltning behöver göra som har sitt uppdrag, pedagogiken och sitt uppdrag för ögonen. Vi behöver tänka på folks livspussel. Hur går det att ta sig? Vad är det här? Vad är det här? Självklart är det så. Det var därför jag var så mån om att få in yrkandet nu. Så att vi inte skulle sitta i en situation där de säger att nej, det här är omöjligt. Det här kan bli för svårt. För då hade vi fått backa från vårt beslut. Men vi har snickrat och jobbat på en lösning som förvaltningen nu bereder, som vi tror är bättre för Göteborg. och som vi upplever har tagits emot bättre från göteborgarna. Men ert förslag om att inte göra någonting, det är ju ett svek mot göteborgarna och i synnerhet mot de barnen som nu inte, ja. Tack.

Tack. Då tackar vi Axel Darvik och Viktoria Tryggvadottir Rolka, för den och går över till fråga nummer två som är ställd av Axel Darvik (L) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Efter konkursen i Serneke Sverige AB har konkursförvaltningen riktat krav mot små underleverantörer med motiveringen att de borde ha förstått att företaget var insolvent. Detta gäller arbeten som utförts på uppdrag av Göteborgs Stad, bland annat vid byggnationen av stadens nya badhus. Samtidigt drog Göteborgs Stad i sin egen seriösa. Nervositets och genomförbarhetskontroller inför dessa badhusentreprenader, inte samma slutsats om bolagets ekonomiska situation. Mindre företag som förlitar sig på stadens bedömning riskerar nu att gå i konkurs, och en del har redan gjort det, med stora personliga och ekonomiska konsekvenser. Detta var ju bara veckor innan Serneke gick i konkurs. Då går min fråga till Jonas Attenius (S) den att anse kommunstyrelsens ordförande att Göteborgs stads seriositets och genomförbarhetsanalys fungerar som den ska vid upphandling av badhusen? När kommunen inte uppfattade Sörmlänges nära förestående konkurs samtidigt som konkursförvaltaren nu hävdar att små underleverantörer borde ha förstått att bolaget var insolvent.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordföranden, fullmäktigeledamöter och Axel Darvik. Tack för frågan! Först det här du refererar till konkursförvaltarna. Jag kan bara instämma att jag tycker att det är en väldigt, ja, osympatisk och anmärkningsvärd attityd från hans sida att uttrycka sig så mot underleverantörerna. Så det instämmer jag i. Sen är jag ju inte personligen inblandad i upphandlingar. Det är ju ingen av oss här inne på det sättet, utan det har vi ju tjänstepersoner som gör. Så att jag har förhört mig lite kring hur. hur det har gått till i den här processen. Och där kan vi konstatera att hela Göteborgs stad använder sig när det gäller inköp och upphandlingar på byggområdet, något som heter GBP, gemensam byggprocess. Det är en metod som finns tillgänglig och som du också absolut kan ta del av Axel om du vill studera den närmare eller har förslag på förändringar. Men det är en metod som används i alla våra nämnder och bolag i det här sammanhanget. En viktig del i detta för att just bedöma den ekonomiska stabiliteten, det är ju den kreditvärdering som görs via det här verktyget som heter Creditsafe. Det finns en skala, det är 0 till 100, där vi kräver då minst 60 som stad. Det kan man alltid diskutera, men det är det vi gör. Och det är en viktig del i det. Minst 60 och i det här fallet också krävdes ett, för det här beror på hur stor upphandlingen är, det var ju en stor upphandling, eller stora upphandlingar, där var det minst då 700. miljoner i omsättningskrav under det senaste räkenskapsåret. Och det var ju de kraven som ställdes och de krav som också det berörda bolaget uppfyllde vid upphandlingstillfället. Tack!

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik för en replik. Varsågod!

Tack så mycket! Ja, tack för svaret och vi kommer inte riktigt helt i väg. så att säga i mål om du tyckte att det var så att det här systemet faktiskt fungerar. Därför att kreditrapporten visar ju på att Serneke hade 31 betalningsförelägganden vid kontraktsskrivande. De siffror som finns för så att säga då även den ekonomiska stabiliteten när det gäller soliditet och resultat var ju mycket dåliga. Det gjordes bara en begränsad kontroll av bolagets ekonomi. Utvärderingen består av ett enda ord. OK. Då undrar jag, tycker du att detta är tillräckligt för den kommunala kontrollen när man upphandlar en så stor entreprenad?

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Jonas. Varsågod.

Jag tycker generellt att. Att vi har en bra värdering och prövning vid upphandlingar. Och mig veterligen så har inte du, Axel Darvik, eller någon annan i den politiska skaran lämnat in något nytt förslag eller något yrkande kring att förändra systemet. Man kan absolut diskutera det. Det finns ju alltid en risk när vi gör upphandlingar att vid själva upphandlingstillfället så går man igenom nålsögat. Man klarar de här värdena. Sedan händer någonting ganska snabbt därefter och det är en risk. Nästan ofrånkomlig, skulle jag säga. Du kan höja kreditvärdigheten till 100. Men då får du inga anbud i princip. Man kan fundera på om man vill ändra någonting i det. Men mig veterligen finns det inga förslag. Och på det hela taget vill jag hävda att Göteborgs stad har en bra princip i de krav man ställer. Dels utifrån kreditvärdighet, dels de omsättningskrav man ställer beroende på upphandlingens volym. Tack.

Tack Jonas. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Ja, det finns ju olika sätt man kan jobba med. I byggentreprenad brukar det ju vara så att man betalar delvis i förskott, som du mycket väl känner till. Och då är det inte ovanligt att man ställer krav på en bankgaranti eller en fullgörandeförsäkring. Särskilt om det är stora belopp och stora entreprenader som det här badhusprojektet. Men det gjordes inte i det här fallet. Och det gjordes inte heller trots de här alarmerande siffrorna. siffrorna någon djupare analys? Så den fråga som dyker upp är ju om Serneke Sverige AB fick en så att säga, en mildare behandling och en lättare granskning än andra entreprenörer i andra stora byggprojekt som staden bestämmer. Jag beställer ju. Vad mig veterligen så har man i alla fall den typen av krav i andra typer av upphandlingar. Och jag undrar om inte du tycker att det ändå finns anledning med de här lärdomarna.

Tack Axel, då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S) för andra sista replikskifte. Varsågod Jonas.

Tack för det ordföranden. Jag tycker att den här frågan i grunden, alltså det vardagliga, det du ställer frågor kring nu, det är ju själva upphandlingsförfarandet i sig och hur Göteborgs Stad agerat. Och jag har förtroende för att våra tjänstepersoner agerat på ett klokt sätt i det här fallet. Så det är inte en fråga för en politisk bedömning. Däremot kan ju ytterst då det vara att man vill ändra kriterier och annat. Och det står ju fritt från ledamöterna i den här församlingen och i kommunstyrelsen att lägga förslag om man vill förändra det. Sådan har icke inkommit, ej heller från dig, Axel Darvik. Och jag kan också konstatera att det är ju lite knepigt också. Vi är ju inte ett privat företag. Ett privat företag som gör ett inköp, de kan ju bara bryta i ett betydligt senare skede också. Vi har lagen om offentlig upphandling att förhålla oss till. Och den är, kan man tycka, lite trubbig ibland. Och när tilldelningsbeslut har fattats då har det gjorts det. Då är man i ett läge också att det kan hända saker därefter. Men det kan du givetvis också göra i en privat verksamhet. Men det är klart att det skapar ett svårare förhållande just när det gäller offentlig upphandling och för oss och upphandlande myndigheter.

Då tackar vi Axel Darvik och Jonas Attenius och går över till fråga nummer tre som är ställd från Jörgen Fogelklou. Kommunalrådet Karin Pleijel. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige, åhörare och alla Sverigevänner. I en aktuell debattartikel från oss så lyfter vi fram att Göteborgs vattenmiljö från stora ån till Välenviken fortfarande är kraftigt förorenade av tungmetaller, PCB och oljerester som bland annat späddes på 2018. Samtidigt prioriterar Miljöpartiet gärna symbolprojekt och visionspapper om så kallade gröna städer. Med bakgrund till detta så vill jag ställa följande fråga till Karin Pleijel. Har du vidtagit konkreta åtgärder för att minska de dokumenterade gifterna i våra vattendrag?

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel. Varsågod.

Tack för frågan. Trevligt att få prata vattenmiljö. Och Sverigedemokraterna anklagar oss rödgröna för att ägna oss åt symbolpolitik och strunta i smutsiga. vatten. Men det är en anmärkningsvärd anklagelse eftersom det kommer från ett parti som inte lagt fram några politiska förslag för att förbättra vattenkvaliteten. När det gäller just miljögifterna i Stora Ån så togs detta upp i kretslopp och vattennämnden i oktober. Och då frågade vi i det rödgröna styret förvaltningen om det var värt att satsa på en ansvarsutredning, alltså vem ska betala för den här saneringen? Eller om vi skulle dra igång direkt med åtgärder. Det visade bedömer att det är värt att börja med en utredning eftersom det kan röra sig om mångmiljonbelopp. Så nu håller kretslopp och vatten på att kartlägga föroreningarna i Stora ån och följer också upp och sanerar dagvattenledningarna. Den här ansvarsutredningen den kommer 2026 och 2027 att bli klar. De här deponierna som ligger utanför området, där utför kretslopp och vatten, på vattenkontroller två gånger varje år i grundvatten, ytvatten och även provtagning i Stora ån. De här undersökningarna redovisas till miljöförvaltningen och miljötillsynen där, som vid behov ställer krav på ännu mer provtagningar eller andra typer av utredningar. I den här tillsynen är det viktigt att identifiera eventuella källor så att man kan åtgärda dem innan saneringar genomförs. stora ån som man vet vilka föroreningar det handlar om till exempel. Och när det gäller att ta de här frågorna på allvar så är det så att vi har tagit fram under vårt styre lokala åtgärdsprogram för våra stora vattendrag Göta älv, Säveån, Mölndalsån och det innehåller en mängd åtgärder. Även det här området är med i ett lite större grepp för vattenkvalitet.

Tack! Karin. Jörgen, vill du ha en replik så får du begära den så att du får en minut. Replik inte i ordet.

Tack för det herr ordförande. Ja, jag vet inte om jag ska tacka eller inte för svaret. Så här brukar ansvariga kommunalråd göra. De får en fråga och sen så går de upp och svarar inte alls på den, utan börjar anklaga mig och mitt parti. Allt för att ta fokus från det som faktiskt frågan handlade om. Det här är ingen abstrakt klimatdiskussion, utan det är en fråga från ett kommunalråd eller en orolig medborgare i Göteborg. till ett ansvarigt kommunalråd. Ta frågan med lite, lite mer seriositet. Kan du nämna en enda konkret finansierad och tidsatt åtgärd som faktiskt kommer att minska de dokumenterade gifterna i våra vattendrag?

Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel, varsågod.

Ja, eftersom vi avsätter pengar i vår budget för att åstadkomma god vattenstatus så gör vi det. Men sen säger inte vi i detalj vad förvaltningarna ska göra, för det gör de den bedömningen, vilken åtgärd som ger mest effekt. Så vi har avsatt, för nästa år har vi avsatt 5 miljoner för att öka takten i åtgärdsarbetet. Och jag har inte sett någon motsvarighet i någon annan budget för den delen. När det gäller vattenstatus och föroreningar.

Tack Karin! Jörgen vill ha din andra sista replik, varsågod!

Tack för detta! Ja, så här, vi har ju en, jag har ju en direkt fråga om Välen och Stora Ån, inte vad vi gör i staden. Det är ju det jag frågar om. Det här har varit känt sedan 2014 åtminstone. 2018 förvärrades vid de här oljeläckagen uppe i Sisjön och då frågar du var kommer oljan ifrån? Det vet vi ju att det kommer från de cisternerna uppe i Sisjö industriområde. Så att jag tycker att detta är lite snömos och inte svar på frågan vad du ska göra åt området Stora Ån till Välen, för det är det min fråga handlar om. Inte att du mäter PFAS-halter på Hisingen.

Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel för andra och sista replik.

Du får väl omdefiniera vad ordet snömos står för. Jag sa ju just att vi mäter miljögifterna i Stora Ån och gör en ansvarsutredning, för att de mångmiljonbelopp som det handlar om att sanera här, ska drabba de som har orsakat de här föroreningarna. Sverigedemokraterna sitter ju i kretslopp och vattennämnden och har inte kommit med något annat förslag, utan det är den här ansvarsutredningen som är nästa steg. Sen hoppas jag innerligt att det kan gå snabbt och vi kan hitta vem som ska betala pengarna, så att de här föroreningarna kan försvinna därifrån så fort som möjligt, med lämpliga insatser, som de professionella får avgöra vilka vi ska använda.

Då tackar vi Jörgen Fogelklou och Karin Pleijel för det. Då går vi över till fråga nummer fyra. Frågor ska vara av enkel karaktär. Väldigt enkelt svar för sak inhämtning och ingen debatt. Då är det fråga nummer fyra. Den är ställd av Agneta Kjaerbeck (SD) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Agneta. Nej, det är Jörgen som begärde ordet. Jörgen ska försvinna. Jag ska ta bort Jörgens namn och du får begära ordet Agneta. Du får trycka in dig och begära ordet. Så där, varsågod.

Tack för ordet, herr ordförande. Jag har en fråga till Jonas Attenius (S). De rödgröna har precis röstat ner ett konstruktivt förslag om ett suicidpreventivt arbete från SD tillsammans med oppositionen här. För att vid nästa tillfälle återkomma med i princip samma förslag och ta fram det som sitt eget. Jag undrar om Jonas anser att det här är seriöst? Är det konstruktivt? Och kan göteborgarna förvänta sig fler kopierade förslag framöver?

Tack Agneta. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter. Tack för frågan Agneta. Man kan väl konstatera att det händer, framför allt ska jag säga i en kommun. Det händer säkert på regional och nationell nivå också. Att man upplever liknande förslag. Det är inte helt. Ovanligt. Svaret på din fråga är ja. Vi kommer att uppleva det. Lite från alla partier gentemot varandra i olika sammanhang. Jag kikade lite i kompletteringsbudgeten. Det är fem förslag från huvud oppositionen som är kopierade. Det tycker jag är bra. till exempel Judits kunskapscenter. Det är jättebra att det finns en bred majoritet kring det. Det har ni samma här på den sidan med oss. Jättebra! Och jag kommer inte gå upp i debatten och anklaga någon för att kopiera. För jag tycker det är bra. Och jag ska ge dig Agneta, det här var ett bra förslag. Det är inte varje dag jag säger det. Det är SD. Men vi har skruvat på det. Vi har lite andra ingångar i det. Och vi har ett styre som lägger fram det för att implementera det på vårt sätt. Så det är inte så konstigt. Så att ja, jag tror att vi gör lite så till mans och vi ser det på olika nivåer också framgent. Tack!

Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Agneta för en replik. Varsågod Agneta.

Tack. Ja, det börjar ju bli ett litet mönster. För det var samma sak med språkkraven inom äldreomsorgen 2019 redan. Då röstade ni också ner vårt förslag för att ganska snabbt återuppta det själva. Och jag undrar ju hur man förklarar den processen för göteborgarna som förväntar sig kanske en konsekvent och saklig beslutsgång. För vi har sett samma sak med klassisk arkitektur först och har. SD blivit ganska så hånade men sen så blir det exakt samma ton i skällan från er. Att ni värnar klassisk arkitektur. Under senaste KS så ville ni till varje pris ha igenom ert yrkande med exakt sammasattsatser som Demokraternas motion om ställplatser för husbilar. I stället för att bara säga bra vi bifaller den här motionen. Det ter sig ju ganska fånigt. Så jag undrar. Tror du att det stärker förtroendet för politiken om ni först oftast säger nej och sen yrkar S-V-MP-Svamp? Det är i princip exakt samma saker fast med er signatur.

Tack, Agneta. Jag lämnar ordet till Jonas Attenius (S), varsågod.

Tack för det. Vi kan ju träta om vem som var först med både det ena och det andra. Det finns nog ett annat parti i den här församlingen som ofta brukar säga att man var först, började på L och slutade på A. Nej, vi ska inte gå in på det. Så här tänker jag då. Det här händer ju på alla fronter. Och det är ju så här att i ett samarbete, när man jobbar tillsammans med partier, ja då lägger man ju fram sitt förslag tillsammans. Sitter man, vi har ett huvudoppositionen här bestående av M D, L och KD. De diskuterar ju sina förslag. SD är fri opposition. Ni kan lägga fram helt fristående. Det är inget konstigt att det funkar på det sättet. Och tittar vi på nationell nivå. Jag skulle säga att skolpolitiken till stora delar har ni kopierat. från regeringens sida. Förvisso ett misslyckande, men ni har gjort det från SD:s sida. Så att det här sker på olika sätt, att det skruvas, man har sin ingång i frågan. Det tycker jag inte är konstigt egentligen. Och framför allt inte på kommunal nivå. Där du har väldigt mycket realpolitiska frågor. Tack!

Agneta, du har ju haft två repliker. Har du inte haft det? Då är det andra. Varsågod! Ja, varsågod!

Ja, men visst, vi sitter ju med och styr där uppe. Det är inte så konstigt om vi kopierar politik uppifrån och ner, för det är samma parti. Men det som är så tokigt med det här just med husbilarna, det var ju att det var exakt samma att-satser. Och det ter sig ganska barnsligt. Jag tänker mer på hur göteborgarnas syn på er ska bli, om de faktiskt sitter och läser de här handlingarna, i stället för att bara säga, ställplatser för husbilar, jättebra förslag, det tar vi. Det måste konstras hela tiden. Ter inte det sig barnsligt, Jonas?

Jag tänkte innan jag lämnar ordet till Jonas. Hela tanken med frågeställningen, att man läser upp frågan och håller sig till frågan och inte breddar. För då blir det inte fråga längre. För den frågan som man ställer, man skickar i väg och det svar som man ger. Då ska det vara inom ramen för den frågan och inte något annat. För då tappar den hela poängen med frågor. Och det säger jag inte bara till dig. Jag säger generellt, när en fråga ställs då ska man hålla sig till innehållet i frågan. Kopierar du det klart? Ja, Martin. Jag lämnar ordet till Jonas. Du kan ta ordningsfråga sen, efter detta. Varsågod Jonas.

Kort svar, återigen. Jag tycker det är bra att vi har likalydande att-sats på dem. Men vi har däremot en annan brödtext. Vi skruvar det på lite annat sätt. Vi ser lite andra perspektiv från vår sida än vad de borgerliga partierna har gjort. Men vi landar i samma slutsats. att det är en bra tanke och bra idé. Här är det jättebra. Den är besvarad, det är ju en senare fråga, men den kommer gå igenom här med likalydande att-sats och samma uppdrag. Det tycker jag är bra. Tack!

Då tackar vi Agneta Kjaerbeck (SD) och Jonas Attenius (S) för frågorna. Martin, vill du ha ordningsfråga? Varsågod!

Tack. Nej, det är klart att man ska respektera och försöka. Det är bra att ordförande säger till om man inte håller sig till ämnet. Men Jonas Attenius (S) tog ju upp exemplet på ett ärende som kommer senare här idag, det vill säga kompletteringsbudgeten. Där ett antal bra förslag är medvetet exakt kopierade. Jättebra. Men Agneta gjorde på samma sätt och då reagerade du. Så jag förstod inte det.

Då ska jag förtydliga, Martin. Det har inte med Agneta att göra, utan det har med frågorna generellt, alla frågor oavsett vem som ställer frågan, vem som svarar på frågan. Frågan ska vara av enkel karaktär, där man ska kunna svara ja eller nej, och det är bara på den inlämnade frågan som ska besvaras. Jag nämnde inte Agneta, det var inte riktat till Agneta som person, utan det är frågorna. Jag märkte under frågeställningen att man har gått utanför själva frågans innehåll. Så jag säger inte. varken Agneta eller någon annan, utan det är generellt. När man skickar en fråga så håller man sig till frågans innehåll, inget annat. Samma sak med de som svarar, så ska de svara utifrån frågeställningen. Så om Agneta känner att hon blir träffad så är det inte meningen, och det är inte för dig. Utan det var ju mera generellt. Då tackar jag för alla frågeställarna och de som har svarat och går över till ärende nummer tre. Men innan vi börjar på ärende nummer tre så vill jag bara informera om att justeringen av dagens protokoll är den 11 december. Det är en torsdag och inget annat. Om jag har sagt något annat så är det torsdag den 11 december. ordförande om Göteborgs Stads problem med råttor Då är vi på ärende nummer tre och det är interpellationer av Toni Orsulic (M) till kommunstyrelsens ordförande om Göteborgs stads problem med råttor. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S), S, har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Karin Pleijel, MP, för besvarande. Karin Pleijel, MP, är inte beredd att besvara interpellationen på dagens sammanträde. Kan besvarande uppskjutas till nästkommande sammanträde? ordförande om att sätta fokus på judiskt liv under Kulturkalaset

Ärende nummer 4. Det är en interpellation av Axel Darvik. Till kommunstyrelsens ordförande om att sätta fokus på judiskt liv under kulturkalaset. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Blerta Hoti Singh (S) för besvarande. Jag börjar med att överlämna ordet till kommunalrådet Blerta Hoti Singh (S). Och därefter kommer interpellanten Axel Darvik. Varsågod Blerta.

Tack ordförande. Jag har fått frågan som egentligen var riktad till Jonas men eftersom jag är minoritetsansvarigt kommunalråd så är det jag som ska svara på den. Jag har fått frågan från Axel Darvik huruvida ordföranden då, eller styret, förklarar att ett enhälligt beslut från kommunstyrelsen, från vänster till höger, om att sätta fokus på 250 år av judiskt liv inte fick. tydligt genomslag under Kulturkalaset 2025. Det här kan man ju diskutera huruvida det var tillräckligt genomslag eller inte. Jag har varit i tät dialog med judiska församlingen och judiska församlingens ordförande över innehållet i Kulturkalaset. Det finns mycket potential för att judiskt liv ska fortsätta uppmärksammas. Huruvida man hade kunnat göra mer innehåll eller inte. Den diskussionen är relevant. Men jag vill samtidigt också i den här kammaren påminna om att det här har aldrig hänt i Göteborgs historia. Där vi har programpunkter på Kulturkalaset för just att främja judisk kultur som är en del av svensk kultur och svenskt kulturarv. Och det innehållet har skett i dialog med Judiska församlingen och lokala verksamheter och förvaltningar. Och det är en delseger i det fortsatta arbetet för att främja judiskt liv.

Tack Blerta! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Till att börja med så blir det lite märkligt här nu för att det svar som Blerta Hoti gör nu är någonting helt annat än det som vi har fått utskickat. Och det var inte heller svar på de två frågorna som jag hade ställt. Så jag vet inte om du vill ge henne möjlighet att svara på frågorna utifrån det som är utskickat eller om hur vi ska hantera detta. Det är en ordningsfråga. Om Blerta vill svara på frågorna så. Nej, jag tänkte göra dig en tjänst genom att informera dig också muntligt för att fylla på med det svar som vi har gett till dig skriftligt. Så jag tycker du borde vara tacksam över mitt svar. Jag utgår från att du har läst svaret. Men om du vill så kan jag ju i den här kammaren också säga hur vi har svarat. Och som jag sa i mitt svar, så har ju det innehåll av de aktiviteterna i kulturkalaset, det var workshops för barn, det var dansföreställningar, det var författarsamtal. Det är ett steg framåt i det uppdrag som vi gav brett politiskt i den här kammaren till Göteborg. Men såklart så kan man göra mer. Man kan alltid göra mer. Och det gör vi. Vi ska ju bland annat fatta beslut i den här kammaren om att satsa på ett judiskt kunskapscentrum. Det vet du. Vi gör mycket mer för att uppmärksamma judiskt liv. Men jag vill vara tydlig med att det vi gör, självklart är det viktigt att vi uppmärksammar.

Nu är det lite ordningsfråga och Axel efterfrågar svaren på interpellationen. Att man svarar först på interpellationen och sen är det naturligtvis, ni har rätt att begära ordet och fortsätta debattera. Men det viktiga är att läsa upp svaren först. Sen kan man begära ordet. För det är väldigt viktigt.

Ursäkta, jag tar till mig det.

Börja med att läsa.

Som jag sa tidigare, utöver att man uppmärksammade judiskt liv kopplat till de aktiviteter som gjordes och att vi nu i staden vidtar en rad andra initiativ för att motverka antisemitism och uppmärksamma judiskt liv så fick jag en annan fråga och det är huruvida ordföranden Staden anser att Göteborg och. fullföljt uppdraget att synliggöra judiskt liv inom befintlig festivalbudget. Om inte, vilka konkreta åtgärder vidtas nu för att säkerställa att politiska beslut genomförs i praktiken? Det uppdrag som Göteborg och. fick för att synliggöra judiskt liv som en del av nationella firandet, resulterade i flertal programpunkter som jag informerade om för en stund sedan. I ett program som vanligtvis inte utformas utifrån deltagarnas kultur, kulturnationalitet eller identitet. Och som jag tidigare nämnde så har utformningen av det innehåll som har varit skett i samråd med både kulturförvaltningen och den judiska församlingen. Och i tätt samarbete med stadens etablerade kulturinstitutioner. Och som jag tidigare sa, så absolut, det hade säkert gått att göra mer. Men utifrån det faktum av att det var noll, det var ingenting sedan tidigare, så har stora steg tagits. Och Göteborgs stad, vi från rödgröna är av den uppfattningen att vi ska göra mer. Vi ska fortsätta utveckla det som redan görs för att synliggöra och uppmärksamma judiskt liv och judisk kultur. För att judisk kultur i Sverige, Göteborg är en del av Göteborgs kulturarv.

Ja, Axel, jag tror du får begära ordet. Du får ju naturligtvis två minuter, för det fick du inte. Rasmus. Vi börjar med Axel. Axel ska ha två minuter först.

Tack ordförande. Vi får väl ta tillbaka detta litegrann för det blir lite konstigt. När vi får ett svar så kommer delvis ett annat svar från talarstolen. Det är lite svårt att veta vad det är man ska förhålla sig till. Men vi får väl komma tillbaka till den ordningsfrågan framöver. Det är ju inte så att det är bara jag som tycker att det är konstigt det som faktiskt blev. När vi hade en enig kommunstyrelse från vänster till höger som beslutade att vi skulle sätta särskilt fokus på ljud. liv i Sverige 250 år och där det har varit en väldigt viktig del av Göteborgs identitet, så resulteras detta i ett fåtal punkter. Det handlar om ett barnpyssel, en monolog på Stadsteatern och visserligen en israelisk dansworkshop. Men varifrån kommer detta att det skulle ha varit en del i marknadsföringen? Jag hittar inte. att det här har varit en del i stadens marknadsföring. Snarare är det så att judiska församlingen säger att de är besvikna över detta. Och att de tycker att judiskt liv snarare har gömts undan i programmet, än att det har fått ett särskilt fokus. Så jag måste ändå ställa frågan till Blerta Hoti Singh (S). Är du nöjd med det fokuset som har blivit på? judiskt liv i Sverige och i Göteborg med de här programpunkterna. Din ordförande sa ju också att det skulle utvärderas efter kalaset och säga om ni var nöjda med hur Göteborg och kompani har skött detta. Har ni gjort en sådan utvärdering nu och vad har ni kommit fram till då?

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Blerta för en replik.

På din fråga om jag är nöjd så är mitt svar tydligt att nej, det är jag inte. Jag är inte nöjd. Jag tycker aldrig att vi ska vara nöjda. med att främja minoriteternas rättigheter i vårt land. Vi har en lag som förpliktar oss att göra saker. Men om jag är stolt, det borde också vara en rimlig fråga. Jag är väldigt stolt över att vi har gjort det här. Och att jag är stolt över att vi har brett gjort det politiskt. Vi har gått i rätt riktning. Men huruvida jag är nöjd med att lyfta judiskt liv? Nej, det är jag inte. Det är därför vi nu i den här kammaren fattar beslut om ett kunskapscentrum. för att gå vidare med att uppmärksamma judiskt liv, som egentligen aldrig får riskera att undermineras till ett jubileumsfirande. Det handlar om att bädda in minoritetsperspektivens verksamheter och rättigheter i ordinarie kärnverksamhet, i grundskolan, i förskolan, inom äldreomsorgen och annat. Den kampen ska vi fortsätta driva. Så nej Axel Darvik, jag är inte nöjd, men jag ser fram emot en god dialog med dig och andra, att vi jobbar på det här.

Tack Blerta, jag lämnar ordet till Axel Darvik för en replik. Varsågod.

Ordförande, då undrar jag lite Blerta, vad är det du är så stolt över? Om den församlingen vars liv skulle uppmärksammas säger att vi, citat, vi blir bortvalda på kalaset. Eller också, det judiska 250- årsjubileet lyfts inte alls fram, snarare göms det undan. Vad är det som du är stolt över? Och finns det inte en risk att det här beteendet snarare är någonting som riskerar att späda på antisemitismen? När man har ett gemensamt beslut i kommunstyrelsen och så väljer man att ignorera det. Och de som skulle vara stolta och glada över detta i stället är väldigt besvikna. Borde inte du i stället då dela den besvikelsen som ansvarigt kommunalråd? och rikta kritik mot Göteborg & Co. för deras agerande. Men i stället säger du att du är stolt. Då undrar jag vad det är du är så stolt över?

Tack Axel, Blerta. Vill du ha en replik eller ska vi gå till talarlistan? En replik, varsågod.

Axel Darvik. Jag vet inte om du uppfattade vad jag sa. Det känns som att du lyfte saker jag säger ur sitt sammanhang för att försöka få gehör för din agenda här. Det är ett försök att skapa. splittring i en fråga där det inte finns en politisk konflikt. Och jag kan bara beklaga den här kammaren att vi har den här sortens polemik i en fråga där vi behöver ha bred samstämmighet för att säkerställa att judarnas rättigheter blir tillgodosedda i vår stad. Jag är stolt över att vi nu fattar beslut om ett kunskapscentrum. Jag är stolt över att vi utökar utbudet kopplat till kulturen för att uppmärksamma judarnas rättigheter och jag är stolt över att vi verkar för att judar. rättigheter är en del av Göteborgs kulturarv. Den kampen hoppas jag förutsätter att vi kan föra tillsammans, i stället för att käbbla om någonting som inte finns anledning att ha en politisk konflikt kring. Tack för ordet!

Tack! Då har Axel Darvik begärt en replik. Andra? Varsågod Axel!

Tack ordförande! Om jag är besviken, om den judiska försvars. församlingen är besviken och det finns många här inne som är besvikna, då hade det varit bra om vi kunde vara enade i en kritik av att det här blev inte bra. Det här är någonting som vi faktiskt kanske borde skämmas över. Att när vi fattar beslut om att vi ska lägga fokus på den judiska historien i Göteborg så göms det undan av det bolag som hade ett uppdrag att verkställa det här beslutet. Det hade jag i alla fall tyckt att det hade varit en bra dom. Då hade man ju inte gjort det till en politisk fråga. Men du säger i stället att du är stolt över hur det blev här. Och i stället börjar vill du prata om massa andra saker som ni ska göra framöver. Men nu är vi här och nu. Vi pratar om kulturkalaset och du pratar om hur det blev. Och då tycker jag du ska ta till dig av den kritiken som har kommit från judiska församlingen. Att man är väldigt missnöjd med detta. Som visserligen är en dialog, men man verkar ju inte som att den dialogen gick åt två håll.

Tack Axel. Då lämnar jag. Ordet till Blerta som är andras sista replik. Varsågod.

Axel, jag blir faktiskt lite ledsen över att du inte lyssnar på det jag säger. Jag sa inte att jag var nöjd, men jag är stolt över att vi främjar judiskt liv. Oavsett om det är 205-årsjubileet kopplat till kulturkalaset eller i all annan verksamhet i den här staden. Jag är stolt över de beslut vi har fattat hittills och de beslut som vi ska fatta senare. senare i kammaren kom för att främja judiskt liv i Göteborg. Men jag är också stolt över att jag har haft tät dialog med judiska församlingen. Och jag hoppas att du också kan kontakta dem, för där har vi en tät dialog över hur vi kan blicka framåt för att se till att judarnas rättigheter synliggörs och uppmärksammas. När det gäller vårt intensiva arbete i den här staden för att motverka antisemitism som är en grov. Det arbetet är jag stolt över och jag vill gärna göra det tillsammans med dig. Jag förstår liksom inte konflikten här, men tack.

Tack Blerta. Då har vi en talarlista och vi börjar med Rasmus Ragnarsson (SD). Därefter är Anneli Rhedin (M). Varsågod Rasmus.

Tack så mycket herr ordförande. Till att börja med så vill jag bara instämma i Axel Darviks kritik och den kritiken han framför. Men det är jättebra Blerta, att du säger att du inte heller, eller är nöjd i den här frågan, för uppenbarligen är ju inte någon annan nöjd heller. Och det jag tror Axel är ute efter i den här frågan, det är ju att ställa, vad var det som gick fel? För uppenbarligen så väljer man ju att tolka, sätta fokus på, väldigt annorlunda från politikens håll och de bolag och förvaltningar som ska genomföra uppdraget. Och då kan jag tycka att det skulle vara intressant att undersöka det närmare, varför man valde att tolka det på det sättet man gjorde. Vilka signaler var det man uppfattade från politikens håll? Det är ju en fråga man kan ställa för att säkerställa att det inte blir de här problemen i styrningen framöver. En annan fråga som jag kanske är nyfiken på, var det så att planerna de hade för kulturkalaset var så långt framskridna att när det här uppdraget kom från politikens håll så kanske det var väldigt svårt att ändra saker i efterhand? Det är ju också en intressant fråga man kan utgå ifrån när man försöker utvärdera.

Tack Rasmus. Då lämnar jag ordet till Anneli Rhedin som är sist i talarlistan. Varsågod, Anneli.

Tack så mycket, ordförande. Bra interpellation, Axel Darvik, där du ställer väldigt viktiga frågor. Ett samhälle som ger plats åt olika kulturer blir inte bara motståndskraften mot extremism. Demokratin stärks och motverkar fördomar genom närvaro och kunskap. Därför var det viktigt att sätta fokus på judiskt liv under kulturkalaset i år där vi markerar 250 år av judiskt liv. Jag vill också bara tala om att på dagens föredragningslista så har vi moderater en motion, angående upplysning av 250 år av judiskt liv. Så tack Axel för en bra interpellation. kommunalförbund i stället för Elisabet Lann (KD)

Tack Anneli. Då är det tomt på talarlistan och då är vi färdiga med den här interpellationen och går över till ärende nummer fem. Det är val av ledamot i förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund i stället för Elisabet Lann (KD). Kan jag få förslag på ledamot? Varsågod, Kalle Bäck.

Tack för det. Då nominerar vi Lina Lind.

Har vi hört namnförslaget? Lina Lind. Kan fullmäktige utse Lina Lind till ledamot i förbundsfullmäktige i Göteborgs regions kommunalförbund i stället för Elisabet Lann, KD? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Ja.

Då går vi över till ärende nummer sex. Det är valberedningens förslag till vid sammanträdet förekommande val. Under punkterna 1–14 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? kommunalförbund, i stället för Jonas Attenius (S)

Då är vi på ärende nummer sju och det är val av ledamot i förbundsfullmäktige Göteborgs regions kommunalförbund, i stället för Jonas Attenius (S). Kan jag få ett förslag? Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande. Där vill vi från Socialdemokraternas sida föreslå Mats Arnsmar.

Tack Jonas! Då är förslaget till Mats Arnsmar (S) kan utses till ledamot i förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund i stället för Jonas Attenius (S). Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Ja.

Och då har vi kommit till punkt nummer åtta. Det är Göteborgs stads delårsrapport. Och sen har vi kompletterat en budget och bara ett förslag från presidiesidan. Eftersom det är två ärenden som en del går i varandra. Jag tänkte debattmässigt så är det ett önskemål från presidiesidan att vi kunde ta debatter nu. Och så självklart blir det två beslut var och en för sig. Men det är bara för att vinna lite mer. tid i stället för att upprepa samma debatt i båda ärenden. Om fullmäktigeledamöterna önskar och tycker att det är bra idé. Så skulle jag gärna vilja uppskatta att vi har en debatt och två beslut naturligtvis. Och då är det Göteborgs stads delårsrapport per augusti 2025. Kommunstyrelsen föreslår att utdelningskravet på 350 miljoner kronor. från Göteborgs Stadshus AB utgår för 2025 under förutsättning att ett positivt balanskravsresultat uppnås. Om förutsättningen skulle förändras och leda till ett negativt balanskravsresultat, ska krav på en nödvändig nivå på utdelning ställas för att täcka ett eventuellt negativt balanskravsresultat och arbetas in i statens kommande bokslut. Vidare föreslås att kommunstyrelsen ges i uppdrag att i bokslut 2025 lämna ett kapital. tillskott till Göteborgs Stadshus AB med upp till 350 miljoner kronor. Slutligen föreslås att Göteborgs Stads delårsrapport per augusti 2025 godkänns. Här har vi talarlistan. Vi börjar med Axel Josefson. Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande! Jag utgår från att jag inte får dubbelt så mycket tid. Jag får hålla mig inom mina två minuter här. Jag tänkte börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag på ärende 7. Sedan är det bifall till yrkande från M, D, L och KD i ärende 8. Det här är ingen munter läsning när det gäller delårsrapporten och revisionens kritik. Mycket allvarliga kritik mot vänsterstyret och er budget. Det här är inte första gången man kommer med den här kritiken. Det här har varit återkommande kritik under mandatperioden. Skillnaden nu är ju att kritik. Vilket väsentligt har stärkts. Bland annat så anser ju revisionen nu att resultatet inte är förenligt med fullmäktiges beslutade mål för god ekonomisk hushållning. Vilket man tidigare inte har sagt. Så det är faktiskt en väldigt stor skärpning som har skett här nu. Och jag kan förstå deras frustration för vänsterstyret har under lång tid slagit undan tidigare kritik. Man saknar mätbara mål. Därför går det inte att utvärdera. Man har inte heller gjort en samlad bedömning av budgeten. budgeten, hur läget är och man har inte några förslag på eventuella åtgärder för att komma till rätta med de brister som finns. Det är väl ganska uppenbart varför man inte har det. Och trots att man inte har några mätbara mål så säger man att inga av målen kommer att nås. Inga av målen kommer att nås. Ni får gärna förklara för mig hur ni får ihop detta. Vänsterstyrets budget är en budget som inte går att styra på. Man har ingen aning om vart man är på väg, man vet inte vart man är och man har ingen aning om vad man ska göra. Det är väl därför kopiatorn går varm uppe på tredje korridoren när de kopierar våra förslag. Göteborg behöver verkligen en budget som går att styra. Vi ser konsekvenserna av vänsterstyrets budgethaveri där skolresultaten är lägre, barngrupperna större, hemtjänsten sämre, samtidigt som slöseriet växer och låneskulden accelererar utom kontroll. Göteborg behöver ett styre som tar ansvar och kommer till rätta med stadens problem. Tack.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Dan-Ove Marcelind. Därefter Jonas Attenius (S). Varsågod, Dan- Ove!

Tack så mycket, ordförande, ledamöter, göteborgare! Jag vill börja med att adressera det som Axel var inne på, nämligen revisionens bedömning av delårsrapporten. Som Axel påtalade så är det ju alltså så att kommunstyrelsen redovisar att fyra av sju verkställighetsmål bedöms ej sannolika att nås. Den prognostiserade låga målutfyllelsen kan enligt revisionens bedömning alltså inte ses som förenlig med. gott ekonomiskt hushåll och det här är ju naturligtvis ett misslyckande för det rödgröna styret. Därtill står vi inför stora utmaningar med skenande låneskuld, demografiska förändringar och en haltande bostadsförsörjning som vi menar rödgröna styret inte är förmögna att hantera. Och här kan vi bara konstatera att det behövs ett nytt politiskt ledarskap i Göteborg. Sen kan jag inte låta bli som gammal budgetsekreterare att kommentera de brister vi har i den politiska styrningen, den ekonomiska. politiska styrningen i våra nämnder. Stadsledningskontoret har tidigare pekat på brister i nämndernas prognoser och det problem det medför när det gäller analys och styrning av stadens ekonomi. I huvudsak har det handlat om att nämnderna har lämnat försiktiga prognoser under året och att resultatet i samband med årsbokslutet har blivit betydligt högre än vad nämnderna har aviserat. SLK menar att många nämnder tar höjd för olika typer av potentiella risker. Jag menar att det är viktigt att vi som Forskningsföreträdare i nämnden tar ansvar för att det regelverk som vi har satt upp för ekonomisk planering, budget och uppföljning följs, vilket innebär att de prognoser som lämnas ska vara så realistiska som möjligt och utgå från de mest sannolika urvalet utifrån tillgängliga fakta. Gör vi inte detta haltar ekonomistyrningen och försvårar möjligheten att sätta in rätt åtgärder i tid. Inom flera verksamhetsområden hade vetskapen om det vi vet nu underlättat både en omfördelning av resurser och möjligheten att få ut resurser och också i tid. Tack så mycket.

Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Därefter Marie Brynolfsson. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter. Ja, nu blir det olika verklighetsbilder. Det blir för journalisterna att hålla isär här. Men mycket går nämligen bra i Göteborg. Vi får allt fler förskollärare. De gymnasiebehöriga eleverna ökar. Vi har social. Socialsekreterare som blir fler, även på besöksnäringen som ser det positivt ut. Turisterna blir fler, kameran åker upp i en takt de aldrig gjort tidigare. Till och med spårvagnslinjerna blir fler, dessutom med sänkta priser här nästa år. Och till och med kanske de allsvenska lagen blir fler om det vill sig väl i helgen. Göteborg är på rätt väg, det är det. Men, men vi känner också av givetvis de senaste årens kris med en global lågkonjunktur och Men jag är stolt. Jag är stolt över att det rödgröna styret har gjort allt i vår makt för att skydda välfärden i krisen. Men faktiskt också att lyckas göra det lite, lite bättre. Och vi vet framåt så är behoven enorma. Och mycket mer måste göras för att bryta nyrekrytering till. Gängen. Mer behöver göras för att minska byråkratin och hantera minskade barnkullar och en alltmer åldrande befolkning. Men också för att på riktigt få ner den höga arbetslösheten som är näst högst i EU. Och i botten handlar det om att både Göteborg och Sverige behöver en regering och ett styre som sätter välfärden och samhällsbehoven först. Tack! Och just det, jag yrkar också då bifall till kommunstyrelsens förslag både på delårsrapporten, och på den kompletterande budgeten.

Tack Jonas! Och på detta har Axel Josefson (M) begärt en replik. Varsågod Axel!

Ja, tack för det ordförande fullmäktige. Man kan ju verkligen fundera på hur Jonas får ihop tillvaron här. Samtidigt som han gör miljardöverskott så sitter han och fortsätter han sitt prat om regeringen och regeringen behöver göra mer. Se nu till att använda de pengarna du har i stället Jonas för att få ordning på den bristande välfärd som göteborgarna har. Men det är inte det jag tänker uppehålla er till utan det är faktiskt statsrevisionens kritik mot eran budget. Det är ju inte vi nu som påstår att den här budgeten som ni har är ett haveri. Det har vi i och för sig sagt tidigare, men nu är det ju faktiskt statsrevisionen som faktiskt uttrycker den här mycket, mycket starka kritiken om att ni inte har en god ekonomisk hushållning. Hur tänker du hantera det? Kommer du att lägga upp en annan typ av budget för framtiden som gör det möjligt att faktiskt kunna styra staden? Det tror jag är den stora frågan här nu. Hur kommer ni få ordning på er budget? och er ledning och styrning.

Tack Axel! Och på detta har Jonas Attenius (S) begärt en kontrareplik. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter. Jag vill först för ordningens skull också, jag har revisionens rapport framför mig här nu, att det är korrekt att det inte föreligger god ekonomisk hushållning när det gäller verksamhetsmålen. Här ska vi för övrigt ha en diskussion på måndag med revisionen ihop, Axel Josefsson, tillsammans med presidiet kring hur de resonerar och tänker kring det. Absolut. När det gäller den finansiella delen kopplat till god ekonomisk hushållning så uppfyller vi. är väl de krav som är. Det är viktigt att säga. Man kan väl konstatera att under den förra mandatperioden så är jag lite bekymrad därför att det var ju ett byråkratiskt monster till uppföljning med indikatorer och annat som gällde från borgarna på den tiden. Och det är ju inget att sträva efter. Nu har vi ett antal kortfattade huvudmål som gäller för alla nämnder och styrelser runt om i vår stad och det är väldigt tydligt vad de innebär och vad man ska jobba efter. Men det får vi återkomma.

Tack Jonas och. på detta och är Axel Josefson (M) till sin andra replik. Varsågod Axel!

Tack för det. Den kritik vi fick förra mandatperioden är ju ingenting, jämfört med det som Stadsrevisionen nu skriver om er budget. Det de verkligen lyfter fram är den samlade bedömningen. Den samlade bedömningen är att ni inte har en god ekonomisk hushållning. Ni bryter mot fullmäktiges mål. Det är en allvarlig kritik. Min fråga har du fortfarande inte svarat på. Hur tänker du hantera detta framåt? Kommer ni att göra om er budget? Kommer ni vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som vi faktiskt ser i den verksamhet som Göteborg har och som gör att ni nu inte uppnår de pappersmål eller vad man nu ska kalla det. Det har vi ju sett på många andra områden att man inte lyckas klarar av att ställa tydliga mål som går att uppfylla. Hur tänker du hantera detta Jonas? Det är du skyldig att svara göteborgarna på.

Tack Axel och detta har Jonas begärt ordet. Varsågod Jonas.

Det är viktigt att rätta Axel Josefson här. Göteborgs, vår revision säger inte att det här är ett haveri. Du använder ordet haveri. Det säger de inte i detta. De säger att det inte föreligger när det gäller verksamhetsmålen. Här kommer vi ha en vidare diskussion med revisorerna hur de ser på den frågan redan på måndag faktiskt. Men när det gäller de finansiella delarna så är det någonting annat. Men den här delen, det handlar ju om också så mycket mer och det handlar också som vår kompletteringsbudget där vi nu ser också att det är skillnad på partierna. Nu ska vi inte upprepa någon budgetdebatt här, men vi kan också konstatera att om vi tittar på ert förslag här Axel, så är ni ju inte i närheten när det gäller exempelvis socialnämnden i Hisingen att kompensera för de brister och den tuffa situation de finns där. De lämnar ni i sticket. Sen vill jag ändå säga och jag vill återupprepa det faktiskt som är bra och positiv på slutet. Vi har ett antal uppdrag här, inte minst Judiskt kunskapscenter och stöttar det arbetet framåt. Det finns en bred majoritet i den här församlingen. Jag vill ändå trycka på det för att vara uppe i förra debatten och jag vill trycka på det igen som något positivt. Tack.

Tack Jonas. Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Marie Brynolfsson. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare och åhörare. Det verkar som att vi har läst lite olika rapporter här, men jag tänkte fokusera på, att äntligen vänder det ju. För sjukfrånvaron minskar. Antalet undersköterskor blir fler. Antalet socialsekreterare blir fler. Antalet tillsvidareanställda ökar i staden. Vi hörde ju nyss att det inte gick att styra på vår budget. Men det här är ju ett resultat av vår styrning av vår rödgröna budget. Så för alla som undrar då vad man får, vad det här liksom slöseriet. Vänsterexperimenten och den rödgröna politiken leder till vad man får för pengarna, så är ju svaret precis det vi har sagt hela tiden. Vi sätter välfärden först, personalen först, och det är ju den raka motsatsen till vad den här sidan vill göra. Så det tycker jag är en positiv utveckling för göteborgarna, som vi är väldigt stolta över. Så bifall till kommunstyrelsens förslag, både när det gäller delårsrapporten och när det gäller den kompletterande budgeten. Tack.

Tack Marie och på detta har Axel Josefson begärt en replik. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Men jag kan väl passa på att fråga Vänsterpartiet samma sak då. Den här mycket allvarliga kritiken nu som revisionen riktar mot eran budget och erat styre och eran förmåga att kunna styra staden. Kommer ni att vidta några åtgärder för att justera eran budget så att det faktiskt går att mäta, följa upp och styra på den budget som faktiskt är det mest centrala då? dokumentet i stadens ledning och styrning. Är det någonting som Vänsterpartiet kommer att arbeta med?

Tack Axel! Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Martin Wannholt. Därefter Karin Pleijel. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Ja, jag ska inte heller starta någon budgetdebatt. Jag vill bara konstatera att jag hörde Ateni säga här, med samma självgodhet som flera på den röda och gröna sidan, eller de två, det här att man är så duktig och gör så bra. Allt i vår makt för att skydda välfärden. Det är bara att titta på de två. budgetalternativen så stämmer ju inte det. Så om detta är det absolut bästa ni kan göra, då hade det varit hederligt att säga till göteborgarna att vi är beredda att lämna över makten till den andra sidan, som uppenbarligen kan bättre. Nu till det mer intressanta. Det är ju ändå en rätt tuff sågning från revisionen. Det där mötet ni ska ha på måndag, det hade jag väldigt gärna velat vara med på. Det får jag inte Jonas och jag får höra det sen. Men det blir väldigt konstigt. Konstigt med det här med verksamhetsmålen. Man kunde ju se det så. Man kan ju å ena sidan säga att när det gäller klimatmålen så är de ju, det är ju rent lurendrejeri tycker ju vi på den här sidan, att sätta dem på den höjden som vi vet inte går. Och det är ju närmare vi kommer desto mer synligt blir det för alla. Men då kunde ju revisionen kritisera att det är möjligen då. Annars så, vad revisionen inducerar här, det är ju att vi ska i så fall sänka målen för att slippa den revisionskritiken. Eller så får man ju vara saklig, det var därför jag hade velat vara med. För när det gäller segregationen till exempel. Ja, man hade kunnat undvika att höja hyror, p-avgifter ute i orten till exempel. Man kunde ha byggt ett enda småhus i orten. Och så vidare. Vi har ju massa medel och redskap i kommunen men ni använder ju inte dem, för att motverka och minska segregationen. Så på den punkten, där har ju revisionen rätt att underkänna er. Men på vissa punkter så är det ju ni som har satt helt fel målbild. Så att den här diskussionen, för jag har nog aldrig varit med om en så kraftfull totalsågning på helhetsbasis som revisionen har gjort av eran budget. Så det där får ni nog ta väldigt allvarligt på Jonas och diskutera med revisionen. Och det är nog bra om ni kommer tillbaka till fullmäktige också. Tack! Jag yrkar bifall till KS på ärende 7 och bifall till M, D, L och KD på ärende 8.

Tack Martin! Och på detta har Jonas Attenius (S) begärt en replik.

Tack för det ordförande. Jag vill bara kort upplysa då att när det gäller verksamhetsmålen så är det en diskussion kring dem. Så är det. De är tydliga, korta, koncisa. Du nämnde exempelvis att segregationen i Göteborg ska brytas. Det är ett mål. Det är väldigt tydligt för vår nämndstyrelse att det är det man ska jobba med. Och det är också det man återrapporterar kring. Det gör varenda nämnd och styrelse. Jag vill bara säga det. Och när det gäller den ekonomiska delen så får jag väl högläsa högt då. De finansiella målen utvärderas enskilt och samlat och delårsrapporten och av delårsrapporten framgår att kommunstyrelsen bedömer att god ekonomisk hushållning föreligger ur ett finansiellt perspektiv. Utifrån vår översiktliga granskning av delårsrapporten så gör vi ingen annan bedömning. Det är revisionens rapport.

Tack Jonas! En kontrareplik begärd av Martin Wannholt. Varsågod Martin!

Ja, jag förstår inte alls varför du går upp och läser upp. Samma sak igen Jonas. Jag kritiserade inte den finansiella delen. Jag tog ju upp den helheten som blir en sågning utifrån verksamhetsmålen. Och den är ju principiellt jätteviktig, alldeles oavsett vad vi tycker här om revisionen. Om vi sätter fel mål så kan revisionen komma med en sågning. Sätter vi enklare mål och sänker ambitionsnivån så kan vi få beröm av revisionen och så vidare. Och så vidare. Det är ju den debatten som blir den viktiga här, tycker jag då. Jag vet att alla andra vill ha andra debatter kanske, men det blir jättekonstigt om vi inte får reda på hur revisionen ser på detta med att man kan såga en hel budget på det här sättet utifrån verksamhetsmålen som kan ha varit för högt satta. Sen tillbaka till det med segregationen. Du säger att alla jobbar överallt i alla nämnder. Jag sitter i ett antal nämnder och bolag. Jag tycker inte det görs tillräckligt och det tror jag inte du tycker heller.

Tack Martin! Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Karin Pleijel (MP). Därefter Jessica Blixt (D). Varsågod Karin.

Tack herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Då vill jag börja med att yrka bifall till både delårsrapporten och kommunstyrelsens förslag. Och kommunstyrelsens förslag även i ärende 9, kompletterande budget. Vi har tre stycken miljö och klimatmål i den här staden. På den övergripande nivån är det svårt att nå alla tre. Eftersom vi är så beroende av omvärlden. Och saker och ting som vår regering bestämmer eller som omvärlden. Europa och liknande, så vi har svårt att nå dem. Men våra tolv lokala delmål, där är det fyra stycken som har gått åt rätt håll. Men det kräver naturligtvis mycket mer för att vi ska gå åt rätt håll på det hela taget. Det som verkligen går åt rätt håll är minskad energianvändning i fastighetsbestånden och produktion av förnybar energi. Men vad som är svårare att nå, det är på transportsidan och på inköpssidan. Jag kan ändå glädja mig åt att trots att vi ökade våra inköp med 3,5 miljard mellan 2020 och 2023, så minskade utsläppen med 8 %. Det handlar om att få det att hålla i. I årets budget, förlåt 2026 års budget, den rödgröna budgeten, så har vi för första gången skrivit att vi faktiskt ska minska den materiella konsumtionen. Det tycker jag är en viktig signal, att vi tar det här på allvar. När det gäller transporter, så. Jobbar vi intensivt. Jag är ordförande i stadsmiljönämnden och vi har tagit fram en handlingsplan för hållbart resande. Vi jobbar också intensivt med det på många olika plan. Det handlar om att sänka hastigheten, säkra skolvägar, sommargågator och grönsakstorget som är bilfritt. Om ni inte har besökt det så har det just blivit ett vintertorg också. Men det kräver många olika insatser för att få det här att bli verklighet fullt ut. Vi tar alltid. de här uppföljningarna på stort allvar och gör så mycket vi kan för att vi ska närma oss målen.

Tack Karin! Och på detta har ju Axel Josefson begärt en replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande fullmäktige. Det är gott Karin att man gör så gott man kan. Kan vi bara konstatera att det målet ni har satt upp att Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Det kommer vi inte att nå. Det är vad ni säger. Då ställer sig frågan, vilket också krävs enligt revisionen, vilka åtgärder tänker ni vidta? Vad är planen framåt? Det hade varit klädsamt om man hade kunnat beskriva det. Alternativt att man ska jobba på ett annat sätt med sina mål. Hur ska ni jobba med den här frågan, Karin? För det duger inte riktigt att komma hit och sen ragla ur sig en massa åtgärder som sen inte heller visar att man kommer att nå sitt mål. Hur ska ni få en klimatpolitik eller en miljöpolitik som håller ihop, Karin?

Tack, Axel. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel för en kontrareplik. Varsågod, Karin.

Vi hade önskat att vi hade en opposition som också tog de här frågorna på allvar, så vi faktiskt kunde kroka arm så som vi gör med näringslivet och med invånarna idag som är det momentum som krävs. Jag kan känna internt i staden. Vi har sju strategier, cirkulär ekonomi, hållbart byggande, hållbart. Det är ett starkt driv för vi har fördelat ansvaret på ett ovanligt klokt sätt. Nästa fredag ska jag till Viable Cities, 30 städer i Sverige, som vill vara klimatneutrala eller nära det till 2030. Man lär av varandra, men jag skulle önska att vi hade en regering som inte motarbetade våra möjligheter att nå våra klimatmål. Till exempel genom att sänka bensinskatten eller göra det dyrare för de som vill köpa elbil. Då hade vi kunnat kroka arm och faktiskt lösa de här problemen. Men vi vill inte ljuga med att det är svårt att lösa detta utan omvärldens hjälp. Därför är vi ärliga och säger att när det gäller det stora klimatmålet och biologisk mångfald så kommer vi inte nå det. Men i våra delmål, där ska vi komma framåt.

Tack Karin! På detta har Axel Josefson begärt sin andra replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande! Men det är bra Karin. Det är ju ändå ett ödmjukt erkännande att ni inte kommer nå de här målen. Att de inte är realistiska. Sen är det lite pinsamt att man skyller på allting annat än sig själv. Det är ju faktiskt ni, eller du, som har tagit på dig det här ansvaret. Att vara miljökommunalråd och leda den här utvecklingen. Det är du som har satt de här målen. Det är du som har sålt in detta, och nu lyckas du inte leverera på det. Tack.

Tack Axel. På detta har Karin Pleijel begärt sin andra kontrareplik. Varsågod Karin.

Då får jag bara påminna Axel Josefson att de här målen sattes 2021 när Alliansen styrde här i stan. Vi var helt eniga, utom ett parti som inte stod bakom detta, om att de här målen skulle vara tuffa. För vi vet vilka konsekvenserna blir om vi inte lyckas. Då undrar jag, vad ska Moderaterna göra? Jag hade önskat att i stället för era ambitioner, som verkar vara att ni sänker kraven, i stället för att säga vad vill ni göra för att vi faktiskt ska klara de här målen. Vill ni sänka målen? Vi har ett annat ärende där det är det. Jag hade önskat att vi hade en tävling om vem som hade de bästa förslagen. I stället för att säga att vi sänker målen, för de går ändå inte att nå. Jag hade önskat lite mer konstruktiv andra. från Moderaterna, bland annat. Hur ska vi lösa trafiken? Hur ska vi lösa inköpen som påverkar vår natur väldigt mycket? Vi gör inte bara klimatåtgärder, utan vi gör väldigt mycket för naturvården också och planterar en massa träd.

Tack, Karin. Axel, du har ju haft två repliker. Hon har inte namngett dig. Så vi går tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Jessica Blixt (D). Det är där Efter Jenny Broman (V). Varsågod Jessica.

Tack ordförande och ledamöter och åhörare. Jag vill börja med att adressera förskolan eftersom det är där grunden läggs för barnens fortsatta lärande, skolgång och Göteborgs framtid. Vi ser i delårsrapporten att förskolenämnden går för andra året i rad med ett otroligt stort överskott. I år är prognosen 120. 20 miljoner kronor i överskott. Samtidigt som barngrupperna blir allt större och större. Det här är kärnan i problemet. Det handlar om att pengarna inte kommer ut till verksamheten. Det är just det som är brist i styrning och ledning från Socialdemokraterna. Förra veckan var jag ute och träffade tillsammans med resten av presidiet i förskolenämnden Sveriges lärare. Och då berättade en förskollärare för mig. Hon berättade att barnen på hennes förskola, de står i kö för att få sitta i hennes knä. Det är så situationen ser ut ute på våra förskolor. Den bilden talar för sig själv, tänker jag. Vi har ett akut. problem i förskolan samtidigt som nämnden går med ett stort, stort överskott. Personalen går på knäna. Barngrupperna är stora. Sjukfrånvaron är jättehög. Den är så hög som 11 %. Det här hänger ju ihop. Jag undrar när ska vi få se en tydlig styrning och ledning av? av Socialdemokraterna. Tack.

Tack Jessica. Då lämnar jag ordet till Jenny Broman V. Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Jenny.

Tack mycket för ordet och jag kommer fokusera på några delar av den kompletterande budgeten. För ungefär ett år sedan fick vi matfattigdomen hit till KF. I den fanns det ett begrepp, matosäkerhet. Att inte säkert veta att man kommer kunna äta sig mätt under veckan och hur hårt det påverkar människor beskrev rapporten. Det känns ibland overkligt samtidigt som antalet miljardärer i Sverige ökar kraftigt. I rapporten blir också tydligt hur försörjningsstödet halkat efter kostnadsökningarna över tid. Det är framför allt de med försörjningsstöd som behövde söka stöd för att pengarna inte räckte till mat. Hårdast drabbas såklart barnfamiljer. I år har flera rapporter släppts som bekräftar den bilden vi då fick. Därför gör vi den riktade satsningen till barnfamiljer med ekonomiskt bistånd även i år. Tusenlappen, tusen kronor extra per barn under december. Det är en enkel, konkret och träffsäker åtgärd. För vi vet att de lediga dagarna blir extra tuffa för familjer. med försörjningsstöd då alla måltider äts hemma. De tusen kronorna kommer självklart inte förändra allt, men de kanske kan ge ett litet utrymme för alla i familjen att följa med på den här badutflykten till Lerum och skapa goda minnen tillsammans. Det kanske blir kvar lite pengar till ett litet paket under granen. Varför inte lite extra god mat som man själv får välja i stället för att stå i brödkö? Ett område med så stora och sammansatta sociala problem. Jag är glad att vi igår beslutade i KS om att de kan få använda delar av sitt eget kapital. För vi ser att det är nödvändigt. Tack så mycket och bifall, dubbelbifall säger jag då till KS.

Tack Jenny och på detta har ju Axel Josefson begärt en replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, men det är helt rätt det Jenny, att det har varit tuffa tider. Det är många som har fått kämpa. Vi har haft en inflation som varit kraftig. Matpriser som gått upp. Räntor, elpriser och allt mellan himmel och jord. Min fråga är väl egentligen varför ni begränsar er till försörjningsstödet? För det är ju inte bara familjer där man upphör försörjningsstöd. som har haft det tufft? Vi har ju många familjer där man kanske inte jobbar heltid, jobbar deltid, man har låga löner. Vad säger du till de familjerna som har den situationen? Och ursäkta lite, är det kutym att man går fram samtidigt? Nej, det är det inte. Bara lite så, ja okej. Min fråga är egentligen, vad säger du till de. familjerna som inte uppbär försörjningsstöd och som är hårt betalande skattebetalare och som jobbar för att få tillvaron att gå ihop, men som också lever under små omständigheter. De förbiser nu ni i ert förslag. Hur tänker du?

Tack Axel. Varsågod Jenny.

Ja, men du har rätt att en kommun inte kan göra allt och exempelvis har vi ju höjt de lägsta lönerna i kommunen, för det kan vi ju påverka. Men sen är det ju också så att. Den här tusenklappen, den gäller ju även för dem som begär försörjningsstöd som är kompletterande. Och det har man ju möjlighet om man ligger under den här gränsen. Så då kommer det ju gälla även för dem som skulle ha lägre lön än vad det gäller här. Dessutom så innebär det lättnader. För jag har ju sett i ert förslag att ni, ja, jag vet inte hur ni skulle få ihop det riktigt, med att ge allmänt till civilsamhället, för det står lite otydligt. Men den här tusenklappen innebär ju att de här familjerna, behöver inte lika mycket stöd. Så de som står helt utanför, till exempel papperslösa, då finns det ju mer möjligheter för civilsamhället att ge stöd till dem. Så det är så vi har tänkt. Men självklart, som jag sa, det löser inte allt. Men vi måste ju göra det vi kan. Och det var också tydligt att det var absolut störst behov hos de familjer som hade försörjningsstöd.

Tack Jenny, och på detta har Axel Josefson begärt sin andra replik. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det är bra Jenny. Det var lite det jag vill förtydliga. Vi har föreslagit att man ska använda civilsamhället för att faktiskt kunna stötta de familjer som har det tufft. Det innebär att det kan vara familjer både som har försörjningsstöd men som inte har försörjningsstöd. Sen blir det en, kan man tycka, det är inte det kommunala regelverket som man följer utan man går efter behov och de samtalen. Det tror jag faktiskt kan vara mycket lättare eller bättre. bättre än när man fastnar i en byråkratisk kontroll över det hela. För det är också viktigt, tycker jag, att försöka hålla isär våra olika försörjningssystem och respektera de regelverk vi sätter upp och de avgifter som finns. Så att vi inte skapar orättvisor inom systemet. Då är det bättre, tycker vi, att använda sig av civilsamhället för att kunna stötta upp de familjer som har det extra tufft.

Tack! Axel och berättar har Jenny Broman begärt sin andra kontrareplik. Varsågod.

Ja, jag förstod att du inte svarade på hur det rent praktiskt skulle gå till, för det svarar ni ju inte på. För man kan ju inte bara betala ut till civilsamhället, utan man måste ju ha en lösning på hur man faktiskt gör också. Men nu är det ju så här att vi ger tusen kronor extra, för om man har försörjningsstöd exempelvis, även om man har liten inkomst så kan man ju kanske spara 20 kronor i månaden. Man får inte ens göra det med försörjningsstöd. Man kan inte spara något, så därför kan man inte ha något extra. Vi vet ju det, eftersom mitt barn går i skolan under loven, så kostar det otroligt mycket mer. Jag tycker det är skittråkigt att matpriserna har ökat så pass mycket och det drabbar många familjer. Men civilsamhället har möjlighet att hjälpa fler. Sedan tycker jag också så här, i grunden är det väl rimligt att folk själva får välja vilken mat man vill ha. Alltså att man inte ska behöva stå i. En kö, en brödkö för att ta emot den maten någon annan har valt. Jag tycker det är bättre att man får välja själv vilken mat man köper. Eller om det är något annat.

Tack Jenny. Nu går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Emmyly Bönfors. Därefter Axel Darvik (L). Varsågod Emmyly.

Tack ordförande. Göteborgs Stads delårsrapport visar på ett stort ekonomiskt överskott. Helårsprognosen pekar på ett resultat på 2,6 miljarder kronor och det är alltså. hela 1,2 miljarder över budget. Även om det låter som en framgång på pappret, så döljer det här ett allvarligt misslyckande i praktiken. För samtidigt som pengarna samlas på hög, så misslyckas styret med stadens viktigaste uppdrag. Här är stadsrevisionen tydlig i sin kritik. Resultatet är inte förenligt med god ekonomisk hushållning. Varför? Hela fyra av sju av fullmäktiges egna mål bedöms som ej sannolika att nås. Det är att bryta segregationen, Bygga bort bostadsbristen, skapa en trygg stad och leda klimatomställningen. Och alla de här underkänns. Och det här är ingen överraskning för oss i Centerpartiet. Vi har länge varnat för att styret prioriterar fel. I stället för att bygga blandade boendeformer som kan bryta segregationen, prioriteras hyresrätter i redan utsatta områden. I stället för att satsa på en verklig grön stadsomvandling så ser vi symbolpolitik. Och i stället för att minska barngruppernas storlek så går förskolenämnden med överskott. Vi vill se ett Göteborg som, håller ihop en friare, grönare och tryggare stad. Därför vill vi bygga mer blandade bostadsområden i hela staden. Satsa på säkra skolvägar och en utbyggd cykelinfrastruktur. Vi vill prioritera välfärdens kärna med skola och äldreomsorg, framför dyr symbolpolitik. Det finns ju uppenbara fel i styrning och ledning nu, när nämnderna inte använder pengarna där de gör mest nytta. Den här rapporten är en väckarklocka. Det är dags att byta kurs och börja prioritera rätt.

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik. Därefter Jonas Nilsson. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Självkritik kanske inte har varit den rödgröna sidans paradgren. Men jag tycker det är bra att man ändå tar till sig delvis av kritiken från revisorerna och att man nu ska ha det här mötet följt upp. Det är uppenbart att styrmodellen i Göteborg fungerar väldigt dåligt. Man får helt enkelt inte pang för pengarna. Det här med välfärdens först blir ju ganska ihåligt om pengarna inte används till rätt saker. Det är faktiskt så att det sättet som man styr på nu med de här fluffiga målen, det innebär ju att mycket pengar slösas bort i onödan utan att ge verklig kvalitet för invånarna. Sen är det också så att vi har ju mycket stora överskott i kommunen. Här nu i den här delårsrapporten så är prognosen 2,6 miljarder drygt. Det är. 4300 kronor per göteborgare. Det innebär motsvarande skatte. 1,5 procentenheter utav skatteuttaget. Det är ju då att 1,5 procent eller 1,5 kronor utav varje intjänad hundralapp, det går inte till välfärden. Det går inte till välfärden. Det går till kommunal vinst. Göteborgs stad har blivit en vinstmaskin. Tittar man på de senaste tio åren så handlar det för en familj med två vuxna och två barn i genomsnitt om 200 000 kronor. Som vi har tagit in i kommunal vinst. Vad ger det för nytta för välfärden? Det är inte välfärden först. Det är bolagskoncernen först. De här pengarna används för att expandera den kommunala bolagskoncernen. Det tycker jag faktiskt inte att vi ska ta ut.

Tack Axel! På detta har Jonas Attenius (S) begärt en replik. Varsågod Jonas!

Tack ordförande, fullmäktigemöte! Bara kort där Axel Darvik. Det är klart att vi vill att så mycket ska gå ut i verksamhet som möjligt. När ni styrde förra mandatperioden så blev det enorma överskott. Så vi har varit i den situationen från bägge styren. Så det är inget nytt att det är så. Jag tror alla vill, oaktat politiskt parti, att man ska få verksamhet för sina pengar. Inte konstigt. Sen är det inte så att de läggs på hög. Du vet likaväl som jag att det används exempelvis för att betala av våra lån och få ner våra kapitalkostnader och betala mindre i räntor, så vi kan frigöra mer resurser till välfärden. Tack.

Tack Jonas och på detta har jag med Axel Darvik begärt en kontrareplik. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Först vill jag ge Jonas Attenius (S) rätt. Vi hade det där problemet med de stora överskotten också under vår tid. Under pandemiåren så kunde man inte bedriva riktigt så mycket välfärd. Men jag kan också säga det att de budgetar som vi la fram också präglades av det här problemet. Men den andra delen vill jag ge dig fel. Det är inte så att vi betalar av våra lån, utan skulderna växer samtidigt som man gör stora vinster. Vi får inte ner några räntekostnader, men kommunen expanderar väldigt kraftigt, framför allt. i de kommunala bolagen. Det är det pengarna går till. Välfärden först blev det inte, utan det blev bolagskoncernen först. Det är något som jag tycker att man borde vilja ändra på, både från vänster och höger. Annars är det så att göteborgarna överbeskattas. Det har vi ingen glädje av.

Tack Axel. På detta har Jonas begärt sin andra replik. Varsågod.

Det är rätt att vi är en växande stad. Att våra låneskulder ökar, det gör det ju även i den budgetdebatt vi hade för ett par veckor sedan i er budget. Men ni har ju inga konkreta förslag för att gå ner på det. Utan där gör vi på samma sätt. Men hade vi inte betalat av de lån i den omfattning vi kan göra så hade ju skulderna ökat ännu mer. Nu kan vi ändå hålla ner det utan att det drar i väg alltför mycket. Så det är klart att vi kan använda det på ett sätt för att inte dra på oss alltför stora kostnader.

Då är det Axel som har begärt sin andra replik. Varsågod Axel.

Tack. Det viktigaste min poäng är ju detta att vi måste sätta ändå lyset på det här problemet. När vi har de här målen som finns om ett väldigt högt byggande av kommunala lägenheter. Med en överbyggnation av nya stora jätteskolor och andra typer av verksamhetslokaler. Då har det ett pris. Göteborgska familjer har fått betala 200 000 kronor under de senaste tio åren. Inte för att bedriva välfärdsverksamhet utan för att expandera kommunens balansräkning. Det tycker jag inte de ska göra. Det finns ett betydligt smartare sätt att driva kommun. Där man också säger att om vi ska bygga nytt så måste vi också sälja vissa saker. Så det finns en balans, inte bara en expansion. Dessutom, när vi har kommunala bolag som inte delar ut särskilt mycket av sina vinster, eller gör tillräckligt stora vinster, då får vi de här problemen som skattebetalarna i stället får betala för.

Tack Axel, då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Jonas Nilsson. Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Jonas!

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare! Hur väl än det. Demokratimål kan mätas i hur minoriteter antingen marginaliseras eller lyfts upp. Kulturhuset för våra nationella minoriteter, som började som ett medborgarförslag, har nu äntligen kommit i gång med sin verksamhet. För att stärka samverkan mellan staden och civilsamhället föreslår vi nu att ramarna för kulturnämnden och socialnämndscentrum stärks för att kunna ta fram en långsiktigt hållbar samverkansform. Kulturhuset fyller en viktig funktion som mötesplats. som nav för minoritetskultur och symboliserar för mig en välmående demokrati i Göteborg. Stadens omorganisation har inneburit stora utmaningar bland annat med samverkan mellan funktioner som tidigare låg under samma tak i stadsdelsnämnderna. Det här gäller inte minst stöd till barn och ungdomar med både social problematik och funktionsnedsättningar. Den kommuncentrala pott på 10 miljoner som avsatts i årets budget för att kompensera respektive nämnder används nu för att göra justeringar för dessa ärenden, samt för att stärka samverkan mellan nämnderna. Inom de olika nämnderna har den här problematiken diskuterats och hanterats med engagemang och med samförstånd över blockgränserna. Det är därför lite förvånande och beklagligt att se att den samlade borgerligheten här vill avslå hemställan från socialnämnderna och nämnden för funktionsstöd om att ta del av den kommuncentrala potten för gränsningsärenden. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag på ärende 9 och förslaget till kompletteringsbudget från V, S och MP.

Tack Jonas, då lämnar jag ordet till Dan-Ove Marcelind. Därefter Marie Brynolfsson. Varsågod Dan- Ove.

Tack så mycket. Jag skulle vilja adressera två saker i kompletteringsbudgeten. För det första gäller det den här tusenlappen extra per barn till familjer som uppburit ekonomiskt bistånd. Jag förstår ambitionen om att lindra ekonomisk utsatthet. Men ur ett rättviseperspektiv uppstår samtidigt betydande problem. Idag finns många, inte minst barnfamiljer, som befinner sig precis. ovanför gränsen för försörjningsstöd, ofta föräldrar med lågavlönade arbeten. Dessa hushåll kämpar med samma kostnader och samma ekonomiska stress som de som får bistånd. Men eftersom de genom arbete försörjer sig själva faller de helt utanför förslaget. Detta skapar minst sagt en orättvis situation och är ett system som riskerar att urholka tilltron till att arbete och egen försörjning ska löna sig. För samtidigt visar forskning och erfarenhet från både kommun och stat att riktade tilläggs. tillägg av detta slag kan bidra till att cementera ett bidragsberoende. När tillfälliga stöd kopplas till att man redan är inne i ett bidragssystem stärks incitamentet att stå kvar i systemet. Det höjer ofrånkomligen tröskeln in på arbetsmarknaden. Förslaget ger marginaleffekter som gör det mindre lönsamt att ta ett jobb eller ett ökad sin arbetstid. Så oklokt förslag från rödgröna styret. Och för det andra skulle vilja påstå att den ofrivilliga ensamheten blir särskilt påtaglig under just december månad. Det kortar dagsljuset. kylan och mörkret förstärker känslan av isolering och jul och nyårshelgerna påminner många om relationer som saknas eller gått förlorade. När omgivningen fylls av bilder av gemenskap och traditioner kan kontrasten bli smärtsam. För den som redan känner sig ensam kan denna period bli en av årets mest prövande. Därför är jag glad över att vi i vårt förslag till kompletteringsbudget pekar på behovet av extra resurser till dels socialnämnderna, men även till specifikt ÄVO för att stärka arbetet på cirka 30 mötesplatser för seniorer.

Tack Dan-Ove. På detta har Jenny Broman. Vi har begärt en replik. Varsågod Jenny.

Tack så mycket för ordet. Precis innan KF idag så träffade jag och Marie, Sveriges Stadsmissioner. De har ju utvärderat några av förslagen som är på gång in. och ger lite tips och de tycker ju då att försörjningsstödet ska öka. Och jag fattar inte varför hungriga barn skulle vara till någon nytta. Men jag undrar då, för jag fick inte svar av Axel för han har använt sin sista replik. Så då frågar jag Dan- Ove, exakt hur hade ni tänkt praktiskt att ert förslag om betala ut pengar till civilsamhället? Skulle funka eller hur menar ni? Kan du beskriva?

Tack Jenny. Varsågod Dan-Ove.

Ja, tack. Till att börja med så kan jag ha lite tips om kvällslektyr. Det är Statens offentliga utredning 2025 kolon 53. Som hanterar den här frågan om just hur bidragsexa, den här typen av extra bidrag cementerar människor in i ett bidragsberoende. Och jag tror att man egentligen här gör, återigen jag förstår ambitionen, att man vill mildra ekonomiskt utsatt. Men man gör i grunden, menar jag, de här människorna en otjänst. För det är ju inte bara det här bidraget, utan ni har ju också beslutat om att ni ska skicka ut extra bidrag under sommarmånaden också. Så återigen, jag tror att det här är en otjänst till de som är i just den här ekonomiska utsattheten. Och jag tror att det blir bättre att satsa på att få de här människorna i arbete. Tack.

Tack, Dan-Ove. Jenny har begärt sin andra replik. Varsågod, Jenny.

Jag hade ju en fråga exakt hur ni hade tänkt, för jag får inte ihop ens att ert förslag skulle funka rent praktiskt. Men det finns ju ganska mycket åsikter kring vad som får folk ut i arbete eller inte. Exempelvis kanske det är bra att ha en väldigt tydlig arbetsmarknadspolitik och inte bara straffa dem som inte har arbete. Det kanske mer vi på vår sida tycker. Men sen så är det ju faktiskt så att under loven, då äter inte, där barnen mat i skolan, de äter inte på förskolan, och då blir det ökade kostnader. Det är inte så att de får helt plötsligt jättemycket bättre under december, och har det så flashigt och bra. Det är fortfarande väldigt, väldigt tufft att gå på försörjningsstöd, så det är ingen lösning. Men frågan är exakt, hur hade ni tänkt? Bara betala ut lite, ska det vara någon ansökan? Hur ska man hinna det innan jul, och så vidare. Jag förstår inte riktigt.

Tack. Bill, varsågod. Det är lugnt, du får din andra sista replik Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Marie Brynolfsson. Därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Marie!

Tack så mycket. Jag tänkte säga någonting om att vara mållös men så tänkte jag det kanske inte flög så jag. Så här. Vi har väldigt högt ställda mål i vår budget. Det är för att vi vill skapa en bättre stad för göteborgarna. Vi är visionära. Vi vill något. Vi vill framåt. Det är inte bara för den här mandatperioden. Vi tänker långsiktigt och det ser bra ut i opinionen. Så vi kanske får fortsätta. Vem vet. Det är klart att omvärlden påverkar möjligheten att uppnå målen, inte minst när det gäller segregationen, och vi har en regering som tar beslut som gör att vi går åt helt motsatt riktning. Men målen är högt ställda, för att vi har höga ambitioner, för göteborgarna förtjänar politiker som har höga ambitioner och mål för deras stad. Sen är det så att vi konkretiserar våra mål väldigt noga i alla våra nämnder och styrelser, i hur de här målen ska förverkligas, hur de ska realiseras. Och det gör vi därför att vi inte är mållösa. Till skillnad mot, ja, ni har ju inte ens några mål alls. För ni har ju lagt ner alla era röster när det gäller genomförandeplanerna. Så vad ni vill, det är väldigt oklart. Men vi vill framåt. Tack.

Tack Marie! På detta har ju Axel Josefson och Martin Wannholt begärt replik. Vi börjar med Axel Josefson först. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja Marie, det här handlar ju inte om att ni har höga mål eller stora ambitioner. Det betvivlar jag inte. Det har ni säkert. Men det som är problemet och bekymret och det som revisionen kritiserar er för, det är att de inte går att mäta. Det går ju inte att säga om ni uppnått något mål eller ej. Det är det som är den springande punkten här. Det finns ingenting att hålla sig i, utan det här är ju lös, ja det är visioner, kanske till och med floskler om man får uttrycka sig lite slarvigt, som man mycket väl kan sympatisera med och som man kan som kan vara högt ställda. Men det går inte att mäta och följa upp detta. Det är ju det som är huvudproblemet och det är det som revisionen kritiserar er för och det är därför de också anser att ni inte följer god ekonomisk hushållning.

Tack Axel, då lämnar vi ordet till Martin Wannholt för en replik. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande. Nej, jag blir bara förvånad Marie, över denna enorma självgodhet. Och så skyller du på regeringen och bortser från, eller tycker inte revisionen har rätt. Och ni är så duktiga och ni vill så mycket. Kan du inte berätta vad ni har gjort mot segregationen? Du representerar det parti som driver på mest av alla på den här röda sidan att höja upp hyrorna, genom att lånefinansiera sönder expansionen i allmännyttan. Ni tar människors pengar i orten och ni bygger inga småhus eller någonting där ute för att minska boendesegregationen. Ni har misslyckats totalt med segregationen och det är nästan häpnadsväckande. hur man då kan gå upp här och vara självgod och säga och låtsas småskratta. Herregud.

Då lämnar jag ordet till Marie Brynolfsson (V) för en kontrareplik. På Martins replik. Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Vet du vad Martin? Att jag hade jättegärna svarat på dina frågor, på alla dina frågor. Men så länge du går upp här och säger att jag är självgod. Då tänker jag att vi har passerat någon gräns för hur man tilltalar människor i en debatt. Så därför tänker jag inte svara. Tack!

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Bettan Andersson (V). Därefter Thomas Larsson (MP). Varsågod Bettan!

Tack ordförande, fullmäktige och ni som lyssnar. Ja, jag ska prata om en liten summa i sammanhanget i kompletteringsbudgeten, men som faktiskt betyder mycket. Och det är de 500 000 extra som vi lägger till idrottsmuseet i Göteborg. Vi är ju en stolt idrottsstad, inte bara i nutid, utan i allra högsta grad också i det historiska perspektivet. Men vi har också ett idrottsmuseum, där staden är ansvarig med en del, och som är faktiskt ganska underfinansierat. Och som jag hoppas att vi kan ta ett lite större grepp om från staden. Men nu lägger vi den här summan så att de kan klara en puckel som så väl behövs. Men jag måste ändå säga någonting annat. Vilka är alla de här människorna som vill sitta och ta emot bidrag? När jag hör debatten här så låter det som det bara är mängder av människor i Sverige som bara sitter och inte vill något annat än ta emot socialbidrag. Vilka är de? När träffar ni dem? Var möter ni dem någonstans? Jag träffar dem inte. Jag möter dem inte. Jag tror kanske att jag ibland är på fler ställen och platser där människor med försörjningsstöd bor än vad ni är. Tack.

Tack Bettan! Då lämnar jag ordet till Thomas Larsson. Därefter Blerta Hoti Singh (S). Varsågod Thomas!

Tack ordförande och tack åhörare och fullmäktige och göteborgare. Jag vill mest kommentera angående det här med målen som vi diskuterat så väldigt mycket idag. Det är mycket riktigt. Det klagas mycket på att de inte är mätbara målen men samtidigt nämns det att de får tydligt genomslag. Så de gör ju någon nytta helt klart. Vi försöker sätta höga mål för att vi tror på att Göteborg kan mer och bättre och kan ha en bättre vision för framtiden. Så vi sätter och vill fortsätta sätta starka mål. Samtidigt vill jag också flagga för att vi lägger i vår kompletteringsbudget flera åtgärder för att ta ansvar för att styra mot effektivisering, att ta ansvar för. medlen som vi har fått förtroendet att förvalta för. Så det var det korta jag ville säga. Och jag vill yrka bifall till kommunstyrelsernas förslag i båda punkterna. Tack!

Tack Thomas! Då lämnar jag ordet till Blerta Hoti Singh (S). Därefter Jessica Blixt (D). Varsågod Blerta!

Tack ordförande. Vissa delar av högeroppositionen här försöker måla upp en bild av att det överskott som vi har i staden, bland annat inom förskolan, att det skulle vara ett tecken på ett politiskt misslyckande. Jag vill säga i det här sammanhanget att det är en grov förenkling och dessutom helt och hållet fel analys. För precis som Jonas sa tidigare, när högern styrde i den här staden så la man pengar på högskolan. Man hade dubbelt så mycket i överskott som vi har under det här årets delårsrapport. Över fem miljarder i överskott. Fast syftet, som det också framgick i vissa av högerpartierna, syftet med det här överskottet var att lägga pengar på hög för att på sikt sänka skatten. Vilket man också föreslår i högeroppositionens budget för nästa år. Samtidigt så pekar man fingret på att barngrupperna har. blivit stora och att det rödgröna styret inte vet vad vi sysslar med. Men det gör vi. Och jag vill i det här sammanhanget också säga att det stämmer att barngrupperna är stora. De är oacceptabelt stora, framför allt i vissa delar av stan. Och här så har vi alla ett ansvar, oavsett vilket parti, att samarbeta och att se till att vi gör allt vad vi kan. för att omfördela pengar från stadens centrala pottar, för att vi får mer resurser ut till förskolorna. Och där säger också delar av rapporten att vi har ökat personaltätheten. Vi har rekryterat fler personal, men det räcker inte. Vi behöver göra mer, och det säger vi också från det rödgröna styret, för att se till att få ner barngruppens storlek i vår stad. Det är alla vi skyldiga barnen och våra pedagoger. Våra barnskötare och förskollärare där ute som.

Tack. Blerta. Och på detta har ju Axel Josefson och Jessica Blixt (D) begärt replik. Vi börjar med Axel Josefson. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det stämmer, Blerta, att under föregående mandatperiod så gjorde vi överskott. Det berodde på två saker. Dels var det covidpengar som kom från regeringen. Dels var det engångsförsäljningar som vi gjorde av icke-strategiska fastigheter. Detta gjorde att vi inte behövde låna några. Det har ni varit tacksamma för, för ni har ökat låneskulden med 15 miljarder på de här tre åren för att få ihop saker och ting. När det gäller förskolan så är det väl bra att du erkänner att barngrupperna har blivit större. För det ville du ju inte göra under vår budgetdebatt som vi hade här för två veckor sedan. Men faktum är att barngrupperna har blivit större under ditt ledarskap. Du kommer inte ifrån det. Vi från vår sida satsar mer pengar på förskolan än vad ni gör för att just kunna minska. barngruppen och få ner dem till de talen som vi hade när vi styrde. Och med målsättning att vi faktiskt ska kunna få ner dem så att vi blir konkurrenskraftiga med övriga kommuner här i Göteborgsregionen.

Tack Axel! Och för detta har ju Blerta Hoti Singh begärt en kontrareplik. Varsågod Blerta!

Det är ett enkelt politiskt kort att peka finger åt att någon annan bär ansvaret för att vi har den rådande miljö vi har när det gäller vår välfärd. Jag hymlar inte om att vi har en välfärdskris. Vi har ett förskole kris fortfarande. Vi har en välfärdskris. Vi är inte ensamma om att ha det som kommun. Barngruppernas storlek är större i hela landet. Problemet är att vi har den situation vi har, att trots att vi har satsat över en halv miljard mer till förskolan sedan vi började styra 2023, så räcker det inte för att regeringen, ditt parti i regeringsställning, sviker oss för att ditt parti ser hellre till att sänka skatterna för de allra rikaste istället för att göra det som kommuner kräver, inklusive dina kollegor i andra kommuner runt om i landet, som kräver efter mer pengar. I stället för att satsa på välfärden, hjälpa oss kommuner med kraftiga kostnadsökningar kopplat till vårt lokalbestånd och annat. Tack. Vi behöver göra

Tack Blerta och då lämnar jag ordet till Jessica Blixt (D) för en replik. Varsågod, Jessica.

Jag vet inte om du menade att jag har gjort en helt och hållet fel analys där. Men jag har väldigt svårt att se att det inte är brist på ledning och styrning. När vi förra året gick med 173 miljoner i överskott i förskolenämnden. I år på 120 miljoner. Du står här och säger att det är regeringens fel att vi inte har tillräckligt med pengar. Samtidigt lyckas inte du få ut pengarna i verksamheten där de verkligen gör skillnad. Personalen går på knäna, barngrupperna är stora och pengarna kommer inte ut. Tack.

Tack Jessica. Då lämnar jag ordet till Blerta Hoti Singh (S) för en kontrareplik på detta. Varsågod Blerta!

Tack Jessica. Fast Jessica, du vet ju själv att det du säger är inte sant, att det inte stämmer. För att se, ända sedan vi tog över styret från 2023 så har vi höjt barnpengen. För i år så höjde vi den med 100 miljoner från januari med 2,5 procent. Vi höjde barnpengen ytterligare en gång i september, med det överskott som vi hade. Nästa år vet vi, vet du? mycket väl om att förvaltningen planerar att höja barnpengen med ytterligare 7 % för att vi satsar på barnen och de här pengarna ska användas för att få ner barngruppers storlek. Samtidigt som vi har sett till, vilket delårsrapporten också pekar på, finns att läsa, att förskollärartätheten har gått upp. Vi har andelen höga vistelsetider, framför allt i nordost, där också förskollärartätheten har gått upp i rekordfart. På ett år så har vi sett till att den är på samma nivå som i centrala delar av stan. Det är ett resultat av vårt styre.

Tack, Blerta! Och på detta har Jessica Blixt (D) begärt sin andra och sista replik. Varsågod, Jessica!

Tack. Tack. Allt det du säger Blerta, det pratar ju verkligen för att pengarna borde ha kommit ut i verksamheten. Inte borde vi ligga med ett överskott. Inte borde vi ha haft ett överskott förra året. Och vad det gäller satsningar och hur mycket man har lagt, det handlar ju om indexuppräkningen och det vet du ju. Bra. Tack.

Då är vi tillbaka i talarlistan och vi fortsätter med Jessica Blixt (D), faktiskt. Jessica, du har begärt ordet. Därefter är Martin Wannholt. Vill du stryka dig? Ja. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Därefter Jörgen. Det gör du inte? Nej, det är vi tacksamma för. Då är det Jörgen Fogelklou. Därefter är Karin Pleijel. Tack Martin och Jessica. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Jag hade inte tänkt att gå upp i den här debatten, men jag har hört så mycket dumt från den här sidan. Och jag är lite förvånad att ni är så förvånade över revisionens kritik mot den här. budgeten, men det kanske är spelad. Vi har människor i Göteborg som går på bidrag i Göteborg som får ut 61 700 kronor i månaden. 61 700 kronor i månaden skattefritt. Hur ska ni få dessa att gå och jobba? Bettan, det här vet du, för jag har sagt det från den här talarstolen tidigare. Vi bad stadsledningskontoret komma med siffror på de tio familjer som får ut mest bidrag från Göteborgs Stad. 61 700 kronor var den högsta över tid. Den familj som fick ut mest fick ut över 100 000, men det var liksom enskild gång. För övrigt, det här vet ni. Gäller den här tusenlappen den familjen som får 61 700 kronor? Den går ju på socialbidrag och får massa andra bidrag staplade över varandra. Får de eller den familjen nu 1 000 kronor mer? Det vill jag veta. För övrigt så ska naturligtvis de som är papperslösa lämna landet, inte ligga skattebetalarna i Göteborg till last. Tack.

Tack Jörgen. Då är det Karin Pleijel och därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) som är sist i talarlistan. Varsågod Karin.

Tack så mycket. När demokratin nu monteras ner i stora delar av världen så är det glädjande att se att vi gör positiva förflyttningar när det gäller att stärka den lokala demokratin. I en kartläggning som nyligen gjordes såg man en förändring för den som gjordes 2020. att vi gör mer insatser tillsammans med invånare, i stället för insatser för invånarna. Vi är en demokratiaktör och det gläder mig verkligen. Man involverar invånare för att ge bättre stöd. Mer måste förstås göras för att vi behöver bli ännu bättre på att lyssna in och ta in fler perspektiv från de som berörs i olika frågor. Och det är ändå glädjande att se att det går åt rätt håll. Sen vill jag slå ett slag för en del i. Det är glädjande att vi nu utökar volontärer i skolan, på fler skolor i hela staden. Det är efterfrågat. Emmyly Bönfors, som är polischef i Storgöteborg, nämnde detta när hon var i kommunstyrelsen häromveckan och berättade om olika förebyggande insatser. Det är också en läsfrämjande verksamhet och en trygg klassmor. mormor eller klassfarfar eller morfar kan betyda väldigt mycket, inte bara för läsinlärningen och liknande, utan också för tryggheten i skolan. Vuxna personer som gör stor skillnad. Så det vill jag göra ett slag för. Tack.

Tack Karin. Då är det Viktoria Tryggvadottir Rolka. Nej, där kommer Jessica. Vill du ha en replik på Karins? Då får Viktoria vänta en minut. Varsågod Jessica.

Tack så mycket. Karin, jag hoppas också att du sänder ett litet tack till Demokraterna för den motionen som vi la gällande just volontärer som nu har egentligen.

Tack Jessica. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och åhörare. Axel Josefson, du talar här om styrning och ledning och du nämner vår målstyrning. Och inleder här dagens debatt med att berätta om skolresultaten som går åt helt fel håll. Och låt mig börja. Det här med våra mål, som absolut kan betraktas som lite luddiga. Jag kan förstå att de är lite svåra. Men de hänger i. De är bestående. De återkommer. Det finns en stringens. Det finns en röd tråd i vad vi vill med den här staden. Till de här målen lägger vi väldigt handfasta, politiskt framtagna styrdokument. Där vi pekar ut en riktning där vi faktiskt inriktar oss på väldigt få uppdrag för att Så att man med delmål kommer framåt mot ett bättre samhälle. Under de här fyra åren som ni styrde, så var ju styrsignalerna så många så ingen visste vilken boll de skulle springa på. Det var ju nästintill omöjligt för en förvaltning att veta ens hur ett möte skulle sluta. Ni ville starta resursskolor. Lyckades ni med det? Nej. Ni ville bygga ut de skolsociala, sociala teamen, lyckades ni med det? Nej. Ni ville se till så att behörigheten ökade i de utsatta områdena så att den fruktansvärda orättvisan som faktiskt omgärdar de områdena skulle täppas igen. Det var nästan omöjligt, tyckte ni. På två år ökade vi den med tio procent. Slutligen så ville ni höja kunskapsresultaten. Lyckades ni med det? Nej, det gjorde ni inte. Och nu är vi på all time high. Vi har de högsta betygsresultaten i Göteborg. Och jag är övertygad om att det har handlat om att man inte skickar ut små droppar, utan man vattnar där det behöver växa.

Tack Viktoria och på detta har Axel Josefson, en begärd replik. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Nu är det inte jag som säger att era mål inte håller måttet. Det är inte jag som påstår att ni inte uppfyller god ekonomisk hushållning. Det är revisionen. Det är revisionen som säger detta. Det skulle väl kunna vara lite passande att ha en viss ödmjukhet inför det och också kunna reflektera lite hur man ska jobba med frågan framåt. Visst. Ni fick också kritik när vi styrde men det var ju inte på nämnvärdets den här nivån som statsrevisionen nu kritiserar er. Det har ju inte förekommit tidigare i kommunens historia. Det tycker jag väl kunna visa någon form utav ödmjukhet inför den här situationen. Jag tror att det här beror på att de här målen som man målar upp, de här visionerna som inte går att följa upp eller mäta, det skapar ju någonstans i förlängningen en förtroendekris mellan oss och medborgarna. Man lovar. Guld och gröna skogar, men det går inte att följa upp. Det kommer naturligtvis i förlängningen försämra våra möjligheter att skapa tro. Tack.

Tack Axel. Det är tomt på talarlistan. Anser fullmäktige att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Då finns bara ett förslag till beslut och det är kommunstyrelsens förslag. Kan det också vara beslutet? Ja.

Då kommer vi till ärende nummer nio. Det kompletterar en budget för oktober 2025. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till socialnämnden i sydväst att utreda och föreslå en annan anslagsfinansieringsmodell för sociala boenden som inkluderar solidariskt ansvarstagande och minskad administration samt möjliggör för bättre långsiktiga förutsättningar för sociala boenden. i egen regi i enlighet med bilagd rapport förklaras fullgjort. Vidare föreslås att inköps och upphandlingsnämnden, exploateringsnämnden, stadsmiljönämnden, idrotts och föreningsnämnden samt stadsfastighetsnämnden, socialnämnden, centrum, socialnämnden i Hisingen, socialnämnden nordost och socialnämnden sydväst, kommunstyrelsen och Älvstranden Utveckling AB får de uppdrag som framgår av handlingen. Fem miljoner kronor avsätts för 2025. Kommuncentral för pårop av socialnämnden Nordost för kostnader kopplade till upprätthållande av brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. 2,5 miljoner avsätts för 2025. Kommuncentral för pårop av socialnämnden Sydväst, socialnämnden Nordost och socialnämnden Hisingen för kostnader kopplade till att under december månad bevilja tillägg till ekonomiskt bistånd. Slutligen föreslås att justeringen i denna kompletteringsbudget finansieras. finansieras genom ett nyttjande av den allmänna reserven med 43 miljoner kronor, utöver budgeterade centrala avsättningar. Beslut som medför kostnader för 2026 och finansieras genom utnyttjande av den allmänna reserven för 2026 med 1,5 miljoner kronor, justeras i samband med kompletteringsbudgeten 1 för 2026. Här har vi Emmyly Bönfors (C), som har begärt ordet. Varsågod Emmyly.

Tack ordförande. Jag är bara här för att yrka bifall till Centerpartiets yrkande i det här ärendet.

Då är det tomt på talarlistan och under överläggningarna yrkar Jonas Attenius, Marie Brynolfsson, Karin Pleijel bifall till kommunstyrelsens förslag. Axel Josefson, Martin Wannholt, Axel Darvik att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Emmyly Bönfors att fullmäktige beslutar bifalla yrkande från C. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Axel Josefson med flera? Ja. Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Och då väntar vi lite grann tills alla har kommit in i sessionssalen. Anders, ni kan inte byta ersättare under tiden förrän ärendet är avgjort. Jag gick in efter åttan. Gick du in efter åttan? Ja, då så. Ja, men åttan och nian, det är två olika, så det är lugnt. Har du gått efter åttan så är det lugnt. Då ska vi se, det verkar som att alla har kommit in och det har begärts votering. Kommunstyrelsens förslag är ja, proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Axel Josefson med flera som motförslag? Antas förslaget från Emmyly Bönfors som motförslag? Jag finner att förslaget från Axel Josefson med flera är antaget som motförslag. Då är det huvudvotering och det är ja till förslag för. Kommunstyrelsens förslag och nej är förslaget från Axel Josefson med flera. Varsågod och rösta. Då ställer jag frågan till Johan Zandin, hur tänker du rösta?

Jag röstar grönt.

Du röstar grönt. Och då ställer jag frågan till Henrik Sjöstrand, hur tänker du rösta? Du röstar rött. Då stoppar vi omröstningen. Och med 40 röster mot 37 bifalles kommunstyrelsens förslag. Och innan vi går till nästa ärende så är det omedelbar justering på detta. Kan vi göra så? Ja. mellanhavanden med Tre Stiftelser

Ärende 10, redovisning av uppdrag att avsluta Göteborgs stads mellanhavanden med tre stiftelser. Där föreslår kommunstyrelsen att hemställan från tre stiftelser om försäljning av fastigheten Ulriksdal 631 och tomträtten till Göteborgs Sävenäs 91 1 godkänns. Mellanhavandet mellan Göteborgs stad och tre stiftelser avslutas i enlighet med tre stiftelsers hemställan om vad som i övrigt framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Exploateringsnämnden får i uppdrag att bemyndigas att förvärva fastigheten Ulriksdal 631 och tomträtten till Göteborgs stad. Göteborgs Sävenäs 91 1. Samt avsluta nyttjanderättsavtalet på Änggården 35 1. Exploateringsnämndens behov av utökad investeringsram för 2026 med 356 MNKR hänskjuts till kommande kompletteringsbudget. Kommunfullmäktiges uppdrag till exploateringsnämnden att omförhandla nyttjanderätten på fastigheten Göteborg Änggården 35 1, som upplåtits vederlagsfritt till Göteborgs sjukhem, avslutas. Vidare föreslås redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att vidta åtgärder för att avsluta de mellanhavanden som regleras i överenskommelsen och som står i skriv med lag i enlighet med vad som framgår i SLK tjänsteutlåtande antecknas och förklaras fullgjort. Slutligen föreslås att redovisning av fullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att verka för att avsluta borgensåtaganden för tre stiftelsers pensionsutfästelser på stiftelsen Otium och stiftelsen Ålderdomshemmet Göteborg enligt kommunfullmäktiges beslut 1980-10-30. 1997-06-12, paragraf 19, anteckningar som förklaras fullgjort. Här har också Anders Sundberg, (M), deltagit i förhandlingen av ärendet på grund av jäv. Då har vi en talarlista. Då är ordet till Marina Johansson (S), efter Klas Forsberg, (MP). Varsågod, Marina.

Tack så mycket, fullmäktige, åhörare. Det har ju varit ett väldigt, väldigt komplext, arbete kring den här frågan. Vi har hållit på i flera år. Och vi har tillsammans vid flera tillfällen i den här församlingen, yrkat om vidare utredningar kring de juridiska förutsättningarna. Vi har också använt oss av externa jurister för att ytterligare titta på, är det verkligen inte möjligt att vi kan fortsätta på det gamla vanliga sättet? Och det har ju blivit väldigt tydligt i alla de här utredningarna, nej det går inte. Staden, Den här verksamheten som stiftelserna har bedrivit under en jättelång tid är väldigt uppskattade. Och det är ju ungefär nästan exakt ett år sedan som vi stod här senast. Där det var då andra tillfället då stiftelsernas styrelse tillskrev oss i staden. Då tillskrev de oss med en fråga som handlade om ifall vi kunde ta över verksamheten. Och på den frågan svarade vi ja. Och detta för att stiftelsernas styrelse kom till insikt vid den tiden att detta var den enda möjliga vägen för att kunna rädda den fina verksamheten, inte hamna i ekonomisk kris, likvidationsförfarande med mera och värna de 360 hyresgästerna som bor där. Det har varit vårt främsta mål hela tiden, att de inte ska fara illa. Så vi har gjort ett stort jobb. Vi har också haft ett väldigt fint samarbete. Tre stiftelsers verksamhet, styrelse och stadsledningskontoret och äldre samt vård och omsorgsnämnden i ett stort arbete med verksamhetsövergången. Så från och med 1 september i år så är de här boendena i stadens regi och det är väldigt fint att se att så gott som alla anställda har följt med över och de boende är ju kvar såklart. Så det har varit ett fint samarbete. Så jag vill passa på att yrka bifall till KS förslag.

Tack! Då nästa talare Klas Forsberg (MP), därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Klas!

Ordförande, ledamöter, åhörare, göteborgare. Tre stiftelser har som Marina just sa varit en mycket uppskattad verksamhet under lång tid. Och vi har fattat en rad olika typer av beslut under den här tiden för att gynna och se till att denna positiva verksamhet kan finnas kvar. Detta har tyvärr till slut lett till att vi har en situation där det inte går att driva verksamheten på det sättet längre. Utan vi har lagstiftning och annat som går emot detta och då måste vi göra någonting åt det. Vår prioritering från de rödgröna har hela tiden varit att tryggheten för de som bor på de här boendena idag. Det är det som är det viktigaste. Vi har också genomfört en övergång som har gått fantastiskt bra. Personal, boende, vad vi har hört, är väldigt nöjda. Det vi gör. Nu är ju att städa upp i de här gamla besluten. Vi ser till att vi säkrar framtiden. Vi gör så att vi köper fastigheter och säljer fastigheter och i och med det så skapar vi en trygghet för de boende. Vi garanterar att boendena finns kvar långsiktigt i stadens regi. Vi gör trygghet för personalen, den här personalen som nu också har gått med i övergången. Och vi säkrar deras pension. eftersom det fanns pensionsavtal som inte, pensionsåtaganden som inte hade kunnat finansieras annars. Och vi ger stiftelserna en nystart. Alltså de kommer att ha pengar som de kommer kunna använda till annat. Så att ge en guldkant till kanske till äldre. Och bidra på andra olika sätt. Så vi väljer trygghet, ordning framför osäkerhet. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då var nästa talare Dan-Ove Marcelind (KD), därefter Axel Darvik. Varsågod Dan-Ove!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag ska vara helt ärlig mot er. Den här frågan om tre stiftelser har varit en av de svåraste jag har behövt hantera och då jag ändå hållit på med politik i olika former i 30 år och jag vet att det är fler som har vittnat om den bilden. Den juridiska komplexiteten, de snåriga mellanhavandena, konfliktytor, den uppskattas stiftelseform och inte minst de 360 äldre omsorgstagarna boende på de tre stiftelsernas boenden. För nu nästan exakt ett år sedan så såg situationen närmast olösbar ut. Oavsett hur vi vände oss och hur vi klev så klev man fel. Det var svårt att hitta någon väg fram. Det landade till slut i att kommunen tog över verksamheten som ni har hört här. På vårt bord ligger nu också en lösning på det mellanhavande som har funnits mellan staden och stiftelserna. Grejen är den att nästan alla är överens. Stadsledningskontoret, stiftelsens styrelse, ÄVO och också då en påtaglig majoritet av denna församling. Så kontrasten är påtaglig jämfört med ett år sedan. Jag sörjer naturligtvis att vi behöver landa ner i detta. Men sen hoppas jag också att stiftelserna fortsatt kan bidra i enlighet med stiftarnas intentioner genom en utdelningsstiftelse i stället för en verksamhetsstiftelse. Så återigen, hade jag då fått yrka så hade jag yrkat bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack! Det var Axel Darvik (L), därefter Johanna Holmdahl, KD. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag vill yrka bifall till yrkandet från Liberalerna. Som många säger så har det här varit en otroligt uppskattad verksamhet. Det har varit en äldreomsorg som verkligen satt guldkant på tillvaron för våra äldsta medborgare. De har gjort det där lilla extra, både i sitt bemötande och sin service. Kunnat erbjuda också en miljö som har varit Mycket uppskattad. Det har varit levande musik på middagarna. Det har varit ett litet hönshus i trädgården. Man har på många sätt varit ett föredöme när det gäller att bedriva äldreomsorg. Nästa år hade den äldsta stiftelsen firat 300 år. Nu avvecklas den. Jag tycker det är bedrövligt. Det är så dåligt skött. Att man då tar över och kommunaliserar hela den här verksamheten. Dessutom tar man över stora värden från stiftelserna in i kommunen. Man roffar åt sig. Man har skapat en osäkerhet som har gjort att det här. har blivit en väg framåt. Men det är inte den enda vägen framåt. Den utredning som finns, inte minst den stora utredningen, visar på att det här är en möjlig juridisk väg. Det är inte den enda. Man hade kunnat välja någonting annat. Ni har ett val idag. Man hade kunnat se till att de här verksamheterna hade fått lov att fortsätta. Och det är det vi i Liberalerna vill att de ska få lov att göra. Om det är klantighet eller politiskt motiverat maktövertagande och centraliseringsiver som har varit drivande i den här processen, det får var och en avgöra. Men det är en mycket sorglig dag idag. Jag har inget annat att säga än att jag hoppas att ni bifaller vårt yrkande. Tack.

På det anförandet har Marina Johansson (S) begärt replik. Varsågod.

Ja, det här är väldigt anmärkningsvärt, det du påstår här Axel. För det är så här att för det första så är det stiftelsernas styrelse som har kommit till oss för andra gången och bett oss om detta. Vi kan inte diktera vad stiftelsernas styrelse ska göra. De äger sig själva. De har velat göra detta. Värderingen av de här fastigheterna är gjord enligt externa värderingsfilmer som gör detta. Det här är inget roffande. Detta är den vägen stiftelsernas styrelse har kommit fram till att det är den bästa och möjliga vägen för att de inte ska hamna i en stor ekonomisk problemsituation. Och för ungefär lite drygt ett år sedan så var ju faktiskt Liberalerna med på ett yrkande där vi skulle, säga upp överenskommelsen. Vi skulle göra alla de här mellanhavandena, göra färdigt dem och upphandla med mera. Eller köpa fastigheter, menar jag. Nu är detta helt plötsligt jättefel.

Innan jag ger den här repliken så kan jag säga att Göteborgsposten, GP, är i salen och ställer frågan om det är okej att de tar foton. Ingen som motsätter sig? Då godkänner vi det. Och så ger jag ordet till Axel Darvik

Tack ordförande! Att den här stiftelsestyrelsen har begärt det är en sak. Det är ju en rödgrön majoritet där också, och rödgröna politiker som styr de här stiftelserna. Men det är också så att vi i fullmäktige, till syvende och sist, är de som övervakar att stiftelsens stadgar följs. Det är därför som vi är uppe i ärendet idag. Annars hade vi inte ens kommit hit. Och sen så är det ju så att det här är ju två i den här mycket tråkiga och destruktiva tangon. Där man också ifrån den nämnd som du leder Marina har varit orsakat det här problemet också. Man säger å ena sidan att de har varit gynnande. Å andra sidan så säger man nu att man kan kräva dem på stora belopp. Och att de har då stora skulder till staden. Så att det. Att kommunen på något sätt skulle vara oskyldig i detta och att detta är enbart i stiftelsernas egna händer, det stämmer ju inte.

Tack. En andra replik är begärd. Marina Johansson (S). Varsågod.

Tack så mycket fullmäktige och åhörare. Då är det så här att den här stiftelsernas styrelse har ju haft väldigt mycket sittningar och diskuterat detta. De är ju eniga att detta är vägen att gå. Där de nu för andra gången tillfrågar oss om att köpa de här fastigheterna. Och stiftelsen, stiftelserna lever vidare och det är precis som Dan- Ove nyss redogjorde för. De sitter ju i, har väldigt fina tankar om hur de kan leva vidare utifrån. om urkundens grundläggande uppdrag till stiftelserna. Det vill säga göra gott för äldre göteborgare. De vill bli en utdelningsstiftelse, vilket de nu kommer att fortsätta att arbeta för. Sen tycker jag att det yrkandet Liberalerna har kastat in här, som hafsverk, om en helt annan nu, fem över tolv kastade in detta yrkande. Vilket är ett väldigt märkligt yrkande. För vi kan inte, den här församlingen är ingen överförmyndare åt stiftelsernas styrelse, vilket jag tolkar ditt yrkande som.

Då var en andra och avslutande kontrareplik begärd. Axel Darvik (L), varsågod.

Tack ordförande. Oavsett det som har varit och oavsett om man tycker att det är så att säga vems fel det är att man har hamnat där så har man fortfarande ett val att göra. Vill man att vi ska ha stiftelsedrivna, äldreboenden i enskild regi, precis enligt de urkunder som finns, så är det fortfarande möjligt. Och det visar också de juridiska utredningar och advokatrapporter som har tagits fram. Men ni väljer ju en annan väg. Ni väljer ju en kommunalisering av verksamheten. Och det tycker jag är jättetråkigt. Det hade varit mycket bättre om vi i stället hade sett till att de här verksamheterna hade kommit tillbaka på fötterna i stället och att man hade hjälpt stiftelsestyrelserna med det. Men i stället är det så att man skjuter ifrån sig ansvaret och kastar den här heta potatisen emellan sig. På det sättet slutar det med, tyvärr, att verksamheterna behöver läggas ner.

Då var replikskiftet avklarat. Vi går tillbaka till talarlistan. Det är Johanna Holmdahl, (KD), efter Martin Wannholt. Varsågod, Johanna.

Precis som Marina, så instämmer jag med Dan-Ove Marcelinds anförande och yrkar bifall från Kristdemokraterna till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då var det Martin Wannholt, därefter Pär Gustafsson. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande. Jag vill bara redogöra kort för demokraternas syn. Vi hade möjlighet med de utredningar som låg till grund. Den här inriktningen som nu snart är genomförd var ett val. Vi kunde valt något annat och det yrkade vi på från Demokraterna för ett år sedan drygt. Eller ett år sedan knappt. Men det tåget har ju gått nu. Nu får man driva det här färdigt. Det som är uppe nu är en konsekvens av det beslutet. som togs i fullmäktige då. Vi var emot det då, men vi förbehöll oss då rätten för att hålla vårt samvete fritt när vi stänger ner de här fina stiftelserna. Vi deltar inte i beslutet idag, men vi yrkar heller inte. Så vi yrkar inte bifall till kommunstyrelsen. Vi yrkar heller inte bifall till Liberalernas förslag, som borde ha kommit för ett år sedan, samtidigt som vi hade andra förslag på bordet då. Tack!

Tack! På det anförandet har Marina Johansson (S) begärt replik. Varsågod!

Tack så mycket! Men ungefär lite drygt ett år sedan så var ju även Demokraterna med på tjänsteutlåtandet och biföll det. Där vi skulle då säga upp överenskommelsen med stiftelsen. Titta på de här omförhandla nyttjanderätter, avsluta borgens åtagande med mera. För att leva upp till lagstiftningen och möjliggöra för tre stiftelser att kunna delta i upphandling. Det var ni med på då. Precis. Och det gick. Det gick ju inte för att det blev ju väldigt tydligt att vi inte kan fortsätta på det här sättet för att det inte är lagligt. Och då kom ju stiftelsens styrelse till oss och bad oss att ta över verksamheten. Och nu kommer de till oss med att köpa fastigheterna. Och ett av förslagen som ni också tryckte på det yrkandet var just att se över möjligheten att köpa byggnader ifrån dem. Det var ju även ni för förra året, både Liberalerna och Demokraterna.

Då var nästa talare Pär Gustafsson, efter Maria Wåhlin. Varsågod Pär!

Ordförande, fullmäktige. Donationer och stiftelser har verkligen satt sin prägel på vår stad, i vårt Göteborg under sekler. Nästan hela Götaplatsen skulle saknas utan donationer, så även Poseidon. Göteborgs högskola, Röhsska museet, Chalmers, Sahlgrenska huset, Fiskekyrkan, Botaniska, Slottsskogsvallen, är andra landmärken som inte skulle vara där tack vare donationer och stiftelser. Renström, Röhss, Lindbergs och Wiks fonder som vi fortfarande idag, beslutar om bidrag ifrån är andra exempel. Hvitfeldtska och Carlanderska är andra. Den här listan kan göras betydligt längre. Som redan är sagt här i debatten fattade fullmäktige för drygt ett år sedan ett beslut om att staden skulle ta över driften av Tre stiftelsers vård och omsorgsboenden. De besluten fattade vi i en svår situation men också med en väldigt tydlig förväntan att stiftarnas ursprungliga vilja och donationer. fortsatt skulle respekteras". Nu ska vi stå och fatta beslut om ett nytt avgörande beslut, ett beslut som riskerar att permanent avveckla tre stiftelsers roll. Donationer och stiftelser har tillsammans verkat i hundratals år i Göteborg och burit upp en unik och idéburen äldreomsorg. Från Liberalernas sida vill vi dra i handbromsen och se om andra vägar är möjliga. Förslaget som vi ska ta ställning till är det som ska gälla. ställning till bygger på att samtliga fastigheter ska avyttras och vi menar att det kanske inte är nödvändigt i sin helhet. Och som tidigare talare sagt innan mig, den här frågan är verkligen inte enkel, men frågans svårighet kan ju inte vara ett argument för att inte våga pröva frågan igen för att säkerställa stiftarnas ursprungliga vilja och att den också ska respekteras. Bifall till Liberalernas förslag.

Tack! Då nästa talare. Maria Wåhlin (V), därefter Axel Darvik. Varsågod Maria!

Tack för ordet ordförande, ledamöter, åhörare. Jag vill bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Och jag håller med, Dan-Ove förklarade bra, Marina har sagt det bra, Klas. Så jag yrkar bara bifall till kommunstyrelsen. Tack!

Tack. Då var nästa talare Axel Darvik, eller just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Tack ordförande, och jag vill bara tydliggöra också då att även Marina, om det var så att du hade intentioner hela tiden av att verksamheten skulle upphöra och kommunaliseras och att man skulle köpa fastigheterna, så var det inte vår intention. Vår intention har varit genom alla de beslut som har tagits att vi ska kunna återstarta verksamheten i enskild drift och med den ursprungliga tanke som har varit just om att sätta guldkant på tillvaron och vara. föredöme inom äldreomsorgen. Men där kan vi ha haft lite olika mål med vad den här processen skulle leda till.

Tack! På det anförandet har Marina Johansson begärt replik. Varsågod!

Tack så mycket fullmäktige och åhörare. Det var ingen i den här salen, och inte jag heller, som ville att det skulle bli så här. Man kan fråga sig, vem borde ha gjort mer för kanske 20 år sedan? Då fanns även ni i den här församlingen, Liberalerna. Det som är viktigt för allmänheten att veta är att stiftelserna finns kvar. De jobbar för fullt med att se hur de i en mer modern tappning kan verka för att äldre göteborgare som är sjuka, och har behov av äldreomsorg ska få, kanske det här lite extra, som går utöver socialtjänstens skäliga levnadsnivå, lite guldkant, hjälpa till med kompetensutveckling för äldreomsorgspersonal så att äldre ska få det ännu bättre i Göteborg. Det jobbar de vidare med i stiftelsens styrelse. Jag tycker det är fint. Och. vad ska jag säga mer? När det gäller ert yrkande att kasta in det så här fem över tolv, det är också väldigt märkligt. Och då undrar jag, om det nu skulle bli trygghetsbostäder, Skulle ni då tvångsförflytta de 360 som faktiskt bor där idag? Det är ju det blir.

Kontrareplik begärd. Axel Darvik (L). Varsågod.

Tack ordförande. Nu tycker jag Marina att du gör det dummare än vad du är. För det är ju inte så att någon skulle vilja tvångsförflytta några människor. Det förstår du väl naturligtvis att det vill inte vi. Och det vill nog inte du heller. Utan det är ju i så fall när. Man har flyttat ut. Men det viktigaste med vår intention är att man skulle få stiftelserna på fötter igen. Jag tycker inte heller att det är rätt att skylla på beslut tagna för 20 år sen. Den här situationen har ju uppstått. Juristerna pekar på att det finns olika vägar. Man kan trassla ut detta. Men då valde ju ni en väg som gick ut på att kommunalisera och ta över verksamheten. Det tycker jag var jättesynd att man valde den vägen. Man hade kunnat välja en annan väg. Det är fortfarande inte för sent. Det är inte fem över tolv. Det är inte så att det är något akut behov av att köpa de här fastigheterna nu. Vi kan mycket väl pröva vår lösning i lugn och ro. Tack.

En andra replik begärd. Marina Johansson. Varsågod.

Nej, jag kan bara konstatera att detta är, jag tycker det var ett tråkigt, märkligt agerande av Liberalerna. Och för mig så osar detta väldigt starkt populism. Det är bara så. Tack.

Tom på talarlistan. Kan vi anse överläggningen avslutad? Ja. Under överläggningen yrkar Axel Darvik att fullmäktige bifaller förslaget från L i kommunstyrelsen. Marina Johansson, Klas Forsberg, Johanna Holmdahl, Maria Wåhlin bifaller till kommunstyrelsens förslag. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Axel Darvik? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Votering är begärd och ska verkställas. Vänta någon liten stund. Då går vi till votering. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Darvik. Godkänns den ordningen? Svar ja. Då startar vi omröstningen. Ja, tryck avstå. Man avstår. Då har alla närvarande röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att fullmäktige med 61 röster mot 5 beslutat bifalla kommunstyrelsens förslag. kvarteret Gösen inom stadsdelen Gamlestaden

Vi går till ärende 11 som är antagande av detaljplan för centrum, bostäder med mera inom kvarteret Gösen inom stadsdelen Gamlestaden. Där kommunstyrelsen föreslår att detaljplanen för centrum, bostäder med mera inom kvarteret Gösen inom Gamlestaden antas. Här har ordet först begärts av Helena Norin. Därefter Patrik Höstmad. Varsågod, Helena.

Ja. Ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Det här är en jättebra detaljplan. Det är många nya bostäder i kollektivtrafiknära läge. Och i ett kulturintressant område. I ärendet beskrivs hur återbruk ska användas i de byggnader som föreslås bevaras. Vi utgår också ifrån att så många delar som möjligt kommer återbrukas från de byggnader som rivs, så länge de är fria. fria från miljögifter. Det är vanligt när det kommer till industribyggnader och industrimark, att det finns både gamla föroreningar, som till exempel tungmetaller, och nyare som PFAS. En utmaning inom planområdet är att förskolegårdar ska samsas med bostadsgårdar. Där är det viktigt att förskolegårdarna faktiskt är till för just förskola under dagtid, när barnen är på förskolan. Och att de boende kan ha tillgång till annan tid. Tack för mig!

Tack! Då var nästa talare Patrik Höstmad (D). Efter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Patrik!

Tack för det! Den här planen är väl en ganska bra illustration om den resa vi har gjort inom stadsplaneringen. Till stora delar tillsammans. Den här planen var ute på samråd 2012. Ja, det tar tid. så var förslaget att ställa identiska monotona punkthus utmed Säveån och i princip privatisera hela den strandkanten där. Går vi fram några år till 2017 så hade det förändrat sig till att bli en sammanhängande lamellorm. Man hade dragit sig lite ifrån Säveån men det var en smal grönremsa man kunde gå på. Gick man på Kullagergatan så såg man inte längre Säveån. Och så kommer vi till nuvarande förslag. Man drar sig ifrån ån. Man låter hela området från gatan ner till åkanten vara ett brett grönstråk, en park. Och i stället bygger man riktiga stadskvarter inne på Kullagerområdet. Man låter några av byggnaderna gå upp i höjd. Det ser nästan ut som Kungstornen i Stockholm på illustrationerna. Så får ni i byggnadsnämnden nu se till att hålla fast i bygglovsskedet att det blir så också. Så när man ser nuvarande förslag, det är självklart så här vi ska bygga vår nya stad. Så bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack! Då nästa talare Emmyly Bönfors (C). Därefter Johannes Hulter (S). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande. Gamlestaden står inför en väldigt spännande utveckling med den här planen. Den här detaljplanen är en viktig del av Gamlestadens kommande utveckling. För Centerpartiet är det viktigt att skapa friare, grönare och mer företagsamma stadsdelar. Den här planen går i linje med det. I Gamlestaden finns en stor industrihistoria. I dag är det ett ganska slutet industriområde som nu öppnas upp för allmänheten. Men även Säveån kommer att bli tillgänglig för fler. De här nya parkstråken i planen skapar också möjlighet för rekreation och en ökad biologisk mångfald. Planen är tanken att det ska bli 700 nya bostäder här. Men också nya butiker, service och en förskola kommer. I och med de levande bottenplanen kommer också lokala entreprenörer kunna utveckla sin verksamhet och det kommer stärka gatulivet. Vi ser positivt på den här planen. Vi vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi tycker också att det är intressant hur man kan ta tillvara det kulturhistoriska i Gamlestaden samtidigt som man tänker nytt. Så bifall.

Tack. Nästa talare Johannes Hulter (S), därefter Robert Hammarstrand (S). Varsågod Johannes!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Ja, det här är en väldigt fin plan och den har hållit på ett tag så att det är väldigt kul nu att vi är framme nu så att vi faktiskt kan klubba den här. Och vi kommer naturligtvis att följa hela vägen ut till bygglov och till färdigt hus också för att se till att det blir precis så bra som det är tänkt. Det här visar ju väldigt bra som vi hörde här den här resan som vi har gjort i stan kring hur hur vi planerar och bygger. Det här är ett bra uttryck för den stadsbyggnadspolitik som vi rödgröna driver här och ser till att vi får vackra, fina stadskvarter, att vi tar hand om kulturhistoria och den här identiteten som vi har i många av våra stadsdelar, att vi sparar äldre hus också, som faktiskt är en del av själen i stan på många sätt, samtidigt som vi bygger nytt, får in nya bostäder också förstås, mycket verksamheter, lokaler i bottenvåningarna. Ett stadsliv, en levande stad som är rolig att promenera runt i och vara i. Och sen naturligtvis ta hand om vackra Säveån och det gröna rummet där att utveckla det och göra det till en fin och trevlig plats. Så det här ser vi fram emot att sätta i gång med och verkligen få på plats för det kommer att bli väldigt fint. Så bifall, tack.

Tack. Nästa talare, Robert Hammarstrand (S), därefter Johan Zandin (V).

Tack ordförande! Först stämmer jag in i hyllningskören. Det finns inte så mycket att tillägga. Nu bygger vi också ihop staden. Göteborg är ju en gles storstad, som vi alla vet. Här är ytterligare ett led att bygga ihop, så att vi får stadskvaliteter som knyter ihop. Gamlestaden med de östra stadsdelarna intill. Så det är en mycket bra plan det här. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då när talar Johan Zandin (V), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Johan!

Tack! Jag håller med samtliga föregående talare. Det här är en bra detaljplan. Jag vill framför allt trycka på att man nu öppnar upp den barriär som har varit norrut från området och gör det möjligt både för de boende i Gamlestaden och för övriga göteborgare att ta sig in i detta vackra industriområde och alla verksamheter som kommer komma där framöver och också ta sig ner till Säveån. Så bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då var det Jörgen Fogelklou just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Tack för ordet, herr ordförande. Ja, det här ärendet är. Både det bästa och det sämsta med fullmäktige. Här är ett ärende där vi alla är rörande överens. Det är jättebra. Ändå ska sju personer gå upp här och prata i två minuter och slösa bort 14 minuter. Fullständigt galet. Kan vi sluta med det här? Det gör vi ju i nämnderna. Men jag ska ändå gå upp och adressera dig, Höstmad. Jag kommer se till att Hulter sköter sig i stadsbyggnadsnämnden. Inga fler fyrkantiga fula byggnader som sticker ut. Vi ska ha fler som smälter in. Tack.

Tack. På det anförandet har Emmyly Bönfors (C) begärt replik. Varsågod.

Tack. Och nu var du också uppe, Jörgen Fogelklou, och sa vad du tyckte om ärendet. Så det är ju lite komiskt. Och det är inte första gången du påtalar det här. Men jag tycker också att det underkänner lite den här församlingens uppdrag. Här i kommunfullmäktige så vill vi också berätta för våra väljare vad de olika bevekelsegrunderna är för att vi bifaller ett yrkande. Och även om vi nu är överens om det här ärendet så har vi olika bevekelsegrunder till varför vi. Vi vill det. Och jag är ju kanske inte lika noga med att det ska vara ritat på ett visst sätt arkitektoniskt som Johannes eller vad du är. Det måste man ju kunna föra en debatt om. Det är därför vi är här, för att kunna tala om för våra väljare varför vi tycker vissa ärenden är viktiga. Så jag skulle ju önska att du inte gick upp och sa det i flera ärenden.

Tack. Kontrareplik, begärd Jörgen Fogelklou. Varsågod.

Tack för ordet. Vet du vad, jag glömde faktiskt säga och jag tyckte att i det här ärendet skötte vi det ganska bra, för det tog inte en timme. Men ibland så finns det ju ärenden här uppe där vi står och debatterar i en timme. Sen går alla ner och trycker ja. Det är ju det vi måste undvika. Tack!

Tack! Då var den debatten avslutad. Kan vi anse överläggningen avslutad? Ja. Det föreligger bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja.

Och vi går till ärende 12. Reviderat inhyrningsbeslut avseende Göteborgs konstmuseum. Där kommunstyrelsen föreslår att reviderat inhyrningsbeslut avseende Göteborgs konstmuseum godkänns. Och att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till kulturnämnden att säkerställa att andelen kapital och driftkostnader av kapital och driftkostnader som idag bekostas av kommunala skattemedel inte ökar antecknas men förklaras ej fullgjort. Här har vi en talarlista. Ordet är först begärt av Ann Catrine Fogelgren (L) därefter Pär Johansson (S). Varsågod Ann Catrine.

Ordförande, ledamöter och åhörare. I nästa ärende ska vi fatta beslut om Higabs hemställan om utökad investering för om och tillbyggnad av konstmuseet. Vilket varit en angelägen fråga i flera år. Ända sedan den första förstudien gjordes 2012. Läget är verkligen akut, inte bara för konsten utan även för personalen. Vi har diskuterat frågan i den här församlingen flera gånger. När beslutet om investeringen togs i fullmäktige fanns en projektkalkyl på 800 miljoner kronor. nu beräknat till 1,1 miljarder. Detta beror på yttre omständigheter såsom krav i detaljplanen om grönt tak på tillbyggnaden och en trappa upp till Johanneberg. Mer omfattande ventilations och klimatåtgärder och ett byggindex som har ökat med 28 procent. Alltså ingen ambitionshöjning från museets sida utan faktorer man inte kunnat påverka. Tvärtom har man vänt och vridit på alla delar, räknat och funderat, även skalat bort allt som inte varit nödvändigt. Med den hyresmodell som staden har kommer dock hyran att öka från 40 miljoner till 65. Problemet är inte kostnaderna utan intäkterna. Inför investeringsbeslutet gjorde kulturnämnden flera försök att öka intäkterna, bland annat genom att få in privata sponsorer och kontakt med kulturdepartementet. Inga av dessa visade dock ett intresse att medfinansiera. Men med vår återremiss finns ett antal förslag på hur intäkterna skulle kunna öka och det är nu. dags att göra ett nytt försök för att se till att få in ytterligare finansiering, stora som små. På statlig nivå finns nu också förslag om skattelättnader för donatorer, något som länge har efterfrågats. Göteborgs konstmuseum är ett av norra Europas främsta museer för bildkonst och en av stadens käraste klenoder, som nu förtjänar att bli omhändertagen för att fortsatt vara en del av stadens kulturliv och bidra till såväl besök som. byggnäringen som stadens attraktionskraft. Yrkar bifall till återremiss från L, M och D.

Ordningsfråga. Ja, en kort ordningsfråga bara. Det var så att Dan-Ove från oss hade begärt ordet, kom upp på listan här. Det tror jag många såg tydligt och försvann av någon anledning. Så jag bara undrar vad anledningen var till det. Om det var något tekniskt fel eller vad som hände.

Nej, inget härifrån i alla fall som har ändrats. Det kan vara ibland att man trycker och råkar komma åt paddan eller någonting som gör att man plockar bort sig själv.

Anledningen till att jag frågar är för att eftersom Dan-Ove inte sitter i fullmäktige så får jag yrka på våra vägnar. Så det är viktigt att vi kommer i rätt ordning. Så hoppas det inte uppstår igen. Alla yrkanden är inte med oavsett när under debatten man framför dem. I nästa talar Pär Johansson, därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Pär!

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Idag fattar vi ett avgörande beslut för Göteborgs kulturliv i generationer framåt. Precis som Ann Catrine sa så är Göteborgs konstmuseum en av Europas mest betydelsefulla konstinstitutioner med över 70 000 verk och betydande roll för stadens attraktivitet, utbildningsmiljöer och besöksnäring. Men museet är också en byggnad som idag inte klarar av de krav som ställs på arbetsmiljö, säkerhet, Klimat, tillgänglighet och inlån av konst. Utan en oms och tillbyggnad så kommer museets verksamhet successivt begränsas. Med minskande utställningar, färre samarbeten och lägre tillgänglighet för göteborgarna. Vi har fått reviderade kalkyler som visar på högre kostnader. Det är vi helt öppna och ärliga med. Orsakerna är kända. En 28-procentig ökning av bygg och entreprenadkostnader nationellt. Nya krav från detaljplanen och nödvändiga anpassningar i den befintliga byggnaden. Men vi står också med ett tydligt val. Antingen avslutar vi projektet med enorma följdkostnader, förlorade möjligheter och försämrad verksamhet, eller så tar vi ansvar för att fullfölja investeringen och säkra museets framtid. Vi ser också tydliga nyttor. BRG, Göteborg & Co, Göteborgs universitet, beskriver hur ett modernt konstmuseum stärker stadens konkurrenskraft, ökar turismintäkterna med upp till 130 miljoner årligen och skapar förutsättningar för arbetskraftsattraktion och utveckling av Campus Näckrosen. Att lägga ytterligare återremisser riskerar bara att fördröja ett redan nödvändigt projekt och skapa ännu större osäkerhet, högre kostnader och sämre planeringsförutsättningar. Det här handlar om att ta ansvar för ett kulturarv som är skyddat som byggnadsminne, om att säkra framtidens museiverksamhet och om att göra en långsiktig investering i en stad som vill vara Sveriges ledande kulturstad. Med det så yrkar jag bifall till KS förslag till beslut. Tack.

Då var nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack så mycket herr ordförande. Jag vill börja med att yrka bifall till återremissyrkandet från L, M och D. Jag kan väl instämma väldigt mycket i de föregående talarna här. Att Göteborgs konstmuseum står ju inför en historisk om och tillbyggnad. Men kostnadsbilden har ju förändrats dramatiskt sedan de första kalkylerna togs fram. Investeringarna har ju ökat från det senaste. senast nu från 800 miljoner till 1,1 miljarder. Det beror ju på ökade byggnadskostnader, men det är också nya krav i detaljplanen. Man ska kompensera för förlorade grönytor etcetera En konsekvens av detta utifrån hyresmodellen är att kulturnämndens årshyra för konstmuseet kommer att öka från 10 miljoner till 71 till 76. 6 miljoner. Det här är en väldigt drastisk ökning. Den ökningen med 660 procent. Det motsvarar nästan en tiondel av det nämnden har i budget idag. Så kort sagt, projektet är ju nödvändigt. Det håller vi nog alla med om. Men kostnadsutvecklingen har ju skapat en ekonomisk situation som hotar hela kulturlivet på sikt. Det här måste vi kunna hantera på något vis. Ann Catrine Fogelgren tog upp väldigt förtjänstfullt, det här utredningsarbetet som pågår med att ändra incitamentsstrukturerna för gåvor och donationer till kulturlivet. Lokalt, från Sverigedemokraternas sida, så driver vi den här frågan att vi måste öppna upp mer för extern finansiering. Vi har bland annat lagt en motion om att skapa ett donatorsponsringsprogram för att få in mer privat. data donationer och extern finansiering den vägen. Det är någonting som vi måste utforska vidare, tycker jag. Tack så mycket.

Tack. Då var nästa talare Anneli Rhedin (M), därefter Thomas Larsson (MP). Varsågod Anneli.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. Det är oroande med den kraftigt ökande hyreskostnaden för konstmuseet. För vi vet att de ökade kostnaderna riskerar att tränga undan annan kulturverksamhet. Kulturnämnden behöver mer grundligt utreda, identifiera och utvärdera nya sätt. Det har gjorts utredningar nationellt och en utredning ska vara klar i maj 2026 om hur den icke offentliga finansieringen av kulturområdet kan öka genom ekonomiska, sociala och ekonomiska insatser. ekonomiskt incitament. Den ser jag fram emot. För vi behöver tänka brett. Involvera fler för kulturens skull. Ett långsiktigt tänk över mandatperioder. Att staden tillsammans beslutar, detta vill vi med Kulturen i Göteborg. Att vi tar på oss ledartröjan. Visa vägen och är en garant för kulturen tillsammans med företag, sponsorer och stiftelser. Jag yrkar bifall till återremissen från M, L och D. Tack.

Tack! Nästa talare är Thomas Larsson (MP) efter det Grith Fjeldmose (V). Varsågod Thomas!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, åhörare! Här kan vi se att vi är överens om att det är ett nödvändigt beslut att renovera och återinvestera i Konstmuseet. Det är en kulturskatt vi har. Det är en viktig verksamhet. Men man vill ändå från oppositionen återremittera det här igen och försena det igen. med en betoning på att hitta alternativ finansiering. Här blir frågeställningen vilken nivå vi ska nå av extern finansiering innan vi kommer till beslut om att faktiskt göra nödvändiga förändringar och göra den nödvändiga investeringen. Det går absolut att yrka på att införa program om extern finansiering, donationer och liknande. Men det är ingenting som behöver göras innan vi fattar beslut om att vi måste investera i konstmuseet. Det går att addera, det går att ta in pengar till den här verksamheten i framtiden också. Det här blir mest ett fördröjande och vi har haft en ökande kostnadsutveckling på byggsidan. Om vi nu bara väntar mer så lär det inte bli billigare, helt enkelt. Så jag tycker att vi behöver ta det här beslutet idag. Jag tycker att det är en så viktig verksamhet att vi behöver investera och satsa på det nu, och inte fundera på vad kan bli. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då var nästa talare Grith Fjeldmose (V). Efter Anna Sara Perslow. Varsågod, Grith. Grith Fjeldmose (V). Tack så mycket ordförande. Jag vill också yrka bifall till KS förslag. Alltså, det har blivit dyrare. Ni berättade om det, Ann Catrine berättade om det och det är helt sant. Alla de förslag till fördjupningar som ni vill göra tycker jag man kan läsa i de bilagor och de TU som kulturförvaltningen har tagit fram. Det är inte så att de sitter på sina händer utan de håller på och söker och letar. Det är så att det kanske blir en ny ordning med skatteavdrag för privat finansiering eller privata donationer. kan utmynna i. Det är också så att samverkansmodellen håller på att diskuteras. Vi har inte landat färdigt i det projektet ännu. Vi vet inte alls om vi kan få en tydligare röst in till Kulturrådet i framtiden från storstäderna. Allt det där pågår och vår förvaltning håller på. Och ett väldigt intressant tyckte jag i alla fall förslags eller en idé som kom upp i TU är ju de här 700 miljonerna en fond som skulle kunna just göra att hyran skulle minska med de här 35–40 miljoner om året. Så där kan man också satsa på att försöka få till en sådan fond med pengar från det privata i framtiden. Alla de tankarna finns ju redan hos förvaltningen och undersöks. Vi pratar med Västra Götalandsregionen. I morgon ska vi ha möte med presidiet där och de är också medvetna om och intresserade av att det här museet som är så fantastiskt ska fortsätta. Till sist vill jag bara säga att konsekvenserna om vi inte gör det blir ju att vi inte kan ha det museet som vi idag har och är så stolta över. Vi kommer inte i framtiden att kunna göra dessa utställningar som vi gör.

Tack. Då var nästa talare Anna Sara Perslow (C). Detta är Patrik Höstmad (D). Varsågod Anna Sara.

Tack. Herr ordförande, göteborgare. Konstmuseet, en del av Göteborgs själ och en stor del av mitt hjärta. Kanske en av norra Europas viktigaste konstinstitutioner. Där barn och unga får möta konst för första gången. En plats för forskare, för drömmare. Ett mellanrum med otaliga berättelser att berätta. Men precis som många andra har sagt, det finns arbetsmiljöproblem. Begränsningar som hindrar både publik och konst. Så det vet vi om och vi verkar vara överens om att en tillbyggnad och en ombyggnad är helt nödvändig. Samtidigt så har ju kostnaderna då ökat kraftigt och hyreshöjningen är stor. Och kulturnämnden kan inte och ska inte bära de här kostnaderna själv. Centerpartiet står bakom att projektet går vidare nu, men med tydliga krav. Och det är krav på att staden själv inte bär detta, krav på att dialogen med regionen. Museet betyder så mycket för många fler än bara oss göteborgare. Vi ställer också krav på att museet verkligen når ut så att fler hittar in. Fler känner sig hemma och välkomna. Centerpartiet är positiva till donationer, vill jag bara säga. Men som ett komplement, inte som en lösning på ett miljardprojekt. Kulturen behöver finansieras långsiktigt och oberoende, inte på förhoppningar om framtida välgörare. Det som bekymrar mig är att några fortfarande tror att man kan pausa, vänta, eller förlita sig på att framtida mecenater kanske dyker upp. Kanske också invänta den här utredningen som regeringen gör om skattelättnader. Kultur funkar inte så. Kultur går inte att knäppa av och knäppa på. Så Centerpartiet kommer att yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag, men med väldigt tydliga krav på ansvar. Tack!

Tack! Nästa talare är Dan-Ove Marcelind (KD). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Dan-Ove!

Tack så mycket! Det lackar mot jul. Vid den här tiden på året skissar både små och stora barn på önskelistor. Jag har tre barn själv och direkt erfarenhet av den mångfald i orimliga prisnivåer som kan förekomma på sådana önskelistor. Infinity Pool på baksidan av huset, inomhusfotbollshall på tomten. Jag hade gärna själv haft både infinity pool och inomhushall, men vi har helt enkelt inte råd. Något som har funnits på Göteborgs Stads önskelista under många år är en om och tillbyggnad av konstmuseet. En högst rimlig önskan vill jag för det första påpeka. Museet är ett av de största konstmuseerna i Sverige med betydande konst och kulturhistoriska värden. Att det behövs en om och tillbyggnad är vi överens om. Däremot bör man, som alla önskelistor, fundera över vad man faktiskt har råd med. Som tyvärr mycket annat i den här kommunen börjar vi på punkt A med en kostnadskalkyl som likt någon form av naturlag hela tiden tycks resultera i något väsentligt dyrare. Vi ser det när vi bygger skolor, vi ser det i våra exploateringsprojekt, i arenaprojekt och så vidare. När det väl kommer tillbaka sådana kostnadsökningar argumenteras det också för någon slags fait accompli, ett fullbordat faktum som vi bara får tugga i oss. Visst, den många gånger naturliga förklaringen till kostnadsökningarna de senaste åren är inflation och ökade byggkostnader. Men någonstans här måste vi också ta ansvar för den utvecklingen, inte bara enbart krasst konstatera att det blivit dyrare. De senaste åren har vi en årlig genomsnittlig skuldtillväxt på mer än 5 %. Fram till augusti ökade låneskulden för kommunkoncernen med 2,5 miljarder. Skuldprognosen för helåret är kraftigt. En ökning med 6,7 miljarder. Det skulle i så fall bli den största årliga förändringen. Konsekvenserna av det förslag som ligger på bordet, 75 miljoner kronor ungefär årligen i kulturnämnden. Det vi kristdemokrater vill är att se ett omtag med sänkt ambitionsnivå, en nivå som vi i staden faktiskt har råd med.

Tack. Det var nästa talare, Jörgen Fogelklou. Varsågod, Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige och alla som lyssnar. Ja, att vi ska bygga om, det är väl inga tveksamheter med det. Det finns ju två ärenden här, ett ärende som kommer efter detta, där vi har ett yrkande om att vi ska titta på om det finns mecenater i Göteborgs Stad som vill donera. Pär Gustafsson, du var i ett annat inlägg här, stod och pratade varmt om Göteborgs historia och alla de mecenater, donatorer och stiftelser som vi har. Hela vår historia är ju uppbyggd av det här, så att det finns. Det finns ju historiskt en vilja att göra det. Vi tycker det är lite bakvänt, men vi har skrivit en motion och vi har lagt ett yrkande i Kulturnämnden om detta. Sedan kom ett yrkande från Moderaterna med övriga just på det här yrkandet som vi stöder, men vi tycker att det är lite bakvänt. Det borde komma på nästa yrkande. Hade jag varit en filantrop med hur många miljoner som helst, det har jag tyvärr inte, så skulle det varit fantastiskt om konsthallen hette den Fogelkloska salen. Varför kan vi inte undersöka om det finns mecenater? Det kan vara allt från små plakat till en byst till att namnge en hel sal. Vad vet jag? Det ska inte jag som politiker gå in och bestämma. Det ska tjänstemännen titta på. Men varför kan vi inte ens titta på detta? Det är så här vår historia är uppbyggd. Carl Michael Bellman fick inte en massa statliga eller kommunala pengar. Det var ju mecenaten som såg till att han kunde göra det han var duktig på. Så jag yrkar bifall till det återremissyrkande som finns här och sedan yrkar jag bifall på nästa yrkande i nästa ärende. Tack.

Tack. På det anförandet har replik begärts av Ann Catrine Fogelgren. Varsågod.

Ja, jag vill ändå bara tillägga det, Jörgen. Du satt ju i kulturnämnden förra mandatperioden när vi hade uppe det här ärendet. Gjorde kulturnämnden en utredning om att få in pengar från stadens mer välbärgade familjer? Vilket visade sig att det fanns ingen som var intresserad i det läget att göra det. Det är möjligt att det har ändrats nu och med möjligheten kanske att göra de avdragen, om det här förslaget på nationell nivå går igenom, så kan jag tänka mig att det finns det. Men då fanns det inga, så det här har vi faktiskt testat.

Tack. Kontra. Ingen kontrapublik, tack. Tillbaka till talarlistan. Då är det Kalle Bäck, (KD), just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag vill börja med att instämma i det som Dan-Ove Marcelind sa. Vi har ett fantastiskt konstmuseum med ovärderliga samlingar som vi naturligtvis måste vårda och att byggnaden måste åtgärdas, det är det heller inget tvivel om. Men samtidigt så har projektets kostnader successivt stigit från 380 miljoner till 725 till 800 och nu nästan 1 100 miljoner kronor. Som politiker med ansvariga för att bygga konstmuseet, ansvar för göteborgarnas skattepengar så kan jag inte bara acceptera att det blir nästan fyra gånger så dyrt som man inledningsvis talade om. Sen ska vi folkvalda bara stå här och tugga i oss detta och sen stå till svars för att nej, det får bli en återremiss på denna. Vi måste kunna göra bättre. Sen kan jag inte låta bli att nämna någonting eftersom jag sitter i Higabs styrelse som vice ordförande. Visst, det är tanken att det är hyresgästen i form av kulturnämnden som ska betala. Även om man kan ifrågasätta hur det kommer att ta sig ut. Men det är ju grundtanken. Så utifrån Higabs perspektiv så finns det ju liksom inga problem att hantera detta rent tekniskt. Men man måste se det i sitt sammanhang i relation till andra stora projekt som också pågår. Vi har ett stort arenaprojekt som enligt bolagets bedömning på grund av dess storlek faktiskt utgör ett hot mot kärnverksamheten. Ska vi lägga ytterligare stora projekt av den här digniteten I kombination med ökat uttag från bolagssektorn, ökade räntekostnader för staden i sin helhet, så riskerar vi att hamna i en väldigt besvärlig situation. Vi måste fokusera på kommunens kärnuppdrag och ytterst är detta en prioritering som måste göras. Välfärden först. Så rösta för återremissyrkandet från Kristdemokraterna. Jag yrkar bifall till det återremissyrkandet. Avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på återremissyrkandet. Yrkandet från L, M och D. Tack för ordet.

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Pär Johansson, Thomas Larsson, Grith Fjeldmose, Anna Sara Perslow bifall till kommunstyrelsens förslag. Ann Catrine Fogelgren, Rasmus Ragnarsson, Anneli Rhedin, i första hand återremiss till kulturnämnden enligt yrkande från L, M och D i kommunstyrelsen. I andra hand avslag på kommunstyrelsens förslag. Och Kalle Bäck yrkar återremiss till kommunstyrelsen enligt yrkande från KD den 26 november 2025. Yrkandet om återremiss och motiveringen ska ses som en helhet. Det framgår av 5 kapitlet, 50 § kommunallagen. Om ingen av återremissyrkandena biträds med en tredjedel av ledamöterna faller yrkandena. Jag kommer i så fall ställa proposition på kommunstyrelsens förslag. Jag kommer alltså först ställa proposition på bifall respektive avslag för respektive återremissyrkande. Med sin motivering. Och därefter eventuellt kommunstyrelsens förslag. Godkänns den positionsordningen? Jag börjar med återremissyrkandet med motiv. I enlighet med yrkandet från L, M och D i kommunstyrelsen. Bifalles det? Ja. Avslås det? Ja. Jag finner att det är avslaget. Voteringen är beredd och ska verkställas. Då har votering begärts och ska verkställas. Då är det ja för avslag på återremissen, nej för bifall till återremissen. Jag startar omröstningen. Där har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att med 43 ja och 34 nej så har återremissen bifallits med en minoritetsåterremiss. Då går vi vidare till återremissen med motivering enligt yrkandet från KD. Bifalles den återremissen? Avslås den? Jag finner att den avslagits. tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum

Vi går till ärende 13. Hemställan från Higab AB om utökad investering i om och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum. Där kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Higab AB om en utökad investering för Göteborgs konstmuseum till ett belopp inom 1 050 till 1 120 kr i 2025 års kostnadsläge tillstyrks. Här har ordet begärts av Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod.

Tack herr ordförande. Jag vill bara yrka bifall till vårt yrkande. Vi hade den här debatten på ärendet tidigare, så jag ska inte förlänga den ytterligare än så. Tack!

Tack! Då är nästa talare Frida Tånghag. Varsågod! Därefter Blerta Hoti Singh (S).

Tack så mycket! Jag vill yrka avslag på yrkandet från Sverigedemokraterna och bifall till kommunstyrelsens förslag.

Då är det Blerta Hoti Singh (S). Därefter Kalle Bäck (KD). Varsågod Blerta!

Ja, nej, jag vill också från Socialdemokraternas sida göra detsamma. Avslag på SD:s yrkande och bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då var det Kalle Bäck, (KD). Varsågod! Tack för ordet ordförande!

Jag vill bara helt kort säga med hänvisning till tidigare debatt, att Kristdemokraterna kommer avstå att delta i det här beslutet. Tack.

Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Under överläggningen yrkar Rasmus Ragnarsson (SD) fullmäktige bifall till förslaget från SD i kommunstyrelsen, och Frida Tånghag (V) och Blerta Hoti Singh (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Rasmus Ragnarsson (SD)? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. längs delar av Göta älv

Ärende 14 är planeringsbeslut för fördjupad planering av högvattenskydd längs delar av Göta älv. Där kommunstyrelsen föreslår att exploateringsnämnden får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden och övriga berörda nämnder fortsätta med en fördjupad planering av högvattenskydd längs Göta älv och inre vattenvägar i enlighet med gällande översiktsplan utifrån följande inriktningar. Högvattenskyddet ska skydda delar av Lindholmen, Gullbergstrand, Partihallsområdet, Slakthusområdet, Marieholm och Rosenlundskanalen till vattennivå som lägst plus 2,3 meter RH2000. Arbetet ska också omfatta skyddsportar i Kvillebäcken och Rosenlundskanalen. Kulturmiljö, framkomlighet för gående och cyklister samt ekologiska perspektiv ska beaktas samtidigt som ett attraktivt stadsrum skapas längs älven. Arbetet ska planeras för att kunna genomföras till år 2040. Arbetet med denna del av högvattenskyddet ska för att kunna genomföras till en kostnad av maximalt 2 miljarder kronor i 2025 års prisnivå. Här har ordet först begärts av Karin Karlsson (V). Därefter Helena Norin (MP). Varsågod Karin.

Tack ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det här är ett viktigt beslut. Det kan kännas som att det är långt dit, men det är det inte till 2040. Med tanke på storleken och komplexiteten på det här projektet. Det är angeläget att vi tar det här beslutet idag. Därför vore det oklokt att återremittera det. Avslag på övriga yrkanden. Att få högvattenskyddet på plats, det är jätteviktigt för att utveckla både stadens grönstruktur och att göra vår stad mer motståndskraftig mot klimatförändringarna som redan påverkar oss. Med tanke på vårt vattennära läge så vore verkligen kostnaderna för att inte göra detta katastrofala. Det är svårt att liksom underskatta problemet om vi inte har tillräckligt högvattenskydd med tanke på som sagt att vi har en stad vid vattnet. Det är också väldigt positivt att vi ska i det här projektet ha en klimatkalkyl som redovisar klimatkostnaden för byggnationen. Det är jättebra, för då kan vi ta kloka beslut framöver och se till så att vi verkligen får ett klimatsmart byggande. Vi vill ju såklart inte förvärra klimatkrisen när vi ska försöka minska klimatkrisen, så igen, bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag övriga. Tack.

Tack. Nästa talare, Helena Norin, därefter Robert Hammarstrand (S). Varsågod Helena.

Tack ordförande. Jag ska inte säga så mycket. Karin sa goda saker alldeles här just nyss. Så bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på andra yrkanden. Det vet vi allihop här att när det regnar och blåser och stormar så då blir det översvämning och vi behöver verkligen högvattenskydd för att skydda de fastigheter som ligger låglänt också för att vi ska kunna fortsätta. utvecklas staden i de områden som faktiskt ligger lågt. Och som någon sa att kulturen kan man inte slå av och på i en tidigare debatt, så är det samma sak med klimatförändringarna. De går ju tyvärr inte heller att slå bara av och på, så att vi behöver göra det här nu. Tack!

Nästa talare är Robert Hammarstrand. Efter Hans Arby C. Varsågod Robert!

Tack ordförande! Jag skulle vilja yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på det yrkandet som ligger från Sverigedemokraterna. Jag vill vara väldigt noga med att säga också att inför genomförandebeslutet så kommer de förslag som finns i den statliga utredningen naturligtvis beaktas.

Tack! Då var det Hans Arby (C) just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter! Ja, här säger vi samma sak, flera av oss, och det finns ingen som talar emot, trots att det finns som motyrkande. Men det här handlar om att ge exploateringsnämnden och andra nämnder att fortsätta och fördjupa planeringen av den första delen av högvattenskydd, med målet att åtgärderna ska kunna vara klara till 2040. Det är viktigt att vi inte tappar tempo. Risken ökar hela tiden att vi får Vi får översvämningar som leder till stora skador på fastigheter, infrastruktur och kulturvärden. Men vi riskerar också att försena annan utveckling i centrala delar som ligger lågt. Som S, L, KD och SD lyfter finns det förslag i en statlig utredning som kan göra att vi får fler befogenheter och fler finansieringsmöjligheter. Det kan vi få stor nytta av när vi går in i ett genomförande, men det betyder naturligtvis inte att vi ska avvakta med att planera vad och hur vi behöver göra det här. Så jag yrkar med det bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden.

Tack! Talarlistan är tom. Kan man se överläggningen avslutad? Svar ja. Det föreligger bara ett förslag till beslut. Bifall till kommunstyrelsens förslag? Svar ja. regeringsuppdraget om att motverka antimuslimsk rasism

Ärende 15, Göteborgs Stads deltagande som pilotkommun i regeringsuppdraget om att motverka antimuslimsk rasism. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stad anmäler intresse att delta som pilotkommun under 2026 i myndigheten för stöd till trossamfunds uppdrag om att förebygga och motverka antimuslimsk rasism. Grunskolenämnden får i uppdrag att delta som pilotkommun under 2026 i myndigheten för stöd till trossamfunds uppdrag om att förebygga och motverka antimuslimsk rasism. Ordet först begärs av Bosse Parbring. Därefter Jesper Berglund. Varsågod Bosse!

Tack ordförande och fullmäktige, göteborgare. Människor som är muslimer eller som uppfattas som muslimer utsätts för omfattande rasism. Det är ett ökande problem. Det visar ett flertal kartläggningar som har gjorts av både forskning och myndigheter. Människor utsätts för vardagsrasism, fientlighet, negativa stereotyper och hot och våld. Och det är förstås helt oacceptabelt. Därför tycker jag det är väldigt bra att vi är med i den här satsningen på att vara pilotkommun för att motverka antimuslimsk rasism. Och att det är ett fokus på skolan där det också finns många vittnesmål om att elever utsätts för antimuslimsk rasism. Oppositionen här har ett argument om att vi redan gör mycket på det här området och det här blir ytterligare. Det skiljer en sak som är svår att samordna. Det skulle man kunna säga på motsvarande sätt när det gäller olika satsningar kring andra former av rasism, där vi tar ett flertal beslut om och om igen. Till exempel är det antisemitism. Det är inte så att vi där säger att vi redan gör tillräckligt. Vi behöver inte göra mer. Vi behöver göra ännu mer med olika former av rasism. Idag handlar det om antimuslimsk rasism. Och det här är ju också förankrat med grundskoleförvaltningen, att det här går väl in i deras pågående arbete. Så därför tycker jag att det är väldigt bra att vi kommuner kan kroka arm med en statlig satsning. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Nästa talare är Jesper Berglund. Varsågod Jesper.

Ordförande, göteborgare. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Rasismen kommer i olika versioner. Ofta används den för att ställa olika grupper mot varandra. Den organiserade intoleransen har under lång tid fokuserat på islam, muslimer och folk som som uppfattas som muslimer. Ett fokus där muslimer tillskrivs icke önskvärda egenskaper. Göteborg måste vara en stad och Sverige ett land där alla kan känna sig trygga och välkomna. En plats där den lagstadgade religionsfriheten inte är ett tomt löfte utan en verklighet. Göteborg är ännu inte den staden. Detta trots att Göteborg är den stad i Sverige där det först uppfördes en byggnad med ändamålet att vara en moské. Att Göteborg i dagsläget inte till fullo är en plats för alla blir bland annat tydligt när man läser avhandlingen Muslimer, skolan och förorten av Christoffer Ali Thorén. Där man annat kan läsa att elever som uppfattas som eller är muslimer väljer bort skolor i centrum för att inte bli utsatta. Göteborg behöver stärka. Arbetet mot antimuslimsk rasism. Att vi då får hjälp av staten genom Myndigheten för stöd till trossamfund för att bli en pilotkommun är något bra. Vi vet att den antimuslimska rasismen behöver motarbetas överallt. För den finns överallt. Vi har sett den i debattartiklar från partiordföranden och vi har sett den i memes från Göteborgspolitiker. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Nästa talare, Allan Stutzinsky (L). Därefter berättar Blerta Hoti Singh (S). Varsågod Allan.

Ja, antimuslimsk rasism existerar i verkligheten. Mikrofonen. Antimuslimsk rasism existerar i verkligheten och utgör ett samhällsproblem som måste både studeras och motarbetas. Av det skälet har Liberalerna ställt sig bakom kommunstyrelsens förslag. Det betyder inte att det saknas problem. och risker och dessa risker måste uppmärksammas. De grundas ytterst på att det saknas en fungerande definition av islamofobi. De flesta muslimer är demokratiskt sinnade människor som vill leva fredligt efter sin religion och det är dessa som inte ska utsättas för några fördomar, diskrimineras och skyddas. Men det finns emellertid en aktiv och växande minoritet som har en Islam betraktas av dessa som en politisk kraft med ambition att ta över som dominerande kulturbärare i väst. Islamisterna, som alltså har en imperialistisk agenda, vill bygga ett kalifat av förtryck. I detta samhälle får det inte finnas några andra åsikter. Framför allt får det enligt den otäcka avfällningsdoktrin som råder inte finnas. några muslimer som inte håller med extremisterna. Muslimer som inte håller med extremisterna ska omedelbart och offentligt avrättas, helst genom halshuggning. Dessa krafter arbetar för att skapa politisk och social polarisering genom att ställa muslimer mot icke-muslimer. Det är en identitetspolitisk strategi med negativ inverkan på både integration och demokratiska spelregler. Islamisterna utger sig för att tala för alla muslimer. Alla som säger emot, muslimer eller icke-muslimer, utmålas offentligt som islamofoba.

Tack, där var tiden slut. På det anförandet har Jesper Berglund begärt replik. Varsågod.

Jag tycker inte att någon ska utsättas för fördomar. Tack.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Då nästa talare Blerta Hoti Singh (S), därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod Blerta.

Tack ordförande. Jag vill börja med att säga att jag är djupt orolig över att delar, de flesta delar, en tydlig majoritet av högeroppositionen, till skillnad från Liberalerna här, väljer att rösta emot det här förslaget som syftar till att få ökad kunskap om den faktiska rasism som råder bland göteborgare med muslimsk bakgrund och i skolan i det här. Det här förslaget om att vi ska vara en pilotkommun initierades av eran egen regering. Och ni motarbetar eran egen regering genom att inte vilja delta i arbetet för att få mer kunskap om den rådande antimuslimska rasism som tusentals och tusentals göteborgare upplever varje dag. Och det är inte bara jag med. Det är Brå, det är Totalförsvarets forskningsinstitut genom sina rapporter. Det är civilsamhället. Och det här arbetet för att bli en pilotkommun har utvecklats av en tät dialog med det muslimska civilsamhället i Göteborg och grundskoleförvaltningen. Men ni säger i ert yttrande att nej, men vi vill inte ha det här. för att ni tycker att det är angeläget om att arbeta med mer evidensbaserade förslag. Det är ju det här som arbetet syftar till, att få just mer faktabaserad forskning om problemet i vårt samhälle. Jag är djupt bekymmersam för att ni säger också i ert yttrande att ni tycker att andra förslag borde prioriteras för att motverka islamism. Eller för att motverka muslimsk rasism. Då är min fråga, vilka sådana förslag? förslag tänker ni på? Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då nästa talare Nina Miskovsky, därefter Anna Sara Perslow. Varsågod Nina!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Ingen i Göteborg ska utsättas för rasism. Det är bra att Göteborgs Stad gör mycket för att stärka arbetet mot diskriminering och rasism i alla dess former. Inte minst antimuslimsk rasism. Vi har Levande Historieuppdraget, Planet mot rasism och flera pågående projekt, undersökningar, samarbeten och nätverk som syftar till att stärka stadens arbete mot rasism. Viktiga satsningar. Det är rätt att vi tar ansvar för att skydda göteborgare som drabbas av rasism och exkludering. För att säkerställa att stadens resurser används på ett effektivt, rättssäkert och ändamålsenligt sätt behöver vi göra tydliga prioriteringar. När nya projekt och initiativ kontinuerligt adderas riskerar det att försvåra samordning, uppföljning och kvalitetssäkring av det arbete som redan pågår. Därför behöver vi vara noggranna när nya Stadens resurser är inte oändliga, varken ekonomiskt eller i form av tid, kompetens eller kapacitet. När nya initiativ adderas riskerar vi att skapa överlappningar, splittrade ansvar och svårigheter med uppföljning och kvalitetssäkring. Det gynnar i slutändan inte de göteborgare vi ska vara till för. Det handlar inte om att säga nej till arbete mot antimuslimsk rasism. Det handlar om att arbeta smartare, mer strategiskt, mer effektivt och effektivt. så att våra insatser blir effektiva och långsiktigt hållbara. För att nå dit behöver vi först arbeta vidare med de initiativ vi redan har, innan vi binder upp oss i ytterligare projekt. Därför vill jag yrka avslag med hänvisning till vårt yttrande i Kommunstyrelsen. Tack.

På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Blerta Hoti Singh (S). Varsågod.

Tack ordförande. Jag skulle vilja veta, jag tror väldigt många göteborgare med muslimsk bakgrund, precis som mig, kräver då svar från Moderaternas sida. Vilka andra smartare arbetssätt än att just understödja Moderaternas egen regerings arbete med att motverka rasismen bland våra muslimer i samhället? Vilka andra förslag tänker ni på då, konkret? Ni har aldrig, såvitt jag vet, tagit egna initiativ för att förebygga antimuslimsk rasism. Vilka andra förslag är det ni tänker på? Tack.

Kontrareplik av Nina Miskovsky (M). Varsågod.

Ett tydligt exempel är Göteborgsregionens forsknings och utvecklingsenhet, FoU Väst, som av stadsledningskontoret har givits i uppdrag att genomföra en undersökning i hur det är att leva som muslim i Göteborg. Resultatet sammanställs i en rapport som kommer att rapporteras i årsrapporten 2025. Syftet med rapporten är just att bidra. till en kunskapshöjning gällande islamofobi och antimuslimsk rasism. Vi har också en demokratisk värdegrund som slår fast att alla människor har lika värde och lika rättigheter. Lagen mot diskriminering ska följas. Den kräver att vi förebygger, motverkar och förhindrar diskriminering i alla dess former. Dessutom har vi också nätverket Echar, där jag sitter som representant. Där jobbas det intensivt med just antimuslimsk rasism. Tack.

Tack. En andra replik begär Blerta Hoti Singh (S). Varsågod. Blerta. Varsågod

Tack ordförande, men ärligt talat, det här är standardformuleringar och ni säger att VGR och andra jobbar med frågan, men ni från högersidan, som röstar emot det här viktiga initiativet i grundskolan, för att motverka antimuslimsk rasism, ni röstar emot stadens fortsatta arbete, som vi har öronmärkta pengar till från levande historia. Och göteborgarna förstår förtjänar att få veta detta. Jag är djupt sorgsen över att ni röstade emot det här förslaget, för att det är ett hårt slag mot alla göteborgare med muslimsk bakgrund, som förtjänar att veta att ni uppenbarligen inte tycker att det är lika viktigt att prioritera antimuslimsk rasism som andra former av rasism. Tack för ordet. Tack. En andra avslutande kontrareplik. Tack herr ordförande. Jag vill verkligen betacka mig för att tillskrivas att inte bry sig om arbete mot rasism eller arbete mot rasism mot muslimer. Det är inte det den här frågan handlar om. Jag var ganska tydlig i mitt anförande att det inte är det som vi är ute efter. Däremot så tycker vi att parallella insatser kan riskera. och vara kontraproduktiva. Här har vi ju ett projekt som inte ens är färdigt och presenterat. Och så ska man hoppa på nästa. Jag tycker att det är bra om man låter det först utvärderas, och sen se vilka behov som finns här i Göteborg. Den här insatsen handlar om att vi anmäler intresse som pilotkommun. Det är ju något helt annat än att vi skulle vara emot arbetet mot rasism, som Blerta försöker insinuera. Tack.

Då är det replikskiftet avklarat. Vi går på nästa. Då är det Bosse Parbring (MP) som blir replik. Varsågod.

Tack ordförande. Jag känner mig också besviken på Moderaternas negativa hållning i den här frågan. För som jag sa tidigare, vi har ju tagit ett flertal beslut, bra beslut, viktiga beslut om olika åtgärder mot antisemitism. Och då har jag aldrig någonsin hört det här argumentet om att det här skulle bli spretigt och vi måste först vänta på den första insatsen innan vi gör den andra insatsen. Det behövs ju en mängd olika insatser. Och när jag läser från underrättelseverket I underlaget står det att uppdraget som pilotkommun inom antimuslimsk rasism bidrar till möjligheter att testa och fördjupa arbetet på ett antal skolor med särskilt fokus på antimuslimsk rasism i samverkan med olika aktörer. Det är något väldigt konkret och som är en hjälp för skolan. Det är förankrat i det arbetet. Det är ingenting som bidrar till byråkrati eller spretighet utan det blir väldigt konkret.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Då är det Anna Sara Perslow. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Anna Sara.

Tusen tack ordförande, göteborgare. Det här är ett konkret steg för att värna barns rättigheter. Stärka tilliten, motverka rasism i Göteborg. För all rasism ska motverkas, alltid. Men för att lyckas med det breda arbetet så behöver vi också ibland göra ett djupdyk där problemen kanske är tydligast. Och det här är ett sådant. Så att bli pilotkommun innebär att vi fördjupar arbetet där behoven är som allra störst. Och att vi får stöd av forskare och myndigheter och kan ta del av deras erfarenheter, det kommer ju stärka stadens arbete framåt och stärka även vår förmåga att motverka rasism i alla dess uttryck. Så det är ett självklart bifall från Centerpartiet på det här. Tack.

Nästa talare är Jörgen Fogelklou, (SD), därefter Allan Stutzinsky (L) Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige, åhörare, Sverigevänner. Ja, det känns lite från den här sidan som att trollfabriken på Sveavägen 68 har satt i gång och försöker lägga på oss massa saker som man inte säger. Göteborgs stad har redan ett flertal pågående uppdrag och projekt som berör arbetet mot diskriminering och rasism, bland annat genom Levande historia, den kommande reviderade planen mot rasism samt projekt som unga. unga och ung och muslim i Göteborg och motståndskraft mot rasism. Det finns därmed redan ett etablerat och brett arbete inom området, både övergripande och på verksamhetsnivå. Att ansluta till ytterligare ett statligt projekt riskerar att skapa dubbelarbete, splittra ansvaret och försvåra samordningen i stadens arbete inom dessa områden. Projektet som helhet framstår dessutom som, metodiskt otydligt. Det saknas en vetenskaplig grund och tydliga indikatorer för hur effekterna ska följas upp och utvärderas. Arbetet beskrivs främst i termer av dialoger och referensgrupper utan konkret målstyrning, vilket försvårar bedömningen av om deltagarna verkligen leder till en mätbar förbättring inom stadens verksamheter. Det finns därför en risk att detta blir ännu ett symbolprojekt snarare. snarare än ett verktyg för faktisk förändring. Vidare bör skolans likabehandlingsarbete vara brett och omfatta alla former av diskriminering, inklusive svenskfientlighet. Göteborgs Stad bör i sitt arbete mot rasism och intolerans värna en generell och inkluderande ansats som omfattar alla invånare och minoriteter på lika villkor. Jag yrkar därmed avslag. Tack.

På det anförandet har Jesper Berglund med sig en replik. Varsågod.

Muslimer i Sverige är nästan alltid svenskar. Det finns några som är turister och så. Den antimuslimska rasismen är svenskfientlig. Tack.

Nästa talare är Allan Stutzinsky (L). Därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Allan.

Ja tack. Jag som är Egyptsson har ju pekat på att när vi genomför den här typen av projekt så händer det att islamistiska organisationer lyckas få både erkännanden och samhällsresurser i vad som påstås vara arbete mot antimuslimsk rasism. En risk som man måste vara uppmärksam på vid genomförandet av projektet är att det inte uppkommer en okritisk resursfördelning eller att yttrandefriheten stryps på ett sätt som innebär att befogad religionskritik och arbete mot islamism och hedersförtryck. utmålas som islamofobi. Detta har hårt drabbat ett stort antal personer i Sverige, bland annat Amineh Kakabaveh, Nalin Baksi, Nyamko Sabuni och inte minst Ann-Sofie Hermansson. LVU-kampanjen är ett bra exempel. I detta viktiga arbete så måste riskerna också uppmärksammas och även Muslimska brödraskapet och dess nätverksorganisationer. måste studeras och motarbetas, för det finns få företeelser som är så hotfulla mot vanliga muslimer som de islamistiska organisationerna. Tack.

Tack på det anförandet har Bosse Parbring (MP) begärt replik. Varsågod

Tack ordförande! Nu har du i två inlägg här kantrat över till att attackera, att varna för muslimsk extremism när vi ska jobba mot antimuslimsk rasism. Jag tycker faktiskt att det är väldigt iögonfallande och märkligt. Det är ju ingen som talar om ultraortodoxa judar när vi jobbar mot antisemitism. Det vore ju helt absurt. Så jag tycker det är lika absurt i detta fall. Jag blandar ihop äpplen och. Det går inte ens att kalla det för päron. Kontra replik. Varsågod. Ultraortodoxa judar kan ju vara ett problem, men de har ingen imperialistisk agenda. Det är ingen växande grupp. Det är ju däremot de islamistiska organisationerna. De är ett hot, framför allt mot vanliga icke- extrema muslimer. Så de här frågorna, just när det gäller islam, hänger ihop på ett sätt som tyvärr Bosse Parbring ännu inte har insett. Men jag tror att den insikten kanske kan komma. Tack.

Tack. Det blir skift avklarat. Då går vi tillbaka till talarlistan. Det är Bettan Andersson (V). Därefter Jesper Berglund. Varsågod Bettan.

Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Ja, om jag inte hörde fel i början, så var det från Liberalernas sida att diskriminering var okej i vissa grupper, om man inte tycker om deras religiösa åsikter. Om det var så jag uppfattade det, så tänker jag att ingen ska ju diskrimineras i Sverige, oavsett om det är en Rasse eller en Nasse eller en extremist på någon sida, så kan vi ju inte tänka att en grupp ska diskrimineras. Sedan har det sagts så mycket klokt här, och jag håller ju såklart med om att vi ska vara den här pilotkommunen, men jag tycker att det finns, när vi hela tiden den här poängen till att prata om en del muslimer på ett visst sätt, ligger ett stråk av den rasismen vi faktiskt pratar om. Jag tror ingen av oss tycker att någon form av extremism är okej, men jag tycker att det finns ett stråk i det här som rimmar illa. Tack.

På det anförandet har Allan Stutzinsky (L) begärt replik. Varsågod.

Jag vet inte vem Bettan Andersson (V) har lyssnat på, men om det är så att Bettan tycker att kamp mot islamistisk extremism utgör en form av rasism, då är det inte bara en betydande kunskapslucka som avslöjas, utan i sig en betydande fördomsfullhet.

Kontrareplik begärd, Bettan Andersson (V). Varsågod.

Ordförande, alla ni andra. Nej, det var det som du uttryckte, att man inte skulle diskriminera en del, men de andra var okej att diskriminera, för att de hade helt andra religiösa åsikter. Men jag kanske missförstod vad du sa, och då är det bra. Tack.

Tillbaka till talarlistan och det är Hanan Baalbaki (S), efter det Agneta Kjaerbeck SD. Varsågod Hanan.

Jag har varit i den här församlingen snart fyra år. Jag vet inte hur många gånger man satt där och nästan grät i sitt hjärta. Fan, förlåt för att jag svär ordet. Alltså vilken rasism som ökar. Det räcker nu. Nu sitter vi här och diskuterar religion när vi pratar rasism. Vad är det vi är efter? Jag visste aldrig. Det fanns något som kallas islamist och islam och muslimer. Alltså, det är en religion och islamister. Jag visste att det fanns islamister i Sverige. Det fanns inte i Libanon. Det fanns inte där jag är uppvuxen. Vad är islamister och vem vill ha islamister? Ni pratar rasism när barn på förskolor i dag mobbar varandra. Din jävla muslimjävel. Alltså, förlåt, förlåt, men det här kommer i förskolan. Ska vi lära våra barn att prata med varandra så här? Sen andra grejer. Att jag ska min son eller min bror gå och byta. sitt namn för att kunna få ett arbete i Göteborg när han vill jobba. Det är helt fel. Bakom varje hijab finns en kvinna som är stark och har jobbat och kämpat för Sverige. Och bakom varje bryn hus finns det blod som liknar svenskt blod. Så det räcker med rasism. Starkt bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD), efter det Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Agneta.

Tack för ordet ordförande. Det här förslaget är ännu ett exempel på hur styrande gång på gång väljer symbolpolitik framför verkliga lösningar. Vi talar alltså om att Göteborg ska bli pilotkommun mot antimuslimsk rasism. Som om det här vore bland den mest akuta frågan staden står inför. Och det är det inte. Det är dessutom ett uppdrag. som bygger på en ideologiskt vinklad problembeskrivning. Framtagen av en myndighet som gång på gång har fått kritik för att driva aktivism snarare än saklighet. Rasism är fel, oavsett mot vem den riktas. Punkt. Men när staden gång på gång pekar ut en specifik grupp som ensidigt utsatt, samtidigt som man tiger om rasism mot andra. Man tiger om svenskfientlighet. Då tappar det här arbetet all trovärdighet. utan att några problem minskar. Men det här blir bara ytterligare ett lager av dyra utbildningar, workshops, rapporter utan ett enda konkret resultat för tryggheten i Göteborg. För det stora integrationsproblemet i vår stad är inte bristen på workshops. Det är arbetslöshet, det är parallella samhällsstrukturer, det är hedersförtryck, det är kriminalitet och barn som växer upp i utsatthet. Men de här frågorna kräver handling och här väljer ni att jaga symboler. Att grundskolenämnden ska dras in i det här är direkt oroväckande. För skolans uppdrag är kunskap, ordning och trygghet och inte att indoktrineras i identitetspolitiska projekt. Vi behöver ansvar, gemensamma normer och krav. Vi behöver inte ideologiska etiketter. För det här skapar ingen sammanhållning. Göteborg behöver inte ett dyrt politiserat projekt som gör skillnad. på människor och jag yrkar avslag.

Nästa talare är Viktoria Tryggvadottir Rolka S. Varsågod Viktoria!

Tack så mycket, ordförande. När vi gör kvalitetsrapporter i grundskolenämnden så varierar det lite vad man tittar på. För ett par år sedan så tittade vi väldigt särskilt noga på trygghet och de faktorer som stod i vägen för lärande, självkänsla och möjligheter till framtidstro, helt enkelt. För första gången så lös rasismen knallröd. Den lös knallröd. Det var så många. Många utav både enkätsvaren och de intervjuade ungdomarna som svarade att jag tror att det är bäst att jag byter mitt efternamn när jag ska gå ut på arbetsmarknaden. Fast jag kämpar och kämpar i skolan. För jag vet att det kommer bli svårare för mig. Det var vittnesmål om en ung kille som jag faktiskt känner personligen som berättar att han har engagerat sig i att få till tjejbasket. och jobbar heltid vid sidan om sina studier. Och åker in till stan för att han vill handla kläder. Men han känner varenda gång han går in i en affär i stan så går någon efter honom. Det beror ju självklart på att vi har en liten klick som missköter sig. Men den lilla klicken som missköter sig får ju inte smeta över och behandla alla andra unga människor i vår stad så här illa. Jag tycker diskussionen i det här rummet. visar exakt på vad som är problemet. Vi har ungefär 600 000 sekulära muslimer i Sverige. Vi har 300 000–400 000 religiösa muslimer i Sverige. Och ärligt talat, skulle vi klandra varenda norrman för vad Breivik ställer till med? Nej, det skulle vi inte göra. Men att klandra varenda människa med muslimsk bakgrund för de små grupper och de fruktansvärda, vidriga grupper och det de ställer till med. Nej, det får vi inte heller göra. Men just nu upplever de det så, och då ska vi bli bättre. Tack!

Tack! Nästa talare är Zagros Hama (M). Därefter Allan Stutzinsky (L). Varsågod Zagros!

Tack för det herr ordförande! Allvarligt talat, vi pratar om att ska vi vara en pilotkommun i ett projekt eller inte? Alltså det här sättet att föra debatt, där man menar på att en sida i politiken är emot muslimer, att vissa delar av högern är för en viss typ av diskriminering. Alltså, ser ni inte vad det är ni håller på med? Ni skapar ju det här vi och dom samhället. Ni polariserar. Ni får vissa människor att känna att en sida av politiken inte alls bryr sig om dem. Att vi sviker muslimer. Alltså, vad är det för sätt att föra debatt på? Det är vidrigt. Vi alla här inne kan väl enas om att vi är emot diskriminering? Det är väl en uppenbar sak? Och det här sättet att prata på, ni spär ju på polariseringen i samhället. och det är den vi ska vara här och arbeta för att motverka. Det är klart att ingen här tycker att diskriminering är bra. Och alla, oavsett tro eller ingen tro, ska ha rätt att leva fritt utan att bli diskriminerade i det här landet. Man ska dock fortfarande få kritisera religion, men man ska inte få diskriminera någon på grund av dess religion. Ni skapar ett vi-och-dom-samhälle som ingen av oss vill ha. Ni måste förstå konsekvensen av det ni pratar om. Tack!

Tack! På det anförandet har Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) begärt replik. Varsågod Viktoria!

Fast om det är så här att vi har identifierat ett problem i grundskolan. Vi har identifierat en stor grupp som far illa i grundskolan. Precis som antisemitismen är ett problem i grundskolan. Då kan man inte ha favoriter i vilka vi ska stå upp för i varje given situation. Jag är helt övertygad om. Att det inte hade funnits särskilt många partier på den här sidan som hade uttryckt sig så skeptiskt till det här arbetet om det handlade om något annat. Och jag tycker inte det är okej. Därför att vi inte kan göra skillnad på det okränkbara människovärdet. Vi står upp för alla människors rätt att leva. Och de här barnen som utsätts i våra skolor har vi inte metoder för att möta just nu. Får vi hjälp från statliga myndigheter att förbättra oss i det arbetet så är jag som ordförande i grundskolenämnden otacksam. otroligt tacksam. Och det handlar inte om att skapa polarisering. Det handlar om att tala rakt ut om vad det här faktiskt handlar om. Det är alltid så att man lyfter den här frågan i samband med det. Tack! Tack!

Kontrareplik begärd. Zagros Hama (M). Varsågod!

Men det jag pratar om Viktoria, det är inte om att ni inte får vara för förslaget och vi inte ska vara emot förslaget. Alltså, det är ett förslag om ett pilotprojekt. Jag kan förstå att ni vill vara för det. Jag kan förstå varför vi är emot det. Men det är sättet att prata. ni pratar om detta på, som jag tycker är otroligt fel. Det är det här sättet att säga att ni favoriserar en grupp före en annan. Vad är det för sätt att föra debatt på? Här står inte jag och säger att ni tycker att muslimer är bättre än någon annan grupp. Jag är precis lika övertygad att vi, som ni, tycker att ingen ska få leva i Göteborg med diskriminering. Alla ska få leva fritt, oavsett religion, oavsett åsikter. Men det sättet som ni för debatt på, där ni på något sätt.

En andra replik begärs. Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod!

Ja, och jag tyckte att det var det som vi gjorde på den här sidan. Vi förklarade. Att vi har ett problem som vi har identifierat i grundskolenämnden. Nu erbjuds vi ett nationellt stöd för att arbeta med det problemet. Det som däremot kom som en chock, det var att när vi pratar om just den gruppen som är så utsatt, så hamnar debatten i en diskussion om vad väldigt problematiska grupper inom den gruppen håller på med för dumheter. Och vi ska akta oss för det och vi ska akta oss för dem och vi ska akta oss för det och vi ska akta oss för dem. Nu pratar vi om rasism. Vi pratar inte om. om terrorister eller andra typer av frågor. Vi pratar om arbetet mot rasism, som vi behöver bli bättre på, så att våra unga kan känna framtidshopp, och så att alla kan få växa upp och känna att det är helt okej att vara jag, oavsett vem mina föräldrar är eller var jag är född. Så länge jag är en schysst person som finns i det här samhället så har jag alla möjliga chanser. Så känner inte kids idag, i stora delar av Göteborg, och det tycker jag är sorgligt. Tack.

Då är det en andra avslutande kontrareplik. Varsågod.

Det tycker jag också är jättesorgligt. Det är klart att det ska bedrivas ett arbete för att motverka det. Men du säger att det tycker inte jag att den här sidan gjorde. Det vill säga, svartmåla den andra sidan av politiken för att tycka vissa saker. Det var ju precis det ni gjorde. En gick upp och sa att det är en stor sorg att ni tycker så här. Det är att svika muslimer, sa en annan. En tredje sa att ni tycker kanske att diskriminering är okej. beroende på. Det är det sättet att prata om som jag avskyr, som skapar ett polariserat vi och de-samhälle, vilket ingen av oss vill ha, men som ni pratar om på ett sätt som gör att det bara blir värre. Tack.

Tack. Replikskiftet avklarat. Vi går tillbaka till talarlistan. Där är det Allan Stutzinsky. Därefter Jesper Berglund. Varsågod Allan.

Projektet är viktigt, men det måste genomföras på ett ansvarsfullt sätt. Islamisterna är inte så få som Viktoria låter påskina. Det är en minoritet. Men det är ingen liten minoritet. Det är en stark, målmedveten och växande minoritet. Flera muslimska organisationer skickar varje år skrivelser till FN:s råd för mänskliga rättigheter där de utmålar Sverige som ett islamofobt land. Det gör de inte på grund av efternamn, utfrysning eller tillmälen. Utan det gör de eftersom de lyfter fram att Sverige har lagar och kampanjer mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte. Det är det som gör Sverige islamofobt, säger de. Jag hoppas verkligen att det inte är den islamofobin som vi ska motverka. Tack.

Då är nästa talare Jesper Berglund. Varsågod Jesper.

Så, ordförande, jag satte upp mig för jag kunde inte låta Allan vara sist. Men om man är orolig för fascism, extremistiska grupper, oavsett om det är Kux Klux Klan eller vem det nu må vara, så bör man ju inte tala på ett sätt som tillskriver grupper icke önskvärda egenskaper. Framför allt inte när det är väldigt lätt för andra att uppfatta det här som gäller. fler än den gruppen som det faktiskt handlar om. För det misstänkliggör. Jag upplever att det sätt som Allan uttalar sig på gör att vanliga muslimer, som Allan säger att han inte vill misstänkliggöra, blir misstänkliggjorda. Det skapar polarisering. Det underbygger rasistiska strukturer som vi vill motverka. Jag tycker inte att det är okej. Tack.

Tack. Replik begärd. Allan Stutzinsky (L). Varsågod.

Sådana här projekt har ju gått fel förut. Fråga Egyptsson, Ranstorp, Norell, Karlström och andra forskare som har studerat just detta. Det är därför som man måste lyfta riskerna så att projektet genomförs på ett sätt som blir bra, ansvarsfullt och effektivt. Tack.

Då var nästa talare Hanan Baalbaki. Därefter Bettan Andersson (V). Varsågod.

Tack ordförande. Jag vill bara säga så här. Vi pratar rasism, sen pratar vi religion, islamister. Varför blandar vi saker och ting? Varför blandar vi äpplen och päron? Varför pratar vi kultur? Jag hänger inte ihop riktigt med. Ni pratar först om islamister och muslimer. Jag har kompisar som deras barn är muslimer. Deras barn vet inte ens vad islam betyder. De vet inte själva att de är muslimer. De är svenskar. De ser sig som muslimer. Svenskar, när vi ska försöka jobba för någonting som är bra, som bidrar till mer integration, att folk accepterar mig som jag är, att jag kan acceptera andra, att få in folk i samhället. Vad är problemet med det? Varför ska vi bromsa för det? Varför ska vi inte kunna skaka hand i hand och lära in de människorna, komma in i samhället, jobba? Det ska man göra till någon. Alltså, det är ordet rasism. Ordet rasism är ett väldigt starkt ord. Det kan väcka sår och det kan skada människan resten av livet. Vi får inte behandla människor på olika sätt. Ni som säger att det inte kommer försök att måla, det stämmer och det förekommer. Och pratar ni med folk som har mött rasism, ja de vet vad de svarar. Så rasism, ja, starkt bifall till det här kommunstyrelsens förslag, tack.

Tack, då nästa talare Bettan Andersson (V) vi är just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Tack. Jag börjar undra om jag är i någon slags science fiction föreställning någonting. För här kommer man upp och pratar om polarisering och vi och dem. Men vem är det som polariserar? Vem är det som pratar om vi och dem? Titta på. Läs partiprogram. Motioner. Uttalande från vissa partier. Vad de skriver och vad de gör. Där kan vi prata om polarisering. Där kan vi prata om vi och dem. Och vad har. hänt de senaste tio åren? Jo, det har blivit en otroligt mycket mer ökad rasism. Sätt det i relation till vad som samtidigt har utvecklats på den politiska arenan när det gäller partier, så får vi lite grann ett historiskt sammanhang i den här diskussionen. Tack! Tack. Då var det inte Topala Skansen. Då var det Roshan Yigit S begärt ord. Varsågod Roshan. Tack så mycket herr ordförande. Ja, jag kände ett behov av att säga lite självklarheter egentligen. Den här frågan, den får inte underskattas och den får inte bagatelliseras. genom att flytta fokus till andra frågor, såsom extremism. De frågorna är jätteviktiga. Men vi får inte flytta fokus från den här frågan så att vi släpper den. För det här är en allvarlig utmaning. Hanan har beskrivit några konkreta fall där medborgare med muslimsk bakgrund upplever utmaningar på grund av detta. Allvarliga utmaningar. I dag. Idag skrev min fru, eller hon berättade, hon jobbar på apoteket och hon har koll på olika kommentarer som skrivs från kunder. Då var det någon kund som hade frågat varför finns det bara personer med slöja som arbetar här? Det här är personer som jobbar på apoteket, som ser till att det finns läkemedel, medicin, som tjänar. göteborgarna, och ändå ifrågasätts på så bagatellartade grunder. Många gånger får jag höra från personer med mellanösternklingande namn som upplever att de inte får en ärlig chans på arbetsmarknaden. Det behöver inte ens vara muslimer. Det kan vara kristna män som har ett mellanösternklingande namn som upplever att de inte. inte får en ärlig chans? Det här är seriösa frågor. Vi får inte bagatellisera detta. Tack.

Tack. Tomt på talarlistan. Kan vi anse överläggningen avslutad? Ja. Under överläggningen så yrkar Bosse Parbring, Jesper Berglund, Anna Sara Perslow yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Nina Miskovsky och Jörgen Fogelklou avslag på kommunstyrelsens förslag. Jag frågar bifalles kommunstyrelsens förslag? Avslås kommunstyrelsens förslag? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering! Votering är begärd och ska genomföras. Då har votering begärts och ska verkställas. Ja för bifall till kommunstyrelsens förslag och nej för avslag på kommunstyrelsens förslag. Godkänns den ordningen? Svar ja. Jag startar omröstningen. Claudia. Då har alla röstat. Jag finner att fullmäktige med 48 röster mot 33 bifallit kommunstyrelsens förslag. Reservation från Sverigedemokraterna.

Då är vi på ärende nummer 16 och det är ny beräkningsgrund för avgifter för upplåtelse av offentlig plats. Kommunstyrelsen föreslår att ny beräkningsgrund för avgifter för upplåtelse av offentlig plats med principen om huvud och underkategorier i enlighet med vad som framgår av handlingen fastställs. Allmänna bestämmelser för upplåtelser på offentlig plats fastställs. Avgifterna regleras årligen efter konsult. konsumentprisindex med basmånad oktober år 2020 som jämförs med index oktober månad året innan taxan ska gälla. Vid uppräkning av taxa för upplåtelser sker avrundning till närmsta heltån. Vidare föreslås att kommunfullmäktiges uppdrag till trafiknämnden att återkomma med förslag på aktualiserat regelverk och nykonstruktion för upplåtelse av avgiftsuttag för gatumark och annan allmän platsmark. förklaras fullgjort. Slutligen föreslås att stadsledningskontorets förslag bifalles i övrigt. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Toni Orsulic. Därefter Karin Karlsson. Varsågod Toni!

Ordförande! Tack för ordet! Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD i detta ärende. Detta handlar ju om att vi ska ta ut avgifter för användandet av stadens Vi vill att man ska göra en generell sänkning på de flesta områdena med 40 procent. Vi hade tidigare ett annat yrkande som vi la fram. Tyvärr så gick det inte igenom utan i stället valde styret så som de brukar göra i tradition. Ta vårt förslag, kasta det i papperskorgen och klipp och klistra lite ur det och ta tillbaka ett eget alternativ. Vi har hört detta tidigare idag under debatterna, man brukar göra så och det är det till väga sättandet man har. Och det är tråkigt. Det fascinerande med styrets förslag är att ja, det är bra att ni vill sänka för uteserveringarna. Positivt. Det säger jag inget emot. Man kan sänka ytterligare lite. Det är det vi vill. Men däremot så finner jag det fascinerande att ni har vurmat så mycket för torghandeln. Att den behöver utvecklas. Den behöver stärkas. Den ska vara befintlig och växa vidare. Men samtidigt så höjer detta förslag ni har lagt för de flesta. Inte riktigt för alla, men för de flesta höjer det utgifterna. Och en motivering till det är att behålla den befintliga torghandeln på salutorgen, så gör det möjligt för fler att etablera och utveckla sin verksamhet och vill stärka det lokala näringslivet och lokala producenter genom att höja deras avgifter. Det finner jag lite fascinerande hur man tror att det stärker näringslivet genom att ta ut mer pengar ifrån dem. Visst, att i de yttersta områdena i staden så kommer det bli en sänkning för några, men för de flesta blir detta en tydlig höjning. Detta har att göra med det som vi tog beslut om tidigare när vi ändrade reglerna, att det förs över från bolag som hade hand om mark och torrytan till att stadsmiljönämnden får hand om det. Och då blev det en kraftig höjning för väldigt många. Och den höjningen vill ni nu behålla och till och med i vissa fall öka ytterligare lite. Och det finner jag väldigt anmärkningsvärt. Tack för ordet.

Tack Toni! Då är det Karin Karlsson, därefter Mattias Tykesson. Varsågod.

Tack ordförande, kommunfullmäktige, åhörare. Jag tycker att det är jättebra att vi ska få de här taxorna bestämda nu. Det har varit en lång väg att komma hit, så bifall till kommunstyrelsens förslag. Det är viktigt att vi har tydliga regler och taxestrukturer på plats. Det gynnar alla när alla vet vad det är för något som gäller. Det stämmer att vi hade problem med torgen och att vissa torghandlare framför allt skulle få en chockhöjning på grund av, precis som Toni sa, så överfördes ägandeskapet utav torgen till stadsmiljönämnden och samlades där. Och det är ju bra på ett sätt att det liksom inte ska vara skillnad beroende på vilket torg du står på, utan att är du på på kommunal mark så ska du kunna veta vad det är för någonting som gäller. Du ska inte behöva hålla koll på vem det är som förvaltar torget. Vi justerade därefter det för att det inte blev bra. Vad jag har förstått så är det också ganska väl förankrat även hos torghandlare som blev berörda. Men förutom att vi. sänker kostnaden för uteserveringar generellt i stan, så vill jag lyfta en liten detalj, för jag tror att det är andra som kommer prata mer om uteserveringarna sen. Och det är att vi också differentierar taxan för byggställningar som är tillgänglighetsanpassade. En liten detalj som jag hoppas ska förbättra för tillgängligheten och framkomligheten i stan. För vi bor ju som alla vet i en, ja, vad ska man säga, evig byggarbetsplats. Det är viktigt att folk ska kunna ta sig runt. Tack!

Tack Karin och för detta har Toni Orsulic begärt en replik. Varsågod Toni!

Ordförande! Ja, det är också ett sätt att uttrycka det på. Väl förankrat bland torghandlarna. Du får en höjd avgift. Gratulerar! Det är väl förankrat. Naturligtvis, vad ska torghandlaren säga? Nej, jag tänker inte betala den. Jag åker någon annanstans. Det är enda alternativet de har i så fall. Eller så betalar de en högre avgift. Det är lätt när man har monopol på torgen att bestämma priset. Det är det staden gör. Vi kan sätta lägre priser. Det stärker det lokala näringslivet. Tack!

Tack Toni! Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Mattias Tykesson. Därefter Roshan Yigit (S). Varsågod Mattias!

Tack så mycket för ordet. Herr ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD. i kommunstyrelsen. Vad är tanken med ett torg egentligen? Ett torg är inget torg och förblir enbart en öde plats om man samtidigt väljer att mota bort dem som gör ett torg levande, nämligen just torghandlarna. För att en seriös torghandel ska kunna existera behöver staden självklart ta ut en hyreskostnad. Det råder det ingen tvekan om. Precis som när man bedriver handel i I en lokal under tak, betalar och betalar hyra till en hyresvärd, behövs det likväl tas ut en avgift för att bedriva torghandel utomhus. Men det krävs rim och reson i detta. Tryggheten, den riskerar att upphöra helt då seriös torghandel försvinner alltmer och torgen riskerar att tas över av en helt annan handel i form av narkotikahandel och ungdomsgäng som driver runt Trygghet skapas av närvaro, rörelse och riktiga verksamheter. Handlare, kunder, flanörer utgör det verkliga stadslivet. Vårt yrkande går ut på att avgifterna för försäljningsbyggnader, foodtrucks, torghandel och serveringsytor över hela staden fastställs till 40 procent lägre nivå än vad som föreslås i stadsledningskontorets förslag. Det gäller ju verkligen att förankra med torghandlarna. Vi hade en torghandlare lokalt där jag bor, Olskroken, som var aktuell här före sommaren. Han fick ju rena chocken. Nu är det förbättrat något, men det är fortfarande mycket pengar som han ska betala för att stå och sälja grönsaker, frukt och blommor. På ett i övrigt ganska öde och tråkigt torg. Så vi behöver fler torghandlare med rimliga avgifter.

Tack Mattias och på detta har Karin Karlsson begärt en replik. Varsågod, Karin.

Tack. Jag tycker det är viktigt ändå att vi kommer ihåg att det finns en differentiering i taxan för torghandeln som gör att det blir billigare ju längre ut i staden du kommer. Och det är väl också där vi tyvärr oftast har övervägande problem med diverse skumma typer som säljer illegala substanser på torgen. Tack.

Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Roshan Yigit (S). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Roshan!

Tack så mycket herr ordförande. Vi yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, vilket innebär att vi får en avgiftsstruktur som placerar Göteborg mellan Malmö och Stockholm. Ett av de främsta syftena med denna förändring är att vi får logiska och transparenta avgifter och taxor för Göteborgs företag och verksamhetsutveckling. Avgifterna indexeras hädanefter, vilket innebär förutsägbarhet och långsiktighet. Vi föreslår dock vissa ändringar jämfört med stadsledningskontorets förslag. Bland annat att avgifterna för uteserveringar sänks, samt att taxan för torghandel på Salutorgen lämnas oförändrad. Detta för att värna om Göteborgs restaurang och uteliv, samt för att skydda torghandlarna på Salutorgen från ytterligare höjningar detta år. För oss socialdemokrater är det en prioritet att Göteborg är en trevlig och levande stad för göteborgarna men även för besökare. Vi föreslår även lägre avgifter, precis som Karin tidigare var inne på, för uteserveringar, foodtrucks, annan handel och service i stadens ytterområden. Med detta vill vi främja etablering och utveckling av företag och verksamheter i hela staden. Tack så mycket.

Tack Roshan och berätta vad Toni Orsulic har begärt i en replik. Varsågod Toni!

Ordförande! Först måste jag bara fråga, jag vet inte om det var en felsägning, skydda torghandlarna och fortsätta med ytterligare höjningar i år. Jag utgår från att det var en felsyftning där när du sa så. Men om det hade funnits ytterligare höjningar så skulle jag gärna vilja veta vad de var för. Det är aldrig någonting jag hört talas om att man har hindrat. Men sen också är det att vi har lagt oss som du säger mellan Stockholm och Malmö. Det finns ingen självegenskap att ligga mellan de 2 stora städerna och hänvisa till det som en ursäkt för de priserna vi har, utan det är snarare frågan och efterfrågan av platsen. Hur många är det som vill ha våra platser? Naturligtvis ska vi ha ut en avgift. Det ska vi alltid ha. Men om ingen efterfrågar platsen, vad har den för faktiskt värde då? Det är ju det som måste också styra. Därav så ser vi att man kan lägga sig en markant.

Tack och på detta har Roshan Yigit (S) begärt en kontrareplik. Varsågod Roshan.

Jag som sitter i stadsmiljönämnden med dig Toni, vi har diskuterat underhållsskuld när det gäller stadens vägar och gator väldigt mycket. Vi har den här. Vi har det förslaget som ni står för i det här ärendet idag. Ni vill dra ner parkeringsavgifterna radikalt. Jag tror att det handlar om tiotals, om inte hundra miljoner, intäktsförluster för nämnden. I ert budgetförslag så skulle ni föreslå en kraftig nedfinansiering av stadsmiljönämnden. Förvaltningen finns ju till för att serva.

Tack, Roshan. För detta har Toni Orsulic (M) begärt sin andra replik. Varsågod.

Ordförande, jag tror inte det är torghandlarna som är den avgörande faktorn för hur mycket vi kan jobba undan underhållsskulden. Låt mig ge det svaret jag fick från Daniel Bernmar (V) och Jonas Attenius (S) vid ett tillfälle när det gällde hur vi sköter vår budget. Vi har koll på det i vår budget. Tack.

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Patrik Höstmad. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Patrik.

Tack för det! Det här reviderade förslaget nu som vi kommer att ta beslut av, det beror ju på en återremiss som vi fick igenom från oppositionen. Vi saknade ju perspektivet i vad får de här avgifterna för effekter på stadslivet och på vad vi vill ha i staden. Börja tänka lite i den änden i stället för att bara jämföra oss med andra kommuner och sätta en avgift. Jag får faktiskt tacka er för att när det kom ut till stadsmiljönämnden igen att ni inte bara lät återremissen studsa. utan ni lät den faktiskt förberedas och det skedde en samverkan i Citysamverkan med handlarna där. Så nu går både ni och vi fram med förslag med sänkta avgifter. I alla fall ni på de, kanske inte på alla områden, men på många av dem. Vi sänker lite mer. Men den viktigaste saken här tycker jag är, och det är en gammal käpphäst och hjärtefråga för mig, det är att det nu blir gratis att ställa ut en blomma. eller en bänk framför en butik, i princip överallt i stan där det inte stör. Det var tidigare en avgift. Jag kan gå tillbaka tio år. Jag noterade en sommar helt plötsligt på Plantagegatan hur det var fullt av blomsterarrangemang och sittbänksplatser där. Jag tog foton och lade upp en glad text om det på en blogg. Det var idel positiva tongångar från alla göteborgare som kommenterade det. Så kom en kommunal tjänsteman. och tog ner oss till den bistra verkligheten. Det är så att, jag tror det var trafikkontor på den tiden, vi hade vakanser och brist på folk som kontrollerade att folk betalade avgifterna för det de ställde ut på gatorna. Ungefär en månad senare var gatan rensad ifrån allt det här trevliga pyntet som skapade stadslivet. Nu är det gratis oavsett om ert lite sämre förslag eller vårt jättebra förslag går igenom. Det tycker jag vi ska vara jätteglada för. Med det sagt, bifall till yrkandet från M, D, L och KD.

Tack Patrik. Då är det Jörgen Fogelklou, därefter Hans Arby. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag ska först yrka bifall på Sverigedemokraternas återremiss. Skulle den inte gå igenom så kommer jag ställa mig bakom det yrkandet som M, L, KD, hoppas jag sa alla här nu. Men Toni, jag måste ändå fråga dig. 40 procents sänkning säger du. En generell sänkning. På vad? Ja, på det ursprungliga priset. Men vad är det baserat på? Vårt återremissyrkande är att vi vill ta reda på vad kostar en kvadratmeter trottoar på Avenyn när det inte står någonting där? Det är ju det vi måste basera vårt pris på. Den faktiska kostnaden staden har för underhåll, städning, tillsyn och så där. Men vad kostar en kvadratmeter i Göteborg när den inte står någonting där? Det står någonting där. Det måste ju vara det vi baserar priset. Jag har läst igenom detta med ett antal AI-verktyg. Inte någonstans står det, utan det här är ju helt godtyckligt. Detta blir en ond spiral. Göteborg är motorn i Västra Götalandsregionen. Våra grannkommuner, när de gör likadant, de tittar ju på oss. Vad har ni för priser? I Göteborg har de här. Det ska vi nog också ha. Vi lägger oss lite lägre. Det blir fullständigt godtyckligt. Vi måste veta vad en kvadratmeter tom trottoar kostar för oss. Sedan kan vi ha politiska prioriteringar naturligtvis och säga att det här är i ett A-läge. Här kanske vi ska tjäna pengar. Här är det konkurrens. Men vi måste ju först veta vad det kostar innan vi gör de här politiska prioriteringarna. Jag förstår inte varför ni inte vill ta reda på det så att vi kan få en rättvis bedömning för våra näringsidkare. En del är ju helt vansinniga. Jag ska bygga en uteservering, den kostar så här många kvadratmeter nu, för det här var tomt innan. De har antagligen gjort oss en tjänst, vi behöver antagligen inte städa där nu. Så det blir säkert en lägre kostnad för staden om man har en uteservering där. Alltså vi måste ta reda på vad kostar en kvadratmeter när det inte finns någonting där.

Tack Jörgen. Tack Jörgen. Och på detta anförande så har det kommit två replikbegäran. Vi börjar med Patrik Höstmad. Först därefter Karin Karlsson. Varsågod Patrik.

Tack för det. Jag tror kanske du kom in på det på slutet. Det intressanta är i så fall inte vad det kostar när ingenting är där utan vad som är en eventuell ökad kostnad om det står någonting där. Men nu är inte de här priserna satta efter just det utan de är satta efter dels en administrationsavgift, dels har man tittat på andra kommuner och vi ser att det är alldeles för dyrt att ta dem så vi drar ner dem. Och vi gör ju faktiskt så, som jag pratar om här, när det gäller vissa saker, vi sätter noll. För vi vill ha ut det här på gaturummet. Tack.

Tack, jag berättar. Har vi Jörgen? Då är det Karin Karlsson, som har begärt en replik. Varsågod Karin.

Ja, om man värnar om att stadens näringsidkare ska få till exempel lägre kostnader för uteserveringar till nästa säsong, så är det väldigt oklokt att göra en jättestor återremiss på det här ärendet. Det är bra att vi tar de här taxorna nu. Avslag på alla ord. Återremissyrkande. Då är vi till.

Där kommer Jörgen. Kontrareplik. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet. Jag har ju märkt avsaknad av Vänsterpartiet på de här träffarna vi har haft på Avenyn med restaurangnäringen sedan covid kom till. Här, nästan varenda restaurangägare frågar ju det. Vad baseras priset på? Vad är det baseras på? Och det är extremt godtyckligt. Det är historik bara. Ja, men så höjer vi lite och så sänker vi lite. Men vad är det baseras på? Och det är ju det krögarna vill ha egentligen. De förstår ju också att det finns attraktiva lägen och jag får betala mer. Men vi måste ju veta vad priset baseras på. I dag är det helt godtyckligt. Tack!

Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Hans Arby. C, därefter Ann Catrine Fogelgren L. Varsågod Hans!

Det är viktigt att vi ger de som driver restauranger och handel bra förutsättningar för att kunna locka till och ta hand om sina gäster och kunder. Det är de som skapar den levande staden. Vi kan göra det lite lättare genom att anpassa avgifterna för markupplåtelse till uteserveringar och torghandel efter just Göteborg och var i Göteborg man är. I det nu aktuella yrkandet har vi drivit igenom sänkta taxor. för uteserveringar med ytterligare en tredjedel jämfört med tjänsteutlåtandet. Som gör att vi placerar oss mellan Stockholm och Malmö, vilket kan vara lämpligt. Vi fryser också avgifterna för torgen på den justerade nivån från i somras. Men det här görs utöver förändringar som vi drivit på tidigare i samma ärende. Bland annat så har vi ytterligare sänkta taxor i område C och D. Även för torghandel och food om här innan, avgiftsfrihet för icke vinstdrivande evenemang. Sänkningen av det här som vi pratar om nu påverkar flest och mest i centrum. Men vi vill även lyfta betydande sänkning vi har fått till stånd för företag utanför innerstaden. Det ska vara nära till stadsliv i hela staden. Sen är vi väl medvetna om att sänkta avgifter för uteserveringar eller torgstånd ofta inte är tillräckligt för nya etableringar längre ut i staden. Men det är i alla fall en viktig komponent. Sen är det inte så lätt att jämföra vårt lite mer pricksäkra förslag med yrkandet från M, L och KD med förslaget på 40 procent på tjänsteutlåtandet rakt av. Men samtidigt ser jag att nivåerna verkar vara ungefär desamma. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, tack.

Tack Hans och med detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen.

Tack herr ordförande. Hans Arby, du bevisade precis min tes här. Du gick upp. och sa att vi lägger oss mellan Stockholm och Malmö och är lite stolta. Vad bygger deras siffror på? Att någon annan kommun har gjort någonting annat, de vet inte heller vad en tom kvadratmeter kostar. Det här är godtyckligt och det har flugit runt. Nu är vi mellan Stockholm och Malmö. Bra, men vad bygger de sina siffror på?

Tack Jörgen och berätta Hans. Hans har begärt en kontrareplik. Varsågod Hans.

Tack, fast det här handlar ju inte om vad staden har för kostnader för marken. Då skulle vi börja titta på det när vi säljer marken för att bygga allting. Det här bygger ju på att försöka hitta någon. typ av marknadsvärde i balans till vad folk är beredda, vad kan de bära, vad vill vi ha för verksamhet. Det är ingen exakt vetenskap. Du kan inte titta vad det kostar att sopa gatan och så hyr du ut för det beloppet. Då får man faktiskt försöka hitta och då får man jämföra och benchmark med lite olika. Vad är lämpligt? Krögarna pratar med varandra. Vad kostar det i Göteborg? Vad kostar det i Stockholm? Vad är rimligt att ligga på den här nivån? Det är ingen exakt vetenskap eller kostnadsbaserat. Tack.

Tack Hans! Jörgen Fogelklou (SD) får din andra och sista replik. Varsågod!

Självklart kan vi inte mäta varenda kvadratmeter i hela stan och ha någon slags millimeterrättvisa. Men vi kan veta vad kostar en kvadratmeter torg mitt i Göteborg där vi har mycket trafik, vi har mycket skötsel. Då vet vi. Då kan man säga att det här är A-läget, det här är det dyraste, det är det här vi ska utgå ifrån. Sen vet man också att i de här. Sen när vi. Det är då vi kan ta våra politiska prioriteringar. Om vi säger att där borta vill vi ha, då kan vi sänka det. Eller höja här. Det vill säga, här ska vi faktiskt tjäna pengar. Men att vi är ärliga med det. Vi måste ju veta detta först innan vi tar besluten.

Hans, vill du ha en replik? Du får gärna begära så att du får tiden, så det blir registrerat. Det blir andra och sista replik på detta.

Tack! Det här är ju inte bara kostnadsbaserat. Så här mycket kostar det att underhålla en viss kvadratmeter pris i stan. Det här är ju en marknad också. Där man får hitta ett pris som verkar rimligt, som man är beredd att betala på. Och utifrån det. Det är ingen exakt vetenskap vad det kostar att ha den. Däremot vill jag säga att vi har varit tydliga. Här har vi ett A, B, C och D-läge där det är olika priser beroende på hur bra läget är. Så just den biten har vi. Men du kan inte basera ett marknadsvärde på bara vad det kostar att driva en kvadratmeter någonstans. Tack.

Tack. Och Jörgen, du har ju haft två repliker.

Det har jag inte haft.

Jo, det har du. Men då får jag gärna sätta upp dig om du vill ha mer talartid. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Ann Catrine Fogelgren, därefter Karin Pleijel. Varsågod Ann Catrine.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Mycket har sagts nu i den här debatten av flera talare. Men varför gör vi då det här? Utmärkande för det som göteborgarna anser är stadskvaliteter är ju faktiskt att skapa en attraktiv stad och en levande miljö där man kan röra sig och ge en mysig och trivsam stadsmiljö. Det skapar just det vi har talat om, torghandel, food trucks, utsmyckning av försäljningsytor och så vidare. Det skapar just den trevliga staden som vi vill ha och som också ger trygghet i tomma ytor. Jag skulle vilja ta upp det här med torghandel också, vilket jag tycker är lite märkligt. Om styret verkligen menar allvar och att man vill se den här levande stadsmiljön, så måste ju de avgifter som tas ut harmoniera med möjligheten. att betala för handlaren. Det är tufft att bedriva torghandel skulle jag vilja säga. Man står ute i regn och rusk men även när det är varmt utan möjlighet till någon typ av luftkonditionering. Möjligtvis ett blåshål skulle det vara i så fall. Många vill gärna ha en levande torghandel men idag finns det inte mycket kvar av den. Den främsta orsaken är att det helt enkelt inte går ihop för handlaren. Så det är viktigt att kommunen verkligen ser över de uppgifterna. de avgifterna som man ska ta ut för att möjliggöra detta och inte stjälpa. Men vi vill alltså gå längre för att verkligen skapa den här trivsamma staden. Därför vill vi också sänka avgifterna ytterligare för att ge fler möjlighet att etablera sig och bli en del av det lokala näringslivet för att skapa en kreativ och trygg stad. Jag yrkar bifall till yrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Tack!

Tack, Ann Catrine. Då är det Karin Pleijel som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Karin!

Tack så mycket herr ordförande! Ja, jag är stolt över att det rödgröna styret under den här mandatperioden har tagit flera viktiga steg just för att skapa den här hållbara, trivsamma staden med minskad trafik, där stadsliv och grönska kan främjas och där vi har sommargator och vintertorg nu och som ska bli ett år runt. Vi sänker bashastigheten, allt för att det ska bli ett bra stadsliv för människor. Sen är jag också väldigt stolt över att vi alla partier brukar vara representerade när vi har dialog med näringslivet på Farellis väldigt främjande samtal som har påverkat oss, tror jag, inte minst i det här beslutet. Jag är ordförande i Citysamverkan och det är också en arena där vi tillsammans med näringslivet försöker förstå varandras ord. olika behov och tillgodose dem så gott vi kan. Därför är jag också glad över att vi kan göra det här beslutet idag. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med att halvera avgiften på uteservering i mellan och ytterstaden. Så att det blir att hela staden ska kunna leva. Så man kan njuta av en kaffe eller kanske till och med en öl och en bit mat i solen. Här i innerstan så är det ju också så att vi sänker. Avgifterna även om det inte är lika mycket som i mellan och ytterstaden då. Och det är viktigt för att vi ska få en härlig stad att leva i. Och det som Karin Carlsson tog upp här också tycker jag är en viktig sak. Vi har ju en stad som de senaste 400 åren varit en byggarbetsplats. Och det kommer ju fortsätta vara så. Och att vi får då byggnadsställningar som tillgodoser tillgänglighet. Att vi premierar det när vi tar markupplåtelsetaxa. Och också en annan sak. Om man ordnar en kostnadsfri aktivitet på offentlig plats, så är det också gratis med markupplåtelsen där. Så nu sätter vi människor och det lokala näringslivet i centrum. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Karin! Med detta har Toni Orsulic (M) begärt en replik. Varsågod Toni!

Ordförande! Men låt mig då säga följande. Karin, Roshan. Vi sitter ju alla i stadsmiljönämnden. Låt mig sträcka ut det något. Ta ett litet steg till. Det är inte långt. Titta på det yrkandet vi har lagt. Det stärker näringslivet. Det stärker de lokala handlarna. Det skapar bättre förutsättningar för levande och gröna torg. På alla sätt så är detta ett bättre. Och jag vet att ni alla vill ha detta. Ni vill ha bättre förutsättningar. Ni vill ha bättre levande torg. Detta är ett steg. steg i den riktningen. Det krävs inte mycket. Välkomna till vår sida om ni skulle önska så.

Tack och på detta har Karin Pleijel begärt en kontrareplik. Varsågod Karin.

Det är väl det att oppositionen inte är trovärdig i det här. Det handlar om någon sorts balans med marknadskrafterna. Som Hans Arby var inne på, det är inte bara någon sorts faktisk kostnad. Det handlar om en balans också. Jag vet att oppositionen satte 100 miljoner mindre i stadsmiljönämndens budget än vad stadsledningskontoret. för att hålla status quo. Om man då vill sänka de här intäkterna som man får av markupplåtelsetaxan, då blir det ju, hur ska det finansieras? Jag känner att det inte är trovärdigt. I opposition kanske man kan kosta på sig att inte ha en riktig balans i det, men det blir inte trovärdigt. Så jag väljer den här sidan, Toni. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Karin, upprätta. Har Toni begärt sin andra och sista replik? Varsågod Toni.

Ja, jag förstår att det alltid krävs en balans i det. Som jag nämnde förut, det löser vi i vår budget i så fall om det behövs. Men tråkigt. Detta visar klart och tydligt att det är lite populism från er sida. Ni såg vårt förslag innan ni tog fram ert yrkande. Ni bordlade det ett antal gånger. Sedan tog ni ut en. detalj ur det som jag vet har varit en stor fråga och det är uteserveringarna. Men ni lämnar torghandlarna och torgaktiviteten och handlarna runt om i staden i bakvattnet. Tack.

Tack, Toni. Då är det Karin som får sin andra, sista replik. Ja. Får du?

Jag vet ju också att torghandlarna tycker att det är bra om man uppfattar det som likvärdigt och rättvist hur man sätter de här avgifterna. Det har inte varit särskilt tydligt innan. Nu har vi fått ett system som är transparent och som är som. Ja. Det blir rättvist oavsett vem man är eller var man är någonstans. Den här torghandlaren på Olskrokens torg, som vi har diskuterat många gånger, där justerade vi i storleken på vad som är en torgyta, för det var inte ett bra förslag från början. Det är viktigt att vara lyhörd och kunna justera, för att det inte ska bli orimliga konsekvenser som drabbar enskilda.

Tack, Karin. Då har vi en talarlista. Vi börjar med Toni Orsulic (M). Varsågod.

Ordförande. Rättvist. Ja, kanske man kan säga att det är. Det är ett system i alla fall och det var vi inte emot när vi hade omröstning om det. Men rättvisa innebär i ert fall dyrare för de flesta, nästan för alla. Mer pengar till staten och mer till staden. Inte till staten, till staden. För att bekosta saker som ni har dragit på genom åren. Då vet vi i alla fall var ni står när det gäller torghandel. Det låter inte sant när ni säger att ni är för en ökad torghandel. Tråkigt, men det är till facto. Det är det ni visar klart och tydligt nu. Tack! Tack Toni! Och berätta har Karin Pleijel begärt en replik? Varsågod Karin! Ja, men det är ju vällovligt att vilja ha låga taxor. Men om man då har en budget som är mycket, mycket lägre, 100 miljoner lägre för den verksamheten, statsbidragen. Miljönämnden som i så fall skulle ta det här. Det blir inte trovärdigt faktiskt.

Och då har jag tomt på talarlistan och jag anser att ärendet har färdigdebatterat. Under överläggningen yrkar Toni Orsulic, Mattias Tykesson, Patrik Höstmad, Ann Catrine Fogelgren att fullmäktige bifaller förslaget från M D L och KD i kommunstyrelsen. Karin Karlsson, Roshan Yigit, Hans Arby och Karin Pleijel bifaller kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou i första hand, återremiss till stadsmiljönämnden enligt yrkande från SD i kommunstyrelsen. I andra hand bifall till förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jag ställde först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag och förslaget från M D L och KD. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter om detta inte har gjorts tidigare. Vid kommunfullmäktige, Vid fullmäktiges sammanträde den 29 februari 2024, paragraf 73, återremitterades ärendet till stadsmiljönämnden genom en minoritetsåterremiss. För återremiss krävs därför ett majoritetsbeslut vid dagens sammanträde. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Att avgöra ärendet idag? Ja. Jag finner att fullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Ber du en votering? Då ska vi se, då har ju votering begärts och det ska verkställas och eftersom det här inte är minoritetsåterremiss utan majoritetsåterremiss. Så då är det ja för att avgöra ärende idag och nej för att återremittera ärende. Korrekt uppfattat? Då startar vi. Varsågod och rösta. Så där, då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Med 72 röster mot 9 avgörs ärendet idag. Och då återstår kommunstyrelsens förslag och yrkande från M, D, L och KD. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen? Ja. Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Voteringen är begärd och ska verkställas. Då är det ja till förslaget till kommunstyrelsen och nej till förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Varsågod och rösta. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 38 bifalles kommunstyrelsens förslag.

Då är vi på ärende nummer 17. Och det är kommunövergripande insatser för suicidprevention. Kommunstyrelsen föreslår att äldre samt vård och omsorgsnämnden. Snälla, när ni går ut så gå lite försiktigt med dörrarna. Så att ni inte stör debatten. Äldre samt vård och omsorgsnämnden, socialnämndscentrum, socialnämnden i nordost, socialnämnden Hisingen, socialnämnden sydväst och nämnden för funktionsstöd får i uppdrag att säkerställa att respektive. Förvaltningen har rutiner och att chefer vid behov erbjuder lämpliga utbildningsinsatser för att stärka det suicidpreventiva arbetet. Vidare föreslås att socialnämnden Centrum, socialnämnden Hisingen, socialnämnden Nordost och socialnämnden Sydväst får i uppdrag att erbjuda öppenvårdsinsatser i syfte att förebygga psykisk ohälsa och minska risken för suicid i särskilt riskfyllda livssituationer. Slutligen föreslås att grundskolenämnden får i uppdrag att återkomma med förslag på insatser för att förebygga suicid och suicidförsök bland elever med utgångspunkt i suicidpreventiv evidens. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Kalle Bäck, KD. Därefter Jenny Broman, V. Varsågod, Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det är ju tragiskt att vi ska behöva diskutera det här ämnet överhuvudtaget. För ingen ska ju behöva hamna i ett sådant mörker att den enda utvägen upplevs att bara ta sitt liv. Bakom varje siffra i suicidstatistiken så finns någons barn, någons förälder, någons vän och någons kollega. Så därför är det väldigt angeläget att arbetet för att öka den psykiska hälsan och minska självmorden sker. på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Regeringen och socialminister Jakob Forssmed har gjort mycket på området. Det har kommit på plats en nationell strategi mot psykisk ohälsa och suicidprevention, som omfattar 28 myndigheter. Man har även tillfört betydande resurser för att myndigheter tillsammans med SKR ska kunna utveckla samhällets insatser på området. Men ingenting är så bra. att det inte kan göras bättre och mer kan göras på lokal nivå. Vi ser ett behov av att olika medarbetare och olika personalgrupper, ges utökad utbildning kring det här området. Därför vill vi inrätta en suicidpreventiv referensgrupp i Göteborg, med uppgift att försäkra att kommunen faktiskt omhändertar det här uppdraget, och att det sker samverkan med regionen och att det fungerar på ett tillfälligt sätt. tillfredsställande sätt. Referensgruppen ska också redovisa sitt arbete gentemot kommunstyrelsen. Sen ligger det ju också en motion i ämnet som var väldigt bra formulerad, som kom från Sverigedemokraterna. Nu har det här ämnet kommit upp på det här sättet. Det kan man ju tycka vad man vill om den hanteringen, men nu är vi där vi är i alla fall. Så i nuläget så yrkar jag bifall till yrkandet från V, S och MP samt tilläggsyrkandet från SD, M, D, L och KD i kommunstyrelsen.

Tack för Tack Kalle. Då lämnar jag ordet till Jenny Broman. Därefter Agneta Kjaerbeck. Varsågod Jenny.

Tack så mycket för ordet! Suicid är ju precis som Kalle sa ett otroligt allvarligt samhällsproblem och drabbar alltför många varje år. Både de som tar sitt liv men såklart även de som blir kvar runtomkring. Göteborg arbetar redan idag med den här frågan men vi vill växla upp det arbetet ytterligare. Det gäller ju tidig upptäckt och stöd och det är ju viktigt med utbildning. och kompetens hos personal. Men någonting som vi också vill lyfta och kanske poängtera extra här då, det är ju det förebyggande vid negativa beslut. Vi vill att socialnämnderna särskilt ska uppmärksamma personer som får avslag på olika former av socialt bistånd. Negativa beslut kan vara mycket stressande och bidra till psykisk ohälsa. Ibland så ökar det riskerna för suicid. Tyvärr finns Det finns exempel i Göteborg där det faktiskt har hänt. Vi ska göra vad vi kan för att undvika att det sker igen. Därför vill vi att de här personerna ska erbjudas öppenvårdsinsatser inom psykisk hälsa. personer som söker sig till rådgivning kring skulder, missbruk eller spelberoende. Vi vet också att riskerna är väldigt höga hos dem. Vi vill att det här arbetet ska vara integrerat. i det ordinarie arbetet. Och så vill vi också fortsätta att jobba med den fysiska miljön och tryggheten. Vi vet att det redan görs ett omfattande arbete. 2023 gjordes det en översyn bland annat på broar och så i Göteborg och det gav också effekt, det arbetet. Vi tycker det här arbetet ligger väl i linje med den nya socialtjänstlagen som tydligt betonar det förebyggande arbetet. Och därför yrkar jag bifall.

Tack Jenny! Då lämnar jag ordet till Agneta Kjaerbeck (SD). Därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande! Vi har ett mönster i Göteborgspolitiken. För gång på gång ser vi hur den här sidan röstar ner konstruktiva och genomförbara förslag, för att sedan komma tillbaka med nästan identiska initiativ, bara med en annan avsändare. Då måste man. man frågar sig är det sakfrågan som styr eller är det vem som råkar ha lagt förslaget? För när vi la fram vår motion om stärkt suicidprevention i slutet av 24 så var målet glasklart. Det var att rädda liv. Vi föreslog att personal i skola, socialtjänst och äldreomsorg skulle få bättre kunskap och konkreta verktyg för att upptäcka psykisk ohälsa och självmordsrisk. Flera av stadens nämnder tillstyrkte, tjänstemännen växte. välkomnade initiativet. Det fanns ett brett stöd och ändå röstade ni nej. Inte för att förslaget var dåligt utan trots att det var både genomförbart och efterfrågat. Nu har ni lagt ett eget yrkande med samma innehåll. Plötsligt är det viktigt med utbildning, rutiner, uppföljning. Det var alltså rätt förslag men det var fel avsändare. Prestigepolitik gynnar ingen. Inte våra verksamheter, inte våra medarbetare och framför allt inte de om barn och unga som kämpar med psykisk ohälsa. Det här är ingen ideologisk fråga. Det är en mänsklig fråga. Göteborgarna förtjänar vuxna politiker som kan lägga partifärgerna åt sidan när livet står på spel. Därför yrkar vi bifall till S, V, MP yrkande. Så vuxna är vi. Bifall till SD, M, D, L och KD yrkande. För även med dagens förslag så kvarstår det här behovet. Vi behöver en suicidpreventiv. referensgrupp. Vi behöver ett ordentligt uppmärksammande av den suicidpreventiva dagen den 10 september. Nu är det dags att börja arbeta för resultat och inte för prestige.

Tack så mycket. Tack Agneta. Då lämnar jag ordet till Sophia Nilsson (MP), därefter Krista Femrell (SD). Varsågod Sophia.

Tack ordföranden och övriga. Suicid kräver cirka 1500 dödsoffer varje år. Och att överhuvudtaget någon ens ska tänka tanken att vilja ta sitt liv, att ens någon tar sitt liv, att så många faktiskt gör det. Det är galet och väldigt sorgligt. Men det går att göra så mycket, det går att rädda liv. En fin, snäll, gift trebarnsfar. En nyfunnen, fantastisk, fin och rolig vän på gymnasiet. Jag har blivit tyvärr många som undrar hur det vore att växa upp med sin pappa, eller mamma, och eller som minst en nära vän eller någon annan i suicid. Blivit lämnad med så många frågor. I grunden är det de som lämnar vi hade velat hjälpa och det går. Men nu måste vi prata mer om suicid och om psykisk ohälsa och agera. Vi behöver bryta tabun, våga fråga, jobba med förebyggande insatser som utbildning och åtgärder i den fysiska miljön. Satsningar för att främja psykisk hälsa bland unga, bland äldre, bland äldre män. Bland asylsökande, minska missbruk etc. Jag vill även lyfta de föreningar som stöttar med suicidprevention och efterlevandestöd runt om här i staden. Det finns en gemensam samordning i staden kring arbetet med psykisk ohälsa och suicidprevention. Men dessa insatser ska givetvis kontinuerligt följas upp och förbättras där det behövs. Vi vill satsa vidare på nuvarande arbete, men även styrka arbetet vidare på olika vis. Med utbildning, uppenbarhetsinsatser, förebygga psykisk ohälsa och minska. risken för suicid i särskilt riskfyllda situationer. Förebygga suicid och suicidförsök bland elever. Uppmärksamma och följa upp suicidtankar och suicidförsök bland personal inom Göteborgs stad. För återigen, det går att rädda liv. Det går att rädda den som vill avsluta sitt liv. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack Sofia. Då är det Krista Femrell (SD), därefter Jonas Nilsson. Varsågod Krista.

Tack för ordet. När någon tar sitt liv är det inte ovanligt att någon i kretsen runt omkring den här personen säger att jag inte är förvånad eller ja, jag kunde tänka mig det. Denne någon har sett och hört och förstått att något är fel men inte gjort någonting åt det. Det är inte lätt att veta vad man ska göra om man inte har någon utbildning eller kunskaper runt det. Men med rätt information och utbildning runt vad man ska göra Bara om man misstänker att någon mår dåligt så kan man rädda liv. 2024 tog 1 400–1 500 personer i Sverige sitt liv, varav 15 barn. Det skulle motsvara 80–90 personer i Göteborg om det var här det hände. Det är ett stort problem som man behöver fokusera på. Att investera i grundläggande kunskaper, förebygga självmord och rädda någons liv och bespara anhöriga sorg och skuld som de får. Det är en investering för våra göteborgare. Dessutom, genom att ha en suicidpreventiv referensgrupp kan vi dela med oss och ytterligare skapa kunskaper runt det här. Och suicidpreventionsdagen den 10 september ska vi uppmärksamma. För ni vet väl att det är viktigt att fråga och prata om självmord? Det är inte det som utlöser ett självmordsförsök. Det är frånvaron av kunskap och intervention som gör att vi inte ser det som kan ske. Och det är viktigt. Tack.

Tack, Krista. Då är det Jonas Nilsson. Därefter Mariette Höij. Varsågod Jonas.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag tvivlar inte på det genuina breda engagemanget i den här frågan. Den berör oss alla och jag är tyvärr ganska säker på att alla i den här salen har sina egna personliga erfarenheter av självmord eller självmordsförsök. Oavsett om det är i familjen, i släkten, bland vänner eller i. den bredare bekantskapskretsen så kan det drabba och beröra oss på ett djupt sätt och påminna oss om livets bräcklighet och värde. Stödfunktionerna för att fånga upp och förhindra självmord måste finnas brett i stadens förvaltningar och det suicidpreventiva arbetet behöver vara systematiskt och kontinuerligt. Förslaget från oss rödgröna tar ansats från den nationella suicidpreventiva strategin det handlar om livet och vi föreslår förstärkta rutiner och insatser för att kunskapen och verktygen för att förhindra ska vara tillgängliga för så många som möjligt. Det övergripande och förebyggande arbetet görs genom att bygga ett så sammanhållet och solidariskt samhälle som möjligt. Alla ska tillåtas vara den de är och där offentlig verksamhet är öppen och tillgänglig för att möta våra invånare. Jag vill avsluta med att citera en av ungdomarna som är en del av verksamheten House of Colors, som är stadens trygga mötesplats för ungdomar mellan 13 och 20 år som identifierar sig som HBTQI+. Om den här verksamheten inte fanns skulle jag inte finnas. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då lämnar jag ordet till Mariette Höij. Därefter Mattias Tykesson. Varsågod Mariette.

Ledamöter och göteborgare. Suicid är en av våra största folkhälsoutmaningar. Varje år dör omkring 1500 människor i Sverige till följd av självmord. Varje sådant dödsfall lämnar en familj, vänner och kollegor i sorg. I kommunstyrelsen yrkade Demokraterna bifall till yrkandet från V, S och MP. Det finns viktiga delar i det. Särskilt det som rör rutiner, utbildningsinstrument. insatser och uppdrag till socialnämnderna och grundskolenämnden. Suicidprevention måste vara en självklar integrerad del av hela kommunens styrning. Men det fanns också ett viktigt tilläggsyrkande där vi tillsammans med SD, M, L och KD ville stärka helheten ytterligare. Vi yrkade på att inrätta en suicidpreventiv referensgrupp och att Göteborg ska uppmärksamma den nationella suicidpreventiva. Det handlar om att skapa struktur, samverkan och synlighet. Och se till att ingen faller mellan stolarna och att vi i Göteborg tar ett samlat ansvar. Jag vill understryka att suicidprevention inte är en fråga där politik ska stå emot politik. Det här handlar om liv. Det här är inte teori, det är verklighet. Det är människor som inte fick den hjälp de hade behövt. Det är tystnad där det borde funnits handlingskraft. Vi kan aldrig garantera att vi förhindrar varje suicid. Men vi kan bygga en organisation som gör allt vi kan, varje gång. Därför står jag fast vid att både huvudyrkandet och tilläggsyrkandet behövs. Tillsammans kan de ge Göteborg ett starkare, modigare och mer sammanhållet suicidpreventivt arbete. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet.

Då lämnar jag ordet till Mattias Tykesson. Därefter Anna Sara Perslow. Varsågod Mattias!

Tack så mycket herr ordförande! Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från SD, M, L, D och KD. Mycket som har sagts här uppe är väldigt bra. Viktiga saker, viktiga frågor. Sen då den här beröringsskräcken mot vissa partier som lägger förslag, fortfarande. Jag tycker det börjar bli riktigt tramsigt om jag ska vara helt ärlig. Men bra förslag och nu bifaller vi detta. Tack.

Tack. Då lämnar jag ordet till Anna Sara Perslow. Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Anna Sara.

Tack ordförande, göteborgare. Suicid lämnar oss, ensamma kvar. syskon, föräldrar, familjer, vänner, arbetskamrater. Det är tragiskt och oacceptabelt. Mörkret är stort. För många fungerar inte systemet som de borde. Hjälpen når inte fram. Suicid är inte bara en tragedi hos de som drabbas. Det är ett samhällsansvar. Jag trodde jag skulle fixa det här. Det kan jag inte. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Anna Sara. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Därefter Ann Catrine Fogelgren. Varsågod Viktoria.

Tack så hemskt mycket ordförande, fullmäktige, ledamöter. Kärrbäck inledde sitt anförande med att raljera över det här mönstret i Göteborgspolitiken. Här kommer det en motion från SD och plus. Plötsligt kommer det ett initiativ från Vänstern som är nästan exakt likadant. Jag kan lugna dig, Agneta Kjaerbeck (SD), jag kommer vara väldigt personlig nu. Mitt engagemang för frågan om självmord och frågan om missbruk kommer absolut inte från en motion från Sverigedemokraterna. Det grundar sig i den syster, den dotter som min familj förlorade när hon var 21 år till just självmord. Det här arbetet har legat mig varmt om hjärtat sen den dag jag blev politiskt aktiv. Vi har under de sista åren träffat väldigt många organisationer som jobbar med precis de här frågorna. Vi har träffat och arbetat med allt ifrån Aviciis pappa till Jenningers fond. Vi har träffat Suicide Zero. Jag och Marina gjorde det i februari. Och eftersom arbetet har backat något otroligt under det borgerliga styret så satte vi oss ner på varje rotel inne hos oss och sa vad ska vi göra? på respektive rotel. Vi behöver titta på stadsbyggnad, den fysiska miljön. Vi behöver titta på hur det förhåller sig i äldreomsorgen. Vad är tillgången till vård? Hur ser det ut i skolan? Hur jobbar vi bättre med rastaktiviteter för att förhindra mobbning? Och så vidare. Det är inte bara så att vårt engagemang har funnits där och vi har jobbat med det vid sidan väldigt länge. Det är också så att vårt yrkande inte alls är en kopia av ert, för ni pratar om en referensgrupp. Vi vet redan att vi har alldeles för många människor som tar livet av sig. Vi behöver ju action. Vi behöver ju se till så att man får vård. Vi behöver ju se till så att socialtjänsten är nära. Så att jag skulle vilja hävda att det här yrkandet som vi tog fram är framtaget på evidensbaserad grund och är väldigt likt den nationella riktlinjen, vilket jag tycker är väldigt bra. Tack.

Tack Viktoria. Då är det Ann Catrine Fogelgren.

Tack så mycket. Ordförande, ledamöter och åhörare. Varje suicid är en mänsklig tragedi och vi är säkert flera här inne i salen som har någon nära eller kära som vi har förlorat på detta sätt. Som flera har nämnt så är det cirka 1 200 personer som begår suicid i Sverige varje år. Till dessa ska läggas drygt 200 personer som man misstänkt suicid men inte kan fastställa. I jämförelse kan man tala om att 210 personer dör i trafiken 2024. Vi borde ha en nollvision även gällande suicid. Det är ett komplext och differentierat folkhälsoproblem som orsakas av många samverkande saker, men som kan förebyggas. För detta krävs olika typer av insatser, till exempel att minska tillgången till medel och metoder som används vid suicid, skolbaserade preventionsprogram och att öka tillgängligheten. möjligheten till effektiva behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa. 2014 antog fullmäktige, efter en bifallen motion, en strategisk plan mot suicid. Planen innehöll både långsiktiga och konkreta mål. Den senaste uppföljningen som gjordes 2022 visade tydligt att det var dålig kännedom om planen i kommunen och måluppfyllelsen var låg hos förvaltningar och bolag. Man arbetade alltså inte. Det är verkligen beklagansvärt att den här planen inte genomfördes. Vad skulle vi kanske ha haft då? Vi kanske skulle ha haft ett lägre antal suicid i Göteborg eftersom vi har en ökning i Göteborg jämfört med landet som helhet. Att man nu gör ett nytt försök med kommunövergripande insatser för suicidprevention är mer än välkommet. Vi får verkligen hoppas nu att arbetet prioriteras på ett bättre sätt.

Ann Catrine, då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou.

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige. Det här är ett väldigt allvarligt ämne. Jag hade hoppats på att det inte skulle bli någon polemik och att man gick i clinch med varandra här. Men någonstans måste jag ju bemöta det. Om ni har drivit denna fråga så länge, men det har ju inte blivit någon action. Det är ju därför vi står här idag. Vi kanske måste finnas som en blåslampa. på socialdemokratin så att ni gör någonting och inte bara trollar. Jonas Nilsson och så många som så många andra har sagt här. Alla här inne, alla här inne känner någon som känner någon som har tagit sitt liv. Det är så statistiken ser ut så. Men det är för många jättesvårt att prata om. Dels kan det vara att man är känslomässigt involverad. Det är nära. En del känner skuld. Fast de absolut inte har någon skuld. Men man pratar inte om de här frågorna. Det är ju därför den suicidpreventiva dagen den 10 september är så viktig. För alla här inne känner någon som känner någon som har tagit sitt liv. Så ser statistiken ut. Men knappt någon vågar, vill eller kan prata av det av olika anledningar. Det här måste ju vi sätta ett stopp för. Det är därför tilläggsyrkandet är så oerhört viktigt. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut samt det breda tilläggsyrkandet. Tack.

Tack Jörgen. Då har jag Agneta Kjaerbeck SD, som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Agneta.

Tack ordförande. Jag måste också bemöta det här. Du säger att ert yrkande. Det är så annorlunda. Från första början föreslog vi att personal i skola, socialtjänst och äldreomsorg skulle få bättre kunskap och konkreta verktyg för att upptäcka psykisk ohälsa och självmordsrisk. Det var det handlade om. Det gick ut på remiss och det tillstyrktes i så många nämnder. Och vad gjorde ni då? Jo, ni blev så otroligt ängsliga att ni började skriva yrkanden om att det skulle avslås. Så om det nu var så viktigt, varför gjorde ni det? Tack.

Tack Agneta och för detta har Viktoria Tryggvadottir, Rolka, begärt en replik. Varsågod Viktoria.

Vi arbetade med vårt yrkande och vi ville göra ett mycket bredare yrkande. Vi hade hållit på ganska länge med att försöka samla ihop något kring den här frågan. Fast också kring det särskilda stödet och hur det hänger ihop med samarbetet med Gillberg Center. Men faktum är, och det går inte att sticka under stol. Vi har gett ett löfte till våra väljare att vi inte ska samarbeta med ett parti som ditt, som inte ser till det okränkbara människovärdet, som inte ser att alla människor har ett lika värde. Jag kommer inte svika det löftet, fastän att väldigt många andra på den här sidan har valt att göra det.

Då var det tomt på talarlistan och anser Jörgen har begärt en replik på detta och får en replik. Varsågod Jörgen.

Ja, egentligen ska jag inte gå upp för jag tror att hon pratar om något parti på den sidan. Men det är ju ganska tydligt att trollfabriken vid Sveavägen 68 har nu hamnat i Göteborgs fullmäktige och det tycker jag är tragiskt.

Då har Anna Sara Perslow begärt ordet. Varsågod Anna Sara.

Tusen tack herr ordförande, göteborgare ursäkta mig och mitt frånfälle. Men Hörni, av respekt för de som vi alla har förlorat, så tänker jag att vi låter den här debatten gå vidare till ett beslut nu. Vi vet var vi står och kan vi inte hålla det snyggt. Det här är ju ett alldeles konkret, realistiskt och medmänskligt sätt att stärka skyddsnätet i vår stad. Det är vårt ansvar. För vi vill bygga en stad. Stad, där människor får hjälp i tid. Och för att trygghet handlar om relationer, om att se människor. Vi måste göra det. Så sluta fighta, gör inte det här till en politisk grej nu. Nu fixar vi det här, hörni.

Tack Anna Sara! Då är det tomt på talarlistan och jag anser att ärendet har färdigdebatterat. Under överläggningarna yrkar Kalle Bäck, Agneta Kjaerbeck, Mariette Höij, Mattias Tykesson, Ann Catrine Fogelgren, att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från SD, M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jenny Broman, Sophia Nilsson, Anna Sara Perslow, bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag. Därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Då återstår tilläggsyrkanden från SD, M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Bifalles den? Avslås den? Ja. Jag anser att tilläggsyrkandet är avslagen. Votering. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet. För er som kommer nu, det har ju begärts en votering. Det är på tilläggsyrkandet. Propositionen är ja för avslag på tilläggsyrkandet och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Varsågod och rösta. Roland, jag kan fråga dig, vad hade du tänkt rösta? Där kom den, då stoppar jag omröstningen. Med 43 röster för ja och 38 nej så avslås tilläggsyrkandet. Reservation till förmån för ert tilläggsyrkande från SD. som stödjer och vårdar närstående

Då är vi på ärende nummer 18 och det är revidering av Göteborgs Stads riktlinjer för stöd till anhöriga som stödjer och vårdar närstående. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads riktlinjer för stöd till anhöriga som stödjer och vårdar närstående revideras. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Sanda Anton Henriksson (SD). Därefter Marina Johansson. Varsågod Sanda!

Tack så mycket för ordet. Berättelserna vi hör från anhöriga i Göteborg liknar ofta varandra. Vi kämpar, men det är tungt. Det är människor som gör allt de kan, men som ändå känner osäkerhet kring vilket stöd de faktiskt ska få. Det är därför vi har lagt vårt yrkande. Stödet ska inte skilja sig beroende på var man bor. Det ska vara rättvist och lika. Vi får inte glömma barnen, barn som tar ansvar hemma, utan att någon vet. De behöver upptäckas i tid och därför måste skola, vård och socialtjänst samarbeta bättre och samarbeta mer. När stöd ges utan prövning behöver vi också se till att det inte missbrukas. Syftet är inte att skapa misstro utan att garantera. att resurserna används där de behövs störst. Det vi föreslår är enkelt och rimligt. Rättvisa insatser. Tidigare stöd till barn. Och ordning så att resurserna räcker. Därför yrkar jag bifall till vårt yrkande. Tack för ordet.

Tack Sandra. Då är det Marina Johansson Därefter Pär Gustafsson. Varsågod Marina.

Tack så mycket fullmäktige åhörare. Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Detta är en väldigt, väldigt viktig fråga och det är ju ofantligt många i Sverige som vårdar och hjälper regelbundet en närstående. Det är ungefär var femte person i Sverige som gör detta. Vi vet också att det är väldigt många barn som faktiskt också gör detta. Det krävs särskilda hänsyn till barn och ungdomar i det här läget såklart och kunskap hos personalen. Den här riktlinjen anpassas. anpassas nu med anledning av den nya socialtjänstlagen, där vi ska bli mer förebyggande, tidigt, tidiga insatser och kunskapsbaserat och lättillgängligt med mera. Så det här handlar ju inte alls om att människor utnyttjar det här systemet verkligen inte, utan vi ser ju tvärtom att vi måste nå ut ännu mer med information om vilka stödinsatser som finns, för vi hör väldigt ofta att personer som vårdar och stödjer närstående inte faktiskt känner till det stödet som finns. Det tycker jag är ett större problem. Men som sagt var, det här är inga konstigheter. Både funktionsstöd och äldrenämnden har ju kartlagt vilket stöd som ges. Därför behöver inte den här riktlinjen vara så detaljerad. För behovet kan förändras och det måste ju kunna anpassas efter det behov som finns ute. Tack så mycket!

Tack Marina! Då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson. Därefter Johanna Holmdahl Varsågod Pär!

Ordförande, fullmäktige! Den vård och omsorg som anhöriga ger i Sverige är både omfattande och ovärderlig. Enligt anhörigas riksförbund här i Göteborg så finns det omkring 100 000 i vår stad som varje dag, varje vecka regelbundet vårdar eller stöttar en närstående. På nationell nivå så motsvarar det är astronomiska belopp. Men framför allt är det en insats som bärs av kärlek, ansvar och djupt engagemang för en annan människa. Som vi precis hörde är nästan var femte person i vårt land i dag en anhörigvårdare. De är unga, de är äldre, personer mitt i livet, föräldrar till barn med funktionsnedsättning, partner till någon som har drabbats av långvarig sjukdom. Deras situation ser olika ut och därför måste också stödet till dem som vara flexibelt och individuellt utformat. Människor ska kunna ta ansvar för sina nära om de vill och orkar, men deras egen frihet, hälsa och livsval får aldrig vara priset. Därför behöver vi ett samhälle som stöttar, inte styr, som ger möjligheter och inte lägger bördor. Vi tycker det är viktigt att påpeka att anhörigstöd är ett frivilligt åtagande och det är ett problem att det inte alltid uppfylls.

Då lämnar jag ordet till Johanna Holmdahl, KD, som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Johanna! Sätt Johanna. Jag bara trycker på knappen. Så där.

Jaha, den var på innan. Tack för tidigare välfärdssamtal. formulerade anförandet från Pär här. Vi yrkar också bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då har jag tomt på talarlistan och anser att ärendet är färdigdebatterat. Under överläggningen yrkar Sanda Anton Henriksson att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Marina Johansson, Pär Gustavsson och Johanna Holmdahl bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Sanda Anton Henriksson? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservationen är antecknad till förmån för ert yrkande. samordning och finansiering av digital utveckling och förvaltning

Då är vi på ärende nummer 19 och det är revidering av Göteborgs stads riktlinjer för styrning, samordning och finansiering av digital utveckling och förvaltning. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads riktlinjer för styrning, samordning och finansiering av digital utveckling och förvaltning revideras. Här har jag tomt på talarlistan och det finns bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag. Kan den bifallas? Du har ju begärt. okej, då har vi Henrik. Henrik Sjöstrand här, som har begärt ordet. Det var ju nära, Henrik, att jag hade klubban i handen. Varsågod, du får ju ordet.

Tack för ordet ordförande, ledamöter och åhörare. Jag yrkar bifall till M, D, L och KD:s yrkande. Yrkandet påvisar behovet av en stärkt ansvarsfördelning mellan nämnderna och kommunstyrelsen med informationssäkerhet och digital infrastruktur. En tydlig och sammanhållen styrning av stadens digitala utveckling säkerställer att digitaliseringens resurser används effektivt och att det arbetet leder till verkliga förbättringar i verksamheterna, såsom. effektivare arbetsflöden med konkreta effektiviseringar och ett ökat värdeskapande i verksamheten, skapa robustare och säkrare system för stadens brottsförebyggande arbete, ökad kvalitet, trygghet och tillgänglighet för göteborgarna, samt att motverka parallella system och dubbelarbete, vilket ju frigör resurser till kärnuppdraget och bättre kontroll på kostnader. Nämndernas arbete ska återrapporteras återkommande i uppföljningsprocessen. Tack för ordet. Varsågod Henrik. Nu har vi en talarlista. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Därefter Daniel Augustsson. Varsågod Viktoria.

Ja tack. Jag skulle vilja yrka avslag på yrkandet och bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack! Då lämnar jag ordet till Daniel Augustsson. Varsågod Daniel!

Digitaliseringen är inte bara en sidoverksamhet i Göteborgs stad. Det är en del av infrastrukturen som gör resten av verksamheterna möjliga. Då måste också styrningen vara tydlig, förutsägbar och begriplig, både för förvaltningar och för bolag. Från Centerpartiet ser vi det som positivt att riktlinjerna nu förtydligas. Att dela upp bastjänster i flera delar i stället för en enda gemensam kategori ökar. transparensen kring vad som är riktigt grundläggande, vad som är mer verksamhetsnära och vad som är möjligt att välja bort. Det ger bättre kostnadskontroll, minskar risken för dubbelutveckling och ger en mer rättvis fördelning mellan nämnder och styrelser. Vi välkomnar också att just avveckling lyfts tydligare. Ofta pratar vi bara om nya system, inte om hur vi ska sluta betala för det som är föråldrat och används för lite. Genomtänkt avveckling frigör resurser till utveckling där det verkligen gör nytta i skolan, inom socialtjänsten eller inom omsorgen. Samtidigt ger den nya kategorin Övrig tjänst också en nödvändig flexibilitet för innovation och lokala behov. Med detta sagt ställer vi oss bakom kommunstyrelsens förslag och yrkar bifall.

Tack Daniel! Tomt på talarlistan och då går vi till beslut. Under överläggningen yrkar Henrik Sjöstrand att fullmäktige bifaller förslaget från M, D, L och KD den 24 november 2025. Viktoria Tryggvadottir Rolka, Daniel Augustsson bifaller Kommunstyrelsens förslag. Bifaller Kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Henrik Sjöstrand? Jag anser att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Vi väntar någon minut tills alla har kommit. Då sätter vi i gång. Det har begärts en votering och förslaget är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Henrik Sjöstrand. Varsågod och rösta. Då har vi alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Och med 43 röster mot 38 bifalles Kommunstyrelsens förslag. stads policy för internationellt arbete

Då går vi över till ärende nummer 20 och det är reviderad styrning av stadens internationella arbete samt Göteborgs stads policy för internationellt arbete. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads policy för internationellt arbete antas. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med Gothenburg European Office ta fram en plan för stadens omvärlds och intressebevakning. Planen ska gälla för fyra år i taget. Definitionen av Göteborgs stads EU-arbete samt inriktning för Göteborg European Office fastställs av kommunfullmäktige upphör att gälla. Vidare föreslås att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en stadig gemensam struktur som säkerställer ökad samordning, rådgivning och frekvens i det löpande arbetet med ansökningar om extern finansiering. Förslaget ska tydliggöra mandat, ansvar och prioriteringar samt syftar till att stärka stadens struktur och kapacitet att förbereda, ansöka samt implementera användning av extern finansiering. Slutligen föreslås att Göteborg European Office resurser och samlad kompetens används i första hand för att stärka stadens interna kapacitet, med särskilt fokus på ansökningsprocesser. Inriktningen ska följa aktuella finansieringsmöjligheter utöver tidigare beslutade prioriteringar. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Jörgen Fogelklou. Därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, och jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Som så många gånger annars förr så säger vi att vi ska avveckla Gothenburg European Office så snart som möjligt. Det här kostar en massa pengar, och det hade väl varit fantastiskt om vi hade kunnat få en massa pengar tillbaka, men det är aldrig någon som kan redovisa det. Ett år satt jag i kulturnämnden, eller jag satt i kulturnämnden i fyra år. Då satt vi på en utbildningsdag med förvaltningen. De hade inga pengar, de sökte hit och dit och sa. Har ni provat med vårt Brysselkontor att söka bidrag från EU? Det finns ju allsköns bidrag att söka från EU faktiskt. Nej, det ville de inte göra, för det är för krångligt. Då har vi ändå människor från Göteborg som jobbar där nere med allt det här. Jag har träffat några från det här office en gång. Det var på Stadshus. Då pratade man om the green new deal och så pratar man hur fantastiskt det ska bli nu när alla våra bolag ska rapportera hur vi håller på med miljöarbetet. Alltså inte miljöarbetet i sig, utan bara. hur vi rapporterar. Det är nu ganska mycket nedlagt i EU, för man tyckte att det här blir för dyrt och krångligt. Men det sitter de här människorna. De är jättekompetenta säkert, men jag är helt övertygad om att de kan få någon annan att betala dem än Göteborgs skattebetalare. För de flesta partier här har en eller två eller tre meppar nere i Europa med gigantiska kansli och bidrag om jag ska vara helt ärlig. Och jättemycket pengar. Så de kan vi fråga när vi behöver hjälp. Så att ett starkt bifallsyrkande till Sverigedemokraternas yrkande här.

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Därefter är Pär Gustafsson. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Göteborg är ju inte bara Sveriges näst största stad, utan vi är också en väl positionerad stad och viktig europeisk stad. Vi har hamnen, vi har vår forskning, vi har tekniska utvecklingen och man kan väl säga att generellt så är vi ett nav för väldigt många olika. Det finns en bred insikt inom Europeiska unionen om vikten av starka städer. Vi är idag medlem i en del europeiska nätverk, organisationer och forum där vi gör avtryck, där vi samlar kunskap, ställer krav och också arbetar för bättre prioriteringar. Men det kommunala och internationella arbetet måste hela tiden utgå från vad som gynnar Göteborg och göteborgarna. Potentialen finns där med riktade insatser för att aktivt följa de finansieringsmöjligheter som finns internationellt. Så finns det också pengar att hämta, viktiga pengar och särskilt nu när staten också backar och retirerar och lägger över ett allt större ansvar på kommunerna. Här spelar, vill jag hävda, Gothenburg European Office, eller GO som vi säger ibland, en stor roll. Men verksamheten behöver ändras. inriktning. Den behöver fokusera mer på att stötta staden i ansökningar om just ekonomiska medel på olika områden. Och det kan handla om allt från stöd till investeringar till att utveckla kärnverksamheten och stötta välfärden. Och målet måste ju hela tiden vara att då mer europeiska pengar, pengar som vi redan varit med och betalat in, ska gå tillbaka och göra nytta för göteborgarna. Så med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack Jonas och berätta har Jörgen Fogelklou, SD, begärt en replik. Varsågod Jörgen.

Alltså i grund och botten så håller jag nog med dig att det finns massa pengar som vi naturligtvis ska försöka hämta hem till Göteborg. Det tror jag att vi ska göra. Om vi nu ska vara med i EU överhuvudtaget, men det är en annan diskussion. Men det är klart att vi ska försöka få hem pengar till Göteborg. Både du och jag, jag vet inte, men vi har säkert varit där nere i Bryssel och hälsat på. Det är ju gig. gigantiska partiapparater där nere. Och alltså i parlamentet, om jag ska vara helt ärlig, parlamentsledamöterna, de gör ju inte speciellt mycket. Det är ju inte så att man kan skriva motioner eller någonting, utan det är kommissionärerna som gör. De här åker runt och har massa möten och lyssnar på lobbyister, och ibland så säger de ja, nej, och ibland så kommer man överens om att vi ska göra något ändringsförslag. De skulle ju kunna sitta i sina partigrupper, i de här gigantiska, och säga, vet ni vad, jag vill ta hem det här till Sverige och Göteborg. Och så jobbar man ihop. Så tycker jag att vi ska använda EU faktiskt. För att mjölka ut alla pengar hit, tillbaka till Västsverige. Inte skicka massa pengar dit ner som vi gör nu med det här office. Tack!

Tack Jörgen! Och med detta har Jonas Attenius (S) begärt en kontrareplik. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande! Ja det låter lite gött Jörgen, det du beskriver. Men det funkar ju inte riktigt så. De här kanslierna jobbar ju med det politiska arbetet i EU-parlamentet på olika sätt. Nu har vi ett Bryssel. Det vi gör nu och det vi har en bred politisk enhet och det jag är glad för i den här kammaren, det är ju att vi vill fokusera mer just på att de stöttar och aktivt stöttar oss och via SLK stöttar i arbetet att ta del av de ansökningarna för det är en djungel emellanåt. Och nu kommer en långtidsbudget, det är på uppsegling här, en långtidsbudget som läggs fram och vi får väl hoppas att det blir ett ännu större fokus på städerna runt om i Europa och då behöver vi hjälp och behöver se samla också arbetet, för ibland har det varit lite grann så att de olika nämnderna och styrelserna kanske inte riktigt haft koll på vad den ena handen gör. Så att nu får vi ett mer samlat och samordnat arbete, det tror jag är bra. Och jag tror också den här inriktningen är bra från SSK:s sida, att hålla ihop arbetet och jobba mer tydligt, med tydligt uppdrag mot Gothenburg European Office. Tack!

Tack Jonas! Då har ju Jörgen Fogelklou begärt sin andra replik. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet! Och jag inser ju att. att vårt yrkande, vi kommer inte lägga ner det här kontoret idag tyvärr, men jag kommer hålla dig, inte ansvarig, men jag kommer om ett år här stå och säga, hur mycket pengar fick du hem till Göteborg? Inte bara en papperstiger eller en policy av någonting, utan hur mycket pengar fick vi hem? Det kommer jag fråga dig om ett år, och då hoppas jag att du har ett bra svar. Det hoppas jag verkligen. Tack!

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Pär!

Tack så mycket ordförande! Göteborg har sedan stadens grundande varit Sveriges port mot omvärlden. Det är här som handelsvägar har öppnats, idéer har flödat in och människor från hela världen har mötts. Det är faktiskt här. Och faktiskt i den här byggnaden som sjöfarten, industrin och handeln har lagt grunden för den. välfärd vi har idag, att 30 procent av Sveriges totala utrikeshandel passerar ut från och in från vår stad. Just därför behöver vi fortsätta att se utåt. Beslut som fattas i Bryssel påverkar våra möjligheter att utveckla staden, vår ekonomi och vår välfärd. EU:s beslut formar alltifrån klimatåtgärder och digitalisering till utbildning, social hållbarhet och kompetensförsörjning. Inte minst. så kan EU bidra till att stärka vår finansiering av viktiga projekt och verksamheter. Och därför är det helt avgörande att Göteborg finns representerat i Bryssel och aktivt driver stadens agenda. Gothenburg European Office är inte en kostnad. Det är en investering. En investering i att bevaka våra intressen, att få del av EU-medel och att vi också har en handlingsberedskap. Vi behöver. en tydlig styrning, en långsiktig plan och ett internationellt samarbete som är strategiskt, inte slumpmässigt. Göteborg är en stad som inte sluter sig. Vi är och har alltid varit en stad som bygger vår framtid genom att vara en del av omvärlden. Därför behöver vi också ett starkt, samlat och proaktivt internationellt arbete och en tydlig närvaro i Bryssel. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Martin Wannholt. Därefter Tomas Larsson. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Ja, för det första så ska man vara lite försiktig när man har fantasier om hur mycket pengar vi ska få från EU. Vi har ju faktiskt fått en hel del pengar till Göteborg. Problemet är att de brukar stå för en liten del. Något småprojekt kan det ha varit 50 procent, större projekt 10 procent. Min erfarenhet i Göteborg, Vi fick till exempel 222 miljoner till Gobigas. Sen brände vi slut på 2 miljarder av egna pengar, rakt ner i älven. Jag var med när jag satt i fastighetsnämnden. Vi hade ett morotsprojekt. Nyanlända invandrare, i stället för att få lära sig svenska och komma ut på en riktig arbetsmarknad, så hade vi med EU-pengar en massa dyra arkitekter inifrån stan med F-skattsedel som åkte ut på dagarna och lärde invandrare att plantera morötter eller andra grönsaker. Det var så vi tog det. tyckte att vi skulle behandla dem, det var EU-stöd och EU-pengar, med delvis, eller stor andel av våra egna pengar. Så att jag är skeptisk, jag är jättemycket för EU, frihandel, alla duktiga förmågor som kommer till oss, det är via våra universitet och våra företag, inte via Brysselkontoret. Så stort bifall till Sverigedemokraternas yrkande, som stämmer väl överens med alla de yrkanden som Demokraterna har lagt sedan vi kom in i fullmäktige. Tack!

Tack Martin! Då lämnar jag. Lämna ordet till Thomas Larsson som är sist i talarlistan. Varsågod.

Tack ordförande, åhörare och fullmäktige. Att som en hamnstad med stor internationell exportindustri, med forskningsinstitutioner, internationell handel och så vidare, försöka välja att stänga ner internationella kontakter verkar för mig som en väldigt dum väg att gå för att nå framåt. Göra framsteg och nå framåt. Jag tror det är väldigt viktigt för en storstad som Göteborg, med vår inriktning på industri och forskning, att ha en god kompetens inom EU. Åt båda håll. Att vi förstår EU bättre och att vi kan ha någon som får EU att se oss när det gäller större projekt. Så att inte vi försvinner eller att vi inte bara blir representerade av representanter från andra delar av Sverige. Så jag tycker att. Det är viktigt att vi har kvar det här. Som togs upp här innan, att hur medel söks eller om de kommer fram eller inte. Det kan ju vara en viktig insats att faktiskt stärka kunskapen inom staden, att den här kompetensen finns på EU-kontor och att man kan söka stöd därifrån. Det är ju bra inspel till det, att vi behöver arbeta ut. utveckla mig. Men jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag.

Tack Thomas! Och berätta har Jörgen begärt en replik. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet! Min fråga är ju med, det är klart, det finns massa medel i EU att ansöka. Frågan är vad det här kontoret bidrar i det eller inte. Jag har en kompis, han fick 10 miljoner, han ansökte i EU. Det tog han två år i och för sig att göra. för att göra digitala läromedel på sydsamiska. Det finns ju massa pengar som man kan ansöka och det kommer det göra hit. Frågan är om kontoret, hur mycket pengar de kommer se till att vi får här i Göteborg. Eller om det bara är Polices, dokument och pusha the green new deal. Antagligen är det väl det. Tack.

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Thomas Larsson för en kontrareplik. Varsågod.

Tack så mycket. Ja, alltså om vi inte har kompetensen här så kommer vi absolut inte klara av att söka några medel alls. Så det blir en lite konstig argumentation här att vi inte söker tillräckligt så vi ska ha mindre kompetens att söka medlen. Jag förstår inte riktigt hur tankegången går där. Så du får gärna utveckla det konceptet lite. Tack.

Då har ju Jörgen begärt sin andra replik. Varsågod Jörgen.

Jag säger att det kommer ju pengar till Göteborg från EU. Kommer de från det här kontoret eller kommer de från något annat? Hur mycket har vi fått in till Göteborg på grund av det här kontoret? Hur mycket skulle vi ha förlorat om vi inte hade haft det här kontoret? Jag tror inte att det här kontoret har dragit in speciellt mycket pengar. Men det ska jag ju nu ställa en enkel fråga till Jonas Attenius (S), varje fullmäktige, hur mycket pengar har vi fått in på den här månaden? Tack, i ett år.

Tack Jörgen! Då är det tomt på talarlistan och jag anser att ärendet har färdig debatterats. Under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou, Martin Wannholt att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jonas Attenius, Pär Gustavsson, Thomas Larsson bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifaller kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou och Martin Wannholt? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Vi är på ärende nummer 20 och det har begärts votering. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Jörgen Fogelklou och Martin Wannholt. Varsågod och rösta. Då har ju alla röstat. Och jag stoppar omröstningen. Nej. Det skiftar lite färg där. Men jag stoppar det nu. Och med 67 röster mot 14 bifalles kommunstyrelsens förslag. Antecknat.

Då går vi över till ärende nummer 21 och det är redovisning av uppdrag kopplade till energiförsörjningen. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till Stadsfastighetsnämnden, Idrotts och föreningsnämnden, Förvaltnings AB Framtiden, Förvaltnings AB Göteborgs lokaler, Higab AB och Älvstranden Utveckling AB, att i samverkan med sina hyresgäster och statens verksamhet ta fram en genomförandeplan för nedstängning. av verksamhet och objekt. Vid meddelande om risk för manuell förbrukningsfrånkoppling från svenska kraftnät antecknas och förklaras fullgjort. Här har jag tomt på talarlistan och det finns bara ett förslag. Det är kommunstyrelsens förslag. Kan det också vara bifall till det? 22 Redovisning av uppdrag att se över möjligheten för hemtagning av Skatteverkets uppgifter i Navet.

Då går vi till ärende nummer 22. Det är redovisning av uppdrag att se över möjligheten för hemtagning av Skatteverkets uppgifter i Navet. Kommunstyrelsen föreslår att nämnden för intraservice får i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med förslag på genomförande och finansiering inom årlig analys av hemtagning och tjänsteerbjudande av Skatteverkets uppgifter i Navet. Förslaget ska säkerställa att hemtagning sker utifrån en rättssäker hantering av personuppgifter inom staden. Vidare föreslås att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden för intraservice om att utreda möjligheten att starta en hemtagning av Skatteverkets uppgifter i navet till en server inom Göteborgs stad antecknas och förklaras fullgjort. Här har vi Henrik Sjöstrand som har begärt ordet och får det. Varsågod Henrik.

Tack för ordet ordförande, ledamöter och åhörare. Bifall till stadsledningskontorets förslag och plus tilläggsyrkandet från m, d och l. Yrkandet betonar att en egen lösning för att hämta folkbokföringsuppgifter från navet stärker stadens kontroll, minskar felaktiga utbetalningar och motverkar fusk, folkbokföringsbrott och i ämnet organiserad brottslighet. Genom lokal hantering förbättras beslutsunderlagens effektivitet och kvalitet, men införandet måste ske stegvis, rättssäkert och med en tydlig affärsfinansieringsmodell för att satsningen ska bli långsiktigt hållbar. Således ett förslag till beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att uppdraget från 2022 om att utreda möjligheten att ta hem Navet-uppgifter till stadens egen server konstateras som slutfört. Och kommunstyrelsen ska före lansering ta fram en finansieringsmodell och presentera en genomförandeplan för tjänsten. Nämnden för intraservice ska även säkerställa att alla juridiska risker särskilt GDPR och skyddande av personuppgifter är helt klarlagda innan driftstart, samt att nämnden för intraservice ska genomföra hemtagningen av Navet uppgifter via det nya tjänsteerbjudandet när Lakehouse-plattformen är levererad. Tack för ordet.

Tack Henrik. Då lämnar jag ordet till Marie Brynolfsson. Varsågod Marie.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Under överläggningen yrkar Henrik Sjöstrand att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Marie Brynolfsson, bifall till kommunstyrelsens förslag. Henrik Sjöstrand, bifall till tilläggsyrkande från M, D och L. och KD den 24 november 2025. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Henrik Sjöstrand om bifall till stadsledningskontorets förslag. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Henrik Sjöstrand? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Det har begärts votering och det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Henrik Sjöstrand. Varsågod och rösta. Det verkar som att alla har röstat och jag kan inte se att Johan är här. Då stoppar jag omröstningen. Och med 42 röster mot 38 bifalles kommunstyrelsens förslag. Och då återstår tilläggsyrkandet från Henrik Sjöstrand. Bifalles den? Ja. Avslås den? Jag anser att tilläggsyrkandet blir avslagen. verksamheten Volontär i skolan utökas till att omfatta samtliga utbildningsområden

Då är vi på ärende nummer 23 och det är redovisning av uppdrag att utreda förutsättningar för att verksamheten Volontär i skolan utökas till att omfatta samtliga utbildningsområden. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till socialnämndens centrum att i samverkan med övriga socialnämnder och grundskolenämnden utreda förutsättningar för att verksamheten Volontär i skolan utökas till att omfatta samtliga utbildningsområden antecknas och förklaras fullgjort. Här har vi talarlistan och vi börjar med Bosse Parbring. Därefter Pierre Alpstranden. Varsågod Bosse!

Tack ordförande! Att barn och unga i skolan får fler vuxna som kan se dem, uppmärksamma hur de mår, stötta dem, vara med och läsa och liknande saker är ju någonting som är väldigt positivt. Både för de sociala relationerna och för att stötta lärarnas uppdrag till undervisningen. Det har funnits volontärer i skolan. Det heter från början seniorer i skolan i centrum. Sedan ganska lång tid tillbaka. Det var ett initiativ från Miljöpartiet som då ledde SDN Centrum. Att jobba generationsöverskridande med äldre som kunde komma in i skolan och jobba med unga. Och nu är ju volontärer utvidgat till att det gäller även oavsett ålder så att säga. Och det är någonting positivt att ta vara på människors engagemang. Och jag tycker också det var bra att det lyftes då i en motion av Jessica Blixt (D). Inte här nu, men ni kan hälsa och tacka henne. Att utvidga det här till fler områden som nu har utretts, hur det skulle kunna gå till. Och att det då enligt förslaget samordnas av Centrum. centrum där kunskapen och erfarenheten finns. Och i vår hantering av det här ärendet så vill vi ju hänskjuta det till budgetprocessen eftersom det kommer kosta lite extra pengar. Och det har vi ju nyss tagit beslut om på det här sammanträdet om att skjuta till pengar i den extra tilläggsbudgeten. Så på så vis så kan vi göra verklighet av att utvidga volontärer i skolan över hela Göteborg till de skolor som vill använda sig av det. Därmed yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Bosse! Då lämnar jag ordet till Pierre Alpstranden. Därefter Anna Sara Perslow. Varsågod Pierre!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Eftersom alla parter verkar inse fördelarna med att utöka volontärer i skolan så hoppas jag att få se ett snart införande så att fler barn och unga får lugnare skolmiljö med fler närvarande trygga vuxna. Så jag yrkar bifall till yrkandet från D, M, L, KD, SD.

Tack Pierre. Då lämnar jag ordet till Anna Sara Perslow. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Anna Sara. Anna Sara Perslow (C ) Tack herr ordförande, göteborgare. Min mamma Elisabeth. tog lärarexamen 1975 och gick i pension för ett par år sedan. Igår satt hon på golvet på Ekhagsskolan i Dals Långed med en skock ungar i knät, och läste Hattstugan av Elsa Beskow på uppdrag av ABF. Ett helt vanligt klassrum, men med någon där som ger av sin tid, för att låta barnen luta sig lite närmre, lyssna lite mer. Den sortens mervärde går inte att mäta. men den går definitivt att bygga på. Den här utredningen visar att det finns både vilja och möjlighet, att bredda verksamheten till hela staden, men att det kräver struktur, kvalitet och tydliga roller. Om att stärka samordningen och inte lägga mer på skolorna. Det handlar om att tillsätta personal, för att kvalitetssäkra rekrytering, utbildning och matchning. Målet är också väldigt, väldigt bra. För Centerpartiet är det jätteviktigt att vi har en tydlig gräns, dragning här att volontärer är ett mervärde och inte en ersättning för ordinarie personal och att skolan ska vara frivillig part. Och på sikt så kanske civilsamhället kan spela en större roll, precis som hemma i Långed. Och för dig som har läst Hattstugan så vet du att barnen får klara sig själva hemma alldeles för länge och det blir ganska dramatiskt där. Det börjar brinna i lilla stugan, men grannen hör barnens rop och kliver in och skapar trygghet, ungefär som med vår volontärerna. Det här är verkligen en verksamhet som stärker tryggheten. Jag är jätteglad att vi står här idag. Det finns potential och bred samsyn. Flera partier vill utveckla det här vidare och det välkomnar även Centerpartiet. Så vi röstar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack Anna Sara. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Det därefter är Jenny Broman. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Ja, jag vill. Jag börjar med att tacka Bosse, som var framsynt i centrum. Jag vill också tacka Jessica, som var tvungen att gå, för motionen tidigare och att vi nu får se detta brett över hela staden. Jag vill bara avsluta med att yrka bifall till yrkandet från D, M, L, KD och SD. Vi som inte vuxenmobbar.

Tack, Martin! Då lämnar jag ordet till Jenny Broman.

Tack för ordet och även jag hade tänkt att säga tack för den ursprungliga motionen. Jessica, det är synd att hon inte är här nu då. Men i alla fall. Jag tänkte bara säga att redan idag finns det möjlighet med volontärer i hela stan och det finns ju också över hela stan. Men i centrum finns ju det här mer strukturerade arbetssättet att organisera vad det gäller både kontroll från polisregister, utbildning till volontärer med mera. Och det ger ju också. också förutsättningar för en kontinuitet för de skolor som är intresserade. För det kan ju hända att en volontär av olika skäl inte kan fortsätta och då är det ju möjligt då att man kan få en ny. Annars så är det ju mer beroende på den här personliga kontakten med en viss skola. Och det är ju lite synd om det ska bara falla på det. Men det är ju viktigt att det resurssättas ordentligt och det gjordes ju som Bosse sa redan. i kompletteringsbudgeten. Vi vet att både volontärer och skolpersonal har vittnat om att de tycker om det här otroligt mycket. Jag skulle tycka det var spännande framöver om man hade kunnat följa och se vad det här ger för effekter, för det finns faktiskt väldigt lite forskning. Det finns ingen forskning i Sverige eller i Norden, utan den forskning som finns är framför allt från USA. Spännande att se men det är en kommande fråga. Bifall Kommunstyrelsen.

Tack Jenny och då är det tomt på talarlistan. Under överläggningen yrkar Pierre Alpstranden, Martin Wannholt att fullmäktige bifaller förslaget från D, M, L, KD och SD i kommunstyrelsen. Bosse Parbring, Anna Sara Perslow, Jenny Broman bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Pierre Alpstranden med flera? Jag anser att. Votering är begärd och ska verkställas. Då kan vi starta omröstningen och det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Pierre Almstrand med flera. Varsågod och rösta. Så där, då har ju alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Och med 43 röster mot 38 bifalles kommunstyrelsens förslag. miljödifferentierad båtplatsavgift i Göteborgs stads småbåtshamnar

Då är vi på ärende nummer 24 och det är redovisning av uppdrag att ta fram en modell för miljödifferentierad båtplatsavgift i Göteborgs stads småbåtshamnar. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av uppdrag givet budget 2024 till Miljö och klimatnämnden att i samverkan med Grefab ta fram en modell för miljödifferentierad båtplatsavgift i Göteborgs stads småbåtshamnar antecknas och förklaras fullgjort. Vidare föreslås att. Grefab får i uppdrag att ta fram förslag på en enklare form av miljödifferentiering av avgiften som kan genomföras inom befintligt kundregister. Förslaget ska inkludera en simulering över ekonomiska konsekvenser per båttyp och för den enskilda båtägaren. Miljö och klimatnämnden ska bistå i arbetet. Därmed anses hemställan från miljö och klimatnämnden besvarad. Här har vi en talarlista och vi börjar med Karin Pleijel. Därefter Axel Josefson. Varsågod Karin!

Tack herr ordförande! Då vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi är många människor som uppskattar båtliv. Jag är uppväxt mycket med segling. Men det blev väldigt mycket mindre av det sedan jag gifte mig med en Trollhättebo. Men det är i alla fall så att det är väldigt många som använder fritidsbåtar längs våra kuster. För att skona havsmiljön och säkra ett hållbart båtliv så behöver vi också minska miljöpåverkan. Ett sätt att göra det är att miljödifferentiera taxan som man betalar till Grefab. Vi vet att bränslet är en stor del av miljöpåverkan. Mycket av bränslet i motorer förbränns inte heller, utan det går direkt ut i havet. Det är varken bra för växt eller djurlivet där. Det hade varit bra med ett nationellt register, men nu finns inte det. Men vi tycker ändå att vi inte vill ge upp. Det kanske går att hitta någon form av enklare. differentiering som Grefab då får i uppdrag att utforma. Tack!

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M). Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige! Ja Karin, hur mycket ska detta få kosta? Det är väl den frågan som jag tror alla göteborgare frågar sig. Det här är ju ett förslag framtaget nu utav stadsledningskontoret som man själv avråder ifrån. För det är precis som du säger, ska du lyckas med detta, ja då behöver du branschspecifika miljökrav. behöver ett båtregister. Inget av detta finns. Nu ska vi hitta på detta i Göteborg. Vi ska bygga en ny byråkrati för att försöka lösa det här och det kommer ha mer eller mindre ingen effekt. Så Karin, snälla avstå från detta. Låt inte nu båtägarna bli straffbeskattade för att ni vill leka goda i den här frågan. Tack!

Tack Axel och på detta har vi Karin Pleijel, ber. En replik. Varsågod, Karin.

Tack. I miljövärden, Axel, så finns det något som heter PPP, Polluter Pays Principle. Jag tycker den bör gälla på många plan och till exempel när det gäller båtlivet. För att livet i havet behöver vi också måna om. Och det behöver ju inte vara så komplicerat. Jag förstår att en sådan här nationell register, det skulle kunna. Man ger en mycket mer precis modell. Men man tänker att en elmotor, det ger en annan form av påverkan på miljön än en båtmotor som drivs med fossila bränslen. Eller en som inte har en motor alls, till exempel. Så det kan ju finnas enkla sätt. Och då tror vi att Grefab har kompetens att kunna hitta en sådan enkel modell.

Tack Karin och på detta har Axel begärt en replik och det finns bara ett förslag på detta ärende. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande. Karin, jag förstår att du gärna vill detta men då skulle jag nog tipsa dig om att då får du väl söka dig till Sveriges riksdag och driva de här frågorna för det är där du fattar de här besluten. Att vi ska kunna hitta på några egna krav här nere i Göteborg, hitta på något eget, någon form av register och sen så ska vi kunna genomföra detta utan att det här blir överklagat på något sätt? Det bedömer jag som helt osannolikt. Jag uppfattar också att stadsledningskontoret delar min bedömning i det här, att det här kommer inte att leda till någonting. Då undrar jag, varför ska du kasta i väg en massa skattepengar för att genomföra detta? Hur mycket ska det här få kosta båtägarna här i Göteborg? Karin, skulle du kunna svara det? Hur mycket pengar ska det här kosta dem? Tack!

Tack! På detta har Karin Pleijel begärt sin andra replik. Varsågod, Karin.

I bästa fall blir det ett ekonomiskt incitament att inte släppa ut så mycket föroreningar i havet. Då kostar det mindre för den båtägaren som gör så. Vi har Grefab som har ett antal uppställningsplatser och båtplatser. Redan i dag har vi en differentierad taxa beroende på storlek på båten. Så det här är en. En liten skruv på den modellen, så att säga, som uppmuntrar till att införskaffa en mer miljövänlig båtmodell.

Då är vi tillbaka i talarlistan och nu har vi bara Emmyly Bönfors som är sist i talarlistan. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande! Vi har ju bara ett västerhav och det är en ovärderlig naturskatt och en källa till rekreation och välmående för oss alla. Men det har också ett pressat ekosystem idag och vi kan inte längre blunda för att giftiga bottenfärger från fritidsbåtar läcker koppar och andra kemikalier som skadar växt och djurliv på havsbotten. Det är ju inte ett abstrakt problem. utan det påverkar ju alltifrån våra fiskebestånd till vattenkvaliteten på våra badplatser. Och detta förslag handlar ju i grunden om hur vi på bästa sätt kan ta hand om den miljö som vi har till låns. Centerpartiets svar är inte förbud och detaljreglering, utan att använda smarta ekonomiska styrmedel. Och genom att miljödifferentiera avgiften skapar vi en direkt koppling mellan den enskilde båtägarens val och havets hälsa. Vi gör det lönsamt att vara en del av lösningen och det är en politik som litar på människors vilja att göra rätt, om de bara ges rätt förutsättningar. Modellen är ju ganska enkel här. Den som väljer en miljövänlig bottenfärg, använder båtbottentvätt eller byter till eldrift till exempel, skulle kunna belönas ekonomiskt, men varje båtägare som gör ett grönt val blir också en del av arbetet för att minska mängden gifter i vattnet. Det är, precis som Karin sa, en princip om att förorenaren ska betala, men i sin mest konstruktiva form. Här straffar vi ju inte båtlivet som sådant, som vi uppmuntrar och premierar de valen som leder till renare hav. Man kan få en billigare avgift i det fallet. Genom att skapa en tydligare efterfrågan på hållbara alternativ så stimulerar man ju också en marknad för innovation. Vi äger de här fritidsbåtshamnarna själva också, Axel. Så därför har vi också möjlighet att sätta avgifterna i våra egna småbåtshamnar. Det borde också ligga i Moderaternas intresse att se till att vi har rena hav här på västkusten. Därför yrkar jag också bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack Emmyly! För detta har Axel Josefsson begärt en replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande! Nu är vi tillbaka i den här klassiska miljödebatten. Vi har Centern och Miljöpartiet här som tävlar om att vara de bästa i miljön. Men sen ska vi ner till verkligheten också, där vi faktiskt ska få någonting gjort. Det som ska vara hållbart att kunna genomföra över tid. Det är väl ganska uppenbart när man läser tjänsteutlåtandet att Stadsledningskontoret tror ju inte på den här idén. Nu ska vi införa egna branschkrav, vi ska införa ett eget båtregister, vilket näppeligen är ganska svårt. Det kommer naturligtvis kosta pengar. Nu kommer vi bygga upp massa administration, det ska anställas folk, det ska utredas och så vidare. Någon ska ju betala detta. Det blir naturligtvis de här stackars båtägarna som ska bli ett offer i era höga ambitioner. Nej, vill ni göra detta så är det väl bäst. Bättre att åka till Sveriges riksdag och försöka driva igenom de frågorna där i stället. Tack!

Och detta har ju Emmyly Bönfors begärt en replik. Varsågod Emmyly!

Tack! Det var bra att du tog upp det Axel Josefsson för att det förslaget som vi lägger här nu från KS då så är det ju en enklare modell av miljödifferentiering av båtplatsavgifterna. Inte hela den utredningen som du säger blir så krånglig utan det ska vara en enklare modell baserat på nuvarande kundregister hos Grefab. Och det är det vi föreslår. Men det är ju du, Axel Josefsson, som är svaret skyldig. Vad vill du? Och vad vill Moderaterna göra för att vi ska få ett renare hav och minskade miljögifter i havet? För att det här är ju så klassiskt att ni skjuter ner alla miljöförslag som kommer, oavsett vem, och klagar på att det här är dyrt och det är jobbigt och det är krångligt. Men det kommer ju inga egna förslag på hur vi ska göra för att få ner miljögifter eller luftföroreningar eller buller, vad det nu kan vara. Så det är Moderaterna som är svaret skyldig. Hur vill ni se till att vi behåller ett rent västerhav i Göteborg?

Tack Emmyly och jag lämnar ordet till Axel Josefson för andra replik. Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja nu, eller vad ska jag säga, Emmyly, så är ju det här ett uppdrag från vänsterbudgeten som vi nu ska behandla och besvara. Det här handlar inte om moderat miljöpolitik och vad vi vill göra. Utan det här är ett förslag som vänsterstyret nu har lagt fram i sin budget. Vi har fått en utredning från stadsledningskontoret. Vi ska döma av detta. bra eller dåligt förslag. Då är vår ingång att vi tycker, likt stadsledningskontoret, att det här är inte ett särskilt bra förslag. Tack.

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors för andra replik. Varsågod!

Tack! Det här är ju en fråga som vi i Centerpartiet har drivit både förra mandatperioden och den här som handlar om hur vi kan få ner utsläpp och miljögifter i våra egna verksamheter. I det här fallet är det Grefab vi pratar om. Och precis som jag misstänkte nu så hade ju Axel Josefsson alltså inget eget förslag om hur vi skulle få ner miljögifter eller klimatutsläpp i Göteborg.

Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Jörgen Fogelklou. Därefter Samuel Bråse (KD). Varsågod Jörgen!

Tack! Först vill jag yrka bifall till SLK:s förslag till beslut, alltså nej till kommunstyrelsen. Jag är väl en av de här som berörs. Jag är uppvuxen på en Maxi 77 med hela familjen intryckt i en liten plastbåt. Då när man gick i land på en ö så tog pappa fram en flaska thinner och sa, torka av dig skorna nu går du och bor på båten för att vara kär överallt. Jag tror lite att, jag kan inte prata för alla. andra utan jag kan prata för mig själv. Jag tror att båtägare är lite som jägare, de är duktiga på att ta hand om naturen. Vi båtägare är jätteduktiga på att ta hand om havet. Jag sitter idag och skrapar av snäckor som bara den under min botten, för jag använder inte giftig bottenfärg. Snart kommer vi ta bort tennet också. Det är viktigt, jag tror det är bra att vi gör så här. Min lilla båtförening har extrema hårda krav var vi ska slänga olika saker och är det någon som gör fel, vi andra blir fly förbannade på den människan. Men vi ska göra saker. Redan 2019 skrev jag en debattartikel om att det ligger 20 000 ton senapsgas utanför Måseskär. Det är väl kanske det vi ska först ta tag i. Ta tag i de stora, riktigt viktiga sakerna som är på riktigt allvarligt. Men vi andra båtägare, vi ska naturligtvis skärpa oss och det gör vi. Jag köpte en ny motor för två år sedan. Vet ni vad det kostar? Det är ganska dyrt för en sådan. Liten båt. Jag gick från en vanlig tvåtaktare till en fyrtaktare. Det är ofantligt mycket bättre för miljön att man gör det. Det behövde jag inte. Den förra var till och med snabbare och kostade mig ingenting. Men det här gör man. Jag tror att de flesta som gillar havet är väldigt medvetna om att det här är till låns av våra barn. Tack.

Tack Jörgen. Med detta har Emmyly Bönfors begärt en replik. Varsågod, Emmyly.

Tack. Jag minns i början. I början av den här kvällen när Jörgen Fogelklou ställde frågor till Karin Pleijel om hur vi ska göra för att få god ekologisk status i våra vattendrag, hav och sjöar. Här har vi ett ypperligt tillfälle nu, Jörgen Fogelklou, att ta ett steg i den riktningen. Att införa en miljödifferentierad taxa i våra småbåtshamnar. Det kommer också en motion från Centerpartiet om borsttvättar i småbåtshamnarna. Så det finns ju flera förslag som vi har lagt fram där man kan påverka renare hav, sjöar och vattendrag i rätt riktning. Det kommer såklart inte lösa allt, men det är åtminstone några steg i rätt riktning. Det som du själv tog upp är väl också någonting som är viktigt, men det är fortfarande så att det inte är det vi har att besluta om idag. Idag har vi att besluta om miljödifferentierade avgifter i småbåtshamnar.

Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Samuel Bråse (KD), därefter Anders Moberg. Varsågod Samuel.

Tack för ordet ordförande. Precis som Jörgen så är jag väl en del av den skaran som anser sig vara en båtperson. Jag är väl en av få personer som köpte båt före jag köpte bil faktiskt. Så jag vet inte om jag ska ta mig. Ja, Jörgen är med. Just det. Mycket klokt har sagts från Axel. Jag instämmer och även från Jörgen. Men jag skulle även vilja lyfta ett till perspektiv som inte riktigt har lyfts. Och det är klassperspektivet, att någonting som den här sidan brukar vara bra på, det är att inte göra ett sådant fritidsintresse till en klassfråga, där vi gör det dyrare för något sådant basalt som att gå ut med båten exempelvis och fördyra för den här barnfamiljen, som har det som fritidsintresse eller som oss som bor i skärgården, som har det som en nödvändig livslina för att hålla i gång livet. Flytta även detta perspektiv, att tänka om kring denna fråga. Så bifall till M, D, L, KD. Tack.

Tack Samuel! På detta har Emmyly Bönfors begärt en replik och därefter Karin Pleijel en replik. Varsågod Emmyly! Emmyly Bönfors (C ) Tack! Jag tycker att Samuel Bråse (KD) lyfter ett intressant perspektiv, men det finns ju faktiskt ingenting i det här förslaget idag som säger att det ska bli dyrare för någon. Utan vi vill titta på en miljödifferentiering och det kan innebära att det snarare blir. Men att man behåller nuvarande nivå, det vet vi ju inte än, för vi har ju inte ens tittat på det. Och det är det jag tycker är så synd, att man inte ens vågar titta på hur man skulle kunna gynna de som använder miljövänligare alternativ. De har ju bara låst sig fast i att det ska vara som det alltid har varit, och det tycker jag är tråkigt.

Tack, då lämnar jag ordet till Karin. Nej, det kom en kontrareplik av Samuel Bråse först. Varsågod Samuel.

Tack. Jag bara kollade lite snabbt här innan angående det här med att vi ska testa detta. Så bara kollade jag lite snabbt vad priset för exempelvis en elbåt var och det var ju långt över en miljon för en ny sådan. Så jag tycker att vi ska ha med oss detta och vara lite försiktiga kring när vi är inne och petar i dessa. sakerna där helt enkelt att göra rätt. Det blir någonting för de allra, allra rikaste, men för de som inte har de medlen så blir man bestraffad i stället.

Då lämnar jag ordet till Karin för en replik. Varsågod Karin!

Jag tycker du lyfter ett viktigt perspektiv. Det är bara det att vi måste tänka på att kunna ha fler bollar i luften. Alla ska kunna känna att man har råd att vara en miljövän och inte att man som en del partier på den sidan, då sänker vi bensinskatten för att människor ska kunna fortsätta och leva på ett oavsett. ohållbart sätt, i stället för att tänka hur kan vi uppmuntra människor så att alla har råd att faktiskt bli en del av lösningen av miljö och klimatproblemen. Så precis som Emmyly Bönfors sa, så är det ingenting i det här förslaget som säger att det ska bli dyrare. Vi ska bara göra det så att det blir mer incitament för att faktiskt köpa en, som kanske är dyrare då, fast begagnad, kanske inte är dyrare, miljövänligare båt. Så det är ett ekonomiskt styrmedel som vi är ute efter här, på en enklare skala.

Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Anders Moberg. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Anders.

Tack för det ordförande. En liten historiebild bara på båtplatser. Grefab förlorade ju för några år sedan förhandlingen om sin tomt. Jag satt i styrelsen och vi ville ha att det skulle vara, jämfört med en golfbana eller någonting. Men det blir fastighetskontrakt på våra hamnar. De höjningarna som blev då håller på ännu i en tarifftrappa. Det har inte slutat ännu med de höjningarna. Vi får ökningar varje år, vi som har båtarna. Vi har också fått bottenfärgskrav nu. Vi måste mäta våra bottenfärger. Har vi för höga krav så måste vi skrapa rent. hela botten och lägga på ny färg. Har man inte gjort det innan 2026, 2027, får man inte sjösätta sin båt. Så jag vete fan, det känns inte så bra det här. Så kostnaderna ökar hela tiden. Det blir inte lätt att möta sin båtgranne på bryggan i Björlanda om detta går in. Så jag vete fan hur jag ska rösta, tack.

Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter Axel Josefson. Varsågod Jörgen.

Om du kommer och slipar lite på min träbåt, ska jag komma och hjälpa dig att slipa lite på din botten. Kan vi göra två saker samtidigt? Jag tänkte vara lite seriös här också. Nej, jag kommer gärna och hjälper dig om du hjälper mig. Men är det någonting man ska göra? Jag kom på det, när jag bytte min tvåtakt till en fyrtakt, så fanns det ingenstans att lämna den. Man skulle kunna lämna in gamla uttjänta tvåtaktare. Det vore väl någonting, Karin Pleijel? Det finns det här båtretur. Det funkade inte då. De hade fullt. De hade inte tid då. Vad ska jag göra med min tvåtaktare? Ska jag slänga den i skogen? Folk, tyvärr, är det väl sådana som dumpar den i havet för de har ingen aning om vad de ska göra med den. De ska naturligtvis sätta dit den. Men vi ska göra det enkelt för människor att göra rätt. Se till att satsa där det verkligen ger nytta.

Tack Jörgen. Och innan jag lämnar ordet till Axel så är klockan 21.22. Tänk bara på klockan. Jag säger inte mycket mer. Varsågod Axel.

Tack för det. Det är båtsnack nu. Jag vill egentligen bara kort poängtera, det här som framkommer, att det här inte ska kosta någonting, det är bara trams. Det är naturligtvis trams. Det här är ökad byråkrati, det ska anställas folk, det ska tas fram register, det ska göras saker och ting. På vilket sätt skulle det här inte kosta någonting? Det är klart det kommer kosta. Det är någon som kommer få betala det här. Om ni vill dumpa priserna i Grefab, ja men det är klart, bolaget måste ju någonstans ta ut det här. Så att. Det här kommer naturligtvis kosta och de som kommer gynnas är de som kan köpa de här miljonbåtarna som knappt vanligt folk har råd med. Det är det förslaget ni nu går fram med och jag förstår att det finns tveksamheter kring det även på andra sidan.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Karin Karlsson, som är sist i talarlistan. Varsågod Karin.

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag tycker att den här debatten lite har spårat ur. Det finns ingenting i det förslaget som ligger som säger att taxan kommer gå upp eller ner. Det kan ju vara att man differentierar genom att göra det billigare från normalläget. Eller så kan man differentiera genom att göra dåliga miljöval dyrare från normalläget. Vi vet inte. Vi har inte kommit dit än. Det vi vill göra är att titta på det. Är det så att det visar sig att det här blir helt katastrofalt ur ett administrativt eller ekonomiskt perspektiv, ja, då kommer vi väl inte gå fram med det sen. Men vi har ju inte kommit dit än. Så lite, kan vi chilla lite? Ni hoppar liksom 15 steg fram här. Så bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Karin och det är tomt på talarlistan och jag vill ha lite förtydligande bara med tanke på att vi ska gå och rösta. Först det är Axel. Det var ju lite otydligt. Vad yrkar du på? Bifall till M:s förslag i kommunstyrelsen? Ja och M-förslag i kommunstyrelsen. Bra. Samuel Bråse du sa bifall. till M, L, KD. Det finns inte. Det finns bara ett förslag. Det är M:s förslag. Jörgen, var det samma där? Jag ville bara ha ett förtydligande till protokollet så att det inte blir fel. Då är det tydligt. Under överläggningen yrkar Axel Josefson, Jörgen Fogelklou och Samuel Bråse att fullmäktige bifaller förslaget från M i kommunstyrelsen. Karin Pleijel, Emmyly Bönfors, bifall till kommunstyrelsen. styrelsens förslag. Och Karin Karlsson också. Bifaller du kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Axel Josefson med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Och då är det ja för förslag till kommunstyrelsen och nej för förslaget från Axel Josefson med flera. Varsågod och rösta. Jag kommer ställa frågan till dig när det är dags. Okej, då ställer jag frågan till Leif. Hur tänker du rösta? Du röstar ja. Då stoppar jag omröstningen. Och med 42 röster mot 38 och en som avstår bifalles kommunstyrelsens förslag. Reservation till förmån för ert förslag, Kommunstyrelsen. Även för KD. Det är reservationer även för SD, till förmån för er. åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet i stadens fritidshamnar

Då är vi på ärende nummer 25. Det är redovisning av uppdrag att utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet i stadens fritidshamnar. Kommunstyrelsen föreslår att Miljö och klimatnämndens rapport 2025 kommer om 12 förslag till åtgärder för ökad hållbarhet vid fritidsbåtshamnar. En utredning omfattar Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs. antecknas. Vidare föreslås att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö och klimatnämnden och Grefab att inom ramen utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar antecknas och förklaras fullgjort. Slutligen föreslås att Grefab får i uppdrag att påskynda arbetet med åtgärder för ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar samt att ta fram en åtgärds. plan för hur och när åtgärdsförslagen i rapporten kan genomföras. I arbetet ska kostnader och genomförbarhet för olika åtgärder framgå. Därmed anses hemställan från Miljö och klimatnämnden besvarad. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Karin Pleijel, MP. Därefter Axel Josefson, M. Varsågod Karin!

Då yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi är kvar i båtvärlden. Nu är vi i själva fritidsbåtshamnarna. Vi har fått en rapport med olika åtgärder. Vad man skulle kunna göra. Det rör underhåll och hantering av fritidsbåtar. Om båtbottenfärger, om bränsle och avfallshantering. Det är ju så att båtbottenfärger är extremt giftiga. Även om de värsta. Så finns det TBT i sediment och i marken i fritidsbåthamnar. Så att få bort de här, det är väldigt viktigt för livet i havet. Det är ett arbete som kommer att ta tid och kosta. Därför behöver vi börja nu. Så Grefab har en, vi har fått den här rapporten, men nu vill vi ha en plan. Vi yrkar på att vi får en plan på när och hur de här olika åtgärderna ska kunna genomföras. Sen får vi anta den planen. och se vilka delar i planen som är möjliga att göra inom kort tid. Tack.

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande! Jag skulle börja med att bifalla tjänsteutlåtandet och avslag hemställan. Ja Karin, vad kommer det kosta båtägarna detta? Jag fick inget svar förra vändan. Kanske får jag ett svar nu. För det är mycket riktigt, den här planen är ganska omfattande. Det är alltifrån. 10–12 miljoner till över miljarder som ska läggas på olika miljö och klimatåtgärder. Ni skriver ingenting här i ert yrkande om hur ni tänker att det här ska finansieras. Är det här något som Grefab ska stå för, det vill säga båtägarna i slutändan, eller är det något som någon annan ska stå för? Att ta fram en åtgärdsplan för hur och när åtgärdsförslagen kan genomföras, det kräver nog faktiskt att man vet lite mer om vad man har för riktlinjer och ramar kring det här och det skulle vara klädsamt. Om miljökommunalrådet skulle kunna redogöra lite för fullmäktige men även också för Grefab hur ni har tänkt er att genomföra det här rent konkret. Hur mycket ska det få kosta, Karin? Vem ska betala det här? Vad är det för summor Grefab kan räkna med som stöttning från dig för att faktiskt kunna genomföra de här miljardinvesteringarna som finns i det här åtgärdspaketet? Tack!

Tack Axel! På detta har Karin Pleijel begärt en replik. Varsågod, Karin.

Kostnader är alltid en fråga om tid. Vad kostar det om vi inte gör något, Axel? Vad kostar det om vi inte bevarar livet i havet? Om vi inte kan få en fiskenäring som kan livnära sig på fiske vid våra kuster, till exempel. Vad kostar det om vi får ett vatten som vi inte kan bada i, eller som småbarn kanske inte kan bada i? Jag menar, miljöfrågan är svår att hantera därför att det kostar här och nu och ger tillbaka något senare. Ibland är det så, men det är inte så att vi har lagt några pengar i vår budget det här året, utan vi vill se den här planen. Vi vill se vad som kostar. Det kanske finns åtgärder som är väldigt kostnadseffektiva. En liten peng kan ge en stor effekt. Det är det vi vill få se med den här handlingsplanen, så att den blir tidsatt och kostnadssatt. Tack!

Tack Karin! På detta har Axel begärt en kontrareplik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande! Man förstår ju varför det inte fungerar så mycket väl för er miljö och klimatarbete. Ni har inte koll på detta. För det är klart att ska Grefab göra något vettigt av det här så borde man rimligtvis få reda på vad är det för investeringsbudget som gäller? Hur ska vi hantera det här? Nu skickar ni bara i väg det här och så önskar ni att de ska lösa detta. Och jag lovar dig Karin att komma med argumentationen, vad kostar det om vi inte gör detta? Det kommer inte vara någon hållbar ekonomisk hushållning i det. Utan här måste man ju faktiskt visa på, vad finns det för utrymme för Grefab att kunna göra detta? Och eventuellt då vad är det de behöver i tillskott för att klara det här? Det borde ju ni ha lite koll på, tänker jag innan ni slänger i väg ett sådant här uppdrag.

Tack Axel, då har ju Karin Pleijel har begärt sin andra replik i detta. Varsågod Karin!

Vi vill faktiskt ta reda på vad olika åtgärder kostar, innan vi bestämmer vad vi ska satsa på. Det tycker vi är rimligt och seriöst att göra på det sättet, så att vi ägnar våra pengar åt det som är mest kostnadseffektivt ur miljösynpunkt. Var är Moderaternas budget för det här? Du säger att du tycker att det kostar mycket om vi inte gör något. Men vad vill ni göra? Hur många kronor eller miljoner vill ni satsa på detta i er budget? Jag har inte sett en enda krona.

Då har Axel begärt sin andra kontrareplik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande! Nu finns ju kostnadsförslagen i den här rapporten, så jag förstår inte riktigt vad det är du ska kräva mer för att faktiskt kunna ge ett besked på vad saker och ting verkligen får kosta. Hur mycket vill du satsa på det här? Att bara be dem göra en åtgärdsplan, det kommer inte leda någonvart.

Då är vi tillbaka i talarlistan och det är Jörgen Fogelklou som är sist i talarlistan.

Tack, och jag vill också yrka bifall till stadsledningskontorets förslag. Det här är dyr, ineffektiv politik. Den här debatten hade vi precis i det förra ämnet. Båtägare, vi blir mer och mer miljömedvetna. Jag kommer ihåg min far när han stod och bottenmålade. Jag lovar dig, skulle man använda den färgen idag så skulle man vara tvungen att ha gasmask. Vi gör mycket själva och jag tror att de flesta inte vill skräpa ner i naturen. Men det finns gamla synder. Det finns det. Jättestora sådana, Karin. Och det är väl dem vi måste först ta tag i. Jag gjorde dumheten att jag hoppade i bryggan där jag har min lilla båt. För jag hade kört fast motorn i botten. Det är väldigt grunt där. Väldigt grunt. Så jag hoppade i och skulle putta på botten. Jag åkte hit ner i dy. Och så kom det några gubbar och var tvungna att dra upp mig. Jag luktar ju apa. In och duscha. På kvällen sa min fru, för helvete vad du luktar. Alltså det är ju så mycket skit i de här bottnarna från gamla synder. Det kanske är det vi måste ta tag i. Muddra bort de sedimenten som ligger så att det blir ett renare hav. Det tror jag är effektivare att spendera pengar på sådana saker än att jag ska ligga och hjälpa dig och skrapa båten i tre helger på raken. Så den här redan använder antagligen ganska bra färg. Tack!

Tack Jörgen! Då är det tomt på talarlistan. Under överläggningen yrkar Axel Josefson, Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från M i kommunstyrelsen. Karin Pleijel, bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Axel Josefson och Jörgen Fogelklou? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Voteringen är begärd och ska verkställas. Jag tror de flesta är nöjda. Här inne i sektionssalen, men vi kan avvakta lite grann. Då har det begärts en votering och det är ja till förslaget för kommunstyrelsen och nej för förslaget från Axel Josefson och Jörgen Fogelklou. Varsågod och rösta. Då stoppar jag omröstningen. Och med 43 röster mot 38 bifaller vi Kommunstyrelsens förslag. Reservation till förmån för ert yrkande. Samma för SD. Antecknat.

Då är vi på ärende nummer 26 som kommer snart. Redovisning av uppdrag att utreda möjlighet för bilpoolslösning. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet EU-budget 2024 till Göteborgs Stads Leasing AB, att i samverkan med Äldre samt Vård och omsorgsnämnden, Socialnämnderna och Nämnden för funktionsstöd utreda möjlighet att införa bilpoolslösningar för bättre samnyttjande av Göteborgs Stads bilar antecknat. Här har vi bara Emmyly Bönfors som har begärt ordet. Varsågod Emmyly.

Tack ordförande. Jag har förstått att vi är inne på anekdoternas afton här om vilken bil man hade och vilken båt man hade och sådant där. Jag kan säga att min första bil var en Saab 900. Jag växte upp i en verkstad kan man väl säga. Det gjorde jag inte men det var mycket verkstadsaktivitet. Det var både giftiga färger och det luktade olja och det var folk som rökte inne och det var en ganska trevlig kultur får man ändå säga. Tiderna förändras ju dock. Man inser liksom att De där färgerna kanske skulle bytas ut och som Jörgen Fogelklou var inne på, kanske inte ska lacka med den här färgen eftersom vi behöver gasmask och så vidare. Och även i det här ärendet kan vi se att tiderna förändras. Folk börjar dela mer på bilar till exempel och det är det ingen som är emot. Man ser att det här är ett miljövänligt och bra förslag som både kan hålla nere kostnader och se till att vi nyttjar våra resurser på ett klokt sätt, både för miljön och klimatet. Så jag tycker ändå kul att vi är så himla eniga i det här ärendet. Trots vår historia så yrkar jag bifall till KS förslag.

Tack Emmyly! Och då har ju Jörgen Fogelklou begärt ordet. Och är sist i talarlistan. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet! Bara för klargöra en sak, Emmyly, ifall du missförstod. Jag använder inte sådan färg som jag måste stå i gasmask med. Jag sa att om man skulle använda sådan färg som min far gjorde, då skulle man vara tvungen att använda gasmask idag. Tack!

Tack Jörgen. Då är det tomt på talarlistan. Det finns bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag. Bifalles den? Ja. Jag hörde inte. Det finns bara ett förslag. Tack. Ni får gärna säga så att det blir dokumenterat. Då går vi över till ärende nummer 27. Jag vet att klockan är 21.40. Då har vi 20 minuter kvar. Då ställer jag frågan till fullmäktigeledamöterna. Anser fullmäktigeledamöterna att vi kan nöja oss med det här och avsluta dagens fullmäktigemöte? Ja! Okej. Det lät väldigt bra. Det hördes bra. Då vill jag passa på att tacka er alla. Tacka alla för bra debatter och bra samarbete. Jag tackar personalen, kansliet och presidiet. Och alla som har följt oss. Glöm inte att ta med ert glas och städa. Nej, jag vet. Jag vet. Jag vet. Jag tänkte säga två gånger, glöm inte ta med ert skräp och sånt. Jag kommer att upprepa det på slutet också. Vi är inte färdiga. Så jag tänker så här, om ni får 6 timmar och 40 minuter så kan jag få 2 minuter att avsluta. Kan vi bordlägga ärende nummer 27 till 32 till nästkommande KF? Kan vi bordlägga bordläggda motioner nummer 33 till 48? Ja. Kan vi bordlägga nya interpellationerna 49 och 50? Ja, kan de framställas? Det är nya interpellationer, det är 49 och 50. Kan de framställas? Ja. Kan vi anteckna anmälningsärenden? Då tackar jag er igen och glöm inte att ta med ert glas och godispapper och sånt. Tack!