Kommunfullmäktige

Varsågod och sätt er och logga in. Klockan är 15.00. Stäng dörren också. Tack. Okej, lite tystnad så att jag kan öppna mötet för det hörs inte så bra längst bort. Så där, jag börjar med att hälsa er välkomna till dagens fullmäktigemöte. Jag hälsar även de som följer oss via webben eller närradio välkomna att följa debatten idag. Med det sagt så förklarar jag dagens möte öppnat.

Ärende nummer ett är bestämmande av tid för justering. Justering av protokollet från dagens sammanträde sker torsdagen den 11 juni 2026 klockan 14.00 på Stadshuset Gustav Adolfs torg 1. Kan fullmäktige bestämma den här tiden? Ja. kommunfullmäktige i stället för Mariah Ben Salem Dynehäll (L)

Ärende nummer två. Anmälan av länsstyrelsen beslutar att utse Patrik Krantz (L) till ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för Mariah Ben Salem Dynehäll (L). Kan länsstyrelsens beslut antecknas?

Ärende nummer tre är frågestund. Till dagens frågestund har det inkommit fem frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna ställas? Jag överlämnar ordet till Kristina Bergman Alme (L) med första frågan. Och snälla, glöm inte att ta med er Ipadarna om ni ska begära replik. Så sparar vi lite tid. Varsågod, Kristina.

Tack, herr ordförande. I ljuset av vad som har framkommit i radioprogrammet Kalibers granskning av effekten av hemlösa, då skärpningar i folkbokföringen skett och flera individer i den gruppen har blivit registrerade som försvunna och därmed blivit utskrivna från välfärden. Min fråga till Jenny Broman är då, är du beredd att ställa upp på det här? beredd på att ge ett uppdrag att dels få en samlad bild över läget i Göteborg för denna grupp, dels öppna upp för nya utredningar så att dessa hemlösa kan skrivas in i välfärdssystemet igen.

Tack Kristina! Då lämnar jag ordet till Jenny Broman. Varsågod Jenny.

Tack så mycket för frågan Kristina. Det är ibland kul att ha rätt. Men ibland är det faktiskt väldigt ledsamt att ha rätt. Jag är säker på att du vet bakgrunden eftersom du har ställt frågan. Men den här lagen genomfördes 2022. När den här nya lagen skulle behandlas så reagerade Liberalerna mycket riktigt i utskottet. skottet på att det här skulle bli konsekvenserna och Vänsterpartiet reagerade och röstade emot och reserverade sig i riksdagen. Det vill säga att vi hade ju rätt. Det blev ju de här konsekvenserna som vi redan från början såg. Så det är ju väldigt tråkigt som sagt i det här sammanhanget att ha rätt för att när hemlösa personer blir registrerade som Att de är försvunna eller så vidare, så blir de avregistrerade på precis allt. Och när de då kanske blir lite piggare och vill återkomma, kanske söker hjälp hos socialtjänsten eller kanske behöver akut läkehjälp. Då får de ju inte det, för de finns inte. Jag har tagit reda på lite, men det är väldigt, väldigt svårt att veta. Man kan inte veta eller man kan inte undersöka hur många det finns som är bortförda. Man kan kolla det med Skatteverket. För det är de som vet det. Däremot så kan vi ha ungefärlig statistik på hur många vi möter som har råkat ut för det här. I år är det ungefär 10 personer. Så det har vi koll på, det vi kan ha koll på. Men det är jättesvårt. Men de här hemlösa personerna får hjälp med det genom socialtjänsten. Det är en del i arbetet med hemlöshet. och planen mot hemlöshet nu, att just se till att de kommer inkrävas igen.

Tack, Jenny och Kristina. Du får begära replik, inte ordet. Du får trycka på replik. Då får du en minut. Varsågod. Ordet är ditt.

Det är som du säger. Det finns risker med det. Sedan såg vi också att det behövdes ett nytt helhetsgrepp när det gällde just hur man är skattebokförd. Men det behöver onekligen grävas djupare i det. Det är som du säger också. Skatteverket är de som fattar besluten. Jag tycker att det är bra att du ändå. Anledningen till att jag inte ställde. frågan i nämnd, eftersom du och jag sitter i samma nämnd, är ju dels det att då hade man bara fått, vad händer i en fjärdedel av Göteborg, dels att det här är ju någonting som är ett staden perspektiv på. Och jag tycker det är bra att det finns någon typ av mellan tummen och pekfingret koll på läget, men jag hoppas verkligen att det gås vidare och att det finns ett nästa steg att försöka hjälpa de här individerna. För det är som du säger, när man kommer upp till ytan igen, då behöver man den här hjälpen. Kristina, varsågod Jenny.

Nej, och då är det så att framför allt Sydväst, som ju är lite samordnare med hemlöshetsfrågor, har tagit tag i frågan. Säkert mycket på grund av att Kaliber uppmärksammade problemet, men också att de möter personer som kommer och söker hjälp och så kan de inte hitta dem eller så. Så jag tycker det är väldigt bra att de har gjort det. Men det jag tänker utifrån det jag har förstått nu så jobbar de med frågan. Men som vanligt så kan man kanske inte bara nöja sig med att man jobbar med frågan om inte vi vet att det kommer hjälpa. Så min tanke framåt det är att vi ser lite var det här landar, det här arbetet med hemlöshetsplanen och inkluderandet av den här frågan. Och så ska jag återkomma. kommer jag fråga vad vi ger det här för resultat och hur kan vi jobba vidare med det här om det inte har gett resultat?

Tack Jenny! Då lämnar jag ordet till Kristina. Andra sista replik, varsågod!

Då tackar jag så mycket för det svaret. Det känns bra att du inte bara lägger det till handlingarna, utan att det blir lite verkstad av det också. För att alla verkligen förtjänar att få det stöd som man har rätt till. Och att råka bli utskriven för att man känner att det är problematiskt, att man inte vill ha kontakt med sociala myndigheter. Det kan inte vara ett skäl. Sen fanns det andra goda anledningar till att ändra lagen, men de här personerna får inte hamna i kläm. Tack så mycket, Jenny.

Tack, Kristina. Kristina, då lämnar jag ordet till Jenny i andra sista replik. Varsågod!

Som sagt, jag kommer inte släppa det här. Sen behövs det uppenbarligen en lagändring, alltså en liten förändring i den här lagen som kanske ändå var nödvändig. Då hoppas jag att alla partier, förutom vi kanske, våra två partier, som inte såg de här farhågorna ändå kan tänka att det kanske inte blev helt rätt och lite släpper stolthet att man kanske röstade fel. utan tänka att det L och V sa var riktigt och tyvärr blev konsekvenserna väldigt allvarliga för hemlösa.

Då tackar vi Kristina Bergman Alme och kommunalrådet Jenny Broman för fråga nummer ett. Kristina, du kan stanna kvar. Du har fråga nummer två också, som är ställd till Karin Pleijel. Du har redan tryckt in dig, så varsågod. Du har ordet. Tack. Tack. Jag tänkte att du ville att jag skulle göra så.

Ja, min fråga går till Karin Pleijel. Det handlar om Västtrafik och tillgång till subventionerade rabatter. personer folkbokförda i Göteborg med skyddad identitet, oavsett om detta är kopplat till ens arbete, ens förflutna eller ens expartner, om den är ute efter en kan inte idag få tillgång till de subventionerade rabatterna som har införts här i Göteborg. Min fråga är då, är du beredd på att arbeta för att hitta en modell så att dessa personer kan få rabatten och därmed att likabehandlingsprincipen följs?

Tack, Kristina! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel. Varsågod!

Tack så mycket för det, och tack för en viktig fråga, Kristina. Det är ju så att det rödgröna styret har infört att det ska bli permanent billigare att resa med kollektivtrafik, så som det var innan 2018 när allianspartierna tog bort detta. Men det korta svaret på din fråga är ja. Vi arbetar för att hitta en modell för att få likabehandling, det vill säga det arbetas redan. Det här tillköpet som vi gjorde, det hade ju med sig en oförutsedd negativ effekt för den här gruppen. Att personer med skyddad identitet, de har inte valt sina omständigheter och inte valt att det innebär att de inte kan rösta till exempel och andra rättigheter. Även om de huvudsakligen vistas här. Därför ska det inte heller straffa sig att man inte kan utnyttja den här subventionen. Stadsledningskontoret har tolkat. intentionen i vårt uppdrag som att personer med skyddad identitet som vistas i kommunen ska åtnjuta den här subventionen. Om vi inte skulle kunna genomföra det så är det risk att vi inte har likställighetsprincipen som är viktig i kommunallagen. Det nuvarande avtalet handlar om folkbokförda göteborgare och en systemlösning som Västtrafik kan behöva justera om vi ska göra ett tillägg som handlar om ett tilläggsavtal för att kunna lösa den här frågan. Västtrafik tog reda på här vem som ska ansvara för den här frågan. Det är Göteborgs Stad som ska ansvara för att ta fram en process för att handlägga målgruppen, medan Västtrafik ansvarar för de tekniska förutsättningarna. Vi arbetar redan med detta. Det är mitt korta svar egentligen.

Tack så mycket, Karin! Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme. Var så god!

Tack så mycket, Karin, för svaret! Jag förstår ju att detta inte var intentionen. Sen blev det på detta sätt. Det är väldigt bra att det nu undersöks vad det är man kan göra. Då är min följdfråga, eftersom det här. När nu är pågående, är det som så att de personer som har skyddad identitet ligger i det uppdrag ni har gett också, att de retroaktivt ska kunna få tillbaka? Eller är uppdraget bara skrivet så att från det att ni löser den tekniska problematiken, att det är från och med då som de kan lösa det?

Varsågod, Karin.

Eftersom man jobbar med att försöka hitta en lösning på den här frågan, det är ju någon sorts handpåslag. Så kan jag inte svara på den frågan. Men de är inte medborgare, utan de är invånare här och vistas i vår stad. Så vi tycker att det är självklart att de också ska erbjudas den här subventionen. Som det är nu bygger Västtrafiks data på att de hämtar in från statens personadressregister, som förkortas SPAR. Det här är ju ingen offentlig uppgift, så därför får de inte tillgång till det. Men det måste fungera riskfritt för de som har skyddade personuppgifter. Det måste fungera tekniskt och det måste fungera juridiskt. Så stadsledningskontoret tittar på detta för närvarande.

Tack, Karin. Varsågod, Kristina. Andra sista replik.

Även om jag hör att det inte är riktigt säkert, men det finns otydligheter, så hoppas jag att uppdraget blir så pass spetsigt att det också ingår en retroaktivitet i tanken kring detta. Tack.

Då tackar vi Kristina Bergman Alme och Karin Pleijel. Fråga nummer två. Vi går över till fråga nummer tre som är ställd av Agneta Kjaerbeck (SD) till kommunalrådet Marie Brynolfsson (V). Varsågod Agneta.

I medierna har det framkommit att medarbetare och chefer inom bland annat Förvaltningen för funktionsstöd och Äldreomsorgens förvaltning erbjuds eller kallas till utbildningar och workshops om mikroaggressioner och vardagsrasism, där uttryck som ”Vad bra svenskar du pratar” lyfts fram som problematiska. Samtidigt har antalet lex Sarah-anmälningar. Nämnden för funktionsstöd har vid flera tillfällen informerats om allvarliga missförhållanden och risker för missförhållanden enligt lex Sarah. Mot den bakgrunden vill jag fråga dig, Marie, om du anser att utbildningar inom mikroaggressioner och språkbruk är rätt prioritering för förvaltningen samtidigt som verksamheten brottas med omfattande problem. omfattande kvalitetsbrister och återkommande allvarliga missförhållanden inom omsorgen.

Tack, Agneta! Då lämnar jag ordet till Marie Brynolfsson (V). Varsågod, Marie!

Så, tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare och tack för frågan. Min uppfattning är att man kan göra två saker samtidigt och ha två tankar i huvudet samtidigt. Jag tycker att arbetet mot rasism i våra verksamheter är angeläget. Som arbetsgivare så behöver vi se till att inga av våra anställda blir utsatta för rasism av vare sig kollegor eller chefer på sin arbetsplats. Det arbetet menar jag innebär inte någon motsättning mot att förvaltningen för funktionsstöd också behöver agera mot missförhållanden och säkerställa en god kvalitet i verksamheten. Dessutom, bra kvalitet förutsätter också att arbetsmiljön är bra för de som jobbar. Då blir det också mycket bättre för de vi är till för. Så svaret är ja. Självklart ska förvaltningen för funktionsstöd även göra sin del i arbetet mot rasism. Tack.

Vill du ha en replik? Varsågod Agneta.

Tack. Okej, men mot bakgrunden av att medarbetarna i utbildningen nu uppmanas att se att vardagliga kommentarer som just den här ”vad bra svenska du pratar”, att det ska vara potentiellt problematiskt, så undrar jag om du anser att sådana utbildningar kan riskera att faktiskt, apropå arbetsmiljön, skapa en tystnadskultur och en osäkerhet bland personalen. Samtidigt som verksamheterna snarare borde fokusera på en tryggare omsorg för dem de är till för, fungerande kommunikation och att brukare faktiskt ska förstå personalens svenska. Det är min fråga.

Varsågod Marie.

Tack. Vill du läsa den igen? Nej, det går bra ändå. Jag tycker det är viktigt. som sagt, att vi säkerställer att inga anställda utsätts för rasism. Oavsett om det är på arbetsplatsen eller i samhället i stort. Jag vet inte om jag tycker att det är så lämpligt att Sverigedemokraterna ska detaljstyra vad som ska ingå i det antirasistiska arbetet på arbetsplatserna i de workshops som professionella medarbetare ansvarar för. Vad jag har förstått så bygger ju det här materialet som används på vedertagen forskning. Det tycker jag är bra. Jag tror inte att det är någon bra idé faktiskt. Att Sverigedemokraterna dikterar vad som kan upplevas som rasism. Det tror jag inte är bra. Tack.

En sista replik. Jag vill bara fråga, anser du att det är ett problem att vi uppmuntrar varandra och säger vad bra svenskar är? Jag är bara nyfiken på det. Inom äldreomsorgen, är det ett problem att vi peppar andra att tala god svenska?

Tack. Jag tycker det är bra och lämpligt att man reflekterar och diskuterar på arbetsplatsen vad som kan uppfattas som rasism. För det kanske inte, varken du eller jag ska avgöra, som kanske inte ingår i den minoritetsgruppen. Tack.

Då tackar vi Agneta Kjaerbeck (SD) och Marie Brynolfsson (V) för fråga nummer tre och går över till fråga nummer fyra som är ställd av Axel Josefson till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S).

Då får jag begära ordet. Då får du två minuter. Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! En fråga till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Under den här mandatperioden har låneskulden i Göteborg ökat med ca 22 miljarder och väntas uppgå till 72,5 miljarder vid årets slut. Samtidigt varnar båda Stadsrevisionen. och SLK för att den ekonomiska utvecklingen, den växande skuldsättningen, ökade kapitalkostnader och att allt större resurser riskerar att trängas bort från välfärdens kärnverksamheter. Statsrevisionen konstaterar dessutom att investeringsnivåerna inte ryms inom målen för god ekonomisk hushållning. Mot den bakgrunden framstår det som allt svårare att fortsätta lova allt till alla utan att någon får mer eller mindre betala mer. Detta måste hanteras. Ni vill inte sälja av tillgångar eller prioritering av stadens verksamheter. Göteborgarna har därför rätt att få besked om vem som ska betala notan. Då kommer min fråga. Kommer ni att föreslå en skattehöjning under nästa mandatperiod?

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det, ordförande, fullmäktigeledamöter! Jag får börja med att tacka för förtroendet från Axel Josefson. Jag hör att ni redan har räknat in er valförlust. Jag visste inte om att jag ska vara kommunstyrelsens ordförande nästa mandatperiod också, men det är jag gärna. Jag kommer att kämpa till varje pris för det. Men jag tycker att det är bättre att invänta valnatten och räkna in rösterna och inte spekulera i framtida valresultat. Väljarna ska säga sitt. Därefter kommer vi att se vem som sitter vid spakarna för 2027. Det blir lite hypotetiskt annars, eller hur? Det blir lite grann som du ofta pratar om, att det spenderas 1 1⁄2 miljard för mycket på välfärden i Göteborg. Axel Josefson, kommer du att skära ned 1 1⁄2 miljard kronor i välfärden? Vilka skolor ska stänga? Vilka hyresrätter ska ombildas under politiskt tvång till dyra bostadsrätter? Kan du svara på den frågan?

Tack Jonas! Det är en fråga som är skriftligt och besvaras. Varsågod Axel! Du får en replik. Du har begärt en ny.

Tack ordförande! Det här är ett ja och nej-fråga. Jag hade förväntat mig att kunna få ett ja och nej svar på en väldigt enkel simpel fråga. Kommer ni att föreslå en skattehöjning under nästa period? Socialdemokraterna måste väl ändå ha någon form av uppfattning hur ni ska hantera den mycket allvarliga ekonomiska situationen? som ni har försatt kommunen i. Ni har ökat skulderna med över 50 % under de här fyra åren. 22 miljarder till 72,5 miljarder. Räntekostnaderna har ökat med flera hundra miljoner under de här fyra åren. Och nu står du här och försöker göra dig lite lustig över den här frågan. Men det här är en väldigt, väldigt allvarlig situation. Du har kritiserat oss hårt för de förslagen vi har lagt fram. Ni har inte lagt fram några förslag what so ever. som nu kvarstår, det är ju att höja skatten för att kunna lösa detta. Och då är det väl en rimlig fråga som väljarna och göteborgarna borde få ett besked i. Kommer ni att föreslå en skattehöjning inför nästa mandatperiod?

Tack, Axel. Och jag lämnar ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack, fru ordförande, fullmäktigeledamöter. Jag kommer inte diskutera vare sig moderata, socialdemokratiska, vänsterpartistiska, sverigedemokratiska val. talmanifest, här i talarstolen, i det här forumet nu. Det tänker jag inte göra. Och har du en fråga som rör min roll som kommunstyrelsens ordförande här och nu, så är du välkommen att ställa den. Men här har du misslyckats. Men man kan väl bara titta på facit då. Om vi backar bandet fyra år tillbaka i tiden, så hörde vi samma rop. Ni kommer bara höja skatten. Vad blev svaret? Svaret blev nej.

Tack för det ordförande! Återigen är det ytterst beklämmande hur majoriteten använder det här forumet där det avkrävs av oss att vi ska ställa en fråga som kan besvaras med ja eller nej. Så försöker man göra sig lustig över detta. Det här är ju en väldigt allvarlig situation som ni har försatt oss i. Ni måste ju nog ha någon idé om hur ni ska hantera detta. Och ni har avfärdat alla. förslag till idéer eller tankar kring hur man kan göra detta. Det återstår att chockhöja skatten för att kunna lösa detta, och då är det rimligt att väljarna får en möjlighet att veta hur ni tänker agera framåt i denna mycket allvarliga ekonomiska situation.

Tack Axel! Jag lämnar ordet till Jonas Attenius (S) för andra och sista replik. Varsågod!

Avslutningsvis har jag svarat på frågan. Den här frågan är hypotetisk, spekulativ och ställd till en kommunstyrelseordförande i nästa mandatperiod. Jag hoppas att det kan få vara jag. Vi kommer att få kämpa in i kaklet och väljarna ska säga sitt. Tack!

Då tackar vi Axel Josefson och Jonas Attenius (S) för fråga nummer fyra. Vi går till dagens sista fråga som är ställd av Jessica Blixt (D). Till skolkommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka. Nu får vi begära ordet. Varsågod Jessica.

Tack så mycket, ordförande! Min fråga är till skolkommunalrådet och lika grundskolenämndens ordförande Viktoria Tryggvadottir Rolka. I februari ställde jag en fråga i grundskolenämnden till grundskoleförvaltningen om storleken på skolområden och hur många elever en rektor ska ansvara för. Förvaltningen svarade då att man arbetar för större skolenheter. Kluster av skolor under samma rektor. Även GP uppmärksammar nu hur grundskoleförvaltningen arbetar utifrån skolenhetens utredning. Det leder till att rektorer nu får ansvar för så många elever som nästan 1 500, fördelat på flera stora skolor. Detta har lett till att rektorer valt att säga upp sig. Samtidigt varnar den statliga utredningen.

Tack Jessica Och då får du begära ordet Viktoria, inte replik. Då får du två minuter.

Tack så mycket för en mycket angelägen fråga. Du får ju begära ordet. Jag har gjort det. Nähä, den studsade bort. Förlåt mig. Nu så. Nu. Så. Varsågod. Tack så mycket för en mycket angelägen fråga, Jessica. Nej, jag tycker inte det är rimligt. Jag tycker inte det är rimligt. Jag tycker inte det är önskvärt. Men faktum är att jag bedömer det som att vi är oerhört begränsade och bakbundna av den lagstiftningen. Jag kan konstatera att med den tilldelningen till skolan som vi har fått av regeringen på nationell nivå under den här mandatperioden och den här krisen, så hade 12 utav våra 30 mindre skolenheter fått stänga hux flux om vi inte hade haft möjlighet att flytta pengar mellan skolområden, så som vi har fått klustra dem idag. För det är nämligen så här, att i början av en termin så kan det börja tre stycken barn med det. diabetes i lågstadiet som behöver fem minuters intervall på sin koll. Det kan börja fyra, fem barn med omfattande behov av särskilt stöd och ett barn med förvärvat rörelsehinder som också behöver extra personal. Trots det kan vi aldrig rikta resurser för att vi ska klara vårt lagstadgade uppdrag på precis den skolan utan att fördela pengar till exakt alla skolor i hela Göteborg inklusive alla vinstdrivande aktörer. Det är mediaskolor och kapitalister som skor sig på vår välfärd. Då är det så att detta har varit en lösning, där man sätter en rektor som i praktiken egentligen. Det vet ju många av er som sitter i nämnden, att i praktiken är man ju en verksamhetschef. Och så är de biträdande rektorerna de som leder det pedagogiska arbetet. Den här personalflykten. Det som har varit i vissa geografiska delar i Göteborg kanske inte direkt går att härleda till detta. Det kan ju finnas annat som ligger bakom också. Men nej, jag hade önskat att vi hade fått en annan lagstiftning och att vi inte behövde ha det så där. Jag vill ha en rektor och en skola. Men då skulle jag också vilja fördela resurser efter behov. Tack.

Tack, Viktoria. Jessica, du får begära replik. Så där, det är bra. Varsågod.

Tack så mycket. Ja, Viktoria, jag måste ju ändå säga det att du är skolkommunalråd och du har ansvar för de kommunala skolorna. Samtidigt svarar du bara hela tiden på att skylla på att det är någon annans ansvar. Det är inte regeringen som organiserar skolorna i Göteborg. Det gör faktiskt NIS. Det är viktigt att komma ihåg, Viktoria. Jag ställer fortfarande frågan till dig, som jag inte tycker att du har svarat på. Tycker du att det faktiskt är rimligt att en rektor som har ansvar för 1 500 elever kan ha det pedagogiska ansvaret så som det faktiskt står i skollagen? Det är det som är frågan.

Tack. Jessica, då lämnar jag ordet till Viktoria. Varsågod.

Då svarar jag igen. Nej, jag tycker inte att det är rimligt och jag tycker inte att det är önskvärt. Men däremot så tycker jag att det är nödvändigt. Därför att hade vi inte haft skolorna organiserade i de här skolområdena där vi haft möjlighet att flytta resurser, dela på elevhälsans personal, dela på specialsalar och kunna effektivisera, så hade vi inte kunnat övervintra den här ekonomin. Och vad är det som har hänt under mandatperioden? Skolresultaten har gått upp. Antalet lärare per barn har ökat. Vi har fått mindre klasser. Vi har fått betydligt mer närvarande sociala team. Vi har byggt ut skolan som arena. Vad är det för illdåd? Vad är det som ni tycker har gått så snett under den här tiden? Ja, det har varit rektorsruljans, men ärligt talat, så som det har sett ut i Göteborg historiskt. så säger man ju att i alla fall huvudrektorerna är ju otroligt mer bergfasta nu än vad de har varit innan. Så jag delar inte riktigt bilden av att det här har lett till stora skandaler.

Tack Viktoria och Jessica. Allra sista replik, varsågod.

Nej men jag blir faktiskt riktigt orolig. Det känns som du är totalt tondöv här Viktoria. Det här är ju inte skolor som är små. Det här är ju stora skolor. Vi pratar om skolor på 800 elever som de nu klustrar ihop, skolor som bär, som har en fungerande elevhälsa, som skulle kunna få bäring gällande sin ekonomi, som inte har några tomma stolar. Det är ett jättestort söktryck på just de här skolorna. Allt det där som du säger här stämmer ju inte. Det låter bra, men det är ju inte verkligheten. Utan verkligheten, det är att du försvårar för rektorer att vara närvarande ledare. Det som är viktigt för att höja elevernas skolresultat. Du slår sönder välfungerande skolorganisationer, välfungerande skolor.

Tack Jessica. Och Viktoria, vill du ha din andra sista replik? Varsågod.

Ja, nu är det hårda ord. Slår sönder. De välfungerande skolområdena. Som sagt, 12 av de 30 små skolorna som ditt parti har vurmat så mycket för hade fått stryka på foten redan nu. Att man organiserade större rektorsområden beror ju inte bara på att det finns en liten skola i ett område, utan det beror ju på att man ska kunna fluktuera med personal, att du ska ha utbildade lärare. Om du vill ha lärare i moderna språk i alla ämnen, både franska, spanska och alla, så ska du kunna ha det. Då kan du inte bara jobba på en skola i dag, utan då ska vi se till att vi har behörighet och resurssättas 17 kursplaner, och då krävs större, bärkraftigare områden. Men hade jag önskat att det var en verksamhetschef och rektorer? Ja, men vi har inte det enligt lagstiftningen. Det är därför vi inte heller kan ha skolspår där barnen vet att när jag slutar i sexan får jag lov att gå vidare till högstadiet på den här skolan, även om de skulle ligga på samma adress. Skollagen. inte har medgett det. Så jag vill hävda att får vi förändringar i skollagen så kan vi ändra detta väldigt snabbt.

Tack, Viktoria! Då tackar vi Jessica Blixt (D) och skolkommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka . Därmed är vi färdiga med dagens frågestund och går över till ärende nummer 4. nämnden för funktionsstöd, om upprepade allvarliga missförhållanden inom LSS-verksamheten

Det är en interpellation av Kristina Bergman Alme (L) till ordförande i nämnden för funktionsstöd, om upprepade allvarliga missförhållanden inom LSS-verksamheten. Tidigare ordförande i nämnden har lämnat svar. Nuvarande ordförande avser lämna svar vid sammanträde den 11 juni. Därmed bordlägger vi interpellationen. ordförande angående aktivitetskrav för ekonomiskt bistånd

Ärende nummer fem. Interpellation av Jörgen Fogelklou (SD) till kommunstyrelsens ordförande angående aktivitetskrav för ekonomiskt bistånd. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Jenny Broman (V) för besvarande. Jag överlämnar ordet till Jenny Broman till att börja med. Varsågod Jenny!

Tack så mycket för ordet! Vi har haft så lite interpellationer och så många frågor så man nästan har glömt bort hur man gör med de olika. Men på interpellationer är vi en i taget. Jag glömde det själv vid ett tillfälle. Det är en ny lag om aktivitetskrav som trädde i kraft den 1 juli 2026. Då är frågan hur kommunen har planerat för det. Vår planering började väldigt tidigt. Vi har haft samarbete mellan socialförvaltningarna och Arbvux, arbetsmarknads och vuxenutbildning, där man utför den här typen av arbetsrehabilitering. Och man kan väl säga att vi började förbereda, eller det var väldigt svårt att börja förbereda eftersom det var väldigt, väldigt otydligt från början. Vad var det som skulle gälla? Skulle det vara så att det var bara kommunen som skulle kunna utföra? Skulle det kunna bli så att civilsamhället kopplas in? Skulle det kunna bli fler utförare? Men vi har hängt med i alla svängar och vi har landat ganska väl. Vi ser att. Arbetsmarknads och vuxenutbildning kan skala upp sin verksamhet. Det är inte det som är svårigheterna. Den största svårigheten är att veta vilka det kommer att omfatta. Det finns människor i dag som egentligen borde varit sjukskrivna som går på försörjningsstöd. Vi vet inte ännu i dag om de kommer att bli sjukskrivna. Kommer alla att bli sjukskrivna? Kommer några av . Kommer det att vara sjuka personer som verkligen inte kan delta i någon aktivitet som ändå någonstans ska anpassas till något slags aktivitet? Där är det största bekymret, men det får vi också följa. Sedan kan man nog säga att om det nu är så att den ska vara låg - ja, jag hinner inte det, utan vi får fortsätta sedan.

Tack, Jenny! Då lämnar jag ordet till interpellanten Jörgen Fogelklou. Därefter är Nina Miskovsky. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige och åhörare! Ja, det var ganska länge sedan vi hade interpellationer, så jag var lite osäker på hur det här går till, vem som läser upp frågorna och vem som läser upp svaren. Men det var ju faktiskt, jag tror att det var i förrgår som riksdagen tog det här beslutet om att införa aktivitetskrav för ekonomiskt bistånd. Och det kommer att gälla från och med 1 juli. Det kommer alltså att bli omöjligt att göra ingenting och att få bidrag. Det handlar helt enkelt om rättvisa men också om ett ytterligare slag på de kriminella som har fått bidrag som grädde på moset. Jag ställde fyra fem frågor till kommunalrådet, och jag har fått ganska bra svar på de flesta. Den första var hur Göteborgs kommun har förberett sig inför ett aktivitetskrav. Då står det att förberedelserna är, vilka typer av aktiviteter eller insatser planerar kommunen? Där får jag också ett litet svar. Vi har goda chanser att hantera de krav som finns. Hur kommer kommunen följa upp aktivitetskraven, att de efterlevs? Vi följer upp aktivitetskraven, för de är tydliga och det ska ske regelbundet. Här får vi svar efter svar, förutom på frågan. Har kommunen gjort någon uppskattning av hur många personer som i dag uppbär ekonomiskt bistånd och som kan komma att omfattas av aktivitetskravet? Jenny svarade också att det var väldigt svårt. Men hur kan man då vara så positiv på alla andra frågor och säga att det här löser vi när man inte har en aning om hur många det är? Är det 5 000 är det klart att man kommer att lösa det. Är det 10 000 blir det en annan sak. Men här har man ingen aning. Det tycker jag är häpnadsväckande, att som kommunalråd gå och säga till göteborgarna att vi har ingen aning om hur många som uppbär ekonomiskt bidrag i Göteborg. Jag återkommer.

Jag är välkommen. Då lämnar jag ordet till Nina Miskovsky. Därefter Jenny Broman. Varsågod, Nina!

Tack, ordförande, ledamöter och göteborgare! Aktivitetskrav för alla som kan arbeta, det är rätt. Den som kan arbeta ska också göra det, och bidrag ska alltid vara kopplat till en tydlig väg framåt. På så sätt kan vi motverka långvarigt bidragsberoende och utanförskap här i Göteborg. Vi kan öka vägen till arbete och studier och ta till vara arbetskraft. När jag har frågat om aktivitetskrav i Göteborg till förvaltningar och annat har jag fått svaret att staden redan jobbar på så sätt. De jobbar redan så. Om det nu är så på riktigt borde inte ett aktivitetskrav på heltid vara någon omställning alls. Men verkligheten verkar visa sig vara en annan, och det finns mycket att göra innan vi kan uppnå detta. Men det kräver att kommunen är aktiv i att uppfylla kravet utan att skylla på andra parter. Vi vet att långvarigt bidragsberoende inte är trygghet. Det är motsatsen. Det låser fast människor och barn. I utanförskapets värld handlar det om att ställa krav som leder framåt och visa en tro på människan och dennes möjligheter att utvecklas och växa, inte bara se personer i bidragsberoende som hjälplösa offer. Nu är det viktigt, precis som Jörgen sade, att veta hur många göteborgare som omfattas av aktivitetskravet och hur många som har heltidsaktiviteter i dag. Hur stort är gapet? Kommer Göteborg vara redo, vill jag fråga Jenny.

Tack Nina. Då har vi Jenny Broman, därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Jenny.

Tack så mycket för ordet. Jag stängde av den i stället. Tack så mycket för ordet. Det är ganska tröttsamt det här som matas gång på gång, som att man bara kan rulla tummarna och få aktivitetskram. Har ni någon gång sett den här listan man får, när man ska fylla i och vad man ska uppnå för försörjningsstöd. Har ni någon gång sett den här långa listan? Och vad allting, vad som undan räknas, allting, det är inte lätt på något sätt. Det ställs höga krav både vad det gäller att man ska söka arbete, vara aktiv i arbetssökande, det görs aktiviteter. Anledningen till att jag svarade exakt att man inte vet varför eller hur många det är för att man inte vet hur många som kommer att räknas som sjukskrivna. Vi vet inte heller. Det växlar hela tiden. Det är klart att vi kan se i varje socialförvaltning hur många som får försörjningsstöd. Men vi vet inte hur många av dem som just då kommer att omfattas av aktivitetskravet eftersom alla inte ingår i det. Men man kan titta på vecka 40-kartläggningen och se hur det var vecka 40. Men saker ändras ju hela tiden. Det är klart att man har mellan tummen och p-fingret. Men jag tycker inte att det är särskilt bra att säga exakt en siffra när det sedan inte handlar om det. Man har gjort en bedömning. ifrån hur det såg ut vecka 40 och då ser man att man har kapacitet för att ha aktivitetsjobb för de personerna. Men jag är som sagt innerligt trött på de här lögnerna att det är lata bidragstagare som inte vill jobba. För överallt där jag går, överallt där jag möter personer med försörjningsstöd så säger de vi vill inget annat än att arbeta. Vi klarar oss inte på detta. Jag får hoppa över min mat för mina barn ska ha råd med mat. Vi vill ha jobb. Hjälp oss med det i stället. Det görs, men jag gillar inte retoriken att man ser på folk som lata och inte vill jobba.

Tack Jenny Broman! På detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Ja, Jenny, jag hoppas att du har rätt och jag hoppas också att det gäller den personen som får 61 700 kr i månaden. gör någonting. Jag vill gärna veta det. Den siffran var faktiskt förra året. Den nya siffran för i år är 73 000 kr. Jag återkommer till debatten lite längre fram.

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Jenny Broman. Be för en kontrareplik. Varsågod, Jenny.

Så tröttsamt. Jo, det finns enstaka fall vid ett tillfälle då man till exempel behöver ha bohag när man flyttar in. Det innebär inte att en familj ständigt får de här summorna om man inte har rätt till det. Det kan vara att man har särskilda utgifter för att ett barn till exempel har stora funktionsnedsättningar och så vidare. Men annars stämmer inte det.

Tack Jenny! Då lämnar jag ordet till Jörgen för andra och sista replik. Varsågod!

Vad skönt att du gick upp och tog den! Nej, för den siffran, 73 000, är precis som du sa, det är en enstaka gång. Den siffran förra året var över 100 000. Förra året var det en familj som fick ut 61 700 kronor över tid varje månad. Tack!

Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Rasmus Ragnarsson (SD). Därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Rasmus!

Hallå! Tack så mycket herr ordförande. Till att börja med vill jag bara välkomna de steg nu som Sverigedemokraterna och regeringen tar för att avskaffa det socialdemokratiska bidragssamhället. Sverigedemokraterna står ju benhårt upp för grundtrygghet för alla som saknar arbetsförmåga. Detta är för oss självklart. Vårt välfärdssystem bygger dock på att alla som kan arbeta ska arbeta. Och det är vårt samhällssystems moraliska kärna. Om de som kan bidra inte gör det så kommer det inte finnas resurser för de som inte kan arbeta. Det är också en självklarhet. Aktivitetskravet är en av de reformerna som bidrar till att få människor att komma närmare arbetsmarknaden och göra dem mer anställningsbara. Den andra reformen är lite som vi har kommit in på här, för att stärka vårt välfärdssamhälle. system är bidragstaket som klubbades i dagarna. Att människor i Göteborg kan starta bidrag och få ut över 70 000 kronor. Det svider i många människors ögon. Och det är bra att vi snart kommer till en lösning även i den frågan. Detta är reformer. Om man hade värnat det svenska välfärdssystemet så borde de ha genomförts för länge sedan. Men i stället har man tolererat detta. Och jag blir lite förvånad idag. när jag läste Blerta Hoti Singh debattartikel, där hon säger att idén om meritokrati är en myt. Och det är ju möjligt, är man socialdemokrat och ser att Morgan Johansson får förnyat förtroende hela tiden, så kan man förstå att man kan få den idén, att meritokrati är en myt. Men, det är där meritokratin, att man arbetar hårt och att det faktiskt leder till bra resultat, goda utfall. Det är det vårt samhälle bygger på. Tack.

Tack. Rasmus. Innan jag lämnar ordet till Jonas Nilsson (V) så är det väldigt viktigt. Det här är en interpellation och så håller vi oss inom ramen för interpellationens innebörd. Inte gå utanför och diskutera hejvilt. För det vill jag inte avbryta mitt i ett anförande. Men det är väldigt viktigt att vi har respekt för det arbetssättet som vi har i den här församlingen. Så det är medvetet. Jag avbryter inte i ett. Anför det, för det är inte respektfullt. Då lämnar jag ordet till Jonas Nilsson (V). Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Jonas.

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Aktivitetskravet är ett trubbigt instrument som vill lösa ett komplext problem. Ett av huvuduppdragen för offentlig verksamhet över lag är att hjälpa människor i och ur ekonomisk utsatthet. Göteborgsregionens översikt över forskningen på området säger att ekonomisk utsatthet är ett mångdimensionellt fenomen. som kan förstås och mätas på olika sätt. Det finns ingen entydig definition och valet av mått påverkar både hur omfattningen bedöms och vilka grupper som synliggörs. Ekonomisk utsatthet handlar inte heller enbart om inkomstnivåer utan också om möjligheten att upprätthålla en skälig levnadsnivå över tid. Det är därför nödvändigt att angripa det här problemet generellt genom att främja ekonomisk och social jämlikhet, men också på individnivå med dynamiska och anpassade arbetssätt. Att ställa krav är att bry sig brukar det låta från den konservativa högern. Men som Simona Mohamsson sa när hon fortfarande var liberal, att ställa krav på människor är inte att bry sig. Det är ett sätt att slippa ställa krav på systemet och dess politiska hantverkare. Det kravet tar vi till oss och det ansvaret tar vi genom att se till att de här aktiviteterna som erbjuds ska vara meningsfulla, utvecklande och väl anpassade för individens situation och förmåga. Vi ska inte ha en industriell reservarmé som tvingas utföra nödvändiga arbetsuppgifter utan skälig ersättning. Tack.

Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Jörgen.

Tack herr ordförande. Jag ska fortsätta i min interpellation. Jag hade två frågor till som jag tänkte ställa till Jenny. Det är en och samma fråga egentligen. Tycker du Jenny som kommunalråd, inte som privatperson här nu. Tror du att det här nya aktivitetskravet som vi har är en positiv sak för Göteborg? Tror du att det kommer ha en positiv påverkan för att få ner antalet som går på bidrag? Det är mina två frågor. Tack!

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Därefter Kristina Bergman Alme. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Jag vill bara säga att vi har lite erfarenhet i Göteborg. Jag är oerhört glad att regeringen har tagit det här beslutet och att vi får det här på plats. Det gäller 1 juli men tillämpas från och med oktober. Det här är ju till för att hjälpa människor. Det står ju väldigt tydligt i instruktionerna att det ska vara seriösa saker. Det kan vara språkträning, det kan vara jobbsökande, det kan vara praktik och så vidare. Det är ju för att få ut människor. som inte har någonstans att gå. Det är oerhört tråkigt att det kommer på plats nu. I Göteborgs Stad har vi en egen erfarenhet av detta, för de av er som kommer ihåg. 2018 och 2019 tillämpade Angereds stadsdelsförvaltning detta. Vad hände? 40 % av dem som uppbar ekonomiskt försörjningsstöd dök inte upp. De behövde inte pengarna. Då fick vi en siffra för en annan sektor, som förhoppningsvis är mindre i dag, som man sysselsatte sig med. I övrigt var det väldigt framgångsrikt ekonomiskt. 35 miljoner, tror jag att det var, kostade man under ett år med de olika aktiva insatserna. Men utflödet av pengar på den andra delen av budgeten minskade med 70 miljoner. Detta avbröts. Jag kommer inte ihåg varför, om det flyttade över till NAV eller någonting. Det fanns säkert skäl för det. Men vi har ju testat detta. Så det här är inte att jaga lata människor eller annat som har förekommit här i debatten. Utan det här är ju verkligen att bry sig om människor. Och det handlar inte om någon högerkonservativ eller vänsterradikal. Det här handlar om människor som står jättelångt från arbetsmarknaden och får en chans, om vi sköter det här, som vi bör göra som en bra kommun, att ge många människor en ny chans. Tack!

Tack, Martin. Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L). Därefter Hanan Baalbaki.

Tack herr ordförande. Hittills i debatten har det både varit saklighet och ibland en del slängar kring vad jag kan tycka är onödiga kommentarer. För sant är ju att vi inte kan dra alla över en kam. Det finns de som gör allt för att undvika att behöva vända sig till det offentliga för att få stöd. Det finns de som verkligen försöker jobba och inte kan det och som kanske jobbar. Men pengarna räcker inte till och ändå behöver de lite hjälp. Sedan finns det faktiskt de som smusslar och ljuger. Det Martin lyfte upp är ett sådant exempel. Försörjningsstöd ska vara temporärt. Det är väldigt bra att vi nu ändå får till det här kravet. Den retorik som har hörts i dag har också hörts ibland tidigare. I Landskrona har man styret med liberalen Torkild Strandberg på platsen. När en del andra kommuner har sagt att det kan vi inte ha. Där har man visat hur fantastiskt det har varit för människor som kanske aldrig har haft ett jobb, kanske har tyckt att det är svårt och jobbigt att behöva passa tider, att veta hur man ska bete sig på en arbetsplats, hur man gör med arbetskamrater. Alla de delarna har man i lugn och ro fått mejsla in, och sedan har man gått vidare till andra jobb. Det är det som har varit det fantastiska. För en hel del människor har det här varit första jobbet in. Jag vill tacka Jörgen för en bra interpellation, att vi sätter ljuset på detta. Jag är helt övertygad om att det finns goda anledningar till att följa upp den här frågan igen. Tack!

Tack Kristina! Då är det Hanan Baalbaki. Därefter Jörgen Fogelklou som är sist i talarlistan. Varsågod Hanan!

Tack ordförande! Att leva på socialbidrag är ingen dröm för någon individ eller människa i samhället. Vem vill leva under bidrag? Vem vill leva under någon annans makt? Att jag ska bestämma och styra över dig och ditt liv. Du ska komma hit den 29 senast med intyg, vad du har gjort, vilka jobb du har redovisat, vilka pengar du har på ditt konto. Det är väldigt, väldigt tufft att leva på socialbidrag idag. Vet vi hur mycket man kräver idag för att kunna få socialbidrag? Under alla mina yrkesliv, 26 år, har jag haft många individer som har gått snett i livet. Knark, när man var ung, inte kunnat få jobb. Det är klart, arbetsmarknaden välkomnar inte de här människorna. De är mycket utanför. Det är ingen som vill anställa dem. Antingen på deras belastningsregister eller något annat. Eller språket som inte är tillräckligt. Det gör att man lever på bidrag, en viss typ. Skapa jobb. Visa dem vägen. Vi behöver den här arbetskraften. Underlätta för dem. Vi ska inte förbjuda människan att leva en viss tid under bidrag. För du ska kunna stå på benen igen och kunna bidra med att du förtjänar dig själv och bidra till samhället. Så att leva på bidrag, det är en mardröm för många. Ingen som vill det. Så hjälp människan att stå stadig i arbetsmarknaden så att de känner sig välkomna, så de kan jobba och ta jobb. Tack. Och det gäller alla. Inte bara invandrade, svenskar också. Tack!

Tack Hanan! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet! Jag får svara på dig Hannah. Det är klart att det är många som går på aktivitetsstöd, det vill säga på socialbidrag, och behöver det. Som jag sa i mitt inledande anförande slår det här bort de kriminella som får det som grädde på moset. Det är ju de här vi ska komma åt. Men det här är en interpellation och vem som helst får gå upp och svara. Jag ställde ju en fråga. Jag ställde en fråga till Jenny som hon inte ville svara på. Därför ställer jag frågan till hela det rödgröna styret, ni som sitter och styr och har makten i Göteborg. Ser ni detta som något positivt som regeringen har gjort? Det är en attitydfråga. Är det positivt, och tror ni att det kan ha påverkan att vi kan minska felbetalda utbetalningar och att vi kommer att få ned socialbidragen? Det är en öppen fråga. Ni kan säga att det är helt värdelöst. Det är tidigare. Eller jo, vi tror att det här kanske är ganska bra. Vi har sett tydliga exempel på det i resten av Sverige, till och med i Göteborg. Är detta något positivt? Kommer ni att leva upp och tänka? Det är klart att ni gör det, för det är ett lagkrav. Det borde ni ju göra i alla fall. Det är inte alltid ni säger att ni ska göra det. Det tror jag ändå att ni kommer att göra. Men finns det något positivt med detta, eller är det bara negativt? Tack!

Tack, Jörgen. Då är det Marie Brynolfsson (V) som är sist i talarlistan. Jag lämnar ordet till Marie. Varsågod.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag tänkte jag skulle bemöta några saker. Inledningsvis så var det ju lite oklarheter kring det här, hur många som har försörjningsstöd och som omfattas, och att det fanns en oro över att vi inte skulle veta, och varför vi inte vet och sådana saker, och det borde man ju veta, och det är klart att om man har en föreställning om att det bara dräller runt en massa människor som är arbetslösa och lever på försörjningsstöd, då är det klart att man kan ha den bilden, men det handlar ju också om att väldigt många av de som har försörjningsstöd deltar i aktiviteter idag. Det vi behöver ta reda på är vilka aktiviteter kommer de vara tillräckliga för att leva upp till aktivitetskravet. Det är det vi håller på att titta på. Sen vill jag också prata lite varmt om vårt fina samarbete vi har. ArbVux ihop med allmännyttan, familjebostäder i Bergsjön. Det var ett jättefint reportage i Ekot häromveckan. 100 för Bergsjön, heter det. Vi ska skapa 100 jobb i Bergsjön på tre år. Det var en intervju med några av deltagarna där. Jag har också träffat flera stycken av dem. De beskriver hur de har sökt jobb frenetiskt i så många år. De har varit fast i försörjningsstöd på grund av att de inte har fått arbete. Nu har de äntligen fått arbete. Det är ett jättefint reportage. Har ni inte lyssnat på det, så tycker jag att ni ska göra det. Sen tycker jag också att det verkar finnas, jag vet inte, jag jobbar ju med arbetsmarknadspolitik, så för mig är det ganska klart. Jag träffar många människor som är utan jobb. Så därför skulle jag också vilja uppmana er som sitter här, kom på studiebesök i ArbVux verksamheter. Träffa de som jobbar i våra verksamheter. De som jobbar med personer, de som möter personer som är utan arbete. Träffa de som faktiskt är arbetslösa och ta reda på hur deras erfarenheter och upplevelser är. Ni är jättevälkomna. Tack!

Tack Marie! Därmed så är det tomt på talarlistan och jag anser att interpellationen färdig debatterats. Jag lämnar över till ärende nummer 6 som är interpellation av Mariette Höj. Det är till äldre samt vård och omsorgsnämndens ordförande om att hyresgäster på vård och omsorgsboenden ska få den mat de har rätt till. omsorgsnämndens ordförande om att hyresgäster på vård- och omsorgsboenden ska få den mat de har rätt till

Här har kommit önskemål om bordläggning av ärende nummer 6, interpellationen av Mariette Höij. Hon är inte närvarande, och då ställer jag frågan till fullmäktige. Kan vi bordlägga interpellationen? finansierings- och likviditetsprocess

Ja, då gör vi det. Och går över till ärende nummer 7, Stadsrevisionens rapportsammandrag, Göteborgs stads finansierings och likviditetsprocess. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget, Göteborgs stads finansierings och likviditetsprocess. Jag lämnar ordet till Jonas Ransgård, som är ordförande för Stadsrevisionen. Varsågod, Jonas.

Tack, ordförande. Ursäkta att ni får vänta, ni var oväntat snabba där på slutet. Jag hämtar andan lite. Då går vi in på Göteborgs stads finansierings- och likviditetsprocess. Det genomförs ju stora exploateringsprojekt i Göteborgs stad, och viktig infrastruktur behöver byggas ut och förnyas. Samtidigt har det ekonomiska läget under de senaste åren påverkats till följd av osäkerheten i omvärlden. Vi har genomgått en pandemi, en energikris, och ett krig pågår i Sveriges närområde. Stadsrevisionen har i sina granskningar på senare tid efterlyst en helhetsbild av vilka exploateringar och investeringar som staden står inför. Göteborgs stad har ett gott kreditbetyg, men det är lägre än Stockholms och Malmös kommuner. Enligt Standard Poor's kreditvärdering skulle Göteborgs stads betyg kunna höjas genom bättre kontroll över utgifter och en betydande skuldminskning. Processerna för upplåning och likviditetsplanering omfattar väsentliga belopp och är viktiga för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning i ett längre perspektiv. Det är alltså av stor vikt att stadens processer är ändamålsenliga och att det finns tydliga strategier och styrning på det här området. Därför har Stadsrevisionen genomfört en granskning av finansierings och likviditetsprocessen. Den granskningen har omfattat kommunstyrelsen. Här finns tre punkter att observera. Vi bedömer att kommunstyrelsen behöver stärka styrningen av koncernens skuldsättning i ett längre perspektiv. Det saknas en tydlig strategi och styrning av hela kommunkoncernens skuld och investeringsnivåer som knyter an till målen om god ekonomisk hushållning. Endast ett av målen för god ekonomisk hushållning omfattar bolagen. I granskningen framkommer bland annat att lånetak för de kommunala bolagen som beslutas av fullmäktige bestäms utifrån bolagens egna bedömda prognoser och behov och inte styrs av övergripande mål eller rimlighetsbedömning avseende stadens samlade skulder. Finansverksamheten är organiserad i en koncernbank. Här bedömer vi att styrningen och organisationen i allt väsentligt är ändamålsenlig men att vissa riktlinjer. saknas i styrningen av finansverksamheten. Här bedömer vi också att uppföljningen till kommunstyrelsen bör omfatta fler delar av den här riktlinjen än vad som görs idag. Riktlinjen finns alltså, men uppföljningen redovisas inte fullt ut till kommunstyrelsen. Till sist. Kommunstyrelsens förslag till lånetak har satts på koncernnivå för tre koncerner. Enligt riktlinjen för finansverksamheten ska lånetak beslutas. Definitioner i stadens gröna ramverk avseende finansiering och refinansiering bör förtydligas så att de överensstämmer med hur finansfunktionen i praktiken fungerar. Kommunstyrelsen kan även överväga att införa en extern värdering för enskilda projekt och om de uppfyller kriterier för att klassas som gröna. Det var det hela.

Tack så mycket Jonas och här har vi en talarlista. Vi börjar med Axel Darvik. Därefter Jörgen Fogelklou. Ordet är ditt. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Jag vill tacka så mycket revisionen för den här granskningen som ju är synnerligen viktig. Jag kan väl säga utifrån de erfarenheter som jag har haft här nu som sex år som kommunalråd att det här området, det är inte bra styrt. Tyvärr alltså måste jag säga. Vi gör stora investeringar. Det är dåliga underlag för att egentligen. ..granska huruvida de här investeringarna är rätt, om de verkligen behövs, om de är på rätt nivå och om de också genererar någon avkastning. Vi kan se att på grund av de här stora investeringarna så krävs det också att kommunen drivs med stora överskott. De senaste fem åren så handlar det om i storleksordningen 25 000 kronor per invånare som man har betalat i överskott. Det vill säga. Och det är ju en del av den här likviditetsprocessen då, att man behöver den typen utav intäkter, alltså vinster i kommunen för att kunna täcka investeringsbehoven. Och det är ju till fullo en ökad skuldsättning. Men 25 000 kronor, en familj med fyra personer då, det är alltså 100 000 som man betalar till skatt, som inte går till välfärden, utan som bara går till att täcka en expansion utav den kommunala. Det är nya lokaler och det är nya bostäder och det är nya energianläggningar och hamnanläggningar utan att man på något sätt säljer av några tillgångar. Det är frågan om det är rätt, helt enkelt, att kommunen bara ska växa och växa som ägare av tillgångar. Det är ju då vi får de här konsekvenserna. Problemet är att det inte finns någon riktig intention att det ska vara på det sättet. Det bara blir. Det tycker jag är problematiskt att det inte finns en diskussion, varken i Stadshus AB eller i kommunstyrelsen, om vad som är en rimlig nivå på expansionen. Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter Axel Josefson. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet och tack Jonas för en bra revision. Axel Darvik är naturligtvis mycket bättre. på ekonomi än vad jag är. Jag är ingen nationalekonom överhuvudtaget, men jag kan läsa en rapport. Den långsiktiga skuldsättningen ser inte bra ut. Jag kan ekonomi hemma. När pengarna inte räcker måste vi få in mer pengar eller dra ner på någonting. Jag är gammal husmor. Vi har en pengabörs hemma och när den är slut, då är den slut. Det är ungefär där min ekonomiska situation är. Det här väcker ju frågor, och vi har ett val här nu. Är det ekonomiskt lönsamt att bygga en cykelbro för 2 miljarder? Det här måste vi ta upp i valet. Ska vi riva Valhallabadet och bygga ett evenemangstråk för 14 miljarder kronor? Det är det här valet kommer att handla om. Tack för en jättebra dragning! Jag ska ta någon ABF-kurs i ekonomi, så kanske jag blir lite smartare. Tack!

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Axel Josefson. Därefter Martin Mannholt. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jörgen, jag kan trösta dig. Ekonomi är inte särskilt svårt. Jag har i och för sig läst några poäng på högskolan runt omkring detta, men det handlar om plus och minus, det måste gå ihop. Sanningen är ju den, som jag sagt tidigare, skulden har ökat med 22 miljarder med vänsterstyret här, över 50 %. procent av skulderna har ökat. Vi sitter i ett läge där, precis som revisionen påtalar, vi betalar högre räntor än vad man gör i Stockholm och Malmö på grund av vår skuldsättning. Hundratals miljoner kronor extra betalar vi rakt ut ifrån våra verksamheter in i räntekostnader. Jag ska också passa på att tacka revisionen för en väldigt bra och viktig rapport. För det här belyser ett av de absolut största problemen vi har nu. framåt för att kunna lösa och kunna få en bra vettig framdrift i kommunen. Och det är ju väldigt tydligt. Nu är lånefesten slut. Vi kan inte fortsätta att investera här utan att vi sätter i gång och börjar prioritera bland våra investeringar. Alternativt att vi också börjar jobba med vår skuldminskning. Och här tycker jag väl att det vore bra om vänsterstyret och kommunstyrelsens ordförande kunde ge någon form av besked hur man tänker hantera den här mycket allvarliga ekonomiska situationen. Kommer ni börja prioritera bland investeringarna? Kommer ni att försöka minska skulderna? Eller kommer ni gå vägen mot att chockhöja skatterna för göteborgarna för att kunna hantera det här ekonomiska, prekära läget som ni har skapat nu för göteborgarna? Nu vet jag att vi ska komma in med en skrivning till den 18 juni och jag ser inte att kommunstyrelsens ordförande. vill gå upp i den här frågan, så vi får väl vänta och se vad de tänker skriva i den skrivningen. Men någonstans måste det här åtgärdas, och det vore väl lämpligt om göteborgarna till valet fick reda på hur ni tänker hantera den här frågan.

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Därefter är Karin Pleijel sist i talarlistan. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Ja, jag vill också börja med Jonas och övriga i revisionen. en mycket, mycket viktig rapport. Vi är några i kommunstyrelsen som har uppmärksammat räntekostnaden i några år nu och dess utveckling, vi som kommer ihåg hur snabbt man kan förstöra en stads finanser om man inte sköter sig. Nu är det ju så. Den här skuldsättningen, vi har ju ett problem som vi alla har här efter valet, för kommande 10–20 år. Vi har mängder av investeringar som pockar på och som är viktiga. Vi har några, det har nämnts någon här idag, som vi kan plocka bort eller skjuta på och så vidare. Men vi har jättestora, viktiga investeringar. Renoveringar och det är kollektivtrafik. Det kan skydda oss mot hundraårsregn. Det kan vara massa saker. Vi har mängder av investeringar. Om vi inte drar i bromsen och prioriterar och är beredda att ompröva vår balansräkning, var slutar detta? Ingen här inne kan trolla fram pengar. Det slutar med skattehöjning, nedskärningar i välfärden eller både och. Det är precis det. Det har vi sett hur många kommuner som helst gå igenom. Den här staden gick igenom det på 90-talet. För att ta ett exempel bara. Jag har sagt det. förut, men det verkar ju inte bita så jag säger det igen. Bara i allmännyttan, våra 76 700 hyresgäster med familjer många. Skulderna på 27 miljarder där, ränta 700 miljoner per år. Det är 8,5 procent av hyran man betalar varje år i räntekostnader. 8,5 procent. Tänk er vad de pengarna hade gjort nytta i köpkraft för alla de som bor i allmännyttan. Som ett exempel. Tack!

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel. Därefter Axel Darvik. Varsågod Karin!

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktige och åhörare! Jag vill tacka för den här rapporten i en viktig fråga. Investeringar ska stå i proportion till god ekonomisk hushållning, inte minst för att vi inte ska lasta över kostnader på de som tar över efter oss. Det ska också vara i samklang med ekologiska och sociala målsättningar och hållbarhet, vilket till exempel gång och cykelbron är ett tydligt exempel på. Men vi behöver tänka oss för när vi ökar skuldbördan ännu mer. Jag skulle vilja påminna om att det finns alternativ till att riva och bygga nytt på Valhalla och Skandinavium, nämligen att ungefär halvera den investeringen och ändå få den nytta som man är ute efter. Det handlar om att minska storleken på investeringen. är någonting som både skulle minska den ekonomiska belastningen, den ekologiska, och som också bevarar vårt kulturarv. Tack så mycket!

Tack Karin! Då är det Axel Darvik som ska ha ordet. Där kom det. Varsågod Axel!

Tack! Det har varit en del som varit uppe och pratat om plus och minus och få det att gå ihop. Det stämmer visserligen. Men det som jag tror att många reagerar på är att vi gör jättestora plus i kommunen. Vi pratade om 3 miljarder förra året. Ändå ökar skulderna. De flesta undrar hur det kan bli så? Det är just på grund av de här jättelika investeringarna som man gör. Är det någonting som vi borde ta med oss i den här diskussionen och som jag tycker hade varit viktigt för kommunstyrelsen nu? Det är att se till att kräva att man får ett bättre beslutsunderlag, inte minst i budgetprocessen. Budgetprocessen fokuserar nästan enbart på välfärdens kostnader och hur de ska fördelas. Men väldigt lite på investeringsprocesserna och där borde vi ha en mycket bättre styrning. Det är en bra styrning på välfärdsnämndernas verksamheter, generellt sett. De försöker hålla i sina pengar och så vidare. mycket som möjligt för det. Men när det gäller investeringsdelen så är det inte alls samma tydliga styrning. Det är väl egentligen det som jag ville poängtera i mitt anförande också. Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S) som är sist i talarlistan. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter! Jag blev ju påkallad mitt namn. Jag tänkte får vi gå upp också och kommentera detta. Börjar med att tacka revisionen för rapporten och givetvis ska vi svara. På de fyra rekommendationerna i sedvanlig ordning, vilket också kommer att behandlas i kommunstyrelsen, ska jag svara i närtid. Men jag vill ändå upprepa de argument jag haft tidigare. Vi behöver prioritera. Det är helt riktigt. Jag kan bara konstatera att i vårt budgetunderlag, från den här sidan och från den här sidan, är nyupplåningen för 2026, 2027 och 2028 identisk på de två sidorna. Men vi kommer att behöva prioritera. Tack för ordet!

Tack Jonas! Du har ju tomt på talarlistan. Ställer du frågorna, det är bra. Då tackar vi Jonas Ransgård, ordförande i Stadsrevisionen, för rapporten. Därmed antecknar vi rapporten. Kan vi göra så? Ja.

Då går vi över till bordlagda beslutsärenden och det är ärende nummer åtta. Redovisning av utdrag och modell för lekvärdesfaktorer. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till Stadsfastighetsnämnden att ta fram en modell för beräkning av lekvärdesfaktorer som ska användas i planering för nya skolor och förskolor samt vid upprustning och förbättring av befintliga antecknas och förklaras fullgjort. Vidare föreslås att Stadsfastighetsnämnden får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder redovisa hur lekvädersfaktorer. Uppdraget ska återrapporteras under år 2027. Slutligen föreslås att Stadsfastighetsnämnden får i uppdrag att särskilt redovisa hur man säkerställer en god utemiljö och trafiksäkerhet i samband med ombyggnationer. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Lotta Nachemson (L). Därefter Johan Zandin. Varsågod Lotta!

Tack så mycket ordförande! Vistelseyta, rörelseutrymme, lekvärdesfaktorer. Kärt barn har många namn. Faktum är att det här är förskolans lek. Barn utvecklar, upptäcker och utforskar sin omvärld. Och till det behövs utrymme, både inomhus och utomhus. Men det är också så att enligt skollagen är det förskolans uppdrag att erbjuda en trygg omsorg, säker miljö och en stimulerande utveckling för barns lärande och trygghet. Det är alltså redan huvudmannens ansvar att säkerställa att miljöerna kring och i förskolan är just säkra, utvecklande och trygga. Med anledning av detta yrkar Liberalerna på bifall till Stadsledningskontorets förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack.

Tack Lotta. Då lämnar jag ordet till Johan Zandin. Därefter Thomas Larsson. Varsågod Johan.

Tack så mycket! Den stora skillnaden mellan Stadsledningskontorets förslag och kommunstyrelsens förslag är att vi vill ha lite återrapporter hit till kommunfullmäktige om hur arbetet går med lekvärdesfaktorerna. Hur kommer de att användas i arbetet framöver? Vi vill också ha en rapport om hur man tar hänsyn till miljön och trafiksäkerheten när man genomför ombyggnationer. på de här platserna. Så det är ingen stor konflikt i själva sakfrågan. Men jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden.

Tack Johan! Då lämnar jag ordet till Thomas Larsson. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Thomas!

Tackar så mycket! Tack ordförande och övriga som lyssnar! Det här med lekvärdesfaktorer är ett intressant bidrag. Det är något som har gjorts i andra delar av världen och i andra delar av Sverige redan, med olika utvärderingar av inte bara att det finns en friyta, utan också kvaliteten på en. Jag tycker att det är ett gott steg framåt för något som är väldigt viktigt för barn, att få en kvalitativ yta att växa och lära sig. Vår modell tar ursprung i barnkonventionen och har flera faktorer med sig. Åtta kvalitetsfaktorer som tillsammans ger en samlad bild av hur bra kvalitet ytorna ger. Som nämndes redan innan, vårt tilläggsförslag utöver tjänsteutlåtandet om att man under ett års tid. ska utvärdera och få en återrapport på hur det arbetas med i faktisk verksamhet. Det tycker jag är ett rimligt förslag att yrka bifall till. Vi försöker även ta ansvar för hur miljöerna är vid ombyggnad och hur trafiksäkerheten är runt ombyggnadsplatser. Det är också ett viktigt uppdrag. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack, Thomas! Då överlämnar jag ordet till Jörgen därefter Jessica Blixt (D). Varsågod, Jörgen.

Tack för ordet. Jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet samt Sverigedemokraternas tilläggsyrkande. Vid sidan av modellen för lekvärdesfaktorer yrkar vi på att riktlinjerna för friytor revideras. Vi anser att det är självklart att det är de vuxnas ansvar att så långt som möjligt värna barnens bästa. Speciellt då skolbarn och förskolebarn sällan. kan föra sin egen talan. Vi vill att barn i skolan och förskolan ska ha gott om friytor. Detta för att uppnå en omväxlande, stimulerande skolmiljö med lugnare zoner, klätterställningar, naturpräglade zoner med mera. Självklart går våra mål inte att uppnå över en natt, utan är något som staden långsiktigt ska arbeta mot. Därför har vi ett tilläggsyrkande som ökar friytorna något för den här funktionella nivån. och acceptabel nivå vill vi öka en aning ens. Med det yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande. Tack!

Tack Jörgen! Då är det Jessica Blixt (D) som får ordet. Därefter Camilla Widman. Varsågod Jessica!

Jag är jätteglad att vi har en väldigt bred samsyn gällande att utemiljön i förskolan och Skolan är en viktig del av den pedagogiska verksamheten och har stor betydelse för barnens lek, rörelse och motoriska utveckling. Den modell för lekvärdesfaktorer som nu har tagits fram beskriver vilka kvaliteter som behövs för att skapa goda förutsättningar för det här. Den ska kunna användas både vid nybyggnation och vid ombyggnation. Det är också viktigt. Att det inte finns några nya krav eller mål tal utan att det här är ett verktyg för att värdera kvaliteten i utemiljön. Av handlingarna framgår det att modellen nu ska testas och utvecklas vidare genom pilotprojekt under 2026. Det här ska ske i samverkan med berörda förvaltningar. Mot den bakgrunden menar jag att det är viktigt att vi har en öppenhet. Vi menar att det är rimligt att först låta det här arbetet genomföras innan ytterligare uppdrag beslutas. Att nu lägga fler uppdrag riskerar i stället att skapa onödig administration i ett arbete som redan pågår. Vi tänker att det är viktigt att hålla administrationen nere och fokusera på kärnverksamheten. yrkar vi bifall till SLK:s förslag och avslag på tilläggsyrkandet från S, V och MP. Tack.

Tack, Jessica. Då är det Camilla Widman, S, som är sist i talarlistan och får ordet nu. Varsågod.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Barn behöver trygga och stimulerande miljöer, inte bara inne i klassrummen och i förskolorna utan också utomhus. Därför är arbetet med lekvärden så viktigt. När vi planerar nya skolor och förskolor måste barns behov finnas med från början, så att gårdar och utemiljöer verkligen fungerar för lek, aktivitet och trygghet i vardagen. Här är vi överens. Vi ser också positivt på att arbetet med lekvärden stärks, men det räcker inte med goda ambitioner på papper. Barnperspektivet måste väga tungt även när andra intressen konkurrerar om ytan. Därför la vi ett tilläggsyrkande i kommunstyrelsen om att stärka arbetet och säkerställa att barns behov finns med genom hela processen. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden.

Då ska vi se, idag är det tomt i talarlistan och anser vi att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningarna yrkar Johan Zandin, Thomas Larsson och Camilla Widman att bifalla kommunstyrelsens förslag. Lotta Nachemson, Jessica Blixt (D) att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, sen SD i kommunstyrelsen? Inte? Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Lotta Nachemson? Ja. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Det är begärt och ska verkställas. Då får vi ropa in alla att lämna sina mackor och komma in. Då ska vi se. Jag ville bara få ordning på den här processen. Det har begärts votering. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag. Och nej blir det för förslaget från Lotta Nachemson. Korrekt uppfattat? Ja. Då tror jag att alla är inne i salen. Då startar jag. Varsågod och rösta. Nej, jag vet. Så. Nu kan ni rösta. Och då har ju alla röstat så jag stoppar omröstningen. Och med 43 röster mot 38 bifalles kommunstyrelsens förslag. Och då återstår SD:s tilläggsyrkande. Bifalles den? Avslås den? Ja. Jag finner att den är avslagen. Votering? Ja. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet från SD. Varsågod och rösta. Där kommer det sista också. Jag stoppar omröstningen. Med 72 röster mot 9 avslås tilläggsyrkandet från SD. Reservation till SD:s tilläggsyrkande. genomlysning av Göteborgs Egnahem AB:s situation

Då går vi över till ärende nummer nio och det är redovisning av Förvaltnings AB Framtidens uppdrag om en genomlysning av Göteborgs Egnahem AB:s situation. Kommunstyrelsen föreslår att redovisningen av kommunfullmäktiges uppdrag till Förvaltnings AB Framtiden att i samverkan med Göteborgs Egnahem AB genomlysa Göteborgs Egnahem AB situation, redovisa detta för kommunfullmäktige samt ge kommunfullmäktige möjlighet att besluta om strategisk inriktning för bolaget antecknas och förklaras fullgjort. Vidare föreslås att Exploateringsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden och Förvaltnings AB Framtiden får de uppdrag som framgår av handlingarna. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Patrik Höstmad. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Patrik.

Tack för det, ordförande, kommunfullmäktige och åhörare! Det pågår nu ett omfattande kommunalt slöseri mitt framför era ögon. Det kommunala egnahemsbolaget har bränt en kvarts miljard de senaste åren. I år förväntades det i budgeten att bolaget skulle gå 60 miljoner kronor back. Det har försämrats ytterligare 7 miljoner i senaste prognosen i delårsrapporten, så pengarna rinner i väg. Bolagets kapital har urholkats, säger tjänstemännen på Stadsledningskontoret. Egnahemsbolaget är i en mycket ansträngd situation. Det finns en betydande risk att bolaget inom några år är i behov av kapitaltillskott, alltså att man får pumpa in pengar som hade kunnat göra nytta någon annanstans i det här bolaget. Ni i Socialdemokraterna. Ni tittar bara på utan att agera. Den genomlysning som har genomförts är väldigt ytlig och tjänstemännen på stadsledningskontoret säger det här behöver vara en mer detaljerad och genomgående genomlysning av bolagets situation så man får en bild av konsekvenserna om det här går åt skogen och de riskerna som finns, hur stora de är. Egentligen bygger strategin på nu att vi hoppas att marknaden vänder någon gång i framtiden och fram till dess så tar vi förluster år efter år efter år efter år och hoppas på att. det här vänder. Men om det här inte vänder i närtid, vad gör vi då? Hur stora blir konsekvenserna? Hur stora är riskerna? Så vi instämmer i stadsledningskontorets bedömning och yrkar på att göra precis den genomlysning som tjänstemännen på stadsledningskontoret rekommenderar oss att göra för att få stopp på det här kommunala slöseriet. Så bifall till yrkandet från D, M, L och KD.

Tack Patrik! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Därefter Johannes Hulter. Varsågod Martin!

Ja, tack herr ordförande. Nej, jag blir bara förvånad. Det ärendet handlar om är ju att vi ska försöka rädda Egnahemsbolaget. Framför allt borra lite djupare. Det finns förslag inom Framtidenkoncernen på hur vi skulle kunna göra saker bättre och exploatering. Robert och Patrik bland annat skulle kanske också kunna göra en hel del. Men de vägrar. Den är alltså att ens gå vidare och göra en djupare utredning. Det är helt oansvarigt. Det är helt oansvarigt. Sen tittar vi. Här har vi ett ärende som handlar om egnahemsbolaget och så dyker det upp en kohandeluppgörelse mellan Centern och de rödgröna om en ny bostadspolitisk inriktning. Det är inte berett i ärendet. Vi hade ett sådant ärende som jag bad om ursäkt, som kom från den här sidan för några år sedan. Det var. Höga brösttoner och sådant liv, och så gör ni samma sak. Vad är det? Hittepå inför valet. Och det tragiska, det mest tragiska i alla de här fem, sex att-satserna, den enda riktiga slutsatsen man kan dra av det, det är att det blir inga småhus någonstans. Och det blir fortsatt utflyttning av barnfamiljer och skattekraft till grannkommunerna. Det är den enda slutsatsen som går att dra av det här hopkoket utan beredning av ett gäng kohandel över blockgränsen. Det är så ynkligt att göra på det sättet. Ni har haft all tid i världen. Ärendet har hållit på hur länge som helst, som ni ändå inte berör, och ni har haft tid att komma upp med ett eget seriöst ärende. Man får naturligtvis tycka vad man vill i de långsiktiga bostadspolitiska frågorna i detta forum. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet från D, M, L, KD.

Tack, Martin. Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter (S). Därefter Hans Arby. Varsågod, Johannes.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Till skillnad från vissa andra så tycker jag att det här är ett väldigt bra förslag som finns här. För den bekräftar egentligen den inriktning som vi har satt nu under den här mandatperioden. Som jag tror är väldigt bra för Göteborg och kommer att visa sig under årens lopp framöver. Den var väldigt klok faktiskt. För det handlar om att skapa ett bra statsbyggande i Göteborg. Och vi vet att det finns vissa strukturella problem i Göteborg som vi behöver ta tag i. Vi är en väldigt utspridd stad, det ställer till det på många sätt, miljön naturligtvis, men också ekonomiskt, det kostar väldigt mycket att vara så utspridd, och socialt, vi har en segregation som vi faktiskt behöver ta tag i för att skapa en bättre stad och bättre uppväxtvillkor för unga göteborgare som föds här och växer upp, och det är därför vi har lagt fast den här nya inriktningen, där vi har den klassiska kvartersstaden som utgångspunkt, framför allt i mer centrala områden, skapar levande trevliga stadsmiljöer där, och den traditionella trädgårdsstaden, lite mer radhus och sånt, lite längre ut. Jag tror det blir jättebra. Det blir en vacker, trevlig och gemytlig stad som jag tror väldigt, väldigt många göteborgare gärna vill se. Sen så är det ju så att det har varit en väldigt, det vet ju alla, att det har varit en väldigt tuff tid ekonomiskt, konjunkturen de senaste åren och det framgår ju också av handlingarna, så att det är ju inte så konstigt, men vi ser ju också att ljusa tecken nu Sen har det förvärrats naturligtvis av en fullständigt apatisk regering och även där har vi goda förhoppningar om att kunna få en bättre regering på plats förstås då ganska snart, och då tror vi också att det kommer öppnas bättre möjligheter att komma framåt, så vi tror det här är en väldigt bra riktning framåt och sen så dyker det upp mycket i de här diskussionerna om blandning, att det skulle vara fruktansvärt, vilket jag blir lite ledsen över, för tidigare var de flesta överens om att det är positivt och bra med en blandad stat, Nu hoppas vi kunna enas om igen någon gång i framtiden.

Tack, Johannes. På detta har Martin Wannholt begärt en replik. Varsågod, Martin!

Ja, tack! Nej, det hade varit intressant eftersom Johannes representerar Socialdemokraterna och ärendet handlar om Egnahemsbolaget. Om du hade kunnat nämna någonting om det. Det är 250 miljoner kronor. Du kan ju lista ut var de kommer ifrån och vem det slår mot. Vad ni har tänkt att göra på det området. Och sedan, varför berör du inte det här med trädgårdsstad, klassisk arkitektur och kvartersstad? Det är vi överens om, Johannes, men det är ju inte det ni driver nu. Det är några höghus på lite olika platser för att trycka in bostadsrätter och hyresrätter där det inte passar in med så höga hus, så många våningar. Och det blir framför allt inga småhus med din politik. Det blir ju inga småhus. Och dessutom skyller du på regeringen. Ni går till val på en ny bolåneskatt. Ni var emot stora delar av den stora. liberalisering av PBL, det största som har hänt på 30 år i Sverige. Att vi kan bygga vinstlägenheter och så vidare, trots att gamla detaljplaner förbjuder det.

Tack Martin! På detta har Johannes Hulter begärt en kontrareplik. Varsågod Johannes!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! Ja, det läggs fram en massa olika synpunkter. Jag tänker om man läser vad vi faktiskt föreslår så framgår det väldigt tydligt att vi. ser att framtiden är otroligt viktig och Egnahemsbolaget är en väldigt viktig aktör för att bygga Göteborg framöver. Om vi ska få till den här blandade trevliga staden som jag tror ändå de flesta i hjärtat vill ha. Det är därför, det vet ju du Martin, vi sitter i stadsbyggnadsnämnden tillsammans och det är därför vi har de här planerna till exempel, inte bara Biskopsgården utan även Tynnered, Frölunda och går fram för att kunna få fram massor med nya fina radhus och naturligtvis ska de vara fina och vackra då också, som vi kunde se i GP idag till exempel, bilder på. Det ser vi fram emot. Det är klart de ska byggas. Det är på gång i Bergsjön också på många ställen. Så det kan vi gå och titta på sen tillsammans Martin. Det kommer bli jättefint.

Tack Johannes och berätta om hur Martin begärt sin andra replik. Varsågod Martin.

Ja Johannes, vi är överens om mycket och vi har alla framtidsplaner. Vi tackar Centern för det för de var ursprung till det. Våra vackra trädgårdsstadsplaner för Biskopsgården. Men med en höjd bolåneskatt. till exempel, så kommer ju inte det bli realiserat. Ni minskar ju den sannolikheten och det ligger väldigt långt bort. Det kommer ske, men det ligger väldigt långt bort. Och här och nu så flyttar ju barnfamiljerna ut. Alltså, man kan inte gömma sig i några att-satser och säga att nu blir hela världen fin. Den kommer bli fin, Johannes. Jag tror att vi delar det. Men med din politik så dröjer det väldigt länge. Tack!

Tack Martin, då går vi tillbaka till talarlistan och vi har ju Hans Arby, därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Ja, det är ju uppenbart för alla här att Göteborg inte har lyckats bygga blandat. Vi är inte ensamma heller tyvärr. Enligt en rapport från regeringens utredningstjänst så har 70 % av allt som har byggts i utsatta områden i Sverige senaste 10 åren varit hyresrätter och bara 5 % har varit villor. Det är att vi bygger fast oss i en segregation och något som den här sidan inte brukar bry sig så mycket om trots målen om blandat boende i sin budget och på den här sidan har man ofta varit emot att bygga flerbostadshus i områden som domineras av småhus även i mindre skalor. Därför är vi nöjda att vi har kommit överens med den sidan om att verkligen prioritera småhus i utsatta områden och att inte bygga fler hyresrätter där med en bra förebild som är när man tänker så här, så handlar det om att ge så många möjlighet för de som får bättre ekonomi att faktiskt bo kvar, för det vill de ofta göra och bidra till att lyfta området. På lite längre sikt så ökar det värdet på fastigheterna som gör att fler blir intresserade av att bygga i de områdena. Där har egnahemsbolaget rollen som att vara långsiktig ankarbyggherre. Gärna också viktigt att komplettera områden som domineras av småhus med flerbostadshus och hyresrätter för att ge dem som vill flytta från sina villor och släppa dem till barnfamiljer men ändå bo kvar i området, att kunna göra det. Det ökar underlaget också för kollektivtrafik och service vilket faktiskt gynnar alla. Det kommer vara dyra att köpa de här nya hyresrätterna hyran hög eller höga lägenhetspriser. Så det är framför allt de som redan bor där som kommer flytta, men på sikt kanske de blir relativt sett billigare och ger fler grupper möjlighet att bo i de områdena. Vi behöver göra mer, mycket samtidigt, för att bryta segregationen. Men att bygga mer blandat och framför allt sluta bygga ännu fler hyresrätter i utsatta områden är en viktig del i det. Så jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack. Hans, berättar av Martin Wannholt. Begär till en replik. Varsågod, Martin.

Vi har lite olika uppfattning, Hans, om vad höjder då. Ett hus som är sex våningar skulle vara ganska lågt i Linnéstaden. Men ett hus som är fyra våningar, eller fem våningar, framför en radhuslänga, så som Socialdemokraterna försökte driva igenom men backade i Påvelund, och bara fullständigt förstöra. Så det här snacket om att den här sidan är emot hyresrätter. Vi har väl byggt lika mycket hyresrätter, fler till och med, än den sidan, när den här sidan styrde. Det handlar om att anpassa bebyggelsen, inte om det ska vara hyresrätter, bostadsrätter och så vidare i första hand. Det är det som får människor att bli så upprörda, inte boendeformen. Du hade helt rätt. Det blir jättedyrt oavsett boendeform när vi bygger nytt. Men det är en annan. Det är liksom verkligheten som den ser ut. Så vi har olika uppfattningar om höjd och anpassning till en befintlig bebyggelse, Hans.

Tack Martin, på detta har Hans Arby begärt en kontrareplik. Varsågod Hans.

Vi är också noga med att när man bygger att det ska smälta in. Vi har gjort justeringar i de första förslagen som vi tar nu, Sankt Sigfrids plan. Men jag märker det tråkiga här att man hoppar väldigt på så fort det är någonting och man kan skapa en liten folkopinion, vare sig det handlar om att bygga i Linnéstaden eller någon annanstans. Då gör man det, eller neråt Askim, bygga hyreshus som inte alls behöver vara så oproportionerliga. Så är man emot. Det tycker jag är lite tråkigt. Sen kan man också konstatera att när vi faktiskt styrde tillsammans och Hampus Magnusson var kommunalråd, då byggde man 600 bara hyresrätter i Tynnered, inte en enda villa där. Så det känns som att bägge sidor har en hel del att bevisa att börja bygga mer blandat. Men jag håller med, det ska passa in i skalor, absolut så. Men jag har en känsla av att det är väldigt, väldigt mycket nej och det är väldigt att man drar nytta av folkopinioner, de som bor där och protesterar för att samla, bilda politiska protester. Tack!

Tack Hans! Då har Martin begärt sin andra och sista replik. Varsågod!

Ja, den demokratiska skillnaden kan aldrig bli tydligare. Om man lyssnar på människor som redan bor i ett område, folkopinion, då är det hemskt. Jag kan tycka att det är det klokaste och finaste vi kan göra och det skulle Göteborg behövt göra mycket mer genom historien. Tack!

Tack. Då lämnar jag andra och sista replikskiftet till Hans. Därefter är det Hampus Magnusson jag ska förklara varför han får ordet. Varsågod Hans.

Tack. Självklart ska vi lyssna och det gör man och det gör det ju i hela processen när man går ut med samråd, detaljplaner, granskning och så vidare och lyssnar in. Förslagen brukar vara väldigt annorlunda när de väl kommer fram. Många gånger protesterar man mycket, vare sig det är att man bygger någonting där eller att man ändrar någonting eller skapar andra parker. miljöer i stan så är man väldigt mycket emot det först men när man väl har fått det så är man väldigt för det när man tagit in anspråk, typ vissa gråytor eller vissa oanvända grönområden gör park av det. Självklart ska man lyssna, men vi har en process där man gör det också och där man inte kör över. Men att långt innan man ens kommer till ett skarpt förslag eller man går ut på samråd eller någonting och hänga på och vilja stoppa innan man ens vet vad det faktiskt kommer bli. Det är inte bara att lyssna, utan det är att försöka utnyttja opinionsyttringar för att samla billiga poäng. Tack.

Tack. Hampus Magnusson har inte varit i talarstolen, men han har blivit apostroferad, så därför får han en minuts replik. Varsågod, Hampus.

Tack! Det är uppenbart att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, där Centern stöttar, gärna älskar och kräver att man ska blanda höghus bland villaområden. Nu får jag kritik från Hans för att jag inte stoppade 600 hyresrätter i Tynnered. Nej, vi försökte bygga på ett ansvarsfullt sätt när vi byggde. Vi försökte också stoppa så lite som möjligt i stället för att vilja ha fram saker. Ni däremot har stoppat 6 000 småhus den här perioden, Hans, som vi skulle kunna ha skattebetalare i den här staden. Vi stoppade däremot höghus i Långedrag, där man ville bygga höga hus i hamnen, de rödgröna. Vi stoppade höghus i Fiskebäck och på andra ställen i ett tidigt skede, för det är ett bedrövligt, respektlöst sätt att bygga. Vi ville ha framfart, och vi stoppade inte i onödan projekt. Vi släppte fram hyresrätter i Tynnered. Det är märkligt att du kritiserar det, Hans. Du var med på det också.

Tack, Hampus. På detta har Hans Arby. Vi begärt en replik på Hampus replik. Tack. Men eftersom Hampus fick det, och det är inte på Martin, utan till Hampus. Du har ju repliken som du har begärt. Alltså replikskiften? Till Hampus, ja. Ja, det får du. Det är det jag säger. Men jag hörde från andra att du inte fick och det jag försökte rätta till. Varsågod.

Jag var snäll som nämnde det så du fick chans att komma upp och prata. Vi ska ju inte släppa fram mer hyresrätter i de områdena där det är dominerande hyresrätter. Det hoppas jag att vi är överens om. och vi behöver stärka och vi kan använda Egnahemsbolaget för att komplettera i de områdena där det är väldigt mycket sådana. Sen betyder inte att, för att vi tycker prioriterat bygga småhus i de utsatta områdena, betyder inte att vi inte ska bygga villor på andra ställen. Men att bygga det långt ut som var det förslaget uppe i Kärra, det hade inte blivit bra. Det betyder bara för att man är emot vissa lägen, precis som man kan vara emot ett väldigt högt höghus i fel miljö. så kan man också vara emot att bygga villor precis överallt, där man ser att det skadar stadsutvecklingen. Tack.

Tack Hans och Hampus. Du har inte varit uppe, men det är första gången vi är för att han absorberar ditt namn. Men du är välkommen att sätta upp dig. Jag hoppas att du har förståelse för den. Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Jörgen Fogelklou. Därefter Ann-Catrine Fogelgren. Varsågod, Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande! Ett mycket bra förslag, sa Johannes Hulter. Socialdemokratisk tvångsblandning kallar jag det. Det är fullt förståeligt att Egnahemsbolaget har problem. Dels på grund av den senaste tidens ekonomiska läge, dels på grund av att bolaget idag har kommit att användas som just ett integrationsverktyg i stället för att fokusera på den grundtanke som fanns då rörelsen. Egnahemsbolaget, Göteborgs Egnahem AB, startade 1933 som småstugebyrån med uppdrag att göra småhus tillgängliga för den breda allmänheten i Göteborg. Det verksamhetsfokus bolaget har idag skiljer sig markant mot grundtanken. Idag används bolaget som ett verktyg i en politisk strategi att bryta segregationen och bygga en blandad bebyggelse i staden. Vi vill att Egnahemsbolaget går tillbaka till att tillhandahålla småhus billigt till Göteborgs befolkning. Media har upprepade gånger rapporterat om hur göteborgare, barnfamiljer från Göteborg, flyr Göteborg. Hur svenska privatpersoner belånar sig upp över taknocken för att ha råd att köpa ett hus och fly mångkulturens kaos. Till förmånen för ett lugnt och tryggt villabyggt. boende i grannkommunerna på lagom pendlingsavstånd från arbetsmarknaden i Göteborg. Med det vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen, att vi ger helt enkelt Förvaltningen AB Framtiden samt Göteborgs egnahem i uppdrag att skriva om nödvändiga styrdokument så att de överensstämmer med egnahems ursprungstanke och mål att tillgängliggöra billiga småhus för den breda allmänheten. Tack!

Tack, Jörgen! Då lämnar jag ordet till Ann Catrine Fogelgren. Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Ann Catrine!

Tack så mycket, ordförande, ledamöter, åhörare! Egnahem AB situation har varit bekymmersam under en längre tid och den är mer akut nu än någonsin. Här måste till både kraftfulla och effektiva åtgärder för att inte hyresgäster inom framtiden ska behöva ta notan för denna kollaps. Det rådande marknadsläget, inflationen med mera har gjort att bolaget snart nått vägs ände och om inget görs får man vända sig till moderbolaget för ett kapitaltillskott. 2027 uppgår till 13 miljoner kronor till skillnad från 175 miljoner kronor 2021. 13 miljoner bedömer Stadshuset som mycket lågt för ett bolag av denna storlek, även ur ett historiskt perspektiv. Bolaget har projekt under 2028–2029 som skulle ge bolaget en positiv resultateffekt av 140 miljoner kronor. Men här finns många osäkerhetsfaktorer med hög risk. Stadshuset anser att den genomlysning som är gjord av framtiden inte är tillräcklig. Marknadsförutsättningarna borde redovisas bättre. Samt bolagets förmåga att leverera enligt ägardirektivets nuvarande inriktning. Den här uppfattningen delar vi. Vi vill se en betydligt bättre strategisk analys. Det här ärendet handlar om en genomlysning av Egnahems AB-situation. I stället har vi haft en allmän bostadsdebatt här. Det är inte heller så i det yrkande som jag har haft av de rödgröna. Det finns ingenting om att jag har. De har att göra med egnahems vara eller icke vara. Vi vill också se ett fortsatt byggande av småhus. Vi ser ett stort behov av det i alla delar av staden. Här kan Egnahemsbolaget spela en viktig roll. Frågan är om det bör ske i dess nuvarande form. Man kan också använda Egnahemsbolaget som en ankarbyggare och dra med andra aktörer på marknaden och driva på för byggnationen av småhus. Genom innovativa lösningar, som till exempel koncepthus, kan fler få möjlighet. att förverkliga sin bostadsdröm. Jag yrkar bifall till yrkandet från D, M, L och KD.

Tack, Ann Catrine. Då är det Dan-Ove Marcelind, KD. Därefter Petra Elf, MP. Varsågod, Dan-Ove.

Tack så mycket, ordförande, ledamöter och åhörare. Jag har som en del varit inne på något märkligt ärende. Det skulle handla om Egnahemsbolagets utsatta situation. I stället får vi ett yrkande med mycket omfattande bostadspolitisk uppgörelse med stark vänsterprägel och som tydliggör att partierna bakom yrkandet inte förstår efterfrågan och byggbarheten i Göteborg. I stora delar osar det social ingenjörskonst. Som någon redan var inne på här, redan i Socialdemokraternas valmanifest 2022 var det tydligt att hyresrätter skulle byggas i områden där sådana saknades. Jag har tidigare ställt frågan till Jonas Attenius (S) i denna kammare om var exakt han avser bygga alla de tusentals hyreslägenheter som ska byggas. Det är viktigt också för Centerpartiet, det är det som är målsättningen. Han ville då inte svara, men jag hade tagit hjälp av data från SCB och Göteborgs statistikdatabas för att titta på vilka områden som har högst andel äganderätter. Som en liten påminnelse så är det Billdal, Hovås, Askim rådet, Björlanda ute på Hisingen, sydvästra Torslanda och Södra skärgården. Man säger sig vilja bygga småhus i utsatta områden. Just nu med den rådande byggmarknaden som vi har hade ni kunnat skänka marken till exploatören. Det hade ändå inte fått ihop kalkylerna. Så man undrar om ni överhuvudtaget varit i kontakt med byggbranschen när ni skrev det här yrkandet. Kvar har vi hyresrätterna i områden där man idag saknar sådana. Enligt Lantmäteriet byggdes det 76 stycken småhus i Göteborg ifjol. Kranskommunerna byggde 400 procent fler. Det är inte så konstigt att vi har tappat tusentals små barnfamiljer under den här mandatperioden. För mig är det uppenbart att Göteborg behöver ett nytt styre.

Tack, Dan-Ove! För detta har Hans Arby begärt en replik. Varsågod Hans.

Social ingenjörskonst och tvångsblandning, alla de här begreppen. Vad det här handlar om, det handlar om att komplettera med de boendeformer och upplåtelseformer som saknas för att kunna erbjuda ett blandat utbud och större valfrihet i alla områden. Vill eller kan du inte bo kvar i ett hus eller ta hand om det, eller kanske inte vill sitta i en bostadsrättsförenings styrelse, men bo kvar i en stadsdel, så ska man kunna göra det. Om du vill bo och ofta bo kvar i ett område där du bor men förhållandena ändrar sig uppåt eller neråt för dig, ja då ska du också kunna bo kvar där. Vi pratar inte om social ingenjörskonst eller att flytta folk. Vi skapar stabilisera våra områden med mer blandat boende. Och ja, det är idag svårt att räkna hem att bygga framför allt bostadsrätter. Äganderätter är bättre småhus i även utsatta områden. Men det är det vi ska ha allmännyttan till, framtiden. till att investera där ingen annan kanske gör det först, för att få med sig fler och fler sedan. För annars säger han, nej, Skitsamma. Det går inte att bygga annat än hyresrätter i utsatta områden.

Tack, Hans. Tack. Och för detta har ju Dan-Ove Marcelind, KD, begärt en kontrareplik. Varsågod, Dan-Ove.

Ja, tack. Sju av tio svenskar, sju av tio göteborgare, vill bo i småhus. Människor har drömmar, familjesituationer. och de vill göra sina livsval. I stället för att ha en stadsbyggnadspolitik där människor ska anpassa sig efter oss så vill jag att vi i större utsträckning anpassar oss efter människor och deras behov. Som det är nu så har ni lagt fram ett yrkande som inte går att realisera. Ni vill bygga småhus i utsatta områden där byggbranschen inte vill bygga, utan byggbranschen vill att vi markanvisar i attraktiva områden där det faktiskt går att få ihop kalkyler. Vi tittar ju på att bygga mycket mer småhus i anslutning till vi har Frölunda, vi har Selma trädgårdsstad och så vidare, det kan bli väldigt många småhus i bra lägen, i bra kollektiv perspektivtrafik och servicenära lägen. När vi tittar upp, kära Skogome. Det kanske hade kunnat börja hända och byggas där kanske om 10 år. Men det blir inte en sammanhängande stad. Vi vill också bygga fler hus. Det tror jag vi är överens om.

Då lämnar jag ordet till Dan-Ove Marcelind för andra och sista kontrareplik. Varsågod.

Ja men tack, det är bra att vi är överens om det Hans. Men det viktiga är att vi skapar en verklighet som får det att fungera också. När det kommer till Kära Skogome så var det ju så att vi ville titta på en fördjupad översiktsplan där vi också tittade på utbyggnadsordningen för att skapa förutsättningar för också infrastrukturen i övrigt skulle fungera. Och jag är tämligen övertygad om att vi hade fått ihop det på ett väldigt bra sätt men ni valde att inte ens titta på hur vi kunde gå vidare med detta.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Petra Elf, MP, därefter Robert Hammarstrand, S. Varsågod, Petra.

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare! Ja, det är ju inte en hemlighet för någon att det har varit svårt på bostadsmarknaden de senaste åren. Återhämtningen har tagit längre tid, eller tar längre tid, än vad någon förväntade sig. Det är klart att Egnahemsbolaget har haft stora utmaningar i det här läget. Men det ingår ju också i tanken med Egnahemsbolaget att man ska kunna ha en balans över tid. Det hoppas vi såklart fortfarande är möjligt. och Egnahemsbolaget är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla områden där marknaden inte ser att det är lönsamt att gå in i dagsläget. Egnahemsbolaget fyller ju också en viktig funktion, som också har nämnts här, att kunna gå in som ankarbyggherre. Det har vi sett i till exempel Gårdsten, att där började Egnahemsbolaget och sedan så var det också privata aktörer som efter man hade sett att det gick också tyckte det var intressant att vara med och utveckla Gårdsten. Jag tror det är viktigt att vi agerar på ett klokt och ansvarsfullt sätt med egnahemsbolaget så att vi kan fortsätta använda egnahemsbolaget på ett sådant sätt i framtiden. Det är helt uppenbart att högern inte riktigt förstår att egnahemsbolaget behöver olika typer av projekt för att få den här modellen att gå ihop, både för att kunna göra projekt som är i utsatta områden där man börjar, där man tar lead, som inte är lika lönsamma, men däremot så vill man ju stoppa både det och alla andra projekt som Egnahemsbolaget och Framtiden i stort driver fram. Jag tycker det är olyckligt att det finns det här motståndet som tidigare inte har funnits mot att bygga till exempel småhus i utsatta områden för att människor där också ska kunna ha möjligheten att välja. Tack.

Tack Petra! Då lämnar jag ordet till Robert Hammarstrand. Därefter är Patrik Höstmad, som är sist i talarlistan. Varsågod Robert!

Tack ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag är naturligtvis väldigt glad över att vi har en bred överenskommelse över blockgränserna här nu. om att göra det vi egentligen har velat göra under väldigt lång tid här. Det har rått. Om blandade upplåtelseformer i den här staden kan vi säga att vi rullar på som vi alltid har gjort. Men det är ni som har förändrats. M, L, KD. Vi har haft en bred konsensus om detta tidigare. Det är olyckligt nu och då att ni gör ett avsteg från detta. Jag tror göteborgarna förväntar sig att vi löser en av de största. Samhällsfrågorna, nämligen segregationen, men också de största utmaningarna för Göteborg. Den bristande integrationen med allt vad det innebär. Och det råder vi bot på genom att bygga blandat, bland annat. Sen är det så också när det gäller småhusen. Där var ju ni inte särskilt framgångsrika under förra mandatperioden. Det är väl bara att erkänna det kanske. Det är svårt att få i gång småhusbyggandet naturligtvis. Det har att göra med byggkonjunkturen. Dan-Ove Marcelind pratar som om vi skulle leva i en konstant lågkonjunktur. i byggsektorn under de närmsta 20 åren kommer vända upp, Dan-Ove. De kommer att få ihop sina kalkyler inom sinom tid. Vi vet inte när. Slutligen, på senaste sammanträdet på exploateringsnämnden, markanvisar vi för småhus i Utby, vid Lemmingvallen, och ute på Brännö. Det var ett litet steg i alla fall. Tack för mig.

Tack, Robert. Då har vi Patrik Höstmad. sist i talarlistan. Varsågod Patrik.

Det nämndes här från Petra att vi skulle ha något motstånd om att bygga småhus i utsatta områden. Men det har vi ju inte. Det är ju det vi skickar med som i alla fall en första start. Samtidigt som vi vill ha genomlysningar av hur bolaget ska kunna klara det här så ser vi redan nu att vi behöver göra en justering av bolagets inriktning. De har ju gått alldeles för mycket all-in på bostadsrätter, och det är väldigt svårt att komma fram med bostadsrätter. Det som går att bygga nu är ju småhus. Vi ser också att man behöver få ihop ekonomin. Det är svårt att bara bygga småhus i områden med svag efterfrågan. Då kommer inte bolaget att kunna driva fram det och överleva. Vi måste även låta bolaget bygga småhus i attraktiva områden så att det går ihop, och det är det vi skriver om i vårt yrkande. Tittar man på ert yrkande är prioriteringen, om jag förstår det rätt, framför allt småhus i utsatta områden. Och sen är prioriteringen att det ska byggas hyresrätter av framtiden i mellanstaden och centrala delarna. Har ni tänkt att hantera egnahemsbolagets ekonomiska situation genom att föra överskott från hyresgästerna för att hålla egnahemsbolaget vid liv? Det tycker jag skulle vara en väldigt dålig idé. Vi ser ju redan nu hur er politik driver upp hyrorna hos hyresgästerna och det här kommer ju i så fall. riva upp det ännu mer. Så jag hoppas inte det är det ni tänker göra.

Tack Patrik! På detta har vi Hans Arby C begärt en replik. Varsågod Hans!

Tack! Jag är lite fundersam till det som ni skriver också. Ni vill egentligen att egnahemsbolagen ska gå in i de andra befintliga villaområden och konkurrera med Åbo och de andra privata byggherrarna med att bygga hus och sälja där. Jag tänker att vi har framtiden till för att gå i. Allmännyttan ska göra saker som inte andra gör. Att kunna gå före, som Anka bygger här, är då även utsatt område för att lyfta det och sedan öka marknadsvärdena där också. Det handlar om att öka och komplettera hyresrätter i andra områden. Det behöver inte betyda att det alltid är framtiden. Det kan finnas andra, kanske även befintliga fastighetsägare, som vill bygga hyresrätter i mer småhusdominerade områden. Tack.

Tack Hans, och på detta har Patrik Höstmad begärt en kontrareplik. Varsågod Patrik!

Ja, det är väl bara att räkna på det. Vi ser att ska man kunna gå fram och bygga småhus i utsatta områden, som vi tror är väldigt viktigt för att motarbeta segregationen, för att lyfta områden och få stabilitet, så behöver man få ihop ekonomin. Då behöver de som jobbar med det, oavsett vem det är, också bygga i attraktiva områden där man kan göra en större vinst. Det är helt fine även om det är privata intressenter som vill göra det. Vi har tyvärr dålig erfarenhet av det. Vi gjorde ju, eller ni gjorde, för två mandatperioder sedan ett antal markreservationer och markanvisningar där man skulle ta på sig att bygga i utsatta områden samtidigt som man fick en central, attraktiv tomt. Tyvärr så har ju inte det här gått att få genomförbarheten för de privata i de utsatta områdena, utan de markanvisningarna har lämnats tillbaka eller i vissa fall har vi gått med på att man splittrar upp dem och tar bort det utsatta området. Det har vi gjort enat, så även den rödgröna sidan har varit med och stöttat att man inte behöver göra det åtagandet längre. Man måste ha både attraktiva områden och utsatta, oavsett vem det är.

Tack, Patrik. Det är tomt på talarlistan. Jag anser att ärendet har färdig debatterats. Och under. Ja, Hampus. Det kommer i sista sekunden, och då får du ordet.

Ja, men det är ju lite intressant det här. Den här rödgröna sidan då med vänsterpartierna och centern. De vill alltså bygga höghus bland småhus där ingen vill ha höghus. Och där det förmodligen skulle kosta 20–25 000 att flytta in i en trea. Och så pratar man om segregationen. Om man ska få in andra socioekonomiska grupper. Ska ni subventionera de här då? Är det så det är tänkt? Ni har skrivit i era dokument att man ska flytta befolkning. Kommer ni subventionera dem med skattepengar som ni gör i Askimsviken? Där en trea 2016 kostade 20 000. Det är jag lite nyfiken på, det som är tanken. Bygga höghus bland småhus där ingen vill ha dem. Sen ska ni bygga småhus bland höghus. där ingen har råd att bygga dem, för man får inte ekonomi i det. Det är ju helt galet. Och sen sa MP här att vi stoppar alla egnahemsprojekt. Kom gärna upp för mig och berätta vilka alla de här projekten är. Vi har varit de som har varit mest positiva till egnahem. Det var ni som stoppade flera hundratals villor i attraktiva lägen för egnahem, som de behövde för att få ekonomi i att bygga i lägenheter. Attraktiva områden där man var tvungen, för att kunna balansera ekonomin, bygga i Torslanda till exempel, för att få ihop det i nordost. Så det är ni som stoppar, inte vi. Tanken var ju att egnahem skulle bygga massa av de här husen i kära Skogome, där man äger marken och det finns en efterfrågan. Så lite ordning och reda får det ändå vara i debatten. Vi har stoppat allmännyttiga höghus, miljonprogram, där ingen vill ha dem, i villaområden. Det står vi för, och det tror jag de flesta göteborgare står bakom oss också, möjligen med underlag för några sociala ingenjörer i den här salen.

Tack, Hampus, och på detta har Hans begärt en replik. Varsågod Hans.

Tack. Jag är övertygad om att de flesta står bakom om man säger att du ska bygga ett miljonprogram i villaområden. Det är lite väl stora överdrifter och tvångsblandning och sådant. Så du kan prata om det vi egentligen handlar om. Och det här är ett långsiktigt arbete. Nej, det är inte lönsamt att bygga villorna än tills vi börjar lyfta områdena. Men det som jag blir väldigt fundersam kring när jag läser yttrandet här till kommunfullmäktige så målar ni en väldigt hopplös bild. Ni skriver att det inte går att bygga bort grundläggande drivkrafter att man vill bo med den man har samma ekonomiska och sociala förutsättningar. Ni säger att det är ingen idé att bygga hus överhuvudtaget. Vill ni fortsatt se en segregerad stad? Stöder ni inte längre omvandlingen av Biskopsgården till trädgårdsstad? Då är det meningslöst även med ombildningar till bostadsrätter. Det får du gärna svara på. Tack.

Tack Hans! Och med detta har Hampus Magnusson begärt en kortare replik. Du får ordet Hampus.

Ja, vad menar vi med miljonprogram Hans? Vad du har ställt dig bakom den budgeten som du släpper igenom? Nej, men det är Socialdemokraternas mål tillsammans med Vänsterpartierna på 2 300 bostäder om året. Det blir 46 000 bostäder på 20 år. Hyresgästföreningen säger att man ska bygga 70 000 bostäder i villaområdena i Göteborg, i deras rapport. Det här är vår tids moderna miljonprogram och ni står bakom det. Det är helt otroligt att ni släpper igenom den här typen av projekt. Det uppfattas som helt galet, Hans. Backa från detta! Du håller på att göra ett historiskt misstag. Det vi skulle kunna få är ju människor som etablerar sig på arbetsmarknaden och gillar sitt område, som många gör, och vill bo kvar. Alina Cato i Tynnered, till exempel. Familjen ute i Hjällbo. De har ni blockerat från att köpa sina lägenheter och stanna kvar och lyfta området tillsammans med det här gänget. Jag kan förstå. Att tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna och Miljöpartiet och Socialdemokraterna står för det, men Centerpartiet, Hans.

Tack, Hampus! På detta har Hans Arby begärt sin andra och sista replik. Varsågod och ta hem Hans.

Tack. Nej men det är ju äpplen och päron. Du säger bygga miljonprogram i villaområden. Det är ju inte det handlar om. Sen står ju inte vi bakom målen som att framtiden ska bygga så enormt mycket och framför allt väldigt mycket hyresrätter. Det är det vi försöker komma åt. Bygga blandat. Men jag tänker att vi får sansa det här. Det handlar inte om tvångsblandning när man bygger blandat. Det handlar om inte miljonprogram om man bygger. två flerbostadshus i Örgryte. Det blir en väldigt konstig debatt och väldigt svårt för göteborgarna att förstå vad vi pratar om egentligen. Tack.

Då ska vi se nu, Hampus andra och sista replik. Varsågod.

Okej Hans och Centerpartiet och Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Har du köpt en tvåvåningsvilla i ett villakvarter där du har detaljplan park bredvid så har du nog räknat med att bo i ett villaområde. Inte att få ett sexvåningshus som granne eller ett 20 meter högt hus på gamla Särövägen. Det är lika högt som gamla Götaälvbron. Det tror jag många uppfattar som ett tvång, ett tvång. Att ha höga hus bredvid sig som man inte hade väntat sig och betalat för. Det är ungefär som att sätta upp ett Karlatorn mitt bredvid en bondgård. När man har trott att man ska bo på landet. Men det är ju så ni älskar att göra eran blandning och tvinga människor. Ni tvingar dem att bo bredvid höga hus. Sedan vilka som ska bo där, det är en annan fråga. Det får vi väl komma fram till om det ska vara subventionerade hyror som i Askimsviken. Men det är ett tvång.

Tack Hampus och vad jag kan se så är det tomt på talarlistan nu. Och under överläggningen yrkar Hans Arby, Robert Hammarstrand bifall till kommunstyrelsens förslag. Patrik Höstmad, Ann-Catrine Fogelgren att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou i första hand att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Patrik Höstmad med flera? Ja. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Ja Då anser jag att. Jo, voteringen har begärts. Då är det kommunstyrelsens förslag, ja, i propositionen om huvudvotering. Och. Det har jag sagt. Ursäkta mig, det gick lite fort. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det kommunstyrelsens förslag. Det är ja, proposition i huvudmonteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Patrik Höstmad som motförslag? Antas förslaget från Jörgen Fogelklou som motförslag? Ja. Jag finner att förslaget från Patrik Höstmad antagits som motförslag. Och då är det, då återstår huvudvotering. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Patrik Höstmad. Ja, vi väntar tills alla har kommit. Vi har inte bråttom med omröstningen. Alla ska vara inne och ha möjlighet att rösta. Då tror jag att alla är i sessionssalen och det har begärts votering och vi är på huvudvoteringen. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Patrik Höstmad. Så varsågod och rösta. Så där, då ser jag att alla har lyckats rösta. Då stoppar jag omröstningen. Och med 43 röster mot 38 bifalles kommunstyrelsens förslag. Det är antecknat, Jörgen. Även för er? Ja. Även KD och L med? Ja. markägarroll, exploateringsnämnden kan bidra till åtgärder för att minska bullerstörningar vid de befintliga skjutbanorna

Då är vi på ärende nummer 10. Redovisning av uppdrag att utreda och redovisa hur, hur är markägarroll, Exploateringsnämnden kan bidra till åtgärder för att minska bullerstörningar vid de befintliga skjutbanorna. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till exploateringsnämnden att utreda och redovisa hur, hur är markägarroll. Nämnden kan bidra till åtgärder för att minska bullerstörningar. Vid de befintliga skjutbanorna antecknas och förklaras fullgjort. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Hans Arby (C). därefter Robert Hammarstrand. Varsågod Hans.

Tack ordförande, övriga ledamöter och åhörare. Jag tänkte bara lite kort rapportering från exploateringsnämnden. Vi tror jag såg alla vikten av både skytteföreningens verksamhet och att minska bullerstörningarna vid den befintliga skjutbanan. Så vi stod bakom att vi tog ett extra varv i exploateringsnämnden och försökte hitta en lösning. Men utredningarna kom till vägs ände. Staden har ingen möjlighet att bygga den föreslagna bullervallen för det ligger på arrendatorn. Vilket också gör att vi inte kan investera. åt föreningen mot ett höjt arrende. Däremot gav vi förvaltningen uppdrag att vara behjälplig vid arrendatorns eventuella genomförande av åtgärden, för att bygga den här bullerskärmen. Det kan gälla rådgivning när man söker tillstånd eller titta över arrendelängder om det underlättar finansieringen. Med det yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack Hans! Då lämnar jag ordet till Robert Hammarstrand. Han är sist i talarlistan. Varsågod Robert!

Tack ordförande! Jag skulle i all enkelhet vilja yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Robert! Då finns bara ett förslag, kommunstyrelsens förslag. Bifalles den? Ja! Vi lämnar bordlagda beslutsärende och går över till beslutsärenden nu. Då är vi på ärende nummer 11, valberedningens förslag till vid sammanträde förekommande val. Under punkterna 1–14 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Ja. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkten 15 lägger valberedningen fram förslag till val av en ledamot i en bolagsstyrelse. Kan valberedningens förslag bifallas? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? stadsdelarna Lilleby och Syrhåla

Då går vi över till ärende nummer 12. Antagande av detaljplan för tvärförbindelse i Torslanda inom stadsdelarna Lilleby och Syrhåla. Kommunstyrelsen föreslår att detaljplan för tvärförbindelse i Torslanda inom stadsdelarna i Lilleby och Syrhåla antas. Här har vi en talarlista. Då börjar vi med Hampus Magnusson, därefter Roshan Yigit Varsågod, Hampus. Nej, du får två minuter. Jag kommer att trycka två minuter. Så där, varsågod.

Ordförande, ledamöter, göteborgare! Det här är ett ärende som visar exakt varför göteborgarna många gånger tappar tålamodet på politiken. Redan under 2015 väckte jag och Jonas Ransgård en motion om att prioritera och dra i gång tvärförbindelser i Torslanda. Vi har drivit den här frågan i mer än tio års tid. Vad gjorde det här gänget med S, V och MP? Jo, de drog givetvis som vanligt i handbromsen när vi ska göra någonting bättre för dem som är beroende av bilen. Man vägrade stötta detta och rösta för. Sedan har man förhalat, utrett, pausat, utrett igen och skickat det i det kommunala kretsloppet fram och tillbaka. På de här tio åren som man har förhalat detta skulle familjer kunnat spendera timmar i veckan. Med sina nära och kära. Kanske jobbat någon timme extra på jobbet. Ökad BNP för Sverige och Göteborg. Men man fick sitta fast i bilkön i stället. Det är nästan fascinerande att varje gång man vill göra någonting som underlättar för familjer som arbetar och som tar sig till jobb och skola med bil. Då blir det väldigt jobbigt och bekymrat över precis allting. Men när man ska lägga miljarder på en gång och cykel. som ingen har efterfrågat knappt och som inte behövs, då kan man rusa på hur snabbt som helst mot alla remissinstansers förnuft. Men nu ska vi i alla fall vara lite glada. Även om det här hade kunnat vara på plats för länge sedan, så äntligen kommer Torslanda tvärförbindelse på plats. Det hade den inte gjort om inte vi hade lagt vår motion och dragit igenom detta, trots motstånd från vänstersidan. En glädjens dag för Torslanda, en glädjens dag för Göteborg. Nu går vi till beslut. Bifall!

Tack Hampus. Då lämnar jag ordet till Roshan Yigit. Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Roshan.

Tack så mycket herr ordförande. Äntligen kan vi gå vidare med att förverkliga Torslandas nya tvärförbindelse. Torslanda är en stadsdel som växer och som har potential att växa ännu mer. Här finns också några av stadens främsta industrier och största arbetsplatser. För att möjliggöra Torslanda. utveckling och i förlängningen även Göteborgs utveckling. För att värna dagens och framtidens jobb behöver vi stärka robustheten i infrastrukturen i området. För att skapa en infrastruktur för framtiden behöver vi också ge tillräckligt utrymme för de hållbara trafikslagen såsom kollektivtrafik och cykel. Vi är stolta över att den nya tvärförbindelsen möter de här behoven.

Tack Roshan! Då är det Dan-Ove Marcelind, därefter Karin Karlsson. Varsågod Dan-Ove!

Tack så hjärtligt! Torslanda täcker en tredjedel av Hisingens yta och spelar en väsentlig roll för Göteborg och för regionen. Torslanda är, som någon var inne på tidigare, en resurs för industriutveckling och hamnens expansion. Området ger möjlighet att bygga attraktiva kustnära bostäder och även kommunal service. Den långa kuststräckan ger tillgång till ett fantastiskt friluftsliv och populära friluftsbad. Torslanda är helt enkelt en attraktiv och populär stads där många bostäder byggts de senaste åren. Men varken infrastruktur eller den kommunala servicen har utvecklats i samma takt. Exempelvis blev Torslanda lovad en ishall vid kommunsammanslagningen för nu 60 år sedan. Den ser vi ännu inte röken av. Simhall har varit planerat sedan länge och äntligen har man tagit steg för att förverkliga detta. 155an och Kongahällavägen ser inte jättemycket annorlunda ut nu än vad den gjorde när jag som liten tog bussen från Lilla Varuhalmen. in till stan. Tyvärr kan vi prata mer om försämringar för Torslandaborna, exempelvis när Svartexpress och den expressbuss som går från Amhult in till Nordstan försvann. Man fick dock panikartat sätta in en expressbuss under rusningstrafiken, men fortsatt är det en försämring av kollektivtrafiken. Torslanda har länge varit stadsdelen som kommunen glömde. Men nu äntligen kan vi fatta beslut om att gå vidare med detaljplanen för Torslanda tvärförbindelse. Syftet är som ni vet att förbättra.

Tack Dan-Ove! Då är det Karin Karlsson, därefter Daniel Augustsson.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Innan jag går vidare så vill jag bara påpeka att förändringar i linjedragningen för Svartexpress inte var någonting som kommunen gjorde utan det är ju Västtrafik som styr över det. Som i sin styrs av regionen och där kör ju er sida över oss regelbundet när det kommer till kollektivtrafikfrågor. Så prata gärna med era kompisar där. Jag har personligen tagit upp detta flera gånger och från stadens sida har vi varit väldigt tydliga med att ändringen i Svartexpress blev dålig. Men, för att återgå till ärendet som vi faktiskt ska debattera här, så vill jag särskilt betona vikten utav att vi faktiskt ser till så att cykelbanan i sin helhet dras på den östra sidan nu när detaljplanen faktiskt medger detta, så att man slipper behöva korsa vägen onödigt. Tack!

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Daniel Augustsson. Därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Centerpartiet yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag om att anta detaljplanen. Den här länken har länge saknats. Torslanda är ett område med många invånare och med Volvo som stadens viktigaste arbetsgivare. Ändå har det lokala vägnätet under lång tid präglats av just trängsel och sårbarhet. och Tvärförbindelsen åtgärdar det. Vad Centerpartiet särskilt vill lyfta fram är gång och cykelvägen. Det är en prioriterad infrastrukturåtgärd som underlättar för cykelpendlare, inte minst för dem som tar sig till och från Volvo Torslanda. Vi är också nöjda, som Kari sa precis, med att cykelbanan nu ligger på en sida av vägen. Det ökar trafiksäkerheten jämfört med tidigare förslag. Den samhällsekonomiska kalkylen tar också sitt tydliga språk. . .med nettonuvärdeskvot på 6,5 är det här exceptionellt högt. Det här är rätt investering och det är på rätt plats. Tack.

Tack Daniel. Då är det Rasmus Ragnarsson (SD). Därefter är det Bettan Andersson (V). Varsågod Rasmus.

Tack så mycket. Jag vill väl också instämma i bifallet till kommunstyrelsens förslag. Jag instämmer också med många av de tidigare talarna när det gäller, och det kanske är där det jag också vill någonstans förmedla i den här talarstolen, det är att det har uttryckts en enorm frustration bland boende i Torslanda kring trafiksituationen, kring hallar som aldrig byggs. Och det finns en stark uppfattning bland Torslandabor att man borde bryta sig loss från Göteborgs kommun och göra sig till en egen kommun. Och de känslorna, de är. är grundade i detta, att man känner sig nedprioriterade, bortprioriterade. Jag tycker att man ska ta de känslorna på allvar och det är väldigt bra. Det här är ett steg på vägen, men många av de andra utlovade investeringarna i Torslanda måste vi också få framdrift i. Tack så mycket.

Tack Rasmus. Då är det Bettan Andersson (V). Därefter Martin Wannholt. Varsågod Bettan.

Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Dan-Ove har en väldigt glad nyhet. Vi har fått mark till Ishall i Torslanda.

Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt, D, som är sist i talarlistan. Varsågod, Martin.

Du trycker alltid in så snällt. Tack! Ja, det är ju en stor glädjens dag idag, äntligen, för våra stackars Torslandabor som har, i den här frågan, blivit misshandlade under lång tid. 2013 var det väl det stängdes av reservsmitvägen då. Det fanns skäl till det. Nu tar vi detaljplan, sen ska det byggas och så vidare. Men nu ska vi vara positiva. Nu kommer det. Och under resans gång, alla vi som har drivit på och inte, det finns ju ett parti. Vi har långsam mat ned den här resan, eller två, under lång tid, men nu är vi snart framme. Cykelbanan blev bra till slut. Vi har klarat naturvärdena. Vi fick igenom, från i alla fall vår sida, att man såg över grundläggningen. Det var ju så att där man kör in bland de befintliga småhusen skulle det skaka när det kommer en buss, och det ska gå många bussar där förhoppningsvis. Man följde reglerna men inte tillräckligt. På övervåningen där barnen sover skulle det skaka varje gång det kom en buss. Det är nu korrigerat också. Så det är tänkt att byggas på ett tillräckligt bra sätt. Det enda jag saknar fortfarande, men vid ett maktskifte kan vi ju hantera det i höst, det är att de villor som får en ny stor trafikström precis utanför sig, att kommunen borde erbjuda. inlösen om de så önskar. Det här är en sådan viktig fråga för att lösa upp och för att kunna bygga mer i Torslanda. Men det blir riktigt dåligt för de som bor allra närmast. Så blir det när vi kommer fram med en ny väg som ska trafikeras långsamt men ändå trafikeras väldigt hårt. Bifall naturligtvis till kommunstyrelsens förslag. Det får man inte glömma i den här Viktiga frågor! Tack!

Tack, Martin! Då är det Hampus Magnusson som är sist i talarlistan. Varsågod, Hampus!

Det var glädjande nyheter att man efter 60 år äntligen har fått mark till ishallen Bettan. Den här marken för Tvärförbindelsen har vi haft hela tiden. Jag hoppas nu inte att det ska ta ytterligare tio år innan den här ishallen realiseras. Vi ser till att snabba på lite här. Kommer vi till makten efter valet, vilket jag börjar stenhårt för, då kan jag lova dig, då blir det en ishall. Fort.

Tack Hampus. Då är det tomt på talarlistan och jag anser att ärendet har färdig debatterats och det finns bara ett förslag. Det är kommunstyrelsens förslag. Bifalles den? Ja. Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Ja. Sörredsvägen i stadsdelen Sörred

Då går vi över till ärende nummer 13 och det är antagande av detaljplan för verksamheter vid gamla Sörredsvägen i stadsdelen Sörred. Kommunstyrelsen föreslår att detaljplan för verksamheter vid gamla Sörredsvägen i stadsdelen Sörred antas. Är det tomt på talarlistan? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Ja. under fotbolls-VM för herrar samt tillfällig utökning av serveringstiderna enligt alkohollagen

Och då går vi över till ärende nummer 14. Uppdrag om evenemang, aktiviteter och festivitet i Göteborg under fotbolls-VM för herrar samt tillfällig utökning av serveringstiderna enligt alkohollagen. Jag måste tyvärr läsa hela. Daniel, du får ju ha lite tålamod. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborg Company AB och Got Event AB får i uppdrag att i samverkan med alla berörda nämnder och styrelser arrangera avgiftsfria publik. möjligheter på flera platser i Göteborg av utvalda matcher, fotbolls-VM för herrar. Ett särskilt fokus ska ligga på Sveriges match på midsommardagen. Göteborg Company AB och Förvaltningen AB Framtiden får i uppdrag att arrangera public view på lämpliga platser utanför centrala Göteborg. Ett särskilt fokus ska ligga på Sveriges match på midsommardagen. Kulturnämnden får i uppdrag att i samverkan med Göteborg Company AB arrangera visningar och matcher på lämpliga bibliotek och kulturhus. Göteborg Company får i uppdrag att i samarbete med stadsmiljönämnden och övriga aktörer inom Citysamverkan upprätta en eller flera VM-zoner med aktiviteter som har fokus på barn och familjer. Stadsmiljönämnden får i uppdrag att i samverkan med Citysamverkan säkerställa att Sveriges matcher i fotbolls-VM för herrar uppmärksammas genom offentliga dekorationer och belysning. Kommunfullmäktige beslutar om en tillfällig utökning av serveringstiderna, enligt alkohollagen, till 07.00 alla veckodagar under perioden 11 juni till 19 juli 2026. Miljö och klimatnämnden får i uppdrag att tillämpa denna tillfälliga utvidgning på ansökningar gällande tillfällig utökad serveringstid. Åseende denna period. Vidare föreslås att äldre samt vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att arrangera visningar av utvalda matcher i fotbolls-VM för herrar på kommunala vård och omsorgsboenden. Slutligen föreslås att Göteborg & Co AB och Got Event AB får i uppdrag att i samverkan med alla berörda nämnder och styrelser utvärdera genomförda insatser och utreda förutsättningarna att genomföra liknande insatser under större idrottsevenemang med. svensk deltagare på både dam och herrsidan såsom OS, VM och EM. Här har vi talarlistan och vi börjar med Daniel Bernmar (V). Därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja för många av oss, många oss göteborgare, är fotboll mycket mer än bara en idrott eller sport. Det är kultur och det är gemenskap. Som Sveriges fotbollshuvudstad så vill vi att alla göteborgare ska kunna ta del av fotbollsfesten. Oavsett bakgrund eller oavsett plånbok. Vi kommer visa matcher på storbildsskärmar på flera platser runt om. i stan, från Ullevi till Grönsakstorget, ut till Gårdsten. Visningarna ska självklart vara gratis. Det är inte plånboken som ska styra i den här stan och så. Det är inte den som ska avgöra om du har råd att delta i fotbollsfesten. En så revolutionerande tanke så att media hört av sig från flera andra länder och undrat är det möjligt att man kan göra något så enkelt som att skapa en fotbollsfest? utan att det kostar skjortan? Svaret är ja. Göteborgarnas kärlek till fotboll är inte beroende av plånboken, men inte heller beroende av ålder. Självklart vill vi att alla ska kunna vara delaktiga i fotbollsfesten, gammal som ung. Därför ska vi såklart göra vad vi kan för att även på våra äldreboenden och på andra platser runt om i stadens verksamheter tillgängliggöra den här festen. Rätten till kultur och att dela gemensamma fotbollsupplevelser ska inte försvinna, vare sig man blir äldre eller har det sämre ställt. Vi kommer också ha familjevänliga VM-zoner med roliga aktiviteter för barn. Familjezonerna kommer engagera olika verksamheter men också föreningslivet. Vi vet att när en sådan här stor händelse sker blir allt fler ungdomar engagerade och intresserade av att själva utöva idrott. Då ska vi fånga dem och utveckla idrotten för föreningslivet i Göteborg. Bifall kommunstyrelsens förslag.

Tack Daniel. Då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson (L), efter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Pär.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Fotbolls-VM är verkligen en folkfest. Den varma sommaren 1994 formade hela min generation. Jag kommer fortfarande ihåg var jag såg varje enskild match och var jag var någonstans. När Sveriges första match spelas i VM den 15 juni klockan 4.00 mot Tunisien i Nordamerika så kommer många göteborgare och svenskar att vilja samlas tillsammans för att se. se matchen och därför så välkomnar vi många av de förslagen som nu ligger på fullmäktiges bord. Det är bra att staden vill skapa gemenskap och göra VM tillgängligt för fler, både i centrum och ute i våra stadsdelar. För fotboll engagerar människor över generationer och bakgrunder. Men Liberalernas uppfattning är också tydlig. Det vore bättre att ge krogar och restauranger större frihet, permanent, i stället för att fatta tillfälliga och lite Det halvpopulistiska beslut varje gång Sverige kvalificerar sig till ett större mästerskap eller, som i det här fallet, halkar in på slutet. Vi menar att krogar som vill och klarar det ska kunna servera dygnet runt och själva avgöra sina öppettider med ordning och säkerhet i fokus. Göteborg behöver ett friare och mer levande uteliv året om, inte bara några veckor när det är VM. Politikens uppgifter. Min uppgift ska vara att skapa långsiktiga och tydliga spelregler, inte att tillfälligt öppna upp när det passar för stunden. Men låt oss nu få människor samlas, heja fram Sverige och njuta av folkfesten. Men låt oss också få ge företagarna friheten att bedriva sina verksamheter utan onödig detaljstyrning. Och så vill jag också ta till protokollet lite djärvt att jag tror att Spanien vinner VM. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Pär. Då lämnar jag ordet till Dan-Ove Marcelind. Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Dan-Ove.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Som fotbollsälskare pirrar det betänkligt i magen när man tänker på att Sverige har kvalificerat sig till fotbolls-VM för första gången på åtta år. Faktum är att min yngsta dotter är i nästan exakt samma ålder som jag var när fotbolls-VM gick i USA förra gången. Den där i folksjälen fastetsade sommaren 94 som Pär refererar till. Det finns något magiskt med idrott. Få saker i vårt samhälle fungerar så väl som brobyggare för en stärkt samhällsgemenskap som just idrott. Dessa samhällets lägereldar som en VM-match i exempelvis fotboll skapar behöver vi mer av. Oavsett bakgrund, religion, politisk orientering kan vi enas bakom något påtagligt gemensamt. Vi biter naglarna tillsammans. Vi jublar tillsammans och vi grämer oss för ett insläppt mål tillsammans. I nöd och lust står både Göteborg och Sverige några timmar, några dagar enade. Fantastiskt är ordet. Att vi som kommun ska skapa goda förutsättningar för den här typen av lägereldar ser jag som en självklarhet. Jag vill påtala att det här inte bara handlar om att man ska få dricka mer alkohol, utan vi ser det som att Göteborg bjuder upp till fest för hela Göteborg och för Sverige. Jag vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram den fjärde beslutspunkten som Daniel refererade till, som handlar om uppdraget till Göteborg & Co som i samarbete med stadsmiljönämnden och övriga aktörer inom Citysamverkan ska upprätta en eller flera VM-zoner med aktiviteter som har fokus på barn och familjer. Vi i denna kammare har kanske länge nu haft fokus på att det idag är 108 dagar kvar till valdagen. Men jag kan då meddela att det idag också är 18 dagar kvar till Sveriges första match mot Tunisien. Jag kan som ni vet inte yrka den här församlingen ännu, men jag hade gjort det jag hade gjort att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack!

Tack, Dan-Ove! Då är det Emmyly Bönfors, därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Emmyly!

Tack! Vi i Centerpartiet vill att Göteborg ska få leva och låta. Vilka är bäst på folkfest om inte vi i Göteborg? Vi hade ju en häromveckan, bland annat. Därför tycker vi att det här förslaget är bra, för att det skapar mötesplatser över generationsgränser. Samtidigt öppnar vi upp serveringstiderna fler timmar på dygnet. Det är ju något som vi har drivit under en lång tid. Vi hade velat gå ännu längre egentligen. Det vill inte de rödgröna partierna. Det ville inte heller Kristdemokraterna förra mandatperioden. Men nu kan vi göra det här på prov och se hur det går i besöksnäringen och om det är möjligt att permanenta det här på sikt. Så får vi väl utvärdera. Men bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack Emmyly! Då är det Rasmus Ragnarsson (SD), därefter Karin Pleijel. Varsågod Rasmus!

Ja, tack så mycket! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och bifall till tilläggsyrkandet från Sverigedemokraterna. Vårt tilläggsyrkande handlar ju om att vi redan nu borde förbereda oss inför en liknande folkfest för damfotbolls-VM. Jag tycker att det kanske påvisas med tanke på. Jag kom nämligen från. Jag var på kulturnämnden tidigare i veckan och där uttryckte bland annat de fackligare. Presentanterna kände en viss oro för punkt 3 i kommunstyrelsens förslag om att arrangera visningar på lämpliga bibliotek och kulturhus. Varför var de oroliga då? Jo, genomförbarheten är beroende av att det finns personal. Väldigt många i personalen har redan fått sina semestrar beviljade. Plus, så är många av matcherna dessutom på nätterna. också försvårar en hel del utifrån personalsituationen. Jag tycker att man får försöka, i alla fall inte pressa fram bibliotek och kulturhus för de här visningarna, utan man får nog ta hänsyn till vad är realistiskt utifrån de förutsättningar de har, med tanke på hur personalsituationen ser ut nu med beviljade semestrar etcetera Men det understryker varför vi redan nu borde förbereda oss för liknande festlighet. under damfotbolls-VM, för då kan man ta de här sakerna i åtanke. Nu blir det här lite stressat, och det är ju förståeligt med tanke på att vi till ganska nyligen inte ens visste att vi skulle gå vidare till VM överhuvudtaget. Men jag tycker ändå att det är något man kan bära med sig nu när staden ska genomföra det här uppdraget vi ger de olika förvaltningarna idag. Tack så mycket!

Tack Rasmus! Då är det Karin Pleijel (MP). Därefter är det Jonas Attenius (S). Varsågod Karin.

Tack så mycket. Då vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. När Sverige spelar VM, då ska det synas i Göteborg. Vi vill ha känslan av att hela staden deltar i den här festen. Och även vi som till vardags inte är några fotbollsfans dras med när det är VM. Det kommer jag ihåg sedan 94, den heta sommaren då jag var höggravid och bara önskade kyla. Och jag är glad över att så många partier sluter upp bakom detta initiativ, att uppmärksamma herrarnas fotbolls-VM. Jag hoppas att om detta blir den succé som vi bäddar för nu, att vi också kan återupprepa detta när Sveriges damer spelar fotbolls-VM 2027. Miljö och klimatnämnden har ju fattat beslut i enighet att öka tillstånden här. Efter det här beslutet i fullmäktige så vet jag att det kommer att ske, för det är ju en myndighetsutövning. Det kommer att hända väldigt mycket. Även utöver själva matcherna. Jag vill speciellt lyfta de barnvänliga VM-zonerna som kommer att vara både vid Plikta och Grönsakstorget. Där det blir att pröva på aktiviteter och svenska färger på Grönsakstorget till exempel. Jag vill också nämna det viktiga som står i yrkandet här om samverkan med Citysamverkan, som ju är stadens arena att jobba tillsammans med näringsidkare och fastighetsägare. City och de är verkligen engagerade i den här frågan och i det här uppdraget som vi har fått tillsammans.

Tack Karin. Då är det Jonas Attenius (S), därefter Sarah Ullmark. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter. Också en erfaren man. Karin kommer ihåg 1994. Det var en fantastisk sommar verkligen. Och sen kan man väl konstatera att åren har tickat i väg och det kanske inte alltid gått så himla bra i de stora mästerskapen för vårt herrlandslag. Lite med bävan efter matchen på Ullevi mot Kosovo i höstas kände man att det är kört. Men det vände med Graham Potters gäng med Gyökeres, Lagerbielke och Elanga och hela gänget som räddade ett helt land och räddade en sommar, får man väl säga. Nåväl, Göteborg är ju verkligen Sveriges självklara fotbolls och nöjeshuvudstad och så snart VM-platsen var klar, då satte vi i gång ett arbete för att förvandla stadens gator och torg till en gemensam samlingspunkt. För alla som vill heja fram Sverige. Det gäller, precis som Karin var inne på, oaktat man är fotbollsfanatiker eller inte, så kommer det här vara en plats för alla. Alla ska kunna vara med. Satsningarna är många till antalet och omfattar verkligen hela vår stad. Det handlar om public dewing både i stan och i förorten. Det handlar om förlängda alkoholtillstånd för pubar och klubbar så att de kan visa matcher. Du var inne på det också med familjevänliga zoner där barnen kan roa sig. Offentlig utsmyckning över stan och mycket mer. Jag skulle säga så här. VM kommer märkas, men det kommer också kännas. Nu handlar det väl bara om att vi också ska vinna också. Men bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut!

Tack Jonas. Då är det Sarah Ullmark igen. Därefter Jonas Stenberg. Varsågod Sarah.

Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag kan inte undgå att bli avundsjuk på de här fuktiga blickarna på männen i rummet när de är uppe i den här talarstolen och skälver av minnena från VM 94. Jag har aldrig önskat så mycket att jag var född 94 men jag är född 95 så jag missade precis och det känns ju jättetråkigt. Men kanske en ny chans nu, att jag om 20 år ska stå här med svettiga handflator och minnas tillbaka VM 2026. Inte så sannolikt, sett till spelkvaliteten. Men hoppet är ju det sista som överger oss. Jag är så glad att vi kan hitta en politisk enighet i den här frågan. Jag tror att det här kommer bli kanon. Så jag ville bara komma upp och säga det. Bifall, tack!

Tack Sarah, och på detta har Rasmus Ragnarsson (SD) begärt en replik. Varsågod Rasmus.

Tack så mycket. Jag vill bara säga det att enda anledningen till att mina föräldrar ens minns vilket år jag är född är ju fotbolls-VM 94. Så ja, det måste ha varit ett väldigt speciellt år, men inte min födsel dock.

Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Jonas Stenberg. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande! Som tidigare talare nämnt, Göteborg som fotbollshuvudstad, så tycker jag att detta är ett väldigt bra och passande yrkande. Även om denna talare håller på fel Göteborgslag så yrkar jag ändå bifall på kommunstyrelsens förslag samt tilläggsyrkande från SD som också kan ge damerna lika läge.

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou, SD, som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet! Ja, det är väl lite farligt för mig som inbiten hockeyfantast att gå upp här och prata om fotboll. Nej, jag älskar fotboll också. Fantastiskt! Men så här, Karin Pleijel, du sa att du vill att det ska gälla även för damerna. Det är ju precis det vårt tilläggsyrkande handlar om. Att vi ska säkerställa att detsamma gäller för damer. Varför verkar ni hata damfotboll här inne? Det är ju helt absurt. Nu ska ni höra något. Det här är politik när den är som sämst. Jag har en kollega i Härryda. Han var sverigedemokrat. Han har i dag hoppat av. Jag vet inte riktigt. Han är inte sverigedemokrat längre. Han har gått med. Han frågade mig vad det är ni gör i Göteborg. Jag sade att vi skulle skicka vårt tilläggsyrkande och yrkande. Han skrev ihop allting. Han har aldrig fått igenom någonting i Härryda som sverigedemokrat. Alla har det här som mer bifall från allihop. Det är väl konstigt att det alltid ska handla om avsändaren? Det här är ett bra förslag. Varför hatar ni damfotboll? Det är min fråga till er. Bifall till kommunstyrelsens förslag och bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande om att det även ska gälla damfotbollen. Tack!

Tack Jörgen, och på detta har Jonas Attenius (S) och Daniel Bernmar begärt replik. Vi börjar med Jonas Attenius (S) först. Varsågod Jonas.

Tack ordförande, Jörgen. Vi hatar ju inte damfotboll, utan tvärtom vi älskar damfotboll och vi älskar all idrott. Och i vårt yrkande, som vi också är överens om brett här inne och det är bra, så kommer Got Event och Göteborg & Co AB att få ett uppdrag att utvärdera det här direkt efter vi har genomfört det till hösten. Och det är inte bara dam-VM, det kan vara andra delar som OS, EM. större idrottsarrangemang där vi ser att det här finns potential att gå vidare med. Så jag är öppen för det. Men låt oss titta på det efter VM här.

Tack Jonas. Då är det Jörgen Fogelklou som har begärt en kontrareplik. Varsågod.

Tack för ordet. Ja, jag tror faktiskt inte att du hatar damfotboll. Ibland är det lite retorik också. Jag tror inte att någon hatar damfotboll. Jag tror att man hatar Sverigedemokraterna och det är därför man säger nej till damfotbollen. Tack!

Då är det Daniel Bernmar som har begärt en replik på Jörgen Fogelklous anförande. Varsågod, Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, det var ett märkligt påstående, för det finns väl ingen stad som har gjort mer för damfotbollen på elitnivå som Göteborg, som ju varit nationalarena för damerna sedan 2009 fram till förra året när Fotbollförbundet valde att stryka oss från den listan. Men vi har fortfarande flest landskamper för damerna. Och för er som missade det så gjorde vi ju de här eventen under EM för damer förra året. Det var ju där vi började. Det var pilotprojektet till där vi står just nu. Det finns all anledning att anta att vi kommer fortsätta i samma goda anda även 2027, eftersom det faktiskt var damerna som inledde hela det här arbetet som vi nu går vidare med även för herrarna. Tack!

Tack Daniel! På detta har Jörgen Fogelklou begärt kontrareplik. Varsågod Jörgen!

Tack! Det är det här som gör det så konstigt. Varför säger man då nej till vårt tilläggsyrkande? Om vi säger att det här ska vi kanske göra 2027. Varför säger man inte ja redan nu då? Tack!

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Eva Flyborg. Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Eva.

Tack så mycket herr ordförande! Ja, det var ju lite spännande det där ett tag. Vi fick en liten nativitetsdebatt mitt i alltihopa. Det är ju spännande. Jag reagerade faktiskt lite grann så som Jörgen gjorde också. Varför kan vi inte rösta igenom det tilläggsyrkandet och kosta på oss det? Jag håller med om mycket av det du sa, Daniel. Göteborg har länge varit och i många, många år damfotbollens mecka, absolut, utan konkurrens. Sedan att svenska fotbollen. Fotbollförbundet fattade hastigt ett lite annat beslut. Det kanske de ändrar på framöver. Vem vet? Att vi ska göra samma sak för damfotbollen, om man kommer så långt, vilket jag tror att man gör, tycker jag vore ett absolut minimum. Det vore att skicka den signalen till göteborgarna att för damerna gör vi samma fest som för herrarna. Tack!

Tack Eva, på detta har Daniel Bernmar (V) begärt en replik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag ska kanske få förklara det lite enklare då. Vi har inte för vana att rösta för yrkanden som säger att vi ska bedriva äldreomsorg av god kvalitet heller när oppositionen lägger dem. Därför att slå in öppna dörrar över hur vi ska göra någonting i framtiden är en ganska meningslös oppositionssyssla tycker jag. Så vi kommer rösta ner det med utgångspunkten att 2027 kommer vi göra det som är bra för 2027. Tack!

Och Daniel, du kan stanna kvar där. Daniel, du har ju begärt ordet. Jag kan stryka. Du kan stryka? Okej. Då har vi tomt tal. Jörgen Fogelklou har begärt ordet.

Tack! Jag blir lite orolig när Daniel säger att 2027 ska vi göra det som är bra 2027. Det betyder ju att man kanske inte kommer att göra samma satsning på damfotbollen som vi säger att vi ska göra här nu. För det är ett annat år. Det är nya budgetar. Man måste kunna säga att vi ska göra samma sak som vi gör nu 2027, inte att vi får se vad vi gör 2027. Tack!

Tack Jörgen, och nu tror jag det nu är tomt på talarlistan och anser att det är ärenden har ju färdig debatterats. Under överläggningen yrkar Rasmus Ragnarsson (SD) och Jonas Stenberg bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Daniel Bernmar (V), Pär Gustafsson (L), Emmyly Bönfors, Karin Pleijel, Jonas Attenius (S), Sarah Ullmark bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Då återstår tilläggsyrkan från SD. Bifalles den? Avslås den? Jag anser att den är avslagen. Votering? Då väntar vi tills alla har kommit in i stationssalen. Det har begärts votering och det är på tilläggsyrkan från SD som votering är begärd. Kommunstyrelsens förslag har gått igenom, det är tilläggsyrkandet som vi ska rösta nu. Det är bifall till att avslå tilläggsyrkandet och nej för att bifalla tilläggsyrkandet. Korrekt uppfattat? Varsågod och rösta. Där var jag snabb. Man ska inte trycka lite för fort. Då stoppar jag omröstningen. Med 43 röster mot 38 avslås tilläggsyrkandet från SD. och likvärdig service

Ja, om vi går på ärende 15, som är Göteborgs Stads riktlinjer för arbetet med mänskliga rättigheter och likvärdig service. Där kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads riktlinjer för arbetet med mänskliga rättigheter och likvärdig service antas. Vidare föreslås att redovisningen av kommunstyrelsens uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer för stadens arbete med mänskliga rättigheter för att tillgodose rättigheter och erbjuda likvärdig service, ger förslag på hur ansvaret för Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter kan samordnas och tydliggöras. organisatoriskt, uppdatera modellen för normmedvetenhet, arbetssätt samt föreslå hur det kan implementeras i flera av Göteborgs stads verksamheter antecknas och förklaras fullgjort. Slutligen föreslås att reglementen för förskolenämnden, utbildningsnämnden, grundskolenämnden, kulturnämnden, nämnden för demokrati och medborgarservice samt och äldre samt vård och omsorgsnämnden kompletteras med skrivning enligt förslagen under rubriken Förslag att revidera några nämnders reglementen. Här har ordet först begärts av Bosse Parbring. Därefter Daniel Bernmar. Varsågod Bosse!

Tack ordförande! Alla invånare ska bemötas på ett jämlikt sätt och särskilt utsatta gruppers rättigheter ska tillvaratas. Vi har höga ambitioner i staden för vårt arbete med mänskliga rättigheter, men det har varit spretigt och osammanhängande. Förra mandatperioden rustade också det borgerliga styret ned arbetet med mänskliga rättigheter, både den centrala samordningen och kompetensen. i förvaltningar och bolag. Under denna mandatperiod har vi i rödgröna styret arbetat på att bygga upp det igen. Det handlar om att stärka rättigheterna för grupper som skyddas av diskrimineringslagen, internationella konventioner och nationella minoriteter. Den här MR-riktlinjen som vi beslutar om idag är en del av den här återuppbyggnaden och ersätter andra planer och program och skapar en större enhetlighet. Det ger ett tydligt ansvar till oss som sitter i nämnder och bolagsstyrelser att både se till att vi undersöker hur utsatta grupper berörs av våra verksamheter och att följa upp arbetet och säkerställa mänskliga rättigheter för olika målgrupper. Det stärker också den centrala samordningen under kommunstyrelsen så att vi både stärker musklerna för det som behöver drivas på och också. ska kunna ge stöd till förvaltningar. Jag är glad att vi har kunnat komma så här långt och att vi har kunnat besluta om riktlinjen i dag. Men det stora arbetet börjar ju nu för oss som sitter i nämnder och styrelser att följa den här riktlinjen och följa upp den och förvaltningarnas arbete. Bifall till kommunstyrelsens förslag!

Tack! Nästa talare är Daniel Bernmar (V), därefter Axel Josefson. Varsågod Daniel!

Tack så mycket ordförande göteborgare! Tack Bosse för din väldigt koncisa sammanfattning. Jag hoppar min sammanfattning och går direkt på kärnan i problematiken som vi kommer debattera härifrån nu. Det är nämligen högerns absoluta hat för att arbeta med mänskliga rättigheter. För att arbeta med att se till att alla göteborgare får ett likvärdigt bemötande och en likvärdig situation. De har föreslagit att vi inte ska göra det här arbetet och, som Bosse var inne på tidigare, arbetat aktivt med att nedmontera arbetet mot diskriminering och för mänskliga rättigheter. I sitt yttrande skriver de att de har haft en utdragen lågkonjunktur i både Sverige och Göteborg, vilket gör att skattemedel behöver prioriteras till rätt ändamål och fokusera på välfärdens kärna. Det skriver de ut som ett av sina viktigaste skäl till att de inte har gjort det. inte vill att vi ska ha en plan för likvärdig service och mänskliga rättigheter. Då undrar jag om de på kommunstyrelsen som vi har strax kommer att göra samma bedömning när det gäller destinationsutvecklingsprogrammet. För det är väl inte heller välfärdens kärna? Eller om de tänker likadant när det gäller det näringslivsstrategiska programmet? För det är väl inte heller välfärdens kärna? Själv tycker jag att ett likvärdigt bemötande i äldreomsorgen. Ett icke-diskriminerande bemötande i skolan, att mötas med respekt för de rättigheter och skyldigheter man har överallt i stadens verksamheter, är välfärdens kärna. Men jag har svårare att se hur destinationsutvecklingsprogrammet kan utgöra välfärdens kärna. Turistnäringar är väl inte välfärden, eller är de det? Då undrar jag om högern är beredd att lägga ned destinationsutvecklingsprogrammet när det nu kommer upp på kommunstyrelsen. Tack!

Nästa talare Axel Josefson. Därefter Patrik Höstmad. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Tyvärr ett väldigt tråkigt tonläge, får jag säga, från tidigare ledamoten här. Det här är ju mer en fråga om formerna för hur arbetet ska bedrivas och inte så mycket om själva sakfrågorna. Bara för att vi är oense om formerna innebär det inte att vi hatar mänskliga rättigheter. Det är ju ett ganska långtgående statement från vänstersidan som jag tycker är väldigt olyckligt i det här sammanhanget. Jag tycker vi borde kunna diskutera frågan runt omkring hur vi bedriver vår verksamhet här i kommunen utan att behöva stämplas för detta. Men med det sagt så har vi lite olika uppfattningar hur vi ska bedriva det här arbetet. Det visar också den här remissomgången som har varit inom kommunen, att det finns lite olika uppfattningar i våra förvaltningar i det här. Vi hade en lång debatt om detta under förrförra mötet i det här. Jag nöjer mig med att yrka bifall till yrkandet från M, D, KD och SD. Tack!

Tack! På det anförandet tar Daniel Bernmar (V) begärt replik. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, men Axel, vi kan ju ändå konstatera att det finns två bärande argument i ert yttrande i det här ärendet. Det ena är att det finns för många program och planer som förvaltningarna behöver förhålla sig till och att det här programmet inte utgör välfärdens kärna. Det är de två bärande argumenten som ni själva har för att inte genomföra det här viktiga arbetet. Och då är min fråga, kvarstår ju den, det finns andra program och planer, dess magi. fusionsutvecklingsprogrammet, näringslivsstrategiska programmet, två stycken program, utgör de då välfärdens kärna i högre utsträckning, eller är de då inte en del av det här sammelsuriet av program och planer som utgör problematiken som ni pekar på? Det skulle jag vilja ha svar på, för det tycker jag är en väldigt relevant fråga. Tack!

Tack. Tillbaka till talarlistan. Nästa talare Patrik Höstmad har del efter Blerta Hoti Singh. Varsågod Patrik.

Tack för det. Förhoppningsvis behöver vi kanske inte gå upp på de två kommande ärendena. Det är egentligen samma ingång vi har i alla de här tre. Det är bra att vi jobbar med frågorna. De är viktiga. Men vi vill se om det inte går att få fram ett betydligt mer ändamålsenligt sätt att styra det här. Förvaltningarna rapporterar om styrningsträngsel. Det är svåröverskådligt. Det är fragmenterat. Man pratar om att effekt och kostnad för respektive åtgärd är oklar och att det är svårt att följa upp. Låt oss se om vi inte kan få lite tydligare styrning på det här och veta, när vi lägger pengar på det, att vi verkligen får effekt för det. Daniel läser ned på detaljnivå. Men det vi säger är att skattemedel bör prioriteras till rätt ändamål och fokusera på välfärd. De insatser som vi lägger pengar på för att jobba med det här måste gå till saker som ger effekt. Det är själva andemeningen. Vi vill att det här ska drivas på ett bättre och mer ändamålsenligt sätt. Jag yrkar bifall till yrkandena från M, D, KD och SD. Tack!

Tack! På det anförandet har Daniel Bernmar (V) begärt replik. Varsågod!

Tack ordförande! Då kanske jag kan fråga dig då Patrik. Är det då så, apropå styrningsträngsel och så där, är det då så att de här andra programmen som ni inte har den här synpunkten på, de är viktigare och utgör en viktigare uppgift för kommunen än att arbeta med mänskliga rättigheter och likvärdig service? För det är så det framstår i ert yttrande. Och är det inte så kanske man ska lägga fram ett mer konstruktivt. Men det verkar vara linjen, för jag har inte sett några sådana här yrkanden på de betydligt mer betungande programmen gällande till exempel destinationsutveckling eller framför allt näringslivsstrategiska programmet som är otroligt omfattande och kostsamt för stora delar av stadens förvaltningar. Där har inte jag sett den här typen av synpunkter. Tack!

Replik begärd av Patrik Höstmad (D).

Det är egentligen ingen skillnad på hur vi ser på olika program. De saker vi arbetar med ska vi ha en ganska god känsla för att de faktiskt ger önskad effekt. Att ha en massa aktiviteter som inte ger önskad effekt tar bara resurser från kärnverksamheten. Däremot kan vi ha resonemang kring att det här kommer att ge önskad effekt. Men inom de här programmen är det så mycket så man säger att vi inte vet vad vi ska göra, vi vet inte vad vi får för effekt, vi har inte klart för oss vad det kostar. Näringslivsstrategiska programmet och dess aktionsprogram är mycket tydligare i vad man tänker sig att det ska ge för effekter och vad det kommer att kosta. Det är lite skillnad mellan de programmen. Tack.

Tack. En andra replik begärd. Daniel Bernmar (V), varsågod.

Tack, ordförande! Jag vill säga att det absolut inte alls finns den tydligheten, vare sig i destinationsutvecklingsprogrammet eller i näringslivsstrategiska program. Det finns absolut mål, men de målen har ingen koppling till aktiviteterna. Det är två helt olika saker i de programmen, så jag förstår inte alls varför de skulle vara tillnärmelsevis olika det här programmet. Jag tycker att de är ganska lika. Sedan är ju det här riktlinjer, så det är klart att riktlinjer är mycket mer konkreta i aktiviteten och mycket mindre konkreta i målet, därför att målet är mycket svårare att mäta. Så det tror jag är två helt olika saker på det sättet. Men det är absolut inte en tydligare koppling mellan aktiviteterna i det näringslivsstrategiska programmet och riktlinjerna här. Den uppfattningen delar jag inte alls. Och så glömde jag att yrka, så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack! Det är bra. Då är vi lite oense om hur vi ser på de olika programmen och hur väl de fungerar eller inte. Frågan handlar egentligen om ifall man vill göra en förändring till det bättre eller om man tror att det redan är bra. Det är det som det handlar om. Det handlar inte om att värdera olika program på olika sätt. Bra att vi tydliggjort det.

Tack! Tillbaka till talarlistan. Nästa talare är Blerta Hoti Singh. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Blerta!

Tack ordförande! Jag vill också börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag hade inte tänkt att gå upp och debattera i det här ärendet, men jag tycker att det är väldigt upprörelseväckande, hur delar av oppositionen väljer att agera gång på gång, när den här staden ska prioritera och verka för att utveckla stadens arbete för mänskliga rättigheter. För det här handlar ju i grund och botten om vilken stad vi vill vara. Ska vi vara en stad där man tar jämlikhet, mänskliga rättigheter och minoriteternas rättigheter på allvar, inte bara i ord utan i praktisk handling, eller vill vi vara en stad som backar undan så fort arbetet kräver bättre struktur, ansvar och uppföljning, vilket det här ärendet går ut på? Jag tycker det är alarmerande hur oppositionens yrkande. Det är så väldigt talande, för man vill ju skicka tillbaka ärendet. Man har satt käppar i hjulet i det här ärendet för att man vill att ärendet ska konkretiseras, sammanföras eller avvecklas. I praktiken handlar det om att kasta stora delar av stadens långsiktiga arbete i papperskorgen. Det tycker jag är särskilt anmärkningsvärt när flera partier från de yrkanden oppositionen i åratal krävt färre styrande dokument. Exakt det vi gör med det här ärendet. Vi avvecklar två styrdokument kopplat till stadens minoritetspolitik och sverigefinnarnas rättigheter för att förstärka alla nämndas reglementen när vi mainstreamar minoritetsperspektivet. Då är min fråga till högern som har yrkat. Vill inte ni att judar, samer, sverigefinnar, tornedalingar och romer ska få delta i samarbetet? deras rättigheter ska förstärkas i stan. Tack!

Tack! I det här anförandet har Patrik Höstmad D begärt replik. Varsågod!

Den här debatten blir lite konstig. Det är klart att vi har goda intentioner och vill att vi ska jobba med de här frågorna. Vi ska göra det på ett bra sätt. Det vi säger är att det är bra att ni har fått ned antalet styrdokument och så vidare. Det enda vi säger är att vi ska ta ett steg till. Vi får fortfarande rapporter om att förvaltningarna tycker att det här är svårbegripligt, svårjobbat och fragmenterat. Man pratar om regelträngsel och styrningsträngsel. rutinträngsel. Det är så många saker som ska göras. Och att i stället fokusera på färre saker kanske som vi vet att vi kan få riktigt genomslag för och som kan ge en ordentlig skillnad i stället för arbete som bara tar resurser utan att ge någonting. Så vi vill också det här. Vi vill bara jobba på ett lite mer effektivt sätt som vi tror. Tack!

Tack! Då nästa talare är Martin Wannholt, därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Martin!

Tack, herr ordförande! Jag vill bara tillägga att jag inte går in i sakfrågan, för den har debatterats här nu. Jag vill bara säga att jag har noll förtroende från vissa - jag ska inte nämna namn - på den rödgröna sidan som har varit med i demonstrationståg med terroristflaggor och Hamasflaggor och som står här med krokodiltårar. Det här är människor i de här tågen som stöttar människor som skulle trampa på varenda minoritet plus halva befolkningen som är kvinnor.

Nästa talare är Bettan Andersson.

Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar och tack för att du påpekade det du gjorde precis ordföranden. Om jag förstod dig rätt förut Patrik Höstmad så pratade du om att de som tycker att det är bra och de som vill ha en förändring. Och vi tillhör ju då de som vill ha en förändring därför att det inte fungerar fullt bra ut. Och då är ju riktlinjerna ett sätt att få in. in det i strukturerna. Den kritiken du plockade upp var det som kom på det första förslaget, som sedan blev omarbetat till det som nu ligger på bordet. Det är ju ändå. Jag vet inte vad man ska säga, för det är så uppenbart. Det finns ju inte ett enda förslag på hur man ska jobba med mänskliga rättigheter från er sida. Nu ska jag inte ta med Liberalerna, för det är Centern såklart, som jag inte räknar till den här sidan. Men, inte ett förslag har ni lagt fram, för hur man ska jobba, för att förbättra situationen för minoritetsgrupper. Inte ett enda förslag. När det kommer förslag som är genomarbetade, framtaget ihop med civilsamhället, då ska ni bara ha något annat, inte ha dem. Inte ett förslag. Tack.

Replik begärd av Martin Wannholt. Varsågod. Det står replik. Då får du begära ordet, för Emma kommer in emellan. Då är det Emma Altenhammar (SD). Varsågod.

Tack för ordet! Jag kunde inte låta bli att reagera när man sitter och pratar om hat i den här talarstolen. Det förslag som vi lägger fram är definitivt inte ett förslag som kommer från hat, utan det är snarare ett förslag som kommer från omsorg. Det är inte bara omsorg för våra skattepengar, utan det är också omsorg för att arbetet ska kunna fortgå så smidigt som möjligt. Båda sidorna här är väl ändå överens om att det råder. Jag vill ändå vara ärlig med att jag tycker att det råder en specifik inflation inom just området för mänskliga rättigheter. Vi har alltså, jag tror det var en 14 planer som var redan beslutade och bara att ta bort två är fortfarande bara toppen på ett isberg och sen efter det så har vi även program och policys och alla de här ska ju följas upp, de ska utvärderas. Det är väldigt mycket tid som våra politiker kommer lägga på det, väldigt mycket pengar. Och jag tror att om vi ska göra arbetet bättre så får vi ta och slå ihop det ännu mer. Det är vad det gäller. Vi kan mycket bättre än så här. Och jag yrkar bifall till yrkandet från M, D, L, KD och SD. Tack!

Tack! Då var det replikbegäran av Bettan Andersson (V). Varsågod!

Tack! Jag tror kanske inte du ska stå och prata om omsorg för personer med minoritetsgrupper. Tack!

Återigen tycker jag vi ska hålla god ton i debatten. Nästa talare är Martin Wannholt.

Tack herr ordförande. Det var därför jag kom upp igen med god ton. Väldigt många här har haft en god ton. Det var bara att ditt parti inledde med en väldigt dålig ton. Så hela tonen sattes ju där och vi hörde ingen kommentar från presidiet. Så jag vill också passa på att säga till Bettan att du representerar ett parti som fortfarande är portat från firandet av Judiska rådets firande av högtiden. Fundera på den.

För tredje gången vill jag generellt säga att jag kommenterar i god ton gentemot personer från många olika partier, oavsett vilket parti. Nästa person i talarlistan är Jörgen Fogelklou. Varsågod!

tycker jag du tar det med Daniel Bernmar (V). Tar Daniel Bernmar (V) det med mig så tar jag det med henne om hon har uppträtt illa. Men det är så vi brukar göra, vi gruppledare. Vi diskuterar om någon uppträder illa. Så det tycker jag du ska ta med din gruppledare. Tack!

Tack! Det är tomt på talarlistan. Kan vi anse övningen avslutad? Svar ja. under överläggningen yrkar Axel Josefson, Patrik Höstmad och Emma Altenhammar (SD) att fullmäktige bifaller förslaget från M, D, KD och SD i kommunstyrelsen. Bosse Parbring, Daniel Bernmar (V), Blerta Hoti Singh, bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag frågar Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Axel Josefson med flera? Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering i begäran ska verkställas. Då är det ja till kommunstyrelsens förslag och nej till förslaget från Axel Josefson med flera Godkänns den ordningen? Bra ja. Då startar jag omröstningen. Då stoppar jag omröstningen och finner att fullmäktige med 48 röster mot 32 bifallit kommunstyrelsens förslag. 2026 - 2028

Nu gick vi över till ärende 16. Göteborgs stads plan för att förbättra hbtqi-personers livsvillkor 2026 till 2028. Där kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads plan för att förbättra hbtqi-personers livsvillkor 2026 till 2028 antas. Vidare föreslås att redovisningen av kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att i samverkan med Göteborgs stads hbtqi-råd ta fram en ny hbtqi-plan antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet begärts av Bosse Parbring. Varsågod.

Tack ordförande! Vi är på väg in i stadens höjdpunkt. Fotbollsherrar i VM får ursäkta, jag tänker på West Pride. Då känns det väldigt bra att vi idag får besluta om en ny HBTQI-plan. 2017 beslutade vi om den första planen. Den innehöll en rad olika åtgärder. En åtgärd som verkligen har blivit en succé är samlingsplatsen Regnbågen. Jag är glad att vi nu kan besluta om en plan som har större fokus på skola än vad den första planen hade. Det har länge funnits ett behov av att stärka elever med hbtqi-erfarenhet i skolor. På senare år har vi tyvärr sett ökade trakasserier och kränkningar mot elever. Det togs fram som en del av den plan som vi beslutar om idag, ett underlag, kunskapsrapport om skolan. som visade bland annat att var fjärde hbtqi-elev inte känner sig trygg i skolan. Nu innehåller planen åtgärder där kompetensen hos skolledningarna i skolan ska öka och att arbetet ska följas upp systematiskt. Det ska också ges särskilt stöd för att inrätta omklädningsrum som tar hänsyn till målgruppen. Det vet vi att särskilt. elever med transerfarenhet har en större utsatthet. Det finns också många andra fokusområden här som är värda att uppmärksamma, till exempel brottsförebyggande arbete, fritid för unga och äldres situation och människors funktionsnedsättning. Vi stärker också arbetet som arbetsgivare med att vi uppmärksammar anställdas behov. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Nästa talare Bettan Andersson (V), därefter Axel Josefson (M). Varsågod Bettan!

Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar, och tack Bosse för ditt kloka inlägg. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, och sedan då så kan jag ju bara uppmana alla att på måndag så har HBTQI-rådet bjudit in olika politiker från era partier, i första hand kommunalråd, för att diskutera och svara på en del frågor. Jag tänker att alla kanske ska komma till och med, utifrån den debatten vi haft nu. Jag ser fram emot det. Tack!

Tack! Nästa talare är Axel Josefson. Därefter berättar Blerta Hoti Singh. Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag yrkar bifall till yrkandet från M, D, KD och SD. Vi hade en lång debatt förra vändan och vi har pratat om den här frågan även i tidigare inlägg, så jag tänkte stanna där. Tack!

Tack. Då var det nästa talare Blerta. Vad ska du berätta?

Tack ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Även i det här ärendet så är det problematiskt att alla, samtliga oppositionspartier, förutom Liberalerna, vill avveckla stadens arbete med hbtqi- personers rättigheter i staden. Det här handlar ju inte om onödig byråkrati och administration. Det handlar inte om det här är ren och skär utbildningspolitik. Det är jämställdhetspolitik, jämlikhetspolitik och arbetsmiljöpolitik. Vi vet ju flera rapporter år efter år vittnar också om allt högre diskriminering på arbetsplatser. Och nu har vi ju fått Forum för levande historias alarmerande rapport kopplat till de försämrade attityderna mot hbtq-personer. personers rättigheter i skolorna. Det här måste tas på allvar. I dessa tider med ökad polarisering, misstro och hat och hot mot hbtqi-rättigheter, så tycker jag det är alarmerande att man vill kasta stadens arbete i papperskorgen. Med det sagt så bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack. Hej.

Tack. Då var nästa talare Alla Stutzinsky. just nu sist på talarlistan. mycket. Varsågod!

Ja tack. Liberalerna yrkar bifall till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, men också bifall till tilläggsyrkandet från M, L och KD. Det innebär att grundskolenämnden skulle få ett särskilt uppdrag att kartlägga vilka grundskolor det är som har de största utmaningarna med fördomsfulla förhållningssätt gentemot hbtq-personer. Eftersom det ser olika ut på olika platser och olika skolor så är en sådan kartläggning viktig för att man ska kunna sätta in. in rätt resurser och rätt insatser på rätt plats. Tack!

Tack! Talarlistan var nästan tom. Nu har vi inte begärt av Patrik Höstmad (D) Varsågod!

Jag kunde inte låta bli att gå upp och kommentera hur oärlig argumentationen är ständigt här. Hör ni? Jag kan inte låta bli att kommentera hur oärlig argumentationen är. Ni säger hela tiden att om vi inte kör precis på er linje så är vi emot det. Nu är ju inte ni med, om jag förstår det rätt, på tilläggsyrkandet om att kartlägga på skolorna. Betyder det att ni inte bryr er om hbtqi-personer inom skolans miljö? Ni stöder ju inte det här yrkandet. Det är ju helt hemskt! Vänstersidan bryr sig inte om de här frågorna. Den här typen av debatt. Att det är ju helt pajas alltså. Tack!

Nästa talare, Daniel Bernmar (V) Varsågod!

Tack! Det tillhör också god tron att vi inte gör olika yttringar i salen, till exempel klappa händerna. Eller hur? Det är vi överens om, va? Bra. Det är ju så här enkelt, att om man tittar i de här planerna och om man tittar i riktlinjerna, om vi börjar med planerna, så innehåller de en lång rad uppdrag. Det var ju det som Blerta var så tydlig med att påpeka. påpeka att det finns en lång rad uppdrag här om exakta avvägda aktiviteter och åtgärder för att förbättra situationen. Och de är ni ju inte för, vare sig i riktlinjerna eller de här planerna. Så det är inte konstigt att vi då påpekar det, att ni vill ju inte genomföra de sakerna. I stället vill ni bara genomföra en enda sak, nämligen att genomföra en specifik kartläggning om ett specifikt problem, medan vi ser hela paletten. och dessutom vill genomföra ett antal specifika åtgärder, då är det väl inte konstigt att vi tar den debatten och att vi vill diskutera de sakerna ni inte är för? Så, Patrik, jag håller helt enkelt inte med om hur du beskriver situationen. Tack.

Tack. På det anförandet har Axel Josefson begärt replik. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, på temat fortsättning av oärlig kommunikation. Nej, vi har inte tagit ställning till alla de här förslagen. Det vi föreslår är ju att skicka tillbaka detta för att det ska kunna konkretiseras och bli ännu mer tydligt och se om vi kan sammanföra det här. Så att vi inte bifaller just ert förslag innebär inte per automatik att vi är emot allt det som står i de här tjänsteutlåtandena och planerna när det gäller uppdragen. Där handlar det mer om hur vi ska bedriva det här arbetet, genomföra det här arbetet. Det är inte själva innehållet. Ni hakar upp er på det, tyvärr.

Tack. En fråga till Liberalerna, till Allan. Förtydligar ni mig i ett yrkande? Var det tilläggsyrkande från i mars som ni också ville bifalla? Det är yrkande inte i kommunstyrelsen? Ja, okej. Tack. Nästa talare, Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack, ordförande, fullmäktige! Jag vill bemöta precis det Axel var inne på. Jag hävdar med bestämdhet att det är precis det ni gör. Vi kan ta tilläggsyrkandet som exempel. Om ni hade läst planen hade ni sett att det i den står följande om ett av uppdragen. Skolledare ska i framtagandet av plan mot diskriminering och kränkande behandling säkerställa att samtliga diskrimineringsgrunder ingår i kartläggningar, analyser, åtgärder och uppföljning. Det är ett av uppdragen som ni inte vill genomföra. Det ni vill genomföra är ett betydligt smalare och mindre yrkande som inte kartlägger alla de här sakerna och som gör att vi inte kan följa upp alla diskrimineringsgrunderna. Ni vill alltså ta bort ett uppdrag som innebär att vi ska göra en ordentlig kartläggning och lägga ett uppdrag som rör ett specifikt och smalare område. För att ta ett konkret exempel. Tack!

Tack! På det anförandet har Patrik Höstmad D. begärt replik. Varsågod!

Tack för det! Vi har inte skrivit att vi är emot det specifika arbetet att kartlägga och hålla koll på det. Det vi saknar är att vi får ned det på skolnivå. så att vi kan se mer var problemet är. Vi kan ju vara ärliga. De rapporter vi har fått från RFSL är ju att de inte vågar gå ut. på vissa skolor i våra förorter, för att det finns ett så starkt hbtqi-hat där. Det är det vi vill se. Är det verkligen så det stämmer? Eller har vi det att lura på andra skolor också? För vet vi det, så kan vi sätta in insatserna där de verkligen behövs. Tack.

Kontrareplik begärd. Daniel Bernmar (V), varsågod.

Tack ordförande! Det är som att jag befinner mig, för mig, i en dialog som är någon slags Twilight Zone eller Gaslightad. I det som ni är emot är det ett uppdrag att man ska kartlägga. Skolledare, det betyder på enhetsnivå. På enhetsnivå ska man genomföra en ordentlig kartläggning av alla diskrimineringsgrunder, inte bara det. Man ska följa upp dem, utvärdera dem och vidta åtgärder. Det är det som är uppdraget som vi vill ge. Då säger ni nej, det vill vi inte ge. Vi vill bara ge det här uppdraget. som rör en viss diskriminering på vissa ställen. Det kan inte bli klarare än så här. Och sen säger du att det inte är så, men det står ju svart på vitt.

Tack! En andra replik begärd. Patrik Höstmad. Jag stryker dig. Då är ni talarlistan. Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack för ordet, herr ordförande! Det måste ändå sägas. När Daniel Bernmar (V) gick upp här och redogjorde för vad som ska göras i skolan, då känner jag bara så här. Ska vi inte ha en lärare som lär ut kunskap? Vi ska ha kunskapsskola. Våra grundskoleelever går ut med icke fullgoda betyg. Vi måste få ordning på skolan. Snälla, kan vi inte ägna oss åt kunskapsutlärning, så att man lär sig saker i skolan, så att man är redo för arbetslivet? Tack!

Nästa talare Bettan Andersson (V), sist på talarlistan. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige! Om man lever under minoritetsstress eller är diskriminerad, utsatt, mobbad, då är det faktiskt mycket svårare att kunna ta till sig kunskap och lära sig saker. Men jag tänker så här att nu i det reglementet som gäller i det här fallet då HBTQI-rådet, så finns det ju en representant från varje parti som sitter i kommunstyrelsen. Och hade ni då haft kontakt med era representanter där så kanske de hade berättat för er om vad exempelvis de ungdomsfullmäktige pratar om utsattheten i skolan. Våra tre mötesplatser för HBTQI- ungdomar, Norma, House of Colors och. Gia, vad de berättar om utsatthet för ungdomar på skolor i hela staden, i alla bostadsområden. Då kanske vi hade kunnat få en lite mer nyanserad debatt här. Tack.

Tack. På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut, Allan Stutzinsky. Varsågod.

Jag vågar påstå att det nog inte finns något parti som betonar kunskap i skolan på samma sätt som just Liberalerna gör. Men ett tolerant förhållningssätt även mot minoritetsgrupper och andra är också en kunskap. Fördomsfullt förhållningssätt bygger på okunskap.

Nästa replik begärd av Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack! Bettan, jag håller med dig. Ingen ska väl utstå mobbning och kränkningar i skolan. Vi måste se till att vi har lärare och rektorer som vågar se de här problemen och ta tag i mobbaren, den som kränker, och flytta på den. Det är den som det är fel på. Vi ska ha nolltolerans mot det här. Sedan måste vi naturligtvis, om det är små barn och elever, lära dem att bete sig rätt. Men de ska flyttas på. Det är de som ska utstå mobbning. De som stör. Det är klart att vi inte ska tillåta kränkningar och mobbning i skolan. Det är fullständigt absurt att stå och påstå att vi skulle gilla något sådant. Kom in i matchen. Tack!

Nästa talare Jesper Berglund just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter! Utöver att sitta här så arbetar jag också till vardags som lärare. Vi utgår från läroplanen. Jag tänkte läsa några rubriker. Ur första och andra kapitlet. Första kapitlet heter Skolans värdegrund och uppdrag. Där finns rubriker som Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, Saklighet och allsidighet, En likvärdig utbildning, Rättigheter och skillnader och Skolans uppdrag. God miljö för utveckling och lärande och Varje skolas utveckling. I kapitel 2, Övergripande mål och riktlinjer, så är de stora rubrikerna Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande, skola och hem, övergång och samverkan, skolan och omvärlden, bedömning och betyg, rektorns ansvar och så vidare. Skolan ska ge mycket mer än bara kunskaper. Vi fostrar ungdomen. Just nu sliter vi med mattekunskaperna på min skola. Men vi pratar värdegrund hela tiden, för det står i läroplanen. Det är läroplanen vi utgår från. Om jag inte missminner mig var det borgerlig majoritet när den senaste läroplanen togs. Men det har stått ungefär samma under väldigt lång tid. Tack.

Tack. På det anförandet har Jörgen Fogelklou begärt replik. Varsågod.

Tack. Vi ska inte ha en allmän debatt. Om skolpolitiken tar jag gärna den debatten någon gång, men jag tror att vi naturligtvis måste göra om läroplanen. Den flumskola som vi har hållit på med de senaste åren har gett de skolresultat som vi ser i PISA, matte och allting. Det är klart att vi måste gå tillbaka till att diskutera vad det är vi ska lära ut i skolan. Jo, kunskap. Svenska föräldrar och civilsamhället fostrar våra barn. Det ska faktiskt inte lärare göra. Tack!

Tack. Talarlistan tom. Kan vi ansöka överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Bosse Parbring, Bettan Andersson (V), Blerta Hoti Singh, bifall till kommunstyrelsens förslag. Allan Stutzinsky att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från L i kommunstyrelsen, Axel Josefson att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D, KD och SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns ordningen. Svar ja. Fråga, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Allan Stutzinsky? Bifalls förslaget från Axel Josefson? Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är kommunstyrelsens förslag ja i propositionen i huvudvoteringen. För att ta emot förslaget ställer jag först proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Allan Stutzinsky som motförslag? Antas förslaget från Axel Josefson som motförslag? Finns förslaget från Axel Josefson antaget som motförslag? Då är det dags för huvudvoteringen. Vi väntar så att folk kan hinna sätta sig. Då återstår huvudförhandlingen. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Josefson. Jag startar omröstningen där. Stoppar omröstningen. Och finner att kommunfullmäktige med 43 röster mot 33 bifallit kommunstyrelsens förslag.

Och vi går till ärende 17. Som är Göteborgs stads plan mot rasism 2026–2028. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads plan mot rasism 2026–2028 antas. Vidare föreslås att redovisningen av kommunfullmäktiges uppdrag att ta fram förslag på hur Göteborgs stads plan för stärkta insatser mot rasism kan uppdateras utifrån nya omvärldsförutsättningar antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet först begärts av Daniel Bernmar (V), därefter Klas Forsberg. Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag ska inte dra hela den debatten som jag drog när vi hanterade ärendet sist, innan högeroppositionen valde att dra ut på detta några månader till. En sak som kan vara bra att ha med sig nu är att vi har förlorat ett halvår av den här planen på grund av högerns minoritetsåterremiss och långa bordläggning. Så vi kanske kommer att hamna i ett läge där vi tvingas förlänga den här ett halvår. Vår plan har tydliga aktiviteter kopplade till sig. Det är olyckligt när tidsfönstret blir allt kortare för att genomföra de viktiga aktiviteterna för att hantera den allvarliga rasismen. Inte bara i Göteborg, inte bara i Sverige, utan i hela världen. Vi vet att det är en farsot på tilliten till institutionerna. som vi är, Göteborgs stad, men också såklart mellan människor. Jag tänker avsluta där och bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack! Nästa talare är Klas Forsberg. Därefter Axel Josefson. Varsågod Klas!

Ja, mötesordförande, ledamöter, göteborgare. Äntligen ska vi ta beslut om den här planen, som egentligen är en fortsättning på en tidigare plan på det här viktiga området. Jag har både arbetat med den förra planen och med de här frågorna i många år. Jag vet att rasism inte är en teoretisk siffra. Det är något som river sår i göteborgare och medborgare i Sverige hela tiden, mitt framför våra ögon. Det är en styggelse. Låt mig bara ge några korta exempel. Min första upplevelse av rasism. var när jag gick med en liten femåring till en kiosk. Jag kommer fram till kiosken. Denna femåring hade lite mörkare hy än jag. Då säger kvinnan i kiosken, hon ställer frågan ”Var kommer du ifrån?”. Han tittar upp och säger sanningsenligt ”Kristinehamn”. Då tittar hon. Nej, jag menar. Vart kommer du verkligen ifrån? Och vad ger det denna lille pojke? Jo, han hör inte hemma här. Han är någon annan. Han har ingen plats här. Det är en sådan där gubben-i-lådan-rasism som planterar in i denna pojke att han inte. Vi tillhör oss andra. Sedan finns det en annan liten kort historia som jag ska dra. En kille från Angered flyttar in till Göteborg, byter skola, kommer till en ny skola, gör ett fantastiskt prov och blir inkallad till rektorn. Rektorn säger att han har fuskat. Vad är anledningen? Jo, att han kommer från Angered, och de från Angered kan inte vara så duktiga. Jag yrkar bifall till KS-förslaget. Tack!

Nästa talare Axel Josefson. Därefter Allan Stutzinsky. Varsågod Axel!

Tack för det fullmäktige ordförande, ja fullmäktige göteborgare. Ja, Daniel, enda anledningen till att det har dragit ut på tiden. Det är för att du inte har lyckats driva fram det här arbetet under dina fyra år vid makten. Att stå och skylla på oss för att vi utnyttjar våra demokratiska rättigheter att skriva yrkanden, återremittera, få be mer information. Precis det vi har rätt att göra och skylla de här förseningarna på oss. Det är ju beklämmande. Jag tycker väl att det är ganska anmärkningsvärt att också det kommunalråd som har sagt sig vara ansvarig för mänskliga rättigheter och demokrati i den här staden, håller på att uttala sig på det sättet om oppositionen. Anmärkningsvärt. Jag tänker inte förlänga den här debatten. Jag kommer att yrka bifall till yrkandet från M, D, KD och SD. Tack!

Tack! Då är det Allan Stutzinsky just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Även på den här punkten tycker ju Liberalerna att stadsledningskontoret har tagit fram ett bra förslag. Så vi yrkar bifall till det tjänsteutlåtandet.

Tack! Talarlistan är tom, kan man säga. Debatten är avslutad. Svar ja. Under överläggningen yrkar Daniel Bernmar (V), Klas Forsberg, bifall till kommunstyrelsens förslag, Allan Stutzinsky att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från L i kommunstyrelsen, och Axel Josefson att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D, KD och SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännande av stämmorna. Svar ja. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Allan Stutzinsky? Ja. Bifalles förslaget från Axel Josefson? Ja. Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är kommunstyrelsens förslag ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställs proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Allan Stutzinsky som motförslag? Antas förslaget från Axel Josefson som motförslag? Jag anser att förslaget från Axel Josefson antages som motförslag. Och de flesta verkar vara inne. Så då är det dags för huvudvoteringen. Då det är ja för förslaget från kommunstyrelsen och nej för förslaget från Axel Josefson. Jag startar omröstningen. Där har jag röstat. Stoppa omröstningen och finn att fullmäktige har 43 röster mot 33 bifallit kommunstyrelsens förslag.

Ärende 18. Inriktningsbeslut för fortsatt planering av Mjörn vattentäkt. Kommunstyrelsen föreslår att inriktningarna enligt punkt A och B för fortsatt planering av Mjörn vattenintäkt i enlighet med Kretslopp och vattennämndens förslag godkänns. A. Projektet genomförs med en investeringsram inklusive risker om 2,4 M, KR i 2025 års prisnivå. B. Arbetet ska planeras för att genomföras under perioden 2030–2035. Kretslopp och vattennämnden får i uppdrag att återkomma till fullmäktige med ett genomförande, ett genomförandebeslut inför genomförandet. Här har vi en talarlista. Först ut är Karin Karlsson. Därefter är det Toni Orsulic. Varsågod Karin.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det är tvära kast i den här salen. Nu är det råvattentäkter som gäller. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Göta älv är ju där vi får vårt dricksvatten och den är stabil. Den är bra på alla sätt. Den finns där. Vi vet att den kommer finnas där för förhoppningsvis evigt. Men om det värsta skulle hända och vi inte kan ta allt vårt dricksvatten ifrån Göta älv så är det viktigt att vi har en robust back up-plan och därför är det så viktigt att gå vidare här med projekteringen för att få en ny källa i Mjörn. Den här sortens investeringar är komplicerade, de kostar och det finns såklart ekonomiska frågor som vi kommer behöva reda ut längre fram. Vi vet till exempel inte hur avtalen med Lerum och så kommer bli förrän vi har skrivit på kontrakten. Men det här är en viktig investering. Det är en viktig beredskapsinvestering. Den är också bra för den biologiska mångfalden, de lokala ekosystemen och miljön runt Mjörn, eftersom det förmodligen kommer leda till att det blir ett skyddat vattenområde, vilket är kanon för alla. Och det kommer dessutom minska påverkan på Delsjön och Rådasjön vid de tillfällena som vi, som sagt, inte kan förlita oss lika mycket på Göta älv. Tack!

Tack! Nästa talare, Toni Orsulic, efter Patrik Höstmad, D. Varsågod, Toni!

Ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag men även bifall till tilläggsyrkandet från M, L och KD. Precis som föregående talare sa är detta viktigt för stadens robusthet när det gäller vattentillförseln under alla situationer som potentiellt kan tänkas uppstå om vi inte skulle kunna ta vatten från älven. Men sedan kommer vi till den stora frågan. Det är finansieringen, och det är det våra tilläggsyrkanden. Beloppet är någonstans bedömt till 1,9–2,4 miljarder kronor i kostnad. Det innebär också att vi får en räkning efteråt som ska betalas av successivt. Det är kostnader som läggs på staden. Det är därför man även måste titta på de alternativa finansieringslösningarna. Det kan eventuellt handla om att omprioritera i stadens investeringsbudget och eventuellt också om avyttringar av. Icke-strategiska fastigheter som vi har, men även möjligheten till medfinansiering, både på nationell nivå och i övriga. Det är viktigt att vi även får med denna bit i ärendet, och det är just finansieringen. Risken är att om vi går vidare utan detta står vi där med kostnaden oavsett hur vi vrider och vänder oss i slutändan. Så det är viktigt att få med detta också. Tack!

Tack! Nästa talare är Patrik Höstmad. Därefter Helena Norin (MP). Varsågod Patrik!

Tack för det! Jag vill börja med att säga att det förstås är viktigt att vi säkrar dricksvattenförsörjningen och robustheten i systemet. Samtidigt bedömer vi att det är svårt för kommunfullmäktige att ta ett informerat beslut. Det är ett ganska dåligt beslutsunderlag. Precis som vi sa i debatten om investeringar tidigare sa Axel Darvik att vi har alldeles för dåliga beslutsunderlag. Det här är ett sådant ärende. Det är 2,4 miljarder kronor som det har uppskattats. Det uppskattas kosta kapitalkostnader på i storleksordningen 100 miljoner kronor per år. Det är många andra investeringar på gång inom va-nätet. Vi har reningsverket, där man tänker bygga ut och bygga om för kanske upp till 12 miljarder kronor. Allt det här kommer göteborgarna att få betala via va-taxan, så här måste vi vara väldigt noggranna. Jag vill påminna om tidigare. Beslut som har lett till kommunalt slöseri. Vi har Gobigas, 2,2 miljarder borta utan någonting. Vi har linbanan, 38 miljoner kronor utan någonting. Vi har Skeppsbron, 248 miljoner kronor utan någonting. Nu står vi inför ett sådant beslut igen. Lås inte fast er här, utan se till att få ett gediget beslutsunderlag. Det saknas information om alternativa åtgärder. Behovsanalysen är bristfällig. Vi får dagligen rapporter om att befolkningspromoserna skrivs ned. Vi har Stadsrevisionen som har varit på oss om att det ser ut som att Göteborgs stad kanske i onödan betalar kostnader för va-systemet som egentligen gynnar kranskommunerna. De borde ta kostnaderna. Här har vi en sammanblandning med Alingsås och Lerum. dricksvattenbehov också. Så med det sagt bifall till yrkandet från Demokraterna att titta djupare på det här.

Tack! Nästa talare är Helena Norin (MP), efter Hanan Baalbaki. Varsågod Helena!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare! Mjörn behövs som reservvattentäkt, och det här är en investering som är väl värd att göra. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Vi har jättegott vatten här i Göteborg. Jag var i Uppsala förra veckan, och där är vattnet inte alls lika gott. Man har också jättestora problem med PFAS i vattnet där på grund av försvarets användning av. PFAS-haltiga släckmedel. Det här nämner jag som ett exempel på att visa vikten av reservvattentäkt om det skulle ske olika typer av utsläpp till våra andra råvattenkällor eller ras och skred, som ju Göta älv är känslig för. Förslaget till hur finansiering ska gå till genom fondering av medel är väl utrett. Taxekollektivet kan ju man kan ta det här. Att finansiera genom att ta lån är klokt på lång sikt. Att sälja fast egendom ger engångsintäkter. Sedan kan vi inte ångra oss om vi väl har sålt fastigheter. Eftersom vi inte vet vad vi kan behöva i framtiden är det klokt att inte sälja ut nu om det inte är helt uppenbart att staden inte skulle ha någon användning för de här. Så jag tycker att vi behöver ha gott vatten i framtiden. Det här är ett bra förslag. Det finns en liten detalj i Demokraternas yrkande som jag tycker att vi ska tänka på för framtiden. Det är just användningen av tekniskt vatten. Men det behöver vi inte ta i det här ärendet. Tack.

Tack. Nästa talare Hanan Baalbaki. Efter Emmyly Bönfors. Varsågod Hanan.

Tack ordförande. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tillgång till rent och tryggt dricksvatten är en grundläggande samhällsfunktion. I den tuffa, jobbiga och ökade osäkerheten behöver Göteborg stärka sin robusthet och beredskap. Investeringen i Mjörn vattentäkt handlar om att säkra vattenförsörjningen för framtiden och miljöerna. Fortsatt tillväxt i Göteborg. Samtidigt är det viktigt att projektet följs noggrant och genomförs kostnadseffektivt. Taxekollektivet ska förvärnas och investeringarna måste ske med ansvar för göteborgarnas pengar. Många kommuner står inför stora investeringar i VA-system. Det är kostsamt. Vi vet att det är dyrt. Men det är nödvändigt för att upprätthålla samhälles viktig infrastruktur. Mjörn och vattentäkt är en av de viktigaste framtidsinvesteringarna inom Göteborgs VA-system under kommande decennier. Därför behöver vi fatta långsiktiga beslut redan idag. Tack.

Tack. Då var det nästa talare Emmyly Bönfors (C). Varsågod, Emmyly.

Tack ordförande! Till att börja med så vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. För att en trygg dricksvattenförsörjning är ju såklart en grundläggande samhällsfunktion. Vi kan inte helt förlita oss på Göta älv som det är idag utan vi behöver också alternativ. Sedan vill jag också ta upp det här med finansieringen som har diskuterats. Där stöder vi förslaget om att fondera och spara till den här investeringen i förväg. Det var ju också en modell som vi tog fram under förra mandatperioden på initiativ av Moderaterna. Men varför vill vi göra det? Det kanske inte finns en perfekt modell, men det här är ju ett sätt att skydda hushållen för en chockhöjning i VA- taxan, så vi tänker att en fondering är en bra väg att gå framåt och sen får man ju också hantera hur det här ska ske mer exakt i VA-taxan 2027. Tack för ordet.

Tack. Då var det Emma Altenhammar (SD), just nu som ska tala i stund. Varsågod Emma.

Tack för ordet! Tillgång till säkert vatten är en grundläggande samhällsfunktion och en otroligt viktig del av vår krisberedskap. Det här handlar också om väldigt mycket pengar, såsom väldigt många föregående talare har pratat om. Jag är ändå väldigt stolt över att säga att vi under den här mandatperioden, vår ledamot i kretslopp och vattennämnden, var en av de första som faktiskt agerade rent politiskt när det kommer till finansieringen i alla. våra investeringsnomineringar. Nu börjar faktiskt samtalet leda någon vart. Vi börjar prata ungefär samma språk, att vi faktiskt behöver ha lite bättre kostnadskontroll i det här så allting inte bara hamnar på VA- kollektivet. Men vi vill ändå se en fortsatt planering och att detta görs med tydligare underlag. Så därför vill jag yrka bifall till M, L, D tillägg och därmed också tjänsteutlåtandet. Tack!

Tack. Tomt på talarlistan, kan man säga överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen så yrkar Patrik Höstmad att fullmäktige bifaller förslaget från D i kommunstyrelsen. Karin Carlsson, Hanan Baalbaki, Emmyly Bönfors, bifall till kommunstyrelsens förslag. Toni Orsulic, Emma Altenhammar, bifall till Kommunstyrelsens förslag samt till tilläggsyrkande från M, L och KD i Kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på Kommunstyrelsens förslag och yrkandet från Patrik Höstmad. Därefter proposition på bifall och avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns anordningen? Svar ja. Fråga, bifalles Kommunstyrelsens förslag? Bifalls förslaget från Patrik Höstmad? Finner att Kommunstyrelsens förslag har bifallits? Votering är begärd. Det ska verkställas. Vi får invänta något. Kommer in i salen. Ja, då har votering begärts och ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Patrik Höstmad. Godkänns den ordningen? Svar ja. Då startar jag omröstningen. Ja för kommunstyrelsens förslag. Nej förslaget från Patrik Höstmad. Yes, då är det en som inte röstar. Jenny Broman, vad röstar du? Då stoppar jag omröstningen. Och finner att fullmäktige med 76 röster mot 5 bifaller kommunstyrelsens förslag. Eller 6? 5 röstar vi. Jo. 76. 5. Då återstår tilläggsyrkandet från M, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås det? Ja. Jag finner att det är avslaget. Då ska vi extra. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Starta omröstningen. Då är det Jenny. Var röstar du? - Ja. Jenny Broman röstar ja. Då stoppar jag omröstningen. Och finner fullmäktige 43 röster mot 33 avslag i tilläggsvillkoret. Reservation från Demokraterna. Reservation SD.

Och vi går på ärende 19, som är uppföljning av Göteborgs Stads systematiska miljöarbete 2025. Där kommunstyrelsen föreslår att miljö och klimatnämndens uppföljning av Göteborgs Stads systematiska miljöarbete 2025 antecknas. Här har vi också en talarlista. Först ut Karin Karlsson, (V). Därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Karin.

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag tycker att det är bra att det går framåt runt om i staden med att implementera ett systematiskt miljöarbete. Även om det gärna hade fått gå lite snabbare, men det rör ju sig verkligen i rätt riktning. Jag vill också säga att jag tycker att det är jättebra att vi genomför de här miljörevisionerna för att verkligen belysa de problem som finns, så att vi kan lägga våra resurser där de gör störst skillnad. Det är som vanligt viktigt att vi alla tar vårt ansvar i våra respektive nämnder och bolag och tar hand om de rekommendationer som vi får och fortsätter att implementera miljöledningssystemet och ser till så att vi verkligen har ett konsekvent och systematiskt miljöarbete runt om i hela staden. Tack!

Tack! Efter talare Emma Altenhammar, därefter Sarah Ullmark (M). Varsågod Emma!

Tack för ordet. Jag vill yrka bifall till tjänsteutlåtandet och även tilläggsyrkandet från D, M, L, KD och SD. Nu ska ni få höra på det ironiska. Det är att jag står här i fullmäktige i Göteborg, där Miljöpartiet styr och faktiskt yrkar på att man ska följa miljölagstiftningen. Att man ska se till att säkerställa rutiner och kompetens ute i nämnderna för att man ska uppfylla lagen kring miljöarbetet. För trots att Miljöpartiet väljer att lägga alla dessa miljöprogram, klimatstrategier och administrativa modeller, så fick vi alltså en rapport som berättar att vi kanske inte ens uppfyller lagen när det kommer till vår närmiljö. För det här handlar ju faktiskt om sådant som göteborgarna faktiskt märker av. Det handlar om bristande rutiner kring avfallshantering, kemikalier i barns miljöer, och uppföljning av farliga ämnen, och att verksamheter inte ens säkerställer att gällande miljökrav följs helt ut. Så vad hjälper fler policydokument när vi faktiskt inte ens kan klara av det mest grundläggande, vilket är att följa lagen? Så bifall till det tillägget. Tack.

Tack. Nästa talare Sarah Ullmark. Därefter Hanan Baalbaki (S). Varsågod Sarah.

Tack för ordet, ordförande! Jag vill också börja med att yrka bifall till tjänsteutlåtandet och vårt tilläggsyrkande. Jag tycker att det är beklämmande att vi inte har en tydligare styrning när det kommer till vår miljö och klimatarbete och att vi inte följer upp effektiviteten i de insatser som vi gör. Vi har ju haft en diskussion här rätt många gånger om valuta för pengarna, att vi ska lägga våra skattepengar där de får störst effekt. Och så ser vi att en så stor. Stor andel av våra egna verksamheter arbetar inte ens på ett godtagbart sätt med att följa upp de allra mest grundläggande kraven som vi har på oss och tittar inte ens på frågan om det arbete som man gör leder till det resultat som man hoppas på. Jag tycker att det tyvärr är ett underbetyg till den kravställa som vi måste kunna ställa på alla våra verksamheter om vi som stad i helhet ska kunna nå fram i vår miljö och klimat. Motarbete. Det blir bakläxa. Jag hoppas att vi till nästa revision har kommit lite längre, även med de mest grundläggande delarna. Jag tycker det är tråkigt att vi inte redan är där. Tack!

Tack! Då var nästa talare Hanan Baalbaki. Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Hanan!

Tack ordförande! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Utvecklingen inom Göteborgs Stads miljöarbete, att det går framåt och det vet vi alla. Alla verksamheter har åtminstone delvis ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det är ett mål som man gärna vill jobba med och det utvecklar man. De flesta har det idag. Nämnder och styrelser behöver fortsatt stöd av oss. Av miljö och klimatnämnden tillsammans. Fortsätta utveckla miljöarbetet. Miljöförvaltningen är en viktig resurs i det här arbetet. Systematiskt miljöarbete stärker staden, särskilt verksamheter med stor miljöpåverkan, som vi alla andra betalar för. Målet är hälsosam levnadsmiljö för alla göteborgare. Tack! Håkan Eriksson Nästa talare är Emmyly Bönfors. Varsågod Emmyly.

Tack ordförande! Jag är ganska optimistisk ändå när jag läser den här uppföljningen. Miljöledningssystemet infördes i samband med miljö och klimatprogrammet 2021. I början var det 37 % som levde upp till att använda miljöledningssystemet, och nu är det faktiskt 70 %, så det har skett en markant förbättring, får man säga. Det har skett en positiv utveckling de här fem åren, men man kan ändå önska att fler verksamheter hade använts. och uppfyllt de här kraven fullt ut. Det vittnar om att det inte har prioriterats tillräckligt tydligt i den politiska verksamheten i nämnder och styrelser, eller kanske i ekonomin, alltså i budgeten i nämnderna. Då finns en stor risk att miljöledningen blir administration i stället för faktisk miljönytta. Det som också är allvarligt i uppföljningen är just att många verksamheter inte ens lever upp till de lagkraven. Där behövs verkligen en skärpning i Göteborgs stad. Vi har till exempel vattendrag som inte ett enda når god ekologisk status. När miljöledningssystemet inrättades och det nya miljö och klimatprogrammet togs fram lade vi också flera miljoner på dem som hade ett strategiansvar. Det har faktiskt bakats in i nämnderna. ramar så att säga att de pengarna inte finns. Det kan man inte göra. Man får använda de pengar man har fått. Är det så att man inte tycker att det räcker får man signalera det. Men här krävs en tydligare styrning från det rödgröna styrets sida. Jag tycker ändå att det går åt rätt håll men det finns mer att göra både avseende att driva på det här arbetet och framför allt att uppfylla lagstiftningen. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på tillägget, från M, D, L, KD och SD. Tack!

Tack! Nästa talare är Helena Norin (MP), därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Helena!

Tack, ordförande, ledamöter och göteborgare! Jag vill yrka bifall till KS förslag och avslag på tilläggsyrkanden. Vi ser, som flera andra har sagt, att det går bättre och bättre med stadens miljöledningssystem. Det är glädjande. Det finns, som flera andra har varit inne på, utmaningar med att uppnå lagkravsefterlevnad i förvaltningar och bolag vars verksamhet inte har tydlig miljöpåverkan, som till exempel kräver miljötillstånd. Men vi tycker inte att det ska behövas ett extra uppdrag för att de här verksamheterna ska lyfta sin kompetens och ta fram rutiner för att säkerställa lagkravsefterlevnad. Det är ju ändå en hygienfaktor och baslinje att faktiskt följa lagstiftningen. Det vore ju helt absurt om vi här i den här församlingen skulle ta ett beslut som säger så här. Ja, vi ska följa lagen, men självklart behöver man avsätta resurser. kompetensutveckla i de förvaltningar som det gäller. Det betyder också att alla vi här som sitter i en sådan nämnd eller styre, vi behöver gå hem och så behöver vi lyssna efter. Hur gick det med revisionerna i våra egna verksamheter? Och så behöver vi ta med oss det när det är dags för budget och genomförandeplan. Det är ju viktigt att tydligare koppla det systematiska miljöarbetet till budgetprocessen. För att det ska kunna hända förutsätter vi att alla verksamheter i staden åtminstone kör i gång sitt systematiska miljöarbete, om det skulle vara icke-existerande. Tack för det!

Tack! Nästa talare är Patrik Höstmad. Därefter Axel Darvik. Varsågod Patrik!

Ja, tack för det. Det här var ju en nedslående uppföljning. Vi har då 13 förvaltningar och bolag som inte kan uppfylla kraven på lagefterlevnad. Det här är ju väldigt allvarligt. Lite symptomatiskt då att. Den rödgröna sidan lindar in ett yttrande och uppehåller sig i princip vid målen i miljö och klimatprogrammet och vikten av att nå dem, trots att uppföljningarna, klimatråden och så vidare har sagt att vi inte kommer att nå dem med ett arbetssätt. Man talar om att se över styrningen kopplat till miljö och klimatprogrammet. Det finns inte ett ord om att vi inte ens klarar av att uppfylla lagen. Grundläggande ansvar som vi har, liksom det är ju miljöbalken, avfallsregelverken, kemikalielagstiftningen, det är ju själva basen, grunden på det, myndighetsutövningen. Och sen kan vi hålla på med andra mål och visioner som vi jobbar med, men den här basen måste ju finnas på plats, så det är ju inte förhandlingsbart. I vårt tilläggsyrkande så ger vi berörda nämnder de här 13 pk. Vi skickade ut ett tydligt uppdrag till styrelserna att fixa kompetens och rutiner för lag och efterlevnad av miljölagstiftningen senast oktober 2026. Vi måste skicka en tydlig signal här. Att bara låta det här gå är väl det som leder till att det ser ut som det gör. Det här är egentligen inga svåra saker att uppfylla. Det gör i princip vartenda företag. Så, bifall till tjänsteutlåtande och tilläggsyrkandet från D, M, L, KD och SD.

Tack. Då var det Axel Darvik. Varsågod Axel.

Tack ordförande! Jag vill också yrka bifall till vårt tilläggsyrkande. Jag ska förklara lite varför. Dels är det så att, precis som Patrik sa, det är lite slappt att kommunen inte respekterar lagar och regler på miljöområdet. Att man inte ens uppfyller de här grundläggande kraven. Det gör ju också att det. Det skickar ju en onödig signal ut i samhället att om en kommun struntar och inte riktigt uppfyller lagar och regler, varför ska då näringslivet göra det och vara betydligt bättre än vad kommunen är? Så det tycker jag hade varit en hygienfaktor. Sen måste jag säga att det här är lite synd också, därför att det här är ett sådant ärende där vi säkerligen hade kunnat samla en väldigt bred uppslutning kring något som faktiskt är viktigt. Men eftersom det politiska klimatet i Göteborg. Om det inte fungerar finns det inte ens förutsättningar för att göra ett gemensamt yrkande och ställningstagande här. Ni på er sida avslår alla grejer som kommer från oppositionen, och det finns inte ens utrymme för ett samtal och en diskussion. Det gör faktiskt vår stad svagare. Det hade särskilt inför ett val varit en viktig markering om det fanns ett antal grejer som man kunde vara överens om, till exempel på miljöområdet. Det beklagar jag, att man inte kan ha ett bättre arbetsklimat i kommunen. Det hade miljön vunnit på i det här sammanhanget. Det är dessutom så att de som inte har infört det här miljöledningssystemet, det är ju tyvärr också ganska så stora verksamheter inom skola och funktionsstöd och också äldre och nyutveckling som också har en hel del bekymmer med miljöfrågor. Det hade varit bra om även de hade kommit i mål, och att vi inte behöver stå här om fem år. Fortfarande uppfinner man inte lagen. Tack!

Tack. Kan vi alltså kalla överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen så yrkar Emma Altenhammar (SD), Sarah Ullmark, Patrik Höstmad, Axel Darvik bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från D, M, L, KD, SD i kommunstyrelsen. Karin Karlsson, Hanan Baalbaki, Emmyly Bönfors, Helena Norin (MP) bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer att ställa kommunstyrelsens förslag och därefter bifall på tilläggsyrkande 1. Godkänner ni ordningen? Svar ja. Bifall till kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Då så tilläggsyrkandet från D, M, L, KD och SD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det avslagits. Ja, då har votering begärts som ska verkställas gällande tilläggsyrkande från D, M, L, KD och SD. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Jag startar omröstningen där. Där stoppar jag omröstningen och finner att fullmäktige med 43 röster mot 38 avslagit tilläggsyrkandet. Reservation Demokraterna. Var är det jag hör? Reservation SD. Noteras.

Då går vi in på ärende 20 som är återrapportering av uppdrag december 2025. Kommunstyrelsen föreslår att uppdraget till stadsbyggnadsnämnden om att återställa naturreservatet i Lärjeåns dalgång samtidigt som jordbruk och gröna näringar möjliggörs. Synpunkter som inkommer under samrådet ska beaktas och dialogen med boende och verksamma inom området ska förbättras, förklaras, inte fullgjort. Uppföljningen ska ske löpande till dess att reservatsbildningen vunnit laga kraft. Återrapporteringen och uppdraget december 2025 antecknas. Ordet har begärts av Axel Josefson.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Skulle vi bara meddela att vi inte deltar i detta beslut, för det är en del utav budgetuppdragen som är här och vi överlåter dem i varm hand till vänsterstyret. Tack.

Tack Axel. Är det samma åsikt från alla partier eller? Jag uppfattar det som det. Bra, tack. Förlåt, alltså finns det bara ett förslag till beslut, det är KS förslag. M29 till Mykolaiv i Ukraina

Då går vi in på ärende 21, som är donation från Göteborgs Spårvägar AB av spårvagnar modell M29 till Mykolaiv i Ukraina. Kommunstyrelsen föreslår att donation från Göteborgs Spårvägar AB av spårvagnar av modell M29 till Mykolaiv i Ukraina godkänns. Ordet har begärts av Karin Karlsson och därefter Jonas Attenius (S).

Ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare. Ja, M29an är en göteborgsikon. Vi är nog många som är lite kluvna över att det är dags att utrangera dem. Ja, de är gamla, skrangliga. De nya vagnarna är på i princip alla sätt bättre. Men de har varit en del av vår stad och stadsbild i så många år, så det vore konstigt att inte sörja dem lite, lite grann och sakna dem lite. Och därför känns det ju så himla roligt att M29orna, som de trotjänare de är, kan få bidra till att skapa en ny stad. bidra lite till och förhoppningsvis göra skillnad för invånarna i Mykolaiv. Jag hoppas att de kommer tjäna Mykolaiv likaväl som de tjänat Göteborg. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är nästa talare Jonas Attenius (S). Därefter Patrik Höstmad. Varsågod!

Tack för det, ordförande och fullmäktigeledamöter! När Ukraina ber om hjälp ska vi naturligtvis göra allt vad vi kan. Det är en plikt, men det är också en skyldighet. Så sent som i dag har vi nåtts av beskedet i nyheterna att Sverige nu äntligen levererar JAS Gripen till Ukraina. Det är 16 plan av äldre modell som. kommer att doneras och ytterligare 20 plan som är helt nya som kommer köpas in av Ukraina. Och självklart ska Göteborg donera ett 40-tal M29 spårvagnar till Mykolaiv. Det här är en stad som är hårt drabbad och alldeles vid fronten. Infrastrukturen var sliten redan före kriget och man kan konstatera att den har skadats ännu värre sedan dess. Och ryssarnas aggression i området känner ju inga gränser. Genom att skänka en enhetlig och inte minst slitstark spårvagnstyp kan vi också vara med och bidra till en mer stabil kollektivtrafik i en stad som verkar under väldigt svåra förhållanden. Det här är naturligtvis oerhört viktigt, och det gör mig också mycket stolt att Göteborg kan vara med och bidra. Ukraina kämpar inte bara för sin egen frihet utan för hela Europas frihet. Vi ska alltid stå med Ukraina. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens eniga förslag till beslut.

Tack! Då är nästa talare Patrik Höstmad. Därefter Toni Orsulic.

Tack för det! Det är jättebra att vi i Göteborg kan lindra effekterna av Putins vedervärdiga innovationskrig. Det är också jättekul att vi kan få en total enighet i den här frågan, att vi lägger den politiska dansen lite åt sidan och enas för en stor och viktig sak. Med det sagt yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är nästa talare Toni Orsulic (M) och därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod!

Ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. M29 är en gammal trotjänare här i Göteborg. Den är väl förbi sin tekniska livslängd egentligen för Göteborg. Den borde ha varit utskickad för länge sedan. Men jag är säker på att många med mig har härliga minnen av dess härliga luftkonditionering. Iskall på vintern, skållhet på sommaren. Jag tror att det var avsiktligt gjort. Men jag hörde från en. En partikollega till mig hade träffat teknikerna från Ukraina som var här och tittade på den. De hade gett uttryck för att det var en väldigt avancerad och modern vagn. Det säger en del om vad det var de körde innan. Det var sovjetiska vagnar från 50 och 60-talet. De matchar inte ens våra gamla vagnar. Det är med stor glädje vi enat kan bidra med dessa spårvagnar till Ukraina. Bara att vi gör någonting positivt. Detta är faktiskt kostnadseffektivt för Göteborg. Vi sparar pengar och skänker dessa vagnar till dem, för det skulle kosta oss mer att skrota dem än att skänka bort dem. Nu får de möjlighet att få ett andra liv och tjäna ett syfte i ett land som är väldigt hårt utsatt internationellt av ryssarnas aggression mot dem under Putinregimen. Så definitivt ett starkt bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD) och därefter Karin Pleijel.

Vi är också väldigt positiva till att Göteborgs äldre M29-vagnar kan komma till användning i Ukraina. Det känns såklart solidariskt och behjärtansvärt att de går vidare dit. Det enda jag kan önska är beslutsunderlaget, om man ska säga någonting. Där står det inte någonting om hur många vagnar som blir kvar på museet och hur utrangeringen ska ske. Det är lite relevant eftersom de fortfarande används i trafiken. En trea rullade i morse, och jag såg en elva i förrgår med den gamla M29, så de är fortfarande i bruk. Därför tycker jag att det är jättebra att vi kunde kolla med vår ledamot i Göteborgs kollektivtrafik. Det hade jag önskat stod i handlingen att två vagnar kommer att behållas till Spårvägens museum och att det ska vara en successiv utrang eringsplan i det här. Det vill jag förmedla till er. Det är jättebra att det är så. Men med det sagt, bifall till KS i alla fall. Tack!

Då är nästa talare Karin Pleijel. Därefter Pär Gustafsson.

Jag vill också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag är stolt vice ordförande i Spårvagnsstäderna. Det är häftigt att vi hade besökare från hela Europa här förrförra veckan och utsåg Nordens spårvagnsstad 2026. Det blev Tammerfors i Finland som 2021 började med sina spårvägar. Men det är väldigt roligt att vi kan skänka M29 till Mykolaiv som är en stad med 470 000 invånare ungefär. En industristad precis som Göteborg. Hoppas att våra M29 kan göra trogen tjänst där. Sen är det också viktigt att förstå att de här gamla vagnarna innehåller asbest, så donationen är också förknippad med en dialog med Kemikalieinspektionen så att man när man en gång i framtiden skrotar dem gör det på ett miljöriktigt sätt. Men det känns väldigt positivt att vi kan bidra på det här sättet till Ukrainas liv. Man kan säga att det inger ett hopp om livet efter freden i Ukraina då M20-planen byggdes. åker med massa glada medborgare. Tack.

Då är nästa talare Pär Gustafsson (L). Därefter är det tomt på talarlistan.

Ordförande! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är ett brutalt och vidrigt anfallskrig. Putin försöker bomba sönder inte bara byggnader och infrastruktur utan också människors frihet, trygghet och framtidstro. Därför är det viktigt att Sverige och Göteborg fortsätter att stötta Ukraina. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Dagens besked om att Ukraina nu får JAS Gripen är ett sådant. I det här fallet handlar det om att Göteborgs spårvägar nu kan donera äldre vagnar till Mykolaiv. För oss kan de här vagnarna vara lite gamla och nu redo att fasas ut. Men som sagts här kan det här vara avgörande för människor i Ukraina för att få vardagen att fungera. Det handlar om kollektivtrafik, transporter och samhällsviktig infrastruktur. fungerar, är viktigt, mitt under ett krig. Dessutom är det här för oss ekonomiskt rimligt. Det är väldigt glädjande att vi tillsammans nu kan fortsätta att stå på Ukrainas sida gemensamt. Det behöver vi göra, för friheten i Ukraina och Europa måste försvaras mot diktaturer och aggression. Tack!

Där var vi härligt eniga.

Då går vi raskt över till ärende 22, som är utdelning ur stiftelsen Olof och Caroline Wijks fond 2026. Där kommunstyrelsen föreslår att tillgänglig avkastning ur stiftelsen Olof och Caroline Wijks fond 2026 fördelas enligt utdelningsstyrelsens förslag. Övriga inkomna motioner föranleder inte någon åtgärd från kommunfullmäktige. Och där har Emmyly Bönfors. Nu har hon lämnat. Bra. Hon är jävig. Ordet har begärts av Jonas Nilsson (V). Enda talare på listan. Varsågod.

Tack ordförande fullmäktige. Jag har förtroende för utdelningsstyrelsens arbete. Det tror jag att en stor del av den här församlingen har också. Det är ett väldigt rimligt sätt att arbeta på att vi på den här nivån inte ska in och detaljstyra hur stiftelsens medel ska fördelas. I sitt klåfingriga yrkande så bekänner Sverigedemokraterna färg genom att sikta in sig på att dra undan medel från verksamheter i utsatta områden. De påminner oss om att de är ett parti som livnär sig på splittring. De vill ha segregation, de vill ha utanförskap och de vill ha ojämlikhet. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Jag lämnar över ordet till dig, Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande! Till skillnad från Vänsterpartiet vill vi ha en enande politik. En gemensamhet i Sverige är viktigt. Det är så vi bygger ett tryggt, starkt samhälle. Så många som möjligt är ett vi. Med det sagt vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Tack!

Då är talarlistan tom. Under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jonas Nilsson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation från Sverigedemokraterna.

Ärende 23 Utdelning ur stiftelsen Wilhelm Röhss donationsfond 2026. Kommunstyrelsen föreslår att avkastningen ur stiftelsen Wilhelm Röhss donationsfond 2026 fördelas enligt styrelsens förslag. Övriga inkomna motioner föranleder inte någon åtgärd från kommunfullmäktige. Ordet har begärts av Jörgen Fogelklou (SD).

Tack för ordet, fru ordförande, fullmäktige och åhörare! Jag vill egentligen bara yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Vi har ett lite annat förslag än det föreslagna. Tack!

Är det någon mer som vill komma upp på talarlistan och kanske yrka på kommunstyrelsens förslag? Där. Nu kom Karin Karlsson V. Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Då vill jag bara gå upp och säga att jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack.

Då har vi två yrkanden. Det är Jörgen Fogelklou som yrkar fullmäktige bifall till förslaget från SD i kommunstyrelsen. Vi har Karin Karlsson som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Tack.

Då går vi över till ärende 24, som är Funktionshinderombudsmannens årsrapport 2025. Kommunstyrelsen föreslår att Funktionshinderombudsmannens årsrapport 2025 antecknas. Ordet har begärts av Marie Brynolfsson (V) och därefter Johanna Holmdahl. Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Först vill jag tacka Funktionshinderombudsmannen för återigen en bra rapport som synliggör många saker. Det händer mycket positiva saker och på vissa områden så händer det lite färre saker. Men den synliggör också komplexiteten när det kommer till funktionsrättspolitiken och frågor som handlar om människors ekonomi, arbetsmarknadsfrågor och så vidare. Att det är svårt för kommunen som inte har rådighet till fullo. I alla delar. Sen vill jag också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på övriga yrkanden. LSS är ju en rättighetslag och jag förstår intentionen i att man vill flytta tillbaka beslutsmakten till politiker i ett utskott. Men jag tror inte att det inte kan bygga på att man ska ha turen att få ett utskott som kanske är lite mer generöst än vad nästa skulle vara. Jag tycker att rätten till stöd ska avgöras av lagen och av behoven, inte av vilka politiker som råkar sitta i rummet just då, utan att människor ska få rätt stöd från första början, inte behöva hoppas på politisk välvilja i efterhand. Om problemet är, vilket det är, att förvaltningen gör för restriktiva bedömningar, så är slutsatsen helt enkelt att styrningen är fel och att lösningen inte är att låta politiker ta besluten, utan lösningen är ju det vi har pratat om väldigt många gånger här nu, det är att se över lagstiftningen så att den blir tydligare och bättre att fatta beslut på. Jag stannar där. Tack!

Tack! Då är nästa talare Johanna Holmdahl (KD) och därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod!

Även Kristdemokraterna tackar för Funktionshinderombudsmannens årsrapport 2025. Det är en viktig pusselbit som ger bra genomlysning för hur stadens program för full delaktighet har implementerats i våra verksamheter. Precis som Marie sa är det glädjande att läsa att det finns en hög aktivitetsnivå ute i våra nämnder och styrelser. Samtidigt pekar rapporten, i kombination med det som Stadsrevisionen har granskat och sett, på områden där vi som kommun har tydliga utmaningar och det finns ett strukturellt glapp. Göteborgs stad är väldigt duktig. Vi är duktiga på att skriva policy och strategier och på papperet ha en hög aktivitetsnivå, så att säga. Men när det kommer till kritan att bygga fysisk rätt från början och att ge enskilda individer rättssäkert stöd när LSS-insatser dras in verkar det som att genomförandet haltar. Insändaren i GP i går gick från en förtvivlad anhörig till en strokedrabbad man. Det illustrerar just hur stora konsekvenserna blir vid förändrade LSS-beslut och hur svårt det kan vara för enskilda och anhöriga att orientera sig i systemet. Politiken behöver stärka styrningen inom funktionsstöd, och staden behöver förbättra uppföljning av avvikelser och också öka rättssäkerheten för den enskilda. Det är även det budskap jag får till mig i mötet med de brukarorganisationer som jag har träffat. Det är inte alltid som det saknas mål eller dokument, utan det är ofta brister i genomförandet och upplevelsen av att faktiskt få stöd när systemet inte fungerar som inte är helt på plats. Vi anser att när kommunen fattar beslut som är så avgörande för hur en människas vardag ska fungera måste beslutet ske så rättssäkert som möjligt. Det handlar om att vi behöver mer politisk insyn när det gäller de här besluten. Där ser vi att min talartid är slut. Jag yrkar bifall till statsledningens. kontorets förslag samt till tilläggsyrkandet från KD, M, D och L och även likalydande beslutsatser som SD har i sitt yrkande. Tack!

Tack! Då är nästa talare Pär Gustafsson (L) och därefter Sophia Nilsson (MP).

Ordförande! Tänk dig att vara helt beroende av samhällets stöd för att klara din vardag, att inte kunna välja själv när du ska äta, duscha eller gå upp ur sängen, att vara beroende av att någon kommer när du behöver hjälp, och sedan kommer inte hjälpen. På Hundraårsgatan blev de boende liggande i urin och avföring hela natten. Ingen svarade när de ropade. Ingen kom när de larmade. Hundraårsgatan är den största barnvårdsskandalen i Göteborgs moderna tid. Men Hundraårsgatan är inte ett enskilt fall. Flera medier, inte minst P4 Göteborg, har visat hur människor på andra boenden med särskild service har blivit liggande utan hjälp, fått mediciner missade över tusen gånger och levt med möglig mat och trasiga hjälpmedel i månader och år. Det handlar om människor av kött och blod som far illa i sina egna hem. Det låter nästan som att det här är rapporter från ett kommunistiskt land i början av 80-talet bakom hjärnan. Men det här är personer med livslånga funktionsnedsättningar som omprövas om och om igen. Som vi precis hörde kunde vi i går läsa om Karin Hasselroth med rubriken Sverige räddar min mans liv, men hjälper honom inte att leva det. Det är ännu ett exempel på där Göteborg går i bräschen för att ompröva, dra åt och minska stödet till människor som redan lever med stor utsatthet. Ett samhälle mäts i hur behandlar vi de människor som är mest beroende av vår hjälp? Just nu klarar inte Göteborg av testet. Det gör mig både bedrövad och förbannad. Med det vill jag yrka bifall till vårt förslag i kommunstyrelsen och tacka Funktionshinderombudsmannen för dess rapport. Sedan måste man ändå ställa sig frågan vad styret gör. De skyller på regeringen. Ni har makten att faktiskt verkligen kunna göra skillnad på riktigt för väldigt många.

Tack Pär! Då är nästa talare Sophia Nilsson (MP). Därefter Agneta Kjaerbeck (SD).

Tack, ordförande, och övriga! Tack för rapporten! Alla invånare och besökare ska mötas med värdighet. För personer med funktionsnedsättning handlar det om delaktighet. För att nå dit behöver samhället riva hinder och skapa möjligheter på lika villkor. Förra veckan var det Varvet veckan. Jag tittade och hejade på min kusin som sprang på specialvarvet. Det var fantastiskt fint väder. Det var en massa glada människor i olika åldrar med olika möjligheter och utmaningar. Det var fint att se hur delaktighet i vår stad kan se ut när alla får vara med och skapa de här möjligheterna. Resultatet av rapporten visar just att Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning nått ut till bolag och förvaltningar. Men det rapporteras bland annat om låg effekt inom rättighetsområdet Arbete och sysselsättning. Även om det görs mycket bra är situationen på arbetsmarknaden fortsatt ansträngd för personer med funktionsnedsättning. Vid exempelvis rekryteringar. I prioriteringen läggs ofta fokus på den enskildes funktionsnedsättning i stället för på utbildning och kompetens. Det öppnar inte möjligheter på arbetsmarknaden utan skapar hinder. I socialnämnden i sydväst fick vi i går rapportering om feriearbeten. Det jag fastnade för där var bland annat hur de pratade om hur man anpassar arbetena efter arbetstagarnas villkor. Det är så vi vill jobba i staden i stort. Staden ska göra arbetsplatser tillgängliga och aktivt arbeta för att förhindra diskriminering. Stadens verksamheter ska ta fram praktikplatser och meningsfull sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Det är väl helt enkelt bara ett målmedel att jobba vidare för att i nästa rapport få ett ännu bättre resultat. Det görs mycket bra, men vi behöver jobba ännu bättre med detta. Jag yrkar bifall till KS:s förslag. Tack!

Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Marina Johansson.

Tack för ordet! Jag vill också yrka bifall till KS förslag och till KD, M, D, L och SD:s tillägg, som är likalydande. Det här regelverket är komplext, och den enskildes möjligheter att tillvarata sina rättigheter varierar ganska kraftigt. Mot den bakgrunden finns det ett behov av stark styrning, ökad transparens och förbättrat stöd till den enskilde. Jag läste också den artikel som Johanna talade om här med 41-åringen som har fått 30 timmar. vecka som har ungefär 170 timmar och det kommer inte bli lyckat för den familjen. Fruktansvärda omständigheter. Det här är oerhört viktigt att vi tar tag i det. Tack för ordet!

Tack! Då är nästa talare Marina Johansson och därefter Marie Brynolfsson (V).

Tack så mycket fullmäktige och åhörare! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens beslut. Precis som flera tidigare sagt är det väldigt roligt att notera att flera nämnder och styrelser rejält har ökat aktivitetsnivån. Det är precis det vi vill. Samtidigt ser vi att det är en hel del kvar att göra, såklart, men vi ser att det ändå går åt rätt håll, i många delar i varje fall. Där det är svårare handlar det om arbete och sysselsättning. För de här målgrupperna. Där behöver såklart vi som stat också göra mer. Samtidigt har vi i dag i Sverige EU:s näst tredje högsta arbetslöshet. Då är det inte som så att personer med funktionsnedsättning kommer längre fram i kön när det gäller arbete. Här måste både vi som kommun göra mer och nationellt. nivån. Det handlar om arbetsmarknadspolitik och möjligheter för grupper som av olika skäl kan ha lite andra behov för att kunna komma in på arbetsmarknaden. När det gäller lagstiftningsfrågan om LSS kan vi bolla fram och tillbaka här, men det är trots allt så att om lagstiftningen har urholkats behöver den ses över. Där har det egentligen inte hänt någonting under den här mandatperioden på riksnivå. Och kommunerna förhåller sig till lagstiftningen. När det gäller tvångs och begränsningsåtgärder håller både Nämnden för funktionshinder och Äldrenämnden på med att revidera det dokumentet utifrån Stadsrevisionens skrivningar till oss kring det, så att vi får ordning och reda på hur och på vilken nivå dokumentet ska finnas. Vi behöver göra en del förändringar i det. arbetet såklart också. Tack!

Tack! Då är nästa talare Marie Brynolfsson (V) och därefter Pär Gustafsson (L).

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Först vill jag också säga att den vanvården som har förekommit på Hundraårsgatan är ju helt fruktansvärd. Vi har debatterat det här väldigt många gånger här och jag är jätteledsen för att det har varit så här. Jag tror att det finns många politiker som har liksom, ja, kanske behöver ägna lite självrannsakan åt hur man själv har agerat. Och nämnden har ju också fått. kritik. Men jag tycker man kanske ska tagga ner brösttonerna lite. Jag undrar på vilket sätt har liberalerna agerat för att komma åt problematiken på Hundraårsgatan innan det blev känt i media? Det undrar jag. Vad gjorde Liberalerna då? Och vad gjorde Liberalerna förra mandatperioden när Liberalerna styrde? Jo, Liberalerna skar ner på stadsdelsnämnderna, på funktionstödsnämnden. Och vad tror ni händer när man gör det? Jo, det blir mycket sämre kvalitet. Man får personal som har mycket sämre förutsättningar. Så jag tycker att man kanske ska vara lite självkritisk också innan man bara talar om vad styret har gjort för fel. För absolut har vi anledning att vara, som jag sa, självkritiska. Många skulle ha behövt gjort mycket mer för många fler personer. Men ta ner tonerna lite. Tack!

Tack! Då är nästa talare Pär Gustafsson (L). Och därefter är talarlistan tom.

Får vi se hur tonen är. Jag tycker att jag alltid försöker ha ungefär samma röstläge. Sedan kanske ordet spelar roll. Marina Johansson sa alldeles nyligen att det går åt rätt håll. 2025 och 2026 har verkligen varit mörka år för vår funktionshinderspolitik. Vi har som kollektiv verkligen misslyckats. Vi har gjort alldeles för lite under lång tid. Nu har vi ändå försökt komma fram med förslag. Ska vi inte kunna göra någonting? Om man nu tycker att det är ett problem att LSS håller på att urholkas kan vi ha en nationell debatt här. Jag tycker också att vi behöver återställa LSS till vad det en gång var. Det har pågått under 15 års tid. Det är ett problem. Om vi nu verkligen vill göra någonting åt detta och stoppa omprövningarna kan vi försöka införa en ventil, ett tillfälle för oss i politiken att faktiskt säga att förvaltningen har tagit fram ett förslag, men vi tycker inte att det är lämpligt att vi omprövar en livslång funktionsnedsättning en gång till. Och så kan man fatta ett annat politiskt beslut. Det är ett sätt att göra det, och det tycker ni inte är lämpligt. Jag tycker också att vi behöver hjälpa personer runt om i vår stad som blir omprövade att få juridiskt stöd i det arbetet. Det här är en kamp mot ett system. Då är det fullt rimligt så som lagstiftningen ser ut i dag, som är en djungel. Visst, det är jättestora problem med det. Men då kan vi som stad faktiskt hjälpa till och ge ett oberoende stöd i det arbetet. Jag tycker inte heller att det är speciellt konstigt. Bifall till vårt förslag.

Tack Pär. Då är nästa talare Marie Brynolfsson (V). Och därefter är det Hanan Baalbaki. Ett ögonblick bara innan du börjar prata. Vi ska bara få i gång klockan här så det inte vill funka. Förlåt. Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Men varför bara boende då, Pär? Alexander som blev av med hela sin personliga assistans. Max, som inte fick korttidsvistelse. Alfred, som också blev av med sin korttidsvistelse. Varför tyckte inte Liberalerna att politikerna skulle ta hand om deras beslut? De fick också sina liv förstörda. Deras föräldrar som fick överväga att ansöka boende för att man blev av med sin korttidsvistelse för man orkar inte längre. Varför är det bara boende då som politikerna ska ta beslut om? Jag tycker inte att det ska vara så att människors livsöden i en rättighetslagstiftning ska avgöras av enstaka enskilda politiker. Vi har utbildade tjänstemän. Vänsterpersoner som kan lagen. Ska vi sitta då och överpröva det godtyckligt? Jag tycker inte det. Jag förstår att det skulle kunna vara en lösning. Men det handlar inte om att vi skyller på regeringen. Riksrevisionen har ju också kommit med sin rapport där man ger rekommendationer till regeringen att se över lagstiftningen. Det här som ni föreslår, det kommer inte hjälpa. Det kommer fortfarande att vara de här besluten som lutar sig på rättspraxis, som handlar om överprövningar. Men jag tror tyvärr inte att det här är lösningen. Tack.

Tack. Då har replik begärts av Pär Gustafsson (L).

Om det nu är så att det ansvariga kommunalrådet öppnar för att vi kan komma överens här har jag inga problem med att justera vårt yrkande så att det gäller alla delar i LSS-familjen. Det hade varit jättebra. Jag tror att det hade varit alldeles utmärkt om politiker faktiskt får avdöma den här typen av ärenden, så att vi på allvar kan säga att i Göteborg försöker vi i alla fall följa det. som är grunden i LSS, det vill säga principerna i lagstiftningen. Det är det viktiga. Nu sätter vi ett stopp för de omprövningar som sker. Vi fick ett mejl häromdagen, du och jag, från en förälder och god man som beskriver hur de mest basala, grundläggande funktionerna inte funkar i tjänstemannakåren. Det gör mig verkligen beklämd. Vi kan göra väldigt mycket mer här. villig att justera vårt yrkande om så krävs. Jag tror kanske inte du ska dra för stora växlar av det jag sa. Jag försökte synliggöra att det finns tio områden i LSS. Jag undrar varför ni då har valt ut bara ett. Och varför bara boende? Det är väldigt lätt att tro att det var på grund av en specifik mediebevakning som blev kring ett specifikt ärende. Det har varit många ärenden genom året. Det är precis därför vi har agerat i våra budgetar hela denna mandatperiod. Det är därför vi har budgetuppdraget om rätts. Jag tror inte det kommer att lösa sig heller. Och det kommer inte lösa sig med hjälp av ert förslag heller. Utan lösningen handlar om. Och jag hoppas, jag är jätteglad, jag har sagt det flera gånger. Att ni äntligen har vaknat i den här frågan. För vi behöver vara många. Och vi behöver göra det tillsammans. Om vi ska få en översyn av LSS-lagstiftningen. Tack.

Tack. Då är det andra och sista replik av Pär Gustafsson (L).

Tack ordförande! LSS ligger i vårt DNA. Det var vårt parti som också införde lagstiftningen på 90-talet. Det är jag väldigt stolt och glad över. Jag försvarar det gärna varje dag i veckan. Det är klart att fallet med Axel Agnred har uppmärksammats, och det är ju väldigt bra. Jag är väldigt glad över att förvaltningen backade. Men på samma sätt där så behöver vi ju också se över. För vi kan ju inte ha ett system där man har en känd förälder som gör att man plötsligt får en annan bedömning helt plötsligt. Då behöver vi liksom gå igenom alla de fallen som har varit. Dessutom, och det kommer längre fram, kommer vi också få chansen att se över den modell som används, IBIC, som används i alla de här handläggningarna, där man svarar på en massa fluff-frågor som inte alls har med kärnan i LSS att göra. Vi kommer att få anledning att komma tillbaka till detta, och vi kommer att fortsätta lägga förslag.

Replik Marie Brynolfsson (V).

Tack så mycket. Det är skönt att vi är överens om några saker i alla fall. Pär, jag är också helt överens om att enskilda mediala fall som det här blev, det synliggör ju också ett systemfel. Jag tror vi är överens om problembilden och att vi har ett systemfel. Men jag tror att om det är systemet som är fel så är inte lösningen liksom. Som jag sa förut, jag vill att människor ska få rätt stöd från början. Eftersom problemet är förvaltningens bedömningar, då är det där vi ska lösa problemet. Inte att man ska få korrigerande bedömningar i efterhand, för det är ju det som kommer bli. Förvaltningen kommer lägga fram ett förslag och sen ska politikerna i ett utskott sitta och pröva om det var rätt eller inte. Dessutom är det ju, och då riskerar det att bli väldigt, väldigt godtyckligt, utan jag tror att lösningen är ju att det är rätt från första början. Man ska inte behöva förlita sig på välvilliga politiker och så. Men vi får fortsätta.

Tack! Då är det sista talare på listan. Det är Hanan Baalbaki. Varsågod!

Tack ordförande! Jag väljer att prata om den här frågan från en annan vinkel, eller perspektiv. Misstag, fel. Vi hörde Marina säga det. Marie sa det. Det har hänt. Det är ett misstag. Det är fel. Vi önskar inte att någon skulle ha bott på det här boendet. Eller det får aldrig hända igen. Vi har full respekt, både för de som bor där, för de som jobbar där också. Kommunen har tagit sitt ansvar. Våra politiker. Inte kvar där. Direktören är borta. Inte kvar där. Många avdelningschefer och enhetschefer har sagt upp sig och slutat. Vi har fått in nya människor. Vi har nya metoder och verktyg vi jobbar med. Jag tycker inte om kollektiv bestraffning. För det här låter som att okej, ni händer det där. Ni straffar alla restriktioner i kommunen. Vad är det vi vill? Att vi ska gå över till privata? Nej, kommunen tar ansvar. Det har hänt en stor grej. Vi har fått betala ett högt pris för detta. Kan inte vi bara hjälpas åt att se över vad det finns för metoder så att vi kan stötta dem som jobbar där när de ser missförhållanden på arbetsplatsen, att vi lyfter upp det och åtgärdar det direkt? Jag tror inte att det finns någon politiker här som vill att detta ska ske. Det får inte hända mig, min mamma eller någon som bor i sådana här verksamheter. Det ska inte hända någon. Vi tar hand om våra äldre. Kom in och ta ansvar för det! Hänt är hänt. Vi tittar framåt och ingen kollektiv bestraffning. Vi lyfter gärna upp dem som funkar jättebra. Vi pratar. Aldrig om dem. Tack!

Tack! Då är nästa talare Toni Orsulic.

Ordförande! Med tanke på vad sista talare sa, så handlar det inte om kollektiv bestraffning. De enda som är bestraffade är brukarna. Personalen har gjort fel. Cheferna har gjort fel. Politikerna har gjort fel. Fel rakt igenom. Det har inte varit kontroll på de här boendena. Det har varit väldigt stora och allvarliga brister. Folk har legat i sin egen avföring i dygn. Det finns inga ursäkter. Det finns ingen utbildning som gör att du inte kan fatta att en människa inte ska ligga i sin egen avföring. Anställda har misskött sig. Chefer har misskött sig. Det har inte funnits ett styre och en organisation i detta. Alla partier som har suttit bär ett ansvar för detta. Men det är naturligtvis, man måste se vad vi kan göra framåt. Det är lång väg att vandra innan sådant blir bra. Men det är kollektiv bestraffning, det är så många som har gjort fel i detta. Det är så många som får bära ansvar för det. Det finns inga ursäkter. Tack!

Tack! Då har Hanan Baalbaki begärt replik. Varsågod!

Tack bara för att förtydliga. När jag säger kollektiv bestraffning, där det finns jättemånga andra boende i staden som fungerar kanonbra. Då får de få höra det här. Oj, vad dåligt det går för LSS-boende i Göteborgs stad. När jag pratar om utbildning, ja, det är inte många som kan hantera, tyvärr, avvikelser, skriva in på systemet som vi har idag. Du kanske behöver stärka dem. Ser du någonting som inte är fel? Tack!

Då är nästa talare Toni Orsulic.

Ordförande! Som nytillträdd i denna nämnd. Jag har varit på ett möte och jag kan konstatera att det inte är ett boende det handlar om. Visst, jag betvivlar inte att majoriteten av personalen säkerligen är jättebra och vill väl. Men det är väldigt tydligt. Det saknas kunskap rakt över. Det är få som är utbildade till en någorlunda rimlig nivå. Många av cheferna vet inte vad de håller på med. Det finns ingen struktur. i arbetet på många av de här ställena. Alltså bara en sådan dragning som vi fick igår när de pratar om åtgärder på ett annat ställe. 80 procent av det som var åtgärder sådant som normalt ska finnas på vilken arbetsplats som helst i strukturerna, oavsett om det är vård eller om det är skola eller om det är en fabrik. Detta är ett stort misslyckande för staden rakt över lag. Det finns inga ursäkter. Man kan säga vad man vill, men detta är allvarliga problem. Och det är mycket arbete vi allihop har att göra här. Jag tänker inte säga att något parti är bättre eller något parti är sämre i detta. Det är ett misslyckande över lag för att vi inte kan ta hand om brukare som behöver vår hjälp. Tack!

Tack! Då har Hanan Baalbaki begärt replik.

Tack. Det sista. Vi försvarar inte det som har hänt. Vi alla här har sagt att vi inte försvarar det. Det som har hänt är allvarligt. Det vi vill idag är att vi tillsammans lär oss vad som hände. Det spelar roll vem som styr. Vad hände? Det här får inte hända igen i kommunen. För de som bor där har rätt att känna sig trygga och säkra. För vi jobbar med människor. Tack.

Tack, då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Vi har ett yrkande och ett tilläggsyrkande. Under överläggningen yrkar Johanna Holmdahl, Pär Gustafsson (L), Agneta Kjaerbeck (SD) bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkanden från KD, M, D, L och SD i kommunstyrelsen. Vi har Marie Brynolfsson (V), Sophia Nilsson (MP), Marina Johansson som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på beslutssatserna i tilläggsyrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Då återstår beslutssatserna i tilläggsyrkanden från KD, M, D och L samt SD. Bifalles beslutssatserna i tilläggsyrkanden? Avslås beslutssatserna i tilläggsyrkandena? Jag anser att beslutssatserna i tilläggsyrkandena avslås. Votering har begärts och ska verkställas. Då tror jag alla är på plats. För er som missade början här så är det tilläggsyrkanden från KD, M, D, L samt SD det gäller. Det är ja för avslag för dem och nej för bifall. Då startar jag voteringen. Då är voteringen avslutad. Fullmäktige har med 43 avslag och 38 nej avslagit tilläggsyrkandet. av avtal rörande bolagets utträde som delägare i Almi Företagspartner Väst AB

Då är vi inne på ärende 25. Det är hemställan från Business Region Göteborg AB om godkännande av avtal rörande bolagets utträde som delägare i Almi Företagspartner Väst AB. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Business Region Göteborg AB om godkännande avtal rörande bolagets utträde som delägare i Almi Företagspartner Väst AB godkänns. Ingen har begärt ordet. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. till modell på servicegaranti för ansökan om serveringstillstånd

Då är vi inne på ärende 26 som är hemställan från miljö- och klimatnämnden att fastställa förslag till modell på servicegaranti för ansökan om serveringstillstånd. Kommunstyrelsen föreslår att miljö- och klimatnämndens hemställan om att fastställa förslag till modell på servicegaranti för ansökan om serveringstillstånd avslås. Ordet har begärts av Emmyly Bönfors och därefter Patrik Höstmad. Varsågod!

Tack, ordförande! Det här ärendet handlar om handläggningstider för alkoholtillstånd. Det är något som vi har haft lite bekymmer med i Göteborgs stad. Det har tagit lång tid för vissa verksamheter. Miljöförvaltningen har arbetat med att snabba upp de här processerna. Men här finns alltså ett förslag om att om vi inte handlägger enligt utsatt tid, som vi har som ambition, ska inte heller den verksamhetsutövaren, alltså den krögare eller restaurangägare eller så, som har ansökt. Det här är en idé som vi i Centerpartiet lade fram i miljö- och klimatnämnden, lite med inspiration från hur man använder byggtaxan i dag. Om man ansöker om bygglov och det tar längre tid än tio veckor får man också en reducerad avgift. Vi ska ju göra det enklare för företag i Göteborg att få service från kommunen i myndighetsutövningen. Nu har alltså Miljöförvaltningen tagit fram en modell. för hur det här skulle kunna se ut. Miljö- och klimatnämnden har skickat den här hemställan till oss här i kommunfullmäktige. Där vi har att ta ställning till om vi vill införa den här modellen eller inte. Därför yrkar jag att vi ska göra det och yrkar bifall till Centerpartiets förslag. Tack!

Tack! Då är nästa talare Patrik Höstmad och därefter Eva Ternegren.

Ja, tack för det! Precis som Emmyly sa har det gjorts ett ganska bra arbete nu med att försöka snabba upp handläggningstiderna. Vi är precis i det gränslandet att vi kan börja garantera handläggningstider. Då är det jättebra att skicka den här signalen både till tjänstemännen och till de verksamhetsutövare som behöver tillstånden att nu försöker vi verkligen hålla tiderna. Lyckas vi inte med det blir det en kompensation. Vi är jättepositiva till det här förslaget, som förhoppningsvis kan göra att en och annan krögare får sitt tillstånd lite snabbare. Godkännande är det av hemställan. Det är bifall till vårt yrkande från D, M, L och KD och de likalydande beslutsatser som Centerpartiet har. Tack!

Tack. Då är nästa talare Eva Ternegren och därefter Hanan Baalbaki.

Tack. Ordförande, ledamöter och övriga göteborgare! Det har förvisso ett visst symbolvärde att införa en så kallad servicegaranti för ansökan om serveringstillstånd. Vi i de gröna och rödgröna tycker dock inte att symbolik är ett tillräckligt skäl för att införa modeller för något som vi redan uppfyller. Handläggningstiden överensstämmer i verkligheten med den som anges i den föreslagna modellen. Att få tillbaka en avgift för bristande efterlevnad är inte efterfrågat, vad jag uppfattar det, av företagarna och innebär bara byråkrati utan verkan och onödiga kostnader. Självklart kan det finnas anledning att ytterligare förbättra handläggningen av de här tillstånden, och det gör vi bäst genom ökad dialog och bättre stöd till företagarna, till exempel att lämna kompletta ansökningar. En process som redan har. pågår och som har haft framgång, som flera har sagt här. Så jag yrkar på att miljö och klimatnämndens förslag till modell på servicegaranti för serveringsstånd avslås. I enlighet med vad kommunstyrelsen föreslår. Tack.

Tack. Då är nästa talare Hanan Baalbaki (S), och därefter Sarah Ullmark, (M). Varsågod.

Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut att avslå hemställan. I dag aktuella NKI, Nöjd kund index, resultat syns positivt. Resultat från Miljö- och klimatnämndens arbete med att kombinera den rättssäkra handlingen och med en ökad kundnöjdhet. Det är bra, men inte tillräckligt. Arbetet måste fortsätta. Vi undersöker. möjligheten att inrätta en krögarakut, fokusera på bemötande och dialog och kortare konsekvenshandlingstider genom målmedvetet arbete. Det är viktigt att vara tydlig. Göteborg har inte ovanligt långa handläggningstider vare sig man möter hela handläggningstiden eller från att man har skickat in sin ansökan. Komplett. Den garantitiden som föreslås hade inte fått någon effekt, förutom att öka kostnaderna för utredningen och administrationen, då vi i Göteborg redan uppfyller tiden i samtliga ansökningars ärenden. Det är alltså sammantaget en dålig användning av kommunens resurser. Vi ska fortsätta effektivisera och korta handläggningstiden. Vi ska fortsätta öka kundnöjdheten hos stadens krögare, och vi ska fortsätta arbeta. med bemötande och dialog. Samtidigt som vi har ett benhårt fokus på att tackla den osunda konkurrens och kriminella aktörer. På så sätt kan vi få en tillståndsgivning som är bra för staden, bra för krögaren och bra för göteborgarna. Tack.

Tack. Då är nästa talare Sarah Ullmark och därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod!

Herr talman! Fullmäktige! Göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till vårt yrkande att vi ska godkänna den här hemställan. Det här är ju inte en hemställan och en servicegaranti som har kommit ur tomma intet. Det är inte tack vare att tillståndsenhetens arbete har varit så välfungerande och snabbt och till alla krögares belåtenhet att vi bestämde oss för att vi får nog införa en garanti för servicen här, för att verkligen säkerställa att det här sköts på det sätt som krögarna kan förvänta sig. Det är ju liksom inte bakgrunden till varför vi står och diskuterar den här frågan i dag. Jag har ju förmånen att få sitta i miljönämnden och prata ganska mycket om de här frågorna. Tyvärr är det så att det har varit omfattande problem de senaste åren, både med hur lång tid det tar att få sitt tillstånd och sin upplevelse av hur det är. att göra med förvaltningen. Det är inte det ansikte utåt som Göteborgs kommun ska vara gentemot alla de näringsidkare som vi har i krog och nöjessektorn. Det finns en anledning till att vi vill att kommunen ska vara skyldig att göra detta. Annars ska krögaren få pengarna tillbaka om servicen inte är tillräckligt bra. Det är det minsta man kan förvänta sig när man vill bidra till vår kommun med de skattemedlen och skapa arbetstillfällen. Det minsta man kan förvänta sig är att man blir schysst bemött av kommunen och att det inte är onödigt svårt att starta sin verksamhet. Jag är jätteglad att vi kommer att få den här servicegarantin. Om det inte döms ut en enda återbetalning av avgifterna så är ingen gladare än jag, för då betyder det att vi gör rätt. Men om vi inte gör rätt, då är det inte krögarna som ska betala priset för det. Tack!

Tack! Då är nästa talare Emma Altenhammar (SD). Därefter Grith Fjeldmose (V).

Tack! Mycket bra har redan sagts från den här sidan, men jag vill yrka bifall till SD:s yrkande, vilket är lika lydande till övriga oppositionen här. Det här är ett väldigt enkelt ärende i grund och botten. Den som vill starta restaurang eller verksamhet i Göteborg ska kunna förvänta sig tydliga besked och även rimliga. Jag tycker samtidigt att det är bra att förvaltningen konstaterar att en servicegaranti kan ge ökad tydlighet, förutsägbarhet och även ett viktigt signalvärde gentemot näringslivet. Jag tycker det är tråkigt att de rödgröna säger nej. Den här sidan säger alltså nej trots att vi redan uppfyller det som sägs i garantin idag. Då måste man fråga sig vad är problemet? problemet med att vi ger ett tydligt löfte till våra restauranger. Vi tycker i alla fall inte att det är ett problem med ett tydligt löfte gentemot näringslivet. Med det sagt yrkar jag bifall till SD. Tack!

Då är nästa talare Grith Fjeldmose. Därefter är talarlistan tom.

Tack ordförande. Sarah lyfte upp att hon inte tar det här luften. Var sitter du Sarah? Jo där. Det gör hon inte heller. Jag sitter också i Miljö och klimatnämnden. Vi har verkligen diskuterat det här väldigt många gånger. Men vi har också olika uppfattningar om vad det är som kommer fram. Vi har inte långa tider. Vi jämför med andra kommuner. Det beror lite på när man börjar. räkna, man räknar från allra första inkomna ansökan, eller om man börjar jobba från att alla ansökningspapper är klara. Det är där det diffar och vi har korta tider. Tabell efter tabell visar detta. Sedan är det sant det här med bemötandet. Det fick vi verkligen svart på vitt från de som kom och pratade med oss. Där är förvaltningen också helt inne på det. Det har inte med tiderna att göra. Vi pratar hela tiden om olika saker i den här frågan. Vi kom inte vidare med den. Det är inte den här typen av servicegaranti som är nödvändig och som är problemet. Bifall till kommunstyrelsens förslag som är avslag på förslaget där. Jag kommer inte ihåg hur det var formulerat. Tack.

Då är replik begärd av Sarah Ullmark.

Svar på interpellationer Jag håller med dig, Birgitta. Det är klart att det är ett kanske ännu större problem att man inte får ett bra bemötande som man är nöjd med. Det är dock ganska svårt att skriva på ett papper att det ska vara garanti för att det alltid är trevligt och enkelt att prata med Göteborgs stad. Här har vi någonting konkret som vi faktiskt kan göra och en signal vi kan skicka till krögarna om att vi tar den här frågan på allvar och att vi garanterar er att ni ska få svar i tid. Jag delar inte den bilden som du lägger fram nu, att det handlar om att vi mäter tiden på olika sätt. Det har varit väldigt oklart hur vi mäter tiden. Förvaltningen har inte kunnat lämna klara besked. När börjar man räkna? Är det när den kommer in eller när ärendet är färdigt? Detta hade vi ett jättestort bråk om för något år sedan eller två. Det var inte så kul. Det var väldigt otydligt, och det tror jag att vi är överens om. Men vi har också exempel på det här hotellet.

Då är nästa talare Hanan Baalbaki (S) Därefter är talarlistan tom.

Tack! Jag sitter också i miljö- och klimatnämnden. Jag vet inte hur många gånger vi har krävt redovisning från förvaltningen. Berätta för oss! Vad är problemet? Varför tar det så lång tid? Vi jobbar under. Lag och regler styr. Det är mycket dokument som ska skickas in. Kommer du in med ett inte komplett ärende, då tar det tid. Kommer du in med allt papper och dokument som du behöver för att kunna få ditt tillstånd, då går det mycket snabbare. Det har varierat. Som sagt, Göteborg sticker inte ut jämfört med andra kommuner. Vi vill ha det snabbare. Och sedan är vi i rödgrönt. Vi är mycket för att krögare ska ha sitt tillstånd, speciellt när det är fotboll. Herregud, det ska gå fort och de ska få sitt tillstånd. Det ska vara tillväxt, det ska jobbas och vi ska stötta svenskt näringsliv i den frågan. Det ska gå fort. Men det gäller att ha ett komplett ärende från början. Då kan man följa upp hur lång tid det tog. Jag vill svara att du ställde den frågan till nämnden flera gånger. Hur lång tid tar det? När räknar du tiden? Det är den dagen du skickar in ansökan. Det tar tid. Vi har mycket att jobba på, men vi är mycket bättre än vad det var innan. Tack!

Tack! Då är nästa talare Patrik Höstmad och därefter är talarlistan tom.

Tack för det! Hanan jag tyckte att du lite lade över ansvaret på att det skulle vara problem med kompletta ansökningar eller inte. Jag har suttit på andra sidan i ett fall. Jag sitter i Stiftelsen Chalmers Studentbostäders styrelse. Vi hade tanken att använda Holtermanska som studentbostäder under terminstid och sedan ha det som ett hostel under sommaren. I mars kom vi in med en komplett ansökan. Vi fick besked om tillståndet i september, när det redan var för sent. Under en hel säsong stod vi utan det vi hade planerat på grund av den långa tillståndsgivningen. Jag vet att det har förbättrats sedan dess, men vi måste vara på i den här frågan. Servicegarantin är ett jättebra sätt att skicka signalen att nu håller vi tiderna. Tack!

Tack. Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Ja. Då har vi två yrkanden. Under överläggningen yrkar Emmyly Bönfors, Patrik Höstmad, Sarah Ullmark, Emma Altenhammar (SD) att fullmäktige bifaller beslutssatserna i yrkandena från D, M, L och KD samt SD i kommunstyrelsen och yrkande från C den 26 maj 2026. Vi har Eva Ternegren, Hanan Baalbaki, Grith Fjeldmose yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Då tror jag att alla är inne. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Emmyly Bönfors med flera. Varsågod och rösta. Bra, du röstar nej. Då stoppar vi voteringen här. Då har fullmäktige med 41 röster mot 40 bifallit yrkandet från Emmyly Bönfors med flera. antalet underleverantörer samt antalet led av underleverantörer inom Göteborgs Stads bygg- och anläggningsprojekt

Där kom den äntligen. Då är vi inne på ärende 27 som är redovisning av uppdrag att utreda och införa en begränsning av antalet underleverantörer samt antalet led av underleverantörer inom Göteborgs Stads bygg- och anläggningsprojekt. Ordet har begärts av Camilla Widman och därefter Eva Ternegren. Varsågod!

Tack så mycket, ordförande, ledamöter, åhörare! Vi tackar för redovisningen och den utredning som är genomförd. Vi ser ett stort behov av att kunna införa begränsningar av antalet underleverantörer. Där behöver utvecklingen gå framåt. Därför är det positivt att frågan aktualiserats på EU-nivå. Det ökar möjligheterna att faktiskt få till de förändringar som krävs. Fram till dess är vi nöjda med de åtgärder som framkommit i redovisningen. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då är nästa talare Eva Ternegren och därefter Maria Wåhlin.

Tack för ordet! Precis som Camilla sa är det ett problem att huvudleverantörer i många upphandlingar använder så många led av underentreprenörer. Det har visat sig vid arbetsplatskontroller att det ökar risken för arbetsmiljöbrott och mot arbetsrättslagstiftning, bland annat. Kedjan av leverantörer gör det svårare att kontrollera vem som faktiskt utför arbetet och vilka kompetenser de har. Därför var det ett befogat uppdrag, och välmotiverat, som gavs Inköp och upphandlingsnämnden att utreda detta och införa en begränsning av antalet underleverantörer inom bygg och anläggning. Nu visar det sig att när utredningen är genomförd, med hänvisning till EU:s upphandlingsregler, är det inte möjligt just nu, eftersom det begränsar FRIR. rörlighet, för tjänster och etableringsfrihet inom EU. Man tolkar det att det inte är möjligt att göra denna begränsning. Men det är tråkigt, tycker jag. Men intressant är ju, precis som sagts, att även EU uppmärksammar detta problem. Det pågår en översyn av lagstiftning, upphandlingsdirektiven, som kan på sikt göra att det går att införa denna begränsning. Bland annat har arbetsmarknadsutskottet i EU-parlamentet nyligen röstat för en sådan lagstiftning. Vi kan ju påverka våra EU-parlamentariker i detta. Som sagt, i avvaktan på detta kan man skärpa avtalskraven och på det sättet minska användningen av flera led av underentreprenörer. Tack!

Då är nästa talare Maria Wåhlin och därefter är talarlistan tom.

Tack för ordet ordförande, ledamöter och eventuella åhörare. Jag vill bara, nu har ju Camilla och Eva sagt nästan det jag tänkte säga och jag vill bara yrka bifall till kommunstyrelsen i detta angelägna och viktiga ärende.

Tack, då är talarlistan tom. Det finns bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? möjligheterna för ett samordnat välkomnande av nya studenter i Göteborg Då går vi in på ärende 28 som är redovisning av uppdrag till Göteborg & Co AB att utreda möjligheterna för ett samordnat välkomnande av nya studenter i Göteborg. Talarlistan är tom och det finns bara ett förslag till beslut. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Flyborg (L) om att inrätta en beredning för planeringen av framtida kollektivtrafiksystem i Göteborg

Då går vi in på motionerna. Det är ärende 29. Det är motion av Axel Darvik (L), Ann Catrine Fogelgren (L) och Eva Flyborg (L) om att inrätta en beredning för planeringen av framtida kollektivtrafiksystem i Göteborg. Kommunstyrelsen föreslår att den av Axel Darvik, Ann Catrine Fogelgren och Eva Flyborg väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Axel Darvik. Varsågod!

Tack ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till vårt yrkande i kommunstyrelsen och även det likalydande yrkandet från Centerpartiet här i kommunfullmäktige. Den här motionen är ju med anledning av att Västtrafik och kollektivtrafiken i Göteborg tappar marknadsandelar. Om man går ut och frågar resenärer liksom experter så är det uppenbart vad problemet är. Det är för knökat, som man säger i Göteborg, med bussar och spårvagnar i centrum. Inte minst innanför vallgraven. Också den här idén med noder och stråk som finns. i Göteborg har varit feltänkt och inte fungerat. Det leder till att flera resenärer måste byta flera gånger. Därmed förlängs många vanliga resor. Vi ser också hur omläggningen av trafiken just har lett till detta. Det har blivit betydligt längre restider för många resenärer. Därför måste någonting börja göras om vi ska möta efterfrågan och verkligen. kan se till att kollektivtrafiken blir mer attraktivt. Vi måste ha en beredskap för att kunna börja planskilja kollektivtrafiken i Göteborg. Det har utretts flera gånger historiskt. Städer av liknande storlekar som Göteborg har också börjat planera för detta. När de har vuxit har man också kunnat genomföra de planerna. Vi måste skaffa oss den friheten. Det frigör också gatumark i centrum. som vi kan använda i mer levande stadsliv och andra trafikslag som också måste få plats. Jag hoppas verkligen att, även om vi inte får igenom motionen här idag, att intentionerna utav detta ändå förvaltas av fullmäktige och genomförs framöver. Tack för ordet!

Tack! Då är nästa talare Ann Catrine Fogelgren och därefter Hans Arby.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Jag kan bara understryka något som Axel sade här. Han lyfte de punkterna. Vi tror väl inte heller att vi kommer att få igenom motionen idag. Men att detta är ett angeläget problem kan vi vara överens om. Några hundra meter härifrån vi sitter finns Brunnsparken. Vi har alla sett hur spårvagnar, bussar, cyklister och gående försöker ta sig fram genom den här trafikkarusellen. Varje dygn. Det passerar faktiskt 1 000–1 200 spårvagnar här. Det motsvarar 40 spårvagnar i timmen under rusningstrafik. Då kan det bli upp till 120 spårvagnar och 130 bussar som trängs och ska ta sig fram i Brunnsparken. Det här ger upphov till köer och risk för olyckor, naturligtvis. Men det är också en sårbarhet med stora konsekvenser för stadens hela kollektivtrafiksystem om något allvarligt skulle ske. Möjligen kan det bidra till framkomligheten. Det skulle också bidra till en betydligt trevligare stadsmiljö. Hur planeringen har skett under de gångna åren och var vi har hamnat här kan vi fundera över. Men nu är frågan hur vi ska hantera framtiden. Vi vill med denna motion sätta ljuset på nödvändigheten av en tydligare framdrift i frågan, som vi i dag inte ser. Göteborg är, precis som Axel nämnde, inte den enda stad som har liknande utmaningar. Flera städer runt om i Europa har kommit betydligt längre. I utvecklingen av ett robust kollektivtrafiksystem tror vi att det kan finnas möjligheter att hitta lösningar som även skulle vara anpassningsbara till vår trafiksituation. Vi lyfter fram behovet av att genomföra en åtgärdsvalsstudie för att få fram olika alternativ när det gäller kostnad, nytta och genomförbarhet. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i yrkandet från Liberalerna i kommunstyrelsen.

Nästa talare Hans Arby och därefter Roshan Yigit.

Tack ordförande, övriga ledamöter och åhörare. Jag vill börja med att tacka Liberalerna för motionen och de efterföljande diskussionerna vi hade som har resulterat i gemensamma att-satser. Det handlar alltså om att planskilja de tunga spårvägsstråken som går genom centrala stan. Idag har vi spår som går från Angered och Bergsjön i nordost mot Frölunda och från Länsmansgården mot Mölndal i huvudsak på egen banvall. De uppfyller stadsbanekvaliteten, men i mitten tar det stopp. Den enda lösningen är att gräva ner eller möjligtvis höja upp. Det handlar alltså inte om att bygga en ny tunnelbana utan successivt förbättra framkomligheten i stadsbanestråken. Det är alltså något annat än spårvagn. Huvudansvaret för kollektivtrafiken ligger på regionen, men det är Göteborg som har mest att vinna på snabbare kollektivtrafik och minskade målkonflikter och möjlighet att förbättra bättre stadsmiljö eller kunna bygga mer på den värdefulla marken. Det är viktigt att påpeka att vi nu till skillnad från originalmotionen inte föreslår ett nytt organ. Det här är ett uppdrag till Stadsbyggnadsnämnden inom ramen för befintlig samverkan som finns i Stadstrafikforum och i linje med målbild Koll2035. Vi vill också passa på att identifiera andra åtgärder inom målbild Koll2035 som kan påskyndas för att avlasta Brunnsparken och andra. delar av city. Vi vill se om det går att passa på att utnyttja renoveringen av kanalmurarna för att gräva ner delar av sträckorna. Vi ber kommunstyrelsen att ta fram förslag på finansiering av åtgärderna också, så att det verkligen går att bygga det här sen. Jag är inte lika negativ som Ann Catrine, även om det kanske är så. Jag hoppas att fler tar chansen att inte ytterligare försena skapandet av en kollektivtrafik som göteborgarna är värd. Det kommer bara bli svårare och svårare.

Nu är det Roshan Yigit.

Tack så mycket fru ordförande. Vi tackar för motionen. Vi delar problembeskrivningen och målsättningen att öka kollektivtrafikens framkomlighet. Göteborg växer. Klimatomställningen behöver öka takten. Kommande ombyggnationer i innerstaden kommer även fortsättningsvis påverka framkomligheten. Kollektivtrafiken behöver därmed ligga högt på den politiska agendan under de kommande åren. Men de behov som motionen pekar på omhändertas redan inom befintliga strukturer. Stadsbyggnadsnämnden har ansvar för den långsiktiga stadsutvecklingen där infrastruktur och kollektivtrafik ingår. Det finns etablerade samverkansformer med VGR, Västtrafikverket och grannkommunerna. Där har vi den strategiska kompetensen som krävs för långsiktigheten i kollektivtrafiken. Men det betyder inte att frågan är oviktig, tvärtom. Vi arbetar redan med kapacitetsstarka lösningar såsom Lindholmsförbindelsen för spårvagn, där vi också har säkrat extern finansiering. Men att inrätta en ny beredning riskerar att skapa otydlighet i ansvarsfördelningen snarare än att lösa framkomlighetsproblematiken. Den stora. Utmaningen är snarare finansieringen av nya infrastruktursatsningar. Där är det tråkigt att vi har en regering som inte är lika intresserad av att medfinansiera kollektivtrafikens utveckling. Utfasningen av stadsmiljöavtalen under denna mandatperiod är ett tydligt exempel på detta. Låt oss därför, partier från höger till vänster, verka för ökad statlig finansiering av kollektivtrafiken. Det ligger i allas intresse att Göteborg fortsätter vara Sveriges och Västra Götalands tillväxtmotor. Och till motionärerna, Liberalerna, prata med er egen regering. Få dem att inse kollektivtrafikens värde och varför vi behöver satsa på den. Med detta yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är det replik begärd av Hans Arby (C).

Tack! Ni delar problembeskrivningen, men vill inte göra någonting åt den. Du lyfter Lindholmsförbindelsen. Den beslutades i princip att bygga den för sju, sex år sedan, kanske någonting. Den är färdig 2039. Det är 20 år. Det är så långt fram vi behöver planera. Om du säger att det inte finns pengar idag, det är ingen idé att börja planera och titta hur vi ska lösa det här idag, ja, då kommer vi tappa ytterligare 20 år. Vi behöver titta på hur vi kan. Vi kan planskilja. Det är inte lätt. Vi behöver reservera de stråken. Sedan behöver vi jobba på finansiering. Det kanske blir någon ny typ av infrastrukturpaket. Men vi måste jobba med det parallellt. Sitter vi still nu och inte utreder och förbereder det här då kommer det dröja jättelång tid och kanske till och med för sent när vi bygger mer för att kunna få det planskilt. Det är dags att ta tag i det nu. Ni skriver det i motionen men i er budget också. Men ni verkar ju faktiskt inte vilja göra något åt det. Tack.

Replik är begärd av Axel Darvik (L).

Tack ordförande! Nu har ju Hans redan sagt en del kloka invändningar. Det här med kollektivtrafikens värde, det tror jag, ja Roshan har nog missat en del av de nyheterna som har kommit den senaste tiden om just regeringens prioritering av kollektivtrafiken. Så att det finns ett stort hjärta för kollektivtrafik hos den svenska regeringen där Liberalerna ingår och det är jag mycket stolt över. Lindålsförbindelsen som sagt den löser inte de här problemen. Men det kanske man framför allt ska tänka på är just det som Hans slog upp här nu. När regeringen öppnar plånboken, då måste vi vara redo. Det är inte vi nu. Vi har inga planer. Vi vet inte vad vi ska göra. Då går det inte heller att få någon finansiering. Jag tror faktiskt att med den position som Göteborg befinner sig i nu så ska vi nog vara glada att det inte finns ett fönster för att finansiera kollektivtrafik. För vi har inte satsningarna färdiga. Det skulle vi behöva se till att skaffa oss.

Då är det replik begärd av Roshan Yigit.

Det var intressant att Axel Darvik hänvisar till den tillfälliga sänkningen av kollektivtrafikpriser. Vi får se hur implementeringen av det kommer gå till. Men det är ju inte svaret på de problem som vi diskuterar i det här ärendet. Det som vi alla egentligen har varit inne på, det är ju hur vi ska finansiera de här stora investeringarna som vi behöver göra. För att kunna minska belastningen runt Brunnsparken, Centralen helt enkelt. Och där ser vi ju såsom utfasningen av stadsmiljöavtalen att man snarare minskar. kommunernas möjligheter att kunna finansiera de här investeringarna som vi behöver göra.

Tack! Då är det replik av Axel Darvik.

Tack ordförande! Jag tycker det är bra. Vi är överens om att Brunnsparken och Centrum är ett av de största problemen för Göteborgs kollektivtrafik. Bussar och spårvagnar står bokstavligen i vägen för varandra. Det går inte att knö in mer. Det är för trångt. Det får definitivt inte plats med andra trafikslag heller som också skulle behöva en del utav gatuutrymmet. Men låt oss tänka oss då, Roshan, att vi skulle ha haft infrastrukturministern här ikväll. Vad skulle vi då säga till honom om vad det är vi vill göra med Brunnsparken och centrum? Vi har ju inte objekten framme. Det är det som Hans och jag säger, att vi måste se till att vi skaffar oss beredskapen. Vi är inte redo för en förhandling med staten om medfinansiering för den typen av objekt. Det är det vi måste skaffa oss. Tack.

Då är det replik av Hans Arby.

Som du ser i yrkandet här också så är det ju med att titta på finansieringslösningar. Så det är både och. Hur kan vi göra det? Vad kommer det kosta? Vad kan vi hitta för finansiering? Det här är långsiktigt, på väldigt lång sikt. Som Axel säger, det gäller att vara beredd. Det finns en historia om när man skickade upp kommunalrådet till Stockholm på 60-talet och träffade ex. kollektivtrafikministern och så stod GP där nere och intervjuade och frågade. Hur gick det? Fick vi en förbindelse? Vi fick två för man hade förberett det här på lagret då. Och sen så att jag tror vi alla är för en utbyggd kollektivtrafik. Det är så vi kan lösa väldigt mycket av både klimatproblem och framkomlighetsproblem. Och det är så vi kan få fler bilister att välja kollektivtrafik i stället. Men det uppstår alltid konflikter i begränsade utrymmen och enda chansen att lösa dem det är. att planskilja, så vi borde vara väldigt eniga på alla sidor om att försöka växla upp det arbetet nu. Tack.

Tack. Då är det replik av Roshan Yigit. Ja, det försvann, men det är din tid. Vi tar tiden. Tack.

Det finns ju en vision. Det finns ju några saker som vi egentligen hade behövt få på plats så fort som möjligt. Det är bland annat, eller kanske framför allt, Operalänken och Allélänken. Vi har målbildkoll 2035. Men den stora utmaningen, vi kan ju liksom. som önskar vad som helst. Vi kan ha vilka planer och visioner som helst. Men utan finansiering kommer vi inte kunna få det på plats. Vill vi få det på plats så snart som möjligt, då är det återigen finansiering.

Då återgår vi till talarlistan och det är Johan Zandin och därmed Karin Pleijel. Varsågod!

Ja, det låter ju som vi alla är överens om att Göteborgs spårvägsnät behöver förstärkas. Jag tror också alla är överens om att den största flaskhalsen idag är Brunnsparken. Det är ju därför vi planerar en allélänk. De flesta av oss, Liberalerna, har av någon anledning valt att inte vara med på den, som ändå är den avlastning av Brunnsparken som har möjlighet att komma på plats närmast i tid. Vi har andra spårvagnsprojekt på gång. Lindholmsförbindelsen har nämnts. Den kommer ta lång tid. Vi har projekt som är finansierade till Eriksberg och Brunnsbo. Vi har projekt som behöver finansiering, till exempel Operalänken med en eventuell fortsättning till Gullbergsvass, fortsättning från Brunnsbo till Backa, en förlängning från Marklandsgatan genom Dag Hammarskjölds boulevarden. Så det är ingen brist på idéer och projekt. De har kommit lite olika långt i utredningen, men om staten skulle erbjuda pengar är det inte så att vi står tomma på idéer. Det finns saker att satsa på. Det som spårvägsnätet behöver mest i dag är, som Roshan sa, inte fler utredningar utan mer finansiering. Vad föreslår då L och C? Pratar man underjordisk spårväg innanför vallgraven handlar det om att bygga en gigantisk tunnelbanestation under Stora Hamnkanalen. Om någon tycker att Västlänken kanske blev lite krångligare, lite dyrare och lite mer utdragen i tid än vi hade räknat med så kan ni gå hem och fundera på hur dyrt, komplext och krångligt det kommer bli att bygga en Göteborgs T-centralen under vattnet i Stora Hamnkanalen. Jag återkommer. Tack!

Tack! Då är det först replik, av Axel Darvik.

Tack för ordet! Jag vill säga någonting om allélänken först. Det finns goda skäl till att man ska vara skeptisk till den lösningen. Det kommer att innebära att man bygger en ny bana i plan. Det tränger undan andra trafikslag. Det gör också att man antagligen måste fälla väldigt många träd i allén. Vi får inte chansen att utveckla det grönstråk som Kungsparken innebär. Det blir. permanentat som en del av en trafiklösning och märk väl att i CAD 2035 så fanns det med att man bör undersöka om man skulle kunna hitta en planskild lösning i stället. Men det gjordes inte i den utredningen och det är vi skeptiska till. Vi tycker att man borde ha gjort det. Det vet jag att det finns många experter som har gjort. Om man är ledsen för att det kommer grävas i centrum så är det ju så att det här kanalprojektet blir vi ju inte av med. av mig hur som helst. Varför inte titta på om vi ändå kan göra någonting klokt utav det som det blir någon nytta när det väl grävs i under 10–15 år mitt i centrum i alla fall.

Då är det kontrareplik av Johan Zandin.

Ja, jag ska försöka undvika frestelsen att gå in på en debatt om allélänken, men det hade kanske varit bättre att åtminstone föreslå gräva ner den. För det är inte bara det att det är dyrt och komplext att gräva ner. saker även under mark. Det blir förstås ännu dyrare under vatten. Det är också så att när det är spårväg man gräver ner, så om man någonstans vill upp över mark så behöver man ha väldigt långa ramper med väldigt flack lutning. Jag vet inte riktigt hur den här underjordiska tunnelbanestationen under Stora Hamnkanalen, hur ska den sedan ansluta till andra viktiga noder? Jag hörde att Axel inte gillade ordet, men vi har en nod som heter Järntorget. till exempel. Det är väl bra om spårvägen fortfarande går dit. Vi har en nod som heter Vasaplatsen, vi har en nod som heter Valand och en som heter Korsvägen. Hur ska de här spårvagnarna under mark, under hamnkanalen ens komma upp i gatuplan till de här andra ställena? Eller ska vi gräva ner hela spårvägsnätet på en gång?

Tack! Då är det replik av Axel Darvik.

Tack ordförande! Jag var lite förvånad faktiskt att det kom så dystra tongångar från Vänsterpartiet. Jag trodde att ni var lite mer kollektivtrafik-optimistiska än så. Det är ju ändå så att de där planerna som finns från både 30- talet och 60-talet, de finns ju där. De innehåller ju ungefär den här typen av lösningar som jag pratade om. Jag har till och med sett de här skisserna hur man skulle göra då. Det kanske inte alls är en bra lösning. Det kanske inte alls är en bra lösning idag. Bara för att det funkade på 60-talet kanske det inte är det. funkar idag längre. Vi kanske inte har den tekniken längre så att det går att göra det som man hade då. Men låt oss i alla fall undersöka hur vi hittar de bästa lösningarna. Kanske är det delar utav, hitta vissa delar som går ovan jord också eller så där. Det där får ju utredningen visa. Men du behöver inte oroa dig Johan. Du behöver inte ha svaret på alla frågorna än. Det viktiga är att vi sätter i gång planeringen. För någon gång måste vi ta det steget. Tack!

Då är det kontrareplik. Johan Zandin.

Ja, jag tror inte vår teknikutveckling har gått tillbaka så mycket sedan 60-talet. Men när Stockholms stad byggde sin tunnelbana så möjliggjordes ju det av att man hade en helt annan inställning till kulturhistorisk bebyggelse. Man rev hela centrala stan, byggde en grop, lade tunnelbana i den och byggde upp en ny stad ovanpå. Och för att återigen nämna Västlänken. Om någon tycker att det har grävts mycket för att få till de tre stationerna tror jag inte att någon vill gräva bort några hus innanför vallgraven, utan de platser man kan lägga det på är de breda stråk som finns i dag, som antingen är kanaler eller före detta kanaler. Sedan måste man lösa anslutningen till omgivande spårvägsnät antingen genom att gräva ned hela det också eller genom att någonstans placera flera hundra meter långa ramper. Det kanske blir en spännande lösning på frågan vad vi ska göra med Skeppsbron, men jag tror inte det är den vi har tänkt oss. Tack!

Tack, då är det replik av Hans Arby.

Tack. Jag vill bara nämna först att i yrkandet finns också att se vad det finns för åtgärder som kan skyndas på lite här och nu. Men målvillkor 2035 och det vi gör nu är fram till 2035. Vi måste titta på vad vi ska ha till 2050. Är ni verkligen nöjda och trygga med att det som planeras kommer räcka 2050? Jag tror inte det. Tror ni inte det? det behöver planskilja alls, till skillnad från alla andra städer i motsvarande storlek. Ja, det är svårt, men därför behöver vi titta på det nu, hur man kan lösa. Man gjorde en utblick i målvillkor 2035-arbetet, vad det skulle kunna finnas för möjligheter. Jag ber er gärna läsa målvillkor 2035, för det finns de här tankarna. Vi pratar inte om alla spårvägar, vi pratar om det krysset som är stadsbanan från nordost, sydväst och nordväst och det var så man byggde Stockholm. Man började med stadsbana som man sedan började sänka ner där det behövdes. Det mesta av tunnelbanan i Stockholm går över mark. Det var stadsbana som man sänkte ner i de korsen. Så det finns och det går men det behöver tas reda på var vi kan lägga det här bäst. Tack!

Då är det replik av Johan Zandin.

Tack! Jag är inte så oroad över att vi kommer stå 2035 med problemet. Oj, allting är koll 2035, är redan byggt, vi har slut på idéer. Jag är ganska säker på att vi kommer stå där 2035 och ha en hel del punkter i programmet som inte är avbockade än. Bland annat på grund av statlig finansiering. Men vi ska absolut titta framåt. Jag bara har väldigt svårt att se att just en underjordisk spårväg. innanför vallgraven överhuvudtaget är möjligt. Man kan absolut titta på kollektivtrafik under mark eller på vissa få ställen även en bit över mark men jag har svårt att få till det innanför vallgraven.

Nu ska vi se, Hans. Du har haft två repliker, så du får trycka in dig på inlägg. Japp. Då återgår vi till talarlistan. Det är Karin Pleijel (MP), och därefter Jörgen Fogelklou, (SD). Varsågod.

Ja, tack för motionen, eftersom den leder till en så himla intressant debatt om den viktiga kollektivtrafiken, både nu och några decennier framåt. Jag satt ju i trafiknämnden förra mandatperioden också, och det gjorde Toni Orsulic också, så att i det här stadstrafik. forum där vi just diskuterar Koll2035 och den långsiktiga planeringen för kollektivtrafiken. Där satt vi förra mandatperioden också. Toni är oppositionens röst i det sammanhanget. Johannes Hulter sitter där också, och jag sitter där från Göteborg till exempel. Det går att prata med oss om man är intresserad av vad som händer där. Det var just det som var skälet till att vi tog fram målbild Koll2035. När staten öppnar. plånboken ska vi inte säga oj, vad ska vi göra, vi måste komma överens, och så vet vi hur svårt det är att komma överens. Då tog man fram den här målbilden. Men den är inte finansierad. Jag tror att det är 18 miljarder som saknas för att förverkliga till 2035. De pengarna behöver komma någonstans ifrån. Där finns Metrobuss, där finns Allélänken och till exempel Lindholmsförbindelsen, som vi har pratat om, till 2040. Men jag håller med om att 2050. Det beror på befolkningsprognoser och allt sådant där, men då behöver vi tänka på ett nytt sätt. Jag hade förmånen att åka premiärturen med den självkörande bussen häromdagen. Det var näst sista gången någon åkte med den. Men jag tror ändå på den teknikutveckling som sker inom det självkörande. Om vi blickar västerut ser vi att det är väldigt mycket som sker med självkörande fordon. Vi vet inte riktigt hur det ser ut 2050, men jag håller med om att vi behöver. tänka i de perspektiven, men inte låsa fast oss i något som är någonting som vi tycker är modernt nu för att det kanske ser annorlunda ut då. Jag har mycket mer att säga här, men jag får återkomma.

Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Karin Karlsson.

Tack för ordet, fru ordförande, fullmäktige, åhörare och alla som lyssnar! Vi ställer oss bakom yrkandet som Liberalerna har skickat in. Vi kommer aldrig någonsin att ställa oss bakom att vi ska behöva gräva ned saker under staden igen. Det gör vi inte. Men planskildhet är väl en självklarhet. Vi har det i dag. Dag Hammarskjöldsleden rätt in till staden är planskild. Nu går det naturligtvis både kollektivtrafik och bilism däri. Det finns planskildhet i dag. Men det vill ni ta bort. Ni vill bygga en boulevard där när det finns någonting som fungerar. Vi har kollektivtrafiken. Det är klart. Vi ska få in så många som möjligt i kollektivtrafiken. Jag brukar säga till Socialdemokraterna att jag inte alltid håller med om det ni säger. I det här fallet gör ni dessutom fel saker vid fel tidpunkt. Jag bor i Askim. Jag åker kollektivtrafik varje dag Hammarskjöldsleden in. Det är sådana som jag som ska ta kollektivtrafiken. Vi åker in till stan, vi jobbar och vi åker ut därifrån. Det är sådana som jag som ska ta den. Det hände nu senast. i veckan, jag står och väntar på bussen, hälften av dem som står i busshållplatsen kommer inte in. Senast det hände var förrförra veckan. Då regnade det. Bussen åker förbi oss. Ni vill att biltrafiken ska in i en kollektivtrafik som inte funkar. Ni måste fixa kollektivtrafiken först om ni vill få in bilister i kollektivtrafiken. Det är inte ett alternativ att ta bort parkeringsplatser eller försöka tvinga in människor i en kollektivtrafik. som inte fungerar i dag. Gör saker rätt! Se till att det finns en bra kollektivtrafik! Då kommer fler människor, sådana som jag, att ställa bilen om det finns en kollektivtrafik som funkar. Det är klart att vi ska säga ja till detta för att titta på vad vi kan göra i framtiden. En av våra första motioner med min fullmäktigegrupp 2014 handlade just om att titta på planskydd kollektivtrafik. Vi vill ha upp den i luften eller ha den helt planskydd.

Replik begärd av Hans Arby.

Tack Jörgen. Jag bygger gärna kollektivtrafik som du väljer. Och vi behöver förbättra. Vi behöver tänka. Tänk hur det funkar i Stockholm. Men tänk även hur det funkar på de sträckor där vi har planskildhet. Vi vill inte ta bort någon planskildhet. Dag Hammarskjöldsleden ska ligga kvar där den ligger, även i det grundförslaget, där den går på separat banvall. Men om ni vet hur det funkar där det går separat banvall, från Biskopsgården, från Angered och sådant. Där går det fort. Men sen när man kommer in mot stan, då tar allting stopp. Så vi ska inte ta bort planskyldighet. Och där vi behöver lägga, troligtvis gräva ner, det är i stan där det tar stopp, för det är jädrigt svårt att hitta något alternativ till det. Och det går inte att köra runt heller, för väldigt många ska in till stan. Det är den långsiktiga, den bästa lösningen att gräva ner.

Tack. Då är det kontrareplik Jörgen Fogelklou.

Tack för ordet. Hörde jag dig rätt, Hans Arby, att du inte vill att Dag Hammarskjöldsleden ska bli en boulevard? Det har ni ju sagt i flera, flera år. Tack.

Hans Arby ser repliken.

För det första vet vi att det dröjer innan det händer någonting där. Men i grundförslaget så är det inte att ta bort planskildheten på den spårvägen som går idag. Det finns inte i det förslaget. Nej, men det går bredvid. Nedsänkt. Egenbarn. Nej. Jo, det gör det. Början.

Jörgen Fogelklou (SD) replik.

Tack. Ja, det går spårvagn från Marklandsgatan längst här. Den går där, men Dag Hammarskjöldsleden håller ju på ända ut till Askim. Tack!

Då är det replik ifrån Johan Zandin.

Ja, jag läser här ur C's yrkande och jag hörde innan att attsatserna skulle vara gemensamma. Det var Liberalerna också sa och där pratar man ju om, citat, spårvägstunnel genom innerstaden innanför vallgraven. Slut citat. Så just det ska man kanske inte rösta för om man samtidigt vill säga att vi aldrig någonsin tänker gräva upp Göteborg igen. Tack.

Tack, då är nästa talare Karin Karlsson (V) och därefter Axel Darvik. Varsågod!

Tack ordförande! Vi är ju inte principiellt emot planskildhet. Vi är för planskildhet där det funkar. Där det är det bästa alternativet. Det är det på många platser. Men sen finns det ju platser där det är väldigt svårt av många olika anledningar. Det kan vara geologiska anledningar. Det kan vara andra tekniska anledningar. Det kan vara kostnad. Det kan vara tidsmässigt. Det kan vara att det är trångt. Vi vet ju hur svårt det var att hitta en bra lösning för. Den stora tunneldelen av Brunnsbo linjen, för att få plats med trågen och dessutom att få det att bli bra geologiskt. Det ska bli jättespännande att se hurdan den blir när den blir färdig. Förhoppningsvis får vi en kanonbra syd nordlig koppling där som avlastar Brunnsparken och centrala staden. Vi behöver också en öst- västlig koppling. Frågan kom innan här, vad skulle vi säga till infrastrukturministern om han var här? Då skulle jag ställa frågan, var är. vår öst-västliga spårvägskoppling. Fall-E-länken och Operalänken saknas ju i den nya nationella planen för infrastruktur. Det är ett problem för oss att få statlig medfinansiering just nu och vi har väldigt stora behov i vårt spårvägsnät. Vi behöver bara bygga hur mycket som helst. Vissa delar kommer vara planskilda, andra kommer inte vara det. Men den största bristen vi har just nu är att vi bygger väldigt mycket överallt. Och det är dyrt. Vi måste få medfinansiering. Vi måste också ro de projekt vi redan har i gång i land. Det är det viktigaste. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är det replik. Jörgen Fogelklou.

Tack för ordet. Karin, du sa att ni inte var emot planskiftet. Samtidigt vill ni bygga bort hela Oscars leden. Där vill ni sänka hastigheten till 35. Folk ska kunna gå över den gatan. Bygga lägenheter där? Hur går detta ihop? Pratar ni inte med dem som sitter i stadsbyggnad som vill detta? Ett av de stora problemen - jag pratade med några från Trafikverket som var här och hade en dragning, och de ska ju vara opolitiska - är att det här problemet med kollektivtrafik måste ju alla storstäder ha. Ja, sa de. Tänker ni aldrig när ni är ute och föredrar att fan väx inte, bli inte större, för då får ni problem? Jo, varenda gång, sa de. Vi behöver växa organiskt i takt med detta. Ska vi bli en miljonstad? Grattis! Lös det här problemet för de 600 000 som bor här nu.

Tack! Då är det replik, begärd av Hans Arby (C).

Tack. Men jag måste fråga er som inte vill stödja att vi på allvar utreder det här nu. Tror ni inte att det någon gång behöver planskilja för att snabbas upp genom stan? Och tror ni inte att det tar lång tid att utreda och förbereda när det väl kan komma pengar? Ni säger att det är svårt att se, hur kan man verkligen det och hur skulle det gå? Ja, då får vi ta reda på det. Det finns en del enkla. enklare utredningar gjorda med ett antal alternativ så man behöver titta vidare på det här. Menar ni att ni inte ser att det här kommer att behövas och att det är dags att börja utreda det här? Tack.

Tack. Då är det replik från Karin Karlsson.

Nej men som Johan har förklarat så. Det känns som att planskildhet för att avleda just brunnsparker, att gräva ner det som går i Brunnsparken idag, det är väl kanske inte riktigt rätt väg. Däremot så kan det ju vara så att när vi bygger nya spårvägsringar att det är det bästa. Vi kan ju mycket väl hitta fler ställen där det funkar att gräva ner efterhand. Men vi ser inte att det vi behöver just nu är en stor utredning. Tack.

Då är det replik Jörgen Fogelklou.

Precis. Jag tycker att vi ska ha planskildhet. Självklart ska vi ha så mycket planskild kollektivtrafik som möjligt. Jag tror inte att vi ska gräva ned den i stan. Men satelliterna utanför Göteborg ska ju ha egna linjer in, oavsett om det är spårvagn eller buss, så att den inte krockar. Det är den planskildheten vi ska ha. Det ska vara enkelt, det ska vara snabbt och det ska vara billigt att ta kollektivtrafiken. Det är det som är problemet i dag också. En ensamstående kvinna som ska. Det kan vara en man som ska in och titta på bio med sina tre barn. Ska betala 37 stycken gånger tre och sen ska de hem också, gånger två. Det är billigare att ta bilen idag än att åka in med sina barn och titta på bio. Det här är ju galet. Tack.

Tack. Då är det replik nummer två och sista frågan från Hans Arby. Varsågod.

Det finns mycket att göra med prismodeller och så där också. Sedan är det så att när man tänker, när man planskiljer. När ni åker tunnelbana i Stockholm så vet ni inte exakt var ni är. Det betyder att du har en station och nästa station exakt vilken väg du tar däremellan. Det är därför vi tänker att är det värt att snabbt i alla fall titta går det möjligtvis att utnyttja kanalmursrenoveringarna för att lägga en del planskiljning där till exempel. Men det som jag är mest fascinerad över det ni säger här och även du säger Karin, nej men det känns som att det är svårt. Nej, det känns som att. att det är onödigt. Det är inte en grund för bra politiska beslut. Låt oss göra en utredning där vi tittar på om det är möjligt och på vilket sätt är det bästa sättet i så fall att planskilja om det går. Och vad kostar det? Och hur löser vi den finansieringen? Det är det yrkandet går ut på. Jag förstår inte varför ni inte vill ta reda på det. Tack!

Tack. Jörgen, nu har du också haft svårt att skriva upp dig på listan. Nästa talare är Axel Darvik och därefter Patrik Höstmad.

Tack ordförande! Det finns ju städer som har bra trafiklösningar, bra trafiksystem och det finns definitivt städer som har dåliga trafiklösningar. Det här är inte bara något slags nollsummespel mellan olika trafikslag utan man kan organisera detta på ett klokt och förnuftigt sätt så att man får en kollektivtrafik som verkligen fungerar. Att man gör bra kollektivtrafik är sällan en dålig investering. De flesta. Nästa ställe som har gjort det är mycket nöjda. Jag tycker att i det här arbetet bör man verkligen titta på olika typer av lösningar. Vi ska hitta det som funkar bra för Göteborg. Vi ska inte bara titta på Stockholm. De har en sådan där tunnelbana deluxe. Det kanske inte alls är det som är vägen för Göteborg. Vår struktur ser inte ut på det sättet. I Tyskland säger man att man har något som man kallar Unterstrasenbahn. Det är ungefär spårvägar fast man lägger dem bara under gatan. precis under gatuplan. Det kanske är något sådant som skulle kunna funka ihop med den här kanalmursrenoveringen, i alla fall delar av det, så att man kan använda den här ytan ovanför kanalmursgatorna till någonting roligare än att det bara dundrar fram 40 tons spårvagnar överallt. Det är ju faktiskt ett problem så som det är nu, att kollektivtrafiken förstör en del av stadslivet i innerstan. Jag tycker att det som. Jörgen Fogelklou ger uttryck för mycket av sunt förnuft. Ska man ha en snabb och bra trafikapparat behöver det finnas planskildhet för de olika typerna av trafikslag. Det är bra för gående, cyklister och de som rör sig i själva gatuplanet. Att hitta de lösningar som funkar hade jag hoppats att jag skulle säga lite mer om från den rödgröna sidan. Men nu är det i stället en stor. kollektivtrafik-pekimism som breder ut sig och det hade jag inte förväntat mig.

Med nästa talare Patrik Höstmad och därefter Karin Pleijel.

Tack för det! Problemet med motionen och yrkandet är att det hanterar en specifik lösning inom ett begränsat område utan att hantera övriga trafikslag och kopplingar mellan dem. Vi tycker att vi har dåliga erfarenheter av förutbestämda trafiklösningar som drivs av politiska idéer i stället för gedigna underlag. Vi är ytterst tveksamma till att gräva fler tunnlar i leran i centrala Göteborg. Vi ser ju hur Västlänken har lagt en snara kring centrum och utarmar det. Västlänken blockerar ju dessutom möjligheten till att dra spårväg under mark vid Lilla Bommen, vid Stora Hamnkanalen och vid Haga. Vid Haga var planen från början att kunna gå med allélänken över Västlänken, men ni tog beslut i trafiknämnden om att tillåta Trafikverket att lägga den mer ytligt för att Trafikverket skulle spara pengar, vilket är ironiskt i dag. Vi har också en utredning från Målbild Koll, Planskild kollektivtrafik genom centrum. De har tittat på det här. De avråder starkt från tunnlar inom vallgraven. Det är alldeles för mycket känsliga gamla rustväggar och grundläggningar där, så man tror att det blir för mycket skador på husen. De avrådde även Men från att lyfta upp det i luften inom vallgraven på grund av kulturmiljöhänsyn och riksintresset där. Det är smala gator. Det är ikoniska stadsrum vi har där i Stora Hamnkanalen. Vi från Demokraterna väckte en motion som jag hade uppe i kommunfullmäktige för ett tag sedan. Vi vill titta på en mer omfattande systemlösning. Vi vill ta med alla trafikslagen och även titta på omledningar. Planskildhet hade vi med också, men var kan det vara lämpligt att stå? Inte på ett. ett område och bara en lösning. Så med det sagt, bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är det replik av Hans Arby.

Tack. Du säger att det är ett specifikt område, vi behöver systemlösning. Målbild Koll2035 är en systemlösning. Det handlar om stråken. Stråken går så att du åtminstone behöver en station någonstans någorlunda centralt. Sen om du drar under vallgraven eller runt omkring. När du planskiljer så är det kanske inte exakt sträckningen längre. För det är inte som spårvagn med en hållplats var hundrade meter. Men det är en del. om en systemlösning målvillkor 2035 där man pekade att det kommer behöva planskilja mellan de noderna. Sen var inte jag med när man sa att ni kan lägga det ytligt. Man lade även korsvägen ytligt för annars hade vi kunnat planskilja Skånegatan där också. Man bestämde att man inte skulle kunna bygga på Västlänken heller bygga hus och det är många misstag som har gjorts och gör det här ännu svårare, det håller jag med om. Men det är därför man får titta utifrån. Tack så mycket!

Då är det replik begärd av Patrik Höstmad. Nu börjar det bli lite hårdare. Håll tiderna ordentligt så vi kommer igenom det här ärendet. Tack så mycket! Då återgår vi till talarlistan. Det är Karin Pleijel.

Jag tänker att med kollektivtrafiken behöver vi tänka på kort och mellan och lång sikt. Och den här motionen, den handlar ju om lång sikt. Men om man ser hur det ser ut idag, hur ska kollektivtrafiken bli attraktiv idag? Ja, det var någon som sa att det är knökat inne i centrala delarna av stan. Och det tittar vi på. Stadsmiljöförvaltningen till exempel fattade i fredags beslut om att omdana Burggrevegatan precis utanför Centralstationen för att Västra Götalands viktigaste kollektiv. Trafik Nord, nämligen området kring centralen och Åkareplatsen, att det inte ska försena kollektivtrafiken. I december kommer Västtrafik att skriva om sina tidtabeller för att det tar så lång tid att ta sig in genom city. Då finns det vissa hots Pots där vi faktiskt kan göra något akut här och nu. De här 45-metersspårvagnarna är också ett sätt att öka kapaciteten utan att öka trängseln i själva trafikmiljön. På lång sikt, vad är Göteborgs variant? Jag tycker det är intressant att tänka på 2050- perspektiv och 60 och så också. Kanske linbanan var en lösning, trodde man, för att det var liksom planskilt och en lösning kanske precis för Göteborg. Har ni inte varit i Wuperthal så kan jag rekommendera att åka dit och åka schwebeband som är en flytande spårvagn, jag höll på att säga flygande spårvagn, som, ja, väldigt spännande lösning, planskilt. Om inte jag minns fel, jag var ju med 94. som jag avslöjade när jag var höggravid när det var VM i fotboll. Men jag minns också att jag var med när vi fattade beslut om Västlänken här i stan. Då har jag för mig att den lösningen vi valde faktiskt möjliggör för en koppling till Hisingen. Om vi nu tänker storskaligt och långsiktigt så kanske det kan vara en variant. Jag tror vi måste först ta målbild 2035. Och de 18 miljarderna. Ser vi att vi får en regering som kanske möjliggör det, så kan vi sen ta målbild 2050 efter det.

Då är nästa talare Jörgen Fogelklou. Därefter Karin Karlsson (V).

Tack för ordet, fru ordförande! Jag skulle egentligen ha begärt en replik på Hans Arby, men jag kunde inte det i replikskiftet. Därför tryckte jag in mig här. Du anklagade, eller sa till, Karin Pleijel att varför röstar ni inte? Det är en känsla att det inte känns bra, tror jag du sa. Det är inte så man ska ta politiska beslut. Jag håller väl med. Men det är väl så ni har agerat i åtta år, att det inte känns bra att stödja någonting. Sverigedemokraterna har lagt. Tänk så mycket bra politik den här sidan skulle kunna få igenom om du precis hade ägnat dig åt det, inte åt en känsla, utan sakpolitik och agerat utefter det som hade varit bäst för Göteborg. Så ta dina egna ord på allvar. Tack!

Tack. Då är nästa talare Karin Karlsson och därefter är talarlistan tom.

Tack ordförande. Jag ska också gå in på det där med att det känns, alltså det kanske var lite slarvigt formulerat. Men det är ju som Patrik var inne på, stora problem med planskildhet just innanför vallgraven. Det handlar om geologi, det handlar om arkeologi och det handlar om kulturmiljö. Därför så är det nog inte där man kommer få till. till planskildheten. Sen hade det varit jättehärligt om vi hade kunnat få till det. Men jag ser inte det som en realistisk lösning med de förutsättningar som vi har. Hade vi börjat om och designat den här staden från grunden, ett blankt papper, så hade vi inte haft de här trafikinfarkterna som vi har. För man hade inte byggt på det sättet. Men vi har den staden vi har. Den har vuxit fram organiskt under 400 år, på gott och ont. Nu får vi göra det bästa av situationen. Det innebär att ibland blir det väldigt svårt med ordentlig planskildhet. Ibland kommer det funka jättebra. Men som sagt, det är bra initiativ. Men vi ser inte att en stor utredning är det vi behöver i nuläget. Det vi behöver är att vi behöver få framfart i våra projekt. Det tog flera år att bara komma i gång med Engelbrektslänken som är ett par kvarter. Det är ett jätteproblem. Alla våra projekt blir försenade. Alltså, är det inte olika miljööverprövningar eller kulturminnesproblem så är det ju liksom någon arkeologisk utgrävning som vi måste göra. Vi har ju väldigt mycket erfarenhet av att saker och ting tar lång tid och är väldigt svårt i den här staden.

Tack. Då är det replik, Björn och Hans Arby (C).

Jag lovar, det blir den sista. Du säger själv, saker tar alltid så lång tid, bara Engelbrektslänken lång tid. Vi ser att vi kommer behöva bättre kapacitet, mindre störningskänslig kollektivtrafik framöver. Vi vet att allt tar jättelång tid. Då är det dags att börja ta reda på hur vi ska göra nu. Tack.

Tack. Då är nästa talare. Replik ifrån Karin Karlsson (V) och därefter Karin Pleijel.

Jag har full sympati för det. Det viktigaste vi kan göra just nu för att avlasta kaoset som är vid Åkareplatsen, Drottningtorget och Brunnsparken är att se till så att de här tvärlänkarna kommer på plats. Tack.

Tack. Då är nästa talare Karin Pleijel och därefter talarlistan då.

Jag vill bara kommentera för Hans Arby att det finns Stadstrafikforum. Där jobbar vi precis med de långsiktiga frågorna. Så länge det saknas 18 miljarder för att förverkliga Koll2035 behöver man tänka ett steg i sänder. Där är det inte bara Göteborg som är med, utan där är också Mölndal och Partille med. De sitter ihop i vårt spårvägsnät, och det är Trafikverket och Västtrafik. Det är en väldigt fungerande arena för att diskutera de här långsiktiga frågorna. Där lägger vi också utredningar som alla är överens om att man behöver göra. Så det finns forum för den här typen av långsiktiga frågor. Det är därför vi röstar nej till er motion.

Replik begärs av Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Jag tänkte fråga Karin Pleijel i de här forumen. Gör ni inte fel saker? För jag tänker, hur ska vi få in fler människor i kollektivtrafiken idag genom att ta bort och försvåra för bilister i staden? De kommer ju inte komma in. Ni gör kanske rätt sak, men i fel tid. Varför tror du att om vi gör det svårt för bilister så kommer de åka kollektivt? Kollektivtrafiken! fungerar ju inte idag. På vissa ställen fungerar det säkert, men i Askim fungerar det inte. Det går inte att få in fler människor i de bussar som går, och de går var femte minut på morgonen.

Tack, då är talarlistan tom. Vi är redo att gå till beslut. Det har inkommit två yrkanden. Under överläggningen yrkar Axel Darvik, Hans Arby, att fullmäktige bifaller förslaget från L i kommunstyrelsen och yrkande från C den 26 november 2025. Sen har vi Karin Karlsson och Patrik Höstmad som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget av Axel Darvik med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Då tror jag att alla är på plats. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Darvik med flera. Då är det klart för omröstning, då är omröstningen avslutad. Jag kan fråga dig. Vad röstar du? Du röstar ja. Då har vi. Var det en till? Bettan Andersson (V). Ja, förlåt, Bettan! Du röstar? Ja. Då har vi med 64 röster mot 17 bifallit kommunstyrelsens förslag. Bordläggning av ärende 30–46, 47–52

Då ska vi se, lite tystnad. Klockan är 21.28. Då tar vi nästa motion. Kommer det att ta tid? Lika mycket tid som förra, så är vi inte färdiga förrän halv elva. Det betyder att vi överstiger tiden 22.00. Alternativet är att ledamöterna inte behöver gå upp flera gånger för att kunna hinna med en motion till. Och då tänkte jag att det är ni som bestämmer. Vi i presidiet har inga problem att stanna till halv elva, men då har vi överskridit 22.00-tiden som vi ska avsluta. Och det har vi inte en chans att hinna på 30 minuter om alla ska gå upp och debattera en motion. Så då ställer jag frågan till ledamöterna. Är det ledamöternas mening att vi sätter stopp för dagens fullmäktigemöte? Är det fullmäktigeledamöternas önskemål att vi tar en motion till? Majoriteten vill att vi avslutar och vi är inte färdiga. Så lugn och fin. Vi är inte färdiga. Jag ställde frågan och jag hörde klar majoritet. Jo, det gjorde jag. Motion nummer 30. Kan vi bordlägga motion nummer 30 till motion 46? Till nästkommande möte. Kan vi bordlägga motion 47 till 52? Till nästkommande möte. Kan vi anteckna anmälningsärenden? Och med det sagt så tackar jag för det här fullmäktigemötet och tackar alla som har följt oss och önskar en fortsatt trevlig kväll.