Kommunfullmäktige

Absolut. Jag tänkte bara säga att vi är flera i den här salen som inte delar presidiets uppfattning utan vi yrkar på att den här frågan ska få ställas. Tack. Ordförande Tack Axel. Då är det en votering begärt och den ska verkställas. Då ställer jag följande proposition. Ja för att frågan inte får framställas och nej för att frågan får framställas. Är det korrekt uppfattat? Då ska vi starta omröstningen. Varsågod att rösta. Jag är en som inte har inloggat miljon. Kan jag ställa frågan Hur tänker du rösta? Ja. Då stoppar jag omröstningen. Med 43 röster mot 38 får frågan inte framställas. Och då går vi tillbaka till de frågorna som får framställas. Då är det fråga nummer ett först, som är ställd av Elisabet Lann (KD) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Elisabet!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Den 12 oktober 2023 ställde jag en fråga till kommunstyrelsens ordförande om han ansåg att det är strategiskt klokt att stadens bolag och förvaltningar aktivt verkar för att arbetstillfällen och skatteintäkter i så stor utsträckning som idag är beroende av kinesiska intressen och investeringar. I replikskiftet återkom Jonas Attenius flera gånger till att Göteborg kommer att följa den nationella linjen. Men han vill inte en enda gång nämna Kina som land eller svara på om han anser att det finns risker med att Göteborg hamnat i en sårbar situation. Sedan frågan ställdes har jag tillsammans med Simona Mohamsson, som sitter här, i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att staden ska etablera ett vänortssamarbete mellan Göteborg och en stad i Taiwan. Eftersom vi har många områden där vi skulle kunna ha ett värdefullt utbyte. Detta ledde till att Kina uppmanade enskilda svenska befattningshavare att sluta manipulera Taiwan frågan, att följa ett-Kina-principen med konkreta handlingar och upprätthålla den stadiga utvecklingen av kinesisk-svenska relationer. Vi har även till följd av vårt politiska engagemang utsatts för en kinesisk hackerattack. Attacken innebar ett spionage med syfte att kunna förbereda ytterligare och betydligt skadligare attacker på stadens nätverk, alltså där vi har våra mejladresser. I sak innebär denna typ av agerande ett allvarligt hot mot demokratin genom försök att skrämma, påverka och skada det politiska arbetet i vårt demokratiska samhälle. Mot bakgrund av detta vill jag fråga Jonas Attenius anser du att det finns några som helst risker med att Göteborg är så pass beroende av kinesiska intressen? Ordförande Tack, Elisabet, och till er andra som kommer upp i talarstolen. Snälla, tryck in er så att vi ser tiden, för du hade inte begärt ordet. Så om du vill ha en replik, Elisabet, så får du begära replik. Varsågod, Jonas.

Tack, herr ordförande. Jag utgår från att ditt. Ja, den kom två minuter. Ja. Först vill jag då med anledning av precis det du lyfte nu, Elisabeth, och du tar upp det här att. också berör andra ledamöter i församlingen här som blir utsatta för det här dataintrånget eller hackerattacken. Jag vill bara vara väldigt tydlig från min sida där att jag fördömer alla typer av hackerattacker och dataintrång. Jag vill vara väldigt tydlig med det, alltså själva den delen. Så märk väl det. När det gäller själva sakfrågan så har Göteborg, vi har samma linje som den svenska regeringen. Samma regering som Elisabet Lanns parti, Kristdemokraterna, företräder och är en del av. Vi följer de rekommendationer som regeringen har i det här läget. Men visst, det är klart att det finns risker. Det gör det. Det finns alltid risker att vara beroende av andra länder. Det finns risker att vara beroende av olika typer av näringar eller något enskilt stort företag. Så är det. Det skulle vara naivt att tro någonting annat. Göteborg har alltid varit en hamnstad och i många år en industristad. Det innebär också i praktiken att vi på olika sätt har varit sammanflätade med resten av världen, vilket i grunden är någonting positivt. Det förutsätter dock att man har handel, dialog och samarbete och emellanåt också med stater som vi. inte alltid tycker samma sak, exempelvis Kina. Det här är i grunden väldigt stora, komplexa och ibland också väldigt känsliga frågor. Ytterst kan det handla om säkerhetsfrågor. Det kan också handla om tillväxt. Det kan handla om jobb och ytterst vårt välstånd. Därför kommer jag att fortsätta att vara mån om att utrikespolitiken hanteras av just regeringen oavsett. vilken regering det är. Ordförande Tack Jonas! Då lämnar jag ett replikskifte till Elisabet. Varsågod!

Tack så mycket för svaret! Jag tycker det är ett steg framåt ändå att du faktiskt uttrycker att det finns risker. Men det är otroligt bekymmersamt att du relativiserade med tillägget efteråt att det alltid finns risker att göra affärer med andra länder eller vissa branscher. Bara för att sätta det lite i perspektiv så har Göteborgsregionen nästan 25 000 anställda i företag med kinesiska ägare. Om vi jämför med Stockholmsregionen är det 650. 50. Och av dem jobbar 100 för Volvo. Så man behöver förstå proportionerna i den här risken, som du menar finns i alla fall. Jag vill vara jättetydlig med att frågan inte alls handlar om utrikespolitik, utan den handlar om hur vi lockar företag, hur vi hjälper till med etableringar. Det är ju kommunpolitik. Och om du då ser risken undrar jag hur du ämnar förhålla dig till den, vad du drar för slutsatser och hur du tänker hantera den framåt i beslut. Tack för det ordförande!

Jag tycker inte att jag relativiserar. Jag tycker jag gav en bild av vilken komplexitet det finns i de här frågorna och att ytterst för en kommun. förmäktigeförsamling eller en regionfullmäktigeförsamling blir omöjligt att göra den kvalificerade bedömning vi gör beroende på vilka stater vi ska bedriva exempelvis utrikeshandel eller locka hit intressenter som investerar i vårt närområde eller i det här fallet i Göteborg. Och då menar jag på att där har vi ingen anledning att betvivla om det inte finns någon restriktivitet eller någon form av, vad ska vi kalla det? Ja, direktiv helt enkelt från den nationella nivån. Och den nationella nivån är ju regeringen. Jag tycker inte det är att skylla ifrån sig på något sätt, utan det är att förhålla sig till det vi faktiskt har. Och det finns inte det i det här fallet. Inte för närvarande. Skulle det komma, då är vi i ett annat läge. Tack. Ordförande Varsågod, Elisabet. Andra sista replik.

Jag har inte alls sagt att du har skyllt ifrån dig. Jag tror att du utgår från att jag sa det. Men jag sa att det inte är utrikespolitik som det handlar om. Jag tycker också att regeringen ska sköta utrikespolitiken. Men vi jobbar hårt med företagsetablering. Det brukar vi skryta om att vi är bra på det och kroka arm och locka hit och attrahera branscher och så. Då kan vi aktivt strategiskt försöka sprida gracerna, inte ha alla ägg i samma korg, inte vara beroende av Kina när det gäller nästan 25 000 arbetstillfällen, utan se vad vi kan göra för att stärka den transatlantiska länken. Finns det intresse av att försöka motivera? Ordförande Varsågod till Jonas.

Jag kan bara konstatera att för mig är det i grunden utifrån så som frågan är ställd, både utrikes men också säkerhetspolitik. Men utifrån den sista frågan du ställde så har jag inga hinder med att vi riktar oss åt olika håll. Och det vet jag att vi gör idag. Vi är ju aktiva och försöker locka hit olika intressenter och investera i Göteborg. Det är inte så att det är specifikt kopplat mot ett visst land eller ett visst område. Utan vi försöker vara breda i det, absolut. Och det ser jag inga hinder i att vi är. Tack! Ordförande Får vi tacka Elisabet och Jonas för detta. Då är vi på fråga nummer tre. Det är faktiskt Elisabet. Du har ju fråga tre också. Den är ställd till Johannes Hulter. Nu, där, varsågod.

Tack igen ordförande, ledamöter, åhörare. För några dagar sedan kunde vi i Göteborgs- Posten ta del av Skolverkets redovisning av vilka skolor i Göteborg som utifrån förutsättningarna kunde uppvisa bäst skolresultat. Communityskolan i Gårdsten, tidigare Römosseskolan men nu med Räddningsmissionen som huvudman. är den skola i vår stad där eleverna presterar allra bäst jämfört med vad som kan förväntas av dem. 56 % borde enligt Skolverkets uträkning få godkänt i alla ämnen, men hela 74 % klarade det. Det är otroligt glädjande. Det som är mindre glädjande är att Communityskolan har stött på patrull från ett högst oväntat håll, nämligen Stadsfastighetsförvaltningen. Communityskolan har inte fått ta över hyreskontraktet från den tidigare huvudmannen i Framstegsskolan. Och förvaltningen har på högst oklara grunder drivit en rättslig process som nyligen resulterade i att hovrätten ger Community skolan rätt till hyresavtalet. Men under den rättsliga processen sades hyresavtalet upp och stadsdelsförvaltningen vill inte förlänga i väntan på att Community skolan hittar ersättningslokal. Från staden hänvisas bland annat till ett möjligt framtida behov av en skola och att lokalernas skick är av sådan kvalitet att det krävs rivning eller en mycket omfattande renovering. Det har tagits initiativ i nämnden, vi får se vart det leder. Men oavsett det så undrar jag, och mot bakgrund av det rödgröna styrets inställning till friskolor, så vill jag påpeka att den här skolan inte är vinstdrivande, utan de skjuter till pengar och ideellt engagemang. Men jag vill fråga Johannes Hulter om du avser att agera för att en långsiktig lösning kommer på plats så att Communityskolan kan fortsätta sitt framgångsrika arbete i Gårdsten. Ordförande Tack Elisabeth och du ska inte ha replik. Begär ordet Johannes så får du två minuter i stället för en. Nej, du ska begära ordet. Då får du två minuter. Annars blir det bara en minut. Varsågod.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare och tack så mycket Elisabeth Lann för frågan. Inledningsvis vill jag understryka att jag har fullt förtroende för Stadsfastighetsnämndens och dess förvaltningshantering av ärendet. Hyresgästerna har sedan start vetat om att hyreskontraktet kommer att löpa ut i oktober 2024. Man har även haft information om att byggnaden är i så pass dåligt skick att en rivning eller större renovering måste genomföras snarast. Elisabeth Lann frågar om jag avser att agera för en långsiktig lösning så att bolaget kan fortsätta sin verksamhet. Det korta svaret på det är att det inte är mitt uppdrag att agera för att lösa enskilda bolags lokalbehov när deras kontrakt löper ut. En förlängd uthyrning i befintliga lokaler innebär kostnader för staden och samtidigt en risk för elever anställda på skolan. Fastigheten är uttjänt och att hyra ut den vore inte en seriös fastighetsförvaltning. Tack. Ordförande Tack, Johannes. Då lämnar jag en replik till Elisabet Lann (KD). Varsågod!

Tack så mycket! Jag tycker det är. djupt beklagligt med den nonchalanta inställningen till random bolag som det inte är i det här fallet utan en aktör som är med och bygger vår stad och bidrar med otroligt goda insatser för vår välfärd som är högt aktad. Räddningsmissionen har gjort så otroligt mycket gott för göteborgarna under många år och presterar alltså långt mycket bättre än staden. för just de elever som de flesta av oss ser behöver lite extra och som ni brukar säga er värna också. Och att ha då den nonchalanta inställningen att det inte är en fråga för oss här att säkra att en sån uppskattad och framgångsrik verksamhet kan fortsätta för barn som har Framförallt att befinna sig i områden som är mer utsatta är otroligt beklagligt. Jag skulle vilja ställa följdfrågan om Johannes Hulter tycker att den här linjen att driva rättsliga processer mot små enskilda aktörer är en linje som vi ska fortsätta med? Ordförande Tack Elisabet. Nu ska du begära replik och inte ordet. Då får du bara en minut, inte två minuter nu.

Så, tack så mycket. Jag ber om överseende med min tekniska brist. Tack för att du utvecklade ditt ställningstagande om att du vill att vi ska agera specifikt för bolag som du uppskattar och tycker om. Den åsikten kan man ju ha. Jag vidhåller nog att det är olämpligt att agera på det viset. Det är viktigt med transparens och likvärdighet. Det är frågor som är viktiga för mig och för oss. Det tycker jag är bra och viktigt att det är principer vi använder oss av i politiken faktiskt. Sen är det så att jag har ingen, jag vet inte vad du bygger det på, men jag har ingen anledning i alla fall att ifrågasätta stadsdelsförvaltningen och hur de har hanterat det här ärendet. De har tillhandahållit en lokal till en hyresgäst med väldigt tydliga förutsättningar. Att kontraktet löper ut i oktober 2024 och inte kan användas efter det. Och de förutsättningarna har varit kända, man har kunnat söka andra lokallösningar och så vidare. Vi vill utveckla utsatta områden, absolut, och ha bra skolor och så vidare där. Men vi ser ingen anledning att göra speciallösningar i just det här fallet. Ordförande Johannes, andra och sista replik. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Jag konstaterar att det här formatet inte lämpar sig för den djupare diskussionen kring detta, men det är så uppenbart att den här sidan inte vet vad den ena handen gör. Det finns ju tydliga mål om hur man vill premiera just idéburna aktörer. Det är ju alltså en idéburen aktör det handlar om, oavsett om det är i en bolagsform eller inom andra områden. så har man gjort vissa justeringar för att kunna säkra att de kan fortsätta sin verksamhet. Till exempel genom ett centrumundantag inom äldreomsorgen och så vidare. Så linjen från er sida är uppenbart inte helt tydlig. Då är frågan vad ni har emot den här skolan som toppar listan på skolor i Göteborg. Den presterar bäst, bättre än våra skolor. Så är det. Ni är inte beredda att vidta några som helst åtgärder för att den skolan ska kunna fortsätta sin verksamhet. Vad är lösningen för de barnen som går där? Tack. Ordförande Varsågod, Johannes. Andra sista replik.

Tack så mycket, ordförande, ledamöter och göteborgare. Jag tycker nog att jag har svarat ganska tydligt på. Det är dina frågor som du har radat upp här och jag tycker det är ganska tydligt hur vi uppenbarligen skiljer oss åt om man nu ska anta att ditt förhållningssätt på något sätt är representativt för den borgerliga oppositionen här. Man tycker att vi ska göra speciallösningar och beroende på vad vi tycker om olika bolag så ska vi agera olika. Är det så får vi stanna kvar medan frågestunden pågår. Om du vill lyssna på mitt svar. Det är ganska uppenbart att vi tycker olika där. Vi vill ha likabehandling och transparens i stället. Det står jag för. Ordförande Då tackar vi Elisabet Lann (KD) och Johannes Hulter (S) för fråga nummer tre. Fråga nummer fyra är ställd av Axel Darvik (L) till Jonas Attenius (S).

Tack ordförande! EU har flera olika initiativ och planer för att utveckla infrastrukturen i unionen som också kan påverka Göteborg. Inte minst det så kallade transeuropeiska transportnätverket, TEN-Ti, som syftar till att bygga och förbättra infrastrukturen mellan länder. Flera stråk från Göteborg är i deras planer prioriterade och möjliggör då också en betydande finansiering från EU. Dessutom engagerar sig EU i att stödja hållbara stadsutvecklingsprojekt genom olika typer av finansieringsinstrument. Göteborg har problem med att. att en del av infrastrukturprojekten blir kraftigt fördyrade, inte minst Västlänken. Dessutom ser vi med oro utvecklingen när det gäller den planerade järnvägen mellan Göteborg och Borås. Med den representation som Göteborg har i Bryssel med eget kontor för att värna våra intressen så är min fråga till Jonas Attenius. Om hur han dels kommer att verka för att mer EU-infrastrukturpengar kommer Göteborg till del, men också hur de här kan användas direkt eller indirekt för att färdigställa Västlänken och hur vårat kontor i Bryssel kan agera för samma ändamål. Ordförande Tack Axel, då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack ordförande, fullmäktigemöte och åhörare! Ja, Axel Darvik frågar om jag kommer verka för att mer av EU:s infrastrukturpengar kommer Göteborg till del. Och svaret på den frågan är ja. Det ska vi absolut göra. Och jag tycker att vi ska göra det. Jag tycker att vi ska ta varje chans vi kan för att ta del av EU-pengar. Absolut. Jag vet att det pågår en process just nu ute i Göteborgs hamn kopplat till den utbyggnad som sker där nu med en ansökningsprocess kopplad till EU-medel. Vi tog så sent som igår, Axel, både du och jag, i varje fall de flesta av partierna, inte D och SD då, men alla andra, var överens om handlingsplanen just för det kontoret du nämnde, Gothenburg European Office, vårt Brysselkontor, att de ska vara, de har ett tydligt uppdrag att hitta de utlysningar som är men också aktivt bidra till våra förvaltningar och kontor i ansökningsprocessen av EU- medel. Och det är ju bra, eller hur? Men du frågar mig också om jag kommer göra detta för att färdigställa specifikt Västlänken som det står i frågan. Då är svaret på den frågan nej. Det kommer jag inte göra. Jag tycker i grunden det hade varit bra och rimligt naturligtvis om EU hade bidragit med medel till ett stort regionalt viktigt infrastrukturprojekt. Men det här är ju länge sedan som det här upphandlades och det är Trafikverkets projekt. Det är i grunden inte ett kommunalt ansvar eller ligger under en kommunal myndighet utan det här är en statlig myndighet under Sveriges regering. Och där tycker jag att det är viktigt att vi kan behålla också den enighet vi har nu i frågan att det i grunden är ett statligt ansvar och inte göteborgarnas ansvar. att ta på sig att hantera de här ökade kostnaderna vi ser just i projekt Västlänken. Tack! Ordförande Tack Jonas! Varsågod Axel, en replik!

Tack så mycket! Jag tycker det var ett bra svar från Jonas Attenius och jag hoppas att vi kan nå den enigheten också i att tydligt prioritera infrastruktursatsningar i förhållande också till vårt arbete i Bryssel. Det finns ju stora behov som sagt, inte minst när det gäller kollektivtrafiken men också den här. trafiken som leder från Göteborg till andra regioner i vårt närområde, mellan både till Stockholm och till Oslo, som ju tyvärr är eftersatt. Jag ser med oro ändå på hur Mycket fokus ligger nu på till exempel Oslo-Stockholm- samarbetet, när det egentligen borde vara mellan Göteborg och Oslo, som både är snabbare, billigare och, i alla fall för norrmännens del, viktigare. Där tror jag att det krävs att vi verkligen är på tårna, därför att regeringen och riksdagen är ju låsta väldigt mycket i de satsningar som redan är beslutade och där också flera av dem drar över pengar i budget. Ordförande Tack, Axel. Jonas. Varsågod, en replik.

Kort just i frågan där, det är vi överens om. Det är bra. Jag tycker att vi är överens över blockgränserna. Det visar också beslutet i kommunstyrelsen där också bland annat det här TENT -nätverket var en del av det som är utpekat för att just ansöka medel kopplat till. Sen är det EU som har sina olika utlysningar och de är ju under vissa specifika områden. Sen finns ju även andra områden utanför infrastruktur, men infrastruktur är ett viktigt område. Det instämmer jag med Axel. Tack så mycket. Ordförande Då tackar vi Axel Darvik och Jonas Attenius för det här och går på fråga nummer fem som är ställd från Martin Wannholt (D) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod, Martin!

Tack, herr ordförande! Ja, jag har en fråga här. Idag börjar den ju gälla, den nya visitationslagen, som den kallas i folkmun. Nu får polisen äntligen ytterligare, tack vare den här regeringen, ett redskap för att kanske stoppa den helt okontrollerade, vansinniga förstörelsen. av Sverige, svenska familjer och svenska intressen. Det här gäller hela landet. Göteborg är till och från i skottgluggen ordentligt. Vi har våra stora problem. Det kan, som Erik Nordh brukar säga, när som helst blossa upp igen. Problemen lär inte övergå i närtid, om någon tror det. Socialdemokraterna i Göteborg har tidigare beslutat. Vi har haft många diskussioner om det, att man ska uppmana våra anställda att inte delta i implementeringen av det eventuella förslaget om informationsplikt för offentliganställda. Mycket synpunkter på den lagen, jag personligen också. Men det finns ingen lag och man går ut i förväg och talar om vad vi ska göra. Sedan har Socialdemokraterna valt, nyligen, att bryta mot skollagen. Från Demokraterna har vi synpunkter på många friskolor har ju tidigare stöttat, när vi haft utredning i kommunstyrelsen, förslag om att minska anslagen till de privata, eftersom de kommunala har ett större ansvar. Men man bryter inte mot lagar, och det har ni gjort än en gång. Med tanke på vad vi upplever, när vi skulle behöva mer samarbete och mindre polarisering i denna församling, så . vill jag ändå vädja och fråga Jonas Attenius nu när vi äntligen får ett nytt tillskott i lagstiftningen för att underlätta för polisen, och där ni hade lite konstiga synpunkter i riksdagen. Då vill jag fråga Jonas Attenius. Kommer Göteborgs Stad att vara polisen behjälplig i deras arbete med visitationszoner i Göteborg under ditt styre? Tack! Ordförande Tack, Martin! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, ledamöter och publik! Jag utgår från att varje kommunanställd samarbetar med polisen när polisen så begär det. Nu har vi inte fått någon förfrågan. Precis som du sa, Martin, är det så att den här lagstiftningen är helt ny. Den införs i dag. På det sättet blir frågan lite hypotetisk. Skulle det komma förfrågningar om ett utökat samarbete så kommer det att hanteras i de ordinarie strukturerna. Så svaret på din fråga kort. Ja, det utgår jag från. Men det är också viktigt att trycka på att i grunden så är det en polisiär fråga och polisens verktyg. Tack.

Bra, det var glädjande. Då vill jag fullfölja det med tanke på dels Socialdemokraternas historik som jag läste upp. men också era samarbetspartier i ditt styre. Det kommer naturligtvis. Redan idag, med dagens visitationsregler, så är det människor som anser sig påhoppade. Det kan vara för att man bor i ett visst område, oftare kanske snarare vilken etnicitet eller bakgrund man har. Det är alldeles uppenbart när vi tittar på flera av de områden som kan bli aktuella för visitationszoner att det kan komma människor som upplever detta som en kränkning. Det är helt naturligt. Merparten av alla som rör sig i ett visst område, i våra utsatta områden, är naturligtvis helt oskyldiga. Men majoriteten har kanske utländsk bakgrund. Då kommer man anse att det är ett påhopp. Det kommer komma den typen av frågor. Men polisen försöker göra sitt jobb. Det finns säkert rötägg där också, som överallt. Men då kommer det att komma protester. Jag är helt övertygad om att det kommer att komma politiker i Göteborg som ska gå ut och förstärka de här. Och då vill jag ändå höra att du Jonas Attenius, du kommer att gå på fakta, lyssna på polisen och hjälpa dem att sköta sitt viktiga arbete. Ordförande Ursäkta mig, vi har några problem med tekniken. Där kom den. Nu är den i gång. Varsågod Jonas, hoppas att den fungerar. Så.

Nej men kort, jag tyckte jag svarade på frågan att jag utgår från att vi kommer stötta i den mån vi kan. Men i grunden är det ju polisens verktyg. Jag tycker det är viktigt. Och beroende på hur de hanterar det. Det är ju en ren polisiär fråga som inte har med kommunens verksamhet. Sen är det ju så Martin, vi har ett väldigt bra samarbete. Jag har suttit så sent som i veckan och pratat med lokalpolisområdescheferna både på Hisingen. och Boström uppe i nordost, som också berömmer stadens arbete ihop med polisen. Jag har även träffat Kristian Nylén. Vi har ett väldigt bra samarbete. Det utgår jag att vi fortsatt också ska ha. Tack.

Tack. Jag är nöjd med svaret och nu ser vi fram emot fortsättning. Ordförande Tack, Martin och Jonas. Då var vi färdiga med frågorna. Vi vill tacka alla frågeställarna och de svarande. Då lämnar vi den här punkten och går över till punkten nummer fyra. Det är interpellation av Anneli Rhedin (M) till förskolenämndens ordförande angående konsekvenserna av arbetstidsförkortning inom förskolan. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Jag överlämnar ordet till förskolenämndens ordförande, Ingrid Andreae (S). Varsågod, Ingrid.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Jag vill börja med att tacka Annelie förstås för den här interpellationen som ju är väldigt viktig. Då är första frågan, anser du att det är försvarbart att införa arbetstidsförkortning inom förskolan med de enorma kostnadsökningar som det innebär i ett läge där förskolorna idag behöver dra ner på personal? Jag kan säga lite kort, vi har ju skrivit ner svaret, det är ett ganska långt svar, men jag kan säga lite kort att. att ja, jag tycker att det är försvarbart. Nu är det ju en väldigt kort, nu är det ju en väldigt liten omfattning vi gör detta, det är ju två förskolor. Men det kan ibland vara svårt att rekrytera utbildad personal till våra ytterområden och det är ju en utav skälen till att vi vill göra det här yrket mer attraktivt genom att införa arbetsområden där vi idag har svårt att rekrytera utbildad personal. Ordförande Det är bara att fortsätta. Du har en minut till.

Jag fortsätter med frågorna. Anser du att det är lämpligt att sänka ambitionen med utbildad personal som har den kompetens som verksamheten kräver till förmån för förkortad arbetstid? Vi sänker absolut inte någon ambitionsnivå, utan tvärtom höjer vi den. Det rödgröna styret tycker att det är viktigt att få utbildade förskollärare till områden med färre utbildad personal för att ge barnen där samma rätt till en bra start i skolan. och i livet som övriga barn i staden. Det handlar om att bryta segregationen i enlighet med Komvux antagna mål. Det höjer också snarare kompetensen på förskolan. Jag går över till nästa fråga. Anser du att det är lämpligt ur ett barnperspektiv att införa arbetstidsförkortning då det kommer att innebära allt fler nya ansikten och ruljangs för personal och minskad kontinuitet för barn i redan allt för stora barngrupper? Jag var i fredags tillsammans med förskolenämnden på verksamhetsbesök i en av de här förskolorna. Personalen var, kan man förstå, väldigt nöjda med det här försöket. De har kortat dagarna, antingen en timme på morgonen eller en. Förlåt. Ordförande Tack Ingrid. Jag är ledsen, två minuter som gäller. Då lämnar jag ordet till interpellanten. Varsågod.

Tack ordförande.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare och tack Ingrid! Jag kanske inte fick svar på allt, men jag tänker att vi tar avstamp därifrån. Första frågan om det är försvarbart i ett ekonomiskt läge att införa arbetstidsförkortning. Då får jag svar att det är svårt att rekrytera förskollärare och ett av skälen till att ni vill göra yrket mer attraktivt samt regeringens ovilja att stötta kommunerna. Vi har fått en kostnadsberäkning år 2019. kostar ungefär 802 miljoner per år i extra lönekostnader vid bibehållen verksamhet, eller cirka 200 miljoner kronor om detta införs på förskolor i utsatta områden. Detta i ett läge där barngrupperna inte minskar och antalet barn per förskollärare ökar. Barngrupperna växer. Idag är två av tre barngrupper i Göteborg för stora, efter vad Skolverket rekommenderar. Vidare har det nu framkommit att det inte är brist på förskollärare i staden. Problemet är att de inte anställs av Göteborgs Stad. Det är helt enkelt för dyrt att anställa personal med er budget. Vi hade 120 nyexaminerade förskollärare från Göteborgs universitet efter årsskiftet. Inte någon har blivit anställd av Göteborgs Stad. Det är en viktig fråga att få svar på, tycker jag. Jag ska fortsätta med den första frågan. Du säger att. Om det faller ut väl så kan vi utöka det. Om det inte faller ut väl, vad säger ni då till barnen, till föräldrarna och till personalen som var med på ett projekt som kanske kan få konsekvenser? Sorry. Jag fortsätter på fråga 2. Angående år 2012 provades sju timmars arbetsdag på en förskola i Bergsjön där det framkom att bland annat rektorn ansåg att det inte var ett lyckat projekt. Att locka med korta arbetstider är en kortsiktig lösning. Idag är ingen personal kvar. När projektet var över slutade den personal som rekryterades. Ordförande Tack Anneli! Då lämnar jag en replik till Ingrid Andreae (S). Varsågod Ingrid!

Tack! Nu var det väldigt många frågor på en gång där. Men vi kan väl börja med frågan om hur vi har det med personalen idag. Vi har ju en viss övertalighet bland personalen idag i Göteborgs stad. Vi har färre barn i våra barngrupper, vi har färre barn som skrivs in i förskolan och därför så gör vi ju nu en omställning bland personalen. Men vad vi har varit väldigt, väldigt tydliga med i förskolenämnden och även förvaltningen är, vi har ju som tur är nu vår anställningstrygghet. Vi kommer att behålla, vi kommer att behålla naturligtvis förskollärare. barnskötare, de är oerhört viktiga att vi behåller i Göteborgs stad. Det finns inga kommuner idag som anställer förskollärare. Därför att det ser likadant ut överallt. Då är vi väldigt glada över att vi kan behålla dem som vi har genom vår anställningstrygghet. Så jag vill bara säga det. Ordförande Du är inte färdig?

Ja, jag är färdig. Ordförande Du är färdig? Tack. Varsågod Anneli, replik.

Tack Ingrid! Framför allt är det också viktigt med den pedagogiska undervisningen. Vi vet hur viktigt det är för barn att de får den pedagogiska undervisningen, framför allt med språkutvecklingen. Det är därför jag är orolig just med förskollärare, att vi inte anställer fler. Jag svarade just på att vi inte anställer fler eftersom vi har en viss övertalighet. Vi håller på med omställning nu tack vare att vi har färre barn i våra barngrupper. Men jag vill också säga det då när jag ändå har frågan att när jag var och hälsade på på den här förskolan i fredags så var ju personalen nöjda med att kunna jobba sju timmar istället för åtta och det kan man ju förstå. Men de har kortat arbetsdagen antingen på morgonen eller på eftermiddagen och de har också sedan tidigare . Löpare, alltså tillsvidareanställda vikarier som finns hela tiden i tre olika förskolor där de går runt där de behövs. Så det var inte så att de behövde sätta in några nya vikarier som är okända för barnen. Utan det kändes fullkomligt tryggt för barnen och de märker ju inte av det på det sättet att de är vana vid all den här personalen. Så det var inga konstigheter alls där med att sätta in vikarier eller så. Ordförande Då är det andra och sista replik för er båda. Varsågod Anneli.

Tack. Just angående, som du säger, med vikarier. Nu har jag besökt också några förskolor och de har ju problem att få in med löpare och fasta vikarier. Nej, du har bara, du får sätta upp dig på. För vi tror mer att om man ska förbättra arbetsmiljön och säkerställa hög kompetens hos personalen så tänker vi att man kan reglera sitt schema också om man är med. För det tror vi också att det höjer kunskapsbasen. Men jag kommer sätta upp mig mer så att jag fortsätter diskussionen. Ordförande Tack så mycket. Ingrid, du kan inte begära replik. Du har ju redan fått två. Men du är välkommen att svara med en replik nästa gång jag sätter upp dig. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då har vi Marie Brynolfsson (V). Därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, det är ju inte särskilt förvånande att det är just Moderaterna som har kritik mot kortare arbetstid. Genom åren har ju Moderaterna röstat nej till 8 timmars arbetsdag, först 1919 och sedan igen 1923. 1970 röstade Moderaterna nej till 40 timmars arbetsvecka. Så jag vill ändå ta tillfället i akt just idag att passa på att gratulera svenska folket. För att man klokt nog inte givit den svenska högern makten eller möjlighet att stoppa den här fantastiska utvecklingen som Sverige har genomgått. Nu är det dags för nästa reform. Under de senaste åren har arbetsvillkoren för många välfärdsarbetare försämrats, det vet vi. Bemanningen är för låg och arbetsbelastningen är för hög. Det har gjort många sjuka. Så kan vi inte ha det. Det är inte rimligt att kvinnor ska bära en fungerande välfärd på sina axlar, med minskad pension, sämre hälsa och mindre tid och ork för fritid. Vi kommer behöva rekrytera många till stadens förskolor framöver. Därför måste vi vara en arbetsgivare som erbjuder de absolut bästa arbetsvillkoren. Kortare arbetsdag innebär också en mer hälsosam balans mellan arbete och fritid. Jag förstår faktiskt inte varför det är så kontroversiellt för vissa här inne att tänka tanken på att ändra arbetstiden för anställda. Det görs ju hela tiden. Både arbetstidens längd, det är någonting som arbetsgivare jobbar med hela tiden. Jag har verkligen inte hört några kraftfulla förslag för hur vi kan skapa ett mer hållbart arbetsliv från någon av er. Ni gör ju absolut ingenting i stället. Det enda jag hör, inte idag kanske, men i alla andra debatter, det är samma rabblande hela tiden. Det är mer effektiva arbetssätt, nya arbetssätt. Ingen av er verkar veta vad det är för någonting. Här har vi ett nytt arbetssätt. Kortare arbetstid som personalen vill ha. De är supernöjda. Tack! Ordförande Tack Marie! Med detta har Anneli Rhedin (M) begärt en replik. Varsågod Anneli!

Tack ordförande! Flera verksamheter och rektorer vill att jag tar med mig det här till er. Det blir ju självklart en ökad kostnad, men. Det här säger de. Vi får inte ihop det idag. Hur ska vi få ihop det med en sjutimmarsdag? Ordförande Berätta har Marie Brynolfsson begärt en kontrareplik. Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande! Ja, det är helt sant. Det är ett faktum i princip alla våra välfärdsverksamheter att vi inte får ihop det med personal. Det är precis därför. Vi ska ha arbetstidsförkortning så att vi kan få fler att orka jobba hela arbetslivet. Så att vi kan anställa fler. Att fler kan få jobba. Det blir effekten av att vi kortar arbetstiden. Det är att fler kan få ett arbete i vår välfärd. Och att fler vill jobba i våra välfärdsverksamheter. Det här har ju funkat ypperligt bra. Till exempel Island har man på bara några år kortat. startat arbetstidsveckan från 40 timmar till 32 till 36 timmar, så det är helt uppenbart möjligt att göra det. Så jag tänker att välkommen till framtiden. Tack. Ordförande Tack Marie. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Bosse Parbring (MP). Därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod Bosse.

Tack ordförande och tack interpellanten för ett viktigt område. Jag var med Förskolenämnden i fredags och besökte Konvaljegatan 8 i Kville, som är en av förskolorna som har sju timmars arbetsdag tack vare vår rödgröna budget. Efter bara några få månader vittnar personalen om fantastiska resultat. Det här. Det är vad personalen själva säger, inte vad jag hittar på. De får ihop livet på ett annat sätt. Mindre stress. Arbetsglädjen ökar. Negativ stress minskar. Bättre ork till sitt jobb. När energin ökar är vi effektivare i arbetet. Bättre stresstålighet. Positivare klimat. Möjlighet att boka in vårdbesök utanför arbetet. bidrar till frisknärvaro. Vi har blivit bättre på att hitta fler tillfällen till undervisning. Vilka andra arbetsmiljöåtgärder ger så snabba och positiva resultat för både arbetsmiljön och verksamheten? Det är dessutom en jämställdhetsåtgärd. Vi vet att det är mest kvinnor som arbetar i förskolan. Många av dem får betala sin egen arbetstidsförkortning för att orka jobba ända till pension. Många väljer att inte jobba heltid de sista åren. Det innebär minskad inkomst och minskad pension. Nu är det vi alla som är med och betalar så att dessa kvinnor ska orka jobba kvar i förskolan ända fram till pension. Det är bra för jämställdheten. sjukfrånvaron, personalomsättningen och därmed också för barnen i skolan. Ordförande Tack, Bosse. Då är det Pär Gustafsson (L). Därefter Hakan och Nalem. Varsågod, Pär.

Ordförande, fullmäktige! Inget är viktigare än en bra start i livet. Alla barn ska få chans att lyckas i livet oavsett bakgrund och förutsättningar. Förskolan spelar en helt avgörande roll för att det ska vara möjligt. När förskolan fungerar som bäst ger den alla barn som deltar i den en bra grund inför skolstarten. Vi vet att de barn som har gått i förskolan har bättre förutsättningar att sedan klara skolan. Men för att förskolan ska kunna vara den goda kraft som den kan vara behöver den få bättre förutsättningar. Den fråga som förskolepersonal oftast själva lyfter är barngruppernas storlek. Det är uppenbart att det måste göras mer åt den situationen. Vi ser den utvecklingen även här i Göteborg. Sagostunderna blir färre, inte fler. I det läget väljer den rödgröna ledningen att genomföra experiment med arbetstidsförkortning. För stora barngrupper påverkar barns möjligheter att ta del av utbildning, och det försvårar för förskollärarnas möjligheter att arbeta utifrån den läroplan som förskolan har. Det begränsar personalens möjligheter att göra ett bra jobb. Men med mindre barngrupper skulle förskolans personal få en bättre arbetsmiljö och möjlighet att ge varje barn mer tid. Det är så vi behöver satsa förskolans resurser och inte på nya experiment. Det är också så vi kan rekrytera fler förskollärare och se till att locka tillbaka alla de förskollärare som har lämnat vår verksamhet. Det som kanske är mest anmärkningsvärt i det här svaret är att Socialdemokraterna, när det finns pengar, nu öppnar för att genomföra detta stegvis eller fullt ut. Det kommer att kosta hundratals miljoner. Det här är en fråga om prioriteringar. Ordförande Tack Pär! På detta har det kommit in två replikskiften. Jag börjar med Marie Brynolfsson (V), därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande! Ja Per, det är helt rätt. Det är en fråga om prioriteringar. Jag måste säga att jag blir lite bekymrad när du kallar välfärdens största utmaning för ett experiment. Vi har extremt stora problem med att kompetensförsörja våra verksamheter. Väldigt många väljer bort att jobba inom förskolan. Jag vill också ha fler sagostunder och färre barn i barngrupperna. Därför måste vi göra precis allt vi kan för att kunna rekrytera den kompetens vi behöver för att kunna ha de här sagostunderna. Att välja bort arbetstidsförkortning har vi inte råd med. Arbetstidsförkortningen gör ju våra anställda mer friska. Fler vill jobba i våra verksamheter. Vi har inte råd att inte förkorta arbetstiden. Tack! Ordförande Tack Marie! På detta har vi Pär Gustafsson (L). Begärt en andra replik. Varsågod Pär!

Tack, ordförande! Självklart behöver vi göra väldigt mycket mer för att få till en bra arbetsmiljö i förskolan, såväl för barnen som för personalen som finns i förskolan. Det är inget snack om saken. Men det här är ju en försöksverksamhet, ett experiment, som ni bedriver. När förskoleförvaltningen utredde detta förra gången, vad det här skulle kosta, så pratades det då om 800 miljoner. Räknar vi upp det idag så är vi snart på en miljard. Är det ni vill att vi ska göra? Då tror i alla fall jag och Liberalerna att det är bättre att vi minskar barngrupperna så att det blir en bättre arbetsmiljö, i stället för att se till att några ska få gå hem tidigare eller komma senare. Tack! Ordförande Tack Pär! En ny replik ber jag att få ringa. Marie Brynolfsson (V), det andra och sista. Varsågod Marie.

Tack så mycket. Det är helt rätt Per. Jag tänker att man kan hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det ena utesluter inte det andra, att jobba med att minska barngrupperna samtidigt som man också jobbar med ett hållbart arbetsliv. Arbetslivet ser ju inte likadant ut 2024 som det gjorde 1994. Så man kan göra de här sakerna samtidigt. Och ja, det kostar pengar och det är en fråga om prioriteringar. Jag har inte hört, vad tycker du förutom att minska barngrupperna, på vilket sätt tycker du att vi ska skapa ett hållbart arbetsliv för välfärdsanställda? Tack. Ordförande Tack Marie. Då har Bosse Parbring (MP) begärt en replik. Varsågod, Bosse!

Tack, ordförande! Jag håller med Marie. Det ena utesluter inte det andra. Vi vill jobba för att barngrupperna ska minska också. Det är ett problem vi har sett under lång tid, även under ert borgerliga styre, att barngrupperna var för stora. Det är någonting som vi verkar för. Att kalla det här för ett experiment efter vad personalen vittnade om från Konvaljegatans förskola i Kville, det tycker jag är ett hån mot deras upplevelser. Det var väldigt tydligt att det här påverkar både deras välmående och arbetsmiljö och verksamheten. De har mer tid, mer energi att ge till barnen. Det är ju någonting som verkligen är positivt även för själva verksamheten i sig. Ordförande Tack Bosse! Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Hakan Önal (M). Därefter Anneli Rhedin (M). Varsågod Hakan!

Tack ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare! Ingrid André! Förskolenämndens årsrapport för 2023 var en tung läsning. Ni lämnade efter er ett underskott på 48 miljoner. Hela 66 enheter behöver vidta åtgärder för att få budgeten att gå ihop. Ändå har ni tydligt minskat personaltätheten under året. vilket innebär hundratals färre förskollärare och barnskötare i våra förskolor. Du är ytterst ansvarig för förskolan. Vänsterstyret är ansvarigt för sin budget. Jag var övertydlig med att vänsterbudgeten saknade tydliga prioriteringar av kärnuppdraget. Det vi ser just nu är resultatet en svag styrning och ledning från vänsterstyret. Tyvärr ser förutsättningarna än värre ut för 2024. Det kommer att sparas så på många fler förskollärare och barnskötare. Ändå står du här och försvarar ett dyrt vänsterexperiment. Inte nog med att ni har underfinansierat budgeten. Ni har heller inte vidtagit åtgärder i tid, vilket jag också har påpekat här i kommunfullmäktige. Det är anledningen till underskottet vi såg förra året. Ni har också tagit tillbaka resurser från rektorer som har skött sin budget. Varför ska rektorer hålla sin budget i balans om de blir straffade för det? Varför ska rektorer spara när vänsterstyret slösar med skattemedel? Det som gör riktigt ont är att vi ytterst vet att det är barnen som drabbas. Jag undrar vad vänsterstyret håller på med mer än att skylla ifrån sig? Ordförande Tack Hakan för detta! Jag har begärt replik. Det är Ingrid Andreae (S). Varsågod Ingrid!

Tack så mycket! Det är helt rätt Hakan att vi har haft en väldigt besvärlig situation med ekonomin under ganska lång tid inom förskolan. Det har vi också sett nu i revisionsrapporten. Men det som står i revisionsrapporten handlar om att vi inte har tagit. Det handlar inte om underskottet utan vi har inte tagit ett beslut på varje gång som direktören har lämnat sin åtgärdsplan. Men det kommer upp på ett annat ärende här idag. Men som sagt, för att vi ska komma till rätta både med ekonomin men också med förskollärarnas och barnskötarnas trivsel på arbetsplatsen så behöver vi hitta nya åtgärder för att komma till rätta. Det här kan vara en av dessa åtgärder, det finns säkert fler. Men jag tror att förkortad arbetstid kan vara en och det är som vi sagt innan väldigt dyrt. Därför har vi inte sagt att vi ska göra något mer än de två som ligger just nu. Så får vi se sedan hur det ser ut med ekonomin framöver. Tack! Ordförande Tack Ingrid! Då är vi tillbaka i, nej, där kommer Hakan Önal (M) och har begärt en replik. Varsågod Hakan!

Tack ordförande. Ingrid, det här är ju inte enda satsningen ni gör. Ni satsade också på längre öppettider på öppna förskolan. Ni skulle titta på mer dygnet runt-verksamhet. Och sen har ni detta. När pengarna inte räcker till för kärnuppdraget, det var det jag var tydlig med. Då måste ni faktiskt prioritera kärnuppdraget. Och det har ni inte gjort. Sen det här experimentet som ni håller på med, det tittade vi på förra mandatperioden och förvaltningen dömde ut det. Att det inte gav det resultatet man ville ha långsiktigt. Det var därför vi pratade om det här motivationspaketet med starkare arbetslag, mer utbildad rektor som kan ta hand om de här förskolorna där behoven är stora. Vad har hänt med det arbetet? Är det helt stoppat? När man hade lagt så mycket tid för att utveckla det. Ordförande Tack Hakan! En ny replik är begärd av Ingrid Andreae (S). Det är andra och sista i det här fallet. Varsågod Ingrid!

Tack! Jag är glad att du nämner dygnet-runt-verksamheten, Hakan. Den är väldigt viktig. Den har vi gjort en omorganisation på nu. Vi har två dygnet-runt-förskolor som är öppna även nattetid. Vart ska våra välfärdsarbetare ta vägen med sina barn om vi inte har dygnet-runt-förskolan? Jag vet att den inte är lagstadgad, men den är otroligt viktig för vår kommun. Den tycker jag är väl värd att vi satsar på. Det måste vi göra för att de ska få. De flesta som har sina barn på en av våra dygnet-runt-förskolor på natten det är de som jobbar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det är klart vi måste satsa på det. Men vi har gjort en jättebra omorganisation där nu som gör att vi ska kunna ha en bättre och mer effektiv verksamhet på det området. Ordförande Tack Ingrid. Tillbaka i talarlistan. Då är det Anneli Rhedin (M). Därefter Jessica Blixt (D). Varsågod Anneli!

Tack så mycket! Jag tänker läsa den sista tredje frågan. Om du anser att det är lämpligt ur ett barnperspektiv att införa arbetstidsförkortning, då det kommer att innebära allt fler nya ansikten och ruljangs av personal och minskad kontinuitet för barnen i de redan alltför stora barngrupperna? Barnperspektivet, att införa arbetstidsförkortning, kommer att innebära fler ansikten av personal och minskad kontinuitet för barnen. Ditt svar är att tanken är att det inte ska bli fler nya ansikten, nu när ert mål är att ha fasta vikarier. Men du kan ju inte säkerställa att det inte blir fler nya ansikten, för forskning visar att barn i de yngre åldrarna påverkas negativt när det är fler än nya ansikten och ruljangs av personal. Det beror på att de yngre barnen endast kan ty sig till ett fåtal färre personer. Vi anser fortfarande att det är bättre att. Förbättra personalens arbetsmiljö och arbetsförhållanden. Ge i uppdrag att minska barngrupperna. Vi har fått till oss, återigen, att bara ett eller två färre barn i grupperna gör väldigt stor skillnad för personalen. Satsa på hög kompetens hos personalen. Vi vet också där att pedagogisk utbildning ger en fantastiskt bra. start för barnen just när de ska börja skolan. Korta arbetsdagar leder till att den pedagogiska undervisningen minskar för barnen när vi har arbetsdagslängdsförkortning. Det ger en negativ effekt på barnens inlärning och utveckling. Särskilt i områden där många barn har behov av extra stöd och uppmärksamhet. Tack! Ordförande Vi börjar med Marie Brynolfsson (V). Först och därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare! Nu hörde jag Annelie ta upp det här med minskade barngrupper och att bara ett barn kan göra så otroligt stor skillnad i barngrupperna. Då undrar jag Annelie, när ni styrde, under tiden 2021 ökade barnen i barngrupperna. från 12 till 13 barn i gruppen för yngre och från 13 till 17 barn i gruppen äldre barn på förskolorna på bara ett år. Så varför var det inte en viktig fråga när ni styrde, undrar jag då eftersom det är en sådan viktig fråga nu. Sen pratade du också om det här med kontinuiteten för barnen att man får möta nya ansikten vid arbetstidsförkortning. Och det vi vet är att vi har en oerhört hög del sjukskriven personal inom förskolan idag. Med arbetstidsförkortning, precis som Ingrid sa, i den förskolan som besöktes, så mår personalen bättre och är på jobbet. Det ökar kontinuiteten. Vi behöver inte ta in vikarier för sjukskriven personal. Det är en win-win situation, som vi brukar säga. Tack! Ordförande Tack Marie! Då lämnar jag ordet till Bosse Parbring (MP) därefter är Hakan Önal (M).

Tack ordförande! Ja, Marie sa precis det jag tänkte säga. Vi har ju tyvärr väldigt hög sjukfrånvaro i förskolan och det vi behöver jobba med är ju just stabiliteten i personalen. Det är ju det vi har sett här där vi har infört arbetslivsförkortningar, att det blir en bättre stabilitet, mer ork bland personalen och det leder ju till att vi inte får lika hög sjukfrånvaro, som ju också kostar pengar. och som ger en massa nya ansikten för barnen när vi får plocka in vikarier. Den strategi vi har nu i förskolenämnden är ju att den personal som vi prioriterar att behålla är förskollärare och barnskötare och att vi ska ha fasta vikarier så att säga, löpare, så att barnen inte ska behöva se en massa nya människor hela tiden. Min fråga till er, Moderaterna, är vilka arbetsmiljöåtgärder har ni som inte kostar några pengar och som förbättrar för personalen? Ordförande Tack Bosse! Hakan, du kan inte begära replik på Annelies, men du får gärna begära ordet. Om du vill? Då lämnar jag ordet till Jessica Blixt (D). Det är därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod, Jessica.

Tack, ordförande. Arbetsmiljön i förskolan är en utmaning. Där är vi i alla fall alla överens. Det är jättetungt att jobba i förskolan. Och det är jättejobbigt och det är slitsamt. Och det har vi alla lyft, oavsett parti. Vi har olika lösningar på det. Det är också tydligt. Men det är också viktigt att vi håller oss till fakta. Under det rödgröna styret nu den här mandatperioden så ser vi en nedmontering av förskolan. 2022 hade vi fyra. 687 000 000 ökat. Andelen förskollärare har minskat. Det beror inte på att det inte finns förskollärare att rekrytera. Det handlar om att vi faktiskt inte har råd med den budgeten. Vi har försökt att göra olika, kommit med olika förslag på tilläggsbudgetar, på hemställan för att utöka budgeten. Ni har sagt nej. Det handlar om att prioritera. Och vi har lyckats att prioritera. Det är viktigt. För att idag, och den förskolan som vi var på och besökte, de hade inte haft något som helst problem med att rekrytera personal. Där hade de haft en stabil personalgrupp under lång tid, så det var inte en utmaning överhuvudtaget. Men självklart, och det som Bosse lyfter, det är sant. De mådde bättre, absolut. Men det är också viktigt att fråga oss, är det okej? på bekostnad av den övriga förskoleverksamheten, de andra barngrupperna. För det är faktiskt där som vi fyller på med barn. Det är där vi tar bort förskollärare. Och det är där vi sänker kompetensen. Och det gör någonting till våra barn. Ordförande Tack. Då lämnar jag ordet till Hakan Önal (M) som är sist just nu på talarlistan.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Vi prioriterar. Visst tittade vi på barngrupperna förra mandatperioden. Men vi visste ju inte hur vi skulle styra det. Varje förskola, varje rektor organiserar barngrupperna på helt olika sätt. Så vi har faktiskt inga tydliga verktyg för att styra barngrupperna. Det ligger hos rektorn, det ansvaret. Det vi fokuserade på var det som Jessica precis lyfte, personaltätheten. Ni fick precis höra hur stor skillnaden har blivit med ert styre och er budget. Hur var det då? Vi prioriterar personaltätheten för vi vet att det gör nytta. Men ni prioriterar några som får det bättre medan väldigt många andra i personalen får det mycket sämre. Det tycker vi är fel. Ordförande Hakan och berätta har Ingrid Andreae (S) begärt en replik.

Tack ordförande, fullmäktigeledamöter! Ja Hakan, och på eran tid som du säger, då hade vi också en regering som prioriterade kommunerna och regionernas verksamheter, vilket vi inte har idag. Tack! Ordförande Tack Ingrid! På detta har ju Hakan Önal (M) begärt en replik. Varsågod Hakan!

Det stämmer inte Ingrid att vi använt någon så särskilt mycket av de pengarna. Det som vi har gjort är att prioritera kärnverksamheten. Vi har faktiskt haft tydliga ramar för vår verksamhet. Vi har haft fokus på vad vi ska prioritera. Ni prioriterar något helt annat än kärnverksamheten. Ni prioriterar något helt annat än personaltätheten. Ni prioriterar förkortad arbetstid. Det skyller ni på regeringen. Det är ni som gör den prioriteringen, inte regeringen. Ordförande Tack Hakan. Nu har vi två på talarlistan och 17 och 15 så ska vi avbryta för att gå till beslutsärendet. Så det här blir sista interpellationen som vi kommer hinna med idag. Så varsågod Pär Gustafsson (L).

Tack så mycket ordförande. Vi har, tror jag, 535 förskolor och tusentals avdelningar i Göteborg. Ska det här försöket breddas och implementeras mer, nu har ju Ingrid både skrivit i sitt svar på den här interpellationen och också sagt i talarstolen, så kommer vi inte bara behöva löpare utan då kommer vi behöva anställa väldigt många maratonlöpare tänker jag. Anneli, Hakan och Jessica har lyft väldigt goda punkter och synpunkter i den här debatten, tycker jag. Vi är väldigt överens om att arbetsmiljön är en oerhört viktig fråga, men vi har verkligen olika lösningar på var vi ska dit. Det är precis så att vi väljer ut en förskola bland 535 och gör ett försök där. Vi behöver hitta lösningar som funkar på alla förskolor och som är bra för alla. förskollärare, barnskötare och andra som jobbar i förskolan. Det är dit vi måste komma, tänker jag. Tack. Ordförande Tack Pär. Då lämnar jag ordet till Marie Brynolfsson (V) som är sist i talarlistan. Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och eventuella åhörare. Jag vill avsluta med att säga att jag tycker att det är så otroligt ledsamt att varje gång vi pratar om välfärdsanställda som vi vet framför allt är kvinnor. Oavsett om det handlar om arbetstidsförkortning, löner eller vad det nu är för någonting så pratas det som idag om experiment. Vi pratar om oerhört viktiga insatser för att kvinnor ska få en bättre hållbar arbetsmiljö. Och då pratar ni om experiment hit, vänsterexperiment dit och jag tycker det är så otroligt ledsamt och en smäll i ansiktet faktiskt på alla våra anställda när man liksom har den. retoriken. Det vill jag nog ändå gå upp och beklaga för jag tycker att det här är en så otroligt viktig fråga. Tack! Ordförande Tack Marie! På detta har ju Hakan Önal (M) begärt en replik. Varsågod Hakan!

Marie, det ni håller på med är ett experiment. För det har inte fungerat och det kommer bara några få till gagn. Det vi gjorde, vi gjorde en stor lönesatsning på barnskötare. Ni hade faktiskt eftersatt deras lönenivåer. Det var under vad staden hade som målsättning för barnskötare. Det var vi som gjorde den satsningen. Det är så man prioriterar välfärdsarbetare, kvinnor. Inte genom småexperiment.

Tack så mycket! Jag ska inte förlänga denna debatt särskilt länge. Då kan jag också glädja er med att det kommer fler experiment. Vi har avsatt 15 miljoner i årets budget för fler experiment, för att få våra välfärdsarbetare att ha ett hållbart arbetsliv i framtiden. Så jag ser med spänning fram emot att följa den debatten. Tack! Ordförande Tack! Då vill jag tacka interpellanten och alla svarande. Vi lämnar ärende nummer 4 och går över till nummer 5, som också är en interpellation av Emma Altenhammar, SD, till kommunstyrelsens ordförande, angående inrättande av styrgrupp för miljö och klimatmål. Eftersom klockan är 17.16 frågar jag fullmäktige om vi kan bordlägga den här interpellationen. Då gör vi det. Då går vi till ärende nummer sex. Det är också en interpellation av Elisabet Lann, KD, till Äldre samt vård och omsorgsnämndens ordförande om att minska administrationen och öka nyttjandegraden inom Äldre samt vård och omsorgsnämnden. Då ställer vi frågan till fullmäktige. Kan vi bordlägga denna interpellation också? arbete för att minska energianvändning i bostäder och lokaler Och då är vi på ärende nummer sju, Stadsrevisionens rapportsammandrag, granskning av Göteborgs stads arbete för att minska energianvändning i bostäder och lokaler. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget, granskning av Göteborgs stads arbete för att minska energianvändningen i bostäder och lokaler. Och jag lämnar ordet till ordförande för stadsrevisionen, Jonas Ransgård (M). Varsågod.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och åhörare! Revisorerna och de berörda lekmannarevisorerna har granskat stadens arbete för att minska energianvändningen i bostäder och lokaler. Syftet med den här granskningen var att bedöma om Stadsfastighetsnämnden, Idrotts och föreningsnämnden, Familjebostäder och Higab bedriver ett ändamålsenligt arbete för att uppnå fullmäktiges mål. som ju är att minska energianvändningen i bostäder och lokaler med 30 % till år 2030. Den sammanvägda bedömningen här är att de granskade nämnderna och bolagen i huvudsak bedriver ett ändamålsenligt arbete för att uppnå fullmäktiges mål, även om vissa förbättringsområden har identifierats i granskningen. Vi bedömer att verksamheterna i allt väsentligt har avsatt personella resurser för att driva och samordna ett systematiskt miljöarbete. Resurserna kan dock stärkas vid familjebostäder och till viss del vid Higab. Vi bedömer också att verksamheterna i allt väsentligt har säkerställt personella och organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva ett strategiskt energieffektiviseringsarbete. Vi konstaterar vidare att nämnderna och bolagen har kartlagt energianvändningen i sina respektive fastighetsbestånd. Stadsfastighetsnämnden. Idrotts och föreningsnämnden och Familjebostäder arbetar utifrån lokala mål om att minska energianvändningen till år 2030. Men kopplingen mellan de här verksamhetsspecifika målen och fullmäktiges mål i miljö och klimatprogrammet kan generellt stärkas. Higabs styrelse har angett att bolaget arbetar utifrån fullmäktiges mål, men har inte tydliggjort vad detta innebär konkret för bolaget i form av minskad genomsnittlig energianvändning per kvadratmeter till år 2030. Vidare visar den här granskningen att alla verksamheter har upprättat energieffektiviseringsplaner eller motsvarande planeringsunderlag. Utformningen varierar en del och det varierar också hur långt verksamheterna har kommit i att genomföra de här. Den nybildade stadsfastighetsnämndens energieffektiviseringsplan upprättades, liksom det lokala energimålet, av den tidigare lokalnämnden och innan Miljö och klimatprogrammet fastställdes av fullmäktige. I och med stadens nya organisation för stadsutveckling har ett antal bebyggda fastigheter dessutom överförts till den här nya nämnden. Energiförbrukningen för dessa byggnader har därmed inte legat till grund för energimålet eller planeringsarbetet. Stadsrevisionen bedömer därför att stadsfastighetsnämnden behöver aktualisera och fastställa sitt lokala energimål och sin plan för energieffektivisering på nytt. När det gäller arbetet med att omhänderta de energieffektiviseringsåtgärder som nämnderna och bolagen har tilldelats i fullmäktiges energiplan bedömer vi att systematiken för detta behöver stärkas vid samtliga granskade verksamheter. Vi menar att det behöver tydliggöras hur och när åtgärderna ska genomföras och följas upp och vilka delar av organisationen som ansvarar för detta. Avslutningsvis återkommer jag som vanligt till den här uppmaningen till berörda nämnder och bolag att säkerställa att man tar om hand de rekommendationer som framkommer i granskningen. och återredovisa detta till berörd nämnds styrelse och till revisionen. Ordförande Tack Jonas och här har vi en talarlista. Vi börjar med Karin Pleijel (MP). Därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod Karin.

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag får tacka Jonas Ransgård och revisionen för en viktig rapport om hur vi kan vässa oss när det gäller energianvändning. Att minska energianvändningen är ju inte bara bra för ekonomin och miljön. Det är också ett sätt att uppfylla våra åtaganden. Både de lokala åtagandena men också de vi har lovat i EU att minska energianvändningen med 19 procent till 2030. Vi behöver alla förstå att oljans decennier är slut. En ny tid tar sin början. Inget slöseri med energi. Tack. Ordförande Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Jörgen Knudtzon (KD). Därefter Camilla Widman (S). Varsågod, Jörgen!

Tack, ordförande, kommunfullmäktige och ni som lyssnar! Jag vill tacka revisionen för den här rapporten. Statsfastighetsnämnden, där jag sitter, får ju nästan lite beröm för att ha gjort en systematisk uppföljning av energieffektiviseringsplanen. Men vi får också rekommendationer om att uppdatera planen och göra mer systematiska uppföljningar. Det är det jag särskilt vill tacka för. Jag har en svår allergi när det kommer till policyer, planer och mål som är så fluffiga att de inte ger någon vägledning. Typ att livsvillkoren för Göteborgs invånare ska bli mer jämlika. Det slutar inte klia på mig förrän man kommer fram till vad, när, vem och hur. En del mål är svåra att mäta. Då blir det desto viktigare att mäta där man kan. Som i det här fallet, hur gör vi av med mindre energi? Om målet är tydligt, vägen utstakad och man sedan kan göra utvärderingar som visar att vi gjorde det, det är då göteborgarna kan bli glada. Det är illa att läsa en av revisorernas sista meningar. Ingen av de granskade nämnderna eller bolagen har brutit ner och omhändertagit energiplanens åtgärder på ett systematiskt sätt. Med en tydlig plan och tydliga utvärderingar får man också goda överraskningar. Man renoverar som ett led i den ordinarie verksamheten och råkar åstadkomma en energieffektivisering. Man gör en insats och får två utdelningar. Det är då. Det blir riktigt roligt, men det blir inte synligt förrän det tas fram i utvärderingar. Så tack revisionen för att ni tvingar oss att planera och utvärdera bättre. Ordförande Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Camilla Widman (S). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Camilla.

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige! Jag vill tacka revisionen för en bra rapport. Vi kan läsa att den samlade bedömningen är att arbetet i huvudsak bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, även om ett antal förbättringsområden har identifierats. Det är en tydlig rapport med konkreta rekommendationer. Flera av dessa arbetar redan nämnderna och bolagen med. Energieffektivisering är viktig ur flera olika perspektiv, som flera har sagt här. Det bidrar till att vi når våra uppsatta klimatmål. Systematik är A och O för att vi ska nå dessa. Vi tackar för att revisionen bidrar till att vi blir bättre. Ordförande Tack Camilla! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D) som är sist på talarlistan.

Varsågod Martin! Du får nog trycka i gång här för det är någon annans talartid. Tack herr ordförande och tack revisionen. Ni gör ert jobb. Ni tittar på och granskar utifrån de mål som finns och som fortfarande gäller. Men jag vill problematisera lite för att det kommer komma in lite förslag från bland annat Framtidskoncernen och bostadsbolagen om ändringar. För det är nämligen så att nu när Göteborg Energi har. gjort och gör sina nya investeringar och blir mer eller mindre fossilfria. Då är det inte så att det, om vi tittar på koldioxidutsläppen, alltid är lämpligt att byta fönster som drar lite som i övrigt är fina eller tilläggsisolera för att få ned energikonsumtionen. Det handlar om åtgärderna, det vill säga att byta fönstren innan de är slut och så vidare. Det ger ett större resursslöseri och framför allt större koldioxidutsläpp på totalen. Vi får vara lite noga med vad vi mäter. Alla vi här i fullmäktige har alltid varit överens, och vi tycker fortfarande att det gäller långsiktigt. Varje sparad kilowattimme är en riktigt fin kilowattimme. Men när det gäller investeringsbeslut och hur vi går fram nu måste man vara väldigt noga. Vad är det vi styr på och prioriterar? Målet med 30 procent till 2026, ska det uppnås till exempel inom framtiden? De har gått en ganska rät linje och minskat energikonsumtionen. Ska de gå hela den vägen kommer koldioxidutsläppen att öka betydligt mer, och vi kommer att ha resursslöseri och ekonomiskt slöseri. Det är alltså inte, som Karin Pleijel linjärt sa, bra för ekonomin och miljön. Det blir alltså sämre för miljön. Men det kommer Framtidenkoncernen att återkomma till, och säkert en del andra bolag och förvaltningar när de har räknat igenom sina koldioxidutsläpp, ekonomiska resurser och vad det kostar och så vidare. Det är inte komplext, men det kräver noggranna beräkningar så att vi inte sitter här och fattar mål som går emot det vi egentligen vill. Tack. Ordförande Tack, Martin! Jag är tom på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigbehandlat? Ja. Kan rapporten antecknas? Ja. Då vill jag tacka stadsrevisionen för rapportsammandragningen. och avlopp i Göteborgs Stad Vi går till ärende nummer 8, och det är stadsrevisionens rapportsammandrag. Granskning av avgifter för vatten och avlopp i Göteborgs Stad. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget Granskning av avgifter för vatten och avlopp i Göteborgs Stad. Jag lämnar ordet till ordförande i Stadsrevisionen Jonas Ransgård (M). Varsågod!

Tack ordförande! Då är vi på nästa rapport. Nu har vi bytt ämne till Avgifter för vatten och avlopp. Den här granskningen omfattade Kretslopp och vattennämnden, GRYAB och kommunstyrelsen. Syftet har varit att bedöma om stadens taxa för vatten och avloppstjänster är utformad och tillämpas på ett ändamålsenligt sätt. Kretslopp och vattennämnden är ansvarig för att ta fram förslaget till VA-taxa som fullmäktige sedan beslutar om. Granskningen visar att taxiföreskriften behöver utvecklas och att samstämmigheten mellan va-föreskrifterna, prislistan och de interna anvisningarna i förvaltningen behöver förbättras. Vi bedömer alltså att den här taxiföreskriften för Göteborgs stad inte är helt ändamålsenligt utformad. Eftersom det här är en tvingande taxefinansierad verksamhet så är det också tydligt att bara nödvändiga kostnader ska ligga till grund för avgiftsuttaget för VA-tjänsterna. Det är ju ett eget kollektiv, detta, som i huvudsak överensstämmer med skattekollektivet men är ett annat kollektiv. Kretslopp och vattennämnden behöver utveckla hanteringen av taxor och va-avgifter utifrån vattentjänstlagens krav på nödvändiga kostnader och en rättvis och skälig fördelning av de här kostnaderna. Nämnden ska kunna ta fram sammanställningar som visar fördelningen av kostnader och intäkter för respektive vattentjänst. Kretslopp och vattennämnden och kommunstyrelsen behöver samverka för att utreda hanteringen och finansieringen av de kostnader som VA-kollektivet i nuläget står för men som skattekollektivet rätteligen ska bekosta. Kommunstyrelsen behöver tydliggöra formerna och befogenheterna för hur kretslopp och vattennämnden ska bevaka VA-kollektivets intressen i förhållande till Gryaab, som ju är ett bolag som ägs tillsammans med flera andra kommuner i Göteborgsregionen. Det här gäller i synnerhet uppföljningen av att VA-kollektivet bara står just för nödvändiga kostnader. Det är positivt att en översyn pågår av de avtal som tecknats med andra kommuner om försäljning av dricksvatten. Det är angeläget att beräkningarna beaktar utgifter för investeringar i Göteborgs Stads anläggningar, för att i förlängningen säkerställa att VA-kollektiven i respektive kommun betalar skäliga och rättvisa avgifter. Redovisningen av intäkter och kostnader för sidoordnad verksamhet behöver också utvecklas. GRYAAB är ju huvudman för Va- anläggningen för avloppsvattenrening och behöver anpassa sin redovisning efter det. Intäkter och kostnader från sidoordnad verksamhet behöver särredovisas. Kommunstyrelsen behöver ta fram principer för hur intäkter och kostnader från den sidoordnade verksamheten ska hanteras och redovisas inom va-verksamheten, eftersom grunden för de här intäkterna ju är taxefinansierat vattenflöde, för att uttrycka sig enkelt. Vi bedömer vidare att kretslopp och vattennämnden reglerar skuld och fordran till VA- kollektivet men att underlaget och särredovisningen för hela va-verksamheten, det vill säga både GRYAAB och kretslopp och vattennämndens anläggning behöver utvecklas för att säkerställa en korrekt reglering av skulder och fordran. Till sist bedömer vi att kommunstyrelsen behöver utveckla sin uppsikt och uppföljning av hela VA- verksamheten för att säkerställa en ändamålsenlig VA-taxa. Detta för att säkerställa att anläggningen organiseras på ett effektivt sätt. Ordförande Tack Jonas och på detta har vi en talarlista. Vi börjar med Martin Wannholt (D). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Martin.

Tack herr ordförande och tack Jonas Ransgård och revisionen för en bra rapport och en lång gedigen lista till möjliga förbättringar. Det uppskattas ju hoppas vi ute i våra. Men jag skulle ändå vilja säga några saker. Det var på tiden att det här kommer upp. För det kan få stora och viktiga konsekvenser. Inte bara att vi naturligtvis ska göra rätt utifrån lagstiftningen. Men man måste ändå fråga sig med anledning av den här rapporten. Är det så att kommunens dagvattenhantering som ska betalas av skattekollektivet I stället betalas av barnfamiljerna i Göteborg. Det kan man ju läsa in här. Det är väldigt olyckligt om det skulle vara så att det är för hög taxa för barnfamiljerna när barnen ska duscha och så vidare, för att vi inte betalar tillräckligt för vårt dagvatten från allmän plats och så vidare. Det där måste ju redas ut. Är det så att Göteborgs barnfamiljer via VA-taxan subventionerar anslutna grannkommuner? Det är också en fråga man kan ställa sig och som är viktig att ni här inne som sitter i VA tar med sig. Och sen kommer vi till den riktigt stora frågan, hela den stora underhållsskulden, eller reinvesteringsbehovet i VA- nätet, det vill säga tidigare VA-kollektiv, göteborgare, har haft för låga taxor. Sen har vi nu under en mängd år haft stora höjningar, och det prognostiseras ännu större och stora höjningar under en mängd år längre fram. Är det rimligt? Om man har slarvat där bak, ska man kasta över det på dagens VA-kollektiv? Eller är det vi andra som kollektiv i denna församling som ska gå in med skattemedel för att ta gamla skulder och lyfta av dem? Den frågan måste ju komma upp. Vi har haft uppe den, vi hade uppe flera och debatterade den för tio år sedan här. Men den måste upp på allvar nu. Så stort tack till revisionen och till alla som sitter i VA. Ni har ett jättestort arbete för förbättringar framför er. Lycka till! Ordförande Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP), därefter Claes Björling (M). Varsågod Karin!

Tack så mycket! Även här vill jag tacka Jonas Ransgård och revisionen för en bra och viktig rapport. Med tanke på klimatupphettningen som har en snabb framfart just nu så är jag rädd att frågor om vatten och avlopp kommer att möta många utmaningar framåt. Därför är det väldigt viktigt att vi satsar på klimatanpassning. I det här fallet att vi har grönområden som kan fördröja skyfall till exempel att hamna i VA-systemet. För hamnar det där i onödan så att säga så ökar vi till exempel kemikalieanvändningen och riskerar. och få en ökad taxa. Så det är en bra, prisvärd investering att satsa i klimatanpassning. Tack! Ordförande Tack! Karin, då lämnar jag ordet till Claes Björling (M). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Claes!

Ordförande, fullmäktige! Jag vill börja med att tacka revisionen för ett gediget arbete och en riktigt bra rapport. Jag vill dock påminna de två föregående talarna om att de sitter i kommunstyrelsen, som är en av de tre parter som pekas på och som har den stora uppgiften att försöka sortera ut mycket av det som påpekas i den här rapporten, nämligen den oklara styrmodellen mellan kretslopp vatten å ena sidan och GRYAB å andra sidan. Vi styr GRYAB via ett ägarråd och via Stadshus AB och vi styr kretslopp vatten direkt härifrån. Sen försöker vi få kretslopp vatten och ha någon slags översikt över GRYAB som. har fått sin styrning från en annan väg. Så kommunstyrelsen har en läxa att göra i att försöka tala om hur vi ska styra de här två sakerna. Så det är en viktig fråga att hålla reda på. Sen Martin, dagvatten är en VA-taxeuppgift. Det finns en särskild taxa för dagvatten. Men när dagvattnet överskrider en viss mängd, det vill säga när vi passerar gränsen mot skyfall, då är det en skattekollektivsuppgift. Där ligger hela den här klimatanpassningsuppgiften. Stort tack revisionen! Ordförande Tack Claes! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Som är sist i talarlistan. Varsågod Jörgen!

Tack herr ordförande! Jag vill också börja tacka Jonas Ransgård och revisionen för en bra revision. Martin, du sammanfattade ganska mycket det jag hade tänkt säga. För att. Det här är kanske den mest osexiga fråga en kommunpolitiker kan ha, att prata va-taxor och förnyelsetakt och alla sådana här saker. Men jag satt och pratade med en journalist igår faktiskt. Hon frågade vilka frågor är viktiga för er här i Göteborg? Det var lite invandring, lite kriminal, lite trygghet, det var bostäder. Men va-systemet vi har här, det är en jättefråga för kommunen. Jag pratade med Svenskt Vatten. Underhållsskulden i Kommunsverige ökar med 10 miljarder per år. Det är underhållsskulden som ökar. Vi har ett gigantiskt, ganska osexigt men ett gigantiskt, problem att lösa inom Göteborg. Tack för revisionen, Jonas! Ordförande Tack Jörgen! Det är tomt på talarlistan och även jag vill tacka stadsrevisionen och Jonas Ransgård för sammandragningen. Med det sagt antecknas sammandragningsrapporten? Då går vi till ärende nummer nio. Det är Göteborgs Stads årsredovisning 2023. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads årsredovisning för 2023 godkänns. Inledningsvis får gruppledarna för respektive parti möjlighet att hålla ett anförande. Jag vill först överlämna ordet till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod, Jonas!

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter! Göteborg har inte haft det enkelt under det senaste året. Kostnadskrisen har pressat skolorna. Den har tärt på omsorgen. Den har angripit bostadsbyggandet. Och också lett till att hushållen, alltså våra egna invånare här i Göteborg, har fått se plånbokens innehåll krympa. Det rödgröna styret, vi vet om detta. Vi har sedan vi fick makten prioriterat att skydda välfärden, att skydda klimatet, skydda tryggheten, skydda integrationen. Men också skydda Göteborg från kostnadskrisens konsekvenser. Naturligtvis så kan vi inte göra allt. Jag måste säga att jag personligen är djupt oroad också, framför allt över Göteborgs barn och den utveckling som finns där. Så är det. Det grämer mig och det smärtar mig. Men vi ska ha fortsatt fokus. Men samtidigt så är jag också stolt över att vi i två budgetar i kompletteringsbudgetar och genom andra enskilda beslut har visat att vi verkligen gör vad vi kan i det här svåra ekonomiska läget för att sätta välfärden först. Men staden, ja den står i grunden stark. Vi hörde alldeles för en stund sedan här, kopplat till jubileumsfirandet det gångna året, att tiotusentals göteborgare förenades i kärleken till sin gamla hemstad. Och samtidigt så var det förra året tusentals och åter tusentals nya människor som kom hit till Göteborg för att hitta sin nya hemstad. Och jag vill påstå att det där i grunden är ett kvitto på att det är något särskilt hos oss här i Göteborg. Nämligen att vi har foten kvar i historien men alltid blicken riktad mot framtiden. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordförande Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M). Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, ledamöter, göteborgare! Vi kan fundera på om vi verkligen har läst samma rapport. Jag anser att det här har varit ett förlorat år, där vänsterstyret inte lyckats prioritera välfärdens kärna och ta tag i Göteborgs stora utmaningar som vi har inför framtiden. Hög inflation, vänsterstyrets bristande kostnadskontroll och avsaknad av prioriteringar har lett till att vi har det svagaste ekonomiska resultatet på många år. Stadens skulder har ökat kraftigt med flera miljarder. Och om inget görs kommer skatteintäkterna i framtiden inte att räcka till för att betala skulderna. Vi måste prioritera bland stadens investeringar, vi måste våga sälja av icke-strategiska tillgångar för att få råd med nödvändiga investeringar i skolor, äldreboenden och infrastruktur. Utvecklingen på skolorna i Göteborg går tyvärr åt fel håll, medan det går åt rätt håll i de andra storstäderna. Allt färre barn klarar kraven i årskurs 9 och blir behöriga till gymnasiet. Som ett första steg behöver vi tillsätta en kriskommission för att kunna vända utvecklingen i skolan. Göteborgs barn och unga förtjänar bättre. Det ambitiösa arbetet som vi påbörjade förra mandatperioden med att ta fram en plan för att inga områden ska vara särskilt utsatta till år 2025 har gett effekt. Polisens nya lägesbild under 2023 visar att fler områden i Göteborg går i positiv riktning. Samtidigt kan vi se att skjutningar och sprängningar ökar i Göteborg. Vi måste fortsätta med krafttag för att bryta den negativa utvecklingen. Tyvärr prioriterar inte vänsterstyret trygghetsarbetet, där man skjuter på målet och säger nej till fler ordningsvakter och brister i det förebyggande arbetet. Det går att vända utvecklingen i Göteborg, men det behövs ett nytt ledarskap som ser problemen och som kan genomföra nödvändiga förändringar. Tack! Ordförande Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Inför 2023 var vi tydliga från det rödgröna styret. Utmaningarna är enorma. Vi kommer inte kunna lösa alla problem så som vi hade önskat. Därför att kostnadskrisen slår hårt mot inte bara göteborgarna utan den kommunala verksamheten. Vi visste redan då och vi vet så här efteråt att vi inte har fått någon hjälp av regeringen. Men vi lovade att göra vårt bästa. Jag måste ändå säga att vi ganska tydligt har levererat. Vi har ökat den demokratiska kontrollen över välfärdsverksamheterna. Vi har gjort vad vi har kunnat. Använt alla resurser. Vi får komma ihåg det. 2023 var året när vi la ut allt vi lagligen kunde. För att försöka säkerställa att välfärden värnas. Det betyder inte, tyvärr, att den inte har tagit skada av kostnadskrisens konsekvenser. Det har den. Och det är allvarligt. Det måste vi arbeta med all kraft för att vända. Tyvärr har vi en fientligt inställd regering som motarbetar kommuner och regioners nödvändiga huvuduppdrag. Under det år som kommer är jag övertygad om att vi med hjälp av att vi har haft så bra kontroll på ekonomin, med hjälp av att vi har lyckats värna de allra flesta verksamheter, med några undantag, det ska vi vara ärliga med att säga, det har varit tufft, kommer börja uppnå bättre mål. Det är det vi ska landa i. Att öka jämlikheten, att bygga Göteborg starkare och att den demokratiska kontrollen över vår välfärd ska stärkas. 2024 kommer bli året när vi verkligen kommer se resultat av det arbetet. Därför att vi har ett starkt, förhållandevis, i Kommunsverige, starkt 2023 bakom oss. Ordförande Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD) Därefter är Martin Wannholt (D). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Ja, den här kan man ju ladda ner om man är åhörare och tittar på själv. Det tycker jag att alla göteborgare bör göra. Man skulle ha stora förändringar, lovade man inför valet. Man skulle vända på varenda steg om man fick makten. Det har blivit stora förändringar, men inte till det bättre. Vi har otryggheten som breder ut sig på våra gator. Vi har busschaufförer och spårvagnsförare som inte ens kan utföra sitt jobb. Vi har kontrollanter som inte får gå och jobba för att de utsätts för hot och hat. Vi har politiska möten som ställs in. I går var det ett extremt fall, inte här i Göteborg. Daniel Bernmar säger att man inte har fått någon hjälp. Alltså det kommunala självstyret, vi i kommunen sköter vår egen budget. Sedan får vi bidrag av stat naturligtvis i generella. Vi får inte längre riktade bidrag utan vi får större generella bidrag där ni faktiskt får välja vad ni vill prioritera. Och ni prioriterar ju fel. Det är ju så. Och jag nöjer mig nog med det. Ordförande Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Därefter är Axel Darvik (L). Varsågod Martin.

Tack herr ordförande. Ja, nu står vi här med en årsredovisning för det första året. Jonas Attenius sa här vi gör vad vi kan. Och då vill jag ju börja med att svara på det. Nej, ni har precis, det är ju vad ni inte har gjort. Ni har inte gjort vad ni kan. Vi samarbetade i vissa viktiga frågor, skolfrågor och förskolefrågor, budgetmässigt med Socialdemokraterna förra mandatperioden. Vi hade samsyn i allt slöseri i kommunen, eller en hel del, och så vidare. Socialdemokraterna gick till val med den budget som de lade 2022. Den innehöll 300 miljoner i besparingar, och det skulle vara ytterligare 300 miljoner året efter. Hade ni verkställt besparingsdelen, alltså att ta bort. onödig verksamhet i denna stad så hade vi gått in i det här året med ytterligare 300 miljoner till välfärden. Vi satt och bråkade nyligen vid ett fullmäktige om 50 miljoner mer eller mindre till grundskolan och 50 miljoner mer eller mindre till förskolan. Vi hade haft 300 till. Och nästa år hade vi gått in med en halv miljard och ännu mer. om Jonas Attenius hade stått upp för den budget som han och sina politiska sekreterare tog fram och som vi på den punkten berömde. Och på den här sidan har vi i årets budget lyckats skrapa ihop 400 miljoner i besparingar för sådant som inte är absolut nödvändigt. Det finns att ta av. Sedan är det inte roligt att göra sådana besparingar och en del av de nedskärningarna skulle vara saker som vi ändå skulle vilja ha. Men man måste kunna prioritera och inte bara skylla ifrån sig. Nu tappar vi en massa lärare, en massa förskollärare och tempo i att vända förskolan. Vi går i fel riktning för att ni inte orkar spara, för ni kan inte förhandla det med Vänstern och Miljöpartiet. Det är så ur tydligt hur politiska majoriteter kortsluter vettiga, breda uppgörelser i kris i ett kommunfullmäktige. Så det är ingen stolthet, Jonas. Ordförande Tack Martin. Då lämnar jag ordet till Axel Darvik (L). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Axel.

Tack, ordförande! Resultatet för Göteborgs Stad under förra året landade på plus 1 miljard kronor i vinst. Lägger man det till de tidigare årsvinsterna, de senaste fem åren, så är det över 10 miljarder som den här kommunen har gått till vinst. Pengar som inte har gått till välfärd utan rakt in i kommunkassan. För en vanlig familj med två vuxna och två barn betyder det ungefär 70 000 kronor som man har betalat i skatt. Under de här fem åren som inte har gått till någon välfärd utan bara till att expandera de kommunala bolagen och det kommunala ägandet. Det är det som Vänsterpartiet kallar att ta tillbaka den demokratiska kontrollen. Nu ser vi också effekten av de beslut som har fattats av vänsterstyret. Skolan och förskolan är de som får dra det absolut kortaste strået. Över tusen personer sägs upp i de här verksamheterna utav 15 000 totalt. Vänsterstyret är vänstern som styr. För det är inte så att det här slår jämnt över alla verksamheter. De verksamheter där Vänsterpartiet styr, där expanderar man i stället. Idrott och förening, socialnämnder, stadsmiljönämnden med flera. Där. ökar i stället personalen, som mest med 4 procentenheter. Detta tycker jag är mycket oroande, därför att skolan är kanske den absolut viktigaste verksamheten som den här kommunen bedriver. Det finns ingenting som är viktigare för att våra barn ska lyckas i livet än en bra och lyckad skolgång. Det är inte bara den bästa kunskapspolitiken. Det är också den bästa kriminalpolitiken. Den bästa socialpolitiken och den bästa jobbpolitiken. Prioritera om, prioritera rätt, prioritera skolan. Tack. Ordförande Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP). Därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Karin.

Tack så mycket. Plötsligt fick vi mysig tid att småsnacka på tu man hand på vägen till skolan. Mitt barn får en mycket bättre känsla för sitt närområde. Mitt barn rör sig och lär sig mer. Det här är reflektioner som föräldrar gör sen de börjat promenera tillsammans och slutat skjutsa till skolan i bil. Detta och många fler aktiviteter pågår i stan för att nå miljö och klimatmålen. Återbruk och klimatneutralt byggande är exempel där man jobbar framgångsrikt i det tysta. Duscha till en schlager är kanske ett mer publikt exempel, med glimten i ögat. I årsredovisningen ser vi dock med stor tydlighet att mycket inom miljö och klimat ser ut att gå åt skogen. Vem förlorar på det? Ja, vi alla göteborgare, våra barn och deras. Det framgår att det inte är en quick fix att bryta det fossila beroende som vi byggt in våra samhällen i under många decennier. Årsredovisningen pekar på att vi måste driva nödvändig systemförändring. Vi måste sluta bidra till en oekonomisk utveckling. Vi behöver ekonomisk utveckling på riktigt. Det vill säga en utveckling som inte förstör förutsättningarna att ha det gott även framåt. 2023 värmdes Europa mer än någon annan kontinent. Totalt landade vi på 2,6 grader över förindustriell tid. Notan, 150 miljarder kronor. Miljarder. Är det ekonomiskt? Nej, åtgärder nu kostar. Men att vara passiv kostar mycket mer. Vi behöver tagga upp och ge oss mer mysig tid att småsnacka på tu man hand. Kanske på väg till skolan. Unna oss ett gött liv inom planetens gränser. Tack för ordet. Ordförande Tack, Karin. Jag lämnar ordet till Elisabet Lann (KD). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod, Elisabeth.

Tack, ordförande, ledamöter, åhörare. Tiden går onekligen fort och vi går snart in i andra halvlek av den här mandatperioden. Kanske inte dags för bokslut riktigt än men det är uppenbart att det mörkröda styret inte övertygade så här långt. Skolan krisar, allt fler får vänta betydligt längre på en plats på vård och omsorgsboende än för bara ett par år sedan och felprioriteringar och bristande styrning har lett fram till besvärliga underskott i flera viktiga nämnder. Men detta är faktiskt inte det som oroar mig mest. En mandatperiod går trots allt fort, och det är snart val igen. Men det som oroar mig mest är de i värsta fall oåterkalleliga åtgärder som nu drivs igenom av det mörkröda styret med stöd av Centerpartiet. Under hela mandatperioden har vänsterstyret också försökt stoppa och obstruera valfriheten inom äldreomsorgen. Det har lett fram till en helt ohållbar situation, där vi nu riskerar att se uppskattade verksamheter avvecklas. en plan för hur man ska hantera behoven i framtiden när vi inte har kvar de här verksamheterna. Det sker utan hänsyn till göteborgarnas önskemål och behov. I februari staden upp SFI-avtalet med alla privata leverantörer för att mer av undervisningen ska skötas i kommunal regi. Motiveringen var att ta tillbaka den demokratiska kontrollen. Trots att förvaltningen pekar på att det blir dyrare när staden tar över och att det inte går att visa att kvaliteten blir bättre. Nyligen beslutade vänsterstyret också att hålla inne extra pengar till friskolorna vilket drabbar väldigt många av stadens elever. I dagens GP uttalar sig ansvarigt kommunalråd i frågan och bedyrar att det inte är riktat mot de små aktörerna, men det är ju de som drabbas hårdast. Dessutom så har man skrotat husplaner och man ska bygga hyresrätter enbart i staden. Det tycks som att det mörkröda styret sätter sitt hopp till det kommunala utjämningssystemet och till regeringen för att klara framtiden. Ordförande Tack Elisabet och då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C). Därmed har alla gruppledare haft sitt första anförande. Varsågod Emmyly.

Tack för ordet ordförande. Två minuter är kort så jag tänkte gå rakt på sak. Det finns några saker som jag tycker att styret verkligen borde ta med sig efter att den här årsrapporten har redovisats. Det är några saker som jag absolut inte är nöjd med. Dels vad gäller ekonomin. där det handlar om att sluta låna från kommande generationer för att finansiera driften för den verksamhet som vi har idag. För vi gör oss bara en björntjänst och det är inte rättvist mot våra barn och barnbarn att vi lånar från dem. Sen när det gäller bostadsbyggandet som går ner på grund av ett tufft ekonomiskt läge så skulle jag vilja se ett större helhetsgrepp från minoritetsstyret där man jobbar lite mer proaktivt för hur vi kan upprätthålla byggtakten i en tid när produktionen är så låg och vi ändå kommer ha kvar det här behovet av bostäder även framåt. Inte minst då studentbostäder till exempel som idag är så att många studenter väljer bort i Göteborg. Sen när det gäller företagsamhet så tycker jag att styret behöver fokusera mer på att underlätta för små och medelstora företag som ger en garant för intäkter till välfärden. Det är jättekul med de stora företagsetableringarna, men vi behöver också en förändrad attityd gentemot småföretag. Sen är det väl inte så förvånande att jag också väljer att lyfta miljö och klimatfrågan, som jag tycker att ni har schabblat bort ganska rejält. Vi hade många bra styrdokument på plats, men när det kommer till konkreta åtgärder så har ni ju inte vidtagit en enda sådan under det gångna året. Det är ganska pinsamt med tanke på hur hårt ni angrep oss under förra mandatperioden för att inte göra tillräckligt. Så på de här punkterna skulle jag gärna vilja se. lite fler förslag och jag hoppas att ni kan bättra er helt enkelt. Ordförande Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Därefter Axel Josefson (M). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Jag vill kommentera något som har sagts här. Dels det här med att prioritera. Ja, vi prioriterar i det oerhört tuffa läge vi befinner oss i. Det är ett exceptionellt dåligt ekonomiskt läge som vi inte sett sedan 90- talet. Det är fakta. Ta sjukvården exempelvis. SKR var ute och sa att för att hålla en jämn nivå behövde man 24 miljarder. Man fick 6 miljarder från regeringen. En fjärdedel. Kommunen har inte fått någonting. Man fick en slant i skolan som var ingenting jämfört med . Det har betydelse. I det här läget har vi gått in med en särskild anställningsprövning över hela staden där vi nu prövar alla anställningar ovanför yttersta linjens skär. Det gäller överallt nu. Där kan vi snacka om prioritering. Sedan måste jag ändå kommentera Axel Josefson. Skulden har ökat, ja det har den gjort. För vi investerar och det investerar vi ändå inte i den takt vi önskar göra. Så det där är väl någonting vi ändå delar, att vi också vill investera. Sen hörde jag förslaget, hur ska vi lösa det? Ja det var det gamla vanliga som kom fram. Det var utförsäljningar och sälja av göteborgarnas inventarier. Det är en klassiker. Det är Ebberöds bank och kommer absolut inte vara hållbart på längden. Jag hörde också att vi ska bryta nyrekryteringen med fler ordningsvakter. Det tror jag inte hjälper, Axel Josefson. Nej, och i veckan fick vi ytterligare ett exempel på högerregeringens härdsmälta. Man går fram med skattesänkningar på 8 miljarder kronor. I det här läget prioriterar man skattesänkningar när kommunerna går på knäna. Det är ju helt otroligt. Så min fråga till Axel Josefson. Det är på vilket sätt du kommer stå upp för göteborgarnas välfärd, för göteborgarnas intressen och att kommunerna faktiskt får det stöd som vi nu faktiskt behöver. Det behövs för våra skolor, det behövs för våra förskolor, det behövs för våra äldreboenden etc. Det är det som krävs nu.

Tack Jonas och på Jonas anförande så har vi fyra repliker begärda. Vi börjar med Axel Darvik (L) först och därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag vill fråga Jonas Attenius då om han är nöjd med den prioritering som hans styre har gjort. När det är skolan och förskolan som får ta den stora smällen. 7% av personalen i förskolan sägs upp. Tillsammans med. Med förskolan, där 5 % av personalen sägs upp, summerar vi till över 1 000 årsarbetare som får lämna de här verksamheterna. Medan andra delar av kommunen, som kanske inte är välfärdens absoluta kärna, i stället expanderar i årsarbetare. Dessutom lämnar kommunen ett överskott på 1 miljard kronor. Pengar som i stället skulle kunna användas till löner för kommunanställda. Det här motiveras bara genom att man ska expandera de kommunala bolagen. Är du nöjd med den prioriteringen? Ordförande Tack Axel. Det är Jonas som har en kontrareplik.

Jag har några problem med datorn. Men du får ge en kontrareplik. Ja, det får du. Sen ska vi rätta till de här replikerna. Vi har en lista på det. Det är lugnt. Tack för det ordförande! Jag är inte nöjd med utvecklingen i förskolan och skolan. Jag tror inte att jag har gett den bilden. Vi har ett oerhört tufft läge. Jag sa i mitt inledningsanförande att vi gör vad vi kan för att sätta välfärden först och framför allt prioritera förskola och skola. Det visade vi inte minst sist här när vi i vår kompletteringsbudget där vi la 100 miljoner extra till respektive förskola och skola. Tittar man på en tvåårsperiod så har vi räknat upp nästan 1 miljard kronor till grundskolan. Det är rekordmycket. Det är inte ens i närheten vad du gjorde Axel Darvik under din tid. Inte ens i närheten. Men det som saknas är den kostnadskris vi har. Det är stöd från nationell nivå. Det är stöd från den moderatledda och SD-ledda regeringen och även där du sitter. Frågan är då till dig Axel Darvik, vad gör du för att se till att kommunerna får det krisstöd som de facto behövs? Ordförande En kontrareplik, Axel. Du får en minut.

Tack ordförande. Jag tycker det är ganska så märkligt att under min tid som skolkommunalråd så expanderade skolan. Vi anställde nya. Speciallärare, lärare, förstelärare, specialpedagoger med flera. Kvalificerade personer som verkligen behövdes för att kunna ta hand om de utmaningar som många elever möter. Men under din tid som kommunstyrelsens ordförande så gör ni den största nedskärningen på skolan sedan 90- talet. Ni väljer aktivt att skära framför allt i skolan. Av alla nämnder. i den här staden så är det grundskolan som får ta det absolut tyngsta lasset där 7 % sägs upp. Ingen annan nämnd har så stora nedskärningar som grundskolenämnden. Det är ju en prioritering som ni har valt att göra. Jag tycker det är en otroligt märklig prioritering. Det här skapar ju problem för framtiden. Hur tror ni att de här eleverna som inte lyckas idag ska kunna lyckas bättre när ni tar bort deras särskilda stöd? och minskar, bara lärarna minskar med 5 % och elevassistenterna med över 15 %. Ordförande Tack Axel, och då är det Jonas, andra och sista, just i det här fallet.

Ja, jag tycker jag var tydlig med att vi verkligen prioriterar skolan. Det är fakta att vi har räknat upp på två år från 9 miljarder till 10 miljarder i omslutning. Det är fakta. Det är en rekordstor uppräkning som du inte ens var i närheten av. Men vi har också samtidigt haft en kostnadskris under de här åren som du heller inte hade under din tid. Och vi hade en regering på din tid som. såg till att förse kommunerna med bra med resurser. Och nu är det precis tvärtom. Din regering prioriterar skattesänkningar framför barnen i skolan. Ordförande Tack. Då är det Martin Wannholt (D). Därefter är Axel Josefson (M) en replik som har begärt.

Jag vänder mig till Jonas Attenius. Du gick till val på, och du hade en budget där som innehöll 600 miljoner under två år i besparingar. 600 miljoner, över en halv miljard. Vi tyckte att det var bra. Vi hade kunnat tänka oss att gå ännu längre, men det där hade ju gått att genomföra. Du har förhandlat bort allt det. Och sedan inom de rödgröna har du förhandlat bort, precis som vi hörde innan, att de verksamheter som ni ansvarar för, som råkar vara de allra viktigaste för barnen, De drabbas av en massa nedskärningar och personal jämfört med andra verksamheter. Ni har släppt alla era besparingar, och ni har förhandlat dåligt inom de rödgröna. Du säger att du gör allt du kan. Det gör du inte alls, för då hade du slängt ut Vänsterpartiet och Miljöpartiet, suttit kvar som KSO och sökt en annan majoritet på den här sidan. Då hade du fått igenom de 600 miljonerna i besparingar och gett till skolan, förskolan och barnen. Du gör inte alls allt du kan, utan du bara skyller ifrån dig. Tack! Ordförande På detta har Jonas Attenius begärt en replik.

Jag kan bara konstatera att det Martin Wannholt anför nu är inte korrekt. Det stämmer ju inte. Det rödgröna styret gör oerhörda prioriteringar. Framför allt har vi infört en särskild anställningsprövning. Vi gör också kommunikationsbesparingar. Vi för över det här med tekniska konsulter, inköp etc. Så nog sjutton görs det saker, Martin Wannholt. Men vi kan bara konstatera, och det kan jag faktiskt inte anklaga dig för, att det har betydelse att kommunerna har blivit lämnade i sticket av den SD-ledda moderatregeringen. Ordförande Tack. Då är det. Nu ska vi se, Martin. Det var ju andra. En till. Varsågod.

Ja, jag tycker att du för bort debatten hela tiden, Jonas. Om du vill ha en ideologisk debatt med Axel Josefson, varsågod. Jag står här och försöker prata om vad som händer ute på skolor och förskolor i den riktiga verkligheten, som jag vet att du känner till också. Och då hjälper det inte att stå här och säga vi har lagt så mycket, ja men du inflationen och kostnadsökningen har varit större, ja vi har prioriterat, ja men alldeles för lite, ja men regeringen gör för lite, ja det gör de. Men det hjälper ju inte barnen här. Och du har människor här inne, folkvalda precis som du, som är beredda att prioritera mycket bättre för barnen än vad ni klarar i den konstellationen. Så om du verkligen tyckte att skolan och förskolan ska vara viktigt, då kan du ju inte sitta i den konstellationen. Du kommer inte ur det klistret. Det här är kommunalpolitik. Det är inte ideologiska fanfarer i riksdagen. Det här rör barnen och skolan här och nu. Det här är inte ideologiska fanfarer. Det handlar om pengar. Pengar som kan gå till barn i skolan, men också andra delar av verksamheten. Det har betydelse när vi blir lämnade i sticket. Det är bara ren och skär fakta. Vi gör vad vi kan för att finansiera den rödgröna budgeten. Vi gjorde ett stort uttag i stadshus för att klara den svacka vi är i just nu. Det vet jag i och för sig att du också är inne på, för barnens skull. Men det tror jag du är ganska ensam om i oppositionen. Ordförande Tack. Då är det Axel Josefson (M) som har begärt en replik och du kommer i talarlistan också. Axel.

Tack fru ordförande. Jag tror också jag har begärt ordet senare. Men det får väl lösa sig. Vi har hört mycket om regeringen och kostnadskris och lämnat det i sticket. Då tänkte jag att vi skulle gå till sidan 45 i er årsredovisning, första stycket. Läser högt. Årets resultat för kommunen på 1 070 000 000 kr innebär en positiv avvikelse mot det budgeterade resultatet med 1 385 000 000 kr. Den positiva avvikelsen innebär att den budgeterade användningen av resultatutjämningsreserven på 5 miljarder inte behövdes. Överskottet i förhållande till budgeten förklaras framför allt av en intäkt från skatter och generella statsbidrag. blev cirka 1,4 miljarder högre än budgeterat. Och då är min enkla fråga, varför har ni inte använt de här pengarna om ni nu har dem? Tack. Ordförande Tack. Tack Axel. Ja, Jonas varsågod.

Ja du Axel, du vet likaväl som mig att det strukturella underskottet faktiskt finns där. Och de löpande intäkterna täcker inte de löpande utgifterna. Det är så det är. Ni hade väl, vad var det, fem miljarder i överskott under något år? Och hur användes de, Axel, på din tid? Det kan man ju fråga sig. Du vet likaväl som jag att mycket av det användes till att betala av amorteringar på lån. Och det är bra för att få ner kapitalskulden och så vidare. Men, som sagt, det strukturella underskottet finns där och det har betydelse i förlängningen. Jonas, du kommer inte undan detta. Du har stått och skällt och gnällt här över att du inte får några pengar. Du har fått pengar. Du har fått 1,3 miljarder. Du har en resultatutjämningsreserv på 5 miljarder. Du har valt att inte använda det. Och sen sitter du och skäller på regeringen för varför du inte kan satsa på skolan och på välfärden. Det är ju beklämmande. Om du nu ska ha någon hederlighet i din argumentation så tycker jag nog att det är viktigare att du faktiskt säger att du prioriterar på ett annat sätt. Tack. Ordförande Tack Axel. En ny replik. Varsågod Jonas.

Ja, det är heller inte korrekt Axel Josefssons beskrivning. Vi har faktiskt tagit maximalt. Du sa att vi inte hade använt resultatutredningen så där. Det är precis tvärtom. Vi tog allt vi kunde ur den, maximalt, för att finansiera 2023 års budget. Alltihop. Utrymmet. Det är så vi fick ihop det. Det vet du väl om, Axel, så säg inte att vi gjort nåt annat. Ordförande Tack. Då är det Emmyly Bönfors (C) som har begärt en replik. Varsågod, Emmyly.

Tack! Jag begärde ordet när Jonas Attenius stod och slog sig för bröstet för den här regeln om att vi ska anställningspröva allt över första linjens chef. Men det är en sak att införa en regel och en annan sak hur den uppfattas av Göteborgs stad och förvaltningarna, och inte minst också de som söker sig till oss för att jobba här. Jonas Attenius är ansvarig för näringslivsfrågor. En viktig insats där är att vi ska säkra kompetensförsörjningen. Men hur ska vi säkra kompetensförsörjningen när vi har lärare som är nyexade som inte söker sig till Göteborgs Stad eftersom man har infört det här som uppfattas som ett anställningsstopp? Vi riskerar att förlora jättemycket kompetens med tanke på den politik ni för. Så jag tänkte fråga dig, hur tänker du hantera den signalen som ni ändå sänder ut om att det är ett anställningsstopp i Göteborgs Stad? För det är ju det som kommuniceras från enskilda skolor och förskolor idag. Tack Emmyly! En ny replik begärd av Jonas Attenius (S) Varsågod!

Tack för det! Jag känner inte igen den bilden, Emelie, att det skulle kommuniceras på det sättet. Vi har en särskild anställningsprövning i Göteborgs Stad där huvudregeln är ovanför yttersta linjens chef. Sedan ser det lite olika ut. Vi som har den i kommunstyrelsen har hela stadsledningskontoret. Det ser lite olika ut. Men det är ovanför yttersta linjen som en grundprincip. Det finns inget speciellt anställningsstopp. Om det är kommunicerat så är det felaktigt, kan jag konstatera då, Emelie. Utan det är en särskild anställningsprövning och jag känner inte igen alls den bilden kring att lärare skulle bli skrämda från Göteborgs stad. Jag ser att Vicky är på väg upp i debatten sen, du skakar på huvudet. Så nej, vi känner inte igen det. Ordförande Tack Jonas, en kontrareplik begärd av Emmyly Bönfors (C). Varsågod Emmyly!

Tack! Nej men Jonas Attenius, det är alltså sån information som kommer till vårdnadshavare både till mig men också till andra som mejlar mig om de här mejlen. Och. Om man läser på alla annonser som ligger ute på Göteborgs stad vad gäller lärare, så står det ju att tjänsten kan komma att ianspråktas av folk som jobbar i Göteborgs stad sedan innan. Och då ställer jag mig ändå frågan, är det viktigare att behålla personal som kanske inte har en lärarutbildning till exempel, än att se till att vi tryggar och anställer de som har en behörighet från Göteborgs universitet? Det är det som blir konsekvensen om man alltid anställer de man redan har i sin pool, så att säga, istället för att satsa på de som är nyexade. Om man skulle göra motsvarande på till exempel sjuksköterskesidan i VGR så hade vi inte haft några sjuksköterskor idag. Ordförande Varsågod, Jonas. Andra replikskifte.

Tack. Vi kommer kanske få lite mer. Specialinformation här från grundskolenämndens ordförande strax då. Men jag känner inte igen det du beskriver. Återigen, om man är en lärare eller behörig lärare som du är inne på, Emelie, så absolut. Det är ju väldigt välkommet att kunna anställa behöriga lärare. Det är någonting jag vet att också ni prioriterar framåt. Just behöriga lärare, det är någonting Göteborgs stad behöver. Och det finns inga begränsningar för att anställa det. Just nu finns det ekonomiska begränsningar på grund av regeringens nedskärningar och det är ett problem. Ordförande Tack! Då är det färdigt med replikskifte och vi går tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Axel Josefson (M). Därefter Viktoria Tryggavadottir Rolka (S). Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag tänkte gå tillbaka lite till investeringsbehovet i staden. Vi vet alla att vi står inför stora investeringar. Det är inte alla investeringar som finns med i våra planer, utan det finns ytterligare investeringar vi måste göra. Och detta måste naturligtvis finansieras. Jonas är ju lite slarvig här kan jag tycka, när han bara avfärdar olika finansieringsalternativ. För det är ju så att om vi inte gör en egenfinansiering utav detta så får vi ju låna de pengarna. Och tittar vi på låneskulden, ökat med 6 miljarder, räntekostnader kommer att öka för oss också framåt. Allt detta kommer gå rakt in i välfärden för att finansiera detta och kommer kräva större resurser för oss. Så det finns ett stort utrymme att faktiskt titta över alternativa finansiering och lätta upp vår egen balansräkning. för att klara av de här storinvesteringarna. Det som blir alternativet annars är att vi inte gör det, eller så är det någon annan som får göra den här verksamheten, tvärtemot den politik som ni själva vill föra. Sedan vill jag också passa på att prata lite om ett antal anställda. Det är också tydligt i årsrapporten, på sidan 55, att arbetad tid har gått upp, alltså antalet årsarbeten. Samtidigt har antalet anställda minskat med 5 000 personer, det vill säga färre jobbar allt mer. Det går stick i stäv med det ni framför här att vi ska jobba mindre. Men det är ändå kontentan av er politik att 5 000 personer har på något sätt fått lämna sina anställningar här i Göteborgs Stad under erat. under ert styre. Det som är anmärkningsvärt är att i samma sammanhang har vi fått fler chefer, också kopplat till er ambition om att satsa i första linjen. Det har blivit tvärtom i er politik. Ordförande Tack Axel! Har Jonas begärt en replik? Varsågod!

Jag börjar med den sista delen först. Nu är det 2023 års årsredovisning och det är först i år som vi fullt ut har infört den här särskilda anställningsprövningen i hela Göteborgs Stad. Det kan vara värt att ha med sig så vi håller rätt i det. Sen när det gäller investeringarna, Axel, så vet du likväl som jag att på sikt behöver vi ha ett överskott för att klara egenfinansieringsgraden i de investeringar vi de facto behöver. Det är viktigt, absolut. Men att beskriva det som att det enda sättet att nå detta skulle vara att, som jag tolkar dig, sälja av inventarier för att klara egenfinansiering, det är ju inte korrekt. Och i så fall skulle jag vilja fråga dig, vad är det för tillgångar, utav göteborgarnas tillgångar, som du vill sälja av? Och på vilket sätt skulle det hjälpa i någon större omfattning? Du får gärna beskriva det. Ordförande Tack Jonas, en kontrareplik begärd av Axel Josefson. Varsågod Axel!

Ja Jonas, vi har ju haft utredningar kring detta. Vad det finns för olika alternativa objekt som man skulle kunna avyttra för att faktiskt kunna göra finansieringar. Vi gjorde ju det under förra mandatperioden då vi sålde av kontor. Jag tror vi fick in 1,8 miljarder på detta kontor som vi hyrde ut till. till subventionerade hyror. Det finns säkert fler sådana fastigheter som man kan titta på. Min fråga till dig, Jonas, är vad du har för strategi för att klara av finansieringen av de här stora investeringarna vi står framför. Hur tänker du lösa det? Ska du skära ned på välfärden? Det är ett av dina alternativ. Ska du sälja av verksamheten eller låta privata utförare utföra mer av den kommunala verksamheten? Det är ju ett annat alternativ, att låta någon annan bygga skolor, förskolor och äldreboenden. Vad är ditt alternativ om du inte är beredd att sälja av våra egna tillgångar för att just kunna finansiera de stora investeringar vi står inför? Tack! Ordförande Tack, Axel! Kort.

Du nämnde ett exempel som var en engångs. Jag misstänker att det är medicinabärget du syftar på, vilket vi för övrigt var överens om allihopa vid det tillfället. Men i övrigt räddar inte det investeringsbehovet i en stad som växer i den takt vi är i. Den stad som växer mest och ökar flest antal invånare i Sverige, mer än Stockholm. Det kommer inte att räcka. Svaret på den frågan, Axel, är att ha en god ekonomisk hushållning över tid med överskott som kan generera möjligheter till egenfinansiering. Det handlar om välskötta bolag som genererar avkastning som både klarar sina egna investeringar och som också kan ge utdelning till kommunkassan. Det är det långsiktiga hållbara sättet. Men då kan vi inte sälja av våra tillgångar, för då är de borta, Axel. Det går ju inte. Ordförande Tack, Jonas. En ny replik. Varsågod, Axel. Absolut, Jonas.

Det skulle kunna vara en tänkbar väg fram att vi får avkastning från våra bolag. Det är två bolag vi pratar om. Det är Göteborg Energi. Där vet vi alla att vi står för stora investeringar i klimatomställningen. CCS-teknik pratar vi om att vi ska gå vidare med. Miljardinvesteringar, Jonas. De kommer inte att ha råd att bidra särskilt mycket till kommunkassan. Det andra bolaget, det är AB Framtiden. Men det vägrar ni röra. Ni vill ju varken jobba med ombildningar eller avyttringar av fastigheter. Det är ditt andra alternativ. Så att gå vägen fram och säga att nu ska vi få högre avkastning på våra bolag, det kommer inte hjälpa er. Ni måste hitta ett annat sätt att finansiera de stora investeringar vi står framför. Och det mest rimliga och det bästa för oss är att titta över listan på de objekt vi har för att se om det är någonting vi kan. avyttra för att byta mot en ny investering. Ordförande Tack, Axel. Varsågod, Jonas. Kort.

Och det sättet är inte att sälja av göteborgarnas hyresrätter. Ordförande Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Viktoria Tryggavadottir Rolka (S). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod, Viktoria.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Det var väldans vilken nattsvart bild som målas upp här från högersidan. Så lät det inte för ett och ett halvt år sedan med väldigt stora likheter i stan och stans utveckling. Ja, det stämmer mycket väl att tillfälligt anställda har fått lämna grundskolan. Anställda som tack vare coronastöd och satsningar från den. Socialdemokratiskt ledda regeringen kunde genomföras. I en tid när intäkterna till kommunen ökade kraftigt så räknade den här sidan upp budgeten med 1,5 procent. När de störtdyker så har vi på två budgetår räknat upp skolbudgeten med 10 procent och tilläggsbudgetar därutöver. Så att slå sig för bröstet över att det var väldigt mycket förr kan ni tacka Magdalena Andersson för bland annat. Men. Det står klart att Göteborg under decennier har underpresterat vad gäller skolresultaten. Min bild är att vi inte haft ett tillräckligt fokus på vad som sker i klassrummen, på undervisningen. Skolan har fått ägna sig åt allt. Varenda bekymmer vi ser i samhället, det ska skolan lösa. Och så har man tappat fokus på det absolut viktigaste, nämligen vad som sker i klassrummet. Den förvaltningen som jag tog över var en introvert förvaltning. som satt och hanterade mängder med politiska uppdrag. De uppdragen har vi nu slaktat. Under det här krisåret har vi faktiskt lyckats öka lärartätheten. Vi har ökat andelen lärare i fritidshem. Vi har lyckats med konststycket som vi alla har pratat om i flera decennier, att faktiskt minska den pedagogiska orättvisan. Vi har fler utbildade lärare i våra särskilt utsatta områden. och det har inte hänt i Göteborgs historia sen innan. Jag vill fortsätta på den inslagna vägen, prioritera klassrummen undervisningen, barnen, men gärna med lite stöd av bättre lagstiftning kring skolan och krisstöd från regeringen. Snälla, stäng dörren där det hörs. Du får stänga dörren där. Tack. Ordförande Då har vi en replik. Listan? Vi börjar med Axel Darvik (L). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Ja, det var ju i slutet av 2023 som vi började verkligen se konsekvenserna av den förda politiken hos Socialdemokraterna. Där skolan uppenbarligen är den lägst prioriterade verksamheten i hela kommunsektorn. Nämnder som idrott och förening, stadsmiljö, socialnämnderna, demokrati och medborgarservice. Alla dessa nämnder kan expandera och anställa fler personer som är ute och jobbar. Men i skolan får 7 procent av de anställda lämna. Även om ni gjorde uppräkningar så höjde ni hyrorna. för skolorna med ännu mer pengar än de här uppräkningarna. Effekterna är just det, att de absolut största neddragningarna sker på skolans område. Jag frågar Victoria, kommer hon under det här året eller till nästa år prioritera om så att vi återigen kan få upp personaltätheten i skolan? Ordförande Tack Axel! På detta har Victoria begärt en kontrareplik. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket. Jag kommer alltid slåss för pengar till skolan. Men någonting som hade varit oerhört välkommet, det hade varit att Du tillsammans med dina partikamrater på nationell nivå inte bara skriver debattartiklar om att vi ska se till att få ordning på skevheten nämligen det ofinansierade utbudsansvaret som vi har där vi får stå med tomplatser, inte kan planera vår verksamhet och läcker miljontals utav våra skattepengar ut. rätt ut till friskolekoncernernas fickor. Det hade varit oerhört välkommet om vi hade kunnat få ett samarbete kring det. Där hade vi kunnat göra jättemycket gott för Göteborgsskolor. Men sen så tänker jag att, ja, det var mycket resurser in i skolan. Men vad blev resultaten? Vart var de skolsociala teamen? Vart var den förbättrade tillgången till utbildade lärare för de barn som behöver det bäst? Var var de höjda skolresultaten? Vad var kunskapsfokuset? Vad var ordning och reda i skolan? De disciplinära åtgärderna som lärarna och skolpersonalen har frågat efter? Vad var resursskolorna? Det hände ingenting. Det var bara snack. Ordförande Tack, Viktoria. Då är det Axel Darvik (L) som har begärt en kontraraplik på det. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Ja, om man hade velat ha en riksdagsdebatt då skulle man ställt sig på en annan lista. Vi som är här ställer upp på kommunlistorna för respektive parti. Då diskuterar vi kommunpolitik. Det är här ni prioriterar bort skolan och våra barn. Till förmån för andra områden som inte är de mest centrala. Jag kan bara konstatera att under den tiden som vi styrde så minskade antalet skolor med låg, eller mycket låg måluppfyllelse varje år. Det visar inte minst den här granskningen som Göteborgs-Posten hade för inte särskilt länge sedan. Medan den har ökat då med rekordfart med det nya styret. Jag tycker det är väldigt bekymmersamt. Ute i verkligheten, där ser vi konsekvenserna. Jag var och besökte en förskola. där man inte längre hade råd med plastpåsar på toaletterna därför att man har drabbats så hårt av nedskärningarna. Det här är inte en verksamhet man ska vara stolt över. Ordförande Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Därefter Axel Josefson (M). Varsågod Martin.

Tack herr ordförande! Jag vill rikta samma fråga till skolkommunalrådet. Det är nästan ännu värre än med Attenius, även om han är högst ansvarig. Ni är socialdemokrater. Ni har haft ett förtroende i skolfrågor när man gör mätningar. Och så hanterar ni skolan i Göteborg på det här sättet bara för makten. Bara för makten. Ni kan gå upp här hur många gånger som helst och säga att regeringen är oduglig, vi har skjutit till 10 procent på två år och så vidare. Ja. Ni kan säga det, men det hjälper ju inte alla de rektorer vi pratar med veckovis, som säger att nu åker de här specialpedagogerna och speciallärarna. Man kan inte lyfta ut de eleverna som behöver extra stöd. De är oroliga för vad de ska säga till vårdnadshavarna. Och detta kan ni ändra. Ni kommer inte undan med att skylla på andra. Ni styr. Vi har Sveriges rikaste kommun. Jag har till och med lagt ett yrkande eftersom ni inte vill låna upp eller göra besparingar för det sitter fast med Vänstern och Miljöpartiet. Låna upp ännu mer då. Vad är det ni ska lämna efter er efter den här mandatperioden? Skola med försämringar. Tack. Ordförande Tack Martin och på detta har ju Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) begärt en kontrareplik. Varsågod Viktoria!

Tack Martin! Jag säger som Jonas sa, det handlar inte om att skylla ifrån sig. Det handlar om verkligheten. Verkligheten är sådan. att priserna har överstigit utgifterna och vi har en skittuff ekonomisk situation. Jag tycker att vi har prioriterat. Vi har visat att vi har orkat prioritera. Men självklart hade jag önskat att de inte behövde snåla med att köpa in pennvässare och liksom. ja, de viktiga inköp och så där som de behöver göra. Men framför allt att det är färre vuxna i skolan. Det är för jäkligt att det är färre vuxna i skolan. Men vi är tillbaka på 2021 års bemanningsnivå. Det är inte så att vi är under den. Vi är tillbaka där Liberalerna styrde skolan förra mandatperioden. Det som är borta, det var kryddan på moset som var det som vi kunde bemanna upp till följd av coronastöd. Tror sjutton att det är där man måste lägga ansvaret. För de pengarna fanns inte här då heller. De kom någon annanstans ifrån och nu är de borta. Det är fakta. Ordförande Tack Viktoria! Då är det Martin Wannholt (D) som har begärt en ny replik.

Jag ber om ursäkt för det. Jag accepterar inte det här resonemanget. Vi är vuxna människor i den här församlingen. Vi har Sveriges rikaste kommun. Det går att prioritera. Orkar man inte det, ja då får man väl lånefinansiera sig genom krisen. Du kan inte skära ner på alla dessa lärare i skolan. Det går inte, för det blir ju tappade år och tappade elever. Och jag kan inte för mitt liv förstå hur Daniel Bernmar, som snart kommer upp här, tillåter er som sitter med skolposten att skära ned på det här sättet. Tack! Ordförande Tack Martin! Och innan jag släpper Viktoria på en kontrareplik vill jag säga att tanken med att minska talartiden till två minuter var att vinna tid. Vi är bara på ärende nummer nio, klockan 18.30. Kom ihåg det, två minuter. Varsågod, Viktoria.

Jag vill bara göra en sakupplysning till Martin Wannholt att ni hade mindre pengar till skolan i den budgeten som ni lade än vad vi hade. Ordförande Tack, då är det Axel Josefson (M). Därefter Elisabet Lann (KD).

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, Victoria, du har inget lätt fogderi att hantera. Men jag skulle ändå vilja uppmärksamma på att Göteborg ändå är en kommun som satsar mer än en genomsnittskommun på skolan. Så det är inte så att vi har mindre pengar än någon annan, utan det finns faktiskt en hel del pengar som satsas inom skolan. Jag tror det är nästan 9 miljarder som man är uppe. Men samtidigt kan vi se att skolresultaten sjunker. Och att vi har många skolor, två tredjedelar av våra skolor underpresterar när man jämför oss med nationella jämförelser. Och det här är naturligtvis helt oacceptabelt. Jag tror det är tusen niondeklassare nu som inte blir behöriga till gymnasiet. Tusen elever som nu denna sommar om en månad går ut. Och då är ju frågan, vad gör vi åt det? Vad är lösningen? Jag blir lite beklämmande från Socialdemokraterna när man tjatar om friskolorna. Det är ju de som presterar någonting i den här staden. Vi behöver till helt andra åtgärder för att komma till rätta med detta och skulle gärna vilja veta hur ni tänker lösa detta. Tack!

Ja tack. Den här kriskommissionen som du har varit ute och farit efter. Jag skulle vilja hävda att den i praktiken inleddes den dagen vi tog tillbaka makten i den här staden. För då fick vi rensa upp i det klustret av sådan politisk klåfingrighet som såg till så att förvaltningen ägnade sig åt allt annat än att stötta ute på skolorna. En introvert förvaltning som inte jobbade med att. verkligen titta, vad är det som inte funkar på den här enheten? In och klä på de lärare som behöver kompetensutveckling, rätt förutsättningar för att klara att möta eleverna i klassrummet. Och framför allt, inte se till att skolan gör allt åt alla, utan skolan ska ägna sig åt kunskap. Vi har idag 24 skolor som har skolan som arena, där barn har läxläsning, idrott, kultur, alla möjliga fantastiska erfarenheter och injektioner av vaccin mot skolmisslyckanden och för ett rikare liv som kommer på sikt att ha effekt. Jag är helt övertygad om det. Tillsammans med de skolsociala teamen med vårt väldigt riktade fokus så kommer vi att lyckas. Ordförande Tack Viktoria! En ny replik begärd av Axel Josefson (M). Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, det är ju lätt att skylla på föregående mandatperiod och föregående styre. Men faktum är att under det år du nu har styrt här så har det faktiskt blivit sämre. Skolresultaten har sjunkit jämfört med tidigare år. Förhållandet till de andra storstäderna där skolresultaten faktiskt går upp är ju beklämmande. Det som gör mig bekymrad är ju att. När man läser den budget ni lade fram för 2023 ser man att det fanns två åtgärder, två uppdrag till skolan. Dels var det att förbjuda eleverna att ta med egen frukt, dels var det att man skulle erbjuda gratis mensskydd. Det var de stora reformerna som man ville genomföra för skolan. När vi har en skola i kris och över tusen elever som nu inte får lov att börja på gymnasiet. Det är helt oacceptabelt. Ordförande Tack. En ny replik begärd av Victoria. Varsågod! Ja, till det här som du nämnde förut med våra fristående skolor som över presterar.

Ja, forskning stödjer att det är föräldrar som är motiverade, som har en bättre studiebakgrund och framför allt som är väldigt måna om sina barns skolgång som aktivt väljer bort den kommunala skolan. Därmed har man ofta bättre förutsättningar för elevunderlaget har en större studiemotivation och det negativa blir klassrumseffekterna i den kommunala skolan, där de tre riktigt engagerade, de som sitter långt fram i klassrummet och skapar en bra pluggkultur, försvinner från den kommunala skolan. Så ja, det är absolut så att det är ett problem, att det fria skolvalet, så som det är uppbyggt, med de här vinstdrivande aktörerna, segregerar skolan ännu mer än vad den hade behövt vara i en så djupt segregerad stad, sett till boendesegregationen. Så jag tror vi ska inte jämföra äpplen och päron utan vi ska se på vår egen produktion. Ordförande Tack Viktoria. Då är det Elisabet Lann (KD) som är sist i. Listan över replikskiften. Varsågod, Elisabet.

Tack så mycket, ordförande. Det blir ju lite sifferbingo och säkert märkligt för många av lyssnarna att hänga med här. Men ni återkommer till det här att vi under förra mandatperioden inte gjorde full uppräkning utifrån prognoser som förvisso alltid slog fel. Men det vi gjorde var ju att vi slöt det strukturella gapet. Hade vi inte gjort det så hade ni ju haft det. Ännu mycket tuffare! Ni hade haft en ännu större kostym att ta över. Det blir så märkligt när ni säger det. Ni kan ju på riktigt inte önska det. Det hade varit supertufft för er om inte vi hade gjort det jobbet förra mandatperioden. Att jämföra med coronastödet är ju inte relevant, eftersom det är det som delvis har bidragit till den här inflationen. Det jag ville fråga var, eftersom jag vet att du Victoria faktiskt månar och ligger sömnlös om nätterna för barnen som inte klarar målen. Kan de barnen. De som går på Community skolan och deras föräldrar var trygga med att du kommer att agera och göra vad du kan så att de ska kunna känna sig trygga med att de har kvar sin skola. Ordförande Tack Elisabeth! För detta har Viktoria begärt en replik. Varsågod!

Tack så mycket! Nej, jag kommer inte att agera fastighetsmäklare åt en fristående skolverksamhet. Då skulle vi nämligen ha. väldigt många som skulle vilja att vi agerade fastighetsmäklare åt dem. Så nej, det kommer jag absolut inte att göra. Du sa felaktigt förut att vi håller inne pengar till de fristående. Vi håller inte inne pengar. Vi gör ett äskningsförfarande precis som vi gör när de äskar efter sitt tilläggsbelopp. Precis som vi gör i jättemånga andra avseenden. Och att inte lägga ut den här kommunala kompensationen för våra ökade kostnader för pensionsavtal som vi har i kommunen. Som vi inte vet om de fristående har. Det gör mängder med kommuner. Jättemånga kommuner som håller inne de pengarna. Men skillnaden är att det blev väldigt öppet för att vi valde att göra det här äskningsförfarande. Andra kommuner låter dem inte ens kunna ta del av det. Så jag vill pröva det här med bidrag på lika villkor, för de är grymt olika villkor idag. Tack Viktoria! Ordförande Då är det Elisabet Lann (KD) som har begärt en ny replik. Varsågod!

Tack så mycket! Det där var inte alls svar på min fråga utan på något tidigare i debatten. Jag förstår att du inte sitter på hyreskontrakt, men det blir väldigt märkligt när ni är i samma styre och inte liksom pratar med varandra. Det är klart att man har uppdelat rotelansvar och så där, men jag undrar ändå om det inte finns något intresse av att ha kvar de skolor som, att kunna göra vad man kan för att ha kvar de skolor som faktiskt presterar bäst där resultaten är. är som viktigast på något sätt eller där vi har som svårast att nå goda resultat. Och det borde ju, om du menar allvar med att du faktiskt månar om att Göteborgsbarnen ska klara målen, få godkänt i ämnen, kunna gå vidare och att du faktiskt ligger sömnlös över det. Bryr du dig då inte om de barn som går på Community skolan och som nu har hamnat i ett sammanhang där de får bättre förutsättningar och klarar bättre än vad de hade gjort just utifrån föräldrarnas bakgrund och vad man kan förvänta sig om de hade gått på en annan skola? Det är ju faktiskt barn det handlar om och deras framtid. Ni kan ju prata med varandra och man kan ju jobba konstruktivt för att hitta lösningar, så tänker jag att man gör det i ett styre. Ordförande Tack Elisabet. En kontrareplik begärd av Viktoria. Varsågod.

Förutsättningarna var kända från första början. Den här lokalen går det inte att bedriva skolverksamhet i. Den är inte säker. Den har asbest. Den håller på att ramla samman. Ska barn i den fristående verksamheten utstå sämre lokaler än vad vi tycker att våra barn i den kommunala verksamheten ska utsättas för? Nej, så här är det. Det har varit. Tydligt och klart från början. Den här lokalen kommer inte att kunna hyras ut längre och avtalet är uppsagt. Det har inte funnits några betänkligheter kring det. På lång sikt har vi jättestora behov av att ta tillbaka den lokalen. Vad gäller den verksamheten är det fantastiskt roligt att det går bra. Men jag vill bara påminna om att det var väldigt många av er på den sidan som hade otroligt mycket betänkligheter när det var en annan religiös huvudman nämligen en muslimsk religiös huvudman. Men nu plötsligt tror man att alla problem som har funnits med hederskultur och alla problem som har funnits, det har bara försvunnit för att man har bytt logga på dörren men behållit varenda personal. Det tror ingen. Ordförande Tack Viktoria och andra och sista replik Elisabet begärt. Varsågod!

Tack så mycket. Alltså, det går ju att renovera med hyresgästen. Och det har ju i rättslig prövning så har det ju framkommit att kontraktet borde ha fått överlåtas till den nya huvudmannen. Så där har ju kommunen så att säga fått backning. Men du säger att vi har stora behov av lokalen. Vi vill väl inte ha verksamhet där det finns asbest och inte fungerar. Och kan vi renovera för vår verksamhet? så kan vi väl renovera för en hyresgästs verksamhet som naturligtvis får justerad hyra efter det. För jag har förstått att det är skola man ser behov av i framtiden och det är ju skola det är där nu. Så det är ett väldigt svårt resonemang att förstå. Ordförande Tack! Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Daniel Bernmar (V). Därefter Axel Darvik (L). Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag har skrivit många lappar kan jag säga. Det är nästan så att oppositionen har roat sig med att skriva egna lappar. Satt upp dem apropå sifferbingo som Elisabeth var inne på. Satt upp dem på en vägg, sen satt på sig en ögonbild och suttit och kastat pilar hej vilt. För jag ska försöka sammanfatta lite av den kritiken som har kommit. För det är väldigt tydligt att ni inte är ett dugg överens nämligen i opposition. Jag förstår inte hur ni har lyckats få ihop en budget. Och det har ni antagligen egentligen inte. För ni har i alla fall inte velat få igenom den. För Axel Darvik, han klagade på överskottet och problemet med att vi lurar barnfamiljerna på pengar. Axel Josefson klagade på låneskulden och sa att vi i princip jobbar mot en ekonomisk katastrof. Martin Wannholt har varit uppe, som en del av samma oppositionsblock, och sagt att vi är den rikaste kommunen i Sverige och borde låna mer. Och Emelie Bönfors har varit uppe och sagt att vi måste sluta låna från våra barn och barnbarn. Jag har faktiskt aldrig varit med om en så splittrad opposition. Jag ska försöka säga någonting om ekonomin innan tiden går ut. Det är ju faktiskt att vi når upp till samtliga ekonomiskt finansiella mått som vi i politisk enighet har beslutat om i den här församlingen. Soliditeten, 27 %, målet är 15 %. Resultatandelen är långt över det kravet som vi har på verksamheten, 1,5 %. Egenfinansieringsgraden är över 100 %, långt över den långsiktiga målsättningen. Exploaterings. Ekonomin går också över de långsiktiga målsättningarna. Alla långsiktiga mål lever vi upp till. trots den här väldigt spridda skuren av kritik. Vi lånar inte heller bara från våra barn och barnbarn, utan vi investerar för våra barn och barnbarn. Att de också är med och betalar för de investeringar som de under 50 års tid, 60 års tid, kommer att få ta del av är inte nödvändigtvis ett bekymmer. Tack! Ordförande Tack Daniel! På detta har Martin Wannholt (D) begärt en replik. Börja med det. Varsågod Martin!

Tack! Det är förvånande att Daniel Bernmar sänker sig så här lågt i debatten och kallar det för splittring. Den totala enigheten på den här sidan, och tidigare hade vi det med Socialdemokraterna, är att vi är eniga om att satsa på det viktigaste vi har i Göteborg, våra barn och våra elever. Vi har också gemensamt i budgeten lagt 400 miljoner i besparingar i årets budget, och vi har lagt mer pengar och föreslagit mer till skolan. Sedan säger du att jag vill låna mer. Du lyssnar ju inte. Jag ville ju att ni skulle spara. givet att ni inte kan det ni omyndigförklarat er när det gäller att fortsätta med slöseriet. Då får inte barnen drabbas. Då säger jag att det är bättre att ni lånar upp ännu mer, så får vi städa efter er sedan och väljarna får avgöra det i nästa val. Problemet är att du sitter och styr, Daniel Bernmar, och skär ner på skolan och förskolan. Det är ynkligt! Ordförande Tack för detta! Har Daniel Bernmar begärt en kontrareplik? Varsågod, Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag tycker det är beklämmande att bli anklagad för att man inte lyssnar när man sitter och antecknar ordagrant vad någon säger. Bland annat sa Martin Wannholt att Göteborg är en av de rikaste kommunerna i Sverige. Ni får väl låna då. Medan Axel Josefsson var uppe och sa att låneskulden är ett stort problem. Och att man behöver sälja saker och felaktigt hävdar att det fanns två vinstdrivande bolag när det finns tre. Exklusive framtiden. Tack! Ordförande Tack Daniel! Då är det Martin Wannholt. En ny replik begärd och skall få. Varsågod!

Jag tror att alla på den här sidan är väldigt överens om att vi måste se till att ha mer egenfinansiering över tid när det gäller våra investeringar. Det brukar vi vara överens om. Men den andra sidan också. Det är ett problem som alla står inför. Det finns olika lösningar på det. Vad vi pratar om nu är årets och förra årets budget och konsekvenserna av det ute på skolor och förskolor. Och där är ni ju helt handlingsförlamade. Ni sitter och pratar och ska dela ut pengar överallt för att det ska vara rättvist, i stället för att fokusera. Vad är de största problemen nu? Jo, det är att vi tappar lärare, vi tappar specialpedagoger, vi ökar antalet barn i förskolan, vi tappar förskollärare. Det är det akuta problemet, och då kan man ju fatta beslut om att ta fram mer pengar. Men eftersom ni inte har lagt fram skarpa besparingsförslag finns det så länge ni styr bara en lösning, och det är faktiskt att låna mer och skicka ut de pengarna. Alternativt bryr ni er inte om barnen, och det är precis det vi har hävdat här i kväll. Förra mandatperioden när jag stod i den här talarstolen blev jag anklagad för att vara Joakim von Anka, att jag sparade pengar i ladorna och att jag inte satsade på välfärden. Det var ett återkommande tema från Vänsterpartiets ledare. I deras egna budgetar under förra mandatperioden hade de inga problem alls att bryta mot de ekonomiska riktlinjerna. Det var underskott, reserver och allt möjligt som skulle användas. Nu går jag tillbaka till sidan 45. Överskott på 1,3 miljarder, Daniel. En RUR på 5 miljarder. Varför har du inte använt detta? Varför står du och skäller på regeringen för att de inte ger pengar? Du har ju pengar här, Daniel. Varför sätter du inte i gång och bränner dem som du föreslog under förra mandatperioden? Tack.

Tack ordförande! Jättebra fråga. Tack för den frågan Axel. En mycket viktig fråga. Det beror på regeringen. Otroligt nog. Det som hände var att 2022 när vi satte vår budget. Då hade regeringen i princip, eller den dåvarande regeringen, i princip signalerat att det blir inte en enda krona. Det blir inte en enda krona till kommunerna. Sen kunde de inte med att inte skicka en enda krona till kommunerna. Så de klarade i alla fall av att inflationssäkra delar av statsbidragen. Och det var faktiskt inte inräknat i vår budget därför att signalerna från regeringen inte var sådana. För den budgeten kom väldigt, väldigt sent. Så det var först i januari vi förstod konsekvenserna av regeringens budget som innebar en omfattande nedskärning på utbildningssektorn och lite bättre än väntat på allt annat. Supertråkigt för utbildningssektorn och för Victoria som har haft ett supertufft år på grund av regeringens politik. Bättre än väntat för resten av oss. Tack! Ordförande Tack, Daniel! Då är det en ny replik begärd av Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack, ordförande! Det ska bli min sista också. Jag lovar dig. Det är underbart, Daniel! Då har vi ändå ett halvt erkännande här. Det är inte regeringens fel, utan nu handlar det om att regeringen var för långsam. Nu måste regeringen följa det ramverk som riksdagen har fastställt när det gäller den ekonomiska politiken, där man kommer med de olika förslagen. Det vet du mycket väl. Det frånkommer inte att ni fortfarande har ett överskott på 1,3 miljarder och ni har en RUR på 5 miljarder som inte används. Det hade ni faktiskt kunnat planera för att göra, i alla fall RURen. Tack. Ordförande Tack Axel. Då är det Daniel Bernmar som har begärt en replik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Då vill jag konstatera att vi gjorde vårt yttersta och planerade med utgångspunkten att använda RUR. Sedan förändrades de ekonomiska förutsättningarna och därmed förändrades också resultatet. Så ser det ju ut. Det är inget konstigt. Det är så man planerar. Då kan man konstatera att regeringen nu, den SD-ledda regeringen, nu har planerat för skattesänkningar för de 50 procent rikaste med 21 miljarder. samtidigt som kommunerna står och blöder. Så 2024–2025 kan vi räkna med stora skattesänkningar för den hälften av Sveriges befolkning som är rikast samtidigt som regioner och kommuner blöder. De 21 miljarderna hade gjort väldigt mycket mer nytta i våra verksamheter. Tack! Ordförande Tack Daniel! Då är vi tillbaka i talarlistan. Jag vill bara fortfarande informera om att årsredovisningen bara ska godkännas. Det är inget beslutsärende och klockan är ganska mycket. Jag är tacksam om gruppledarna inte begär för många repliker på anföranden så att vi kommer långt i föredragningslistan. Med det sagt lämnar jag ordet till Axel Darvik (L). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Det är väldigt konstigt när man påstår att verksamheterna blöder när samma kommun går med plus 1,3 miljarder kronor. Det är pengar som inte går ut i verksamheterna. Faktum är, precis som jag sa, att nära en familj med två vuxna och två barn. har betalat de senaste fem åren 70 000 kr in i kommunkassan som inte gått till välfärden. Det här är pengar som man använder till investeringar. Men det som faktiskt är konsekvensen är ju att man expanderar de kommunala bolagen. Därför att om man hade velat jobba med sin balansräkning sina tillgångar. Så i stället för att bara bygga mer och mer och mer och expandera, expandera, expandera, då hade man också kunnat se till att sälja av en del saker. Det är industribyar, hotell, kontorsfastigheter med mera som kommunen äger. Det kan även handla om andra typer av verksamhetslokaler som man inte längre använder. Vi har sådana på Hammarkulletorget, bland annat. Vi har. Vi har skolor och förskolor som inte längre används. Det är lokaler som man i stället kan avyttra. Men vi kan också naturligtvis, som vi har föreslagit många gånger, låta de i utsatta områden som vill äga sin egen lägenhet få lov att göra det. Men fokus på den här sidan är hela tiden expansion. Nu har en vanlig familj fått betala 70 000 kronor. över fem år, för att möjliggöra den här expansionen utan att få någon förbättring av den kommunala servicen. Det är ju ändå ett vägval som ni har gjort, ett vägval som just gör att de här familjerna, de kanske mest ekonomiskt prövade familjerna, måste betala väldigt mycket mer i kommunalskatt än vad de hade behövt göra annars. Tack! Ordförande Tack Axel! Och med detta har Daniel Bernmar (V) begärt en replik.

Tack ordförande. Det här resonemanget visar precis på den orimligheten som borgerligheten har. Vad är det han egentligen säger här? Å ena sidan är det jätteproblematiskt med att vi har den här stora låneskulden. Det är ett jätteproblem. Å andra sidan ska vi absolut inte behålla de tillgångar som ger oss intäkter. För det är minsann onödigt. Verkligheten är ju att de här tillgångarna, det är det som ger oss räntabilitet som det heter i balansräkningen. Det vill säga, vi får avkastning. Och den avkastningen leder långsiktigt till en starkare kommun. Det är många kommuner som har gått Axel Darviks väg och gjort sig av med stora tillgångar. Eller inte reinvesterat i sin egen verksamhet. De står på ruinens brant. Malmö står inför ett enormt problem, därför att de inte längre har några tillgångar som ger avkastning. Vi har det. Vi ska vara stolta över det. För vad är det man kan sälja? Tack! Ordförande Tack Daniel! Och med detta har Axel Darvik begärt en kontrareplik. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Vad är det man kan sälja eller vad är det man kan undvika att köpa? Ja, vi diskuterade detta på förra fullmäktige. En miljard kronor lägger det här vänsterstyret på att köpa in mark runt Karlatornet för att bygga lyxlägenheter. Lyxlägenheter där det blir en del bostadsrätter, kanske med förlust, kanske med viss avkastning, och också hyresrätter med de högsta hyrorna på hela marknaden. Det här är någonting som göteborgarna får vara med och betala på. De här 70 000 kronorna som de här familjerna har fått betala är delvis för att kunna möjliggöra Vänsterstyrets stöd till miljardärer, lån på 700 miljoner kronor och sedan inköp av mark för att bygga lyxlägenheter. Jag tycker inte att det är rätt prioriterat. Vi bör i stället prioritera kärnverksamheten. Det finns inget självändamål att äga allt kommunalt. Ordförande Tack Axel. En ny replik begärd av Daniel Wannholt (D). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige. Att göra som Axel Darvik vill, att fokusera på kärnverksamheten, skulle innebära ökade kostnader på mellan 300 och 500 miljoner kronor per år. För kommunen och för skattekollektivet. Idag används mellan 300 och 500 miljoner kronor om året av resurser som vi tillsammans av de tillgångar vi tillsammans äger som göteborgare för att bedriva viktig kulturverksamhet, viktig välfärdsverksamhet. Det kan inte Malmö göra. Det kan inte Åmål göra. Det kan vi göra. Det ska vi vara stolta över. Exploateringsverksamheten. som har gett miljardöverskott under många år, och som även ger ett stort tillskott i år. Samma sak. Vi köper tillgångar, förädlar dem. Ibland säljer vi dem, ibland behåller vi dem och får avkastning på dem. Samma sak. Hundratals miljoner. Axel Darviks förslag är ekonomisk katastrof. Tack. Ordförande En ny replik begärd av Axel Darvik (L). Varsågod.

Tack ordförande! Argumentationen blir inte bättre bara för att man använder sig av någon slags sluggteknik. De här hyresrätterna som ska byggas i Karlastaden, där får man inte ihop ekonomin. Lika lite som de nedskrivningar som AB Framtiden tvingades göra i höstas på 300–400 miljoner kronor. Det där är hål som vanliga hårt kämpande skattebetalare måste fylla. Och det är ju inte så att någon av oss föreslår att vi ska sälja av alla tillgångar. Skulle vi göra det så skulle vi ha en sprängfylld bankbok i kommunen. Det skulle handla om en 200 miljarder kronor i så fall. Vi skulle visserligen kunna investera dem i någon valfri Sverigefond eller globalfond och få betydligt bättre avkastning än vad vi får på våra kommunala bolag. Men det är inte det vi föreslår. Vi säger bara att vi inte behöver expandera så kraftigt som det här vänsterstyret föreslår. Med en lägre expansionstakt i de kommunala bolagen så skulle inte göteborgarna behöva betala in så mycket pengar som de behöver göra nu. Ordförande Tack Axel! Jag vill bara informera ledamöterna att det fortfarande är årsredovisning för 2023 vi avhandlar och inget annat. Jag lämnar ordet till Karin Pleijel (MP), därefter Martin Wannholt (D).

Tack så mycket. Nu byter vi ämne. Jag nämnde att Europa värms snabbast av alla kontinenter. 2,6 grader över förindustriell tid. Genomsnittet blev 1,48 i världen. Ni vet att vi har ett 1,5-gradersmål som blir svårt att nå. I Europa dog 151 människor av extremt väder. Rekordmånga dagar var temperaturen över 46 grader. Torkan bredde ut sig i södra Europa. Den enskilt största skogsbranden någonsin inträffade i Grekland. Omfattande översvämningar drabbade många länder, även Sverige. Jag är glad att det rödgröna styret tar klimat och miljöfrågorna på det allvar som de förtjänar. Vi har många saker som händer i staden, jag nämnde några tidigare, men det kan också vara glädjande att se att 60 procent av de utsläpp som sker i staden är mycket utanför vår rådighet. Men även där händer det saker. De har minskat sina utsläpp med 11 procent, och där är bland annat våra raffinaderier representerade. Jag är glad att Emelie Bönfors är angelägen om klimatomställningen och också att vi har en ny blocköverskridande styrgrupp som ska börja sitt arbete imorgon faktiskt för att hjälpas åt att öka takten i den här angelägna omställningen. Tack för ordet! Ordförande Tack Karin och på detta har Emmyly Bönfors (C) begärt en replik och därefter Axel Josefson (M). Varsågod Emmyly!

Tack för ordet. Jag vill börja med att berömma Karin Pleijel, för jag tycker att du alltid visar på en djup förståelse för klimatkrisen. Du är också väldigt påläst i de här frågorna. Du kan beskriva på ett bra sätt de skeenden som är i världen, tycker jag. Sen är jag inte lika imponerad av vad ni gör med all den här kunskapen, för jag tycker att det saknas väldigt mycket handling. Därför vill jag ställa en rak fråga till dig nu. Vi fick ju en revisionsrapport i dag som handlade om att det inte är tillräckligt tydligt hur vi ska minska vår energikonsumtion inom staden och att det finns många verksamheter som inte följer energiplan eller för den delen miljö och klimatprogrammet. Så jag tänkte fråga dig. Vad är din första åtgärd nu som du tänker ta tag i som ansvarig politiker för att se till att det blir lite mer action för? Att minska energiförbrukningen. Ordförande Tack Emmyly! En kontrareplik begärd av Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin!

Det är det som är så smart i det här miljö och klimatprogrammet som vi antog 2021 när det var allianspartierna som styrde. Att vi inte har en åtgärdslista som jag som kommunalråd ska göra någonting åt utan vi har verksamheter. Vi har sju strategier. Cirkulär ekonomi, grönt. Grön stad och Hållbart resande till exempel med olika ansvariga nämnder. Så jag ska ju inte ta över deras arbete. Men vad som är viktigt, det är att det inte fastnar någonstans. För det blir målkonflikter och man vet inte vilket mål gäller. Det är saker som hamnar mellan stolarna. Så att det är just det som den här utvärderingen. Vi har fått tre utvärderingar av vår miljö och klimatarbete. Och just de pekar på det. Det är saker och ting som behöver. Jag höll på att säga olja för att fungera, men jag får väl säga solrosolja för att fungera bättre. Det är just därför vi har tillsatt den här blocköverskridande styrgruppen. Jag ser fram emot arbetet. Tack. Ordförande Tack. Karin, ny replik begärd av Emmyly Bönfors (C). Varsågod, Emmyly.

Tack! Jag tycker att miljö och klimatprogrammens strategier är väldigt viktiga för att vi ska få genomförande för miljö och klimatarbetet i hela staden. Men som ansvarig politiker är din uppgift att se till att det här blir verkstad och att fråga hur det går hela tiden och följa upp det här. Det är samma med energifrågorna, att se till att det verkligen blir det som man har sagt. För det är en sak att sitta och ta fram pappersprodukter eller inrätta styrgrupper. Men det som verkligen behövs är att följa upp nere i detalj hur det går i handling. Då säger jag inte att du som ansvarigt kommunalråd ska sitta och göra arbetet. komma på exakt hur det ska göras, för det är inte vår uppgift. Men däremot så behöver vi ju se till att det görs. Och när det då dyker upp den här typen av målkonflikter, som att vi behöver minska luftföroreningarna, då behöver man ju orka prioritera till exempel att bygga nya cykelbanor. Men vi ser ju inte att ni kommer med några sådana förslag. Och det är ju vår uppgift som politiker. Ordförande Tack. En kontrareplik begärd av Karin Pleijel (MP). Varsågod, Karin.

Jag tycker det är viktigt att inte bara vara påläst utan faktiskt lyssna på dem som har synpunkter på vårt arbete. Vi har haft Klimatrådet, ett expertråd som består av sju personer. Vi har haft en utvärdering av våra sju strategier från Göteborgs universitet. Och så har vi vår egen utvärdering av hur det går. Det är totalt 130 rekommendationer. Jag tycker att det klokaste man kan göra är att inte gå in och. och peta i detaljer i någon nämnd utan se till att maskineriet fungerar. Och det är just det som är syftet med den här blocköverskridande styrgruppen. Ordförande Tack Karin. Då har Axel Josefson (M) begärt en replik. Varsågod Axel.

Tack för ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, vi kan ju konstatera att i den här årsrapporten så är ju klimatområdet det område som lyser illrött. Inget av målen säger man kommer att uppnås. Vi hade även Klimatrådets rapport här i julas som sa i stort sett samma sak. Tittar man i ert budgetförslag Karin så finns det inte heller särskilt mycket som visar på att ni har några idéer, tankar på hur ni ska åtgärda detta. Det är den stora bristen med klimatarbetet här. Det finns inte heller några pengar till ert klimatarbete avsatt i. i investeringsplanen. Det har Vänstern och sossarna nu köpt fastigheter för, kan man lite enkelt säga. Min fråga till dig är, varför kommer du att anpassa klimatarbetet till EU:s Fit for 55? Det är en viktig fråga. Kommer du att ta initiativ för att samverka med näringslivet för att komma till rätta med de stora utsläppen vi har, framför allt från raffinaderierna här i staden, som står för över 50 procent av utsläppen? Allt detta har ni röstat nej till i våra tidigare förslag. Ordförande Tack, Axel! Då är det Karin Pleijel (MP) som har begärt replik på detta. Varsågod, Karin!

Du behöver inte oroa mig för att jag inte bryr mig om Fit for 55. Det är en väldigt viktig europeisk målsättning som är där och det finns ingenting som strider mot att vi har lokala mål här. Vi måste göra allt för att minska utsläppen och jag håller med dig. Det är nattsvart. Det går inte åt rätt håll. Men Renova fattade beslut den 22 april om ett inriktningsbeslut om att inrätta CCS, Carbon Capture and Storage, alltså infångning av koldioxid. Kanske gör man om det. till elektrobränslen. Det är ett väldigt viktigt steg som tar ett kliv. Som jag nämnde, även om vi inte har rådighet över raffinaderierna, så minskar de sina utsläpp. Minskningen var 11 procent 2022. Sen är det ju många saker som är målsättningar i vår budget, men vi ser också att det inte blir den framdriften som vi hoppas. Därför så är vi inne på den här solrosoljan som ska olja upp maskineriet och få det att bli verkstad av alla de ambitioner och mål och uppdrag som finns i vår budget. Ordförande Tack Karin. På detta har Axel Josefson (M) begärt en ny replik. Varsågod.

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det låter bra, Karin, att ni vill satsa på CCS-tekniken. Men hur ska du finansiera det? Var har du de pengarna någonstans? Hur ska du prioritera bland alla andra investeringar som vänstergänget nu vill genomföra? Sen är det sant, det sker en hel del ute på raffinaderierna och det är regeringen som driver fram den förändringen nu tillsammans med EU och Fit for 55. Det är så klimatarbetet förändras nu här i världen och även i Göteborg. Vi har tidigare haft stora investeringar i Göteborg, batterifabriker, Polestar etc., och där har kommunen haft en aktiv roll att främja dem. Varför säger ni nej till detta, Karin? Varför säger ni nej till våra förslag att tillsammans med näringslivet säkerställa att de här investeringarna kommer på plats? Ordförande Tack! av Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin!

Tack vare den väldigt verksamma miljöpartisten Isabella Lövin, som var klimatminister i en tidigare regering, så har vi fått en väldigt bra modell för utsläppshandel. Utsläppen kommer inte att finnas. Utsläppshandeln kommer inte att finnas efter 2039. Så det är en rak kurva neråt. Det påverkar bl.a. våra raffinaderier och det är otroligt positivt, det håller jag med om. Samverkan med näringslivet, absolut. Det gör vi ju via BRG på många sätt. Och jag är väldigt. stolt och glad över att vi kunde enas över blockgränserna i KSAU för att faktiskt lyckas få hit Northvolt. Det var hård konkurrens mellan andra städer. Få en batterifabrik som kan bidra till den gröna omställningen i fordonsbranschen. Så att den enigheten som vi visade där, den var helt. avgörande, skulle jag vilja säga, för att det gick så bra. Och det är den som vi behöver åstadkomma inom fler områden för att faktiskt lyckas. Tack. Ordförande Tack, Karin. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Martin Wannholt (D). Därefter Axel Josefson (M). Varsågod, Martin.

Tack, herr ordförande! Jag ska vara kortfattad. Jag tycker att jag har fått säga det jag vill ha sagt. Jag vill bara ge en liten korrigering. Någon var här uppe - jag tror att det var Daniel Bernmar, men jag kan ha fel där - och sa att det har varit tufft i utbildningssektorn och att Victoria har haft det väldigt tufft i utbildningssektorn. Då vill jag bara säga att det är en ynnest att ha förtroendet för göteborgarna att vara välbetald heltidspolitiker, som några av oss här inne är. Det är inte synd om oss över huvud taget. Det är synd om barn. barnen, eleverna i skolan och personalen. Så vill jag ha det sagt, så vi inte blir politruker här inne. Ordförande Tack Martin. Då är det Axel Josefson (M) som är sist i talarlistan. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag tänkte gå tillbaka till skolan och uppmana Victoria att besöka engelska skolan. Engelska skolan här i Göteborg har exakt samma elevsammansättning som Bergsjöskolan, men man har helt olika resultat. Man kan fråga sig varför det är på det sättet. Jag skulle rekommendera att göra ett studiebesök där om du inte har gjort det redan. Sedan skulle jag vilja komma tillbaka lite till den viktiga frågan som Elisabeth lyfte här omkring Communityskolan. Communityskolan är faktiskt. den bäst presterande skolan i Göteborg i den granskning man har gjort och som Gepå presenterat. Den bäst presterande skolan. Det är 250 elever som går där. Det är en ideell organisation som driver verksamheten idag. Det är Räddningsmissionen som driver den här verksamheten. Så man har gjort upp med den hedersproblematik som har funnits där tidigare. Och det är då alltså ingen vinstdrivande aktör och det skulle ju vara helt förödande om den här skolan skulle tvingas läggas ner. Vart ska de här barnen ta vägen? Vart ska föräldrarna säga om detta? Och då Victoria, då har jag faktiskt ett förslag till dig där du inte ska behöva agera mäklare och hitta någon ny lokal och så vidare. Det kanske kan vara lite kämpigt. Jag kan förstå det. Och det är faktiskt att du säljer. den här underkända byggnaden till Community skolan. Du kan sälja den. Du kanske får lite pengar över som du kan investera i när du bygger någon ny skola någon annanstans. Men det är ett sätt att komma ur hela den här problematiken och faktiskt låta den bästa skolan i Göteborg kunna finnas kvar här. Tack! Ordförande Tack Axel! Nu har jag tomt på talarlistan och det har ju varit lång och givande bra debatter. Men det finns bara ett förslag och det är att bifalla kommunstyrelsens förslag. Kan vi göra så? Ja. Då gör vi det. Då går vi till ärende 10. Stadsrevisionens årsredogörelse och årsrapport för 2023. Revisorsgruppen har till fullmäktige överlämnat stadsrevisionens årsredogörelse för granskningen av verksamhetsåret 2023, samt Revisorskollegiets årsrapport 2023. revisorskollegiets egna kapital på 4 105 TKR återredovisas, samt att Stadsrevisionens årsredogörelse och årsrapport för 2023 antecknas. Jag lämnar här ordet först till Jonas Ransgård (M) ordförande i Stadsrevisionen. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige! Jag tänkte med tanke på timman här så tänkte jag att jag skulle göra en liten sammanfattande presentation både i det här ärendet och i det kommande ärendet. Stadsrevisionens årsredogörelse sammanfattar ju då förra årets granskning. Och utöver att den här årsredogörelsen sammanfattar granskningen av nämnder och bolag så redogör den också för vår granskning av Göteborgs Stads årsredovisning för 2023 och för den kritik som Stadsrevisionen har lämnat. Utöver de åtta projektgranskningar som har gjorts under revisionsåret och som har rapporterats till fullmäktige löpande, senast alldeles nyss då med två granskningar som jag presenterade tidigare, så har vi gjort grundläggande granskning på alla nämnder och bolag och ett 30- tal fördjupade granskningar som berör en eller flera nämnder och bolag. De här granskningarna visade att stadens nämnder och bolag överlag bedrivit ändamålsenlig verksamhet och säkerställt en tillräcklig intern kontroll, men att det finns både förbättringsområden och brister förstås. Vi brukar också följa upp vad som har hänt med förra årets granskning. Efter förra årets granskning föreslog revisionen anmärkning mot styrelsen i Göteborg Energi. Där har man nu vidtagit åtgärder som. i huvudsak har rättat de brister som vi såg då. Och när det gäller årets granskning har vi då i granskningen funnit brister av sådan karaktär att lekmannarevisorerna och revisorsgruppen har valt att rikta kritik till ett bolag och en nämnd. Lekmannarevisorerna för Älvstranden Utveckling AB riktade kritik till bolaget i form av en erinran. Vi arbetar med två grader av kritik. Erinran är en informell lägre grad. Anmärkning är den formella, lagreglerade högre graden, som också föranleder att fullmäktige särskilt ska ta ställning till frågan om ansvarsfrihet. Men här är det alltså fråga om en erinran. Kritiken grundas på brister inom olika områden. Granskningen visar bl.a. att bolagets organisation för uthyrning av lokaler var personberoende och att bolaget inte tydliggjort vilka kontroller som ska göras för att förebygga att lokaler hyrs ut till oseriösa aktörer. Granskningen visade också att bolaget inte tillämpat fullmäktiges riktlinjer för uthyrning av lokaler till förenings och kulturlivet. Bolaget har också en historik av bristande regelefterlevnad inom området inköp och upphandling. Trots åtgärder från bolagets sida visade den uppföljande granskningen under 2023 på fortsatta brister. Inköp har genomförts utan konkurrensutsättning och bolaget har också gjort direktupphandlingar som överstiger direktupphandlingsgränsen. Så långt Älvstranden Utveckling AB. Nämnden som får kritik i år är Förskolenämnden. Den grundar sig på flera olika delar. Nämnden har inte fattat beslut om åtgärder för ekonomi i balans, trots att flera uppföljningsrapporter visar ett negativt utfall jämfört med periodiserad budget. Det fanns brister i nämndens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Personalens kompetens varierade. Det förekom att personalen upprätthöll hedersnormer. Det saknades rutiner för att upptäcka om barn var utsatta. Nämnden brast i samverkan med socialtjänsten och arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck följdes inte upp. Även i nämndens arbete med särskilt stöd fanns brister. Det var otydligt vad särskilt stöd i förskolan innebar. Personalens kompetens varierade. Det fanns risk för att barnens behov av särskilt stöd inte tillgodosågs och för bristande likvärdighet. Vi bedömer där att uppföljningen också behöver stärkas. De uppföljande granskningar som gjordes visade också att det fortfarande fanns brister i nämndens brandskyddsarbete och att man inte genomfört tillräckliga åtgärder för att stärka rutinerna avseende utlämnande av allmänna handlingar, där nämnden också under det gångna året har fått kritik från Justitieombudsmannen i samma. Ämne. Sammantaget bedömde då revisorsgruppen, vi fattade ju de här besluten kollektivt, att bristerna var så pass allvarliga att vi riktade kritik till nämnden i form av en erinran. Jag vill också kommentera en sak särskilt här. En eller flera ledamöter i samtliga nämnder utom två valde att inte delta i nämndens beslut om budget för 2024. Här finns ett glapp mellan den politiska praxisen, oavsett styre, och vad kommunallagen förutsätter av nämndledamöters beslutsfattande. Från revisionens sida är det angeläget för oss att framhålla att det här att man väljer att avstå från att delta i ett beslut påverkar inte ansvarsprövningen. och det ansvar man har för nämndens verksamhetsmässiga och ekonomiska resultat i förhållande till den budget som fullmäktige har fastställt. Sammanfattningsvis så genomförs det ju fantastiskt mycket jättebra jobb här i nämnder och styrelser. Så att det blir ju lite fel fokus eller felinriktat när vi påpekar vilka brister som finns. Syftet med det är ju att bidra till förbättringar. och säkra att vi slipper ha samma brister år efter år. Men jag vill gärna framhålla att det förtar ju inte att det sker fantastiskt mycket jättebra jobb och vi pekar bara på det lilla lilla som kan bli bättre. Sammanfattningsvis innebär det då att revisorerna tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för ledamöter i kommunstyrelsen och i stadens nämnder. Tack! Ordförande Tackar! Då går vi till talarlistan. Då är det först ut Johan Zandin (V), därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Johan!

Tack så mycket! Jag vill tacka revisionen för en bra rapport och för ett bra genomfört arbete 2023. Som vanligt har man gjort ett bra urval av frågor man har valt att granska under året. Tydligt att revisionen inte bara är göteborgarnas kontrollorgan av oss makthavare, utan också är en drivande kraft i att förbättra stadens verksamheter. När det gäller förslaget till beslut så tycker jag man har valt en bra nivå på återredovisning av eget kapital som också KF:s presidium ställer sig bakom. Att man först gör den planerade investeringen man har tänkt och därefter uppnår rätt nivå på eget kapital efter såväl investering som återredovisning. Så jag yrkar bifall till KF:s presidiums förslag till beslut. Ordförande Tack. Då var det Agneta Kjaerbeck (SD) just nu, sista talarlistan. Varsågod.

Tack så mycket för ordet herr ordförande. Jag kommer att gå upp två gånger här för jag vill först prata om våldsbejakande extremism och radikalisering. Jag vill tacka revisionen för det arbetet. För den här islamistiska våldsbejakande miljön den är ganska omfattande idag och här så hittar vi ensamagerande personer som är ganska svåra att upptäcka. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning kommer det främsta terrorhotet mot Sverige från islamistiskt och högerextremistiskt motiverad terrorism. En granskning av tidningen Expressen visar att en terrordömd IS-rekryt har arbetat som lärarvikarie på ett av Göteborgs fritidshem under 2022. I en kommunal grundskola rekryterades även en lärarvikarie med kopplingar till våldsbejakande islamism. Vi Sverigedemokrater ser i alla fall väldigt allvarligt på att terrorister från Islamiska staten har fått jobb som barnskötare, ungdomsledare, lärare och socialsekreterare. Farliga islamistiska våldsbejakare ska inte tillåtas att komma i närheten av barn, unga och utsatta. Vi hoppas naturligtvis att de rödgröna här inser det allvarliga läget och vill vidta skarpa åtgärder för att fler IS-rekryter inte ska anställas inom kommunal välfärd i Göteborgs Stad. Vi hoppas att ni kommer arbeta för att det ska finnas en säkerställd process för kontroll av identitet som ett obligatoriskt steg i rekryteringsprocessen för alla nya medarbetare. Och att ni ser till att det görs en ordentlig identitetsvalidering på befintlig personal. personal så att vi kan säkerställa att alla medarbetare är de personer som de faktiskt utger sig för att vara. Tack för ordet! Tackar! Ordförande Vänta, det var för att du var i gång som talare. Nu har ordet begärts av Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod!

Tack för ordet ordförande! Nu vill jag prata hedersrelaterat. Tack revisionen! Bedrövligt det här tyvärr. Men det är väldigt tråkigt också att se att S har valt att ducka på grund av risken att tappa röster från de grupper som ser religionen som överordnad demokratin och mannen som överordnad kvinnan. För vad hände med era planer på att stoppa kusingifte? Vad hände med planen om familjeplanering? Men sedan 2019 har i alla fall vi gång på gång yrkat på att föräldrar som kommer hit ska veta vad som gäller. Skolan ska ha en plan och arbeta utefter när hedersrelaterat dyker upp. Inget kommer att vända här så länge identitetspolitiken och VOK-rörelsen är den inofficiella religionen som styr det här. Vi, Göteborg, borde sedan länge ha krävt totalt avstånd från kvinnoförtryck och hederskulturer. Och hade vi skyddat vårt jämlika samhälle med full kraft, då hade intresset för att massinvandra hit och fullkomligt negligera vårt system och våra lagar inte fått löpa fritt. Så länge de rödgröna här inte vill förstå den problematiken, att med en okontrollerad migration, med en vidöppen bankomat och en kravlös integration så kommer varken den infiltrerade gängkriminaliteten eller det omänskliga lidandet som hedersförtrycket utgör kunna försvinna. Vi har i alla fall i varenda berörd nämnd efter revisionen yrkat på att få information om hur förvaltningarna följer upp ärenden för att säkerställa att människor får adekvat stöd. Vid de här redovisningarna vill vi se en närvaro av resursteam HEDER, för då finns personer tillgängliga med rätt kunskap. Alla som arbetar med utsatta behöver få den här kunskapen. Och förhoppningsvis kommer vår nya regering tillsammans med SD göra allt som går med de lagar som finns att tillgå. Och samtidigt lägga nya skarpa förslag till nya lagar runt hedersrelaterat. Tack för ordet! Ordförande Tack! Det är tomt på talarlistan. Kan vi anse övningen avslutad? Svar ja. Föreligger bara ett förslag till beslut. Frågar jag bifall till styrelsens förslag till beslut? Svar ja. Ärende 11 är revisionsberättelsen avseende Göteborgs Stads verksamhet under 2023. Under överläggningen i detta ärende kan samtliga ledamöter och tjänstgörande ersättare delta. Vi kommer vid acklamationsbeslut anteckna att ledamöterna ej har deltagit i beslutet om ansvarsfrihet, respektive nämnd som vederbörande ledamot i. Revisorsgruppen har till fullmäktige överlämnat revisionsberättelsen vid granskning av 2023 års verksamhet. Därutöver har överlämnats revisionsberättelser avseende Göteborgs stads nämnder. I appen i anslutning till detta ärende finns nämndernas revisionsredogörelser och landstingens redogörelser för bolagen och den auktoriserade revisorernas revisionsberättelser. Som ni hörde tidigare så tillstyrker revisorerna att kommunfullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse och nämnder ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2023. Kommunfullmäktiges presidium föreslår att. Kommunfullmäktige beslutar. Ledamöterna i Göteborgs kommuns styrelse och nämnder beviljas ansvarsfrihet för verksamhetståget 2023. Tog på talarlistan. Då frågar jag. Bifalles och förtryck 2020–2023, samt redovisning av omhändertagande av åtgärder mot parallell rättskipning Ärende 12 kommer vi till. Bordlagda beslutsärenden. Utvärdering av Göteborgs stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020–2023, samt redovisning av omhändertagande av åtgärder mot parallell rättskipning. Här föreslår Kommunstyrelsen att utvärdering av Göteborgs stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020–2023 antecknas. Socialnämnden centrum får i uppdrag att ta fram en ny plan för Göteborgs stads arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck utifrån utgångspunkterna nedan i dialog med övriga socialnämnder, utbildningsnämnder och med stadsledningskontoret. Den reviderade planen ska där det är möjligt signaleras med mål och aktiviteter i Göteborgs stad, plan mot våld i nära relationer samt vad som framgår av punkterna A till D i handling 2024 nummer 35. Här har vi en talarlista och det har först begärts av Frida Tånghag (V). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Frida! Tack så mycket ordförande fullmäktige! Jag vill yrka bifall till förslaget från kommunstyrelsen.

Stadens arbete med hedersrelaterat våld och förtryck behöver kunna dra nytta av den arbeten och den kompetens som finns i staden genom arbete med liknande strukturer. likt våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor. Det rimliga blir att lägga uppdraget på socialnämnd Centrum som är den logiska placeringen eftersom Centrum har mest kompetens på området genom bland annat Resursteam Heder samt att det är den nämnd som jobbar med att ta fram planen för våld i nära relation. Att rikta uppdraget mot samtliga socialnämnder skulle vara både spretigt och otydligt. Våra fyra nämnder har fyra helt olika förutsättningar och utmaningar som rör sociala frågor. Därför blir det fördelaktigt att lägga uppdraget på en nämnd. För att ge en likvärdig struktur som kommer att gälla för hela staden. Men den planen kommer inte att uppstå i ett vakuum. Utan de övriga nämnderna kommer såklart att få svara på förslaget. Här vill vi dessutom utvidga dialogen genom att inkludera våra utbildningsnämnder. Som också har erfarenhet och kunskap om hur hedersrelaterat våld och förtryck ser ut i verkligheten och hur den syns i vardagen. Vi vill ha ett särskilt fokus på utbildningsinsatser för barn och unga. Och att planen följer stadens arbete med mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Även om det finns helt unika förutsättningar inom dessa områden så behöver de kunna dra nytta av varandra. under de områden där det väver samman. Jag stannar här och kommer tillbaka. Tack så mycket! Ordförande Tack! Då har vi nästa talare, Kristina Bergman Alme (L). Rättar Nina Miskovsky (M). Varsågod Kristina!

Tack herr ordförande! Jag ska fatta mig kort i denna väldigt viktiga fråga som berör så många individer men även de som står dem nära. Hedersfrågor är jätteviktiga. Och självklart ska vi dra nytta av de utvärderingar som har funnits. Men jag ställer mig ändå frågande till varför den styrande minoriteten gång efter annan har röstat ner våra förslag om rutiner. För rutiner är verkligen A och O. Om man säkerställer att man har stadenövergripande rutiner då kan man bättre veta. ifall man verkligen tar upp de här frågorna på det sätt som behövs. Utbildningar, absolut. Men hur säkerställer man att alla som bör få de utbildningarna får ta del av dem? Hur säkerställer vi att alla som jobbar med både unga men även vuxna får en möjlighet att verkligen ha insikter i dessa frågor? Rutiner, rutiner, rutiner och bifall till D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Ordförande Tack! På det anförandet har Frida Tånghag (V) begärt replik.

Varsågod Frida! Tack så mycket! Jag gillar också rutiner men jag tänker också att det är precis det som jag var uppe och sa. Vi vill lägga det på en. socialnämnd för att vi ska kunna utforma en rutin som gäller för hela staden. Till skillnad från att lägga det på fyra socialnämnder som har fyra förutsättningar och får fyra helt olika strukturer som ska samverkas ihop. I stället för att en nämnd med mest erfarenhet plockar fram en rutin som gäller för hela staden. Tack! Ordförande Tack! Det var nästa talare Nina Miskovsky (M), därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Nina!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. På bara fem år har andelen ungdomar som lever med både oskulds och våldsnormer fördubblats i Göteborg. Även antalet hedersbortföranden har fördubblats på bara ett år. Det är en skrämmande utveckling och jag tänker i första hand på de som drabbas och fråntas sin frihet och möjlighet att själva välja sin väg i livet. Dessutom är hedersstrukturerna en stor del i framväxten av parallella samhällen som bidrar till segregation och utanförskap. Bristerna inom stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck blir tydligt i kritiken som framförs i stadsrevisionens rapport. Nu gäller det skyndsamt att åtgärda bristerna så att de som drabbas snabbare kan upptäckas och få hjälp. Något som jag tycker är särskilt allvarligt är att revisorernas rapport gällande förskolan visar att det finns personal som upprätthåller hedersnormer och därmed inskränker barnens fri och rättigheter. Det kan inte under några omständigheter accepteras och måste få tydliga och kännbara konsekvenser. Förskolan ska vara en fristad från hedersrelaterat våld och förtryck. Att bara tala om frågan räcker inte. Det förstår vi nog alla. Det måste ske genom konkret handling som gör skillnad. Ett annat orosmoln som jag vill nämna inom förskolan är att det inkommer så få orosanmälningar generellt. Det är också något som vi behöver titta på. Det är också viktigt att det säkerställs att tillförlitlig statistik inom området insamlas som går att jämföra över tid. Det är också ett förbättringsområde. Jag hoppas verkligen att den omarbetade planen kommer att bli ett handfast verktyg till att ta tag i frågorna så att alla ska få rätt att leva ett eget liv, vara den man vill vara och älska den man vill älska. Jag vill yrka bifall till tjänsteutlåtandet och yrkandet från D, M, L, KD. Tack! På det anförandet har replik begärts av Frida Tånghag. Varsågod Frida! Tack så mycket! Det är mycket prat om förskola och skola. Men då är min fråga, varför har inte ni med er ert förslag att förskola eller våra utbildningsnämnder ska involveras som remissinstans? För ni vill ju bara lägga det på fyra socialnämnder. Vad är våra utbildningsnämnder? Som du själv pratar så varmt om Nina Miskovsky (M) när du står här uppe. Tack! Ordförande Tack! Tillbaka till talarlistan. Då var det Sophia Nilsson (MP), därefter Mariette Höij Risberg (D). Varsågod Sofia!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Jag säger att Frida har. Pratat väldigt bra här tidigare. Tack för det också. Jag tycker också det är väldigt bra med allt engagemang i frågan. Det är väl inte ofta jag känner att jag och SD har så mycket gemensamt. Men den här frustrationen känner jag igen, för jag blir lika jävla förbannad när det gäller den här frågan. Att bryta det hedersrelaterade våldet och förtrycket är ett arbete som hela Samhället bör vara delaktig i. Det gäller kommunens verksamheter, men även andra myndigheter och civilsamhället och allmänheten. Alla har rätt att själva välja hur de vill leva sina liv och vem de vill leva sina liv med. Detta utan att riskera hot, riskera våld eller att bli bortförda eller i värsta fall bli mördade. Arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck har intensifierats och utvecklats i Göteborg. Men vi kan ju läsa här att andelen ungdomar som lever med oskuldsnormer har ökat det senaste. och det behövs en likvärdig struktur för att stoppa det här våldet. En viktig del av det arbetet är att sammanföra eller synkronisera med mål och aktiviteter i planen för våld i nära relationer. En annan negativ utveckling är att vi kan se att antalet ungdomar som inte vet vart de ska vända sig för att få stöd och hjälp också har ökat. Vi behöver då de här olika utbildningsinsatserna i skolan men även. hos våra anställda ute i olika förvaltningar och nämnder. Jag pratade själv med en bekant förra veckan som jobbar i en skola, dock i en kranskommun här. Där flera, främst tjejer, stannar kvar i skolan så länge de kan på eftermiddagarna för att de inte vill gå hem. Där skolan är deras frihet. Men jag vet också att flera tjejer, det finns även killar såklart, inte enbart är offer utan också väldigt starka personer. Som med hjälp, rätt och stöttning verkligen kan ta sig vidare. Så vi får inte glömma det heller. Som man önskar innan. Ordförande Då var tiden slut. Kommer tillbaka till talarlistan. Nästa talare är Mariette Höij Risberg (D). Varsågod Mariette!

Ordförande, ledamöter och göteborgare! I likhet med stadsrevisionens granskning visar utvärderingen på stora brister och ett stort utvecklingsbehov i Göteborgs Stads arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Åtgärdsförslagen i tjänsteutlåtandet överensstämmer med både stadsrevisionens granskning och det yrkande som lades fram av det. M, L och KD i kommunstyrelsen under hösten 2023. Där vi pekade på att vi behöver kompetenshöjande insatser för socialförvaltningarnas personal och att stadenövergripande rutiner och arbetssätt behöver tas fram för att kunna upptäcka och hantera ärenden kring just hedersrelaterad utsatthet. Brister i rutiner och kunskap. kan innebära en ökad risk för att barn och unga hamnar i direkt livshotande situationer. Det ska inte spela någon roll var i staden man bor eller vilken socialsekreterare man träffar. För varje dag som går riskerar ytterligare ett barn eller en ungdom råka riktigt illa ut. Vi är skyldiga att säkerställa att varje barn får den hjälp de har rätt till. Stadsrevisionen lyfter i sin rapportering att det finns risk för att satsningen på Resursteam Heder blir ineffektiv om teamens kunskap och erfarenhet inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning. Det händer att myndighetsutövande socialtjänst tar kontakt med resursteamen för sent eller inte alls. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och bifall till tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Ordförande Tack. Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Kristina Norén Lallo (KD). Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande. Jag vill bara säga att jag yrkar ja till SLK, ja SD-tillägg och ja DMLKD-tillägg. I våra tillägg, där står det i alla fall om skolan. Så ta och läs ordentligt! För att vi har utrikesfödda människor i Göteborg som bortser från vad samhället rekommenderar och i stället upprättar egna parallella normer, det är väldigt allvarligt. Och att de tidiga och förebyggande insatserna lyser med sin frånvaro, det är också riktigt allvarligt. För parallellt med god baskunskap hos yrkesverksamma inom skola och socialtjänst, så måste de nyanlända som kommer till Göteborg från dag ett undervisas i hur barn fostras i Sverige. Det kan man redan på integrationscentrum, familjecentralen, BVC, MVC eller förskolan få god kännedom i, om hur barn fostras här till fria, självständiga individer. Här ska man veta att aga är strikt förbjudet och här ges alla samma förutsättningar i uppväxten, pojkar såväl som flickor. Kärleken är fri och självvald för alla unga som växer upp i Sverige. Om inte de här rättigheterna och principerna efterlevs så ska de som fortsätter att utöva hedersrelaterat våld och förtryck på barn och unga lagföras, bötfällas och till och med utvisas om det fortsätter. Skolans personal behöver få kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck för att kunna upptäcka utsatthet samt varsko elevhälsa och rektorer. Eleverna behöver naturligtvis få utbildning om oskuldsnormer och tvångsgifte. De ska lära känna sina rättigheter om svensk lagstiftning. Det ökar tilliten till skolans professioner. Det gör att elever i högre grad vänder sig till skolans personal vid behov av stöd. Vi har i alla fall sedan 2019 förespråkat en tydlig skolplan för Göteborgs Stad i förfarandet runt hedersrelaterat våld och förtryck. Vi hävdar bestämmelserna. och konsekvent att en konkret plan utformad specifikt för grundskola och gymnasium, den hade behövt ta form för fem år sedan. Ordförande Tack Agneta!

Då hade vi inte haft dubbelt så mycket av de här brotten. Ordförande Tack! På det anförandet så har replik begärts av Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Kristina!

Tack herr ordförande! Jättebra att du tar upp de här frågorna Agneta. På Angeredsgymnasiet har man sedan flera år arbetat med detta i ett väldigt bra arbete. Sex, relationer och samlevnad har nu spridits till andra gymnasieskolor i staden. Så det pågår ett arbete. Sedan är det som jag sa tidigare med detta med rutiner. Det kan aldrig arbetas nog på ett sätt. Det är verkligen någonting som måste komma in så att alla förstår. Jag tänker att. Det känns lite tufft idag när vi fått strikta order om att inte tala för länge. Det här är en fråga som vi verkligen måste tala om. Men det måste också bli verkstad. Så helt rätt att ta upp detta med skolans aspekter också. Tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare Kristina Norén Lallo (KD). Därefter Ajsela Bruncevic (C). Varsågod Kristina!

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare! Enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2021 uppskattas cirka 68 000 flickor och kvinnor i Sverige leva med konsekvenser av könsstympning. På Bergsjöns barnmorskemottagning ser man att antalet remisser som rör könsstympade kvinnor har fördubblats sedan föregående år. Det är oftast flickor i 4–14- års ålder som utsätts och det förekommer även att spädbarn könsstympas. I Bergsjön uppger även personalen att man för första gången fått in remisser på gravida kvinnor som blivit könsstympade. Risken att utsättas för hedersrelaterat våld gäller inte bara för flickor utan även pojkar utsätts i hög omfattning. Pojkar tvingas åka på uppfostringsresor och tvingas att gifta sig med någon som man egentligen inte vill gifta sig med. Man tvingas även ta ett stort ansvar för att kontrollera att sina systrar inte bryter mot hedersnormer. Hbtqi och personer med funktionsnedsättning är speciellt utsatta. En homosexuell person kan tvingas till omvändning genom religiösa ritualer eller helt enkelt bli tvungen att gifta sig med det motsatta könet. Ett funktionshinder hos ett barn anses som skam i familjen. Det kan leda till att man försöker dölja funktionshindret genom tvångsäktenskap. Av statsrevisionens rapport framkommer skrämmande fakta. Det kanske allra mest alarmerande i stadsrevisionens granskning är att det i såväl socialtjänst som förskola och skola finns exempel på personal som upprätthåller hedersnormer och motverkar barns rättigheter. Detta är ju självklart helt oacceptabelt och åtgärder måste vidtas. Visst har bra saker redan gjorts, men det krävs betydligt mer för att komma till rätta med problematiken. Därför ska socialnämnderna få i uppdrag att i samverkan med kommunstyrelsen skyndsamt implementera staden övergripande rutiner för att upptäcka och hantera hedersrelaterad utsatthet. Då var tiden. Hinner jag yrka? Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut och till tilläggsyrkande från D, M, L och KD. Ordförande Tack! Då var nästa talare Ajsela Bruncevic (C) och sedan Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Ajsela!

Tack för ordet. Tack för ordet ordförande och ledamöter och göteborgare. I Göteborg ska alla vara trygga och kunna leva i frihet. Blir man utsatt för hedersförtryck och våld är det motsats till det. Vi måste därför arbeta med full kraft mot det förtrycket och säkerställa att arbetet görs i alla verksamheter. Därför är det bra att vi nu ska få en uppdaterad plan som verkligen tar hänsyn till det som kommit fram i utvärderingen av den gamla planen och ser till att arbetet blir likvärdigt i hela staden. Det är också särskilt viktigt att staden arbetar förebyggande så att barn och unga inte blir utsatta. Med det sagt. Yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack. Då var nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Därefter slutar tonga och be. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Inga kvar där uppe i alla fall. Skolan ska vara en fristad från religiös pådyvling och hederskultur. Jag tycker det faktiskt är väldigt glädjande att Det råder väldigt stor samsyn och jag tycker att engagemanget och den ängslighet som har omgärdat den här frågan historiskt känns som att det tillhör historien. Men man kan ju inte vara nöjd när man tittar ut över stan och träffar olika organisationer och läser både statsrevisionens rapport och utvärderingarna. Det hade fördubblats antalet som upplevde sig kontrollerade i delar av vår stad. Skolor som borde delta i utvärderingen har valt att inte delta. Kan man se det som att fler vet vad hedersförtryck är och sina rättigheter? Det är ett fall framåt, men oaktat det är siffrorna helt bedrövliga. Jag vill hävda att vi kan ha hur fina rutiner och policys som helst. Men om vi inte håller samtalet levande ute på arbetsplatserna inte vågar ha civilkurage och ifrågasätta, så får det inte ett slut. Det handlar inte bara om det faktum att unga kontrollerar varandra. Det är riktigt jäkligt. Men vi har personal på våra skolor som utövar hedersförtryck. Då är det riktigt illa, och inte bara på skolor, det finns i andra verksamheter också. Här behöver vi också samdra mycket mer med den eskalerande privata välfärden, där vi inte har insyn. Vi har haft jihadister som har varit dagbarnvårdare. Vi har flera skolor som har fått stänga på grund av att Säpo menar att de utgör ett säkerhetshot. Så vi behöver jobba brett. Bifall kommunstyrelsens förslag. Tack! Då nästa talare Frida Tånghag, därefter Simona Mohamsson. Varsågod Frida! Tack så mycket! Mycket bra har sagts och det är väl också någonting man behöver säga att i de här frågorna så vill vi ändå samma sak. Vi har samma mål, vi har samma ambition. Vi har lite olika tillvägagångssätt om hur vi ska nå dit. Skillnaden på vårt förslag. är i min mening helt enkelt att det tar in fler aspekter, fler parametrar och ett större perspektiv. Bland annat trycker vi precis på det, att vi ska ta in stadsrevisionens rekommendationer i framtagandet av planen. Nu görs sedan det arbetet mycket ute i våra nämnder men det är ändå bra att få det med oss. Därför så yrkar jag igen bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack så mycket. Ordförande Tack! Då nästa talare Simona Mohamsson (L), därefter Sophia Nilsson (MP) Varsågod Simona!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Vänsterpartiets Frida inledde den här debatten med att ställa sig frågan hur är det egentligen att leva under hedersförtryck? Låt mig berätta hur det är att leva under hedersförtryck. Du är under konstant kontroll över vad du ska ha på dig, hur du ska föra dig i samhället. Som lillebror kanske du behöver följa efter syrran för att se att hon inte gör något som är dåligt för familjen och för hedern. Du riskerar varje sommar att kunna tas utomlands för att antingen giftas bort eller könsstympas. Realiteten är att det handlar om kontroll i hederns namn. Det är det som skiljer det från våld i nära relationer. Det är ett annat lager på våldet. Det är ett annat lager på den här synen på relationer, på familjen. Det måste man ha med sig. Det här är inte som vilket annat våld som helst som män och familjer utövar över kvinnor. Det har en annan karaktär. Jag tycker att det är väldigt tydligt. Skiljelinjen mellan oss egentligen är att några av oss har läst statsrevisionens kritik och tagit till oss det och direkt anammat det i vårt yrkande. Kritiken från statsrevisionen var enkel. I dag implementeras inte de strategier vi har. För det andra är det så att kompetensen inte finns helt ute bland alla socialsekreterare. Det är därför vår är så tydlig. Vi vill se till och inventera. Vad finns det för kompetens som behöver göras och se till? också att det inte kan väljas bort av socialnämnderna, utan det ställer krav och höjer ambitionen. Jag vill också avsluta med att säga att det blir väldigt intressant att säga att Socialnämndscentrum ska ha det här för att de har så mycket erfarenhet. Vad baserar ni det på? Jag har läst hela utredningen innan och utantill. Det finns inget som säger att centrum har någon specifik kunskap eller möjlighet att hantera det. Jag skulle snarare säga, om man tittar på de fallen som berör Heder, så är det nog snarare nordost och Hisingen. Ordförande Tack, Simona. På det anförandet har två repliker begärts. Först ut, Frida Tånghag (V). Varsågod!

Tack så mycket. Jag vill först säga till Simona att jag inte har ifrågasatt hur det känns att växa upp i hedersrelaterat våld och förtryck, för det har jag ingen aning om. Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara. Jag har aldrig sagt något annat och kommer aldrig att säga något annat. Du har helt rätt i att det finns fler lager. Det är skillnad på våld i nära relation och det är skillnad mot mäns våld mot kvinnor. På samma sätt som det är skillnad på våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor. Det är klart att det här hade kunnat ligga på Hisingen eller på Nordost. Det är fullt kompetenta nämnder det också. Men socialnämndens centrum har erfarenhet av resursgym Heder och jobbar med den handlingsplanen om våld i nära relation. Där de är lika, där måste vi kunna dra nytta av det. Tack! Ordförande Tack! Kontrareplik begärs Simona Mohamsson (L). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, Resursteam Heder är ett resursteam för hela staden. Det är därför det kallas för ett resursteam. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi inte lägger det här på en nämnd och säger att det är er grej att göra. Jag sitter själv på Hisingen och kan säga att det inte alltid funkar när man säger att en nämnd ska ha övergripande ansvar. Det här är en fråga som varje nämnd måste prioritera. Det är därför vi säger att det ska läggas på varje nämnd. Det är därför vi också säger och höjer ambitionen, till skillnad från er, att den här kompetensutvecklande insatsen inte kan väljas bort. Den måste gälla för alla nämnder att prioritera. Vi vet ju själva när det går dåligt i ekonomin. Det första som ryker är just kompetensutveckling inom det här området. Så återigen, jag yrkar bifall till vårt yrkande som går i. Helt i linje med vad stadsrevisionen har gett oss för kritik. Ordförande Tack! En andra replik begärd. Frida Tånghag (V), varsågod!

Tack så mycket! Men vad är då det som vi gör, alltså när vi inkluderar våra utbildningsnämnder? Om det nu ska är många nämnder som har kunskaper, det behöver breddas och inkluderas. Varför involverar ni inte våra utbildningsnämnder? Så som vi gör i vårt förslag. Tack. Ordförande Då var nästa replik begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) Varsågod!

Ja, jag förstår att det ligger i oppositionens intresse att försöka framhäva att det skulle finnas någon slags konflikt här. Och att man väljer att göra så mycket mer och vill så mycket mer och har så mycket högre ambitioner. Jag tycker det är fjantigt om jag ska vara ärlig. Hade varit väldigt mycket bättre om vi samarbetade. Det är bara några få som vinner på att vi inte är överens här och det är de som utövar den här typen av förtryck. Sen står det väldigt tydligt i vårt tilläggsyrkande. Planen ska ha ett särskilt fokus på utbildnings och informationsinsatser för barn och unga respektive medarbetare och chefer inom socialnämnder och utbildningsnämnder. Vad är det som fattas i det? Och sen så skulle jag säga att i grundskolenämnden så var det bara Liberalerna som valde att inte ställa sig bakom ett yrkande där vi vill inkludera de fristående skolorna och se till så att mycket snabbare rapportera till både socialtjänst. Ordförande Då var det kontrareplik begärd. Simona Mohamsson (L). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja skillnaden är att vi vill utreda behovet och sen säkerställa. Att det faktiskt sker en utbildning och kompetenshöjning. Att det är så när vi tar beslutet här idag så ska det inte kunna vara så att vi står här om ett halvår igen och så är det vissa nämnder som har gjort utbildningsinsatser och andra har inte gjort det. För då är vi tillbaka till där vi står just nu. Det är det som skiljer vårt och eras. Att vi mycket tydligare säger att när vi tagit det här beslutet så innebär det också att man måste tillskjuta de resurser som krävs. Det är den stora skillnaden och det är därför det är viktigt, tycker jag. om man har höga ambitioner i den här frågan och det finns konflikt. Jag kan säga på Hisingen har vi haft jättemånga debatter. Varje gång när det kommer upp hederskultur så finns det alltid med ett stycke om rasism med från när Vänsterpartiet, M och S skriver yrkanden som besvarar våra yrkanden om heder. Det bara visar på hur man relativiserar de här frågorna. Så ja, det spelar roll och det finns en konflikt. Kanske inte mellan sossarna och den här sidan men definitivt med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Ordförande Tack! Andra replik begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod.

Det där är ju en fråga om politisk styrning. Det fanns ju redan med i den förra planen, att personalen skulle utbildas. Har ni följt upp, ställt frågor? Hur många har genomgått den här utbildningen? Det gjorde Socialdemokraterna i utbildningsnämnden. Hur många har gått en utbildning inom Heder? Det är ju bara en fråga om hur man väljer att styra själv. Vill man få verkställighet i sina politiska beslut så får man fråga efter det, för det man lyser på det växer. Sen återstår ändå frågan, de 22 procenten barn som går i fristående verksamheter, eller alla de som går i fristående dagbarnvårdare som vi inte ens har rätt att på något sätt granska. Hur har ni inkluderat dem i ert yrkande, de 22 procent barnen? Ofta på religiösa friskolor. De lyser med sin frånvaro kan jag säga. Tack! Då går vi tillbaka till talarlistan. Ordförande Då är det Sophia Nilsson (MP), därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Sophia!

Tack ordförande och övriga. Nu hann det hända lite under tiden och jag tycker både S och V har svarat väldigt bra. Då jag inte är ett fan av för mycket upprepningar så kommer jag inte säga så mycket mer där. Däremot har jag inte själv suttit med i nämnderna där de här olika yrkandena har lagts. Men jag gillar inte den här grejen med att vi skulle vara rädda för att bli kallade rasister eller dylikt när vi pratar om hedersfrågorna. Jag tror vi har kommit betydligt mycket längre än så. I MP har vi definitivt gjort det i alla fall. Jag vill yrka bifall till KS förslag. Ordförande Tack! Då var nästa talare Bettan Andersson (V) Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Bettan!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och ni som lyssnar. Jag yrkar bifall till KS förslag. Det är mycket som har sagts här så jag ska inte bli så långrandig. Vi har hållit på ganska länge med ganska få ärenden. Jag tänker att vi delar ju problembilden men vi är ganska splittrade i hur vi tycker man ska göra för åtgärder. Och jag tycker ibland att det kommer så mycket olika små uppdrag ifrån de olika borgerliga partierna under åren. Istället för att ta det här som en stor sammanhängande bild där vi kan jobba med den och utveckla det jobbet som har gjorts. Och utveckla och förbättra det enligt bland annat de förslag som finns från stadsrevisionen. Men jag tänker verkligen på det här att inte ha med sig utbildningsdelarna. Det är de som träffar barnen och ungdomarna varje dag i princip när det inte är lov. Socialtjänsten träffar ju bara de här barnen och ungdomarna när det har hänt något, när man har gjort någon anmälan. Men i jättemånga fall blir det aldrig någon anmälan. Sen tänker jag, alla ni som sitter i socialnämnder och framförallt sitter i utskotten, ställ frågorna! Fråga om resursdirektivet har varit involverade. De finns ju i alla stadsområden och alla socialnämnder. Det är samordningen som ligger under centrum. Så jag tänker att vi har ett gemensamt ansvar. Vi har också ett gemensamt ansvar att se till att cheferna tar de här frågorna på de förvaltningarna som vi sitter och styr. Eller sitter i presidiet eller i nämnderna. Tack! Ordförande Tack! På det anförandet har Simona Mohamsson (L) begärt replik. Varsågod Simona!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag ska vara jättekort. Jag uppskattar inte när vi sitter och varje gång vi inte håller med varandra att vi säger vi kan inte ha massa småförslag hela tiden som poppar upp under året. Det är hela syftet med demokrati och ska jag vara helt ärlig, det finns inget förslag som är för litet när det gäller att försöka rädda unga tjejer från att bli bortförda och könsstympade, unga killar från att växa upp i hedersnormen. Det finns nog inget förslag som är för litet som vi inte borde testa. Så jag tycker det är en del av demokratin att lägga förslag under årets gång som förhoppningsvis kan arbetas in. i de befintliga planerna vi har, i den befintliga strategin. Kanske även till och med kanske putta förvaltningarna från den här församlingen till att göra lite mer. Ordförande Tack! Kontrareplik bjöd Bettan Andersson (V) Varsågod!

Ja, jag delar inte bilden av att många, många yrkanden gör det faktiskt arbetet bättre alla gånger. Men visst, demokrati är det och demokrati ska vi ha. Tack! Då var det Jörgen Fogelklou (SD).

Tack för ordet herr ordförande, åhörare, ledamöter! Med risk för att låta en smula bitter faktiskt. Jag har nu pratat i en halvtimme om hedersrelaterat våld, förtryck, åtgärder mot parallella rättsskipningar, könsstympningar i en halvtimme. Och ni har nog inte haft mage att skämmas någon av er. Man säger ibland att mina förfäder de vänder sig i graven. De vänder sig inte i graven. De snurrar som en propeller som går för full fart över vad ni har gjort med Göteborg och Sverige. Skäms! Tack! Ordförande Då har vi nästa talare Jessica Blixt (D). Varsågod Jessica!

Tack ordförande. Jag vill bara vara tydlig och rätta dig lite Viktoria. Göteborgs kommun har tillsynsansvar i förskolan. Så där kan vi stoppa oseriösa aktörer och det har vi också gjort. Så det är en stor skillnad mot grundskolan där det är Skolinspektionen som har. Men i förskolan så är det vi som har. tillsynsansvaret och vi gör jättemycket och vi har stoppat flera oseriösa. aktörer. Med det sagt så finns det hur mycket mer att göra och där behöver vi ta ett samlat grepp. Där behöver vi hjälpas åt. Där behöver vi verkligen samarbeta. För det är inte ett enda barn som faktiskt vinner på att vi här försöker slå oss på bröstet och tala om vem som gör det här bäst. Vi behöver följa upp. Vi behöver säkerställa. Vi behöver vara på frågan hela tiden och det är vår förbannade skyldighet. För förra året fördes 23 barn utomlands. 19 av dem är fortfarande försvunna. De är inte här. Det får bara inte hända. Vi behöver hjälpas åt. Vi behöver krokas an och göra allt som står i vår makt. För att få ett stopp på hedersförtrycket i den här staden och i Sverige. Ordförande Tack! Då var det på det anförandet av Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) replik. Varsågod!

Tack så mycket! Jag instämmer i vartenda ord som Jessica precis anförde. När jag pratade om insynen så menade jag dagbarnvårdarna och tillståndsprövningen av dagbarnvårdarna. Men vi fick ju inte. Du kommer ihåg hur det var? Vi fick ju kritik från revisionen när vi inte gav dem prövningstillstånd. Den lagen har ändrats, säger ledamot i förskolenämnden. Då får vi vara väldigt tacksamma för det. Tack! Ordförande Tack! Talet är slut. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Frida Tånghag (V), Ajsela Bruncevic (C), Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) och Sofia Nilsson (MP) bifall till kommunstyrelsens förslag. Kristina Bergman Alme (L). Nina Miskovsky bifall till SLK:s förslag och tilläggsyrkande från D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Agneta Kjaerbeck bifall till SLK:s förslag, tilläggsyrkande från SD och tilläggsyrkande från M D L och KD i kommunstyrelsen. Mariette Höij Risberg, Kristina Norén Lallo bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från MDL och KD i kommunstyrelsen. Jag kommer först ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkandet från Kristina Bergman Alm med flera. Och därefter bifall respektive avslag på tilläggsvinklarna. Godkänns den här propositionsförordningen? Svar ja. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifall. Bifalles förslaget från Kristina Bergman Alme med flera om att bifalla Statstjänstkontorets förslag? Ja, alltså att kommunstyrelsens förslag har bifallits? Då är det tilläggsyrkande från D. M, L och KD i Kommunstyrelsen. Jag frågar, bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det avslagits. Och så har vi tilläggsyrkandet från SD i Kommunstyrelsen. Jag frågar, bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det avslagits. Votering är begärd och ska extra. Då har vårt gäng begärt att ska växa röst. Då röstar vi ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkan från SD. Jag startar omröstningen. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att kommunfullmäktige med 71 röster mot 9 avslagits i tilläggsskickandet. Reservation från Sverigedemokraterna. kommunikationsarbete kan effektiviseras Vi går till ärende 13. Redovisning av uppdrag att utreda hur Göteborgs stads kommunikationsarbete kan effektiviseras. Här föreslår kommunstyrelsen att redovisning av kommunfullmäktiges budget 2023, att till kommunstyrelsen att utreda hur Göteborgs stads kommunikationsarbete kan effektiviseras, antecknas och förklaras fullgjort. Vidare föreslås att samtliga nämnder och styrelser i Göteborgs Stad får i uppdrag att aktivt överväga möjligheter till ökat samutnyttjande av resurser inom kommunikationsområdet. Konsekvenser relaterade till arbetsmiljöaspekter och eventuella upphandlingsregler ska redovisas. Samverkan ska i samband med uppdragets genomförande ske med fackliga parter. Här har vi en talarlista. Ordet har först begärts av Patrik Höstmad (D). Därefter Sand Anton Henriksson (SD). Varsågod Patrik! Tack för det! Ja, den här frågan om kommunikatörer och så har ju rullat flera år. Jonas Attenius var ju ute i valrörelsen några år innan också och pratade om hur vi skulle minska på antalet kommunikatörer och så vidare.

Han pratade om 242, nu har SLK hittat 273. Om det beror på att det har ökat eller om de är bättre på att räkna än Jonas, det låter jag vara osagt. 350 totalt som jobbar med någon form av kommunikation och marknadsföring. Innan jag går vidare så vill jag bara säga det att vi behöver kommunicera från Göteborgs stad. Vi behöver kommunikatörer. Vi behöver de som är duktiga på att få ut de budskap som behöver komma ut i samhället inte minst. Informationsinsatser. Vi pratade till exempel om hederskultur här innan som är en sak som vi försöker att få bort ur samhället. Vi lägger över 100 miljoner kronor i köpta konsulttjänster i nämnderna och bolagen. Så vi gör av med en hel del pengar på det här. Har landat i att det här pratet om att vi ska minska och lägga ytterligare uppdrag. Vi behöver faktiskt en ändrad riktning också på vad det är vi kommunicerar och hur vi kommunicerar. Det gav oss ju den här rapporten väldigt bra idéer på. Vi måste börja fokusera på saklig, partisk, opartisk myndighetsinformation. och plocka bort mer av de här rena marknadsföringsgrejerna. Det är ju även en förtroendefråga inför göteborgarna. Att det inte ser ut som någon glassig bilförsäljare som vill försöka kränga någonting. Utan här är det faktiskt sakinformation som kommer från Göteborgs Stad. Så avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut och bifall till yrkandet från M D, L och KD. Tack! Ordförande Tack! Då var nästa talare Sanda Anton Henriksson (SD). Därefter Henrik Sjöstrand (M). Varsågod Sanda.

Tack för ordet. Jag börjar med att bifalla Sverigedemokraternas yrkande och avstår övriga. I granskningen av vår kommunikationsverksamhet har vi identifierat att vi har det högsta antalet kommunikationer bland svenska kommuner. Med cirka 345 medarbetare engagerade i kommunikationsarbetet, där 273 är kommunikatörer och cirka 70 medarbetare i andra roller som jobbar med kommunikation. Detta är exklusive externa aktörer. Det är en unik struktur som kanske inte är den mest effektiva. Vidare belyser det ekonomiska perspektivet att olika förvaltningar och bolag inom vår stad spenderat avsevärda summor på kommunikationstjänster med utgifter som sträcker sig mellan 2,5 och 4,1 miljoner kronor för enskilda förvaltningar och bolag under 2022, där vissa av dessa har betydande ekonomiska svårigheter framöver. Det yrkande som lämnas föreslår därför bland annat. Att inrätta en samlad enhet för kommunikation inom stadsledningskontoret i stället för att ha en uppdelad mellan tre olika förvaltningar. Minska antalet digitala kommunikationskanaler och prioritera de som är mest relevanta för kommunens grunduppdrag för att säkerställa en mer kostnadseffektiv och målinriktad kommunikation. Det är tydligt att det är dags för Göteborgs stad. Att omvärdera och reformera sitt kommunikationsarbete. Det är hög tid att vi ser till att skala ner kommunikationsarbetet och fokusera mer på vår service gentemot göteborgarna. Tack så mycket! Ordförande Tackar! Det var nästa talare Henrik Sjöstrand (M). Därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod Henrik!

Tack för ordet ordförande, ledamöter och åhörare! Det är sällan vi är överens i frågor här. Men att effektivisera stadens kommunikationsresurser verkar vara vår gemensamma vilja. Det är positivt att vi genom denna utredning fått konkreta förslag på effektiviseringar för att minska administration och byråkrati. Utgångspunkten i stadens kommunikation, bör ju just vara vikten av mervärdet för stadens medborgare. Göteborgaren behöver kunna få snabb information från kommunen som med en säker förmåga ska kunna nå ut med samhällsviktiga meddelanden i tider av kris och plötsliga oroligheter. Det vi vill prioritera är att den information göteborgaren får från staden är både opartisk och saklig, som tidigare sagts här. Göteborgs Stads officiella hemsida har många besökare och mångfalt fler än nättidningen Vårt Göteborg. En effektivisering med minskad administration och ett frigörande av resurser. vore att avveckla nättidningen till fördel för en utveckling av andra möjligheter. Bifall till yrkandet från M, D, L och KD. Avslag övriga. Tack för ordet! Ordförande Tack! Då var nästa talare Jörgen Knudtzon (KD), därefter Marina Johansson (S). Varsågod Jörgen!

Tack ordförande! Fullmäktige och ni som lyssnar på nätet. Kommunikation är dubbelriktad information. För att lyckas med det behöver vi använda den uppsättning redskap som Gud har gett oss. Två öron och en mun. Dubbelt så mycket lyssna som prata. Några rader ner i tjänsteutlåtandet kommer orden. Nå ut. Men vårt problem är att vi behöver nå in till människorna så att de ser behovet och nyttan av att ta till sig den information som vi erbjuder. Det finns mycket man kan göra för effektivare kommunikation. Till exempel kan vi göra våra kommunala handlingar mer begripliga med kortare meningar, kortare ord, verb i stället för substantiv. Omorganisation. Det är sällan lösningen. Nu svär jag i kyrkan. AI kommer inte att lösa våra kommunikationsproblem. Men det finns en enorm potential i effektiv kommunikation. Ett enda överklagande av en detaljplan som inte skickas in och en enda hjälpsökande som direkt hittar svaret och inte bollas runt sparar enorma resurser. När Next Step Group lyckades, utan protester, göra om ett stycke landsbygd i Billdal till en bit innerstadsgata så skedde det genom att de lyssnade gång på gång på gång på gång. Det var effektivt. Effektiv kommunikation handlar mer om attityd och vilja. än om antalet kommunikatörer eller organisation. Det handlar om att vilja ta reda på hur det är hellre än att berätta det vi vill att de ska tycka. I väntan på nytänkande så tycker jag vi ska strama upp kommunikationsarbetet. Och yrka bifall till vårt yrkande från den blåa sidan. Ordförande Tackar. Då var nästa talare Marina Johansson (S), därefter Karin Pleijel (MP) Varsågod Marina.

Tack så mycket fullmäktige och åhörare och jag börjar med att yrka bifall till yrkandet från den röda sidan. Det här med kommunikation är ju jätteviktigt. Jag håller med föregående talare i det, att det behöver vara på rätt sätt och det är två riktningar. Vi kommer alltid att behöva kommunikatörer. Det vi vill åstadkomma är att helt enkelt få en mer effektiv organisering kring detta och att fokus fortfarande måste vara. Att vi ska göra det vi kan för att skapa en bra information till göteborgarna men det handlar också om intern information till medarbetare. Det är heller icke att förglömma. Det är också en viktig del. Vi vill att informationen och kommunikationen ska bidra till att göteborgarna får och behåller tillit till staden och stadens verksamheter. Vi vill att förvaltningarna samutnyttjar resurser och att man använder varandras styrkor och ser till att vi kan få en ändamålsenlig och bra kommunikation och ett mer effektivt resursanvändande. Vi vill också att stadens pengar faktiskt i högre utsträckning går till stadens grundverksamhet. Ett sätt att åstadkomma det är också att våga prioritera och effektivisera kommunikationen. Vi vill exempelvis också. minska på den delen av kommunikationen som handlar om varumärkesbyggande och marknadsföring till exempel. Så därmed yrkar jag bifall till vårt förslag. Ordförande Tack! Då var nästa talare Karin Pleijel (MP), därefter Daniel Augustsson (C). Varsågod Karin!

Ja, tack så mycket herr ordförande, KF. Inga åhörare kvar, men alla som lyssnar. Jag vill yrka bifall. Vi rödgröna vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag här. Kommunikation är viktigt. Det tror jag alla politiker som sitter här är väldigt medvetna om, hur svårt det är med kommunikation. Att nå ut till alla de man vill nå ut till. Alla har olika vanor idag, hur man tar till sig information och budskap som är en enorm flora av olika varianter. Så kommunikation är viktigt. Jörgen Knutsson från KD tror inte att AI kommer att lösa det här. Det kanske jag inte tror heller. Men jag tror att AI kommer att, som en tsunami över oss, revolutionera många yrkesliv i grunden. Jag tror att kommunikation tillhör ett av dem. Där finns det möjligheter dels att ligga i framkant, dels att. utnyttja det så att vi kan bli effektiva för att faktiskt nå fram till de som vi vill nå fram till. Det här handlar inte om att göra sig av med en massa kommunikatörer, utan det handlar om att samordna resurserna bättre, få ut mesta möjliga av den kompetens som finns i staden. Kanske slipper köpa in extern kommunikation, utan istället stärka det vi själva gör. Sedan är det viktigt att förstå att man behöver få en känsla av samhörighet, att man tillhör Göteborg, att man har en tillit till kommunen och vår verksamhet. känsla av att man kan lita på staden. Det är inte minst viktigt eftersom vi råkar leva i beredskapstider. Ordförande Tackar! Då var det Daniel Augustsson (C), därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Daniel!

Tack! Stadens kommunikationsarbete behöver förbättras och det blir tydligare i denna rapport vilket behov som finns av att effektivisera kommunikationsarbetet. Delvis finns det en problematik med dubbelarbete och delvis så görs en del av kommunikationsarbetet utan ett tydligt syfte. Alla verksamheter bör inte ha konton på sociala medier utan de kan kommuniceras genom andra kanaler. Utöver denna problematik finns det också risker med informationssäkerhet om alltför många sprider bilder eller information utan att ha gjort en tydlig konsekvensanalys. De externa kanalerna bör bli färre. Och det som ska finnas kvar ska ha bibehållen eller högre kvalitet. Genom att slå ihop en del av de enheter som arbetar med kommunikation kan arbetet faktiskt effektiviseras och resurser användas på ett bättre sätt. Om staden blir bättre på att nyttja de resurser som finns och att använda redan existerande kompetens bör också behovet av att köpa in externa tjänster minska. Centerpartiet anser att det finns kanaler för både intern och extern kommunikation och att tidningen Vårt Göteborg exempelvis inte heller har ett tydligt syfte. Därför anser vi att den bör läggas ner så att resurserna kan läggas på de andra kanalerna. Jag yrkar bifall på Centerpartiets yrkande. Tack! Ordförande Tack! Då var det nästa talare Marie Brynolfsson (V), just nu sist på talarlistan. Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag ska hålla mig väldigt kort. Jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det här med Vårt Göteborg och hemsidan som kom upp här. Jag tänker att man blandar äpplen och päron lite grann med att antalet besök på hemsidan är fler än Vårt Göteborg. Och det är ju inte jättekonstigt eftersom väldigt många går in på hemsidan för att söka information om olika service och tjänster som kommunen har. Till exempel hur man söker skola, försörjningsstöd eller äldreboende. Till skillnad mot vårt Göteborg där vi har en möjlighet att berätta för göteborgarna om vad som händer i våra verksamheter. Vi var inne nu och kollade. Jättefint exempel om. Att förskoleförvaltningen ska samarbeta med BRIS, det är inte information som ligger på en hemsida som är mer till för att söka information om hur man kan få stöd och service av kommunen. Utöver det så vill jag också bara säga angående det här med sociala mediekonton så tycker jag att det är väldigt fint att följa många olika till exempel vård och omsorgsboenden på sociala medier. Där de beskriver på ett väldigt visuellt sätt. Vilken fin verksamhet de bedriver. Vilket också gör att många äldre och deras anhöriga kan få en helt annan inblick och bild i vad det kan innebära att bo på en vård och omsorgsboende idag. Så det fyller en väldigt viktig funktion tycker jag. Men bifall KS. Tackar! Ordförande Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar Ja. Under överläggningen yrkar Marina Johansson. Karin Pleijel, Marie Brynolfsson, bifall till Kommunstyrelsens förslag. Patrik Östermalm, Henrik Sjöstrand, Jörgen Knutsson, att fullmäktige besluta bifalla förslaget från M, D, L och KD i Kommunstyrelsen. Sanna Anton Henriksson, att fullmäktige besluta bifalla förslaget från SD i Kommunstyrelsen. Daniel Augustsson, att fullmäktige besluta bifalla yrkandet från C den 20 mars 2024. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns propositionen? Svar ja. Frågar bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Patrik Höstmad med flera? Bifalls förslaget från Sandra Anton Henriksson med flera? Bifalls förslaget från Daniel Augustsson? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering! Votering är begärd och ska verkställas. Då är kommunstyrelsens förslag ja i proposition i huvudvoteringen. Och för att anta motförslag ställer jag proposition på de tre återstående yrkandena. Jag frågar, antas förslaget från Patrik Östermalm med flera som motförslag? Antas förslaget från Sanna Andersson som motförslag? Antas förslaget från Daniel Augustsson som motförslag? Jag anser att förslaget från Patrik Höstmad med flera antagits som motförslag. Då är det huvudvoteringen. Då är det. Ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Patrik Höstmad med flera. Jag startar omröstningen. Ja för kommunstyrelsen och nej för förslaget från Patrik Höstmad med flera. Nej. Lisbeth, vad röstar du? Nej. Då stoppar jag omröstningen. Och finner att fullmäktige med 40 röster mot 29 beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag. lag 2023 Då går vi in på ärende 14. Redovisning av uppdrag att utvärdera kommunstyrelsens trygghetsråd utifrån lag 2023,196 om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunstyrelsens uppdrag att utvärdera kommunstyrelsens trygghetsråd utifrån lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete antecknas och förklaras fullgjort. Vidare föreslås att kommunstyrelsen får i uppdrag att ersätta det befintliga trygghetsrådet med alternativ C i tjänsteutlåtandet. Ordet har begärts av Frida Tånghag (V) och därefter Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack så mycket! Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag som motsvarar alternativ C i tjänsteutlåtandet. Jag tycker inte heller nu att vi ska dubbeljobba. Det finns redan fungerande samverkansansättningar i staden där polis, räddningstjänst, våra bostadsbolag och föreningslivet samverkas om en dialog att öka tryggheten. Nordost har haft det väldigt länge. Ett trygghetsforum som bygger på just i-modellen. Som utgår ifrån att staden och polisens samordningsgrupp och är den modell som alternativ C också utgår ifrån. I turgimodellen ingår också en lokal förankring som är väsentlig för att kunna anpassa efter lokala förutsättningar och behov. Jag tänker helt enkelt bara citera Stadsledningskontorets samlade bedömning om alternativ C. Det är en stabil och robust sammansättning med relativt korta beslutsvägar som möjliggör löpande utveckling. Jag stannar där. Tack så mycket och bifall till Kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Frida! Nästa talare är Axel Josefson (M) och därefter Sophia Nilsson (MP).

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag yrkar bifall till vårt yrkande i kommunstyrelsen, det vill säga alternativ A. Trygghetsfrågan är en av göteborgarnas absolut viktigaste frågor. Många göteborgare upplever en otrygghet idag i sina bostadsområden och i sina hem. Det har inte minskat under den senaste tiden, utan tvärtom har både skjutningar och sprängningar ökat här i Göteborg. Det här ärendet handlar om politiska prioriteringar och politisk vilja. Vi anser att den yttersta politiska ledningen ska vara aktivt involverad i trygghetsarbetet och att det bäst leds av ett trygghetsråd. Att delegera detta till tjänstemän och olika hearings är inte att prioritera trygghetsfrågan och leda trygghetsarbetet. Det är tydligt att Socialdemokraternas löfte under förra mandatperioden var tomma ord. Man har aktivt låtit avveckla trygghetsarbetet genom olika förslag. Till exempel sänker man ambitionen med att få bort våra särskilt utsatta områden. Man vill utreda om vi ska använda oss av ordningsvakter. Man bromsar uppsättning av kameror. Man har en ovilja att använda sig av ny lagstiftning som kommer nu från regeringshåll. Listan är lång på saker man säger nej till, men väldigt tom på saker man vill göra för att göra Göteborg tryggare för oss alla. Bifall till vårt förslag i KU-styrelsen. Ordförande Tack Axel! Nästa talare Sophia Nilsson (MP) och därefter Alfred Johansson (S).

Tack ordförande och övriga! Jag vill börja med att yrka bifall till KS förslag. Alla invånare ska känna sig trygga i sin stad och i sitt hem. Staden behöver jobba ännu bättre med att göra bostadsområdena tryggare. Vi vet att det finns utmaningar i hela staden oavsett var man bor. Man kan bo i ett utsatt område men även om man bor i de lite mer välmenande områdena. Det vet jag även av egen erfarenhet. Vi behöver stoppa våld på gator men även hemma, stoppa den organiserade brottsligheten, men även skapa bättre förutsättningar för det demokratiska samtalet. För att skapa en ömsesidig förståelse, för att öka tilliten mellan människor och mellan människor och myndigheter. Trygghet i bemärkelsen frihet från kriminalitet och övergrepp måste möta en tydlig gränssättning från samhället, men det behövs mer än så. Alla barn och unga ska ha goda möjligheter i livet och känna att de kan förverkliga sina drömmar. Vi behöver även här storsatsa på förskola, skola och elevhälsa som är viktigt för ett tryggt och hälsosamt liv och som skyddar mot kriminalitet. Det är också viktigt att alla ska ha tillgång till en aktiv och rolig fritid och känna att man har plats i ett rättvist Göteborg. Vi behöver förhindra nyrekrytering men också förbättra stödet för de som vill lämna en kriminell livsstil. Vi behöver jobba med destruktiva mansnormer. Som sagt, det förebyggande arbetet är det allra viktigaste vi har, i stället för att sen behöva jobba med ett trasigt samhälle med fler ordningsvakter och fler fängelseplatser. Göteborgs Stad har ett fungerande samarbete här, exempelvis i Trygg i Göteborg och andra som har nämnts här tidigare. Vi anser då att för att få ett så kraftfullt, effektivt och evidensbaserat brottsförebyggande arbete i Göteborg så anser vi att Trygghetsrådet behöver ersättas med. Tjänsteutlåtandets alternativ C som ni alla kan läsa. Ordförande Tack! Nästa talare är Alfred Johansson (S) och därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack så mycket för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare. ofta får vi höra i debatten från högerhåll att fungerande metoder för att få fler kriminella att hoppa av enbart är fikastunder med de kriminella. Därför är det extra anmärkningsvärt här idag när högerpartierna drar lans och lägger yrkande om att behålla ett forum som är just en fikastund för politiker. När jag är ute och pratar med göteborgare så är det ingen som efterfrågar att kommunen ska varken behålla eller inrätta fler inåtblickande symbolmöten, fler dialoger eller fler fikastunder för politiker. De vill ha verkstad och de vill ha det här och nu. De vill att samhället ska mobiliseras för att trycka tillbaka våldet och knäcka gängen. För mig är det extra svårt att förstå. Varför man vill behålla det här trygghetsrådet. I socialnämnden Sydväst avskaffade vi ett liknande råd redan förra året och lade frågorna i befintliga strukturer. Så att våra tjänstemän tillsammans med polisen i området och med andra aktörer som varje dag kämpar för att öka tryggheten också får tid att faktiskt göra just det. Och inte gå på massa onödiga möten. Det är jag glad för att vi gjorde nu med tanke på allt som har hänt den senaste tiden. Mycket hemskheter i Sydväst. Det var ju det tidigare högerstyret som införde det här rådet och nu har vi ett nytt styre i Göteborg som vet att trygghet uppnås genom finansiering, ekonomiska satsningar och att det brottsförebyggande arbetet kräver personal som kan fokusera på att göra sitt jobb. Samarbetet med polismyndigheten går riktigt, riktigt bra och genom att lägga ner Trygghetsrådet blir vi av med en av många onödiga administrativa instanser och kan fortsätta fokusera pengar och andra resurser på att samarbeta där det behövs. Där det hjälper, där det skaver och där det är avgörande, inte i onödan för symbolikens skull. Så därför yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag. Ordförande Replik är begärd av Axel Josefson (M). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Tack för det, fru ordförande och göteborgare! Ja, man försöker bygga upp en bild av att det finns en motsättning mellan det lokala trygghetsarbetet och det centralt anordnade trygghetsarbetet. Det gör det inte. Vi är lika angelägna som ni om att utveckla det lokala trygghetsarbetet. Det var vi som satsade 11 miljarder inom AB Framtiden för att faktiskt stärka tryggheten ute i våra områden. Det var inte ni. Men vi behöver ha en central samordning av trygghetsarbetet. Det behövs ett politiskt ledarskap på den absolut högsta nivån för att lägga fokus på trygghetsarbetet. Det är det som är Trygghetsrådets roll. Där samlar vi inte enbart polisen utan det handlar om att vi samlar näringslivet, civilsamhället för att faktiskt kunna informera och diskutera trygghetsfrågorna på en övergripande strategisk nivå. Det kommer att saknas nu och det kommer medföra att trygghetsarbetet riskerar att bli splittrat, ofokuserat och där den ene inte vet vad den andre gör. Tack. Så jag tror det är högst olyckligt om detta avskaffas. Man ser inte tiden här. Den är. Ingen kontakt med Söder. Ordförande Replik är begärd av Alfred Johansson (S).

Tack för ordet ordförande, göteborgare, fullmäktige. Ja men det är en jättefin satsning som gjorts med mycket pengar genom Framtiden AB men det är också en engångssatsning. Det behövs en långsiktig finansiering för det brottsförebyggande arbetet och vi hoppas att de här pengarna är ett bra startskott och att vi kan ta i hand och fortsätta det fina arbetet som startas nu då. Med brasklappen då att de här pengarna fördelas också genom polisens indelning av områden. Till exempel i sydväst fick man lägga på så man såg till att satsningen kom oss till del. Jag tror det är bättre att det är vi kommunpolitiker som ska fördela de här resurserna. Vi kan det bättre än vad polisens indelningar gör. Så det ser vi fram emot när vi får fram, enligt vårt uppdrag, att få fram ett segregationsindex så vi kan fördela pengarna bättre. Sen finns det redan befintliga centrala strukturer och det är också det vi yrkar på, att det är det som ska användas och utvecklas, så att det inte springer på en massa onödiga möten. Jag är ganska övertygad ändå att vi gör det här bäst lokalt och är det så att vi behöver samordna staden så kan man ta det inom partiet. Ordförande Tack! Då är ny replik begärd av Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack för det ordförande! Då får du gärna berätta för mig, Alfred, vilka centrala politiska samordningsfunktioner det finns för trygghetsarbetet. Det gör ju inte det. Nu lämnar ni detta. Jag tror det kommer bli olyckligt för trygghetsarbetet här i Göteborg. Ordförande Då är replik begärd av Alfred Johansson (S). Varsågod!

Tack för ordet! Det började ticka här innan jag kom fram. Snabba ryck idag! Nej, nu börjar den om. Tack för ordet! Det står tydligt i tjänsteutlåtandet vilka strukturer som finns, som är befintliga, man kan stärka upp det här arbetet. Bland annat ett råd ihop med polisen och så där. Så det är väl mitt svar på den frågan. Tack! Ordförande Tack Alfred! Och nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Eva Flyborg (L).

Tack för ordet, fru ordförande! Jag yrkar på Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen och kommer avstå resten här. Jonas Attenius är inte här nu. Det kanske är lite symtomatiskt när vi pratar om tryggheten i staden, men man är faktiskt ursäktad om man inte är här. I valrörelsen stod Jonas Attenius och Magdalena Andersson gång efter annan och pratade om att man skulle vända på varenda sten. Det kanske man har gjort. Det kanske man gjorde i valrörelsen. Men ni har ju nu, när ni satt er vid makten här, vänt tillbaka på allt ni eventuellt hittade. Det är det ni har gjort. Ni har vänt på stenarna, hittat någonting och sedan lagt tillbaka dem. Förutom en, om jag uppfattar dig Alfred rätt, det är den där man lyfter mer fritidsgårdar. Den har vi provat förut. Den kör vi ut nu igen. Ni har ju satt er i baksätet i det här styret. vad det gäller trygghet. Det är för att ni är bakbundna av Vänsterpartiet. Var har ert snack om tryggheten tagit vägen? Jag ser att ni himlar med ögonen här nu och ser väldigt oroliga ut. Men det var ju ett vallöfte. Lyfta på varenda sten, det kanske ni har gjort. Men ni har ju också vält tillbaka. Ordförande Tack Jörgen. Då är det nästa talare Ewa Flyborg (L) och därefter Emmyly Bönfors (C).

Tack så mycket, fru ordförande. Ja, det är ju detta det handlar om. Otrygghet, hot, våld, utpressning, bedrägerier, hedersvåld, skjutningar eller att spränga sönder hus och lem här i staden. Vi måste göra allt vi kan för att trycka tillbaka den här vågen av kriminalitet som sköljer över oss alla dagligen och hotar tryggheten i vår stad. Då är det viktigt att ta ett samlat grepp. Sedan förra året har kommunerna ett ökat ansvar för just det brottsförebyggande arbetet. Och lagens mening om man läser i handlingarna så innebär detta bland annat direktiv att just skapa en samlad funktion för det här arbetet. Precis som Axel Josefsson sa tidigare. Att då nedmontera Göteborgs trygghetsråd, det går ju i helt motsatt riktning. Förra mandatperioden inrättades det här rådet av den borgerliga koalitionen. Man levererade aktuella lägesbilder till KS. Det kanske låter lite tråkigt, men det handlar egentligen om att ta det högsta politiska ansvaret. Inte någon annan. Inte på någon annan lägre nivå, eller decentraliseras. Här arbetar man ju också med trygghet, lag och ordning, krishantering och så vidare. Vänsterstyret har hittills inte sammankallat rådet en enda gång och nu verkar det gå mot sitt slut. Den nya lagen ger alltså kommunerna ökat ansvar för samordning. Enligt den nya lagen säger paragraf 10 att kommunerna ska verka för att strategiska brottsförebyggande frågor hanteras i ett särskilt forum, det vill säga ett strategiskt råd som vi har här i Göteborg, där staden och relevanta aktörer ingår. Precis som vi har i Göteborg, och det ska ni nu montera ner. Jag rekommenderar starkt att vi följer lagen och dess intentioner. Bifall till yrkandet M, D, L och KD. Ordförande Nästa talare på listan är Emmyly Bönfors (C) och därefter Bettan Andersson (V). För ordet.

Göteborg är en stad som ständigt förändras och bär på en stark framtidstro men också allvarliga utmaningar. Vi kan inte blunda för att det finns krafter som försöker splittra Göteborg och vårt samhälle. Det finns säkerhetspolitiska hot, terrorism, extremism och en kriminell miljö som redan har fått fäste. Dessa krafter gynnas av en splittrad stad där förtroendet för socialtjänsten urholkas och det skapar misstro mellan människor. Det viktigaste vi kan göra för att hålla ihop Göteborg är att se till att göteborgarna känner sig trygga. Att man bygger trygga områden som människor trivs i. Vi behöver också bygga ett aktivt lokalsamhälle med goda krafter inom föreningslivet, småföretag, studieförbund och ett fritt kulturliv. Vi behöver också jobba långsiktigt med de här frågorna för att bygga bort segregationen som vi ser idag i våra utsatta områden. Den som arbetar mest med de här frågorna när det gäller förebyggande arbete så är det socialnämnden och skolan. De har ett bra och strukturerat arbete med polisen idag och samarbetar där. Och när det gäller att se över de här frågorna från kommuncentral nivå så tycker jag att vi som sitter i kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar att ha uppsikt över trygghetsarbetet. Så jag tycker att kommunstyrelsen är ett väldigt lämpligt forum där man kan diskutera trygghetsfrågor och vid tillfällen bjuda in polis, socialtjänst föreningsliv med flera. Och därför så yrkar jag bifall till Centerpartiets förslag i kommunfullmäktige. Tack. Ordförande Tack! På detta är det replik begärd av Axel Josefson (M). Därefter är Bettan Andersson (V). Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, det är en god tanke Emelie. Men du vet likaväl som jag att det blir ju totalt ostrukturerat. Ett trygghetsråd som träffas med jämna mellanrum, har en tydlig agenda där man pratar om de olika sakerna. Det ger en stabilitet och ett framåtriktat trygghetsarbete. Att få någon dragning någon gång i halvåret av någon. om tryggheten i Göteborg. Jag tror inte det kommer hjälpa oss särskilt mycket. Det är trygghetsråd som vi behöver för att faktiskt komma till rätta med detta. På samma sätt som vi arbetar med många andra strategiskt viktiga frågor i Göteborg. Ordförande Tack! På detta har Emmyly Bönfors (C) begärt replik. Varsågod!

Tack! Jag tror absolut på att man behöver ha en dialog mellan socialtjänst, kommunstyrelse, skola, föreningsliv och polisen. När det kommer till det konkreta trygghetsarbetet så tror jag det görs bäst i nämnderna med de förvaltningar som hanterar våra göteborgares vardag varje dag. När det gäller de strategiska frågorna så kan man mycket väl hantera dem i kommunstyrelsen. Det är viktigt att man har fokus på det. Du som sitter i presidiet Axel Josefsson har ju stor möjlighet att påverka vilka föredragningar vi får och vilka möten vi bokar in i kommunstyrelsen. Så jag ser inte riktigt att just forumet Trygghetsråd skulle göra att vi får bättre överblick över trygghetsarbetet i staden. Men du får gärna ge något exempel från Trygghetsrådet under din ledning som har gjort en stor skillnad i trygghetsarbetet. Ordförande Tack Emmyly! Då återgår vi till talarlistan. Det är Bettan Andersson (V). Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar! Bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag tänker att vi pratar väldigt lite om det här med trygghet och upplevd trygghet. Det är nämligen två helt olika saker. Vi har inte heller benämnt hatbrott. Det är på något sätt väldigt. Osynligt, när vi diskuterar det här med trygghet. För en del är trygghet kameror, vakter och stålhättor. För en del andra är trygghet att vara en del i civilsamhället. veta att man har någonting som är värdefullt runt omkring sig och där man bor och där man också kan vara med och påverka. Och på så sätt är det ju också bättre att jobba med de här mer lokalt förankrade trygghetsinsatserna. Därför man kan sammankoppla det som finns i det lokala området. Det tror jag garanterat är det som ger bäst utfall. Men trygghet och upplevd trygghet kan jag tala om att det handlar till exempel om hur exempelvis. Rasifierade eller HBTQI-personer känner sig med alla de vakter vi har i stan idag. Det är inte alltid att de upplever att det är deras trygghet. Så jag tänker att det där trygghet och upplev trygghet tycker jag vi ska fundera lite på. Tack! Ordförande Tack! Då har vi sista talaren på listan. Det är Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod!

Tack så mycket. Jag måste bara vända mig mot Jörgens beskrivning att det är systematiskt att Jonas inte är närvarande för att vi pratar om trygghet. Han har ett annat åtagande som inte har med den här punkten på dagordningen att göra, vill jag hävda med bestämdhet. Var är vårt arbete med tryggheten? Ja, vårt arbete med tryggheten har lite mer evidens. Har de hårda, tuffa tagen lett till att det blir tryggare? Har Stockholms vanskötsel under de borgerliga åren lett till att det har varit mindre sprängningar och skjutningar i Stockholm? Nej. Vi har mångdubblat avhopparverksamheten. Vi har gjort en satsning på kameror som faktiskt kommer upp nu. Det är inte bara att man finansierar kameror utan de kommer faktiskt upp nu. Vi har förebyggande arbete, skolan som arena som är en jätteviktig skyddsfaktor. Vi har skolsociala team och antalet SSPF-samordnare som jobbar svintajt mellan polis, socialtjänst, skola och fritid har ökat dramatiskt under vårt styre. På väldigt kort tid ska också sägas. Vi har narkotikahundar som genomsöker. Vi jobbar med GV. alltså Group Violence Intervention, där man jobbar med de mest hårdnackade för att få dem att bryta med sin destruktiva livsstil. Vi har 75 % uppklarandegrad i Göteborg kring gängkriminaliteten och ungefär 20–25 % i övriga landet. Det beror på någonting. Och jag tror det beror på att vi faktiskt har lyckats hålla i Trygg i-modellen som vi startade 2015. Men att påstå att vi har backat i trygghetsfrågan för att vi faktiskt valt att luta oss mot vad forskningen säger faktiskt funkar. Det är något helt annat. Tack! Ordförande Då har replik begärts av Jörgen Fogelklou (SD) och sen har även Axel Josefson (M) begärt replik.

Tack Victoria! Först måste jag säga, det var ju en liten pik till Jonas naturligtvis. Jag sa också att det är självklart så ibland måste man gå härifrån och det tar jag för givet att han har något viktigt att göra. Så vi bara klargör det. Det är bra att du talar om en del saker som ni gör. Ingen av de här är något som ni har lyft upp ur någon sten nu. Från 2015 sa du nyss att det här var. Vad har ni hittat under den här valrörelsen när ni skulle lyfta på alla stenar? För det verkar ju vara som att ni har. Har ni kommit på några nya saker? Nu kommer vi in på mycket större saker, hur vi kommer åt kriminaliteten och brottsligheten. Det finns bara två saker vi kan göra där. Det här är nog alla överens om. Förebyggande och nyp buset. Det är de två enkla sakerna, och det ska vi göra. Vi kanske fokuserar på att nypa buset först. Sedan ska vi naturligtvis ha ett långsiktigt arbete. Det finns bara de två sakerna vi kan göra, och det tror jag egentligen att alla är överens om. Faktiskt. Det är bara hur vi ska göra det. Tack för mig. Ordförande Tack. Då är replik begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod.

Nämen, vi nyper ju inget bus. Det är ju polisen som gör det. Och vi ska ju självklart se till så att de får bästa möjliga förutsättningar att komma åt. Och vi ska rapportera. Vi ska se till att socialtjänsten är jättesnabb på att placera ungdomar som är en fara för sig själva. Och självklart också. Det här vedervärdiga när vuxna människor exploaterar barn i finansiella syften där skulle jag vilja att man tog en mycket större skyddsakt kring de här barnen. Därför att vi har en sexualköpslagstiftning där man skyddar den som är. ja. Som jag ser det, som offer och straffar förövarna. Men här, på den här sidan, så är tonen mot barnen som blir exploaterade väldigt, väldigt hård. Och dess familjer om man väljer att söka stöd, exempelvis. För att man är rädd att det ligger i farans riktning att man kan bli av med sin lägenhet om man söker hjälp. Så att jag tror och är ganska säker på att Polisen vet vad de säger när de säger att orka hålla i. Jag vet att det är skitosexigt att inte gapa efter nya saker. Men håll i så kommer vi klara det. Ordförande Då är det begärd replik av Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack för det fru ordförande, göteborgare, fullmäktige. Jag tror det råder lite missuppfattningar om det här trygghetsrådet. Det låter precis som att. Det är bara representativa åtgärder som diskuteras där, utan tvärtom. Det är en bredd av olika aktörer som sitter där. Alltifrån civilsamhället till forskningen som är med och diskuterar. Där man diskuterar olika delar. Vi måste jobba med bägge delarna. Så jag vänder mig lite mot den bilden du försöker måla upp Victoria. Att det bara skulle vara vi och polisen som sitter där och diskuterar hur vi ska komma åt buset. Så har det absolut inte varit. Och sen är det väl bra Victoria att ni har kommit i gång här nu då med kameror och med ordningsvakter och med narkotikahundar. Förslag som vi har haft och som ni har röstat nej till. Men jag är glädjande att ni faktiskt har tänkt om och att ni är på väg framåt i den riktningen också. Tack! Ordförande Tack Axel! Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Då har vi tre yrkanden här. Under överläggningen yrkar Frida Tånghag, Sofia Nilsson, Alfred Johansson, Emmyly Bönfors bifall till kommunstyrelsens förslag. Vilket är samma som beslutssatserna i yrkandet från C den 19 mars 2024. Det är samma. De är likalydande i texten. Vänta, då måste vi backa. Ett ögonblick. Okej. De var likalydande så då går vi vidare. Sen har vi Jörgen Fogelklou. Han yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Sen har vi tredje yrkandet, det är Axel Josefson och Eva Flyborg, att fullmäktige beslutar bifalla förslagen från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Jag skulle bara lägga till att det blir slutsatserna i yrkandet även från C och de första jag läste upp där. Den fick ja. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Ja. Bifalles förslaget från Axel Josefson? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Voteringen begärdes och ska verkställas. Då är kommunstyrelsens förslag i ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Jörgen Fogelklou som motförslag? Antas förslaget från Axel Josefson som motförslag? Jag finner att förslaget från Axel Josefson har antagits som motförslag. Då går vi till huvudvoteringen. Det är ja för kommunstyrelsens förslag, vilket även är yrkande från C, och nej för förslaget från Axel Josefson. Ja, alla verkar vara på plats. Det är alltså ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Josefson. Omröstningen startas. Hampus, hur röstar du? Jag röstar nej. Tack. Hakan, hur röstar du? Vi tar det muntligen. Det var några som inte. Då är omröstningen avslutad. Fullmäktige har med 43 röster mot 29 och 9 som avstår bifall i kommunstyrelsens förslag och yrkandet från C. mänskliga rättigheter till en likvärdig struktur, samt att återkomma med förslag på nästa steg gällande långsiktig styrning av området Då går vi över till ärende 15. Det är redovisning av uppdrag att anpassa program och planer inom området mänskliga rättigheter till en likvärdig struktur, samt att återkomma med förslag på nästa steg gällande långsiktig styrning av området. Kommunstyrelsen föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på en riktlinje för stadens arbete med mänskliga rättigheter för att tillgodose rättigheter och erbjuda likvärdig service. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att anpassa program och planer inom området mänskliga rättigheter till en likvärdig struktur samt att återkomma med förslag på nästa steg gällande långsiktig styrning av området i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och bilagd rapport antecknas och förklaras fullgjort. Ordet har begärts av. Axel Josefson (M) och därefter är det Bosse. Ja, vi har en skärm som inte riktigt vill vara med här. Varsågod Bosse Parbring (MP). Välkommen. Och därefter är det Jörgen Fogelklou (SD).

Tack ordförande, fullmäktige! Jag hade gärna pratat efter Axel annars, men han kanske kommer in senare. Först vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det har funnits många planer inom mänskliga rättighetsområdet, var och en väldigt viktig, men det har varit svårt att få genomslag för dem. Det visar den utvärdering vi hade uppe i kommunfullmäktige i början av året. Då är det naturligt att ställa sig frågan om vi behöver förändra styrningen. Det kan förstås göras på olika sätt. Jag återkommer till det sätt som jag tror är det allra viktigaste i slutet. Men i förslaget finns det att ta fram en övergripande riktlinje för mänskliga rättigheter. Det kan vara ett sätt att tydliggöra det som nu är utspritt på många olika planer som kommer igen flera gånger. Samtidigt ser vi i det rödgröna styret behov av att vara tydliga med vilka olika behov och rättigheter som olika rättighetsbärare har. Vi ser fortsatt att olika grupper diskrimineras på olika sätt och är hjälpta av olika riktade insatser. Även om det på sikt inte kommer att vara så många planer, utan mer en gemensam riktlinje, tror vi ändå att det kan finnas behov på vissa områden. Vi har redan tagit beslut. om att ta fram en ny hbtqi-plan, uppdatera planen mot rasism och precis beslutat om en ny plan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Det är också viktigt att vi lyssnar på olika minoritetsgrupper inte minst genom de rättighetsbaserade råd som vi har under kommunstyrelsen. Det viktiga är också att det finns kompetens, både centralt och i olika förvaltningar, och där håller vi rödgröna på att bygga upp det som . Det borgerliga styret under förra mandatperioden rev ner. Men det viktigaste är ju uppföljningen och att den är systematisk. Det trycks det på i den här riktlinjen. Men jag skulle också vilja trycka på att det är vi politiker, i nämnder och styrelser som måste ta det ansvaret i högre grad än vad vi gjort tidigare. Tack för ordet. Ordförande Nästa talare är Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Nina Miskovsky (M). Jörgen Fogelklou (SD Tack för ordet, fru ordförande, ledamöter och åhörare! Nu tänkte jag prata om någonting som jag har pratat om flera gånger här sedan 2014. För någon månad sedan blev Sveriges statsminister, Ulf Kristersson, störd på ett politiskt möte här i Göteborg. För några veckor sedan drabbade det Ebba Busch Thor och Kristdemokraterna. Ett politiskt möte som blev stört. Ingen kan väl ha undgått det som hände i Gubbängen igår för Vänsterpartiet och Miljöpartiet. De här händelserna tror jag inte sker i ett vakuum, utan det beror mycket på det politiska samtalet, vad vi tolererar, vad vi gör i den här salen och vilka signaler vi sänder ut. Om vi ska öka polariseringen eller om vi ska minska den. Vi har sedan 2014 velat att man skriver in artikel 21 i CRM-deklarationen om mänskliga rättigheter. Det handlar helt enkelt om politisk diskriminering. Det har 113 kommuner i Sverige gjort. Det har Västra Götalandsregionen gjort. Det borde Göteborg också göra. Nu är det faktiskt hög tid att vi gör det. För vi vill inte se fler. störningar på politiska möten om vi här inne säger att här i Göteborg kan man hålla på med politisk diskriminering. Vi skriver inte in artikel 21 i CRM-deklarationen som 113 andra kommuner gjort, som Västra Götalandsregionen, här i Göteborg. Här kan vi bete oss lite hur vi vill mot andra partier och andra politiska åskådningar. Det är fullständigt. hål i huvudet. Så jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande om att skriva in artikel 21 i CRM-deklarationen. Tack så mycket Jörgen. Det inkluderar politisk diskriminering. Tack. Ordförande Nästa talare är Nina Miskovsky (M) och därefter Daniel Bernmar (V).

Tack ordförande, ledamöter. Staden behöver kontinuerligt se över och försöka minska antalet program och planer. Både för att underlätta styrningen som har nämnts, att undvika onödig administration och begränsa antalet styrande dokument. Inom det här området ligger många delar nära varandra och kan med fördel finnas i en stadenövergripande riktlinje. Med tydliga målgruppsperspektiv och regelbunden uppföljning. Därmed vill jag yrka bifall till S, V och MP förslag och avslag på SD. Ordförande Tack Nina. Då är nästa talare Daniel Bernmar (V). Därefter Ajsela Bruncevic.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag ska se om jag kan komplettera Bosse och inte upprepa. Jag vill börja med att säga att vi har fyra förlorade år. Vi behöver hantera de tidigare bristerna. Brist på handlingskraft när det kommer till att jobba med mänskliga rättigheter. Som Bosse var inne på så spelar planerna en viktig roll när det kommer till att göra bredare och större insatser. De måste vi fortsätta arbeta med. Men det är för dålig framdrift i verksamheternas kärnuppdrag. Alldeles för dålig framdrift. De senaste fyra åren har det varit i princip noll på flera av diskrimineringsgrunderna. Därför föreslår stadsledningskontoret att vi ska ta fram en riktlinje. Vi är beredda att pröva det och se om vi med hjälp av en riktlinje kan förtydliga det självklara uppdraget att säkra alla människors lika värde i förhållande till de uppdrag som våra verksamheter har. Men vi kommer inte lösa allt. Därför att en av de brister som har påpekats tidigare är bristen på kunskap om vad rättighetsbärarna faktiskt har för behov och rättigheter. Det saknas kunskap ute i våra verksamheter. Vi kan ha hur många riktlinjer som helst om man inte förstår hur man ska tillämpa riktlinjerna. Så det behöver vi fortsätta arbeta med tillsammans. Även kanske i ett fortsatt planarbete. Och sen pratas det mycket om utvärdering. Det är viktigt. Att vi efterfrågar rätt och riktig information och att vi får bra återkoppling. Men ett av problemen med det här arbetet är att man riktar sig mer mot självutvärdering och självövervakning. Och om man inte har rätt kunskap så blir det heller inte bra. Så det finns många områden kvar som vi behöver titta mer djupare på för att säkerställa att våra verksamheter kan leva upp till målsättningarna. Tack! Ordförande

Tack för ordet, fru ordförande! Jag tänkte bara ställa en enkel liten fråga till Daniel Bernmar. Vad har du emot att skriva in artikel 21 om mänskliga rättigheter i det här programmet om politisk diskriminering? Det kan ju vara så att det kommer från Sverigedemokraterna, och just därför vill du inte rösta på det. Jag har ändå lagt det här förslaget fem eller sex gånger sedan 2014. Hade du velat det så hade du faktiskt kunnat rösta in det, lagt det i er budget eller gjort någonting. Så jag vill bara veta. Du vill inte skriva in det. in politisk diskriminering som Västra Götalandsregionen och 113 andra kommuner har gjort. Varför? Ordförande Tack! Då är replik Daniel Bernmar (V).

Tack ordförande, fullmäktige, Göteborg. Jag ska bara klargöra då. CEMR-deklarationen, den undertecknade Göteborg 2008 och den rör jämställdhet. Det som Jörgen Fogelklou citerar. Det är EU-stadgan. Där finns en mängd olika uppräkningar av egenskaper, inklusive politisk åskådning. Börd finns med, till exempel, och ett antal andra begrepp som man inte får diskrimineras utifrån. Det ska vi självklart inte göra. Men det är inte frågan här. Här rör det de grundläggande mänskliga rättigheterna enligt FN-stadgan och diskrimineringslagstiftningen. Det är dem vi följer upp här. Och det kommer vi fortsätta göra. Tack! Ordförande Tack! Då har replik begärts av Jörgen Fogelklou (SD).

Tack för ordet fru ordförande! Det är en självklarhet att vi ska skriva in politisk diskriminering, att vi inte ska hålla på med det i Göteborg. Jag har den på mig. Jag försöker prata lite lugnt. Jag ska vara lite statsmannamässig när jag är här. Det är 110 000 som tittar på mig på Youtube. Därför måste jag vara så här. Men det är väl klart. Fler och fler kommuner skriver in politisk diskriminering i sina dokument. Varför ska Göteborg inte göra det? Jag tror tyvärr att. Om inte vi sätter ner foten och talar om vad som gäller i Göteborgs stad. Det är en signal vi skickar med våra medborgare. Jag tror tyvärr att det ökar polariseringen när vi måste göra allt för att minska den. Vi har sett Gubbängen var ju fruktansvärt det som hände igår. Det är extremt. Men att vi har en massa möten som störs. Vi säger ju någonstans som politiker, våra medborgare, att det är okej. Du behöver inte respektera andra åsikter. Här kan vi nämligen diskriminera för vi vägrar skriva in det. Det är lite hål i huvudet tycker jag. Tack. Ordförande Tack Jörgen. Då är replik begärd av Daniel Bernmar (V).

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag betackar mig beskrivningen hål i huvudet när det kommer till de här frågorna. Vad det handlar om är såklart att man inte kan jämföra att inte skriva in EU-stadgans beskrivning av icke-diskriminering. Om man inte skriver in specifikt den definieringen. av diskriminering här och då, så är det att likställa med att man accepterar politiskt våld från högerextremister. Från samma mylla som Jörgen Fogelklous parti själv kommer ifrån. Det är inte jämförbara punkter. Tack! Ordförande Tack! Då återgår vi till talarlistan. Jörgen, du kan inte begära replik till, du har precis haft två repliker. Då är nästa talare Ajsela Bruncevic (C). Varsågod!

Tack för ordet ordförande, ledamöter och göteborgare. Mänskliga rättigheter, det är någonting som vi pratar jättemycket om och det är någonting som vi måste försvara varje dag. På internationell nivå, nationell och lokal nivå. Att alla göteborgare ska känna sig trygga och leva ett liv fritt från diskriminering. De planer och program vi har inom staden är till stor del bra, men de är viktiga. Det är viktigt att dessa inte blir bara en hög med papper, utan verkligen används. Det finns brister med det idag. Staten har bra mål, men arbetet nås inte fram. För att det ska bli bättre behöver vi kunna följa upp frågorna. på ett tydligt sätt, som dessutom ger likt oavsett vilka rättigheter det gäller. Det är väldigt positivt att se en bred majoritet kunna samlas kring dessa viktiga frågor. Att alla ser behovet av en struktur som gör att dessa frågor bevakas på ett bra sätt. Vi måste bli bättre på att gå från ord till verkstad och. se till att alla göteborgares rättigheter tas på allvar. Till slut vill jag poängtera en sak och uppmana alla politiker och göteborgare att vi tillsammans hjälps åt så att alla konventioner som handlar om mänskliga rättigheter och som Sverige har ratificerat efterlevs. Och därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack så mycket. Ordförande Tack så mycket. Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Ja. Under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller Stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkandet från SJ i kommunstyrelsen. Bosse Parbring, Nina Miskovsky, Ajsela Bruncevic. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter från yrkande från Jörgen Fogelklou. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Förslagen från Jörgen Fogelklou? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Jörgen Fogelklou. Godkännes denna voteringsproposition? Voteringen avslutad och det är 72 ja och 9 nej. Som har bifall i kommunstyrelsens förslag. Då återstår tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet? Vi kan inte ändra på siffrorna, men det har ändå godkänts. Det är 72 ja. Helt okej. Då återstår tilläggsyrkandet från. För kommunstyrelsens förslag tillstyrker yrkandena V, S och MP. Men det var inte det du yrkade. Så det var två olika. Vi skulle kunna ta omröstningen, men omröstningen var ju kommunstyrelsens förslag, det vill säga inklusive VSMP-yrkandet, mot stadsledningskontorets förslag. Det var så vi uppfattade yrkandena och det vi har röstat om. Och nu tar vi tillyrkandet från Sven- Richard och talarna. Så får vi chans att rösta ordentligt på det. Nu går vi till tilläggsyrkandet från SD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Ja. Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. Votering har begärts och ska verkställas. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Omröstningen är avslutad. Fullmäktige har med 72 röster mot 9 nej avslagit tilläggsyrkandet. Reservation SD. har besvarats Då är vi på ärende nummer 16 och det är redovisning av motion som väcks i kommunfullmäktige och som ännu ej har besvarats. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av motion som väcks i fullmäktige och som ej har besvarats antecknas. Ordet är fritt och jag har Tom på talarlistan. Kan vi anteckna det? Då går vi till ärende nummer 17. och det är valberedningens förslag till vid sammanträdet förekommande val. Under punkterna 1–18 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkten 19 lägger valberedningen fram förslag till val av en ledamot i en stiftelse. Kan valberedningens förslag tillkännages? Bifallas? Ja. Kan protokollet under denna paragraf klaras omedelbart justerat? Ja. kommunfullmäktige Då är vi på ärende nummer 18. Avsägelse av Rickard Eriksson, M, från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Ja. Anmälan om avsägelse ska ske till Länsstyrelsen. Räddningstjänsten Storgöteborg i stället för Rickard Eriksson Då går vi till. Ärende nummer 19. Det är val av ersättare i förbundsfullmäktige i kommunförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg i stället för Rickard Eriksson. Kan jag få förslag på ersättare? Varsågod! Ordförande, ledamöter! Vi föreslår Cecilia Magnusson till det uppdraget. Då har vi hört namnen. Kan vi välja Cecilia? beträffande arvodesgruppen och Göteborgs stadshus AB Då är vi på ärende nummer 20, revidering av Göteborgs stads regler för arvode och ersättning beträffande arvodesgruppen och Göteborgs stadshus AB. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads regler för arvoden och ersättning i bilaga 3, med förteckning över årsarvoden och gruppindelning i de kommunala bolagen, revideras genom att antalet arvodesgrupper minskas från fyra till tre. Göteborgs Stadshus AB placeras i arvodesgruppen A i enlighet med Arvodesberedningens förslag. Här har jag. Här har jag talarlistan. Vi börjar med Leif Blomkvist (S). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Och jag tänkte innan jag lämnar ordet till Leif så Patrik Höstmad (D). Det anmäler jag vid detta ärende. Varsågod Leif.

Ordförande, fullmäktige. Jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag om att ändra så att det utgår arvoden även för de som icke är kommunalråd. Den här frågan var ju uppe faktiskt förra valperioden i. arvodesberedningen och jag trodde då nästan att den hade löst men det har den ju inte gjort. Och för mig eller för oss är det självklart att går man in i ett sådant här viktigt bolag som Stadshus och inte är heltidsanställd så bör man också få ett rimligt arvode. Tack Leif! Och då är det Jörgen Fogelklou (SD). Som är sist vid talarlistan. Varsågod Jörgen.

Tack herr ordförande. Ja, nu behöver jag egentligen inte gå upp. Jag trodde att Liberalerna skulle gå upp i och med att de hade ett litet yrkande i kommunstyrelsen. Ungefär så här tänkte jag bara säga. Jag ifrågasätter inte arvodesberedningen på något sätt. Jag tänker att jag som förtroendevald ska inte ens lägga mig i det här, utan jag ska ta vad arvodesberedningen säger och så får de bestämma någonstans. Sen kan jag tycka att Liberalerna kan ha en liten poäng ändå. Vem ska sitta i stadshus? Ska det vara fritidspolitiker eller ska det vara kommunalråd, heltidsarvoderade? Men det är en helt annan fråga än vad den här just nu gäller. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Men jag kan ha lite förståelse för Liberalernas ingång i detta. Ordförande Tack Jörgen! Då är det Ann Catrine Fogelgren (L) om har begärt ordet. Varsågod Ann Catrine!

Tack så mycket ordförande, ledamöter! Vi yrkar då avslag på Arvodesutredningens förslag med hänvisning till det yttrande som vi lade i kommunstyrelsen. Andemeningen i det här är ju egentligen att vi inte anser att kommunalråden ska sitta i bolagen utöver. Det här går ju tillbaka till den bolagsutredning som vi gjorde 2012. då kommunalråden satt i de olika bolagen. Det var en av de delarna, vi skulle i framtiden undvika det och att vi. Kommunalråden skulle ha plats i Stadshus AB och sedan skulle övriga då i de andra bolagen kunna vara ledamöter av olika slag. Och med detta så tycker vi att den principen ska fortsätta gälla. Vi tycker det är olyckligt att andra personer, andra förtroendevalda tar plats i Stadshus AB för det är därigenom som också kommunstyrelsen ska styra bolagen. Så därför yrkar vi då avslag på förslaget. Tack! Ordförande Tack Ann Catrine och där har vi fått en replik. Leif Blomqvist (S) Varsågod Leif.

Ja nu var det ju så att bolagsberedningen hade ju faktiskt tre förslag en gång i tiden. På hur man skulle, eller utreda tre möjligheter. Det ena att det skulle vara som det är nu. Alltså att det är fritt att vara. Ett, att det bara skulle vara kommunalråd och ett. då man också skulle kanske ha in externa. Nu valde man ju att göra den här modellen. Att det är upp till respektive partier att avgöra vilka som vill sitta där. Det tycker vi är ett klokt val. Och det har ju också några andra partier under årens lopp tyckt var ett klokt val. Tack Leif och då är det tomt på talarlistan. Kan vi gå till beslut? Ja, och då under överläggningen yrkar Ann-Catrine Fogelgren att fullmäktige bifaller förslaget från L i kommunstyrelsen, Leif Blomqvist, Jörgen Fogelklou. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Ann-Catrine? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. årsjubileum Då är vi på ärende nummer 21 och det är redovisning av Göteborg &Co AB:s uppdrag om Göteborgs 400-årsjubileum. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till Göteborg &Co AB att leda, samordna och genomföra, kommunicera och följa upp samt årligen vidareutveckla planeringen av Göteborgs 400- årsjubileum antecknas och förklaras fullgjort. Här har jag en talarlista och vi börjar med Ingrid Andreae (S). Varsågod Ingrid.

Tack herr ordförande, ledamöter och åhörare. Göteborgs 400-årsjubileum var en succé och en påminnelse om den sammanhållning och gemenskap som präglar vår stad. Det var en folkfest och vi kunde se det vi redan visste, att göteborgarna älskar sin stad. Nu tar det rödgröna styret inspiration från jubileet och i budget för 2024 har vi lagt ett uppdrag att se över hur vi kan använda erfarenheter för att skapa fler minnen och upplevelser. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Ingrid! Då är det Eva Flyborg (L) som har begärt ordet. Varsågod Eva!

Tack så mycket herr ordförande! Jag skulle bara vilja säga att jag tycker att Göteborg &ampbsp, har klarat den här uppgiften som vi gav dem för 12 år sedan. Att genomföra det här 400-årsjubileet. Jag tycker de har gjort det på ett bra sätt. De har också följt de instruktioner som vi skickade med då för 12 år sedan, det vill säga att Den här gången skulle det inte vara byggnader som var det bestående värdet av firandet utan det skulle vara att engagera och organisera civilsamhället och de olika föreningarna i staden. Det vill säga att vi alla har hjälpts åt med detta och det tycker jag de har klarat på ett väldigt väldigt fint sätt. Jag ska också påminna alla ärade ledamöter här inne om att inte missa eran lilla goodiebag som står här nere vid entrén. innan ni går hem sedan. Det är värdefulla böcker om hur jubileet kom till. Jag rekommenderar verkligen att ni tar dem. Stort tack till Therese Brusberg. Hon har hållit på med ett och samma projekt i tolv år. Det är nästan värt en applåd, eller hur? Tack så mycket. Ordförande Tack, Eva. Då lämnar jag ordet till Eva Ternegren (MP), därefter Andreas Sjöö (S). Varsågod Eva!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Vid denna sena timme vill jag hålla mig väldigt kort. Men jag vill också tacka för den här utförliga rapporten och ett väl genomfört jubileum. Det var många goda krafter i stan som bidrog och att man i så hög grad har lyckats involvera medborgare, invånare. i alla faser av processen, inte minst i själva firandet. Det finns många paralleller och skillnader att dra till jubileet som var 100 år tidigare. Jag har läst på lite här. Jag ska inte prata länge om detta, men jag vill ändå säga en sak om ekonomin. Här höll man sig till budgeten, vilket är väldigt lovvärt. 100 miljoner tror jag det var. Det kostade alltsammans. Då kan man läsa i läggen att. Jubileet för 100 år sedan var framgångsrikt på väldigt många sätt. Det finns ju många byggnader kvar. Men det ledde till skattehöjningar i fem år efter själva jubileet. Kanske väl satsade pengar, men inget man riktigt hade räknat med. Jag tycker att vi fick mycket pang för pengarna denna gång också. Tack. Ordförande Tack, Eva. Då är det Andreas Sjöö (S) som är sist på talarlistan än så länge. Varsågod Andreas!

Tack så mycket! Ibland går det fort och rätt ska vara rätt. Därför vill jag yrka bifall på kommunstyrelsens förslag. Tack Andreas! Då har vi tomt på dagliga tankar. Kan vi gå till beslut? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. det förvaltningsgemensamma utbudet samt revidering av Göteborgs stads riktlinjer för personalförmåner Då är vi på ärende nummer 22, Redovisning av uppdrag att utreda vilka personalförmåner som ska ingå i det förvaltningsgemensamma utbudet samt revidering av Göteborgs stads riktlinjer för personalförmåner. Kommunstyrelsen föreslår att redovisningen av kommunfullmäktiges uppdrag att utreda vilka personalförmåner som ska ingå i ett förvaltningsgemensamt utbud antecknas och förklaras fullgjort. Göteborgs Stads riktlinjer för personalförmåner revideras i enlighet med Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Här har jag tomt på talarlistan. Kan vi bifalla kommunstyrelsens förslag? Ja. som upplåts med arrende och utfallet av dessa förfrågningar Då är vi på ärende nummer 23 och det är redovisning av uppdrag att redovisa antalet friköp av jordbruksmark som upplåts med arrende och utfallet av dessa förfrågningar. Kommunstyrelsen föreslår att redovisningen av kommunfullmäktiges uppdrag att, efter den pågående översynen av nuvarande fastighetsinnehav, slutförs, avyttra jutebruksmark som inte är föremål för någon form av framtida stadsutveckling, och som omfattas av ett skydd mot ändrad användning i annan ägarens hand, antecknas och förklaras fullgjort. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att redovisa hur många intressenter det funnits kring att köpa stadens jordbruksmark, samt motiveringen till utfallet av eventuella förfrågningar antecknas och förklaras fullgjort. Här har jag en talarlista. Vi börjar med Hans Arby (C). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter och eventuella lyssnare! Jag tänkte bara förklara lite kort vad ärendet går ut på och varför vi nu ställer oss bakom tjänsteutlåtandet. Göteborgs kommun är kommunens största godsägare. Vi äger 30 miljoner kvadratmeter jordbruks och betesmark, fördelat på 240 fastigheter som vi sedan arrenderar ut till lantbrukare. Och sen då värdet av väl skötta jordbruk. Det har blivit extra tydligt nu när vi ser vikten av beredskap och lokal livsmedelsproduktion. Och då måste vi ge bästa förutsättningar till de småföretagarna som sköter de här gårdarna. Och då handlar det om att ge dem rådighet så de kan och har möjlighet att investera och utveckla sina verksamheter. Och det var det som var skälet att förra styret, alliansstyret, gav ett uppdrag att underlätta friköp med två viktiga begränsningar. Det gäller jordbruksmark som inte är föremål för kommande stadsutveckling. Och som omfattas av skydd mot ändrad användning. Så att det inte kan bli något annat av de som äger. När det här uppdraget redovisades sist var det många oklarheter. Så vi valde att inte förklara uppdraget fullgjort. Sen fick vi i exploateringsnämnden tillbaka strax före jul och då var det uppenbart att kommunfullmäktiges uppdrag från tre år tillbaka faktiskt inte hade utförts så som det skulle ha gjorts. Då gav en majoritet i nämnden förvaltningen i uppdrag att dels vara tydlig i kommunikation på webben var och. Av vilka skäl kan man förutse att kunna få friköpa sin mark? Att det bara beaktar politiskt fattade beslut? För det var rätt luddigt det här. Vissa motiv till avslag. och att redovisa de genomförda eller nekade köp. Det här har vi hittat så att vi hanterar den här frågan i exploateringsnämnden och därför kan vi då anse att de här två uppdragen kan anses fullgjorda i kommunfullmäktige. Jag yrkar därför på bifall till tjänsteutlåtandet. Tack! Ordförande Tack Hans! Då är det Patrik Höstmad (D) , därefter Robert Hammarstrand (S). Varsågod Patrik! Tack!

Ja, det här är ju en del av att försöka få bort det här ganska olyckliga systemet som vi har i Göteborg, där kommunen äger väldigt mycket jordbruksmark som inte i, fram till händelsehorisonten, inte kommer att bli någon storstad eller någonting sådant. Det kommer att vara jordbruksmark, så länge vi lever i alla fall. I och med att Göteborgs Stad äger marken och arrenderar ut så kan inte heller de här jordbruken ta lån eller investera i fastigheterna där i byggnader och så. Utan det är Göteborgs Stad som i så fall. Vi bygger kostallar och vi bygger växthus och vi bygger någon lada och sådär. Vi tar alltså våra investeringsmedel och gör de här investeringarna. De kommer alltid sent. Vi har haft flera fall där vi i princip gjort akututryckningar och fått rädda byggnader som håller på att ramla. Det här är egentligen inte prioriterad verksamhet. Vi får väldigt föråldrade jordbruk och jordbruksfastigheter. Därför vill vi få till betydligt mycket mer friköp. Det här är nästan att likna vid ett feodalsystem som vi har här. Kanske ett av de sist kvarvarande vi har i världen. Det är Göteborgs kommun som har det feodalsystemet. Som Hans sa, det är hanterat nu i exploateringsnämnden. Vi kanske får anledning att komma tillbaka till det. Men vi har i alla fall gett fyra uppdrag i exploateringsnämnden för att försöka få lite framdrift och lite rull på det här. också en tydlig uppföljning så att vi kan hålla ögonen på vart det tar vägen. Det kanske behövs ytterligare yrkanden framöver. Men själva uppdraget från kommunfullmäktige förklarar vi fullgjort för tillfället. Så bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförande Tack Patrik! Då är det Robert Hammarstrand (S), därefter Hampus Magnusson (M). Varsågod Robert!

Tack ordförande! Jag yrkar bifall till KS förslag. Det är ju inte helt okomplicerat det här ärendet, även om det låter det från högersidan. Jag förstår att ni är väldigt ivriga på att sälja ut göteborgarnas gemensamma tillgångar, och det kan ibland vara motiverat. Men det måste också prövas, och det ska naturligtvis prövas rättssäkert. Men vi har också en uppgift, vi som sitter här inne, att förvalta göteborgarnas förmögenhet på allra bästa sätt. Vi kan inte alltför lättvindigt släppa ifrån oss egendom om det innebär att vi till exempel säljer mark till underpris och så vidare. Så var försiktiga med det vi äger. Vi får naturligtvis följa den här frågan framöver. Men den är inte så okomplicerad, den här frågan. Det är många besvärliga avvägningar som måste göras. Med det yrkar jag bifall, som sagt. Tack!

Tack ordförande! Jag tror med tydliga riktlinjer så kommer förvaltningen klara av det här och vi följer upp. Sen så kommer man väl tänka så här att Göteborg är mer en Göteborgs stad som organisation. De jordbrukarna får bättre förutsättningar, kommer gynna hela Göteborg mycket bättre om de får sin rådighet. Sen ska man ha klart för sig att mycket av de här områdena, det var när vi köpte upp massa mark i nordost för att vi skulle bygga ut Angered och bygga stad. Det tänker vi inte göra. Då är det bättre att vi kan sälja den till de som brukar marken och bli av med det här, som Patrik sa, feodalsamhället. Tack. Ordförande Tack Hans. Då är det Hampus Magnusson (M) som har begärt ordet och är sist i talarlistan just nu. Varsågod Hampus.

Tack så mycket. Det var väldigt förvånande att se att av 20 förfrågningar så är det endast 4 som har tillmötesgåtts. Det här handlar om fungerande jordbruk där man faktiskt producerar jordbruk. Det är viktigt att de kan få fortsätta. Motståndare till att bevara värdelös jordbruksmark som Centern har drivit. Men här har ju Centerpartiet en poäng och det är skönt att se att det finns i alla fall ett litet stänk av liberalism kvar i det här rödgröna stödhjulet. Så att det ska bli väldigt spännande att följa ert arbete och jag förstår inte varför S, V, MP, eller jag förstår ju det faktiskt. Men. med det yrkandet som var att man skulle publicera information, vilka marker som man kunde sälja och vilka man inte kunde sälja och varför. Och att man ska följa upp det här noga. Det var ju ganska blygsamma rimliga uppdrag som vi yrkade på här tillsammans med Centern i exploateringsnämnden. Men ni röstade brutalt ner det. Och jag förstår när man sitter i koppel från V och MP att det kan vara jobbigt. Men jag vet inte om ni kommer ihåg, men det var ju en artikel här också om två bröder som hade kommit nyanlända till Sverige och startat om här och börjat driva en verksamhet och drev en gård. Som var tvungna att köpa loss för att våga och kunna få lån till att utveckla verksamheten. Det är precis detta som det här ärendet handlar om. Ska man kunna satsa långsiktigt? och bedriva den här verksamheten, som är en del av Göteborg också, även om man kanske inte gillar företagare, så är det en del av Göteborg och en del av det civila försvaret, så måste man ju kunna ha rådighet över sin mark. Så att nu är vi alla enade här idag och jag hoppas vi kommer vara lika enade när vi ska sälja och kunna ge möjlighet till att utveckla sin verksamhet och sin mark i exploateringsnämnden. Tack! Ordförande Tack Hampus! Jag har ju tomt på talarlistan. Det finns bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag. Kan vi besluta så? plan om hur åtgärder i hbtq-planen ska verkställas Klockan är 21.38 och jag tänker faktiskt att vi kan köra ärende nummer 24 också. Då är vi färdiga med beslutsärenden. Kan vi göra så? Då går vi över till ärende nummer 24. Det är redovisning av socialnämndens centrums uppdrag att återkomma med en plan om hur åtgärder i hbtq-planen ska verkställas. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till socialnämndens centrum att utifrån kommunfullmäktiges beslut om hur åtgärderna i hbtq-planen ska verkställas återkomma till kommunfullmäktige senast den 30 juni 2023 med en plan för genomförandet. antecknas och förklaras avslutat. Kommunstyrelsen får i uppdrag att under framtagande av ny hbtqi-plan utreda skydd och stöd för våldsutsatta hbtqi-personer och vid behov ta fram förslag på kompletterande åtgärder. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Bosse Parbring (MP). Därefter Anders Moberg (S). Varsågod Bosse!

Tack ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Om jag har räknat rätt så är det femte gången som det här ärendet i lite olika former är uppe i kommunfullmäktige. 2017 när hbtq-planen beslutades, 2020 när planen halvtidsutvärderades och vi gav kommunstyrelsen i uppdrag att öka takten i planens genomförande och inte minst de här områdena som rör skyddat boende och jourverksamhet. 2021, när kommunstyrelsen återrapporterade och gav förslag på fortsatt uppdrag till Socialnämndens centrum om skyddat boende och jourverksamhet, konstaterade stadsledningskontoret bland annat följande. Det finns ett stort mörkertal vad gäller hbtq-personers våldsutsatthet. Det finns en brist på skyddat boende med hög grad av skydd och stöd, inte minst för transpersoner. Det finns en bristande normmedvetenhet och normkritisk kompetens inom delar av Göteborgs stad som kommer i kontakt med våldsutsatta hbtq-personer. Det finns en konstaterad tillitsbrist bland våldsutsatta hbtq- personer vad gäller samhällets skydd och stöd. År 2023 gav Kommunfullmäktige ett förnyat uppdrag till Socialnämndens centrum eftersom tidigare beslut inte var genomfört. Nu är vi framme vid 2024 och det blir faktiskt femte gången som ärendet är uppe. Då kan vi väl konstatera att förslaget till beslut är helt riktigt. Nu avslutar vi det här ärendet och tar nya tag i nästa hbtqi-plan. Ordförande Tack Bosse! Då är det Anders Moberg (S), därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Anders!

Tack för det! Kommunfullmäktigeledamöter, jag vill yrka bifall till Kommunstyrelsen och avslag på SDs yttrande i Kommunstyrelsen. Då är det Bettan Andersson (V). Därefter Rasmus Ragnarsson (SD) varsågod Bettan! Den står på 1. Nu blev den bättre.

Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bosse har på ett alldeles utmärkt sätt beskrivit det här kronologiskt, vad som har hänt. Man kan bara säga att ärendet kanske inte har skötts på bästa sätt. Nu hoppas vi att det tar en vändning så att vi kan få till ett bra skyddat boende för de som behöver det. Tack! Ordförande Tack Bettan. Då är det Rasmus Ragnarsson (SD), därefter Kristina Bergman Alme (L) Varsågod Rasmus.

Tack så mycket Aslan. God afton. Jag vill bara yrka bifall till SDs yrkande. Tack så mycket. Ordförande Tack. Då är det Kristina Bergman Alme (L) som är sist i talarlistan. Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande! Jag vill också yrka bifall på kommunstyrelsen. Det här är ju en plan och en fråga som är jätteviktig. Samtidigt är den komplex och det är inte helt enkelt att få till det i alla delar. Men jag håller med tidigare talare att det är bra att frågan får ännu lite mer tryck och att förhoppningsvis kan vi leda den till. Slut! Så att det kommer att finnas skyddade platser för alla oavsett varför man behöver skydd. Ordförande Tack Kristina! Då är det tomt på talarlistan. Kan vi gå till beslut? Ja! Under överläggningen yrkar Rasmus Ragnarsson att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Bosse Parbring, Anders Moberg, Bettan Andersson, Kristina Bergman Alme bifaller kommunstyrelsens förslag. Befalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från SD? Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation till förmån för ert yrkande. Ja. Då är vi på. Jag ska visa klockan. Klockan är så pass mycket så jag föreslår att vi bordlägger de kvarvarande ärendena. Kan vi göra så? Då börjar vi med ärendenummer. Vi är inte färdiga än. Bordlagda motioner 25 till. 41, kan vi bordlägga dem till nästkommande fullmäktigemöte? Motion 42. Vi har fortfarande 16 minuter kvar. Motion 42 till 47, kan vi bordlägga dem till nästkommande KF? Vi har en ny interpellation, interpellation av Anders Svensson till kommunstyrelsens ordförande angående omläggning av vuxenutbildning till att i huvudsak drivas i egen regi. Kan interpellationen framställas? Då har vi anmälningsärenden. Kan förteckning över anmälningsärenden antecknas? Sen går vi till ärende nummer 49, och där har vi 50. Vi har en avsägelse här. Kan avsägelse 50, då är det en avsägelse av Anders Möller, D, från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Anmäl om avsägelsen ska ske till länsstyrelsen. Vi har ärende nummer 51. Avsägelse av Abdollahi Mohamed, MP, från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan om avsägelse ska ske till länsstyrelsen. Innan jag avslutar dagens fullmäktigemöte vill jag påminna alla ledamöter att innan ni lämnar sessionssalen så städa efter er. Plocka glas, godispapper, allt det här. Det finns ju papperskorgar där ute och det finns ju plats för glas och sånt. Vattenglas. Så att innan ni lämnar rummet så ska det vara rent här. Och med det sagt så vill jag tacka. er alla för en bra diskussion och bra debatt, bra fullmäktige och önskar er en fortsatt trevlig kväll. Tack!