Kommunfullmäktige

Varsågod och sätt er och logga in. Då kan vi börja. Jag hälsar er alla välkomna till dagens fullmäktigemöte. Jag vill hälsa åhörarna som finns här på läktaren välkomna till att följa oss, följa debatterna och även de som följer oss via närradio och webb-tv är välkomna. Därmed så klarar jag mötet öppnat. Innan jag går på ärende nummer ett, det har kommit till min kännedom om att det finns ett informationsmöte för räddningstjänsten Storgöteborg som är klockan 18.00. Det har varit en fråga om hur många ledamöter i kommunfullmäktige som sitter i räddningstjänsten som behöver gå på det här informationsmötet. Upp med händerna! Ganska många. Så mitt förslag är, när vi börjar närma oss 18.00, jag ställer frågan till fullmäktige om vi kan ajournera oss 30 minuter för att göra det. Alternativet är att de som sitter som ska på det här mötet lämnar salen och vi fortsätter. Och därmed så blir det ju väldigt svårt att genomföra en omröstning om det skulle behövas eller talartid av de ledamöter som skulle vilja. framföra något anförande under den tiden. Så jag har faktiskt inget enkelt svar på det. Det kom till min kännedom för tio minuter sedan. Det är därför jag lyfter upp frågan till hela församlingen istället. Varsågod, Axel.

Tack för det ordförande! Jag vet inte om vi behöver diskutera just här och nu. Men jag tänker vi kan väl se lite var vi är någonstans i föredragningslistan där. Det kan ju vara att vi är uppe i en längre debatt. Det är inte helt ovanligt i det här fullmäktige. Då kanske vi faktiskt kan rulla på utan att vi ajournerar oss. Men det är en tanke. Och sen den andra tanken möjligtvis om det blir en votering. Att man kanske kan stiga ur mötet med räddningstjänsten två, tre minuter och så komma tillbaka sen.

Det är bra, jag håller med dig. Ett annat alternativ är att de som är på det här mötet, att det räcker kanske med några få, avviker. Att de pratar ihop sig, att det går en från varje parti och sen delar de information till övriga under pauserna. Då blir det inte lika många som lämnar själva salen. Då kan vi fortsätta precis som vanligt, om det är fyra-fem så hanterar vi det. Men vi får ta upp det när vi börjar närma oss ditt. Varsågod.

Jag vill bara instämma i Axel Josefssons förslag. Vi har så otroligt mycket ärenden på listan så det är bra om vi kan rulla så mycket det går. Blir det en voteringssituation, då har jag förvarnat mitt gäng att då får de lämna mötet, komma in och trycka på knappen och så får de gå tillbaka i mötet igen, i så fall. Så jag tänker att vi har väl ambitionen att köra på så tror jag det är bra. Så får vi väl anpassa lite om det kan vara någon femminuters ajournering eller så. Men kanske inte en halvtimme. Där instämmer jag med Axel. Tack.

Bra. Jag har ju Maria Wåhlin. Det är sant. Jag vill inte ajournera. Jag vill inte ha avbrott i KF med tanke på 74 ärenden som vi har i föredragningslistan. Varsågod Maria.

Tack för ordet. Ett förslag är också att vi skickar från varje parti kanske två delegater som rapporteras här baserat på var vi befinner oss i dagordningen. Tack.

Okej, men då gör vi så att de som sitter i räddningstjänsten, de löser det själva. En till två personer från varje parti går och vi fortsätter precis som vanligt vårt fullmäktigemöte. För det har vi inte tid med att ajournera oss en halvtimme. Då går vi till ärende nummer ett och det förslag på dag för justering är onsdagen den 4 december 2024 klockan 10.10. Kan justeringstiden godkännas?

Ärende nummer två. Till dagens frågestund har det inkommit fem frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna ställas? Då ska jag bara öppna det här. Fråga nummer ett är ställd av Elisabet Lann (KD) till kommunalrådet Karin Pleijel (MP). Varsågod Elisabet!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare! Nyligen nåddes jag av nyheten att Frihamnskyrkan riskerar att behöva betala 75 000 kronor för att de har missat att registrera sin utlämning av matkassar till hemlösa och behövande hos Göteborgs stad. Detta uppdagades vid en inspektion av stadens miljöförvaltning. Troligt är att denna miss skett efter flytten från Smyrnakyrkan i Haga till den nya kyrkan i Frihamnen. Det handlar alltså inte om en ny verksamhet utan en ny lokal där man bedriver gammal verksamhet. Naturligtvis ska det åtgärdas och verksamheten ska registreras. Men att en ideell verksamhet utan några som helst vinstintressen, som syftar till att hjälpa de allra mest utsatta, ska behöva betala böter för en liten miss av det här slaget är såklart helt orimligt. Det skulle innebära ett hårt slag mot vårt civilsamhälle, mot behövande, mot givare och mot denna typ av medmänsklighet som vi behöver mer av i vårt samhälle. Därför vill jag fråga dig Karin Pleijel. Kommer du att agera för att Frihamnskyrkan och eventuellt andra församlingar eller organisationer som bedriver verksamhet av det här slaget, ska ges chansen att rätta till ett sånt här litet misstag utan att behöva betala höga böter?

Tack Elisabet och Karin, snälla logga in eller begära ordet så ni får två minuter. Varsågod.

Tack så mycket för frågan, Elisabeth. Det var intressant att kunna fördjupa sig i livsmedelslagstiftningen som jag har fått göra med anledning av detta. Och det är ju lätt att känna stor sympati med syftet i det här fallet. Det tror jag alla här kan göra och jag förstår därför att man reagerar på det sättet. Och jag får bara påminna om att det inte är ett beslut, det här är en underrättelse som Smyrnakyrkan har fått. Men när det blir ett beslut, då kan man ju överklaga. Det skulle vara intressant att se vad som händer då, tycker jag. Livsmedelsverket är väldigt noga när de utfärdar sina regler. Ingen ska bli matförgiftad, oavsett vem man är, hemlös eller med hem. Den tar bara hänsyn till risken för människors hälsa. Därför är det en av de fyrkantigaste lagstiftningar som vi har. eftersom människor riskerar hälsa och livet här och nu om det inte fungerar. I det här fallet har man ju räknat på omsättningen i hela Sverige. Det är samma princip om det är ett vinstutdelande företag eller om det är en idéburen verksamhet. Det är så man ska göra. De hade ju inte i det här fallet registrerat sin nya verksamhet. Att plocka loss en viss del ur en verksamhet och basera på det. är för komplicerat. Det är risk för att det missbrukas, har jag förstått. Det finns skäl som man ska ta hänsyn till när man gör den här bedömningen. Till exempel sjukdom, omständigheter som man inte kunde förutse eller vad man har gjort för att undvika den här överträdelsen. Men i det här fallet bedömde förvaltningen att det inte fanns några sådana skäl.

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD) för en replik.

Tack för svaret, även om det inte riktigt var svar på min fråga. Men jag tolkar det ändå som att du inte kommer att agera i frågan. Utan du tycker det är lite intressant att se om det blir ett överklagande och hur långt det här ska gå. Och det kan man ju. kosta på sig att tycka är intressant ur ett principiellt perspektiv. Men det är ju 75 000 kr som tas från viktig verksamhet som kan användas på ett bättre sätt mot de allra mest utsatta i staden. Men ska jag uppfatta ditt stöd som att du kommer inte agera utan du kommer följa den här rättsprocessen med intresse?

Tack. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP) för en replik. Varsågod.

Som med all myndighetsutövning så är det myndigheterna som ska göra tolkningarna av lagen och inte vi politiker. Man skulle kunna tänka sig att vi tillsammans med Stockholm och Malmö till exempel agerar tillsammans mot lagstiftaren och tycker att man ska kunna göra undantag för idéburna organisationer. Det finns en risk för icke lika behandling i ett sånt. Men det avgör ju inte vi då. Så att jag ser inte att jag har möjlighet att agera som politiker i det här. Men jag tycker det är intressant om det blir överprövat och se var gränsen går och om eventuellt det finns anledning av att gå tillsammans tillexempel med de andra storstäderna för att. se om det går att hitta några lindringar i den här tolkningen.

Varsågod Elisabet. Andra sista replik.

Tack så mycket. Jag blir ändå lite bekymrad över att det reduceras till något som kan vara lite intressant att följa. Jag har full respekt för att man liksom respekterar myndighetsutövning och att det ska vara rättssäkert och lika. Och självklart att man ska säkra att inte hemlösa blir matförgiftade och att man följer lagen. Och där har jag uppfattat också att Frihamnskyrkan har varit väldigt noga med att till exempel följa de rekommendationer som har kommit kring att man upptäckte brist i spårbarhet på produkterna. Jag vill ändå ställa frågan till dig Karin. Delar du min oro över att den här typen av fyrkantighet som du ändå står upp för här och försvarar, kan försvåra för civilsamhället? Jag vet att du är en vän av civilsamhället och den här typen av aktiviteter och verksamheter. Delar du min oro att det finns en risk att vi kväver goda initiativ i vårt samhälle?

Tack Elisabet. Varsågod Karin, den andra sista.

Ja, jag önskar ju att det kan vara så pass mjukt så att man känner att det här stämmer med det man upplever skulle vara en rättvis bedömning. Men jag får ju också säga att jag tycker det är ganska skönt att det är en livsmedelslagstiftning som. som inte ger undantag utifrån risken att människor ska bli matförgiftade. Man säger att undantag som man inte ska ta hänsyn till är om man har t.ex. nystartad verksamhet, bristande betalningsförmåga, glömska. Det har varit mycket kommunikation mellan miljöförvaltningen och de här där man har informerat med en länk hur man kunde registrera sig. Men det är ju alltid synd när det blir kommunikationsbrister där. Men jag ser inte att jag kan göra någonting nu, men det skulle vara intressant att följa vad en eventuell överprövning skulle ge.

Då tackar vi Elisabeth Lang och Karin Pleijel. Vi går över till fråga nummer två som är ställd av Axel Darvik (L). En till kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Victoria är inte här. Så tyvärr, Axel, att frågan kan inte ställas. Utan då går vi till fråga nummer tre som är ställd av Martin Wannholt (D) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod, Martin!

Tack, herr ordförande! Tidigare har vi i staden haft en bred politisk enighet om att avhysa individer som olagligt ianspråktagit vår gemensamma mark och att det ska ske skyndsamt. Men när det gäller Palestina-demonstranterna har vänstersidan förhållit sig helt passiv. Min bedömning är att detta svårligen kan ha någon annan förklaring än att Socialdemokraterna är rädda för att stöta sig med sin väljargrupp. Min fråga till Jonas Attenius är därför om du som kommunstyrelsens ordförande kommer att försöka tillse att staden kräver fullt skadestånd av demonstranterna i Vasaparken för deras förstörelse av stadens mark?

Martin! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordföranden, fullmäktigeledamöter, åhörare och tack för frågan Martin! Jag har i min roll som kommunstyrelsens ordförande vid flera olika tillfällen både här inne och i andra sammanhang varit väldigt tydlig i att i min roll så har jag ingenting med enskilda demonstrationer att göra. Jag kommer inte lägga mig i demonstrationen som anordnas imorgon. Det står aktivister fritt att demonstrera runtom i stan. Vad mig anbelangar kan jag ogilla vissa budskap, plakat och ramsor. Men de har rätt att framföras ändå. Och sen spekulerar du i din fråga här Martin kring väljargrupper och så vidare. Men du glömmer att det är polismyndigheten som konsekvent och offentligt har definierat situationen i Vasaparken som en pågående manifestation, en demonstration som är grundlagsskyddad. Om Martin Wannholt och övriga högerpartier tror sig vara bättre poliser än polisen själva så får det stå för dem och er. Hade polismyndigheten bekräftat eller betraktat detta som en olovlig bosättning? Hade det varit ett annat läge så är det. När det gäller din fråga på slutet så är svaret nej. När det gäller marken kring området, som för övrigt arrenderas av Göteborgs universitet, så får du vända dig till dem och framförallt också till stadsmiljöförvaltningen med dina frågor. Tack för ordet!

Tack Jonas! Och Martin du får trycka på replik så får du en minut.

Tack så mycket herr ordförande! Ja, det är jättetråkigt. Du är kommunstyrelsens ordförande. Du står här och pratar om allt jag inte frågar om. Det här med vad budskapen är och att vi har rätt att demonstrera, det vet du att alla ställer upp på. Det är inte det som det handlar om. Förra diskussionen, som du nu försöker prata bort tidigare diskussioner om, att du inte har något ansvar och inte ska lägga dig i över huvud taget, handlade om illegal ockupation av stadens mark. Där har vi varit överens. Du är historielös. Vi har varit helt överens om det tidigare, även ditt parti och dina företrädare. Sedan svarade du inte på. på frågan. Om du tänker nu när de försvinner, ska betala skadestånd för det de har förstört på kommunens mark? Det var ju det som var min fråga. Kan du inte svara på det Jonas? Det skulle vara väldigt bra att få höra det. Sen vill jag gärna bemöta övrigt som du sa om det gör jag i nästa fråga. Tack.

Varsågod Jonas.

Jag svarade ju på din fråga. Svaret var nej. Jag vet inte om du lyssnade men jag svarade nej. Så det tycker jag är ett tydligt, kort och koncist svar. Har du frågor på det så får du vända dig till stadsmiljöförvaltningen om de ordinarie rutiner som de har vid situationer om det uppkommer skador på stadens mark av andra brukare, organisationer, föreningar eller vad det än må vara. Men återigen, det är en manifestation, en demonstration. Den är grundlagsskyddad. Det kommer jag inte lägga mig i. Tack!

Tack Jonas. Vill du ha en andra sista Martin?

Jag vill bara trycka in en replik. Du får ju bara begära replik så att det syns. Varsågod.

Då får du trycka om här, för det ser lite konstigt ut. Tack så mycket! Jag är jättebekymrad, Jonas, och jag är jätteledsen för att vi tycker så olika. Vi är helt överens om demonstrationsfriheten och yttrandefriheten varje dag, och försvarar den överallt. Men det här handlar om att man beslagtar vår mark och har gjort det i 200 dagar, och du försöker komma undan det genom att hänvisa till att den här sidan på något sätt skulle vara emot yttrandefriheten. Titta nu vad konsekvenserna blir av ditt icke-. Icke-agerande som kommunstyrelseordförande, alltså ditt fega icke-agerande. Nu kastas det i färg och börjar hotas. De politiska sekreterarna i rådhuset, i sociala medier för Liberalerna. Nu hotas det för att någon annan av dina kompisar, för att någon annan vill demonstrera sin yttranderätt. Du är helt och hållet ute och försöker . Kopplade bort och så här inget ansvar, inget ansvar, inget med det här att göra. När vi vet historiken i stan och alla andra kommuner med socialdemokrater där de inte har tillåtit ockupationen. Det är bara i Göteborg under ditt styre. Skäms!

Tack Martin! Jag överlämnar ordet till Jonas Attenius (S).

Jag tycker att den här frågan har varit uppe ett antal gånger i fullmäktigeförsamlingen. Jag står fast vid det jag har sagt. Det är en manifestation. Det är en demonstration. Den är grundlagsskyddad. Jag som kommunstyrelsens ordförande kommer inte att peka ut vilken demonstration som är tillåten och vilken som inte är tillåten. Det är en oerhört farlig väg att gå när demokratin är under hot, som vi ser nu runt om på många olika ställen. Tack för ordet!

Då tackar vi Martin och Jonas och går över till frågan från Agneta Kjaerbeck (SD), till kommunalrådet Marina Johansson (S). Agneta Kjaerbeck. Och då får vi gärna begära ordet på vägen.

Tack för ordet, herr ordförande. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har genomfört oanmälda inspektioner på 22 äldreboenden i Göteborg och har funnit allvarliga brister i personalens kompetens och språkförmåga, vilket påverkar patientsäkerheten. Trots tidigare kritik från IVO har kommunen inte åtgärdat problemen. Över 100 anställda och patienter vittnar om frustration och bristande kommunikation. Försök till bättring har inte varit tillräckliga. Och IVO kräver nu ytterligare åtgärder. Med tanke på den återkommande och skarpa kritik som Göteborgs äldreboenden har fått gällande brister i både personalens kompetens och språkförmåga, så är det svårt att förstå varför det har tagit så lång tid för styret att vidta konkreta åtgärder. Att personal inte har kunskaper i svenska påverkar patientsäkerheten direkt. Det har lett till allvarliga brister i läkemedelshantering och kommunikation enligt rapporterna. För oss så är det högst relevant att ifrågasätta varför detta inte har hanterats långt innan det nådde en nivå där patienters säkerhet och omsorg har stått på spel. De brister som kritiseras är knappast nya, utan det är snarare resultatet ifrån decennier av underlåtenhet med att ställa rimliga krav och genomföra de förändringar som borde ha varit en självklarhet för att skydda våra äldre. Sverigedemokraterna har flaggat skarpt för språkförbistringar sedan 2019. Det har gått fem år och vi känner en djup oro över äldreomsorgen. Ni har inte gett personalen de verktyg som krävs för att behärska den svenska som behövs för att säkerställa en trygg och kvalitativ omsorg. Min fråga till kommunalrådet är, inser du allvaret med att språkförbistringar, som har varit välkända av er, har negligerats i decennier och därmed försatt Göteborgs äldre i stor fara, där säkerhet och god omsorg uteblir?

Tack Agneta! Då lämnar jag ordet till Marina Johansson (S). Varsågod!

Tack så mycket fullmäktige och åhörare. Och tack Agneta för frågan i ett mycket viktigt ämne. Det korta svaret är att jag absolut inser allvaret fullt ut med att språkförbistringar bland personal förekommer i stadens äldreomsorg och att det är ett problem när det är så. Jag delar dock inte alls. Bilden som du försöker ge Agneta när du målar upp att vi har negligerat den här frågan under flera års tid, det stämmer helt enkelt inte. Vi har faktiskt drivit frågan i flera års tid. Och det har tagit tid att lotsa igenom så att vi faktiskt har fått ett beslut som vi faktiskt äntligen fick till i äldrenämnden förra sommaren. Så vi har verkligen drivit frågan tillsammans i styret och fått till en ordning nu för det här. Det har lett till att vi dels har infört språkkrav i äldreomsorgen och gett uppdrag om att förvaltningen också ska fånga upp medarbetare som är i behov av kompetensutveckling på ett systematiskt sätt. Vi har också börjat använda Socialstyrelsens bedömningsinstrument för äldreomsorg när det gäller vilka språkkrav som behövs i äldreomsorgen. Det har vi också börjat med i samband med rekrytering av vikarier. Så frågan är jätteviktig och den berör, förutom att den berör risker i patientsäkerheten, så handlar det också om arbetsmiljöfrågor. För om man inte förstår varandra tillräckligt bra så blir det också missförstånd bland personalen. Så det påverkar också arbetsmiljön och attraktiviteten i yrket och tryggheten för äldre. Så vi och jag tar frågan på högsta allvar. Vi har också lyssnat på fackförbund som har drivit frågan och lyft frågan också under en längre tid. Så jag håller verkligen inte med dig om detta. Men det handlar också om för de personer som faktiskt inte har tillräckligt god svenska. Att det är väldigt viktigt för deras egen del att vi också ser till. Tack Marina! Oj, jävlar vad fort det gick!

Tack Marina och Agneta, du får begära. Där kom det, varsågod. Då får jag en replik.

Nej, men då vet ju du också att vi började 2019 och GP har skrivit om att vi var de som var först ut med det här. Men det skulle ju ta fem år till, vilket är bedrövligt. Ni skulle naturligtvis ha hoppat på den bollen med en gång, men ni valde att sega ut det. Men då hoppas jag att ni har en konkret tidsplan för att åtgärda detta och att ni kommer att mäta framstegen.

Då lämnar jag ordet till Marina.

Tack så mycket. Jag skulle också säga att det är viktigt för de personer som inte har tillräckligt svenska att vi ser till som stad att ge dem. fylla på med kunskap och det jobbar vi också med. Vi har också infört språkombud som ska hjälpa till på arbetsplatserna. Jag håller med dig med tidsplanen, hela nämnden är jätteintresserad av det här arbetet. Vi kommer att följa frågan väldigt nogsamt. Och när det gäller IVOs inspektioner så var det faktiskt alla kommuner i landet som inspekterades under pandemin. Sen gick IVO vidare med 141 kommuner därav då är nu Göteborg en av de 141 som man går vidare med. Så den här frågan är en fråga också i hela riket. Men vi kommer följa den jättenoggrant och jag tar frågan på stort allvar. ordförande angående tillgängligheten av platser och byggnader i Göteborgs Stad

Då tackar vi Agneta och Marina och därmed så är vi färdiga med dagens frågestund och går över till ärende nummer tre. Och det är interpellation av Tony Ursulic till kommunstyrelsens ordförande angående tillgängligheten. Platser och byggnader i Göteborgs Stad. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius, S, är inte beredd att besvara interpellationen vid dagens sammanträde. Kan besvarandet uppskjutas till nästa sammanträde? kommunstyrelsens ordförande angående arenaprojektet

Ärende nummer 4, det är interpellation av Elisabet Lann, KD, till kommunstyrelsens ordförande angående arenaprojektet. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius har överlämnat besvarandet till kommunalrådet Daniel Bernman . Daniel Bernman är inte beredd att besvara interpellationen vid dagens sammanträde. Kan besvarandet uppskjutas till nästa sammanträde? Ja. ordförande angående nya riktlinjer för möteslokaler

Och med tanke på att vi har gott om tid så finns det ett svar på en interpellation. Och då ställer vi frågan till fullmäktige om fullmäktige beslutar att interpellationen framställs och att överlämna ordet till Per Johansson som kan svara på interpellationen. Det är ärende nummer 72.226. Eftersom det finns ett svar. På detta tänkte vi från presidiet att det är lika bra att ta upp den med tanke på att det finns en del interpellationer som det inte finns svar på. Då ställde jag frågan till fullmäktige. Kan vi lyfta upp den här interpellationen så att den blir besvarad? Då överlämnar jag ordet till Ragnar. Nej, till Pär Johansson (S) först. Varsågod Pär!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag har fått en interpellation här från Rasmus Ragnarsson angående våra nya riktlinjer för möteslokaler i kulturnämnden. Jag vill börja med att informera kommunfullmäktige om att, De nya riktlinjerna för möteslokaler på Interset är nya i sak utan det här är en återgång till tidigare praxis. Någonting som har gällt i flera decennier. Och på förvaltningens initiativ så uppdaterades riktlinjen för möteslokaler förra året, för ett år sedan. Och det gjordes utan vidare politisk inblandning eller utan någon analys av konsekvenserna. Och det är i de nya riktlinjerna som förvaltningen har tagit fram så tillåts inte politiska föreningar att enbart. Politiska föreningar får bara arrangera slutna möten. Så det innebär ju att vi inte kan ha öppna politiska möten eller presskonferenser i kulturnämndens lokaler längre då med den förvaltningens nya riktlinjer. Och det uppmärksammade vi i kulturnämnden i våras att det här var en förändring i praxis. Därför gav vi kulturnämnden i kulturförvaltningen i uppdrag att revidera de här riktlinjerna så att de återställs till hur det har varit tidigare. Så att politiska partier och föreningar kan arrangera öppna möten. Och frågorna gäller ju här då hur vi ska säkerställa att aktiviteter hålls tydligt åtskilda och det har ju fungerat bra tidigare så att vi förväntar oss att förvaltningen kommer att kunna upprätta ett gemensamt arbetssätt och ta fram stödjande dokument fram till att riktlinjerna börjar gälla 1 februari. Det är ju så att möteslokalerna används i första hand till förvaltningens egna verksamheter så det här är först när det finns möjlighet att hyra in externa aktörer som de här riktlinjerna kommer att implementeras.

Tack Pär! Då lämnar jag ordet till interpellanten Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack så mycket ordförande och tack Per för ditt svar på interpellationen. Det här är min första interpellation som jag ställer och det är jätteroligt att du kan göra mig sällskap här. Nu hann du kanske inte föredra hela svaret men den finns i appen ifall folk är nyfikna. Jag måste få ställa ett par följdfrågor som jag kom att tänka på när jag läste ditt svar. Du skriver i ditt interpellationssvar att uthyrningen förmodligen kommer att bli ganska begränsad. Du tror inte att det är särskilt många politiska organisationer som kommer att anordna de här öppna mötena med tanke på att det finns en prioriteringsordning och så. Men varför är det i så fall så viktigt att vi går igenom den här processen och trotsar egentligen den hårda kritiken som både förvaltningen och facken lämnar? Varför är det så viktigt för vänsterstyret att genomföra de här förändringarna? Så det är min första fråga och jag tänker att jag överlåter dig till att besvara den. Sedan har jag en fråga till.

Tack Rasmus, då får du begära en replik Pär. Varsågod!

Ja, jo, det är ju helt klart så att det är viktigt att vi har möjlighet att arrangera öppna politiska möten i de lokaler där det är lämpligt. Det här handlar ju framförallt om lokaler på våra kulturhus och lokaler där det helt enkelt är. Finns möjlighet att ha den typen av möten utan att det påverkar besökare och personal alltför mycket. Så där har vi verkligen lyssnat in den oro som finns bland fackliga organisationer och bland personalen när det gäller säkerhetsfrågor och hur den ska kunna garanteras. Och jag förlitar mig. på att de kommer att arrangera detta på ett bra sätt. Vi tycker att det är väldigt viktigt att vi har möjlighet att mötas i ett öppet demokratiskt samhälle, där vi har möjlighet att utbyta åsikter och idéer på ett öppet och demokratiskt sätt. Därför tycker vi att det är väldigt viktigt att den här mötespolicyn utvärderas.

Tack Pär! Då överlämnar jag replikskiftet till Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack så mycket herr ordförande. Jag håller helt med dig om det sista där Pär. Det är självklart att det är viktigt för oss i ett demokratiskt samhälle att kunna träffas och utbyta åsikter och idéer. Men jag förstår inte varför det måste just göras på våra bibliotek, på våra kulturhus. Varför måste politiska organisationer även ta plats där? Där det finns så många andra arenor för oss att befinna oss på. Exempelvis politiska partier. Vi har torgmöten. Vi hyr andra lokaler. Det är inte bara Göteborgs stads lokaler som finns tillgängliga för det här ändamålet. Med tanke på den kritik som de riktar från förvaltningens sida, att det riskerar att sammanblandas med den verksamhet som staden har i sina lokaler, hur tänker du egentligen kring det här, kring opartiskhet och saklighet? Med tanke på också att kulturförvaltningen redan har fått kritik från Justitieombudsmannen, att man har agerat . i strid med saklighet och opartiskhet historiskt.

Tack Rasmus! Då överlämnar jag ordet till Pär. Varsågod!

Ja, nu vet jag inte riktigt vad Rasmus Ragnarsson hänvisar till, att nämnden skulle ha fått kritik tidigare för just lokaluthyrning. Det har varit andra ärenden där vi har fått kritik för olika saker, men inte just när det gäller lokaluthyrning. Så det vet jag inte riktigt vad du. Men det är ju så här att den här ordningen har vi egentligen redan idag, att vi tillåter, eller fram tills då för ett år sedan, att vi tillåter politiska föreningar att hyra in sig för att hålla presskonferenser och öppna politiska möten. Och det har fungerat bra. Och som sagt så är det ju en ganska så liten möjlighet man har, för att det är i första hand den publika verksamheten som förvaltningen själv arrangerar. interna möten i andra hand och i tredje hand så kan ju andra organisationer få hyra in sig i våra lokaler. Och då är det ju framför allt våra kulturhus och stadsbiblioteket som kan komma i åtanke. Våra bibliotek ute i stadsdelarna är inte lämpliga för den här typen av möten.

Tack Pär. Då är det andra och sista. Rasmus, varsågod.

Tack herr ordförande! Det jag refererar till är förstås den kritiken som JO riktar mot kulturförvaltningen med tanke på hanteringen efter den här debatten som uppstod efter Lena Andersson, författaren. Och att ja, en utav våra. Bibliotek gjorde ett litet roligt inslag i den debatten med att man skulle helt enkelt göra sig av med hennes böcker på biblioteket. Det tolkas som ett partsinslag i den här debatten. Opartiskhet och saklighet, det handlar om förtroende. Förtroende, det är socialt konstruerat, Per. Så även om . Så om nu politiska partier har sina partisymboler i biblioteken, på kulturhusen, så kommer det obönhörligen att sammanblandas med vad det är förvaltningen gör. Och då kommer det också påverka förtroendet för förvaltningen. Ser inte du den risken, Pär? Tack.

Tack, Rasmus och tack, Pär. Då har jag haft redan dina två repliker, så tyvärr. Då går vi tillbaka till talarlistan. Och där har vi Gryt Fjeldmosse som har begärt ordet. Varsågod!

Det är lite överloppsgärning att jag går upp, för Per har sagt allting. Jag är bara så angelägen om att få sagt att det vi talar om är egentligen att behålla de regler som vi alltid har haft. Och där det alltid har fungerat bra. Jag tror inte vi kan nämna en enda gång där ett politiskt parti har ordnat en paneldiskussion, en föreläsning, som har varit arrangerad av en lokal organisation inom något politiskt parti, med inbjudna föreläsare och diskussioner. Det målas upp någonting som att det kommer att bli något helt annorlunda än det som en gång har varit. Det beror på att vi fick nya riktlinjer inbakade i en handling där vi faktiskt inte riktigt uppmärksammade förrän i efterhand. Därför har vi lagt det här. uppdraget, att vi vill inte ha nya regler. Vi vill ha det som det har varit. Det har fungerat alldeles utmärkt. Det handlar inte. Många gånger i de här diskussionerna också, både med för och emot. Det är liksom inte torgmöten som vi vill ha inne i biblioteken och i våra kulturhus. Ni som har varit på någon av de här, jag vet inte. Jag har lust att fråga någon om handsuppräckning. Det gör man inte här. Så det gör jag inte. Men ni vet ju, de flesta av er, att ni har varit på den här typen av möten. Och det har fungerat oerhört väl. Det finns en rädsla i samhället nu som jag tycker vi ska mota. Och finns det oro, och det gör det, hos de anställda, så ska vi ta hand om det. Vi är ansvariga för deras arbetsmiljö, ja. Tack.

Tack. Grith och berättare Rasmus Ragnarsson (SD) har begärt en replik. Varsågod Rasmus.

Tack herr ordförande. Men Grith, jag tänker så här. Om det nu är så att vi bara återgår till ett normalläge här. Då undrar man ju, och det fungerade så bra tidigare. Då undrar man ju varför förvaltningen ändrade till att börja med. Jag tror att de såg risker som inte vi såg. Och jag tänker någonstans måste man ju lita på den bedömningen också. Och jag förstår inte heller i så fall, om de här riskerna inte existerar, så förstår jag inte heller varför kulturförvaltningen i sitt yttrande påpekade att de här riskerna fanns kring saklighet, kring opartiskheten och att även yttrandena från facken var så fräna som de var.

Tack. Rasmus, du kan stanna kvar. Du har begärt ordet. Och det kom inte begäran om en replik. Så, vill du ha replik? Nej, det är talarlistan. Så det är Rasmus Ragnarsson (SD) fortfarande. Varsågod.

Tack. Det var en sak till jag funderade på. Och det gällde just min andra fråga, Pär. Vart tog Pär vägen? Där sitter du. Fråga nummer två, jag kände inte riktigt att du besvarade den på ett bra sätt, för jag frågade vad du tycker huruvida kring lämpligheten, om det är så att biblioteken och kulturhusen, om nu politiska organisationer organiserar olika aktiviteter där. Tycker du att det är lämpligt att det är enstaka eller ett fåtal politiska aktörer som kanske dominerar den uthyrningen? Ser du något som helst problem med det? Så det är en fråga om lämplighet. Jag är nyfiken på vad du tycker. Är det lämpligt eller inte? Från mitt perspektiv tycker jag inte att det är lämpligt. Man måste försöka ha någon som helst reglering kring att det uppstår någon form av balans från vänster till höger kring vilka politiska organisationer som hyr de här lokalerna om vi ska förhindra det här. Att våra bibliotek och kulturhus, att det inte blir så att det blir en ständig politisk prägling utav den verksamheten. Och jag är jättenyfiken på vad du tycker där Pär. Så du får gärna återkomma.

Tack Rasmus. Då lämnar jag ordet till Grith Fjeldmose (V). Varsågod.

Jo, alltså. Det är klart att. Det är viktigt att följa upp. Det är klart att om det här skulle urarta, därför att det ligger i tiden att saker och ting blir tuffare, mer polariserade. Det kan bli annorlunda än vad det har varit under 30 år. Vi vet att samhället har blivit hårdare. Det kan uppstå saker som vi måste ta hand om. Det kan bli så att vi inser att det inte går. Jag kan också fantisera och föreställa mig allt möjligt. Men så länge vi inte har sett. Den här ängslan och förändringen från förvaltningens sida beror inte på att det har hänt något. Jag menar, vi måste ju ta ansvar för våra verksamheter. Vi måste se till att det inte blir slagsida. Att det inte blir så att vissa politiska partier, precis nu ska Per svara på det, men det kan jag också säga. Det är inte meningen att vissa politiska partier ska lägga beslag på våra kulturhus. Det är en helt vansinnig fråga att överhuvudtaget ställa. Vi har verksamheter där hela tiden. Det handlar om några få dagar om året där några andra eventuellt politiska. Dessutom har det skärpts i förslaget som kommer att föreningar inte heller får ha öppna möten. Det är inte bara politiska partier. Jag tror att ni får allihopa läsa väldigt noga på det här. Det har blivit väldigt krångligt. Det är oerhört viktigt att vi i kulturnämnden reder ut detta och följer upp det. Tack!

Tack, Gry. Då lämnar jag ordet till Rasmus Ragnarsson (SD) för en replik. Varsågod!

Tack så mycket herr ordförande! Jag tackar dig ändå Grith. Jag tyckte du var väldigt tydlig på många punkter där. Vi ska definitivt följa upp det här. Jag vill verkligen inte att det ska bli att enstaka partier helt och hållet dominerar den här uthyrningen. Jag tror det kommer bli jätteskadligt för kulturförvaltningens förtroende. Det är ju det i grund och botten det här handlar om. Sedan vill jag inte gå så långt. och kalla det förvaltningen och facken skriver som fantasifoster. Jag tycker det är faktiskt en viktig kritik att ta hänsyn till. Och från vår sida, Sverigedemokraternas sida, så kommer vi följa upp den här frågan i kulturnämnden och kanske till och med här i kommunfullmäktige. Så jag tackar så mycket för det. Tack!

Tack Rasmus och Grith Fjeldmose (V) har begärt bordet.

Jag vill bara ha ett förtydligande. Vem är det som har talat om förvaltningens fantasifoster? Jag sa att jag har också fantasi och jag menade precis som du, Rasmus. Tack.

Tack. Då är vi färdiga med dagens frågeställningar och även interpellationen som blivit besvarad. Därmed ajournerar vi oss. Fullmäktige 17 och 15 enligt. Ja, det är det vi gör. Men om gruppledarna tycker att vi ska fortsätta, då är det viktigt att ni. För vår arbetsordning säger att vi måste ajournera oss till 17.15. Vill du ha ordet, Axel? Ja. Och även Jonas. Varsågod.

Tack fru ordförande, men jag tycker att vi ska försöka fortsätta köra på. Sen förstår jag den juridiska komplexiteten i detta. Men våra jurister kanske kan vara lite kreativa. I alla fall att vi kan köra lite debatter. Vi kanske inte behöver ta beslut, tänker jag, förrän 17.15, möjligtvis.

Jonas, du tycker samma? Ja, men då gör vi så att vi ajournerar oss bara några minuter. Jag måste kolla med kansliet. Bara någon minut, ni kan sitta kvar. jag vet, det är det som är det kritiska. Kan vi inte bara ha en liten allmän debatt, i största allmänhet, så jag tar ett beslut? Ja, det vi har kollat med stadsjuristen och enligt arbetsordningen så kan vi inte börja förrän 17.15 med beslutsärenden. Så tyvärr, det blir ajournering till 17.15. Välkomna tillbaka 17.15.

Nummer 5. Revidering av föreskrifter för avfallshantering i Göteborgs Stad. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads föreskrifter för avfallshantering enligt kretslopp och vattennämndens förslag antas och att Göteborgs Stads föreskrifter för avfallshantering senast reviderade 2024, 11.25, 27 upphör att gälla. Här har vi en talarlista och vi börjar med Hampus Magnusson (M). Därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Hampus!

Tack så mycket ordförande! Ja, då är de igång igen S-styret. Nu ska de förbjuda göteborgare från att slänga sitt skräp. De vill försvåra, fördyra och förbjuda skräpappar populära som Tiptapp. Som har fungerat utmärkt med bara ett klick och en bild bort. Att underlätta vardagen och få bort sitt skräp. Enkelt, smidigt och kontrollerat. Nu ska det bli svårare, dyrare och till och med förbjudet. Ensamstående mammor utan tillgång till bil. Sköra äldre som behöver få bort en tvättmaskin. Nej, de ska ni förbjuda nu. Varför vill ni göra detta? Va? De kanske inte har vare sig bil eller släp. Men nu är det inga problem att förbjuda. Det är helt galet. Jo, då säger man att det här kan hamna i diket och det kan bli problem med det. Tiptapp har enligt uppgifter sparat in 400 000 bilresor genom att man har bilar som hela tiden är ute och samordnar och hämtar skräp på ett smidigt sätt. Det finns GPS- koordinater, tidsstämpel och bildbevis för att säkerställa att avfallet kommer rätt. Men nej, man vill förbjuda detta och fördyra för vanligt folk. Varför? Jo, det är ju inte kommunens egen tjänst. Nej. Och det ger ju arbetstillfällen. Ja, men de kanske inte har kollektivavtal. Vad vet jag? Nej. Men det har ju inte Solkustarbetarna för sossarna heller. Så min fråga är, varför vill ni nu driva på fler biltransporter? och fler onödiga transporter av individer när man kan samordna detta och göra en billig, bra tjänst som fungerar utmärkt för göteborgarna utan bil. I stället vill ni förbjuda detta, få fler resor, fler utsläpp och dyrare och svårare för vanligt folk.

Tack Hampus! Då lämnar jag ordet till Marie Brynolfsson (V), därefter Linnea Wikström (S). Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare! Högerpartierna här inne vill nu öppna upp Uber för avfallshantering. I sin iver att öppna upp marknaden och inte slå undan benen på en växande bransch så ska de nu låta appföretag hantera vårt avfall. Vad kan gå fel, tänker ni? Massor, tänker jag. För när ditt avfall inte längre tas hand av organiserad avfallshantering utan av någon som har . Klickat i acceptera körning i en app. En chaufför som troligen inte har rätt utbildning. Saknar kollektivavtal. Där kom det Hampus. Och kanske kör runt farligt avfall utan att ens veta om det. Det låter som en parodi men det är faktiskt på riktigt. För det första, avfallshantering är inte som vilken körning som helst. Det handlar om att hantera farliga eller otympliga saker som måste tas om hand på ett korrekt sätt. Appar kan inte garantera att avfallet inte slutar på en illegal soptipp i skogen. Tipp-tapp, sa du. Think pink, säger jag. För det andra, arbetsvillkoren. Vi har redan sett hur gig-ekonomin skapar en arbetsmarknad där människor jobbar utan anställningstrygghet, försäkringar eller rimliga löner. Ska den här logiken nu appliceras också i avfallsbranschen? Risken för att chaufförer exploateras är enorm. Samtidigt skjuts ansvaret för deras säkerhet och hälsa tillbaka på dem själva. Och slutligen, vem tar ansvar? Om någon transporterar farligt avfall fel, råkar orsaka miljöskador eller skada sig själv, vem ska då stå till svars? Är det appen, kommunen, ingen? Nej, det finns en anledning till att vi har en reglerad kommunal avfallshantering. Det verkar viktigare för er att ge appbolag en ny marknad att exploatera. Bifall KS.

Tack Marie! Och med detta har jag Hampus. Vill du ha replik? Ja, det får du. Varsågod Hampus!

Ja, du har ju som vanligt inte läst våra yrkanden som du inte läser eller vår budget. Det här ska ju ske genom auktorisation. Flera kommuner har redan en QR-kod. Om du lyssnade på mitt tidigare anförande så finns det redan GPS-koordinater och att man skickar bilder. Så jag vet inte vad du pratar om. Det här är ju inte så att det är helt nytt utan det här fungerar ju idag. Välkommen till verkligheten och in till millenniet. Varför ska den ensamstående mamman släpa på farligt avfall i en hyrd bil? Eller den ensamstående änkan, pensionären. Varför ska hon släpa fram tvättmaskinen upp i kombibilen som hon har varit nere och lånat på Shell? Eller kanske till och med låna ett släp. På vilket sätt blir det säkrare då än att de som jobbar med det här till vardags, De kanske inte har kollektivavtal. Nej, men alla behöver inte ha det. Vi har inte lag på det i Sverige. Välkommen! Men ni skapar ju egna lagar och sätter er i alla fall över rådande. Varför vill du ta bort de här arbetstillfällena och förenkla för vanliga familjer, yngre och äldre?

Tack Hampus! Då går vi tillbaka till talarlistan och det är Linnea Wikström (S). Varsågod Linnea!

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare! Kretslopp och vatten erbjuder idag hämta hemmatjänster, där privatpersoner kan beställa avfallshämtning med bärhjälp. Att högern nu vill urholka det kommunala renhållningsansvaret genom att luckra upp systemet med auktoriserade entreprenörer till förmån för oseriösa gigföretag är därför ytterst bekymrande men föga förvånande. Idag pratar vi om arbetslivskriminalitet. och välfärdsbrottslighet i allt högre utsträckning, vilket innebär att kriminella och oseriösa företag utnyttjar välfärden. Att högern nu vill öppna upp för dessa oseriösa företag kan konkurrera ut göteborgarnas gemensamma avfallshantering genom att tumma på arbetsvillkor, kompetens och miljö. Detta är något vi är ytterst kritiska till och emot, precis som förvaltningen också varnar för. Varför ska göteborgarna . Varför ska vi öppna upp för oseriösa företag när servicen redan finns för göteborgarna? Jag yrkar bifall till KS förslag och avslag på övriga yrkanden.

Tack Linnea! På detta har Hampus Magnusson (M) begärt en replik. Varsågod Hampus!

Ja, oseriösa företag utan kollektivavtal, det kan ni ju ta med era lottförsäljare. Men vad har ni egentligen emot att underlätta för vanligt folk? Ni var ju även emot fria besök på återvinningscentraler. Varför vill ni att folk ska ha sopberg hemma? Det är inte första gången ni jävlas med vanligt folk. Och det här ska ju ske genom auktorisation. Jag satt och läste lite om hur det gick till med de som fanns. Egenergi, som ni älskar, är ju inte alltid bäst. Den är ofta mycket, mycket sämre. Det är därför det kommer fria alternativ. Det är så det fungerar på en fri marknad. Ni är så fast i era modeller så det är pinsamt. Och för vanligt folk med små inkomster så har man inte råd alltid att hyra en bil och ett släp eller beställa den här tjänsten. Men här har vi en tjänst som skapar både arbetstillfällen och gör klimatnytta genom att samordna tjänster. Och det är ni emot. Det är bedrövligt. Bifall till M, D, L och KDs yrkande också.

Tack Hampus! Vi går tillbaka till talarlistan och då är det Patrik Höstmad (D). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Patrik!

Tack ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare! Först bifall till reviderade yrkande från MDLKD som är lagt direkt till KF, som då har likalydande beslutsatser från yrkande från C och SD. Det har ju sagts mycket bra om det här. En annan aspekt av det hela är att det är faktiskt. främjar innovation av nya bättre tjänster. Om det faktiskt finns möjlighet för någon, några som vill, har en god idé hur man kan göra det effektivare och bättre, att faktiskt komma in och pröva det. Vi har haft oegentligheter som förekommit inom avfallsbranschen. Det gäller även stora aktörer som vi jobbar med. Inte bara Think Pink då. Det gör att vi måste ha kontroll på det här och det är därför vi har den här auktorisationslösningen. Det är Centerpartiet som har kommit med den idén, så tackar Centerpartiet för en smart lösning här. Vi öppnar upp lite men vi gör det under kontrollerade förhållanden. Det blir bättre för göteborgarna. Vi kanske kan få en utveckling och innovation av den här typen av tjänster, så att det blir enklare och smidigare. Kanske billigare också för göteborgarna.

Tack för det! Tack Patrik! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C). Därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Ja, vad spännande att få komma in i en sådan här brännhet avfallsdebatt! För det här ärendet har skickats lite fram och tillbaka eftersom de nya föreskrifterna som vi såg idag skulle försvåra för företag som till exempel Tiptapp som redan verkar idag att få fortsätta finnas här i Göteborgs Stad. och kunna lämna in avfall på kommunens återvinningscentraler. Vi tyckte det vore olyckligt om vi skulle slå undan benen på en växande bransch på det här viset. Så vi skickade tillbaka det. Men då kom det här förslaget tillbaka som lite för långtgående åt andra hållet. Nämligen att varje hushåll som använder en sån här tjänst måste själv vara ansvarig för att följa upp att avfallet har lämnats på återvinningscentralen. Det kan leda till väldigt många praktiska problem helt enkelt för hushållen som sådana. Vi vill ju alla att det ska vara lätt att göra rätt och att vi ska kunna transportera avfall till våra återvinningscentraler. Det är också därför som vi har drivit igenom fria besök på återvinningscentraler för privatpersoner. Och att de ska vara obegränsade. Men vi tror också att det nya förslaget som låg på bordet här. riskerar att bli lite för långtgående och vi tror att det är bra att kombinera en modell som både har fokus på innovation men också kontroll. Som flera andra talare har sagt så är just auktorisationskrav en bra idé för att göra detta. För då ser man till att det blir seriösa transportörer och att det blir transparent för alla företag eller föreningar som vill. använda den här modellen att kunna lämna avfall åt andra. Ni har väl säkert hört om föreningar som åker runt och samlar in julgranar till exempel hos privatpersoner och tjänar en extra slant till föreningskassan. Med detta sagt så vill jag också yrka bifall till Centerpartiets yrkande som har likalydande att-satser som M D L och KD.

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD), därefter Helena Norin (MP).

Tack för ordet! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande här i kommunfullmäktige. Vi enades ju faktiskt senast i våras i kommunfullmäktige om att återremittera det här förslaget till avfallsföreskrifter för att vi såg att det fanns just en låsning för hur privatpersoner ska få lov att. transportera sitt avfall. Det begränsades då till att man var tvungen att ta ansvaret själv eller att man var tvungen att hitta närstående. Så är ju inte alltid fallen för alla. Och jag är helt övertygad om att detta hade lett till en otroligt stor frustration, särskilt för de som, som ni har sagt tidigare, inte har en bil eller kanske har fysiska hinder. Därmed så föreslår vi ju nu att vi öppnar upp för fler aktörer och det är ju inte bara den här appen, det är också som vi säger enskilda föreningar som vill hjälpa till och kanske sortera olika typer av, inte bara avfall utan annat som ska till andra ställen. Kanske att man vill återbruka det också. Och det här är ju som sagt. Det verkar som att Socialdemokraterna är emot valfriheten i alla typer av sektorer, varav avfall verkar vara en. Men i grund och botten behöver vi inte fler regler, vi behöver smartare lösningar. Därför tycker jag det är dags att vi skyndsamt skickar ut det reviderade förslaget, och inte det som ligger, för vi fick ju tillbaka det som om absolut ingenting hade förändrats. Och erbjud göteborgare en valfrihet i sin avfallshantering! Tack!

Tack Emma. Då lämnar jag ordet till Helena Norin (MP). Därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Helena!

Ordförande, ledamöter, göteborgare! Det har sagts mycket bra från Marie och Linnea, så jag håller mig kort. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Jag vill också passa på att citera tjänsteutlåtandet. Kommunen tillhandahåller en tjänst för att transportera bort grovavfall från hushåll. Miljöbalken reglerar att kommunen har ansvar för att kommunalt avfall och avfall under kommunalt ansvar, till exempel bygg och rivningsavfall, transporteras och behandlas. Om någon annan vill transportera eller behandla avfallet krävs en dispens från miljöförvaltningen. Kommunen har svarat upp mot detta ansvar genom att det i dag finns en tjänst för hämtning av grovavfall från hemmet till stadens återvinningscentraler, som vi hörde tidigare. Miljöförvaltningen bedömer inte att det är förenligt med lagstiftarens intentioner att helt överlåta åt vem som helst att sköta denna insamling. Det här tycker jag talar till förtroende för regeringen. Tjänsten finns. Kanske att Renova behöver kommunicera bättre. Om det nu var Renova som hade tjänsten. Jag håller ju verkligen med om att det är ett jätteproblem om man ska slänga en säng. Om man inte har tillgång till bil. Men eftersom kommunen erbjuder den här servicen och kanske även skulle kunna upphandla fler. och erbjuda oss som medborgare så tycker jag inte att jag känner något större behov av valfrihet just när det gäller vem som tar hand om mina sopor.

Tack Helena och berätta. Har Emmyly Bönfors (C) begärt en replik? Varsågod Emmyly.

Tack. Ja men det är just mot bakgrund av det du läser upp Helena från miljöbalken där som vi har funderat länge och väl hur man skulle kunna hantera den här frågan på ett bättre sätt. Det är därför vi går fram med förslaget om att införa auktorisationskrav så att även kommunen har möjlighet att ha en viss kontroll, trots att vi då inte bromsar innovation. Jag undrar varför Miljöpartiet i det här fallet inte kan sälla sig till den goda idén. Jag förstår utifrån vad Marie Brynolfsson har anfört här tidigare att man tycker att alla företag är oseriösa. Men det är ju inte riktigt den linje som Miljöpartiet brukar företräda. Så därför undrar jag . Ni som brukar vara lite taggade på ny innovation och så, varför ni inte kan tänka er att hitta ett tredje sätt? För nu har vi haft två förslag uppe som inte har varit särskilt bra. Och så kommer vi nu med en tredje idé, att vi ska ändå kunna behålla en viss kontroll men ändå främja innovation. Hur kan det vara fel?

Tack Emmyly. Då lämnar jag ordet till Helena Norin (MP). Varsågod.

Ja, det är väl helt enkelt så att vi. Tycker att innovation är bra, men i det här fallet när det faktiskt finns en kommunal tjänst så kanske vi inte ser att innovation är nödvändig i det här området just nu.

En ny replik begärd av Emmyly Bönfors (C). Varsågod Emmyly.

Tack. Nu pratar vi också om att den här verksamheten redan finns. Så det vore ju en sak om den inte fanns och att man då. Skulle inte behöva ta hänsyn till att man slår undan benen för den här typen av verksamheter. Även om det är så att enskilda här inne inte vill använda tjänsten, varför då hindra andra att göra det? Varför hindra andra att välja en annan transportör än just kommunens egen sådan? Det finns ju ganska ofta så att vi driver egen verksamhet och andra aktörer finns på marknaden. Och att det går att kombinera. Jag förstår inte riktigt varför. Det skulle hindra att vi har andra aktörer, bara för att vi har en kommun som erbjuder detta.

Tack Emmyly. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Marie Brynolfsson (V), därefter Axel Darvik (L). Varsågod Marie.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag måste säga att det är så otroligt fascinerande här med Hampus plötsliga vurm för de ensamstående mödrarna som ska köra sitt avfall med transport. Vi har ju en debatt sen. Jag hoppas att Hampus engagemang för de fattiga ensamstående mammorna som har försörjningsstöd återkommer sen. Sen efter en liten googling här så kan man ju se att kretslopp och vattentjänster redan är billigare än de flesta andra. 321 kronor för en enhet medan de andra ligger uppåt 500 kronor. Dessutom då så har vi ju redan andra. Det är inte bara kommunen som hämtar avfall. Det finns ju fler företag som gör det under reglerade former. Sen vet inte jag om ni har missat hur hela den här plattformsekonomin och affärsmodellen fungerar. Det är den vi kritiserar. Man överlåter ansvaret för arbetsvillkoren på de så kallade egenanställda själva. Det är precis det som ni skriver om i ert yrkande med den här framväxande innovativa sektorn med apparbete. Det är det vi vänder oss emot. Bifall KS och avslag på övriga yrkanden.

Tack Marie! På detta har Hampus Magnusson (M) begärt en replik. Varsågod Hampus!

Ja men tack! Varför skulle man inte bry sig om de ensamstående mammorna? Eller de sköra äldre? Det är ju exakt det här det handlar om. Det handlar om att de ska kunna få ihop vardagen. Till och med de som har egen bil kan det ju här vara bra för. För att det blir mer lönsamt för dem att beställa detta. Och när jag kollade så var det väsentligt billigare än kommunens tjänst. Och sen nämnde du innan också, du hade ju inte läst som vanligt, men det här med farligt avfall. Ja, det har vi skrivit att om det bedöms kunna ske ändamålsenligt så kan det vara aktuellt också. Och så nämnde vi auktorisation. Det här fungerar utmärkt i Storbritannien, Tyskland, Portugal exempelvis. Varför kan inte MP gå med på detta? Ni brukar ju i alla fall vara pigga på lösningar som är bra för miljön. Att Vänsterpartiet är emot allt som inte är kommunalt och statligt är ju ingen nyhet. Och sen är det socialbidrag. Nej, jag tycker inte det är en bra idé att dela upp kanske 88 000 för en mamma och familj som har socialbidrag, medan undersköterskan som inte har det får noll. Det är orättvist och ansvarslöst, men det är inte det den här debatten handlar om.

Tack. Och på detta har ju Marie Brynolfsson (V) begärt en ny replik. Varsågod Marie!

Tack så mycket. Jag har mycket att säga men jag tycker att man kan hålla sig på en nivå Hampus. Jag har läst vad ni har skrivit. Så det är inte det som vi ska diskutera här. Däremot är vi emot ert förslag. Sanningen är ju att ni gör ju inte det här för de ensamstående mammorna eller för pensionärerna. För den enda anledningen till att ni gör det här, det är ju för de här företagen. Ni kan ju inte komma och lura oss. Att ni gör det för de andras skull.

Andra och sista replik begärd av Hampus Magnusson (M). Varsågod Hampus!

Det som är så fint med näringslivet är att när det finns ett behov och en efterfrågan så kan det uppstå en tjänst. Det är det som har hänt. Välkommen till kapitalismen och marknadsekonomi! Det här är bra både för företagen, För de som jobbar där, ja, det är för arbetstillfällen. Men det är också bra för vanligt folk. Ensamstående mammor, ensamstående pappor, kärnfamiljen, äldre, par, änkor, ensamma män. Alla som behöver få bort sitt skräp och som kanske inte har tillgång till egen bil. Och som vi skrev här, auktorisation, det ska vara noga. Det här ska vara skötsamma bolag, självklart. Vi tar inte lätt på detta. Och kan det ske ändamålsenligt, det får man ju titta på i vårt förslag om du har läst, så kan även farligt avfall vara aktuellt. Om det bedöms från vår förvaltning. Så nej, du har inte läst. Jo, vi gör detta för alla göteborgare. Och om folk kan tjäna pengar och ge arbetstillfällen för det också, så är det bra.

Då lämnar jag ordet till Marie Brynolfsson (V) som är i andra och sista replikskifte. Varsågod Marie!

Tack så mycket! En sak är säker, det är absolut inte för de som ska köra avfallet som ni gör detta. Jag vet inte om ni har läst om hur Uber, Bolt, Foodora, alla de här företagen, hur deras affärsmodell funkar och hur deras förare har det på jobbet. De får ut svinlite lön därför att de luras. De jobbar 14-15 timmar per dygn för att de får 10 kronor i timmen. Det är inte för deras skull ni gör det här. Varför tror ni att de här tjänsterna är så billiga? Ni som är moderater och jobbar med kapitalismen. Det är inte jättesvårt att räkna ut. För att en vara eller tjänst ska vara billig, vad är det man tjänar pengarna på? Jo, det är för att man betalar för lite lön för de som jobbar. Tack!

Tack Marie och Hampus. Du har ju haft två repliker. Men du får gärna sätta upp dig, så får du två minuter om du vill. Vi går tillbaka till talarlistan och lämnar ordet till Axel Darvik (L). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Axel.

Tack ordförande! Jag tycker att det här är en lite sorglig debatt därför att vi har ju ett problem. För många vanliga människor som är göteborgare som inte har en egen bil så är det besvärligt att bli av med avfall. De lösningar som finns idag funkar ju uppenbarligen inte därför att många upplever att det här är ett stort bekymmer. Men istället för att försöka lösa det bekymret så är ni ju helt förblindade av en vänsterideologi och emot företagande. Och lite paradoxalt blir det faktiskt när Marie Brynolfsson då säger att kommunen är billigare än vad de företagen är. Då måste i så fall med den argumentationen så måste ju kommunen erbjuda ännu lägre löner de upphandlade aktörer som man har på. på de avtalen. Jag tycker ändå att det är väldigt bra att vi har kunnat hitta en samsyn i en majoritet i kommunfullmäktige om att vi nu får till detta. Därför att det viktigaste är faktiskt att vi ser till att vi får en bra hantering av vårt avfall i staden och att det kommer till rätta. Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D). Därefter Hampus Magnusson (M). Varsågod Patrik!

Ja, jag vill bara kommentera att anledningen till att vi vill det här, i alla fall från Demokraterna, det är förstås för att vi tror att det kan bli bättre för göteborgarna. Det är ju det som är huvudskälet och ingenting annat. Sen kanske man ska vara uppmärksammad på att det här är ju faktiskt ett förslag till justering som sedan ska ut på remiss och sedan ska åter till kommunfullmäktige. Så vi får se lite hur remissinstanserna skriver och kanske ger oss lite ytterligare bra information på att göra ytterligare justeringar eller kanske ge upp idén eller så. Vi får se här. Men alltså, vi tar ett steg här nu framåt och provar på. Kan vi få till en bra lösning för det här? För vi tror att det skulle gynna göteborgarna. Så enkelt är det.

Tack Patrik! Då lämnar jag ordet till Hampus Magnusson (M) som är sist just nu i talarlistan. Varsågod Hampus!

Tack så mycket! Nu kommer ni inte lyckas förbjuda Tiptapp här i Göteborg och väl är väl det. Annars hade det kunnat bli väldigt tråkigt detta och då hade det blivit fler personer kanske som går på försörjningsstöd. Men nu har vi fått tydliga besked från Vänstern också, att kommer de, om olyckan är framme och de kommer till makten här på riksplanet, då kommer även Bolt och Foodora att förbjudas. Jag kan inte tolka det på något annat sätt. Det är helt oseriöst. Och det kommer inte leda till vare sig en bättre vardag för vanliga människor eller för fler lågtröskeljobb för folk som behöver komma in på arbetsmarknaden eller tjäna extra under sina studier, som det ofta är. Vi har ett seriöst, kontrollerat förslag här till hur man kan få detta bättre. Det ska vara ordning och reda och det ska kunna gå att spåra var det här avfallet tar vägen. Det ska ske på den svenska arbetsmarknaden som är, med eller utan kollektivavtal. Det avgör företagen själva. Så länge vi inte har ett socialistiskt vänsterstyre som vi tyvärr har här i Göteborg.

Tack Hampus! Då har vi rest sist i talarlistan. Anser fullmäktige att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningen yrkar Hampus Magnusson, Patrik Höstmad, Emmyly Bönfors, Emma Altenhammar att fullmäktige bifaller beslutssatserna i yrkandena från C den 3 oktober 2024, M D L och KD den 29 oktober 2024 samt SD den 15 november 2024. Marie Brynolfsson, Linnea Wikström, Helena Norin bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Hampus Magnusson m.fl? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då tror jag att alla är i salen. Vi väntar någon minut. Jag har ringt på. Och nu tror jag alla är inne. Det har begärts en votering och den ska verkställas. Då tar vi ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Hampus Magnusson med flera. Godkänns denna voteringsproposition? Då är det klart att rösta. Varsågod. Jag kan ställa frågan till dig, Margareta, vad du tänker rösta? Nej. Nej. Och då stoppar jag omröstningen. Med 40 röster mot 41 så bifalles förslaget från Hampus Magnusson med flera. Göteborg samt tilläggsuppdrag om att redovisa boendekostnader

Då är vi på ärende nummer sex och det är redovisning av uppdrag om att kartlägga matfattigdomen i Göteborg samt tilläggsuppdrag om att redovisa boendekostnader. Kommunstyrelsen föreslår att socialnämnden Centrum, socialnämnden Hisingen, socialnämnden Nordost, socialnämnden Sydväst får i uppdrag att säkerställa att riksnormen används som miniminivå. Med möjlighet till utökat bistånd utifrån individuella behov. Samt uppdatera rutiner och riktlinjer i enlighet med detta. Uppdatera rutiner och riktlinjer för att förtydliga att riktmärken för skäliga boendekostnader inte tillämpas som maxgräns för ekonomiskt bistånd till hyra. genomföra informationsinsatser och uppsökande arbete i samverkan med civilsamhällesorganisationer för att informera personer i riskzon för fattigdom om möjligheterna att ansöka om ekonomiskt bistånd, nödbistånd och andra insatser från socialnämnderna. Vidare föreslås att socialnämnden Centrum får i uppdrag att i samarbete med stadsledningskontoret och i samverkan med civilsamhället inleda dialog. med universitetet eller högskolor för att undersöka möjligheter för vetenskapliga studier kring sambanden mellan fattigdom, matfattigdom och utvecklingen inom ekonomiskt bistånd. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Jenny Broman (V), därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Emelie!

Tack så mycket för ordet! Tänk att vakna upp på morgonen och inte veta om du kommer ha möjlighet att ge dina barn tillräckligt mycket mat resten av veckan. Eller du själv inte heller kan bli mätt. Att det uppskattningsvis är ungefär 600 personer i Göteborg som upplever detta, åtminstone ett par gånger i veckan, är enligt mig helt orimligt. Ett rikt land som Sverige, där antalet miljardärer ökar otroligt snabbt, kan mycket bättre än så. Civilsamhället vittnar om att köerna blivit allt längre till deras matutlämningar de senaste åren. I samtal påpekar flera att de alltmer får ta över det som borde täckas av samhällets skyddsnät. Matfattigdom eller matosäkerhet drabbar flera grupper i samhället. Men en grupp sticker ut och det är personer med försörjningsstöd. Kostnaderna. För det absolut nödvändigaste enligt Konsumentverket har det ökat otroligt. Det har varit en brant kurva på sistone medan försörjningsstödet har varit betydligt mer flackt. Det vill säga att skillnaden däremellan har ökat och pengarna räcker inte till det absolut nödvändiga. Särskilt inte om oförutsedda kostnader uppstår. Det är ingen hemlighet eller ingen blir förvånad över att det till exempel är dyrare bostadspriser här i Göteborg när man hyr än vad det är kanske i min hemstad Nässjö där det är betydligt billigare. Men ändå så tar inte riktigt försörjningsstödet hänsyn till det. Och är bostaden dyrare så riskerar man då att behöva betala pengar för det som skulle gått till mat till bostaden istället. och det tycker inte vi är rimligt. Vi kan inte lösa allt, men vi kan göra en del. Förutom att fortsätta att ge stöd för att komma i egen försörjning, så vill vi att biståndshandläggare ska ha möjlighet att göra professionella bedömningar och ge ökat bistånd då det är nödvändigt. Så vi önskar bifall till Kommunstyrelsen.

Tack Jenny! Då lämnar vi ordet till Emmyly Bönfors (C), därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! I Sankt Johanneskyrkan köar folk en och en halv timme till Stadsmissionens brödutdelning. En kvinna säger, citat, jag jobbar bara 50 % och är sjukskriven resten av tiden på grund av ryggen. Jag har fyra barn och är ensam försörjare. Att hämta bröd innebär att jag kan köpa frukt till barnen och skicka med till skolan. Det betyder oerhört mycket för mig att hämta bröd. Slut citat. En kvinna i 40-årsåldern. Som alltså drygar ut sin ganska skrala kassa för att försörja sig och sina barn. Så gör många som hämtar bröd hos Stadsmissionen. Men det är också så att många hämtar brödet för att själva brödet är livsnödvändigt för dem. Så som samhället ser ut idag, där vi har haft en lågkonjunktur och en. riksnorm som visserligen har höjts men ändå inte riktigt täcker upp för de behov som vi ändå ser. Så är det ändå vårt ansvar som kommun att gå in och hjälpa de allra mest utsatta göteborgarna. När vi nu ser att riksnormen inte matchar de höga levnadskostnader som många har vad gäller boende och vad gäller livsmedel till exempel. Så behöver vi möta upp för vi ser att försörjningsstödet minskar. Men vi ser att behovet fortfarande är väldigt stort och ökande. Det vittnar inte minst civilsamhället om som har varit med i det här arbetet och ta fram den här rapporten. Därför kommer vi i Centerpartiet ställa oss bakom Kommunstyrelsens förslag i det här ärendet. Där socialnämnderna får hitta bra riktlinjer. Där man inte säger att riksnormen är maxtaket för det ekonomiska bistånd man kan hjälpa till att betala ut. Bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD). Därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Emma!

Tack för ordet! Jag vill börja med att yrka bifall till Stadsledningskontorets förslag, vilket innebär att ärendet antecknas och förklaras fullgjort. För här har vi faktiskt ett förslag från de rödgröna som riskerar att förvärra de problemen som vi ser redan i vår stad. Vi pratar om ett förslag som föreslår att vi fortsätter med en politik där bidrag blir den centrala lösningen på både fattigdom och bostadsproblem. Men erfarenheten och faktan säger att det här faktiskt inte fungerar. Från att börja med vad vi faktiskt har lärt oss från tjänsteutlåtandet och den här otaliga utredningen som vi har hållit på med i över ett år på matfattigdomen, så har vi sett att det har faktiskt minskat med ansökningar om ekonomiskt bistånd trots att inflationen och kostnaderna har ökat. Det visar ju tydligt på att det faktiskt inte är bristen på bidrag som är problemet utan det är huvudsakligen individuella problem som bidrar till matfattigdomen. Det saknas ju faktiskt också bevis på att de föreslagna åtgärderna ifrån de rödgröna faktiskt kommer att minska matfattigdomen vilket är de här . ändringarna i socialtjänstens riktlinjer. Ska vi verkligen fortsätta att lägga pengar på insatser som till synes inte ger några reella resultat? Det är klart vi inte ska. Vi ska inte heller tro att den här utredningen faktiskt har mättat fler människor, för det har den verkligen inte. Det är pappersarbete, men vi behöver reella handlingar som faktiskt visar resultat och en arbetslinje här i Göteborg. Därför bör detta förslag enbart antecknas och inga nya. Beslut bör tas i just den här riktningen.

Tack Emma! På detta har Jenny Broman (V) begärt en replik. Varsågod Jenny!

Då kanske jag kan upplysa om att bara för att matpriserna blir dyrare. så får man inte bara söka försörjningsstöd för det. Det är liksom ingen anledning att söka försörjningsstöd. Man kan inte söka mer försörjningsstöd för att matpriserna ökar. Det finns ganska mycket som säger att det är personer som har behov av försörjningsstöd men som inte förmår och orkar söka. Det vittnar också civilsamhället om. Det är också så att inte riktigt socialnämnden kan svara på varför behoven ökar. Och civilsamhället säger att behoven ökar samtidigt som det är färre som ansöker. Grejen är den att man ska ha uppnått otroligt många saker och kunna göra alla de här sakerna innan man ens får träffa en socialsekreterare. Därför har vi det i vår budget att socialtjänsten ska vara betydligt mer tillgänglig. Men det är det som är anledningen. Vi vill ju göra åtgärder. Det är ju det vi vill ha. Och vi tror på professionalismen hos de som arbetar inom socialtjänsten.

Tack Jenny! Då lämnar jag ordet till Sophia Nilsson (MP). Därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Sophia!

Tack ordförande och övriga! I många år har vi hört och även sagt att i Sverige så svälter inga barn. Nej, de kanske inte svälter men det är väldigt många som går hungriga. Eller så får de kanske mat så att de klarar sig men istället går deras föräldrar då hungriga. Kanske får man i sig mat, men aldrig något extra och kanske inte alltid den bästa maten heller. Ibland för att det mesta av ens inkomst går till hyra. Vi hoppas ju på stundande bättre ekonomiskt läge såklart. Men att vuxna inte har råd med mat, att barn går hungriga, det är både sorgligt och galet i vårt samhälle. Inte minst medan matsvinnet är så stort hos många andra, upp mot 15 kilo per person och år. Kunskapen behöver öka och inte minst stigman minskas. Har man rätt till hjälp så ska man få hjälp. Det är viktigt att rutiner och riktlinjer uppdateras för en mer rättvis bedömning. Och för att de med behov ens anser det vara värt att söka hjälpen de har rätt till. Det är givetvis jättebra med insatser från organisationer och kyrkor, men det är inte deras ansvar att ge den här hjälpen. Det är kommunens. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Sophia! Då lämnar jag ordet till Jonas Nilsson (V). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Jonas.

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Nu har Jenny och Sofia sagt det mesta av vad jag ville säga. Men jag tänker att jag gör mitt anförande ändå. För vi vill inte gå till beslut alltför fort när vi är så få i salen. Att antalet inkomna ansökningar om ekonomiskt bistånd har minskat trots hög inflation, lågkonjunktur, ökad arbetslöshet och skenande matkostnader är oroväckande. Varför fler personer inte ansöker om ekonomiskt bistånd har inte varit möjligt att kartlägga inom ramen för det här uppdraget. Men det kan handla om hur tillgänglig socialtjänsten uppfattas av individen, bristande kunskap och missuppfattningar om möjligheten att beviljas bistånd, tillitsbrist eller stigma. Bristen på förtroende och tillit till socialtjänsten är ett känt problem som vi måste jobba långsiktigt med. Informationen om och tillgängligheten till socialtjänstens insatser behöver bli bättre. Stigmatiseringen av utsatta i behov av bistånd har blivit värre i takt med att samhällsklimatet har hårdnat. Ibland kan man till och med höra att människor i utsatt situation ska stigmatiseras för att på något sätt sporras till egen försörjning. Ingen ska behöva skämmas för att man behöver hjälp. Ingen ska behöva gå hungrig i Göteborg. Nu behöver vi uppdatera rutiner och riktlinjer så att riksnormen används som miniminivå och att riktmärken för skäliga boendekostnader inte tillämpas som maxgräns. Vi behöver stärka samverkan med civilsamhällets organisationer för att nå alla som har behov av stöd för att klara av att ställa mat på bordet. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L). Därefter Claes Söderling (S). Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande. I sådana här debatter är det lätt att det låter hjärtlöst om man inte går på linjen att ge mer, säkerställa att alla får allt och vi måste vända på varenda sten. Det finns andra sätt att arbeta på. Man kan också fundera på att vi är alla överens om att ingen ska vara hungrig. Vi är alla överens om att det finns olika vägar att nå dit. Det är också så att man kan använda den lagstiftning som man har idag ännu mer. Ett av de exemplen är hur de digitala tjänsterna inom socialtjänsten frigör tid för de som jobbar inom socialtjänsten så att de kan jobba mer uppsökande. Så att man kan nå till dem och ställa frågor kring varför man inte har sökt hjälp och liknande. Sedan vill jag också påtala att riksnormen faktiskt har räknats upp. 8,7 procentenheter sen förra året. Det är en ganska stor uppräkning. Det ska man också ha i minnet. Detta med barnfattigdomen är naturligtvis hjärtskärande. De historier som man får läsa, vi som sitter i sociala utskott kan man verkligen undra över. Men tyvärr handlar det ofta om en bristande föräldraförmåga. Samtidigt kan man inte dra alla över en kam och säga att det är orsaken till att vi har den här situationen idag. Det säger jag inte. Men jag säger att det finns olika anledningar till varför vi har det så som vi har det. Vi anser att det uppdrag som har varit är slutfört och känner oss nöjda med det. Därmed bifall till SLK.

Kristina och på detta har vi kommit två replikbegäran. Vi börjar med Jenny Broman (V) först. Varsågod Jenny.

Då kan jag förklara ett sånt tillfälle exempelvis som inte handlar om då att man inte har skött sig eller så. För det är ju självklart de personerna som kommer upp till utskotten. Det är ju inte alla, alla, alla de andra. Men i alla fall. Det var en kvinna som bodde i en andrahandslägenhet som hon skulle bli av med som hade försörjningsstöd. Hon hade fått tag på ett förstahandskontrakt. Hon hade gjort helt rätt. Hon skulle kunna börja komma lite mer på fötterna. Men som det var så var det här lägenheten med förstahandskontrakt. Det blev ju en månads överlapp med andrahandskontraktet. Så fyrkantigt som det är nu så kan alltså inte då man få för dubbel hyra den månaden. Utan hon fick välja mellan att bli av och bli bostadslös. Eller ha dubbla hyror med bara ersättning för en hyra och då inte ha pengar till mat. en månad. Det är det det innebär. Det är sådana saker som vi tycker är helt idiotiska. Om folk vill komma på fötterna igen, då kan det vara en sådan flexibilitet, en månad, som kan rädda dem.

Tack Jenny. Då lämnar vi ordet till Emmyly Bönfors (C), som har begärt en replik. Varsågod Emmyly.

Tack. Kristina sa att det finns ju andra sätt att lösa det här på. Då undrar jag, vilka andra sätt ser du? För det är jag. All eager, kanske man inte säger i en talarstol i Göteborg, men jag är väldigt nyfiken på att höra det. Du talar också om de som inte har försörjningsstöd idag, att socialtjänsten skulle kunna jobba mer uppsökande. Vilket jag tycker är jättebra att man gör. Men nu pratar jag om de som redan har försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd, där pengarna ändå inte räcker till för att boendekostnader och livsmedelspriser har skenat så mycket. Så det är mer, hur vill du hjälpa dem i dagsläget som redan har? en akut situation. Det är ett väldigt starkt regelverk som gör att om du får en gåva till exempel så dras det av direkt. Så fort du får en swish in på ditt konto så dras det av. Så det går inte heller att sätta någon guldkant på någon barns födelsedag till exempel eller liknande. När den nya socialtjänstlagen kommer på plats kommer vi ändå behöva ta hänsyn till de här frågorna med det förebyggande arbetet. Så det var lite olika frågor på samma gång.

Tack Emmyly! Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Claes Söderling (S). Därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod Claes!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Under de senaste åren ser vi att allt fler familjer har svårt att få pengarna att räcka till vardagens utgifter. Många måste vända på varenda krona när matpriserna stiger och kostnaderna för så gott som allting skenar. Vi vet att de som har drabbats hårdast av kostnadskrisen är de som redan levt med knappa marginaler och befinner sig i riskzon för matfattigdom. Att vi ens diskuterar matfattigdom visar hur allvarligt det ekonomiska läget har blivit i Sverige. Vi har alltså en situation där personer riskerar att inte ha råd med så grundläggande behov som mat. Det är viktigt att vi skyddar och omhändertar. på stadsinvånare och med vårt yrkande så stärker vi skyddsnätet för de mest utsatta göteborgarna och säkerställer att man genom uppdaterade rutiner och riktlinjer och ett förstärkt arbetssätt att personer kan få sina individuella behov mötta. Det handlar om att hjälpa personer i nöd. Det handlar om att göra livet drägligt för dem som har det tuffast. Det handlar om anständighet. Jag yrkar på bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Claes! Då lämnar jag ordet till Nina Miskovsky (M). Därefter Mariette Risberg (D).

Varsågod Nina. Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Den här kartläggningen innebar mycket arbete men gav få svar. Matfattigdom kan bero på mycket. I rapporten konstateras att det är svårt att ge tydliga svar på bakomliggande orsaker. Några kan vara att personer inte förstår vad deras skyldigheter är för att få bidrag. Det kan bero på skulder, hur bra man hushåller med bidragen eller att annat än mat prioriteras. Det kan också vara informationsbrist, bristande språkkunskaper eller desinformationskampanjen och brist på tillit för socialtjänsten. Även forskare från Marie Cederschiölds Högskola har kartlagt orsakerna till att människor inte får den hjälp de har rätt till. Kartläggningen visar att det handlar om brister i tillgänglighet, bemötande och kommunikation. Forskningen pekar på höjda trösklar hos kommunernas socialtjänster och bristande rättssäkerhet i handläggningen, vilket bidrar till svårigheterna att få hjälp. Inga av de här faktorerna är något som höjda bidrag rår bot på. Däremot kan den nya socialtjänstlagen, som regeringen arbetar fram, hjälpa till med att sänka trösklar, fokusera mer på evidens och rättssäkerhet, större tillgänglighet och ett mer utåtriktat arbete. De som har rätt till bidrag ska få bidrag, men varje individ har också ett eget ansvar. Hjälp erbjuds och finns att få redan i dag, men kanske vet man inte var och hur man ska få den. Riksnormen har vi pratat om för ekonomiskt bistånd och den har höjts kraftigt de senaste åren och kommer även att höjas kraftigt under 2025. Gapet har alltså minskat de senaste åren och där ingår även kostnader för mat. Låglönetagare har inte fått samma löneökningar som de som går på försörjningsstöd. Den viktigaste vägen ur fattigdom är arbete. Det är barn som behöver se sina föräldrar gå till jobbet och därför vill vi förstärka. insatserna för att få fler i arbete. Jag vill yrka bifall till stadsledningskontorets förslag och avslag på S, V, MP.

Tack Nina! På detta har Jenny Broman (V) begärt en replik. Varsågod Jenny!

Just av den anledningen att det är personer som då inte. vet om att man kan få det. Det är därför vi har punkt nummer tre. Socialnämnden, Centrum och de andra då får i uppdrag att genomföra informationsinsatser och uppsökande arbete. I samverkan med civilsamhällets organisationer för att informera personer i riskzon för fattigdom om möjligheten att ansöka om ekonomiskt bistånd. Det handlade just om det att en del inte ens vet om eller att man har möjlighet om det. Det är ju en av våra åtgärder just av den anledningen. Men sen så pratar du om evidens och jag tycker det är jättebra att det ska finnas evidens. Men tyvärr är det så att det finns extremt lite forskning. Det finns i princip ingen forskning i Sverige just vad det beror på, det där med att det finns mer matfattigdom när personer går på försörjningsstöd. Det är ju det vi vill att det ska göras mer forskning. kring för att vi ska förstå bättre? Vad beror det på? Så vi inte bara står här och killgissar, utan vi behöver ju se de ökade behoven?

Tack Jenny! Då lämnar jag ordet till Nina Miskovsky (M) för en kontrareplik. Varsågod Nina!

Ja, och jag tänker att i och med den nya socialtjänstlagen så kommer vi vara tvungna att göra detta oavsett. Därför kan det vara onödigt att lägga dubbla uppdrag på det. Men en sak vill jag lyfta, till exempel det här med dubbla hyror som Jenny nämner. Det tycker jag kan vara en bra sak att se över, för jag tycker det känns väldigt orättvist i vissa fall. Men att så många som möjligt arbetar är en win- winlösning både för individen och för samhället. Då måste det också löna sig. Jag tror på människan och är övertygad om att de flesta med lite stöttning kan försörja sig själva. Det borde även den rödgröna sidan vara intresserad av, även om det sällan hörs i debatten. Min fråga är följande. Vi vet redan vad ni vill göra för att öka incitamenten för att gå på bidrag. Men jag undrar vad ni vill göra för att öka incitamenten för att. till att arbeta för människor som har ekonomiskt bistånd?

Det kommer jag inte att svara på nu, för det hinner vi inte. Det var inte en del i grundfrågan så det får vi ta i nästa. Men anledning till det du säger, just den saken jag tog upp med dubbla hyror, det är ju sådana saker som inte har funkat nu. Det har handlat om ganska små insatser där man går utanför det som är precis miniminivå som gör till att man kan komma vidare och bli mer självständig. Att man kan då få sitt förstahandskontrakt, att man kan gå vidare, att man kanske inte blir bostadslös. Jag tror att det är rimligt att de som ger bistånd får göra den bedömningen. Hur går den här personen bäst vidare själv? Det handlar inte om att kraven ska sänkas. Det handlar inte om att man ska sluta med alla de insatser som man kan få hos Marie exempelvis, att man kan komma ut i arbete. Det är inte jätteroligt. Jag känner inte en enda en som tycker det är jätteroligt att få redovisa varenda.

Tack Jenny! Det är andra sista replik. Varsågod Nina!

Tack så mycket ordförande! Det som man ser i den här rapporten nu, där kartläggningen har gjorts, det har ju visat på andra orsaker till att man inte får sina bidrag. Det här med dubbla hyror är en liten, liten del av alla som. som inkluderas i det här med matfattigdom. Det har berott på att man inte förstår vilken motprestation man behöver göra, att man inte gör den och sedan får man avslag, att man inte förstår av olika anledningar, att man inte förstår språket. Det kan vara att man inte har tillit till socialtjänsten och så vidare. Där har vi skarpa krav som kommer från regeringen framöver med sänkta trösklar, utåtriktat arbete. evidensbaserad, mer rättssäker socialtjänst. Så det ser jag verkligen fram emot.

Tack Nina. Ursäkta. Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C) för en replik. Varsågod Emmyly.

Tack! Ja, Nina, du lyfte ju ett antal nationella förslag. Jag håller ju med om att vi behöver skapa incitament för fler att komma i arbete. Men det är inte riktigt det vi diskuterar nu. Om jag skulle lyfta ett nationellt förslag hade det varit till exempel att vi ska minska försörjningsstödet i takt med att den egna försörjningen ökar och inte bara rycka direkt så fort du får ett jobb på 20 %, till exempel. Men om vi återgår till den lokala politiken. Så handlar ju faktiskt inte det här förslaget som nu ligger på bordet om att höja bidrag rakt av. Det är jag också skeptisk till. Utan det handlar om att de som är professionellt utbildade inom socialtjänsten ska kunna göra individuella bedömningar. Och då ska inte vi som kommun säga att det får absolut inte överstiga riksnormen. Utan det ska kunna gå att med riktlinjer då, som är lika för alla socialnämnder, motivera ett tillskott i de bedömningarna. Min fråga till dig är, vill du inte göra någonting då för de göteborgarna som idag går och lägger sig hungriga?

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Nina Miskovsky (M) för en replik. Varsågod!

Tack så mycket! Vi vill ju inte att . riksnormen för försörjningsstöd ska vara ett golv, som det uttrycks. Utan att det ska vara ett riktvärde som man helst inte ska överskrida. Det betyder inte att man aldrig någonsin kan göra ett undantag. Så att viss individuell bedömning vill vi ska finnas. Men vi vill att det ska ses som undantag och inte som regel. Och att riksnormen ska vara någon form av bottenplatta. Så det är skillnaden i hur vi ser på detta.

Tack Nina! Då lämnar jag ordet till Emmyly. Varsågod!

Tack! Det var ett bra förtydligande. Då undrar jag, varför yrkar du då inte på det? För att vi behöver skicka tydlig signal till socialnämnderna hur vi vill att det här ska användas. Det som ni yrkar på nu är att bara anteckna den här rapporten som alltså tagits fram av Göteborgs Stad men också i väldigt stor samverkan med civilsamhället och på initiativ av civilsamhället. Du var ju på samma möte som jag när den här rapporten presenterades Nina. Där det var väldigt tydligt att civilsamhället, de ser de här behoven. De tycker inte att det är deras ansvar att ytterst. se till att människor klarar sig, sin vardag. De hjälper gärna till med det där extra som de redan gör idag. Men min fråga till dig är då, varför yrkar du inte på att socialnämnderna ska kunna använda det här i undantagsfall åtminstone då? Att höja bidraget?

Tack Emmyly. Då lämnar jag ordet till Nina, den andra och sista. Varsågod.

Tack, ordförande! Vi vill som sagt att det ska användas väldigt restriktivt, som vi också uttrycker i vår budget. Det ska inte vara en regel. Och som jag sade har låglönetagare inte fått den extra guldkanten på tillvaron med julklappar, extra bidrag och så vidare som bidragstagarna har fått. Det tycker inte jag är rätt. Jag tycker att vi behöver. Behöver uppmuntra på alla sätt vi kan att fler ska komma i arbete.

Tack Nina! Då går vi tillbaka till talarlistan och börjar med Mariette Risberg (D). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Mariette!

Tack så mycket ordförande, göteborgare, ledamöter. Jo rapporten identifierar problemområden, belyser sambandet mellan ekonomisk utsatthet och bistånd och föreslår. åtgärder inklusive att förbättra information och tillgänglighet för biståndsansökningar. Rapporten utgör ett balanserat och evidensbaserat underlag som redan inkluderar samverkan med civilsamhället och andra aktörer. Ert förslag innebär risk för en överstyrning av socialtjänstens verksamhet och en förskjutning av fokus från det som stadsledningskontoret redan belyst och rekommenderat, utan att skapa onödig byråkrati eller fördröjningar. Jag yrkar bifall. Till Stadsledningskontorets förslag, avslag på yrkandet från S, V, MP.

Tack! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Jenny Broman (V). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare! Ja, jag har sagt det här förr och jag kan inte förstå hur vi . slänger mat i Göteborg samtidigt som vi har hungriga människor ute på våra gator. Jag förstår det inte. Jag tycker att det är fullständigt hål i huvudet. Det tycker jag att Karin Pleijel borde ha sagt i den första frågan här, i stället för att gå upp och försvara att man bötfäller en kyrka som ger ut mat. Vad gör man då i stället? Jo, man höjer bidragen. Sedan hade vi avfallshanteringen. Frågan här innan. Man gör det svårt för vanligt folk. Och vad gör man då? Jo, man höjer bidragen. Det kanske inte ska förvåna mig, men jag är faktiskt lite förvånad över att Centerpartiet ställer sig bakom ökat bidrag som lösning på fattigdom. Vi vet att självförsörjning är den bästa vägen ur fattigdom. Ekonomiskt bistånd ska vara tillfälliga lösningar, inte permanent. Genom att ytterligare expandera bidragssystemen riskerar vi att låsa fast människor i ett långvarigt bidragsberoende, istället för att hjälpa dem in på arbetsmarknaden. Det som Centern nu föreslår, studier kring fattigdom, matfattigdom och ekonomiskt bistånd, är inget annat än ett försök att skjuta upp de verkliga lösningarna. Vi behöver inte fler utredningar. Vi behöver handling. Varför fokuserar Centerpartiet på att lappa och laga ett trasigt system med mer bidrag i stället för att satsa på utbildning, jobbmöjligheter och språkträning, det som faktiskt leder till självförsörjning? Den bästa socialpolitiken är att ge människor verktyg att klara sig själva, inte att ge ut fler bidrag. Bidragen löser inte problemen. Det förlänger problemen. Som sagt, i Göteborg kan man få ut 62 700 kronor i bidrag skattefritt under en längre tid i Göteborg. Det är fullständigt hål i huvudet.

Tack Jörgen! Och på detta har vi Emmyly Bönfors (C) begärd till replik. Varsågod Emmyly!

Tack! Men vilken tröttsam pamflett! om att höja bidrag hit och dit. Det här handlar ju om ett verkligt problem för människor som idag går och lägger sig hungriga. Där civilsamhället säger att medlen räcker inte till. Riksnormen har visserligen ökat, men det är fortfarande för stort glapp mellan de reella levnadskostnaderna. Vanligt folk, som Jörgen Fogelklou brukar prata om, som absolut inte har råd att försörja sina barn. Och jag håller med om att jobb är . en väldigt viktig väg och att egen försörjning är det vi alla ska sikta mot. Men nu finns det ändå människor i Göteborg som inte klarar det av olika anledningar. Det kan vara den här sjukskrivna kvinnan som jag just berättade om till exempel, som har fyra barn att försörja ensam. Vad ska hon göra då? Ska hon bara få dina överhuvudspåståenden om att hon borde skaffa sig ett jobb trots att hon faktiskt inte är förmögen att arbeta?

Tack, Emmyly. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD) som har begärt en replik. Varsågod.

Tack för ordet! Att det finns människor som har det knapert är väl självklart, det finns människor som kommer ha det svårt. Vad gör vi? Vi har höjt 8,3 % i riksnormen. När den inte hjälper, när folk inte klarar det, ska du höja år efter år? Ska Göteborgs kommun göra det? För det kommer alltid finnas människor, tyvärr. De måste vi hjälpa på ett annat sätt än att bara ge ut mer och mer bidrag för varje år som går. Det måste ju till någonting annat.

Tack! Då lämnar jag ordet till Emelie som har begärt sin andra replik. Varsågod!

Tack! Min uppfattning är att vi ska hjälpa de göteborgarna som vill komma in i arbete att göra det. Vi ska hjälpa de göteborgarna som vill studera att göra det, gå en vuxenutbildning eller vad det nu kan vara. Men vi ska också hjälpa de som har det allra tuffast, som kvalar in på de här bidragen, försörjningsstöd, ekonomiskt bistånd. Och det är ju inte bara. Vem som helst som gör det, utan det är ett antal kriterier som är uppsatta för att man ska kunna få ta del av de pengarna. Så jag tycker det blir en falsk motsättning att vi ska göra det ena eller andra. Vi ska göra både och såklart. Vi ska hjälpa människor som har det riktigt tufft. Vi ska också hjälpa människor in i egen försörjning och utbildning. Det är väldigt självklart. Och är det så nu att riksnormen skulle matcha levnadskostnaderna, då hade vi inte behövt gå in med de här pengarna från kommunens sida. Jag önskar att vi inte hade behövt det. Är det så att det kommer matcha framåt, då kan vi kanske titta på att sänka här också. Men det jag vet är att det kommer stå Göteborg dyrt, dyrare, om vi inte hjälper människor i den allra mest utsatta situationen.

Tack, Emmyly. Jag lämnar ordet till Jörgen som är andra replik. Varsågod.

Tack för ordet. Nej men Göteborg följer Sveriges rikes lag. Ska vi ge mer bidrag än alla andra kommuner? Det kommer ju finnas en push-pull-faktor här. Det är likadant med bostadsförsörjningen. Vi skulle kunna bygga bort den hur lätt som helst. Bara bygga bostäder billigt och så gör vi det. Det funkar ju inte för då skulle fler människor komma hit för man vet att man får en bostad om man kommer till Göteborg. Det funkar ju inte så. Tror du inte att det finns en push-pull-faktor här? Tack.

Tack Jörgen. Jag tror du har haft din andra replik, men du får gärna sätta upp dig. Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Jenny Broman (V), därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Jenny!

Jag har redan sagt det mesta jag ville säga. Men jag skulle också vilja tillägga att ett fel gör inte ett annat fel mer rätt. Det vill säga, om det finns många som har låga löner och pensioner som inte räcker till, då blir det inte bättre. Dessutom hamnar personer med försörjningsstöd i knepiga situationer när de får tillfälligt ökade kostnader, till exempel dubbla hyror, som jag tog upp. Vi behöver jobba med båda. Jag upplever dock inte att det är den här sidan som jobbar jättemycket. jättemycket för att höja låglöner, gigjobb, pensioner. Jag upplever mer att det är den här sidan som jobbar med det också. Så kom igen när ni också jobbar med det. Det jag skulle vilja säga också, det handlar inte om någon sån . Det handlar om professionen hos dem som jobbar med bistånd. De kan se att en tillfällig höjning av det här kan göra att du kan komma mer på rätta med fötterna så att du så småningom kan komma ut i arbetsliv, studier och så vidare. Det handlar inte om någon sänkning av några krav. Det handlar inte om mindre stöttning till att komma ut i arbete och så vidare. Men jag kan ge ett annat exempel. för det finns de som kanske inte kommer kunna komma ut i arbete. Det kan handla om den här kvinnan som faktiskt fick så mycket hjärnskador för att hennes man dunkade hennes huvud i väggen en gång för mycket. Och hon är utförsäkrad. Det är ju ett fel i sig. Men nu har hon försörjningsstöd. Hon kommer inte kunna arbeta. Och då kan det vara så att den enda hyresrätten som var ledig, den. kostade 11 000 i månaden. Det har hon inte täckning för enligt försörjningsstödet. Men hon var tvungen att tacka ja. Då får hon välja mellan att bo eller att äta. Det tycker inte vi är rimligt.

Tack! På detta har Nina Miskovsky (M) begärt en replik. Varsågod Nina!

Självförsörjning ska alltid vara målet, men sen är det ju så att alla kan inte komma dit. Men då ska de komma så långt som de bara kan och som är möjligt. Vi vill ju inte sänka skatten bara för de rika som påstås. Vi vill sänka skatten för alla, vilket vi också gör, om vi nu ska ta det argumentet. Vi vill uppmuntra människor att bli sitt bästa jag och bidra till samhället. För skulle vi ha ett samhälle som bara bestod av bidragstagare, vem skulle betala in till välfärden då? Det är ju solklart, tycker jag, att ett sådant samhälle håller ju inte i längden. Tack.

Då är det en replik till Jenny Broman (V). Varsågod!

Okej, men då ställer jag en fråga till dig Nina. Om man är hungrig, hur mycket lättare kommer man i arbete då? Om ens barn är hungriga, hur mycket lättare kommer man i arbete då? Om man inte kan tillskansa sig sina studier för att man är hungrig, för att man inte har råd. Hur mycket lättare kommer man i arbete då?

Andra och sista replik begärd av Nina Miskovsky (M). Varsågod!

Om vi går till den kartläggning som är gjord igen så handlar de orsaker som de trycker på mest om kommunikation. Det handlar om brister i tillgänglighet från socialtjänstens sida, bemötande och information. Det är det som det handlar om. Då är det det vi borde fokusera på. Annars har vi tappat hela kontentan i det här. Jag säger inte att det är lättare att tänka klart om man är hungrig, givetvis inte. Men man ser också att det kan handla om att man inte förstår vilka skyldigheter man har, att man prioriterar annat med sina bidrag eller att man behöver hjälp med att hushålla med pengarna. Det finns många saker som vi behöver jobba med här som inte innefattar höjda bidrag. Tack!

Tack Nina, andra replik till Jenny, varsågod.

Och på vilket sätt motsäger sig detta att man skulle arbeta med de sakerna? Vi motsäger oss ju inte alla de här grejerna. Vi tycker ju att det är viktigt med att man upplyser. Och i vår budget så trycker vi också på att socialtjänsten måste vara mer tillgänglig. Att man måste kunna hjälpa till för att förstå vad är det. ens skyldighet är, hur söker man, hur får man fram det här dokumentet? Det är liksom inte det vi pratar om. Men du sätter ju stopp genom ditt förslag. Vi vill ju möjliggöra just när det uppstår de här oförutsedda kostnaderna. Det är ju det vi vill göra för att man inte ska ställa till det. Blir man hemlös är det ju knappast så att det är lättare att komma tillbaka. Då kommer man ju längre ifrån att komma tillbaka. Det är ju det som är själva grejen.

Då går vi tillbaka till talarlistan. Det börjar med Emma Altenhammar (SD). Därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod, Emma.

Tack för ordet. Jag fick kommentaren tidigare om att jag skulle tro på professionalismen. Men det verkar ju uppenbarligen vara väldigt selektivt från den här sidan. För den här utredningen har ju faktiskt konstaterat att vi saknar belägg för att de rödgrönas föreslagna insatser ens kommer att hjälpa. Ändå väljer man att lägga dem ändå. Något som är bortom mig, som jag tror vi inte har pratat tillräckligt om, är faktiskt den trista beslutsatsen, vilket innebär att man med ljus och lykta ska sitta och leta efter forskning som stödjer den rödgrönas tes om att mer och större bidrag skulle hjälpa. Så vad är grejen? Är det ni som inte litar på tjänstemännen? Eller blev det för pinsamt att fråga om ännu en utredning som redan har pågått i över ett år? För kan ni tänka er om kommande sambandsstudier skulle säga något annat än det ni föreslår, kommer ni då ändra riktlinjerna? Kommer ni sänka biståndet? Det gör mig faktiskt väldigt nyfiken hur ni tänkte där. För man väljer alltså att implementera något och sen frågar man ifall det funkar. Det är oansvarigt för i slutändan så är det här våra gemensamma skattepengar. Och är det det ökade civilsamhället. ökade inflödet hos civilsamhället man vill åt, så är det dit man bör rikta insatserna. För mer och ökat bistånd är ju faktiskt inte en långsiktig lösning.

Tack! På detta har Jenny Broman (V) begärt en replik.

Ja, de jag åsyftade med professionalism, det är ju de som arbetar och ger bistånd. Och kanske professorer på Socialhögskolan.

Vi är tillbaka i talarlistan och det är Jonas Nilsson (V). Därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Jonas!

Tack ordförande! Jag måste kommentera att det har pratats om uppräkningen av riksnormen. Att den har räknats upp med 8,7 procent i år. Det är sant. Inför nästa år ska den räknas upp med 2,8 procent. Men matpriserna har gått upp med över 20 procent. Enskilda matvaror har gått upp med 80 procent. Så den här uppräkningen räcker ju uppenbarligen inte till. Det är därför det är så extremt viktigt att riksnormen verkligen används som ett golv. Och att man får den hjälp som man faktiskt behöver, så man kan sätta mat på bordet. Tack!

Tack Jonas. Då är det Marie Brynolfsson (V) som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och till att börja med. Jag måste säga först att jag tycker ändå det är lite fascinerande att folk som tjänar över 70 000 i månaden har så högt tonläge över att någon annan skulle kunna få några hundra extra i månaden för att slippa lägga sig hungrig på natten. Och sen försöker jag förstå Moderaternas logik här att hjälpa ensamstående mammor att köra avfall med Uber. Det är man för. Och att motivera de som tjänar 125 000 kronor i månaden ytterligare så att de vill jobba lite hårdare. Det brinner man också väldigt mycket för. Men att säkerställa att man inte gör riksnormens minimi, alltså att man betalar ut det minsta möjliga. Det röstar man emot. Men det jag egentligen tänkte göra var att fråga Kristina Bergman Alme som var uppe här förut. Som sa att man kan göra annat för att minska matfattigdomen. Idag för de som redan lever i ekonomisk utsatthet. Och jag vet att Emelie frågade vadå. Men vi fick ju aldrig höra något svar där. Så jag tänker, det hade vi gärna velat veta. Liberalerna har ju av tradition varit ett parti som ändå har tagit hänsyn och stått upp för de allra mest utsatta i samhället. Så det är intressant att höra. vad Liberalerna vill göra.

Tack Marie! Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L) för en replik.

Tack herr ordförande. Vi var ju några stycken som var tvungna att göra en liten sorti här en stund. Ja, det handlar ju dels om att man har lite olika synvinklar på vad är socialtjänsten. Är den första anhalten eller är den sista anhalten? Och jag tror att det är nog så att vi här kanske ser den mer som sista anhalten och att det därför känns väldigt naturligt att man samverkar med. olika frivilligorganisationer, men att de också har sin plats. Den platsen ligger före socialtjänsten. Sen är det också så att man kan få mer hjälp. Det exemplet som Jenny tog upp. Jag känner inte till de exakta detaljerna. Jag kan hålla med om att det låter absurt, men det finns möjligheter. Det kanske handlar om vår personal, hur de jobbar med de enskilda fallen.

Tack, Kristina. Då lämnar jag ordet till Jenny Broman (V). Hon är också sist i talarlistan just nu. Varsågod.

Jag tycker det är jättefint att det är flera av er här som ändå röstar emot det här men ändå som erkänner att det låter absurt. Men det är ju det här socialsekreterare berättar och de här sakerna. Jag kan ge många fler exempel. Det är ju därför vi vill ha det här uppdraget att säkerställa det här att det är en miniminivå. Att vi vill säkerställa att det går att göra undantag. Det är ju en sån del. Det görs inte idag. Det har signalerats hela förra mandatperioden om att det ska minska försörjningsstödet utan. Jag tycker att det är rimligare att det minskar, precis som Emelie sa innan, att man kommer i arbete, studier och därför minskar. Men det är inte det som har signalerats. Det är därför vi vill se de här olika åtgärderna. Det handlar inte om en allmän höjning, just detta. Det kanske det borde vara också, men det är inte det det här förslaget handlar om, utan det handlar om när det händer oförutsedda saker. Till exempel att man är tvungen att tacka ja till en alldeles för dyr lägenhet som man behöver bo i tills man hittar någon som är billigare. För man har inte riktigt ett val. Att vi har bostadsbrist här i Göteborg är inte den enskilda personens skuld. Man kan inte skuldlägga en person att man inte får tag på en billig hyresrätt. Då skulle man kunna ha en diskussion om att vi måste bevara våra billiga hyresrätter med. Men den ska jag inte starta nu.

Tack! Då lämnar jag ordet till Bettan Andersson (V). Varsågod Bettan!

Tack ordförande, fullmäktige och ni som lyssnar. Jag kan bara göra en liten minnesresa till förra mandatperioden. Då socialsekreterarna som jobbade med ekonomiskt bistånd. var så hårt hållna så de kunde inte göra någonting som gick utanför regelverket. Det här slog väldigt hårt mot både barn och unga vuxna som är i behov av försörjningsstöd. Man hade så strikta regler från den styrande politiken så icke ett undantag fick man göra. Icke ett undantag. Tack!

Tack! Där kom en replikbegäran av Nina Miskovsky (M). Varsågod Nina!

Jag måste bara förtydliga än en gång då att det handlade om att man skulle se på det restriktivt och det har vi sagt hela vägen. Och att det ska mest ses som ett tak. Men vi sa restriktivt, vi sa aldrig att det aldrig någonsin skulle finnas möjligheter att göra en annan bedömning.

Där har ju Jenny Broman (V) begärt ordet. Varsågod.

Men tydligen är det då ingen som har uppfattat det, utan man har följt det som att man inte får göra några undantag. Jag kan ge många, många exempel på det. Att man ser inte . Som någon möjlighet. För det har varit väldigt tydliga signaler från ert håll. Och varför då inte rösta på vårt förslag? Där man säkerställer att det går att göra undantag. Inte att man ska göra undantag. Utan man ska göra individuella bedömningar. Det betyder alltså att det är en individ som har behov av det som ska få det. Inte någon annan.

Varsågod Nina, ny replik!

Skillnaden i hela den här debatten handlar om ifall man ska se det som ett golv eller som ett tak, helt enkelt. Vi tycker att man mer ska se det som ett tak än som ett golv. Vi vill vara tydliga med det, men ni vill vara tydliga med att man kan vara betydligt generösare.

En kontrareplik begärd av Jenny. Varsågod!

Då hörde vi det, alla ni som har med servicestöd. Att Nina tycker att ni ska ha max det ni har nu. Räcker inte pengarna och ni går hungriga för det, så tycker ändå Nina att ni ska ha ännu mindre. För det var maxtaket och inget undantag då.

Nu har jag tomt på talarlistan och jag anser att ärendet har färdigdebatterats. Under överläggningen yrkar Emma Altenhammar, Kristina Bergman Alme, Nina Miskovsky, Mariette Höij Risberg att fullmäktige bifaller Stadsledningskontorets förslag. Jenny Broman, Emmyly Bönfors, Sophia Nilsson, Claes Söderling bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Voteringen jag begärt ska verkställas och då avvaktar vi lite grann tills alla har kommit. Ja, det verkar som att nästan alla är snart på plats. Det har begärts en votering. Ja för kommunstyrelsens förslag. Nej för förslaget från Emma Altenhammar m.fl. Godkänns denna voteringsproposition? Varsågod och rösta. Och alla har röstat färdigt. Då stoppar jag omröstningen. Med 43 röster mot 38 har bifallits kommunstyrelsens förslag. Reservation till förmån för ert yrkande. Var det någon fler som ville ha reservation? Moderaterna? Det är antecknat.

Ja, ärende 7 är redovisning av uppdrag att utvärdera modellen Bostad först. Där kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till Socialnämnden Sydväst om att utvärdera modellen Bostad först antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet först begärts av Alfred Ekman (S). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Alfred!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare! Med målet om att bekämpa hemlösheten i ryggen så har socialnämnden Sydväst med exploateringsnämnden växlat upp arbetet ordentligt för att utöka Bostad först. Förra året anställde vi fler boendestödjare så att fler kan få insatsen och det stöd som behövs i sin resa till ett helt eget boende. Tillsammans med Exploateringsnämnden, som nu har politiker som sätter upp de sociala frågorna på dagordningen med Robert Hammarstrand i spetsen, har antalet lägenheter som vigs till Bostad först ökat från ganska blygsamma nivåer till cirka 100 per år. Som vi kan se i utvärderingen är det klokt att ha politiker som sätter upp tydliga politiska mål. Vi kan se att metoden tas emot oerhört väl av dem som använder den. och påbörjat sin resa till ett eget hem. Vi kan se att det är ekonomiskt effektivt för staden och våra skattebetalare. Men det finns alltid utrymme att förfina och förbättra, vilket även utvärderingen pekar på. Något som Sverigedemokraterna inte verkar ha läst. De har hittat på ett helt eget förslag som dessutom går emot hela metodens grundfilosofi. Man kan fråga sig om Sverigedemokraterna ens har läst och förstått vad Bosa Först är. SD föreslår alltså att utveckla modellen genom att slå på dem som behöver samhällets hjälp. Jag med syret vill istället rikta ljuset mot det som verkligen hade hjälpt stadens hemlösa. Det är att sätta fingret på det faktum att nästan inga nya lägenheter i år kommer från privata fastighetsbolag. Här behöver vi som stad uppvakta de privata fastighetsägarna. De privata bolagen behöver ta sitt samhällsansvar och erbjuda oss fler lägenheter. Tack för ordet!

Tack! Nästa talare Kristina Bergman Alme (L). Efter Hannah Klang (V). Varsågod Kristina!

Tack, herr ordförande! Det här är väl en grupp personer som det är många som känner lite lätt så här ”not in my backyard”. Samtidigt är det, precis som föregående talare nämnt, en grupp som också måste få en chans på bostadsmarknaden. Det är därför det är så positivt att det finns så mycket som fungerar bra med den här modellen. Det som är fascinerande är att modellen faktiskt kan användas på fler sätt än detta. I Kungälv har man startat en version där man inte har insprängda bostadsförstbostäder, utan man har det som ett kategoriboende. Och där finns då ännu större möjligheter för de boende att verkligen få göra som de vill. Sen kan man kvalificera sig därifrån till ett vanligt kontrakt. För det är oftast det som är problemet, att man faktiskt också måste kunna göra en boendekarriär. Avslaget på SDs yrkande är ju för oss också ganska självklart i och med det att det blir fel om man säger att man måste vara drogfri. Därför det kan vi inte kräva av denna grupp. De måste också ha någonstans att bo. De måste också kunna känna en trygghet. Det här är liksom en. En självklarhet med en sådan väg framåt. Så därför avslag SD, bifall KS. Tack!

Då var nästa talare Hannah Klang (V). Varsågod Hanna!

Ursäkta, jag kände mig lite kort när jag hade den så högt. Ordförande, ledamöter och göteborgare! Den här modellen har visat sig bli en livlina för många av våra mest utsatta invånare. Den ger människor en möjlighet att återta kontrollen över sina liv med ett tryggt hem som startpunkt. Utvärderingen av Bostad först ger oss också en viktig inblick i brukarnas egna röster. Många beskriver att få en lägenhet har varit som att äntligen kunna andas igen, som att få en plats där de kan känna sig trygga. Som vi kan läsa i ett av de framträdande citaten från en hyresgäst, det här är min borg och den är jag väldigt rädd om. Det vittnar om vilken enorm skillnad ett hem kan göra för självkänslan, hälsan och framtidstron. Samtidigt visar den här utvärderingen oss hur vi kan bli bättre. Några har berättat om ensamheten som kan uppstå när gamla nätverk faller bort. Och andra har önskat mer hjälp att hitta en meningsfull sysselsättning. Det är väldigt viktiga lärdomar för oss att ta med oss och jobba med i framtiden. Modellen har också visat att det kan ge stabilitet och skapa möjlighet för återhämtning. Men det kräver att vi fortsätter utveckla stödet och gör insatsen tillgänglig för fler. Det har vi planer på. Vi måste även stärka samverkan med vård och behandling och säkerställa att alla hyresgäster känner att de har rätt hjälp utan tvång och med respekt för deras egen vilja. Kommunstyrelsens förslag att anse uppdraget fullgjort är inte ett slutmål utan en startpunkt för fortsatt utveckling. I min roll där jag sitter på två stolar så ser jag verkligen fram emot att göra allt jag kan för att AB Framtiden och socialnämndernas samverkan i den här frågan rullar så smidigt som möjligt. Så att Bostad först inte bara blir en modell vi använder utan en modell vi förfinar. För att ge fler en chans att gå från utsatthet till trygghet. Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag och ser fram emot att vi skapar ännu bättre förutsättningar i framtiden. Tack!

Tack! Nästa talare Sophia Nilsson (MP), därefter Jenny Broman (V). Varsågod Sophia!

Tack ordförande och övriga! Mat, vatten, luft och tak över huvudet är grundläggande för att överleva. För att kunna leva önskar de flesta mer än tak över huvudet, det vill säga en riktig bostad och en egen sådan. För detta krävs en inkomst och de flesta vill ha ett arbete att gå till, men det är svårt utan bostad så det blir en ond cirkel. Och såklart är det inte lättare om man har missbruksproblem. Bostad först ger möjligheter i den grund att stå på för att orka ta tag i de problem som individen har. Visst finns det utmaningar som vi kan läsa här i utvärderingen. Det kan vara utbildningsinsatser för socialsekreterare, kunskap hos hemlösa om att kunna söka, möjlighet till sysselsättning för de som beviljats boende. Men det är också en kostnadseffektiv verksamhet och ger hyresgästerna möjlighet till att känna egenvärde. Att inte bara bli dömd av samhället och förhoppningsvis tänds ett hopp om ett mer ordnat liv. Ett hopp man agerar på för att ta sig ur missbruk, skaffa jobb och leva, inte bara överleva. Jag vill då yrka bifall till KS förslag.

Nästa talare Jenny Broman (V), därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod Jenny!

Jag tog mycket talarutrymme förra veckan så jag tänkte inte ta fullt lika mycket nu. Men jag skulle bara vilja lyfta att jag tycker Bostad först är en så otroligt fin metod. Den är ju evidensbaserad och vi vet ju att den fungerar. Men precis som namnet säger så är det ju att bostaden ska lösas först. Sen när man har bostad är det betydligt lättare att arbeta med andra bekymmer som exempelvis missbruk eller psykisk ohälsa. Men det fina är att det är en metod som ger människor andra chanser eller ibland till och med tredje chanser i livet. Det här kan vara personer som verkligen har misskött sig men nu ger samhället dem en chans att . Nu! Har du chansen? Ta den nu, så hjälper vi dig att komma i ordning igen. Det är så otroligt fint. Det sker alltför få tillfällen. Jag tycker att det blir allt hårdare i samhället. Men som sagt den här utredningen visar också att det finns saker att förbättra och det ska vi göra. I vår budget 2024, alltså den som pågår nu, så har vi ju en punkt där vi säger att just den här sysselsättningen för hemlösa är otroligt viktig. Så det vill vi också satsa på. Så bifall till KS. Klart beslut.

Tack! Då var nästa talare Nina Miskovsky (M), därefter Mariette Risberg (D).

Tack ordförande. Det är glädjande att det finns en samsyn i den här frågan. Jag är glad att regeringen tydligt prioriterar den här insatsen. Avsatt över 70 miljoner kronor för kommunerna att söka varje år fram till och med 2026. Det är en viktig satsning för att motverka hemlöshet. Syftet med det här statsbidraget är att stärka kommunernas arbete mot hemlöshet genom att starta, utöka eller förbättra verksamheten kring Bostad först. Det kan ge fler människor i hemlöshet, eller som riskerar hemlöshet, en väg till ett tryggt, värdigt och långsiktigt boende och förutsättningar att hantera de problem som lett till deras nuvarande situation. Det finns arbete att göra. Det saknas en tydlighet gällande konsekvenserna för övertagande av hyreskontrakt. När man riskerar att tappa kontraktet på grund av störningar. Det finns också arbete att göra när det gäller stödet efter att man får ett förstahandskontrakt. Bostad först-rutinen i Göteborg behöver revideras under 2024. Men tiden här börjar rinna ut. Jag hoppas att en ny rutin snart kan vara på plats. Utvärderingen kan vara en god utgångspunkt för verksamhetsutveckling av Bostad först. I väntan på den nya planen mot hemlöshet har nuvarande plan förlängts till slutet av 2024. Vi får hoppas att Bostad först får en självklar och tydlig roll i den. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på SD. Tack!

Tack! Då var nästa talare Mariette Risberg (D), därefter Anna Sara Hansson Perslow (C). Varsågod Mariette!

Tack så mycket! Ordförande, göteborgare, ledamöter! När du kämpar med missbruk och dessutom är hemlös är det nästintill omöjligt att vända din livssituation. Ett eget boende skapar en känsla av trygghet som möjliggör att bearbeta missbrukets utmaningar. Det är därför mycket glädjande att det nu finns en bred politisk enighet om att prioritera boende för hemlösa. med missbruk så att fler får chansen till ny start. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på yrkandet från SD.

Tack! Då var det Anna Sara Hansson Perslow (C). Varsågod Anna-Sara!

Tack ordförande, göteborgare! En av de mest grundläggande rättigheterna för varje människa, det är rättigheten att få kunna komma hem. Hemlösheten i Göteborg är ett allvarligt problem. Vi vet att modellen Bostad först är ett effektivt verktyg i kampen mot hemlösheten. Vi behöver satsa på den. Vi behöver börja med att ge människor en stabil bostad först, för att sedan bygga trygghet. Med tak över huvudet blir det lättare att komma igång med resten av livet. Med jobb, med sysselsättning, med familj och vänner. Med det sagt yrkar jag avslag till Sverigedemokraternas yrkande. Många som har varit i kontakt med socialtjänsten får hjälp först när de befinner sig i akut hemlöshet. Och det räcker inte. Vi behöver jobba proaktivt innan det går för långt och innan någon hamnar på gatan. Rapporter visar att hemlösheten är mycket mer komplex än vad vi någonsin vill erkänna. Vi ser en verklighet där många försvinner från statistiken, vuxna, ungdomar och dessvärre även barn. Nästan 700 barn levde i hemlöshet i Göteborg 2023. Av dem befann sig 120 i akut hemlöshet i vår stad. De är vårt ansvar. Förutom de sociala effekterna vet vi också att modellen Bostad först. kan vara kostnadseffektiv. Minskad användning av akutboenden, sjukvård och andra krisinsatser innebär att samhället kan spara resurser. Det är också någonting som är viktigt att lyfta från rapporten. Genom att utöka Bostad först och samarbeta med civilsamhället kan vi nå fram och erbjuda en chans för en stabil framtid och en tryggare miljö för göteborgare och för våra barn. Jag yrkar med det bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack herr ordförande, fullmäktige och åhörare! Agneta kommer dra vad vi tycker och tänker här i mycket om detta. Men jag måste ändå gå in, för det var väldigt höga brösttoner från Alfred här som började. Detta från en företrädare från ett parti som haft i vana att skälla på oss Sverigedemokrater. För att sedan, lägga om hela sin politik för att efterlikna den som man nyss kritiserade. Det är enligt mig ett fullt rimligt krav att om man får en lägenhet av Göteborgs Stad så ska man inte inneha, sälja eller nyttja droger i denna. Det är nämligen olagligt! Med det yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas yrkande. Tack!

Tack! På det anförandet har Alfred Ekman (S) gett replik. Varsågod Alfred!

Tack så mycket för ordet! Ska vi höja den här lite grann då? Det gick inte. Nu ska jag böja mig ner lite grann. Tack så mycket för ordet! Och tack för att du bjöd upp mig på dans Jörgen! Det är intressant att du säger det, för du är nog den här inne som mest flitigt citerar gamla S-ledare i fullmäktige. Jag kommer inte kommentera det. Vi står bakom språktest och annat. Bara för att ni säger det först betyder inte det att ni har kommit på det först. De flesta politiska förslagen florerar runt och går runt i årtal utan att det blir någon verkstad av det. Men nu, som Marina berättade, har det blivit verkstad. Äntligen. Efter fyra års alliansstyre i kommunen fick vi till det. Som svar på det här med Bostad först så heter det Bostad först av en anledning. Om du tycker det då kanske du istället ska yrka på att avveckla Bostad först. Och inte göra ändring i en befintlig modell som går emot hela grundfilosofin.

Tack! Kontrareplik, Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod!

Jag tror att Bostad först är en ganska bra metodik, absolut. Men man måste också kunna ställa krav när det är en sådan sak. Och det är att i den här lägenheten så får du inte använda droger. Du får inte sälja, du får inte inneha, du får inte ha droger. Det tycker jag är ett ganska schysst krav att ställa på den personen som får det. Men nu så gör vi som kommun tvärtom och säger att det är helt okej om du knarkar i den lägenheten du får av Göteborg. Helt okej att knarka i den lägenheten du får. Vi ställer inga krav på det. Knark, det är olagligt. Men i vår lägenhet som du får i Göteborgs Stad, där får du knarka för vi tänker inte ta den ifrån dig. Är det sossepolitik så är det.

Tack! En annan replik begärd av Alfred Ekman (S). Varsågod!

Bostadspolitik eller socialdemokratisk politik, det vet jag inte, för det här ligger ju i S-regeringens hemlöshetsplan och är prioriterat. Och de här ynka då 70 miljonerna som regeringen har lyckats skramla fram från sina skattesänkningar och skickat till kommunen för att satsa på detta. Sen är det så som sagt, om du hade varit intresserad av den här modellen så hade du kunnat gå in och läsa hur det funkar. Och det finns krav på de här hemlösa som får sin bostad för första gången. Man har en vårdplan för att man ska komma ur missbruk om man nu har det. Och stör man i hyres. hyreshuset, i trappuppgången eller att det störs på gården. Då får man en förlängning av kontraktet innan man får ta över förstahandskontraktet. Så Jörgen, jag välkomnar dig till socialnämnden sydväst. Jag hoppas att du kanske en dag sitter där så kan du lära dig ett och annat om bostad först. Och så kan vi tillsammans utforma en bra modell här i Göteborgs Stad. Men jag tror att du snarare står för en politik som vill avveckla den helt och hållet. Som också då går emot din egna regerings. politik, även om det är ett stödparti till regeringen då, ska jag tillägga. Annars kommer jag få höra det i tusen år här. Tack!

Tack! Då var det en andra och avslutande kontrareplik. Jörgen Fogelklou (SD), varsågod!

Tack! Jag kanske tar upp dig på invitationen här. För man lär utav varandra, det gör man alltid. Men varför är det så svårt att kunna säga att i de här lägenheterna så ska man inte få lov att knarka egentligen? För det är ju egentligen det vi säger. Vi vill revidera det och så ska vi säga att i de här lägenheterna så ska man inte få knarka. Tack!

Tillbaka till talarlistan. Då är det Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande! Jo, men vi är ju inte på något sätt emot Bostad först, men vi kan ju ha två tankar i huvudet samtidigt. Många som har tagit del av Bostad först har vittnat om att det hade underlättat om det fanns ett drogförbud, i alla fall för vänner. För det är ofta så missbruket fortsätter eller bara tar ny fart igen. Att man bjuder hem vänner och det är helt okej att sitta och ta droger. Vi har exempel runt Kaggeled och Uddeholmsgatorna där. Där det har blivit väldigt drogliberalt, många har fått bostäder och vi ser också ett fullständigt förfall av de här bostäderna. Det ser för bedrövligt ut. Det ser ut som ett enda stort Christiania. Någonstans i det här. När man får en bostad så måste det finnas krav på att man ska ta del av de här programmen. Vård och behandlingsinsatser, ja. Men det borde också vara förbud på att ta in till exempel vänner som sitter och tar droger. Annars kommer det här aldrig bli bättre. Meningen måste ändå vara att man försöker, när man väl får en bostad, att verkligen hålla sig borta från drogerna. Tack för ordet!

Tack! Då var nästa talare Kristina Bergman Alme (L). Just nu sist på talarlistan. Varsågod, Kristina.

Tack, herr ordförande. På Jörgens anförande så låter det som att vi är världens sillmjölkar, som låter det totala förfallet existera. Det är ju inte så! Utan det handlar ju också om att vad är kravet på alla lägenheter? Förbjudet att röka. Det går ju för oss alla. Sen handlar det om lite grann som tidigare nämnts att det är ett första steg mot att komma på fötter. Vanor sitter ganska hårt inne. Det är inte så enkelt att exempelvis sluta dricka eller sluta snusa för den delen. Utan det handlar om att vi långsamt ska försöka, helst snabbt, men i alla fall försöka få individerna att inse att det här är inte ett bra beteende, utan växla över det till nånting annat. Men alternativet för en del av de här personerna, ifall vi skulle säga så här, nej, det krävs total avhållsamhet, ni får inte göra så, ni får inte göra det. Det är gatan. Är det ett bättre alternativ, Jörgen? Tack!

På det anförandet har Jörgen Fogelklou (SD) begärt replik. Varsågod!

Tack! Snusning eller rökning, det är ju inte förbjudet. Det är förbjudet i en lägenhet. Det får man inte göra. Snusa får man göra, men inte röka. Men det är inte förbjudet enligt lag. Det är inte förbjudet att ha narkotika i kroppen heller. Det är däremot förbjudet att ha det på sig i sina fickor, sälja det eller handha det. Det är det vi ska säga att det ska vara i de här lägenheterna också. Tack!

Tack! Kontrareplik Kristina Bergman Alme (L).

Varsågod. Fast ibland kommer man faktiskt längre ifall man har en öppen och ärlig dialog om läget. En jämförelse. Ja, det är förbjudet att ta droger. Om man i skolans värld skulle säga så här. Ja, du lilla elev. Du har minsann tagit droger. Låt oss ringa polisen. Då skulle det vara betydligt svårare att jobba med de ungdomarna än om man skulle ha attityden som vi har idag. Aj då, du har tagit droger. Det här är inte alls bra. Vi tar och ser till att du får möjlighet att komma till Mini-Maria. Så att du får en chans att prata om detta och bli av med ditt beroende och förstå varför du har beroendet. Så, nej, håller inte med.

Tack. Då var det andra replik begärd. Varsågod.

Jag förstod inte. Ska vi börja prata med de här? Det här är ju signalpolitik. Jag tror att vi har gjort fel saker alldeles för länge. Vårt samhälle ser ju inte klokt ut idag. Vi har ju försökt att göra massa saker. Vi måste ju också våga sätta ner foten och säga nej. Ska du få en lägenhet utav Göteborgs Stad så ska den inte användas till att sälja droger i eller att använda droger eller att inneha droger i den. Jag tycker det är ett jätteenkelt och fullt rimligt krav att ställa på människor. Tack!

Tack! Då var det andra och avslutande kontrareplik. Kristina Bergman Alme (L).

Och det kan låta så enkelt, ja. Men vad är alternativet? Jag ställde frågan . Ser du hellre att dessa individer finns på gatan? För det är det som är och blir alternativet.

Tack! Då var det replikskiftet avklarat. Nästa replikskifte är begärt av Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Agneta!

Tack för ordet, herr ordförande. Det som är fel här är att det går inte in något vettigt bostöd. Vi ger kontrakt, vi ger lägenheter. Men det här bostödet upphör alldeles för fort. Då till slut står man där med badkaret fullt av disk och kompisar som sitter och knarkar. Det här bostödet, om man nu ger någon någonting som på sikt kanske kan bli ett hyreskontrakt. Då kan man inte bara ge det och gå därifrån och hoppas att det löser sig. Det är väldigt viktigt. Precis som med de här unga som du pratar om, att man tar till Mini-Maria, så måste de här människorna få ett stadigt, frekvent stöd. Det upplever många att de inte har idag och därför så faller det. Det är inte bara tak över huvudet utan stabilt stöd vid sidan av. Tack!

Tack ordförande. Jag skulle bara vilja lyfta en praktisk aspekt av Bostad först och det är leveransen av lägenheterna. Där behöver vi stärka samverkan mellan socialnämnden, exploateringsnämnden och de kommunala bostadsbolagen. Och det tror jag vi kommer att göra nu också när vi tänker växla upp arbetet med Bostad först som verkligen behövs. Men vi måste också se till att de privata hyresvärdarna i staden tar sitt ansvar och bidrar till det här. Det har de gjort förr, men gör inte nu. Så det hoppas vi att de kan göra igen. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tackar! Tomt på talarlistan. Kan vi anse överläggningen avslutad? Ja. Ja. Under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget om SD i kommunstyrelsen. Kristina Bergman Alme, Hannah Klang, Sophia Nilsson, Nina Miskovsky, Mariette Höij Risberg och Anna-Sara Perslow bifaller kommunstyrelsens förslag. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation. Reservation från Sveriges riksdagschefer. Och vi har debatterat beslutsärenden i en timme och 45 minuter och klarat av tre ärenden. Konstatera. kan drivas i nämndform samt fördjupning av de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för att överföra Boplats Göteborg AB till en befintlig nämnd

När vi nu går på ärende åtta. Redovisning av uppdrag att utreda om det finns bolag som istället kan drivas i nämndform, samt fördjupning av de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för att överföra Botplats Göteborg AB till en befintlig nämnd. Där kommunstyrelsen föreslår att redovisning av fullmäktiges uppdrag, givet i budget 2023, till kommunstyrelsen att utreda om det finns bolag som istället kan drivas i nämndform, antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet först begärts av Martin Wannholt (D), därefter Maria Wåhlin (V). Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Nu ser jag om jag klarar mig på utsatt tid. Nu funkar den. Tack! Ja, tyvärr har vi nu äntligen fått en utredning som visar att ett litet bolag i den stora kommunala bolagsfloran i Göteborg skulle kunna inte bara stängas ned och föras över till en mer öppen, transparent och demokratisk nämndform med överklaganderätt, insyn etcetera utan att det också skulle gå att spara lite pengar. Det behövs inte en hel vd med entourage. Det behövs inte en massa politiker, om än kanske inte med jättehöga arvoden men med den som ändå sitter i tiktok. Utan det hade vi kunnat gå in i demokrati och medborgarservice som en liten avdelning eller någonting. Vi pratar om 30 personer. Vi pratar om jätteviktig men ändå ett Exceldokument, att hantera en kö. Men inte detta orkar något annat parti i detta fullmäktige med än vi demokrater. Det finns liksom ingenting i skrifterna som har presenterats här i dag. som gör att man borde komma till en annan slutsats än vad vi har gjort. Det är jättetråkigt. Good on you! Vi kommer inte att ge upp från Demokraterna att minska slöseri och gärna göra om fler bolag till nämndorganisation. Då kommer kommunallagen, transparensen, öppenheten och insynen hela vägen in och träffar. Bifall till demokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Tackar!

Nästa talare är Maria Wåhlin (V), därefter Daniel Augustsson (C). Varsågod Maria!

Tack för ordet ordförande, ledamöter och åhörare! Boplats är ju ett bolag som är helt finansierat av medlemsavgifterna från de bostadssökande. Om vi skulle gå in i nämnden. Ja visst, vi kanske hade kunnat spara en tjuga per år från de bostadssökande men vi ser i bolaget ingen fördel med det. Det man har tagit upp i den här utredningen, att vi får sämre i bolaget att kunna fördela pengar över tid. Det är något som är väldigt viktigt för oss för det gör att vi har kunnat hålla avgiften på 200 kronor och slipper laborera att vi tar 180 och nästa år kanske 205. 2019 gick Boplats från att vara ett annonsfönster eller en annonsplats för bostäder och blev en kommunal bostadsförmedling. Vi ser att det är viktigt att Göteborg har en bostadsförmedling. Bolaget har expanderat och marknadsför sig numera som Boplats Väst. Det ligger i ägardirektiven att vi ska jobba mot arbetsmarknadsområde Väst. En enig styrelse hoppas att vi får vara kvar som det är. Egentligen handlar inte ärendet om det. Det handlar om vi kan anteckna det här uppdraget och förklara det fullgjort. Tack! Bifall Kommunstyrelsen om jag glömde säga det.

I det anförandet har Martin Wannholt (D) begärt replik. Du får vänta lite Daniel. Varsågod Martin!

Ja, får jag börja med att säga att ärenden här i fullmäktige handlar om det som ledamöter, folkvalda, lägger som förslag att det ska handla om på respektive ärende. Så det handlar visst om, eftersom det ligger ett yrkande här, utifrån en utredning som ganska tydligt visar att det finns ekonomiska och andra tydliga fördelar att att överföra boplats från bolagsform till nämndform, så anser jag att man kan göra det. Sedan tycker jag alltid det är lite jobbigt när vi diskuterar enskilda nämnder eller bolag och så vidare, att de som råkar sitta där ska gå upp och försvara det med näbbar och klor. Man kan ju tänka lite friare och ta sin roll här i fullmäktige lite bredare kan jag tycka.

Tack! Kontrareplik begärd, Maria Wåhlin (V). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Som sagt, bolaget gick från att vara en annonsplats 2019. Det har varit mycket omställning för medarbetarna under de här åren. Att nu dra igång en så här stor omställning tycker vi skadar arbetsmiljön och. Ja, onödigt att utsätta för dem. Som sagt, det är inte skattepengar, det är medborgarnas pengar. Dessutom så har det här ärendet, det är olyckligt att det har dragit ut på tiden. Men det har redan varit att både politiker i styrelsen och framförallt medarbetare har fått kommentarer från andra bolag och. Folk som har sagt att det är väl ingen idé att ni gör si och så, ni ska ju ändå flyttas in där och det är ju inte avgjort än.

Tack! Andra replik begärd av Martin Wannholt (D). Varsågod!

Det här är kommunfullmäktige. Här försöker i alla fall vi från Demokraterna bedriva sakpolitik. Om det skvallras, tisslas och tasslas i den kommunala verksamheten tycker jag att det är lika tråkigt som du, i så fall. Men vi kan ju inte hållas ansvariga på det sättet här. Jag har ändå en fråga. Vi har bolagsrepresentanter här. Du sade att nu ska ni expandera och bli Boplats Väst. Inte är det ett ärende av principiell karaktär och fråga när kommer det upp i fullmäktige? Tack!

Antagligen var sista kontrapubliken Maria Wåhlin (V). Varsågod!

Tack för ordet! Självklart tar vi ärenden av principiell karaktär i kommunfullmäktige. Vi har inte tänkt byta namn utan det är en inriktning vi har tagit på bolaget. Tack! Tillbaka till talarlistan. Det är Daniel Augustsson (C), därefter Andreas Sjöö (S). Varsågod Daniel!

Tack! Stadsledningskontoret har gjort en bra utredning och tagit fram bra underlag till beslut. Vi ser egentligen att administrationen av den kommunala bostadskön borde ligga närmare verksamheterna. Exempelvis lägga det under AB Framtiden. Särskilt eftersom det idag finns flera andra stora privata alternativ till bostadsköer, så kan man också ställa sig frågan ifall Boplats ska fortsätta verksamheten i sin nuvarande form. Med det sagt så anser vi att uppdraget ska antecknas, förklaras fullgjort och yrkar bifall på KS förslag. Men jag tror inte det här är det sista. Tack!

Tack! Nästa talare Andreas Sjöö (S), därefter Jesper Berglund (V). Varsågod Andreas.

Nu hörs jag. Jag sitter också där så jag får väl kämpa med näbbar och klor jag också. Det man behöver ha med sig är att det är verkligen ingen excelfil den här verksamheten utan det är ett produktägarskap som är ganska komplext vilket jag inte visste förrän jag hamnade där. Men det är en ganska avancerad verksamhet som är väldigt präglad av Regler och det blev inte enklare med GDPR, så det är en ganska avancerad verksamhet. Därför är det så bra som Maria säger att man kan spara pengar över tid i bolagsform på ett helt annat sätt. Och så vill jag också svara på det här med den här inriktningen som nu är Boplats Väst. Den är tagen utifrån att det står redan i vårt ägardirektiv att vi ska arbeta mot. arbetsmarknadsregionen, vilket vi nu gör ännu tydligare. Nu ska vi se om det är Öckerö och Mölndal har funnits med under boplatsparaplyet en längre tid. Nu kommer det att bli några fler kommuner förhoppningsvis.

Tack! Tillbaka till talarlistan. Det är Jesper Berglund (V), just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Jag sitter inte bara i fullmäktige, jag är också ordförande i nämnden för demokrati och medborgarservice som föreslås ta över det här av Demokraterna. Och i de lite större partierna så har vi möjlighet att specialisera oss även i fullmäktige så att inte alla går upp i alla frågor. Därför är jag uppe nu. Nämnden för demokrati och medborgarservice har väldigt många väldigt olika typer av verksamheter. Det är ett ganska hårt jobb att samordna alla de olika verksamheterna. Ytterligare verksamheter, i det här fallet som Boplats, skulle inte leda till samordningsvinster. Det skulle göra det ännu jobbigare. Man har också flera olika finansieringsmetoder. Att tillföra ytterligare en skulle inte öka till samordningsvinster. Det skulle öka till ytterligare byråkrati. Bifall kommunstyrelsen! Tack! Tack!

På det anförandet har Martin Wannholt (D) begärt replik. Varsågod!

I en demokrati och i detta fullmäktige så får vi tycka olika. Men den argumentationen som vi just hörde var en av de sämsta jag hört någonsin. Det blir mer byråkrati. Din nämnd har ju dessutom flera verksamheter som borde avvecklas. Det har vi föreslagit några här på den sidan, till exempel Romanis centrum.

Tack! Tomt på talarlistan. Kan vi se övrigen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Maria Wallin och Daniel Augustsson bifall till kommunstyrelsens förslag och Martin Wannholt att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från D i kommunstyrelsen. Jag släpper proposition på dessa yrkanden. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Martin Wannholt med flera? Ja! Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation från Demokraterna.

Ärende 9 är Redovisning av lägesbilder, brott och otrygghet Göteborg 2024. Där kommunstyrelsen föreslår att redovisning av lägesbilder, brott och otrygghet 2024 antecknas. Här har ordet först begärts av Eva Flyborg (L). Därefter Hannah Klang (V). Varsågod Eva!

Tack herr ordförande! Här gäller det då redovisning av en lägesbild, brott och otrygghet i Göteborg och KD. Den relativt nya lagen om kommunens ansvar för brottsförebyggande arbete har funnits i lite mer än ett år nu. Enligt lagen ska kommunerna minst vartannat år ta fram en lägesbild över brottsligheten som underlag för beslut. Syftet är att se vilka brott som begås och dessutom var de begås för att kunna sätta in rätt åtgärd på rätt ställe. Det finns däremot ingen gräns för en tätare lägesbild. Som brottsligheten accelererar här nu idag, inte minst i Göteborg, så är det faktiskt väldigt viktigt. Kostnaden för brottsligheten är mycket hög, både materiellt och inte minst emotionellt, för den som drabbas. Det personliga lidandet och ett minskande förtroende för gemensamma är skyhögt. En urgröpning av samhällskontraktet. Som exempel nämner rapporten att det könsrelaterade våldet uppskattas till 45 miljarder. Det var 2019. Det är antagligen mycket värre nu. Det är lågt räknat eftersom anmälningsfrekvensen är väldigt låg och stora kostnader döljs bakom andra samhällsproblem. Vi tycker att man ska kunna göra de här återkopplingarna och uppföljningarna mycket tätare än vartannat år, så vi yrkar på detta.

Tack! Nästa talare Hannah Klang (V), därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Hannah!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare! Ja, när vi pratar om brott och otrygghet i våran stad så är det ju lätt att tänka på sådant som händer fullt synligt ute på gator och torg. Men idag vill jag fokusera på den delen som handlar om sådant som sker bakom stängda dörrar. Det vi kallar för våld i nära relationer. Det är ett av de största och mest dolda problemen vi har i samhället. Det påverkar så många fler än vi tror. Vi kan läsa i GP idag att polisen tror att mörkertalet kan vara så stort som 96 procent. Lägesbilden visar också hur allvarligt det här är. Våld i nära relationer är inte bara en tragedi för de som utsätts utan det förstör liv, det sliter isär familjer och påverkar hela samhället. Det drabbar särskilt utsatta grupper som yngre kvinnor, äldre och personer med funktionsnedsättning, hbtqi- personer, extra hårt. Vi har redan satt igång mycket viktigt arbete i den här staden kring den här frågan. Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer är en viktig grund. Vi har skyddade boenden, vi samarbetar mellan polisen, socialtjänsten och allmännyttan och staden stöttar ideella organisationer som gör skillnad. Men trots det vet vi att det finns många som aldrig vågar eller får en chans att söka hjälp. Och när man gör det så kanske det är så att den personen som utsätter en mördar en för att man söker hjälp. Det är här vi måste växla upp. Vi behöver jobba ännu mer förebyggande, särskilt med unga, så att vi kan bryta de mönster som leder till våld. Vi behöver fortsätta se till att de som är utsatta inte bara får en trygg plats att vara på, utan också ett långsiktigt stöd efteråt. Vi behöver prata mer om det här, öppet och utan att blunda, för det är inte en privat fråga. Det är ett samhällsproblem som vi behöver lösa tillsammans. Vi gör mycket bra i den här staden och jag är stolt över det vi redan har åstadkommit, men det är verkligen långt ifrån tillräckligt. Våld i nära relationer handlar om liv och död, om att ge människor tryggheten tillbaka. Det är vårt ansvar att se till att ingen lämnas ensam i detta. I och med den nya socialtjänstlagen så kommer mer fokus ligga på att få återkomma.

Nästa talare är Jonas Attenius (S), därefter Kalle Bäck (KD). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter! Ja i juli 2023 så fick ju Sveriges kommuner ansvar för att samordna det brottsförebyggande arbetet här runtom i landet och det är naturligtvis bra. Den här lagen den klubbades i bred enighet. Också bra på nationell nivå. Men däremot har det inte alls funnits samma enighet när det gäller tillämpningen av lagen. Och om man ger kommunerna. ett nytt uppdrag så är det också brukligt att skjuta till resurser till det här uppdraget. Så brukar det vara. Här kan vi konstatera att den SD-styrda regeringen istället har skurit ner på kommunerna och dessutom sänker skatten för de rika. Ser vi till Göteborgs rödgröna styre så har vi istället gått in med kommunala pengar för att rädda det brottsförebyggande arbetet. Men det är ju så här. Det är pengar som hade kunnat gå till skolan, som hade kunnat gå till omsorgen, som hade kunnat gå till ytterligare fler insatser kopplat till brottsförebyggande åtgärder. Vilket också visar på den olika prioritering som regeringen gör. Ser man till den borgerliga budgeten här i Göteborg för 2025 så ligger det också stora skattesänkningar som delvis finansieras. av nedskärningar på just socialtjänsten där det här arbetet explicit görs. Det är ju där det mesta sker. Så där vill man ju verkligen ställa frågan till den här planhalvan varför skattesänkningar är viktigare än brottsförebyggande insatser. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på Sverigedemokraternas tilläggsyrkande här i fullmäktige. Tack!

Tack! På det anförandet har Eva Flyborg (L) begärt replik. Varsågod Eva!

Tack så mycket herr ordförande! Jag kan hålla med Jonas Attenius om att det är bra om staten ålägger oss i kommunerna ett ansvar eller ett uppdrag att också skicka med en peng. Det är ju det de gör. 12 miljoner per år får Göteborgs kommun för just detta arbetet. Det är väl ändå bra Jonas och det kan vi vara överens om. Sen undrar jag just det här med att kommunerna måste då minst vartannat år göra den här lägesuppdateringen. Det tycker jag verkligen inte är för ofta med tanke på hur den accelererande brottsligheten breder ut sig i samhället allt mer. Vi har ifrån vår sida sagt att vi vill ha tätare uppföljningar. Jag undrar verkligen Jonas, varför skulle man inte kunna ha det?

Tack! Kontrareplik begärd. Jonas Attenius (S). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktigeledamöter! Det är bra att vi är överens Eva, kring det här med finansieringsprincipen. Den brister och det är viktigt när man tar fram nya lagförslag som i det här fallet också innebär stora finansiella ansträngningar på kommunen. Att man också tillför resurser. Men ärligt talat, 12 miljoner i det här sammanhanget är väldigt, väldigt lite pengar. Ser man bara till vår budget som vi debatterar, vi ska inte ta upp någon budgetdebatt här nu, men vi lade 120 miljoner mer på socialtjänsten, på den här planhalvan, än vad ni gjorde här för två veckor sedan när vi hade den debatten, eller tre veckor sedan. Och när det gäller uppföljning, kort svar. Ja men vi har ju våra socialnämnder, de har löpande kontakt, de följer löpande det här arbetet. i våra fyra stadsområden och det är där det ligger. Sen kan vi ju ha återkommande tillfällen där vi får en lägesbild. Men att vi skulle ha det, jag tror ni skrev kvartalsvis, det tycker jag är fullständigt onödigt i det sammanhanget när vi har politiker som följer arbetet, som jobbar nära polis, skola, socialtjänst, helheten på lokalnivå. Tack.

Då var det andra replik begärd, Eva Flyborg (L). Varsågod.

Tackar ordförande! Jonas, jag misstror inte att du också tycker att brottsligheten är oerhört viktig. Att hålla medborgarna, göteborgarna trygga, det är en av våra viktigaste uppgifter. Kan vi inte klara det så klarar vi inte något annat heller och det behöver vi inte heller vara osams om. Men det är också, tycker jag, en ganska viktig signal som man skickar ifrån. Styret. Att det här är inte så viktigt, utan vi kan klara oss på lagens minimigräns. Jag tycker att det är alldeles för viktiga frågor för att hanteras på det sättet. Jag är glad att vi från M, D, L och KD också kräver det, att vi ska ha mer löpande, mycket mer frekventa uppdateringar. Löser det hela frågan? Löser det all brottslighet? Nej, det gör det inte. Men det kan vara en förutsättning, en pusselbit. Till att faktiskt inse vilka insatser måste vi göra? Var måste vi göra dem? Jag tycker inte heller att man kan ställa det emot någon annan utgift. Tack.

Andra och avslutande kontrareplik. Jonas Attenius (S), varsågod.

Ja men kort. Det som gör skillnad, det är att vi har bra resurser, att vi kan jobba ute i våra socialförvaltningar med människor. Anställda personer som jobbar inom brottsförebyggande. Byggande verksamhet, att jobba med avhopparverksamhet och liknande. Det är det som är viktigt. Det är inte fler uppföljningar på kommunstyrelsenivå. Tack!

Tack! Tillbaka till talarlistan. Nu är det Kalle Bäck (KD) , därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Om det är någonting vi politiker ska göra så är det att garantera medborgarnas trygghet, men där är vi tyvärr inte i dagsläget. Mycket brottslighet som drabbar oss är lokalt förankrad. Därför är den nya lagstiftningen som har nämnts här väldigt välkommen. Det är resultatet av detta som vi nu har på bordet. Att prata om att brottsligheten har minskat eller ökat på ett övergripande plan är alltid vanskligt. Statistik på aggregerad nivå kan bli intetsägande och ibland missvisande. Det är snarare viktigt att diskutera vilken form av brottslighet som minskar eller ökar, så att rätt åtgärder kan sättas in. Den här sammanställningen visar att brottsligheten totalt sett minskar i Göteborg, men att brotten har blivit grövre. Exempelvis personrån och våld i offentlig miljö har minskat, men skjutningar, sprängningar och bedrägerier har ökat. Det här är systemhotande brottslighet i kombination med välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan som äter sig in i samhällsstrukturer. Ideologisk extremism i kombination med desinformationskampanjer mot socialtjänsterna har också underminerat tilliten i vissa stadsdelar. Här har vi stora, seriösa problem att ta tag i. Därför vill vi kristdemokrater att socialnämnderna ska Vi vill utreda förutsättningarna för att upprätta en specialiserad och samlad högriskhantering. Syftet är att skapa säkrare och bättre hantering av de här väldigt svåra fallen. Det är en fråga vi kommer att återkomma till. Vi kan inte vara nöjda med situationen, och därför är det viktigt att vi följer utvecklingen noga. Täta uppföljningar måste till och därför har vi samarbetspartier lagt ett yrkande i kommunstyrelsen om kvartalsvis uppföljning och redovisning om hur staden arbetar för att följa de nya lagkraven. Bifall till TU och tilläggsyrkande från M, L, D och KD.

Tack! Då var nästa talare Martin Wannholt (D), därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Jag börjar också med att yrka bifall till tilläggsyrkandet från oss. Jag tycker vi borde vara överens där. Det låter ju tråkigt med uppföljning och byråkrati och så vidare, men det är så viktigt det här. Sedan är det inte så att vi i kommunen kan trolla. Alla vill väl och jobbar på, på sina håll. Men nu när vi följer upp det här så har vi ju möjlighet. Att faktiskt både styra resurser och saker i vår utveckling och komma på nya tillägg. Till exempel skriver man nu om de olika målgrupperna, de tre områden man har identifierat. Välfärdsbrotten, naturligtvis, våld i nära relationer och ännu värre, till och med, när det är hedersrelaterat, det vill säga man har ingen som står på sin sida, i familjen kanske. Också naturligtvis det växande med hoten mot minoriteter, rasism och så vidare. Det ständiga problemet vi har, tyvärr. Nu ska vi prioritera detta. Men då vill jag ändå skicka med till Jonas, som jag tycker höll en god ton här, att det kan vi inte bli överens om när det gäller välfärdsbrottsligheten. Den vill vi ju alla komma åt. Där har vi ju . fler metoder att sätta in då, till exempel det som vi, några på den här sidan, ibland alla, ibland även du, med ökade naturliga uppföljningar med kontroller av vår organisation, av våra anställda och så vidare. Annars så kommer vi aldrig skicka en signal att vi bryr oss om det här ordentligt. Det är vad vi kan göra. Vi är inte poliser, vi ska inte vara några poliser. De är utbildade för sin sak. Men vi har möjligheter faktiskt att göra att färre kan komma in i våra organisationer och lura oss. Det tycker jag vi borde vara överens om i detta fullmäktige. Tack!

Tack! Nästa talare är här. På det anförandet begärde Jonas Attenius (S) replik. Varsågod!

Nej, men absolut, Martin. Det är nolltolerans som gäller mot välfärdsbrottslighet. Och mig veterligen, tittar jag lite här borta, så har vi full utredning på varenda socialförvaltning idag. Sen kan det vara så att det arbetet behöver stärkas ytterligare. Det får vi hålla ett öga på. Tittar återigen på våra socialtjänstpolitiker här. Men absolut, noll tolerans mot det.

Tack! Tillbaka till talarlistan. Det är Jonas Nilsson (V), därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Jonas!

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag vill börja med att tacka stadsledningskontoret för en utförlig lägesredovisning. Syftet med den här lägesbilden är att den ska leda till träffsäkra och effektiva åtgärder. Det finns en risk i att begära en mer frekvent rapportering och avvikelser just för att träffsäkerheten blir sämre med ett kortare perspektiv. Vi riskerar att sätta in ineffektiva åtgärder baserat på enskilda avvikelser. Den negativa utvecklingen av våld i nära relation har varit smärtsamt tydlig. I socialnämnden på Hisingen har vi tagit initiativ för att utveckla arbetet mot våld i nära. Förvaltningen har gjort en genomlysning av arbetet och kommit med förslag på hur det kan utvecklas. Förslag som vi nu går vidare med i det rödgröna förslaget till genomförandeplan. Bifall till kommunstyrelsens förslag, avslag på övriga yrkanden. Tack.

Tack! Nästa talare Sophia Nilsson (MP), därefter Mattias Tykesson (M). Varsågod Sofia!

Tack ordförande och övriga! Jag ofta låter det väldigt mörkt att våld och hot ökar, men som vi har kunnat läsa här så gör det inte det. Men våldet är grövre, gängstyror skrämmer och det är oacceptabelt. Och våldet i nära, det minskar inte. Sorgligt är dock all rädsla som finns i onödan som också begränsar människor. Det här är inte unikt för Göteborg. Det är många unga kvinnor som känner sig mer otrygga än unga män, även om män är mer utsatta, i alla fall på gatorna. För kvinnorna är det som farligast i sina egna hem. Det är säkert många som känner till Orange Week som pågår denna vecka. Det är Orange Day nu på måndag. Det var uppmärksammat att stoppa våldet mot kvinnor. Jag kan även tipsa om utställningen vi har på Stadsbiblioteket. Det är flera kvinnoförbund här i staden, tillsammans med andra organisationer, som har en fantastisk utställning. Så gå dit, säger de. All otrygghet, upplevd eller verklighet, ska tas på allvar och omhändertas. Det kan vara allt från gatulampor till mer polisiära insatser och allt däremellan. Och samverkan, samverkan. Även om det är ett ord som nästan ger mig lite rysningar efter att ha varit politiskt aktiv ett tag. Det är inte för att jag är emot samverkan, men det gäller att det sker något i handling och inte bara i fina skrifter. Där är Trygg i Göteborg ett exempel på en bra samverkan som ger förutsättningar för ett effektivt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete. Men återigen, det är en liten grupp som är våldsamma men som gör alldeles för stor skada och kriminaliteten och våldet måste stoppas. Vi pratar alla mycket om detta, att alla vill ha ett tryggt samhälle och stad, men vi får inte själva fastna i rädsla och populism, utan tänka både kort och långsiktigt. Tack för redovisningen och jag ser fram emot en uppföljning för att staden på bästa sätt ska kunna jobba vidare för trygghet här i vår stad. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack så mycket. Då var det Mattias Tykesson (M), efter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Mattias!

Tack så mycket, herr ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare! Jag vill börja med att yrka bifall till tjänsteutlåtandet samt yrka bifall till tilläggsyrkandet från M, L, D och KD i Kommunstyrelsen. Jag vill också yrka bifall till tilläggsyrkandet från Sverigedemokraterna gällande kommunikationssystemet Rakel. Rakel då, radiokommunikation för effektiv ledning. Det är ett bra system som används i stor utsträckning idag i samhället. Blåljuspersonal, räddningstjänst, ambulans och polis använder detta. Till exempelvis stadsledningskontoret tjänsteman i beredskap. Effektivt system som är efterfrågat där ute och skulle möjliggöra för polisen att enkelt samverka med kommunens ordningsvakter och även med andra trygghetsskapande aktörer. De ordningsvakter som arbetar i kollektivtrafiken idag i regionen använder Rakel som exempel. Moderaterna tycker att det här är ett bra förslag och bra förslag som ligger helt i tiden. De ska vi stötta. Tack så mycket!

Tack! Då var nästa talare Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Anna Sara Hansson Perslow (C). Varsågod Jörgen!

Tack, herr ordförande! Jonas gjorde lite som Alfred. Han började med höga brösttoner och anklagade den SD-ledda regeringen. Det är lite hans manér nu för tiden att han gör upp så här. Men han sade ingenting om att det är den socialdemokratiska politiken som i decennier . ligger bakom de brutna löften om en bättre samtid med en ljusare framtid. Det är ju ni som har skapat det här samhället vi ser här idag. Jag yrkar därför bifall, först till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Det finns mycket man kan säga om trygghet, det har jag gjort här i snart 10 år. Nu har vi det på kommunen, att vi ska jobba med det här arbetet. Det måste börja med barnen och föräldrarna. Vi måste börja ställa krav på föräldrar att de ska uppnå vissa saker. Man ska gå på sina föräldrasamtal. Man ska vara med sina barn när man gör det. Gör man inte det, då måste kommunen också kunna ställa motkrav. Men det är inte det jag är här uppe och pratar om utan jag ska även yrka bifall till Moderaternas tilläggsyrkande i kommunstyrelsen samt då Sverigedemokraternas tilläggsyrkande som Mattias Tykesson så förtjänligt berömde här. Och Martin, är det något vi ska vara överens om här så är det att ert tilläggsyrkande är bra. Men vårt är också bra, så det ska du definitivt yrka på. När vi var nere på Citysamverkan och pratade med dem - jag pratade med höga befäl inom polisen - frågade jag dem om de skulle tycka att det var bra eller dåligt om andra säkerhetsaktörer fick tillgång till Rakel. Det är klart att de ska, sade han. Självklart ska de ha det. Jag tror att det finns tre pilotkommuner i Sverige som har det här redan. Varför kan inte Göteborg hjälpa till när polisen själva . efterfråga detta. Det här borde egentligen vara – this is a no-brainer. Detta är ingen rock and science. Det är bara rösta ja till detta tilläggsyrkande, som polis och andra trygghetsskapande samverkare vill ha.

I det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Jonas Attenius (S). Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter! Ett förtydligande på Mattias Tykessons och Jörgen Fogelklous inlägg när det gäller just Rakel som ni haft uppe. Det är väl någon månad sedan, om jag inte missminner mig, som S, V och MP lade ett yrkande i kommunstyrelsen som stannar där. Men som jag, om jag inte missminner mig, råder en bred enighet om att bifalla. Men där ni gick längre och pekade ut just Rakel. Vi pratade om att nu gäller det att implementera kommunikationsutrustning för att förbättra samverkan mellan. våra kommunalt upphandlade ordningsvakter och polisen. Sen pekar ni på Rakel. Det är väl inte osannolikt att det är det, men vi har inte pekat på just den modellen. Vi pratar om kommunikationsutrustning. Så jag tänker att vi är överens om det. Tack.

Tack. Kontrareplik via Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod.

Tack för ordet. Man kan bråka om vem som var först eller inte. Jag tror att vi var först i någon nämnd. Det här lade vi in redan i juni. Men strunt samma. Strunt samma. Om det nu finns en vilja här och vi till exempel säger vi gemensamt kommunikationssystem och så säger Rakel inom parentes. Vi säger inte heller att det ska vara det men jag tror att det är det. Det är det det är. Det är det man använder. Så varför inte bara rösta ja till det här tillägget så kör vi igenom det. Tack!

Tack! Det är replikskiftet avklarat. Nästa replik begärd av Martin Wannholt (D). Tack!

Det här går jättefort. Jag glömde det förut. Jag yrkar bifall till tilläggsyrkandet från SD också naturligtvis.

Tack! Tillbaka till talarstolen. Anna Sara Hansson Perslow (C), därefter Hannah Klang (V). Varsågod Anna-Sara!

Tack så mycket ordförande, göteborgare! Jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Det är ju klart att lägesbilden om brottsligheten, den minskar. Men vi behöver också möta det faktum att vissa brott blir grövre. Skjutningar, sprängningar, som skapar mer otrygghet i vardagen. Givetvis är det stor oro på den ökning av välfärdsbrott och bedrägerier som hotar de gemensamma resurserna. För att inte tala om växande problem med rasism och hatbrott som stryper tilliten i samhället. Vi läser om resultat kring hedersrelaterat våld och förtryck. Det är avgörande att vi nu fördjupar våra insatser och gör det ännu mer för att både förebygga och skydda utsatta individer. Att antalet utsatta områden minskar är en jättebra indikator. Men det här är ingenting som gör sig av sig självt. Vi behöver fortsätta arbeta för att problemen inte kvarstår eller förvärras. Med ett särskilt fokus på att förhindra att unga rekryteras till kriminellas nätverk. Brottsförebyggande åtgärder tar som sagt tid och ger effekt. Det är många som har pratat om det här i kväll. Vi vet det. Vi behöver se till att ge tillräckligt med tid för att se om insatser har haft effekt, vilket förbättrar möjligheten till meningsfull analys och hur vi nu sedan ska prioritera. Det långsiktiga och samordnade arbetet är avgörande för att skapa en trygg stad där alla kan känna sig säkra. Vi behöver aktivt bidra till att dessa åtgärder nu får effekt.

Tack för det anförandet, Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet! Ja, Anna-Sara Persson, jag tror det sista du sa, vi måste aktivt arbeta för detta. Då är min enda raka lilla fråga här, varför kommer ni inte rösta ja till att kommunstyrelsen utreder hur aktörer, ordningsvakter med flera, vid platssamverkan City vid Drottningtorget i Göteborg kan få tillgång till ett gemensamt kommunikationssystem? Rakel inom parites, likt andra pilotkommuner redan har idag. Vad är det som gör att du inte? Och vet du vad? Du får gärna vara ärlig. Du kan få gå upp och komma och säga här. Det beror på att det kommer från Sverigedemokraterna. Det är helt okej att säga det. Men jag vill veta. Om du nu aktivt vill arbeta för det. Varför kommer du då rösta nej till detta förslag som faktiskt är efterfrågat av? De som jobbar med det här.

Tillbaka till talarlistan och det är Hannah Klang (V). Därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Hannah!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare! Ja, jag hade tänkt avsluta innan men jag hann inte. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Men jag vill också säga någonting mer. I och med den nya socialtjänstlagen så kommer ju ännu mer fokus ligga på förebyggande åtgärder inom precis alla områden. Jag vet att vi är många som hoppas att de medel vi får från staten för att implementera de här nya arbetssätten med den nya lagstiftningen kommer räcka till. Tyvärr kan man med historien i åtanke misstänka att det kanske inte kommer bli så. Regeringens politik avslöjar ju en väldigt farlig värdering, att samhällets rikedom ska tillfalla de redan privilegierade. Och de mest utsatta får kämpa för smulorna, som i en väldigt tråkig version av The Hunger Games. Vi vet att varje krona som läggs på att stötta utsatta barn och familjer, stärka ungdomars psykiska hälsa eller motverka fattigdom sparar samhället mångdubbelt längre fram. Trots detta har vi ännu inte fått några tydliga besked om hur mycket resurser som kommer tilldelas oss i samband med implementeringen av den nya socialtjänstlagen. Att lagstifta om större ambitioner utan att säkerställa tillräckliga medel är inget annat än ett hånfullt spel. Hur ska kommunerna kunna axla det ansvar som krävs när resurserna fortsätter att krympa? Varje krona som försvinner från statskassan i form av skattesänkningar är en krona som inte kan investeras i vård, skola, omsorg och förebyggande insatser. Det kan vara bra att påminna era vänner i regeringen om detta, så att kanske vi kan vända utvecklingen. Tack så mycket!

Tack! Då var nästa talare Bettan Andersson (V). Varsågod!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Jag tänker att det är viktigt att vi som kommun då säkerställer att de som ska skapa den här tryggheten och som vi då samverkar med i det här fallet faktiskt är en trygghet för alla göteborgarna. Det är inte riktigt så idag. Vi anlitar personer som ska hjälpa till med trygghetsskapande åtgärder i våran stad via exempelvis. Det kan vara delar av de som jobbar som ordningsvakter som inte skapar trygghet för exempelvis hbtqi-personer och för personer som är rasifierade. Så det är väldigt viktigt att de vi upphandlar för det här uppdraget, att vi säkerställer att de kan jobba på ett normmedvetet sätt.

Tack! Då är talarlistan tom. Kan vi anse övningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen, tilläggsyrkanden från M D, L och KD i kommunstyrelsen samt tilläggsyrkande från SD den 7 oktober kommunstyrelsens förslag. Eva Flyborg, Kalle Bäck, Mattias Tykesson. Eva Flyborg, Kalle Bäck bifaller till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M D, L och KD i kommunstyrelsen. Mattias Tyrikesson och Martin Wannholt bifaller till Kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M D, L och KD i Kommunstyrelsen och tilläggsyrkande från SD den 7 oktober 2024. Jag kommer först ställa proposition på Kommunstyrelsens förslag och förslaget från Jörgen Fogelklou. Jag kommer därefter ställa proposition, bifall till propositionen och avslag på de två tilläggsyrkandena. Godkänns den ordningen? Svar ja. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Då går vi på tilläggsyrkandena. Först tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Jag finner att det avslagits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det klart för votering. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggskyrkan från M, D, L och KD. Jag startar omröstningen. Ja, då har alla röstat. Stoppar omröstningen. Och finner att kommunfullmäktige med 43 röster mot 38 avslagit tilläggsyrkandet. Då är det tilläggsyrkande från SD. Jag frågar, bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Ja. Jag finner att det avslagits. Återgärning är begärd och ska verkställas. Då blir det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkande från Sverigedemokraterna. Startar omröstningen? Ja, för avslag till tilläggsyrkandet. Nej, för bifall. Då har alla röstat. Stoppar omröstningen. Finner att kommunfullmäktige med 48 röster mot 33 avslagit tilläggsyrkandet. och upprättande av klimatbudget

Då går vi in på ärende 10. Det är redovisning av uppdrag om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget. Kommunstyrelsen föreslår att Miljö och klimatnämndens rapport om att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget antecknas. Kommunfullmäktige ställer sig bakom Miljö och klimatnämndens rekommendation gällande definition av klimatbudget. Vidare föreslås att miljö och klimatnämnden kan göra justeringar av metodik och definition inom ramen för sitt uppdrag i reglementet, att driva och samordna stadens arbete inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Slutligen föreslås en redovisning av miljö och klimatnämndens uppdrag, givet i budget 2023, att ta fram förslag på hur nämnder och styrelser . kan synliggöra sina klimatåtaganden och vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget, antecknas och förklaras fullgjort. Ordet har begärts av Karin Pleijel (MP) och därefter Hanan Baalbaki (S). Varsågod.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och åhörare. Den 29 oktober Borgmästaren i spanska Utiel säger att han genomlevt den värsta dagen i sitt liv. Vi var fångade som råttor. Bilar och sopcontainrar flöt på gatorna. Vattnet steg tre meter. Vi är många som har sett tv- bilderna från Valencia. Jag valde FNs mål 2 den här gången. Ingen hunger. Det är inte bara så att vi får extremväder. med de ökade klimatförändringarna som tar människors liv direkt. Det är också så att vi får sämre möjligheter att försörja jordens befolkning med mat. Det är som att vi känner lukten av en annalkande skogsbrand. Vi känner lukten och vi kan välja att vara klarsynta och förstå att vi måste släcka den branden. Vi måste skydda oss från konsekvenserna av att hamna i elden. Jag är stolt över att vi i Göteborg vill vara föregångare inom klimatområdet. Då måste vi ha koll på våra egna utsläpp. Vi ska införa klimatbudget. Det är en viktig pusselbit för att synliggöra hur det går i klimatarbetet. Vi ska ner till noll ungefär redan 2030. Det är inte så många år kvar. Stadsledningskontoret säger att det är många kreditgivare i dag som vill att deras investeringar. ska leda till en hållbar utveckling. Då måste vi kunna visa det. Det här med klimatbudget går också hand i hand med de nya kraven från EU hur man ska redovisa sina utsläpp och sin påverkan på klimatet. Så bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack, Karin. Då är det Hanan Baalbaki (S). Jag ber om ursäkt om jag inte uttalade ditt namn rätt. Du får gärna säga det en gång så hör jag det. Tack så mycket. Därefter är det Emma Altenhammar (SD). Varsågod.

Göteborgare. År 2030 ska Göteborg vara en stad med klimatutsläpp nära noll. Det innebär att klimatutsläppen behöver minska kraftigt. Staden har inte rådighet över alla utsläpp inom kommunen. Men vi kan agera som pådrivare, samarbetspartner och inspiratörer för övriga aktörer i staden. Samtidigt som vi kan göra mycket mer för att begränsa de utsläpp som kommer ifrån stadens egna verksamheter. Det är bråttom om vi ska klara av. våra miljö och klimatmål. Därför behöver vi bli bättre på att följa upp vilka åtgärder som genomförs och vilka effekter dessa får för att minska miljö och klimatpåverkan. Vi ska jobba effektivt med sådant som ger resultat, i stället för att göra symboliska och kostsamma åtgärder som inte ger tillräcklig effekt. För att kunna följa upp och genomföra effektiva åtgärder behövs ett gemensamt arbetssätt och system för att rapportera och uppskatta klimatutsläpp. En klimatbudget helt enkelt, som möter och synliggör klimatutsläppen för varje verksamhet. Det behöver bli tydligt hur stadens klimatmål, förvaltningens och bolagens mål och åtgärder hänger samman. Det är viktigt att arbetet med att beräkna och synliggöra Göteborgs Stads klimatbudget inte leder till en onödig administration som tar resurser från respektive nämnds och bolags kärnuppdrag. Därför är det viktigt att miljö och klimatnämnden består övriga nämnder och bolag med sin kompetens samt att rapporteringen kan gå in i ordinarie ekonomiska uppföljning och rapportering för hela staden. För att samla in och sammanställa miljö och klimatnivån behövs det inget. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack så mycket. Då är nästa talare Emma Altenhammar (SD). Därefter är Patrik Höstmad (D) . Varsågod!

Tack för ordet! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Vi säger nej till en klimatbudget i Göteborg. Och varför? Jo, för att det här är ju inte ett effektivt sätt att minska utsläppen. För att onödig byråkrati och pappershögar kommer ju faktiskt inte bidra till någon reell skillnad. Och att införa just en klimatbudget enligt GHG- protokollet såsom . förslaget kräver är omfattande investeringar i digital infrastruktur och utbildning. Inte som man säger att det kan göras inom ram. Det här kommer vara en investering på flera miljoner, vad jag har hört. Det handlar också om långsiktiga kostnader för administration, vilket går helt emot den linje vi har om att vi ska minska administrationen i den här staden. Så om någon någonsin har undrat varför vi har så himla många administratörer i den här staden så har ni svaret här. Vi fortsätter att vara del av problemet. Vi kan inte glömma att detta är resurser som vi hade kunnat lägga på kärnverksamheten istället. Sen måste vi också inse att en klimatbudget är ju faktiskt ett verktyg som riskerar att sätta stopp för utvecklingen i vår stad. Det kan tvingas skrota projekt. Investeringar kan gå om intet. Allt för att leva upp till en budget snarare än att fokusera på verkliga resultat. För risken är stor att vi hamnar i ett stort administrativt hål. Det är inte så vi bäst minskar utsläppen. Vi menar därför att förslaget bör förklaras fullgjort och antecknas. För klimatbudgetar har ingen plats i Göteborg. Tack!

Tack Jamal! Då är replik begärd av Karin Pleijel (MP).

Varsågod. Det är få som förvånas. SD säger nej till framtiden. De väljer att inte se att det är nåt som luktar brandrök. De vänder ryggen till och blundar för verkligheten. Ta fram glasögonen, titta på vad som händer i världen och ta ansvar lokalt för det som händer globalt.

Då har Emma Altenhammar (SD) begärt replik.

Tack för ordet Karin! Nu är det inte vi som blundar för verkligheten utan verkligheten är ju så att för varenda indikator som vi väljer att följa upp, vilket jag har hört att de rödgröna inte ens vill ställa sig på miniminivån, man vill ha ännu fler, är ju faktiskt en kostnadsökning i den här byråkratin. Då måste man ju se varje indikator som man väljer att lägga till eller som man väljer att följa upp på. Får man de reella resultaten i verkligheten sen eller i den faktiska verksamheten? Det är en kostnad och den ökar. Det finns så mycket vettigare saker vi kan göra med de här miljonerna än att sitta här och be våra tjänstemän räkna utsläpp av sin verksamhet. Tack!

Tack! Då är replik begärd av Karin Pleijel (MP).

Då kanske ni tycker det är onödig administration att vi räknar ekonomi, budget, bokslut och så. Det är samma grej. Det ska in i samma system. Precis som vi bryr oss om vad kronorna används till, ska vi bry oss om att vi klarar av att sänka våra utsläpp. Då återgår vi till talarlistan.

Nästa talare är Patrik Höstmad (D) och därefter Martin Wannholt (D).

Ja, tack för det. Oavsett vilka beslut vi landar i sen framöver för att försöka få ner klimatutsläppen och så, så måste vi ju veta vad besluten leder till för resultat. Sen kan vi göra en avvägning. Är det värt pengar eller inte? Är det en god investering eller inte? Men att få en enhetlig metodik för att få fram beräkningar utav växthusgasutsläppen är jättenödvändigt för att vi ska kunna diskutera de här besluten framöver. Det är också bra att det här insamlat av datorn ska bygga på den digitalisering och den metodik som ändå kommer att krävas av oss från andra myndigheter så att vi inte hittar på något. eget göteborgshittepå, utan det här är standardiserade metoder och saker som vi behöver göra förr eller senare i alla fall. Så med det sagt, bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Patrik! Då är nästa talare Martin Wannholt (D). Därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod!

Tack fru ordförande! Nej, jag ville bara gå upp och tacka Hannan för klokskap, din syn på att investeringar ska vara riktiga, viktiga och leda till resultat och inte . Jag kommer inte ihåg exakt, men du hade något bra ord för vad man inte skulle ha också. Då vill jag bjuda in dig till nästa fullmäktige när vi träffas i december. Då kommer ett antal ärenden upp som kommer att avgöra om det är kloka miljösocialdemokrater som styr utvecklingen eller om det är samarbetspartiernas mindre kloka förslag. Det ser jag fram emot. En jättetrevlig debatt i december också!

Tack Martin! Då är nästa och sista talare på talarlistan är Emma Altenhammar (SD). Varsågod!

Tack för ordet! Det är ju hela grejen med det här att det är ju faktiskt inte samma metodik som att prata om en kommunbudget och andra typer av uppföljningar. För att vi har ju ett mål och pratar om ett klimatnödläge som inte ens finns i rådigheter inom den här staden. Ännu en gång, man har väldigt höga brösttoner om vad Göteborgs stad ska göra, om att det är klimatnödläge. Men ändå väljer man bara att skapa fler pappershögar. Vem är nöjd med den här politiken? Det är ju inte saker som händer på plats. Det är ju inga utsläppsminskningar som görs med detta. Vi släcker inga bränder i Valencia. Vi påverkar inte jordens klimat med att sitta här och räkna koldioxidekvivalenter i våra förvaltningar och ta tiden ifrån kärnverksamheten.

Tack Jamal. Då har vi en talare kvar på talarlistan. Det är Hanan Baalbaki (S). Varsågod.

Tack ordförande. Tack snälla Martin för inbjudan. Jag följer gärna upp det här. Det behöver vi göra och vi måste samarbeta allihopa, precis som jag sa innan. Tillsammans ska vi fixa det här målet. Och där var vi eniga, alla politiker, i den här frågan. Så det ska vi fixa tillsammans. Tack!

Tack. Då är talarlistan tom och vi är redo att ta tillbaka beslut. Under överläggningen yrkar Emma Altenhammar att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Karin Pleijel, Hanan Baalbaki, Patrik Höstmad bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. En reservation från SD. Tack, det är uppfattat. scenarioanalyser för fjärrvärmeverksamhetens framtida utveckling

Då går vi över till ärende 11 som är redovisning av uppdrag till Göteborgs Energi AB avseende scenarioanalyser för fjärrvärmeverksamhetens framtida utveckling. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till Göteborg Energi AB om scenarioanalyser för fjärrvärmeverksamhetens framtida utveckling antecknas och förklaras fullgjort. Ordet har begärts av Johan Zandin (V). Varsågod!

Tack så mycket! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Jag tänkte säga lite om Rosenlundsverket. Jag hör till de göteborgare som tycker det är rätt så charmigt att ha ett minne av industristaden i centrala stan. Men jag kan absolut förstå om man inte vill ha det och hellre vill ersätta Rosenlundsverket med till exempel ett kvarter med bostäder. Men tittar man på handlingarna ser man att en konsekvens av att stressa fram en nedläggning av Rosenlundsverket, att ta ett beslut här idag om att vi ska fasa ut den första halvan av nästa decennium, kan få allvarliga konsekvenser för Göteborg Energi och dess fjärrvärmekunder. De ersättningsinvesteringar vi kan behöva göra för att klara av riktigt kalla vinterdagar riskerar att höja fjärrvärmepriserna. Istället för att följa med inflationen, som de kan göra med ett bibehållet Rosenlundsverk några år till, riskerar vi att få dubbelt så höga prisökningar på fjärrvärmen. Förutom att det drabbar en massa boende i Göteborg, både villaboende, bostadsrätter och hyresrätter, om man ska gå in på den aspekten, riskerar det också att skrämma över en hel del fjärrvärmekonsumenter till elmarknaden. Vilket i sin tur ställer till det för tillgången till elenergi, som vi vet är en av de mest kritiska frågorna för Göteborg, Sverige och världen som helhet de kommande decennierna. Så stressa inte fram en rivning av Rosenlundsverket! Låt det få ta den tid Göteborg Energi rekommenderar! Tack!

Tack Johan. Då är nästa talare Emmyly Bönfors (C) och därefter Axel Josefson (M). Varsågod.

Tack ordförande. Jag tillhör ju dem som tycker att Rosenlundsverket skulle kunna vara rätt så charmigt. Men jag tycker inte det är så charmigt med fossila utsläpp. Utifrån det här ärendet och tidigare ärenden så är det tydligt att Göteborg Energi inte har gjort tillräckligt för att begränsa topplastbehovet i fjärrvärmesystemet. Om vi kan då lyckas att minska effektuttaget under de här topplasttimmarna. som betyder att vi använder det här verket när det är som kallast t.ex. Då kan vi också spara både pengar och minska i klimatutsläpp. Idag är också topplasten dyr och ganska svår att ställa om till förnybart. Med hjälp av befintlig teknik och smarta prismodeller mot kund finns det en enorm potential att med enkla medel minska behovet av topplast. Med det minskar också investeringarna i de anläggningar som står för topplasten. Därför vill jag yrka bifall till yrkande från D, L och KD. Jag vill se en fortsatt avveckling av Rosenlundsverket i väntan på pågående säkerhetsanalys. För övrigt anser jag att Rosenlundsverket borde omvandlas till en kultur och nattklubbsscen.

Tack Emelie! Då är nästa talare Axel Josefsson (M) och därefter Martin Wannholt (D). Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet och tilläggsyrkandet från Moderaterna. Med detta yrkande har jag den fantastiska förmågan att både hålla med Vänsterpartiet och de övriga partierna här också. Jag delar Emelies. bild av det här med topplasterna, att det är faktiskt någonting vi kan göra saker och ting för att minska klimatpåverkan och även minska kostnadsläget för vanliga göteborgare. Till och med idag såg jag när jag lämnade kontoret att det är igång. Tack vare det här Rosenlundsverket så är göteborgarna varma ikväll. Det tycker jag också är väldigt viktigt och varför jag inte heller. Eller varför vi inte heller ser framför oss en snabbavveckling av Rosenlundsverket. Vi behöver kunna säkra det, lite som Johan sa, både att göteborgarna kunde vara varma men också att vi inte chockhöjer priserna på fjärrvärmen. Vi är i en lite svår situation där. Sedan kan jag dock lugna alla göteborgare med att den politiska ambitionen är att avveckla Rosenlundsverket. Det ska ske någon gång mellan 2035 och 2045. Några av oss vill gå lite snabbare, andra. vill vara lite tryggare i den här situationen.

Tack Axel! Då är nästa talare Martin Wannholt (D) och därefter Henrik Sjöstrand (M). Varsågod!

Tack! Ja, det handlar ju om man vill använda befintlig teknik eller om man vill vara en stor kommunal koloss och tillhöra bevarandegängen på Göteborg Energi som vissa av oss har alltför väl lärt känna. Det finns mängder av saker som Göteborg Energi borde göra. En del har de börjat planera, men det går väldigt långsamt. Vi kan ta ett exempel. Akumulatortanken som man byggde, det är en sådan succé. Man skulle ha byggt tre samtidigt. Ändå, när man tog. beslutet om den så var man osäker på om det här kommer att betala av sig. Då hade vi ändå haft två andra städer i Sverige som har gjort samma resa och ångrat sig direkt efteråt. Varför byggde vi inte tre gånger större med en gång? Framför allt på dygnet kan du värma på vattnet på natten med billig energi och sedan använder vi den energin när alla ska duscha på morgonen och så vidare på kvällen. Något så fantastiskt! Nu kommer det en ackumulatortank till, men det tar jättelång tid, för det går så långsamt, för den här församlingen trycker inte på. Så, Johan Zandin, nej, vi stressar inte med någon avveckling. Vi planerar för att möjliggöra det. Vi stressar med avvecklingen av fossildelen på Göteborg Energi, för det har betydelse inte bara på vårt 2030-mål. Det har betydelse för alla andra verksamheter som är beroende av fjärrvärmen och gärna vill se den fossilfri. Och sedan en sista tanke. Är det inte så? Eftersom nu har bevarandegänget på Göteborg Energi börjat ta in riskanalyser? Ja, att ha en stor oljetank och en gasledning rakt in i centrala Göteborg, det måste väl ändå vara varje rysk terrorists våta dröm? Bifall till yrkandet från D, L och KD. Tack! Ja, och när det gäller att fasa ut fossila bränslen så är vi ju absolut med på det. Och såvitt jag förstår så jobbar Göteborg Energi för fullt med det. Och har till och med ökat sina ambitioner från att vara fossilfria 2030 till att vara fossilfria redan år 2025. Tack!

Tack! Då är nästa talare Henrik Sjöstrand (M) och därefter Marina Johansson (S). Varsågod Henrik!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Jag vill börja med att säga bifall till ty-plus yrkandet från Moderaterna. Man brukar säga att veden man eldar och handhar värmer många gånger. Som göteborgare blir du även uppvärmd av att andra jobbar. När det jobbas i industrierna i Göteborg blir det varmt. Fjärrvärmen är alltså en viktig anledning att elnätskostnaderna i Göteborg kan hållas nere, för man tar ju tillvara på den. Att i förtid avverka Rosenlundsverket med sin redundanskapacitet kan bli en stor utmaning och bör genomlysas ordentligt, med fokus på utjämning av topplastuttag, som bland annat M efterfrågar. Rosenlundsverket är en viktig aktör med en effekt på 480 megawatt, vilket motsvarar cirka 30 procent av hela systemet. Samt då en elproducent också. Som lite extra kuriosa kan jag berätta från räddningstjänstens håll, 30 år sedan när det var 25-30 grader kallt, så åkte vi dit med tankbilen och så fyllde vi den med varmvatten. För att inte alla brandslangar skulle frysa på natten. Tack så mycket för ordet!

Tack Henrik! Då är nästa talare Marina Johansson (S). Därefter är det Helena Norin (MP). Varsågod!

Mycket fullmäktige åhörare. Göteborg Energi har gjort en utförlig analys av fjärrvärmens roll. På både kortare sikt och på längre sikt, ända fram till 2050. Vi tycker också självklart att det är viktigt att vi undviker så mycket det går. De här effektlasttopparna i systemet. Göteborg Energi har också vidtagit en del åtgärder just kring det. för att stärka laststyrningen exempelvis har man etablerat en flexibilitetsmarknad lokalt Göteborg. För att tillsammans med kunderna då frigöra kapacitet i det lokala elnätet och också infört en effektavgift som en del av kundernas elnätsavgift. Men det där kan vi säkert göra mer framöver. Men med tanke på den stora omställningen som staden och industrin står inför så är det väldigt viktigt och tydligt att fjärrvärmen som vi har idag Den täcker inte riktigt behovet som vi har i framtiden utan vi måste göra mer för att klara av det. Därför så kommer det här scenariounderlaget då viktigt för oss att kunna ta framtida beslut. Och sen tänker vi också att utifrån det höga kostnadsläget allmänt i samhället som drabbar också göteborgarna, så tycker vi det är viktigt att vi också håller nere priserna på fjärrvärme. Och inte stressa fram något annat beslut för Rosenlund.

Tack Marina. Då är nästa talare Helena Norin (MP), och därefter Per-Eric Trulsson (SD). Varsågod.

Jag vill bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Då är nästa talare Per-Eric Trulsson (SD), och därefter är talarlistan tom. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, eventuella åhörare! Jag yrkar bifall till SLK förslag samt Moderaternas tilläggsyrkande i Kommunstyrelsen. Göteborgs energis arbete med att minska effekttopparna i fjärrvärmesystemet är avgörande för att säkerställa en långsiktigt hållbar energiförsörjning inte bara för staden utan även för kunderna. Göteborg Energi arbetar som en naturlig del i systemplaneringen med många olika verktyg för att minska effekttopparna i fjärrvärmesystemet, bland annat med kommunikation. Värdet av att undvika värmeuttag under topplastsituationer utgör ett prioriterat budskap i kunddialogen. I kundportalen kan kunderna följa sin effektprofil för sin fastighet. Med prissättning, Fjärrvärmepriset har utvecklats för att hålla nere effektbehovet. Med värmelagring i fjärrvärmenätet, genom att ladda upp temperaturer på vatten i fjärrvärmenätet under perioder på dygnet när efterfrågan är lägre, kan produktion under topplasttimmarna minskas. Med ackumulatortank 2020 driftsattes en ackumulatortank i Riaområdet. Utvärdering pågår om att uppföra ytterligare en ackumulatortank. Ytterligare verktyg är under införande som kommer att möjliggöra minskat effektbehov med styrning hos kunder. Styrutrustning kommer att installeras hos de större fjärrvärmekunderna under 2025 för att kunna begränsa och vid behov omfördela energi vid bristsituationer. Rea värmepumpar kommer att uppgraderas i syfte att tillgodogöra restvärme från den nya batterifabriken. Tack!

Tack Per-Eric! Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Vi har två yrkanden och tilläggsyrkande. Under överläggningen yrkar Emmyly Bönfors, Martin Wannholt, att fullmäktige bifaller förslagen från D, L och KD i kommunstyrelsen. Johan Sandin, Marina Johansson och Helene Norin bifall till kommunstyrelsens förslag. Axel Josefson och Per-Eric Trulsson bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkandet från Emmyly Bönfors med flera. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Förslaget från Emmyly Bönfors med flera. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Att vi saknar några i salen. Då tror jag alla är på plats. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslagen från Emmyly Bönfors med flera. Godkänns denna voteringsproposition? Ja. Då startar vi. Då frågar vi Blerta, hur röstar du? Då är omröstningen avslutad och fullmäktige har med 65 röster mot 16 bifallit kommunstyrelsens förslag. Då återstår tilläggsyrkandet från M. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. Votering har begärts och ska verkställas. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Varsågod och rösta! Då är omröstningen avslutad. Med 40 röster för avslag och 41 för bifall är förslaget . Förlåt, fullmäktige har 41 röster mot 40 bifall i tilläggsyrkandet.

Då går vi in på ärende 12. Det är redovisning av uppdrag kopplade till energiförsörjningen. Kommunstyrelsen föreslår att redovisningen av kommunfullmäktiges uppdrag till fullmäktiges handling angivna nämnder och styrelser, att identifiera objekt i sin egen verksamhet som ska stängas av vid meddelande av risk för manuell förbrukningsfrånkoppling. från Svenska Kraftnät antecknas och förklaras avslutat. Vidare föreslås att redovisningen av kommunfullmäktiges uppdrag till stadsfastighetsnämnden, Higab AB, Förvaltnings AB Göteborgs lokaler och Älvstranden Utveckling AB att tillsammans med de nämnder och styrelser som bedriver verksamheter i deras lokaler fatta ömsesidiga beslut avseende vilka objekt och verksamheter som ska stängas av vid meddelande om risk för manuell förbrukningsfrånkoppling från Svenska Kraftnät antecknas och förklaras avslutat. Slutligen föreslås att redovisningen av kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att samordna insatser för intern och extern kommunikation i syfte att sänka energiförbrukningen och effektbehovet inför vintern 2023-2024 antecknas och förklaras avslutat. Ordet har begärts av Henrik Sjöstrand (M). Varsågod Henrik!

Tack för ordet ordförande. Jag ska fatta mig lite kort. Syftet med uppdraget är minskad energianvändning och att man ska nå miljömålen utan att minska effektuttag för att undvika ett krisläge. Samhällsnyttiga och nödvändiga funktioner bör uppehållas. Göteborg behöver klara en effekt på ungefär 850 megawatt. Håller man inte den kan det behövas en så kallad brownout, som man säger på fackspråk. Annars hamnar vi i ett skräckscenario om man inte sköter sina åtaganden och gör sina prioriteringar, på en blackout. Och det är inte bra för staden. Tack för ordet!

Då är talarlistan tom. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. föreningsbidrag riktat till idéburna verksamheter inom delningsekonomin

Då går vi in på ärende 13. Det är redovisning av uppdrag om att revidera anvisningar för föreningsbidrag riktat till idéburna verksamheter innan delningsekonomin. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till idrotts och föreningsnämnden, tillsammans med socialnämnden, centrum och kulturnämnden, om att revidera anvisningar för föreningsbidrag, för att möjliggöra för idéburna verksamheter inom delningsekonomin att beviljas bidrag, antecknas och förklaras fullgjort." Ordet har begärts av Jenny Broman (V) och därefter Nina Miskovsky (M). Jag har inte startat din tid. Förlåt. Nu startar jag och säger varsågod.

Jag är en sån som får höja lite grann. Men jag kan försöka prata samtidigt. Tack för ordet. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsen ifall jag inte hinner sen. På den gården som jag bor har vi en Facebookgrupp. Där läggs det ofta ut frågor om ifall det är någon som har en bilbarnstol att låna över helgen, ett lucianattlinne i storlek 134 eller kanske vill man skänka bort ett gäng blomkrukor som man inte längre har användning för. Det var ganska roligt att rota i garderoben när en granne frågade efter kläder till en 80-talsfest. Det känns verkligen så himla fint att vi kan dela. Vi måste verkligen i ännu högre grad tänka på ett liknande sätt. Det fungerar inte att konsumera som vi gör nu om vi ska rädda klimatet. Vår lilla gårdsaktivitet är knappast så organiserad och strukturerad, men det kan den ju vara. Detta är ett ärende om att revidera. anvisningarna för föreningsbidrag så att det även går att få bidrag för idéburna verksamheter inom delningsekonomin som ju kan innebära allt möjligt. Det känns otroligt bra med den justeringen eftersom delningsekonomin är positiv främst av miljö och klimatmässiga skäl men också för de med en tight ekonomi. Alla behöver inte äga en egen slagborr, folkdräkt, balettskor. Innebandymål och så vidare. Det kommer vara en lite udda fågel. För det här är ingenting som vi har haft tidigare och sett innan. Men jag tycker det är jättepositivt att det nu finns förslag till en gemensam anvisning. Bara som upplysning. Ni vet att det är skillnad på föreningsbidrag och bidrag till studieförbund. Det är två helt olika frågor. Jag tänkte ifall det är någon som inte vet det här inne.

Tack Jenny! Då är nästa talare Nina Miskovsky (M). Därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod!

Tack ordförande! Föreningslivet är oerhört viktigt. Det ger barn och unga aktivitet, gemenskap och glädje. Det utvecklar talanger och gör att många hittar sitt kall i livet. Även om man inte hittar sitt kall så skolar det dig för livet, skapar minnen, samhörighet och sammanhang. Återvinning och återbruk ligger mig väldigt varmt om hjärtat och det är bra att möjligheterna för detta utökas. Det kan gälla verksamhet som bidrar till återbruk och en mer resurseffektiv konsumtion genom att reparera, låna, byta, dela, ge eller få. Det kan gälla saker som leksaker, böcker, sportutrustning eller ge möjlighet till reparationer. Att Ibn Rushd inte ska ha bidrag utifrån att de inte följer de demokratiska villkoren har vi drivit i många år. Nu har Folkbildningsrådet dragit in deras bidrag och förbundet håller på att avvecklas. Men de har överklagat Folkbildningsrådets beslut, så helt säkra kan vi inte vara. Därför vill jag yrka bifall till tjänsteutlåtandet och yrkandet från M, D, L, K. M, D, L, KD och avslag på SD och avslag på yrkandet från KD, L och D. Tack.

Tack Nina. Då har Jenny Broman (V) begärt replik.

Tack så mycket! Jag hade hoppats att man kunde hålla sig till en sak i taget. Om man tycker någonting kan man lägga in en helt annan fråga. Då kan man lägga ett helt separat yrkande. Det kan man ju göra. Så man håller det till en sak. Men om vi nu blandar ihop de olika sakerna. Som sagt igen, bidrag till studieförbund är en sak. En helt annan sak. Och bidrag till föreningsbidrag är en sak. Men. Av vilken anledning vill du att de ska dra tillbaka det här i Göteborg? För att grejen är den att anledningen till att Folkbildningsrådet sa att man inte ska få det för 2025. Det handlar ju om att deras verksamhet är så liten nu. Det vill säga det handlar inte om några oegentligheter som har skett överhuvudtaget. Det är inte därför Folkbildningsrådet inte kommer ge dem pengar. Utan det handlar om att de har så liten verksamhet så de inte kommer uppfylla det de ska. Det är inte så konstigt att det blir liten verksamhet när man drar in pengar på studieförbunden hela tiden. Tack!

Då är det replik, Pia och Nina Miskovsky (M).

Här i Göteborg är det ganska enkelt. Jag träffade Ibn Rushd. De själva uttryckte det så att demokrativillkoret Det var inte lika viktigt att följa som att nå nya målgrupper. Och där tappade de mig direkt från. Det kan jag aldrig skriva under på. Att man tycker att det är okej att tulla på demokrativillkoret bara för att nå nya grupper. Så därav avslaget. Och. Jag vill också säga det att det har funnits exempel på att Ibn Rushd har använt material som har varit både förtryckande för kvinnor, hbtq och så vidare. Så att det finns, på olika håll i landet har de gjort saker som inte ska finnas i vårt demokratiska samhälle. Men jag motiverar Göteborgs avslag med deras egna uttalanden. Tack. Tack!

Då är det replik, Pierre och. Varsågod!

Då har de uttryckt sig helt annorlunda till dig än vad de har gjort till oss. Men det som är intressant är ju det du hänvisar till, de studiematerialen. Det är ju inte Jim Rush som har använt dem, utan det är ju samarbetspartners, inte här i väst. Det har undersökts, det har granskats, vi har kollat upp, jag har frågat. Det har inte använts här. Så det finns inte någon anledning av de studiematerialen som eventuellt har använts av en samarbetspartner någon annanstans. Vi delar ut bidrag till Imrård Väst.

Tack! Då är det replik Björn, Nina Miskovsky (M). Varsågod!

Ja, jag ska inte förlänga det här så mycket. Men om det inte var tydligt i mitt förra inlägg varför vi avslår här i Göteborg så kan jag upprepa det. Att det är utifrån hur de själva har uttryckt sig och då var det Ibn Rushd Väst.

Tack! Då återgår vi till talarlistan. Det är Sophia Nilsson (MP) och därefter Claes Söderling (S). Varsågod!

Civilsamhällets olika organisationer fyller en mycket viktig funktion i staden för den sociala hållbarheten men även den ekologiska och ekonomiska. Genom revidering av anvisningar för föreningsbidrag så möjliggörs det för verksamheter inom delningsekonomin att beviljas bidrag, vilket vi såklart är positiva till och något vi även har med i budgeten. Att underlätta kontinuitet och långsiktighet i organisationernas planering av verksamhet som bidrar till att saker kan användas mer effektivt. Minska slit och släng och därmed spara på både ekonomiska och ekologiska resurser. Gå före den gröna omställningen och ge fler tillgång till saker de annars inte skulle ha råd med. Det är win-win, helt enkelt. Jag yrkar bifall till KDs förslag.

Tack Sofia! Då är nästa talare Claes Söderling (S) och därefter Kalle Bäck (KD) . Varsågod!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! Den nya anvisningen som har tagits innebär bättre förutsättningar för organisationer som bidrar till en hållbar utveckling i Göteborg. Vi kommer enklare kunna stötta verksamheter som bidrar till återbruk och en mer resurseffektiv konsumtion genom att reparera, låna, byta, dela, ge eller få. Det här är bra både ur en miljömässig aspekt och för sysselsättning inom en småskalig grön näring. Genom anvisningen stärker vi också utvecklingen av civilsamhällets organisationer genom ekonomiskt stöd i deras grundläggande verksamhet. Det kommer underlätta för dem i att skapa kontinuitet och långsiktighet i organisationens planering. Det är en mycket positiv förändring som för Göteborg framåt i ett småskaligt miljö och klimatarbete. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack!

Och därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Det finns många skäl att stötta och stödja goda initiativ från civilsamhället. Det är någonting vi Kristdemokrater ofta talar oss varma för. Idéburna verksamheter inom just cirkulär ekonomi och delningsekonomi bidrar till att saker kan användas på ett mer effektivt och hållbart sätt. Så det finns många positiva effekter med detta naturligtvis. Under senare tid så har dock allt fler områden inkorporerats i just idrotts och föreningsnämndens verksamheter, som knappast kan sägas ligga i linje med just den nämndens grunduppdrag. Närradio, lantgårdar och nu även föreningsbidragsgivare riktat till idéburna verksamheter inom delningsekonomi är exempel på sådana åtaganden som vi ser att det är svårt att bända in i grunduppdraget. Idrotts och föreningsförvaltningens bedömning är att anvisningen sannolikt kommer leda till och innebära fler ansökningar om bidrag. vilket i sin tur kan leda till hårdare prioriteringar och konkurrens mellan ansökningar och mellan olika bidragstyper. Det finns alltså en risk att föreningar inom delningsekonomin konkurrerar med idrottsföreningar, för att uttrycka det klart. Vi ser det som olyckligt och vi tycker att det är bättre att renodla bidragsgivandet och att anvisningarna därför enbart ska gälla socialnämnd och centrum. Det är också en nämnd där vi menar. Som är bättre lämpade att hantera den här typen av föreningsbidrag helt enkelt. Dessutom tror vi att onödig administration och behov av synkronisering kan undvikas om man inte delar detta på två olika nämnder. Jag yrkar därför bifall till yrkandet från D, L och KD men även tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Tack för ordet!

Tack Kalle! Då är replik Jenny Broman (V).

Som jag hade i mitt inledande anförande så är det ju så att det är en udda fågel. Inte bara för idrott och förening utan även för socialnämnderna. Det är ingenting som säger att den hör hemma självklart där. Däremot så är det ofta så att man tänker att allting som inte platsar i någon annan nämnd, det får socialnämnderna ta. Så den känslan känner nog också socialnämnderna. Men det här handlar om att ibland kommer det vara idrottsrelaterade saker. Ibland kommer det handla om andra saker. Ibland kommer det inte vara något som är relaterat till någon av nämnderna. Utan det kommer ligga på, som kanske bara har med klimatmässiga skäl. Men det fungerar alldeles utmärkt att dela på det här ansvaret.

Då är det replik från Kalle Bäck (KD). Varsågod!

Tack för ordet! Nej, jag tyckte inte någonting av det du sa egentligen motsade det jag sa, att det är bättre att samla på ett ställe. Utan det blir effektivare på det sättet och som jag anförde så konkurrerar man inte om samma pengar på det sättet. Samlare där det bäst hör hemma i alla fall, även om det är en ny och kanske lite udda fågel. Tack! Tack!

Då är det ny rubrik, Jenny Broman (V).

På samma sätt som det konkurrerar hos idrott och förening, och det heter ju ändå idrott och förening, inte bara idrott, så kommer det konkurrera även i socialnämndscentrum. Så därför behöver man ju följa, för ja. Hoppas ju någonstans att det kommer öka för jag menar det här är ju framtiden att man inte ska ha sitt eget innebandymål utan man ska kunna dela det ihop eller kanske inlines eller vad det nu må vara. Så det är positivt ifall det ökar men då behöver man ju titta på behöver det här utökas i så fall så småningom?

Tack! Då återgår vi till talarlistan och det är Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Anna Sara Hansson Perslow (C).

Tack för ordet, fru ordförande, fullmäktige, åhörare, ledamöter! Ja, Nina, jag håller ju helt med dig i vissa frågor. Det är självklart ska Göteborgs Stad inte betala ut några som helst bidrag till Ibn Rushd. Det är ju ett av våra yrkanden i kommunstyrelsen. Vi går även lite längre än vad Moderaterna gör. Vi tycker naturligtvis att Ibn Rushd ska bli återbetalningsskyldiga för allt de har fått ut felaktigt. Jenny Broman, du gick upp här och frågade att du sade att de har aldrig sagt något. till mig vad de håller på med, eller de är trevliga. Ibland finns det ett talesätt som heter som man frågar får man svar. Jag kommer, och du sa att det här hängde inte ihop med det här ärendet. Jag kommer till skillnad från dig att ta varje tillfälle i akt att försöka stoppa utbetalningar till islamistiska och odemokratiska föreningar i Göteborg. Det kommer jag att göra och det har jag gjort sedan 2015 i den här salen. Sedan frågade du vad de hade gjort. Under en av demonstrationerna här ute som jag har sett under året så var det en herre, tar jag för givet, det vet man inte, som går i svartklädd mask, palestinasjal och ett pannband som är för Hamas. Alltså Hamas pannband. Det här lade då Sofia Löfvermark upp på Twitter. Ordningsfråga ska ni räcka upp handen och gå upp här och ta. Det sa vi på gruppledarmötet. Men hon frågar vad de har gjort. En rutschkommunikatör ifrågasatte den här bilden. Ardalan Shekarabi, som inte tillhör mitt parti, skrev så här, och han var ju ganska vettig. Tar man ställning . Mot det fruktansvärda som händer i Gaza, vilket jag tycker att alla är skyldiga att göra, för att man bryr sig om människovärdet och mänskliga rättigheter, skall man i konsekvensens namn även ta ställning mot denna typ av våldsbejakande extremism och hat. Punkt. Det gjorde Ardalan Shekarabi rätt i. Tack för mig! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas yrkande i Kommunstyrelsen.

Bra. Ordningsfråga. Vi ska hålla oss till ämnet. Okänd Tack! Då skulle jag vilja uppmana presidiet att i fortsättningen avbryta sådana här anföranden, som absolut inte har med ärendet att göra, som handlar om föreningsbidrag och delningsekonomi och överhuvudtaget inte det som Jörgen pratade om.

Jag försöker undvika, men nu är replik begärd av Jenny Broman (V). Varsågod!

Nej, men då kan jag lugna dig Jörgen att det är ju faktiskt inte om jag har pratat med Imrushd som avgör om de får medel eller inte. Utan det är faktiskt förvaltningen som gör det och vi har till och med ökat granskningarna. Så man får. bidrag till sitt studieförbund om man uppfyller de kraven. Då gäller de granskningarna lika för alla. Det är till och med så att Imrushd har blivit mer granskade än vad andra studieförbund har blivit. Man har inte hittat något som har brutit mot det. Men jag vet att du inte gillar muslimer.

Okej, replik begär Jörgen Fogelklou (SD). Så håller vi oss till ämnet.

Vem jag gillar och inte gillar, det har väl du faktiskt ingen aning om? Jag var och besökte min mycket gode vän Ardashid Bibakabadi, som är muslim, homosexuell, som driver Homan. Varför skulle jag ha någonting emot muslimer? Det här är ju trams! Alltså, gå upp här och föra en massa ad hominon- argument och säga du hatar den, du hatar den, du gillar inte den, du gillar den, du gillar den, du gillar henne. Lägg av med sånt! Är det någonting som det här presidiet bör ta i beaktning så är det ju hur man uppför sig här. Tack!

Då återgår vi till talarlistan. Det är Anna Sara Hansson Perslow (C). Därefter är Jenny Broman (V).

Tack så mycket! Jag får väl hålla med om det. Ska vi stå här och säga vem vi tycker om eller inte? Jag undrar vem som är värst på det här. Men jag återgår till ärendet. Nu har vi faktiskt reviderat anvisningarna. Det är ett viktigt steg för att främja hållbar utveckling och civilsamhällets roll i Göteborg. Det tror jag är rätta vägen framåt. Inte bara för oss utan även för de som är utanför det här huset och framtiden. Ett starkt och självständigt civilsamhälle är inte bara en motor för social sammanhållning, det är också en garant för att demokratin hålls levande och tillgänglig för alla. Vår roll i politiken är att undanröja hinder, underlätta Ideellt engagemang. Skapa förutsättningar för föreningar, för kultur, för socialt entreprenörskap så att ingen faller emellan. Det är ju det vi pratar om hela tiden. Försöka skapa sysselsättning och delaktighet. Den tidigare stödstrukturen som staden hade upplevdes som otillräcklig. Men med de här nya anvisningarna ser vi att förutsättningarna har förbättrats. Med fokus på långsiktighet och kontinuitet. Det tycker jag är särskilt välkommet. Det är en trygg grund för att bidra till en stad som håller ihop. Jag ser verkligen fram emot att följa upp resultaten av det här viktiga arbetet och jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Ett ögonblick bara. Sekretariatet behöver bara någon minut på sig, så lite tålamod bara. Nu så! Under överläggningen yrkar Jenny Broman, Sophia Nilsson, Claes Söderling, Anna-Sara Perslow bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen och tilläggsyrkandet från M D, L och KD i kommunstyrelsen. Kalle Bäck att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från KD, D och L i kommunstyrelsen och tilläggsyrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Nina Miskovsky yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkanden från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkanden från Kalle Bäck och Jörgen Fogelklou. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslagen från Kalle Bäck? Ja. Bifalles förslagen från Jörgen Fogelklou? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Då återstår tilläggsyrkanden från M, D, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Ja. Jag anser att tilläggsyrkandet från M, D, L och KD har avslagits. Votering är begärd och ska verkställas. Alla verkar vara på plats. Då är det ja för avslag av tilläggsyrkandet och nej för bifall. Då startar vi omröstningen. Varsågoda! Omröstningen avslutad. Fullmäktige har med 43 röster mot 38 röster avslagit tilläggsyrkandet. En reservation där, ja tack.

Då går vi in på ärende 14. Under punkterna 1-12 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkt 13 lägger valberedningen fram förslag till val av en ersättare i en nämnd. Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkterna 14-17 lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter och suppleanter i en bolagsstyrelse. Kan valberedningens förslag bifallas? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Tack!

Då är vi på ärende nummer 15 och det är delårsrapport per augusti 2024. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads delårsbokslut per augusti 2024 godkänns. Här har vi din talarlista. Vi börjar med Elisabet Lann (KD), därefter Axel Darvik (L). Varsågod Elisabeth!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och eventuella åhörare! Vi saknar inte utmaningar. Tvärtom. Faktum är att det finns så mycket orosmoln på himlen att det ibland är lite svårt att hitta vägen framåt. Alla hot som ska beaktas, hanteras och alla målkonflikter som vi har att hantera skapar trängsel i vår organisation. Att vilja mycket är lätt. Att kunna prioritera så att det viktigaste blir gjort, det är svårt. Det finns en stor röd flagga i delårsrapporten. En flagga som också lyftes i underlaget om budgetförutsättningar i våras. Och något som revisionen särskilt betonar. Det handlar om stadens höga investeringsambitioner. Om kraftigt ökade kapitalkostnader. Vi ser genomgående hur våra verksamheter dräneras genom ökade hyror och lokalkostnader. Med den konsekvensen att innehållet i undervisning, i äldreomsorg och omvårdnad riskerar att bli lidande. Varningen om att vi skapar ett alltför stort kostnadstryck på framtida generationer måste tas på allvar. Vi har sett den röda flaggan om de höga investeringsambitionerna ett tag, men jag saknar ansvarsfulla och seriösa diskussioner om vad vi drar för slutsatser. Hur ska vi prioritera? Låt mig ta ett exempel. Igår kväll var jag ute och sprang och sprang ut i Delsjöområdet. Där det finns en ny cykelväg från Delsjövägen vid Töpelsgatan och GLTK upp till badplatsen. Där dagpendlar man inte om man säger så. Vi har få badpendlare. Det är en autostrada. Det är dubbelfilig cykelväg. Man kan gå i bredd med tre barnvagnar. Är det här en satsning på cyklande och klimat? Nej, det är en satsning på protokollet. En gigantisk investering som inte förflyttar människors beteende en centimeter men höga kostnader och negativ klimatpåverkan. Det finns ett ord för den sortens politik, idioti. Jag får återkomma. Bifall till KS yrkande.

Tack Elisabeth. Jag lämnar ordet till Axel Darvik (L). Därefter Axel Josefson (M) Varsågod Axel.

Tack, ordförande! Jag hade tänkt säga en del saker om skolan, dåliga resultat, bristen på fungerande miljöpolitik och skenande lokalkostnader. Men eftersom det är först nu som vi öppnar dagens möte med de ärenden som vi skulle hantera tänker jag faktiskt avstå och yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag hoppas att vi kan försöka hålla de kommande debatterna lite kort, så att vi slipper ha för många extra möten. Tack!

Tack Axel, det skulle vi gärna uppskatta, hela presidiet, att det går framåt i ärende 74, vi är på nummer 15. Varsågod Axel Josefson (M), därefter Jonas Attenius (S).

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det finns väldigt mycket att säga om den här delårsrapporten. Jag tänkte inte ta upp allt utan jag tänkte koncentrera mig på två saker. Dels är det måluppfyllelsen, era verksamhetsmål. De är helt obefintliga att kunna följa upp. Det saknas utgångslägen, det vill säga var befinner vi oss idag? Det saknas målvärden. Vart ska vi någonstans? Och hur väl har vi kommit på den resan? Saknas i er budget? Så de mål ni sätter upp, vi har väldigt svårt att följa upp. Eller hur det verkligen har gått. Och det är naturligtvis en allvarlig. sak om man med allvar menar att man vill driva förändringar till göteborgarnas bästa så är det nog rimligt att man försöker jobba med det. Men sen den andra delen jag tänker ta upp, det är lite tangerar det Elisabeth säger, det är det skuldberg som ni håller på att bygga upp nu. När ni tog över var skulderna 50 miljarder. Nu två år senare så ligger de på 63 miljarder. De har ökat med 26 %. Bara räntekostnaderna för detta ligger på. 400 miljoner! 400 miljoner rakt ner i välfärden som ni nu har mindre till att göra. Det här är bara början. Vi har ju sett nu hur ni vill leka riskkapitalister med göteborgarnas pengar. Allt ifrån att rädda fastighetsmiljardärer, ta över privat verksamhet, bygga vindkraftsparker. Det tar ju inget stopp vad det är ni ska göra. Det här är stora belopp. och stora finansiella risker som ni börjar ta på skattebetalarnas pengar. På sikt, precis som Elisabeth säger, kommer det här få förödande konsekvenser för hur vi kan bedriva vår välfärd. Det kommer att sluta i att antingen får vi göra drastiska nedskärningar, eller vi får höja skatten, det kanske ni inte har så mycket emot, eller att vi får börja sälja ut våra tillgångar för att faktiskt klara detta. Det här är det stora bekymret. som har framhållits både från revisionen och från SLK och där ni inte gör någonting.

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Därefter Roland Dahlström (S).

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter! Den här delårsrapporten i grunden har sitt huvudfokus på, precis som nämndes här innan, väsentlig styrinformation, KFs mål. Det handlar om övergripande utveckling av personal och ekonomi. Men sen? Som vi också delvis har hört här så kommer vi höra antagligen också ytterligare inlägg här om hur vi inte underfinansierar välfärden helt enkelt. Och hur vi borde dra ner på våra investeringar för skuldberget växer. Och det är så det brukar låta när de rödgröna styr och när högern är i opposition. Och hur det ser ut när högerpartierna styr och prioriterar, ja det har vi ju sett förra mandatperioden här i Göteborg. Men det ser vi ju också för övrigt på riksplanet. Sen är det ju så här. Maten har blivit dyrare. Elen har blivit dyrare. Nästan allting har blivit dyrare. Och det kan vi konstatera också, att har vi blivit kompenserade för detta på något sätt? Nej, det har vi inte. Inte alls! Istället har man låtit inflationen äta upp hela välfärdens finansiering från nationell nivå. När nu ekonomin vänder uppåt igen, då hade man chansen från nationell nivå att vända utvecklingen. Istället lägger man 4 av 10 skattekronor på skattesänkningar för de rika. Det är fakta. Göteborg har ett rödgrönt styre som gör precis tvärtom. Det lägger nästan varannan ny skattekrona på utbildning och ännu mer om man ser till välfärden i stort. Det kommer också gå stegvis mot en förbättrad ekonomi. I Göteborg har vi att styra på den här planhalvan som sätter välfärden först. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack! På detta har det kommit in två replikbegäran. Vi börjar med Axel Josefson (M) först.

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Som vanligt får vi höra haranger om regeringen och att det är alla andras fel. Inga åtgärder får man själv vill göra. De facto Jonas, det är ju det att vi har tillämpat full uppskrivning för alla de offentliga verksamheterna de här två åren och ni går med miljardöverskott i resultaträkningen. Så att hålla på och snacka om att ni har brist på pengar, nej det är det inte. Men det som däremot är ett stort bekymmer och som du inte adresserar, det är ju det skuldberg som du håller på att bygga upp nu. När vi styrde under fyra års tid så växte inte skuldberget någonting. Nu har den vuxit med 13 miljarder på två år med 26 procent. Räntekostnaderna har ökat med 400 miljoner och du bara viftar bort det. Ni har ingen plan för hur ni ska hantera de stora investeringar som Göteborg står inför och hur ni ska finansiera detta. Ni skjuter detta på framtida göteborgare som kommer att få en betydligt sämre tillvaro om vi inte gör någonting åt detta. Tack!

Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande! Nja, miljardöverskott. Det är ju inte så här att vi har lagt en budget med miljardöverskott, Axel. Du vet det. Vi har inte lagt det. Att vi skulle ha ett resultat på flera miljarder, det har vi aldrig lagt i vår budget för innevarande år. Vi lade en tajt budget, för det var ett tufft läge under 2024. Det gjorde vi. Det har också fått följdverkningar ute i förvaltningen på olika sätt, där man dragit åt. Men vi står också starkare inför 2025. Men att vi skulle ha lagt ett miljardöverskottsbudget, det är ju inte sant. Och nästa del att ställa sig frågan, det är ju också, du säger det här med skuldberget. Ja, vi har en hög skuld, men vi är en växande stad. Det är vi. Och vi är ju också tydliga i vår budget för 2025, som vi precis har fattat beslut om, att våra investerande nämnder också har tydliga prioriteringsuppdrag under 2025. just för att se över kapitaltjänstkostnaderna och hur man kan genom olika prioriteringar och ändrade riktlinjer kan minska kostnaderna och öka intäkterna. Det är vi tydliga i.

Tack! En andra replik av Axel Josefson (M). Därefter Elisabet Lann (KD), varsågod Axel!

Tack för det ordförande! Men det är ändå så, Jonas, att skulderna har ökat med 26 % under två års tid, 13 miljarder. Staden har inte vuxit med 26 procent på de här två åren. Vi har knappt vuxit någonting skulle jag vilja säga om de här två åren. Så visst, det hänger inte riktigt ihop detta. Sen ligger du i det här, nu har jag bara nämnt några saker, men om vi tittar på det som händer också med skolor som ska renoveras, äldreboenden som ska renoveras. Allt detta finns ju inte med i dina investeringar. Kommer du ha råd med detta eller är det så att du kommer att få gå? Med mössan i hand till privata utförare för att köpa in det där i slutändan, för du kommer inte ha råd att kunna bygga någonting. Sedan när det gäller ekonomin, jag tror 1,2 miljarder i överskott första året. Prognosen i augusti runt 2 miljarder i överskott. Så det är klart du har pengar. Du sitter bara och skyller bort dig på regeringen för att ni har misslyckats med era egna prioriteringar. Tack!

Tack Axel! Andra och sista replik till Jonas Attenius (S). Varsågod!

Det är sant att vi går mot ett överskott på kanske någonstans 1,3-1,4 i år. Det ska vi för övrigt vara glada för. Vi kanske också kan betala av Göteborgs och Borås andel i det. Men vi har inte budgeterat för det, Axel. Det är fel. Vi har inte budgeterat för det. Det sker en skatteutveckling som är positiv. Vi har kostnadsavfallet som också gör att det här är positivt. Men vi har också haft en rekordartad inflation under de här två åren. Du säger 26 procent. Samtidigt som vi har växt har vi haft inflation som gör att kostnader, kapitaltjänster, allting blir dyrare, även de här delarna. Så det är det som ligger till botten i detta också. Sen är det ju heller inte sant att vi inte har växt. Vi har växt. Förra året växte vi nästan dubbelt så mycket som Stockholm. Dubbelt så mycket som Malmö. Ungefär 10 000 invånare fler. Det är den mest populära staden att flytta till. Göteborg växer. Sedan ser vi nu en tendens att demografin faller. Det får vi hålla noga i utvecklingen på framåt. Vi har debatterat den här kammaren innan, men så ser det ut. Tack!

Jag lämnar ordet till Elisabet Lann (KD) för en replik. Det är en replik på Jonas. Varsågod Elisabet!

Tack så mycket. Jag måste ändå säga att det är imponerande att du lyckas få in ett klagomål på regeringen även i den här debatten, även om det var väl långsökt den här gången. Jag har goda nyheter dock. Regeringen har lyckats få ner inflationen så att det ser ljusare ut framåt. Jag saknar ändå, som jag sa innan, vi behöver på riktigt en ansvarsfull diskussion om våra ambitioner på investeringsområdet. Den här röda flaggan, det är som en vit elefant i rummet som ingen vill prata om. SLK är jättetydliga, det har inte att göra med om det är de röda som styr eller om de borgerliga sitter i opposition. Utan SLK är jättetydliga. De skriver i budgetunderlaget, sammanfattningsvis konstaterar kontoret. att den investeringsplanering som redovisas i nämndernas nomineringar och bolagens långsiktiga investeringsplaner innebär att staden inte kan leva upp till de långsiktiga inriktningarna för god ekonomisk hushållning. De uppmanar oss att ta ställning till om den ambitiösa nivån ska ligga kvar eller om vi ska göra justeringar för att klara kapitalkostnaderna. Tack.

Tack Elisabeth! Då går vi tillbaka till talarlistan. Nej, där kom Jonas Attenius (S) och begärde en replik. Varsågod Jonas!

Tack för det, ordförande, fullmäktigeledamöter! Vad var den sista frågan du ställde? Den tappade jag. Men jag kan återkomma till den i så fall. Jag börjar med det andra jag har skrivit upp här. Du säger att det är väl långsökt att skylla på regeringen. Jag kommer att fortsätta göra det. Jag kommer att fortsätta återkomma till det, för det har betydelse. Det har betydelse för Göteborgs kommun och vår utveckling här. I samma underlag som du refererade till är man också tydlig från SVKs sida. De statsbidrag som vi har fått till staden . Jag tryckte nämligen ut det. Den proposition som kom nu innehöll inga nya generella medel till kommuner kommande år. Eftersom det inte sker någon automatisk värdesäkring av de generella statsbidragen innebär det att det sker en urholkning av de generella statsbidragen om staten inte tar beslut om att tillföra nya resurser. Vi befinner oss i det läget. Det är fakta, och det har betydelse för Göteborgs stad.

Tack. Jonas andra replik. Berättare Elisabet Lann (KD). Varsågod!

Tack så mycket! Det är klart att regeringens politik spelar roll för Göteborgs stad. Det är ju jättebra för oss att inflationen går ner, för det ser ju så mycket ljusare ut framåt. Jag fortsätter citera budgetunderlaget. Min andra fråga handlar om när vi ska börja diskutera prioriteringar och ambitionsnivån. SLK vädjar till oss, revisorerna vädjar till oss och vi låtsas som att det inte finns. Nu har vi ett projekt på ingång här som är uppe i 11 miljarder nu med hundra. tals miljoner årlig kostnad. Jag citerar. Kommunens. Nej, ursäkta. Kapitalkostnadsutvecklingen under den kommande tioårsperioden innebär att kostnaderna utvecklas betydligt kraftigare än generella skatter och bidrag. Det innebär att en allt större andel av stadens intäkter behöver finansiera kapitalkostnader, vilket i sin tur medför undanträngning av annan driftverksamhet, för att kompensera för ökade avskrivningar och räntekostnader. Annan driftverksamhet är omsorg. Det handlar om att få duscha, att komma ut när man bor på äldreboende, att ha lärare i skolan. Hur ska vi förhålla oss till det här?

Tack Elisabet! Där kom Jonas och begärde sin andra sista replik. Varsågod!

Tack för det! Ordförande! Investerande nämnder ska inför ordinarie budgetprocess 2025 värdera sina investeringar. Nämnderna ska redogöra för hur kostnader för kommunens investeringar och därmed också kommande kapitaltjänster kan minska genom prioriteringar. Ändrade riktlinjer, minskade kostnader eller ökade intäkter. Det ligger i budget 2025. Sen är det ju, när du pratar om välfärden i stort, det sista här Elisabeth. Mig veterligen så tar ni ut i er skuggbudget samma uttag ur bolagen exempelvis för att tillföra medel. Och samtidigt sänker ni skatten och säger ändå då att vi gör för lite och ni ska göra mer. Jag får inte ihop den räkningen.

Tack. Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Roland Dahlström (S). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Roland!

Tack! Jag är ordförande och fullmäktige och göteborgare. Jag vill bara korrigera. När du ska ta ett exempel på de oerhört onödiga investeringar som görs väljer du gång och cykelväg till Delsjön. Det är bland det mest nödvändiga som man har gjort. Har du varit där någon gång mitt på sommaren när det på en smal väg ska vara bilar som cirklar runt i letan på parkeringsplatser, barn som springer kors och tvärs över människor? som cyklar, förälskade tonåringar som antingen tittar på varandra eller glor rakt ner i mobilen. Vi har jobbat jättemycket för att få både bussen, som din partikamrat kallade för gullig, och den här cykelbanan och gångbanan. Men det är faktiskt inte vi som drog igång initiativet med cykelbanan. Det är de som jobbar där, Café Lyckan. Tack!

Tack Roland för detta och Elisabet Lann (KD) begärde en replik. Varsågod!

Tack. Vi ska inte fastna i just den gång och cykelvägen. Men ja, jag har varit där. Jag är där nästan dagligen. Men jag är ganska ensam där. Och jag behöver inte den här autostradan bredvid bilvägen. Som jag sa, det här är inget pendlingsstråk. Det är en brant uppförsbacke. Få som cyklar upp. De som tar bilen, de kommer inte börja cykla istället bara för att det är dubbelfiligt. Precis som du säger, en varm sommardag när många vill bada, då är det trångt. Då är det trångt på varenda stig runt omkring där. Folk. och går cyklar och så. Bilarna kryper fram. Man visar stor hänsyn. Jag har inte hört talas om ett enda olycksfall där. Och återigen, det här är inget pendlingsstråk. Det behövs inte någon dubbelfilig cykelväg. Däremot har vi ju målsättningar om cykelvägar. Det är många meter asfalt nerifrån Töpelsgatan och upp. Så det blir en bra satsning för protokollet. Och så ser det ut som att Göteborg kan klättra lite i de här fina rangordningarna. Som vi strävar efter för att visa att vi gör klimatsatsningar. Men det har negativ klimatpåverkan.

Tack Elisabet! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP). Därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Karin!

Tack så mycket! Axel Josefsson säger att skuldberget växer. Vad gör Moderaterna åt det? Vill öka skuldberget med 11 miljarder för nya arenor och ett nytt bad. Det kallar jag att öka skuldberget. Ganska kraftigt faktiskt.

Och på detta har ju Axel Josefson (M) begärt en replik. Varsågod Axel!

Tack för det herr ordförande, Göteborgs fullmäktige! Ganska symtomatiskt får jag säga på vänsterstyret. Så fort vi pekar på en öm punkt så kommer bollen direkt tillbaka. Vad tänker du göra åt detta? Ja, jag kan berätta för dig Karin vad jag tänker göra åt detta. Vi har några vägar att gå. Det ena är att det handlar om att prioritera. Då behöver vi satsa på det som vi verkligen kan göra. eller verk som man verkligen måste göra, som ingen annan kan göra. Det är den första prioriteringen vi behöver göra. Då faller vissa saker bort. Till exempel att investera i ett externt vindkraftverk som faktiskt externa aktörer kan hantera. Men sen, ska vi bygga en arena till exempel? Det är ingen annan än Göteborgs kommun som kan göra det. Så vi behöver jobba med själva prioriteringen. Det är första delen. Och sen naturligtvis behöver man fundera på om man verkligen behöver göra allting. Det finns ju till exempel lediga äldreboenden här i Göteborg. Varför ska vi bygga nya när det står tomma platser? Det kan man ju fundera på. Så det finns saker vi kan göra Karin. Men det värsta som ni gör, det är att stoppa huvudet i sanden och hoppas på det bästa. Det kommer inte att lösa detta Karin.

Tack Axel! Och med detta har Karin Pleijel (MP) begärt en kontrareplik. Varsågod Karin.

Jag tycker det är märkligt att förminska elfrågan. Vi vet alla hur angeläget det är att vi skaffar förnybar el. Och istället satsa på att riva och bygga nytt när vi vet att det går att renovera och uppgradera till en mycket lägre kostnad och mycket mindre investering. 11 miljarder! En halv västlänk, det är enormt stora investeringar som vi ökar skuldberget med.

På detta har Axel begärt sin andra replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Nej, min mening var inte att förminska vindkraften. Vi behöver bygga vindkraft. Inte det, men vi kan verkligen ifrågasätta om det är Göteborgs kommun och Göteborgs skattebetalare som ska bygga vindkraftsparker. När det finns privata aktörer som står i kö för att faktiskt bygga de här vindkraftsparkerna. Då tycker jag det är mer lämpligt att vi faktiskt investerar de pengarna där. Utan vi ska ju investera våra pengar där ingen annan. vill investera eller kan investera och där det är av kritiskt avgörande för oss att vi faktiskt får till det. Och då är det bland annat simbad, arenor, det är sånt som ingen annan går fram i. Och där behöver ju vi ta ett ansvar om vi vill utveckla Göteborg.

Tack! Då lämnar jag ordet till Bettan Andersson (V). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Bettan!

Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Ja, det är ändå lite intressant att Jag tror det var Elisabeth som sa att man inte ville prata om den röda flaggan i rummet. Den röda flaggan pratar jag gärna om. Det tror jag vi gör allihopa. Men sen är det så här att under alla år som jag har varit parlamentariker så har alltid SLK varnat för höga investeringskostnader. Så det tänker jag verkar vara någonting som är ständigt återkommande oavsett hur mycket vi investerar eller inte. Men intressant är ju lite grann, vad ska vi göra då istället, eller vad ska vi inte göra? Nu var ju Axel inne på det lite grann och berättade om vad vi inte skulle göra. Men jag tänker det är intressant, ska vi inte renovera skolor? Ska vi inte bygga några nya skolor? Ska vi inte bygga några badhus, Elisabeth? Eller ska vi inte bygga några nya idrottshallar? Vad är det vi inte ska göra? För att vi har en underhållsskuld i stan. Och vi behöver också utöka verksamheten för att staden också har växt och växer. Tack.

Tack! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M) för en replik. Därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, göteborgare! Tack för det Bettan! Jag tror i och för sig att nu att SLK har sagt det jämt och ständigt, ja då kanske det är dags att lyssna på det också, tänker jag. Jag tror säkert att du delar min bild av att 13 miljarder i ökade skulder och 400 miljoner i resultaträkningen, ja det är svettigt. Det kan ju vara spännande diskussioner i ert styre hur ni ska hantera detta. Men jag kan fortsatt ge lite tips. Ta allmännyttan. Varför ska vi bygga lägenheter när det finns aktörer på marknaden som kan bygga lägenheter? Många miljarder som vi nu plöjer ner i detta. Så det finns saker vi kan göra. Då får man nog överväga det om man nu vill komma åt denna fråga. Det kan ju inte vara en godiskiosk för alla här. Jag tror man behöver jobba med de här prioriteringarna. Tack.

En kontrareplik begärd av Bettan Andersson (V). Varsågod.

Tack. Då undrar jag bara vad det är för skattepengar vi plöjer ner i allmännyttan?

Vill du ha en andra sista, Axel? Varsågod.

Ja, skattepengar är det ju inte, men det är skuldberget. Det är skulderna. Vi tar ju lån för att bygga de här lägenheterna. Det är flera miljarder vi tar för detta. Och det är klart att det ökar hela skuldbördan. Och du kommer ju i ett läge där du inte har råd att ta mer skulder. Och då behöver man fundera på vad det är du ska ta för kostnader i detta.

Då är det Bettan Andersson (V), andra sista, varsågod.

Ja, så du ändrade då, så det var inte skattepengar utan det var att det bygger på ett skuldberg för vi gör investeringar.

Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD) för en replik. Varsågod.

Tack så mycket. Det är intressant det här med röda flaggor som vi alla vet betyder varningsflagg. Visst är det klädsamt att det finns partier som har självinsikt nog att använda just sådana. Så de pratar jag gärna mer om. Men jag tog exempel på investeringar som man kanske inte ska göra. Det betyder inte att investeringar är dåliga. Men att man måste prioritera. För att de flesta vet att våra medel är begränsade. De är inte obegränsade. Och jag vet att just du Bettan, du har ett sånt där motto i livet. Att vi aldrig i kommunen ska vara dumsnåla. Jag vet inte hur många gånger jag har hört dig säga det. Vi ska inte vara dumsnåla här. Men. Problemet är bara att det är så lätt att resonera så när det inte handlar om ens egna pengar. Och när man tror att vi har oändligt med tillgångar. Vi har inte det. Utan när vi inte är dumsnåla så innebär det att det tränger ut den viktiga välfärden. Äldre får inte duscha, de får inte komma ut för man har inte råd med personal. För man sitter med fasta kostnader. Det är därför vi ser den här röda flaggan från revisionen, SLK och i delårsrapporten.

Tack Elisabet. Då är det en kontrareplik begärd av Bettan. Varsågod.

Tack Elisabeth för att du kommer ihåg att jag säger att vi inte ska vara dumsnåla. Jag kan ta några exempel på vad det handlat om. Ja, vi skulle bygga en ny Angered Arena med ett nytt badhus. Det var planerat att det skulle vara två undervisningsbassänger, varav en var riktad till personer med funktionsnedsättningar. Man snålade in några miljoner och byggde inte den. Och sen efteråt konstaterade man, aj då. Det blev krock i bassängerna. Tiderna räcker inte. Samma när Marconihallen skulle byggas. Då snålade man också in om det var 10 miljoner. Så att ismaskiner nästan kör över små barn. Det är det som jag kallar dumsnålhet. Tack!

Då är det andra och sista replik begärd av Elisabet Lann (KD). Varsågod!

Tack så mycket! Och bygger vi inte då en arenapark för 11 miljarder så är det dumsnålt. För Göteborg måste som enda stad i norra Europa ha två 50-metersbassänger i sitt bad fastän simföreningarna inte alls efterfrågar två 50-metersbassänger. Så här gäller det att inte vara dumsnåla.

Jag tror Bettan, du har ju haft dina två repliker. Jag är ledsen. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D) som är sist i talarlistan. Varsågod Martin!

Ja, tack herr ordförande. Jag hade inte tänkt att gå upp nu, men nu blev det ju lite intressant diskussion här med investeringsbördan och vad det får för konsekvenser och att vi har mängder av viktiga investeringar framför oss. Men som vissa sagt här. Vi kan inte ta allt. Vi skulle kunna använda en större del av vår balansräkning till att byta saker vi inte behöver ansvara för mot mer av det som vi har eftersatt underhåll för. Det är ett sätt. Men jag vill egentligen bara påminna Jonas Attenius om något, för det är dig jag är mest besviken på. Vi satt i opposition förra året. Du gick till val med ditt parti i ett antal viktiga frågor för stadens utveckling. Du gick från en pragmatisk industrisosse, sådana som i alla fall jag. Jag gillade väldigt mycket före valet till Vänsterpartist light, för det är precis det du har varit nu sedan du kom till makten. Jag vill påminna dig lite om historien med Göran och Göran, Göran Johansson och Karin Karlsson. De skulle aldrig hålla på som vänsterpartister. Fri dragningsrätt. Det är inga problem. Det är kommun. Vi kan öka. Det är bara att låna upp. Det är bara att köra. Bygg lägenheterna. Låna upp pengarna. Och du går på detta. Det är jättetråkigt Jonas att se. Och det får konsekvenser för göteborgarna. Framförallt nästa generation som ska städa upp efter den här lånefesten.

Och på detta har Jonas Attenius (S) begärt en replik. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter! Ja, tittar vi på förslagen så ligger investeringarna ungefär på samma nivå i våra budgetförslag. Det är inte jättestora skillnader där. Men sedan är det ju så här, Martin, och det här är fakta. Det är SKR-siffror. Vi har en situation, om man tittar på Sverige i stort, där vi har, och det vet ni ju allihop här, en av Europas lägsta statsskulder på nationell nivå. Det är fakta. Sverige är ett rikt land. Vi har en väldigt låg statsskuld och jag vet, mitt parti har varit med och medverkat till den. Statsskulden är så låg. Jag är kritisk till det. Det kan jag erkänna som socialdemokrat. Och jag är lite vänster i det. Jag kan erkänna det också. Så. Men. De sista tio åren så har kommuner och regioner. Vi sitter alltså inte ensamma i Göteborg. Kommunernas och regionernas skuldutveckling har fördubblats på tio år. SKR, Fakta, SKR.

Och på detta har Martin Wannholt (D) begärt en replik. Därefter är Hampus Magnusson (M). Varsågod Martin.

Tack. Nej men då fick vi det ju sagt en gång för alla. Det tackar jag ändå för för då behöver man aldrig ha några andra tankar om var du står någonstans. Du står alltså inte med Magda. Du står inte med Karin Karlsson och inte Göran Johansson. Det har du redogjort för här nu. Du står med vänstern light.

Då lämnar jag ordet till Hampus Magnusson (M) som är sist i talarlistan. Varsågod Hampus!

Jag hade inte tänkt att gå upp här som många andra har sagt. Men när jag hör den här debatten och vänstern säger här då lite duktigt och fint att nej, det är inga skattepengar säger man till Axel. Nej, men det är göteborgarnas pengar kan jag tala om för dig och ingen annans. Och den här upplåningen, jag pratade med en i Framtiden häromdagen, som sade ungefär samma sak. Det är inga skattepengar. Nej, men det är göteborgarnas pengar och göteborgarnas tillgångar som blir mindre och mindre. Ni drar på er skulder för att bygga de här horribla mängderna medan folk får bo med svartmögel och under fruktansvärda förhållanden i lägenheter som inte rustas upp. Och underhålls, det är ju bedrövligt. Det är ju där det blir. Och det är göteborgarna det drabbar, Bettan. Sen kan du prata om skattepengar hit och mitt bolag som ni ofta säger här som vi hörde innan. Det är göteborgarnas tillgångar och göteborgarnas pengar. Och ni hanterar dem på ett bedrövligt sätt. Och bra att du tog upp skulderna, Jonas. För det är helt rätt att Sverige är ett likt land, men kommunerna börjar bli fattiga. Och många av dem styrs av S. Och Göteborg är en av Sveriges mest skuldsatta kommuner. och detta riskerar ni att bygga på ytterligare. Martin var snäll och säger att det är vänsterpolitik light. Den är tvärröd och har aldrig varit mer ansvarslös. Göran Johansson, Karin Karlsson, de gamla hederliga sossarna som kunde ta hand om många saker. De hade skämts om de hade hört den här debatten och sett hur den här staden vansköts. Fundera på vad ni höll på med. Kom inte och snacka om skattepengar hit och bolag dit. Det här är göteborgarnas pengar och göteborgarnas tillgångar. Sköt om Göteborg istället för att förstöra det på det sättet ni håller på med idag.

På detta har Jonas Attenius (S) begärt en replik. Varsågod Jonas!

Tack, fru ordförande! Det är starka ord från Hampus Magnusson. Det verkar vara en totalkatastrof under de senaste två åren som helt har havererat allt, och det är naturligtvis inte sant. Det jag ville ge en saklig och korrekt bild av i mitt inlägg är precis det jag sa. Vi sitter i en situation där Sveriges kommuner och regioner får ta allt större kostnader. Vi får ta allt större kostnader för infrastruktur. Jag sa faktiskt själv i mitt anförande att vi . och nog, om vi har tur, faktiskt kan ta de 1,23 miljarderna för Göteborg-Borås. Men egentligen vill inte jag det. Jag tycker det är dåligt att vi ska ta 1,23 miljarder av våra pengar, som ska gå till skola, vård, andra investeringar, fina äldreboenden, skolor, förskolor, till en järnväg Göteborg-Borås. Jag tycker inte det är bra. Och jag tycker att staten har dragit sig tillbaka. Och vi får definitivt ingen hjälp. av den här regeringen vi har nu, som har prioriteringar på att sänka skatten. Det är inte så man fixar infrastrukturinvesteringar och klimatanpassning och annat. Som vi i kommunen får ta större ansvar för.

En ny replik begärd av Hampus Magnusson (M). Varsågod.

Du älskar ju att prata om regeringen och vi får mycket hjälp av den kan jag säga. Bara genom att sänka inflationen från era tvåsiffriga. Siffror så har vi sparat mycket för den här staden, men du, jag kan hitta 1,2 miljarder åt dig ikväll. Stryk den här ansvarslösa gång och cykelbron som sågas av alla trafikinstanser och som bara har börjat med sina extrema fördyringar och riskerar att bli en ny linbana. Kommer bli värre än en ny linbana. Så får du 1,2 miljarder på kvällen här av mig. Jonas, varsågod!

Då är det Bettan Andersson (V) som är sist i talarlistan.

Ja du Hampus. Jag tycker också att allmännyttan är göteborgarnas. Därför tycker inte jag att man ska rea ut allmännyttan. För övrigt så kommer jag bara att tänka på en sak. Ni pratar om investeringar och slöseri. Underjordiskt garage, underjordiskt garage, underjordiskt garage. Tack.

Nu håller vi oss till ämnet. Klockan är mycket. Jag lämnar ordet till Axel Josefson (M) för en replik. Varsågod!

Tack fru ordförande! Jag uppskattar att du har tålamod med oss. För det första, Bettan, det är ingen här som pratat om att vi ska rea ut några fastigheter. Tvärtom har vi tidigare blivit beskyllda för att vi tar för mycket betalt. Och sen det andra när det gäller det här garaget och Skeppsbron. Vi har inte sett slutnotan på den än, med allt det haveri som ni har ställt till med i den frågan, från början till slut. Tack!

Tack Axel! Där kommer Hampus och begär ordet. Varsågod Hampus!

Det fina när man ombildar är ju att människor som har bott där under många, många år och har varit med och byggt upp de värdena får möjlighet att enligt bruksvärdesprincipen köpa dem till ett marknadspris. Men som är lägre än om man skulle köpt en helt ny bostad. Det gör ju att fler kan komma in i ägda boenden. Det har ju alla utom ditt parti, till och med dina vänsterkompisar här i S och MP, varit för och stått och lovat att det ska vi minsann ha. och genomfört också under S-regim några lyckade, riktigt fina ombildningar som gjort att vanliga arbetare har kunnat äga sitt boende bland annat i Tynnered. Men det har ni ju stoppat nu, helt fullt. Sedan hade vi en grundförstärkning som också skulle vara som garage för bilar och cyklar, och som var nödvändig för att få till en viktig byggnation som ni har fördyrat, försenat och förbjudit. Men det var ju väldigt bra att vi lyckades stoppa det här underjordiska cykelgaraget som ingen skulle parkera i, mer än att dyka ner för en brant backe som till och med tjänstemännen dömde ut. Så det var bra att du sa underjordiskt garage, och det är bra att vi tar ansvar och inte hittar på mer dårskorpor och konstiga projekt.

Nu har jag tomt på talarlistan och anser att det här ärendet är färdigdebatterat och det finns bara ett förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Göteborgs Stads vatten- och avloppstaxa för år 2025, Göteborgs Stads avfallstaxa för år 2025 och Göteborgs Stads taxa för verksamhet enligt miljöbalken

Klockan är 21.20. Vi skulle gärna vilja hinna med minst ett par ärenden till. Så att vi från presidiet skulle uppskatta att det inte blir så många debatter i ett ärende. Men samtidigt kan vi inte hindra er. Det är ni som stämmer hur länge vi vill att vi ska hålla på. Vi är på ärende nummer 16, kompletterande budget i oktober 2024 samt Göteborgs Stads vatten och avfallstaxa för år 2025, Göteborgs Stads avfallstaxa för år 2025 och Göteborgs Stads taxa för verksamhet enligt miljöbalken. Kommunstyrelsen föreslår att kretslopp och vattennämndens förslag till föreskrift för va-taxa, prislista för brukningstaxa för vatten och avlopp, prislista för anläggningstaxa för vatten och avlopp samt avfallstaxa för 2025 fastställs och gäller från och med den 1 januari 2025. Reviderat förslag till taxa för miljö och klimatnämndens verksamhet enligt miljöbalken fastställs och gäller från och med den 1 januari 2025. Nämnden för funktionsstöd, Kommunbidragsramen höjs med 6 mnkr. Äldre samt vård och omsorgsnämnden, Kommunbidragsramen sänks med 6 mnkr. Enligt förslaget till tjänsteutlåtande för reglering av gränssnittsärenden. 6 miljoner kronor avsätts för för barn och unga för att öka läsförståelsen. 15 miljoner kronor avsätts för 2024. Kommuncentral för avrop för kostnader kopplade till underskott till anvisningsboende. Hemställan från socialnämnden Sydväst om utökad budgetram för 2024 anses därmed besvarad. Socialnämnden Centrum, socialnämnden Hisingen, socialnämnden Nordosta och socialnämnden Sydväst får i uppdrag att under december månad bevilja tillägg till ekonomiskt bistånd med 1 000 kronor per barn till de familjer som beviljas ekonomiskt bistånd under minst två månader under perioden september till december 2024. Återrapportering ska ske i socialnämnderna. 5 miljoner kronor avsätts för 2024 till Kommuncentralen för Europa, socialnämnden Sydväst, socialnämnden Nordost och socialnämnden Hisingen för kostnader kopplade till att under december månad bevilja tillägg till ekonomiskt bistånd. Miljö och klimatnämnden får i uppdrag att samordna framtagandet av en stadlig gemensam handlingsplan för oförenade områden i samverkan med berörda nämnder och bolagsstyrelser. Stadsfastighetsnämnden och Försäkrings AB Göta Lejon får i uppdrag att medfinansiera människan bakom uniformen. Återrapportering ska ske till respektive nämnd och styrelse. Hemställan från socialnämnden Sydväst om att få i uppdrag att möjliggöra för . folkbokförda flyktingar från Ukraina att bo kvar på anvisningsboende i väntan på lägenhet och i enlighet bosättningslagen beviljas. Avsättning för allmän reserv minskas med 26 miljoner kronor för att finansiera förslagen i yrkandet. Här har ordet begärts av Axel Josefson (M) till att börja med. Varsågod Axel!

Tack, fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag ska lyssna in dig, och jag får väl också hoppas att kommunstyrelsen kanske i framtiden fattar lite enklare beslut än den beslutsatsen. Men i alla fall, det är egentligen inga större skillnader mellan de här olika förslagen. Jag yrkar bifall till yrkandet från M, D, L och KD. Tack!

Tack, Axel! Då lämnar jag ordet till Alfred Ekman (S), därefter Jenny Broman (V). Varsågod, Alfred!

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige och göteborgare. Under året så har jag med styret här i Göteborg gjort vårt yttersta för att skydda göteborgarna från SD-regeringens prioritering. Att göra det billigare, att göra lyxrenoveringar och pooler samtidigt som man drar undan pengar som gick till brottsförebyggande insatser i utsatta områden. Men det har varit ett tufft år, inte minst för förskolan och grundskolan. Men som tur är har vi kunnat förutse S-regeringens felprioriteringar och fått ut 200 miljoner till förskola och grundskola redan i början av året, detta för att göra allt vi kan för att skydda våra barn, elever och föräldrar så gott det går. Nu står Både för och grundskola stadigt inför kommande år, och styret här i Göteborg satsar mer än hälften av vår budget på utbildning nästa år. Och till skillnad från högerpartierna både lokalt och nationellt vet vi i styret att man inte kan skicka stora engångssummor i slutet av året till välfärden och tro att det ska bli verkstad. Därför ser vi till att få ut pengarna i början av året i vår budget nästa år. Istället som högerpartierna gör då lägga i centrala potter som inte ger någon verkstad. Denna kompletteringsbudget innehåller endast satsningar som det kan bli verkstad på innan årets slut. Så som att elever får en julbok för att främja läsförståelsen, skjuter till pengar till socialnämnden i nordost så att de kan fortsätta växla upp trygghetsarbetet i bland annat Angered. Detta är något som högerpartierna väljer att inte göra. Med det sagt yrkar jag därför bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack, då lämnar jag ordet till Jenny Broman (V), därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Jenny!

Tack så mycket för ordet! Jag tänkte fokusera på den sociala delen i kompletteringsbudgeten. I tisdags var det tusen dagar sedan Ryssland påbörjade sin fullskaliga invasion av Ukraina, med de ödesdigra konsekvenser som det har fått för människorna i Ukraina. När flyktingar började komma hit togs flera beslut som inte var anpassade för så lång tid, och nya lagar har införts med lite olika påverkan på de ukrainska flyktingarna vi har här i Göteborg. Vi tillsätter nu 15 miljoner kronor för att inte. ukrainska flyktingar ska bli utan fast boende i väntan på lägenhet enligt bosättningslagen. Det möjliggör att de får bo kvar i sina anvisningsboenden under tiden. Dessutom ger vi Stadsledningskontoret i uppdrag att utreda hur vi ska finansiera fortsatt boende för ukrainska flyktingar. December är en tuff månad ekonomiskt, inte minst för barnfamiljer med försörjningsstöd. Innan När man innan har kunnat förlita sig på åtminstone ett rejält mål mat i skolan, så ska alla måltider nu ätas hemma under lovet. Vi vet ju hur matpriserna är. Barn som tillväxtspurtar äter många gånger dessutom mer än vuxna. Om det är några som har tonårsbarn hemma så kanske ni känner igen de här gigantiska matportionerna. En timme senare ska det vara en till. Och skolkortet för kollektivtrafiken gäller ju inte heller på jullovet. Och för att vi vill att även barn i familjer med försörjningsstöd ska kunna göra något under lovet, annat än bara sitta hemma och kolla på väggen, så vill vi att man ska få 1000 kronor extra per barn, för att kanske hälsa på en släkting på andra sidan stan, eller kanske åka spårvagn till badhuset och bada, eller varför inte ett besök av tomten som ett paket med sig. så kommer nu barn i familjer som har försörjningsstöd kunna få den chansen också. Tack så mycket! Bifall till S V MP!

Tack Jenny! Innan jag lämnar ordet till Bosse Parbring (MP) så vill jag säga att Corig Pleo anmäler jäv på detta ärende. Bosse Parbring (MP) först, därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Bosse!

Tack ordförande! Som många har sagt så har 2024 varit ett tufft år både för enskilda göteborgare och för kommunens olika förvaltningar. som har behövt bromsa och strama åt. Nu finns ett överskott som vi kan fördela i den här kompletteringsbudgeten och i vår rödgröna styrelse så riktar vi det bland annat till kostnader för att ta emot människor som är på flykt från krigets Ukraina, för kompensation för kostnader för försörjningsstöd och för andra viktiga sociala insatser som Alfred och Jenny har nämnt. Med det yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C) som är sist i talarlistan. Varsågod Emmyly.

Tack ordförande! Jag vill yrka bifall till Centerpartiets yrkande i det här ärendet. Och förutom de viktiga tillskott som stadsledningskontoret signalerar att nämnderna behöver, så har vi också en miljösatsning i vårt kompletteringsbudgetyrkande. Och det handlar helt enkelt om att minska mikroplaster i hav och vattendrag och att vi ska använda mer miljösmarta material i konstgräsplaner. Därför vill vi att idrott och föreningsnämnden ska få 5 miljoner för att stärka arbetet med bioplast i konstgräsplaner och gärna i samverkan med föreningar. Det önskar vi att styret också hade velat satsa på men vi ser inga miljösatsningar i styrets kompletteringsbudgetyrkande.

Tack, Emmyly. Då har jag tomt på talarlistan. Kan vi gå? Anser vi att det är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningen yrkar Alfred Ekman, Jenny Broman, Bosse Parbing bifall till kommunstyrelsens förslag, Axel Josefson att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M D L och KD i kommunstyrelsen, Emmyly Bönfors att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från C den 19 november 2024. Jag ställer följande proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Bifalles förslaget från kommunstyrelsen? Bifalles förslaget från Axel Josefson med flera? Ja. Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då väntar vi in, så att alla kommer. Och det har ju begärts votering som vi ska genomföra. Och då är det Kommunstyrelsens förslag, är ja, proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Axel Jonsson som motförslag? Antas förslaget från Emmyly Bönfors som motförslag? Jag finner att förslaget från Axel Josefson har antagits som motförslag. Och då återstår bara huvudvoteringen. Och det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Josefson. Korrekt uppfattat? Ja. Då startar vi omröstningen. Varsågod och rösta. Då stoppar jag omröstningen. Med 40 röster mot 38 nej och 3 avstår bifalles kommunstyrelsens förslag. Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Ja. elproduktion

Jag tror att vi hinner med nästa ärende också. Då går vi till ärende nummer 17. Och det är hemställan från Göteborg Energi AB angående utbyggnad av elproduktion. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Göteborg Energi AB angående att lokalt i Göteborgs kommun investera i elproduktion i syfte att stärka eleffektivitetskapaciteten i Göteborg tillstyrks. Elproduktionen ska drivas med förnybara bränslen. Fossila bränslen ska enbart. enbart användas som reservbränsle och i yttersta nödfall för att undvika allvarliga konsekvenser för konsumenter. Göteborgs Stadshus AB får i uppdrag att, i samverkan med Göteborg Energi AB, skyndsamt revidera ägardirektivet för bolaget för att harmonisera i linje med tillstyrkt inriktning för investering i lokal produktion. Här har jag en talarlista. Vi börjar med Axel Josefsson (M) först, därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag yrkar bifall till yrkandet från M D L KD. Det handlar om gasturbinerna, som är väldigt viktiga att vi får på plats. Jag tänkte avhålla mig från vindkraftsdiskussionen ikväll. Jag lovar er, det kommer upp nästa fullmäktige. Så jag tänker att vi kan hugga i med lust i det då. Tack!

Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Därefter Helena Norin (MP).

Tack. Jag vill ändå berömma kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och systemet i vägen hit upp. Att i den här frågan vi har kunnat komma fram så pass snabbt och enighet om att vi ska faktiskt, även om det står lite annorlunda i det rödgröna yrkandet, men det är bara. för att det ska se bra ut. Men det här kommer ju en backupkraft som till stor del kommer vara fossil och det är någonting vi verkligen inte vill. Men om vi inte har den backupkraften och vi får till mer vindkraft, solkraft och så vidare, så behövs den för att få till den övriga elektrifieringen och omställningen. Så det krävs lite tankearbete här då för att vi ska landa i det, men det har ju den här församlingen löst väldigt snabbt. Och bra, så jag yrkar bifall till yrkandet från M, D, L och KD. För vi tycker också det är dumt att lägga in en 40- procentig högre elavgift, som om man skulle följa det som står i det rödgröna förslaget. Nu vet vi att det inte kommer följas, det kommer inte bli så. Men ni får väl fortsätta att skriva sådana saker då, om ni mår bra av det. Men jag är ändå jätteglad att fullmäktige fattar ett i princip enhälligt beslut om att nu behöver vi mer backupkraft. Det är någonting som vårt fina Göteborg Energi-bolag kan. Förra gången vi gjorde det med gasturbinerna var det en av de mest lönsamma investeringar som Göteborg Energi har gjort. Det är bra att känna till med tanke på en del annat som de har gjort som inte gick så bra. Tack!

Tack Martin! Innan jag lämnar ordet till Helena Norin (MP) vill jag anmäla om att Per-Erik Trulsson, (SD), anmäler jäv i detta ärende. Då lämnar jag ordet till Helena Norin (MP), därefter Henrik Sjöstrand (M). Varsågod Helena!

Bifall till Kommunstyrelsens förslag och jättebra att det här ska drivas på biobränslen.

Tack. Då lämnar jag ordet till Tony Liljendahl (SD). Läs det därefter. Patrik Höstmad (D) . Ja, det är du, Tony. Varsågod!

Ordförande, ledamöter, göteborgare. Tack för ordet! Jag börjar med att yrka bifall till förmån för Sverigedemokraternas eget yttrande 24-11-12. Göteborgs Stad har en elintensiv och krävande industri. Vi tillverkar eller producerar cirka 5 procent av det egna effektbehovet lokalt. Fossilfritt, det är väldigt bra. Det kan vi ha. Men vad Göteborgs Stad behöver, det är planerbar energi. Därav baseras vårt förslag på. Hur den ser ut sen i sin bästa form kan vi givetvis diskutera. Bifall Sverigedemokraternas yrkande.

Tack! Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D) . Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Patrik!

Tack för det. Jag tänkte uppehålla mig vid den lilla detaljen som skiljer sig mellan våra yrkanden och som jag kan vara ganska avgörande. Vad sa du? Var var jag nu någonstans? Jo, skillnaden, ja. Det är sent på kvällen här. Jo, ni skriver ju in att elproduktionen ska drivas med förnybara bränslen. Det är ju faktiskt rätt dumt att skriva in det som ett sådant detaljkrav ifrån kommunfullmäktige. Man skulle kunna tänka sig att man kanske i så fall hade skrivit att man ska försöka få ner koldioxidutsläppet från de här eller någonting sådant så man får flexibiliteten som. Göteborg Energi efterfrågar. Vi vet ju inte alls prisutvecklingen och tillgången på de här biobränslena. Det är till och med så att kör man på palmolja eller rycker upp stubbar på kalhyggen så pratar man till och med om att det ger större koldioxidutsläpp än om man kör fossilt. Det finns ju forskare som tycker att vi egentligen ska köra fossilt och någon gång i framtiden sätta på koldioxidinfångning i stället som ett bättre sätt än att börja köra rovdrift på naturen för att få fram biodränslen. bränslena. Så jag tycker ni har hamnat fel där ni så hårt slår fast det ända uppifrån KF-nivå. Det här kommer ni kanske få komma tillbaka till KF och ändra på helt enkelt. Tack!

Tack! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP), därefter Marina Johansson (S). Varsågod Karin!

Jag kanske inte borde, men jag häpnar ändå hur man så lättvindigt bara tycker att det är klart vi ska ha fossilt bränsle här. Har ni inte hängt med? Vad är det fossila bränslet orsakar? Vad är det för problem vi ska lösa? Men jag tycker det är jätteviktigt och bra att vi satsar på grön reservkraft i form av gasturbiner, kraftvärmeverk, flexibilitetslösningar så att vi står bättre rustade. för kommande effekttoppar när industrin och samhället ställer om. Sen är det så att det här med förnybart, en sån här gasturbin kan användas med många olika typer av biobaserat bränsle. Och det är klart att det ska vara ett hållbart biobaserat bränsle. Och vi har ju skrivit in i yttersta nödfall så kan man behöva ta till fossila. Men det är verkligen yttersta nödfall. Det är. Det som ska användas i den här anläggningen är biobaserad förnybar råvara.

Tack! Detta har inkommit två repliker. Vi börjar med Patrik Höstmad (D) först. Varsågod Patrik!

Ja, just det. Tack för det! Problemet med biobränslen är att det är ju ingen universallösning som löser koldioxidutsläppen. Vi släpper ju ut koldioxid med biobränslen. Vi släpper ut dem nu i närtid. Sedan kanske det binds upp någon gång i en längre framtid. Men det är ju här och nu. Ni säger ju att det är klimatnödläge och att vi måste hantera det nu. Det kommer vi inte att göra med biobränslen. Som sagt, det finns ju många scenarier man tittar på framöver att biobränslen. kommer inte räcka till som lösning. Det vi säger är bara, behåll flexibiliteten så kan vi följa hur det här utvecklar sig. Det vore väl jättebra om det skulle finnas mycket billigt biobränsle som inte ger stora skadeverkningar på palmoljefälten eller i de svenska skogarna. Eller som tar bort jordbruksmark ifrån livsmedelsproduktionen. Men låt oss ha flexibiliteten och se hur det här utvecklar sig.

Tack! En kontrareplik begärd av Karin Pleijel (MP). Varsågod!

Jag vill minnas att den här regeringen har fått krypa till korset och öka reduktionsplikten som handlar just om biobaserad råvara. För att det är så man räknar på det. Det är någonting som växer upp igen istället för att man tar ut det som har lagrats under miljontals år som är det fossila då. Räcker inte till. Jag tror den här anläggningen kommer inte att vara den som gör att vi spräcker i taket på tillgången på biobaserad råvara. Till exempel om vi skulle ha biobaserat till flyget och tycker att vi ska hålla på att flyga som idag. Då kommer det verkligen inte räcka till.

Och Patrik får sin andra och sista replik. Varsågod!

Tack för det! Då kan vi notera att Karin körde argumentet att det är så lite det vi gör så det spelar ingen roll. Den argumentationen kan man inte köra när det gäller CO2-utsläppen. Den argumentationen kan man inte heller föra när man pratar om bränsle som ska användas för att ge de här CO2-utsläppen.

Då är vi tillbaka i talarlistan och lämnar ordet till Marina Johansson (S), därefter Axel Darvik (L). Varsågod Marina!

Tack så mycket fullmäktige åhörare! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi vet ju alla om att Göteborgs effektbehov kommer att närmare fördubblas till 2030. Vi behöver jobba väldigt hårt för att klara av det behovet som finns. Därför ser vi väldigt positivt på att Göteborg Energi nu presenterar förslag på utbyggnad av kraftslag som stärker den lokala effektsituationen. genom förnybart drivna gasturbiner eller kraftvärmeverk lokalt i Göteborg. Förutom för att kunna producera vid bristsituationer i Göteborgs elnät så leder den här typen av produktion också till att vi blir bättre på att klara av vår egen självförsörjning vid krissituationer. Men det är också viktigt ur ett tillväxtperspektiv och ett näringspers. Näringslivsperspektiv och vill vi ha fler gröna jobb i Göteborg, vilket vi vill, så är det här jätteviktigt att vi går vidare med detta. Så därför bifall.

Tack. Då lämnar jag ordet till Axel Darvik (L). Därefter Johan Zandin (V). Varsågod Axel.

Tack ordförande! Jag yrkar bifall till. förslaget från M, D, L och KD. Den lilla skillnaden är just det här med biobränslet. Jag tycker att det är jättebra att vi får till detta, som sagt. Det delar jag med alla andra. Men det här visar lite grann på skillnaden mellan en mer pragmatisk inställning i klimatpolitiken och en mer fanatisk. Vi måste se till att vi använder pengarna och investerar dem smart. Alltså få ner koldioxiden där det gör som mest nytta. Inte bara för att symboliskt slänga in det. I det här fallet riskerar vi dessutom, utan att vi har gjort någon analys och slänger in det, så borde man också fundera på om hela syftet med anläggningen är att kapa priset i effektbristsituationer. Då använder man ett extra dyrt. bränsle, då försvinner en hel del av effekten av själva anläggningen eftersom alla konsumenter då kommer att få bära ett mycket högre elpris. Det ger också den effekten att man kanske minskar introduktionen av sol och vind i elsystemet genom en sådan här åtgärd. Det borde ju vara precis kontraproduktivt mot det som man ville uppnå. Så, ja. Det kommer säkerligen framkomma när det här beslutet sedan skickas till Göteborg Energi och då får man väl krypa till korset och rätta det om man inser att det här faktiskt blir sämre än vad man hade tänkt sig. Men för att vi ska komma igång med detta så är det ju ändå bra att det finns en enighet om att bygga anläggningen. Så bifall till det. Tack!

Tack Axel! På detta har ju Karin Pleijel (MP) begärt en replik. Varsågod Karin!

Jag vill bara reagera på ordet dyrt. Vad kostade den katastrof vi såg i Valencia? 119 tror jag. Människoliv och massor med miljoner. Vi vet ju hur man räknar vad som är dyrt och inte. Det handlar om hur man tänker lite mer långsiktigt än bara dit näsan räcker. Därför är det viktigt att vi tänker att det fossila ska bort, för vi vet att det är sådana kostnader som ingen av oss egentligen vill betala.

Tack! Och med detta har Axel Darvik (L) begärt en kontrareplik. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Det är just därför, Karin, som vi måste se till att vi gör de mest lönsamma investeringarna först. De investeringar som gör störst koldioxidreduktion, det är dem vi ska göra först, inte de symboliska. Då börjar man att attackera problemet i fel ände. Tack!

Jag vill bara påpeka att förnybara bränslen behöver inte enbart vara biobränslen. Det kan också vara till exempel vätgas och elektrobränslen framställda av förnybar el de dagar vi har extra mycket solenergi eller vindkraft. Tack!

Tack Johan! Där kom en. Nej. Då har vi tomt på talarlistan. Kan vi gå till beslut? Under överläggningen yrkar Helena Norin, Marina Johansson, bifall till kommunstyrelsens förslag, Axel Josefson, Martin Wannholt, Axel Darvik att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M D L och KD i kommunstyrelsen, Tony Liljendahl att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Axel Josefson m.fl.? Ja. Bifalles förslaget från Tony Liljendahl? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation till. Och? Klockan är 21.48 och jag tror inte vi hinner med flera ärenden. Jag ställde frågan till kommunfullmäktige om vi kan avsluta dagens möte, men innan vi gör det är vi inte riktigt färdiga. Det brukar alltid vara så att jag måste gå igenom föredragningslistan. Kan vi bordlägga ärende nummer 18 till 39? Till nästkommande fullmäktige, kan vi bordlägga bordlagda motioner från 40 till 63? Kan vi bordlägga nya motioner från 64 till 70? Till nästa? Det har tillkommit en ny interpellation från Pär Gustavsson till kommunstyrelsens ordförande angående stadens representation. Kan den framsvällas? 72.an har vi redan tagit. Kan vi anteckna anmälningsärenden? Ja. Med det sagt tackar jag er alla för dagens fullmäktigemöte och önskar er en trevlig kväll. Glöm inte att plocka mer glas och godispapper och sånt. Stort tack!