Kommunfullmäktige

På plats och ni som inte har klockan är 15.00. Vi börjar. Jag börjar med att hälsa er alla välkomna till dagens fullmäktigemöte. Och även hälsar alla som följer oss via webb-tv eller närradio välkomna till att följa dagens fullmäktigedebatt. Och med det sagt så klarar ju mötet öppnat och innan vi går på ärende nummer ett så har ni märkt säkert att det finns ju högtalare små högtalare runt rummet och det är 8 styck och även i talarstolen så är det nya mikrofoner som är trålade inte trådlösa så det är ingen risk att batterierna kommer ta slut och det är bättre kvalitet på dem. De här kommer finnas bara under de här kvarvarande tre fullmäktigemötena innan sommaren. Under sommaruppehållet så kommer de ersättas och monteras permanent. Så de är bara provisoriska de här tre fullmäktigemötena fram till sommaren. Och vi från presidiet tar gärna emot tips och om ni upplever att det är bra ljud. och inte bli störd eftersom vi provar nu i tre fullmäktige så är jag tacksam. Ta emot det. Idéer och tankar. Det var det. Då går vi över till ärende nummer ett. Det är bestämmande av tid för justering. Justering av protokollet för dagens sammanträde sker onsdagen den 4 juni 2025 klockan 09.30 på Stadshuset Gustaf Adolfs torg. Kan fullmäktige godkänna den här tiden för justering? ersättare i kommunfullmäktige Ärende nummer två, det är anmälan av Länsstyrelsens beslut att utse en ny ledamot och nya ersättare i kommunfullmäktige. Kan Länsstyrelsens beslut antecknas? Ärende nummer tre. Till dagens frågestund har det inkommit en fråga. Den återfinns i appen och enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågan ställas? Då överlämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L). Den svarande blir Karin Pleijel (MP).

Tack herr ordförande! Ja, jag fick ett tips om att stadsmiljöförvaltningen kräver gymnasiekompetens för att vara parkarbetare och gaturenhållare. Förvisso också att framföra båtar. Självklart, gymnasiekompetens är superviktigt. Det är någonting som ger ett. ett längre liv, man får högre livslön, men är det relevant för att utföra de här sysslorna i Göteborg? Det anser inte jag, utan det är snarare ett hinder. Det finns en hel del människor som av olika skäl inte klarar av gymnasieexamen på tre år. Då kan det snarare vara en morot. När den som tipsat mig om detta hörde av sig till Stadsmiljöförvaltningen så blev svaret att Jo men gymnasieexamen det är ett bevis på att man har en social kompetens och att man vet att kunna passa tider. Jag vet att både Karin och jag har jobbat som lärare. Rent så svart och vitt är det inte. Det finns de som har social kompetens och kan passa tider men av olika skäl inte lyckas få en gymnasieexamen. Sen finns det de som klarar jättehöga betyg och har noll social kompetens. Jag kan förvisso tänka att just det där kompetens, ja båtförare, där tycker jag ju då, för det är nämligen så att det står på listan över vilka sommarjobb som de ger exempel på, eller säsongsarbeten, för det är arbeten från 15 april till 15 september. Jag kan hålla med om att det kan vara relevant att ha aktuellt förarbevis för båt. Men min fråga till Karin är då helt enkelt, är det rimligt? Att kräva gymnasieexamen för att klippa stadens gräsmattor och rensa stadens rabatter.

Tack Kristina! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP) för att svara på frågan. Varsågod Karin!

Tack så mycket för din fråga Kristina. Jag håller med dig. Det är verkligen inte svartvitt det där med kompetens. Men stadsmiljöförvaltningen har valt att sätta ett lägsta krav på gymnasieutbildning i kravprofilen för de här säsongstjänsterna. Utifrån främst säkerhet, kommunikation och bemötande. När det gäller säkerhet då är det både i trafiken och i det dagliga arbetet i övrigt. Man kommer att röra sig i miljöer där tydlig och korrekt kommunikation är avgörande. Därför är det viktigt att medarbetare både kan. ta emot och förstå instruktioner utan missförstånd. En gymnasieutbildning ger en indikation på att det finns en grundläggande förmåga till sådan förståelse och kommunikation. Målgruppen för säsongsanställningar är ibland lite utmanande. Det är tyvärr vanligt att personer tackar ja till en anställning men aldrig påbörjar den eller avslutar efter mycket kort tid. Genom att ha ett gymnasiekrav ökar vi sannolikheten att nå personer med en viss mognad, ansvarskänsla, förmåga att förhålla sig lojalt till ett arbetsuppdrag över tid. Det handlar alltså inte bara om formella utbildningsnivån utan om vad det kan signalera vad gäller plikttrogenhet, engagemang. Medarbetare som inte dyker upp till sina arbetspass eller inte tar sina arbeten på fullt allvar, det är en påfrestning för både personalgrupp och verksamhet. Våra säsongsanställda behöver också kunna hantera sociala situationer, som du var inne på. Arbetet utförs i grupp och det innebär att man behöver ha en god samarbetsförmåga och kommunikation. Säsongsarbetarna, medarbetarna är ofta synliga i stadsbilden och har direktkontakt med medborgare. Då är det också viktigt att med en enkel och respektfull dialog kunna bemöta både synpunkter och representera kommunen på ett förtroendeingivande sätt. Jag får återkomma.

Karin och Kristina om du vill ha en replik, tryck på en replik i stället för, så det blir bättre. Varsågod!

Tack. Ja, då förstår jag hur argumenten går. Men. Det tycker jag ändå inte känns gott nog. Det är fortfarande alldeles för grovhugget. Att säga att man ska ha ett gott säkerhetstänk och kommunikationsförmåga och bemötande, absolut. Men kräv referens då. Varje år ger jag ett antal personer referens för att jobba i äldreomsorgen. Där skulle jag säga att alla de här sakerna är minst lika viktiga. Och där är det aldrig någon som har frågat har den här individen gymnasieexamen? Det är möjligt att de har något sådant krav där bakom. Det kan inte jag garantera. Men det finns en ökad andel individer som inte lyckas få gymnasieexamen så lättvindigt som man fått förut. De kan vara otroligt plikttrogna och uppfylla allt detta. Varför är ni inte villiga att fördjupa det hela och kräva referens? Låta personer svara på frågor. Det finns andra sätt att gå till väga. Det här är en signal som sänker människor.

Tack Kristina, då lämnar jag ordet till Karin för en kontrareplik. Varsågod!

Jag kan säga att stadsmiljöförvaltningen har öppnat för rekrytering av personer utan utbildning, men med viss arbetslivserfarenhet som arbetsgivaren bedömer som likvärdig. Inte jättelångt ifrån det referenssystem du syftar på där. Men genom det här kravet så har man ändå, det är inte satt, som du förstår, det är inte bara slentrianmässigt att man sätter en viss nivå utan det är ett verktyg för att just säkerställa kvalitet, säkerhet, ett visst mått av professionalism i sin roll. Utöver det som förväntas för själva den tillfälliga anställningen. Men jag tar med mig det du säger här och den här sista som jag sa med att man också accepterar personer utan utbildning med en viss referenstagning där av en arbetsgivare. Det är väldigt nära det du säger tycker jag.

Tack Karin och andra sista replik. Varsågod Kristina!

Jag tycker det känns positivt att du säger att vi ska lyssna in detta lite grann, för jag tror att ni verkligen måste lyssna in det. För att den personen som gav mig det här tipset är alltså en högre tjänsteman inom en annan kommuns utbildningsväsende som sa det här är någonting som ungdomar ser. Man blir stämplad när man får det här beskedet att nej, du måste ha gymnasieexamen. Och då hade det inte heller hjälpt att den här förvaltningen hade å den här personens vägnar, och det kunde röra sig om flera personer, ringt och försökt förklara och ge en bakgrund. Det var bara nej. Och också den attityd som då hade varit från de HR-personer man hade pratat med var också bara nej. Vi måste vara rädda om de här människorna för det kan vara det som gör att de faktiskt växer och gör att de kommer tillbaka till skolans värld på komvux eller annat sätt och faktiskt får den där gymnasieexamen som jag tror att vi alla är medvetna om att vara jättebra att ha.

Tack Kristina och andra sista Karin varsågod.

Jag förstår det du är ute efter och sen ska det ju vara, man ska ju också ha respekt för att. Som sagt, klippa gräs kan låta enkelt men det är många delar som ingår i de här säsongsarbetande. Du nämnde båtförare och så, men det är ju inte alla som jobbar som det. Så det är också viktigt att förstå att det är arbeten som kräver kompetens. Speciellt av de som ska arbetsleda i den här situationen. Tack för det!

Då var ju dagens fråga färdigställd och då tackar vi Kristina Bergman Alme (L) och Karin Pleijel (MP), för detta. om att behålla veteraner inom förskolan, skolan och äldreomsorgen Då går vi över till ärende nummer 4. Det är interpellation av Anneli Rhedin (M) till kommunstyrelsens ordförande om att behålla veteraner inom förskolan, skolan och äldreomsorgen. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius har överlämnat besvarandet till kommunalrådet Marie Brynolfsson (V). Jag överlämnar ordet till kommunalrådet Marie Brynolfsson (V).

Varsågod Marie!

Tack så mycket fullmäktigeordförande, göteborgare och tack Anneli för interpellationen. Det är ju en viktig fråga hur vi tar tillvara på den. Gud vad högt det här låter! Det får stå här långt borta hur vi tar tillvara på kompetens och erfarenhet som finns hos våra äldre medarbetare både inom äldreomsorgen och förskolan. Jag måste säga att det är nästan lite rörande hur Moderaterna i ena andetaget oroar sig för att seniora medarbetare lämnar välfärden, och i nästa andetag driver man en politik som innebär nedskärningar som försämrar arbetsvillkoren. Jag vill vara. tydlig med att det här handlar ju inte om att våra medarbetare plötsligt får lust eller känner sig motiverade att ställa väckarklockan igen när de fyller 66 år. Utan det handlar ju om hur arbetsvillkoren ser ut innan de fyller 65 år. Och ska man orka jobba kvar då måste man ju faktiskt orka jobba hela arbetslivet. Moderaternas lösning är ju ofta nya arbetssätt. Men hur man än vänder och vrider på de här orden, nya arbetssätt och flexibla lösningar och effektiviseringar, så kommer man ändå till slut fram till att det är ju fler kollegor som behövs. Låt mig ta ett räkneexempel. Du är undersköterska, jobbar i hemtjänsten. Klockan är sju på morgonen och du och nio kollegor ska under dagen hinna med 80 besök fram till lunch. Ni springer, kastar er in och ut och hinner knappt prata med de äldre, inte heller gå på toaletten och prata med varandra. Inte heller ett alternativ. Och så undrar någon varför man inte vill förlänga arbetslivet. Så jag tänker att det är där vi behöver börja först. Tack.

Tack Marie. Då lämnar jag ordet till Anneli Rhedin (M). Varsågod.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Tack Marie för svaren! I min interpellation så vill jag ha svar på vilka åtgärder gör staden för att uppmuntra seniora medarbetare att fortsätta arbeta efter 65 år? Och erbjuds medarbetarna som fyller 65 år en dialog om möjlighet att arbeta ytterligare ett eller två år till att börja med? Vi har stora pensionsavgångar. Vad skulle det innebära om man arbetar ett år till? Cirka 940 personer skulle behöva anställas för att kompensera de som går i pension. Då talar vi om personer som har långvarig kompetens, arbetstidserfarenhet och som vi kommer att förlora. Ser vi då till pensionsavgångar, undersköterskor 60–64 år, det är 12,35%. 65 år är 10,78%. Lärare 60–64 år, det är 13,77%. 65 år, det är 18,86%. Jag vill att vi tar detta på största allvar och gör något tillsammans. För vi har ett stort problem. Inte bara för att kunna behålla erfarenhet, kompetens, få ner sjukskrivningar, utan också att stadens medarbetare har en bra arbetsmiljö. Jag vill kommentera Maries svar att man höjer lönerna för de som tjänar minst. Hur har det gått? Tar vi till exempel förskolan med det riktade stödet, där låglönesatsningen som var då på cirka 12,5 miljoner kronor, så skickades 10 miljoner kronor tillbaka till staden, på grund av att man inte kunde använda det riktade stödet. Intressant att veta hur det har gått för de övriga förvaltningarna, för över 43 % hade över 25 000 kronor. Jag sätter upp mig på nytt.

Tack Anneli och Marie, då får vi begära en replik. Och det gäller även dig Anneli, om ni vill ha en replik så trycker ni på replik. Varsågod!

Ja, samma här.

Ja, du vill begära ordet. Då gör vi så.

Toppen! Nej men jag håller helt med Anneli om att vi har ju ett problem med att folk inte orkar jobba fram tills de ens är 65 år fyllda och jag tycker att vi behöver börja i den vägen. Jag tog nyss ett exempel på ett av de största problemen vi har med arbetsmiljön och arbetsvillkoren i hemtjänsten. Så jag tänker att problemet är ju att det är för låg grundbemanning och att vi behöver börja där och då kanske det händer någonting, då kanske den här erfarna kollegan säger att nej men jag kan nog tänka mig att jobba kvar lite till. Så vad gör vi från kommunens sida, vad gör vi rödgröna? Ja men vi har jobbat jätteintensivt med att förbättra arbetsvillkoren, erbjuda heltid, rimliga scheman, fungerande arbetsmiljö och såklart arbetstidsförkortning. Men den viktigaste frågan handlar ju till sist om att prioritera resurser till välfärden. Och det verkar ju vara där det liksom tar stopp för Moderaterna då. För medan regeringen skär ner på välfärden med ena handen och så applåderar ni med den andra så gör vi rödgröna. Vi försöker investera i att människor ska orka jobba kvar med kortare arbetstid, med högre löner för de som har minst. Vi ökar friskvårdsbidragen, färre underställda per chef. Det här är liksom inte fluff utan det här är skillnaden mellan att orka och att slitas ut. Så jag uppskattar verkligen ditt engagemang i frågan, men det är lite som att man står med en vattenslang och försöker hälla på vatten i en hink samtidigt som hålet i botten bara blir större. Så länge man inte vill täppa till det hålet med bättre villkor, fler kollegor och tid att göra jobbet, ja men då spelar det ju ingen roll. Så vill man ha kvar medarbetare, seniora medarbetare, då måste man ju börja med att ge en arbetsmiljö man inte behöver fly ifrån och där har vi ju helt olika verklighetsbild du och jag. Tack!

Tack Marie! Då lämnar jag ordet till Anneli Rhedin (M). Varsågod!

Jag fortsätter. Jag får också till mig att många inte orkar arbeta tills man är 65 år. Därav fråga nummer 2 i min interpellation med särskilt fokus på mentorskap och handledning. Vidare i Maries svar så får jag svar att det pågår ett arbete kommuncentralt med att synliggöra för alla chefer om mentorskap och handledning. Jag får fortfarande till mig frågan att den ställs inte. Man har ingen dialog om man kan tänkas arbeta ett till två år till. Jag får från de fackliga att många anställda får i stället frågan när de är 63–64 år. Ska inte du gå lite tidigare? Vilket inte bara skapar en stress för medarbetarna utan ger signaler att man inte är viktig. Då tänker jag att det också är ett sätt att kunna bevara kompetens och erfarenhet på, eller? Nej. Så jag tycker fortfarande, jag får inte riktigt svar på min fråga, framför allt på fråga 2. Därför kommer jag att fortsätta lyfta detta, för det är viktigt. Vi vet att har du erfarna medarbetare så skapar det inte bara ett lugn på arbetsplatsen utan man får en bättre arbetsmiljö, färre sjukskriver sig och man ger de som är nya en bra start i arbetslivet.

Tack Anneli! Och på detta har ju Marie Brynolfsson (V) begärt en replik. Varsågod Marie!

Tack så mycket! Och tack Anneli! Jag tycker att det är viktigt att man ska få en fråga och möjligheter. Men jag tycker inte att det är det viktigaste vi ska prioritera. Att säkerställa den här dialogen. Därför att jag tycker att det är viktigare att prioritera och fokusera på allt det som händer innan personer fyller 65 år. Att man ska orka jobba hela vägen fram. Sen är jag jätteglad att Du har skrivit en interpellation som handlar om flexibla arbetsformer, för vad jag vet så har ingen moderat i den här salen tidigare varit särskilt positiv till flexibla arbetsformer. Så det tycker jag är jättepositivt. Vi har ju flera olika typer av arbetstidsinnovationer i flera olika nämnder, så det är jättebra, tänker jag. Det är ju verkligen en sådan sak som gör att människor orkar jobba längre. Så det känns fint, tycker jag, att vi kan kroka arm kring arbetstidsförkortning framåt.

Då tackar vi Anneli Rhedin och Marie Brynolfsson för interpellationen. hantering av riskbranscher samt att utöka och utveckla arbetsplatskontroller Och går över till ärende nummer fem. Det är bordlagda beslutsärenden. Redovisning av uppdrag om kommunövergripande arbetssätt för hantering av riskbranscher samt att utöka och utveckla arbetsplatskontroller. Kommunstyrelsen föreslår att Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till inköps och upphandlingsnämnden, att ta fram ett kommunövergripande arbetssätt för hantering av riskbranscher inom inköp och upphandling, samt att utöka och utveckla arbetet med arbetsplatskontroller antecknas och förklaras fullgjort. Här har vi en talarlista och vi börjar med Emma Altenhammar (SD), därefter Sarah Ullmark (M). Varsågod Emma!

Tack för ordet! Jag vill börja med att yrka på Sverigedemokraternas yrkande i Kommunstyrelsen. Välfärdsbrottslighet och arbetslivskriminalitet har blivit big business för den organiserade brottsligheten. Kriminella använder våra upphandlingar som en kassako. Tvättar pengar, lurar till sig kontrakt och driver företag där människor utnyttjas. Lagar kringgås och våra gemensamma resurser försvinner ner i fel fickor. Och idag har vi bara några få tjänster som försöker hålla det här i schack. Och så som vi ser det så finns även i kartläggningen ganska lite som visar på att det räcker till på långa vägar. Vi har för få kontroller, för liten samordning och vi riskerar att bli den svagaste länken i hela kontrollkedjan. Och därför föreslår vi att staden ska gå från ord till handling. Vi vill att vi ska utöka resurser till inköp och upphandlingsnämndens kontrollfunktion de kommande åren. Och det betyder att fler kontroller kommer att komma på plats, fler personer med rätt kompetens kommer tillsättas och en riktig chans för att sätta stopp för fusk, oseriösa företag och organiserad brottslighet i våra offentliga upphandlingar kommer att bli verklighet. Och det handlar ju om att skydda göteborgarnas skattepengar, om schyssta villkor på arbetsmarknaden och om att faktiskt se till att lag och rätt gäller. Även när staden gör affärer. Så bifall till Sverigedemokraternas yrkande i Kommunstyrelsen. Tack!

Tack Emma! Och då lämnar jag ordet till Sarah Ullmark (M). Därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Sarah!

Tack för ordet ordförande! Jag ska hålla mig kort och yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på SD:s yrkande. Tack!

Det var ju verkligen kort. Då lämnar jag ordet till Marie Brynolfsson (V).

Tack så mycket! Även om jag skulle kunna kommentera väldigt mycket av det som sades så tänker jag göra som Sarah och yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på SD.

Tack! Då har jag tomt på talarlistan och anser att ärendet är färdigdebatterat. Under överläggningen yrkar Emma Altenhammar att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Sarah Ullmark och Marie Brynolfsson bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation för SD till förmån för deras yrkande. styrande dokument inom stadsutvecklingsområdet Då går vi över till ärende nummer 6. Det är redovisning av uppdrag avseende samordning och värdering av sex styrande dokument inom stadsutvecklingsområdet. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att samordna och värdera styrning av sex utpekade dokument inom stadsutvecklingsområdet antecknas och förklaras fullgjort. Och då har vi en talarlista. Vi börjar med Hampus Magnusson (M). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Hampus!

Tack så mycket för det ordförande! Ja det här blir ingen jättelång debatt. Det är alltså en samordning och värdering av 6 olika dokument som ska slås ihop och mycket ska tas i hand om översiktsplanen. Vilket är bra. Vi har alla haft alldeles för många program i den här staden. Men alldeles för lite action. Dock vill vi skicka med den här ofantliga bilfientligheten som vi kunde läsa om nu senast. Vi läser varje dag. Och nu skulle man tydligen ha en tagg för att ens få komma in i innerstan. Vi skulle inte ha några bilar alls. Det har vi skrivit här om i vårt yrkande som vi yrkar bifall till, M D L KD. Och vi yrkar avslag på övriga. Men den stora debatten kommer vi ta 2026 när vi kommer debattera de här sakerna. i översiktsplanen som kommer till fullmäktige. Så då kan vi se vilket Göteborg göteborgarna vill ha här. Om det är ett dött Göteborg utan liv och rörelse, eller om det är ett Göteborg där alla trafikslag kan få plats, fritt från aktivism.

Tack Hampus! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Robert Hammarstrand (S). Varsågod Jörgen!

Man ska trycka på den ja. Här står ni och är fan vad glada vi slipper höra honom och så säger ni ingenting. Nej men Hampus det finns ett ytterligt tillfälle att stödja Sverigedemokraternas återremiss för det är det jag yrkar på. Vår återremiss i kommunstyrelsen. Att det här återremitteras till stadsbyggnadsnämnden som får i uppdrag att stödja Sverigedemokraternas återremiss. uppdrag att samordna och värdera styrningen av de här sex utpekade dokumenten inom stadsutvecklingsområdet i syfte att tydliggöra vilken styrning som ska finnas för grön och trafikplanering med inriktning att främja samt underlätta framkomlighet och parkeringsmöjligheter för boende, besöksnäring och näringslivet. Att inte ta hänsyn till alla trafikslag, det är ett politiskt misslyckande som riskerar att förvärra snarare än att lösa stadens trafikproblem. För att bevara Göteborgs konkurrenskraft och tillgängliggöra är det avgörande att alla trafik planering utformas för alla trafikslag, även biltrafiken. Göteborgs Stad kan inte fortsätta blunda för de långsiktiga behov som stadens utveckling kräver. Trafikplaneringen måste baseras på faktiska samhällsbehov, inte på ideologiska låsningar eller politiska experiment som riskerar att göra mer skada än nytta. Med det yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas yrkande i Kommunstyrelsen.

Tack Jörgen och på detta har jag Hampus Magnusson (M), begärt replik. Varsågod Hampus!

Tack Jörgen och jag håller med dig i stora delar men det finns också ett ypperligt tillfälle för din bänk här att stötta vårt yrkande som samlar en större skara partier. Där vi menar då att i kommande planering av staden i frågor kopplade till tidigare grön och trafikstrategierna arbeta utifrån målsättningen om en god framkomlighet och tillgänglighet oavsett transportslag. Men vi kanske inte kommer överens idag Jörgen men jag tror att vi kommer komma överens ypperligt sen. i nämnden när vi sedan också ska skicka upp detta till fullmäktige. Det här handlar om att sätta göteborgarna främst och att alla ska kunna komma in. Sen gynnar vi alla trafikslag och vi ska ha en rimlig ingång i detta.

Då lämnar jag ordet till Robert Hammarstrand (S), därefter Hans Arby (C). Varsågod Robert!

Tack ordförande! Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det är väl på tiden att vi rensar upp i den digra samling styrande dokument på det här området. Så det blir lite ordning och reda och precis som du sa Hampus, att det blir lite verkstad. Det är tillräckligt svårt. ändå att ägna sig åt stadsutveckling rent generellt men i synnerhet också när det gäller Göteborg. Ännu mer komplext skulle jag vilja säga med tanke på all den stadsutveckling som ska ske i lägen som är utsatt, som kommer att bli utsatta för klimatförändringar men också i centrala lägen. Väldigt svårt och väldigt komplext och då gäller det att ha ordning på dokumenten och ha rätt Sen när det gäller trafikfrågorna så ska man ju alltid diskutera dem. Vi får väl se här. Jag såg att jag har lite trafikintresserat folk efter mig på talarlistan. Men det är väl helt rimligt i dagens läge att det trafikslag som faktiskt har tillåtits att dominera stadsplaneringen i Göteborg under flera decennier. Dominera alltså. Faktiskt får stå tillbaka nu för vi kan inte fortsätta på det spåret vi har gått här nu ett antal år. Med tanke på att staden växer så kan vi inte heller låta biltrafiken växa i samma utsträckning för då skulle hela staden korkas igen. Och sen det här med att vi vill ha en levande innerstad, det har ju inte enbart, det är ju inte så enkelt att det enbart har att göra med andelen trafik, andelen parkeringsplatser och andelen bilar som kommer in i centrala stan. Det är en mycket större fråga än så.

Tack Robert! Och då lämnar jag ordet till Hans Arby (C). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Jag tycker också om bilar. Jag har inga kuber, jag har påsar med mig upp. Hampus, jag tror att vi kan ha ett pedagogiskt problem här. God framkomlighet för alla trafikslag. Ja! Bäst framkomlighet idag har de som kör bil jämfört med de som cyklar kollektivtrafik. Jag är enig om att vi i första hand ska göra det bättre framkomlighet för alla snarare än att försämra. Så vi behöver god tillgänglighet för alla. Jag tror också vi är eniga om att om vi ska kunna klara den stadsutveckling vi har så måste vi få en bättre kollektivtrafik och även förbättra villkoren för att cykla. För att förbättra den framkomligheten kommer vi många gånger, speciellt i centrala stan, behöva ta yta från någonting. Och då är det från det trafikslaget som idag har bäst tillgänglighet vi kommer behöva ta yta ifrån. Speciellt i innerstan där det är den här konkurrensen om yta så måste vi också tänka på hur vi använder den för att skapa största värde. Och det är därför vi jobbar med prismekanismer. Vi behöver alltså prissätta den begränsade resursen som yta och jobba med parkeringsavgifter och allting för den. Det är ren marknadsekonomi. Vad det gäller elektrifiering så löser det ett av problemen med klimatpåverkan. Men det löser ju inte platsbristen. En elbil tar lika stor plats som en fossilbil. Dessutom ska man vara medveten om att producera elbilar kräver mer resurser och orsakar mer utsläpp än att producera en fossilbil. Så om alla skulle springa i väg idag och köpa varsin elbil skulle vi faktiskt under flera år öka utsläppen snarare än minska. Så här Hampus så tror jag faktiskt, bildligt talat, att du är ute och cyklar. Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack Hans! Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V), därefter Petra Elf (MP). Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Jag ska inte upprepa vad Hans och Robert redan har sagt utan börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och sedan bara göra en kort reflektion. Det är inte så många områden där man hör högern köra allt åt alla principen. Men just på det här området är det väldigt vanligt från den här talarstolen. Medan en majoritet i den här kammaren lyckligtvis förstår att politik i grund och botten handlar om att prioritera.

Tack Daniel! Och på detta har Hampus Magnusson (M) begärt en replik. Varsågod Hampus!

Ja men det är spännande. Det här är ett tecken i tiden. C och V är som en enhet. De tävlar vem som kan vara mest bilfientlig i stadsbyggnadsnämnden. Vi tycker att alla trafikslag är viktiga. Vi tycker att bilen har en given roll. Vi tycker att kollektivtrafiken har en given roll. Gångarna har en roll. Cyklisterna har en roll. Elsparkcyklarna tycker till och med jag och Bernmar tillsammans har en given roll i Göteborg och MP. S vill förbjuda dem. Vi behöver en mix av trafiken. Jag tror inte att. Göteborgarna delar Hans syn här om att biltrafiken har det bästa företrädet och det man kommer fram snabbast med. Så tycker inte jag och jag brukar uppleva det på bussen och så behöver det inte vara i alla fall. Det kan vara så att gångar, cyklister och kollektivtrafik har företräde. Det kan vara rimligt Hans. Vad vi säger är att vi vill ju inte som ni förbjuda biltrafiken helt i stan. Och du Hans, Bildligt sett, du käkar upp bilarna. De enda bilarna du gillar är de du får äta upp.

Tack Hampus. Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V) som har begärt en replik. Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Ja, förutom de diverse invektiv som nu tilldelades Hans så kan jag absolut passa på att tacka Centerpartiet och Hans och alla er andra i Centerpartiet för att ni också vill ha en levande och grön stad, en stad där vi lever tillsammans och utvecklas som människor i första hand och kanske inte mer asfalt. Tack!

Tack! Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Petra Elf (MP) därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Petra!

Tack ordförande, fullmäktige! Ja men precis som vi har hört här så handlar det ju inte bara om miljö och klimat som högerns yrkande insinuerar, utan det handlar om hur vi bygger en stad där fler trafikslag än bilen får plats. Det handlar också om annat som behöver plats och det handlar om yta. Och det handlar om vilken stad vi vill ha. Är det en stad med ren luft, med tät, blandad stadsbebyggelse, där säker gång och cykeltrafik bidrar till stadsliv och där personen vill vistas? Eller är det att vara Sveriges Los Angeles med enorma motorleder som skär genom hela stan? Det handlar ju inte heller om att alla ska cykla långt till jobbet varje dag, utan det handlar ju om att ifall de som cyklar har kort. Cyklar så blir det också mer plats och framkomlighet för de som måste ta bilen. De som ni så ofta på högersidan säger er värna. Och fortsätter vi på 60-talets trafikplaneringsideal som högern verkar vilja så löser vi ju inte heller problemen de lyfter. Och vi måste göra avkall på värden som hälsa, säkerhet och stadsliv och får dessutom mindre yta att bygga både bostäder på och kontor och annat som näringslivet behöver. Det finns ju dessutom ett tydligt samband mellan fotgängarvänlighet och hur det går för centrumhandeln. Det visar många studier. Men nu handlar ju inte ärendet heller om innehåll utan ett formellt ärende om att samordna sex styrande dokument och flytta över det till översiktsplanen. Så vi får väl återkomma i sakdebatten framöver. Tack.

Tack Petra! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP), därefter Hans Arby (C). Varsågod Karin!

Tack herr ordförande och fullmäktige åhörare. Ja, jag skulle rekommendera kommunalrådet Magnusson och andre vice ordförande i stadsmiljönämnden Toni Orsulic att göra ett besök ute på stan idag. Vi har nämligen besök av Oslo stad. Jag kommer därifrån från ett möte i morse och de är ute nu och tittar på Grönsakstorget och kanske spelar de pingis i just denna stund. Jag hörde byrådet som är från Höyre. Prata och det kunde faktiskt varit jag som sa det han sa. Vi var otroligt överens om att bilen har dominerat och den ska inte fortsätta dominera i städer. Jag hade en föredragning där också hörde om Seattle, en stad som har drabbats av hemmakontor syndromet som har utarmat city. Folk tycker inte det är härligt att vara i city utan de jobbar hemma i stället. Vi måste tänka på vad som lockar människor till att vara i vårt city och handla och trivas och tycka att här är det gött att leva. Och jag tycker det är lite märkligt när högerpartierna går den här populistiska vägen med bilkrameriet, för att vi vet ju att näringslivet, jag trodde ni brydde er om näringslivet, gynnas ju av precis den här utvecklingen. Man har tittat i olika studier, Madrid lockar London, 15 spanska städer, 6 svenska citykärnor, mellan 10 och 50 % ökad omsättning. När man har sett effekten av bilfria innerstäder. Så gör som PM Nilsson som är VD för Timbro som han rekommenderar. Cementera inte bilens dominans i stadsrummet. Utan var lite moderna och förstå att nu Göteborg framåt kommer vara. Mindre bilar och mer annan transport.

Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Hans Arby (C). Därefter Hampus Magnusson (M). Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Jag var ju tvungen att gå upp och ta hand om min bilpåse här också. Nej, så här. Jag tycker det känns lite grann som att Moderaterna i Göteborg inte är riktigt i takt. Dels vad partikollegan PM Nilsson skriver som Karin berättade. Jag vet att när Göteborg tog fram sin trafikstrategi, det var ett eller två år efter Stockholm, de är väldigt lika. Den omhuldades av det dåvarande Trafikborgarrådet i Stockholm som sin trafikstrategi. Ulla Hamilton heter hon, moderat. Det är ingen ideologisk fråga hur vi använder ytorna i stan. Nordstans bilparkeringshus är halvfullt. Trots att folk tar sig dit för att gå på stan och handla, så är det ändå bara halvfullt. Allmännyttan har i Frölunda halvtomma parkeringsgarage, man har byggt för mycket, man lider av för mycket vakanser i parkeringshus. Om ni frågar fastighetsägarna, vad vill de helst se, vad vill de helst bygga? Är det parkeringsplatser, parkeringsgarage eller bostäder, kommersiella fastigheter? Det är inte, det behöver inte vara den ideologiska faktorn. Det här är liksom hur bygger man en stad? Det handlar inte om bilfarlighet, det handlar om prioritering. Man värderar kollektivtrafiknära lägen mer, ökar värdet mer på fastigheter än vad bilparkeringar gör. Jag vill bara, apropå det här med att minska dokument, det är bra, jag vill bara skicka med en liten brasklapp. När vi lyfter in de här dokumenten, vilket är bra att minska, i översiktsplanen ska vi veta att vi missar en del av möjligheten till uppföljning. En översiktsplan har inte mätbara mål och uppföljning. Det här vilar tungt på de stadsutvecklarna nämnda att fortsätta följa upp. Vi sätter mål för att veta om vi uppnår dem eller inte, för att veta om vi behöver skala upp åtgärder, skynda på åtgärder eller ta nya åtgärder. Uppföljningen måste vi fortsätta jobba med. Det vare sig det är klimatprogram, utsatta områden eller vad det är så behöver vi mätbara mål. Tack!

Tack Hans! Då lämnar jag ordet till Hampus Magnusson (M). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Hampus!

Ja, men det är spännande Hans att höra att du är bekymrad över att det inte blir bra om fler köper elbil. Där tycker jag faktiskt helt annorlunda. Och även där är du ju överens med vänstersidan eller era partier i riksdagen som nyligen här nu då röstade emot långsiktiga förutsättningar för ny kärnkraft. Ni var ju lika överens när man skulle lägga ner flera reaktorer. Så då förstår jag er lite bättre. Men det blir lite problematiskt då om man tycker det är ett problem att fler köper elbil. När den här staden är Volvos huvudstad som faktiskt har levt på att bygga fina bilar. Ofta med kraftigt säkerhetstänk och så bra som möjligt för miljön. Så det bekymrar mig lite. Du får gärna komma och rassla med den här. sega bilar påsen men den kommer liksom inte hjälpa utvecklingen i Göteborg att vi sitter och äter godis utan vi behöver handla. Och man behöver ändå också kunna komma in till stan och handla. Göteborg har en helt annan täthet än vad andra storstäder har. Vi har 2% boende i centrala stan. Jämfört med Malmö som har 8 och Stockholm som har 12. Vi är beroende av att folk kommer in hit. Vi behöver förtäta och göra mer bostäder så att vi får en tätare stad. Men man behöver kunna komma in till stan och handla. Vi vill ju förtäta. Ni vill ju hellre spara och bygga raveklubb där på värmekraftverket. Det var ju ett exempel där vi kunnat få lite mer i centrala stan. Och vi inser, vi gör gärna sommargator. Det gjorde vi under vårt styre också i Linné, Långgatorna. Och det är klart att vi kan öppna för det, men det här att det ska vara bilfritt, det får inte komma in en enda bil, man måste ha tagg då. Det är ju inte en modern syn. Och Karin Pleijel kallar mig för populist. Ja, då skulle jag vilja kalla dig för aktivist. Att vara populist för att man tycker att man inte ska ha bilfritt i innerstan, det tycker jag är lite väl magstarkt. Men jag gillar dig ändå Karin, du är go'. Så är det.

Tack Hampus. Innan jag lämnar ordet till Hans Arby (C) så vill jag påminna ledamöterna att vi håller oss till ämnet. Det är väldigt viktigt att vi håller oss inom ramen för ärendet. Varsågod Hans.

Tack Hampus. Jag sa absolut inte att jag var emot elbilar. Det är en komponent men de löser inte alla problem. Jag tycker vi ska ha jättemånga elbilar. Jag tycker vi ska ha jättemånga Volvo elbilar. Vi kopplar upp dem till nätet, skapar resiliens och klarar effekttoppar. Vi har ibland överproduktion och ibland underproduktion. Det är så vi bygger ett modernt och resilient elsystem också. Där kommer elbilarna vara en jätteviktig nyckelkomponent. Kanske så viktig så man inte ens behöver bygga ny dyr kärnkraft. Sen när vi säger att bilfientligt, ingen bil ska in. Nej, bilar ska komma. Alla ska kunna komma in. Men man får finna sig i att det kan kosta lite mer pengar att parkera. Man kanske måste köra lite långsammare. Vi stänger inte stan för bil, absolut inte. Men vi försöker marknads prissätta nyttjandet av ytor. Sen att man behöver köra till stan för att fylla stan, det är ju där vi ska börja. Vi behöver mer bostäder i stan. Och där tror jag vi är överens. Och de som bor i stan behöver i väldigt liten utsträckning egen bil också.

Tack Hans! Då lämnar jag ordet till Hampus. Den kom, sedan försvann den, och sedan kom den. Men du får ju ordet. Varsågod!

Ja, nu vet jag ju att ni inte formellt sett ingår Hans i styret, även om ni har ett hemligt avtal och har fått ett kommunalråd av sossarna. Men jag läser GP här då. Då står det så här, men styret i Göteborg där Miljöpartiet ingår vill alltså gå ännu längre och göra hela området innanför vallgraven bilfritt. Och enligt den visionen som finns. Där det står så här, vi vill alltså gå ännu längre och göra hela området innanför vallgraven bilfritt till inte här och kan försvara sig nu. Men han brukar uttala sig väldigt kraftfullt och gå längre än MP och tycker att MP är för bilvänliga. Så ställer ni er bakom den visionen att göra hela området innanför vallgraven bilfritt till 2035? Eller tycker du att man kan få komma in kanske och handla något ändå om man har svårt att röra sig eller många barn och inte klarar att ta bussen?

Då lämnar jag ordet till Hans Arby (C) för en kontrareplik. Varsågod!

Nej men det är väl självklart, du kommer kunna komma in till Sony bil, speciellt om du varken färdtjänst eller att du inte kan göra det på ett annat sätt. Tyvärr har vi ju idag de formerna vi har, att vi har Miljözon 3 som är bara elbil eller helt utsläppsfria. Jag skulle hellre se en modell som man tittar i andra städer där du också marknads prissätter. Det kanske är en trängselavgift som beror på var du kör, när du kör och var du kör. Så man får den prissättningen där också. Så hellre marknads prissätta på det sättet att stänga helt ute. För alla har inte råd att köpa elbil och då kommer de inte in. Så jag håller med dig där. Vi ska inte sätta stopp. Men är man i stan och tighta utrymmen. Där kör man bil på cyklister och gångares villkor. Men stan ska fortfarande vara tillgänglig för de med bil. Ja.

Då är det Hampus som har begärt andra repliken. Och sista. Varsågod Hampus!

Tack! Det var tydligt. Hans, då står Centern inte bakom visionen att göra hela området innanför vallgraven bilfritt till 2035. Då kan vi lita på det. Sen har vi inte miljözon 3 vad jag vet i innerstan nu, tack och lov. I så fall har jag brutit mot det flera gånger, för jag har inte en hel del bil. Och det är bra att du inte biträder den ingången för det har vi också hört från de rödgröna. Man bör ju faktiskt kunna komma in med om man har en hybrid till exempel eller om man har en äldre bil för att man har lite sämre ekonomi, kanske bor på Hisingen eller lite mer avlägset nordost, nordväst, sydväst också för den delen. Så att tack för det förtydligandet. Nu blir jag lite lugnare när Centern är lite bilvänligare än vad man ibland hör i GP. Men det kanske bara är sådan här grön populism. Vad vet jag? Vi får höra här nu med nya klimatlådan som kommer.

Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP). Fin replik. Varsågod Karin!

Det är hållbara städer som kommer upp här och samhällen. Jag kan ju läsa citat från samma artikel som du har läst där. Där det står att helt bilfritt kommer det aldrig att bli. Poängterar. Ja då. Bilfritt kommer aldrig bli. Det är ett bra ord kanske för det låter så kraftfullt. Men det kommer alltid behövas transporter. Serviceresor för den med funktionshinder. Så står det i den artikeln. Jag har en nära släkting som har två bilar för att hon bor på landet och behöver dem. Nu är det ett oförskämt lågt dieselpris av skäl som alla känner till här vilket är svårt för incitamenten att få. Att köpa elbil för de som vill det också, så det är ju en politik som ligger bakom där. Men folk behöver komma in i staden säger du Hampus och då handlar det ju om att lotsa de som faktiskt behöver bilen för att komma till staden. Till de anläggningar som vi har. Så att din tolkning av bilfritt, den står inte vi bakom. Tack!

Tack Karin! Då går vi tillbaka till talarlistan och vi börjar med Patrik Höstmad (D). Därefter Toni Orsulic (M). Varsågod Patrik!

Tack för det! Ja, jag tänkte väl ta några saker som har sagts här, till exempel om att omsättningen av handeln skulle öka om man tar bort tillgängligheten. Det gäller ju framför allt i betydligt tätare städer. Det man ser är ju att detaljhandeln och sällanköpsvaror prisas ut ur städerna. Vi har till exempel i Göteborg inte längre någon ordentlig järnhandel inne i centrala Göteborg. Det är den typen av verksamhet som flyttar ut när man gör det svårt att angöra med bil. Vi har boende som drabbas och ett problem när man arbetar med de här frågorna som. Ni har gjort här nu på senare tid, det är ju själva processen, att gå fram med förslag utan att det finns ordentliga utredningar vad som händer på systemnivå och så. Vi har Grönsakstorget, javisst fastighetsägarna jublar för de kan få in betydligt mer högvärdiga hyresgäster. Men de faktiskt handlare och näringsidkarna som är där idag de kommer att. försvinna ifrån platsen. Så det handlar ju om också processen hur man gör det här, hur man förankrar det hos göteborgarna. Ni plockar bort parkeringsplatser från boende. Man tittar ju både undersökning vid Såggatan och undersökning kring Grönsakstorget. De närmast berörda säger nej, det här blev betydligt sämre för oss. Sen så finns det glada flanörer som tycker att det är jättetrevligt och så vidare. När det gäller marknadsprissättningen utav yta, den är ju rätt fiktiv. Det är ju lite, man kan tänka lite som man vill, förhandla också med utbudet. Man kan ju strypa utbudet och höja priserna jättemycket eller så ser man till att det finns ett utbud och så får man lägre priser. Men man tycker väl egentligen att man ska se på trafiksystemet ungefär som en samhällsnytta, som vatten eller el som är relativt lågt prisad, så att det går att använda. Bifall till yrkandet från M D L KD. Tack!

På detta har Hans Arby (C) begärt en replik.

Jag tänker mycket med marknadsprissättning handlar det om även på lång sikt. Vad är det vi bygger? Vad vill vi ha ytorna till? Det finns flera bostadsprojekt som inte går riktigt ihop. Det kan vara uppåt 20% av byggnadskostnaden ligger på att bygga garage som blir väldigt dyrt. Så fastighetsägaren utvecklar inte bara parkeringsavgiften utan generellt, vad använder vi staden till? Där måste vi tänka lite mer och vad får vi för kostnader? Många gånger så är ju Prissättningen av boendeparkering och garage är långt ifrån varken marknads eller kostnadspris. Det subventioneras väldigt många gånger. Det är klart att då är det ju lättare att ha en eller två bilar om det inte kostar något att ställa undan. Det finns mer parkeringsyta per person än vad det finns bostadsyta per person i Sverige. Speciellt i städer kan man inte ha det så. Tack.

Tack Hans, och på detta har vi Patrik Höstmad (D) begärd en replik. Varsågod Patrik!

Ja, först den ytan när man pratar om de siffrorna, de finns ju inte i de centrala städerna så att säga. Den är på, hör ni mig? Jo, nej men de här ytorna som behövs för bilar och så, de finns ju inte framför allt i de centrala städerna, för där är det oftast brist på ytor i stället. Sen, jag tyckte nästan du var inne på det där Hans, när det gäller den här prissättningen, att det är ju, det handlar ju kanske mer om vad man har för långsiktiga mål. Och har man som långsiktigt mål att man kraftigt ska sänka, dra ner på biltrafiken och få bort bilarna, ja men då är man benägen att höja priserna. Men vi tycker inte att man ska gå så snabbt fram och det är inte det vi ska göra, utan man ska ha möjlighet att kunna använda även bil i de centrala städerna. Och därför måste vi hålla priserna på en rimlig nivå.

Tack Patrik och Hans Arby (C) har begärt sin andra replik. Varsågod.

Nej men det handlar ju om Alltså vi behöver, vi kan inte ha den biltrafiken vi har idag om vi ska förtäta och ha så många boenden som vi faktiskt planerar att ha i Göteborg. Då måste vi få över folk mer på kollektivtrafik och cykelavgång. Så är det. Och då får vi välja, då får man säga att nej vi vill inte minska på biltrafiken, vi kommer inte bygga så mycket mer inne i stan, vi kommer inte förtäta, vi kommer slå av takten på stadsutveckling och prioritera och ha kanske lite mer den stadsplan som vi har idag. Ja nu sitter Jörgen jättelycklig. Men jag tror väl de flesta andra i det här rummet gärna ser en fortsatt utveckling och tillväxt av Göteborg. Och då måste vi förändra. Göteborg jämfört med Oslo, Stockholm och andra europeiska storstäder har vi en annan. färdmedelsfördelning och vi kommer inte kunna bli så många göteborgare, så mycket arbetsplatser i Göteborg om vi inte minskar på biltrafiken.

Tack Hans! På detta har Patrik Höstmad (D) begärt sin andra kontrareplik. Varsågod Patrik!

Jo men visst, självklart är det så att om man tittar generellt sett så går det inte att öka biltrafiken på många ställen i de centrala delarna. Men det är också vägen framåt, hur fort man går fram här och vad det får för konsekvenser. Vi har ju till exempel nu nästa sak som är på gång så är det kanske bygga om Kungstorget och strypa genomfartstrafiken där som till och med Higab säger, men det här kommer ju drabba saluhallen. Våra kunder kommer med bil där utmed vallgraven, stannar till och gör sina inköp och sen åker vidare. Tappar vi den strömmen av kunder så vet vi inte om saluhallen överlever. Så det handlar ju hela tiden om avvägningar där vi inte är beredda att göra alltför stora avkall utan tar det steg för steg och faktiskt ser till att saker och ting fungerar. Medan ni går väldigt snabbt och hårt fram och struntar i konsekvenserna som det ser ut, tyvärr.

Tack Patrik och Hampus Magnusson (M) har begärt en replik. Varsågod!

Jag fick här från en pappa uppgiven i Tynnered. Jag betalar för en asfaltsplätt. Den producerar inte bitcoin vad jag vet, men den låter vår enkla bil stå tryggt och nära vårt hem. Den underlättar våra liv som vi betalar 16 000 kr i månaden för. Det kan inte stämma, men han har skrivit så. Måste vara 100–600. som kommuner vill använda till andra saker än våra hus. Vad har dessutom en asfaltplats med marknad att göra?”. Det var direkt skrivet från ett mejl jag har fått här, ni har fått det flera andra av er också, men vi kan ju kolla vad den kostar. För du nämnde ju Tynnered där Robert, och det är ju det att man har ju höjt parkeringspriserna runtom i hela stan för vanligt folk. Och man undrar ju liksom, då skriver den här pappan, ska jag flytta ut till en kranskommun? Och från Kungshöjd var det några som ringde och frågade om man ska ta bort deras boendeparkeringar. Vad är det för bostäder ni ska bygga mitt i backen där ute på trottoaren i den lutningen och vilken park är det som man ska bygga där? Eller vilken affär ska starta där? Det skulle jag vilja veta.

Tack Hampus, berätta har ju Petra Elf (MP) begärt. Nej det kan du inte göra. Nej men det är inte han som har begärt ordet, han begärde bara replik. Men du får gärna sätta upp dig om du vill komma fram. Vi går tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Toni Orsulic (M). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Toni.

Ordförande! Som nämnts tidigare, detta handlar om en balans. Biltrafiken i Göteborg har minskat konstant sedan 60-talet. Jag tror den kommer fortsätta göra det successivt. Det är den balansen man måste uppnå i detta. Karin nämnde ju förut en massa europeiska städer och de städerna har gjort en av två saker för att lyckas. Ett, de har byggt P-garage antingen under jord eller runt omkring city, väldigt tätt inpå. Så att man åker bil till city, kliver av och sedan promenerar man sista biten in. Men med det förslaget som nu är tänkt att det ska vara bilfritt inne i centrala Göteborg så försvinner alla de stora P-garagen i princip. För jag menar både Kungsgaraget, P-hus City och Pedagogen ligger innanför det området som man skulle vilja göra bilfritt och ta bort genomflödet för. Det andra alternativet som många har gjort, som jag vet er sida nu gärna tar som exempel Gent. De har byggt en ringled. Men det är ni också emot. För ni vill ju strypa de stora lederna runt Göteborg. Jag menar på senaste nämnden i stadsmiljönämnden så kom det tyvärr från Centerpartiet en tanke om att kontakta Trafikverket för att få ner hastigheterna på lederna runt staden. Det skulle göra det så mycket bättre eftersom vi inte kontrollerar om vi kan få dem att sänka hastigheterna runt hela staden. Så jag menar, om man nu vill vara realistisk med att. minska biltrafiken in i centrum. Då måste man göra det på ett långsiktigt sakligt sätt. Antingen skapa P-hus och P-ställen som är strategiskt placerade eller skapa möjlighet att enkelt ta sig in och ut om man säger från en ringled runt staden. Men inget utav de förslagen vill ni göra utan ni vill gå väldigt radikalt fram väldigt fort och det kommer skada Göteborg. Tack för ordet!

Tack Toni och på detta har Karin Pleijel (MP) begärde en replik. Vad säger du, Karin?

Ja, du får rätta dig lite där Toni, för vi har sagt att vi vill flytta parkeringar på gata till anläggningar. Så vi tänker inte stänga ner några anläggningar. Jag tycker det hade varit väldigt önskvärt om vi kunde göra en gemensam p-guidning så att både de kommunala och de privata anläggningarna som många gånger står halvtomma som Hans Arby tror jag nämnde här med Nordstan då så att vi kan lotsa bilisterna till de ställena. Och så kan bilister och alla andra njuta av en innerstad där det är mycket mindre buller, där man kanske hör fågelsång i stället för. Sen är det ofta så att man är orolig, det visar till exempel Gent, att det är mycket oro och missnöje innan en sådan här förändring har skett, men när den väl har skett så upptäcker man att wow vilken stad vi har och vad lockande den var jämfört med att sitta hemma och handla saker på nätet.

Tack Karin och på detta har Toni Orsulic (M) begärt för en kontrareplik. Varsågod Toni!

Det förutsätter också tillgänglighet till de här p-garagen nu. Det är ju det ni verkar för att få bort med den politik ni just nu driver. Ska det vara som du säger då med serviceresor in i stan? Ja, serviceresor är en sak men de boende inne i stan behöver också kunna parkera. Jag tycker det är jättebra om man kan ställa sig i p-hus. Men det förutsätter också att tillgängligheten dit fungerar in och ut ifrån stan. Det är ingenting ni idag bygger på att utveckla överhuvudtaget.

Tack Toni! Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Robert Hammarstrand (S). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Till att börja med ska jag bara säga att vi, Sverigedemokraterna, är emot denna förtätning som alla pratar om med glädje. Jag vill inte bli ett nytt Los Angeles, jag vill inte bli ett nytt Oslo. Jag tycker Oslo är en gräsligt ful stad, men det är min högst personliga åsikt. Vi vill inte bygga högre betong och asfalt överallt, utan vi vill ha en öppen, grön, skön stad för alla. Det vi behöver är att fler människor går från bidrag till arbete som redan bor här i Göteborg. Nu har vi fått sagt det. Men Hans, en fråga till dig och kanske till Karin Pleijel. Du kom här med en påse. bilar upp hit. Om det hade varit någon analogi så skulle du kommit med den i handen, för du vill ju inte att den ska ha någon plats att stå på. Du gillar bilar, men de ska inte vara någonstans. Det här får inte jag ihop riktigt. Du sa också att om man tar bilen till stan så kanske man får köra lite längre för att hitta en parkeringsplats. Och så är det, när vi är och handlar idag, jag och min familj, Vi har inga boendeparkeringar längre utan vi samsas om ett antal parkeringar. Varje gång vi åker och handlar så åker vi 10–15 minuter längre tid för att leta efter en parkering. Du som pratar mycket om miljö och klimat, finns det någon utredning på hur mycket längre vi kör bilar idag för att det finns mindre parkeringar? Och hur mycket koldioxid släpper dessa bilar ut? under sina 10–15 minuter varje gång om dagen när man letar en parkeringsplats.

Tack Jörgen och då lämnar jag ordet till Hans Arby (C) för en replik. Varsågod Hans!

Nej jag sa inte att man att vi inte ska ha parkeringsanläggningar. Det är så att vi vill flytta och det är ju ett mål som staden har, att flytta från gatan in till anläggningar för att vi kan använda den ytan vid gatan till någonting bättre. Plus att man får en mer rättvis prissättning på det också. Så det är absolut. Parkeringsanläggningar ska vi ha. Sen vad det gäller söktrafik och sådant där, ja det finns massa statistik. Det är därför man säger att man ska ha en prissättning på gatuparkering, besöksparkering. Som ger 85% beläggning. För då får man lagom mycket söktrafik. Det är optimalt. Det finns massa. forskning på sådant där också och jag tror man fortfarande mäter kanske i Göteborg när man hade det här parkeringsledningssystemet var ju en tanke att kunna mäta hur mycket söktrafik man har. Det ska du inte heller, det ska vara bra visning så att du snabbt kommer till din parkeringsanläggning och ställer. Tack.

Då har ju Jörgen begärt en kontrareplik. Varsågod Jörgen.

Tack. Tack för ordet. Vi har ju sänkt parkeringstalet när vi bygger bostäder och sådana saker. Min fråga var, har man mätt, de som faktiskt har bil och ska leta efter sina parkeringsplatser, de kör ju mer tid idag varje dag när man varit och handlat. Hur många bilar finns det i Göteborg, hur många familjer finns det som har handlat som kör tio minuter längre per dag för att de inte hittar en parkering? Finns det någon uträkning på hur mycket mer koldioxid det går, eller det kanske inte är så? Tack!

Tack. Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Robert Hammarstrand (S) därefter Hampus Magnusson (M). Nej, du har strukit dig. Då är det bara Hampus Magnusson (M) kvar i talarlistan.

Tackar! Nej, men så här står det. Jag betalar för en asfaltplätt i Tynnered. Den producerar inte bitcoin vad jag vet, men den låter vår enkla bil stå tryggt nära vårt hem. Den underlättar våra liv. Sen har jag nog skrivit fel siffra här. Som kommunen använder till andra saker än våra hus och intäkterna. Vad har en asfaltplätt med marknaden att göra? Måste vi som hyr om allmännyttan känna en klump i magen över att ni när som helst tar bort möjligheten att få ihop livspusslet? BO inflytande, vad hände med det? Marknadsmässiga är inte poängen med allmännyttan att den inte måste vara marknadsmässig. Är verkligen målet med de allmänna bolagen att bedriva ett regelrätt krig mot människor med bil och jobba stenhårt för att ta bort parkeringsplatserna i Göteborg? De flesta av oss som bor i allmännyttan är inte imbecilla. Vi vill bara få våra liv att gå ihop. Vi är småbarnsfamiljer med ett tight schema, ett schema som aldrig hålls, därav bilen. Jag trodde i min enfald att det var just barnfamiljer som Göteborg ville ha kvar i kommunen. Om vi i stället skuldsätter oss och köper hus utanför kommunen, då flyttar det in kapitalstarka människor i vår lägenhet. Kanske en direktör i 60-årsåldern som tycker det är skönt att inte längre ha bil. Är det målet? Det här mejlet har gått till Daniel Bernmar, Jonas Attenius, Karin Pleijel, mig, Jörgen. När jag svarade så fick jag som svar att jag var den enda som hade svarat. Det här kom då som svar på att han hade fått att den 1 januari började vi höja hyrorna för parkeringsplatser i våra områden. En anledning till höjningarna är att hyrorna ska vara mer marknadsmässiga. Vi vill att du som hyr en plats helt enkelt betalar för vad du får. Det är ett hån mot alla barnfamiljer och hårt arbetande göteborgare i vår stad. Och det är inte undra på Robert, att det är halvtomt som du står och refererar till. När man chockhöjer på det här sättet. Det är ett hån, det är vad det är. Och att ni sossar är bakom den här chockhöjningen mot vanligt folk, det är bedrövligt. Och jag hoppas att det straffar er hårt i nästa val. Inte ens de på Såggatan tycker att det är lättare att gå. Tack!

Det är antecknat och då lämnar jag ordet till Hans Arby (C) för en replik. Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Hans.

Ursäkta att jag är uppe igen. Men jag förmodar att det har att göra med dels går man över i allmännyttan till tillståndsparkering från fasta platser, för man har märkt att beläggningen kanske bara är 50 %. Ibland gör man det för att man behöver man vill förtäta, man bygger på de parkeringsplatser som är mellan husen och då bygger man anläggningar. Och nere i Frölunda, när man har byggt de anläggningarna, man har förtätat, så visar det sig att de nya parkeringshusen är bara halvfulla. Sen, ja prishöjningar är alltid kännbara naturligtvis, men man kan också titta på vad den där markplätten faktiskt är värd. Om du kan bygga på den i stället, vad är värdet? Och du vill få en balans mellan det som är på asfalten, och det som är anläggningar för vi vill alla få in parkeringarna in i anläggningar så att de försvinner från gator vad man än vill göra med det utrymmet. Tack!

Tack och med detta har Hampus Magnusson (M) begärt en kontrareplik. Varsågod!

Tack Hans! Nu visar du upp ytterligare bilfientlighet här för vanligt folk som behöver bilen. Ni har inte bara lurat dem i valet genom att säga att ni är för ombildningar och sen efter valet så röstar ni emot vår egen eller. vår vilja också i och för sig, men framför allt egen, tidigare egen vilja, för att ni har det här hemliga avtalet med sossarna. Utan först så vägrar ni dem att ombilda och sen förvägrar ni dem att ha kvar sin bil. Så får vi inte kvar några barnfamiljer i Tynnered. De hade verkligen behövts där, Hans. Jag tycker du ska tänka om. Du är välkommen till mig om du vill prata.

Då har vi Karin Pleijel (MP) som är sist, som har begärt en replik. Varsågod Karin!

Ja Hampus, marknadspris. Vad är det om man inte har marknadspris? Det är ju någon som subventionerar då. Så har det varit många gånger i bostäder där det bor många människor men det har funnits massa parkeringsplatser som kommer på hyra. Så det blir ju de som inte har bil som får subventionera de som har bil. Det tycker vi är orättvist. Det är samma med parkeringsavgifterna på allmän platsmark som vi pratar om i stadsmiljönämnden här, vad högsta nivån ska vara. Den har inte justerats sen 2012. Tänk om det var så med kollektivtrafikpriserna, att de hade hållits på samma nivå. Så är det verkligen inte. Utan nu justerar vi för den inflation och det som har skett under de här åren. Det är inga ockerpriser eller liknande. Vi tycker bara det är rimligt. att även parkeringsavgifterna ska följa utvecklingen av priserna i övrigt. Tack.

Tack. På detta har vi nej. Jag har strukit och dragit tomt på talarlistan och jag anser att ärendet har färdig debatterats. Kommunstyrelsen, ska vi se under. Jag tog fel papper, ber om ursäkt. Under överläggningen yrkar Hampus Magnusson, Patrik Höstmad att fullmäktige bifaller förslaget från M D, L och KD i Kommunstyrelsen. Robert Hammarstrand, Hans Arby, Daniel Bernmar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou återremiss till stadsbyggnadsnämnden enligt yrkande från SD i Kommunstyrelsen. Jag ställer först propositionen på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på Kommunstyrelsens förslag och förslaget från Hampus Magnusson med flera Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter om detta inte har gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Att avgöra ärendet idag? Ja. Jag finner att fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Då återstår proposition mellan kommunstyrelsens förslag och förslaget från Hampus Magnusson med flera. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Hampus Magnusson med flera? Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Och det verkar som att majoriteter är här, men det saknas några. Så vi avvaktar någon minut tills alla har kommit. Ja, det verkar vara alla inne i stationssalen och det har begärts votering och det ska verkställas. Då är det ja för Kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Hampus Magnusson med flera. Jag startar omröstning så varsågod och rösta! Det saknas Hakan. Han är borta. Nej, men det hjälper inte. Han måste vara närvarande om det ska godkännas, oavsett utfall. Vi avslutar omröstningen. En sekund. Då har alla röstat, jag stoppar omröstningen och med 43 röster mot 9 och 8 avstår bifalles kommunstyrelsens förslag. lönemässiga förflyttningar i de grupper med lägst lön i Göteborgs Stad Då går vi över till ärende nummer 7 och det är redovisning av uppdrag om hur låglönesatsning har bidragit till lönemässiga förflyttningar i de grupper med lägst lön i Göteborgs Stad. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till förskolenämnden, äldre samt vård och omsorgsnämnden, grundskolenämnden, nämnden för funktionsstöd, och socialnämnden Sydväst att återrapportera hur genomförande av uppdrag om låglönesatsningar har bidragit till lönemässiga förflyttningar i de grupper med lägst löner i Göteborgs Stad antecknas och förklaras fullgjort. Här har vi en talarlista och vi börjar med Marie Brynolfsson (V), därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Marie!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Att vi har anställda som har en lön under 25 000 kr det gör att många hamnar väldigt nära fattigdomsgränsen, särskilt om man jobbar deltid. Jag tycker inte att det är anständigt att Göteborgs Stad har anställda som ger fattiga arbetare. Det är inte okej. Jag träffar ofta medarbetare i staden. För ett tag sedan träffade jag en undersköterska som sa att jag inte får ihop det, med lönen. Jag är ensamstående med mina två barn. Tyvärr är det här verkligheten för många. Så kan vi inte ha det. Det är barnskötarna, undersköterskorna, de som lagar mat och serverar till våra barn i skolorna och de som ser till att våra lokaler är rena. Det är de som är ryggraden i det här samhället och att de inte ska kunna leva på sin inkomst är ingenting annat än en skam. Därför är jag glad över den här låglönesatsningen och utfallet i den. Andelen som nu tjänar under 25 000 är 71% lägre och det tycker jag är en viktig vinst faktiskt. För när regeringen prioriterar miljarder på de mest välbeställda i samhället så känns det faktiskt rätt bra att vi rödgröna i Göteborg gör precis tvärtom. Nu behöver vi fortsätta arbetet med att utradera de osakliga löneskillnaderna. Göteborg ska vara en föregångare och jag hoppas att vi kan få se ett resultat med jämställda löner innan den här mandatperioden är slut. Bifall till KS förslag. Tack!

Tack Marie och då lämnar jag ordet till Bosse Parbring (MP) därefter Marina Johansson (S). Varsågod Bosse!

Tack ordförande! Jag instämmer med Marie Brynolfssons glädje över att den här låglönesatsningen från vår rödgröna budget har gett resultat och att det är verkligt stort behov av en sådan här satsning och fortsatta satsningar. Anställda med lön under 25 000 har minskat kraftigt med hjälp av vår satsning och det handlar ju om till exempel barnskötare, måltidsbiträden, lokalvårdare, vårdbiträden och stödassistenter. väldigt viktiga personer och yrken i vår välfärd i Göteborg och som vi på så vis visar att de också är värda en anständig lön. Vägen mot ekonomisk jämställdhet är verkligen lång. Det här är ett bidrag i det och vi behöver fortsätta med fler satsningar för att uppnå ekonomisk jämställdhet eftersom det är många i de här yrkena som är kvinnor och därmed så bidrar ju de här stora löneskillnaderna till ojämställdhet i samhället. Så med det yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Bosse! Då lämnar jag ordet till Marina Johansson (S) som är sist i talarlistan. Varsågod Marina!

Tack så mycket fullmäktige, åhörare! Och jag är också jätteglad att stå här idag. Det vi har gjort är väldigt, väldigt viktigt för så många anställda i vår stad och jag instämmer med föregående talare båda två. Och jag tycker att det är lite skamligt att en offentlig arbetsgivare har så låga löner. Och det är det vi har försökt göra någonting åt. Och bara i äldreomsorgen så är det nära 660 medarbetare som har fått, lite högre löner. Vi vet att detta bidrar till att det blir lite lättare varje månad att få ihop sina räkningar för mat, för hyra, för kläder för sina barn och allt vad det kan vara. Det är många som är ensamstående. Vi vet att någonting som är farligt att växa upp i, det är fattigdom. Fattigdom i ens uppväxt påverkar hela livet. Vi ser också forskning, jag som jobbar nu mycket med äldreomsorgsfrågor, Forskningen visar väldigt tydligt att har man haft en dålig start i livet med stor ojämlikhet, stor ekonomisk utsatthet, så är riskerna betydligt större att hela ens vuxna liv och inte minst ålderdomen blir mer, man blir mer sjuk, man blir mer utsatt för, Livets svårigheter, alltifrån psykisk ohälsa till ja, ni vet allt det här. Så det här är jätteviktigt på riktigt. Så jag är väldigt, väldigt stolt över detta och vill också fortsätta med att se till att vi får bättre löner för våra anställda i Göteborgs Stad. Och det kommer vi att fortsätta jobba med. Bifall till KS, tack!

Tack Marina, då är det tomt på talarlistan och det finns bara ett förslag. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Ja! Migrationsverket och Skatteverket i syfte att beivra olaglig arbetskraftsinvandring Då går vi över till ärende nummer 8 och det är redovisning av uppdrag om samarbete med Arbetsmiljöverket, Migrationsverket och Skatteverket i syfte att beivra olaglig arbetskraftsinvandring. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till Miljö och klimatnämnden om att utreda hur nämnden kan samarbeta mer aktivt med Arbetsmiljöverket, Migrationsverket och Skatteverket. I syfte att beivra olaglig arbetskraftsinvandring och exploatering av arbetskraft antecknas och förklaras fullgjort. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Alfred Ekman (S) och därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Alfred!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare! Det är av yttersta vikt att samhället arbetar tillsammans för att beivra olaglig arbetskraftsinvandring. Och framför allt att få stopp på exploatering av arbetskraft. Det göder kriminella nätverk eller gynnar oseriösa företag på utsatta människors bekostnad. Kommunen kan upptäcka men samtidigt behöver SD-regeringen se till att berörda myndigheter har de resurser som krävs för att lagföra dessa företag. Kanske skulle de ha gjort det i stället för att sänka skatten för de rikaste. För samarbetet måste takta mellan kommunen och myndigheterna annars så blir det ingenting gjort i verkligheten. I denna återrapportering så ser vi med tydlighet att berörd nämnd kan takta upp sitt arbete och har det mandatet. Därmed bedömer vi i styret att det bästa är att ge politikerna i den nämnden och förvaltningen förtroendet att utveckla arbetet vidare som de själva beskriver. Att SD trots detta yrkar på ett uppdrag, eller flera uppdrag, riktat centralt med parallella centrala processer är därmed mycket märkligt. Det här är ingen politisk tävling om vem som kan vara hårdast i texter mot exploatering av arbetskraft. Det som spelar roll är arbetet, det är ute i verkligheten och att vi tillsammans får stopp. på det moderna slaveriet. Så med det sagt så yrkar jag bifall på kommunstyrelsens förslag och avslag på yrkandet från SD.

Tack Alfred! Då lämnar jag ordet till Agneta Kjaerbeck (SD) som är sist i talarlistan. Varsågod Agneta!

Tack för ordet redan på! Skönt Alfred att ni äntligen är på vår sida och att ni vill komma till bukt med det här och att den SD-ledda regeringen nu får lov att städa upp efter decennier av slapphet. Olaglig arbetskraftsinvandring drabbar inte bara svenska arbetstagare och seriösa företagare. Det göder även organiserad brottslighet och undergräver samhällets trygghet. Göteborg behöver ta ett fastare grepp om problemet även lokalt och intensifiera samarbetet med staten för att säkerställa att de som fuskar och exploaterar människor inte längre kan verka ostört. Vi kommer naturligtvis fortsätta driva på att Göteborgs Stad ska ha nolltolerans mot arbetslivskriminalitet och olaglig arbetskraftsinvandring. Vi accepterar inte att oseriösa aktörer utnyttjar systemet. Och vi driver det här, vi driver det i motioner, vi driver det i alla yrkanden vi kan. För det är dags för handling. Nu får vi ordna upp det här. Tack för ordet!

Tack Agneta och med detta har Alfred Ekman (S) begärt en replik. Varsågod Alfred!

Vi ska hålla oss i ämnet här men jag får ursäkta i förväg. Men tack för ordet ordförande. Jag vill ändå understryka det och påminna oss här inne att Det var en borgerlig regering med Reinfeldt som statsminister som med liberalismens iver mer eller mindre helt öppnade våra gränser för arbetskraftsinvandring. Det är absolut inte socialdemokratiskt. Men de förslagen som nu har kommit från regeringen med att höja löner eller kräva väldigt höga löner är också helt orimligt. Det är långt mycket högre än de här 25 000 som kommunen betalar ut. Det är inte så man får ordning och reda på arbetskraftsinvandringen eller på vår arbetsmarknad. Tack!

Tack Alfred! På detta har Agneta Kjaerbeck (SD) begärt en kontrareplik. Varsågod!

Tack herr ordförande! Jag skulle bara vilja yrka bifall till SD:s yrkande. Tack!

Tack! Det har du gjort nu och det är tomt på talarlistan. Under överläggningen yrkar Agneta Kjaerbeck att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Alfred Ekman bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Agneta Kjaerbeck? Jag anser att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Vi gör så att vi väntar en minut. Alla är inte i sessionssalen? Jag tycker att vi kan starta omröstningen och då är det ja till förslaget från kommunstyrelsen och nej till förslaget från Agneta Kjaerbeck. Ni som har kommit nu, det är begärt votering. Det är ja till förslaget för Kommunstyrelsens förslag. Och nej till förslaget från Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod och rösta! Då stoppar jag omröstningen. Och med 72 röster mot 9 bifall till Kommunstyrelsens förslag. Det är antecknat. tillståndsgivning för tillfällig alkoholservering under sommarhalvåret antecknas och förklaras fullgjort Ärende nummer nio. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av uppdrag till Miljö och klimatnämnden att förenkla tillståndsgivning för tillfällig alkoholservering under sommarhalvåret antecknas och förklaras fullgjort. Här har vi en talarlista och vi börjar med Kalle Bäck (KD) därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja Göteborgs hantering av tillstånd för alkoholservering fungerar dåligt. I årets mätning ligger vi tredje sämst bland alla undersökta kommuner i SKRs insiktsmätning när det gäller NKI för serveringstillstånd. Det är ett riktigt underbetyg som inte kan pratas bort på något sätt. Här måste mer göras för att komma tillrätta med den här problematiken om vi menar allvar med att Göteborg ska vara en attraktiv destination med evenemang och restauranger. Det gör i alla fall vi Kristdemokrater. Jag vill inte förringa de insatser som har gjorts när det gäller särskilt de tillfälliga tillstånden som det här ärendet handlar om. Det är bra att man har dialoger med näringslivet tillsammans med Göteborg och kompani. Och att ansvarig förvaltning ser att detta är ett arbete som ständigt måste pågå. För nuvarande situation är ju inte hållbar. Det kan också vara klokt att prioritera ärenden om temporära tillstånd, som framgår av handlingen. När ett tillstånd kommer så sent som dagen innan sommarserveringen ska öppna, ja då blir det omöjligt för utföraren eller restauratören att beställa rätt mängd dryck och det blir svårt att planera hela verksamheten. Och detta i en bransch som redan är hårt pressad och har små marginaler. Sådana exempel finns det gott om tyvärr. Ja, det görs en hel del för att få bukt med den här situationen. Men det är inte bara ansökningstiderna som är problemet, utan det är även den krångliga processen som följer när ansökningen väl är gjord. Jag kommer att återkomma till den här frågan i ett senare ärende som. Man kunde önskat att vi kunde hanterat ungefär samtidigt för att det ska bli lite effektivare här i fullmäktiges arbete. Men i alla fall, än så länge så nöjer jag mig med att yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD i Kommunstyrelsen och avslag på Kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack för ordet!

Tack Kalle! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD), därefter Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod Emma!

Tack för ordet! Jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande i kommunstyrelsen. Jag har själv tidigare arbetat många år inom restaurangbranschen och jag vet precis hur avgörande det är med tydliga och snabba besked ifrån kommunen. Särskilt när det gäller just tillstånd för alkoholservering. Ibland kan ju faktiskt det här tillståndet vara avgörande för ifall den här restaurangen överlever eller ifall den ens får öppna. Så det är väldigt viktigt för nya aktörer. Därför vet jag också att de långa handläggningstiderna som är i Göteborg är faktiskt ett riktigt problem. Idag så tar det i snitt 7 veckor att få ett tillfälligt serveringstillstånd under sommaren. Och det är mycket längre än väldigt många andra svenska kommuner. Och för en företagare i väntan på de här tillstånden så innebär det förlorade intäkter, inställda evenemang och till och med risken att verksamheten aldrig blir av. Och till det så vill vi lösa det med att faktiskt ha konkreta mål och där har vi ett förslag om max fem veckors handläggningstid. Precis som väldigt många andra framgångsrika kommuner. Och det är en rimlig nivå som vi tror gör att fler vågar satsa på evenemang och servering i Göteborg. Och till skillnad från andra förslag här i ärendet så nöjer vi oss inte med att bara säga att det ska bli bättre eller att vi följer någon riksnorm för den kan ju ändras också. Vi vill ha ett mätbart mål och en årlig återrapportering så att vi faktiskt vet hur vi kan följa upp på det här. Så vårt yrkande är därför väldigt mycket mer ambitiöst och transparent. Det visar verkligen att vi är en stad som vill stå på företagarnas och göteborgarnas sida. Så ja till SD-tillägg om max fem veckors handläggningstid. Tack!

Tack Emma! Då lämnar jag ordet till Ann Catrine Fogelgren (L). Därefter är Patrik Höstmad (D). Varsågod Ann Catrine!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Under sommarhalvåret ökar efterfrågan på tillfällig alkoholservering avsevärt. Restauranger, caféer och andra som vi nu kan njuta av att sitta ute på våra uteserveringar runt om i staden, bilar eller inte. Sommaren är kort och en del kan räkna bort. Därför är det viktigt att tillstånden beviljas i god tid och att kötiden minimeras. Göteborg är en populär sommarstad med många besökare, konserter, event och för uteställena är den varma årstiden faktiskt då den större delen av omsättningen dras in. Men tyvärr så lever inte tillståndsgivandet upp till de krav som man kan ställa på en stad av Göteborgs storlek. Därför är det viktigt att vi ser över och blir med effektiva, smarta och korta handläggningstider av de här tillfälliga tillstånden. Det ska vara god tid för att man ska kunna planera arbetet och vi säger att det behöver förbättras på det viset så att vi ska bli en av kommunerna som ligger i framkant gällande korta handläggningstider över genomsnittet. I förlängningen så kommer detta att ge ett starkt lokalt näringsliv, en livligare stadsmiljö, nöjdare gäster och en vackrare stad. Yrkar bifall till yrkandet från M, D, L och KD och avslag på övriga yrkanden.

Tack Ann Catrine! Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D). Därefter Hanan Baalbaki (S). Varsågod Patrik!

Tack för det! Ja det är väl en viktig princip att vi i görligaste mån försöker att få bort kommunal ineffektivitet så att det inte drabbar näringsidkare och göteborgare. Utan har man någonting som man vill göra så får man det snabbt och effektivt prövat. Nu har ju miljö och klimatnämnden och tillsynsdelen där jobbat med att man fått bemanningen på plats som det varit problem med. Man har fått till digitaliseringen, så kanske man behöver finköra den lite så att den verkligen blir så effektiv som alla tror att den ska bli. Och man har också jobbat med att det kommer kontinuerlig information till den som gör själva ansökningen så att man vet var man ligger i processen och ibland är det ju inte vår förvaltning som är den som laggar utan det är andra myndigheter som också ska ge information till exempel Polisen och Skattemyndigheten. Mycket verkar ha gjorts nu och är så bra så. Däremot ser vi inte resultaten av det än. Det är därför vi lägger ett yrkande om att fortsätta ha fokus på det här och leverera de resultat som vi förväntar oss till kommunfullmäktige, innan vi släpper frågan helt och hållet till att hanteras i nämnden. Med det sagt, bifall till yrkandet från M D L och KD. Tack!

Tack Patrik. Då lämnar jag ordet till Hanan Baalbaki (S). Därefter Petra Elf (MP). Varsågod Hanan!

Tack ordförande, presidiet och ledamöter och borgarna. Jag vill börja med att säga, förvaltningen har tagit tydligt, har verkligen tydligt redovisat att de har tagit till sig uppdraget, påbörjat ett viktigt arbete för att förenkla ansökningsprocessen för tillfälliga alkoholtillstånd. Det är en viktig del i att göra Göteborg till en levande och lockande sommarstad, i den vackra sommarstaden. Som genererar tillväxt och fler mötesplatser för alla göteborgare. Så med det vill jag yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga ärenden. Tack!

Tack Hanan! Då lämnar jag ordet till Petra Elf (MP). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Petra.

Tack ordförande, fullmäktige. Att förbättra förutsättningarna kring serveringstillstånd är viktigt för Miljöpartiet. Inte minst under evenemang och liknande under sommarhalvåret vilket motionen i fråga rör. Det var ju faktiskt en motion från Miljöpartiet som möjliggjorde för de öppna serveringstillstånd som berikat Way Out West de senaste åren. Vi har därför bevakat frågan kring handläggningstiden för serveringstillstånd och flera förbättringar har som nämnts genomförts. För visst har det funnits brister och utmaningar i detta arbete. Dels har det handlat om att säkerställa att vi har tillräckligt erfarna medarbetare och att utveckla den e-tjänst som används i ansökan. Och nu kommer vi börja se utväxling av det arbetet på handläggningstiderna. De flesta, fick jag bara en minut? Har jag pratat så långsamt? Jag fick bara en minut tror jag. Det är mitt fel. Ja just det, det var fortfarande förra. Glöm det, ge det 2 minuter. Jag tyckte att jag inte hade så dålig tidsuppfattning nämligen men ibland vet man ju aldrig hur mycket man tjötar. Ja, så här då återgår jag till ämnet. De flesta som är missnöjda med handläggningen är inte det av tidsskäl utan för att de vill ha tydlighet och trygghet. Men båda aspekterna är ju viktiga att jobba med och arbetas intensivt med att stärka. Det finns idag inga fall där man inte klarar lagkraven på handläggningstid, även om man kan tycka att lagkraven är slappa och siktar högre än så. Men det är mot bakgrund av det som Kalle Bäck och andra framfört också värt att påpeka att olika städer redovisar handläggningstider på olika sätt. Göteborg redovisar från inkommen ansökan medan Malmö och Stockholm redovisar tid från komplett ansökan. Det ger ju väldigt olika förutsättningar i jämförelsen. Mycket kring tillståndsgivningen regleras ju också i lag och vill man ha andra förutsättningar är det lagstiftningen som behöver ändras också eftersom vi lokalt har dåligt med handlingsutrymme. Men jag kan ju tillägga att jag tycker det är synd att regeringspartierna inte tog tillfället i akt att i samband med ändringen av alkohollagstiftningen till exempel avskaffa mat kravet. Vilket Miljöpartiet har förespråkat. Tack!

Tack Petra! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C). Så därefter Grith Fjeldmose (V). Varsågod Emmyly.

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare. Ja, vi har ju de senaste åren haft problem med att det har varit restauranger som ansökt om tillfälliga serveringstillstånd på sommaren. Men man har inte kunnat få ett besked om när man ska få en ansökan beviljad när man har allt i ordning såklart. Och det vi kan se, sedan förra sommaren är ju att det har blivit bättre på det här området. Det har ju dels varit genom effektivare handläggning men framför allt också en tydlig digitalisering och e-tjänster för att ansöka. Det tycker vi är en väldigt bra början men det behöver göras mycket mer för att korta handläggningstiderna. Eftersom långa handläggningstider leder till ett försämrat företagsklimat till exempel. Och i, precis som flera andra påpekat här så är det så att i det här nöjt kundindex som mäts av SKR så har ju Göteborgs stad väldigt lågt betyg när det gäller handläggning av sådana här ansökningar. En annan sak som jag tror skulle vara väldigt bra och som vi har drivit igenom från Centerpartiets sida i nämnden. Det är det här med garantitid för handläggning. Alltså att du ansöker, det finns en garantitid för hur lång tid det ska ta att få svar. Och om det tar längre tid än så får man en reducerad avgift. Motsvarande sak gör vi ju inom stadsbyggnad och bygglovshandläggning. Och det ska bli väldigt intressant att följa om det kan vara ett sätt att förbättra handläggningstiden. Och vi tycker att det här lämpligt att hantera då i miljö och klimatnämnden. Så vi kommer yrka bifall till KS förslag. Tack!

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Grith Fjeldmose (V) efter Sarah Ullmark (M). Varsågod, Grith Fjeldmose (V).

Tack för ordet ordförande. Jo men det har sagts mycket här. Jag har inte förberett något riktigt inlägg men det är så att vi har diskuterat detta jätteofta i miljö och klimatnämnden. Det där med hur man räknar ut handläggningstiderna handlar också om när ifrån man bestämmer sig för att räkna. Det som ofta jämförs med det är andra kommuner som tar och beräknat från den dagen när alla handlingar är fullständiga och det kan ta några veckor. Så det viktigaste, och då blir ju vår handläggningstid längre för att vi räknar i vår kommun från det att första ansökan kommer in. Så det är inte rättvist att jämföra utan det viktiga är ju att det faktiskt inte är någon som inte får sina tillstånd i tid. Däremot så kan det ta lite längre tid om man har sökt. till ett visst datum och sökt tio veckor innan, så kan det hända att förvaltningen väljer att ta något annat emellan. Om man nu ändå har ett datum att förhålla sig till. Då räknas ju det som en tio veckors tillståndsbehandlingstid, men det är det ju inte, utan man anpassar det så att folk får sina tillstånd i tid. Det är något som författningen varit jättenoga med att förklara om och om igen. För de här siffrorna kommer ju upp, SKR-siffrorna, men det är en klumpsiffra som handlar om hela staden. Jag läste på BRG:s hemsida. Där står det faktiskt helt tydligt så här. Betyget ökar för miljö och klimatnämnden. Nu har jag ingen mer tid, men det finns andra nämnder i stan som hänger efter. Ja, det var det. Tack så mycket. Bifall till KS.

Tack Grith, Kalle Bäck (KD) begärde en replik. Varsågod Kalle.

Tack för det. Jag ska inte förlänga debatten, vi ska inte fördjupa oss för mycket i just detta med handläggningstider och så vidare. Men det jag refererade till, det är alltså SKR:s insiktsmätning, NKI, alltså nöjd kund-index. Så det är ju inte bara ansökningstid det handlar om. Det handlar om hur nöjda krögarna eller aktörerna är generellt sett. Där ligger vi väldigt dåligt till. Så jag tror vi får återkomma i den här frågan, faktiskt senare idag till och med. Tack!

Tack Kalle! Då lämnar jag ordet till Sarah Ullmark (M), därefter Patrik Höstmad (D). Vill du ha en kontrareplik, Grith? Då får du den. Varsågod.

Men visst, det var precis det jag sa, SKR har en klumpmätning och där ligger vi lågt. För att verkligen veta vem är det som hänger efter så ska man ta reda på vad det är vi stoppar upp. Och enligt BRG:s hemsida så är det inte miljöförvaltningen som det stannar upp i. Där är arbetet på gång och rullar på. Det står tydligt. Däremot så finns det andra förvaltningar som inte har hängt med. Så det är jätteviktigt att man inte tar en siffra från SKR och säger att det gäller. För det är inte tillståndsenheten som det gäller. Tack.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan. Nu är det Sarah Ullmark (M) därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Sara.

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare. Jag har ju den stora äran att sitta i miljönämnden och jobba med de här tillståndsfrågorna rätt mycket. Och jag måste ändå säga att det är kanske det svåraste jag har gjort i hela mitt liv. För det känns inte som att någon egentligen har någon riktig koll på hur vi liksom ska komma till rätta med detta. Vi hade en lång diskussion på en miljönämnd för inte så himla länge sedan där frågan var när börjar Göteborgs Stad räkna sin handläggningstid? Och då sa de det är från komplett ansökan. Och då sa vi okej, men då är det ju för långt. Och då sa de nej men det är från ansökan kommer in. Och då sa jag jo men är det från ansökan kommer in eller när den är komplett? Ja det är när den kommer in och är komplett. Så jag bara okej så komplett? Nej när den kommer in. Alltså detta höll vi på att snurra med. Det höll på att bli handgemäng mellan mig och de tillståndshandläggarna där. För jag fattade ingenting. Och det är helt uppenbart att vi har några problem i de här frågorna. Därför att det känns som att det är väldigt svårt att följa upp, det är väldigt svårt att få något styr på, det är framför allt väldigt svårt att få raka besked. Och det är ju det också som gör att de personer som har med Göteborgs Stad att göra inte är supernöjda med vår service. Det är inte så mycket transparent, det är inte så tydligt och det tar lite för lång tid. Lite så som jag kan uppleva hur det är att sitta i miljönämnden ibland. Därför tycker jag att det är ett jättebra yrkande som vi har lagt fram, att vi ska ha en handläggningstid som är under genomsnittet och att det här också ska återrapporteras i Kommunfullmäktige, så att den här frågan hamnar högre upp på den politiska agendan. Det ligger i allas vårt intresse att vår stad har ett bättre företagsklimat och att vi har ett rikt krogliv där göteborgarna kan ha det riktigt gött hela sommaren. Så bifall på vårt yrkande och avslag på övriga. Tack!

Tack Sarah och på detta har Grith Fjeldmose (V) begärt en replik. Varsågod, Grith.

Förlåt, men Sarah, vi diskuterade ju det här. Jag måste bara säga att det var väldigt många som tyckte att det var tydligt. Inte alls lika otydligt. Tack.

Tack Grith. Då är det Patrik Höstmad (D). Det som är sist i talarlistan just nu. Varsågod, Patrik. Tack för det!

Jag tänkte bara konstatera om jag förstått vad ni sagt här i debatten rätt, att alla är för att vi ska ha effektiva och snabba handläggningstider. Vi tyckte att vi behövde lite tryck från kommunfullmäktige ni vill hantera det i nämnden. Jättebra så! Ta gärna initiativ där, vi är säkert med på det om ni tar initiativ och hittar vi någonting så kommer vi lägga yrkanden där som jag hoppas att ni också stödjer. Och så kommer vi hålla ögonen på, det finns lite ansvar nu hos S, V, MP och C som röstar emot att lägga tryck ifrån KF att det verkligen sker förbättringar, så det kommer vi hålla ögonen på. Vi kanske återkommer i ärendet, förhoppningsvis inte. Tack!

Tack Patrik! Där kommer Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Kristina.

Jag måste säga att jag blir beklämd därför att jag inte säger att allting var bättre förr men när detta låg under social resursnämnd då vann vi liksom priser för att det var effektivt och snabbt. Företagarna i staden var jättenöjda. Det var ett föredöme i Sverige. Det är väl sorgligt hur saker och ting kan bli när man gör omorganisationer och tappar vital personal tänker jag då lite granna.

Då är det tomt på talarlistan och jag anser att ärendet har färdigdebatterat. Under överläggningen yrkar Kalle Bäck, Ann Catrine Fogelgren, Patrik Höstmad och Sarah Ullmark att fullmäktige bifaller förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Hanan Baalbaki, Emmyly Bönfors, Grith Fjeldmose bifall till Kommunstyrelsens förslag. Emma Altenhammar bifall till tilläggsyrkan från SD i Kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på Kommunstyrelsens förslag och yrkande från Kalle Bäck med flera. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Kalle Bäck med flera? Jag anser att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Då återstår bara tilläggsyrkandet från SD. Bifalles den? Avslås den? Jag finner den avslagen. Votering är begärd och ska verkställas. Votering har begärts på tilläggsyrkande från SD och den ska verkställas. Jag för avslag av tilläggsyrkandet och nej för bifall till tilläggsyrkandet från SD. Korrekt uppfattat? Då startar vi omröstningen. Varsågod och rösta! Då har alla röstat och jag stoppar omröstningen och med 72 röster mot 9 har tilläggsyrkandet avslagits. Reservation är antecknad. 10.Redovisning av uppdrag om att utreda ansvarsförhållande vid byggnation av idrottshallar Då är vi på ärende nummer 10 och det är redovisning av uppdrag om att utreda ansvarsförhållande vid byggnation av idrottshallar. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till grundskolenämnden, idrotts och föreningsnämnden samt stadsfastighetsnämnden att utreda ansvarsförhållande vid byggnation av idrottshallar antecknas och förklaras fullgjort. Vidare föreslås att grundskolenämndens, idrotts och föreningsnämndens samt Stadsfastighetsnämndens redovisning och inriktning av en gemensam lokalbehovsprocess för idrottshallar antecknas. Slutligen föreslås att kommunfullmäktige upphäver beslut avseende att dåvarande lokalnämnden, nuvarande stadsfastighetsnämnden, ska förvalta lokaler för förskola och skollokaler samt att idrotts och föreningsnämnden ska förvalta idrottsanläggningar. Och här har vi en talarlista, vi börjar med Daniel Bernmar (V). Därefter Edwin Friedlaender (M). Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja det här ärendet handlar i grund och botten om ansvar och ansvarsfördelning. Det är nämligen så att det här är en av de många gränsytor där våra förvaltningar har haft problem under många år att komma överens. Kanske som ett resultat av de omorganisationsbeslut som den här församlingen, den tidigare versionen av den här församlingen har tagit när det kommer till att fackindela större delar av Göteborgs Stad än tidigare. I grund och botten har det handlat om gränssnittsproblematik både kopplat till ytor, vad de ska användas till, vilka funktioner den ska ha. Och vem som ska ta ansvar för kostnader och drift i olika delar. Det är ju inte så konstigt att förstå att det finns sådana verksamheter. I det här fallet så rör det fullmåttshallar, för idrott och idrottsutövande. Men det finns många andra exempel också. Vi i det rödgröna styret är nöjda. När det kommer till den uppstyrning som nu har presenterats med lokalbehovsprogram, funktionsprogram och ansvars och kostnadsfördelning. Men jag vill ändå ta tillfället i akt och påpeka att den här typen av byråkratiska problem, där man fokuserar inte så mycket på göteborgarnas behov och ännu mindre på Göteborg som stad, är alltmer förekommande i staden idag än vad den har varit historiskt. Det vill säga, fokus är inte på göteborgarnas behov, utan fokus är istället på det uppdraget man har formulerat i ett reglemente. Vi kommer möta fler sådana här ärenden och då är det viktigt att vi som är förtroendevalda i Göteborgs Stads nämnder och styrelser tar ett ansvar för att sätta hela staden-perspektivet först och att vi ser att våra förvaltningar gör detsamma. Min förhoppning är att vi slipper, de här ärendena i framtiden. Men jag är väldigt glad att vi har kommit till den här punkten. Tack!

Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till Edwin Friedlaender (M) och därefter Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod Edwin!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare. Idrottshallarna är ju en väldigt viktig del av vår stad. Det är där vi hittar rörelseglädje, där föreningslivet bygger oss starkare med mera. Men som vi sagt tidigare här så kan vi konstatera att det har funnits en stor ovisshet i ansvarsfördelningen av idrottshallarna i staden. Därför har vi nu att ta till ställning ett uppdrag som försöker skapa lite ordning och reda i just detta. Det handlar om att hitta en rättvis balans och där vi fokuserar på det som är alla förvaltningars kärnuppdrag. Precis som sades tidigare så får vi nu ett hela staden-grepp på detta och det är viktigt för att vi ska skapa en viss klarhet i detta. Så jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet och stannar där.

Tack Edwin. Då lämnar jag ordet till Ann Catrine Fogelgren (L). Därefter AnnaSara Perslow (C). Varsågod Ann Catrine!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Dagens situation att både idrotts och föreningsnämnden samt stadsfastighetsnämnden har ett uppdrag att bygga och förvalta bland annat idrottshallar har skapat en otydlighet som varit tydlig i flera olika stadsbyggnadsprojekt. Det har saknats en strukturerad process gällande vilken av nämnderna som ska ansvara för de olika delarna gällande investering, förvaltning och byggnation. Därtill kommer att också grundskolenämnden är en part då idrottshallarna ofta byggs i anslutning till skolor. Även om det är positivt och resurssmart att idrottshallarna används både av elever och föreningar så innebär det också utmaningar. Skolan respektive idrottsföreningarna har olika målgrupper vilket innebär att olika krav ställs vid byggnationen. Vi välkomnar nu att man har landat i ett förslag om en gemensam process för de tre nämnderna vid byggnation av idrottshallar. 2019 beslutade kommunstyrelsen om att fullmåttshallar skulle vara norm vid ny och ombyggnation av skolidrottshallar. Dock är det så att grundskolenämndens behov inte alltid innebär fullstora idrottshallar, utan detta är mer ett behov som de utövande föreningarna har. Så för grundskolenämnden innebär kravet om en fullmåttshall en merkostnad. Vi anser det orimligt att en grundskola ska belastas med kostnader som är förknippade med idrott och föreningens uppdrag. Förslaget från SSK innebär att byggnation av fullmålshallar utgår från en gemensam bedömning av nämnderna om behov finns eller inte. Man menar därmed att med den nya processen kring hanteringen av byggnation av nya idrottshallar kan beslutet från 2009 om krav på fullmålshallar upphävas. Detta tycker vi är ett bra och väl övervägt förslag som vi ställer oss bakom och yrkar därför bifall till förslaget från SLK inklusive förslaget om upphävning av beslutet från den 11 december 2019. Tack!

Tack Ann Catrine! Då lämnar jag över till Daniel Bernmar (V) som har begärt en replik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Ann Catrine tar nu upp det faktum att en kommunstyrelsemajoritet har ställt sig bakom att övervaka och säkerställa att fullmålshallar utgör norm vid nybyggnation. Det har vi varit väldigt tydliga med i kommunstyrelsen där det beslutet har fattats och där vi har ansvar för att utöva uppsiktsplikten att vi vill behålla den normen och att vi vill övervaka den. Det är alltså en norm, inte alltid ett krav. Det är två olika saker. Det viktiga är att vi fortsätter trycka på att det ska vara norm. Att man alltid ställer sig frågan, kan vi inte behöva en fullmåttshall här? Det gör vi därför att historiskt har det varit ett stort och omfattande problem. Där fullmåttshallar har prioriterats bort innan man ens har övervägt behoven. Det kan vi inte fortsätta göra och därför ska vi ha kvar den delen av kommunstyrelsens uppdrag. Därmed menar vi att vi ska avslå det förslaget och gå på kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack Daniel! För detta har Ann Catrine Fogelgren (L) begärt en kontrareplik. Varsågod Ann Catrine!

Tack så mycket ordförande! Ja, jag är mycket medveten om att det här har varit ett, faktiskt flera gånger i olika projekt har det här fördröjt, den här diskussionen om fullmålshall eller inte och alla gånger så har det inte funnits ett behov av det. Men SLK är väldigt tydliga med att det här beslutet från 2019 kan upphävas nu med den här nya processen som ska tas i anspråk. Därför ställer vi oss bakom det som SLK föreslår i tjänsteutlåtandet och även att upphäva detta. Tack!

Tack Ann Catrine och Daniel Bernmar (V) har begärt andra replik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Vi har full respekt för det. Nu finns det en samordnad process. Förhoppningsvis säkerställer den samordnade processen att vi nu slipper de fördröjningar när stadsbyggnadsnämnden och andra nämnder inte tagit hänsyn till de behov som staden har. Men vi vill inte ta bort det här förrän vi är säkra på att den nya samordnade processen fungerar och ger önskat resultat när det kommer till behovet, när det kommer till att säkerställa att behoven är uppfyllda. Om det visar sig om ett eller två år att den här nya processen lever upp till de förväntningarna, då är vi helt beredda att kanske ta bort det här uppdraget. Men nu när vi inte vet, då vet vi hur det var innan det här uppdraget fanns och det var inte bra. För då byggde vi nästan inga fullmålshallar alls. Och så kan vi inte vare sig lämna föreningslivet eller andra viktiga folkhälsobehov till slumpen. Därför ska vi behålla det här uppdraget. Bifall Kommunstyrelsen.

Tack Daniel! Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det AnnaSara Perslow (C). Därefter Jessica Blixt (D). Varsågod AnnaSara!

Tack så mycket! Jag vill också precis som du yrka bifall till Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Jag tycker det är ett mycket väl genomarbetat förslag som tydliggör ansvarsfördelningen vid byggnation och förvaltning av just idrottshallar. Det här förslaget innebär ju då att vi planerar tillsammans och ställer liknande krav, oavsett vem som bygger. Det gör det både enklare att samarbeta och lättare att få till hallar som faktiskt funkar i vardagen, för elever, föreningsliv och för den tid vi lever i. Att frångå kravet är klokt. Det kanske inte alltid är den bästa lösningen. Jag hör att det finns en historisk aspekt på det här också och tar full hänsyn till det. Men jag tror att vi behöver titta på vad som händer i framtiden. Behovet finns inte överallt och i många fall blir det i stället dyra måsten som inte bara ställer stora investeringar utan också tar orörd naturmark i anspråk. Det kan vi ju se nu Önnereds skola och Närbodens tillgång till naturen riskerar att överbyggas och då på bekostnad av stelbenta regler och kostsamma måsten. Vi vet också att vi står inför demografiska förändringar med minskat antal födda barn. Vi behöver bygga för framtiden. Vi vet att vi behöver hushålla med resurserna. Det är också därför vi behöver ett flexibelt och behovsstyrt system som anpassas efter platsens förutsättningar och verklighetens behov. Så det här handlar inte bara om byggnader utan att bygga Göteborg som passar framtiden, där vi skapar hållbara lösningar som gynnar barn, unga, föreningslivet, framtiden, utan att låsa fast oss i svåra, dyra standarder. Så jag yrkar alltså bifall till tjänsteutlåtandet i Kommunstyrelsen. Tack!

Tack AnnaSara och Daniel Bernmar (V) begärde en replik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Det blir svårt att föra en debatt när stora delar av debatten förs med felaktiga argument. Det finns inga måsten. Det finns en norm. Normen ska vara att man ska bygga fullmålshallar. Det vill säga, det går alldeles utmärkt och det görs att man gör avsteg från det. Men normen ska göras därför att behoven har varit otroligt stora över väldigt lång tid på grund av att fullmäktige på 90-talet och 00-talet struntade i de behov som förenings och idrottslivet hade. Det misstaget ska vi inte göra om och därför ska vi behålla detta. Inget måste utan en norm.

Tack Daniel, då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Jörgen Fogelklou (SD), därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare. Ja, det här hör väl inte till vanligheterna, men jag ska börja med att säga att jag håller med mycket om det som Daniel faktiskt har sagt här från talarstolen. Självklart ska idrottshallar vara fullmåttshallar. Det är för mig en självklarhet. Anna-Sara Persson, du pratar om att Bygga för framtiden. Det är ju precis det du inte gör, du bygger för nuet. Vi, politiken, kan ju sätta ner, vad är det vi vill i framtiden? Problemet är ju inte att ungdomar rör sig för mycket idag. Precis tvärtom. Hela befolkningen rör sig alldeles för lite. Vi har ett rikt föreningsliv. Vi har massa föreningar. Det är ju det som har byggt Sverige starkt. Hur många har byggt föreningar? av oss som inte är lite äldre här har varit i de här gympasalarna och spelat innebandy, basket, handboll, allt möjligt. Och det är det här som någonstans har byggt Sverige starkt, och det är det som kan bygga Sverige starkt återigen i framtiden. Vi måste ju ha en framtidstro här och inte säga att vi bygger för det som det ser ut idag. Men jag är lite oroad av en skrivning de har i sitt yrkande, så därför lade vi ett tilläggsyrkande i kommunstyrelsen, Sverigedemokraterna, om att fullmåttshallar ska vara norm vid ny och ombyggnation av skolidrottshallar även fortsättningsvis ska gälla, så det yrkar jag på.

Tack Jörgen och på detta har jag en Ann Catrine Fogelgren (L). Jag har begärt en replik. Får vänta lite grann, Bettan. Varsågod Ann Catrine!

Det här innebär ju inte att inte ungdomar ska få idrotta och så vidare. Det har ju ingenting alls med det att göra. Utan det här har att göra faktiskt med att vi också kan få en större framdrift. I vissa detaljplaner till exempel så ska det vara en idrottshall med. Och flera gånger har detta kommit i kläm. Sedan är frågan hur många idrottshallar vi ska bygga idag med den demografiska utvecklingen vi har. Men det är en annan fråga. Däremot tycker jag det är helt fel. Det är självklart att unga ska ha tillgång till idrott i tidig ålder.

Då är vi tillbaka i talarlistan. Då är det Bettan Andersson (V). Därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Bettan!

Tack ordförande, fullmäktige och ni som lyssnar. Vad jobbigt den där mikrofonen var. Ja, det är väldigt märkligt att helt plötsligt att norm är ett krav i den här församlingen, i delar av församlingen. För så är det ju verkligen inte. Men jag tänker bara ge en liten tillbakablick. För när jag började i idrotts och föreningsnämnden 2013. Det fanns ju ingenting om det här att det skulle vara norm. Man hade byggt ganska många små hallar. Och föreningslivet var ganska frustrerade och upprörda över det här. Så började det med att vi i nämnden la in i vårt mål och inriktningsdokument att det skulle vara Norm. Sen kom det in i lokalnämndens målinriktningsdokument för att sen så småningom landa hos kommunstyrelsen och man beslutar om att det skulle vara en norm för att bygga fullmålshallar. Vi har haft oändligt många diskussioner och samtal med föreningslivet, framför allt de som är i hallar och är beroende av fullmålshallar, om den här frågan. Idag är de oerhört nöjda, sedan ett antal år tillbaka, att vi har det här beslutet, att det ska vara en norm att det är full mål. Jag tycker det vore djupt olyckligt om vi tog bort det. Jag tror inte att vi håller på och bygger stora hallar i onödan. Det byggs fortfarande en del små så kallade gymnastikhallar. Där det till exempel inte finns ett behov av en fullmått, där det inte är en mark som det går att bygga en fullmåttshall på. Så jag tänker att, precis som Daniel sa innan, det vore djupt olyckligt att ta bort det nu. Innan vi faktiskt vet hur det här nya sättet att jobba kommer att falla ut. Så bifall till kommunstyrelsen.

Tack Bettan! Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD) därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Elisabet!

Tack så mycket. Det blir lite lek med ord här där vi kanske menar delvis olika saker. Men jag vill ändå korrigera en del av beskrivningarna här för att det var inte nödvändigtvis, eller det var inte beslutet om att det skulle bli norm som gjorde den stora förändringen. Utan man började arbeta på ett annat sätt med mycket bättre dialog och det tror jag att du kommer ihåg Bettan, vi satt i presidiet tillsammans då. Där direktörerna faktiskt pratade med varandra, idrott och förening kom in tidigare i processen och kunde tycka till. om behöver vi en fullmåttshall här och så gjorde man en dealande och wheelande kring kostnadsfördelningar. Så förändringen skedde före det här beslutet. Det som däremot skedde när vi införde fullmåttshall som norm. Det var att det bidrog till nya låsningar där det fanns en mark som inte riktigt lämpade sig för fullmåttshall. Så blev det fördröjningar i processen. Och det tror jag inte att någon tjänar på. Sen skulle jag vilja vända mig lite mot den här bilden. bilden av att det är helt värdelöst med så kallade gympasalar eller idrottshallar som inte är fullmåttshall. De går att använda till annat. Alla spelar inte bollsporter. Det finns väldigt många andra idrotter som har svårt att komma intill och få bra lokaler. Det går till och med att träna vissa bollsporter i hallar som inte är fullmåttshallar. Så att där det inte passar med fullmåttshall, så är det ju inte bortkastat att ha annan typ av hall för idrott och för föreningslivet. Så bollföreningarna står inte för det samlade föreningslivet, även om de är bra på kontakter och har lättare att höja sina röster ibland, än vad vissa andra föreningar har. Så det vill jag passa på att lyfta. Och sen ska vi komma ihåg att det finns ett stort behov av hallar. Då är det viktigt att vi lägger det på rätt ställe. För idrott och förening får betyda. betala ungefär 10 miljoner i drift för varje fullmåttshall. Då finns det faktiskt en poäng i att vi prioriterar där behoven är som störst och inte där det ska byggas en skola. För det är inte alltid det är samma plats. Tack!

Tack! Elisabet, och då har Bettan Andersson (V) begärt en replik. Varsågod!

Tack! Problemet har ju varit att vi har haft. enormt och har enormt många små hallar. Man hade ett väldigt stort underskott av fullmåttshallar när vi tog över styret 2014. Jag är väldigt glad över att vi har varit med och byggt och projekterat många fullmåttshallar. Men det är fortfarande brist på fullmåttshallar. Även om det finns jättemånga, precis som du säger, idrotter som kan använda de små hallarna. Bara rektorerna släpper dem ifrån sig. Men vi behöver fler fullmåttshallar ändå.

Då är vi tillbaka i talarlistan och sist i listan är Patrik Höstmad (D). Varsågod Patrik!

Tack för det! Ja Demokraterna tycker ju förstås att vi ska ha fullmåttshallar där det finns en efterfrågan och där det är rationellt att göra det. Det är liksom ingången. Men problemet är att när det har varit den här skrivningen med norm så har det också drivit fram en bild ibland från tjänstemännen, att det ska fram en fullmålshall även när det inte finns behov och när det inte finns egentligen plats att göra det här på ett rationellt sätt. vilket har drivit fram låsningar och höga kostnader. Så det handlar egentligen om att planera klokt och lyssna till vad SLK säger. Nu har vi en process i stället, vi kan ta bort den här normen som vissa tolkar hårdare än andra och använda resurserna där de gör störst nytta. Vi har också frågan om att faktiskt sen tillgängliggöra hallarna som vi måste jobba med. Det är en hel del hallar som byggs och som finns inom rektorn. rektorns försorg som inte kommer till den användning som skulle kunna komma. Och tomma hallar tror jag inte någon av oss tjänar någonting på så den frågan måste vi också vara på. Med det sagt bifall till tjänsteutlåtandet.

Tack Patrik och det är tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigdebatterat? Ursäkta mig. Nej. Under överläggningen yrkar Edwin Friedlaender, Ann Catrine Fogelgren, AnnaSara Perslow och Patrik Höstmad. Fullmäktige bifaller SLK:s förslag. Daniel Bernmar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou bifall till tilläggsyrkande från SD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Edvin Friedlaender med flera Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Edwin Friedlaender med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Votering är begärd och ska verkställas. Och det verkar som vi kan vänta en minut. Då är det så att det har begärts votering och den ska verkställas. Och ja är för Kommunstyrelsens förslag och nej är för förslaget från Edwin Friedlaender m fl. Korrekt uppfattat? Då startar vi omröstningen. Varsågod och rösta. Alla har röstat så jag stoppar omröstningen. Med 49 röster mot 32 bifalles Kommunstyrelsens förslag. Då återstår tilläggsyrkan från SD i Kommunstyrelsen. Bifalles den? Avslås den? Jag finner den avslagen. Votering är begärd och ska verkställas. Ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet från SD. Varsågod och rösta! Så där, då har ju alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Och Kristina. Kristina vi gör så här i stället. Jag ställer frågan hur tänker du rösta? Grönt? Ja, då stoppar jag. Med 72 röster mot 9 har tilläggsyrkan från SD avslagits. 11.Redovisning av uppdrag att komma med förslag på hur de centrala kommunikationsfunktionerna kan organiseras Då är vi på ärende nummer 11 och det är redovisning av uppdrag att komma med förslag på hur de centrala kommunikationsfunktionerna kan organiseras under en eller två nämnder i stället för tre som idag. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunstyrelsen och Nämnden för intraservice får i uppdrag att genomföra en överföring av ansvaret för Employer Branding. Vidare föreslås att Nämnden för demokrati och medborgarservice och Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en överföring av det redaktionella ansvaret för vårt Göteborg. Här har vi en talarlista och vi börjar med Emma Altenhammar (SD), därefter Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod Emma!

Tack! Jag vill börja med att yrka bifall till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Vi vet alla hur det blir när ansvar och roller är otydliga. Saker hamnar mellan stolarna, det sker dubbelarbete och ingen riktigt vet vem som gör vad. Det har sett ut så alldeles för länge när det kommer till Göteborgs Stads kommunikationsarbete. Det har varit tre olika nämnder som har delat på det här ansvaret. Det har inte bara kostat både tid och pengar. Det har också gjort det svårare för både göteborgare och anställda att navigera i hela informationsdjungeln. Så jag tycker att det är dags att vi sätter stopp. för detta lapptäcke och bygger en organisation som är samlad, tydlig och effektiv. Och det vi vill är att samla ansvaret för stadens centrala kommunikationsfunktioner hos nämnden för demokrati och medborgarservice och kommunstyrelsen. Så alltså på två nämnder i stället för tre. På så sätt så får vi en rakare organisation, tydligare ansvarsfördelning och bättre samordning. Vi frigör resurser och minskar, risken för att frågor faller mellan stolarna och det vinner ju både staden och göteborgarna på. Och ändå när vi ändå ser över den här organisationen så är det faktiskt sunt förnuft att också lägga ner nättidningen Vårt Göteborg. Och det är faktiskt de flesta här inne i salen överens om. Att sprida ut information i kanaler som ingen läser är ju faktiskt rent utav slöseri. Det finns större anledning att faktiskt satsa på det som verkligen fungerar.

Tack Emma! Då lämnar jag ordet till Ann Catrine Fogelgren (L) därefter Hans Arby (C). Varsågod Ann Catrine!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. Idag behandlar vi flera ärenden som gäller effektivisering och bättre resursanvändning i staden. Men alla gånger ger inte en ändring det bästa utfallet. I det här ärendet så visar den utredning som gjorts gällande organisering av de här tre centrala kommunikationsfunktionerna under en eller två nämnder i stället för tre inte skulle ge några konkreta vinster utan snarare i stället riskera att medföra ökade kostnader och möjliga problem när det gäller kompetensförsörjningen. Så därför ser vi ingen anledning att gå vidare med den frågan. Däremot ställer vi oss bakom att flytta Employed Branding till Kommunstyrelsen då vi delar uppfattningen att detta hanteras bättre på strategisk nivå. Däremot delar vi inte uppfattningen om Vårt Göteborg. Tidningen startades 1965, alltså för 60 år sedan, och var då en hushållstidning som delades ut tre gånger per år. Nättidningen startade 2001 och papperstidningen försvann 2007. Informationstillgången, tidningsläsandet och vad vi söker, det vi vill eller behöver läsa har förändrats radikalt under denna tidsperiod. Det visar också det låga antalet läsare som tidningen nu har. Nästan lika många besöker goteborg.se per dag som vårt Göteborg läses per månad. Så pengarna gör mer nytta inom andra informationskanaler. Tiden har runnit ut för vårt Göteborg och vi yrkar att den avvecklas. Yrkar bifall till yrkandet från M, D, L och KD.

Tack Ann Catrine. Då lämnar jag ordet till Hans Arby (C) därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Utifrån när man tittar på den utredningen så är stadsledningskontoret gjort, så ser vi inga större fördelar med att samla de centrala kommunikationsfunktionerna på två nämnder. De verksamheter man har, det interna och mer tekniska som Intraservice har, och Medborgarservice har det mer externa, skiljer sig så väldigt mycket åt. Men däremot delar vi åsikten att man borde flytta ansvaret för Employer Branding över till Kommunstyrelsen. Tjänsteutlåtandet pratar om att man vill flytta ansvaret för vårt Göteborg till demokrati och medborgarservice. Men som Ann Catrine Fogelgren var inne på här så är det lika många läsare per månad som vi har på vårt Göteborg per dag. Så den bör avvecklas. Så jag yrkar bifall till yrkandet från Centerpartiet som har likalydande attsatser som yrkandet från M D L KD. Tack!

Tack Hans! Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Patrik!

Ja, tack för det. Ja, här har vi ju en möjlighet och vi har en majoritet här inne för att få bort ineffektiv och onödig kommunikation, få bort kommunalt slöseri, när det gäller att lägga ner nättidningen Vårt Göteborg som läses av väldigt få. Men det sitter ändå folk där och gör jobb dag ut och dag in och så vidare. Nu ser det väl kanske ut som att det kommer att falla ändå. Och nu göteborgare vill jag att ni ska lyssna här. Det här är politik när den är som sämst. Vi har ett parti, Centerpartiet och ett parti, SD, som inte vill prata med varandra även om de tycker samma. Okej SD säger att de pratar jättegärna med C men C pratar inte med SD då. Så det är inte säkert att vi får igenom det här beslutet trots allt, det finns en majoritet i kommunfullmäktige, tyvärr. Med det sagt, bifall till yrkandet från M, D, L, KD.

Tack Patrik! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Karin Pleijel (MP). Det är lugnt. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande. Först ska jag rätta Emma. Vi yrkar bifall på Sverigedemokraternas yrkande här i fullmäktige. Inte känns du eller KS, det känns så lugnt samma. Nu sade Patrik mycket av det jag tänkte säga här. För här inne finns det 41 personer som tycker likadant i en fråga. Ändå kommer den majoriteten inte få igenom det man vill. Det här tycker jag är ganska. Det måste klargöras för väljarna. Vi kan sitta och skylla på varandra att vissa inte pratar med andra. Vi har faktiskt en fullmäktiges ordförande som skulle kunna säga att här finns det olika att-satser. En att-sats tycker faktiskt en majoritet om likadant i så den går igenom. Fem myror är fler än fyra elefanter. Så det här är egentligen inte så konstigt. Men jag tycker att det måste klargöras för göteborgarna att majoriteten, deras röster blir inte hörda i fullmäktigesalen i Göteborg. Det tycker jag är, jag har sagt det många gånger, det är häpnadsväckande faktiskt. För vi tycker ju inte likadant i våra yrkanden. Det gör vi inte. Utan det är en att-sats som vi tycker likadant i. Det är klart att man kan bryta ut den och säga ”jag yrkar på vår tredje att-sats som är likalydig som er”, eller ”vår andra att-sats är likadan som er” och så har den majoriteten. Men det här är ju trams, det vi håller på med här. Men jag yrkar återigen på SD:s yrkande här i fullmäktige och hoppas för framtiden att majoriteten faktiskt också, att deras röst blir hörd här. Så är det. Tack!

Tack Jörgen och med detta har ju Hans Arby (C) begärt en replik. Varsågod Hans!

Alltså vi la ju yttrande i Kommunstyrelsen liksom M, L, KD gjorde det. Så det har varit rätt tydligt vad vi har haft för åsikter där. Så det hade ju lätt kunnat pratas ihop i så fall. Och du har ju fortfarande möjligheten här, om ert fall är att rösta på de gemensamma att- satserna som Centerpartiet har med M, L, KD om du vill ha den majoriteten igenom. Tack!

Då har ju Jörgen Fogelklou (SD) begärt en kontrareplik på detta. Varsågod Jörgen!

Tack! Nu tror jag inte du förstod vad jag menar Hans Arby. För vi tycker ju inte likadant i våra yrkanden. Utan det är den andra att-satsen, att lägga ner vårt Göteborg. Det tycker vi likadant! Det tycker vi likadant, men vi har ju ett annat yrkande. Men det finns alltså en majoritet här som tycker likadant i en sak. Det får vi inte igenom. Jag tog för givet, och jag vet inte vilka samtal du har med den här sidan, jag tog för givet att Alliansen skulle komma med ett tilläggsyrkande om att lägga ner vårt Göteborg. För det skulle ni ställa er bakom och vi skulle ställa oss bakom. Hade jag lagt det, då hade ju inte du kunnat rösta på det. Du hade ju inte röstat på mitt tilläggsyrkande om att lägga ner vårt Göteborg, så jag hade hoppats på att det skulle komma ett tilläggsyrkande från er sida. Men det gjorde det inte. Tack!

Tack Jörgen, och då har ju Hans Arby (C) begärt sin andra replik. Varsågod Hans!

Alltså vi har ju varit tydliga med vår avsikt i yttrandet också, vilken att-sats vi har lagt. Så det hade man absolut kunnat ta hänsyn till i så fall, hur man lade de olika yrkandena. Problemet är att ni lägger ju, ett yrkande som innehåller två attsatser med någonting som ni är alldeles ensamma om att stödja. Och sen en annan attsats. Du kunde lagt det som två olika yrkanden i så fall.

Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD), andra replik eller kontrareplik. Varsågod Jörgen! Tack!

En majoritet här inne vill lägga ner vårt Göteborg. Det kommer inte hända idag. Det är det som är det tragiska.

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Karin Pleijel (MP), därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Karin!

Tack så mycket för ordet och jag vill yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Vi föredrar en mindre justering av organisationen där Employer Branding förs över från intraservice till Kommunstyrelsen och det redaktionella ansvaret för vårt Göteborg till demokrati och medborgarservice. Vi ser inga andra tydliga vinster och det är osäkert om det blir synergieffekter som skulle gå vidare med något av de andra förslagen. Jag tycker att det är olyckligt att lägga ner vårt Göteborg som har funnits sedan 1965. Det är en ny färsk undersökning som visar att den är uppskattad och har mycket högt förtroende bland läsarna. Positiva nyheter, är det något vi behöver i dessa tider så är det väl det. Och här har man då högt förtroende. Och sen är det också så att i de oroliga tider som vi lever i idag så är kommunikationen med medborgarna, mellan medborgare och kommun, en väldigt viktig fråga. Och det här är då en väl inarbetad kanal, har funnits länge, många prenumeranter. Och man presenterar saker och ting som händer i stan på ett trevligt och tilltalande sätt. På ett sätt som faktiskt bygger den här tilliten som är otroligt viktig att vi månar om. Så bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD), därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Emma!

Tack! Jag vill bara förtydliga och dra tillbaka mitt yrkande angående Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Utan det är ju såklart då Sverigedemokraternas yrkande i Kommunstyrelsen. Sen hade det varit jättetrevligt att se om man hade kunnat byta ut de här att-satserna i propositionsordningen gällande vårt Göteborg så att vi faktiskt kan komma till en majoritet i frågan. Sen vad det kommer till själva nättidningen så om man säger att det är många prenumeranter, då måste man ju fråga sig i relation till vadå? Det är ju en bråkdel av vad som faktiskt går in och klickar på just stadens hemsida. Jag tycker det är ju färre informationskanaler vi har, ju tydligare kommunikation kan vi ha.

Då var det tomt på talarlistan. och anser att ärendet har färdig debatterats. Under överläggningen yrkar Karin Pleijel bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från SD den 23 april 2025. Ann Catrine Fogelgren, Hans Arby, Patrik Höstmad, att fullmäktige beslutar bifalla beslutsatserna i yrkandet från M, D, L och KD samt C i fullmäktige. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Ann Catrine Fogelgren med flera? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Det är antecknat reservationerna. Därmed så är vi färdiga med bordlagda beslutsärenden och går över till dagens beslutsärenden. 12.Valberednings förslag vid sammanträde förekommande val Då är vi på ärende nummer 12. Valberedningsförslag vid sammanträde förekommande val. Under punkterna 1–5 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkt 6 lägger valberedningen fram förslag till val av en nämndeman. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? 13.Avsägelse av Inger Billman-Stark (V) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige Ärende nummer 13 avsägelse av Inger Billman-Stark (V), från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan om avsägelse ska ske till Länsstyrelsen. 14.Antagande av detaljplan för centrumutveckling vid Kilsgatan inom stadsdelen Gullbergsvass Då är vi på ärende nummer 14 och innan vi går in på ärende nummer 14 så har Hampus Magnusson anmält jäv i detta. Och det är antagande av detaljplan för centrumutveckling vid Kilsgatan inom stadsdelen Gullbergsvass. Kommunstyrelsen föreslår att detaljplan för centrumutveckling vid Kilsgatan inom stadsdelen Gullbergsvass. antas och här har vi en talarlista. Vi börjar med Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Edwin Friedlaender (M). Varsågod Jörgen!

Tack herr ordförande, fullmäktige, åhörare, ledamöter! Göteborg, det ska hålla i minst 400 år till. Fula och överexploaterade nya hus som trängs ihop, gör människor negativa till att de byggs. Det skrämmer bort de som ska leva och verka i området. Vi politiker är valda för att se till alla medborgares bästa genom att skapa ett tryggt, säkert och hållbart samhälle för och med Göteborgs invånare. Med det sagt så tycker jag att det här ärendet måste återremitteras till stadsbyggnadsnämnden som får i uppdrag att i samverkan med exploateringsnämnden omarbeta ärendet med minskad exploateringsgrad och reducerad höjd. Människan ska sättas i centrum. Säg nej till förtätningen. Säg nej till att bli ett nytt Los Angeles. Karin Pleijel. Fokus ska ligga på nyckelbo såsom levande stadsmiljö med ett brett och varierat utbud av bostäder, kontor, handel, kultur, restauranger och caféer, samhällsservice och grönytor. Solljus och luftighet genom att rädda. Reducera förtätningen med grönska i människors omgivning. Med det sagt så yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas återremissyrkande.

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Edwin Friedlaender (M) därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Edwin!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare. Jag ska fatta mig ganska kort. Vi har en detaljplan att ta ställning till som ger oss möjligheten till, att utveckla området kring Centralen med nya kontor, hotell, handel och mindre bostäder. Det handlar om att skapa en attraktiv stadsmiljö, bara ett stenkast från centralstationen. Detaljplanen bevarar viktiga och gamla byggnader samtidigt som den öppnar upp för ny bebyggelse, och därmed en ganska balanserad stadsutveckling. Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på yrkandet från SD. Tack!

Tack Edwin, då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C), därefter Johannes Hulter (S). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande och ledamöter! Centerpartiet ser också positivt på den här detaljplanen för Kilsgatan i Gullbergsvass. Det är inte bara en fråga om att bygga, det är en möjlighet för staden att växa mer klimatsmart och vi ser också förutsättningar för fler växande företag i det här området. Planen öppnar upp för nya centrumverksamheter som kontor, handel och hotell. Det är etableringar som kan stärka det lokala näringslivet i ett av de mest centrala lägena. Vi hade gärna sett att den här planen också innehöll lite fler bostäder, eftersom det finns ett stort behov av fler bostäder i centrala Göteborg. Det finns ett visst tillskott i planen, men det här är också något som skulle kunna utvecklas i nästa steg. Samtidigt är det viktigt att det här området ligger nära en stark kollektivtrafikknytpunkt. med nya centralen till exempel. Vi tycker också det är bra att planen täcker in grönska i området i form av takterrasser och också stöd till den här framtida parken vid Gullbergskajen. Plus att man också väljer att bevara en byggnad från 1880-talet så det är ju rätt så bra att man kan både bevara och bygga nytt i samma område. Det som är oroande i planen är ju det här med klimatanpassningen, ett ämne som vi. brukar behöva återkomma till i den här staden som ligger vid vattnet. Där behöver vi verkligen följa hur vi kan bygga det här klimatanpassnings bra utifrån klimatanpassningssynpunkt. För vi behöver ju bygga en robust stad. Men med det sagt så stödjer vi den här detaljplanen och jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter (S). Därefter Robert Hammarstrand (S).

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Det är väldigt roligt att vi nu kan gå vidare med den här planen som kommer att göra Göteborgs innerstad ännu lite bättre och lite vackrare. Genom ett område som inte alltid har varit jättefint och jättetrevligt att röra sig i får man säga, Gullbergsvass. En gång i tiden så var det faktiskt, låg det landshövdingehus där, det var en del av innerstan på ett mer naturligt sätt. Sen försvann mycket av det. Ett av de få husen som finns kvar är just det här huset från 1880-talet som nu bevaras, vilket är väldigt kul. Och sen lägger man till då hus som kommer bli väldigt fint och tar upp den klassiska arkitekturen också i sitt uttryckssätt, vilket gör att entrén till Göteborg kommer bli otroligt mycket vackrare när väl det här blir byggt. Det är också någonting som kommer bidra till en mer levande stad och trevligare bottenvåningar man kan röra sig och promenera runt. Så jag tror det här är ett steg på vägen till att skapa mycket trevligare och bättre innerstad i det här området och knyta an till den stora utveckling som just nu pågår. Runt centralen där det kommer att komma mer hus och mer bebyggelse och det är jätteviktigt att vi får till den här levande vackra Det här är ett jättebra första steg i det. Det visar tydligt hur man kan lära av historien både när man bygger nytt och när man tar hand om och bevarar de gamla fina hus som finns. Så jag tycker det är ett föredömligt projekt det här som vi ser fram emot att få förverkligat. Så en glädjens dag verkligen. Tack.

Tack Johannes och på detta har Jörgen Fogelklou (SD) begärt en replik. Varsågod Jörgen.

Tack ordförande. Johannes, jag. hoppas jag att du får rätt, och du sa att det är glädjande att vi bygger en vackrare stad. Jag tänker inte säga emot dig här, även om jag vet att du har en väldigt bra retorik och du vill nog bygga vackrare. Det tror jag faktiskt. Jag hoppas bara inte att du och jag står här om 20 år och så säger vi nja. Det där blev ju inte så bra, så som vi gör alldeles för ofta när vi bygger nytt. Men jag kommer följa det här ärendet så länge jag är i politiken och jag kommer vara på dig i vartenda möte i byggnadsnämnden för att det här ska bli bra.

Då går vi tillbaka till talarlistan och det är Robert Hammarstrand (S) som är sist i talarlistan. Varsågod Robert!

Tack ordförande! Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och instämmer här i hyllningskören. Väldigt bra att det här äntligen blev av och väldigt viktigt att vi nu återerövrar delar av staden som tidigare har varit lite glesa. Här kommer det byggas väldigt mycket och det behövs för vi har varit inne på det tidigare idag i. När vi hade den här trafikdebatten, som egentligen inte skulle vara någon trafikdebatt, är ju faktiskt Göteborg som stad väldigt gles. Man tror ju att Göteborg är en storstad med 600 000 invånare lite drygt, men det är också en storstad som är oerhört glest bebyggd. Och det här är ju ett område som verkligen tål att förtätas. Och som ordförande i exploateringsnämnden så glädjer jag mig också över att vi kan se fram emot mycket hög grad av exploatering i det här området som kommer ge lite fina pengar in till stadens kassa också.

Tack Robert! Då var det tomt på talarlistan och under överläggningen yrkar Edwin Friedlaender, Emmyly Bönfors, Robert Hammarstrand bifall till Kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou har begärt återremiss till stadsbyggnadsnämnden i enlighet med förslaget från SD Kommunstyrelsen. Jag ställde först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på Kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter, om detta inte har gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Att avgöra ärendet idag? Ja. Jag finner att avgöra ärendet idag har vunnit större gehör. Votering. Voteringen begärs och ska verkställas. Och det har begärts en återremiss på yrkandet och i omröstningen så är ja för att avgöra ärendet idag och nej för att återremittera. Startar omröstning så varsågod och rösta! Så där, då har alla röstat och jag stoppar omröstningen. Med 72 röster mot 9 avgörs ärendet idag. Då finns bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag. Det är antecknat. Skår 40:17 Då är vi på ärende nummer 15 och det är hemställan från Liseberg AB om att lämna kapitaltillskott till AB Liseberg Skår 40:17. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Liseberg AB om att lämna kapitaltillskott om maximalt 100 miljoner kronor till AB Liseberg Skår 40:17 tillstyrks. Och här finns ingen talarlista, det finns bara ett förslag. Kan vi besluta enligt Förslaget? aktier vid ägarförändringar i Lindholmen Science Park AB Ärende nummer 16 och det är hemställan från Business Region Göteborg AB gällande omvandling av aktier vid ägarförändringar i Lindholmen Science Park AB. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Business Region Göteborg AB gällande omvandling av aktier vid ägarförändringar i Lindholmen Science Park AB tillstyrks. Här har vi talarlistan och det är ju Hakan Önal (M). Varsågod Hakan!

Tack herr ordförande! Bifall till Kommunstyrelsens förslag. Lindholmen Science Park grundades 1999 av Göteborgs Stad och Chalmers. Och har sedan dess genomgått en betydande utveckling och blivit en viktig innovationsmotor för bland annat mobilitet och AI. Dagens verksamhet är till övervägande delar finansierad av offentliga aktörer idag. Bolagsordningen för Lindholm Science Park reviderades 2024 för att kvalificera sig som bolag som forskningsorganisation och uppfylla kraven som ställs från offentliga finansiärer. För Chalmers innebär denna förändring att framtida ägande i bolaget inte längre är möjligt. Då Chalmers i enlighet med stadgad och regeringens uppdrag endast får ägas och bedriva forskning via Chalmers. Så Chalmers utredning kommer att ske genom indragning av Chalmers A-aktier och konsekvensen av detta blir att BRG:s röstande skulle bli 70–75%. Förslaget är att BRG kvarstår som största ägare samtidigt som Lindholmens Science Park inte ska bli ett offentligt kontrollerat bolag vilket innebär. att ägarandelen för BRG måste understiga 50%. För att åstadkomma detta föreslår BRG att en del av bolagets röststarka A-aktier omvandlas till B-aktier. Viktigt är att poängtera att Chalmers vill säkerställa minimala effekter av utträdet, samt fortsätta bidra till samverkan med fortsatt finansiering. Chalmers har därför tagit fram förslag till ny samverkansform som visar på deras fortsatta engagemang. vilket har mottagits positivt av alla ägare.

Tack Hakan! Det finns bara ett förslag, det är kommunstyrelsens förslag. Kan det bifallas? Ja! 17.Utdelning av stiftelsen Olof och Caroline Wijks fond 2025 Då är vi på ärende nummer 17 och där har vi några som är jäviga och lämnar salen och har lagat ut sig. Det är utdelning av stiftelsen Olof och Caroline Wijks fond 2025. Kommunstyrelsen föreslår att tillgänglig avkastning ur stiftelsen Olof och Caroline Wiks fond 2025 fördelas enligt fördelningsstyrelsens förslag, samt att övriga motioner i ärendet inte föranleder någon ytterligare åtgärd från kommunfullmäktige och vi är en talarlista. Vi börjar med Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande. Jag tänkte yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. När man läser vilka som har sökt och hur mycket man föreslås att få, så noterar jag en sak. Göteborg Drumcorpsförening är de enda som har sökt men inte fått. Enda föreningen av de som har sökt som inte har fått. Det här är ju en jätteberömd förening. De har ju vunnit priser ute i världen. Det här är ju en jättestor grej utomlands, i USA är det här en av de största sporterna som finns. Och vi har en av Sveriges ledande sådana här föreningar i Göteborg och så får de inte en krona och det ställer jag mig väldigt frågande till så vi har ju ändrat på det här och vi beviljar dem pengar och sen är det några andra som inte får. Så jag yrkar starkt bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen och Drumcorps så de får fler medaljer ute i Europa. Tack!

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L). Därefter Hakan Önal (M). Varsågod Kristina!

Tack herr ordförande. Ja en kväll som denna så kan man ju onekligen skänka en tacksamhetens tanke till donatorerna för det är ju de som möjliggör att vi nu faktiskt har pengar att dela ut. En gång var Göteborg känd som donatorernas stad. Från L sida vill jag hänvisa till det yttrande som finns från M, D, L och KD. Dels om att man bör ha en lite mer serviceinriktad inställning. Ifall man inte som förening lyckas inkomma med alla handlingar så säg till. Alla är inte så professionella eller har så mycket material och personal som att man lätt löser detta. Utan ha lite överinseende och tänk lite som förvaltningslagen funkar, att man faktiskt säkerställer detta. Att man blir medveten om det. Det andra är att vi vill peka på vikten av att man är noga med att lokaler inte används till saker som är olämpligt. Olämpligt är exempelvis att bjuda in medlemmar av familjen Ali Khan. vilket hade skett i Hammarkullens Folkets hus. Det är väldigt bra att man nu där har insett att det här var en dålig idé och förhoppningsvis inte gör om det. Men med dessa två tillägg eller kommentarer så bifaller jag i övrigt Kommunstyrelsen. Då är det tomt på talarlistan. Under överläggningarna yrkar Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Kristina Bergman Alme bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Jag tycker vi kan starta omröstningen och då är det ja för kommunstyrelsens förslag. Och nej är för förslaget från Jörgen Fogelklou på SD:s yrkande. Ni som kom nu, det är en votering och det är ja till kommunstyrelsens förslag och nej till förslaget från Jörgen Fogelklou. Så, varsågod och rösta. Det är Ann-Catrine Fogelgren som inte är här, men jag stoppar omröstningen. Med 71 röster mot 9 nej och en frånvarande. Bifall till Kommunstyrelsens förslag. Antecknat. 18.Utdelning ur Stiftelsen Wilhelm Röhss Donationsfond 2025 Ärende nummer 18. Utdelning ur Stiftelsen Wilhelm Röhss Donationsfond 2025. Kommunstyrelsen föreslår att avkastningen ur Stiftelsen Wilhelm Röhss Donationsfond 2025 fördelas enligt styrelsens förslag samt att övriga inkomna motioner avslås. Och har vi talarlistan och det är Jörgen Fogelklou (SD) vi börjar med och sedan är Jenny Broman (V). Varsågod Jörgen!

Tack ordförande! Jag ska bara yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Tack!

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Jenny Broman (V) och därefter AnnaSara Perslow (C).

Jag ska inte förlänga debatten utan jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Och då har vi AnnaSara Perslow (C) sist i talarlistan. Varsågod!

Tack så jättemycket! Jag vill också uttrycka en tacksamhet till de som ser till att vi står här idag och delar ut de här pengarna. Och jag tycker att det är en fantastisk sak att få vara med om. Så jag vill yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Och då är det tomt på talarlistan och under överläggningarna så yrkar Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jenny Broman och Anna- Sara Persson har bifallit kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Då är vi på ärende nummer 19 och det är utdelning ur stiftelsen Renströmska fonden fördelas enligt styrelsens förslag samt att övriga inkomna motioner avslås. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Jenny Broman (V), därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Jenny!

Tack för ordet och jag vill yrka bifall till KS och avslag till övrigt. Jag tänkte bara informera om att det finns inget formellt krav när man gör en ansökan om att ett exakt belopp ska anges. Det finns inte ens en särskild rad för att ett belopp ska anges. Styrelsen har tolkat det som om den här föreningen som vissa inte tycker ska få bidrag. är tacksamma för det stödet som man kan få och att de har ett förtroende för stiftelsens bedömning. Det jag också kan tillägga är att stiftelsen alltid följer upp ansökningarna. Den somaliska föreningen har redovisat varje år och det har aldrig varit något problem. Stiftelsen planerar även i år att göra verksamhetsbesök. för att säkerställa kvaliteten. Tack!

Tack Jenny! Då är det Kristina Bergman Alme (L). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Kristina!

Tack! Ja Jenny, tack för den preventiva informationen. Men vi upplever ändå att det är viktigt för samhället att man får ihop integration och sammanhållning. Därför ser vi att. Just när det i det här sammanhanget gäller föreningar som har mer en etnisk bakgrund och jobbar på det, så känner vi att det finns andra sätt att samla ihop pengar på. Därför yrkar vi bifall till det yrkande som finns från L, M och KD som då är avslag på pengar till somaliska föreningen. Tack!

Tack Kristina, då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Hakan Önal (M). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande. Ja Alme, det är ju glädjande att ni har landat i den slutsatsen att etniska föreningar inte ska ha de här bidragen egentligen. Det motionerade jag om väldigt tidigt i den här församlingen att Göteborg inte ska ge pengar till etniska föreningar som bidrar. som inte bidrar till sammanhållning och så där, så det är jättebra att den här sidan har vaknat, jag välkomnar det. Jag tycker att de som sa fula ord på den tiden från den här sidan, ni ska skämmas idag att ni sa de fula orden. Tack! Med det sagt så yrkar jag ändå på Sverigedemokraternas yrkande på Kommunstyrelsen. Jag läser ju ert yrkande här och jag förstår nog vad ni menar egentligen, men ni pratar om offentliga medel, det här är ju inga offentliga medel, utan det är ju en stiftelse. Det är ju inte våra skattepengar det här egentligen. Men jag förstår att det är andemeningen ni menar i det. Men jag yrkar på Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Tack!

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Kristina Berman Alme (L) för en replik. Varsågod!

Tack! Jag inser att jag kanske egentligen borde tagit ordet, men jag såg inte mina egna kråkfötter. Utan det skulle vara L, M och D. Inte KD. Ber så mycket om ursäkt.

Då är vi tillbaka i talarlistan och Hakan Önal (M). Varsågod!

Tack herr ordförande! Jag vill också yrka bifall till yrkandet från L M D och avslag till övriga yrkanden. Vi behöver säkerställa att medel från Renströmska fonden används vad de är avsedda för. För att säkerställa detta är det också grundläggande att de föreningar som söker bidrag uppfyller krav på god ekonomi, tydlig redovisning och ansvarstagande. Det vi har fått till oss är att den föreslagna föreningen inte har lyft upp till grundläggande krav i sin redovisning, för tidigare mottagna bidrag. Det är därför vi har landat i det beslutet.

Tack Hakan! Då har Jenny Broman (V) begärt en replik på detta. Varsågod Jenny!

Och då kan jag ju upprepa att enligt tidigare uppföljningar så har de alltid gjort det. Det har aldrig varit några problem.

Då är det tomt på talarlistan och under överläggningen yrkar Jenny Broman bifall till kommunstyrelsens förslag. Kristina Bergman Alme, Hakan Önal att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från L, M och D i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Kristina Bergman Alme med flera? Ja. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Är antecknat? 20.Uppdrag om utredning av åtgärder för Gamla Ullevis långsiktiga funktionalitet Då är vi på ärende nummer 20. Och det är uppdrag om utredning av åtgärder för Gamla Ullevis långsiktiga funktionalitet. Kommunstyrelsen föreslår att Hicab AB får i uppdrag att i samverkan med Got Event AB utreda förutsättningar och investeringsnivå för att genomföra en grundförstärkning av Gamla Ullevi som åtgärd på vibrationsproblematiken. Vidare föreslås att Got Event AB får i uppdrag att i samverkan med Higab AB och Göteborg och Company AB utreda förutsättningar och investeringsnivån för en utformning av Gamla Ullevi som möter nuvarande och framtida evenemangsbehov. Utredningen ska också undersöka hur driftunderskottet på anläggningen kan minskas samt utreda de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna för att anpassa Ullevi till fler fotogen. evenemang. Här har vi en talarlista och vi börjar med Kalle Bäck (KD). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Först och främst vill jag slå fast att Kristdemokraterna vill se en levande stad för evenemang och idrott och en viktig del i detta är att hålla våra arenor uppdaterade naturligtvis. Med det sagt så får man väl ändå konstatera att den här processen och ärendet vi har på bordet är lite dåligt taktad om man säger så. Det är allmänt känt att Kommunfullmäktige gav GotEvent och Higab ett uppdrag förra året, som handlade om att ta fram ett fördjupat förslag för finansiering av utbyggnad av arenorna. Här gick också att utreda hur de kan bli mer kommersiellt gångbara och fotbollsklubbarna har ju inte möjlighet att betala så mycket mer i hyra utan intäkterna måste komma från annat håll. Ärendet handlade alltså om redovisning av Got Events uppdrag givet budget 2022 att i samverkan med Göteborg och kompani ta fram förslag på vilka investeringar som behöver göras kring de befintliga arenorna för att upprätthålla evenemangsstrategin. Ett år senare vaknar man upp och vill ge GotEvent i uppdrag att i samverkan med Higab utreda förutsättningarna för investeringsnivån för utformning av Gamla Ullevi. för att möta nuvarande och framtida behov. Det kan man ju tycka är bra. Men vi hade önskat att kommunfullmäktige kunde sätta sig in mer ordentligt i det här ärendet. Det kommer att behandlas i Got Events styrelse i närtid. Så vi hade gärna sett att man hade landat ner i det innan vi går vidare. Vi har ju lite andra projekt när det gäller arenor på gång här i stan också så vi måste ju se till att. Att vi gör detta i rätt ordning helt enkelt så att hur tråkig jag än må låta så kommer vi att avstå från att delta i det här beslutet idag. Hur viktig vibrationsproblematiken än är så måste vi göra detta i rätt ordning. Så kommer vi att hantera detta idag. Jag tackar för ordet så länge.

Tack Kalle, då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D). Därefter Axel Josefson (M). Varsågod Patrik!

Tack för det! Ja då är det ju frågan vad som är rätt ordning och det var väl helt enkelt så att det ställdes en fråga till bolaget. Har ni tillräckligt tydligt uppdrag för att ta er an det här? Och svaret som direktören gav var nej. Så därför har vi agerade både den rödgröna sidan och vi från M och D för att ge ett tydligt uppdrag. Jo ni har ett uppdrag så att säga. Sen så. ser ju vi här att det här är ju akut och vi borde göra det för länge sedan och så vidare. Samtidigt de åtgärder som kan behöva göras för att åtgärda vibrationsproblematiken kan vara väldigt omfattande. Det kan bli väldigt stora kostnader om man pratar om en helt ny teknik som är innovativ och så som man vill prova. Vi vet inte än vad kostnaderna landar på. Så vi vill jättegärna att kostnaderna för att Fixa med vibrationsproblematiken och att modernisera upp arenan så att den möter dagens och klubbarnas behov. Ska relateras till kostnaderna för att bygga en helt ny arena på en annan plats. Därför behöver vi också titta på vad finns det för andra platser och vad skulle det kosta att bygga där? På ett ungefär så att vi kan relatera de här investeringarna. Jag tror att vi alla kommer att bli lite skräckslagna när de kommer tillbaka och då är frågan är det verkligen? Att katta mer pengar efter en gammal och egentligen i grunden rätt dålig arena? Eller ska vi börja tänka helt nytt? Så det är det vi vill ha med i vårt yrkande. Så bifall till yrkandet från M och D.

Tack Patrik! Då är det Axel Josefson (M), därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Axel!

Tack för det! Ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, det är inte lätt att komma upp efter Patrik som redogjorde för vårt ärende på ett förträffligt sätt. Men ändå lite kortfattat, svar på frågan varför vi lägger uppdraget är just det att man från bolagets sida inte uppfattar att man har ett tydligt uppdrag utan att det här har sin plats. Det är ju en akut situation. Både publikmässigt så slår vi i taket utsålt under många tillfällen. Det är många göteborgare som vill se på fotboll. Och sen har vi hela vibrationsproblematiken som nu, där vi nu bötfäller vår egen stad för att vi har roligt på Gamla Ullevi. Och det är ju naturligtvis inte hållbart över tid. Och precis som föregående talare här så tror ju vi och jag tror nog de allra flesta tror att ska vi lösa detta med vibrationsproblematiken så behöver man mer eller mindre riva stora delar av anläggningen. Ska man också bygga ut, ja då landar man ju också ner i detta. Så att mer eller mindre ska vi lösa detta så behöver vi. mer eller mindre bygga en helt ny arena och då tycker vi också det kan vara lämpligt att titta på andra platser. Det behöver ju inte just vara här utan det skulle man ju kunna göra på andra ställen också. Så därav att vi har detta i vårt yrke. Med det sagt, bifall till yrkandet från M och D.

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S), därefter Axel Darvik (L). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Ja att Sveriges fotbollshuvudstad är Göteborg. Det har ekat både på Gamla Ullevi och Ullevi genom årtionden. Det känns väl lite nu tyvärr allt mindre sant. Vi vet att sporten har blivit mer kommersiellt lagd. Helt enkelt mer affärsmässig. Samtidigt vet vi också att våra fina göteborgska fotbollslag. Behåller en sekellång tradition av att hålla nere kostnader och sänka trösklarna för att alla ska kunna se på fotboll. Men då krävs grundläggande infrastruktur av hög klass. Det krävs väl utbyggda kommersiella möjligheter men också ordentliga serviceytor. Men också en arena som håller en högre standard generellt. Och där är vi inte idag. Jämför man med Stockholm och Malmö så ligger vi efter och man kan nog konstatera att Gamla Ullevi är för dålig i det skick den är just nu. Trots detta så strömmar ju människor till arenan. Tittar man på Allsvenskan så slår vi rekord på rekord och det är naturligtvis positivt. Men alla de tiotusentals besökarna förtjänar naturligtvis både en bekvämare men också en bättre upplevelse. Det rödgröna styret vill därför utreda hur man kan bli av med de skadliga vibrationerna. Vi tycker det är viktigt att ge det tydliga uppdraget. Men också hur utformningen kan förbättras för att möta såväl dagens som framtidens evenemangsbehov. Och också att se över om fler stormatcher kan spelas på ett mer anpassat Ullevi, alltså Stora Ullevi. Idag handlar det om utredningar i de här uppdragen men jag är övertygad om att vi på sikt och när det är investerat och klart kan återta vår position som Sveriges självklara och solklara fotbollshuvudstad. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik (L). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag tycker att det som Kalle Bäck sa inledningsvis i debatten var väldigt klokt. Det är viktigt att också ta till sig de utredningar som redan är beställda av kommunfullmäktige innan man startar i gång nya. Och lite grann när man lyssnar på en del talare så kan man nästan tro att politikerna drabbas av lite arenahysteri. Vi har ju inte ens lyckats komma i mål med finansieringen utav det stora arenaprojektet när det gäller en ersättning för Scandinavium och Valhallabadet. Så lite rim och reson och se till att vi också vårdar de anläggningar vi har innan vi river en tämligen ny arena och bygger en ny. Även naturligtvis att de ska fungera bra. Sen att det är utsålt tycker jag i grunden är någonting positivt och att man kan fylla de arenor vi har med åskådare. Detta tycker jag är viktigt att säga med tanke på att vi också haft en mycket kraftig ökad skuldsättning utav Göteborgs Stad som riskerar att tränga ut andra viktiga välfärdsverksamheter. Så det är befogat att också vara noggrann i vilka satsningar som ska göras. Inte minst också för att vi har en besöksnäring som ha det ganska så kämpigt här nu och att man måste väga olika typer utav sådana här kommunala angelägenheter mot varandra. Tack!

Tack Axel! Och med detta har vi på att trycka smått begärt en replik. Varsågod Patrik!

Tack för det! Nej men det är väl en av anledningarna till att vi också vill titta på möjligheten på en annan plats. Det här är ju väldigt attraktiv och central mark och vi har pratat om tidigare att staden är för gles och det är för få som bor inne i centrala stan. Vi behöver ha mer fastboende där som stödjer de näringsidkare som finns i staden och så. Så att här finns ju också en positiv sida om man skulle göra stadsutveckling på den här platsen. om vi hittar en bättre och mer lämplig plats för en arena. Så det ska man ju också ha med sig, att det finns en inkomstdel i det här också.

Och på detta har ju Axel Darvik (L) begärt en kontrareplik. Varsågod Axel.

Tack så mycket ordförande! Ja, men jag kanske inte behöver upplysa Patrik Höstmad (D) om det egentligen, men det finns ju inga trolleripengar i kommunen heller utan att den marken som man eventuellt bygger en ny arena på någon annanstans, om man nu skulle riva Gamla Ullevi som ändå är ganska så ny, den skulle naturligtvis också kunna användas till någonting annat. Så att var lite försiktig med att tro på att det bara är snabbt. och enkelt fixat med exploateringsinkomster att finansiera några sådana här anläggningar. Det är ju ett stort åtagande som också har sina räntekostnader och kapitalkostnader som ska betalas. Så det gäller att vara noggrann och fundera igenom vad det är som verkligen är viktigt för göteborgarna och för besökarna till staden.

Och på detta har ju Patrik Höstmad (D) begärt sin andra replik. Varsågod!

Ja, tack för det. Det är ju tyvärr så att både det uppdrag som ni hänvisar till och det uppdrag som de rödgröna lägger tittar inte på det alternativet med att bygga en ny arena någon annanstans. Nej, det är inte så att överallt hade det gått att bygga fina stadskvarter. Vi har till exempel utmed Hamnbanan i Frihamnen. Vi har i Gullbergsvass i närheten av Kungsbackaleden E6 och andra platser där det är väldigt svårt att bygga bostäder och väldigt svårt att göra någonting annat, som kan vara väldigt lämpliga placeringar för en arena. Så därför vill vi ha utredningen innan vi säger bu eller bä. Få siffror på det, se vad det finns för möjligheter att göra. Och inte bestämma oss i förhand utifrån någon magkänsla. Tack!

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Daniel Bernmar (V), därefter AnnaSara Perslow (C). Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare, kära kamrater! Många av Göteborgs Stads arenor behöver upprustas och moderniseras för att stärka attraktiviteten och förbättra förutsättningarna för de som hyr våra arenor. Gamla Ullevi! var tyvärr gammal redan när den byggdes. Den byggdes med gamla tekniker, på rekordfart, till stora brister när det kommer till konstruktionen. Det behöver vi nu korrigera. Vi behöver komma till den punkten att vi hanterar de historiska brister som har byggts in i Gamla Ullevi. Vibrationsproblematiken, att arenan mer påminner om hur en arena såg ut på. 50 och 60- talet när det kommer till kommersiella ytor, när det kommer till serviceytor är för dåligt. Så enkelt är det och det behöver vi göra någonting åt tillsammans. Nu inleder vi det arbetet. Det är viktigt att Göteborg har en arenapark som inte är fast i 70-talet. Det kan vi arbeta med tillsammans. Jag står för ovanlighetens skull här som den breda mitten. I just det här fallet är jag tacksam för det, för det betyder att vi tar ansvar för Göteborg, för göteborgarnas möjlighet att titta på evenemang, att få se och heja på sitt fotbollslag i första hand. Men också andra saker. Därför att vi får komma ihåg att även Stora Ullevi då har sina brister. Men tillsammans så utgör Gamla Ullevi och Stora Ullevi, kallar vi det nu, bara för att vi ska vara tydliga med vad vi jobbar med. helt centrala platser i den arenapark som även kommer bygga framtidens Göteborg. Det är jag övertygad om. Därmed yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till AnnaSara Perslow (C). Därefter Eva Ternegren (MP). Varsågod AnnaSara!

Tack så mycket ordförande, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och hälsa Daniel Bernmar välkommen till den breda mitten. Gamla Ullevi är ju precis som många före mig sagt inte bara en arena utan en självklar del av Göteborgs idrottsliv och stadens identitet. Jag gillar ju det här med konst och kultur så jag kommer lyfta det och utanför arenan så står ju det här relativt nya konstverket Urd, Skuld och Verdandi som är Nordbornas port. Eftersom jag tycker om att prata om det här så är det också inspirerat utav den nordiska mytologins tre ödesgudinnor. Som symboliserar dåtid, nutid och framtid. Och reflekterar idrottens och kulturens kraft i att förena människor över generationer och bakgrunder. Och det blir ju ganska bildligt då för det här vi står och pratar om nu. Vi behöver alltså se till att ta ansvar för den här platsen och förvalta den klokt och hållbart framåt. Så det förslag som vi yrkar på idag, det handlar inte bara om att bygga nytt utan att ta vara på det som vi redan har, förbättra det som brister. Och göra arenan mer funktionell för framtiden. Och det är lite roligt när man gör sin hemläxa och tittar tillbaka i tiden och ser att det fanns åtgärder och tankar kring hur vi kunde lösa det redan då 2009. Men som man då valde att backa på. Vi ska se till att åtgärda de här allvarliga tekniska problemen, förbättra tillgängligheten och modernisera serviceytorna som vi så desperat behöver. Hitta lösningar som minskar driftunderskottet. Vi behöver attraktiva hållbara arenor, men vi behöver också hushålla med resurser ekonomiskt och ekologiskt. Så bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack AnnaSara. Då lämnar jag ordet till Eva Ternegren (MP). Därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Eva!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och övriga intresserade. Ja ärendet handlar ju om att ge Higab och Got Event uppdrag, utredningsuppdrag som syftar till att göra Gamla Ullevi mer funktionell både fysiskt och kring att förbättra. tillgodose evenemangsbehovet och många talare har ju utvecklat vad det innebär, det här behovet, så jag behöver inte göra det. Det är i första hand ett utredningsuppdrag som i senare skede kan leda till investeringar och åtgärder som vi får ta ställning till då. Så vill jag bara kommentera att utreda byggandet av ytterligare en arena som kan innebära rivning av Gamla Ullevi som vi byggt 2009. Framstår för mig som både dyrt och miljömässigt ohållbart. Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag och konstaterar till slut att det innebär väldigt stora kostnader för kommunen att ha en hoppande fotbollspublik. Men vi får hoppas att det kompenseras av glädjen i det. Tack!

Tack Eva. Då lämnar jag ordet till Bettan Andersson (V), därefter Jörgen Fogelklou (SD) som är sist i talarlistan. Varsågod Bettan!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Ja det är väldigt roligt att få stå här och prata lite om våra arenor. Jag kan ju konstatera att när ni ska ha gruppmöte den 13 oktober så får ni lägga det på Stora Ullevi. Jag säger Stora som Daniel gjorde för då blir det tydligt. För då är det nämligen landskamp. En herrlandskamp och det är ju inte så ofta vi har det. Så tänk på det när ni gör höstplaneringen. Men jag tycker också det finns bra i yrkandet att vi pekar ut Ullevi, Stora Ullevi. Att titta på den också. För vi behöver, kommer ju förmodligen behöva lägga matcher i fotboll där. Om inte annat också för att Gamla Ullevi, eller Lilla Ullevi, är ganska hårt belastat. Vi har ju tittat på från GotEvent sida var möjligheten att bygga ut Gamla Ullevi, men det man inte har tittat på, det är ju vad möjligheten är till att få bort vibrationerna, att påla den. Det är ju viktigt att se om det är möjligt och vad det i så fall skulle kosta och var det finns olika tekniker. Sen kan jag bara säga som kort information att det är inte mycket. Som det behöver vibrera i någons köksskåp för att det ska bli böter. Det är ganska, ganska lite som det är idag. Sen är det ju ändå intressant med Patrik Höstmad som pratar om att det finns mark att bygga en ny arena på. Den marken tar vi gärna för att bygga den där ishallen vi har svårt att få mark till. Så att jag tackar så mycket för det. Tack.

Tack Bettan. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD) som är sist i talarlistan. Varsågod Jörgen!

Tack för det herr ordförande, fullmäktige och åhörare! Daniel Bernmar, du sa gamla och stora Ullevi. Jag sa nya och gamla och ingen förstod. Senast vårt gruppmöte var det ingen som visste vad jag pratade om. Mina barn lärde mig för många år sedan att jag säger lilla och stora Ullevi nu. Även om jag är konservativ och gillar gamla namn så säger jag lilla och stora Ullevi för då vet alla vilka de pratar om. Men det här är ännu en byggnad som vi idag, eller det gjorde vi redan 2010, eller 2009 när den stod färdig, där vi stod och sa nja, det här blev inte så bra. Och det är vi tyvärr ganska vana vid i den här staden, att vi säger när vi bygger nytt. Vi har gigantiska investeringsbehov i den här staden. Jag är då ingen revolutionär, jag vill inte riva och bygga nytt. som en del av den här sidan vill, utan jag är lite mer av den konservativa sidan, och jag har den konservativa försiktighetsprincipen. Vi ska naturligtvis förädla saker för att bevara dem. Det är det. Så vi har landat i att vi stödjer kommunstyrelsens förslag till beslut här. Men jag instämmer i alla som har sagt att idrotten och fotbollen, all idrott naturligtvis. Men fotbollen har ju varit väldigt synonymt med Göteborg. Ett tag hade vi fem lag i allsvenskan och då kunde varenda göteborgare, oavsett vilket lag man hejade på, vara riktigt stolta. Och dit ska vi ju i framtiden också. Så vi ska ju göra allt för att idrotten ska kunna blomstra och leva och utvecklas här. Det är inte dags. att riva och bygga nytt idag på det här stället. Tack!

Tack Jörgen! Nu har vi tomt på talarlistan. Jag tänkte bara fråga Axel Darvik (L). Kan du komma fram och bara säga vad var det du yrkade på? Under överläggningen yrkar Jonas Attenius, Daniel Bernmar, AnnaSara Perslow, Eva Ternegren, Jörgen Fogelklou bifall till kommunstyrelsens förslag, Patrik Höstmad, Axel Josefson att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M och D i kommunstyrelsen, Axel Darvik att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från L i kommunstyrelsen om att avslå kommunstyrelsens förslag och yrkande från M och D i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna proposionsordning? Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslagen från Patrik Höstmad med flera? Bifalles förslaget från Axel Darvik? Ja. Jag anser att Kommunstyrelsens förslag har bifallits Votering. Votering begärd och ska verkställas. Det har begärts votering och det ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Patrik Höstmad med flera som motförslag? Antas förslaget från Axel Darvik som motförslag? Jag finner att. att förslaget från Patrik Höstmad med flera har antagits som motförslag. Då återstår huvudvoteringen och då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej är för förslaget från Patrik Höstmad med flera. Korrekt uppfattat? Varsågod och rösta! Det är bara Elisabet Lann som inte är närvarande. Jag stoppar omröstningen. Med 52 röster mot 20 nej och 8 avstår och en frånvarande bifalles kommunstyrelsens förslag.

21.Godkännande av handlingsplan 2025–2028 för att nå målbild Koll2035 Ja, då är vi på ärende 21. Godkännande av handlingsplan 2025–2028 för att nå målbild Koll2035. Där kommunstyrelsen föreslår att handlingsplan 2025–2028 för att nå målbild Koll2035 godkänns. Här har ordet först begärts av Roshan Yigit (S). Därefter Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod Roshan!

Tack så mycket ordförande! Ja, Göteborg och. Göteborgsområdet fortsätter att växa, vilket givetvis är positivt för staden, regionen och för riket som helhet. Det innebär att även kollektivtrafikens roll och betydelse kommer att växa. Kollektivtrafikens fortsatta expansion är också avgörande för att öka det hållbara resandet och därmed få ner trafikutsläppen. Handlingsplan 2025–2028 avseende målbild Koll2035 är en gemensam villig inriktning mellan Göteborg, Mölndal, Partille och VGR att långsiktigt planera, samordna investeringar och utredningar för särskilt viktiga kollektivtrafikåtgärder. Det handlar om åtgärder som, om de genomförs enligt målbilden, kan öka kollektivtrafikresandet med 60–75%. En del av de här åtgärderna syftar även till att hantera mer brådskande utmaningar i kollektivtrafiken. Där flaskhalsarna vid Brunnsparken och Drottningtorget är ett tydligt och prioriterat exempel. Handlingsplanen innebär inte i sig ett beslut att genomföra en viss investering och Därmed är finansieringsfrågan en viktig del som inte hanteras i det här ärendet. Sedan tidigare så är en del av åtgärderna finansierade, genom bland annat finansiering från stat och region, men vi kommer behöva fortsätta jobba med finansieringsfrågan framöver. Så att vi kan jobba vidare mot målbilden. Jag yrkar därmed bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Det var nästa talare Ann Catrine Fogelgren (L), därefter Hans Arby (C). Varsågod Ann Catrine!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! 2035 beräknades vi framtagandet 2018 till 25 miljarder kronor. Någon ny kostnadsberäkning rörande den totala volymen har inte gjorts, men uppräknat till 2023 års prisnivå så beräknas beloppet till 38 miljarder kronor. Idag är cirka 8 miljarder kronor säkrade, vilket innebär att en stor del av investeringarna helt saknar finansiering. Det här ärendet innebär förvisso inte något finansieringsbeslut utan är en handlingsplan för de kommande tre åren. Beslut om finansiering sker senare i budgetförslag och i samverkan med de övriga parterna som ingår i Koll2035. Men från Liberalernas sida så tycker vi nu det är dags att göra en revidering av handlingsplanen. Staden har förändrats och utvecklats under de här tio åren. Många tekniska framsteg skett. Vi ser också idag en annan demografisk utveckling än vad den var som pekades ut när Koll2035 kom till. Vi behöver bredda perspektiven för stadens framtida mobilitet och vi behöver ta fram en mer realistisk målbild. SSK skriver också att genomförandet av flera utpekade projekt är tidskrävande, omfattande och komplexa. De anser att målbilden i stället bör vara 2050 i stället för 2035. Man skriver också att merparten av objekten inte är finansierade och kräver stora åtaganden från berörda kommuner. Vi har också i denna sal tidigare varit tydliga med att vi inte ställer oss bakom beslutet gällande Allélänken utan förordar ett annat förslag. Vi ser att den föreslagna länken riskerar att bli en trafikbarriär som sker genom den centrala stadens gröna lunga med negativ påverkan på riksintressen, biotoper och andra trafikslag. Yrkar bifall till yrkandet från Liberalerna i Kommunstyrelsen. Tack!

Nästa talare Hans Arby (C), därefter Karin Pleijel (MP).

Tack ordförande, övriga ledamöter och åhörare. Det här ärendet handlar om att godkänna handlingsplanen för de kommande tre åren av det som ingår i hela målbild Koll2035, alltså vad man behöver utreda, planera och påbörja under den här perioden. Så det rymmer ju då inga investeringsåtaganden som har sagts tidigare. M D KD skriver i sitt yttrande att det är viktigt att staden gör aktiva prioriteringar för att få ut så effektiv kollektivtrafik som möjligt för minsta möjliga investeringar. Det är redan gjort i målbild Koll2035. Det som finns med där är det som behövs för att Göteborg ska få en kollektivtrafik med tillräcklig kapacitet, pålitlighet och korta restider. Men absolut, även de absolut nödvändigaste kostnaderna. åtgärderna kostar en hel del pengar så finansieringen måste lösas. Men det är heller inte konstigt att inte all finansiering är löst. Innan man gör planerna först, för har man inga färdiga planer då är man inte heller beredd när det öppnas ett fönster. Västlänken är ett sådant exempel vad man än tycker om den. Ett annat exempel på 60-talet där kommunalrådet åkte upp till Stockholm med en delegation. Träffade ecklesiastikministern och hoppades få pengar till en älvförbindelser. Man kom tillbaka med två. För Stockholm var inte överens, i Göteborg var man överens. Det är också intressant att titta, där var det färdigbyggt typ 3–4 år senare, så det gick mycket fortare på den tiden. Vi delar Liberalernas uppfattning att vi behöver påbörja arbetet med att planskilja de mest trafikerade spårvagnsstråken. Därför har vi också lagt ett yrkande i stadsbyggnadsnämnden om att speeda upp det jobbet. Föga förvånande så delar vi och jag tror nästan ingen annan heller uppfattningen att allélänken inte är den bästa lösningen för att i hygglig närtid avlasta Brunnsparken och Drottningtorget. Så jag yrkar bifall på Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack! Nästa talare Karin Pleijel (MP) därefter Toni Orsulic (M). Varsågod Karin!

Ja tack, jag delar också uppfattningen att vi ska bifalla kommunstyrelsens förslag och som Hans Arby, Centerpartiet, just nämnde Målbild Koll 2035 är framtagen för att klara den expansion som man ser i staden för att få ett trafiksystem som inte kollapsar utan som lyckas ta hand om en ökad andel kollektivtrafikresenärer. I nuläget finns det säkrad finansiering, cirka 7 miljarder kronor, 2016 års prisnivå. Det handlar om Sverigeförhandlingen som till stor del är statliga medel. Spårvägspotten, statlig medfinansiering via stadsmiljöavtal, som tyvärr den här regeringen som sitter nu inte har några vidare planer för. Namngiva objekt som det heter i regional infrastrukturplan och mindre åtgärder. Som ni förstår och som Ann Catrine Fogelgren och Roshan Yigit har nämnt tidigare så är finansieringsfrågan högst oklar utöver de här pengarna. Och där skulle jag vilja uppmana alla partier här att fundera hur ska vi lösa det? Vi har en bra plattform med målbild 2035 och det är jag väldigt stolt över att vi är eniga där i Västsverige och i den här delen av Västsverige. Så att vi kan bli en väldigt tydlig part om statlig finansiering på något sätt skulle erbjudas. Men statlig finansiering kräver ofta medfinansiering så hur vi än vänder och vrider på det så behöver vi alla tänka till hur vi ska kunna lösa detta.

Nästa talare Toni Orsulic, därefter Rasmus Ragnarsson. Varsågod Toni!

Ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag i enlighet med det yttrande som M och D har lagt i kommunstyrelsen. Detta är en gemensam riktning. Det är det som är syftet med detta och som flera andra har påtalat innan så finns det inte investeringar tillräckligt överenskommet om detta ännu, utan det är någonting vi får ta under resans gång vissa av dem. Men precis som det påtalades här innan i talarstolen så är det så att har man inte en plan så är det svårt att räkna ut vad någonting kommer kosta innan man vet vad man syftar till att vilja göra. Det återstår mycket i detta arbete att göra men har man åtminstone en gemensam grund och en riktning så kan man utgå därifrån när det gäller att hitta finansieringsmetoder och hur man vill gå framåt. Men det är också viktigt att alla trafikslag finns med i detta och även att man inte gör för stora begränsningar när det gäller för infrastrukturfrågor såsom transporter till och från hamnen framöver. Tack!

Tack! Då var nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD) därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Rasmus!

Tack så mycket herr ordförande! Ja, jag vill å Sverigedemokraternas vägnar yrka på att ärendet ska återremitteras till stadsbyggnadsnämnden. Som får i uppdrag att i samverkan med övriga berörda nämnder beakta andra alternativa trafiklösningar som bättre möter Göteborgs framtida trafikbehov. På ett ansvarsfullt och ekonomiskt hållbart sätt. Fokus ska läggas på genomförbara lösningar som inkluderar alla trafikslag och som tillvaratar hela stadens behov. Finansieringen av Målbild Koll 2035 är ytterst osäker och måste klarläggas för att reducera stadens arbets- och investeringskostnader till ett minimum.

Tack så mycket! Tack! Då var det Patrik Höstmad (D) just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Ja tack för det. Bifall till Kommunstyrelsens förslag. Jag tänkte bara kommentera det du sa Hans om det vi nämner om finansieringen. Det vi ser är ju att bara en bråkdel av förslagen i Koll2035 har genomförts och vi ser inte heller att det kommer att komma en massa pengar regnande någonstans ifrån. Så vi måste verkligen prioritera så att vi gör de mest effektiva och rätta investeringarna där. Det är flera här som har lyft behovet av en långsiktig trafiklösning och kanske även titta på planskildhet och så. Och som av en händelse så har jag och Martin Wall skrivit en motion om det, ärende 63. Ligger där och gottar till sig efter de långa debatterna som vi har här. Vi får se när vi kanske något år kommer fram till den eller så. Som just behandlar det här. Sen. En kommentar på Liberalernas yrkande där som handlar om att revidera handlingsplanen. Jag tror nog egentligen att ni vill revidera Koll2035. Förhandlingsplanen handlar ju om att realisera Koll2035 förslag. Det finns ju lite planskyldigheter här som till exempel Lindholmsförbindelsen och så, men det är ju inte så jättemycket där. Sen ska vi kanske inte ha övertro på möjligheten till planskildhet. Det har ju gjorts utredningar, jag tror den senaste var 2016. Man tittar inne i centrala stan, man tror det blir för stor påverkan på grundläggningen och fastigheterna där, för stor påverkan på trafiken under byggtiden. I Allén så tittade man på och sa att går vi under marken så blir det ännu större påverkan på träd och grönska så det är orealistiskt. Man identifierade en dragning från Engelbrektsgatan till Linnéplatsen där man skulle kunna gå ganska mycket i berg som en som kanske vore möjlig potential att kunna genomföra. Och högbana sa man att det ger nog generellt sett för stor påverkan på stadsmiljön, tyvärr. Tack!

På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Hans Arby (C). Varsågod!

Tack! Det är bra, vi är överens. Mer planskiljighet tror jag det blir. Det är svårt men vi behöver titta på hur vi kan lösa det. Man gjorde en utblick till 2050, 2035 också, där man tittar på olika möjligheter och kommer fram till att det kanske går men det är svårt och det kan bli dyrt. Problemet när man bygger ett kollektivtrafiksystem, där vi gör lite här och där och steg 1 och steg 2, det är lite grann som att nu ska vi bygga 5G Och det funkar nästan. Vi måste ta systemtanken, det måste hänga ihop. Det kan inte vara svaga länkar här och där. Med bil kan du köra en liten omväg, du sitter varmt och bekvämt. Men kollektivtrafik är ett system. Då har vi en stor ribba. Absolut, vi måste prioritera och göra de bästa grejerna. Men vi ska ha klart för oss, hade vi sagt att vi ska bygga en tunnelbana totalt från början, då hade vi pratat om 200 miljarder. Här pratar vi om 25 eller uppräknat 35 miljarder. Så det är fortfarande en sniklösning, typisk göteborgsk sniklösning. Men vi kan inte gå under den. Därför måste vi jobba mer på att få in pengar. Snarare än att prioritera bort saker. Tack.

Tack. Nästa replik är begärd av Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Jag vill bara ge Patrik rätt här. Jag trodde att min felsägning där skulle flyga under radarn men det gjorde den inte för att du var så observant så att det är helt riktigt, det ska inte vara handling, det ska naturligtvis vara koll 2035.

Tack! Nästa talare Karin Pleijel. Varsågod!

Jag tänkte bara det du sa Hans Arby om system så hoppas jag att ni har sett att när vi får den här Lindholmsförbindelsen, alltså tunneln mellan Lindholmen och Stigberget och sedan vidare till Linnéplatsen. Då kommer det skapa en ringlinje, en spårväg som går som en ring vilket verkligen är ett bra systemtänk för det totala spårvägsnätet. Tack!

Tack! Talarlistan är tom. Kan man se övningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Ann Catrine Fogelgren att fullmäktige bifaller förslaget om L i Kommunstyrelsen. Roshan Yigit, Hans Arby, Karin Pleijel, Toni Orsulic och Patrik Höstmad bifall till Kommunstyrelsens förslag, och Rasmus Ragnarsson återremiss till Stadsbyggnadsnämnden i enlighet med yrkande från SD i Kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition dels på avgörandet idag, dels på återremiss. Om avgörandet idag bifalles ställer jag proposition på Kommunstyrelsens förslag och förslaget från Ann Catrine Fogelgren. Enligt kommunallagen ska ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. 27 om det inte har gjorts tidigare. Godkänns den propositionstagningen? Svar ja. Jag frågar, beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Avgöra ärendet idag? Ja. Jag finner fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Då står propositionen med konstitutionsutskottets förslag och förslaget från Ann Catrine Fogelgren. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles fullmäktiges förslag från Ann Catrine Fogelgren? Ja har kommunstyrelsens förslag bifallits. Ärende 22 är utvärdering av Göteborgs Stads barnrättsplan 2022–2025, där kommunstyrelsen föreslår att utvärdering av Göteborgs Stads barnrättsplan 2022–2025 antecknas. Här har ordet begärts av Jessica Blixt (D). Därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Jessica!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Ja, det finns ju en formulering i utvärderingen som borde få oss alla att stanna upp och tänka till. Barns delaktighet har utvecklats i viss mån men vuxnas tolkningar, ett barnperspektiv dominerar fortfarande. Det behövs ett tydligt skifte mot att aktivt fånga upp barns egna röster. Ja, det är just det här som Göteborgs Stad måste uppnå. Vi kan inte fortsätta att tala om barn. Vi måste tala med barn. Framför allt lyssna på vad de faktiskt har att säga. Vi behöver gå från ett barnperspektiv, där vuxna antar vad som är bäst för barnen, till barns perspektiv, där barnens egna röster och erfarenheter tas på allvar. För det är inte barnen som ska anpassa sig till våra processer. Det är vi som ska skapa tid, plats och metoder för att höra på deras röster. Samtidigt så får vi aldrig glömma att barnens rätt till delaktighet inte innebär att de bär ansvar för att tillvarata sina egna rättigheter. Det ansvaret ligger på oss vuxna, både i verksamheterna och inom politiken. Utvärderingen är en väckarklocka. Det visar att många mål inte har uppnåtts. och att det är de barnen som står längst bort, de yngsta och de mest utsatta som inte har fått sina rättigheter stärkta. Det är allvarligt. Barnbokslutet skrivs men det används inte som ett styrverktyg. Vi kan inte prata om barns rättigheter i teorin och samtidigt fatta beslut utan att barnets perspektiv får verkligt genomslag. Barnrättsarbetet måste märkas i praktiken, inte bara i text. Därför yrkar jag bifall till Demokraternas, Moderaternas och Liberalernas yrkande i kommunstyrelsen.

Tack! Nästa talare Bosse Parbring (MP) därtill Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Bosse!

Tack ordförande! För fem år sedan lite drygt så blev Barnkonventionen svensk lag och det var ett stort steg framåt för att stärka. barns rättigheter i Sverige. Men det hjälper ju inte med att det blir lag och en plan hjälper ju inte heller att den bara finns så att säga, utan den måste ju också bli verkstad ute i de olika verksamheter som vi styr och ger uppdrag till. Den här utvärderingen som jag vill tacka för är en väldigt bra utvärdering som har gjorts av barnrättsplanen som vi beslutade om i kommunfullmäktige för tre år sedan. Den visar ju att barnrättsplanen har haft viss effekt, särskilt inom fritidsområdet, men att det är ju som helhet alldeles för lite som har hänt. Och inte minst när det gäller att öka barns delaktighet, särskilt yngre barn och barn i utsatt situation. Det som Jessica Blixt lyfte fram här, att barnperspektiv kan ju inte bara vara det som. vi vuxna gör oss till tolkar för utan det måste ju också vara barnen själva som direkt får vara delaktiga och utöva påverkan på det som berör dem. Barnbokslutet som är en del av det här paketet som vi tog i kommunfullmäktige visar ju ändå att det har haft en betydelse för att få upp frågorna i varje nämnd och bolag och jag skulle väl tycka, förutom de medskick som utredningen ger här, att vi som sitter i nämnder och bolag också har ett stort ansvar att driva på barnrättsfrågorna där. Jag tror det är det som kommer kunna ge mer effekt. En annan sak som jag vill peka på, jag vill också citera utredningen här, fast jag ser att jag inte har så mycket tid så jag får nog återkomma. Men jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då var det Kristina Bergman Alme. Varsågod Kristina.

Tack. Ja, det är så lätt att se på barn som att de är som små människor. Men det är de verkligen inte. För de är mycket mer känsliga för vad det är som händer omkring dem. Och utifrån det som jag vill ta vid där Jessica var att. De personer, de ungdomar och barn som verkligen behöver stöd och hjälp. Det är kanske där vi ska lägga vår kraft. Det gäller både de barn som utsätts för de grövsta kränkningarna i form av heder och liknande. Men också andra barn som befinner sig i familjehem och dylikt. Om man ser på hur man kan jobba så kan man tänka att ja det är Vi behöver, dels måste vi göra det som har nämnts tidigare, vi måste ta reda på vad barn tycker, inte vad vi vuxna tänker att barn tycker. Men det gäller också att inte använda de breda penseldragen utan just lägga kraften där det behövs mest stöd. Och öka den systematiken i arbetet. Så utifrån detta så vill jag också yrka bifall till M, D och L.

Tack! Nästa talare är Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Agneta!

Tack så mycket herr ordförande! Är den på? Den är på? Jag hör inte själv. Ordförande, ledamöter! Göteborgs Stads barnrättsplan präglas av goda ambitioner. Men den brister i det viktigaste, att skydda barn från den verklighet som de faktiskt lever i här nu i Göteborg. Vi vet att det finns barn här som rekryteras till kriminella gäng redan i lågstadiet. Det är ett svek att det här inte ens nämns i planens mål. För barnrättsarbete behöver handla om trygghet främst. Inte bara om rättigheter på papper utan om konkret förändring i barns liv. Sverigedemokraterna föreslår en reviderad strategi. med skarpa mätbara åtgärder att identifiera, skydda och stötta barn i riskzonen. Det ska inte ske i separata stuprör utan i tät samverkan med skola, socialtjänst och polis. Till exempel friskolorna, de ska inte kunna gå under radarn i det arbetet. Vi vill att trygghet för barn i särskilt utsatta områden blir ett övergripande mål. Men särskilt fokus på att motverka hedersvåld, skolfrånvaro och den växande otryggheten i skolan. Att låta barn växa upp i rädsla och i våldets skugga, det är det yttersta misslyckandet för ett samhälle. Det är dags nu att gå från ord till handling. Så bifall till SD:s yrkande. Tack för ordet!

Tack! Nästa talare Daniel Bernmar (V), därefter AnnaSara Perslow (C). Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Utvärderingen lyfter flera viktiga insikter om hur barnrättsarbetet kan förbättras. Bosse var inne på några exempel och kommer kanske ge några till i sitt andra inlägg. I grund och botten delar vi tjänsteutlåtandets bedömning att styrningen av hela barnrättsarbetet behöver omhändertas i det pågående arbetet att samla hela arbetet kring mänskliga rättigheter. Och det är därför vi nu väljer att anteckna den här utvärderingen. Vi har ju haft den här diskussionen många gånger och där verkar vi ändå vara överens. Alltför många styrdokument gör inte, det är inte i en plan vi löser problemen utan det är ute i verkligheten och då behöver vi få större framdrift. Så där verkar vi vara överens. Sen är vi inte helt överens om hur vi gör det på bästa sätt. Vår bedömning är att nya uppdrag och nya instruktioner i praktiken är samma sak som att ta en ny plan. Det är inte där vi löser det här. Jag tycker att det viktiga vi behöver göra tillsammans nu i den här församlingen är att återkomma i samband med när vi tar de nya riktlinjerna för mänskliga rättigheter och likvärdig service och säkerställa att den samlade styrningen kring hela mänskliga rättigheter arbetet blir så heltäckande och så tydligt som möjligt. Och framför allt i slutändan blir det ett verktyg för våra nämndpolitiker. Att förtydliga för sina förvaltningar hur man gör det här arbetet. För det är där det har brustit. Om man läser samlade, inte bara den här utvärderingen, utan flera utvärderingar av de olika planer på området kring mänskliga rättigheter. Så låt oss återkomma till det längre fram. Bifall Kommunstyrelsen!

Tack! Nästa talare AnnaSara Perslow (C) därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod AnnaSara!

Tusen tack ordförande, göteborgare. I höstas och i samband med debatten kring barnbokslutet för 2023 då konstaterade vi här inne att förändring tar tid men att vi är på rätt väg. Med den här utvärderingen som vi nu har på bordet så ser vi ju att det här fortfarande stämmer men att den här vägen också är jädrigt krokig. För några saker har faktiskt blivit bättre. Stödet till placerade barn, ungas möjlighet att delta i fritidsverksamhet men alltför många barn. Särskilt de yngsta och de i utsatta situationer har utvecklingen faktiskt stått still eller till och med backat. Barnens egen röst via ungdomsfullmäktige har en gång åter varit tydlig. De efterlyser trygghet, bättre skolor, en fungerande elevhälsa och vuxna som lyssnar. Att vi lyssnar. För de säger i en plan som tas fram på ett kontor. Förändrar inte situationen i skolorna. Det är vårt ansvar att agera. Vi behöver skapa ett barnrättsarbete som håller över tid. Inte som enskilda insatser. Utan som en del av stadens kärnuppdrag. Varje nämnd måste se barnen. Även de nämnder där barnen inte kanske står längst fram. Centerpartiet kommer att yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Och det räcker, precis som många tidigare sagt mig här ikväll, vi behöver agera. Det räcker inte med att anteckna. Vi behöver lyssna. Barns rättigheter är inget tillval. Barns rättigheter är grunden till hela vår stad, vårt samhälle, vår framtid. Tack!

Tack! Nästa talare Bosse Parbring (MP), därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Bosse!

Tack ordförande! Det som jag inte riktigt hann med var att citera från utvärderingen. Så här, i denna utvärdering liksom i andra uppföljningar inom MR-området finns ett mönster att förvaltningar och bolag inte ser rättighetsfrågor som en del av sitt grunduppdrag. Det ser jag som själva kärnan här. Att vi kan besluta om hur många planer som helst om det inte blir del av grunduppdraget så kommer det inte hända så mycket. Och det är därför Daniel Bernmar var inne på det, att det är så vi vill omhänderta det, att vi vill få in det i den remiss som nu är ute kring MR-riktlinjer. Svara på den i era nämnder och fundera på vad som är bästa sättet att få verkstad i det vi vill åstadkomma. Så försöker vi få in det den vägen, men framför allt så behöver vi också vara aktiva i våra nämnder och bolag, vi som sitter där. Tack för ordet.

Tack! Då var det Karin Pleijel (MP) just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack! Jag vill bara lyfta en sak som står i analysen av den här barnrättsplanen, och det är att FN:s barnrättskommitté för första gången har adresserat klimatfrågan som att det handlar om en barnrättsfråga. Det tycker jag är viktigt att vi tar hänsyn till när vi tänker framåt. Jag har nog tidigare berättat här att en grupp barn i Sydkorea stämde staten för att de inte hade tillräckligt klimatarbete. Och de fick rätt i domstol. Så att nu har den regeringen satt tänderna i att också ha en klimatplan. För det handlar väldigt mycket om barnens hela liv. Tack.

Tack. Talarlistan är tom. Kammarslutningen är avslutad. Svar ja. Under överläggningen yrkar Bosse Parbring, Daniel Bernmar, AnnaSara Perslow bifall till kommunstyrelsens förslag, Jessica Blixt, Kristina Bergman Alme att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D och L i kommunstyrelsen och Agneta Kjaerbeck att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns den ordningen? Svar ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jessica Blixt med flera? Bifalles förslaget från Agneta Kjaerbeck? Jag anser att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd, då ska jag extra rösta. Ja, då har votering begärts som ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående. Jag frågar, antas förslaget från Jessica Blixt med flera som motförslag? Antas förslaget från Agneta Kjaerbeck som motförslag? Jag finner att förslaget från Jessica Blixt med flera antas som motförslag. Då återstår huvudvoteringen, och då är det ja för kommunstyrelsen och nej för förslaget från Jessica Blixt med flera. Bara starta omröstningen. Då har alla röstat, stoppar omröstningen och finner att fullmäktige med 47 röster mot 25 bifallit kommunstyrelsens förslag. Och vi går till ärende 23. Funktionshinderombudsmannens årsrapport 2024. Där kommunstyrelsen föreslår att funktionshinderombudsmannens årsrapport 2024 antecknas. Här har ordet först begärts av Emma Öman (V) därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Emma!

Tack herr ordförande och ledamöter. Oj, den var väldigt högt ljud. Jag vill först säga att jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Sen vill jag också säga att det är en väldigt bra årsrapport från funktionsombudsmannen. Årets rapport fokuserar på den kritik som riktas mot regeringens genomförande av FN:s konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den redovisar också arbetet med Göteborgs Stad för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2021–2026 har utvecklats. Trots den övergripande kritiken från FN rapporterar funktionshinderombudsmannen i år ett positivt besked. från förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad. Årets rapportering visar att implementeringen av programmet har visats på över tusen olika aktiviteter inom tio rättighetsområden genomförda 2022–2024. Funktionshindersombudsmannen bedömer utifrån verksamhetens årsrapportering att implementeringen av programmet har varit lyckad i samtliga angivna nämnder och styrelser. Tack!

Tack! Då är nästa talare Sophia Nilsson (MP), därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Sophia!

Tack ordförande och övriga! Tack för denna viktiga rapport! Vi kan tyvärr se att stort i omvärlden så levnadsvillkoren blir inte alltid så mycket bättre för personer med funktionsnedsättning, vilket är både sorgligt och skamligt. Men då är det positivt att Göteborg jobbar strukturellt med dessa frågor. Vi kan ju läsa om fortsatta brister men vi vill lyfta något positivt här även om det börjar lite mer negativt. Personer med funktionsnedsättning är en av de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. De står ofta utanför arbetsmarknaden och saknar sysselsättning i högre grad än andra i samhället. Detta var inte det positiva då, utan många av de som saknar jobb säger ändå att de skulle kunna jobba med rätt förutsättningar. Under året så kan vi då läsa att det gjorts insatser som har gjort att fler har fått jobb, det har blivit fler praktikplatser. Och fler här i vår kommun, eller i staden, har blivit mer positivt inställda till att anställa. Det är ju väldigt bra. Så gäller det att arbetet fortsätter framåt och inte stannar av. Sen vill jag lyfta en annan positiv grej och det är ju det här med att Socialnämnden Centrum har startat en kvinnojour på teckenspråk och det är ju väldigt positivt. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack! Nästa talare Kristina Bergman Alme (L). Därefter Kristina Norén Lallo (KD). Varsågod Kristina!

Tack! Ja, för det första så tänker jag att vi kan vara tacksamma för att den här rapporten överhuvudtaget finns. Den har ju sitt ursprung i en motion om en funktionshinderombudsman. Det tyder på att det är bra att vi samlar ihop information med jämna mellanrum. Jag skulle vilja göra två nedslag. Dels detta med rätten till självständigt liv. Det finns otroligt många aspekter av det. För runda slängar 20 år sedan skrev jag själv en motion om att vi borde förbättra hemsidorna. eller stadens hemsidor för att göra den mer anpassad för att alla ska kunna nå den. Därför känns det lite sorgligt att det fortfarande är ett problem, för jag vill nämligen minnas att jag fick igenom den där motionen. En annan aspekt är elever med olika funktionsnedsättningar. Det är väldigt tydligt att denna grupp presterar sämre. Och som nämndes lite tidigare idag här i början av mötet så är det också en ökad risk att man inte får gymnasieexamen. Och det är många av dem, i rapporten så framgår det väldigt tydligt att det är många föräldrar och barn som upplever att de inte får det stöd som de själva anser att de behöver. Vi hoppas ju att en del av de förändringar som sker nu på nationell nivå inom skolfrågorna kommer att ha en positiv påverkan på detta, men det är verkligen en fråga som man bör bevaka ordentligt. För det är uppenbart att skolan inte funkar så bra för denna grupp. Och därigenom så är det mycket annat som faller. Men ja, mycket intressant rapport och bifall till kommunstyrelsen.

Tack! Nästa talare Kristina Norén Lallo (KD) efter Ajsela Bruncevic (C). Varsågod Kristina!

Får se hur det här går med den. Ordförande, fullmäktige och göteborgare. Först skulle jag vilja tacka funktionshinderombudsmannen för rapporten. Som kristdemokrat är jag extra stolt idag. Det var 2018 som David Lega fick igenom sin motion om att utreda införandet av en funktionshinderombudsman. Detta blev så småningom verklighet och varje år har vi fått dessa rapporter som ger oss en värdefull insyn. i hur arbetet löper på i nämnder och styrelser. I år är jag särskilt glad över att verksamheterna bedöms ha implementerat Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Att över 1000 aktiviteter har genomförts visar att mycket har gjorts. Samtidigt kan vi inte vara helt nöjda med det. Det räcker inte att aktiviteter genomförs. Vi måste också veta att de gör nytta. Därför är det bra att rapporterna för 2025 och 2026 kommer att innehålla information om prestationer och effekt av aktiviteterna. Det är egentligen först då vi kan säga något om kvaliteten av det som har gjorts. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Nästa talare Ajsela Bruncevic (C), därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Ajsela!

Tack för ordet, ordförande, ledamöter och göteborgare. Funktionsnedsättning ombudsmannen årsrapport för 2024 lyfter fram flera viktiga aspekter kring genomförande av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Rapporten kopplar också an till den kritik som FN:s kommitté på rättigheter för personer med funktionsnedsättning riktade mot Sverige den 22 mars 2024. Det är glädjande att mycket positivt har skett här i Göteborg när det gäller att stärka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Arbetet går i rätt riktning. vilket rapporten tydligt visar. Samtidigt framkommer det också förbättringsområde. En viktig rekommendation i rapporten är att stärka samverkan med funktionsrättsrörelsen. Det är avgörande att stadens nämnd, styrelse och verksamheter utvecklar och förbättrar sina arbetssätt för att på ett systematiskt sätt. samråda med och aktivt involvera funktionsnedsättningsorganisationer i beslutsprocesser som rör personer med funktionsnedsättning. Detta är en förutsättning för ett rättighetsperspektiv som genomsyrar hela stadens arbete och ett steg närmare ett inkluderande samhälle för alla. Med detta sagt. Bifall till KS förslag. Tack för ordet.

Tack! Nästa talare Marie Brynolfsson (V) just nu till special-listan. Varsågod Marie!

Så, tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja men jag kan inte låta bli, det var ju jättebra att ni röstade för den här funktionshinderombudsmannen. Jag vet att vi var emot. Men vad hände sen då? Ni tar upp det här varenda gång vi har en debatt om den här rapporten. Sanningen är ju att efter den här funktionshinderombudsmannen infördes så har ni ju röstat emot vartenda förslag. Ni har inte kommit med några egna initiativ. Man kan ju inte bara säga ja nu ska vi ha den här ombudsmannen och sen luta sig tillbaka. Till exempel precis det som Ajsela lyfte här så förtjänstfullt precis som står i rapporten om vikten av samråd. för att stärka delaktigheten och inflytande för funktionsrättsrörelsen. Det röstade ni emot nästan allihop, inte Moderaterna. Men ni övriga röstade emot det. Och så står ni här och tackar funktionshinderombudsmannen. Jag får inte ihop det här. Ni har också röstat emot till exempel att öka takten i att fler nämnder och styrelser ska erbjuda praktikplatser och skapa jobbmöjligheter för personer med funktionsnedsättning. Toppenbra, jag tycker det är toppen att vi har funktionshinderombudsmannen, men lite ödmjukhet vore också jättebra tycker jag. Tack!

Tack, nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Agneta!

Tack för ordet, herr ordförande. Ja, och jag vill också då apropå ödmjukhet passa på att säga det för det var Miljöpartiet var uppe här förut och pratade om nationell kvinnojour med stöd på teckenspråk. Det här är någonting som jag faktiskt röstade ner i Socialnämndscentrum först. För jag hade inte varit där. Och då pratade vi om att det här snarare är en exkludering att ha en separat kvinnojour och att de här kvinnorna, mycket väl kan använda talsynteser och så vidare. Sedan gick jag och Jörgen dit. Vi satt och pratade med de här kvinnorna väldigt länge. Man förstår vilken utsatt grupp man är när man både har en funktionsnedsättning och man dessutom har blivit utsatt som kvinna. De här kvinnorna är många i Göteborg. Där vill jag verkligen säga att jag gjorde fel. Jag bedömde fel. Och det är oerhört viktigt. Jag vill uppmana alla er politiker här, när ni har en chans att få gå på ett verksamhetsbesök, gör det för det blir en helt annan förståelse för varför det är viktigt att ge vissa föreningsbidrag etcetera.

Tack för ordet! Tack! Det är tomt på talarlistan. Föreligger bara ett förslag till beslut. Bifall till kommunstyrelsens förslag. 24.Redovisning av uppdrag att föreslå hur konceptet med klimatlåda kan användas i staden Ärende 24 är redovisning av uppdrag att föreslå hur konceptet med klimatlåda kan användas i staden. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktiges uppdrag till miljö och klimatnämnden, att i samverkan med grundskolenämnden, utreda och föreslå hur konceptet med klimatlåda kan användas i Göteborgs Stad, antecknas och förklaras fullgjorts. Tomt på talarlistan. Jag frågar, bifalles Kommunstyrelsens förslag? Svar ja. 25.Redovisning av uppdrag att utreda kompensatoriska åtgärder i verksamheten såsom fler utflykter i syfte att förbättra verksamheten i befintliga förskolor där utrymmesbrist råder Ärende 25 Redovisning av uppdrag att utreda kompensatoriska åtgärder i verksamheten såsom fler utflykter i syfte att förbättra verksamheten i befintliga förskolor där utrymmesbrist råder. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av fullmäktiges uppdrag till förskolenämnden att utreda kompensatoriska åtgärder i verksamheten såsom fler utflykter i syfte att förbättra verksamheten i befintliga förskolor där utrymmesbrist råder antecknas. Här har ordet först begärts av Lotta Nachemson (L). Därefter berättar Blerta Hoti (S). Varsågod Lotta!

Tack igen ordförande och kommunfullmäktige. Det är premiär för mig här idag. För Liberalernas räkning yrkar jag på bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag sitter i förskolenämnden och detta är ett problem som kommer till oss ofta om utrymmesbristen. Det är ett stort behov i vissa verksamheter och då främst i utomhusmiljön. Tack!

Tack och välkommen! Nästa talare Blerta Hoti (S) därefter Jessica Blixt (D). Varsågod Blerta!

Tack ordförande och varmt välkommen Lotta. En fröjd att ytterligare en ledamot från förskolenämnden är med och debatterar förskolefrågor här och alla andra viktiga sakfrågor. Jo, jag håller med det som Lotta sa. Det här är ju ett ständigt återkommande problem. Och en utmaning i synnerhet bland de förskolor som vi har som är små enheter och ofta i trånga stadsområden i framför allt centrala delar av stan där vissa är ju i befintliga bostadsrättsföreningar och delar verksamhet med andra lokaler och bostäder. Där det finns en hel del utmaningar för barnen att röra sig fritt på sina förskolegårdar. Men saken är den att Om vi nu ska tillgodose barnens behov av att röra sig fritt, vilket läroplanen faktiskt stipulerar, nämligen så att det i början, i läroplanens grundläggande uppdrag för förskolan, så står det att barnen ska under det dagliga arbetet röra sig fritt mellan utomhus och inomhusmiljöer. Men en av de grundläggande Utmaningarna med att leva upp till den här delen av läroplanen, det är att vi har alldeles för stora barngrupper och en tuff arbetsmiljö. Så ska man, för att skapa bra förutsättningar för personalen att underlätta för barnen att vistas, i utomhusmiljöer och på parker och annat så krävs det ganska mycket planering. Pedagogisk planering och en annan planering, vikarieersättning och massa annat. Så att bara ge ett uppdrag till förskolenämnden att säkerställa att man ska göra mer utflykter utan resurser är inte rätt väg att gå. Så bifall till KS förslag.

Nästa talare Jessica Blixt (D) efter Jenny Broman (V). Varsågod Jessica.

Tack så jättemycket! Jag håller med de två föregående talarna. Det här är en jätteviktig fråga. Det handlar om barnens vardag och personalens arbetsmiljö. Vi vet att tillgången till friyta utomhus gör stor skillnad. Men det handlar också om hur utemiljön är utformad. Förskolegården är en viktig del av förskolans lärmiljö. Den ska stödja utvecklingen och lärandet precis som inomhusmiljön och ge barnen möjlighet att röra sig, leka fritt, utforska sin omgivning och återhämta sig. I vissa delar av staden så är friytan på förskolans gårdar begränsad. Men lösningen det är ju inte att politiken bestämmer att det ska göras fler utflykter för att kompensera de små gårdarna. Vi kan inte lägga ännu fler krav på den redan pressade personalgruppen och kalla det för en lösning. Utflykter kräver resurser, planering, bemanning och rätt förutsättningar. Det kan absolut vara värdefulla men bara när de planeras utifrån barnen och verksamhetens behov. Vårt ansvar som politiker det är att se till att förskolan planeras med goda utomhusmiljöer och att barnen oavsett var i staden de bor får goda möjligheter till lek, rörelse och lärande. Jag hoppas verkligen att vi politiker kan enas om att förskolan måste prioriteras i budgetarbetet. Personalen behöver få rätt förutsättningar för sitt viktiga uppdrag och vi behöver visa tillit till deras kompetens. Det är så som vi bygger kvalitet på riktigt. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Nästa talare Jenny Broman (V), därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Jenny!

Tack så mycket för ordet! Allra bäst är det såklart om vi har de stora förskolegårdar som behövs, men vi vet ju att det inte fungerar överallt av utrymmesskäl. Och ibland finns det inte utrymme för förskolor att hamna ganska sent i planeringen, men det kan vi ju bättra oss på. Det är synd att det är så svårt att kompensera för de här små förskolegårdarna. utflykter kan ju ibland vara ett alternativ om det fungerar just för den barngruppen och om till exempel all personal är där och det inte är några sjuka och så vidare. Men det är lite svårt för oss att bestämma det. Det beror ju på. Det måste pedagogerna själva få avgöra vad som fungerar just för dem i den situationen de befinner sig i. Och det är inte en ersättning men vi kan ju i alla fall förbättra kvaliteten på de förskolegårdarna som finns. Så att vi ger lite mer möjlighet i alla fall till den här rörelsen och den här fria leken. Så därmed yrkar jag också bifall till KS.

Tack! Nästa talare Bosse Parbring (MP), därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Bosse!

Tack ordförande! Ja, som alla talare varit inne på så är behovet av lek och rörelse för våra barn som går på förskolor väldigt viktigt och därmed också våra förskolegårdar, att de har tillräckligt utrymme för det. Och som redovisningen visar, som vi har fått på vårt bord idag, så är det svårt att kompensera helt för små förskolegårdar på ett bra sätt. En del förskolor använder utflykter och det fungerar för dem, men generellt sett är det väldigt personalkrävande med att utöka antalet utflykter. Därmed kostar det mycket pengar. Pengar som måste sättas mot andra viktiga insatser, som till exempel att minska barngrupperna, som Blerta Hoti var inne på. Något som är väldigt högprioriterat. Men det betyder ju inte att vi ska ge upp ambitionerna, utan det går ju också att förbättra själva gårdarna i sig, även om de är små, så att de stimulerar lek och rörelse. Och i stadsfastighetsnämnden så har vi rödgröna lagt ett uppdrag att ta fram en modell för upprustning och förbättringar av gårdar och hur vi då kan förbättra möjligheterna till lek och rörelse. Nu har vi fått det uppdraget redovisat så utifrån det så kan vi då vidta åtgärder för att förbättra gårdarnas kvalitet. Så med det så yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack! Nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Ajsela Bruncevic (C). Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande! Vi vill ju att KS ska se till att NOS-nämnderna följer direktiven med tillräckliga friytor framöver. För kompensatoriska åtgärder som fler utflykter, det kan inte ersätta barns rätt till en fungerande och tillgänglig utemiljö. Det är inte rimligt att små barn ska behöva transporteras med bussar för att ta del av lite grönska. Alla som har arbetat på en förskola vet ju vad det innebär att organisera en grupp med ganska små barn. För det handlar ju inte bara om att samla ihop de här barnen för det kan vara blöjbyten, klädbyten, det är barn som tappar vantar och barn som behöver tröstas och plötsligt så ska allihop kliva på en buss. Och det är inte realistiskt. Det är inte tryggt och det är definitivt inte något som vi ska bygga in som en lösning i stadens planering. För det här vi ser nu det är resultatet av en stadsplanering där barns behov har fått stå tillbaka för exploatering och kortsiktiga ekonomiska vinster. Och att minska de här friheterna vid nybyggda förskolor det strider mot både Boverkets riktlinjer och barnens bästa. För vi pratar om barnens hälsa, utveckling och inlärning och det är inte en valfri lyx. Så det är väldigt viktigt att vi säkerställer nu att varje ny förskola i alla fall har tillräckliga friytor på plats. Det är en självklarhet att de ska få leka och röra sig utomhus i en trygg och tillgänglig miljö och inte en kompromiss. Bifall till SD:s tilläggsyrkande och KS förslag. Tack för ordet!

Tack! Nästa talare Ajsela Bruncevic (C), därefter Anneli Rhedin (M). Varsågod Ajsela!

Tack så mycket igen. Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Det är en väldigt viktig fråga som många har sagt hittills. Men jag vill poängtera vissa saker nu. Jag vill lyfta vikten av utflykter inom förskola. Inte som något extra, utan som en självklar del av undervisningen. Forskningen visar att barnen lär sig bäst när de får använda alla sina sinnen. Utflykt ger barnen möjlighet att röra sig, lyssna, observera och uppleva naturen. Den tränar deras motorik, uppmärksamhet och förståelse för omvärlden. Att gå till en närliggande skog kan tyckas enkelt, men för barn mellan ett och fem år är det en resa full av intryck och lärande. De ser nyanser och färger, har olika ljud och upptäcker växter och djur. Det här är inte bara upplevelser, det är grundläggande byggstenar för fortsatt kunskapsutveckling. Som politiker behöver vi inte styra hur pedagogerna planerar sina utflykter, men vi måste ta ansvar för att de får rätt förutsättningar. Det innebär tillräckligt med tid, personal och resurser för att göra dessa utflykter möjliga. Att stimulera barnens sinne i tidig ålder är en investering. Inte bara i barnens utveckling utan i hela vårt samhälles framtid. Bifall till eget yrkande, Centerpartiets yrkande. Tack för ordet.

Tack! Nästa talare Anneli Rhedin (M), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Anneli!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare! Jag håller med det som har sagts. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Avslag på tilläggsyrkandet från SD och C's yrkande. Jag har bara en liten undran. Förvaltningen anser vidare att en inventering behöver göras på vilka områden som är lämpligast. Vem ska göra inventeringen av besöksområdena? Jag hoppas att man tillfrågar de pedagoger som arbetar på förskolan som har en bra kännedom om närområdena. Tack!

Tack! Nästa talare Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Agneta var så förtjänstfullt och berättade om vår ståndpunkt. Men jag tänkte ändå gå upp här och säga två, tre saker. För ibland hävdas det, ofta från politiska motståndares håll, att SD är ett extremt parti. En del hävdar att vi är långt ut till höger, andra från den här sidan kan hävda att vi är långt ut till vänster. Själv hävdar jag att vi är ett konservativt mittenparti. Vi har haft några ärenden här idag som belyser detta. Riktlinjer för alkohol, det tycker vi ska vara riksnormen, genomsnittet för riket. Det är inte extremt. Här, i det här ärendet. så vill vi att man följer Boverkets riktlinjer. Det är ingenting som vi tycker, det finns vissa normer, riktlinjer som vi ska, som är framtagna av experter. Det är det vi ska förhålla oss till. Så vi ska följa Boverkets riktlinjer när vi bygger nya. Så enkelt är det. Jag yrkar bifall återigen till SD:s tilläggsyrkande i Kommunstyrelsen.

Tack! Nästa talare är Emmyly Bönfors (C), därefter Jessica Blixt (D). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande! Jag vill börja med att instämma i min partikollega Ajselas anförande här. Hon har ju också egen erfarenhet som förskollärare av de här frågorna. Men jag vill också adressera hur slående krångligt det verkar vara att vara för fler utflykter för förskolor. Inte minst i det här tjänsteutlåtandet som vi har nu att ta ställning till. För vi vill ju utreda om utflykter kan användas i högre utsträckning och för alla förskoleelever. Inte bara i de förskolor där de har tillräckligt med pedagoger eller det är lämpliga barngrupper som vissa uttryckt. I Centerpartiets yrkande lyfter vi upp utflykter för alla förskoleelever. Inte bara där man bedömer att det funkar. Och styret här med Blerta i spetsen har ju själv varit uppe och beklagat sig för att det är alldeles för stora barngrupper och att personalen inte hinner med. Och det är ju ett jätteproblem och det är ju verkligen där man behöver börja. Att säkra grunden. Men det kan ju inte vara så att det ska vara så bristande likvärdighet mellan förskolorna. Att vissa förskolor funkade jättebra att göra utflykter. och gå till närmsta park och sånt och i andra får man inte alls göra en utflykt. Och det är ju det vi vill komma åt med det här yrkandet. Och sen i det här tjänsteutlåtandet så står det också att för att det här ska vara möjligt så behöver man göra en inventering av lämpliga besöksmål. Men det vet ju förskolepersonalen var i närområdet man kan röra sig. Så det tycker jag är onödigt överbyråkratiskt. Så jag vänder mig liksom mot hela. ansatsen i det här ärendet, att det ska vara så himla krångligt och svårt för barn att få besöka sin närmiljö och få göra utflykter på förskoletid. Så bifall till Centerpartiets yrkande. Om ni menar allvar så borde ni andra också bifalla det. Tack!

På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Blerta Hoti (S), därefter Jenny Broman (V). Varsågod Blerta!

Tack ordförande! Jag kan förstå att Centerpartiet vill gärna bedriva en förskole politik och av naturliga skäl så gör man det i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen eftersom ni inte har några representanter i förskolenämnden. Men samtidigt så har du en samlad annan majoritet som tycker att det här förslaget går stick i stäv med de utmaningar som finns i våra kommunala förskolor. Och att gå in och detaljstyra på kommunfullmäktige nivå. Att säga till rektorn som ska äga sin egen inre förskoleorganisationen. Vi tycker att ni ska göra mer utflykter för vi anser att ni inte gör det i tillräckligt bra utsträckning. Det är att gå tvärs emot den tillitsbaserade styrningen som vi vill ha i våra kommunala förskolor. Vi vill ha mindre uppdrag, mindre administration, mindre utredningar. Mer händer ute bland barnen. Rätt händer, utbildade händer, så att vi får ökad kvalitet. Därigenom blir det mer utbildning. Tack för detta. Tack för tiden. Slut.

Kontrareplik begärd Emmyly Bönfors (C). Varsågod.

Tack för ordet. Det finns ju vissa fall där vi ger uppdrag att man ska kunna göra utflykter. Till exempel så har vi ju. i Kommunfullmäktiges budget gett medel för att förskolebarn ska få besöka Alfons Åbergs kulturhus. Det är beslutat i den här församlingen. Det är en slags utflykt. Så jag tycker inte alls det är konstigt att den här församlingen, barnen i förskolan. Det är ganska allmänt hållet. Det är inte att gå in och detaljstyra. Det är att skapa likvärdighet i förskolan. Och även om det är en majoritet som inte håller med om det så betyder inte det att det är rätt för den sakens skull. Utan det är att ni andra inte orkar göra något som ni tycker är lite krångligt. Tack för ordet!

Tack, då var nästa replik begärd av Jenny Broman (V). Varsågod!

Ja eftersom jag skrivit upp vad jag sa så vet jag exakt att jag inte sa lämpliga barngrupper utan jag sa om det fungerar för den barngruppen vilket är en helt annan sak. Det kan vara så att just den barngruppen skulle må mycket bättre av att göra en helt annan aktivitet. Det är ju det som är grejen att det är förskole pedagogen ihop med förskole rektorn som vet vad som är bäst för den gruppen. Sen så kan vi nog alla hålla med om att man vill ha mer resurser till förskolan och att man ska kunna göra alla möjliga olika grejer. Men just som kompensation för förskolegårdar, där tror jag det blir knepigt med utflykter. Men däremot otroligt positivt till utflykter. I de fall där det fungerar väl.

Tack! Då var nästa talare Jessica Blixt (D), just nu sist på talarlistan. Varsågod Jessica!

Tack! Nej jag måste faktiskt också reagera här på Centerns yrkande. Ja det låter ju nästan Emelie som att du tycker att vi har lata förskollärare och personal. Att de inte vill gå ut och göra utflykter med barnen. Och att du med dina pekpinnar då ska få dem att göra detta. Så ser det ju inte ut i verkligheten. Det låter ju som att du är långt, långt, långt ifrån verkligheten. Det handlar ju om förutsättningar. Vi måste ju lita på att professionen vet vad som är bäst för den barngruppen. Vi har de allra högsta sjuktalen i hela staden. På vissa delar är det 16%. Vi får ju börja i rätt ände. Vi får ju ge förutsättningar och ge resurser och lita. på professionen att de gör ett bra jobb. Gällande Alfons och de utflykterna så har vi ju säkerställt att de kommer med buss och hämtar, att det finns personal som följer med. Och där ger ju alla förutsättningar och att de åker. Så att det ska vara tryggt åt alla barn. Så där finns ju en bra förutsättning. Det görs utflykter varje dag på våra förskolor. Vi har fantastisk personal, men de ser ju det som just den barngruppen behöver. Och här behövs ju en tillit, Emmyly. Inga pekpinnar. Börja i rätt ände. Prioritera förskolan i budgetarbetet. Då kommer utflykterna automatiskt.

Tack! På det anförandet har Emmyly Bönfors (C) begärt replik. Varsågod.

Tack! Jag får nog ändå börja med att bemöta det här att jag inte skulle vara förankrad i verkligheten. Jag har ändå barn som är i förskoleålder och jag är väl medveten om hur de organiserar sitt arbete för att kunna göra utflykter i den delen jag bor. Jag skulle vilja att det var möjligt i alla stadsdelar att barn ska få göra utflykter. Och jag säger inte att vi inte ska börja med att satsa på mindre barngrupper. Vi ska satsa på mindre barngrupper. Vi ska satsa på rätt antal pedagoger i de olika förskolorna. Och jag är inte ute efter att komma med några pekpinnar. I vårt yrkande så står det att förskolenämnden får i uppdrag att se till att utöka utflykterna i förskolan. Det är ju inte att detaljstyra hur det ska göras. Jag tycker att ni borde ta ett ansvar i förskolenämnden att se till att göra alla de här delarna. Både se till att det blir minskade barngrupper, rätt tänder på rätt plats och fler utflykter. Och det står jag för. Tack. Kontrareplik begärd. Varsågod. Att barn i hela stan ska få göra utflykter, det kan jag tala om att det gör dem. Vi har fantastiska verksamheter runt om i stan. Jag vet inte om du är ute och besöker eller vad du har för bild eller vet du att man gör färre utflykter? Vet du att det finns förskolor som aldrig någonsin gör några utflykter? Det är det här jag menar, det känns som att du inte är förankrad. Ja du har barn i förskolan på en förskola. Vi har ungefär 350 förskolor i den här staden. Så det är många förskolor. Det görs utflykter. Det är inte vi som ska detaljstyra hur många utflykter. Vi ska lita på att man gör de utflykterna. Vi har en läroplan, man följer läroplanen, det uppdraget. Det är jätteviktigt. Jag utgår från att personalen gör det jobbet som de ska. Utefter barngruppens förutsättningar gör de så många utflykter som är möjligt.

Då var tiden slut. Vi går tillbaka till talarlistan. Då är det Ajsela Bruncevic (C). Varsågod Ajsela!

Tack för ordet. Jag fick hostanfall, men jag kan prata ändå. Jag tycker faktiskt det är respektlöst, denna debatt nu. Det är väldigt, väldigt respektlöst mot detta som vi vill göra i Centerpartiet. Vi vill göra och vi vill förbättra för barnet. Och jag som har erfarenhet inom förskolan, jag har jobbat i 30 år. på förskolan. Jag vet jättebra vad jag pratar om. Det är förebyggande arbete. Vi pratar hela tiden om förebyggande arbete. Detta är förebyggande arbete. Att satsa lite mer pengar, att stimulera att barnen ska gå på utflykter. Man ska inte detaljstyra. Vissa kan göra mer. Det behöver inte vara så. Men bara att ge förskolor incitament, att ge förutsättningar att de kan gå. och besöka närområden, lekplatser. Barnen uppskattar det väldigt mycket. Speciellt ni som har små barn. Ni ska också tänka så att ni får göra små utflykter med era barn. Eftersom barnen uppskattar detta väldigt mycket. Vi vet inte vad som händer i barnens huvud egentligen. Ingen vet vad som händer i huvudet på en ettåring. Forskning kan inte detta heller. Därför är det så bra att vi stimulerar förskolan och förskolepersonal att gå med barnen, göra utflykter, stimulera alla sinnen. Som jag har sagt i mitt anförande, jag kan stå här och prata i två timmar. Hur viktigt det är egentligen att barnen byter miljö om man säger så. Bara att man inte är på gården. Oavsett om man har stor gård, det handlar inte om små eller stora gårdar. Oavsett om man har stor gård på en förskola. Det är bra att barnen förflyttar sig, byter miljö, för utveckling, för upplevelse, för allt. Tack för ordet.

Tackar. Talarlistan är tom. Kan vi anse att jag blivit avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Ajsela Bruncevic att fullmäktige bifaller yrkande från C den 20 maj Anneli Rhedin bifall till kommunstyrelsens förslag. Agneta Kjaerbeck bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkandet från Ajsela Bruncevic. Därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns den propositionen? Svar ja. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Ajsela Bruncevic? Jag anser att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Då tilläggsyrkandet. Jag frågar bifalles tilläggsyrkandet från SD? Avslås tilläggsyrkandet? Jag finner att jag avslagit. Reservation SD noteras. inom alkohol och tobaksområdet Vi går på ärende 26. Redovisning av uppdrag om att effektivisera tillståndshandläggningen inom alkohol och tobaksområdet. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till Miljö och klimatnämnden att implementera en e-tjänst som möjliggör effektivisering av tillståndshandläggningen genom automatisering. I syfte att korta handläggningstiderna, minska kostnaderna samt göra ansökningsprocessen enklare för företagarna. Intraservice ska bistå i arbetet. Antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet först begärts av Kalle Bäck (KD), därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det känns lite som att det här blir en debatt i repris men det finns ju alltid nya vinklar på alla de ämnen vi debatterar här att ta upp. Som jag tidigare var inne på så är Göteborg ingen bra stad för den som vill etablera krog och restaurangverksamhet och sälja tillhörande alkoholhaltiga drycker. Som förtroendevald inom TKE-klustret och som göteborgare som rör mig ute i den här världen med jämna mellanrum så hör jag ibland helt hårresande historier om hur krögare har fått hjälp av delar av stans verksamheter för att man ska etablera sig här. Och då har man kommit en bra bit men sen när det väl kommer till kritan och aktörerna då inser hur krångligt det är och hur långa processerna kan bli så väljer man att avstå. Det finns alltför många historier och bara att det finns en sådan är ju illa nog kan man tycka. Det är bra att miljö och klimatförvaltningen har ambitionen att korta handläggningstider. Vi behöver inte fördjupa oss bara i det. Vi la ju ett uppdrag som man nu har genomfört om att skapa sådana här e-tjänster och det är bra. Men jag tror inte att man ska tro att detta är någon mirakelkur i sig utan det är ju när själva ansökningen är inskickad som krånglet ofta börjar. Då kan det komma förfrågningar om kompletteringar av olika slag som är väldigt svåra att förutse. Då kan det ta väldigt lång tid för krögaren att inhämta en del underlag, särskilt om man är en mindre aktör. Så det är ju där någonstans det kokar ner till lite godtycke ibland, vill jag till och med hävda. För som man skriver i tjänsteutlåtandet så står det faktiskt så här. En e-tjänst som effektiviserar handläggningen genom att kräva obligatoriska underlag har implementerats. Dock kommer förvaltningen inte kunna säkerställa att samtliga underlag är kompletta eftersom det alltid kommer att krävas en handläggares bedömning.” Slut citat. Så det är ju efter den initiala processen som oftast det största krånglet uppstår. I nuläget yrkar jag inget annat än bifall till KS förslag till beslut. Men det här är en fråga som vi måste fortsätta hålla ögonen på. Tack för ordet!

Tack! Nästa talare är Emma Altenhammar (SD), därefter Hanan Baalbaki (S). Varsågod Emma!

Tack för ordet! Jag vill yrka på Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen och hela det här är ju ett lovvärt uppdrag. Det har ju varit att försöka korta handläggningstider, minska kostnader och göra livet lite enklare för Göteborgs företagare. Och miljöförvaltningen har nu infört e-tjänster som ett viktigt steg. Och det är bra men vi är inte hela vägen i mål. För antalet kompletteringsbrev har ju inte minskat. Handläggningstiderna är fortfarande väldigt långa. 18–20 veckor för stadigvarande serveringstillstånd. Och vad säger näringslivet då? Jo, Visita som sitter med i stadens eget branschråd. har gång på gång lyft att Göteborg är en av de kommuner som över implementerar regelverk. Och det här är ju inte första gången vi hör det här. Det är kritik som har funnits i flera år. Göteborg är ju bland bäst i klassen på att implementera byråkrati men vi är sist på bollen när det gäller förtroende och enkelhet. Så därför har vi lagt ett tilläggsyrkande i den här frågan och det är att staden ska genomföra en extern granskning på hur vi tillämpar regelverken. Och det är inte bara vad lagen säger, det handlar ju faktiskt om hur vi tolkar den. Och om den tolkningen kanske i praktiken motverkar det målet som vi har fått från fullmäktige. Och det är att just förenkla för företagen. Och det handlar ju inte om att tumma på rättssäkerheten, det handlar ju om att faktiskt hitta en balans mellan kontroll och tillit. När till och med ansökningarna från de professionella ombuden ofta kräver kompletteringar, då har vi ju inte bara företagarna som har missförstått regelverket. Vi har ju faktiskt ett systemproblem. Och vi tror att en oberoende granskning faktiskt kan bidra till transparens, mindre frustration och i förlängningen ett företagsklimat där Göteborg ses som en partner och inte ett hinder. Så bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande. Tack!

Tack! Då var nästa talare Hanan Baalbaki (S). Varsågod Hanan.

Tack ordförande. Miljöförvaltningen har under längre tid försökt att jobba med att förkorta handläggningstiden och även göra den mer, snabbare, effektivare, så att man gör någonting med den här processen som har varit ett långt problem. Och göra det lättare för de som söker. Även om förvaltningen har en hel del kvar att göra, så finns det ändå en positiv utveckling som har skett. Och det ser vi idag med digitaliseringen. Vi hör från folk som skriver till oss att vi ser att det har gått snabbare. Men, de har ändå en bit kvar att jobba så att vi blir nöjda med den här förhandlingstiden. Vi ska fortsätta jobba med den frågan och vi ska bevaka och vi ska följa upp och se hur det går. För det här är väldigt viktigt för företagsklimatet, för att det ska vara en trivsam stad, en trivsam stad. För att turisterna ska komma till oss och ha en fin sommar. Det påverkar många aspekter där. Även för att stadsdelen ska utvecklas och växa, men situationen som minskar för att arbetslösheten ändå ska matas. Därför antecknar vi informationen från förvaltningen nu, men fortsätter att följa deras arbete och se vad vi behöver stärka upp längre vägen för att nå resultatet. Därför yrkar vi Socialdemokraterna bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Nästa talare Daniel Augustsson (C). Därefter Helena Norin (MP). Varsågod Daniel!

Tack ordförande och ledamöter! Man kan konstatera att det arbete som förvaltningen har gjort, särskilt det som benämns som kundresan för att inhämta synpunkter på ansökningsprocessen från företagen har varit värdefullt. Inrättandet av e-tjänsterna har också tyckts gett god effekt, även i uppföljningen och i den fortsatta utvecklingen av dessa e-tjänster. Förbättringsarbetet fortsätter och jag ska inte dra ut på detta så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att förklara uppdraget fullgjort. Tack!

Tack! Då var det Helena Norin (MP), därefter Grith Fjeldmose (V). Varsågod Helena!

Ordförande, ledamöter, göteborgare. Precis som vi har hört flera andra säga här så har miljöförvaltningen jobbat mycket på att förbättra företagsklimatet. Och att man har prioriterat att göra det enklare för näringslivet att bedriva verksamhet i staden. Och man har till exempel gjort precis som vi hörde tidigare, man har jobbat med kundresan. Handläggningstider för serveringsställen har kortats ner och resultat från insiktsmätningen 2024 har uppdaterats. Det visar en avsevärd förbättring av effektiviteten kopplat till serveringstillstånd. De här e-tjänsterna används i större utsträckning. Och förvaltningen deltar i ett stadenövergripande projekt inom ramen för det näringslivsstrategiska programmet. Och arbetet mot osund konkurrens och kriminell verksamhet har stärkts. Och det ligger ju såklart också ett ansvar hos verksamhetsutövarna. Att ha den kunskap som behövs när det gäller att komma in med kompletteringar. Det är inte bara handläggarna som behöver lära sig att jobba mer effektivt, utan det kan också handla om att man som verksamhetsutövare behöver mer kunskap. Jag vill också passa på att yrka bifall till Kommunstyrelsen och avslag på tilläggsyrkandet från Sverigedemokraterna. Det senare, det är ju så att länsstyrelsen har tillsynsansvar över kommunens tillståndsgivning, så den här extra genomgången som efterfrågas, den behövs inte.

Tack! På det anförandet har Emma Altenhammar (SD) begärt replik.

Varsågod! Tack men jag tycker det är en lite tråkig inställning att man sitter här och skyller på att det är just den enskilda restaurangen här som ska sitta och ta ansvar för att hitta regelverken och försöka uppfylla dem. För många gånger så har man faktiskt erkänt själv att nej men jag har kanske inte den här kunskapen. Jag vill kanske. anställa ett externt ombud som hjälper mig. Men det har ju tydligen inte hjälpt det heller. Så någonstans här så är det att vi tolkar lagarna på ett helt annat sätt även hur gällande praxis är. Det är ett systemfel och SD är de enda som faktiskt lägger ett annat yrkande än att bara se det här som fullgjort just nu. Tack!

Tack! Kontrareplik, Helena Norin (MP), varsågod!

Medger att även förvaltningen har en del. Förbättringsarbete att göra, men verksamhetsutövarna har ju ett ansvar för att ha den kunskap som behövs, även om de måste köpa in den via ombud. Tack. Tillbaka till Tallistan. Nästa talare är Grith Fjeldmose. Sist Tallistan. Varsågod. Tack för ordet ordförande. Jag har varit uppe och pratat i det här ärendet förut. Som jag sa tidigare ikväll så finns det faktiskt väldigt motstridande bilder. Det finns den här SKR:s samlade rankning som inte är bra, där har vi sjunkit. Och så stadens egna texter som vi har läst allihop i olika sammanhang som beskriver samarbetet med miljö och klimat. nämnden som mycket bättre och fortfarande förbättras. De bilderna står emot varandra. Någonstans måste vi reda ut det här tycker jag. Det kan jag inte göra nu, men det måste vi vara uppmärksamma på. För kundresorna som miljö och klimatnämnden själva gör när de utvärderar sin verksamhet. De ger för handen att det viktigaste för näringsidkarna är tydliga besked och att de får ett att kommunikationen är bra och de får ett bra bemötande. På förra KF så hade vi också ett ärende om näringslivspolitiska programmet. Där står det tydligt att vi har stadigt sjunkande handläggningstider inom ansökan om tillstånd. Och att det skulle vara någonstans mellan 18 och 20 eller vad det var som sades här förut, det stämmer inte. Det ligger mellan 7,5 och 10 veckor. Och det beror, som jag också sa förut, på att ibland får man in ansökningarna så tidigt att vissa lägger man undan, för man vet att det är tillstånd som söks inför ett visst tillfälle. Och då blir det ju långa tider om man gör något annat som behöver snabbare hanteras emellan. Det finns så många förklaringar, och statistik kan tolkas. Jag tror det är mycket bättre än vad ni har bilder av. Det finns många anekdoter, jag har också hört sådana. Det är inte bra, men det är inte det gängse. Bifall till KS förslag.

Tack, på det anförandet har Emma Altenhammar (SD) begärt replik. Varsågod.

Jo men tack. Det känns lite beklagligt att man sitter här och säger att man har räknat fel på statistiken från SKR och andra bara för att det inte riktigt faller i den verklighetsbild man vill ha om att allting fungerar perfekt. I grund och botten så är det ju flera som har lyft samma fråga och sen det här, någonstans finns det ju också ett stort, jag vet inte om det är missförstånd eller övertolkning. Någonstans måste vi reda ut, var är det som vi känner att det finns sådan stor skillnad mellan vad folk uppfattar att de borde ha? fyllt i, och sen kommer det kompletteringsbrev ändå. Hur är det möjligt? Speciellt när man också har professionella ombud inblandade. Och sen också vad gäller andelen tid, vad de här serveringstillstånden är, så är det två olika tillstånd vi pratar om. Det var tillfälliga och det var stadigvarande. Och det är två olika handläggningstider på dem.

Tack! Tillbaka till talarlistan och det är Jörgen Fogelklou (SD). Till sist, varsågod!

Tack för ordet herr ordförande. Emma har ju så förtjänstfullt varit här uppe och pratat. Jag tänkte svara på dig. Jag var ändå tvungen att gå in här. Problemet är ju hur vi tolkar lagstiftningen. Det är ju det som är problemet. Att vi har hårdare restriktivare tolkningar av lagstiftningen än vad man har i Varberg. Det är ju det som är grundproblemet. Varför ska vi i Göteborg har de strängaste och mest – det här handlar ju om näringslivet. Vi vill ju att folk ska komma hit, vi vill att de ska starta företag, gärna anställa en eller två eller tre, som i sin tur startar eget. Så vi ska ju inte försvåra för dem. Vi ska ju inte ha strängare tolkningar än vad man har i Varberg. Varför har vi det? Det är det handlar om. Tack!

Tack. På det anförandet har Hanan Baalbaki (S) begärt replik. Varsågod.

Som sagt, vi är inte nöjda. Det har varit ett stort problem under många, många år. Vi jobbar väldigt. Tydligt och konkret, vi gör förslag. Alltså ni har representanter i vår nämnd som ställer frågor. Vi har haft flera heldagar där just den här avdelningen haft genomgång med oss och berättat hur processen går till och hur mycket de har förkortat. Och vi kommer fortfarande kräva och vi kommer fortfarande begära att det ska bli ännu kortare och ännu bättre. Så vi är inte nöjda. Men vi får inte. Vi kan inte bara neka att det inte har blivit bättre. Jo, det har blivit bättre.

Tack! Kontrareplik Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack för det! Ja men då ser jag fram emot ert nästa nämndsmöte där ni lägger ett förslag att om man som krögare här vill ansöka om alkoholtillstånd, men inte har några sittplatser inomhus. Men man har det utomhus! Då får man det. Det får man inte i Göteborg idag, det får man i Varberg. Vi tolkar lagstiftningen annorlunda här. Varför gör vi det? Vi ska inte försvåra för näringslivet.

Tack! Då har Kristina Bergman Alme (L) begärt ordet. Varsågod!

Jag är ledsen om jag låter som en skiva som är trasig. När det sägs att det har varit problem under flera år, låt oss förtydliga. Det har varit problem sedan verksamheten flyttades över från social resursnämnd som lades ner till miljö. Stora delar av de som är anställda valde att sluta. Det var jättemycket kompetens som gick utanför dörren. Det måste vi vara ärliga med. Jag vet att mitt parti stod bakom den flytten. Vi hade långa och många diskussioner inom partiet om detta var klokt eller inte. Och grundgrejen var det att det sades, och märk väl för detta är intressant, det sades att ja men så länge det ligger på en socialförvaltning så kommer man att vara mer restriktiv. För då har man det tänket. Medan däremot om man landar i en annan typ av förvaltning där det då handlar mer om att ha ögonen på det mer företagsvänliga perspektivet. Då är det bättre att det ligger på miljö och hälsa. Jag menar nu inte att miljö och hälsa allt som de gör är dåligt men jag menar att i det här fallet så blev detta inte bra.

Tack, då har ordet begärts av Emmyly Bönfors (C). Varsågod

Tack så mycket för ordet och eftersom Kristina Bergman Alme har sagt det här nu två gånger utan att bli emotsagd så vill jag ändå passa på att säga emot. Eftersom jag tycker det är en väldigt förenklad sanning som hon uttrycker, att när det här låg på social resursnämnd så var det mycket bättre fungerande. Det stämmer ju faktiskt inte. När det låg på social resursnämnd så var det lite egen verkstad. Det fick ju hållas för sig så att säga och en poäng med att flytta över det till miljöförvaltningen. Det var ju att man skulle få synergieffekter med andra tillståndsgivande verksamheter. Livsmedelskontroll var ju en sådan. Och den synergin har man fått. Och att säga att det bara beror på flytten att det är långa handläggningstider, det stämmer helt enkelt inte. Under perioden som man flyttade över den här enheten så har det också varit Covid. Det har varit trängselkontroller. Det har varit en otrolig omsättning på personal på grund av bland annat Covid. Så man kan inte förenkla på det viset som Kristina Bergman Alme gör i det här fallet. Det finns säkert korn av sanning. Att vissa saker fungerade bättre när det låg på en annan nämnd. Men jag tycker inte man ska dra så stora slutsatser av det.

Tack! Replik begärd Kristina Bergman Alme (L) Varsågod!

Det är möjligt att jag var lite raljant där. Men jag tycker ändå att det är intressant att det sker ett antal förändringar som i alla fall nu har lett fram till att det här inte funkar så väl. Så det är självklart att vi alla får försöka göra någonting så att det blir bra. Men det är alltid synd när kompetent personal försvinner.

Tack. Tomt på talarlistan. Kan vi anse övningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Emma Altenhammar att fullmäktige bifaller tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen, och Kalle Bäck, Hanna Baalbaki, Daniel Augustsson, Helena Norin och Grith Fjeldmose är bifall till kommunstyrelsens förslag. Ställ er först på kommunstyrelsens förslag och därför bifaller vi avslaget på tilläggsyrkandet. Godkänns den ordningen? Svar ja. Bifaller kommunstyrelsen förslag? Svar ja. Bifalles tilläggsyrkandet från SD? Avslås det? Jag finner att tilläggsyrkandet avslagits. Voteringen begärs och ska verkställas. Ja, då är det votering begärd om tilläggsyrkandet från SD. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Jag startar omröstningen. Ja, för avslag till tilläggsyrkandet från SD och nej för bifall till tilläggsyrkandet från SD. Där har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att fullmäktige med 72 röstar mot 9 avslag i tilläggsyrkandet. Reservation SD.

27.Redovisning av uppdrag om att följa upp energi och effektförbrukning för Göteborgs Stads olika verksamheter Då går vi in på ärende 27. Det är redovisning av uppdrag om att följa upp energi och effektförbrukning för Göteborgs Stads olika verksamheter. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till Miljö och klimatnämnden att tillsammans med berörda nämnder, inom ramen för arbetet med energiplanen och miljöledningssystemet, inkludera uppföljning av energi och effektförbrukning, el och fjärrvärme för Göteborgs stads olika verksamheter i syfte att successivt sänka förbrukningen, antecknas och förklaras fullgjort. Ordet har begärts av Patrik Höstmad (D) och därefter är det Emmyly Bönfors (C).

Tack för det. Ja, det här är ju tänkt att vara indikatorer då som ger oss en bild av hur vi jobbar med energi och effekteffektiviseringen. Vi minskar energi och effektförbrukningen. Tyvärr så är ju flera av de här indikatorerna som tagits fram ut smetade per person eller per timme och så vidare. Men det som är intressant är ju förstås vad vi gör på totalen. Vi tycker också att det är lite dåligt tänk kring de cirkulära termerna med eliminering, nytänkande och reduktion. Man saknar vissa delar ganska tydligt och våra engagerade ledamöter i miljö och klimatnämnden, redan när det här förslaget var uppe där så lade de ett förslag. Det är det förslaget vi går fram med här nu i kommunfullmäktige. Det vi tycker att man faktiskt ska fokusera på faktisk minskning av energiförbrukningen och effektförbrukningen. Titta på byggd förmåga att lagra energi och att flytta energiförbrukning för att minska effekttoppar på riktigt. Titta på byggd förmåga till att producera egen energi. Det är väl framför allt solceller som är aktuellt då och liknande. Så att vi får en direkt koppling mellan det vi styr emot. och minskad energiförbrukning och minskad effektförbrukning, få ner effekttopparna under höglasttimmarna. Men de indikatorer som är framtagna gör inte det här tillräckligt tydligt. Så därför bifall till återremissen från M D, L och KD i första hand. Skulle den falla så är det avslag till förslaget till beslut. Tack!

Då är nästa talare Emmyly Bönfors (C) och därefter Hanan Baalbaki (S). Varsågod!

Tack för ordet! Jag vill yrka bifall till yrkandet från Patrik Höstmad med flera.

Tack! Då är det Hanan Baalbaki (S) och därefter Helena Norin (MP).

Och vi Socialdemokraterna vill yrka bifall till Kommunstyrelsens beslut. Tack!

Tack! Då är det Helena Norin (MP) och därefter Sarah Ullmark (M).

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget från Kommunstyrelsen. Det är alltid svårt med stödindikatorer. De är ju meningen att de ska vara en hjälp för att se att man är på väg i rätt riktning. Vi ser att de här förslaget som kommer från Miljöförvaltningen, de kan absolut hjälpa till och visa att man går i rätt riktning. Sen kan jag ge Patrik Höstmad rätt i att det som handlar mer om. We think, reduce, att det också behöver arbetas med, vilket också förvaltningen gör. Tack.

Då är nästa talare på listan Sarah Ullmark (M) och därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Tack så mycket för ordet ordförande. Jag tyckte Patrik sa det så bra. Jag hade redan anmält mig när du gick upp dock så jag får ändå fullfölja här nu. Så jag vill egentligen instämma väldigt mycket i det. Jag tror att det är viktigt att, det är ju inte så att vi säger att de stödindikatorerna som har tagits fram inte är bra. Utan de kan göra väldigt mycket för att öka vår förståelse och kunskap och leda oss i rätt riktning. Men vi vill ju att de också ska kompletteras med ytterligare stödindikationer. Och det är därför vi vill återremittera det här ärendet. För att det blir ju märkligt om vi har stödindikatorer som visar att vi går jätte. jättebra i en viss riktning, men det är för att vi har ökat öppettiderna med två timmar, så att man slår ut det på fler besökare, men man har egentligen inte kommit någonstans, man kanske till och med har ökat sin förbrukning. Eller att man sänker, man kan ju laborera med det här på många olika sätt, men det är därför vi vill ha både de här stödindikatorerna och komplettera med ett antal nya. Så i första hand en återremiss, i andra hand då avslag i enlighet med Patrik. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter är talarlistan tom.

Tack för det fru talman! Ja, för att Göteborgs Stad ska nå sina energimål så krävs en tydlig förståelse för hur energi används inom stadens olika verksamheter. Både i termer av total förbrukning och när under dygnets belastningar på energisystemet är som störst. I dagsläget, som så många andra påpekat här, så saknas sammanhållna indikatorer som visar dessa samband. Utan sådan kunskap är det svårt att bedöma var insatser ger störst effekt eller hur utvecklingen går över tid. För att arbetet ska kunna styras mer träffsäkert och effektivt behövs indikatorer som ger en tydlig bild av både energianvändningen och effektbehov i stadens olika verksamheter. Idag saknas övergripande uppföljning för vissa delar av kommunens förbrukning. Och det finns begränsad kunskap om när och var effekttopparna uppstår. Detta försvårar då möjligheten att planera insatser som minskar belastningen på energisystemet och bidrar till stadens energi och klimatmål. Så jag kommer då i första hand yrka på Sverigedemokraternas återremiss i Kommunstyrelsen. I andra hand. och M D L KDs återremiss, vilket jag tycker att det hade varit klädsamt om ni hade gjort detsamma. Och i tredje fall, om de här två återremisserna skulle falla, så yrkar vi också avslag.

Tack Jörgen. Då är talarlistan slut. Är vi redo att gå till beslut? Tack Jörgen för tre olika varianter. Nej då, vi ska försöka få ihop det. Då är det under överläggningen yrkar Hanan Baalbaki, Helena Norin, bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har Patrik Höstmad, Emmyly Bönfors, i första hand återremiss till miljö och klimatnämnden i enlighet med yrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen och i andra hand avslag. På Kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou yrkar i första hand återremiss på Miljö och klimatnämnden i enlighet med yrkandet från SD i Kommunstyrelsen. Och i andra och tredje hand återremiss till Miljö och klimatnämnden i enlighet med yrkandet från M, D, L och KD i Kommunstyrelsen. Och i tredje hand avslag på Kommunstyrelsens förslag. Sara yrkar självklart också på yrkande från M, D, L och KD. Förlåt Sara. Yrkandet om återremiss och motiveringen ska ses som en helhet. Detta framgår av 5 kapitlet, 50 § kommunallagen. Om inget av återremissyrkandena biträds av en tredjedel av ledamöterna faller yrkandena. Jag kommer i så fall ställa proposition på kommunstyrelsens förslag. Jag kommer alltså först att ställa proposition på bifall respektive avslag på varje återremissyrkande med sin motivering. Godkännes denna propositionsordning? Ja. Jag börjar med återremissyrkandet med motiv från M, D, L och KD. Bifalles det? Ja. Avslås det? Ja. Jag finner att det har avslagits. Votering har begärts och ska verkställas. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Då startar jag strax omröstningen här. Nu, varsågoda. Ska jag upprepa, det är ja för avslag, nej för bifall. Då har alla röstat så jag avslutar voteringen. Fullmäktige har med 40 röster mot 41 avslagit. Bifallit återremissyrkandet från MD, L, KD i KS. Då tar vi återremissyrkandet med motiv från SD. Bifalles det? Ja. Avslås det? Ja. Jag finner att det avslagits. Då har vi kommit igenom beslutsärendena och det är dags att gå över till motioner. Det var ett kvar, det var 28. Jag var för positiv, jag har kommit långt ändå. näringslivets transporter Då är vi inne på ärende 28. Det är redovisning av uppdrag att ta fram en godsplan för att säkra näringslivets transporter. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av stadsbyggnadsnämndens uppdrag att ta fram en godsplan för att säkra näringslivets transporter antecknas och förklaras fullgjort. Handlingen har kompletterats med bilagan Göteborgs Stads godstransportplan 2024-2035 som återfinns i appen. Ordet har begärts av Karin Pleijel (MP). Varsågod!

Tack så mycket! Då vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Göteborg är ju Nordens logistiknav och därför är det glädjande att vi har den här godstransportplanen som kallas för SULP, Sustainable Urban Logistic Plan, som går enligt en EU-baserad metod som många europeiska städer använder sig av. Man tittar då både utifrån att godset ska transporteras och ett näringslivsperspektiv och också att det ska gå i samklang med stadens utveckling. Man har utarbetat den här tillsammans med många andra aktörer. I dagens agenda så kan ni se vilka det är. Det har varit en tillkommande information där. Det har hållits tre workshops med olika aktörer från näringsliv och akademi för att det här ska funka bra för alla parter. Och man har också tagit fram hur detta ska arbeta mot stadens styrande dokument i översiktsplanen, miljö och klimatprogrammet, näringslivsstrategiska programmet och jämlik stad. Så med det så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter talarlistan då.

Tack för ordet, fru ordförande. Ja, vi Sverigedemokrater vi är ytterst oroliga över den stora framkomlighetsproblemen som finns i större delar av staden. Under flera år har allt fler områden drabbats av en omfattande minskning av p-möjligheter, det har vi diskuterat här idag. Bristen har orsakat stora problem för både pendlare, boende, godstransporter, företag och besöksnäringen. Handeln liksom tillgängligheten till stadskärnorna påverkas negativt. Framkomligheten har drastiskt försämrats och för de flesta transportslag tvingas ta långa omvägar. En levande stad måste kunna ta emot och transportera bort gods och resenärer oavsett färdmedel. Med det vill jag yrka på vår återremiss i kommunstyrelsen.

Då är nästa talare Robert Hammarstrand (S) och därefter är talarlistan tom.

Tack ordförande! Konstaterar bara att det har tagits i väldigt bred politisk enighet. Men också enighet mellan akademi, staden och näringslivet. Och det är lite symtomatiskt att Sverigedemokraterna då som ska vara det här mittenpartiet är som enda parti då ställer sig vid sidan om i den här i det här ärendet. Och jag yrkar på bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack för det! Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Under överläggningen yrkar Karin Pleijel och Robert Andersson Hammarstrand bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou yrkar återremiss till stadsbyggnadsnämnden i enlighet med förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på Kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Det vill säga 27 ledamöter om inte detta gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Att avgöra ärendet idag? Ja. Jag finner fullmäktige beslutat avgörande ärendet idag. Votering av begär som ska verkställas. Då verkar alla vara på plats. Då är det ja för avgörande idag och nej för återremiss. Alla har röstat så stoppar jag voteringen. Nej, 27, 28. Joel och Sara. Det har vi alla. Då stoppar jag omröstningen. Där. Fullmäktige har med 72 röster mot 9 röster beslutat att avgöra ärendet idag. Då, reservation för Sverigedemokraterna. Då återstår Kommunstyrelsens förslag. Bifalles detta? Ja.

Nu ser jag att talarlistan följs på, men ingen av motionärerna i ärende 29, varken Axel Darvik eller Eva Flyborg, är här, så den bordläggs. 30.Motion av Axel Josefson (M), Nina Miskovsky (M) och Mattias Tykesson (M) om att inrätta en särskild central funktion för att motverka välfärdsbrottslighet Då går vi in på ärende 30 som är en motion av Axel Josefson (M), Nina Miskovsky (M) och Mattias Tykesson (M) om att inrätta en särskild central funktion för att motverka välfärdsbrottslighet. Först ut är Nina Miskovsky (M), en av motionärerna. Varsågod!

Tack ordförande! Vi vill att Göteborg ska ta ett krafttag mot välfärdsbrottslighet. Därför föreslår vi att en särskild central funktion mot välfärdsbrottslighet inrättas här i Göteborg. Enhetens uppgift skulle vara att upptäcka, förhindra och förebygga felaktiga utbetalningar, stärka samordningen mellan förvaltningar och säkerställa oberoendet i kontrollarbetet. Det handlar om att skydda göteborgarna skattepengar, resurser som ska gå till dem som faktiskt behöver dem. Inte till kriminella som fifflar med bokföring, jobbar svart eller lämnar in falska uppgifter. Fler göteborgare tipsar om fusk och då måste det också vara tydligt vart man kan vända sig och att staden tar det på allvar. Stadsledningskontoret har i sitt remissvar om den nationella utbetalningsmyndigheten konstaterat att en sådan funktion ger bättre kontroll, samlad kunskap och effektiv resursanvändning. Då är frågan varför ska vi inte göra samma sak i Göteborg? Vi hör från vänstersidan att de är oroliga för att en central funktion skulle bromsa pågående arbete. Men tvärtom. Det skulle bli ett komplement och skulle stärka det som redan görs och samla den splittrade kompetensen. Idag säger de enheter som arbetar med felaktiga utbetalningar själva att samordningen brister. Vi behöver en stadengemensamma struktur som kompletterar, inte konkurrerar, med det arbete som görs lokalt. Totalt sett uppskattas felaktigheter kosta staden 540 miljoner kronor årligen. Genom en effektiv central enhet kan vi spara pengar, öka träffsäkerheten och frigöra tid för socialsekreterare till exempel för att kunna fokusera på sitt huvuduppdrag. Välfärdsbrottslighet är inte bara ett ekonomiskt problem, det är ett hot mot tilliten i hela vår samhällskontakt. Därför yrkar vi bifall till motionen samt tilläggsyrkandet från M, D, L, KD och avslag.

Tack Nina! Då är nästa talare Hannah Klang (V) och därefter Kalle Bäck (KD).

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Ja, välfärdsbrott är ett verkligt problem. När skattemedel hamnar i fel fickor eller används för att berika oseriösa aktörer så hotas både rättssäkerheten och tilliten till det offentliga. Moderaternas förslag om att inrätta en ny central funktion är dock fel väg att gå. Inte för att vi inte ser allvaret i frågan utan just därför. Det arbete som redan pågår i våra förvaltningar måste stärkas, inte försvagas av att flyttas bort till ännu en administrativ enhet. Vi ser en risk i att en central funktion blir en ursäkt för nämnder att backa från sitt ansvar. Det är i verksamheterna nära till de som jobbar med bidrag, stöd och tillsyn som kontrollen behöver fungera och utvecklas. Vi behöver mer samordning, men framför allt lokalt ansvar och skarpa verktyg där de verkligen behövs. Men vi behöver verkligen prata om grundproblemet här. Marknadsmodellen i välfärden. Det är inte en slump att utrymmet för fusk växer i en privatiserad och vinstdriven välfärd där jakten på vinst oftast går före kvalitet och insyn. För när skattemedel blir affärsmöjligheter så bjuds kriminella och oseriösa aktörer in. Och om man verkligen menar allvar med att stoppa välfärdsbrott, då behöver man sluta behandla skola, omsorg och socialtjänst som marknader. Vi måste ta kontrollen över välfärden, inte skapa fler centrala funktioner som ska hantera konsekvenserna av ett system som ni själva har skapat. Jag yrkar avslag på motionen. Tack så mycket.

Tack. Då är nästa talare Kalle Bäck (KD) och därefter Agneta Kjaerbeck (SD).

Tack för det. Ordförande, fullmäktige, göteborgare. Den lyser grönt så jag tror jag hörs va? Perfekt. Felaktiga utbetalningar från välfärdssamhället i allmänhet och direkt brottsliga upplägg för att få ut bidrag i synnerhet. Ja, det undergräver ju förtroendet för välfärdssystemet. Man dränerar dem på resurser och det är något vi måste ta krafttag mot. Det svenska välfärdssystemet har ju byggt mycket på heder och samvete och tillit. Därför. har det tyvärr blivit så att det har blivit utsatt för missbruk och fusk. Dagens samhälle kräver tyvärr striktare kontroller. Motionärerna föreslår här en central funktion i staden för att komma till rätta med den här problematiken. Med all respekt för det arbete som redan bedrivs i bolag och nämnder så vore det en klok idé att samla kompetensen på det här sättet. Det görs redan nya insatser på andra håll i landet och i andra delar av den offentliga världen så att säga. Försäkringskassan och Skatteverket har börjat utveckla system som handlar om att man med ny teknik, AI, gör analyser och granskningsarbete på ett effektivare sätt. Det finns exempel att hämta från andra länder som Danmark och Norge också. Ganska många nämnder och bolag har också tillstyrkt motionen, och jag citerar här remissvaret från Higab, som jag själv råkar sitta i styrelsen för. En särskild central funktion skulle kunna bidra till ökade samordningsvinster mellan stadens olika verksamheter och andra statliga myndigheter, att reda i sekretessfrågor och lotsa stadens handläggare och tjänstemän till rätt expert inom rätt område. Så mot bakgrund av detta så instämmer jag i Nina Miskovskys yrkande. Tack så mycket!

Tack Kalle! Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD) och därefter Ajsela Bruncevic (C).

Tack för ordet fru ordförande! Ja, Sveriges välfärdssystem, de är till för de som verkligen behöver hjälp. Och det ska inte utnyttjas av bedragare och organiserad brottslighet. Och vi har väldigt länge varnat för systematiskt fusk där till exempel assistansbedrägerier och den så kallade brukarimporten har möjliggjort att personer kommer till Sverige bara för att leva på bidrag. Och det är oacceptabelt. De som är berättigade till assistans ska naturligtvis få de stöd de behöver men vi kan inte acceptera att välfärdssystemet dräneras. Därför ställer vi oss bakom förslaget att stärka kontrollåtgärderna, kartlägga omfattningen av fusket och säkerställa att fler polisanmälningar görs. Vi vill ha en redovisning av hur många fall som har polisanmälts under 2023 och 2024. Vi har ett reviderat yrkande för det tar ju ett år innan en motion kommer upp. Göteborgs Stad behöver ta det här på allvar och klämma åt bidragsfuskarna. Vi har drivit det här länge nu och vi hoppas att kommunfullmäktige nu äntligen är redo att ta de här nödvändiga stegen för att skydda vår välfärd. Så bifall till motionen, bifall till vårt reviderade yrkande. Där vi även vill ha med en samlad plan som tydliggör ansvar, arbetsmetoder och uppföljning. En plan som samordnar arbetet över hela den kommunala organisationen. För det här har nämligen Spink informerat om att det behövs en tydlig plan så alla vet vem som gör vad. Tack för ordet! Bifall till SD:s tillägg då också. Tack!

Då är nästa talare Ajsela Bruncevic (C) och därefter Lillemor Williamsson (D).

Varsågod! Tack för ordet ordförande, ledamöter och göteborgare. Det är bättre att utveckla de funktioner som redan finns och vissa delar av motionen kan dessutom vara olagliga och oanmälda besök kan strida mot mänskliga rättigheter. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack för ordet!

Då är det Lillemor Williamson (D) och därefter Kristina Bergman Alme (L).

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till motionen och tilläggsyrkandet som vi hade i kommunstyrelsen. Jag sitter i en socialnämnd och där har vi ju sett hur behovet är stort av att man samordnar det här arbetet emot välfärdsbrottslighet. Den finns ju på olika sätt i olika i våra nämnder och i våra bolag. Och man jobbar så gott man kan. Jag var också på BINK på studiebesök, det som Agneta nämnde. Och där tog de också upp att de saknade det här stödet ifrån någonting centralt som behövs. De jobbar jättebra och gör vad de kan och det är inte meningen att det arbetet ska tas ifrån dem och läggas någon annanstans. Men det behövs alltså en central, någonting som håller ihop det här. För pengarna får inte hamna i fel fickor så som det görs idag. Tack.

Tack. Då är det Kristina Bergman Alme (L) och därefter Alfred Ekman (S).

Tack. Ja nej utvecklingen har ju gått väldigt snabbt. Både att det har blivit så mycket välfärdsbrott som det är. Men också att de faktiskt har blivit systemhotande. Så det är ju viktigt att vi gör någonting. Sen har vi olika ideologier och därmed kommer vi fram till olika typer av förslag. Och vi ser, såsom flera andra talare tagit upp, ett värde i att ha tillsynen utanför själva förvaltningen. Eller förvaltningarna, för att få en ännu bättre kontroll. Hanna Klang. Ja. Där satt du gömd. Jag får erkänna att du petar på något som är en öm tå. Som medlem i ett parti eller företrädare för ett parti så har man kanske inte alltid med hull och hår alla saker som man älskar eller man kan försöka förflytta sitt parti. Så när mina tonåriga barn gjorde väljarkompasser förra året så kom jag med ett litet erkännande här nu. Jag blev ju mest liberal, det var ju ändå skönt. Men på en punkt blev jag faktiskt vänsterpartist. Det var i det här med hur välfärden ska se ut. Därför känner jag mig väldigt glad över att vårt parti nu har. kommit ikapp mig i denna åsikt och kanske kommit tillbaka till sina rötter genom den process som vi har i partiet med något som heter Selma. Att just försöka ta tillbaka, ja vad är det som är grunden? Jo men det är att ha ett samhälle med en bra välfärd men det är faktiskt betydligt mer styrning. Så ja, man kanske kan se några fler förändringar åt detta håll. Men icke desto mindre så anser vi i denna fråga att det bör vara en central enhet. Så därför bifall yrkandet i Kommunstyrelsen och därmed bifall till motion.

Tack! Då är nästa talare Alfred Ekman (S) och därefter Nina Miskovsky (M).

Tack för ordet ordförande i Kommunfullmäktige göteborgare. Vi delar motionärens ambition. Det är mycket angeläget att vi skyddar välfärden från brottslighet och felaktigt utnyttjande. Vi anser däremot inte att det mest effektiva sättet att åtgärda problemet är att inrätta en central administrativ funktion i staden. Vi vill i stället fortsätta på styrets inslagna väg, nämligen att stärka arbetet att förhindra brotten så långt ut i linjen det bara går. Ett flertal förvaltningar och bolag har inrättat funktioner för att åtgärda felaktiga utbetalningar. Många av stadens verksamheter har ett pågående arbete för att förhindra välfärdsbrottslighet och ytterligare några utvecklar en sorts funktioner och arbetssätt i dagsläget. Detta har ju på det hela taget stärkt arbetet att exempelvis hitta folkbokföringsbrott och felaktiga utbetalningar kring bidrag eller stöd. Och det är viktigare och mer effektivt att fortsätta stötta och stärka det arbete som nu pågår ute i linjen, nära de personer, verksamheter och företag där risken för välfärdsbrottslighet föreligger, snarare än att inrätta en central funktion. på det sätt som motionen föreslår. Det riskerar att skapa onödig overheadbyråkrati och då mängden ärenden varierar över tid riskerar en central funktion att trampa vatten när mängden är för låg. Med det sagt så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till alla andra yrkanden. Tack så mycket!

Tack! Då är det nästa talare Nina Miskovsky (M) och därefter Sanda Anton Henriksson (SD).

Mot de korta som kämpar upp och ner här i talarstolen. Tack ordförande! Jag vill förtydliga en sak som är väldigt viktig i den här frågan. Det är att den här enheten inte skulle vara en ersättning för de lokala enheterna utan ett komplement och ett stöd för de här enheterna och kunna stötta arbetet i staden övergripande. Så att de lokala enheterna är ju tänkt att vara kvar. Jag har ju hört det argumentet här nu. Det var aldrig tanken att det skulle ersätta. Jag vill också säga att det är brottsligheten som är grundproblemet och den finns idag överallt där pengar finns. Vi måste sluta vara naiva och förstå att det är så det ligger till. Det måste vi också förebygga och motverka för att behålla tilliten för hela välfärdssystemet. Jag undrar också varför ni inte vill göra mer för att motverka välfärdsbrott och ta ett samlat grepp här i frågan. Enheterna själva som jobbar med de här felaktiga utbetalningarna i staden anser som sagt var att samordningen och hur man ska organisera sig brister idag vilket gör att arbetet inte bedrivs så effektivt som möjligt. Att fortsätta göra som tidigare är inte tillräckligt. Det gäller skattemedel som är avsedda till att stödja de mest sårbara i samhället, som till exempel barnfamiljer med låga inkomster eller personer som lider av psykisk ohälsa, men som i stället hamnar i händerna på oärliga personer som utnyttjar vårt system. Så kan vi inte ha det i Göteborg. Tack!

Tack! Då är replik begärd av Alfred Ekman (S).

Tack för ordet ordförande, göteborgare och fullmäktige. Det här handlar om att upprätthålla förtroendet till välfärden. Och då ska man komma ihåg det att förtroendet byggs också på hur vi använder våra skattepengar. Med de här privata marknaderna som vi har överallt så har vi statliga granskningsfunktioner. Vi har då i kommunerna även då längst ut i linjen. Och nu föreslås det från högersidan även en till funktion. På det har vi också stadsrevisionen. Vi måste lugna oss med alla de här granskningarna. Till slut har vi inga kvar som faktiskt utför vår välfärd. Det vi inom styret vill är ju dels fortsätta granska och ha kontroll så långt ut i linjen det bara går. Men sen också då faktiskt återta den demokratiska kontrollen över välfärden. Så vi slipper den här oändliga granskningen och massa tjänstemän som sitter och kollar så att allt görs rätt. Har vi det i egen regi så har vi en statsrevision och vi har våra egna tjänstemän som kan följa upp det och även politiken. Det här duger inte längre med det här marknadsexperimentet. Tack så mycket!

Tack! Då är det replik begärd av Nina Miskovsky (M).

Tack ordförande! Jag vill påpeka att de här enheterna. blir ju självfinansierande ganska så fort har det visat sig. Så att det skulle vara någon extra kostnad att man skulle ta från välfärden, det stämmer ju inte. Det är snarare tvärtom, att de här enheterna gör så vi kan föra in mer pengar i välfärden, eftersom vi förhindrar att de som inte ska ha pengarna får dem.

Då är det replik begärd av Alfred Ekman (S).

Tack för ordet! Ja, men det exemplet stämmer ju med vad gäller felaktiga utbetalningar vad gäller försörjningsstöd i de fallen de personer faktiskt har råd att betala tillbaka då. Det jag pratade om var ju också det som vi var inne på från högersidan om Spink där vi var då, där det handlade om granskningar av privata HVB-hem just i det fallet. Vi får inte en krona tillbaka när barn missköts och vanvårdas i privata HVB-hem. Utan det kostar ju bara en massa pengar. Vi får placera om. Vi har sammanbrott. Vi får hitta stiftsplatser. Vi får ta hem familjerna. Vi får inte kronan tillbaka. Så det stämmer tyvärr inte det du säger. Tack så mycket!

Då är det replik begärd av Nina Miskovsky (M).

Ja, jag kan absolut hålla med om att det finns stora brister både inom Sis och HVB. Det är jag den första att erkänna. Och det är någonting som har pågått under så många år i det här landet. Det är som att man petar i en myrstack och det kommer fram massa myror men den har inte blivit petad på under 10–20 år. Jag är väldigt glad att vi har en regering som nu faktiskt vänder på de här stenarna och tar tag i problemen så att vi kan göra det som är barnets bästa. Där kan man ju förstå, jag förstår att man kanske inte får pengar tillbaka men där får ju barnets bästa vara prioriterat. Och man kan få tillbaka pengar på andra sätt genom att granska bidrag och utbetalningar.

Tack. Då är det på talarlistan är det Sanda Anton Henriksson (SD). Därefter är talarlistan tom.

Tack för ordet ledamöter och ordförande och alla här som lyssnar och tittar på oss. Jag har en fråga till Centerpartiet som jag hoppas att jag har hört fel. När du uttalar det här att oanmälda besök kan strida mot mänskliga rättigheter. Nu undrar jag verkligen vad du menar. Strider det inte mot mänskliga rättigheter att pengar tas ifrån de som behöver mest i vårt samhälle. Att kriminella tar våra pengar som vi kan använda där vi. Vi behöver dem liksom för mest utsatta människor. Pengar försvinner från personlig assistans. Alltså det är helt otroligt. Tack!

Tack! Då är det en till på talarlistan. Det är Ajsela Bruncevic (C) och därefter är talarlistan tom.

Tack för ordet. Självklart att vi ska förebygga brottslighet. Det görs jättemycket och det kommer att göras. Men det finns fortfarande mänskliga rättigheter som FN och som vi som land har ratificerat vissa deklarationer och konventioner som vi måste följa. Så vi kan inte bara kränka andras rättigheter. Att åstadkomma vissa saker. Så vi måste följa fortfarande FN:s konventioner och deklarationer som Sverige har ratificerat. Det är detta som är. Men självklart inom våra ramar, inom våra lagar ska vi göra allt för att förebygga eller att stoppa att kriminella inte ska använda välfärdspengarna, missbrukas. Tack.

Då är replik begärd av Sanda Anton Henriksson (SD).

Tack igen. Absolut, mänskliga rättigheter med all respekt. Men kriminella får aldrig komma före de drabbade. De ska aldrig ta våra pengar. Punkt. Tack.

Tack. Då återgår vi till talarlistan. Det är Lillemor Williamsson (D). Därefter är talarlistan tom.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Det handlar ju inte bara om att få pengar tillbaka om något har blivit fel. Om vi till exempel har barn på HVB-hem som har varit dåliga. Så är det väl ingen som tror att vi kan få pengar tillbaka för det. Det är ju inte det handlar om. Det handlar ju om att idag så har vi ju inte massa egna HVBM. Jag kan tycka att vi behövde ha fler sådana i egen regi. Det är inte fel. Men inte bara i egen regi för det funkar inte så idag. Vi har alldeles för få. Det gäller ju att det utbudet vi har idag, det som vi måste använda. Vi måste ju motverka att det hamnar sådana i det systemet. Det är ju det Spink har börjat med att göra ett jättebra jobb. Att se till och stänga HVB-hem så fort vi får en chans och se, är det här fel? Vilka ska vi ha? Det finns bra HVB-hem och det finns sådana som är jättedåliga. Så det handlar ju om att det ska motverkas. Motverka att vi har sådana i systemen. Det är ju det alltihopa går ut på. Tack.

Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Då har vi två yrkanden och tilläggsyrkande. Under överläggningen yrkar Nina Miskovsky, Kalle Bäck, Lillemor Williamson, Kristina Bergman Alme, att fullmäktige bifaller förslaget från M D, L och KD i kommunstyrelsen om att bifalla motionen och tilläggsyrkande från M D, L och KD den 21 maj. 2025. Sen har vi Hannah Klang, Ajsela Bruncevic och Alfred Ekman. Yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Och vi har Agneta Kjaerbeck som yrkar bifall till motionen och tilläggsyrkande från SD den 20 maj 2025. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkandet från Nina Miskovsky med flera om att bifalla motionen. Beslutar fullmäktige att bifalla motionen kommer jag därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på de båda tilläggsyrkandena och avslås motionen faller tilläggsyrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Nina Miskovsky med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering av begär som ska verkställas. Då har vi nog alla i salen. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Nina Miskovsky med flera. Då startar jag omröstningen här. Jessica, kan du? Du röstar nej. Då stoppar jag omröstningen här. Då är omröstningen avslutad och fullmäktige har med 43 röster mot 38 bifallit kommunstyrelsens förslag och då faller även tilläggsyrkanden. Reservation från SD. 31.Motion av Martin Wannholt (D), Axel Josefson (M), Axel Darvik (L) och Elisabet Lann (KD) om att möjliggöra ombildning av hyresrätter i vissa områden Då går vi in på ärende 31. Det har framkommit önskemål om att bordlägga den här motionen då Martin inte är här. Jag vet inte hur även de andra motionärerna ställer sig till detta. Då bordlägger vi denna. Ja. småhustomter Då går vi in på ärende 32 som är en motion av Elisabet Lann (KD) om ny modell för förmedling av småhustomter. Kommunstyrelsen föreslår att den av Elisabeth Lann väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Elisabet Lann (KD).

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Jag vill börja med att tacka alla partier som har varit konstruktiva i hanteringen av den här motionen, som möjligtvis kanske sticker ut hakan litegrann. Jag tycker att vi har haft bra dialog och syftet med motionen har ju så att säga gett resultat i de samtalen. Jag hade förmånen att lyssna till regeringens småhus kommissionär igår morse och det är slående hur illa vi ligger till i Sverige. Jag ska vara ärlig och säga att det inte är Göteborg enbart som sticker ut här. Men det har inte byggts så få småhus i Sverige på 100 år. 100 år. Och en miljon svenskar sitter idag i lägenheter och önskar flytta till småhus. Det här är ett problem på riktigt. Och det är ett problem på riktigt i Göteborg. Vi tappar skattekraft, vi tappar barnfamiljer till kranskommuner. Nu har det avstannat lite för att det är för dyrt i kranskommunerna också. Det är anmärkningsvärt att det byggs så lite i Sverige. Sverige och Finland är sämst i Europa. Det byggs Dubbelt så mycket minst i Storbritannien och Irland till exempel, och Belgien som är så litet och tättbefolkat. Det byggs jättemycket mer småhus. Så vi måste kunna bättre i Sverige. Och staden äger jättemycket mark. Så det finns förutsättningar. I nordost där vi verkligen hade behövt mer av ägt boende, där har de senaste 30 åren byggts i genomsnitt 10 småhus per år. Det är så futtigt, vi kommer ingenstans. Så med det här förslaget så ville jag försöka tvinga fram lite nya verktyg och modeller som gör att fler småhustomter kan frigöras och att fler kan förverkliga sina husdrömmar. Och med det så vill jag yrka bifall till yrkandet från KD, M, D och L. Jag förstår att det kanske inte kommer gå igenom här idag men jag tror att det kanske kan finnas stöd i berörda nämnder att hantera frågan. Tack!

Då är nästa talare Daniel Augustsson (C). Därefter Robert Hammarstrand (S). Varsågod!

Tack ordförande och ledamöter! Centerpartiet instämmer med motionären om att antalet strötomter som säljs är för få. Vi anser dock att staden bör hålla fast vid principen att dessa tomter ska säljas på den öppna marknaden till marknadspris. Däremot instämmer vi med den första attsatsen i yrkandet från KD, M D, och L om att exploateringsnämnden borde få i uppdrag att inventera och redovisa potentiella strötomter som kan säljas för småhusändamål. En sådan kartläggning kan bidra till att fler tomter blir tillgängliga och därmed öka utbudet och processerna inom nämnden. Jag yrkar bifall till Centerpartiets yrkande. Tack!

Tack! Då är det Robert Hammarstrand (S) och därefter Patrik Höstmad (D).

Tack ordförande! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och därmed avslag på motionen. Vi har redan en metod idag för att hantera den här typen av ärenden och det är att vi går på marknadspris och det är ett rättvist och transparent system. Det allra bästa med det är att det följer lagen också. Det kan ju vara en fördel. Sen vill jag också yrka avslag på yrkandet från Centerpartiet när det gäller strötomter. Det arbetet görs redan av exploateringsförvaltningen. Det här är bara att slå in öppna dörrar utan vi arbetar väldigt mycket med den frågan i nämnden också Förvaltningen har det uppdraget fortlöpande, det ingår så att säga i kärnverksamheten. Tack!

Då var det replik begärd av Elisabet Lann (KD).

Tack så mycket. Det går ju skoja bort lite det här med att följa lagen och så. Det är synd att inte du var med och lyssnade på småhuskommissionären igår och det var synd att inte fler var där. För att lagen är otroligt tydlig med vad kommunen har för uppdrag, ansvar för att faktiskt tillgängliggöra mark i och med. Och kommunen är dåliga på att verkligen följa det och se till att man möter invånarnas önskemål och behov av den typ av bostäder som efterfrågas. Så det vore bra om vi följde lagen.

Då är det replik begärd av Robert Hammarstrand (S).

Tack ordförande, jag följer lagen, det gör vi. Vi lever också, och det kan man ju alltid ha synpunkter på. Men vi lever i en marknadsekonomi. Vi har också en bostadsmarknad. Marknaden vill inte bygga i nordost. Man vill inte bygga småhus där. Det är den enkla förklaringen. Jag hoppas att även småhuskommissionären insåg detta när han eller hon pratade med er. Så det finns ingen efterfrågan att bygga småhus i nordost, tyvärr. Egnahemsbolaget har ju gjort det och de har ett särskilt uppdrag. Men marknadens aktörer vill inte bygga där. Ja, den här motionen triggade i gång lite tankeverksamhet om hur vi skulle agera för att få fram fler småhus. Redan förra mandatperioden i fastighetsnämnden så var det Alliansen, eller då satt M, L och KD där tillsammans med Demokraterna, som började titta på de här småhustomterna som vi har sett på fastighetskartorna som finns färdigpaketerade i de flesta fall och har aldrig kommit att nyttjas. Och så började förvaltningen att jobba med det. Och så har det kommit fram att det i genomsnitt tar 20 strötomter per år. De här jobbar förvaltningen med en och en, det är så de kommer upp till nämnden. Så vi har ingen helhetsbild över potentialen i det här. Och vi vet inte om vi vill få förvaltningen att jobba med det, hur mycket vi kan pressa. Kan vi sätta ett mål om 50 per år, kan vi sätta ett mål om 100 per år? Man kan ju sätta ett mål om 200 per år, kanske inte. Så att vi vill helt enkelt att förvaltningen i stället för att jobba med det här en och en, försöker få fram en helhetsbild så vi kan börja diskutera, okej, hur mycket tomter av det här slaget ska vi försöka få fram? Det som är bra med de här strötomterna är att vi säljer till enskilda göteborgare och andra som flyttar in på den öppna marknaden. Det är oftast, om det bara är en tomt, inget byggbolag som är intresserat. Vi ställer krav på att de ska börja bygga det här så att de inte kan köpa på spekulation. Utan man köper tomten och så är man tvungen att bygga inom ett visst antal år, annars går köpet tillbaka igen. Det här gör att en del göteborgare som är lite händiga själva och har lite kontakter. kan få fram ett betydligt billigare byggande än om man släpper marken till Skanska och de bygger sina småhuslådor så att säga. Så det här är ett komplement till den stora bulken som kan ge ett betydande bidrag. Så med det sagt, bifall till yrkandet från KD, M, D och L.

Tack! Då är nästa talare Ann Catrine Fogelgren (L) och därefter Helena Norin (MP).

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare! Ja motionären lyfter ju ett permanent problem i den här staden som har funnits under så många år. Det är en utmärkt motion som Elisabeth har lagt fram. Vi hörde Patrik redogöra lite för hur det arbetas med exploateringsnämnden. Jag skulle vilja säga Robert att ja det stämmer ju att för tillfället finns det inga som vill bygga i nordost. Men det är ju inte en generell sanning. För det har ju byggts småhus i nordost av andra än av Framtiden. Men för tillfället med det ekonomiska läget som är och att den bristen på efterfrågan och möjligheten att finansiera det. Men konjunkturen kommer ju vända så att efterfrågan kommer säkert vara möjlig att se även i andra delar av staden. Jag var också på det här seminariet igår som Elisabeth var på och på frågestunden sedan efteråt så var det en av stadens exploatörer som lyfte just det här att man ville bygga småhus. Men att den mark man hänvisas till från exploateringskontoret det är jordbruksmark, skogsmark eller industrimark. Man får inte det området av mark som man skulle kunna tänka sig. Den exploatören sa tydligt att vi är beredda att bygga flera småhus i staden men vi får inte tillgång till mark. Med detta yrkar jag bifall till yrkandet från KD, M, D och L. Tack!

Då är det Helena Norin (MP) och därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Jag tänker bara yrka bifall till förslaget från kommunstyrelsen och avslag på övriga yrkanden. Tack!

Då är det Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Patrik Höstmad (D).

Tack för ordet, fru ordförande, fullmäktige, åhörare och alla som lyssnar. Vi har ju ett problem att det byggs alldeles för lite småhus i Göteborg och det tror jag att de flesta av oss tycker. Här har ju Tidöpartierna också lanserat Sverigehuset som ska göra det enkelt, där vi tittar på hur man enkelt ska slå upp ett småhus. Jag förvånar mig att det inte har kommit upp något än om jag ska vara riktigt ärlig. Men vi har ju liksom ett problem här. I Göteborg, ja, jag har en god vän. De hade två tomter ute på Näset. De slog ihop de här två tomterna någon gång tidigt på 80-tal. Han som bor där i min ålder, han vill stycka av den här tomten till två tomter och bygga ett hus till sin far som bor i det gamla huset. Men det går inte. De får avslag av stadsbyggnadsförvaltningen för de har inte tid. Det finns ju en gammal plan, det var två tomter, nu vill han stycka av, de får ett nej. Vad är det med den här staden och att vi inte kan leverera småtomter? Det är jättekonstigt. Eller sorgligt är det ju faktiskt att vi inte kan göra det. Det är sorgligt. Robert, marknaden vill inte bygga. Problemet är ju att När man pratar om marknad så är det ofta de stora exploatörerna. Det är klart att de ibland känner att de inte tjänar pengar. Men det finns privatpersoner som vill ha en tomt som man kan slänga upp ett hus på. Den marknaden tror jag finns. Men de får ju inte de här tomterna. Det är det som är problemet. Med det här, utan att raljera för mycket, vi kommer väl stå här om några år och säga ja, det här blev ju inte så bra. så yrkar jag bifall på Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen.

Då är det Patrik Höstmad (D) som har det och därefter är det Elisabet Lann (KD). Varsågod! Patrik Höstmad (D Jag ville bara kommentera det här om att det inte går att bygga någonting i Angered och så. Det är väl inte riktigt min bild när det gäller de här strötomterna som faktiskt enskilda göteborgare köper. Jag vet inte om vi ska kalla det marknaden, det är väl en del av marknaden men det är göteborgare som köper det här och ser till att det byggs utav egen regi. Det var ju det första området som vi, det var ju vi Demokraterna som tog initiativ till det här och var på väg att mark anvisas till något stort byggbolag vid Tollered och så sa vi, Snälla kan vi inte försöka prova att sälja det här enskilt i Göteborg, så vi får ett varierat område där kanske några kan bygga lite billigare än när de stora drakarna ska göra det. Där har ju i princip alla de tomterna blivit, ja de blev ju, nästan alla blev köpta och alla är i full gång att bygga. En eller två tomter fick vi tillbaka för det var väldigt svårt med berg där och det behövdes kanske lite mer erfaren byggherre för att ta hand om det. Vi har under de senaste, halvåret, året haft ett antal tomter som är i Angered, kanske inte det Angered vi brukar tänka på men vid Angereds kyrka och där omkring har det ju varit. Så där har det gått bra att sälja tomter. Så vi ska nog inte vara alltför dystra. Tack.

Tack. Då är det Elisabet Lann (KD) och därefter är talarlistan tom sen.

Jag vill tacka för alla som har bidragit till en konstruktiv diskussion om en viktig fråga och jag tror att vi får skäl att återkomma till den. Men jag måste vända mig mot den här extremt felaktiga bilden av marknaden. Alltså marknaden sköter ju sig självt så att säga om man låter den göra det. Men om man riktar in sig på de stora entreprenörerna som ska tjäna mycket pengar på det, då kanske det inte är konjunktur för att bygga i de här områdena nu. Men vi vet att det finns väldigt många människor som vill bo kvar i områden där de har bott i hyresrätt och så får de jobb och lite bättre ekonomi. Men det finns inte bostäder. Och kan man då erbjuda dem till marknadspris, vilket är det pris man kan få för marken, om man vågar pröva det med strötomter. då går det ju möjliggöra för människor att själva bygga, bygga lite enklare, vänta med att inreda vind eller övervåning till exempel. Så som vi en gång gjorde med sån framgång i det här landet. Så som vi gjorde när de områden som är mest uppskattade, mest populära idag, när de byggdes. Tänk om vi kunde starta på riktigt en ny egnahemsrörelse. För de som idag inte har råd och möjlighet att flytta till de här husen som de stora aktörerna bygger. Och det är så beklämmande. Att just den här sidan inte vill unna de människorna de låga trösklarna in på småhusmarknaden. Det är beklagligt. Men tack för en bra debatt Tack.

Då har vi en ny talare på listan. Det är Robert Hammarstrand (S) och därefter är talarlistan tom.

Tack ordförande, jag vet inte riktigt vad du pratar om Elisabet. Unna egnahemsrörelse, vad har det med din motion att göra? Här är det faktiskt så att marknaden, de har inte byggt här för att de ser ingen lönsamhet i det. Och det oberoende om det är stora eller små aktörer. Det har varit oerhört tydligt för alla oss som har ägnat oss åt de här frågorna under de senaste åren. Det har varit väldigt tydligt för politikerna i Exploateringsnämnden. Men har du någon trollformel här Elisabeth som vips och så trollar du fram en massa nya aktörer som helt plötsligt vill bygga en massa småhus i nordost? Det är totalt orealistiskt.

Där har Elisabet Lann (KD) begärt replik.

Jag pratar om de aktörer som inte bygger för lönsamhet utan privatpersoner som bygger för att bo. Och det går ju att hitta strötomter och sälja till människor som vill bygga någonstans att bo och som inte är ute efter lönsamhet.

Där är replik begärd av Robert Hammarstrand (S).

Jo, det kan väl stämma i väldigt få enstaka fall. Men det löser ju inte problematiken med det stora underskott av småhus som vi har inte bara Göteborg utan i hela landet. Du bygger ju inte bort en bostadsbrist när det gäller småhus med strötomter.

Och där har Elisabet Lann (KD) begärt sin andra replik.

Och då tar vi hela debatten från början igen. För just den här motionen och förslaget handlade ju inte om att bygga bort hela bostadsbristen och hela småhusbristen. Utan det handlade om att när konjunkturen är svag, när det går lite trögt, ja men försök jobba loss de här strötomterna då så att enskilda handlingskraftiga människor som vill förverkliga sina husdrömmar får chansen att göra det. Även i en stad som Göteborg. Det var syftet med den här motionen. Inte lösa hela bostadsbristen. Tack.

Två, så nu är Robert Hammarstrand (S).

Tack ordförande. Men det är ju det vi gör idag. Alltså på varenda nämnd så säljs det ju, kanske inte varenda, men flera gånger per året. Så ligger det ute strötomter som kommer upp till nämnden och som vi behandlar och som vi lägger ut på marknaden. Vi gör ju detta.

Så, då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Vi har fyra yrkanden. Under överläggningen yrkar Robert Andersson Hammarstrand och Helena Norin bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har Elisabet Lann, Patrik Höstmad, Ann Catrine Fogelgren att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från KD, M, D och L i kommunstyrelsen. Vi har Jörgen Fogelklou som yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Och vi har Daniel Augustsson som yrkar att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från C den 25 mars 2025. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Elisabet Lann med flera? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Ja. Bifalles förslaget från Daniel Augustsson? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska genomföras. Så, då tror jag att alla börjar komma in i salen. Då är kommunstyrelsens förslag i Ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de tre återstående yrkandena. Antas förslaget från Elisabet Lann med flera som motförslag? Antas förslaget från Jörgen Fogelklou som motförslag? Ja. Antas förslaget från Daniel Augustsson som motförslag? Jag anser att förslaget från Elisabet Lann har antagits som vårt förslag. Då återstår huvudvoteringen. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Elisabet Lann med flera Varsågod! Då stoppar jag omröstningen. Och fullmäktige har med 40 röster mot 29 samt 12 som avstår bifallit kommunstyrelsens förslag. Då går vi in på nästa motion. öka antalet hundrastgårdar Det är ärende 33. Det är återigen en motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar. Sch! Ett ögonblick bara. Jag vill bara att alla ska gå lite tystare ut. Tack! Kommunstyrelsen föreslår att stadsmiljönämnden ges i uppdrag att i dialog med berörda fastighetsägare. se över några av de grönytor som idag används som hundrastgårdar för att undersöka om de kan göras om till fullgoda hundrastgårdar. Konsekvenserna av att grönytor ianspråktas för hundrastgårdar ska belysas. Förslag till beslut ska presenteras i stadsmiljönämnden. Den av Elisabet Lann och Kristina Norén Lallo väckta motionen anses besvarad. Ordet har begärts av en av motionärerna, Elisabet Lann (KD). Varsågod.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. Vad roligt att vi har kommit fram till motionerna. Hundägare går i genomsnitt tre gånger så många minuter i veckan som personer utan hund. En studie från Uppsala universitet visar att hundägare har 24% lägre risk att dö i förtid, samt att hundägare som bor ensamma har 33% lägre risk att dö av hjärt och kärlsjukdomar jämfört med ensamma utan hund. De samlade samhällsvinsterna av hundägande är enorma. Dessutom är hundägare ute i ur och skur och bidrar till trygghet, de avbryter inbrott, de hittar tyvärr döda kroppar. Förfärligt men viktigt. Hundar hjälper människor att röra på sig, komma ut i friska luften och knyta kontakter. Alla har väl hört talas om hundtricket? Hundar bidrar till att bryta ensamhet. Men i Göteborg är tillgången på inhägnade ytor för att låta hunden springa lös och leka av sig jättedålig. Vi har färre platser i Göteborg än i Mölndal trots att det bor 24 000 fler hundar i Göteborg. Vi ligger långt efter Stockholm när det gäller antal hundrastgårdar. För en väldigt liten peng så kan vi uppnå ett stort värde för samhället och för hundägarna. Genom att fixa i ordning redan befintliga men informella ytor som idag används som hundrastgårdar men som saknar staket och grindar på några platser. Men vi kan också tillskapa nya platser för hundar och deras människor att mötas på. Bryta ensamhet och främja hälsa. Jag vill förtydliga att vi omutligt reviderar det reviderade yrkandet som har inkommit eftersom det har tagit lite tid att hantera motionerna. Så vill vi att det återrapporteras under 2025, inte kvartal 1. Så bifall till reviderat yrkande med muntlig revidering. Tack.

Tack. Då är nästa talare den andra motionären som är Kristina Norén Lallo (KD) och Därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare! De flesta skulle nog inte säga att hundar bidrar till en bättre välfärd. Men jag skulle säga att hunden gör det indirekt. Faktum är att studier visar att sällskapsdjur kan ge samhället många mervärden. Det bidrar bland annat till ökad rörelse. social förmåga, trygghet, emotionell stabilitet, mindre ensamhet och förgyller människors vardag. Att äga en hund ger en ökad motivation till fysisk aktivitet. Personer som äger en hund har större sannolikhet att nå sina mål för fysisk aktivitet jämfört med de personer som inte äger en hund. För äldre finns det studier som visar att sällskap av hundar och katter har positiva effekter på ensamhet och depression. Dessa personer har ofta ett mindre socialt nätverk och kan dra nytta av ett sällskapsdjur för att dämpa dessa symtom. För att hundar ska kunna ge oss de fördelar som vi pratat om så krävs självklart att de själva mår bra. En hund behöver ibland få springa fritt och möjligheten att springa av sig. I en hundrastgård där detta är möjligt kan hunden träffa andra hundar i ett socialt sammanhang. Under tiden hunden springer av sin överskottsenergi kan matte eller husse träffa likasinnade och kanske skapa band som leder till vänskap. Min hund heter Kaj. Han är född på gatan i en liten stad på Irland. När han var två år så kom han till Sverige och då fick jag glädjen att adoptera honom. Livet på gatan har satt sina spår hos Kaj. Han är rädd, han är väldigt rädd för mycket. Men i gengäld har han otroligt mycket kärlek att ge. Kaj mår bra när han får springa. Men som ni alla andra hundägare känner till så varken vågar man eller får man släppa sina hundar hur som helst. Kaj skulle uppskatta att kunna få springa av sig lite av sin stress i en inhägnad hundrastgård. Jag tror faktiskt att han ikväll skulle vara stolt över sin matte. Och vad hon försöker åstadkomma med den här motionen. Jag yrkar bifall till, nu vet inte jag vad den är omreviderad.

Tack så mycket. Då är nästa talare Emma Altenhammar (SD) och därefter Daniel Augustsson (C).

Tack för ordet. Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Vi ställer oss bakom behovet om att förbättra och utöka andelen hundrastgårdar i vår stad. Vi vet idag att det finns informella hundrastgårdar som saknar nödvändiga säkerhetsåtgärder. Bristfälliga staket, saknad av grindar och undermålig belysning som skapar stora risker. Det är inte bara för hundar och deras ägare utan även för andra som vistas i området. Detta kan leda till olyckor och i värsta fall farliga incidenter där lösspringande hundar vistas i tätbebyggda områden. Men det finns också en annan mer obehaglig verklighet som vi måste våga adressera och det är faktiskt det brottsförebyggande på de här platserna. Det har förekommit att det har varit förgiftad mat med spikar och fiskkrokar som har lagts ut på dessa platser för att skada hundarna. Detta är fullständigt oacceptabelt och inte bara i Göteborg utan i andra större städer. Och där är det inte alltid att det blir upplöst om vem förövaren är. Därför föreslår Sverigedemokraterna att vi ska införa kameraövervakning på hundars gårdar för att förebygga brott och skapa en tryggare miljö för alla. Vidare vill vi se att stadens hundrastgårdar även rustas upp och att deras storlek utökas där behovet finns. Det är en rimlig åtgärd med en stad där nära 30 000 registrerade hundar finns och med en växande befolkning. Jag tycker att vi stärker tryggheten för våra fyrbenta vänner och deras familjemedlemmar och därmed bifall till Sverigedemokraternas yrkande. Tack!

Tack! Då är nästa talare Daniel Augustsson (C). Och därefter Roshan Yigit (S).

Tack ordförande och ledamöter. Motionärerna lyfter en viktig fråga, inte bara för stadens hundägare utan också deras hundar såsom Kristinas Kaj och min labrador Buddy. Man märker detta tydligt på de väldigt många Göteborgsförslag som kommit in till stadsmiljönämnden och tidigare park och naturnämnden. Många av dessa förslag avslogs dock av nämnderna. Det finns ett uppdämt behov av fler hundraskådare i Göteborg. Och precis som Elisabeth sa så finns det mycket fler i andra städer i Sverige. Och Göteborg ligger pinsamt långt efter. Mölndal har 15 stycken. Göteborg har 12. Hur många Malmö? inventering av dessa inkomna Göteborgsförslag för att identifiera vad hundägarna tycker att behovet är som störst, så ser jag M D L KDs yrkande i KS och KF som ett första steg. Kan också nämna att det finns en gedigen utredning som tidigare Park och naturförvaltningen genomförde som kan vara till hjälp i stadsmiljöförvaltningens arbete. Med detta sagt, bra att motionären lyfter frågan. Jag yrkar bifall till M D L KDs muntligt reviderade yrkande i KS och KF och hoppas med detta att stadsmiljöförvaltningen i framtida budgetar får uppdrag och de medel som behövs för genomförande. Tack!

Tack! Då är nästa talare Roshan Yigit (S) och därefter Ann Catrine Fogelgren (L).

Tack fru ordförande. Vi socialdemokrater delar motionärernas engagemang för hundrastgårdar. Även vi är måna om människans bästa vän. En hundrastgård behöver vara utformad på ett sätt som är trevlig såväl som säker för besökande människor, hundar och förbipasserande. Idag har vi ett antal ytor som andra. här har varit inne på innan mig. Som i praktiken används för hundrastning men som inte motsvarar full standard. Vi ser det som ett första viktigt steg att utreda vilka av de här ytorna som skulle kunna omvandlas till fullvärdiga hundrastgårdar. Vi tackar motionärerna för initiativet. Yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack! Då är nästa talare Ann Catrine Fogelgren (L) och därefter Karin Pleijel (MP).

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Tack för en bra motion. Det finns cirka 1,2 miljoner hundar registrerade. Vilket innebär att 106 hundar på 1000 invånare, alltså ungefär 10% av befolkningen har hund. En hel del har ju mer än en hund. Tyvärr har jag ingen hund men det står på den bucketlista som jag hoppas när jag lämnar politiken vad jag ska kunna ägna mig åt. Jag blev väldigt förvånad när jag läste tjänsteutlåtandet om hur få hundrastgårdar Göteborg har i förhållande till Stockholm och Malmö som vi fick höra där. Man kan också tilläggs läsa att man menar att ett av skälen är den lokala ordningsstadgan. Då i Göteborg inte föreligger på samma sätt det generella tvång som att koppla hundar som du gör i Stockholm och Malmö där det är hårdare tag. Och det är koppeltvång på offentliga platser och bland annat i natur och fritidsområden. Men här i stan så är det mer fritt fram för lösa hundar. Vilket säkert uppskattas av de flesta hundar. Men många av de tvåbenta hade kanske sett fler hundrastgårdar i stället. Jag har också förvånat mig över att Stockholm och Malmö också är begränsade med mark, vilket det står om i TU. Men det har ju också de andra två storstäderna. Och de har ändå lyckats få till så här många rastgårdar. I Slottsskogen finns det två stycken hundrastgårdar som ligger bakom själva Majvallen. Och som besökare av Slottsskogen så är det alltid. många hundar som rastas i de här hundrastgårdarna. Så behovet är stort och jag yrkar också bifall till det reviderade yrkandet och hoppas att det ska bli fler hundar som får möjlighet att springa lös i rastgårdar. Tack!

Tack! Då är nästa talare Karin Pleijel (MP). Därefter Marie Brynolfsson (V). Karin Pleijel (MP). Varsågod!

Tack så mycket! Jag vill säga att hundar är fantastiska djur. De är intelligenta, de är lojala, nyfikna och glädjespridare till människor. Vilket också motionärerna förtjänstfullt har beskrivit i sin motion. Det finns ett antal platser som spontant har tillkommit för användning som hundrastgårdar och. Därför är det viktigt att vi kan ta hand om dem och göra om dem så att det blir riktigt bra och säkra områden också. Sen är det så om man ska etablera nya områden för hundrastgårdar så blir det ju i konkurrens med andra saker som den här staden ska ha. Vi har grönområden som vi vill ska vara tillgängliga inte bara för hundägare utan för flera. Med det så yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack Karin! Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Under överläggningen yrkar Roshan Yigit och Karin Pleijel bifall till kommunstyrelsens förslag. Sedan har vi Elisabet Lann, Daniel Augustsson, Ann Catrine Fogelgren. Jag yrkar att fullmäktige bifaller förslaget från KD, M, L och D den 23 april 2025. Viss justering. Emma Altenhammar yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Elisabet Lann med flera? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då tror jag att alla är inne. Då är Kommunstyrelsens förslag en ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Elisabeth Lann med flera som motförslag? Antas förslaget från Emma Altenhammar som motförslag? Ja. Jag finner att förslaget från Elisabet Lann med flera antages som motförslag. Då återstår huvudvoteringen. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Elisabet Lann med flera Då startar jag omröstningen här strax. Varsågod! Då stoppar vi omröstningen här. Omröstningen är avslutad. Fullmäktige har med 40 röster mot 32 samt 9 som avstår bifallit kommunstyrelsens förslag. Reservation från SD. 34.Motion av Axel Josefson (M), Nina Miskovsky (M), Anneli Rhedin (M) och Edwin Friedlaender (M) om en samordnad utbetalningsenhet för bidrag till organisationer Då på ärende 34 så har vi fått förslag på att bordlägga den här motionen eftersom en av motionärerna har avvikit. Kan vi bordlägga denna? Tack! fram riktlinjer för att stadens lokaler ska vara fria från politiska och religiösa budskap Då är det motion som är ärende 35. Då är det en motion av Martin Wannholt (D) och Patrik Höstmad (D) om att ta fram riktlinjer för att stadens lokaler ska vara fria från politiska och religiösa budskap. Kommunstyrelsen föreslår att den av Martin Wannholt och Patrik Höstmad väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Patrik Höstmad (D). Därefter är det Jonas Nilsson (V).

Jag skulle vilja bordlägga den.

Om vi kan bordlägga den, kan vi göra det? Ja. Tack! Det är jättebra att ni säger till med en gång där så vi slipper dra i gång det. Det är samma där. 36.Motion av Axel Josefson (M), Martin Wannholt (D), Axel Darvik (L) och Elisabet Lann (KD) om att uppdatera Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram En av motionärerna är inte med här på ärende 36. Kan vi bordlägga den motionen? 37.Motion av Daniel Augustsson (C) om att införa och tillämpa en modell för standardiserad tomtindelning inom ett avgränsat nybyggnadsområde i Göteborg Då har vi ärende 37 som är en motion av Daniel Augustsson om att införa och tillämpa en modell. för standardiserad tomtindelning inom ett avgränsat nybyggnadsområde i Göteborg. Kommunstyrelsen föreslår att den av Daniel Augustsson väckta motionen bifalles. Stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden får i uppdrag att införa tillämpad modell för standardiserad tomtindelning inom ett avgränsat nybyggnadsområde i Göteborg. Framtidskoncernen ska vid behov delta i detta arbete. exempelvis genom rollen som ankarbyggherre. Ordet har begärts av motionären Daniel Augustsson (C). Varsågod!

Tack ordförande och ledamöter! Jag är väldigt glad att motionen om att införa en modell för standardiserad tomtindelning ser ut att få ett brett stöd. Jag är också tacksam för det i huvudsak positiva remissvaren som vi har fått ifrån Stadsbyggnadsnämnden, Exploateringsnämnden och Framtiden. Syftet med motionen är tydligt, det handlar om att öka mångfalden av aktörer inom bostadsbyggandet, att främja en högre byggtakt och att skapa en mer transparent och rättvis fördelning av markresurser. Standardiserad tomtindelning är inte ett nytt påfund, det är en historiskt beprövad modell som format stora delar av vår innerstad. Nu skapar vi möjligheten att uppdatera och använda den som ett strategiskt verktyg i vår moderna stadsplanering. Det är glädjande att både exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden tillstyrker förslaget samtidigt som det klokt lyfter behovet av vidare utredning inför ett pilotprojekt. Jag delar den uppfattningen. Det är just därför jag har föreslagit att modellen ska testas i ett avgränsat nybyggnadsområde innan en bredare tillämpning sker. Vi behöver göra detta rätt och inte snabbt. Jag noterar också att Framtidenkoncernen är positiva till att delta som ankarbyggherre. Det skapar goda möjligheter för samverkan och för att testa nya arbetssätt som kan attrahera även mindre aktörer och byggemenskaper som idag har svårt att ta plats på bostadsmarknaden. Det är också viktigt att poängtera att det handlar inte om att skapa en enformig stad, tvärtom. Genom att arbeta med mindre tomter och färdiga byggrätter kan vi uppnå en arkitektonisk mångfald och en socialt sammanhållen stadsmiljö. Avslutningsvis, det här är inte en färdig lösning, det här är ett verktyg. Ett verktyg som om vi använder det rätt kan komplettera våra befintliga arbetssätt och bidra till en mer öppen och tillgänglig stadsutveckling. Yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag. Tusen tack!

Då är nästa talare på listan Patrik Höstmad (D) och därefter Robert Hammarsson (S). Varsågod!

Ja, tack för det. Det här med ankarbyggherre har ju prövats några gånger och så, men egentligen så tycker jag att vi gör det alldeles för få tillfällen. Så den här motionen är jättebra för att driva på det arbetet och få fram ytterligare lite markanvisningar där vi jobbar på det sättet. Så bifall till motionen och bifall till tilläggsyrkandet från SD. Tack!

Då är nästa talare Robert Hammarstrand (S) och därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Tack ordförande! Jag vill tacka Daniel Augustsson för en bra motion och ser fram emot ett pilotprojekt. Jag ser också fram emot att få in mindre aktörer och inte minst det som har gått väldigt trögt, byggemenskaper. Så jag sätter stort hopp till detta och yrkar bifall till motionen.

Då är det Jörgen Fogelklou (SD) och därefter är talarlistan tom.

Tack fru ordförande. Ja, som så många har sagt, vi tillstyrker också den här motionen. Och vi ska inte prata så mycket om den för det har många andra gjort här. Vi tycker Sverigedemokraterna att innan en pilotstudie initieras så är det viktigt att respektive nämnd inhämtar information om intresse och genomförbarhet för relevanta exploatörer. Detta för att i ett tidigt skede klargöra vilka effekter och konsekvenser en standardiserad tomtindelning bedöms få ur exploatörens synvinkel. Så med det så vill jag yrka bifall till vårt tilläggsyrkande i kommunstyrelsen. Och som också då bifall motionen. Tack!

Tack Jörgen! Då är talarlistan tom. Vi redogör till beslut här. Då har vi ett yrkande och ett tilläggsyrkande. Under överläggningen yrkar Patrik Höstmad och Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Alltså bifall till motionen och tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Sen har vi Daniel Augustsson och Robert Hammarstrand som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Alltså bifall till motionen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Då återstår tilläggsyrkandet från SD i Kommunstyrelsen. Precis. Ett ögonblick. Jag får koncentrera mig med min lilla lappskrivare. Det var rätt, för det är ju ingen som har yrkat avslag på kommunstyrelsens förslag. Är vi överens? Det finns bara ett förslag, precis. Bifalles det förslaget från kommunstyrelsen? Ja. Då återstår tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. Votering ska verkställas. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Varsågod. Då Anneli, kan du? Det är spännande nästan jämt. Då stoppar jag strax omröstningen. Ja, nu stoppar jag omröstningen. Då är omröstningen avslutad och det är 48 för avslag och 33. Som har bifallit, alltså är det avslagit. Till yrkandet. Tack! Sandra Anton Henriksson (SD) om att ta fram en upplysningskampanj om klimakteriet Då går vi in på nästa motion. Det är nummer 38 här. Som är motion av Agneta Kjaerbeck (SD) och Lena Ferm (SD) och Sandra Anton Henriksson (SD) om att ta fram en upplysningskampanj om klimakteriet. Kommunstyrelsen föreslår att den av Agneta Kjaerbeck, Lena Ferm och Sanda Anton Henriksson väckta motionen avslås. Ordet har begärts av Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod!

Tack för ordet fru ordförande. Jag var inte beredd på att den här skulle komma idag. Det har gått så lång tid så nu tror jag att jag har kommit ur klimakteriet. Men vi tar den ändå. Partille kommun har ju, vi röstar ju, vi yrkar ju bifall till vårt yrkande här att kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en informationsinsats för anställda i Göteborgs Stad. Och det är ju utefter Partilles metod och den har ju varit väldigt lyckad för efter två år så har sjukskrivningarna minskat med en procentenhet bland kvinnor mellan 40 och 60 år. Och det rör sig om miljoner kronor för lilla Partille. Då kan ni ju bara tänka er hur mycket det hade varit här. Vi tycker det är värt att satsa på. Att man får förutsättningar från politiken för att säkerställa tillgänglighet och rätt kompetens inom primärvård och gynekologi. Och att man kan möta behoven hos de här kvinnorna och att man bara börjar prata om det, vad man kan göra för att må bättre. Att man pratar om att chefer blir insatta och kommer på utbildningar framför allt då. Och även kvinnorna naturligtvis. Det handlar om att bli medveten. Vi 70-talister sitter ju inte bara och accepterar saker. Det är ju att gå och ha PMS 31 dagar i månaden som det är ungefär för en del. Det är ju inte okej. Det blir väldigt ojämlikt att försöka jobba med de här varma heta nätterna. Man sover dåligt och man är på dåligt humör. Så jag vill verkligen slå ett slag för det här yrkandet på motionen. Att vi tittar på hur Partille har jobbat och gör samma sak. För det handlar om små kaffepengar men vi kan spara desto mer pengar. Och framför allt är det skönt att bli uppmärksammad när det är besvärligt under den här tiden. Tack för ordet!

Då är det Sanda Anton Henriksson (SD) och därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod!

Tack för ordet fru ordförande och övriga. Jag yrkar bifall till den här motionen för att det är dags att vi börjar prata om klimakteriet utan att himla med ögonen eller byta samtalsämne vid kaffemaskinen. Klimakteriet är inte bara några värmevallningar och lite skämt åt sidan. Det kan vara sömnbrist, hjärndimma, ångest, svettningar, trötthet. Mitt i livet, mitt i arbetslivet och ändå förväntas kvinnor prestera som vanligt, ofta utan att ens förstå varför de inte mår som de brukar. Jag känner till en kvinna som kämpade på jobbet, glömde saker, blev känslig, svettades i möten. Kollegorna skrattade och sa ”den där kärringen igen”. Men det var inte roligt. Hon skrattade med. Men. Gick hem sen och grät. Det vi föreslår i motionen är inte dyrt eller krångligt. Det är enkel informationsinsats för chefer och för kvinnor i rätt ålder. Det kommer att bidra till bättre resultat och mindre sjukskrivningar. Om det har funkat i Partille, det borde funka i Göteborg. Mer förståelse, bättre arbetsmiljö. Och låt oss vara ärliga, det vore rätt skönt att kunna prata om klimakteriet utan att folk viskar eller rodnar. Det är ju ändå inte en hemlighet. Det är inte superkraft. Det är bara livet. Så bifall till motionen för kvinnors hälsa, för mer vett i arbetslivet och för att nästa gång när någon säger den kärringen, då vet vi faktiskt bättre. Tack!

Då är nästa talare Marie Brynolfsson (V) och därefter Axel Josefson (M).

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Jag har också läst ert yrkande SD och M och vi tycker inte det ni föreslår är rätt väg att gå. Och jag har också hört att det inte kostar någonting men vi har ju ett ärende som bereds i kommunstyrelsen just nu som faktiskt visar på att det kostar pengar. Så jag yrkar bifall till KS. Tack!

Tack! Då är nästa talare Axel Josefson (M) och därefter är talarlistan tom.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, jag var faktiskt lite nyfiken här på vad Vänsterpartiet och ansvarigt kommunalråd skulle svara på den här. viktiga frågan. Det här är som sagt ett initiativ som har tagits i Partille kommun under ledning av Marit Hesse som är kommunstyrelsens ordförande i Partille kommun och det här initiativet i den åtgärden har fått stort genomslag. Det är inte bara Partille kommun som jobbar med detta utan det bedrivs även nu inom andra kommuner och regioner. Anledningen till detta är att det har varit så framgångsrikt. Är det nu så att vi menar allvar med att bekämpa sjukskrivningstal, göra vår arbetsmiljö bättre för våra anställda och framför allt för våra kvinnliga anställda som är i stor majoritet också i kommunen. Så är detta en åtgärd som faktiskt bevisligen ger resultat. Då blir det ju lite märkligt. att ni på vänstersidan nu bara avfärdar detta. Ni har inte ens en skrivning runt omkring det här utan ni bara vill avslå det här och säger att det här inte är rätt väg att gå. Och då är min enkla fråga, vad är rätt väg att gå för att komma till rätta med detta och kunna förbättra för våra anställda? Tack!

Tack! På detta har Marie Brynolfsson begärt replik.

Tack så mycket! Jag står fast vid att just det som ni föreslår inte är den rätta vägen att gå. Men jag vill faktiskt också ge en eloge, för jag tycker det är väldigt fantastiskt att en man faktiskt engagerar sig i kvinnors besvär och arbetsmiljö. Så cred till dig Axel!

Tack! Då är det nästa talarlista, Marina Johansson (S) och därefter är talarlistan tom.

Tack så mycket fullmäktige och åhörare. Som sagt, det finns ju ett ärende i kommunstyrelsen och vi fick en redovisning i personalutskottet för bara några veckor sedan, om ett förslag på tre olika varianter hur vi skulle kunna genomföra utbildningsinsatser kring detta. För det är en viktig fråga och hänger ihop mycket med det systematiska arbetsmiljöarbetet och att få ner sjukskrivningar. Så vi kommer ta ställning till ett ärende snart allihop i kommunstyrelsen och det är på initiativ av rödgröna att just det uppdraget finns. Och sen förstår jag att det redan finns, förutom det som nordost har gjort som vi tittar på, hur har den modellen fungerat, så har också förstås förskolan och Göteborgs spårvägar varit inne på de här frågorna också. Så jag tycker det är positivt att den här frågan lyfts upp och också lite kredd till Partille som var först ut. Tack!

Tack! Och på detta har Axel Josefson (M) begärt replik.

Ja fullmäktigeordförande, men tack där Marina. Det var ju ändå ett mer informativt svar än att det var bra att du engagerade dig i frågan. Jag tycker ju på ett sätt så kan man säga den här motionen om jag inte misstolkar mig helt fel den skrev fram 2024. Det är ett tag sedan nu. Det är väl bra att ni i vänsterstyret läser motionen och försöker plocka upp detta i personalutskottet. Jag hoppas att det blir verkstad där också i slutändan. Så att vi kan se några effekter och resultat av detta. Så det ska vi med intresse och spänning följa Marina. Tack!

Tack! Då är talarlistan slut och vi är redo att gå till beslut. Vi har två yrkanden. Vi har dels Agneta Kjaerbeck och Axel Josefson. Yrkar fullmäktige bifall till förslaget från M och SD i kommunstyrelsen. Samt Marie Brynolfsson som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Agneta Kjaerbeck med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering av begär som ska verkställas. Jag tror att vi är alla i salen. Bra. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Agneta Kjaerbeck med flera. Godkännes denna voteringsproposition? Då är det klart för omröstning. Då ska vi se här. Daniel, hur röstar du? Är inte arg? Då stoppar jag omröstningen här. Då är omröstningen avslutad. Då har fullmäktige med 57 röster mot 25 bifallit kommunstyrelsens förslag. Och nu är det reservation på nästa. Ja, det är bra när ni är snabba. 39.Bordläggning av ärende Nästa ärende har fått frågan om att det bordläggs. Det är nummer 39. Kan vi bordlägga det? Ja. Så, då har vi bara lite skiftfabriksbyte här. Då är klockan 21.43 så jag ställer frågan till fullmäktige om det är fullmäktiges mening att vi kan avsluta dagens fullmäktigemöte. Jag tycker ni har varit jätteduktiga. Vi har kommit ganska långt med tanke på föredragningslistan. Men vi är inte färdiga än så det tar ju ett par minuter till innan ni får lämna rummet. Då är det ärende nummer 40. Den är gjord. Ärende nummer 40 fram till 63. Kan det bordläggas? Kan. Motion 64–68 bordläggas. Kan anmälningsärenden antecknas? Med det sagt vill jag tacka er alla för en bra debatt och bra dag. Jag önskar er en fortsatt trevlig kväll. Därmed avslutar jag dagens fullmäktige. Glöm inte att plocka med er skräpet innan ni går.