Kommunfullmäktige

Vad sa du? Nej, absolut. Det går bra och jag vill börja med att hälsa er alla välkomna till det här extra fullmäktigemötet idag. Och även hälsa alla som följer oss via webb-tv eller närradio välkomna till att följa dagens fullmäktigemöte. Innan vi går på ärende så vill jag informera alla ledamöterna om att vi har 36 ärenden idag. Vi hjälps åt och blir. För det blir inte mycket kvar till augusti och jag tror inte det är så många som är pigga på att ha extra kvar i augusti. Så om vi alla hjälps åt och är färdiga idag så behöver vi inte ha möte i augusti. Då tar vi bort det. Men vi har ett möte nästa vecka också, det är onsdag. Inte en torsdag. Men då. Då kommer vi inte behandla bordlagda motioner nästa onsdag, utan de kvarvarande motionerna kommer att behandlas i septembermötet. Så jag förväntar mig att vi hjälps åt och försöker bli färdiga med de här motionerna idag, så slipper vi ha extra KF i augusti. Med det sagt så förklarar jag mötet öppnat. Då är vi på ärende nummer ett, bestämmande av tid för justering. Justering av protokollet från dagens sammanträde sker torsdagen den 26 juni kl 14.00 på stadshuset Gustav Adolfs torg 1. Kan vi bestämma justeringsdatumet? Ja. kommunfullmäktige Ärende nummer två. Anmälan av Länsstyrelsens beslut att utse en ersättare i kommunfullmäktige. Kan Länsstyrelsens beslut antecknas? från att utbildningspersonal upprätthåller hedersbaserat tvång av religiösa symboler och klädesplagg. Då är vi på motioner och det är ärende nummer tre, motion av Axel Darvik (L) och Eva Flyborg (L) om att skydda barn från att utbildningspersonal upprätthåller hedersbaserat tvång av religiösa symboler och klädesplagg. Kommunstyrelsen föreslår att den av Axel Darvik (L) och Eva Flyborg (L) väckta motionen anses besvarad. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Axel Darvik (L) först, därefter Eva Flyborg (L). Varsågod Axel!

Tack så mycket ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet från L, M, D och KD i kommunstyrelsen. Den här motionen handlar om barns rättigheter. Att alla barn ska ha rätt att växa upp och vara den de är och också se till att vi upprätthåller de gemensamma liberala värden vi har i vårt samhälle. Det är viktigt att barn inte utsätts. sätts för hedersrelaterat tvång eller förtryck och att alla också anställda i vår kommun som möter barnen ser till att garantera dessa rättigheter. Barnkonventionen garanterar alla barn rätt till en egen tro, men också att inte behöva bekänna sig till någon religion. Barnkonventionen är som ni alla. vet en del av svensk lagstiftning och det måste vi se till att det också i praktiken upprätthålls. Så är det inte idag i Göteborg. Vi har exempel på där personal i förskolan tvingar barn att ha på sig slöja trots att det hindrar barnen deras lek och deras utveckling. Vi vet att detta är också någonting som är besvärligt. Det är besvärligt för många pedagoger att ta den här diskussionen med föräldrar och hemmet om barnens rättigheter. Av den anledningen är det viktigt att stadens ställningstagande är tydligt och att vi alltid står på barnens sida. Vi ska så långt det är möjligt också låta barnen själva välja hur de vill bekänna sig till en tro. Tack för ordet!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Eva Flyborg (L). Därefter Anneli Rhedin (M). Varsågod Eva!

Tack så mycket herr ordförande! Ja, idag behandlar vi en motion som handlar om något så grundläggande som barns frihet. Vi talar om små flickor. 3, 4, 5 år gamla som i vissa fall förväntas bära slöja redan i förskolan. Det är inte ett modeplagg. Det är inte ett barnsligt inflytande. Det är ett uttryck för könsnormer, kontroll och i vissa fall hederskultur. Vi är inte här för att förbjuda religion. Vi är här för att skydda barn. Vi vet att det finns flickor som tvingas dölja sitt hår för att inte väcka begär. Flickor, små barn. Redan i förskoleåldern lastas de med skam, skuld och ansvar för andras begär. Det är fullständigt orimligt i ett fritt och jämställt samhälle. Och vi vet att personalen i våra förskolor ofta hamnar i kläm mellan barnens rätt och föräldrarnas krav. Den här motionen är också en tydlig markering. Ni som arbetar i förskolan har vårt stöd. Ni ska inte stå ensamma när ni säger nej till påtryckningar från föräldrarna. Staden står bakom er. Det här är inte en attack mot religion. Det är ett försvar av barns rätt att vara just barn. Flickor föds fria. Och i Sverige, i Göteborg, ska de också få växa upp fria. Frihet från könskontroller. Frihet från hedersnormer. Frihet från att stämplas som olydiga för att de vill leka utan slöja i sandlådan. Vi behöver vara tydliga. Göteborg ska stå upp mot hedersförtryck. Vi ska inte relativisera. Vi ska inte blunda. Vi ska skydda våra små flickor. Därmed, herr ordförande, bifall till yrkandet från L, M, D, KD och därmed motionen.

Tack Eva! Då lämnar jag ordet till Anneli Rhedin (M). Därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Anneli!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag håller med mycket i det Eva sa. Jag yrkar först bifall till yrkandet från L, M, D och KD i kommunstyrelsen den 23 augusti 2024 och avslag på SD:s yrkande. Som vi skriver i yrkandet i Göteborgs . Skolor och förskolor måste varje barns rätt till frihet och lek skyddas. När till exempel klädesplagg används i hederrelaterade sammanhang blir det en del av ett systematiskt förtryck och begränsar barns frihet. I förskolan är det oacceptabelt att det förekommer. Hederelaterat våld är en vidrig handling som förtrycker barns grundläggande rättigheter och orsakar ett ofantligt individuellt lidande. Denna typ av tvång måste bekämpas på alla nivåer i samhället. Förskolan och skolan ska vara en fredad zon för våra barn.

Tack Anneli! Då lämnar jag ordet till Bosse Parbring (MP). Därefter Jessica Blixt (D). Varsågod Bosse!

Tack ordförande. Denna vecka firar vi West Pride i Göteborg. Vi firar både framgångar och fortsatta områden som vi behöver kämpa för hbtqi-personers rättigheter. Hedersrelaterat våld och förtryck är ju ett sådant område som många hbtqi-personer drabbas av, inte minst barn och unga. Därför tycker jag det är bra att motionen sätter strålkastarljus på att vi på alla sätt måste. Stadsrevisionen har riktat skarp kritik mot flera nämnder, inte minst förskolenämnden. Det pågår ett stort förbättringsarbete utifrån den kritiken i förskolenämnden som ligger väl i linje med detta. Det finns också sedan tidigare en anvisning som uppfyller mycket av det som motionen efterfrågar för hur personalen ska hantera sin situationer där det kan förekomma hedersrelaterat våld och förtryck och att man inte själv är med och medverkar till det. Dessutom är det nu ute på remiss också en plan mot hedersrelaterat våld som kommer till kommunfullmäktige senare i år. Vi behöver fortsätta på olika sätt att jobba partiöverskridande i den här allvarliga frågan. Med det yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag som innebär att motionen är besvarad. Och avslag på övriga yrkanden.

Tack. Bosse. Då lämnar jag ordet till Jessica Blixt (D). Därefter Hannah Klang (V). Varsågod Jessica!

Så tack ordförande, ledamöter och åhörare. Jag vill börja med att tacka Axel Darvik och Eva Flyborg för en jätteviktig motion. Tack så mycket! Förskolan och skolan, det ska ju vara en frizon. Personal ska stå på barnens sida, inte på hederskulturens. Det gäller ju oerhört mycket oavsett om påtryckningarna kommer hemifrån, från omgivningen eller då det är särskilt bekymmersamt från personal som medvetet eller omedvetet upprätthåller hedersnormer då de själva bär på de här värderingarna. Motionen pekar just på det här problemet och vårt yrkande det ser ju till att det får en tydlig plats i stadens pågående arbete mot hedersförtryck. Genom att arbeta in förslagen i stadens handlingsplan mot hedersförtryck så säkerställs det att detta inte bara blir en enskild insats utan att det här blir en del av ett långsiktigt och systematiskt arbete. Det handlar ju inte om att ifrågasätta religionens uttryck i sig utan att sätta gränser för när religion används som ett redskap för kontroll. Ingen utbildningspersonal ska behöva känna sig osäker på hur man står upp för barns rättigheter och frihet. Ingen ska ha mandat att kränka den. Vi får inte blunda. Vi måste agera. Jag yrkar bifall till yrkandet från L, M, D och KD. Tack!

Tack Jessica! Då lämnar jag ordet till Hannah Klang (V), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Hannah!

Tack så mycket ordförande. Jag vill yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut. Vi ser allvarligt på hedersrelaterat förtryck. Det ska inte förekomma i våra skolor eller i våra förskolor. Därför stödjer vi det arbete som redan pågår i Göteborgs Stad med tydliga riktlinjer, utbildningar och professionell personal som vet hur man agerar vid misstanke om tvång eller förtryck. En plan för att öka personalens kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck samt en stadenövergripande plan mot Men jag vill också säga att jag har en stor tillit till våra lärare och förskolepedagoger i den här staden. De kan både skydda barn från hedersförtryck och samtidigt värna barnens rätt att uttrycka sin identitet, inklusive genom religiösa symboler, så länge det sker frivilligt. Det är en del av utbildningen och barnkonventionen som med lag i Sverige slår också fast att barn har rätt till religionsfrihet, till tankefrihet och till ett eget samvete. Och det är vi vuxnas ansvar att skapa utrymme för det. Inte misstänkliggöra det. Det var en del lite fina ord här från Liberalerna om valfrihet, men ärligt talat, jag tycker tonen i den här motionen är ganska misstänkliggörande. Den visar också på en brist på förtroende för professionen i skolor och förskolor i den här staden. Så jag måste ändå fråga, är det inte frihet för alla som Liberalerna står för, eller gäller den bara vissa barn med vissa uttryck? Vi anser också motionen är överflödig och tycker att vi anser den besvarad. Tack så mycket!

Tack Hannah, och på detta har Axel Darvik (L). har begärt en replik. Varsågod Axel.

Ja ordförande, frågan är möjligtvis retorisk, men självklart så står vi upp för frihet för alla barn. Det är väl snarare så att jag blir bekymrad över det sättet som Hannah Klang uttrycker sig. Är det så att hon verkligen vill göra någonting åt hedersförtrycket? Eller är hon inne på ett spår där man relativiserar de här problemen och ser mellan fingrarna? Du pratar mycket om tillit och jag tycker man naturligtvis ska ha tillit. Men man behöver också ha en viss typ av kontroll. Det är därför vi vill också att det ska finnas en tydlig kartläggning av hur situationen ser ut. Så sent som i maj 2023 gjordes en anmälan mot skolpersonal på Sjumilaskolan där en lärare tillrättavisar skolflickor som inte har slöjan rätt satt och täcker tillräckligt väl håret. praktisera bön inför nyanlända elever och lär dem hur man ska be korrekt. Är det någonting som du har förtroende för, Hannah Klang?

Tack Axel. Då går vi tillbaka till talarlistan och det är Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Blerta Hoti (S). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare och alla som lyssnar. Det här är en väldigt viktig och bra motion. Det ska vi börja och säga med. Ni har missat en hel del saker. Vi kommer med ett eget yrkande här i kommunstyrelsen där vi bland annat vill att kommunstyrelsen ges i uppdrag att se över stadens medie och kommunikationskanaler och ta bort foton och bilder med unga kvinnor och barn i slöja. Det är problematiskt när Göteborgs stad i sina mediekanaler använder teckningar och foton på barn i slöja. Ni kan tycka att detta är kontroversiellt och stå här. Jag har sagt det i många år. Så sent som i förrgår så tog Jämställdhetsmyndigheten, Liz Tham, generaldirektören där, tog ett policybeslut. Att Jämställdhetsmyndigheten ska i sin kommunikation inte visa barn i slöja. Varför ska då Göteborgs Stad göra det? Det kan man ju ställa sig frågan om. Många här pratar gott om Jämställdhetsmyndigheten och vi ska göra precis som de säger. Men inte i det här fallet. Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen och jag tror att Agneta kommer dra vad vi tycker mer i den här frågan. Tack!

Tack! Då lämnar jag ordet till Blerta Hoti (S). Därefter Jesper Berglund (V). Varsågod till Blerta!

Tack ordförande, fullmäktige, ledamöter och göteborgare! Vi socialdemokrater står självklart fast vid att alla barn ska skyddas från hedersförtryck. Därför välkomnar jag alla initiativ som går till att förebygga så att vi får bort hedersförtryck oavsett om det sker i barngrupp i förskolan, i grundskolan eller i resten av samhället. Självklart ska inget barn tvingas bära religiösa symboler mot sin vilja oavsett om det är en slöja eller davidsstjärnan eller ett kors. Det är viktigt. Att vi säkerställer barns grundläggande fri och rättigheter. Men det här är ingen ny insikt. I staden så har vi redan tagit krafttag mot hedersrelaterat våld och förtryck. Och redan idag så finns det tydliga anvisningar för förskolans personal. Där inget barn ska tvingas till eller av något plagg eller andra religiösa symboler. Och vid misstanke om tvång så ska orosanmälan ske. Och det jobbar vi väldigt intensivt och aktivt för att öka andelen orosanmälan. Men det Liberalerna gör det är att deras motion föreslår kartläggningar och nya dokument. Men vi i den här kammaren alla vi vet att barn skyddas inte genom mer pappersarbete. De skyddas genom mer utbildad personal i de fler och rätt händer, tillit och närvarande vuxna som förstår barnens verklighet. Mot bakgrund av detta så avstyrker vi inte motionen i förskolenämnden och inte för att frågan är inte viktig utan för att förslaget. riskerar precis som det som Sverigedemokraterna tidigare sa. De riskerar att skapa en till misstro, ökad byråkrati och stigmatisera barn med en viss kulturell och religiös bakgrund. Barnkonventionen säger också att barn har rätt till religiös yttrandefrihet. Så med det sagt så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack Blerta Hoti! Detta har kommit in två repliker.

Tack för ordet herr ordförande! Blerta, en enkel fråga till dig. Tycker du att Jämställdhetsmyndigheten har tagit fel beslut i sin policy? Tack!

Då lämnar jag ordet till Jessica Blixt (D) som också har begärt en replik. Varsågod Jessica!

Tack så mycket. Ja Blerta. Vi vet ju tyvärr att det hjälper ju inte att det förekommer otroligt mycket. Det har visat revisionen har gjort. Det är en ganska omfattande kartläggning om hur det ser ut i våra förskolor. Och vi har ett stort arbete framför oss. För så som det ser ut är långt ifrån okej. Vi vet att det förekommer på våra förskolor varje dag tyvärr. Där finns personal som faktiskt uppfattar. upprätthåller hedersnormer. Så vi behöver jobba och vi behöver säkerställa att vi verkligen gör allt vi kan. Det här handlar inte om att göra massa nya dokument. Vårt yrkande handlar om att arbeta in även den här delen i de befintliga planerna nu. Så det här är en jätteviktig del. Vi behöver tydliggöra vikten av att kunna säkerställa att ingen personal upprätthåller hedersnormer.

Tack Jessica. Har du begärt replik? Det syns inte. Du får begära en replik. Men under tiden du gör det så ställer jag frågan till Jörgen. Jörgen, vad är yrkandet på fullmäktige då? Inte KS. Du sa KS. Men du menar KF? Fullmäktige. Bra. Bara så att det. bli rätt registrerat. Då lämnar jag ordet till Blerta för en replik. Varsågod!

Tack ordförande och tack Jessica för ditt engagemang i de här frågorna. Vi tar statsrevisionens kritik gentemot förskolenämnden på allra högsta allvar och det vet du. Det är mot bakgrund av detta som jag sett till att vi har en extra dragning om hur staden jobbar, hur förskoleförvaltningen jobbar med den här planen. Vi ska alltså ta fram en egen plan utöver den staden övergripande planen för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Vi håller på med en egen plan. egen konkret plan utöver den här anvisningen som jag tidigare nämnt om. Vi har flera timmar avsatta om den här frågan i förskolenämnden nästa vecka som både jag, du och Jessica kommer närvara på. Med det sagt så säger vi att vi välkomnar alla konkreta förslag som faktiskt förebygger hedersrelaterat våld och förtryck. Men det betyder inte att vi ska stigmatisera alla barn. I artikel 14 i barnkonventionen så säger att barn har rätt till religionsfrihet. Det är också viktigt att ha i beaktande.

Tack Blerta! Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Agneta Kjaerbeck (SD), därefter AnnaSara Perslow (C). Varsågod Agneta!

Tack fru ordförande och jag vill tacka för en viktig motion. Det är ganska upprörande att vissa partier här inne fortfarande vägrar erkänna vad ganska många Det är att slöjan är inte ett val utan en tidig indoktrinering. Det är en symbol för kontroll, skuld och hedersnormer. Den sexualiserar små flickor och den lär dem att de bär ansvaret för männens blickar. Ska vi som stad normalisera detta? Ska vi hjälpa till att normalisera det? Det säger vi nej till. För vi vill att kommunen slutar använda bilder på barn och unga. unga i slöja i sina informationskanaler. Det är inte fråga om censur utan det är en fråga om att ta ansvar. När staden publicerar bilder på barn och unga i slöja så signalerar vi att detta är någonting som vi bejakar. Det är någonting som vi ställer oss bakom. Det ska vi inte. Vi ska skydda barn. Vi ska inte marknadsföra symboler för förtryck. Det handlar inte alls om att förbjuda någons tro. Det handlar om att kommunen ska vara en neutral och trygg plats där barns frihet går före vuxnas kontroll. Vi måste sluta vara rädda för att säga det uppenbara. Barn ska inte tvingas bära religiösa symboler och Göteborgs Stad ska inte bidra till att det här normaliseras. Så jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas yrkande i KF och i andra hand bifall till motionen. Tack för ordet!

Tack Agneta! På detta har det kommit två repliker. Önskar ni har något svar? Vi börjar med Blerta Hoti (S) först. Varsågod Blerta.

Då måste jag fråga Sverigedemokraterna. Vilka religiösa symboler och plagg är det ni refererar till? Ska det vara okej att låta barn bära på davidsstjärna och kristna symboler? Och alla andra religiösa symboler. Ska det vara okej att en ung pojke bär en sikhisk mössa på sig i förskolan? Och skolan? Eller är det bara slöjan som ni är ute efter? Ska vi ha likabehandling eller inte när det gäller våra svenska barn? Kan ni svara mig på den frågan?

Tack. Då lämnar jag ordet till Jessica Blixt (D) som också har begärt en replik på Agneta Kjaerbecks anförande. Varsågod Jessica.

Tack så mycket. Jag vill bara säga att vi välkomnar den första besluts. utsatsen och stå bakom den i ert yrkande. Däremot så kan vi inte stå bakom de andra ytterligare för det är flera olika beslutsatser och vi anser att mycket av det redan görs. Men vi välkomnar den första beslutsatsen och tycker att den är väldigt viktig. Sedan tänker jag att flera timmar på nästa nämnd är inte avsatt utan 30 minuter för mig. Men det är jättebra! Tack!

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med AnnaSara Perslow (C). Därefter Eva Flyborg (L). Varsågod AnnaSara!

Tack herr ordförande, göteborgare! Axel och Eva, hedersrelaterat förtryck är avskyvärt. Någonting som är fullständigt orimligt i ett fritt samhälle. Precis som du sa. Och någonting som vi behöver motverka. Men den här motionen föreslår åtgärder som redan är en del av skolan och socialtjänstens arbete och som dessutom riskerar Att strida mot våra grundläggande rättigheter. För det första, att tvinga ett barn att ta på sig ett plagg är en kränkning av dess integritet. Men att tvinga ett barn att ta av sig ett plagg är också en kränkning. Behöver vi verkligen fler skrivningar i styrdokument på redan gällande uppdrag? För det andra, religionsfriheten är, precis som Blerta också sa tidigare, en grundläggande rättighet. Religiösa symboler. är tillåtna i skolan och att reglera eller motverka det här är inte bara olagligt. Det riskerar också att förstärka stigmatisering och segregation i samhället. Ska vi verkligen lägga resurser på mer administration och hittepåregler? Jag är helt övertygad om att de här utsatta barnen inte får bättre skydd genom en motion utan snarare genom att vi stärker det förebyggande arbetet. Och som liberaler. Ni säger er värna om religionsfriheten. Varför i hela världen skriver ni en motion som riskerar att särskilja vissa religiösa grupper och bidra till ökad polarisering? Jag tänker yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut och se motionen som besvarad och avslag till Sverigedemokraternas förslag till beslut.

Tack AnnaSara. Då lämnar jag ordet till Eva Flyborg (L) som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Eva!

Tack så mycket herr ordförande. Ja det är ju ingen slump att vi för den här diskussionen och den här debatten idag. Vi gör det för Fadime, vi gör det för Pela och för alla de flickor vars frihet kvävts, ibland bokstavligen i hederns namn. Vi vet att förskolan är en nyckelmiljö. Där formas självbilden. Där börjar barn förstå vem de är och vad de får. Att tro att hederskultur börjar först i tonåren, det tycker jag är att vara farligt naiv. Och till de som säger, men det är ju frivilligt. Då frågar jag, hur frivilligt är det när något sker i ett system där avvikelser straffas redan från låg ålder? Där familjens heder väger tyngre än barnets vilja. Religionsfrihet är också frihet från. religion och inte bara till. Det här handlar inte om förbud. Det handlar om att sätta ner foten. Om att visa både barn och vuxna var samhällets gränser går och på vems sida som vi står. Vi står på flickornas sida och på personalens. Det är de som i vardagen möter föräldrar som ställer orimliga och helt destruktiva krav. Det är de som behöver tydliga riktlinjer och starkt stöd från oss politiker. Det får de med den här motionen. Barnkonventionen är lag, den är tydlig. Barnets bästa ska alltid komma i första hand. Inte religion, inte kultur, inte de vuxnas förväntningar. Flickor föds fria. Låt oss se till att de också får förbli det, även i Göteborg. Tack.

Tack Eva. På detta har AnnaSara Perslow (C) begärt en replik. Varsågod.

Tack så mycket herr ordförande. Jag vill också lyfta Fadime och jag vill också lyfta alla flickor och alla pojkar som behöver det skyddet som vi här inne ser till att upprätthålla. Vi gör det genom förebyggande arbete och inte genom att peka ut i efterhand. Tack!

Tack! Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Axel Darvik (L). Därefter Agneta Kjaerbeck (SD).

Tack ordförande! När man läste handlingarna inför det här sammanträdet så trodde man ju att det fanns ett ganska så stort samförstånd. Men debatten visar ju att det faktiskt finns en värderingsklyfta här. Kvinna, liv, frihet. Det är slagorden i kvinnorörelsen i Iran, där många kvinnor tvingas ha på sig slöja och där man symboliskt också arbetar för att ta av sig slöjan i offentliga sammanhang. Det här är en fråga som socialister och liberaler har kämpat för i flera hundra år. Att kvinnor ska ha frihet att välja. Och framförallt att barn, att flickor inte ska sexualiseras och ses som sexobjekt. Där håret ska gömmas undan från männens blickar och att man på det sättet upprätthåller familjens heder. Jag hade hoppats att den här. synen hade haft lite större genomslag bland Göteborgs socialister. Men jag ser inte mycket av det. Tyvärr, måste jag säga. Jag hade hoppats att det fanns större genomslag för det synsättet bland Centerpartiets liberala företrädare. Men inte heller där ser jag riktigt den förståelse över hur religionen används som ett tvång för många barn i Göteborg och hur vi faktiskt upplever en situation med paralleller. rättssystem i vår stad, någonting som vi behöver jobba med att försöka få bort. Jag vill att den här staden ska hållas samman, att den ska präglas utav gemensamma demokratiska värderingar av mänskliga rättigheter som är lika för alla barn och att de känns som att det är en självklarhet. Här idag tycker jag inte det har varit samma självklarhet i debatten, men jag hoppas att ni tänker igenom det och att vi kan komma längre.

Tack Axel för detta har Blerta Hoti (S) begär replik. Varsågod.

Tack ordförande. Axel Darvik, Liberalerna. Berätta gärna för mig om hur vi ska förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Men berätta inte hur. Jag har levt det jag lever det varenda dag. Att stigmatisera en religiöst redan utsatt grupp. Muslimer. som bär hedersrelaterat våld och förtryck är helt fel väg att gå. Man måste ha likabehandling när det gäller förebyggandet av hedersrelaterat våld och förtryck, när det gäller alla religioner. Du kanske inte vet det, men jag vet det. Jag har levt genom det här. Hedersrelaterat våld och förtryck finns i alla kollektivistiska familjekonstellationer. One size doesn't fit all. Kan ni inte genom att förbjuda och stigmatisera en viss religiös grupp tro att man löser problematiken? Det krävs ett rättsbaserat förhållningssätt som är rättssäkert och tryggt. Tack. Hej!

Tack Blerta! På detta har Axel Darvik (L) begärt en kontrareplik. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Blerta Hoti låter nu precis som islamisternas företrädare. Hon använder den typen av argumentation, den typen av identitetspolitik, som säger att jag med min bakgrund bestämmer också att när det gäller religion så är det jag som har tolkningsföreträde. Jag står upp för barnen, för barnens rättigheter varje dag. Och i de förslag som vi lägger fram tycker jag att det är väldigt tydligt. Här finns inget stigmatiserande. av muslimska barn. Det här handlar om deras rättigheter. Om att de inte ska tvingas ha på vissa typer av religiösa plagg. Men då svarar Blerta Hoti att jag bestämmer. Det är min upplevelse. Det är de religiösa företrädarna som får bestämma. Precis den typen av argumentation. Att det skulle vara någon typ av islamofobi att hävda barns rättigheter är den typen av argument som islamisterna använder.

Replik Blerta Hoti. Varsågod.

Jag skulle rekommendera Axel Darvik (L) att läsa igenom barnkonventionen. Om du verkligen bryr dig så mycket om barnets rättigheter, varför bryr du dig inte om alla delar i barnkonventionen? Artikel 14 säger att barn har rätt till religiös frihet och yttrandefrihet. Den ska också respekteras och tas. Hade du varit så orolig för barnens skull? Varför är du inte lika orolig för barnen i Gaza som idag utsätts för etnisk rensning och försök till folkmord?

Vi håller oss till ämnet, T-motionen. Vi behandlar motionen, det är det vi håller oss till. Det är väldigt viktigt. Som jag sa i början, för att vi ska undvika ett extra KF i augusti så får vi hjälpas åt. Vi är tillbaka i talarlistan och då är det Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Jesper Berglund (V). Varsågod Agneta!

Tack så mycket herr ordförande! Jag vill försöka förklara varför det är så viktigt att i tidig ålder inte normalisera det här. Före valet 2022 så deltog jag i en debatt med kvinnor som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Det dök upp 12 kvinnor. 8 av dem hade slöja på sig. Vi hade en lösning. lång debatt om hur man skulle komma in på arbetsmarknaden och till slut så tänkte jag, jag är sverigedemokrat. Jag säger det som ingen annan vill säga. Jag sa om ni verkligen, verkligen vill ha ett jobb så börja med att ta av er slöjan. Det kommer bli så mycket enklare. Av de här 8 kvinnorna så kom 4 stycken fram till mig och ville fortsätta prata efter debatten. Och den ena kvinnan sa att det du säger till mig det säger min man till mig nästan varje dag nu. Men jag vågar inte, för jag har haft den här sedan jag var liten. Det här är min trygghet. Det är en av de största anledningarna till att man inte ska prata om att det här är någon frivillighet för ett barn. För det cementerar ett barn. Visst blir det en falsk trygghet. Men ska vi uppmuntra det? Jag tycker inte det. Vi tycker inte det. Tack för ordet!

Tack! Då lämnar jag ordet till Jesper Berglund (V), som är sist i talarlistan. Varsågod Jesper!

Tack så mycket ordförande, göteborgare. Axel Darvik säger tidigare att vi har större skillnader i åsikter än vad han trodde när han kom hit. Jag skulle vilja säga att det är inte fallet. Vad vi har åsiktsskillnader om är hur staden kan motarbeta det här. Vi är fullt med på att hedersrelaterat våld och förtryck, det hör inte hemma i Göteborg. Ingen tvekan om det. Men vi behöver göra mycket för att motverka det. Bland annat behöver vi motverka segregationen. Vi behöver se till att barn från olika samhällsklasser, olika religiös bakgrund, träffar varandra. Att vi har en skola och en förskola som inte pushar den ena religionen. Jag var jätteupprörd när jag gick i skolan själv att vi skulle dra in till kyrkan för att lyssna på prästen predika om Lucia. Alltså, tyckte jag, fruktansvärt. Barn behöver möta andra barn. Alla sorters barn. Det sker inte riktigt idag. Bland annat därför som vi socialister i Göteborg, som du kallar oss, faktiskt inte är för friskolesystemet. För att det gör att barn inte får träffa alla barn. I övrigt tycker jag inte att politiker ska bestämma vilka kläder folk ska ha på sig. Gustav III försökte med det 1778 med den nationella dräkten. Nej, vi skippar det.

Tack Jesper! På detta har Jörgen Fogelklou (SD) begärt en repris.

Tack för ordet herr ordförande! Ja, du avslutade här Jesper med att säga politiker ska inte bestämma vad personer ska ha på sig. Min fråga är till dig, för du sa också att barn behöver träffa andra barn och bryta segregationen. Om nu politiker inte ska besluta vad människor ska ha på sig, ska politiker då besluta var människor ska bo? Eller ställer du dig bakom det Jonas Attenius med andra socialister nu säger, att man ska bussa och blanda befolkningen?

Nej, Jag tror jag nämnde att vi håller oss till motionen och jag hoppas att det här fortsätter under hela eftermiddagen och kvällen så att vi håller, det gör vi hela tiden i planprocessen. Tack! Då har jag tomt på talarlistan och anser fullmäktige att ärendet är färdigdebatterat? Ja, under överläggningen yrkar Bosse Parbring, Hannah Klang, Blerta Hoti bifall till Kommunstyrelsens förslag. Axel Darvik, Anneli Rhedin, Jessica Blixt att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från L M D och KD i Kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från SD den 9 december 2024. Jag ställer proposition på detta. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Axel Darvik m.fl.? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou (SD)? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Jag tror att alla är här. Kommunstyrelsens förslag är ja. På proposition är huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två kvarstående yrkandena. Antas förslaget från Axel Darvik som motförslag? Antas förslaget från Jörgen Fogelklou som motförslag? Jag finner att förslaget från Axel Darvik antagits som motförslag. Och då är det bara huvudvoteringen och ja till kommunstyrelsens förslag och nej till förslaget från Axel Darvik med flera. Korrekt uppfattat? Varsågod och rösta! Då har alla röstat så jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 38 röster bifalls Kommunstyrelsens förslag. Antecknat. (L) och Elisabet Lann (KD) om att möjliggöra ombildning av hyresrätter i vissa områden Då är vi på motion nr4, och det är motion av Martin Wannholt (D), Axel Josefson (M), Axel Darvik (L) och Elisabet Lann (KD) om att möjliggöra ombildning av hyresrätter i vissa områden. Kommunstyrelsen föreslår att den av Martin Wannholt, Axel Josefson, Axel Darvik och Elisabet Lann väckta motionen avslås. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Martin Wannholt, därefter Axel Josefson. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Ja, den här motionen har ju cirkulerat omkring rätt länge. Den har ju fortfarande inte fått den uppmärksamhet med utredning som den borde ha fått. Men vi kommer inte längre den här mandatperioden. Så låt oss istället prata om varför vi borde gå direkt på att bifalla den här motionen. Vi har försökt anpassa oss på den här sidan för att få en bred majoritet i fullmäktige för att skynda på att minska segregationen. Vi är överens i princip alla partier att vi försöker bygga småhus, bostadsrätter och så vidare i våra utsatta områden för att komplettera. Det går framåt men extremt långsamt. Det kommer ta 100 år om vi ska gå den vägen bara för att minska segregationen. Vi har ett mycket snabbare sätt som har prövats i Göteborg, beslutat av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och den här sidan. Mycket gott resultat till exempel i Tynnered. Det är jättetråkigt när ni blir inbjudna till de boende därute, vanliga arbetstagare som vill ombilda och ni bryr er inte. Ni åker inte ens ut. Ni vill inte se dem. Det är väldigt konstigt att man kan bortse från ett av de skarpaste och snabbaste vägarna vi har för att minska segregationen. Det är inte vi som vill eller driver på detta på den här. Det är inte ni heller. Det är ju de boende själva som vill detta eftersom det krävs enligt svensk lagstiftning en kvalificerad majoritet. Ändå har ni mage att stoppa enskilda människor. Vi vet allihopa här inne var ni själva bor, vad ni själva väljer och vad ni ständigt förvägrar andra. Bifall till motionen! Tack!

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M). Därefter Axel Darvik (L). Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag yrkar också bifall till motionen. Som sagt, Martin förklarade ju detta. Vi har försökt hitta en väg fram här där vi kan få en bred uppslutning kring detta. Vårt fokus här är att kunna genomföra ombildningar där man så önskar, det vill säga två tredjedels majoritet. I utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden samt områden som inom tioårsperioden tidigare klassats som något av dessa. Just för att kunna bryta den segregation som finns. Precis som Martin sa, ska vi bara jobba med nybyggnation så kommer det att ta en evighet. Tyvärr så kan man väl säga att de som idag flyttar därifrån, det är de som har möjlighet att kunna köpa sig en bostad. Nu finns det ju radikala förslag här på vänstersidan att man ska tvinga människor bort från det här området om man går på socialbidrag och det är väl kanske inte riktigt den vägen vi ska gå utan vi behöver jobba på ett helt annat sätt och då är ombildningarna faktiskt den stora möjligheten för många människor. Att äga sin bostad, det har blivit den stora klassfrågan. De som äger sin bostad, det är de som har möjlighet att köpa sig en bostad. sin bostad jämfört med de som hyr sin bostad. Vi måste låta fler människor få möjlighet att kunna äga sin bostad och då är ombildningar det sättet som är vägen fram om man inte har eget kapital eller rika föräldrar. Det är på det sättet man faktiskt lyckas komma in på den marknaden. Och man kommer på över tid få en betydligt lägre boendekostnad än om man hyr och man kommer också ha en större möjlighet att kunna påverka både området och Mycket märkligt och framförallt mycket märkligt att Socialdemokraterna och även Centerpartiet inte vill gå den här vägen. Det är helt avgörande väg för att vi ska kunna bryta segregationen i Göteborg. Utan detta så tror jag vi kommer att få leva med det här och det skulle vara olyckligt. Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik (L), därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Möjligheten att ombilda hyresrätter till bostadsrätter är ett viktigt verktyg för att minska klyftorna i Göteborg. Det är en riktig jämlikhetspolitik och en utjämningspolitik som fungerar, som möjliggör till klassresor och det motstånd som har funnits i Göteborg mot ombildningen. Framförallt i våra förorter har gjort göteborgarna i gemen fattigare. Det här tycker vi är djupt olyckligt. Vi tycker det är viktigt att det finns en balans i alla områden. Idag har vi områden där hyresrätten totalt dominerar. Vi är inte för att vi ska blanda befolkningen på politisk väg eller tvinga människor att flytta till vissa områden. Däremot är vi för blandade upplåtelseformer. Och jag vill också ta upp en viktig sak i en missuppfattning. Att det på något sätt skulle innebära att kön till en hyresrätt skulle bli längre om man ombildar lägenheter. Det är inte sant. Det finns ingenting som stöder ett sådant påstående. Och för att i varje enskilt fall när det blir en ombildning utav en hyresrätt så är det ju också en hyresgäst som går till att bli bostadsrättsinnehavare. bostadsägare istället. Därmed minskar trycket på hyresmarknaden lika mycket som antalet objekt minskar. Vi kan se till att också korta köerna till en hyreslägenhet. Det är framför allt genom att också komplettera med fler bostäder generellt sett för att minska trycket och se till att det finns billiga och bra hyresrätter för de som har köat. Därmed vill jag yrka bifall till yrkandet från M, L, D och KD. Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD), därefter Hannah Klang (V). Varsågod Elisabet!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare! Det är många goda argument för den här motionen som har förts fram här redan. Som vi har framfört återkommande under den här mandatperioden och även tidigare. i den här debatten så är det uppenbart att det egentligen finns en bred majoritet i den här kammaren för att faktiskt pröva det här verktyget för att bryta segregationen. Det finns en majoritet för att låta hyresgäster kunna köpa sina bostäder och bli bostadsägare. Både Socialdemokrater och Miljöpartiet har tidigare vid olika tillfällen varit för och röstat för ombildningar. För några år sedan uttryckte Victoria nu en. Victoria här men i en intervju i GP om det finns utvecklingsområden som exempelvis Biskopsgården skulle finnas människor som bor i hus med både köpkraft och möjligheten och viljan. Och som tar initiativ att ombilda sin fastighet så tycker jag absolut att de ska få stöd för att göra det. Jättebra! Det här behöver vi ju som ett redskap för att bryta segregationen. Men nu har ett antal partier genom politisk kohandel. låtit överenskommelser stå i vägen för att pröva den här vägen framåt. Under en hel mandatperiod blockeras den möjligheten att försöka bryta segregationen i en stad som dras itu allt mer. Jag tycker det är skam. Det är människor som bor i områden där de trivs, där de vill kunna bo kvar när de har köpkraft att äga sitt boende. De hindras för att politikerna i staden har dealat och wheelat bort den möjligheten. Det är sånt som skapar politikerförakt och jag tycker det är sorgligt. Sen tycker jag också det är sorgligt att den här motionen inte ens har fått en anständig behandling. Att man inte har tittat på vilka sociala effekter det får av att pröva det här verktyget. Så jag vill yrka bifall till motionen.

Tack Elisabet. Då lämnar jag ordet till Hannah Klang (V), därefter Roshan Yigit (S). Varsågod Hannah!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Ja det känns som att jag plötsligt har en fråga. Jag befinner mig i en politisk version av filmen Måndag hela veckan, för här står vi igen och diskuterar ombildningar av hyresrätter. Tyvärr kan jag inte trolla fram något snyggt montage med highlights och fräck musik som det brukar vara i filmer när man upplever samma dag om och om igen. Men ni får hålla tillgodo med att lyssna på mig igen helt enkelt. Bristen på hyresrätter i Göteborg är fortfarande väldigt stor. Kön till ett förstahandskontrakt är lång. Att minska antalet hyresrätter genom att ombilda är som att släcka eld med bensin. Så vi rödgröna vill göra. tvärtom vill bygga fler bostäder och ta hand om de hyresrätter vi redan har, så att de kan fortsätta vara en trygghet för göteborgarna i flera generationer framåt. Hyresrätter fyller en viktig funktion i vårt samhälle, de är till för alla. För ungdomar som flyttar hemifrån, för den som går igenom en livsförändring, för den som lämnar en relation eller som flyttar ihop med en ny partner. För den som vill flytta till Göteborg och bygga en framtid, och för äldre som vill bo bekvämt utan ansvar för underhåll. Att ombilda dem minskar möjligheterna för alla dessa grupper. Och att ombilda hyresrätter löser inte bostadsbristen, det förvärrar den. En hyresrätt som ombildas försvinner från marknaden och den ersätts inte med nyproduktion i närheten av samma prisnivå eller i samma mängd. Vi har sett det hända på flera platser och vi vet vilka konsekvenser det får. till sist vill jag säga att allmännyttan tillhör inte bara de som bor här idag. Den är ett arv till framtidens göteborgare. Att rea ut vår gemensamma egendom är varken ekonomiskt smart eller socialt ansvarsfullt. Så låt oss en gång för alla bryta den här evigheten. övriga loopen och fokusera på att bygga en stad där alla kan bo istället. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack Hannah! På detta har det kommit tre replikbegäran. Vi börjar med Axel Josefson (M) först. Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja Hannah, att den här skivan går om och om igen det beror ju på att det här är ett väldigt, väldigt bra förslag. Och att den är efterfrågad av göteborgarna. Jag förstår inte varför du är så rädd. för att låta göteborgarna själva bestämma i den här frågan. Om det nu är så att man inte vill ombilda, ja men då kommer det inte att ombildas. Så vill man ombildas och komma bort från dyra hyreslägenheter i de utsatta områdena, ja då är det här ett sätt att faktiskt kunna bryta den segregation som finns. Jag tror inte du behöver vara orolig för att antal hyresrätter i Göteborg ska minska på något drastiskt sätt. Vi har över 162 000 hyresrätter. hyresrätter i Göteborg. Över 53 procent av alla bostäder i Göteborg är hyresrätter. Skulle vi ombilda ett antal hyresrätter i de utsatta områdena så skulle det inte göra någon större skillnad på detta. Men däremot har vi haft en stor skillnad i de här områdena och en stor skillnad för de människorna som bor där idag. Tack!

Tack Axel! En kontrareplik Hannah Klang (V). Varsågod!

Skillnaden på dig och mig här nu är att du pratar om de Göteborgare som bor där. som bor i de lägenheterna idag. Jag pratar om flera generationer framåt. Så vad som är till nytta för de som kommer bo i Göteborg, både nu och flera generationer framåt, det är någonting jag tycker vi ska ta i beaktning. Inte bara vilka som skriker högst eller har mest medel att höra av sig till politiker för att säga vad de tycker. För att säga att man vill bo i ett ägt boende eller att kunna bo i ett ägt boende, det är två väldigt olika saker. De flesta människor som bor i en hyresrätt idag i Göteborg har inte råd att köpa eller ombygga. Eller ens om man ombildar. Om vi gjorde det till det reapriser som de skulle behöva för att göra det så skulle vi förlora enorma mängder pengar och vi skulle förlora lägenheter för flera generationer framåt. Jag tycker inte att det är smart. Tycker du det?

En ny replik begärd av Axel Josefson (M). Varsågod Axel.

Tack för det ordförande. Ja Hannah, jag tänker att det är viktigt att vi faktiskt försöker hjälpa de göteborgare som finns här och nu. Det är väl det som vi ändå. och är till för tänker jag. Och jag tror inte du behöver vara så orolig för eventuella värdeminskningar. För det beror ju helt och hållet på vad du gör med de pengar du får in. Idag har vi ju noll, noll procents avkastning från allmännyttan. Hade du satt in de här pengarna på ett vanligt indexkonto så hade du ju tjänat betydligt mycket mer. Så att påstå att vi idag sitter på någon form av pengagenerering. Nej, det gör vi inte. Vi använder ju inte detta, vi placerar inte detta på ett vettigt sätt. Men återigen, till synes och sist. Det här handlar om vanliga människor därute som söker andra typer av boendeformer, som gärna vill bo kvar i sina områden, som inte har de finansiella medlen att faktiskt kunna göra den här förflyttningen. Varför förvägrar de detta?

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD) för en replik.

Tack så mycket. Det är roligt att det tas upp de här köerna till hyresrätt. Varför står så många människor i kö till hyresrätt? Det är för att de önskar någonstans att bo. Och det finns ingen annan kö. Man kan inte ställa sig i kö till ett småhus eller till en bostadsrätt. Det går bara att stå i kö till hyresrätt. Så att ta det som intäkt för att människor vill bo i hyresrätt, det är ju infantilt och oklokt skulle jag säga. Det finns så många mätningar som visar att de . De flesta vill äga sitt boende och det kan vi hjälpa fler att kunna göra. Eftersom mer än varannan bostad i Göteborg är hyresrätt så stämmer inte proportionerna utifrån människors vilja. Jag tycker att vi som politiker har ett ansvar att försöka möta människors efterfrågan och behov så gott vi kan. Tack!

Tack Elisabet! En kontrareplik, varsågod Hannah!

En annan indikation på var folk vill bo är att man kan kolla på var det finns vakanser. Det finns ju inte så många vakanser i våra hyresrätter. Däremot finns det ganska många vakanser vad gäller bostadsrätter. Så man kan ju säga att det kanske inte är en så stor efterfrågan på den typen. Om man nu ska räkna på det sättet som du gör då Elisabet. Så tack så mycket.

Då lämnar jag ordet till andra replik. Begärt av Elisabet Lann (KD).

Tack så mycket! Lite oklart vad du menar nu, om du menar att det finns lite objekt ute på Hemnet eller om det är nybyggnation. För då är det just det här att nybyggnation är ganska dyrt. Så trösklarna till nybyggnation för bostadsrätter är ju ganska höga. Och ni vill ju frånta dem möjligheten att faktiskt köpa lägenhet vid ombildning, vilket hade möjliggjort för fler. Tack!

Hannah, andra replikskifte, varsågod!

Ja, nu satte du fingret på spiken. Trösklarna för nybyggnation är ganska stora och det är de även i hyresrätt och just därför är det så viktigt att vi inte ombildar våra billiga hyresrätter. Utan låter de som vi har som är lite äldre och som fortfarande är billiga finnas kvar. För om vi bara ombildar dem till bostadsrätter så är det vissa människor som kommer ha råd med dem och det är inte de som är arbetarklass som ni försöker få det att låta som. Dessutom kommer det inte finnas tillräckligt många hyresrätter som är billiga för människor. Det kommer finnas nyproduktion som är för dyr för människor att efterfråga också. Så det man gör är att man ombildar bostäder som människor har råd att efterfråga, vanliga människor, och trycker ut dem ifrån stadskärnan, ifrån den delen av staden där man kan pendla till att jobba i den här staden. Så kan de inte bo här. Så det blir som i Stockholm. Så ska vi inte ha det. Nej tack!

Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D) för en replik. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Ja Vänsterpartiet, jag tycker Hannah att du får använda en annan ton. Man kan tycka annorlunda, man kan vara socialist och vill äga allt kommunalt och inte sälja något. Det är helt okej, man får tycka det och gå till val på det. Men att stå och säga här om alla de som har fått ombilda där ute och säga att vi vet vilka konsekvenser det får. Nej, det vet du ju inte. Det har blivit en sådan framgång i de utsatta. områden där vi har fått igenom ombildningar. Det har ju stärkt de här områdena på plats så mycket och sedan så kallade du dem för, nu pratar vi vanliga hyresgäster, vanliga löntagare, att vi går efter de som skriker högst. Det är det inte. Ditt parti går efter de som skriker högst. Ni har sålt tomträtt till stadens miljardär. Ni vill sälja marken till Salazar. Affisterna i Göteborgs moské, det är Vänsterpartiet. Men vanliga människor som vill äga sitt boende, det säger ni nej till och kallar dem för att de skriker högst när de bara vill ta hand om sin bostad.

Tack Martin! Det är andra gången jag säger att vi håller oss till motionen, motionens innehåll, inget annat. Jag vet inte hur jag ska vara tydligare. Varsågod Hannah!

Tack ordförande! Jag betackar mig för att bli uppläxar om vilken ton jag har och sen så följer du det med att stå här och höja din röst och säga saker som inte ens hör hemma i debatten. Det kanske är du som borde skärpa dig Martin. Tack så mycket!

Varsågod Martin, andra och sista replik.

Osaklig härskarteknik har aldrig bitit på mig Hannah och kommer aldrig bita.

Vi är tillbaka i talarlistan och då lämnar jag ordet till Roshan Yigit (S). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Roshan!

Tack herr ordförande. Frihet, det är att kunna efterfråga en bostad i hela staden. Oavsett storleken på den egna eller de egna föräldrarnas plånbok. Undersköterskan har lika mycket behov av tak över huvudet som banktjänstemannen. Polis, lärare, ingenjör, alla har samma behov av tak. Den högerkonservativa grupperingen i den här församlingen verkar tillfälligt ha släppt sin ombildningsiver när det gäller den centrala staden. Under förra mandatperioden kapade de framtidens strategi för inga utsatta områden med försöket att ombilda hyreslägenheter i hela staden. Vi förlorade viktig tid och energi på en fråga där vi saknar en bred politisk enighet och jag kan därmed. Jag kan inte riktigt förstå framtidens reaktion här. Vi behöver komma längre än så. Men av motionen att döma har inte ombildningsivern släppts helt. Trots att vi har en bostadsbrist med nyproduktion av hyresrätter som är på botten. Vi har en passiv regering som lägger oändliga miljarder på rot-avdrag med 0 kr på nyproduktion av bostäder. Då vill nu den högerkonservativa grupperingen här. Ni har ingen plan för hur ni ska ersätta de här billiga bostäderna, varken i kommunen eller i riksdagen. Vårt budskap är enkelt. Vi behöver inte färre billiga hyreslägenheter som kan efterfrågas av flertalet göteborgare. Det vi behöver är fler bostäder, och vi behöver dem där det bidrar till en blandad stad. Konkret behöver vi nya äganderätter och bostadsrätter där. Hyresrätten är dominerande och nya hyresrätter och bostadsrätter där äganderätter är dominerande. Med det sagt yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Då har jag en lista på replikbegäran men vi håller oss inom ramen för motionsinnehållet. Varsågod Martin!

Tack! Jag vill fråga Socialdemokraterna nu när ni kommer upp här. Ni har ju faktiskt varit de som har ombildat mest i Göteborg och faktiskt också gjort det. i början av 20- talet i rätt områden. Det har varit en jättestor framgång. Nu får vi höra att det enda recept, efter okvädesord mot regeringen, är nyproduktion. Den är obefintlig när det gäller bostadsrätter och småhus i utsatta områden. Just för att det är så dyrt. Det är några få, men de finns också. Vi ska kämpa på där. som har råd med det. Det betyder att det ligger 100 år bort innan vi bryter, så allt det här fina ni pratar om att ni vill se, det ligger 100 år bort med er politik! Vad är då svaret? Är vi tillbaka till flyttlassen, tvångsflyttningarna? Eller vad är svaret? För jag tror att Socialdemokraterna också vill lösa segregationen. Jag är helt övertygad om att ni vill det. Men här har ni ett medel som fungerar och ni vill säga nej till det.

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Roshan Yigit (S) för en kontrareplik. Varsågod Roshan!

När det kommer till bostadsförsörjningen så behövs. Behöver vi ha ett helhetsperspektiv? Just nu har vi en levnadskostnadskris där boendekostnaden generellt i samhället har gått upp dramatiskt. Hyrorna har generellt sett gått upp dramatiskt. Det finns knappt en efterfrågan på nyproduktion på grund av de höga hyror som kommer ut. Den här regeringen tog också bort investeringsstödet som gjorde att vi fick ut hyresrätter med rimlig.

Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D).

Tack herr ordförande! Jo, det är precis det vi har. Man kan inte stå och säga vad som helst. Socialdemokraterna har inget förslag mer än att bygga nytt i de här områdena och då ligger segregationen fast i Göteborg i hundra år till. Vi vill ju dessutom utöver att släppa fram ombildningar som ni tidigare varit för i utsatta områden så vill vi släppa fram många fler småhus eftersom det finns efterfrågan på det. I områden där man faktiskt har råd att betala för det, det har ju ni satt stopp för under den här mandatperioden. Det är nedlagt. Ni skyller ena stunden på att det är långt till kollektivtrafik. Det kan vara vad som helst. Men ni har sagt nej till det. Det lättar ju ändå upp fler bostäder generellt. Det lättar ju ändå upp trycket också och håller tillbaka prisbilden, kanske på bostadsrätter så någon mer kunde efterfråga det. Men ni har ingen lösning till segregationen. Socialdemokraterna i Göteborg har ingen lösning. mer än något som kan fungera på 100 år. Det är sammanfattningen från idag. Det är jättetråkigt för Göteborgs framtid.

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Roshan Yigit (S). Kontrareplik andra och sista. Varsågod!

Precis som du vet Martin så har allmännyttan ett fokus på att bygga äganderätter, bostadsrätter i de här, i de utsatta. i de här områdena där det finns en dominans av hyresrätter. Men det som just nu begränsar allmännyttans möjligheter att göra detta det är ju marknaden. Det är omvärldsfaktorer. Och när marknaden ser ut som den gör behöver vi en stat som agerar. Som i det här läget möjliggör och underlättar för allmännyttan att kunna Det du säger tar hundra år, att vi har en stat som gör att vi kan göra det mycket snabbare. Där har vi från vår kongress ett paket av åtgärder för en statlig politik som just går ut på att vi ska kunna gå mycket snabbare och mycket starkare i detta.

Tack, Roshan. Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M) för replik. Varsågod Axel.

Ja tack för det ordförande fullmäktige göteborgare. Ja, jag hade faktiskt förväntat mig lite mer från Socialdemokraterna som ändå försöker ha en hög fana i den här frågan med att kunna bryta segregationen och som på inga sätt vill ta tag i det här. Metoden som varit framgångsrik under lång tid och som ni själva har förespråkat tidigare. Men nu när ni är rädda för Vänsterpartiet så vågar ni inte prata om detta. Det tycker jag är beklämmande. Och det som blir resultatet. Det är ju att människor i de här områdena får bo kvar i dåliga, dyra lägenheter. Det kommer inte byggas något nytt där, precis som du sa. Marknadsekonomin finns inte där. enda sättet att kunna göra den här omförflyttningen, att få olika varianter av boende. Det är genom ombildningar. Och varför inte låta människorna själva få bestämma om detta? Vi pratar så gärna mycket om demokrati här i olika former. Men så fort det kommer till att människor ska få göra egna val, ja så länge de väljer kommunen så är det okej. Men någonting annat, det ska de inte göra.

Tack och då lämnar jag ordet till Roshan Yigit (S) för en replik. Varsågod.

Ja, nej men vi Socialdemokrater vi vill ha ett nationellt tak för hyresrätter i utsatta områden. Men hur det uppnås, det är upp till varje kommun. Här gör vi bedömningen att vi behöver uppnå det genom att bygga den typen av former som saknas i ett område. I vår politik har vi också förslaget om statliga kreditgarantier för nybyggnation av radhus, småhus och flerfamiljshus i utsatta områden. Vi vill också ha en Sverigeförhandling där syftet är att. fördela medel för att avveckla utsatta områden. Vi har ett helt paket för det här. Men när vi ser på hur vi kan, genom staten, öka nyproduktionen av de boendeformer vi behöver, då lägger staten många tiotals miljarder kronor på ROT-avdrag i stället.

Tack Roshan, och Axel har begärt sin andra och sista replik.

Tack för att du under fullmäktige Göteborg är här. Ja, anledningen till att staten gör det är för att det har en positiv effekt för sysselsättningen för en väldigt hårt utsatt bransch. Det du efterfrågar och det ni efterfrågar, statliga subventioner, ja det har vi prövat tidigare i Sverige. Det funkar inte. Det är ingenting som branschen efterfrågar. Det här paketet som du pratar om, konkreta åtgärder för att bryta segregationen, det är ju ett luftslott. Det finns ju ingenting konkret. Det som ligger framför oss och som vi själva kan agera på, det är detta med ombildningar. Sen håller jag med om att vi behöver göra betydligt mycket mer än bara detta. Men jag förstår nu varför ni valde att flytta fram målet för att vi inte skulle ha några särskilt utsatta områden från 2025 till 2030 eller 2035 var det nu var någonstans. Det är för att ni inte har några åtgärder för detta. Vi står ju helt handlingsfallna här. Och så låter ni människorna där ute fortsätta bo kvar. i dåliga, dyra bostäder och kommer inte ur det här. Beklämmande.

Tack, Axel och Roshan. Du får din andra, sista kontrareplik.

Axel Josefson var tidigare uppe här och sa att göteborgarna vill si och så. Göteborgarna vill ha lägre boendekostnader. De vill ha fler billiga hyresrätter. Axel Darvik var inne på att ägande var på något sätt förknippat. med frihet. Billiga hyresrätter är en frihetsreform. Det möjliggör för människor som inte har egendom från början att kunna bygga upp den egendomen utan att hela lönen går till löpande kostnader. Det är just det som ni tar ifrån många människor. Sen när det kommer till subventioner. Rotavdrag är en form av subvention. Det är bara det att ni subventionerar befintligt boende, ni subventionerar lite finare badrum och kök istället för nyproduktion. Istället för de här bostadsrätterna och villorna som vi vill ha i förorten.

Tack Roshan och jag lämnar ordet till Axel för att ha blivit nämnd med namn. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande. Jag vill ändå bara påtala det att det finns inga billiga hyreslägenheter. Det finns inga billiga hyreslägenheter. Den absolut dyraste boendeformen det är hyresrätt. Ska man få ett billigt billigare boende ja då ska man äga sin bostad. Och det är klart att vi på vår sida här vi vill göra, även om man har lägre inkomster, även om man inte har eget kapital, även om man inte har rika föräldrar. Det tycker vi är en viktig jämställdhetsreform för att faktiskt skapa ett mer jämlikt Göteborg. Skulle man däremot försöka få ner kostnaderna för hyresrätter ute i förorten, ja då skulle du börja prata om marknadshyror. Då hade du förmodligen fått lägre hyror där. Men det är ju ingenting som är förorten.

Tack Axel och Martin. Vill du ha ordningsfråga? Ja, det går bra.

Jag kanske blandar ihop det med fullmäktige budgetdebattsregler eller någonting, men jag trodde vi var överens om att vi har ju två repliker var och vi skulle hålla oss till det alldeles oavsett om man blir omnämnd. Eller har vi ändrat det eller har jag missuppfattat det? För annars är det jättetrevligt att höra dig Axel, så det var inget riktat mot dig. Men jag tänkte att vi skulle hålla oss till de reglerna. Eller så har vi inte de reglerna så kan det bli långa möten igen.

Jag stämmer Martin. Vi har två replikskiften per person. Det har vi hållit oss till och det säger jag hela tiden. Men i det här fallet nämnde han speciellt Axel i namn. Det var Axel och Axel. Men visst, absolut vill vi ha och hela presidiet vill att det ska fortlöpa på bra. Vi ska nu kunna avsluta flera motioner. Det är vår ambition. Det tror jag att det är. er ambition också. Så att vi hjälps åt. Då är vi tillbaka i talarlistan och jag lämnar ordet till Emmyly Bönfors (C). Se därefter Helena Norin (MP). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Som många har sagt så kan ju ombildningar vara ett väldigt viktigt verktyg för att ge människor med små ekonomiska marginaler chansen att äga sitt eget hem. För många som aldrig hade trott att de skulle ha råd med en kontantinsats så kan det ju vara deras enda möjlighet att ta sig in på den göteborgska bostadsmarknaden. Tidigare har det funnits en blocköverskridande modell för ombildningar i utsatta områden. En modell som alla partier utom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står bakom. Den var pragmatisk och den byggde på en bred samsyn. Jag vill också påminna om att Socialdemokraterna tidigare har varit öppna för småskaliga ombildningar. Därför var det med en stor besvikelse som vi i Centerpartiet redan tidigt i mandatperioden kunde konstatera att det inte skulle finnas några förutsättningar för att driva frågan om ombildningar den här mandatperioden. När dessutom Miljöpartiet hade bytt fot så uppstod en tydlig majoritet emot ombildningar i Framtidenkoncernen. När Alliansen också gick fram med ombildningar i Haga och Majorna så gjorde vi ett strategiskt misstag. Vi flyttade ju bort fokus från själva kärnfrågan och det måste vi dra lärdom av. I stället för att valrörelsen då handlade om trygghet, ansvar och egenmakt i våra utsatta stadsdelar så handlade den istället om kanelbullar i Haga. Det är en dålig idé att ge vänstersidan kanelbullar som ammunition inför valet 2026. Dessutom satte det ju också Socialdemokraterna. i en som brukar vara pragmatiska då i ett väldigt svårt läge. Så när vi till slut ställer den verkligt viktiga frågan här. Varför ska människor i våra mest utsatta områden inte få äga sina hem? Då står Vänsterpartiet fortfarande utan svar. Vi hoppas att de ska svara på det under nästa mandatperiod.

Tack Emmyly! På detta har Elisabet Lann (KD) och Martin Wannholt (D) begärt en replik. Vi börjar med Elisabet Lann. Varsågod Elisabet!

Tack så mycket! Men här finns ju majoritet för den här motionen som handlar om de utsatta områdena. Det är faktiskt det det handlar om nu. Man kan ju inte avfärda det här förslaget här och nu med att vi kanske då gjorde ett strategiskt. misstag förra mandatperioden. Jag håller med om det att det var där intressena var som störst. Så det var där engagemanget blev som störst bland hyresgästerna. Men nu när det är tvärstopp i nybyggnation och vår stad slits isär mer och mer. Då kan vi ju inte vänta. De som bor där ute har ju inte råd att vänta. De som har kommit upp sig ekonomiskt, vill äga sitt boende. De har ingen valmöjlighet om de bor i ett område idag där det inte finns några. De tvingas lämna det området och köpa sin bostad någon annanstans. Det är de som har möjlighet att lyfta de här områdena. Det är ett jättesvek mot människorna som bor i de här områdena. Vi har majoritet för den här motionen nu. Tack!

Tack Elisabet! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Varsågod Martin!

Tack! Jag vill också säga nästan samma sak. Jag vill vädja till Centerpartiet. Här går Emmyly upp och håller ett fantastiskt tal och visar djup förståelse för hur viktigt det här är. Och hur snabbt det här kan hjälpa till att minska segregationen i Göteborg. Och sen så satt jag bara och väntade på att yrka bifall till, men det kom inget. Så vad är det som hindrar dig från att yrka bifall så vi får igenom det här idag? Kanelbullsbiten är ju borta. Vi har tagit lärdom av några på den här sidan och backat från det som blev snett eftersom man då inte kunde se igenom dimmorna på vänstersidan. Så har vi skingrat dimmorna här nu så att vi ska kunna. kan få den här stora breda majoriteten igen i fullmäktige för att snabbt gå fram och minska segregationen. Så snälla Emmyly, kom nu upp här så får vi höra ett litet bifall.

Tack! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C). Varsågod Emmyly!

Tack! Under den här mandatperioden så har ju det rödgröna styret majoritet i Framtidenkoncernen, i Framtidens styrelse där du också sitter Martin Wannholt (D). Så du vet ju att ni inte kommer kunna komma fram med några ombildningar i den styrelsen. Och det var ju likadant förra mandatperioden när Demokraterna förhandlade med S och gav bort en plats till S i Framtiden. Där man inte heller kunde komma fram med ombildningar i den styrelsen utan väldigt många turer fram och tillbaka. Så det jag tror skulle behövas här, det är ju att man har en blocköverskridande diskussion, få med oss på det här pragmatiska spåret igen. Och där tror jag att Demokraterna kan vara en viktig röst i den diskussionen. Tack!

Varsågod Martin, det är andra replik.

Tack! Jag måste säga att det måste vara helt obegripligt för de som eventuellt sitter och lyssnar på den här debatten att Centerpartiet går upp och visar att de har förståelse för vad som verkligen behöver göras. Men sedan vill de inte rösta för ett förslag, för att långt därute kanske det ändå inte blir verkstad nu. Men signalvärdet med en majoritet i fullmäktige i den här frågan är ju oerhört stort. Jag förstår inte hur ni kan göra på det här sättet i Centerpartiet, för det går ju emot er ideologi och alltihop. Och sen också när du än en gång gillade att ta upp det här. Du satt i en viss majoritet förra mandatperioden och tyckte det var jätteroligt att råna Demokraterna på platser efter valet. Det var vad du gjorde. Vi har ännu inte fått se hur ni hade gjort den fördelningen innan vi tog tillbaka de platserna till Demokraterna.

Ja, det är fortfarande motionen vi behandlar. Då är vi i talarlistan igen. Vi börjar med Helena Norin (MP), därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Helena!

Ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag, det vill säga avslag på motionen. Motionärerna vill att stadens bostadsbolag inom framtiden ska ge möjlighet till ombildningar i stadens utsatta delar. Ett argument är att det är billigare för de som bor där att köpa en ombildad bostadsrätt än nybyggnation. För mig låter det som att vi rear ut stadens resurser till några få som sen kan göra sig en god förtjänst när lägenheterna säljs nästa gång, vilket är vanligt med ombildade lägenheter. Och det kan inte jag tycka att det är ett sätt att förvalta stadens resurser på bästa sätt. Det finns andra vägar att få lokalsamhället att fungera bra, även i hyresrätter. I Miljöpartiet besökte vi i höstas gårdstensbostäder och vi kan inte annat än imponeras av deras arbete. Där de anställda jobbar nära de boende och de har god personkännedom. Så om övriga Framtidenbolag jobbade på samma sätt, så kommer vi säkert ha flera områden med ökad trygghet. Vi var också nyligen, Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i Tingbjerg, ett utanförskapsområde utanför Köpenhamn. Där man förtätade området med flerfamiljshus från 60-talet med rom. stadhus med äganderätt och jobbade även med att välkomna nya grannar för ökad trygghet och samhörighet. Om motionen går igenom så kommer stadens rådighet över de här områdena att minska. Det tror inte jag är bra, utan jag är ganska övertygad om att vi behöver framtiden i de här områdena och deras trygghetsskapande arbete.

Tack Helena! På detta har Axel Josefson (M) begärt din replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja det är ju ingen som har sagt att framtidens ägande i våra utsatta områden ska försvinna. Absolut inte. Vi ska ha kvar våran dålighet där ute, självklart. Men jag tänkte för ordningens skull ändå förklara lite de ekonomiska fundamenten. Det verkar ju här som vissa utav ledamöterna inte har full koll. Det är så när man säljer en fastighet, en hyresfastighet och du säljer den till en fastighetsägare som ska fortsätta använda det som en hyresfastighet. Då har fastigheten ett värde. När man säljer fastigheten till en blivande bostadsrättsförening så får den ett högre värde. Alltså det är skillnad på de här två typerna av försäljningar. Alltså är det så att man skulle råka äga några hyresfastigheter. fastigheter så är det betydligt mycket bättre att sälja till en bostadsrättsförening än till en annan hyresvärd. För det är två olika värden. Det är den här vinstmarginalen som man delar på. Bostadsrättsföreningen och den som bor i hyresrätten. Så det är på inget sätt att vi rear ut någonting. Utan det här handlar om att dela på värden.

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Patrik!

Tack för det! Ombildningarna är ju en fackterm men jag tänkte berätta lite mer om vad det egentligen handlar om. Det är ju att låta de boende äga och själva ta hand om en form av egenförvaltning. Det hela är ju i en kooperativ organisationsform. Det ger ökad makt till de boende istället för allmännyttans tjänstemän och politiker. Helena drog upp exemplet från Danmark. Där äger de boende. hyresrättsfastigheterna och föreningarna själva. De har inte en allmännytta berättar de för oss. Så det är inte politiker som bestämmer utan det är de boende själva. Det närmaste vi kommer i Sverige är bostadsrätten. Kan man bestämma själv så kan man bestämma hur mycket man vill investera i sin lägenhet tillsammans med sina grannar i fastigheten. Man kan göra mycket med ideella krafter när det gäller utemiljö, pynta, ställa ut lite blommor och så vidare. Det är precis det vi vill. Precis det här man ser händer när vi kollar i de här forskningsrapporterna som gjorts kring till exempel Tynneredsombildningen. Man slipper betala in extra för att allmännyttan ska få pengar för att ni politiker ska kunna leka. Det här målet om nyproduktion på 2300 bostäder per år. Det kostar. Nu kommer ni aldrig att komma upp där, men ni kramar ju liksom så mycket ni kan ur allmännyttan. Och det är ytterst ni socialdemokrater och vänsterpartister som sätter. hyrorna som bestämmer om hyreshöjningarna. Ni har all makt att gå in och besluta hur mycket hyrorna ska höjas eller sänkas eller förändras. Det är ni politiker som gör det. Så med ena handen så kramar ni ur allt ni kan ur allmännyttan och sedan höjer ni hyrorna och sedan så låtsas ni som att det är en förhandling mellan tjänstemän och hyresgästföreningen. Det är ju er politik som leder till det här. Tack för ordet!

Tack Patrik, då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD), därefter Roshan Yigit (S) som är sist i talarlistan. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Ja mycket är ju sagt i den här debatten och att äga sitt boende det är den absolut billigaste ägandeformen eller boendeformen man kan ha. Jag betalar idag 14 000 för min hyreslägenhet. Den är ganska billig. Den är jättebillig. Den är byggd på 60-talet. Den dagen de renoverar den så kommer den skjuta upp ett antal tusenlappar. När jag har haft bostadsrätt och radhus så bodde jag betydligt billigare. Men jag förstår att naturligtvis alla inte har råd med de här pengarna, och det är ju det som är problemet. Men att få äga sitt eget boende, det är det absolut billigaste som finns. Billiga hyreslägenheter har en del pratat om här idag. För några år sedan var det en artikel i Stockholm om en billig hyreslägenhet. Det var en som hade fått en av de billigaste hyreslägenheterna i Stockholm. Den var byggd på 1700-talet. Den låg precis vid strandkanten. Han hade stått Det är 36 års kö för den här lilla lägenheten. Vad hade han gjort under tiden? Jo, han hade gjort en bostadskarriär. Han hade sålt sitt hus, köpt en lägenhet. Han hade miljoner. Han fick den här för att han hade stått i 36 år. Det är ju fel på vår kö någonstans. Ni måste ju inse detta. Jag tycker att man ska få välja hur man vill bo. Det här ärendet har ju gått lite i stå fram och tillbaka. Vårt yrkande är från den 8. 11.23, alltså det är nästan två år gammalt det yrkandet vi lade här. Det är det yrkandet vi kom fram till då och det är det vi fortfarande står fast vid. Så jag kommer yrka på Sverigedemokraternas yrkande från den 8.11.23. Tack!

Tack Jörgen! Då har vi Roshan Yigit (S) som är sist i talarlistan. Varsågod Roshan!

Några sista ord då som handlar om hyresrättens förtjänster. Jättemycket negativt om hyresrätten i den här debatten idag. Men det är faktiskt så att det finns. Det finns tydliga förtjänster med hyresrätten och de främsta EU. Det är ju dels flexibilitet, dels en väldigt låg eller kanske obefintlig ekonomisk risk till skillnad med det ägda boendet. Ja, jag har roat mig med att också titta på så här. Ja, men vilka länder inom OECD är det som har högst. andel ägt boende och lägst andel. Där ser man också att det råkar vara kommuniststater och mindre utvecklade ekonomier som ligger i toppen av högst andel ägt boende. Där det finns flest hyresrätter är länder som Schweiz, Tyskland, Sverige. Avancerade ekonomier. En del av det är nog just den här flexibiliteten. Det passar människor i olika. olika delar av livet. Det är en form som yngre ofta har lättare att ha råd med. Det är också många gånger en fördel för äldre exempelvis som slipper göra mycket av det praktiska i bostaden. Också bra för arbetsmarknaden för personer som exempelvis ska jobba i stan en kortare tid. Då kanske man inte vill ta en jättestor ekonomisk risk. Ibland kommer de här extrema exemplen om köer och så vidare. Just att vi har hyresrätter i hela stan, speciellt i innerstan, sänker trösklarna och skapar en helt annan blandning än vi annars hade haft om det bara var ägt boende i innerstan. För då hade ju såklart priserna skapat en viss sammansättning. Tack så mycket.

Tack, Roshan. Tack för ordförande, fullmäktige, göteborgare.

Jag håller helt med dig i detta. Hyresrätten har många förtjänster och det finns skeden i livet då hyresrätten är ett väldigt, väldigt bra alternativ. Jag har själv bott i hyresrätt under kan man säga största delen utav mitt egna boende och det funkar jättebra för mig. Men det är precis. Precis som du säger i slutet och det som vi försöker komma till rätta med här, det är de ensidiga boendeformerna i våra olika områden. Och nu pratar vi om de utsatta områdena, de områdena där det inte finns någon lönsamhet att kunna bygga eget boende, där människor har väldigt små medel för att faktiskt kunna äga sitt boende. Att ge dem valfriheten. Det handlar inte om att sälja ut hela allmännyttan i våra utsatta områden, utan det handlar om att kunna göra små förändringar och låta människor själva få bestämma över detta och inte vi här i politiken.

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C) för en replik. Varsågod Emmyly!

Tack! Jag skulle också vilja instämma i det som Axel Josefson (M) säger om att inte göra det här till en fråga om vad man tycker om hyresrätten som sådan. Från Centerpartiets sida så tycker vi att det behövs en blandning av upplåtelseformer i alla delar av Göteborg och Vi har ju också drivit på i Socialdemokraterna att se till att det blir blandad bebyggelse i många stadsdelar. Och jag tror att det blir en väldigt olycklig och väldigt snedvriden debatt om det här ska handla om hyresrättens vara eller inte vara. Utan det här handlar ju snarare om möjligheten att kunna ombilda en del av fastighetsbeståndet i allmännyttan. Och det är det debatten borde fokusera på. Jag tycker det blir en väldigt snedvriden debatt om man ska försöka få det att låta som att några i den här salen skulle vara emot hyresrätten som sådan. Vi har 53% hyresrätter i allmännyttan idag. Det är en ganska hög andel skulle jag säga. Vi skulle behöva mer eget ägande.

Tack Emmyly och då har jag Elisabet Lann (KD), som är sist i talarlistan, som har begärt ordet. Varsågod Elisabeth!

Tack ordförande, jag ber om ursäkt jag kunde inte hålla mig. Men det är klart att hyresrätter är jättebra, särskilt i vissa skeden i livet. Jag bor själv i hyresrätt. Jättepraktiskt! Och det är bra att det finns hyresrätter. Men frågar man människor så vill ungefär 10 till 12 % vill bo i hyresrätt om de kan välja. I Göteborg är 53 till 54 % av alla bostäder hyresrätter. Så vi fråntar ju människor möjligheten att välja och då har vi dessutom områden Där det inte finns några bostäder man kan äga. Så där saknas helt möjligheten att välja. Vill man äga sitt boende måste man flytta därifrån. Det är ju det som cementerar den segregation som skadar vår stad så djupt. Det är ju det den här frågan handlar om. Men vi ska ha hyresrätter, bostadsrätter, småhus i alla delar av staden för att kunna bygga ihop vår stad. Men då går det inte.

Tack Elisabet för detta och Roshan Yigit (S) begärt en replik. Varsågod Roshan.

Ja från vår sida så känner vi utifrån den kunskap som vi har så vet vi att om inte en majoritet så är det fler som. som faktiskt är emot ombildningar än som är för. Vi vet också att rent generellt så finns det en stark efterfrågan på bostäder med lägre boendekostnader. Så är det. Det finns inte bara en stark efterfrågan utan det finns ett starkt behov också. Det kan vara exempelvis vid skilsmässor eller andra fall där de här lägenheterna, som vi så mycket värnar om, är superviktiga. Och där en bostadsrätt där man behöver gå in med en större konstantinsats inte hade mött samma behov.

Tack, Roshan. Med detta har Elisabet Lann (KD) begärt en kontrareplik. Varsågod, Elisabet.

Tack så mycket! Det finns ett berömt uttryck som man frågar får man svar. Ursäkta, jag gick igång lite på det här. Ja, som ni vet utifrån vad ni har hört. Ja, när ni gick runt och knackade dörr i utsatta områden i valrörelsen och sa att vi ville sälja deras lägenheter. Jag förstår att ni fick svaret att nej, det var inte så populärt. Tack!

Tack, då är det andra sista replik, begärd av Roshan Yigit (S). Varsågod!

Nej, vi har mätningar på detta, men det är bra att ni inte har tillgång till dem.

Då har vi tomt på talarlistan och jag anser att motionen har färdigdebatterats. Under överläggningen yrkar Hannah Klang, Rojhan Yigit, Helena Norin bifall till kommunstyrelsens förslag. Martin Wannholt, Axel Darvik, Elisabet Lann bifall till motionen. Jörgen Fogelklou att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Martin Wannholt med flera? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja i propositionen i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två kvarstående yrkandena. Antas förslaget från Martin Wannholt med flera som motförslag? Antas förslaget från Jörgen Fogelklou (SD) som motförslag? Jag finner att förslaget från Martin Wannholt antagits som motförslag. Då finns det. Två förslag, och då är det förslaget ja, för kommunstyrelsens förslag och nej till förslaget från Martin Wannholt med flera. Korrekt uppfattat? Då startar vi omröstningen. Varsågod och rösta. Det gick att rösta, så du behöver inte anteckna. Jag stoppar omröstningen. Och med 40 röster ja, 29 nej och 12 avstår, bifalles kommunstyrelsens förslag. och Edwin Friedlaender (M) om en samordnad utbetalningsenhet för bidrag till organisationer Ska jag bordlägga? Lite tystnad, då är vi på motion nummer 5. Innan jag går på föredragningslistan så begärs bordläggning. Då ställer jag frågan till fullmäktigeledamöterna, kan vi bordlägga ärende nummer 5? Ja, då gör vi det. riktlinjer för att stadens lokaler ska vara fria från politiska och religiösa budskap Och då är vi på ärende nummer sex och det är motion av Martin Wannholt (D och Patrik Höstmad (D), det om att ta fram riktlinjer för att stadens lokaler ska vara fria från politiska och religiösa budskap. Ja, ja, men det bestämmer ni själva vilka ni vill skicka. Kommunstyrelsen föreslår att den av Martin Wannholt och Patrik Höstmad väckta motionen avslås. Här har vi en talarlista och vi börjar med Patrik Höstmad (D). Därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Patrik!

Tack för det! Ja anledningen till att vi tar upp det är faktiskt för att göteborgare reagerar på att i kommunala lokaler som vi erbjuder till göteborgarna finns flaggor och symboler som folk undrar ska de verkligen finnas i de kommunala lokalerna? Det kan handla om. olika länders flaggor, det kan handla om gamla flaggan med hammaren och skäran på. Det kan handla om bilder på politiskt kodade personer, Che Guevara till exempel och så vidare. Det handlar om fritidsgårdar. Det handlar om regnbågshus. Vissa som undrar, palestinska flaggan med tanke på hur de behandlar homosexuella och alla LBTH. Ni förstår. Personer som säger, är det verkligen en lokal för alla när det finns sådana här och att jag känner ett obehag? Så vi har ju sagt då att vi tror att det behövs lite tydligare riktlinjer. Det intressanta är att remissvaren visar på det. Det finns de som svarar att det inte finns reglering som specifikt behandlar politiker ideologiska och religiösa budskap. på symboler i stadens lokaler. Någon annan säger vi har redan regler för det här. Någon annan säger det bör i stället avgöras från fall till fall. Någon säger att nej, politiska, ideologiska och religiösa budskap får inte finnas i förvaltningens verksamhetslokaler överhuvudtaget. Någon annan säger det går inte på grund av yttrandefriheten. Så det här spretar ju åt alla håll. Och. Därför är det väldigt viktigt att det här faktiskt får en ordentlig beredning och det handlar ju inte om att ta bort det här från alla sammanhang. Vi har sammanhang som ska upphållas till aktivister, till politiker, till andra som vill göra sin röst hörd. Vi har demokratiska forum där man faktiskt kan få gå lite längre. Men där vi framför allt bedriver myndighetsutövning eller erbjuder tjänster för göteborgarna som ska vara politiskt neutrala är det jätteviktigt att vi har koll på så att det här inte känns som ett vänsterprojekt eller ett högerprojekt eller ett judiskt projekt eller ett palestinskt projekt när man går in i de här lokalerna utan att det är Göteborgs stad som myndighet. Så med det sagt bifall till motionen. Tack!

Tack Patrik! Då lämnar jag ordet till Jonas Nilsson (V). Därefter Pär Johansson (S). Varsågod Jonas!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag tycker inte att det är särskilt förvånande att ingen av remissinstanserna tillstyrker den här motionen. Det finns många invändningar, men de kan sammanfattas med att motionärerna försöker lösa ett väldigt litet, väldigt komplext problem med vansinnigt trubbiga metoder. Remissvaret från Demokrati och medborgarservice väger såklart tungt i den här typen av frågor och tjänsteutlåtandet redogör på ett väldigt tydligt sätt problematiken i att begränsa politiska och religiösa uttryck i kommunala lokaler. Att det dessutom är en bred definition av vad som kan anses vara politiskt och inte bara begränsas till en partipolitik, gör det ännu svårare att förstå hur riktlinjer skulle implementeras i praktiken. Med en sådan definition blir det mer eller mindre godtyckligt vilka symboler och budskap som omfattas. Särskilt i en tid när till och med grundläggande fri och rättigheter politiseras av den alltmer reaktionära högern. Därför vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Tack!

Tack Jonas! Då är det Pär Johansson (S). Därefter Mattias Tykesson (M). Varsågod Pär!

Tack för det ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag börjar med att yrka bifall till KS förslag till beslut och avslag till övriga yrkanden. Det är en viktig princip att stadens lokaler ska vara fria från politiska och religiösa budskap. Därför finns det redan riktlinjer som vi fick höra tidigare som gäller många av kommunens lokaler. Motionen innebär i praktiken en begränsning kring vilka som får hyra lokaler. Det blir dessutom problematiskt kring gränsdragning och uppföljning av att de här riktlinjerna följs. Att tillämpa en riktlinje som begränsar förekomsten av politiska och religiösa symboler kan vara svårt. Symbolernas innebörd ändras över tid. Politik och religion är i grunden omstridda begrepp. Styrningen som motionen öppnar upp för öppnar också upp frågan om hur och vem som ska avgöra vad som är fritt från politiska, ideologiska och religiösa budskap. Denna typ av avvägningar gör också att de politiska besluten omfattar vad som är politiskt i sig. Det blir ju politiskt. Egentligen finns det inte något behov av en gemensam riktlinje. Som exempelvis kan nämnas kulturförvaltningens egna riktlinjer som stödjer ett befintligt arbetssätt, beslut och de avvägningar som behöver göras i kulturförvaltningens lokaler och även idrotts och föreningsförvaltningens bedömning gör att det inom staden och förvaltningen finns tillräckligt med riktlinjer. Så motionens förslag är långtgående och skulle medföra att staden ställdes inför många svåra vägval med ökat behov av kontroll och administration som följd. Tack!

Tack Pär och med detta har Patrik Höstmad (D) begärt en replik. Varsågod Patrik!

Tack för det! Ja men samtidigt så ser vi ju hur remissvaren spretar och vi har de här fallen som vi har fått rapporterade till oss där det är väldigt tveksamt om det är. Det är ju inte så att man kan gå in och precis detaljstyra allting. Så ser det ut så här, jag vet inte med vektorer och grafer och färgkorn och så. Utan det handlar ju framför allt om ett förhållningssätt och att det blir tydliggjort för medarbetarna i staden, att man hela tiden ska tänka. Okej, är det här en neutral myndighetsutövning eller en tjänst som vi erbjuder till göteborgarna som inte nödvändigtvis behöver vara politiskt kodad, då försöker vi hålla det här borta ifrån det. Är det däremot en arena som ska vara öppen för politisk diskussion eller en workshop man har för att premiera olika former av politiska diskussioner, då är det självklart att man tillåter det. Men det är ju ett tankesätt som vi tydligen inte har tillräckligt starkt i den här staden.

Tack! Då är vi tillbaka i talarlistan. Nej, där kommer Pär Johansson (S) och har begärt en replik. Mattias, då får vi vänta en minut. Varsågod Pär!

Tack för det. Så här är det ju att vi inte har några direkta problem egentligen idag med att den här typen av politiska och religiösa budskap finns i lokalerna. Kulturförvaltningen är ju en av de förvaltningarna som har tydligt uppdrag att jobba med demokratifrågor och yttrandefrihet och har ju i sitt yttrande skrivit just detta att det egentligen finns inget problem. problematik i detta utan man är medveten om de här frågorna och jobbar aktivt med dem. Vissa förtydliganden kanske kan behöva göras men då ska det göras internt i förvaltningarna och inom det, ja när man gör det här interna översynsarbetet, när man aktualiserar planer och riktlinjer som finns. Så vi ser inte något behov av en stad intern eller staden gemensam riktlinje.

Tack Pär! Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D). Det är som i andra repliken. Patrik Skifte. Varsågod Patrik.

Nej men det är väl möjligt att det fungerar alldeles utmärkt inom Kulturnämnden då. Samtidigt så har vi ju det här fallet med biblioteket uppe i Backa där man körde en kampanj som vi fick. ordentligt på tafsen där för att man gav sig på en högerdebattör och hånade den innan böckerna ställs ut. Tar de gärna så att de försvinner från biblioteket. Så det finns ju lite överallt den här typen av tendenser. Jag kan också tänka mig att ni på vänstersidan har svårare att se det här. Jag tror att det finns en slagsida inom stadens verksamhet när det gäller symboler och budskap och så. Som är på vänstersidan. Det är bara därifrån jag fått rapporter på olika typer utav Sovjetflaggor, Che Guevara, Palestinaflaggor, kartor där Israel inte finns med uppe på Mixgården tror jag det var till exempel. Så det kanske framför allt fritidsgårdar och socialtjänsternas omfång då som är viktigt. Så vi anser att det här behövs. Tack!

Tack Patrik! Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Mattias Tykesson (M), därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Mattias!

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare. Tack för en mycket bra och högst relevant motion från Demokraterna. Det är tydligt att det behövs riktlinjer givet omvärldsläget om inte annat. För Moderaternas räkning vill jag yrka bifall till den här motionen. Vi instämmer i det som framförs och det finns flera exempel som har nämnts här. Det var väl också Folkets hus, det var ett tag sedan den här motionen skrevs men det var ju rätt aktuellt när motionen skrevs. är det fortfarande och det kommer säkert bli mer aktuellt. Det finns andra exempel tidigare som vi absolut inte kommer glömma. Jag tror att det är läge att sluta vara så naiva i de här frågorna. Det är uppenbarligen känsligt med sådant här men det är bra att motionen tar upp problemet. Bifall!

Tack Mattias! Då lämnar jag ordet till Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Tack så mycket herr ordförande! Ja men självklart ska det offentliga rummet vara en neutral plats. Ett tryggt opartiskt rum där alla göteborgare behandlas lika oavsett religion eller politisk åskådning. Återigen, när Göteborgs Stad visar barn i slöja i sina kanaler så sänder staden ut en signal att det blundas för verkligheten. En verklighet där flickor tvingas bära religiösa symboler som ett uttryck för. Den här staden ska inte vara ett medskyldigt alibi för hedersförtryck. Men den neutraliteten gäller ju också oss folkvalda. Därför föreslår vi att kommunstyrelsens ledamöter under fullmäktiges möten avstår från att bära kläder eller asociarer med religiösa symboler eller större politiska symboler i tryck. Men det ska vara ett undantag där för kristna symboler. och minoritetsmarkörer och mindre partisymboler som finns. Det handlar om att visa respekt för det här uppdraget, för medborgarna och för vårt demokratiska ansvar att vara sakliga och att inte signalera stort. Det här är inte ett angrepp för det är ett försvar för barns frihet, för rättvisa myndigheter och för det sekulära, opartiska Göteborg som vi har en skyldighet att upprätthålla. Så jag vill yrka bifall till SD:s yrkande och i alla andra hand till motionen. Tack för ordet!

Tack! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Zagros Hama (M). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Det här kommer ju bli en liten upprepning av den första debatten vi hade här. Jämställdhetsmyndigheten tog i förrgår ett beslut om en ny policy att inte visa unga kvinnor i slöja i deras kommunikation. Det bör inte Göteborgs Stad göra heller. Sen fick jag en fråga av dig Blerta. Vilka grejer ska man undanta? Ja, vi har ju här ett yrkande vilka saker man ska undanta. Jag har här en Tors hammare. Första gången jag fick en Tors hammare var min mamma när jag fyllde 16 år. Den har jag inga problem att stoppa här under. Jag tror aldrig jag haft den framme när jag står någonsin, men jag bär den alltid på mig. Men man kan faktiskt plocka undan den när man kommer in i den här. salen för att visa respekt för alla andra och inte påtvinga min religion på er. Med det så tycker jag att vi ska yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande. Då lämnar jag ordet.

Nej, det kan du inte begära i en replik Hannahn. Då lämnar jag ordet till Zagros Hama (M). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Zagros!

Tack för det herr ordförande, ärade ledamöter, göteborgare. Våra offentliga lokaler ska vara neutrala platser där alla göteborgare oavsett ålder ska kunna känna sig välkomna. Jag har själv varit i den fritidsgården som Patrik pratar om, Mixgården, där det tydligt är symboler med hammaren och skäran. Där det står ”Proletären” ganska stort över väggen och där det viftas med flaggor hej vilt. Per du pratar om att det finns redan riktlinjer, gränsdragningen och uppföljningen blir svår, symbolernas innebörd ändras över tid. Politik och religion är omstridda begrepp och det finns inget behov säger du. Det var stadens egna tjänstemän som visade oss Mixgården. Det var stadens egna tjänstemän som gick förbi den här tydligt markerade väggen med flaggor, med hammaren och skäran men. Stor text där det stod ”Proletären”. Det var ingen som reagerade. Du säger att man är medveten om de här frågorna och jobbar aktivt med dem. Återigen, det var ingen som reagerade. Nu var den här bilden som jag tog på detta ett par år gammal, men jag tror att det troligtvis ser ut så än idag. Jonas, du säger att det blir godtyckligt vilka symboler som är politiska och vilka som ska få synas. Jag tror att vi alla i den här församlingen kan enas om vad som är en politisk symbol. Det är nog ganska uppenbart. Den förväntan kan man också ha på stadens tjänstemän. Vi behöver riktlinjer som är klara, som fungerar i praktiken och inte bara på ett papper. Svaga dokument är inte tillräckligt. Med det sagt bifall till motionen i sin helhet. Tack!

Tack! På detta har Jonas Nilsson (V) begärt en replik.

Tack. Jag tror tvärtom att vi skulle kunna ha svårt att komma överens om vilka symboler som är politiska och inte. Patrik Östman har varit uppe och nämnt palestinaflaggan till exempel, som en problematisk symbol. Men då undrar jag om det gäller alla nationsflaggor? Gäller det Israels flagga? Gäller det Ukrainas flagga? Gäller det svenska flaggan? Eller är det just den palestinska som man ser som en politisk symbol och andra flaggor inte politiska? Eller är alla flaggor politiska? Jag tror vi skulle ha svårt att komma överens faktiskt. Tack!

Då är vi tillbaka i talarlistan och det är Daniel Bernmar (V) som är sist i listan just nu. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Ja, jag tycker Patrik gjorde ett jättebra inledande inlägg kring varför det här är en dålig idé. Jag vill därför börja med att yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut. För precis som Jonas var inne på så tog Patrik Höstmad upp den palestinska flaggan och hävdade att den var en symbol för homofobi. Och då tror jag han pekade särskilt på den palestinska flaggan som jag har på mitt kavajslag här. Jag har ju den i solidaritet med det palestinska folket och folkmordet i Gaza. Idag. Det är den symboliserar för mig idag. Framförallt symboliserar den det palestinska folket och det palestinska folkets rätt till frihet. Så jag tror att det blir väldigt svårt att komma överens. Och ska vi prata homofober och problem med länder, ja men då kanske vi ska prata om Uganda. Ugandas flagga, ska vi förbjuda den? Kenyas flagga ska vi förbjuda den. Ungerns flagga ska vi förbjuda den. Det är precis det här som vi inte ska hålla på med. Jag tycker Patrik gjorde precis argumentet kring varför det här är en jättedålig idé. Svaren i remissvaren spretar menar Patrik. Det egentligen betyder det att man svarar olika utifrån verksamhetens art. Därför att det är så det fungerar. Det är självklart att det är väldigt avskalat när man till exempel kommer och möter socialtjänsten. Därför att där är det viktigt, precis som det är när man kommer till ett sjukhus eller en vårdcentral. Medan när man jobbar med ungdomar, när man jobbar med politiskt engagemang, när man jobbar med demokratiutveckling, då ska det vara allt annat än neutralt. Då ska man jobba med att främja demokrati, till och med skapa forum för meningsskiljaktigheter. Därför att det är det som demokratin är. Och att vi skulle komma överens om precis var de här gränserna går, det är ingenting annat än diktatur. Tack!

Tack Daniel! På detta har vi Patrik Höstmad (D). Det blir en replik. Varsågod Patrik!

Ja, jag vill bara rätta Daniel på en sak först. Jag sa nog aldrig att JAS tyckte att Palestinaflaggan stod för de här sakerna. Det jag sa var att jag har fått till mig då av personer som har besökt Regnbågshuset som har tyckt att det kändes dumt att man hade en sådan flagga där för att det är faktiskt ett land som de förknippar med de länderna där nere. som har väldigt negativ syn på homosexuella och personer som säger att för varje person vi har tagit tid som kommer från de här länderna så känner jag att jag får ta ett steg tillbaka för att man inte kan vara öppet homosexuell på samma sätt som tidigare innan så att det är en problematik och så vidare. Så det här är komplext och jag håller helt med dig. Det är svårt. Det är därför vi tyckte att vi borde ha en genomgång om det så att det blir lite tydligare för hur man ska förhålla sig till det. För som det är nu så blir det ju att hantera för enskilda. verksamheter väldigt djupt ner i organisationen och de gör helt olika bedömningar. Så försöka att få lite styrning på det här. Tack!

Tack Patrik och Daniel har begärt en kontrareplik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Men Patrik, då tycker jag att du ska förklara att ingen vanlig nationell flagga, har ett så enkelt budskap som att det betyder just en politisk fråga. För då kan inte en ugandier någonsin vara stolt över sitt land eller andra länder. Det är inte så vi ska se på det. Jag tror inte vi vill se på den svenska flaggan på det sättet heller. Sen har flera av er pratat om att offentliga lokaler ska vara neutrala. Jag vill med bestämdhet hävda att offentliga lokaler inte ska vara neutrala. Vi går bara några punkter tillbaka på den här listan. Hela den här sidan stod här och absolut hävdade att offentliga tjänstepersoner inte ska vara neutrala. Utan ska stå upp och försvara vissa specifika värden. Nu helt plötsligt hamnar vi i en diskussion där nej, lokalerna ska vara neutrala. Men tjänstepersonerna ska minsann forcera och tvinga fram en viss politisk eller värdemässig. ideologisk ställning. Så nu får ni bestämma er, man kan inte både ha kakan och äta upp den. Tack!

Tack Daniel! Då är det Patrik Höstmad (D) som har begärt sin andra och sista replik. Varsågod!

Ja, det går väl kanske lite i samma linje egentligen. Det handlar ju också om att få bort religiösa symboler på platser där de inte ska vara. Till exempel på platser där man sexualiserar barn med slöjan. Där utgår ju från barnrättsperioden perspektivet. Så jag vidhåller de här frågorna kan vi inte ducka för och säga att det får hanteras lite kom si kom sa ute i verksamheterna. Utan vi måste ha en seriös genomgång av det. Få upp lite tydligare kanske framför allt förhållningssätt för det är svårt att peka ut. Och det finns flaggor nationsflaggor som faktiskt är problematiska. Jag menar skulle man sätta upp Nordkoreas eller den gamla Soyetflaggan eller den gamla. Nasseflaggan så kommer nog ganska, okej det är kopplat till hatbrott så det är tydligt där. Men alltså det finns tydliga gränser och kanske framför allt på vilka platser. Du behöver kanske inte vara i entrén till verksamhet som kommer in utan i så fall har man ett rum som är för politisk utveckling och så vidare och aktiviteter och så får du vara där. Tack!

Tack Patrik och på detta har ju Daniel Bernmar (V) begärt sin andra sista kontrareplik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande och jag tycker den här debatten så tydligt. visar att våra välutbildade lärare, våra duktiga socialarbetare och alla de andra som jobbar i demokratins tjänst, de är mycket bättre rustade att göra de här avvägningarna. Det gör de varje dag. Det är det som den där sidan kallar för spretigt i remissvaren. Det är det de skriver. Varje dag gör vi den avvägningen så att vi kan se till att demokratin frodas. Det är ingenting som hör hemma i den här salen. Här ska vi ha meningsskiljaktigheter och det ska vara på ett bra sätt. Det ska vi också. tycka att resten av samhället ska kunna ha och frodas och verka i. Tack!

Tack Daniel och Patrik! Du har ju redan haft dina två repliker så tyvärr. Det är tomt på talarlistan och jag anser att motionen har färdigdebatterats. Under överläggningen yrkar Jonas Nilsson, Pär Johansson, Daniel Bernmar bifall till KU-styrelsens förslag. Patrik Östman, Mattias Tykesson, Zagros Hama bifall till motionen. Agneta Kjaerbeck att fullmäktige beslutar bifalla förslaget. från SD den 28 maj i första hand, i andra hand bifall till motionen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna proportionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Patrik Höstmad med flera? Ja. Bifalles förslaget från Agneta Kjaerbeck? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Votering är begärd och ska verkställas. Då gör vi så att jag väntar med att läsa upp tills alla har kommit. Så att jag inte behöver upprepa det två gånger. Jag tror alla är inne i sessionssalen. Det har begärts votering. Kommunstyrelsens förslag är ja. Proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag reservation på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Patrik Höstmad med flera som motförslag? Antas förslaget från Agneta Kjaerbeck som motförslag? Jag anser att förslaget från Patrik Höstmad med flera har antagits som motförslag. I huvudvoteringen är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Patrik Höstmad med flera. Korrekt uppfattat? Då startar vi omröstningen. Varsågod och rösta. Jag stoppar omröstningen. Jag ställer frågan till Blerta. Hur röstar du? Du röstar ja. Då stoppar jag dig. Med 42 röster mot 29 bifalles kommunstyrelsens förslag. Antecknat? och Elisabet Lann (KD) om att uppdatera Göteborgs stads miljö och klimatprogram Då är vi på ärende nummer sju och det är motion av Axel Josefson (M), Martin Wannholt (D), Axel Darvik (L) och Elisabet Lann (KD) om att uppdatera Göteborgs stads miljö och klimatprogram. Lite tystnad snälla när ni går ut. Kommunstyrelsens förslag är att den av Axel Josefson, Martin Wannholt, Axel Darvik och Elisabet Lann väckta motionen avslås. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Axel Josefson (M). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag förstår inte varför alla lämnar salen när en så här intressant fråga ska diskuteras. Våran miljö och klimatprogram och de mål som vi har satt för detta. Det här är också en motion som har fått ligga till sig och enligt min mening har den blivit bara bättre och bättre. Det har visat att vi har fått rätt under den tid som har förflutit. Det vi vill här är att vi ska anpassa stadens klimatmål mot de nationella och internationella franskt-EU målen. Så att vi taktar tillsammans i det här viktiga arbetet med att rädda vårt klimat. Som läget är nu så har Göteborg egna klimatmål som under den här tiden tyvärr har visat sig att vi inte kommer nå. Det här har ju påtalats utav klimatrådet inte bara en gång utan vid två olika tillfällen. Och nu senast så har man ju till och med varit ännu tydligare att man också anser att vi behöver se över de här målen. Och det finns goda grunder för detta. För det första så genom att inte se över de här målen så riskerar vi att förlora förtroende i stadens klimatarbete. Att vi håller på och jagar spöken snarare än att fokusera på det som faktiskt kan ha effekt och ge effekt. Och där är ju sanningen det att 75 % av våra utsläpp, det är de två raffinaderierna och det är Sävenäs. Och ska vi nå målen, ja då hade vi behövt stänga dem och det tror jag nog de allra flesta här inser att det råder vi inte över, även om det kanske finns sådana som vill göra detta. Men sen det sista och det andra då det är ju det att när vi har helt orealistisk. så finns det en stor risk att man börjar driva politiska förslag som inte kommer leda någonstans för att faktiskt komma till rätta med klimatet. Med detta bifall till motionen.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Därefter Axel Darvik (L). Varsågod Martin!

Tack! Jag vill också börja med att yrka bifall till motionen. Nu har vi klimatråd och då. Då förväntar man sig att vi politiker lyssnar till deras kloka ord ibland, kommentarer och påpekanden. Sen är det ju inget nytt. Vi har vetat om detta från början. Vi har alla varit och skrivit under på de här jättehöga ambitionerna. Varför har vi gjort det? Jo, det är för att vi brinner för det här och vill och är beredda allihop att Göteborg kan gå före. Men när vi inte har rådighet och ändå står vi här som nu senast i budgetfullmäktige för ett halvår sedan, från den här sidan, och säger att det här ska genomföras. Fast ni allihop vet att det inte går att genomföra. Då hamnar vi i en situation där vi faktiskt står i fullmäktige, vårt demokratiska forum, och säger saker till medborgarna. Nu är det inte så många som lyssnar, men vi säger saker som inte är sanna. Visst det är fint att ha ambitioner och så vidare men man kan inte hoppa ut i ett hav av hittepå och påstå att det inte är det till medborgarna. Det är då vi tappar trovärdigheten. De gånger vi faktiskt kräver lite mer av människor, lite uppoffringar. Nej, här är en bussfil så du får stå i lite längre kö för vi måste gynna kollektivtrafiken. Och sen. Sen så i nästa ände så är det hittepå. Förstår ni inte att det blir problematiskt? Medborgarna är ju inte dumma. Så man ska inte stå och lura i människor att vi kan göra det här snabbare än vad vi kan. Vi ska göra mycket mer än vad vi gör idag. Men vi kan inte hålla på och lura människor med våra klimatmål till 2030 när vi inte har rådighet. Det borde vi säga. Vi har varit förr på samma er sida. Vi tänker inte stå och lura medborgarna mer och vi välkomnar er att komma över till vår sida och vara ärliga mot göteborgarna. Tack!

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik (L). Därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Ja tiden har väl så att säga inte sprungit ifrån den här motionen utan snarare det omvända kommit i kapp den. För att det finns väldigt. Alltså det här. De här förslagen är väldigt kloka egentligen. Om man nu vill ha en snabb omställning på riktigt och att den också ska fungera. Vi kanske har lite olika bevekelsegrunder exakt till varför vi kom fram till detta, men jag tror faktiskt att det här kan bidra till att vi får. ökad fart på elektrifieringen av transportsektorn och också omställningen av industrin. Därför att vi ska fokusera på sådana saker som kommunen också kan genomföra. Där det finns en kraft i genomförandet. Annars blir det den här så kallade målträngseln när man ägnar sig åt saker som man inte kan råda över. Då kan man tycka en massa saker men det blir inte någon verkstad. Det är glädjande. Till exempel att Göteborg Energi nu ser ut att helt lämna den fossila eran och kunna bli helt fossilfria. Vi har mycket också att vinna på att få en omställning av transportsektorn i Göteborg mot ökad elektrifiering. Där finns det saker som kommunen definitivt kan göra för att underlätta men långt ifrån allt. Däremot hur det ser ut med industrier och så vidare när det gäller. eller till exempel raffinaderierna som vi vet är en stor lokal utsläppskälla. Där har vi ingen rådighet och då är det onödigt att också ödsla tid och energi på det. Så med detta sagt så vill jag yrka bifall till motionen. Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD) därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Elisabet!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, eventuella åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till motionen. Det är alldeles uppenbart att staden inte kommer nå de högt ställda målen och gapet mellan nuläge och mål minskar inte i ökad takt. Och till och med vårt eget tillsatta Klimatpolitiska råd säger att det inte kan uppnås. Man kan såklart tycka vad man vill om det. Det låter tråkigt. Men vår makt ställer. sträcker sig helt enkelt inte så långt att vi själva kan fatta beslut som tar oss i mål. Och det är fakta som vi behöver förhålla oss till. Risken när den politiska visionen och verkligheten glider isär är såklart att förtroendet för politiken urholkas. En annan risk, högst påtaglig sådan, det är att den frustrerande maktlösheten för oss rakt i fällan på symbolpolitik. Där faktisk nytta och verkliga resultat är bisaker. Som om bara åsynen av ett cykelställ hjälper på en före detta parkeringsplats hjälper oss att dämpa klimatförändringarna. Det skadar klimatpolitikens trovärdighet. Och ännu värre blir det när klimatpolitiska åtgärder inte alls går ihop med människors verklighet. Nu är inte det här en debatt om Såggatan, men vi känner till det exemplet väl. Hur det ställer till det med människors vardag och livspussel. Ytterligare ett exempel är. Situationen i Björlanda där man planerar att kollektivtrafiken avsevärt försämras genom att man tar bort Svartexpress och samtidigt så bygger man då en 4 meter bred cykelväg hela vägen in till stan, 1,5 mil. Som om människor kommer kasta sig på cykeln när kollektivtrafiken inte fungerar. Vi behöver fokusera på åtgärder som får effekt och det finns ingen anledning för Göteborg att försöka vara bäst i klassen på pappret men utan att kunna nå målen.

Tack Elisabet! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C). Därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Göteborgs miljö och klimatprogram togs ju fram under alliansstyret förra mandatperioden och antogs här med bred majoritet i fullmäktige. Det bygger på Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Men det handlar inte bara om klimatet utan det handlar också om de lokala miljöfrågorna, om renare luft, biologisk mångfald, mindre buller och bättre vattenkvalitet. En mer hållbar stad för alla göteborgare. Nu vill då M, D, L och KD skrota de här målen och ersätta dem med nya som ligger i linje med EU:s Fit for 55 och nationella klimatmål. Vi ser flera problem med det. Dels riskerar det att skapa en stor ryckighet i klimatpolitiken, där vi redan ser de exemplen på nationell nivå. Kring till exempel reduktionspliktsskatt på fossila drivmedel och reseavdrag. Som har gjort att Sveriges utsläpp har ökat på väldigt kort tid. Men klimatet bryr sig inte exakt om vilket mål år vi har. Utan allt vi släpper ut på vägen dit höjer ju den globala temperaturen. Så därför behöver vi hitta en långsiktig strategi. Och för det andra så finns det ju ingen global koldioxidskatt. Och EU:s utsläppshandel täcker ju bara delar av ekonomin. Och då kan vi inte bara luta oss tillbaka och vänta på den. Vi behöver lokala och nationella mål som driver på här och nu. Och sen hänger klimatarbetet ihop med vår lokala miljöpolitik om att minska vägtrafikarbetet, ställa om transporter och bygga fossilfritt. Det ger bättre luft och mindre buller. Så om vi skrotar klimatmålen så slår det direkt mot miljömålen också. Vi i en storstad som Göteborg har ju bättre förutsättningar än många andra också att vara föregångare och ställa om. Därför ska vi inte missa vårt ansvar och vår potential. Här finns ju näringslivet som har lösningarna och det är ju ett verktyg och inte en börda. Så jag vill avsluta med att yrka bifall till Centerpartiets yrkande. Tack!

Tack! Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD), därefter Hanan Baalbaki (S). Varsågod Emma!

Tack för ordet herr mötesordförande. Nu ska jag säga till sa. Att min röst ska försöka hålla genom den här debatten också. Men jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Och jag brukar stå här framme och prata ganska mycket mot höger eller mot vänstersidan när det kommer till klimatpolitiken. Det råder ju nästan inte så mycket tvivel om var den här sidan står. Däremot så får jag ju ännu mer frågetecken kring hur de borgerliga ställer sig i frågan. För det finns en del saker som inte riktigt går ihop. Och jag har två saker. Två frågor som jag jättegärna hade velat få svar på från den här sidan under den här debatten. Under den första så är det ju då, tror de borgerliga på att, eller anser ni att det är ett klimatnödläge? Det är min första fråga och nummer två, anser ni att Göteborgs Stad kan ändra klimatet med sina prioriteringar? För jag vet att ni säkerligen har hört mig säga detta flera gånger i den här talarstolen tidigare och det är att Göteborgs Stad, har en försumbar effekt på klimatet och det finns ingen logisk grund för att vi med vår kommun ska kunna påverka den globala uppvärmningen. Oavsett hur många mål eller symbol åtgärder vi formulerar. Vårt ställningstagande är annorlunda till de borgerliga för att vi inte vill se några klimatmål överhuvudtaget. Vi vill göra det så enkelt som möjligt och se till att de mål och program som vi har inte inkluderar sådant som vi inte har rådighet över. Där är vi överens. Men vi anser. Det är ett faktum att vi inte har råd att äta över klimatet, så varför ska vi ha klimatmål? Sen finns det vissa överstatliga bestämmelser som tvingar oss att göra vissa saker i klimatets namn, som jag kanske inte alltid ställer mig bakom, men då ska vi inte gå längre. Satsa på kärnverksamheten och slopa symbolpolitiken! Tack!

Tack Emma! På detta har tre replikbegäran kommit. Vi börjar med Axel Josefson (M) först. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Vi fick ju två frågor och jag tänker besvara dem och sedan tänker jag ställa en fråga till er. På din första fråga, råder det ett klimatnödläge? Nej, skulle jag vilja säga. Det är inte det jag tycker det är olyckligt att använda den typen av begrepp utifrån det vi har. Däremot. så har vi bekymmer med klimatet. Kan vi i Göteborg ensamma förändra detta? Svaret är nej på det. Men vi ska göra vår del. Därav är det så viktigt att vi taktar med resten av världen, att vi har samma inriktning där. Min fråga till er då. Jag blev lite förvånad när jag såg er gruppledare här ute i GPN Dag där vi pratar om klimatförändringarna och det påstods att klimatförändringarna inte var. orsakade av människan och det är min fråga, är det någonting som Sverigedemokraterna i Göteborg står bakom?

Tack Axel! På detta har ju Emma Altenhammar (SD) begärt en kontrareplik. Varsågod Emma!

Jo men tack och då undrar jag lite, då öppnar man ett anförande med att säga att vi ska komma till rätta med klimatet och sen säger man att det inte råder något klimatnödläge för då sitter man och ojar sig precis över den. symbolpolitiken som man själv bedriver. Varför inte bara säga att vi inte ska ha klimatmål överhuvudtaget då?

Tack! Då är vi tillbaka i replikskifte och det är Elisabet Lann (KD) som har begärt en replik. Varsågod Elisabet!

Tack så mycket! Jag vill också svara på de här frågorna. Det är bevisat att det pågår klimatförändringar. Det är alldeles självklart att jag skulle kunna sitta på ett flygplan dygnet runt resten av mitt liv utan att det påverkar klimatet. Men om alla människor gjorde det? Det finns inte en stad som ensam kan minska klimatförändringarna, men det här bygger på att vi tar vår del av ansvaret. Det är det handlar om. Att kunna tänka lite mer globalt. Alla jordens invånare behöver ta sitt ansvar så långt man kan. Och det är det vår motion också handlar om, att vi behöver ta ansvar för det som vi har rådighet över, men inte sätta upp mål som går bortom det vi faktiskt kan påverka. Men att liksom strunta i Nej men bara för att jag inte lägger om min livsstil, eller att det inte förändrar någonting, så struntar jag i det. Det är förfärligt. Förstår ni hur många klimatflyktingar vi kommer få att hantera i världen om extremvädret fortsätter att utvecklas så som vi ser nu?

Tack Elisabet! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD) för en kontrareplik.

Tack! Och då blir det ju ännu konstigare att i princip dra tillbaka. målgränsen och sätta ett mer, vad ska man säga, ett mål som är längre fram och kanske inte lika effektivt som de som sitter. Så då undrar jag varför ni inte stödjer det. Och sen får man ju inte glömma att just en miljö och klimatprogram är ju inte bara siffror eller program. Det här handlar ju om prioriteringar. Det här är ju pengar som kommer gå till andra saker. Pengar som kommer gå till cykelbanor eller till gröna bubblor och andra saker. Så är ni beredda att satsa klimat och Åtgärder framför kärnverksamheten blir också en fråga för det. Tack!

Tack Emma! Då är det Elisabet som har begärt sin andra replik. Varsågod Elisabet!

Tack så mycket! Jag ska försöka vara så pedagogisk jag bara kan. Om jag behöver gå ner i vikt så sätter jag upp ett mål vikt. Jag vill gå ner, vad härligt vore att gå ner 50 kg. Det kanske inte går för att mitt skelett väger så mycket så det är omöjligt. Men jag kanske kan gå ner 20 kg. Det är så vi vill anpassa klimatmålen så att vi faktiskt sätter upp mål som vi kan vidta åtgärder för att nå, men inte mål som är så höga så att vi inte kan nå dit, för att då tappar man liksom lite lusten. Om jag satte som mål att gå ner 50 kilo så skulle jag snart inse att det här går inte och då kanske jag tar en bulle till i stället för ett glas vatten. Tack.

Tack Elisabet. Emma, du har ju haft dina två repliker. Varsågod Martin Wannholt (D).

Tack och till skillnad från Elisabeth Lann så skulle jag verkligen behöva gå ner 20 kilo. Jag ska svara på de två frågorna. Klimatnödläge? Nej, det är inte min bedömning, men det beror på vad man frågar. Man kan ju fråga de som dog i Spanien nyligen vad de tycker om det. Men min bedömning är att nej, det är inte ett klimatnödläge. Vi kommer hantera detta. Det finns många andra hot på vår jord som är mycket mer akuta. eller mer hotfulla åtminstone. Sen, gör Göteborg någon skillnad på det stora hela? Nej, det gör det ju inte då. Men så här då, varför jag tycker det är viktigt att bli fossilfri så fort som möjligt och vi i Demokraterna har drivit på också. Det är ju för att vi blir av med andra utsläpp också. Alltså luftföroreningar och så vidare kan vi minska. Det är det ena viktiga. Och sen har vi den riktigt viktiga och det bekymrar mig att inte SD tar upp då. Det är att bli fri från fossilberoende. Skurkstater! Islamistiska stater, diktaturen i Ryssland och så vidare. Ni tycker inte det är viktigt. Bara det borde få SD att brinna för ett fossilfritt samhälle. Tack.

Tack Martin. Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Hanan Baalbaki (S). Därefter Karin Karlsson (V). Varsågod Hanan.

Tack ordförande, presidiet, deltagare och medborgarna. Göteborg har en miljö och klimatprogram som vi kan vara stolta över. Det ställer mål till 2030 som är tagna i bred politisk enighet. Bland annat klimatmål som möjliggjorde att Göteborg 2022 blev utsedd till en av de 100 städerna i EU. Det har gett staden tillgång till värdefull rådgivning, nätverk, delfinansiering. För omställningen, Göteborg är bland de städer i Europa som har bästa förutsättningarna att vara en ledare i klimatomställningen. Vi har ett ansvar, gentemot göteborgarna, att agera på de förutsättningarna och göra vad vi kan för att det blir en klimatneutral stad till 2030. Men det är också ett ansvar gentemot resten av världen att visa på att vi kan ställa om. Om inte vi kan genomföra klimatomställningen. Vem ska göra det då? Att sänka våra klimatoptioner för staden, så som högern här vill föreslå, och backa på tidigare överenskommelse om vilket ansvar vi ska ta för vårt klimatavtryck, är ett svek mot göteborgarnas unga. På samma sätt som regeringens klimatpolitik är ett svek mot alla de familjer runt om i världen som kommer att tvingas lämna sina hem, eller redan nu tvingas. på flykt på grund av klimatförändringarna. Vårt rödgröna styre i Göteborg står i stället upp för en solidarisk klimatpolitik, där vi som har råd att gå före också ska vara ledare i klimatomställningen. Därför yrkar Socialdemokraterna bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack Hanan! På detta har Axel Josefson (M) begärt en replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige och. Göteborgare, ja det var höga fina ord från Socialdemokraterna men då är min enkla fråga, för att Göteborg ska bli klimatneutralt till privata raffinaderierna skulle stängas och att vi skulle tvingas producera fossila bränslen någon annanstans i Europa, i världen. Det skulle tvinga att vi stänger Sävenäs och att vi i stället börjar lägga soporna på deponi. Vi skulle tvingas stänga ner stora delar av vårt transportnät för att kunna bli klimatneutrala 2030. Om man nu har de här höga ambitionerna och står här och har ett högt tonläge om hur fin man är och hur dåliga alla andra är. Kom då gärna med de konkreta förslagen som visar att vi kan nå målet till 2030. Som det är nu är det tomma löften som ni lurar väljarna på. Tack.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D) som också har begärt en replik. Varsågod Martin.

Tack herr ordförande. Ja Hanan, jag förstår inte hur det kan gå att säga sådana här saker med att det är svek och så vidare att backa från detta. Det är inte att vi backar. Vi har blivit realister och ser att vi inte har rådighet och det har klimatrådet talat om för oss. Så att om vi inte hade sett det själva, nu såg ju vi det på den här sidan själva innan klimatrådet talade om, men de har dessutom talat om det för er nu. Och ändå så fortsätter ni att framhålla att ni ska göra något som ni inte har rådighet över och som inte kommer ske. Det vill säga sveket mot de unga är ju att vi lurar våra unga i Göteborg med att vi är trollkarlar här inne. Vi är inte trollkarlar här inne. Tack!

Tack Martin! Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Karin Karlsson (V). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Karin!

Tack ordförande, fullmäktige, ledamöter, åhörare. Jag tänkte börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag tänkte att jag ska prata lite specifikt om den delen i motionen som handlar om att harmonisera målen med de nationella målen och EU:s Fit for 55 och faktiskt läsa vad miljö och klimatnämnden svarade på det. I tjänsteutlåtandet så står det nämligen att. Det finns ingen konflikt mellan målen. Tvärtom bidrar stadens högre ambitioner positivt till att de nationella målen och EU:s mål kan nås med ökad sannolikhet. Dessutom är förutsättningarna att jobba med transporternas utsläpp, som utgör en stor del av utsläppen för etappmålen för 2030, bättre i Göteborg än för nationen som helhet. Då Göteborg som storstad och centralort har bättre möjligheter att effektivisera vägtransporterna. Det här är ganska viktigt. Att ha med sig för att våra städer, våra kommuner runt om i landet har ju olika förutsättningar. Så för att vi ska nå målen på nationell nivå så behöver ju också vi ha lokala mål som är anpassade efter de förutsättningarna som finns på plats. Så om vi ska nå ett mål om minskade utsläpp på vägtransporter som helhet nationellt, då måste ju Göteborg då som har bättre förutsättningar att minska sina utsläpp ta ett större ansvar i den frågan. Sen kan man ju tolka det här att det liksom inte ser ut som att vi kommer nå de målen som vi har satt på två sätt. Antingen kan man ju säga ja, det betyder att målen är fel och vi måste justera målen. Eller så kan man tänka ja, då behöver vi takta upp arbetet för att faktiskt, om vi inte når målen i alla fall, komma så långt vi bara kan för att nå dem. Där kan man tänka olika. Tack så mycket!

Tack! Karin på detta har ju Axel Josefson (M) begärt en replik.

Tack för det herr ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag tänker väl lite så här att det inte är på något sätt att vi inte vill ta ansvar för transportnätet här i Göteborg och att vi ska åka mer kollektivt, kunna bygga ut cykelnätet, få människor att avstå från att åka bil och så vidare. Det som är den springande punkten här är ju att transporterna står ju bara för 10 % utav våra utsläpp. De övriga 75 procenten, det som är de stora utsläppen, där finns det ju inget svar. I alla fall har vi inte fått något svar från er och det finns inte heller någon aktivitet för att komma till rätta med detta. Så att den frågan ändå är så pass viktig tycker jag att vi på något sätt ska göra sken om att vi ska nå någonting som. som vi aldrig kommer nå. Det tycker jag är att lura göteborgarna.

Tack Axel! Jag ber om ursäkt för hostan. Då lämnar jag ordet till Karin Karlsson (V) för en replik.

Ja, men det är ju lite så där. För det första, många bäckar små. Att sänka de där 10 procenten som kommer ifrån transporterna är ju ändå en sänkning och det är bra. Och det är dessutom en stor del utav de direkta utsläppen som vi har god rådighet att faktiskt påverka som stad. När det kommer till de stora utsläppen från raffen och Sävenäs, ja de är svåra. Men det vi som stad kan göra är ju att Bidra i att till exempel ge dem förutsättningar infrastrukturmässigt och så vidare. Att faktiskt hitta lösningar för dem att sänka sina utsläpp. Det är ju en sådan konkret grej vi kan göra som stad. Vi kan ju inte liksom bara lämna walk over. Sen är det ju så att Tittar vi på till exempel partikelutsläpp och sådant där. Det spelar ju ingen roll varifrån det kommer. Vi som stad måste ju ändå kunna hantera det. Det ligger ju på oss också. Tack så mycket!

Tack! Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Patrik Höstmad (D). Det därefter Helena Norin (MP). Varsågod Patrik!

Tack för det! Det har ju sagts några gånger här kanske att tiden kommit fatt. Jag vet inte riktigt om det är så. Den här motionen bygger egentligen på klimatrådets rapporter. Sedan kanske man fick läsa det mellan raderna för det var lite polerat och så vidare. Men tidigare ordförande Fredrik Hedenus, professor på Chalmers där har ju blivit tydligare efter han lämnade ordförandeposten och inte behöver komma överens med andra och få det till en kommunal rapport utan kan säga vad han tycker och tänker. Han säger ju att det kommunala klimatarbetet präglas av orealistiska mål, oklar styrning och samverkan med magra resultat. Det ersätts av ett arbete präglat av precision, resultat och innovation. Det var egentligen det som har stått i rapporterna. Så det handlar helt enkelt om att nu försöka få kontakt med, kontroll på vad man kan göra och inte göra och så trycka resurserna där och göra det i rätt tid. Vi har till exempel en CO2-fri förskola. Ja, det är också Sveriges dyraste förskola. Vi kan inte bygga en mängd. Det var den vi byggde där, men vi kan inte hålla på så, utan vi måste vänta tills tekniken finns. Därför är vår poäng här framför allt att det är företagen i Göteborg som kan göra skillnad i Göteborg och i omvärlden. Får vi fram Clean teknik så kan vi exportera den till andra länder och är den billigare och effektivare så kommer den rulla ut över hela världen på den globala marknaden. Det är ju så vi kan driva en klimatomställning som rör hela världen och som löser de globala problemen med tekniker som kan bli globala. SD som tycker inte vi ska vara med på tåget, ja men EU sätter ju lagstiftning som gör att vi kommer. kommer få böta starkt om vi inte klarar de här målen. Vi har energieffektivisering, vi måste göra det i våra egna fastigheter. Och får vi batterifabriken på plats här så har vi 1000 nya arbetstillfällen i Göteborg, 3000 kanske om man tittar på allting som finns runt omkring och så vidare. Tack!

Tack Patrik! Tack och där har det begärts två repliker. Vi börjar med Emmyly Bönfors (C) först. Varsågod Emmyly!

Tack! Då skulle jag vilja fråga Patrik Höstmad då. Om det nu är då precision, resultat och innovation som krävs för att vi ska nå klimatmålen och att få ner utsläppen. Varför föreslår ni då bara lägre ambition?

Tack! Då lämnar jag ordet till Karin Karlsson (V). Jag hörde inte Jörgen. Ursäkta.

Ville du ha replik, Jörgen? Ja, Patrik. Då börjar vi med Patrik. Med en replikbegäran, och det får du. Varsågod, Patrik! Vi sänker egentligen inte ambitionen om man tittar över en längre tid. Det vi säger är att vi inte vill ta en massa dyra kostnader i ett tidigt skede som ger små resultat, utan följa med strömmen och när tekniken finns till precis som nu, inklusive SD om jag minns rätt, ska gå fram med CCS-teknik, koldioxidinfångning, samtidigt som vi vet att den här tekniken, den fungerar inte än, det finns inga lösningar på det och det finns ingen affärsmässighet. Ändå ska vi slänga pengar på det för att klimatmål 2030, så kan vi inte jobba. De pengarna hade kunnat användas till exempel till att minska värmeutsläppen ur våra fastigheter eller alltså prioritera där det går att göra nytta och där vi har rådighet. Med precision. Tack!

Tack Patrik! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C). Varsågod Emmyly!

Miljö och klimatprogrammet är ju väldigt tydligt strukturerat i vad vi har rådighet över, vad vi har indirekt rådighet över och vad vi inte har så stor rådighet över. Men det enda jag hör från Högersidan här då med Demokraterna bland annat. Det är vad ni inte vill göra. Ni säger att det behövs precision, resultat och innovation. Men det enda ni rabblar upp är saker som ni är emot. Och jag ser fram emot att ni ska lägga lite förslag om vad ni faktiskt vill göra. Det här är det enda förslaget som jag kan minnas som ni har lagt fram. Som är på miljö och klimatområdet. Och då är det att ni vill sänka ambitionerna. I alla andra fall så brukar ni ju bara komma upp och berätta hur dåliga alla andras förslag är. Men hur ska vi komma fram? om vi aldrig ens kan lägga förslag för att försöka nå resultat för att minska klimatutsläppen.

Då lämnar jag ordet till Karin Karlsson (V) för en replik. Ville du ha en replik till? Varsågod!

Jag tycker att det är en orättvis beskrivning. Vi har jobbat konsekvent i Miljö och klimatnämnden med att faktiskt försöka få mer action. Vi har ju faktiskt lagt till exempel förslag om att gå ut till alla nämnderna, förvaltningscheferna och säga vad är det ni tycker att ni behöver för stöd och hjälp för att kunna uppnå målen eller inte? Det röstade ni ju ner och sen så blev det någonting den politiska vägen via klimatrådet och så vidare som inte ledde till något. Men vi har ju tagit till exempel ett sådant beslut. Vi håller ju på och tittar på investeringarna inom Göteborg Energi. Ut nu med gasturbiner så att vi kan köra om det till ökad elektrifiering. Men sen tycker inte jag att vi ska sitta här politiskt och kasta in detaljidéer. Till exempel plocka bort bilparkeringarna på Såggatan och anlägga en cykelbana där. Utan faktiskt låta förvaltningarna jobba med det, men faktiskt göra det i takt då med att det finns saker. Vi försöker nu i exploateringsnämnden och ställa ökade klimatutsläppskrav. Men gör det successivt.

Tack Patrik! Jag lämnar ordet till Karin Karlsson (V) för en replik. Varsågod, Karin.

Tack. Nej, det räcker såklart inte att ha en klimatneutral förskola. Jag håller med om att den första är dyr. Så är det när man gör innovationsprojekt. Forskning och utveckling tenderar att vara dyrt. De första versionerna brukar vara dyra för de med låg serie. Det är som sagt en RHD-kostnad som ska slås upp på färre objekt. Men, ju mer man gör, ju fler nya klimatneutrala förskolor man får, desto billigare blir de i längden. Och vi vill komma upp i bulk och dessutom lär man ju sig väldigt mycket i de här projekten som man kan applicera i andra byggprojekt. Och det var väl det som var den stora vinsten med det projektet. Tack!

Tack Karin och jag tänkte innan jag lämnar ordet till Helena Norin (MP) så vill jag informera ledamöterna. Det är helt okej att inte använda sina rättigheter med 2 minuter. Det går att prata mindre. Alltså, man måste inte använda 2 minuter. Det accepterar vi mindre också. Varsågod Helena Norin (MP), därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, det vill säga avslag på motionen. Än en gång, vi har en trippelkris för klimat, biologisk mångfald och föroreningar. Då är det inte läge att jobba mindre, vilket sänkta mål faktiskt innebär. Löser vi inte den här krisen, då kommer våra efterkommande inte ha en värld som det går att leva i. Det är fyra år sedan vi beslutade om miljö och klimatprogrammet som ska gälla till 2030. I stort sett alla mål och åtgärder är sådana som det tar lång tid att komma till rätta med. Vi ser i miljöförvaltningens uppföljningar av både programmet och miljöledningssystemet att arbetet går för sakta. Då kommer ni på borgerliga sidan med förslag om att sänka målen. Som vi ser i remissvaret från miljöförvaltningen så är programmet redan idag väl i linje med Fit for 55. Jag vill stanna vid. Vid den här frågan om miljöledningssystemet, när miljöförvaltningen gjorde revisioner av de olika förvaltningarnas arbete, så kommer de fram till att det systematiska miljöarbetet måste utvecklas för att ge önskad effekt. Då lyfter de särskilt fram ledarskap för omställning, låsningar i framdriften och ordinarie styrning som verktyg för framdrift. Så vad vi alla behöver. Det vi behöver göra är att i alla nämnder och bolag jobba mer med att minska vår påverkan från verksamheten, vare sig det är direkt eller indirekt som genom våra inköp. Det är där vi har rådighet och vi kan göra nytta. Där vi inte har direkt rådighet, där måste vi jobba genom påverkan vare sig det gäller näringsliv, stat eller EU.

Tack! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Petra Elf (MP). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Jag hade hoppats nästan att slippa gå upp i den här debatten idag. Men Axel Josefson, du ställde en fråga och den ska du naturligtvis få svar på. Jag har inte gått ut i någon artikel och skrivit någon artikel. Det här var på stadsbyggnadsnämndens möte för tre veckor sedan i ett ärende där vi alla var rörande överens om de klimatanpassningarna. Alla partier tyckte likadant och jag fick en fråga på presskonferensen. Då var det nämligen två från den här sidan som satt och darrade och hade sådan klimatångest. Då gick jag in och sa lite grann att vi kanske inte har påverkat lika mycket som de här påstår. Och sen tre veckor senare blir det en artikel av detta utan att jag blir rådfrågad. Så man ska ju naturligtvis, jag om någon, borde ju tänka lite grann på vad man säger ibland när journalister lyssnar. Så det ska jag tänka på. Men på din direkta fråga. Jag tror inte att det vi gör här i Göteborg har jättestor påverkan på klimatet. Det tycker jag att riksdag och regering ska utforma, vår klimatpolitik, och sedan ska kommunerna förhålla sig till det. Men Göteborg ska naturligtvis anpassa sig efter de klimatförändringar som sker.

Tack Jörgen! På detta har Axel Josefson (M) begärt en replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Men det är bra Jörgen att jag har möjligheten att kunna förklara vad du egentligen menade. För om man nu läste artikeln så tyckte jag i alla fall att det framkom att du var en så kallad klimatförnekare. Och ja, det vet du, men det verkar du ju inte vara då. Det är väl glädjande för oss här. Jag delar din uppfattning att det är klart så att vi. Vi här i Göteborg kommer inte ensamma förändra klimatet på det sättet men vi ska göra vår del i det jobbet. Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack för ordet! Nu ska jag säga en annan sak som jag aldrig sagt från den här talarstolen. Nej, jag förnekar absolut inget klimat, det har jag aldrig gjort. Men vet du vad? ETC, en tidning som jag ytterst sällan läser faktiskt, hade den goda smaken att ringa upp mig häromdagen angående det här. De skrev en väldigt bra förklaring och intervju, för de frågar mig faktiskt. faktiskt vad jag menar och de skrev precis vad jag tyckte.

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Helena Norin (MP) för en replik. Varsågod.

Vi hör här Sverigedemokraterna säga att vi ska i alla fall jobba med klimatanpassning. Ja, men det är ju som att kräva liken på bordet innan man gör några åtgärder. Så det är klart att vi måste göra, inte bara jobba med klimatanpassning. Tack.

Då lämnar jag ordet till Petra Elf (MP). Därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Petra!

Tack! Jag vill börja med att yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag och alltså avslag till motionen. Vi vill inte vara med i det race to the bottom som Sveriges regering har initierat och som högern här lokalt verkar vilja hänga på med denna motion. Att säga att ingen ska gå före och satsa lokalt i väntan på globala överenskommelser riskerar att bli ett moment 22. När det väl är dags för den globala förhandlingen så används bristen på framsteg lokalt. som bevis för att vi minsann inte kan höja ambitionsnivån för det kommer ingen att klara. Det är tydligt i programmet vilka delar vi har rådighet över och staden arbetar olika med frågor och har baserat på detta. BRG lyfter i sitt remissvar vikten av tydliga och långsiktiga mål för att näringslivet ska kunna våga agera. Och det är just det vi gör genom att låta programmet ligga fast även med de delar vi inte har full rådighet över. Med de små uppdateringar och tillägg som just nu genomförs. BRG skriver övergripande så är det därför olyckligt om fokus läggs på formulering av mål snarare än genomförande. Att jobba bättre och effektivare med programmet står inte i motsats till att behålla programmet och dess ambitionsnivå. Låt Göteborg visa världen att det är möjligt att vara ambitiös i omställningen till ett hållbart samhälle och även, eller kanske tack vare, också möjliggöra goda liv för våra invånare och en trevlig attraktiv stad. Tack!

Tack! Petra, då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD), därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Emma!

Tack för ordet! Nu har jag ställt två frågor och jag har fått några svar. För att sammanfatta den här sidan eller borgerligheten så kan vi konstatera att ingen tror på klimatnödläge. Alla är överens om att Göteborg inte kan ändra det globala klimatet och ändå vill de ha kommunala klimatmål. Det här är ju bokstavligen definitionen av symbolpolitik. Vi brukar ofta samlas ihop mot den symbolpolitik som den här sidan driver. Därför gör det mig lite besviken att man istället väljer att ompaketera den till något annat. Men sen hörde jag också att Patrik pratade lite om att man faktiskt och vi tillsammans sa nej till satsningen med CCS-teknik. Det var ju bra men man kanske borde tänka så hela tiden för det ringer lite röda alarmklockor. också gällande en av era att- satsningar om att stötta näringslivets omställning. För det lät ju väldigt fint, men det lät ju också väldigt fint när staten pumpade in miljarder i Northvolt. Och vi har ju sett konsekvenserna av det. När politiken var där och byggde bubblan så fick skattebetalarna stå med notan. Och vi har ju till och med sett liknande projekt här i Göteborg. Det är ju med Gobigas och det var ju 1,5 miljarder ner i sjön. Och vi har lärt oss av tidigare misstag. Och jag hoppas att ni också borde ha gjort det. Sen också hinner jag kanske säga lite snabbt om att jag inte avskyr hela det här programmet. Om jag hade fått välja så hade vi kanske inte haft det på de här tre pelarna som är miljö, människan och klimatet. Om vi ska faktiskt vara ärliga med det vi har rådighet över. Slopa allting som har med klimatet att göra i den. Behåll miljö och människan. För då vågar vi prioritera, då kanske vi kan faktiskt se lite resultat. Tack!

Tack Emma! På detta har Axel Josefson (M) begärt en replik och därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Axel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, jag känner att jag ändå behöver gå upp här och förtydliga. Det lät som att vi här på vår sida tror att vi ensamma kan rädda klimatet i världen. Nej, det kan vi inte. Men, och det är väldigt viktigt. Vi måste göra vår del för det är tillsammans som vi kan skapa en bättre framtid för våra barn. Där är vi beredda att göra vår del. Vi behöver anpassa oss till de internationella regelverken för att kunna göra detta. Men det som blir min fundering då är lite vad är Sverigedemokraterna beredda att göra? Är Sverigedemokraterna beredda att hjälpa till i det här arbetet, att vi ska göra vår del av det jobbet? Eller tänker ni åka gratismacka på det här? Tack!

Tack Axel för detta har Emma Altenhammar (SD) begärt en kontrareplik. Varsågod Emma!

Var det inte flera av er som pratade om att tala sanning i den här talarstolen och då tänker jag att sanningen borde vara den att vi kanske inte kallar det för klimatmål då för vi har ju inte rådighet över klimatet. För då blir det annars bara en stor symbolinsats. Vi kan ju i stället ta tag i andra saker om vi faktiskt väljer att prioritera den lokala miljön för där har vi en hel del att ta. tag i mig också. Kanske ta tag i mikroplaster, hormonstörande ämnen eller övergödning i havet. Det finns mycket mer att faktiskt satsa på. Och sen när det kommer, jag tänker jag kan bemöta det med den här lilla liknelsen om att gå ner i vikt som Land pratade om tidigare. Och jag skulle vilja se det som att vi i Sverige och vi i Göteborg, vi är redan smala. Vi kanske inte behöver gå ner i vikt och det här kommer ju ta prioriteringar från andra saker i den här människans liv som kanske inte är då huvudsak att gå ner i vikt. Så med den pedagogen. Logiska delen hoppas jag att vi kan komma överens om att vi slippar symbolpolitiken. Tack!

Tack! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M), andra replikskifte. Varsågod Axel!

Ja, kanske blir lite mycket viktdiskussion i det hela. Jag undrar om Sverigedemokraterna har rätt bild över hur klimatpåverkan ser ut i världen. För skulle alla leva som vi gör här i Sverige, då hade läget varit betydligt mycket värre ute i världen. Så att komma och påstå att vi inte har någonting att göra här, det är en felaktig bild. Vi har absolut mycket vi behöver göra även i Sverige och i västvärlden för att faktiskt få ordning på klimatet.

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD) som är andras sista replik. På Axels. Varsågod Emma!

Tack! Ni kommer säkert vara trötta på att jag säger det här, men jag har det faktiskt nedskrivet. Göteborgs territoriella utsläpp ligger på cirka 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar ungefär 0,0005 procent av de globala utsläppen. Vi är redan ganska smala. Tack! Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D) för en replik. Varsågod Patrik!

Tack för det! Jag tänkte väl bara först säga att klimatmålen är ju formulerade väldigt tydligt i koldioxidekvivalenter, energiförbrukning, energiavgivning ifrån fastigheter och så vidare. Så det är ju hårda tal som går att mäta på. Och det här är ju delvis också för att vi i Göteborgs Stad måste hänga med, för annars kommer det bli väldigt dyrt för oss. Och jag menar, ni röstade ju för att gå fram med en utav de här linjerna och sätta på CCS- teknik. Så säg inte att ni var emot det. Annars får ni rätta mig. Men det var ju det ni röstade på. Vi får kolla upp det. Och sen så när det gäller, nu tappade jag tråden lite här. Vi låter det vara så.

Då tackar vi Patrik. Jag har sparat 10 sekunder där. Lämnar ordet till Emmyly Bönfors (C). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare. Tack för en intressant diskussion! Vi har ju pratat nu om Göteborgs möjlighet att vara föregångare och någon nämnde också att vi har blivit antagen som en av Europas 100 klimatneutrala städer. Och det var ju en. Överenskommelsen som Axel Josefson skrev på, ett åtagande att vi skulle leva upp till det. Vi har också hört Axel Josefson prata mycket om att vi ska göra vår del för att minska klimatutsläppen. Därför vill jag gärna höra vilka förslag som Moderaterna tycker är de allra viktigaste att fokusera på för att minska klimatutsläppen de här kommande åren. Jag undrar också vad ni Moderaterna säger till det västsvenska näringslivet som vill vara föregångare som har innovation och teknik för att både vara föregångare och exportera den här tekniken till andra länder så att de också kan minska sina klimatutsläpp. För just nu så pratar ni mycket om raffinaderierna och de är ju en viktig del. Men även där har ju regeringen då försvårat för raffinaderierna genom att ta bort reduktionsplikten. Och jag är inte ute efter en reduktionspliktsdebatt här. Men enligt klimatrapporten som ni själva hänvisar till så pekar de ju tydligt på att reduktionsplikten har. gjort att vi har fått ökade klimatutsläpp även lokalt. Så det är några frågor som jag vill fråga dig om Axel Josefson.

Då har jag tomt på talarlistan och jag anser att motionen har färdig debatterats. Under överläggningen yrkar Hanan Baalbaki, Karin Karlsson, Helena Norin, bifall till kommunstyrelsens förslag. Axel Josefson, Martin Wannholt, Axel Darvik, Elisabet Lann att fullmäktige beslutar bifalla till motionen. Emma Altenhammar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Emmyly Bönfors att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från C den 12 november 2024. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Axel Josefson med flera? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Ja. förslaget från Emmyly Bönfors? Jag anser att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och skall verkställas. Det verkar som de flesta är inne i salen. Då är det Kommunstyrelsens förslag. Jag är person i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition i de tre återstående yrkandena. Antas förslaget från Axel Josefson med flera som motförslag? Antas förslaget från Emma Altenhammar som motförslag? Antas förslaget från Emmyly Bönfors som motförslag? Jag anser att förslaget från Axel Josefson med flera antagits som motförslag. Då är det huvudvotering kvar och ja för kommunstyrelsens förslag och nej till förslaget för Axel Josefson med flera. Jag startar omröstningen och ni kan börja rösta nu. Så där, då har ju alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Med 40 röster ja, 29 nej och 12 avstår, bifalles kommunstyrelsens förslag. Jag antecknar. Innan vi går till nästa motion så har vi debatterat i tre timmar, fyra motioner. Tänk på augusti mötet.

Anton Henriksson (SD) om bönepolicy för personalen inom sektorn för funktionsstöd, förskola och äldreomsorg Ja, då är det ärende 8. Som en motion av Agneta Kjaerbeck (SD), Jörgen Fogelklou (SD), och Sanda Anton Henriksson (SD), om en bönepolicy för personalen inom sektorn för funktionsstöd, förskola och äldreomsorg, där kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås. Varsågod!

Tack för ordet ordförande. Vi har lagt fram denna motion för att vi vill införa en bönepolicy inom funktionsstöd, förskola och äldreomsorg. Detta för att skapa trygghet, tydlighet och rättvisa både för brukare och personal. Det här handlar inte om att förbjuda någons tro. Det handlar om att rättssäkra arbetsplatser och att i verksamheter där personalens närvaro är helt avgörande för att barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar ska få det stöd de har rätt till. Efter det som uppdagades på Hundraårsgatan har det blivit uppenbart att vi inte kan ha otydliga rutiner eller lämna känsliga frågor till enskilda chefer för att själva hantera dessa. Cheferna behöver stöd, inte fler gränsdragningar att bära ensamma. Idag ser vi hur olika besked ges. En chef tillåter bön på arbetstid så länge det inte märks. En annan säger att det är okej om kollegorna täcker upp. Någon hänvisar till rasten. Vissa vågar inte säga något alls av rädsla att bli anklagade för diskriminering. Det här är inte hållbart. Det skapar förvirring, orättvisa och i värsta fall allvarliga risker och konsekvenser för brukarna. Men det påverkar också kollegorna. För när regler tolkas olika uppstår en ojämlik och splittrad arbetsmiljö. Därför behövs en gemensam policy. Inte för att inskränka någons rättigheter utan för att skydda allas arbetsmiljö, ge sig för tydliga ramar och säkerställa att verksamheter fungerar oavsett var i staden man arbetar. Jag yrkar därför bifall till motionen. Tack!

Tack. Då är nästa talare nästa motionär Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod.

Därefter jagar vi Jörgen Fogelklou (SD). Tack för ordet herr ordförande. Att säga nej till bön på arbetstid är inte intolerans. Det är att ta ansvar och det är att säga du får tro. Men inte när någon annan riskerar att lida för det. Det är faktiskt snällt. Det är omtanke. För vi vet att många kvinnor, framför allt i muslimska kulturer, utsätts för ett tungt osynligt grupptryck. Man vågar inte. inte säga nej. Man förväntas visa sin tro även när man själv tvekar. Och genom att arbetsgivaren sätter en tydlig gräns befriar vi många från ett tryck som de inte själva kan stå emot. Och här har kommunen en väldigt viktig roll att spela. För genom tydliga regler att bön sker utanför ordinarie arbetstid så ger vi dessa kvinnor och män en legitim orsak att säga nej till. Vi gör det lättare för individen att välja sin tro på sina egna villkor, inte på någon annans. Det är inte en attack mot religionen för det är ett skydd. Det är ett skydd för både män och kvinnor, för kollegor och för omsorgstagare. Om vi tittar på president Macron som är en ganska liberal person så införde han ett slöjförbud i Frankrikes offentliga sektor av exakt de här skälen. För att ge kvinnor ett andrum och för att skydda samhällets neutralitet. Det är ett uttryck för respekt. Det borde vi också förstå och våga stå upp för. Vi vill inte ha konflikter. Vi vill ha tydlighet och vi vill ha en frihet för alla. Bifall till SD:s motion. Bifall till SD:s yrkande. Tack för ordet.

Tack! Då går ordet till tredje motionären Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Jessica Blixt (D). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare, ledamöter. I Göteborgs omsorg, förskola och funktionsstöd finns människor som är beroende av oss. På riktigt. Barn, äldre, personer med funktionsvariationer. De har rätt att känna trygghet, att personalen är närvarande och att ingen vård fördröjs. Inte ens en minut. Vi pratar alltså om arbetsplatser där några sekunders frånvaro kan få förödande konsekvenser. Bön på arbetstid är inte bara en privat angelägenhet. Den påverkar hela arbetslaget. Kollegor som får bära tyngre ansvar när andra lämnar sina uppgifter. Det skapar irritation, konflikter och osäkerhet. I slutändan är det brukarna som drabbas. Brukare som inte alltid kan eller vågar säga ifrån. Vi kräver inte att människor ger upp sin tro. Vi ber bara att arbetet utförs under arbetstid och att tro, likt rökning, får ske på rasten. Därför yrkar jag bifall till motionen. i vårt yrkande och vår motion om en tydlig bönepolicy för rättvisa, för arbetsro och för brukarnas säkerhet. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jessica Blixt (D) efter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Jessica!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Att lämna sina arbetsuppgifter för att gå i väg och be under arbetstid är inte tillåtet enligt svensk lag. Arbetstiden ska ägnas åt arbete. Det gäller alla. Däremot har man rätt att be på sin rast så länge det inte stör verksamheten eller påverkar arbetsfördelningen. Religionsfrihet innebär både en rätt att utöva sin religion och en rätt att slippa religiösa uttryck på sin arbetsplats. Det är avgörande för att skapa en trygg och respektfull arbetsmiljö för alla. Vi ser därför inget behov av fler policys. Det viktiga är att säkerställa att de lagar som redan finns, som arbetstidslagen, diskrimineringslagen och regeringsformen faktiskt tillämpas korrekt. I vårt yrkande så föreslår vi att kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder se till att chefer, och medarbetare har tydlig information om vad som gäller. Vid behov ska ytterligare vägledning tas fram för att säkerställa att tillämpningen blir rättssäker och likvärdig. Det här handlar inte om att ifrågasätta någons tro. Det handlar om att värna ett gemensamt ansvar och en fungerande arbetsmiljö där verksamheten kommer först. Jag yrkar bifall till yrkandet från Demokraterna, Moderaterna och Liberalerna. Tack!

Tack! På det anförandet har Sanda Anton Henriksson (SD), begärt replik. Varsågod!

Tack Jessica! Det var jättebra att du tog upp att det finns lagar som bekräftar att man får be på rasten och inte på arbetstiden. Problemet är att tillämpningen av lagen är otydlig. Det är det vi behöver den här policyn för att tydliggöra att cheferna och även personalen vet vad de ska göra och när de ska be. Vi kräver inte, vi kräver inget annat. Vi kräver en. policy så att de vet när de ska be och hur de ska be. Så tack!

Tack! Tillbaka till talarlistan. Det är Marie Brynolfsson (V), därefter Håkan Hallengren (S). Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Först vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Sen hade jag nog tänkt börja med att säga att det här förslaget från Sverigedemokraterna handlar ju inte om ordning på arbetsplatsen. Det tydliggjorde ju Sverigedemokraterna själva. Det här handlar ju om att misstänkliggöra och kontrollera vissa grupper i samhället, det vill säga muslimer. Det är väldigt allvarligt. Människor har rätt till sin tro. Det är en grundläggande mänsklig rättighet. Och det är inskrivet i den svenska grundlagen och i internationella konventionen, någonting som vi också har debatterat här inne, att vi ska följa. Och det är inget problem att någon ber en kort stund under en arbetsdag och det är tillåtet att be på arbetstid i Sverige. Det är nämligen så att arbetsgivaren har en skyldighet att tillgodose arbetstagares religiösa behov, så länge det inte innebär allvarliga svårigheter. Det är reglerat i regeringsformen och i Europakonventionen. Det är inte otydligt hur det här ska tillämpas eller hur det här ska gälla. Det är nämligen så att det är arbetsgivaren tillsammans med sina medarbetare som avgör hur man löser de här sakerna. Det har fungerat väl i decennier och det fungerar fortfarande. Det här är ett icke-problem som Sverigedemokraterna blåser upp för att kunna driva på. Islamofobi och skruva åt yttrande och religionsfrihet. Det är också ett angrepp på arbetsplatsernas självbestämmande. Vi ska stå upp för religionsfrihet, för människors rätt att vara sig själva och för ett samhälle där vi bygger gemenskap, inte misstro. Och när Sverigedemokraterna försöker splittra så ska vi hålla ihop. Tack!

Varsågod! Tack för ordet herr ordförande! Självklart är det ingen som vill gå in och förbjuda någon att tro. Det är inte heller några problem om en enskild medarbetare på ett kontor ber en stilla bön eller vad man nu tror på. Det är inte det som är problemet. Problemet är när man har med brukare att göra. När man är ute på en arbetsplats, när man är hemma hos någon som inte har bett om det här. Som kanske är för svag, eller inte kan säga nej till att det här gör du i mitt hem. Jag har en annan tro. Och sen då påstå, för vi är ju arbetsgivare i Göteborgs kommun. Vi har ju problem idag med detta i vår omsorg. Därför behöver vi ta fram en policy så att jag inte går hem till en brukare och har ett blot. Det är jätteenkelt. Tack!

Tack! Då var nästa replik begärd av Sanda Anton Henriksson (SD). Varsågod!

Tack igen. Jag tycker det är beklagligt att vi behöver dra debatten på den här nivån igen. Och att vi inte kan argumentera på det. Vi kan ju ta ett samtal och prata det som vi vill framföra här. Vi ska inte avvika till något annat ideologiskt. Jag är ledsen att vi måste dra ner alltid på samtalet. Men här var det en motsägelse också för att Jessica sa att vi har. Lagar som säger att vi ska kunna be på rasten och Marie säger att lagen säger att vi ska kunna be på arbetstid och hänvisar till Europakonventionen och så vidare. Ja, och dessutom har det aldrig funnits ett problem och det finns inte ett problem i Göteborg eller i Sverige eller vad du nu vill säga. Jag hade önskat att det vore så. Men både personal och chefer vittnar om att det finns frustrationer. Det finns osäkerhet och att olika regler. gäller på olika arbetsplatser så det finns inga tydligheter.

Kontrareplik begärd. Varsågod Marie Brynolfsson.

Det är klart att det är en ideologisk debatt, för vi står ju upp för människors rätt till sin religionsfrihet. Sen kan man väl säga att både Jessica och jag har rätt då. Därför att det är arbetsgivarens skyldighet att tillgodose så att människor kan utöva sin religion på arbetet. Min erfarenhet efter 20 år i den här kommunen är att det oftast brukar ske i samband med rast, för att det är enklast så.

Tack! Tillbaka till talarlistan. Då är det Håkan Hallengren (S), därefter Petra Elf (MP). Varsågod Håkan!

Tack för ordet! Jag tror inte heller att vi behöver någon bönepolicy utan att lagstiftningen är tillräcklig. Först så vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Med hänvisning till befintliga lagar som redan reglerar arbetstid och religionsfrihet så yrkar vi Socialdemokrater avslag på motionen. Arbetstidslagen reglerar hur arbetstider. En specifik bönepolicy kan strida mot grundläggande rättigheter enligt regeringsformen och Europakonventionen samt att arbetsgivaren har en skyldighet att tillgodose arbetstagarens religiösa behov så länge det inte innebär allvarliga svårigheter för verksamheten. En bönepolicy skulle kunna uppfattas som diskriminerande och strida mot grundläggande mänskliga rättigheter inklusive religionsfriheten, vilket skyddas enligt regeringsformens andra kapitel första stycke i punkt 6 och i artikel 9 i Europakonventionen. Arbetsgivaren och i det här fallet Göteborgs Stad har dessutom en skyldighet att anpassa verksamheten efter arbetstagarens religionsfrihet så länge det inte medför några allvarliga svårigheter för verksamheten enligt en dom i Europadomstolen. I en dom från Förvaltningsrätten i Malmö så upphävdes till exempel Bromölla kommuns beslut från den 28 maj 2019 om förbud mot bön på arbetstid, då det ansågs strida mot bestämmelserna om religionsfrihet i grundlagen och Europakonventionen. Jag tycker att vi ska följa lagen här i Göteborg. Tack!

Tack! På det anförandet har Jörgen Fogelklou (SD) begärt replik. Varsågod!

Tack för ordet! Ja Håkan, det här med Bromölla vet vi mycket väl om. Vi vill ju inte förbjuda. Vi vill att det tas fram en policy vad som gäller i Göteborgs Stad. Det är det vi vill göra, vi vill inte förbjuda detta. Och sen sa man ”oftast på rast”. Vadå oftast? Det ska alltid ske på rast. Åtminstone så ska det aldrig, aldrig någonsin ske hemma hos en brukare som inte vill. Det är ju det vår politik handlar om. Jag har inga problem, har inga som helst problem om vi har en troende brukare som säger till sin utförare, kan du hjälpa mig med den här bönen? Inga som helst problem med det. Inte det minsta. Men att utöva. en bön hemma hos någon som inte vill eller vågar eller kan säga nej. Det är det vi vill komma åt.

Tack! Tillbaka till talarlistan. Det är Petra Elf (MP), därefter Anneli Rhedin (M). Varsågod Petra!

Tack ordförande, fullmäktige! Ja, Sverigedemokraterna tar ju varje chans att försöka utmåla muslimska göteborgare som problematiska, även så i detta fall. Förvaltningarna bedömer inte att de har några problem med bön under arbetsdagen, och det är ju det jag har att gå på. Men ändå propagerar SD för olagliga lösningar på ett icke-problem. Det framkommer av tjänsteutlåtandet att bön idag är tillåtet under rast och att arbetstagare ombeds gå undan för bön i enlighet med gällande lagstiftning. Vi är också förminskade mot alla chefer i kommunen som klarar galant att säkerställa både verksamhetens effektivitet och de anställdas reglionsfrihet som vi har hört tydliggöras här tidigare. Att ställa dessa mot varandra är inte rättvist. Som förvaltningen för funktionsstöd framhåller är det viktigt att upprätthålla in inkluderande arbetsmiljöer där alla oavsett religiös tillhörighet känner sig välkomna och trygga och det gör vi inte på detta sätt. Bifall till Kommunstyrelsens förslag! Tack!

På det anförandet har Jörgen Fogelklou (SD) begärt replik. Varsågod!

Tack för ordet herr ordförande! Nu börjar de här halmgubbarna, när man lyfter upp saker som vi inte alls säger, bryta mot lagen. Vi vill ha en policy. Vi har en policy mot massa saker i Göteborg. Vi bryter inte mot lagen för det. För att vi tar fram en policy om hur vi får dofta, om vi får lov att röka, om vi får göra massa saker. Det är inga konstigheter att vi tar fram en policy vad som gäller i Göteborgs stad. Det är inte alls konstigt att vi gör det. Bryter inte alls mot någon lag. Tack!

Tack! Tillbaka till riksdagen. Anneli Rhedin (M), därefter Sanda Anton Henriksson (SD). Varsågod Anneli!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag ska hålla mig kort. Håller med Jessica. Det kommer lite till. Som vi skriver i vårt yrkande så har motionens förslag besvarats av stadens förvaltningar, där man hänvisar till svensk lagstiftning inklusive arbetstidslagen och regeringsformen. Detta ger inte bara en tydlighet utan ett stabilt. ett ramverk för att hantera frågor om bön och religionsutövning under arbetstid. Tack!

Tack! Då var det Sanda Anton Henriksson (SD), därefter Hanan Baalbaki (S). Varsågod Sanda!

Tack igen! Tack Håkan för att du tog upp igen det här med diskriminering och Bromölla, precis som du gjorde i nämnden för funktionsstöd. Men jag kan säga så här, det som hände i Bromölla hade ett generellt förbud mot all bön under hela arbetsdagen utan att ta hänsyn till rast, arbetsmiljö eller verksamhets. Diskriminering, det här med diskriminering, jag är ledsen att säga men det är tvärtom. Otydligheter, det är det som riskerar diskriminering. Med en tydlig policy vet alla vad som gäller och cheferna får stöd att agera likvärdigt. Det minskar risken för missförstånd, konflikter och särbehandling. Hundraårsgatan visade vad som händer när rutiner om närvaro inte fungerar. Det är inte ansvarsfullt att vänta tills fler skador ersätts. Jag är varken,

Tack! Nästa talare Hanan Baalbaki (S). Efter Parisa Rezaeivar (S). Varsågod Hanan!

Tack ordförande, presidiet och åhörare! Jag förstår inte, vad pratar vi om? Jag och du jobbar i samma förvaltning. Okej? Ni har gjort det i 25 år. Jag har personligen själv att. bestämt att jag aldrig vill be på arbetstid för att jag ska slippa höra det här. Att någon kommer påpeka att muslimer ber på arbetstid. Trots att jag vet att jag har rätt att göra det. Jag har jobbat 20 år. Jag tror kanske att jag har 10 kollegor som ber. De har aldrig någonsin stört mig eller verksamheten eller någon annan. För att snälla, ska jag gå och duscha en brukare eller hjälpa dem med hygien och säga nej stanna lite jag ska gå och komma tillbaka. Det sker aldrig. Utan att man tillåter mig. Och sen att chefen inte kan hantera det. Då undrar jag, vad är det här för chef som inte kan prata om detta på APT? Ska vi skapa policy för en sådan grej? Det skrämmer mig faktiskt. Det skrämmer mig. Är detta ett tack för att vi har så många muslimska kvinnor som går och jobbar när alla andra vill vara lediga på högtid, när det är jul och allt annat. Alltså snälla, det räcker med sådant här. Och du är pedagog, Sunny. Du ska hjälpa och stötta dem i det pedagogiska. Lära dem att vi bor i Sverige, vi är här, du kan be, du får lov att be. Men gör det på din rast. Sköt det snyggt. Förstör inte för de som bor där. Förstör inte för arbetsgivaren. Sen är jag facklig. Det där om de ska gå utan att de får tillåtelse från chefen eller någon annan, det är stöld av arbetsgivarens tid. Det säger vi nej till. Men de flesta har skött det snyggt. Sen vill jag gärna ha en lista på de arbetsplatserna du säger att det är ett stort problem, de inte kan höra, hantera det. problemet, för då kan jag gå och undervisa för dem. Jag är kommunalare, jag är skyddsombud, jag kan gå dit och hjälpa dem. Vi behöver inte ha fler policyer. Vi behöver ha fler policyer att försöka få till, respektera varandra, ta hand om varandra, vara måna om de som jobbar i våra yrken, ge dem bättre lön, inte förbjuda dem. Tack!

På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Jörgen Fogelklou (SD), därefter Sanda Anton Henrikson (SD).

Tack för ordet! Det är jättebra om du inte har bett hemma hos brukare. Det är inte vi som har tagit upp islam eller muslimer här. Det är den här sidan som gör det. Vi har inte ens nämnt det. Jag tycker det skulle vara lika förjäkligt om en kristen går hem till en muslim och ber hos den. Det är ju brukarna vi ska skydda. Du skrattar du? Nej, inte du! Ja, ja, nej, nej. Nej, men det spelar oavsett religion, så skall en troende inte mot brukarens vilja be hemma hos den. Det är ju jätteenkelt oavsett vilken religion, oavsett om du är kristen, juden, muhammedan, muslim, det finns pingstvän, det finns hur mycket som är här. Jag vet inte vad det finns. Eller om jag som asatom. troende, det är jag ju inte, det är ju bara en tuff grej. Skulle ha ett blod hemma hos någon. Det är trams!

Tack så mycket! Då var det kontrareplik av Hanan Baalbaki (S). Varsågod!

Tack. Jag vill bara säga, jag förstår inte riktigt om du har koll på våra verksamheter. Du säger att man får be hos brukaren. Menar du när man jobbar som personlig assistent eller på ett LSS-boende eller vad? Jobbar jag som personlig assistent, då är jag där för brukaren. Då kommer man överens med personen från början. Är det okej att jag får göra det eller inte? Säger personen nej, då gör man inte det. För enligt islam är det inte tillåtet. Jag kan inte koncentrera mig och be till Gud och försöka vara en god människa och sen har jag någon som. De behöver hjälp. Det går inte i min hjärna. Vi vet inte vad ni pratar om. Tack!

Tack! Då var nästa replik begärd av Sanda Anton Henriksson (SD). Varsågod!

Tack för inlägget Hanan! Jag är jätteledsen att du tar åt dig för här handlar det inte om dig. Jag är jätteglad att du har jobbat 20 år, eller vad sa du, 25 år? Det har jag också gjort. Förändringar i verksamheten har jag sett genom alla dessa år. Här pratar vi inte om dig. Det handlar inte om dig. Det handlar om de arbetsplatserna som inte fungerar. Det är arbetsplatserna som folk ber på sin arbetstid. De arbetsplatserna som cheferna vågar inte säga ifrån. Jag vet att de finns.

Tack. Kontrareplik begärd Hanan Baalbaki (S). Varsågod.

Sander, jag tar aldrig åt mig. Jag är inte här för min skull. Jag pratar för mina arbetskamrater. De som jag är glad att de finns och jobbar. Jag kan prata med dem och jag pratar för en hel grupp som jag har besökt. Kanske du inte vet att jag jobbar med värvning för att få skyddsombud och arbetsplatsombud på arbetsplatserna. Så jag besöker. Kanske jag gör sex arbetsplatsbesök. Under en dag eller två dagar så jag besöker just de här ställena som du pratar om. Jag har aldrig hört att vi har ett problem, varken från brukaren eller från chefen eller från medarbetarna. Och finns det, jag lovar dig, jag hade tagit tag. Det handlar om moral och etik på vår arbetsplats. Vi är utbildade undersköterskor, vi vet hur vi beter oss på jobbet. Tack.

Tack. Det var din andra replik, Sanda Anton Henriksson (SD). Varsågod.

Jag förstår att du besöker väldigt många arbetsplatser, men det är långt ifrån alla arbetsplatser. Jag kan bara säga så här, för två veckor sedan pratade jag med en chef. Du nämnde personlig assistans. Jag glömde ens att tänka på det. Den chefen berättade för mig att hon har jätteproblem nu i sina verksamheter för att personalen går. De har inte ens rast. De har måltidsuppehåll. övertalar dem att du inte kan lämna, när du har måltidsuppehåll, då kan du lämna bara för att äta. De lämnar för att be. Så att jag vet att det finns. Vi ska inte förminska problematiken. Vi ska inte förminska.

Tack! Då var replikskiftet avklarat. Vi går tillbaka till talarlistan. 34 personer. Först Parisa Rezaeivar (S). Efter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Parisa!

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare. Nu ska jag prata om lite religion. Enligt islams regler, du måste alltid ha tillåtelse av personen. Du ber någonstans som inte äger marken eller bostaden. Du måste alltid ha personens tillåtelse. Annars blir den här hen inte accepterad. Det finns ett arabiskt ord, Ghasp, och du kan inte be i något ställe som du inte har tillåtelse. Tack.

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare. Jag bad just en tyst bön för mig själv. Somliga skulle kanske påstå att det var på arbetstid. Bönen handlade delvis om att den här debatten nu skulle bli avslutad. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack. Talarlistan är tom, kan man säga. Jag blir ingen avslutad, sa jag. Under överläggningen yrkar Marie Brynolfsson, Håkan Hallengren, Petra Elf, Emmyly Bönfors bifall till kommunstyrelsens förslag, Jessica Blixt, Anneli Rhedin att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D och L i kommunstyrelsen och Sanda Henriksson att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns den ordningen? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Jessica Blixt? Ja. Bifalles förslaget från Sanda Henriksson? Sanda Anton Henriksson. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation SD. Noteras. (M) om att öka säkerheten och tryggheten på skolor i Göteborg Och vi går på ärende 9 som är en motion av Anneli Rhedin (M), Sofie Gyllenwaldt (M) och Hakan Önal (M) om att öka säkerheten och tryggheten på skolor i Göteborg. Där Kommunstyrelsen föreslår att den väckta motionen avslås. Första ordet till första motionären Anneli Rhedin (M). Varsågod.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag yrkar bifall till yrkandet från M, D L och KD i Kommunstyrelsen den 29 oktober. Som vi skriver i yrkandet Alla elever ska garanteras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och studiero. Våra barn måste få vara trygga i skolan. Det är det minsta man som förälder kan begära. Men det är också en förutsättning för att kunskapen ska kunna stå i fokus. Vi får till oss från elever, föräldrar och personal att det är problematiskt och otryggt med obehöriga som vistas inne på skolområdet och inne på våra skolor som inte har tillgång till skolmiljö. inte är elever eller vårdnadshavare eller personal. Vi får också till oss från bland annat elever att de vill ha kameror och att fler kameror både ute och inne i skolan. Vi vill att man utreder möjligheten till att införa skalskydd på samtliga skolor, låsta dörrar för att hålla obehöriga ute samt att se över skolans bemanning. Flera trygghetsökande åtgärder som till exempel kamerabevakning behöver också utredas. Så tack. Tack.

Då var Sofie inte här. Då är nästa talare Hakan Önal (M) nästa motionär. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Vårt samhälle har förändrats radikalt under det senaste decenniet. Kriminaliteten har brett sig ut till allt yngre åldrar. Gängkriminella ser våra skolor som rekryteringsarena och marknad för narkotika. Polis och personal hittar återkommande spår av narkotika i och utanför våra skolor. Säkerheten, Tryggheten och tryggheten har lyfts som absolut viktigast i skolan av de ungdomar jag har träffat och talat med. 12 procent av eleverna i våra kommunala gymnasieskolor svarar att de känner sig otrygga i skolan. Angeredsgymnasiet redovisar sitt säkerhetsarbete för utbildningsnämnden. De har inte mindre än 55 övervakningskameror i skolbyggnaden. Detta har lett till minskad orolighet och lett till att eleverna känner sig tryggare i skolan. Vilket framgår tydligt i resultaten av elevenkäten. Detta har framställts som framgångsrecept av skolledningen. Säkerhetsarbetet på Angeredsgymnasiet är dock ett positivt undantag. Så ser det inte ut i alla våra skolor. Vi vill se motsvarande säkerhetsarbete i alla våra skolor. Skolledningen har också lyft hindren med kameraövervakning utanför skolbyggnaden. Sedan 1 april är regelverket för kameraövervakning förenklade. Vi behöver utreda möjligheterna till ökad säkerhet. för kameraövervakning även utanför skolbyggnaden. Särskilt viktigt är det att skolgårdarna är övervakade så att brottsligheten kan hållas borta från hela skolområdet. Vi har det yttersta i ansvaret för säkerheten och tryggheten för elever och personal i våra skolor. Jag yrkar bifall till yrkandet från M, D, L och KD.

Tack! Då är nästa talare Jonas Nilsson (V), därefter blir det Blerta Hoti (S). Varsågod Jonas!

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Tryggheten och säkerheten på Göteborgs grund och gymnasieskolor är en viktig fråga och något som respektive förvaltningar jobbar med. De redogör också för det arbetet i sina remissvar. Skolan behöver vara en trygg och säker miljö men måste samtidigt få vara en öppen och välkomnande plats. Där elever och medarbetares integritet och arbetsmiljö måste väga tungt när man utformar och anpassar lokalerna. hot mot skolan kommer sällan från obehöriga. Utan kommer nästan alltid från någon eller några med koppling till skolan på något sätt. Praktiska skydd mot sådana hot riskerar att behöva vara alltför ingripande i elever, medarbetare och vårdnadshavares vardag. Det behövs resurser och metoder för att arbeta med den direkta säkerheten på skolorna, men framför allt behöver vi se till att skolan generellt fungerar så bra som möjligt. Tillräckligt med lärare, fritidspersonal, kuratorer med mera och en god arbetsmiljö för elever och medarbetare. Bifall till kommun. styrelsens förslag att avslå motionen.

Nästa talare är Blerta Hoti (S) och sedan det är Jessica Blixt (D). Varsågod Blerta!

Tack ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Det rödgröna styret har ganska länge fokuserat på säkerhetsfrågor. Vi kommer fortsätta vårt arbete med både den övergripande säkerheten och tryggheten men också den fysiska säkerheten. Där lås, kameror och skalskydd, rutiner för polisanmälan, för en drogfri skola och andra insatser som krävs för att skolan ska vara en tillgänglig skola. trygg plats för alla elever och personalen. Men ingen av dessa åtgärder kommer ha någon avgörande effekt för att skydda elever och personal om vi inte samtidigt adresserar de grundläggande problemen som har med synsätten på skolan som kunskapsinstitution att göra. Att svensk skola fungerar som ett köp och säljmarknad det urholkar respekten och förtroendet mellan hem och skola. Kundtänkandet gör att missnöjda föräldrar kan känna att de har rätt att ge sig på skolpersonal och när de är missnöjda med sina barns betyg eller med sin skolplacering. Vi har ju också upplevt tyvärr flera dödliga våld i skolan under de senaste åren. I Göteborg har vi områden där kriminella nätverk och klaner varit involverade i våldsamma incidenter på skolan. Det här är givetvis någonting som är helt oacceptabelt och som vi måste fortsätta adressera. Men det måste också krävas mer resurser. Det finns ju ett lagförslag från den nuvarande regeringen att ändra om i skollagen för att se till att införa exempelvis skalskydd och annat. Men det måste tillkomma med mer resurser. Om vi ska ta allvar på säkerheten i skolan, då måste det gå före än att de här ministrarna fortsätter sänka sina egna löner. Skatten går mot. måste gå till skolan, inte till deras fickor.

På det anförandet har Hakan Önal (M) begärt replik. Varsågod!

Blerta, jag skulle gärna vilja veta lite mer vad ni konkret gör när ni påstår att ni har arbetat med säkerhets och trygghetsarbete inom skolorna. För alla förslag som vi har lagt fram har ni röstat ner. Resurser handlar ju om prioritering. Vilka prioriteringar gör ni för att öka just resurserna för säkerhet och trygghet? Ni skyller gärna på regeringen, men ni lägger 130 miljoner, hundratals miljoner på att subventionera kollektivtrafiken. Som inte ens ligger inom våra grunduppdrag eller kärnverksamhet. Du får gärna förklara för mig hur ni prioriterar säkerhet och trygghet i skolorna. Det handlar om att prioritera resurser dit.

Tack, tillbaka till talarlistan. Då är det Jessica Blixt (D), därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Jessica!

Tack så mycket ordförande och ledamöter. Ja, jag vill ju börja och tacka så mycket för en bra motion. Som lärare så har jag ju sett hur otryggheten påverkar både elevers möjlighet att lära och personalens förutsättningar att göra sitt jobb. Därför är jag glad över att vi behandlar den här motionen som tar skolans säkerhet på allvar. Jag blir orolig Blerta, när du börjar prata om att det kan behövas skalskydd. Men på grund av att regeringen inte ger pengar så tar inte du det kommunala ansvaret utan du är villig att offra barnens trygghet. Det gör mig otroligt orolig. Det redan görs insatser, det är bra men det räcker inte. Det är ett faktum att incidenter sker återkommande varje dag i skolmiljöer. Vi kan faktiskt inte vänta tills någonting riktigt allvarligt sker och först då reagera. Att flera remissinstanser avstyrker motionen får inte bli ett skäl att avstå från att agera. Det visar snarare på ett behov av en tydligare ansvarsfördelning, samordning och en strategi i arbetet för tryggheten på våra skolor. Det är inte mer administration vi vill åt utan ett bättre beslutsunderlag och konkreta åtgärder där det faktiskt behövs. Det här handlar om att utreda två saker, att göra en risk och säkerhetsanalys samt att utreda skalskydd och möjligheten att hålla skolorna stängda. för obehöriga. Jag yrkar därför bifall till motionen enligt yrkandet från M, D, L och KD. Tack!

Tack! På det anförandet tar vi till Blerta Hoti (S) begärt replik. Varsågod!

Vi har en välfärdskris, vi har en förskole kris, vi har en skolkris. Vi har fortfarande år efter år nedskärningar på skolområdet, samtidigt som skolan år efter år får alltmer krav på sig. Utan att den här högerstyrda regeringen tillskjuter medel för personal och rektorer att leva upp till de här kraven. Och det är inte rätt väg att gå. Vi säger inte nej till skalskydd. Vi säger inte nej till ytterligare. kameror och säkerhetsåtgärder i de skolor där behovet finns. Men det måste finnas medel för detta. Och just nu är vi i tider där vi måste öka grundbemanningen ute bland klasserna. Det är A och O. Det går före allt annat. Vi måste se till att våra skattepengar slutar blöda ut till aktieägares fickor. Så enkelt är det. Och det är en prioriteringsfråga. Tack!

Du kan inte begära replik i det här läget. Det här var en replik på Jessicas inlägg. Sätt upp det på talarlistan. Nästa talare är Bosse Parbring (MP). Detta är Frida Tånghag (V). Varsågod Bosse!

Tack ordförande! Motionen väcker viktiga frågor om trygghet och säkerhet på våra skolor. Det finns många exempel på där det har varit problematiskt. Motionen har ett stort fokus på obehöriga som vistas på skolan och det är en viktig aspekt. Men vi har också sett i media på senare tid problemet med vårdnadshavare som uppträder hotfullt och de är ju inte obehöriga till en början i alla fall men rektor har fått fattar beslut om att de inte får vistas på skolan på grund av deras hot mot elever och personal. Så det är också en viktig aspekt. I remissvaren så är det ju ändå tydligt att det finns redan rutiner och riktlinjer hos utbildningsförvaltningarna kring detta och det viktiga är ju att de får jobba med dem utifrån de utgångspunkterna och uppdatera riskbilder och göra insatser utifrån det. Och också som utbildningsförvaltningen svarar så är ju de allra flesta gymnasieskolor skolor i Göteborg redan låsta nu. Så med det så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag som innebär att motionen avslås.

Tack! Nästa talare Frida Tånghag (V), därefter Yvonne Stafrén (SD). Varsågod Frida!

Så nu, då börjar vi om. Tack ordförande, fullmäktige. Det känns orimligt att tryggheten i skolan ska vara en relevant fråga men där är vi tyvärr. Hot och påtryckningar mot skolpersonal kommer inte bara från utomstående. Det kan vara hotfulla mejl och påhopp i sociala medier och ibland kopplingar till kriminella nätverk. Vi står bakom arbetet med fysiskt skydd, samverkan med polis. och förebyggande insatser mot droger i skolmiljö. Men trygghet handlar också om att stärka relationer, resurser till elevhälsan och ett förtroendefullt samarbete mellan hem och skola. Det är viktigt att det arbetet som pågår fortsätter men det är inte genom nya uppdrag som behövs. Så jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då nästa talare Yvonne Strafén (SD), just nu sist på talarlistan. Varsågod Yvonne!

Tack för det ordet fullmäktige och ordförande. Jag ska hålla mig kort. Jag vill bara yrka bifall till SD:s motion. Tack!

Tack, då har ordet begärts av Hakan Önal (M). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det är ändå klädsamt att vänstersidan ser behov av att säkerheten och tryggheten behöver öka i våra skolor. Men samtidigt som man låser dem. Det räcker ju inte. Det är det vi ser. Det räcker inte bara att låsa dörrarna till våra gymnasieskolor. De kriminella gängen rör sig i våra skolområden. Vi hittar alltså narkotika. i skolområdena utanför skolorna. Om det inte skulle finnas, varför skickar vi in polis med polishundar, narkotikahundar, för att leta efter narkotika i våra skolor? För de finns där. Hur kommer de dit? Det räcker inte bara att låsa dörrarna. Vi måste övervaka skolområdet. Här har ni inte kommit fram. Ni säger att ni arbetar med de här frågorna, men ni har inte presenterat ett enda förslag som ni arbetar med. Det bästa vi har fått till oss är Angered som har jobbat med det och de har installerat 55 övervakningskameror inom skolbyggnaden. Det verkar fungera. Men det gör inte alla skolor. Det här handlar om att prioritera. Ni står och väger detta mot grundbemanning. Men det är inte det. Ni kanske ska överväga att lägga pengar på skolan i stället för kollektivtrafiken. Då kanske ni kan få pengar för att faktiskt göra våra skolor tryggare. För där finns ju miljoner att hämta.

Tack! På det anförandet har Blerta Hoti (S) begärt replik. Varsågod!

Frågan om kollektivtrafik är välfärd. Frågan om satsningar på skolan är en satsning på välfärden. Det som det här moderata förslaget handlar om, det är inte bidra till en ökad trygghet för barnen. Problematiken med våldsbejakande extremism, rekrytering till gängkriminalitet, den får aldrig undermineras till en fråga om skolpolitik bara. Det krävs ett större angrepp för att förebygga och bidra till trygghet. Där samhället med gemensam kraft på alla områden måste skapa större motståndskraft gentemot dessa problem som bidrar till ökad osäkerhet i skolan. Det är alla vi medskyldiga till. Men receptet kan aldrig stavas genom ökade skattesänkningar för de rika eller nu som man valde senast häromdagen att höja arvodesersättningen. Tack för ordet för statsministern. Tack!

Kontrareplik begärd Hakan Önal (M). Varsågod!

Jag håller med dig Blerta. Vi kan inte bara förminska arbetet mot gängkriminella till skolan. Men det är ju där de rekryterar ungdomar, barn, 12-åringar, 13-åringar. Om vi inte ska skydda dem, vem ska vi då ta emot? Det är väl ändå vårt ansvar, om de är i skolan, då är det vårt ansvar att se till att de är säkra och trygga. Det är det minsta vi kan förväntas göra.

Tack! Då har ordet begärts av Jessica Blixt (D). Varsågod!

Tack så mycket. Nej men det är ingen som är så naiv och tror att skalskyddet enbart ska leda till att det blir trygghet. Men det här är ju en del i det. Självklart så måste vi ju satsa på sociala skolteam, säkerställa att alla elever i behov av särskilt stöd får det stödet, öka lärartätheten och göra massa saker i skolan. Men det här är en del och det här är ett problem. Och det här måste vi. Det är därför den här kartläggningen ska göras, för att se hur stort är problemet och vad kan vi göra åt det? Det här handlar ju om en kartläggning i första ledet.

Tack! På det anförandet tar vi det till Blerta Hoti (S) begärt replik. Varsågod!

En kartläggning och en ökad administration. Och att pengar ska tas från den ordinarie undervisningen. Det är det handlar om. Och det är oseriöst. Att göra massa annat som skolan hittills har behövt göra. När det kanske är socialtjänsten eller någon annan som ska stå för pengarna. Men socialtjänsten går också på knäna. Våra socionomer går på knäna. Vi är jätte för att vi ska ha mer aktiva socionomer, både i förskolan och i skolan. Men det kan inte stavas skattesänkningar för de rika. För de som har lagt förslag på detta, att vi ska öka säkerheten på våra skolor, är samma politiska krafter som bidrar till att skolan än idag drabbas av nedskärningar. Och det är oseriöst. Barnen förtjänar bättre än så här. Tack för ordet!

Nästa talare blir ordet Hakan Önal (M). Varsågod!

Nej, nu har jag svårt att begripa vad du menar Blerta. Vad är oseriöst med att kräva att vi har säkerhet och trygghet, att man säkerställer säkerheten och tryggheten för barnen, ungdomarna i våra skolor? Du måste väl ändå medge att det är vårt ansvar? Det kan ju inte vara någon annans ansvar. Vad är oseriöst med det? Det får du gärna förklara.

Tack! Då var talarlistan tom. Kan man säga att det är avslutat? Får jag? Under överläggningen yrkar Jonas Nilsson, Blerta Hoti och Bosse Parbring bifall till kommunstyrelsens förslag, Anneli Rhedin och Jessica Blixt att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen, och Yvonne Stafrén (SD) att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns den ordningen? Svar ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Anneli Rhedin? Bifalles förslaget från Yvonne Strafén? Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Noteringen är begärd och ska verkställas. Då är det kommunstyrelsens förslag som är ja-proposition i HVB- utredningen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Anneli Rhedin som motförslag? Antas förslaget från Yvonne Stafrén som motförslag? Ja. Jag finner att förslaget från Anneli Rhedin antas som motförslag. Och vi är dags för huvudvoteringen. Då är det ja för kommunstyrelsen och nej för förslaget från Anneli Rhedin? Jag startar omröstningen. Där har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att fullmäktige med 43 röster mot 29 bifallit kommunstyrelsens förslag. Reservation SD noteras. Vi har behandlat 6 av 35 motioner. barn med funktionshinder som är dags för delstödinsatser inom LSS Nästa ärende är nummer 10. Motion av Johanna Holmdahl (KD), om att utfärda kompiskortet till barn med funktionshinder som är dags för delstödinsatser inom LSS. Ja, det är anmält önskemål om bordläggning. Frågan är, kan det bli fullmäktigebeslut? Svar ja. Och vi går på ärende 11, motion av Hans Arby (C) om att inrätta en marin återvinningscentral. Där kommunstyrelsen föreslår att den av Hans Arby (C) väckta motionen avslås. Jag lämnar först ordet till motionären Hans Arby (C). Varsågod!

Tack ordförande, övriga ledamöter och åhörare! Vi är nog alla överens om att vi måste minska mängden platt i havet och speciellt gamla fiskeredskap som skadar havslivet på flera sätt. Så det är bra att vi har fått ett producentansvar. Det innebär att företagen som säljer fiskeriutrustning, fiskeredskap, ska ta ansvar och betala för all hantering. Samla in, sortera, återbruka, återvinna och så vidare. Men vi ska ha klart för oss att det här löser inte alla. Den här nya lagen löser inte alla problem. För det första gäller det hantering av redskap som någon äger. Inte det som sköljs upp på stränder. Det här har kommunen fortfarande ett ansvar för att ta hand om allting det. Strandstädning och sortering av det. Sen så har fortfarande kommunen ett ansvar. Vi måste alltså ha minst en återvinningscentral där vi tar emot gammalt fiskeriredskap. Så det ligger fortfarande kvar. Sen kommer de att hämta det där då. Vi har några riktigt stora småbåtshamnar som drivs av Grefab där man idag kan lämna miljöfarligt avfall. Yrkesfiskarna kommer kunna lämna sina gamla fiskeredskap i sina fiskehamnar. Då tycker vi det är naturligt att även fritidsfiskarna ska kunna lämna det nära där skräpet uppstår. Det ska vara lätt att göra rätt, annars är risken att man slänger sina gamla nät eller linor bland vanliga sopor eller ännu värre i havet. Så vi vill alltså att Grefab tar en diskussion med Fiskerikretsen, som är den produktionsansvarsorganisationen i Sverige, för att kunna hämta upp på fler platser just hamnarna där skräpet kommer in. Jag tror också det finns ett stort intresse för dem att samarbeta, för de har även ett informationsansvar där vi kan samarbeta. Så en fråga framför allt till Miljöpartiet varför de inte vill underlätta insamlandet av fiskeriredskap. Med det yrkar jag bifall på Centerpartiets yrkande som är lika lydande med M, L, KD och D. Tack!

Nästa talare Emma Altenhammar (SD), därefter Hanan Baalbaki (S). Varsågod Emma!

Tack för ordet! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut, vilket innebär att avslå motionen. Motionens förslag om att skapa en marin återvinningscentral hanteras redan idag med den producentansvarslagstiftning som införs. Enligt denna lag är det producentansvarsorganisationer, inte kommuner, som ansvarar för insamling och hantering av uttjänta fiskeredskap och annat marint avfall innehållande plast. Syftet med denna lagstiftning är att producenterna bär ansvaret för kostnader och hantering av avfall för att minska nedskräpning och främja återvinning. Att etablera en kommunalt finansierad återvinningscentral skulle därför motverka syftet med producentansvaret och innebära en onödig ekonomisk belastning för kommunen. Dessutom skulle den föreslagna åtgärden kunna leda till lägre miljönytta jämfört med om avfallet hanterades genom producentansvaret som utformas för att säkerställa att avfallet återvinns och återanvänds i nya produkter på ett mer hållbart sätt.

Tack! På det anförandet har Hans Arby (C) begärt replik. Varsågod Hans!

Tack! Men det hindrar ju inte att ni röstar för yrkandet. Yrkandet handlar om att kunna hjälpa till med att ha mottagning också vid Grefab:s hamnar. Det handlar inte om att inrätta en kommunal miljöåtervinningscentral. Det kan bli aktuellt senare också. Men just nu ärendet handlar om att vi ska göra det lätt för fritidsfiskarna att kunna lämna sitt skräp i våra småbåtshamnar. Tack!

Tack! Tillbaka till talarlistan. Nu är det Hanan Baalbaki (S), därefter Axel Darvik (L). Varsågod Hanan!

Tack ordförande! Idag flyter stora mängder plast, fiskeredskap och annat avfall in på Bohuslän kust och en stor del av detta hamnar i Göteborg. Plasten som skadar både djur och natur och sliter undan oss människor. Plasten består bland annat av fiskeredskap såsom olika former av burar, fiskenät och linor som lämnas i havet. Denna motion hänvisar till den marina. återvinningscentralen i Sotenäs, som kan fungera som inspiration till hur återvinningscentralen kan fungera för att minska avfallet men också ta allvarligt det avfallet som finns. Återvinningscentralen i Sotenäs har dock funnits en längre tid och var säkert rätt väg att gå för Sotenäs kommun då. Men omvärlden har förändrats och i år 2025 trädde en ny EU-lag. som producentansvar i kraft. Producentens ansvar heter det. I kraft. Huvudsyftet med producentens ansvar är att minska marin nedskräpning, minska mängden avfall och se till att det avfall som finns uppstår, ska återvinnas och användas till nya produkter. Bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag till yrkandet från S. Tack!

Tack! På det anförandet har Hans Arby (C) begärt replik. Tack!

Jag återupprepar återigen det jag har sagt. Vi ska göra det lättare att kunna lämna fiskeriredskap trasiga i våra småbåtshamnar. Det handlar inte om en marin återvinningscentral just nu. Men jag vill också passa på att tacka L och övriga på den här sidan som gjorde den här anpassningen av motionen i det här yrkandet som vi har samma att-sats till som en segway till Axel här.

Tack! Då är nästa talare Axel Darvik (L), därefter Johan Zandin (V). Varsågod Axel!

Tack så mycket Hans för den introduktionen. Jag vill yrka bifall till det yrkandet som M, L, KD och D har i kommunstyrelsen och även till det från Centerpartiet som är likalydande. Jag tycker att de argument som Hans har fört fram här talar för sig själv. Jag tycker det här är ett klokt och bra förslag. Lite synd att det känns som att man talar förbi varandra i en fråga som egentligen borde bara. Söka en praktisk lösning på.

Tack! Då har vi nästa talare Johan Zandin (V), därefter Helena Norin (MP). Varsågod Johan!

Tack! Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Det finns en tydlig ansvarsfördelning här. Producenterna ansvarar för detta. Om de sedan ber kommunen om hjälp att till exempel hitta lokalisering för sin avfallsinsamling så hjälper vi självklart till med det. Men det är de som är drivande i den här frågan. Kommunen har ett visst ansvar som Hans har varit inne på att ta hand om enskilda konsumenters fiske avfall. Men jag tror inte att det kommer förekomma i sådana stora mängder att det behövs någon speciallösning. Utan det går nog alldeles utmärkt att ta med sig sina fiskelinor, hummertinor och enstaka fiskenät till den normala återvinningscentralen. Tillsammans med annat hushållsavfall som ska återvinnas. Tack!

Varsågod Helena!

Tack! Jag vill också börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag, det vill säga avslag på motionen och övriga yrkanden. Vi vill se, när vi har ett producentansvar ska vi låta det verka. Jag instämmer med det som Johan Zandin precis sa.

Tack! Då var nästa talare Emmyly Bönfors (C) just nu sist på talarlistan. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande! Jag tycker det är nästan komiskt hur bångstyrigt Miljöpartiet röstar ner den här motionen. Helena Norin (MP), du har ju själv varit ordförande i Kimo, här från Göteborgs sida, kommunernas internationella miljöorganisation, där vi tillsammans har drivit på för insamling av skräp i haven via det som kallas då för Fishing for Litter, någonting som vi också försökt exportera till andra länder med framgång. Men då måste ju fiskarna som tar med sig de här fiskeredskapen. hummertinor och liknande kunna lämna in det någonstans. Det får man göra bland annat i Sotenäs kommun. I GP i april kunde man läsa rubriken ”Fiskenät från Sotenäs ska skydda ukrainska soldater från drönare”. Väldigt läsvärd artikel där man just har samlat in stora mängder fiskenät just i Sotenäs. Man kan nu skicka det till Ukraina och sätter upp dem som ett skydd för drönarattacker. Ganska imponerande arbete, så det är ju liksom inte små mängder skit i haven vi snackar om. Någonstans måste det ta vägen. Vi har möjlighet att inrätta en marin återvinningscentral här i Göteborg. Om bara Miljöpartiet kunde rösta igenom det, men tyvärr.

Tack! På det anförandet har Helene Norin (MP) bjudit replik. Varsågod!

Kimo gör ett viktigt arbete och jag förringar inte på något sätt de problem som det finns med plast i haven överhuvudtaget. Men nu när vi har ett producentansvar så vill vi se hur det fungerar först och inte bygga upp parallella strukturer.

Tack. Tomt på talarlistan. Kan man säga att överläggningen är avslutad? Under överläggningen yrkar Hans Arby (C), Axel Darvik (L), att fullmäktige, bifaller beslutsatsen i yrkandena från L, M, KD och D i Kommunstyrelsen och yrkande från C, 21 februari 2025. Emma Altenhammar, Hanan Baalbaki, Johan Zandin, Helena Nordin bifaller till Kommunstyrelsens förslag, eller likalydande SD-förslag. Jag frågar, bifalles Kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Hans Arby? Jag finner bifall till kommunstyrelsen. Vi går till ärende 12. arbete mot droger i staden Motion av Nina Miskovsky (M) och Sofie Gyllenwaldt (M). Om ett aktivt arbete mot droger i staden, där kommunstyrelsen föreslår att den väckta motionen avslås. Då lämnar jag ordet till Edwin Friedlaender (M). Du får begära ordet så får vi in det i systemet också.

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare! Allt fler barn och ungdomar rekryteras idag in i gängkriminalitet, ofta som springpojkar eller mellanhänder i den lokala droghandeln. Det utnyttjas hänsynslöst och vi har ett ansvar att agera mot detta. Vi vet idag att det finns många aktörer som arbetar med just detta. Skolan, socialtjänst, fritidsverksamheten och fler därtill. Men trots goda intentioner och hårt arbete så saknas det något väldigt viktigt, en helhetsbild. Vi föreslår därför en bred kartläggning, inte bara av förebyggande och stödjande insatser, utan även var den öppna droghandeln faktiskt sker idag. Vi vet också att föräldrar har en väldigt viktig del och roll i detta arbete. Det är i hemmet som de första signalerna ofta syns. Oro, förändrat beteende och frånvaro. Men föräldrarna står tyvärr alltför ofta ensamma i detta arbete. Vi vill därför också se en riktad informationsinsats just mot föräldrarna, hur man kan upptäcka att ens barn är på väg in i dåliga vanor. Med anledning av detta yrkar jag bifall till motionen och avslag på SD:s yrkande. Tack!

Tack. Då var nästa talare Lena Landén-Olsson (S). Efter Frida Tånghag (V). Varsågod Lena!

Ordförande, ledamöter, göteborgare. Vi håller med motionären om att det är viktigt att fortsätta bekämpa droger i Göteborg. Under flera år har vi prioriterat att förebygga och motverka missbruk av narkotika med fokus på ungdomar. Bland annat genomfördes under 2024 en satsning på 8 miljoner för en drogfri skola och vi beslutade om konkreta insatser mellan skola, socialtjänst, Vi implementerar en rad förebyggande och främjande insatser, exempelvis fokus på ungas psykiska hälsa och ger rektorerna i grundskolan möjlighet att använda sig av narkotikasök. Det finns redan styrande dokument inom området där bland annat drogvaneundersökning samt skolans samverkan med socialtjänst och andra aktörer ingår. Dessutom finns kunskap. om drogförebyggande arbetet och var drogförsäljningen sker. Det hör också till sakens natur att en del platser där drogförsäljningen sker förändras snabbt vilket innebär att en kartläggning riskerar att bli inaktuell innan den ens hinner redovisas. Vi anser att det är mer effektivt att fokusera och utveckla det arbetet som redan pågår. Av dessa anledningar yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag. och övriga. Tack!

Tack! Nästa talare Frida Tånghag (V), därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Frida!

Tack så mycket! Mycket av det jag skulle säga har Lena precis sagt och jag tackar för det. Men du föreslår att den ska göras en kartläggning av vart drogförsäljning förekommer. Men vi vet vart det förekommer drogförsäljning och en sådan utredning eller kartläggning riskerar att bli inaktuell innan den ens är färdig. För drogförsäljningen och droghandeln förflyttar sig. En dag kan du vara på min spårvagnshållplats i Kortedala. om det skulle regna. En annan dag kan det vara vid en gångtunnel i Kviberg. Men främst så förekommer mycket av droghandeln via telefoner och via sms. Där det är ganska förekommande att det erbjuds hemkörning av droger och narkotika. Arbetet mot alkohol och narkotika måste vara långsiktigt och ständigt pågående. Men arbetet behöver vidareutvecklas och stärka det arbete som pågår i stället för att lägga nya uppdrag i sammanhanget.

Tack! Nästa talare Sophia Nilsson (MP), därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Sophia!

Tack ordförande och övriga. Jag vill tacka för en viktig motion först och främst. Vi behöver ju alla hjälpas åt med att motverka droger och narkotika främst när vi pratar med unga här, inte främst men till stor del. Det finns ju unga som nyttjar narkotika vid fest men det finns de som fastnar i missbruk och det vet vi att det blir ett helvete för både brukarna och för anhöriga. Vi har de som säljer, en del gör det för att de vill och en del blir tvingade och även de lever många. en gång i ett helvete och även de som kanske bara råkar komma i vägen i de här olika situationerna. Jag kommer i kontakt med narkotika, det gör många. Vem som bör nyttja eller sälja, det beror på. Men det kan ske oavsett vilken bakgrund man kommer ifrån. Arbetet mot narkotika och alkohol måste vara långsiktigt och samordnat med flera aktörer. Som nu då som vi gör med skola, socialtjänst och polis. Därför anser vi att det är bättre att utveckla befintliga insatser än att inleda nya utredningar. Precis som jag redan har sagt så finns det redan väl fungerande strukturer och kunskap om drogförsäljning i staden. Vi vet även att platserna ändras fort. Där jag bor händer det ganska mycket. Jag har haft jättemycket kontakt med polisen. Nu sker det inte utanför mig längre. Nu har de väl flyttat ett par kvarter bort kan man tänka sig. Så jag yrkar bifall till KS:s förslag.

Tack! Nästa talare är Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Jessica Blixt (D). Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande. Nu har det ju gått nästan ett år efter det här är skrivet. Men det här med lustgasen, äntligen är det ju på gång ett nationellt förbud. Det är oerhört glädjande. Däremot så tycker vi fortfarande att upplysningen just runt riskerna med lustgas, den är tämligen dålig. När det kommer till det här pågående arbetet som existerar idag så borde det fortfarande vara verkligen stora trumman på det. För det här har. inte upplyst tillräckligt mycket så att ja till vårt yrkande helt enkelt. Ja till SD:s yrkande. Tack för ordet!

Tack! Nästa talare Jessica Blixt (D), därefter Edwin Friedlaender (M). Varsågod Jessica!

Tack ordförande! Ett aktivt arbete mot droger är helt nödvändigt. Vi delar motionens oro över den ökade tillgängligheten av droger och normaliseringen av droger. Särskilt då bland unga. Det krävs att stadens verksamheter agerar tidigt, samordnat och konsekvent. Men vi gör redan väldigt mycket. Vi tror inte att det behövs fler Polices eller program. Utan vi behöver lägga våra resurser på att följa upp, utveckla. Det arbete som redan görs. Jag yrkar bifall till yrkandet i Kommunstyrelsen från D, L och KD.

Tack! Då var det Edwin Friedlaender (M). Just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack för ordet! Jag känner mig bara manad att gå upp ändå för att jag hör från vänstersidan att man pratar om att man skulle kartlägga all drogförsäljning i staden och det inser såklart vem som helst att det inte går. Men det är inte heller det som föreslås utan det som föreslås är kartläggning kring skolor och förskolor, och det är ju en helt annan sak. Och det måste väl läggas i allas intresse att veta vilka skolor som ligger i riskzonen kring att det pågår drogförsäljning runt om skolorna. Så det är ändå två olika saker.

Tack, det var ordet till Frida Tånghag (V). Varsågod!

Tack så mycket! Det är ju såklart allt, alltså polisen känner ju till vart drogförsäljningen förekommer. Jag satt i polisens insynsråd för några år sedan och då pratade de själva om att om vi vill ha ökade resurser, då gör vi en droginsats för vi vet vart vi kan göra tillslag. Och då får vi resultat och då får vi ökade resurser. Stanna där, tack!

Tack! Tomt på talarlistan. Kan vi anse överläggningen avslutad? Under överläggningen yrkar Lena Lander Olsson och Sophia Nilsson bifall till kommunstyrelsens förslag, Edwin Friedlaender bifaller till motionen, Jessica Blixt att fullmäktige beslutar bifalla förslag från D, L och KD i kommunstyrelsen och Agneta Kjaerbeck att fullmäktige beslutar bifalla förslag från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns den ordningen? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifaller förslaget från Edwin Friedlaender? Bifaller förslaget från Jessica Blixt? Bifaller förslaget från Agneta Kjaerbeck? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. arbete mot invasiva arter Och vi går till ärende 13. Motion av AnnaSara Perslow (C) och Emmyly Bönfors (C) om stärkt arbete mot invasiva arter. Där kommunstyrelsen föreslår att den av AnnaSara Perslow (C) och Emmyly Bönfors (C) väckta motionen anses besvarad med hänvisning till yttrande från MP, S och V den 4 november 2024. Jag lämnar ordet först till motionären, inte AnnaSara, motionären Emmyly Bönfors (C). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare. Ja, invasiva arter är ju lite av ett härke, även här i Göteborg. Vi har ju haft ganska stora problem genom åren med hur vi ska få bort dem. Och ni har ju säkert också själva försökt i er trädgård eller på någon sommarstuga eller liknande. Vi ser också att det är väldigt olika hur förvaltningen hanterar invasiva arter. Så därför skulle vi behöva få till en bättre. systematik kring det. Så jag vill yrka bifall till Centerpartiets yrkande och har också förstått att det finns likalydande ansatser från andra partier. Tack!

Tack! Då var nästa talare Hanan Baalbaki (S) därefter Axel Darvik (L). Varsågod Johanna!

Tack ordförande. Invasiva arter är ett problem som blir allt större och vi ser att det finns ett stort intresse bland allmänheten att dela kunskap och bidra till att bekämpa invasiva arter. Det märks inte minst under föregående år då parksliden var ett återkommande ämne i debatten och även hos media och allmänheten. Vi ser en problematik med invasiva arter. Utbredning blir allt påtagligare och för oss i det rödgröna styret är det alldeles självklart att arbetet för att bekämpa invasiva arter behövs stärkas. I den rödgröna budgeten för 2025 finns det därför avsatta medel till miljö och klimatnämnden, ramhöjningen och till stadsmiljönämnden för att utöka det praktiska arbetet. Måste ansvarsrollerna och ledningen av arbetet vara tydligt uttalade. Genom att lägga över delar av arbetet på olika civilsamhällesorganisationer och frivilliga anser vi att försvårar Miljöförvaltningens och Stadsmiljöförvaltningens förutsättningar att arbeta effektivt och långsiktigt. Med denna bakgrund yrkar Socialdemokraterna bifall till Kommunstyrelsens förslag och yrkar. Och avslag till C.

Nästa talare Axel Darvik (L). Efter Karin Pleijel (MP). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Vi tycker att det här också är ett klokt och bra förslag från Centerpartiet. Och precis som en del andra redan har tagit upp så är ju det här ett problem som många tycker är väldigt besvärande. Och det påverkar vår miljö. Och det är nog också någonting som man också får inse att kommunen inte kan lösa helt själv utan att det är något väldigt positivt i om fler aktörer i samhället kan arbeta tillsammans för detta. Det är precis det som är motionens intention. Jag tror att den här oron från den rödgröna sidan att det här på något sätt skulle försvåra kommunens arbete är helt obefogad. Men skulle det vara på det sättet så ska det naturligtvis inte genomföras. Men det är inte heller så att det här är meningen att det ska underlätta. Så släpp loss den kraften. Bifall till det yrkandet från M, D, L och KD som är likalydande med det från Centerpartiet. Tack!

Tack! Då var nästa talare Karin Pleijel (MP), därefter Karin Karlsson (V). Varsågod Karin!

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det är ju en väldigt öppen dörr som man slår in här från Centerpartiet med flera eftersom det är därför vi anser att den här motionen är besvarad. I årets budget ökade vi från 2 till 5 miljoner kronor för att bekämpa invasiva arter och långsiktigt 4 miljoner per år. Men vi behöver beta av en skuld. Vi har 300 000 kvadratmeter med denna invasiva växt som också är väldigt farlig för barn, eller för människor om man skulle ta i den. Den har en vätska som är väldigt frätande. Så det är ett otroligt viktigt arbete som görs och det ska fortsätta som sagt. Vi har ju också en ny invasiva art som heter lövplattmask som är på intåg. Den hittades först i november 2024. Så vi kommer ju ha ett stående bekymmer med den här typen av frågor. Så vi kommer fortsätta det arbetet intensivt. Bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack! På det anförandet har Emmyly Bönfors (C) sen begärt replik. Varsågod!

Tack för det! Ja, nu var det ju väldigt länge sedan som vi skrev den här motionen. Och efter att vi skrev den här motionen så var det ju väldigt trevligt att se då att Miljöpartiet la det här uppdraget i sin egen budget och tog vårt förslag rakt av. Så det var väl positivt. Men i vårt yrkande nu så vill vi ju gå lite längre. Vi vill ju nämligen också involvera civilsamhället. att vara med i det här arbetet för att vi tror ju att staden inte själva kan lösa den här problematiken på egen hand. Så jag undrar bara varför inte Karin Pleijel (MP) också vill involvera civilsamhället. Man kan även använda hundar i det här arbetet har vi ju sett, så varför inte rösta bifall till vårt yrkande?

Tack! Kontrareplik begärd Karin Pleijel (MP). Varsågod!

Jag välkomnar verkligen civilsamhällets engagemang för detta och det finns invasivaarter .nu som man kan rapportera till om man skulle se någon av de här invasiva arterna. Sen är det ju markägaren som har skyldighet att bekämpa det. Men det tycker jag alla som ser Jätteloka eller Parkslide eller någon av de andra invasiva arterna som vi har ganska mycket av här i Göteborg tar och rapporterar det till invasivaarter.nu. Tack.

Det var nästa talare Karin Karlsson (V) just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag ska också börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag som är att anse motionen besvarad. Det är verkligen precis så som har sagts här. Det vi har gjort är bland annat att vi har tillfört resurser och gjort en ramförstärkning för miljö och klimatnämnden så att de ska kunna lägga mer fokus på att bekämpa invasiva arter. Civilsamhället kan vi se att vi har Vi kan göra jättemycket bra men vi tror att det är bättre att man fokuserar på att samarbeta med till exempel markägarna då så att de tar sitt ansvar. Nyligen så skrevs staden under ett handslag för biologisk mångfald tillsammans med akademi och näringsliv. Och det är ju en jättebra väg framåt för då har vi ju liksom stora företag som till exempel Volvo som har skrivit under där och liksom åtar sig att göra saker på deras mark för de äger ju ganska mycket mark. För det vet man ju det spelar ingen roll hur mycket man själv går omkring. och leta efter de där jäkla mördarsniglarna i sin egen trädgård. När grannen har åkt på semester och det är liksom fritt fram för mördarsniglarna att föröka sig där. Och sen ser det ju lika illa ut i ens egen trädgård några dagar senare. Så att det är ju viktigt att alla som äger mark i staden tar sitt ansvar. Och sen är det ju jättebra såklart om alla civilsamhället, privatpersoner, hjälper till och gör sitt och rapporterar in som sagt var man hittar de här invasiva arterna. Men som sagt, vi anser att vi har ett arbete som är på gång och vi har tillfört resurser för att man ska kunna jobba med det här. Så det är jättebra att vi pratar om det här, för det är en väldigt viktig fråga. Men vi tycker ändå att man ska anse motionen vara besvarad. Tack!

Tack! Då har ordet begärts av Emma Altenhammar (SD). Varsågod!

Tack för ordet! Jag vill yrka på Sverigedemokraternas yrkande. i Kommunstyrelsen. Vårt yrkande innebär att vi ska ha bättre samordning mellan stadens förvaltningar och civilsamhället. Samtidigt som vi försöker minimera onödig administration vid exploateringar och detaljplaner. Även att invånarna måste ges bättre möjligheter att rapportera och bekämpa invasiva arter i sitt närområde. Det här är ju inga konstigheter. Vi vill ändå tacka motionärerna för att ha lyft denna fråga och därmed gett en liten inblick i hur just Göteborgs Stad jobbar med den här. frågan under beredningen av motionen. Sen vill jag uppehålla mig lite längre kring hundarna. Ni har pratat väldigt mycket om likalydande attsatser och att ni har kommit överens om en sak. Men ni har inte pratat så mycket om vad det faktiskt innebär. Jag vet att jag pratade med någon av era företrädare tidigare men jag hade önskat att det kanske framgått att jag faktiskt sitter i styrelsen som har jobbat med den här typen av hundar i Skara. Naturbruksstyrelsen och där har man alltså använt hundar som ett pilotprojekt i att sniffa fram invasiva arter. Men när jag faktiskt har den här vetskapen, jag har varit ute på fältet med de här hundarna, så kan jag säga att det här är inte allt genomtänkt. Absolut inte i stor skala och absolut inte i en storstad. Det är ju en sak att inspireras av ett pilotprojekt och sen är det ju att säga att det ska vara lösningen på ett växande problem i en storstad. Det är ju ganska verklighetsfrånvänt. För vi har akuta problem med invasiva arter som hotar våra ekosystem här i staden. Och fastigheter och annan infrastruktur. Så i stället för att lägga tid och pengar på att utreda hundarnas roll, för det finns en annan styrelse som gör det redan. Så det kommer säkerligen till någon klok slutsats. Så borde vi faktiskt prioritera de åtgärder som faktiskt funkar. Så bevara våra kulturbetesmarker och låt inte vår mark ligga i träda. Tack!

Tack för det. Anförandet har Emmyly Bönfors (C) begärt replik. Varsågod!

Tack för det. Göteborg är ju en väldigt stor stad. Alltså rent geografiskt så har vi ju både stad och land i vårt område. Och enligt SLU så är hundar ett väldigt effektivt sätt att bekämpa invasiva arter, inte minst sniglar då. Så att där går väl våra åsikter isär helt enkelt. Och att man inte skulle kunna använda hundar i ett storstadsområde tycker jag är en väldigt svag argumentation med tanke på att vi har väldigt mycket natur. i vår vackra stad.

Tack! Kontrareplik begärd av Emma Altenhammar (SD). Varsågod!

Tack! Nu har ju den här motionen legat ute ganska länge, men jag hade kunnat berätta för dig massor av anledningar varför det här absolut inte passar i vår solcellsmiljö. Så jag tycker satsa på de insatser som fungerar och utveckla det vi har. Tack!

Tack! Tomt på talarlistan. Kan man säga övningen avslutad? Det var jag. Under överläggningen yrkar Hanan Baalbaki, Karin Pleijel, Karin Karlsson bifall till kommunstyrelsens förslag, Emmyly Bönfors, Axel Darvik att fullmäktige beslutar bifalla beslutssatserna i yrkandena från L, M, D och KD i kommunstyrelsen och beslutssatserna i yrkandena från C den 24 februari 2025 och Emma Altenhammar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proportion på dessa yrkanden. Godkänn den ordningen! Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors? Bönfors med flera. Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Jag finner att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation SD noteras. 14.Motion av Mattias Tykesson (M) och Anneli Rhedin (M) om att införa lagen om valfrihet, LOV, inom vård och omsorgsboenden Vi går på ärende 14. Motion av Mattias Tykesson (M) och Anneli Rhedin (M) om att införa lagen om valfrihet, LOV, inom vård och omsorgsboenden. Där kommunstyrelsen föreslår att den av Mattias Tykesson (M) och Anneli Rhedin (M) med extra motionen avslås. Jag ger ordet först till första motionären Mattias Tykesson (M). Varsågod!

Tack så mycket för det herr ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till motionen och konstaterar samtidigt att det är Moderaterna i Göteborg som står upp för valfrihet. Precis som när vi väljer vårdcentral, förskola, grundskola och gymnasieskola till våra barn eller annat som vi själva är kapabla till att välja så måste det också gälla äldreomsorg. Vi har idag ett system i Göteborg där det är tänkt att lagen om offentlig upphandling ska tillämpas. Detta innebär att staden upphandlar ett antal aktörer på ramavtal med ett antal platser. Men i praktiken ser det ut som så att staden köper ett antal platser hos externa aktörer. Ett begränsat antal för det finns nämligen ett tak. Det är ett tak som varierar något runt 700 platser. Plus minus och ja visst det finns en viss valfrihet i det här systemet men det är långt ifrån tillräckligt. Vi vet idag att det är flera externa aktörer som står med boenden med flera tomma platser på grund av det här taket. Samtidigt vet vi att det finns göteborgare som har fått biståndsbeslut på att få en plats på ett äldreboende men som inte får flytta in på det boendet man önskar just på grund av det taket som gäller. Varför är det så här? Jo, det handlar om att det finns en politisk ovilja att göra något. Det finns ideologiska skäl såklart. Det är otroligt olyckligt när det nu finns en mindre aktör här i Göteborg som har valt att dra sig ur staden och där man har låtit en större privat aktör ta över ett boende. Det beror på det här motståndet från kommunen. Nu märker jag att min tid springer iväg så jag kommer återkomma med varför vi ska införa lagen om valfrihet i Göteborg. Tack så länge!

Ordförande, ledamöter, åhörare! Jag yrkar bifall till yrkandet från M den 22 november 2024 om att tillstyrka motionen. Den äldre befolkningen ökar i antal vilket gör att behovet av boenden ökar. För att möta upp detta kommer de externa aktörerna att vara en fortsatt viktig medspelare inom välfärden framöver. Det finns det tak som Mattias nämnde hos de externa aktörerna vilket gör att den som söker sig till en av stadens privata utförare, riskerar att få vänta. Samtidigt står flera av de externa leverantörerna med halvfulla boenden när antalet köpta platser begränsas av just taket. Göteborgs Stads pensionärsråd lämnar bland annat synpunkter att äldre ska ha rätt att välja var hen vill bo i sitt närområde där äldre närstående bor. Lyssna på de årsrika. Bifall till motionen!

Tack! Då har ordet begärts av Marie Brynolfsson (V).

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Moderaterna vill införa lagen om valfrihet inom äldreboenden alltså. Det låter kanske tilltalande med valfrihet som Mattias pratade om. Men i verkligheten handlar det inte om äldre människors behov. Det handlar om ytterligare ett marknadsexperiement där äldreboendet ska bli en plats för vinstjakt och där skattepengarna ska omvandlas till utdelning och inte till omsorg. Vi säger ni. För det finns inga marknadslösningar som är till för de äldre, i själva verket är de till för Moderaternas vänner i näringslivet. Välfärden är inte en marknad. Det är något vi har tillsammans. Det är inte ett affärsområde. När vi tittar på hur den så kallat fria etableringsrätten har påverkat andra delar av välfärden, skolan till exempel, söndertrasad ekonomi för kommunerna med överkapacitet. Nedlagda skolor på andra och precis samma sak riskerar vi att få inom äldreomsorgen om vi öppnar upp för den här fria etableringsrätten. Det gör också att vi inte kan planera långsiktigt och att kommunen förlorar kontrollen. Men stå kvar med ansvaret när det krisar. Och om vi ska vara helt ärliga, du nämnde ju vårdcentraler också. Systemet är ju riggat för oseriösa aktörer att kunna göra pengar på välfärden. Vi har sett inom LSS, inom HVB-hem, inom skolan och bland vårdcentraler. För finns det pengar att hämta, då kommer ju de som vill göra vinst, som inte bryr sig om människorna att hitta dit. Så det här handlar inte om valfrihet, utan det handlar om att stycka upp välfärden och sälja ut den och det kommer vi aldrig rösta för. Så jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack! På det anförandet har Mattias Tykesson (M) begärt replik. Varsågod! Tack så mycket ordförande! Att Vänstern är emot detta är ju ingen hemlighet. Vi har ju haft uppe diskussion om LOV inom hemtjänsten tidigare till exempel, som ni har motarbetat. Något som fungerar mycket bra i Göteborg för övrigt. Jag vänder mig lite mot det här, det du tar upp i slutet, att det är som gjort för kriminella. Ja, vi har problem med det i Sverige. Det är tydligt. Men det här är också en bransch som är otroligt kontrollerad och tack vare nuvarande. regering så kommer kontrollen att öka och skärpas ytterligare. Så tycker jag faktiskt att Vänsterpartiet ska prata med de äldre, våra äldre göteborgare. Prata med SPF seniorerna, prata med pensionärsråd och annat. De vill kunna välja var de vill bo. På kommunala boenden, på externa boenden, idéburna boenden och så vidare. Så det här med att Vänstern återigen ska bestämma allting, det håller de här äldre människorna inte med om. De vill ha god kvalitet i sin äldreomsorg. Tack!

Tack! Kontrareplik begärd Marie Brynolfsson (V). Varsågod!

Tack så mycket. Nu är jag absolut vänster och emot det här, men jag funderar ändå på det här med den fria etableringsrätten då, att kommunen inte kan planera för boenden när det öppnar äldreboenden fast det inte finns behov. Hur ska vi dimensionera äldreomsorgen framöver? Det är precis det som har hänt i skolan, när det öppnar upp skola efter skola fast det inte finns något behov så står kommunen med tomma skolplatser. Precis exakt samma logik fungerar ju inom äldreboenden. Och det blir väldigt dyrt och det är därför som flera kommuner nu har lämnat LOV-systemet. inom äldreboende. Flera moderatstyrda kommuner, KSO säger vi kan inte ha det här systemet, för det fungerar inte. Det är alldeles för dyrt. Så då tycker jag att ni också borde lyssna på era egna partikamrater. Tack!

Tack! Tillbaka till talarlistan och det är Claudia Nistor-Pedrini (S), efter Elisabet Lann (KD). Varsågod Claudia!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Först vill jag börja yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Göteborg är en stad som ska hålla ihop. En stad där det inte spelar någon roll om du bor i Askim eller i Angered. Du ska ha rätt till en trygg, jämlik och värdig äldreomsorg. Därför vill jag vara tydlig. Vi Socialdemokrater säger nej till att införa LOV i Göteborgs vård och omsorgsboende. LOV innebär att kommunen måste släppa in. alla privata aktörer som uppfyller grundkraven. Det innebär att vi tappar kontrollen över vilka som får bedriva omsorg, hur resurser används och i slutändan vilken kvalitet våra äldre får. Det är inte valfrihet. Det är ett systemskifte. Från gemensamt ansvar till marknadstänk. Från jämlik välfärd till otrygghet och vinstjakt. I de privata hemtjänstföretagen som faktiskt är aktiva i staden idag. så fungerar det faktiskt inte riktigt så som högern gärna påstår. Vi har sett att kvaliteten inte har ökat, kontinuiteten för den äldre har inte ökat och även personalens villkor är mycket sämre än kommunens personal. Vi ska inte leka marknadsexperiement med den mest sårbara delen av vår välfärd, våra äldre och personalen. Så därför vill vi Socialdemokraterna i stället satsa på en stark gemensamt finansierad äldreomsorg där kvaliteten går. före vinst och där våra skattepengar stannar i verksamheten. Vi ska utveckla äldreomsorgen i Göteborg, inte avveckla den. Tack!

Tack! Då var det Elisabet Lann (KD). Därefter Hillevi Werring (MP). Varsågod Elisabet!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Jag ska börja med att yrka avslag på den här motionen faktiskt. Och konstatera att alla som varit uppe hittills har haft fel på olika sätt. Vi är ganska många som står upp för valfriheten med den modell vi har idag, som i grunden om den får fungera erbjuder bättre valfrihet än LOV. För LOV inom just vård och omsorgsboende innebär enorma investeringar i fastigheter, med väldigt lång tidshorisont, som riskerar att leda till tomgång både hos privata aktörer och kommunala aktörer. Det gynnar de här som har muskler och resurser att gå in och riska, och tränger undan små aktörer, som då kan stå med tomma platser, för att Attendos har smält upp ett boende bredvid, På spekulation. Därför är inte LOV just inom vård och omsorgsboende det allra bästa. Det passar hemtjänst där man inte har så stora investeringskostnader. Utan där man kan vara lite mer flexibel i volymerna. Däremot beklagar jag djupt att valfriheten inom LOU inte fungerar. För att de som styr nu budgeterar med ett tak. Men om vi skulle vårda den här reformen som vi faktiskt fick igenom förra mandatperioden. så kan vi också styra mot en riktig valfrihet, så att det inte blir lite som att välja elbolag eller elleverantörer. Utan att man faktiskt kan välja olika inriktning. Det försvårar man för också med LOV där man har ett krav och kvalitetsbok som skapar väldigt mycket likriktning. Så jag önskar verkligen att vi kan vårda den reform som vi har haft här. Sen vänder jag mig verkligen mot retoriken från vänstersidan. Jag har inte så lång tid kvar här. Men det här att säga vad andra egentligen tycker. Det är ganska fult. Det är som om jag skulle säga att ni låtsas att ni värnar välfärden och välfärdens resurser, men i själva verket vill ni bara styra och kontrollera var människor ska bo.

Nästa talare Hillevi Werring (MP), detta Mattias Tykesson (M). Varsågod Hillevi.

Nähä, den var på. Okej, jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag så jag inte glömmer bort det. I det här yrkandet från S, V och MP så står det bland annat att vi vill att stadens verksamheter ska vara trygga och förutsägbara för hyresgästerna. Detta menar vi att ett valfrihetssystem av den här typen inte bidrar till. Redan nu brottas ÄBO med att behöva handskas med tomma platser på vissa boenden och därmed en skakig ekonomi. Som boende ska man inte behöva flytta förrän en boende måste läggas ner därför att det är för många tomma platser. Det är inte valfrihet. Tack!

Tack! Då var det Mattias Tykesson (M), emellan till Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Mattias!

Tack ordförande! Ja, på tal om skattepengar och hantering av dessa då och olika kostnader. Det är ju så att vi har ett stort bestånd i eget bestånd idag med fastigheter som vi behöver rusta upp och renovera. Kostar också oerhört mycket pengar. Här skulle man ju kunna låta privata initiativ, privat kapital gå in där med pengar i fastigheter. Och som jag tänkte fortsätta med då. Jag tycker fortfarande att den här kommunen behöver konkurrens. Vi behöver steppa upp i vår äldreomsorg. Det är inte perfekt överallt. Det är inte perfekt på de kommunala verksamheterna heller. Vi hade Gärdas gård här för två år sedan. Liknande fall som det vi nu har inom nämnden för funktionsstöd. Katastrofalt kommunalt boende. Sen finns det privata boenden som det har varit problem på också. De kommuner som har infört LOV inom äldreomsorgen, det har ju faktiskt hela kommunens äldreomsorg. växlat upp och fått en god kvalitet oavsett driftsform. Kommunen behöver den konkurrensen. Tittar man på demografin nu, antalet äldre kommer att öka ganska rejält framöver. Kommunen kommer inte mäkta med detta själva. Inte ens med LOU-lagstiftningen som vi använder oss av idag. Speciellt inte med det här taket som. som har bestått under den här mandatperioden.

Tack! Då var det Jörgen Fogelklou (SD) just nu med sista talarlistan. Varsågod!

Tack för ordet herr ordförande. Mycket klokt har sagts i den här debatten tänkte jag säga, men det är mycket oklokt också som har sagts, så jag säger ingenting. Vi är försiktigt positiva till den här motionen. Vi stod bakom LOU inom äldreomsorgen. Vi stod bakom LOV inom hemtjänsten. Och vi är försiktigt positiva inför framtiden. Men det som vi måste göra. inför nästa val, det är att vi som är försiktigt positiva till det här måste sätta oss ner och diskutera så att det kan bli en reform som håller över tid, så att det inte blir ryckighet så att det rycks upp och så. Det måste vi göra. Och så ska vi lova väljarna det att väljer ni det här alternativet så får ni det här. Det tror jag skulle vara bra om man gjorde. Men du gick in på det här också. Vi har ju sett bara i dagarna vanvård utav bara helskotta i ett kommunalt bolag. Det är klart att det finns inom den privata sektorn också, absolut. Men där får de sparken och ryker. Det gör de i kommunen också i och för sig. Men där får man sparken med en gång och så blir man aldrig välkommen. Men det som är problemet, ibland hör man den här diskussionen att vi inte kan införa privata saker här för att då kommer kommunen ha ett kommunalt ansvar med skolplatser, med äldreomsorg. då kommer vi stå med tomma platser och det blir dyr ineffektiv organisation. Men det här är ju en upphandlingsfråga. Det är där man i så fall måste ändra det. Om vi tillåter privata skolor behöver inte vi tillhandahålla kommunala platser. För vi kan ju säga i upphandlingen om ni går i konkurs eller om ni fallerar med en skola, då tar vi över den och så sätter vi in alla elever där och så tar vi över den kommunala driften. Det här är ju en upphandlingsfråga bara egentligen och det är där man ska ändra först och främst. Med det sagt så kommer vi. För det finns ingen majoritet för detta idag så vi kommer avstå. Vi kommer trycka gult i den här frågan. Tack!

Tack! Nästa talare Mattias Tykesson (M). Varsågod!

Tack så mycket ordförande och tack kloka ord föregående talare. Jag vill egentligen bara tacka för diskussionen, det var bra inlägg och även mindre bra inlägg i den här debatten. Det är val om drygt ett år. Det är bra att sätta sig och se till hur vi kan göra Göteborgs äldreomsorg betydligt bättre än vad den är nu. Det finns stora brister och stora kostnader. Vi lägger väldigt mycket pengar på våra fastigheter och vi har en kostnadsutveckling som skenar. Det här var en liten temperaturmätare på lagen om valfrihet som många andra kommuner har och som mitt parti står bakom. Tack så mycket!

Tack! Tomt på talarlistan. Kan man anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkade Mattias Tykesson bifall till motionen. Marie Brynolfsson, Claudia Nistor-Pedrini, Elisabet Lann, Hillevi Werring, bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då har votering begärts. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag som innebär avslag på motionen och nej för bifall för motionen. Då startar vi omröstningen. Camilla, vad röstar du? Nu kommer den. Då stoppar jag omröstningen och finner att kommunfullmäktige med 57 röster mot 15 bifallit kommunstyrelsens förslag. Vi går till ärende 15. vårdnadsöverflytt Motion av Kristina Bergman Alme (L). Ökat stöd efter vårdnadsöverflytt. Där kommunstyrelsen föreslår att den första beslutsatsen i den av Kristina Bergman Alme väckta motionen bifalles. Kommunfullmäktige ger socialnämnderna i uppdrag att utreda familjehemsplacerade barns och familjehems syn på vårdnadsöverflytt, inklusive input från vuxna som tidigare varit placerade, i syfte att se över hur stöd till familjehem eller vårdnadsöverflyttning skulle kunna förbättras. Uppdraget ska återrapporteras i respektive socialnämnd. Vidare föreslås att andra beslutsatsen i den av Kristina Bergman Alme väckta motionen avslås. Jag ger ordet till. Först till motionären Kristina Bergman Alme (L). Varsågod!

Tack herr ordförande! Men framför allt ett otroligt stort tack till alla familjehem här i staden. För de som inte har läst motionen så handlar det här om att familjehem som alltså är de antingen enskilda personer eller hem, familjer som tar emot ett eller flera barn, antingen som tonåringar eller faktiskt som. nyfödda någonstans däremellan och öppnar sina famnar och finns där för de barnen när deras egna föräldrar antingen inte kan eller kanske inte det är lämpligt att de har hand om sina egna barn. Vårdnadsöverflytt som den här centrala delen handlar om, det är att man kan få ha sina familjehemsföräldrar som vårdnadshavare. Vad innebär det? Ja, då är det familjehemmet som beslutar om man reser på semesterresa tillsammans utomlands, eller om man ska få vaccineras, eller om man behöver ha en utredning. I dagsläget är det väldigt få som får en vårdnadsöverflyttning. De främsta skälen till det tycks vara, och det är det här som är problemet, vi vet inte riktigt varför. Men det tycks handla om att när man får. vårdnadsöverflytt så har kommunen valt att dra undan stödet. Då innebär det att man står där ganska naken. Framför allt är det ett problem när de biologiska föräldrarna, ibland kan de funka jättebra, det kan vara lätt att få till samtal och ibland så funkar det inte alls. Utifrån detta så ser vi att det är jättekul att alla i salen är med på att vi ska utreda frågan. Men jag tycker nog ändå att det är synd att V, S och MP tycker att vi ska gå på avslag? Jag anser att vi ska gå på besvarad och därmed så yrkar jag på samma sak som L yrkade i kommunstyrelsen. Tack!

Tack! Nästa talare är Hannah Klang (V), därefter Claes Söderling (S). Varsågod Hannah!

Tack ordförande! Ja, jag vill också börja med att tacka för motionärens engagemang för barn som växer upp i familjehem. Det här är ett viktigt initiativ och det är tydligt att intentionerna brådskar sig i en genuin vilja att förbättra villkoren för både barn och familjehem, och den ambitionen delar ju vi. Att arbeta långsiktigt med kvalitet och stabilitet inom familjehemsverksamheten tycker vi är avgörande. Vi vet att barn i samhällets vård är en särskilt utsatt grupp, och att övergången till vårdnadsöverflytt är både efterlängtad men också komplex. Så det är glädjande att vi redan beslutade 2025, ja tidigare 2025, att bland annat Skolfam, en insats som vi ser väldigt positivt på. ska utvärderas för att eventuellt kunna behållas efter vårdnadsöverflytt. Vi instämmer i att utredningen bör breddas till att även omfatta andra möjliga stödinsatser, och vill särskilt betona vikten att lyssna på barn och unga med egen erfarenhet. Det är en självklar del av ett kunskapsbaserat och respektfullt socialt arbete. Samtidigt säger vi att vi måste vara lite försiktiga med att fatta beslut om nya insatser innan vi vet vad utredningen visar, både vad gäller effekt och ekonomi. För det är inte bara en fråga om resurser, utan även om att värna balansen. i det systemet vi har, så att inte andra viktiga delar som jourhem eller rekrytering av nya familjehem riskerar att bli lidande. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att bifalla motionens första beslutsats och avslå den andra. Tack.

Då var nästa talare Claes Söderling (S), därefter Hans Arby (C). Varsågod Claes!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Arbetet med att utveckla och förbättra familjehemsverksamheten är mycket viktigt för att socialtjänsten ska kunna erbjuda rätt insatser till barn och familjer i väldigt svåra livssituationer. Vi välkomnar motionärens engagemang för att utveckla familjehemsverksamheten ytterligare. Så som motionen är skriven vill vi understryka att vissa insatser endast kan införas om resurser skjuts till och bör göras först efter genomförd utredning. Motionens formulering riskerar att medföra en förflyttning av resurser där exempelvis stöd till jourfamiljehem eller nya familjehem måste flyttas över till familjer som har en stadig placering och har kommit så långt att de kan överta vårdnaden. Därför anser vi att motionens andra beslutsats ska avslås. Däremot anser vi att fortsatt stöd vid vårdnadsöverflyttning behöver utredas vidare och beslut har redan fattats att under 2025 utreda möjligheten att bygga upp en nationell vårdnadsstruktur. att behålla skolfamnen vid vårdnadsöverflytt. Vi anser att socialnämnderna samtidigt ska se över vilka andra stödinsatser som skulle kunna vara möjliga att erbjuda vid en vårdnadsöverflytt. och att det i utredningen är viktigt att särskilja vad som är möjligt att genomföra inom nuvarande budgetramar och vad som kräver ytterligare resurser. Vi välkomnar motionärens intention om att inhämta erfarenheter från personer med egna erfarenheter av att ha varit familjehemsplacerade och anser att socialnämnderna i genomförandet av utredningen ska se över möjligheterna att inkludera målgruppens erfarenheter. Vi bifaller därför motionens första beslutsats men anser att utredningen ska återredovisas till socialnämnderna för att minska mängden ärenden som måste återrapporteras hit till kommunfullmäktige. Varje nivå av återkoppling medför mycket administration. organisation och därtill kostnader. Vi har fullt förtroende för att socialnämnderna kan driva det utvecklingsarbete som behöver göras inom de nuvarande budgetramarna framåt på egen hand. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack! Då var det Hans Arby (C) efter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Hans!

Tack ordförande, övriga ledamöter och åhörare! Först vill jag tacka Kristina Bergman Alme (L) för en bra och viktig motion. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. Även efter att juridiken säger att allt är klart. Så för oss i Centerpartiet är det självklart att vi lyssnar på barnens behov och inte bara lagtexten. Därför ställer vi oss bakom förslaget på att se över hur stödet till familjehem vid en vårdnadsöverflyttning kan förbättras. Och som Socialförvaltningscentrum också skriver i sitt yttrande, att förvaltningens bedömning är att frågan om fortsatt stöd vid vårdnadsöverflyttning är en angelägen fråga att utveckla. I vårt eget yrkande så bifaller vi därför motionens första att-sats om att genomföra en utredning. och anser den andra som besvarar det väntar på resultatet av utredningen. Så jag yrkar alltså bifall till Centerpartiets yrkande som har likalydande att-satser som yrkandet från M, D, L-KD. Tack!

Tack! Då var det Sophia Nilsson (MP), därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Sophia!

Tack ordförande och övriga! Vi i MP vill också bara passa på att tacka för en bra motion. Det är ju viktigt för vår familjehemsverksamhet. Vi vet också att det är svårt att få tag på bra familjehem eller familjehem överhuvudtaget. Så vi vill bara Jag vill passa på att yrka bifall till KS förslag här ändå. Tack!

Tack! Då var det Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande! Vi vill yrka bifall till SD:s tilläggsyrkande och vi ställer oss också bakom yrkandet från L, M, D, KD. Utöver motionärens förslag så yrkar vi på att socialnämnderna ser över möjligheten att införa ett standardiserat långsiktigt stödprogram för familjehem eftervårdnadsöverflytt. Alla barn med behov ska naturligtvis få hjälp med skolfamn etcetera Så med det sagt så bifall till våra tillägg och M, L, D, KD.

Tack! Då var det Kristina Bergman Alme (L). Varsågod!

Tack herr ordförande! Jag kan ha varit lite snabb där. Jag menar naturligtvis också att jag vill bifalla yrkandet i Kommunstyrelsen från L, M, D och KD. Vilket då är bifall till första attsatsen och att anse den andra attsatsen besvarad. Tack!

Tackar! Tomt på talarlistan. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Kristina Bergman Alme, Hans Arby att fullmäktige bifaller förslaget från L, M, D och KD i kommunstyrelsen och beslutsfattande yrkande från C den 20 februari 2025. Hannah Klang och Claes Söderling och Sofia Nilsson bifaller kommunstyrelsens förslag. Agneta Kjaerbeck att fullmäktige bifaller förslaget. Jag kommer först att lämna in en proposition på kommunstyrelsens förslag, yrkande från Kristina Bergman Alme med flera, och därefter proposition på bifallsaspekten avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns den ordningen? Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Kristina Bergman Alme med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det votering som har begärts och ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Kristina Bergman Alme med flera. Godkännande av ordningen. Svarar jag då startar jag omröstningen. Där har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att kommunfullmäktige med 40 röster mot 41 bifallit förslaget från Kristina Bergman Alme med flera. Då återstår tilläggsyrkandet från SD. Jag frågar bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det avslagits. Reservation från Sverigedemokraterna noteras.

Då är vi på ärende nummer 16 och det är motion av Simona Mohamsson om införande av allvarssamtal. Kommunstyrelsen föreslår att den av Simona Mohamsson väckta motionen avslås. Här har vi talare. Vi börjar med Kristina Bergman Alme (L). Varsågod!

Tack! Å Simona Mohamsson vägnar så står jag här idag. Jag tror att vi alla i salen är medvetna om om att det är ett stort problem med att unga dras in i kriminalitet. Ibland räcker det inte med att läraren eller en socialsekreterare eller inte ens en rektor säger till och försöker vara allvarlig med en ungdom. Det kan ibland behövas mer. Det kan ibland behövas att det finns någon i polisuniform. som säger vi vet varthän det här kommer att barka ifall du fortsätter. Det är därför som just ett systematiskt arbete med allvarssamtal är viktigt att genomföra. Bara för att vi har ett bra samarbete inom grundskolan och håller på att bygga ut det samarbetet inom gymnasieskolan med SSPF-arbetet så innebär inte det att Det är gott nog. Vi måste göra mer. Därför yrkar jag bifall till L, M, D och KD i kommunstyrelsen. Sedan vill jag bara säga det att nu har skärmen slutat fungera. Så det går inte att se hur mycket tid man har kvar. Då ska vi se. Linnea varsågod. Låt oss se om det kommer se bättre ut på skärmen. Ja, varsågod.

Tack. Ordförande, ledamöter och göteborgare. Vi i det rödgröna styret håller med om att det är avgörande att nå barn tidigt för att förhindra att de dras in i kriminalitet. Det som motionären efterfrågar görs redan i liknande former i Göteborgs Stad idag. Socialnämndens centrum genomför orossamtal som bygger på samma modell som allvarssamtal och utförs av bland annat socialsekreterare i samverkan med med bland annat polis och ibland SSPF-koordinatorer. SSPF-koordinatorerna genomför också egna samtal i det löpande arbetet. Vidare ser vi också problem med tidsgränsen där polis och socialtjänst behöver prioritera om och de missar de barn och ungdomar som är i störst behov av samtal och insatser. Med detta yrkar jag därför avslag på motionen och bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack Linnea! Då lämnar jag ordet. Varsågod Sophia Nilsson (MP)!

Tack ordförande! Ja, precis som nämndes här tidigare så är ju tidiga insatser avgörande för att förhindra att barn dras in i kriminalitet. Vi vet att de yngre många gånger är lättpåverkade och vi ser även att den grova kriminaliteten dras långt ner i åldrarna. Det här måste vi få stopp på. Det är vi väl alla eniga om. Vi delar socialnämndernas bedömning att Göteborg redan genomför liknande insatser med samtal och som redan nämns också med vårt SSPF-samarbete med socialtjänst, polis och andra aktörer. Vi kan även läsa att erfarenhet från Stockholm. visar på att de olika modellerna har varit svåra att upprätthålla och saknar även starkt evidensstöd. Men återigen som MP alltid lyfter, det förebyggande arbetet. Det måste få kosta, det måste även få ta tid hur frustrerad man än kan känna sig med metoder som vi vet fungerar. Det betyder inte att vi inte ska utveckla arbetet utan vi måste hela tiden följa med utvecklingen och se vad som kan utvecklas och göras bättre. Men vi anser även att det arbetet pågår. Så det gäller att hålla i. För frustrerade är vi nog allihop. Jag yrkar bifall till KUH:s förslag.

Tack, Sophia! Det är tomt på talarlistan. Kan vi anse att ärendet är färdigbehandlat? Ja. Under överläggningen yrkar Kristina Bergman Alme att fullmäktige bifaller förslaget från L, M D och KD i kommunstyrelsen. Linnea Wikström (S) och Sophia Nilsson bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Kristina Bergman Alme (L)? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. högriskhantering avseende ärenden med koppling till kriminella nätverk Då går vi till ärende nummer 17 och det är motion av Elisabeth Lann (KD), om specialiserad och samlad högriskhantering avseende ärenden med koppling till kriminella nätverk. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Elisabet Lann (KD). Därefter Frida Tånghag (V). Varsågod Elisabet!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och eventuella åhörare. Kriminella nätverk infiltrerar våra välfärdsinstitutioner, botar våra medarbetare och understryker Som stad måste också vi bidra och göra allt vi kan för att skapa säkrare sätt att kunna hantera ärenden med koppling till kriminella nätverk. Där det föreligger särskilt stor risk för hot, våld och otillåten påverkan. Remissinstanserna avstyrker motionen. De lyfter bland annat att klienter kan reagera negativt på att deras ärenden flyttas till en sådan enhet. Att den lokala förankringen kan gå fel. Det är naturligtvis frågor som man behöver ta med sig i det fortsatta arbetet. Men det räcker inte som skäl för att säga nej till motionen som alltså handlar om att utreda hur man skulle kunna göra detta. Att säga att det vi gör nu räcker, det stämmer inte. För det gör det inte. Vi kan inte acceptera en situation där medarbetare i staden tvingas anpassa sitt beteende för att inte stöta sig med personer som tillhör kriminella gäng och släktbaserade kriminella nätverk. Vi kan inte heller acceptera risken att ärenden med koppling till dessa nätverk handläggs av infiltratörer, eller människor som låter sig påverkas på ett otillbörligt sätt. I motionen föreslås att kommunstyrelsen i samverkan med socialnämnderna utreder förutsättningarna att upprätta en specialiserad och samlad högriskhantering. Det finns andra myndigheter som har det här, till exempel Försäkringskassan. Det är ett viktigt steg för att kunna svara på de här mycket, mycket allvarliga utmaningarna för att skydda våra medarbetare och våra invånare. Det handlar inte om att ta över polisens uppdrag. Det handlar om att skapa ett arbete som underlättar också informationsutbyte och samarbete med polisen. Situationen och konsekvenserna kommer att bli värre om vi inte agerar nu. Bifall till yrkande från KD, M, D och L i kommunstyrelsen.

Tack Elisabet! Då lämnar jag ordet till Frida Tånghag (V). Därefter Claes Söderling (S). Varsågod Frida!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Jag ska börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det är precis det som Elisabeth säger. Remissvaren är likalydande. Att en specialistenhet skulle bli mycket kostsam. Det skulle krävas mycket personal från olika yrkesgrupper. Både säkerhetsansvariga, handläggare, jurister och chefer. Och särskilt stöd från företag. företagshälsovården för att arbetet skulle vara väldigt påfrestande och infinna mycket stress. Att jobba med enbart högriskärenden där hot och våld förekommer innebär en stor påfrestning och den blir orimlig. Det kan leda till hög personalomsättning som gör att det blir svårt att rekrytera och risken för att hot och våld inom den ordinarie verksamheten också ökar. Det krävs stor lokalkännedom. för att kunna jobba med högriskgärningar. Man behöver kännedom om bakgrunden och kontakt med polis. Det riskerar fortfarande, det är det remissvaren säger, att trilla bort när man centraliserar. Det skulle kunna påverka besluten negativt. Och också frågan om misstro, ja men det lyfts också i remissvaren. Det riskerar att öka misstro när ärenden godtyckligt flyttas för att det finns koppling till kriminalitet. Det skulle på utanförskapet. Det är precis det som remissvaren säger. Jag förstår att du vänder dig åt andra hållet men det som står i remissvaret är fortfarande det som står i remissvaren och det är fortfarande den risken. behöver jobba med. Jag stannar där, jag har bara sju sekunder kvar.

Tack Frida! Med detta har Elisabet Lann (KD) begärt en replik. Varsågod Elisabet.

Nej men det blir nästan lite dråpligt att stå och citera remissvaren. Det är ju inte det är ju inte lag, det är inte beforskat. Motionen handlar om att utreda hur man skulle kunna göra det här. Remissvaren pekar på vissa risker. Det är det man då får titta på i en utredning. För det är fortfarande så att det duger ju inte idag. Det funkar ju inte idag. Idag går stadens anställda ut på torget i Angered och stoppar P-listan från att bötfälla bilar som står parkerade för att de hör till en viss släkt. Våra medarbetare gör det. Alltså, hur vissa släkter och nätverk kontrollerar medarbetare i vår stad och skrämmer till agerande som är förfärligt och helt oförsvarbart. Det här problemet är akut. Vi har möjlighet att skapa en enhet där man har särskilt skydd för att inte känna sig så hotad som man gör idag, där man får särskilt stöd. Och att pröva att utreda den modellen, det tycker jag är rimligt med den problematik vi har idag.

Tack Elisabet! Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Claes Söderling (S), därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Claes!

Ja, tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Det är självklart att vi har en enhet. Vi prioriterar att förhindra brott och säkra tryggheten i den mån som vi i kommunen kan och får. Men det här är ett mycket dyrt och inte ett särskilt effektivt arbetssätt. Nämnderna har redan rutiner och verktyg för att hantera högriskärenden. Utifrån remissinstansernas och expertisens utlåtande kring frågan kan vi konstatera att en specialiserad enhet skulle behöva bemannas med bland annat handläggare, säkerhetsansvariga, jurister, metodhandledare och enhetschefer. Utöver personal skulle enheten kräva tillgång till särskild processhandledning och företagshälsovård för att hantera den höga arbetsbelastningen och stressen. Att arbeta uteslutande med högriskärenden som oftast innefattar hot, våld och otillåten påverkan skulle utsätta personalen för stor påfrestning. Risken är mycket hög för stor personalomsättning och svårigheter att rekrytera och behålla kompetent personal. Dessutom menar alla socialnämnder att lokala kännedom och befintliga relationer inom den geografiskt ansvariga förvaltningen och med lokal polis är avgörande för ett bra jobb. En centraliserad enhet riskerar att förlora den lokala förankringen vilket kan försvåra handläggningen och leda till sämre beslut. Så vi tycker att motionen ska avslås och yrkar därför bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga. Tack!

Tack Claes! På detta har Elisabet Lann (KD) begärt en replik. Varsågod Elisabet!

Tack så mycket. Idag smusslas ärenden undan för att handläggare är rädda för att hantera dem. Idag skulle alla enheter behöva det här extra stödet som du räknade upp. Det skulle vara väldigt kostsamt att ha det på alla enheter. Genom att samla de här högriskärendena på en enhet så kan man prioritera att ha särskilt stöd där. Att det skulle öka personalomsättningen om människor själva får söka sig dit. För att de känner jag är rutinerad, jag klarar av det här. Här får vi ett särskilt skalskydd, ett särskilt stöd från olika kompetenser. Jag skulle vilja göra det här en tid. Det skulle ju sannolikt minska personalomsättningen jämfört med idag när juniora medarbetare kommer ut och tvingas möta det här lite överallt. Det är ju därför vi vill att man ska se över om det går att skapa en sådan här enhet för att kunna avlasta de socialtjänster som möter de här problemen. Idag och saknar resurser för att göra det.

Tack Elisabet. Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande. Men det här blir ju lite larvigt. Tror ni att de här personerna skulle sitta i något gyllene elfenbenstorn och så bara nej vi tänker inte fråga någon, vi tänker inte kolla med någon annan, vi ska bara utgå från vår egen erfarenhet. Och för övrigt vilken erfarenhet är det? Jo men precis som Elisabeth säger så är det ju folk som är experter. Det blir ju någon typ av missriktad snällism. Nej vi kan inte ha folk som bara. Jaha, vänta lite nu här. Vad sysslar polisen med? Vad sysslar brandmän med? Vad sysslar.? Militärer med? Ja de jobbar också bara med högriskfall. Nej men vi får nog förbjuda de jobben då för det blir bara yrkessjukdomar och mycket samtal till P3 och företagshälsovårdare. Argumentet att det skulle kosta så mycket mer. Ja det kostar att anställa de här människorna men har man experter så brukar experter jobba snabbare och effektivare och de har ju erfarenheten som gör att de fattar klokare beslut. När du säger att besluten kan påverkas negativt så funderar jag lite grann på vilket sätt menar du då påverkas negativt? För jag minns när det var en tid när man läste om maffian i Italien eller Sydamerika och tänkte vilken fruktansvärd värld det måste vara att leva i det. Och nu har vi det här. Vi kallar det inte maffian men det är ju faktiskt det är. Personer som är klanbaserade och som styr och ställer i sina områden och de påverkar andra människor, våra egna anställda till att inte våga fatta beslut. Är det då inte bättre att vi har experter, åtminstone utreder ifall vi ska ha experter som ska jobba med detta? Nej, det verkar helt tokigt att ni inte ens är villiga till att utreda. Bifall KD, M, L och D i Kommunstyrelsen.

Tack Kristina och på detta har vi. Frida Tånghag (V), vem begärde replik?

Tack så mycket! Jag tycker det är svårt att jämföra för du pratar om polis, brandmän och militär. Det är något väldigt konkret. Här pratar vi om något väldigt abstrakt. Det jag menar med att arbetet kan påverkas negativt är att det tappar lokalkännedom. Det tappar en individuell insyn. Det blir generaliserat och eventuellt blir det även godtyckligt. Jag stannar här. Tack!

Och på detta har ju Kristina Bergman Alme (L) begärt en kontrareplik.

Och det var då som jag menade att jag inte tror att de här personerna bara kommer att sitta och pula själva, utan det är självklart att de kommer att söka den kunskap om de individuella fallen som finns. Det är bara det att de har så mycket mer erfarenhet och trygghet att vila sig emot. Det är ju det som är skillnaden. Tack!

Då är vi tillbaka i talarlistan och då har jag bara Jörgen Fogelklou (SD) just nu. Som jag tänker lämna ordet till. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Ja, jag och Sverigedemokraterna, vi har tidigare lagt förslag i den här kammaren som skulle kunna göra skillnad på riktigt och sådant som vi i kommunen har rådighet över. Det är bland annat belastningsregister har vi pratat om i många, många år. Vi har pratat om att avlasta polisens administrativa jobb med kommunal personal som man skulle kunna göra. Vi har sagt att vi ska kolla vem. och vilka som jobbar i vår stad. Vi har även velat kolla vem och vilka som besöker våra fritidsgårdar. Förslag på förslag på förslag som röstats ner. Men det som den här sidan måste bli bättre på, det är att faktiskt tala om att det är tack vare Tidöpartierna som vi tog en känd klans familjs fastighet här ute bara för några veckor sedan. Det är en lagändring som Tidöpartierna har gjort. Det måste vi bli bättre på att tala om i valrörelsen. När vi sitter och bestämmer, ja då kan inte de här klanerna sitta och fästa i sina fastigheter för de ska veta att vi jagar dem hela tiden. Med det sagt så tänker jag att den här motionen egentligen är faktiskt ingenting som vi har rådighet över. Men jag kommer alltid varje gång i den här salen stå bakom de som vill klämma. åt de kriminella. Så därför yrkar jag bifall till det här. Tack!

Tack Jörgen och berätta vad Kristina Bergman Alme (L) begärt en replik därefter. Elisabet Lann (KD). Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande. Ja Jörgen, det kan du ha rätt i. Särskilt när det från den andra sidan nämns SD-ledda regeringen när det inte är en SD-ledd regering utan det är en regering som leds av Moderaterna och också består av Kristdemokraterna, Liberalerna. Du har rätt i det att vi borde stoltare säga den här regeringen gör skillnad.

Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD). Varsågod!

Tack så mycket! Jag bara blev lite förvirrad av det här inlägget. Som om vi skulle ha rådighet över polisens administrativa uppgifter. Det är faktiskt någonting som regeringen också utreder nu, hur polisen kan avlastas från vissa uppgifter. Det är bra. Men hur vi organiserar vår socialtjänst har vi ju rådighet över. Vi kan ju välja att ha en enhet som tar emot, man får liksom anmäla upp, precis som Försäkringskassan gör, man får anmäla upp att här är ett ärende där vi ser att det blir svårt, finns stor risk för hot och våld. Och kan då den här högriskenheten fungera som en expertinstans i kommunen och hjälpa till även vid annan myndighetsutövning. Det kan handla om inspektioner av restauranger och annat där man behöver kunna byta information lättare. Det är någonting som vi har rådighet över, för det handlar om våra ansvarsområden. Jag tycker vi borde vara lite modiga här och gå före och se om vi kan göra så för att riktigt jaga de här gängen och göra det svårt att heta Ali Khan i Göteborg.

Tack Elisabet och jag har, där kommer Jörgen som har begärt en replik. Varsågod Jörgen.

Tack. Jag hoppas inte. någonstans att du tror att jag vill göra det lätt för dig. Men jag sa ju att jag ställer mig bakom detta. Jag kommer stå här varenda dag resten av mitt politiska värv för att de här familjerna inte ska få fortsätta. Så jag hoppas verkligen inte att du trodde något annat.

Då har jag tomt på talarlistan och jag anser att motionen har färdig debatterats. Under överläggningen yrkar Elisabet Lann, Kristina Bergman Alme och Jörgen Fogelklou bifall till förslaget från KD, M, L och D i kommunstyrelsen om bifall till motionen. Frida Tånghag och Claes Söderling yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då ska vi se. En votering har begärts och den ska verkställas. Ja för kommunstyrelsens förslag och nej för bifall till motionen. Godkänns denna voteringsproposition? Då startar vi omröstningen. Varsågod och rösta. Jag stoppar omröstningen. Alla har röstat. Med 43 röster mot 38 bifalles Kommunstyrelsens förslag. Då är vi på ärende nummer 18, motion av Rasmus Ragnarsson (SD) om inrättande av kulturarvsstöd. Här har begärts en bordläggning. Kan fullmäktige bordlägga motionen? Ja, då gör vi det. detekteringssystem för att identifiera skjutningar i Göteborg Då går vi till ärende nummer 19 och det är motion av Axel Darvik (L), Eva Flyborg (L) om att införa ett detekteringssystem för att identifiera skjutningar i Göteborg. Kommunstyrelsen föreslår att den av Axel Darvik och Eva Flyborg väckta motionen avslås. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Axel Darvik (L), därefter Eva Flyborg (L).

Varsågod Axel. Tack ordförande. Att inte känna sig trygg. Det är nog en av de största ofriheterna för en människa. Tyvärr är det ju så att otryggheten i Sverige och i Göteborg har ökat kraftigt på senare tid. Jag tror inte det är någonting som har undgått någon här, att skjutningar och olika typer av grov brottslighet faktiskt har ökat. Det finns en del positiva signaler också och det görs mycket för att bekämpa det. Den otrygghet som många upplever. Det vi föreslår i den här motionen är ju ett detekteringssystem för att använda de resurser som vi har för att skapa mer trygghet på ett klokare och bättre sätt. Detta är system som har prövats i olika delar av världen med framgång. Men det är också någonting som hela tiden utvecklas. Och där det finns också nya system med stöd av AI som på ett mycket effektivt sätt också kan dirigera resurser till de platser där de verkligen behövs. Och också vara en viktig del i bevisföringen för att fälla fler förbrytare. För vi vet att det viktigaste. för att beivra brott och för att skapa mer trygghet. Det är att det blir snabba insatser, precisa insatser och att det blir också snabba konsekvenser. Därför tycker jag att vi definitivt bör pröva även den här åtgärden i Göteborg tillsammans med den senaste tekniken. Så som vi också har gjort när det gäller på kameraövervakningsområdet. Så bifall till vårt yrkande. Tack!

Då lämnar jag ordet till Eva Flyborg (L), därefter Frida Tånghag (V). Varsågod Eva!

Tack så mycket herr ordförande! Ja, jag ska inte förlänga debatten alls i onödan. Men jag skulle bara vilja säga några få saker. Dels så skulle man kunna tro att vi skulle införa detta redan imorgon. Vi beslutar det nu och så gör vi det. Men så är det ju faktiskt inte. Motionen säger så här. Här har vi ett system som kan hjälpa oss att göra Göteborg tryggare. Som har prövats med framgång i andra städer i andra länder. Varför inte utreda detta? Noga. Och se till att det inte heller går på tvärs med någon lagstiftning eller GDPR eller integritetsaspekter eller någonting annat. Så att det är faktiskt inte mer än så som vi föreslår. Då tycker jag väl att det är lite klent att man ifrån våra kamrater här på den vänstra sidan säger att nej, det får polisen avgöra om de vill. Då vill de det och säger de bara det då kan vi titta på det. Det tycker jag är lite väl defensivt. Då hade jag önskat att ni skulle säga ja men okej, vi vet inte riktigt hur det skulle kunna vara. Eller hur det skulle kunna bli. Det kanske är så att det här är ett bra system. Vi vet också att kommunen har vårt ansvar när det gäller göteborgarnas trygghet. Låt oss ta lead i den här frågan. Vi pratar med polisen, vi pratar oss samman och ser. Är det här ett bra system för oss eller är det inte det? Svårare än så är egentligen inte frågan. I ett Göteborg som blir alltmer otryggt, tyvärr, allt fler skjutningar, allt fler sprängningar, allt fler rop på hjälp, så tycker jag att vi inte får lämna någon sten ovänd. Och tyvärr så är det man gör nu. Så jag hade hoppats att ni, när ni hör våra brandtal här om motionen, ändrar er i era bänkar och säger JA! Vi prövar! och ser om det här är någonting så pratar vi med polisen så hjälps vi åt och gör Göteborg lite tryggare. Så herr ordförande bifall med en sekund kvar till M, L, D och KD. Tack!

Tack Eva! Och då lämnar jag ordet till Frida Tånghag (V). Därefter Linnea Wikström (S) (S). Varsågod!

Tack ordförande fullmäktige! Jag börjar med att yrka bifall till KS förslag och det går ändå inte att komma runt det. Vi vill alla se tryggare och säkrare Göteborg men det är Polismyndighetens ansvar och vi måste ha respekt för att det är de med störst expertis på området som efterfrågar det de behöver. Inte ge de verktyg som blir helt tandlösa. Jag stannar där bara. Tack!

Tack Frida! Då lämnar jag ordet till Linnea Wikström (S), därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Linnea!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Jag tänker instämma där med Frida. Vi i det rödgröna styret eller på den rödgröna sidan håller med om att det är viktigt att prioritera säkerheten för göteborgarna. Men precis som AB Framtiden lyfter i sitt remissvar är det Polismyndighetens huvudsakliga uppgift att ta ansvar vid skjutningar. system likt det som efterfrågas i motionen är därför något som polisen behöver efterfråga och inte kommunen. Skulle det vara så, precis som Eva sa, att polisen vill ha detta, då kan vi fortsätta diskussionen där. Men med detta så yrkar jag därför bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack!

Tack Linnea! Då lämnar jag ordet till Sophia Nilsson (MP), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Sophia!

Tack ordförande och övriga! Ja, att öka tryggheten i Göteborg är en prioriterad fråga för Miljöpartiet, för styret i stort och säkerligen för de andra partierna här också. Sen just det här med trygghet skulle vi nog kunna ha ett helt KF om vad trygghet innebär och vad som är otryggt i Göteborg och ej, men det är en annan fråga. Men vi håller med om att effektiva hjälpmedel behövs för att stärka det här arbetet. Men precis som nämns också att ansvaret vid exempelvis just nu skjutningar ligger främst hos polismyndigheten. Vi litar på deras expertis. De är välkomna att höra av sig. Jag tänker inte bara höra av sig utan vi har en samverkan med polisen. Så det är inte så att de sitter på ett ställe och vi politiker på ett ställe. Utan det finns en samverkan i staden och det förs samtal hela tiden. Så det kan ju hända att det framöver blir aktuellt. Men nu är det dags. läget som det är och yrkar bifall till KS förslag.

Tack! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Axel Darvik (L). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare, ledamöter. Jag ska börja med Sofia Nilsson. Vad är trygghet? Du kan läsa vår budget för vi har kallat den ett tryggt Göteborg sedan 2015 varje år. Så där står det om trygghet om du undrar. Den människan som inte är trygg är inte heller fri. Vi Sverigedemokrater delar motionärens oro över den ökade förekomsten av skjutningar och sprängningar i Göteborg. Det kan inte vara en nyhet för någon. Att förbättra möjligheterna för brottsbekämpning och att säkerställa snabbare insatser är av högsta prioritet. Men vi anser att följande åtgärder måste vidtas innan staden går vidare med införandet av ett detekteringssystem. Det är en djupare analys av systemets effekt, att man utvärderar Chicago och andra städer som har haft Ekonomisk hållbarhet. Samverkan med Polismyndigheten. Dataskydd och personlig integritet. Och lokala förutsättningsanalyser. Med det sagt yrkar vi därför bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen.

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Axel Darvik (L). Som är sist i talarlistan. Varsågod Axel.

Tack ordförande! Upplysningsvis kan jag berätta att det finns ett antal svenska kommuner som har infört liknande system och det finns också ett antal svenska leverantörer och forskningsprojekt och andra som har utvecklat den här typen av system och som har använts framgångsrikt. Så man behöver inte bara åka till USA för att hitta den här typen av lösningar utan det finns närmare än så. Jag vill ändå säga det att jag tycker att den här så kallade “nånannanismen” som finns. hos styret är lite beklämmande och det tycker jag är tråkigt när det gäller ett sådant ändå viktigt prioriterat område som ändå verkar finnas en samsyn kring att vi ska jobba med. Att det blir en låsning på grund av att vem är det som ska ta kontakt med en? Vem? Jag har pratat med polischefen i Göteborg som tycker att det här var intressant. Men då får ju initiativet komma från kommunen. Ja, nu har vi gjort det men då säger ni att det måste komma från polisen. Så blir det liksom ett tråkigt tjafsande. om vem det är som ska lyfta telefonluren först. Det är ju inte ett särskilt konstruktivt sätt att hantera ett allvarligt problem. Så att jag får hoppas att ni ändå tar upp i de samverkansmöten som finns med polisen här nu och att vi kanske ändå skulle kunna införa ett sådant här detekteringssystem eller iallafall pröva det i någon stadsdel för att. Att vi får ytterligare ett verktyg i verktygslådan tror jag är behövligt.

Tack Axel! För detta har Frida Tånghag (V) begärt en replik. Varsågod!

Tack så mycket! Jag tycker det blir lite roligt. Att en polischef säger att något är intressant betyder inte att det är samma sak som att de vill ha det. Det är mycket jag tycker är intressant som jag inte är ett dugg intresserad av faktiskt. Tack!

En kontrareplik begärd av Axel Darvik (L).

Tack ordförande. Ja nu är ju inte den polischefen för region väst vem som helst. Utan den högsta polistjänstemannen för hela Västsverige. Men oavsett så tycker jag att den inställningen som Frida Tånghag (V) uppvisar inte gagnar ett tryggare Göteborg. Så om ni på allvar menar att det är. en prioriterad fråga för vänsterstyret så kanske ni också skulle ta er an den här typen av initiativ med lite mer intresse än vad ni uppvisar. Och att bara säga att det här är polisens ansvar och inte kommunens, då har någon inte riktigt förstått hur trygghetsarbete fungerar. För det är ett arbete som måste ske mellan polis och kommun i samarbete och där kommunen kan vara en väldigt viktig aktör för att kunna förse polisen med den information de behöver för att kunna bekämpa fler brott.

Tack Axel! Det är tomt på talarlistan och jag anser att motionen har färdig debatterats. Under överläggningen yrkar Frida Tånghag, Linnea Wikström, Sophia Nilsson bifall till Kommunstyrelsens förslag. Axel Darvik att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från L, M D och KD i Kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou att fullmäktige besluta att bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Axel Darvik? Ja. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Ja. Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Det har begärts votering och den ska verkställas. För att ta ett motförslag till kommunstyrelsens förslag ställer jag följande fråga. Antas förslaget från Axel Darvik som motförslag? Antas förslaget från Jörgen Fogelklou som motförslag? Jag finner att Axel Darvik förslag har mottagits som motförslag. Då återstår huvudvoteringen och det är ja till kommunstyrelsens förslag och nej till förslaget från Axel Darvik korrekt uppfattat? Då startar jag omröstningen. Varsågod och rösta. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 38 bifaller jag Kommunstyrelsens förslag.

Då så är vi inne på ärende 20 som är en motion av Allan Stutzinsky (L) om hydroponisk odling. Först till talare motionären Allan Stutzinsky (L) och därefter Karin Karlsson (V). Varsågod!

Ja tack! Antalet människor på jorden har de senaste 100 åren ökat dramatiskt. Det har inneburit att jorden har behövt ge mat till allt fler och det har i sin tur lett till betydande problem. Vi har fått en galopperande avskogning som har lett till stora miljöproblem och som bidrar till klimathotet. Vi har fått mycket bekämpningsmedel och gifter i våra marker och i våra vatten. Jag har därför föreslagit att vi ska försöka bygga upp en storskalig hydroponisk odling. Odling utan jord, odling utan gifter. Odling med återkommande stora skördar utan gifter och utan avskogning. Det visar sig att Business Region Göteborg som jag ville ge ett uppdrag redan har ett uppdrag som innefattar en sådan studie som jag har efterlyst. L, M, D och KD har därför föreslagit att motionen ska anses besvarad. Det är jag nöjd med. Jag tycker det är följdriktigt och rimligt och yrkar bifall till det. Jag är glad över att frågan uppmärksammas och jag kommer för min del att försöka uppmärksamma vad BRG gör med sitt uppdrag. Tack!

Då är nästa talare Karin Karlsson (V) och därefter är talarlistan tom.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare och tack till Allan som har skrivit en väldigt relevant och bra motion. Det här är ju verkligen en knäckfråga för framtiden. Hur ska vårt framtida jordbruk se ut? Hur kan vi öka vår självförsörjning? Och hydroponisk odling har väldigt stor potential. Det ska bli väldigt, väldigt spännande. Det var ju bra att du nämnde det budgetuppdraget som vi har lagt till BRG om att titta på. Vilka nya jordbruksmetoder kan vi satsa på i framtiden för att generera både nya gröna jobb och öka självförsörjningen? Det ska bli väldigt spännande att se vad de kommer fram till. Hydroponisk odling är en del av det. Men den utredningen är lite bredare, teknikneutral. Jättekul motion! Vi tackar för den. Bifall KS. Tack!

Tack! Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Under överläggningen yrkar Allan Stutzinsky (L) att fullmäktige bifaller förslaget från L, M, D och KD i kommunstyrelsen. Karin Karlsson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Allan Stutzinsky (L)? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. 21.Motion av Jessica Blixt (D) och Martin Wannholt (D) om undervisning på annan plats för elever som utgör ett hot mot säkerheten för andra i skolan Då är vi inne på ärende 21. Där har vi fått en fråga om vi kan bordlägga detta ärende. Kan vi bordlägga detta? Bra. 22.Motion av Axel Darvik (L), Axel Josefson (M), Martin Wannholt (D) och Elisabet Lann (KD) angående ansvarsprövning av kommunala bolag i kommunfullmäktig Då går vi in på nästa motion, ärende 22. Kommunstyrelsen föreslår att den av Axel Darvik, Axel Josefson, Martin Wannholt och Elisabeth Lann väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionärerna, så första talare är Axel Darvik (L) och därefter Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack ordförande! Den här motionen föranleddes av en. Utav en ja, ska vi säga kontroversiell i en specifik fråga, men jag tycker inte att vi i det här fallet tjänar till att vi pratar för mycket om just den utan att det är mer den principiella frågan om hur ansvarsutkrävande ska ske i kommunala bolag. Ni minns kanske, ni som är noggranna i att gå igenom handlingarna, att vi fattade beslut och diskuterade om ansvarsfrihet för alla nämnder i staden. Men det finns inte samma process. Bolagen granskas både av auktoriserade revisorer och av lekmannarevisorer. Lekmannarevisorerna kontrollerar framför allt bolagens följsamhet mot stadens styrandedokument. En brist i detta är att någon hantering av revisorernas rekommendationer Det här är ett avsteg från de rekommendationer som Sveriges kommuner och regioner har för ägarstyrning av kommunala bolag. De tycker att fullmäktige ska bestämma om en styrelse ska ha ansvarsfrihet eller ej. I alla fall de facto fatta beslutet. Formellt sett är det stämman som gör det. Men på stämman, ni som varit med på en sådan, så kommer det ju bara en enda person som är. utsedd representant från Göteborgs Stad och det är idag den enda personen som har makten att besluta om ansvarsfrihetsfrågan. Visserligen på en rekommendation från revisorerna men prövningen om revisorerna har gjort en korrekt bedömning eller inte sker av en enda person idag. Det är inte ett bra sätt utan jag tycker att vi ska gå över till det sättet som Sveriges Kommuner och Regioner rekommenderar och därmed bifalla vår motion. Så det är det jag yrkar på.

Tack! Då är nästa talare Axel Josefson (M) och därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod!

Ja, tack för det fru ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag yrkar också bifall till motionen. Och kan vi bara säga det att som vi haft det hitintills så har det inte varit något olagligt i detta utan vi har ju följt de riktlinjer som finns. Och den modell som vi har idag den fungerar ju väldigt väl när man har. majoritetsstyre för då har man en majoritet här i fullmäktige och man har en majoritet ute i nämnder och bolag. Men nu ser det inte ut så i Göteborg. Nu har vi falska majoriteter ute i våra bolag och nämnder. Utan det som är folkviljan det är det som händer i den här fullmäktigesalen. Då tycker vi att det är väldigt viktigt att vi respekterar den och att vi också bygger upp ett styr och kontrollsystem som speglar det som göteborgarna faktiskt har valt och ingenting. Det blir lite beklagligt när vänstersidan avslog den här motionen i första vändan. Jag trodde faktiskt att man skulle tänka lite längre än denna mandatperiod. Vi vet ju inte hur det ser ut nästa mandatperiod. Då är det kanske ni som sitter i ett minoritetsstyre och har en falsk majoritet på denna sida. Jag tror att det här är en sådan motion som vi alla kan ha nytta av under längre tid och det är väl glädjande. Glädjande då att man nu har initierat en översyn från styrets sida tillsammans med Centerpartiet. Men exakt om man kommer komma fram till detta, det är det ingen av oss som vet i dagsläget. Så att en viss besvikelse från min sida att inte vänsterstyret varit villiga att prata om den här frågan och att vi faktiskt skulle kunna komma överens långsiktigt hur vi skulle kunna hantera detta. För jag tror vi alla är överens om att det vi ytterst. Det ska jag respektera. Det är faktiskt det som göteborgarna röstar fram och ingenting annat.

Tack! Då är nästa talare Daniel Bernmar (V) och därefter Patrik Höstmad (D).

Tack ordförande! Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. När det gäller vad som kommer hända nästa mandatperiod så det är klart ingen vet säkert men jag prognostiserar utifrån hur det har gått den här mandatperioden på en Stabil rödgrön majoritet.

Då är replik begärd av Axel Darvik (L).

Tack ordförande! Jag skulle vilja fråga Daniel Bernmar det att han brukar ju vara en person som i alla fall utger sig för att ha starka principer och demokratiska principer. Och just det här med ansvarsutkrävande är ju en utav så att säga fullmäktiges huvuduppgifter ändå. Att vara ansvarsutkrävande utifrån de olika organ som man förfogar över. Och då är det ju lite konstigt att det aldrig sker en ansvarsprövning utav dem. kommunala bolagen på samma sätt som det gör utav nämnder som vi har i staden. Jag tycker också det är olyckligt att man inte ens har bjudit in till samtal om den här översynen från styrets sida. Jag tror att det gagnar demokratin om man i alla fall kan vara överens om spelreglerna och formalia för hur det ska fungera när man granskar och följer upp. Så undrar man. Daniel är beredd att göra det framöver i det arbete som ändå är initierat?

Tack Axel! Då är replik begärd av Daniel Bernmar (V).

Tack ordförande, jag har stor tillförsikt till demokratin och det är därför vi har en majoritet bakom oss om att göra en, i dialog, bra översyn av regelverket för att se om det finns några brister. Vi kan ju konstatera att under den här mandatperioden så finns det ju fullmäktige och kommunstyrelseledamöter som har spenderat större delen av mandatperioden att baktala andra kommunstyrelseledamöter. Man har utnyttjat regelverket och det, ja. Med nästan rättshaveristisk precision för att på olika sätt försöka få gynna sig själv eller misskreditera andra. Det är ett arbetssätt som jag verkligen inte gillar. Det jag gillar är att diskutera politiska skiljelinjer och att det är det vi borde prioritera här, i kommunstyrelsen och i Stadshus AB. Så att i den dialogen kanske vi också bör ha en diskussion om hur vi kan begränsa ledamöters möjligheter att bete sig på det sättet. Tack!

Tack Daniel! Och vi håller oss till att diskutera innehållet i motionen. Tack. Då är replik begärd av Axel Darvik (L).

Tack ordförande! Den typen av personpåhopp som Daniel Bernmar (V) ägnar sig åt tror jag inte på något sätt förbättrar samtalsklimatet eller möjligheten att träffa några avtal över blockgränserna eller på något sätt utveckla det styrsystem som vi har i Göteborgs Stad. Det kan ju vara så att en del av problemet också ligger i hur det rödgröna styret har använts. sina befogenheter och att de nöjer sig med att med minsta möjliga marginal driva igenom alla beslut i staden. Även sådant som ni menar ska gälla över flera mandatperioder. Det skapar ju en kultur och ett förhållningssätt som inte, tror jag, är särskilt bra långsiktigt. En hel del av de här sakerna som jag har kritiserat har ju också haft grova formaliabrister, vilket även har backat. Tack Axel!

Replik begärd av Daniel Bernmar (V).

Tack ordförande! Ja, man kan väl säga att om man vill ha blocköverskridande dialog så kanske motionsinstrumentet inte rätt instrument, för det är ju ett oppositionsinstrument. Och därför har vi ju fört blocköverskridande samtal, till skillnad från Axel Darvik (L), om det här. Nämligen tillsammans med Centerpartiet. Tack!

Tack! Då återgår vi till talarlistan och det är Patrik Höstmad (D) och därefter Emmyly Bönfors (C).

Tack för det! Det är väl bra att vi får en analogi till hur det hanteras i nämnderna eller som liknar åtminstone hur vi hanterar det i nämnderna och får upp det till kommunfullmäktige. Bifall motionen! Tack!

Då är nästa talare Emmyly Bönfors (C) och därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Tack ordförande! Men precis som vi skriver i vårt yttrande här så tycker vi att det som motionen innehåller behöver hanteras i en större helhet och i det här årshjulet för kommunen då, som vi har yrkat om i ett annat ärende. Så därför vill jag passa på att yrka muntligt här, att motionen borde anses besvarad. Tack.

Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter är talarlistan tom.

Tack för ordet, fru ordförande. Jag har tagit hans uppmaning på allvar så jag ska enbart gå upp och bifalla motionen och hålla mig föredömligt kort. Tack!

Tack. Då är vi redo att gå till beslut för talarlistan är tom. Vi har tre yrkanden. Under överläggningen yrkar Daniel Bernmar bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har Axel Darvik, Axel Josefson, Patrik Höstmad, Jörgen Fogelklou. Vi yrkar bifall till motionen. Vi har Emmyly Bönfors som yrkar att motionen ska anses besvarad. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Bifaller kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Axel Darvik med flera? Ja. Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Nu tror jag att alla är inne. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Axel Darvik med flera som motförslag? Antas förslaget från Emmyly Bönfors som motförslag? Jag finner att förslaget från Axel Darvik med flera antagits som motförslag. Då återstår huvudvoteringen. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Emily Bönfors. Förlåt, Axel Darvik. Ska jag ta det igen eller vill ni vara med? Då är det. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Darvik med flera Varsågod och rösta. Då så, då är omröstningen avslutad. Fullmäktige har med 40 röster bifallit kommunstyrelsens förslag. som avstod för att rösta. Då. Vi ska bara få det upprätt ärendenummer här. Nu så. Nu är vi inne på ärende 23. Det är motion av Pär Gustafsson (L) om att utreda införandet av ett diagnostiskt prov i matematik. Ordet har begärts av motionären Per Gustafsson (L) och därefter Emma Öhman (V). Varsågod Per! diagnostiskt prov i matematik

Ordförande, fullmäktige, vad pigga ni ser ut. Nu hoppas jag på lång skoldebatt. Jag vill börja med att yrka bifall till motionen tillika vårt yrkande i kommunstyrelsen. I Göteborgs skolor ska varje elev ha rätt till kunskap som öppnar dörrar. Matematik är ett av de absolut viktigaste verktygen för att möta framtiden med både frihet och möjligheter. Men verkligheten i Göteborg är bekymmersam. Färre elever klarar kunskapskraven i matematik i årskurs 9. Sverige halkar efter i internationella jämförelser. När eleverna kommer till gymnasiet så saknar allt för många den kunskap de behöver för att utvecklas vidare. Och fler elever presterar sämre. Vi liberaler vet att en kunskapsskola förutsätter att vi vet hur kunskapsläget ser ut och att vi vågar ta itu med skillnader i kvalitet och i betygssättning mellan skolor. Därför föreslår vi att vi ska utreda ett Göteborgsprov i matematik i gymnasiets årskurs 1. Det är ett verktyg, en diagnos som redan används med stor framgång i Stockholm och många andra kommuner. Det möjliggör djup analys. Hur ser betygssättningen ut? Var finns skillnaden mellan skolor, mellan könen? Vilken kvalitet har elevernas faktiska kunskaper? Det handlar inte om fler betyg eller fler prov för elevernas skull. Det handlar om rättvisa, om likvärdighet, om att säkerställa att alla elever får de kunskaper de har rätt till oavsett vilken skola de går på. Provet hjälper också grundskolorna att utveckla sin undervisning och det ger oss som huvudmän en mycket bättre bild av var. och vilka resurser och insatser vi ska rikta. Ordförande, för oss Liberaler är det inte acceptabelt att blunda för skillnader i kvalitet. Det är inte okej att elever i vissa skolor får sämre förutsättningar. Vi vill ta ansvar för att fler elever når längre, att fler elever lyckas. Jag beklagar att den rödgröna ledningen säger nej till detta och uppmanar er att tänka om. Tack!

Då är nästa talare Emma Öman (V) och därefter Parisa Rezaeivar (S).

Tack fru ordförande! Redan idag finns det god tillgång till underlag om elevers kunskaper, särskilt inom matematik. Genom nationella prov, internationella mätningar som PISA. Dessa visar tydligt att skillnaden i elevers resultat ofta speglar socioekonomiska faktorer snarare än individuell förmåga. Därför måste fokus ligga på att minska ojämlikheten i skolan genom att satsa på resurser till skolor i utsatta områden, Läraryrkets status och säkerställa att alla elever får likvärdiga förutsättningar att lyckas oavsett bakgrund. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Då är replik begärd av Pär Gustafsson (L).

Tack för det ordförande! Nu får vi höra att vi redan har nationella prov som ni inte alltid gillar. Men nationella prov ger ju inte den. den här typen av långsiktig analys, de nationella proven ändras från år till år. Och det ger liksom inte samma möjlighet att följa utvecklingen över tid. Eller identifiera skillnader mellan skolor. För vi har skolor, grundskolor i den här staden, som sätter för höga betyg. Och vi har skolor som sätter för låga betyg. Det vi behöver få till är ju en rättvis och korrekt betygssättning. Och det har vi inte idag. Och det skulle vi möjligtvis kunna lösa. eller komma en bra bit på väg med att införa en diagnos. För det är precis de resultaten som man har sett i Stockholm, bland fristående skolor och i många andra kommuner.

Tack! Då är nästa talare Parisa Rezaeivar (S). Därefter Hillevi Werring (MP).

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare. Först vill jag tacka motionären för sin goda intention. Att vilja höja den matematiska kunskapen i skolan. Det är ett viktigt mål som vi alla delar. Men vi behöver också ställa oss frågan vilken väg leder dit? Att införa ett diagnostikprov i matematikgymnasiet riskerar att bli en snabb lösning som inte adresserar det verkliga problemet. Det ger inte eleverna bättre förutsättningar och det stärker inte lärarnas arbete i klassrummet. Vi har redan nationella prov, formativ bedömning och andra former av uppföljning som lärare. regelbundet genomför för att följa elevernas utveckling. Det som verkligen gör skillnad är tid i klassrummet, engagerade lärare och undervisning som möter varje elev där de befinner sig. Vi kan inte testa oss till bättre resultat. Lika lite som man blir inte starkare avväger sig oftare. Ska vi satsa på något då ska vi satsa där det gör skillnad. skillnad. På undervisningen stöd och på att ge lärarna rätt förutsättningar. Det är i undervisningen, inte i testningen som kunskap byggs.

Då har Pär Gustafsson (L) begärt replik.

Tack ordförande! Jag får hålla med min nämndordförande Parisa om mycket det du säger. Men du har fel i sak när det kommer till själva förslaget. För det här handlar ju om att. Använda den här diagnosen för att kunna utvärdera lärarnas undervisning och den betygssättning som ser i grundskolan. Vi har ett enormt problem med tusen elever varje år som lämnar grundskolan i Göteborg. Vi hanterar dem i gymnasieskolan. Vi gör fantastiska insatser. Och vi jobbar både i grundskoleförvaltningen och utbildningsförvaltningen med att lyfta undervisningen i matematik. Men det räcker inte. Vi måste ha ett systematiskt. statiskt arbete kopplat till detta. Stockholm har använt detta i över 10 år. Det har hållit över mandatperioder, över olika majoriteter och det funkar väldigt väl där. Men det verkar som att ingen har varit intresserad överhuvudtaget att ta reda på det. För det syns definitivt inte i förvaltningarnas svar.

Då är replik begärd av Parisa.

Jag vill påpeka att Stockholm använder den här testen och vad de kunde förbättra är bara betygssättning, inte att öka kunskapen i matematik eller själva undervisningen. Enligt Skolverkets egna analyser, bland annat rapporten Likvärdig utbildning i svensk grundskola 2020. De säger att kan standardiserade tester bidra till ett försämrade skillnader i skolan och bidrar till att öka ojämlikheten i skolan. Även internationella forskningen pekar på samma sak. Att överdriva fokus på testning leder ofta till ökad segregation. Och mindre fokus på undervisningens kvalitet. Tack.

Tack då är nästa talare Hillevi Werring (MP). Och därefter Jessica Blixt (D).

Ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag kan väl hålla med dig om att det är väldigt olika hur man sätter betyg i grundskolan. Men jag kan inte riktigt förstå hur lärarna på gymnasiet kan ha någon större nytta av att överpröva. Det vore intressant om någon gjorde det, men det är inte det lärarna i gymnasiet ska göra. De ska lära ungarna matematik. Jag skulle vilja instämma i korthet i det som utbildningsförvaltningen skrev i sin remiss. De skrev så här. Behovet att införa ett diagnostiskt prov i matematik i årskurs ett är begränsat. Det saknar stöd i forskning att det skulle förbättra lärandet och det skulle vara kortare. Kostsamt att införa. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är det replik, Pär Gustafsson (L).

Tack ordförande! För det första så är det ju så att det här inte är en speciellt dyr insats i någon av de kommuner där det här fungerar. Men det är ju inte gymnasieskolan det här handlar om, utan den här diagnosen är ju till för att utvärdera grundskolans matematikundervisning. Det är ju det som är problemet. Och det är ju det vi behöver rätta till. Och då funkar ju proven så att när de är rättade så skickas de till respektive grundskola där den eleven som har skrivit provet i gymnasieskolan får det. Därigenom kan man göra de analyserna och man kan på den enskilda skolan föra dialog och diskussion kring betygssättningen. Det är ju det som är hela poängen med det här förslaget och varför det funkar så bra och också har lett till att kommun efter kommun skolor. efter skola faktiskt har ändrat både i sin undervisning men också i sin betygssättning.

Då återgår vi till talarlistan. Det är Jessica Blixt (D) och därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Tack ordförande. Ja, jag är ju mattelärare. Jag har behörighet från årskurs 1 till årskurs 9 och har jobbat som mattelärare på framförallt högstadiet men mellanstadiet också under hela min yrkeskarriär, vilket är nästan 20 år. Jag vet hur viktigt det är att utvärdera lärare. Det här är jätteviktigt. Det är ämnet. Alltså utav matte, engelska och svenska som brister, som eleverna inte klarar. Det är matte. Vi ser det jättetydligt. Vi behöver göra allt, allt vi kan för att kunna höja matteresultaten. Och då är det otroligt viktigt med lärarnas skicklighet. Man kanske tror att man gör rätt. Man kanske tror att eleverna får med sig. det de ska ha. Men det är först de som har dem på gymnasiet som verkligen kan utvärdera det. Genom att få den responsen. Jag skulle vara jättetacksam som lärare i årskurs 9. Att någon talar om för mig att titta här nu dina elever de har faktiskt luckor i det här. Vi märker det år efter år när de kommer upp på gymnasiet. Det är det här som saknas. Då kan jag lägga om min undervisning. Det är jätteviktigt. Det handlar ju om rätt förutsättningar och hur jag kan ändra för att det ska bli bättre. Vi vill ju att våra elever ska lyckas. Vi gör diagnostiska prov på gymnasiet. Alla gör det i början på gymnasiet. Därför kan vi göra samma prov. Det är ju jätteenkelt. Det är ju inget extra. Det här är ingen extra arbetsbörda. Det här är ett sätt att höja kvaliteten på undervisningen och ge eleverna rätt. rätt förutsättningar att lyckas. Det är självklart att vi ska göra det här. Jag yrkar bifall till motionen. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Parisa Rezaeivar (S).

Tack för ordet, fru ordförande, fullmäktige och åhörare! Vi sverigedemokrater ställer oss bakom den här motionen. Däremot har vi ett litet tilläggsyrkande om att möjliggöra ett obligatoriskt och standardiserat diagnostiskt prov i matematik tidigare i grundskolan, exempelvis 7an och 8an, för att just hitta de här individerna det handlar om. Jag har hört från den här sidan, och det hör vi ganska ofta, att Vi måste satsa mer på de socioekonomiskt svaga skolorna. Vi måste satsa mer där det gör skillnad, sa någon. Frågan är, det satsas ju jättemycket på de här skolorna. De skolorna och eleverna får ju dubbelt så mycket som andra elever. Så det handlar ju om att hitta de som verkligen har problem och hjälpa dem där de är, så att vi lyfter dem till deras fulla potential. Det är ju det handlar om. Så bifall motionen och bifall tilläggsyrkandet från Sverigedemokraterna. Tack!

Tack! Då är nästa talare Parisa Rezaeivar (S). Därefter Pär Gustafsson (L).

Tack för ordet ordförande. Idag erbjuder Skolverket diagnostiskt material i matematik särskilt för låg och mellanstadiet som stöd för att uppmuntra. Upprätta kunskapsluckor och upptäcka dem i rätt tid. Idag finns det sådana verktyg som lärarna kan använda. Även på bedömingsportalen innehåller frivilliga diagnostikprov som kan användas av skolor i hela landet. När det kommer till socioekonomiska insatser som vi gör enligt skollagen. Vi måste uppfylla den kompensatoriska. arbetet och de skolor som behöver mer resurser självklart de ska ha mer resurser. Kanske de inte får dubbelt mycket alltid. Men det är enligt lagen vi måste ha extra resurser där som det behövs. Sen jag glömde första gången när jag gick upp i talarstolen. Jag yrkar avslag på motionen även avslag på SD:s motion. Tack.

Tack då är det Pär Gustafsson (L) och Därefter är talarlistan tom.

Tack ordförande! Jag vill passa på att tacka för den lilla debatt det ändå blev. Vi liberaler och några kompisar till oss kan inte acceptera att vissa elever i vissa skolor får betyg som inte motsvarar deras kunskaper. Det är inte rättvist mot eleverna och det är inte rättvist mot vårt samhälle och det är ett väldigt stort svek av vår skola. För vi behöver en skola där varje elev får rättvisa möjligheter och det är därför som vi vill ta detta steg. Så jag avslutar med. en fråga igen. Varför ska inte Göteborg ens våga utreda något som har visat sig oerhört framgångsrikt i andra kommuner och som faktiskt stärker skolan och undervisningens kvalitet? Tack!

Tack så mycket! Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Då har vi två yrkanden och ett tilläggsyrkande. Under överläggningen yrkar Pär Gustafsson, Jessica Blixt att fullmäktige bifaller förslaget från L, M, D och KD. Sedan har vi Emma Öman, Hillevi Werring och Parisa Rezaeivar bifall till kommunstyrelsens förslag. Sedan har vi Jörgen Fogelklou. Jag yrkar att fullmäktige bifaller förslaget från L, M, D och KD och tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter på yrkandet från Pär Gustafsson med flera. Beslutar fullmäktige att bifalla motionen, det vill säga bifalla Per Gustafssons med flera yrkanden? Vänta, kommer jag därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkande? Godkänns denna propositionsordning? Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Ja. Förslagen från Pär Gustafsson med flera? Ja. Jag anser att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Då tror jag att alla är på plats. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Pär Gustafsson (L) med flera. Godkännes denna voteringsproposition? Bra. Då startar vi omröstningen. Då har alla röstat. Omröstningen är avslutad. Fullmäktige har med 43 röster mot 38 bifallit kommunstyrelsens förslag. Då går vi in på ärende 24 som är en motion av Lena Ferm (SD) om en mobilfri grundskola. Kommunstyrelsen föreslår att den av Lena Ferm väckta motionen avslås. Ordet har begärts av först motionären Lena Ferm och därefter är det Emma Öman (V). Varsågod Lena Ferm!

Tack för ordet ordförande fullmäktige. Jag vill börja med att yrka bifall till motionen. Motionen handlar om att vi ska erbjuda våra barn den absolut bästa miljön för lärande. Sverigedemokraterna anser utöver det att mobilen inte hör hemma varken i klassrummet eller på rasten. Det här är inte någon speciell. speciellt kontroversiell fråga. Flera kommuner har redan infört detta och förhoppningsvis blir det också lag inom kort. Då skulle man kunna vara nöjd med att motionen anses vara besvarad. Men då vi vet att det just i den här församlingen sitter ett stort antal individer som inte tycker att lagar är någonting vi borde följa. Så hade det känts skönt om vi kunde enats om ett bifall. Tack för ordet! Tack!

Då är nästa talare Emma Öman (V) och därefter Axel Darvik (L) . Varsågod!

Tack fru ordförande! Grundskoleförvaltningen har redan gjort en bedömning att det är fullt möjligt att införa mobilförbud i skolorna inom ramen för gällande lagstiftning och lokala riktlinjer. I den rödgröna budgeten framgår att mobilfria skolmiljöer ska kunna uppmuntras. Vilket är ett viktigt verktyg för att stärka studieron, minska diskretioner och skapa en tryggare lärandemiljö för eleverna. Men det är samtidigt tydligt att ansvaret för att införa mobilförbud ligger på varje enskild skola och dess rektorer och samarbete med elevråd. Vilket gör möjlighet till anpassning efter lokala behov och förutsättningar. Så jag yrkar avslag på motionen.

Tack! Då är nästa talare Axel Darvik (L) och därefter Kochar Wallad Begi (S).

Tack ordförande! Jag tycker det är en angelägen motion som Lena har väckt här. Vi delar i stora stycken den här inriktningen. Det finns också nu ett lagstiftningsarbete som pågår om att också kunna möjliggöra det lagstiftningsvägen och det är ju bra. Av den anledningen anser vi att den här motionen ska anses besvarad. Tack!

Tack. Då är nästa talare Kochar Wallad Begi (S). Därefter Hillevi Werring (MP).

Ordförande, ledamöter, göteborgare! Jag ska fatta mig kort. Med hänvisning till Grundskolenämndens remissvar och till pågående regeringsuppdrag yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då är nästa talare Hillevi Werring (MP) och därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Ordförande, fullmäktige, åhörare. Ja, nu har ju många sagt det som jag delvis hade tänkt att säga. Men jag tänker det här är ju ytterligare en motion då som Därför att det har gått så lång tid sedan den egentligen borde ha kommit upp så har den överskridit sitt bäst före- datum för länge sedan. Därför att vi har varit så söliga i den här församlingen och pratat så länge så att det har dröjt så länge innan alla motioner kommer upp. Men vi vet ju alla då att det har kommit ett utredningsförslag och att det finns som du sa Axel, att det är förarbete för en lag som i så fall kommer att komma nästa sommar. Och det gör ju då att vi föreslår att vi ska avvakta till dess. Så bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter talarlistan tom.

Tack fru ordförande, fullmäktige och åhörare! Lena Ferm har faktiskt en poäng här. Och som många andra säger så finns det ett regeringsförslag här. Det kommer då komma nästa år. Vi har alltså chansen att redan nu gå i bräschen. Vi har dessutom då, som Lena så föredömligt sa, en majoritet här som ibland har för vana att bryta mot lagen och inte vill följa lagen. Det kan ju också vara viktigt att komma ihåg. Men jag tänkte säga ett lite allvarsamt ord också. Barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör. Här bör vi väl alla kunna vara lite, lite, lite bättre med våra mobiltelefoner när vi har barn. Jag har idag till exempel sett folk spela poker här. Jag har sett folk spela någon candercrush och så där. Jag är relativt hård på mina gruppmöten med folk som har mobiltelefoner. Det kommer folk som faktiskt avsätter sin tid för att lyssna på vår fullmäktigegrupp och att då ta fram Mobiltelefonen, det är som att säga att det du säger nu har jag inte tid att lyssna på. Så det är en uppmaning till alla oss som är föräldrar och goda förebilder, för det tror jag faktiskt alla här inne är, även om vi har olika åsikter i saker. Att bli lite, lite, lite bättre på att lägga ner telefonen, inklusive jag. Tack!

Tack! Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Vi har tre yrkanden. Det är under överläggningen yrkar Emma Öhman, och Hillevi Werring bifall till kommunstyrelsens förslag. Sen har vi Axel Darvik som yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Och vi har Lena Ferm som yrkar fullmäktige beslutar bifalla. motionen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Axel Darvik? Bifalles förslaget från Lena Ferm? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Votering har begärts och ska verkställas. Det är några vi får ringa in bara. Då tror jag alla är här. Då är kommunstyrelsens förslag i ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas Axel Darvik som motförslag? Antas förslaget från Lena Ferm som motförslag? Ja. Jag finner att förslaget från Axel Darvik har antagits som motförslag. Då återstår huvudvoteringen. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Darvik. Varsågod och rösta! Lena, hur röstar du? Nej. Då har fullmäktige med 43 röster mot 38 röster bifallit kommunstyrelsens förslag. pilotprojekt med brukarrum Då går vi in på ärende 25. Det är en motion av Allan Stutzinsky (L) och Simona Mohamsson (L) om pilotprojekt med brukarrum. Kommunstyrelsen föreslår att den av Allan Stutzinsky (L) och Simona Mohamsson (L) väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Allan Stutzinsky (L) och därefter Mariette Höij (D). Varsågod!

Ja tack! År 2023. 2022 tvingades Sverige uppleva nästan 400 skjutningar. Det var rekord då. Många av dessa skjutningar ledde till dödlig utgång. Ändå hade vi tre gånger fler människor, nästan bara unga människor, som dog i överdoser av narkotika. Jag och Simona Mohamsson vill därför att kommunen ska tillkännage för regeringen att Göteborg står till förfogande för försöksverksamhet med brukarrum. Göteborg har storstadens problem men också storstadens resurser. Brukarrum skulle betyda mycket för missbruksvården. I den statliga utredning som refereras till i handlingarna lyfts fram många positiva resultat från brukarrum. Man har sett minskad narkotikaanvändning och minskade skador från narkotika. Man har också noterat att det inte blir någon ökning av narkotikaanvändning i lokalsamhället. En human och evidensbaserad missbruksvård står inte i motsatsställning till en repressiv hållning mot narkotika. Jag yrkar bifall till Liberalernas och Centerpartiets yrkande i Kommunstyrelsen vilket innebär bifall till. i motionen. Tack!

Tack! Då är nästa talare Mariette Höij (D) och därefter Lena Landén-Olsson (S). Varsågod!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, lyssnare! För Demokraterna är det en självklarhet att vi ska arbeta för ett samhälle fritt från narkotika. Vår högsta prioritet är att skydda barn och unga från att hamna i missbruk. Men vi måste också möta verkligheten. Att många människor idag lever med ett tungt beroende. Vi behöver därför arbeta parallellt med skadereducering. Bemannade brukarrum kan i det akuta skedet, ja visst, rädda liv. Men också vara en dörr in till vård, långsiktiga relationer och rehabilitering. Men för att brukarrum ska vara meningsfullt krävs att det finns ett starkt vårdsystem i ryggen, där vårdkedjan fungerar. Enligt tidigare beslut Till slut i regionfullmäktige förra mandatperioden, trots många protester från oss demokrater, har flera enheter för missbruksvård lagts ner i Göteborg. Vilket gör att vi i dagsläget inte kan erbjuda tillräckliga resurser för de som vill lämna sitt missbruk. Utan tillräckliga resurser i missbruksvården riskerar vi att en verksamhet med brukarrum inte får rätt förutsättningar för att skapa en väg ut ur missbruket utan i stället ger fel signaler där man accepterar missbruk. acceptera narkotikaanvändning utan att kunna erbjuda ett fortsatt långsiktigt stöd. För att Göteborg ska stå rustad för att vara en pilotstad för ett projekt med brukarrum behöver vi först säkerställa att missbruksvården har tillräckliga resurser för långsiktigt stöd. Men brukarrum, om de får lagstöd, blir då en regional fråga enligt samsjuklighetsutredningen som tydligt föreslår att all vård ska övergå till regionen och mot bakgrund av detta så avslår vi därför motionen. Tack.

Tack! Då är nästa talare Lena Landén-Olsson (S) och därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod!

Tack! Ordförande, ledamöter, göteborgare! Idag är det svårt att få vård och stöd vid missbruksproblem. Stora nedskärningar under decennier inom både kommuner och regioner har inneburit att många som behöver hjälp har nekats vård och stöd. Grundstenen för att möta beroendet, är en väl utbyggd välfärd som är solidariskt finansierad utan vinstintressen. För det rödgröna styret är det viktigt att det evidensbaserade arbetet för att förebygga och förhindra missbruk av narkotika prioriteras. I övrigt ser vi inte det möjligt idag att ställa oss bakom motionen då det saknas lagstöd för brukarrum. Vi anser också att det i första hand är en fråga för regionen. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga. Tack.

Tack! Då är nästa talare Sophia Nilsson (MP) och därför Jörgen Fogelklou (SD).

Tack ordförande och övriga. Missbruk är en sjukdom. Det ska vara enkelt att få vård och stöd vid missbruksproblem, vilket absolut inte alltid är. Det förebyggande och evidensbaserade arbetet mot narkotikamissbruk behöver prioriteras då missbruk ställer till med så mycket lidande för så många. MP stödjer över lag brukarrum. De kan minska risken för smittspridning samt överdoser. Narkotikadödligheten har varit väldigt hög i Sverige i många år. Den gick ner ett tag där runt 19–20. Man vet inte exakt varför. Många tror att stor del var på grund av Naloxon men att även brukarum hade kunnat vara ett bra hjälpmedel där. Den ökade dock igen och det är något vi verkligen behöver jobba mot. Brukarum kan även underlätta kontakt med vård och stöd för missbrukare som på sikt kanske leder till drogfrihet. Men som redan har nämnts, det saknas dock lagstad för brukarrum och vi anser dessutom att frågan i första hand är ett ansvar för regionerna. Men såklart, ett samarbete med region och kommun måste hela tiden utvecklas för den bästa missbruksvården. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Emmyly Bönfors (C).

Tack för ordet, fru ordförande. Jag skulle egentligen inte gå upp här och säga något, för när jag säger något så hamnar det ju i GP på rubriker. Men jag säger nej till knarkotikum, bara så ni vet det. Och jag tycker Allan, du har skrivit en ganska bra motion. För jag säger så här, jag hoppas att vi nyktert kan börja prata om Sveriges narkotikapolitik, för den har fallerat, skulle jag vilja säga. Utanför den, och det har jag inte hört här idag, Det är det som jag skulle säga är väldigt bra, utan att bli kallad för drogliberal för det. För jag säger nej till droger, men vi har ett problem i Sverige och det måste vi börja prata om. Men det är en fråga för riksdag och regering, så jag behöver inte ställa mig här och pilla på det getingboet. Så av den anledningen så yrkar vi nej. Tack! Tack!

Då är nästa talare Emmyly Bönfors (C) och därefter Pär Gustafsson (L).

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare. Att vi behöver en mer human och evidensbaserad missbrukspolitik i det här landet råder det ju ingen tvekan om. I den här motionen vill vi visa att vi vill gå i bräschen för att Göteborg ska vara en mer human stad, ännu mer än vad vi redan är. Och att underlätta för fler att våga ta steget in i en behandling. Många har ju lyft nu VGR och man har lyft det statliga ansvaret och det lyfter ju även motionen. Det här handlar ju om att tillsammans med VGR och staten ta tag i den här frågan och visa att vi vill vara försökskommun. Det borde ju inte vara så svårt att ställa sig bakom när man har hört de argumenten som har framförts här idag. Så bifall till motionen. Tack!

Då är nästa talare Pär Gustafsson (L) och därefter Axel Josefson (M).

Ordförande! Som Allan sa innan så har Sverige en oerhört hög narkotikarelaterad, en hög nivå av narkotikarelaterade dödsfall. Varje år så dör hundratals människor av överdoser i vårt land. I Norge som har gått före och tillsammans med många andra länder i Europa där de haft brukarrum och sedan de öppnade sin dörr i Oslo så har inte en enda person dött av en överdos där. I sådana här frågor behöver man gå före. Under lång tid var Västra Götalandsregionen och Göteborg för den delen utan ett sprututbytesprogram. Det var en fråga som debatterades många gånger i den här församlingen också. VGR var utan sprututbytesprogram för det fanns ett parti här inne som sa nej, nej och aldrig och det var Socialdemokraterna. Staternas sena hantering av den frågan drog ut införandet under väldigt många år. Sedan kom lagförändringen och sprututbytena och programmen öppnade och har varit oerhört framgångsrika och skademinimerande och minskat smitta i vår region. Så vi skulle kunna gå före och därför yrkar jag bifall till motionen. Tack!

Då är nästa talare Axel Josefson (M) och därefter.

Tack för det ordförande! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på motionen.

Då är nästa talare Allan Stutzinsky (L). Därefter är talarlistan tom.

Ja förslaget i motionen är ju begränsat till att tillkännage för regeringen att Göteborg står till förfogande för sådan försöksverksamhet. Göteborg får naturligtvis inget sådant uppdrag förrän de rättsliga förutsättningarna för det i så fall föreligger. Det är lite defaitistiskt får man säga när många säger att vi säger nej till sådan försöksverksamhet för det kommer ändå inte att lyckas, det går inte bra, vi har inte förutsättningarna, vi behöver mer resurser. Om Göteborg skulle få ett sådant uppdrag så får vi väl då se till att ordna med de resurserna och de förutsättningarna. Det är lite egenartat att säga nej i förväg för att man i förväg tror att det inte kommer att lyckas. Tack!

Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Vi har två yrkanden. Under överläggningen yrkar Allan Stutzinsky, Emmyly Bönfors bifall till motionen. Och vi har Mariette Höij, Lena Landén-Olsson, Sophia Nilsson, Jörgen Fogelklou, Axel Josefson bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. öar i Frihamnen Då är vi inne på ärende 26. Det är en motion av Elisabet Lann (KD) och Jörgen Knudtzon (KD) om flytande öar i Frihamnen. Kommunstyrelsen föreslår att den av Elisabet Lann (KD) och Jörgen Knudtzon (KD) väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Elisabet Lann (KD). Varsågod!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, eventuella natt suddande åhörare höll jag på att säga. Göteborg är en stad vid vattnet. Men det märks inte så mycket som det hade kunnat göra. Stadsutvecklingsmässigt så går det väldigt trögt. och delar av sträckorna runt den vackra älven är öknar. Så förfärligt tråkiga. Det misslyckade Älvstadsprojektet och den havererade Skeppsbroplanen tjänar som exempel på detta. Ytterligare ett exempel är Frihamnen där det står en kyrka mitt ute i blåsten, ett bad och en lekplats. And that's all. Asfalt, asfalt, grus. Trots att det här är så centralt och nära vattnet. Nu tror inte vi att flytande öar i Frihamnen är den enda lösningen på det här misslyckandet. Men det skulle kunna skapa en naturlig koppling mellan stad och vatten. Och ge göteborgarna fler möjligheter till tillgång till vattnet. Rekreation i en annars i övrigt öde stadsdel. Och erfarenheterna från etableringen av Jubileumsparken. Bekräftar ju att det finns en längtan efter det här. Jag hoppas förövrigt att ni har läst vårt yrkande i ärendet och att vi pekar på det att det här inte är någon unik eller absurd idé, utan det här finns i många delar av världen där man ser möjligheterna att till exempel främja biologisk mångfald och vattenhälsa och annat genom att anlägga den här typen av flytande öar i vattendrag i städerna. Det handlar inte om att kommunen ska stå. Motionen går ut på att utreda om man kan bjuda in och tillgängliggöra vattnet för forskning, universitet, företag, turism och så vidare. Stödet är klent för den här motionen och jag beklagar det. Men vi kommer återkomma när tiden är mogen. Bifall till motionen.

Tack! Då är nästa talare Roshan Yigit (S). Därefter Karin Karlsson (V).

Tack fru ordförande. Det här förslaget innebär som lägst tiotals miljoner i kronor i investeringskostnader och bra mycket kostnader också för att underhålla de här flytande öarna utan jättestora nyttor så som vi ser. Vi behöver hantera stadens investerings och driftkostnader med omsorg och i stället för att bygga. bygga en helt ny och konstgjord skärgård borde vi exempelvis lägga mera fokus på att tillgängliggöra vår befintliga naturliga skärgård och andra naturnära platser i kommunen. Vi yrkar därmed bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då är det replik, Elisabet Lann (KD). Varsågod!

Tack! Jag lovar verkligen att jag inte ska göra en lång debatt av det här eftersom stödet är så klent. Men jag blir ändå lite upprörd när man inte ens lyssnar. Det är ju inga tiotals miljoner investeringar. Vi pratar inte om att kommunen ska investera något alls. Vi vill bjuda in näringsliv och universitet, tillgängliggöra vattnet som ligger där och där vi har rådighet över tillståndsprocesser och annat. Att undersöka hur intresset för det här ser ut. och låta andra stå för kostnader om de ser vinster och nyttor med det. Så har man gjort i andra kommuner. Vi tycker att Göteborg kan vara lite modiga här också. Sen håller jag med om att vi måste tillgängliggöra vår skärgård mer. Men nu håller styret på att låta skärgården drunkna i sopor för att man inte klarar den hanteringen ens. Tack!

Då är nästa talare Karin Karlsson (V) och därefter Emmyly Bönfors (C).

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Tack KD för en kul motion. Det kan man inte säga något annat. Det hade ju varit jättegött att ha flytande öar där man kan antingen simma ut och ha det lite gött eller ha som testbädd för olika satsningar på biologisk mångfald och så vidare. Men! Den samlade bedömningen är ändå att det här är ett förslag som kostar mer än vad det smakar. Vi tror att vi får mer ut av att lägga våra resurser på andra satsningar. Men det är klart att det är jättekul att följa vad man har gjort i Köpenhamn och New York. Vi har läst yrkandet. Det är klart man kan ta med sig den erfarenheten in i andra projekt. Vi behöver inte kopiera det rakt av. Men tack för en intressant motion och bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då har vi nästa talare, Emmyly Bönfors (C) och därefter är talarlistan tom.

Ja, tack för ordet. Jag vill också passa på att tacka för motionen. Jag tycker att det är en intressant ansats med att titta på internationella exempel hur vi kan göra för att göra göteborgarna ska komma närmare vattnet, det är ju frågor som vi också brukar driva ganska ofta. Att kunna bo på husbåt eller att kunna cykla över älven och så vidare. Det är ju frågor som ligger oss också varmt om hjärtat. Så jag tycker det är bra att det kommer den här typen av initiativ som Kristdemokraterna nu har tagit. Jag tror att man skulle behöva snacka ihop sig mer om man skulle kunna komma fram med något förslag. Men jag välkomnar den här typen. av initiativ. Jag kommer ändå yrka bifall till kommunstyrelsens förslag i frågan.

Tack! Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Vi har två yrkanden. Under överläggningen yrkar Elisabet Lann på bifall till motionen. Vi har Roshan Yigit, Karin Karlsson, Emmyly Bönfors. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Då ska vi se, klockan är 21.40. Jag tror inte vi hinner med mycket mer motioner ikväll. Så jag ställer frågan till fullmäktige, om det är fullmäktiges mening att vi kan avsluta dagens motionsdebatt? Men vi är inte färdiga än, så res inte på er. Ja, innan vill jag tacka er alla för det här så tänker vi från presidiet att vi ställer in extra KF-möte. Vi har ungefär 11–12 motioner att behandla. Vi ska kunna klämma in dem under september-oktober-mötena. Att kalla hela fullmäktigeledamöterna till ett möte som behandlar bara 10–11 motioner tycker vi inte att det är värt. Vårt förslag är att vi ställer in augustimötet och behandlar de kvarvarande motionerna under hösten. Med det sagt vill jag tacka er alla för en bra debatt. Jag tycker att vi har kommit ganska bra i listan. Jag vill även passa på att tacka alla som har följt oss via webb, tv eller närradio. Tacka hela personalen och kansliet för allt stöd och hjälp. Jag önskar er alla en fortsatt trevlig kväll.