Kommunfullmäktige

Varsågod och sätt er ner. Snälla kan ni stänga dörrarna också? Som ni informerat tidigare så börjar vi med en parentation. Idag hedrar vi minnet av Rolf Lidén, som avled den 13 november, 68 år gammal. Rolf var en stark röst och en eldsjäl inom arbetarrörelsen i nära fem decennier. Hans resa började 1974, när han gick med i Metall och därefter därigenom anslöts till partiet. Efter valet samma år tog hans politiska bana. I Göteborgspolitiken hade Rolf en lång rad uppdrag genom åren. Ersättare i stadsdelsnämnden Lärjedalen. Ledamot i vuxenutbildningsnämnden. Borgerlig vigselförrättare. Ledamot i nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Ledamot i kommunfullmäktiges valberedning. Mellan 2010 och 2012 var han ordförande för kommunfullmäktige. Hans outtröttliga minnen och hans integritet och hans starka övertygelse gjorde honom till en förebild för många. Ett tydligt exempel är hans insats i Gentorgsakademin, där han bidrog till att utbilda framtidens ledare. Rolf Lindén representerar Socialdemokraterna. Vi hedrar Rolf Lindén med en tyst minut. Tack. Varsågod och sätt er. Och då börjar jag med att hälsa er alla välkomna till årets sista fullmäktigemöte. Jag vill även passa på att hälsa alla som följer oss via webb-tv och närradio välkomna till att följa dagens KF-debatt. Och med det så förklarar jag mötet öppnat. Till dagens fullmäktigemöte så har det kommit önskemål att det ska finnas en GP-reporter och en fotograf. Då ställer jag frågan till fullmäktigeledamöterna, är det okej att det fotograferas i sessionssalen? Ja.

Ärende nummer ett är bestämmande av tid för justering. Justering av protokollet från dagens sammanträde sker tisdag den 16 december 2025 kl. 09.30 på Stadshuset, Gustav Adolfs torg nummer ett. Kan justeringstiden godkännas? Ja.

Ärende nummer två. och det är frågestund under förutsättning att frågor har inkommit och det har det gjort. Till dagens frågestund har det inkommit fem frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas för bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningarna får frågorna framställas. Då överlämnar jag ordet först. till Kalle Bäck, KD. Varsågod, Kalle!

Tack för det, ordförande, fullmäktige, göteborgare. Min fråga går till kommunalrådet Blerta Hoti Singh. I söndags arrangerades ett författarsamtal med Magdalena Andersson (S) på stadsbiblioteket. Detta reser principiella frågor om stadens verksamheter och vad de ska vara till för. Stadsbiblioteket är en kulturinstitution som finansieras med kommunala medel och bör vara neutral. Här har vi ett event som det är svårt att ducka för att det finns en politisk agenda bakom. I Malmö så hade det kommunalt ägda bolaget Malmö Live det goda omdömet att inse det här misstaget och avboka ett likadant evenemang som i stället ägde rum i ABF:s lokaler, vilket är helt i sin ordning. Men mot bakgrund så blir min fråga, anser kommunalrådet att stadens verksamheter ska vara plattform för partipolitiska aktiviteter?

Tack, Kalle och innan jag lämnar ordet till Blerta så, snälla, begär ordet så att det blir registrerat, annars får jag ta tiden manuellt. Då väntar vi och bläddrar tills Kalle kommer tillbaka. Varsågod Blerta.

Tack ordförande. Ordförande, fullmäktige, ledamöter. För mig som kulturkommunalråd så är principen om armlängds avstånd väldigt viktig att respektera. Men om Kristdemokraternas ledare här i Göteborg, Dan-Ove Marcelind, blev lite mer känd och skrev en bok, så hade han också kunnat ha ett författarsamtal. Om Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch eller Liberalernas partiledare Simona Mohamsson, hade fått för sig att lämna X-plattformen för en stund, och skrivit en bok om deras drivkrafter i sitt politiska ledarskap, så hade de också kunnat ha ett författarsamtal på våra öppna folkbibliotek. Kulturförvaltningen och folkbiblioteken är och ska vara politiskt neutrala institutioner, men det innebär inte att deras personal ska ta partipolitisk ställning, och inte att de böcker, de samtal och den kultur som finns där inte får innehålla politik. Det är varken önskvärt eller möjligt att begränsa i vår fria och öppna demokrati. Antingen förstår inte Kristdemokraterna den här enkla skillnaden, eller också gör de sig själva medvetna dummare än vad de är för att skrämma arrangörer och tysta landets oppositionsledare. Jag hoppas att det bara är en inkompetens och inte en genuin vilja till censur som föranleder

Tack, Blerta. Kalle, du får en replik, inte ordet. Det blir en minut i stället för två minuter. Varsågod.

Ja, det var ju ett svar. Men det blir märkligt ändå. Jag förstår inte hur man kan anse att det här är något annat än just den partiaktivitet som har ägt rum. Det är klart att det inte är någon slump att en partiledare skriver en bok si så där tio månader innan valet. Det är väl ingen som kan påstå att detta är något annat än ett sätt att marknadsföra personen i fråga, personens värderingar och ytterst politiken. Det är en politisk kampanj. Jag ska inte recensera själva boken i sig, utan det kan man ju läsa vad ETC tycker till exempel. Men jag lämnar det. Men i evenemanget så står det skrivet att stadsbiblioteket avser då att det här ska visa vem personen bakom de offentliga uppdragen är. Men det går ju inte att göra en sådan skillnad. skillnad på en aktiv politiker och privatperson. Min fråga kvarstår. Anser ni då att stadens verksamheter ska upplåtas för program eller aktiviteter, där en partiledare, statsministerkandidat, framträder utan motpart och balans i upplägget?

Tack, Kalle, då lämnar jag ordet till Blerta Hoti Singh för en kontrareplik. Varsågod.

Tack ordförande! Våra kulturinstitutioner, såsom folkbiblioteken, ska vara politiskt neutrala. Men det får liksom inte förväxlas med det faktum över att de inte är värdeneutrala. Det står till och med i bibliotekslagen att själva syftet med våra stadsbibliotek och alla våra öppna, allmännyttiga folkbibliotek, är att förmedla kunskap om medborgarnas tillgång till information, främja fri åsiktsbildning och därmed också motverka censur. För om politiker börjar peta i folkbibliotekens innehåll och tumma på principen om armlängds avstånd, bara för att de ogillar de åsikter som uttrycks i ett visst arrangemang, då kliver de ut i ett farligt vatten. Som ansvarigt kommunalråd i den här staden lovar jag att jag kanske inte tycker om Kristdemokraternas politik, men jag kommer försvara deras rätt att skriva böcker och att deras böcker ska vara synliga på våra folkbibliotek. Tack! naturligtvis var och en fritt att skriva en bok oavsett vilka litterära kvaliteter eller budskap de innehåller. Självklart också åka ut och marknadsföra och prata med människor om boken man skrivit. Men att upplåta stans enskilda partiaktiviteter, att upplåta våra lokaler och verksamheter på det här sättet, blir väldigt märkligt. Hade detta skett i en ABF-lokal eller liknande hade jag naturligtvis inte haft några som helst synpunkter. Men det som nu har skett är väldigt tondövt. Jag hoppas att vi slipper sådant här i framtiden, men av svaret att döma kan det väl tyvärr bli ett återkommande inslag. Mycket beklagligt. Tack för ordet.

Då tackar vi Kalle Bäck (KD) och kommunalrådet Blerta Hoti Singh (S) och går över till fråga nummer två, som är ställd av Edwin Friedlaender (M) till kommunalrådet Daniel Bernmar (V). Varsågod, Edwin!

Tack så mycket ordförande. Vid idrott och föreningsnämndens senaste sammanträde så valde S och V att besluta om att betala ut ett särskilt driftsbidrag samt ett aktivitetsbidrag till Gunnilse IS, trots att förvaltningens förslag var tydligt att inga ytterligare medel skulle betalas ut förrän den pågående utredningen hos Ekobrottsmyndigheten har avslutats. Bakgrunden till förvaltningens förslag är att föreningen är under föremål av en utredning hos Ekobrottsmyndigheten och därmed enligt stadens. Under en längre tid har det dessutom återkommande problem i föreningen, både av ekonomiska och organisatoriska. Göteborgs Stad har riktlinjer som betonar rättssäkerhet, transparent, likabehandling och en varsam hantering av skattebetalarnas pengar. Dessa principer är avgörande för att upprätthålla förtroendet för kommunens stöd till civilsamhället, särskilt när det behandlar betydande belopp och långvariga samarbeten. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till Daniel Bernmar (V), ansvarigt kommunalråd för idrottsfrågor. Anser du att det är lämpligt att Göteborgs Stad betalar ut bidrag till en förening som för närvarande är föremål för en pågående utredning hos Ekobrottsmyndigheten. Hur bedömer du att detta påverkar förtroendet för politiken?

Tack Edwin. Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar. Varsågod Daniel.

Tack så mycket ordförande. Jag vill börja med att tacka ledamoten för frågan. Förutsättningarna för att driva föreningar med aktiviteter för barn och unga i nordöstra Göteborg är svårare än i många andra delar av vår stad. Fattigdomen och inte minst barnfattigdomen är mer utbredd, anläggningarna färre och i behov av upprustning. Kollektivtrafiken som ska ta människor till och från aktiviteter är mer otillgänglig. Vad det gäller den förening som ledamoten frågar om är det den överlägset största föreningen i nordöstra Göteborg. Utan den finns ingen fotbollsverksamhet att tala om i nordost. Men det här handlar om mer än bara fotboll. Det handlar om att rädda aktiviteter. som samlar barn och unga i några av Göteborgs mest ekonomiskt utsatta områden. Många barn har inga andra fritidsaktiviteter än fotbollen. Först och främst går det att konstatera att granskningen, vill jag vara tydlig med, har inte hittat några uppenbara oegentligheter. Det finns heller inget i den fördjupade granskningen som tyder på att pengar som varit avsedda till fotbollsverksamhet har gått till något annat än fotbollsverksamhet. Det som den fördjupade granskningen pekar på är att. Det ser vi såklart allvarligt på och det ska naturligtvis utredas. Där brister finns så ska de rättas till. Sedan den första granskningen gjordes så har ju föreningen en ny styrelse som arbetar aktivt med att åtgärda det som granskningen pekar ut som brister. Nämnden har också ställt krav på det fortsatta samarbetet som bland annat handlar om att föreningen ska renodla sin struktur. och att den nya styrelsen ska ha full insyn och kontroll på ekonomin. Enligt riktlinjerna är det nämndens sak att både pröva om en polisanmälan ska göras, och huruvida bidrag ska stoppas eller betalas ut. Ett beslut som ska fattas i varje enskilt fall. Så verkar också ha skett och därmed tycker jag beslutet är lämpligt.

Tack Daniel, på detta har Edwin begärt en replik. Varsågod Edwin.

Tack för ordet ordförande. Ja, när principer om likabehandling riskerar att åsidosättas så är det barnen och unga i Göteborg som drabbas, det är de som förlorar när Vänsterpartiet väljer att prioritera särskilt utvalda föreningar, trots att det fortfarande finns frågor som inte är helt utredda än. Detta är så vitt jag vet inte första gången under mandatperioden som styret väljer att agera på det här sättet. Tidigare år så uppmärksammades hur Vänsterpartiet ville runda samma regler i ärendet som då gällde proletären FF, som också hade fått sina bidrag pausade på grund av att de var under utredning hos Ekobrottsmyndigheten. Så vem är det egentligen? som ska avgöra när stadens råd och principer ska sättas åt sidan? Hur ska föreningarna kunna känna till systemet om det upplevs som att det är nära band till Socialdemokraterna och Vänsterpartiet man måste ha, för att kunna räkna med att bli räddad? Det tror jag är en fråga som många funderar på i den här staden, tack.

Tack Edwin och Daniel, du får en replik i stället för ordet. Du får en minut, inte två minuter. Ja, det är bättre, varsågod. Tack!

Nu väljer ledamoten att plocka ut några exempel. Verkligheten är att det är behov och situation som styr och det är i linje med de riktlinjer som staden har. Det har gått till så här i många fall. I praktiken är det så att i många föreningar, om kommunen sätter stopp för pengarna så konkursar man den föreningen. Jag själv som ansvarigt kommunalråd har i många vändor suttit på den där knappen och det rör inte bara de här föreningarna. Vi har massa andra föreningar och ibland har vi räddat dem och ibland har vi inte. Ingen av de här föreningarna har någon koppling till Vänsterpartiet. Så att det ens kommer upp förstår jag inte hur det kan komma upp för det stämmer bara inte. Utan det har ju du hittat på. Och det är ju olyckligt att sådana lögner sprids. Utan det är behov som styr och i riktlinjerna är det glasklart. Nämnden ska i varje enskilt fall ta ställning. Och det har tyvärr inte alltid nämnden gjort om vi ska vara ärliga när det kommer till polisanmälan. Utan det har man låtit någon annan göra. Det tycker jag är olyckligt. Jag tycker det ska hända. hänga ihop så som riktlinjen en gång är gjord och att det borde korrigeras. Men i det här fallet så är det inget konstigt utan det händer då och då.

Tack, Daniel, då lämnar jag ordet till Edwin som är i den andra och sista repliken, varsågod.

Tack för ordet. Egentligen innan beslutet ens var klubbat i nämnden så gick det att läsa på sociala medier hur föreningar i staden kunde uttrycka sin frustration. Det är föreningar som dag ut och dag in kämpar med att få sin ekonomi att gå ihop och de gör ju ett ovärderligt arbete för barnen i. speciellt idrottssvaga områden. Men därför blir också frågan mer aktuell. För vad är egentligen ditt besked till de här föreningarna som just nu undrar varför vissa föreningar får en gräddfil in i stadens statskassa, medan andra får förklara sig på egen hand? Det tror jag som sagt är många föreningar som undrar över detta.

Tack. Edwin, då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V) som är i andra sista replik. Varsågod Daniel.

Jag är stolt att nämnden har tagit beslut som stöttar det fria föreningslivet och aktiviteter för hundratals barn och unga. Det här beslutet, precis som alla andra beslut, har fattats helt korrekt i enlighet med riktlinjerna. Jag tror det hade varit ännu värre om vi systematiskt hade sett till att hundratals barn och unga bara under det här året skulle förlora möjligheten till viktiga fritidsaktiviteter. Och kanske sin enda fritidsaktivitet. För det är det alternativet som står till buds. om man går på Edvins linje, att i princip ska många föreningar helt enkelt inte få existera överhuvudtaget. Så ser inte vi det utan för oss är det jätteviktigt och särskilt viktigt i nordost att det finns ett fungerande föreningsliv. Kan vi stötta det, då ska vi göra det. Det är stadens uppdrag. Vi finns till för göteborgarna, inte för oss själva.

Då tackar vi Edwin Friedlaender (M) och kommunalrådet Daniel Bernmar (V). Vi går över till fråga nummer tre, som är ställd av Jörgen Fogelklou (SD) till kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr talman, fullmäktige, åhörare och alla andra som lyssnar. Jag har en enkel liten fråga till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Vi är alla smärtsamt medvetna om den nedläggning av väl fungerande grundskolor i Göteborg som de rödgröna beslutade i grundskolenämnden. Med anledning av de här skolnedläggningarna så vill jag ställa följande fråga till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Anser du, Viktoria, att dessa skolnedläggningar kan ha en positiv påverkan på segregationen i Göteborg.

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Viktoria snart. Du får logga in dig, Viktoria, så att tiden räknas. Ja, begära ordet.

Varsågod, nu får du ordet. Tack. Tack så mycket Jörgen för din fråga. Det enkla svaret på den är nej. Jag tror inte att vi lägger ner två skolor i Tuve, en skola i Olofstorp och flyttar in Trollängsskolan med både elever och personal så att de beretts plats på Askimskolan. Det kommer inte ha någon som helst positiv effekt på segregationen. Inte heller att Högenskolan blir kvar. i väntan på att vi vet vad som händer med Önnered. Däremot kan jag säga att politiker som år ut och år in sitter på händerna och låter tusentals färre elever bära samma och till och med högre fasta kostnader, och genom det förslösar och egentligen stjäl pengar från barnens undervisningstid och trygga vuxna i skolan, kommer bli ett dråpslag mot integrationen. Det kommer bli ett dråpslag för de eleverna i behov av särskilt stöd. Runt om i Sverige så pågår det nu massa smärtsamma skolnedläggningar till följd av att det föds för få barn. Det behöver många kommuner göra. Haparanda, Uddevalla, Motala, Älvsbyn, Kävlinge som nu lägger ner skolor i mycket större omfattning än vad vi behövt göra i Göteborg. Gemensamt för alla dessa kommuner är att de styrs av ditt parti SD. Men det raka och tydliga svaret på frågan är att nej, skolstängning. Den ena i sig kommer inte ha en positiv effekt på segregationen. Den förlegade och faktiskt fruktansvärda segregation som denna stad lider utav. Men däremot, att inte göra någonting kan förvärra en redan väldigt ojämlik skolsituation som vi har. Så tack för ordet.

Tack, Viktoria. Jörgen, vill du ha en replik? Då får du begära den. Varsågod.

Tack för ordet. Tack för det väldigt raka och tydliga svaret. så jag har egentligen inga följdfrågor, för Socialdemokraterna har ju ibland sagt saker som man måste sedan försvara, bland annat att man inte ska bussa elever, man ska inte tvångs blanda. Men här var det då ett rakt och tydligt nej, det här är alltså inte en del i att bussa elever eller tvångs blanda befolkningen, och det tackar jag jättemycket för. Tack.

Då tackar vi Jörgen Fogelklou och Viktoria Tryggvadottir Rolka och går över till fråga nummer fyra, som är ställd av. Av Agneta Kjaerbeck (SD), till kommunalrådet Blerta Hoti Singh. Just det, glöm inte att begära ordet och begär replik om ni vill ha det. Varsågod Agneta.

Tack för ordet herr ordförande. Det rödgröna styret i kommunfullmäktige beslutade nyligen att utreda antimuslimsk rasism. I kommunstyrelsen röstade ni nyligen ner ett förslag om att kartlägga svenskfientlighet. Detta trots återkommande vittnen. om trakasserier och förnedringsrån där unga utsätts just för att de uppfattas som svenskar. Det blir tydligt att vissa former av rasism anses värda att kartlägga och motverka, medan andra inte ens erkänns. Hur rimmar den här selektiva hållningen med Socialdemokraternas eget budskap om likabehandling, jämlikhet och trygghet för alla göteborgare? Tack! Min fråga är, förlåt, anser du att göteborgarna ska behöva acceptera att staden utreder antimuslimsk rasism men vägrar att erkänna eller kartlägga svenskfientlighet?

Tack, Agneta! Då lämnar jag ordet till Blerta Hoti Singh. Varsågod, Blerta!

Tack, ordförande! Tack, Agneta, för frågan! Ja, absolut så tror jag att det är högst möjligt att bli utsatt för rasism och etnisk diskriminering i egenskap av svensk. Men alla vi i den här kammaren vet att det inte är lika vanligt förekommande fenomen som att judar och muslimer utsätts på grund av hat och hot, på grund av sin tro och sin etniska tillhörighet. Men oaktat så måste all form av diskriminering och rasism tas på allvar. Men vi har också i den här församlingen sett genom åren och fått ta del av omfattande larmrapporter om antimuslimsk rasism men också antisemitism som är förekommande i hela samhället men även i vår kommun, även bland dess högsta beslutsfattande församling. Till exempel så har ju du själv, Agneta, spridit djupt antisemitiska nidbilder av judar på den rasideologiska podden Motgift. Ledamöter i den här kammaren har spridit liknande nidbilder av muslimer, något som jag själv tagit väldigt illa vid. Något liknande har vi inte sett när det gäller rasism mot svenskar. Jag tror att ett skäl till det är att den inte är lika utbredd och accepterad i samhället, vilket gör att politiker inte har samma rapporter som annars. Men av samma skäl så ser vi inte heller anledning till att tillsätta en motsvarande utredning. Problemet är helt enkelt väldigt olika i sitt uttryck. Alla former av rasism ska bekämpas och alla ska behandlas lika. Punkt.

Tack Blerta. Agneta, vill du ha en replik?

Ja, det vill jag jättegärna ha. När vi ändå går så lågt så vill jag bara berätta, Blerta, att det här var en musikvideo om Jan Helin i Aftonbladet. Där dök under tre sekunder en rabbin upp, som de frös och lade upp. Men nu handlar det trots allt om rasism. Jag hör att Blerta säger att hon inte tror att det är lika utbrett. Bara det säger ju att då bör det väl ändå utredas. Du sitter ju här och gissar på vad som sker och inte. För ni säger ju att all rasism är fel och ska stoppas. Det är i alla fall flera av er som var uppe i debatten förra gången och klargjorde att all rasism ska stoppas. Samtidigt avfärdas erfarenheter om svenskfientlighet gång på gång. som missuppfattningar eller fördomar hos de som drabbas. Det skapar en bild av att vissa gruppers upplevelser tas på allvar, medan andra betraktas som mindre legitima. Så min fråga, som bara kräver ett ja eller nej nu, det är, anser du att svenskars egna villkor om hot, trakasserier, föreningsrån är lika legitima och värda att kartläggas som andra grupper?

Agneta, du har ju redan läst frågan, så jag tror det är korrekt uppfattat. Varsågod!

Tack ordförande! Att hävda att jag tror eller gissar, och mot bakgrund av det, att jag väljer att vidta åtgärder för en viss typ av strukturell diskriminering och rasism kontra en annan, det är direkt felaktigt. Jag skulle vilja rekommendera Sverigedemokraterna och Agneta Kjaerbeck (SD) i synnerhet att läsa de alarmerande rapporter som våra nationella myndigheter gång på gång rapporterar om det strukturella hatet mot just muslimer och judar. Och jag skulle rekommendera att ta det in i din partipolitik. Det skulle tjäna Sverige väl. Tack.

Agneta, vill du ha en andra replik?

Ja tack, det vill jag ha. Eftersom du då menar att du säger ju fortfarande att du inte tror att det är lika utbrett. Varför vill du inte ta reda på det då Blerta? Det tycker jag är jättekonstigt, det måste jag säga.

Då tackar vi Agneta Kjaerbeck (SD) och Blerta Hoti Singh (S) för fråga nummer fyra. Då är det fråga nummer fem. Innan jag lämnar ordet är det väldigt viktigt att hålla sig till innehållet i frågan. Det sa jag förra gången också. Det är otroligt viktigt att man håller sig till den frågeställning som man har ställt och de svar som man ska få. Frågor ska vara av väldigt enkel karaktär. Eller nej i princip. Men då välkomnar jag Rasmus Ragnarsson (SD) för att ställa frågan till Blerta Hoti Singh (S). Varsågod. Du får begära ordet, Rasmus. Varsågod.

Tack herr ordförande. Min fråga till Blerta Hoti Singh är då, Göteborgs stadsbibliotek har ju valt att stå värd för ett författarsamtal med Socialdemokraternas partiledare. ledare Magdalena Andersson. Det här ska ju då till inför det kommande valåret. Biblioteket motiverar ju arrangemanget med att samtalet ska handla om personen bakom politiken. Och därmed falla inom ramen för kultur och litteratur. Samtidigt är det ju välkänt att böcker skrivna utav aktiva partiledare sällan är neutrala verk, utan ofta ingår i en bredare kommunikationsstrategi inför val. Så när en skattefinansierad och normalt politiskt neutral verksamhet ger en aktiv partiledare en exklusiv scen, riskerar evenemanget att uppfattas som politiskt gynnande. Det är otroligt mycket text här, jag hoppar över lite. Men mot bakgrund av detta behöver kommunfullmäktige och kommunstyrelsen tydliggöra hur stadens kulturinstitutioner ska förhålla sig till politiskt innehåll och till aktiva partipolitiska aktörer. inför valår så att opartiskhet och likabehandling säkerställs. Så min fråga är ju då, mot bakgrund av detta, anser då Blerta Hoti Singh att det är förenligt med principen om opartiskhet? Att Göteborgs stadsbibliotek arrangerar ett författarsamtal med en aktiv partiledare inför ett val?

Då tack Rasmus och då lämnar jag ordet till Blerta Hoti Singh, S. Varsågod och Blerta.

Tack ordförande. Vad är politiskt och vad är inte politiskt? Det är inte mitt ansvar att avgöra. Det är inte mitt ansvar som ansvarigt kulturkommunalråd att peta i vad personalen inom stadsbiblioteket ska göra och vilka arrangemang hen ska ordna, så länge det håller sig till de grundläggande principer och rutiner. för vår kulturförvaltning, och det gör de. Jag har redan svarat på den här frågan tidigare, och jag tänker säga samma sak igen. Vi riskerar att urholka demokratin om vi börjar peta i vad stadsbiblioteken ska ha för typ av evenemang som främjar till en fri åsiktsbildning. En fri åsiktsbildning, om den ska värnas och respekteras och tas på allvar, då får vi inte börja öppna upp locket till censur. Det är en färdig väg att gå. I synnerhet om man är sverigedemokrat. Och jag beklagar. Faktiskt det. Jag hade hellre önskat att den här församlingen hade svarat på kulturens satsningar och icke-satsningar i vår stad. För att där har vi ganska mycket som jag tror allmänheten är intresserad av att veta hur vi främjar ett mer öppet, mer demokratiskt samtalsklimat med litteratur och fri åsiktsbildning på alla våra bibliotek, inte bara i centrala delar av staden. Tack.

Tack, Blerta. Lämnar jag ordet till Rasmus Ragnarsson för en replik. Varsågod.

Jättebra och jag fick inget jättebra svar där Blerta. Jag tycker det är ganska uppenbart i det här fallet att i och med att kontexten här är viktig, vi har ett annalkande valår och då i den här situationen så är det än viktigare att våra kulturinstitutioner, om man nu är intresserad av att upprätthålla ett högt förtroende för våra kulturinstitutioner som är offentligt finansierade, att de faktiskt. agerar efter opartiskhet och likabehandling. Man ska inte ge inför ett valår en plattform åt enskilda politiska partier. För i allmänhetens ögon framstår det här som att biblioteket gynnar ett visst politiskt parti. Är man en stark anhängare av kulturens frihet, av den offentligfinansierade kulturen, då ska någonstans, tycker jag, det är lämpligt att också kulturen håller armlängds avstånd också till politiken. I övrigt har jag inga problem med att Magdalena Andersson skriver en bok eller att man har författarsamtal.

Tack Rasmus, då tackar vi Rasmus Ragnarsson (SD) och Blerta Hoti Singh (S). ordförande om Göteborgs stads problem med råttor

Därmed är vi färdiga med dagens frågeställningar och går över till ärende nummer tre. Interpellation av Toni Orsulic till kommunstyrelsens ordförande om Göteborgs stads problem med råttor. Jonas Attenius (S) har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Karin Pleijel för besvarande. Jag överlämnar ordet till Karin Pleijel. Varsågod, Karin.

Tack så mycket, herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Frågan om råttor i Göteborg tar Toni Orsulic upp, och det är en angelägen fråga. Den rör både boende och besökare här i Göteborg. Precis som du beskriver är det normalt att råttor finns i en storstad. När de blir synliga i större utsträckning och rör sig på dagtid, söker de sig nära människor. Då är det ett tecken på att balansen har rubbats. orsakerna är flera. tillgång till mat i form av sopor och nedskräpning, matning av fåglar med mera. För att komma till rätta med den här situationen arbetar vi både med omedelbara insatser och mer långsiktigt förebyggande arbetssätt. Sedan 2022 finns en särskild funktion för skadedjurssamordning inom förvaltningen, med ansvar för att driva skadedjursfrågor strategiskt och i bred samverkan. Det handlar om många olika aktörer, förvaltningar, fastighetsägare, näringslivet, näringsidkare och bolag, och den samverkan är helt avgörande. Råttor rör sig obehindrat mellan våra geografiska och organisatoriska gränser, och därför behöver också stadens arbete vara sammanhållet. Vi använder idag ett digitalt övervakningssystem, så kallade SMART-boxar, som ger oss kontinuerliga data om var råttorna ökar och var vi behöver sätta in åtgärder. Vi har kvartalsvisa avstämningar med Anticimex. som ger en betydligt bättre helhetsbild av läget i hela stan, så att det blir träffsäkert. Våra driftsorganisationer arbetar med placering och volym av papperskorgar. Och så inför vi riktade insatser på platser där matning av fåglar sker, utökar städningen och informerar vid behov allmänheten om konsekvenserna av att mata fåglar och lämna matrester. Jag gissar att jag får fortsätta efter en replik från Toni.

Tack Karin och då lämnar jag ordet till Toni Orsulic. Varsågod Toni!

Ordförande! Jag vill börja med att tacka för svaret. Tyvärr är detta svar ett väldigt generiskt svar. Jag alltså mer eller mindre upprepar det jag ställde i frågan i texten. Utan att ge svar på så mycket vad är det för insatser man gör. De här som du pratar om när det gäller matning av forskare. Fåglar och sådant, de insatserna består av att man sätter upp en plåtskylt på torget, Vänligen mata ej fåglarna. Så är det en liten skuggbild på en fågel och en liten skuggbild på en råtta under. Flera av dem ligger nervälta sedan senaste ovädret som var runt om i stadens torg. Jag tycker också det är lite tråkigt i svaret som vi får skriftligt men du hänvisar till att många problem uppstår på privat mark där staden inte har rådighet. Jag kan tala om att. Alla mina iakttagelser och råttor som jag har gjort under de senaste två åren när jag är ute i min tjänst på förorterna är bara på kommunal mark. Kommunala bostadsområden, kommunala torg, kommunala verksamheter som är där runtomkring. Det finns säkerligen stora problem i privata områden också men att lyfta det som en del av svaret tycker jag inte är värdig på det sättet med tanke på att staden kan göra väldigt mycket för att bekämpa detta själva. Naturligtvis, stadsmiljöförvaltningen ihop med bostadsbolagen och så vidare måste samarbeta. Det är jättebra att det finns en samarbetsorganisation för detta. Men trots detta så ökar problemet med råttor konstant i Göteborg. Jag kan säga så, jag jobbar inte en dag utan att se råttor någonstans i staden. Då menar jag inte att oj, jag såg en råtta långt borta utan de kutar mer eller mindre framför fötterna på mig när jag är ute och går. Detta är kvällar och. nätter. Detta är ett problem och det har ökat. Vi behöver göra fler insatser för det. Jag skulle gärna vilja fortfarande ha svar på vad är det mer för konkreta åtgärder man gör? Tack för ordet.

Tack Toni! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel för en replik. Varsågod Karin!

Det är naturligtvis mycket som görs och mycket mer kan sannolikt göras för att den här balansen ska bli fungerande. Jag är glad att du meddelar att du ser Råtta. Jag hoppas att du meddelar. Du sitter ju själv i stadsmiljönämnden som jag är ordförande i. Att meddela. Ibland är det så att, eller det är alltid så, att staden behöver fler ögon än de som förvaltningarna står för. Även om vi i det här fallet har hjälp av tekniken, de här smartboxarna som jag nämnde, så är det ju viktigt också att om det är ett speciellt område där det är problematiskt, att man meddelar. Och synpunktshanteringen är en väldigt viktig sak i en nämnd, som stadsmiljönämnden, som är så väldigt nära människors vardag. Stadsmiljönämnden kan inte ha ögon överallt, så därför är det väldigt bra om du kan meddela de platser som är extra angelägna.

Tack Karin! Prata med Toni Orsulic. M begärde en kontrareplik. Varsågod Toni!

Ordförande! Stadsmiljöförvaltningen är naturligtvis den som har ett visst övergripande ansvar i det. Men sedan så är det också så att det är många andra bolag och nämnder som har ett ansvar i det. Det är inte bara att det dyker upp en råtta på ett torg eller på en gata, utan de kommer ju någonstans. Du kan ju se i. Det är Va-systemen vi har. De är kraftigt eftersatta i många områden, bostadsområden är eftersatta. Detta gör ju att råttorna även får tillgång till bostadshusen, till verksamhetslokaler runt torgen och framför allt att de springer ner i VA-systemet. Där älskar ju råttorna att springa runt och föröka sig. Det är ju deras egna highway runt i samhället, det är ju VA-systemet. Det är väldigt eftersatt och just det att de kommer ner i det, de kommer lätt in i det. Det är ju en underhållsskuld som Göteborgs Stad har byggt upp under väldigt, väldigt lång tid. Så jag skulle gärna säga att det här råttproblemet inte begränsas till bara att man tittar på vad gör, om man säger en förvaltning? Hela staden behöver jobba med detta problem. Tack!

Tack Toni! Och på detta har Karin Pleijel begärt en replik. Varsågod Karin!

Jag håller verkligen med och det är därför det inte är en enskild tjänst som ska jobba specifikt inom ett visst område, utan det här är en samordningsfunktion eftersom vi vet att det är många förvaltningar, precis som du nämner, och olika fastigheter. som behöver samlas kring den här problematiken. Jag ser att Göteborgs Stad har stärkt arbetet med det här. Det är svårt att få allting perfekt, precis som du säger. Det här är levande materia, minst sagt. Bokstavligt sagt. Med ny teknik, med tätare uppföljning och mer förebyggande åtgärder så kan det säkert bli bättre. Vi håller ju på, till exempel, med källsortering på allmän platsmark just nu och för in den nyheten och det i bästa fall så leder det till mindre nedskräpning och då blir en del av den här problematiken också mindre.

Tack Karin. Och på detta har Toni Orsulic än begärt sin andra replik. Varsågod Toni.

Ordförande! Källsortering är jättebra. Men tyvärr ser vi också hur den sköts på många ställen och det är stora brister i den. Det bidrar också till råttproblemet. Jag säger inte att vi inte ska källsortera men det är någonting vi måste jobba mycket, mycket mer med på ett helt annat sätt än vad vi gör idag. Nedskräpning är ett av de stora problemen för det bidrar med mat till råttor. Det är ett genomgående problem detta. Men samtidigt så var jag med om en väldigt intressant sak igår. Jag råkade. springa på lite tjänstemän som jobbar på ett av våra bostadsbolag idag. De sa nu att de har uppdrag att mer eller mindre bara fokusera på nybyggnationer och billiga lägenheter. De gör inget underhåll av husen längre. För deras budget går till det. Jag tror inte riktigt de var medvetna om vad de sa och vem de sa det till. Vilket ibland kan vara fördel som politiker att man får höra saker som är olika sanningar. Det är ett stort problem när vi inte sköter underhåll av våra bostadsområden heller. Tack.

Då tackar vi interpellanten Toni Orsulic och Karin Pleijel (MP) och går till nästa interpellation. ordförande om eventuell nedläggning av Trollängsskolan

Det är ärende nummer fyra. Interpellationen av Axel Darvik (L) till grundskolenämndens ordförande om eventuell nedläggning av Trollängsskolan. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Grundskolenämndens ordförande Viktoria Tryggvadottir Rolka. Jag tror att Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) är inte beredd att besvara interpellationen vid dagens sammanträde. Kan besvarandet uppskjutas till nästa sammanträde? Jag hörde inte. Ja, eller nej? Ja? Ni får gärna säga lite högre så att jag hör, så det inte blir tveksamhet. Vad är det för beslut vi fattar? ordförande om försäljning av Cirkus Lorensberg till föråldrat pris

Då är vi på ärende nummer fem, och det är interpellation av Axel Darvik (L) till exploateringsnämndens ordförande om försäljning av Cirkus Lorensberg till föråldrat pris. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Och Robert Hammarstrand (S) som skulle svara på det här, är ju sjuk och därmed ställer jag frågan till fullmäktige om vi kan bordlägga även denna interpellation till nästa möte? Tack. överenskommelsen om samverkan med civilsamhällesorganisationer, samt revidering av reglementet för socialnämndens centrum

Då är vi på ärende nummer sex och det är redovisning av uppdrag om att revidera och uppdatera överenskommelsen om samverkan med civilsamhällesorganisationer, samt revidering av reglementet för socialnämndens centrum. Kommunstyrelsen föreslår att socialnämndens centrums reglemente kapitel två kompletteras i enlighet med vad som framgår under rubriken. Ett förtydligande i reglemente för socialnämndens centrum i SLK tjänsteutlåtande. Här har vi en talare. Vi börjar med Emma Altenhammar (SD). Därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod Emma!

Tack herr ordförande och ledamöter! Jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas återremiss samt återremissen från M, D, L och KD. Vi Sverigedemokraterna ser civilsamhällesorganisationen som en ovärderlig kraft i Göteborg. Föreningslivet skapar gemenskap, tar ansvar där staden inte räcker till och är ofta först med att se problemen. Vilket tydligen inte är något som vi kan ta för givet i den här staden. Med skarpa demokratikrav kan vi slippa att Göteborgs Stad finansierar föreningar som bjuder in föreläsare som hyllar IS, sprider starkt kvinnofientliga åsikter eller på andra sätt motarbetar våra grundläggande demokratiska värderingar. För göteborgarnas skattemedel ska aldrig gå till den typen av verksamhet. Mot den bakgrunden yrkar vi på en återremiss så att överenskommelsen kompletteras med tydliga demokratikriterier och en fungerande modell.

Tack Emma! Då lämnar jag ordet till Nina Miskovsky (M). Därefter Jenny Broman (V). Varsågod Nina!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Det är bra att överenskommelsen på vårt initiativ äntligen uppdaterats. Så det är jag nöjd med. Efter att kansliet GOT United för samverkan mellan Göteborgs Stad och ideella organisationer lades ner inleddes en dialog med civilsamhället om överenskommelsen samt ett nytt forum för samverkan. Efter meningsskiljaktigheter i dialogen mellan Socialförvaltningscentrum och civilsamhället, bland annat gällande en referensgrupp, där civilsamhället önskade att politiker skulle ingå, avslutades dialogen. Nu föreslås att en samordningsfunktion förläggs på Socialförvaltningscentrum trots att önskemål finns. från civilsamhällets sida om att det skulle förläggas hos dem, som var tanken från början. Det är där som det stora engagemanget finns och kunskapen om föreningars och civilsamhällets behov och önskemål. Det finns även ett uttryckt behov av en förbättrad samverkan mellan civilsamhället och staden. Därför bör även en dialog inledas gällande ett IOP med föreningslivet och civilsamhället. När det gäller referens. Referensgruppen anser vi att det bör tillsättas restriktivt i staden. Men utifrån hur denna fråga har hanterats och att politiken vid flera tillfällen har fått bristfällig eller ingen information, anser vi att en referensgrupp bör tillsättas för att säkerställa att civilsamhället och föreningarna har ett forum för direkt dialog med politiken. Därför yrkar vi på en återremiss av ärendet enligt yrkandet från M D, L, KD och i andra hand, bifall för återremissen från SD och om återremisserna faller så yrkar vi avslag.

Tack Nina. Då lämnar jag ordet till Jenny Broman (V), därefter Staffan Lindström (S). Varsågod Jenny.

Tack så mycket för ordet. Jag tänker tvärtemot vad Nina säger att den här redovisningen är tydlig. Att civilsamhällets organisationer efterfrågar en tydlig väg in till. till Göteborgs Stad och det är där vi har landat i att centrum är en bra väg. Vi vet också att förvaltningen har fått många signaler på att de längtar efter det här. Men även jag kan räkna, så jag inser att det blir en minoritetsåterremiss på detta. Då tänker jag att den stora debatten tar vi vid senare tillfälle. Bifall till KS, om inte annat.

Tack, Jenny! På detta har Nina Miskovsky igen begärt en replik. Varsågod, Nina!

Tack, ordförande! Jag ska inte bli för långrandig, precis som Jenny också nämnde, i det här läget. Men utan att gå in på alltför många detaljer så har det här varit en väldigt lång följetong av händelser, där jag som politiker i presidiet i socialnämndscentrum inte har känt att jag fått ta del av väsentlig information gällande den här processen. Jag har också upplevt en rädsla hos civilsamhället att ifrågasätta förvaltningen eller prata med politiken, eftersom förvaltningen även sätter förslagen om bidragsfördelning för organisationerna. Det är inte en sund kultur och för att motverka det måste vi öka transparensen och förbättra samverkan. Det är det som vi vill åstadkomma med den här återremissen.

Tack Nina och för detta har Jenny Broman begärt en replik. Varsågod Jenny.

Det är möjligt att de har varit rädda för att prata till viss del om politiken. Men jag upplever inte att civilsamhället har varit rädda att prata med mig. De har kontaktat dem. De har varit väldigt tydliga med deras vilja. Men som sagt, debatten kanske vi kan föra senare.

Och då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Staffan Lindström (S). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod, Staffan!

Tack ordförande, göteborgare, fullmäktige! Jag ska bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. När det gäller själva ärendet så blir det ju en annan debatt men jag skulle nog bara vilja säga att Socialnämnds centrum har ju verktygen nu så de får väl använda dem.

Tack, Staffan! Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme. Som är sist i talarlistan. Varsågod Kristina!

Tack herr ordförande. Jag minns när jag fick en överlämning för att hamna i social resursnämnd som politiker där. Då var det här den viktigaste frågan. Att det fanns en överenskommelse med civilsamhället. Det var någonting som Göteborgs Stad var stolta över. Under ett antal år så fanns ju, precis som Nina väldigt förtjänstfullt har tagit upp, så fanns de här mötena mellan politiker och frivilligorganisationer. Man lade mycket kraft. Det var väldigt intressanta möten som gav, i alla fall upplevde jag att det gav mig någonting som politiker, bättre insikt. Men sen hände någonting. Och jag skulle säga att det var faktiskt förvaltningens fel. Det blev en relation som inte blev sund och bra. Därför är det otroligt viktigt att vi får tillbaka dessa möten där politiker kan i olika sammanhang träffa, på ett organiserat sätt, skapa en styrgrupp helt enkelt. Det är helt rätt också att ta in IOFF i detta. Så bifall till återremissen.

Tack, Kristina och Daniel Bernmar (V), har begärt ordet. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Nu blir det lite historia här. Då ska jag berätta min historia. Jag var ansvarigt kommunalråd 2015–2018 för idrottsförening och civilsamhällesfrågor. Då hade vi de här mötena. Vi träffades ju. Det förändras inte i nuläget. En gång i halvåret har jag för mig att vi träffades. Då vill jag bara säga att då var alla partier inbjudna. Min minnesbild, jag kan gå tillbaka och kolla, det var att det fanns bara två partier som dök upp på samtliga tre, kanske tre, lite osäker nu. Men jag är helt säker på att det var två partier som dök upp vid samtliga tillfällen. Det var Kristdemokraterna och det var Vänsterpartiet. Rätta mig om jag har fel, men Marina var också nästan alltid där. Så de flesta andra partier dök inte ens upp. Så om vi nu ska ha de här mötena, det tycker jag är fantastiskt. Jag älskar att träffa människor som är engagerade i samhällsfrågor och så. Och så kom du upp här och säger att problemet är att vi inte möts. Ja problemet då var i alla fall att människor faktiskt inte kom på mötena. Inte att det inte fanns möten. Tack!

Tack Daniel och berättare har vi i december, Kristina Bergman Alme har begärt en replik. Varsågod Kristina.

Tack. Ja, det var nog lite olika möten, för jag kan nog svära på att jag var på alla möten som jag skulle vara på i alla fall.

Och då har vi tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Och under överläggningarna yrkar Jenny Broman, Staffan Lindström, bifall till Kommunstyrelsens förslag. Emma Altenhammar, Nina Miskovsky, Kristina Bergman Alme i första hand återremiss till Socialnämnd centrum i enlighet med yrkande från M, D, L och KD i Kommunstyrelsen samt återremiss till Socialnämnd centrum och Kommunstyrelsen enligt yrkande 1, Yrkande från SD i Kommunstyrelsen och i andra hand avslag på Kommunstyrelsens förslag. Yrkande om återremiss och motivering ska ses som en helhet. Detta framgår av 5 kapitlet, paragraf 50 i kommunallagen. Om inget av återremissyrkandena biträds av en tredjedel av ledamöterna faller yrkandena. Jag kommer i så fall att ställa proposition på Kommunstyrelsens förslag. Jag kommer alltså först att ställa proposition på bifall respektive och avslag på varje återremissyrkande med sin motivering. Beslutar fullmäktige att avslå återremissyrkandena och därmed avgöra ärendet vid dagens sammanträde, ställer jag proposition på bifall respektive avslag på kommunstyrelsens förslag. Godkänns denna propositionsordning? Jag börjar med återremissyrkande med motiv från M, D, L och KD. Bifallas de? Ja. Avslås de? Ja. Jag finner att det är avslaget. Votering är begärd och ska verkställas. Vi väntar någon minut. Och det har begärts votering och det ska verkställas. Och det är ja för avslag på återremissyrkanden och nej för bifall till återremissyrkanden. Varsågod och rösta. Då stoppar jag omröstningen med tanke på att vi har två frånvarande ledamöter. Så ser jag det som att alla har röstat. Med 43 röster mot 36 och två frånvarande avslås yrkandena. Nej? Ja, det blir minoritetsåterremittering med 27. Då återstår återremissyrkandet med motiv från SD. Bifalles den? Avslås den? Jag finner den avslagen. Votering! Votering är begärt och ska verkställas. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Varsågod och rösta. Då säger jag att alla har röstat. Då stoppar jag omröstningen. Med 43 röster mot 31 och 5 avstår, 2 frånvarande, så avslås tilläggsyrkandet. Ursäkta mig. Det är 31. Det blir minoritetsåterremiss, naturligtvis. Ja. Ber om ursäkt för att jag missat några röster där. Med återremiss. Minoritetsåterremiss.

Då är vi på ärende nummer sju och det är Göteborg Energi AB slutrapport avseende Fjärrkyla Älvstaden. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborg Energi AB slutrapport avseende Fjärrkyla Älvstaden antecknas här i en talarlista. Vi börjar med Henrik Sjöstrand (M). Därefter Johan Zandin (V). Varsågod Henrik.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Bifall till yrkandet från Demokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Skulle jag vilja börja med att säga. Yrkandets andemening är att Rosenlundsverket ska avvecklas så fort som möjligt. Så området kan användas för bostäder och stadsutveckling. Dock måste det nuvarande säkerhetsläget beaktas, vilket innebär att avvecklingen, behöver senareläggas tills nödvändiga ersättande investeringar är genomförda och i drift. Under tiden tills ska onödiga och kostsamma investeringar eller reinvesteringar undvikas vid verket, då dessa riskerar att försvåra en framtida avveckling. Pannorna i Rosenlundsverket bränner fossila material och kan svårligen bli fossilfria. utan att helt ersättas. Investeringar bör göras i andra fossilfria anläggningar, i nätet och för att minska effektbehovet. Göteborg Energis pågående projekt med Rya Biokraftvärmeverk och Pelletspannan i Mölndal är exempel på investeringar i fossilfri produktion som underlättar avvecklingen av Rosenlundsverket. Bolagets styrelse, styrelse ska årligen följa kostnader, driftsnetto och investeringsbehov för Rosenlundsverket samt föra en tydlig dialog med Göteborgs Stadshus AB om alla eventuella investeringar. Oavsett om det gäller fjärrkyla, fjärrvärme eller annat. Tack så mycket för ordet.

Tack Henrik. Då lämnar jag ordet till Johan Zandin (V). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Johan.

Tack så mycket. Jag tror att vi alla här är överens om att på sikt så ska fjärrvärmeverksamheten i Rosenlundsverket, som bygger på förbränning av fossila bränslen, avvecklas. Men jag tror också vi är överens om, tidigare talare var inne på, att den avvecklingen måste ta lite längre tid än vi först trodde, bland annat beroende på osäkerheten i världen. Så vi ska inte göra några tillfälliga investeringar för att ersätta Rosenlundsverket. verket innan vi har fått mer permanenta anläggningar på plats, som det nya flisvärmeverket, ute i hamnen. Där tror jag också att vi är överens. Jag tror också att vi alla är överens om att fjärrkyla verksamheten i Rosenlundsverket, som den här punkten handlar om, behöver vara kvar i Rosenlundsverket under all överskådlig framtid, för man har undersökt alternativ och inte hittat några bra sådana. Fjärrkylan tar ju sin kyla framför allt från. älvvattnet och har sina kunder i centrala stan, så det finns inga bra alternativa platser att placera en sådan anläggning på. Det skulle också kräva enorma investeringar att flytta dem. Med det sagt så tror jag inte att det finns några egentliga åsiktsskillnader i sak vad som ska hända med Rosenlundsverket. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag yrkar avslag på yrkandet. som bara handlar om att man ska rapportera upp diverse detaljer om verksamheten. Tre av fyra partier sitter i Göteborg Energis styrelse och kan begära och få rapportering om det där. Alla fyra partier sitter i Stadshus AB och i kommunstyrelsen som bägge har rätt att övervaka Göteborg Energi. Så jag ser inget behov av att i kommunfullmäktige styra i detalj vad som ska rapporteras.

Tack Johan! Då är det Martin Wannholt (D). Talarlistan först och därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Ja Johan Zandin, jag håller med dig i princip i allt du sade förutom det sista för det visar din stora historielöshet i hur investeringar går till i den här staden och vilket signalsystem som kan vara bra att skicka. Vi har ju haft en bevarandegrupp. på Rosenlundsverket sedan lång tid tillbaka. De gick så långt att de rundade styrelsen när de skulle göra olönsamma investeringar som sedan visade sig vara helt meningslösa. Att man styckade upp investeringen i femmiljonersbelopp tror jag det var, för då fanns det någon regel att då behövde man inte gå till styrelsen. Så det har ju förekommit en historik här då, men det är ju jättebra att vi är överens då. Sedan om man är lite välinformerad av Göteborg Energi så är det så att säkerhetsredundansen som behövs för att lösa säkerhets. Arbetsfrågorna ser ut att gå mycket snabbare än vad som framgår i T-ut. Jag är optimistisk till att vi alla i den här församlingen kommer få vara med under vår livstid om att vi gör något annat fint av den platsen, även om fjärrkylan är kvar i källaren. Bifall till yrkandet från D, M, L, KD. Tack.

Tack Martin. Innan jag lämnar ordet till Jörgen så vill jag ställa en fråga till fullmäktigeledamöterna. Vi har ju en fotograf från GP som tar kort här. Men så är frågan om det är okej att ta kort även från läktaren? Då ställer jag frågan till fullmäktige. Med tanke på att det är uppe på läktaren så måste jag ställa frågan om det är okej eller inte. Det beslutet vill jag inte fatta ensam. Så då ställer jag frågan. Är det okej att GP fotograferar från läktaren där uppe, ledamöterna? Är det okej? Bra! Då lämnar jag först ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter Daniel Augustsson. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet, herr ordförande! Jag instämmer i det som Henrik Sjöstrand var uppe här och anförde, samt det som Martin faktiskt anförde här från talarstolen. Jag tänker bara säga att vi ställer oss bakom yrket från D, M, L och KD. Tack!

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Daniel Augustsson. Därefter Axel Darvik. Varsågod Daniel.

Tack ordförande! Det här ärendet är ju i grunden en återkoppling på ett beslut som fattades redan 2017, när vi gav klartecken till en stor satsning av fjärrkyla i Älvstaden. Tanken var ju då att bygga ut ett resurseffektivt system som avlastar elnätet och ger hållbar kyla till en växande innerstad. Sedan dess har mycket hänt. Det är förskjutna detaljplaner, vi energieffektiviserar mycket mer nu. Det har kommit en pandemi och det är ett nytt säkerhetsläge i Europa. och det har påverkat både utbyggnaden och ekonomin. Samtidigt ser vi fortsatt att behovet av kyla ökar snabbare än beräknat och att fjärrkyla fortfarande är ett bättre alternativ än att varje fastighet bygger sina egna eldrivna lösningar. Vi delar bedömningen att styrningen nu ska ske inom ramen för Göteborgs Energis ordinarie ägardirektiv, men vill understryka vikten att fortsatt information till kommunfullmäktige ska ske vid framtida vägval. För Centerpartiet är det viktigt att vi bygger ut klimatsmarta, energilösningar utan att tappa fotfästet ekonomiskt. Stora delar av Roselundsverket fortfarande kan plockas ned vid en framtida avveckling är positivt, både ur stadsutvecklings och miljöperspektiv. Med det yrkar vi bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik. Därefter Camilla Widman. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandena från M, D, L och KD. Jag hade kanske väntat mig att Centerpartiet skulle lyfta sin idé om att göra Roselundsverket till en nattklubb, men det blev det inte i dag. Jag tycker i alla fall det är positivt att man har den typen av kreativitet i tänkandet och att man ser också behovet av att göra någonting annat mycket bättre på den här platsen. Det tycker jag är bra, att det finns en samsyn mellan partierna här. att man faktiskt inte ska ha en gammal panncentral mitt i centrala Göteborg, utan att vi skulle kunna göra någonting mycket bättre av den här platsen. Problemet har ju varit att eftersom Göteborg Energi faktiskt har ett fåtal platser där man äger marken och där man kan investera, så har man ju vid flera tillfällen gjort investeringar i Rosenlundsverket trots att vi allihop här brett vill använda den. platsen till någonting annat. Det är därför vi har ett yrkande om att de här frågorna måste upp i Stadshus AB, och så får man hitta andra lösningar för Göteborg Energis verksamheter, så att man inte bygger fast sig i Rosenlundsverket. Det är det som har varit problemet. Fortsätter man att investera i den här platsen skjuter man bara tidsplanen framåt hela tiden. Det vill vi ha slut med. Vi vill ha bort Rosenlundsverket och se till att vi får till någonting mycket bättre. på den här platsen, även om den här kylanläggningen kommer att vara kvar i källaren. Det tror jag inte kommer att vara något problem, men då kan vi bygga något annat ovanpå. Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Camilla Widman, därefter Thomas Larsson. Varsågod Camilla!

Tack ordförande, fullmäktige! Jag vill bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Då lämnar jag ordet till Thomas Larsson (MP) som är sist i talarlistan just nu. Ja, då får du springa lite grann. Varsågod Thomas.

Då börjar vi igen. Tack ordförande, fullmäktige och övriga åhörare. Dels har mycket diskussion varit här uppe nu om nedläggning eller andra verksamheter på den här tomten. Men yrkandet, vare sig kommunstyrelsens förslag eller yrkandet som läggs här, innehåller ju ingen ändring av vägvalet, utan det här är mest ett yrkande på extra administration genom en återrapportering i flera led av saker som. redan ska gås igenom. Så jag anser att vi ska arbeta med en tillit till de styrelseledamöter som vi härifrån har valt ska leda bolaget, i stället för att försöka skapa extra punkter med mer återrapportering, som jag inte kan se någon riktig poäng med. Som det uttrycktes här innan, att information inte kommer upp till styr. Styrelsen. Hur skulle en återrapportering till ännu högre instans i kedjan trolla fram de här uppgifterna i stället? Det här ser jag bara är en bristande tillit till de vi har tillsatt och extra administration. Och sen som har nämnts tidigare också, fjärrkyla och fjärrvärmesystem är en viktig komponent för att minska installationen av eldrivna värme och kylverk som dränerar el. Så jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag och avslag till övriga yrkanden.

Tack Thomas! För detta har Martin Wannholt (D) och Axel Darvik (L) begärt en replik. Vi börjar med Martin Wannholt först. Varsågod Martin!

Tack, herr ordförande! Nu är jag tillbaka till historielösheten och att det är Miljöpartiet som går upp och säger så här är helt outstanding. Den som drev detta först, med att få stopp på Rosenlundsverket och använda marken, det var inte jag och det var inte någon annan här. Det var Kia Andreasson när hon var ordförande i Göteborg Energi. Hon är den tuffaste människa jag sett att ifrågasätta mygel i den här staden. Och tillit – titta vad som har hänt på Hundraårsgatan och alla andra boenden och så vidare. Man ska ha tillit till människor. men man ska också följa upp och ha kontroll, så man kan inte vara naiv. Och signalsystemet att man ska gå upp till Stadshus AB – jag håller med om att det är overkill egentligen. Men det är precis de signalerna som vissa av våra bolag tyvärr fortfarande behöver. Tack.

Tack Martin! På detta har Thomas Larsson begärt en kontrareplik. Varsågod, Thomas.

Så det blir lite av en signalpolitik i det här, alltså? Att vi ska peka på dem så att de skärper sig ungefär och att det sker inte annars i organisationen? Jag anser nog att det inte är väl spenderade resurser på återrapportering, men här delar vi tydligen inte åsikten.

Tack, Thomas. Då lämnar jag ordet till Axel Darvik för en replik. Varsågod Axel!

Tack ordförande! För mitt vidkommande är det nog inga ugglor i den här mossen, Thomas, det kan du vara lugn med. Det handlar också om, rent praktiskt, att Göteborg Energi har ju, när man har kritiserat dem för att de ändå har investerat i Rosenlundsverket, sagt att vad har vi för alternativ? Vi har ju inga andra platser att använda. Vi äger inte en massa fastigheter, utan vi har den här platsen att använda. Och då är det väl. Anledning då för ägaren att skulle det bli aktuellt igen att göra investeringar i Rosenlundsverket, att vi tittar på det en gång till. Kan vi erbjuda i så fall alternativ för Göteborg Energi, så att man inte behöver bygga fast sig i den här platsen?

Tack, Axel. Jag säger att det är tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigdebatterat? Ja, och under överläggningen yrkar Henrik Sjöstrand, Martin Wannholt, Jörgen Fogelklou, Axel Darvik, att fullmäktige bifaller förslaget från D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Johan Zandin, Daniel Augustsson, Camilla Widman, Thomas Larsson, bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Henrik Sjöstrand med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Ja, och medan vi väntar på att alla ska komma så för er kännedom så saknas två, alltså det är frånvarande då. Så det är inte 81 röster utan det är 79 röster. Det har begärts votering och den ska verkställas. Då är det ja för Kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Henrik Sjöstrand med flera. Då startar vi omröstningen. Varsågod och rösta. Då stoppar jag omröstningen. Med 43 röster mot 36 nej och två frånvarande bifalles Kommunstyrelsens förslag.

Då är vi på ärende nummer åtta och det är klimatomställningsanalys. Så kan Göteborgs klimatmål uppnås. Kommunstyrelsen föreslår att rapporterna Klimatomställningsanalys, Saken är Göteborgs klimatmål, uppnås samt Klimatomställningsanalys underlagsrapport antecknas. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Karin Pleijel därefter Sarah Ullmark. Varsågod Karin!

Tack, herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag är glad att vi har fått den här rapporten, som visar hur vi kan nå våra klimatmål. Som många säger här, det räcker ju inte att vi gör vårt, utan vi är ju helt beroende av omgivningen, om vi ska lyckas med det här. I den här analysen finns det fyra olika scenarier. Nu-scenariot är det allra sämsta, om vi bara fortsätter som vi har gjort hittills. Vi behöver både en lokal omställning och det som man kallar Glokal omställning, att vi har omvärlden med oss. Vi är naturligtvis en del i att trycka på omvärlden också. Det är en utmaning att nå dit. Det är viktigt att vi håller fast. Många pratar om näringslivets förutsättningar, som jag ser i oppositionens yrkande. Men företag som vill vara konkurrenskraftiga vill få långsiktiga trender att hålla. De vill känna en trygghet i att spelreglerna finns där, är tydliga och ligger fast. Och då kan vi inte ändra målen bara för att vi ser att vi riskerar att inte nå dem. Vi behöver samla alla krafter för att nå dem i stället. Och vi har tyvärr en omvärld, både en omvärld i det stora som går åt fel håll på många ställen, och även vår regering har lyckats med att vi ökar våra utsläpp här i Göteborg, tack vare bland annat transportpolitiken. Så att när regeringen och omvärlden taggar ner, då taggar vi. för att vi ändå ser vitsen med att vi får en värld som även våra barn kan känna sig stolta över, att föräldrarna gjorde det vi kunde för att de skulle få en härlig värld och ett härligt Göteborg att leva i. Så bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Sarah Ullmark. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Sarah!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare. Jag vill börja med att. och yrka bifall till yrkandet från D, M, L och KD på det här ärendet. Det känns som att vi har haft den här debatten om och om igen, de senaste fullmäktigemötena, så jag ska inte vara alltför långrandig. Den här klimatomställningsanalysrapporten, den väckte ju i miljönämnden en hel del höjda ögonbryn över en del saker som miljöförvaltningen utopiskt tänker skulle vara ett rimligt sätt att föra staden framåt. planmonopolet för att förhindra byggande, inte upplåta mark som skulle kunna gå till konsumtion. Så att säga, en hel avsaknad av perspektiv på hur en del av de här förslagen skulle så att säga påverka andra aspekter av att leva och verka i Göteborg och vår stads framtid. Den kan absolut verka som ett diskussionsunderlag, men jag tror att de flesta som läser den där ute ser kanske en del av de begränsningar som finns i den här rapporten. Men de allra största, Begränsningarna finns ju i miljö och klimatprogrammet och det är ju utformat på ett sätt som gör att vi inte styr mot de målen som vi behöver nå. Det har jag sagt hundra gånger. Jag ska inte banka in det i huvudet på er. Så jag kommer att stanna där. Men bifall till vårt yrkande och lägg om klimatarbetet så att vi får de resultat som vi behöver för att gå in i framtiden på det sättet som vi vill. Tack!

Tack Sarah! Då är det Martin Wannholt. Först därefter Hans Arby. Varsågod Martin!

Tack! Ja, jag skulle vilja faktiskt ge både lite ros och ris. De här analysen vi har fått eller rapporten, det finns många bra beskrivningar om vad vi faktiskt kan göra mer. Men det framgår ju tydligt i rapporten vad vi kanske skrev innan senaste COP30 mötet, som alla vet blev ett stort fiasko. Det vill säga det här Glocal. nivån, alltså att vi verkligen ska nå klimatmålen, den är helt borta nu och det vet vi ju sedan tidigare. Men nu har vi ju fått det på papper från en tyvärr väldigt misslyckad klimatkonferens. Men även om man tittar på vad vi kan göra i det, skulle behöva göra lokalt enligt miljöförvaltningen, så blir jag jättebekymrad. För då skulle vi ha satt på CCS- teknik på Renova och Raffen till. 2030, det vet ju alla här inne, det kommer inte hända. Tekniken är inte framme, den fungerar ingenstans och den är jättedyr än så länge. Kanske kommer den sedan, får vi hoppas, men det kommer aldrig hända till 2030. Den som tror på det får gärna tro på jultomten. Sedan vill man fylla på med en massa biodrivmedel för att lösa lokalt, även på Sverigenivå naturligtvis, utan att ta upp komplexiteten med biodrivmedel. Det finns en anledning till att Greenpeace är helt. Det konkurrerar, markanvändning konkurrerar alltid. Det kan vara matproduktion, det kan vara att hugga ner nya skogar eller inte och så vidare. Vi har en koldioxidsänka som faktiskt går bakåt just nu i Sverige litegrann och det har vi nästan aldrig varit med om. Så man problematiserar inte. Sedan tar man upp det här utan att problematisera. Minska bostadsbyggandet. Ja, men bostäder behövs ju. Folk vill ha småhus. Ja, men de byggs ju i kranskommunerna som det har fortsatt hela tiden tidigare. och ingen analys av den biltrafiken, transportarbetet och så vidare. Så jag saknar ingenjörer i den här staden, så vi får en bra analysgrund att ta beslut på. Bifall till yrkandet från M, D, L-KD.

Tack Martin! Berätta av Karin Pleijel (MP), begärt en replik. Varsågod, Karin.

Du problematiserar en del där, Martin. CCS-tekniken finns på rull och den utvecklas hela tiden. Det är ingen utopi att använda den, även om jag tycker att det inte är en bra metod egentligen. Men det är det vi behöver göra. Vi har ett gemensamt problem. Det är det som jag skulle önska att vi använder våra gemensamma krafter för att lösa. I stället för att se att här var det ett problem, då struntar vi och. Vi måste anstränga oss och jag förstår att biodrivmedel är naturligtvis inte en enkel sak. Det finns de som är skadliga för miljön och klimatet och de som inte är det. Det är också, jag vet inte vad jag sa, regeringens politik i trafikområdet, det handlar också om skattelindringar och den typen av incitament. Det är inte bara inblandningen av biodrivmedel.

Tack Karin! För detta har Martin Wannholt begärt en kontrareplik. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Nej Karin, jag är bara bekymrad. Du har ändå jobbat som klimatkommunalråd och jag vet att du kan mycket. Men att man då inte kräver en bättre analysförmåga när man lägger förslag. Jag förstår inte det. Man måste ställa höga krav så vi inte tar felbeslut. Framför allt i Göteborg med en historik på miljöområdet av ständiga felbeslut. CCS-tekniken kommer säkert funka, jag håller med dig i det du sade om den. Men den kommer inte vara implementerad 2030, det vill säga att ni inte kommer nå klimatmålen på något område. Det har vi sagt här hela tiden. Varför står ni här i fullmäktige efter fullmäktige? Som Socialdemokraterna sa senast, klimatmålen ska nås. Varför ska man lura människor i stället för att tala om hur läget ser ut, göra riktig analys och ta de steg som är vettigast för stunden och långsiktigt? Tack!

Tack Martin! På detta har Karin Pleijel begärt sin andra replik. Varsågod Karin!

Jag ser precis som du att Paris målet kommer vi inte nå med den utveckling som är i världen idag. Men vi kan väl inte bara rycka på axlarna och säga att vi struntar i att rädda planeten. Det är så mycket som står på spel. Och om man har ett mål, jag har ibland jämfört med Jämfört det med nollvisionen i trafiken, det betyder väldigt mycket för alla som gör trafikplanering, som planerar en rondell eller som jobbar med olika insatser, att vi har en nollvision i trafiken. Ingen människa ska dö i trafikolyckor. Vi vet att det är ett väldigt svårt mål att nå, men vi ger inte upp, för det är det som är på horisonten. Det må hända saker, det må vara omvärldsfaktorer som gör att det svallar vågor över oss, men vi måste hålla. Vi ska nå så långt det bara går.

Tack Karin! Och berättare var ju Martin Wannholt. Han har begärt sin andra kontrareplik. Varsågod Martin!

Tack! Vi tycker olika här uppenbarligen eftersom det inte handlar om att rycka på axlarna och att inte göra något. Det är precis tvärtom. Men det är viktigt att göra rätt saker och det är viktigt att man tror på göteborgarna, att de tål att höra sanningen, komplexiteten, att vi har tjänstepersoner eller tar in extern kunskap så vi har tillräckliga analyser och inte fattar sådana här kostsamma beslut på känslor eller att vi ska göra allt vi kan. Och så blir det. Vi har en historik av felbeslut i Göteborg och det hoppas jag vi slipper framöver. Man måste göra analysen och du måste ha med människor, ingenjörer, som kan räkna och visa analysen. Man kan inte bara tycka saker.

Tack Martin. Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Hans Arby. Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Jag hörsammar din önskan Martin. Jag är ingenjör. Nu är jag här. Vad det här ärendet handlar om är att anteckna en rapport med analys och förslag på åtgärder. Åtgärder som är både bra och dåliga och även analysen kan jag hålla med om. Men vi ska inte fatta några beslut här. Sen kan man diskutera innehållet och nyttan med rapporten, men det kanske lyfter någonting som egentligen är rätt självklart. Men det är samspelet mellan nationella och lokala åtgärder. Det behöver hända saker på flera nivåer. Men också det viktiga att varje nivå faktiskt spelar roll. Staten och delvis EU kan göra det enklare för oss här genom sänkt elskatt, underlätta för mer elproduktion, differentiera trängselskatt, återinföra elbilsbidrag, liksom utökad handel med utsläppsrätter. Men i vilket fall behöver vi jobba lokalt med differentierade elbilslandningstariffer? Ett enkelt ärende som kommer upp här lite senare. Sen är mål viktiga, inte minst de lokala. Om vi tar Gothenburg Green City Zone, ett initiativ från Volvo Cars, baserat på stadens mål för 2030, som handlar om att testa lösningar. De som funkar skalas upp. De som inte funkar, då gör man något annat. Det här behöver vi bli bättre på att jobba agilt och testa vad som funkar och skala. Så att vi får svårt att nå målen med nuvarande takt betyder inte betyder att vi ska göra mer, inte att vi ska bara sakta ner och ändra målen. För det är det som yrkandet från M, D, L, KD, det handlar om att sänka ambitionen och att i brödtexten dissa en del av de föreslagna åtgärderna. Och vissa ska dissas, det håller jag med om. Men jag hade haft mer respekt för invändningarna om ni hade kommit med egna förslag på vad vi borde göra och inte bara dissa dem. förslagen som kommer. Då hade vi kunnat sitta ner och identifiera åtgärder tillsammans och hitta bättre arbetssätt. Så jag hoppas och ser fram emot att vi hamnar där och börjar prata om konkreta ord och vad vi ska göra. Och inte bara att målen ska ändras. Tack.

Tack Hans. Då lämnar jag ordet till Dan-Ove Marcelind. Därefter Hanan Baalbaki. Varsågod Dan-Ove.

Ordförande, ledamöter, Göteborg. Hotet mot klimatet är en av mänsklighetens största utmaningar. Det är en global utmaning. Jag tror alla kan vara överens om att den stora klimatboven i världen inte är Göteborg. Däremot står Kina för cirka en tredjedel av världens koldioxidutsläpp. Europa är egentligen den enda stora utsläpparen av koldioxid som gjort verkliga framsteg för att minska utsläppen. Europas andel av de gemensamma koldioxidutsläppen uppgår i dag till cirka 6 %. Men sedan Parisavtalet undertecknades har Indien och Kina ökat sina utsläpp med 30 respektive 22 %. Sveriges andel av de globala koldioxidutsläppen är 0,1 %. Vi har bland EU:s lägsta utsläpp per person, så gott som fossilfri elproduktion, höga koldioxidskatter och tredje högsta elbilsandelen i EU. Inget annat land eller få andra länder är så nära att realisera visionen om ett fossilfritt välfärdssamhälle som Sverige. Göteborgs andel av de globala utsläppen är mer eller mindre försumbara. Ändå vidtar vi åtgärder i snabb takt som får negativa konsekvenser för vår stad och som framför allt påverkar göteborgarna negativt. Vi måste ändra strategi. Ledarskap handlar inte om att springa snabbare för att kompensera för andra, utan om handling som får fler att följa efter. Att ta på sig tagelskjortan är inte samma sak som att ta på sig ledartröjan. Självspäkande i form av åtgärder som riskerar att bromsa Åtgärder som klart försämrar för göteborgarnas vardagspussel är en utveckling som behöver ta en helt annan takt. Att vi i Göteborg stupar över mållinjen 2030 kommer inte att rädda klimatet. Klimatomställningen är en lagsport. Vi ska göra vår del men vi kan inte bära andras ryggsäck. Som vi framhåller i vårt yrkande så klarar vi inte av att nå de uppsatta miljö och klimatmålen utan utopiska åtgärder med stora sociala ekonomiska konsekvenser. Det här är inte rätt väg att gå. Tack så mycket.

Tack Dan Ove. Detta har ju Karin Pleijel, MP, och Hans Arby, C, begärt replik. Vi börjar med Karin Pleijel, MP, först. Varsågod Karin.

Ja, men det gläder mig, Dan-Ove, att du ser det gigantiska hotet som klimatet är idag. Att du nämner det, att du ser problemet. Men precis som pandemin var ett globalt problem så spelar det ju roll om jag tog den där vaccinsprutan eller inte, om jag var hänsynsfull till min omgivning, även om inte det var någonting som vältrade hela världen, utan var och en behöver göra sitt i det här. Sen är det så, näringslivet har ju en chans här. Alla vet att vi har ett klimathot och vad än herr Trump säger på andra sidan Atlanten, så är det här och den företagare, det näringsliv som visar att vi kan göra på ett vi behöver inte använda fossila bränslen längre. Vi kan skapa ett gott liv för människor. Det är det som vi politiker också gör. Innanför planetens ramar. Det är ju det som är vägen framåt. Det handlar inte om tagelskjorta. Det handlar till exempel om det som mål 12 visar. Hållbar konsumtion och produktion.

Tack Karin och på detta. Då har vi begärt en kontrareplik. Varsågod.

Tack Karin. Kul att debattera mot dig också tycker jag. Jo men så här, alltså vi vet. att raffen står för 50 procent av våra utsläpp här i Göteborg och stor del i övrigt är ju transportsektorn där många bilar kör på våra riksvägar. Rådigheten vi har i vår kommun att minska klimatutsläppen är ju ganska begränsade. Men ändå så vill vi på marginalen försöka vidta åtgärder som får då för Göteborg stora sociala och ekonomiska konsekvenser. Och det kan inte vara rätt väg att gå. Det drabbar göteborgare på ett sätt som inte är rimligt. Här behöver vi takta er på det sätt så att vi faktiskt också skapar legitimitet kring de åtgärder vi faktiskt också genomför här i Göteborg.

Tack. Och Karin Pleijel, MP, har begärt sin andra replik på detta. Varsågod Karin.

Ja, men det är väldigt klokt att tänka i rådighet och inte rådighet. Och det tycker jag att det står väldigt tydligt i den klimathandling vi har nu, klimat och miljöprogrammet, att vissa saker har vi rådighet över. och där har vi satt upp delmål, kallar vi det då, för vad vi kan nå. Ett av de delmålen handlar om trafikomställning, och där är det faktiskt ett område där vi har mycket rådighet i stan. Det påverkar inte bara klimatet, det påverkar människan, med buller och med föroreningar till exempel. Så det är så många saker. Så att jobba med den frågan, det hade jag önskat att KD var mer konstruktiva, att vi faktiskt, en fråga där vi har rådighet, och trafik finns ju inte bara i Göteborg. Löser vi trafikfrågorna på ett bra sätt, så är det ju någonting som man kan anamma i alla andra städer där man har trafik, vilket är ungefär 100 %. 70 % av alla EU-bor bor i städer, så kan vi visa, vilket vi också har sagt att vi ska göra i de 100 städerna som ska gå före, så är det en viktig faktor för andra.

Tack Karin, och på detta har Dan-Ove begärt sin andra replik.

Tack, kort. Jag är inte mot cykelvägar och sådana saker ska sägas. Men det som är problemet tycker jag i Göteborg, det är en väldig ensidighet. Och för att bli lite personlig och anekdotisk, från Björlanda där jag bor in till stan, så har det byggts jättefina stora cykelvägar. Samtidigt som man då har sabbat möjligheten för de som tidigare gillat att åka den här expressbussen, svart express. Och jag kan personligen se när jag sitter där i regnet och tittar på den här tomma cykelbanan, fyra meter bred, ingen cyklar på den liksom från. I princip ingen i alla fall. Så tänker jag att man taktar det här på fel sätt. Jag tror att vi behöver ansluta till det nationella och till EU:s mål för att också skapa bra förutsättningar och konkurrenskraft ska bibehållas också för våra västsvenska företag.

Tack Dan-Ove. Karin, du har ju haft två repliker. Då lämnar jag ordet till Hans Arby (C) för en replik.

Ja, det gjorde jag uppenbarligen. Tack. Jag håller med. Vi ska ha åtgärder som är effektiva och träffsäkra. Vi ska tänka på sådant som bygger konkurrensförmåga. Jag tog exemplet med Green Citizens initiativ från Volvo Cars. Vi ska hjälpa Volvo Cars att göra bättre bilar. Renare bilar, mindre utsläppsbilar. Så där är vi nog eniga och tittar konstruktivt. Men det jag saknar fortfarande, ni säger att målen är lite fel och de där åtgärderna var dumma. Men vad har du? Vad har du för åtgärder själv? Vad har ni för egna förslag? För det klingar lite tomt om man säger det var dumt, det var dumt och det ska vi ändra på. Men vad vill ni göra? Vad har du för egna idéer? Tack!

Tack Hans! Och Daniel vill ha en replik på detta. Varsågod!

Tack så mycket! Tittar man på TU så står det ju där att rapporterna visar att klimatmålen inte nås av staden på egen hand och att staden behöver jobba mer aktivt för att stödja och driva aktörer lokalt, nationellt och internationellt. Och jag tror framför allt det är det som är det som är det viktiga. Det här är ingen match eller ett lopp vi kan springa själva, utan vi måste göra det tillsammans, nationellt och på EU-nivå. Alla de åtgärder vi gör på marginalen här i Göteborg, i den takten vi också gör det, menar jag i stor utsträckning är destruktivt för många göteborgare och förstör vardagspussel som man inte får ihop. Jag syftar då på det här med att man tar bort parkering, man sänker bashastigheterna. Det här förslaget också. Bostadsbyggandet som jag vet att du inte håller med om, men ändå. Det är också åtgärder som jag menar på är destruktivt för Göteborg.

Ja, varsågod.

Ja, förlåt. Ja, och det håller jag med. Men det är fortfarande, vad vill du själv göra? Vi samarbetar, vi ska göra sådant här lite mer och sådant. Men vilka åtgärder, hade ert yrkande innehållit, vi föreslår att vi gör det här och det här, eller vi sätter samman det här, startar den här processen, initierar det här. då hade det varit mer konstruktivt, då hade vi varit på väg. Men nu är det bara vad som inte är bra.

Då tackar vi Dan-Ove och Hans och går tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Hanan Baalbaki. Därefter Axel Darvik. Varsågod Hanan.

Tack ordförande, presidium och åhörare. Bifall till kommunstyrelsens förslag. till beslut. Vår regering sänker landets klimatarbete. Det här är den första regering som sänker så här långt ner i modern tid. Det har de lyckats med. De har till och med lyckats öka utsläppen under en lång konjunktur. Förra årets ökning av utsläppen var den största sedan 2010. Göteborg fortsätter att hålla flaggan högt i miljön och klimatarbetet, bland annat. genom investeringen för ny energi och energieffektivisering för ny teknik. Samverkan mellan kommunen, akademin och näringslivscentralen skapar starkt samarbete, men riktar det framåt mot en hållbar stad. När läget är tufft kan man välja att sänka sina ambitioner och ha låga mål som är enkla att nå, men som inte ger någon effekt. Eller ska man ta ansvar, ha högre intentioner och göra mer för att nå en hållbar och ren säker stad för oss och för nästa generation av barn?

Tack. Hanan. Då lämnar jag ordet till Axel Darvik. Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Den typen av självbedrägeri som Hanan och Karin Pleijel ägnar sig åt, den hjälper ju inte klimatet framåt. Utan ni är ju precis lika dåliga som regeringen. Ni missar ju också klimatmålen i så fall. Ert styre är ju inte på något sätt ett föredöme jämfört med den politik som bedrivs. Det konstateras också här att det är raffinaderierna som är den stora boven, men det är också en nationell resurs. Där jobbar man med omställning. Det är bra, det är någonting som vi borde stötta, men vad är vår rådighet över det? Det är i så fall möjligtvis på marginalen med bygglov och tillstånd och sådana saker som man kan hjälpa raffinaderierna att ställa om, men annars är det ju där. en helt och hållet nationell fråga. Det vi däremot skulle kunna gjort betydligt mer av och som vi bör göra betydligt mer av, det är ju för att främja elektrifieringen av transportsektorn. Att också ställa om trafikarbetet så att fler vill åka kollektivt. Men i stället läggs ju populära busslinjer ner av den vänsterstyrda regionen i Västra Götaland. Och det är ju i sig. Den har ju bidragit också på olika sätt att göra det mindre attraktivt och mindre välfungerande att förflytta sig i Göteborg. Ett bra trafiksystem är bra för miljön. Ett dåligt trafiksystem där folk sitter fast i köer eller känner sig tvingade att åka bil för att kunna ta sig, det är ett dåligt trafiksystem. Men det är ju det som tyvärr vänsterstyret i Göteborg har varit upptagna med. med att åstadkomma. Med detta så skulle jag vilja yrka bifall till yrkandena från M, D, L och KD. Tack!

Tack Axel! På det taget har Karin Pleijel begärt en replik. Varsågod Karin!

Jag kan bara kommentera det med raffen som återkommer. Ja, raffen är inte våra och det är ju det stora målet. Ska Göteborg nå sitt mål med hela den geografin som är, då är raffen med. Vi ska göra det vi har rådighet över. Raffinaderierna var inställda på reduktionsplikten, men det var regeringen som svek att inte deras affär kunde gå ihop med omställningen i det området. Sen är jag väldigt glad att vi 2021 i enighet tog en miljö och klimatprogram som har tuffa mål. Vi har sju olika strategier som är på tvären för att nå dem. Det är en metod som är hyllad av många andra. Man ser att det här är någonting som. som gör att det mer kan fånga upp det som annars fastnar i stuprör, eller som bara blir check på det, nu har vi gjort det, och så fortsätter vi som vanligt, utan det är ett ansvarstänk i dem. De har vi satt fart på under vårt styre. Jag känner ett begynnande momentum i staden, för att vi ska nå så långt det bara går, tack vare att vi har så tuffa miljömål.

Tack, Karin. På detta har Axel Darvik begärt en replik.

Tack ordförande! Det är bra att Karin känner det där momentet. Jag hade önskat att jag också kände det på samma sätt. Jag känner tyvärr en spretighet. Alldeles för mycket fokus ligger på att peka finger på andra. Det är på regeringen, det är på EU, det är på företagen. Det är någon annans fel varför vi inte når klimat och miljömålen. Det kan möjligtvis vara lite balsam för själen att man står där och pekar finger. Men det som verkligen gjort skillnad det hade varit om vi gjorde vår egen hemläxa, att vi tar tag i de sakerna som vi har rådighet över, fokuserar arbetet på detta och slutar med det här fingerpekandet. När kommunstyrelsen var på studiebesök hos Miljöförvaltningen så lyfte man just fram det, att man la väldigt mycket kraft vid att påverka andra hierarkier i beslutsfattandet. Sluta med det! Använd i stället kraften till det som vi själva kan bestämma över.

Tack Axel. Med detta har Karin Pleijel begärt sin andra replik.

Ingen kan väl hålla med mer än jag att vi ska göra det vi kan själva. Det är därför vi har stärkt den här styrningen och ledningen i staden. Det är därför vi sänker hastigheten. Det är därför vi satsar på hållbara trafikslag. Det är därför vi gör det mer prisvärt att välja. kollektivtrafiken och jobba för att framkomligheten ska bli bra för alla som behöver komma fram och där kollektivtrafiken har en särställning. Vi också producerar förnybar och återvunnen el och i Renova så ska vi nå klimatneutralitet till 2030. Jag tror Klas, ordförande i Renova, kommer återkomma till det. Göteborg Energi gör en gigantisk satsning för att vara fossilfria i vår fjärrvärmeleverans och vi jobbar med klimatneutralt byggande. Byggsektorn är väldigt glad över att få vara i täten. Den här förskolan som vi byggde, som skulle vara fossilfri, var en hög målsättning. Man nådde 70 %. Det är ingen som har sagt vad dåliga ni var som inte nådde målen. Men tack vare en jättehög målsättning så nådde man väldigt långt.

Tack. Karin och Axel Darvik har begärt sin andra kontrareplik. Varsågod Axel!

Tack ordförande. Jag tror att det är i nästan alla de här exemplen som Karin Pleijel lyfter fram. så har vi varit helt överens om att de här sakerna ska göras. Men det finns också saker där vi inte är överens. Till exempel måste vi ändå inse att det är en besvikelse att resenärerna sviker kollektivtrafiken, att de förändringar som görs av kollektivtrafiken faktiskt inte fungerar, utan att resenärerna upplever att den har blivit sämre. Det är också många av dem som behöver åka bil. Som upplever att trafiksituationen har blivit sämre med mer köer och mer utsläpp och svårare att få tag på bra parkeringar. Här skulle vi egentligen behöva lägga betydligt mer kraft och energi på att hitta de lösningarna som gör att vi kan minska utsläppen från de delarna av samhället som vi styr över. Tack!

Tack Axel. Karin, du har ju haft två repliker, men han har namngett dig. Vid namn, tror jag. Egentligen det är två repliker som gäller om man inte namnger någon person.

Jag blev namngiven. Men hade vi varit överens, Axel Darvik, då hade du ju röstat på vår budget, för det är ju vi som har tagit fram de här förslagen genom vår budget. Och vi sviker inte kollektivtrafiken. Vi har inte rådighet över den, men vi ger 140 kr i subvention på månadskortet. i vår för att det ska bli mer prisvärt. För vi ser att folk tycker det är mer prisvärt att åka bil. Och då ska vi göra det mer prisvärt att åka kollektivt. Och när det gäller framkomligheten i kollektivtrafiken så är det ju en faktor att den är mindre konkurrenskraftig om det blir trängsel hela tiden. Och därför jobbar vi med en trafikomställning för att skapa mer utrymme för framkomlighet, för de hållbara reslagen och för människor att ha ett härligt liv i Göteborg.

Tack Karin och för det. ledamöternas kännedom så avslutar vi inte 22 idag utan ambitionen är 19.30. Så tänk på det. Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Emmyly Bönfors. Därefter Patrik Höstmad. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande! Klimatfrågan är en av vår tids största och viktigaste frågor och Centerpartiet står bakom Göteborgs klimatmål. Men den här analysen som vi har fått nu väcker en del frågor om vilken väg som är bäst att. Annars riskerar vi att bromsa utvecklingen och innovationen snarare än att styra om. I Centerpartiet tror vi inte att man kan bromsa sig ur klimatutmaningen utan vi måste utveckla och innovera oss framåt. En stad som går i bräschen för den gröna omställningen blir dessutom en stad som fler vill bo, leva och verka i. Därför vill vi lyfta åtgärder som gör skillnad utan att hämma stadens utveckling. Det är bland annat att planera för enklare och tryggare hållbara resor med fler cykelbanor, laddstolpar och så vidare. Men också att se till att det blir goda villkor för företag som vill. ställa om med tillgång till fossilfri energi och en bättre hantering av skräp i våra hav. Men jag vill fråga det rödgröna styret, vilka av åtgärderna i den här rapporten ser ni som mest avgörande för att Göteborg ska nå sina klimatmål? Jag vänder mig kanske särskilt då till Karin Pleijel och Johannes Hulter som har ansvar för både klimat och bostadsbyggande. Hur väger ni de här frågorna mot andra centrala behov? Till exempel då bostadsförsörjning och ett växande näringsliv. För Centerpartiet är vägen. framåt tydlig, innovation, gröna jobb och en hållbar tillväxt som gör Göteborg både renare och starkare. Och så vill jag yrka bifall till KS förslag.

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad. Därefter Roland Dahlström. Varsågod Patrik!

Tack för det ordförande! Det sägs så mycket här i talarstolen och jag har några citat här. Klimatet kan inte vänta. Vi har ett klimatnödläge. Vi ska göra allt det som står i vår makt för att nå målen 2030. Vi kommer att nå målen. Vi måste göra allt det vi kan. Nu får vi en rapport här som visar på lite olika scenarier framåt. Vi vet att det är skakigt på den globala arenan, så det scenario som är mest troligt är det lokala. Vi får förslag på vad vi ska göra lokalt för att kunna nå målen till 2030. Det är väldigt drastiska åtgärder om vi ska nå 2030, det är det de säger. De visar hur klimatomställningen skulle kunna gå till. Och ett av de här förslagen, det är att vi då ska använda planmonopolet till att hindra byggande. Vi ska alltså dra ned på bostadsbyggande, kontorsbyggande, bygga infrastruktur. Kanske vi ska hoppa över en gång och cykelbro för att hålla igen klimatutsläppen. Det är vad den här rapporten säger. Och min fråga till den rödgröna sidan här nu är, ni säger att ni ska göra precis allt det ni kan för att nå målen 2030. Innebär det också att ni tänker att använda planmonopolet för att hindra byggnation? Tack.

Då tackar vi Patrik Höstmad och Roland Dahlström. Därefter Grith Fjeldmose. Varsågod Roland!

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare. Vi står inför ett totalt nödläge. Jag vet inte om ni har följt den senaste rapporten från FN. FN:s rapport Global Environment Outlook med nästan 300 världsledande forskare som pekar ut en fruktansvärt nedslående utveckling. Den är på, va? Budskapet är fruktansvärt. En miljard arter, djur och växter, hotas av utrotning. 100 miljoner hektar jordbruksmark förstörs varje år. Det är dubbla Sveriges yta. Det här leder till ökad fattigdom, det leder till översvämningar, svält, det leder till torka och det leder till vansinnigt mycket fler flyktingar. Man pratar om, vilket kanske Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna borde vara intresserade av. Man pratar om 110 gånger fler flyktingar. 600 miljoner i världen kanske. Det här måste man agera inför. Det är ett självbedrägeri att säga att vi inte kan göra så mycket. Det ska någon annan göra. Jag ska inte gå igenom, för det hinner jag inte, vad den här rapporten föreslår. Men vägen framåt kan inte vara att säga att vi ska minska våra ambitioner. Det kan inte vara det lokalt, det kan inte vara det nationellt, det kan inte vara det på EU-nivå och det kan inte vara det på världsnivå. Var och en måste faktiskt göra sin del, sin hemläxa. Därför bifall KS.

Tack, Roland. På detta har Patrik Höstmad begärt en replik. Varsågod Patrik.

Tack för det. Ja, vi ska göra väldigt mycket, det förstår jag. Jag kommer åter till min fråga. Vi visar att om vi ska nå målen till 2030 så behöver vi använda planmonopolet för att hindra byggnation av bostäder. Är ni från Socialdemokraterna beredda att använda det verktyget för att nå målen till 2030? Ja eller nej?

Tack, Patrik. Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Grith Fjeldmose. Därefter Klas Forsberg. Varsågod, Grith.

Jag yrkar bifall till KS förslag. Vi ska inte sänka vår klimatomställningsambition. Klimatomställningsanalysen är en rapport. Det är inget beslutsunderlag. Som Miljöförvaltningen skriver är den viktig som kunskapsunderlag för både politiker och tjänstepersoner i staden. Som därmed kan bidra till ökad förståelse och dialog om klimatmålen. Samt hur staden kan påverka att målen nås. Direkt och indirekt. Kunskapen i analysen utgör en grund för att ta fram och prioritera ytterligare åtgärder och uppdrag inom de olika utsläppsområdena. Kunskapen i analysen kan användas för vidare analys och bedömning vid inriktningsbeslut, investeringsbeslut och beslut angående övergripande stadsutveckling, för att vara i linje med den klimatomställning som krävs för att nå klimatmålet. Arbetet ställer oss ständigt inför målkonflikter, inte minst politiska, som vi hör idag här och nu, och stadens nämnder och bolag måste göra avvägningar dagligen. Arbetet är långt ifrån färdigt och det behövs växlas upp ytterligare under nästa mandatperiod. Men de senaste åren har visat på en tydlig inriktning från oss, grundad i det program som vi tog fram under förra mandatperioden, inte bara för klimat.

Tack Grith. Då lämnar jag ordet till Klas Forsberg. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Klas.

Tack så mycket! Ordförande, ledamöter, göteborgare. Ja, jag tror inte på tomten. Men jag är helt övertygad om att vi kommer att ha CCS på Renova 2030. Och att vi kommer att vara klimatneutralt 2030. Och då är det så här att jag är ordförande i Renovas styrelse. Renova är den enskilt största utsläpparen i Göteborgsområdet som vi har rådighet över. Vi ligger på 10. tionde plats i Sverige på utsläppslistan, på den negativa sidan alltså. Och vi har, raffen då ligger ju lite högre. Men Göteborg har ju faktiskt rådighet över detta. Och vi behöver då se till att det arbete som pågår för fullt på Renova kommer att resultera i ett skarpt beslut 2027 för ägarkommunerna. Och att vi då ska hinna med den tidsplanen att införa detta 2030. Och CCS är inget trolleri på något sätt. Det finns många. Redan idag, senast i år startade Heidelberg på sin cementfabrik i Norge. En CCS-anläggning som gör att den cementen man tillverkar där är fossilfri. Vi kan och kommer att införa denna teknik. Men vi behöver göra mer. Vi behöver också ta bort mer plast. Vi behöver minska plasten i förebyggande syfte. Vi behöver också sortera på ett bättre sätt. FNI, som vi kommer till alldeles strax när det gäller avfallsplanen. Men vi behöver också troligen införa eftersortering av våra avfall. Eftersom vi idag sorterar så dåligt så att vi har ungefär 50 till 70 % fel i restavfallspåsarna. Det mesta av det är plast. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack Klas! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Därefter Emma Altenhammar (SD). Du strök det Martin. Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD). Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Emma!

Tack för ordet herr mötesordförande! Nu har jag suttit här och lyssnat på den här klimatdebatten. Jag tror faktiskt att vi borde komma överens om i alla fall tre stycken saker oavsett parti. Den första är att vi inte kommer nå de klimatmål så som de är formulerade idag. Det står ju svart på vitt på underlaget. Det är inte min åsikt utan det är ju stadens egen analys. Nummer två är att när detta konstateras är ju reflexen direkt från de rödgröna att man skyller ifrån sig på allt annat, på staten, på EU, på omvärldsläget, i princip alla andra än de som faktiskt har satt målen här i Göteborg. Och det tredje, trots att vi vet att målen inte kommer nås, så använder man just de här ouppnåeliga målen för att skruva åt lite till, för att ha lite mer detaljstyrning på göteborgarnas vardag, för att öka administrationen på att politiken går in i hushållens matvanor på resor eller konsumtion. Nu när vi är överens om den här verklighetsbilden på de här tre stycken sakerna, så tycker jag faktiskt att man borde vara lite mer ärlig i politiken också, för det är här det blir ganska principiellt sjukt. För ni som sitter på makten, ni som har läst den här klimatomställningsanalysen, ni får tillbaka beskedet att det här håller inte, det går inte ihop. Ändå använder ni samma omställningsanalys som en hävstång för att fortsätta med exakt samma. politik så använd den här analysen som en väckarklocka i stället, för det borde leda till självkritik. Men i stället låtsas man som att felet ligger någon annanstans än i den här salen. För mitt tips som är i enlighet med vårt yrkande från Sverigedemokraterna att man i stället använder detta för att backa från symbolpolitiken. Att man reviderar målen så att de är realistiska och fokuserar på det som Göteborg faktiskt kan påverka. Så bifall till SD:s yrkande i kommunstyrelsen.

Tack Emma! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors. Därefter Patrik Höstmad, det som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande! Jag kan ju tycka att den här klimatdebatten var lite komisk eftersom de rödgröna hänvisar till regeringens misslyckade politik. Det står jag också i och för sig bakom. Medan högersidan då hänvisar till att vi ska göra saker på nationell och internationell nivå i stället för att. Då vänder jag mig till det rödgröna styret. Vilka av åtgärderna i rapporten ser ni som mest avgörande för att Göteborg ska nå sina klimatmål? Vad anser ni om förslagen att bygga färre bostäder och att dämpa näringslivsutvecklingen för att minska konsumtionen?

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad. Därefter Karin Pleijel. Varsågod Patrik!

Tack för det! Emmyly får ju inte svar på sin fråga och det får inte jag heller. Det låter väldigt fint när ni står där uppe och talar i talarstolen och är ute och kör kampanj och är ute i diskussioner och så där. Men det gäller att komma till de konkreta besluten så tror jag att både Emelie och jag nu sprängde hål på den ballongen. Ni är inte beredda att göra det som behövs för att nå målen 2030 och det betyder också att ni egentligen har gett upp att vi ska. nå målen 2030 men ni fortsätter hålla kvar det vidare som en retorik. Jättebra att vi fick det klargjort. Tack!

Tack Patrik! Då är det Karin Pleijel, därefter Johan Zandin. Varsågod Karin!

Jag tänkte svara på några frågor här. När det gäller Emelies fråga här, så är det ju våra strategier och hålla fast vid dem. Det är ju det vi ska göra. Vi pratar om en ny strategi. Det är sju strategier idag. Att vi ska ha en strategi för energi till exempel och en för livsmedel. Jag tror det är väldigt viktigt att få till dem också. Så det är ju inte enskilda åtgärder, utan det är ju det samlade. Energifrågan är jättestor. Trafikfrågan är jättestor. Konsumtionsfrågan är också väldigt stor. Där har vi för första gången nämnt ordet minskad materiell konsumtion. Vi ska bli experter på att ta vara på det vi har, alla prylar och allting, och använda dem så effektivt och smart som möjligt. Det är massor med jobb som jag ser som också kommer i linje med de här olika strategierna. Vi har fått frågor om byggande också och det är klart att vi ska använda det byggda precis som allt annat. Använda den bebyggelse som vi har så smart som möjligt. Kanske konvertera från en användning till en annan. Men sen har vi också tydliga mål till de som vill bygga nytt i staden. Att man ska nå de här väldigt tuffa klimatmålen. Klarar man inte det så hör man inte hemma i de som bygger i Göteborg. Så vi pressar ju marknaden på det här sättet. Återbruk är ju en del, men andra material, klimatsmartare, betong och så vidare. Så genom att hålla fast och inte svaja på de här lokala målen så får vi ju marknaden också med oss i detta. Vi pressar på och visar vägen för att kunna nå så nära som möjligt de här klimatmålen. Som Roland nämnde här, vilka konsekvenser det är om vi inte lyckas. Vi ska bara lyckas, så är det.

Tack. Karin har kommit med två repliker. Vi börjar med Emmyly Bönfors. Därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Emmyly!

Tack för de här svaren i debatten. Centerpartiet är helt eniga i att vi ska komma bort från ett slit och slängkonsumtion och rikta in oss mer på det cirkulära och hållbar konsumtion. Men jag vill också passa på att fråga lite ytterligare Karin. Vad tycker du om att planera för en minskad näringslivsutveckling? Markplanmonopolet, inte planera för nya köpplatser, handelsplatser. Vad tycker du om det? Och tycker du att det finns anledning att bygga färre bostäder om det skulle vara så att man inte kan få företag som lever upp till de här klimatmålen?

Tack, Emmyly! Då har Karin Pleijel begärt en kontrareplik på detta. Varsågod, Karin.

Vi vet ju alla som sitter här att vi har en mängd nämnder och politiker som sitter i de här nämnderna med de professionella intill sig. Så de här avvägningarna i varje fall, de lämnar jag till det du nämner här då, till stadsbyggnadsnämnden att avgöra. Men jag känner mig stolt över att man har tuffa klimatmål på de som ska bygga i Göteborg. Då vet man vad som gäller. Jag vet att de andra storstäderna tänker på samma sätt. Så vi ska kroka arm med dem så att vi pressar mark.

Tack, Karin! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD), för en replik. Varsågod, Emma!

Så precis som jag sa innan så tycker jag att man borde se den här klimatomställningsanalysen som en väckarklocka. Och sen har jag också funderingar på liksom jag fick ju svaret tydligare från Grith tidigare att man inte ska se det här som ett beslutsunderlag. Som tur är kan jag ju tycka men samtidigt så blir det så här men vad är det här då? För vad kommer ni vara villiga att genomföra när man kollar på den här analysen för som frågorna vi haft där kring byggandet det kommer ni ju tydligen.

Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Johan Zandin, därefter Jörgen.

Tack. Eftersom det kom några frågor från Demokraterna och Centerpartiet här om stadsplaneringen, så vill jag bara förtydliga att det rödgröna styret inte på något sätt vill lägga en död hand över allt byggande i Göteborg. Vi har massor av saker som behöver byggas. Vi har fortfarande en brist på uppåt 20 000 bostäder i Göteborg. Det kan vi inte lösa. Till största delen måste vi lösa det med nyproduktion även om vi kan bli bättre på att, till exempel återanvända kontorslokaler i centrala centrum som bostäder. Men vi måste bli bättre på att bygga rätt saker på rätt platser och på rätt sätt. Så det handlar om allt ifrån att bygga mer med trästommar och mindre betong till att bygga kollektivtrafiknära till att inte bygga nya stora villaområden långt ifrån kollektivtrafik där man skapar en ny bilberoende befolkning. Så nej, vi ska inte bygga. Vi ska inte stoppa allt byggandet, men vi måste tänka väldigt noga för vad vi bygger, hur vi bygger det och var vi bygger det.

Tack, Johan! Då har vi Jörgen Fogelklou (SD) som är sist i talarlistan. Varsågod, Jörgen!

Tack för ordet, herr ordförande! Jag har lyssnat på debatten här och tänkte dra en liten anekdot. För över 30 år sedan jobbade jag på Vasa sjukhus. Då byggde vi om sopnedkasten där, för man skulle slänga, man skulle sortera. Det var jättebra att man gjorde det. Vi betalade då jättemånga miljoner på Vasa sjukhus. Allt brändes upp. Vi sorterade, men allt brändes upp. Idag, 30 år senare, så häromdagen så hade vi en företrädare för ett annat parti här, som slängde alla plastlocken i fel soptunnor i vårt kök. Vi påpekade då att det spelar ingen roll, vi bränner allt ändå. Det här är väl lite så här, och då gick Agneta ändå och tog upp de här plastlocken och lade dem i plasten, för det ser ju bättre ut och det är väl lite så här. så det här håller på med. Vi gör saker för att det ska se bättre ut, inte att det har en riktig påverkan. Tack!

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP) som är sist i talarlistan. Varsågod Karin!

Tack! Men vi närmar oss ju ändå jul så jag tänkte jag skulle ändå passa på här då med en liten text. Trängsel rår i vår stad. Bil och bussar står i rad. Byggen byggs, vi lotsas runt. Tiden går, kan det vara sunt? Tålamod är dock en dygd. Snart blir det snyggt i vår bygd. Vackra hus för gammal ung. Grönska, handel, lek och gung. Gungbrädor, alltså. Enas bättre, röd, grön, blå. Kan det vara så svårt att förstå? Målen nås. Med mera sams. Då blir debatten, naturen och klimatet i balans. God jul!

Tack Karin! Då är det tomt på tal i listan och då ställer jag frågan till fullmäktigeledamöterna. Anser vi att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningen yrkar Karin Pleijel, Emmyly Bönfors, Roland Dahlström, Grith Fjeldmose bifall till kommunstyrelsens förslag. Emma Altenhammar (SD) att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Sarah Ullmark, Martin Wannholt, Axel Darvik att fullmäktige beslutar bifalla yrkan från D, M, L och KD den 18 november 2025. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar (SD)? Ja. Bifalles förslaget från Sarah Ullmark med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Votering är begärd och ska verkställas. Och kommunstyrelsens förslag är ja, proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Emma Altenhammar som motförslag? Antas förslaget från Sarah Ullmark med flera som motförslag? Jag finner att förslaget från Sarah Ullmark med flera antagits som motförslag. Och då återstår huvudroteringen. Det verkar som att alla är samlade. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Sarah Ullmark med flera. Korrekt uppfattat? Varsågod och rösta. Samuel, jag kan fråga, hur tänker du rösta? – Är du det? – Det är en frånvaro på den posten. Då stoppar jag omröstningen. Det är en frånvarande på den posten. Med 43 röster ja för kommunstyrelsen, 28 nej, 9 avstår och en frånvarande bifaller kommunstyrelsens förslag. Jag har antecknat reservation till förmån för SD:s yrkande. med år 2024

Och då är vi på ärende nummer nio. Det är uppföljning av Göteborgs Stads avfallsplan 2021 till 2030 till och med år 2024. Kommunstyrelsen föreslår att kretslopp och vattennämndens uppföljning av Göteborgs Stads avfallsplan 2021 till 2030 till och med år 2024 antecknas. Göteborgs Stads avfallsplan mål mängden engångsartiklar i kommunens verksamheter. ska minska med 50 % från år 2019 till 2025, förlängs till år 2030. Vidare föreslås att Kretslopp och vattennämnden får i uppdrag att i kommande uppföljning ta fram rekommendationer till nämnder och bolagsstyrelser om vad som behöver göras för att nå avfallsplanens mål. En bedömning av resursbehovet för respektive rekommendation ska ingå samt att alla nämnder och bolag får i uppdrag att stärka arbetet med att förebygga avfall. Återrapportering sker i respektive nämnd. Slutligen föreslås att miljö och klimatnämnden får i uppdrag att vid kommande revisioner följa upp arbetet med att förebygga och minska avfall, med fokus på de nämnder och bolag som har störst miljöpåverkan. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Emma Altenhammar (SD), därefter Hanan Baalbaki. Varsågod Emma!

Tack för ordet! Jag vill yrka bifall till stadsledningskoncernen. kontorets tjänsteutlåtande samt Sverigedemokraternas tilläggsyrkande i kommunstyrelsen. Nu ska vi ännu en gång prata om lite mål och planer här. För varken här når Göteborg sina mål. Varken kring återanvändningen som minskar i stället för att öka. Informationen till göteborgarna fungerar otillräckligt och insatserna behöver inriktas mer effektivt för och med bättre prioriteringar kring avfallsplanen. Det framgår också att det saknas tydlig ansvarsfördelning. och att vissa åtgärder inte genomförs trots beslutade mål. Just därför är vårt tilläggsyrkande riktat för att faktiskt skifta fokus och ha ett avfallsarbete som faktiskt är praktiskt möjligt att genomföra. Här måste jag faktiskt kommentera det rödgröna yrkandet som har inkommit, för det är lite märkligt, eller åtminstone lite anmärkningsvärt, att de nu efter flera år i arbetet yrkar på att förvaltningen ska återkomma med förslag. på vad som behöver göras och vad det skulle kosta. Det är alltså nu man vill veta vad konsekvenserna blir, och vilka åtgärder som krävs och vad det kostar. Det här känner jag är en fråga som man borde ha ställt innan. Och att be om kostnadsunderlag och konsekvensanalys i efterhand visar ju på varför detta arbete har haltat. Man har alltså börjat i helt fel ände. Och därför vill vi göra en motsatt linje. Vi vill avfallsarbetet prioritera insatser som ger mätbara resultat även här och där vi har rådighet över sakerna. Vi vill inte att göteborgarna ska betala för ytterligare utredningar som bara upprepar samma problemanalys, för det finns redan i tjänsteutlåtandet. Så det här handlar om att styra rätt och genomföra klokt. Tack!

Tack Emma! Då lämnar jag ordet till Hanan Baalbaki. Därefter Klas Forsberg. Varsågod Hanan!

Tack ordförande! Jag vill bara göra Jag vill säga bifall till kommunstyrelsens förslag. Uppföljningen visar att utvecklingen går framåt, men vi behöver göra mer för att nå målen. Fokuset behöver ligga på att förebygga och minska avfallsmängden. Här behöver vi jobba kunskapshöjande både inom staden och i samhället. Stöd till stadens nämnder och bolag om kretslopp och vatten. Ta fram rekommendationer till andra nämnder och bolag för att stötta. de med avfallsförebyggande arbetet. Avfallsförebyggande arbetet, vi kan dessutom använda det systematiska miljöarbetet för att minska avfallet. Vi vill därför att miljö och klimatnämnden i kommande tar upp frågan när de granskar nämnder och bolag. Så, igen. Tack.

Tack Hanan! Då lämnar jag ordet till Klas Forsberg (MP). Därefter Toni Orsulic (M). Varsågod Klas!

Jag är ordförande, ledamöter, göteborgare. Det här är också en av de stora frågorna. Avfallsmängderna ökar. Vi ser plasten ökar dramatiskt i hela världen. Vi måste göra någonting åt detta, annars kommer det att både översvämma oss På olika sätt i hav och annat men även in i våra kroppar via mikroplaster. Det är mycket allvarligt. Det vi ser i den här planen, det är en tudelad bild. Vi ser att det vi har rådighet över, det gör vi också någonting åt. Men vi ser att det finns stora utmaningar när det gäller beteendeförändringar hos allmänheten. Det är svårt att åstadkomma enbart genom information. Vi behöver då hitta. Ett sätt att människor vill oftast göra rätt. Men i en stressad vardag måste man ibland, måste det underlättas av de strukturer vi har. Vi har då inför ju nu någonting som heter FNI fastighetsnära insamling. Det är en stor reform där vi flyttar ut sorterandet till människor närmare dem. Så att det ska bli mindre problematiskt att sortera. Och att vi gör det så att man känner att vi skapar system som underlättar för människorna. Den här utrullningen sker just nu i Göteborg och den ska vara gjord 2027. Det beslut vi har att fatta idag är ett realistiskt beslut. Vi förlänger det målet med engångsartiklar till 2030 och det ger oss möjlighet att uppnå målet. Vi lägger ett tydligt ansvar. Skärpt och utökat uppdrag till samtliga nämnder och bolag att intensifiera det förebyggande arbetet. Det är inte en fråga för en enskild förvaltning utan det är en fråga för alla förvaltningar och bolag. Vi möter utmaningarna med stärkt infrastruktur.

Tack, Klas. Tack, Klas. Då lämnar jag ordet till Toni Orsulic som är sist i talarlistan. Varsågod Toni.

Ordförande! Jag håller detta kort så jag yrkar bara bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack.!

Tack Toni Det är tomt på talarlistan och jag anser att ärendet är färdigdebatterat. Under överläggningen yrkar Emma Altenhammar att fullmäktige bifaller förslaget från SD i Kommunstyrelsen. Hanan Baalbaki, Klas Forsberg och Toni Orsulic bifaller Kommunstyrelsens förslag. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits.

Då går vi över till ärende nummer 10, Redovisning av kommunalt partistöd för år 2024. Kommunstyrelsen föreslår att partiernas redovisning av det kommunala partistödet för år 2024 antecknas. Här har vi tomt på talarlistan. Kan fullmäktige besluta enligt förslaget? Ja.

Ärende nummer elva, utdelning av kommunalt partistöd för år 2026. Kommunstyrelsen föreslår att partistöd för år 2026 utbetalas till de i kommunfullmäktige representerade partierna enligt de villkor och bestämmelser som framgår av Göteborgs Stads regler för kommunalt partistöd. Även här är det tomt på talarlistan, kan vi besluta enligt förslaget? Ja. Och därmed så är vi färdiga med bordlagda beslutsärenden och går över till beslutsärenden. kommunens nämnder och styrelser med flera

Och då är vi på ärende nummer 12. Valberedningens förslag till val av ledamöter och ersättare i kommunens nämnder och styrelser med flera. Under punkterna 1–7 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Ni får gärna säga lite högre så vi hör. Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkt 8 har en person avsagt sig sitt uppdrag i ett bolag. Kan avsägelsen godkännas? Ja. Under punkt 9 och i bilaga A lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter och ersättare, samt ordförande, förste och andre vice ordförande i kommunens nämnder för år 2026, samt förslag till val beträffande donationsstyrelse med flera och övriga förslag till val. Valberedningens förslag återfinns i appen. Kan förslagen anses föredragna? Ja. Finns det synpunkter på förslagen? Nej. Vi övergår så till behandlingen av valberedningens förslag till val. Bifalles valberedningens förslag till val av ledamöter, ersättare, ordförande, förste och andre vice ordförande i nämnden för den tid som redovisas i handlingen? Ja. Och då fortsätter vi. Under resterande punkter i bilaga A har valberedningen lagt fram förslag till val. Beträffande donationsstyrelsen med flera, kan valberedningens förslag i bilaga A och i övrigt framlagda förslag till val anses föredragna? Bifalles dessa förslag? Ja. förslagen till beslut vad gäller ersättarna. inträde i tjänstgöring. Bifalles detta förslag? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? kommunfullmäktige

Då är vi på ärende nummer 13 och det är avsägelse av Anders Moberg (S) från uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Ja. Avsägelsen ska ske till Länsstyrelsen och vi tackar Anders Moberg för hans tid i kommunfullmäktige. kommunalförbund i stället för Anders Moberg (S)

Ärende nummer 14 avsägs. Val av ersättare i förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund i stället för Anders Moberg. Kan jag få förslag på ersättare? Varsågod, Viktoria!

Tack så mycket, ordförande! Där skulle vi vilja föreslå Annelie Schagerström.

Och då har vi hört förslaget. Kan fullmäktige utse Annelie Schagerström till ersättare i förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund i stället för Anders Moberg? Räddningstjänsten StorGöteborg i stället för Anders Moberg

Ärende nummer 15. Val av ersättare i förbundsfullmäktige kommunalförbundet Räddningstjänsten StorGöteborg i stället för Anders Moberg. Kan jag få ett förslag?

Ja tack ordförande. Där skulle vi vilja föreslå Linnéa Tellefsdal.

Det har vi också hört. Kan fullmäktige besluta enligt förslaget? Ja. föreslår att Göteborgs Stads barnbokslut 2024 antecknas

Ärende 16 är Göteborgs Stads barnbokslut 2024, där kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads barnbokslut 2024 antecknas. Här har ordet först begärts av Daniel Bernmar (V), därefter Jessica Blixt (D). Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Barnbokslutet ger en viktig insikt om hur staden ligger till i arbetet med barnrättsfrågor. Vi rödgröna noterar särskilt att ungdomsfullmäktige har lämnat synpunkter som lyfter den viktiga aspekten av hur barn och ungdomar och mars psykiska hälsa påverkas av det oroliga omvärldsläget. Vi delar också stadsledningskontorets bild av hur arbetet med barnboksluten behöver utvecklas för att få en tydligare koppling mellan utvecklingsområden, fokusområden i barnrättsplanen och för att i en högre grad bidra till en förbättring av barns levnadsvillkor. Vi har delvis bra metoder, men de tillämpas inte alltid. Stadsledningskontoret konstaterar också att, Man behöver se över och revidera vägledningen för hur vi upprättar barnbokslut. Det välkomnar vi och ser som en positiv vidareutveckling. Det som är det stora bekymret är det systematiska kvalitetsarbetet kopplat till ledning och styrning. Det behöver utvecklas vidare. Det finns ett stort behov av att komma vidare i alla rättighetsfrågor egentligen för att bättre bedöma barns bästa behöver rutiner kopplas direkt till verksamheten. Vi kommer att återkomma i ett ärende längre fram när det gäller Göteborgs Stads riktlinjer för arbetet med mänskliga rättigheter och likvärdig service, som antagligen kommer att behandlas, förhoppningsvis behandlas, nästa kommunfullmäktige. Den kommer att skapa en sammanhållen systematik när det gäller kvalitetsuppföljning och kravställande av Göteborgs rättighetsarbete på nämnder och styrelser. Förslaget till riktlinjer förväntas då medföra en helt annan omfördelning av resurser för att etablera och förstärka. som sammanhållen systematik, som vi idag delvis saknar. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och eftersom vi kommer återkomma när det gäller systematiken också avslag på det yrkandet som övriga partier har lagt.

Tack. Tack. Nästa talare Jessica Blixt (D), därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod Jessica!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Ja, barnbokslutet är ju en viktig spegel av hur Göteborg lever upp till barnkonventionen som svensk lag. Men den där spegeln, den visar en ojämn och ibland faktiskt också en ganska så bekymmersam bild. Stadsledningskontoret konstaterar att en del verksamheter har tagit ett steg framåt och framför allt är det de verksamheter som. har direkt barn som målgrupp. Samtidigt så har flera nämnder och styrelser fortfarande väldigt låg kunskap om hur deras beslut påverkar barns rättigheter. Vissa barnbokslut är i stort sett identiska år efter år efter år. Fokus ligger mest på att räkna upp olika aktiviteter. Det är sällsynt att vi får se hur insatserna fastställs. faktiskt har gjort skillnad i barnens vardag. Ungdomsfullmäktige beskriver ökad oro, psykisk ohälsa och bristande tillit till vuxenvärlden. De efterfrågar snabba insatser, mer närvarande vuxna och bättre stöd. När barnen själva säger att de håller på att tappa förtroendet för skolan, socialtjänst och samhället, då duger det inte att nöja oss med att läsa om processer. Måste kunna följa resultat. Det är också tydligt att barns perspektiv fortfarande inte vägs tillräckligt. Det räcker inte att vuxna försöker tänka i barns bästa. Det krävs att barns egna röster blir hörda. Därför har vi lagt ett tilläggsyrkande tillsammans med M, L, KD och SD. Barns rättigheter stärks inte i fina formuleringar i våra dokument. utan att vi faktiskt kan visa resultat. Jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet och tilläggsyrkandet från D, M, L, KD och SD. Tack.

Tack. Nästa talare Nina Miskovsky (M) därefter Kristina Norén Lallo (KD) Varsågod Nina.

Tack ordförande. Jag ska inte upprepa mycket av det som sagts av Jessica, det instämmer jag i. Men jag vill betona ändå att för att kunna förbättra insatserna för barnen här i. så behöver uppföljningen förbättras för att få en bild av var justeringar och förbättringar bör göras. Det är viktigt för att kunna stärka kopplingen mellan de insatser som genomförs och vilka skillnader de faktiskt gör i barnens liv. Därmed vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från D, M, L, KD och SD.

Tack! Då var det Kristina Norén Lallo (KD). Därefter Blerta Hoti Singh (S). Varsågod Kristina.

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare. Av stadsledningskontorets sammanställning framgår att kompetensutvecklingen kring barnrättsfrågor fortgår. Dock kvarstår viktiga utvecklingsområden såsom kommunikation riktad till barn. Särskild hänsyn behöver då tas till barn i utsatta situationer samt till de yngsta barnen. Att staden brister i att inte låta de minsta komma till tals är alarmerande. Nu kommer lite utbildningar. I begreppet barns perspektiv så är det nödvändigt att ett barn får uttala sig själv i den aktuella frågan. Självklart på ett anpassat sätt utifrån barnets ålder och förutsättningar. Begreppet barnperspektiv är något helt annat. Då är det vuxna som utifrån sin kunskap utgår från att göra något som skulle vara utifrån barnets bästa. Så då kommer inte. Det kan konstateras att flera förvaltningar saknar kompetens inom området. Jag kan ge ett exempel från verkligheten. I en barnkonsekvensanalys framtagen av en av våra förvaltningar framgår följande. Vårdnadshavare har informerats och involverats i processen och deras synpunkter har indirekt bidragit till att barnets perspektiv lyfts fram. För er som har hängt med i den här debatten så har jag en fråga. Hjälp mig här, i det jag har sagt så förstår ni ju att det här är ju inte rätt. Barnets perspektiv har ju inte alls lyfts fram, för barnet har inte fått uttala sig. Staden behöver ha denna viktiga kompetens. I M, D, L, KD och SD yrkande föreslås att utreda möjligheten till ett fristående barnombud inom socialtjänsten. Små barn eller barn med neuropsykiatriska svårigheter kan behöva en person med särskild kompetens som kan hjälpa till så att barnets röst inte försvinner. i den stora utredningen. En kostnad för ett fristående barnombud borde kommunen tjäna in mångfalt genom bättre hälsa, mindre kriminalitet, högre skolresultat och bättre livskvalitet. Det kan man förstås omvandla i pengar, men det överlåter jag åt någon annan att göra. Så yrkar jag bifall till.

Då var nästa talare Blerta Hoti Singh. Efter Klas Forsberg. Varsågod Blerta.

Tack ordförande! Mycket av det som jag tänkte säga har redan sagts av Daniel Bernmar. Jag vill med detta bara säga att jag för Socialdemokraternas räkning yrkar också bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack! Nästa talare är Klas Forsberg (MP) därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Klas!

Ja ordförande, ledamöter, göteborgare. Barnbokslut initierades en gång i världen av Miljöpartiet faktiskt. Så att vi har varit stolta över att se att det har fått den här effekten. Och att vi kan fånga barns situation på ett bra sätt. Det är viktigt men det leder också till eftertanke. Jag ska inte vara långrandig men jag tror att vi behöver. Vi behöver verkligen ta ungas röster, deras varningssignaler som de lyfter fram på allvar. Det är en orolig omvärld. Det finns mycket åsikter och tankar om olika grupperingar och annat i samhället. En polarisering som pågår. Detta skapar oro för barnen. De digitala miljöerna har vi diskuterat mycket. Där finns det mycket som oroar barn och hur de ska kunna hantera detta. Och jag vill säga, barns röster ska alltid höras. Barnperspektivet ska alltid finnas med. Med detta vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! På det anförandet har Jessica Blixt (D) begärt replik. Varsågod!

Tack så mycket. Ja, Klas. Jag vet att det var ju MP som tog initiativ och det var ju en bred politisk enhet. Men jag blir lite förvånad när du säger att du är stolt. Är du verkligen stolt över hur barnbokslutet används och att det faktiskt leder till någonting? För just nu så är det ju bara aktiviteter och väldigt många nämnder och bolag bara gör copy-paste. Det här har ju faktiskt inte gett dig. effekter som vi alla hoppades på. Så jag tycker ju att det finns väldigt mycket mer att göra, och därav är ju vårt tilläggsyrkande en väldigt viktig del i det. Tack.

Tack. Kontrareplik, Klas Forsberg (MP). Varsågod.

Ja, jag är stolt över att vi tog initiativ till detta. Sen är det ju alltid så med allt det man gör, att det alltid kan bli bättre. Och vi kan utveckla det hela vidare och det föreslår vi också i det här förslaget. Man behöver se över hur man jobbar, man behöver se över hur det också blir tydligare. Och det viktigaste är att barn alltid ska höras och det är vi dåliga på ibland, tyvärr. Vi måste ta med barns perspektiv i våra beslut och överväga dem inför alla beslut vi tar. Så ja, jag är stolt men allt kan bli bättre.

Tack. Då var vi tillbaka till talarlistan. Då är det Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Kristina Bergman Alme. Varsågod Agneta.

Tack för ordet, herr ordförande. Barnbokslutet för 2024 visar samma sak som tidigare år. Arbetet med barnkonventionen brister i både uppföljning, delaktighet och genomslag i praktiken. På vissa håll har utvecklingen stärkts men skillnaderna mellan nämnderna är fortfarande stora. Framför allt saknas fortfarande en tydlig redovisning av vad arbetet faktiskt har lett till för barn och unga. För att beskriva processer räcker inte utan vi måste kunna. visar resultat. För hur har barns synpunkter vägts in i praktiken? Och vilka förbättringar har gjorts i barns faktiska livsvillkor? Och vilka nämnder misslyckas år efter år utan att det får några konsekvenser? För barnets bästa, det måste vara mer än bara en rubrik i ett dokument. Det behöver synas i beslutet. Det behöver synas i bemötandet och i den rättssäkerhet som barn möter i kontakten med stadens myndigheter. Därför är det är ganska logiskt att vi i oppositionen, SD, tillsammans med Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Demokraterna, nu driver en fråga om fristående barnombud i socialtjänstens handläggning. Det är ett oberoende stöd som säkerställer att barns röster inte försvinner i systemet. Ett verktyg som ligger helt i linje med barnkonventionens artikel 12. Det är synd att det här avslogs senast när det låg på bordet i kommunfullmäktige. Jag vill samtidigt understryka betydelsen av att utreda, införa av ett fristående barnombud, för det är dags att gå från ord till handling. Tack för ordet.

Tack. Då är nästa talare Kristina Bergman Alme. Efter Emmyly Bönfors. Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande. När boken Barnets århundrade skrevs år 1900 så kanske man inte hade tänkt att man skulle komma dit vi är nu. Men nu så har vi kommit 25 år in i. in i nästa århundrade och det är inte bättre än så här. Jag ställde en fråga till en mig närstående person, 22 år gammal, och frågade vad det är som gör att unga idag inte vill skaffa barn. Ja, men titta på världen och titta på vad man har blivit itutad av hur världen ser svart och mörk och jobbig ut och titta på de få rättigheter man ändå har som barn. reflektera över när man som vi som sitter i socialnämnd Centrums samhällsutvecklingsråd i fredags fick en liten dragning över hur barn och ungas situation i centrum är. Lekplatserna är mycket mindre i centrum än vad de är i andra delar av staden. Det är en brist på ställen att vara på. Men det är också en brist på ställen inte bara för de små barnen utan också för de stora barnen. Konceptet skolan som man. Arena har vi haft på ett antal ställen men jag ser att vi behöver göra det även för gymnasister. Vi har ungdomar som idag blir utkastade ur Nordstan för att där kan de inte vara och hänga i ett gäng. Det finns ett antal åtgärder där vi bör bli bättre och också det som Agneta just tog upp med barnombud. Det är ju hela skaran från varför känner man inte framtidstro så gravt så att man inte vill. skaffa barn till det finns ingen plats att vara på för de olika åldersgrupperna. Så för oss är det uppenbart att det finns en hel del mer att göra. Utifrån detta yrkar jag bifall till tilläggsyrkandet från D, M, L, KD och SD. Tack.

Då var nästa talare Emmyly Bönfors. Därefter Jessica Blixt (D) Varsågod Emmyly.

Tack ordförande. Barnbokslutet visar ju. Hur vi som stad lever upp till vårt mest grundläggande ansvar. Att ge varje barn goda och trygga uppväxtvillkor. För Centerpartiet är barnperspektivet något som måste genomsyra fler beslut. Från stadsplanering till skola och föreningsliv. Bokslutet här lyfter tre områden där vi behöver göra mer. För det första, den ojämlika staden. Barns livsvillkor skiljer sig kraftigt åt mellan olika delar av Göteborg och det är inte acceptabelt. Varje skola ska vara en bra skola. med tillräckliga resurser och föreningslivet också. Det behöver goda förutsättningar i hela staden. För det är så man bryter segregationen. För det andra den psykiska ohälsan. Idag har vi en växande psykisk ohälsa bland barn och unga, som kräver tidiga och samordnade insatser. Där behöver vi stärka elevhälsan. Men också samarbetet mellan skola, socialtjänst och BUP. Det måste fungera bättre. Trygga ledare i idrott, kultur och fritid är också en jätteviktig del av för det tredje när det gäller barns inflytande. För barn är medborgare här och nu och vi måste ge dem verkliga möjligheter att påverka. Både när vi bygger skolgårdar, parker, trafikmiljöer så måste deras perspektiv få betydelse. Precis som när vi byggde Jubileumsparkens till exempel där barnen fick bygga modeller och berätta vad de tyckte kändes tryggt, roligt och viktigt. Det viktigaste av allt är väl att barnbokslutet inte får bli en hyllvärmare utan det här behöver vi. använda som ett aktivt underlag i nämndernas fortsatta arbete och i kommande prioriteringar för respektive parti. Centerpartiet kommer följa upp det här och driva på för att rapportens insikter ska omsättas i konkret handling. För att investera i våra barn är en investering i ett Göteborg, ett Göteborg som håller ihop och där framtidstro också kan växa i varje stadsdel. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då var det Jessica Blixt (D) därefter Daniel Bernmar (V) Varsågod, Jessica.

Tack så mycket. Nej men det känns ju ändå som att vi även på den här sidan, alltså S, V och MP också är överens om att vi behöver agera och göra mer gällande barnbokslutet. Även om ni inte vill agera nu utan lite senare. Men då hoppas jag verkligen att ni läser vårt yrkande och ni är så välkomna. Det är ett bra förslag. Jag välkomnar om ni gör copy-paste på det yrkandet. eller ta med så mycket som möjligt. För det här är viktigt för alla barn i Göteborg. Att det här verkligen blir det som det är tänkt. Så tack. Tack!

Då var nästa talare Daniel Bernmar (V) just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag välkomnar högersidan in i diskussionen om rättighetsbärares rättigheter. Det är ju inte det vi har sett under de år när högern styrde den här kommunen. När jag tog över ansvaret för mänskliga rättigheter så ställde jag ju enkelt frågan vad som har hänt de senaste fyra åren. Och svaret var absolut ingenting. Inga rättighetsbärare har fått några förstärkningar. Inga resurser har satsats på att rättighetsbärare eller diskriminering ska minska. Så det var ju fyra förlorade år. Nu arbetar vi aktivt med att säkerställa att vi har en fungerande styrning och ledning, så att vi kan säkerställa att alla rättighetsbärare får sina rättigheter tillgodosedda. Finns det brister? Ja, det gör det. Ser vi dem? Ja, det gör vi. Viktigt. Det är en korrekt beskrivning som Jessica var inne på tidigare, att man redovisar mycket aktiviteter och inte utfall eller effekter. Det gäller inte bara det här, utan det gäller hela stadens uppföljning och det är jätteviktigt att vi gör den förflyttningen mot effekter och utfall. En av de saker som nu ligger på kommunstyrelsens bord är hur vi ska göra precis det när det kommer till rättighetsbärare i riktlinjen för mänskliga rättigheter och likvärdig service. Så det är ju i det ärendet vi ska hantera den frågan och det kommer vi att göra och det har vi gjort. Så nästa fullmäktige kommer du och jag, Jessica, diskutera hur vi kan på ett bättre sätt få nämnderna att förstå att vi vill ha återkopplingar. De ska vara effekter och utfall. De ska komma med lösningarna på sina områden. Med dem menar jag många av er som sitter här i nämnder och styrelser. Det är ert ansvar att säkerställa att de aktiviteter som ni gör för rättighetsbärarna också leder till de utfall och effekter som kommunfullmäktige, denna församling, också ni förväntar er. Tack!

Tack! Då var nästa talare Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare, alla vänner. Ja, egentligen ska väl inte jag gå upp och säga detta. Men Daniel Bernmar (V) gjorde ju en stor sak här att högersidan inte hade någonting, drev den här politiken. Det var ju ändå han som släppte igenom den och hade ett valtekniskt samarbete med dem för att kunna släppa fram dem. Så hade det varit en viktig fråga så kanske man hade ställt de kraven.

Ja, vi har många ärenden på talarlistan och vi kanske ska hålla oss till ämnet. Talarlistan är tom, kan jag se överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Jessica Blixt, Nina Miskovsky, Kristina Norén Lallo, Agneta Kjaerbeck, Kristina Bergman Alme, att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från D, M, L, KD och SD i kommunstyrelsen. Daniel Bernmar (V), Klas Forsberg, Emmyly Bönfors bifaller till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifaller styrelsen avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns den ordningen? Svar ja. Bifall till kommunstyrelsens. Förslag? Svar ja. Då återstår tilläggsyrkandet från D, M, L, KD och SD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Ja. Jag finner att det avslagits. Votering är begärd och ska verkställas. Kan någon mer pröva en ingång till salen? Nu verkar vi börja bli fulltaliga, så då startar jag omröstningen. Då är det alltså ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Klart för omröstning. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att fullmäktige med 43 röster mot 38 bifallit kommunstyrelsens förslag. samband med verksamhetsövergång gällande samorganisering av HVB och stödboenden i egen regi för barn och unga

Och vi går till ärende 17. Överlämnande och införlivande av allmänna handlingar i samband med verksamhetsövergång gällande samorganisering av HVB och stödboenden i egen regi för barn och unga. Där föreslår kommunstyrelsen att socialnämnd Hisingen och Söderman och Nordost ska till socialnämnd Sydväst överlämna och införliva de allmänna handlingar som berörs av den av nämnden beslutade verksamhetsövergången gällande samorganisering av HVB och S. Stödboenden i egen regi för barn och unga. Här har ordet först begärts av Jenny Broman därefter Nina Miskovsky. Varsågod Jenny!

Tack så mycket för ordet. Det här beslutet kanske kan uppfattas som ett ganska torrt beslut. Att säkerställa att handlingar kan överlämnas i samband med samorganisation av HBV. Men egentligen är det viktiga i det här ärendet det som ligger bakom. För det kommer ge bättre förutsättningar att samla kompetens. Kunna ge högre kompetens och kvalitet. Och kunna ha ett starkare barnperspektiv. Genom att samla HVB-verksamheten under en nämnd så kan vi få bättre styre, bättre resursutnyttjande och en mer sammanhållen vårdkedja. Vi vet att barn och ungdomar i samhällets vård, som vi har så stort ansvar för, behöver ha den här kontinuiteten. De har redan ofta ryckts upp flera gånger i sitt liv. Men inte bara det. Under många år har marknadslogiken, fått breda ut sig när det gäller HVB-hem. Vi vet att privata aktörer har lockats in på grund av höga ersättningar och otillräcklig kontroll. Vi har sett oseriösa aktörer, bristande kvalitet och ibland till och med kriminella som tjänat pengar på samhällets mest utsatta barn. Därför är det här beslutet ett steg i rätt riktning. Genom den här samordningen och genom att stärka den kommunala kapaciteten att driva egna HVB, för det är det innebär, så skapar vi ett alternativ till den privatisering som gått alldeles för långt och vi tar ett steg att ta tillbaka kontrollen över HVB. Bifall KS. Tack.

Då var nästa talare Nina Miskovsky, just nu sist, varsågod. Tack så mycket.

Jag ska fatta mig kort och yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Talarlistan är tom. Kammarens tävling är avslutad. Det var jag. Finns bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. kulturprogrammet 2023–2026

Ärende 18 är halvtidsutvärdering av Göteborgs Stads plan för kulturprogrammet 2023–2026. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kulturnämndens halvtidsutvärdering av Göteborgs Stads plan för kulturprogrammet 2023–2026 antecknas. Här har ordet begärts av Blerta Hoti Singh (S). Varsågod.

Ja tack ordförande. Sista kommunfullmäktige innan lite julledighet. Många här är trötta och kanske inte så jättetaggade på att debattera om just den här halvtidsutvärderingen. Så att jag ska försöka också fatta mig kort eftersom jag står ensam i talarlistan. Men jag vill bara säga att den här halvtidsutvärderingen kopplat till stadens kulturprogram. Det visar ju på att vi är på rätt väg men vi är inte. inte i mål. Det finns en rad olika utvecklingsområden som vi behöver jobba vidare på. Jag tycker att det är positivt att det verkar råda bred samstämmighet och samsyn över partigränserna kring arbetet framåt med de här utvecklingsområdena. Så det är glädjande. Jag är också stolt och glad över att vi från rödgröna satsar över 22 miljoner mer för att ge bättre förutsättningar för kulturförvaltningen att komma vidare med ökad framdrift så att vi får ett större kulturutbud för göteborgarna i enlighet med det här programmet. Och med det sagt så yrkar jag bifall till KS förslag. Tack.

Tack. Då var nästa talare Grith Fjeldmose. Just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Alltså jag vill bara genom att främja tillgång till kulturmiljöer och levande offentliga rum så stärks den sociala sammanhållningen, delaktigheten och medborgarnas samhörighet med platsen, vilket är viktiga faktorer för ett inkluderande och hållbart Göteborg över tid. Betydelsen av samverkan med civilsamhället, idéburna aktörer och föreningsliv och studiecirklar, folkhögskolor och så vidare är en central del i att nå ut och brett skapa en mångfald av kulturuttryck. Fortsatt fokus och arbetssätt i planen. Barnens aktiviteter bedöms ha en övervägande positiv inverkan på invånarnas sociala relationer och tillit till Göteborgs stads verksamheter. Genom ökad tillgång till kultur, utökad samverkan och stärkta lokala mötesplatser främjas inkludering, trygghet och jämlik delaktighet i samhällslivet i linje med Göteborgs stads mål för social hållbarhet. Det är vi allihop helt övertygade om. så skriver stadsledningskontoret att det är svårt att bedöma efterlevnad och effekt i visionära mål i detta ärende. Så är det ju. För den kulturpolitiska sektorn, både nationellt och internationellt, har svårt att få aktörer utanför den egna sektorn att uppskatta den centrala roll som kulturen har i hållbara och välmående samhällen. Rådande utvärderingsmodeller är för snäva samtidigt som den kritiken inte behöver tolkas som att det är omöjligt att belägga kulturens värde och effekter. Och med det vill jag bara säga att vi har möjlighet att mäta, vi har möjlighet att uppskatta, men kanske inte precis med de samma instrument och indikatorer som vi har på andra verksamheter. Jag vill rekommendera er att läsa den rapport som kulturförvaltningen har tagit fram, som heter Kulturens värde och sociala effekter. effekter.

Då var talarlistan tom. Kan jag säga att tävlingen är avslutad? Svar ja. Jag lägger bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja.

Ärende 19 är Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport 2025, där kommunstyrelsen föreslår att Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport 2025 godkänns. Här har ordet begärts av Anneli Rhedin. Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Bifall till kommunstyrelsen plus tilläggsyrkandet från M, D, L, KD och SD den 21 november och tilläggsyrkandet från SD, M och D den 18 november. Som vi skriver i vårt reviderade tilläggsyrkande visar delårsrapporten att man står inför en långsiktig förändrad situation med minskad efterfrågan på tolktjänster nationellt, samtidigt som distanstolkningen ökar och den tekniska utvecklingen, särskilt inom AI. skapar andra möjligheter till effektivisering. Tolkförmedlingen Väst spelar en viktig roll för att bland annat säkerställa rättssäkerhet och likvärdig service. Men med den tekniska utvecklingen öppnar det upp nya sätt att ge tolktjänster. Därför vill vi bland annat ge Tolkförmedlingen Väst i uppdrag att ta fram en innovations och digitaliseringsplan samt att genomföra en organisationsöversyn under 2026. Tack.

Då var nästa talare Jörgen Fogelklou, därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande. Jag tänkte också bara gå upp och yrka bifall till de två tilläggsyrkandena från Sverigedemokraterna, Moderaterna och Demokraterna, samt det tilläggsyrkandet från Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Vi måste börja diskutera om de här kostnaderna, om vi kan effektivisera det hela. Vi lever på 2000-talet, ganska många år in på ett kvarts sekel in på 2000-talet till och med och vi har haft en digital. revolution och ny teknik som vi måste kunna använda både bättre och mer effektivt. Bifall till tilläggsyrkandena.

Tack! Då var nästa talare Daniel Bernmar (V) varsågod!

Tack, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Den organiserade parlamentariska rasismen som vi ser ett exempel på i det här ärendet, den ska vi inte köpa. I ärendet – kommer ni ihåg att vi pratade om rättigheter alldeles nyligen? – finns det ett yrkande som säger följande sak. Vi ifrågasätter inte rätten till tolk. Vi ifrågasätter det ohållbara i att den är kostnadsfri. Detta är samma människor som för en så kallad jag var uppe och pratade om rättigheter. Vad är poängen med rättighet? Att den ska vara tillgänglig. Annars är det inte en rättighet. Hela deras yrkande går ut på att man ska få så lite som möjligt och man ska betala så mycket som möjligt för det själv. Det vill säga rätten till tolkning är definitivt ifrågasatt i det här yrkandet. Den ena handen vet knappt vad den andra gör i det här yrkandet. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. till beslut och avslag på vad jag inte kan se som något annat än ett öppet diskriminerande yrkande från några av oppositionspartierna.

Tack! Talarlistan är tom. Kammaren är alltså överligen avslutad. Det var jag. Under överläggningen yrkade Daniel Bernmar (V) bifall till kommunstyrelsens förslag. Anneli Rhedin, Jörgen Fogelklou bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandena från M D, L, KD och SD, samt SD, M och D i kommunstyrelsen. Jag kommer först ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifalla respektive avslag på tilläggsyrkandena. Godkänns den propositionsordningen? Svar ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Då går vi till tilläggsyrkandena. Vi börjar med tilläggsyrkandet från M, D, L, KD och SD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Ja. Jag finner att det är avslaget. Därefter tar vi det andra tilläggsyrkandet från SD, M och D. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås det? Ja. Jag finner att det är avslaget. Votering är begärd och ska verkställas. Då verkar vi vara fulltaliga. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet från SD, M och D. Jag startar omröstningen. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att fullmäktige med 52 röster mot 29 avslagit tilläggsyrkandet. reviderade reglementen för Utbildningsnämnden samt Grundskolenämnden utifrån förändringar gällande Språkcentrum samt Center för skolutveckling.

Och vi har ärende 20. Redovisning av uppdrag att återkomma med förslag på reviderade reglementen för Utbildningsnämnden samt Grundskolenämnden utifrån förändringar gällande Språkcentrum samt Center för skolutveckling. Där föreslår kommunstyrelsen att redovisning av fullmäktiges uppdrag att återkomma med förslag på reviderade reglementen för Utbildningsnämnden samt Grundskolenämnden antecknas och uppdraget förklaras fullgjort. Vidare föreslår att reviderat kapitel 2 i reglementet för Göteborgs stads förskolenämnd, Grundskolenämnden, och utbildningsnämnd samt nämnd för arbetsmarknads och funktionsstöd antas och träder i kraft den 1 januari 2026 eller en månad efter fullmäktiges beslut. Slutligen föreslås att kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder bedöma om och hur reglementena kan kompletteras för att säkra nämndens ansvar för att utveckla verksamheten utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, samt bidra till att forskning bedrivs inom utbildningsområdet och kommer verksamheten till del. Här har ordet först begärts av Emma Altenhammar, därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Emma!

Tack så mycket herr ordförande! Jag kommer hålla mig väldigt kort, men Sverigedemokraterna deltog inte i det här beslutet i kommunstyrelsen. Vi kommer inte heller göra det här i fullmäktige i dag. Vi står bakom det ursprungliga förslag som stadsledningskontoret hade i det här ärendet som vi beslutade innan sommaren, och inte mot den linje som majoriteten håller på att driva. igenom. Den kritik som både berörda nämnder och de fackliga organisationerna uttryckte om bland annat riskerna om att tappa helhetsperspektivet, splittra kompetens och försvaga ett till vuxenperspektivet kvarstår om man då flyttar språkcentrum. Den ordning som nu föreslås i den här justeringen av reglementena är ju enbart ett resultat av ett taget beslut som vi inte står bakom. Så därför ser vi ingen anledning att legitimera detta ytterligare genom att delta. Tack!

Tack! Då är nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), och Klas Forsberg. Varsågod Viktoria!

Tack så mycket ordförande! Jag skulle bara vilja yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då var det Klas Forsberg just nu sist på talarlistan. Varsågod

Ja, jag vill då också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Men jag vill också påtala någonting som är viktigt i det här. Och det är att man organiseringen av modersmålsundervisningen, det är en mycket viktig del. Och att man nu lägger den i närheten av den verksamhet som faktiskt bedriver den största delen av modersmålsundervisningen. Det är en mycket bra sak. Och att man dessutom hanterar Centrum för skolutveckling på ett något annorlunda sätt än tidigare då är också väldigt viktigt. Så att jag tror att vi har underskattat under en lång tid modersmålets betydelse för undervisning i våra svenska skolor. Därför tycker jag det är viktigt. Tack!

Tack! Talarlistan är tom. Kan vi ansluta? Jag lägger bara ett förslag till beslut. Bifall till kommunstyrelsens förslag? ägardialoger maj-juni 2025

Ärende 21 kommer vi till. Redovisning av Göteborgs Stadshus AB:s genomförda ägardialoger maj-juni 2025. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av Göteborgs Stadshus AB:s ägardialoger maj-juni 2025 antecknas. Här är ordet på gagemang av Leif Blomqvist. Varsågod. Tack. Talarlistan är tom. Ska man säga att den är avslutad? Svar ja. Här ligger bara ett förslag till beslut. Bifaller kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Stad långsiktigt kan arbeta med Leader

Ärende 22. Redovisning av uppdrag att ta fram en plan för hur Göteborgs Stad långsiktigt kan arbeta med Leader. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag. Kommunfullmäktige föreslår att redovisningen av uppdraget till nämnden för demokrati och medborgarservice att tillsammans med relevanta aktörer ta fram en plan för hur Göteborgs Stad långsiktigt kan arbeta med Leader antecknas och förklaras fullgjort. Tomt på talarlistan. Jag frågar bifall till kommunicensförslag? Svar ja. Då var vi klara med beslutsärendena och går på motionsbehandlingen. Där har vi 19 stycken motioner, 16 bordlagda och 3 nya. Första motionen är RU23. Motion av Martin Wannholt och Patrik Höstmad om att upprusta och utveckla Sankt Fritids plan genom öppen markvisningstävling. Där ger jag först ordet till motionären Martin. Wannholt D. Och därefter andra motionärer Patrik Höstmad.

Tack herr ordförande. Ja, den här motionen har vi bordlagt en tid och det finns ju skäl till det. Det är ju för att läget har förändrats rätt kraftigt sedan vi skrev motionen. Alla vi som var ute och lovade Örgryteborna någonting fint vid Sankt Sigfrids plan och för göteborgare som kommer in till vår centrala stad. Nu är problemet det att tjänstemännen tog fram ett vulgärt förslag, gick ut och retade upp alla boende. Det fanns ingen förankring på det och sen så var de rödgröna direkt beredda att gå på det förslaget. Centern räddade upp det litegrann med att skruva ned lite och fortsätta utreda. Men huvudproblemet här är, och det har blivit ännu tydligare, vi får se om jag hinner till det på den här korta tiden, det är ju att trafikföringen försvåras och försämras. Kollektivtrafiken försämras både när det gäller spårvägen, man väljer inte den lösning som spårvägen själva vill ha, utan man suboptimerar och tar en halvlösning där. Men framför allt så förstör man för övrig trafik så bussarna kommer få stopp på danska vägen i all evighet. Det krävs en trafikomläggning och strukturomläggning vid Stigfridsplan. Till exempel att man inte ska behöva köra över med rödljus, det kommer inte funka när vi får fler spårvagnslinjer, tack och lov. Men hela den här trafiklösningen som nu utreds har ingen fundamental i framkomlighet och att lösa problemen. Det har blivit ännu värre för på byggnadsnämndens bord så ligger ett förslag att bara titta på korsvägen i den sträckan. Då tar man bort en av de lösningar för all framtid som skulle kunna lösa upp detta. Så projektet blir mer och mer invecklat och man går längre ifrån Örgryteborna och göteborgarnas behov av en fungerande kollektivtrafik. Dessutom så är det inte säkert att det blir så vackert om man ska bygga på ett fult sätt. Det kan man nog hantera, men framför allt trafikpropositionen kommer att vara kvar. Därför yrkar jag bifall till yrkandet från D, M, L och KD här i fullmäktige som vi har lagt in. Hoppas ni har läst. Tack!

Då är ordet till den andra motionären Patrik Höstmad. Varsågod! Tack för det!

Jag tänkte uppehålla mig vid en annan aspekt av den här motionen. Det var ju faktiskt ett försök att få in marknadens mångfald och kreativitet i tidigare skeden. Göteborgs Stad har ju över tid, framför allt efter att ni har tagit över och styrt, dragit tillbaka till att utveckla i princip allting väldigt långt innan man släpper ut det på marknaden. Det kan vara lämpligt i vissa fall, men det är också så att vi går miste om en massa bra, goda och kreativa. Idéer. Det här är väl ett jättebra exempel på hur vi får ett förslag ifrån tjänstemännen. Det har väldigt stora svagheter. Det är liksom inte förankrat med Örgryteborna eller närområdet. Det har vissa stora problem när det gäller trafiklösningarna och så. Tänk om vi i stället hade fått in kanske tio olika förslag som vi nu hade kunnat titta på, jämföra, plocka bra delar. ifrån och så vidare. Och kanske kunna få en enhetlig och fin gestaltning av hela området där liksom det som tillförs, spelar an på det som redan finns. Vi har ju till exempel några tvåvåningshus åt ena hållet där kring platsen och det skulle man kanske kunna fortsätta med på sin höjd då. Så här har en chans gått förlorad att få in en mångfald av kreativa idéer. I stället har vi fått ett tjänstemannaförslag som vi är mycket missnöjda med och det är ju även många av göteborgarna och inte minst de närboende. Så med det sagt, bifall till yrkandet från D, M, L och KD.

Tack. Då går vi till talarlistan och det är Hampus Magnusson, därefter Hans Arby. Varsågod Hampus.

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Det här är inte bara ett förslag som går enligt Socialdemokraternas tvångsblandning, med att pressa in miljonprogramshöghus i våra villaområden. Det hade inte bara blivit tvångsblandningskaos, utan det hade också blivit ytterligare ett trafikkaos, om det inte räckte med allt det som pågår i staden idag. Det hade tjockat ihop det fullständigt både för bussar, bilar och även räddningstjänsten skulle få problem. Nej, i stället för att förstöra den här platsen som vi har här idag, så gå på vårt förslag från D, M, L och KD och gör den vacker, tillför grönska, tillför vatten, gör en fin liten port så vi kan få fiskaffären att bo kvar. Att det blir smakfullt. Ge Örgryte borna och övriga göteborgare det de önskar, i stället för att tvinga in de här socialdemokratiska experimenten som vi har sett så många nu i Göteborg, till så mångas missnöje. Gör något vackert grönt här med grönska och vatten för barnen och för familjerna och för de göteborgare som uppskattar skönhet. bygg vidare på det som. med där idag och gör det riktigt bra och en värdig entré så vi kan bygga Göteborg tillsammans med göteborgarna, i stället för som ni rödgröna alltid ska göra, i full konfrontation. Man behöver faktiskt inte tävla om att få så många förbannade som möjligt varje gång man ska göra någonting nytt i den här staden. Snälla, utveckla Göteborg med respekt för de som bor här och för den miljö som vi har byggt!

Tack! Då nästa talare Hans Arby (C), därefter Kalle Bäck, KD. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Det här är ju lite intressant situation. För vi är de enda nu som stödjer motionen. Inte ens motionärerna gör ju det. Vi tycker det är en bra idé att relativt tidigt stadium göra en markanvisningstävling för att få in massa goda idéer. Från stora och små byggaktörer. Motionen anger inte när det här ska göras och det är bra. Men nu när man startat det här med. Så börjar det kanske bli dags att göra den här markanvisningstävlingen innan vi går för långt. Så motionen inte överspelar. Det är i själva verket så här det ska gå till. När vi har kommunens mark så ska vi börja med stadsutvecklingsidé och sen se när vi gör olika saker. Sen kan man göra markanvisning när du börjar detaljplanearbetet eller tidigare. Som jag uppfattar det så var det också det här initiativet, motionen, som gjorde att man drog i gång stadsutvecklingsidé. Så det är bra att ni drog i gång det här överhuvudtaget. Sen har det gjorts vissa anpassningar. Vi behöver inte gå in här egentligen i KF på de anpassningar som görs i stadsbyggnadsnämnden, tycker jag då. Sen kan man konstatera att det säkert svårt att göra markanvisningstävling om det bara ska handla om en vändslinga och upprustning av en park. Det kan jag köpa då. Men jag tycker det är tråkigt att motionärerna har backat från sitt förslag och att man nu ger nämnden väldigt detaljerade planeringskrav. Regeringsinriktningar här från KF är ju rätt tveksamt. Jag yrkar bifall till motionen. Det är ett svagt litet hopp att kanske även få med mig motionärerna. Tack!

På det anförandet har tre repliker begärts. Först ut, Martin Wannholt Varsågod!

Tack så mycket. Ja Hans, ditt parti Centerpartiet är ju själva skälet till att vi måste gå den här vägen. Man ska göra saker i rätt ordning. Nu kommer ett tjänstemannaförslag där man redan från början har bestämt sig för att stoppa möjlig bra kollektivtrafik och övrig trafik i området. Det är där man har hamnat och det har ni släppt igenom. Det är därför vi vill trycka ifrån här. Det är ju ditt parti som är orsaken. till att vi måste göra så här, eftersom det har gått i baklås, man har burit i fel ända och man har andra intentioner än vad vi hade. Man ska förstöra trafiken i stället för att lösa den. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd. Hans Arby, varsågod.

Men då förstår jag faktiskt inte riktigt varför ni lade den här motionen. Ni måste ju sett möjligheten att göra någonting mer av den här platsen, än att bevara en vändslinga och möjligtvis ordna parken.

En andra replik. Martin Wannholt. Varsågod.

Vi visste inte och trodde inte att det fanns en majoritet i detta fullmäktige med att både lyckas med konststycket att vilja förstöra platsen och förstöra kollektivtrafiken och trafiken. Det är inte seriöst, Hans, att du går upp och lägger det ansvaret. Du brukar ju jobba som trafikplanerare. Du borde ju på tre röda sekunder se att de lösningar som har presenterats, om du läser byggnadsnämndens handlingar till nästa gång, så omöjliggör man att någonsin få en vettig trafiklösning på den här platsen. för en fungerande kollektivtrafik. Tack. En andra och avslutande kontrareplik. Hans Arby, varsågod. Tack. Bra kollektivtrafik genom det här området står inte och faller med den vändslingen. Tack.

Tack. Då går vi vidare på nästa. Du har haft dina två repliker, Martin. Så vi får gå till nästa replik som är begärd av Hampus Magnusson. Varsågod.

Vi tyckte det här var en intressant idé och det var många som fick till sig att Örgryteborna vill utveckla Sankt Sigfrids plan och göra det till en vacker plats. Då sade de, de var tidigt ute här, att låt oss titta på vad man kan göra med markanvisning. Man skulle kunna komplettera med bostäder. Då såg vi framför oss kanske två våningar, enligt vad man tidigare pratat för många, många år sedan. Men att det skulle bli så här då, väldigt märkligt också att det kommer ett förslag när motionen är på gång som behandlas, där man fullständigt kapar och så ska man bygga höghus och förstöra trafiken. Man undrar ju vad det är för rödgröna viskningar som har kommit här till kontoren. Så vi är väldigt glada att nu har vi fått in också dessutom vad som gäller med trafiken. Vi vet vad Örgryteborna vill och göteborgarna. Låt oss lyssna och följa på det och göra rätt. Det är bra att vi på den här sidan har samlat oss och kan göra det. Det borde ni också göra, lyssna lite på medborgarna. Då kanske det går bättre i valet.

Kontrareplik begärd. Hans Arby. Varsågod.

Tack. Ni sitter ju i stadsbygdsnämnden. Du gör ju en stads. På kommunens mark börjar du med en stadsutvecklingsidé innan du gör något annat. Du går ju inte och gör markanvisningar innan du överhuvudtaget har en åsikt om vad som ska göras på platsen. Det är ju inte så det ska gå till. Det var ju bra initiativ. Sen kan man tycka exakt det första förslaget. Där har det gjorts flera anpassningar. Det ser illa ut, men det är ju inget. Höghus, det är inget miljonprogram. Det kan bli en bra port in till Örgryte. Och den blir ännu bättre om man gör en markanvisningstävling. Det är rätt tidigt nu när vi inte har gjort någonting. Vi har inte börjat detaljplanearbetet heller. Det är nu det är rätt läge. Så jag tycker det är synd att ni hoppar av er egen motion. Det hade kunnat bli mycket bättre då. Tack!

Tack! Då var det replikskiftet avklarat. Vi går till tredje repliken bjöd av Patrik Höstmad. Varsågod!

Tack för det! Själva tanken här var ju att ha en tävling om hela platsen. Inte bara det som blir kvartersmark utan en sammanhängande. Så man gör en utveckling av det hela så det får en enhetlig gestaltning. Så finns det några ytor som man kanske kommer fram till att här kan vi bygga kompletterande bebyggelse. Det var vår tanke och så koppla det till markanvisningstävling så den som kommer med den vinnande idén får också möjlighet att bygga det här. I det stora hela så kommer det här vara en skattefinansierad justering förstås, av själva cirkulationsplatsen. Men tanken var att utmana det här som du beskriver, processen med att ha en stadsutvecklingsidé och att allting sker inne i förvaltningarna. Och så poppar ett förslag upp. Vi ville i ett tidigt skede Först skicka ut politiska inriktningar om vad vi vill ha ungefär på platsen, släppa ut det till marknaden och komma in med kreativa idéer. Det var själva tanken. Tack!

Kontrareplik begärd. Hans Arby. Varsågod!

Tack! Nej, men det är ju en jättebra idé. Och då tycker jag man ska gå in med att försöka få de ändringarna att vidga stadsutvecklingsidén och ta med det som ni har gjort. I stället för att säga att nu har vi gjort en liten bit och nu vill vi så att säga stoppa det eller något mindre också som ni går fram nu och begränsar det ännu mer. Så liksom gå tillbaka till det ursprungliga syftet. Och det kan ju den här motionen bidra till. Tack.

En andra replik begärd av Patrik Höstmad. Varsågod.

Ja men nu finns det ju redan en stadsutvecklingsidé som är framtagen utav tjänstemännen och som kommer att fortsätta bedrivas inom förvaltningarna och sen någonstans i slutet där så kommer det finnas en liten tomtyta där det redan är bestämt att det ska vara 6 våningar högt och sen så får man tävla lite om vem som kan finnas klassisk arkitektur så att Johannes Hulter blir nöjd med det. Det är ju ungefär vad som kommer att hända. Vi vill ju ha hela området som en enhetlig gestaltning och att få in marknaden tidigt. Tack.

En andra och avslutande kontra replik. Hans Arby (C) Varsågod.

Det känns som att vi pratar förbi lite grann. Vi kan mycket väl göra den markanvisningstävlingen nu. Det finns inget som säger att den ska vara senare. Det är ju något som exploatering och stadsbyggnadsnämnden bestämmer ihop när den ska ske. Tack.

Patrik, du har haft dina två repliker, så vi får avsluta replikskiftet. Gå tillbaka till talarlistan. Då är det nästa talare, Kalle Bäck, därefter Johan Zandin. Varsågod, Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Mycket har redan sagts i den här frågan och den här motionen. Instämmer i det som både Martin Wallholt, Patrik Höstmad och Hampus Magnusson har sagt. För det här är ju en sådan plats i Göteborg som bör utvecklas, göras vackrare och mer attraktiv och mer välkomnande. Men det är ju viktigt att det här görs på ett respektfullt sätt och det gäller ju i all stadsutveckling. utveckling egentligen, med hänsyn till befintlig bebyggelse och så vidare. Här måste politiken få vara med i ett tidigt skede och tycka till så att vi inte hamnar i en sådan här situation som vi riskerar hamna i nu med dåliga förslag. Jag kan inte låta bli att referera till en fråga som min kollega Dan-Owe Marcelind ställde för några möten sedan till kommunstyrelsens ordförande om vad alla de här tusentals hyresrätterna som ska byggas, var de ska hamna. Här ser vi ett exempel på när det kan gå riktigt fel och resultatet av rödgrön politik med okänslighet för redan befintlig bebyggelse. Med det yrkar jag bifall till yrkandet från D, M, L och KD i kommunfullmäktige och avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack för ordet.

Tack. På det anförandet har Hans Arby begärt replik. Varsågod.

Tack. Politikerna tycker ju till. Det är ju stadsbyggnadsnämnden de här diskussionerna har förts. Så det är ju inte bara tjänstemän som lägger fram och man har gjort justeringar i det första förslaget. Sen när man pratar om vad hyresrätter ska byggas och även bostadsrätter. Det här är ju till värde för de som bor i Örgryte när de säljer huset. Barnen flyttar ut eller de blir äldre och vill bo kvar i detta område. Så får de fler möjligheter att göra det. Det är ju blandning. Som är bra med blandade bostadsformer och upplåtelseformer i ett och samma område.

Tack. Då var det kontraplik begärd. Kalle Bäck, KD. Vi är inne i ett replikskifte, för du kan inte begära replik, Hampus. Varsågod, Kalle. Tack. Tillbaka till talarlistan. Då är det Johan Zandin, därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod, Johan.

Tack så mycket. Jag kan lugna Kalle Bäck med att alla tusentals hyresrätter inte kommer hamna på Sankt Sigfrids plan, men kanske några stycken av dem. Jag kan också lugna alla Örgrytebor och göteborgare som lyssnade på Hampus Magnusson förut med att ingen kommer utsättas för tvång på Sankt Sigfrids plan på grund av det här projektet. Det kommer inte byggas några miljonprogramshus och när Hampus använder ordet höghus så har han hittat en gammal. svensk definition som säger att höghus är ett högt hus, vanligen fem våningar eller fler. Det är inte den gängse internationella definitionen. Då brukar man snarare prata om tolv våningar eller fler. Men ja, det är möjligt att det kanske byggs hus på Sankt Sigfrids plan med hela fem våningar. Det är inget konstigt. I centrala stan har vi massor av fin kvartersbebyggelse i sex till tio våningar. längs med Linnégatan till exempel. Vi vet att förr i tiden byggde man ofta fina flerbostadshus i tre våningar. Det är svårt att göra numera. Man får inte ihop ekonomin på grund av hisskrav. Så min gissning är att ja, blir det flerbostadshus på Sankt Sigfrids plan, då blir det kanske fyra våningar, inte höghus. Eller fem våningar, höghus enligt Hampus definition. Men det är ett arbete som just har startats upp i stadsbyggnadsnämnden och där kommer vi bägge två möjligheter att tycka till om det. Jag tror inte heller att det kommer genomföras några omfattande, citat, socialdemokratiska experiment på Sankt Sigfrids plan. Att bygga flerbostadshus via en kollektivtrafikknutpunkt som mest är omgiven av småhus, alltså villor och radhus, är inget konstigt. Då kan man passa på att få in lite service, affärer, caféer och så vidare och hyresrätter för de generationer och de inkomstklasser som behöver det. Tack!

Tack! I det anförandet har tre personer begärt replik. Först ut Kalle Bäck, KD. Varsågod!

Tack för det! Det var någon som sa till mig tidigare att jag inte skulle göra mig dummare än vad jag är. Så plumpt skulle jag naturligtvis aldrig uttrycka mig mot en annan politiker. Så jag gör inte det. Men jag säger i alla fall, Johan, jag sa inte att det skulle byggas, eller att jag fruktade att det var flera tusen bostäder som skulle byggas just här. Jag sa att det här kan bli resultatet när alla de här när hyresrätterna som det talas om ska byggas om man inte gör det med respekt för platsen, vilket man inte gör i det här fallet. Så där har man hamnat fel. Tänk om! Tack!

Tack! Nästa replik begärd av Hampus Magnusson. Varsågod!

Det är möjligt att det finns internationella definitioner när man tittar på Dubai och Manhattan vad ett höghus är. Men frågar du Örgryteborna om de får ett uppsmält sexvåningshus bredvid enplans eller tvåplansvillan så tror jag nog att en vanlig göteborgare säger att här blir det ett höghus. Jag har inget emot Linnéstaden men jag tror inte Örgryteborna vill ha en ny Linnéstad på Sankt Sigfrids plan. Inte ett nytt Frölunda torg för den delen heller, utan det är precis detta det handlar om. Det är väl ingen som hade bråkat om man hade kompletterat med sex eller niovåningshus där det redan står sådana. Jag var för att bygga Karlatornet, det blir många staplade niovåningar på varandra. Men det handlar om att göra det med respekt för göteborgarna och inte smälla in den här typen av tvångsblandningar som det upplevs. Om man flyttar till ett villaområde så vill man ju bo i ett villaområde. inte granne med ett höghusområde, om det nu råkar vara fem, sex våningar.

Kontrareplik begärd. Johan Zandin Varsågod!

Tack, vi hade ju en liten diskussion om det förra kommunfullmäktige huruvida det utgör tvång att din granne på sin mark bygger något som du inte gillar. Jag hävdar inte det och jag tycker det är lite konstigt att Moderaterna som ett liberalt och konservativt parti hävdar den linjen. Men jag kan ju försäkra er om att det inte kommer byggas några Linnéstaden här heller. Det handlar om två små tomter på varsin sida om hållplatsen. I den ena fick det precis plats en bensinmack och en vändslinga innan och på den andra är det en liten park. Kanske ska vi bevara den, kanske inte. Och en låg envåningsbyggnad med en fiskaffär och också en busshållplats. Så det är inga gigantiska ytor. Det kommer inte bli ett nytt Linnéstaden. Men det kanske kommer bli nya flerbostadshus. Inte för att det är enda platsen att bygga dem på utan för att det kommer bidra positivt till stadsdelen. Tack.

Andra replik begärd. Hampus Magnusson Varsågod.

Ja, Johan, har man flyttat till ett villaområde så vill man ju i regel bo där och då tror jag att man upplever det som ett tvång om ni från vänstersidan ska pressa in höga hus, sex våningar, nya miljonprogram. Men sedan kan man ju alltid flytta, som den där sossen i Stockholm sade, om man inte gillar det. Sju av tio vill bo i småhus i Sverige. Då är ju inte lösningen att placera miljonprogram i småhusområden utan snarare att placera småhus i miljonprogramsområdena. Och sedan då, Johan, vi har. Vi har ett förslag att bygga ganska nära Örgryte, överdäcka E6, bli av med bullret och göra folk glada i stället. Där kan vi gå upp lite i höjd. Så gifter vi ihop gårdar med Örgryte på ett snyggt och varsamt sätt som också får undan utsläpp och buller. Nu nämner du också, Johan, att parken kanske ska bort, när vi har fått det här att det försvinner massa grönheta i Göteborg. Det känns ju inte heller speciellt smakfullt, vi vill bygga fler. fler parker på E6 ihop med bostäder. Häng med på den i stället Johan, så gör vi lite bra för göteborgarna. Tack ordförande.

Då var det andra och avslutande kontrareplik. Johan Zandin, varsågod.

Tack så mycket. Jag har fortfarande svårt att se det som tvång att din granne gör något på sin mark som du inte tycker om. Var ska man dra gränsen? Om jag inte skulle gilla att Hampus Magnusson flyttar in och blir granne med mig, är det också? Det blir väldigt konstigt att det som händer på tomten bredvid mig, bara för att jag inte gillar det, så påstår jag att det är utsatt för tvång. Jag tycker inte vi ska ladda ur det ordets starka betydelse på det sättet. Tack!

Du har haft dina två repliker, Hampus. Vi får gå vidare till nästa replik som är begärd av Martin Wannholt.

Varsågod! Tack herr ordförande. Jag tackar Vänsterpartiet för att vara tydliga här. Det ska in hus här alldeles oavsett om man förstör kollektivtrafiken, parken, alltihopa. Ni styrs av hat. Det har jag sagt länge och det är så fruktansvärt. Säg att det bara blir fyra våningar. Fyra våningar, fem meter från en vanlig villa. De som har köpt att bo där är redan jättedesperata. Vem vill ha det bredvid sitt hus och få människor som tittar rakt in i din trädgård? Det är ju inte därför man bor i ett sådant område för man vill att Vänsterpartiet ska komma och förstöra det. Men nu till min viktiga poäng, Johan. Du undvek och nämnde inte trafiken och framför allt inte kollektivtrafiken över huvud taget. För hela er planering här förutsätter ju att man förstör för kollektivtrafiken. aktivtrafiken för all framtid och det tycker jag att du ska redogöra för i fullmäktige.

Tack. På det har ju Johan Zandin (V) begärt kontraplik. Varsågod.

Jag får se hur mycket jag hinner på en minut. Du får gärna förklara var du uppfattade hat i mina inlägg, för det var verkligen inte min mening, så förtydliga gärna det. När det gäller spårvagnslösningen så handlar det ju om att ersätta den vändslinga som idag finns som ju inte ordinarie vändhållplats för någon av spårvägens linjer, utan mest används av Göteborgslinjen och vid andra tillfälliga lösningar. Jag är inte expert på vilken lösning som är bäst där. Jag tror att stadsmiljönämnden och Göteborgs spårvägar och Västtrafik kan klara det alldeles utmärkt. Den kommer ersättas med en vändslinga som har större längd och bättre kapacitet än den vi har idag. Är det tillräckligt eller inte? Det vågar inte jag svara på, men jag tycker inte att det behöver lyftas upp i kommunfullmäktige. Det kan stadsmiljönämnden gott klara själva. Tack.

En andra replik begärd. Martin Wannholt, varsågod.

Hatet som jag refererar till är att ni är så okänsliga för de befintliga boendena. Det kan gälla på många ställen i staden. Tack och lov har miljödomstolarna gått emot många av dina beslut i byggnadsnämnden som vi demokrater hävdade. Vi har ju fått rätt i många fall. Äganderätten gäller åt två håll, befintliga fastigheter och tillkommande fastighetsägare som vill bygga något nytt bredvid. Om man hade byggt tvåvåningshus där som passade in i området så tror jag inte någon hade haft några synpunkter på det. och det hade kunnat vara hyresrätt eller bostadsrätt eller vad du vill. Den frågan lägger jag mig inte i som ni har debatterat och du har debatterat här. Det är inte det jag menar utan det är den här totala okänsligheten enligt PBL. Den har genomsyrat din tid i byggnadsnämnden. Man ska få bygga var man vill. Nej, det ska man inte och det har domstolarna sagt till oss men du fortsätter. Tack.

Tack. Då var det en andra och avslutande kontrareplik. Johan Zandin Varsågod.

Tack. Vi kan ta och räkna någon gång hur många yrkanden i stadsbyggnadsnämnden från Demokraterna som har körts över av Mark och miljödomstolen och hur många yrkanden från S, V, MP som har körts över Mark och miljödomstolen. Jag har inte gjort den beräkningen än, men det skulle vara intressant att se. Jag är inte säker på att det är vi som vinner där. Men du har ju helt rätt i. att grannar har vissa rättigheter. Man kan inte bygga vad som helst intill vem som helst. Det är det vi prövar i stadsbyggnadsnämnden och den processen har ju bara precis inletts med att ge förvaltningen i uppdrag att starta ett planarbete. Det var också det beskedet jag gav till Örgryteborna att är det någonting ni ska ha med er från mötet vi hade med dem så är det att ingenting är bestämt än om byggnationen. Det är en lång process med två formella remissomgångar och skulle vi. Sen av misstag ändå gå över gränsen så finns ju länsstyrelser och miljödomstolar. Så vi tar hänsyn till deras intressen.

Tack. Då är replikskiftena avklarade och vi går tillbaka till talarlistan. Vi har tio personer. Nästa talare är Jörgen Fogelklou Därefter Ann Catrine Fogelgren. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare och alla som lyssnar här. Jag har lyssnat lite på debatten och skrivit upp några saker så det kommer väl bli lite osammanhängande. Men det här handlar ju först och främst om den förhatliga förtätningen. Det här är när det blir kardinalfel från början. S och Johannes Hulter i synnerhet. Prata gärna om arkitektur, trädgårdsstad och den fina staden och så slår man upp planerna på precis det som Hampus Magnusson säger, tvångsblandning, och förstöra den här porten in till Örgryte. Johan, du tar gärna förtjänstfullt upp Linnégatan som exempel på fina gator i Göteborg. Jag tror inte det finns någon här som säger emot att Linnégatan är en av våra paradgator, en av de vackraste gatorna. Vi har du tar ofta upp till stadsbyggnaden och tar upp det här också. Men skillnaden är ju att där är det klassisk arkitektur. Du har en bred gata i mitten, alltså det här svårfångade, svårdefinierbara rummet emellan, finns ju på Linnégatan. Tänk om alla gator hade varit som Linnégatan. Då hade vi haft en fantastisk stad. Så att ta upp det som ett exempel och jämföra det med det här, det är ju fullständigt hål i huvudet. skulle jag vilja säga. Men gör om, gör rätt! Nu står jag här igen och ska prata om vilken stad vi ska verka, leva och bo i, som jag så ofta har pratat. Hans, vi stödde också den här motionen från början. Sedan har det ju hänt saker, och precis som Martin så förtjänstfullt berättade om här, så i dag stöder vi deras yrkande. Det tycker jag du borde göra också. Du var inte med när vi hade det här mötet uppe i Örgryte och jag är ingen en partistrateg för andra partier, litegrann i mitt eget. Men om ni hade tidigare röster i Örgryte så är de borta nu, kan jag lova, för de var inte glada, de som vi mötte där. Vi är tillsatta av väljarna för väljarna. Jag tycker vi ska lyssna på dem i Örgryte, tack.

Då var nästa talare Ann Catrine Fogelgren, därefter Petra Elf. Tack Ann Catrine.

Tack så mycket, ordförande, ledamöter och åhörare! Vi är nog alla överens om att det är hög tid att upprusta och utveckla Sankt Petersburgs plan, som alltför länge har lämnats att förfalla. Platsen har alla förutsättningar att bli ett positivt tillskott till området och en ny entré till Örgryteområdet. Men detta behöver göras varsamt, i harmoni med den närliggande bebyggelsen och i dialog med omkringboende. Motionens intentioner har under handläggningstiden ändrats. Det har vi ju hört här och ni har förtjänstfullt redogjort för varför och hur det har blivit på det här sättet. Ni har också tagit upp det här med trafiken som ju är en viktig parameter i byggnationen. Det är bara beklagligt, tycker jag, att inte den ursprungliga motionen har varit möjlig att bifalla. För det är så att det finns en hög kompetens bland byggaktörer och exploatörer som politiken behöver bli bättre på, att tidigt. ta in i utvecklingsarbetet. Det här har varit ett utmärkt område att göra så med. Nu missar vi den möjligheten och det missas alltför ofta. Vi vet att det är många som vill hjälpa till att bygga vår stad. Genom att bjuda in andra i processen så finns det möjlighet att både få förnya och kreativa perspektiv att bygga vidare på. Beslutsrätten avsäger vi oss inte för det är ändå politiken som har den till syvende och sist. Så det här är verkligen tråkigt. Vi har hamnat i det här läget. Men nu är det så, och då får vi försöka ordna trafiksituationen till det bättre. Jag yrkar alltså bifall till yrkandet från D, M, L och KD och avslag på kommunstyrelsen. Tack!

Tack. Då var nästa talare Petra Elf, MP. Därefter Johannes Hulter, S. Varsågod, Petra!

Tack ordförande, åhörare och fullmäktige. Ja, det har ju förekommit flera diskussioner som vid det här laget blivit lite av några populistiska klyschor. Jag vill därför återvända till vad motionen faktiskt handlade om från början. Motionen beskriver att platsen behöver bli vackrare och få en sammanhållen gestaltning som entré till Örgryte, Bö och Lunden. Att platsen behöver anpassas till dagens behov med en bättre trafiklösning och att ytorna skulle kunna utvecklas med grönska, vatten, verksamheter och bostäder i samklang med platsen. Jag delar den beskrivningen. Det finns brister i området idag. Men också en stor potential att skapa en välkomnande entré och rikare stadsliv där människor kan mötas. Jag vill också lyfta det rödgröna yttrandet som lades i stadsbyggnadsnämnden när förslaget för Sigrids plan behandlades första gången. Eller någon av de första gångerna i alla fall, det bordslagades ju en del. Att förslaget har potential att avsevärt stärka platsens stadskvaliteter men att bebyggelsestruktur, höghushöjder, lokaler i bottenvåningarna och den offentliga miljön måste studeras noggrant i det fortsatta planarbetet. Och just detta är ju en. Central poäng. Syftet med att starta ett planarbete är ju att resurssättas det fördjupade arbetet som behövs. Inte minst i komplexa centrala lägen där trafik, närliggande bebyggelse och tekniska utmaningar måste utredas innan utformningen fastställs. Därför yrkar vi avslag till motionen. En markanvisning behöver föregås av dessa utredningar. Från högersidan låter det som att det finns ett färdigt förslag. Jag vill betona hur tidigt i den här processen vi fortfarande befinner oss. Det här är ju en fråga som har väckt stort engagemang. Jag har fått till mig många synpunkter och det har lyfts en del viktiga aspekter som också kommer att behöva analyseras vidare. Bland annat anpassningen till befintlig bebyggelse, biologisk mångfald och skyfallshantering. Vi tyckte då Centerpartiet la sitt yrkande i nämnden att detta svarade eller fångade några av de här utmaningarna väl. Därför röstade vi för det när beslutet togs i stadsutvecklingsförslaget som följs i nämnden. Tack!

Tack! I det anförandet har Patrik Höstmad begärt replik.

Tack för det! Vi vill visa av erfarenheten. Det här har vi hört förut. Ingenting är fastslaget, allt är möjligt. Det kan bli si eller så. Det är bara att köra på. Här finns ingen riktning eller någonting. Det kan bli låg bebyggelse. Det kan bli fint här. Så låter det i process efter process. Så vet vi det och så kommer vi till samråd. Nu är det för sent. Det går inte att hålla på och göra stora förändringar, nu måste vi köra på med det här. Det är inte vårt förslag, det var tjänstemännens och så vidare. Nu vill vi skicka en tydlig politisk signal i ett tidigt skede för vi vet hur det kommer sluta annars. Om det är så att ni också tycker att det här ska vara väl anpassat till platsen och man ska gå varsamt fram, då kan ni ju stödja vårt yrkande, det är ju inga problem att göra det. Så kan vi i alla fall säkra att det inte blir de här fyra, fem, sex våningshusen rakt eller mittemot småhusen, tack.

Tack, kontrareplik begärd av Peter Elf, MP. Varsågod.

Ja, det har ju redan lagts och antagits yrkanden i stadsbyggnadsnämnden. Så att jag tycker det känns dels överflödigt och delvis så kanske inte ert yrkande stämmer överens helt med det som vi har som inriktning. Så är det ju. Men där finns det ju redan beslutade och dessutom vill jag säga att vi samråds, upplever inte jag i alla fall att vi denna mandatperiod har haft någon slags lock på för politiska inspel utan att det tvärtom är där det kanske är störst. möjlighet för politiken att komma in och göra inspel. Nu har vi redan då innan det ens är på samråd, utan när vi tog ett beslut om att vi skulle inleda planarbete, lagt med en hel del inspel och uppdrag till tjänstepersonerna. Men det kommer ju också såklart tillbaka till samråd och då får vi ju se hur väl det omhändertogs och hur de här utredningarna har landat och tas vidare i ställning då.

Tack. En andra replik till Patrik Höstmad. Varsågod.

Huvudinriktningen nu är att göra en sämre lösning för kollektivtrafiken. Man ska inte få rum med de två 45- metersvagnar som spårvägarna säger är nödvändiga nu när vi börjar köra med de längre spårvagnarna. Så den inriktningen är ju satt. Ni är inte tydliga med hur mycket exploatering. exploatering ni vill ha. Det finns möjligheter för att gå fram ungefär med det som låg. Sen har vi lite Lukas Mennborns planer med Göteborgs utvidgade innerstad, visat på lite olika typer av kvarter som man kan bygga där. Men det är fortfarande en storskalig exploatering jämfört med övrigt som finns runt platsen där. Så vi är ju oroliga för den inriktningen som ni har tagit och det är därför vi vill styra om det och skicka en tydlig signal. I tidigt skede, politiskt, det är den här riktningen vi ska gå. Tack.

Tillbaka till talarlistan. Då är det Johannes Hulter. Varsågod Johannes!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Och det har varit intressant att lyssna på den här debatten. Och det kan ju låta som att det finns väldigt olika då åsikter och starka känslor och starka känslor finns det väl och en del olika åsikter också. Men kanske värt att stanna upp lite och ändå fundera på det vi faktiskt alla verkar vara överens om. Det är några saker ändå. Dels att den här trafikapparaten från 1960-talet som idag tar upp stora delar av Sankt Sigfrids planen. inte verkar vara något man vill bevara jättehårt, utan det verkar tvärtom vara så att många känner att här finns det faktiskt möjlighet att skapa mycket trevligare och finare plats, med mycket högre och bättre stadskvaliteter, som är ett smycke för hela stadsdelen och för hela Göteborg, så det verkar ju alla vara överens om, och det tycker jag är bra. Det ska vi ta fasta på. Sedan tycker jag, det kanske inte alla håller med om, men jag tycker det är bra att man i stadens förvaltningar har numera då inte bara permanentar vissa lösningar, utan funderar på hur kan man utveckla stadsområden när man ändå gör vissa förändringar, och det har man gjort här. Sen kan jag hålla med om att den här sketch up-modellen man hade inte var så bra, för det ser ut som man ska bygga vita miljonprogram, som vissa tycker. Men det är inte alls tanken här. Det sa vi tydligt från rödgröna i stadsbyggnadsnämnden och det var också därför vi stödde det fina yrkandet från Centerpartiet, som tydligt säger att det är Albert Liljenbergs kloka tankar om hur staden ska byggas som ska vara utgångspunkten här. Naturligtvis ska vi se till att den fina fiskaffären kan finnas kvar så man kan gå och köpa sin fisk där. Kanske ta en öl också på vägen hem. Och att det ska vara vacker och trevlig arkitektur förstås som vi alla kan vara stolta över och som skapar en fin och vacker plats. Men det är som många har sagt väldigt tidigt i processen nu. Ser fram emot att det ska komma mer konkret. förslag och då kommer vi förstås att ta ställning till dem. Tack så mycket.

Tack! På det anförandet har Jörgen Fogelklou begärt replik. Varsågod., det var replik begärd.

Tack för ordet herr ordförande. Ja, Johannes Hulter, som ordförande i Stadsbyggnadsnämnden så har du naturligtvis ett större ansvar än vi andra. Du sitter också och styr den tillsammans med ett antal partier. Jag kommer hålla dig på orden här och jag hoppas. Jag hoppas verkligen att vi får en fantastiskt vacker stad. Det gör jag verkligen. Men du var väl med när vi åkte runt med stadsarkitekten och han åkte förbi varenda ny byggnad och sade nej, det här blev ju inte så bra. Här skulle vi gjort lite annorlunda. Det här blev ju inte som vi tänkte. Det sade han om allt som vi har byggt. Jag hoppas nu att vi slipper en sådan tur med om det kommer en ny stadsarkitekt eller med hela stadsbyggnadsnämnden att man då säger, och det kommer ju du ha. Du har högsta ansvaret här, så det är ett tungt ok på dina axlar, men vi kommer att jaga dig med blåslampa för att det här ska bli bra. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd av Johannes Hulter (S). Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Jo, men det stämmer. Så är det. Jag känner faktiskt också ett tungt ansvar. Sen går jag ändå förhoppningsvis med lätta steg, ibland i alla fall. Men det kommer att vara jätteviktigt att följa det här. Och vi som var där och träffade Örgryteföreningen, jag tror alla vi känner ett stort ansvar nu. Det här måste bli bra. Och vi ska kunna vara stolta över den här platsen och vi ska kunna möta människor i Örgryte och se dem i ögonen och säga visst blev det fint. Det får ni gärna hålla mig ansvarig för. Det står jag upp. Tack.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Då var nästa talare Emmyly Bönfors. Roshan strök sig. Därefter Martin Wannholt. Varsågod, Emmyly.

Tack ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till motionen från Demokraterna. I grunden är det en bra motion och vi delar er uppfattning om att Sankt Sigfrids plan är i behov av upprustning och att den här platsen skulle kunna innehålla både grönska, verksamheter och bostäder. Det finns en rad strategiska frågor som behöver lösas ut, såsom trafik och dagvattenhantering. Men i motionen står det inte heller någonting om när en markanvisning ska ske och därför stödjer vi motionen. Parallellt med detta har vi hanterat ett stadsutvecklingsförslag i . Stadsbyggnadsnämnden. Där ser flera förvaltningar ett behov av att samarbeta för att utveckla Sankt Sigfrids plan. Vi tycker i grunden att det är bra att förvaltningarna jobbar på det här sättet. Men vi valde i nämnden att göra några medskick som handlade om att anpassa volymen efter Trädgårdsstadens principer. Att värna grönområden och att se till att det finns fortsatta möjligheter för verksamhetslokaler. Så det som vi har beslutat nu i stadsbyggnadsnämnden. är ju att påbörja planeringen där man både får titta på trafikfrågan, bostäder, verksamhetslokaler för näringslivet och grönområden. Och att säga nej till allt det här utan att faktiskt ha fakta på bordet är ganska oseriöst.

Tack. På det anförandet har Patrik Höstmad begärt replik. Nej, stack på mig. Då var nästa talare. Martin

Tack herr ordförande. Oseriöst, Emmyly, det är att sitta på två stolar samtidigt, att köra vidare på ett sätt och sedan säga ja till en motion som har blivit outdatad av de förslag som kommit fram som ni inte har gått emot. Det vill säga att man tänker bygga en fullständig trafikinfarkt på något som redan är värre. på något som redan är en trafikinfarkt och lägga in begränsningar i kollektivtrafiken, för bussar trafiken, begränsningar för spårvagnstrafiken och ett fullständigt kaos. Att ni inte ser detta när ni har trafikexperter ombord i ert parti och bara släpper igenom det, för ni vill så gärna bygga de här husen i första hand. I första hand skulle vi göra platsen vacker, grön entré med vatten, använda det överskottsvatten som kommer där. och utveckla även parkdelen. Nu i stället ska det tvingas fram maximerad exploatering för att finansiera en meningslös spårvagnsflytt som försämrar kollektivtrafiken. Det är där det har gått så snett. Jag är jättebesviken på Centerpartiet att ni inte ser detta. Det är det vi måste lösa först. Sedan kan vi göra något jättefint när vi har de förutsättningarna klara. Men utan dem, med de förutsättningar som ni har sagt ja till nu, så har ni redan förstört trafiken. Det kan ju bli grönt och fint ändå, men ni har förstört trafiken. Så kan man inte hantera Göteborg, än en gång!

Tack! Då nästa talare Camilla Widman därefter Patrik Höstmad Varsågod Camilla!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Först vill jag börja med att yrka avslag till motionen. Jag har lyssnat på den här debatten och jag blir förundrad. Vi pratar miljonprogram. Vi pratar om att vi ska låta de människorna som bor exakt på den platsen idag ska få bestämma allt. Jag vet inte riktigt. Jag bor själv i Sisjön och jag vet diskussionen när man skulle bygga 640. 50 bostäder där jag bor. Jag bor i radhusområde och det finns villor. Det skulle bli flerbostadshus. Man var runt med protestlistor och det skulle bli som i Tynnered. Det skulle bli massa bränder och det skulle bli ett getto och allt möjligt. Jag tror inte att någon som bor i Sisjön idag inte skulle vilja se de bostäderna som står där idag. Ibland måste vi tänka lite större och det gäller även i det här. Så jag förstår inte ibland, framför allt vad Hampus håller på och säger om miljonprogram och liknande. Nej, det är inte miljonprogram. Jag tror i Sisjön är det tiovåningshus. Är det miljonprogram? Tack.

Tack! Då nästa talare Patrik Höstmad därefter Hampus Magnusson. Varsågod Patrik!

Tack för det! Jag tänkte notera här att jag faktiskt tror att vi har en majoritet för den här tanken om att få in marknadens aktörer lite tidigare kreativitet. Nu tycker vi ju att inriktningen är fel på den här platsen, så vi är rädda att släppa in dem. Särskilt om vi kanske får en annan majoritet framöver och vi kan gå in. och styr om det i en annan riktning, så det är väldigt dumt om vi har bundit upp väldigt mycket med en extern aktör. Men låt oss hitta en annan plats att köra det här konceptet på, eller ett annat projekt. Vi kan ta det i exploateringsnämnden och försöka dra det därifrån. Det vore väl jättebra. Tack!

Tack! På det anförandet har replik begärts av Hans Arby (C). Varsågod!

Tack, då håller jag med dig. Men jag tycker fortfarande att du skulle kunna göra det även här. Jag blir lite förvånad ibland när ni säger att nu förstör jag trafikapparaten. Den ursprungstanken var, för det är klart att tanken inte var en markanvisningstävling med exploateringstal noll, men fixa till vändslingor och park. Det hade inte blivit en marknadsvisning. Wallenstam hade inte kommit med ett sådant förslag. Då hade man haft ett förslag. Man får titta på trafiklösningar och sådant också. Så vi kan ju även börja med att vidga tillbaka till ursprungstanken i så fall. Det kan ni lägga i stadsbyggnadsnämnden att backa den och ta ett större grepp. Ta in mer mark. I tidig fas nu gör jag markanvisningstävling. Så kan vi börja där. Om inte, får vi ta nästa. Tack kontrareplik begärd. Varsågod. Vi ser väl att trafiklösningen blir för dålig här framför allt för spårvagnstrafiken. Och så är man då tvungen att flytta spårvagnsslingan, så var man tvungen att finansiera den. Vi har ju uppe nu i exploateringsnämnden, om jag minns rätt, så är det 50 miljoner ifrån exploateringsprojektet som ska finansiera den här onödiga spårvagns. Slingerflykten och det gör ju att man måste driva upp exploateringsgraden. Så hade inte alls vi tänkt att man skulle gå fram på den här platsen. Det är inte så att man måste ha ett exploateringsprojekt som täcker omdaningen av Sankt Sigfrids plan. Sankt Sigfrids plan är nytta för många fler göteborgare än bara det projektet som ska genomföras. Så där ser vi att det är självklart att man går in och skattefinansierar den. Tack.

Tillbaka till talarlistan. Det är Hampus Magnusson, M, efter Leif Blomqvist, S. Varsågod, Hampus.

Tack ordförande! Ikväll har vi chansen att skapa en vacker port till Örgryte av Sankt Sigfrids plan, med grönska, vatten och skönhet. Något som Örgryte efterfrågat i decennier. I stället för det går nu de rödgröna fram för att förstöra kulturmiljön med miljonprogramshöghus. Skapa ytterligare trafikkaos och skövla en uppskattad grön park. Jag skulle vilja avsluta med att citera Barbara, som vi som faktiskt var i församlingshemmet i Örgryte och lyssnade på Örgryteborna hörde säga. Hon sa så här. Det här blir inget annat än ödeläggelse och förstörelse. Hon hade tappat lusten att leva. Hon bodde i området och det var hennes ord. Snälla, stoppa nu detta vansinne och rösta på yrkandet från D, M, L och KD för att rädda denna miljö och utveckla den varsamt. Det finns faktiskt andra platser i Göteborg än just Sankt Sigfrids plan att pressa in höga hus på. Ni kan väl börja med att bygga på de byggrätterna som ni köpte för miljardbelopp? Av Selin och Serneke vid Karlatornet. Där uppskattar ju folk att bo i höga hus. Det är ju hela grejen varför man vill bo där. Det är så att det faktiskt finns möjlighet för höga hus i Göteborg och det passar med höga hus i Göteborg på vissa platser. Men snälla någon, förstör inte folks boendemiljö och bygg dem granne med villor. Tack.

Tack. Program för nät har Emmyly Bönfors begärt replik. Varsågod.

Tack Hampus. Ja, vi har ju haft lite olika åsikter om den här frågan i Göteborgs-Posten, men vi har ju inte haft en riktig debatt om det, så jag tänkte passa på att fråga hur du, Hampus Magnusson, definierar miljonprogram. Och sen när började du med linjen att det är principiellt fel att bygga flerbostadshus i villaområden? Och för det tredje, ser du någon demokratisk fara i att använda denna skrämselretorik som du just nu använder? Tack,

kontrareplik begärd. Hampus Magnusson. Varsågod.

Ja, hur man definierar ett miljonprogramsområde eller ett miljonprogramshus. Man kan säga höghus också. Johan pratade tidigare här om fem, sex våningar. Ja, jag tror att om du får ett sexvåningshus bredvid ditt radhus eller bredvid din villa så upplever nog många det som just ett miljonprogramshus. Men vi kan kalla det höghus också. Eller vi kan bara kalla det för ett sexvåningshus. Fråga människorna ute i Örgryte hur de upplever det. Sedan är inte vi främmande för att bygga nya områden i anslutning till andra. Titta på Nya Hovås, som vi stod bakom också. Men då smäller det ju inte upp precis bredvid ett radhus eller en villa. Hade du själv velat ha ett sexvåningshus bredvid ditt radhus? Fråga dina grannar när du kommer hem, eller i morgon, för de har väl gått och lagt sig då, vad de tycker om det och om de gillar det. så kan ni väl smälla upp ett lyckhem då? Men jag tror inte de gör det. Jag ser ingen fara med att vara ärlig med vad man tycker och vad göteborgarna vill ha och inte vill ha.

Tack. En andra replik begärd, Emmyly Bönfors. Varsågod.

Tack för det svaret. Mig veterligen så är just miljonprogrammet någonting som var ett statligt initiativ som byggdes mellan 1965 och 1975. Kännetecknas ju av en ganska modernistisk stadsplanering, ganska gles bebyggelse, många punkthus och så vidare. Någonting helt annat än att bygga ett hundratal lägenheter visar Sigfrids plan. Det är därför jag motsätter mig den skrämsel retorik som du använder Hampus Magnusson. Och jag fick inte heller svar på om du ser någon demokratisk fara. Jag ser ingen fara i att säga som det är. Jag tror att många upplever de här sexvåningshusen, som alla kunde se, som du också kunde se, som just ett miljonprogramsliknande bygge. Ingen skrämselpropaganda i det. Det som är allvarligt i detta är att när man läser Socialdemokraternas egna dokument så står det att den ekonomiska, etniska och språkliga segregationen behöver brytas på en strukturell nivå, vilket kräver att befolkningen blandas. Samhället kommer behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett. Det är ju det här som S håller på med. De säger att 42 % av befolkningen i vissa områden kräver att de flyttas för att nå de här. Det är klart att jag blir rädd när jag ser detta. Jag blir orolig. Jag har ju sett de här temporära bostäderna som skulle placera tusentals flyktingar för att välkomna Askim och Fiskebäck till Göteborg så att de kunde integreras. Det här är på allvar och det har pågått länge. Jag tänker inte ställa upp på den här typen av tvångsplanering.

Då var replikskiftet avklarat. Då går vi tillbaka till talarlistan och fortsätter debatten. Där står nästa tur Leif Blomqvist. Därefter Johan Zandin (V). Varsågod Leif.

som klarar av det. Jag blir också lite rädd och skrämd när jag hör på Hampus här, med den vulgära om tvångsflyttning och annat. Han tänker inte på att rätt många av de här människorna som bor i villorna i Örgryte, när de blir lite äldre, när de blir lite funktionshindrade och annat, då kanske de vill flytta in en lägenhet i det område de är vana vid. Och gör man det på rätt sätt, då kan man göra. Den andra frågan som jag är väldigt intresserad av kollektivtrafik, men det är väldigt svårt att föra en diskussion där bara det är några stycken som har sett. Det finns inte ens en ritning hur man tänker göra med olika vändslingor och annat. Så jag tycker den blir väldigt svår för de övriga att hänga med på. Jag utgår från att vi har duktiga människor som kan göra spårvagnsslingor och annat och vet hur de ska dimensioneras. Det utgår jag från att man kommer genomföra på ett bra sätt.

Man kan begära replik när man vill uppsträva, men då är det ju replikerandet som är det som är begärt. För på det anförandet har tre personer begärt replik. Först ut är Martin Wannholt. Varsågod.

Leif Blomqvist, du och jag var ju med på den tiden när vi drev igenom Nya Hovås till exempel. Det var inga problem. Det kom lite nära några ville, men där justerade man ju höjderna så att det inte var någon som stod och tittade rakt in. Vi har hört här från Centern, hundratals lägenheter. Vi har hört från Vänstern om 4–6 våningar. Vi har sett det ursprungliga fula förslaget som var dumt att komma ut med på det sättet. Det är klart att om man bor granne, fem meter ifrån, och är van vid att kunna odla grönsaker i trädgården och så få skugga. Men om man ska få in det här som ni har sagt ja till, då går inte det. Sedan är jag jätteledsen för att ingen har försett dig, för jag. anser att du ändå har en stor kunskap om trafikföring, det är inte bara spårvagnsslingan, det är inte det värsta. Den expansionen gör ju att det inte kommer kunna få plats ett bussfält. Dessutom tvingar man trafiken i stopp hela vägen upp på danska vägen och sen så ska man krångla till det ännu mer nu med det program som ligger för, eller förslaget som ligger för Korsvägen. Så du borde sätta dig in i det här Leif, du behövs nu.

Då var kontrareplik begärd. Leif Blomqvist. Varsågod.

Jag har inte sett alla detaljriktningar men man får inte ens bygga en friggebod som är närmare 4,5 meter från tomtgränsen. Så jag undrar faktiskt om man kommer bygga några femvåningshus 5 meter från tomtgräns.

Då var nästa replik begärd av Hampus Magnusson. Varsågod!

Ja, Leif, du sade att om man bygger i anslutning till villaområden så kan det gå bra. Ja, som Martin nämnde, Nya Hovås, om du bygger i anslutning till, men det är skillnad att bygga precis granne. Kan du svara på det? Hade du själv velat ha ett sexvåningshus bredvid ditt radhus? Vad tror du dina grannar hade tyckt om det? Tror du verkligen att de hade velat det? Nej, man sköter ju inte detta här. Sedan säger du, ungefär som av omsorg för de äldre i Örgryte, att de vill ha detta. Jag har varit ute och pratat med dem. Har du det? Jag har varit ute och knackat dörr. Jag har varit ute i församlingshemmet och lyssnat på dem. De vill absolut inte ha detta. Men många tycker att det hade varit väldigt trevligt att däcka över E6 och bli av med bullret och trafiken och i stället för att ta bort.

Då var nästa replik. Begäran gör Jörgen Fogelklou, SD. Patrik, du kan inte begära replik i det här läget, för vi är inne i replikskifte. Varsågod, Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande. Leif Blomqvist, du har naturligtvis en poäng i det att många som bor i sitt område vill kanske på ålderns. flytta till en liten lägenhet. Det köper jag det argumentet. Frågan är om det finns brist på lägenheter eller villor i Örgryte. Idag finns det ju fler lägenheter, om jag inte missminner mig, i Örgryte än vad det faktiskt finns villor. Man har byggt en hel del. Vi kanske ska bygga fler lägenheter i Örgryte? Det tänker inte jag stå här och säga nej eller ja till. Men det handlar om är ju att det. Det måste göras varsamt. Det är ju det vi är oroliga för. Jag var också uppe på det här mötet och jag ska inte säga mer om det. Men se till att göra om och göra rätt. Det är människors vardag, det är människors liv vi sitter här och pratar om. Tack, då är repliken avklarad. Vi går tillbaka till talarlistan. Vi har fem personer just nu.

Nästa på tur, Johan Zandin Varsågod.

Tack. Jag glömde yrka förut. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsen och avslag på övriga yrkanden. Är det något den här debatten har visat så är det väl att det åtminstone finns en villaboende i den här staden som skulle må bra av att få lite grannar i hyreslägenheter så att han kan upptäcka att. att vi som bor i lägenhet är vanliga människor precis som honom. Vi ska inte bygga på den här platsen för att det är den enda möjliga platsen att bygga på. Vi ska bygga på den platsen för att göra den bättre. För Örgryteborna, för Skårsborna, för Böborna, för Kallebäcksborna, de som bor alldeles intill och de som färdas förbi på väg till jobb och arbete. Vi kan erbjuda mer service i bottenvåningarna än bara en butik och vi kan erbjuda. lägenheter. Jag tänkte avsluta med ett litet citat av en klok moderat från Stockholm. Regina Kevius, stadsbyggnadsborgarråd 2010 till 2014. Slutligen kära villaägare som skriver långa mejl till mig om varför vi inte ska bygga flerfamiljshus bredvid er fastighet. Jag vill att din son ska kunna flytta hemifrån innan han fyller 40. Jag vill att du ska kunna bo kvar i området när frun. lämna dig och villan blir lite stor för dig. Jag vill att dina föräldrar ska kunna flytta till det nya tillgängliga huset så att ni kan träffas oftare och de kan hjälpa till med barnpassning eller hundpassning. Jag vill att det ska finnas flerfamiljshus intill villakvarter. Tack Regina.

Tack. Då var nästa talare Eva Flyborg (L). Efter Daniel Bernmar (V). Varsågod Eva!

Tack så mycket herr ordförande. Ja, det spelar roll vad man säger. Det spelar roll var, hur och vad man bygger. Här upplever jag och alla vi i oppositionen att man drämmer till med två relativt kompakta och i terrängen ganska höga hus. Omgivningen spelar förstås roll. Ett sexvåningshus som det förmodligen, kanske eventuellt, blir tal om här. Fem eller sex, det spelar egentligen inte så stor roll. Om man bygger det bredvid Karlatornet så tror jag alla är överens om att det uppfattas som relativt litet. Det tror jag vi kan vara överens om. Men bredvid en villa så kommer det att upplevas både som stort, invasiva och kompakt. Dessutom genom att ta bort ännu mer av den viktiga, grönskan som finns i centrala Göteborg. Vi måste bygga och utveckla vår stad. Det är vi helt överens om. Men det måste ske varsamt och med omtanke om de som bor. Göteborgare och besökare förtjänar naturligtvis ett vackrare Sankt Sifirisplan. Det tror jag alla vi här inne, alla våra partier, har lovat vid något tillfälle. Men det förslaget som nu förelägger ett stadsutvecklingsförslag ger mycket lite hopp om just det. Alla vi som sitter i stadsbyggnadsnämnden har ju också deltagit i många utfrågningar, platsbesök, och många, många, många, många enskilda samtal, från engagerade och faktiskt väldigt oroliga Örgrytebor. Jag är rädd för att deras oro är berättigad. Jag är också orolig och bekymrad över att vi kommer att få en ganska stor svekdebatt. Om förslaget genomförs ungefär så som det ser ut idag. Tack.

Tack Då var nästa talare Daniel Bernmar (V), därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka . Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Hampus har i flera inlägg tagit upp principen att inte bygga flerbostadshus som är mer än, vad ska vi bestämma oss för nu, sex våningar bredvid radhus eller villor. Han har flera gånger ställt den retoriska frågan ”Skulle du vilja rätta där du bor?”. Jag vill säga så här. Jag vet att Hampus Magnusson i den här kammaren vid ett flertal tillfällen har röstat för planer där 6–10 våningar bredvid radhus och villor har gått igenom. Jag bor nämligen i ett sådant område. Jag gillar inte att prata om att det inte ska handla om en själv utan om principer. Jag tycker det. Men eftersom han har ställt frågan så är svaret Hampus, 2018 röstade du för en plan i mitt område där du precis bredvid ett radhusområde byggde, eller inte byggde, förlåt, godkände en byggnation av ett tiovåningshus. Jag vill bara säga, jag var jävig. Jag deltog inte i beslutet. Jag tycker det var ett bra beslut. Jag är stolt över det beslutet. Jag är stolt över att vi i Göteborg bygger staden tätare. Jag är stolt att ha fler grannar som tillsammans kan skapa. en bättre service i mitt närområde. Tack för att ni fattade det beslutet! Som Camilla var inne på tidigare, jag tror vi är många som har fått fler och nya grannar och är glada för det. Det hoppas jag att Örgryteborna också ska bli. Bifall Kommunstyrelsen! Tack!

Då var nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka, därefter Johannes Hulter. Varsågod Viktoria!

Tack så mycket, ordförande. Jag är ju ingen stadsbyggnadspolitiker, men däremot är jag uppväxt på Santessons gatan som löper upp precis från Sankt Sigfrids plan. Där ligger mitt barndomshem. Jag vet inte hur många gånger man kom hem med spårvagnen när den inte gick hela vägen upp till torp utan man var tvungen att hoppa av på Sankt Sigfrids plan för den vände där. Det var det läskigaste. Buskarna, där satt nästan alltid en grå. med väldigt, väldigt påverkade människor, människor som använder narkotika. Det var otryggt. Det var ingen trevlig port rakt in i Örgryte. Jag tror de allra flesta ungdomarna i Örgryte också, självklart inte jag, har tagit sin första fylla där bakom och gjort annat väldigt dumt. Sen tänker jag på när jag flyttade till min första lägenhet. Då flyttade jag upp på Jakobsdal till Kronhjortsgatan. Och där ligger ju åtta våningar jättefina stora åttavåningshus precis i anslutning till massa villor. Längs med Sankt Sigfridsgatan så löper radhus som är två, tre våningar precis intill en massa lägenheter. Jag tror att Barbara har stor respekt för henne och att livet går under och att hon tycker det här är jättejobbigt. Men helt ärligt så tror jag att vi skulle kunna få till ett jättefint förslag som. kommer komma så många till del och ha en mycket trevligare och mer välkomnande del. Vi har inte ens kunnat ha en liten kiosk levande där. Ingenting, fiskebilen har försökt, ingenting håller liksom på den platsen för den är inte attraktiv idag. Jag tror ni kan få till något jättebra här ni som håller på med stadsbyggnad. Tack!

Tack! Då nästa talare är Johannes Hulter. Därefter Ann Catrine Fogelgren (L). Eller var det du? Ja, det är precis. Varsågod Ann Catrine Fogelgren (L).

Tack så mycket. Vi börjar ju spåra ur här och alla vill väl snart gå och äta julbord också. Men jag trodde faktiskt att jag var äldre än vad du är, Viktoria. Jag har också bott i Örgryte och nog gick spårvagnen till Torpa på 60- talet i alla fall. Så jag har åkt den många gånger. Jag tror i och för sig att vi någonstans i den här debatten ändå tycker att vi behöver göra något åt Sankt Säkerhetsplan. Men vi vill inte se de höga husen där, utan vi vill göra detta med omsorg och hänsyn till de boende som är där i dag.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Det har varit en lång diskussion här med många inslag och nu är det inget man upplåtelseform är inget man bestämmer i ett sådant här skede. Det kommer ju längre fram, men eftersom det finns en retorik som vi alla nog känner till där man tycker att blandning av upplåtelseformer är någonting fruktansvärt och hemskt och man gärna går på det och angriper det väldigt hårt och kallar olika saker så skulle jag ändå bara vilja skicka med. är ett litet memento att väldigt många helt vanliga hederliga göteborgare är hyresgäster. Vanliga människor som jobbar med allt möjligt. Det är studerande, undersköterskor, förskollärare, tjänstemän också för all del. En del höginkomsttagare. Men det är helt vanliga göteborgare. De är inte farliga. Det är inte något troll som bor i någon bro eller någonting. Det är helt vanliga människor. Jag hoppas, för jag var i Örgryte för att träffa människorna där. Mycket trevliga personer, mycket trevliga människor. Jag är helt övertygad om att om det skulle bli hyresrätter i Örgryte några till så kommer det gå alldeles utmärkt. Tack så mycket.

Tack. Programförklaringen tar två personer i en replik. Först ut Jörgen Fogelklou. Därefter Patrik Höstmad. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet. Tack för ordet, herr ordförande. Tack för att du kallar mig en helt vanlig hederlig medborgare. Jag bor i hyresrätt. Jag tror att det är många som gör det här inne också. Men det är välkommet. Men det här med retoriken, ibland är den lite tillspetsad, men ni är ganska duktiga på det också. Det måste man ju tillstå, någonstans. Vi hade nyss ett ärende om partibidrag. För ett eller två år sedan var det en jädra debatt om att det inte skulle gå till trollfabriker. Det hade jag nästan tänkt att vi skulle tagit upp idag också, men det gjorde.

Tack för att du inte tar upp det, för det tillhör inte ämne 1. Nästa replik är från Patrik Höstmad. Varsågod.

Jag bor också i hyresrätt men jag känner mig mest som en ovanlig göteborgare. Det här handlar ju inte om hyresrätt eller inte i det här området. Vi har ju ganska mycket, det är en majoritet om jag minns rätt, om man tittar lite vidare, cirklar, lägenheter i flerbostadshus i det här området. Så det är inte det som är huvudfrågan. Utan det är anpassningen till platsen och enligt plan och bygglagen så ska man ta hänsyn till vad det finns för förväntansvärde. Om du har köpt dig för kanske 50 år sedan ett småhus här. Kan du förvänta dig att det kommer ett 5–6 vånings hyreshus kloss an den tomten eller inte? Det är den avvägningen som man måste göra enligt PBL. Här kan man inte förvänta sig att det skulle komma upp en sådan byggnad för det har aldrig funnits några sådana stadsplaner, utan det här var ju tänkt att vara egentligen en stor trafikapparat. Så att enligt plan och bygglagen så ska vi inte gå fram med det här.

Tack. Hampus, du begärde egentligen replik för sent, men det är tomt på talarlistan så du kan få som att du har begärt ordet. Varsågod.

Tack! Det här handlar ju inte om vilken form av bostad det är. Det handlar om att man vill smälla upp ett stort schabrak i ett villaområde. Det tror jag de flesta vanliga göteborgare, vare sig de bor i hyresrätt eller radhus eller villa, tycker blir väldigt märkligt. Det finns väldigt många vanliga människor kan jag berätta för dig Johannes Hulter, som bor i både radhus och villa också. Jag har själv, även om jag kanske är lite ovanlig nu för dig Johannes, eftersom jag inte bor i hyresrätt nu, men jag har också bott i hyresrätt. Jag har i alla fall varit lite vanlig innan också. Det här handlar inte om det, det handlar om vad som är lämpligt på varje plats. Det är en bedömning man får göra i varje läge. Hur ser det ut i området? Vad kan man förvänta sig? Har man jobbat och sparat ett helt liv? för att man vill bo i ett villaområde, ja, då vill man ju bo i ett villaområde. Då vill man ju inte bo granne med ett höghus på sex våningar. Tack. Tack.

Då är faktiskt talarlistan tom. Kan vi hälsa övningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Petra Elf, Camilla Widman, Johan Zandin bifall till kommunstyrelsens förslag. Hans Arby bifall till motionen. Martin Wannholt, Kalle Bäck och Ann Catrine Fogelgren att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från D, M, L och KD den 26 november 2025. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns den ordningen? Svar ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Hans Arby? ja. Bifalles förslaget från Martin Wannholt med flera? Ja. jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Votering är begärd, ska jag extra säga. Ser ut som de flesta är inne. Men då är det kommunstyrelsens förslag som är ja-proposition i huvudförhandlingen. Och för att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslag från Hans Arby som motförslag? Antas förslag från Martin Wannholt med flera som motförslag? Ja. Jag anser att förslag från Martin Wannholt med flera antagits som motförslag. Okej. Votering begärd och ska verkställas. Då. Ska vi rösta om ett motförslag? Då är det ja för förslaget från Martin Wannholt med flera, och sen nej för förslaget från Hans Arby. Omröstningen är startad. Det är individuell omröstning, det är inte gruppövning. Man behöver inte diskutera. Jag stoppar omröstningen och finner att med 38 röster mot 3 så har förslaget från Martin Wannholt med flera antagits som motförslag. Då kan vi gå till huvudvoteringen. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Martin Wannholt med flera. Jag startar omröstningen. Stoppar omröstningen och finner att kommunfullmäktige med 40 röster mot 38 bifallit kommunstyrelsens förslag. årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut

Då ska vi säga att klockan är 17.25 och vi är på ärende nummer 24 som innebär den andra motionen. Det gäller motion av Jörgen Fogelklou och Lena Ferm om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut. Kommunstyrelsen föreslår att den av Jörgen Fogelklou och Lena Ferm väckta motionen avslås. Här har vi talarlistan. Vi börjar med Jörgen Fogelklou först, SD. Därefter Lena Ferm, SD. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige, åhörare och alla Sverigevänner. Ja, en motion om ett migrationspolitiskt bokslut. Det här är en gammal motion från mig. Någon gång, jag vet inte, förrförra mandatperioden som vi lade in den här och sedan så tyckte delar av vår fullmäktigegrupp att vi skulle lägga in den här igen och det har vi. Jag har ju länge påstått att hade ni sagt ja till detta för flera år sedan, så hade ni kunnat slagit undan benen på oss och sagt att detta är ju en vinst. Men ni vill ju inte titta på vad det är för kostnader. Så därför fortsätter den här debatten. Nu har ju till exempel, och idag så har vi ju en debatt om ett ganska högt återvandringsbidrag. Man kan diskutera den summan som faktiskt diskuteras. Men med ett migrationspolitiskt politiskt beslut så hade ni kunnat sett om det kommer bli en vinst eller förlust. Fakta är ju aldrig fel, det är på välgrundade fakta som vi ska ta beslut i den här församlingen. Ale kommun har gjort detta nu och de har kommit fram till, Ale är en ganska liten kommun. Där har man sagt att nettokostnaden för Ale kommun är mellan 19, 2 miljoner och 16 miljoner kronor. Kan ni då tänka er vad det rör sig om i Göteborg? Vi kan idag i princip räkna på allting. Vi är ganska duktiga på detta. Vi vet vad en skruv på Sahlgrenska kostar. Eller en säng eller en tvätt. Så det här är klart att vi ska säga ja till. Och sen ska vi ju se vad vi använder fakta till. Men att ta reda på detta är väl en. Så jag yrkar med det sagt bifall till motionen.

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Lena Ferm, därefter Hannah Klang. Okej, men hon har ju tryckt in sig. Nej, vi tar bort. Då är det Hannah Klang. Därefter Alfred Ekman. Varsågod Hannah!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Jag vill börja med att yrka avslag på motionen. Jag blir väldigt illa till mods när jag läste den här motionen. Idén om ett migrationspolitiskt bokslut handlar i grunden om något djupt problematiskt. Att börja räkna på vissa människor som om de vore kostnadsposter i ett excelark och som om de bara innebär utgifter. Vi vet att migration innebär både utmaningar och möjligheter för alla inblandade. Men att försöka kostnadsätta människor och sätta ett minus framför vissa specifika grupper i kommunens räkenskaper leder inte till bättre beslut, bara till ökad polarisering, vilket tydligt också är motionärens syfte. För alla människor, både kostar och bidrar till samhället. Det går inte att sätta en siffra på vad olika människor bidrar med och vad de kostar under en livstid. Det vore dessutom helt absurt att se varje människas liv som att den måste gå jämnt upp eller sluta på plus i kalkylerna. Det kommer alltid variera, men här vill SD bara titta på en specifik grupp och vad den kostar. Det riskerar att skapa bilden av att vissa göteborgare är en börda snarare än en tillgång. Det gör oss inte till en mer sammanhållen stad. Det gör oss kallare, hårdare och elakare. Jag funderar på vad som blir nästa förslag från SD. Kanske ett bokslut över kostnader för alla som blir funktionsvarierade, eller sjuka, eller äldre? För när man börjar sätta prislappar på människor så har man redan förlorat något av sin mänsklighet. För mig är det självklart att människor inte definieras av kostnader. Det är våra medborgare, våra grannar och våra framtida kollegor.

Tack Hannah! På detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet! Ja Hannah, jag skulle snarare hävda att detta ökar transparensen och faktabaserat underlag. Vi skulle tydligt kunna få direkta och indirekta kostnader för mottagande, etablering och integration samt identifiera luckor i de statliga. ersättningarna. Det är ju det här vi ska titta på. Vi ska även titta på den ekonomiska bedömningen och konsekvenser. Ger vi kommuner dem rätt verktyg att påverka resurser, intäkter och långsiktiga effekter utan att skapa nya strukturer? Det är också en värdefull politik för integration. Kan vi motverka segregation genom bättre resursallokering? Skapa värden om underlagen används rätt? Men även sociala och ekonomiska fördelar, tack.

Tack Jörgen! På detta har Hannah begärt en kontrareplik. Varsågod Hannah!

Tack ordförande! Jag vill bara fråga vilka mer grupper vill ni ha sådant här bokslut över? Är det några andra grupper i samhället ni vill göra liknande typer av beräkningar på? För jag undrade lite i mitt inlägg, men jag fick inget svar på det. Du får gärna svara på vilka andra grupper du vill räkna på.

Tack Hannah! På detta har Jörgen begärt sin andra och sista replik. Varsågod Jörgen!

Tack. Nästan alla grupper räknas ju på kostnader och intäkter. Det görs idag. Vi vet vad pensionärer kostar. Vi vet vad arbetslösheten kostar. Vi vill veta vad migrationen kostar. Det är ju inga konstigheter. Vi ska ju ta beslut utifrån fakta. Vi måste ju veta sådana här saker. Vi tar ju inga beslut om saker. utan att vi har ekonomiska fakta som grund. Det är ju inga konstigheter. Vi räknar på allting i samhället. Tack!

Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Alfred Ekman. Därefter Nina Miskovsky. Varsågod Alfred!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare. Idag och här och nu har vi att hantera en motion från Sverigedemokraterna som vill använda skattepengar till sin egen plakatpolitik. Förslaget leder till ännu mer administration och kommer ge otroligt skakiga beräkningar. Man föreslår alltså att peka ut en viss grupp i samhället och vad dessa eventuellt kostar. Svaret från förvaltningarna är att det inte är möjligt att ta fram på ett seriöst sätt. Att SD ändå vill rösta igenom förslaget går inte att tolka på något annat sätt än att de vill ta pengar från välfärden till sina egna opinionsverktyg. Jag vill understryka att ni lurar ingen med att ni står här och är oroliga över att vi lägger för lite pengar på integration och att nya göteborgare ska snabbare komma i arbete. För däremot har ni stått här i denna talarstol och kommit med många pekpinnar, vad nya göteborgare får göra och inte göra i Sverigedemokraternas Göteborg. Jag föreslår i stället ett tidigare regeringsbokslut, att vi räknar på vad SD-regeringen kostar oss vanliga göteborgare. Vad kostar det när SD-regeringen tvingar fram nedskärningar i förskola och skola och på våra barn så det inte kan bli det de drömmer om? Och vad kostar det vad ni själva lägger i er KF-budget, när ni helt totalt underfinansierar socialnämnden, förskola och grundskola? Och vad kostar det inte när folk får stå i orimligt långa vårdköer, rekordlånga vårdköer i lidande, men också att de inte kan vara med och bidra i samhället för de är sjuka? Och vad kostar det inte för en vanlig göteborgare när SD-regeringen inte lyfte ett finger när matpriserna skenade härom året? Och vad kostar det inte för samhället att vi har så många onödigt arbetslösa för att SD-regeringen inte har någon politik för att få människor i arbete? Jag yrkar avslag på motionen. Därmed bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack, och med detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen!

Tack! Först kanske jag måste informera Alfred att vi inte sitter i regeringen. Men du använder ju den här retoriken som din mästare Jonas Attenius (S) antagligen har lärt dig. Stå här och prata om rikspolitik i stället för att du tar ansvar för politiken i kommunen som du är med och styr. Men jag ska lugna dig med att det här inte är någon dyr eller administrativt jättekaos. I Ale kommun så tog det ett par veckor för en tjänsteman att ta fram detta. Du kanske ska gå och lära dig från det moderatledda och SD-ledda Ale, i stället för att skapa en gigantisk administration här i Göteborg, tack.

Då lämnar jag ordet till Alfred Ekman (S) för andra replik. Varsågod Alfred!

Tack för ordet igen, ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jonas är mycket men kanske inte just min mästare. Jag sa också Tidöregeringen och Sverigedemokratiska regeringen eftersom ni är ett stödparti till den sittande regeringen och ni sitter också med i Regeringskansliet och går igenom all politik som regeringen föreslår. Det är allvarligt att ni inte tar ansvar för den politik som förs. i Sverige, det är ni som ser till vilken politik det är i Sverige. Men vi ska ha en kommunpolitisk debatt och vi vill också säga det att den här motionen att beräkna det här, det är inte ens kommunal politik utan det är rikspolitiken. Så vi ska hålla oss till kommunpolitiken. Och just därför nämnde jag också er underfinansiering av grundskolan, förskolan och även socialnämnden i er egen budget. Och vad kostar inte det samhället? Så vi kan ha en, om vi ändå håller på med en tidigare regerings bokslut, kan vi också ha en SD-KF-budgetförslag. bokslut. Kan vi göra det också?

Då har Jörgen Fogelklou begärt sin andra och sista replik. Varsågod Jörgen.

Jag måste bara säga att det är ändå någonstans glädjande för väljarna att få reda på detta, att om Socialdemokraterna får makten i Sverige så kommer deras första och nästan enda politik vara att utreda vad Sverigedemokraterna har kostat. Inte att hjälpa människorna i Sverige. Det tycker jag att väljarna är betjänta av att få ut, tack för det Alfred.

Då får Alfred andra och sista replik. Varsågod Alfred!

Tack för ordet. Ja nu är det så att det är ni som har skrivit en motion om bokslut som skapar mer administration och tar pengar från välfärden till ert partis opinionsverktyg. Jag har inte skrivit någon sådan motion. Jag föreslog det i talarstolen som retorisk figur. Jag kommer inte lägga ett förslag eller motion om att göra det för det är absurt, lika absurt som ert förslag. Jag kan också säga något. som är ännu billigare, även om det var så att Arla bara hade en tjänsteperson, är att ni kan gå in och läsa de handlingar från till exempel socialnämnden Centrum som har etableringsstödet, vad det kostar per år. Det finns många olika. Ni kan gå in och läsa i de olika nämnderna och plussa ihop det själv om ni tycker det är så himla intressant.

Tack. Jörgen, du har ju haft två repliker, tyvärr. Du får gärna sätta upp dig, men just nu får du inte ordet. Då går vi tillbaka till talarlistan.

Tack ordförande! I Riksrevisionens granskning av 2017–2018 konstateras att ersättningssystemet för nyanlända är icke ändamålsenligt, föråldrat och onödigt komplicerat och det saknas en god överblick över de faktiska kostnader kommuner har för mottagande och etablering. Därför är det svårt att avgöra om ersättningarna täcker de verkliga behoven. Storstadskommuner uppskattar dessutom ofta att statens ersättning är lägre än deras faktiska kostnader, medan mindre kommuner i högre grad bedömer att ersättningen motsvarar eller överstiger kostnaderna. Det beror på att insatserna kostar olika mycket beroende på kommunens organisation och individens behov. Det är heller inte helt tydligt vad ersättningarna egentligen ska täcka. Det så kallade glappet mellan statens ersättning för etablerade kommuner, av nyanlända och de verkliga kostnaderna har setts som ett problem inom socialförvaltningarna under många år som jag har varit i de här frågorna. Det behövs en samlad bild av vad de faktiska kostnaderna för kommunen är under etableringstiden för nyanlända för att synliggöra vad det faktiska glappet mellan ersättningarna är. Dessutom kan man läsa i remissvaren att en sådan sammanställning är möjlig att göra. Därför anser vi att det är viktigt att få en överblick gällande kostnaderna. och statliga ersättningar under etableringstiden. Men man kan notera att det statliga bidraget för etableringen har höjts kraftigt från 24 till 25, från cirka 90 miljoner till 156. Även om vi tar emot färre nyanlända så har kostnaden per individ ökat. Därför behövs en tydlig bild av kostnader och en analys om bakomliggande orsaker för att vi ska komma till rätta med en eventuell grabb. Vissa delar i SD:s yrkande är dock inte genomförbara när det gäller insamling av uppgifter efter etableringstid. Jag vill yrka bifall till yrkandet från M och D och avslag på övriga.

Tack Nina. Med detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen.

Tack för de orden. Nina, jag vet ju att ni ändå har vaknat upp och det tycker jag är glädjande. Det fanns ju ett gigantiskt glapp för etableringslånen som vi tog upp för ett antal år sedan. Och då var ni väl inne i. Inte på bollen men det är ändå skönt att ni har vaknat till nu och jag hoppas att vi kan ha fler samsyner i detta lite längre fram.

Då har Nina Miskovsky begärt en kontrareplik på detta. Varsågod Nina.

Jag kan trösta dig Jörgen med att vi vaknade upp för länge sedan och det här var en fråga som vi också tryckte på mycket under tiden som vi styrde här i Göteborg. Jag har haft en kontinuerlig dialog med etableringsenheten i Socialförvaltningscentrum kring den här frågan och de har också lyft det som ett problem som är verkligt och att det hade varit bra att vi fick. siffror på hur stort det här glappet är så man kan ha en dialog så att det matchar bättre.

Tack Nina. Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Kristina Bergman Alme (L). Därefter Claes Söderling. Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande. Finns det ett problem med att de statliga ersättningarna inte täcker? Ja. Skulle ett migrationsbokslut ge oss den information som vi inte har idag? Är det smart att lägga skattemedel på det? Nej. På statlig nivå så har vi redan utrett detta. Vi vet vad det kostar med invandring. Vi vet hur arbetslösheten ser ut. Vi vet att det finns fler långtidsarbetslösa som har en utländsk bakgrund. Men låt oss i stället fokusera på att få alla i arbete. Gräv där, bland de som inte jobbar. Har vi haft korkade regler och mesig inställning? Ja, men det är det vi försöker lösa tillsammans med ID-avtalet. Samtidigt måste vi tänka på att Göteborg är planerad, byggd och ständigt förbättrad av personer som är utrikes födda. För att travestera en känd textrad i musikalen Hamilton, Immigrants, they get the job done. Det handlar om perspektiv, likt det halvfyllda eller halvtomma glaset. Att ha ett bokslut, även om det är oekonomiskt, lägger också ett smink. smetande perspektiv på det som att man blir någonting problematiskt. Det kan också göra att personer kan känna att ens blotta existens är problematisk. Jag är stolt att varje dag möta personer vars föräldrar har kommit till Sverige för att studera, forska eller jobba. Dessa ungdomar är ofta väldigt nya till Sverige. Borde vi inte i stället försöka fokusera på att alla i arbetsför ålder, ska just plugga eller jobba, lära sig svenska och ställa sig bakom de värderingar som finns i Sveriges lagbok. Och likt alla kommunpolitiker, låt oss tjöta på våra kompisar på riksdags och regeringsnivå och säga, skicka inte hit uppgifter utan att ge oss pengarna. Bifall till Kommunstyrelsen.

Tack Kristina och på detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen!

Tack för en replik. Ja, det är egentligen en fråga. Jag kanske missuppfattade, men du säger naturligtvis mycket kloka saker. Det är många självklarheter, tycker jag. Jag tycker inte att arbetslösa i sig är ett problem, men arbetslösheten är ju ett problem. Man måste kunna veta vad det kostar. Jag tyckte du sade så här, vi vet idag vad invandringen kostar. Då är min enkla fråga, vad kostar den?

Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L) För en kontrareplik. Varsågod, Kristina.

Tack. Jag är inte en sådan person som ständigt går omkring med statistik i min skalle. Men det finns ju trots allt en utredning gjord kring detta. Så ja, Tidö har tillsatt detta, det finns statistik kring det. Så jag kan inte här och nu säga på öret hur mycket det kostar. Men vi vet, den är ordentligt utredd.

Då är vi tillbaka vid talarlistan. Vi börjar med Claes Söderling (S). Därefter Klas Forsberg. Varsågod Claes!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Man kan ju fundera på varför man överhuvudtaget skulle behöva just ett migrationspolitiskt bokslut. Det finns ingen utarbetad metod, riktlinje eller praxis för hur man upprättar ett migrationspolitiskt bokslut. Detta gör att det skulle kräva väldigt mycket både administration och arbete för att ta fram ett sådant. Dessutom riskerar det att inte bli jämförbart med andra kostnader. Hur gör man om man ska jämföra med andra kommuner? Jag pratar om Ale till exempel. Hur ska det jämföras? Vanligtvis när vi räknar på saker och när vi tar fram olika modeller så är det för att det ska vara till hjälp för ett kommunalt beslutsfattande. Eftersom migration framför allt är en nationell eller till och med en internationell fråga så är det dessutom onödigt att göra detta. Vad ska vi göra med den informationen? Ett sådant bokslut riskerar bara att bli stigmatiserande beroende på hur man utformar det. Man hade naturligtvis kunnat försöka upprätta hur många bokslut som helst. Vad kostar sjuka? Vad kostar arbetslösa? Vad kostar äldre? Men det ska ju syfta till någonting i så fall också. Så mitt förslag är avslag på motionen och bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack Claes, på detta har Jörgen Fogelklou och Nina Miskovsky har begärt replik. Vi börjar med Jörgen Fogelklou, varsågod.

Tack för ordet herr ordförande. Ja enligt Ale kommun så tog det en tjänsteman några veckor att ta reda på detta. Det är inte en gigantisk organisation och om Socialdemokraterna i Göteborg som styr, inte klarar av eller vet hur man gör det, då tycker jag att man ska fråga sina grannkommuner som har genomfört det. Hur gjorde ni? Uppstod det några problem? Fanns det några glapp? Fanns det något ni missade? Det är väl så här Kommun- Sverige ska fungera. Att man tar hjälp av sina grannkommuner när de har genomfört något och fråga vad var bra? Och vad var dåligt med det här? Informationsutbyte, vi lever på 2025-talet. Släpp matchen nu. Det är inte 50-talet längre.

Då lämnar jag ordet till Nina Miskovsky för en replik. Varsågod Nina!

Tack så mycket. Jag tycker diskussionen blir lite bakvänd här. Det här handlar ju egentligen om att vi i Göteborgs kommun ska få rätt pengar för etableringen från staten. Där så. Då handlar det om att vi just inte ska behöva ta pengar ifrån Göteborgs Stads välfärd till att täcka upp det här glappet som jag pratade om. Utan det handlar om att vi ska veta vad de verkliga kostnaderna är så att vi har möjlighet att ha en diskussion så att det här glappet täcks.

Tack Nina. Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Klas Forsberg. Därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Klas.

Tack så mycket herr ordförande, ledamöter, göteborgare. Ja det här är att jag kan inleda med att vi yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, att avslå den här motionen. För oss så handlar det ytterst om människosyn. Den här motionen är att reducera invånare, medborgare, grannar, kollegor till kostnadsposter och i en separat. kolumn baserad på var de är födda. Det är helt fel väg att gå. Vi ser också att våra förvaltningar, de varnar oss för detta och säger att det kommer leda till särredovisningar som då stigmatiserar, förstärker negativa stereotyper, leder till social exkludering. I en tid där vi behöver bygga broar. Vi behöver få ihop samhället och dessutom då. Det var många som har sagt här att det är ett ekonomiskt ansvarslöst förslag eftersom det kostar massa pengar. Och att det kommer att vara en administration som är ganska stor för att upprätthålla detta. Sen finns det en skillnad i det förslaget som kommer från Moderaterna. Alltså där pratar man om etableringstiden och där har ju staten sagt att man ska betala för hela kostnaden under etableringstiden. Och det vill ju vi också förstås att vi ska få de pengarna självklart. Men vi yrkar ändå. på avslag på det i det här läget. Vi behöver alla som kommer till Sverige i våra verksamheter. Vi behöver mängder med personal. Vi behöver, och framgent ser vi att vi föds alldeles för få barn. Så vi behöver fortsätta att få människor som kommer hit och bidrar till vår välfärd. Tack så mycket!

Tack Klas! Då är det Rasmus Ragnarsson (SD) Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Rasmus.

Tack så mycket. Jag kan väl fylla i lite där. Jag tycker Jörgen har skött det här väldigt bra. Men bakgrunden till den här motionen är ju att Sveriges kommuner har burit, och man kan ju tillägga tvingats, till att ta ett orimligt tungt ansvar för statens misslyckade invandrings och integrationspolitik. Och invandringen har ju inte bara inneburit ett ekonomiskt bekymmer för, kommunerna i form av reda pengar, bidrag från staten som inte täcker. Utan segregation, kulturkrockar, ökad kriminalitet är ju andra följder som man också måste någonstans ta med i kalkylen. Det ingår dock inte i det här förslaget utan här fokuserar vi på att utgifterna från staten, eller de bidragen från staten och kommunerna ska så nära som möjligt. Men precis, det har ju gjorts lite utredningar kring den här frågan. Vad innebär egentligen invandringen för våra offentliga finanser? Mig veterligen, Jan Ekberg vet jag, professor i nationalekonomi, var ju utredare för två regeringar. Regeringen Persson och regeringen Reinfeldt. Han kom ju fram till att invandringspolitiken har ju kostat Sverige i runda slängar 1,5 till 2 procent. av BNP per år. Och Joakim Rys har ju kommit fram till liknande siffror, även om de fokuserar på två olika målgrupper. Så jag tycker den här frågan är jätteviktig. Hur påverkar egentligen invandringen våra offentliga finanser? På kommunnivå, på regionnivå, på statlig nivå? Och det här är ju liksom inte rocket science. Som sagt, Ale kommun har ju redan genomfört detta. Det är bara att kolla på hur har man gjort där och ta lärdom utav det för att genomföra det också. här i Sverige. Så jag tycker att reaktionen är lite överdriven.

Tack Rasmus. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou Därefter Axel Darvik.

Tack för ordet herr ordförande. Jag ska inte förlänga den här debatten men jag skulle tagit en replik på dig Alfred, jag hann inte det så därför begärde jag ordet här. Det kommer faktiskt bli svårt att ta dig på. orden när du går upp och ställer dig här och säger, jag säger saker som jag inte menar.

Och på detta höjer Alfred Ekman begärt en replik. Varsågod Alfred.

Tack för ordet. Jag får replikera på det. Som sagt, det var ett debattinlägg. Det var inget faktiskt förslag. Ska man lägga ett förslag så får man ha ett yrkande och en motion. Det vet Jörgen mycket väl. Det är svårt att ta dig också på orden Jörgen. Vi hade precis barnbokslutet här under dagen. Där finns inga pengar med. Yrkar du inte på att vi ska räkna på vad barnen kostar? Eller vad kostar det med för lågt barnafödande för kommunen? Där finns inga yrkanden på vad det kostar att ha barn, förskola och grundskola. Men när det gäller den här frågan, då ska det räknas. Då ska vi inte kolla på hur vi kan förbättra integrationen för den här gruppen. Eller hur vi kan förbättra välfärden för den här gruppen, precis som barnboksslutet. Utan det är vad kostar det? Jag tror också att du vet, precis som du sa i Ale, att man går plus och det finns andra effekter än bara. exakt ekonomiska utan vi får hit arbetskraft som vi behöver i välfärden och i privata företag. Så att det är svårt att ta dig på orden också när du inte är stringent i alla våra bokslut i så fall. Tack för ordet!

Tack Alfred och med detta har Jörgen Fogelklou begärt en kontrareplik. Varsågod!

Tack för ordet! Nej men jag skulle vilja börja med att det är alltså ofta retorik från Alfred och inte tyngd bakom det han säger. Det är lite Socialdemokraternas. paradgren, men utöver det så vet vi ju vad barn kostar i Göteborg. Det vet vi ju, det har vi räknat på. Vi har en förskolenämnd som har pengar. Vi vet ju vad olika saker kostar. Det är ju inga konstigheter, det här, tack.

Då har Alfred Ekman begärt sin andra replik på detta. Varsågod Alfred!

Tack för ordet! Det blir kanske lite pajkastning här, men jag vill ändå understryka det Jörgen, att du anklagar mig för någonting när du själv sitter och tar ansvar för SD-regeringens politik. Det är jättemärkligt att du anklagar mig och Socialdemokraterna att ha tomma ord. När du och ditt parti inte ens ska ta ansvar för den riktning som ni för Sverige i. Och även här i kommunen i era egna. Men jag vill ändå kommentera det du säger. Ja, vi vet vad förskolenämnden eller grundskolenämnden har för kostnader per barn för friskolesystemet ska funka och allt vad det är. Men det finns ingenstans där vi plussar ihop det här. Och är du lika intresserad av det, om du kan tänka dig att plussa ihop vad barn kostar i olika verksamheter, BVC och öppna förskolan och allt vad det är. För det är inte prissatt och det finns inte summerat. Så det är samma med den här målgruppen som vi diskuterar idag. Du kan gå in och fråga Centrum vad de lägger på etableringsstödet. Du kan ju fråga.

Tack Jörgen, du har ju haft två repliker på detta. Jag säger inte till honom, jag säger till alla att hålla oss inom ramen för det vi diskuterar. Det är det viktiga och det ansvaret ligger på var och en av er.

Tack så mycket ordförande! Kunskap är aldrig farligt. Det var flera på den här sidan som har frågat efter vad det kostar att bedriva verksamhet och vad olika kategorier av invånare kostar det allmänna. Det finns väldigt väl kartlagt. Det finns en sajt som heter Karlada som jämför också mellan kommuner. Vi har också tagit fram från SKR:s sida exakta kostnader för barn och äldre och så vidare, och hur de demografiska förändringarna påverkar kommunens budget. Det är en del av det budgetunderlag som vi får ut från stadsledningskontoret varje år. Vi använder de här analysmodellerna, så det är inget konstigt i det. Politiskt bokslut kan man absolut göra. Det är ganska så enkelt som en del har påtalat här. De nyckeltal som finns framtagna ifrån Konjunkturinstitutet efter uppdrag från regeringen går att använda och applicera på Göteborg. Men det är möjligtvis här som det blir lite snårigt. Jag tror inte att det är stigmatiserande. Därför att om man använder just de nyckeltalen och applicerar det på Göteborgs demografi, då kommer man fram till att för Göteborgs del så har migrationen inneburit ungefär 200 miljoner kronor extra i skatteintäkter varje år. Då kommer väl emellertid Moderaternas yrkande här också att det kanske vi inte ska prata så högt om. För det innebär ju i så fall att om man nu ska väga in effekten mot staten, att då får vi ju sänka vårt generella statsbidrag med ungefär 200 miljoner kronor. Det tror jag inte någon här inne. Jag tycker det är en bra idé. Utan av den anledningen så vill vi rösta bifall till kommunstyrelsens förslag. Det yrkar jag på. Tack.

Tack Axel. Då har jag Rasmus Ragnarsson (SD), som är sist i talarlistan. Varsågod Rasmus.

Tack så mycket herr ordförande. Jag vill bara gå upp och säga några få avslutande ord också. SD-regeringen får ju väldigt mycket kritik. Och då ska man väl tydliggöra att SD inte sitter i regeringen, utan vi är ett stödparti. Vi har ingått Tidöavtalet med regeringen som består utav tre partier. Sverigedemokraterna är inte ett utav de partierna som sitter i regering än. Men den här regeringen har ju tillsammans med Sverigedemokraterna genomfört en rad bra åtgärder. Som har hjälpt oss att hantera just migrationsfrågan. En rad åtgärder som faktiskt har lett fram till att vi idag nu har den lägsta asylinvandringen i Sverige på decennier. Övriga Europa befinner sig just nu i en enorm migrationskris likt den vi hade i 2015. Men det märker inte vi av här i Sverige för att vi har ändrat vår politik på det här området. Och sen vill jag bara också notera det Alfred, jag tror att du förvirrar. förvirrad kring begreppet bokslut. För ett bokslut kan ju vara ett ekonomiskt bokslut. Då gör man en sammanfattande resultaträkning och sedan kan det vara ett bokslut som det här barnbokslutet. Det är en sammanfattande utvärdering som inte egentligen har så mycket med ekonomi att göra. Utan det är ju mer så här verksamhetsmått. Har man uppnått målsättningar i förhållande till en verksamhetsplan etcetera Så bokslut kan ju betyda olika saker här. Så det är naturligt att det inte fanns en massa siffror med just i det bokslutet, men i ett annat bokslut kan det finnas med siffror. Det tycker inte jag är några konstigheter.

Tack Rasmus! Det är tomt på talarlistan. Anser fullmäktige att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningen yrkar Hannah Klang, Alfred Ekman, Kristina Bergman Alme, Klas Forsberg bifall till Kommunstyrelsens förslag. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen? Nina Miskovsky att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M och D i kommunstyrelsen? Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Bifalles förslaget från Nina Miskovsky? Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. suicidpreventiva åtgärder, samt fortbildning av kommunens anställda

Klockan är 18 och vi har hunnit med två motioner. Vi har ambitionen att vi ska avsluta 19.30. För vi har ju en vardagshjälpsceremoni också som vi ska ha. Så hur är jag i åtanke? En timme och 30 minuter har ni på er. Då är vi på ärende nummer 25. Motion av Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om suicidpreventiva åtgärder, samt fortbildning av kommunens anställda. Kommunstyrelsen föreslår att den av Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) väckta motionen avslås. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Agneta Kjaerbeck (SD). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Agneta.

Tack för ordet herr ordförande. Ledamöter, åhörare. Varje självmord är naturligtvis en tragedi. Bakom varenda siffra finns det ett liv som inte orkade mer. En person som kanske hade kunnat räddas om rätt stöd hade funnits i tid. Därför är det ganska ofattbart att de rödgröna partierna valde att rösta nej till att stärka stadens suicidprevention. De sade nej till utbildning, nej till att förbättra bemötandet som göteborgarna får i sina alla mest. utsatta stunder, nej till att alltså att avfärda en konkret och genomförbar insats för att förebygga självmord. Men sen så la de ju ett liknande förslag i KS efteråt. Men SD tillsammans med M, D och KD föreslog alltså en regelbunden utbildning i suicidprevention för skolpersonal, för omsorgspersonal och för alla de kommunanställda som står längst fram. De som ser och möter människor i kris, elever, äldre och utsatta göteborgare i vardagen. Att meka dem rätt verktyg för att agera vore ett stort svek. Både mot personalen och mot de som kämpar för sina liv. Utbildning är ingen överflödig kostnad, det är en investering som kan rädda liv. En suicidpreventiv referensgrupp. Den ska samla stadens verksamheter, regionen och civilsamhället. Så att arbetet blir samordnat långsiktigt. Vi, Göteborg, är Sveriges största arbetsgivare. En av Sveriges största. Vi har ett särskilt ansvar att se till att våra anställda inte står maktlösa utan har både kunskap och stöd för att kunna hjälpa andra. Sen har vi även den suicidpreventiva dagen den 10 september. Vi behöver markera den dagen mycket mer. som en plattform för att sprida kunskap och fördjupa det långsiktiga arbetet. Tack. Bifall till vårt gemensamma yrkande från S, D, M, D och KD.

Tack, Agneta. Tack. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter till Kalle Bäck. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige, åhörare och ledamöter. Jag tror det är ungefär två år sedan som jag tog på mig det här armbandet från Suicide Zero. Det är gjort i fiskelina. Alla har haft sådana här armband med FUC-cancer och allt möjligt. Jag tog på mig det för två år sedan. Jag har haft på mig det varenda dag. Det har överlevt Sweden Rock. Det har överlevt massa saker. Det har inte gått sönder. Jag tror att det har någon form av betydelse. Alla här inne känner någon som känner någon som har tagit sig. Så enkelt är det. Jag tänker inte stå här och prata mycket om den här motionen som vi skrev. Vi har drivit detta både i GR och vi har drivit det nationellt, jag och Agneta, till vårt parti. Nu finns det ändå en bred samling här inne som har lagt ett yrkande och det tycker jag i anständighetens namn att man faktiskt ska bifalla. Så bifall till yrkandet från SD, M, D och KD, tack.

Tack Jörgen! Då Kalle Bäck (KD) därefter Kristina Bergman Alme. Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja vi hade ju redan förra fullmäktige uppe den här frågan om suicidprevention. För ingen ska ju behöva hamna i ett sådant mörker att man upplever att den enda utvägen är att ta sitt liv. Regeringen gör mycket på området genom ansvarig minister Jakob Forssmed inte minst, men mer kan göras på kommunal nivå. Frågan kommer upp efter den här motionen från Sverigedemokraterna och jag tänker inte upprepa debatten från förra gången. Men jag kan bara tacka för att frågan lyfts och uppmärksammas. Så jag yrkar bifall till yrkandet från SD, M, D och KD i kommunstyrelsen. Tack för ordet.

Tack Kalle. Då är det Kristina Bergman Alme, L. Därefter Anneli Rhedin, M. Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande. Som tidigare sagts så är det så att personer som jobbar med människor kommer med största sannolikhet att stöta på lägen där en brukare eller en elev eller en kollega tar livet av sig. Jag minns inte namnen på de av mina elever som har försökt eller lyckats ta livet av sig. Men jag minns alla omständigheter. Det är sådant som man bär med sig. Vi får ingen utbildning inom detta. Det är jätteviktigt med fortbildning. Just nu så går jag som en av två göteborgska rektorer. rektorer och detta är liksom över 3–4 år, en fortbildning vid Mittuniversitetet att leda i kris. Där är detta ett ganska stort moment. Vad händer? Hur ska man kommunicera? Vad ska man tänka på? Från Ls sida så lyfter vi den här frågan efter en kartläggning. Vi lyfte den för ungefär 15 år sedan. Då hade man kommit fram till i en kartläggning att det här är någonting som kommuner inte är bra på. vare sig som arbetsgivare eller som huvudmän att hantera. För oss är det därför självklart att vi vill lyfta denna fråga. Vi vill stå bakom detta. Vi stod inte på själva yrkandet. Men vi röstar bifall till det. Bifall till SD, M, D, KD i Kommunstyrelsen.

Tack Kristina! Då är det Anneli Rhedin, därefter Marie Brynolfsson Varsågod Anneli!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Först vill jag tacka motionärerna för en viktig motion. Vi yrkar bifall till yrkandet från S, D, M, D och KD. Som vi nämner i yrkandet är motionen inte ett avsteg från befintliga insatser utan ett nödvändigt komplement för att skapa struktur, kontinuitet och långsiktighet. Ser vi till den nya lydelsen i att-satsen så vill vi att kommunstyrelsen och berörda nämnder får i uppdrag att utarbeta och planera för regelbundna utbildningar i suicidprevention riktade till bland annat skolpersonal, personal inom vård och omsorg och kommunal personal som möter personer med risk för suicid. Skolan har ett viktigt ansvar när det handlar om att fånga upp elever som mår dåligt och att rusta dem i frågor som rör psykisk ohälsa.

Tack Anneli! Då är det Marie Brynolfsson därefter. Jessica Blixt (D). Varsågod Marie!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, suicid är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar både den som tar sitt liv och alla runtomkring. Göteborgs Stad arbetar redan idag långsiktigt med den här frågan, men vi tog vid förra mötet, som redan nämnts, beslut om hur vi ska utveckla det förebyggande arbetet ytterligare, inom flera olika områden. Därför tänkte jag inte utveckla det resonemanget ytterligare just idag. Bifall Kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack Marie! På detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Det är bra att vänstersidan har tagit tag i den här frågan. Det är jättebra. Jörgen Knutsson, den före detta Kristdemokraten här, höll sitt avslutningsanförande, tror jag det var faktiskt. Ett ganska långt och allvarligt tal om demokratin och arbetsordningar i kommunen. Han sade med ganska emfas att man inte avslår yrkandet utan om man gör det så. anser man att vara besvarad och det hade väl varit åtminstone klädsamt om ni hade sagt att den är besvarad. Tack.

Då har vi Jessica Blixt (D), det som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Jessica.

Tack så mycket. Jag vill verkligen börja med att tacka för en jätteviktig motion. Tack Agneta och tack Jörgen. Det här är otroligt viktigt. Jag vill verkligen understryka att suicidprevention inte är en fråga om politik som ska stå emot politik. Nej, det här handlar ju faktiskt om liv. Därför hade det varit väldigt fint om vi kunde hitta en bred samsyn. Nu valde ni ju att kopiera det här förslaget, vilket vi stödde. För det viktigaste är ju faktiskt att vi i Göteborg gör allt som står i vår makt för att förhindra Hindra att någon behöver ta sitt liv. Jag tror att vi alla här inne känner någon. Jag har nära mig. Så det här är en väldigt, väldigt, väldigt viktig fråga. Det här är inte teori. Det är verklighet. Det är människor som inte fick den hjälpen som de faktiskt hade behövt. Det är tystnad där det borde ha funnits handlingskraft. Och vi kan aldrig garantera att vi kan förhindra varje suicid, men vi kan bygga en organisation som gör allt, allt vi kan varje gång. Tillsammans kan vi ge Göteborg ett starkare, modigare och mer sammanhållet suicidpreventivt arbete. Men det måste ske tillsammans. Jag yrkar bifall till SD, M, D och KD yrkande i KD. och låt oss kroka arm här.

Tack Jessica. Det är tomt på talarlistan och jag anser att motionen färdig debatterats. Under överläggningen yrkar Agneta Kjaerbeck (SD) Kalle Bäck, Kristina Bergman Alme, Anneli Rhedin, Jessica Blixt (D), att fullmäktige bifaller yrkandet från SD, M, D och KD i kommunstyrelsen. Marie Brynolfsson, bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Agneta Kjaerbeck (SD) med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då väntar vi lite grann tills alla har kommit in. Ja, det har ju begärts votering och det ska verkställas. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Agneta Kjaerbeck med flera. Korrekt uppfattat? Varsågod och rösta. Då säger jag att alla har röstat och jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 38 bifalles Kommunstyrelsens förslag. Antecknat. åtgärder för att förhindra sexuella övergrepp mot barn och unga

Och då är vi på ärende nummer 26. Det är motion av Jessica Blixt (D) och Martin Wannholt om åtgärder för att förhindra sexuella övergrepp mot barn och unga. Kommunstyrelsen föreslår att den av Jessica Blixt (D) och Martin Wannholt väckta motionen avslås. Martin är inte närvarande, men Jessica börjar med det. Då lämnar jag ordet till Jessica Blixt (D). Därefter Jenny Broman. Varsågod, Jessica.

Tack så mycket ordförande. När ett barn utsätts för sexuella övergrepp så är det något av det mest fruktansvärda brott som kan begås. Det förstör tryggheten, tilliten och lämnar sår för resten av livet. Vårt ansvar som politiker är att göra allt vi kan för att minimera risken i förskolan, i skolan. i fritidsverksamheter och i alla miljöer där vi har barn och unga. Det är just därför som jag och Martin lade den här motionen. Vi ville att Göteborg skulle ta ett helhetsgrepp med tre delar. Gemensamma rutiner i alla barn och ungdomsnära verksamheter. Utbildning av personal för att tidigt upptäcka tecken och signaler. Krav på en trygg fysisk när vi bygger nytt och bygger om. Tre delar som först när de håller ihop kan ge barn det skydd som de har rätt till. Remissinstanserna visade samma sak. De tyckte att det här var en bra motion. Men trots det här så valde ju då S, V och MP att avstyrka motionen i kommunstyrelsen. I stället så kom de ju tillsammans med C tillbaka med ett nytt ärende. Ett eget yrkande med delar av innehållet. Men utan helheten. De kunde ha fört en dialog med oss men valde att försöka äga frågan. Det är olyckligt. Det här handlar ju inte om partipolitik. Det här handlar om barns säkerhet. För Demokraterna är det självklart att barns trygghet måste ha högsta prioritet. Därför yrkar jag bifall till DML och KD:s gemensamma yrkande i Kommunstyrelsen.

Tack Jessica! Då lämnar jag ordet till Jenny Broman Därefter Lena Lindström Olinder Varsågod Jenny!

Tack så mycket för ordet och som vi för några kommunfullmäktige sen även då sa så tackade vi för det engagemanget som flera partier då har lagt på den här frågan och att vi delar den fullständigt och det var vi tydliga med. Jag kan ju också lyfta att vi i den här motionen var tydliga med att säga det var inget hemligt eller under ytan eller att vi låtsades utan vi skrev rakt ut tydligt att vi avser att komma tillbaka i den här frågan. Vi hade en lång diskussion då och vi beslutade om saker som till och med var mer omfattande på många sätt. Bland annat det här digitala uppsökandet som vi vet är. betydligt mer omfattande nu än vad det varit tidigare. Så det har inte varit något hemligt fufferi här. Men tack för engagemanget och då säger jag bifall till KS.

Tack Jenny! Då lämnar jag ordet till Lena Lindström Olinder. Därefter Kochar Wallad Begi.

Ordförande, ledamöter, övriga åhörare. Att skydda barn och unga från övergrepp är ett av Göteborgs stads viktigaste uppdrag. Verksamheter där barn vistas måste vara trygga och säkra miljöer, där både barn och vårdnadshavare kan känna sig trygga. Vi behöver arbeta för att identifiera och minimera risker för övergrepp och skapa en kultur där säkerhet och trygghet är en självklarhet. Låt inte partipolitiska ställningstaganden sätta käppar i hjulet för detta. Därmed yrkar jag bifall till yrkandet från D, N, L och KD.

Tack Lena. Då lämnar jag ordet till Kochar Wallad Begi(S). Därefter Kristina Bergman Alme. Varsågod Kochar.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Jag vill tacka Demokraterna som genom sin motion lyfter ett väldigt viktigt ämne. Förslagen menar vi dock till delar är otillräckliga. Rutiner och arbetssätt samt lokalernas utformning är saker som redan arbetas med. När det gäller utbildning för personal som arbetar nära barn så ser vi snarare behoven av mer kompetens. Idéburna aktörer som staden samverkar med behöver också inkluderas. Sexuella övergrepp sker idag till stor del digitalt. Därför måste fältassistenter vara närvarande även i den miljön. Slutligen menar vi att insatserna även måste riktas mot förövarna. Av förklarliga skäl hamnar fokus ofta på offren för övergrepp. Men det är inte offren som gjort något fel och ansvaret är inte det. Skulden och ansvaret ligger på förövarna och därför behöver vi rikta insatser mot dem för att kunna förbygga att de begår övergrepp. När det kommer till sexuella övergrepp på barn och unga är förövarna ofta själva unga. De har ofta intellektuella funktionsnedsättningar och svårt med det sociala samspelet. Det är en viktig uppgift för alla som kommer i kontakt med barn och unga att tidigt identifiera dem som är riskzonen för att utsätta andra och sätta in tidiga insatser för att de ska få stöd att förändra sitt beteende innan andra barn råkar illa ut.

Tack Kochar! Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L). Därefter Jörgen Fogelklou Varsågod Kristina!

Tack herr ordförande! Ja, det blir ju att köra litegrann på repeat här då. Men vi tar en sammanfattning. Det duger inte med bara kompetens. utveckling. Man måste också beakta planeringsprocesserna. Kommer ni ihåg det jag sa om toalettfönstret som inte hade täckning där det var en skyfolding utanför? Det är ett kolossalt rent exempel på varför det yrkande som DM, L och KD har lagt är det som behövs. Därför har jag en fråga till Jenny. Du sa eller i ert. yrkande eller text så står det att det behövs de reella förutsättningarna för att det här inte ska inträffa. Att någon ska bli sexuellt utnyttjad på något sätt. Det ska ni jobba på. Då funderar jag, innebär det också att ni tänker titta på planeringsprocesserna och stadsfastigheter? För i er text så är inte det, vad jag kan läsa, omhändertaget och det är en viktig del.

Tack Kristina. Där kommer Jenny Broman. Har vi begärt en replik?

Ja, det var ju då den tidigare debatten, men vi kan väl hoppa tillbaka till den. Det blir lite märklig parallell debatt som vi hade då tidigare. remissinstanserna var ju tydliga med den här motionen, att det var ju redan många av de här sakerna som gjordes. Jag var tvungen att gå igenom ganska mycket och det har tagits många, många beslut tillbaka i tiden. När vi jobbade med vårt yrkande om sexuella trakasserier så var vi tvungna att gå tillbaka. tillbaka ganska mycket och leta med vad görs nu, vad görs nu, vad görs nu? För grejen är ju det, innan man lägger fram något så brukar man ju kolla med förvaltningarna, vad görs redan? Så man inte lägger förslag på det som redan görs. Och sen så hittade vi vägar framåt vad vi tyckte behövde kompletteras och det är svaret på varför vi kom fram till de delarna vi gjorde. Vi frågade förvaltningarna, vad görs, vad behöver kompletteras? Och det var det vi kom fram till.

Kristina Bergman Alme begärde en kontrareplik. Varsågod Kristina!

Tack! Ska jag då tolka det som att ni har uppfattat att planeringsprocess är omhändertagen? För jag uppfattar inte att den de facto i verkligheten är det. Så jag tänker att det kan vara en bra idé att göra en återkontroll i detta och inte tappa den frågan.

Där kommer Jenny Broman som har begärt sin andra replik. Varsågod Jenny.

Som med alla beslut så behöver man ju alltid kontrollera att saker efterlevs efteråt. Det händer ju inte bara men det kan man ju se i olika årsrapporter och så vidare och så får man fråga vidare.

Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Jörgen Fogelklou. Därefter Jessica Blixt (D). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige, åhörare och alla som lyssnar. Jag ska först yrka bifall till det yrkandet från Demokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Det här är väldigt viktigt. Den här debatten hade vi ju som sagt för förra fullmäktige och jag ska. återuppsäga någonting som jag sade då, som jag säger återigen idag här, att nu är det för sent, men vi ska dela ut pris idag till vardagshjältar och jag vill absolut inte ta någonting ifrån någon av dem som har vunnit där. Men nästa år, kan vi då inte se till att Patrik Sjöberg och Dumpen vinner? För nu, Alfred, ska jag tala om någonting som den SD-ledda regeringen har gjort. Vi har tillsatt något som heter Lex Dumpen, tack.

Då lämnar jag ordet till Jessica Blixt (D), det som är sist i talarlistan. Varsågod Jessica.

Jag tycker att det är ganska tråkigt. Jenny, att du insinuerar att vi inte har haft någon kontakt eller pratat eller utrett. Det kan jag tala om att det har vi. Naturligtvis har vi gått till botten och vi har inte samma uppfattning gällande den fysiska miljön utan att det finns stora brister. Men jag hoppas att vi. Alla är i alla fall överens här att vi måste göra allt och lite till. För inte ett enda barn i våra verksamheter ska någonsin behöva bli utsatt för sexuella övergrepp. Det har vi en skyldighet. Och jag kommer fortsätta kämpa för att göra allt som står i min makt, för att så långt det bara går försöka säkerställa det.

Tack Jessica och på detta har Jenny Broman begärt en replik. Varsågod Jenny.

Alltså jag insinuerar ingenting utan jag gick bara på det jag har tittat på och det jag sett och det jag frågat vilka beslut som sker. Sen så behöver man alltid följa upp att de besluten som har gjorts följs upp. Men det blir ju inte ytterligare beslut något bättre. Men jag håller med dig fullständigt. Jag tror vi alla här inne är eniga att sexuella övergrepp. ska inte få ske på barn i något sammanhang. Jag blev själv ganska upprörd när min dotter kom hem och berättade om att det var en personal som filmade dem inne i omklädningsrummet på gympan. Det var helt öppet. Grejen med den filmningen var att personen fattade inte ens att det var integritetskränkande. En fråga i sig är just att man tar hänsyn till barns gränser, att man respekterar

Tack Jenny, då är det tomt på talarlistan och jag anser att motionen har färdig debatterats. Under överläggningen yrkar Jessica Blixt (D), Lena Lindström Olinder, Jörgen Fogelklou, att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från D, M, L och KD i Kommunstyrelsen. Jenny Broman, Kochar Wallad Begi bifall till Kommunstyrelsens förslag. Jag kommer att ställa proposition på Kommunstyrelsens förslag och yrkande från Jessica Blixt (D) med flera. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jessica Blixt (D) med flera? Jag anser att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Och det verkar som de flesta är i salen. Det saknas några bara. Väntar någon minut. Och då är det så att ja för Kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Jessica Blixt (D). Godkänns denna voteringsproposition? Jag startar omröstningen. Varsågod och rösta. Då stoppar jag omröstningen. Och med 43 röster mot 38 bifaller jag Kommunstyrelsens förslag. självfinansieringsgraden för Göteborgs Stadsteater AB

Då är vi på motion. Ärende 27, motion av Rasmus Ragnarsson (SD), om att höja självfinansieringsgraden för Göteborgs Stadsteater AB. Kommunstyrelsen föreslår att den av Rasmus Ragnarsson (SD) väckta motionen avslås. Här har vi talarlistan. Vi börjar med Rasmus Ragnarsson (SD). Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Rasmus.

Tack, herr ordförande. Ja, vad roligt, nu ska vi prata teater. Då lämnar jag halva salen, nej jag skojar bara, något färre än så. Men vår motion som vi har lagt här till kommunfullmäktige föreslår att självfinansieringsgraden för Göteborgs Stadsteater AB ska höjas till 30 procent. Den ligger idag i de runda slängarna runt 10 till 15 procent. Det här är baserat lite på års. bokslutet 2024 tror jag, så det finns säkert nyare siffror sedan dess. Men för mig handlar ju inte den här frågan om Stadsteatern egentligen om siffror eller är det presentenheter, utan det handlar ju någonstans om hur vi ska bedöma principer som ansvar. Gud, nu går min röst sönder här. Ansvar, förtroende och förstås frihet. Men vi kan prata lite om ansvar här. Som det ser ut idag så lämnar vi ungefär 180 miljoner i koncernbidrag till Göteborgs Stadsteater AB. Varje skattekrona tycker jag åtminstone ska användas med respekt för de som faktiskt betalar dem. Det är undersköterskan, det är brandmannen som täcker de här kostnaderna. Vi måste ställa oss den här frågan om det finns möjlighet för Stadsteatern att täcka större delen. av sina egna kostnader själv, så borde vi ta den möjligheten, så att mer pengar kan gå till välfärdens kärnverksamhet. Vård, skola, omsorg. Så jag tycker inte att en självfinansieringsgrad på ynka 15 till 18 procent är helt enkelt, inte tillräckligt. Jag kan definitivt inte försvara det för väljarna. Kan ni göra det? Jag yrkar bifall till. Bifall till motionen. Tack.

Tack Rasmus. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter Grith Fjeldmose. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Ja, Stadsteatern gick igår en halv miljon back. Den går en halv miljon back idag och det går en halv miljon back imorgon. 365 dagar om året går Stadsteatern en halv miljon back. Så där kan man inte räkna, sade den förra. förra VD:n till Stadsteatern till mig när jag gick ut med detta och sade det. Jo, det kan man för de får 180 miljoner kronor i statsbidrag. Det blir ungefär i runda slängar en halv miljon kronor back om dagen. Dessutom så gjorde man ett minusresultat på 11 miljoner förra året. Det här handlar inte om att strypa pengar till Stadsteatern. Det handlar om, ska vi kunna diskutera, ska vi kunna höja självfinansieringsgraden så att det kanske bara handlar om 300? 100 000 kronor om dagen. Eller 350 000 eller 400 000? Nej, för det här är skatter. Stadsteatern gör massa bra saker. De håller på med barnteater, de håller på med vuxenteater, de håller på teater för äldre. Massa bra saker. Vi kanske ska diskutera att självfinansieringsgraden på biljetterna på Stadsteatern när man går och tittar på det här, det kanske man ska betala lite mer för själv. Idag ger ju Stadsteatern ut väldigt många biljetter utav de som man säger säljs. Ja, de har ju Göteborg köpt in subventionerat och ger ut till sina anställda och andra som man bjuder in. Vi måste åtminstone få i gång en diskussion om koncernbidraget på 180 miljoner, om det är värt det eller om man ska försöka höja biljettpriset på Stadsteatern. Det är det handlar om. Tack. Jag yrkar bifall till motionen. Ja.

Tack Jörgen. Då är det Grith Fjeldmose, MP. Därefter Eva Ternegren (MP).

Alltså dina räkneexempel vill jag inte bemöta. Men elva miljoner back var det ju inte förra året. Tre var det. Och nu ligger vi på noll. Det har vi gjort hela året. Det blir väldigt jobbigt med sådana påståenden. Tack ordförande. Jag yrkar bifall till KS förslag där samtliga partier, utöver motionsställarna förstås, Liksom samtliga ledamöter i Stadsteaterns styrelse och remissinstanserna, enhälligt står bakom att det krav på en självfinansieringsgrad om cirka 15 % som Stadsteatern har idag är rimlig. Det är den för att den är en förutsättning för bolagets huvudsyfte, som är att utveckla kulturlivet i staden och regionen, genom att erbjuda scenkonst på bästa nivå, inte minst för barn och unga. Befintliga ägardirektivet tydliggör detta också och den nuvarande självfinansieringsgraden är en förutsättning för detta. Och att den konstnärliga friheten ska kunna upprätthållas i Stadsteaterns tre teaterhus. Tack.

Tack Grith och för detta har Rasmus Ragnarsson (SD) begärt om replik. Varsågod Rasmus.

Tack herr ordförande. Jag tänkte fråga dig bara Grith. Jag tänker någonstans att även ni från Vänsterpartiet borde inse att desto mer pengar som Stadsteatern kan få in på egen hand, desto mindre pengar behöver staden skicka in i bolaget för att täcka kostnaderna. Jag tänker att det här är ju, att höja självfinansieringsgraden, något vi alla tjänar på i staden. Jag tror teatern skulle tycka att det var jättebra. Jag läste nyligen här i nyheterna om hur unga mer än någonsin. som går på teatrar bara för att man har ändrat repertoarerna i större utsträckning för att locka ny publik. Det är någonstans där vi också måste jobba. Hur lockar vi ny publik till Stadsteatern? Då kan vi få in en ny teaterbesökande grupp människor som vi kommer kunna locka till teatern även senare i livet. Vi måste jobba mer med det här.

Då är det Eva Ternegren därefter Ann Catrine Fogelgren Varsågod Eva!

Tack så mycket! Det handlar om självfinansieringsgraden och att höja den till 30 procent i den här motionen. Det påpekas i beredningen av ärendet här att de tre teaterdelarna som finns idag uppfyller självfinansieringskravet enligt ägardirektivet till att börja med. Jag befarar att om man går vidare med att höja kraven på självfinansiering så finns det en risk i att man i lägre grad vågar testa nya uppsättningar och nya grepp, för att man ska hålla sig till en repertoar som man vet går hem. Jag tycker att det är en väldigt viktig uppgift för en stadsteater i en modern storstad med kulturell mångfald, att man vågar testa nyskrivna pjäser och kunna att experimentera med nya uttryckssätt. Det är en självklarhet, tycker jag. Det är en del av välfärden att ha ett kulturellt utbud. Jag tycker att Stadsteatern dessutom arbetar väldigt aktivt med att få in nya publikgrupper. För det håller jag med om, att det är en viktig uppgift. Man har ju allt från Änglarna, finns de, sen vi gick förra året, som handlar om fotbollen här i stan. till Måsen som man spelar nu. Teatrarna arbetar redan på olika sätt för att få mer pengar på biljettförsäljning, restaurangverksamhet och mycket event vid lunchtid, tycker jag. Det tycker jag är tillräckligt bra. Jag uppmanar alla att ta del av Stadsteaterns stora utbud. Slutligen en liten reflektion. Vad kostar ishockeyn i den här staden. Jag tror att den kostar mycket mer än 180 miljoner. Det är väl också ett särintresse om man tycker att teater är det. Jag föreslår avslag på motionen. Tack.

Tack Eva. Upprätt av Jörgen Fogelklou och Rasmus Ragnarsson (SD). begärt en replik. Vi börjar med Jörgen först. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Ja, alltså testa nya grepp. Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det. Det är väl kanske det man har gjort. under en längre tid och inte fått in några pengar för att folk inte vill gå och se det. Operan har ju höjt sin självfinansieringsgrad och det har man ju gjort främst genom att man spelar populära musikaler och så får man in mat från restaurangen och musik, så att man kan satsa på det som är smalt, opera, som kanske folk inte skulle. opera skulle överleva på bara operabiljetter. Och det är väl så jag tänker att Stadsteatern, Man måste spela upp någonting som folk vill se och är villiga att betala för, för att sedan kunna bekosta det som inte bär sig självt. För jag inser att vi kan varken ha ett operahus eller en stadsteater som kommer finansiera sig självt med 100 procent. Tyvärr, det kommer aldrig funka. Jag är beredd att satsa pengar på de här institutionerna, men självfinansieringsgraden måste upp.

Tack Jörgen! Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Ann Catrine Fogelgren. Därefter Anneli Rhedin. Varsågod Ann Catrine!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. Först så vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Ja, jag kan faktiskt försvara detta inför väljarna om det skulle bli aktuellt. För oss är faktiskt kulturen en självklar del av välfärden. Göteborgs Stadsteater har ett tydligt ägardirektiv om att utveckla kulturlivet i Göteborg och regionen vilket man gjort som Sveriges idag äldsta stadsteater sedan 1918. Från 1934 är man i de nuvarande lokalerna. Teaterns syfte är att erbjuda scenkonst av hög kvalitet och bredd med särskild inriktning mot barn och unga. Man kan också påpeka att Stora teatern, som numera är en del av Stadsteatern, 2024 hade en självfinansieringsgrad på 39 %. Om man ser på hela bolagets verksamhet har man i dag en självfinansieringsgrad på 23 %. Vi hörde här tidigare vilka åtgärder man har vidtagit och att man nu beräknar också hur resultatet för 2025 kommer att bli. I all verksamhet så måste man självklart ha en bra kostnadskontroll men krav på en alltför hög nivå kommer att komma i direkt konflikt med teaterns uppdrag och begränsa den viktiga och centrala konstnärliga friheten som vi värnar. Jag förstår inte logiken riktigt med, som jag hörde här i ett inlägg. att om man höjer biljettpriserna så kommer vi nå en ny målgrupp. Det skulle jag gärna vilja veta.

Tack Ann Catrine. För detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen.

Tack. Först ska jag bemöta. Jag tycker också att Stadsteatern är en jätteviktig del av Göteborgs kulturliv. Det ska vara motorn i Västra Götaland. Vi är ju en turiststad, en evenemangsstad, så Stadsteatern ska vi ha. Jag tror så här, att om man spelar lite mer populära teatrar som folk vill gå och se, då kommer man också vilja betala för det. Det är min logik bakom det hela. Jag tror till exempel att, jag tycker att teatern har blivit bättre sedan vi har fått en ny konstnärliga ledare, men det är vad jag personligen tycker och det ska egentligen vara ganska ointressant. Men jag tror också att skulle du sätta upp Charles Dickens vid jul så tror jag att folk skulle gå och titta på den i stället för, vad var det vi sa här, massa nydanande och spännande saker. Jag tror att det finns saker som man kan tjäna pengar på för att sedan finansiera det som är smalare och bredare. Tack.

Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Anneli Rhedin, därefter Kalle Bäck. Varsågod Anneli!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och hänvisar till vårt yttrande den 8 september 2025. Jag vill betona vikten av det ägardirektiv som Göteborgs Stadsteater har, att utveckla kulturlivet i Göteborg och regionen genom att erbjuda scenkonst av hög kvalitet. och bredd med hänsyn till barn och unga. Vidare i vårt yttrande skriver vi också att en alltför hög nivå på krav och självfinansiering riskerar att begränsa den konstnärliga friheten. Jag vill också betona hur viktig kulturen är. Vi alla säger att kultur är viktigt, men kulturen får inte kosta. Det är att tala klarspråk, hål i huvudet. Det är en kommunal, regional och nationell angelägenhet att vi står för en garant. Tack!

Tack Anneli! Då Kalle Bäck, KD. Därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande! Anneli Rhedin som talade här innan redogjorde på ett bra sätt till varför vi landar i det förslag till beslut som vi gör. Men jag kan väl ändå nämna någonting från det senaste klustermötet vi hade inom klustret där Stadsteatern och GotEvent bland annat ingår. Det var väldigt upplyftande och uppfriskande att lyssna på Stadsteaterns nya VD. Hon pratade också om att man kan hitta nya former för kultursponsring, mecenatskap och så vidare, sådant som vi har en lång tradition av i Göteborg. Så visst kan man jobba på det sättet. Det kan man absolut. Jag tror att utifrån vad jag hörde där i alla fall så är man redan i gång och gör detta och det kan säkert bli mer av det framöver. Men det handlar ju alltid om att hitta en balans så därför landar vi som sagt i att bifalla kommunstyrelsens förslag till beslut. Men det här är en väldigt viktig diskussion om hur kulturen i framtiden faktiskt ska finansieras. Så det är bra att vi får upp diskussionen i vilket fall. Tack för ordet.

Tack, Kalle! Berätta, har Jörgen begärt en replik? Varsågod, Jörgen!

Tack, tack för ordet. Jag ska ju egentligen inte gå i polemik här. Men du tycker alltså det är okej att Stadsteatern går 500 000 back i går, i dag och i morgon? Hur fasen ska vi förklara det? för en undersköterska i valet att en halv miljon back om dagen går de. Det är så man måste räkna, för det här är inte pengar från en skattkista. Det är ett koncernbidrag som vi har tagit in från skattebetalarna. Tack. Och på detta har ju Kalle Bäck begärt en kontrareplik. Varsågod Kalle! Ja, men som sagt. Jag tycker att vi ska kunna diskutera hur både självfinansieringsgrad och andra former av finansiering ska kunna, hur vi ska tillämpa detta i framtiden. För som sagt, det är trångt om resurser till välfärden. Där i sak har jag ingen annan uppfattning än vad du anför Jörgen. Men som sagt, i varje stund, i varje. Här i tillfället så måste man göra en avvägning och därför landar vi i den slutsatsen som Anneli så förtjänstfullt redogjorde för här innan. Tack!

Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Rasmus Ragnarsson (SD) . Därefter Blerta Hoti Singh (S) Varsågod Rasmus!

Tack herr ordförande! Jag tyckte det var jättebra synpunkter Kalle. Jag tror att vi är överens om principerna här. Sen vill vi ju ligga på som en blåslampa här för jag tror inte någonting kommer att hända. om inte Sverigedemokraterna faktiskt driver den här frågan framåt. För det var lite så det var också när vi kom in i regionen och satte lite blåslampa på att, ja men Operans självfinansieringsgrad behöver öka där. Operan har jobbat jättemycket med det och jag tycker de har gjort väldigt stora framgångar, kring det här arbetet med att höja sin självfinansieringsgrad. Men jag pratade lite kort här tidigare om att SVT rapporterade häromdagen att teatrarna slår publikrekord. Det är högst på tio år. Jag tror just när det kommer till den unga gruppen, unga vuxna har ökat med 170 procent sedan 2024 på Göteborgs stadsteater. Det är ju fantastiskt. Det är så här jag tror vi behöver jobba. En av de anledningarna som man anför i den här artikeln är ju att teatrarna har fått det lite jobbigare ekonomiskt så de satsar på lite mer publikfriande pjäser och sätter upp dem vilket gör att det. Kommer in ny publik som börjar intressera sig för teater. Det är så vi ska jobba. Det är så här vi behöver jobba framgent också. Om vi vill säkerställa att det finns en publik som gillar att gå på teater även i framtiden. Det handlar inte bara om att differentiera biljettpriser, som du var inne på, Ann Catrine Fogelgren, hur du undrade hur vi tänkte kring det. Utan vi måste också tänka hur kan man bygga en bra repertoar över året helt enkelt. Den här VD som du berättade om här, Kalle, som också är intresserad av sponsring och mecenat, det är ju skitbra det med. Det är vår politik det också. Så det välkomnar vi förstås. Sen procentsatser är inte det viktigaste här. Men det viktigaste är att vi faktiskt debatterar och diskuterar den här frågan. Tack så mycket!

Tack Rasmus! Då är det Blerta Hoti Singh som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Blerta!

Tack ordförande. När vi pratar om självfinansieringsgrad av vår kära stadsteater eller kulturverksamhet i sin helhet, så måste man göra det utifrån en kontext där man bor, lever och verkar i. Den här staden är en av de mest segregerade städerna, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Vi lever i ett större sammanhang där klyftorna ökar, barnfattigdomen ökar och det är inte bara något som påverkar våra mest eftersatta områden i vår stad, utan det är hela samhällsutvecklingen. Det spänner över alla samhällsklasser. Att i dessa tider då prata om att vi ska höja priserna på teatrar i vår stad och höja tröskeln för vanliga människor att ta del av kultur, att våga drömma, att vilja också forma kultur tack vare att de kan ta del av kultur. Det är helt fel väg att gå. Utan nej, Stadsteatern har utvecklats, har gjort en fantastisk resa framför sig, det senaste året framför allt, med det enorma kulturella utbud och den bredd av verksamheter som man har tagit höjd för. Man har samarbetat med Stadsbiblioteket och möjligheten till att låna en biljett. Den här sortens jämlikhetspolitik, den ska vi vara stolta över. stolta över och se till att fortsätta utveckla. Sätt Sverigedemokraterna inte bromsklossar i en kultur och i en generell välfärd som skulle gynna alla våra medborgare. Tack. Hej. Tack.

Jag vill lätta på det. Detta har Jörgen och Rasmus begärt repliker. Vi börjar med Jörgen. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Ja, jag går ju inte på varje teaterföreställning. föreställning, jag går inte på varje dag uppe på Stadsteatern, men jag är där ungefär tio gånger per år. Det är ungefär samma människor som går. Så att Stadsteatern skulle ha en stor förkämpe mot segregationen, jag vet inte, har du varit och tittat på publiken som är där uppe? Så det tror jag inte alls på. Däremot så är ju Stadsteatern massa saker uppe i Backa till exempel. Det vi pratar om är ju att Stadsteatern här uppe på Avenyn bör spela lite mer publikfriande saker som man får in pengar på för att sedan kunna bekosta det andra. De här säger ju inte emot varandra på något sätt. Vi vill ju få in mer pengar för att kunna göra andra saker för de pengarna. Tack!

Tack Jörgen! På detta har Blerta Hoti Singh begärt en kontrareplik. Varsågod Blerta!

Jag tycker att man ska vara lite försiktig i hur man ska peta i innehåll i kulturverksamheten som Stadsteatern har. Man måste ha tillit till den konstnärliga ledaren och den konstnärliga fria gestaltningen. Men alla i den här kammaren vet mycket väl att Stadsteatern, som är ett av våra kommunala bolag, är underställda kommunfullmäktiges mål om vad vi vill med vår stad. Och för att efterleva att, göteborgarna ska få en välfärd utifrån deras behov. Att vi ska se till att bryta segregationen, det är någonting som Stadsteatern också ska jobba med. Men genom den fria konstnärliga gestaltningen och med respekt för armlängds avstånd som princip. Det är viktigt att respektera den, samtidigt som vi ska göra allt vad vi kan i den här kammaren, för att se till att Stadsteatern gynnar göteborgarna. men också vår besöksnäring.

Tack Blerta. Jörgen har begärt sin andra replik på detta. Varsågod Jörgen

Tack för ordet. Nu kanske jag gör lite som Alfred att ibland säga saker som jag inte menar. Vi ska ju inte in och peta, absolut. Jag ska ju inte stå här och säga vad Stadsteatern ska göra. Absolut inte. Däremot kan ju vi tala om för Stadsteatern att vi tycker att ni behöver höja er självförsörjningsgrad. Sen får ju den konstnärliga. ledaren och VD:n där uppe tar ställning till de besluten vi har tagit och sedan utifrån dem säga, jaha, då kanske vi måste göra si och si och si. Och jag tror då, det här är vad jag personligen tror, att då skulle man spela lite mer publikfriande saker som folk vill gå och se. Men jag ska inte stå här, jag lovar, jag kommer aldrig stå här och diktera vare sig Stadsteatern eller någon annan vad de ska sätta upp för saker. För det ska den konstnärliga ledaren ha den friheten att göra. göra varenda dag i veckan. Tack.

Tack Jörgen! Då är det Ann Catrine Fogelgren först. Därefter är det Rasmus Ragnarsson (SD) , som har begärt ordet. Vi börjar med Ann Catrine. Varsågod!

Tack så mycket, ordförande! Å ena sidan vill ni höja självfinansieringsgraden och säga till de konstnärliga ledarna att se till att ni gör detta. Men å andra sidan ska ni inte lägga er i vad som spelas. Okej, jag ser inte riktigt detta, för det är faktiskt så i den konstnärliga världen att du kan inte man kan inte avgöra, när du sätter i portalen, vad som blir en kassako och vad som inte blir en kassako. Man kan ha vissa olika genrer som man kanske tror, men det är nästan helt omöjligt. Precis som Blerta sade så måste man också ha tillit till den konstnärliga ledningen. Det är ju därför som styrelsen tillsätter en vd till exempel i Stadsteatern som i sin tur har en konstnärlig ledare, för att man ska följa de ägardirektiv som finns. Jag tror faktiskt att vi är alldeles ute här och pratar om armlängds avstånd. Det är det viktigaste när det gäller det här. Så tror jag att om Jörgen Fogelklou blir ordförande för Stadsteatern så tror jag nog att det kanske också skulle bli en annan repertoar. Tack.

Tack Ann Catrine, på detta har Rasmus Ragnarsson (SD) begärt en replik. Därefter Jörgen Fogelklou. Klockan är 18.53. Varsågod Rasmus!

Tack herr ordförande. Nej men alltså Ann Catrine Fogelgren, vi vill ju egentligen inte göra något annorlunda än vad ni vill eller vad de rödgröna gör. Precis som det redan har påpekats i den här salen så finns det ju ett mål om självfinansieringsgrad idag. Så att vi vill höja den, det är ju inget revolutionerande direkt. Och som ni redan är inne på, det finns ju ägardirektiv. Så det är klart att den konstnärliga ledaren, VD:n, drar slutsatser utifrån vad är det för målsättningar som min uppdragsgivare har. Vi avser ju inte att styra Stadsteatern på något annat sätt än vad som görs idag. Men man kan ha andra målsättningar och då måste man ju anpassa sig till det. Och jag tänker det är ju så varenda teater här i hela landet, de har olika ägardirektiv. perspektiv att förhålla sig till. Nej, det här handlar inte om principen om armlängds avstånd, utan den respekterar vi fullt ut. Vi ska inte gå in och peta i enskilda pjäser, eller vad man sätter upp på detaljstyrningsnivå. Tack!

Tack Rasmus! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou, som har begärt en replik. Varsågod!

Tack för ordet, herr ordförande. Alltså, Ann Catrine Fogelgren, man ska vara lite försiktig med det man säger. Har du sått ett frö i mig att jag ska bli VD för Stadsteatern? Man ska vara lite försiktig här. Jag vet inte exakt hur de här sakerna går till, men jag kan garantera dig, Ann Catrine Fogelgren, skulle jag bli VD för Stadsteatern så skulle mitt främsta mål se till att Stadsteatern gjorde så bra resultat som möjligt. Jag skulle tillsätta en konstnärlig ledare och den skulle jag inte lägga mig i var den ville sätta. Sätta upp på Stadsteatern? Mitt mål skulle ju vara ett annat. Tack.

Då är vi tillbaka i talarlistan och då är det Rasmus Ragnarsson (SD), som är sist i listan just nu. Varsågod Rasmus!

Tack herr ordförande. Jag vill bara säga tack så mycket för en jättetrevlig debatt. Det var jätteroligt. Jag passar också på att önska god jul och gott nytt år.

Ann Catrine Fogelgren, Anneli Rydin, Kalle Bäck bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Jag anser att kommunstyrelsens förslag bifallits. Antecknat? avveckla dubbdäcksförbudet på Friggagatan och Odinsgatan

Då har vi ärende 28. Motion av Tony Liljendahl, SD, och Lena Ferm, SD, om att avveckla dubbdäcksförbudet på Friggagatan och Odinsgatan, där kommunstyrelsen föreslår att den av Tony Liljendahl och Lena Ferm väckta motionen avslås. Då ger jag första ordet till motionären Tony Liljendahl. Varsågod.

Tack för ordet, ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag har försökt uppskatta att se bilden av miljöbelastningen. sedan dubbdäcksförbudet infördes 2010. Trafikmängden sänktes från cirka 17 000 bilar till 7 000 enligt miljöförvaltningen. Alltså en nedgång med 10 000 bilar per dygn. Om vi tillåter mig överslagsräkna med cirka 30 procent av dessa som använt dubbdäck under bara fyra av de sex vintermånaderna, blir det då om dessa kör runt till Ågatan för att komma fram. till centralstationen, vilket Lejonparten gör. Cirka 36 000 kilometer per år. Grovt uppskattat då. Det blir då på 15 år 540 000 kilometer extra eller 54 000 mil extra. Som trafikanterna kört på grund av dubbdäcksförbudet i Göteborg. Är det god miljöpolitik? Nej, säger jag. Förbud. ursäkta. Förbudet gjorde säkert boende på O. Sen skulle jag vilja kommentera högerns yrkande här om att utreda. Utreda nuläget och resultatet av vad förbudet hittills gett. Jag tycker inte det kan utredas riktigt. Miljöförvaltningen själva säger att någon luftmätning inte gjordes innan förbudet på gatan. Den mätningen som gjordes var ju på eller över Åkareplatsen, centralt över Göteborg. Så utredningen kan bara förklara nuläget och vi vet ju att den allmänna miljön blivit generellt bättre. Tyvärr, då får jag fortsätta. Jag yrkar bifall för yrkandet. Tack.

Tackar. Då är nästa talare Roshan Yigit. Därefter Karin Pleijel Varsågod Roshan.

Tack så mycket herr ordförande. Dubbdäcksförbudet på Friggagatan och Odinsgatan infördes 2010. Det motiverades av väldigt höga halter av så kallade PM10-partiklar. Och de här partiklarna släpps vid vägtrafik och ökar enormt vid användning av dubbdäcksfordon. Den här delen av stan är ju bland de mest trafikerade. Det är en stor del av exempelvis busstrafik som passerar genom vägarna runt området. Det är naturligt att det finns ett ökat behov av särskilda insatser för att hålla nere nivån av skadliga partikelutsläpp och på så vis värna om de boendes hälsa. Vi noterar att det här finns olika önskemål om att se över dubbdäcksförbudet. Stadsmiljöförvaltningen har tidigare fått i uppdrag av från kommunfullmäktige att se över dubbdäcksförbudets tillämpning i staden, dess omfattning som en del av det generella arbetet för att minska partikelutsläppen. Vi inväntar den analysen och vi kommer ta till oss av den innan vi överväger eventuella förändringar av dubbdäcksförbudet. Vi yrkar därmed bifall till kommunstyrelsens förslag, tack så mycket.

Tack, då var nästa talare Karin Pleijel efter Toni Orsulic (M). Varsågod Karin.

Tack för ordet. I vår stad så dör uppskattningsvis 300 personer i förtid på grund av luftföroreningar. Och då är det ju många olika saker men det som är mest farligt för hälsan det är just partiklar. partiklar det kommer tyvärr även när elbilar kör på våra gator även om de är fossilfria i övrigt. Men just dubbdäcken är en väldigt stor källa till just partiklar i luften. Därför är det väldigt viktigt att göra åtgärder som minskar partiklarna i luften. Den enskilda åtgärden som är mest effektiv är att genomföra ett dubbdäcksförbud, eller minska andelen dubbdäck i staden. partiklarna förorenar inte bara luften, utan de förorenar också mark och vatten dit dagvatten på vägarna sköljer ner. Då ökar behovet av vägunderhåll och det medför också kostnader och utsläpp. Så till skillnad från luftföroreningar i övrigt så har vi inte lyckats minska partikelhalterna i staden. Därför så är det så angeläget att fortsätta se vad kan vi göra för detta. Minska hastigheten är en sak som vi gör som är bra och att öka andelen platser där det inte är så mycket bilar. Det är särskilt viktigt. för barn och den äldre delen av befolkningen som är extra känsliga för föroreningarna. Så bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack för det anförandet. Har Tony Liljendahl (SD) begärt replik? Varsågod.

Tack för ordet. Men Miljöpartiet, här har ju trafikmängden ökat, alltså trafikkörningsmängden ökat.

Kontrareplik begärd. Karin Pleijel MP. Varsågod!

Menar du att det har blivit mer bilar för att man har förbjudit? Dubbdäcken på Friggagatan, har det blivit mer trafik där? Jag känner inte till den statistiken i så fall. Men vi jobbar ju för att trafiken ska minska i de delar av staden där människor utsätts för biltrafiken. Det är en olycksrisk och det är en föroreningsrisk och partiklarna ingår i det. Så då får du visa mig den statistiken att dubbdäcksförbudet medförde att trafiken ökade i stort. Jag har svårt att tro det.

En andra replik begärs av Tony Liljendahl. Varsågod!

Jag undrar om ni verkligen förstår vad jag pratar om? Mängden trafik, alltså körlängden, har ju ökat. Det är klart att det blir ökade mängder utsläpp också.

Tack! En andra kontrareplik. Karin Pleijel Varsågod!

Ja Tony, jag vet inte om vi pratar förbi varandra, men biltrafiken behöver minska av många olika skäl i staden och det jobbar vi för med konkret politik varje dag. Dubbdäcksförbudet som har med partikelhalten i luften att göra, den är effektiv just för det. Därför att då åker man inte bil med dubbdäck på de gatorna, om man inte bryter mot lagen naturligtvis. Så att det skulle leda till ökad biltrafik, jag kan inte riktigt förstå logiken. Jag kanske tänker galet på något sätt, men jag förstår inte.

Då är replikchefen klar. Vi går till talarlistan. Då är Toni Orsulic. Därefter Ann Catrine Fogelgren. Varsågod Toni!

Ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet från M, D och KD i denna fråga. När det gäller dubbdäcksförbudet så är det ju många år sedan det infördes. Trafiksituationen på dessa gator det gäller har förändrats ganska kraftigt under dessa år. Om man bara åkte igenom. Genom det är det inte mer eller mindre till samma byggnader till viss del som står där ens en gång och det är väldigt annorlunda. Det är inte samma genomfartstrafik som det var tidigare när det gäller bilar. Om dubbdäcket har en funktion eller ej, det vet vi att den har. Den gör säkrare inbromsningar vid kraftig halka och så vidare. Partiklarna ökar naturligtvis. Det kan ge Karin Pleijel helt rätt i att det är en viss ökning där också. Men precis som Toni för SD sa där att det blir också längre körsträckor för det är inte så att antalet bilar totalt har minskat. Det är bara att de kör en annan väg som är längre. Det är om man säger för att vara väldigt tydlig där. Dock så vill ju vi att detta ska utredas och tittas på vidare. Vissa i vår gruppering vill ha mer information helt enkelt och det är därför vi går fram med detta yrkande som vi gör. Tack för ordet!

Tack. Nästa talare Ann Catrine Fogelgren efter Patrik Höstmad. Varsågod.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Från Liberalerna instämmer vi med det som stadsmiljönämnden anför. Dubbdäckens bidrag till partikelutsläpp är ett större problem än trafiksäkerhetsnyttan. Som enskild åtgärd minskar dubbdäcksandelen största påverkan på halten partiklar i stadsmiljön. Partiklar som innehåller bly, koppar och zink förenar inte bara luften utan även mark och vatten, dit dagvattnet även rinner ut. Minskade utsläpp har en positiv hälsoeffekt på samtliga befolkningsgrupper och speciellt de som bor i detta område. Slutligen är det faktiskt så att som bilisttrafikant har man skyldighet att anpassa farten efter vägförhållandena. Om det nu är isgata där så får man väl krypa fram. Är det ishalka och underkylt regn så är också hastigheten bara därefter för att undvika olyckor. Jag yrkar alltså bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Nästa talare, Patrik Höstmad, därefter Tony Liljendahl. Varsågod

Tack. Jag yrkar bifall till yrkandet från M, D och KD. Det är en intressant frågeställning som har lyfts upp och vi såg ju här nu i underlaget som vi fick att det var ju ganska mycket gamla siffror, gamla resultat mätt på lite andra ställen och så där. Så det är inte riktigt ett fullgott underlag för att direkt gå och häva något dubbdäcksförbud här och så. Vi har förutsättningar. Förändrade trafikmängder på gatan och vi får väl se här nu vad som händer när det byggs om vid centralen och så kanske trafikmängderna den vägen kommer att minska. Så det vore bra att få nulägesanalys och sen är det också viktigt att veta är byggloven villkorade med att man har gjort den här åtgärden i gatan eller inte. Så det är också sådana frågeställningar som man måste reda ut. Så det är helt enkelt så att vi vill veta mer och väga före.

Tack, det var nästa talare Tony Liljendahl, just nu sista talarlistan. Varsågod.

Tack för ordet. Någon nämnde här tidigare idag att alla små bidrag räknas. Här har vi minst 54 000 skäl att bidra till en förbättrad miljö. Förbudet i sig verkar ha blivit ett ärende för en symbol och plakatpolitik snarare än en verklig förbättring. För en möjlighet att på riktigt och konkret förbättra den verkliga miljön för göteborgarna yrkar jag bifall till motionen. Rösta med mig och häv förbudet! Bifall yrkandet! Angående friktionsdäck, någon nämnde här att man kan sänka. hastigheten, det hjälper inte med friktionssättet, bara sänka hastigheten om ingen med dubbdäck har kört på den glasartade ytan. Så är den tekniska verkligheten. Tack för ordet. Tack. I det här anförandet har Karin Pleijel begärt replik. Varsågod. Nu förstod jag i alla fall vad du menar med att man åker längre i stället för det här. Jag skulle gärna vilja se att det stämmer i så fall. Om man kallar det vi håller på med, som är att vi investerar i fossilfri energiförsörjning, Göteborg Energi, för 2,6 miljarder kronor, att vi investerar i CCS-anläggningar, att vi ställer om biltrafiken, att vi ökar takten i cirkulär, att man kallar det för plakatpolitik, vad är då det här? När man säger att man ska ta bort förbudet för dubbdäck, som är en väldigt väl känd källa till just partiklar som är så farligt. Ja, men det är inte ens ett frimärke. Det är ett bortblåst frimärke. Tack.

Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Roshan Yigit, Karin Pleijel och Ann Catrine Fogelgren bifall till kommunstyrelsens förslag, Tony Liljendahl bifall till motionen, Toni Orsulic och Patrik Höstmad att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från MD och KD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns den ordningen? Svar ja. Frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Tony Liljendahl? Bifalles förslaget från Toni Orsulic med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Voteringen begärs och ska verkställas. Då är det. Jag väntar lite på att folk ska komma in i salen. Då har votering begärts och ska verkställas. Kommunstyrelsen föreslår en ja-proposition i huvudvoteringen för att anta motförslag och ställa proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Toni Liljendahl som motförslag? Antas förslaget från Toni Orsulic med flera som motförslag? Ja. Jag finner allt förslag från Toni Orsulic med flera antaget som motförslag. Hörde jag votering? Nej. Dubbelkolla. Då har vi en huvudvotering. Då är det ja för kommunfullmäktiges förslag och nej för förslaget från Toni Orsulic med flera. Jag startar omröstningen där. Där har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att fullmäktige med 48 röster mot 24 beslutar att bifalla kommunfullmäktiges förslag. inrättande av ett effektiviseringsråd för Göteborgs Stad

Då är vi på ärende nummer 29 och det är motion av Sarah Ullmark och Axel Josefson om inrättande av ett effektiviseringsråd för Göteborgs Stad. Motion av Sarah Ullmark och Axel Josefson om inrättande av ett effektiviseringsråd för Göteborgs Stad. Kommunstyrelsen föreslår att den av Sarah Ullmark och Axel Josefson väckta motionen avslås. Vi har en talarlista. Jag börjar med Sara Ullmark först, därefter Axel Josefson. Varsågod Sara!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare. Den här motionen har kommit till därför att Göteborgs Stad har ett ganska stort problem med att vi lägger rätt mycket pengar men inte får ut den effekten av de skattepengar som vi lägger. Jag tycker att det är också intressant när man tittar på de svaren. som har kommit från förvaltningarna och nämnderna som så att säga varit remissinstanser för detta, att man anser sig själva vara fullgod. Det finns inte någonting att vinna på att någon annan skulle få titta på ens arbete och komma med förslag på hur man hade kunnat göra det arbetet bättre. Man anser sig vara helt fulländad i sitt arbete med att vara effektiv och se på sin egen verksamhet med nyktra ögon. och att göra den på allra bästa sätt. Det är väl otroligt? Då borde väl Göteborgs Stad vara Sveriges mest effektiva kommun? Men den är ju en av de minst effektiva kommunerna, vilket ju för mig då blir ju något av en paradox, så att säga, om man är perfekt, att man då inte också är perfekt. Vi har ett klimatråd som består av externa forskare, akademiker som tittar på kommunens klimatarbete. och kommer fram till att här kan vi göra förbättringar. Det tycker alla här inne är ett jättebra sätt att gå till väga. Men när det kommer till att titta på hur vi inte ska slösa med våra invånares skattepengar, det går inte att se framför sig att ett råd av akademiker skulle kunna göra någon nytta i ett sådant arbete. Man skriver här att effektiviseringar är ett sätt att förtäcka nedskärningar. Jag tycker då att det är intressant att det kommer ett förslag från det röda. rödgröna styret som lades förra veckan, att man ska inrätta ett externt granskningsråd som ska titta på kommunens verksamhet och hur man kan göra den bättre utifrån bland annat effektivisering. Om man hatar nedskärningar så mycket så kanske man inte ska föreslå samma sak själv. Bifall till motionen. Tack.

Då lämnar jag ordet till Axel Josefson M, därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, vad ska man säga efter detta? Vi föreslår alltså att vi ska inrätta ett effektiviseringsråd med syfte att granska, analysera och ge råd på hur kommunen ska kunna använda sina resurser mer effektivt. Detta ska bestå av vetenskaplig eller professionell kompetens inom området för att faktiskt kunna genomföra detta. Det är precis det som föregående talare. talare pratar om här, att vänsterstyret har ju misslyckats med sina effektiviseringar. Man pratade hela förra mandatperioden om att man skulle bekämpa slöseriet. Vi har inte sett något av detta. Tvärtom så har ju slöseriet fått fortsätta under det här styret. Skulderna har ökat med över 15 miljarder och när vi tittar på det slöseriet som finns här, precis som Sara pratade om, tror jag SKR räknar detta på någonstans mellan 1,5 och 1, 8 miljarder, 1,5 till 1,8 miljarder, pengar som försvinner någonstans. Det är ju också så att verksamheter har väldigt svårt att förändra sig själva, framför allt när det handlar om att dra in på pengar. Det måste oftast till ett yttre tryck. Antingen har man kunder som kräver det eller så har man ägare som kräver det. Att själv kunna sitta där och förklara vad man ska göra. inte göra? Nej, det är väldigt svårt och man ser också att det genomlyser hela ärendet att man är väldigt motvillig att göra det här internt. Vi behöver någon externt på samma sätt som vi haft ett klimatråd som nu har granskat klimatavtrycket här eller vårt klimatarbete. Det kanske är därför som ni på vänstersidan är väldigt rädda för att göra detta för de visar hur ni har misslyckats kapitalt med klimatarbetet här i staden på samma sätt som de misslyckats.

Tack, Axel! Då är det Daniel Bernmar (V), därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Daniel!

Tack, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, vi kan konstatera att samtliga remissinstanser lämnar stark och seriös kritik mot Moderaternas förslag om att införa ett så kallat effektiviseringspolitiskt råd. För oss och för remissinstanserna är det uppenbart att Moderaterna föreslår skulle innebära ganska omfattande parallell struktur som ökar administrationen. Vi ser att förslaget dessutom är ett sätt att undvika att ta politiskt ansvar för de nedskärningar de själva vill göra. Genom att skapa ett byråkratiskt präglat råd vill Moderaterna dölja de politiska beslut som man egentligen vill fatta genom att använda godtyckliga siffror och utplockad statistik, precis som man gjorde från talarstolen alldeles nyss. Liknande koncept har prövats i närtid. Så sent som i år genomförde den radikalaste delen av den amerikanska regeringen ett liknande initiativ, vilket fick svåra konsekvenser för grundläggande offentliga tjänster. Förra högerstyret hade en dogmatisk syn på uppräkning i stället, vilket fick förödande konsekvenser då också. Det bör också tilläggas att den moderata motionen uttryckligen nämner de stora kommunala välfärdsverksamheterna som mål för nedskärningarna. Allvarligt. Efter de senaste årens kostnadskris och passivitet från regeringens sida bör fler partier ha kommit till insikt om att skolan, omsorgen och den personal som arbetar i välfärden varken behöver eller klarar fler ospecificerade besparingar. De som verkligen vill ta itu med bristande effektivitet i offentlig sektor har en del att göra. Det första är att synliggöra och stärka förvaltningarnas redan pågående arbete för att ge göteborgarna bästa möjliga kvalitet för skattemedlen. och framför allt att ta ansvar i nämnder och styrelser där man själv sitter. Det är glädjande att den samlade kritiken som remissinstanserna lämnat gjort intryck också på Moderaternas samarbetspartier, när de också inser att detta förslag leder till mer administration, inte till mindre. Bifall kommunstyrelsen och avslag motionen!

Tack, Daniel. På detta har Sarah Ullmark och Axel Josefson begärt replik. Vi börjar med Sarah. Varsågod.

Tack, Daniel. Anledningen till att det tas exempel från just de här förvaltningarna och nämnderna är ju för att det är där vi behöver pengarna som mest. Om man använder skattepengar på ett ineffektivt sätt i skolan så innebär det att mindre pengar kan läggas på riktigt bra grejer. Det säger ju sig självt. Har man ett ineffektivt arbetssätt så drabbar det ju barnen, det drabbar de äldre, det drabbar de funktionsnedsatta i de här verksamheterna. Det är ju inte raketforskning, det borde ju till och med en vänsterpartist förstå. Jag undrar ju dock då Daniel vad som skiljer ditt eget förslag om att inrätta en extern granskning, som ska titta på vidtagna besparingars effekter, påverkan på verksamhet och ekonomi på kort och lång sikt och i förslag på fler åtgärder för att omfördela resurser. Jag tycker att det här låter ganska mycket som det som jag och Axel vill göra. Men här står det ju ditt namn. Så då kanske du kan berätta för mig vad skillnaden mellan din och min vision är.

Tack Sarah och Daniel Bernmar (V). Vi har begärt en kontrareplik och det får han. Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Det kan jag verkligen förklara skillnaden. Det är två viktiga skillnader. Den ena skillnaden är att den faktiskt är ett svar på oppositionens kritik av att inte vi på ett bra sätt har följt upp de administrativa besparingar som vi har gjort. Då säger vi, vet ni vad? Eftersom ni har sagt att vi inte gör detta på ett tillräckligt bra sätt, då ska vi försöka visa vad som har hänt och vad som inte har hänt. Och det är en granskning i form av en snabb utredning, inte ett råd som ska sitta och bestämma någonting utan en akademiskt betonad utredning som ska visa på vad mer vi behöver göra. Och visa vad vi har gjort eftersom ni har kritiserat oss att vi inte har visat det på ett tillräckligt bra sätt. Så jag tycker ni ska vara nöjda. nöjda att vi åtminstone delar försöker gå er till mötes och visa upp det här.

Tack Daniel och berätta av Sarah Ullmark begär sin andra replik. Varsågod!

Tack för den välvilliga allmosan. Vi med mössan i hand tackar och tar emot för din otroliga generositet Daniel. Men så här, det här rådet som vi föreslår, det ska ju inte heller bestämma någonting. Det ska komma med förslag efter att ha tittat på hur med färska ögon titta på hur hade Göteborgs stad kunnat göra detta arbete ännu bättre? Detta är liksom inte en parallell beslutsstruktur, att vi inrättar liksom som en kommunal, ett kommunalt överhuvud, som på något sätt ska rikta finger. Utan det handlar om är att synliggöra. Vad har vi problem med effektiviteten idag och hur hade man kunnat göra det bättre? Och det tycker jag låter som ganska mycket det du sa att du ville göra för vår skull. Men det är väl härligt att det kommer bli verklighet till slut i alla fall, även om man inte klarar av att erkänna att någon annan kan komma med ett bra förslag någon gång.

Tack Sarah och Daniel Bernmar (V). Pip begär sin andra kontrareplik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Jag kan bara konstatera då att då har samtliga remissinstanser, samtliga av era egna samarbetspartier och de rödgröna missuppfattat eran motion. För nu är den inte det som alla andra har konstaterat. Både remissvaren, era egna samarbetspartier och de rödgröna. Nämligen att det här är en parallell struktur som kommer orsaka stora administrativa kostnader.

Tack! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson för en replik. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja Daniel, det är ju inte vi som säger detta utan det är ju ni själva som säger att ni inte har lyckats med det här. Ni har ju stått hela den här mandatperioden och beklagat er över att resurserna inte räcker till och att det måste till krisåtgärder utav olika slag. Samtidigt som ni har pratat om att ni ska genomföra olika former utav besparingar. Det här handlar i grund och botten om att du behöver ta ansvar Daniel, för den misskötsel av ekonomin som ni faktiskt har genomfört. Vi hade ju också en situation under förra mandatperioden då ni stod och skällde på oss för att vi sparade och höll igen. Någonting som sedan ni har haft en stor glädje av på den här andra sidan för att kunna rädda resultaten under den här mandatperioden. Så jag ser väl inte riktigt hur ni skulle. skulle kunna vara emot detta? Det här är ju ytterst viktigt att kunna genomföra detta om man vill få ordning på ekonomin, för det har ni ju verkligen inte lyckats.

Tack, Axel. På detta har Daniel Bernmar (V) begärt en kontrareplik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Jag vill bara förneka att vi skulle haft någon nytta av de miljarder som Axel Josefson och hans gäng samlade på hög. Det har vi inte. De hade gjort mer nytta i verksamheterna där de hörde hemma. Men vill man verkligen komma åt slöseriet i offentlig sektor så tycker jag att Moderaterna borde blicka inåt och börja ifrågasätta den ordning som tillåter att börsnoterade företag kan flytta stora belopp av göteborgarnas skattepengar från välfärden till aktieutdelning varje år. Eller att den organiserade brottsligheten i de många fall använder privat välfärd som metod för att tjäna eller tvätta pengar. Det är pengar som hade kunnat göra verklig skillnad för de som behöver välfärden eller arbetar i densamma.

Då får Axel Josefson sin andra replik. Varsågod!

Tack för det ordförande, göteborgare! Ja Daniel, låt oss nu fokusera på vår verksamhet och det vi har ansvar för. 1,8 miljarder, det är slöseriet enligt SKR:s beräkningar. 1,8 miljarder. Det är faktiskt, om man nu vill sänka skatten, vilket jag inte tror att du vill, men det är 1 krona skattesänkning. Alla de idéer och tankar som ni har fört fram här tidigare, det hade man haft råd att finansiera med detta. 1,8 miljarder. Hur ska vi få fatt i detta? Hur ska vi kunna hitta de här pengarna? Våra verksamheter här, de är visserligen inte benägna att göra det. Då behöver vi ta initiativ för det här och då tror vi att det är bra att vi har någon utifrån som hjälper till med detta. Tack.

Tack Axel och berätta vad Daniel begär sin andra replik. Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Jag vill bara för väljarna och för de som lyssnar upplysa om att SKR, det vill säga Sveriges kommuner och regioner på intet sätt hävdar att Göteborg slösar med 1,8 miljarder. Utan det Axel Olsson menar är att stinna näringslivskonsulter har knådat statistik som SKR tar fram. Och därigenom det kommit fram till att det finns en överproduktion med 1,8 miljarder i Göteborg. Jag hävdar att vi gör vad vi kan för att välfärden ska fungera så väl som möjligt och ska man låta penningstinna näringslivsideologer bestämma, då hade vi inte haft all den fantastiska verksamheten för att skapa en meningsfull fritid för barn och unga och massa annan viktig kulturverksamhet och så, för det vill inte de ha. Och det i Göteborg vill inte vi ha.

Tack Daniel! Axel du har fått två repliker men eftersom han har angett ditt namn så får du en replik.

Tack för det ordförande! Förordningen skulle jag bara kort säga att den statistik och den data som SKR tillhandahåller, det är ju den data som kommunen levererar. Det är inte några penninghungriga managementkonsulter eller vad det nu var han sa som håller på med detta. Det är siffror som dina tjänstemän har levererat Daniel. 1,8 miljarder, hur ska du få tag i det?

Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Viktoria Tryggvadottir Rolka. Därefter Hans Arby. Varsågod Viktoria!

Tack så mycket ordförande! Jag tänkte börja med att försöka hålla mig ifrån de här ungdomsförbundstaktikerna som min kollega Daniel utsattes för här i början av debatten och säga att jag är väldigt tacksam och delar. er ambition om att vi ska vara väldigt försiktiga med våra gemensamma skattepengar. Förslaget har dock mötts av graverande kritik av samtliga remissinstanser och det är inte konstigt. Det är lite som att vi ska tömma båten på vatten samtidigt som vi öser på med nytt vatten. Jag tror personligen att detta är ett sätt för Moderaterna att slippa behöva ta ansvar för svepande nedskärningar eller slippa behöva ta ansvar för sådant som är obekvämt. Till exempel att ta ansvar för Göteborgs skolstruktur. Grundskolenämnden stod för hälften av samtliga inrapporterade byråkratibesparingar bara i år. Förra året var det ännu mer. Nu går vi fram med 70 miljoner till, som vi sparar i överbyggnad för att kunna lägga ut så mycket som det bara går i elevpengen. Vi jagar licenser, datortäthet, onödiga lokaler och hittar massa nya vägar för att se till att så mycket pengar som möjligt stannar. Men en sak som hade varit. väldigt, väldigt smakfullt av er på den här sidan som pratar om slöseri. Det hade varit om man ville vara lite delaktig, kanske någon gång delaktig, i att ta ansvar för de hundratals miljoner som vi varje år bara sållar ut i tomma stolar. Eller om man någon gång skulle vilja ta ansvar för att begränsa de stora riskkapitalisterna som plockar ut pengar ur vår gemensamma välfärd. De har en fri etableringsrätt som gör det oerhört svårt för oss att ha några som helst planeringsförutsättningar. Där är några tips på vad ni skulle kunna göra. När ni styrde hade ni noll effektivitetsmått när det kommer till skolan. Vi har lyckats få upp den siffran. Hade det inte varit för ert motstånd för varenda liten förändring, hade vi kunnat få upp den siffran ännu mer. Tack!

Tack Viktoria! På detta har Axel Josefson och Sarah Ullmark begärt replik. Vi börjar med Axel. Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Till att börja med så tänker jag dig. Skyll nu inte era misslyckanden på oss! Ditt misslyckande i skolan, det får du faktiskt ta ansvar för själv. Lägg inte det på oss andra här i salen. Sen är det ju så att vi har visst tagit ansvar för olika typer av nedskärningar. Hela förra mandatperioden stod vi och tog ansvar för de budgetuppräkningar vi gjorde. Så kom inte och snacka här om att vi inte är beredda att ta ansvar för något! Jag tycker det är grovt missvisande. Det enda som är graverande här tycker jag, det är ju att det ni själva har pratat så vilt och brett om att ni ska bekämpa slöseriet. Nu ska ni lägga yrkanden här i kommunstyrelsen för att få reda på vad är det vi har besparat. Ni vet ju inte ens själva vad ni har lyckats med. Det ser jag som det stora misslyckandet här och det är det som vår motion visar, att ni är rädda för detta och nu så försöker ni springa genom kommunstyrelsen och göra en. Tack.

På detta har Viktoria Tryggvadottir Rolka begärt en kontrareplik. Varsågod Viktoria.

Axel, under tiden ni hade ansvar för skolan så hade ni ju inte ens koll på att vi hade 150 till 200 miljoner i tomma stolar runt om i nordost. Det var det första vi såg till att vi började räkna fram, så att vi kunde börja arbeta med den strukturen. Men varenda gång som vi föreslår någon form av förändring som väcker någon form av känsla hos våra medborgare som jag verkligen förstår. Då är ju ni där med plakaten och era kameror och filmar till TikTok och hur fruktansvärt det ska bli och skrämmer upp medborgarna i stället för att vara med och ta ansvar. Det vet du mycket väl. Vad gäller alla pengar som vi bara kastar i väg på massa skumraskföretag som finns i våra verksamheter. Gymnasieskolan får ta över fyra stycken skumrask skolor med stora ekonomiska följder för kommunen. Det är inte klokt! Och så pratar ni om slöseri! Nej, jag har faktiskt inga ord. Men självklart ska vi ta ansvar för skolresultaten, och de har faktiskt höjts, Axel. Bara så du vet.

Då lämnar jag ordet till Axel Josefson för andra och sista replik i detta. Varsågod, Axel!

Tack, för det ordförande, fullmäktige! Återigen behöver skolkommunalrådet förklara varför hon har misslyckats med sitt uppdrag. Skyll allting på oss här. Det är väl lite tråkigt när vi nu har att hantera en motion som egentligen ska handla om någonting helt annat. Det som är poängen med vår motion och vilket jag faktiskt tror att ni också själva inser i och med att ni inte har lyckats med era besparingar, det är att vi behöver någon utifrån som faktiskt gör det här jobbet och tittar på det här. Det är ett utav de alternativen som har bevisligen fungerat och vi har sett att det är ett långsiktigt arbete. Man kommer nog denna konstruktion. Resultatrapporten som ni nu vill få fram här, den kommer nog visserligen kunna peka på vissa saker, men jag tror ska man verkligen komma åt de här 1,8 miljarderna så måste man jobba strukturerat långsiktigt med den här frågan. Då tror vi att det är bättre att man faktiskt skapar det här rådet för att kunna få den här långsiktigheten i det här arbetet.

Tack! På detta har Viktoria begärt sin andra och sista kontrareplik. Varsågod Viktoria.

Jag måste bara fråga Axel. Tror du att om en extern granskare tittar på vad vi slösar pengar på i den här kommunen, i synnerhet inom skolsektorn, att de skulle komma med något annat förslag än att vi behöver göra något åt skolstrukturen? Jag tror nämligen inte det. Jag tror att de skulle säga att de där 200 miljonerna som kommer att bli en miljard inom de närmsta åren, eftersom antalet elever förväntas sjunka ännu mer. Jag tror att de kommer säga precis det. Är du då beredd att ta oss i hand? och hitta en väg framåt för att göra de förändringarna? Eller ska ni ducka och springa ut på TikTok i stället?

Då lämnar jag ordet till Sarah Ullmark för en replik.

Tack så mycket. Jag måste säga att jag tycker att det är symtomatiskt att det alltid när man ska diskutera någonting kommer att handla om någonting helt annat. Det handlar alltid om vad regeringen inte gör tillräckligt bra eller vad vi inte gör tillräckligt bra. Man verkar helt oförmögen på den här sidan att reflektera över att man kanske inte är världens mest fulländade person. Man kanske också hade kunnat lära sig någonting av någon annan. Det finns en massa intressanta saker som ni i styret gör i den här stan som jag ändå kan tycka, ja det finns absolut, det är inte rakt igenom uselt. Ni har ju perspektiv på politiken som jag kan lära mig någonting utav. Det finns forskare som har perspektiv på världen som jag kan lära mig någonting av. Men inställningen från dig Viktoria är ju att det finns ingen som kan lära dig någonting. Allting du gör är helt otroligt. Och blir det inte helt perfekt så är det någon annans fel. Det tycker jag är en ganska osympatisk inställning. Nu fick du lite ungdomsförbundskänga du med ändå. Men jag får passa på innan året är slut och jag får lämna MUF.

Då har Viktoria Tryggvadottir Rolka begärt sin första kontrareplik. Varsågod.

Fast det går ju inte att stå här och hävda att jag försöker få det här ärendet att handla om något annat än vad det handlar om. Ni pratar om hur vi ska nå fram. till kloka effektiviseringar. Samtliga remissinstanser säger att vi vet ganska väl vad vi behöver göra för att bli en mer effektiv kommun. Och vad gäller skolan så vet vi precis vad det är vi behöver göra så att inte pengarna spiller ut till annat än undervisning. Då är det ju oerhört märkligt att påstå att när jag lyfter precis det så pratar jag om något annat. Jag pratar ju om det som ert ärende, yrkande eller motion adresserar. Ni pekar ju särskilt ut ÄV. och skolan som de som behöver effektiviseras. Men alla svar på hur man ska kunna göra det, där backar ni för där vill ni inte vara med. Det ska någon annan tala om för oss, hur vi ska göra det. Det är mycket möjligt att de kan hitta någon helt annan magisk lösning på hur vi ska hitta en miljard på några år, men jag tror inte det.

Då är det Sara Ullmark som har begärt replik. Men innan du får ordet, Sara, så klockan är 19.38 och vi skulle ha avslutat 19.30. Vi har ju faktiskt en ceremoni att genomföra. Dessutom har vi julbord. Så vi uppskattar om ni är korta i era anföranden så att vi kommer i väg, för maten tror jag kommer att bli kall.

Tack för de orden, Aslan. Jag lovar att hålla mig till max en minut. Men det som du pratar om är ju friskolesystemet. Är det väl det enda förslaget som du menar man skulle kunna så att säga, att inte kunna driva skolor som bolag eller i bolagsform och ta utdelning? Är det enda förslaget på hur man skulle kunna effektivisera den här kommunen? Och om man förbjuder marknadsskolorna, då är Göteborgs Stad en jätteeffektiv kommun. Där alla pengar går till exakt det de ska och vi får ut marknadsföring. Maximalt. För det är så det låter. För det du säger är att bara vi löser det i skolan, då finns det ingenting mer. Och det är väl det som vi menar med det här rådet, att det skulle titta på är ju på någon form av högre kommunövergripande nivå, titta in sig på olika saker. Hur kan man jobba mer effektivt generellt? Du är ju helt insnöad på det här med skolans, det som du med dina ideologiska skygglappar ser. Tack. Jag skulle prata i bara en minut.

Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka.

Jag lovar bara en minut, men det är sista repliken också. Jag nämnde friskolesystemet som en av åtgärderna som skulle kunna spara kommunen pengar. Men den stora utmaningen vi har är våra egna skollokaler med våra spökskolor som ekar halvtomt runtom i hela Göteborg. Där vi förstrött har för lite elever överallt, som sänker kvaliteten på undervisning. skapa sämre förutsättningar för elevhälsa, särskilt stöd och för rektors uppdrag att bemanna 17 kursplaner, se till att det finns alla specialsalar, allt som ska finnas. Det är ju den ineffektiviteten som jag pratar om. Det är ju där ni sitter på läktaren och har suttit på läktaren i flera år, och sen pekar på oss när vi försöker göra något åt det. Och springer ut på TikTok och säger att vi är hemska människor som vill värna om elevernas pengar. Tack.

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Hans Arby (C). Därefter Ann Catrine Fogelgren. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter. Jag tänkte vara tråkig och hålla mig till ämnet. Syftet med motionen är gott och det finns alltid en potential för effektiviseringar. Men här måste vi se att samtliga remissinstanser är kritiska. De är det med både relevanta och väl underbyggda argument. Man ser en risk att skapa parallella strukturer som leder till ökad administration, ökade konflikter. kostnader och man har svårt att se vilken nytta ett råd skulle göra. Det är nämnderna som har både ansvaret och de bästa kunskaperna för sin verksamhet. Det är de som kan löpande genomföra de mest träffsäkra effektiviseringarna. Det betyder också att de av oss som sitter i nämnderna, och kanske specifikt i de här nämnderna, behöver vara aktiva och fråga, genomlysa, be om jämförelser, utmana, följa upp och ibland utöver de strukturer som redan finns. Det är därför vi har nämnder. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, tack.

Tack Hans! På detta har jag Axel Josefson begärd till en replik. Varsågod Axel!

Tack för ordet fullmäktige, göteborgare! Då har jag bara en enkel fråga Hans. Varför sker inte detta? Varför sker inte detta? Om det nu är så att man är så duktig där ute och har full kontroll och tydligen vet ju vänstersidan vad de ska göra. Varför gör man inte detta då? Är det någon som kan svara på den enkla frågan?

Tack! Axel och berätta har ju Hans Arby begärt en kontrareplik. Varsågod.

Nej men ska jag först säga att jag inte sitter någon av de här utpekande nämnda så jag kan inte säga hur arbetet går där. Men det är jag alltså dels sker det väldigt mycket. Vi behöver bli duktigare på benchmarking allting så vi kan alltid diskutera hur det här bäst görs. Men det kan vara så att goda råd är dyra också. Det är inte säkert att den här en extern struktur man läftar in, lyfter in på det här sättet är det mest effektiva. Men det är klart, vi behöver få en kultur i nämnderna och i förvaltningarna att jobba mycket bättre med kostnadseffektiviseringar. Jag ser inte att det här är bästa sättet att tillsätta ett extra råd. Tack.

Tack Hans. Då går vi tillbaka till talarlistan och vi börjar med Ann Catrine Fogelgren, L därefter, Jörgen Fogelklou. Varsågod Ann Catrine.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Vi delar motionärens intention. då vi också ser ett stort behov av en effektivisering av stadens verksamheter. Vi ser tydligt att skattetrycket och kostnaderna för stadens verksamhet ligger betydligt högre än till exempel Stockholms, så visst finns det att göra för att effektivisera och ge göteborgarna en mer kostnadseffektiv välfärd. Men vi anser inte att ett effektiviseringspolitiskt råd är det rätta, och det är också vad som framgår av remissinstansernas svar. Det finns en överhängande risk. för parallella spår, som flera har nämnt här, med en ökad administration och byråkrati. Detta är inte vad som behövs, utan vi anser att det är mer effektivt att arbeta med nämnderna, som har ett ansvar att arbeta inom sin ram, men också att ha ett effektiviseringskrav. De har också bäst kännedom om verksamheterna. Med detta önskar jag bifall till yrkandet från L, D och KD.

Tack Ann Catrine. Då är det Jörgen Fogelklou som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Ja allt, precis allt som går för att försöka stoppa slöseriet i Göteborg, det bör stödjas. Jag anser väl att Göteborg är en koloss på lerfötter. Men det säger jag inte bara om Göteborg, jag tror att det är så i alla stora. kommunen. Det blir en stor apparat som blir dyr och ineffektiv. Så det är nog inget specifikt för oss. Men tyvärr så har ju vi vunnit det icke smickrande priset, förstapriset i Slöseriombudsmannen, både en, två och tre gånger. Det här måste vi då naturligtvis ta på allvar. Många kan vara rena politiska, naturligtvis, och en del är ineffektiva tjänstemän. Men vi har liksom konstverk som lär göteborgare. Det var vatten, det regnar 340 dagar om året här. Vi har en linbana Västlänk, vi har välfärdsbedrägeri med massa andra saker. Vi har en cykelbro för 1,2 miljarder med mera, med mera, med mera. Svenskt Näringsliv till exempel, och man ska absolut inte gå Svenskt Näringslivs ärende, absolut inte. Men för några år sedan så tittade de på grundskolan i Göteborg. De hävdade att det gick en miljard fanns att spara där. Det tror inte jag på den siffran. Men säg att den är 10 procent, det är 100 miljoner liksom. Det finns pengar. pengar att spara om vi effektiviserar oss. Leif Östling hette han, den gamla Scania, som frågade var fan vi får pengarna. Han lät sina ekonomer titta på Södertälje under covid. Hur kan Södertälje skötas mer effektivt? De kom fram till att det fanns ofantligt mycket pengar att spara. Med det sagt så kanske jag avslutar och önskar en god jul till er alla också och bara tala om att i Sverige. I Sverige firar vi jul från fornnordiskan jule. Oden kallades även julner, det betyder julens gud. Många andra länder firar Christmas, alltså till Kristus. Det gör inte vi i Sverige, vi firar det till orden, tack.

Tack, då är det tomt på talarlistan och jag anser att motionen har ju debatterats färdigt. Under överläggningen yrkar Daniel Bernmar, Hans Arby bifall till kommunstyrelsens Förslag. Sarah Ullmark att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M i kommunstyrelsen. Ann-Catrine Fogelgren att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från L, D och KD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Sarah Ullmark? Ja. Bifalles förslaget från Ann Catrine Fogelgren? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det kommunstyrelsens förslag som är ja i proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två kvarstående yrkandena. Antas förslaget från Sarah Ullmark som motförslag? Antas förslaget från Ann Catrine Fogelgren som motförslag? Jag finner att förslaget från Ann- Catrine Fogelgren antagits som motförslag. Vill ni ha votering på den också, för att avgöra vem som går till huvudvoteringsdelen? Om ni begär votering så genomför vi det. Ja, okej. Då är det ja för Ann Catrine Fogelgrens förslag och nej för förslaget från Sarah Ullmark. Varsågod att rösta. Vad jag kan se har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Och med 14 röster mot 24 till nej och 43 avstår, då blir Sarah Ullmark som tas om till huvudvoteringen. Och då återstår huvudvoteringen. Och då är det ja till förslaget för Kommunstyrelsen och nej är för förslaget från Sara Ullmark. Varsågod och rösta. Jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 24 och 14 avstår så bifalles Kommunstyrelsens förslag. Bordläggning av ärende 30–41

Klockan är 19.49. Då föreslår jag att vi sätter punkt för dagens fullmäktigemöte. Kan vi göra så? Kan vi bordlägga bordlagda motioner 30–38 till nästkommande möte? Kan vi bordlägga motionerna 39–41? Kan vi anteckna anmälningsärenden? Vi är inte färdiga. Det är lugnt. Jag vill passa på att tacka alla som har följt oss under dagen. Jag vill framföra ett stort tack till kansliet, till presidiet och till er alla. Och personalen som ser till att vi får mat och dricka när vi är här sju timmar. Med det sagt så önskar jag er alla en god jul och gott nytt år. Jag hoppas att ni får lite tid och ta det lugnt och umgås med era familjer, era nära och kära. För det har varit ett intensivt år politiskt och det har varit många möten, många debatter och jag vill personligen som ordförande tacka för alla som har försökt och hjälpa till så att det blir bra debatter här i den här församlingen. Så ett stort tack och önska er. Bra fortsättning och vi har en ceremoni att genomföra. Vi ska hylla våra vardagshjältar efter detta och därefter förflyttar vi oss till festivitetssalen och har ett julbord. Så med det sagt avslutar jag dagens fullmäktigemöte. Vi stannar här i salen. Vi stannar här i salen. Ska vara officiellt knäppta. Kavaj. Kära pristagare, fullmäktiges ledamöter, ersättare, gäster och vänner. Göteborgs Stads pris för vardagshjältar lyfter människor som gör något av det finaste man kan göra. Att se andra, att stå upp för de som behöver det och att bidra till ett tryggt. tryggare och mer inkluderande Göteborg. Priset uppmärksammar insatser som främjar mänskliga rättigheter, motverkar utanförskap och främlingsfientlighet, och som bidrar till att minska otrygghet. Det kan också ges till den som visar medmänsklighet, solidaritet, civilkurage och personlighet. mod i vardagen. Årets två pristagare är starka exempel på just detta. Det har bara visat en genuin omsorg om andra och gjort det i stunder då det har spelat som mest roll. Varsågod, kom fram Hedi! Hedi! Avarota har visat vad medmänsklighet betyder i sin renaste form. När en hemlös man riskerar att stå ensam i den bitande vinterkylan, valde Hedi att stanna upp, se honom och ta sig tid. Genom tålamod, omtanke och en stor portion envishet, byggde hon upp ett förtroende som gjorde att mannen, vågade ta emot den hjälp han så väl behövde. Hjälp som var helt avgörande när nätterna blev allt kallare. Heidi såg människan när andra vände bort blicken. Det kräver både civilkurage och hjärta. För denna insats vill Göteborgs stad uppmärksamma Heidi Awaroghteh som en av årets Vardagshjältar. Ett stort grattis! Varsågod och kom fram, Marcus Ericsson. Marcus är regionansvarig för Västra Götaland, Halland, Jönköping i föreningen Suicid Zero. En ideell organisation som sedan 2013 arbetar för att minska antalet självmord i Sverige. Psykisk ohälsa är en av vår tids stora folkhälsofrågor. Alltför många, både unga och äldre, mår så dåligt att livet känns som en börda. och alldeles för många liv går varje år förlorat. Marcus bär på en egen erfarenhet av att förlora en nära anhörig i suicid. Trots detta, eller kanske tack vare detta, har han valt att ägna sitt arbetsliv åt att förebygga självmord och skapa hopp. Hans engagemang, hans mod och hans uthållighet gör skillnad varje dag. För ditt Viktigt arbete vill Göteborgs Stad uppmärksamma Marcus Ericson som en av årets vardagshjältar. Grattis! Med det sagt så tackar vi alla för att ni har lyssnat. Då är det dags att förflytta sig till festivitetssalen för ett julbord. Varsågod!