Kommunfullmäktige

Hörs det dåligt? Ja. Som vanligt, det är inget nytt att det hörs dåligt i början. Så får vi hoppas att det ljudet blir justerat. Jag vill börja med att hälsa er alla hjärtligt välkomna till dagens fullmäktigemöte som är första för året. Jag hoppas att ni har haft en avkopplande och bra julledighet. Jag vill passa på att hälsa Glöstorpsskolans högstadium, som är här och där uppe, välkomna till att följa oss. Inte hela fullmäktige kommer att kunna följa med. med den tiden ni orkar stanna kvar och följa oss. Det är alltid uppskattat när vi får skolklasser till att komma och följa fullmäktigedebatten. Jag vill även passa på att hälsa alla som följer oss via webb-tv och närradio.

Med det sagt så förklarar dagens fullmäktigemöte 2026-01-29 öppnat. Och då går vi till ärende nummer 1. Det är bestämmande av tid för justering. Justering av protokollet från dagens sammanträde sker torsdagen den 12 februari klockan 14.00 på Stadshuset Gustav Adolfs torg 1. Kan justeringsdatumet fastställas? Ja. ledamot i kommunfullmäktige

Ärende nummer 2. Anmälan av Länsstyrelsens beslut att utse Anneli Eriksson till ny ledamot i kommunfullmäktige i stället för Anders Moberg och Ellen Mitikka till ny ersättare i stället för Anneli Eriksson. Kan Länsstyrelsens beslut antecknas?

Ärende nummer 3. Till dagens frågestund har det inkommit sex frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Till de här sex frågorna som har inkommit är det Jonas Attenius (S) som har fått frågor till sig inte närvarande, vilket kommer att innebära att de här frågorna inte kan framställas, och även frågan till Karin Pleijel (MP), som inte är närvarande. Därmed utgår tre av de sex frågorna, och då återstår bara tre frågor. Kan de tre frågorna framställas? Ja. Då lämnar vi ordet först till Eva Flyborg. Jag ber om ursäkt för att det första fullmäktigemötet, fråga nummer tre, är vi på nu. Det är från Mariette Höij (D), till kommunalrådet Marina Johansson, (S). Varsågod, Mariette! Inte här? Är hon sjuk? Nej, men då utgår frågan då. Ja, då gör vi så. Och fråga nummer 4, som sagt, som är ställd av Hans Arby, vi säger till kommunalrådet Karin Pleijel (MP), inte närvarande, den utgår också. Och då går vi fram till fråga nummer 5, som är ställd av Pär Gustafsson (L), till kommunalrådet Marina Johansson, (S). Då bjuder jag in Pär och Marina. Varsågod Pär!

Tack ordförande, fullmäktige! Under de senaste veckorna så har allvarliga uppgifter framkommit i media, i Göteborgs-Posten, i Dagens Nyheter och i Sveriges Radio, om omfattande missförhållanden på Granlidens vård och omsorgsboende i Hovås. Det som beskrivs har pågått under lång tid och visar att staden har tappat kontrollen över verksamheten. Bristerna vittnar om bristande ledarskap, styrning, uppföljning och ansvar. årstagande som har fallerat med konsekvensen att de boende har riskerat att fara illa. På Granlidens vård och omsorgsboendes hemsida så beskrivs verksamheten som att den utgår från den enskildes behov, från Göteborgs Stads förhållningssätt där staden ska vara till för den enskilde, samarbeta och tänka nytt för att ge bästa möjliga stöd och hjälp till den som bor där. Mot den bakgrunden så vill jag ställa. Jag vill ställa följande fråga till kommunalrådet Marina Johansson. Anser du att Göteborgs Stad under ditt ansvar i fallet Granlidens vårda omsorgsboende lever upp till stadens eget förhållningssätt?

Tack så mycket Pär! Då lämnar jag ordet till Marina Johansson. Varsågod!

Tack så mycket fullmäktige åhörare och tack Pär för din fråga. Jag vill börja med att säga väldigt tydligt och klart här att jag är som ni Självklart förstår absolut inte nöjd med situationen på Granlidens vård och omsorgsboende. Det som har skett där är en väldigt allvarlig personalkonflikt. Och som faktiskt inte liknar någonting annat som vi har varit med om. Det har varit en väldigt svår situation. Inte minst eftersom det varit väldigt svårt att identifiera vem som har gjort vad och mot vem. Framför allt varför? Vad är syftet och agendan med detta? Väldigt komplex situation. Åtgärder är vidtagna från första stund och pågår också nu. Fler åtgärder kommer vidtas, mer kraftfulla och ännu mer samordnat. I dagsläget är tre medarbetare avstängda. Den tiden som jag har känt till konflikten har jag varit väldigt tydlig med att det här behöver få en lösning och det skyndsamt. Det har inte funnits någon som helst tvekan här kring min inställning och jag håller verkligen inte med om bilden att vi ska. tappat kontrollen över verksamheten. Det stämmer inte. Sen kan man självklart vara självkritisk till hur informationsflödet har gått. Självklart skulle presidiet också fått information mycket tidigare än vad vi fick, till exempel. Men bilden av att förvaltningen har varit handfallen, den stämmer inte. Men för att komma till svaret på din fråga, så är det som så att det är 70 anställda på Granlidens vård. Omsorgsboende. Majoriteten av dem gör ett fantastiskt jobb varje dag. Det är ett fåtal personer som har betett sig så fruktansvärt illa. Ett fåtal personer. Så då är svaret att de som har gjort detta, de har självklart inte levt upp till stadens förhållningssätt. Vi vet vårt uppdrag, vi vet vem vi är till för, vi samarbetar och vi bryr oss. De andra har gjort det. Tack!

Tack Marina! På detta har Pär Gustafsson (L) begärt en replik. Varsågod Pär!

Tack ordförande och tack för det! Tack för ditt svar Marina. Att vi har väktare som vaktar personalen visar ju på en kontroll som inte längre finns. Jag vet inte om du har haft kontakt med boende och anhöriga Marina, men det har jag. De vittnesmål som jag får vittnar om något helt annat. Anhöriga beskriver rädsla, otrygghet och en känsla av en situation som har varit okontrollerad under en lång tid. Polisanmälningarna har varit hårda. Det finns personal som larmade tidigt och problemen var långt kända innan åtgärderna sattes in. Därför blir det väldigt svårt att förstå hur du kan säga att inga boende har drabbats. Jag säger verkligen att det där stämmer inte med verkligheten. I alla fall inte av de signalerna som jag får. Då menar jag att det behövs politiskt ledarskap. Då behöver vi också göra någonting väldigt konkret och det är. Att tillsätta en extern granskning och det har du precis röstat nej till.

Tack Pär! Marina, vill du ha en replik? Då får du en kontrareplik. Varsågod!

Tack så mycket! Att det saknas politiskt ledarskap och handfallenhet, det stämmer verkligen inte. Insatser har gjorts. De har inte varit tillräckliga. Därför sker det fler insatser, mer samordnat och allting beror ju på att detta inte är någon vanlig konflikt. Allting har utretts, alla misstankar, alla tips, alla avvikelser, korskörning mellan olika data för att verkligen försöka få fram vad är det som händer och varför. Mer åtgärder kommer ske. Vi har ständig kontakt med polisen i det här fallet. De är oss fortsatt behjälpliga. Andra aktörer är oss behjälpliga. Andra externa aktörer är redan inne i detta. Och vi kommer redan om ungefär tre veckor i nämnden få en ännu tydligare bild av vad som händer. som har hänt och ännu fler åtgärder. Och framför allt bristen på åtgärder. Vad kunde förvaltningen och vi gjort bättre? Vi satte in åtgärder mycket tidigare.

Tack Marina! Då lämnar jag ordet till Pär för andra sista replik. Varsågod Pär!

Tack ordförande! Det här handlar inte om att peka finger mot enskilda medarbetare eller om partipolitik eller kasta paj som du anklagade mig för häromdagen. Det handlar om ansvar och du är ansvarigt kommunalråd. Det är er styrning, er organisation och ditt ledarskap som ytterst ska säkerställa att vi har en äldreomsorg som är trygg. Jag välkomnar verkligen de åtgärder som nämnden har vidtagit. Men en extern granskning är inte ett hot mot verksamheten. Det är en förutsättning för att återupprätta förtroendet för de boende, för anhöriga och anseendet för stadens Personalpolitik, transparens är ansvarstagande. Så jag vill verkligen än en gång trycka på att om Socialdemokraterna verkligen vill lära sig av detta och förhindra att detta händer igen. Varför då säga nej till att låta detta granskas med nya ögon? Det är då vi kan upprätthålla stadens förhållningssätt.

Tack Pär! Då lämnar jag ordet till Marina Johansson för andra sista replik. Varsågod!

Tack så mycket, fullmäktige och åhörare! Det här granskas på längden och tvären av olika professioner. Andra utomstående är redan involverade i granskningen. Dessutom så får vi också på nästa nämnd en återrapport på hur förvaltningen arbetar med avvikelser. Där är också extern leverantör redan inne. Vi säger så här att låt oss se av det som vi får om några veckor. Om tre veckor får vi en gedigen rapport och vi stänger inte några dörrar för att granska. att gå vidare om det skulle behövas med extern granskning. Men själva grejen här är att det här boendet får en svart stämpel. Alla som arbetar där blir väldigt, väldigt också utsatta. Det de säger nu är att kan vi inte bara få fortsätta jobba? Vi vill upprätta Granlidens rykte. Mycket samtal har varit med anhöriga i flera omgångar, och de boende och med personalen. Det som är tydligt. är att de allra flesta trivs på sitt boende och känner sig trygga, även de anhöriga.

Tack Marina! Tack! Då tackar vi Pär Gustafsson (L) och Marina Johansson för det. Jag går över till fråga nummer 6 som är ställd av Agneta Kjaerbeck (SD), till kommunalrådet Marie Brynolfsson (V). Du får gärna logga in Agneta, så du får två minuter. Eller ta iPaden med dig om du skulle begära replik också. Så varsågod, Agneta!

Tack för ordet! Nu? Ja. Tack. Efter att flera allvarliga brister har uppdagats vid flera LSS-verksamheter i Göteborg, däribland Hundraårsgatan och nu även Tunnlandsgatan, där boende enligt IVO-anmälan och uppgifter i media har utsatts för tvångs och begränsningsåtgärder, uteblivna insatser, bristande bemötande, misstänkta sexuella övergrepp, hygienbrister, utebliven medicinering. samt bristande kontinuitet och ledning under lång tid och där över 30 verksamheter inom funktionsstöd sammantaget har uppvisat brister, så vill jag fråga kommunalrådet anser du att Göteborgs Stad idag har tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll för att kunna säkerställa god kvalitet och trygghet i samtliga LSS-verksamheter, även i de som nu inte har granskats?

Tack Agneta! Då lämnar jag ordet till Marie. Varsågod Marie!

Så, tack så mycket ordförande, och tack för frågan. Först vill jag säga att det är fruktansvärda beskrivningar och fruktansvärda händelser som har skett i de här verksamheterna. Och mot den bakgrunden så kan jag naturligtvis inte säga någonting annat än att nej, jag tycker inte att vi har tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll. Och vi har framför allt inte haft det genom åren. Det är ju alldeles uppenbart att det är nämnden för funktionsstöd. Nu pågår ett arbete för att säkerställa kvalitet och en bättre styrning. Jag vet att nämnden är aktiv och tar ansvar i att säkerställa att det här förbättras. Det finns självklart ingenting i det här som jag tycker är bra eller står bakom. Samtidigt vill jag ändå säga det att Förvaltningen för Funktionsstöd i Göteborg, där jobbade många väldigt kompetenta medarbetare som varje dag går till jobbet och gör sitt bästa för att människor ska få stöd. Det kommer säkerligen att finnas brister eller dyka upp situationer som inte är bra, eftersom det är människor som jobbar, och då hjälper det ibland inte hur många rutiner man har. Problemet är ju när det blir systematiskt och beror på att det inte finns rutiner eller riktlinjer att följa. Jag tror inte att det är så situationen ser ut i hela vår LSS-verksamhet med stora kvalitetsbrister. Det gör jag inte. Och jag är rätt övertygad om att de som har insatser kan och ska känna sig trygga med det stöd man får. Men det är klart att nämnden måste kavla upp ärmarna nu. Det förväntar jag mig. Att man kan inte bara luta sig tillbaka mot beslut som har tagits, utan man måste följa upp besluten, att de leder till verkstad och att verklig förändring sker. Tack!

Tack Marie! Agneta, vill du ha replik? Får jag begära en replik? Ja, replik i stället. Varsågod!

Då vill jag fortsätta med att fråga, skulle det vara möjligt, vi pratade om Granliden här förut, att man kanske behöver en extern granskning och se om omsorgen på flera håll här? Om vi pratar om att det är ett 30-tal verksamheter som har uppvisat brister för personalens skull och för de som bor där, skulle det kunna bli aktuellt? En extern granskning.

Varsågod Marie.

Tack. Det kan jag ju inte svara på. Det är någonting som nämnden får ta ställning till tänker jag om det ska tillsättas ytterligare externa granskningar. Det har ju redan tillsatts en extern granskning och det har gjorts granskningar av de här 30 boendena. Och som sagt, vad som ska hända härnäst, det tänker jag nämnden får ta ställning till. Tack.

Då tackar vi Agneta Kjaerbeck (SD) och Marie Brynolfsson (V). För där har vi. Och därmed så är vi färdiga med frågeställningen och går över till ärende nummer fyra. ordförande om eventuell nedläggning av Trollängsskolan

Och det är interpellation av Axel Darvik (L) till grundskolenämndens ordförande om eventuell nedläggning av Trollängsskolan. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Interpellanten Axel Darvik är inte närvarande vid dagens sammanträde. Kan besvarandet uppskjutas till nästa sammanträde? ordförande om försäljning av Cirkus Lorensberg till föråldrat pris

Ärende nummer fem. Det är också interpellation av Axel Darvik (L) till exploateringsnämndens ordförande om försäljning av Cirkus Lorensberg till föråldrat pris. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Interpellanten Axel Darvik är inte närvarande vid dagens sammanträde. Kan besvarande uppskjutas till nästa sammanträde? nämnden för intraservice om dataläckan från Miljödata Och då har vi en ny interpellation som har kommit, nummer 33, som är ställd av Rasmus Ragnarsson (SD) till intraservice-nämndens ordförande Bertil Lidfeldt. Och då tänkte jag att vi kan flytta upp eftersom det redan finns ett svar på det här för att vinna lite tid. Då ställer jag frågan. Beslutar fullmäktige att interpellationen får framställas till att börja med? Kan vi göra den flyttningen så att vi hanterar interpellationen nu i stället för att bordlägga den till nästa månad? Då bjuder vi in Bertil Lidfeldt som är ordförande för Intraservice. Och även Rasmus Ragnarsson (SD) Varsågod Bertil!

Tack herr ordförande, fullmäktige. Vi har skickat in ett skriftligt svar men jag tänkte kort bara dra de stora punkterna där. Den första frågan var hur uppgifter som de som redan har avslutat sin anställning fortfarande finns kvar i systemet. Det handlar då om att det är upprättade handlingar som ska hanteras enligt arkivlagen och regionarkivets föreskrifter och de beslut som har funnits i arkivnämnden. Som säger att man inte får gallra utan att det finns ett beslut på gallring. I det här fallet så finns bakgrunden till Arkivnämndens beslut om bevarande. Att dokumentationen ska finnas kvar om det uppstår frågor som rör arbetstagares rättigheter. Alltså får man inte gallra handlingar för personer som har avslutat sin anställning. Så att frågor till och med från de man söker jobb. De handlingarna finns också kvar för väldigt lång tid. Men tidigare saknas gallringsbeslut för personuppgifter som har avslutat sin anställning men som inte har några ärenden för bevarande. Och så sent som den 16 december 2025 så fattade arkivnämnden ett beslut om gallring. Och det gör att nu kan intraservice under 2026 inleda arbetet med att gallra bort de uppgifterna som inte rör personer som har rehabilitering. Den andra frågan, hur har Intraservice gjort någon samlad analys för ansvaret? Då får man ju tänka på att den här läckan hos Miljödata skedde i augusti 2025. Då gällde ju den dataskyddsförordningen och den har nu upphört att gälla utan i stället har nu EU fattat ett beslut som Sverige har godkänt om en ny cybersäkerhetslag och den trädde då i kraft den 15 januari 2026. Och det tycker vi på Intraservice att det är en förbättring med den lagen. Den nya cybersäkerhetslagen ger en större tydlighet i ansvarsfördelningen än vad som har gällt tidigare. Det gäller både informations och cybersäkerhet. Så att det är det som vi ska arbeta med nu, den nya lagstiftningen och inte det som Den tredje frågan var om åtgärder för att stärka informationssäkerheten. Förvaltningen har tagit fram styrande dokument, utbildat medarbetare och har den här frågan i fokus. Sen har vi också under de senaste åren genomfört leverantörskontroller. Miljödata är ju den stora aktören i det här sammanhanget med rehabiliteringstjänster. Och det är ju merparten av landets kommuner, regioner och många stora företag som har anlitat detta företag, Miljödata. Men att vi måste då också ha starka och bra leverantörskontroller. Och det finns också nu då en plan att Infrastruktur gör vi tillsammans med Sveriges kommuner och regioner ska inleda en fördjupad leverantörskontroll av miljöutdata. Och det avtal vi har nu gällande det kommer då att måsta konkurrensutsättas under 2026. Och det har vi också från nämndens sida sagt att då kan man ju också givetvis förutom konkurrensutsatta det hela också beakta om det är möjligt att kanske fördelar att Har den här verksamheten i egen drift. Och bara nämna till slut att det finns också ett pågående tillsynsärende för integrationsskyddsmyndigheten mot Göteborgs stad och intraservice. Det kommer vi att lämna svar på nu inom några veckor till EMU.

Tack så mycket Bertil! Då lämnar jag ordet till Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod!

Tack herr ordförande! Bakgrunden till att jag ställde den här frågan var förstås den omfattande dataläckan som omfattade personuppgifter från cirka. Väldigt många utav dem, däribland jag, som hade slutat jobba på Göteborgs Stad för över, det var väl 10 år sedan nu, omfattades också utav den här läckan. Så det väckte förstås väldigt mycket vrede hos många göteborgare att de utsätts för de här riskerna. Men jag uppskattar ändå din redogörelse. Det är bra att vi jobbar med den här frågan nu. Men bara en förståelsefråga här. Om jag tolkar svaret. Korrekt så framgår det då att gallringsbeslut saknades fram till december 2025. Och att åtgärder nu planeras eller pågår. Och det innebär då att de här bristerna har ju hanterats efter att den här allvarliga dataläckan redan har inträffat. Så min fråga, följdfråga till dig då Bertil, hur säkerställer du? Jag tänker du är ordförande i nämnden för intraservice. Hur säkerställer du att informations och cybersäkerheten inte fortsätter vara något som förstärks i efterhand? Utan hur kan vi arbeta proaktivt för att säkerställa att det här inte händer igen? Vad har vi lärt oss utav detta framgent? Och särskilt då tycker jag att vi ska betona också de externa leverantörerna. Hur följer vi upp att de faktiskt lever upp till våra krav? För jag tänker ju att vi har ju hårda krav kring det här. Och varför har ni till exempel inte infört sanktioner mot de företagen som inte kan upprätthålla våra krav? Nu blev det mycket på en gång, Bertil, men ta det i din takt, tänker jag.

Tack Rasmus, och eftersom Bertil inte kan begära replik och klicka in sig så får du en minut.

Nå så. Arkivnämnden har vi förbättrat samarbetet med och vi har fått rutiner som gör att de signalerar att nu är det möjligt för intraservice att radera de här uppgifterna. Sen är det att vi har ju haft de här som jag sa tidigare leverantörskontroller mot miljödata. På vissa områden så har de ju förbättrat sig men inte på alla områden. Det är väl det som vi ska göra nu när vi ska göra en förnyad konkurrensutsättning. Se, vi måste ju vara säkra på att de som vi köper de här tjänsterna av verkligen inte har de här säkerhetsföreskrifterna. Så det är väl det som vi kommer att göra. Och det är det jag sa, att då är det möjligt att vi ska kanske se över om det är ändå säkrare att driva det i egen regi.

Tackar vi Bertil för svaren och lämnar ordet till Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod!

Ja, tack herr ordförande! Tack för det svaret Bertil! Jag tänker ju bara det här med tanke på precis som du säger. Vi kan läsa i det här svaret att leverantörer har informerats om brister och att förbättringar ibland inte har genomförts. Och trots detta så har ju samarbetena med våra leverantörer fortsatt. Och det tycker jag också är ganska anmärkningsvärt, för jag vet ju själv när jag jobbar för privat företag som har avtal med offentliga aktörer. Det är ju hårda krav. Krav som ställs på privata leverantörer. Och att säkerställa att den här kontrollen och den uppföljningen sker regelbundet för att säkerställa att de lever upp till de kraven. Det känns inte som man har tagit det här på jättestort allvar. För vart är sanktionerna? Sen är det jättebra. En förnyad konkurrensutsättning behövs ju uppenbarligen här. Men jag saknar att någon måste utkrävas på ansvar för det här. Och är det inte. Leverantören så är det rödgröna styret tänker jag.

Tack Rasmus och då ställer jag frågan till Bertil, vill du ha en minut till?

Ja tack. Självfallet ska vi ta vårt ansvar och det är det vi har gjort nu tillsammans med Sveriges kommuner och regioner. Det är ett väldigt stort antal, flera hundra kommuner och företag och andra som har den här, drabbats av den här säkerhetsrisken. Det måste vi tillsammans se till att de tjänster vi köper verkligen håller den kvalitet som vi begär. Det är klart att det är en förbättring att vi nu har inlett det här arbetet ihop med SKR och även samarbetet med stadsledningskontoret.

Tack Bertil! Rasmus, vill du ha din andra sista?

Ja, gärna. Systemet har hängt sig lite här. Nej, men jag tar en minut. Tack så mycket! Nej, men och ja, Bertil, jag uppskattar verkligen att du säger saker, att man ska ta ett gemensamt och helhetsansvar kring den här frågan. Men det jag eftersöker är ju någonstans att vi behöver peka ut någon som faktiskt bär ansvaret för det här, för det här dataläckaget. Jag tycker att vår underleverantör måste ställas till svars för det här. Jag tänker att det borde finnas en sanktionstrappa i de här fallen. Alltså att vi kan kräva våra underleverantörer att de måste ersätta staden på något vis. De kan inte leva upp till de kraven som vi har ställt. Det känns som det har saknats i det här fallet. Det känns inte heller som att ni vill driva den frågan. Så jag vet inte Bertil, hur tycker du det här borde hanteras? De måste väl utkrävas på ansvar. Tack! Jag håller med om att det självfallet är leverantören av tjänsten som har huvudansvaret för att det här har inträffat. Och det är klart i de diskussionerna som vi nu ska föra och som vi också driver ihop med EMY så är ju den frågan uppe. Kan vi få ersättning? Det är klart det här kommer ju då att samordnas med SKR för att det är ju väldigt många kommuner och regioner som har drabbats av den här skadan som också borde få samma ersättning. Men grundfrågan är vi helt överens om. Det är ju leverantörerna som är den stora boven i det här sammanhanget. och program

Då tackar vi Bertil Lidfeldt ordförande, nämnden för intraservice, och Rasmus Ragnarsson (SD). Då går vi över till ärende nummer 6. Det är stadsrevisionens rapportsammandrag, Styrning genom planer och program. Stadsrevisionen har inkommit med rapport. sammandraget. Synen genom planer och program. Kan rapporten antecknas?

Ärende nummer 8. Nummer 7. Valberedningens förslag till vid sammanträde förekommande val. Under punkterna 1–4 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkt 5 lägger valberedningen fram förslag till godkännande av en avsägelse från ett medborgarvittne. Godkänns avsägelsen? Under punkt 6–7 lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter och suppleanter i två vattenvårdsförbund. Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkterna 8–10 lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter, suppleanter och lekmannarevisorer i de kommunala bolagen samt inträdesordning för suppleanterna. Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkten 11 lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter, suppleanter och lekmannarevisorer för regionala bolag. Kan valberedningens förslag befallas? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? kommunalförbund i stället för Mats Arnsmar (S)

Det är så när det är många papper, det gäller att hålla koll på dem. Då är vi på ärende nummer 8. Det är val av ledamot i förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund, i stället för Mats Arnsmar. Kan jag få förslag på ledamot? Ordet har begärts av Viktoria. Varsågod, Viktoria!

Tack så mycket, ordförande! Då skulle vi vilja nominera Håkan Hallengren.

Tack, Viktoria! Vi har hört förslaget från Håkan Hallengren. Kan Håkan Hallengren utses till ledamot i förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund i stället för Mats Arnsmar? överenskommelsen om samverkan med civilsamhälles- organisationer samt revidering av reglementet för socialnämndens centrum

Då är vi på ärende nummer nio och det är redovisning av uppdrag om att revidera och uppdatera överenskommelsen om samverkan med civilsamhällesorganisationer samt revidering av reglementet för socialnämndens centrum. Nu är det fråga om ett nytt beslut i ärendet på grund av formaliafel vid sammanträde 2025-12-11. Kommunfullmäktige beslutade den 11 december 2025, paragraf 541, att återremittera. Återremittering kan endast ske till ett beredande organ. Socialnämnden Centrum har inte varit en del av beredningen i ärendet, varför kommunfullmäktige har att hantera ärendet på nytt. Kommunfullmäktige behöver därför upphäva beslutet. Kan fullmäktiges beslut den 11 december 2025, 541, om återremiss till socialnämnden Centrum upphävas? Fullmäktige debatterar ärendet vid sammanträdet den 11 december. Jag föreslår därför att de ledamöter som vill framställa yrkanden redovisar detta och att vi anser att själva debatten genomfördes under mötet i december. För det fall yrkandet om återremiss framställs finns möjlighet till en minoritetsåterremiss då det första beslutet var ogiltigt. Här har vi talarlistan och vi börjar med Jonas Nilsson (V). Därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod Jonas!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det verkar bli återremiss på det här ärendet idag, till rätt instans den här gången. Men jag vill ändå lyfta att det behövs en enklare och tydligare väg in i den kommunala byråkratin för civilsamhällets organisationer. Efter omorganisationer i staden har det inte alltid varit så lätt. Det här är både efterfrågat och efterlängtat. Jag tycker gott att vi kan avgöra detta idag. Bifall till kommunstyrelsens ursprungliga förslag. Tack!

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Nina Miskovsky. Därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Nina!

Tack så mycket! Jag är glad att höra att Jonas här också tycker att det behövs enklare vägar in. Vi har ju gjort den här debatten tidigare så jag ska inte upprepa mig. Men jag brinner starkt för denna fråga och vill att det ska bli så bra som möjligt för civilsamhällets samverkan med Göteborgs Stad, men jag vill i alla fall. Vi yrkar på en återremiss av ärendet enligt yrkandet från M D, L, KD och i andra hand bifall för återremisser från SD. Om återremisserna faller yrkar vi avslag. Tack!

Tack Nina! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD), därefter Staffan Lindström. Varsågod Emma!

Tack för ordet! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunfullmäktige, vilket är en återremiss nu till rätt instans. I andra hand till återremissyrkandena från M, D, L och KD, annars avslag. Tack!

Tack Emma! Då lämnar jag ordet till Staffan Lindström som är sist i talarlistan. Varsågod Staffan!

Tack så mycket! Jag ska bara yrka avslag på SD:s yrkande. Tack!

Tack! Då har jag tomt på talarlistan. Och det har ju begärts återremiss och avgörande idag. Under överläggningen yrkar Jonas Nilsson (V) bifall till Kommunstyrelsens förslag. Nina Miskovsky (M), återremiss till kommunstyrelsens enhetliga yrkande från M, D, L och KD den 29 januari. I andra hand bifall till återremiss från SD. Emma Altenhammar (SD), återremiss till kommunstyrelsen enligt yrkande från SD den 27 januari 2026. I andra hand bifall till återremiss från M, D, L och KD. Yrkandena om återremiss och motiveringen ska ses som en helhet. Detta framgår av 5 kap. 50 § kommunallagen. Om inget av återremissyrkandena biträds av en tredjedel av ledamöterna faller yrkandena. Jag kommer i så fall ställa proposition på kommunstyrelsens förslag. Jag kommer alltså först att ställa proposition på bifall respektive avslag på varje återremissyrkande med sin motivering. Beslutade fullmäktige att avstå återremissyrkandena och därmed avgöra ärendet vid dagens sammanträde ställer jag proposition på bifall respektive avslag på kommunstyrelsens förslag. Godkänns denna propositionsordning? Jag börjar med att återremissyrka med motiv från M D, L och KD. Bifalles den? Avslås den? Jag finner att den har avslagits. Votering är begärd och ska verkställas. Vi väntar en liten stund. Alla är inte inne i stationssalen. Då har alla kommit in och det har begärts en votering och det ska genomföras. Då är det ja för avslag och nej för bifall till återremissyrkandet. Varsågod och rösta! Ja, här ser vi dig på en tom plats. Det är Krista Femrell, SD. Så jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 37 och en frånvarande så avslås minoritetsåterremissyrkandet. Då återstår återremissyrkandet med motiv från SD. Bifalles den? Avslås den? Finner ni att den är avslagen? Votering är begärd och ska verkställas. Då är det ja för avslag och nej för bifall till återremissyrkandet från SD. Varsågod och rösta. Då stoppar jag omröstningen. Eftersom det är minoritetsåterremiss, så med 37 röster nej mot 43 ja, så bifalls återremissyrkandet. boendekostnader 2026

Då går vi över till ärende nummer 10. Det är riksnorm, ekonomiskt bistånd och riktmärken för boendekostnader Göteborgs Stad. Försäkringskassans genomsnittliga och högsta boendekostnader för Storgöteborg 2026 ska utgöra riktvärden för bedömningen av bistånd till hyreskostnader. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Nina Miskovsky. Därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Nina!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare! Att så många som kan arbeta också arbetar är viktigt för så många. Det är viktigt för friheten och oberoendet för den som arbetar. För barnen som ser sina föräldrar gå till arbetet och för att hela samhället. Fungerar och även vår välfärd på ett bra sätt. Eftersom regeringen nu lägger fram många förslag om hur fler ska kunna gå från bidrag till arbete så är det viktigt att Göteborgs Stad är redo att införa dessa. Det gäller till exempel aktivitetskrav. Vi vill även se en kartläggning inom vilka områden staden går över riksnormen idag. Hur det påverkat likvärdigheten i bedömningarna och vad som gäller för staden. och det kostar staden. Samtliga höjningar gör det mindre lönsamt att ta ett arbete i stället för att gå på bidrag. Då skillnaden mellan bidrag och arbete minskar. Det är viktigt att kommunen gör vad den kan för att fler kommer i arbete, inklusive att stärka de ekonomiska drivkrafterna för egenförsörjning, i stället för att fastna i bidragsberoende. Därför vill jag yrka bifall till tilläggsyrkandet från M, D, L, KD samt tjänsteutlåtandet.

Tack Nina. Då lämnar jag ordet till Jonas Nilsson (V), därefter Alfred Ekman Varsågod Jonas!

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Stadsledningskontorets utredning av matfattigdom i Göteborg visar att tusentals göteborgare lever i matfattigdom eller matosäkerhet. Och att personer som befinner sig i matosäkerhet upplever känslor av skam, skuld, förnedring och maktlöshet. Den här misären är vårt och socialtjänstens förbannade ansvar att motarbeta och utrota. Ingen ska behöva gå hungrig i Göteborg. Ingen ska behöva vara osäker på om det kommer att finnas mat på bordet för sina familjer. Nu ser vi i stället ansträngningar för att pressa ner riksnormen, eller modernisera, som högerpartierna verkar vilja kalla det. Särskilt hårt drabbas större familjer, där stödet kommer att minska med tusenlappar varje månad. Med de stora och ibland oskäliga prishöjningarna på mat och hyra så är det svårt, om inte omöjligt, att se vad som skulle vara Eftersom riksnormen är en beräkning på hur mycket som behövs för en skälig levnadsstandard, så bör den i regel användas som ett golv och räknas upp om det finns särskilda skäl för det. Bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Alfred Ekman därefter Kristina Bergman Alme. Varsågod Alfred!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till Jag vill ställa en fråga till kommunstyrelsens förslag. Med det här beslutet kan vi se till att minska trångboddheten, vi kan minska hemlösheten och ge fler möjlighet att påbörja sin resa till ett eget boende samt en egen försörjning. Detta då tidigare norm skapade för stora begränsningar för de som behöver samhällets stöd allra mest, då hyrorna var alldeles för dyra. Det går bara att beklaga att S-regeringens passivitet och oförmåga att styra Sverige försatte svensk ekonomi i kris med skenande kostnader, men det finns också andra faktorer som bidrar till att vi har lyckats skapa en tryggare ekonomi. Senare inflation, ökande matpriser och att vanligt folk har sett sina hyreshöjningar skena. Vi ser hur borttagna investeringsstöd, urholkade bostadsbidrag, noll politik för att fler ska arbeta med skyhög arbetslöshet som resultat och en oförmåga att hjälpa vanliga familjer har gjort Sverige och svenskarna fattigare. Det är beklagligt att regeringen höjer bidragen på grund av sin egen politiska oförmåga. Men det är här vi står nu. Än mer anmärkningsvärt är att Sverigedemokraterna här i Göteborg väljer att i stället för att ta ansvar för sin egen regeringspolitik slå ner och skylla ifrån sig. Det är inget nytt under solen, men jag tycker ändå det är värt att notera. Tack för ordet.

Tack, Alfred! Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme. Därefter Lillemor Williamson. Varsågod, Kristina!

Tack så mycket. Ja, med samma envishet som Cato en gång i tiden sade ”För övrigt bör Kartago förstöras” är det kanske på plats att påminna. Det jag hade tänkt säga är att det är fascinerande att arbete eller aktivitet ses som ett straff. Människan är ett socialt djur. Vi vill ha sammanhang. Det är gott att känna gemenskap. Det är dessutom så att rutiner är någonting som är nyttigt. Det är gott att veta att man ska gå upp på morgonen, man ska utföra vissa saker. Aktivitet ger också erfarenhet. I Landskrona, där man under ett antal år, innan den här lagstiftningsförändringen var i gång, tolkade man ändå möjligheterna till att säkerställa att de som fick bidrag också hade en aktivitet. Det har lett till att ett antal personer har fått bidrag. Antal personer har fått arbete, så kallat riktiga arbeten, för att de har haft en liten startsträcka, för att de har testat på, för att de har sett vad som är möjligt, vad är jag duktig på? Det är inte så himla lätt att veta det om man sitter hemma. Det kanske också är bra att påminna om att det inte är Gulag vi talar om, utan det här är en räcka av olika möjligheter till arbete. Lapparna måste bort i denna fråga. Det är mycket bättre att vi går in i den nya lagstiftningen med att veta och ha utrett vad det är som funkar och inte funkar. Därför bifall till tilläggsyrkandet från M, D, L, KD och SD. Tack.

Tack Kristina! Då lämnar jag ordet till Lillemor Williamson, därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Lillemor!

Åhörare! Det är stora förändringar vi står inför. Det har någon redan varit inne på, så jag ska inte gå in så mycket på det. Men det som är viktigt är att vi också förstår hur systemet fungerar i dag. Var går vi över riksnormen om vi gör det, och vilka effekter har det fått? Jag tror att det inte görs riktigt på samma sätt i de olika socialnämnderna. Det nämns i det här ärendet, som ni har sett, ett angränsande uppdrag som kom till Socialnämnderna. Det handlade om att man skulle se riksnormen som en miniminivå. Det var ett uppdrag som man fick 2024. Sen fick vi i min socialnämnd i sydväst ett svar på det här från tjänstemännen. Där man skrev att man ville se det här uppdraget som slutfört. Man skrev också att man inte kunde göra så här, för det var inte enligt lagen. Jag ska läsa bitar ur det svaret. Vi fick det svaret att staden bryter mot socialtjänstlagens intentioner, agerar utan lagstöd, agerar i motsatt riktning mot den nationella politiska riktningen och rekommendationerna. Jag ska inte läsa allt, för det hinner jag inte med. Men det står en bit ner sedan att man ska lägga fokus på det här att få folk i arbete och inte på att se hur mycket man ska ge eller inte ge. Redan idag går man över norm när det behövs. Det finns stöd för det. Ibland behöver man gå under norm. Det kan vara så att man inte behöver det här fulla bidraget. Man kanske är intagen på något boende under en kort period och får vissa saker där. Det är inte så enkelt som det här uppdraget var. Jag tycker det belyser väldigt väl problematiken. Jag vill sluta med att yrka bifall till tjänsteutlåtandet och tilläggsyrkandet från oss M, D, L och KD, för det behövs.

Tack Lillemor! Då lämnar jag ordet till Agneta Kjaerbeck (SD), därefter är det Martin Wannholt som får ordet. Varsågod Agneta!

Tack så mycket herr ordförande! Vi står ju bakom det gemensamma yrkandet från M, D, L, KD och SD eftersom vi vill ha en mer rättvis och hållbar tillämpning av Försörjningsstödet. Men vi kan vara tydliga med att det inte kommer räcka med kosmetiska justeringar. De här problemen är strukturella, de är komplexa och de rödgröna i Göteborg väljer gång på gång att försöka sopa dem under mattan genom att trycka in mer bidrag. När bidragssystemet blir kravlöst och inte kopplas till en egen ansträngning så uttolkas både incitament och samhällstillit och samtidigt så binds stora skattemedel upp. De borde gå till skola, som borde gå till vård och till omsorg. Kärnverksamheter som göteborgarna väntar sig att de ska fungera på ett rättvist sätt. Om vi ändå ska tala om rättvisa. De rödgröna här, de ger extra pengar till vissa familjer med försörjningsstöd runt jul och sommaren. Men inte till en ensamstående förälder med en låg inkomst som kämpar varje dag med en egen försörjning. Är det rimligt? Nej, det är inte rimligt. För det är politisk favorisering. Det är inte jämlik hjälp. Vi menar att ett stöd ska vara just ett stöd. Det ska inte vara ett lås som håller fast människor i bidrag. För det är inte snällt. Vi välkomnar regeringens aktivitetskrav. Vi vill att Göteborg tillämpar riksnormen fullt ut med fokus på egen försörjning. Med respekt för individen, ansvar och ett hållbart samhälle. Bifall till tilläggsyrkandet.

Tack Agneta! Då är det Martin Wannholt. Därefter är det Marie Brynolfsson (V). Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens beslut och till tilläggsyrkande från M, D, L KD. Varför är det så viktigt? Jo nu har vi en regering som försöker röja upp i träsket och vi får äntligen till sommaren aktivitetskrav och det låter som. något hemskt krav. Det har varit i den svenska historien något väldigt självklart, alltid. Men det har försvunnit, och försvunnit framför allt på den röda sidan. Det är så icke- socialdemokratiskt att inte stå bakom det här. Vi kunde då passa på att förbereda oss för att införa det omedelbart så att vi kan erbjuda bra aktiviteter som kanske i en del fall inte bara leder till rutiner som vi hörde förut, men också att man kan komma ut. Nu var det en allmänpolitisk debatt. Jag tror det var Socialdemokraterna, Alfred, som klagade som vanligt, som man gör i den här talarstolen, på regeringen. Men kan ni inte titta er i spegeln själva? Er politik driver upp hyrorna i allmännyttan. Ni lånefinansierar nyproduktion, slår ut räntan på det befintliga beståndet. 27 miljarder i skulden idag, 27,5. 8,5 % av hyrorna hade vi kunnat sänka rakt av med 8,5 %. procent om vi inte hade haft de skulderna. Ni driver upp hyrorna. Ni plockar flera hundralappar från boendeparkering som bara blir ren vinst, inte för att täcka kostnaderna. Ni plockar 400&nbsp&nbsp&kr från en barnskötare, en förskollärare, som bor där det är låga hyror men behöver åka för att det inte tar för lång tid med kollektivtrafiken för att jobba. Ni stjäl låginkomsttagarnas pengar, och ni ser det inte själva. Jag tror inte ni vill göra det. Jag vet att ni inte vill göra det. Men ni driver en politik som driver detta. Ni måste se er i spegeln och förstå det. Ni sitter här skyddade i det här rummet och fattar de här besluten. Det slår i människors plånböcker varje månad där ute i Hammarkullen, i Angered, i Bergsjön, i Frölunda. Tack!

Tack, Martin! Då lämnar jag ordet till Marie Brynolfsson (V) som är sist i talarlistan just nu. Varsågod, Marie!

Tack så mycket, ordförande och åhörare, göteborgare. Jag var tvungen att bemöta lite grann kring det här med jobb och så, för jag tyckte Kristina Bergman Alme pratade om att utrett vad som funkar och vad som inte funkar. Och forskningen är ju ganska tydlig på området, att saker som funkar mot långtidsarbetslöshet då, det är ju bland annat subventionerade anställningar och utbildning. Subventionerade anställningar har den här regeringen sumpat totalt. Vi har stått redo här i Göteborg. Vi har lagt pengar, vi har budgeterat för olika typer av subventionerade anställningar. Men det har inte gått att få ut människor i vare sig introduktionsjobb eller i OSA- anställningar. Folk står på kö för att få jobben, men Arbetsförmedlingens långsamma kvarnar maler så att folk inte. kommer ut i jobb. Det är också utrett vad som inte funkar. Forskningen visar att bidragstak inte funkar. Sänkta försörjningsstöd funkar inte. Det leder till barnfattigdom, fattigdom. Det leder till ökad kriminalitet. Det om något är väl inte vad vi behöver. Så bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Marie! På detta har Kristina Bergman Alme begärt en replik. Varsågod Kristina!

Tack herr ordförande! Man kan alltid välja vad det är man tittar på. Det jag tog upp handlade om det arbete som har utförts i Landskrona. Menar du då att nej, där finns ingen statistik alls över att de som har haft ett krav på att ha en aktivitet, att de har fått arbete efter detta? Det beror på vad man tittar på. Vad säger du om den?

Tack Agneta! För detta har Marie Brynolfsson (V) begärt en kontrareplik. Varsågod Marie!

Tack så mycket! Nej, jag hänvisade ju då till vad en professor på IFAU till exempel har forskat på när det handlar om bidragstak och sådana saker. Vi har redan tillräckligt med aktiviteter i Göteborg, men det är klart att vi kommer att omhänderta den nya lagstiftning som kommer och vi får titta på hur den ska fungera. Absolut, men det var inte det jag pratade om. Tack!

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Sophia Nilsson (MP), därefter Jörgen Fogelklou . Varsågod Sophia!

Tack ordförande och övriga! Jag vill bara yrka bifall till KS förslag.

Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Ja, det här med bidragstak, att det inte hjälper. Jag stod ju här för några veckor sedan och pratade om 63 700 kronor, att någon får det i bidrag här i Göteborg. Det var ingen som opponerade sig, för de siffrorna stämde ju inte. Det borde ni ha gjort, för det är förra årets siffror. Årets siffror är 10 000 högre.

Tack Jörgen! Då har vi tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningen yrkar Lillemor Williamson, Agneta Kjaerbeck, Nina Miskovsky, Kristina Bergman Alme att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkan från M, D, L, KD och SD i kommunstyrelsen. Jonas Nilsson (V), Alfred Ekman, Sophia Nilsson (MP) bifaller kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Då återstår tilläggsyrkandet från M, D, L, KD och SD. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås den? Ja. Jag anser att tilläggsyrkandet är avslagen. Votering är begärd och ska verkställas. Då väntar vi någon minut tills alla har kommit. Det har begärts votering på tilläggsyrkandet från M D, L, KD och SD. Det är ja för avslag på tilläggsyrkandet och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Varsågod och rösta, då stoppar jag omröstningen. Med 43 röster mot 38 avslås tilläggsyrkandet. mandatperioden 2026–2029

Då är vi på nummer 11, fastställande av antal ersättare i kommunfullmäktige för mandatperioden 2026–2029. Kommunstyrelsen föreslår att antalet ersättare i kommunfullmäktige ska under mandatperioden 2026–2029 vara hälften av det antal platser varje parti får i kommunfullmäktige. Länsstyrelsen ska genast underrättas om fullmäktiges beslut. Här har vi tomt på talarlistan. Bifalles kommunstyrelsens förslag? förvärva fastigheten Sannegården 734:130 från Norra Älvstranden Utveckling AB

Då är vi på ärende nummer 12 och det är hemställan från exploateringsnämnden om bemyndigande att förvärva fastigheten Sannegården 734:130 från Norra Älvstranden Utveckling AB. Kommunstyrelsen föreslår att exploateringsnämnden bemyndigas att förvärva fastigheten Sannegården 734:130 från Norra Älvstranden Utveckling AB till en köpeskilling om 54,5 miljoner kronor. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. informationssäkerhet samt komplettering av kommunstyrelsens reglemente utifrån nya cybersäkerhetslagen

Ärende nummer 13, revidering av Göteborgs Stads riktlinjer för informationssäkerhet samt komplettering av kommunstyrelsens reglemente utifrån nya cybersäkerhetslagen. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads riktlinjer för informationssäkerhet revideras i enlighet med vad som framgår av handlingen. Kapitel 2 i reglementet för Göteborgs Stads kommunstyrelse revideras med tillägg av en ny paragraf, nummer 21, under rubriken Cybersäkerhet i enlighet med vad som framgår av handlingen. Även här har vi tomt på talarlistan. Bifalles kommunstyrelsens förslag?

Ärende nummer 14. Göteborgs Stads säkerhets och beredskapspolicy. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads säkerhets och beredskapspolicy antas och Göteborgs Stads säkerhetspolicy upphävs. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Jörgen Fogelklou. Varsågod, Jörgen!

Tack, för det ordförande! Jag ska hålla mig extremt kort, för jag ska försöka komma i väg här så snabbt som möjligt. Jag vill bara yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen.

Tack, Jörgen! Då lämnar jag ordet till Staffan Lindström. Varsågod Staffan!

Tack så mycket! Jag vill bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det är onödigt att lägga till fler grejer. Man måste låta tjänstemännen få jobba lite själva också.

Staffan, då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack för det ordförande! Jag yrkar också bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Jag har tomt på talarlistan och anser att ärendet är färdigdebatterat. Under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller yrkandet från SD den 7 januari 2026 i kommunstyrelsen. Staffan Lindström, Axel Josefson, bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. förtroendevalda

Ärende nummer 15, Göteborgs Stads riktlinjer för personsäkerhet för förtroendevalda. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads riktlinjer för personsäkerhet för förtroendevalda framställs. Här har jag tomt på talarlistan. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Kollektivtrafik AB respektive GS Buss AB

Ärende nummer 16. Det går ju undan. Nej, inte än. Det finns alltid ett hopp att vi är färdiga med föredragningslistan innan kl 22. Eller 10–22. Ärende nummer 16. Då är det revidering av bolagsordningar för Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB respektive GS Buss AB. Kommunstyrelsen föreslår att reviderade bolagsordningar för Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB och GS Buss AB fastställs. samt att Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB och GS Buss AB:s styrelse ska utgöras av tjänstepersoner anställda inom Göteborgs Stadshus AB. Här är också tomt på talarlistan. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Ja.

Ärende nummer 17. Funktionshinderombudsmannens indikatorrapport 2024. Kommunstyrelsen föreslår att Funktionshinderombudsmannens indikatorrapport 2024 antecknas. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Marie Brynolfsson (V), därefter Johanna Holmdahl. Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, åhörare! Först så vill jag såklart tacka Funktionshinderombudsmannen för den. En välskriven rapport, även om den nu gäller 2024 och vi är inne i 2026, så visar ju rapporten på ett resultat där man kan se vissa framsteg, men att utvecklingen också går till viss del åt fel håll. Till viss del kan man också se att den negativa utvecklingen ligger inom områden där kommunen delvis eller helt saknar mandat. Det handlar om arbetsmarknad och ekonomi, vilket avgörs av avgörande faktorer för en persons livsvillkor. Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken ligger, som vi vet, på staten. Tyvärr kan vi konstatera att regeringen inte tar det ansvar som krävs, vilket också Riksrevisionen konstaterar i deras kritik gällande Arbetsförmedlingens arbete med att få personer med funktionsnedsättning i arbete. Även andra frågor som rör privatekonomi avgörs på nationell nivå, då många personer med funktionsnedsättning är hänvisade till att leva på statliga ersättningar. Vi rödgröna har dock även tittat på vad kommunen skulle kunna göra för att förbättra privatekonomin för de här personerna, men nedslående resultat att det är väldigt svårt, utöver det vi redan har gjort med att höja habiliteringsersättningen. Det är också positivt att staden nu ställer en bakgrundsfråga om funktionsnedsättning i medarbetarenkäten, vilket gör det lättare att arbeta mot diskriminering. Något som Däremot, om det inte fungerar 100 % är ju möjligheterna för barn med funktionsnedsättning att lyckas i skolan. Sedan man tog bort frågan om funktionsnedsättning i elevenkäten har arbetet försvårats. I december tog grundskolenämnden därför beslut om att se över hur möjligheten att samla in information om funktionsnedsättning hos barn kan fungera framöver i elevenkäten. Det är mycket bra och viktigt. Bifall KS förslag till beslut. Tack!

Tack, Marie! Johanna Holmdahl (KD)

Tack, ordförande, ledamöter och åhörare! Vi har som sagt Funktionshinderombudsmannens indikatorrapport på bordet. Vi tackar så mycket för den. För att den här rapporten inte bara ska bli en punkt på dagordningen som vi lägger till handlingarna vill jag ta det här tillfället i akt och uppmana oss alla i den här salen, oavsett nämnd, att faktiskt läsa rapporten med era nämndglasögon på er. Den här rapporten är inte bara en angelägenhet för nämnden för funktionsstöd, utan det är som en att göra-lista för hela staden. Rapporten visar att vi har stora komplexa utmaningar, inte minst inom skola, hälsa och arbetsmarknad, och långt kvar till en stad där alla kan delta på lika villkor. Men den visar också att det finns en del lågt hängande frukter och brister som vi borde kunna åtgärda här och nu om viljan finns ute i nämnderna. Här kan vi alla bidra, stadsbyggnad, idrott och förening, trafiknämnden. Vi har en del i det här pusslet. Apropå att kunna delta så visar rapporten att ungdomar med funktionsnedsättning idrottar mindre och träffar vänner mer sällan än andra ungdomar. Rätten till en meningsfull fritid är central. Men för att den ska kunna bli verklighet så räcker det inte alltid med fysisk tillgänglighet. Det krävs ibland stöd att komma hemifrån. Så därför vill jag påminna lite om yrkandet också för en mer flexibel ledsagning som vi har lagt i nämnden för funktionsstöd. Jag hoppas verkligen att vi alla kan stå bakom den alla partier alltså nästa fredag. Avslutningsvis vill jag också lyfta området skola. Vi vet tack vare SCB Data i rapporten att elever med funktionsnedsättning går ut grundskolan med betydligt lägre betyg än andra och att det kompensatoriska stödet inte fungerar fullt ut. Ändå saknar vi svar i elevenkäterna. Här har vi lagt ett yrkande där vi vill säkerställa att det sker. Så vi har lagt ett yrkande som ger ett tydligt uppdrag där vi. Vi inte bara frågar hur det ska ske utan vi ger ett uppdrag att informationen ska samlas in senast till nästa rapport. Vi kan inte riskera att tappa två år till av kunskapsmoln där för de mest sårbara elevernas vardag. Jag yrkar bifall till stadsledningskontorets förslag till beslut samt till tilläggsyrkandet från M D, L och KD i Kommunstyrelsen.

Tack Johanna! Då lämnar jag ordet till Sophia Nilsson (MP), därefter Håkan Hallengren (S). Varsågod, Sophia!

Tack, ordförande, och övriga! Och tack för rapporten som vi har fått läsa. Ja, att leva ett självständigt liv på lika villkor som andra, det är ju tanken. I teorin är det enkelt och så självklart, men i praktiken kvarstår utmaningar som vi kan läsa. Sverige har ju fått stark kritik mot vår politik inom funktionshinder. I vår rapport här kan vi läsa att vissa framsteg görs i Göteborg. Men att det finns mycket kvar att göra. Jag ska inte upprepa allt som står i texten. Jag tyckte Marie sade det bra där också. Så ja, det är viktigt att fortsätta arbetet kring det här. Jag tyckte det var väldigt bra att påminna om att vi alla ute i våra nämnder behöver se över det här. Så tack för det tipset med. Så jag yrkar bifall till KS:s förslag. Tack!

Tack Sofia! Då lämnar jag ordet till Håkan Hallengren. Därefter Anna Sara Perslow. Varsågod Håkan!

Tack ordförande! Jag vill å nämndens ägna, som ordförande i nämnden för funktionsstöd, tacka för den här rapporten. Jag ska inte upprepa allt som Marie sa här. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack!

Tack Håkan! Då är det Anna Sara Perslow. Först därefter Lillemor Williamson.

Tusen tack herr ordförande, göteborgare! Det här är en rapport som ger en samlad och jätteviktig bild av hur det faktiskt ser ut med personer med funktionsnedsättning här i Göteborg. Det är en rapport som visar på tydliga framsteg, men också tydliga brister. Precis som många redan har sagt är det jättebra att se tillgången till information och hur kommunikationen förbättras, men det är verkligen oroväckande att se utvecklingen vad gäller arbete och sysselsättning, där tillgängligheten minskar och där skillnaderna i livsvillkor består över tid. För Centerpartiet är det här särskilt allvarligt. Jobbet med en egen försörjning och med det också en egen möjlighet att delta i samhället är helt grundläggande för både självständighet och jämlikhet. Den här rapporten visar på tydliga att Att grundskolans perspektiv saknas i flera indikatorer är också problematiskt. Det är många elever med funktionsnedsättning som finns i både ordinarie och anpassad grundskola. Utan kunskap tidigt så riskerar inte bara vi utan även individen att problemen följer med långt upp i vuxenlivet. Jag håller med Johanna. Den här rapporten går inte bara att anteckna, den måste användas mer aktivt. i stadens fortsatta arbete. Vi måste ta med oss den här. Centerpartiet stöder kommunstyrelsens förslag. Vi ser även positivt på tilläggsyrkandet från M, D, L och KD, och stärker ambitionen att följa upp och ta resultaten på större allvar. Jag röstar bifall till kommunstyrelsens förslag samt tilläggsyrkandet. Tack.

Tack, Anna Sara! Då lämnar jag ordet till Lillemor Williamson (D). Därefter är ju Kristina Bergman Alme (L) som får ordet. Varsågod till Lillemor.

Så tack. Ja tack så mycket. Rapporten visar ju på en positiv utveckling inom rätten till information och kommunikation. Men en tydlig tillbakagång när det gäller rätten till arbete och sysselsättning. Där är fortfarande skillnader mellan personer med eller utan funktionsnedsättning. Det finns mycket kvar att göra. Och vi kan göra sådant även i kommunen och inte bara hänvisa till att staten har ansvar för arbetsmarknaden. Sysselsättning och aktivitet som kan vara början till att få ett jobb. Det kan man göra i andra nämnder. I socialnämnderna gör vi till exempel mycket av det. I samarbete med funktionsstödsnämnden. Sen ser vi ett problem som också måste tas på allvar. Det var det som Johanna pratade om. Jag tycker man kan inte nog trycka på det. För andra året i rad har grundskoleförvaltningen valt att de inte har frågat eleverna. om funktionsnedsättning i enkätundersökningarna. Man har inte nämnt det där. Det betyder ju att vi fortfarande inte kan följa utvecklingen inom rättighetsområdet Rätten till utbildning på ett sätt som visar hur det verkligen ser ut för alla barn. Så jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet och tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Tack!

Tack Lillemor! Då är det Kristina Bergman Alme. Därefter är Nina Miskovsky som är sist i talarlistan. Varsågod Kristina!

Tack herr ordförande! Och tack för en intressant och läsvärd rapport, även om det är med både bävan och intresse som jag tänker på när vi ska stå här, eller de som står här nästa år, med nästa års rapport. Detta utifrån alla de händelser som varit under året, främst då hundraårsgasen. Då kan man också tänka sig att när något sådant kommer upp i ljuset så blir det också lättare för andra att fundera. Men hur har jag det? Hur känner jag att jag? Hur trygg känner jag mig på den plats där jag bor? Hur trygg känner jag mig i den miljö jag rör mig i? Det är också en sak som är väldigt tydlig att trygghetsfrågor. Ibland sägs det att trygghetsfrågor är hårda frågor. Nej, det är det inte. Trygghetsfrågor kan lika gärna handla om den unga eller gamla. individ som inte vågar gå ut, som kanske inte vågar gå ut på grund av hur det ser ut i dag, med trottoarer som fortfarande inte är skottade. Jag som ändå är pigg fick hoppa ganska saftigt i dag när jag skulle ta mig. Hade jag haft en rullator hade det inte gått över huvud taget. Trygghet kan också handla om att man på buss eller spårvagn kan känna om man blir tittad på, om man blir kommenterad på och vad som kommer att hända med en. Det är en samhällsfråga att vi tar hand om. Hand om varandra så att alla kan känna sig trygga på många olika sätt. Att vi har de här rapporterna beror på att vi vill jobba systematiskt. Då är det ett problem att 25 av 42 indikatorer redovisas. Det är så många som saknas. Sedan finns det olika skäl till att de saknas. Men icke desto mindre för oss som sitter i denna församling, för alla de av oss som sitter. Sitter vi i nämnder och bolag är det ett problem att vi inte har fått in tillräckligt med information. Det måste ändras på. Ett sätt – en liten bit, men som betyder mycket för alla ungdomar – är att vi ser till att få in information från grundskolan. Bifall till tilläggsyrkandet.

Tack, Kristina! Då är det Nina Miskovsky igen. Därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Nina!

Tack, herr ordförande! Jag vill bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Och tilläggsyrkandet från M D, L, KD.

Tack Nina! Då lämnar jag ordet till Agneta Kjaerbeck (SD), som är sist i talarlistan. Varsågod Agneta!

Tack för ordet, herr ordförande! Jag vill också ta upp en sak som jag tycker fattas lite grann i den här rapporten. Vi pratar ju ofta om rätten till information och kommunikation, men i praktiken har Göteborgs Stad ganska stora brister vad gäller det. Ljudmiljön är dålig i väldigt många av våra nämndsalar. Jag sitter själv i en nämnd där mannen bredvid mig hör väldigt dåligt och det saknas hörslingor och de fungerar inte eller de används inte. Och även här i kommunfullmäktige så är ljudet väldigt ofta ett återkommande problem. Och för den som har en hörselnedsättning så räcker det med lite eko eller otydligt tal för att det ska bli ett otillgängligt möte och då stängs människor ute och de får inte samma demokratiska inflytande. Och det här är inget komplicerat att åtgärda. Vi kan inventera ljudmiljöer, säkerställa fungerande. “Det är viktigt att ha kontrollerade hörslingor och erbjuda textning vid större möten och se till att mötesordförande och tjänstepersoner har kunskap om tillgängligt tal och teknik.” Så om vi menar allvar med full delaktighet, och det gäller naturligtvis även information på bibliotek etcetera, då måste vi börja titta i stadens egna lokaler. Det var bara det. Tack så mycket!

Tack Agneta! Det är tomt på talarlistan och jag anser att ärendet är färdigdebatterat. Under överläggningen yrkar Johanna Holmdahl, Anna Sara Perslow, Lillemor Williamson, Kristina Bergman Alme, Nina Miskovsky, fullmäktige bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Marie Brynolfsson, Sophia Nilsson (MP), Håkan Hallengren bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifalla respektive avslag på tilläggsyrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Då återstår tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås den? Jag finner att tilläggsyrkandet är avslagen. Votering är begärd och ska verkställas. Det har begärts votering på tilläggsyrkandena från M, D, L och KD. Det är en omröstning. Det är ja för avslag på tilläggsyrkandet och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Korrekt uppfattat? Varsågod och rösta. Jag stoppar omröstningen. Med 41 röster mot 40 bifalles tilläggsyrkandet. arbetsvillkor i kvinno- och mansdominerade verksamheter

Då är vi på ärende nummer 18. Det är redovisning av uppdrag om kartläggning av arbetsmiljö och arbetsvillkor i kvinno- och mansdominerade verksamheter. Kommunstyrelsen föreslår att nämnden för funktionsstöd, äldre samt vård och omsorgsnämnden och förskolenämnden får i uppdrag att redovisa nämndspecifika behov och tillhörande kostnader för jämställda arbetsvillkor enligt förslag till åtgärder. Nämnderna ska bedöma om åtgärderna kan genomföras inom befintlig kommunbidragsram. Behov och kostnadsbedömning ska redovisas på ett sådant sätt att de kan utgöra en del av stadens budgetförutsättningar för 2027. Vidare får de i uppdrag att undersöka anledningen till att medarbetare i nämnderna i högre grad går ner i tjänst i samband med ökad ålder. Från utfall av en sådan kartläggning kan åtgärder inom exempelvis arbetsmiljö behöva tas fram för att fler som vill arbeta heltid får förutsättningar till detta. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Marie Brynolfsson, därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare! Den här kartläggningen visar ju egentligen ingenting nytt. Den bekräftar ju det vi redan vet och det som personalen i välfärden väldigt länge har sagt och vetat. I kvinnodominerade verksamheter så är arbetsmiljön sämre. Belastningen är högre. Möjligheten att orka ett helt arbetsliv är mindre. Och det får ju såklart konsekvenser. Det kommer rapport efter rapport från Arbetsmiljöverket, från Försäkringskassan som visar att sjukskrivningarna i landet ökar särskilt på grund av stress och psykisk ohälsa och särskilt bland kvinnor. Och på regerings. kansliet så kliar man sig i huvudet och undrar vad som händer och vad det här kan bero på. Men svaret är ju inte så svårt för att när människor jobbar för fort, för tungt, för länge så blir de sjuka. Och när välfärdsyrkena systematiskt nedprioriteras så slits människor ut. I Göteborg så har ju vi rödgröna inte suttit still den här mandatperioden. Vi har lagt mycket tid och arbete, ibland gemensamt med er på den här sidan, på att förbättra arbetsmiljön. Där vi också vet att underbemanning är en av de största orsakerna till stress och ohälsa. Därför är det fint att se att sjukfrånvaron stadigt fortsätter neråt och att vi anställer nu fler i välfärden än innan. Men vi är såklart inte nöjda. För den här kartläggningen som vi nu har fått, den handlar ju om att kunna gå vidare, att komma djupare. Genom att jämföra villkoren så kan vi bli den jämställda arbetsgivare som vi säger att vi vill vara. Samtidigt som regeringen verkar oförmögna att se sambandet mellan arbetsvillkor och ökade sjukskrivningar, så tar vi här i Göteborg ansvar. För det här med ojämlika arbetsvillkor är ju ingen slump och ingen individfråga, utan det handlar om hur arbete organiseras, värderas och vilka villkor vi har. Där tänker vi fortsätta ligga steget före. Bifall KS förslag!

Tack Marie! Sophia Nilsson (MP) därefter Marina Johansson (S) Tack,

Ordförande och övriga! Frågan om jämställda villkor och arbetsmiljö är en mycket viktig fråga för staden, för att ha väl fungerande verksamheter och för de anställda så klart. Vi i berörda nämnder får jobba vidare för att minska skillnaderna. Fortsatta skillnader finns, även om flera insatser redan gjorts och mycket arbete pågår. Som vi vet är det vanligt att man i kvinnodominerade verksamheter går ner i arbetstid i takt med att man blir äldre. Men vi behöver mer kunskap om varför och vilka insatser som krävs för att de som vill ska kunna arbeta heltid. Att gå ner i arbetstid kan absolut vara ett bra val och någonting vi vill möjliggöra i vissa fall. Men inte på grund av att man inte orkar jobba, just på grund av att man har ett tungt fysiskt och eller psykiskt arbete, när man kanske hellre vill något annat, alltså jobba heltid. Att gå till arbetet tillför ju någonting, socialt sammanhang. Inte minst lön och sedan pension. Men att då gå ner till deltid kan ju bli väldigt problematiskt. Inte minst om man varit hemma med barn en längre period. Kartläggningen visar även på att brist på återhämtning och inflytande arbete är vanligare i kvinnodominerade verksamheter. Och vi kan ju ana att detta hänger ihop med både sjukskrivning och att man går ner i tid. I kombination med andra utmaningar som många kvinnor många gånger har, både med psykisk och fysisk hälsa just på grund av att man är kvinna. Och att fortfarande många kvinnor tar mer ansvar. Kanske tar man även ansvar för åldrande föräldrar? Vi behöver verkligen ha fokus på denna fråga. Man ska orka jobba heltid om man vill det och ha ork och pengar över till pensionen. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack, Sophia! Då är det Marina Johansson Därefter Anna Sara Perslow. Varsågod, Marina!

Tack så mycket, fullmäktige och åhörare! Jag är väldigt glad och stolt över För att vi så systematiskt på den här rödgröna sidan verkligen tar det här på allvar med arbetsmiljön. Och att arbeta i välfärden är något av det viktigaste och finaste man kan göra. Det ska värderas därefter och det ska ges förutsättningar för en bra arbetsmiljö. Vi har gjort väldigt mycket som har redovisats tidigare. Vi har mycket kvar att göra. Den här kartläggningen visar på några viktiga delar som handlar om både hur vi kan få anställda att orka arbeta. arbeta längre och sådana saker som ordentligt med arbetskläder, arbetsskor, ergonomi med mera. Grunden i allt detta handlar ju om att känna att man har inflytande över sitt arbete och då är schemaläggningen något av det allra viktigaste vet vi och det måste vi jobba vidare med. Så man faktiskt kan orka, att man får återhämtning och att man faktiskt kan ha ett familjeliv samtidigt som man jobbar exempelvis i äldreomsorgen. Så minutstyrning ska bort och andra sådana dumheter. Det är viktigt att vi fortsätter jobba systematiskt med de här frågorna. För då får vi förutom en bra arbetsmiljö och medarbetare som vill och också säger att Göteborgs Stad är en bra arbetsgivare. Blir de fler och det blir tydligt så påverkar det också såklart vilken kvalitet som vi ger till göteborgarna. De här frågorna hänger ihop så de är viktiga.

Tack, Marina! Då är det Anna Sara Perslow Därefter Bosse Parbring Varsågod, Anna Sara!

Tack, herr ordförande, göteborgare! Jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det här är en rapport som är viktig och ganska obekväm bitvis. Språket talar sin tydliga del. Vi ser skillnader i både arbetsmiljö och arbetsvillkor mellan kvinnodominerade och mansdominerade verksamheter i vår stad. Högre arbetsbelastning, sämre möjlighet för återhämtning, högre sjukfrånvaro och fler som tvingas gå ner i arbetstid tidigare i livet i kvinnodominerade yrken. Att arbeta deltid av eget val är en självklar fråga. Det är en frihetsfråga för mig. Men att behöva gå ner i arbetstid för att kroppen inte håller eller för att arbetsmiljön är för slitsam, då är det ju någonting helt annat. Då funkar ju inte arbetslinjen. Då är det ett system som brister och inte en individ och lägre lön, lägre pension. Ergonomiska skor löser inte strukturella löneskillnader som staden inte löst på 20 år. Det här är stadens egen analys. Och då har vi som arbetsgivare ett ansvar att ta fram ett bättre underlag. Vilka behov finns? Vad skulle åtgärderna kosta och går det att göra någonting inom befintliga ramar inför nästa budget? Alla anställda, oavsett verksamhet, har rätt till ändamålsenliga arbetskläder, skor och nödvändiga hjälpmedel från dag ett. Det här ska inte vara beroende på tillfälliga budgetöverskott eller politiska satsningar. Det här är en grundläggande rättighet. Tack!

Tack, Anna Sara! Då är det Bosse Parbring som får ordet nu. Därefter är det Pär Gustafsson. Varsågod Bosse!

Tack ordförande! Att arbetsmiljö och arbetsvillkor skiljer sig mellan kvinno- och mansdominerade områden inom kommunal verksamhet är ju inget nytt enligt den forskning som finns på området. Vi ser stora skillnader i lön. Sjukfrånvaro, tillgång till arbetskläder och flexibel förhållning till att kunna styra över sin arbetstid. Men att vi nu har en sådan här omfattande stor kartläggning av en svensk kommun, det är ju unikt. Och det är väldigt bra som grund för att vi ska kunna vidta åtgärder, att vi har det svart på vitt. En beskrivning av hur verkligheten ser ut och olika förslag på åtgärder. Därför går vi nu rödgröna vidare med de här förslagen och ger uppdrag till nämnderna att kartlägga om vad det skulle innebära för åtgärder och kostnader just på nämndnivå specifikt. Men också att särskilt titta på det här problemet som många kvinnor står inför, att få ihop livet så måste man arbeta deltid och hur vi kan tänka kring det. Där ser vi en stor ojämnställd skillnad. i samhället. Så med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Bosse. Då är det Pär Gustafsson som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Pär.

Ordförande, fullmäktige. Ett fritt samhälle förutsätter fria individer. Men frihet på pappret räcker inte om arbetsmiljön i praktiken begränsar människors möjligheter. För många kvinnor på arbetsmarknaden är det just så idag. representerade yrken med hög stress, låg lön och sämre arbetsvillkor. De drabbas oftare av arbetsrelaterad ohälsa och tvingas alltför ofta välja mellan karriär och familj, eller göra allting på samma gång. Det är inte värdigt ett modernt samhälle. Liberala lösningar handlar om att stärka individens makt. Det betyder bättre arbetsmiljöarbete, tydligare ansvar för oss som arbetsgivare och verkliga möjligheter att utvecklas oavsett kön. När kvinnor får trygga arbetsvillkor, rättvisa löner och möjlighet att forma sina liv, då vinner inte bara individen, då vinner också hela samhället. Det är bra att vi är överens i de här frågorna. Bifall till Kommunstyrelsen.

Tack Pär! Då är det Jessica Blixt (D) som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Jessica.

Tack ordförande. Jag tycker att det är väldigt skönt att vi alla här inne har samma ingång i det här. Att vi tillsammans kan arbeta för att få bukt på det. För det här är otroligt viktigt. Och jag är ju stolt över att Demokraterna var det första partiet som hade full uppräkning i sin budget för osakliga löneskillnader. Där var vi väldigt tydliga. Därför är jag väldigt glad att vi tillsammans kämpar för det här. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack Jessica! Det är tomt på talarlistan och det finns bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag. Bifalles den? offentlig plats

Då går vi över till ärende nummer 19. Det är uppdrag om Göteborgs Stads utåtriktade information på offentlig plats. Kommunstyrelsen föreslår att stadsmiljönämnden får i uppdrag att i samverkan med kommunstyrelsen och stadsbyggnadsnämnden ta fram förslag på hur staden ska säkerställa, stads och krisinformation på offentlig plats och återkomma med förslag på finansiering, huvudmannaskap och genomförande. Här har vi talarlistan och vi börjar med Patrik Höstmad (D) därefter Roshan Yigit (S). Varsågod Patrik!

Tack för det! Bra att det är enighet i den här frågan och det är viktigt att få det här på plats. Det har ju missats lite. Jag tänkte bara förklara lite, vi skrev ju i kommunstyrelsen när vi var uppe att vi instämde i beslutsatsen men inte i brödtexten på grund av sakfel. Jag tänkte bara nämna lite kort vad det handlade om. Dels får vi ihop att antalet tillgängliga ytor för stats information är en annan siffra än vad som finns i brödtexten. Sen så fokuserar vi på dialog med. Men vår bild är att det är redan upphandlat sex år med J C Decaux så det är med J C Decaux man måste föra dialogen och den dialogen förs nu. Slutligen så står det att man måste göra en ny upphandling och det är inte alls den bedömning som vi upplever att tjänstemän och J C Decaux gör nu utan man hittar en annan lösning på det. Så det var anledningen till att vi inte stod bakom brödtexten också. Med det bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Patrik, innan jag lämnar ordet till Roshan Yigit, snälla, när ni går ut, var lite försiktigare och lite tystare. Det blir lite brus och det är många som inte hänger med, hör inte riktigt när dörrarna slåss. Så ta lite hänsyn till de som är kvar i stationssalen när ni går ut. Då lämnar jag ordet till Roshan Yigit. Därefter Hans Arby (C). Varsågod, Roshan!

Tack så mycket, herr ordförande! Vi yrkar bifall till yrkandet från S, V, MP, C om att säkerställa att vi kan få ut nödvändig stads och krisinformation. När det behövs genom reklamvitriner och väderskydd ute i staden. Tack så mycket.

Tack Roshan! Då är det Hans Arby (C). Därefter Karin Karlsson. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Det är ett öppet uppdrag att hitta de bästa modellerna för att vi ska få garantera åtkomst till annonsytorna. Som ju inte direkt påverkas av sakfelen som finns i yrkandet. Sen är jag ju väldigt tveksam till den modellen där staden via stadsmiljöförvaltningen skulle äga betydelse. screener och driva en annonseringsverksamhet liknande J C Decaux gör. Det är ju ingen kommunal kärnverksamhet direkt så. Men det tror jag man kommer se när man jobbar med frågan. Tack.

Tack Hans! Då är det Karin Karlsson, därefter Toni Orsulic. Varsågod Karin!

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare! Jag ska hålla mig väldigt kort. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Karin! Då är det Toni Orsulic som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Toni!

Ordförande! Jag ska också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Som nämndes tidigare finns det lite sakfyllt i det och det må vara, utan det är ju att-satserna vi tar beslut om. Denna fråga, när den kommer tillbaka efter utredningen, kommer vi nog få debattera och diskutera ganska ordentligt, för det är många fallgropar som finns inom det här området. Men det tar vi när vi har ett förslag från förvaltningen hur vi ska ta ställning till. Tack!

Tack Toni! Då är det tomt på talet. Listan finns, och det finns bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag. Bifalles den? Ja. Därmed är vi färdiga med beslutsärendet och går över till bordlagda motioner. 20.Motion av Rasmus Ragnarsson (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att revidera arkitekturpolicyn för Göteborgs stad och relaterade styrdokument

Då är vi på ärende nummer 20. Motion av Rasmus Ragnarsson (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att revidera arkitekturpolicyn för Göteborgs stads och relaterade styrdokument. Kommunstyrelsen föreslår att den av Rasmus Ragnarsson (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) väckta motionen avslås. Här har vi den totala listan och vi börjar med Rasmus Ragnarsson (SD) först. Varsågod Rasmus!

Tack herr ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till motionen. Vår motion handlar om att revidera arkitekturpolicyn och andra relaterade styrdokument, så att de tydligare främjar modern klassisk arkitektur. Och ska öppna att vi har arkitektoniska projekt som kombinerar estetisk variation, historisk kontinuitet och hållbarhet. Och framför allt då att Göteborg. Borgarna i hög grad ska involveras i gestaltningen av sina närområden. Och varför gör vi det här då? Jo, av den enkla anledningen att vi vill att Göteborg ska vara en vacker stad. Man ska kunna leva och bo i en omgivning som behagar både hjärtat och själen och som inte gör att ögonen svider så fort man går utanför huset. Skönhet, sammanhang, identitet. Jag ska inte bli långrandig, men jag vill nämna några exempel som särskilt får mina ögon att svida. Hotell Draken har jag tagit upp tidigare vid Järntorget. Imponerande bygge. Stort, nytt, dyrt. Men det förhåller sig till platsen ungefär som om Järntorget vore en tom parkeringsplats. Det är inte ett hus som deltar i stadsrummet, utan det är ett hus som dominerar det, nästan under. förkastas i det. Sen har vi Platinan vid Hisingsbron. En byggnad som på något sätt lyckas både vara monumentalt och identitetslöst samtidigt. Det signerar varken Göteborgs historia, utan mest bara att någon haft väldigt mycket glas. Det intressanta är ju att dessa byggnader, det är ju inte undantag. De är typiska produkter av en arkitekturpolicy. som säger sig vara stilneutral men som i praktiken alltid landar i samma sorts byggnader. Dessa två exempel, men också otaliga fler, visar en sak och det är att vi verkligen behöver ett bålverk mot förfulningen av vår stad. Jag tror och hoppas att en revidering av arkitekturpolicyn och relaterade dokument i enlighet med vårt förslag här idag är ett steg på den värken att skapa detta bålverk mot förfulningen. Tack för mig!

Tack Rasmus! Då lämnar jag ordet till Kalle Bäck, KD. Därefter Petra Elf. Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Diskussionen om arkitekturens roll i samhället är ständigt aktuell och detta är en intressant motion i den bemärkelsen. I det gemensamma rummet är det rimligt att allmänheten och vi folkvalda också har möjlighet att komma med synpunkter. Det är ingenting som bara ska skötas av proffs eller utbildade arkitekter, utan det måste finnas folklig förankring. Begreppet klassisk arkitektur har blivit populärt de senaste åren och ibland kanske det råder lite förvirring om vad det egentligen avser. Men lite förenklat skulle man kunna säga att det handlar om tidlös skönhet och proportioner och att det kanske är lite av ett förhållningssätt. förhållningssätt snarare till stadsbyggnad, att man ska ta vara på erfarenheter från tidigare epoker och så vidare men ändå applicera det i en modern kontext. Det står lite i kontrast till en mer experimentell och modernistisk arkitektur kan man säga. Ett sunt förhållningssätt och något som både kan och bör tas i beaktande. Men det finns också andra hänsyn naturligtvis som måste tas när vi bygger i Göteborg. Jag skulle säga att lika viktigt är att man tar hänsyn till platsen och omgivningen. Där det finns en viss typ av bebyggelse bör ny byggnation helt eller delvis anpassas till denna. Ett bra exempel är Fixfabriken i Majorna, där man anknyter till bebyggelsen vid Klippan med de vackra röda tegelbyggnaderna från 1800-talet och samtidigt till 40-talsbebyggelsen i Sandarna. Där har man lyckats uppnå en god balans. Det är önskvärt att stadens arkitekturpolicy i någon bemärkelse är stilneutral så att den inte behöver revideras när politiska majoriteter skiftar till exempel. Man kan ju faktiskt styra genom budget och konkreta beslut vid markanvisningar, detaljplaner och så vidare hur gestaltning ska ske. Så vi Kristdemokrater stödjer motionens intentioner men vi menar att det kan göras inom ramen för befintlig arkitekturpolicy. Så därmed yrkar jag bifall till förslaget från M, D, L i kommunstyrelsen.

Tack Kalle! På detta har Rasmus Ragnarsson (SD). Begärd replik. Varsågod Rasmus!

Tack herr ordförande! Kalle, jättebra inlägg! Jag höll med dig hela vägen fram till slutet. Visst kan man styra detta via budget, via detaljplaner. Men någonstans kan jag tycka att det blir också ganska kortsiktigt, kan jag tänka mig. Med tanke på att har vi en policy så är det ett övergripande dokument. Det har ofta en livslängd. Jag tror att den nuvarande arkitekturpolicyn har varit gällande sedan 2018 till exempel. En budget, där kommer det nya styrinstrument och styrsignaler varje år. Så jag tänker att det mest långsiktigt hållbara tycker jag är att vi har och genomför förändringarna i arkitekturpolicyn. Även om jag köper, man kan göra det den vägen som ni är inne på också. Men jag tycker det här är mer långsiktigt hållbart.

Tack! Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Petra Elf, därefter Johan Zandin. Varsågod Petra!

Tack ordförande, fullmäktige! Jag tycker man kan ta och läsa Stadsbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande om man vill ha ett djupare resonemang kring varför vi ska avslå den här motionen. Det jag tänker trycka på lyfts även i det utlåtandet. Det är nämligen långsiktigheten i denna typ av dokument och vikten av att denna policy fokuserar på kvaliteten i arkitektur och stadsbyggnad och inte en särskild stil för att hålla över tid och få effekt. Bifall till kommunstyrelsens förslag!

Tack Petra! På det har Rasmus Ragnarsson (SD) begärt en replik. Varsågod Rasmus!

Tack ordförande! Petra, jag funderar lite så här. Det är lite det vi är inne på här, att vi vill skapa långsiktighet. Då behöver vi i så fall, vill vi motverka förfulning av vår stad så måste vi någonstans välja en riktning. Vi väljer att vi tar det här dokumentet och relaterade styrdokument kopplat till det som behöver justeras. Men. Vi är inte stilneutrala idag och man vill framhäva det som om det är stilneutralitet. Men varför får vi då väldigt mycket modernistisk arkitektur i Göteborg? Det tycker jag är väldigt underligt.

Då är vi tillbaka på talarlistan och vi börjar med Johan Zandin (V), därefter Johannes Hulter (S). Varsågod Johan!

Tack! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Det är en dålig idé att slå fast en viss arkitekturstil i en policy för en hel kommun och det är en ännu sämre idé att slå fast en sådan på kommunfullmäktigenivå, vilket innebär att man måste upp och behandla den igen på kommunfullmäktigenivå om man någon gång skulle vilja ändra denna fastslagna stilinriktning.

Tack Johan! Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter. Därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Johannes!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Ja, det här är ju en väldigt viktig fråga faktiskt. Det är en fråga som engagerar väldigt många människor. Det vet jag som hållit på med stadsbyggnad väldigt mycket. Men jag tror alla som har varit inne i de frågorna märker att det här är någonting som verkligen väcker känslor hos väldigt, väldigt många människor. Människor bryr sig verkligen om hur vårt härliga Göteborg ser ut och hur det utvecklats. Det är liksom ett starkt känslomässigt. i fråga för väldigt många människor. Så det är väldigt viktigt att vi ser till att vår livsmiljö blir njutbar och vacker för människor, att man trivs och då känner man sig trygg och så blir det trevligt. Det påverkar jättemycket. Så det är en väldigt viktig fråga. Men det är också det som är kärnan i det här, att det är människorna här i Göteborg som ska må bra och tycka det är trevligt och fint där de bor. Det är det som är huvudpoängen. Det andra är metoder för att nå fram till det målet. Därför är det så viktigt att fokusera på kvaliteten och kvaliteterna i det vi bygger. Och för mig så är det så uppenbart att den största kvaliteten är ju just folkets kärlek om man så vill. Att människor faktiskt tycker om och uppskattar det som byggs och det de ser sig omkring. Når man det, då har vi nått väldigt hög kvalitet. Så det tycker jag är ett väldigt bra mål. Sen är det ganska uppenbart också att det inte är med bara att vi skriver en policy som på något sätt. Jag skulle säga att det är ganska uppenbart att den arkitekturpolicy som finns inte har varit ett hinder för den nyorientering som skett där vi verkligen nu den här mandatperioden har sett till att sätta gestaltningsfrågorna i fokus och skapa ett vackert och trevligt Göteborg. Det har gått alldeles utmärkt att göra med den här arkitekturpolicyn. Det har gått så bra att jag och säkerligen andra för att jag själv har märkt att jag har fått beröm till och med från de mest oväntade håll. av hur bra och fint det har blivit. Så jag tror det räcker som det är. Mycket bra. Tack så mycket!

Tack Johannes! Då lämnar jag ordet till Rasmus Ragnarsson (SD), därefter Patrik Höstmad. Varsågod Rasmus!

Tack så mycket herr ordförande! Jag fastnade lite i det Johannes sa. Jag tyckte det var ett bra inlägg. Jag tror någonstans att vi är väldigt många nu i den här salen som vill att Göteborg ska se vackert ut. Men vi vet ju att styr man de här processerna via enskilda detaljplaner, via enskilda budgetdokument, då dröjer det inte länge. Så länge majoriteten skiljer sig. så kan de här prioriteringarna försvinna. Det är någonstans där jag vill se att vi har ett bålverk på plats som ska förhindra att det här sker. För saken är ju den att den här modernistiska arkitekturen, de här förhatliga lådorna som vi har i Göteborg, de besluten när de togs, det är ju beslut som vi kommer att behöva, som kommer att påverka oss. Tills de har slitits ut så pass mycket att man river dem och så bygger man nytt, kanske en ny låda. Och jag håller med om att jag tycker att Göteborg har tagit steg i rätt riktning. Men det är därför jag också tycker att det inte borde finnas några som helst anledningar till att inte bifalla vår motion. Eftersom då sätter vi på pränt det vi egentligen redan gör i praktiken någonstans. Och visar också. för alla de andra aktörerna i staden som ska vara delaktiga i byggandet av Göteborg. Att från politikens sida, då står vi helhjärtat bakom att vi ska ha en vacker stad. Att den modernistiska stadsplaneringen, det är något vi har slängt i historiens skräphög. Och det är därför vi behöver bifalla den här motionen idag. Tack!

Tack Rasmus! Det är tomt på talarlistan. Och jag anser. att motionen har färdig debatterats. Under överläggningen yrkar Petra Elf, Johan Zandin bifall till kommunstyrelsens förslag, Rasmus Ragnarsson (SD) att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen och Kalle Bäck att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D, L i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Rasmus Ragnarsson (SD)? Bifalles förslaget från Kalle Bäck? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Emma Altenhammar (SD) om kartläggning av svenskfientlighetens omfattning och karaktär

Då är vi på ärende nummer 21. Och det är motion av Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) och Emma Altenhammar (SD) om kartläggning av svenskfientlighetens omfattning och karaktär. Kommunstyrelsen föreslår att den av Agneta Kjaerbeck (SD), Jörgen Fogelklou (SD) och Emma Altenhammar (SD) väckta motionen avslås. Här har vi en talarlista. Vi börjar med. Har de önskat bordläggning? Okej. Då finns det ett förslag eller önskemål om att motionen ska bordläggas. Kan fullmäktige besluta om att bordlägga motionen? Då gör vi det. Anneli Rhedin (M) om upplysning av 250 år av judiskt liv i Sverige

Okej, då går vi till ärende nummer 22 och det är motion av Edwin Friedlaender (M), Mattias Tykesson (M) och Anneli Rhedin (M) om upplysning av 250 år av judiskt liv i Sverige. Kommunstyrelsen föreslår att den av Edwin Friedlaender, Mattias Tykesson och Anneli Rhedin väckta motionen anses besvarad. Här har vi talarlistan. Vi börjar med Edwin Friedlaender, därefter Mattias Tykesson. Varsågod Edwin!

Tack för ordet, ordförande. 2025 var inte bara ett jubileumsår, det är också ett år som speglar en akut verklighet. Det är 250 år sedan judar fick rätt att leva och verka öppet i Sverige, ett kvarts millennium av judiskt liv, kultur och ovärderliga bidrag till vårt samhälle. Men frågan vi behöver ställa oss är hur länge detta kommer kunna fortsätta när antisemitism i Sverige fortsätter att växa. Laga och Linnéstaden har en särskild och djup rotad koppling till Göteborgs judiska historia. Under 1800 och 1900-talet så bosatte sig många judiska familjer här och judisk kultur blev en naturlig del av vardagen i dessa stadsdelar. Idag finns dock tyvärr inga synliga spår av detta. Den judiska närvaron har bleknat i stadsbilden och många av göteborgarna och besökare i staden känner inte till stadens historia. Att bekämpa. Antisemitism kräver såklart många insatser, stora som små. Just de mindre konkreta åtgärderna kanske därför blir extra viktiga. Att genom utbildning och synliggörande visa historiska sammanhang är ett sätt att motverka fördomar som göteborgarna har. Det är därför beklagligt att ingen av de berörda nämnderna som nämns i motionen önskar gå vidare med frågan. Men i linje med vårt tjänsteutlåtande avser vi inkomma med ett initiativärende till Charles Felix Lindbergs donationsfond och jag hoppas att frågan kan tas vidare därifrån. Så jag yrkar bifall till yrkandet från M, D, L, KD i kommunstyrelsen. Tack!

Tack Edwin! Då lämnar jag ordet till Mattias Tykesson. Jag ser inte Mattias Tykesson. Va? Det är bara du. Då stryker vi Mattias Tykesson och inte Anneli heller. Då går vi över till Rasmus Ragnarsson (SD) därefter Blerta Hoti Singh.

Tack så mycket herr ordförande. Jag vill bara säga att jag yrkar bifall till ert förslag. Jag vet att den här motionen var uppe i kulturnämnden. Jag uttryckte mig väldigt positivt om den också. Det judiska livet i Göteborg, det är väldigt viktigt att vi minns att det har en otroligt lång historia. Jag är alltid för att det finns saker i stadsrummet som påminner oss om. om vår historia som ger Göteborg identitet, sammanhang, knyter oss till en historisk kontinuitet. Ert förslag är definitivt i den riktningen. Jag ser fram emot ert initiativ till Charles Felix Lindbergs donationsfond. Tack så mycket!

Tack Rasmus! Då lämnar jag ordet till Blerta Hoti Singh. Därefter Bosse Parbring. Varsågod Blerta!

Tack ordförande, göteborgare, kommunfullmäktige. Jag vill börja med att tacka Anneli Ledin och resten av Moderaterna som har tagit initiativ till den här väldigt värdefulla motionen. Jag tycker att det är ett bra initiativ. I synnerhet nu har det varit ganska mycket fokus på just Förintelsen. Många av oss här i kammaren deltog ju i Samling för demokrati i tisdags i samband med minnesstunden. Förintelsens Minnesdag, också hos Judiska församlingen. Vi påminns dessa dagar om att kampen mot antisemitism och rasism aldrig kan vara över. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att vi inte reducerar just svenskt eller göteborgskt judiskt liv till att enbart handla om Förintelsen. Judiskt kulturarv är en del av göteborgskt och svenskt kulturarv och det är viktigt att alla vi kommunala politiker också lever upp till minoritetslagen. Som flera av er har nämnt, så redan på 1800-talet var det ju många som slog rot i Göteborg från Tsarryssland, med judisk bakgrund, och bidrog till ingenjörskonst, kultur och annat, och byggde den här staden. Självklart tycker jag att det vore rimligt att jobba vidare. med att se över och bereda initiativet inom ramen för stadens regler och kulturprogram, det vill säga att man skickar in en motion och en ansökan till Charles Felix donationsfond, och jag ser fram emot att tillsammans med initiativtagarna till den här motionen och andra politiska partier stötta det här initiativet i den process inom ramen för Charles Felix donationsfond. Med det så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Blerta! Då lämnar jag ordet till Bosse Parbring därefter Patrik Höstmad Varsågod Bosse!

Tack ordförande! Jag vill i likhet med föregående talare rikta ett stort uppmärksammat tack till motionärerna för att ni lyfter behovet av att uppmärksamma judiskt liv i Göteborg med ett minnesmärke. Och med den här hanteringen då att skicka in en motion till Charles Felix Lindbergs donationsfond som ju har gett stöd till andra liknande minnesmärken. I Göteborg tidigare så hoppas jag att det kommer kunna förverkligas. Så med det så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Bosse! Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad. Därefter är det Allan Stutzinsky. Varsågod Patrik!

Tack för det! Ja, jag vill tacka motionärerna som har tagit det här initiativet. Det är jättebra. Det var ju lite tråkigt att nämnderna inte ställde sig upp. Det är ju väldigt viktigt att vi dels kommer ihåg historien vi har här i Göteborg och kanske inte minst hur mycket alla judar har bidragit till Göteborgs utveckling. Det är särskilt viktigt att påminnas om det nu när det finns krafter med ganska mycket antisemitism som florerar i staden här. Vi har verkligen många judar att tacka för den utvecklingen. som vi har i Göteborgs Stad och det vore kul tycker jag om det hade framgått i monumentet. Men jag ska inte lägga mig i de detaljerna. Så med det sagt, bifall till yrkandena från M, D, L och KD.

Tack Patrik! Då är det Allan Stutzinsky och därefter AnnaSara Perslow. Varsågod Allan!

Tack! Ja, den judiska gruppen har ju påverkat och påtagligt bidragit till Göteborgs historia och utveckling. Det är mycket glädjande att höra att det finns så stor samsyn och så stor enighet om det här förslaget. För det är fullt möjligt och tänkbart att ett minnesmärke av det slag vi nu diskuterar kan bidra till upplysning och därvid motverka både antisemitism och andra former av fördomar och rasism. För vi vet ju sedan gammalt att det är så att det ofta börjar med judarna men det slutar aldrig där. Med detta vill jag yrka bifall till förslaget från M, D, L och KD.

Tack, Allan! Då lämnar jag ordet till Anna Sara Perslow som är sist i talarlistan. Varsågod Anna Sara!

Tack herr ordförande, göteborgare! Ni har sagt det så klokt allihop. Jag yrkar också bifall till den här fina motionen som ni har skickat in. Oerhört viktigt att det här lyfts, och jag är väldigt tacksam för det. Men jag vill också skicka med att det vi bygger i dag, det ska generationerna efter oss tala om, så glöm aldrig det. Tack!

Tack, Anna Sara! Då är det tomt på talarlistan och jag anser att motionen har färdig debatterats. Under överläggningen yrkar Patrik Höstmad, Allan Stutzinsky, AnnaSara Perslow, Edwin Friedlaender, Rasmus Ragnarsson att fullmäktige bifaller yrkandet från M, D, L och KD den 18 november 2025. Blerta Hoti Singh och Bosse Parbring bifall kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslagen från Edwin Friedlaender med flera? Jag anser att. att kommunstyrelsens förslag har bifallits? Bara ett litet förtydligande. AnnaSara, du sa ju bifall till motionen, men motionen från kommunstyrelsen är besvarad. Deras kommunstyrelseförslag är ju. Ja, varsågod Anna Sara, kom fram! Jag vill ha ett litet förtydligande om det är KS eller yrkande från M, D, L och KD du syftade på. Alltså bara för protokollets skull, det ska vara tydligt, så att vi vet vad du tänkte. Menar du yrkanden från M, D, L och KD den 18 november 2025? Tack! Då är det tydligt. Bra! Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Edwin Friedlaender med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Och då är det ja till förslaget för kommunstyrelsen och nej till förslaget för Edwin Friedlaender med flera. Varsågod och rösta! Då stoppar jag omröstningen. Med 41 röster mot 40 bifalles tilläggsyrkandet från M, D, L och KD den 18 november 2025. Olinder (M) om att upptäcka och förebygga våld i nära relation

Då har vi ärende 23. Motion av Nina Miskovsky (M), Zagros Hama (M) och Lena Olinder (M) om att upptäcka och förebygga våld i nära relation. Där kommunstyrelsen föreslår att den av Nina Miskovsky, Zagros Hama och Lena Olinder väckta motionen avslås. Jag ger först ordet till första motionären Nina Miskovsky Varsågod!

Tack ordförande! Stadsrevisionen har kritiserat Göteborgs Stad för att inte nå ut till vissa grupper med särskilda behov. som äldre och personer med funktionsnedsättning som riskerar att inte bli upptäckta eller få rätt stöd om de är drabbade av våld i nära. För att upptäcka våld hos utsatta med särskilda behov så krävs det specialkompetens. Revisionen menar att personal inom vissa nämnder behöver mer utbildning och kunskap. Det är viktigt att det här säkerställs snarast möjligt. Därför behövs stödet till drabbade. I dag varierar beroende på var personen bor eller vilken nämnd som ansvarar. Därför behöver samordningen och kommunikationen förbättras för att insatserna verkligen blir likvärdiga över staden och når de som behöver hjälp. Det finns mycket svaga strukturer för att identifiera och erbjuda stöd till personer som utför våld, trots att det är viktigt för att förebygga fortsatt våld. Därmed finns större risk att våldsutövare inte är identifierade. Det är svårt att se om de insatser som görs, särskilt för våldsutövare, verkligen motsvarar behoven, alltså om de verkligen hjälper. Därför finns en risk att förebyggande arbete inte är ändamålsenligt. De metoder som används i Göteborg för att identifiera våldsutövare och ge dem stöd behöver utvärderas. Vilka metoder finns det för att förhindra att det blir så här? som eventuellt behöver stärkas, läggas till eller avvecklas bör ses över. Det behövs även en systematisk dokumentation av våldsutövare som vi tidigare har yrkat på. Så jag hoppas att pilotprojektet där som precis avslutats kommer att leda till att detta sker i hela staden framöver. Avslutningsvis är kön till kriscentrum för män för våldsutövande som söker hjälp fem månader, som är lika långt eller längre än innan sommaren och det är helt oacceptabelt. Jag vill därmed yrka bifall till motionen enligt M, L, D, KD och avslag på övriga.

Jag ser inte Zagros någonstans. Nej. Så då är övriga motionärer inte här, så vi går på talarlistan. Då är det Claes Söderling. Därefter Kristina Bergman Alme. Varsågod Claes!

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare! Mer än hälften av alla kvinnor har någon gång utsatts för våld. Det är helt oacceptabelt. Därför är våld i nära relation av hög prioritet för det rödgröna styret och vi välkomnar motionärernas intentioner. Men då det redan pågår ett omfattande arbete med kompetenshöjande insatser och metodutveckling så anser vi att motionens förslag är besvarade. Vi har även förstärkt organisationen för att minska kötiderna för Kriscentrum för män. Samtliga socialnämnder har dessutom avstyrkt motionen. Så det blir även mitt förslag till beslut att avslå motionen och bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack!

Tack. Då har vi satt hållare Kristina Bergman Alme (L). Därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Kristina!

Tack, herr ordförande! Det här är en fråga som vi alla. Där brukar vi unisont säga att det här är en viktig fråga. Men icke desto mindre finns det skillnader mellan oss. Därför skulle jag vilja gå in på en formaliafråga. Det som slutar i våld i nära relation börjar egentligen med att man inte har respekt för varandra. Därför undrar jag lite grann över. Om vi tittar på motionen så finns det tre att-satser. Det handlar om att ge relevant utbildning för de som jobbar inom skola och omsorg. Det handlar om att utvärdera metoder. Det handlar om att korta köerna till kriscentrum. I det yttrande som V, S och MP har skriver man att sedan problemet uppmärksammats så har resurser tillförts för att minska köerna. Då kan man fundera på hur man blev uppmärksammad på problemet. Men om vi bortser från det kan man tänka så här. Det är en jättestor skillnad mellan att säga att någonting besvaras eller avslås. Claes sade, när han stod här uppe, att därför ser vi att den delen är besvarad. Ändå är hela yrkandet i kommunstyrelsen avslag. Då tänker jag så här. Tänk om vi alla här inne skulle kunna vara lite, inte schyssta, inte ärliga, utan helt enkelt försöka spela spelreglerna på ett sätt så att vi faktiskt har större respekt för varandra. I sådana fall hade jag tyckt att det hade varit mer relevant i yttrandet från V, S och MP att säga att på de första två att-satserna anser vi att det är avslag, men på den tredje anser vi att det besvaras. Det hade jag tyckt varit schysstare. Då börjar vi med oss.

Då är nästa Jonas Nilsson (V) Varsågod Jonas.

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare! Arbetet med att förebygga våld i nära relationer har varit en hög prioritet för det rödgröna styret under mandatperioden. För att skydda enskilda individer och för att värna den grundläggande tryggheten behöver vi erbjuda anpassade insatser till både våldsutsatta och våldsutövare. Motionen föreslår kompetensutveckling, metodutvärdering och att korta köerna till kriscentrum för män. Kompetensutveckling och metodutvärdering bör rimligtvis rymmas inom ramen för förvaltningarnas grunduppdrag och görs också kontinuerligt. Efterfrågan på insatserna som riktas till förövare har ökat, vilket har inneburit att kötiderna för KCM som drivs i Socialnämndens centrums regi. Orsakerna till köerna har, förutom ökad efterfrågan, varit sjukskrivningar på enheten och långa samtalskontakter. Socialnämndens centrum arbetar med frågan. Enheten har förstärkts med flera tjänster och kön minskar. Det är viktigt att det här görs på rätt sätt och att vi skyndar långsamt. Metoderna ska vara evidensbaserade och vi behöver ha i åtanke att behandlingstiderna för den här målgruppen är långa, så att risken för köbildning är större än för andra insatser. Bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då var det Sophia Nilsson (MP), därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Sophia.

Tack ordförande och övriga. Ja, våld i nära behöver alltid lyftas, inte bara särskilda dagar, inte bara vid extrema händelser, så tack för motion. Ja, det här skulle jag kunna prata om hur länge som helst, men lite kortare, som redan varit uppe. Det görs ett aktivt och omfattande arbete med både kompetenshöjande insatser, handlingsplaner och metodutveckling. Det har gjorts satsningar på kriscentrum, både gällande kötiden och att erbjuda en samtalskontakt med kurator under eventuella väntetider, eller de som har varit där. Men det finns ju alltid mer att göra. Jag och Jenny, som inte är med idag, var på träff med Kvinnojourer Väst tidigare i höst. Det var inte bara vi, det var andra politiker också från regionen. Vi kunde ändå vara ganska stolta över Göteborgs arbete. Det som diskuterades mest där var det här med tillståndsplikten som försvårar kvinnojourers arbete. Ett arbete som vi alla vet är ovärderligt. Men tro mig, vi är absolut inte nöjda. Så länge våldet pågår är det ett jätteproblem. Det är jätteviktigt med alla insatser för de som blivit utsatta, men det viktiga är att få våldet att sluta, såklart. Så vi har ögonen på frågan, det har vi alla. Vi behöver alla ha koll på att verksamheten fungerar och utvecklas. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack. Då var nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Camilla Harrysson Varsågod Agneta!

Vi ser tydliga tecken idag på att det sociala klimatet har förändrats. Forskningen visar att attityder och kulturella normer har stor betydelse för hur människor behandlar varandra. Inte minst i relationen mellan män och kvinnor. Det ska vara självklart att allt våld och alla övergrepp är oacceptabla. Det är vårt gemensamma ansvar att stå upp för jämställdhet och respekt. Vi får inte underskatta behovet av förebyggande arbete, tydlig kvalitet, ytterligare krav på integration som bygger på respekt för våra grundläggande värderingar.” Nåväl, vi delar i alla fall motionärens uppfattning om att det ofta finns ett begränsat tidsfönster där både våldsutsatta och våldsutövare är mottagliga för stöd och förändring. Om samhället inte agerar riskerar vi att förlora chansen att bryta våldsspiralen. Därför krävs fungerande lågtröskelinsatser, kortare köer till kriscentrum och personal med rätt kompetens att agera. agerar direkt. Om vi menar allvar med trygghet så kan vi inte bara tillföra resurser. Vi måste också våga utmana destruktiva normer. Bifall till SD:s yrkande.

Då var nästa talare Camilla Harrysson (D), därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Camilla!

Ordförande, ledamöter, göteborgare! Det har väl inte sagts tillräckligt hur viktig en sådan här motion är, om att värna de som är allra mest utsatta. Och som också lyfts, en av de största utmaningarna är ju att de här insatserna måste ske snabbt. Det är under ett kort tidsbegränsat fönster som man har chans att möta dem, så att inte de som behöver hjälp faller i glömska och inte fortsätter att söka sig till de kriscenter som finns. Att den personal som möter medborgarna varje dag inom äldreomsorg, skola, förskola, att känna till vad ska man titta efter, vad behöver jag veta, vilken trygghet det skulle kunna vara. Om vi då säkerställer att personalen har den här kompetensen att kunna se det här, så kan vi snabbare och tidigare identifiera våld i nära relationer. Jag yrkar därför bifall till motionen, för det är viktiga steg att stärka personalens kunskaper och se till att de här metoderna fungerar och ger våldsutsatta och våldsutövare det stöd som de behöver.

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Mycket av det som har sagts är såklart viktigt, men det är också diskussioner som har förts i 10 år, 20 år, 30 år, 40 år, när det gäller våld mot kvinnor. Men det som hela tiden är den gemensamma nämnaren, som vi inte pratar så mycket om, det är ju faktiskt den könsmaktsordningen som råder. Det här är inget individuellt. Det här är strukturellt. En förutsättning för det här är den könsmaktsordning som råder idag. Ett av problemen är att det fortfarande finns en norm om vem som är förövare. Men vi har ju här idag pratat om hur många kvinnor som har varit utsatta. Då kan ni också räkna ut att det finns ganska många förövare. De finns överallt. De har inte en speciell hudfärg eller en speciell klass. De finns faktiskt överallt. Så här är det också. En sådan här pytteliten del blir dömda. Lite större blir åtalade. Lite fler blir polisanmälda. Men så här många är förövare. Det här är också en normalisering av våldet som finns idag, bland unga, bland äldre, bland medelålders män. Här har vi pratat om att alla vill göra någonting åt det här, men samtidigt är det så att en del av era företrädare, eller ni som styr, och era samarbetspartners, har varit med och monterat ner möjligheten för kvinnojourerna utifrån tillståndsplikten. Det jourerna gör traditionellt är att de inte bara stöttar kvinnor att resa sig ur förtrycket, de stöttar dem också att resa sig mot förtrycket. Kanske är det en av anledningarna till att det monteras ner. Tack.

Tack. Då har vi nästa talare Nina Miskovsky, just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Ja, det är lite onödigt, tycker jag, att det här blir en polarisering någonstans, att ni inte vill eller att man ska stå upp mot patriarkatet. Anledningen till att man införde tillståndsplikt för kvinnojourerna var ju att säkerställa att kvinnojourerna ska hålla en bra kvalitet just för kvinnorna, inte något annat. Så det vill jag börja med att säga. Jag vill också berätta för er att jag. Jag har träffat Nordosts socialtjänst, och där har man nu avslutat ett pilotprojekt kopplat till våldsutövande. Där var resultatet att 8 % svarade ja på någon av de två frågorna om våldsproblematik. Av de 8 % svarade 40 % att de ville ha hjälp. Men som det är i dag är rekommendationen i själva studien att man ska införa det här i hela staden. Då kommer vi att få in fler våldsutövare som vill ha hjälp. Men vart ska vi skicka dem? Vi har en kö som inte, jag vill vara tydlig med det. Jag har fått svar från förvaltningen. Förra veckan har inte blivit kortare till Kriscentrum för män. Den har snarare varit längre. Där har vi inte någon stöttning för dem som vill ha hjälp. Allt arbete har inte pågått sedan motionen skrevs. Metoderna är inte säkerställda. Som sagt var, vi har mycket kvar att göra i de här frågorna. Jag återkommer. Tack.

Tack. På det anförandet har Bettan Andersson (V) begärt replik. Varsågod.

Tack. Ja, men det är ju faktiskt politiskt. Därför att det är ju så att, prata med ROKS förespråkare, Unizons förespråkare. Man pekar ju på det här att jättemycket jourer har fått lägga ner den delen av verksamheten som är skyddat boende, på grund utav tillståndsplikten. Jourer som har funnits länge, som har haft en fantastisk verksamhet. Nej, vad gör tillståndsplikten? Jo, det är att det här kommer ut på något, på marknaden. marknaden, då är det plötsligt de som vill tjäna pengar som inte har någon aning om könsmaktsordning, vad kvinnor utsätts för, utan de vill bara ge ett skalskydd. Det handlar inte bara om ett skalskydd. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd. Nina Miskovsky. Varsågod.

Tack ordförande! Nej, jag vänder mig mot detta. Jag tycker att det här är en förvridning av avsikterna med det här införandet. Det jag skulle vilja avsluta med att säga här är att jag är trött på ursäkterna som presenteras när det gäller kön till kriscentrum för män. Om man ska kunna få män, som det oftast är, att sluta slå så behöver de som åtminstone vill ha hjälp få hjälp. Det här är ett fönster som är så här stort. Om man missar det så kanske det fönstret stängs. Då missar man chansen till att komma åt problematiken och förebygga fortsatt våld. Jag har efter politiska påtryckningar fått till att nu en dialog har upprättats med Stadsmissionen och Socialförvaltning centrum eftersom Stadsmissionen ska starta en samtalsmottagning för våldsutövare. Jag hoppas att man kommer att hitta ett samtal. Samarbete där som kan bidra till att korta köerna.

Talarlistan är tom. Kan vi anse övningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Claes Söderling, Jonas Nilsson och Sophia Nilsson bifall till kommunstyrelsens förslag. Nina Miskovsky, Kristina Bergman Alme och Camilla Harrysson att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M i kommunstyrelsen. Agneta Kjaerbeck yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag har ställt proposition på dessa yrkanden. Godkänns den ordningen? Ja. Frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Nina Miskovsky med flera? Bifalles förslaget från Agneta Kjaerbeck (SD)? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja- proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Jag frågar, antas förslaget från Nina Miskovsky som motförslag? Antas förslaget från Agneta Kjaerbeck (SD) som motförslag? Jag finner att fullmäktige bifallit Nina Miskovskys förslag som motförslag. Antaget som motförslag. Då är det huvudvoteringen. Då är det ja för kommunstyrelsen och nej för förslaget från Nina Miskovsky med flera. Starta omröstningen! Där har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att kommunfullmäktige med 43 röster mot 29 bifallit kommunstyrelsens förslag. fritidsbåtshamnar

Vi går till ärende 24, som är en motion av Hans Arby (C) om att anlägga borsttvättar i Göteborgs fritidsbåtshamnar. Jag kommer just att föreslå att den av Hans Arby väckta motionen avslås. Jag lämnar först ordet till motionären Hans Arby. Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Jag tänkte att det alltid är bra att poängtera att som ofta skiljer sig yrkandet här mot originalmotionens yrkande. Så yrkandet handlar om att undersöka intresset för borsttvättar bland Grefab:s kunder. Något som de enkelt gör i sin vanliga kommunikation med sina kunder. Så det handlar alltså inte om att investera i någonting. Det handlar inte ens om att utreda någonting. Borsttvätt är absolut ingen universalmetod för att bli av med Så har man båtar i saltvatten och väljer att måla botten med, att inte måla den med giftfärg, alltså vanlig bottenfärg, ja då kommer man behöva tvätta den ofta för att hålla framför allt havstulpanerna borta. Å andra sidan är det enklare att göra det än att lyfta den för att spola då. Borstningen sker i en uppsamlingsbassäng och för att minska risken att det ändå kommer ut giftiga ämnen då så får den inte vara målad med biocidfärg samma år. Man måste alltså bevara den. bestämma sig som båtägare. Vad det gäller skador på gelcoat eller epoxifärgs så är de nya borstarna betydligt mer skonsamma mot botten än vad de gamla var. Vad det gäller kostnad om det här skulle göras så är det naturligtvis en tjänst som båtägarna ska betala för. Just därför är det viktigt att vi stämmer av intresset innan vi ens skaffar en pilotanläggning. Så för en större valfrihet för båtägare som helst inte vill använda giftfärger. Så låt oss i alla fall kolla hur många de är. Så jag yrkar bifall på yrkandet från Centerpartiet. Tack!

Tack! Då går vi på talarlista. Först Helena Norin (MP), därefter Karin Karlsson (V). Varsågod Helena!

Ordförande, göteborgare och motionär. Jättebra Hans att du har lagt en motion i det här, men vi kommer ändå bifalla kommunstyrelsens förslag, det vill säga avslag på motionen. Jag är den första som beklagar att borsttvättar verkligen inte verkar fungera på västkusten. Båtbottenfärg är en biocidprodukt och biocid betyder som ni kanske kan räkna ut, någonting som dödar liv och i det här fallet så dödar det liv i havet. Det är en smal balansgång att gå där mellan minskad bränsleåtgång och minskade koldioxidutsläpp från mindre bränsle till exempel och minskat liv i havet. Biocidlagstiftningen är väldigt komplex och innehåller program där de här aktiva substanserna gås igenom med jämna mellanrum. Det finns ju en utveckling mot mindre giftiga färger som inte funkar. Som funkar lite med biologiska angreppssätt i stället för ren giftverkan. Däremot så finns det även för de ämnena då frågan om de är hormonstörande i stället. Det här håller den europeiska kemikaliemyndigheten på att reda ut. Det var faktiskt forskning från Göteborgs universitet som tog fram de här alternativen. Men som visade sig ha någon annan tvekan i samverkan. Det här berättar jag för att ge lite perspektiv på hur bra det vore om borsttvättarna faktiskt funkade. Men vi ska inte bygga sådant som har visat sig inte fungera så bra. Underlaget som vi fick i det här ärendet visar ju att man inte har det här intresset från Grefab:s kunder och det finns också nedlagda sådana här tvättar på Västkusten. Tack för mig!

Tack! På det anförandet har Hans Arby (C) begärt replik. Varsågod!

Tack! Nej, jag håller med. Jag betvivlar inte det du säger, Helena. Det händer mycket på bottenfärgssidan som kan bli bättre, kanske. Och även yttrandet från M, L och KD stämmer mycket, att det finns problem med borsttvätten också. För vissa, en del som ligger i älven, är det mindre på växling eller som faktiskt är beredda att tvätta båten var tredje vecka om det är så för att slippa. måla på med vanlig bottenfärg. Som sagt, det här är inget förslag på att göra det, inte ens att pilot, inte ens att utreda. Utan bara se hur många är det som är intresserade? Det är inte för alla, men det kan vara värt att ta reda på hur stort intresset är. Tack!

Tack! Kontrareplik begärd. Helena Norin (MP), varsågod!

Då tänker jag kanske att vara det verkligen vår uppgift som kommun att undersöka det? Är inte det de företag som säljer de här båtbotten tvättarna som borde göra den typen av marknadsundersökning? Tack.

Tack. En andra replik begär Hans Arby (C). Varsågod.

Grejen är att det blir ju ändå Grefab sen som beslutar om man ska köra en pilotanläggning eller handla upp det här. Det är mycket svårare för de borsttvättföretagen att göra en undersökning bland Grefab:s kunder. Det är väldigt lätt för Grefab att bara ställa ut frågan hur många är intresserade och i så fall se om det är värt att handla upp en pilotanläggning. Tack!

Tack! Tillbaka till talarlistan. Karin Karlsson, därefter Sarah Ullmark. Varsågod Karin!

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag, alltså avslag på motionen. Men jag vill också tacka Hans för en väldigt intressant motion. Vi delar ju samma målbild här och samma ambition om att minska användningen av biocidfärg. Men vi instämmer också med Grefab:s bedömning om att just nu så verkar inte borsttvättarna vara den mest effektiva lösningen här på västkusten och därför landar vi i ett avstånd. Tack så mycket!

Tack! Då var det Sarah Ullmark. Just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack så mycket för ordet fullmäktige göteborgare. Jag ska inte upprepa det som de tidigare talarna har sagt mer än att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till såväl motionen som det nya förslaget från Hans. Jag vill också skicka ett beröm till Helena Norin som sa något mycket klokt. Varför ska kommunen göra en massa grejer som de privata företagen kan göra i stället? Tack!

Tack! Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Hans Arby att fullmäktige bifaller yrkandet från C den 24 november 2025. Helena Norin, Karin Karlsson och Sarah Ullmark bifaller kommunstyrelsens förslag. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Hans Arby? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. elbilsladdning genom differentierade priser

Ärende 25 är en motion av Emmyly Bönfors om att sänka kostnaderna för elbilsladdning genom differentierade priser. Ingen av motionärerna är här vad jag kan se? Nej. För antalet önskemål om bordläggning? Eftersom motionärerna är frånvarande. Jag frågar, kan vi bordlägga ärendet? Ja. 26.Motion av Patrik Höstmad (D) om ett mer systematiskt och aktivt arbete inom brottsförebyggande och trygghetsskapande områdessamverkan

Då är det ärende 26, motion av Patrik Höstmad (D) om ett mer systematiskt och aktivt arbete inom brottsförebyggande och trygghetsskapande områdessamverkan, där kommunstyrelsen föreslår att den av Patrik Höstmad väckta motionen avslås. Patrik är här. Jag ger ordet till motionären Patrik Höstmad. Varsågod!

Tack för det! Det är en motion som handlar om att växla upp det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Vi ser här att vi har ett verktyg som fungerar väldigt bra. Vi har goda erfarenheter av det från några ställen i Göteborg. Det är rätt beforskat, både internationellt och på några ställen i Sverige. Det är en nyckelaktör att få till den här typen av plats och områdessamverkan där. Kommunen, där fastighetsägarna och där myndigheter och polisen samarbetar. Vi har det på några platser. Det här har vuxit fram ganska ad hoc. Vi har inte riktigt haft någon tydlig strategi och vi har hanterat det olika på olika ställen. Någonstans så är det ett initiativ från en förvaltning, från en annan förvaltning och ute i Tynnered så är det ju de privata aktörerna som drar i gång det och så hoppar socialnämnden. Så vi vill helt enkelt få till ett bättre uppstyrt arbete. Nu visar det sig kanske då att när vi hade skrivit motionen någon månad senare så vaknade stadsledningskontoret till eller om det var någon från styret som vaknade till och petade på stadsledningskontoret. Så då utlyste de en tjänst som delvis besvarar då vår motion. Men vi har då hört med dem som är experter och så och tittat på vad Var har Göteborgs Stad fortfarande problem? Tittar man på utlysningen av den här tjänsten så saknas vissa delar. Det är viktigt att man förstår vad man behöver göra för att få till en bra fungerande samverkan. Man måste ha tillräckligt stor kompetens för att förstå fastighetsägarperspektivet för att kunna ställa krav på fastighetsägarna och förstå vad de kan bidra med. Socialnämnderna måste massor. mot det sättet som stadsledningskontoret jobbar på. Socialnämnderna gör lite si kom si kom sa för tillfället. Så med det sagt, bifall till yrkandet från D, M, L, KD. Tack!

Tack! Då var nästa talare Kalle Bäck, därefter Daniel Augustsson (C). Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Börjar med att tacka för en bra motion. För om det är något vi politiker ska göra så är det att garantera medborgarnas trygghet. Men där är vi inte riktigt idag tyvärr. Mycket av brottsligheten är ju lokal och därför var det välkommet när kommunerna fick ett förtydligat ansvar 2023, att man faktiskt är skyldig att bedriva ett brottsförebyggande arbete. Enligt den nya lagen så ska vi ta fram en lägesbild över hur brottsligheten i kommunen ser ut och utifrån det då ta ställning till behovet av ytterligare åtgärder. Så vi måste ställa. vässa oss i det här arbetet. Det är som motionären tar upp, att det finns olika modeller för lokal samverkan, för ökad trygghet. Jag följde själv ett sådant arbete i Tynnered som före detta ordförande i SDN Västra Göteborg på den tiden. Här nådde man verkligen resultat. Det är när samverkan mellan polisen, civilsamhället, fastighetsägare, fältare, kommunen – när allt det här hakar i varandra, när alla goda krafter samverkar, då kan man också uppnå resultat. Så vi behöver som stad jobba mer systematiskt med det här arbetet och som vi skriver i vårt reviderade yrkande så är spretigheten i remissvaren kanske ett tecken på att det visar på det som motionen adresserar att staden har saknat ett samordnat arbete inom det här området. Så därför finns det all anledning att ta nya tag och vässa oss ytterligare för det trygghetsskapande arbetet. Det blir liksom aldrig färdigt utan det här är ett bra initiativ för att utveckla det vidare. Så bifall till yrkandet från D, M, L och KD i Kommunstyrelsen. Tack för ordet!

Tack! Nästa talare Daniel Augustsson (C), därefter Rasmus Ragnarsson. Varsågod Daniel!

Tack! Ja, Centerpartiet delar motionärens analys av Göteborgs Stad behöver en mer systematisk och förutsägbar struktur för sitt tryggt trygghetsskapande arbete i lokalområdena. Som Höstmad var inne på tidigare i sitt anförande så kan vi konstatera att ett första steg i detta har redan tagits genom en samordningsfunktion för dessa frågor och stadsledningskontoret. Detta är positivt men det är ju inte tillräckligt och vi ser att det fortsatta arbetet behöver vara att säkerställa samordningen. Centerpartiet anser därför att det mest ändamålsenliga. Sättet att besvara motionens viktiga intentioner är att ge denna nya funktion ett skarpt och proaktivt uppdrag. Funktionen ska inte bara samordna befintligt arbete utan aktivt utveckla och implementera en stadsgemensam modell som skapar förutsägbarhet och gör staden till en pålitlig partner i alla stadsdelar. Bifall till Centerpartiets yrkande. Tack!

Tack. Då var nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD). Därefter Alfred Ekman Varsågod Rasmus!

Tack herr ordförande! Jag skulle vilja yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande. Tack så mycket!

Tack! Då var nästa talare Alfred Ekman. Varsågod!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare. En bärande del i att göra Göteborg till en tryggare stad är just områdessamverkan som lyfter olika otrygga platser runt om i vår stad. I det arbetet samlar man de aktörer som äger mark eller byggnader på en viss plats eller bedriver verksamhet där. Det här gör vi redan runt om i staden bland annat genom tryggare arbetet där man har prioriterat de mest otrygga platserna i de olika stadsområdena för att få bukt med exempelvis belysning eller. obehagliga tunnlar eller få bommar med mera. Man kan alltid vilja göra allt lite mer eller snabbare. Men det är viktigt att man utgår från det lokala, att man lyssnar in vad människor upplever sig mest otrygga och samlar de lokala aktörerna och ser till att insatserna också blir genomförda. Att springa vidare till nästa plats riskerar att det bara görs halvdant och bockas sedan av i checklistan för att gå vidare till nästa plats. Vi i styret håller fast vid vikten att det trygghetsskapande arbetet ska ske. SKE LOKALT. En centralisering som motionen föreslår riskerar än mer byråkrati, att man förlorar den lokala förankringen och perspektiven samt att insatserna blir spretiga. En ny tjänst har förvisso tillsatts centralt men det var för att skapa en väg in för aktörer att skicka in sina förfrågningar och det tycker vi är bra. Men arbetet behöver ändå fortsatt ske ute i nämnderna och i det lokala. Redan idag så ingår exempelvis stadsmiljöförvaltningen, eventuella lokala näringsidkare på platsen och polisen. Med det sagt så är det viktigt att inblandade nämnder och dess politiker sätter fokus och följer upp att insatserna i de här olika listorna för trygghetsarbetet genomförs och att respektive aktör också gör det som de har lovat. Allt som allt så menar vi alltså att motionens olika förslag är besvarade och yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag att avstyrka motionen. Tack för ordet!

På det anförandet har Patrik Höstmad (D) begärt replik. Varsågod.

Tack för det! Du sa att du inte tyckte det var rätt att centralisera som motionen gör. Men precis det som står i motionen gäller att inrätta en central tjänst för det här, en funktion för det här. Det har ju hänt nu under ert fögderi i kommunstyrelsen så att ni är också med på att vi måste ha en central, antar jag, en central funktion som styr upp det här. Det vi ser är att den här funktionen saknar vissa verktyg och det är framför allt fastighetsperspektivet, perspektivet och tryggeriarbetet är inte detsamma som plats och områdessamverkan. Tryggeriarbetet är framför allt mot myndigheterna polis som man jobbar med. Plats och områdessamverkan, då är det alla fastighetsägare med också. Det är jätteviktigt. Kriminaliteten rör sig snabbt, den utvecklas. Man skapade platssamverkan till Långgatorna speciellt direkt till längre in i Linné. Vi kan inte vänta och låta processer gå långt. långsamt utan det måste på plats. Tack!

Tack! Kontrareplik, begärd Alfred Ekman (S). Varsågod.

Tack för ordet! Ja precis vi tycker det är bra att det finns en central funktion som tar emot förfrågningar så att man inte behöver sitta och googla vilken tjänsteman som det är i vilket socialnämnd eller annat. Men att som jag uppfattar att motionen yrkar på så är det att man också ska leda arbetet centralt. Det tror vi inte utan det ska ledas lokalt utifrån lokala behov. Jag blandar inte ihop de två olika begreppen trygghet och områdessamverkan utan när man tittar på hur vi jobbar i sydväst så är det samma personer som jobbar med samma saker i samma processer och det kan korsbefruktas. Därför är det både insatser i trygghetsmodellen men också insatser som spexas i områdesplatsverkan som kan gifta sig och skapar just de här fenurgieffekterna som vi vill ha och därför vill ha det lokalt. Så jag hoppas det var förtydligande från min sida men annars så såklart håller vi med varandra i andemeningen att vi vill att fler platser i vår stad ska bli trygga och att vi ska hitta de bästa och mest effektiva arbetssätten för att nå dit. Och det tror vi som sagt är det lokala perspektivet med de lokala aktörerna. Tack!

Tack. En andra replik bjöd Patrik Höstmad till det. Varsågod!

Tack för det! Nej men då låter det faktiskt som vi är rörande överens om vad som behöver göras och då handlar det bara om hur mycket man ska trycka på och hur mycket man ska vänta och se om det fungerar. Det tycker vi att vi behöver trycka på lite tidigare och tydligare och vara lite mer raka med vad vi vill se levererat. Men vi kommer att följa det här noga och är det så att det inte levereras så får vi väl återkomma till det här i talarstolen. Så tack för mig!

Tack. Då var det replikskiftet avklarat, och då har Patrik Höstmad begärt ordet. Då stryker vi det. Då är talarlistan tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Ja. Under överläggningen yrkar Alfred Ekman bifall till kommunstyrelsens förslag, Patrik Höstmad, Kalle Bäck (KD), att fullmäktige beslutar bifalla förslaget om D, M, L och KD i kommunstyrelsen, Rasmus Ragnarsson (SD) att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen och Daniel Augustsson att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från C den 10 december 2025. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns den ordningen? Svar ja. Frågar jag bifall till kommunstyrelsens förslag? Bifall till förslaget från Patrik Höstmad med flera. Bifalles förslaget från Rasmus Ragnarsson (SD)? Bifalles förslaget från Daniel Augustsson? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställs propositionen på de tre återstående yrkandena. Antas förslaget från Patrik Höstmad med flera som motförslag? Antas förslaget från Rasmus Ragnarsson (SD) som motförslag? Antas förslaget från Daniel Augustsson som motförslag? Jag finner att förslaget från Patrik Höstmad med flera antagits som motförslag. Då återstår huvudvoteringen. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Patrik Höstmad. Startar omröstningen. Hur går det? Då frågar jag Margareta, hur röstar du? Nej. Då stoppar jag omröstningen. Och finner att fullmäktige med 40 röster mot 38 bifallit kommunstyrelsens förslag. 27.Motion av Anneli Rhedin (M) om att införa en veteranbonus för medarbetare som fyller 65 år och arbetar inom förskola, skola, äldreomsorg

Ärende 27 är en motion av Anneli Rhedin (M) om att införa en veteranbonus för medarbetare som fyller 65 år och arbetar inom förskola, skola, äldreomsorg. Anneli är inte här, så jag önskar stor beläggning. Fråga, kan vi bordlägga ärendet? Svar ja. Flyborg (L) om att inrätta en beredning för planering av ett framtida kollektivtrafiksystem i Göteborg

Och på nästa ärende, 28, är det motion av Axel Darvik (L), Ann Catrine Fogelgren (L) och Eva Flyborg (L) om att inrätta en beredning för planering av ett framtida kollektivtrafiksystem i Göteborg. Då motionärerna inte är här, och det är önskat bordläggning. Frågar bordläggare ärendet? Svar ja. att avskaffa begränsningar för cykel, mopedvagnar och foodtrucks i Göteborg

Ärende 29 är motion av Sarah Ullmark (M) och Edwin Friedlaender (M) om att avskaffa begränsningar för cykel, mopedvagnar och foodtrucks i Göteborg. Där är motionären redo för debatt. Jag lämnar första ordet till motionären Sarah Ullmark. Varsågod!

Tack för ordet ordförande och fullmäktige! Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet från M, D, L, KD och sedan också de likalydande yrkandena. Den här motionen kom till för att vi tycker att det finns en orättvisa i att det finns entreprenörer i den här staden som vill driva verksamhet och som inte får möjligheten att göra det. På grund av att kommunen inte är tillräckligt bra på det den gör. Vi vill se en mer levande stad, vi vill se ett brett utbud av mat och trevliga evenemang i staden och då tycker vi att foodtrucks är en sådan sak som är. Man kan reagera lite på sättet som man hanterar den här frågan idag med den här så att säga Facebookgruppen när de olika foodtrucks innehavarna pratar med varandra om vem som ska få stå på vilken plats. Vilket ju är väldigt exkluderande för de aktörer som inte får möjligheten och alla de som står i kö för att få tillstånd och få vänta väldigt länge. En sådan stad ska Göteborg inte vara. Så vi vill gärna se att det här maxtaket lyfts och att man fortsätter att bygga ut platser för där de här food trucksen kan stå så att Göteborg blir ännu trevligare än vad det redan är. Tack!

Tack! Då är jag mån om att rikta mig till den andra motionären, Edwin Friedlaender (M). Varsågod!

Tack för ordet, ordförande! Det gamla hederliga uttrycket ”Så roligt ska vi inte ha det” är nog det mottot som det rödgröna styret arbetar efter i den här staden. Svenskt Näringslivs årliga ranking över företagsklimat visar år efter år att Göteborg tycks ha stora brister när det gäller företagarvänlighet. Det är ett mönster som tycks bita sig fast. Min förvåning minskade inte ytterligare när jag tog del av det här närmast planekonomiska tjänsteutlåtandet i motionen. Vi varnar förvaltningen för att det exempelvis kan leda till att vi får en prispress eller överetablering. Formuleringar som låter väldigt misstänksamma mot vad vi alla kallar för en fri marknad. Tänk om vi skulle ha haft samma regler för restauranger? Det tror jag inte någon här hade skrivit under på. Vad är egentligen skillnaden? Båda serverar mat, men i olika former av byggnader. Som Sara var inne på så kan man också anmärka på den här Facebookgruppen som man använder sig av. över dag för att fördela de platserna som finns i staden, vilket är ett väldigt märkligt sätt att arbeta på. Med anledning av det yrkar jag också bifall till motionen. Tack!

Tack! Då går vi vidare till talarlistan. Då är Hans Arby efter Karin Karlsson. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Självklart ska vi ha fler foodtrucks i Göteborg och självklart ska vi ha lägre trösklar för de som vill etablera dem. Förvaltningen ser en risk för överetablering och priskonkurrens. Ja, men det är precis så det fungerar i en marknadsekonomi. Rätt snart får vi en balans mellan efterfrågan och utbud. Men vi ska självklart inte heller ha osund konkurrens. Vi ska ha samma krav på hälsoskydd och ekonomisk hantering på matvagnarna som på restauranger och gatukök. Men det uppnår vi inte genom att sätta kommunala maxtak. Däremot ser vi att vi inte kan göra det över en natt, utan vi behöver göra det stegvis i takt med att vi får fler uppställningsplatser med elförsörjning. avfallshantering. Jag yrkar bifall till yrkandet från Centerpartiet som är likalydande med yrkanden från M, D, L, KD respektive SD. Tack.

Tack. Nästa talare Karin Karlsson (V). Därför är det Emma Altenhammar Varsågod Karin.

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag, vilket är att avstyrka motionen. Men jag vill också tacka för motionen, för att självklart ska vi ju ha foodtrucks. Vi ska alltså de bidrar jättemycket till en levande stadsmiljö, till en trevlig matkultur och det är väldigt uppskattat utav många. Göteborgare att vi har food trucks runt om i staden. Det är därför det är självklart för oss också att ställplatser för food trucks har en. Det är liksom en naturlig del av de planer vi tar fram för till exempel Basargatan och Grönsakstorget. Det som vi tycker är viktigt är att vi säkerställer att vi har ställplatser först och sedan höjer antalet tillstånd. Vi har höjt tillstånden varje år. Och det är ju i att era nya. Nya yrkanden så är det ju lite där ni är också, att ni har ändrat er till att man ska öka antalet tillstånd successivt. Men det är ju så vi redan arbetar, så det blir lite redundant. Dessutom så håller förvaltningen på att ta fram ett nytt bokningssystem. Så vi känner väl lite att ni yrkar på saker som typ redan görs. Men som sagt, vi tycker det är jättetrevligt med food trucks. Vi är verkligen inte emot food trucks. Vi tycker att vi ska ha fler food trucks. Vi ska ha en levande matkultur. Vi ska ha en levande stadsmiljö. Där är vi helt eniga. Tack.

Nästa talare är Emma Altenhammar därefter Roshan Yigit. Varsågod Emma!

Tack för ordet herr mötesordförande! Jag vill yrka bifall till SD:s yrkande i kommunfullmäktige. För er som känner mig så har jag tidigare innan mitt yrkesliv i politiken faktiskt jobbat med livsmedel. Jag vet inte riktigt av vilken anledning det var, men jag minns att för flera år sedan, om det var att jag brainstormade affärsidéer eller bara ville ha koll på saker fungerade, så var jag inne på stadens hemsida och skulle kika på hur det fungerade om man skulle skaffa en foodtruck. Tänk om jag hade haft en egen idag. Det hade varit grejer det. Men vad jag minns då var att det som kommunicerades ut på stadens sida var allt annat än transparent och öppet. Det uttrycktes något mål om att det premierades att det var olika typer av mat och att det fanns bara ett visst antal tillstånd för ett visst antal tider och vissa platser. Det var alltså inte jättelätt. som ny aktör att förstå hur de här tillstånden faktiskt fördelades. Men vad som har framkommit idag är ju att Göteborg har 35 stycken tillstånd för mobil matförsäljning. Och det är en stad som har över 600 000 invånare och betydligt fler uppställningsplatser. Och samtidigt står ju över 50 företagare i kö för det här med upp till ett och ett halvt års väntetid för att pröva en enkel affärsidé egentligen. Och ärligt talat så är det ganska anmärkningsvärt. anmärkningsvärt att vi inte har testat att avskaffa det här tidigare. Helt galet för mig. För jag tror att ett mer öppet och modernt system är både sunt för företagandet och för stadslivet. Så nu tycker jag att vi tar och avskaffar dessa begränsningar. Så bifall till vårt likalydande yrkande. Tack!

Tack! Då är det Roshan Yigit, därefter Ann Catrine Fogelgren. Varsågod Roshan!

Tack så mycket ordförande. Stadsmiljöförvaltningen har under en längre tid jobbat för att öka antalet tillstånd för cykel, mopedvagnar och foodtrucks. Och har idag en målsättning att fortsätta öka antalet. Potential för detta finns bland annat på stadens tillkomna året-runt-torg, sommartorg och vinterplatser. Exempelvis på Grönsakstorget och Basargatan. Antalet kan även öka särskilt vad gäller cykel och mopedvagnar som inte är elberoende på samma sätt som för food trucks. För food trucks är inte taket som i praktiken begränsar etableringen utan tillgången till platser och infrastruktur för el och avfallshantering. Vilket i sin tur kräver resurser, vilket inte tillgodoses genom den här motionen. Som Karin var inne på, stadsmiljöförvaltningen har ett pågående arbete för att modernisera ansökningsprocessen genom ett nytt digitalt boknings och hanteringssystem. Förhoppningsvis slipper vi den här Facebookgruppen. Det här systemet som vi har idag säkerställde viktiga aspekter som upprätthållande av miljö och hållbarhetskrav enligt miljöbalken och livsmedelslagen såväl som korrekt avfallshantering. Det här är ändå. väldigt viktigt för konsumenter och göteborgare. Och även den här jämförelsen som görs med Malmö visar att vi har ett fungerande system. Med många och ett växande antal aktörer. Så vi yrkar därmed bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Då var nästa talare Ann Catrine Fogelgren, därefter Petra Elf. Varsågod Ann Catrine!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Ja det är nu drygt tio år sedan som det har funnits foodtrucks och cykel och mopedvagnar i Göteborg. Dessa har under våren blivit allt ett naturligt inslag men också väldigt populärt i stadsbilden. Så motionen är välkommen och vi instämmer med det som motionärerna framförde här tidigare. Så nu är det hög tid att låta fler få vara med och erbjuda olika smaker till hungriga göteborgare och besökare. Det är dags att avskaffa. begränsningarna för hur många mobila försäljningsställen som ska finnas. Precis som i all annan handel blir detta en fråga om utbud och efterfrågan där kunderna blir de som avgör vilka som efterfrågas eller ej. Självklart är det så att detta ska harmoniera med att det finns uppställningsplatser, elförsörjning och liknande. Men vi ser att utbyggnaden nu är dags att ta ytterligare ett steg med och yrkar därför bifall till yrkandet från M, D, L och KD.

Tack. Nästa talare Petra Elf, MP, därefter Patrik Höstmad. Varsågod Petra!

Tack ordförande, fullmäktige! Ja, vi instämmer i de positiva beskrivningar som har framförts här om vad food trucks och mopedvagnarna som det har talats om kan bidra med till stadslivet och stadsmiljön. Men jag instämmer också i det som mina rödgröna kollegor har sagt här tidigare och yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Stadsmiljöförvaltningen begär bedömer att det befintliga taket fyller en viktig funktion för att säkerställa konkurrensneutralitet, lönsamhet och långsiktig hållbarhet för aktörerna. Nämnden avstyrker därför motionens förslag men är positiva och jobbar för en successiv ökning av antalet tillstånd för att utveckla den här möjligheten. Den nuvarande modellen för tillståndsgivning bedöms fungera väl men vidareutvecklas redan inom befintligt ramverk, bland annat genom införandet av ett nytt digitalt bokningssystem. Tack!

Tack! Då var det första talet. Patrik Höstmad, just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Ja tack! Det är väl jättebra om fler foodtrucks och så kan hjälpa till och skapa lite trevligare stadsliv och ett bättre utbud och vi kan få lite bättre konkurrens. Bifall till yrkandet från M, D, L-KD. Sen måste jag verkligen trycka på det här att man har låtit det organiseras nu att aktörerna själva i en sluten Facebookgrupp har fördelat platser mellan sig på stadens mark. Att inte någon av våra tjänstemän eller någon i nämnden har reagerat på det här. Det här är ju värsta sortens kartellbildning. Det här borde man väl känna i ryggraden, att det här inte är rätt. Så jättebra att vi tar tag i det nu, men helt sjukt att det har fått pågå. Tack!

Talarlistan är tom. Överläggningen är avslutad. Svar ja. Under överläggningen yrkar Sarah Ullmark, Hans Arby, Emma Altenhammar, Ann Catrine Fogelgren och Patrik Höstmad att fullmäktige beslutar bifalla beslutssatserna i de olika yrkandena från M, D, L, KD, SD samt C. Från den 10 december 2025. Karin Karlsson, Roshan Yigit och Peter Elf bifaller till kommunstyrelsens förslag. Jag frågar först, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifallit förslaget från Sarah Ullmark med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering i begäran ska väckas. Då verkar alla ha kommit in i salen. Det är dags för omröstning. Då är det alltså ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Sarah Ullmark med flera. Det är slutsatserna i de tre yrkandena. Godkännande av ordningen? Svara ja. Starta omröstningen! Där har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att fullmäktige med 40 röster mot 41 bifallit förslaget från Sarah Ullmark med flera. Agneta Kjaerbeck (SD) motionerat om en omorganisation där varje skolenhet inom grundskolan och gymnasieskolan leds av en egen ansvarig rektor

Nästa ärende är ärende 30, motion av Emma Altenhammar, Jörgen Fogelklou och Agneta Kjaerbeck har motionerat om en omorganisation där varje skolenhet inom grundskolan och gymnasieskolan leds av en egen ansvarig rektor. Här har det varit önskemål om bordläggning då Jörgen Fogelklou inte är närvarande. Kan vi besluta att bordlägga? Svar ja. utöka antalet ställplatser för hus

Nästa ärende är ärende 31, motion av Mariette Höij (D) och Martin Wannholt om att utöka antalet ställplatser för hus. Här har det önskats bordläggning då Martin Wannholt och Mariette Höij inte är närvarande. Kan vi besluta att bordlägga? Svar ja. (D) och Kristina Norén Lallo (KD) om utredning av elevers tillgång till nätplattformar som inte främjar skolans kunskapsuppdrag

Ärende 32 är en motion av Axel Darvik (L), Sofie Gyllenwaldt (M) Jessica Blixt (D) och Kristina Norén Lallo (KD) om utredning av elevers tillgång till nätplattformar som inte främjar skolans kunskapsuppdrag. Önskar man bordläggning? Axel är inte här, exempelvis. Kan vi bordlägga? Svar ja. 33–35 Interpellation

Ja, då har vi kommit fram till nya interpellationer. Interpellation nummer 33 är redan avhandlad. Det ytter vi på punkt nummer 6. Då är det interpellation 34, som är från Pär Gustafsson (L), grundskolenämndens ordförande, om terminsbetyg för höstterminen 2025 i de kommunala grundskolorna. Får interpellationen framställas? Punkt nummer 35. Det är också en interpellation av Henrik Sjöstrand (M) till kommunstyrelsens ordförande, om Brännö Rödsten som fungerande samhällsnod. Får interpellationen framställas? Ja. Då bordläggs både 34 och 35 till nästa kommande fullmäktigemöte. Då har vi kommit till ärende nummer 36 och det är ett anmälningsärende. Förteckning över anmälningsärende kan de antecknas. Ja. Klockan är 18.10 och ni skrattar. Då sa jag att vi kommer bli färdiga innan 22. Det här är första gången i den här mandatperioden där vi är. Jag skulle nästan gissa på att det här är en av de få fullmäktigemöten där vi slutar så tidigt. efter tre timmar. Det är klart, det får vi räkna med nästa månad, alla bordlagda motioner och interpellationer kommer upp. Men fram till dess vill jag tacka er alla för en givande bra debatt och önska er en fortsatt trevlig kväll. Därmed avslutar jag dagens fullmäktigemöte.