Kommunfullmäktige

Klockan är 15.00. Varsågod och sätt er. Glöm inte att logga in. Då vill jag börja med att hälsa er alla välkomna. Hörs det inte? Hörs det bättre nu? Då får jag be om lite hjälp tekniskt av teknikerna. Men det är bra att ni säger ifrån om det inte hörs så bra. Det är fortfarande en justeringsgrej när det gäller ljudet. Men jag vill passa på att hälsa er välkomna till dagens fullmäktigemöte. Jag vill även passa på att hälsa alla som följer oss via webb-tv eller närradio och även de som är här på plats välkomna att följa dagens fullmäktigedebatter. Och jag tänkte innan vi börjar så ställer jag frågan till fullmäktige. Det finns önskemål om att filma. Vi har en grupp från vill min. Det kommer vi komma fram till senare. Men då ställer jag frågan till fullmäktigeledamöterna. Är det okej att det filmas här?

Ja. Och med det sagt så förklarar jag fullmäktigemötet öppnat. Och då är vi på ärende nummer ett. och det är informationspunkt på fem minuter, Win Win Gothenburg Sustainability Award. Jag kommer bjuda in Sara Larsson som kommer hålla ett anförande på fem minuter, och även pristagarna för Win Win, men det kommer Sara berätta mer än vad jag gör. Med det sagt så välkomnar jag Sara Larsson till talarstolen. Sara, du får ju sätta på micken. Så där. Sara Larsson So, hello everyone. Thank you so much for having us here today. My name is Sara Larsson, and I have the great privilege of serving the executive director for the Win Win Gothenburg Sustainability Award. The name Win Win reflects what we believe in, solutions that benefit both people and the planet. Balancing Innovation and Sustainability. And creating lasting values for this generation and the generations to come. We are so proud that the City of Gothenburg is a founding partner of the award, helping making win-win a platform for global sustainability leadership since 2000. This year we received over 800 nominations from 99 different countries. a powerful reminder of how many people around the world that are driving positive change and share the same commitment to a sustainable future. Each year the award highlights a specific theme for pressing sustainability challenges and this year it's trailblazing leadership. A leadership that dares to challenge the status quo. inspirerade handling och förvandlade vision till verklig förändring. Idag har vi gjort oss sällskap här av årets pristagare, Domingo Piaz från Ecuador och Juan Pierre från Mauritius. De leder båda genom mod och samarbete och skapar en mer hållbar framtid för oss alla. I am very thrilled to hand over the floor to them. And thank you again so much for listening to us those couple of minutes. So, Juan. Juan Pierre Ladies and gentlemen, the honourable Lord Mayor, all protocol observered. Thank you to the City of Gothenburg, to today letting me speak at one minute. I am one peer, the youngest United Nation expert in the world. I sage on the United Nations supervisory body, which is the executive arms of all climate and policy decisions across the world. I am also the youngest IPCC expert with you in the world. And today my message to you is, that you have have done such a great job. The City of Gothenburg is the best. In my opinion, waste management plan that I seen across the world and I travelled many countries. Euroban planning has been master fully done and you can be proud of that. My word to you today would be to let the youth be at the decision making table. Because I am 20 and yet I server on all these experts board. I am 20 and I am almost at the same level of a secretary general of all United Nations and all of us. So across you. Yes, I see very much all faces, but we need more youth. You need not to seconded the youth outside of these chambers, but rather let the youth come within these chambers and let them inspire you. Because you have done such a great job, but now time is for your youth. And now let the flow to Domingo. But thank you so much for having having this invite. And thank you so much for the sustainable plan that you are doing for this world. Thank you. Domingo Piaz [Pratar Spanska]

Tack så mycket!

Då går vi tillbaka till fullmäktigemötet. Då är vi på ärende nummer två, som kommer att komma snart. Jag väntar på uppdatering av systemet. Men det är i alla fall Domingo Piaz för dagens sammanträde. Bestämmande av tid för justering. Justering av protokollet för dagens sammanträde sker tisdagen den 28 oktober klockan 12.00 på Stadshuset, Gustaf Adolfs torg 1. Kan vi göra så? ledamot i kommunfullmäktige Ärende nummer tre. Hörs det bättre nu? Så där. Ärende nummer tre. Anmälan av Länsstyrelsens beslut att utse Samuel Bråse (KD) till ny ledamot i kommunfullmäktige, i stället för Elisabet Lann och Martin Kurzwelly (KD) till ny ersättare, i stället för Samuel Bråse kan Länsstyrelsens beslut antecknas? Ärende nummer fyra. Det är frågestund under förutsättning att frågor har inkommit och det har det gjort. Till dagens frågestund har det inkommit fem frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna framställas? Då lämnar jag ordet till Mattias Tykesson som är först på fråga nummer 1. Varsågod Mattias!

Tack så mycket för ordet, herr ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare. Vi lever i en fortsatt allvarlig tid på flera sätt. Situationen i vårt närområde har destabiliserats i och med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Samtidigt kommer allt fler rapporter om gängkriminella som infiltrerar myndigheter, kommuner och företag på olika sätt. Säkerhetspolisens lägesbild för år 2024 och 2025 visar tydligt att samtliga samhällsviktiga aktörer inom myndigheter och näringsliv behöver öka sin medvetenhet och stärka sitt säkerhetsskyddsarbete. Bilden pekar på att många verksamhetsutövare idag inte är fullt rustade för att ta sig an eller prioritera säkerhetsskyddsarbete. I säkerhetsskyddslagens tredje kapitel står att läsa att den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetsprövas. Under senhösten år 2023 debatterade Göteborgs kommunfullmäktige ett förslag från oppositionen om att säkerhetspröva samtliga kommunalråd, vilka också per automatik är ledamöter i stadens krisledningsnämnd. Krisledningsnämnden kan aktiveras vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap. Den hanterar en rad frågor och tar del av information som omfattas av säkerhetsskydd. Min fråga till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) är när avser kommunstyrelsens ordförande att sätta ned foten och ge Göteborgs Stad i uppdrag att låta säkerhetspröva kommunstyrelsens ledamöter? tillika ledamöterna i stadens krisledningsnämnd. Tack så mycket.

Tack Mattias. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter och tack för frågan Mattias Tykesson. Säkerhetsprövning sker ju när säkerhetsklassad information behöver hanteras på ett eller annat sätt. Och jag vet att det finns både tjänstepersoner och även politiker i den här staden som är säkerhetsklassade utifrån de uppdrag de har. Men jag tänker att det är väldigt viktigt också att påpeka samtidigt att det hör till säkerhetsarbetet i sig att inte prata högt om vem eller vilka som är säkerhetsklassade eller varför de är det. Så jag kommer avböja ytterligare kommentarer och gå in i detalj på den frågan gällande detta. Men vill ändå avsluta och säga att på din fråga då kopplat till kommunstyrelsen, skulle behov uppstå, Mattias, av att kommunstyrelsen behöver säkerhetsklassas, då är det en fråga som absolut kommer att hanteras. Men det kommer inte vara politiker som tar initiativ till den säkerhetsklassningen, utan det kommer att ske på annat sätt. Jag tycker också det är en fråga som absolut inte är en fråga för politisk polemik eller på något sätt plocka politiska poänger på.

Tack Jonas och då lämnar jag ordet till Mattias för en replik. Varsågod.

Tack så mycket ordförande och tack för svaret Jonas Attenius (S). Man ska väl säga det, det finns ett antal kommuner och regioner som går ut med vilka instanser man har säkerhetsprövat. Exempel Helsingborg, Norrköping, Västerås, Örebro, Borås och Halmstad. Sedan är det ju en annan sak jag vill föra fram. Det här ska ju ske restriktivt givetvis och det är en del i säkerhetsskyddsarbetet. Men frågan kvarstår ändå varför? För det är ju så här, ska vi aktivera en krisledningsnämnd? Det kan ju ske när som helst och säkerhetsprövningar tar tid. Sen håller jag också med om att det här ska egentligen inte vara en politisk diskussion, men nu har det blivit det, egentligen med tanke på den debatten som var uppe här för två år sedan, med diverse mediala utspel i frågan, att detta var en icke-fråga och så vidare. Men det är ingenting som vi ska ta lättvindigt på detta. Jag stannar där, tack.

Tack Mattias. Jonas, vill du ha en replik? Varsågod.

Tryckte fel där. Tack. Det är korrekt, Mattias, att vi skulle kunna hamna i ett läge nu som mer nog betecknas som en krissituation där vi skulle behöva aktivera krisledningsnämnden. Det är helt korrekt. Tyvärr kan det vara en sådan situation att det händer något extraordinärt i staden. Men jag vill nog hävda, oaktat det, eller om det ytterst är det vi pratar om i det här läget som många nog tänker är en krigsliknande situation, så är det ju som så att kommunstyrelsen i sitt uppdrag kommer att bedriva i grunden ordinarie verksamhet och säkerställa att det sker på ett bra sätt ut i linjen och att nämnder och styrelser gör sina grunduppdrag. Det är den organisation som vi har valt i Göteborgs Stad att hantera det på. Sen kan det ju uppstå situationer där man behöver av något skäl hantera säkerhetsklassad information. Men då vill jag att alla ska känna sig trygga i det. Och jag tror att det sitter säkert ledamöter här inne idag som är. Kanske säkerhetsklassad, vad vet jag? Jag vet att några är det i och för sig. Det är egentligen någonting som man ska ha för sig själv och inte tala högt om. Men man kan känna sig trygg i att det kommer i så fall att ske.

Tack Jonas. Då får vi din andra sista replik. Varsågod Mattias.

Tack så mycket herr ordförande och tack Jonas. Ja, men det är självklart. Sekretess och så, det ska vi inte. Det ska vi inte ta lätt på, vi ska inte prata om saker som ingen annan har med att göra. Men jag tackar ändå för den här diskussionen och jag förstår att du tar det på allvar. Jag ser fram emot att följa och se vad som händer med lagstiftning och annat framöver. Tack.

Då tackar vi Mattias Tykesson och Jonas Attenius (S) för fråga ett. Då går vi över till fråga nummer två som är ställd av Cecilia Magnusson till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Ja, du får ju begära ordet. Nej, men jag stoppar den. Men du får ju begära ordet. Nej, du får ju begära ordet i din app. Så där. Nu är det mycket bättre. Varsågod.

Jaha, den skulle. Herr ordförande, kommunfullmäktige, kollegor och göteborgare. Det var en allvarstyngd fråga som Mattias Tykesson höll och min i samma område, beredskapen för Göteborg, som inte är god. Verkligheten har gett oss vid handen att staden, dess invånare, Och verksamheten måste ha en mycket bättre beredskap om vi ska kunna skydda människor och kunna hålla verksamheter öppna. Göteborgs Hamn är ett kommunalt helägt bolag. Den är också av en nationell och en skandinavisk angelägenhet av största betydelse som Nordens största och viktigaste hamn. Jonas Attenius (S), som kommunstyrelsens ordförande, är ytterst ansvarig för Göteborgs beredskap. Det är av största vikt att vi säkerställer att Göteborg har en robust beredskap över hela kedjan, där också Göteborgs hamn är en avgörande del av Sveriges totalförsvar. Därför frågar jag Jonas Attenius (S). vad han kommer göra för att framöver ta initiativ för att bättre säkra Göteborgs funktion i kris och krig.

Tack Cecilia! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter och tack Cecilia Magnusson för en mycket angelägen fråga i samma härad får man väl säga som Mattias Tykesson här. Jag kan inleda med att säga att från det rödgröna styrets sida så är frågan kring vår civila beredskap en mycket angelägen fråga och vår roll också i totalförsvaret en högt prioriterad fråga. Vi är väldigt tydliga att vi både i nämnder och bolagsstyrelser ska bidra väldigt tydligt med arbetet kopplat till den civila beredskapen. Både utifrån de grundläggande ansvarsområdena, men också utifrån ett helhetsperspektiv. Och att detta ansvar ligger just ute i linjen, det är ju också något som vi alla har ställt oss bakom i den här kammaren. Det kan vara så att SD inte var med på det, men övriga partier vill ju hävda det i vår riktlinje för förhöjd beredskap, inklusive också hur vi organiserar vår krigsorganisation. Och vad jag förstått så har hamnen, där du Cecilia Magnusson sitter, tagit det här uppdraget på allvar. Det är bra. Och jag litar på att övriga i styrelsen, men också i andra nämnder och styrelser, tar det på största allvar. Men jag vill ändå påstå att det inte är via rubriker i tidningen. Det anser jag är ett väldigt olämpligt förfarande att också föra den debatten. Utan den gör man internt i sin styrelse kring. Avslutningsvis vill jag också tillägga att vi givetvis, för det var lite grann i den här frågan, också att vi är oerhört lyhörda för Försvarsmakten och deras önskemål.

Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Cecilia Magnusson för en replik. Varsågod.

Tack. Herr ordförande och Jonas Attenius (S) för svaret. Ja, det är därför jag ställer frågan och vill ha svaren. Göteborgs Hamn har vidtagit alla åtgärder de kan, men vi behöver och staden behöver en ökad samverkan. mellan stad, stat och myndigheter. Inte minst påpekade försvarets logistikchef detta när han blev intervjuad. Och det är ju vi i Göteborg som vet vilka behov vi har. Och om inte vi är framåtlutade och talar om vad vi behöver, så kan ju inte staten leverera de samverkansmodeller som vi vill ha. Så därför frågar jag och är angelägen om att göteborgarna får besked vad Jonas Attenius (S) fortsatt ska göra för ökad samverkan. Tack!

Tack Cecilia! Jonas, vill du begära en replik? Då får du, varsågod!

Återigen där, frågan var ju ställd då vilket ansvar jag kommer ta för att säkra Göteborgs fortsatta funktion i kris och krig. Jag vill ändå påpeka igen att från vår sida på styret, ja, vi har förstärkt centralt. Vi har ny säkerhetsenhet, vi har ny beredskapsenhet. Det tror jag vi har haft någon som inte haft frågestund tidigare här, vilket jag också berättat för fullmäktige. Så vi har också stärkt det på central nivå. Men det betyder inte att ansvaret fråntas. Alla berörda nummer och alla berörda bolagsstyrelser, ni alla, oaktat var ni sitter, har ett ansvar. Att utifrån er särskilda verksamhet se till och säkerställa att ni har en god civil beredskap. Sen har ju vi organiserade kanaler om det finns saker som Göteborgs hamn då anser, vilket vi inte ska diskutera och debattera i den här talarstolen. Men om ni anser att det finns saker som ni vill lyfta, då finns det vägar att lyfta utanför den publika församlingen. Jag vet, detta är lite udda. Normalt sett är vi väldigt transparenta och öppna allt, men i de här frågorna så ska vi hålla det mer för oss själva. Tack.

Tack Jonas. Vill du ha andra och sista Cecilia? Varsågod.

Tack Jonas Attenius (S) för de klargörandena. Jag tycker att sådana saker som är så uppenbara, som till exempel att Amf 4 inte har någon minröjningskapacitet, det kan ju vem som helst som tittar in i hamnen där att så är fallet. Och det är ju oerhört viktigt, och i det här sammanhanget så ligger Göteborgs hamn absolut i topp och gör det vi kan göra för att trygga vår säkerhet. Men vi måste ha hjälp och vi måste ha stöd från staden som måste ta initiativ för att med staten och med myndigheterna var mer framåtlutade. Så återigen, hittills har min fråga varit obesvarad. Tack!

Tack Cecilia! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod!

Nej, jag tycker inte den varit obesvarad. Dessutom måste jag ändå påpeka igen, jag tycker det är olämpligt att föra den debatten, vilka svagheter du anser att det finns. Den debatten ska vi inte föra över huvud taget. Jag har full tillit till Försvarsmakten och så vidare. Det vi jobbar med är det civila försvaret och det ska vi jobba med utifrån våra nämnder och styrelser. Men sen ytterst, ärligt talat, så är det också en fiktion hur man resurs sätter detta och då är det ytterst också en nationell fråga. Det satsas väldigt mycket på det militära försvaret nu, men väldigt, väldigt lite från regeringens sida på det civila försvaret och det är en . avgörande fråga framåt också för att vi ska lyckas med vårt uppdrag. Tack!

Då tackar vi Cecilia Magnusson och Jonas Attenius (S) och går över till fråga nummer tre som är ställd av Martin Wannholt (D). Det är till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Martin!

Tack! Jo, vi har varit tvungna att ställa den här frågan. Vi har varit väldigt överens i kommunstyrelsens arbetsutskott, men också i kommunstyrelsen, att Trafikverket som är ansvariga för Västlänken och de har havererat det projektet, försökt att inte benämna det eller tala om det för oss flera gånger och skjutit på det. Vi har varit helt överens om att. Den som havererar sitt projekt är ansvarig för sitt projekt och ska också betala för fördyringarna. Då inleddes det för ett och ett halvt år sedan snart lite diskussioner, dialogmöten som Trafikverket bjöds in till. Då är det presidiet, kommunstyrelsens tillika arbetsutskottets presidium, som sköter den här dialogen för oss göteborgare. De hade ett tydligt mandat. Haveriet ska betalas av Trafikverket. Sedan får man ju läsa i Göteborgs-Posten nyligen nu, ett och ett halvt år senare snart, att Jonas Attenius (S), som då är ordförande, har haft egna samtal med Trafikverket och sprungit iväg och haft någon form av förhandling om en ny trängselskatt, utflyttad sådan, i Göteborg. Det fanns inget sådant mandat över huvud taget. Så jag vill ställa den här frågan till dig, Jonas Attenius (S). Anser du att du har haft kommunstyrelsens eller kommunstyrelsens arbetsutskottsmandat att förhandla evig trängselskatt i Göteborg med Trafikverket och ett urval av partier i Göteborg?

Tack, Martin! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordföranden, fullmäktigeledamöter och Martin. Tack för frågan! Har du frågat mig om jag har haft mandat att förhandla om att avveckla trängselskatten och ersätta den med en bom peng vid kommungränsen? Svaret är nej. Det har jag inte. Därför har jag inte gjort det heller. Däremot så har det lyfts ett förslag i de av Trafikverket initierade bilaterala diskussioner som du refererar till om man då skulle avveckla. trängselskatten och införa en bom peng vid kommungränsen. Och detta är då för att finansiera framtida kollektivtrafik och infrastruktursatsningar för göteborgarna här i Göteborg. Och samtidigt skulle parallellt då Västlänkens fördyring betalas och vi blir av med de här hålen vi har i stan. Men vi har inte tagit ställning till det eftersom det inte. Finns något förslag eller något beslut på det? Men om man skulle ha någon form av bom peng vid kommungränsen så som det diskuterades så skulle konsekvensen förmodligen bli att människor som åker in från kransen skulle naturligtvis bidra mer till vår kollektivtrafik och infrastruktur här i stan. Jag tror i och för sig att det kanske kunde varit ett förslag som även demokraterna skulle tycka var bra. Tack!

Tack. Jonas, vill du ha en replik? Martin?

Ja, jag tyckte att i förra diskussionen, eller om det var förrförra eller båda, så nämnde ju kommunstyrelsens ordförande att det var ett olämpligt förfarande att hänvisa till media och öppenhet. Jag tycker det är ett synnerligen olämpligt förfarande. Kommer det ett förslag på bordet, som det gjorde från Trafikverket, så kunde du fört tillbaka det till din uppdragsgivare. Det var kommunstyrelsens arbetsutskott eller kommunstyrelsen. Det var ju inte av dig utvalda politiker som du går runt och förhandlar detta i mer eller mindre. i hamn med och sedan spricker det, om jag har förstått artikeln rätt, med att Axel Josefson, tack och lov, säger nej till det här. Att lägga ut 2 miljarder per år i en bompeng för att komma in och ut i Göteborg, vad gör det med västsvenska näringslivet? Du hade inget mandat med en sådan fråga och jag vill bara be dig i fortsättningen, följ ditt mandat. Sitt inte och hitta på egna mandat, för det är då det blir så tråkigt i politiken. Det är jätteenkelt. Det hade varit så enkelt för dig. Du vet att det som sägs i kommunstyrelsens arbetsutskott, det lämnar ju inte det rummet.

Tack Martin. Då lämnar jag ordet till Jonas. Varsågod.

Tack för det ordförande. Med all respekt Martin Wannholt så hämtar jag inte mitt mandat från dig, eller KSAU, eller KS om jag diskuterar med andra organisationer, myndigheter, privatpersoner, näringsliv, samfund, whatever. Jag tror alla vi som sitter här inne som är folkvalda pratar med andra. Men det är en väldig skillnad. Du uttrycker ordet förhandla. Det har aldrig förhandlats. De kallade till bilaterala samtal. Jag gick dit och förde en diskussion. Hade det här fått vara lek med tanken? För det var ju så, det är korrekt att det stannade på lokal nivå. Men steget gick ju vidare. Det står också i GP mot nationell nivå och regeringen på högsta nivå, på moderat nivå. Kunde vi fått napp där och det var 20 miljarder tillbaka till göteborgarna, ja då hade jag ju självklart kommit tillbaka till KSAU, initialt, för att föra en diskussion. Men det här hade ju sannolikt varit en KS-fråga. Och hade vi fått diskutera, ska vi gå vidare med detta? Men det var bara en diskussion.

Tack, herr ordförande! Jag tycker det är häpnadsväckande det du säger här, för du hade ett tydligt mandat. Göteborgarna ska inte betala Trafikverkets fördyring. Sedan om man är en dålig förhandlare, som jag tycker du har varit här i den mån du har förhandlat, kommer man och sockrar lite och så får vi slänga in en bompeng på 2 miljarder varje år i evighet till statskassan. Du bara säljer ut det, göteborgare och Västsverige! Även om du då inte har förhandlat, men du har ju gått till andra partier med väldigt många sådana. Så jag anser att du hade ett absolut mandat att inte på något sätt sälja ut en lösning till Trafikverket som beskattar göteborgarna. Du hade inget sådant mandat. Tack.

Då lämnar jag ordet till Jonas. Varsågod.

Nej, exakt. Och jag har heller inte förhandlat. Men jag har fört en diskussion om att avveckla trängselskatten för göteborgarna. Jag har fört en diskussion om att i så fall kunna få en återkoppling på motsvarande 20 miljarder kronor till göteborgarna i investeringar i kollektivtrafik och infrastruktur. Det blev nej från den moderata regeringen. Hade det varit allvar och vi fått tummen upp därifrån, då hade jag ju självklart kommit. Det var enbart en diskussion. Och jag kommer fortsatt sitta i diskussioner. Men i grundmandatet, det har varit väldigt, väldigt tydligt, och det vet du Martin, hur tydlig jag har varit i den frågan. Det här är Trafikverkets ansvar. Det är deras bygge. De ska bygga klart Västlänken och de ska betala den. Det är jag väldigt tydlig med och det står jag fast vid.

Då tackar vi Martin Wannholt (D) och Jonas Attenius (S) och vi är på fråga nummer fyra som är ställd av Kalle Bäck (KD) till kommunalrådet Karin Pleijel (MP). Ja, då får jag begära ordet, Kalle. Varsågod.

Tack för det, ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag ställer en fråga som handlar om tillstånd och hur vi hanterar detta. Det vanligaste bland landets kommuner är att det är förtroendevalda som fattar beslut om varning och återkallelse för restauranger som har serveringstillstånd. Det förekommer mig veterligen ingenstans i landet att detta delegeras till tjänstemän. Men i miljö och klimatnämnden i Göteborg har politikerna delegerat alla beslut till verksamhetschef för tillståndsenheten. På det här sättet har man släppt ifrån sig ett viktigt insynsverktyg och kontroll över tillståndsgivningen. Göteborg har innan tillståndsenheten flyttades till Miljöförvaltningen haft ett utskott med förtroendevalda. Man kan ställa sig frågan varför detta avskaffades och hur det gick till. Min fråga blir då, ser kommunalrådet fördelar med att införa ett nytt tillståndsutskott under klimat och miljönämnden?

Tack, Kalle! Snart kommer jag att lämna ordet till Karin Pleijel för att svara på frågan. Varsågod Karin!

Tack så mycket för ordet och tack för frågan Kalle. Det är väl så att alla sätt att organisera har fördelar så på det så kan jag säga att det har ju även detta. Men det har också nackdelar och jag delar det förra styrets M, L och C och KD som tog ställningen att man skulle avskaffa det här. Så det presidiet som då bestod av Emmyly Bönfors var. var ordförande där, gav i november 2022, jag tog över 2023, förvaltningen i uppdrag att komma med ett förslag att avskaffa tillståndsutskottet. Man tog just detta beslut i december 2022. Skälet var framför allt att det var en stor administration som inte var i proportion till det antalet ärenden som det gällde. Det är ju så att vi har många beslut som miljöförvaltningen fattar på delegation. Det är många rutinbeslut och det är många myndighetsbeslut. Skulle det vara ett beslut som man anser vara av en större dignitet så finns det inget hinder att ta upp det i nämnden till exempel. Så har de den möjligheten. Sedan har vi delegationsärenden varje möte, så man kan granska vilka beslut som har tagits. Och är det så att den här delegationen, om man inte är nöjd med delegationsordningen, så kan man omedelbart upphöra med det. Man kan inte ändra på beslut som är tagna på delegation, men om man tycker att de inte sköter det här så kan man göra det. Så ett återinfört utskott skulle öka administrationen, som inte står i proportion till det positiva att politiker blir mer delaktiga. Sedan är det så att i all myndighetsutövning, även denna, så är likabehandlingsprincipen det viktiga. Det är liksom inte politiska ställningstaganden här, utan det handlar om att säkra att man blir likabehandlad som näringsidkare. Så det är ju den frågan som politikerna har att bevaka. Det ska aldrig gå politik, så att säga.

Tack, Karin!

Tack för det svaret. Jag kan bara skriva under på att det är jätteviktigt att likabehandling och förutsägbarhet finns när den här typen av beslut fattades. Anledningen till att frågan kommer upp är att det finns indikatorer på att den här typen av ärenden skulle kunna hanteras på ett bättre sätt. Många företagare i den här branschen upplever att tillståndshantering faktiskt sköts godtyckligt, ibland övernitiskt och ibland känns det väldigt svårhanterbart överhuvudtaget. Det finns berättelser om hur en del inspektörer beter sig ute i verksamheterna när tillsyn sker. Det är naturligtvis till viss del anekdotiskt, men det förtjänar ändå att tas på allvar. Om vi menar allvar med att staden faktiskt ska ha ett stort. utbud av restauranger och nöjesliv. Min följdfråga blir därför om ett tillståndsutskott med förankring hos folkvalda skulle kunna vara ett steg i rätt riktning för att åstadkomma en bättre situation än i dagsläget?

Tack Kalle, då lämnar jag ordet till Karin Pleijel, varsågod.

Jag tycker du tar upp viktiga frågor, att näringsidkare ska känna att de är trygga med de beslut som fattas och att man känner att man är likabehandlad och att attityden och allt det som du tar upp är professionell. Om det är sådana principiella frågor då finns det ju inget hinder att nämnden, jag vet att den här nämnden är väldigt intresserad av just den här delen av myndighetsutövningen så att man har haft temamöten kring just den här frågan. Det finns inget hinder att man fortsätter ha det. Om nämnden tycker att det skulle vara lämpligt att inte ha delegation, då får man se över den frågan. Jag kan inte gå in och bestämma för dem. Men det är viktigt att nämnden ska ägna sig åt frågor som är av principiell beskaffenhet och att man inte orsakar administration som inte är nödvändig för att få ett bra bemötande och bedömande i de här frågorna.

Tack Karin, och du får din andra sista replik. Varsågod Kalle!

Tack för det! Jo, för det finns ju som sagt inte bara anekdoter utan även indikatorer när man faktiskt mäter hur företag upplever att vi presterar här i staden när det gäller tillståndshantering. Och där ligger vi ju tyvärr ganska dåligt till, sämre än Malmö och Stockholm till exempel när man frågar företagarna själva. Men jag tackar för svaret och jag vill ju hoppas att vi alla vill se en stad med ett levande restaurang och nöjesliv. Det här är ju en viktig del i detta och jag hoppas att det här budskapet också sipprar ner i organisationen. Även om vi inte ska på politisk nivå och väg lägga oss i myndighetsutövning direkt så är det viktigt att vi med respekt för lagar och regelverk också ser till den enskilde näringsidkarens bästa och situation. Så förutsägbarhet och ett gott bemötande är ju A och O i alla de här sammanhangen. Jag tackar för svaret. Vi får anledning att följa frågan, det är jag säker på.

Tack, Kalle! Då lämnar jag ordet till Karin. Varsågod.

Tack ska du ha. Jag håller med om att gott bemötande och förutsägbarhet är väldigt viktigt i de här frågorna. När jag var ordförande där så gjorde vi en kundresa och fick med en extern konsult reda på vad tycker egentligen de näringsidkare som bemöts av miljöförvaltningens myndighetsutövning. Det var väldigt bra och en del ganska vassa påståenden. som jag vet att man jobbar hårt med för att komma till rätta med. För ingenting som är bra kan inte bli bättre. Vi följer som sagt frågan även från vårt håll. Tack.

Då tackar vi Kalle Bäck, KD, och Karin Pleijel, MP. Då går vi till sista frågan. Den är ställd av Jessica Blixt, (D), till kommunalrådet Blerta Hoti Singh (S).

I Göteborgs förskolor så är ju barngruppernas storlek ofta 23–25 barn. Många barn är på förskolan hela dagen från frukost till sen eftermiddag. Personaltätheten anges som tre pedagoger, men stora delar av dagen är det endast två i tjänst, eftersom arbetstiden ska täcka hela dagen, raster och planering. Personalen uttrycker oro för barnens trygghet och säkerhet. Det är svårt att ha uppsikt över alla barn. Det saknas förutsättningar för att ge varje barn det stöd och den uppmärksamhet som de behöver. Detta påverkar arbetsmiljön, kvaliteten i verksamheten, barnens utveckling och lärande. Personalen upplever också att antalet barn i behov av särskilt stöd ökar och anger det stöd som behövs för att barnen ska kunna ta del av den verksamheten. att det är de stora barngrupperna i sig som är orsaken. Miljö med hög ljudnivå och många intryck kan vara svårt för alla barn, men särskilt för dem som är känsliga för intryck, vilket leder till ännu fler konflikter. Därför är det viktigt att minska barngruppernas storlek, inte enbart räkna barn per heltidspersonal. Skolverket anger riktmärken för 6–12 barn för 1-3 åringar och 9-15 barn för 4-5 åringar, vilket visar hur långt ifrån Göteborgs förskolor ligger från rekommendationerna. Så nu till min fråga. Avser du, Blerta Hoti Singh, som ansvarigt kommunalråd för förskolan, och ordförande i förskolenämnden säkerställa att barngruppernas faktiska storlek i Göteborg minskar, och inte som idag att enbart antalet barn per heltidspersonal följs upp.

Behöver jag trycka på replik? – Nej, inte replik. Du begär ordet först, sedan blir det replik. Efter, om ni vill ha replik, så blir det replik. Varsågod.

Tack ordförande och tack så mycket, Jessica Blixt, för den här väldigt viktiga frågan. Jag skriver under på allt det du säger. Vi har jättestora problem med barngruppernas storlek, framför allt i de centrala delarna av staden. På vissa förskolor i vissa områden kan man faktiskt se att de har gått ner, men i det stora hela så har vi utmaningar med långa vistelsetider och stora barngrupper. Det är mot bakgrund av detta som det rödgröna styret har sedan vi tillträdde 2023. satsat på förskolan med en halv miljard mer. Vi höjde barnpengen med 100 miljoner i januari, ytterligare 66 miljoner nu i september. I septembernämnden fattade vi beslut, som ni också röstade för, om att ge Förskoledirektören i uppdrag att använda pengarna för att just få ner barngruppernas storlek. Så mitt svar till dig idag är ja. Min huvudfokus för förskolan är att se till att vi förbättrar arbetsmiljön och att vi ökar personaltätheten och gör allt vad vi kan för att få ner barngruppernas storlek i alla förskolor.

Tack Blerta. Då kommer Jessica att begära en replik. Varsågod.

Tack. För svaret Blerta. Men det här är inte en fråga om att lägga lite extra pengar. Problemet är att det faktiskt saknas styrning och uppföljning. Du kan säga att barngrupperna kanske blir mindre, men i verkligheten, i barnens vardag, så är det faktiskt fruktansvärt. Det är personal som sliter, det är jättestora barngrupper. Det är det här som du behöver förhålla dig till. Hur, undrar jag, ska du säkerställa att barngrupperna verkligen minskar och inte enbart att du som nu följer upp antal barn per heltid? Det är ju det här. Det måste ju finnas en tydlig styrning och ledning. Det hjälper ju inte att skicka in pengar. Det har det gjort länge. Just nu ligger vi på 150 miljoner plus. Det är pengar som borde vara ute i verksamheterna och göra nytta där ute och i stället så ligger det centralt.

Tack Jessica! Då lämnar jag ordet till Blerta för en replik. Varsågod!

Tack ordförande! Skolverket gjorde en kartläggning 2016 över barngruppernas storlek. De visade att barngruppernas storlek är en av flera avgörande faktorer som mäter kvaliteten i skolan. Men det är inte den enda. Den andra är kompetensen på personalen, den tredje är personaltätheten och den fysiska miljön. Man måste utgå från helheten. Om man nu skulle införa maxtak, det här är jätteviktiga diskussioner att ta, men om man nu skulle införa maxtak på barngruppers storlek i enlighet med det som Sveriges lärare och Skolverket rekommenderar, så. Det finns risker med att det kan leda till administrativ börda för personalen, men också för att mäta. Det är svårt att mäta. Det skulle kräva väldigt, väldigt mycket byråkrati för att efterleva exakt konkreta. Min utgångspunkt är att en storlek inte passar alla verksamheter, eftersom de lokala förutsättningarna ser olika ut från skola till förskola. Jag har tillit till förvaltningen. Vi jobbar stenhårt för att få ner barnbarnstorlek. Tack.

Då får Jessica sin andra och sista replik. Varsågod.

Ja Blerta, jag tycker ändå att det är lite häpnadsväckande att du skyller på administration. Av den anledningen så kan vi inte säkerställa och följa upp att barngruppernas storlek minskar. Det här är ju verkligheten. Du måste ju ut och se verkligheten. Vi läser dagligen om hur det ser ut i förskolorna. Personalen ropar på hjälp. De kan inte göra ett bra jobb där ute, de går på knäna och barnen mår inte bra. Vi behöver säkerställa och följa upp på ett väldigt tydligt sätt. hur barngruppernas storlek utvecklas så att vi verkligen ser att de blir mindre. För idag har vi inga verktyg alls för det. Du har ingen aning om, om jag frågar dig, hur det ser ut där ute. Ingen aning. Ingen i nämnden har det. Och det är inte okej.

Tack Jessica. Varsågod och berätta andra och sista replik.

Jessica Blixt får det att framstå som att jag aldrig besöker förskolor, att jag inte har någon aning om hur verkligheten ser ut. Jag besöker förskolor i princip varje vecka. Och det jag kan konstatera är det är att vi har problem med barngruppers storlek i vissa delar av vår stad, men i andra delar har vi problem med att vi har bristande kompetens bland förskolepersonal, som gör att barnen inte får den språkliga utveckling som de har rätt till, och andra utmaningar. Vi kan inte bara med ett speciellt måttverktyg se till att vi ökar kvalitet på alla våra förskolor, men jag kan också konstatera att, Det verkar som att det tål att påminnas i den här kammaren att trots att vi har 650 färre barn i våra kommunala förskolor så har vi ökat anställningen. Vi har mer anställda i år. 6357 anställda varav högre andel förskollärare och barnskötare. I förra året med 650 fler barn så hade vi 6300 personal. Så vi har ökat. ordförande om tillämpningen av lagen om tillträdesförbud (2021:34) på bibliotek

Då tackar vi Jessica Blixt och Blerta Hoti Singh (S) för sista frågan. Då lämnar vi frågestunden och går över till ärende nummer fem. Interpellation av Rasmus Ragnarsson, SD, kommunnämndens ordförande, om tillämpning av lagen om tillträdesförbud. 2021, kommun 34 på biblioteket. kulturnämndens ordförande Pär Johansson (S). Varsågod Pär!

Tack för det. Ordförande, fullmäktige, åhörare! Rasmus Ragnarsson har frågat om tillämpningen av lagen om tillträdesförbud på biblioteken. Det är en väldigt viktig fråga så klart så att vi har lugn och trygg miljö för våra bibliotekarier och besökare. Så för det första så har kulturförvaltningen sedan lagen infördes haft en rutin för hur vi kan ansöka om tillträdesförbud på Göteborgs folkbibliotek. Den uppdaterades tidigare i år och finns till för att vi ska ha en tydlig väg framåt när det gäller risk för att någon begår brott eller trakasserar andra i biblioteket. Ansökan görs av ansvariga chefer med stöd av HR och trygghetssamordnare. För det andra, varför har lagen inte använts mer? Under de senaste två åren har två fall varit aktuella. Båda polisanmäldes. Men efter anmälningarna slutade personerna att komma tillbaka. Eftersom ett tillträdesförbud bara gäller det bibliotek där incidenten inträffat gav det i dessa fall ingen ytterligare effekt. Och framåt så är det så att arbetet med trygghet och säkerhet är en ständigt pågående uppgift. Jag kommer att se till att förvaltningen fortsätter att sprida kunskap om lagen och se till att både chefer och personal får utbildning i hur den kan användas när den behövs. Och jag tror att vi alla är eniga om att det är viktigt att biblioteken är öppna, trygga och välkomna mötesplatser för alla, oavsett bakgrund eller livssituation. Ingen ska känna oro för att gå till sitt bibliotek. Så lagen om tillståndsförbud är ett viktigt verktyg för oss. Men det viktigaste är att vi fortsätter bygga starka, öppna och trygga gemensamma rum där kunskap, kultur och gemenskap kan växa.

Tack Pär! Då lämnar jag ordet till Rasmus Ragnarsson.

Tack herr ordförande och tack Pär för ditt svar. Till att börja med så. Till synes ett bra svar tycker jag ändå, men jag har ändå några frågor kring det här. Jag vet att i ditt skriftliga svar hänvisas det till en ansökan om att tillträdesförbud, citat, enbart blir aktuellt först när andra åtgärder inte fungerar. Slut citat. Men det är viktigt att klargöra. Att det inte är något som följer av lagen, utan förvaltningen har tagit fram sin egen rutin, som då ska baseras på lagen. Men lagen ställer ju inga sådana villkor. Det är med andra ord alltså fullt möjligt att ansöka om tillträdesförbud redan vid första incidenten. Det behöver inte vara egentligen flera incidenter som behöver ske, så länge kriterierna är uppfyllda. Och jag kan tycka utifrån både ditt svar Pär och det här lite längre svaret som förvaltningen har lämnat till kulturnämnden, att kulturnämnden i praktiken har satt upp en extra tröskel, en extra policy som gör det svårare att använda det här lagstiftningsverktyget än vad lagstiftaren avsett, tror jag. Och då är det inte så konstigt, för jag tror att den här lagen. blev ju välkomnad i och med att det var väldigt mycket ordningsstörningar på bibliotek runt om i Sverige. Men sen har ju uppföljningar gjorts och det har ju visat sig att den här lagen väldigt sällan har tillämpats. Och jag tror utifrån det underlaget vi har fått Pär, är att förvaltningen har lagt till extra trösklar som krävs från deras håll, som ska uppfyllas innan man gör den här ansökan om tillträdesförbud. Och jag tror också man blandar ihop rollerna kring vem som ska göra vilken bedömning. Så jag tror faktiskt, Pär, att vi behöver genomföra en förändring kring den här rutinen så att lagen faktiskt tillämpas fullt ut.

Tack, Rasmus. Vill du ha en replik? Varsågod, Pär.

Ja. Jag har ju inte 100 % koll på exakt hur lagen är utformad och hur förvaltningen där tolkar den. Det man kan titta på är ju de nationella siffrorna som gäller övriga bibliotek i landet och där kan vi se att den tillämpas ju inte jätteofta. Till exempel 2023 så var det enbart sju tillträdesförbud som utfärdades i hela landet. 2024 så var det bara tio stycken. Så det är ju ingen annan som gör en annan bedömning och jag tror ju inte att vi skulle få en annan effekt här om man tolkade den på ett annat sätt. Jag tycker väl egentligen att det är positivt att lagen inte har behövt tillämpas för det visar ju att vi har ett trygghets och säkerhetsarbete som fungerar väl. Och där vi har besökare och personal som kan känna trygghet i att man hanterar de situationerna som uppstår på ett tillfredsställande sätt.

Tack Pär! Då lämnar jag ordet till Rasmus. Varsågod!

Jag delar den bilden. Jag tycker det är jätteproblematiskt att det är så få fall där lagen används i Sverige. Den bilden delar jag med dig. Men jag tror inte att problemet i själva verket är lagen. Nu har det tillsatts en utredning, så vitt jag vet, om att man ska utreda hur den här lagen kan förbättras. Så uppenbarligen lagstiftaren tycker väl att lagen inte har tillämpats helt perfekt heller. Man kan avvakta den utredningen, men utifrån det underlaget vi har fått från kulturnämnden så tycker. Tyder deras resonemang om hur de har tänkt på när den här lagen ska tillämpas, att de går alldeles för mycket på det här med att man ska skydda biblioteket som ett demokratiskt rum för förövare. Man lägger alldeles för stor vikt vid det, vilket gör att man bryr sig inte om att ansöka om tillträdesförbud. för alla bråkstakar. Tröskeln har man satt alldeles för högt. Och det är där vi måste göra någonting åt det. Och jag tycker att ni borde ta initiativ till det, annars kan jag ta initiativ till det, så kan ni stötta det.

Tack Rasmus, och då tackar jag Pär Johansson och Rasmus Ragnarsson och lämnar ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter Rasmus Ragnarsson. Varsågod Jörgen.

Tack för en jättebra interpellation, Rasmus! Det finns några grejer man skulle kunna prata om. Lagens syfte stöder behovet av att trygga bibliotek. Lagens underutnyttjande visar på bristen i tillämpning. Men jag ska prata om proaktiv användning som stärker tryggheten. Vi hörde här nu Pär Johansson, att du nämner att kulturförvaltningen har rutiner, de uppdaterades 2025, för att vägleda just personalen i ansökan om tillträdesförbud vid risk för brott, störningar eller trakasserier. Men att tillträdesförbudet inte ansågs nödvändigt i de två fallen, eftersom det bara gällde specifika bibliotek och personerna slutar att komma, tyder på en väldigt snäv tolkning av lagens nytta. En bredare tillämpning skulle kunna hantera risker över flera bibliotek och förhindra upprepade företeelser. Varför är detta viktigt? Jo, för proaktiv användning av lagen kan förhindra att problem naturligtvis upprepas. Särskilt om personerna flyttar sitt störande beteende till ett andra bibliotek. Även om ett förbud gäller en specifik plats kan det, om det används strategiskt, bidra till att säkra miljön i hela bibliotekssystemet. Så varför inte arbeta proaktivt, inte reaktivt? Tack.

Tack Jörgen, Rasmus kan du begära ordet snälla, kan du begära ordet igen? Ja tack. Så får du två minuter. Så där.

Tack herr ordförande. Det är några punkter som jag ändå vill framhäva här. Till exempel det här citatet. En ansökan bara blir aktuell först när andra åtgärder inte fungerar. Jag tror kulturförvaltningen här har blandat ihop proportionalitetsprincipen med ett faktiskt ansökningsförfarande. För kommunen får ju alltid ansöka. Och sen är det åklagaren som avgör om förbud ska meddelas eller inte. Det här tycks vara ett fall där kommunen försöker göra åklagarens jobb. Så lagen säger inte att kommunen ska göra den här proportionalitetsbedömningen utan det är åklagarens uppgift att göra den. Sen, kommunens roll är ju att anmäla och ansöka när det finns risk för brott. Ordningsstörningar eller trakasserier. Det här är en annan punkt jag också vill framhäva. För biblioteken just, så är lagen ganska tydlig. Det behöver ju inte vara någonting som är kriminaliserat per se, utan ordningsstörningar finns det ett stycke om, som handlar just bara om biblioteken. De andra, alltså som företag och näringsidkare finns det lite andra regler för. Men just biblioteken ska kunna utnyttja ordningsstörningar som är skäl till att ansöka om det här tillträdesförbudet. Och det tycker jag lite att man har missat från kulturförvaltningens sida när man har utarbetat sin rutin. Och det är därför jag tycker att vi inte ska släppa den här frågan, utan jag tror faktiskt att vi inte tillämpar den. här lagen så effektivt som vi skulle kunna göra. Och det är lite tråkigt, för jag tror det i slutändan kommer att gå ut över alla oss som älskar bibliotek, alla biblioteksbesökare och som vill värna biblioteket som en trygg plats för bildning, helt enkelt. Ja, jag stannar där. Tack så mycket.

Tack Rasmus! Då lämnar jag ordet till Grith Fjeldmose (V) som är sist i talarlistan. Varsågod Grith!

Tack ordförande! Jag känner ändå att jag vill höja blicken lite. Det har tagits fram många rapporter de senare åren som visar att oro, våld och skadegörelse har ökat på våra folkbibliotek. och det konstateras att den ökande oron är en del av ett större samhällsfenomen. Problemet har alltid funnits, men när fler andra platser i samhället stängs blir trycket större på biblioteken. Med tanke på arbetsmiljön för bibliotekarierna är det. är den mycket större och generella frågan om det inte vore bättre att ta itu med grundproblemet och öppna fler dörrar i samhället. Hur många dörrar kan man smälla i ansiktet på utsatta människor och ändå kalla sig för ett öppet och fritt samhälle? Att biblioteken numera i princip är samhällets enda öppna rum har blivit ännu tydligare när andra platser stängs, kommersialiseras eller digitaliseras. Platsen har blivit viktigare och på vissa orter är kanske biblioteket den enda plats dit man kan gå och bara vara medborgare. Att fokusera, som ni gör, Rasmus. På portning är ett exempel på att man försöker bota symtomen istället för att ta itu med verkliga och bakomliggande samhällsproblem. Tack!

Tack Grith! För detta har Rasmus Ragnarsson begärt en replik.

Tack så mycket herr ordförande. Jag tyckte väl att det här inlägget var väldigt klargörande för vart de rödgröna egentligen står. Man vill inte ta itu med alla bråkstakar som befinner sig på biblioteken utan i stället så ska de och deras handlingar gå ut över alla andra. Jag tycker att det är en väldigt orimlig ståndpunkt att ha. Någonstans begår man ordningsstörningar, trakasserar man, begår man skadegörelse. Då har man ju förverkat sin rätt att vara på biblioteket. Vad gör man där om man bara förstör för alla andra? Och det är någonstans där jag tycker att vi kommuner ska stå upp för de som faktiskt vill använda biblioteken för att bilda sig, för att få studiero. Varför ska vi skydda förövare och människor som förstör för andra? Självklart är de sedan tillbaka. Tillträdesförbudet, det är ju bara temporärt. Om man inte hela tiden förnyar det. Så de är välkomna tillbaka när de väl har börjat sköta sig igen. Så jag tycker inte. Ja.

Tack Rasmus. Då är det tomt på talarlistan och vi är färdiga med interpellationen. Och går över till ärende nummer 6. som är valberedningens förslag till vid sammanträde förekommande val. Under punkterna 1-12 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? under punkterna 13-14 lägger valberedningen fram förslag till val beträffande en ledamot och andra vice ordförande i en nämnd samt suppleant i ett bolag. Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkten 15 lägger valberedningen fram förslag till val med anledning av att en person har flyttat. Kan valberedningens förslag befallas? Ja. Under punkterna 16-19 lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter i två bolag. Kan valberedningens förslag befallas? Under punkterna 20-25 lägger valberedningen fram förslag till godkännande av avsägelse från sex medborgarvittnen. Kan valberedningens förslag befallas? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Ja. Elisabet Lann (KD) som avsagt sig uppdraget

Då är vi på ärende nummer sju. Det är val av ledamot i kommunstyrelsen och kommunalråd, i stället för Elisabet Lann, KD, som avsagt sig uppdraget. Kommunfullmäktige godkände Elisabet Lanns avsägelse den 11 september 2025. Kan jag få förslag på ledamot i kommunstyrelsen och kommunalråd? Och här har ju Kalle Bäck begärt ordet. Varsågod, Kalle!

Tack för det. Då har jag det stora nöjet att nominera Dan-Ove Marcelind.

Tack, Kalle! Då har vi hört det. Kan kommunfullmäktige utse Dan-Ove till ledamot i kommunstyrelsen och kommunalrådet i stället för Elisabeth Lann? Ja, då får vi gratulera Dan-Ove till uppdraget. Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Ja, då gör vi det. ersättare i kommunfullmäktige från och med den 17 oktober 2025

Då är vi på ärende nummer åtta. Det är avsägelse av Hillevi Werring, MP, från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige från och med den 17 oktober 2025. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan om avsägelse ska ske till Länsstyrelsen. Vi tackar Hillevi Werring för hennes tid i kommunfullmäktige. kommunfullmäktige från och med den 17 oktober 2025

Ärende nummer nio. Det är avsägelse av Martin Kurzwelly (KD) från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige från och med den 17 oktober 2025. Kan avsägelsen godkännas. Anmälan om avsägelsen ska ske till Länsstyrelsen. kommunalförbund i stället för Elisabet Lann (KD)

Ärende nummer tio. Val av ledamot i förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund i stället för Elisabet Lann (KD). Kan jag få förslag? Då har ju Kalle Bäck begärt ordet. Varsågod, Kalle!

Tack. Även här har jag det stora nöjet att nominera Dan-Ove Marcelind.

Det har vi hört. Nominerad Dan-Ove. Okej, jag får till mig att vi inte kan välja Dan-Ove – det måste vara någon som sitter i fullmäktige. Då skulle jag vilja ha ett nytt förslag. Där fick jag inte göra som jag ville, Kalle. Jag blir tillrättavisad. Nej, men man får ju vara glad när man får sin vilja igenom ibland. Nej, men då gör vi så att vi bordlägger den frågan. Kan vi bordlägga det här ärendet? Ja, då gör vi det.

Då är vi på ärende nummer 11, och det är förslag till sammanträdesdagar för kommunfullmäktige år 2026. Det har varit utskickat. Fullmäktiges presidium lägger fram förslag till följande sammanträdesdagar för kommunfullmäktige år 2026. Här har ingen begärt ordet. Bifalles kommunfullmäktiges presidiums förslag på datum för nästa års kommunfullmäktigemöte? 12.Taxa för brandskyddskontroll

Och då är vi på ärende nummer 12. Taxa för brandskyddskontroll. Kommunstyrelsen föreslår att Räddningstjänstförbundet slår Göteborgs taxa för brandskyddskontroll och taxebestämmelser antas. Taxan enligt beslutspunkt 1 ska gälla från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2031 för kommunerna Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Lerum och Park. med den justering som sker i enlighet med beslutspunkt 4. Räddningstjänstförbundet tror Göteborg för varje avgiftsår årligen ska justera taxorna enligt beslutspunkt 1, i enlighet med Sveriges Kommuner och Regioners, SKR, prisindex för kommunal verksamhet, PKV. Här har jag ett tomt antal i listan. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Nämnden för funktionsstöd avseende fixartjänst

Då är vi på ärende nummer 13 och det är hemställan från Äldre samt vård och omsorgsnämnden och Nämnden för funktionsstöd avseende fixartjänst. Kommunstyrelsen föreslår att fixartjänst tillhandahålls enligt 11 kapitlet 4 § socialtjänstlagen 2025 kolumn 400, för personer med funktionsnedsättning enligt de kriterier som framgår under rubriken Stadsledningskontorets bedömning i tjänsteutlåtandet. Vidare föreslås att nämnden för funktionsstöd och äldre samt vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att utreda, bedöma och fatta beslut om fixa tjänst för personer med funktionsnedsättning, ska ges som en insats utan föregående behovsprövning enligt 11 kap. 5 § socialtjänstlagen 2025 400. Redovisningen av uppdraget ska rapporteras till kommunfullmäktige under hösten 2026. Här är tomt på alla distanser. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. funktionsstöd om verksamhetsöverföring av kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning

Ärende nummer 14. Hemställan från stadsbyggnadsnämnden och nämnden för funktionsstöd om verksamhetsöverföring av kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning. Kommunstyrelsen föreslår att verksamheten kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning överförs från stadsbyggnadsnämnden till nämnden för funktionsstöd från och med den 1 januari 2026. Vidare föreslås att stadsbyggnadsnämnden i samband med beslutat verksamhetsöverföring ska överlämna samt överlämna och införliva de allmänna handlingar som hör till kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning till nämnden för funktionsstöd. Slutligen föreslås att ekonomiska konsekvenser av verksamhetsöverföring hänskjuts till kommande kompletteringsbudget. Här är tomt på talarlistan. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. samt utdelning och kapitaltillskott

Ärende nummer 15, hemställan från Älvstranden Utveckling AB om likvidation av bolag samt utdelning och kapitaltillskott. Kommunstyrelsen föreslår att Älvstranden Utveckling AB:s hemställan om likvidation av bolag samt utdelning och kapitaltillskott tillstyrks. Även här är det tomt på talarlistan. Bifalles kommunstyrelsens förslag? bostadssökande.

Ärende nummer 16, hemställan från Boplats Göteborg AB om avgiftsfrihet för unga bostadssökande. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Boplats Göteborg AB om avgiftsfrihet vid registrering samt som bostadssökande för unga i åldrarna 17-21 godkänns. Här har vi en talarlista och vi börjar med Maria Wåhlin. Varsågod Maria!

Tack för ordet ordförande, ledamöter och eventuella åhörare. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Det här är ett ärende av principiell karaktär där vi i Boplats vill ge ungdomar eller unga vuxna 17-21 år att de ska få stå i bostadskön avgiftsfritt. Vi har sett att. att cirka 45 % av de som går med när de är 17 lämnar innan de är 2 år. Detta beror på ekonomi bedömer vi. Det här är ett sätt att få unga vuxna att stå kvar i bostadskön och ge dem ett bättre inträde i bostadsmarknaden. Bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack Maria! Det finns bara ett förslag och det är Kommunstyrelsens förslag. Bifalles den? Ja. 17.Reviderat ägardirektiv för Göteborg Energi AB gällande elproduktion Då är vi på ärende nummer 17. Reviderat ägardirektiv för Göteborg Energi AB gällande elproduktion. Kommunstyrelsen föreslår att reviderat ägardirektiv för Göteborg Energi AB fastställs. Här har vi talarlistan. Vi börjar med Henrik Sjöstrand. Därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Henrik!

Där hörs vi. Tack så mycket för ordet! Ordförande, ledamöter och åhörare! Jag ställer mig bakom D, M och SD yrkande. Detta ärende kommer ner till trovärdighet och ekonomisk pålitlighet. Inriktningen för beslutet må vara som det uttrycks i texten, av principiell beskaffenhet. Man kan tycka vad man vill om olika energikällor, men ska medel från Göteborgs kassa vara en del av ingrediensen? bör ett antal viktiga punkter säkras och uppfyllas för just trovärdigheten. Påverkas ett bolags soliditet över år ska man även nog där dra öronen åt sig. Exempelvis har Vattenfall i Sverige förlorat pengar fem år i rad mellan 2019 och 2023. VD Anna Borg sa i SVT i maj 2025 att vindkraft inte är lönsam i Sverige med dagens elpriser. Förlusten för Vattenfall 2024 var 870 miljoner. Det krävs att projekt ska vara realistiska och finansierbara för att inte avfärdas som oseriösa. Realism och finansiell bärkraft är ofta ledord. Med dagens elpriser står inte finansiärerna i kö till projekt med oplanerbar elproduktion. Det bör inte Göteborg heller göra och satsa skattebetalarnas medel på energiroulettens oplanerbar bord. Och nu på rött utanför kommunens gräns. När indikationer från ekonomer visar på ett nattsvart 2025. För hela den branschen. Tack så mycket för ordet!

Tack Henrik! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S), därefter Martin Wannholt. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter! Ja, nu handlar det om att revidera ägardirektivet utifrån det beslut vi tog i slutet av december 2024. För det är ju så här att tillgång till leveranssäker, hållbar och konkurrenskraftig el. Det är en förutsättning för att kunna utvecklas på ett bra sätt och för industrins fortsatta framgång i vår stad. Det är svåra tider för näringslivet just nu. Vi har en passiv arbetsmarknadspolitik, vi har en obefintlig industripolitik och vi har en misslyckad näringspolitik som har lett till massvarsel och massarbetslöshet. Lokal elproduktion är en viktig del för att mildra detta. Genom att tillhandahålla förnybar el möjliggörs klimatomställning av fossilbränslebaserade verksamheter, både inom industrin men också inom transportsektorn, vilket är en förutsättning för att uppnå samhällets klimatmål. Att förbättra leveranssäkerheten när det gäller elförsörjningen och satsa i befintliga och nya industrier främjar industriell utveckling här på hemmaplan i Göteborg och skapar fler jobb. Och när det gäller den här delen vi inte är överens om då? När det gäller utbyggnad av ej planerbar elproduktion utanför Göteborg, då tänker man framför allt på vind och sol, så är det tydligt i det här reviderade ägardirektivet att det ska ha som syfte att stärka eleffektkapaciteten i Göteborg. Men också att det ska påvisa god affärsnytta för bolaget och tydligt bidra till nytta för Göteborg. gällande eleffekt, elenergibehov samt elpris. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Martin!

Tack! Någon gång får man ju lära sig vad man ska syssla med och vad man kanske inte ska syssla med. Jag satt i Göteborg Energis styrelse 2011, 2012, 2013 där det kom upp det ena vindkraftverket efter det andra som vi skulle köpa upp i skogar och här och var. Och så byggde vi några egna också. Precis alltihopa blev förlust. Samtidigt la vi 2 miljarder på Gobigas som inte gick att starta och aldrig blev av. Pengar efter pengar från skattebetalare och avgiftsbetalare, göteborgare, lägger vi för att vi vill vara goda. Vi ska vara goda Jonas Attenius (S) och det är riktigt. Vi gör jättebra saker. Vi har en ny biopanna som kör i gång och levererar el och värme nu i höst. Vi håller på och gör hela Göteborg Energi fossilfritt. Men ni kan aldrig sluta! Ni ska gå ännu längre, trots att vi gått på så många smällar, för ni vill så gärna göra gott. Sluta med att tro att vi har kompetenser vi inte har i Göteborg! Det går inte! Bifall till yrkandet från M och D. Tack!

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C). Därefter Karin Pleijel. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Det här beslutet är av en strategisk betydelse för Göteborgs framtida utveckling. Vårt näringsliv som är en motor för hela regionen är mitt i en grön omställning och kräver en tryggad och konkurrenskraftig tillgång till fossilfri el. Att möta det här är en av våra viktigaste uppgifter och det gör vi genom att revidera ägardirektivet och ge Göteborg Energi de nödvändiga verktygen som de behöver för att agera proaktivt och för att kunna investera i sol och vindkraft där de geografiska förutsättningarna är bäst, även utanför vår kommungräns. Samtidigt balanserar jag också det här förslaget på denna satsning med tydliga krav på affärsmässighet. Och det gör ju också att man varken riskerar att äventyra bolagets egen ekonomi eller stadens. Så att avstå från detta vore ju att välja osäkerhet och riskera att våra företag hamnar på efterkälken. Och vi väljer i stället att från Centerpartiets sida ta ansvar för en hållbar och långsiktig utveckling. Så låt oss nu ge Göteborg Energi de förutsättningarna de efterfrågar. Bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack, Emmyly! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel, därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Karin!

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige och åhörare! Jag vet inte om ni har sett nyheten att vi har nått en tipping point för korallrevens existens. Korallreven är väl något långt borta? Ja, men de är basen för 25 % av livet i havet. Vad vi behöver göra är att nå en tipping point för den gröna omställningen. Det här må vara en liten del i den, men ju fler som bidrar till att vi faktiskt kan nå dit, ju bättre kan vi rädda fiskbestånden och de andra delarna av livet på jorden. Jag håller med vad Emmyly Bönfors tidigare sa här, att det handlar om näringslivets möjligheter att faktiskt ställa om från det fossila till den gröna energin. Även om det inte blåser alltid och inte alltid är soligt, så är det ju många lösningar idag som så det finns en rad olika sätt att se till att det här kan bli lönsamt. Jag är väldigt glad att vi tar ställning för att Göteborg Energi kan vara med i det här och skapa en grön omställning i Göteborg. Vi ska vara med och bidra till. Den gröna omställningens tipping point.

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Där har Martin Wannholt begärt en replik på Karins anförande. Varsågod Martin!

Ja, det är synd Karin att du ska lämna oss utan att dra några som helst lärdomar av allt som den här staden har gjort. Göteborg Energi hade som mål för tio år sedan, vi skulle bli det nya Vattenfall i Västsverige. Vi köpte biogasanläggningar runt på Västgötaslätten och överallt. Precis allt gick åt pipan. Allt! Alla vindkraftverk, alltihopa. Men du fortsätter att bara gå upp här och låtsas som det regnar och ska rädda världen för att Göteborg Energi än en gång ska förlora pengar på någonting som vi inte klarar av.

Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel för en kontrareplik på Martins replik. Varsågod Karin!

Ja men Martin, det lät lite drastiskt. Lämna oss, jag ska vara kvar till mandatperiodens slut och jag ska ge järnet hela tiden. Sen kandiderar jag till regionfullmäktige och hoppas kunna göra skillnad där. Men absolut, det finns väl många satsningar som har gjorts i det förgångna som man kan ångra eller lära sig någonting av snarare. Så jag ser att vi har väldigt många lärdomar och vad vi vet det är också att vi kan lyssna på forskningen och se vad som faktiskt händer. De senaste nyheterna, alla löften som har gjorts i världen och vi har ju en president på andra sidan Atlanten som säger drill baby drill, det gör ju att vi går mot 2,6 grader och om man inte ser konsekvenserna av det så är det bara att läsa på nätet för att förstå det. Och det ska vi inte hamna i. Våra barn ska inte hamna där utan vi måste göra allt vi kan för den gröna omställningen.

Tack Karin och då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Jörgen Fogelklou. Därefter Daniel Bernmar. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare och alla ledamöter. Jag hoppas verkligen att korallreven repar sig och håller sig. Jag har aldrig sett dem. Jag hoppas väl att jag får flyga ner någon gång och dyka där och se dem. Jag vet inte om det här kommer rädda dem eller inte. Med det skulle jag egentligen bara gå upp här och yrka bifall till yrkandet från Demokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Henrik och Martin har så förtjänstfullt redogjort för fakta i det. Tack!

Tack Jörgen! Med detta har Karin Pleijel begärt en replik. Varsågod Karin!

Jag förstår att du inte bryr dig om koraller, men det finns också. På närmare håll har vi någonting som heter pollinatörer, bin och fjärilar. 40% av fjärilarna i Europa är hotade och av 1900 arter av bin så är 170. hotade. Och om de väl är borta så kommer de inte tillbaka. Det är därför vi måste göra allt för att lyckas med det här. Vi har så mycket att vinna och vi har en bättre framtid att se fram emot.

Karin och Jörgen har begärt en ny replik. Varsågod.

Tack för ordet. Jag bryr mig väldigt mycket om koraller. Jag tycker de är jättefina. Det är väl klart att de ska vara kvar. Jag bryr mig både om humlor, bin och fjärilar. Men vi ska göra åtgärder som hjälper dem på allvar. Självklart!

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Daniel Bernmar. Därefter Henrik Sjöstrand. Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Andra rödgröna kamrater och Emily Bönfors har sagt det bättre än vad jag kan. Jag vill egentligen bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och att bara konstatera att det irrationella Rädslan och det rationella hatet mot vissa sätt att bedriva elproduktion på är för mig helt oförståeligt. Så tack!

Tack Daniel! Då är det Henrik Sjöstrand som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Henrik!

Tack för ordet! Ja Karin, intressant. Du värnar om insekterna. Då kan man ju undra hur många. ton de skrapar ner från vingarna på vindkraftverken runt om varje år. Det blir ju en del. Men vi behöver inte gå in i den diskussionen. Korallrev var också jättebra. Vi värnar väldigt mycket om havet här utanför. Det höjs ju inte så jättemycket röster kring det. Men däremot så har vi vindkraften som man prövade och skulle ställa upp i hamnen i Göteborg. Den föll ju bland annat på att det inte gick att räkna in ekonomin i det. Där stängde man ju ner den i Hakefjord, för den var ju oekonomisk och inte försvarbar i miljöhänseende. Så det var ju bara ett exempel. Tack så mycket!

Tack Henrik! På detta har Karin Pleijel begärt en replik. Varsågod Karin!

Ja, jag bryr mig om insekter men också för att de pollinerar den mat som vi alla behöver. Så det är en ganska viktig fråga att vi också bryr oss om dem. Sen hoppas jag att du inte går på myten om alla vindkraftens nackdelar. Naturligtvis har vindkraft nackdelar, precis som alla andra energislag. Men det finns också många myter som sprids. Men sen är det ju viktigt att vi placerar vindkraft där det inte gör någon skada, till exempel inte nära hus naturligtvis, det finns det lagar om. Det finns fågelsträck som vi ska undvika till exempel för att inte få den skadan. Sen är det också så att just till havs vindkraft till havs som det kan vara aktuellt med här då, där är det ju stora betongelement i havet som fungerar som artificiella rev. Det blir ofta belagt med musslor som också är en bas för att bidra till mer liv i havet.

Tack, Karin! Det är tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningen yrkar Henrik Sjöstrand, Martin Wannholt och Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från D, M och SD i kommunstyrelsen. Jonas Attenius (S), Emmyly Bönfors och Daniel Bernmar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Henrik Sjöstrand med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas och jag ringer så vi får vänta tills alla har kommit in. Sådär, det har begärts votering och den ska verkställas. Förslaget är ja till förslag för kommunstyrelsens förslag och nej är förslaget från Henrik Sjöstrand med flera. Korrekt uppfattat? Varsågod och rösta! Vi börjar med Agneta. Du kan inte. Ja. Nej, nej, det går bra att säga hur du tänker rösta. Och Anneli Rydin är frånvarande, vad jag kan se. Och. Då har vi Anders Svensson, också frånvarande, och jag har ringt några gånger, så jag stoppar omröstningen. Med 52 röster ja till Kommunstyrelsens förslag mot 27 till förmån för Henriks förslag och två frånvarande, så bifall till Kommunstyrelsens förslag. Reservation antecknad. Även för SD, ja. Martin, är det reservation även från dig? Vill ni reservera er till förmån för era förslag från tidigare? Ja. Tack. Lite lugn, 18.reviderat inriktningsbeslut för ny gång och cykelbro

Vi är på ärende nummer 18. Det är reviderat inriktningsbeslut för ny gång och cykelbro. Snälla, när ni lämnar stationssalen, var lite försiktiga så att de andra som sitter här. som kan koncentrera sig på ärendet. Övre Göta älv. Kommunstyrelsen föreslår att stadsbyggnadsnämndens förslag om en reviderad projektram till maximalt 1 200 miljoner kronor i 2020 års Prisnivån bifalles. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att säkerställa att det finns en strategisk planering kring de båda brofästena i syfte att tillvarata potentialen i ökade flöden av stadsliv. Här har vi talarlistan. Vi börjar med Eva Flyborg. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Eva!

Tack så mycket, herr ordförande! Ja, Göteborg står vid ännu ett vägskäl. Vi kan välja att värna älven, vår stadspuls, vår historia, vår framtid, eller att ännu en gång offra både miljö och sjöfart för ett dyrt prestigeprojekt utan en nödvändig funktion. Bron framställs som ett modernt tillskott, men i verkligheten är det en konstruktion som hotar både riksintresset för sjöfarten och stadens ekonomi. Sjöfartsverket, Trafikverket och näringslivet har alla varnat. Bron blir för låg, kräver för många öppningar och kommer att störa den tunga fartygstrafiken. Göteborg är och ska förbli en hamnstad. Det är så vi står starka i kris, handel och beredskap. Miljöriskerna är dessutom långt ifrån utredda. Älvens botten är fylld av gamla föroreningar, tungmetaller och sediment från århundraden av industri. Varje pålning, varje ingrepp kan röra upp de här gifterna och sprida dem vidare. Det är ett högt pris att betala för en bro som ingen egentligen behöver, för vi har ju redan Hisingsbron byggd just för gång, cykel och kollektivtrafik några hundra meter längre bort till höger. Och vi har ju våra älskade älv skyttlar och färjor som inte bara fungerar, de är ju faktiskt älskade av oss göteborgare. De binder människor samman, skapar gemenskap och gör resan över älven till något varmt, levande och faktiskt göteborgskt. Att då lägga över en miljard kronor på ännu en bro när vi redan har fungerande alternativ, det är inte mod, det är slöseri. Och vet ni, varje dag, varje dygn ska det cykla 17 500 göteborgare över denna bro. På två dagar ska alltså lika många som bor i Monaco cykla över den här cykelbron. Det är ett ogenomtänkt prestigeprojekt utan förankring, finansiering eller verklighetskontakt, ett monument över dåligt ledarskap. Jag yrkar på avslag och bifall till yrkandet från M, D, L, KD och SD.

Tack, Eva! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt, därefter Karin Karlsson. Varsågod Martin!

Ja, ordförande, jag håller med om precis allt Eva Flyborg sade så jag går och sätter mig. Nej, riktigt så roligt ska vi inte ha! Men det var väldigt bra att hon tog upp alla de argumenten men jag kan hålla mig till ett, det viktigaste kan jag tycka, igen i denna stad. Vi har en kalkyl här som visar att den är direkt olönsam. Sedan sitter man och hittar på en vision om de här 17 500 cyklisterna. Vi har hållit på med visioner i tio år på cykelområdet utan resultat. Än en gång gör man det. Och så skjuter man fram datumet för de 17 500 cyklisterna till 2050 som vädret skulle ha ändrats då. Och simsalabim kan man räkna tillbaka och låtsas få ett plus. Så det är ännu ett förlustprojekt. Det som Trafikverket nu har lovat och fått order om att de äntligen ska sluta med. Men det gör vi inte i Göteborg. Nej, vi fortsätter att strunta i kalkyler för att man har förhandlat mellan partier. att vi ska ha den här bron. Man struntar i sjöfarten, man struntar i miljöavgifter, man struntar i alltihopa. Jag är så trött på den här rödgröna sidan att ni ska slösa våra pengar. Det är klart att det skulle vara jättefint med många cykelbroar över älven eller gångbroar. Men nu har vi en sjöfart som inte tål det. Sjöfartsverket kommer ju säga nej till den här. De har redan sagt det och kommer ju säga nej. Länsstyrelsen har tidigare en gång redan sagt nej till den förra cykelbron. Alltså någon gång får man ju ta in fakta. Det finns ingen kalkyl, det går emot våra intressen, riksintressen och sen så har vi de värsta miljögifterna, kända miljögifterna i Göteborg, ligger där betongfundamenten ska borras ner i älven. Bifall till yrkandet från M, D, L, KD, SD.

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Karin Karlsson (V). Därefter Johannes Hulter (S). Varsågod Karin!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Det är så att vi behöver fler förbindelser över älven. Älven är en jättestor barriär för oss. Även om man ibland kan tycka att det är lite småkul att skämta om republiken Hisingen, så är det ändå bra att man kan ta sig över. Och vi märker ju också hur känsligt det blir när till exempel Hisingsbron fastnar, eller det blir någon form utav försening, då stannar ju liksom staden upp, för det är väldigt långt att ta sig runt. Jag håller helt med om att färjorna är älskade och de är väldigt omtyckta, men vi ska komma ihåg också varför de kom till från första början. De kom ju till för att det skulle ta så himla lång tid och det var så krångligt att få en gång och cykelbro på plats. Så det här är ju liksom en tillfällig lösning tills man har en permanent förbindelse på plats. Och det är därför som man också räknar med att ta bort den ena färjan, när väl bron finns, för att då kan man ju ta sig över och slipper simma, om man nu känner sig väldigt äventyrlig. Och det kommer ju också sänka då de löpande driftskostnaderna när vi väl har kommit till den punkten. Sen håller jag med om att sjöfarten är viktig såklart. Göteborg är en hamnstad. Det är en viktig sjöfartsled som går mitt i älven. Den är viktig att bejaka. De stora kostnadsökningarna kommer ju också från sjöfarten och sjöfartens behov. Så jag skulle ändå säga att vi tar hand om det här. Men det är klart, vi ska alltid ha ekonomin i åtanke när vi gör våra projekt och se till så att vi faktiskt inte behöver komma tillbaka upprepade gånger och äska mer pengar till projekten. Självklart. Tack så mycket!

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter. Därefter Hampus Magnusson. Varsågod Johannes!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Göteborg är och. har alltid varit och kommer alltid att vara en hamnstad. Älven, vår fantastiskt fina vackra älv, själva livsnerven i Göteborg. Det kommer fortsätta vara det. Och vi vill ju också bygga en stad nu där vi kommer närmare denna fantastiska älv och kan vara en del av den på ett helt annat sätt. Så det ska vi naturligtvis ta vara på och det tror jag vi alla delar, den känslan för älven och hur vi kan värna den och hur vi kan skapa mer liv. På älven. Sen ska man komma ihåg att Göteborg har många fantastiska saker också. Det är förutom älven vi har också en den underbara ön Hisingen som är om det var en egen stad skulle vara Sveriges fjärde största stad. Det är massor med människor som bor på Hisingen och det är massor med människor som bor i Göteborg. De vill träffa varandra och jobba på varandras olika sidor och vara ett Göteborg. Och då behöver vi också överbrygga älven på ett bra och trevligt sätt. Och det här är ett. väldigt bra förslag att göra det. Det är en fast konstruktion som gör att man faktiskt kan mötas över älven och genom älven som vi ser väldigt positivt på. Sen är det klart att vi ska då, det är väldigt viktigt att man gör det här på ett bra sätt så att det inte uppstår otrevligheter eller ökade kostnader och annat. Det är därför vi är väldigt noggranna också när vi planerar det här och tittar väldigt noggrant på alla förutsättningar för den här bron. Så det är inget hafsverk på något sätt utan det ska ju vara någonting som vi ska göra väldigt noggrant. Men det är därför också det här beslutet nu, vi har redan tagit beslut om att vi ska ha den här bron, utan det vi beslutar nu är om att vi ökar kostnadsramen då för den, så att vi kan fortsätta med planeringen och göra den riktigt bra. Så det tycker jag vi ska göra. Tack!

Tack Johannes! Då lämnar jag ordet till Hampus Magnusson. Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Hampus!

Tack för det fullmäktige göteborgare! Låt mig börja med att läsa från SLK:s tjänsteutlåtande. Ska stadens inriktningar för god ekonomisk hushållning kunna upprätthållas över tid, är det inte möjligt att fördyringar eller förskjutningar av projekt adderas till redan planerade eller beslutade investeringsvolymer. Så skriver våra topptjänstemän kring detta. Det tycker jag man ska ha med sig. Här har vi alltså ett projekt som redan har ökat med 30 % innan det ens har börjat byggas. Kan vi inte lära oss lite av tidigare misstag? Det tror jag ligger på alla partier i den här församlingen att faktiskt göra någonting ansvarsfullt med våra skattepengar. Det är som att, för att citera Daniel, Emelie och de rödgröna kamraterna, det är som att ordet cykla. Cykel triggar något slags slösaktighetens och oförnuftets tourettes hos det här gänget. Låt pengarna rulla till vilket pris som helst! Och sen som början då så har man sagt att 5500 cyklister ska cykla här. Det skriver man upp som Martin sa till 17 500. Det är lika många bilar nästan som rullar på Norra Ullevigatan varje dag. Jag tror ju inte på att hela Monaco ska komma hit och cykla varje dag. Jag tror inte du hittar 17 500 cyklister från Hisingen heller. För den lokala yrkestrafiken, sjöfarten, säger de så här. Det här handlar för oss om att finnas kvar. Det blir en dödsstöt, enligt Skärgårdsredarnas VD. Vad är detta? Och så ska man ta bort någonting som göteborgarna älskar – färjorna över älven. Hur många kommer vilja gå där, över en isig bro i januari? Ja, inte 17 500. Avslag och bifall till yrkandet från M, D, L, KD.

Tack, Hampus! Då lämnar jag ordet till Dan-Ove (KD) därefter Karin Pleijel, MP. Varsågod, Dan-Ove!

Lite ovan här som ni förstår. Tack. Ja, ordförande, ledamöter, göteborgare och hej på er! Jag ska haka på Hampus spåret igen och citera stadsledningskontoret. Ifjol gjorde stadsledningskontoret nämligen en fördjupad uppföljning avseende investeringar. Och i budgetförutsättningar kunde man då läsa, och nu citerar jag idag, att nämndernas nominering av bolagens långsiktiga investeringsplaner innebär att staden inte. kan leva upp till de långsiktiga investeringarna för god ekonomisk hushållning. Och en allt större andel av stadens intäkter behöver finansiera kapitalkostnader vilket i sin tur medför undanträngning av annan driftverksamhet. Alltså skattemedel som vi vill använda till fler händer i vården och till fler lärare i klassrummet. Slutklämmen var då att stadsledningskontoret ser att det finns ett behov av strategiska ställningstaganden till om utvecklings och ambitionsnivån är önskvärd eller om det kräver en aktivt förändrad inriktning. I årets budgetförutsättningar sifferspalter man denna utveckling väldigt tydligt och vad det är för belopp vi pratar om. Vi skriver då att för 2026 bedöms kapitalkostnaderna uppgå till 3,4 miljarder kronor. Känn på den siffran, vilket är cirka 350 miljoner högre än prognosen 2025. Och de kommande tio åren. förväntas kapitalkostnaderna öka med 3,9 miljarder, alltså mer än en fördubbling och väsentligt mer än befolkningskonjunktur och skatteunderlagsökningen. Behöver vi ta ansvar för den här utvecklingen? Ja, jag vet att ni vet svaret på den retoriskt ställda frågan. Då bör man ställa sig frågan om det är rimligt att gå vidare med en gång och cykelbro för 1,2 miljarder, som det nu slutar på, med mycket oklar samhällsnytta, och som ligger, som många har sagt, ett stenkast bort från den nybyggda Hisingsbron med väl tilltagna gång och cykelstråk, där viktiga remissinstanser också är djupt kritiska. Hade jag fått yrka hade jag yrkat på yrkande från M, D, L, KD och SD. Tack ska du ha!

Tack, Dan-Ove! Och då lämnar jag ordet till Karin Pleijel, MP därefter Roshan Yigit. Varsågod Karin!

Tack så mycket! Då vill jag yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Det gläder mig att vi nu kan gå vidare med gång och cykelbron som kommer innebära en sådan viktig koppling mellan fastlandet och Hisingen i den här staden för ett hållbart resande. Det här är helt nödvändigt för att stärka just den hållbara pendlingen över älven, inte minst till och från utbildnings och arbetsplatstäta Lindholmen. Det här blir ett av. stadens mest använda cykelstråk när det står klart. Jag kan bara beklaga den politiska splittringen som har uppstått i den här frågan. När vi tog beslutet 2021, när det var M, L, C och KD som styrde här i staden, då var vi faktiskt eniga, om jag inte minns fel. Jag minns inte hur SD ställde sig då. Men jag kan bara beklaga den här splittringen. Sen kan jag också säga till de som är oroade för Älvsnabben, för det är naturligtvis väldigt viktigt att vi kan behålla Älvsnabben mellan Lindholmen och Stenpiren. Däremot den Älvsnabben som går nu precis där bron ska gå, den är klart att den kommer försvinna. Men att få en fast förbindelse 24 timmar om dygnet, det är någonting annat för just att stärka banden och stärka den här pendlingen. Hampus Magnusson oroar sig för att kostnaderna har ökat, och det är alltid beklagansvärt när det blir en högre kostnad än vad vi har räknat med från början. Man kan ju fundera på om Hampus Magnusson bör ändra ställningstagande i att riva Valhalla och Skandinavium och bygga nya arenor för 15 miljarder. Sen var det några som oroar sig för gifterna här också. När den här utredningen togs fram så var det ju sex olika placeringar på bro som övervägdes. Den här placeringen är då för att minska risken för att det är just gifter på den här sträckan. Men det är klart, vad som finns på Älvbotten, det kan vi aldrig vara helt och hållet säkra på.

Tack Karin! På detta har Hampus Magnusson begärt en replik. Varsågod Hampus!

Än en gång. Ja, men Karin, när det kommer uppgifter om att ekonomin skenar, att vi håller på att döda vår sjöfart, Sjöfartsverket är kritiska, Länsstyrelsen är kritisk utifrån en kulturmiljö. Då måste man ju värdera om. Det måste man kunna göra med alla projekt. Vi är överens också att fler transporter ska gå sjövägen och inte med smutsiga lastbilar på vägarna. Det här kommer ju också signaler uppifrån regionen, inte bara den lokala yrkestrafiken på sjön, att det skulle försvåra kraftigt för dem också. Börjar man peta i de här bottensedimenten – det har vi inte fått ordentliga svar på – så kan det bli hur många miljarder som helst, för det är den som börjar peta i det som får ansvaret. Vi har inte ansvaret nu. Men det verkar ju inte ni bry er om, när slösaktighetens tourettes drar igång och ordet cykel nämns. Det är ju lätt när man ska lämna. och bara lämna notan till nästa generationer och nästa fullmäktige och skattebetalare.

Tack, Hampus! På detta har Karin Pleijel begärt en kontrareplik. Varsågod, Karin!

Ja, Hampus Magnusson, jag bara noterar att du inte nämnde arenaprojektet och de 15 miljarderna som är den mest gigantiska. Det är mycket mer än vad Västlänken har kostat för göteborgarna. Helt otroligt mycket pengar, att du inte diskuterar det när du pratar om att vi ska vara rädda om våra pengar. Sjöfartsverket, jätteviktigt med deras synpunkter. Det är klart att vi ska ha Vänertrafiken kvar. Sjöfartsverket för några år sedan gjorde en väldigt felaktig och överdimensionerad prognos med antalet öppningar som skulle krävas. Men det är klart att en När jag pratar med Sjöfartsverket så säger de att just en gång och cykelbro som inte har spårväg och bussar som har tidtabeller och sånt där, det är inte ett så stort hinder som till exempel Hisingsbron när de tog ställning till den. Eftersom en sådan mindre bro så att säga kan öppnas oftare. Klart det inte är så kul att stå där som cyklist men det är ändå inte ett hinder för sjöfarten. Och jag tycker det är viktigt att ta till sig fakta och nya fakta också som du nämnde så då tycker jag det här med klimatomställningen.

Välkommen tillbaka till gång och cykelbron, Karin. Det är den vi pratar om här nu. Hur ställer du dig till att 500 jobb försvinner med den lokala yrkessjöfarten? Vänersjöfarten påverkas också. Jag vet inte vad du pratar om här? Att det ska komma ett helt Monaco och cykla varje dag, 17 500. Tror du verkligen på de kalkylerna? Kan du stå för dem? Uppskruvade som de är. Du väljer ju de fakta som passar dig själv bäst. Och att man skadar riksintressena. Och de färjorna som går nu har styrselbolaget sagt att vi kan sätta in en extra färja till i 70 år. Alltså långt efter att vi kommer att leva gratis och det finns små elfärjor som vi kan köra bättre. Att bygga den här bron kommer inte att hjälpa vare sig miljön, trafikkaoset eller sjöfarten. Inse det, Karin, och ta lite ansvar innan du lägger ner!

Då har Karin begärt sin andra och sista kontrareplik. Varsågod, Karin!

Ja, Hampus Magnusson, är det något jag gör så är det att ta ansvar. För att vi som lever nu ska ta ansvar och lämna över någonting till våra barn och de som kommer efter. Så att det blir en bra värld att leva i. Och då är transporterna en viktig del. I hela landet så är det väl ungefär en tredjedel av utsläppen som sker från transporter. Och väldigt många, ungefär hälften av alla transporter sker. under 5 kilometer av vardagstransporterna och kan mycket väl göras med cykel om man bara ser att det är smidigt och lätt att ta sig fram med cykel. Så att det är klart att jag inte kan gå i god för att exakt de här kalkylerna kommer slå in. Jag har ingen kristallkula över framtiden. Men det är beräkningar som är gjorda och vi behöver göra den här omställningen och att göra det smidigt och enkelt för cyklister att ta sig från ena sidan till den andra. Där vi har väldigt många arbetsplatser, väldigt många utbildningsplatser. så är det bedömningen i att det här kommer bli stadens mest frekventerade cykelstråk.

Normalt så har ju Hampus redan haft två repliker med eftersom Karin nämnde ditt namn. Så du får svara. Du får en minut. Varsågod!

Ja Karin, nu är inte jag så ofta på Hisingen eftersom jag inte bor där. Kanske bara varannan vecka jag är där någon gång. Men åker du och tittar på färjan så är den full av cyklister. Och den är full av fotgängare. Många av dem vill hellre ta den färjan. Det är ju en högtidsstund. Jag ska dit imorgon. Varenda gång man åker över och ser Göteborg från sjövägen. Det här skulle ju faktiskt göra att utsläppen ökar när man bygger den här bron. Att du ställer detta mot varandra och att det skulle påverka sjöfarten och det blir förmodligen fler transporter på vägarna. Det är inte bra för nästa generation, Karin, och det är inte bra för miljön. Det riskerar också att dra upp en massa miljögifter som vi inte vet vart de kommer att ta vägen om vi gör detta. Så låt oss prata miljö för en stund och låt oss ta lite ansvar här. Sen har du ekonomi och jobb och allt det andra också. Men det står faktiskt också redan en bro som du kan cykla över idag. Testa det någon gång!

Tack Hampus! Karin, du har begärt ordet. Ni har ju rätt till två repliker. När ni namnger varandra så blir det fler. Då är det bättre att ni sätter upp er och begär ordet. Då får ni två minuter. Vi får inte bara använda namnen och så får man begära replik på replik. Vi har begränsning till två repliker per person. Och i ett anförande – ja tack, Karin, men du får gärna sätta upp dig. Jag hoppas att ledamöterna inte namnger varandra bara för att få en replik, utan sätt upp er i talarlistan i stället. Varsågod, Karin!

Jag ska endast tala om sakfrågan här. Om ni lyssnade här så såg ni att färjan. ska vara kvar. Så det är inte så att den här bron är istället för den färjan som går mellan Lindholmen och Stenpiren. Att det är väldigt många cyklister på den här, det tyder på att det är många som faktiskt vill ta sig över och kommer använda den här bron när den är på plats. När det gäller sjöfarten så är det alltså inte ett hinder med en gång och cykelbro för sjöfarten, eftersom vi har ett annat hinder som heter Hisingsbron som också behöver öppnas. Man kan öppna gång och cykelbron oftare. Sjöfarten hindras inte och inte därmed de jobb som har nämnts. Och sen är det viktigt att vi har en stad som kan locka arbetskraft från hela världen faktiskt om vi ska ha en bra fart i våra industrier. Och då är det viktigt att man har en stad som tilltalar många och att kunna transportera sig enkelt det är en viktig del i det.

Tack! Tack Karin! Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Roshan Yigit (S) därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Roshan!

Tack så mycket! Johannes Hulter har redogjort för vår ingång i den här frågan, men i och med att han inte har möjlighet att yrka så yrkar jag för Socialdemokraterna. Vi yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag, helt enkelt.

Tack, Roshan! Då är det Jörgen Fogelklou, därefter Emmyly Bönfors . Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare, ledamöter. Jag ska börja med att kommentera två som har varit här uppe. Först Dan-Ove, kul att ha dig här, roligt att se dig här och ett bra anförande. Du nämnde alldeles riktigt att den kommer kosta 1,2 miljarder. Det är 2020 års siffror. Egentligen borde vi stå och tala om 1,77 miljarder för det är det den är 2024 års kostnad. Men välkommen hit. Karin, du frågade hur vi ställde oss en gång när vi röstade. Då ska jag bara säga så här. Jag har konsekvent sagt nej. till alla dumheter i den här salen sedan 2014. Jag tror att ibland får man svar som man frågar. Jag skulle vilja jobba fyra timmar om dagen med två timmars lunch. Jag tror att frågar man göteborgarna om de vill ha en cykelbro så svarar alla ja. Lägger man däremot till vad det skulle kosta, ja då blir det ett helt annat svar. Det här handlar egentligen om ekonomi. Vi pratar om 1777 miljoner. Jag tror att vi politiker blir väldigt fartblinda när vi står här uppe och pratar siffror och ekonomi. Vet ni hur mycket en miljard är? 1 000 miljoner. Skulle ni sätta er här och räkna till en miljard och säga att ni kan räkna ett tal i sekunden, vilket ni inte kan när det blir höga tal, då skulle det ta er 32 år att räkna till en miljard. För det här handlar om ekonomi. Jag tror inte att den här bron kommer bli av om jag ska vara riktigt ärlig. Som så många andra har sagt, vi byggde nyss en ny bro, inte ens 500 meter högre upp, just. lägre för att man skulle kunna cykla. Som någon annan har sagt här, jag pratade med, när jag var på ett BRG-möte, så träffade jag fantastiska innovatörer. Det finns idag färjor som går på el dygnet runt, förarlösa.

Då tackar vi Jörgen. Jag lämnar ordet till Emmyly Bönfors, därefter Patrik Höstmad. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande och ledamöter! I decennier har vi pratat om att bygga ihop staden och att bygga bort barriären som älven utgör. Den här gång och cykelbron är en avgörande pusselbit för att förverkliga visionen, som också är i vår översiktsplan om en nära, sammanhållen och robust stad. Bron är också en motor för den gröna omställningen. Trafikanalyser visar att uppemot 17 500 cyklister och tusentals fotgängare kommer att använda bron varje dag år 2050. Vi kan inte utgå från dagens befolkning när vi planerar för en framtida bro. Jag tror att det här kommer bli ett viktigt tillskott inte minst nu när Backaplan också byggs ut med 7000 nya bostäder som ska vara klara 2040. Men låt oss också tala lite om kostnaden, för den har ju ökat sedan första inriktningsbeslutet precis som väldigt många andra projekt i vår stad. Främst på grund av skärpta myndighetskrav från sjöfarten just i den här frågan. I andra projekt är det ofta byggkostnader som ökar. Men att stirra sig blind på en investeringskostnad är att missa hela poängen. Den uppdaterade samhällsekonomiska analysen är fortfarande klar om att det här är samhällsekonomiskt lönsamt. Nyttan i form av kortare restider, bättre hälsa och minskade utsläpp beräknas till 2,2 miljarder kronor. Så det är ändå viktigt att notera att även driftkostnaden kommer att minska för att en driftkostnad per år för den här bron beräknas kosta ungefär 6 miljoner medan det kostar 13-14 miljoner att drifta en färja. Det är också en färja som inte är finansierad i Moderaterna med fleras budget. Så mot bakgrund av de fakta som finns på bordet idag så väljer jag att yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag och godkänna den här inriktningen.

Tack Emmyly! På detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Om vi tar de här bostäderna som man ska bygga upp på Backaplan. Om de ska cykla över den här bron då borde ju bron ha legat mycket högre upp. Ska de cykla förbi den bron vi har, som vi byggde lägre för att de skulle kunna cykla, förbi färjorna och ännu längre ner för att ta en bro? Det är inte för dem vi bygger den här bron, det hoppas jag. Tack!

Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Patrik Höstmad. Därefter Kalle Bäck. Varsågod Patrik!

Tack för det ordförande, kommunfullmäktigeledamöter, åhörare! Jag tänkte uppehålla mig vid en liten detalj och det är lite hur man försöker att få det här projektet till att vara lönsamt. Det är ju det som oavsett vad man tycker om de andra sakerna liksom sådär. Det här borde oroa alla. Det här projektet togs fram på det sättet att man först gjorde en uppskattning av hur många cyklister det skulle bli. Man kom fram till fyra Utifrån det sa man okej om nu inte kostnaden går över 900 miljoner så är den här bron lönsam och någonting som vi går fram med. Det var det kommunfullmäktige tog beslut om en gång i tiden. Nu kommer man då tillbaka, kostnaderna skenar. Då försöker man göra en ny uppskattning. Man använder vedertagna metoder, Sampers som det heter, det är Trafikverket som är grundutvecklare av det, det är det som alla använder för att uppskatta trafiken framöver. Då kommer man fram till att det blir ungefär 10 000 cyklister per år. Man har alltså skruvat det så mycket man kan. Man får inte ut det under de vedertagande modellerna. Bron är olönsam. Okej, hur ska vi göra då? Då hittar man på ett scenario som handlar om en önskan om hur framtiden skulle kunna vara och lägger in det för att få bron lönsam. Det här är ju inte seriöst på något sätt. Kommunalt slöseri som vanligt. Bifall till yrkandet från M, D, L, KD.

Tack Patrik! Då är det Kalle Bäck, därefter Johan Zandin. Varsågod Kalle!

Tack för det, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag ska inte förlänga debatten utan bara instämma i det som Dan-Ove Marcelind tidigare sade och samtidigt yrka bifall till yrkandet från M, D, L, KD och SD. Det handlar om att prioritera och förmå att göra det och inte bara skylla på regeringen när man misslyckas. Tack för ordet!

Tack Kalle! Då är det Johan Zandin (V). Därefter Martin Wannholt. Varsågod Johan!

Tack! Jag vill börja med att upplysa Hampus Magnusson om att Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk diagnos som många människor i Göteborg och Sverige lider av. Vi kan väl respektera dem genom att inte använda deras diagnos som ett skällsord på varandra. Tack! Jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet, till kommunstyrelsens förslag. Inte bara för att den nya gång och cykelbron kommer bli en av de effektivaste cykelförbindelserna över Göta älv utan också för att broar på ett helt annat sätt än färjor knyter ihop en stad mentalt och socialt. Ett av de första politiska projekten som jag helt har ändrat åsikt om är Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn. När den skulle byggas så var jag mäkta upprörd över de höga kostnaderna och ökande biltrafik och utsläpp som den skulle leda till. Men vad jag totalt missbedömde var hur den lyckades knyta ihop Malmö och Köpenhamn på ett helt nytt sätt till ett gemensamt stadsområde. Nu menar jag inte att Hisingen och fastlands Göteborg inte ihopkopplade, det är de absolut. Men stadsdelarna längs med älven är det absolut inte. Idag finns ingen naturlig koppling mellan Majorna och Eriksberg eller mellan centrala Göteborg och Lindholmen, något som vi kan få med fler broar. Och för mig är detta bara den första av många gång och cykelbroar som behöver byggas mellan Hisingsbron och Älvsborgsbron. Vi skulle behöva en bro borta vid Järntorget också, vid Stigberget, vid Klippan. Tittar man på andra städer i Göteborg så har de mellan 5 och 20 centrala broar över sina stora floder. Man tittar på Köln, Wien, London, Budapest, Lyon, Rom, Paris. Vi har en. Tack!

Tack Johan! Då är det Martin Wannholt, därefter Karin Karlsson. Varsågod Martin!

Tack, bara kort till Johan. Man kan drömma sig bort om man vill, eller så kan man komma ihåg vilken stad man är uppvuxen i. Göteborg har sina förutsättningar. Jag hade också gärna sett både fem och sju cykelbroar över älven och gångbroar och kopplat ihop staden. Men nu har vi den situationen med sjöfart och annat att ta hänsyn till. Vad jag egentligen skulle vilja uppehålla mig vid, jag skulle också vilja berömma Dan-Ove för den här lånefesten vi håller på med i Göteborg. Stockholm likadant, Malmö. Det måste ta ett slut. Jag kan ta ett exempel bara så ni ska förstå hur allvarligt det är. Jag har ju fått förmånen ett tag i alla fall att sitta i allmännyttans styrelse. Vi har 27 miljarder i skulder. Det är jättelite om vi tittar på soliditeten, den är 20 procent. Det är en liten skuld i förhållande till vårt värde. Men tittar vi på räntorna som vi betalar till banker varje år. Hade vi inte varit skuldsatta utan gjort som en del seriösa bostadsbolag som bygger med egna pengar när man behöver bygga nytt eller vill bygga nytt, ja då hade vi haft 9 % lägre hyror rakt över i hela Göteborg. 9 %! Och det är på samma sätt nu som vi fick redogörelsen för att vi har kapitalkostnader. på nästan 4 miljarder och de kommer på ganska kort tid, i vart fall om den här sidan får fortsätta, gå upp till det dubbla och mer än det dubbla. Det slår ju rakt in i välfärden, alla de miljarder som ligger på botten här ute på grund av Gobigas. Det är lånade pengar som det betalas ränta på som gör att vi kan ta mindre avkastning från Göteborg Energi. Pengar som går rakt in i välfärden. Det får konsekvenser med ert kommunala slöseri.

Då lämnar jag ordet till Karin Karlsson, därefter Hampus Magnusson. Varsågod Karin!

Tack ordförande! Jag ska börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag tror jag glömde det sista. Jag tänkte bara att jag skulle kommentera siffran 17 500 personer varje dag över bron. Det låter ju mycket, 17 500, det är en stor siffra. Men vi får ju också väga det mot hur stor befolkning vi har. Räknar vi med dagens befolkning så är det ungefär 3% av alla göteborgare som skulle använda bron. Räknar vi den befolkningsprognosen vi har till 2050 då är vi nere på ungefär 2,5% av alla som skulle ta sig över älven dagligen via den här bron. Om jag får gissa, förmodligen fler på sommaren och färre på vintern, men som ett genomsnitt 2,5%. Om det är realistiskt eller inte, det får vi alla fundera på om vi tycker. Men det är viktigt ändå att vi förhåller oss till siffrorna på ett bra sätt, och vet vad vi ska jämföra det mot. Det är ju ändå mycket verksamheter på båda sidor om älven. Det är rimligt att tänka sig att pendlingen som idag är stor, till och från Lindholmen till exempel, fortfarande kommer vara stor till och från Lindholmen även i framtiden. Sen vill jag också fråga, om det är så att vi skulle stoppa den här bron, kommer då ni som vill stoppa bron Committé till att kontinuerligt varje år fortsätta löpande finansiera färjan? Kan ni stå här och säga att ni i så fall kommer att lova att varje år så kommer ni göra tillköp på gratisfärjan? Tack.

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Hampus Magnusson. Därefter Karin Pleijel. Varsågod Hampus!

Ja, vi har sagt att det är en mycket bättre idé att köra den här färjetrafiken, att bygga en bro som vi inte vet slutnotan på överhuvudtaget och som vi är väldigt, väldigt säkra på att de här 17 500 cyklisterna, De kommer inte cykla, det kan man veta. Sen hörde vi här innan att det finns inga förslag om att ta bort färjorna från andra talare. Karin, hon står redan på listan här. I den uppdaterade samhällsekonomiska bedömningen av projektet förutsätts att färjelinje 287 Stenpiren-Lundbystrand inte fortsätter efter att GC-bron har etablerats. Det står ju svart på vitt Karin, det är ju en del. Så ska du lägga till den ytterligare så får du lägga på. Då blir det ju ännu mer fördyringar redan när vi gått ut ur den här dörren idag. Så det är lite märkligt. Nej, tänk nu på vad göteborgarna vill. De älskar sin färja, både de som går och cyklar och även de som jobbar här kan jag tala om. Vi har pratat med dem också. Tänk nu på att värna Vänersjöfarten. Bli inte nu de som tar och sätter in dödsstöten för den lokala trafiken här, som vi haft vid stenpiren sedan urminnes tider. Det är en del av vår själ, en del av vårt DNA. Vi ska utveckla sjöfarten i den här staden, inte avveckla den. Rösta bifall till yrkandet från M, D, L, KD och jag glömde säga innan att även SD har anslutit sig här. Tack för den här debatten och vi får väl se. Hur kommer det gå för bron oavsett beslut idag?

Ja, då lämnar jag ordet till Karin Pleijel, därefter Jörgen Fogelklou som är sist i talarlistan. Varsågod Karin!

Tack så mycket för det. Det stämmer att den färjan som går mellan Stenpiren och Lundbystrand inte ska vara kvar när Bron står klart. Men det finns två färjor. Jag vet inte om du har åkt där på sistone? Men det är en färja som går till Norra Älvstranden. Lindholmen heter den hållplatsen. Och en som går till Lundby Strand. Och den som går till Lundby Strand den kommer inte vara kvar. Men däremot den som går till Lindholmen. Sen får vi ju se vad framtidens göteborgare och beslutsfattare väljer att ha för olika färjor på älven. Men bron kommer stå där 24 timmar om dygnet. Det är just det som är styrkan med en bro, att man känner sig trygg med att det här finns. Jag kan alltid åka över. Varför tjatar vi så mycket om cykel, hörde jag här också från andra sidan. Det är för att det är en sådan otrolig samhällsekonomisk vinst och vinst för den enskilda personen. I stadsmiljönämnden, där jag sitter ordförande, har vi gjort ett projekt som heter Testcyklist. Människor som till 93 % av deras resor gjordes med bil görs i stället med cykel under en period, och 80 % av de här har valt att fortsätta att cykla. Varför? ja, för att jag mår så mycket bättre. Sen är det mycket billigare och jag kommer smidigt fram. Det är skälen. Men det är en samhällsekonomisk vinst också. Man har räknat ut, jag ser på Klimatkommunernas hemsida, 2 kronor per cyklad kilometer i samhällsekonomisk vinst, för att det minskar vårdkostnader, minskar trängsel och utsläpp som ger oss sjukdomar på olika sätt. I staden Coena i Italien sedan 2021, juni, så får de som cyklar till jobbet just den här summan, för att det är en sådan vinst, både för individen, och för samhället.

Tack Karin! Då har jag Jörgen Fogelklou, som är sist i talarlistan. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Jag har inte det minsta emot att folk cyklar. Det är ganska bra att folk cyklar till och med, både för folkhälsan och andra saker. Jag tycker att vi skulle haft hur många broar som helst om det hade varit till en rimlig kostnad. Det är ju det som är den här grejen. 1770 miljoner kronor kostar det dagens penningsumma. Det är ofantligt stora summor. Jag tackar egentligen den här sidan för att ni vill det här idag. Nu har ni äntligen skaffat ännu en valfråga. För det här kommer vara en valfråga i nästa val. Röstar man på den här sidan då får man en bro för 1770 miljoner. Röstar man på den här sidan så får man inte det. Sen är det klart att vi ska ha massa bra förbindelser till Hisingen. Tekniken är ju här. Det finns förarlösa färjor som går på el som man kan sätta in imorgon. Som går så, bam, bam, bam, bam. Och när behovet inte finns där, ja då kan man flytta dem. Ett antal hundra meter eller 300 meter eller några kilometer. Så jag vill bara yrka bifall till det breda yrkandet från M, D, L, KD och Sverigedemokraterna. Starkt bifall till det. Tack!

Tack, Jörgen – och du var inte sist i talarlistan. Det är Eva Flyborg. Varsågod, Eva!

Tack så mycket. Det skulle vara frestande att säga att majoriteten här är ute och cyklar, men det gör jag ju inte. Men i alla fall, jag skulle vilja börja med att tacka så mycket för en bra debatt. Vi tycker helt olika i den här frågan, det är helt klart. Jag tycker ändå vi har klarat av att hålla den på en bra nivå, eller hur? Och det ska vi allihop ha en liten eloge för, tänkte jag bara säga. Sedan då när det gäller de här 17 500, ja på två dagar blir det då Monacos hela befolkning. Men det blir ju värre än så, vänner. Utan det är ju inte varje dag det kommer att bli 17 500. På nyårsafton, hur många kommer cykla då? På julafton, på midsommar och så vidare. Så det är klart att varje dag kanske det inte blir 17 500 utan väsentligt lägre, vilket innebär att det då statistiskt sett måste vara ännu fler andra dagar. Kanske 25 000 eller 40 000 eller så. Det kanske blir så, herr ordförande, att vi får låna in befolkningen från Mölndal, Härryda och Partille för att få de här siffrorna att gå ihop. Men jag säger lycka till med den saken. Som svar då bara, man ska ju vara artig och besvara frågor. Vi fick en fråga från Karin, tror jag, i Vänsterpartiet om vi då är beredda att i stället finansiera våra älskade, fina, härliga färjor. Svaret är, herr ordförande, ja. Så tack så mycket!

Tack Eva! Då är det Hans Arby (C) som har begärt ordet. Varsågod Hans!

Tack ordförande, övriga ledamöter och åhörare. Jag hade inte tänkt att gå upp egentligen, men den här konspirationsteorin om alla de här resesiffrorna och sånt där. De här prognoserna och modellerna är väldigt komplexa och svåra. 17 500 är ett årsgenomsnitt, precis som man pratar om års. snitt på vägar med bilar, klart att det skiljer sig åt. Det här underlaget, sen kan man säga vision eller inte, det bygger på en prognos där man tittar hur många kommer bo, var kommer de jobba, vad innebär restidsförkortningen i form av att fler kommer välja cykel och så vidare. Det är väldigt lätt att ta siffror och prata Monaco hit och dit. Det bor väldigt många i Göteborg, det kommer bo ännu fler. De kommer jobba lite kors och tvärs över älven också. Men sen har jag funderat lite grann för att vi tog den här i princip i bred enighet för fem år sedan. Och då kan man fundera vad är det som ändrats? Det här med att den skulle behöva öppnas, att det är sjöfart, att det kan synas förorenade massor och allting. Det visste vi faktiskt om då också. Ja, den har blivit 30 % dyrare och det är inte bra. Vi ska hålla i pengarna och diskutera hur vi ska lösa vårt investeringsutrymme. Men Det känns lite så att nu justeras det upp litegrann, vi har fått klarhet. Ett skäl till att det justeras upp är att vi tar hänsyn till sjöfarten. Det har varit ett av de starkare skälen. Ska vi passa på att hoppa av det här? Vi måste ha en viss kontinuitet. Vi var överens om det här. Det är inga överraskningar egentligen. Det här är ett nytt inriktningsbeslut. Det kommer kunna hända saker som kanske gör att vi också ändrar oss. Men i dagsläget ser vi inte skäl att göra det. Tack!

Tack Hans! Har Jörgen Fogelklou begärt replik? Varsågod Jörgen!

Tack för ordet! Ja Hans Arby, det var jättebra att du gick upp för då måste jag ju gå upp här och rätta lite det jag sa. Jag sa att röstar man på den här sidan så blir det ingen bro. Men ja, nästan hela den här sidan förutom Centern så röstar man på fyra partier. Ja, ni förstår vad jag menar. Fem, fyra, tre!

Då har jag tömt på talarlistan och jag anser att ärendet är färdigdebatterat. Under överläggningen yrkar Eva Flyborg, Martin Wannholt, Hampus Magnusson, Kalle Bäck och Jörgen Fogelklou bifall till yrkandet från M, D, L, KD och SD den 16 oktober 2025. Karin Pleijel, Roshan Yigit, Emmyly Bönfors och Johan Zandin bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Eva Flyborg med flera? Jag anser att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Be avvakta lite grann. Jag ringer. Så jag tror att alla är inne i sessionssalen. Det har begärts votering och den ska verkställas. Ja är förslaget för kommunstyrelsens förslag och nej är förslaget från Eva Flyborg med flera. Korrekt uppfattat? Varsågod och rösta! och jag ser att alla har röstat, så jag stoppar in omröstningen. Med 43 röster mot 38 bifalles kommunstyrelsens förslag. Reservation från SD. Ska vi ta det från alla partier? Ja, det gör vi så. Ja, det är antecknat.

Då är vi på ärende nummer 19 och det är reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader. Kommunstyrelsen föreslår att reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader för Trafikverket, Stockholms stad, Göteborgs stad samt Göteborgs och Malmö stad fastställs och gäller för samtliga nämnder och styrelser inom Göteborgs stad. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Emma Altenhammar, därefter Karin Karlsson. Varsågod Emma!

Tack för ordet, herr ordförande! Jag vill börja med att yrka på Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Det här yrkandet är ett rent avslagsyrkande till att Göteborg ska binda sig till ännu strängare och kostnadsdrivande krav för entreprenader. Krav som inte ens kommer från göteborgarna själva, utan det här är ett samarbete mellan Trafikverket, Malmö och Stockholm. Det här initiativet innebär bland annat att nya klimatkrav på betong ska ske redan nästa år, att det kommer vara successivt ökade krav på asfalt 2030 och att alla lätta lastbilar i entreprenader ska vara nollsläppsfordon senast 2035. De här reviderade miljökraven innebär i praktiken högre kostnader, korta tidsramar och risk för färre anbud i våra upphandlingar. Och i slutändan betyder det en högre kostnad för göteborgarna. Vi har tidigare här stått och debatterat den här cykelbron. Och jag tror ju knappast att den kommer bli billigare med den här typen av krav. Så vi anser att Göteborg redan har ganska ambitiösa krav. Man kan vara kvar med de som vi tagit ställning till tidigare. Och vi kan ta ansvar för. för miljön utan att faktiskt försämra stadens ekonomi och näringsliv. Men viktigast av allt är ju faktiskt att vi bestämmer själva både tempo och nivån på våra krav. För det här är ju en fråga om lokalt självstyre. För vi är inte Malmö. Vi är inte heller Stockholm utan vi är faktiskt Göteborg. Så bifall till Sverigedemokraternas yrkande. Tack!

Tack Emma! Då lämnar jag ordet till Karin Karlsson, därefter Roshan Yigit (S).

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Det är en styrka att Göteborg tillsammans med Malmö, Stockholm och Trafikverket har de här gemensamma reglerna så att vi har en gemensam bas. Det gör det lättare för olika. entreprenader att veta vad de ska investera i för framtiden och så vidare, så det är bra att vi har de här gemensamma minimireglerna. Det är också minimiregler. Det finns ingenting som hindrar oss från att ställa höga krav när det går, och det ska vi såklart göra. Det är väldigt viktigt att vi som bygger så mycket i den här staden gör vad vi kan för att se till så att de utsläppen och miljöproblemen som bygget orsakar minskar så fort som möjligt. Det här är ett steg i rätt riktning. Tack.

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Roshan Yigit, därefter Toni Orsulic (M). Varsågod Roshan!

Tack herr ordförande! Sedan flera decennier tillbaka har Göteborgs Stad, Stockholm Stad, Malmö Stad och Trafikverket haft en samverkan kring vilka miljökrav vi ställer vid upphandling av entreprenader. I egenskap av viktiga kunder har vi enorma förutsättningar. Att påverka leverantörer i en mer hållbar riktning. Precis som Karin var inne på, att Sveriges största städer tillsammans med Trafikverket, alltså staten, samordnar våra miljökrav. Det är även väldigt viktigt för att skapa förutsägbarhet och därmed effektivitet på marknaden. Ärendet handlar om en revidering av de gemensamma miljökraven för entreprenader kopplat till betong och asfalt. Till följd. av förändringar avseende mål, EU-krav men också väldigt viktigt att säga även teknikutveckling. Revideringen är stegvis och dialog sker med leverantörer för ett framgångsrikt genomförande. Nu har de andra storstäderna och Trafikverket antagit de här reviderade miljökraven. Vi behöver värna om våra välfungerande styrmedel för hållbar omställning. Vi yrkar därmed bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack så mycket!

Tack Roshan! Då lämnar jag ordet till Toni Orsulic (M). Därefter Karin Pleijel. Varsågod Toni!

Ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till tjänsteutlåtandet. Vi från M, D, L och KD har lagt in ett yttrande här i Kommunstyrelsen precis som vi gjorde i Stadsmiljönämnden. Det är positivt att ha gemensamma regler mellan de stora städerna och Trafikverket. Detta är någonting som faktiskt har efterfrågats av företagarna själva. De tycker det har varit ett väldigt åbäke, för att uttrycka det milt. Att hela tiden få starta om och ta reda på vad är de specifika kraven för varje upphandling när vi har gjort de här mellan de olika städerna och Trafikverket. Så detta är någonting positivt. Dock så ska man också vara lite realist och det är det vi är i vårt yttrande här och påpeka att detta kommer att vara kostnadsdrivande i vissa avseenden. För det är en ganska kort inkörningsperiod på vissa utav de här kraven och det kommer att öka kostnaderna. Ja det blir teknikdrivande, det blir att man försöker påverka marknaden på det sättet. Det kan vara positivt men det kommer kosta pengar. Sen däremot det här med att vi ska ställa högre krav i Göteborg på olika upphandlingar. Det kan däremot bita oss lite grann i svansen för att uttrycka det milt. Man kan säga att ja, det är bra för miljön, men då återskapar man de problemen som vi försöker ta bort med att ha gemensamma regler. Om varje projekt i Göteborg ska ha separata miljöregler, separata upphandlingar, miniminivån i detta, men sen har vi olika krav för var och en av dem. Då har man återskapat det problemet som Man försöker motverka genom att ha gemensamma regler mellan storstäderna och Trafikverket. Det är någonting som vi påpekar i detta yttrande och vill att det tas med för det kommer att bli kostnadsdrivande i det läget. Tack för ordet!

Tack Toni! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel, därefter Hans Arby. Varsågod Karin!

Tack så mycket. Jag får ändå ta med den här med ett av våra globala mål, nummer 15, ekosystem och biologisk mångfald, som vi är så helt beroende av. I dag har vi ju pratat om energi och vi har pratat om trafikomställning och nu pratar vi om byggbranschen. Lyckas vi med det här, ja men då vi når den här tipping pointen för att vi ska lyckas med den gröna omställningen. Jag tycker det är väldigt positivt och det är väldigt roligt att höra att vi har en bred bas för att vara eniga om det här, att det är bra med tuffare klimatkrav på betong och asfalt som är viktiga i byggbranschen. Det är också bra att vi aviserar i god tid så att branschen får förutsättningar att ställa om. Vi vet att byggbranschen är en stor del av våra utsläpp, både i landet och i Göteborg. Det här innebär också att senast år 2035 ska 100 procent av lätta lastbilar i våra entreprenader vara nollutsläppsfordon. Men i Göteborg har vi som sagt ambitionen att vara en i racet till den gröna omställningens tipping point. Vi ska verkligen vara med där. Vi har högt ställda mål på att nå 90 % minskad klimatpåverkan från bygg och anläggningsprojekt. För några år sedan sa vi att vi ville vara helt klimatneutrala. Det drev verkligen innovation med förskolan Hoppet till exempel, som verkligen lyckades med något stort där. Så vi har höga ambitioner. Det är ingenting som vi ska skämmas för, utan det ska vi verkligen stå upp för. Man kan ju prata om kostnader och ni är rädda att det är kostnadsdrivande. Man kan fundera på vad är kostnaderna om vi inte lyckas med att nå den här tipping point, med att nå våra klimatmål. Vad är kostnaderna då? De är gigantiska, minst sagt. För Göteborg handlar det bland annat om havsnivåhöjningen, och vi vet vilka kostnader det är att skydda med portar mot havet till exempel. Ett exempel. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack. Karin, då lämnar jag ordet till Hans Arby därefter Emma Altenhammar. Varsågod Hans!

Tack ordförande, övriga ledamöter! Det här handlar om att skärpa klimatkraven på betong och asfalt. Det är den gemensamma kravbilden vi har ihop med Malmö, Stockholm och Trafikverket. Det är viktigt för det är stora mängder koldioxid när vi pratar om betong bland annat. Att vi gör det här tillsammans är väldigt viktigt för då kan vi göra stor skillnad. Vi kan driva innovationer i branschen. Det här med gemensamma upphandlingar handlar om uppåt ett par hundra miljarder per år. Det är så här man skapar utveckling i en bransch. Kunderna ställer krav som möts med innovation som gör att kraven kan höjas och så vidare. Det är som en dans där man turas om att föra om man då inte som Sverigedemokraterna väljer att sitta på bänken och titta på i stället. Sen ska man slå fast att de här ändringarna har man gjort i dialog med branschen och konstaterar att kraven i stort sett förväntas motsvara teknikutvecklingen. Det är precis så det ska gå till, man ställer lagom höga krav. Sen har vi ju då som vi varit inne på, förvaltningarna och bolagen har möjlighet att ställa högre krav i specifika projekt. Och då behöver man göra en bedömning i varje sådant projekt om det är möjligt utan att det leder till fördyringar. Och därför är det väldigt viktigt för de av oss som sitter i de här nämnderna eller bolagsstyrelserna att vi följer upp så att vi inte tar för stora steg. som gör för stora fördyringar av de här projekten. Med det yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack Hans! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar, som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Emma!

Tack herr ordförande! Jag vill ändå påpeka att om man säger nej till det här så står vi ju inte utan några som helst miljökrav. Sen kan jag ju undra, för det finns ju en del här som har pratat om att det finns möjlighet och det står det även i handlingarna här, att man kan gå ännu längre än vad de här gemensamma kraven är. Och då undrar jag vad är poängen då med att ha gemensamma krav om Göteborg tänkte gå ännu längre ändå? Och då blir det alltså inte stopp här utan det blir ju en trappa som bara går uppåt och uppåt oavsett vad det kommer kosta oss. Dessutom om man läser handlingarna så kommer till och med ett av de kommunala bolagen och ger ett stort varningens flagga här. Göteborgs Hamn AB skriver och varnar för att betongkraven kan vara omöjliga att uppfylla med hänsyn till de nya standarderna. Det tycker jag man borde lyssna på. Förslaget innehåller också att entreprenadbranschen ska hinna ställa om sin fordonsflotta och tillverkningsprocesser redan inom bara några år. Det här är branscher som gärna kanske hade velat göra investeringar på maskiner som oftast har. Ja men 10-15 år framåt. Det är väldigt snabb omställning och väldigt höga krav. Så vi gör det bara tuffare och tuffare. Så jag hoppas att ni som är för det här inte blir så himla förvånade sen när det blir så himla dyrt att bygga i den här staden. Tack!

Tack Emma! Och med detta har ju Hans Arby begärt en replik. Varsågod Hans!

Tackar! Det står ju rätt tydligt också att man har möjlighet att göra undantag, till exempel i Göteborgs hamn, vad det gäller när man gjuter i saltvatten. Man hade diskussioner om att ha en mer klimatvänlig betong i halvön som vi håller på att bygga. Där väljer man att säga nej, det gör vi inte. Det är dumt att testa nya saker. i den typen av projekt och miljöer, så det finns ju flexibilitet. Sedan förstår jag inte riktigt varför man inte är så rädd för Stockholm, Malmö och Trafikverket att man inte står med här och gör det enklare för branschen. Branschen tycker det här är bra.

Tack Hans! På detta har Emma Altenhammar begärt en kontrareplik.

Tack! Branschen klagar på att det är väldigt krångligt att förhålla sig till de här grejerna. Det kommer inte bli mycket lättare när man både gör undantag och går lite längre i vissa saker. Det är klart att det här kommer vara lika krångligt som det var tidigare. Någonstans också när det kommer till dem. Vi ska inte känna oss pressade bara för att Malmö och Stockholm gör det. Någonstans har vi ett kommunalt självstyre av en anledning. Så jag säger det ännu en gång. Vi är inte Stockholm. Vi är inte Malmö. Vi är Göteborg. Låt oss sätta våra egna krav. Tack!

Tack Emma! Då är vi tillbaka i talarlistan. Jörgen Fogelklou har begärt ordet. Varsågod Jörgen!

Tack herr ordförande! Jag ska bara svara på din fråga där Hans Arby. Om vi inte litar på Trafikverket? Nej, jag sitter i kommunstyrelsen. Jag hade Trafikverket där som precis vill blåsa Göteborg på alla pengar för Västlänken. Så nej, jag litar inte på Trafikverket. Tack!

Då har vi tomt på talarlistan och anser att ärendet har färdig debatterats. Under överläggningen yrkar Emma Altenhammar att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Karin Karlsson, Roshan Yigit, Toni Orsulic, Karin Pleijel och Hans Arby bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då ringer jag. Det har begärts votering på ärende nummer 19. Förslaget är ja till kommunstyrelsens förslag och nej till förslaget från Emma Altenhammar. Varsågod och rösta! Nu stoppar jag omröstningen. Med 72 röster mot 9 bifalles kommunstyrelsens förslag. Reservation till förmån för SD:s yrkande. Göteborg 2021-2025

Då är vi på ärende nummer 20 och det är utvärdering av Göteborgs Stads handlingsplan för åldersvänliga Göteborg 2021-2025. Kommunstyrelsen föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att revidera Göteborgs Stads handlingsplan för åldersvänliga Göteborg. Ett särskilt fokus ska läggas på mobilitet, bostäder, stadsmiljö, stadsutveckling samt öka seniorers inflytande och delaktighet inom Dessa områden. Giltighetstiden för Göteborgs Stads handlingsplan för åldersvänliga i Göteborg 2021–2025 förlängs till dess att en reviderad plan antas. Äldre samt vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att i samverkan med alla nämnder och styrelser som bedöms beröras fortsatt samordna insatser för en mer äldre vänlig stad. Återrapportering. av uppdraget ska ske i samband med uppföljning av planen. Utvärdering av Göteborgs stads handlingsplan för åldersvänliga Göteborg 2021-2025 antecknas. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Johannes Hulter. Därefter Marina Johansson. Varsågod Johannes!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! Det här är en väldigt viktig fråga. Vi behöver bygga staden så att den blir bättre för människor som blir äldre. För vi kommer bli allt fler äldre människor också framöver. Det är en demografisk transition som pågår nu som kommer förändra vårt samhälle väldigt mycket. Och som vi behöver anpassa oss för. Därför är det naturligtvis otroligt viktigt att vi alla i olika förvaltningar, nämnder och styrelser runt om i stan. samarbetar och hjälps åt på ett bra sätt så att vi liksom på alla sätt skapar en bättre stad för människor som blir äldre. Det har vi alla nytta av, vi som åldras. Så att det tycker jag är väldigt bra och jag tycker också det finns ett bra förslag här från kommunstyrelsen om hur man ska gå vidare med det. Som jag ser fram emot att arbeta med. Det här är viktiga frågor som vi, jag sitter i stadsbyggnadsnämnden så vi arbetar mycket med det här förstås och är väldigt involverade. För inte så länge sedan var jag på ett panelsamtal med Hyresgästföreningen som diskuterar just de här frågorna också. Jag pratade med äldreombudsmannen där och även representanter för åldersvänliga Göteborg. Det var en bra diskussion och jag tror också det här är någonting som kommer att bli mer och mer av en diskussion vi kommer ha i samhället, hur vi ska jobba med de här frågorna. Så jag ser mycket fram emot det och också att vi kan bygga fler platser, inte bara vård och omsorgsboenden, trygghetsbostäder och så vidare, vilket vi jobbar med väldigt mycket och har höga mål för i stan. Det är bra. Men även offentliga platser, mötesplatser, alltså där vi kan mötas och umgås över generationsgränser. Så det ser vi fram emot att ta tag i och så finns det bra förslag för kommunstyrelsen så jag tycker vi ska gå på det. Tack så mycket.

Tack Johannes. Då lämnar jag ordet till Marina Johansson, därefter Jonas Stenberg . Varsågod Marina!

Tack så mycket fullmäktige, åhörare, göteborgare. Jag kan börja med att instämma med Johannes. Detta är en jätteviktig fråga. Som tur är så kommer allt fler bli mycket äldre, även i Göteborg. Vi är inne i den ökningen redan nu. Vi behöver växla upp arbetet rejält. Jag börjar med att yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Det handlar om att vi vill revidera den här planen som påbörjades 2021. Då var vi väldigt överens i den här salen på båda sidorna om att vi behöver en plan för det här arbetet Åldersvänligt Göteborg. Nu är vi inte så eniga kring det, men jag uppfattar ändå att vi är eniga kring att de här frågorna är viktiga, att vi måste tillsammans jobba mycket, mycket mer och bättre över nämndgränser, nämnd och bolagsgränser, för att klara av det. Så att äldre kan leva ett tryggt och självständigt liv hela livet. Och det ska man kunna göra från vaggan till graven. Med bra boendemiljöer, tillgänglighet, möjlighet till gemenskap med mera. Kunna röra sig ute på gator och torg tryggt. Inte snubbla på kullerstenar eller bli påkörd av en cykel som kommer lite fort. Vi vill att Göteborg ska cykla men vi måste också se till att vi separerar gång och cykel lite bättre exempelvis. Bättre vinterhållning med mera. Men i varje fall. Vi tittar på utvärderingen då så. ser vi att det är 16 aktiviteter i planen och 9 är delvis genomförda. 3 är helt genomförda och 4 inte genomförda. De som inte är genomförda handlar om vinterväghållningen, att den behöver förbättras. Vi behöver skapa mer plats för fotgängare. Rådgivning om boende och flytt, det är på gång nu i samband med ett uppdrag som vi har i årets budget kring. flyttkedjor och undersöka det och flytthjälp. Koncept för Aktivitetskompis. Det blev en variant. Där har vi ett samarbete med SPF och en app kring det. Så helt enkelt, ja nu tar tiden slut, så återigen bifall.

Tack Marina. Då lämnar jag ordet till Jonas Stenberg. Därefter Mattias Tykesson. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, ledamöter och göteborgare! Det är dags att Göteborgs Stad slutar göra fler planer och program som aldrig används i verkligheten. Vi vet redan att alla hundratals styrdokument gör det otydligt, svårt att följa och känns överväldigande för både chefer och personal. Vi behöver i stället fokusera på samarbete mellan nämnder och förvaltningar, som måste komma med förslag på konkreta rutiner, så att stadens förmåga till omställning kan stärkas i syfte att möta den demografiska utvecklingen, där antalet äldre kommer att öka. Därför måste stadsbyggnadsnämnden i större utsträckning börja prata med äldre och med vård och omsorgsnämnden för att planera framtidens boenden för äldre och göra stadsplaneringen bättre anpassad till deras behov. Utvärderingen av handlingsplanen för åldersvänliga Göteborg 2021-2025 ska bli grunden för fortsatt arbete, med fokus på samarbete, genomföranden och faktiska resultat.

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Mattias Tykesson. Därefter Pär Gustafsson (L).

Varsågod Mattias! Tack så mycket för ordet herr ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Det börjar bli alltmer tydligt att vi behöver tänka om och ställa om i arbetet med att möta den demografiska utvecklingen. Som vi skriver i vårt yrkande behövs konkreta rutiner för gemensam beredning mellan ansvariga nämnder. När det gäller boendefrågan för äldre är det tydligt att det finns ett glapp mellan å ena sidan att bo kvar hemma länge med hemtjänst och kommunal hälso och sjukvård och att bo på en biståndsbedömd vård och omsorgsboende å andra sidan. Någonstans mitt emellan behöver vi andra boendeformer i form av seniorbostäder och trygghetsbostäder. Denna boendeform är inte biståndsbedömd, men det finns en efterfrågan på en sådan boendeform. Inte minst bland den gruppen äldre som kanske tidigare har bott i en större lägenhet eller i ett småhus, men som nu behöver ett mindre boende med den tillgänglighet och trygghet och de anpassningar som behövs. Gärna i ett kluster där det finns möjlighet till social samvaro med andra ensamma äldre i samma situation. Här vill vi ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att inleda en dialog med äldre samt vård och omsorgsnämnden om behovet av de här andra boendeformerna för äldre. Sedan vill jag också nämna det målet om 600 markanvisade seniorbostäder som oppositionen fick igenom i exploateringsnämnden för två år sedan. Det står fast. Men där finns det mycket kvar att göra så att vi kommer i mål där. Tack.

Tack Mattias! Då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson (L). Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Pär!

Tack för ordet herr ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet från Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna i Kommunstyrelsen. Jag har för mig, om någon får rätta mig på den här sidan om jag har fel, men jag har för mig att Göran Johansson sa ungefär något i stil med att man inte kan bo i en jävla plan. Det vi vill få till det är ju fungerande rutiner mellan ansvariga nämnder för att möta den demografiska utvecklingen som vi nu ser med en åldrande befolkning. Vi behöver få till en dialog mellan ansvariga nämnder för hur vi skapar fler andra former för boenden för äldre. Om vi tittar på hur det ser ut i Göteborg så har vi alldeles för många äldre idag som bor i lägenheter med en, två, tre trappor utan hiss. Och var de personerna ska bo framöver, det behöver vi lösa. Från Liberalernas sida så har vi lagt fram bland annat ett förslag om ett Karin hus som en form av ett mellan boende som skulle kunna vara ett förslag framåt. När vi nu ser att antalet 85-åringar och äldre kommer öka med 80 % fram till 2040, då är det liksom inte en plan till vi behöver, då behöver vi verkstad.

Tack! Pär, då lämnar jag ordet till Dan-Ove. Därefter Kalle Bäck, KD. Varsågod.

Tack så mycket. Vanligtvis på jobbet tycker jag att två minuter är en ocean av tid, men när jag står här blir det plötsligt annorlunda. Men jag ska försöka hålla mig kärnfull. Redan i inledningen av förra mandatperioden påtalade vi vikten av att få ner antalet program och planer. Vi initierade en kartläggning som visade på att chefer och medarbetare vittnade om risken för förlorad överblick, svårigheter att prioritera upplevelsen av övermäktigheten just på grund av mängden program. Såväl i denna kartläggning som vår gemensamma erfarenhet, skulle jag säga, för jag tycker att det kommer till uttryck i den här kammaren också, att vi behöver få ner antalet program, så är den att uppfyllnads och efterlevnadskraven sällan blir bra eller tillfredsställande. Det sades här tidigare att vi har uppfyllt ganska mycket, men man kan ju också vända på det, att det är tre aktiviteter som har genomförts och 13 som bara delvis eller inte har blivit genomförda alls i just det här programmet. Fler av de frågor som rödgröna styret vill ha fokus på är bra, inte minst boendefrågan. Men jag tror att man behöver bli mer ”hands on”. Min övertygelse är att vi inte behöver ta omvägen via ett program eller en plan, utan att vi behöver vara mer raka i vår hantering av de här frågorna som är så viktiga för äldre i vår stad. Vi behöver exempelvis bli bättre på att bygga broar mellan förvaltningar för att möta den demografiska utvecklingen. Exempelvis då en bättre koppling mellan bostadsbyggande, där stadsbyggnadsnämnden är ansvarig nämnd, och äldres behov av bostäder där ÄVO sitter inne på specialkunskaper. Det sades här tidigare att exploateringsnämnden har fattat beslut om att markanvisa 600 seniorbostäder. Jag undrar lite hur det går med att effektuera det beslutet. Jag tror att det behövs mer av konkreta krafttag som jag inte ser att en handlingsplan genererar. Återigen, hade jag fått yrka hade jag yrkat på det reviderade yrkandet där vår partitillverkning också står med i kommunfullmäktige, alltså M, D, L, KD. Tack så mycket.

Tack. Då lämnar jag ordet till Kalle Bäck, KD. Därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande! Jag börjar med att instämma i föregående talare och yrkar därmed bifall till yrkandet från M, D, L och KD. Tack för ordet!

Tack Kalle! Då lämnar jag ordet till Marie Brynolfsson, därefter Agneta Kjaerbeck. Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare! Och eventuella åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det åldersvänliga Göteborg handlar ju inte bara om bostäder som man lätt kan få för sig, utan det handlar ju om att man ska kunna leva ett gott liv hela livet. Och förvisso så visar ju utvärderingen flera saker som kanske inte har fungerat helt optimalt, samverkan osv. Men låt oss fixa det istället för att lägga ner planen. För som också är, är ju att seniorer är rättighetsbärare och jag tycker att man helt missar den poängen. Och föregående talare pratade ju här om handlingskraftiga åtgärder. Och vad föreslår man då? En konkret rutin för gemensam beredning mellan ansvariga nämnder i syfte att stärka stadens förmåga till omställning för att möta den demografiska utvecklingen. Det är alltså ökad administration som ni föreslår som inte överhuvudtaget är en konkret åtgärd, det är inte en handlingskraftig åtgärd och. Man missar helt poängen med att seniorer är rättighetsbärare.

Tack Marie! Då lämnar jag ordet till Agneta Kjaerbeck, därefter Anna-Sara Perslow. Varsågod Agneta!

Tack för det herr ordförande! Jag skulle. vill jag börja med att säga att vi är helt eniga om att det finns alldeles för mycket planer och policydokument. Men nu är det ju så att det kommer ju ändå bli en plan eftersom de här styr. Vi vill också säga att vårt yrkande egentligen är ett tilläggsyrkande så vi vill yrka bifall till M, D, L, KD yrkande och bifall till våra tilläggsyrkanden. Eftersom det ändå kommer att bli en plan så vill vi ha in ett stycke där vi pratar lite om alla fattiga äldre i Göteborg, de som tjänar mindre än 14 000 i månaden, de är tusentals pensionärer. Vi vet att frivilligorganisationer som Stadsmissionen och Smyrnakyrkan, de gör ovärderliga insatser. Vi har Matnära som också finns till hands. Men är man äldre och kanske inte ens har råd att åka kollektivt. Eller har svårt för att ta sig runt så behöver det finnas andra insatser och då vill vi att man tittar på till exempel kan man gå och hämta mat i kommunens skolmatsalar, vore det möjligt? För det handlar om värdighet och att ingen äldre göteborgare ska behöva leta pant för att överleva. Så jag vill yrka bifall till våra tilläggsyrkande och M-D-L-KD yrkande. Tack för ordet!

Tack Agneta! Då lämnar jag ordet till Anna Sara Perslow. Se därefter Maria Wåhlin (V).

Tack ordförande göteborgare! Den här utvärderingen visar att vi har tagit viktiga steg, men också att arbetet inte riktigt hänger ihop. Det finns goda lokala initiativ och ett starkt engagemang, men helheten brister. Uppföljningen har varit svag, ansvarsfördelningen otydlig och de äldres perspektiv har inte på allvar fått genomslag i stadsplaneringen. Det här är ett missat tillfälle, för frågan handlar faktiskt om hur vi bygger en stad som håller ihop, som många redan har sagt. Hur vi planerar transporter, mötesplatser, bostäder, grönområden. Hur vi ser till att människor inte isoleras när de blir äldre, ensamma, utan fortsätter att få vara en god del av samhället. Vi behöver också en handlingsplan som vågar ta upp större grepp och där äldres livsvillkor är en del av helheten i stadsutvecklingen. En plan som ser alla de här fantastiska tillgångarna som äldre faktiskt är. Inte bara de behov som de har. Att den nuvarande planen ligger kvar tills en ny är på plats, det tycker Centerpartiet är klokt. Och framåt, nästa plan, måste vara tydligare, mer samordnad och kraftfull om vi menar allvar. Så jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack så mycket Anna Sara. Då är det Maria Wåhlin (V), därefter Hillevi Werring . Varsågod Maria!

Tack för ordet ordförande, ledamöter och eventuella åhörare! Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och tycker det är ett bra förslag att vi förlänger planen tills den reviderad i framtagen. Jag vill trycka på att det är viktigt att seniorer får inflytande och delaktighet i allt detta kloka som har sagts, och även trycka på att vi ökar den digitala kompetensen och att vi anpassar information och kommunikation så att det är lätt för dem att få till sig. Tack!

Tack, Maria! Då är det Hillevi Werring, därefter Jonas Stenberg. Varsågod Hillevi!

Ursäkta, då prövar vi igen. Förvaltningen behöver inte i första hand möta den demokratiska utvecklingen. Utan de behöver möta de äldre människor som blir påverkade av det de här förvaltningarna sysslar med. Det tycker jag är viktigt, för jag är en av de där som ni pratar om. Per sa någonting om, om du bor. Tre trappor upp utan hiss, vart ska du ta vägen då? Det är ett sådant exempel som jag gärna vill lyfta, som jag tycker att man på ett ganska enkelt sätt skulle kunna åtgärda. Vi har diskuterat det i pensionärsrådet med AB Framtiden. Vad man skulle kunna önska sig då att de här människorna skulle ta vägen. Det är att de skulle kunna få en lägenhet på bottenplan i stället i något av AB Framtidens hus. Det skulle vara ganska billigt och det skulle vara väldigt verksamt. Sen är det ju så här när det gäller det här med framkomlighet, det är också en av mina Eftersom ni ser att jag går med en blommig käpp ibland så förstår ni att jag kanske har lite svårt att gå. Så det är inte bara vinter. väghållningen som jag tycker är viktig, utan det är det här med alla de här vackra trottoarerna med små kullerstenar som är väldigt, väldigt svåra att gå på. Man behöver inte vara gammal och jättehandikappad. Det är svårt för alla. Det finns många planer, vi har kanske för många, men just den här visar vad som behövs. Vi har inte lyckats genomföra det, men vi ska göra det.

Tack Hillevi! På detta har Pär Gustafsson (L) begärt en replik. Varsågod Pär!

Tack så mycket ordförande och tack Hillevi för ett bra inlägg. Du lyfter viktiga perspektiv och det är precis det vi vill komma åt med vårt förslag. Vi behöver få till möten där vi sätter oss ner ansvariga politiker, ansvariga förvaltningar där vi ställer frågan hur kan vi bygga fler boenden för äldre? Hur kan vi bygga fler. Mellan boenden, hur kan vi bygga fler seniorbostäder, var kan vi göra det, var är de tomterna någonstans? Eller för den delen som du är inne på, kartlägga alla de bostäderna, var är det möjligt att bygga hissar för att möjliggöra att man faktiskt kan bo kvar om man trivs väldigt bra i sin lägenhet men har svårt att ta trapporna. Och så vidare. Det är ju det vi vill få till med vårt förslag. Tack!

Tack Pär! Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Jonas Stenberg. Därefter Marina Johansson. Varsågod Jonas!

Tack för det ordföranden. Bra sagt Pär. Jag kunde inte säga det bättre själv. Däremot vill jag bara tillägga att jag yrkar bifall från M, D, L, KD. Tack!

Då är det Marina Johansson (S) som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Marina!

Tack så mycket fullmäktige åhörare! Detta är en jätteviktig debatt vi har och jag ser ändå att vi har väldigt mycket samma önskningar och starka politiska vilja att faktiskt göra den här staden till en stad där man kan bo. Tryggt och bra hela livet och kunna röra sig självständigt och bo självständigt så länge som det bara går. Jag såg att det var flera som skrattade här när det hänvisades till Göran Johansson och jag tror nog att det kan mycket väl ha varit han som sa det. Det lät typiskt ett Göran Johansson citat. Man kan ju inte bo i någon, om man nu får svära, jäkla rutin heller. Nej. Varken i en jäkla plan eller jäkla rutin kan man bo. Men vi tror att gör vi nu den här planen mer konkret, mer tydlig, mer fokus på de allra viktigaste områdena för äldre, där vi också vill att de äldre ska vara inkluderade i arbetet med att göra detta. Så tror jag att det kan bli riktigt, riktigt bra. Vi behöver bli mer hands on. Ja, det stämmer verkligen. Det pågår massor med saker nu, vill jag säga, på det här området. Alltifrån att man faktiskt börjar markanvisa mer, trygghetsbostäder och seniorbostäder. Framtidens bostadsbolag och äldrenämnden har ett gigantiskt projekt ihop i Frölunda, där man i ett befintligt jättestort bostadsområde, där det bor väldigt, väldigt många äldre, har börjat att jobba väldigt praktiskt hands-on och se vad vi kan göra för smarta lösningar så man kan bo kvar och skapa mer gemenskap med mera. Sedan kommer vi skala upp det. Vi har en rad. Uppdrag i budgeten för i år och vi kommer ha uppdrag och bra saker i budgeten för nästa år också kring de här frågorna. Och äldrenämnden har tagit initiativ att bjuda in diverse av de här stadsbyggande förvaltningarna och sen kommer vi också ta fram ett bostadsförsörjningsprogram i den här staden. Där ska seniorers behov av bostäder in på ett tydligare sätt tänker jag. Så tack!

Tack Marina! Då är det Marie Brynolfsson som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag hade inte tänkt att förlänga den här debatten, men så kände jag att det vill jag nog ändå göra. Så därför gör jag det. Därför att jag måste säga att ni missar ju hela det sociala perspektivet, hela den sociala dimensionen, allt det som Anna-Sara väldigt förtjänstfullt räknade upp här förut om grönytor, om mötesplatser, om minskad isolering. Alla de här dimensionerna missar ju ni. När ni väljer att inte gå vidare med planen. Jag måste säga att jag är väldigt besviken på Liberalerna här som ofta faktiskt kämpar för äldres rättigheter. Maria pratade om den digitala kompetensen förut och så vidare. Men ni bara slänger ju allting nu när ni inte vill ha den här planen. Och jag menar med ert förslag här om att man ska ha en gemensam beredning för att stärka stadens förmåga till omställning för att möta den demografiska utvecklingen. Vad betyder det ens? Det har ju ingenting med den sociala dimensionen att göra. Det omhändertar ju inte äldres rättigheter. Det möter helt andra saker. Men det möter ju inte de här behoven. Så jag måste säga att jag är mycket besviken på hur ni har resonerat. Tack!

Tack Marie! På detta har Pär Gustafsson och Dan-Ove Marcelind begärt replik. Vi börjar med att begära ordet. Vi börjar med Pär. Varsågod Pär.

Tack ordförande. Jag kan väl lugna Marie att Liberalerna inte kommer sluta kämpa för att göra upp med ålderismen i Göteborg eller att vi bara ska fokusera på bostäder. Det är väl en av de akuta frågorna men det är klart att. Att vi behöver fortsätta arbeta väldigt mycket med sociala insatser i den här stan för äldre, att komma åt den enorma ofrivilliga ensamhet som många äldre idag lever i. Det kommer vi fortsätta driva. Men det kanske inte behövs ett program för att göra just det. Särskilt ser vi att det inte har hänt så mycket när vi tittar på den utvärdering som nu är gjord. Vi kommer komma tillbaka med många.

Tack, Pär! Då är det Dan-Ove. Nej, där kom ju Marie Brynolfsson (V) kontra en replik! Då får ju Dan-Ove vänta en minut. Varsågod, Marie!

Tack, ordförande! Det är så roligt att ha debatt om viktiga saker. Jag tycker det här är en väldigt viktig fråga, så jag ska tolka ditt svar då, Pär, som att ni helt enkelt i stället väljer att ge upp. Det är så vi tolkar ert resonemang. Eftersom det inte har blivit så mycket verkstad med planen, så är ert förslag att ge upp planen i stället för att revidera den, göra den vassare, skarpare, mer riktade insatser så att det blir ett åldersvänligt Göteborg. Vi vet ju att ett åldersvänligt Göteborg är en bra stad för alla, inte bara för seniorer, utan alla. Men det ger vi upp.

Tack. Då är det Dan-Ove Marcelind som har begärt en replik. Varsågod!

Tack. Det låter ibland från Maria som att vi, varför vi inte gillar rödgrönas yrkande eller den här planen specifikt, så skulle vi vara emot allting som är i den. Så är det ju inte. Utan det handlar ju om faktiskt att hitta sätt att samtala och jobba mellan de här stuprören som vi många gånger, förvaltning och nämnder, jobbar i. Bara som ett exempel då, så var ju uppe ett ärende i stadsbyggnadsnämnden, uppdrag om överblick av seniorer och trygghetsboenden och så vidare. Och då var det då När det återgivits visade det på den ganska trubbiga kopplingen mellan bostadspolitik och socialpolitik. Då skulle man bland annat föra dialog med äldre samt vård och omsorgsnämnden. Men de menade på att det här var ett uppdrag som borde ligga på ÄVO. De menade då att dialogen med ÄVO inte låg inom stadsbyggnadsnämndens kärnverksamhet. Här har vi ett tydligt exempel på. Att vi behöver hitta sätt, rutiner, för att faktiskt jobba tillsammans för äldre i Göteborg.

Tack Dan-Ove! På detta har Marie Brynolfsson begärt en kontrareplik. Varsågod!

Ja, och då tar jag vid där Dan-Ove slutade. Det gäller att hitta arbetssätt och nya former. Varför föreslår ni inte det då? Ni föreslår ju inte det. Det ni föreslår är ju en beredning, en rutin, för att stärka stadens förmåga till omställning för att möta den demografiska utvecklingen, som är någonting helt annat. Ni föreslår ju inte ens de här nya sätten som ni pratar om för att omhänderta de här andra perspektiven. Ni har ju bara gett upp. Det är ju det. Vi vill ingenting, säger Maria. Gemensamhetsberedningen är ju någonting som man jobbar med i Regeringskansliet. Det handlar ju om att departement pratar ihop med varandra. På samma sätt kan man faktiskt jobba på ett liknande sätt här i Göteborg, där förvaltningar och nämnder faktiskt pratar med varandra. Då har Marie Brynolfsson begärt sin andra och sista replik. Tack så mycket. Ja, det är jättebra att man jobbar så i Regeringskansliet. Jag är ganska säker på att våra förvaltningar redan har en dialog med varandra. Men ni föreslår ju faktiskt ingenting. Ni föreslår ju en rutin som ni kallar för ”kraftfulla åtgärder”, ”handlingskraftiga åtgärder”. Det är ju inte det. Ja, det blir liksom en tummetott bara.

Och Dan-Ove, du har ju fått två repliker. Du får gärna sätta upp dig i talarlistan så får du två minuter. Marina, vill du ha en replik på Maries anförande? Nej, då kan du inte begära en replik. Då får du sätta upp dig, du är i talarlistan. Så jag tar bort de begärda rubrikerna. Då får du ordet i stället. Mycket bra, tack så mycket.

Självklart är det så att vi måste prata mer med varandra. Jag tror inte att någon rutin kommer vara saliggörande för det heller i så fall. Det arbetet tycker jag ändå har påbörjats ganska ordentligt i takt med att vi som nämnd har bjudit in både stadsfastigheter, stadsbyggnad och exploatering till oss vid flera tillfällen. Nu kommer också. Förutom att planen som vi nu pratar om kommer att revideras och bli tydligare så kommer det att bidra till en ökad leverans och bostadsförsörjningsprogrammet som är på gång nu här i staden. som stadsbyggnader ska börja jobba med kommer också att komma hit. Vi får debattera detta ännu en gång. Den lagen har förändrats och förstärkts. Seniorers perspektiv kommer att komma med där på ett tydligare sätt. Framför allt vill vi att de ska vara delaktiga i allt det som händer i staden. Det är det som åldersvänliga går ut på. Här måste vi tänka in det också. Jag vill bara påminna om att två av den här planens levnadstid styrde ni. och sedan tog vi vid, men vi var ju överens om för några år sedan att vi skulle ha en plan. Så jag tycker det är tråkigt att vi inte kan vara överens om det också. Men det som ändå är bra då är att det verkar som att ni också vill att det ska hända saker. Då kan vi nog se till att det blir så, för äldres bästa här i Göteborg. Tack!

Tack Marina! Då har vi en talarlista. Vi börjar med Patrik Höstmad. Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Patrik!

Tack för det! Policyer och strategidokument och sådant på den nivån är ju en sak. Men det är ju faktiskt oftast i de politiska handlingarna och politiska besluten ute i nämnderna som vi kan göra skillnad. Där har vi tagit initiativ för att få bättre vägbeläggning när det byggs nya projekt. Ni röstade ner det. Nu är hela Olof Palmes plats fylld av sådana här små gatsten som är svår att. Vi fick väl igenom om jag minns med Centerpartiets stöd i exploateringsnämnden att få fram fler markanvisningar till seniorboenden. Ni har lagt in att trygghetsboenden ska tas fram av framtiden med mycket tydligare styrning. Det är faktiskt lite applåder för det. Det är ett bra förslag. Det är ju där vi kan jobba och göra skillnad i stället för att hålla på och bråka om de här strategidokumenten. Då måste ni steppa upp lite. Tack!

Tack Patrik! Då är det Dan-Ove Marcelind (KD), därefter Marie Brynolfsson. Varsågod Dan-Ove!

Tack så mycket! Nej men precis som Patrik var inne på, det är ju ute i nämnder och styrelser som mycket av arbetet sker. Jag kan försäkra Marie att vi vill väldigt mycket mer än ingenting. Och det tror jag att hon också vet, att det är på det sättet. Det här är några förslag som vi lägger nu och som den här gemensamhetsberedningen som är en viktig förutsättning för att kunna föra en bra dialog och undvika att jobba i stuprör. Vi nämner yrkandet om 600 seniorbostäder som. som Patrik också var inne på, och vi har en rad andra förslag som vi driver och lägger yrkanden om i nämnder och styrelser. Tack!

Tack! Då har jag Marie Brynolfsson som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja men hela poängen med planen för åldersvänliga Göteborg, det är ju att den är gränsöverskridande och spänner över flera förvaltningar och bolag. I planen omhändertas olika perspektiv, både det stadsbyggande, det stadsplanerande, grönområden, de sociala dimensionerna, på ett systematiskt sätt. Det ni vill göra med er rutin, det är ju att bygga upp stuprör för att hantera separata frågor. Det är ju det som är konsekvensen av ert yrkande. Vi kommer säkerligen aldrig bli överens om det. Men det är så det ter sig. Jag är i alla fall glad över att den här planen nu blir verklighet, för det som är viktigt här är att vårt styre tar beslut som leder till ett samhälle som håller ihop. Det tycker jag att vi ska vara glada för.

Tack, Marie! Det är tomt på talarlistan och jag anser att det är färdigdebatterat. Under överläggningarna yrkar Mattias Tykesson, Pär Gustafsson, Kalle Bäck och Jonas Stenberg att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från M, D, L och KD den 15 oktober 2025. Marina Johansson, Marie Brynolfsson, Anna Sara Perslow och Maria Wåhlin bifaller kommunstyrelsens förslag. Agneta Kjaerbeck att fullmäktige bifaller tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen och yrkande från M, D, L och KD den 15 oktober 2025. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Mattias Tykesson med flera. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Förslaget från Mattias Tykesson med flera. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då ska vi se. Det har begärts votering och den ska verkställas. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Mattias Tykesson med flera. Godkänns denna voteringsproposition? Var så god och rösta! Då stoppar jag omröstningen. Med 43 röster mot 38 röster bifaller jag kommunstyrelsens förslag. Då återstår tilläggsyrkan från SD i kommunstyrelsen. Bifalles den? Avslås den? Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. 21 Rapport, invånarnas möjligheter till demokratisk delaktighet och inflytande

Då går vi in på ärende 21. Det är Rapport, invånarnas möjligheter till demokratisk delaktighet och inflytande. Kartläggning av Göteborgs Stads arbete under 2024. Kommunstyrelsen föreslår att Rapport, Invånarnas möjligheter till demokratisk delaktighet och inflytande, Kartläggning av Göteborgs Stads arbete under 2024, antecknas. Ordet har begärts av Linnea Tellefsdal.

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare! Jag inleder den här långa listan med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack ordförande! Invånarnas möjligheter till demokratisk delaktighet och inflytande. Det är en viktig rapport som vi har på vårt bord ikväll från nämnden för demokrati och medborgarservice. Vi får en diger beskrivning av de olika insatser som görs av staden för att öka invånarnas möjligheter till inflytande. Vi har invånarguider i många områden där vi behöver bygga förståelse, tillit och inflytande mellan förvaltningar och invånare. Vi har dialoger som socialförvaltningarna genomför kring desinformation. Vi har trygghetsvandringar i bostadsområden där invånare får komma med synpunkter för att öka tryggheten. Äldre och omsorgsförvaltningen för dialoger med seniora hbtqi-personer och med nationella minoriteter. Grundskoleförvaltningen för dialoger med vårdnadshavare när vi behöver förändra skolorna. Vi har medborgarbudgetar som genomförs i Biskopsgården. Och vi har medborgarråd om miljö och klimat som direkt har kunnat påverka den budget som vi har nu i år. Många av de här insatserna är ett resultat av de rödgröna budgetar som vi har haft. Vi har satsat väldigt mycket på inflytande från invånare. Det är någonting som vi fortsätter med i den budget som vi har tagit fram för nästa år. Och det är väldigt viktigt att vi fortsätter på den vägen. Vi ser att det har skett stackars förbättringar i den här rapporten. Men självklart behöver vi fortsätta på den inslagna vägen med mer medborgarinflytande. Därmed yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då är nästa talare Daniel Bernmar och därefter Axel Josefson. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på övriga yrkanden. Kommunens verksamheter berör alla oss göteborgare och har en stor outnyttjad potential att fördjupa demokratin. Här är några exempel på det i den här rapporten. Jag önskar att ni bär med er den här rapporten in i era nämnduppdrag och fortsätter utöka möjligheten till inflytande och delaktighet inom de områden som ni själva ansvarar för. Alla nämnder har ett ansvar för demokratisk delaktighet och inflytande och ett demokratiskt inflytande som är bredare än valet, som är djupare än valet. Att utnyttja stadens infrastruktur som nu går under namnet Medborgarinflytande 2.0 borde vara självklart för alla nämnder och styrelser. Sedan till det yrkande som högern har lagt på det här ärendet. Demokrati och valet är en angelägenhet för hela staden. Personal från många olika förvaltningar arbetar för att möjliggöra ett fritt, välinformerat val med bibehållen valhemlighet som har så låga trösklar som möjligt för deltagande. Det är inte fel. Det är den demokratiska grundstruktur som hela det offentliga Sverige bygger på. Låt mig ge ett litet exempel. Informationen om att boende på våra äldreboenden kan rösta på sina boenden med hjälp av ambulerande röstmottagare. Det är nu någonting som högern vill förbjuda. Vi är många i det här rummet som har deltagit i valdebatter i kommunala lokaler eller verksamheter, från träffpunkter till bibliotek. Det är någonting högern nu vill förbjuda. Stadens valambassadörer, som har en lång och beprövad tradition i Göteborg, är utbildade inte i att kommentera politiska sakfrågor, inte i att svara på vem man ska rösta på, utan i att se till att fler engagerar sig och vill gå och rösta. Därmed vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på alla andra yrkanden.

Då är nästa talare Axel Josefson och därefter Ann Catrine Fogelgren. Varsågod!

Tack för det, fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag yrkar bifall till yrkandet från MD, L och KD i kommunstyrelsen. Precis som föregående talare pratat om så görs det väldigt mycket bra saker i staden för att ge medborgarna och göteborgarna större möjligheter att kunna påverka beslut, vara delaktiga i beslut. Jag tror det är väldigt viktigt i en så stor stad som Göteborg. Men vi behöver också särskilja detta från de allmänna demokratiska val som vi genomför i den här staden. Jag tänker väl lite som debatten har varit nu under senaste tiden kring val och valdeltagande och legitimitet runt omkring valen, så det är väldigt viktigt att vi också jobbar hårt för att det inte ska kunna ifrågasättas. Vi har sett två olika områden där det finns risk för detta. Det ena handlar om kommunens egna verksamheter, våra bolag, nämnder och så vidare. Vad är det för typ av information? Här är det yttersta ansvaret valnämnden. Det finns en risk här att kommunala verksamheter går över gränsen och det tycker jag eller vi skulle vara högst olyckligt. Sedan den andra som vill lyfta fram det här exemplet med valambassadörer. Jag vet inte om ni kommer ihåg valstugeskandalen 2002, det är kanske lite längre bort för många av er. Men där var det diskussioner kring hur media gick in och filmade vad man sa i valstugorna. Hur kan vi säkra upp att våra valambassadörer framför ett korrekt budskap? Vad skulle hända om de här personerna inte lyckas med detta? Det finns en stor risk med det här och jag tycker att vi alla behöver inse att det kanske inte är så lämpligt att hålla på med den här aktiviteten. Jag stannar där. Tack.

Då är replik begärd av Daniel Bernmar.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag ska vara mycket tydlig. Valnämnden har under väldigt lång tid varit väldigt noga med att hålla i det formella och juridiska ansvaret för utförande av valet. Allt annat som rör val, det får hela staden och hela det demokratiska samtalet göra. Men just de sakerna, det får bara valnämnden göra. Och det har fungerat väldigt väl. Därför har Axel Josefson inga exempel på när det skulle ha begåtts ett övertramp, därför att det inte har begåtts några övertramp. Det är det här som är problemet när han säger att det har pågått en diskussion om att det har funnits problem och så vidare. Det har inte funnits en diskussion om något problem. Om det enda exemplet man har är från andra städer 2002 och som inte berör vare sig valambassadörer eller annan kommunal information. Då tror jag att vi kanske inte ska gräva ett hål som inte finns. Tack!

Då är replik begärd av Axel Josefson.

Tack fru ordförande, fullmäktige! Ja, Daniel Bernmar han strävar efter att höra exempel här. Jag tror väl att förtroendefrågan är betydligt mycket större än några enskilda exempel, för det tror jag nog säkert det finns många här som kan visa på exempel. Vi får inte glömma heller att de politiska partierna har ju ett eget stort ansvar att föra den politiska debatten. Det är ju inte våra nämnder och bolag som ska ha det ansvaret. Det är inte de som ska lyfta fram enskilda frågor, utan det är vi som politiska partier som ska göra det. Om inte jag missminner mig fel, när jag läst er budget, så har ni också ökat anslagen just till de politiska partierna för att kunna föra den här debatten. Så vi, eller jag, tror att det är väldigt viktigt att vi försöker särskilja vad som är partiernas uppdrag och vad som är kommunens egna förvaltningars uppdrag i detta.

Då är det replik begärd av Daniel Bernmar.

Låt mig ta konkreta exempel på vad högern vill förbjuda då, så kanske Axel kan svara på varför han tycker det är en bra idé. Axel och högern vill då förbjuda information om att boende på våra äldreboenden kan rösta på sina boenden med hjälp av ambulerande röstmottagare. Det vill han förbjuda. Han vill förbjuda att vi ska ha information bland debatter i kommunala verksamhetslokaler från träffpunkter till bibliotek. Är det lämpligt? Valet är ett ansvar för hela det demokratiska samhället. Jag tycker att vi ska dela ut information om de ambulerande röstmottagarna. inom funktionsstödsverksamheten och inom vår äldreboendeverksamhet för att säkerställa att så många som möjligt deltar i valet. Det tycker inte de. Det tycker jag faktiskt är direkt upprörande och ett hot mot demokratin. Samma sak. Jag tycker inte alls att det är olämpligt att partier bjuds in till exempel till ett bibliotek för en öppen debatt. Det tycker jag främjar demokrati och det leder till ett mer välinformerat val. Varför vill inte majoriteten bjuda det?

Då är replik begärd av Axel Josefson.

Tack för det ordförande! Nu undrar jag om ledamoten verkligen har läst vårt yrkande här utan det vi säger här det är att det är valnämnden som ansvarar för att informera göteborgarna. Anser valnämnden att man ska informera på äldreboende om detta så kommer man naturligtvis göra detta. Men det är ju inte en uppgift för den nämnden att bestämma det här utan det är någonting som valnämnden måste bestämma. Det är det vi menar i vårt yrkande.

Daniel, du har precis haft två repliker, så vi återgår till talarlistan. Det är Ann-Catrine Fogelgren (L) och därefter Dan-Ove Marcelind, KD.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. I Sverige tar vi demokratin och demokratiska val för självklara. Men det är där färre och färre i världen kan göra det, då antalet demokratiska stater faktiskt minskar i antal. Därför är arbetet med att värna och utveckla den lokala demokratin så viktigt. Rapporten ger en utförlig redovisning av hur staden arbetar med en mängd olika verktyg för att nå ut till invånarna. Det kan vara i form av information, dialog eller medbestämmande. Detta görs i olika typer av forum där även externa aktörer ingår. Vissa delar är lagstyrda, såsom skollagen och plan och bygglagen, medan andra delar ingår i ramen för verksamheterna. Allt för att stärka det demokratiska lokala inflytandet. Genom detta ökar kunskaper, missförstånd elimineras och medborgarinflytandet ökar. Dock anser vi att när det gäller arbetet inför våra allmänna EU-val är det valnämnden i sin roll som lokal valmyndighet som ska ansvara för planering, valrelaterad information samt genomförande och uppföljning. I denna roll ligger att ansvara för lokaler, material, rekrytering och utbildning av röstmottagare. Det är flera av de punkter som togs upp här tidigare. Detta är ett tydligt uppdrag i enlighet med vallagen, och med tanke på den stora risk som i dag finns gällande desinformation är det viktigt att staden har en avsändare i valarbetet och att detta inte blandas ihop med övrigt demokratiarbete. Risken finns att det blir otydlighet och kan uppfattas partiskt då olika nämnder och bolag står som avsändare. Jag yrkar härmed bifall till yrkandena från M, L, D och KD och avslag på tilläggsyrkandet KD.

Ordförande, ledamöter, göteborgare! Vi är nog alla tämligen överens om att det inte räcker med att prata om demokratisk delaktighet och inflytande, utan vi måste också skapa förutsättningar för det. Det är inte alltid lätt. Man vill få framdrift och man vill effektuera politiska beslut. Vi har några exempel i historien som visar att vi inte alltid har landat rätt. Västlänken till exempel som skapade ett sår i förtroendet mellan göteborgare och politiken. Många kände sig överkörda och tilliten till politiken fick en allvarlig törn. Såggatan och borttagande av parkeringsplatserna där är ytterligare ett sådant exempel. Nu menar vi kristdemokrater att man riskerar göra om samma misstag igen men då kopplat till den absolut största investeringen i stadens historia, Arenaprojektet. För även om rapporten beskriver ett gediget arbete på många håll för att involvera göteborgarna så visar Arenaprojektet på raka motsatsen. Av samrådsredogörelsen av planprogrammet framgår det att processen ifrågasätts, handlingsutrymmet upplevs som starkt begränsat, viktiga beslut har fattats långt innan dialogen ens inleddes, tidsplanen är för snäv och göteborgarna har aldrig fått något verkligt inflytande. Att Arenaprojektet saknar folklig förankring är tydligt. I SOM-undersökningen från i somras visar att mer än dubbelt så många göteborgare tycker att förslaget att riva Vallaborret är ett mycket dåligt förslag jämfört med det som tycker att det är ett bra förslag. Varningsklockorna ringer. Det räcker inte att säga att man vill värna dialog och inflytande, man måste också visa det. Oavsett hur man står i arenafrågan så borde det vara oproblematiskt att gå på denna i sammanhanget blygsamma men viktiga förfrågan, att redovisa hur göteborgarnas synpunkter faktiskt hanteras och att man gör en riskanalys av hur en bristande demokratisk förankring i projektet påverkar förtroendet för demokratin i stort. Är man angelägen att skapa legitimitet kring projektet som ändå riskerar att kosta väldigt mycket, mycket pengar så tror jag att det är angeläget att man faktiskt lyssnar in den man representerar. Om jag hade fått rösta, bifall till yrkandet från M, D, L, KD samt tilläggsyrkande från KD i kommunstyrelsen. Tack!

Då är replik begärd av Bosse Parbring.

Vi i Miljöpartiet instämmer i bristen på den folkliga förankringen i Arenaprojektet och beslutet att riva Valhallabadet. Därför yrkar vi bifall på KDs tilläggsyrkande, men avslag på det andra yrkandet som du hänvisade till. Tack!

Då återgår vi till talarlistan. Det är Emma Altenhammar och därefter Kalle Bäck.

Tack för ordet, fru ordförande! Jag vill yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD samt tillägget från KD också. Men jag tänkte uppehålla mig lite längre kring det här med valstyrkande insatser, för jag har lite erfarenheter från nämnden för demokrati och medborgarservice, som är en ganska liten nämnd men som gör väldigt många olika saker, med väldigt få lagstadgade kommunala uppdrag, varav valambassadörer inte är en av dem. För under det senaste valet så framkom det att vissa av våra valstärkande insatser, inte minst valambassadörer, inte gett den effekt som man hade önskat. Man såg att valdeltagandet fortfarande var lågt i de områden som man hade verkat. Jag tror därmed att man inte ska fortsätta att göra samma sak och hoppas på ett annat resultat trots att man vill kalla det för tradition. Någonstans måste vi ha lite nytta för våra pengar också. Oavsett hur man värderar de här olika detaljerna kring det här så tror jag utifrån mina egna erfarenheter och även från utredningen för staden i stort att man skulle må bra av lite mindre spretiga uppdrag här och var. Så jag tror på att avveckla valambassadörer och samla all valinformationen till just valnämnden skulle minska dubbleringar och frigöra både tid och pengar. Det tror jag faktiskt ger den legitimitet och tilltro till stadens valstärkande insatser som vi faktiskt behöver.

Då är nästa talare Kalle Bäck, därefter Martin Wannholt.

Tack, ordförande! Jag vill bara yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD samt tilläggsyrkandet från KD i kommunstyrelsen. Tack för ordet!

Tack, då är nästa talare Martin Wannholt D och därefter Anna-Sara Perslow C.

Tack, fru ordförande! Nej, jag tänkte inte förlänga debatten. Många argument har sagts. Jag tänkte bara ta upp en sak, det här med. att valnämnden skulle ha fungerat så bra. Vi fick en ny lagstiftning som gjorde det mer hemligt och korrekt att välja. Det fick vi tillämpa när det gäller våra lokala val 2022. Men 2018 och många val tidigare har vi alla upplevt hur det har snotts röstsedlar och försvunnit från olika partier och så vidare. Så jag ville bara säga det till Daniel att de har också haft ett förbättringsarbete. Nu fick de hjälp med en lagstiftning som gör våra lokala val och alla våra val i Sverige betydligt säkrare utifrån det som det var tänkt. Så vi har haft stora problem med det historiskt i Göteborg och säkert i många andra städer också. Tack!

Då är nästa talare Anna Sara Perslow (C) och därefter Rasmus Ragnarsson. Varsågod!

Tack, fru ordförande, göteborgare! Jag tar ett lite högre perspektiv här i dag, känner jag. Demokratin byggs ju inte vart fjärde år. Den byggs varje dag, bit för bit, i förtroende och med respekt. Den byggs i samtalen utanför skolan, när vi lämnar våra barn. I föreningslokalen, på jobbet, den byggs när vi möts och där vi får känna att vår röst faktiskt spelar roll, att vi spelar roll. Och valdeltagandet, vi vet hur kraftigt det skiljer sig mellan olika delar i Göteborg. Så därför är det så oerhört viktigt att vi fortsätter arbetet med att nå de som annars inte röstar. Det här är inget särintresse, det här är en demokratisk skyldighet. Vi vill se mer delaktighet. Fler vägar in, fler röster som hörs och fler möten, fler samtal. Det är så vi bygger tillit. Det är själva grunden i demokratin. Vi vill stärka den och inte stänga dörren till den. Så det jag kommer yrka på är bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack! Då är nästa talare Rasmus Ragnarsson och därefter Bettan Andersson . Varsågod!

Tack fru ordförande! Jag vill bara säga, jag har varit inne på det här tidigare tror jag när diskussioner om de här valstärkande insatserna har diskuterats om valambassadörer etc. Jag vill bara upprepa det och det tangerar det som Emma redan gått upp här och sagt. Det är politikens uppgift, det är de politiska partiernas uppgift att motivera människor att gå och rösta. Så Anna-Sara Perslow, om ingen vill gå och rösta på Centerpartiet, det är ju inte stadens fel. Det är ju Centerpartiets fel. På samma sätt som att om ingen vill gå och rösta och rösta på SD, ja det är ju inte stadens fel att valdeltagandet, att våra väljare inte vill gå och rösta. Utan det är ju vårt fel. Det är ju vårt jobb. Det är ju vårt jobb att entusiasmera väljare så de går och röstar. Det är därför jag tycker det är så bakvänt det här med att staden har ett gäng valambassadörer ute som ska motivera människor att gå och rösta. Det är ju vårt jobb som sagt. Man har blandat ihop de här rollerna och jag tror inte det är bra. Jag tror inte, för genast när frågan kommer upp, när valambassadörer pratar med folk, att de ska motivera människor att gå och rösta. Då kommer ju frågan, jaha men vad ska jag rösta på då? Jag vet inte, blir valambassadören tvungen att säga. Men det är otroligt konstigt. Det är vi som ska vara ute och motivera människor. Det är vi som är valambassadörerna. Jag ville bara säga det. Jag tycker det är konstigt. Tack!

Då är nästa talare, nej det har varit replik begärd av Anna-Sara Perslow C! Varsågod.

Tack, fru ordförande! Det är väl inte vem de ska rösta på, utan hur de ska göra för att faktiskt rösta, Rasmus, som gäller. Det är ju det som är frågan här. Hur får vi fler att rösta? Tack.

Tack. Och där är replik begärd av Rasmus Ragnarsson.

Tack, fru ordförande, och tack. Tack Anna-Sara. Det råder ju ingen brist på information hur man röstar i samband med val. Det är i alla fall inte min erfarenhet. Valmyndigheten inte minst är ute med sina reklamkampanjer. De skickar ut ett röstkort som jag tycker åtminstone är väldigt pedagogiskt. Som beskriver var, när och hur du har möjlighet att rösta. Det här läggs det redan otroliga summor på från andra håll. Och kanter. Så jag tycker det är underligt att vi ska lägga ytterligare resurser på det här. Och förövrigt, den här rapporten, vad har man för utfall? Vad är det för effekter man kan mäta av det här? Inga alls som jag förstått det. Så det är ju liksom att vi kastar pengar ner i ett svart hål här. Återigen, det är vi som ska entusiasmera människor. Det är vi som ska få människor att gå och rusta. Det är inte stadens uppgift.

Då är nästa talare Bettan Andersson. Därefter Jörgen Fogelklou.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och ni som lyssnar. I ett demokratiskt samhälle så tycker jag att ett av de bästa bevisen på det är när det är många, många som går och röstar. Jag vill egentligen att alla som är röstberättigade ska rösta. Det vill jag att vi som stad ska jobba för, att det ska vara så. Jag vet inte hur Axel Josefson tycker vi ska göra för att få fler som röstar, eller om inte det är så viktigt. Jag tycker också det som Axel tar upp när de pratar om nämnder och bolag blir som en slags desinformation, något slags misstänkliggörande av nämnder och bolag, hur man hanterar frågor för att hjälpa personer att kunna rösta som inte har samma möjlighet som många andra i majoritetssamhället. Och vad innebär det här förslaget? Ska vi inte ha skolval då? Ska vi inte hjälpa dem på äldreboendena som Daniel har pratat om, eller inom funktionsstöd? Eller inom socialtjänsten på våra boenden? Man ska inte få uppmuntra personer som bor på boenden att gå och rösta. Hur långt ska den här inskränkningen vara? Jag vill att vi tillsammans i stan hjälps åt att så många som möjligt ska rösta. Och självklart ska vi inte tala om för dem vad de ska rösta på. Det tror jag vi alla vet. Så jag tycker det här förslaget och den här diskussionen är lite otäck faktiskt. När vi börjar misstänkliggöra våra egna verksamheter, våra valambassadörer. Tack.

Tack. Då är replik begärd av Axel Josefson.

Tack för det ordförande, fullmäktige. Det var lite tråkigt att uppfatta det på det sättet. Jag trodde att det skulle uppmuntra den här diskussionen kring röstande, valdeltagande och demokrati. Det är precis som Rasmus säger här, uppgiften att få människor att gå och rösta, det är inte kommunen. utan det är vår uppgift, det är de politiska partierna som har den uppgiften. Det är ju ingen här som har sagt att vi vill se ett lägre valdeltagande. Men det blir väldigt märkligt när det är våra institutioner som ska göra det demokratiska arbetet som vi har fått ett ansvar att göra, och som vi faktiskt också får betalt för att göra. Det blir väldigt märkligt. Och sen försöker ni blanda ihop korten här med att vi inte skulle vilja att man får rösta på äldreboenden. Men vad är detta? Det här är ju valnämnden som bestämmer hur saker och ting ska gå till. Det är en stor skillnad jämfört med om kommunen skulle bedriva ett eget arbete eller skulle kunna misstänkliggöras för att bedriva ett eget arbete. Så att jag tror den här frågan den är större än vad ni försöker göra sken av här. Det här handlar om Nu ser jag att min tid håller på att rinna ut här så jag ska lämna över. Tack!

Då är nästa talare Jörgen Fogelklou och därefter Daniel Bernmar.

Tack för ordet fru ordförande. Jag tänkte egentligen inte ens ge mig in i den här debatten. Jag tänkte prata om tilläggsyrkandet. Men jag måste ändå säga några få saker. Det finns en valmyndighet som skickar hem ett brev till alla som är röstberättigade. Det här är liksom inte en kommunal angelägenhet. Varför ska vi lägga pengar på någonting som någon annan gör? Det är klart att vi ska få så många som möjligt som röstar. 2018 ringde jag upp ett antal partier här och sade kan vi samåka till äldreboenden där vi ska köra? Nej, vi vill absolut inte vara med er. Jag försökte, det var bra för miljön men Miljöpartiet, nej vi kan inte samåka. Med det ska jag gå in på tilläggsyrkandet från KD som är jättebra. Valhalla, jag har ingen personlig relation till Valhallabadet. Jag har varit där två gånger under min barndom. Men det är ett fantastiskt vackert hus. Det är ett sådant här hus som inte byggs längre. Man bygger inte på det här viset längre. Vi var på Röhsska museet, hade en arkitekturdag, Dan-Ove var där, jag var där, Karin Pleijel var där och Johan Sandin var där. Jag hoppas och tror att detta är ännu en valfråga som ni har gett oss. Jag tror att det kan bli det, för där fanns det ett massivt motsvarande. Men nu var det naturligtvis sådana som samlades där. Jag var på en medlemsträff idag med våra seniorer. De är naturligtvis uppvuxna här i Göteborg. Jag ställde bara frågan, jag har ingen personlig relation till Valhallabadet alls. Vad tycker ni? För helvete, behåll det, sa varenda människa. Det var 50 stycken där. Jag tror att detta är, och jag kommer göra allt jag kan för att det ska bli en valfråga. Sedan om den blir stor eller inte, det är upp till göteborgarna. Men jag tror att den har potentiellt, att bli gigantiskt. Så bifall till tilläggsyrkandet från KD.

Tack. Tack. Då är vi tillbaka till talarlistan. Det är nästa talare Daniel Bernmar, därefter Hanan Baalbaki (S). Varsågod Daniel!

Tack ordförande! I ett tidigare replikskifte anklagade Axel Josefsson mig för att inte ha läst det yrkandet som de har lagt på det här ärendet. Så jag ska använda yrkandetexten för att förklara vad som är problemet med den. I yrkandet står det att nämnder och bolag som bedriver valrelaterat arbete såsom informationsspridning, bemanning eller arrangemang riskerar att skapa oklarheter kring ansvarsfördelningen och att blanda samman stadens ordinarie förvaltningar och bolag med det lagstadgade uppdraget att organisera val. Det är anledningen till att man vill förbjuda kommunens verksamheter att Sprida information eller arrangera saker och aktiviteter kopplade till val. Sedan säger han det är valnämnden som ska bestämma om man får ha en valdebatt på ett bibliotek. Det skulle inte bara bryta mot svensk lag. Det skulle också påminna om hur det går till i diktaturer. Där man låter valmyndigheter blanda sig i själva valprocessen. För valnämnden är ju den lokala valmyndigheten. Inte nog med det vill jag säga då. Att han också påstår att jag inte har läst och därmed inte förstår och inte kan läsa innantill. Nämligen att det står så här. Övriga nämnder och förvaltningar, bolag och kommunala bolag ska inte bedriva valrelaterat arbete såsom informationsspridning, bemanning eller arrangemang av aktiviteter kopplade till val. Informationsspridning ska han förbjuda. Det betyder att mina exempel var helt självklara. Nämligen till exempel en valdebatt på ett bibliotek, det skulle vara förbjudet. Till exempel informationsspridning om att det kommer ambulerande valförrättare till en institution där människor behöver hjälp med att rösta. Så jag förstår inte varför jag blir anklagad för att jag inte har läst yrkandet, när jag verkligen har läst det och bara innantill använder den informationen för att säga att det här är ett dåligt förslag. Avslag! Tack!

Då är det Hanan Baalbaki (S) och därefter Marie Brynolfsson V.

Tack ordförande, presidiet och åhörare. Jag vill bara berätta lite. Jag jobbar inom LSS också, i kommunverksamhet. Jag vet inte hur många gånger jag har fått höra från våra boende, äldre. Jag har jobbat i vården nästan hela mitt liv. Jag önskar att jag hade kunnat rösta. Jag önskar att kunna få gå ut och rösta. Det är det enda jag har kvar. Demokratin betyder mycket. Och ska vi försöka göra allt för att kunna ha demokratin tillgänglig för alla och underlätta för alla, så att alla kan få sin röst hörd, oavsett vem man röstar på, oavsett vem man röstar. Men att få gå och rösta, det betyder mycket för de äldre och för de som bor på boenden. Vi ska göra allt för att kunna underlätta för dem, för de behöver det. Det är den enda rätten de har kvar. Jag har fått ifråga, kan du inte följa med mig och rösta? Nej, jag kan inte följa med dig, jag bara jobbar här. Men jag kan ta det med min chef och fråga hur vi gör. Min chef hade inget svar. Hur gör vi? Men vi har tio personer som bor här. De vill gärna gå ut och rösta. Det slutade med att jag fick ringa till en anhörig som blev jättearg och skällde ut mig efter notan. Nej, det är inte mitt jobb. Jag gör inte det. Fast din pappa vill rösta. Men jag får inte följa med. Hur gör vi? Det slutade med att de inte fick rösta. De blev jätteledsna. Det här är sann historia. Så gör allt för att de också ska få rösta. För det här handlar om demokrati och rätt för människan. Tack.

Då är nästa talare Marie Brynolfsson och därefter är talarlistan tom.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag vill bara kommentera det här att det inte skulle vara kommunens uppgift att jobba med att informera om val, att det skulle vara de politiska partiernas ansvar. Vår uppgift, min uppgift tänker jag när jag möter människor, det är naturligtvis såklart att uppmana dem att rösta. Men den är ju också, jag vill ju säga till alla att de ska rösta på Vänsterpartiet, för jag tycker det är det bästa partiet. Det är mitt uppdrag att sprida Vänsterpartiets information. När vi då har neutrala personer, valambassadörer, som jobbar med att stärka människor i det demokratiska uppdraget som det innebär att vara en demokratisk medborgare. Så får man neutral information om varför jag ska gå och rösta, vad betyder det för mig att jag ska rösta, vart kan jag rösta, när kan jag rösta, sådana saker. Det kan inte vara meningen att det är slumpen som avgör vilken politiker man möter, vilken information man får. Jag tror att det skulle se väsentligt olika ut om man möter mig eller Jörgen Fogelklou till exempel någonstans och får information. Jag tycker att det är väl verkligen kommunens uppgift att jobba med att informera. mer om val på ett objektivt sätt för att stärka människors demokratiska rättigheter. Så bifall KS, tack!

Tack! Då är replik begärd av Axel Josefson.

Tack, fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, det är en märklig debatteknik där man försöker blanda äpplen och päron. Det är ingen här som har sagt att kommunen inte ska informera om val. Tvärtom, det är just kommunens uppgift. Däremot, att informera om de olika alternativen, att kunna föra debatten, det är vår uppgift. Nu har vi pratat lite om de här valambassadörerna men det är klart, är det dig de möter som valambassadör eller Jörgen eller mig så kanske man får lite olika uppfattningar. Det är väldigt svårt i alla fall att vara en objektiv person i ett sådant sammanhang. Så det finns stora risker med detta och det är det vi vill påvisa med det här yrkandet, att när vi vandrar den vägen så finns det risk för att det här. Ja, att det går snett helt enkelt där ute. Och vi får en liknande skandal som vi hade 2002 när det gäller de här valstugorna. Att vi också kan få det med detta. Det skulle jag tycka vara väldigt olyckligt för det kommer ifrågasätta hela det här valresultatet och det vill inte jag.

Då har vi nästa talare. Det är Daniel Bernmar, därefter talarlistan tom. Varsågod!

Tack ordförande! Jag vill ju inte göra som Axel Josefson och anklaga honom för att inte ha läst sitt yrkande så som han gjorde med mig när han sa att jag inte hade läst hans yrkande. Men jag vill ändå läsa den att-satsen igen då. Det står nämligen så här att övriga nämnder, förvaltningar och kommunala bolag inte ska bedriva valrelaterat arbete såsom informationsspridning, bemanning eller arrangemang av aktiviteter kopplade till val. Informationsspridning! Nu hörde vi Axel Josefson stå i den här talarstolen och säga att kommunen visst ska bidra med informationsspridning. Jag tycker det är bra att Axel Josefson backar från sitt yrkande, men då tycker jag också det vore klädsamt om han väljer att dra tillbaka sitt yrkande.

Då är det replik begärd Axel Josefson (M). Axel Josefson (M). Bara väldigt kort här nu, för jag fattar. Han försöker göra en poäng här. Valnämnden har ansvaret Daniel, ingen annan. Tack!

Då är talarlistan tom och vi är redo att fatta beslut. Då har vi två yrkanden och ett tilläggsyrkande. Under överläggningen yrkar Axel Josefson, Ann Catrine Fogelgren, Emma Altenhammar och Kalle Bäck att fullmäktige bifaller förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Vi har Linnea Tellefsdal, Bosse Parbring, Daniel Bernmar, Anna-Sara Perslow. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har även Bosse Parbring, Emma Altenhammar och Kalle Bäck. Jag yrkar bifall till tilläggsyrkandet från KD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Axel Josefson med flera Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna proposition så en ordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Axel Josefson med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Bra, då tror jag att alla är i salen. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag. Nähä, det kom något mer. Jag upprepar. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget, Axel Josefsson med flera. Godkänns denna voteringsproposition? Då startar jag voteringen. Ja, fast det är nog min mikrofon som är rundgång så att. Tack. Allan Stutzinsky (L) hur röstar du? Nej. Nej. Då stoppar jag voteringen. Då har fullmäktige med 43 röster mot 38 bifallit kommunstyrelsens förslag. Då återstår tilläggsyrkandet från KD i kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Ja. Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. Votering har begärts och ska verkställas. Det är ja för avslag och nej för bifall. Varsågod och rösta! Omröstningen är avslutad och fullmäktige har med 64 röster mot 17 bifallit tilläggsyrkandet. Avslaget. Självklart. Reservation från SD. Reservation från KD. Inget mer? Tack! lägre hyra om det bidrar till ökad exploatering

Då går vi in på ärende 22. Det är redovisning av uppdrag att se över hur välfärdsnämnden kan få lägre hyra om det bidrar till ökad exploatering. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2024 till exploateringsnämnden, att tillsammans med stadsfastighetsnämnden Utreda möjligheten för välfärdsnämnderna att få sänkta hyror i samband med exploatering. Antecknas och förklaras fullgjort. Ordet har begärts av Patrik Höstmad och därefter Camilla Widman.

Tack för det! Vi kommer väl snart, om några veckor, debattera budgetar och ha en diskussion om vem som är bäst på att prioritera välfärden. Det här uppdraget handlar ju också om det. Det handlar om att lyfta bort kostnader från välfärden som inte ska ligga där. Vi har haft ett problem med att staden ofta prioriterat ner kommunal service. till förmån för att få ökad exploatering, alltså få ihop exploateringsekonomin, eller för bostadspolitiska mål. Vi har ju till exempel Bostad 2021 där man sa att vi inte hinner med skolor och förskolor, vi bara kör nu, vi har ett mål här som uppsatt. Det gör att kommunal service då, skolor, förskolor och äldreboenden, får dåliga platser. uppträngda på några bergsknallar eller så där. Vi ska upp nu, det finns ju någon idé att bygga en skola uppe på Skansberget. Frågan är om den någonsin kommer förverkligas. Det är ju jätte komplicerat och dyrt. Och det ger höga kostnader för stadsfastighetsnämnden som i sin tur leder till alldeles för höga hyror för våra välfärdsnämnder. Så här kan vi ju inte fortsätta. Samtidigt finns det ju här i återredovisningen lite bra saker man lyfta. ändå lyfta bort plankostnader och saneringskostnader och lite sådana saker för att iordningställa mark från välfärdsnämnden och ta det på stadsbyggnadsnämnden i stället. Men vi måste även få in det här på ett verkligt bra sätt i planeringen. Så därför lägger vi ett yrkande om att stadsbyggnadsnämnderna måste se till att planera bra mark för förskolor, skolor, och äldreomsorg, inte den marken som blir över. Det ska ha den högsta prioriteten. Sen när man inte lyckas där, så vill vi ha en utredning att titta på. Hur kan då välfärdsnämnderna kompensera när stadsbyggnadsnämnderna inte klarar av jobbet? Bifall till yrkandet från Demokraterna och Kristdemokraterna. Tack!

Då är nästa talare Camilla Widman (S) och Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod!

Tack så mycket. Ordförande, ledamöter, åhörare. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Det här uppdraget handlar i grunden om hur vi som stad kan skapa bättre förutsättningar för att bygga ut vår gemensamma välfärd. Skolor, äldreboende och andra samhällsfastigheter som behövs när staden växer. Det är glädjande att exploateringsförvaltningen i samverkan med Stadsfastighetsförvaltningen har hittat sätt att minska kostnader. för välfärdsnämnderna. Utredningen har lett till förändringar i hur kostnader i tidiga planerings och markförberedande skeden hanteras. Detta gör det lättare att genomföra fler viktiga projekt. Jag yrkar däremot avslag på övriga yrkanden. Att införa en parallell eller en annan modell riskerar att komplicera styrningen, försvåra budgetprocessen och skapa osäkerhet. Och jag tycker att den här utredningen har varit bra och den får sätta sig och det gör ändå att vi kan bygga fler eller mer. Tack!

Tack! Då var det replik begärd av Patrik Höstmad.

Ja, det är ju inte en parallell organisation eller rutin som vi föreslår utan det hanterar ju en helt annan sak. Det som förvaltningarna nu har föreslagit avlastar ju lite kostnader på marginalen. De stora kostnaderna är ju om du blir uppslängd på en bergsknall och ska börja spränga loss en massa berg till exempel för att få fram en skola. Det är ju då det kostar pengar. Tack!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Priset på marken utgör en orimligt stor del av den kostnad som välfärdsnämnderna får vid nybyggnation, vilket i sin tur innebär högre hyror och mindre över till verksamheten. Välfärdsnämnderna ska inte behöva ta ansvaret för de fördyrande kostnader det kan innebära att till exempel skolor och äldreboenden placeras på mark med höga byggkostnader medan den mer attraktiva marken frigörs för bostäder och kontor. Det är bra att den här ändringen nu har gjorts där exploateringsverksamheten bär finansieringsansvaret för detaljplaneavgifter eller liknande kostnader. Tidigare kunde projekt stoppas upp då verksamheterna inte anser sig ha möjlighet att finansiera löpande kostnader för avgifter för planarbetet och markåtgärder. Men mer behöver göras. Liberalerna anser därför att kommunstyrelsen i samverkan med de två nämnderna Exploatering och Stadsfastighet får i uppdrag att ta fram en modell för att möjliggöra att den fördyring som det innebär för välfärdsnämnderna vid tilldelningen av den dyra marken finansieras via exploateringskalkylen i sam. En kommun ska inte fastna i statiska strukturer utan bör vara lösenorienterad och försöka hitta nya lösningar när det finns behov. Vi tror inte att detta skulle medföra några negativa effekter gällande den ekonomiska styrningen, utan tvärtom kan bidra till att möjliggöra för fler investeringar i välfärdsinfrastrukturen. Särskilt med tanke på att kommunen framöver behöver göra nya markförvärv som därmed kan ge betydligt högre hyror för den sociala infrastrukturen. Jag yrkar därför bifall till yrkandet från Liberalerna i Kommunstyrelsen och avslag på övriga yrkanden.

Då är nästa talare Hans Arby (C). Därefter Helena Norin.

Tack ordförande och övriga ledamöter! Det här blir en lite konstig diskussion. Alltså det viktigaste är att vi får bästa utfall för staden som helhet. Allt annat är bokföring. För så länge vi inte blandar in våra bolag så är allt en och samma organisationsnummer. Med det sagt så är det viktigt att vi bygger bra skolor och andra lokaler och att vi gör det kostnadseffektivt. Jag håller med dig. Vi har sett exempel på där kommunal service får det som blir över. Den sämsta tomten vilket ökar byggkostnaderna för stadsfastighetsnämnden och därmed hyran. Men det är stadsbyggnadsnämnden som med stöd av exploateringsnämnden ska göra en samlad bedömning utifrån läget i sig som man hittar och vad det innebär för ekonomiska konsekvenser för staden som helhet. Det kan mycket väl vara så att det näst bästa läget bara kostar 10 miljoner mer att bygga på. Men det bästa läget till en extern ökar intäkterna för staden med 40 miljoner. Ja då är det bättre att vi gör det och så får vi ta de kostnaderna. Vi kan bli bättre på att göra rätt avvägningar, det håller jag med om. Men det är också upp till oss som sitter i nämnderna att följa upp och ta initiativ för att vi gör det. Det är väldigt viktigt att ha transparens i alla beräkningarna så att vi får bra underlag, så vi kan följa upp varför det skiljer sig i kostnad mellan den och den skolan. Det sämsta vi kan göra är att börja gömma kostnader genom att göra speciallösningar mellan. Till exempel även det här med att ta plankostnad på exploatering i stället för den som bygger. Då börjar vi gömma undan kostnader lite grann. Då är det jättesvårt att följa upp. Så bra styrning, absolut så, men inga sådana parallella spår. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på yrkandet från D, KD och L. Tack!

Då är replik begärd av Patrik Höstmad.

Ja Hans och Du pratar om att man kanske ska ta den näst bästa marken och så vidare. Det finns sådana fall när det är en rimlig avvägning. Man kanske får ut 250 miljoner mer i byggrättspriser genom att göra den justeringen och det är där vår andra beslutsats hamnar. handlar om. Om man nu skjuter undan skolan till inte den lättast byggda utan kanske näst bästa, kan då skolan på något vis eller fastnämnden bli kompenserade för att man inte ger den bästa marken? Det är det vår andra beslutsats handlar om.

Tack! Tack! Då är det replik begärd av Hans Arby. Hans Arby (C). Tack! Jag tror vi är ute efter samma sak. Att man får transparensen och man får ett bra beslutsunderlag hur man ska hantera det här. Det betyder att du får ge mer anslag till välfärdsnämnderna om de har dyrare. Men du ska också kunna förklara varför blev det här dyrare? Jo, vi tog ett medvetet beslut att sälja den här marken och ta hand om den dyrare marken själv. Så du kan följa det och få den transparensen. Men den kan vi göra ändå utan att de här, för jag tycker personligen, fast jag är väl ensam om, det här med att vi tar planeringskostnader också, det är ett sätt att gömma undan och inte visa dem. kostnader. Bättre att de får vara där och då kan stadsfastighetsnämnden säga att vi har de här kostnaderna. Och då kan du följa upp och då får du ge i så fall mer anslag där. Tack!

Tack! Då är nästa talare Helena Norin. Därefter Jörgen Fogelklou.

Ja, jag vill instämma i det som Camilla Widman sa tidigare och jag tänkte att jag nöjer mig med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till övriga. Det är bra att vi har blivit medvetna om att vi inte alltid ska ge kommunen den dyraste och sämsta marken att exploatera. de ändringar som har gjorts med planavgifter och så. Låt dem verka ett tag så ser vi vad vi behöver göra i framtiden. Tack.

Tack. Då är nästa talare Jörgen Fogelklou och därefter Dan-Ove Marcelind.

Tack för ordet fru ordförande. Jag ska bara gå upp och säga att jag ställer mig bakom yrkandet från Demokraterna och Kristdemokraterna. Tack.

Tack. Då är det Dan-Ove Marcelind och därefter Axel Josefson.

Tack för det! Jag hade väl egentligen inte tänkt att gå upp i det här ärendet och jag hade till och med sagt innan att jag inte skulle övernyttja min möjlighet att gå upp och yttra mig här i kommunfullmäktige. Modest skulle jag vara, sa jag. Det går så där. Jag vill ändå visa mitt stöd för det här. Det är vi och Demokraterna som kommit fram med det här yrkandet. Jag började den här kvällen att prata om kapitalkostnadsutvecklingen, som är nästan exponentiell. Jag skulle vilja säga att det är nästan samma situation med lokalkostnaderna. Vi behöver ta krafttag för att komma åt det här problemet. Jag kan bara instämma med det Patrik har framfört här i talarstolen. Med det sagt så vill jag då, om jag hade fått yrka, så hade jag yrkat då på yrkandet från Demokraterna och Kristdemokraterna i Kommunstyrelsen. Tack!

Tack! Då är nästa talare Axel Josefson och därefter talar listan tom. Varsågod!

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, Dan-Ove, det tänkte inte jag hjälpa dig med nu utan jag tänkte yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Och det här handlar om att anteckna den här utredningen, det är väl viktigt att säga detta. Sen håller jag ju med i den här beskrivningarna kring kapitalkostnadsutveckling och fastighetsutveckling, att det finns mycket vi kan jobba med här. Ser man detta på en helhet, så är det ju ett nollsummespel för kommunen. Antingen så säljer vi en mark där vi får mycket pengar, som är lättbebyggd, och måste bygga på en mark där det är lite svårare. Eller så gör vi tvärtom, vi säljer mark som är svårbebyggd, ja då får vi mindre pengar och så blir det billigare i andra änden. Så det här blir ju lite äpplen och päron hur man vänder på detta. Det är väl lite det man får fundera på, hur mycket ska man upp och reglera i alla de här detaljerna? Kommer vi. inte kanske att skapa ännu fler problem än att lösa de problem vi ser framför oss. Utifrån det perspektivet anser vi att vi får anteckna det här och så får vi fundera en vända till på de här frågorna. Tack!

Tack! Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Då har vi tre yrkanden. Under överläggningen yrkar Camilla Widman, Hans Arby, Helena Norin och Axel Josefson, bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har Ann Catrine Fogelgren, yrkande att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från L i kommunstyrelsen. Vi har Patrik Höstmad och Jörgen Fogelklou, som yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslagen från D och KD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslagen från Ann Catrine Fogelgren? Bifalles förslagen från Patrik Höstmad med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Då tror jag alla är inne. Det är kommunstyrelsens förslag i ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Ann Catrine Fogelgren som motförslag? Antas förslaget från Patrik Höstmad med flera som motförslag? Jag finner förslaget från Patrik Höstmad med flera antaget som motförslag. Då återstår huvudvoteringen. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Patrik Höstmad med flera. Då startar vi omröstningen. Här ska vi se. Tony, hur röstar du? Det blev ingen spökviskning där. Nu så. Då är omröstningen avslutad. Då har vi 58 ja och 18 nej och 5 stycken som avstår. Så fullmäktige har bifallit kommunstyrelsens förslag. unga

Då går vi in på ärende 23. Det är ökade insatser för att förhindra sexuella övergrepp mot barn och unga. Nu kommer det en lång text att läsa här. Kommunstyrelsen föreslår att Socialnämndscentrum får i uppdrag att säkerställa att det finns verksamhetsanpassad utbildning för personal i barn och ungdomsnära verksamheter med fokus på att upptäcka sexuella övergrepp mot barn och unga. Utbildningen ska fokusera på att identifiera och stödja personer i risk att utsättas eller att utsätta andra, samt ansvaret att agera vid oro eller misstanke. Förskolenämnden, Nämnden för funktionsstöd, Grundskolenämnden, Utbildningsnämnden samt Idrott och föreningsnämnden får i uppdrag att säkerställa att kompetensutvecklingen kring sexuella övergrepp ökar oavsett anställningsform. Grundskolenämnden, Nämnden för funktionsstöd samt Idrott och föreningsnämnden får i uppdrag att säkerställa att det finns uppdaterade och fungerande rutiner och arbetssätt för att förhindra sexuella övergrepp mot barn och unga, identifiera och stödja personer i risk att utsättas eller att utsätta andra i sina verksamheter. Uppdraget ska återrapporteras i respektive nämnd. Socialnämndscentrum får i uppdrag att erbjuda utbildningar med fokus på att upptäcka sexuella övergrepp mot barn och unga samt agera vid oro eller misstanke till idéburna organisationer. Socialnämndscentrum, socialnämnd Nordost, socialnämnd Hisingen och Socialnämnden Sydväst får i uppdrag att utreda hur fältassistenter kan öka sin digitala närvaro i syfte att arbeta förebyggande med frågan om sexuella övergrepp mot barn samt agera vid oro eller misstanke. Ordet begärs av Jenny Broman och därefter av Jessica Blixt. Varsågod!

Jag vill börja med att tacka för det engagemang som flera partier både nu och tidigare har visat i frågan. Vi delar det till fullo. Att skydda barn från övergrepp och i det här fallet sexuella övergrepp är såklart otroligt viktigt. Att uppleva den här typen av övergrepp som barn kan ge livslånga spår. Särskilt om man som barn inte känner att vuxenvärlden står på ens sida. Vuxenvärlden behöver se och vara vaksam och inget barn ska behöva vara rädd eller ska behöva bli ifrågasatt om och när de berättar. Vi vet att barn med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa är extra utsatta. Samtidigt är det ofta de som har svårast att få sin röst hörd. Därför måste vi arbeta både för att upptäcka och förebygga övergrepp och se till att personalen har rätt kunskap. Det handlar ju inte om fler dokument utan det handlar om kompetens, rutiner och ansvar i vardagen och verksamheterna. Utbildningarna ska stärkas och göras tillgängliga för alla yrkesgrupper som möter barn. Riskerna med ensamarbete och privata mobiltelefoner i arbetet ska ses över och det är bra att förskoleförvaltningen redan tagit ledningen i det arbetet. Vi vet också att många övergrepp idag börjar digitalt. Även om det är svårt och ibland kan kännas som att leta efter en nål i en höstack, så behöver vi öka vår digitala närvaro för att kunna skydda barn där de är. Bifall KS! Tack!

Då är nästa talare Jessica Blixt och därefter Nina Miskovsky igen.

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Ja det var ju min och Martins motion som kommer att behandlas senare idag som tog initiativet till den här frågan. I kommunstyrelsen valde de rödgröna att avstyrka motionen och nu lägger de i stället fram ett nytt ärende för att framstå som initiativtagare och sedan avslå motionen. Det är politik när det är som sämst och ett tydligt exempel på hur de rödgröna har agerat under den här mandatperioden. Men för oss demokrater är barns trygghet en så viktig fråga. Den kan inte reduceras till taktik. Vi har ett gemensamt ansvar för att skydda barnen från sexuella övergrepp. Rutiner och utbildning är avgörande, men det räcker. Vi måste också bygga in tryggheten i den fysiska miljön. Säkerhetskrav bör, precis som brandskyddskrav, vara en självklar del av lokalplaneringen. En säkerhetsanpassad miljö minimerar risken att övergrepp sker obemärkt. Det är en självklarhet att avslå det så som de gör i sitt yrkande. Det är att lämna barnen i onödiga risker. Så det är synd. Vi vill ju knyta ihop helheten i vår motion. Det är viktigt att både ha en säkerhetsanpassad miljö, att ha bra rutiner och att säkerställa utbildning. Men för Demokraterna är det självklart att barnens säkerhet går före maktspel och partipolitiska låsningar som i det här fallet. Därför yrkar jag bifall till yrkandet från S, V, MP och C och till tilläggsyrkandet från SD.

Tack Jessica! Då är replik begärd av Jenny Broman.

Jag kan berätta då, om vi tittar i svaret på motionen från oss. I svaret på motionen visar det sig att redan flera saker gjordes. Men vi skrev ju tydligt att vi ämnade återkomma. Så det var inte så att vi mörkade att ni hade tagit något initiativ eller så som jag tyckte du lite lät på. påskina här. Men någonting som jag brukar gilla att göra innan man lägger fram förslag det är att kolla med förvaltningen vad som redan görs. Jag vet inte allt vad som görs. Eller civilsamhället eller vad som är lämpligt i just den frågan och vad som är på gång, vad det kostar och så vidare. Se vad som saknas. Det är ju lite så som opposition behöver man inte göra de här grejerna. Man behöver inte stå för vad det kostar eller vad som redan görs eller så. Det vet jag, för jag var ju också i opposition förra mandatperioden. Men jag behöver ju veta på örat vad det kostar att man faktiskt kan genomföra det och det tar lite tid. Alltså skickade vi tillbaka frågan. Ibland tar det lång tid. Den här gången gick det snabbare och då ville vi inte vänta.

Tack. Då är det replik begärd av Jessica Blixt.

Vi i opposition tar ansvar. Vi tar ansvar för barnens säkerhet. Det är jätteviktigt. I den här frågan så hade vi önskat en bred samsyn, man hade kunnat komma och prata. Vi la den här motionen. Om det var saker som ni saknade, det var ju ändå i remissinstanserna, så tycker de ju att många saker är väldigt viktiga. Och vi hade också haft en diskussion innan motionen. Det har vi alltid i Demokraterna. Det är inte bara så här att vi killgissar. Men då hade vi kunnat tillsammans. göra någonting bra. Jag tycker att de här frågorna är viktiga. Det är bra att vi har en så bred samsyn som möjligt och gör allting tillsammans. Det här handlar inte om politik. Det här handlar om det allra viktigaste som vi har, våra barns säkerhet. Tack. Då är det vi, Pierre och Jenny Broman. Då kan jag svara att jag tycker också det är otroligt viktigt det här och det var därför jag började mitt inledande och vi skrev i motionen att vi skulle återkomma. Så det har inte varit något mörkande där eller att vi hux flux kom upp och så säger vi men sen så är det inte så att inte vi har haft de här frågorna på vårt bord också. Men vi har varit väldigt tydliga med att vi skulle återkomma och vi gjorde det också.

Då är nästa talare Nina Miskovsky och därefter Kristina Bergman Alme.

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Jag tycker ändå Jessica är ganska ödmjuk i det här för jag instämmer i att den här motionen lades 2024 i december. Den har gått ut på remiss. När jag kom tillbaka till kd lade vi fram ett gemensamt yrkande baserat på motionen och remissvaren som vänstersidan röstade ned. Sedan säger man att vi ska återkomma och återkomma. Ja, de lade fram ett yrkande tillsammans med c, baserat på motionen, där de tog bort kravet på en trygg och säker fysisk miljö vid ny och ombyggnationer. Det tycker jag är extremt viktigt för att säkerställa precis det. Som Jessica säger här ska det finnas insyn vid blöjbyten och andra känsliga situationer som minskar risken för att övergrepp ska kunna ske utan att någon ser det. Varför vill inte de rödgröna och Centern säkerställa att man bygger säkert framöver för barnen vid nybyggnationer? Vi yrkar ändå bifall till rödgröns yrkande eftersom det är ett steg i rätt riktning. De borde ha bifallit vårt så att säkerheten i den fysiska miljön kring barnen. hade inkluderats. Sedan hade de kunnat lägga ett tilläggsyrkande gällande digitala insatser som de också lyfter och som vi tycker är viktiga. Men man kan konstatera att den rödgröna sidan inte ens kan stötta initiativ som de tycker är bra från den här sidan utan röstar ned dem för att sedan i princip köra copy-paste . Det här är ett av många exempel. Jag tycker att det är ledsamt när politiken inte kan höja sig och stötta bra initiativ oavsett var de kommer ifrån. Vi bifaller även SD yrkande, som dessutom lyfter fram riskgemensamarbete och att se över möjligheten att begära registerutdrag vid skolskjuts och färdtjänst. Färdtjänst och att utdrag ur belastningsregister ska vara uppdaterade för personer som arbetar med barn och unga i Göteborgs Stad. Alltså bifall yrkande S, V, MP, bifall yrkande SD och vi har ett yttrande från D, M, L, KD.

Tack Nina. Då är nästa talare Kristina Bergman Alme L och därefter Sophia Nilsson, MP.

Mess, det var någon som såg mig när jag var på toa. Jag blev alldeles kall. Ursäkta, vadå? Kan du förklara? Ja, alltså det stod en man utanför på de här ställningarna och tittade in. Min hjärna började jobba intensivt. Vänta lite, ställningarna? Okej, du måste ha varit på den toan. Shit, det finns inget frostat glas högst upp. Det är tre och en halv meter upp. Var ska jag få tag på frostad grace nu? Kan vi stänga av en toalett? Det är ganska få toaletter vi har. Hur ska det här gå? Finns det upphandlat? Vad gör jag nu? Var får jag tag på en stege? Det här är ett konkret exempel på varför vårt yttrande om att man måste jobba med säkerheten även vid byggnationer och ombyggnationer är viktigt. Man kan inte ignorera det. Eller den dagen då vaktmästaren kommer och säger att servicechefen inte är här, men han som flyttade kassaskåpet sade just att han har en fotboja. Får jag fråga honom varför han har en fotboja? Eller hur ska vi tänka i det här läget? Det är sådana saker som kan dyka upp en vanlig vardag hos en rektor. Jag tycker att det är sorgligt när jag hör de tidigare talarna. Vi är väldigt överens om att det här är viktiga frågor. Och ändå så fastnar vi i formalia och ändå så tycker vi inte att de här yrkandena är tillräckligt viktiga eller nej vi kan inte enas utan vi måste få vår namnstämpel på det. Det här handlar om barn och ungdomar som inte ska utsättas för sexuella övergrepp. Allt från att bli tittad på när man går på toa eller att allvarliggöra saker. Jag yrkar bifall på. kommunstyrelsen utifrån att vi i alla fall inte vill tjafsa om det. Men också självklart att det är viktigt att det yttrande som vi hade är med. Vi yrkar inte bifall på SD för det fanns andra teknikaliteter i detta. Men dessa frågor är viktiga.

Sista talare är Sophia Nilsson och därefter Martina Wannholt.

Tack ordförande och övriga! Många barn utsätts för sexuella övergrepp i Sverige, till stor del på nätet men även utanför. Många barn berättar dock aldrig vad de har varit med om och får därmed inte det stöd de har rätt till. Orsakerna kan vara skam, rädsla, att man inte har förståelse för vad man har varit med om och att förövaren kanske är någon man känner. Många barn upplever att vuxenvärlden inte tar deras berättelser på allvar. Det gäller i kontakt med skola, socialtjänst och rättsväsende. Få brott anmäls, och ännu färre leder till åtal eller fällande dom. Det krävs både mod och kunskap hos vuxna för att göra skillnad. När barn och unga berättar måste vi lyssna och agera, ha kunskap för att kunna göra detta och även förstå när något är fel och kunna ställa rätt frågor. Göteborgs Stad behöver kontinuerligt utveckla och stärka sina insatser för att förebygga, upptäcka och agera vid misstanke om övergrepp. Det vill säga identifiera och stödja personer i risk att utsättas eller även de som är i risk att utsätta andra. Detta genom mer utbildning, vilket vi är överens om, att nå fler med de utbildningsinsatser som finns, uppdatera och ha fungerande rutiner och arbetssätt och inte minst även titta på det här med att öka digital närvaro. Så jag yrkar bifall till KS förslag. Tack!

Då är nästa talare Martin Wannholt. Och därefter Agneta Kjaerbeck.

Ja tack fru ordförande. Vi borde ju utgå från att vi är överens här att vi alla vill stoppa alla övergrepp överhuvudtaget och vi måste som stad göra allt vi kan för att stoppa framförallt pedofiler och andra som ger sig på oskyldiga barn och unga. Det är jättetråkigt att ni kör lite copy-paste. Jag köper inte resonemanget för det här är en motion som har beretts enligt kommunallagen och varit ute på remissinstanserna. och fått in alla de svar som vi behövde för att fatta beslut i det ärendet som vi kommer senare. Men då skulle ni ha era namn på det. Nu kommer ju jag och rustar också bifall till kommunstyrelsens förslag. Men det är synd att man skippar det här med de fysiska anpassningarna. De är ju så viktiga de också. Vi skulle ju göra allt vi kan och inte stoppa halvvägs. Och sen så yrkar vi bifall till SD yrkande. Det var flera viktiga saker där men också. Det här med kontroller och jag skulle vilja ta upp det här med att vi måste våga, sluta vara naiva och våga. Vi har haft massa fall nu i den här kommunen där kriminella eller halvkriminella eller människor som beter sig fruktansvärt i vår verksamhet, man skickas av. Det värsta var med ett fint intyg som var helt onödigt och full lön och halv lön och så vidare. Ingen vågar reagera. Vi har ingen kultur och kulturen kommer ju från den här salen. Vi såg ju nu hur det gick med den här, vad hette han? Ulf som hade filmat 300 tjejer och sitter i fängelse tack och lov nu, han pekade ut det. Han behöver inte vara sanningssägare, men det fanns ju en rektor som till och med blev skolminister sedan som kunde ha agerat. Och många andra före och efter henne. Men ingen agerar, ingen reagerar. Man bara släpper bollen vidare. Det är ju en jättebra granskning som man nu har gjort här och sett hur omfattande det här är. Så sluta med naviditeten. Avslutningsvis. Jag vill tacka Patrik Sjöberg och Sara Nilsson som driver Dumpen. Fantastiskt arbete. Applåder till dem. Tack!

Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck. Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).

Ordförande, ledamöter, åhörare. Det är nästan komiskt om det inte vore så allvarligt hur S, V och MP gång på gång röstar ner goda konkreta förslag från andra partier som har beretts, som Martin påpekar, bara för att sedan återkomma med samma idéer som sina egna. Det är inte bara fräckt, jag tycker det är rena pajasfasonerna. Det är respektlöst både mot de som försöker ta ansvar och mot de göteborgare som förväntar sig verklig förändring. För tryggheten för barnen kräver handling och inte politiskt rävspel. Men jag ska ändå yrka bifall till ert yrkande. Och till våra tillägg naturligtvis. För redan utsatta barn och unga som åker skolskjuts eller färdtjänster, de är ofta ensamma med vuxna som de inte känner. Vi vill att staden ska införa krav på registerutdrag vid upphandlingar inom de här verksamheterna. För att säkerställa att de som kör våra barn är lämpliga och inte utgör någon risk. Och sen för det andra då så vill vi ha ett utdrag ur belastningsregistret. Och det ska inte glömmas bort. Det ska vara aktuellt och det ska vara uppdaterat alltid. Och för det tredje. Dagens övergrepp som du så mycket riktigt påpekade Jenny, de pågår ju också digitalt. Spridning av sexuella filmer och bilder och så kallad hämndporr. Det har blivit en väldigt vanlig form bland unga och man tänker inte, man är jättekär och sen så får det konsekvenser efteråt när den kärleken tar slut. Vi tycker det är sunt om socialtjänsten ihop med skolan, vi vet att skolan har mycket uppdrag men socialtjänsten kan ändå vara involverad och komma informera om det här med. Hämndporr. Så tack för mig!

Då är nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och göteborgare, ni som lyssnar! Jag vill börja med att tacka för motionen från Demokraterna och sedan för det breda stödet för det efterföljande yrkandet. Sen måste jag bara ställa en fråga tillbaka faktiskt. Om det var så att det fanns ett sådant djupt och ärligt intresse av att inte göra detta till en höger-vänster-fråga, att man verkligen ville att detta skulle vara någonting som vi gjorde tillsammans. Varför kom ni inte och samtalade om det innan ni lägger en motion och i stället pratar om att det här tror jag att vi skulle kunna komma överens om, precis som ni har gjort i förskoleförvaltningen? Min uppfattning är att vi har använt basen av det som var vettigt i er motion och ert förslag och sedan har vi förfinat det och lagt till andra väldigt relevanta delar. Så det är inte alls så att det har skippats eller att det har tappats bort utan det har adderats perspektiv som har varit viktiga som saknades. Och den här lögnen som ni sprider att det inte finns något arbete med att arbeta med insyn och överblick och jobba med de perspektiven. Varenda ombyggnad, tillbyggnad, renovering och nybyggnation som stadsfastighet förvaltar har det perspektivet som en av de viktigaste, både utifrån mobbning och sexuella övergrepp. Det är i alla fall det svar som vi får från stadsfastighetsnämnden. Men sedan glömmer ni också ett väldigt viktigt perspektiv och det är precis det som du lyfter, Agneta, att stora delar av den vidriga sexuella exploateringen och övergreppen. Att man sätter barn i skuld och tvingar dem att skicka bilder och utpressar och det blir värre och värre. Det sker digitalt. Det perspektivet har vi med. Vi har med våra digitala fältare som ska utbildas i detta. Nu har vi förslag i budgeten som ligger om att ha fler digitala fältare och mer digital närvaro där vuxenvärlden oftast lyser med sin frånvaro annars. Så jag är tacksam att vi är överens och jag är också tacksam att vi tar steg framåt. Nu gäller det att följa upp det här så det inte blir symbolpolitik.

Då trillar replikerna in här. Då är det först Martin Wannholt.

Tack fru ordförande! Det är helt makalöst när jag hör dig tala Viktoria. Enligt kommunallagen och som fullmäktigeledamöter så är ett av våra viktigaste instrument om man vill få till förändringar och förbättringar i en stad och få en riktig beredning av ärenden, inte att du och jag sitter och killgissar för att jag ska komma till dig. Det är ju att skriva en motion och få den. beredd ute i våra förvaltningar. Så att du bara tar upp det som exempel för att försvara hur ni har hanterat det här ärendet, det tycker jag är dåligt. Då var Jenny lite ärligare. Tack!

Då är nästa replik av Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).

Tack! Det är inte vi som har gjort anspråk på att vi så gärna vill ha ett brett politiskt förslag här. Det är ni som har sagt det, men ni har aldrig tagit initiativ till det. Det var det jag påpekade. Tack! Tack!

Då är det nästa replik, begärd av Agneta Kjaerbeck.

Nej, Martin vann med 0-1. Nu får vi snart ha en utbildning i kommunallagen och kalla in Daniel Bernmar. Vadå brett? Man skriver ju en motion för att hela fullmäktige ska få ta del av underlaget och därigenom kunna få ett brett stöd. Ni har arbetat precis tvärtom här!

Då är nästa replik begärd av Agneta Kjaerbeck, SD.

Jag vill också bara fylla i där. Om det ligger en motion då efter den är beredd så lägger man väl rimligen yrkanden och kommer överens efteråt. Då kunde ni ju lagt yrkanden till den och sedan samtalat. med er som hade lagt motionen. Det hade väl varit det sunda. Vi kommer ju se exempel på det. För sen kommer ju vår suicidpreventiva motion. Där har ni inte ens bemödat det med några andra att-satser. Då lägger ni exakt samma sak. Det är patetiskt. Det här är trams.

Tack! Då är det Kristina Bergman Alme (L) som har rubrik.

Det finns mycket som man kan säga om Stadsfastighetsförvaltningen och hur de jobbar. Jag känner mig inte trygg med hur de jobbar och vad de säger. Sen kanske det är en enskild händelse. Det är verkligen inte bra när sådant händer. Sen kan man också bara notera att saker och ting händer på nationell nivå tack vare den regering som vi har. Nu kommer det att komma bakgrundskontroller. Nu kommer vi att få göra en del av de saker som efterfrågats under många, många år. För vi måste i alla olika skeden kunna ställa de här frågorna. Likadant om man går från en anställning inom en. en nämnd eller inom en förvaltning i Göteborg till en annan, båda jobbar med barn, det kan till och med vara inom samma förvaltning, då behöver man inte visa upp intyg om att man inte har begått några brott. Det är också hål i huvudet. Tack! Tack!

Då återgår vi till talarlistan. Det är Jörgen Fogelklou och därefter är talarlistan tom. Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande! Ja, det här är ju ett riktigt allvarligt ämne och jag tror att alla här inne delar. Vi är rörande överens om att barn ska fredas. Jag tror inte det finns någon här inne som tycker annorlunda. Därför ska jag ta upp det lite som Martin pratade om. Häromdagen, det är kanske en vecka sedan, så nominerade jag Patrik Sjöberg och Sara Nilsson till Göteborgs vardagshjältar. Om alla nu tycker så här, jag förstår att ingen kan stå bakom min nominering, det finns fortfarande tid att nominera. Om alla här nu är överens om detta, så nominera dessa två. För de jobbar för barns rätt att fredas från övergrepp. Det är deras paroll. Tack!

Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Under överläggningen yrkar Jessica Blixt, Nina Miskovsky och Agneta Kjaerbeck att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Vi har Jenny Broman, Kristina Bergman Alme och Sophia Nilsson yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Då återstår tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. med att ansvaret för Göteborgs stads gemensamma byggprocess överförs från kommunstyrelsen till stadsfastighetsnämnden

Tack! Då går vi in på ärende 24. Det är överlämnande och införlivande av allmänna handlingar i samband med att ansvaret för Göteborgs stads gemensamma byggprocess överförs från kommunstyrelsen till stadsfastighetsnämnden. Kommunstyrelsen föreslår att kommunstyrelsens hemställare till arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad om att överlämna och införliva allmänna handlingar i samband med att ansvaret för Göteborgs Stads gemensamma byggprocess överförs från kommunstyrelsen till stadsfastighetsnämnden. Ingen har satt upp sig på talarlistan så undrar jag, bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. till barn med funktionshinder som i dagsläget beviljats stödinsatser inom LSS

Ber om ursäkt att jag fick vänta, men den har hamnat i fel nummerordning. Det är ärende 25. Det är motion av Johanna Holmdahl om att utfärda kompiskortet till barn med funktionshinder som i dagsläget beviljats stödinsatser inom LSS. Kommunstyrelsen föreslår att den av Johanna Holmdahl väckta motionen avslås.

Tack fru ordförande, ledamöter och göteborgare! Vi säger ofta att delaktighet och jämlikhet är viktigt här i Göteborg. Men för många barn med funktionsnedsättning ser vardagen helt annorlunda ut. Det som borde vara en självklarhet, att kunna delta i idrott, kultur och fritid, blir ofta en administrativ kamp eller en kostnad som inte går ihop med familjens ekonomi. Under våren 2025 gjorde organisationen AR Normal en behovsanalys här i Göteborg och resultaten var tydliga. Föräldrar berättar om anpassade aktiviteter som ligger på tider när de inte kan komma ifrån jobbet, ledsagning som har dragits in, ridlektioner som kräver en extra hjälptränare, 250 kr extra varje gång, bara för att barnen ska kunna delta. Andra beskriver hur de söker stipendier år efter år för att ha råd med en anpassad skidskola till exempel, som kostar 250 kr extra. Flera tusen mer än den vanliga. Många vågar inte ens försöka sig på aktiviteter, för om barnet inte orkar hela aktiviteten har man lagt flera hundra kronor på inträde i onödan. Det här skapar ett utanförskap. Här skulle ett kompiskort kunna göra skillnad. Det är ett sätt att administrativt sänka trösklar. Barnet betalar sin entré men får ta med ledsagare eller vän gratis. Det är den trygghet och avlastning som det kan ge. gör att fler faktiskt vågar delta i aktiviteter. Så ett Kompiskort skulle kunna vara ett enkelt sätt att ge fler barn tillgång till gemenskap, glädje och delaktighet. Det är ett praktiskt sätt att göra skillnad för göteborgare och det är något som också är efterfrågat av den här målgruppen. Därför yrkar jag bifall till yrkandet från M, D, L och KD, det vill säga att Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och bolag utreda införandet av ett Kompiskort till barn med funktionsnedsättning i Göteborg där LSS-beslutet är en av flera möjliga grunder för att få kortet, och utredningen ska utgå ifrån att det är barnet självt som får välja vem som följer med. Och att anse motionen i övrigt besvarad. Tack för ordet.

Tack. Då är nästa talare Emma Öman (V) och därefter Håkan Hallengren. Varsågod!

Tack fru ordförande! Frågan om Kompiskort har tidigare utretts. I samband med detta konstaterades att många arrangemang och aktiviteter redan erbjuder kostnadsfria medföljare. Det framkom även att ett Kompiskort kan underlätta för enskilda familjer, men samtidigt innebär det en betydande administrativ belastning då kommunen måste bedöma vem som är berättigad. Det rödgröna styret har redan vidtagit åtgärder för att förbättra möjligheterna till en meningsfull fritid för barn med funktionsnedsättning. Bland dessa kan man nämna det idéburna offentliga partnerskapet Passalen. Därtill erbjuder många arrangemang fri entré för ledsagare. Stadens museer är avgiftsfria för barn och barn upp till 12 år har kostnadsfri entré till badhusen. Dessa insatser gäller samtliga barn och medför att behovsprövning inte krävs, vilket särskilt gynnar barn med funktionsnedsättning. Mot bakgrund av de redan genomförda åtgärderna, de låga inträdesavgifterna samt möjlighet till en fri ledsagning bedöms införandet av ett Kompiskort inte vara nödvändigt. Nuvarande insatser anses ge bättre och mer inkluderande förutsättningar för barns delaktighet i fritidsaktiviteter än vad ett kompiskort skulle kunna erbjuda. Så jag yrkar avslag på motionen.

Tack! Då är nästa talare Håkan Hallengren och därefter Kristina Bergman Alme.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Och tack Johanna för motionen! Intentionen med motionen är god, men det skulle innebära en ökad administration och ökade kostnader för att hantera och bedöma den som skulle ha rätt till ett Kompiskort, vilket flera remissinstanser påtalar i sina svar. Målgruppen för Kompiskortet är också väldigt snäv eftersom det endast är barn med beviljad insats enligt LSS, vilket exkluderar andra barn med liknande behov. Redan i dag får assistenter och ledsagare eller motsvarande fri entré på de flesta evenemang. Det pågår också ett arbete på EU-nivå om ett gemensamt intyg för personer med funktionsnedsättning som skulle fylla samma funktion som Kompiskortet. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Då är nästa talare Kristina Bergman Alme, och därefter Johanna Holmdahl, KD.

Tack, fru ordförande! Ja, det handlar ju om perspektiv. Det är så lätt att säga att det blir mer administration, det blir så kämpigt, det blir inte lätt. Men det är ju de enskilda familjerna och de enskilda barnen som vi talar om. För dem kan det, precis som Johanna så förtjänstfullt berättade, kännas som en oöverstiglig svårighet att få till en utflykt som är väldigt enkel för de flesta andra familjer. Och i det yrkande som lades. i kommunstyrelsen så är det ju inte bara LSS, det är ju ändrat. För man insåg att det är smartare att ha det bredare perspektivet. Man kan ju inte annat än fundera på, är det fel avsändare? Är det som så att det här med att vänta in ett europeiskt funkiskort? Ja men det kan ju ta flera år. Barn väntar inte. Man har en barndom här och nu. Bifall till yrkandet från KD, M, D och L i kommunstyrelsen. Jag vill bara fylla på med det han inte hann säga på mina tidigare två minuter, att Kompiskortet inte är något nytt fenomen, utan det finns redan i flera kommuner i Sverige, Sundsvall, Umeå, Kalmar, Karlskrona, Tingsryd, Växjö, Kristinehamn med flera. I Kalmar, som har haft Kompiskortet i flera år, är det till exempel ett samarbete mellan social och kulturförvaltningen, och där kan barn även utan just kommunal insats ansöka, ibland med läkarintyg, ibland inte. Idag har 28 verksamheter i Kalmar anslutit och man rapporterar att intresset ökar för det här varje gång kommunen marknadsför kortet. Det visar att behovet finns och att det går att organisera på ett klokt sätt i andra kommuner. Så varför skulle det inte gå i Göteborg? Vi har även varit i kontakt med Passalen. och Nämnden för funktionsstöds eget råd. De ställer sig positiva till Kompiskort och tycker inte att man ska vänta på EU-kortet just för att det tar längre tid. Å andra sidan tänker jag att börja utreda det här nu, det gör ju att det kan bli sömlöst när EU-kortet väl kommer. Och att man skulle kunna göra det så att det blir lika så att säga, och inte skapar administration när vi får EU- kortet att skapa så att säga. Förvaltningens eget remissvar sade heller inte nej till kompiskort i sig utan kom med synpunkter kring utformningen. Vi menar att ett kompiskort skulle kunna öka möjligheten att själv välja när och med vem aktiviteten ska göras i stället för att vara bundet till tider som erbjuds genom biståndsbedömda insatser som kontaktperson eller ledsagare enligt LSS. Det är därför jag tycker att vi ska fortsätta utreda ett införande i Göteborg. Tack för ordet!

Tack. Då är nästa talare Jörgen Fogelklou och därefter är talarlistan tom.

Tack för ordet, fru ordförande! Vi hade ett besvarandeyrkande i kommunstyrelsen som vi lade den 17 oktober. Två veckor senare kommer det in ett annat besvarandeyrkande från största delen av det här. Den här gruppen. Jag kan tycka att det här är lite olyckligt när det sker så här, för de är ganska lika. Nu kommer jag rösta på vårt besvarade yrkande, såvida vi inte får stå med på ert yrkande, för det hade jag lätt kunnat tänka mig gjort. Det visar väl på en styrka att vi är flera som tycker ungefär samma sak. Men så länge jag inte får stå med på ert yrkande så yrkar jag på vårt yrkande, om vi inte ändrar oss här idag.

Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Under överläggningen yrkar Emma Öhman, Håkan Hallengren bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har Joanna Holmdahl, Kristina Bergman Alme yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från KD, M, D och L i kommunstyrelsen. Vi har Jörgen Fogelklou yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Johanna Holmdahl med flera? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Så, nu tror jag att alla är inne i salen. Då är kommunstyrelsens förslag ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Johanna Holmdahl med flera som motförslag? Antas förslaget från Jörgen Fogelklou som motförslag? Jag finner att förslaget från Johanna Holmdahl med flera har antagits som motförslag. Då återstår huvudvoteringen. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Johanna Holmdahl med flera. Då startar vi omröstningen. Omröstningen är avslutad. Fullmäktige har med 43 röster mot 29 bifallit kommunstyrelsens förslag. upprusta och utveckla Sankt Sigfrids plan genom en öppen markanvisningstävling

Då går vi in på ärende 26. Men jag hade fått till mig att det var en önskan om bordläggning på den här. Martin, kan du komma fram och säga att jag tror att alla vill höra dig, så lämnar jag ordet till dig.

Tack, fru ordförande! Jag skulle önska bordlägga den en gång till eftersom vi alla har blivit inbjudna till en öppen diskussion med Örgryteborna om den här frågan på tisdag kväll. dirigentspår i kulturskolan

Då tar vi stället ärende 27 som är en motion av Rasmus Ragnarsson om att utreda inrättandet av ett dirigentspår i kulturskolan. Kommunstyrelsen föreslår att den av Rasmus Ragnarsson väckta motionen avslås. Ordet har väckts av motionären Rasmus Ragnarsson. Varsågod!

Tack så mycket, fru ordförande, ledamöter, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till den här motionen. Motionen handlar om att vi ska utreda införandet av ett dirigentspår i kulturskolan. Varför har vi då lagt den här motionen kan man fråga sig. Jo, för att vi från Sverigedemokraterna vill stärka upp musikutbildningen och för att fånga upp musiker som också är intresserade av dirigering. Vi föreslår att ge barn och unga en chans att redan tidigt upptäcka ett intresse för musikaliskt ledarskap. Precis som vi idag gör med fiol, piano, gitarr, sång. Ingen förväntar sig att en tioåring som börjar spela trumpet ska stå i Göteborgssymfonikerna året därpå. Men vi sätter ändå en trumpet i händerna på dem. som vill prova. Varför skulle vi inte kunna göra detsamma med en taktpinne? Motståndarna kanske skulle säga att det här hör ju hemma på högre utbildning. Det är mycket som hör hemma på högre utbildning skulle jag säga. Men jag tror och jag tror ni kan hålla med om det att desto tidigare man introduceras till något, desto bättre, desto duktigare har man potentialen att bli. Och motionen säger ju ingenting om egentligen vilken ålder eller vilken nivå man ska börja på utan det är något jag tänker att utredningen helt enkelt får ta reda på. Vilken ålder och vilken nivå som är den lämpligaste för ungdomarna att börja på om de nu vill utveckla dirigering och musikaliskt ledarskap. Och jag tror att det här skulle bli en jättebra plantskola. Göteborg skulle sättas på kartan när det kommer till nya dirigent. Talanger. Och det är något vi ska sträva efter. Tack så mycket. Tack.

Då är nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) och därefter Anneli Rhedin.

Tack så mycket ordförande. Jag skulle bara vilja yrka avslag till motionen med hänvisning till yttrandet från grundskolenämnden. Tack.

Då är nästa talare Anneli Rhedin och därefter Grith Fjeldmose (V).

Tack så mycket, fru ordförande, ledamöter och åhörare! Jag yrkar avslag på motionen. Vi kan bland annat läsa i grundskolenämndens svar att motionären avser att dirigentspår skulle kunna ge kulturskolans deltagare möjlighet att utveckla ledarskap och musikalisk förståelse genom att leda orkestrar, ensembler och körer, vilket är en trevlig tanke. Men kulturskolan är ett frivilligt uppdrag. för kommunerna att erbjuda kurser som tilltalar få deltagare kommer att medföra utmaningar vad gäller bland annat de ekonomiska utmaningarna. Detta kan medföra att annan verksamhet som har en större efterfrågan inte blir av. Kulturskolan har ett uppdrag att erbjuda likvärdig verksamhet som är tillgänglig för alla barn. och unga samt att bredda verksamheten. Därav avslag på motionen. Tack! Tack!

Då är det replik av begärd Rasmus Ragnarsson.

Tack fru ordförande och tack Anneli Rhedin (M) för att du faktiskt går upp och motiverar avslaget. Jag uppskattar det. Man säger att intresset är lågt för dirigering. Men det är just därför jag tror vi behöver utreda den här frågan lite närmare faktiskt. För att faktiskt ta reda på intresset. Sen är det ju så svårt det här med kultur för många kulturarbetare säger till mig till exempel att många ungdomar vet inte hur härligt det är med operan, med konst, förrän de faktiskt testar det. Och jag tror att det är därför vi behöver få in det här i kulturskolan för att människor faktiskt ska Ungdomsfullmäktige som faktiskt representerar Göteborgs unga, de tillstyrker ju den här motionen. De vill att frågan ska utredas vidare. Ska vi verkligen ignorera deras engagemang i det här? Tack!

Då är nästa talare Grith Fjeldmose (V).

Tack ordförande! En förutsättning för att börja lära sig att dirigera är att man behärskar åtminstone ett instrument med något sånär avancerad färdighet. Därför behöver kulturskolan byggas ut och göras tillgänglig för många fler så att alla unga människor får möjlighet att tillägna sig sådan färdighet om de upplever att det är lustfyllt att musicera. Ungdomsfullmäktige menar att dirigering skulle kunna ingå i den redan befintliga utbildningen, precis som du säger, i stället för att vara en egen kurs. Enligt grundskolenämnden är det redan så det fungerar på kulturskolan i dag, att när eleverna har ensemblelektioner får de pröva på att leda varandra i ensemblerna. Jag måste opponera mig mot uppfattningen att, som motionen hävdar, ett dirigentspår i sig skulle kunna bidra till att utveckla ledaregenskaper som skulle vara nyttiga i andra sammanhang. Att dirigera är inte att leda ett antal musiker, utan det är att ha kapacitet att tillägna sig ett musikaliskt verk. Det vill säga hela partiturets alla system och rent tekniskt har den konstnärliga färdigheten att kunna spela på det stora och komplexa instrumentet som en orkester är. Det är ett missförstånd att tro att en sådan kompetens i sig skulle ge förutsättningar för, eller överensstämma med, ett modernt ledarskap. Bifall KS.

Då är det replik begäran av Rasmus Ragnarsson. Varsågod!

Tack fru ordförande och tack Grith! Jag tyckte det var ett bra inlägg. Det här semantiska som kom in på slutet det lämnar jag därhän. Men när det kommer just till den här frågan om när är det lämpligt för människor att börja testa på dirigering? Jag håller med dig. Det krävs ju en grundläggande musikalisk kunskap. Idag så utbildar man dirigenter vid högskola och universitet. Jag drar därför slutsatsen att någonstans så skulle man ju nästan kunna påbörja och introducera detta. Ungefär i åldersspannet gymnasienivå till exempel. Men som sagt det här är en fråga som utredningen får besvara när det är lämpligast att introducera dirigentskap. Och jag vill inte föregå den helt enkelt. Så jag håller med dig Grith. Men jag tycker inte att motionen på något vis exkluderar det du tycker att man borde ta hänsyn till. Och ja, jag tar det nästa gång.

Tack Rasmus. Då är nästa talare Ann Catrine Fogelgren och därefter Jörgen Fogelklou.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. För de som tänker sig en framtid som dirigent erbjuder i dag åtta gymnasieskolor inom Göteborgsområdet estetiska program med inriktning musik. I denna utbildning ingår grundläggande musikalisk bearbetning för en ensemble som är ett första steg för de som önskar bli dirigent. Vi delar remissinstansernas syn att möjligheten i dagsläget för barn och unga som är intresserade. Av att bli dirigent är väl tillgodosedda i Göteborgsområdet och därmed ser vi inte nödvändigheten av att utreda frågan. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på motionen.

Då var det replik begärd av Rasmus Ragnarsson.

Tack ännu en gång fru ordförande för att du ger mig ordet så många gånger här idag. Nej men Ann-Catrine Fogelgren, det är jättebra att de här estetiska inriktningarna finns. Men jag tror att väldigt många musikanter, de kommer från lite olika håll helt enkelt. Det är inte alla som går estetiska linjer. Men de vill ändå hålla på med ett instrument. De vill hålla på med sång och kanske. Vill de också hoppa på det här intressanta med dirigering också? Så att bara liksom, hur ska vi säga det, kanalisera de dirigentintresserade till estetiska program. Ja, jag tycker det är att hårdra det lite. Jag tror vi skulle kunna vara lite öppnare och lite friare kring det här. Lite mer liberala helt enkelt.

Tack. Då är nästa talare Jörgen Fogelklou och därefter Anna Sara Perslow varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande! Jag har en son. Han är väldigt musikalisk. Han spelar trummor, gitarr och bas. Sist jag skulle lyssna på honom på hans skola fick jag prata med en journalist, och så fick hon veta vad jag hette. Herregud! Är du pappa till banjomannen? Banjomannen, herregud vad är det här? Han spelar banjo idag. Varför spelar han banjo? Jo, för att han har kommit i kontakt med banjo i kulturskolan och där han verkar. Hade han i stället kommit i kontakt med till exempel, vet du vad, du kan dirigera, så kanske han hade blivit en dirigent. Vem vet? Men nu blir han ju inte utsatt för detta. Vi har en av världens bästa symfoniorkestrar här i Göteborg och det ska vi vara jädrigt stolta för. Människor slåss för att spela i vår symfoniorkester. orkester från hela världen. Vi har gästdirigenter som är världsberömda som kommer hit. Tänk om vi kunde odla en egen ny Sixten Ehrling, eller en Sten Fryberg, eller Sixten Ekberg, eller kanske varför inte en ny Wilhelm Stenhammar. Så naturligtvis ett starkt bifall till den här motionen.

Tack. Då är ordet begärt av Anna Sara Perslow (C). Därefter är talarlistan tom. Varsågod.

Tack fru ordförande, göteborgare. Det här blir ju en stor debatt om en liten del av musiken. Grith var det bra tidigare. Det här handlar ju om att kunna ett instrument före och inte leda ett verk utan tillsammans skapa verket. Det som kanske skulle oroa Rasmus mer är det ointresse som finns för vissa bleckblåsare. Skulle du vilja titta efter på det kanske det skulle vara mer intressant. Där har vi en riktig oro. Det är svårt att framföra verken för det saknas intresse. Jag kanske skulle börja i den änden. Om vi vill ha kvar våra symfoniker och vår opera och så vidare så är det nog bättre att vi funderar på hur vi ska framföra verket i sin helhet än enskilda. Så vi yrkar på avslag. Tack

Tack. Då är replik begärd av Jörgen Fogelklou.

Tack för ordet. Du och jag har ju varit återanställda en gång. Jag tror till och med två gånger vi har varit på upprop för kammarmusiken, på den debatten med dem. Och det är klart att vi behöver massa. Mer utbildning för klassisk musik och blåsinstrument och både fioler och basfiol och flöjt. Men det är klart att vi måste satsa på detta, för det kommer att dö ut annars.

Då är nästa talare Rasmus Ragnarsson och därefter är talarlistan tom.

Tack fru ordförande! Och tack alla åhörare, alla göteborgare, ledamöter och ersättare som har lyssnat på debatten. Jag har haft roligt i alla fall, hoppas ni haft roligt att lyssna på den. Och sen vill jag också tacka så mycket Anna-Sara Perslow. Jag förstår det som att du ska gå vidare från kulturnämnden. Mycket tråkigt. Jag träffade din ersättare Daniel häromdagen. Fortsatt lycka till! Och låt aldrig Ditt hjärta slutar brinna för kulturen. Tack så mycket!

Tack! Då är talarlistan tom. Då har vi två yrkanden. Det är under överläggningen yrkar Rasmus Ragnarsson bifall till motionen. Vi har Viktoria Tryggvadottir Rolka, Anneli Rhedin, Grith Fjeldmose Ann Catrine Fogelgren och Anna-Sara Perslow yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut

Då går vi in på ärende 28 som är en motion av Jörgen Fogelklou och Lena Ferm om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut. Ett ögonblick. Kommunstyrelsen föreslår att den av Jörgen Fogelklou och Lena Ferm väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Jörgen Fogelklou och därefter är det Lena Ferm. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet, fru ordförande! Jag skulle gärna yrka på bordläggning, för Lena Ferm fick ett telefonsamtal och var tvungen att åka hem till sin son. Jag skulle säkert kunna ta den här själv, men hon har varit medmotionär så jag vill ändå ge henne tillfälle att vara med på sin egen motion. Tack!

Kan vi bordlägga den? Ja, då går vi i stället raskt över till ärende 29. Det är en motion av Emmyly Bönfors om friluftsbad vid Sannegårdshamnen. Kommunstyrelsen föreslår att den av Emmyly Bönfors väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Emmyly Bönfors och därefter av Roshan Yigit. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Jag måste säga att jag är imponerad av de rödgrönas logistiska nytänkande. Att de nu har återinfört en bad buss till Delsjön för att öka tillgängligheten till bad. Det är ju en lösning. En lösning som säger Bor du precis vid vattnet men saknar en badstege? Ingen fara. Vi bjuder dig på en bussresa tvärs över stan så du kan få doppa dig. Det är en fascinerande logik, särskilt när vi i Centerpartiet nu har lagt ett förslag som är så radikalt, så oerhört simpelt, att det nästan är chockerande att anlägga ett enkelt friluftsbad med några enkla flytbryggor. Så att folk som bor vid vattnet i Sannegårdshamnen faktiskt kan bada i vattnet vid Sannegårdshamnen. Det här blir lite obegripligt. De rödgröna satsar gladeligen miljoner på både plaskdammar och badbussar. Och det är tydligen fullt genomförbart. Men en enkel fast badbrygga? Nej, det är alldeles för svårt. Det är tydligen en ingenjörsmässig utmaning i klass med att bygga en ny Hisingsbro. Man kan nästan se det framför sig. En familj som vill ta ett dopp och titta på varandra och säger, vi packar badkläder, handdukar, kollar busstidtabellen, går till hållplatsen, väntar, åker buss i 35 minuter, går sista biten och sen äntligen kan vi bada. För det är ju nästan lika smidigt som att bara gå ner för trappan och doppa sig. Man undrar ju vad som är viktigast för de rödgröna, att folk faktiskt badar eller att de åker kollektivt för att göra det. Och vad är nästa sak? Ska vi nu se picknickbussar som kör folk från Trädgårdsföreningen till Färjenäsparken, bara för sakens skull? Nej, satsa nu på flytbryggor i Sannegårdshamnen. Bifall till Centerpartiets motion.

Då är nästa talare Roshan Yigit (S). Därefter Toni Orsulic (M). Varsågod!

Tack så mycket ordförande! Ambitionen om en bad vänligare stad den är viktig och det är något som vi delar. Vi är väldigt stolta över Jubileumsbadet som ligger ganska nära den platsen som diskuteras i motionen. Som var väldigt ambitiös för sin tid och som har blivit en succé. Samtidigt har jubileumsbadet varit någonting nytt för stan. Det har även medfört större investerings och driftkostnader. Vi behöver analysera de här erfarenheterna under en tid. Innan vi ger oss på ett nytt motsvarande bad i Sannegårdshamnen som Centerpartiet föreslår i den här motionen. Vi behöver även komma åt grundorsaken till att den här platsen idag inte är en naturlig plats att bada på genom att investera i avloppsnätet. För att minska de läckor av föroreningar i älven som tyvärr förekommer. Men vårt arbete för en bad vänligare stad fortsätter med beslutsamhet på andra sätt. Vi miljon satsar just nu för att rusta upp våra befintliga badplatser. och tillgängliggöra dem för fler göteborgare. Det är helt oacceptabelt att alla göteborgare idag inte har tillgång till alla fantastiska badplatser som finns vid våra sjöar och kuster. Vi tillgängliggör badplatser bland annat genom den innovativa sommarbadbussen till Delsjön som likt jubileumsbadet även den blivit en succé. Därtill satsar vi även på att restaurera Plaskis i Majorna och utreda nya lämpliga plastdammar bland annat i Biskopsgården, för att möta förväntningarna från även våra små göteborgare. Vi yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på motionen.

Tack! Då är nästa talare Toni Orsulic (M) och därefter Karin Karlsson. Varsågod!

Ordförande! Jag vill börja med att yrka avslag på denna motion. Det har inte att göra med att vi inte vill ha ett bad där. Vi är positiva till att det skulle kunna finnas möjlighet för bad där. Problemet är bara att det behöver utredas. Den utredning som är gjord har vi med det nya badet som kallas Jubileumsbadet, det som är Hamnbadet, har påvisat att det förvaltningen säger att Det behöver tittas på hur kan man mäta vattenkvaliteten, hur kan man följa upp det här på ett säkert sätt så att det är hälsosamt att bada där borta i Sannegårdshamnen. Det behöver göras en del arbete för att komma dit. Och jag vet att det är från vår sida på väg upp motioner om att tillsätta en utredning om detta. Här är det att det ska ges ett uppdrag direkt att tillsätta detta och den utredningen som ni hänvisar från 2019, det har tyvärr tillkommit ytterligare information sedan dess genom att man har haft det så kallade jubileumsbadet och där har man lärt sig en hel del som man behöver ta vara på den kunskapen och det är förvaltningen ganska tydlig med här i stan att man behöver hantera framför allt vattenkvalitetsfrågorna, hur man kan mäta detta på ett säkert sätt så. Vi är inte emot ett friluftsbad i Sannegårdshamnen men man måste göra saker i rätt ordning och det behövs en utredning först. Tack för ordet!

Tack! Och på detta har Emmyly Bönfors begärt replik.

Tack! Det är glädjande att Moderaterna är positiva till motionens idé. Särskilt med tanke på att ni själva ganska nyligen har lagt en motion om att ni vill häva badförbudet i hela Göta Älv. Då var det här med vattenkvalitet inga problem. Så jag tycker argumentationen verkar halta lite grann. Men för att komma åter till sak så har vi också kollat den utredning som var från 2019. Den säger ju att det är möjligt att bada i Sannegårdshamnen. Vi har också gjort nya mätningar. egna vattenprover som visar att vattnet är av god kvalitet och dessutom så kommer också breddningen att minska till en utloppspunkt precis efter Sannegårdshamnen så det kommer ytterligare förbättringar redan i år. Så det behöver inte utredas igen utan det är bara att börja planera för att lägga i bryggor här. Och jag hoppas att ledarna kan ta till sig den informationen.

Ja ordförande. Nu är det ju så att förvaltningen har varit väldigt tydlig här att vattenkvaliteten varierar väldigt kraftigt. De har varit väldigt tydliga och de har konstaterat även i det före detta jubileumsbadet att även där. har de tagit väldigt stora lärdomar om hur man kan hantera det här med att bada i hamnbassänger och runt om där. Så jag tror ändå i detta läge att man får förlita sig på förvaltningen när de säger att det behöver utredas och tittas på ytterligare i denna fråga en vända. Tack!

Då återgår vi till talarlistan. Det är Karin Karlsson och därefter Jörgen Fogelklou.

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag vill börja med att tacka Centern för en trevlig motion. Det hade såklart varit jätteroligt om vi hade kunnat säga att ja, vi kör på detta. Men som föregående talare har förtjänstfullt förklarat så är det ju så att det är inte så enkelt. Vi har problem med vattenkvaliteten här. Hade det varit så enkelt också så att det bara var att sätta en badstege och sedan var det färdigt? Då hade man kanske kunnat tänka att det kan vara värt att det inte är så många dagar om året man kan bada där. Men utredningen som Centern hänvisar till säger ju att det kommer med en investeringskostnad på 14,5 miljoner. Det är pengar som vi prioriterar på annat håll för att få folk att bada. Som Roshan sade vill vi investera i fler plaskdammar. De placeringarna är prioriterade efter hur svårt det är för småbarnsföräldrar att ta sina barn till bad. Det vill säga, vi prioriterar områden som har långt till badmöjligheter för sina småttisar. Därför är Biskopsgården prio nummer ett. Just för att det är bökigt att åka kollektivt med alla grejer man behöver när man ska bada, om man har småbarn. För de som bor i Sannegården finns jubileumsbadet ganska nära. och då föreslår vi att man tills vidare får promenera bort dit och ta en glass i solen. Tack!

Då är nästa talare Jörgen Fogelklou och därefter Karin Pleijel.

Tack för ordet, fru ordförande! Jag hade inte alls tänkt gå upp i den här debatten över huvud taget, men jag satt här och kliade mig lite i huvudet när jag hörde det inledande anförandet. Jag förstår faktiskt inte Emmyly extrema kritik mot de rödgröna. Du tillhör ju det laget!

Tack! Tack! Jag vill bara ge en liten uppmaning till alla som går upp i talarstolen. Ju senare kvällen blir, desto mer gester blir det om man håller sig en bit ifrån. Var gärna närmare mikrofonen så hör alla bättre. Då är nästa talare Karin Pleijel och därefter Emmyly Bönfors.

Tack för ordet och jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi uppskattar intentionerna i motionen och engagemanget för att göteborgarna ska få möjlighet till fler bad. Vi arbetar också aktivt för att vi ska få en ren älv och det är många åtgärder som krävs för det. Bland annat skyfallsparker och VA-åtgärder som krävs för att vi ska få en ren älv som vi kan bada i. Men i dagsläget så är det svårigheter, både stadsmiljöförvaltningen och kretslopp och vatten påpekar att det är ett stort projekt, precis som Tony Orsulic påpekade här, att anlägga en badanläggning i Sannegårds hamn och man behöver hantera både avloppsvatten och avrinning vid nederbörd. Men vi jobbar, precis som Roshan Yigit sa här tidigare, så jobbar det rödgröna styret på många sätt för att säkerställa bad för göteborgarna. Inte minst Jubileumsparkens omtyckta hamnbad. Det är faktiskt öppet nu om någon är sugen på ett bad. Det är ju gratis att bada där. Jag var där i förra veckan och badade dock inte. Men den som är sugen på ett vinterbad kan göra det där till exempel. Och som sagt, vi använder pengarna på många andra sätt för att stärka göteborgarnas möjlighet till bad, men inte just detta. Tack!

Tack! Då är nästa talare Emmyly Bönfors och därefter är talarlistan tom. Varsågod!

Tack ordförande! Då vill jag avsluta den här debatten med att konstatera det tråkiga med att Moderaterna väljer att avslå den här motionen trots att man själv har skrivit en motion om att häva badförbudet i hela Göta älv utan några problem med vattenkvaliteten. Trots mina upplysningar om att breddningen kommer flyttas så att vattnet kommer bli ännu renare, trots att vi har mätt vattenkvaliteten och den ger att det är utmärkt vattenkvalitet så väljer man att avslå motionen. Också tråkigt att de gör gemensam sak med Miljöpartiet här som vill försvåra för göteborgarna att få bada i Sannegårdshamnen. Och i stället att de rödgröna då prioriterar plaskdammar och badbussar. Och gömmer sig från Miljöpartiets sida bakom påstådda påståenden om vattenkvalitet. När vi egentligen har en god vattenkvalitet här. Visst, det kommer krävas flytbryggor. Det kommer krävas ett signalsystem. För att när det väl regnar, då kan det finnas problem med bräddningen. Men 75 dagar av 100 så kommer det vara absolut möjligt att bada här. Så istället för att försöka hitta en lösning på det här problemet så väljer man alltså att avslå. Man skulle ju kunna jobba parallellt. Man skulle kunna jobba med att. Planera för de här flytbryggorna, planera för det här signalsystemet och samtidigt förbättra vattenkvaliteten. Men man väljer i stället att avslå och försvåra för bad. Det här är också något som Miljöpartiet själva har drivit för några år sedan. Så det förvånar mig ännu mer att man väljer att avslå den här motionen. Men jag vidhåller mitt bifallsyrkande till motionen. Tack!

Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Vi har två yrkanden. Under överläggningen yrkar Emmyly Bönfors bifall till motionen. Vi har Roshan Yigit, Toni Orsulic och Karin Pleijel som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då har vi ja för kommunstyrelsens förslag och nej för bifall till motionen. Godkänns denna voteringsproposition? Ja. Då startar vi. Varsågod och rösta. Johan, hur röstar du? Jag röstar ja. Tack. Då är omröstningen avslutad och fullmäktige har beslutat med 78 röster mot 3 bifallit kommunstyrelsens förslag. Reservation från Centerpartiet. Emma Altenhammar (SD) om åtgärder mot missbruk av lustgas i Göteborgs kommun

Då går vi in på ärende 30. Det är en motion om Agneta Kjaerbeck och Jörgen Fogelklou och Emma Altenhammar om åtgärder mot missbruk av lustgas i Göteborgs kommun. Kommunstyrelsen föreslår att den av Agneta Kjaerbeck, Jörgen Fogelklou och Emma Altenhammar väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären. Agneta Kjaerbeck först och därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande, ledamöter och åhörare. Den här motionen är så gammal så jag har glömt av vad jag ska säga. Men hur det än är, om man går till återvinningsstationerna runt om i Göteborg så tror jag att ni alla ser de här stora glada tuberna som ser ut som någonting som man blåser upp ballonger med för att de är så färgglada och det är partykungen och allt vad det är. Så det här har ju inte minskat på något sätt, tvärtom. Jag var på ett samtal i september med behandlingsgruppen för drogproblem. Vi var inbjudna från Socialhemscentrum. Då pratade de om tidiga insatser vid skadligt bruk och konstaterade då att man kanske borde ha en informations- kampanj riktad till unga. Då tänkte jag, ja men det är ju precis det vi vill med vårt yrkande. Vi vill ju att socialnämnden ska ha en infokampanj i samarbete med skolor, med vårdcentraler, med ungdomsverksamheter, så att vuxna och barn har en möjlighet att förstå att det här är ingenting man skojar med. Jag har varit på socialjouren och sett människor hasa sig fram på kryckor efter användning med lustgas. Jag har mött kvinnor som kissar ner sig efter lustgas. Det blir så allvarliga följder till slut. Man blir fullständigt dränerad på B12 då. Och nervbanorna blir förstörda och det här tar lång tid. Man får gå med rullator i värsta fall. Ganska länge och har man tur så kanske man hittar tillbaka till sin egna kropp igen. Och det här är någonting som man kan beställa på nätet. Det är fortfarande. Det är fortfarande inte olagligt. Vi har vissa små ställen i Göteborg. Men ja till vårt yrkande. Ja till SD:s yrkande om en informationskampanj som skulle behövas. Tack för ordet.

Tack. Då är nästa talare Jörgen Fogelklou och därefter Alfred Ekman. Varsågod.

Tack för ordet, fru ordförande. Som Agneta så förtjänstfullt har berättat här litegrann. Det här med lustgas, det är liksom vi måste ta det på största allvar. Jag har mött, tyvärr, ungdomar som har suttit gråtandes för deras kompis har precis blivit körd till akuten för att hon har tagit lustgas. Som du sa, återvinningsstationerna. Vi måste. Hotellen har ju jätteproblem med de här jädra burkarna som ligger i deras hotellrum. Vad ska de göra av dem? Det är ganska kostsamt för dem att ta hand om de här burkarna. De får inte slänga dem hur som helst. De flesta av oss har väl dragit i gas på McDonalds och tyckt att det var roligt, vi pratade lite roligt. Det är väl inte så farligt det här. Det här är förenat med livsfara. Jag ska inte nämna några namn här, men vem har ju hört vuxna kollegor som säger att ”herregud, det där tog jag på festen igår”. Vänta lite, det är de här attityderna som är så farliga när vi vuxna inte tar det på allvar. Därför ska vi yrka ja till den här motionen. Göteborgs Stad ska faktiskt tala om att det här är ganska farligt. Det är sådant som vi ska upplysa våra medborgare, invånare om. Jag tycker inte att vi bör förbjuda det på ett eller annat sätt, men det kanske vi inte kan göra här och nu. Men vi borde informera om hur livsfarlig den här drogen är. Nio av tio klarar det säkert, absolut. Men den där tionde som inte gör det kommer få ett livslångt handikapp. Tack! Tack!

Då är nästa talare Alfred Ekman och därefter Kristina Bergman Alme. Varsågod!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare! Jag och å S och Syds vägnar yrkar avslag på den här motionen. Detta då kommunen redan har vidtagit åtgärder för att förbjuda lustgas i berusningssyfte på offentlig plats. Dessutom som du sa så är det här en gammal motion för sedan dess har det kommit nya lagar som är på plats sedan i juli i år. Där lagen sätter nya regler såsom 18-årsgräns men är också likt andra lagar normerande. Och är det så Jörgen att du har kollegor inom Sverigedemokraterna som tar lustgas så kanske vi ska börja med att informera inom partiet. Tack!

Då är det replik begärd av Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack för ordet! Jag vill inte hänga ut något, men det var ingen från mitt parti. Jag kan ju titta åt vilket håll det var. Tack!

Då återgår vi till talarlistan. Det är Kristina Bergman Alme. Därefter Sophia Nilsson (MP).

Ja, det är väl ofta som man som kommunpolitiker kan vara lite frustrerad över hur lång tid en fråga kan ta. Man kan tycka att hur komplicerat kan det här egentligen vara, att förbjuda någonting som är så uppenbart farligt? Jag minns att när det fortfarande fanns ett tillståndsutskott i staden – det låter som någon på julafton – då var detta en fråga som vi tog upp. I tillståndsutskottet. Kan vi inte med hjälp av tillståndet för alkohol åtminstone där försöka förbjuda försäljning? Det är trubbiga instrument. Från Liberalerna men också M, D och KD tycker vi att frågan är jätteviktig. Men tiden har gått. Nu kommer det lite mer. Liksom bett i lagstiftningen. Så med risk för att låta som att det är fel avsändare, så frågan är viktig. Men det är snarare tiden som har förändrats. Så vi ska väl kanske i det här läget vara glada för att det äntligen händer någonting. Så med detta bifall till Kommunstyrelsen utifrån det yttrande som M, D, L och KD har.

Tack ordförande och övriga! Ja, användningen av lustgas är ju tyvärr ett ganska utbrett problem bland ungdomar, då särskilt på gymnasiet. Även om en viss minskning har setts på några håll så har ju dock samtalen till giftinformationscentralen om skador kopplat till lustgasberusning i flera år slagit rekord. Som ni alla vet, användning kan ju leda till väldigt allvarliga skador. Det är känslobortfall, känselbortfall i armar och ben, svårigheter att gå, långvariga minnesstörningar och förvirringstillstånd samt blodproppar i hjärnan och lungorna om det går riktigt illa. Anmälningen leder även till miljö och kostnadsbördor för staden. Kostnaderna för Göteborgs kommun att samla in och hantera tomma lustgastuber har ökat dramatiskt på senare år. Felsorterade tomma tuber utgör också en säkerhetsrisk. Vi är nog alla överens om att detta bruk är skit, så det är väl ingenting vi behöver diskutera på det sättet. Men som har nämnts här tidigare, det finns ju ett nytt nationellt förbud sedan den 1 juli. Vi behöver kanske inte fler lokala begränsningar utan att fler befintliga regler förtydligas och tillsynen stärks. Det pågår också relevanta informationsinsatser. Sedan kan de säkert bli än bättre. Men vi håller helt enkelt med om det som har nämnts i svaren också. Det är en jätteviktig fråga. Jag tackar för motionen. Kanske inte så ofta jag tackar SD, men det gör jag denna gång. Vi yrkar bifall till KS förslag. Tack!

Då är nästa talare på listan Claes Björling och därefter Krista Femrell (SD). Varsågod!

Ja, det är som många har sagt en bra motion som har blivit för gammal. Jag instämmer i många av de bekymmer som har beskrivits kring lustgas, ett bekymmer som vi inte har diskuterat, det är arbetsmiljöproblemen hos Renova i förbränningsanläggningen där de här grejerna hamnar. Det är både dyrt och dåligt både för miljön och för de anställda så det är skönt att vi har vidtagit ett antal åtgärder som gör att det här minskar och förhoppningsvis blivit skönt. av med problemet efter det förbud som finns på nationell nivå till 1 juli. Jag yrkar avslag på motionen med hänvisning till vårt yrkande i Kommunstyrelsen.

Då är nästa talare Krista Femrell. Därefter är talarlistan tom. Varsågod!

Tack för ordet fru ordförande! Jag har sövt patienter i 30 år och det är vanligt att man söver med Syrgas, lustgas och en annan gas som man sover av. Men för ungefär 15 år sedan avslutade man helt och hållet lustgasen. Vi fick inte använda den längre trots att vi hade väldigt bra utsugsmekanismer runt våra slangar och våra system. Det enda man har behållit är till förlossningar, och då har man det i ganska låg procenthalt, utblandat med syrgas och luft. Det är oerhört giftigt och det ska inte våra ungdomar och barn utsättas för. Det borde totalförbjudas. Så bifall till motionen. Tack.

Då är nästa talare Emma Altenhammar.

Där har vi. Tack för ordet, fru ordförande. Jag vill bara tacka så himla mycket för den här debatten som medmotionär till den här motionen. Jag ser väl ändå att det råder ganska stor konsensus, eller i princip hel konsensus, över att det här är ett stort problem. Sedan hörde jag från Miljöpartiet att info kan bli ännu bättre och då undrar jag varför man inte stödjer det initiativ som vi har. Och sen också så får det ju inte bli en längre trend för det har ju hänt i andra länder att till exempel kommer folk som säljer ballonger utanför nattklubbarna eller att det är lättare att få tag i dem till exempel i transporten till klubben. Det är ju inte offentliga platser per sig alltid som det är utan någonstans så måste vi gå steget längre och faktiskt se till att vi ror det här i hamn. Att inte fler får uppleva de hemska konsekvenserna som blir när man då tar just lustgas. Så bifall till vårt initiativ här och hoppas att vi kan fortsätta att ro det här arbetet i hamn. Tack! Tack!

Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck och därefter är talarlistan tom.

Jag ska fatta mig kort. Jag vill falla in på det som Krista pratade om här. Det är ju det som är så farligt att många tror att ja men det här får man ju hos tandläkaren eller det här får man ju när man föder barn. Men det är en oerhörd skillnad på att dra i sig 100 % lustgas och få syrebrist och tuppa av. Det är det här som vi behöver informera om, även för föräldrar som funderar på varför det här är så farligt, det fick jag när jag födde barn. Sedan skulle jag nästan vilja uppmuntra till exempel Miljöpartiet att titta vidare på det här med åldersgränser. återvinningen av de här tuberna som är oerhört kostsamt. För det kanske är någonting som man också skulle kombinera med en miljökampanj. Vem vet? Tack för ordet! Tack!

Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Under överläggningen så yrkar Agneta Kjaerbeck med flera att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Vi har Alfred Ekman, Kristina Bergman Alme, Sophia Nilsson, Claes Björling som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Agneta Kjaerbeck? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. bygga om fastigheter i Göteborg och Nordstan 18 kolumn 1 till studentbostäder

Då ska vi se, då är vi på ärende nummer 31. Motion av Martin Wannholt och Jessica Blixt om att bygga om fastigheter i Göteborg och Nordstan 18 kolumn 1 till studentbostäder. Kommunstyrelsen föreslår att den av Martin Wannholt och Jessica Blixt väckta motionen bifalles. Higab AB får i uppdrag att söka samarbete med långsiktigt förvaltande studentbostadsaktör för att tillsammans med skyndsamt, yttre möjligheter att ställa om Göteborg Nordstaden 18.1 till studentbostäder. Stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden får i uppdrag att skyndsamt bistå Higab AB i frågor rörande detaljplan och bygglov för att möjliggöra att ställa om Göteborg Nordstaden 18.1 till studentbostäder. Här har vi talarlistan. Vi börjar med Martin Wannholt. Därefter Jessica Blixt.

Tack herr ordförande. Normalt skulle man kunna stå här och säga att det var med lite vemod man lämnar en fastighet. Vi är många i den här församlingen som har sprungit i alla de där korridorerna upp och ner på tidigare fastighetsnämndsmöten och andra senare på exploateringsnämndsmöten. Men det skulle ju vara helt fantastiskt nu att få frigöra ett par hundra, kanske 150 eller vad det kan bli, studentbostäder i så centralt läge. Det är ju precis det. Studentorganisationerna idag i Göteborg, de byter ordförande varje år, men de är jättepositiva och vill verkligen se de här bostäderna komma till. Det finns en stor efterfrågan fortfarande. Vi är väldigt glada naturligtvis att här kan vi komma överens i fullmäktige, annars vore det konstigt i en så enkel fråga. Men tack vare att vi är så pass överens här och att frågan har gått runt och beretts tillräckligt och ordentligt. Till exempel att man kan gå på bygglov direkt. Just nu när vi sitter här ikväll, kanske inte ikväll men tidigare idag, det pågår ett intensivt arbete nu när man går igenom vartenda hörn i den här byggnaden för att se hur mycket studentlägenheter man kan få ut och om man kan få ekonomi i det och komma överens med HIGAB slutligen om prislappen. Men det ser väldigt positivt ut och det är ju SGS som för den diskussionen nu då med HIGAB. Så det här kan bli någonting riktigt fantastiskt att få till. Vi vet ju också där borta, gatorna är otrygga. Vi har bostadsbolaget där och lite lägenheter. I övrigt så har det kommit till lite fina restauranger och så, men det är ändå alldeles dött och vi har inte parkeringsutrymmen där. Så det är ju alldeles perfekt om vi kan få till studentbostäder och. Jag ska väl säga liva upp det området lite mer, det hade ju inte skadat Göteborg. Så stort tack till allt stöd i den här motionen och vi jobbar på att anstränga oss ännu mer för att jobba på med ännu fler studentbostäder. Vi har sådana fantastiska utbildningsmöjligheter i Göteborg och då kan det inte falla brist på bostad. Tack! Bifall till kommunstyrelsen.

Tack. Då lämnar jag ordet till Jessica Blixt, därefter Johannes Hulter. Varsågod Jessica!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Ja, att Göteborg är en levande och attraktiv studentstad, det är ju jätte. Studenterna är centrala för Göteborgs utveckling och vår kompetensförsörjning. Vi behöver inte bara att studenterna söker sig hit för att studera, utan vi vill också att de ska vara kvar när de har studerat klart. Vi har tidigare fått igenom vår motion om att Göteborg ska ha en studentstrategi och en student. koordinator, vilket nu äntligen är på plats. En viktig del i arbetet handlar också om bostäder. För utan någonstans att bo så spelar det ju ingen roll hur bra utbildningen är eller hur höga ambitioner staden har. När det kommer till fastigheten på Postgatan så är det ju så mycket som bara är så bra. Läget är fantastiskt bra. Fastigheten är tom och alla är egentligen överens om att det här blir ett. Fantastiskt ställe att ha studentbostäder. Det kommer bidra till innerstadens attraktivitet. Det kommer bli liv och rörelse. Studenterna kommer tycka att det är en superbra plats att bo på. Vi hoppas verkligen att den här motionen går igenom. Det här är verkligen en konkret möjlighet att göra något positivt för studenterna i Göteborg. Så jag yrkar bifall till motionen och till KS förslag.

Tack Jessica! Då är det Johannes Hulter. Därefter Kalle Bäck. Varsågod Johannes!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! Ja, ibland händer det faktiskt. Martin och Jessica, ni kommer med bra förslag. Det är väldigt bra. Bra jobbat! Och som sagt det finns ju det får man komma ihåg en tid av polariseringar så där som vi varit inne på att det finns ju faktiskt väldigt mycket som vi också kan enas om som gör staden bättre och att vi faktiskt då kan enas i det känns väldigt bra. Sen skulle jag säga att det här är ju också ett väldigt bra förslag för det passar in i den stadsomvandling som Göteborg befinner sig i att det ser ut som det gör nu. Det beror ju på mycket av det som hände på 60-70-talet. Vi gjorde östra Nordstan till, rev det och gjorde det till ett köpcentrum och sen så västra Nordstaden blev bara kontor. Och så där var det i mycket stora delar av Göteborg. Göteborg och det har inte lett till att det blir så trevlig härlig blandstad direkt. Nu äntligen är vi på väg att förändra det och få tillbaks boende i centrala stan och det passar ju studentbostäder alldeles utmärkt. Men det är en viktig sak att göra. Inte bara här naturligtvis, men på många ställen. Vi stadsutveckla Gullbergsvass och när vi gör andra saker så behöver vi tänka på det här. Få med det. Så jag ser fram emot att kroka arm många här inne för att se till att staden blir roligare och trevligare. Och en bättre plats att vara på alla sätt och vis. Sen är det extra kul att det händer på just Postgatan som är en av våra äldsta gator. Får se om den kommer att byta namn tillbaka till Sillgatan sedan, som den hette en gång i tiden. Vi får se.

Tack Johannes! Då lämnar jag ordet till Kalle Bäck, KD. Därefter Johan Zandin. Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Det är ju en lite tråkig tradition när det är terminsstart vid universitet och högskolor varje år att rapporteringen om bristen på studentbostäder också återkommer. Det är någonting som ofta är på tapeten i Studentforum också kan jag nämna eftersom jag råkar sitta där. Men arbetet med att säkerställa att det inte blir bostadsbrist och att det inte är ett hinder för studenter att komma till Göteborg, det arbetet måste ju ständigt pågå. Det finns många goda exempel på byggnader som varit bostäder, sedan blivit kontor, sedan har de blivit bostäder igen. Så här finns ju möjligheter att konvertera. Nordsalen 18 här då är ju ett bra exempel på där man skulle kunna göra just detta. Att många vill bo centralt är ju inget nytt direkt så att det är ett synnerligen lämpligt läge också. Det är flera remissinstanser som tillstyrker motionen. Det är sant att vi i Higab inte gjorde det, man ville titta lite bredare på detta, men eftersom den ser ut att gå igenom nu så tar vi oss naturligtvis an uppdraget med entusiasm och glädje. Det är en mycket bra motion i grunden. Bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack för ordet!

Tack Kalle! Då är det Johan Zandin, därefter Daniel Augustsson. Varsågod Johan!

Tack så mycket! Mycket bra motion så jag yrkar bifall till motionen och kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Vi behöver fortfarande många fler bostäder i Göteborg. Vi behöver bostäder av många sorter. Studentbostäder är en av dessa sorter där det är en stor brist. Vi behöver också mycket mer bostäder innanför vallgraven där det är väldigt underrepresenterat. Vi har massor av kontor och andra verksamheter men på kvällarna är det ganska tyst. Och även om just Västra Nordstan har en del bostäder så ligger de ju mest uppåt Kvarnberget till och så här nära Gustav Adolfs torg så har vi bara kommunala kontor så att det är en utmärkt plats att komplettera med studentbostäder. Förhoppningsvis kan vi få till fler sådana här exempel också. Vi kanske har fler kommunala kontor som inte behöver ligga just innanför vallgraven. Vi kanske kan hitta privata fastighetsägare som också inser nyttan både för dem och staden att ombilda kontor till bostäder. Jag tror till och med att vi skulle kunna göra det här med annat än studentbostäder. Jag vet att inte alla här inne är överens med mig om det men jag lovar er att vi kan lätt. hitta 150 personer med fast anställning som inte heller behöver en parkeringsplats om de får bo två kvarter från Brunnspark. Tack!

Tack Johan! Då är det Daniel Augustsson, därefter Camilla Widman . Varsågod Daniel!

Tack! Centerpartiet delar motionärernas uppfattning om att Göteborg behöver ta vara på de möjligheter som finns i den befintliga staden och för att möta den akuta bristen på studentbostäder. Vill vi vara en attraktiv studentstad måste det också finnas någonstans för studenterna att bo. Det här är ett utmärkt exempel på hur vi kan tänka både smartare och mer hållbart. Att använda det vi redan har ligger helt i linje med stadens klimatmål och med en resurseffektiv samhällsplanering. Det stärker dessutom målet om en levande blandstad där fler kan bo centralt, även studenter. Ett sådant projekt skulle också kunna bli ett gott exempel på hur staden och fastighetsägare tillsammans kan hitta nya vägar för att öka tillgången till studentbostäder. För att klara bostadsutmaningen behöver vi fler initiativ av det här slaget, där befintliga byggnader får nytt liv och fler får möjlighet att bo centralt. Och till fastighetsägare som har vakanser i sina fastigheter vill jag säga, följ det här arbetet. Det här kan visa vägen hur även ni kan bidra till en mer levande och hållbar stad. Jag yrkar därför bifall till motionen och kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till Camilla Widman, därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Camilla!

Tack så mycket! Jag vill yrka bifall till denna förträffliga motion. Jätteroligt! Jag tror absolut att studentbostäder kan bli jättebra här. Jag hoppas bara också att den som får chansen att göra detta, att man hittar ekonomi i det så att studenterna också har råd att efterfråga dem. Men jättebra plats att omvandla till studentbostäder. Så bifall!

Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter Kristina Bergman Alme. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare och ledamöter! Jag ska också yrka bifall till motionen. Vi hade ett eget yrkande i kommunstyrelsen som vi röstade på där, men vi gjorde om det till ett tilläggsyrkande och kommer rösta på det tilläggsyrkandet här och ställer oss bakom motionen. Någonstans, och det här kanske inte tillhör den här debatten, så är det ju fel att vi pratar om studentbostäder. Det är fel system vi har egentligen. Vi borde prata om små billiga lägenheter där folk kan bo. Men nu har vi det systemet att vi har studentbostäder. Egentligen ska vi ha bostäder, bostäder för alla. Och sen har man billiga och små, då vet man att här kommer det antagligen bo studenter under ett antal år medan de studerar, och så flyttar de ut. Men vi har det här systemet och vi behöver studentbostäder naturligtvis. Med det vill jag bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag, alltså motionen, samt vårt tilläggsyrkande här. Tack!

Tack Jörgen! För detta har Martin Wannholt begärt en replik. Varsågod Martin!

Ja, jag vill bara svara att ja, så kan man ju se på det. Men fördelen med att ha studentbostäder, det är ju att när man är färdigstuderad så flyttar man ut och lämnar plats för nästa. Vi behöver ungdomsbostäder och billiga bostäder och så vidare, vi behöver massa sorter, men vi måste ju ha studentbostäder. Det finns ju ingen annan lösning, annars kan ju folk sitta kvar där eller byta till och så vidare. Det är nog väldigt bra om vi fortsätter på den framgångssaga vi har haft, framför allt med SGS och Chalmers studentbostäder, för att få en härlig plats att kunna studera i Göteborg. Tack!

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Kristina Bergman Alme. Därefter Helena Norin. Varsågod Kristina!

Tack så mycket herr ordförande! Ja, det är kul att vi nu när vi kanske inte riktigt börjar närma oss slutet, men ändå, att vi är så unisont eniga om detta. Och för den extremt minnesgode, och jag tror verkligen inte att det är någon mer än jag typ som kanske kommer ihåg detta, så precis bakom oss här. låg det en gång i forntiden, den gamla tiden när kommunalråd hade bilar, tjänstebilar. Då låg det en parkering där. Ungefär i samband med att man kom fram till att det inte skulle vara så att kommunalråd skulle ha parkeringar och bilar så var ju den där tomten på väg att bli tom. Att det i dag står en studentbostad där var en av mina första motioner. Så vi kan ju åtminstone vart tjugonde år eller så enas om att studentbostäder i centralt läge är en väldigt god idé. Så det är med stor glädje som jag yrkar bifall till denna motion.

Tack så mycket. Det ser fortfarande ut som det är Kristina men det spelar kanske inte så stor roll. Jag vill också yrka bifall till motionen. Det är ett toppen förslag. När den var uppe i exploatering så var alla även där helt ense om att det här är ett bra förslag även om det betyder att exploateringsförvaltningen då får flytta ut därifrån helt enkelt. Det här är ju också ett jättebra förslag för studenter som kan verkligen leva i femtonminutersstaden. Jag tror att man når i stort sett varenda utbildningsinstitution inom femton minuter härifrån. Tack för mig!

Tack! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt, därefter Johan Zandin. Varsågod Martin!

Tack! Jag hade kort om tid och jag glömde tacka också. Jag vill både tacka regeringen för de lagändringar som gäller från 1 juli med förenklingar i PBL där man alltså lättade på kraven vid både nybyggnad och ombyggnation för studentbostäder. Det gör att i det här fallet blir det mycket billigare och man kan framför allt få ut många fler studentbostäder på grund av de regeländringarna. Och just de regeländringarna när det gällde ombyggnad av en gammal byggnad till studentbostäder, den delen sade även Socialdemokraterna ja till i sin reservation. De var emot det med nybyggnationen. Så även där uppe var vi eniga om att göra den här ombyggnaden, så det är fint att riksdagen tänker på oss.

Tack Martin! Då är det Johan Zandin som jag har sist i talarlistan just nu. Varsågod Johan!

Tack så mycket. Det nämndes ju även bostäder för övriga ungdomar och det är något vi får fortsätta jobba med. Vi vet att det krävs allihop, men där är utmaningarna större. Som Martin var inne på så är det ju annat regelsystem för studentbostäder, men det är också ett stort problem att många nybyggda hyreslägenheter helt enkelt är för dyra att efterfråga för våra 18–19-åringar som vill flytta hemifrån. Jag ska inte göra det här till en riksdagspolitisk debatt. Men jag kan väl bara säga att det är svårt att lösa just det problemet utan hjälp från staten i en eller annan form. Så det kan ni ju ha med er det kommande året när vi ska välja riksdagsledamöter. Tack!

Tack. Då har jag tomt på talarlistan och jag anser att motionen är färdig debatterad. Under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkan från SD den 9 maj 2025. Martin Wannholt, Kalle Bäck, Johan Zandin, Daniel Augustsson, Camilla Widman, Kristina Bergman Alme, Helena Norin yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa propositionen på kommunstyrelsens förslag och därefter bifalla respektive avslå tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Då återstår tilläggsyrkandet från SD. Bifalles den? Avslås den? Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. 32 Motion av Rasmus Ragnarsson (SD), Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om insatser för att informera om återvandringsbidraget

Då går vi över till motion nummer 32. Det är en motion av Rasmus Ragnarsson, Agneta Kjaerbeck och Jörgen Fogelklou om insatser för att informera om återvandringsbidraget. Kommunstyrelsen föreslår att den av Rasmus Ragnarsson, Agneta Kjaerbeck och Jörgen Fogelklou motionen avslås. Här har vi talarlistan. Vi börjar med Rasmus Ragnarsson, därefter Agneta Kjaerbeck. Varsågod Rasmus!

Tack så mycket herr ordförande och göteborgare ledamöter! Jag vill börja med att yrka bifall till motionen helt enkelt. Det är ganska uppenbart att både Sverige och Göteborg under lång tid tagit emot fler människor än som har varit hållbart. Ur en rad olika perspektiv ska tilläggas. Invandringspolitiken i det här landet har påverkat Sverige och Göteborg negativt genom längre bostadsköer, högre arbetslöshet, mer kriminalitet och högre bidragsberoende. Välfärden och skattebasen har urholkats. Det är därför glädjande att Sverige genom Sverigedemokraternas och regeringens försorg nu genomfört en rad olika åtgärder som gör att antalet asylsökande är det lägsta på decennier. För oss Sverigedemokrater är det i alla fall uppenbart att fler behöver lämna Sverige. Möjligheten för människor med uppehållstillstånd att återvandra har funnits under lång tid i Sverige. Det har funnits konsensus om att det ska finnas återvandringsbidrag etcetera Problemet är dock informationsspridningen. Det framgår tydligt i den utredning som regeringen har genomfört kring återvandringsbidraget. Kommunerna är en superviktig partner i den här informationsspridningen. Men kunskapen om återvandringsstöd är väldigt begränsat. Väldigt begränsat. Vill vi få Göteborg och Sverige på rätt köl igen så måste vi vända på varje sten. Att rusta ner detta är att vara en del av problemet och inte en del av lösningen. För att vända utvecklingen måste kommun, stat, region alla samarbeta. Tack så mycket!

Då lämnar jag ordet till Agneta Kjaerbeck. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Agneta!

Tack för ordet ordförande, ledamöter och åhörare. Det är uppenbart att återvandringsbidraget är kraftigt underutnyttjat. Det är inte på grund av bristande behov utan det är på grund av bristande information. Som Rasmus påpekar, vi ser hur Göteborg brottas med växande sociala och ekonomiska utmaningar. Det är trångboddhet, det är arbetslöshet och det är omfattande kostnader för försörjningsstöd. Vi har ett stort nätverk av socialtjänst, vi har medborgarkontor och vi har integrationsverksamheter. Men de använder inte de här verktygen som finns. Det handlar inte om att tvinga någon att lämna Sverige utan det handlar om att ge människor fullständig information så att de själva kan fatta ett informerat beslut om sin framtid. En bättre informationsinsats kring återvandringsbidraget kan stärka den enskildes självbestämmande och samtidigt leda till minskade kostnader för Göteborg på sikt. Färre som fastnar i ett långvarigt ekonomiskt bistånd, minskad belastning på bostadskön och ett mindre tryck på sociala insatser, SOU 2024 53 är dessutom väldigt tydlig. Kommunerna har en viktig roll i att samarbeta med staden i återvandringsfrågor. Göteborg bör också ta sitt ansvarstagande steg framåt i detta. Det är humant, det är ekonomiskt klokt och det är ett led i den nya mer realistiska migrationspolitiken som Sverige nu behöver. Nu går till och med Socialdemokraterna fram och säger att vi alltid har varit för en restriktiv invandring. Så kom igen, nu kör vi! Nu är vi humana och talar om att du vet väl om att du kan få hjälp att resa hem. Tack för ordet!

Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou. Därefter Jonas Nilsson. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare, ledamöter och alla som lyssnar. Jag tänkte ägna mig lite åt skeptikerna, moderater, liberaler och kristdemokrater, som ni hävdar att ansvaret ligger hos Migrationsverket och kommunerna inte har resurser för detta. Men ni ignorerar att Göteborg redan arbetar med informationsinsatser inom integration, såsom samhällsorientering för nyanlända. Att då inkludera information om ett återvandringsbidrag i dessa befintliga kanaler, exempelvis via socialtjänster eller integrationsenheter, skulle kräva minimala resurser och kunna finansieras genom omprioriteringar eller statligt stöd som ni själva påpekade är en förutsättning. Vi kan inte gömma oss bakom att det är en statlig uppgift när vi har möjlighet att göra skillnad lokalt. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för att kampanja om återvandring. Det är sant. Det fanns inte heller någon lagstadgad skyldighet för kommuner att bygga en kamelfarm. Och det gjorde vi ändå. Så ett starkt bifall till motionen.

Då lämnar jag ordet till Jonas Nilsson, därefter Milyon Tekle-Haile (S). Varsågod Jonas!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Då informationsansvaret för återvandringsbidraget ligger på Migrationsverket så vill jag egentligen bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Men jag vill passa på att trösta motionärerna med att den generella frågan, att nå ut till invånare med information om vilka bidrag man har rätt till. Det jobbar jag för och det kommer jag att fortsätta med.

Då lämnar jag ordet till Milyon Tekle-Haile (S). Därefter Anders Svensson. Varsågod, Million!

Ordförande, göteborgare! Ledamöter! Ansvaret för informationen och vägledning kring återvandringsbidraget ligger hos Migrationsverket, som många redan har sagt. Det är också den myndigheten som både administrerar och beslutar om stödet. Det är därför inte en kommunal uppgift att genomföra särskilda informationsinsatser inom detta område. Om staten i framtiden vill att kommunen ska ta en större roll i arbetet behöver den också komma med. Tydligt ansvar och finansiering från staten. Att ge kommunen nya uppdrag utan att ge extra resurser skapar en obalans i ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Göteborgs Stad kan därför inte ta på sig fler uppdrag inom nuvarande ram utan att det också följer med statlig finansiering. Mot den bakgrunden avslås. Föreslås att motionen avslås.

Tack, och på detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet. Förstod jag dig rätt nu att om det kom pengar så skulle vi kunna informera? Alltså Migrationsverket säger ja men vi skickar en påse pengar till Göteborg för att informera detta. Då funkar det bra. Vi hade ett ärende där vi skulle ha valambassadörer där vi sa att det var valmyndigheten som gjorde detta. Då tyckte ni att man skulle kunna göra det här i Göteborg. Är det utan att valmyndigheten skickar pengar? Logiken går ju inte ihop här riktigt tänker jag.

Då är vi tillbaka i. Parisa du kan inte begära replik. Milyon vill du ha en replik? Ja, det får du.

Som sagt, om staten framöver vill ge kommunerna en större roll i arbetet, måste det också innebära ett tydligt statligt ansvar för finansiering och genomförande. Att lägga över statliga uppdrag på kommunen utan resurser är vare sig rimligt eller hållbart. Det är därför klokt att avsluta denna debatt. och i stället fokusera på de frågor som faktiskt ligger inom vårt uppdrag. På så sätt kan vi använda våra resurser där de gör störst skillnad för göteborgarna, och samtidigt säkerställa att kommunens ansvar och mandat respekteras. Tack för svaret, som inte alls var ett svar på min fråga. Hur är logiken där? Ibland ska vi göra ett arbete som någon annan myndighet gör, om vi får pengar, och ibland ska vi inte göra det. Det är inte pengarna som är skillnaden mot det som du står här och argumenterar för.

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Anders Svensson. Därefter Marie Brynolfsson. Varsågod Anders!

Ordförande, ledamöter, göteborgare! Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag att avslå motionen.

Tack! Då lämnar jag ordet till Marie Brynolfsson, därefter Bosse Parbring. Varsågod Marie!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag vet faktiskt inte riktigt om motionärerna ens förstår vidden av vad det här handlar om. Vad har de här människorna gjort er? De jobbar i hemtjänsten. De kör våra bussar. De är sjuksköterskor. De är fotbollstränare i de lokala lagen. De betalar skatt. och bidrar till det här samhället. Vad har de här människorna gjort för att de ska åka härifrån? undrar jag. Förutom det, vi har ju precis nyligen pratat om den demografiska utvecklingen. Vi har arbetskraftsbrist. Vi har inte råd att förlora en enda av våra anställda i välfärden. Häromdagen var jag i hemtjänsten på besök. Det jag fick till mig var att nio av tio som jobbar där är födda någon annanstans. Det sprids oro. Människor mår dåligt därför att de är rädda att deras uppehållstillstånd ska återkallas, att de ska behöva lämna landet. Arbetsgrupperna mår dåligt. De äldre mår dåligt. Det är konsekvenserna av vad det här förslaget som ni driver innebär. Människor som är etablerade i det här samhället, som betalar skatt, jobbar för vår välfärd, för göteborgarna, de vill ni köra ut. Jag undrar varför då?

Tack! På detta har Agneta Kjaerbeck (SD) och Rasmus Ragnarsson begärt en replik. Vi börjar med Agneta Kjaerbeck (SD) först.

Tack för det ordförande! De grupperna som du pratar om, inte en enda gång har vi sagt att vi vill informera de som är ute i jobb om ett återvandringsbidrag. Du säger att de vill ni skicka hem. Det är inte alls de vi pratar om. Nej, så är det inte. Vad vi pratar om är bland annat människor som har varit här i åratal. Och fortfarande lever. Nordost går på knäna och det vet du om. Vi har långtidsarbetslösa och vi har människor som faktiskt vill leva i ett utanförskap också, som inte vill komma in i samhället. Då finns det en möjlighet att till och med få ett litet bidrag och starta upp någonting nytt i sitt hemland igen. Landet som man kanske har åkt på semester till flera gånger också. Så det här är ingenting konstigt. Du vill lägga någonting annat i det här. Du säger någonting helt annat.

Tack Agneta. Då lämnar jag ordet till Rasmus Ragnarsson på en replik. Varsågod Rasmus.

Tack herr ordförande. Jag kan fylla i lite där Agneta slutade någonstans. Jag tror det här är en del av problemet som vi vill lyfta. Det finns väldigt dålig kunskap och information om vad återvandringsbidraget och vilka grupper och målgrupperna är för det. Så jag skulle faktiskt rekommendera att det här borde få en mycket mer utförligare utredning så att vi alla kan få samma kunskap om vad det här faktiskt innebär i praktiken. Och sen vill jag ändå någonstans här svara på den här kritiken att det. Det uppfattas nästan som omänskligt att uppmuntra människor att lämna Sverige någonstans. Tvärtom så handlar förslaget om att det bygger på frivillighet, det bygger på valfrihet. Det handlar om att informera människor om vilka rättigheter och möjligheter de har. Det trodde jag att ni i Vänsterpartiet var för. Varför inte i det här fallet? Det tycker jag är väldigt konstigt, väldigt underligt. Tack!

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Bosse Parbring, därefter Martin Wannholt. Varsågod Bosse!

Ordförande! Vi börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och därmed avslag på motionen. Det talas om vackra ord om rättigheter och möjligheter och bidrag. Men vi har ju då en SD-stödd regering som snarare förminskar rättigheterna för människor med utländsk härkomst som vill dra tillbaka uppehållstillstånd och som vill kasta ut människor och stoppa dem vid gränsen. Vandrar runt i samhället och i välfärden så möter jag människor, skjutsköterskor, spårvagnsförare, läkare, lärare, socionomer, universitetslärare där det finns många människor med utländsk bakgrund som vi inte skulle klara oss utan. I Miljöpartiets Sverige ser vi människor som en tillgång, inte som en belastning. Vi vill inte kasta ut människor. Vi vill snarare hjälpa människor, de som ännu inte kommer i arbete, att komma närmare arbetsmarknaden. I en ny färsk rapport från Sveriges Kommuner och Regioner visar det att vi inte kommer klara välfärdens, utmaningar i framtiden ens med den invandring vi har. Med en allt äldre befolkning och med mindre antal barn födda så kommer vi inte klara det ens med det antal invandrare som vi har i Sverige idag. Vi ska vara rädda om de människor vi har i Sverige. Vi ska hjälpa de människor som är en bit från arbetsmarknaden att komma närmare arbetsmarknaden. Det är vägen framåt.

Tack. På detta har Jörgen och Rasmus begärt replik. Vi börjar med Jörgen först.

Tack för ordet. Tack för det Bosse Parbring. Det var därför jag gick upp till dig. Jag kunde inte gå upp när hon från Vänsterpartiet, nu står namnet, strunt samma. Det här är ju din politik egentligen. För du, inte du, men ditt parti har suttit i regeringen. Där skickar man regleringsbrev, eller hur? Där man jobbar med. Med återvandring, det skickade ju ni varje år när ni satt i regering till myndigheterna att de ska jobba med återvandring. Så det här är ju din politik någonstans. Eller motsade du dig det när ni satt i regering? Att man skulle jobba med återvandring? När ni skickade regleringsbrev och säger att ni ska jobba med återvandring? Det här är inga konstigheter. För det är ju din politik, den som du bedrev när Miljöpartiet satt. I regeringen. Nu säger vi att vi behöver också informera på kommunal nivå. Det är inget konstigt.

Då lämnar jag ordet till Rasmus Ragnarsson för en replik. Varsågod Rasmus!

Tack så mycket ordförande! Jag vill bara bemöta några. Nu tycker jag inte det ska bli en debatt om vem som ska ha uppehållstillstånd eller inte. Den ligger på riksdagens bord. Och det vet jag att det finns olika åsikter om, helt klart. Utan det här handlar ju då om återvandringsbidraget och i vilken utsträckning som kommunen ska bistå vid informationskampanjer kring det här. Vi skulle egentligen behöva informera och utbilda även vår personal kring det här. Men jag vill bara kommentera också den demografiska frågan. Och jag tror att de flesta demografer också är ganska överens om att Invandringen löser bara ett demografiskt problem tillfälligt. Varför? Jo, för att invandrare, tro det eller ej, de är människor också. Ja, och de åldras och är också i behov utav välfärd. Så det här är att pissa i brallorna liksom. Känns varmt och skönt till en början men snart kallt och eländigt.

Tack, då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Martin Wannholt. Därefter Rasmus Ragnarsson. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Ja, det handlar om återvandringsbidraget. Det brukar inte vara så mycket. Danmark har inte heller haft så mycket. Men jag tycker ändå det är bra att regeringen driver fram det. Dock, Skatteverkets invändningar är ju inte omhändertagna. Det finns stora risker med missbruk, att vi får mer välfärdsfusk. Och jag förstår inte hur man kan lägga fram ett förslag från regeringens sida utan att ha säkerställt detta med de identitetskontroller eller vad man nu gör för att lösa det. Så att . Även om jag kan stödja idén att de som vill frivilligt lämna kan få med sig ett bidrag, alltså de som inte kommer in i vårt samhälle, inte vill komma in i vårt samhälle. Det är många sådana som skulle behöva åka härifrån. Även, Bosse, om vi ska hjälpa alla de som vill naturligtvis och försöka komma in mer i det svenska samhället. Men eftersom ni inte har säkerställt kontrollerna, så kan vi från Demokraterna inte längre stödja att vi skulle i kommuner, jag tror inte att det skulle vara någon stor kostnadsfråga, vi har befintliga kanaler, men jag vill inte sätta, och vi i fullmäktigegruppen, vi vill inte sätta vårt namn på ett förslag, förslaget från regeringen inte är säkerställt att vi inte får utökat bidragsfusk, man är kvar i Sverige men plockar ut 350 000 eller vad det kan vara. Om man inte har kontroller som säkerställer att det är fel person, då kan man ju inte genomföra ett sådant förslag, oavsett om man tycker det är bra eller dåligt. Så vi kommer rösta bifall till Kommunstyrelsens förslag från Demokraterna.

Tack! På detta har Rasmus Ragnarsson begärt replik. Varsågod!

Tack herr ordförande. Jag kan lugna dig faktiskt Martin Wannholt. Om man har följt den här debatten nu kring återvandringsbidraget så svarar ju de politiska företrädarna på just den oron som du och ditt parti har Martin Wannholt. De kommer ju. Publicera och skicka ett nytt regleringsbrev till Migrationsverket. Där kommer det också fastställas vad det är för typer av kontroller. Vilka förändringar i målgrupp som kommer innefattas. Bland annat kommer man ta biometriska uppgifter från alla personer som tar del av återvandringsbidraget. Det kommer inte vara möjligt för dem att lura systemet. Är det så att de dyker upp här i EU igen så kommer de ju bli återbetalningsskyldiga. Sen kan jag. Köpa, att återbetalningsskyldiga, ja, hmm, det handlar ju om att man måste få in de här pengarna igen. Det kan jag medge är ett problem, men.

Tack Rasmus! Du är med på talarlistan men jag släpper Martin först, varsågod Martin!

Det är konstigt att det ska komma i efterhand. Jag litar mer på Skatteverket än vad jag gör på politiska uttalanden tills jag får se det. Vi kan inte ha risker för mer välfärdsfusk. Vad jag saknar i hela diskussionen om återvandringsbidrag, förutom att man säkerställer en identitet, är naturligtvis, vilket är fullt möjligt, att man begär att få säga upp sitt svenska medborgarskap. För då kan man ju inte komma tillbaka in i EU eller något förutom då att söka en helt ny asylprocess och så vidare. Men ni har ju inte säkerställt allt detta så det finns ju stora risker. Frågan här idag då för att koka ner det, vi ska inte ha en riksdagsdebatt även om en del har försökt få det till det. Om man inte är säker på, du säger att det ska komma regleringsbrev, biometri och så vidare, om man inte är säker på det, då kan vi inte stå här i fullmäktige och trycka in i systemet att vi ska sprida information om det utan att veta att vi inte med den informationen begår bidragsbrott.

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Rasmus för andra och sista replik på detta. Varsågod!

Tack herr ordförande! Utöver biometrin vill jag också bara säga att det inte skulle vara möjligt för någon som har en kriminell belastning att ta del av det heller. Det är faktiskt en av de begränsningar som kommer att införas. Men jag kan köpa en del av dina argument Martin, att det kanske är för tidigt att genomföra det här. Men kommer ni då bidra till att något liknande kommer att införas efter det nya regleringsbrevet? Det är kanske ett svar som jag gärna skulle vilja få reda på i så fall. När vi vet hur det har fallit ut och hur det regleringsbrevet exakt kommer att se ut, kommer ni ändra er då? Eller kommer ni stå fast vid att ni inte kommer vilja göra någonting? För som sagt, jag tror kommunen är en superviktig partner i detta. Jag tror att effekten och tillämpningen utav återvandringsbidraget, det kommer inte få samma effekt om inte Kommunsverige är med på tåget.

Du kan stanna kvar Rasmus, du har begärt ordet. Så du får två minuter men du behöver inte använda alla två minuter om du inte vill.

Ja men tack herr ordförande ännu en gång. Nej jag ville nog faktiskt, vad heter det, jag står över den här rundan. Tack!

Då lämnar jag ordet till Daniel Augustsson. Därefter Jenny Broman. Varsågod Daniel!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Centerpartiet delar inte motionärernas uppfattning om att kommunen ska ta en aktiv roll att informera om återvandringsbidraget. Detta är en statlig angelägenhet som hanteras av Migrationsverket och det är också den myndighetens ansvar att tillhandahålla korrekt information till de som omfattas av regelverket. Göteborgs Stad ska fokusera på det som ligger inom vårt uppdrag, att skapa förutsättningar för integration, utbildning och arbete. Det är genom inkludering, egenförsörjning som människor blir bäst en del av vårt samhälle. Centerpartiet vill att Göteborg ska vara en stad som bygger på tillit och framtidstro. Vi ska hjälpa människor att hitta jobb, starta företag och delta i civilsamhället. inte lägga kommunala resurser på att marknadsföra möjligheten att lämna Sverige. Vi yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag, vilket ger avslag på motionen. Tack!

Tack! Då lämnar jag ordet till Jenny Broman, därefter Hanan Baalbaki (S). Varsågod Jenny!

Tack så mycket för ordet! Även jag vill avslå den här motionen och . För det första så är det inte socialtjänstens uppdrag att uppmuntra människor till att lämna landet. Vårt uppdrag är mer att ge stöd och trygghet oavsett var människor är födda. Sedan funderar jag lite. Marie nämnde tidigare många personer som får Göteborg att gå runt inom hemtjänsten, på förskolor. Hon gav fler exempel. Då var det någon som sa att det inte är dem vi menar. Och då funderar jag lite på vilka är de andra då och vem ska göra urvalet att den här personen den är nog en sådan god invandrare så den vill vi behålla men ge informationen till någon annan. Jag fattar inte riktigt hur det urvalet då ska ske. Det här handlar om det är ju att skapa en känsla av att människor inte önskar det här och jag tycker inte vi ska bidra till det i Göteborg. Så startades ganska nyss Welcome House. Det är ett ganska fint ord bara. Lyssna på det här. Welcome House. Där får nyanlända stöd att bygga upp sina liv här, att hitta jobb, bostad och gemenskap. Det är det jag tycker att vi ska lägga vårt fokus på. Att människor ska känna sig välkomna. Inte att vi ska säga hejdå.

Tack, ordförande, åhörare och alla göteborgare som lyssnar på det här tråkiga ämnet. Jag har förväntat mig att det här ska komma upp i Göteborgs Stad, och nu kommer det. Yes, nu händer det här i Göteborg också. Väldigt fint sätt att säga tack och hej då. Ta lite pengar och åk hem. Det är precis det ni säger, oavsett vem man är, bra människa eller inte bra människa. Vi ska jobba för bättre integration, få in de här människorna i arbetslivet, i sociala livet. De ska komma in i samhället. Vi ska lägga pengar på att få dem att utbilda sig, lära sig språket, få ett arbete. Sedan vill jag att ni ska tänka på en sak, en sekund bara. Vad händer nu om alla undersköterskor som har utländsk bakgrund stannar hemma en dag? Vem tar hand om våra äldre? Jag lovar er, inga. Titta på omvårdnadsutbildningen. Vem söker jobb? Vem läser den här utbildningen? Vem vill ta hand om våra äldre? Vem gör det? Jag vill be om ursäkt till mina kollegor som jobbar i den här branschen, att ni ska få höra det här. Jag kommer att lugna er och säga att det är lugnt. Ni sköter er. Ni gör ett bra jobb här. Ni behövs här och ni ska stanna här. Tack!

Varsågod Jörgen!

Tack för ordet! Det här är inte något nytt här i Göteborg. Jag tror det är tredje gången jag står här och pratar om återvandringsbidrag faktiskt. Den första gången var det ganska hätskt. Andra gången var det inte hätskt överhuvudtaget. Nu idag har det blivit lite hätskt igen. Det här är ju din politik. Du och ditt parti, när ni sitter i regeringsställning, skickar brev till Migrationsverket, alltså regleringsbrev, där ni säger att Migrationsverket ska jobba. med återvandring. Det har sossarna alltid gjort när de sitter vid makten. Det är inte vi som hittar på den här politiken. Vi säger bara att vi från kommunen skulle också kunna informera om Socialdemokraternas politik när de sitter i regeringsställning. Tack!

Då lämnar jag ordet till Jonas Nilsson, som är sist i talarlistan. Varsågod Jonas! Tack!

Förslaget i motionen att staden ska informera invånarna om återvinningsbidraget, trots att det inte åligger kommunen, kan ses som att stadens tjänstepersoner uppmuntrar invånare att flytta från landet, vilket riskerar att allvarligt skada tilliten till offentlig verksamhet. Med tanke på varifrån både lagförslaget och motionen kommer så är det inte så förvånande att man inte räds att använda det offentliga för att kränka och för att skrämmas. Men om vi ska prata om det ekonomiska bakom återvandringsbidraget och särskilt den extrema höjningen som föreslås så är det helt oförsvarbart. Det är hål i huvudet för att låna ett uttryck. När Konjunkturinstitutet på förfrågan från regeringen räknat på ekonomin kopplat till invandring framkommer invandringens positiva effekter på statsfinanserna över tid. När regeringen gjorde en egen utredning om återvandringsbidraget så föreslås det ingen höjning. Om förslaget om en kraftig höjning blir verklighet nu vid årsskiftet så är det alltså bra om så få som möjligt, eller helst ingen alls, nyttjar bidraget. Det förtjänar inget annat än den styvmoderliga behandlingen som motionärerna ojar sig över. Tack!

Tack och på detta har Rasmus Ragnarsson nästa begärt replik. Varsågod!

Tack så mycket! Just återvandringsbidragets vara eller icke vara. Det överlåter jag förstås till riksdagen. Men när det handlar om att det kan skada tilliten till kommunen, kännas ovälkomnande, då vill jag bara återigen upprepa det här. Det handlar ju egentligen inte om att pressa någon, utan om att ge människor kunskap. Om sina rättigheter Johan, det var ju du för. Vilka rättigheter och möjligheter människor har. Och att undanhålla information kan snarare undergräva den tilliten. För jag tror faktiskt att det är såhär, även om jag tycker att Sverige är ett utomordentligt fritt land, så kan jag leva med idén att det nog inte är alla som gör det. Och dessa människor ska ju förstås. få information om hur de på bästa sätt i så fall kan återvända till det de anser vara sitt hem. Så jag tycker inte vi ska överdriva det här, utan det här är som information om vilken annan rättighet eller bidrag som helst.

Tack Rasmus! På detta har Jonas begärt en kontrareplik. Varsågod Jonas!

Tack! Jag vet inte om det var Johan Zandin du ville ha upp och svara, men jag tar den. Som sagt, jag pratar jättegärna om den generella frågan att nå ut med information om bidrag. Just det här bidraget tror jag ekonomiskt är dumt om många utnyttjar, särskilt om det kommer den här extrema höjningen från statligt håll. Jag krokar jättegärna arm då och då kan vi gå ut och kampanja och se till att folk får kunskap om alla andra bidrag som de kan få. Just det här bidraget är inte bra.

Då har vi Rasmus Ragnarsson som är sist i talarlistan just nu.

Tack herr ordförande! Nej, jag vill bara tacka för debatten förstås. Jag tycker att den har varit ganska bra ändå. Inte så hätsk kanske Jörgen. Jag har varit med om hätskare debatter i denna kammare och jag vill ändå tacka alla engagerade ledamöter i denna kammaren som har varit uppe. Vi har väldigt olika åsikter i den här frågan. Jag tycker fortfarande att det här är helt rätt väg att gå. Sen kanske vi ställt frågan för tidigt. Det kan jag vara öppen med och medge. Men jag tror definitivt att det här är ett av många sätt som krävs för att få Sverige på rätt köl igen. Men det får framtiden utvisa. Tack!

Och då har vi tomt på talarlistan och under överläggningen yrkar Rasmus Ragnarsson bifall till motionen, Jonas Nilsson, Miljon Tekle Haile, Anders Svensson, Marie Brynolfsson, Bosse Parbring, Martin Wannholt, Daniel Augustsson bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Det har begärts votering i den här motionen och den ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för bifall till motionen. Så varsågod och rösta. Hörs det? Då gör vi så. Då byter vi mikrofon och jag stoppar omröstningen. Jag ber om ursäkt för det tekniska strulet. Och med 72 röster mot 9 avslås motionen. Klockan är 21.35. Jag tror vi ska hinna med en motion till, så att vi hinner beta av en del av de bordlagda motionerna. utreda möjligheten att använda algoritmer, AI, för att analysera alla Göteborgs stads fakturor och leverantörsuppgifter

Det är motion nummer 33. Det är motion av om Patrik Höstmad D och Jonas Stenberg D om att utreda möjligheten att använda algoritmer, AI, för att analysera alla Göteborgs stads fakturor och leverantörsuppgifter. Kommunstyrelsen föreslår att den av Patrik Höstmad och Jonas Stenberg väckta motionen avslås. Här har vi en talarlista. Vi börjar med motionären Patrik Höstmad först, därefter Jonas Stenberg. Varsågod Patrik!

Tack för det ordförande! Ja det här är en motion för att försöka förhindra onödigt kommunalt slöseri och det vill vi väl alla komma åt. Det har ju skett en väldig utveckling av digitaliseringen med AI och algoritmer och så där och kunna hantera liksom stora datamängder. Och Jens Nylander har ju tankat ner jättemycket fakturor och data från kommuner och visat att det går att hitta väldigt mycket slöseri bland felaktiga fakturor, fakturor som betalas två gånger, fakturor som går till sådana som inte har. Registrerade bolag som inte betalar sin skatt och så vidare. Det finns jättemycket att hitta i de här fakturorna. Skalar man av det till Göteborgs storlek på kommun så kanske det rör sig om hundratals miljoner som vi kan spara på det här. Inköps och upphandlingsnämnden. De sparar redan på väldigt mycket data, de sparar sedan flera år tillbaka för de har väl varit lite förutseende och de gör också sina egna lite små analyser. Så det finns väldigt goda möjligheter för AI-analyser. Men de har inte några verktyg idag för att kunna genomföra det. Och sen skriver de då att det här är en sak som vi vill titta på framöver och beakta och så vidare och vi tycker inte att det här är tillräcklig framdrift i det här. Här finns det ju jättestora pengar att tjäna. Vi lägger några småkronor på de här systemen och så hittar vi stora summor. Så vi behöver ett uppdrag från kommunfullmäktige om det. Ni kommer säkert säga att vi inte behöver det här uppdraget och jag tänkte väl inte förlänga debatten så säger jag redan nu att ni har fel. Vi behöver uppdraget. Bifall till yrkandet från M D L KD som är bifall till motionen.

Tack! Tack, Patrik! Då lämnar jag ordet till Jonas Stenberg. Därefter Johan Zandin. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, vi anser ju att frågan om att kunna använda algoritmer, AI, för att analysera alla Göteborgs stads fakturor och leverantörsuppgifter i syfte att identifiera potentiella felaktigheter och oegentligheter, samt besparingar tydligt ska prioriteras här och nu. Att avvakta och beakta i framtiden är inte tillräckligt. Denna fråga borde inte vara politisk eller röstas ned för att den kommit från ett specifikt håll. Inga partier vill ju slänga pengar i sjön. Här kan man ju spara pengar till ett bad till exempel. Slutligen är det viktigt att inköpsverktyget är utformat så att felaktigheter i första hand identifieras, flaggas för och förhindras när användaren utnyttjar verktyget, så att det är svårt att göra fel från första början. Med anledning av detta så yrkar jag bifall till motionen.

Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Johan Zandin. Därefter Daniel Augustsson. Varsågod Johan!

Tack så mycket. Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Ingen här tycker det är dåligt att granska våra fakturor. Det ska vi absolut göra och det tycker även Inköps och upphandlingsnämnden. Så där finns ingen konflikt. Men det här uppdraget som handlar om att använda algoritmer snedstreck AI, till att börja med, det är två helt olika metoder. En algoritm är ju en. tydligt beskriven procedur för att nå fram till ett resultat. Man kan jämföra det med ett recept i köket. Man gör så här och så här och så här och så kommer man så småningom fram till ett förutsägbart resultat. Medan de flesta av de AI- tjänster som florerar på nätet idag är ju raka motsatsen. Deras beteckning artificiell intelligens är ju än så länge helt missvisande. Det handlar inte om någon intelligens utan de flesta utgörs bara det som kallas för laglig. large language models, stora språkmodeller, där man har tränat upp ett datorsystem till att ge svar som liknar vad en människa hade svarat. Men som många som har använt AI för att få svar på konkreta frågor så kan man konstatera att än så länge är AI mest ett verktyg för den som vill ha ett svar snabbt, billigt och fel. Inte så att alla svar är fel, men skulle vi granska alla kommunens fakturor och få svar att de här 2000 är fusk, så måste det ändå granskas av någon annan. Så det är inte så att man bara får lösa problemet direkt automatiskt. Men som sagt algoritmer, det är en helt motsatt variant, så det kanske är en bättre väg framåt. Inköp och upphandlingsnämnden säger att de jobbar just nu med att upphandla.

Då lämnar jag ordet till Daniel Augustsson (C). Därefter Milyon Tekle-Haile (S). Varsågod Daniel! Tack!

Ja, Centerpartiet delar motionärernas uppfattning. Göteborgs Stad behöver bli bättre på att det. Behöver ta vara på digitaliseringens möjligheter för att använda skattemedel mer effektivt, smart och motverka onödigt slöseri. Vi vet att i en stor organisation så finns det risk för både misstag och oegentligheter. Genom att använda AI kan vi analysera fakturor och leverantörsuppgifter som annars kanske hade passerat obemärkt. Jag själv har sett hur det fungerar i praktiken. I ett uppdrag som jag själv hade som projektledare stod vi i ett kritiskt skede där vi hade misstankar om oegentligheter. Vi hade kort tid på oss. Vi behövde analysera stora mängder data och fakturor. Med hjälp av AI kunde vi bekräfta de här misstankarna på bara någon timma och det sparade både tid och resurser för oss och för vår beställare. Det är positivt att nämnden ser möjligheter inom sitt datalager men det räcker inte att bara beakta frågan framöver. Det krävs ett tydligt politiskt uppdrag för att ge det här arbetet en prioritet. AI kan inte ersätta det mänskliga ansvaret men det kan bli ett värdefullt verktyg för att upptäcka fel. Upptäcka felen i tid och skapa en mer transparent styrning. Jag yrkar bifall till M, D, L-KDs yrkande i kommunstyrelsen.

Tack! Tack! Då lämnar jag ordet till Milyon Tekle-Haile (S). Därefter Kalle Bäck. Varsågod Milyon!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Det pågår redan ett arbete med dessa frågor som följs och utvecklas av berörd nämnd. Eftersom frågorna redan hanteras föreslår vi att motionen avstyrks.

Då lämnar jag ordet till Kalle Bäck, KD, därefter Helena Norin, MP. Varsågod Kalle!

Tack för det, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Att vi ska använda teknik för att välfärden ska fungera så effektivt som möjligt och att göteborgarna ska få valuta för sina skattepengar, det är en självklarhet. Samtidigt måste alltid avvägningar göras mot den personliga integriteten. Det finns exempel på där man använt automatiserade processer för myndighetsutövning till exempel. Det kan man ha synpunkter på, hur integritetssäkert det är. De här frågorna måste hela tiden vara levande så att vi hittar en balans mellan teknik och integration. ena sidan och mänskliga rättigheter och personlig integritet och den andra. Men här har vi ett bra exempel på där man faktiskt kan använda tekniken för att effektivisera så pass anonyma, avidentifierade processer som man ändå kan säga att det här med fakturahantering är. Det handlar ju om att hitta systematiska eller enskilda fel. Så jag tycker att det här är ett. bra exempel på hur tekniken faktiskt ska användas och en knuff i rätt riktning där vi uppmanar förvaltningarna att vara på tårna och tillämpa tekniken på ett lämpligt sätt. Så bifall till yrkandet från M, D, L och KD vilket innebär bifall till motionen. Tack för ordet!

Tack Kalle! Då lämnar jag ordet till Helena Norin, därefter Rasmus Ragnarsson. Varsågod Helena!

Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag, det vill säga avslag på motionen. Med motiveringen att förvaltningen säger att det här arbetet redan är på gång. Att göra inköpsanalyser för att hitta systematiska fel i fakturor. Låt oss invänta det arbetet.

Tack, då lämnar jag ordet till Rasmus Ragnarsson. Därefter Martin Wannholt. Det som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Rasmus!

Tack så mycket herr ordförande! Nej jag vill bara säga att först lovorda förstås motionärerna Patrik Höstmad och Jonas Stenberg. Jag tycker att det här var en jättebra motion. Jag har själv gått i tankarna att det här borde Göteborgs Stad satsar betydligt mer på. Alltid svårt att veta hur långt man har kommit. Men det är banne mig svårt när det finns så många granskare som gör det här gratis idag. Och granskar kommunernas fakturor. Jag tycker det är rimligt att vi har sådana kontroller själva. Så jag tycker det här är ett självklart bifall till den här motionen. Jag tycker den var jättebra. Så tack så mycket!

Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt, därefter Patrik Höstmad. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Jag vill också tacka de två motionärerna för att ligga lite i framkant, eller mycket i framkant, när det gäller Göteborgs Stad och vårt arbete. Det här är ju inget nytt. Det är många privata företag som redan kör detta. Mänskliga faktum kan vi aldrig förhandla bort och vi måste alltid ha de ögonen med oss. Men AI-system för att granska avvikelser i tusentals eller hundratusentals fakturor. Det finns ju inget bättre system. för att hitta misstankar och vi hade på kommunstyrelsen för två år sedan så hade vi ju dragning av Emelie, vår polischef, och hon bad uttryckligen för att komma tillbaka till oss och kommunstyrelsen ganska snart för att berätta om det stora läckaget av pengar som vi har i välfärden och i kommunen, alltså välfärdsbrottsligheten. Hon var ännu mer orolig för de pengarna som försörjer de kriminella nätverken än knarkhandlarna. Så det är klart att vi från fullmäktige behöver trycka på lite så det händer. Inköp och upphandling, jag var med för länge sedan när vi trodde att våra ledamöter drev att vi skulle få öppenhet, transparens och så vidare. Det går väldigt långsamt. Det behövs en tydlig riktning från fullmäktige att vi naturligtvis ska använda den här tekniken. för att den är så blixtsnabb att hitta avvikelser som ingen av våra hjärnor eller någon nobelpristagare what so ever har en möjlig chans att jämföra sig med. Så bifall till motionen och tack Patrik och Jonas!

Då har jag Patrik Höstmad som är sist i talarlistan. Varsågod Patrik!

Ja, tack för det. Anledningen till att det står algoritmer slash AI där som Johan Zandin noterade, det är ju för att Jens Nylander kallar det för AI, men jag tror att det är algoritmer. Sen får väl förvaltningen reda ut vad det är för någonting man kan få tag på så att säga. Jag kan också bara ta en liten sak. Det verkar ju som att det är precis det här Trafikverket. använder när de anser sig ha hittat felaktigheter i faktureringen vid etappen vid korsvägen. De säger att de har anat det här under lång tid och sen så lyckades de få till en revisorsbyrå som hade algoritmen för att gå ner i alla tusentals fakturorna. Och det känner de sig starkare att kunna gå vidare med. Där får vi se sen vad de juridiska processen landade i men det är ju också ett exempel på när man använt den här tekniken. Jag får tacka för debatten.

Tack! Då är det tomt på talarlistan och debatten är slutförd. Under överläggningen yrkar Patrik Höstmad, Kalle Bäck, Rasmus Ragnarsson bifall till motionen. Johan Zandin, Milyon Tekle-Haile, Helena Norin bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Ja, det verkar vara alla inne i salen. Kan vänta en halv minut. Där dök ju några till. Ja, det har ju begärts votering och den ska verkställas och det är ja. Då är det ja till förslaget för kommunstyrelsen och nej till förslaget för motionen. Varsågod och rösta! Du röstar ja. Okej, då stoppar jag omröstningen. Och med 41 röst mot 40 så bifalles motionen. Klockan är 21.51 och jag föreslår att vi sätter punkt för dagens fullmäktigemöte, men vi är inte färdiga. Så kan vi bordlägga motion 35 som var en bordlagd motion? Kan vi bordlägga motion 36 till 40? Ja. Då har vi två nya interpellationer. Kan interpellation 41 framställas? Kan interpellation 42 framställas? Kan vi anteckna anmälningsärenden? Och med det sagt så vill jag tacka för bra debatt, bra fullmäktigemöte idag. Jag vill tacka även de som fortfarande följer oss. Vi har ju faktiskt åhörare på läktaren som har suttit där hela dagen, hela eftermiddagen och kvällen. Det tackar vi för. Och önskar er en fortsatt trevlig kväll. Tack!