Kommunfullmäktige

15.00 och stäng gärna dörrarna. Ja, idag hedrar vi minnet av Gunnar Ek, som avled den 12 januari 2026 i en ålder av 85 år. Sedan en tid tillbaka har den tidigare fullmäktigeledamoten Gunnar Ek lämnat oss. Gunnar representerade Moderaterna lokalt i Göteborg mellan åren 1974 och fram till 2016. Gunnar var för många svenskar en välkänd profil genom sitt engagemang i föreningen aktiespararna där han under många år bland annat var vice ordförande och ansvarig för bolagsbevakningen. I dessa roller besökte och bevakade han bland annat fler än 2000 bolagsstämmor. Sin politiska bana inledde Gunnar i Fria Moderata Studentförbundet dit han på 1960-talet värvade en ung gymnasieelev vid namn Carl Bildt. Här i Göteborg hade Gunnar många olika politiska uppdrag. Framför allt var han ledamot i kommunfullmäktige mellan 1999 och 2014. Men Gunnar satt även i Göteborgs Spårvägars styrelse mellan åren 2008 och 2014 samt var verksam som revisor i stadsrevisionen från 1974 till 1988. Därutöver hade Gunnar också uppdrag som bland annat ledamot i Ingeborg och Knut Johnsson Marks stiftelse, Konsumentnämnden och nämnden för Medichus. Vi hedrar Gunnar Ek minne med en tyst stund. Tack. Varsågod och sätt er. Då vill jag passa på att välkomna er till dagens fullmäktigemöte och hälsar även årskurs 8 elever som sitter där uppe på läktaren och lyssnar och tar del av dagens fullmäktigemöte. Jag vill även passa på att hälsa välkomna alla som följer oss via närradio eller webb-tv. Med det sagt förklarar jag dagens möte 2026-02-26 öppnat.

Då är vi på ärende nummer 1 och det är bestämmande av tid för justering av protokollet. Justering av protokollet från dagens sammanträde sker torsdagen den 12 mars 2026 klockan 10:00, Stadshuset, Gustav Adolfs torg 1. Godkänns denna tid?

Ärende nummer två. Frågestund under förutsättning att frågor har inkommit och till dagens frågestund har det inkommit fem frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga får behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna ställas? Då lämnar jag först ordet till Axel Josefson. Varsågod! Och du får gärna begära ordet. Bara begära ordet och replik så är det tacksamt om ni gör det. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag har en fråga till Jonas Attenius (S). Inköps- och upphandlingsförvaltningen har enligt uppgifter bedömt att det inte är rimligt att fortsätta driva frågan om krav på kollektivavtal i upphandlingar med hänvisning till gällande rätt och risker för juridiska problem. Samtidigt har vänsterstyret i sin budget gett i uppdrag att testa sådana krav inom lokalvården, trots upprepande kritik från opposition och näringsliv. När tjänstemän nu signalerar att gränsen för vad som är juridiskt möjligt är nådd, uppstår en tydlig konflikt mellan politisk ideologi och rättsliga bedömningar. Det väcker frågan om hur långt vänsterstyret är berett att gå i frågan. Du har ju tidigare sagt att du är beredd att driva frågan till sin yttersta spets i intervjun med Dagens Samhälle. Min fråga, kommer du att gå emot förvaltningens rekommendationer och driva vidare kravet på kollektivavtal i upphandlingar?

Tack så mycket Axel och då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande! Tack för frågan Axel, fullmäktigeledamöter. Låt mig börja med att säga. Jag skulle säga att kollektivavtalet är en grundsten i den svenska modellen. Jag skulle säga att en förkrossande majoritet av alla företag här i vår stad men också runt om i vårt land är knutna till ett kollektivavtal. Antingen via medlemskap i en arbetsgivarorganisation alternativt som fristående via ett hängavtal. I grunden är det ett transparent, korrekt och enkelt sätt att just säkerställa rättvisa villkor. löner för arbetare och löntagare i stort, men också en sund konkurrens mellan skötsamma företag och ytterst ett stopp för arbetslivskriminalitet. När det gäller din fråga Axel så kommer vi återkomma avseende hantering av den frågan. Så egentligen förstår jag inte riktigt vad Axel Josefson menar. Det test som vi genomförde, det gick igenom utan överklagan och prövning och det genomfördes och upphävdes aldrig. Så man kan ju fråga sig varför gick det då överhuvudtaget? Tack!

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson för en replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja jag är ju besviken här Jonas att du inte kan ge ett tydligt besked till fullmäktigeförsamlingen och till göteborgarna. I Sverige har vi avtalsfrihet. Det är skyddat enligt grundlagen, vilket innebär att man som privatperson men även som juridisk person har rätt att teckna de avtal man vill. Man kan inte tvinga människor in i avtal. Den här frågan har åkt på pumpen i den ett antal gånger, även i de rättsliga instanserna och här står du och darrar på manschetten om du är beredd på att driva den här typen av frågor vidare. Att utmana svensk rätt, att bryta mot den grundlag vi har och att faktiskt. sätta käppar i hjulet för alla de kämpande småföretagare som vi har här i Göteborg, som väljer att inte teckna tvingande kollektivavtal.

Tack Axel! Jag lämnar ordet till Jonas Attenius (S) med en kontrareplik. Varsågod!

Tack för det ordförande! Nja, det är som sagt, det gick ju igenom och det överklagades inte. Det är värt att ha med sig det. Skulle det bli aktuellt att driva någonting vidare, ja då kan det ju vara så att frågan överklagas. Då får vi naturligtvis vara beredda att driva det. hela vägen, absolut. Det gör vi löpande i en mängd olika frågor. Det sker hela tiden i en kommun. Så sent som i höstas så förlorade ditt eget parti Axel en fight i förvaltningsrätten när det gäller en olaglig tilldelning till ett privat skolföretag, ett kontrakt. Då sa du i GP att du var beredd, du kunde inte vänta men var beredd att testa frågan. Absolut, fine, jag tycker det är fine. Och frågan är om du förde samma resonemang. när det gäller ideologi och rättslig bedömning? För du skriver ju det i din fråga Axel. Vid det här tillfället som du gjorde då? Eller gäller det bara när det handlar om arbetares, löntagares villkor och rättigheter? Tack!

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson för andra och sista replik. Varsågod!

Tack fru ordförande! Tyvärr Jonas, det är inte första gången som vi är tvingade att försöka få ordning på era olagliga Vi hade ju samma sak när ni ville bedriva utrikespolitik här inom kommunen. Nu har vi detta när ni har en klappjakt på alla hårt kämpande småföretagare här i Göteborg som väljer att inte teckna de här avtalen som de har rätt till enligt den grundlag vi har. Det här har varit väldigt tydligt i de olika rättsfallen, väldigt tydliga riktlinjer för förvaltningen. Man har till och med haft juridisk expertis inkopplad i detta för att göra de här bedömningarna och ändå så står du här och tvekar på om du tänker följa detta eller ej. Det är ju väldigt skrämmande får jag ju säga att du inte står upp för den lagstiftning vi har. Sedan kan man ha olika åsikter om den och då får du väl driva det uppe i Stockholm eller EU om du vill ändra på det här. Men det kan väl ändå åtminstone vara överens om att vi ska följa svensk lagstiftning. Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod!

Tack fru ordförande! Precis som jag sa tidigare här så gick det här testet igenom utan prövad eller överklagan och projektet genomfördes. Det är fakta. Ni själva gjorde ett test Axel. Det var stark kritik från förvaltningen men du ville testa och köra ändå. Och jag säger det är fine. Låt oss göra så. Sen kan man backa i så fall om man får det emot sig. Men vad det gäller det här, den här upphandlingen gick igenom, den överklagades inte och projektet genomfördes. Tack för ordet!

Då tackar vi Axel Josefson och Jonas Attenius för fråga nummer 1. Då går vi över till fråga nummer 2 ställd av Axel Josefson till Jonas Attenius (S). Varsågod Axel!

Tack för det ordförande. Jag tänkte slå. Du får begära ordet. Förlåt, hade jag inte gjort det kanske nu? Varsågod! Tack! Återigen fråga till Jonas Attenius (S) och det handlar om resultatet för 2025 som visar att nämnderna gör ett miljardöverskott samtidigt som vi ser stora brister inom välfärden. Kunskapsresultat maten sjunker, äldreomsorgen går på knäna, barngrupperna har blivit större och personal köps ut på löpande band. Då är min fråga, kommer du vidta åtgärder för en bättre styrning och ledning för nämnder så de tilldelade ekonomiska resurserna används?

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod! Tack för det ordförande!

Tack för frågan Axel! Det är möjligt att du kanske tänker tillbaka på din egen tid förra mandatperioden som kommunstyrelsens ordförande. Kan vi konstatera att den moderata misskötseln av kommunen var ganska ökänd vid den tiden. För på område efter område så går utvecklingen bättre än när du Axel Josefson var kommunstyrelsens ordförande. Du skröt ju till och med dina enorma överskott som för övrigt kom från en S- ledd regering som på den tiden stöttade. Låt mig säga, det rödgröna styret bygger ramarna på föregående års budget. Inte på utfallet. Föregående års budget. Vilket innebär att nämnder har med sig överskott. De som har överskott har ju då en större kassa vidare in att göra av med nu. Och utöver det, så har vi också under mandatperioden haft full. Uppräkning utifrån den prognostiserade kostnadsutvecklingen var något som ni aldrig gjorde under era år vid makten. Naturligtvis kan omvärldsförutsättningar ställa till det, absolut. Rekryteringsläget skulle jag säga är en sådan faktor, men det kan också vara förändrade prognoser eller andra delar. Vårt mål i styret är naturligtvis att alla pengar ska göras av med i innevarande års budget och leda till en kvalitativ verksamhet oaktat vilket område det är för våra göteborgare. Det är vårt mål. Ibland är det faktiskt tvärtom. Så var det förra hösten när våra socialnämnder hade det tufft under en tid. Då såg vi till att skjuta till pengar till de socialnämnderna. För övrigt samma socialnämnder som ni i ert budgetförslag ville skära ner på. Tack!

Tack Jonas Attenius. Då lämnar jag ordet till Axel Josefson för en replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Det är lite tråkigt Jonas att du inte vill svara på frågan om ni tänker vidta några åtgärder för att förbättra er styrning och ledning av nämnderna. För det här hade ju naturligtvis varit en engångsföreteelse, att ni gör miljardöverskott i era nämnder, så hade det ju varit en sak. Men nu var det ju samma historia föregående år också. Även 2024 gjorde ni miljardöverskott. Samtidigt så har vi här i fullmäktige och alla göteborgare fått höra era ramsor. och mer pengar från regeringen för att ni inte klarar av att leverera den välfärd som göteborgarna har rätt till. Det här visar ju på att ni inte klarar av att leda och styra Göteborg när ni inte klarar av att använda de ekonomiska medel som ni faktiskt har till förfogande. Och då ställer sig naturligtvis frågan, kommer ni vidta åtgärder för att stärka er egen politiska ledning utav de nämnder och bolag nu som gör de här miljardöverskotten?

Tack Axel, då lämnar jag ordet till Jonas Attenius, varsågod.

Självklart så styr vi löpande verksamheten utifrån kommunstyrelsen, ut via våra gruppledare och ordförande. Det sker hela tiden. Och det är ju lite anmärkningsvärt att Axel Josefson nu står och kritiserar att vi har ett plus, ett plus som du mycket väl vet att vi så väl behöver för att klara investeringarna i den här staden. Vi börjar nu åter närma oss 2 % överskott, vilket är nödvändigt för att ha en god ekonomisk hushållning och klara de omfattande investeringar vi står inför. Det är lite. anmärkningsvärt att bli kritiserad av det från just Axel Josefson. Kan bara konstatera att det går mycket bättre. Bara inom förskolan så har timanställningarna halverats på två år. Andelen legitimerade förskollärare och barnskötare ökar och andelen outbildade minskar kraftigt. Vi ser det även på andra områden, till exempel det här med att ha ett mål om att ha barngrupper under fem barn. Vet vad den ligger på nu? 4,9. Det lyckades ni aldrig under er tid, men nu har vi nått det målet. Det är fakta.

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel för den andra sista repliken. Varsågod!

Tack för det ordförande! Ja återigen vägrar Jonas Attenius (S) svara på min fråga. Kommer han vidta några åtgärder för att komma till rätta med den misskötsel av Göteborg som hans vänsterstyre nu håller på med? Man förstår ju kanske lite av problematiken när han pratar om att vi behöver ett plus för att vi ska gå överskott. Ja det stämmer! och det har vi lagt in i budgetarna. De här pengarna jag pratar om, de här miljardöverskotten, det är utöver detta, utöver detta. Det här är ju pengar som skulle gå rakt ner i välfärden, men nu sitter de på ett konto. Samtidigt så tror jag nog de allra flesta göteborgarna har märkt de stora barngrupperna i förskolan, de dåliga studieresultaten och vi har ju nu hela haveriet inom äldreomsorgen, som där man då kräver mer pengar och de pengarna finns här. Miljardöverskott.

Tack Axel, då lämnar jag ordet till Jonas Attenius för sista replik. Varsågod!

Axel Josefson ställer frågan om det är misskötsel. Han har använt det ordet några gånger. Då vill jag bara fråga, är det misskötsel när andelen gymnasiebehöriga är 4 procentenheter högre nu 2025 än när du styrde? Är det misskötsel när elevnärvaron går uppåt? Är det misskötsel när de legitimerade lärarna i förorterna blir fler än någonsin och utan att det ger minsta effekt på de legitimerade lärarna i andra områden? Här kan jag bara konstatera att vi fortsätter att städa upp efter Axel Josefsons före detta styre. Tack för ordet!

Då tackar vi Axel Josefson och Jonas Attenius. Då var fråga nummer två och då går vi över till fråga nummer tre som är ställd av. Pär Gustafsson (L) till kommunalrådet Marie Brynolfsson (V). De här Ipadarna fungerar inte men jag har koll på tiden. Då får vi två minuter. Varsågod!

Ordförande, fullmäktige! Axel tillhör personkrets enligt LSS. Han har dubbla funktionshinder. Han har omfattande och varaktiga behov av stöd och omsorg för att kunna leva sitt liv. Sedan hösten 2017 har han varit beviljad bostad med särskild service. Axel ska fylla 38 år men mentalt är han inte äldre än fem. Hans behov är stora. Det här beslutet är bestående. Hans funktionsnedsättning har inte förändrats. Ändå har han nyligen fått avslag på sin ansökan om fortsatt insats. Han har fått besked om att han ska vräkas från sitt hem. För att tillgodose goda levnadsvillkor behöver han bostad med särskild service. Hans behov kan inte tillgodoses på annat sätt. Det här är inte bara ett enskilt beslut. Det här är en del av en utveckling som vi ser allt oftare. i Göteborg. Personer med livslånga funktionsnedsättningar får sina behov omvärderade. Inte för att deras verklighet har förändrats utan till följd av administrativa beslut. Ett kommunalt pennstreck som förändrar liv och tar ifrån människor deras frihet. Axel är ett sådant exempel. LSS är en av Sveriges viktigaste frihetsreformer. Den skapades för att ge människor med omfattande funktionsnedsättningar, möjlighet att leva ett liv som andra. LSS är inte en tillfällig insats, det är inte en budgetregulator. Det är en rättighetslagstiftning. Det handlar ytterst om människosyn, om trygghet, om frihet, om och också respekt för lagens intentioner. Därför vill jag fråga ansvarigt kommunalråd, avser du att stoppa överprövningarna av beslut rörande rätten till BMSS boende?

Tack Pär och jag kommer lämna ordet till Marie Brynolfsson. Men jag skulle gärna vilja i framtiden att man läser det man har skickat frågan och inte läser något annat som inte finns utskickat i frågan. För det är det som är med frågor, att man läser upp frågan om man ställer den till ansvarigt kommunalråd och inte läser något som inte är utskickat. Jag lämnar ordet till Marie Brynolfsson. Varsågod.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare och tack så mycket Pär för en väldigt angelägen och väldigt viktig fråga, som jag är glad att du belyser. Jag håller verkligen med om att LSS är en av de viktigaste frihetsreformerna som vi har haft i Sverige, som ju tyvärr vi ser nu pågår det en systematisk urholkning av lagstiftningen, inte bara i Göteborg utan runt om i hela landet, som vi har varnat för i flera år. Och det här handlar ju precis om det du säger, fast man hänvisar till en ny rättspraxis. Och alla funktionsrättsorganisationer beskriver ju hur deras medlemmar blir av med insatser inom bland annat assistans, inom korttidsvistelse, ledsagning. Inte för att behovet har ändrats, utan för att rättspraxis har ändrats. För att någon annan, någon annanstans i landet har fått det sämre så ska man också få det sämre. Det här vill vi komma till rätta med, för det här är inte värdigt. Det är inte rätt. Vår inriktning är att tillämpa en så generös tolkning av LSS som möjligt. I årets budget har vi därför ett tydligt uppdrag om det här. Att människors behov ska vara vägledande, inte att rättspraxis ska vara ett tak. Utan att det är ett golv. Så vi hoppas att det ska leda till fler gynnande beslut framöver. Tyvärr ser vi den här utvecklingen runt om i hela landet, det är inte bara i Göteborg. Det här kommer inte lösas för att vi har en sådan generösare tolkning och att olika kommuner tillämpar olika riktlinjer. Utan det krävs ett nationellt omtag av lagstiftningen för att motverka den här urholkningen. Tack.

Tack Marie. Då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson (L), varsågod för en replik.

Tack ordförande. När personer som Om Axel riskerar att förlora sitt hem trots att deras behov är oförändrade, då är det ju inte individens situation som brister, då är det systemet. Trygghet för personer med funktionsnedsättning ska inte vara villkorad av kommunens ekonomi eller interna styrmodeller. Ett hem är inte någonting man tillfälligt lånar och för personer i den här gruppen så ofta bostaden själva grunden för hela livssituationen. Det jag får till mig från tidigare medarbetare i Göteborgs Stad är att det är tillsagt att avslå ansökan och så tar vi det där i förvaltningsrätten. Det är en syn som gör mig rätt mörkrädd. Precis som vi hörde i en tidigare debatt här så är det ju inte så att pengar är problemet i vår kommun. Ansvarig nämnd gick med ett överskott på ungefär 100 miljoner så pengar finns. Men ändå så fortsätter vi att ompröva personer vars livssituation inte kommer bli bättre.

Tack Pär och Marie Brynolfsson som begärt en kontrareplik. Varsågod!

Tack så mycket. Nej jag har ingen annan uppfattning än dig Pär. Det här är en jätteviktig fråga och det är precis det. Därför vi också har det här uppdraget i budgeten att se över så att man inte ska tolka rättspraxis så här snävt, att man inte ska jaga de här överklagandena som du säger. Sen kan jag ju självklart inte garantera att det aldrig kommer göras några överklaganden, för det tillhör ju myndighetsutövningen. Men vi ska inte ha en sådan myndighetsutövning där man jagar lägsta möjliga nivå med hänvisning till att andra personer har fått det sämre runt om i landet. Men det som är problemet här är ju att lagstiftningen urholkas över hela landet, inte bara i Göteborg. Det är inte pengarna som är problemet. Så lagstiftningen måste ses över. Regeringen är fruktansvärt passiv i den här frågan. Sverige har också fått kritik från FN för hur vi hanterar LSS. Så jag hoppas verkligen att Regeringskansliet också vaknar till. Du har ju goda kontakter där. Så jag hoppas att du kanske kan peppa i gång dem lite. För det här är en jätteviktig och akut fråga. Tack!

Tack! Marie, då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson (L) för den andra och sista repliken. Varsågod Pär!

Tack ordförande! Jag vill tacka Marie för ett bra samtal och jag delar mycket av det du säger. Föräldrar eller anhöriga ska inte behöva leva i ständig oro för att deras vuxna barn ska förlora sina hem. Människor med omfattande funktionsnedsättningar ska inte behöva leva med hotet om vräkning trots att inget i deras behov har förändrats. Här handlar det i grund och botten om hur vi i Göteborg väljer att tolka lagstiftningen och rättspraxis. Personer vars behov inte har förändrats ska inte omprövas. Det är väldigt glädjande om vi delar den uppfattningen för då tror jag att vi har en del att göra framåt och då gör jag det gärna gemensamt. Så här kan vi inte ha det.

Då tackar vi Pär Gustafsson (L) och Marie Brynolfsson (V) för frågan. 3 och går över till fråga 4, som är ställd av Kristina Bergman Alme (L) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Kristina!

Tack herr ordförande. Alla kommuner måste ordna med trygghetspunkter vid kris eller krig för att medborgarna ska kunna få trygghet, värme och förnödenheter och ofta är dessa placerade vid skolor. Men sedan den 1 juli 2025 så ändrades skollagen och numera så är obehöriga förbjudna tillträde till skolor. Min fråga till Jonas Attenius (S) är utifrån ändringarna i skolan. I skollagen, eller ändringen i skollagen, anser du att det är läge att överväga placeringarna av trygghetspunkterna?

Tack Kristina! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Ordförande, fullmäktigeledamöter och Kristina. Tack för frågan! Ja, jag blev ju intresserad när du ställde den här, så jag har gått efter den lite grann. Precis som du beskriver så är det ju en förändring i skollagen som är skriven precis som du redogjorde här för ledamöterna. Men stadsledningskontoret har också fördjupat sig i den här frågan. Den juridiska bedömningen är att det inte finns några hinder i den nya lagstiftningen. Det vill säga att detta inte är ett hinder för att vi ska kunna genomföra etablerandet av trygghetspunkterna i våra skolor helt enkelt. Det var ett ganska kort och koncist svar jag har fått. Tack!

Tack Jonas och Kristina! Du får replik, inte i tal. Jag byter. Det vill säga en minut i stället för två. Varsågod!

Här är ett klipp. Tack så mycket. Det är jätteintressant att de kommer fram till detta. Jag var nyfiken på det hela och misstänkte att det var lättare för dig att få fram ett svar än vad det var för mig. Det är intressant utifrån att jag går en universitetsutbildning för rektorer i att leda i kris och krig. Där har personalen vid Försvarshögskolan sagt att nej, nej, nej, nu måste kommunerna backa. De kan inte ha kreativ. Sen så kan man ju då fundera på. Vi sa att staden redan har gjort stora investeringar. Jag förstår att man inte kan riva upp det. Men jag tror att man åtminstone måste ha en struktur för hur man i sådana fall ska ta in personer. För det är också skillnad kris och krig. Kris, ja men då kanske man behöver ta in folk i aulan. Krig, nej men då kommer nog de flesta skolorna vara stängda. Men jag tycker ändå att det vore intressant att höra dina synpunkter på det jag just tog upp. Tack Kristina och Jonas får en kontrareplik. Förlåt ordförande, fullmäktigeledamöter. Du har helt rätt Kristina. Det är klart att det kommer omgärdas av vissa praktiska omständigheter. Precis det här du säger, är det kris eller krigsläge då är det inget snack. Då öppnar vi upp allt vad vi har tänkte jag säga. Men är det ett krisläge exempelvis? Det kanske är, nu spekulerar jag, men gymnastikhallen avskiljer det mot övriga skolan. Att man anpassar det här logistiska, hur ska vi hantera det? Det behöver man däremot titta närmare på med grundskoleförvaltningen. Så det är helt riktigt.

Tack Jonas, då lämnar jag ordet till Kristina för andra sista replik. Varsågod!

Tack Jonas! Jag tror att man också måste ta ett snack med utbildningsförvaltningen eftersom en del av trygghetspunkterna ligger där. Nu vet jag att olika kommuner är olika tydliga med i förväg att avslöja var trygghetspunkterna befinner sig. Och det kan man också fundera på för att om det blir kris så kanske det inte som så att man har lika goda möjligheter att googla just då eller ja det kanske ligger nere. Så att det kan man ju också överväga ifall man ska. ska låta det vara tydligt var de befinner sig. Men jag tror att alla som är ansvariga för de här byggnaderna nog också bör få chansen att fundera ett varv kring säkerhetsfrågorna när det gäller detta. Tack för ditt svar och tack för att du grävde!

Då tackar vi Kristina Bergman Alme (L) och kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) för detta och går över till fråga nummer 5 som är sist för idag. Den är ställd av Emmyly Bönfors (C) till kommunalrådet Karin Pleijel (MP). Emmyly? Det är du. Det är fråga nummer fem. Då får vi gärna begära ordet, så får du överlämna det till dig.

Tack ordförande! Ja, på samernas nationaldag i fjol serverade Göteborgs Stad en samisk gryta som visade sig vara en ganska tunn soppa, nämligen kokad på nyzeeländsk hjort. Vi från Centerpartiet påpekade då att det smakade illa både bildligt och bokstavligt, men att det också vittnade om en inköpspolitik som har valt bort det svenska köttet och i stället satsat på billigare importkött. Inför årets nationaldag hade Göteborgs stad lovat Sameföreningen i Göteborg att servera renskavsgryta med riktigt renkött. Men i stället fick flera verksamheter i staden i all hast innan servering stryka över ordet renkött på menyerna i förskolorna och servera en korvgryta på nöt. Det var helt enkelt för svårt att köpa in svenskt renkött. Så min fråga till Karin Pleijel är därför, anser du att dessa två år av misslyckande, på samernas nationaldag visar att Göteborgs stad behöver ta ett större omtag med sina livsmedelsinköp och upphandlingar.

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel. Varsågod!

Tack så mycket för ordet och tack för frågan Emmyly. Jag kan säga att vi inte har valt bort svenskt kött, men vi har också krav på ekologiskt. Den ekologiska andelen har faktiskt ökat, ekologisk mat i staden, den största någonsin, 52%. Jag kan instämma i din fråga att det är beklagligt att man inte fick tag i tillräcklig mängd renkött för att kunna servera den rätt som var tänkt. Det som planerades var att servera en gryträtt med potatismos, lingon och messmör där renkorv var den bärande ingrediensen. Jag har förstått att man redan under hösten hade samtal med en leverantör för att se så att vi detta år kunde få renkött i rätt mängd till rätt datum. Men sedan årsskiftet så blev det inte så. tydligt att det var för stora volymer så det skulle inte kunna ordnas. Det är verkligen beklagligt. Förskoleförvaltningen hade då dialog med sameföreningen och efter det landade man i att servera en gryträtt inspirerad av samisk matkultur, byta renkorv mot svenskt nötkött. Det skulle dock vara tydligt att det inte var en samisk rätt. Där verkar kommunikationen ha brustit och vissa förskolor skrev ändå ut att det var Samisk renkorvsgryta på menyn, men det ändrades i sista stund, maten är central, men jag vill ändå lyfta att det var en del av en större helhet hur den samiska nationaldagen uppmärksammas på våra förskolor. Den samiska kulturen lyfts på olika sätt, till exempel med berättartraditioner och författarbesök. Rennäringens och samernas förutsättningar, det är ju något annat som vi kan diskutera, men jag tänker att den debatten hör hemma i riksdagen i stället. Vi jobbar aktivt för att förbättra upphandlingar och inköp, även strategiskt, med att öka inköparnas mognad över staden. Vi ser att vi har gjort förflyttningar, till exempel som jag nämnde, att de ekologiska livsmedlen är högre än någonsin.

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors för en replik. Varsågod!

Tack Karin Pleijel för svaret. Men tyvärr är det inte tillräckligt. För det här handlar ju inte bara längre om ett olyckligt misstag utan om ett systemfel. som nu har blivit en årligen återkommande pinsamhet för Göteborgs Stad. Genom mat kan vi få uppleva olika kulturer. Idén om att servera traditionell samisk mat på samernas nationaldag tycker jag är jättebra. Men med tanke på hur det gick i fjol och att vi hade den här diskussionen även då. Borde ni inte i styret då ha säkerställt att det skulle fungera bättre i år och verkligen följt upp så att det skulle bli så i verkligheten och inte bara på pappret. Till och med det traditionella brödet gákku fick vi. Vi fick bytas ut i vissa förskolor. Att baka bröd borde ändå gå att genomföra. Vad är då poängen med att ha den här ambitionen om ni inte säkerställer att Göteborgs Stad levererar?

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel. Varsågod!

Som jag nämnde så gjorde det ett seriöst försök att få den här leveransen men att det inte tyvärr gick att genomföra på grund av volymerna. Men det är inte jag som sätter menyn på förskolan. och jag kan tycka att det är rimligt att se om det inte är möjligt att få tag i de här mängderna renkött, att titta på alternativa samiska rätter som kan vara andra råvaror. Jag vet att fiskar som röding och sik är också traditionell samisk mat. Jag kan förstå valet av just ren, eftersom rennäringen är så central i den samiska kulturen. Men som sagt, det är inte upp till mig, utan det är förskoleförvaltningen som får titta vidare på hur man gör och eventuellt Jag är väldigt stolt över att våra förskolor och skolor firar den 6 februari, som är den samiska nationaldagen, och att man gör det på många olika sätt. Maten är en central del, men hela firandet hänger inte på det.

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Emmyly för andra och sista replik. Varsågod!

Tack! När Centerpartiet var med och styrde Göteborgs Stad såg vi till att införa viltkött. i upphandlingen av kött och klargjorde att när det då fanns en målkonflikt mellan val av ekologiskt kött och svenskt kött så skulle det svenska väljas. Det är en princip som jag har förstått att den finns kvar. Det är bra. Sen när det gäller det här med ekologiskt kött som Karin Pleijel lyfter så delar ju Centerpartiet ambitionen att vi ska ha högt uppställda mål när det gäller ekologiska livsmedel och vi står bakom miljö och klimatprogrammet. Men trots det så har ju det rödgröna styret sett till att det svenska köttet nu har minskat med 11 procentenheter då, från när vi styrde 90 % till nuvarande 79 %. Så det kan ju också vara en viktig fakta i den här frågan.

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel för andra och sista kontrareplik. Varsågod!

Ja, det stämmer att den svenska andelen ökade under er tid och den ekologiska andelen minskade drastiskt. Men den håller nu på att komma Det är inte så att det behöver vara en konflikt för att ekologiskt kött produceras på många svenska gårdar och är en fantastisk kombination. När man både kan se att djurvälfärden som det ekologiska köttet garanterar, där det är mer utevistelse och mer närproducerad mat. Att det är mycket förenligt med att det är en svensk produkt. Jag hoppas att den trenden fortsätter, att vi kan få se mer ekologiskt och mer svenskt ekologiskt kött. Tack.

Då tackar vi Emmyly Bönfors och kommunalrådet Karin Pleijel. ordförande om eventuell nedläggning av Trollängsskolan

Därmed är vi färdiga med dagens frågestund och går över till ärende nummer tre. Det är interpellation av Axel Darvik (L) till grundskolenämndens ordförande om eventuell nedläggning av Trollängsskolan. Interpellanten är inte här och har bett om att bordlägga interpellationen till nästkommande KF. Kan vi göra så? ordförande om försäljning av Cirkus Lorensberg till föråldrat pris

Ärende nummer 4. Det är också en interpellation av Axel Darvik (L) till exploateringsnämndens ordförande om försäljning av Cirkus Lorensberg till föråldrat pris. Interpellanten är inte närvarande och har begärt att interpellationen ska bordläggas till nästkommande KF. Kan vi göra så? Ja. ordförande om terminsbetygen för höstterminen 2025 i de kommunala grundskolorna

Då går vi över till ärende nummer 5 och det är interpellation av Pär Gustafsson (L) till grundskolenämndens ordförande om terminsbetygen för höstterminen 2025 i de kommunala grundskolorna. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas och jag överlämnar ordet till grundskolenämndens ordförande Viktoria Tryggvadottir Rolka, varsågod Viktoria!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, åhörare. Och tack Pär för en relevant och angelägen interpellation. Det stämmer att höstterminens resultat i årskurs 9 ligger lägre än förra året på hösten. Eftersom vi har väldigt bra koll på utvecklingen och har ett gediget uppföljningsarbete. så kom inte det här som en chock utan det gjordes kort analyser redan av den här elevgruppen i sexan som pekade på att det skulle landa lite lägre. Men det som jag ändå ser som positivt när man pratar med skolorna ute, det är att över hälften av eleverna som saknar betyg gör det i ett ämne. Vilket innebär att många kommer att ha goda förutsättningar att kunna knappa igen sig under nästa termin. Men vi följer frågan och vi stöttar skolorna, rektorerna och erbjuder alla möjliga typer av stödinsatser för att öka både undervisningens kvalitet men också för att förbättra det särskilda stödet. Så jag kan lugna dig med att vi har ögonen på detta. Sen har du en andra fråga här som kändes lite rolig att besvara faktiskt nu. Det är om jag anser att nämnden idag har ett tillräckligt fokus på kunskapsuppdraget och elevernas måluppfyllelse. Och där skulle jag faktiskt vilja säga att det är den största förändringsresan vi har gjort. Det är kulturförändringen som vi har gjort i vår förvaltning. Vi har gått från att vara en nämnd som pratar om allt som ska lösa hela världens problem till att ha ett väldigt, väldigt dedikerat fokus på just måluppfyllelse. Tillskapat en avdelning som jobbar med bara utbildning och undervisningens kvalitet, flyttat ut resurser i klassrummet för att jobba nära undervisningen och följer upp i mycket större utsträckning. Tack!

Tack Viktoria! Då lämnar jag ordet till interpellanten Pär Gustafsson. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Pär!

Tack så mycket ordförande! Först vill jag tacka skolkommunalrådet för svaret på min interpellation. Det skriftliga svaret är. en lite mindre uppsats och sådant uppskattas. Resultaten från höstterminen 2025 i Göteborgs kommunala grundskolor ger anledning till oro. I både årskurs 6 och årskurs 9 så ser vi en tydlig försämring jämfört med föregående år. Kommunalrådet beskrev tydligare i sitt svar resultaten som ett hack i kurvan så att säga. Det handlar faktiskt om elever som inte når målen. När resultaten i både årskurs 6 och årskurs 9 förändras samtidigt så är det inte bara en statistisk fluktuation. Det är en signal. Att hänvisa till kohortanalyser och tidigare mandatperioder löser så att säga inte situationen för de elever som just nu riskerar att lämna grundskolan utan fullständiga betyg. Frågan är ju inte riktigt hur kurvan såg ut. ut 2022 utan varför resultaten försämras nu. Vi har över 1000 elever som lämnar grundskolan i Göteborg varje år utan tillräckliga kunskaper. De individuella programmen på gymnasieskolan utgör nu det näst största programmet i Göteborg. Jag välkomnar att ansvarigt kommunalråd säger att man har större fokus på kunskapsuppdraget nu än någonsin tidigare. någonsin i historien. Samtidigt så försämras resultaten och det är där jag inte får gå ihop, om allting är så mycket bättre nu än vad det har varit så borde vi också se det i kunskapsresultaten. För oss liberaler så är det avgörande vad som händer i klassrummet. Tack!

Tack Pär! Då är det Jörgen Fogelklou. Som har begärt. Nej, Tamara kan inte begära. Det är fel. Det är Jörgen. Var det du? Begärde du en replik? Okej. Då begär du en replik på Pär. Ska jag lämna ordet till Jörgen? Okej, då gör vi så. Varsågod Jörgen Fogelklou. Som är sist i talarlistan just nu. Varsågod!

Tack för ordet herr ordförande. Jag tänkte stanna upp lite där Viktoria pratar om att hälften av de obehöriga eleverna bara saknar ett kärnämne. Det är ju ett bevis på att det är ett systemfel. Om hälften av de som inte har det i samma ämne, då är det ju ett systemfel. Då handlar det naturligtvis om kvaliteten i undervisningen. Vi tror på tydliga insatser och tidigare insatser. Från vår sida är skolans kärnuppdrag glasklart. Kunskap först! Det betyder tydlig undervisning med fokus på basämnena, tidiga stödinsatser, inte sent repetitionsarbete i årskurs 9, arbetsro i klassrummet, färre sidouppdrag och mer lärartid till undervisning. Positivt på fokus på matematik men det räcker inte att hålla i. När resultaten faller så måste man också våga prioritera om. I vår budget för 2026 föreslog vi bland annat stärkt kunskapsfokus, mer resurser direkt i klassrummet och ett tydligare mandat för rektorer att upprätthålla studieron, en skola, en rektor. För utan trygghet och ordning, ingen kunskap. Tack!

Tack Jörgen! Då har jag tomt. Viktoria, ville du begära ordet? Ja. Yes. Då överlämnar jag ordet till dig. Varsågod!

Jag får ursäkta för det lilla namnbytet jag hade här plötsligt. Självklart Pär, ska vi ta det på allvar att det dippar. Vi ser att de som kommer gå i nian nästa år inte kommer göra den dippen. Det vill jag mena är en fluktuation i en fortsatt positiv utveckling som går åt rätt håll. När jag menar att det går åt rätt håll så handlar det handlar inte bara om betygsresultaten. När vi tittar på sjukskrivningarna, sjukfrånvaron, så har det minskat. Personalomsättningen har minskat. Rektorsomsättningen, som vi vet är otroligt viktig, har minskat. Den absolut viktigaste faktorn för skolframgång är att man ens är i skolan. Att närvaron går så mycket uppåt är en otroligt viktig framgång. Men sen tänker jag att hela arbetet med det sociala. De skolsociala teamen som avlastar rektor från att ägna sig åt en massa annat än att vara en pedagogisk ledare, och framför allt avlasta lärarna från det, har också varit jättebetydelsefulla insatser som jag tror att vi behöver fortsätta att hålla i. Jag vill liksom inte att vi ska få panik för att nu ser vi att det går ner här, utan vi ska självklart göra allt vi kan. Det ska in med insatser och det ska erbjudas sommarskola och så vidare. Men jag tror att det är väldigt viktigt att vi fortsätter att hänga i med det förändringsarbetet vi har påbörjat och som jag upplever att många i nämnden, även dina eller på din sida, ändå ser att det har skett en positiv förflyttning när det kommer till det fokuset och den förändringen och förändringsresan som vi har gjort. Tack!

Tack Viktoria! Då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Pär!

Tack så mycket ordförande! Mikrofonen, som är A-lampan, är slagen. En förutsättning för lärande är att det är lugn och ro i klassrummet. Häromdagen kunde vi läsa om att vi har elever på Bjurslätt som behöver träna karate för att överleva skoldagen. Vi har en situation på Glöstorpsskolan som också är särskilt oroande där citat hotfulla aggressiva elever. som attackerar lärarna. Vi pratar om 100 incidentrapporter. Vi har en rapport som kommer från statsrevisionen här om en stund som pekar ut att vi har brister kopplat till nyanlända elever. Elever som verkligen behöver en fungerande skola där grundskoleförvaltningen placerar efter ålder och inte kunskap. Jag delar helt, jag tror att vi helt delar ambitionen att vi vill att så många elever som möjligt ska lyckas i Göteborgs skola. Men vi har verkligen utmaningar. Du och jag är ute på många skolbesök. Jag var nyligen på Communityskolan i Tynnered. De tillsammans med skolan i Gårdsten, presenterade fantastiska resultat i den SALSA-mätning som kom nyligen. Där jobbar man med halvklasstimmar och tvålärarsystem i matematik exempelvis. Vilket verkligen visar på goda resultat. På min gamla högstadieskola Vättleskolan i Angered har jag också gjort en fantastisk resa, fantastiska resultat i Salsa och där man systematiskt jobbar med att kartlägga varenda elev. Det är många som har gjort en resa. Socialdemokraterna har också gjort det när det kommer till skolpolitiken och det är väldigt bra. Men vi måste verkligen, tror jag som du säger Viktoria, vi måste verkligen ha fokus på kunskapsuppdraget och inte minst matematikämnet. Tack!

Tack Pär! Då är det tomt på talarlistan anser vi att det är färdigdebatterat. Innan jag går till nästa ärende så har det inkommit klagomål om att det pratas väldigt högt i ersättarrummet. Jag skulle be er som sitter i ersättarrummet att prata lite tystare. ordförande om Brännö Rödsten som fungerar som en samhällsnod

Och då går vi över till ärende nummer sex och det är interpellation av Henrik Sjöstrand (M) till kommunstyrelsens ordförande om Brännö Rödsten som fungerar som en samhällsnod. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Karin Pleijel (MP) för besvarande. Jag överlämnar ordet till kommunalrådet Karin Pleijel till att börja med. Varsågod Karin!

Tack så mycket för ordet herr ordförande, fullmäktige och åhörare! Tack Henrik Sjöstrand för en interpellation i ett viktigt ämne, Brännö Rödsten är och ska vara fortsatt en viktig samhällsnod för boende och verksamheter i södra skärgården. Vissa delar av de planerade åtgärderna kan tyvärr inte göras inom nu gällande detaljplan. Därför pågår ett arbete med att ta fram en ny detaljplan för området som ska möjliggöra en utveckling av platsen. Att föregripa det arbetet med den nya detaljplanen riskerar att få motsatt effekt och att arbetet behöver göras om när väl detaljplanen är på plats. Som mitt svar på din första fråga hur vi säkerställer arbetspendlare till och från Brännö kan fortsätta ta sig till arbete, skola och samhällsservice, så är det att persontrafiken till och från Brännö den fungerar idag med samma kapacitet som tidigare. Det gäller också för godstrafiken. Det finns i nuläget inga beslut eller vidtagna åtgärder. som begränsar möjligheten för arbetspendlare, skolelever eller andra resenärer att ta sig till och från Brännö, eller för gods att transporteras till och från ön. Den tillgänglighetsanpassade flytbrygga för persontrafik som tidigare planerats ingår i ett större hamnprojekt som för närvarande görs om Mot bakgrund av detta kan det inte genomföras i nuläget. Fram till dess fortsätter person och godstrafik att fungera med befintlig. I din andra fråga, varför har ingen muddring eller flytt av den obstruerande bryggan genomförts trots att detaljplanen medger hamnverksamhet, så är det så att Göteborgs Stad har genomfört förstudier och projektering för en helhetslösning för Brännö Rödsten. Den omfattar muddring, flytt av befintliga bryggor, ny flytbrygga för persontrafik och en större och mer funktionell gods kaj. Men tyvärr är inte detta förenligt med nuvarande regler. detaljplan som jag nämnde tidigare. Jag får återkomma. Tack!

Tack Karin! Då lämnar jag över till Henrik Sjöstrand. Varsågod!

Tack för ordet ledamöter och åhörare, ordförande! Jag vill även tacka Karin Pleijel för svaren, vilket genererat en önskan om några klargöranden till medborgarna. Glädjande togs ju 2018 beslut om projektet av STAD. Nu är farhågorna om en ny långsam utredning och detaljplanearbete påtagligt. I svaret av Karin angavs ingen tidsplan. Detta påverkar ju hela ön och staden råder över området. När är projektet färdigt? Det är en tillkommande fråga. Och Brännö Rödsten lägger en stor arbetsinsats på cykelvänliga vägar. Till det behövs vägmaterial. Staden uppfattas motarbeta denna utveckling då behovet av ett litet grusupplag i Rösten nekas trots att ytan finns och frågorna har ställts flertalet gånger. Är det rätt uppfattat att vägarna och dess värde ska få förfalla tills stadens projekt med Rösten är slutfört? Sedan, vems åtagande är områdets skötsel? Skaderisk föreligger. Uppenbara fel lagas inte trots flertalet påtalanden till förvaltningen i sak. Med motivering, det får bli när Röstin byggs om. Allt skjuts på framtiden. Turismen och besöksnäringen håller skärgården högt på listan. samt skapar stora intäkter för Göteborg. Hur säkerställer staden tillgänglighetsanpassningen för resenären tur och retur till Brännö? Således tidsplan, grusupplag, skötsel av området, tillgänglighetsanpassning för resenären. Tack för ordet!

Tack Henrik! På detta har Karin Pleijel begärt en replik. Varsågod Karin!

Ja, som sagt, det finns en helhetslösning och vi. Många önskar att saker och ting går snabbt men man behöver ta fram en ny detaljplan i det här fallet. För att den nuvarande inte stödjer den här helhetslösningen. Då handlar det om muddring, flytt av en brygga. Det kan man inte göra isolerat utan att samtidigt säkerställa en god placering och en helhet. Att vi skulle ta bort en brygga utan att kunna ha möjlighet att anlägga en ny, det är att försämra hamnens funktion. Du har också en fråga om. Vilka åtgärder vi tänker göra för att säkerställa en fungerande infrastruktur när det gäller sopsortering, upplagsytor för grus och byggmaterial. Då är det så att det ursprungliga projektet för Brännö Rödsten omfattade även åtgärder på land. Det ingick sådana här ytor med väderskydd och uppställningsplatser för gods till exempel. Men det stod klart att också kostnaderna ökar på grund av det låg. bärighet i kajkonstruktionerna, så beslutades att ta ett omtag.

Tack Karin och detta har ju Henrik Sjöstrand begärt en kontrareplik. Varsågod!

Tack för ordet! Ja, nu var ju min fråga tidsplanen. Är det 5, 10, 15 eller 20 år innan vi kan börja renovera vägar och ta hand om ön igen? Så gör man ju inte i Göteborg. Man lagar ju så kallade potthål där folk går och bryter benen. Med en gång ganska omgående men är vi satta på något någon parentes där ute? Det är den ena frågan och sen fortfarande fick jag inte svara på tidsplanen. Tack!

Tack Henrik! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel. Varsågod!

Nej, någon parentes handlar det inte om utan det handlar om att det tyvärr är tidskrävande arbete att ta fram en ny detaljplan och med försämrad bärighet som sagt eller en låg bärighet i de här kajskonstruktionerna så behöver Tyvärr lite mer långsiktigt då eller att få en långsiktig lösning på plats och jag driver gärna fram att vi kan få en lösning som är tekniskt genomförbar, ekonomiskt hållbar och att den ger de funktioner och nyttor som man behöver på Brännö. Och det här är ju en viktig nod som sagt för hela södra skärgården. Men det är inte så att det är det här med detaljplanen som gör att det blir en svår fråga. svara på när är det klart? För jag vet att det är långa processer.

Tack Karin, då lämnar jag ordet till Henrik för andra sista replik. Varsågod!

Tack för svar. Det som jag känner saknas det är ett svar och det är mer detaljerat svar med verklighetsförankring. Vi måste ju fortsatt arbeta med ön och dess vägnät för att få cykelvägar och trafikvänliga vägar och säkra vägar. Vi kan ju inte pausa Brännö tills någon trycker dit en yta för oss. Vi behöver en liten yta för att lägga upp grus och den finns senast idag klockan 12.00. Tog jag bild på den tomma ytan om någon är intresserad av att titta på det sen. Den har varit tom i flera år trots att vi har påtalat detta. Tack så mycket för ordet!

Tack Henrik! Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Samuel Bråse (KD), därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Samuel!

Tack för ordet herr ordförande! Ja det är en angelägen fråga Henrik och Moderaterna tar upp här. Hela Göteborg ska leva, inklusive skärgården. Det talas det ofta om i den här talarstolen. Ändå hade Brännö under 2025 ingen under stora delar fungerande återvinning och sophantering på denna ö. Det är ju anmärkningsvärt. Hade detta tillåtits? ske i en annan del av Göteborg? Kan man fråga sig. Men det är symtomatiskt för stadens behandling av skärgården detta. Det talas ofta om att skärgården är Göteborgs största turistattraktion, större än Liseberg. Men ändå så låts detta ske. Man ställer sig frågan om det är så styret ser på skärgården, att det endast är en turistattraktion och inte en plats där folk lever året runt och hela sina liv. Jag kommer från Bohuslän på en ö utmed kusten. Utmed Bohuslän så har nästan samtliga ö samhällen sakta men säkert dött ut för att endast leva upp några veckor under sommaren. Vi bör ställa oss frågan. Om det verkligen är så vi vill ha det även i vår skärgård? KD har länge påtalat behovet av en ösamordnare. En sådan hade kunnat förhindra att sådana här problem uppstår på våra öar där sådana här samhällsfunktioner är av yttersta vikt för att livet ska kunna fungera. Det är välkommet att Business Region har fått i uppdrag att ta fram en utvecklingsplan för skärgården. Men att endast stanna vid planer och prat och diffusa tidsplaner räcker inte. Öarna och i det här fallet Brännö behöver action. Om inget sker kan jag lova att platsen vi talar om på Brännö Rödsten kommer fortsätta att vara allt annat än en dans på Brännö brygga. Tack!

Tack Samuel! Då lämnar jag ordet, till Rasmus Ragnarsson (SD). Därefter Toni Orsulic (M). Varsågod Rasmus!

Tack så mycket herr ordförande och jättestort tack till Henrik Sjöstrand för interpellationen och väldigt sakligt svar från dig Karin där. Men i grunden så håller jag ju med också det föregående talare Samuel sa här att i grunden handlar ju den här interpellationen om en mycket bredare fråga. Och det är helt enkelt klarar Göteborgs Stad och de rödgröna att ta ett ställningstagande. samlat ansvar för att skärgården ska kunna vara ett levande samhälle. Det är i grund och botten det den här interpellationen handlar om. Och läser man till exempel ö dialogens protokoll, där framträder det ju en bild som är ganska skrämmande. Som påvisar hur Göteborgs Stad fallerar i sitt ansvar. Förvaltningarna, de fastnar i sina stuprör. Vi som stad måste försöka vara lösningsorienterade. Möjliggöra för människor att bo ute i skärgården. Jag vet ju, Elisabet Lann och Samuel, ni lade en motion om en skärgårdssamordnare som skulle kunna lösa ut några av de här knutarna. Där röstade de rödgröna ner. Jag är glad över att Sverigedemokraterna valde att stötta den motionen när det begav sig. Så min uppmaning är ju någonstans att vi som stad, vi måste göra mer för att säkerställa att det inte är oattraktivt att leva och bo ute i skärgården. För då kommer skärgården dö. Och det är flera instanser som säger hur viktigt det är med en levande skärgård. Det är mer än en turistdestination. Försvarsmakten säger att det är jätteviktigt att vi har en levande skärgård där människor är bosatta. Och vi från Sverigedemokraternas sida, vi tittar just nu på en rad olika. olika förslag för att göra det lättare för människor att leva där ute. Jag uppmanar de rödgröna att göra detsamma. Tack!

Tack Rasmus! Då lämnar jag ordet till Toni Orsulic. Därefter Patrik Höstmad. Varsågod Toni!

Ordförande! Tyvärr vet jag vad svaret från styret är angående skärgården. Ett totalt ointresse. Anledningen till att jag vet detta är för att För ungefär två och ett halvt år sedan så fick stadsmiljöförvaltningen ordförande där och vi i presidiet reda på att det hade kört ihop sig mellan förvaltningarna. Stadsbyggnad, miljö och klimat. Vi kom inte framåt och Brännö Rödsten längre. Det gick inte. Staden jobbade mot sig själv. Jag valde då att kontakta Karin, som då var miljö och klimatnämndens ordförande, och Johannes Hulter, som är stadsbyggnadsnämnden och sade Kan vi inte på något sätt lösa detta? Vi behöver lösa denna fråga så att vi kommer framåt. Förvaltningarna har kört ner sig själva i skyttegravar mot varandra och kommer inte runt. För miljö och klimat så var det muddringen som var problemet. Man kan inte muddra där, det är inte bra för miljön. Trots att det visar sig att ålgräs som skulle skadas av eventuell muddring faktiskt växer tillbaka bättre efter det muddrat och det har vi exempel på här ute i skärgården. Stadsbyggnad var det då med detaljplanen. Den behöver ju startas och göras om litegrann. Men tyvärr, Båda dessa två ordförande valde att inte ta tag politiskt i frågan. Tjänstemännen sa väldigt tydligt att vi behöver politisk ledning för att komma framåt här. Det intresset fanns tyvärr inte. Så jag bedömer att svaret från styret idag i Göteborg är att nej, vi är verkligen inte intresserade av den här frågan mer än att säga att nu börjar vi med frågan. Ja, men nu har ju förvaltningarna själva lagt tillbaka att de måste starta om allt arbete för att det fanns inget politiskt ledarskap att styra upp förvaltningen. när de hamnade i låsning med varandra. Det är lite konstigt att man låter tjänstemän göra det jobb som politiker borde göra. De kom till oss och sade att vi har ett problem, ni kan politiskt lösa det. Men man valde att inte göra det. Jag försökte, men det fanns inget intresse. Tack.

Tack Toni! På detta har Karin Pleijel begärt en replik. Varsågod Karin!

Ja det stämmer Toni att vi hade en svår situation och det var bland annat överklagande kring hur återvinningen sköttes och det var också ett länsstyrelsebeslut inblandat som är svårt att lägga sig i. Men vi satte till mycket resurser för att faktiskt lösa den här situationen. Så det blev ju ett antal, nu handlar det om återvinningen då, ett antal hämtningar som man kunde lösa det i det akuta läget. Sen är det. Det är som sagt både Göteborg Company som ju har intresse av att turistnäringen ska fungera och Business Region Göteborg som vi har sett till att de engagerar sig i frågan. Förutom att vi själva jobbar med den här, att det har identifierats som att det behövs en ny detaljplan och att man jobbar med den. För att vi vill ha en levande skärgård och vi vill ha ett levande samhälle hela året om. Det ska vi göra allt för att det ska fungera. Det som är nu med den nuvarande är att allt fungerar som. men det kommer att bli mycket bättre med den nya detaljplanen. Tack.

Tack, Karin! Och med detta har Toni Orsulic begärt en kontrareplik.

Ordförande! Grundproblemet där ute är att vi har en hamn som håller på att förfalla. Det är ju grundproblemet i det. Vi har alltså en hamnanläggning som inte håller måttet riktigt längre, som blir sämre och sämre dag för dag. Vi hade kunnat starta det här arbetet för två och ett halvt år sedan drygt. Jag är ganska säker på att detaljplanen redan varit färdig vid det här laget, att vi hade kunnat påbörja det faktiska arbetet. Det är ju där problemet finns. Ni väljer att inte agera när det finns möjlighet att agera för att lösa grundproblemet. Återvinningen där ute, ja det är ett problem. Det underlättar om man har en hamnanläggning som fungerar, att man har ytor att ta in godset på. Precis som Henrik har haft många samtal om den här grushögen som behövs. Precis som han säger, det behövs ett ställe att lägga upp grus för att kunna reparera vägarna där ute. Det finns inte idag på grund av att staden har kört fast. i staden själv, i sin administration. Det är det problemet vi behöver lösa.

Tack Toni! På detta har Karin Pleijel begärt sin andra replik. Varsågod Karin!

Jag vill bara säga det att den har samma kapacitet som tidigare Hamnen. Men att det finns en man har uppdagat att kajkonstruktionen behöver en annan lösning än den som nuvarande detaljplan tillåter. Därför är det viktigt med detta omtag för att få en väl fungerande hamn och verksamhet på ön.

Tack Karin och Toni har begärt sin andra kontrareplik. Varsågod Toni!

Tack ordförande! Vi är fortfarande kvar vid problemet att detta kunde varit påbörjat för två och ett halvt år sedan. Så länge staden har ytan i avtal där nere, på det avtalet vi har, så har vi problemet att det inte finns den här grushögen som föreningen behöver där ute för att kunna underhålla sina egna vägar. Det måste gå snabbare. Det måste vara tydligare ledarskap och det finns tyvärr inte. Ja, nu är vi där vi är. Vi har startat om processen. Förvaltningen har kommit till det läget, inte på grund av det politiska ledarskapet i denna stad. Tack!

Tack Toni! Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Patrik Höstmad. Därefter Henrik Sjöstrand. Varsågod Patrik!

Tack för det! Ja, såklart är det viktigt att vi har en fungerande skärgård som kan leda. och utvecklas. Det här haveriet nu i Brännö Rödsten är bara en av väldigt många processer som har havererat kring skärgården. Vi har hantering av parkering vid Saltholmen som varit en evighetsfråga. Vi har haft frakttrafiken och dess taxor. Det ni nu går fram med, en taxekonstruktion och så som kommer att driva upp kostnaderna för vissa transporter enormt mycket och försämra det. Vi har de rödgrönas ovilja att inrätta. Ni släckte det pågående arbetet med en plan för utvecklingen i södra skärgården. I stället hanteras frågorna ad hoc. Koordineringen fungerar inte. Tjänstemännen förstår inte skärgårdens särskilda förutsättningar. Och ni som styrande politiker när ni får frågan upp till er, nu måste ni ta tag i det så att vi får fram det, hur ska vi göra, hur ska vi avväga det här, så händer ingenting. Borde jag inte ha tagit det? Jag i skärgården ska fundera på vad tusan håller Göteborgs Stad och ni styrande rödgröna politiker på med egentligen? Med det sagt, om man ska ta någonting lite positivt i stadsmiljönämnden nu i början på månaden så fick Demokraterna igenom ett yrkande att genomlysa alla samtliga angörningar i södra skärgården, höra med de boende vad behövs för funktioner och inte, så vi kan göra det systematiskt och inte ad hoc nu. Det är ett jätteproblem och så tar det flera år för att lösa det. Vi jobbar med det systematiskt. Och, för att berömma er lite, alla partier i stadsmiljönämnden ställer sig bakom demokraternas yrkande. Så tack för det! Men nu måste vi ta tag i det här!

Tack Patrik! Då är det Henrik Sjöstrand som är sist i talarlistan. Varsågod Henrik!

Tack så mycket för det! Mycket bra har nämnts. Miljöaspekterna som nonchaleras. Marina livet med det berömda ålgräset. Ungefär 30 gånger om dagen grumlar fartygen som går in där. I stället för att man muddrar en gång för alla och gräver ut lite både på bredden och på djupet så slipper man den här uppgrumlingen konstant. Ekonomi nämns. Skärgården kostar inte bara, den genererar också medel till stadens kassa. Det är väldigt mycket turister, ungefär 2500 personer som kliver i land sommarhalvåret i Brännö och Östen och ska nyttja de här omgivningarna som är fina. Gå på våra vägar, handla i affären och nyttja naturen. Vi är glädjande, de kommer från hela världen och de kommer faktiskt året om. Återvinningen nämndes förut. Den hänvisades genom lokala krafter till en viss yta när vi lotsade tjänstemän ifrån staden där ute. Det nonchalerades också. I stället tilldelades då kretslopp en annan yta att ställa ner sina containrar. Och den historien ligger nu i Mark och miljödomstolen till ingen nytta. Som i alla fall jag ser det. Ytor som saknas går att tillskapa redan nu. Det går att göra mycket med en gång med väldigt små medel. Det behöver inte vara hål i gatan så folk går och bryter benen. Grönskan, vi klippte grönska i somras med lokala krafter. Det låg cyklar i de överväxta cykelställen. Det var inte godkänt i stan. Men på Brännö får det lov att vara så. Och fraktkostnaden som har stuckit i väg radikalt.

Tack Henrik! Då har vi Karin Pleijel som har begärt ordet.

Jag vill bara tacka för interpellationen och att vi sätter ögonen på skärgården. För det är verkligen en uppskattad del både för besökare och för oss boende i Göteborg att komma ut i skärgården. Då är ju liksom attraktionskraften handlar ju om att det är en levande miljö och ingen konstgjord turistkuliss, utan att det faktiskt är ett fungerande liv. Så jag tycker det är viktigt att vi fortsätter titta på detta. Sedan nämndes lokala krafter och då måste jag be. Berömma för att det är ju hela stan, att sköta hela stan, det är ju ett teamwork mellan de som bor här och civilsamhället och företag och oss i staden. Och just på öarna så uppskattar jag att det finns ett väldigt aktivt civilsamhälle som är beredda att hitta lösningar. Och med det sagt så hoppas jag också att staden kan göra sitt i detta teamwork. Tack.

Tack Karin! På detta har Henrik Sjöstrand begärt en replik. Varsågod Henrik!

Tack! Jag ska inte dra ut på längre. Lokala krafter är kunniga och de hjälper till att man slipper gå som katten kring het gröt. Och den heta gröten är oftast juridiken så som mark och miljödomstolen och det kostar både tid och pengar. I stället för att vara lite lyhörda, den som sitter bakom skrivbordet. i staden. Jag missunnar dem inte att de har läst länge och kan mycket men just det lokala kan halta ibland och då får man kanske se till genvägar som är möjliga och folks goda vilja. Tack för ordet!

Tack Henrik! Nu är det tomt på talarlistan. Anser fullmäktige att interpellationen har färdig debatterats? Ja! Och då är vi på ärende nummer 7 och 8. Då är det stadsrevisionens rapportsammandrag. Stadsrevisionens ordförande är inte närvarande just nu utan har bett om att senarelägga de här två rapporterna till klockan 18. Då ställer jag frågan till fullmäktige, kan vi senarelägga ärende nummer 7 och 8 till ungefär klockan 18? Ja.

Då har vi kommit till ärende nummer 9, och det är valberedningens förslag till vid sammanträdet förekommande val. Under punkterna 1–10 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? under punkt 11 lägger valberedningen fram förslag till val. Med anledning av att en person har avlidit kan valberedningens förslag bifallas. Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Då är vi på ärende nummer 10. kommunalförbund, i stället för Håkan Hallengren (S)

Det är ärende nummer 10. Val av ersättare i förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund, i stället för Håkan Hallengren. Kan jag få förslag på ersättare? Ordet har begärts av Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande! Här vill vi föreslå Mats Arnsmar. Tack!

Då är det förslaget Mats Arnsmar. Kan Mats utse sig till ersättare i förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund i stället för Håkan Hallengren? Ja! Allards gata inom stadsdelen Guldheden

Då är vi på ärende nummer 11 och det är antagande av detaljplan för äldreboende med mera vid Dr. Allards gata inom stadsdelen Guldheden. Kommunstyrelsen föreslår att detaljplan för äldreboende med mera vid Dr. Allards gata inom stadsdelen Guldheden antas. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Johannes Hulter. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Johannes!

Tack så mycket ordförande, ledamöter! Det är väldigt roligt att vi nu kan komma vidare med den här planen som är så viktig för att värna judiskt liv här i Göteborg. Det är också en fin utveckling för Guldheden där man faktiskt har tagit hänsyn mycket till mötet med Landala Egnahem. Så det är en väldigt fin plan och jag har ju själv varit på Neubergska och det är ju ett fantastiskt äldreboende, en fantastisk personal och fantastisk social miljö, som är väldigt roligt att nu kunna utvecklas ännu mer. Så vi är väldigt positiva till detta. Tack!

Tack Johannes! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Ja, det är skönt att den här detaljplanen har kommit så långt. Men det har inte varit alldeles enkelt. För att det är en del miljöingrepp och det är framför allt kulturmiljön, Landala egnahem. Blir det direkta försämringar? Så jag ska säga då från oss demokrater, vi står 100 % bakom den här planen och har gjort hela vägen. Men det är inte säkert vi hade gjort det om Göteborg hade varit mer vanligt. Utan med det stora judehat som har spritt sig i Göteborg så måste vi stötta judiska församlingen. Här har vi grundskolan, vi har förskolan, vi har äldreboendet och nu får vi några lägenheter med några. studenter eller doktorander också så att man kan bli skyddad. Det är fruktansvärt att det behövs, men vi måste ta den här detaljplanen. Det kommer bli fint. Men hade jag bott i Landala egnahem så hade jag säkert överklagat planen, och det kommer den nog bli. Så får en domstol avgöra. Men vi känner att vi har gjort de avvägningarna i stadsbyggnadsnämnden nu, tagit hänsyn så långt det går på miljösidan och de bitar som är kvar av parkerna, mer tillgänglighet och försökt värna kulturmiljön, men kom ihåg detta! Det här är inte det Göteborg vi ska ha! Det tycker jag vi ska säga varje gång i fullmäktige när vi får chansen. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors. Därefter Camilla Widman. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag tycker vi ska gå vidare med den här detaljplanen för ett nytt äldreboende. skola och även några små lägenheter på Guldheden. Och det är ju som tidigare talare har sagt, Neubergska äldreboendet som drivs av två stiftelser tillsammans med Judiska församlingen. Och när det här förslaget då har gått via stadsbyggnadsnämnden och nu upp till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige så har ju vissa avvägningar gjorts. Bland annat när det gäller miljöfrågorna men också kulturmiljön. Och här har ju stadsbyggnadsförvaltningen landat ner i en, att just när det gäller människors hälsa eller naturmiljö så bedömer man inte att det är särskilt stor risk i den här planen. Däremot så vid dialog med Länsstyrelsen så kan det ju vara risk för kulturmiljön. Men det är ju också någonting som Länsstyrelsen inte kommer meddela oss förrän vid antagande av planen. Och därför så skulle jag vilja ställa en fråga till Sverigedemokraterna som är de enda som har yrkat avslag på den här planen i kommunstyrelsen. Varför inte låta den här detaljplanen gå hela vägen så att vi sedan kan få ett utfall från länsstyrelsen om hur de bedömer kulturmiljön? För vi behöver ju få den här detaljplanen på plats. Så vad fick Sverigedemokraterna att ändra sig mellan att frågan var uppe i Stadsbyggnadsnämnden till att den nådde Kommunstyrelsen? Och varför röstade ni rakt avslag på planen och inte ens en återremiss för att titta noggrannare på kulturmiljöfrågorna?

Tack Emmyly, då lämnar jag ordet till Camilla Widman. Varsågod Camilla!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare! Vi ser väldigt positivt på den här planen precis som Johannes sa och jag vill bara yrka bifall till KS förslag.

Tack Camilla! Då är det Johan Zandin som får ordet. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Johan!

Tack så mycket! Även jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Som alla andra detaljplaner så har det här ärendet beretts i stadsbyggnadsnämnden och innan det i byggnadsnämnden. Där var ju samtliga partier eniga om att gå vidare med förslaget även om jag kan hålla med Martin Wannholt. med flera om att kulturmiljön är en lurig fråga men man har ju ändå samtliga partier till slut landat i att låta oss gå vidare med ärendet och det finns ju också ett respektavstånd till Landala egnahem. Det finns kvar en park mellan äldreboendet och Landala egnahem som kommer bli lite smalare än innan men ändå markera en tydlig skillnad mellan områdena. Förhoppningsvis får vi också till en riktig gång och cykelbana ner till Chalmersområdet från centrala Guldheden, något som tidigare har saknats. Det finns annars inga cykelförbindelser alls mellan Chalmers och Guldheden från Vawrinskys plats och nästan borta vid stadsgränsen mot Mölndal. Så förhoppningsvis får vi till det med. Tack!

Tack Johan! Då har vi Jörgen Fogelklou som är sist i talarlistan. Varsågod till Jörgen!

Tack herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Vi avstyrker den här detaljplanen i dess nuvarande utformning då den medför betydande negativa konsekvenser och inte uppfyller grundläggande krav på hållbarhet, hänsynstagande och samhällsansvar. Planen innebär ett påtagligt intrång i kulturhistoriskt värdefull miljö och riskerar att skada riksintressets Landala egnahem. Den föreslagna bebyggelsen bryter mot områdets historiska struktur och riskerar på sikt att försvagade kulturvärden som området är avsett att skyddas för. Tack!

Tack Jörgen! På detta har ju Emmyly Bönfors begärt replik. Varsågod Emmyly!

Tack! Ja men då fick vi ju svar från Sverigedemokraterna om att de alltså vill avstyrka den här planen. Men frågan kvarstår ju varför vill ni göra det? För att frågorna om kulturmiljö som vi alla har varit inne på, det är ju någonting som vi får veta via länsstyrelsen vad som är möjligt att gå vidare med. Och de kommer inte meddela oss det förrän vid antagande av den här planen. Och det här är ju ett vanligt bekymmer i Göteborgs Stad, att vi har en ibland oenighet också med länsstyrelsen om vad vi borde kunna göra. Inte minst inom centrala delarna av Göteborg. Men vi behöver gå vidare med den här planen för att kunna få ett utslag från länsstyrelsen. Så jag undrar fortfarande i så fall varför har inte Sverigedemokraterna åtminstone yrkat på en återremiss? I stället går man fram med ett avslag på hela den här planen. Det skulle sätta hela planen i gungning om det skulle gå igenom.

Tack. Emmyly, då lämnar jag ordet till Joel Wickman som är sist i talarlistan. Varsågod.

Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och vi är positiva till detaljplanen. Men ser väl också de avvägningar som Martin Wannholt lyfter. Tack!

Tack Joel! Nu är det tomt på talarlistan och under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen och avslag på kommunstyrelsens förslag. Martin Wannholt, Emmyly Bönfors, Camilla Widman, Johan Zandin, Joel Wickman yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation antecknad.

Då går vi över till ärende nummer 12 och det är uppföljning av arbete med civil beredskap per 2025. Kommunstyrelsen föreslår att uppföljning av arbete med civil beredskap per 2025 antecknas. Här har vi talarlistan. Vi börjar med Jonas Attenius (S), därefter Eva Flyborg (L). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter! Säkerhetsläget i Sverige är ju allvarligt. Och en stad som vår egen här i Göteborg är ju verkligen landets nav för försörjning, för industri och för kunskap. Men vi måste också då stå beredda att agera om det otänkbara inträffar. Och kris och ytterst då krigsberedskapen måste vara av högsta nivå vilket också inkluderar vikten av att löpande öva. Det är klart, det här är ett läge som jag tror att många av oss hade svårt att föreställa oss för några år sedan. Jag vill ändå säga att på den korta tiden har vi kommit en bra bit på vägen, men mycket återstår att göra. Beredskapsarbetet ska bli en naturlig del av stadens kärnverksamhet och vardag. Det som är bra i det här sammanhanget är den breda politiska enigheten, i den här församlingen, vilket också är ett måste för att det här ska fungera effektivt, träffsäkert men framför allt också hålla över mycket lång tid. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Eva Flyborg. Därefter Hans Arby. Varsågod Eva!

Så kanske. Bra, tack så mycket herr ordförande. Ja, idag talar vi civil beredskap och jag håller med Jonas att det är en styrka att vi är överens i den här församlingen. Men låt mig bara ha några mindre synpunkter ändå. Vi har tagit, precis som Jonas säger, viktiga steg i rätt riktning men den är fortfarande väldigt ojämnt utvecklad i staden och otillräcklig. Särskilt inom den samhällsviktiga verksamhet som ska bära staden när det blåser snålt. De flesta nämnder och styrelser som vi kan läsa i rapporten här har en krisledningsförmåga, men saknar samtidigt många beredskapsplaner för höjd beredskap. Bland de här finns verksamheter med samhällsviktiga och samhällskritiska uppdrag. Bara runt 30% har övat sin krigs ledningsorganisation, vilket i praktiken betyder att stora delar av stadens krigsledning är oprövad samtidigt som vi förtroendevalda, inte har deltagit i övningar trots avgörande ansvar när det faktiskt verkligen gäller. Arbetet med kontinuitet och försörjningsberedskap har dragit i gång men är spretigt. Bara 30% av samhällsviktiga verksamheterna ställer idag beredskapskrav vid upphandling av kritiska varor och tjänster. Lagerhållning och robusta leveranskedjor är fortfarande undantag snarare än självklarheter. Dessutom har vi en risk och sårbarhetsanalys som bygger på 2023 års underlag. Det håller naturligtvis inte utan det här måste vi uppdatera och göra det väldigt snabbt dessutom. Sammanfattningsvis, det krävs tydligare politiska prioriteringar, snabbare tempo i genomförandet, gemensamma stats lösningar för försörjningsberedskapen och fler skarpa övningar av krigsorganisationen. Annars riskerar beredskapen att stanna i välskrivna dokument när den i själva verket måste fungera i verkligheten. Trots detta, herr ordförande, bifall KS förslag!

Tack Eva! Då lämnar jag ordet till Hans Arby. Därefter Eva Ternegren. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Jag vill börja med att tacka för en bra uppföljning även om det kanske i alla delar inte är riktigt det vi hade velat läsa tror jag. Stark civil beredskap är minst lika viktigt som en militär. Det ser vi inte minst på Ukraina som under fyra år nu har kunnat motstå Rysslands anfallskrig. Både vid fronten men också i vardagen i samhället. Det är tydligt att det finns brister i beredskapen i flera nämnder och bolag. Framför allt vad det gäller varuförsörjning, hantera krigstillstånd. Det är tveksamt om vi skulle kunna klara oss på egen hand i två veckor. Vi hittar också på vikten av att öka självförsörjningsgraden. Det handlar om livsmedel och energi även om det inte ingick i den här rapporten. Men till det som Eva Flyborg tog upp. Det finns fler exempel på det här. Hur spretigt och mycket mer som behöver göras. Vad det gäller kriskommunikation så är det 20% av stadens nämnder som bara delvis har en plan för att hitta alternativa kanaler och nå ut. Riktlinjer för beredskap 20% som de inte har en beredskapsplan eller gjort analys hur en krigsfara skulle påverka dem. Det är viktigt att alla nämnder. styrelser har den här goda beredskapen. För det kan ju vara 20 % duger inte. Det räcker med en intern plan så faller ju allting ihop då. Och det är ju framför allt, tänker jag också, vi som sitter i nämnder och styrelser här som ska ta med oss det här till våra uppdrag där. Att ställa frågor, följa upp, ställa krav och stötta där det behövs. Jag yrkar med det bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack Hans! Då lämnar jag ordet till Eva Ternegren. Därefter är Axel Josefson. Varsågod Eva!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och andra som lyssnar här. Ja, man måste ju säga att den här kommer i rätt tid. Det känns som rätt tid att följa upp arbetet med stadens civila beredskap. Med tanke på krig i Europa, växande miljö och klimatkriser och en president i USA som känns som en säkerhetsrisk hela han, så måste vi göra vad vi kan för att säkerställa vår beredskap och vår säkerhet. Vi blir helt enkelt smärtsamt medvetna om att detta arbete behöver prioriteras. Handlingen handlar om det arbete som pågår. Bland annat om att alla nämnder och bolag ska ha en uppdaterad beredskapsplan. Som ska aktiveras om regeringen beslutar om höjd beredskap. 80% av nämnderna har det. Det är naturligtvis en brist att 20-årsjubileum. inte har det. Det måste steppas upp det arbetet. Vi måste också löpande göra risk och sårbarhetsanalyser. Som Eva Flyborg sa så är den senaste gjord 2023 och behöver väl förnyas definitivt. Då handlade det om skyfall och cyberattacker. En annan viktig fråga som flera har tagit upp är att upprätthålla tillgången på nödvändiga varor och tjänster i krislägen. Att identifiera vilka, sådana varor vi behöver och de flesta nämnder har gjort det. Jag vet också att det bedrivs ett väldigt aktivt arbete i nämnden för inköp och upphandling för att till exempel få fram leverantörsavtal som inkluderar ansvar för leveranser även i händelse av krig eller kris. Det handlar om att gå igenom alla avtal och se vilka som är absolut nödvändiga att ha då. i sådana lägen. Kostnaden för att upprätthålla beredskapen hamnar tyvärr i de flesta fall på kommunerna. Det finns statliga medel att söka.

Tack Eva. Tack. Då lämnar jag ordet till Axel Josefson som är sist i talarlistan. Varsågod Axel.

Tack fru ordförande, fullmäktige göteborgare. Jag yrkar också bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag är väldigt glad, tacksam och nöjd över att vi kan göra det här i bred politisk enighet. Det är ju viktigt i de orostider vi nu befinner oss i att vi inte sätter i gång och börjar bråka om de här viktiga frågorna utan att vi alla har göteborgarnas. bästa som intresse. Och det är ju så att vi kommer ju från en situation där vi inte trodde att detta var möjligt. Vi trodde inte att de här, att vår omvärld skulle förändras i den takt som det har gjort. Och det har ju också ställt stora utmaningar på vår egen organisation att anpassa sig till de här nya förutsättningarna. Och jag är väldigt stolt över Göteborgs Stad. som har tagit sig an den här uppgiften på ett väldigt förtjänstfullt sätt, proaktivt, engagerat och det är klart att det finns säkert lite brister här och var. Det är inte särskilt konstigt utifrån det utgångsläget vi har. Sedan också så måste vi hålla i åminnelse att hoten förändras med tid. Det vill säga det här arbetet kommer aldrig att vara färdigt utan vi kommer kontinuerligt behöva arbeta med vår krisberedskap. beredskap och att kunna arbeta för att trygga göteborgarnas hälsa här. Så att med det så är jag väldigt nöjd med detta. Jag tycker att vi ska yrka bifall till det här och sedan en uppmaning till alla er som sitter ute i nämnder och styrelser att trycka på i de här frågorna. Mycket viktigt. Tack ska du ha!

Tack Axel! Det är tomt på talarlistan och det finns bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag. Bifalles den? klimatprogram

Ärende nummer 13. Uppföljning av målen för 2025 i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram. Kommunstyrelsen föreslår att Miljö- och klimatnämndens uppföljning av målen för 2025 i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram antecknas. Vidare föreslås att miljö- och klimatnämnden får i uppdrag att i kommande uppföljningar av miljömålen i nära samarbete med berörda nämnder och bolag tydliggöra effekterna av och resursbehovet för respektive rekommendationer. Slutligen föreslås att kommunstyrelsen får i uppdrag att utveckla och föreslå justeringar i befintlig styrning i syfte att uppnå mer konkreta och kostnadsätta åtgärder i rätt tid så att det systematiska miljöarbetet kopplas tydligare till budgetprocesserna. Jag har ju en talarlista. Vi börjar med Hanan Baalbaki, därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Hanan!

Tack ordförande, presidiet, åhörare! Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Måluppföljningen visar att utvecklingen går framåt, att det är mycket positivt som händer i staden. Samtidigt ställer det fortsatta arbetet som krävs stora krav på oss att utveckla det systematiska miljöarbetet. Vi behöver se en tydligare koppling mellan de åtgärder som tas fram inom det systematiska miljöarbetet och ordinarie budgetprocess så att resursbehov och synliggörs och passande åtgärder kan arbetas framåt. Den centrala styrningen behöver utvecklas och erbjuda hjälp och stöd till övriga förvaltningar och bolag hur de kan utveckla sitt klimat och miljöarbete. Kommande uppföljningar behöver synliggöra effekt av rekommendationer och resursbehovet samt öka genom genomförbarhet och förankring genom nära samarbete mellan miljö och klimatnämnden och övriga nämnder och bolag. Stadens miljö och klimatprogram är ambitiöst. Det är för att vi ska göra det enkelt för göteborgarna att leva klimatvänligt. Skydda göteborgarna och få sakliga ämnen i luften, i vatten samt se till att vår stad tillsammans. Tillsammans med näringslivet i framkant. När vi ska göra en grön omställning som gynnar miljön och klimatet och svenska jobb och göteborgarnas liv. Tack för mig!

Tack Hanan! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD). Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Emma!

Tack fullmäktige och göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas och Demokraternas yrkande i Kommunstyrelsen och även tillägget från M, D och KD. Här har vi då ännu en uppföljning av Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram. Ännu en gång visar det samma sak. Att det inte går så himla bra. Tre av tre övergripande miljömål, naturen, klimatet och människan, bedöms kräva systemomställning. Det betyder alltså att Göteborg inte klarar sina egna mål med den politik som förs idag. Även toppen. 12 av de delmål som är så är det bara 10 som säger också att de kräver kraftfulla insatser eller systemomställning. Det är alltså nästan hela miljö och klimatprogrammet. Och det mest avslöjande tycker jag är ju att de mål som faktiskt har förbättrats är ju faktiskt inte på bättre resultat i verkligheten. Det här handlar ju om att man har skrivit på nya planer, nya strategier, nya styrdokument. Det har alltså inte blivit till exempel bättre luft för Göteborg. utsläppen har inte blivit mindre och det har inte blivit bättre i verkligheten. Rapporten säger också rakt ut att flera mål ligger utanför kommunens rådighet. Ändå fortsätter de rödgröna att sätta mål som i praktiken kräver att både EU, Kina och USA gör rätt saker samtidigt. Och så skyller man sig ifrån på det här och det är inte aktuellt fel men det är ju ett systemfel. För det här är ju Göteborgs politik. Det är här det är beslutat. Det är här den styr och det är här som vi drar resurserna. Det är också här som det kommer att misslyckas. Vi säger samma sak som vi har gjort många andra gånger i den här debatten. Det är att uppföljningen bekräftar det som vi redan har sagt. Att vi behöver ändra målen. Vi behöver fokusera på de konkreta målen och lokala miljöåtgärder där faktiskt staden har rådighet. Som faktiskt ger verklig nytta för göteborgarna. I stället för ständiga ursäkter tar vi ansvar. Tack!

Tack Emma! Då lämnar jag ordet till Dan-Ove Marcelind, därefter Sarah Ullmark. Varsågod Dan-Ove!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. Några av oss här inne hade igår förmånen att lyssna till några av de forskare som tagit fram den senaste klimatrapporten. Det var återigen tydligt att Göteborgs Stad med den takt som vi rör oss nu inte kommer att uppnå de väldigt högt uppsatta klimatmålen. När det gäller specifikt transport och mobilitet är egentligen alla missnöjda. De som behöver använda bilen är missnöjda, de som åker kollektivt är missnöjda och gånger. cykeltrafikanter är missnöjda. Jag menar på att det här är ett resultat av att staden och det rödgröna styret inte bedriver en politik förankrad i verkligheten eller som går ihop med människors vardag. Inte heller för den delen med stadens plånbok. Återigen betonades att stadens rådighet är begränsad. Ska man då ändå ge sig i kast med att trots allt försöka nå de här målen menar klimatrådet att det behövs intensiva och som du beskriver det transformativa åtgärder. Förslag som att kraftigt minska parkeringsplatser, kraftigt höjda parkeringsavgifter och göra det drastiskt svårt för dem i behov av bilen. Som Röda Partner pekar på finns det studier som visar att acceptansen ökar om medborgarna först ges goda möjligheter till att ställa om. Men de ambitioner som staden satt upp och med de åtgärder som krävs för att nå dessa mål ger vi inte medborgarna den möjligheten. Det kommer att gå ut över acceptans och legitimitet men inte minst över göteborgarnas vardag. Vi behöver riva hinder, inte bygga upp hinder. Stimulera exempelvis en utbyggd laddinfrastruktur, men börja inte ta ut avgift för pendelparkeringar som man nu gör på den nybyggda pendelparkeringen i Skaraborg ute på Hisingen. Och som en slutkläm så tycker jag också det är viktigt att vi i större utsträckning tar hänsyn till faktiska målkonflikter i klimatarbetet. Frågor som innerstadshandel, besöksnäringen men också civil beredskap. Vi såg exempelvis vad effekterna blev när hemtjänsten till stora delar elektrifierade fordonslösningar. inte kom någonstans på grund av frysta laddstolpar och elbilar som inte klarar snöovädret. Och så som idag tog vi del av rapporter kring den ökade hotbilden mot vår energiinfrastruktur, det behövs en balans som inte finns idag. Tack.

Tack. Då lämnar jag ordet till Sarah Ullmark. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Sarah.

Tack för ordet ordförande, församlingen här och åskådare. Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD och tilläggsyrkandet från M, D och KD. Jag tänker inte dra. Jag har ju varit här uppe många gånger och pratat om revideringen av klimatmålen. Jag kommer inte dra samma en gång till. Det är så tråkigt att lyssna på när alla här bara kör sina liners om och om igen, så jag ska inte göra samma sak. Jag tänkte snarare fokusera på den andra delen av vårt yrkande som handlar om att involvera övriga delar av staden i det. i de åtgärder som vi behöver vidta. Det här är ett förslag som vi har drivit i miljö och klimatnämnden de senaste två åren. Snart tre, utan att få gehör för det. Att man inte som, när man utger sig för att vilja vara ledande i miljö och klimatarbetet, kan tänka sig att fråga sina förvaltningsdirektörer och bolagsdirektörer därute i staden. Hur tror ni att vi kan göra det här på bästa sätt? Vad kan ni göra i er verksamhet? Vad kommer få störst effekt? utifrån de pengarna som vi lägger i just er verksamhet. Hur kan ni samverka med varandra för att vi ska komma framåt? Att man inte är beredd att göra det, det tycker jag säger ganska mycket om att man kanske inte är så seriös med det arbetet som man skulle vilja ge sken av. Och jag tycker också att det blir tydligt att de så att säga politiska spelen är mycket viktigare än de resultat som vi kan uppnå på miljö och klimatområdet om vi faktiskt vågar lyssna på varandra och hålla med om. Jag tycker det är tråkigt att man inte vill gå med på det här och det drabbar ytterst framtidens göteborgare och det får stå för det rödgröna styret. Tack!

Tack Sarah! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Ja, saker går i rätt riktning men långsamt. Men det finns skäl till det. och man kan glädjas åt att saker ändå går i rätt riktning, men vad vi har sett nu på sista tiden eller sista åren, det beror på olika saker men också en medveten politik. Vi har skapat ett trafikkaos i Göteborg som skapar köer med mer utsläpp, mångmiljardbelopp både för bussar och bilar och näringsliv i ökade restider. Det finns ingen styrning kvar längre i den här staden. Det är vilda västern i trafiken. Det är inte Det är så man bedriver en långsiktig miljöpolitik i den här staden. Jag ska börja så jag inte glömmer det. Jag ska yrka bifall till yrkandet från D, M, L och KD i kommunstyrelsen och vårt tilläggsyrkande som är den ena att-satsen i det rödgröna är från D, M och KD, nämligen effektiviteten. Men vi måste komma ihåg att titta på misstagen. Det är två saker som jag tycker är viktiga. Vi har ett valår i år. Ska vi vara ärliga i årets valdebatt när det gäller klimat eller ska ni? På den här sidan kan ni gå ut och säga och lova än en gång att klimatmålen till 2030 ska nås. Som i princip samtliga gruppledare har sagt flera gånger den här mandatperioden, fast ni vet att klimatrådet och verkligheten visar något helt annat. Och sen som ett sista exempel. Vi har redan slösat bort flera miljarder på politiska hittepå miljöprojekt. Vi hade förrförra fullmäktige eller om det var förra så var det en representant från Miljöpartiet här uppe och sa att 2028 eller 2029 skulle första CCS-tekniken vara på plats på Renova. Det är en ren lögn. Det kommer inte ske och det är jättebra att det inte sker för det skulle kosta så mycket energi och pengar. Vi ska naturligtvis ha den tekniken på vår avfallsförbränning när den finns tillgänglig men vi ska inte vara en dyr experimentverkstad där allt går åt skogen på grund av främst miljöpartiet ännu en gång. Tack!

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors. Därefter Helena Norin (MP). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande! Till att börja med så tycker jag också det är lite dyster läsning att vi bara når 2 av 12 miljömål. Samtidigt så tycker jag programmet fortfarande står sig med mål för naturen, människan och klimatet. Och vi behöver göra åtgärder framför allt när det gäller den biologiska mångfalden och inköpen från Göteborgs Stad men också på transportsidan. I de frågorna tror jag det är viktigt att vara konkret. Det är det egentligen i alla miljö och klimatfrågor för att veta vad vi egentligen behöver göra. Där har ju vi i Centerpartiet föreslagit ganska många saker. Vissa har vi fått igenom med de rödgröna. Bland annat det här med cykelgator exempelvis men också att jobba för en omställning av trafiksystem. I vissa andra frågor går det långsammare, bland annat ett initiativ som vi la om sänkning av hastigheter på statliga leder. Där fick vi inte med oss de rödgröna. De rödgröna förespråkar också en egen slags miljözon som idag inte finns i trafikförordningen i stället för att helt enkelt bara inrätta en miljözon klass 3. Arbetet med trafiksäkerheten vid skolorna går också väldigt långsamt. Där endast en av 140 grundskolor har säkrats för barn som ska kunna cykla till och från skolan. Trots de här ganska negativa tankarna kring miljö och klimatarbetet i Göteborgs Stad. Så är jag ändå lite mer hoppfull än Moderaterna, Demokraterna och gänget. När det gäller den här systemomställningen som krävs. För vad är egentligen en systemomställning? Och det är ju att vi behöver. ställa om teknik, infrastruktur, styrmedel och beteenden. Och där finns det ju ganska många saker på gång. Till exempel senast igår diskuterade vi en ny Lindholmsförbindelse. Där kan man ju kalla om en systemomställning. Som kommer gynna kollektivtrafikresandet till exempel. Tack!

Tack Emmyly! Då är det Helena Norin (MP) och därefter Grith Fjeldmose (V). Varsågod Helena!

Nej, du får starta. Hallå! Ordförande, ledamöter, åhörare. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Än en gång, vi har en trippelkris för klimat, biologisk mångfald och föroreningar. Då är det inte läge att jobba mindre vilket sänkta mål innebär. Löser vi inte trippelkrisen så kommer inte våra efterkommande ha en värld som det går att leva i. Högst medvetna om att den borgerliga sidan gärna sänker klimatmål. Senast häromdagen så var det Romina Pourmokhtari som vill sänka transportmålen som inte nås på grund av hennes egen politik där hon drog ner inblandning av biobränsle i diesel och sänkte priset vid pump. Naturligtvis leder det till större klimatpåverkan, vilket vi också märker av här i Göteborg. Det är ett utmärkt exempel på att målen inte är fel men åtgärderna driver. För oss som stad betyder det här att vi ska hålla fast vid målen och bli bättre på att genomföra åtgärder som tar oss dit vi vill. Det är ett arbete där vi alla kan hjälpas åt i nämnder och bolag. Det är fem år sedan som vi beslutade om miljö och klimatprogrammet som ska gälla till miljöförvaltningens uppföljningar att det här arbetet går för sakta. Då betyder det att vi behöver ta de här besluten där vi faktiskt ger miljö och klimatnämnden uppdrag att i nära samarbete med nämnder och bolag tydliggöra effekten och resursbehoven så att vi faktiskt avser. sätter de medel som behövs. Tack!

Tack Helena! Då är det Grith Fjeldmose. Först därefter är Pär Gustafsson. Varsågod Grith!

Tack ordförande! Jag yrkar bifall till KS förslag. Som jag tolkar det är det närmast enighet om beslutssatserna. Ärendet har bordlagts många gånger. Det har kanske varit nödvändigt för att komma till enighet om att nämnder och bolag måste tydliggöra effekten av och resursbehovet för de rekommendationer som miljö och klimatnämnden ger i sin rapport och att det systematiska miljöarbetet ska kopplas tydligare till budgetprocessen som Eugen också precis sa. Staden behöver fokusera på vissa områden som har bäring på flera mål. Den centrala styrningen behöver utvecklas till att bli mer pådrivande och erbjuda hjälp och stöd till övriga förvaltningar och bolag. Styrgruppen för miljö och klimat har som uppgift att påskynda åtgärderna för att nå miljömålen och att samla olika nyckelpersoner för att förebygga mål. konflikter och se till att de hanteras. Och här skulle jag vilja tillägga i prioriterad ordning. Vi ska göra allt vi kan. Det är vår solidariska skyldighet, men vi kan inte som klimatrådet också konstaterade nyligen i sin rapport göra allt samtidigt. Tack.

Tack Grith! Då är det Pär Gustafsson, därefter Patrik Höstmad. Varsågod Pär!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige! Uppföljningen av stadens miljö och klimatprogram visar två saker samtidigt. Mycket bra sker i staden men takten i omställningen är otillräcklig och flera mål går åt fel håll. Liberalerna står bakom en ambitiös miljö och klimatpolitik men den måste vara realistisk. Den måste vara genomförbar och förankrad i det som faktiskt ligger inom kommunens rådighet. Klimatarbetet ska bygga på teknikskiften, på innovation och kostnadseffektivitet. Det ska inte vila på symbolpolitik eller åtgärder med stora sociala konsekvenser utan tydlig effekt. Därför har Liberalerna två yrkanden i detta ärende. En helgardering kan man säga. För det första står vi bakom yrkandet tillsammans med Demokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna om att uppdatera miljö och klimatprogrammet. Målen behöver harmoniseras med nationella mål och EU:s regelverk samt tydligt kopplas till stadens rådighet. För det andra så står vi bakom vårt gemensamma tilläggsyrkande med S, V, MP och C om att i kommande uppföljningar tydliggöra effekten av och resursbehovet för varje rekommendation. Det är i grunden en självklar princip. Vi måste veta vilka åtgärder, som ger verklig effekt och vad det kostar för att kunna ta ansvar för både klimatet och stadens ekonomi. Det är så vi förenar höga klimatambitioner med ansvar för göteborgarnas vardag och stadens ekonomi. Tack!

Tack Pär! Då är det Patrik Höstmad. Därefter Karin Karlsson. Varsågod Patrik!

Tack för det! Jag tänkte ta upp en sak, kanske två om jag hinner. Den första saken är, vårt Göteborg skrev i december här nu att Göteborg energi når målen om helt återvunnen och förnybar energi. Det är vad som kommuniceras ut. Vi ser ju nu i den här rapporteringen att så är ju inte fallet. Så det pågår en skönmålning kring resultaten inom Göteborgs Stad som ni får. De jobbar lite för mycket för er. Vi måste vara ärliga med hur det är. Göteborg Energi har investerat i den här stora biopannan. Men den löser inte allt när det är minusgrader. Göteborg Energi är tydligare än vad det är i den här rapporteringen. De säger att vi kan om vi vill kanske framöver köra förnybart under normala förhållanden. förhållandena så frågar man sig vad är normala förhållanden? Ja det får inte vara för kallt. Det får inte vara för stort eleffektbehov och det får inte vara någon av de större anläggningarna som för tillfället har lite driftstörningar. För så fort det sker då får vi ta och köra på våra gamla gas pannor och oljepannor. Så ser verkligheten ut. Vi vet ju nu att Rosenlundsverket har gått under hela januari och februari på olja. Ni läste väl det i GP häromdagen? Man har också under de senaste åren gått över från biogas till fossilgas av kostnadsskäl. Man har gått över till kärnkraftsel som inte klassas som förnybar för att den är billigare. Så här kommer det göras marknadsmässiga avvägningar. Det får inte kosta hur mycket som helst. Så vi vill vara tydliga med att det ser faktiskt inte ens så bra ut som det ser ut i den här rapporteringen. Definitivt inte som kommuniceras ut till medborgarna och det här måste vi bli. mycket ärligare med. Så här kan det ju inte fortsätta.

Tack Patrik! Då är det Karin Karlsson först som får ordet. Därefter Toni Orsulic. Varsågod Karin!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det är väldigt lätt och rimligt att bli frustrerad över takten. För det går inte tillräckligt snabbt. Vi är självklart inte nöjda. Medan till exempel transportmålen står och stampar i kategorin kräver systemomställning. Mer behöver göras. Det är självklart en viktig åtgärd som nämns i rapporten är cirkulationsplaner. Det är någonting som vi håller på att arbeta med nu. Men effekten utav att införa dem kommer ju inte synas än på ett tag tyvärr. Det är också viktigt att vi ser till så att kollektivtrafiken till exempel blir mer attraktiv jämfört med biltrafiken. Därför så är det ju bra att vi nu kommer sänka, staden går före här och sänker faktiskt kollektivtrafikpriserna. Det är beklagligt att vi kommer få en höjning förmodligen i regionen. För det hade ju varit bra om vi hade kunnat kroka arm där och se till så att vi faktiskt ser till så att inte kollektivtrafiken upplevs som dyr, trång och opålitlig. Det är också jätteviktigt att vi fortsätter att bygga ut spårvägen så att det kommer ju göra så att vi får en större förflyttning från bilism till kollektivtrafik vilket kommer göra att vi får ner vägtrafikarbetet och vi får bättre ytor som vi kan utnyttja till att göra staden grönare. Vilket i sin tur kommer leda till en bättre luftmiljö till exempel. Det finns ju väldigt starka synergier mellan de här målen och det gör ju att om vi förbättrar till exempel transportsektorn. Då kommer vi även få förbättringar på andra delar utav klimatmålen. Men mer arbete behövs, mer arbete ska vi göra. Jag hoppas att vi nu kan lämna diskussionerna om målen bakom oss och i stället kroka arm för att få lite verkstad. Tack!

Tack Karin! På detta har ju Patrik Höstmad (D) och Emma Altenhammar (SD) begärt repliker. Vi börjar med Patrik Höstmad först. Varsågod Patrik!

Tack för det! Ja, som jag ser den här miljö och klimatprogrammet har ett jättetydligt problem och det är just om vi tittar på transportsidan att vi har ett negativt mål. Vi ska alltså försöka minska biltrafiken och åtgärderna som ni då genomför det är att jäklas med bilister på olika sätt för att försöka få dem att sluta åka. Men det borde ju förstås ha varit ett mål om att förbättra kollektivtrafiken så att folk frivilligt får ett bättre. Nu blir det ett race to the bottom. Vi har inte några kollektivtrafiksatsningar som kommer, stora i alla fall, som kommer i närtid. Samtidigt ska vi försöka försvåra för bilister så att de överfulla bussarna blir ännu överfullare. Det är ju inte bra någonstans. Vi måste jobba för att få det bättre, inte sämre.

Tack Patrik! Med detta har Karin Karlsson begärt en kontrareplik och får ordet nu. Varsågod!

Tack! Vi står konsekvent för att gynna kollektivtrafiken. Det är något vi tycker är jätteviktigt. Jag håller med om att vi kan inte bara jävlas med bilisterna och tro att allting ska lösa sig på det sättet. Vi måste ge folk ett rimligt alternativ. Det är därför det är så viktigt att vi till exempel sänker kollektivtrafikavgifterna för folk. Så att de känner att det inte kostar sjutton. Det är ett problem när folk upplever till exempel att det är billigare att ta och parkera. en parkeringsavgift om de ska göra ett lite längre ärende än att köpa enkelbiljetter. Det är klart att det försämrar kollektivtrafikens attraktivitet. Det är jätteviktigt att vi bygger ut spårvägar, men det kommer ta tid. Men det är jätteviktigt för att vi ska kunna säkra kapaciteten så att inte folk sitter och trängs varje dag. Det sänker ju såklart också attraktiviteten. Vi står konsekvent upp för att förbättra kollektivtrafiken. Det kan man lita på. Tack!

Tack! Karin, på detta har Patrik begärt sin andra replik. Varsågod Patrik!

Det är möjligt att sänkta kollektivtrafikavgifter ger lite på marginalen. Som jag förstått det är forskningen rätt tydlig med att få någon att flytta från bil till kollektivtrafiken så är det framför allt inte en prisfråga utan en restids och kvalitetsfråga. Så ska vi få folk att flytta från bilar till kollektivtrafiken, kollektivtrafiken så måste den bli attraktivare. Det är viktigare än att den är billig. Tack.

Karin Karlsson har begärt sin andra och sista kontrareplik på detta. Varsågod Karin.

Tack. Jag instämmer. Det är därför som det är så viktigt att vi till exempel får Engelbrektslänken byggd, att vi får Allélänken byggd, att vi får Lindholmsförbindelsen byggd och att vi på sikt även får en Operalänk. Vi måste ju verkligen få alla dessa pusselbitar på plats, för då kommer vi få kortare restider. Vi kommer få en större kapacitet. Fler personer kommer kunna åka utan att känna att man står packade som sillar. Vi jobbar på många fronter samtidigt.

Tack! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD) för en replik. Varsågod Emma!

Tack för ordet! Jag tänker om vi backar bandet lite här. Vi fick ju faktiskt en dragning i kommunstyrelsen igår där man fick se hur utsläppen har utvecklats i staden och vart vi behöver komma om vi nu ska nå de här orealistiska målen. Så om man faktiskt tog bort alla personbilar i staden imorgon så skulle vi fortfarande inte ens ha närheten av att nå de här målen. Det är liksom den verkligheten vi lever i. Sen sa de också att det är ganska låg folklig förankring i hela det här arbetet och det krävs informationsinsatser. Det är inte som att man skulle stå här och vara mindre irriterad om man åker bil och letar parkering. En timme av att se en skylt från Göteborgs Stad där det står att vi har tagit bort era parkeringsplatser för att nå klimatmålen tillsammans. För det stämmer ju inte ens det. Vi kommer ju inte nå dem. Jag tror inte heller att den här personen kommer välja cykel nästa gång. Verkligheten är att de kommer välja att handla i Partille i stället. För det är ju verkligheten. Tack!

Tack Emma! Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Toni Orsulic. Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Toni!

Ordförande! Det är ju mycket det här. Det handlar ju om och vad de flesta inte tänker på som inte tydligt står i rapporten, men forskarna jag träffade dem idag var väldigt tydliga med det, för de började med det. De har inte tagit ställning till om klimatmålen är realistiska eller om det är de som man ska ha. De har bara tagit ställning till att de finns där, det är de som är beslutade och utifrån de målen så gör de sin undersökning hur det lyckas. De tar inte ställning till målens vara eller att icke vara, om det är rätt mål, fel mål, för mycket, för lite. Det har inte de lagt någon värdering i. Det är viktigt att ha med sig när man för denna diskussion att de här klimatmålen inte är absoluta på något sätt och det har inte forskningen sagt heller när de har undersökt de här. De har bara mätt utifrån om det är möjligt att uppnå dem. De säger nej om man inte gör väldigt drastiska åtgärder. En av de åtgärderna var ju faktiskt något som stadsmiljökontoret plockade fram förra året men när vi påpekade detta för allmänheten så var Man är väldigt snabb från styret att backa undan och säga nej men det kan vi inte göra. Jag vet varför, det är valår. Man kan inte höja boendeparkeringar från 950 till 2000 alternativt 3000 kr i månaden. Då har man ingen förankring om man försöker göra så. Det är sådana åtgärder som krävs för att man överhuvudtaget ska börja komma åt de här målen som ni har satt upp. Vill ni kalla det visioner? Jättebra kalla det visioner men tro inte att det är någon realism i det. Jag menar vill man prata om närhetsprincipen som gärna tas upp. ofta i de här diskussionerna, men folk ska vara där de är. Det faller på två saker. Ett är att folk väldigt sällan jobbar där de bor. Det finns länder som har haft en princip att du ska göra det. Jag undviker gärna de länderna i möjligaste mån. Det andra är att ni gör ju ingenting för att stärka de lokala torgen och handlarna där direkt. Det är ju ödelokaler på vartenda torg i stan så närhetsprincipen har ju redan fallerat så det står något härligt till. Gent ska vi inte prata om. Er favoritstad att prata om. Ja det ni vill göra.

Tack Toni! Då överlämnar jag ordet till Emmyly Bönfors. Därefter Karin Pleijel. Varsågod Emmyly!

Tack! Jag skulle vilja faktiskt ifrågasätta Moderaterna och SD:s trovärdighet i de här frågorna. Det är väldigt enkelt för Moderaterna med flera att stå och kritisera alla andra som försöker göra någonting för miljö och klimatfrågorna. Vi hör varje gång i den här debatten om hur det är helt orealistiska mål och det kommer bli så himla dåligt för alla göteborgare och så vidare. Men det finns ju inte ett enda förslag den här mandatperioden från Moderaterna med flera eller från Sverigedemokraterna om hur vi ska minska klimatutsläppen eller förbättra vår miljö här i Göteborg. Så det är väldigt lätt att stå och slå sig för bröstet och säga att alla andra är så sjukt orealistiska när man inte kan komma fram med ett enda förslag. Jag har frågat efter de förslagen. flera gånger i den här salen. Men det har inte kommit något på de här åren. Det tycker jag är helt otroligt. Kasta sten i glashus finns det ett uttryck som heter. Men egentligen gick jag upp för att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack för ordet!

Tack Emmyly! Berätta har vi fått några replikbegäran. Vi börjar med Patrik Höstmad först. Varsågod Patrik!

Ja Emmyly, nu nämnde du inte demokrater men jag antar att vi var medtagna i den sleven som du delade. Det ligger ett yrkande nu på det här ärendet. Vi har lagt det under, tror jag, nästan två års tid efter förra klimatrådets rapport, där de just pratade om hur målen var felaktigt formulerade, eller de hintade om det kan man säga. Efter det så har vi skrivit om så här borde arbetet skötas i stället. Sen är det sant, vi håller inte på att tävla med att sätta upp en laddstolpe här, en laddstolpe där, för vi tycker att det här är en bra idé. Det här ska ju liksom drivas från toppen med rätt styrning ifrån miljö och klimatprogrammet, så att vi får framdrift i det. Det är vår lösning på det hela. Och vi, som vi har debatterat tidigare, jag tror att vi kommer att komma längre när vi sedan summerar det framåt 2040 eller 2050 eller någonting sådant där, för nu håller ni på att trycka ut en massa pengar på saker som inte kommer att ge speciellt mycket effekt.

Tack, Patrik! Jag lämnar ordet till Emma Altenhammar (SD). Sedan är Toni Orsulic. Varsågod Emma!

Tack! Jag vill ändå tacka Emmyly för att vara vaksam med att utsläppen är ju faktiskt inte det centrala i våra yrkanden utan det handlar om de miljöinsatser som vi kan ha lokalt. Det handlar ju om allting kring luftkvalitet, kring vattenkvalitet, kring grönytor. Där har vi varit aktiva i debatten och vill du se förslag så har vi faktiskt ett liggande här också. För att tydliggöra det, det handlar inte om utsläppen i klimatanspråk. För även om Göteborg skulle upphöra att existera imorgon så skulle vi inte rädda världens klimat med utsläppen då. Tack!

Tack Emma! Och för detta har Emmyly Bönfors begärt en kontrareplik. Varsågod Emmyly!

Tack Emma Altenhammar för svaret! Kan du då nämna något förslag som ni har lagt för att minska miljöpåverkan i Göteborgs kommun? Alltså hur får. Hur får vi ner partikelutsläpp till exempel? Hur får vi ner luftföroreningar? Hur minskar vi bullerproblematiken? Finns det något förslag ni har lagt någonstans som du kan hänvisa till?

Tack Emmyly! På detta har Emma Altenhammar (SD) begärt sin andra replik. Varsågod!

Jo men tack! Jag kan till och med skicka dig en helt komplett lista sen för att jag har jobbat här i ungefär tre år och vi har alltid lagt kontraförslag på där det faktiskt har getts. Till exempel med de här partikelplanerna har vi lagt kontrar yrkanden på de insatser som faktiskt hjälper snarare än till exempel dubbdäcksförbudet. Vi har ganska nyligen ett förslag kring grönområden där vi vill bevara fler i Göteborg när det kommer till markanspråk och lite andra saker. Så vill du ha en komplett lista, du har min mejl. Så det är bara att säga till.

Tack! Då är det Toni Orsulic som har begärt en replik och som är sist i begäran. Varsågod!

Ordförande! Det finns en hel del vi gör. Det är bara att titta i vår budget vad vi har där för förslag till att börja med. Sen kan vi ta exempelvis mikromobiliteten. Den har vi stått upp för ganska starkt medan framför allt Socialdemokraterna där har velat ta bort den. Det är 4,5 miljoner resor per år upp till 5 miljoner. Det har slagits ganska hårt för att bevara den. Det vet jag att även ni har stöttat oss i den frågan så att säga. Men vi har gjort en hel del frågor. Sen naturligtvis, vi kommer aldrig ligga längst fram i att lägga extremförslag. Det överlämnar jag till er och till miljöpartiet att ha den änden. Någon måste hålla tillbaka litegrann och se vad verkligheten är också. Men för all del, vi har lagt en hel del.

Tack Toni! Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Karin Pleijel, därefter Leif Blomqvist. Varsågod Karin!

Tack så mycket för ordet! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag, som är Stadsledningskontorets förslag, och ett tilläggsyrkande från S, V, MP, L och C. Jag har varit så stolt över att vi har stått bakom de här miljö och klimatmålen, för naturen, för människan, för klimatet. i hela denna församling sedan 2021 när Alliansen styrde och vi valde att faktiskt ta denna ställning. Nu backar en del partier och jag beklagar det verkligen att man sänker ambitionerna. Ett argument som används det är att vi ska ha rådighet och vi ska göra något där det gör störst skillnad. Då hoppas jag att ni som var på kommunstyrelsen igår hörde på vad klimatrådet sa. Vi hade ett seminarium idag, jag är glad att tolkarna är här. Toni var med på det också när klimatrådet berättade att vi är på rätt väg. Vi har en stig och det kan bli en bred aveny. Och en av de mest effektiva sakerna vi kan göra som vi har rådighet över, det är att minska vägtrafiken. Då får vi friskare luft, mindre buller och mindre klimatpåverkan. Och mer plats så att de som behöver komma fram kommer fram. Mer grönska. I oppositionen så pratar man också att man ska skapa förutsättningar för näringslivet. omställning och då krävs det långsiktighet. Jag är glad att både C och L är med i den blocköverskridande gruppen, styrgruppen, som vi har. Där har en del andra partier en vakant plats om ni vill öka takten, som ni antyder här, många talare faktiskt. De här frågorna ni vill ställa till olika vd i styrgruppen har vi ställt frågor till presidierna. Ta del av de svaren, de har vi i styrgruppen om ni är intresserade av dem. Ta er vakanta plats. Ibland är det oro för att det kostar mycket att göra det här nu. Men då glömmer ni kostnaden för att vara passiva. Jag tog med mig mål nummer 2, ingen hunger. Klimatfrågan kopplar till matförsörjning på den här planeten.

Tack Karin! För detta har Patrik Höstmad och Sarah Ullmark begärt repliker. Vi börjar med Patrik Höstmad först. Varsågod Patrik!

Tack för det! Det är en väldigt innovativ och märklig styrning som du håller på med Karin där från din diskussionsgrupp för miljö och klimat. Att skicka frågor till presidierna och sedan behålla det i din grupp. Det är ju jättesnällt att vi får del av dem om du sitter med en inkorg med mejl där eller hur det fungerar. Men vi hade ju velat ha ett tjänsteutlåtande tillbaka, en återrapportering som finns tillgängligt för alla. medborgare. Det är så vi jobbar i alla andra frågor. Men nu har du skapat någon egen politisk styrning via presidierna och jag har uppfattat att dina samarbetspartier undrar lite vad håller du på med?

Tack! Och på detta har Karin Pleijel begärt en kontrareplik. Varsågod Karin!

Men om du är intresserad att vara med i styrgruppen ställer upp på att vi ska öka takten då är du välkommen och du kan mycket väl ta del av de här svaren. Det är ingen rocket science någon har kommit på att nu fantastiskt vi hittade ett trollerispö, nu gör vi så här. Utan det handlar om att hålla i de rekommendationerna som står och att man vill ha förutsättningar för att göra det. Och då kan man behöva lösa en del målkonflikter och liknande. Det är det gruppen är till för. Så att välkommen att ta en vakans. Då får du ställa upp för att du faktiskt står för det du säger här. Det går för långsamt, vi måste öka takten. Ja, men det är just det vi fokuserar på att vi ska göra!

Tack, Karin! Då är det Patrik Höstmad som har begärt sin andra och sista replik. På detta – varsågod, Patrik!

Men den där styrgruppen imponerar ju inte. Ni har suttit nu, vad är det, ett och ett halvt år? Där kommer mig veterligen ett skarpt initiativ och det är det vi beslutar om här nu ifrån den här styrgruppen. I övrigt har ni ju diskuterat processer, vad ni ska ha för IT-system, haft diskussioner med personer och så hör jag från de som är med att så fort någon kommer med någon idé och vill göra någonting så fastnar det i någon process. process så blir det ingenting av det. Det ni kommer fram till är nu då att ni ska titta på kostnadseffektiviteten, på det här, någonting som klimatrådet pratade om redan vid förra uppföljningen. Ni är inte på banan.

Tack då. Karin som har begärt sin andra och sista kontrareplik på detta. Varsågod Karin!

Du kanske inte har förstått hur vi jobbar. Vi jobbar inte med att ta fram nya förslag och så, utan vi jobbar med att försöka få det system där miljö och klimatförvaltningen har en väldigt viktig roll. Vårt systematiska miljöledningssystem har en väldigt viktig roll för att få detta att hända. Det är inte vi som ska komma på en massa idéer utan försöka hitta, är det målkonflikter, fastnar det där? Är det någonting som faller mellan stolarna. Senast pratade vi med Hamnen, Göteborg Energi och Renova om CCS frågan som är en gigantisk fråga både i att den har potential men också att det är svårigheter i den omvärld som vi har idag där rösten från väster sätter tonen för en del att det är man kan säga vad som helst om klimatforskningen idag. Det har blivit legitimt. Men vi försöker hitta de saker som vi har. som vi kan göra för att påskynda. Vi ska inte ta fram några nya förslag.

Då är det Sarah Ullmark som får ordet. Varsågod!

Tack så mycket! Jag måste säga, jag reagerar lite på det du säger Karin, att du har som Patrik också sa en egen liten diskussionsklubb som gör det arbetet som nämnderna gör. Ta in svar från olika grupper. För det som vi vill göra är att detta ska bli en formell. En formell process. Du har en liten bokklubb där som du pratar med och så skickar ni ut en massa förfrågningar till staden och sen så säger ni nej men vi behöver inte ställa frågan för det har jag redan gjort. Vad kom du fram till då? För vi har ju lagt det här yrkandet både 2023 och 2025 och mig veterligen är det ingen i miljö och klimatnämnden som har nämnt för oss i oppositionen att de här frågorna redan har skickats till alla nämnder och bolag och att man har fått svar dessutom. Det är ju fantastiskt ju! Klart vi inte ska dubbelarbeta. Men jag tycker det är lite konstigt då, om man fick så bra svar och är så nöjd med det, och tycker det är ett fullgott sätt att arbeta på i den kommunala styrningen, att man inte delar med sig. Tack!

Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel. Varsågod Karin!

Jag får bara reagera på din nedvärderande ton om bokklubb. Det här har kommunstyrelsen antagit, en styrgrupp för ökad takt i miljö och klimatomställningen. Moderaterna har en vakant plats. Ta och ta plats där innan du förnedrar den här gruppen och dess arbete. Vi ska inte göra någon parallellstyrning i staden, som det här yrkandet som ni har, utan vi ska se till att den styrning vi har fungerar. Fånga upp var skaver det? Finns det någonting som vi politiskt i så bred samverkan som möjligt kan göra för att man ska justera upp det så att vi får fart i den styrning vi har? Söker vi parallella system att styra, då tappar vi fart i stället.

Då får ju Sarah Ullmark sin andra och sista replik.

Tack så mycket. Karin, det är inte meningen att ha en nedlåtande ton när det gäller den här gruppen. Men jag köper inte den här gruppens legitimitet eftersom det är en så stor del av den här församlingen som inte vill vara med i den för att man inte anser att det är sättet att jobba på eller att exkludera olika aktörer som ändå spelar roll. Är man seriös med det här arbetet, då får man ha öppna dörrar och så får man jobba tillsammans. Det är ju du inte intresserad av och då är inte jag intresserad av att legitimera det här. Du säger att du inte vill ha ett parallellt styrsystem men samtidigt så pratar du om det som att det är ett parallellt styrsystem i den här gruppen. Det är så du pratar om det. Sen skakar du på huvudet, det är helt okej med mig. Då uppfattar vi det här olika. Men så här, jag anser inte att den här styrgruppen ska göra Miljö och klimatnämndens arbete. Det är min fasta uppfattning och jag tycker att ska vi, är man seriös med att man vill. Att arbetet ska genomsyra alla verksamheter i staden och vi ska nå ett så gott resultat som möjligt med bästa effekt per skattekrona. Då tycker jag det är rimligt att man också kör det den formella vägen genom nämnden. Tack!

Tack Sarah! Då är det Martin Wannholt som har begärt replik och är i sista replikskiftet. Varsågod Martin!

Ja, jag tycker att det är Karin som snarare har en liten ton i så fall åt fel håll. Hade vi inte varit så låsta i olika positioner om vi hade kunnat se kollektivtrafiken och biltrafiken ihop och inte så. Då hade vi byggt ut många fler pendelparkeringar och använt trafikföring med bil där folk behöver och där det inte smutsar ner luften så att det blir ett miljöproblem. Och så går man över till kollektivtrafik för att inte åka genom staden eller andra långa sträckor där vi har bra kollektivtrafik i dag – och inte avgiftsbelägga. Det hade gått att göra så mycket mer – lågt hängande frukt. Men jag känner att ni inte är intresserade för då måste man ju ändå gynna bilen lite grann någonstans. Till exempel regionen. Där sa alla era partier nej förra mandatperioden. Vi vill ha 30-dagarskort som var flexibelt. Det finns mängder av barnfamiljer och andra som skulle kunna ta bussen, spårvagnen, två dagar i veckan, tre kanske. Men två dagar behöver de det för det var hämtning, det var tandläkare eller någonting. Men det går inte och då betalar man inte 700–800 kronor. och släpper bilen eller tvärtom. Då blir det svart eller vitt.

Tack Martin! Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Leif Blomqvist, därefter Patrik Höstmad. Varsågod Leif!

Tack! Ska vi på något sätt komma till rätta med trafikens utveckling, då tror jag vi måste återgå till att få i gång på kollektivtrafiken. Under 20 års tid så ökar den varje år med ungefär 3–5 procent. Det knäcktes under pandemin. Vi ändrade resvanor. Jag åkte, normalt åker varje dag, jag åkte en gång på ett år. Det påverkar allmänheten. Men det skiljde samtidigt. Det är två andra förändringar ungefär samtidigt. De borgerliga majoriteterna här tog bort subventionen av månadskortet på 130–140 kronor i månaden. Den taxeförändring som gjordes med trezonssystemet som har en hel del fördelar men för Göteborg innebar det ganska kraftiga höjningar. Man vet av erfarenhet att om taxan höjs 10% så minskar resandet 3%. Så det är viktigt. Viktigt med både taxor och annat. Vad kan vi göra idag? Ja, jag är ju lite teknisk nörd så jag åker väldigt mycket spårvagn. Jag kan konstatera att trafikprioritering i signaler, de fungerar inte längre. Till och med spårvagnarna får stå och vänta vid en villagata vid Krokebäcksvägen där jag går på. Det är bara en inställningsfråga. Samma gäller om man kommer upp till Sankt Sigfrids plan. Där får man också stå och vänta. Jag förstår att med allt arbete som görs på vägarna så är det inte så lätt att styra, man måste hänga med varje dag. Men det här måste vi få ett betydligt bättre samarbete mellan spårvägen, Västtrafik och kommunen och se till att man får i gång det. Och också, det vill jag hålla med Martin, bygga ut pendelparkeringarna. För det är alternativet för väldigt många som bor ute på landsbygden med dålig kollektiv. Ta bussen eller bilen till en pendelparkering och sen pendla in till Göteborg.

Tack, Leif. Då har jag Karin Karlsson. Där kommer Martin Wannholt och begär replik. Varsågod!

Jag vill bara tacka Leif Blomqvist att det finns någon i det gamla gardet kvar som förstår att bilen behöver finnas också som en del.

Då är vi tillbaka i talarlistan och det är Karin Karlsson (V) som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Karin.

Tack ordförande. Jag tänkte bara avsluta med att säga att jag kanske inte håller med den beskrivningen utav styrgruppen för klimatomställningen. Men jag ska ge dig lite rätt Sarah. Det är ju såklart ute i våra nämnder och bolag som det riktiga jobbet måste göras och därför vill jag bara skicka med alla i församlingen en stark uppmaning. om att hålla ett öga på den gedigna listan med rekommendationer som finns i slutet på rapporten, och se till så att våra nämnder och bolag tar och gör sitt. Tack!

Tack Karin! Det är tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Då ska vi se. Jag ska försöka göra mitt bästa för att få ordning på det här. Under överläggningen yrkar Hanan Baalbaki, Helena Nordin, Grith Fjeldmose och Emmyly Bönfors bifall till Kommunstyrelsens förslag. Sarah Ullmark och Martin Wannholt att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M i Kommunstyrelsen. Emma Altenhammar (SD) att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Och Pär Gustafsson att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från L i kommunstyrelsen. Emma Altenhammar (SD) yrkar bifall till tilläggsyrkandet från M, D och KD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag. och yrkanden från Sarah Ullmark med flera och Emma Altenhammar (SD). Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkanden från M, D och KD i Kommunstyrelsen. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Sarah Ullmark med flera? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar (SD)? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Vi väntar lite grann tills alla har kommit in i stationssalen. Det verkar som att alla är inne. Då är det votering. Det har begärts och ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja på opposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Sarah Ullmark med flera som motförslag? Ja. Antas förslaget från Emma Altenhammar som motförslag? Ja. Jag anser att förslaget från Sarah Ullmark med flera har antagits som motförslag. Förslag. Då är det votering som har begärts och det ska genomföras och då är det Ja. Då återstår huvudvotering. Ja för kommunstyrelsens förslag som jag har läst tidigare och nej för förslaget från Sarah Ullmark med flera. Korrekt uppfattat? Då startar jag omröstningen. Varsågod och rösta! Då har ju alla röstat så jag stoppar omröstningen. Och med 43 röster ja, 29 nej och 9 avstår så bifalles kommunstyrelsens förslag reservation? Antecknat. Då går vi vidare till tilläggsyrkandena från M, D och KD i kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkanden? Avslås tilläggsyrkanden? Jag anser att tilläggsyrkandena har avslagits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Varsågod och rösta! Ja det var ja för att avslå och nej för bifall. Då ska vi se, alla har inte röstat. Du röstar ja. Då stoppar jag omröstningen. Med 48 röster mot 33 avslås tilläggsyrkandet. Vilket parti var det som begärde reservation? SD. Tack. Det gick ju galant. Det gick bra. Själva hanteringen av ärenden. Missförstå mig inte fel. Missförstå mig rätt.

Då är vi på ärende nummer 14 och det är revidering av Göteborgs Stads föreskrifter för avfallshantering. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads föreskrifter för avfallshantering revideras och Göteborgs Stads föreskrifter för avfallshantering, beslutade av kommunfullmäktige 2021-11-25 paragraf 27, upphör att gälla. Vidare föreslås att kommunfullmäktiges uppdrag till kretslopp och vattennämnden, Att justera förslaget till föreskrifter som möjliggör auktorisation avseende transporter av hushållens grovavfall, bygg och rivningsavfall, trädgårdsavfall, returpapper och förpackningar samt om det bedöms kunna ske ändamålsenligt, även farligt avfall antecknas och förklaras fullgjort. Slutligen föreslås att kommunfullmäktiges uppdrag till kretslopp och vattennämnden därefter skyndsamt. samt skicka ut det reviderade förslaget till föreskrifter på samråd och utsändning innan ärendet återgår kommunfullmäktige, antecknas och förklaras fullgjort. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Hanan Baalbaki först, därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Hanan!

Tack ordförande! Jag ska säga det igen, yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack!

Tack Hanan! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD), därefter Sarah Ullmark. Varsågod Emma!

Tack för ordet! Sakfrågan har vi debatterat ett par gånger tidigare, men jag vill yrka bifall till SD:s yrkande i kommunstyrelsen, vilket är likalydande som M D, L och KD. Sedan vill jag fortsätta med att ställa en principiell fråga, speciellt till de rödgröna. Ska vi börja med ett nytt arbetssätt här inom Göteborg? Det är tydligt och demokratiskt beslutat. Då jag tycker att man öppnar upp en farlig dörr ifall det här ska vara praktiskt framöver. Så ska vi naturligtvis inte ha det. Så nej till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack!

Tack Emma! Då är det Sarah Ullmark. Därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod Sarah!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige! Jag börjar med att yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD. Det här ärendet har ju varit och snurrat en vända och vi tycker att det är problematiskt att man inte vill öppna upp även för andra aktörer som kan underlätta för hushållen i den här frågan. Så att för oss är det självklart. Bifall till vårt yrkande. Tack!

Tack Sarah! Då är det Pär Gustafsson, därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Pär.

Tack så mycket ordförande. Att stoppa införandet av auktoriserade utförare skulle i praktiken slå undan benen för en växande bransch. Digitala plattformar som förmedlare av avfallstransporter skulle omöjliggöras. Marknaden skulle i stället koncentreras till ett fåtal upphandlade aktörer. Det tycker vi vore fel väg att gå. Tjänster som hjälper äldre personer utan bil och hushåll med begränsade möjligheter att själva transportera avfall bidrar. till ökad återvinning och bättre miljöresultat. Tillgänglighet och hållbarhet går hand i hand. Vi ska ha ordning och reda i avfallshanteringen, men vi ska inte stänga dörren för konkurrens, nytänkande och bättre service. Bifall till yrkandet från M, D, L och KD.

Tack Pär! Då är det Marie Brynolfsson (V), därefter Daniel Augustsson. Varsågod Marie!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Vi har ju som sagt redan haft den här debatten. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag tycker inte att vi ska applicera gig-ekonomi på samhällsviktig infrastruktur. Tack.

Tack Marie! Då är det Daniel Augustsson, därefter Helena Norin (MP). Varsågod Daniel!

Tack! Ja avfallsföreskrifter låter kanske som en teknisk detalj men för göteborgarna är det här väldigt konkret. Det handlar om hur lätt det ska vara att göra rätt och hur vi minskar risken för att saker hamnar i naturen eller i fel kärl. Centerpartiets linje är enkel. Vi ska uppdatera reglerna så det fungerar i verkligheten och vi ska hålla fast vid kommunfullmäktiges tidigare inriktning om att öppna upp för auktorisation av vissa avfallstransporter. Det betyder att den som behöver hjälp, äldre, barnfamiljer utan bil, småföretagare, faktiskt ska kunna anlita en seriös aktör som kör till återvinningen under tydliga krav. För alternativet blir ofta sämre. Antingen blir de stående i trapphus, på gårdar eller så hamnar de helt fel. Och ja, olovlig dumpning är ett problem. Men då är inte svaret att stänga ner. ner möjligheten för alla utan svaret är att ställa krav, kontrollera och kunna dra tillbaka auktorisationen för den som missköter sig. Så, gör det enkelt att göra rätt, tufft att göra fel och därför yrkar jag bifall till Centerpartiets yrkande. Tack!

Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till Helena Norin (MP), därefter Patrik Höstmad. Det som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Helena!

Tack så mycket ordförande! Jag vill bara yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag och i övrigt så håller jag med Marie Brynolfsson (V).

Då är det Patrik Höstmad som får ordet och det är sist i talarlistan. Varsågod Patrik!

Tack för det! Det här är ju ett förslag som helt uppenbart gör det bättre för göteborgarna, som ger göteborgarna fler möjligheter att få sitt avfall ifrån hemmet till där det hör hemma. Så jättebra! Och tack till Centerpartiet som faktiskt var de som hittade lösningen på det här och har det på ett lagom kontrollerat sätt. Så bifall till yrkandena från M, D, L, KD som har likalydande med C. Tack!

Tack! Patrik, jag har tomt på talarlistan, anser fullmäktige att ärendet är färdigdebatterat. Under överläggningarna yrkar Emma Altenhammar, Sarah Ullmark, Pär Gustafsson, Daniel Augustsson och Patrik Höstmad att fullmäktige bifaller förslaget från M, D, L, KD och SD i kommunstyrelsen samt yrkande från C den 24 februari 2026. Hanan Baalbaki, Marie Brynolfsson och Helena Norin (MP) bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifaller kommunstyrelsen bifalles förslaget från Emma Altenhammar (SD) med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då får vi vänta lite grann tills alla har kommit in. Det har begärts votering och den ska verkställas. Väntar bara tills alla har kommit in. Då är det förslaget ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Emma Altenhammar (SD) med flera. Korrekt uppfattat? Varsågod och rösta, och jag ser att alla har röstat så jag stoppar omröstningen. Och med 41 röster mot 40 så bifalles förslaget från Emma Altenhammar (SD) med flera.

Vi går till ärende 15. Göteborgs Stads lokalförsörjningsplan 2026. Där kommunstyrelsen föreslår att stadsfastighetsnämnden får i uppdrag att i samverkan med exploateringsnämnden, förskolenämnden, grundskolenämnden, nämnden för funktionsstöd, stadsbyggnadsnämnden och äldre samt vård och omsorgsnämnden inventera befintligt bestånd för att värdera vilka möjligheter som finns att tillgodose stadens behov av verksamhetslokaler och föreslå förändringar i syfte att minska investeringsbehovet för staden. Och att kommunstyrelsens beslut från 2014 avseende struktur för stadens fastighetsförvaltning upphävs. Här har ordet först begärts av Mattias Tykesson, därefter Jessica Blixt (D). Varsågod Mattias!

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet från M, L, D, KD och SD i kommunstyrelsen. Lokalfrågan och stadens kostnader för verksamhetslokaler är en fortsatt stor fråga i Göteborg kan vi konstatera. Jag tänkte uppehålla mig vid attsats 1 i vårt yrkande där vi vill uppdra åt kommunstyrelsen att initiera en reglementsöversyn av stadsfastighetsnämndens uppdrag i syfte att skapa förutsättningar för en mer flexibel och behovsanpassad hantering av lokaler för välfärdsverksamheter som bedrivs av andra aktörer än kommunen. Den här punkten bygger på ett yrkande om en hemställan till kommunfullmäktige som en samlad opposition fick igenom i stadsfastighetsnämnden i december 2024 och som sedan dess har bordlagts. Ett antal gånger i bland annat kommunstyrelsen. Göteborgs välfärd består av både kommunala och fristående aktörer. Stadens lokalförsörjning måste därför utformas så att den stödjer helheten och värnar betydelsefulla verksamheter för göteborgarna oavsett driftsform, exempelvis föräldrakooperativ och andra fristående verksamheter. Nuvarande reglemente i stadsfastighetsnämnden motverkar detta. Därför behövs politiskt ansvarstagande. Vi kan inte ha ett system där välfungerande småskaliga verksamheter plötsligt sägs upp av kommunen enbart för att de är just fristående och inte är stadens problem. Vi har flera exempel på sådana fall under den här mandatperioden och det är inte hållbart när vi samtidigt behöver en mångfald av verksamheter. Tack så mycket!

Tack! Nästa talare Jessica Blixt (D), därefter Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod Jessica!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Lokalförsörjningsplanen visar något mycket tydligt. Göteborg står inför en förändring där antalet barn och elever minskar och där både förskola och grundskola behöver ställa om. Samtidigt ligger investeringsnivåerna kvar på höga nivåer och planerade projekt riskerar att drivas. ökade lokalkostnader som tränger undan resurser från verksamheterna. När barnantalet minskar finns det faktiskt ett utrymme att prioritera mindre barngrupper och klasser. Det är ett kvalitetsbeslut. Forskning och verksamheter visar tydligt att mindre sammanhang ger trygghet, arbetsro och möjlighet att möta varje barn och elev. Demokraterna var det enda parti som röstade emot skolenhetsutredningen 2021. Vi såg redan då risker med en utveckling mot större enheter med ungefär 600 till 1 000 elever. Där strukturer får gå före trygghet och eleverna. Att bygga stort och stänga små välfungerande enheter säger vi tydligt nej till. Lokalförsörjningsplanen visar nu behov av ett omtag. Om vi fortsätter att bygga stort och när barnantalet minskar riskerar lokalkostnaderna att tränga undan resurser från kärnverksamheten. Så vi säger bara en sak. När barnantalet går ner, då ska ambitionsnivån gå upp. Tack!

Tack! Då var nästa talare Ann Catrine Fogelgren, därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Ann Catrine!

Tack för det, ordförande, ledamöter och åhörare! Ja, Göteborgs Stad är genom sina nämnder och styrelser en av Sveriges största fastighetsägare av lokaler. Det här kräver en långsiktigt hållbar planering, bättre utnyttjande av befintliga lokaler, bättre samverkan inte bara mellan stadens nämnder utan också med de fristående aktörer som finns. Utmaningarna i frågan är flera, demografin där antalet barn och unga minskar medan antalet äldre ökar. Ytterligare andra är civil beredning. som vi har hört om här tidigare i dag, och klimatanpassning. Till detta kommer kostnadsökningar som för de kommande fem åren är beräknade till 20 % och på tio års sikt till 37 %. För att lyckas med att ha ändamålsenliga lokaler till stadens olika verksamheter anser vi att stadens lokaler behöver utnyttjas bättre. Därför vill vi se en inventering av befintliga lokaler för att kunna möjliggöra nya flexibla användningsområden. Vi vill avbryta kostnadsdrivande nybyggnader. Lokaler är en viktig del av välfärden och måste uppfylla de behov som de som använder fastigheterna har. Vi menar att kriterier som hög kvalitet, ekonomisk bärkraft, trivsel och trygghet måste sättas högre upp på agendan än vad som görs i dag. Utöver en bättre ekonomisk styrning behöver stadsfastighetsnämnden skapa förutsättningar för att andra aktörer, som bedriver välfärdsverksamheter ses som en resurs och en viktig del för att klara lokalbehovet i staden. Noterbart är att stadsfastigheten dock anger att nämnderna i sina investeringsnomineringar planerar att öka takten i genomförandet med arbetet av det eftersatta underhållet i det befintliga beståndet. En synnerligen välkommen åtgärd som nu äntligen sker. Jag yrkar bifall till yrkandet från M, D, L, KD och SD i kommunstyrelsen. Tack.

Nästa talare. Dan-Ove Marcelind, därefter Camilla Widman. Varsågod Dan-Ove!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! Från och med nästa år och endast då 8 år framåt har enbart stadsfastighetsnämnden identifierat ett nyinvesteringsbehov på motsvarande 34,5 miljarder kronor. Och under samma period så uppgår reinvesteringsbehovet till dryga 14 miljarder. Sammantaget finns då alltså ett investeringsbehov motsvarande nästan 50 miljarder kronor. Då ska det sägas att idag saknas konkreta utbyggnads och nybyggnadsidéer. som motsvarar framtidens behov för lokalförsörjning inom äldreomsorgen i Göteborg. Behovet är alltså egentligen större och återigen enbart för stadsfastighetsnämnden. Den här investeringsvolymen som ni förstår kommer också omsättas i dyra hyror, inte minst för våra välfärdsnämnder. Jag menar på att det är tydligt att Göteborgs stads lokalförsörjningsplan 2026 visar att stadens nuvarande sätt att planera, organisera och använda välfärdens lokaler inte är långsiktigt hållbar. Trots återkommande. Kommande varningssignaler fortsätter de styrande majoriteterna driva en inriktning som präglas av kostnadsdrivande nybyggnation och tillfälliga lösningar. Det är uppenbart att vi behöver tänka nytt och annorlunda. Inte minst tror jag att det är viktigt för den här församlingen att komma till insikt om att samhället och de som vill samhället väl är enormt mycket större än kommunens egna verksamheter. Vi klarar exempelvis inte att hantera den demografiska utvecklingen själva utan behöver sondera förutsättningen både bland privata markägare och externa aktörer för att se vilka som driver nybyggnation och tillfälliga lösningar. Det är uppenbart att vi behöver tänka nytt och annorlunda. att samhället och de som vill Tillsammans kan vi lösa de utmaningar vi står inför. Jag tror också att vi behöver initiera en reglementsöversyn, som några har varit inne på här, av stadsfastighetens uppdrag. I syfte att skapa förutsättningar för en mer flexibel och behovsanpassad hantering av lokaler för välfärdsverksamheter som bedrivs av andra aktörer än kommunen. Nuvarande regelverk och tillämpning har lett till att välfungerande, fristående och kooperativa välfärdsverksamheter trängs undan. Och det är bara några exempel. Hade jag fått yrka så hade jag yrkat bifall till yrkandet från. M, D, L, KD och SD. Tack.

Tack! Då nästa talare Camilla Widman, därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Camilla!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare! Göteborg står inför stora utmaningar när det gäller hur vi använder våra gemensamma lokaler. Vi socialdemokrater tar dessa utmaningar på allvar. Därför välkomnar vi lokalförsörjningsplanen och stadsledningskontorets tydliga analys. Vi vet att befolkningen förändras. Det blir färre barn och fler äldre. Det betyder att vi måste hushålla med de resurserna. planera smartare och se till att varje skattekrona får maximal nytta. Här är vi tydliga. Lösningen är inte att stoppa nödvändiga investeringar eller detaljstyra nämnder som oppositionen föreslår. Att M, D, L, KD och SD vill göra om reglementen, stoppa projekt. Detta skapar osäkerhet för både barn och personal och bygger inte på en långsiktig trygg välfärd. Vi socialdemokrater står i stället för tre principer. Ansvarsfull ekonomisk styrning. Vi använder befintliga lokaler bättre och planerar långsiktigt. Detta innebär även framöver att vi kommer ha lokaler som står tomma ett tag. Men det är tydligt om varför de står tomma. Det kan till exempel vara för en planerad evakuering, renovering med mera. Vi behöver ändå ha vissa tomma lokaler. Fokus på kvalitet för barn och elever. Professionella bedömningar. Inte populism. Vi behöver också ha tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, åtta, nio, åtta, nio, åtta, nio, åtta, nio, åtta, nio, åtta, nio Trygg omsorg för en åldrande befolkning. Fler omsorgsboenden och hållbara lösningar. Vi väljer en väg där vi tar ansvar för ekonomin och för göteborgarnas behov. Där beslut grundas på fakta och helhetssyn. Vi ser gärna att det blir fler lokaler i egen regi när våra lokaler kommer behövas under en lång tid framöver. Det gör det mer planer bart om vi äger lokalerna själva och vi har också rådighet över dem på ett annat sätt än om vi hyr in. Vi yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på oppositionens yrkande. Tack!

På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Mattias Tykesson. Varsågod!

Tack ordförande! Ja, dessa ideologiska skygglappar. Jag vänder mig till dig Camilla. Vi har ju ett antal fall vi har fått upp i stadsfastighetsnämnden. Du talar här om oro bland föräldrar och elever och barn. Det är ju precis det som nuvarande reglemente skapar med våra föräldrakooperativ som får ett mejl från förvaltningen. Nu ska ni bort härifrån, trots att de har varit där i många, många år. Ja visst, hyror kan vi. Det kan vi diskutera i de enskilda fallen. Men här har vi chansen att förändra det här reglementet. Jag har väldigt svårt att se att vi ska lägga ner välfungerande verksamheter och samtidigt smälla upp stora kommunala verksamheter. Ibland bara några hundra eller några kilometer bort eller några hundra meter bort. Skulle gärna se ett svar där från S hur ni tänker, för vi kommer få återkommande sådana här fall till oss, det är jag övertygad om. Tänker du svara de föräldrarna? Tack!

Camilla, du har begärt ordet. Vill du ha replik så får du trycka replik. Nej, okej, bra. Då var nästa. Nästa replik begärd av Jessica Blixt (D), varsågod.

Ja, oro det skapas när man stänger välfungerande skolor för att man har byggt stora jätteskolor. Vi ser nu ett exempel på det ute i Hammarkullen där det finns en fantastiskt fin skola som heter Emmaskolan. Den är välfungerande. Den hjälper verkligen segregationen där ute. Och ändå har man nu är det på tal om att stänga den skolan. Därför att man har byggt en alldeles för stor Eriksboskola. Det är det här vi ser gång på gång. Samma sak inom förskolan. Vad är det som är fokus där? Jo, vi stänger mindre trygga enheter och bygger stora barnfabriker. Så här kan vi inte fortsätta. Det är slöseri, både med resurser och framför allt barnens trygghet och framtid. Den måste gå före allt annat. Tack!

Tack! Då var vi tillbaka till talarlistan. Då är det nästa ord. Daniel Bernmar (V), därefter Daniel Augustsson. Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Det vi kan konstatera när man läser det yrkande som nu de olika högerpartierna har varit uppe för att försvara, det är att de på inget mått har samma uppfattning om vad det är det här yrkandet ska göra. Det är nämligen ett härligt populistiskt potpurri. Där demokraterna tycker att det viktigaste är att vi ska lägga tid och resurser på minskade barngrupper och dyrare lokaler faktiskt. Det vill säga små lokaler som är organisatoriskt kostsamma att driva och som kanske ur ett kvalitetsperspektiv är ganska tveksamma. L verkar mest intresserad av att sätta stopp för nya lokaler. KD verkar mest intresserad av att privatisera lokaler. M verkar mest intresserad av att socialisera in privata aktörer i våra lokaler. Det är ett populistiskt potpurri av olika tyckanden som de har tryckt in. in i ett ganska komplicerat yrkande om man läser det därför att de egentligen tycker helt olika saker om helt olika frågor. Och nu vill de få med allt det i ett yrkande på lokalförsörjningsplanen. Det är liksom ett rekord i märkliga perspektiv. Man kan läsa bara en enda att-sats för att förstå hur märkligt det blir. Till exempel att förskolenämnden då, man ska organisera, man ska både använda. vara effektiv i användningen av stadens befintliga lokalbestånd. Men samtidigt ska man låta andra aktörer bedriva verksamhet i våra lokaler. Hur är det kostnadseffektivt för kommunens fastighetsverksamhet? Inte jätte va? Man ska också se till att stoppa stora lokalprojekt. Men de projekt man gör ska vara långsiktigt hållbara för skolorganisationen ekonomiskt. Men man ska behålla alla små välfungerande skolor. Hänger de här sakerna ihop? Nej, det gör de inte. Därför att det här är ett populärt politiskt potpurri och därför ska vi avslå det. Bifall kommunstyrelsen. Tack.

I det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Jessica Blixt (D). Varsågod.

Ja du Daniel, du läser vårt yrkande som fan läser bibeln, man får lov att uttrycka det så. Vi är väldigt tydliga med att vi vill värna både välfungerande verksamheter. Det är tydligt. Just nu så har er sida här, ni håller på att hyra in gång på gång stora nya lokaler för förskolor till exempel. Ibland behöver man göra det. Det finns anledning till det. Man kan ibland behöva rycka på vissa principer även om de finns. Men för oss ser vi inte att man ska bygga nya stora lokaler som kostar väldigt mycket och sen lägga ner välfungerande verksamheter. Om vi däremot har lokaler över så är det bra att vi använder dem på ett klokt sätt. Tack.

Tack! Då var nästa replik begärd av Mattias Tykesson. Varsågod!

Så man kan skriva långa yrkanden med många att-satser. Men om vi håller oss till den frågan jag var uppe i tidigare. Om vi nu pratar föräldrakooperativ. Det är till och med verksamheter som inte ens är vinstdrivande. Om vi nu ska prata vinster i välfärden som ju Vänsterpartiet gärna pratar om. Hur är Vänsterpartiets inställning till de här föräldrakooperativen som behöver lägga ner hastigt och lustigt för att vi har en kommunal förvaltning som är ganska. Stopp! Nu ska ni ut! Vad är ert svar på det? Om vi håller oss till den frågan då. Sen finns det massa frågor i det här yrkandet, men nu håller jag mig till den första. Tack!

Kontrareplik begär Daniel Bernmar (V), varsågod!

Tack, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ska vi hålla oss till frågan om det är kommunens uppdrag att säkerställa lokaler för privat verksamhet? Så är det ganska ofta i den här talarstolen, där jag får kastat mot mig, att det är inte så att kommunen ska göra precis den uppgiften. Och det är det ni nu tycker att de ska. Så nu har ni liksom vänt på kuttingen. När ni är emot att vi har till exempel affärsmässiga uthyrningar i andra sammanhang. Då är det plötsligt ett jätteproblem. Men nu, nu är det jätteokej helt plötsligt. Så ni byter ju bara fot i olika frågor när det passar er. Och här är vi exakt i det läget. Vi är exakt i det läget att helt plötsligt så ska det bli kommunens uppdrag att på något sätt vara en lokaluthyrning åt privat verksamhet? När tycker ni det i andra fall? Det är ju det som är det intressanta, hur ni tycker att våra gemensamma skattemedel och våra gemensamma resurser ska användas till privat konkurrerande verksamhet? Tack!

Tack! En andra replik begärd, Mattias Tykesson. Varsågod!

Tack så mycket ordförande! Då får jag läsa vår att-sats igen då. Kommunstyrelsen får i uppdrag att initiera en reglementsöversyn av stadsfastighetsnämndens uppdrag i syfte att skapa förutsättningar för en mer flexibel och behovsanpassad hantering av lokaler. Flexibel! Föräldrakooperativ. Vi vill vara lösningsorienterade här och vi har sett flera fall under den här mandatperioden. Nu har vi möjlighet att ändra på det reglementet för att vara flexibla. Sedan ska inte kommunen stå och hyra ut lokaler till alla typer av verksamheter. Det har vi inte sagt. Men vi behöver en flexibilitet med tanke på hur det ser ut i staden. Det är så vi menar. Tack!

Tack! En andra kontraprodukt. Daniel Bernmar, varsågod!

Tack ordförande! Ja det blir ju väldigt tydligt när man tar den här debatten hur vi hamnar i någon slags märklig relation här där jag helt plötsligt blir marknadsvurmaren. Där jag helt plötsligt får stå här och säga att vi ska ha sund konkurrens. Mattias, det brukar du också stå för. Varför är inte du beredd att stå för sund konkurrens på skolmarknaden som du och ditt parti har varit så noga med att vi ska ha? Nu måste jag stå här för att försvara vår. intressen som kommun, nämligen att se till att det finns en sund konkurrens på den här marknaden som du nu vill förstöra. Nej, bifall kommunstyrelsen! Tack!

Tillbaka till talarlistan då det är Daniel Augustsson, därefter Mattias Tykesson. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack! Tack!

På det anförandet har Mattias Tykesson begärt replik. Varsågod!

Ja, tack så mycket herr ordförande. Väldigt sorgligt att Centerpartiet bytt linje då i den här frågan som jag nyss var uppe och pratade om. Att skapa förutsättningar. Vi hade ju en linje i stadsfastighetsnämnden. Jag anar lite vad det beror på och det är väldigt tråkigt och det är ju det politiska spelet som vi har i den här församlingen. Är det så att SD står med på yrkandet, då kan man inte säga ja till det. Man skulle kunna plocka ur vissa delar då. Ni skulle kunna. säga ja till att-sats 1 då till exempel. Den har ju vi drivit. Vi har ju väldigt gott samarbete du och jag Daniel i nämnden. Sen vet jag att kommunfullmäktige är en annan församling men det är tråkigt. Det är inte för göteborgarnas bästa. Vad säger du? Tack så mycket.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Ordet begärs av Mattias Tykesson. Varsågod!

Tack så mycket! Som sagt, det är ett långt yrkande och jag tänkte fortsätta uppehålla mig vid det. Som vi kan läsa i lokalförsörjningsanalysen så framgår det tydligt att staden är i stort behov av äldreboendeplatser framöver, på tal om konkurrens. Andelen äldre göteborgare över 85 år kommer att öka med nästan 50 procent till år 2040. Samtidigt så saknar staden en balans i lokalförsörjning i närtid och inte minst framåt. Äldreförvaltningen. M har alarmerat om detta nu ett tag och det är nästan så att S har börjat lyssna. Vi gjorde nyligen en inhyrning här i en privat fastighet, Ruddalen, som ni känner till. Glädjande att det gick så fort i de besluten så att vi nu kan evakuera ett kommunalt äldreboende in i den fastigheten här i närtid. Men det här räcker ju inte. Vi står med ett eget bestånd med stora renoveringsbehov. En del renoveringar har påbörjats, vilket är bra. bra och de kommer att påbörjas men det är långt ifrån tillräckligt. Därför vill vi äldre samt vård och omsorgsnämnden i uppdrag att i samverkan med de stadsutvecklande nämnderna sondera förutsättningarna bland privata markägare. Man måste kunna använda sig av dem. Man måste kunna använda sig av externa aktörer för att möta vår demografiska utveckling med en växande andel seniora göteborgare och där saknar vänsterstyret en plan. För det här är så vi tar ansvar och ni klarar inte av det ansvaret. Vad har ni för plan för de kommande åren med antalet ökande seniora göteborgare? Det har vi inte fått höra. Tack!

Tack! Då är nästa talare Camilla Widman, därefter Patrik Höstmad. Varsågod Camilla!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! När jag talar om oro så är det om vi stoppar projekt som är planerade. Flera av de exemplen som Mattias Tykesson hänvisar till, när till exempel kooperativ behöver stängas, så beror det på att vi behöver renovera eller riva de lokaler som vi har. Och då har de inte råd att finnas kvar. Vi försöker alltid. Att hitta ersättningslokaler till dem. Men det är inte alltid så lätt att hitta i den prisnivån som de haft tidigare, då många av de här lokalerna som de hyr är undermåliga. Vi behöver ta hand om de lokaler vi har oavsett om det är någon annan aktör som hyr eller om det är vi själva som har. Vi har ett ansvar för våra gemensamma resurser. Tack!

Tack! På det anförandet har Mattias Tykesson begärt replik. Varsågod!

Tack ordförande. När jag talar om oro så talar jag om barnens och föräldrarnas oro. Det här visar också på att ni vill få bort de här verksamheterna för att de ska flytta till en kommunal förskola eller en kommunal grundskola. För det ligger i er ideologiska tanke. Vi ska ha en demokratisk kontroll över precis allting. Och när det då dyker upp ett föräldrakooperativ som man behöver säga upp av olika skäl. Det är inte alltid att lokalen ska rivas. eller att det ska renoveras utan det finns en långsiktig plan. Det ska bli kommunal förskola här. Det är det här handlar om. Att ni vill ha det i en demokratisk kontroll. Det är väldigt tydlig ideologisk skillnad i den här debatten och det har vi ju märkt tidigare. Fortsatt besviken på Centerpartiet att ni inte kan stötta den här linjen så att vi kan ändra på det här reglementet och få en mer flexibel marknad. Men tack så mycket för debatten!

Tack. Då är nästa talare Patrik Höstmad just nu sist på talarlistan. Varsågod Patrik!

Tack för det! Jag tänkte försöka förklara lite för Daniel Bernmar (V) som verkar inte riktigt förstå vad vi är ute efter. Det är möjligt att vi har formulerat oss lite otydligt, men det här är ju en reglementes översyn så vi kommer ju få tillbaka från tjänstemännen bra formuleringar förhoppningsvis som vi kan leva med. Men det här handlar ju om att värna de små föräldrakooperativen. Det handlar om att värna de mindre välfungerande skolorna. skolorna. Vi ser nu att det stängs i parti och minut och staden utifrån det reglementet som man har, behandlar de här ganska illa. Det är korta varsel och det finns ingen förståelse. Det är ingenting konstigt du pratar om nu att vi skulle bygga upp någon verksamhet för den privata sidan. Det är inte alls det handlar om. Ni har ju själva en gång i tiden släppt in de här som hyresgäster i de kommunala lokalerna och jag vet ju, det är ju flera skolor. skolor som ni har hjälpt jättemycket för att försöka få in i kommunala lokaler, alltså föräldrakooperativ och den typen av lokaler. Så det är ingenting konstigt att värna den typen av verksamheter. Det är ingenting konstigt heller att vara lite orolig över de här nu gigantiska skolorna, både vad de får för effekter på själva undervisningens kvalitet och ordning och reda, men också vad det gör för investeringskostnaderna för Göteborgs Stad. Vi ber nu, ta det lite lugnt här. Vi har välfungerande skolor, slå inte sönder dem. Vi har välfungerande kooperativ, slå inte sönder dem. Det är som du säger, ibland har vi. Sen har vi faktiskt varit tvungna, vi har varit med på besluten också, att säga att nej, ni får flytta er, vi flyttar några kooperativ för vi behövde bygga ut, jag kommer inte ihåg om det var förskola eller skola där. Men då jobbade vi ju sen politiskt jättemycket med att försöka hitta ersättningsmark i Brämaregården. Efter kooperativen orkade vi inte hålla ut på vägen för det här är ju långa processer och svårt ibland. Men det är inte konstigt att vi försöker värna dem, jag fattar inte varför ni inte vill vara med på det här.

Tack! På det anförandet har Daniel Bernmar (V) begärt replik. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Tack Patrik för ödmjukheten! Anledningen till att vi inte var med och värnade det är för att det inte är det som det står i yrkandet. Det är inte det som det står. Vi kan ta första att- satsen som har varit så viktig här för Mattias Tykesson under en längre stund. Där står det ”Syfte är att skapa förutsättningar för en mer flexibel och behovsanpassad hantering av lokaler för välfärdsverksamhet som bedrivs av andra aktörer än kommunen.” Andra aktörer än kommunen. Det är alla aktörer. Det står inte. små kooperativ. Det hade ni kunnat skriva då. Det har ni inte gjort. Så det stämmer ju inte. Eller för den delen att gå ner till ÄVO-uppdraget som ju inte alls handlar om det utan med stor sannolikhet handlar om att möjliggöra för vårddrakarna, de som har förstört hela vård och omsorgssektorn i Stockholmsregionen, att de också ska få ett fotfäste här i Göteborg. Någonting som vi har säkerställt under lång tid genom höga kvalitetskrav att de har en mycket lite så kallad marknadsandel här. Så det är helt enkelt inte det ni har skrivit. Tack!

Tack! Kontrareplik bjöd Patrik Höstmad om det. Varsågod!

Det vi skriver i själva beslutsatsen är att skapa mer flexibilitet. Vi säger inte att vi ska upplåta lokaler för alla privata aktörer. Men vi ser att det framför allt med kooperativen finns behov av att värna dem betydligt mycket mer. Sen kan det finnas någon inhyrd privat också som av olika skäl kan behöva hanteras med varsamhet för att de har en viktig verksamhet som gör göteborgarna väl. Då ska vi inte per automatik slänga ut dem bara. bara för att den inte är kommunal. Däremot ska vi inte bygga några nya lokaler för några privata välfärdsaktörer. Självklart inte! Läser man sedan i brödtexten så borde det nästan vara tydligt. Tack!

En andra replik begärd. Daniel Bernmar (V), varsågod!

Tack ordförande! Jag får nog säga att jag inte tycker att det är så tydligt. Om man hade velat ta bara kooperativen och så, så har vi inga problem med det. Vi jobbar ju aktivt med de när vi har små verksamheter. Det vet ju Camilla, det kan Camilla gå återigen och säga. Det är inte det som är det stora problemet. Problemet är att hela yrkandet handlar om att öppna upp för allehanda andra aktörer på den numera då privatiserade marknaden som vi har inom välfärden. Det vill inte vi. Och det vet ni ju. Så det tycker jag inte egentligen är jättekonstigt. Däremot så vill jag ju då, får jag säga emot här, det kommer Camilla säkert också göra, Mattias Tykessons mer eller mindre avancerade konspirationsteorier om att det ligger något ideologiskt lumpet bakom att vi försöker pressa ut de här verksamheterna, de här små kooperativen som du är inne på. Så är det ju absolut inte, utan det är inte det handlar om. Utan det handlar om andra förutsättningar och att lokaler ofta har många av de här. Tack.

Det var tiden. Avslutande kontra replik. Patrik Höstmad (D).

Då tyckte jag det låter som att du tycker att vi är rätt ute, bara att vi kanske inte hade formerat oss på det sättet som du hade tyckt varit lämpligt. Då kanske vi kan hantera det i den fortsatta processen och bifalla vårt yrkande.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Det är Camilla Widman just nu, sist på talarlistan. Varsågod.

Tack ordförande! Nej men jag vill säga det, det är klart att vi värnar de kooperativen som vi har som hyresgäster. Vi värnar om alla de som vi har som hyresgäster och vill göra det bästa för dem. Men jag vet inte om det skapar en så större flexibilitet när vi behöver renovera dem eller när vi behöver riva dem och så fixa andra. Det blir inte kostnadseffektivt och det är inte planer bart. Så det håller jag nog inte med dig om Mattias. Men självklart så är vi jätteglada. för att de här kooperativen finns. Tack!

Tack! Replik bjöd av Patrik Höstmad. Varsågod!

Det var inte meningen att jag skulle gå upp så här mycket i det här ärendet. Om jag säger så här då. Vi vill när det gäller föräldrakooperativ som redan finns inhyrda i de kommunala lokalerna i princip se dem som en del av den kommunala verksamheten när det gäller hur lätt man kan flytta på dem. Hade vi haft en kommunal förskola så hade vi inte bara slängt ut de barnen och sagt vi ska använda det här nu som evakueringslokal. Och så tycker inte vi att man heller ska jobba med de små familjekooperativen som fungerar bra utan då får vi göra som vi gör på andra. andra ställen där vi inte har evakueringslokaler, då får vi skapa dem på något annat sätt. Kanske genom att tillfälligt bygga paviljonger eller hyra in oss, kanske hos någon privat. Så skulle vi vilja hantera kooperativen så att de kan få vara kvar. Tack!

Tack! Nästa talare, Daniel Bernmar (V), just nu sist. Varsågod!

Tack ordförande! Jag vänder mig till dig Patrik för jag tyckte det var en bra utgångspunkt. Grundproblemet är nog det inlägget jag hade från början. Det är nog ändå ett populistiskt potpurri som är i yrkandet. För det du pratar om nu, det är ju en jättegod intention som jag tror inte att någon, jag ska inte tala för alla, men som jag tror att många av oss delar. Sen finns det vissa begränsningar i det. Kommunallagsbegränsningar, man kan inte göra gynnande av enskild. Beroende på hur långt man går så blir det gynnande av enskild och så där. Men i den mån det är möjligt så är jag övertygad att som Camilla var uppe och sa tidigare, att man jobbar aktivt med att säkerställa att de hyresgäster vi har får så goda möjligheter som det går under de lagbegränsningar vi har. Så i den mån så tror jag att vi delar en grundintention vill jag säga. Jag tror att Camilla redogjorde för det ganska tydligt tidigare. Problemet är att det inte bara är det som det här yrkandet handlar om, utan det är en massa andra saker. Inklusive till exempel att externa aktörer ska utökas, vi ska på olika sätt initiera externa aktörer att komma in på vård och omsorgsmarknaden. Som jag inte gillar att kalla det, men det är ju att få kalla det i det här fallet. Och att det dessutom inte är bara kooperativ vi pratar om eller icke vinstgivande verksamhet, ens i den att-satsen som ni menar handlar om detta. Så att ni skjuter bredvid målet på grund av att ni är en massa partier här med helt olika intressen. Där kanske det är så att Demokraterna ligger mycket närmare de rödgröna. med just de här frågorna. Men i det här potpurriet blir det inte bra. Tack!

Tack! Då var nästa talare Jessica Blixt (D), just nu sist på talarlistan.

Tack så mycket! Jag vet inte om du tycker att det är ett populärt att vi ska få fram principer för hur våra förskolor ska byggas. Just nu så har vi inga sådana principer, utan det är väldigt bra att se över det. Så att vi har en tydlig, det är beslutsats nummer två, till exempel. Tack!

Tack! På det anförandet har Daniel Bernmar (V) begärt replik. Varsågod!

Tack ordförande! Jo men potpurri är ju att det finns flera andra attsatser som har gett andra saker, bland annat den om äldreomsorgen. Och när det gäller just den attsatsen så är den mindre potpurris än andra. Tar man den under då, attsats 3, så är den, ja den är ju en populistisk ordsvada av rang skulle jag vilja säga. För den innehåller både principer om hur man ska göra och sen innefattar den dessutom väldigt specifika instruktioner om stora. projekt och vilka som ska vara si och så. Så det är tyvärr ett yrkande som inte speglar verkligheten och som inte är genomförbart och som inte tar hänsyn till de avvägningar som måste göras. Det tror jag vi har tydliggjort nu. Tack!

Tack! Då var talarlistan tom, anser fullmäktige att ärendet är färdigdebatterat. Svar ja. Under överläggningen yrkar Mattias Tykesson, Ann Catrine Fogelgren, att fullmäktige bifaller förslaget från M, D, L, KD och SD i kommunstyrelsen. Camilla Widman, Daniel Bernmar och Daniel Augustsson bifaller kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Mattias Tykesson med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Medan vi väntar in de sista kan jag säga att efter det här ärendet kommer jag att föreslå att vi går tillbaka till ärende 7 och revisionsrapport. Men nu har vi votering och som begärts och som vi önskar står det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Mattias Tykesson med flera. Godkänns den ordningen? Ja. Svar ja. Då startar vi omröstningen. Där har alla röstat. Stoppa omröstningen. Finna att fullmäktige har 43 röster mot 38 bifallit kommunstyrelsens förslag. Reservation Moderaterna. Var det någon mer? KD? Reservation KD. Reservation Demokraterna. Reservation Sverigedemokraterna. Och reservation Liberalerna. Yes. för nyanlända

Och då är vi på ärende 7, Stadsrevisionens rapportsammandrag, introduktion och utbildning för nyanlända. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget, introduktion och utbildning för nyanlända. Jag lämnar ordet till stadsrevisionens ordförande Jonas Ransgård. Varsågod! Jonas Ransgård Tack ordförande, fullmäktige! Åhörare! Revisorerna har granskat introduktion och utbildning av nyanlända. Grunskolenämnden, Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, Socialnämnd Centrum och Utbildningsnämnden har ingått i den här granskningen. Staden har en viktig roll i mottagandet av nyanlända barn och vuxna och ska bland annat erbjuda kursen Samhällsorientering, SFI och plats i kommunens skolor. Om stadens verksamheter inte lever upp till lagstiftningens krav finns det risk att nyanlända inte får tillräckliga förutsättningar för att kunna integreras i samhället. Revisorernas sammanvägda bedömning efter den här granskningen är att nämnderna med utpekat ansvar för introduktion och utbildning av nyanlända vuxna i huvudsak säkerställer att arbetet bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. När vi i revisionssammanhang använder uttrycket i huvudsak så betyder det att vi tycker att det är bra, men vi har ju inte sett allt, så därför gör vi en liten reservation. När det gäller nyanlända barn och unga bedömer vi däremot att grundskolenämnden bara delvis säkerställer en ändamålsenlig introduktion och utbildning, eftersom granskningen visar på brister inom den nämndens ansvarsområde. Grundskolenämndens process för att bedöma nyanlända elevers kunskaper innebär att elever placeras efter ålder innan deras kunskaper har bedömts. Det är inte förenligt med skollagen, som säger att nyanlända elever ska placeras först efter Nämnden har inte heller någon samlad bild av om skolorna följer skollagens krav på att nyanlända elever som börjar högstadiet ska få en individuell studieplan. Det innebär att nämnden inte kan säkerställa att lagen följs. Vi ser också att grundskolenämnden systematiska kvalitetsarbete bör utvecklas så att brister och behov av förändringar i mottagandet upptäcks och kan åtgärdas. När det gäller nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning och utbildningsnämnden visar granskningen att nämnderna säkerställer att personer som har rätt till SFI får del av den här utbildningen i enlighet med skollagen. Det finns vissa delar av arbetet som kan utvecklas, bland annat kring frågan om hur utbildningen i privat respektive kommunal regi kan följas upp på ett mer likvärdigt sätt. Och till sist när det gäller socialnämndens centrum så behöver nämnden fortsätta sitt arbete med att nå ut och motivera fler till att delta i samhällsorienteringen. Nämnden bör också överväga att utveckla uppföljningen av varför personer väljer att sluta den här kursen och i övrigt se till att arbetet med att utvärdera kursen genomförs enligt stadens plan för samhällsorientering. Det var det att säga om denna rapport. Tack så mycket!

Talarlistan är tom. Ordet begärs av Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod!

Herr ordförande, hörs jag? Ja. Rapporten här visar ju att uppföljning av samhällsorienteringen för nyanlända inte är tillräckligt systematiserad. För när deltagare uteblir från undervisningen så bygger uppföljningen i stor utsträckning på att enskilda pedagoger försöker att ta kontakt. Och det är inte tillräckligt. Om samhällsorienteringen ska bidra till etablering i arbete och till förståelse för svenska lagar, normer och värderingar. då måste närvaron tas på allvar. Det kan inte vara frivilligt i praktiken. Från vårt perspektiv så är det ganska självklart att krav och ansvar måste gå hand i hand med stöd. Den som får ta del av samhällets insatser ska också delta i det fullt ut. Så det måste finnas en tydlig uppföljning, tydlig dokumentation och tydliga konsekvenser om man uteblir från det här utan giltiga skäl. Revisionen pekar på att det finns en risk för att man inte kan ta del av samhällets insatser. pekar ju på behovet av att systematisera uppföljningen och det är bra men det borde redan från början vara en självklarhet. För vi kan inte ha ett system där vi inte ens vet varför deltagare uteblir utan giltiga skäl. Och revisionen pekar också på behovet av att systematisera uppföljningen. Det är bra men det borde redan vara en självklarhet. För vi kan inte ha ett system där vi inte ens vet varför deltagare avbryter utbildningen. För oss sverigedemokrater är etablering inte bara en fråga om anpassning av utbudet. Det är en fråga om att ställa krav, följa upp resultaten och säkerställa att insatser faktiskt leder till integration och en egen försörjning. Skattebetalarna har nämligen rätt att förvänta sig att de insatser som finansieras också ska genomföras fullt ut. Tack för ordet!

Talarlistan är tom. Kan vi ha ärendet färdigdebatterat? Svar ja. Jag frågar, kan rapporten antecknas? Svar ja. stads arbete med att skapa trygga offentliga miljöer och bostadsområden

Vi går på ärende 8. Stadsrevisionens rapportsammandrag Granskning av Göteborgs stads arbete med att skapa trygga offentliga miljöer och bostadsområden. Stadsrevisionen har inkommit med det rapportsammandraget. Jag lämnar ordet till ordföranden i stadsrevisionen Jonas Ransgård. Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter. Då är det dagens andra rapport. Här handlar det då om stadens arbete med att skapa trygga offentliga miljöer och bostadsområden, med fokus på drift, underhåll och skötsel av befintliga områden och anläggningar. Den här granskningen har omfattat två nämnder och flera bolag, stadsmiljönämnden och idrotts och föreningsnämnden, samt de fem förvaltande bolagen inom Framtidenkoncernen. Bakgrunden till den här granskningen är ju att många göteborgare känner sig otrygga i det offentliga rummet och i sina egna bostadsområden. SOM-institutets senaste trygghetsrapport visar att drygt 40 procent av de svarande i undersökningen helt eller delvis inte känner sig trygga och inte upplever staden som en trygg och säker stad. Rapporten visar också på geografiska skillnader när det gäller den upplevda tryggheten. tryggheten och rädslan för att utsättas för brott inom staden. Svarande som är bosatta i områden som av polisen klassas som särskilt utsatta känner sig exempelvis i mindre utsträckning trygga i sina bostadsområden jämfört med motsvarande svar för staden som helhet. Mot bakgrund av det kan man konstatera att det finns stora behov av trygghetsskapande åtgärder i staden. De kommunala nämnderna och bolagen har tillsammans med flera andra aktörer förstås, ett viktigt ansvar för det. Fullmäktige här har bland annat upprättat ett trygghetsskapande och brottsförebyggande program för perioden 2022 till 2026 och en handlingsplan för att inga områden ska vara särskilt utsatta år 2025. De här styrande. Dokumenten som redogör för nämndernas och bolagens ansvar och uppdrag i det trygghetsskapande arbetet har varit utgångspunkten för den här granskningen och grund för de bedömningar som är gjorda i den. Den samlade bedömningen här är att arbetet bara delvis bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Den här bedömningen baseras då på att det finns stora variationer mellan de granskade bolagen och de granskade nämnderna när det gäller planeringen. styrning, systematik och dokumentation av de trygghetsskapande åtgärder som man gör. Vår bedömning här är att bolagen har kommit betydligt längre i arbetet än nämnderna har gjort. Och det sker i stor utsträckning ett samordnat arbete mellan de här bolagen inom Framtiden-koncernen, med fokus på ett antal prioriterade utvecklingsområden. Och som en följd av den prioriteringen så är trygghetsarbetet i det berörda fastighetsbeståndet väl utvecklat och systematiskt organiserat. När det gäller stadsmiljönämnden och idrotts och föreningsnämnden däremot, bedömer vi att det finns behov av att utveckla det trygghetsskapande arbetet när det kommer till offentliga miljöer och bostadsområden. Här finns det en bristande intern styrning, en otydlig ansvarsfördelning och en otillräcklig samordning av trygghetsskapande åtgärder. Det saknas också handlingsplaner och åtgärdsplaner, utan det är mycket upp till var och en hur man jobbar med frågorna. Med anledning av den här granskningen lämnas två rekommendationer till stadsmiljönämnden och idrotts och föreningsnämnden. De här nämnderna rekommenderas dels att utveckla organiseringen och styrningen av det trygghetsskapande arbetet, och att planera för, genomföra och följa upp trygghetsskapande åtgärder på ett mer systematiskt sätt. Det är de två rekommendationer som lämnas och bolagens arbete bedöms då tillfredsställande. Tack!

Då har vi en talarlista. Första ordet har vi begärt av Bettan Andersson (V). Efter Jörgen Fogelklou. Varsågod Bettan!

Tack ordförande, fullmäktige och ni som eventuellt finns här som åhörare. Tack stadsrevisionen för en bra rapport. Det uppskattas att ni ser det som vi inte alltid ser som politiker i nämnderna. Och att ni hjälper oss att få upp ögonen på sådant som kan förbättras. Tack så mycket.

Tack. Nästa talare Jörgen Fogelklou. Varsågod.

Tack för ordet herr ordförande. Jag vill också börja på att tacka Jonas och revisionen för en bra rapport. Även om den är lite tråkig att läsa. Den visar ju att både idrotts och föreningsnämnden och stadsmiljönämnden saknar en sammanhållen styrning av det trygghetsskapande arbetet just nu. Arbetet, det spretar, ligger på flera enheter. Resurser är inte tydligt dedikerade. Det saknas också förvaltningsövergripande samordning. Vilket är ganska allvarligt. Tryggheten är fundamentet för våra idrottsanläggningar. Parker och offentliga miljöer ska fungera. När ansvaret sprids ut utan tydlig ledning riskerar resultatet att bli precis det som revisionen beskriver. Otydlighet, bristande effektivitet och otillräcklig uppföljning. På nationell nivå, Jonas, har den SD-ledda regeringen till exempel gett polisen skarpare verktyg som visitationszoner. Vi har stärkt möjligheterna att använda ordningsvakter och kameraövervakning. Det visar att tydliga beslut och tydliga mandat ger effekt. Då duger det inte att Göteborgs stad samtidigt har ett spretigt och otydligt trygghetsarbete. Att man nu talar om utvecklingsarbete och att anställa en samordnare är bra. Men det växer också naturligtvis frågan. Varför har inte detta varit på plats mycket tidigare? Problemen är ju inte nya. Från vårt håll är det självklart att trygghetsarbetet ska vara tydligt organiserat, tydligt finansierat och tydligt prioriterat. Det ska finnas en ansvarig funktion med mandat, mätbara mål och regelbunden uppföljning. Tryggheten ska inte hanteras inom ramen för lite här och lite där. Tack!

Nästa talare är Karin Pleijel. Varsågod!

Jag vill också tacka för den här rapporten och er blick på det vi gör för det trygghetsskapande arbetet i stadsmiljönämnden. Som ni noterade där så är det på gång med en person som ska ha detta som sitt arbete, att vara spindeln i näten för att få det här ansvaret, att vi kan ta det ansvaret som är tänkt. Tack.

Talarlistan är tom. Kan vi anse ärendet färdigbehandlat? Kan rapporten antecknas? Svar ja. kommunstyrelsens ordförande samt förste och andre vice ordförande för år 2026

Och vi går på ärende 16. Fastställande av arvode för heltidsarvoderad förtroendevald, kommunstyrelsens ordförande samt förste och andre vice ordförande för år 2026. Under detta ärende föreligger jäv för ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen. Ersättare får träda in under denna punkt, jag har lite till. Ja. Tänk att det ska bli så stimmigt bara för att man skickar ut till kommunstyrelsen. På det här ärendet föreslår kommunstyrelsen att arvodet för heltidsarvoderat förtroendevald för år 2026 fastställs till 74 855 kronor per månad, arvodet för kommunstyrelsens ordförande fastställs till 96 910 kronor per månad och för kommunstyrelsens förste och andre vice ordförande till 91 850 kronor per månad. Här har vi en talarlista. Här har ordet först begärts av Jesper Berglund, därefter Alfred Ekman. Varsågod Jesper!

Tack! Ordförande, fullmäktigeledamöter! Vi har under den här mandatperioden fattat helt riktiga beslut om riktade lönesatsningar till de som tjänar minst i Göteborgs Stad. Undersköterskor, vårdbiträden och andra välfärdsarbetare har fått extra påslag just för att minska löneskillnader och rätta till strukturell orättvisa. Men det är just därför oppositionens förslag blir så orimligt. Om vi höjer arvodena för heltidspolitiker. Därför att den genomsnittliga löneökningen i kommunen ökat så skapar vi en märklig rundgång. Våra politiska satsningar på lågavlönade konstruerar ett högre snitt. Och detta snitt används sedan som argument för att höja lönerna för de som redan ligger allra högst. Det innebär i praktiken att riktade låglönesatsningar spiller över uppåt i stället för att få stanna kvar där det var tänkt. Ett system som påstår sig vara neutralt får i verkligheten en regressiv effekt. Det här är inte en diskussion om huruvida heltidspolitiker ska ha rimliga villkor. Det ska de. Det här är en diskussion om tajming, signalvärde och rättvisa. När vi säger att välfärdens personal ska prioriteras då måste det också märkas i egna beslut. För Vänsterpartiets del kan vi också vara tydliga att det här leder inte till ökade inkomster för våra förtroendevalda på grund av att vi har politikerskatt. Så det går till partikassan i stället. Men principen är viktigare. Vi menar att undersköterskors ovanliga höga löneökningar inte ska användas som hävstång för koduppräkningar av politiska arvoden. Därför är det rimligt att frysa dessa arvoden och ta ansvar för helheten. Att kalla detta symbolpolitik är att göra systemet viktigare än människorna de ska tjäna. Bifall KS förslag. Tack.

Tack. Nästa talare Alfred Ekman, därefter Kalle Bäck. Varsågod Alfred!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja förra året så försökte vi i det rödgröna styret att frysa toppolitikernas löner för att kunna se de göteborgare i ögonen som blir fattigare på grund av SD-regeringens skenande matpriser och räntekostnader. Men då som nu så var det viktigare för högerpartierna att se till att deras högsta politiker skulle få sig en lönehöjning. Något de inte tyckte var lika viktigt. Det var att höja lönerna för de som arbetar i välfärden. Det som tar hand om våra barn, tar hand om vår gamla mamma. Men styret såg till och drev igenom så att våra Göteborgs undersköterskor fick i snitt 2000kr mer och extra i månadslön. Det röstade samtliga högerpartier emot. Idag kommer samma högerpartier rösta för att deras egna partitoppar ska få del av samma lönesatsning som de inte tyckte. att våra undersköterskor var förtjänta av. Att det är skamligt räcker inte för att förklara eller beskriva det hån som det är mot våra undersköterskor. Nej, det rödgröna styret vill i stället ha mer av höjd lön till undersköterskor och mindre av höjd lön till Axel Josefson. Mer av höjd lön till Bambapersonal och mindre av höjd lön till Hampus Magnusson. Mer av höjd lön till barnskötare och mindre av höjd lön till Jörgen Fogelklou. För nu är det välfärdsarbetarnas tur. Nu är det vanligt folks tur. Tack för ordet och bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Nästa talare Kalle Bäck, därefter Anders Sundberg (M). Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja politiken ska ju inte lägga sig i lönebildningen brukar det ju heta på svensk arbetsmarknad. Klokt! Och det här handlar ju inte om lönebildning i den bemärkelsen. men i alla fall så handlar det om arvoden och inkomster. I de fall där vi faktiskt måste fatta politiska beslut om sådana här saker så är det bra att man har principer att utgå ifrån, så vi slipper populistiska debatter om exakt var en arvodes eller lönenivå ska ligga. Därför var det väldigt bra när Göteborgs Stad, faktiskt på Socialdemokraternas initiativ, lyfte de här frågorna till arvodesberedningen. Det var ett klokt beslut. Därför är det beklagligt att man sedan ändå har valt att göra partipolitik av detta på det sätt som vi nu ser här. Vill man vara seriös och ändra modellen, då gör man det i ett samlat grepp inför nästa mandatperiod. Men man gör inte undantag bara för att vinna en debatt för stunden, om man vill vara seriös vill säga. Uppräkningen som nu ska ske är en indexering enligt fastställda regler. Det är inte ett beslut. där politiker sätter sin egen lön eller att som det beskrivs ibland högerpolitiker höjer sina egna löner. Som man tyvärr hör i debatten. Det är ju direkt felaktigt. Så att frysa arvodena förändrar ju inte kommunens ekonomi i grunden på något sätt eller på något meningsfullt sätt. Däremot så ger det rubriker och det är väl det detta handlar om. Så bifall till stadsledningskontorets förslag till beslut och avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack för ordet!

Nästa talare Anders Sundberg, därefter Bosse Parbring. Varsågod Anders!

Tack ordförande, ledamöter. Jag får väl hänga på här då. Vi tycker nog att det här blir en liten politisk pamflett. Det beloppet som vi pratar om som man trots allt tänker sig spara in på varje månad. Det är förhållandevis väldigt små summor. Det rör sig om beloppet på ungefär 50 000 kr per månad totalt för hela kommunstyrelsens alla ledamöter. Dagens arvodesbedömning, nivåer grundar sig på en politisk överenskommelse och har haft en väldigt bred förankring i närmare 20 år. Samtliga partier har under den här tiden också ställt sig bakom den här modellen. Vi tycker att det är synd att frångå den här ordningen i ett enskilt budgetår utan att samtidigt ompröva modellen i sin helhet. Vi tycker att det riskerar att undergräva tilliten till de gemensamt beslutade spelreglerna. Och mot denna bakgrund så tycker vi då att den här modellen för uppräkning av arvoden tillämpas även för år 2026 i enlighet med tidigare beslut och politiska överenskommelser. Jag yrkar därför bifall till tjänsteutlåtandet. Tack!

Tack! Nästa talare Bosse Parbring. Därefter Allan Stutzinsky. Varsågod Bosse!

Tack ordförande, fullmäktige! Först vill jag börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det har hänvisats till många olika principer i den här debatten om kommunalrådsarvoden. Den viktigaste principen för oss rödgröna har varit i den här frågan att visa politiskt ledarskap. Politiskt ledarskap är att gå före och visa på de principer vi har om jämlikhet och att vi inte vill öka på klyftorna i samhället. Oavsett partiers olika uppfattning om vilken nivå kommunalrådsarvodena ska ligga på så borde åtminstone fullmäktiges partier kunna enas om att undersköterskors ovanligt höga löneökningar inte ska leda till en rekordhöjning av kommunalrådens löner. Rödgrönas lönesatsningar för jämställdhet, arbetsmiljö och attraktiva arbetsplatser får inte driva upp kommunalrådslönerna. Det är en viktig princip. för vårt politiska ledarskap i det rödgröna styret. Nu är det upp till bevis för de andra partierna att visa hur de prioriterar. Vilket politiskt ledarskap visar ni? Tack!

Nästa talare Allan Stutzinsky (L), därefter Hans Arby (C). Varsågod Allan!

Jag har nu vid några tillfällen varit uppe här i talarstolen i den här diskussionen och försökt framhålla hur viktiga politiker är för att demokratin ska fungera. Inte minst då de politiker som vågar kliva fram i den främsta linjen. De politikerna, alla politiker, har idag att hantera mer komplexa frågor och svårare. målkonflikter än vad som någonsin tidigare varit fallet. Politikerna är också idag mer utsatta på många olika sätt än vad som tidigare har varit fallet. Det är lätt att driva populistisk politik och populistisk argumentation kring politikerarvoden och det är det vi hörde från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna nu. Sättet att undvika sådana diskussioner är att träffa ett avtal som gäller över tid. Och det har vi också gjort. Det är inte bara politiker som är viktiga. Principer är också viktiga för att demokratin ska fungera. En sådan princip är att avtal ska hållas. Jag noterar att Vänsterpartiet tycker att politiker ska ha löner som är i nivå med de lägst betalda arbetarna. Finns det någon som har lägre lön så ska politikerna rätta sig efter det. Vad skickar det för signal? att politiskt arbete saknar värde och Socialdemokraterna som säger att de inte kan titta sina väljare i ögonen om de skulle behöva säga att demokrati är viktigt och får kosta. Jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet. Tack!

Tack! På det anförandet har Jesper Berglund begärt replik. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige. Vänsterpartiets politikerskatt för heltidsarvoderade ligger i nuläget på att man efter skatt får behålla 45 procent av inkomstbasbeloppet. Det är långt över de lägst betalda arbetena. I övrigt instämmer jag i Allans första 40 sekunder om att det är viktigt att vi har demokrati och att det är mer komplext än vad det var innan. Men jag tycker inte att det ska få finnas någon misstanke om att vi i den här församlingen gör låglönesatsningar för att konstruera en ökad genomsnittlig löneökning för att gynna de egna lönerna hos våra kommunstyrelseledamöter. Bifall KS. Tack.

Tack tillbaka till talarlistan och det är Hans Arby (C) efter Patrik Höstmad. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Man får ju faktiskt erkänna att ni på den här sidan har lyckats att skapa viss medial uppmärksamhet varje år genom att vilja frångå en snart 20 år gammal överenskommelse. En överenskommelse som haft som syfte just att avpolitisera frågan om kommunalrådens arvoden och flytta den bort från politikerna själva. Och att jag står. Vi står här och kommer säga ungefär samma sak som de senaste åren bekräftar ju bara det. Man kan alltid diskutera vad ett kommunalråd är värt. Om deras arvoden är höga eller låga. Eller ska de vara differentierade beroende på kompetens och erfarenhet som andra chefers löner. Nu har vi bestämt att vi har ett arvode som följer med uppdraget och vi har enats om en modell för hur uppräkningen ska ske. Helt utan separata politiska beslut. Räknas upp helt enkelt med hur lönerna utvecklas för stadens alla anställda året. Om det finns skäl att justera nuvarande modellen, ja då ska man göra det. Men det sker bäst genom diskussioner med alla partier inför mandatperioden. Tills det görs så är det den breda överenskommelsen som är gjord som gäller. Allt annat är populism och det vet ni. Jag tror det är ingen som misstänker att man gör låglönesatsningar för att några kommunalråd ska få lite, lite högre lön. Heltidspolitikerna och basbeloppet som är för uträkning av alla förtroendevalda föreslås räkna upp med 3,9% vilket alltså är den genomsnittliga ökningen av alla löner förra året. Jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet. Tack!

Tack! Nästa talare Patrik Höstmad, därefter Frida Tånghag. Varsågod Patrik!

Ja, tack för det. Det verkar ju i alla fall finnas konsensus här, även på den rödgröna sidan, att kommunalråden ska ha riktigt höga löner. Jonas Attenius (S) får ju även med ett förslag, vad blir det? Nästan 97 000 kr i månaden. Det är tre undersköterskelöner, så ni tycker ju också att kommunalråden ska ha riktigt höga löner. Så nu handlar det ju bara om den här lilla. Lilla, det kan vara mycket pengar för många men en höjning hur stor den ska vara, det är det vi pratar om eller hur? Och nu ska jag ge er lite rätt alltså det här liksom lönerna ökar för de med lägst löner och att det slår igenom på kommunalrådslönerna. Det kanske inte är så bra att det blir så. Det kan jag ge er. Men sen så hanteringen av det är ju helt galen. Det naturliga hade ju varit i så fall att bjuda in till breda samtalet som det finns en överenskommelse från 2002 som vi har följt i alla år sedan dess. Till ett samtal och börja diskutera. Ser vi någon annan väg vi vill ha det här på så vi slipper den här liksom, att ni utnyttjar oss som någon politisk populism kring de här lönerna varje år. Det kanske är så att vi ska gå i stället på vad högre tjänstemän i stan har för löneökningar. Jag kan tänka mig att det kan finnas risk för att det blir inte bättre där vissa år heller. Det är inte så självklart vad man ska göra. Men det hade ju varit det seriösa ansvarstagande sättet att lösa det. Inte att köra populism. Hade ni velat köra populism, varför inte sänka Jonas Attenius (S) och Daniel Bernmans löner ner till de övriga kommunalrådens löner? Då hade ni kunnat skicka signalen. Och så hade det drabbat de som driver det här, i stället för alla övriga. Det här handlar ju om folks löner egentligen. Tack!

Då var nästa talare Frida Tånghag (V). Detta är Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Frida!

Detta är allt annat än symbolpolitik och populism. Det är riktig politik. Vi bedriver det här varje år, valår eller inte. Jag skäms inte för den här politiken. Över 77 000 kronor i månaden. Det är fantasisummor för de flesta. I Göteborg tjänar kvinnor i genomsnitt 28 500 kronor. Sen att det är en absurditet i sig, så är det en annan diskussion. Men det visar på hur snett fördelat det här är. Men jag står för solidaritet och jag står för att den som kan ge mer ska ge mer. Jag står i allra högsta grad för att vi borde höja skatten för miljardärer. Men med den ekonomiska utvecklingen vi har i samhället så hade det varit smakfullt att avstå en lönehöjning när man tjänar nästan 75 000 kr i månaden för att nu tjäna över 77 tusen kronor i månaden. Bifall till KS förslag. Jag stannar här. Tack!

Tack! På det anförandet har tre personer begärt replik. Först ut Allan Stutzinsky (L). Varsågod!

Det här handlar ju sammantaget om belopp som inte har någon som helst betydelse för kommunens sätt att fungera eller för kommunens verksamhet. Det betyder att det här har ju ingen betydelse för kommunens verksamhet. Då blir det symbolpolitik! Tack! Vad säger det då om den här sidans symbolpolitik, att den som har mer ska få mer? Om det är symbolpolitik, då är väl det här lika mycket symbolpolitik? Att stå för symbolen att jag har mycket, så jag förtjänar mer. Tack! Visst är det symbolpolitik också från den här sidan. Vår signal är att demokrati är viktig, demokrati är värdefull, demokrati får kosta. Det är den signal vi sänder. Vi säger inte att demokrati inte får kosta. Demokrati är en av våra viktigaste institutioner. Men om man är politiker motiverad av att tjäna pengar, då kanske man är fel person i fel rum. Och vi kanske behöver mer representation av de som tjänar 28 500 kronor i månaden i den här salen. Tack!

Tack! Då var nästa replik begärd av Patrik Höstmad. Varsågod!

Jag betvivlar faktiskt inte en sekund att ett aktivistiskt ytterkantsparti som Vänsterpartiet tycker att det här är en jättebra sak att göra. Det är väl snarare Socialdemokraterna som har adopterat helt och hållet för den här aktivismen, i stället för att hålla kvar vid de långsiktiga överenskommelser som vi haft. Jag säger det igen, hade ni velat lösa det här, bjud in till samtal eller om ni inte vill prata för ni vill inte ha med er. I stället för att sitta med politiska yrkanden varje år upp, ner på löner på kommunalråden. Det är ju helt oanständigt, Socialdemokraterna!

Kontrareplik begärd, Frida Tånghag. Varsågod!

Tack så mycket! Vad som också blir lite konstigt är när du tar en replik på mig och adresserar Socialdemokraterna som inte får svara. Det tyckte jag var jättekonstigt.

Nästa replik är begärd av Hans Arby. Varsågod!

Tack. Det blir mycket lite äpplen och päron för nu börjar vi prata om det generella löneläget för politiker. Det är ytterligare en annan diskussion. Många av de som. Satsar på, det finns mycket mer välbetalda jobb kan man säga för de som kanske är kommunalråd också. Men det är en annan diskussion att börja prata om löneläget. Nu pratar vi om hur uppräkningen ska ske. Och då är det, man kan säga att varje principer är viktiga. Det är det vi bygger överenskommelser på. Vi har massor av regler här hur vi bedriver debatt och alla möjliga de sakerna. De kommer man överens om med jämna mellanrum och diskussioner. breda överenskommelser, inte hoppar in och gör yrkanden varje år på det här sättet. Tack.

Kontrareplik begärs av Frida Tånghag (V). Varsågod!

Tack så mycket! Det är väl det som är skillnaden, för vi pratar ju om lönelägen. Det är det vi pratar om. Det är en orimlighet. i hur det är uppbyggt. Det är en orimlighet att politiken ska få sätta sina egna löner i början. Det är det ingen annan i samhället som får göra. Jag får inte sätta min egen lönehöjning. Min lönehöjning är 915 kr i år. Det är vad jag får i lönehöjning, inte 3000 kr. Det är precis det handlar om att vi inte, politikerna ska inte sätta sina löner. Man gör en överenskommelse hur uppräkningen ska ske och den har funkat i 20 år. Just för att politikerna inte ska sätta sina egna löner. Det är det ni börjar öppna upp nu för man ska jiddra med det och det ska bli politiska beslut i KF varje år för lönesättningen för kommunalråden och de förtroendevalda. Det håller ju inte!

Andra och avslutande kontrareplik. Hans Arby. Varsågod!

Det är ju precis det gör! Det håller ju. Det funkade jättebra för två år sedan när vi frös lönerna. Inga problem! Vi sätter ju inte våra egna löner om vi avstår en löneökning!

Tack. Hans, du har haft dina två repliker, så du kan inte ta en tredje. Har du mer att säga får du begära ordet. Vi går tillbaka till talarlistan. Det är Rasmus Ragnarsson (SD), därefter Alfred Ekman. Varsågod Rasmus!

Tack herr ordförande. Jag kan bara för protokollet föra fram det att Sverigedemokraterna och regeringen ärvde en inflationskris från Socialdemokraterna och deras vanstyre av det här landet. Tack vare vår politik så har vanliga svenskar idag fått lägre bränslepriser, lägre skatt, riktat mot låg och medelinkomsttagare. Från 1 april kan vi också vara glada över att få en lägre matmoms och lägre livslängd. Livsmedelspriser. Och kan ju tilläggas för första gången på väldigt länge kommer vi se reallöneökningar. Det är tack vare att vi, Sverigedemokraterna och regeringen, har fått ordning på inflationen i landet. Det är något vi kan glädjas åt. Men till sakfrågan. Det är ju väldigt tydligt här att ni på vänstersidan är ju inte intresserade av grundfrågan här. Ni är inte intresserade av inflationen. intresserade av att ändra grundreglerna för hur den här uppräkningen kommer att ske. Precis som Patrik är inne på. I stället är ni intresserade av att posera och godhetssignalera. Ett beslut i taget. Det tycker jag är otroligt hycklande. Det är ett populistiskt spel. Jag tror medborgarna i Göteborg ser igenom det. Om ni faktiskt var intresserade. av att åtgärda det här, att ni tycker att systemet är orättvist, då borde ni i stället lägga ett förslag som syftar till att ändra de här spelreglerna. Men det har ni inte gjort. Bjud in i stället till breda samtal. Jag är öppen för att vi ska ändra det. Det är ju inte min lön det handlar om. Jag är fritidspolitiker som de allra flesta här inne. Så kan vi inte ändra spelreglerna i grunden i stället, i stället för att ha det här populistiska spelet för galleriet vartenda år. Tack!

Tack. Då är det nästa talare Alfred Ekman (S), just nu sist på talarlistan.

Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja Rasmus ditt inlägg här visar ju på SD:s antifacklighet och hur ni ser på facken. Det är inte SD-regeringen som höjer folks löner i Sverige, det är facken. Det är de som har förhandlat högre löner som nu gör att svenskarna blir rikare. Det jag pratade om var de två åren där SD- regeringen inte gjorde, ja nu vill jag gärna svära, inte gjorde någonting när priserna ökade. Och det var då det inte blev reallöneökningar för svenska folket. Ni på högersidan under den här debatten skickar ut massa dimridåer och ni lurar ingen. För jag vet att ni vet precis att den här debatten handlar om vi ska frysa eller inte, inte sätta några summor. Utan om vi ska frysa eller inte för att det rödgröna styret har gjort en historisk låglönesatsning och satsning på välfärdsarbetarna. Som per automatik leder till en rekordhög höjning för kommunalråden. Det är ju det den här debatten handlar om. Inte arvodesberedning, inte olika massa regler, inte. massa praxis. Det är det den här frågan handlar om. Ni kan inte byta ämne. Jag tror att ni precis som alla göteborgare förstår som lyssnar på den här debatten vet vad ni håller på med. Ni försöker roffa åt er en rejäl löneökning som baseras på undersköterskornas hårda slit som de nu har fått mer i lön för av det rödgröna styret. Men ni kan väl besöka ett äldreboende och förklara för kommunalaren där varför det är så viktigt för högerpartierna att lägga förslag som säkerställer att toppolitikerna får sina rejäla höga löneökningar. Jag hade velat höra era svar när undersköterskan frågar om det då också är lika viktigt för högerpartierna att rösta ner förslag om att även hon eller han också skulle få sig en välförtjänt löneförhöjning. Tack för ordet!

Tack, på det anförandet har tre personer begärt replik. Först ut Rasmus Ragnarsson. Varsågod!

Tack herr ordförande. Till att börja med Alfred. För att det ska bli en reallöneökning, då måste delvis facken förhandla sig till en löneökning förstås. Men driver man en inflationsdrivande politik, då blir det inga reallöneökningar. Du lägger ord i munnen på mig som om jag inte förstod mig på det här. Du som inte förstår dig på det. Det krävs två för att dansa tango här. Delvis. Facken kan ju driva fram en löneökning på 5 procent. Men om Socialdemokraterna driver en inflationsdrivande politik som ger inflation på 10 procent. Då blir det ju i praktiken en lönesänkning. Det här borde du förstå Alfred. Sedan återigen. Vill man ändra de här reglerna i grunden. Lägg då ett sådant förslag. Stå inte här och posera. Tack!

Kontrareplik begärd av Alfred Ekman.

Jag kan påminna om att vi inte försöker ha den allmänpolitiska lönedebatten i det här ärendet. Tack för det ordförande, fullmäktige och göteborgare. Jag får väl hålla med om att Rasmus bjuder in här till en riksdagsdebatt som inte har med det här att göra. Men jag kan ändå konstatera, och det var det jag sade, att högerregeringen inte gjorde någonting på två år som gjorde att vi inte fick reallöneökningar. Jag väntar fortfarande på ditt svar. Jag förstår fortfarande inte det här inlägget. Vi står inte här idag och beslutar om Arvodesberedningens regler. Det är inte det vi står. Vi står och pratar om ifall vi kan frysa höga, snabba ökningar, rekordhöga löneökningar för kommunalråden när det finns omständigheter som motiverar det. Förra året var det en inflation som var driven av högerregeringen och i år är det för att. Rödgröna har storsatsat på välfärdsarbetarnas löner. Tack för ordet!

Tack! Andra replik begärd av Rasmus Ragnarsson. Varsågod

Tack herr ordförande! Nej, jag vill bara klargöra att det är inte jag som har bjudit in till den här debatten. Det var ju du Alfred i ditt inledningsanförande som bjöd in till den här debatten. Och varenda göteborgare kan gå tillbaka i sändningen och se det. Så sluta lägg ord i min mun. Jag vill inte ha dina ord i min mun. Du kan ta bort tungan därifrån också. För återigen, vill man ändra reglerna i grunden, då lägger man ett förslag. För att ändra reglerna i grunden. Men ni är inte intresserade av att ändra reglerna i grunden. Trots att ni säger att de är orättvisa och allting. Ni är intresserade av poserande. Och jag tycker det är symptomatiskt för den moderna vänstern. Man är mer intresserad av poserandet. Det i sig. Det här performativa. Det är viktigare än att faktiskt se till att skapa riktig förändring för vanliga människor. Tack!

Då är det två till repliker begärda. Allan, du kan inte begära replik i det här läget. Nästa replik begärs av Patrik Höstmad. Varsågod Patrik!

Ni får det att framstå som att ni inte sätter kommunalrådens löner. Ni fryser lönerna. Men ni går ju in och tar ett aktivt beslut att lönen ska vara någonting annat än vad som hade getts med den automatiska och överenskomna modellen. Så ni går ju in nu och styr år för år i politiska förhandlingar vad kommunalråden ska ha för löner. Så tycker jag faktiskt inte att vi kan arbeta. Tack!

Nästa replik är begärd av Hans Arby (C). Varsågod!

Tack! Jag vill först kommentera det här med att man tror att folk ska tro att man gör låglönesatsningar bara för att kommunalråden ska få några tiondelar mer i lönehöjning. Det är inte så mycket det skiljer, det är fortfarande ett genomsnitt alla anställda. Men sen, och det blir ju så konstigt för nästa år, ja då är det något annat som Patrik var inne på. Då ska vi inte höja på grund av något annat som har hänt och så hela tiden. Så varje år. Vi måste kunna lita på de överenskommelser man gör och att det är de som ligger till grund för att slippa den här typen av diskussioner varje år. Tycker man inte de är bra, då hittar man en ny överenskommelse. Men att varje år vilja bryta en överenskommelse av olika skäl, det blir ju inte hållbart. Kan vi lita på en ny överenskommelse i så fall? Är det året efter, ska man gå ifrån den också. Så de här principerna är viktiga. Tack!

Tillbaka till talarstolen. Då är det Allan Stutzinsky eller varsågod!

Även om man skulle frysa kommunalrådens löner så kommer de fortfarande att vara väsentligt högre än vad undersköterskans löner är. Sedan vill jag helt hålla med Hans Arby. Om man nu har en överenskommelse men säger att nu finns det särskilda skäl som gör att vi måste frångå den. Då betyder det att man alltid kan hitta sådana skäl. Det går alltid att hitta särskilda omständigheter som gör att just det här året kan vi inte hålla överenskommelsen och inte. inte nästa år heller för då finns det nya omständigheter som gör att vi inte kan hålla den. Då finns det ju ingen anledning att träffa något avtal överhuvudtaget. Tack!

Då var ordet begärt av Jesper Berglund. Varsågod!

Tack ordförande! Jag kan förstå den kritiken som kommer från borgerligheten om att avtal ska hållas. Det är inget konstigt, jag förstår den. Jag kan också se den åsikten som vi har framfört med att vi har gjort särskilda låglönesatsningar. För Vänsterpartiets del så har vi som jag nämnde tidigare en partiskatt som gör att våra kommunalråd får behålla 45% av inkomstbasbeloppet. Det är föreslaget att det ska höjas till 50%. 50 procent nu. Det är en betydligt lägre lön än vad kommunalråden får av staden. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att vi tar en ny princip framöver. Den är nu 20 år gammal den gamla. Om att göra så för alla. Vi skulle förlora en hel del pengar i partiet men principiellt har jag inget emot att vi sätter den nivån för alla. Men jag tycker inte att det är en fråga. som vi ska ta här och nu. För nu diskuterar vi arvodet för nästa år. Tack!

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Kalle Bäck, Anders Sundberg, Allan Stutzinsky och Hans Arby att fullmäktige bifaller förslaget från M i kommunstyrelsen och om att bifalla beslutsats 3 i stadsledningskontorets förslag. Jesper Berglund, Alfred Ekman och Bosse Parbring bifaller kommunstyrelsens förslag. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Kalle Bäck med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag Voteringen begärd och ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Kalle Bäck med flera. Svar ja. Då startar jag omröstningen. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att fullmäktige med 40 röster mot 41 bifaller ett förslag från Kalle Bäck med flera. Reservation Socialdemokraterna. Reservation Vänsterpartiet. Reservation Miljöpartiet. Ja, och vi antecknade att alla i kommunstyrelsen, som jag sa, ordinarie och ersättare är anmälda som jäv. vigselförrättare kan erhålla ersättning från Göteborgs Stad

Ja. Då är det till ärende 17, redovisning av uppdrag att ta fram förslag på hur borgerliga vigselförrättare kan erhålla ersättning från Göteborgs Stad. Här har det varit en diskussion om jäv. Här kan vi konstatera att under följande ärende följer det jäv för de borgerliga vigselförrättare som efter beslut i ärendet har rätt till förrättningsarvode. Exempelvis om man är borgerlig vigselförrättare och sitter i kommunstyrelsen har man inte jäv. Men andra borgerliga vigselförrättare är jäviga. Kommunalråd är inte jävig. Men för de som är jäviga får ersättare träda in. Kommunstyrelsen föreslår i det här ärendet att följande tillägg görs under paragraf 8, Särskilda arvoden i Göteborgs Stads regler för arvoden och ersättningar. En borgerlig vigselförrättare utsedd av kommunfullmäktige får för ett vigselpass i rådhuset en lördag det belopp som gäller för förrättning som varar upp till fyra timmar, halvdagsarvode. En borgerlig vigselförrättare får för en privat vigsel det belopp som gäller för en förrättning som varar upp till 30 minuter. Förrättningsarvode ska enbart utgå. till de borgerliga vigselförrättare som kommunfullmäktige föreslagit och som länsstyrelsen därefter förordnat. Hela tidsarvoderat kommunalråd, som också är borgerlig vigselförrättare, har inte rätt till förrättningsarvode. Borgerliga vigselförrättare kan inte begära någon ersättning för förlorad arbetsinkomst. Frågan kring finansiering via kommunbidrag hänvisas till kommande kompletteringsbudgetberedning. Uppdraget förklaras fullgjort. Här har ordet först begärts av Jonas Attenius (S), därefter Anders Sundberg (M). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Ja det är naturligtvis bra nu att våra vigselförrättare får arvode i nivå med andra förtroendevalda i staden. Det här ligger ju även i linje med andra jämförbara kommuner. Så det är högst rimligt att Göteborg också har samma ordning. I grunden så är det här ett uppdrag som länsstyrelsen, ett uppdrag för länsstyrelsen och ersättningen från staten det kan jag tycka borde. Vi vill naturligtvis att skatterna ska vara högre, men i det här läget så ska vi naturligtvis inte låta principer stå i vägen för vad som är praktiskt och rimligt för våra vigselförrättare, som också för övrigt gör ett väldigt viktigt och omtyckt arbete för stadens invånare. Vi är ju i grunden eniga i själva sakfrågan här och det är också glädjande. Men när det gäller kostnaden för dessa arvoden så rör det sig om förhållandevis lite pengar och kopplat till finansieringsfrågan så kommer vi från styrelsen. sida att återkomma med den hanteringen i kompletteringsbudgeten. Och jag yrkar med det bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack!

Nästa talare Anders Sundberg, därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Anders!

Tackar! Ordförande, ledamöter! Vårt yrkande är som Jonas sa till stora delar detsamma. Vi har ju inget annat önskemål här än att de här arvodena justeras. Däremot är det så att vi tycker att ersättningen ska finansieras delvis genom att avgiften för de borgerliga vigslarna fastställs till 550 kr och de privata vigslarna till 850 kr. Differentieringen av avgiften är rimlig utifrån att en borgerlig vigsel är en grundläggande samhällsnytta som är effektivt organiserad. En privat vigsel däremot innebär ju ett skräddarsytt upplägg anpassat efter önskemål. Differentieringen speglar skillnaden i stadens faktiska kostnader för respektive vigseltyp. Därmed yrkar jag bifall till yrkandet från Moderaterna, Liberalerna, Demokraterna, Kristdemokraterna och Sverige. Tack!

Då var nästa talare Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktigeledamöter, alla åhörare. Jag tänkte yrka bifall till det gemensamma yrkandet från M, L, D, KD och SD. Det här är för oss ett ganska viktigt ärende. Vi lyfter det redan i motion med Pernilla Börjesson, Rasmus Ragnarsson (SD) och några till här om att vi måste höja arvodet för vigselförrättare i staden. Så jag yrkar bifall till det. Tack!

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Anders Sundberg och Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från M, L, D, KD och SD i kommunstyrelsen. Jonas Attenius (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Anders Sundberg med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Voteringen är begärd och ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslag från Anders Sundberg med flera. Godkänns den ordningen? Svar ja. Jag startar omröstningen. Pär Johansson, vad röstar du? Ja. Övriga är nog inte närvarande. Då stoppar jag omröstningen och finner att fullmäktige med 42 röster mot 37 bifaller kommunstyrelsens förslag.

Då går vi till ärende 18. Redovisning av uppdrag att utreda och analysera karensavdraget. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att i samverkan med berörda nämnder och fackliga organisationer utreda och analysera hur karensavdraget påverkar olika yrkesgrupper inom Göteborgs Stad, vilka vinster och kostnader ett avskaffat karensavdrag skulle få för staden och hur Göteborgs Stad lokalt kan kompensera arbetstagare för karensavdraget samt vilka legala avtalsmässiga ekonomiska förutsättningar det finns för detta antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet först begärts av Marie Brynolfsson (V), därefter Marina Johansson (S). Varsågod! Marie.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Är det någon som har hört en välfärdsarbetare som tycker att det vore dåligt att avskaffa karensavdraget? Som säger att det inte gör något att betala 1400 spänn för att vara hemma och vara sjuk. Som säger att det inte påverkar mig och inte min inkomst. Har ni hört dem säga det? Nej, inte jag heller. Det jag däremot har hört är ett ständigt misstänkliggörande av välfärdsarbetare. De målas ut som fuskare så fort ett avskaffande av karensavdraget ska diskuteras. Själv har jag väldigt svårt att förstå det där faktiskt. Att det oftast är folk som själva inte drabbas av karensavdraget som är de som tycker att det är så himla viktigt att behålla det. Folk som kan jobba. Jobbar hemifrån när de är lite krassliga, logga in på Teams och svara på mejl och sådana saker. Men de är det ingen som misstänkliggör. Jobbar de verkligen när de är hemma? Men arbetarna i förskolan och omsorgen, de ska skambeläggas och misstänkliggöras. De som inte kan gå till jobbet när de är sjuka, eftersom de inte ska smitta barnen eller de äldre. Dessutom blir de också ofta smittade på jobbet. och så ska de tvingas betala en straffavgift för att vara hemma när de blir sjuka. Detta är otroligt skevt och orättvist. Därför ville vi rödgröna undersöka om vi kan kompensera för det här i kommunen. Men det gick inte. Så vi får sätta vårt hopp till att man löser detta i regeringen och riksdagen. För de som blir lidande i slutändan, det är alla de som jobbar i välfärden. Tack. Bifall KS.

Tack. Nästa talare är Marina Johansson, därefter Hans Arby. Varsågod Marina.

Tack så mycket fullmäktige och åhörare. Jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det blev väldigt tydligt, inte minst under pandemin, med den stora orättvisan som råder mellan vilket yrke man har. Jobbar man som väldigt många gör i offentlig sektor, oftast kvinnor, med arbetsmiljöer som är påfrestande både psykosocialt och fysiskt och tyvärr också ofta med alltför låga löner. drabbades ju väldigt tydligt i pandemin av den här orättvisan. Och den här orättvisan med de som kan arbeta hemma, och de som inte kan det, har ju faktiskt ökat med tid här. Och även snökaoset visade på stora skillnader i detta. Så att det är också så att vi vill ju att de som arbetar i välfärden också ska kunna ha sin hälsa i behåll, inte smitta sina omsorgstagare. Arbetar med äldre eller med barn. Man är också väldigt lojal. Man vill inte ställa till det. Man vet att det är svårt att få in vikarier. Man går till jobbet fast man är sjuk. Man går också till jobbet fast man faktiskt inte har råd att vara hemma. Vi vet att i medarbetarenkäten för 2024 så var det hela 65% av våra medarbetare som svarade att de arbetade fast de var sjuka. Vissa nämnde det till mig. Tack!

Nästa talare är Hans Arby, därefter Karin Pleijel. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Det är alltid bra att få en bild av hur olika orättvisor ser ut. Nästa talare Hans Arby, därefter Karin Pleijel. Varsågod Hans! Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Det är alltid bra att få en bild av hur olika orättvisor ser ut. vilka modeller som fungerar, i det här fallet med karensavdraget, hur det slår för olika grupper. Även om de individuella skillnaderna kan vara mycket större och mycket redan var känt. Ensamstående unga påverkas mest, liksom de som jobbar inom kontaktyrken. Inom staden har de med dagens regler ungefär 4,5% sjukfrånvaro jämfört med snittet på 3%. Men sen kan det som sagt alltid vara stora skillnader inom varje grupp, liksom hur hårt det slår på privatekonomin. Det är det som gör att en differentiering av karensavdragen kan ha en väldigt dålig träffsäkerhet. Man konstaterar att kostnaden för staden skulle bli 160 miljoner bara på en högre sjuklön. Till det kommer de dynamiska effekterna som man vet att man får när man hur det påverkar med fler korta sjukskrivningar om man tar bort karensdagen. Men det som sticker ut mest i det här ärendet är faktiskt att de rödgröna inte redan från början visste att det skulle vara ett brott mot kollektivet. kollektivavtalet, vilket det ju skulle vara. Så utredningen konstaterar att i princip skulle man kunna göra det här utifrån lagstiftningen, skulle det vara möjligt med en lokal lösning. Men det är just att det skulle bryta mot kollektivavtalet. Yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Nästa talare Karin Pleijel (MP), därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Karin!

Tack så mycket! Alla vi som är här, vi minns pandemin och hur medvetna vi blev om smittspridning när man är sjuk, då ska man vara hemma. Det är fortfarande sant förstås. Om det här skulle slopas, karensavdraget, så är det inte bara så att det skulle vara bra för individen, utan för hela samhället eftersom smittspridningen skulle minska. Det här måste hanteras. Hanteras nationellt, det är så vi har landat så att det blir lika över hela landet. Vi vill att karensavdraget slopas. Vi såg som sagt i pandemin inte minst hur skillnaden mellan olika yrkesgrupper blev uppenbar. Att några kunde arbeta hemma och andra var tvungna att jobba på plats och missgynnades då ekonomiskt och hälsomässigt av karensavdraget. Så bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då var nästa talare Emma Altenhammar (SD), varsågod.

Tack för ordet! Jag har lite likt Marie Brynolfsson (V), lite svårt att förstå. Det är inte det här med att slopa karensavdraget som jag tycker är svårt att förstå. På riksnivå driver faktiskt Sverigedemokraterna att karensavdragets konsekvenser ska lindras för de yrkesgrupper som drabbas särskilt hårt, bland annat inom vård och omsorg. Dock inom ramen för gällande rätt och med full finansiering. Därför blir det svårt för mig att förstå, för detta skiljer sig då från då. Socialdemokraterna och de rödgrönas hållning där. Där man har lagt fram ett förslag om slopat karensavdrag men man har inte ens liksom förespråkat någon form av full finansiering i deras skuggbudget. Men det absolut svåraste att förstå måste ju vara det att man har valt att lägga det här politiska uppdraget i Göteborg stad och sitta och sätta förväntningar hos stadens anställda om att någonting kommer ske. Men utredningen visar ju tydligt att Göteborgs Stad inte har de legala eller avtalsmässiga förutsättningarna för att avskaffa, minska eller på något sätt kunna kompensera för det här karensavdraget. Så frågan om karensavdraget har vi alla kommit fram till är en ytterst nationell fråga och behöver hanteras där. Så det vore faktiskt väldigt klädsamt att man slutar använda stadens resurser som riksdagens utredningstjänst i framtiden. Tack!

Tack till nästa talare Anneli Rhedin. Varsågod!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Mycket bra har sagts. Jag ska fatta mig väldigt kort. Bifall till KS. Tack!

Tack! Talarlistan är tom. Det föreligger bara ett förslag till beslut. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Ja. vuxenutbildning och högre yrkesutbildning kan samlas till en nämnd

Då går vi in på ärende 19. Det är redovisning av uppdrag att utreda hur utförandet av kommunal vuxenutbildning och högre yrkesutbildning kan samlas till en nämnd. Första talare är Marie Brynolfsson (V) och därefter Axel Josefson (M).

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det blir ett kortare inlägg nu. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack.

Nästa talare Axel Josefson och därefter Emma Altenhammar (SD).

Yes, tack för det fru ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag skulle börja med att yrka bifall till yrkandet från Moderaterna i kommunstyrelsen. Det här är ju en organisationsfråga och det handlar om den kommunala vuxenutbildningen som idag är splittrad mellan två nämnder. Dels vår utbildningsnämnd, dels i ArbVux och vi föreslår då att detta ska flyttas under en nämnd, arbetsmarknads och vuxenutbildning för att kunna få en bättre sammanhållning av hela verksamheten och komma bort från den splittring som finns idag. Det här kommer att kunna ge oss bättre möjligheter att följa upp de leverantörer som finns och kunna få en högre kvalitet i den verksamheten som vi har. Med det sagt, bifall till yrkandet från Moderaterna i Kommunstyrelsen. Tack!

Då är nästa talare Emma Altenhammar (SD) och därefter Kochar Wallad Begi (S). Varsågod!

Tack för ordet! Jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Här har vi då ännu ett ärende som i praktiken visar att Göteborg har en organisation som inte helt fungerar. Stadsledningskontoret konstaterar själva att det finns problem i dagens styrning mellan de här två nämnderna. Man beskriver bristande samverkan, otydlighet, ansvarsglidning och komplicerade beslutsvägar. Man konstaterar också att ansvaret är delat mellan två nämnder och det ställer höga krav på. samarbete och det är ett samarbete som har brustit. Därför tycker vi att detta är ganska anmärkningsvärt. Vi har alltså en modell där huvudmannaskapet är delat. Styrningen upplevs otydlig. Kvalitetsarbetet är inte fullt jämförbart. Och Satsningskontoret varnar för att styrningen blir väldigt komplex och ändå landar de flesta av er i att man egentligen inte gör en större förändring. Men vi vill se Så i stället så vill vi jättegärna se att man utreder vidare alternativet där man för ihop de här två nämnderna i en stor gemensam gymnasiers och arbetsmarknadsnämnd så att vi kan få en mer långsiktigt hållbar och tydlig organisation. För Göteborgs stads vuxenutbildning förtjänar bättre styrning än vad den gör idag. Tack!

Tack! Då är nästa talare Kochar Wallad Begi (S) och därefter Pär Gustafsson (L).

Tack ordförande! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är nästa talare Pär Gustafsson (L) och därefter är talarlistan tom.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Nu har alla varit så korta så då kanske jag kan få lite tid att breda ut mig. Staden har utrett huvudmannaskapet för vuxenutbildningen flera gånger och nu står vi här igen och landar i samma slutsats. Det välkomnar vi Liberaler. För ibland är det mest ansvarsfulla att faktiskt bekräfta det som fungerar i stället för att rita om en organisation. Detta rödgröna initiativ har skapat stor. oroar organisationen och det har kostat pengar. Vad har då utredningen kommit fram till? Jo, att det finns stora fördelar med att samla gymnasial utbildning i en och samma nämnd. Att dela upp gymnasial yrkesutbildning på två nämnder skulle skapa otydlighet, dubbla strukturer och nya gränssnitt. Det skulle dessutom innebära ökade kostnader utan tydlig kvalitetsvinst. Utbildningsnämnden har redan idag ansvaret för ungdomsgymnasiet. Vuxenutbildningen i egen regi som också är gymnasial nivå är redan integrerad med gymnasieskolan. Man delar lokaler, personal, maskinpark och APL-platser. Idag samordnar vi investeringar i yrkesprogrammen som kräver dyr utrustning. Vi kan använda lärare mer flexibelt och vi kan underlätta omställningen när elevantal förändras. Det stärker både kvaliteten och ekonomin. Detta handlar i grunden om att. Jag tar ansvar för kvalitet, resurser och för långsiktighet och därmed så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Men den här utredningen hade faktiskt inte behövts från första början. Tack!

Tack Pär! Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut? Då har vi tre olika yrkanden. Under överläggningen yrkade Marie Brynolfsson (V), Kochar Wallad Begi (S) och Pär Gustafsson (L) bifall till kommunstyrelsens förslag. Axel Josefson yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslagen från M i kommunstyrelsen. Emma Altenhammar (SD) yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Axel Josefson? Ja. Bifalles förslaget från Emma Altenhammar (SD)? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska genomföras. Då tror jag alla är på plats. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition här i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Axel Josefson som motförslag? Antas förslaget från Emma Altenhammar (SD) som motförslag? Jag finner att förslaget från Axel Josefson har antagits som motförslag. Då är ja för kommunstyrelsens förslag. Ja, huvudvoteringen. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Josefson. Jag startar voteringen strax. Nu, varsågod. Vi ger henne några sekunder till. Då stoppar jag omröstningen nu. Då har fullmäktige med 56 röster mot 15 och 9 som avstår bifallit kommunstyrelsens förslag. Tack. Stads arbete för att motverka segregation och inklusive alla integrationsinsatser

Jag gjorde firren i armen. Då går vi in på ärende 20. Det är redovisning av uppdrag att samordna och följa upp Göteborgs Stads arbete för att motverka segregation och inklusive alla integrationsinsatser. Ordet har begärts av Jenny Broman och därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod!

Tack så mycket för ordet! Rapporten visar på det omfattande arbete som redan görs i staden. Den visar också att. Det är väldigt många verksamheter som berörs från skola, socialtjänst, stadsplanering till bostadsförsörjning. Utredningen visar också det de flesta av oss nog vet. Att segregation hänger samman med arbetsmarknad, utbildning, inkomster med mera. Det den inte visar det är att det skulle vara en fråga om människors vilja att integreras. Vilket jag ibland hör i samhällsdebatten där man bara lägger. skuld på den enskilda individen. För oss är det väldigt viktigt att det här arbetet fortsätter men den behöver också utvecklas i takt med att samhället förändras över tid. Eftersom integration berör så många områden och är så omfattande så kanske många förändringar kommer hamna i ett budgetarbete för det är där resurser fördelas till skola, bostäder, sociala insatser och arbetsmarknadsåtgärder. Men i kommunstyrelsen, sen har vi redan beslutat om att staden ska kunna ge Welcome House en mer samordnande roll i mottagandet av nyanlända. Så att etableringen fungerar ännu bättre och att insatser från olika verksamheter hänger ihop från början. Invandringen har minskat och därför påverkas även Welcome House arbete långsiktigt. De kan då ta en annorlunda roll och de har också efterfrågat det själva i verksamheten. Att de vill ha ett uppdrag att förändra och kunna ta en större roll. Vi vill också kartlägga den rasismen och diskrimineringen som kan finnas på bostadsmarknaden i samverkan med civilsamhället. För vi vill ha bättre kunskap om vilka hinder människor möter. Och så vill vi att alla nämnda bolag får i uppdrag att tydliggöra de insatser som görs idag. För det är viktigt att alla vet det. Bifall KS och avslag i övrigt.

Nästa talare är Jonas Nilsson (V) och därefter Bosse Parbring. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare! Arbetet mot diskriminering och rasism inom stadens verksamheter måste genomsyra hela kommunapparaten för att bryta segregationen. Kunskapen och verktygen behöver finnas i alla förvaltningar och bolag. Dels för att garantera ett likvärdigt bemötande i den kommunala servicen gentemot göteborgarna. Men också för att långsiktigt jobba bort de diskriminerande strukturer som byggts in i systemet. Sociala erfarenheter i stadsplaneringen måste ingå i ett tidigt skede i processerna. Strukturerna för detta finns, men det finns också utrymme för att stärka samverkan mellan de stadsutvecklande förvaltningarna och välfärdsförvaltningarna. Vi har helt grymma stadsutvecklare på socialförvaltningarna som sitter på den kompetens vi behöver för att bygga ett socialt hållbart Göteborg. Vi har också många av de praktiska förutsättningarna för att göra ytterligare framsteg. Framför allt stadens markinnehav och det allmännyttiga bostadsbeståndet. Den här uppföljningen visar att vi har kommit en bit på vägen, men att det fortfarande finns steg att ta. En förutsättning är att det blir alltmer tydligt vad vi behöver göra och hur vi behöver göra det. Blandade upplåtelseformer, både i områden med goda socioekonomiska förutsättningar och i politiskt eftersatta områden med socioekonomiska utmaningar. En viktig del i att bygga ett Göteborg där människor lever och bor tillsammans. Där man möts utifrån den gemensamma nämnaren att man är göteborgare. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är nästa talare Bosse Parbring och därefter Joel Wickman. Varsågod!

Tack ordförande! Göteborg är en segregerad stad. Vi ser det på hur människor bor, vilken skola barn och unga går i, vilket jobb människor har, om man har jobb överhuvudtaget. Inflytande och demokratisk delaktighet i samhället och känsla av tillhörighet. Det är också på de här områdena som vi behöver göra olika insatser för att bryta segregationen. Även om det är långt kvar, Tills vi har nått det mål vi har satt upp, att bryta segregationen och skapa en mer jämlik stad, så ser vi i den här redovisningen att det pågår viktiga insatser i förvaltningar och bolag. Insatser som handlar om att jobba åt samma håll och att samverka tillsammans. Det finns ju ingen enskild förvaltning, skola eller bostadsbolag som kan lösa problemen. Vi måste göra det tillsammans. En problematik som redovisningen visar, är att segregationen ökar på grund av rasism. Det gör det också svårt att bryta segregationen. Därför behöver vi öka insatserna mot rasismen. Det är därför vi rödgröna lägger ett uppdrag om det till alla nämnder och bolag. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Då är nästa talare Joel Wickman och därefter Kristina Bergman Alme. Varsågod!

Tack fru ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare. Jag yrkar bifall till yrkandet från Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Och avslag då till Kommunstyrelsens förslag. Så jag har läst igenom den här rapporten och. Jag måste säga att det är väldigt många ord i den. Det är mycket samsyn, workshops, samordning, intranät och kunskapshöjande insatser. Jag fattar faktiskt inte riktigt det här med att vi ska i det här skolboksexemplet på byråkratisk process lägga ytterligare uppdrag för att identifiera och trycka ut i alla förvaltningar och bolag kartläggning kring de rasistiska, strukturerna som finns där. Jag känner liksom inte riktigt igen den beskrivningen. Rapporten konstaterar ju liksom att Göteborgs stad har tagit viktiga steg mot en mer sammanhållen och strategiskt sammanhållet strategiskt arbete för att bryta segregationen. Men tittar man lite på verkligheten och de siffrorna om segregationen så är det ju värre än någonsin. Göteborgs ojämlikhet index har ju ökat sedan 2022. Drygt 21% av göteborgarna bor idag i utsatta områden. Det är ju kris, inte ett resultat av viktiga steg framåt. Då duger det inte att fortsätta med mer av samma. För i praktiken har de rödgröna sedan 2003 stoppat ett av de få verktygen som faktiskt kan öka ägandet i hyresrätts. dominerade områden och minska segregationen. Det är den frivilliga ombildningen under ordnade former i de utsatta områdena. Vi vill ha trädgårdsstäder i nordost, inte höghusmurar i Askim. Tack.

Då är replik begärd av Jenny Broman.

Så vi vill också bygga radhus i nordost och när vi bygger nytt så kan vi absolut bygga blandat. Men det finns ingenting som visar att ombildningar skulle leda till någon minskad segregation utan det innebär bara att det är fler som inte har råd att bo. Och redan nu så är det så att fattigdomen har ökat så pass mycket så det är väldigt, väldigt många som inte har råd att bo. Men det jag skulle upp och säga det är att uppdraget vi har som vi vill ta beslut om här idag om att alla ska informera om de integrationer, integrationsinsatserna som görs och med jämlikt bemötande. Det är för att det är många människor i Göteborgs stad som känner sig hela tiden utsatta, särbehandlade, inte lika behandlade. Och då är det också viktigt att få veta och se vad som görs och vad man har rätt till och vilka möjligheter man har. Tack!

Då är replik begärd av Joel Wickman.

En reality check här då. Vill bygga småhus och radhus i nordost. Det byggs ju inga småhus. Det är liksom mindre än 1% av alla detaljplaner rör småhus i Göteborg. Det är liksom inte att möta barnfamiljernas efterfrågan. Vad man spottar ut sig i AB Framtiden nu det är ju hyresrätter som man med kirurgisk precision smäller upp i miljonprogram och utsatta områden. Det bryter inte. Egnahemsbolaget där jag sitter i styrelsen har ju inte fått ett enda projekt från AB Framtiden för att bygga småhus och det är kommunens egna byggbolag som ska bygga småhus. Så jag undrar lite kring hur det är med den frågan egentligen. Tack! Då är det replik Jenny Broman. Då ber jag dig lyssna ordentligt. Jag nämnde inte ens småhus, jag nämnde radhus eftersom det finns. Jag undrar hur du tycker att sälja ut billiga hyresrätter så att folk inte har råd att bo, hur det skulle minska segregationen? Eftersom det är de billiga hyresrätterna som man säljer ut. Hur skulle det minska segregationen? Tack.

Då återgår vi till talarlistan. Då är det Kristina Bergman Alme. Därefter Jessica Blixt (D).

Tack fru ordförande! Göteborg är på många sätt inte en helt lätt kommun att ta sig in i och förstå. Särskilt ifall man inte är född i Sverige. Det är mycket som är väldigt annorlunda och på det sättet är det positivt att vi har Welcome House. Även om det nämndes att de själva gärna vill ha det uppdraget så ser jag att etableringsenheten skulle enligt vår mening lika gärna kunna ha de uppgifterna. Jag skulle också vilja ta upp det här underliggande budskapet som har en socioekonomisk slagsida. Hyresrätter som ska blandas in bland småhus men inte bostadsrätter och småhus bland hyresrätter. Allt i integrationens namn. Jag vill verkligen påminna om egnahemsrörelsen under 1900-talet. Det var ju den som möjliggjorde för. personer med låga inkomster att kunna bygga sitt eget hus. Min mormor och morfar var bland dem. De jobbade som mentalvårdare och byggde själva huset. De fick lite hjälp av en av de som var på mentalsjukhuset. Men alla personer har drömmar om någonting. Om något hus, någon lägenhet eller så. Det är inte en tillfällighet att husdrömmar är ett av Sveriges mest populära program sedan 13 år. Men vi kan inte som politiker tro att vi har receptet på hur alla vill ha sina drömmar. Oavsett var man är född. Oavsett om man tänker att den där gruppen passar bäst där. Det kan vi inte veta. Så gör om, gör rätt! Bifall till yrkandet från M, D, L och KD där det också ingår möjligheter att göra försäljningar. Tack!

Då är replik begärd av Jenny Broman.

Etableringsenheten handhar ju bara under etableringstiden. Utan Welcome House har ett vidare uppdrag så det är därför. Och integrationsinsatser behöver ske under längre tid än två år. Så det är anledningen till att det är just de som ska ha ett bredare uppdrag. Och hur det ska se ut, det behöver utredas. Det är därför. Två år räcker inte. begärde Jonas Nilsson (V). Tack! Nej men jag sa ju i mitt anförande att vi vill ha blandade upplåtelseformer i alla stadsområden. Det står jag fast vid. Jag kan rekommendera, på Göteborgs stads Youtube lades det upp en video idag, så planeras Biskopsgården. Där kan man få veta lite om planerna för Biskopsgården, där det finns mycket hyresrätter nu. Det ska byggas småhus och parhus. Rekommenderar att titta på den. Tack!

Och då är det replik från eller begär av Kristina Bergman Alme (L). Varsågod!

Tack! Fast det är ju intressant det som Joel sa. Vi ser ju inte att de orden omsätts i praktiken. Vi ser att det är en otrolig precision att man sätter hyresrätter i områden där det är villor. Vi ser inte det du ser. Men det blir spännande ifall det verkligen genomförs. Tack!

Då är nästa talare Jessica Blixt (D). Och därefter Emmyly Bönfors.

Tack ordförande och ledamöter. Ja ärendet handlar ju om hur Göteborg ska bryta segregationen. I rapporten så lyfts skolor som en av stadens allra viktigaste möjligheter att kunna påverka utvecklingen. Skolsegregationen påverkar barns livschanser och skillnader i skolan förutsätter att riskerna förstärker segregationen. Det är en viktig slutsats. Men då måste. Måste vi också våga prata om vilka politiska beslut som faktiskt påverkar skolsegregation? Det rödgröna styret menar ju att större skolenheter är en lösning. Argumenten handlar ofta om ekonomi, om att undvika tomma stolar och om pedagogisk hållbarhet. Men problemet är att varken rapporten Forskning eller beprövad erfarenhet visar att det just är skolorna Storlek som är avgörande. Det som lyfts är behovet av kvalitet, likvärdighet och långsiktig utveckling. Vi vet att skickliga lärare, höga förväntningar, tidiga insatser, Att se varje elev, ja det är faktorer som verkligen gör skillnad. Det är därför som Demokraterna var emot att bygga dessa jättestora skolor på upp till tusen elever. Vi såg risker med den här modellen och särskilt i områden där det kompensatoriska uppdraget är som störst. Segregation. bryts inte genom jättestora skolor. Segregation bryts genom kvalitet i varje klassrum, i en trygg skolmiljö där varje elev blir sedd. Rapporten pekar på att skolor är en av stadens viktigaste möjligheter. Slutsatsen måste vara att vi ska värna välfungerande skolor, inte lägga ner dem. Jag yrkar bifall till yrkandet från M D L KD. Du får trycka in det igen för att göra.

Man måste hålla sig till talartiden, det vet du också. Nu är det Emmyly Bönfors. Därefter Agneta Kjaerbeck (SD).

Tack ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets yrkande i den här frågan. Det handlar om att bryta segregationen i Göteborg. Det finns en rad saker som måste samverka för att det ska lyckas. Såsom skola, socialtjänst, som många har varit inne på. Men också hur vi bygger staden. Idag är det så att det finns en ambition om att bygga blandat från väldigt många. partier. Då menar jag blandade boendeformer, hyresrätter, bostadsrätter, radhus med mera. Jag skulle vilja påstå att varken Moderaterna eller Vänsterpartiet verkligen går de tankarna till mötes. När det gäller Vänsterpartiet vill man väldigt gärna få in fler hyresrätter i utsatta områden. Medan det för Moderaterna är svårare att bygga hyresrätter i till exempel Askim eller Örgryte. Menar allvar med att vi faktiskt vill bygga blandat och bygga blandade boendeformer så måste vi orka stå upp för både hyresrätter i Askim och radhus i Bergsjön. Den politiken för vi i Centerpartiet. Jag ser också att i den här återrapporten saknas det en kvantitativ redovisning för hur bostadsbyggandet faktiskt ser ut. Så det innehåller vårt yrkande. Vi vill ha det här svart på vitt. Senast förra året. Så byggdes det till exempel bara sju småhus i Angered. Det har ju många olika förklaringsfaktorer. Men det är ju alldeles för få. Det håller jag verkligen med Joel Wickman om till exempel. Men lösningen kan ju inte vara att säga nej till flerbostadshus i Örgryte eller Askim. Så bifall till Centerpartiets yrkande. Tack!

Tack Emmyly! Nu är det replik begärd av Joel Wickman.

Nu var det snabbt att trycka in dig. Det är ju, tack, det är ju en sjukt bra siffra du har där, sju småhus liksom i Angered. Det sätter ju lite perspektiv på vad det är som snackas om och vad det är som verkligen görs. Men jag fattar inte logiken i att integrera Göteborg genom att förstöra välfungerande bostadsområden med liksom höghusväggar av hyresrätter medan man samtidigt låter de utsatta områdena. bara stå och förfalla. Lägg pengarna i stället för att producera nya hyresrätter i de särskilt utsatta områdena. Lägg pengarna på att rusta upp de hyresrätterna som redan finns i stället. Det är ju ett rimligt förslag. Och sen då inte tillåta några ombildningar. Det är ju det som är vårt förslag. Ta upp den frågan. Låt de bostadsområdena i de särskilt utsatta områdena, där folk vill lyfta området, skapa äganderätter och ta ansvar. Låt dem få göra det. Låt dem få ombilda sina hyresrätter till bostadsrätter.

Tack Joel! Då är det replik begärd av Emmyly Bönfors.

Tack bara så jag förstod Joel Wickman rätt. Förespråkar du alltså att vi ska bygga fler hyresrätter i utsatta områden? Det var så jag uppfattade att du sa. Du får gärna. Du får återkomma. I alla fall så tänker jag så här att vi har haft en ganska tuff marknad när det gäller att bygga bostäder över lag de senaste 3–4 åren. Och här är till exempel exemplet Askim som nämns. Då är det ju alltså en privat fastighetsutvecklare som går fram med förslag och då får ju var och en som. bor i området till exempel komma med synpunkter på det förslaget. Men det som förvånar mig är att det låter som att det skulle vara några politiska partier som lägger fram förslag om flerbostadshus här. Det handlar om att få ihop en exploateringsekonomi för den som ska bygga. Och här är det då tre till fyravåningshus i flerbostäder. Man vet inte än om det skulle vara bostadsrätter eller hyresrätter. Det får ju framtiden utvisa. Men också då skola och radhus är ju planerat i området. Så jag tycker man kan väl föra en ärligare debatt.

Tack Emmyly! Då är det Joel Wickmans andra replik och sista.

Nej, men jag menar givetvis att vi ska bygga småhus och det är liksom en av de viktigaste segregation brytande åtgärderna och antingen möjliggöra för det privata att bygga småhus i de särskilt utsatta områdena eller att kommunen själva gör det, till exempel då genom Egnahemsbolaget som är ett ganska unikt bolag i Sverige som faktiskt bygger bostäder i de områdena. Nej, men då avseende till exempel. Exempel Askim då, så det är ju vi politiker som bestämmer detaljplanerna. Det är vi som bestämmer om det ska, oavsett om det är en privat aktör eller om det är kommunen, om man ska bygga, smälla upp lamellhus med sexvånings, sex-sju våningshöjder som vi sett på Sankt Sigfrids plan i Örgryte eller nu då i Askim. Eller om man hellre vill bygga småhus.

Tack! Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD) och därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).

Tack för ordet fru ordförande. Den här redovisningen som vi behandlar idag visar på ett omfattande internt arbete, workshops, samordning, nya definitioner och processer. Men frågan är fortfarande har det här gett resultat? För segregationen i Göteborg den är fortfarande djup. Skolresultaten skiljer sig kraftigt mellan olika områden och arbetslösheten bland utrikesfödda är hög. Bidragsberoendet är koncentrerat till samma statliga stadsdelar år efter år. Det är uppenbart att den här politiken inte levererar. Människor integreras inte genom interna styrdokument eller tvångsblandning. En rättvis klassresa skapas genom egna insatser. Inte genom social ingenjörskonst. Integration sker genom arbete. Språkkunskaper, laglydnad och genom att barnen lyckas i skolan. Och inte genom att man monterar ner. välfungerande småskolor och tänker storskaligt. Det är här vi måste lägga tyngdpunkten. Den här sidan måste försöka förstå vad som är krav och ansvar. Ett minskat bidragsberoende, tydligare koppling mellan försörjningsstöd och motprestation, kunskapslyft i svenska språket och en tydlig markering mot hedersnormer och parallella samhällsstrukturer. Vi kan också lära av våra nordiska grannar. I Danmark har man kombinerat kravpolitik. med en tydlig samhällsnorm och sett mycket bättre resultat än här. Så mindre symbolpolitik och mer verklig förändring. Mindre intern process. Mer konkret resultat. Integration bygger på gemensamma normer, arbete och ansvar. Så anpassa dig eller lämna över din plats till någon som kommer sätta Göteborg och Sverige först. Tack för ordet. Ja just det. Jag vill yrka bifall till TU, alltså SLK. Förslag. Tack!

Tack! Då är nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Därefter Jonas Nilsson (V).

Tack så mycket ordförande, fullmäktige! Anpassa dig, lämna över din plats. Eller så har du anpassat dig och du har känt dig som en del av en samhällstillhörighet i väldigt många år i det här landet. Jag var ute och knackade dörr på Hisingen för ett par veckor sedan och träffade en helt fantastisk tjej där som var från Turkiet. Hon berättade att jag alltid har. Jag har alltid känt mig så svensk och jag är född här. Så åker jag hem till Turkiet och där mobbar de mig och säger att du har blivit för europeisk, du är försvenskad. Så där känner jag mig inte hemma, men så har det börjat pågå en diskussion om återvandringsbidrag i huset. Man får betalt, även om man är andra generationen, för att lämna landet. Få betalt för att åka härifrån. För mig känns det ungefär som att jag blir bjuden på ett kalas och så säger de så här. ”Du får en tjugolapp om du inte kommer på mitt kalas.” Lite så korkat är det. Att med ena handen säga ”var en del av vår samhällsgemenskap” och sen med andra handen säga ”men dra gärna härifrån helst av allt, och du får till och med betalt om du drar”. Jag tycker den politiken är vedervärdig. Jag är helt övertygad om att den här typen av splittringspolitik i stället för humanistisk politik inte kommer leda till vare sig integration eller mindre segregation. Däremot är jag också glad. Tack för våra tilläggsyrkanden. Vi var ett gäng som var i Mechelen och tittade på hur de hade lyckats bra med segregationen. De hade tittat på materiella villkor. Är det svårare att få jobb som utrikesfödd? Är det de facto svårare att få lägenhet i områden som betraktas som mer eftertraktade? Så lät de akademin studera det och titta på om det faktiskt var så. Det visade sig förvånande nog att det var så. Då kunde man rikta insatser. för att få bort den typen av rasism i bostadsköer och så där. Och det tror jag vi kommer kunna hitta även här i Göteborg. Så bifall kommunstyrelsens förslag. Tack.

Då är nästa talare Jonas Nilsson (V) och därefter Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack ordförande. Jag borde kanske inte bli förvånad, men jag tycker ändå att det är anmärkningsvärt att M D, L och KD i sitt yrkande vill stryka formuleringar i rapporten, som hänvisar till forskning som underkänner deras politik. Man skriver mer ordagrant att nedanstående tre beskrivna formuleringar samt all eventuell övrig text i likhet med nedanstående i rapporten Göteborgsarbetet för att motverka segregation, inklusive integrationsinsatser. stryks. Och där då till exempel för att uppnå högre grad av social blandning borde kommuner enligt forskning underlätta byggandet av hyresrätter i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Det verkar alltså som att man vill liksom gömma sanningen i hopp om att genomdriva en politik som man vet skadar integrationen och ökar klyftorna mellan göteborgarna. Jag tycker man är lite svaret skyldig här. Är det så här vi ska förvänta oss att oppositionen ska behandla rapporter från våra tjänstepersoner? Det är ett underbetyg. på hur man driver seriös opposition. Skärpning, tack.

Då är nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD) och därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack fru ordförande! Ja men det här var ett gediget dokument tänker jag. Vi får läsa om samordning, processer, nya styrdokument. Men vi får inte ett enda tydligt besked om hur mycket arbetslösheten har minskat av detta arbete. Vi får inte reda på hur mycket bidrag. bidragsberoendet har pressats tillbaka genom stadens integrationsinsatser. Vi vet fortfarande på vilket sätt det här arbetet har bidragit till att segregationen på något vis har minskat. Det saknas helt enkelt några som helst belägg för att den här rödgröna politiken faktiskt fungerar. Men det är symtomatiskt för den rödgröna integrationslinjen. Man talar om strukturer, normer, rasism. Man undviker den här obekväma frågan om självförsörjning, integration, arbetsmarknadsdeltagande och långvarigt bidragsberoende. Det är någonstans där de utfallen som vi verkligen måste hitta åtgärder som fungerar. Och de skillnaderna försvinner inte utav att stadens anställda anordnar fler workshops. Nej, så jag tycker det här är ett exempel på en kommun som försöker administrera sig ur ett problem som i grunden är politiskt skapat. En alldeles för stor invandring under lång tid. En politik som de flesta gröna politiker också vill fortsätta med om de skulle vinna valet till hösten. Jag tror att om vi ska bryta segregationen då måste göteborgarna också förstå att ingenting av det de har föreslagit ger dem ett. effekterna vi vill ha. De bidrar inte till utfall som förbättrar livet för göteborgarna. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou och därefter Jenny Broman Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande, fullmäktige och åhörare. Nu var Rasmus faktiskt lite inne på det jag tänkte säga här. För valet 2026, det kommer tyvärr bli ännu ett invandringsval. Dels så gäller det naturligtvis att sätta stopp för Socialdemokraternas tvångsblandningspolitik här i Göteborg. Men det gäller också att mota varje försök till urholkning av de nödvändiga reformerna. Det har jag fått till på plats på riksdagsnivå. Med det sagt så tänkte jag bara yrka bifall till tjänsteutlåtandet. Men att kommentera ert yrkande, Moderaterna, M, L, KD tror jag det är som har lagt det. Det är ganska bra inledande. Och texten är bra. Hade det varit två attsatser, vilket det inte är för det är A och B, så jag vet inte hur man ska tolka det här om det är liksom AB eller två attsatser. Den första attsatsen hade vi inte haft någon. Men sen när ni går in på ombildningar i våra utsatta områden så har vi alltid sagt att framtiden ska vara behjälpliga så fort man vill ombilda. Vi tycker inte att framtiden och våra bostadsbolag ska driva på ombildningen. Det har varit ganska klart för oss från början så just det kan inte vi gå med på. Men andemeningen i det hela är jättebra. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jenny Broman och därefter Jonas Nilsson (V).

Tack så mycket för ordet. Den här debatten blir ju ganska spretig eftersom det som jag inledde med omfattar ju så otroligt många områden och vi kommer inte lösa hela integrationen genom detta ärende utan detta gör ju att vi har en översikt på vad som händer så får vi ta med oss det i budgetarbetet. Men jag tycker ändå det är lite intressant att man på den här sidan pratar om den tydliga rasism som faktiskt finns och som ändå påverkar segregationen. men inte alls utan man har fastnat för vissa ord som man då tänker med workshops och så och väljer att negligera allt annat. Det som inte har kommit upp idag men som Viktoria brukar lyfta väldigt bra det är ju till exempel hur andelen behöriga lärare i utsatta områden har ökat vilket ju är extremt viktigt. För jag håller med Jessica om att grunden till att bryta segregationen bland det, viktigaste är en välfungerande skola. Men det är inte automatiskt att det är en stor skola eller en liten skola som per automatik gör den kvaliteten. Det ska vi inte blanda ihop med vare sig liten eller stor skola. Däremot hur mycket resurser som kan gå till eleven och kanske inte till lokaler. Det kommer ju påverka.

Då är replik begärd av Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack fru ordförande. Jenny Broman, jag nämnde ju faktiskt rasism i mitt anförande. Men! Man måste ju också komma ihåg att när det finns så enorma skillnader i humankapital, då kan man ju inte fokusera enbart på rasism. Rasism ska förstås motarbetas, all diskriminering ska motarbetas. Men vi ser i stället ett mönster där kommunen försöker kompensera för strukturella problem. Som ligger i grunden bortom kommunens rådighet med mer organisation och mer processer. Det är mycket aktiviteter. Men det leder inte till några resultat. För arbetsmarknadsutfall, där är ju den starkaste predikatorn, det är ju utbildningsgraden. Det är språkkunskaper. Det är ju där vi ska lägga tonvikten någonstans om vi vill få in människor i arbete och minskat bidragsberoende.

Tack! Då är replik begärd av Jessica Blixt (D). Men hon gjorde det under tiden du talade. Jag hade koll på sekunderna den här gången.

Ja Jenny, jag håller ju helt med dig att jag är också jätteglad att vi äntligen har lyckats höja andelen behöriga lärare i de utsatta områdena. Men det viktiga är ju att vi får ha kvar de välfungerande skolorna oavsett skola eller storlek på den skolan. Och just nu så är ju Emmaskolan en sådan skola som är i risk för nedläggning och jag hoppas verkligen att vi alla partier kan komma överens om att Emmaskolan får vara kvar. För det är en sådan välfungerande och viktig skola i Hammarkullen. Så det är den typen av skolor som vi måste värna. Där verkligen eleverna lyckas. Tack.

Tack. Då är det replik och Jenny Broman.

Nej men och sen är det ju också så att skolor det hör ihop så att man kan ju inte titta på en enskild skola. Men det är klart att alla skolor ska ju vara god kvalitet på. Man kan ju inte tycka att en skola ska vara god kvalitet utan man behöver ju titta så att det blir goda resurser till alla skolor. Men jag tror att vi lite delvis hamnar i en helt annan diskussion som liksom glider vid sidan om det här ärendet. Utan jag tänker att vi får nog chansen att diskutera det i andra sammanhang.

Då är det en replik, Jessica Blixt (D). Det är din andra och sista.

Vi kan vara överens om att en jätteviktig del i att bryta segregationen är att elever ska lyckas i skolan. Där har vi misslyckats totalt. Idag går över 20% av eleverna i kommunala skolor i Göteborg ut nian utan gymnasiebehörighet. Så får det inte fortsätta.

Då Jenny, har du din andra och sista replik?

Nej, det håller jag fullständigt med om och det är otroligt viktigt också. En del i att minska segregationen, skolsegregationen, det är ju det marknadsskolesystemet som finns idag. För är det någonting som väldigt, väldigt tydligt ökar segregationen och segregationen i skolan så är det marknadsskolesystemet. Men det styr inte vi över här i kommunen tyvärr. Tack!

Då återgår vi till talarlistan. Det är Jonas Nilsson (V) och därefter är talarlistan tom. Varsågod!

Tack ordförande! Joel Wickman hävdar att utbyggnaden av allmännyttan begränsar möjligheterna till ägande. Men den blåbruna regeringen har gjort så att arbetslösheten i Sverige skenar och ökat 37 månader i rad. Dessutom har man sänkt a-kassan och låtit matpriserna skjuta i höjden. Hur ska man ha råd att köpa sitt boende om man tvingas in i fattigdom av en regering som inte klarar av något annat än att sparka nedåt? Här kan vi prata om att begränsa möjlighet till ägande. Om man inte menar möjligheter för riket att roffa åt sig lägenheter som nu är hyresrätter och på så sätt tvångsflytta de som redan bor där. Moderaterna är väldigt duktiga på att få det att låta som något slags övergrepp när vi rödgröna vill bygga lägenhetshus i områden med brist på just det. Men jag kommer ihåg hur det lät 2018 när jag själv bodde i Biskopsgården och Moderaterna ville riva hela Vårväderstorget för att det hade dålig karma. Det är borgerlig integrationspolitik, att svartmåla bostadsområden och samtidigt baktala alla försök att bryta segregationen på riktigt. Tack!

Tack! Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Då har vi fyra yrkanden. Under överläggningen yrkar Jenny Broman, Bosse Parbring, Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Sen har vi, Joel Wickman, Kristina Bergman Alme och Jessica Blixt (D) yrkar att fullmäktige bifaller förslagen från M, L, D och KD i kommunstyrelsen. Emmyly Bönfors yrkar att fullmäktige bifaller yrkandet från C den 25 februari förslag. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Joel Wickman med flera? Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors? Bifalles förslaget från Agneta Kjaerbeck (SD)? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Emma Altenhammar (SD) om kartläggning av svenskfientlighetens omfattning och karaktär

Då går vi in på ärende 21 som är en motion. Det blev en lång talarlista. Kan ni som vill gå ut ur salen vara lite tysta medan ni går ut? Nu får det vara lite ordning här. Gå gärna ut i salen den som vill, men gör det tyst och börja prata utanför. Tack! Då går vi in på ärende 21. Det är en motion av Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) och Emma Altenhammar (SD) om kartläggning av svenskfientlighetens omfattning och karaktär. Först på talarlistan är motionären Agneta Kjaerbeck (SD) och därefter motionär nummer 2 Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande! Det är uppenbart att svenskfientlighet existerar och att den drabbar människor, inte minst unga. svenskar som utsätts för förnedringsrån, trakasserier och hot just på grund av sin bakgrund. Vi har alla sett rubrikerna. Vi har hört vittnesmålen. Men vi har fortfarande ingen tydlig bild av hur omfattande det här problemet faktiskt är. Det är ganska anmärkningsvärt. För när det gäller andra former av rasism och diskriminering så är den här staden väldigt snabb med att kartlägga, mäta och ta fram handlingsplaner. Men när svenskar utsätts, då blir det tyst, det är varken jämlikt eller trovärdigt. Alla former av hat och rasism behöver tas på allvar, oavsett vem som drabbas. En kartläggning är därför inte bara nödvändig utan den är ganska självklar om Göteborg ska ha ett seriöst trygghetsarbete. Det handlar inte om att peka ut grupper utan det handlar om att ta reda på fakta. Att se hela bilden, också de delarna som är obekväma. Vi föreslår att kartläggningen sker i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet till exempel och kopplas till stadens brottsförebyggande arbete. För först när vi erkänner det här problemet så kan vi också börja åtgärda det. Att gömma sig bakom formuleringar om att motionen anses besvarad det är ganska fegt och ansvarslöst. För svenskfientligheten den är högst verklig, den skadar tryggheten i vår stad och den behöver kartläggas och motverkas precis som all annan rasism. Så bifall till SD:s yrkande. Tack för ordet!

Tack! Då är nästa talare också missionären. Det är Jörgen Fogelklou. Därefter Joel Wikman.

Tack för ordet, fru ordförande, fullmäktige, åhörare. För några veckor sedan var många av oss på påminnelsen av förintelsens dag. Då pratade vi med judisk ungdom och romska ungdomar. De judiska ungdomarna hade en kampanj som hette Stolt jude. Jag tror inte det finns någon här som tycker det är konstigt att de har det. Det är en självklarhet. För många av oss här i Göteborg så är Sverige det enda landet vi har en anknytning till. Vi har inte en släkting i något annat land. Vi har inte far eller morföräldrar med ett sommarland någon annanstans. Vi har inget, skulle det bli krig här så är Sverige det enda land vi har känslor för. Jag tror också att det är många härinne som skulle ta illa vid sig om jag sa att jag är stolt svensk. åtminstone för ett antal år sedan i den här församlingen. Svenskheten och de människorna som bara har en känsla för det här landet, deras oro och deras utsatthet måste också tas på allvar. Sverige är det enda landet för många människor, och det ska man inte skämmas för, eller bli rånad för, eller pissad i munnen för. Så jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Tack!

Tack! Då är nästa talare Bosse Parbring och därefter Jesper Berglund (V).

Ordförande, fullmäktige! Begreppet svenskfientlighet har en lång historia bland högerextrema grupper under hela 1900-talet. Från 90-talet och framåt har det blivit allt vanligare. Det handlar inte bara om det som motionen från SD är fokuserad på i form av förnedringsrån. Svenskfientlighetens kollaboratörer är ett begrepp som SD har använt sig av. Då handlar det om det offentliga Sverige, politiska partier och media. I Salem-marschen i början av 2000-talet som arrangerades av nynazistiska grupper som NMR var svenskfientlighet ett återkommande slagord. Den här historiska bakgrunden och myllan är viktig att se och förstå. Inte minst för många av er som sitter här på högerkanten. När begrepp som svenskfientlighet och omvänd rasism letar sig in i motioner och officiella dokument. För låt oss vara tydliga med definitionerna. Rasism handlar om struktur och makt. ett system av förtryck baserat på föreställningar om över och underordning. Att försöka likställa social frustration eller kriminalitet med strukturell rasism mot majoritetssamhället är att ratificera den rasism som människor utsätts för dagligen när de söker jobb eller bostad. När en ungdom blir rånad så är det ett fruktansvärt brott oavsett vem offret är. Att klistra etiketten svenskfientlighet på brottet är ett retoriskt grepp för att piska upp. stämningen snarare än att lösa det underliggande våldet. Om vi vill stoppa rånen behöver samhället både göra polisinsatser mot de kriminella gärningarna och komma åt grundorsaken, det vill säga segregationen och ojämlikheten. Staden arbetar redan med lägesbilder över brott. Vi behöver inte SD:s identitetspolitik. Bifall till kommunstyrelsen och avslag på motionen.

Talare är Jesper Berglund och därefter Jonas Stenberg. Varsågod!

Ordförande, göteborgare. Jag yrkar avslag på motionen. Vänsterpartiet tar alla former av rasism, hot och våld på största allvar. Oavsett vem som drabbas är det oacceptabelt. Men just därför måste politiken bygga på kunskap, ansvar och sammanhållning. Inte på förenklingar som riskerar att spä på motsättningar. Motionen om att kartlägga så kallad svensk offentlighet använder ett otydligt och vetenskapligt sätt. vetenskapligt svagt begrepp för att beskriva komplexa samhällsproblem. Den blandar grova brott, social oro och lösryckta exempel till en berättelse där grupper ställs mot varandra. Det gör inte Göteborg tryggare. Rasism är ett verkligt samhällsproblem, men den måste förstås i sitt sammanhang. Det handlar inte bara om enskilda handlingar utan om makt, strukturer och ojämlika livsvillkor. I Sverige, via Vi vet att människor med utländsk bakgrund systematiskt möter diskriminering i arbetslivet, på bostadsmarknaden och i kontakten med myndigheter. Att likställa detta med ett löst definierat begrepp om svenskfientlighet är missvisande och fördunklar snarare än förklarar. När unga människor utsätts för rån och våld är det ett allvarligt misslyckande för samhället. Men lösningen är inte att etnifiera brottslighet. Lösningen är att minska segregation och klassklyftor, stärka skolan, socialtjänsten och det förebyggande arbetet. Trygghet byggs inte genom att ställa människor mot varandra utan genom jämlikhet, välfärd och tillit. Göteborg behöver mindre splittring och mer gemenskap.

Tack! Då är nästa talare Jonas Stenberg (D) och därefter Blerta Hoti Singh (S).

Ordföranden, Kommunfullmäktige, göteborgare. Vi tycker också det är dags att staden vidtar åtgärder för att kartlägga och stävja svenskfientligheten. Vi menar också att det som en naturlig del av Göteborgs stads värdegrundsarbete ska ingå ett belysande och motverkande arbete, likväl mot svenskfientlighet, om den diskriminering och ditt våld som infödda svenskar utsätter invandrare för. Vi föreslår också att forskare och professorer från Göteborgs universitet tar del i arbetet. Vi yrkar bifall till motionen. Tack!

Då är nästa talare Blerta Hoti Singh (S). Därefter Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack ordförande. Jag vill hålla med om det som har sagts. Väldigt, väldigt kloka synpunkter från mina kollegor från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Och jag tycker inte att Göteborg eller göteborgare ska behöva acceptera någon form av förtryck eller diskriminering kopplat till de 7 diskrimineringsgrunderna. Så oavsett hur förtrycket tas uttryck eller dess motiv. Och vi som stad ska förstärka vårt brottsförebyggande arbete ihop med polisen. Och det har vi också enligt lag skyldighet att göra. Så med det så vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på M, D L, KD:s yrkande. Tack.

Då är nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD), och därefter Nina Miskovsky (M).

Tack fru ordförande! Ja, frågan handlar egentligen om huruvida det här fenomenet existerar skulle jag säga. Jag tycker det är väldigt tydligt. Från Sverigedemokraternas sida så har vi ju redogjort väldigt tydligt för våra källor. Det finns gott om statistik inom det här området. Det kommer alltid finnas de som förnekar den här förekomsten av svensk fientlighet. Dessa vet jag efter mina år i politiken att jag inte rådde. rår över. Det kan endast väljarna göra. Det enda jag egentligen kan erbjuda är mina egna erfarenheter. För även om vi kan belägga det här i statistiken så finns det också väldigt många enskilda människoöden. Det finns många som drabbas utav det här. Och jag vet inte hur många gånger jag till exempel blivit kallad svennejävel under hela min uppväxt. Uppväxt förekom det många gånger. När jag var engagerad i ungdomsförbundet. Jag träffade ungdomar ute på våra skolor hela tiden. Som blev kallad det ena och det andra på basis av att de var svenskar. Så jag tycker inte det här ska sopas under mattan. Utan det är någon ni känner också som har blivit drabbade. Det är en sak att kalla människor en massa ”racial slurs”. Men! Det leder också till en dehumanisering. Och hade det gällt någon annan folkgrupp så vet jag att ni hade varit med på tåget och förstått hur allvarligt det här och hur viktigt det är att vi motarbetar det. Så att vänstern har skygglappar det vet vi sedan tidigare. Det kan vi tyvärr inte göra någonting åt. Bosse Parbring, om nu begreppet svenskfientlighet är så belastat enligt dig. Vad vill du kalla det här då? Vad vill du kalla det? Det är jag väldigt nyfiken på. Tack!

Tack! Då är nästa talare Nina Miskovsky (M) och därefter Anna Sara Perslow (C). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Vi delar uppfattningen om att trygghetsarbetet i Göteborg måste stärkas. Men problemet i Göteborg är bristen på ett sammanhållet och systematiskt trygghetsarbete. där politiken tar ett tydligt ledarskap. Stadens kartläggningar och lägesbilder inom det brottsförebyggande arbetet används inte tillräckligt strategiskt och är inte tillräckligt samordnade. Den lokala lägesbilden blir inte bättre än den information som registreras och där finns fortfarande många brister. Brister som styret tidigare förnekat och röstat ned våra förslag till förbättringar men som de ändå har tagit med i sin budget. Ett ytterligare exempel på copy-paste men oavsett är det bra att det genomförs. Det finns ett behov av att identifiera och analysera olika former av otrygghet för att ge en samlad bild av hot, våld och diskriminering i Göteborg. Det rödgröna styret har nedprioriterat trygghetsfrågorna och går inte efter välfärdsbrott, bidragsfusk och icke-demokratiska krafter som de borde utan röstar ner våra initiativ för att vårt yrkande tar fasta på just detta att stärka kartläggningarna men att göra det inom ramen för förbättrade förbättrat och mer systematiskt trygghetsarbete där helheten står i centrum. Därför vill jag yrka bifall till yrkandet från M och L som är ett besvarande och avslag på övriga. Tack!

Tack! Då är nästa talare Anna Sara Perslow och därefter Emma Altenhammar. Varsågod!

Tack så mycket göteborgare. Det är självklart att vi ska ta alla former av hat och otrygghet på allvar oavsett vem som drabbas. Det står vi här och säger varje gång vi har kommunfullmäktige. Det är en självklarhet. Vi ska stärka trygghetsarbetet i Göteborg. Det kräver både bättre samordning och ett tydligt fokus från oss här i politiken. Men jag delar inte slutsatsen att vägen framåt är fler särskilda kartläggningar utifrån grupper. Vi tackar tappar ju helheten. Trygghet byggs inte genom fler rapporter i sig utan genom tidiga och förebyggande insatser. Genom satsningar på barn och unga, på kultur, på idrott, på mötesplatser och på en stark lokal demokrati. Göteborg har redan strukturer för att ta fram lägesbilder som vi behöver och analysera otryggheten. Vår uppgift, ja den torde väl vara att stärka den kvaliteten i arbetet och framför allt se till att det leder till konkreta åtgärder. åtgärder. Det är där vi bygger tillit, sammanhållning och framtidstro. Jag yrkar avslag på motionen. Tack!

Tack! Då är nästa talare Emma Altenhammar (SD) och därefter Agneta Kjaerbeck (SD).

Tack för ordet! Jag har suttit och lyssnat lite här nu och man har alltså problem med begreppet svenskfientlighet. Vad saker och ting ska heta. Och då är fortfarande ännu en gång min fråga. Vad är det då? Vad ska man kalla det? Och väljer man att relativisera det, att inte sätta ord på det, då väljer man att inte synliggöra det överhuvudtaget. För vad anser vänstersidan att alla de här händelserna, förnedringsrån och överfallsvåldtäkter mot etniska svenskar, är egentligen? Enskilda händelser? Omvänd rasism? Bara rasism? Eller, jag hoppas verkligen inte det, helt obetydlig? För vi måste verkligen sluta relativisera, eller åtminstone ta det på minst lika stort allvar som vi gör med all annan rasism i vår stad. Brå har också ett uppdrag från och med i år att fördjupa kunskap om hatbrott som drabbar olika grupper, däribland också den svenska majoritetsbefolkningen. För det här handlar ju inte heller om att sätta någon form av majoritetssamhälle eller minoritetssamhälle mot varandra och det är definitivt inte högerextremt, det här handlar om att synliggöra diskriminering. dåliga attityder och jobba brottsförebyggande. Det tycker jag det är dags att vi sätter i gång med. Tack!

Då har Jesper Berglund begärt replik.

Vänsterpartiet står för en konsekvent antirasism. Det innebär att vi tar brottsoffers upplevelse på allvar. Men också att vi vägrar delta i politiska projekt som förenklar, splittrar och skuldbelägger hela grupper. Därför menar vi att motionen ska avslås. Tack!

Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD) och därefter Bettan Andersson (V).

Tack för ordet ordförande. Ja men på tal om det, den statliga myndigheten Forum för levande historia har i rapporten Unga tycker de andra nu 2026 visat att 12% av svenska elever uppger att de har blivit trakasserade för sitt svenska ursprung det senaste året. 12% vad vi vet då Bosse och Jesper, det kan ju vara en högre siffra. Det är en ganska anmärkningsvärd siffra ändå. Samtidigt så vet vi att mobbning, hot och våld i skolan har ökat kraftigt sedan 2020. Tryggheten kan inte vara selektiv. I den här staden säger vi att vi ska ta diskriminering och rasism på allvar. Men då måste det gälla alla barn, oavsett bakgrund. Rasism är rasism, vem som än drabbas. Den här sidan påstår att vi ställer grupp mot grupp. Men det handlar inte om att ställa grupper mot varandra. Det handlar om att vara konsekvent. Om en elev blir kallad för nedsättande saker, hånad eller utfryst på grund av sin bakgrund. Då är det fel, oavsett om den eleven har utländsk bakgrund eller om den är svensk. Om vi blundar när barn utsätts för trakasserier för att de är svenskar, då sviker vi ju principen om alla människors lika värde. För då är tryggheten villkorad. Det är därför som vi vill att staden tillsätter en oberoende utredning som kartlägger svenskfientlighetens omfattning i våra skolor och tar fram konkreta åtgärder för att motverka. Men man är ju ganska selektiv med detta för C är ju okej med alla andra utredningar men absolut inte den här. Vi behöver mer kunskap, vi behöver visa att vi står upp för varje elevs rätt till trygghet. Så antingen så gäller det här arbetet mot rasism alla eller så har den tappat sitt värde fullständigt. Bifall till SD yrkande. Tack.

Då är nästa talare Bettan Andersson (V). Därefter Allan Stutzinsky. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige och ni som eventuellt lyssnar. Jag vet inte var man ska börja egentligen men det måste ju ändå vara första gången som SD pratar om diskriminering på det här sättet. För så fort vi pratar om annan form av diskriminering, då ska vi bara följa lagstiftningen. Det är ju inga problem. Det finns typ ingenting sådant. Att Demokraterna ställer sig bakom den här motionen, det gör mig djupt bedrövad. Och sen undrar jag, vem är det som är svensk? Är det någon som är född i Sverige? Är det någon som har föräldrar som är födda i Sverige? Är det någon annan, en förälder som är född i Sverige? Vem är svensk? Det skulle vara bra att veta när man ska utreda svenskfientligheten. Sen är det ju också så här att vi kanske ska prata om elefanten i rummet. Jag kanske drar i gång en diskussion nu. Men det är ju ändå så här att. Här pratas det om rasism och diskriminering. Men det är ju så att den här motionen är skriven av ett parti som har sina ledare idag, som gick med i partiet när man gick runt och heilade på stan. Det kallar jag rasism. Tack.

Och då har Rasmus Ragnarsson begärt replik. Vi får vänta på Allans visdomsord ett tag till.

Tack fru ordförande! Till att börja med Bettan, vi har ju pratat om diskriminering och rasism väldigt många gånger. Sen förstår jag att Bettan Andersson (V) inte alltid lyssnar på våra anföranden. Vi lyssnar alltid på dina Bettan. Det är de viktigaste anförandena i den här salen. Det är bara att gå tillbaka till kommunfullmäktiges protokoll om man är nyfiken på det här. Man kan research ett ämne innan man går upp här och säger någonting. Bara ett vänligt tips förstås. Och sen så är alltså det vänder sig lite i magen när Vänsterpartiet kommer upp med de här anklagelserna med tanke på att deras parti radiostyrdes från Moskva i decennier. Till att syfta till att förslava mänskligheten under det kommunistiska oket. Så ja, det är magstarkt Bettan. Tack!

Så nu håller vi en hyfsad ton i debatten. Gäller alla också. Då är nästa ton.

Det finns ju många partier här som har sett anledning att skriva vitböcker. Dit hör som tur är inte Liberalerna. Det finns alla begrepp och alla föreställningar kan kidnappas av extrema krafter, även klimathotet. Diskriminering innebär alltid att grupp ställs mot grupp. För bara några möten sedan beslutade vi om en kartläggning av åtgärder mot islamofobi och det var bra. Men tanken att en majoritetsgruppering inte skulle kunna vara föremål för strukturerad diskriminering och förtryck är faktiskt felaktig. Ett extremt exempel på det är ju apartheiden under Sydafrika. Vi stöder en bred kartläggning. av det slag som Nina Miskovsky anförde här. En bred kartläggning så man får en samlad bild av hot, våld och diskriminering och vad det möjligen beror på, värderingsfrågor och annat, så att man kan sjösätta riktiga, konkreta, effektiva åtgärder för att öka tryggheten för alla. Tack!

Då är nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD) och där är. Därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Tack fru ordförande! Nej, men jag vill bara återigen betona vikten av att inte relativisera den här frågan. För det jag inte riktigt hann med i mitt tidigare anförande var att berätta de många vittnesmålen som faktiskt finns angående hur människor med svensk bakgrund behandlas i våra skolor. För de upplever ju också en vuxenvärld som inte tar det här på allvar. Och jag tror att de flesta av oss förstår hur rasism och diskriminering påverkar ens självkänsla. Och känslan man får när inte vuxensamhället, när inte myndigheter, när inte skolans personal förstår allvaret. Bara för att de tillhör majoritetsbefolkningen så tas det här inte på allvar. Man har skygglappar för det här fenomenet. Så oavsett utfall i omröstningen här idag så vill jag ändå att ni ska bära med er det. Fråga era barn hemma. Vad blir de kallade? Och ta diskussionen därifrån, tänker jag. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Bettan Andersson (V).

Tack för ordet, fru ordförande. Jag är tyvärr inte förvånad över hur den här debatten har låtit. Jag är tyvärr inte förvånad över det utfall som kommer att vara nu. Men jag tycker genuint att det är tragiskt att så många här inne sviker så många, främst unga killar i Göteborg. växer upp och blir kallade både det ena och det andra just på grund av vem de är. Det tycker jag är jättetragiskt. Men jag är tyvärr inte förvånad. Men jag yrkar återigen bifall till Sverigedemokraternas yrkande.

Då är nästa talare Bettan Andersson (V) och därefter Milyon Tekle-Haile (S). Varsågod!

Tack. Då är ju bara min fråga då, för jag förstod då, Allan, när du var uppe, att Eller tycker att man ska utreda svenskfientligheten. Och är det så, så skulle jag gärna vilja veta vilka ni tycker är svenskar. Tack.

Tack. Då är nästa talare Milyon Tekle-Haile (S) och därefter Daniel Bernmar (V).

Varsågod. Tack. Göteborgare, åhörare och presidiet. I Sverige är etniskt svenska majoritetsgruppen. Forskning och statistik från Brottsförebyggande rådet visar att hatbrott i Sverige ofta riktas mot minoritetsgrupper baserat på etnicitet, religion och sexuell läggning. Det betyder inte att svensk fientlighet är omöjlig, men den beskrivs inte i forskning som ett omfattande strukturellt samhällsproblem på samma sätt som vissa andra former av hat och diskriminering.

Tack. Då är det replik från Rasmus Ragnarsson, SD. Till att börja med vill jag ge en eloge till Socialdemokraterna att de i alla fall inte utesluter att det här fenomenet existerar. Sen håller jag med om att det är dåligt och under studerat. Därav denna motion. För återigen, jag tror väldigt mycket när det kommer till forskning. Det utgår ifrån de rådande idéerna i samhället. Zeitgeisten. Vad kan man prov. formulera problem om. Och det här har man inte kunnat formulera ett problem om. Och det är därför vi som politiker, vi måste någonstans visa riktning. Vi väljer att formulera det här problemet. Inte för att, och det är ju för att människor märker av detta i sin vardag. Och jag tycker att Socialdemokraterna, jag tycker ni ska ta den här frågan på stort allvar också. Tack!

Tack! Då är nästa talare Daniel Bernmar (V) och därefter Allan Stutzinsky (L). Varsågod!

Tack ordförande! Jag vill avsluta den här debatten med att återkoppla till den demokratiska högern med de inledningsanföranden som så pedagogiskt beskrev bakgrunden till det högerextrema och rasistiska begreppet svenskfientlighet. Det var till och med så att det var inom BSS, det vill säga Sverigedemokraternas föregångare, den rasistiska och nazistiska organisationen BSS Bevara Sverige svenskt, som man tog ordet svenskfientlighet till Sverige. Så det är under studerat därför att det i grunden är en högerextrem konspirationsteori. Det tror jag är viktigt för delar av högern att få med sig nu när man har släppt in SD i värmen och till exempel då fått Brottsförebyggande rådet att försöka kartlägga någonting som har sin grund i Bevara Sverige svenskt. Det är en allvarlig, allvarlig, allvarlig utveckling. Jag är glad att vi i Göteborg än så länge kan stå upp för det, stå upp för ett annat samhälle och en samhällsutveckling där vi inte använder högerextrema konspirationsteorier som grund för politiska idéer och politisk utveckling. Så jag vill passa på att avsluta det här inlägget till alla de som inte sitter i det här rummet och säga att göteborgare är vi tillsammans. Vi kommer inte, det rödgröna Göteborg kommer aldrig låta högerextrema konspirationsteorier styra den politiska utvecklingen i den här staden oavsett vad Sveriges regering eller SD. Tack!

Då är nästa talare Allan Stutzinsky (L). Därefter är det tomt på talarlistan.

Ett litet svar till Bettan här. Alltså subjektiv identifikation med en kulturell berättelse som skapar nationell samhörighet. Det bygger inte, som Bettan kanske föreställer sig, på några lätt rabblingsbara faktorer som man kan rada upp från en talarstol på tre minuter. Det kräver väsentligt längre tid än så. Men det finns och det går att identifiera. Tack!

Tack! Då blir det en talare till här. Det är Agneta Kjaerbeck (SD). Därefter är talarlistan tom.

Tack för ordet. Jag vill verkligen avsluta med att tacka för den här debatten. Under flera år när vi har varit ute vid både skolor och valstugor så har vi fått till oss berättelser från unga göteborgare som utsätts för förnedringsrån, hot och trakasserier. Inte för vad de har gjort utan för vilka de är. Det är ord som svennehora, suedi, svenne. Det är ett klimat där unga utsätts just för att de uppfattar. Samtidigt så vill det rödgröna styret, de har ju nyligen beslutat om att utreda muslimfientlighet. Det får man lov att säga, det ordet. Och det är just skillnaden i bemötandet som blir så problematiskt. Vissa former av rasism är värda att utreda, andra ignoreras helt. Och det är inte förenligt med likabehandling och det undergräver förtroendet för trygghetsarbetet i Göteborg. Det har varit väldigt bedrövligt och ändå underhållande att lyssna på den här sidan idag. Det kommer bli många bra filmklipp av det. Tack ska ni ha! Tack för ordet!

Tack! Då har replik begärts av Daniel Bernmar.

Tack ordförande! Jag kunde inte riktigt låta Agneta vara sist. Utan nu när SD sjungit antirasismens lov här, hela den här debatten. Då förväntar jag mig att Sverigedemokraterna också är beredda sedan att anta planen mot rasism som man valde att rösta ner i Kommunstyrelsen. Där röstade man emot att vi skulle arbeta mot rasism. Men nu har ju Rasmus, Agneta och alla andra varit här uppe och tackat. Det är jätteviktigt med antirasism. Då förväntar jag mig att de är beredda att ändra sig till när det ärendet kommer i kommunstyrelsen. Och att man stödjer arbetet i planen mot rasism. Tack!

Tack! Då är nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD) och därefter Emma Altenhammar.

Tack för ordet fru ordförande. Jag ville faktiskt ingenting.

Okej, då är det Emma Altenhammar. Så kvällen börjar bli senare.

Tack fru ordförande. Det gick bra för de som undrade. Men jag tänker, jag ställde ju frågan tidigare att vad kallar ni det här om ni inte vill kalla det svenskfientlighet? Jag tror att jag har fått svar på det. Ni kallar alltså förnedringsrån och överfallsvåldtäkter mot etniska svenskar för konspirationsteorier. Det är ett svar jag har fått i den här debatten vilket är djupt beklagligt. Och sen fick jag också en annan fråga tillbaka om vem är svensk och jag tror inte riktigt det är vad det här ärendet handlar om. För det handlar om att synliggöra diskriminering, diskriminering, dåliga attityder och jobba brottsförebyggande. Precis som all annan kartläggning av rasismen vi har i den här staden. Och jag tror att ni alla är medvetna om att i Sverige kan vi inte ens kartlägga etnicitet. Det går inte enligt lag och jag vet att vi har ju inte velat att vi har det så vi kanske inför romregister igen ifall det var Men det har ju funkat ändå, att man inhämtar olika typer av underlag för att göra de här typerna av kartläggningar. För vi sitter ju inte här och kartlägger muslimer, judar eller mörkhyade i någon annan typ av uppdrag som vi har fått från staden. Så detta är verkligen inte ett problem och jag tycker verkligen att vi ska våga synliggöra svenskfientligheten också. Tack!

Tack! Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Ja. Vi har tre yrkanden. Under överläggningen yrkar Bosse Parbring, Jesper Berglund, Blerta Hoti Singh och Anna Sara Perslow bifall till kommunstyrelsens förslag. Agneta Kjaerbeck och Jonas Stenberg yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Nina Miskovsky och Allan Stutzinsky yrkar att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från M, L och KD den 15 oktober 2025. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Agneta Kjaerberg? Ja. Bifalles förslaget från Nina Miskovsky med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation från Sverigedemokraterna. kostnaderna för elbilsladdning genom differentierade priser

Då är vi inne på nästa motion. Det är ärende 22. Det är en motion av Emmyly Bönfors och Axel Darvik om att sänka kostnaderna för elbilsladdning genom differentierade priser. Förste talare är Emmyly Bönfors och sen Axel Darvik. Axel Darvik kommer att strykas, var inte här. Det blir Pär Gustafsson. Varsågod, Emmyly!

Tack ordförande! Här har vi nu ett förslag som knyter an till tidigare debatter om lokala åtgärder för att nå våra klimat och miljömål och samtidigt också hantera belastningen på elnätet och effektivisera användningen av vår laddinfrastruktur. För det här handlar om att testa en differentierad prissättning av elbilsladdning. Idag kostar det en femma per kilowattimme oavsett när man laddar och oavsett vad elpriset för stunden är. Högre än vad det ofta kostar på andra laddplatser. Varför ska Göteborgs Stad ligga högre än marknadspris? De rödgröna vittnar i sitt yttrande om att de tänker åt samma håll men inte hela vägen med uppdraget med lägre pris för nattladdning. Man anser också att motionen ska vara besvarad eftersom vi har ett nytt elavtal för staden nästa år. Och det skulle kunna resultera i en differentierad prissättning. Men det är ju inte samma sak som att faktiskt göra det. Göra någonting konkret. Och här tycker till och med P-Bolaget själva att det är en bra idé. De poängterar att ett införande skulle behöva ske stegvis. Vilket också är det vi föreslår i vårt yrkande från C och L. Alltså att vi ska göra en pilot i år. Och genom att genomföra en pilot Med differentierade priser så kan vi göra olika marknadsanalyser och testa olika typer av pris och affärsmodeller för att få bäst resultat. Både för effekten på elnätet och för den enskilde konsumenten. När vi sedan har ett nytt ramavtal på plats för stadens elförbrukning så kan det slå igenom fullt ut. Så de rödgröna svaren duger helt enkelt inte. Det är dags att sänka priset vid sladd. Jag yrkar därför bifall till yrkandet från C och L och hoppas få stöd från många andra partier. Tack!

Då är nästa talare Pär Gustafsson och därefter Karin Pleijel.

Ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till Liberalerna och Centerpartiets yrkande kring den här motionen. Elektrifieringen av fordonsflottan är avgörande del av klimatomställningen. Det bidrar till minskade utsläpp, mindre buller och en mer attraktiv stadsmiljö. Idag så är priset i oavsett tid på dygnet man tankar och oavsett hur elpriset ser ut. Nuvarande nivåer sattes när elpriserna var väldigt höga. Det är helt enkelt hög tid för att se över den här modellen. Därför vill vi genomföra en pilot för differentierad prissättning. Syftet är tydligt. Vi vill styra laddningen till tider när belastningen på elnätet är lägre. Samtidigt vill vi skapa möjligheter till lägre laddning. ladd priser under andra delar av dygnet. Det gynnar både elnätet och göteborgarna. Bifall motionen! Tack!

Då är nästa talare Karin Pleijel och därefter Hanan Baalbaki.

Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Göteborgs rödgröna styre instämmer i intentionerna med den här motionen, men vi anser att den är besvarad med anledning av att parkeringsbolaget redan har ett uppdrag att ta fram lägre prissättning för elladdning under nattetid i 2026 års budget, står det, inom ramen för erbjudandet elladdning natt. Parkeringsbolagets prissättning på elladdning är. Idag avhängigt det ramavtal som vi har med elförbrukningen med ett fast pris på el fram till 2027. I samband med att man omförhandlar det här ramavtalet kommer vi att ha hunnit testa den här prisdifferentieringen. Ett fullskaligt införande skulle då kunna möjliggöras. Vi väljer att införa det här elladdning natt först eftersom det riktar sig mot boende i flerbostadshus som inte har tillgång till egen parkering eller hemmaladdning. Det är en av de grupper som har svårast att göra ett byte till elbil och därför är den här insatsen av särskilt stor vikt. Tack!

Tack! Då har Emmyly Bönfors begärt replik. Varsågod!

Tack Karin Pleijel, jag tycker det är bra att ni vill titta över el laddningen under nattetid. Ändå kan jag tycka det är lite komiskt att ni väljer att lägga det uppdraget efter att ha läst vår motion och att ni så gärna vill ha äran så att ni behöver lägga in det i er budget. Men med det sagt, det viktiga är att vi får på plats en bra ladd modell. Och vi vill ju gå längre än bara nattetid, vi vill ju att det här ska gälla även dagtid. Så varför vill inte ni gå hela vägen och införa den här piloten? Det är den stora frågan.

Tack! Då är nästa talare Hanan Baalbaki och därefter Samuel Bråse.

Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag och anser att motionen är besvarad. I det rödgröna styrets budget för 2026 har vi ett budgetuppdrag kring att blockeringsbolaget ska ta fram en lägre prissättning för elladdning under nattetid. Detta är alla eniga partierna i det. Så att vi tycker att. Det är viktigt och det ska vara lätt och enkelt för göteborgare att öga en elbil och kunna använda det. Så vi ska ha en elbil i vår stad. Tack!

Tack! Då är nästa talare Samuel Bråse. Därefter Karin Karlsson (V).

Tack för ordet! Jag yrkar bifall till yrkandet från Liberalerna och det särskilda yttrandet från Centerpartiet i KS samt avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack!

Tack! Då är nästa talare Karin Karlsson och därefter Jörgen Fogelklou.

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag vill börja med att tacka Liberalerna och Centerpartiet för en bra och intressant motion, och vi instämmer ju helt i intentionen. Men jag instämmer också i allting som Karin och Hanan precis har sagt, så bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou och därefter är talarlistan tom. Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande! Jag tänkte bara gå upp här och yrka på Sverigedemokraternas yrkande, som vi skickade in hit till fullmäktige. Tack!

Tack! Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Då har vi två yrkanden. Under överläggningen yrkar Emmyly Bönfors, Pär Gustafsson (L), Samuel Bråse och Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från L i kommunstyrelsen och yrkande från SD den 28 januari 2025. Sen har vi yrkanden från Karin Pleijel, Hanan Baalbaki (S) och Karin Karlsson (V) som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering av begärs och ska verkställas. Då tror jag att alla börjar vara på plats här. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Emmyly Bönfors med flera. Då är det klart för omröstningen. Vi kan ge det någon mer sekund annars så. Tack. Då stoppar jag omröstningen. Då har fullmäktige med 41 röster mot 40 bifallit yrkandet från Emmyly Bönfors med flera. medarbetare som fyller 65 år och arbetar inom förskola, skola och äldreomsorgen

Då går vi in på nästa motion, ärende 23. Det är en motion av Anneli Rhedin (M) om att införa en veteranbonus för medarbetare som fyller 65 år och arbetar inom förskola, skola och äldreomsorgen. Förste talare Anneli Rhedin och därefter Maria Wåhlin. Varsågod!

Tack så mycket, fru ordförande, ledamöter, åhörare! Om att införa en veteranbonus för medarbetare inom förskola, skola och äldreomsorg. För den enskilde gör det en stor skillnad. Vi tar exempelvis en lön på 35 000 i månaden. Stannar man kvar ett extra år, efter riktåldern 66, får man 1 500 mer i månaden. Är man kvar tills man är 70 blir det 6 600 kr varje månad livet ut. Dessa siffror har jag fått från Socialdepartementets politiska sakkunnig i just äldre och socialförsäkringsfrågor. Hur mycket billigare är det då om vi ska prata om att anställa en pensionär? Från januari det år du fyller 67 år blir det faktiskt billigare. Förutom att du själv betalar lägre skatt så minskar också arbetsgivaravgiften från 31,42 % till 10,2 %. Det blir win-win, och då har vi inte pratat om kompetensglappet. Vi har helt enkelt inte råd att avfärda våra mest erfarna och seniora medarbetare, särskilt inte mot bakgrund av att det råder kompetensbrist i princip inom varje bransch. Lägg också på ålderism. Pluskommissionen har räknat ut att ålderism kostar samhället 70 miljarder varje år. Det är inte bara att man når en viss ålder. Det handlar om så mycket mer. Samhällsnytta, ta tillvara kompetens. Att både arbetstagare och arbetsgivare har börjat fundera på hur vi kan få fler att både orka och vilja fortsätta bidra på arbetsplatsen med erfarenhet och kompetens är helt avgörande för hur vi löser kompetensbristen. Bifall till denna viktiga motion!

Då är nästa talare Maria Wåhlin och därefter Dan-Ove Marcelind.

Tack för ordet ordförande, ledamöter och eventuella åhörare. Tack Anneli för din motion. Det är ju ett väldigt viktigt ämne. Jag håller dock inte med att det är den rätta vägen att gå. Jag tycker att vi behöver jobba mycket mer med att förbättra arbetsmiljön. För det är faktiskt många som inte ens orkar jobba till pension. Jag var ute på ett äldreboende nu och där var det två personer som hade jobbat i 30 år som sa upp. De tappar upp sig, de tappar 60 års kompetens. Folk väljer att gå till arbeten där man inte jobbar med människor. Man ställer sig hellre på ett lager eller så här. Så vi behöver jobba med att förbättra arbetsmiljön genom systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi behöver stärka ryktet och statusen i yrkena. Vi behöver få upp lönerna och arbetstidsförkortning är ett sätt. få folk att kanske orka jobba till pension. Bifall Kommunstyrelsen. Tack!

Tack. Då är replik begärd av Anneli Rhedin (M).

Tack, Maria. Du ställde frågan hur man ska kunna orka. Jag ställde en interpellation för faktiskt nästan ett år sedan där det bland annat sades att det var särskilt fokus på mentorskap och handledning. Men framför allt har vi fortfarande fått till oss från de fackliga och från medarbetare i bland annat i Ävo att de inte får frågan. Vad? kräv för att du ska stanna kvar och jobba ett år eller två. Det är just det jag ställer mig bakom. De måste få frågan. Vi mister ju en kompetens annars. Men en väg kan vara att man går ner i tjänst och så kan man då kombinera det med mentorskap och handledning. Tack!

Då är replik begärd av Maria Wåhlin.

Tack. Det kan absolut vara en väg bland flera med mentorskap. Flera fackförbund har ju sådana här 80, 90, 100 som förslag. Ni är alldeles för trötta för att veta vad de olika betyder. Men det är väl att man jobbar 80, får 90 betalt och 100 till pension. Det kan vara så. Det är ju en typ av arbetstidsinnovation. Men framför allt är det ju arbetsmiljön och vi är ju på gång i ÄVO. Vi håller ju på. Vi håller på med Ävo 2.0 där vi överanställer i stället för att ha vikarier. Vi har ökat antal chefer så att de inte har så många anställda under sig. Det ser vi resultat på. Medarbetarenkäten i Ävo nu, det var ju bättre resultat. Inte jättemycket, men det var bättre. Så jag tycker vi ska fortsätta jobba på det sättet. Tack!

Anneli andra, sista, varsågod.

Angående 180 100 eller 80 100 100 så har ju Lena Lid Falkman gjort en undersökning om hon kallar det för 180 efterfrågar ju också att man ska undersöka det i fler förvaltningar innan för det är bara 77 personer fortfarande som har svarat. Så de har inte tillräckligt mycket data för att kunna verkställa det mer. Jag återkommer. Tack!

Tack! Då är det replik begärd av Maria Wåhlin. Din andra och sista. Varsågod! Sista ordet för mig. Nej men SSR vet jag driver det. Det gäller väl socialsekreterarna då som också har en ansträngd situation. Men när det gäller undersköterskor och barnskötare och så här så är ju arbetsmiljön det största problemet. Men det är jättebra. Nu är du ju inte kvar med oss tyvärr i Ävo längre men vi behöver jobba i alla förvaltningar. Det här problemet. För att då tala om de här utvisningarna som kanske kommer på grund av att folk förtjänar för dåligt. Så att inte deras arbetstillstånd förnyas. Det är också ett jättehot. Tack.

Tack. Då återgår vi till talarlistan. Det är Dan-Ove Marcelind och därefter Marina Johansson. Varsågod!

Tack! Jag ska inte vara långrandig utan jag ska i huvudsak tacka motionären för att ha lyft en viktig fråga om hur vi kan arbeta och vilka verktyg vi kan använda oss av för att bibehålla kompetens. I detta specifika fall då äldres kompetens längre tid i våra verksamheter. Men som flera remissinstanser dock har påpekat kan förslaget i motionen vara problematiskt bland annat utifrån likabehandling och proportionalitet. I Sverige har vi också utarbetat av erfarenhet, gångbart koncept för detta och det är att överlåta den här typen av särskilda förmåner till arbetsmarknadens parter. Och som en händelse då inom ramen för avtalsrörelsen 2025 har en överenskommelse om partiell nedtrappningsförmån för seniora arbetstagare träffats. Syftet är att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen och möjliggöra ett planerat och kontrollerat utträde från arbetslivet. Och detta är ju bra och jag tänker att det är bra om vi låter denna avtalade reform få sätta sig men återigen. Tack så mycket för motionen! Tack!

Då är nästa talare Marina Johansson och därefter Ann Catrine Fogelgren. Varsågod!

Tack så mycket fullmäktige och åhörare. Jag vill börja med att tacka Anneli för en väldigt vällovlig motion. Men vi tror ju dock inte riktigt på den då. Och jag tycker att det blir också tydligt när man tittar på vad remissinstanserna också säger och också från rapporter från SKR och Arbetsmiljöverket. Och inspektionen för socialförsäkringar lyfter ju fram att det som är det allra viktigaste att göra, det är att se till att göra insatser på organisatorisk nivå, de här strukturella åtgärderna. Och det handlar om precis som det. Det som Maria tog upp, det handlar om att förbättra arbetsmiljön. Man ska kunna ha möjlighet till återhämtning varje dag. Det ska man inte ha på sin semester, man ska ha det varje dag. Öka grundbemanningen, stärka ledarskapet, fler närvarande chefer, att man blir uppskattad av sin arbetsgivare, löneutveckling, att man kan påverka sin arbetsdag och sitt arbete överhuvudtaget. Och då vet vi att schemaläggningen är så central, att man kan påverka sitt schema. schemaläggning eller sitt schema. Så det är väldigt vällovligt. Men vi ser de här sakerna som jag rapplade upp nu är så viktiga. Det handlar om att man ska orka att arbeta. Det är väldigt många som faktiskt inte orkar arbeta ens till pensionsålder. Och glädjande nog här i Göteborg så går det åt rätt håll på flera områden. Sjukskrivningar går ner inom de stora välfärdsyrkena. Medarbetarenkäten på totalen i stan ser vi förbättringar i. Jag tycker du var lite blygsam där Marie. Vi ser stora förbättringar, inte minst inom äldreomsorgen. De områden som ökar mest är tillit till sin chef, till ledningen, ökad stolthet över att arbeta i äldreomsorgen. Att det finns en bättre balans mellan arbetsbelastning och återhämtning. Men där måste vi jobba absolut mycket, mycket mer. Och för första gången någonsin i Göteborgs historia som når undersköterskorna upp till det lönepolitiska lönebidraget. Ställningstagandet, jippi! Så KS, bifall till KS. Tack.

Då är nästa talare Ann Catrine Fogelgren och därefter Petra Elf. Varsågod.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Tack också Anneli för motionen som lyfter en mycket angelägen frågeställning, att behålla kompetens inom välfärdssektorn och få personal att arbeta längre. Vi vet att personalbrist är ett växande problem där särskilt vården och omsorgen av våra äldre och mest sköra behöver hanteras då gruppen inom en snar framtid förväntas öka kraftigt. Dock ser vi inte att en veteranbonus är rätt lösning på det. . .Remissinstanserna avstyrker och här finner vi några av de synpunkter som lyfts som skäl till ett avslag. Dan-Ove var inne på det också. Att göra en avgränsning till endast vissa medarbetare blir problematiskt utifrån ett likabehandlingsperspektiv och kan komma att uppfattas som orättvis för de som inte omfattas. Staden har också i samband med avtalsrörelsen tecknat en överenskommelse om partiell nedtrappningsbonus vid seniora arbetstagare som träder i kraft 2027. Vi tror att detta är en bättre väg att gå, en uppgörelse mellan parterna som inkluderar samtliga medarbetare, än förslaget i motionen. Men tack än en gång och jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då är nästa talare Petra Elf och därefter Anneli Rhedin. Varsågod!

Tack för ordet och tack för motion i ett viktigt ämne. Men jag ska inte tillföra så mycket nytt så jag tänkte fatta mig väldigt kort. Jag instämmer i de tidigare talarna som har yrkat bifall till kommunstyrelsens förslag. Remissinstanserna gör det tydligt varför. Jag är nöjd så helt enkelt. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är nästa talare Anneli Rhedin och därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack så mycket ordförande! Ledamöter, åhörare! Tack för en bra debatt! Det känns som att det bara är jag som yrkar bifall. Nej, men jag vill avsluta med redovisningen av uppdrag om kartläggning av arbetsmiljö och arbetsvillkor i kvinno- och mansdominerade verksamheter, som vi hade i januari i kommunstyrelsen i år. Den andra att-satsen säger då att nämnder för funktionsstöd, äldrevård och omsorgsnämnden och förskolenämnden får i uppdrag att undersöka anledningen till att medarbetare i nämnderna i högre grad går ner i tjänst i samband med ökad ålder. Utifrån utfall av en sådan kartläggning kan åtgärder inom exempelvis arbetsmiljö behöva tas fram för att fler som vill arbeta heltid får förutsättningarna till detta.” underbart! Då tänker jag så här. Vad blir nästa steg? Veteranbonus! Tack för en bra debatt!

Då är nästa talare Jörgen Fogelklou och därefter är talarlistan tom.

Tack för ordet. Det här var ett av de ärenden idag där vi Sverigedemokrater inte hade bestämt oss. Utan vi sa, och det här hör väl faktiskt till ovanligheten, att vi sa att vi ska lyssna på debatten och höra vad som framkommer där. Och då tänkte jag säga att Dan-Ove och Ann Catrine Fogelgren, ni sa så förtjänstfullt och förklarade en hel del saker, så vi tänker inte tillstyrka detta. Tack för det!

Tack! Då är nästa talare Marie Brynolfsson (V) och därefter är talarlistan tom.

Tack. Jag är ordförande, fullmäktige, i Göteborg. Jag ska hålla mig väldigt kort. Jag vill inte att du ska vara ledsen, Anneli, för att vi inte yrkar bifall till din motion. Men jag ställer mig bakom det som flera andra sa här från den rödgröna sidan, och jag tror kanske att det finns andra sätt att jobba för att få våra seniora medarbetare, eller överhuvudtaget medarbetare, att vilja stanna kvar och jobba i våra välfärdsyrken. Men jag vill verkligen tacka dig för ditt engagemang, för det har verkligen. inte till vanligheterna med moderater som kämpar för välfärdsarbetare. Vi har ändå lyckats att ta väldigt många steg framåt under den här mandatperioden för att förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön. Så det vill jag tacka dig för, Anneli, så var inte ledsen. Tack.

Tack! En fråga till dig Jörgen. Nej, det är bra. Du uppfattade det rätt. Vad skönt! Vi hör lite dåligt där framme ibland. Då är det två yrkanden. Under överläggningen yrkar Anneli Rhedin bifall till motionen. Vi har Maria Wåhlin, Marina Johansson, Ann Catrine Fogelgren och Peter Elf som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Flyborg (L) om att inrätta en beredning för planeringen av ett framtida kollektivtrafiksystem i Göteborg

Då är vi inne på nästa motion. Det är ärende 24. Det är motion av Axel Darvik, Ann Catrine Fogelgren och Eva Flyborg. Har ni önskat bordläggning? Bra! Kan vi bordlägga den här motionen? Ja! Agneta Kjaerbeck (SD) om att utreda omorganisation där varje skolenhet inom grundskolan och gymnasieskolan leds av en egen ansvarig rektor

Då är vi inne på ärende 25 i stället. Det är motion av Emma Altenhammar (SD), Jörgen Fogelklou (SD) och Agneta Kjaerbeck (SD) om att utreda omorganisation där varje skolenhet inom grundskolan och gymnasieskolan leds av en egen ansvarig rektor. Första talare är motionären Emma Altenhammar (SD) och därefter nästa motionär Jörgen Fogelklou. Varsågod Emma!

Tack så mycket fru mötesordförande. Jag vill yrka på SD:s yrkande i kommunfullmäktige. Och lite om motionen. Den här motionen har ju en väldigt enkel utgångspunkt och det är en skola, en rektor. Idag är grundskolan organiserad så att rektor oftast ansvarar för flera stycken skolenheter här i Göteborg. Medan biträdande rektorer leder vardagen på plats. ..då ett helt fullt mandat, vilket är enligt skollagen. Det skapar ganska mycket otydlighet, både för personalen, för eleverna och för vårdnadshavarna. Vi tror att en skola och en rektor kommer handla om ett tydligt ansvar. En skola och en rektor kommer handla om närvarande ledarskap och en skola och en rektor kommer handla om att den som leder skolan har också det fulla mandatet att fatta beslut i vardagen. Vi tror att detta kommer ge bästa möjliga resultat. förutsättningar i främst grundskolan och det är vårt yrkande. Vi har alltså strykt gymnasieskolan. För vi tror att det är där behoven av trygghet och tydlighet och snabba beslut är som störst. Och det handlar inte om att bygga nya nivåer eller nya funktioner utan det handlar om att ansvar och mandat fördelas. På sikt så tror vi att även tydligare ledarskap kan minska kostnader kopplade till personalomsättning, arbetsmiljöproblem och bristande kontinuitet. Vi tror alltså att det är en satsning som är värt det. Och jag tror också att det är värt för de som är behöriga rektorer faktiskt får lov att jobba som rektor i stället för att hamna i någon form av biträdande roll som man oftast gör i den här staden. Men man blir då som rektor mer av en områdesansvarig i verkligheten. Så vi tror på en skola, en rektor, att det stärker ledarskapet. Så därför yrkar jag bifall till SD yrkande i KF.

Tack. Då är nästa talare Jörgen Fogelklou. Därefter Hans Arby. Varsågod.

Tack för ordet fru ordförande. Ja, Sverigedemokraterna är ju det nya skolpartiet. En skola, en rektor. Det tror jag stenhårt på. Jag tror att vårdnadshavare skulle tycka det är oerhört viktigt att veta vem är det som leder mina barn. skola, att det finns en tydlig rektor med ansvar som kan utkrävas. Inte att man när man kommer till skolan frågar, nej men rektorn är inte här, den är på en annan skola. Så är det jätteofta, man kan inte få de här tydliga svaren. Jag tror att det här är en jätteviktig sak. Nu vet jag att vi ska utvärdera skolenhetsutredningen och många har ju sagt det, att nej men vi kan inte rösta för det här, för vi ska rösta. Så jag tror att i den utvärderingen så kan man ju kanske driva det här en skola, en rektor. Och det kommer vi fortsätta med, för jag tror tyvärr inte att ni andra är lika inriktade på skolan som vi är. Så därför kommer ni antagligen rösta nej till detta. Men jag hoppas ju på ett bifall. Tack!

Tack! Då är nästa talare Hans Arby. Och därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter! Och tack SD för motion som tar upp en av de sakerna som är värda att se över efter den stora omorganisationen vi gjorde av våra skolor. Vi kommer gå på avslag på motionen. Inte för att vi inte tycker att den föreslagna genomlysningen behöver göras, för det behöver den göras. Utan för att den behöver göras i ett större sammanhang. Som du nämnde där så. har Centerpartiet lagt en motion som är på väg hit om att utvärdera implementeringen av skolenhetsutredningen. I det ingår att analysera hur organisationen kan utvecklas för att stärka kvalitet, trygghet och likvärdighet inom flera områden än stadens skolor. Även frågan om rektorers och biträdande rektorers roller, ansvar och förutsättningar ska utredas. Men allt på ett samlat och genomgripande sätt. Vi hoppas att vi får brett stöd för den motionen. motionen när den kommer hit. Med det yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack så mycket, ordförande! Tack för motionen, även om jag tror att ni egentligen inte alls förstår vad ni pysslar med den här motionen. Det innebär nämligen att varenda liten mindre skola i Göteborg skulle behöva stänga. Vi har ett skolsystem i Sverige, en skollag. Som bygger på att varje skolenhet inte kan flytta pengar till en annan skolenhet om man inte tillhör ett och samma skolområde. Genom att man då har en skola som är lite större kanske och sen så klumpar ihop det med några fler och har en överrektor som egentligen är områdeschef skulle man kunna säga. Och sen så har biträdande rektorer som liksom driftar skolorna på plats. Så kan man flytta pengar från den stora. enheten för att den lilla enheten ska gå runt. Det är de facto så de små skolorna har klarat sig och vi har kunnat värna dem i så många år nu det sista när det har varit så ekonomiskt tufft och barngrupperna har blivit färre. Så om det är det ni är ute efter så gör vi gärna det. Vi har utrett detta på korsen och tvären. Vi vill nämligen få möjlighet till skolspår. Jag tittade på Bosse där när vi höll på med den här och Jenny när det var väldigt svårt att få en långsiktighet genom skolan. att elever som slutade årskurs 5 på Dalaskolan spriddes till tio skolor för det var illojal konkurrens mot de fristående skolorna i området om man hade en dedikerad nästa skola. Då vill man försöka skapa förutsägbarhet genom skolan, genom att ha möjlighet till skolspår. Det skapar man genom att ha en huvudrektor och kunna ha flera biträdande rektorer. Jag är den första att vilja ändra på det. Jag tycker att våra biträdande rektorer borde ha ett större inflytande. Men det kräver en lagändring. Så om ni nu är det nya skolpartiet så kanske ni kan se till att få den lagändringen på plats. Tack.

Då är det Hans Arby som begärt replik. Varsågod!

Tack! Det stora problemet är att det finns ingenting som heter biträdande rektor. Det är någonting som Göteborg har uppfunnit. Du pratar själv om att ha överrektor eller storrektor. Du hade kunnat kalla dig områdeschef och sen rektorer. Det finns vissa saker som rektorer inte kan delegera till biträdande rektorer och ibland blir distansen alldeles för lång till eleverna och det ansvaret du har som rektor. Så det här är någonting som vi. Vi behöver fixa. Vi har gjort fel i Göteborg. Tack!

Tack! Då har Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) begärt replik. Varsågod!

Ja, och det påhittet med biträdande rektorer, som du kallar det, har ju tillkommit för att om en liten skolenhet har en egen rektor, som de facto är rektor och inte biträdande rektor, så betraktas det som en egen skolhuvudman och vi kan inte flytta pengar inom det området. Så då kan alla era landsbygdsskolor gå hem och sova. Tack

Då har Hans Arby begärt replik.

Men då förstår du inte vad jag säger. Man får inte göra som vi gör. Alltså du flyttar det för långt ifrån. Det är rektor som ansvarar för betyg och för vissa utredningar och den biten. Och du flyttar det väldigt långt från de skolorna. Sen kan ju en rektor fortfarande ha flera småskolor, men det måste fortfarande vara en rektor. Det finns inget som heter biträdande rektor. Tack! Då återgår vi till talarlistan. Det är nästa talare Jenny Broman och därefter Pär Gustafsson. Varsågod! Tack så mycket för ordet! Precis som Viktoria beskriver och som man hör här i de här lite olika liksom synen på vad som gäller eller inte så visar ju det att det här är betydligt mer komplicerat än vad man kanske tänker sig från första början. Förra mandatperioden så vred vi in och ut och fram och tillbaka för att hitta lösningar så att det skulle bli så bra som möjligt och för att inte exempelvis rektorer skulle vara chef för. lärare som det var på Karl Johansskolan ett tag där den blev helt överbelastad. Det är ju en anledning till att man har biträdande rektorer. Sen så är inte biträdande rektorer bara i Göteborg, det finns på flera ställen. Men eftersom det då kommer en motion från er som ändå har brett stöd att man ska titta på. Jag är den första som säger kan man hitta en lösning? Finns det något man kan vrida och vända på som blir bättre? Såklart. Så ska vi göra det! Tack!

Då är nästa talare Pär Gustafsson (L) och därefter Jessica Blixt (D).

Jag ska hålla mig kort för jag vill hem och sova Viktoria för jag ska besöka Styrsöskolan tidigt i morgon bitti så jag ska ta båten dit tidigt. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag, det vill säga avslag på motionen. Jag kan konstatera att Sverigedemokraterna har backat i alla fall delen kopplat till gymnasieskolan och det är bra. Där har vi ju programrektorer och vi vill inte införa fler rektorer på skolor om det inte behövs. Med det sagt så vill jag också säga det att. Här låter det som att biträdande rektorerna inte gör ett bra jobb. Vi har väldigt många biträdande rektorer på stora skolor som gör viktiga insatser och leder det operativa arbetet. Men det är också så att vi nu får möjlighet med den motion som Centerpartiet har lagt och som kommer till nästa fullmäktige när vi får diskutera och se om vi kan se över den nuvarande organisationen och göra den bättre. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jessica Blixt (D) och därefter Emma Altenhammar (SD). Så, varsågod.

Tack så mycket. Ja Demokraterna är ju de första på att säga att det verkligen behövs att se över skolenhetens principer eftersom vi var emot dem. Så det välkomnar vi. Och då hoppas vi att precis som övriga talare här har sagt att vi ska se över den här motionens intention även i den utredningen naturligtvis. Men det är ju precis så här. Det här är ju egentligen ett sätt att försöka få ihop en ganska skral ekonomi för att göra det lättare att kunna bedriva undervisning av hög kvalitet. Men vad som händer nu, det är ju att man börjar klustra ihop allt fler skolor och allt större skolor. För tanken var ju att du skulle klustra ihop de här lite mindre skolorna och då skulle du ha en huvudrektor som skulle ha enklare och kunna. ha ekonomin så att vi skulle få ha kvar våra små skolor. Men nej, nu börjar man att klustra ihop de stora skolorna. Nu ska vi med Kungsladugårdsskolan, Sandaskolan och Sandarna skolan ha en rektor. Jättestora skolor. Lundenskolan, Bagaregårdsskolan och Ånässkolan som också är jättestora skolor. De ska också nu klustras ihop och ha en rektor. Nu går vi till kolossala skolenheter. Det här, det är helt galet. Det här måste få ett stopp. Det måste ändå finnas något sätt att se hur stora skolor kan en rektor ha. Och hur organiserar man de biträdande rektorerna? För det ser också helt olika ut. Det finns vissa skolor som har en biträdande rektor som fungerar ungefär som en rektor. Sen så finns det vissa som är organiserade, att de har hand om fritids på alla. Det här är inte bra. Jag kommer tillbaka.

Tack! Varsågod!

Tack! Mycket bra har ju sagts från många här precis. Vi har Pär Gustafsson (L), jag håller med dig om att det finns väldigt många biträdande rektorer därute som gör ett väldigt bra jobb. Och som också faktiskt redan har en rektorsbehörighet som kanske inte får göra sitt jobb fullt ut som de hade velat göra. Kanske sökt jobbet som rektor från första början. Och Jessica, precis som du säger, det har klistrats ihop alldeles för stora skolor i en och samma. Man har liksom urholkat det systemet så som man har byggt det. Från början. Och sen finns det ju flera saker som är knasiga med den uppdelning som vi har idag. Och som Hans Arby sa tidigare, det finns saker som enligt skollagen man inte kan delegera bort som rektor. En av dem är utredningar kring kränkningar som alltid kommer vara rektorn som är högst ansvarig för. Jag var till exempel på ett möte i Olofstorp med efter alla de här kränkningarna som hade varit på Bergumskolan. Det har alltså varit över hundra anmälningar om kränkningar av elever och flera. än 50 incidentanmälningar som rapporteras under en vårtermin. Och när jag själv satt på det här mötet så såg man liksom hur förtroendet sjönk bland alla de som var inblandade. Och det är inget fel på varken vad den biträdande rektorn eller rektorn liksom, de var där i sin roll. Men det blir ett systemspel när man frågar rektorn som ska vara högst ansvarig. Han kan inte svara på frågor. Men det gör en biträdande rektor. Och då blir det bara en stor förvirring i det hela. Så min poäng är att det skapar knepiga situationer för både föräldrar, personal och elever och det gör det svårare att hålla den här ansvarskedjan rak. Så vi tror på en skola och en rektor, tydligt ansvar. Tack!

Tack! Då har vi Hakan Önal och därefter är talarlistan tom. Varsågod!

Tack för ordet ordförande. Jag är lite förvånad för den här motionen behandlar både grundskolan och gymnasieskolan men debatten i princip handlar bara om grundskolan. Och när man tittar upp remissförfarandet så har inte gymnasieskolan varit med där, det har inte varit inkluderat i den. Så jag förstår inte riktigt vad ni vill med gymnasieskolan. För den fungerar väl ändå ganska bra?

Tack, då är replik begärd av Emma Altenhammar (SD) Varsågod!

Tack, då fick jag lite tid att förtydliga det också. Vi har ju lagt ett nytt yrkande i kommunfullmäktige där. Vi kände att vi landade kanske inte helt rätt med gymnasieskolan i utredningen till en början. Så vi har faktiskt ändrat om till att bara gälla grundskolan i en utredning dessutom. Så att det ska vara liksom en liten skolenhet eller så här alla småskolor ska ha en liten rektor liksom. Det är inte heller riktigt tanken utan tanken är. Tanken är att utreda i första hand, men vi tror ändå att det är en bra bit på vägen. Tack!

Tack! Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD) och därefter är talarlistan tom.

Tack för ordet fru ordförande. Jag hade inte tänkt att gå upp här för att inte förlänga debatten. Men forskning visar faktiskt tydligt att skolor med ett starkt och närvarande ledarskap presterar bättre. Både vad gäller studiero, kunskapsresultat och arbetsmiljö. Så vet man namnen på de lärare man har under sig så är det en fördel i stället för de här storskaliga skolorna. När man inte ens vet vilka det är som jobbar för en, då är det svårt att få till bra studieresultat. Så enkelt är det. Det här med en skola och en rektor kommer ni att få höra. Tack för ordet!

Tack. Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Ja. Tack. Då har vi två yrkanden. Under överläggningen yrkar Emma Altenhammar att fullmäktige bifaller yrkandet från SD den 27 januari 2026. Kan vi vara tysta i salen? Tack. Vi har yrkande från Hans Arby och Pär Gustafsson som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts. Det ska få verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Emma Altenhammar (SD). Godkänns denna voteringsproposition? Ja. Då gör vi klart för omröstning. Varsågod att rösta! Så, då har vi omröstningen avslutad och fullmäktige har med 72 röster mot 9 nej, bifallit kommunstyrelsens förslag. Reservation från Sverigedemokraterna. utöka antalet ställplatser för husbilar

Då har vi nog sista ärendet för ikväll här. Då har vi ärende 26 som är en motion av Mariette Höij och Martin Wannholt om att utöka antalet ställplatser för husbilar. Vi börjar med motionären. Det är Mariette Höij. Och därefter blir det, ja, ja, i stället för Mariette. Förlåt, jag trodde Patrik att du skulle ta i stället för Martin. Då är det Patrik Höstmad som inleder. Därefter är det Roshan Yigit. Varsågod.

Tack för det! Ja den här motionen har ju Mariette och Martin tagit fram, eller framför allt Mariette. Och den träffade ju helt rätt. Det har ju varit idel ja-rop ifrån de berörda nämnderna. Och det är ju det även här i kommunstyrelsen. Så jättebra att vi kan få till en utredning och försöka få fram fler ställplatser för husbilar. Någonting som vi verkligen saknar i Göteborg. och jättekul att ni alla är med på det. Så bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Vi fortsätter låta tiden rulla och så lägger vi till för nu är klockan 21.20. Så du ska självklart ha 40 sekunder till. Varsågod. Tack så mycket fru ordförande. Vi vill tacka motionärerna för det här initiativet som kan komma att stärka Göteborg som besöksmål. Och därmed även stärka turistnäringen i staden. Det är klokt att låta utreda möjligheterna att öka antalet ställplatser. för husbilar. Även på mer kreativa platser som småbåtshamnarnas vinteruppläggningsplatser under sommarhalvåret. Vi yrkar därmed bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Då är nästa talare Karin Karlsson.

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och tacka för motionen. Mina föräldrar har tre barn. Det är jag, min syster och Gertrud. Gertrud är en plåtis som inköptes häromåret. Den har tagit en väldigt stor plats i familjen de senaste åren, men det var lite av en chock när den införskaffades och vi insåg hur få ställplatser det faktiskt finns. i Göteborgs kommun. Det finns jättemånga ställplatser runt om i kranskommunerna, inte så mycket i Göteborg. Det är bra att vi tittar över det och ser om vi kan få lite fler ställplatser även i vår kommun. Tack!

Tack! Då är nästa talare Johanna Holmdahl (KD) och därefter Jörgen Fogelklou (SD).

Tack fru ordförande, åhörare. Jag vill också börja med att yrka bifall till motionen från Mariette Höij och Martin Wannholt. Det är en mycket bra motion som kan göra verklig skillnad för Göteborg som turiststad. och för den lokala besöksnäringen som sagts innan. Som även nämns i motionen är också Frihamnen en passande plats för husbilar, eller varför inte Gullbergsvass. Många hade säkert älskat att få vakna upp strax intill Göta älv och med närhet till stadens utbud. Att få in fler besökare och mer rörelse i de här områdena skulle ju också vara välbehövligt, inte minst ur ett trygghetsperspektiv. Göteborg behöver fler förslag som det här, konkreta genomförbara idéer som gör staden trevligare och mer tillgänglig för fler. Därför yrkar vi bifall till motionen. Tack!

Då är nästa talare Jörgen Fogelklou och därefter Hans Arby.

Tack för ordet, fru ordförande! Den här skulle egentligen Yvonne ha varit uppe och föredragit, för hon är faktiskt kassör i Sveriges Husvagnsförening. Men hon är inte här i dag, för hon är ute med sin husbil. Men jag vill ändå bara gå upp där och yrka bifall å hennes vägnar, eller inte å hennes vägnar, men i stället för henne så gör jag det. Tack!

Då har vi Hans Arby och därefter Toni Orsulic. Varsågod!

Tack! Jag tänkte också bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Men jag går ändå upp bara för jag tycker det är så fantastiskt bra idé. Det är en sådan riktig win-win och duval use. Tar vi Grefab:s, båtarna har kommit i, borsttvättade eller inte i vattnet. Vi har stora ytor, det finns infrastruktur, det finns bra förbindelser, toa, allting. Plus att vi kan stärka de ytorna så det blir ännu mer, bättre för de som driver. restauranger och caféer och allting där. Så det är en jättebra idé.

Då är nästa talare Toni Orsulic (M) och därefter Karin Pleijel.

Ordförande! Bifall till motionen. Sen har jag för mig att vi var överens om att om vi alla var överens om ett sådant här motion att vi inte alla skulle behöva gå upp och yrka på det. Men kul att se att vi drar ut på det. Tack!

Tack Toni! Då har vi Karin Pleijel och därefter Ann Catrine Fogelgren. Varsågod!

Det är trevligt att vi alla är överens. Det är bra för Göteborg och det är bra för turismen. Vår uppfattning är att det är rimligt att titta på befintliga ytor i första hand, så att det inte kräver enorma investeringar. Vi kan titta där i första hand för att hitta bra ytor. Tack. Då har vi nästa talare, Ann Catrine Fogelgren och därefter är talarlistan tom. Ordförande, ja då rullar jag in som sista person här då på den här motionen och vill tacka då Demokraterna för en utmärkt motion och varken, ingen av motionärerna är ju här idag. Men som sagt var det här gynnar staden på så många sätt, både de boende och våra turister. Så bifall till Kommunstyrelsen. Tack!

Tack! Då så är vi redo att gå till beslut. Vi har bara ett förslag till beslut. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Ja!

Klockan är 21.48 och jag tänkte ställa frågan till fullmäktigeledamöterna om det är fullmäktigeledamöternas mening att vi sätter punkt för dagens KF-möte? Ja, men vi är inte färdiga än utan det är mera motionsbehandlingen vi ska bordlägga. 27–30. Bordläggning ärende 27–30 samt interpellation

Då är vi på motion 27. Bara motion 27. Kan vi bordlägga den? Kan vi bordlägga motion 28–30? Det finns två interpellationer. Kan de framställas? Kan vi anteckna förtecknings och anmälningsärendena? Med det sagt vill jag tacka för det här fullmäktigemötet och önska er en fortsatt trevlig kväll.