Kommunfullmäktige

Klockan är 15.01. Varsågoda och sätt er. Ni får gärna stänga dörren. Det är mittdörren. Då ber jag mig att hälsa er alla välkomna till dagens fullmäktigemöte. Jag hälsar även alla som följer oss via webb-tv och närradio till att följa dagens fullmäktigemöte. Med det sagt förklarar jag mötet öppnat. Ärende nummer ett. Bestämmande av tid för justering. Justering av protokollet för dagens sammanträde sker torsdagen den 7 maj 2026 klockan 09.00 på Stadshuset Gustav Adolfs torg 1. Kan det bli fullmäktiges mening också att bestämma justeringen?

Ärende nummer två. Frågestund under förutsättning att frågor har inkommit. Till dagens frågestund har det inkommit fem frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna ställas? Då börjar vi med fråga nummer ett som är ställd av Hans Arby (C) till kommunalrådet Johannes Hulter (S). Ni får gärna ta med er Ipadarna om ni vill ha repliker så att ni kan klicka på det. Och begära ordet först naturligtvis. Varsågod Hans!

Tack ordförande! Frågan är då om det rödgröna styret har för avsikt att låta kommunfullmäktige behandla exploateringsnämndens hemställan om ändrade modeller för beräkning av priset vid friköp av tomträttsupplåtna småhus respektive flerbostadshus samt ett tak för höjningen vid beräkning av ny avgäld.

Tack, Hans och Johannes. Du får begära ordet och inte en replik. Då får du två minuter i stället för en. Varsågod.

Tack så mycket för den här frågan. Det är ju ett väldigt viktigt ärende det här, som berör väldigt många människor och som också påverkar staden ekonomiskt väldigt mycket. Vi har ju ett realistiskt förslag, till skillnad från vissa andra som inte har det, och det här behöver ju naturligtvis utredas ordentligt och det är det som vi håller på med.

Tack, Johannes. Varsågod, Hans.

Jag uppskattar att du tycker att det är en viktig fråga nu i alla fall. Det är så här att det ligger ett färdigt förslag i hemställan från exploateringsnämnden från september, som ni har förhalat ett bra tag bara för att ni kan, tills att nu återremitterar ni det med en egen liten urvattnad idé. Exploateringsförvaltningen har redan bedömt olika modeller, inklusive den som ligger på kommunstyrelsens bord. och dåvarande fastighetskontoret har också utrett frågan och kom då fram till att till och med 50 procent på flerbostadshus friköpsvärde av taxeringsvärde skulle vara möjligt. Vi har dessutom, och det här är lite pinsamt, vi har ju lånat väldigt mycket från Stockholm, som har haft sin modell i flera år utan att utmanats med det här maxtaket på 100 procent vid höjning, vid nytt avtal, 50 procent friköp för småhus, 85 på flerbostadshus. Vi föreslår 65 procent, bara för att det visar sig att det är svårt att räkna hem den investeringen.

Tack Hans. Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter för replik. Varsågod.

Ja, tack så mycket. Ja, jag tänkte, man förutsätter väl att du har studerat det här ärendet noggrant, antar jag, som jag förutsatte, och tycker att det är ett intressant och viktigt ärende, precis som vi är överens om. Då borde du också det här är ju väldigt tydligt att ert förslag har dömts ut av alla experter som finns. Så det är ju fullständigt orealistiskt. Det finns ett realistiskt förslag och det är det vi ska utreda och titta på ordentligt. Det borde du veta. Tack.

Tack, Johannes. Då lämnar jag ordet till Hans Arby för andra sista replik. Varsågod.

Det är ju inte alls så att det har dömts ut. Det har utretts i fastighetskontoret och utretts av exporteringsförvaltningen. Det gäller i Stockholm. så det är helt fel att säga att det har dömts ut. Sedan ska jag säga att det som känns extra märkligt är att man fördröjer så länge och sedan kommer upp i det som är viktigt. Som så ofta försöker vi få en bredare överenskommelse, speciellt frågor som rör många och mycket pengar, så redan för ett år sedan försökte vi hitta en bred överenskommelse och då var ni totalt ointresserade. Det enda ni var intresserade över var den här trappstegsmodellen som man har i Stockholm och som är det som vår förvaltning absolut inte tyckte skulle funka, det var det de egentligen var emot. Men grundfrågan här, även om ni gör nu återremissen, kommer ni låta kommunfullmäktige få ta ställning till hemställan före valet? Det är frågan.

Tack Hans. Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter för andra och sista kontrareplik. Varsågod.

Ja, jag tycker man ska ta alla som undrar då kanske vad som har hänt, då får vi läsa handlingarna ordentligt. Det är väl bra om man gör det, Hans, så man har koll på vad man frågar för saker. Det är ganska uppenbart att det har bedömts som att det inte är hållbart, det ni har föreslagit. Det finns ett förslag som funkar, som är juridiskt hållbart, som vi har lagt fram. Det kommer naturligtvis utredas, så man får titta på det ordentligt. Ni hade ju möjligheten när ni satt i styret att göra någonting åt det här. Ni gjorde ingenting på fyra år. Nu gör vi någonting åt den här viktiga frågan. Det är väl jättebra. Tack.

Tack Johannes Hulter. Och då går vi över till fråga nummer två som är ställd av Pär Gustafsson till kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Pär.

Tack ordförande. Jag vet inte om jag är på. Tack ordförande! Jag vet inte hur det var för övriga i det tidigare samtalet, men jag tyckte det hördes lite dåligt då. Till min fråga. Nyligen höll Troed Troedsson en föreläsning för grundskolans rektorer i samband med förvaltningens chefsforum. Min fråga till skolkommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka är följande. Är det lämpligt att bjuda in en kritiserad föreläsare som Troed Troedsson? Att tala för stadens samlade ledarskap.

Tack, Pär. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod, Viktoria.

Tack så mycket, ordförande, och tack för frågan, Pär. Vem som förvaltningsdirektören bjuder in till en av många interna chefsforum som förvaltningen årligen håller, är inte en fråga om politisk styrning. För mig. Jag tycker att, apropå lämplighet, så tycker jag det vore i allra högsta grad olämpligt om vi på förhand skulle pröva inbjudna föreläsare genom politiken och inte ha tillit till att professionen, i det här fallet direktören, har gjort en klok bedömning. Sen är det så att den här, Troed Troedsson, han är kontroversiell. Han har skapat rubriker på olika sätt. Han är framför allt kontroversiell i skolsverige för sin syn på fristående skolor. Där är han väldigt positiv, lite mer likt er hållning. Men, så det borde ju inte ligga i mitt intresse att han skulle få tala med våra rektorer. Men däremot så anser jag att, den dagen vi börjar att bestämma sådant så är vi nere på en detaljnivå som är helt absurd. Vi har fått tillbaka utvärderingen. Personalen var oerhört nöjda. Det här handlade inte om skolvisioner eller skola, utan det handlade om att vara beredd och ha beredskap för stora omvälvande förändringar i en föränderlig tid med både krig och digitalisering och cyberangrepp och så vidare som finns i vår omgivning. Och så här långt så har det varit påfallande höga resultat hos personalen. Så att jag har full tillit till att min direktör väljer att bjuda in personer som har anledning att komma och något viktigt att delge. Tack.

Tack Viktoria. Då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson (L) för en replik. Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Det som bekymrar mig är verkligen inte att skolan bjuder in externa föreläsare. För det ska vi göra. Men problemet är när vi bjuder in föreläsare där innehållet riskerar att underminera verksamhetens grunduppdrag, i det här fallet skolan. Troedssons doktrin handlar ju om att ifrågasätta de grundläggande strukturerna i skolan, som lektioner, klasser, ämnen och till och med lärarrollen. Men skolan är ju verkligen inte ett experiment i gränslöshet, det är en kunskapsinstitution. Jag trodde verkligen att det var en bra fråga. att vi var överens om att kunskapsuppdraget är det absolut viktigaste för vår skola här i stan. Men då kan jag inte riktigt förstå hur man kan tycka att det är lämpligt att bjuda in Troedsson och betala 45 000 kr för det kalaset.

Tack Pär. Då lämnar jag ordet till Viktoria. Varsågod.

Återigen så var ju detta inte en föreläsning som överhuvudtaget handlade om hans skolvisioner eller hans utan han har ju väldigt många olika paket, som jag har förstått det som. Och återigen, den dagen som vi ska sitta och förhandspröva varenda person som ska bjudas in och faktiskt då tala om att vi inte har förtroende för direktören i fråga, så får ju ert parti i så fall ta den diskussionen direkt i nämnden. För att min bild är att man inte har gjort ett ordentligt olämpligt val här. Men vad som hade varit direkt olämpligt är om jag skulle sitta och bestämma vilka som de får lov att bjuda in. Det är inte min uppgift. Tack.

Tack Viktoria! Då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson för andra sista replik. Varsågod Pär!

Ordförande! Låt mig vara tydlig. Den här föreläsaren har inte bara en alternativ pedagogisk idé. Det här är pseudovetenskapligt flum, det han sysslar med. Jag tycker att det är djupt problematiskt att man bjuder in en charlatan för att bygga den kultur som ska genomsyra stadens ledning i den största förvaltningen som vi har. Vi måste kunna förvänta oss att det som presenteras för vårt ledarskap vilar på kunskap, beprövad erfarenhet och tydligt fokus på elevernas resultat och hur det ska genomsyra vår största förvaltning. Inte på löst tyckande och flummande meningar om framtiden och skillnaden på att vara förberedd och beredd. Men det är väl sånt man får när man bjuder in en av marknadsskolans värsta klåpare. Tack!

Tack Pär! Då lämnar jag ordet till Viktoria, som är andras sista replik. Varsågod Viktoria!

Återigen, vi lever i en jättepolariserad tid. Vi har stora domare på gamla Twitter, på X. Vi har, de tillhör den och de tillhör den, de tillhör den, de tillhör den. Jag vet att den här direktören i fråga har suttit ner med föreläsaren i fråga och gått igenom väldigt tydligt vad man är ute efter, vad för typ av egenskaper som behöver stärkas, som faktiskt handlar väldigt mycket om trygghet och studiero. haft en låt-gå-kultur i Göteborgs kommun tidigare, där det har varit så där, ja det är inte mina elever, så jag går förbi här. Är du beredd eller är du förberedd utifrån allting som kan hända utifrån krisberedskap? Det var ett innehåll som var mycket omtyckt. Det var ett innehåll som väckte väldigt mycket kloka tankar och som många i personalen anser tog dem framåt. Men om vi ska ha en domstol där personer som omtalar på ett sätt och så ska vi bestämma det, så blir det liksom fel ordning. Syftet blev bra. Tack.

Då tackar vi Pär Gustafsson (L) och kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Vi går över till fråga nummer 3 som är ställd av Sanda Anton Henriksson till kommunalrådet Marie Brynolfsson (V). Varsågod Sanda!

Tack för ordet! Stadsrevisionens granskning av Nämnden för funktionsstöd visar att allvarliga brister kunnat pågå under lång tid och att det saknas dokumentation som visar att information om dessa inte nått högsta ledningen i tid. Det handlar om personer i beroendeställning som är helt beroende av samhällets stöd. Anser kommunalrådet att det i dag finns tillräckliga regler? rutiner för att säkerställa att allvarlig information når ansvarig beslutsnivå i tid, så att liknande brister inte upprepas.

Tack Sanda! Jag kommer att lämna ordet till Marie Brynolfsson (V). Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och tack så mycket för frågan. Vi har ju många gånger i den här församlingen pratat om hur allvarlig den här situationen har varit och att mycket behöver göras och att mycket görs för att det inte ska upprepas och att kvaliteten ska bli bättre i verksamheten. Och jag vet att nämnden och förvaltningen har jobbat intensivt med att förbättra rutinerna, tydliggöra ansvar och förbättra det här systematiska kvalitetsarbetet. Min uppfattning är att rutinerna har stärkts och förutsättningarna har förbättrats för att allvarlig information ska nå rätt beslutsnivå i tid. Men såklart, för att de här förändringarna ska få fullt genomslag så tar det ju. Det krävs ju att det här arbetet ges kontinuitet, att förvaltningen får stabila förutsättningar för att genomföra och förankra de här. Det finns nya rutiner, det finns nya arbetssätt, men jag har också förståelse för att i en sådan här stor förvaltning, som har nästan 6 000 medarbetare, så tar det ju naturligtvis tid att få full implementering precis överallt i verksamheten. Tack.

Tack Marie. Då lämnar jag ordet till Sanda Anton Henriksson, SD, för en replik. Varsågod.

Men tack så jättemycket för beskedet. Min fråga är egentligen. Jag vet att det finns rutiner. Jag vet att rutinerna har funnits tidigare. Jag vet att det görs saker idag. Det är bra och det är nödvändigt. Men min fråga var. Är rutinerna tillräckliga idag för att sådana saker inte ska upprepas? Vi har inte råd. Det handlar om förtroende. Det är allvarliga händelser. Detta får inte hända igen.

Varsågod till Marie.

Ja, som jag sa så finns det nu tydligt förbättrade rutiner och arbetssätt som ska tydliggöra ansvaret och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. När vi ser att det är fullt implementerat så får vi också såklart utvärdera om det har fått tillräcklig effekt, men det är min bedömning att vi har tillräckliga rutiner i dag. Ja, men tack för svaret nu då.

Då tackar vi Sanda Anton Henriksson, SD. Och vill du ha en replik till? Okej, då får du andra och sista replik.

Det går inte att trycka. Jo. Tack så jättemycket för svaret. Jag har inget annat val än att tro på dig, att de är tillräckliga. Jag får nöja mig med det och det är bara framtiden som får bevisa att dessa rutiner är tillräckliga. Tack.

Då tackar vi Sanda Anton Henriksson och kommunalrådet Marie Brynolfsson (V) och går över till fråga nummer fyra som är ställd av Jörgen Fogelklou till kommunalrådet Blerta Hoti Singh. Tryck för ordet Jörgen! Du får begära ordet så att det blir registrerat. Varsågod, Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, och klargörandet med ordet. Jag har med anledning av de språktester som införts i Göteborg och en liten artikel i GP där Blerta uttalar sig, så vill jag ställa en enkel fråga till Blerta. Anser du, Blerta, att Göteborg har säkerställt att all förskolepersonal nu kan tillräckligt god svenska?

Tack, Jörgen. Då väntar jag. Jag vill att Blerta ska begära ordet och får ordet av mig. Varsågod Blerta.

Tack ordförande. Det jag sa i intervjun och som du har citerat i den här frågeställningen var att det här är ett sätt att säkerställa så att vi har tillräckligt med bra och kompetent personal som behärskar det svenska språket, som arbetar i barngrupp. Alltså det är ett sätt att verka för att se till att vi har tillräckligt många i barngrupp som talar svenska. Med det så har de här språktesterna lett till en väldigt omfattande kvalitetshöjning i barngrupp, men det finns kvar att göra. Vi har utöver språktesterna också sett till att investera i att fler personer med ett annat modersmål än svenska på betald arbetstid får språkkompetenshöjande utbildningar i staden, i våra förskolor. Vi ser också till att man har möjligheten att på betald arbetstid gå från så kallad förskoleassistent. vilket är en icke- utbildning, egentligen ingen kvalificerad behörighet till förskolan, till att över 104 anställda inom staden just nu genomgår kompetenshöjande utbildningar till att bli barnskötare, för att vi gör detta för att vi i rödgröna satsar på personalen och vi satsar på barnen. Tack.

Tack. Blerta. Då lämnar jag ordet till Jörgen för en replik. Varsågod.

Tack för svaret, Blerta. Jag vet inte om jag missuppfattar dig. Vi har infört språktest, det är bra. Man höjer kvaliteten för språkkunskaper genomfört. Men det är inte säkerställt att alla som idag jobbar som förskolepersonal har tillräckligt god svenska. Är det så jag ska tolka ditt svar?

Vill du ha en replik, Blerta? Ja, då måste jag ju trycka. Varsågod.

Språktesterna var en viktig milstolpe för att se till att vi får en kvalitetshöjning bland personalen som bottnar i god svenska för att kunna jobba med barnen, för att de ska få en kompensatorisk utbildning utifrån om de talar ett annat modersmål eller inte. Men vi har kvar att göra och jag kommer inte ge mig förrän vi får ytterligare kvalitetshöjningar i barngrupp. Alla barn, oavsett modersmål, får ett brett ordförråd redan i förskolan. Tack!

Varsågod Jörgen, andra sista replik.

Jag är tacksam för att du faktiskt är ärlig i ditt svar här och säger att det inte är tillräckligt än så länge. Det är bra Blerta att du faktiskt vågar stå för det. Att du säger som det är, det uppskattar jag verkligen. Jag hade tänkt säga en fråga, men det behöver jag inte för den får jag ju svar på. I den här intervjun så tror jag att det var, du får rätta mig om jag har fel, 93 som inte hade klarat testet, och så fanns det andra saker man kunde få kompetenshöjande om man inte klarade testet. Hur många av de här 93 har fått anställning i Göteborgs Stad efter att man inte klarat av språktestet? Är det noll?

Varsågod Blerta. Ingen. Tack. Tack så mycket. Då tackar vi Jörgen Fogelklou och Blerta Hoti Singh för den fråga nummer 4. Vi går över till dagens sista fråga som är ställd av Agneta Kjaerbeck (SD) till kommunalrådet Jenny Broman. Varsågod, Agneta.

Tack för det, herr ordförande. Då har jag en fråga till Jenny Broman angående IVA-anmälningarna. Under den senaste tiden har det framkommit att allvarliga brister har förekommit i uppföljningen av placerade barn i familjehem under socialnämnd Nordost. IVO har efter tillsyn riktat allvarlig kritik avseende rättssäkerhet och uppföljningen av placerade barn. Det framgår även att rutinerna inte efterlevs. Förvaltningen har nyligen själva gjort två lex Sarah-anmälningar avseende allvarliga missförhållanden i familjehem. Missförhållanden som har varit kända inom verksamheten i åratal. Mot den bakgrunden vill jag fråga dig, anser du att det är acceptabelt att så allvarliga brister kan vara kända inom socialtjänsten i flera års tid utan att anmälas enligt lex Sarah och utan att nämnden informeras? Tack!

Tack, Agneta! Då lämnar jag ordet till Jenny Broman. Varsågod Jenny!

Tack så mycket för ordet och tack för frågan! För det första så är det inte acceptabelt ens att det finns allvarliga brister. Det ska vara tryggt att vara placerad och uppföljningen ska fungera. Det tror jag inte minst mitt yrkande i den nämnden som vi båda sitter i visade. Men om det ändå uppstår brister så ska såklart nämndens utskott informeras beroende på vad det gäller och efter det att allvarliga brister uppmärksammas. Men jag vill också reda ut ett par saker som kanske lite har blandats ihop i frågeställningen. Jag tänker att jag svarar på båda grejerna. Så jag försöker svara så noga som möjligt. För dels har det varit en planerad allmän tillstyrning från IVO. Och den handlar alltså inte om individärende eller missförhållanden som har skett. Utan den handlar om. om en systematik och man vill då se till att den här systematiken ska säkerställa att det inte ska ske. Så det är inte riktigt samma sak. Det är alltså inga individärenden som IVO har granskat där. Det genomfördes under februari och efter kompletteringar så avslutade IVO ärendet i mars med bedömningen att redovisade åtgärder har kommit till rätta. Så det skedde ju ganska snabbt. Efter svaret från IVO så gjorde man det väldigt snabbt. När man planerade. Men så finns det ju då två lex Sarah-anmälningar. Och det gäller ju konkreta fall av allvarliga missförhållanden. Och där då när man har upptäckt de här allvarliga sammantagna bristerna så har de här anmälningarna skickats till IVO. Det är ju bra att förvaltningen gör de här lex Sarah-anmälningarna. Men den. uppföljningen eller de bristerna och individärenden sker ju till utskotten. Så det stämmer alltså inte att allvarliga brister varit kända i flera år utan att de agerat, utan det handlar om. Jag får fortsätta sen.

Tack Jenny och Agneta. Vill du ha replik? Ja, replik. Då får jag begära replik, inte ordet.

Men i det ena fallet så har det funnits kännedom om allvarliga brister under lång tid. utan att åtgärder har vidtagits. I det andra har missförhållanden kunnat pågå i flera år utan att upptäckas i alla fall. Min sista fråga till dig är om du tycker att det vore lämpligt att ta ett initiativ till att införa ett system med löpande och transparent uppföljning till nämnden, med tydliga indikatorer för rättssäkerhet i handläggningen av barnärenden.

Tack, Agneta! Då lämnar jag ordet till Jenny. Varsågod!

De här lex Sarah-anmälningarna, det är alltså att det har varit ett antal personalbyten som har upptäckt olika brister. Och sen har det kommit ytterligare en som verkligen gått tillbaka i tiden jättebra. Utav den här personen som då sammantaget sett det här är väldigt allvarliga brister och då direkt agerat. Och det är ju väldigt bra. Men det är ju en risk just med de här personalbytena. och det behöver man hitta bättre systematik i. Hur exakt individärende, när det sker brister där, ska ske det tänker jag att nämnden får avgöra, för grejen är ju också den att individärenden ska ju inte heller blötas och nötas av för många människor just eftersom det är sekretess, däremot så kan man ju fundera på om man då kan ta upp det med nämnden också i aggregerad nivå, jag vet att Vetenskaps Nordost har en delegation ordning där man tar upp det i utskotten, så att flera ledamöter får information.

Tack Jenny! Agneta, du är färdig? Jag är nöjd. Jag loggar via mig. Då tackar vi Agneta Kjaerbeck (SD) och Jenny Broman (V). ordförande om eventuell nedläggning av Trollängsskolan

Därmed så är vi färdiga med dagens frågeställning och går över till ärende nummer tre. Interpellation av Axel Darvik (L) till grundskolenämndens ordförande om eventuell nedläggning av Trollängsskolan? Svaret har varit utsänt. Kan det anses föredraget? Jag överlämnar ordet till interpellanten Axel Darvik. Varsågod Axel.

Tack ordförande! Jag har ställt frågor om Trollängsskolan som har stängts. Det är många elever och föräldrar som är djupt bedrövade över det beslutet. Det här var en av de mest populära skolorna i vår stad. De hade också några av de bästa resultaten. Kanske inte de bästa lokalerna, men, det fanns ett stort hjärta till eleverna och ett stort engagemang för att ge dem kunskap. När nu då antalet elever minskar i Göteborgs stad så väljer styret att urskillningslöst stänga skolor som är små. Bara för att de är små. Man tittar inte på kvalitet i verksamheten och det är djupt olyckligt. Det här fallet är ju mycket talande. Det ledde dessutom till att. Det skapade följdproblem på många andra skolor i Askim. I stort sett alla andra i området, efter stängningen, står med halvfulla klasser. Hela syftet med stängningen var att säkerställa att det var fulla klasser. Så att man fick full skolpeng till skolorna. Men så blev inte fallet. Många av skolorna är underfinansierade. Det är ett stort problem. Man lovade dessutom eleverna att de skulle få gå tillsammans, inte blandas. Men inte heller det löftet kunde man hålla, utan bara några månader senare så bröt man det och skolan slogs ihop fullständigt med Askimskolan. Så en fråga som jag har är om man inte ska hålla löften som man har givit till barn och elever, eller varför man ändrar sig så snabbt. Sedan undrar jag också om det här är en fortsatt princip som ni kommer att hålla. kommer driva nu då att stänga skolor med hög kvalitet bara för att de är små?

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Därefter Klas Forsberg. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och tack för interpellationen Axel. Vi måste börja med att klargöra lite fakta och osanningar här. Det har inte ställt till det och lämnat Askim med en massa halvtomma klasser. Tvärtom så har vi fått mycket, mycket bättre förutsättningar att bedriva skola i området än om vi hade bibel. behållit Trollängsskolan. Då pratar vi mycket bättre förutsättningar för väldigt många barn. Inte för de få barnen som kunde haft privilegiet att gå på den lilla, specifika skolenheten. Därutöver skrek ni högt om att det som kommer hända. Alla kommer gå till friskolor. Alla kommer lämna oss. En har gått till friskola. Om detta är en ny taktik och detta är en ny. strategi att lägga ner populära, välfungerande skolor. Så här, jag vet inte riktigt vad din definition av populära, välfungerande skolor är. För det finns jättemånga populära, välfungerande skolor. Förra året var det en skola i nordost som blev den som eleverna var tryggast på i hela Göteborg. I Påvelundsskolan hemma hos mig. har år efter år den högsta lärarkontinuiteten och rektorer som stannar jättelänge. Jag vet inte vad ni har för indikationer kring vad som är populära skolor med de bästa resultaten. Men helt klart så är att det här var en skola som låg nära och som var trygg och som verkligen var omtyckt av lokalbefolkningen. Det var också därför vi sa att vi vill hjälpa till att flytta den här skolan in i. en egen del utav en flångans nybyggd skola i stället för den här 60-talsbaracken. Men de valde ju själva ett annat alternativ för att inte behöva byta sedan till Hovås och då gick det inte längre att hålla den principen. Men löften är viktiga att hålla, det tycker jag.

Tack Viktoria och på ditt anförande har Axel Darvik begärt en replik. Varsågod Axel.

Tack så mycket. Det visar väl sig i praktiken att det löfte som ställdes ut var ju ohållbart. För bara några månader senare så fick ni ta tillbaka det och i stället blanda den i klasserna. Det är inte svårt att se att det här är en av de populära skolorna. Det är bara att titta på söktrycket. Men ni har ju systematiskt gjort så här på flera ställen. Det är Högenskolan, det är Trollängsskolan. Vi har några av de absolut bästa skolorna i nordost. Tallungeskolan till exempel. Där stänger ni ner den helt och hållet i stället och så ska ni stoppa in den i en förskolelokal i stället. Hur tror ni att det blir en bra verksamhet för de här barnen. Ni säger att ni har stor tilltro till förvaltningen, men det stämmer inte med hur ni agerar. I alla beslut om nedläggningar har ni valt en annan, helt hemmasnickrad linje. Inte förvaltningens, inte vår alternativa linje om att behålla och att återremittera. Ni har gått fram med egna påhittade lösningar som visat sig bli betydligt sämre för eleverna.

Tack Axel, och då lämnar jag ordet till Klas Forsberg. Har du begärt? Ja, vad ska jag säga? Du kan begära replik. Nu kan du begära replik. Så nu får du en replik. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket. En skola som är uttjänt, som behöver rivas, där man har omfattande problem med råttor i matsalen, så har vi 700–800 meter därifrån en helt ny skola. Den är fantastiskt fin. Där man kunde få behålla sina klasskamrater, behålla tryggheten. Det vet ju både du och jag Axel, att det säger skolforskningen att det är inte i den fysiska byggnaden som skolan sitter, utan det är kulturen man bygger. Därför tyckte vi det var så viktigt att man skulle kunna få flytta som en sammanhållen skolenhet. Men eftersom jag tror att ni piskade upp stämningen så mycket där ute och skrämde upp med hur saker och ting skulle bli för de här stackars eleverna. Så valde många i stället att söka sig till en annan skola i området. Och då gick det ju inte att genomföra en sammanhållen skolenhet med så mycket färre elever.

Viktoria, då lämnar jag ordet till Axel Darvik för andra och sista replik. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Nej, jag vill verkligen dementera att vi på något sätt har försökt jaga upp några stämningar. De stämningarna som var väldigt uppjagade bland föräldrar och elever var helt genuina så att säga och kom från hjärtat hos de som var drabbade. Det är helt riktigt att fysiska lokaler inte är det som avgör. Det är vilken kultur man kan skapa på skolan. skriver ni en helt annan politik för ni vräker ut pengar på nya stora lokaler. Gårdstensskolan och sen nu en stor skola dessutom i Tynnered som ska byggas trots att det finns ett stort överskott på skolplatser. Vi har ju alldeles för mycket skolplatser. Ändå så går ni fram med att bygga nya stora. Ni har sagt att ni vill se till att barnen från förorterna ska kunna ha möjlighet att gå mer blandat socialt. Nu när det finns den möjligheten, det finns lediga platser, i villaområdena runtomkring, då vill ni ändå bygga en ny stor jätteförortsskola för att barnen i förorten ska vara kvar där. Det här är ju slöseri med pengar utav stora mått och tyvärr är det ju så att det är ju lärare som man drar ner på och annan stödpersonal. Tack.

Tack. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka för andra och sista kontrareplik. Därefter går vi tillbaka till talarlistan. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket. Nu är det så här, att det inte är några små förändringar i demografin vi pratar om. Vi pratar om 10% av antalet elever. Det är 6500 elever som försvinner på väldigt kort tid. En miljard mindre pengar in. Det innebär färre elever ut, mindre skolpeng in i varje skola. Helt givet att vi behöver göra förändringar. Då börjar man med de lågt hängande frukterna. Man börjar med de skolorna som håller på att vittra sönder. I stället för att göra stora investeringar i dem och med det dyra evakueringar. Man jobbar sig runt i kärnan och ser till så att vi har bra och hållbara skolstrukturer överallt. Det har ni vägrat vara med och ta ansvar för. För att ni vill stå där varenda gång en förälder gråter av oro för skolan som är den närmsta. Även om man får med sig läraren och om man får med sig sina klasskamrater. Ni bidrar ju till att slå spik i stället för att vilja samarbeta i det här. Och du vet mycket väl varför. den nya skolan i Tynnered behövs. Det är inte alls så att vi har tomma stolar där. Det är precis tvärtom.

Tack. Tack Viktoria. Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Klas Forsberg, (MP). Därefter Kristina Lallo, (KD). Varsågod Klas!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Jag har jobbat många år med skolverksamhet och jag har planerat skolor och jag har lagt ner skolor. Jag vet att det är en av de mest svåra saker man kan göra eftersom många vill ha de minsta skolorna kvar. Samtidigt som det då bryter i allmänhet mot den ekonomiska situation som man har. Vi måste titta längre än enskilda årskullar och enskilda skolor. Jag förstår föräldrarnas engagemang, men vi måste se bortom det. Vi måste se möjligheter till likvärdighet och resurseffektivitet. Vi kämpar för att få våra pengar att räcka så långt som möjligt. Då kan vi inte ha halvtomma skolor över Göteborg. Det är omöjligt. Vi står inför en väldigt stor demografisk förändring. Ändring och det måste vi ta hand om. Det handlar alltså inte om att montera ner kvaliteten, utan det handlar om att bygga ett robust skolsystem som tål framtidens demokratiska svängningar. Och vi tar ansvar för helheten, för ekonomin, för geografin och för rättvisan. Tack!

Tack Klas! På detta har Axel Darvik begärt en replik. Får vänta lite grann Kristina. Varsågod Axel.

Tack så mycket. Jag tackar också för inlägget från Klas. Jag har stor respekt för din erfarenhet. Min fråga är egentligen det att du måste vara medveten om att just ett bra fungerande lärarlag, en bra ledning på en skola ofta är helt ovärderlig för att åstadkomma bra resultat. Ser du inte några bekymmer med att man slår sönder organisationen? organisationen och ledarskapet och den kollegiala gemenskapen på en skola som levererar bra resultat år ut och år in och i stället kanske slår samman verksamheten med en annan skola som har en helt annan filosofi och som har haft dåliga resultat under längre tid. Att det skapar också problem och att det kan vara saker som kostar mer än vad det smakar så att säga.

Tack Axel och. Detta har Klas Forsberg begärt en kontrareplik. Varsågod Klas.

Tack så mycket. Självklart finns det stora bekymmer med den typen av frågor. Om vi har personal som splittras upp och att vi ser att vi då kan få sämre fungerande enheter. Men i det här fallet, om jag förstår saken rätt, så försöker man få ihop det och föra med sig de här personalen på bästa möjliga sätt. Självklart, så inför alla förändringar. ändringar så ställs ju människor inför val och då kan ju ett antal människor göra ett annat val. Då får vi ju försöka ha en så stark ledning som gör att vi kan på ett professionellt sätt se till att verksamheten fungerar. Men oundvikligen är det så att vi inte kan ha väldigt många skolor med väldigt få barn i med halva klasser. Det går inte. Vi måste hitta ett system för att hantera det på bästa möjliga sätt. Vi måste också göra det så att vi kan förändras över tid när demografin förändras.

Tack, Klas. Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Kristina Lallo KD. Därefter Jessica Blixt. Varsågod, Kristina.

Tack. Ordförande, fullmäktige och göteborgare. Kristdemokraternas politik har sin utgångspunkt i att varje människa är unik. Varje barn bär på sina egna förutsättningar, sina egna drömmar och sina egna behov. Vi är inte emot nedläggning av småskolor för att vara motvalls. För oss är det en verklighet som får konsekvenser i hur vi organiserar vårt samhälle. Det gäller inte minst skolan. Därför är frågan om små skolors framtid inte bara en organisatorisk eller ekonomisk fråga för vår del. Den är i grunden för oss en fråga om människosyn. I små skolor finns en närhet som är svår att ersätta där lärarna ser varje elev. De upptäcker lättare den som behöver extra stöd och de upptäcker även de som behöver större utmaningar. Om vi menar allvar med att barn är olika, ja, då kan vi inte bygga ett skolsystem som förutsätter att alla barn fungerar i stora miljöer. En del elever blomstrar i mindre sammanhang, för andra är det avgörande för att överhuvudtaget klara sin skolgång. Detta är förklaringen till varför Kristdemokraterna är emot nedläggningen av små skolor, och i det här fallet pratar vi om Trollängsskolan. Små skolor ska inte bara. tillåtas att finnas kvar. Små skolor ska helt enkelt värnas. Tack!

Tack Kristina! På detta har Viktoria Tryggvadottir Rolka begärt en replik. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket Kristina. Vi har också tyckt att det har varit väldigt viktigt att ha dialog med vårdnadshavarna. Och titta på vad finns det för förutsättningar i livspusslet. Vad är det som inte går ihop här exempelvis. Och gjort undantag och gjort högenskolan till exempel. Som Axel påstod hade blivit nedlagd. Där gick vi in med en annan lösning. För att titta lokalt vad ställer det till det för mycket i människors liv. Men vi ska komma. Håll ihåg att Göteborg är den kommun av storkommunerna som har absolut flest små skolenheter. Vi har en skola med 19 elever på Asperö. Vi vill ha en skola med 19 elever på Asperö, för vi tycker att det är viktigt. Men jag vill verkligen vända mig så starkt emot att vi skulle vilja släcka enheter på pin kiv. Vi har en sådan raketfart. på alla möjliga nya lagstiftningar som kommer in på skolans område just nu. Jag återkommer. Tack.

Tack Viktoria. Då är vi tillbaka i talarlistan. Det är Jessica Blixt (D). Därefter är det Jörgen Fogelklou. Som är sist i talarlistan. Varsågod Jessica.

Tack ordförande. Jag tycker att det är viktigt att vi kommer ihåg vad det här handlar om. Det här handlar om, det här handlar om Göteborgs framtid. Det finns inget viktigare än en lyckad skolgång. Det är vi skyldiga alla barn. Då är det galenskap att lägga ner välfungerande skolor. Man måste vara beredd att lägga pengar på barnen i stället för att lägga dem på slöseri och idiotprojekt. Sedan behöver vi hålla oss till sanningen, tänker jag. Det här med att det var ett omfattande problem med råttor och sådant stämmer ju inte. Har man varit ute och pratat så vet vi att så är det inte. Det här är också ett jättestort bekymmer. Vad som har hänt nu är att man tvingar barn att gå på vissa skolor. Där de inte vill gå väljer de andra skolor. Vi pratar om konkurrens. Ni gör det ofta på den här sidan, mellan friskolor. Men i Göteborg har vi skapat konkurrens mellan de kommunala rektorerna. Man slåss om barnen. Det här är riktigt osunt. Det här handlar inte om barnens bästa. Just nu har man skapat en sådan oro på Trollängsskolan. att elever har slutat där, men det vet väl du? Man har alltså i vissa klasser fyra, fem, sex elever eller något sådant där. Det är liksom inga barn kvar. Det är katastrof. Vi har svikit de här eleverna, deras framtid. Det är inte okej.

Tack Jessica. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka, S, för en replik. Varsågod Viktoria!

Tack så mycket. Okej, jag ska försöka vara snabb. En rektors uppgift är alltså att resurssättas och planera undervisning med 17 olika kursplaner med behörig personal. Det är specialsalar, det är utevistelse, det är rätt antal timmar i moderna språk som ska erbjudas på bredden och på tvären och det är stora omfattande krav vad gäller elevhälsa, skolbibliotek. Och nu lagstiftas det dessutom om helt nya principer kring detta, där varje elev ska skannas, vilken nivå man ligger på. Är det en A-, B eller C-elev? Sedan ska man undervisas av behörig personal i mindre lokaler. Särskilt stöd och anpassningar i klassrummet tas bort. Detta kommer att fordra så otroligt mycket resurser. En liten skolenhet, när man också på den här sidan pratar om att vi ska ha en rektor, en skola, där man inte får flytta en spänn mellan skolenheterna. överlever aldrig det ekonomiskt. Aldrig! Så ni pratar om att svika barn för att de får flytta några hundra meter. De kommer för fasen inte ens ha en lärare i klassrummet med den här ekonomiska politiken. Tack!

Tack Viktoria och berätta om Jessica Blixt (D). Det är begärt en replik. Då lämnar jag ordet till Jessica Blixt (D). Varsågod.

Jag vet inte riktigt vad du pratar om och vad du målar upp för bild. Själv har jag stått i ett klassrum i 17 år varje dag. Jag vet vad det handlar om. Jag vet hur de här skolorna fungerar, och jag vet hur man organiserar. Det har gått alldeles utmärkt. Det här handlar om elevernas trygghet här och nu. Det är jätteviktigt. Det handlar om en hög undervisningskvalitet. ska lyckas, att elever ska nå kunskapsmålen. I dag går 1 000 elever ur skolan utan gymnasiebehörighet. Det är bara 40 % av de elever som klarar nationella prover i trean, eller de som misslyckades, som går ut. Så vi vet redan i årskurs 3 vilka elever som inte kommer att klara proven.

Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka för andra och sista replik. Varsågod Viktoria.

Tack Jessica. Jag förstår att det har gått alldeles utmärkt att bedriva undervisning i dina klassrum under tiden vi har varit i en expansiv fas. Och vi har fått leta med ljus och lykta efter att få fram skolplatser där man har kunnat ha rätt antal elever på rätt antal klassrum. Men nu är vi ju inte där. Det är ju den här snälla krismedvetenheten. Det enda ni har pratat om på den här sidan är att ta bort de tillfälliga lokalerna. Då gör vi en inventering av det. Det räddar ju inte i närheten av det som vi står inför. Ni måste komma in i matchen och ha några egna förslag som inte handlar om att gå och ställa er. och med banderollen och säga att gör ingenting. Jag är med på att diskutera vad som helst. Men vi måste ju kunna ha en skolstruktur där vi kan ge rektorerna förutsättningar och inte gå till jobbet och bryta mot lagen varje dag. För det är ju det ni säger.

Tack Jessica. Eller tack Viktoria, inte Jessica. Men Jessica får andra sista kontrareplik.

Det räcker att man tittar i vår budget och jämför den med er budget.

Tack Jessica, då är vi tillbaka i talarlistan. Viktoria, du har ju haft två repliker. Du får gärna sätta upp dig om du vill. Men då börjar vi med Jörgen Fogelklou. Därefter är Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet. ordförande. Trollängsskolan har fostrat faktiskt musikanter som är välkända i hela världen. De har fostrat elitidrottsmän. De har fostrat framtida företagsledare och de har fostrat framtidens politiska ledare. Hur vet jag det? Jo, för jag har själv gått i Trollängsskolan och jag har gått, varit klasskamrater med många av dem idag som driver företag eller är världskända musiker. Jag hade egentligen inte tänkt gå upp i den här debatten, men det är en fråga överhuvudtaget varför man stänger ner fullt fungerande småskolor. Det har jag aldrig förstått någonstans. Jag lyssnade på dig här, Viktoria. Nu kanske jag inte fick citatet exakt, men det får vi väl gå tillbaka och lyssna på. Varför ska man låta ett fåtal privilegiet att få gå på Trollängsskolan? Vad är det för privilegium? Att gå på Trollängsskolan. Och om det nu är ett privilegium, varför tar man då bort det? Det skulle jag jättegärna vilja ha svar på. Tack!

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Viktoria.

Det är ju det här begreppet solidaritet. Att jag och mina ungar vill ha det absolut bästa. När ett helt områdes ungar får det sämre. Om vi sprider ut så att vi har halvfulla klasser överallt. Så att alla får sämre tillgång till särskilt stöd. Alla får färre resurser. Det är solidaritet. Det är det jag menar. Att en grupp barn får ett privilegium att gå i en liten skola på bekostnad av elever 800 meter bort som inte får ihop det. Det är så jag menar när jag säger så. Inte att jag inte unnar föräldrar och elever att ha barn på skolor där de trivs. Sen undrar jag faktiskt vad all skolpersonal som jobbar på våra. Stora barnfabriker med bäst resultat. Vi har ganska många stora skolenheter som levererar bland de högsta resultaten. Både i trygghet och studiero och i betygsresultat. Jag undrar vad deras personal känner när ni beskriver deras verksamhet som barnfabriker där man inte leker och man inte kan leva. Det är ju helt orimligt. Eller vad era kollegor i de andra storstäderna har hållit på med när de nu har. byggt skolstrukturen på det här sättet. Och så till Jessica så vill jag säga att era 130 miljoner som ni har lagt med er, eftersom ni är de enda som prioriterar skolan och klarar att prioritera skolan, det är 1,3 % ungefär av vår totala budget. Och det är inte ens ett piss i oceanen, ursäkta uttrycket, för allt det som vi har att hämta hem. Vi har att hämta hem en miljard om vi ska få ihop det här och det måste gå väldigt och ni är inte delaktiga i en enda konstruktiv diskussion. Det hoppas jag att göteborgarna förstår. Att leka pingpong och pajas med elevernas skolgång och inte vara en seriös politiker för att det inte är bekvämt det anstår inte oss, tycker jag. Tack.

Tack, Viktoria. Och med detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod, Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande. Jag är jätteglad att du gick upp och sa det som du precis sa här. Det är lite häpnadsväckande. Att du sade det så ärligt är förvånande. Det här är klassisk socialdemokratisk politik. Här har vi en skola som går ganska bra. Då lägger vi ned den, för då blir det lite, lite bättre, och då har det blivit jämlikhet. Ingen ska få vara bättre än de andra. I stället för att åtgärda de skolor som det är problem på tar man bort den som är bra och sänker standarden, för då har det blivit jämlikt. Jättebra att du gick upp och erkände detta! Klassisk socialdemokratisk politik. Tack Jörgen.

Då lämnar jag ordet till Axel Darvik, L, som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Jag får också instämma i det som Jörgen Fogelklou säger. Jag får tacka för ärligheten. Det viktiga är att alla får det dåligt, lika dåligt, än att några får det bra. Det är den politiken som man får med vänsterstyret. Vi vill att så många som möjligt ska få det bra. Därför vill vi bevara bra skolor. som också levererar bra resultat. Vi har absolut inget problem med att ta ansvar för skolan varje dag i veckan. Ni får gärna lämna över den till oss. Vi kommer bara att driva en helt annan typ av politik där vi ser till att vi bevarar de välfungerande skolorna, utvecklar dem och ser till att fler får chansen och att vi inte slösar med skolresurser på nya stora jätteskolor samtidigt som elevantalet. krymper. Hade ni varit ärligt intresserade av samtal över blockgränserna så hade vi definitivt ställt upp. Men det har ni aldrig varit, Viktoria. Det har kommit förslag, men några timmar innan nämndsammanträdet börjar. Så för man inte en förtroendefull dialog. Hade vi kunnat prata ihop oss så tror jag att de här besluten hade blivit mycket bättre. För de flesta av dem har ni ändå fått riva upp och göra om. Tack!

Tack Axel och på detta har Viktoria begärt en replik. Varsågod Viktoria.

Nej, jag ska inte förlänga det här utan jag ville bara förtydliga att solidaritet inte bygger på att en skola är bra och populär och omtyckt så nu ska vi göra det sämre för alla. Utan solidaritet bygger på att man kan ställa sig lite över sin egen situation och se att om vi går kvar här då får det dåliga delningstal för alla de här skolorna runt omkring. Vilket innebär att vi inte. Vi kommer inte ha råd att ha en speciallärare. Vi kommer inte ha råd att ha kvar Adrian ute på skolgården som är en fantastisk trygghetsvärd eller rastvakt. Men däremot, om vi nu lägger ner den här skolan som var gammal redan när Staffan gick på den på 80-talet, som håller på att vittra samman och erbjuder plats lite längre fram på gatan, så kommer fler få bättre förutsättningar och få allt det stöd de behöver. Det är dessutom så att kommer du utanför och blir mobbad, på en enparallellig skola, så har du ganska få kompisar att söka dig till. Så det är inte alltid tryggheten som finns där.

Tack. Tack, Viktoria. Då har Jörgen Fogelklou begärt ordet och är sist i talarlistan just nu. Varsågod, Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande. Jag skulle egentligen tagit en replik, men jag kunde inte det, så jag tar ett ord. Nu gick Rolka upp här och försökte. rädda sin replik här om att alla ska ha det lika dåligt. Men så här, det är ju egentligen inte ett pengaproblem. Göteborgs grundskolenämnd har en fjärdedel av vår budget. En fjärdedel av stadens budget går till skolan. Det är egentligen inte pengar. Det här är en styrning och ledningsproblematik. Tack!

Tack Jörgen, och på detta har Viktoria begärt en replik.

Det hade inte varit ett budgetproblem om vi hade haft ett skolsystem där vi kunde få fördela pengar efter behov till skolor som behöver det. Där vi kunde flytta pengar där de behövs. Då hade vi kunnat behålla både små enheter som vi tyckte var bra, men det är ju tyvärr så att vi konkurrerar på en marknad. Där konkurrenslagstiftningen och aktiebolagslagen ständigt trumfar barnens rätt till en trygg skola. Så jo, det är visst problem. med pengarna. Men däremot, under tiden som den här sidan styrde så hade ni ju inte koll på problemen. Ni läckte ju 150 miljoner i tomma stolar och bara va? Gjorde vi det? Vem är det som kör ungefär på julafton? Och sen så pratar vi om att ni prioriterar pengar på skolan och ni prioriterar pengar på skolan, men ni kunde prioriterat ännu mer pengar på skolan, men ni väljer att sänka skatten. Allt faller ju platt. Tack.

Tack Viktoria och för detta har Jörgen Fogelklou begärt en kontrareplik. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet. Det här får man ofta höra från den här sidan om marknadsskola och att man inte kan ge olika skolpengar till olika friskolor och kommunala. Men om man tycker att det är problem, och det kan jag också tycka är ett problem, då får man ju ta upp det med de som införde detta. Och det var Socialdemokraterna som sa att de privata ska ha exakt lika mycket som den kommunala skolan för annars blir det inte rättvist. Så det var sossarna som fick. Man fick in det när man gjorde detta. Så ta upp det med dem! ordförande om försäljning av Cirkus Lorensberg till föråldrat pris

Tack Jörgen! Jag har tomt på talarlistan och jag anser att interpellationen har färdig debatterats. Jag går över till ärende nummer fyra. Interpellation av Axel Darvik (L) till exploateringsnämndens ordförande om försäljning av Cirkus Lorensberg till föråldrat pris. Svaret har varit utsänt. Kan det anses föredraget? Ja. Då lämnar jag ordet till interpellanten Axel. Varsågod!

Tack ordförande och tack för svaret. Jag har ställt frågor om den så kallade cirkustomten i Lorensberg. Det här är ett av stadens mest attraktiva lägen. Precis vid Lorensbergsteatern. Planen är att bygga lyxiga bostäder på den här platsen. Den markanvisning som gjordes för tio år sedan den gick till ett bolag, gick till Serneke som det hette då. Därefter så har Serneke sålts till ett bolag som heter Doxa, där också entreprenadverksamheten har gått i konkurs. Detta har drabbat många småföretagare oerhört illa. Nu väljer man. inventeringsnämnden att överlåta den här markanvisningen till ett helt nystartat bolag som ägs av samma Ola Serneke? Min fråga är, får man avbryta anföranden?

Nej, nu håller vi oss till ordningen. Fortsätt Axel avsluta.

Ja, tack. Nej, men då har man gjort en ny överlåtelse av den här markanvisningen till ett helt nystartat bolag som inte har något annat än en personlig koppling. Det finns alltså ingen juridisk koppling mellan de här två aktörerna, utan det här är helt läget som att en chef hoppar av och startar eget och då får man ta med sig avtal man har med kommunen in i sitt nya bolag. Det sätter en helt ny princip och jag undrar om detta är en princip som den nya majoriteten i exploateringsnämnden kommer att driva.

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Robert Hammarstrand. Därefter är Patrik Höstmad. Varsågod Robert!

Ja, det finns ju ett interpellationssvar här. Vill du att jag läser upp det för dig, Axel? Jag hade chansen innan, men det var först. Ja, varför har exploateringsnämnden valt att genomföra försäljningen av Cirkus Lorensberg till samma prisnivå som 2016? Trots att marknadsvärdena i centrala Göteborg förändrats kraftigt sedan dess. Och det här är ju liksom. Här är det slut, Axel. Någon försäljning har inte skett. Du har alltså skrivit en interpellation om någonting som inte har inträffat. Och nu vill du blanda in andra frågor i det här. Hade jag varit i dina kläder så hade jag ödmjukat mig och sagt ursäkta. Mot bakgrund av svaret så drar jag tillbaka min interpellation. För här har du. Du har ställt en fråga om någonting som inte har skett. Det har inte skett en försäljning. Det är hela temat för din interpellation. Vill du debattera andra frågor i något parallellt universum? Gärna för mig. Men här tar det slut för min del. Jag har gett dig ett svar på en fråga som inte har skett. Tack!

Tack Robert! Då har Axel Darvik begärt en replik på detta. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Det här säger väl någonting om hur oerhört känslig den här frågan är för Robert Hammarstrand. Eftersom vad vi pratar om är ju en option. Det är alltså villkor för en försäljning som ställdes ut för 2016 som ni säger fortsatt ska gälla även idag med en uppräkning som inte motsvarar den akuta. aktuella marknadsvärdet. Dessutom är det så att ni låter den här försäljningsoptionen flyttas över till en annan person bara för att det finns en personlig koppling. Att det är samma människa som var med och startade det ena bolaget och det andra. Då uppstår naturligtvis frågan om detta är en helt ny princip. Att chefer som hoppar av bolag kan ta med sig lukrativa avtal och kontrakt som man har med kommunen. Att använda ordet försäljning är ju. för att förstå vad det handlar om. Det här handlar ju om villkor för en försäljning. Sedan har inte transaktionen skett, men det här är första steget och ett mycket viktigt steg i en försäljningsprocess. Det är därför jag vill diskutera.

Tack Axel och berätta har ju Robert Hammarstrand begärt en kontrareplik. Varsågod Robert.

Återigen, det är ganska tydligt av interpellationssvaret att det du vill ha svar på är om vi har tagit ut ett under. under pris för någon försäljning som inte har skett. Vi kommer aldrig att ta ut någonting som ligger under marknadspris. Dels så får vi det inte enligt lagstiftningen, dels så vill inte vi det från vår sida. Vi vill ha så bra betalt som möjligt för den här marken. Någon försäljning har inte skett, Axel. Det är det din interpellation handlar om. Nu väljer du att prata om andra saker. Håll dig. till ämnet.

Tack Robert och då lämnar jag ordet till Axel för andra och sista replik. Varsågod.

Tack ordförande. Jag vet mycket väl hur de här processerna fungerar. Jag har lång erfarenhet och har jobbat med detta och det du gör nu Robert Hammarstrand är att du försöker blanda bort korten och du vägrar svara på frågan. Är det en ny princip för styret att en chef som hoppar av sitt tidigare bolag kan ta med sig luckra relativa kontrakt? in i sitt nystartade bolag, för så har vi aldrig gjort tidigare. Det borde vara självklart att det är den juridiska personen som åsyftas. Så har man alltid hanterat det tidigare, men här finns tydligen andra skäl. Om det är personliga kopplingar eller vad det är, det får ju du redogöra för. Men varför väljer ni att agera på det här sättet som man inte gör annars i markanvisningar? och vid försäljning av kommunal mark. Om det hade varit intressant att få bra pris, då kan du göra en öppen markanvändning igen.

Tack Axel, vi går tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Patrik Höstmad. Därefter Hans Arby. Varsågod Patrik!

Tack för det! Jag hade den här markanvisningen som prissättningen är kopplad till, skötts rätt och riktigt av de rödgröna, så hade vi inte behövt den här interpellationsdebatten. Byggaktören som det handlar om har drivit sina bolag på ett vårdslöst sätt. I haveriets spår följer obetalda skatter, konkurser, skulder till en massa småföretagare och entreprenörer i Göteborg och nu även konkurser. kursförvaltaren efter dem för att kräva tillbaka pengar de redan fått betalt, vilket sätter många på ruinens brant. Det är skäl nog att byta byggaktör. Dessutom har markanvisningarna använts som en handelsvara. Hela bolagskoncernen har köpts upp av ett annat bolag. Byggaktören har hoppat ur den här bolagskoncernen. Sedan har de dealat med sig. Det är flera grejer. Det är fastigheter, utvecklingsprojekt och så vidare. Den här markanvisningen ska då gå tillbaka till byggaktören personligen i hans nya bolag. Så gör vi inte i Göteborg. undvika spekulation på markanvisningar. Vi har inte gjort det tidigare och vi ska inte göra det i framtiden heller. Men just här har ni tillåtit det. Markanvisningen borde därför återtas och utlysas på nytt. Då löser man också alla frågor kring priser, hur de har förändrats och så vidare. Men jag kan ge er, min bedömning är också att det här med prissättningen sköts riktigt. Vi har tagit ett nytt beslut i nämnden om att det inte kommer att gå under det priset som budade, men följer index uppåt om det blir en bättre utveckling på marknaden. Men markanvisningen borde alltså återtas. aldrig vara kvar hos den byggaktören. Tack.

Tack Patrik, då lämnar jag ordet till Hans Arby. Därefter Johan Zandin. Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Det som Patrik sa att Roberts svar är korrekt på grundfrågan här med hur markanvisningen fungerar. Rätt utformat så kommer vi få betalt det vi ska. Men som Patrik och nu även Axel lyfter finns det en annan del av hur det här ärendet har hanterats och som får mycket större konsekvenser på lång sikt. lång sikt. Det gäller framför allt intresset hos andra nationella byggaktörer som vi vill ska vara med och utveckla Göteborg. En markanvisning är en exklusiv option till en byggherre, ett bolag, för att utveckla en plats fram till färdig detaljplan. Om man inte vill ha den lämnar man tillbaka den utan ersättning. Till skillnad från aktieoptioner och liknande så är det alltså ingen handelsvara. Här är det alltså ett bolag. Vi förklarar det en gång till, för det här är inte så jädra lätt att hänga med. så är det alltså ett bolag inom Doxa som inte längre vill ha sin markanvisning. Hade det varit överföring mellan bolag i samma koncern så brukar vi godkänna det som är unikt i det här fallet. Alltså att det är en överföring mellan två bolag i två helt olika koncerner med två helt olika ägare. Det enda som förenar dem är att det råkar vara samma person som var huvudägare i bolaget som en gång fick markanvisningen som nu är det i det andra bolaget. De rödgröna med stöd av SD marknads- anvisningen följer en fysisk person och inte en juridisk person. I princip är det här en direktanvisning till en Göteborgsprofil. Precis sådant vi ville komma bort från och som bekräftar bilden av att Göteborgs byggmarknad bara är för göteborgare. Den här typen av hantering kommer leda till minskat intresse från byggaktörer vilket i sin tur leder till både sämre variation, mindre konkurrens och lägre markpriser. Så Robert Hammarstrand, hur förklarar du för alla? seriösa byggaktörer som vi är så beroende av beslutet om en överflyttning som ni fick med stöd av SD. Tack.

Tack Hans! Då lämnar jag ordet till Johan Zandin. Därefter är det Jörgen Fogelklou som är sist på talarlistan. Varsågod Johan!

Tack så mycket! Det är intressanta frågor som bland annat Axel och Patrik tar upp här, så jag föreslår att ni skriver ned dem i en interpellation och ställer en interpellation om de frågorna. Som Robert så riktigt påpekade handlar ju inte den här interpellationen om de frågorna. frågorna utan de handlar om prissättning av tomten och där finns ju väldigt tydliga konkreta svar i interpellationssvaret. Om man ska sammanfatta det lite kort så är första frågan varför har ni sålt tomten för billigt? Svaret är vi har inte sålt den. Fråga två är hur har det gjorts någon oberoende marknadsvärdering? Svaret är nej, det kommer vi göra i samband med att vi säljer den. Fråga tre är hur ska ni säkerställa att ni kommer få ett marknadsmässigt pris? Jo, vi kommer värdera. den när vi ska sälja den och sedan är fjärde frågan om nämnden överväger att ompröva beslutet och då står det att den kommer diskuteras under våren 2026 och där sitter ju Patrik själv med i nämnden så det kan han nog svara bättre än jag på hur resonemanget går. Men de punkter som Axel tar upp som mycket väl kan vara intressanta både i det konkreta fallet och av principiella skäl handlar ju inte interpellationen om så återkom gärna. Med en ny interpellation är jag säker på att Robert och andra gärna svarar på de frågorna, när det är de som står på dagordningen. Tack!

Tack Johan och Hans Arby (C) har begärt en replik, därefter Axel Darvik en replik. Varsågod Hans.

Tack Johan att du i alla fall vill upp och svara. Alltså interpellationer är ju en liten öppnare diskussion. Jag menar jag ställde en skriftlig fråga om styret skulle släppa upp frågan om tomträtt till kommunfullmäktige. Jag fick inget riktigt svar där, inget ja eller nej, utan bara mer om varför deras förslag var så bra. Så jag tror vi ska kunna tillåta. åt en liten öppnare diskussion här på interpellationer. Det gäller markanvisning till, i det här fallet, cirkustomten generellt. Det har en prispåverkan hur det har hanterats. Tack.

Tack, Hans. Berätta, har Johan Zandin begärt en kontrareplik?

Ja, man kan ju absolut ha öppnare frågor i en interpellation än vad den här interpellationen har. Men den här har ju fyra väldigt konkreta frågor som mottagaren av frågorna har svarat på lika konkret. Vill man ha en öppnare diskussion så kan man ju ställa öppnare frågor i nästa interpellation. Jag gissar att ni kommer att återkomma i det här ärendet. Tack!

Tack Johan! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik för en replik. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag tror att ni lyssnare på den här debatten inser ganska så snabbt att oviljan hos Robert Hammarstrand och Johan Zandin att svara på den här frågan om varför man har gett en markanvisning till Ola Serneke inte handlar om huruvida den är korrekt formulerad, utan att det här är en mycket jobbig fråga att svara på. Det sätter en ny princip. för hur man gör upp affärer där man kan hoppa av från ett bolag och starta ett nytt och så ta med sig en markanvisning. Dessutom som sagt till ett föråldrat pris och även om det räknas upp med Göteborgssnittet så lär det ändå vara så att man säljer till ett underpris jämfört med om man hade haft en öppen markanvisning. Anledningen till att också ta upp detta är ju för att det är så många seriösa aktörer som har hört av sig. Tack Axel! Det borde ju vara någonting som ni också oroar er för.

Tack Axel och Johan Zandin! De har begärt en kontrareplik på detta. Varsågod Johan!

Tack så mycket! Jag har ingen ovilja att svara på frågor om hur det rödgröna styret bedriver sin markpolitik. Men då får man ju ställa de frågorna i interpellationen. Dels så säger ju både kommunallag och arbetsordning att vi ska hålla oss till det ämnet som står på dagordningen. Dels var det ju först för några minuter sedan när du gick upp i talarstolen och ställde helt andra frågor än vad som stod i interpellationen, som jag insåg att det var de helt andra frågor du ville ha svar på. Hade de stått i interpellationen som publicerades för flera månader sedan, så hade jag ju haft möjlighet att ta reda på fakta om de frågeställningarna. Nu har vi de frågorna vi har och de har besvarats. väldigt tydligt, men återkom gärna med fler frågor. Tack!

Då går vi tillbaka till talarlistan och vi börjar med Jörgen Fogelklou. Därefter är Patrik Höstmad. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Frågor och interpellationer följer ju ofta att det blir följdfrågor och följdfrågor i interpellationen. Man kanske skulle tagit de här frågorna sedan och sedan gått in på detta. Jag kan hålla med dig det, men att man ska svara på frågor som ställs under interpellationen. Ja, det ska man göra. Vi har ju en representant i exploateringsnämnden. Det här är så långt out of my comfort zone jag bara kan vara. Jag har pratat med ett antal människor från andra partier, och jag blir inte riktigt klok på detta. Nu har Hans Arby, Axel Darvik och jag tror även Patrik varit uppe och ställt den fråga som jag skrev i början. Jag vill helt enkelt ha svar, Robert Hammarström. Kan en option eller en försäljning följa med en person, inte en juridisk person, till ett annat bolag eller ej? Är det så vi brukar göra i Göteborg? För är det så vi gör i Göteborg, då har jag inga problem att vår gubbe i exploateringsnämnden röstar som jag. Men om det inte är det, så sätter vi ju ny standard här. Och jag vill faktiskt ha svar på detta, för jag är ingen expert. Du är det. Kan jag få svar på detta? Tack!

Tack, Jörgen. Då har vi Patrik Höstmad. Det är han som är sist i talarlistan. Varsågod, Patrik!

Ja, tack för det. Du får tydligen inget svar, så jag kan väl svara åt dig. Det var så att Hans Arby bad förvaltningen att ta fram. Finns det något annat exempel där vi har agerat på det här? Förvaltningen kan inte hitta det. Däremot hittar vi fall där vi, när liknande har skett, återtar den. Det är det normala. Anledningen är ju till att, förstås, har ju Serneke och Doxa dealat med den här markanvisningen. De har satt ett värde på den. Och sen har den förts över till ett bolag och varit en del i en komplicerad affär och haft ett värde. Det betyder att vi har spekulation med kommunala markanvisningar. Det är no-go på det från Demokraterna i alla fall. Jag hoppas ni ansluter till Sverigedemokraterna. Tack!

Tack Patrik! Jörgen Fogelklou har begärt en replik på detta. Varsågod Jörgen!

Jag har ingenting emot den här byggherren, det måste man först säga, för de hejar på ett fantastiskt bra hockeylag. Men då ska jag ställa frågan till dig, Robert. Stämmer det som Patrik gick upp här och sa? Nu har vi varit fyra, fem stycken som har ställt samma fråga till dig. Stämmer det som Patrik säger, att det här är första gången vi gör så här i staden, eller inte? Tack!

Jag har tomt på talarlistan och jag har inte agerat så mycket, men det är väldigt viktigt att ledamöterna håller sig till det som gäller och behåller god ton. Frågor som finns som man vill ha svar på så är man alltid välkommen att skriva interpellationer eller frågor eller motionera. Interpellation är, man får en skriftlig interpellation och man svarar skriftligt och man håller sig inom ramen för den interpellation som är skriven. Nu har jag släppt på det lite grann. men jag hoppas att vi alla ledamöter förstår att det finns spelregler att förhålla sig till. Och jag hoppas att det fortsätter med god ton resten av dagens fullmäktigemöte. Nej, Jörgen, inga diskussioner. Jag bara säger god ton och så håller vi oss inom det. Jag har inte sagt vem eller vad. nämnden för funktionsstöd om upprepade allvarliga missförhållanden inom LSS-verksamheten

Då går vi över till ärende nummer fem. Det är en interpellation av Kristina Bergman Alme (L) till ordföranden i nämnden för funktionsstöd om upprepade allvarliga missförhållanden inom LSS-verksamheten. Där har Jonas Attenius (S) begärt ordet. Varsågod, Jonas.

Tack ordförande. Denna interpellation skulle vi vilja bordlägga till nästa fullmäktigesammanträde den 28 maj.

Då har vi hört. Det finns önskemål om att bordlägga interpellationen. Är det fullmäktiges mening att vi kan bordlägga den? Jag har en ordningsfråga. Du har en ordningsfråga. Du får gärna komma. Varsågod Kristina.

Tack! Jag tycker det är väldigt synd att behöva bordlägga i och med att det blir byte av ordförande. Nu blir det i sådana fall Dario som får svara på frågor som Håkan skulle ha svarat på. Jag tycker det är ytterst beklagligt att det har blivit så här. Jag vet att jag var bortrest förra gången, men den lämnades alltså ändå in i januari. Inte snyggt, vill jag bara säga.

Nej, det är så här. Frågor och interpellationer har vi mellan klockan 15.00 och 16.15. Klockan har faktiskt passerat 16.15. Därmed lämnar vi de kvarvarande interpellationerna till nästkommande fullmäktigemöte. Så är spelreglerna här. Därmed lämnar vi interpellationsdelen och går över till beslutsfattande. Ja, och då ställer jag frågan, kan vi bordlägga ärende nummer 6 också till nästkommande fullmäktigemöte? ordförande angående aktivitetskravet för ekonomiskt bistånd

Ärende nummer 6 och det är interpellation. Där har kommit önskemål om bordläggning. Kan vi bordlägga interpellationen? Ja.

Och vi går på ärende 7, som är Göteborgs stads årsredovisning för 2025, där kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads årsredovisning för 2025 godkänns. Inledningsvis har gruppledarna för respektive parti möjlighet att hålla ett anförande. De är föranmälda, så jag lämnar först ordet till Jonas Attenius. Därefter Hampus Magnusson. Varsågod Jonas Attenius (S)!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare! Mycket går bra i Göteborg. Vi är Sveriges snabbast växande storstad. Unga människor flockas till vår hemstad. Det är något att vara stolt över. Hit vill man flytta. Här vill man bo. I vår stad vill man också skapa sig ett gott liv. Det är så här. Göteborg har blivit tryggare. både i förorter och i centrum. Andelen utbildade lärare och förskollärare har ökat. Tusentals nya bostäder har färdigställts de senaste åren och allmännyttan växer igen. Och just idag så har biljettpriset i kollektivtrafiken sänkts. Och detta och mycket, mycket mer är resultatet av våra medarbetares hårda arbete och det rödgröna styrets prioriteringar. För vi, vi sätter välfärden först. Samtidigt är vi inte utan bekymmer. Precis som i resten av landet ställer de drastiskt minskade barnkullarna, som varit uppe tidigare, men också den större andelen äldre, hela välfärden inför svåra avvägningar. Vi har också ett oroligt omvärldsläge med krig i Europa och i Mellanöstern som hämmar den ekonomiska tillväxten. Det hjälper inte att regeringen prioriterar skatter. skattesänkningar till de som redan har så mycket så att de inte ens vet vad de ska göra av pengarna, i stället för att få fart på konsumtionen. Men mot regeringens passivitet så står det rödgrönt styre som alltid väljer Göteborg. Vi ger verksamheterna de resurser som de behöver utifrån sina behov, inte från någon färdig mall. Vi omfördelar från administration till första linjens personal. Vi bygger ut säkerhetsarbetet. och krisberedskapen, torg rustas upp, spårvagnslinjen invigs och lekplatser får plats. Och de fattigaste familjerna får också lite extra hjälp genom krisen. Ekonomin är välskött, vilket också bekräftas om igen. Ordförande, jag vet att Göteborg inte är isolerat från vår omvärld. Även om mycket är gjort och görs så finns mycket mer att göra. Med ett något lugnare omvärldsläge och med en förbättrad tillväxt och en regering för alla våra invånare kan vi göra ännu fler göteborgares liv ännu bättre. yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack! Då nästa talare är Hampus Magnusson, därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Hampus!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, vi älskar Göteborg och trots allt som är positivt med Göteborg så har vår stad stora problem. Där göteborgarna och vårt näringsliv skapar den ena världssuccén efter den andra så hamnar Göteborgs stad, ansvaret för de som vilar här inne, bland Sveriges sämsta. kommuner. Det spelar ingen roll vilken kommunal verksamhet man väljer att titta på. Jonas, Göteborgs stad är nästan alltid sämre än jämförbara kommuner. Barngrupperna i förskolan är större än riksgenomsnittet och större än Skolverkets riktlinjer. Skolresultaten sämre än andra jämförbara storstäder. Vi har fem av Sveriges tio sämsta. skolor i Göteborg som drivs av Socialdemokraterna. Seniorernas upplevelse av äldreomsorgen tillhör den sämsta tiondelen i Sverige och har gjort så under många år. Bemötandet av företag är bland det sämsta i landet. Lyssna här nu. Göteborgarna rankar till och med trafiksituationen högre och bättre än vad de gör, de här politikerna. Reglerna för serveringstillstånd, uteserveringar och allt annat som skapar stadsglädje är krångligare i Göteborg än på många andra ställen och många andra kommuner. Det här är resultatet av ett i det närmaste kompakt socialdemokratiskt styre och en politisk kultur som gör människor till offer. Det är resultatet av en politik som hellre har bekämpat rikedom. än att bekämpa fattigdom. En politik som fastnat i problem och begränsningar i stället för att faktiskt se möjligheter. Samtidigt är arbetslösheten i Göteborg högre än i övriga Göteborgsregionen. Vi har lägre medelinkomst än Alingsås. Inget fel på dem, men. Nej, otryggheten på stan, i bostadsområdet, i skolan men också i hemmet är ett fortsatt stort problem. Därtill har vi en utflyttning av barnfamiljer till våra kranskommuner som är omfattande, vilket innebär att Göteborg tappar framtidens barn men också framtidens skattekraft. Och som om inte detta vore illa nog. så betalar göteborgarna mer i kommunalskatt än många andra närliggande kommuner. Och på bara tre år har vänsterstyret skuldsatt göteborgarna med ytterligare 15 miljarder kronor. Det här är ett förfärligt facit av socialdemokratisk politik. Göteborg behöver ett nytt ledarskap. Tack!

Nästa talare är Daniel Bernmar (V). Varsågod, Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Årsredovisningen har mycket att berätta. Som ekonom skulle jag vilja prata om nettolåneskulden. Jag skulle vilja prata om resultatet. Jag skulle vilja prata om egenfinansieringsgraden. Men det är tråkigt, så jag tänker inte göra det. Jag tänker i stället berätta om några av de sakerna som nämns i den här rapporten som har gjort skillnad i göteborgarnas vardag. Jag vill börja med de viktiga arbetsvillkoren för de människor som arbetar för göteborgarna, med göteborgarna. Välfärdsyrkena som bär upp Göteborgs stad. Insikten om att det är deras arbetsvillkor som gör skillnad för människor i deras vardag, det har vi insett. Att arbeta med deras arbetsvillkor och deras arbetsmiljö. har varit viktigt. Därför har vi gjort stora satsningar på att nå den lönepolitiska målbilden. Det har gett resultat. Det betyder att en undersköterska i Göteborg har fått 2000 kronor mer i plånboken än vad de hade innan årets början. Det betyder att minutstyrningen nu äntligen avvecklas, att sjukskrivningarna sjunker och att vi äntligen har ett kollektivavtal. mot sexuella trakasserier. För det rödgröna styret är att minska klyftorna en prioriterad fråga. Vi har varit tydliga med att alla barn ska ha samma livsvillkor. Därför har vi arbetat intensivt med att tillföra socialtjänsten resurser och utveckla det förebyggande arbetet. Skolan som arena har fortsatt byggts ut och antalet barn i hemlöshet är färre i år än vad de var året innan. Och då var de rätt många. redan lågt och det vräkningsförebyggande arbetet som tidigare har rivits ner har byggts upp igen och det har gett effekt. Vi är numera rikskända för vår tusenlapp där vi tre månader om året har ökat försörjningsstödet för att de allra mest utsatta barnen också ska få ett fint sommarlov och en härlig jul. Jag vill avsluta med att säga att vi tar göteborgarnas ekonomiska situation på stort allvar. Många göteborgare har fått vrida och vända på varenda krona. Vi lovade er i valrörelsen att vi skulle se till att priset i kollektivtrafiken sjönk. Och just idag, när vi sitter här, har vi levererat på ett sådant löfte. För idag sänker vi periodbiljetten i kollektivtrafiken med 140 kronor i månaden. Kära göteborgare, vi håller vad vi lovar och idag har vi levererat. Tack!

Jörgen Fogelklou (SD), därefter Martin Wannholt. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet, herr ordförande. Göteborg är en fantastisk stad, men vi måste våga ha en dröm om att vi kan bättre än det som redan är gjort. Vi måste våga prata klarspråk om problemen i våra kärnverksamheter. Årsredovisningen visar ett tydligt mönster. Kostnaderna ökar, men målen uppnås inte. Det gäller skolan, det gäller omsorgen och det gäller flera av de mål som de styrande själva har satt upp. Låneskulden har stigit kraftigt och närmar sig nu 67 miljarder kronor. Detta sker trots ett starkt resultat, vilket tydligt visar att investeringar till stor del finansieras med lån. Något som faktiskt revisionen varnade för så sent som igår inför kommunstyrelsen. Jag förstår mycket väl att Daniel Bernmar (V) inte ville stå här och prata om just det. Och då har vi inte ens pratat om cykelbro för 2 miljarder. eller ett arenaprojekt för 14 miljarder som ska bekostas någon gång i framtiden. Det här är inte bara ett sakpolitiskt misslyckande. Det är en misslyckad styrning. Vi hörde det på frågan som Viktoria fick här där hon sa att nej, men jag vill inte gå in och detaljstyra vem som förvaltningarna ska få bjuda in. Det är väl klart att politiken ska sätta ramarna. Så här gäller och sen ska förvaltningen naturligtvis utefter de ramarna få göra som de vill. Men det är en politisk styrning som den. här staden saknar. Vi kan börja med skolan. Den står för cirka en fjärdedel av stadens budget. Ändå lämnar alldeles för många elever grundskolan utan gymnasiebehörighet. Mer pengar är inte lösningen. Problemet är hur de styrande väljer att arbeta. Skolan måste tillbaka till det som fungerar. Det handlar om struktur, repetition, lärarledd undervisning och fokus på kunskap. mindre snömos och mer kunskap. Lärarna måste naturligtvis få tillbaka mandatet. Det är de som är auktoritet i rummet. Disciplin i klassrummet är en förutsättning för lärande. I vård och omsorg ser vi samma mönster. Mål sätts upp, men följs inte. Brister identifieras, men åtgärdas inte. Årsredovisningen visar också på hög sjukfrånvaro och svårigheter. att behålla personal. Det är resultatet av ett bristande ledarskap. Nämnden för funktionsstöd har präglats av tystnadskultur och bristande respekt för brukare. Det är ett haveri. Nu riskerar äldreomsorgen att gå precis samma väg. Vi möter äldre som inte kan göra sig förstådda och personal som inte förstår. Språkförbistringarna som inte hanteras är också ett tydligt tecken på att integrationen inte har fungerat. fungerat. Vi har drivit språkkrav sedan 2019, men ingenting händer. Jag kommer återkomma. Tack!

Nästa talare Martin Wannholt, då Karin Pleijel. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Ja, nu diskuterar vi årsredovisningen och summerar på en mängd olika områden förra årets kommunala verksamhet och styret. Jag skulle vilja börja med att säga att det var. Väldigt stora ord, framför allt från socialdemokraten Jonas Attenius (S) här, att det går så bra. Sen har vi lite till att fixa. Men jag skulle vara väldigt ödmjuk om jag styrde Göteborg på det sätt som ni gör. Och en stor portion ursäkter av ett stort antal medborgare som har drabbats på ett oerhört tragiskt sätt under ert styre. Och den här slapphäntheten och brist på styrningen som har tillåtit detta. Vi har haft en utbredd vanvård av att vara sjuka och äldre. Vi har fortfarande 1 000 ungdomar som ger ofullständiga betyg när de ska in på gymnasiet. Vi har stora barngrupper. Hampus har det också. Det är bland de högsta i Sverige. Till skillnad från Daniel Bernmar (V), som inte ville prata om ekonomi, självfinansieringsgrad och så vidare, tänker jag ta upp det. För att några av oss här i fullmäktige var med på 90-talet när kreditkorten glödde. De kommunala kreditkorten glödde. Och om ni kommer ihåg vad som hände efter det, när Göran Persson citerade Ernst Wigforss. Den som är försatt i skuld är icke fri. Vi går i stormsteg nu med 67 miljarder i skulder. Ja, mycket ligger på bolagen. Jag kommer komma in på det kort också. Men alltså, vi kan inte hålla på och köra en kommun. på krita. Det går inte att hitta på nya grejer. Det slöseri som har förekommit i den här staden under olika styren ska jag säga. Det är helt bedrövligt. Det är skattepengar som kunde gått till välfärd som i normala fall samtliga partier här värnar om. Och sedan sist den här vanskötseln som ni har startat upp av allmännyttan. Det nämndes här. Allmännyttan har äntligen börjat bygga. Ja, bygga jättedyra. lägenheter, köpa upp dyra byggrätter och saker att lägga på hög som inte kommer byggas på många, många år, äter upp kassaflödet och driver upp hyrorna. Och så pratar man om att minska klyftorna. Det är jättebra att undersköterskornas löner har gått upp. Det är ett bra sätt att minska klyftorna. Men att driva upp hyrorna och nästan fördubbla boendeparkeringarna hos människor som har det jättesvårt och vänder på pengarna, det är helt oansvarigt. Och det är bara sådan politik man kan sitta och föra i stängda rum som det här. Utan att skämmas. Tack.

Tack. Då var nästa talare Karin Pleijel, därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod Karin.

För 40 år sedan gjorde jag det här handskrivna projektarbetet, CO2. Ett hot mot jorden? och kunde konstatera just det hotet. Februari 1986, står det här. Sen dess har många steg tagits. Framåt i Kyotoprotokollet 97, Parisavtalet 2015. Bakåt de senaste åren med den högerpopulistiska. kören som leds av Trump, Drill Baby Drill, som gör allt för att öka utsläppen. Och inte nog med drill, Trump har startat krig så att priserna på fossila bränslen rusar i höjden. Då är det skönt att läsa den här årsredovisningen som visar att Göteborg har minskat sitt beroende av det fossila. Göteborg Energis biobränsleeldade ångpanna vid Rya blev bolagets största klimatsatsning någonsin. Vårt högt satta mål om förnybar fjärrvärme till 2025 nåddes. Pannan togs i drift 2025. Bra jobbat! Mycket är osäkert i världens kriser, men en kris rullar på med vetenskaplig precision. Klimatkrisen. Staden håller kursen med fast blick framåt i omställningen, trots svek från vår egen regering. Frihet från det fossila oket är bra. för säkerheten, ekonomin och för jobben. Göteborg vinner på att ställa om, och inte bara på energiomställning. Forskare med flera som granskar oss rekommenderar också att agera mer där vi har stor rådighet. Minska vägtrafiken. Elektrifiering och minskad vägtrafik är effektivt för att få en stad där det är gött att leva. Frisk luft, grönska, en ljudmiljö där du hör klirret från kaffeskeden. Mot porslin. Vi ökar möjligheten för hållbart resande med 15-minutersstaden, sänkt hastighet, bilfria zoner, inte minst kring skolor. Vi har nya åtgärdsplaner mot buller och partiklar. Vi sänker kollektivtrafikpriset idag. Inom byggsektorn är vi inne i ett momentum för hållbarhet, ihop med branschen, med återbrukskvarter och plattform för klimatneutralt byggande, med ökat skydd för natur Högre prioritering av grönytor stärker vi den biologiska mångfalden, samtidigt som vi gör staden grön, trevlig och rustad för klimatförändringar. Årsrapport 2025 visar att Göteborg vinner på verklig omställning. Alla vi som bor, arbetar, studerar eller besöker Göteborg får ett riktigt gött liv. Bifall till kommunstyrelsens förslag!

Tack. Då är nästa talare Pär Gustafsson (L) efter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Pär.

Tack så mycket, ordförande! Ett resultat på 3 miljarder kanske låter imponerande, men låt oss vara ärliga. Det är inte ett styrkebesked. Det är ett kvitto på att styrningen inte fungerar. Vad är det vi egentligen ser i årsrapporten? Nämnder går med överskott samtidigt som över tusen elever lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper. Vi ser barngrupper öka i förskolan. Jag har sett flera fall av vanvård inom omsorgen. Personer med funktions- nedsättningar får inte det stöd som de har rätt till, ett stöd som dessutom omprövas om och om igen. Vi har en hemtjänst som går på knäna. Antalet vräkningar av barn har fördubblats, och vi köper ut personal som inte kan göra sitt jobb på löpande band. Det betyder att pengar finns men inte når fram. Det är inte god ekonomisk hushållning. Det är en dålig prioritering. Vi liberaler vill att varje skattekrona ska göra skillnad. Vi ser också hur stadens skulder rusar och nu närmar sig svindlande 67 miljarder. Det är en farlig utveckling. Det är inte ett långsiktigt ansvarstagande. Det är att blunda när man kör och hoppas på det bästa. Samtidigt som detta sker har styret gång. på gång gått ut och krävt mer pengar från staten. Förra året kallade man till presskonferens och skyllde på regeringen och ropade att vargen kommer. Nu ser vi i årsrapporten att stadens egna resurser inte ens har använts. Det undergräver förtroendet för politiken och för vår lokala demokrati. Göteborg behöver ett annat ledarskap, ett som tar ansvar, som använder resurserna där de gör mest nytta och som sätter göteborgarnas behov först. Just nu är bilden tydlig. Socialdemokraterna har lämnat bort stadens kreditkort, och nu syns det i siffrorna. Det är inte en fast kurs i en orolig värld. Vi liberaler vill se ett Göteborg att tro på och att välfärden verkligen finns där när man behöver den. Ett Göteborg där friheten ökar och där livschanserna faktiskt blir fler. Det vill vi ta ansvar för. Och när man läser årsrapporten så syns det tydligt att det finns väldigt mycket att göra. Tack!

Då var nästa talare Dan-Ove Marcelind (KD).

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare och god kväll till alla er här inne och där ute. Ja, Pär, du nämnde det där med regeringen. Ja, om hade staden fått en krona för varje gång, någon gång från det rödgröna styret under mandatperioden skyllts någon av alla misslyckanden och tillkortakommanden i kommunen på regeringen, då hade årets överskott på 3000 miljoner kronor varit ännu högre. Bara i den nämnd jag sitter i, i ÄVO, så gick man med ett överskott på 155 miljoner. Trots dessa resultat och oförmågan att omsätta de avsatta resurserna i faktisk verksamhet kan vi återigen läsa i årsrapporten att kommunstyrelsens ordförande menar att staden underfinansierar den offentliga sektorn och att det minsann har hemställt regeringen om mer pengar. Jag tror ärligt talat att både ni som sitter här inne och de som lyssnar på den här debatten tycker att det är något märkligt att ta sig sådana brösttoner mot bakgrund av det senaste årets och årens miljardöverskott. När det rödgröna styret tog över och på den första presskonferensen var ambitionerna höga. 25 000 bostäder skulle byggas under mandatperioden, nu inte ens uppe i hälften. 500 småhus skulle byggas årligen. Förra året färdigställdes lite drygt 70, medan kranskommunerna byggde 400 procent fler småhus än vad Göteborg gjorde. Vidare skulle välfärden värnas och den demokratiska kontrollen förstärkas. Sällan har väl vår stad präglats av så många skandaler om vanvård, misskötsel och konflikter inom våra välfärdsverksamheter som under denna mandatperiod. Antalet utköp, där hälften av alla utköp är kopplade till just misskötsel, har ökat till 30 miljoner 2024 och i fjol till närmare 60 miljoner kronor. Vad gäller den demokratiska kontrollen handlar det i själva verket om att göra det väldigt svårt att röka ut alla aktörer som inte är kommunala, allt från friskolor till externa och idéburna verksamheter. inom välfärden. Fortfarande går tusen elever ur grundskolan utan fullständiga betyg. Fortfarande är barngrupperna väldigt stora i förskolan. Fortfarande får Göteborg underbetyg när det kommer till det lokala företagsklimatet. Och fortfarande har det rödgröna styret extrem oförmåga att fokusera på det grundläggande kommunuppdraget. Av de sju verksamhetsmålen påpekade stadsrevisionen så sent som i går för hela kommunstyrelsen att ingen av målen bedöms som sannolika att nå. Det här är den sista årsredovisningen. visningen den här mandatperioden. Och sällan har det varit så tydligt att Göteborg behöver ett nytt ledarskap som nu. Tack!

Tack! Då var nästa talare Emmyly Bönfors (C). Varsågod!

Tack ordförande! I stadens årsredovisning för 2025 ser vi en berättelse med två helt olika sidor. Å ena sidan ser vi en enorm vinst på nästan 3 miljarder kronor. På papperet ser stadens ekonomi bra ut och stark. Men å andra sidan är det en stad som inte får jobbet gjort. Vi har projekt för 3,4 miljarder kronor som skulle ha använts till att förbättra vår stad, men som aldrig blev av. Samtidigt ökar vår skuld. De som styr säger att vi förmodligen inte kommer att nå våra viktigaste mål. I alla fall det rödgröna styrets viktigaste mål. Klara klimatet? Nej. Bygga bort bostadskön? Nej. Minska klyftorna i staden? Förmodligen inte. Det är här vi måste vara ärliga. Det stora pluset i kassan här är inte ett tecken på att staden sköts väl, utan på att staden har misslyckats med att få jobbet gjort. Pengarna ligger på hög. för att arbeta för alla oss som bor här. Det handlar inte om att pengarna inte finns, utan att viljan att agera och förmågan att styra i rätt riktning saknas. När det gäller bostäder ser vi att man inte lyckas bygga bort kön. I stället för att bygga stora likadana områden vill vi i Centerpartiet göra det lättare för människor att gå ihop och bygga sina egna hem. Vi vill se fler småhus och lummiga trädgårdsstäder där olika sorters bostäder och boendeformer blandas. Och när det gäller klimatet så säger ju rapporten att vi inte kommer nå målen där heller. I somras såg vi vad som händer när skyfallen kommer. Staden är väldigt sårbar. För oss är det här inte ett problem som man kan skjuta på framtiden. Att agera nu är ju dessutom en möjlighet för att om vi bygger fler parker som kan suga upp vatten eller anlägger fler trygga cykelbanor och skapar en kollektivtrafik som man kan lita på då blir det enklare att leva grönt i Göteborg. Till sist vill jag tacka för alla erbjudanden. Ta tillfället i akt och prata lite om våra yngsta medborgare. I rapporten visar den tydligt att arbete för barns rättigheter har fått få faktiska effekter. Det är egentligen ett byråkratiskt sätt att säga att vi sviker våra barn, med stora barngrupper i förskolan och väldigt stora klasser i skolan. Det är i grunden en väldigt segregerad stad. Göteborg har i grunden en stabil ekonomi, vilket är bra. Men pengarna gör ingen nytta på ett bankkonto. De gör nytta när de blir en ny förskola, ett tryggare torg eller en park där barn kan leka. Pengarna finns, men viljan att använda dem rätt och förmågan att styra arbetet i stadens förvaltningar måste också finnas. Nu är det dags att Göteborg får jobbet gjort, både för dagens och framtidens göteborgare. Centerpartiet vill använda stadens resurser på ett klokare sätt. Tack.

Först ut Eva Ternegren (MP).

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Jag skulle vilja göra lite nedslag kring näringslivet, ett av många områden i årsredovisningen. Positivt för regionen är att besöksnäringen utvecklas väl, både sett till antalet resande till Göteborgsregionen och även till antalet gästnätter under 2025. Beläggningsgraden på hotell och campingplatser steg. Det utländska gästnätter stod för den största ökningen. Ett bidrag till det var Göteborgs kulturkalas som staden ordnar i centrala Göteborg. Det lockade en stor publik till konserter, matupplevelser och kulturaktiviteter. Även de stora konserterna har återkommit till Ullevi. De lockade hundratusentals besökare. De samlade turistekonomiska effekterna av de här satsningarna beräknas till drygt 860 miljoner kronor. Men årsredovisningen är också tydlig med att tillverkning och byggindustrin har haft ett tufft år. Vi har också hög arbetslöshet som är ett stort problem. För oss betyder det att svaret är fortsatta investeringar i grön industri, ren el, kompetens och framtidens jobb. Det finns också konkreta. Detta exempel på rätt vägval. Under 2025 inleddes samarbete mellan bland annat Volvokoncernen Skanska och Astra Zeneca att delta. I Hammarkullen undertecknades det fjärde Handslaget med målet att skapa fler arbetstillfällen, fler feriejobb och ökad företagsetablering. Nyföretagandet har ökat mer än på flera år, och det är en ström av företag som vill etablera sig i Göteborg. Fullt så dåligt företagsklimat som Hampus målar ut här tycker jag inte vi har. Tack för ordet!

Tack! Nästa talare är Bosse Parbring, därefter Jesper Berglund. Varsågod Bosse!

Tack ordförande! Vi har ju som vi hört tidigare i sammanträdet och som vi säkert alla vet så vet att antalet barn som föds minskar och det ställer ju våra förskolor och skolor inför stora utmaningar och vi är tvungna att ta beslut som inte alltid är så populära. Men det vi har kunnat göra i förskolenämnden och som vi visar tydligt i årsredovisningen, det är ju att när andra kommuner har satt stopp för anställning av förskollärare så gav. Vi anställer fler förskollärare. Det gör vi för att vi har kunnat tillföra mer resurser. Trots att antalet barn minskar anställer vi fler förskollärare. Det leder till att personaltätheten ökar och möjligheten till att minska barngrupperna ökar därmed. Antalet barn per anställd blir färre. Därmed får varje barn mer uppmärksamhet och omsorg av förskolepersonal. Vid senaste sammanträdet som vi hade i går i förskolenämnden är det tydligt att den här utvecklingen kommer att fortsätta under året. Vi har ett mål att 50 % av förskollärarna ska vara förskollärare på förskolorna. Vi kommer att nå 42 % under året, så vi börjar närma oss det här målet, vilket är helt exceptionellt om man jämför med hur det har varit under de senaste åren. Sjuktalen fortfarande är alldeles för höga så ser vi även där en positiv utveckling. Så även om vi i rödgröna styret absolut inte är nöjda ännu. Vi vill minska barngrupperna ännu mer. Vi vill minska sjuktalen och förbättra arbetsmiljön så är det ändå viktigt att se på alla faktorer som mäter kvalitet. Så är vi på rätt väg och nu gäller det att hålla i den utvecklingen så att den fortsätter åt rätt håll. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Talare, Jesper Berglund, därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Jesper!

Tack. Ordförande, göteborgare. Det viktigaste med en stark ekonomi är inte att kunna skryta om ett resultat. Det viktiga är vad den gör möjligt. För oss är en stark kommunal ekonomi inte ett självändamål. Den är ett verktyg för att hålla ihop Göteborg. Den här årsredovisningen visar att staden står stabilt. Koncernen redovisade ett resultat. på nära 3 miljarder kronor. Det är viktigt i en osäker tid. Det betyder att Göteborg har styrkan att fortsätta investera, fortsätta bygga och fortsätta försvara välfärden. Men vi ska inte låtsas att ett starkt bokslut betyder att alla problem är lösta, för det gör de inte. Och det finns fortfarande stora behov i staden, i äldreomsorgen, socialtjänsten och i arbetet mot ohjälpt, jämlikheten. Och det ska vi vara ärliga med. Men rätt slutsats av det är inte att backa. Rätt slutsats är att fortsätta prioritera. För alternativet till investeringar är inte ansvar. Alternativet till investeringar är uppskjutna problem. Och en stad som Göteborg kan inte möta framtiden genom att stå still. En stark ekonomi är inte till för att imponera i ett bokslut. Den är till för att märkas i människors vardag. Det är så vi ser på det här. Ordning i ekonomin, men alltid med riktning mot jämlikhet, trygghet och ett Göteborg som håller ihop. Tack.

Tack. Nästa talare är Daniel Bernmar (V). Därefter berättar Blerta Hoti Singh. Varsågod Daniel.

Tack ordförande! Jag ser att det var bra att jag varnade att jag skulle prata om ekonomi lite senare, eftersom 70% av borgerligheten, högern, har valt att lämna salen. Då kan man ju ställa sig frågan om det är så vi ska se på våra debatter i framtiden. Faktiskt väldigt förvånad hur tomt det ser ut på ena halvan. Det är ett väldigt udda sätt att hantera en debatt på, att lämna debatten. Men det är fint att några av er har stannat. Jag har läst två helt olika årsredovisningar. Den årsredovisningen som jag har läst avslutas med följande mening. Sammanfattningsvis blir bedömningen utifrån ovan att kommunens och koncernens ekonomiska ställning är fortsatt god. Det är den tråkiga ekonomernas sätt att beskriva att det går pang bra för Göteborg. När jag säger det, hur kan jag säga det? Jo, därför att den samlade netto lånen, skulden, den ökade med 0,6 miljarder. Det är jättelite. Det betyder att alla de andra skulderna som vi har är så kallat räntebärande. Det betyder att de arbetar, de pengarna, för göteborgarna med avkastning. Men det är 12 miljarder som inte gör det. Och vad är de? Jo, 70% av dem ungefär. Det är VA-kollektivet. Det är våra ledningar. Det är vatten och avlopp. Det är för att vi ska ha rent vatten. Och där, De pengarna kan så att säga inte jobba och ge räntebärande tillbaka till någon eftersom taxikollektivet ska betala självkostnad. Så det är där det nu horribla tillståndet har uppstått att vi har en nettolåneskuld. Jag tycker det är rimligt att vi har rent vatten i kranen. Jag tycker det är rimligt att vi säkerställer i beredskapssyfte att vi har möjligheter att säkerställa vatten till alla göteborgare. Men jag kommer gärna tillbaka och går igenom alla de olika ekonomiska måtten. Det är lite av en specialitet jag har. Och jag älskar också att kunna förklara den så att göteborgarna förstår att mycket av den propaganda som sägs från den här talarstolen från högern har ingen verklighetsankring. Tack för mig!

Nästa talare Blerta Hoti Singh (S). Därefter Martin Wannholt.

Tack ordförande! Ibland undrar jag faktiskt om Moderaterna och den samlade högeroppositionen ens har läst Göteborgs årsrapport. Låt mig vara tydlig med fakta. Vi har gått igenom en historisk kostnads och inflationskris. Fakta är att regeringen svek oss under den krisen. Fakta är också att regeringen fortsätter svika kommunerna och fortsätter. fortsätter ha välfärden på en svältkur. Trots detta gör vi rödgröna allt vi kan för att komma i kapp. Det gäller även barngruppers storlek och kvalitet. Vi rödgröna i Göteborg sätter välfärden före privatiseringar och skattesänkningar för de rika. Resultaten är tydliga. Vi har 1 600 färre barn i våra förskolor. Men vad gör vi? då tar vi tillfället i akt och ökar personaltätheten så att den idag är på 4,9 barn per heltidsanställd. Vi höjer kvaliteten genom att vi har all time high förskollärare. Vi har all time high personaltäthet. Dessutom, det är inte bara fakta i årsrapporten som visar att vi har mer personal och mer utbildning personal i våra barngrupper, som indirekt betyder att vi har färre barn per anställd och färre barngrupper. Men dessutom har vi också rekordstora förbättringar utifrån vårdnadshavarnas förväntningar. Häromdagen kom vårdnadshavarenkäten. Vi ligger på 4,4 av 5 i total nöjdhet. Så höga siffror har Göteborgs Stad aldrig haft. Tack!

Tack! Nästa talare Martin Wannholt (D), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Martin!

Tack! Nej, jag kan inte motstå att göra några kommentarer. Det var ju bra att Daniel gick upp och sa någonting om ekonomin. Först gör jag mig lustig. Alla vi som anser oss berörda och uttalade är ju här. Man behöver inte göra sådana kommentarer, tycker jag. Dessutom kan man faktiskt lyssna där ute också. Det är så onödigt. Men skulderna. Ja, du har ingen respekt för skuldökningen i bolagen, hör jag. Det är inte ett bekymmer. Det borde det vara, eftersom de 27 miljarderna i allmännyttan motsvarar 8,5 procent onödigt höga hyror i hela beståndet. Hade vi fortsatt med din politik, som du har skrivit in och drivit igenom med dina kamrater på den röda sidan i fullmäktige, då kör du Ebberöds bank på det bolaget, vår allmännytta. Det är precis vad som skulle hända om vi skulle lånefinansiera. Du är kanske inte tillräckligt gammal, Bergman, för att komma ihåg 90-talskrisen och vad som hände med allmännyttan då. Men ni driver upp hyrorna. Du säger att det inte drabbade skattebetalarna, att det låg på VA-kollektivet och så vidare. Men det enda sättet att finansiera den snabba expansionen som du föreslår i allmännyttan är genom att tvinga upp högre hyresökningar. Det är helt ofrånkomligt, och du är jättevälkommen på ett styrelsemöte i allmännyttan. utan att bjuda in dig och lyssna på det. Det är den politik ni driver. Bland dem som har svagast ekonomi i staden men som måste ha en bil, för det går inte att komma till jobbet med kollektivtrafik, har ni tagit mellan 250 och 700 kronor mer i månaden i boendeparkering, som inte har någon som helst relevans till vad underhållet kostar. Ni stjäl människors pengar. Tack!

Tack! På det anförandet har Daniel Bernmar begärt replik. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, Martin Wannholt gör en poäng här av att 27 miljarder är bruttoskulden för AB Framtiden. Det stämmer ju. Då är det ju så att det alltså är i förhållande till bolagets storlek en av de minsta skulderna ett modernt bostadsbolag i Sverige har. Därför att det är normalt att delar av tillgångarna är skuldsatta. soliditetsmåttet för AB Framtiden i enlighet med standarden. modellen är 63–64 %. Det är jättehögt. Det vill säga att AB Framtiden i förhållande till resten av fastighetsbranschen skulle kallas för det lite fula uttrycket fet katt jämfört med resten av marknaden. Jag tror att vi kan vara lugna med att säga att AB Framtiden kommer klara sig väldigt mycket bättre än många andra fastighetsägare inklusive de allra flesta privata. Tack!

Tack! Kontrareplik begärd. Martin Wannholt. Varsågod!

Ja, jag tycker inte det är korrekt att gå upp så fort man inte kan svara på frågorna hur det drabbar människor och göteborgare. Så ska man hänvisa till hur andra gör. Vi har massa fina bolag i Göteborg som är helt skuldfria och bygger bostäder. Det är det ena. Du sa standardmåttet på soliditet. Om vi då tar standardmåttet på värdering. Allmännyttan skriver att de har värderat bostäder, jag har begärt upp detta nu, till 137 miljarder. Standardsättet att värdera är att titta på direktavkastningen ifrån värderingen. Du får direktavkastningen på driftsnettot genom värderingen. Och då ligger vi på 2,1 %. När vi har massa utsatta områden och borde ligga på 6 procent. Så den värderingen, den spelar ingen roll för kommunen, men den kanske är hälften. Och då, vad hände med ditt standardmått på soliditeten då, Daniel?

Tack! Tillbaka till talarlistan och Jörgen Fogelklou. Varsågod Jörgen!

Tack herr ordförande! Jag ska fortsätta där jag slutade. Jag ska börja med att parafrasera Östling. Vad fan får göteborgarna egentligen för sina skattepengar? Det här duger inte! Utanförskapet består. Integration som inte fungerar leder till bidragsberoende, till otrygghet och till att människor fastnar i system år efter år. Socialnämnderna pressas nu extremt hårt, i synnerhet Nordost. Problemet i Göteborg är inte brist på ambitioner. Problemet är att de styrande över huvud taget inte förmår att omsätta sina mål i verkligheten. Vi behöver en ny riktning med tydliga krav i välfärden, ordning och reda, språkkrav, bakgrundskontroller och rätt kompetens. Samtidigt behöver vi trygga anställningar och stolthet i välfärdens yrken men också konsekvenser. sekvenser för den som missbrukar förtroendet. En dörr in, en dörr ut och hjälp med biljetten hem när staden redan har försökt med precis allting. I grunden handlar detta om att återupprätta ansvar, kvalitet och respekt och om att ta tillbaka folkhemmets anda och faktiskt våga premiera hårt arbetande människor. Det går, men det kräver vilja och etablering. nytt politiskt ledarskap. Tack!

Tack! Nästa talare, Karin Pleijel, därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod Karin!

Jag tänkte ge lite kommentarer om demokratiarbetet också. Vi vet ju att demokratin är under hot i världen, men den är inte det här. Här är det glädjande att se att till exempel biblioteksbesöken har ökat, och utlåningen likaså, speciellt i våra områden med socioekonomiska utmaningar. Antalet besök ökade där med 15 procent. Vi har också fler aktiviteter med medborgare och invånare i stället för Ungdomsfullmäktige hade 2025 sitt högsta deltagande sedan 2015. Sedan kan jag också nämna att tryggheten aldrig varit större i den här staden sedan man började mäta. Det är mycket som går åt rätt håll. Jag ska också kommentera att Eva Ternegren nämnde här förut att Göteborgs kommuner har en stor roll i samarbetet med kommunerna. i ett besöksmål som är väldigt populärt. Det är faktiskt så att vi har under många år blivit utsedda till världens mest eller näst mest hållbara destination. Men nu har vi också blivit utsedda till FN:s hållbarhetshub under två år. Sustainable Lifestyle Hubb. Det är stora möjligheter både för företag, civilsamhälle och akademi att jobba med att visa upp hållbara lösningar. och skapa samarbetspartners, för ett hållbart gött liv det är någonting som inte bara göteborgare är intresserade av, utan det är någonting som många i denna värld tycker är intressant. Tack.

Tack! På det anförandet har två personer mer replik. Först ut Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack för ordet herr ordförande. Ja, det är kul att du tar upp demokrati. Det är något som ligger mig varmt om hjärtat också. Jag tror att för de flesta här inne. Och det är jättebra att det arbetet går framåt. Jag tänkte då ställa en fråga. Du säger ingenting om tystnadskulturen i Göteborg, för det har ju haft en ganska bred och omfattande sådan. Tycker du att den går åt rätt håll eller går arbetet med tystnadskulturen åt fel håll? Fel håll med ert styre. Tack!

Tack! Då var det kontrapublik begärd av Karin Pleijel. Varsågod!

Det riskerar att bli en spretig debatt. Men tystnadskulturen är ju en intern arbetsmiljöfråga kan man säga, som är otroligt viktig att se där den finns. Den finns nog i alla samhällen där det finns människor. Men det är också viktigt att ta det på allvar och göra allt för att det ska bli transparent och man ska känna sig trygg och högt i tak på alla arbetsplatser. Jag vet att det är många aktiviteter där det förekommer problem med tystnadskultur så finns det också. väldigt mycket aktiviteter för att skapa en riktigt bra och öppen arbetsmiljö.

Tack! En andra replik begärd. Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack för ordet. Det här problemet har pågått under många år i Göteborg. Vi har lagt många åtgärder där vi tycker att chefer som inte vågar lyfta det här, de ska inte vara kvar i den här staden. De har fått nu en, två, tre, fyra, fem chanser. Hur många chanser ska man få för att upprätthålla sådant här? Man ska få gå ögonen på ögonen och man ska inte ha betalt ens. Tack!

Tack. Nästa replik är begärd av Martin Wannholt. Varsågod!

Tack så mycket! Jag vill tacka Karin först, för att du ändå tar upp demokratifrågan. Den kan ju komma i skymundan ibland, eftersom vi är bortskämda med att vi lever i en demokrati. Men jag vill ändå ta upp och påstå att Göteborg har, för vissa människor, som är ganska många, står väldigt långt från ett demokratiskt samhälle. Jag tänker naturligtvis på alla unga tjejer och killar som utsätts för hedersförtryck varje dag i vår stad. Tack!

Tack. Tillbaka till talarlistan. Då är det Pär Gustafsson (L). Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Pär.

Tack så mycket ordförande. En stark kommunal ekonomi hörde vi Jesper Berglund säga här innan i sitt anförande. Det går pang bra ekonomiskt för Göteborg, sa Daniel när han översatte kanslisvenskan i årsrapporten. I början av den här mandatperioden hade vi en inflation på över 10 procent i Sverige. Inflation som vi alla vet äter välfärd till frukost. Nu har den bekämpats och är på oerhört låga nivåer. Det ska vi vara väldigt glada över. Samtidigt under den här perioden har Socialdemokraterna likt papegojor ständigt återkommit till att de behöver mer pengar från staten. En stark kommunal ekonomi. Det går pang bra ekonomiskt för Göteborg. Vi har en rad problem i välfärden i Göteborg. I skolan, i förskolan, i funktionsstödsverksamheten, i äldrevården och på många andra håll. Svaret från det rödgröna styret är att skylla på andra och kräva någonting annat. Jag tyckte det var bra att Karin lyfte frågan kring demokratifrågan. Jag lyfte i mitt inledande anförande just det där att ropa på att vargen kommer och att vi verkligen behöver pengar. Att ständigt göra det urgröper förtroendet för politiker men också för vår lokala demokrati. Det är ett problem. Jag tyckte det var bra att frågan kring tystnadskultur kommer upp. Under det här året som har varit. så har vi en av de största välfärdsskandalerna i Göteborgs moderna historia. Det var inte personalen, det var inte staden som avslöjade det. Tack.

På det anförandet har Daniel Bernmar (V) begärt replik. Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, det är det här med att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Jag tror att Jesper i sitt inlägg som du citerade på ett väldigt förtjänstfullt sätt lyfte båda sidorna, nämligen att vi kan ha en god och välfungerande ekonomi och inte vara nöjda med vad vi kan göra med de pengarna. Vi kan ha en välskött ekonomi där vi lever upp till samtliga av de ekonomiska målen och ändå vara missnöjda med att vi inte kan. för de resurserna vi har, producera den service och den omsorg som vi vill. Det är inte svårare än så, för vi blir båda anklagade av att inte klara av att sköta ekonomin, vilket ju de facto inte stämmer med rapporten, eftersom ekonomin är i god ordning. Går pang bra. Och med andra handen säga det här räcker inte. Vi är inte nöjda och vi får inte tillräckligt mycket gjort. Det är precis det vi har sagt, det vi har sagt hela mandatperioden. Det kommer vi fortsätta att göra. Tills vi säkerställer att göteborgarna får den service de förtjänar.

Tack! Kontrareplik begärd av Pär Gustafsson (L). Varsågod!

Tack ordförande! Vi har ju i Göteborgs Stad har ju i grunden en stabil ekonomi och det ska vi vara glada över. Jag försöker bara visa på det faktumet att man inte från det rödgröna styret och det är framför allt Socialdemokraterna som jag försöker få upp i den här debatten, inte tar ansvar för den verksamhet de är ansvariga för. Hundratals miljoner i överskott i välfärdsnämnderna. Ja, det finns massa pengar att göra verksamhet för. För att lyfta hemtjänsten, för att se till att de som har fått ett BMSS-beslut också får det stödet som man har rätt till. Men man får ju inte det. Vi har oerhört stora problem i vår välfärd. Pengarna finns där men de går inte att använda. Och det är ju i grunden ett problem.

Tack. En andra replik begärd. Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack och tack Pär för en genuint korrekt och intellektuell diskussion. Jag uppskattar det. Det är ovanligt på din sida att det blir på det här sättet. Jag uppskattar det verkligen. Jag vill säga så här. Jag tycker du har en jätteviktig poäng. Jag tyckte Emmyly hade en jätteviktig poäng i sitt inlägg. Jag hoppas vi kan prata om det också längre fram. Det är den en och en halv miljarden utöver budget som vi får i överskott. Det är såklart så att vi ska göra vad vi kan för att komma så nära som möjligt nollan som i det här fallet motsvarar. en och en halv miljarder i överskott, inte i vinst då, viktigt att hålla reda på. Vi misslyckades med det. Det är en västanfläkt jämfört med vad ni själva skapade när ni hade i genomsnitt 4 miljarder per år, i genomsnitt under den mandatperiod ni själva styrde. Så jag tycker, med all respekt så är det lite att kasta sten när man sitter i glashus. Jag delar er uppfattning. Vi ska jobba aktivt med att se till att de pengar som budgeteras också används. Men det är en sten i glashus när man själv. gjorde 4 miljoner i genomsnitt per år. Tack!

Tack! Tillbaka till talarlistan. Då är det Dan-Ove Marcelind, därefter Hampus Magnusson. Varsågod Dan-Ove!

Tack så mycket. Jag skulle vilja fråga Jonas Attenius (S). Jag är också lite nyfiken med tanke på att du har samarbetspartier som inte ser låneskulden som något problem alls, utan snarare är stolta över den. Den ökade ju med nästan 6 miljarder i fjol och börjar närma sig 70 miljarder totalt. Jag tror och hoppas att vi är överens om att man faktiskt behöver göra prioriteringar när det kommer till investeringsvolymerna. Men trots det så lyser ju då prioriteringar med sin frånvaro. Jag menar ju att alla potentiella. Potentiella väljare som funderar på att lägga sin röst på Socialdemokraterna och ett fortsatt styre tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet bör dra öronen åt sig. Det här styret seglar vidare som om det var no to Morrow och lägger över fakturan på kommande generationer. Enligt prognos kommer kapitalkostnaden om enbart åtta år ligga någonstans runt 7–8 miljarder kronor per år och det håller ju inte. Min fråga är, vad avser ni göra när det kommer till prioriteringar? Tack. Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter!

Först ut Jonas Attenius (S).

Jag roar mig med att sitta här och jämföra de olika konstellationernas budgetar när det gäller investeringssidan och kan konstatera att de i princip på kronan är identiska. på kronan. Årets investeringar, det som ska täcka av för 2026, är exakt på kronan. Er budget och vår budget. Så du kan ställa frågan tillbaka, vilka prioriteringar vill du göra, Dan-Ove? Jag vet. Att låneskulden är hög. Vi har också haft en inflation som har drivit upp den, så kostnadsökningen har drivit på det. Men precis som Daniel var uppe och drog förut här, en stor andel i detta, den största på kommunsidan, är VA-investeringarna. Jag tror det är närmare 70 %. Det är klart att den delen av investeringarna, det är jag tydlig med, här behöver staten kliva in. För det kommer kommunerna inte klara fullt ut. Men vi har likadana investeringsbudgetar. Ja tack. Jag tror de flesta vet att en röst på Kristdemokraterna till exempel inte är en röst om 14 miljarder i skrytbyggnader i evenemangsområdet. Det är nog inte heller en gång och cykelbro för 2 miljarder. Där har vi ganska tydliga prioriteringar klart för oss. Så sent som igår nämnde Stadsrevisionen att nuvarande investeringsvolymer innebär att vi inte som stat uppnår kraven om god ekonomisk hushållning. Stadsledningskontoret har upprepade gånger också uttalat att nuvarande investeringsvolymer inte håller i längden utan det krävs. en ambitionsförändring? Har både stadsrevisionen och stadsledningskontoret fel inom kommunstyrelsens ordförande? Det är min fråga.

Tack. Andra replik begärd. Jonas Attenius, varsågod.

Återigen vill jag påpeka att Dan-Ove Marcelind tillhör en konstellation som lagt en budget i den här kammaren med exakt identisk investeringsbudget för 2026 och i princip samma för 2027 och 2028 som det rödgröna styret. Det kan vara värt det i faktaupplysning. Sedan har du rätt i att det, ja, absolut, kommer att krävas prioriteringar på olika områden. Vi har uppdrag i vår budget, sett till nämnderna, för att kunna redogöra för kostnader för kommunens investeringar och därmed de kommande kapital, tjänstkostnader kan minska genom just prioriteringar, ändrade riktlinjer, minskade kostnader eller ökade intäkter. Det ligger tydligt ute för våra nämndsledamöter att jobba med den frågan. Och ja, vi behöver göra det, Daniel. Det behöver vi göra allihop i den här församlingen framåt. Det är helt riktigt. Men i den här debatten har det låtit som att den här planhavaren, ni gör allt för det och vi gör ingenting när allting är identiskt. Tack!

Tack, en andra kort replik. Varsågod Dan-Ove.

Bara kort. Vi har till exempel Gång-Cykelbron. Det är ett tydligt exempel på en felprioritering av det rödgröna styret. Väldigt liten samhällsekonomisk nytta och ändå så väljer man att trycka igenom det här projektet för 2 miljarder kronor. Jag kan prata länge och väl också om Arenaprojektet som sådant, hur viktigt det är att faktiskt hålla igen så att vi inte driver göteborgarna i skuld i längden. Tack!

Tack, nästa! Replik är begärd av Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack ordförande! Nu hörde vi det. Vi har identiska investeringsbudgetar med ett litet undantag. Det är en skillnad på ungefär 0,5 procent av de samlade investeringarna under en tioårsperiod. Det är gång och cykelbron. That's it! Annars har vi exakt samma prioriteringar. Det blir lite av en ankdammsdiskussion. Verkligheten är att hela kommun och regionsverige står inför enorma infrastrukturinvesteringar. Det är också där som. i årsredovisningen det framgår att de stora bristerna och de stora problemen ligger. För över en rullande tioårsperiod så är egenfinansieringsgraden av våra investeringar 68 % där målet är 60 %. Vi ligger alltså över målet och på de skattefinansierade investeringarna då är det 75 %, långt över målet på 60 %. Betyder det att utvecklingen ser ljus ut framåt? Nej, det gör det inte. Och det är ett gemensamt problem som vi behöver. Jag ska använda min tid till att citera stadsledningskontoret från budgetförutsättningarna för 2025. Sammanfattningsvis konstaterar kontoret att den investeringsplanering som redovisas i nämndernas nominering och bolagens långsiktiga investeringsplaner innebär att staten inte kan leva upp till de långsiktiga inriktningarna för god ekonomisk hushållning. Jag kan se till ännu mer här, men tiden räcker inte till. Men det innebär. De säger att en allt större andel av stadens intäkter behöver finansiera kapitalkostnader, vilket i sin tur medför undanträngning av annan driftförmånslighet för att kompensera för ökade avskrivningar och räntekostnader. Stadsledningskontoret ser att det finns ett behov av strategiska ställningstaganden till om utvecklingen och ambitionsnivån är önskvärd eller om det kräver en aktivt förändrad inriktning. Det jag ser hos det rödgröna styret är ingenting av detta, en aktivt förändrad inriktning. när det kommer till investeringsvolymerna. En röst på Kristdemokraterna, det vet väljarna, det är en röst som innebär att vi säger nej till gång och cykelbrott men vi säger också nej till en investering som är en av Göteborgs allra största genom tiderna.

Daniel, vill du ha replik så får du begära det. Så, andra replik begärd. Varsågod Daniel.

Tack. Ja, jag tänker inte upprepa vad Jonas redan har sagt två gånger. Jag tänker att lyssnarna har förstått nu att här ropas det utan att man riktigt har fog för att klara av det. Men i det långa loppet, den texten som Dan-Ove läste upp, den kan du alltså läsa i princip i samtliga kommuners årsredovisningar vid det här laget. Därför att vi står inför en utveckling där staten. Staten förflyttar skuldbördan. Vi har en av Europas minst skuldsatta stater. En av de tyngst skuldsatta privatpersonerna och en av de tyngst skuldsatta kommunerna i hela Europa. Det har vi därför att staten inte längre tar ansvar för grundläggande infrastruktur. Vi och kommunerna har tagit det ansvaret. Det är en situation som är djupt allvarlig. ut den här tangenten så ser det illa ut och det ska vi absolut inte tillåta. Tack!

Tack! En andra avslutande kort replik. Varsågod Dan-Ove!

Ja, nu kom det där med regeringen igen då. Lite överraskande kanske. Men tittar man på den senaste sammanställda statistiken för det eller statsbidragen så ligger de då för 2024 i nivå med pandemiåret 2021 på cirka 300 miljarder kronor till kommunsektorn varav då av dessa då 177 miljoner. miljarder destinerade till Sveriges kommuner, vilket i nominella tal i termer är det största bidraget någonsin. Dessutom har andelen generella statsbidrag också ökat i kommunsektorn och de riktade har minskat. Så hela det här med att vi hela tiden får höra att det är mindre pengar till kommunsektorn, det stämmer inte.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Då är det Hampus Magnusson, därefter Daniel Bernmar (V) Varsågod Hampus.

Ja, man tänkte först om man kommer att komma upp här någonsin, och sedan tänkte man om man ska gå upp. Men låt oss vara ärliga. Det här är inte en årsredovisning som visar styrka. Det är en årsredovisning som blottlägger ett politiskt haveri. Tre miljarder i överskott, och ändå tigger man pengar och pratar om kris i välfärden och tuffa prioriteringar. Det är inte brist på pengar i Göteborg. Det är brist på sunda prioriteringar. Samtidigt som verksamheterna säger att de inte räcker till lägger det här styret pengar på allt annat än välfärdens kärna. Man har pratat innan om miljardprojektet Gång och cykelbro över Göta älv, pratat om plaskdammar nyligen för bara en plaskdamm, 44 miljoner, dyra cykelparkeringar på Såggatan som ingen vill ha. Och sen byter man skyltar för mångmiljonbelopp varje år på gator där kanske hastigheten redan går i 20 kilometer 15– kom igen. Det här är inte enstaka beslut. Det är ett mönster. Och det är ett mönster av felprioriteringar å det grövsta. Jag hade önskat att alla göteborgare läste om allt detta, GP. Men som tur är för er så gör de ju inte det. Men vi kommer berätta det för dem. På gator och torg. Och samtiden då? Som allt det här pågår så ökar ni skuldsättningen till 67 miljarder kronor. Vänstern älskar det. De känner att här kommer vi få goda möjligheter framöver att höja skatten. Revisionen varnar här att nu drar det i väg ordentligt här med låneskulden. Och hur ska ni finansiera detta? 60 procent är målet. De säger att här kommer det bli 40. Det är inte seriöst. Det var de tydliga med oss. Jag vill börja med att citera en klok socialdemokrat som jag har stor respekt för. Han sade att den som är satt i skuld. är inte fri. Lasta inte över kommande kostnader för kommande generationer. Göran Persson.

Synda tack. Det anförandet har tre personer begärt replik. Först ut Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack ordförande! Ja, nu kom den här frågan upp igen då om de här 1,5 miljarderna extra som vi gjorde i överskott och som jag i viss mån är självkritisk till. Det borde ha gått till verksamheten. Och eftersom Hampus Magnusson tycker det, att det borde ha gått till verksamheten, så vill jag ställa frågan vad Hampus Magnusson tycker om de 14 miljarder som högerstyret hade i överskott när de styrde. Som skulle, bland annat var det ett stort, jag kommer ihåg det var 6 miljarder. statsbidrag som skulle gå till äldreomsorgen som inte gick till äldreomsorgen under pandemin. Så jag är superintresserad av att Hampus Magnusson förklarar för mig hur det kunde vara så himla toppen, hur 14 miljarder då kunde vara supertoppen. Inte bara det. Ni stod och försvarade och tyckte det var toppen. Och nu är en och en halv miljarder ett jätteproblem. Tack!

Tack! Nästa replik är begärd av Jonas Attenius (S). Varsågod!

Tack fru ordförande! Jag vill rikta mig direkt mot Moderaterna och Hampus Magnusson. Du pratar om 3 miljarder kronor. Det är faktiskt lägre än vad du satt med överskott på 4 miljarder under den förra mandatperioden när du själv var med och styrde. Det var en tid. När Alliansen och Moderaterna styrde och räknade upp välfärdens nämnder med hälften av det faktiska behovet. Den här rödgröna planhalvan har sett till att kompensera fullt ut och full kostnadstäckning hela mandatperioden, trots en SD-regering. Trots det. GP hade du uppe, Hampus. Det tror jag faktiskt inte var helheten. Det var Moderaterna själva som var ute och debatterade och menade på att välfärden i Göteborg kostar en halv miljard för mycket. Det finns att hämta, det finns att effektivisera. Du får gärna komma upp och berätta vad du ska effektivisera. Vilka äldreboenden som ska läggas ner, hur mycket personal som ska sparkas och vilka personalgrupper som ska sparkas för 1,5 miljard.

Nästa replik är begärd av Karin Pleijel. Varsågod!

Ja, Hampus Magnusson, han vill inte ha någon gång och cykelbro. Han vill inte ha hastighetssänkningar. Han vill inte ha bilfria torg. Jag tolkar det som att du vill höja hastigheterna till exempel och att du vill ha mer bilar i stan. Mer bilar ger mer trängsel. Åker man i 50 blir man påkörd i 50 kilometer i timmen. Då dör nio av tio. Blir man påkörd i 30 så överlever nio av tio. Det är stor skillnad. Och de områden som redan har 30 är ju några områden. som kanske redan har haft den faktiska hastigheten 30, men det här kommer ju att gå vidare till Östra Centrum nu, till exempel. Sedan är det faktiskt en viktig faktor för att locka expertis till näringslivet, alltså expertis som ska lockas från andra länder till Göteborg. Då spelar det här med naturen och stadsliv väldigt stor roll, förutom skola och bostad och sådant, så det spelar roll att vi faktiskt skapar förutsättningar för ett gött liv i Göteborg.

Tack. Då var replikerna och klara. Vi går tillbaka till talarlistan. Det är Jonas Attenius (S), därefter Martin Wannholt. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter! Det har varit ganska höga brösttoner emellanåt. Jag har suttit och lyssnat in debatten och fått några klargöranden från min sida och från styrets sida. Jag är stolt över att den här planhalvan sätter välfärden först, trots kostnadskrisen och trots den regering som har suttit. Jag kommer att återkomma till regeringen, så jag har varnat om det. Jag sa också så här. Mycket är gjort, men mer finns att göra. Jag är ödmjuk. Mycket är gjort, men mer finns att göra. Vårt fokus från det rödgröna styret är välfärd. Och vad är välfärden? Jo, det är personal. Det är fina lokaler. Det är undersköterskor, lärare, barnskötare, förskollärare, socialsekreterare och alla yrkesgrupper som jobbar nära den här staden. Möt göteborgarna i vardagen. Det handlar om att de ska ha bra villkor, att de är rätt bemannade, att de kan påverka resultatet av sitt jobb och möta det behov som våra göteborgare har. Det är vårt fokus. Låt mig vara tydlig med det. Men vi har en situation, och det går inte att undkomma. Vi tar vårt ansvar i det, det gör vi, men vi har en situation där vi har en SD -regering som idag skjuter över kostnaderna på kommunerna och göteborgarna här. Jag fick en siffra sist, när jag var uppe på SKR. Svenska kommuner lägger 7 miljarder kronor i arbetsmarknadsinsatser. Det är i grunden ett stöd. statligt ansvar. Jag förstår, vi jobbar ju med det på hemmaplan så mycket vi kan. Men vi lägger kommunala resurser på någonting som i grunden förr om åren var statligt. Så är det på område efter område. Vi har haft uppe VA-investeringar som är enorma framåt. För att klara detta måste staten åter ta sitt ansvar. Jag vill vara tydlig med det, för det funkar inte på det här sättet framåt om vi ska ha en välfärd så som vi vill ha. För den här planhalvan har högre ambitioner än vad vi har i dag. men var tydlig med det.

Tack! På det anförandet har Jörgen Fogelklou blivit replik. Varsågod!

Tack för ordet herr ordförande! Jag tänkte herregud, här går Jonas Attenius (S) upp och låter som en sverigedemokrat, sätter välfärden först. Jag tänkte, och det är ju jättebra. Jag tror att de flesta ställer upp på det, att vi sätter välfärden först, för det är det absolut viktigaste. Det tillhör våra kärnverksamheter och det är ju det vi ska ägna vår budget åt, kärnverksamheterna. Men i er budget så är det ju bara fluff, eller inte bara, ni sätter. Ni har mycket välfärd också, men ni spenderar ju massa pengar på det som inte är kärnverksamheten i kommunen. Om ni bara gjorde det så skulle jag faktiskt till och med kunna stödja en socialdemokratisk budget. Tack.

Tack. Kommer till replik. Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack, ordförande, fullmäktigemöter. Det blir ju emellanåt. Ja, men det kan låta lite likt tror jag för åhörare ibland. Man sätter välfärden först, det är fina ord och så vidare. Men då får man ju ändå konstatera och börja titta på hur ser verkligheten ut? Sverigedemokraterna och ert parti, ja, nu har ni också annonserat att ni ska styra landet nästa mandatperiod, men i praktiken har ni varit med och styrt via ert Tidöavtal i fyra år. Och den konsekvensen ser vi här i Göteborg. Och du må ha vackra ord om välfärden. välfärden först. Men det är inte det som Sverigedemokraterna representerar. Det är inte det som skapar förutsättningar på riktigt för en välfärd och sätta välfärden först. Ni står för något helt annat, en helt annan politik som gör skillnad på människor och människor och som vill splittra det här landet. Det är något helt annat.

Tillbaka till talarlistan. Då är det Martin Wannholt, just nu sist på talarlistan. Varsågod Martin!

Tack! Nej, jag ville bara ge lite klargörande på det här med investeringarna. Investeringarna kommer någonstans ifrån, de nomineras in väldigt många från våra bolag och förvaltningar. Om vi i politiken då, vi får ändå utgå från att våra tjänstepersoner har skäl för att nominera in de här. Det är ju inte så att man sitter och nominerar in om det inte finns behov. Sen är det vår uppgift att prioritera. I vår budget så har vi lagt ett uppdrag om det, och det var det Jonas sa också. Jag kan berätta att i byggnadsnämnden, nästa möte tror jag det kommer upp, så är det på gång en riktig prioriteringslista med grupp 1, 2, 3. Det kommer bli jobbigt för oss alla oavsett vilken sida vi är på. Men det pågår. Däremot, om vi ska vara riktigt korrekta, det finns en skillnad i allt lika i budgetarna. Det är att vi har lagt in spärren på låneskuldsökning i allmännyttan från vår sida just för att det driver upp. En sista sak, Jonas. Jag vill inte dra i gång en debatt igen. Du sa att du var stolt över ditt rödgröna styre. Det får jag hoppas att du är. Du sa också att du ville se en röd regering. Men vi vet ju att det skulle kunna bli en katastrof för Sverige med en ny massinvandring, ingen basenergi till Göteborgs framtidsindustri och slapphänthet i hela. kriminalpolitiken åter. Så det hoppas jag verkligen inte du hoppas på. Tack!

Tack! Tomt på talarlistan. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Föreligger bara ett förslag till beslut. Jag frågar bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. för 2025

Ärende. Är den åtta är stadsrevisionens årsredogörelse och revisorskollegiets årsrapport för 2025. Revisorsgruppen har till Göteborgs kommunfullmäktige överlämnat statsrevisionens årsredogörelse för granskningen av verksamhetsåret 2025 och revisorskollegiets årsrapport för 2025. Kommunfullmäktiges presidium föreslår att fullmäktige beslutar 2859 TKR av revisorskollegiets egna kapital på 5000.

Tack ordförande, fullmäktigeledamöter, gäster. Jag har en gemensam föredragning här för detta ärende och det följande ärendet. Stadsrevisionens årsredogörelse sammanfattar föregående års granskning av stadens styrelse, nämnder och bolag. Årsredogörelsen beskriver också den kritik som revisorerna har lämnat och redogör för granskningen av Göteborgs stads årsredovisning för 2025. Under året har ett flertal granskningar i projektform i vanlig ordning genomförts och de avrapporterar jag löpande här i fullmäktige. Stadsrevisionen har därutöver genomfört grundläggande granskning på kommunstyrelsen och alla nämnder och bolag i staden, samt ett stort antal fördjupade granskningar som berör en eller flera av stadens verksamheter. Vi har också granskat stadens delårs och årsbokslut för att kunna bedöma om räkenskaperna är rättvisande och om målen för god ekonomisk hushållning uppfylls. Här har vi ju olika grader av kritik och innan jag går in på det så vill jag säga att det här är en jättestor kommun med en jätteomfattande verksamhet som i väldigt stor utsträckning bedrivs på ett väldigt bra sätt. Det fokus som vi från revisionen lämnar här i fullmäktige är ju sånt som inte har gått så bra. Och det kan ju låta lite kritiskt men i det stora hela så är det ju en väldigt liten andel av verksamheten som vi har. synpunkter på. Jag vill ändå börja med det så att man inte känner sig alldeles för nedslagen. I Göteborg, i Västra Götalandsregionen och på några andra håll finns en informell kritiknivå som vi kallar erinran. Den behöver inte behandlas i fullmäktige, utan den meddelar revisorerna separat så att säga. I kommunallagen finns en formell kritiknivå, anmärkning. Den måste fullmäktige ta ställning till. Och är man superformell här så är det så att säga två olika anmärkningar. Revisorerna riktar en anmärkning mot en ledamot eller en hel nämnd, normalt en hel nämnd, och fullmäktige tar ställning till om fullmäktige också gör det. Men det är inte så att revisorerna föreslår en anmärkning som fullmäktige tar ställning till, utan det är två olika anmärkningar kan man säga. När det däremot gäller ansvarsfrihet så föreslår revisorerna om. styrelsen och nämnderna ska beviljas ansvarsfrihet eller inte. När det gäller bolagen så är det de auktoriserade revisorerna som föreslår om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte. Anmärkning är ovanligt. Det brukar vara någon eller ett par nämnder varje år som får anmärkning. Förslag att neka ansvarsfrihet är mycket ovanligt. I Göteborg, i snitt vart tionde år, är det någon av alla nämnder och styrelser. I år har vi ett sådant fall. Två av stadens verksamheter visade 2025 års granskning på brister av sådan karaktär att vi revisorer valde att rikta kritik. Det handlar dels. om Nämnden för funktionsstöd, där vi riktade kritik i form av en anmärkning och förslag till avstyrkt ansvarsfrihet. Det handlar också om Stadsfastighetsnämnden, där vi också riktade kritik i form av en anmärkning, men där vi också har lämnat förslag till beviljad ansvarsfrihet. När det gäller Nämnden för funktionsstöd baserades kritiken och förslaget till avstyrkt ansvarsfrihet på de allvarliga missförhållanden som framkommit vid boendemässiga. särskild service, så kallad BMSS. Bakgrunden är den systematiska vanvård som boende på Hundraårsgatan 32, våning 3, har utsatts för. Sedan boendets start 2021 har över 500 avvikelser rapporterats in. Bristerna har upprepats och åtgärder har inte gett effekt. Lagstiftningens krav på god kvalitet, respekt för den enskilde och god omvårdnad har därmed inte följts. Allvarliga missförhållanden har också identifierats vid andra BMSS under året. Att bedriva de här boendena tillhör nämndens grunduppdrag. Vi bedömer att nämnden på ett väsentligt sätt har brustit i sitt ansvar genom att den inte har haft tillräcklig intern styrning och kontroll för att fånga upp allvarliga kvalitetsbrister i verksamheten, som ju också har pågått under lång tid. Vi bedömer att de här bristerna är både väsentliga och allvarliga. särskilt med tanke på att de här boende tillhör en redan utsatt målgrupp som inte har samma förutsättningar som andra i samhället att hävda sina rättigheter. Det här rör sig om människor som är helt beroende av nämndens insatser för att kunna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Nämnden har därmed åsidosatt vad som åligger den enligt lag och har brustit i efterlevnad av det egna reglementet. Vi bedömer att konsekvenserna av nämndens bristande styrning, uppföljning och kontroll har skadat såväl tredje part, dvs. de boende, som förtroendet för staden. Trots att nämnden fick information om bristerna i början av året dröjde det till i juni innan nämnden agerar för att komma till rätta med orsaken till att systematisk vanvård har kunnat fortgå under flera år utan att tillräckliga åtgärder har vidtagits. Även om nämnden har vidtagit flera åtgärder under hösten, förtar det inte faktum att ett mycket stort antal avvikelser och brist på systematik inte föranlett tillräckliga åtgärder förrän situationen uppmärksammats i media. När det gäller stadsfastighetsnämnden har vi en annan typ av ärende. Här baseras kritiken på allvarliga brister i nämndens beslutsfattande som har framkommit i granskningen. Det handlar om att nämnden har överskridit sina befogenheter enligt de reglemente som fullmäktige här har fastställt. Det beslut som står i centrum gäller upprättandet av ett 20-årigt så kallat trippel Net avtal med RM Bildning AB. Detta beslut har sedan upphävts av förvaltningsrätten. som konstaterar att nämnden överskred sin befogenhet när beslutet fattades. Förvaltningsdirektören hade i en protokollsanteckning informerat nämnden om att kommunallagen kräver att verksamheten bedrivs i enlighet med det reglemente som fullmäktige har beslutat om. Direktören klargjorde också att beslutet om triple net-avtalet låg utanför nämndens grunduppdrag. Till saken hör här också att nämnden har hemställt till fullmäktige om ett ändrat reglemente så att det blir tydligt att nämnden är medveten om att handlingarna inte innefattas i det gällande reglementet. Trots det valde nämnden att bortse från de invändningar som framfördes. Man valde också att förbigå den egna förvaltningen i den fortsatta beredningen av ärendet och baserade i stället sitt beslut på en extern juridisk bedömning som gick emot förvaltningens bedömning. Den efterföljande domen i förvaltningsrätten. visar tydligt att förvaltningens rättsliga analys var välgrundad. Sammantaget bedömer vi att tillvägagångssättet visar på bristande intern kontroll i nämndens hantering av de rättsliga riskerna. När det gäller nämnden för funktionsstöd omfattar kritiken hela nämnden. När det gäller stadsfastighetsnämnden undantas de nämndledamöter som har motsatt sig nämndens agerande i den här frågan. Avslutningsvis vill jag lyfta fram att 2025 års granskning visar att stadens styrelse, nämnder och bolag på det stora hela har bedrivit en ändamålsenlig verksamhet och har säkerställt en tillräcklig intern kontroll. De brister och förbättringsområden av mindre allvarlig karaktär som har identifierats i granskningarna beskrivs mer detaljerat i våra revisionsrapporter och skriftliga redogörelser över utförd granskning. Vi har ju också granskat stadens samlade räkenskaper och bedömer att de i allt väsentligt har varit rättvisande. Däremot bedömer vi att resultatet i årsredovisningen inte är förenligt med fullmäktiges beslutade mål för god ekonomisk hushållning. Här tänkte jag uppehålla mig en kort stund. Det är ju nämligen så att fullmäktige i sitt budgetbeslut beslutar vilka mål som finns och som utgör kriterier för vad som är god ekonomisk hushållning. begreppet innefattas inte bara att man har pengar över när året är slut utan att man har fått det för pengarna som man hade tänkt sig att få. Så det finns ett finansiellt perspektiv här på god ekonomisk hushållning. Har man pengar kvar? Och det finns ett verksamhetsmässigt perspektiv på den här frågan. Har man fått det man har betalat för? När det gäller det finansiella perspektivet så har ju alla mål för fullmäktige fastställt uppfyllts så att det i den aspekten så uppfyller man god. ekonomisk hushållning, men i det andra perspektivet, med de verksamhetsmål som finns, så anger kommunstyrelsen att fyra av sju verksamhetsmål bedöms som ej sannolika att nå under mandatperioden. Och den här låga måluppfyllelsen kan enligt vår bedömning inte ses som förenlig med god ekonomisk hushållning. Här finns också ett återkommande skav, om jag ska uttrycka det så, i det att lagen kräver av oss revisorer att vi ska granska den årliga måluppfyllelsen, men fullmäktige har ju fastställt mål för mandatperioden. Och det gör då att det blir svårt för oss att värdera hur den årliga måluppfyllelsen ser ut. Och det här har vi haft ett särskilt möte mellan stadsrevisionens och kommunstyrelsens presidier om för att prata om under året. Hur kan vi göra med detta så att vi inte hamnar i att kritik baserar sig på formalia snarare än på verklighet? Men nu närmar vi oss mandatperiodens slut så att då kan man också bedömer man att målen är osannolika att uppnå nu, då är de osannolika att uppnå under mandatperioden. Med det sagt så föreslår statsrevisionen att styrelsen och alla nämnder utom en beviljas ansvarsfrihet för det gångna året och att ansvarsfrihet nekas för nämnden för funktionsstöd.

Talarlistan är tom. Föreligger bara ett förslag till beslut? Jag frågar bifalles presidiets förslag? Svar ja.

Ärende 9 är revisionsberättelse avseende Göteborgs stads verksamheter under 2025. Under överläggningen av detta ärende kan samtliga ledamöter och tjänstgörande ersättare delta. Vi kommer vid acklamationsbeslut anteckna att ledamöterna ej har deltagit i beslutet om ansvarsfrihet i respektive nämnd som vederbörande är ledamot i. Riksdagsgruppen har till Göteborgs kommunfullmäktige överlämnat revisionsberättelse med redogörelse för resultatet av revisionens granskning för den verksamhet som bedrivs i Göteborgs kommuns styrelse och nämnder under 2025. Därutöver har det överlämnats revisionsberättelser för Göteborgs stads nämnder 2025 samt granskningsrapporter för Göteborgs stads bolag 2025. I appen i anslutning till detta ärende finns revisionsredogörelser för nämnderna och granskningsredogörelser för bolagen och auktoriserade revisorers revisionsberättelser. Revisorerna avstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för nämnden för funktionsstöd för allvar brister i nämndens boenden med särskild service. Revisorerna bedömer att nämndens bristande styrning, uppföljning och kontroll har skadat såväl tredje part, det vill säga det boende som verksamheten riktas till, som förtroendet i staden. Revisorerna tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ledamöterna i styrelsen och övriga nämnder ansvarsfrihet för verksamhetsåret Göteborgs stads årsredovisning för 2025 godkänns. Kommunfullmäktiges presidium föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. Kommunfullmäktige riktar anmärkning mot Stadsfattighetsnämnden i enlighet med revisorernas motivering. Det är ledamöter i nämnden som reserverat sig mot beslutet och de ersättare som inte tjänstgjorde vid beslutet undantas från kritiken. 2. Kommunfullmäktige riktar anmärkning mot nämnden för funktionsstöd i enlighet med revisorernas motivering. 3. Ledamöterna i Göteborgs kommunstyrelse och övriga nämnder beviljas Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025 med undantag av nämnden för funktionsstöd. Här är talarlistan tom. Nej. Här har ordet begärts av Martin Wannholt. Varsågod.

Ja, när det gällde ansvarsfriheten som du nämnde när det gäller stadsfastigheter, då var det ju att de som hade reserverat sig och gått på den linjen, de får naturligtvis inte anmärkning på sig. Men nu när det gäller funktionsstöd och revisionens förslag där, det är ju hela nämnden. Men från Demokraterna så tog vi tag i det och bytte ut vår ledamot och i juni sen efteråt, när det vi lade de skarpa förslagen, hade vi en ny ledamot i nämnden. Så jag undrar fortfarande om vi fattar det här beslutet om vår ledamot, vi som gjorde operationen innan, för vi skämdes, om det ska drabba vår ledamot nu, eftersom det är ingen som säger något om det. Det kanske är löjligt av mig att ställa frågan, för jag tycker det är självklart. Men tar vi ett beslut att hela nämnden ska gå, och så sitter en kvar som vi redan har bytt ut i förtid, det blir helt orimligt, herr ordförande. Jag vet inte, så jag frågar dig och tittar på Jonas Ransgård om vi behöver lägga till något i det beslutet eller om det är lugnt ändå. Förstår ni min fråga? Ja, jag förstår frågan.

Kan man få ett svar? Jonas, tack. Varsågod!

Ja, ordförande, fullmäktige. Det här kommer att ta en minut. Men kommunallagen utgår från ett samstyre som i huvudsak utkräver kollektivt ansvar. Vi granskar inte vad varje ledamot har gjort vid varje tillfälle, utan vi granskar i huvudsak vad en hel nämnd har gjort. För att freda sig från kritik behöver man reservera sig mot ett beslut. Då ska man helst också ha lagt ett eget förslag till beslut. Vi granskar också hela år. Det kan ju vara så att en kritik baserar sig i en enskild händelse. Då blir man ju fritagen från kritik för att man inte har deltagit i den enskilda händelsen. Men i övrigt är huvudprincipen här att vi granskar hela nämnden under hela året. Då finns det ingen dokumentation i den här nämnden som säger att en enskild ledamot har riktat sig mot vad nämnden har gjort. Vi gör heller inte en bedömning av att nämndens agerande var klandervärt månaderna tre till fem, men inte månaderna sju till nio. Även om jag håller med om att beskrivningen i texten här tydliggör ju att nämnden agerade tydligare när mediekritiken hade framkommit under andra halvåret. Så att ur statsrevisionens synpunkt så riktar vi kritik mot hela nämnden och den kommer ju då också att omfatta en ledamot som är invald under året, om den ledamoten inte själv har dokumenterat något agerande här som skiljer sig från den övriga nämnden. Och sen blir det ju upp till varje parti att bedöma vilka konsekvenser får det här för den enskilda ledamoten? Och där uppfattar jag då att Demokraterna tänker att vi har bytt vår ledamot redan så att vi gör ingenting vidare nu. Det är ett resonemang som jag i sig kan förstå. Och den frågan. Frågan föranleder mig också att säga en annan sak som jag ändå tycker är viktig i sammanhanget. Vad revisorsgruppen gör i ansvarsfrågan är att föreslå fullmäktige om fullmäktige bör bevilja ansvarsfrihet eller inte. Sen är det fullmäktige som beslutar om man beviljar ansvarsfrihet eller inte. Och om man inte beviljar ansvarsfrihet så är det också fullmäktige som har möjlighet att i det läget frånta en ledamot eller en hel nämnd sina uppdrag. Jag har sett i media. Att det finns uttalanden om att nämndledamöterna bör avgå är ingen åsikt som stadsrevisionen har eller ska ha. Den åsikt vi ska ha är att vi föreslår fullmäktige att bevilja eller neka ansvarsfrihet. Vad ledamöterna, partierna eller fullmäktige gör med det sen, det är deras sak. Tack. Från presidiets sida har jag ingen annan åsikt än revisionen. Vi stödjer samma analys. Vi har inte heller, apropå det att om man inte beviljar ansvarsfrihet så kan också frågan lyftas om att den lediga personerna i nämnden, det är inget sådant förslag från presidiets sida. Inte minst utifrån att vi kommer till valärenden senare. Där har ju en stor del av nämnden också avsagt sig sina uppdrag.

Nu är talarlistan tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Då frågar jag, är det fullmäktiges mening att bifalla presidiets förslag till beslut? Någon emot finner bifallet. dokument 2025

Kommer vi till ärende 10 som är aktualitetsprövning av staden övergripande styrgårdande dokument 2025. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stadsprogram för jämlika livsvillkor och jämlik hälsa 2025–2030, samt Göteborgs stads anvisning för systematisk miljöledning revideras, samt att Göteborgs stads riktlinjer för värdighetsgarantier inom äldreomsorgen överförs till äldre samt vård och omsorgsnämnden. Här är ordet först begärt av Patrik Höstmad. Därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Patrik!

Ja, tack. Den här frågan har vi ju debatterat tidigare, så jag tänkte inte vara så jättelångrandig. Det handlar om att vi vill ha ordning och reda i stan. Efter att det här ärendet behandlades i kommunstyrelsen gjordes en korrigering i dokumenten mellan kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Jag skulle vilja göra en muntlig korrigering av vårt yrkande. Det går bra. I vårt yrkande nämns Stadshus AB. Den korrigering som Stadsledningsmotoret har gjort är att det numera ska stå Stadshus AB-koncernen. Det vill vi även ha i vår beslutsats. Bifall till vårt yrkande, M, D, L, KD, med den korrigeringen. Tack.

Tack. Nästa talare är Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktigemöter! Från vår sida här så är vi genomgående positiva givetvis till en snabbare bostadsförsörjning. Just när det gäller den här riktlinjen så har vi inte delat uppfattningen. Vi tycker att den krånglar till det och kan ge tidsförskjutningar och annat. I kommunstyrelsen valde vi att avstå just kopplat till den, men yrkade då bifall till de övriga förändringarna och revideringarna i tre andra program, anvisningar och riktlinjer för andra områden. Det är också tillika kommunstyrelsens förslag, vilket jag yrkar bifall till.

Tack. Nästa talare Hans Arby. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Hans.

Tack ordförande. Det här är egentligen formaliaärende. Vi tog ju förra året beslut om att exploateringsnämnden ska konsulteras vid alla fastighetsaffärer i kommunen för att man ska kunna ta ansvar för sin roll i den sammanhängande stadsutvecklingen. Så det här är bara att vi gör den förenklingen att det inte gäller inom Framtidenkoncernen. Så med det så yrkar jag bifall på det. C, M, L och KD yrkande med den justeringen som Patrik gjorde. Tack!

Tack! Nästa talare Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack för ordet herr ordförande! Jag tänker då yrka på Sverigedemokraternas yrkande med samma korrigering som Patrik Höstmad la fram här. Då är de två likalydande, så kan man bara slå ihop de två yrkandena. Tack!

Tack, talarlistan är tom. Kan vi säga att debatten avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Patrik Höstmad, Hans Arby och Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller beslutsröstande yrkanden från D, M, L och KD jämte SD i kommunstyrelsen, med nämnd viss justering. Jonas Attenius (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag frågar, bifalls kommunstyrelsens förslag? Bifalls förslaget från Patrik Höstmad med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd. Ska jag verkställa? Avvakta en liten stund. Då har votering begärts. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslag från Patrik Höstmad med flera. Godkänns den voteringspropositionen? Ja. Startar omröstningen. Bra om man är redo när jag har votering. Jag stoppar omröstningen. Jag finner att kommunfullmäktige med 40 röster mot 41 bifallit förslaget från Patrik Höstmad med flera. Ingenting. förtryck 2026–2027

Då går vi in på ärende 11 som är Göteborgs stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2026–

Ni får gärna starta om klockan. Tack för ordet! Ingen ska behöva leva ett liv med begränsningar, kontroll eller rädsla. Under drygt tre år nu har det rödgröna styret haft stort fokus på frågan, både vad det gäller att säkerställa och öka finansieringen samt en tydligare och bättre organisation med samlad kompetens i arbetet mot hedersrelaterat våld. En plan kommer inte göra hela skillnaden, men den är en del i att tydliggöra det arbete som staden gör och ska göra. Därför vill vi både besluta om den idag, men redan nu direkt se till att arbetet med en ny sätter i gång samt utvärdera vad som fungerar och vad vi kan göra bättre i nästa. Arbetet med att bli bättre måste hela tiden fortsätta och jag ska inte börja sjunga. här i talarstolen, men jag tänker ändå lite på Veronica Maggio och det där aldrig nöjd, jag är aldrig nöjd. Lite så måste man ju vara när man vill fortsätta och arbeta för att saker ska bli bättre. Vår kunskap och stöd måste nå fram till alla som behöver det. Regionalt stödcenter har arbetat intensivt och haft över 90 stora utbildningstillfällen för stora rubriker i våra olika förvaltningar och utbildningsinsatserna måste fortsätta så kunskapen blir högre och att fallet Redan nu verkar det intensifierade arbetet och de stora utbildningsinsatserna både i skola och socialtjänstresultat. Fler fall upptäcks nu och utreds. Därför yrkar jag bifall till KS.

Tack! Då är nästa talare Eva Flyborg. Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka, S. Varsågod!

Tack så mycket, fru ordförande! Ja, ska hedersnormer få ta över i Göteborg? Det är inte längre en teoretisk fråga. Nu har vi svart på vitt. Uppföljningen Ungas livsvillkor visar att andelen unga som lever i miljöer med hedersnormer har fördubblats, från omkring 15 % till över 30 %. I dag handlar det alltså om var tredje ungdom i Göteborg. Det är inte längre ett marginalproblem. Det är en normförskjutning. Det mest allvarliga är detta. Det är inte våldet som kommer först. Det är normerna. Normer om kontroll, kyskhet och heder som begränsar flickor och formar pojkar. Normer som sprids. De flyttar in i skolor, i kompisgängen, i vardagen. Även barn. med två svenska föräldrar dras in i hederstänket. Det sker gradvis och tyst, ofta utan att vi reagerar. Bakom siffrorna finns våra barn i vårt Göteborg, flickan som inte får lov att välja vänner, pojken som förväntas kontrollera och tonårstjejen som lär sig att familjens heder väger tyngre än den egna friheten. Ibland blir konsekvenserna livslånga. Könsstympning är förbjudet i Sverige. Ändå riskerar tiotusentals flickor att utsättas. I Västerås har man nyligen identifierat 87 flickor som redan är könsstympade, med ett stort mörkertal. Det visar hur dolt och hur allvarligt detta är. Det börjar inte här. Det börjar i normerna. Jag frågade just kommunstyrelsens ordförande om könsstympning i förra kommunfullmäktige. Svaret var att man var beredd att göra precis allt. Kort därefter röstade. ett förslag ner? Vad hände? Vart tog det löftet vägen? Det här handlar i grunden om vilket samhälle vi vill ha. Ska vårt Göteborg präglas av normer som begränsar eller av frihet och rättigheter? Vi kan inte längre säga att vi inte visste. Nu har vi svart på vitt. Tack!

Då är nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka S och därefter Emmyly Bönfors från C.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige! Jag är glad att vi står här idag och tar ytterligare steg vidare i den här livsviktiga processen och arbetet framåt. Det har fördubblats med antalet unga som identifierar sig leva i en miljö där det är hedersnormer och så vidare. Är. i mitt sätt att se på det, ett väldigt viktigt fall framåt. Det betyder att många, många fler kan klä det vedervärdiga förtryck som man har levt under i ord. Många, många fler förstår för att vi som samhälle har blivit bättre på att nå ut med vad som är de demokratiska rättigheterna. Sen säger jag inte att det inte finns en realitet i att antalet har ökat. och att vi har parallella strukturer och att vi har vedervärdiga normer. Men jag tror också att det är många fler som vet att jag har rättigheter. När jag gick i skolan så var det något man skojade om. Nej men fasen, du är från Iran, du måste springa hem direkt efter skolan. Vi hinner aldrig umgås. Men inte pratade vi om att det var någon heder bakom det. Idag vet nog den unga tjejen att jag måste springa hem och hjälpa till att städa. Det har med en hederskultur att göra. Något av det vidrigaste i all form av förtryck är när förtrycket inte bara är psykologiskt, utan när det också tar sig fysiska former. Här har vi verkligen misslyckats när det gäller könsstympningen. Det är ett skämt att 2 % av alla de tusentals flickor som är könsstympade får en diagnos av vården. Jag återkommer.

Er replik begärd av Eva Flyborg.

Tack, fru ordförande! Jag ska bara också yrka bifall till TU samt till tilläggsyrkandet från M D, L och KD som ligger på kommunfullmäktiges bord. Tack, Viktoria! Det är bra att ni säger att ni vill göra allting. Jag betvivlar inte det. Men det som ni hittills gör och lägger fram räcker inte. Det räcker inte. Vi skulle inte vara där vi är idag. Jag tror att du har rätt i att det finns ett enormt mörkertal bland de som inte vågar anmäla, de som redan är utsatta för förtryck eller de som könsstympas här i vårt Göteborg idag. Det är totalt oacceptabelt. Jag måste säga att jag blev positivt överraskad när Jonas svarade bra på min fråga i förra kommunfullmäktige. Men jag blev lika ledsen när jag såg att ni röstade ner förslaget till kommunstyrelsen. Ni får gärna kommentera vad det var som hände. Men tack!

Tack Eva! Då är nästa talare Emmyly Bönfors och därefter Nina Miskovsky. Jag tror dig, men jag ser dig inte här. Du kommer strax. Nu är du hjärtligt välkommen fram.

Så mycket som ska sägas på så kort tid. Eva, svar på din fråga. Det förslaget som röstades ner i kommunstyrelsen röstades ner på grund av att det låg på fel instans. Vi vill ha dem lokalt i nämnderna så att vi kan följa upp lokalt i nämnderna och dessutom lägga till andra delar som vi kommer presentera, som vi jobbar med just nu. Det blir ett ganska brett och träffsäkert paket kopplat till de här frågorna. Så det är på gång och det kommer vi att. Att komma till eran sida med för att hitta samförstånd. Så vi kan hjälpa varandra att bli bättre. För jag tror inte det finns någon som helst motsättning här. Det är ju helt galet att en person har dömts för könsstympning fast det är en sådan brottslig verksamhet. 24 fall och inga fällande domar. Vi behöver göra så fruktansvärt mycket mer. Men jag återkommer nästa.

Tack! Då är det replik av Eva Flyborg.

Du får vänta lite till, Emmyly. Ja, det är sant. Men det var ju också så att i det yrkandet i kommunstyrelsen, om jag inte kommer ihåg fel nu, så låg även yrkandet om att angripa hedersnormer. Och det hade ni ju ändå kunnat gå med på, för det är ju det som jag tar upp särskilt här idag. Det är inte våldet i sig, även om det är fruktansvärt och nog så allvarligt, utan det är de normer och den kultur som ligger till grund för det. Får man inte bukt med de normerna som styr allt det här? hedersvåldet och könsstympning i yttersta änden förstås, då är det nästan som att sätta plåster på cancer. Det går inte. Det funkar inte. Men, Viktoria, jag väljer att se positivt på det du sa. Jag hoppas att ni återkommer och funderar på hur vi kan jobba tillsammans med de här otroligt viktiga frågorna. Tack!

Tack! Då återgår vi till talarlistan. Det är Emmyly Bönfors och därefter Nina Miskovsky. Varsågod!

Tack ordförande och ledamöter! Föreställ dig att inte få välja vem du ska älska, eller att inte få klä dig som du vill. Att någon ständigt kontrollerar din telefon och vilka du umgås med. Föreställ dig hotet att skickas utomlands på en så kallad uppfostringsresa om du inte lyder. Det här är ju inte en läskig film, utan det är ju hedersförtryck. Och en brutal verklighet för alltför många här i Göteborg. För oss i Centerpartiet. Partiet är det här enkelt. Alla i Göteborg ska få bestämma över sina egna liv. Ingen ska behöva utså kontroll, hot eller våld. Arbetet mot hedersförtryck är en frihetsfråga. I den här planen för 2026–2027 är planen i sig ett bra och nödvändigt verktyg. Det är positivt att vi lär av tidigare arbete och att personalens kunskap ska fortsätta höjas, inte minst om den särskilda utbildningen. Vi ställer oss bakom kommunstyrelsens förslag, men en plan på papper hjälper ju ingen, för det är ju genomförandet som räknas. Så när vi nu röstar igenom det här så vill vi särskilt betona att det är handling som räknas och inte bara planen i sig. Så det här arbetet handlar ju i grunden om att rädda liv och att ge människor sin frihet tillbaka. Vi kommer följa noga att se till att det här blir verklighet. Med det yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är nästa talare Nina Miskovsky. Därefter Klas Forsberg.

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Utöver den här fördubblingen som Eva beskrev och att var tredje ungdom i Göteborg lever under hedersnormer, så har även antalet bortföranden kopplat till heder mer än tredubblats under de senaste åren. Det är skrämmande. Man kan inte bara anta att det ökade antalet bortföranden endast beror på att fler upptäcks. Det är mer troligt att det verkligen ökar på riktigt. Jag är både besviken och bekymrad över att vänsterstyret och Centern i förrgår röstade ned vårt yrkande i Socialnämndens centrum gällande kodning av hedersrelaterade ärenden och att stärka de förebyggande insatserna gällande bortföranden. Kompetenshöjning av personal gällande utfärdanden av utreseförbud som används för lite och uppdelning av statistik per stadsområde gällande bortföranden kopplat till hedersförtryck. I yrkandet från vänstersidan i kommunstyrelsen skriver de att utvärderingen ska fokusera på att vi når de målgrupper som berörs och ska omhänderta identifierade utvecklingsbehov. Ändå visar man inte statistiken gällande bortförande. Den första förklaringen jag fick var att man inte skulle stigmatisera olika områden, men senare påstods det att identiteten av drabbade riskerar att röjas om man delar in det, något jag inte riktigt köper. Om politiken inte får reda på var problematiken är som störst, hur ska vi då kunna rikta insatserna dit där de behövs? För att bättre kunna fokusera på verklig verkstad vill vi förlänga plantiden, så att den sträcker sig över, fler år med uppföljning efter ett par år, då frigörs tid till implementering. Vi vill att det lokala arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck tydligt kopplas till regeringens arbete kring frågan samt att det finns tydliga skrivningar om värderingar och vad som accepteras eller inte i vår stad. Jag vill yrka bifall till tjänsteutlåtandet och tilläggsyrkandet från M D, L, KD och avslag på övriga.

Då är det replik begärd av Jenny Broman och därefter är det talarlistan Klas Forsberg.

arm musik Nina, du och jag var ju på samma möte när vi fick redovisning av antalet bortförda barn. Det är klart att man måste se allvarligt på att det är en stor summa och att den är större. Jag tycker däremot att det är väldigt viktigt att det framkommer. Så att det som regionalt stödcenter själva sa när de var på besök på Socialnämnden Centrum, när jag direkt frågade, ser ni något som tyder på tyder på att antalet bortföranden har ökat? Nej, sa de. De sa att de ser detta som ett tecken på att de har lyckats nå ut och att man också nu då ser till att socialsekreterare pingar detta som att det kan vara en hedersrelaterad anledning. Så av den anledningen. Men självklart ska man alltid följa upp. Vad det gäller utreseförbud så sker det redan i alla de fall då man misstänker att ett barn ska Problemet är att det är svårt att veta.

Tack Jenny. Då är nästa talare Klas. Nej, det är han, Nina Miskovsky. En replik.

Bara en kort replik. Jag tänker på just det här med utreseförbud. Där har man gjort nationella undersökningar som visar att utreseförbuden inte används i den omfattning som de borde göras. Så det finns underlag på att det här är någonting som socialsekreterarna behöver bli tryggare i för att verkligen våga använda. Så därav vårt initiativ.

Tack. Då är det replik av Jenny Bergman. Förlåt, Broman Förlåt.

Ja, det är inte så noga. Men vad bra att du svarade, för då hinner jag säga färdigt det jag tänkte säga. Nej, men det finns också annan undersökning som inte alls visar det. Däremot är det otroligt viktigt med de här utbildningsinsatserna. Socialsekreterare behöver ju lära sig hela spektrat av insatser, att upptäcka saker väldigt tidigt. Är det utreseförbud som är det som är mest effektivt som socialsekreterare tycker, ja men då ska det införas. Men jag anser inte att jag Som politiker ska jag inte säga att det ska bli fler utreseförbud. Det kanske det behöver vara. Men socialsekreterare behöver vara trygga med hela paletten och göra det de ska. Men det jag undersökte är att när socialsekreterare misstänker att barn bortförs på grund av heder, då gör man utreseförbud.

Då återgår vi till talarlistan och det är Klas Forsberg och därefter Frida Tånghag.

Tack ordförande. Arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck har utvecklats under lång tid i Göteborgs stad. Jag minns när vi startade det arbetet uppe i Angered. Det var Lasse kurator på Angeredsgymnasiet som gjorde detta. Sedan blev också Michael Thörn, som fortfarande finns med i arbetet, inkopplad i det. Sedan har vi hela tiden, skulle jag vilja påstå legat i bräschen för det här arbetet. Vi har startat Resursteam Heder. Vi har en skolsamverkan, för ofta upptäcker man de här sakerna i skolan, inte i mötet med socialtjänsten. Vi har skapat ett regionalt stödcentrum ihop med tio andra kommuner. Vi har Västra Götaland som har ett kompetenscentrum som vi är delaktiga i. Dialoga, GR. Vi har polisen, vi har civilsamhället. Vi har gjort ett fantastiskt arbete, och Göteborgs stad ska vara stolt över det. Men vi har inte nått ända fram, förstås, utan det här är en komplex fråga, och den frågan behöver arbetas med och fortsätta att arbetas med på ett mycket bra sätt. När jag läser den här utredningen och rapporten som har kommit ser jag att det är en alldeles utmärkt fortsättning på det arbetet. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Nästa talare är Frida Tånghag och därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod!

Tack ordförande! Det är viktigt att det finns en plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Men om man har läst förslaget kan man tycka att det verkar lite snårigt att göra en uppföljning samtidigt som man påbörjar arbetet med att plocka fram en ny plan. Men detta är för att följa processen med framtagandet av planen för våld i nära relation. Att detta sker samtidigt kan vi dra fördelar av. Samtidigt som båda planerna ser till det förebyggande arbetet med att skydda barn och ser till ungas utsatthet. Det kan uppstå ett kunskapsutbyte i stället för att arbeta i olika vakuum och uppfinna hjulet flera gånger om. Samtidigt som det är viktigt att det finns en plan och att vi inte riskerar att arbetet bromsas upp. Tack, jag stannar där. Bifall till KS förslag och avslag på övriga yrkanden.

Tack. Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD). Därefter Kristina Bergman Alme.

Tack för ordet, fru talman! Den plan som ligger på bordet nu är ett steg, men den är absolut inte tillräcklig. Den saknar tydlighet där det verkligen behövs. Problemet handlar inte bara om insatser i efterhand, när någon redan har blivit stympad, eller att vi ska få tag i dem som har gjort det och straffa dem ordentligt. Det handlar om normer, värderingar och kontroll, och det måste vi våga adressera. Hedersnormer har ökat väldigt kraftigt i Göteborg. Många unga lever under begränsningar som står direkt i konflikt med grundläggande fri och rättigheter. Då räcker det inte med fler planer, utan då behövs det tydlighet. Därför är det helt avgörande att vi får in ett tydligt normperspektiv och tidig information till barn och familjer om svensk lag och barns rättigheter. Det här har vi malt på om i åratal. och en tydlig nolltolerans mot hedersrelaterade normer. Vi måste också säkerställa att stadens egen kommunikation aldrig bidrar till att normalisera de här strukturerna. Det här handlar ytterst om frihet. Det handlar om rätten att välja att forma sitt eget liv när man växer upp som ung i Göteborg i slutet av 2020-talet. Om rätten att säga nej. och om att samhället ska stå på den utsattas sida varenda gång. Att inte våga tala klarspråk om det här är att svika de barn och unga som lever just nu här i hedersförtryck. Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande. Jag yrkar också bifall till yrkandet från Moderaterna, Liberalerna Demokraterna och Kristdemokraterna. Tack så mycket.

Tack. Då är nästa talare Kristina Bergman Alme.

Tack, fru ordförande! Jag känner mig lite rädd att gå hem. Min systers man är elak. Han tar på mig. Sedan har jag inte passet längre. Mamma och pappa kontrollerar mig. Oj! Det där mötte jag en vardag. Jag frågar dig om du känner till begreppet hedersrelaterat våld. Nej. Och när jag beskriver det säger individen att det låter som jag. Mamma och pappa säger att om jag är född flicka måste jag leva som flicka även om jag inte vill det. De säger att det är lika bra att jag försvinner. Det är viktigt. Det här handlar om normer. Det är det vi måste bryta. Det är det som exempelvis Eva tog upp tidigare. Vi måste bryta det innan det blir akut. Annars kommer ungdomen att omhändertas. På ett sätt är det jättebra, men det finns enorma baksidor. Man måste helt bryta med sin familj. Man blir ensam, totalt ensam. Man får ta kontakt med sina syskon. Det kommer inte att vara någon som gratulerar en på ens födelsedag, allting sådant. Man måste bryta med sina kompisar. Man kommer att bli avkopplad från sin skola. Oftast måste man byta skola, byta stad, byta vårdgivare. Jag tror faktiskt inte att någon av oss som sitter i den här salen skulle kunna klara av att leva under hedersrelaterat förtryck och våld utan att få spår av detta. Det sätter spår. Vi möter dessa individer. Jag känner ilska när jag får reda på en familj som har tagit ut en livförsäkring. på ett år, på en ungdom, och säger samtidigt att du inte förtjänar kärlek, du förtjänar inte att ha någon som älskar dig. Det börjar med normerna. Det är där vi måste bryta det. Bifall TU tillägg M, D, L och KD.

Då är nästa talare Mariette Höij och därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka S.

Ordförande, ledamöter och göteborgare! Planen för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2026–2027 behöver i större utsträckning hänga ihop med den nationella inriktning som nu tas fram. Planen måste också ha ett mer långsiktigt upplägg och sträcka sig över en längre tidsperiod än två år. En kort planperiod riskerar att skapa mycket arbete med nya dokument och uppföljningar. i stället för att fokus ligger på de faktiska insatserna och det praktiska arbetet som gör skillnad över tid. En längre planperiod ger bättre kontinuitet och minskar administrationen. Det finns en tydlig brist när det gäller hur planen beskriver normer och värderingar. Det har talats mycket här om normerna och det är där, precis som Kristina sa, vi måste börja. Forskning från Örebro universitet pekar på att hedersnormerna ökat kraftigt i Göteborg, som vi har hört flera här säga, att ungefär och tredje ungdom lever under sådana normer. Det är mycket oroande siffror och visar att arbetet bara inte kan handla om insatser när problemen redan har uppstått, utan också måste rikta in sig tydligare på de normer som ligger bakom hedersrelaterat våld och förtryck. Och när det gäller arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck så går det inte att likställa med arbetet mot våld i nära relationer. Vi har sett och vi har hört också de här teamen vi har att det är alldeles för låg kunskap hos socialsekreterarna om hedersrelaterat våld och förtryck. Man måste arbeta på ett helt annat sätt, där man inte kan blanda in familjen på samma sätt. Där måste vi också sätta fokus. Tack.

Nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige! Nu känner jag att det är dags att vara lite realistisk i den här diskussionen. Det som har hänt under den här mandatperioden är att vi har gått från ord till handling när det kommer till att skydda barn som växer upp och riskerar att utsättas för något av det vidrigaste man kan utsättas för. Vi har byggt ut de skolsociala teamen. Två månader på en skola i Göteborg hade en av våra skolsocionomer hunnit stoppa tre tvångsgiften, genom att vara på plats på skolan och bygga relationer. Vi har börjat organisera skolan för de samhällsutmaningar som finns idag, genom att flytta in både socialtjänsten och kraftigt utökat samarbetet med polisen. Normerna ökar och vi behöver fortsatt jobba med det. Förvaltningen har fått ett väldigt tydligt uppdrag från oss att de ska börja jobba och också mäta hur vi når framgång i värdegrundsarbetet, så att vi kan se skillnader på skolenheter. Vi har också satt i gång med skolan som arena, där flickor och pojkar nu deltar på samma förutsättningar i de 133 000 kostnadsfria aktiviteterna. som vi erbjuder varje år och där vi också har många grupper där man pratar om den här typen utav våld. Där många flickor också har vänt sig vidare för att söka stöd. Men någonting som vi vet med säkerhet, det är att den här rapporten som nu visade att det var många som hade lämnat av hedersrelaterade skäl, var att det var hela familjen som lämnade. Eller en av vårdnadshavarna och ett barn som lämnade. Och det värsta av allt, att de har de har fått bra betalt för att ta med sina barn och utsätta dem för hedersvåld, genom Tidölagets återvandringsbidrag. Det är vidrigt!

Då är det replik begärd av Kristina Bergman Alme.

Varsågod! Tack, fru talman! Jag håller inte med dig i den beskrivningen, Viktoria. 2015 lades en motion fram av Helene Odenjung om att få till en kartläggning av läget. Det ledde sedan till ett antal förslag i kommunstyrelsen, vilket så småningom ledde till resursteam Heden. Så att bara säga att det är först nu det blir verkstad, den beskrivningen ställer jag definitivt inte upp på.

Tack. Och på det har replik begärts av Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod.

Du har helt rätt. Vi satte i gång arbetet med att få till det här centret innan ni klev in. Hon tog det vidare och gjorde ett jättebra arbete med det. Absolut. Men i grundskolenämnden förra mandatperioden var det demokraterna som drev hedersfrågorna. Det var inte liberalerna. Det är hemskt ledsamt att behöva säga det, men så var det. Tack!

Då återgår vi till talarlistan. Det är Martin Wannholt, D, och därefter Jörgen Fogelklou, SD. Varsågod!

Ja, det var ju en P3-övergång. Nej, jag ska inte bli långrandig, men jag vill först yrka bifall till TU och tilläggsyrkanden från M, D, L och KD. Sedan vill jag ta ett exempel och prata lite om normer som på ett mer tydligt språk kan kallas för skitkulturer. Det är svårt att arbeta. Ta bort och det kommer ta lång tid, för det är precis vad det är. Om vi börjar med ett exempel. Jessica och jag fick förmånen alldeles före jul att vara ute och träffa en massa av våra härliga ungdomar som kämpar i en förening och tar sig vidare till olika studier. Det är i princip alla med olika invandrarbakgrund. Man blev riktigt hoppfull, sådana kämpande ungdomar med framtidsvisioner. Men vi satt och pratade i smågrupper med de olika. De tog upp exempel. Två unga tjejer som hade en väninna, 17 år, utsatt för både hederskultur och visst våld, söker sig till socialförvaltningen i nordost och ber om hjälp. Då tar de emot och säger att det är klart att vi ska hjälpa dig. Kom här, så ska vi gemensamt ringa dina föräldrar och kalla in dem. Ni förstår ju själva. Vi har en lång. utbildningsstege kvar i stan, oavsett vem som styr. Det är fruktansvärt när vi har riggat upp, vi har resurser och så vidare, tar emot ett stackars barn som Gud vet vad hon kommer utsättas för. Det var det. Och sen det här med normer då. Det ankommer också på oss politiker att när vi är ute och pratar, när vi är på besök på platser, och jag ska inte nämna något för då blir det en annan diskussion. Jag är väldigt tydlig när jag är ute. Vissa ställen blir jag inte inbjuden på längre. Det är lite synd, för då hade jag kunnat påminna dem om vad jag sa sist. Jag tycker att politiken måste vara tydligare med vad som gäller i Sverige, och det gäller alla barn. Tack.

Då är nästa talare Jörgen Fogelklou. Därefter är talarlistan tom. Varsågod.

Tack för ordet, fru ordförande. Det är ganska kul, eller tragiskt, att så många partier, och alla partier, vågar prata om och erkänna att det finns något som heter hedersrelaterat våld och kulturer. Det fanns det inte för tio år sedan när jag stod här och pratade om de här sakerna, förutom undantag från Kristina Bergman Alme, som var uppe och pratade om de assyriska. Assyrierna uppe på Opaltorget hade fått sina affärer nedkladdade med att Kalifatet är här. Förena er eller dö. Det hade vi en motion om. Som du var högst uppe och försvarade. Du tyckte att vi hade fel i sak. Eller inte i sak, men alltså i. Du har faktiskt försvarat det. Det ska du ha. Men att det överhuvudtaget finns i den omfattningen i Göteborg idag, det är ju inget annat än en skam. Och någonstans så är det vi här inne som tillåter. Vi politiker måste sätta handling före fina ord. Tydlighet, nolltolerans, tack och adjö. Dörren är där om du inte ställer upp på det här. Det är så enkelt. Tydlighet, nolltolerans. Du ska inte vara välkommen här i Göteborg om du håller på med det här. Punkt.

Tack. Då är talarlistan slut. Är vi redo att gå till beslut? Då har vi Jenny Broman. Emmyly Bönfors och Klas Forsberg yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har Eva Flyborg, Nina Miskovsky, Martin Wannholt yrkar bifall till SLK-förslaget och tilläggsyrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Agneta Kjaerbeck yrkar bifall till tilläggsyrkande från SD i kommunstyrelsen och tilläggsyrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkandet från Eva Flyborg med flera om att bifalla stadsledningskontorets förslag. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på de två tilläggsyrkandena. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Eva Flyborg med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska genomföras. Då tror jag att alla är på plats. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Eva Flyborg med flera. Då startar vi. Då stoppar vi underröstningen. Fullmäktige har med 43 röster mot 38 röster. gått på kommunstyrelsens förslag. Då återstår tilläggsyrkandet från M, D, L och KD samt SD. Jag börjar med tilläggsyrkandet från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet från M, D, L och KD? Ja. Avslås tilläggsyrkandet från M, D, L och KD? Ja. Jag anser att tilläggsyrkandet från M, D, L och KD har avslagits. Votering har begärts och ska genomföras. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Jag startar omröstningen. Då stoppar jag omröstningen. Fullmäktige har med 43 röster mot 38 röster avslagit tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Då återstår tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet från SD? Avslås tilläggsyrkandet från SD? Ja. Det är många sidor. Jag anser att tilläggsyrkandet från SD har avslagits. Reservation från SD. 12 Reviderad bolagsordning och ägardirektiv för Störningsjouren i Göteborg AB med anledning av namnbyte till Trygga Hem i Göteborg AB

Då är vi inne på ärende 12 som är reviderad bolagsordning och ägardirektiv för Störningsjouren i Göteborg AB med anledning av namnbyte till Trygga Hem i Göteborg AB. Kommunstyrelsen föreslår att reviderad bolagsordning och reviderat ägardirektiv för Trygga Hem i Göteborg AB fastställs. Ordet har begärts av Petra Elf, MP. Och därefter är Jörgen Fogelklou, SD. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Störningsjouren gör ju ett mycket större jobb än vad som hörs på namnet. Störningsjoursverksamheten är en väldigt viktig del i det de gör, men de gör också ett stort annat arbete för att bidra till trygghet, förebygga våld i nära relationer och stötta personer så att de av olika anledningar har svårt att ta hand om sitt boende och utan stöd riskera vräkning. Så därför är det väldigt bra att Störningsjouren hittar ett namn som de trivs bättre med och tycker speglar bättre deras verksamhet och kan möta göteborgarna på ett annat sätt. Så bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till SD:s yrkande.

Tack. Då är nästa talare Jörgen Fogelklou. Därefter Frida Tånghag.

Tack för ordet, fru ordförande. Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Det är lite redaktionella ändringar, men som naturligtvis spelar roll. Här nämner man bland annat Agenda 2030. Det är naturligtvis ingenting som en kommun överhuvudtaget ska hålla på med. Så jag yrkar starkt bifall till Sverigedemokraternas yrkande. Tack.

Tack. Då är nästa talare Frida Tånghag och därefter Parisa Rezaeivar. Varsågod.

Nu är den på! Tack ordförande! Jag kommer inte bli långrandig. Nu är jag ju dessutom randig på tvären, utan jag ska också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack så mycket!

Tack! Då är nästa talare Parisa Rezaeivar. Och därefter är talarlistan tom. Varsågod!

Tack för ordet ordförande! Jag yrkar också bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag till övriga erkännanden. Tack!

Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Ja. Då har vi två yrkanden. Under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Vi har Petra Elf, Frida Tånghag och Parisa Rezaeivar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation från Sverigedemokraterna.

Då går vi in på ärende 13, som är revidering av Göteborgs stads miljö och klimatprogram 2021 till 2030. Förste talare är Patrik Höstmad. Därefter Hanan Baalbaki. Patrik, du ska bara vänta lite, så ska vi justera klockan här. Vi låter den gå ner till 1, och så får du en minut till. Du ser att den inte går att stoppa. Varsågod.

Tack för det! Då är vi åter här igen gällande miljö och klimatprogrammet och arbetet med det. Vi vet att måluppfyllelsen är dålig. Vi vet att sättet som ni rödgröna partier arbetar på inte ger resultat för att nå måluppfyllelse. Vi har Klimatrådet som har gett oss tips för några år sedan. Sen sa de att ni måste tydliggöra mer rådigheten. Vad har kommunen rådighet över och så vidare. Det har vi yrkat på varenda gång de här frågorna har varit uppe. Att ställa om det. Nu senast tryckte de mycket på att vi behöver ha koll på de sociala och ekonomiska konsekvenserna. Och inte bara kan titta på. klimatkonsekvenserna. Även där sa de att de har dålig koll på vad saker och ting ger för effekt. När det plockas bort någon parkeringsplats på Såggatan eller vad man nu jobbar med, vad ger det för någonting? Vi ser egentligen resultatet på totalen. Det ger inte mycket. Sättet ni arbetar på är helt enkelt undermåligt. Vi behöver också titta på beredskapsrelaterade konsekvenser. Vi såg ju nu när det blev lite snöoväder och problem med elbilar och så vidare, så att vi verkligen har backuper till saker och ting. I övrigt så är det ju de saker som vi har yrkat på under flera år för att få en bättre miljö och klimatarbete, men som ni konsekvent har röstat ner. och vi har den dåliga framdriften i arbetet, helt enkelt. Så med det sagt, jag yrkar bifall till yrkandena från D, M, L och KD. Tack.

Tack. Då är nästa talare Hanan Baalbaki och därefter Karin Pleijel. Varsågod.

Tack ordförande. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. De två nya strategierna ger staden ett mer samlat och tydligt arbete inom områdena, energi och mat, vilket är mycket positivt. Vi vill vara en energieffektiv stad med hållbar och robust energiförsörjning. Målet är att göra det enklare för göteborgarna att minska sin klimatpåverkan utan att deras livskvalitet försämras. En strategi för ett hållbart och robust motsystem är viktigt. Den ligger i linje med stadens arbete med civil beredskap och totalförsvar. Särskilt genom att i större utsträckning använda lokalt producerade livsmedel. De föreslagna förändringarna tillsammans med tidigare höga ambitioner skapar bättre förutsättningar för snabbare framtidsdrift. Målet är att Göteborg ska bli en klimatneutral stad, där alla göteborgarna kan vara med och påverka och vara delaktiga i den nya gröna omställningen. Tack.

Tack. Då är nästa talare Karin Pleijel och därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod!

Tack! Då vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag tycker att vi har gjort en bra revidering av miljö och klimatprogrammet. Vi vet att de här sju strategierna som vi har blivit prisade som ett väldigt effektivt sätt att faktiskt jobba på tvären, som man måste göra om det ska bli någon effekt av de här åtgärderna som man vill ha. Det behövs många olika tankar som möts i det. Därför har vi nu två nya strategier. Jag är väldigt glad att det är fem partier som tydligt stöder de här. Vi har en ny strategi för energifrågan. Vi vet att energi, elektrifiering och energieffektivitet är väldigt viktiga delar i omställningen. Nu kommer de in i den samlade styrningen för miljö och klimatarbetet. Det är smart. Sedan har vi också en ny strategi som handlar om maten, om livsmedelsproduktion. Vi vet att en kalori som vi stoppar i munnen kostar fem kalorier. mesta av fossil kalori att tillverka. Så det är en viktig fråga, inte minst ur beredskapssynpunkt, att vi fokuserar mer på just livsmedelsproduktionen och får den mer närproducerad till exempel. Vi skärper också kraven på luft utifrån WHO som har nya rekommendationer. Vi vet att fortfarande är det så att i Göteborg dör ungefär 200–300 personer i förtid på grund av vår dåliga luft. partiklar och kväveoxider. Vi vet att buller gör att vi varje år tar bort 1 800 friska levnadsår för människor på grund av buller. En viktig fråga här är att fortsätta jobba med att minska vägtrafiken som är en del i att nå de här målen. Bifall till kommunstyrelsens förslag!

Tack! Då är nästa talare Pär Gustafsson (L) och därefter Sarah Ullmark. Varsågod!

Tack, ordförande, fullmäktige! Jag vill börja med att yrka bifall till Liberalernas yrkande i kommunstyrelsen. Göteborgs stad ska bedriva en ambitiös miljö och klimatpolitik som kombinerar höga klimatambitioner med den ekonomiska verkligheten, med social hållbarhet, med civil beredskap och med respekt för kommunens ansvar och faktiska rådighet. Den föreslagna revideringen av miljö och klimatprogrammet innehåller flera viktiga delar. Men i flera avseenden saknas också tillräckliga analyser av målkonflikter och genomförbarhet i programmet. Särskilt problematiskt tycker vi att mål och indikationer inte tydligt särskiljer exempelvis mellan utsläpp som kommunen kan påverka och sådana som styrs av nationella och europeiska regelverk. Det förklarade Patrik Höstmark väldigt väl här innan. Det är inte en bra ordning. man har fullmäktige att följa oppositionens förslag och linje, för det skulle vara bra för det fortsatta arbetet för en grön och klimatsmart stad. Tack!

Tack! Då är nästa talare Sarah Ullmark. Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod!

Tack för ordet ordförande! Jag ska inte upprepa det som mina kloka kollegor har sagt före mig, men jag vill börja med att yrka bifall till vårt yrkande. Jag tänkte fokusera på en annan del av det som vi tycker är problematiskt med den här revideringen, och det är att en del av de uppdrag som man lägger inte riktar in sig på saker som kan ha en påverkan. Det kan vara associerat. Man vill försvåra för trafiken utan att säga om det faktiskt har någon effekt på utsläppen om man gör de här försvåringarna. Då angriper man, tycker vi, problemet från fel håll. Om man vill minska påverkan från trafiken är det kanske själva fordonen som gör trafikarbetet snarare än fordonen som behöver stå i köer på grund av detta. Kan vi göra det på ett annat sätt tror vi att vi kommer att få en mycket bättre situation. Vi behöver framför allt, och jag har haft den här debatten med er många gånger, där vi inte har rådighet och där vi inte kan mäta effekten riskerar vi att slösa våra skattepengar. Om det är någonting vi ska göra mindre av i den här kommunen är det att slösa på våra gemensamma skattekronor. Tack!

Då är nästa talare Emmyly Bönfors och därefter Samuel Bråse.

Tack, ordförande! Nu är det dags att revidera Göteborgs stads miljö och klimatprogram. Det är ett program som ursprungligen togs fram i en bred politisk enighet och som sätter en ambitiös och nödvändig riktning för Göteborgs stad. För Centerpartiet är visionen tydlig. Det ska bli ett friare, grönare och roligare Göteborg. Det här programmet är ett av våra viktigaste verktyg för att nå dit. Uppföljningen av programmet är tydlig. Vi måste öka takten i arbetet. För att nå ett klimatmål. Det krävs fortsatta systemomställningar och kraftfulla insatser. Det är en utmaning som vi delar och ett ansvar som vi behöver axla gemensamt. Centerpartiet ställer sig positivt till dagens förslag till revidering och även till de nya strategierna för ett hållbart energisystem och ett robust matsystem som är viktiga för att stärka samverkan och skapa en bättre helhet i arbetet. För Centerpartiet är det självklart att klimatomställning och stadens tillväxt måste gå hand i hand. En grön omställning är en förutsättning för att vi ska kunna öka takten i klimatomställningen. Vi ser att det här programmet ger verktyg att förena både det ekologiska, ekonomiska och sociala i hållbarhetsarbetet. Vi ställer oss positiva och vi ställer oss bakom förslaget till det vi har lagt fram. Det är ett viktigt steg för att vässa våra verktyg och öka takten i klimatarbetet, även om det kommer att krävas betydande insatser. Programmet i sig räcker inte, utan det behövs konkreta förslag i nämnder och styrelser som styr åt det här hållet. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då är nästa talare Samuel Bråse. Och därefter Grith Fjeldmose. Varsågod!

Tack för ordet, herr ordförande! Mycket klokt sagt i denna fråga! Men Göteborgs Stad ska föra en ambitiös klimatpolitik som kombinerar höga klimatmål men med ekonomisk realism, social hållbarhet och respekt för kommunens rådighet. Det är det vi ser i detta program, att vi ibland går över den gränsen för vad staden faktiskt har rådighet över. Klimatomställningen bör drivas genom teknik och innovation som gör hållbara val enklare och billigare, inte genom åtgärder som försämrar bostadsbyggandet, tillgänglighet eller konkurrenskraft. Revideringen av miljö och klimatprogrammet saknar tillräckligt analyser av målkonflikter, genomförbarhet och konsekvenser för detta. Programmet skiljer sig inte tydligt mellan utsläpp kommunen kan påverka och utsläpp som styrs av nationella och europeiska regler. regelverk. Det finns en risk att programmet leder till åtgärder som hämmar bostadsbyggande, försämrar framkomlighet och begränsar näringslivet utan tydlig klimatnytta. Miljö och klimatprogrammet bör därför utgå från kommunens faktiska rådighet och prioritera effektiva åtgärder utan stora negativa konsekvenser för andra hållbarhetsmål. Bifall till yrkandet från M D, L, KD. Tack!

Då är nästa talare Grith Fjeldmose. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack ordförande. Det är bra att vi i det reviderade programmet förtydligar vad mål och indikatorer innebär. Utvecklar möjligheten att följa upp målen och arbetet med måluppfyllelsen. Och inte minst understryker målens ursprungliga ambitionsnivå. Den ambitionsnivå som oppositionen själv var med om att sätta men som de nu vill minska. Så bifall KS förslag. Tack.

Då är nästa talare Jörgen Fogelklou. Därefter Karin Karlsson. Varsågod!

Tack för ordet fru ordförande! Nu kör vi samma debatt om miljö och klimatprogrammet som vi har haft ett åtal gånger innan. Nu är vi åtminstone överens om att vi behöver revidera programmet. Dock så är vi väldigt oense om hur. Karin har varit här uppe och pratat och sagt en massa fina ord. Nu ska jag översätta för er vad de här revideringarna från de rödgröna faktiskt innebär. Fler strategier. Fler strategier som vi saknar. I klarspråk innebär detta mer administration, en administration som vi egentligen alla är överens om att vi ska minska. Det är nästan imponerande. Ännu fler ska ta ansvar. Vilket i praktiken betyder att ansvaret späds ut så mycket att det blir nästan helt omöjligt att peka på vem som faktiskt ska leverera i staden. 3. väldigt kreativt. Man ändrar indikatorerna under pågående programperiod så att när verkligheten inte passar målen, ja då ändrar man hur man mäter verkligheten. Det här är ganska effektivt sätt att slippa få svart på vitt på hur det egentligen går. Och ändå har vi inte kommit åt grundproblemet med att vi saknar rådighet i mycket av det vi ska jobba med och följa upp. Det är alltså de här rödgröna som. monster av administration som man fortsätter att mata. Hur som helst, vi är alla ense om att vi behöver revidera programmet. Men skulle vi göra det på vårt förslag får vi i stället ett program som är mycket mer välbalanserat, mindre administrativt tungt och inte minst fokuserar på det vi har rådighet över i vår kära stad. Med det yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas återremiss. Skulle den falla kommer vi att avstå i voteringen för den. Det här måste göras om och göras rätt. Tack!

Tack! Och då är replik begärd av Emmyly Bönfors.

Tack. Jag känner mig manad att förklara hur programmet är uppbyggt, eftersom Jörgen Fogelklou inte riktigt verkar ha läst hur det är tänkt. Men först finns det ju ett övergripande mål, som att vi ska vara en ekologiskt hållbar stad till 2030. Sen finns det ju tre mål. Ett handlar om människan, ett handlar om naturen och ett handlar om klimatet. Och under de tre så finns det väldigt konkreta delmål. Men för att de ska bli verklighet så behövs ju ett jämförbart program. Genomförande. Det kräver att många nämnder och förvaltningar samarbetar. Därför finns de här strategierna. Men inte nog med det, Jörgen. Det är också så att det finns strategiansvariga. Det är inte allas ansvar och ingens ansvar, utan det är ganska tydligt i programmet vem som är huvudansvarig och vilka som har delansvar för att nå de här målen. Jag skulle snarare säga att det här är ett väldigt konkret program. Det är väldigt likt strukturen för det näringslivsstrategiska programmet. Det var också ambitionen när vi inrättade det här programmet under Alliansens styre. Så jag tycker, take good care of our baby, som Smokie kanske hade sjungit. Ta nu det här steget och var med i klimatomställningen i stället för att stå och skjut ner alla andras förslag. Tack!

Då återgår vi till talarlistan och det är Karin Karlsson och därefter Karin Pleijel. Varsågod.

Tack! Ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Det här är bra revideringar över lag, som gör programmet starkare, tydligare och lättare att använda. Det är bra att vi faktiskt blir av med ett styrdokument här. Energiplanen försvinner ju och blir inbakat i miljö och klimatprogrammet i stället. Det är bra, för så ska vi göra. Vi ska ju inte ha planer och program bara för att ha dem. Och är det så att vi kan baka ihop dem så är det bra att vi gör det. Men jag vill också prata lite om att ändra indikatorer under processens gång för att det är bra att vi gör det nämligen. För att det ska bli verkstad så måste vi ha tydliga indikatorer. Vi måste ha tydliga strategier som gör det lätt för våra nämnder och bolag att arbeta med miljö och klimatprogrammet. Jag kan ta ett konkret exempel. Nu ändrar vi indikatorn för svala öar. Det är lite otydligt hur man ska mäta det. Men vi vet att en väldigt stor bidragande faktor till när du får en sval ö är krontäckningsgraden. Krontäckningsgraden är mycket lättare att mäta och följa upp. Och den kommer underlätta vårt jobb i stadsmiljönämnden till exempel för att vi har koll på krontäckningsgraden. Nu ser det tyvärr lite dåligt ut i närtid eftersom att vi har haft ett jättestort utbrott utav almsjuka som tog väldigt många stora gamla träd och det kommer ta tid att ersätta dem, men vi jobbar stenhårt benhårt på det. Men den typen av tydliga indikatorer, de hjälper oss framåt. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack! Då är det nästa talare, Karin Pleijel och därefter Emmyly Bönfors. Varsågod!

Fru talman! Jag instämmer i det som Emmyly Bönfors sa. Jag beklagar den enighet som vi hade 2021. Vi ska klara det här. Vi vet att det är bra för Sveriges, för Göteborgs, konkurrenskraft att ligga i täten i de här frågorna. Vi kan stå bakom att vi vill ha ett ansvarsfullt klimatarbete. Vi vill ha en frisk natur, och vi vill att människorna ska må bra i den här staden. Jag tyckte att du förklarade väldigt pedagogiskt hur det här är uppbyggt. Vi har också. I den här nya revideringen finns en tydligare koppling till inköp för miljömålen, till exempel nya indikatorer med krav på certifierade livsmedel och årlig ökning eller minskning av specifika produktgrupper. Så jag tycker att det är flera saker som har blivit mer precisa som också är viktiga. Jag beklagar som sagt att högern i stället för att komma med bra åtgärder som gör att vi faktiskt kan klara de här gemensamma utmaningarna vill sänka. Det är bra med tekniska åtgärder. Man vill gärna ha tekniska åtgärder, och de är jätteviktiga och bra. Men det är så att världen består av människans existens i världen. Den består av det som jag tog med mig, nämligen ekosystem och biologisk mångfald. Vi måste förstå. Jag har på mig den här fina broschen. Jag vet inte om ni ser den. Den ser ut ungefär som de här 17 20 30-målen, men de är arrangerade utifrån. Har vi inte naturen, då har vi ingenting av det här andra som vi vill uppfylla ett gott liv med. Jag beklagar att ni inte står bakom det här och hoppas att ni kanske ändrar er till nästa mandatperiod. Höst-Mar, du nämnde bland annat att vi har haft klimatråd som har gett rekommendationer. Jag tror att jag återkommer i en replik till det. Jag ser att du är efter på talarlistan, så då tar jag det på det. Tack!

Då är nästa talare Emmyly Bönfors och därefter Patrik Höstmad.

Tack! Jag skulle vilja återkomma till några av de motargument som har kommit till att stödja den här revideringen av miljö och klimatprogrammet. Då har vi dels det här argumentet som börjar låta lite som en repig skiva om att vi hanterar frågor vi inte har rådighet över. Men det är väldigt tydligt i miljö och klimatprogrammet vad vi har rådighet över som kommun, vad vi har indirekt rådighet över, till exempel det som Västra Götaland har rådighet över när det gäller kollektivtrafik men som ändå påverkar vår stad. Jag skulle vilja fråga Sarah Ullmark om du kan ge något exempel på en åtgärd som kommunen lägger pengar på i dag som vi inte har rådighet över. Du sade att vi inte skulle slösa pengar på saker vi inte har rådighet över. Men kan du ge ett exempel på något som vi lägger pengar på i dag som vi inte har rådighet över? Till Pär Gustafsson (L) skulle jag vilja fråga om du kan ge något. ett exempel på något som ni vill göra för att vi ska nå EU:s uppsatta mål Fit for målsättning än vad vi har uppnått idag. Så finns det något konkret som ni skulle vilja göra från Liberalerna för att nå i alla fall Fit for 55?

Då är det replik begärd av Patrik Höstmad.

Tack för det! En sak som Klimatrådet har varit väldigt tydliga med som rekommendation är att vi särredovisar det som täcks av utsläppsrätterna, eftersom det egentligen bara handlar om att flytta runt utsläpp. Till exempel om vi pressar bort industrin för att de har höga utsläpp och de lägger ner, då finns utsläppsrätten kvar. Så länge vi inte köper upp utsläppsrätter, och det tror jag inte någon tycker att vi ska lägga pengar på, så kanske den produktionen flyttar till Polen eller någon annanstans i Europa. Därför är det väldigt bra att särskilja det som omfattas av utsläppsrätterna och som hanteras med det med övriga utsläpp. Tack!

Tack! Då är replik begärd av Emmyly Bönfors.

Tack för det svaret, Patrik Höstmad. Jag uppfattar inte att Göteborgs stad lägger pengar på de utsläpp vi inte har rådighet över. Vi lägger i dag insatser kring till exempel vägtrafiken här lokalt. Vi ser till att minska hastigheter på vissa delar av vägar. Det kommer inte att vara tillräckligt. Vi kommer inte ens att få ner partiklarna så mycket som vi skulle vilja. Jag håller med om att det är EU:s utsläppshandelssystem som behöver hanteras. de stora territoriella utsläppen. Vi beskriver ju dem i miljö och klimatprogrammet, men vi lägger ju inga kommunala pengar på dem. Det skulle ju vara om vi började i fjärrvärmesystemet och handla på något annorlunda sätt, men det gör vi ju inte.

Tack! Då är replik begärd av Patrik Höstmad och Sarah. Du får lägga ett eget inlägg, för du Varsågod, Patrik!

Tack! Jag tror inte att jag har sagt att vi lägger pengar på saker vi inte är rådiga över. Jag tror att det kan vara ganska svårt att göra det. Däremot kan man väl tänka sig att vi kanske har lite dåligt fokus på de saker som vi verkligen skulle kunna göra och som ger effekt. Det har också Klimatrådet sagt till oss. Ni håller på med en massa olika grejer här, men ni vet inte hur stor effekt det har. Vad får vi per satsad en krona. Det är framför allt de här sakerna som att jobba med att minska biltrafiken, vilket oftast på grund av rådighetsskälen gör att vi jobbar på små lokalgator medan vi vet att de stora utsläppen är på huvudgator och leder. Det är väldigt svårt att strypa trafiken. Vi lägger en massa resurser på någonting som egentligen inte ger speciellt mycket effekt och som vi kanske inte ska göra av sociala skäl för att folk behöver ta sig till jobbet.

Tack! Då är nästa talare på listan igen, Patrik Höstmad, om du vill stå kvar. Annars är det Sarah Ullmark. Varsågod!

Jag tänkte runda av med lite filosofi kring det hela. Vi ser den dåliga måluppfyllelsen här. Vi har några idéer på hur man skulle jobba annorlunda och så vidare. Men det kanske är helt enkelt så att vi politiker i den här församlingen inte har så stor möjlighet att påverka. Vi kan försöka trycka det i vissa riktningar och så där, men det styrs väldigt mycket av yttre faktorer. Vi tror ju att det som kommer att ge genombrotten framöver, det är teknikskiften. Alltså helt nya tekniker, gröna tekniker, som blir affärsmässiga. Inte dyra investeringar i förtid i till exempel koldioxidinfångning som bara drar energi och kostar pengar. Men riktiga tekniksprång, när vi väl får till det. När det är tekniskt möjligt, affärsmässigt och dessutom gör det bättre för folk. Då rullar grejerna ut av sig själva. Så vi sätter väldigt stark tro till, eller vi kan helt enkelt säga så här, vi behöver ha de här teknikskiftena om vi ska kunna få en ordentlig förändring. Tack.

Tack. Då är det replik begärd av Karin Pleijel.

Vänta och se och vara passiv och se om det blir bättre. Det är inte så vi löser stora utmaningar som vi aldrig har haft tidigare i mänsklighetens historia. Vi behöver naturligtvis teknikskiften, men jag ser inte vilka det är om 10–15 år eller när. Vi vet ju att varje tiondels grad som vi ökar klimatbelastningen så blir det många människor som får svårare att få sin livssituation att fungera. Vi kan inte vara så passiva. Vi vet vad business as usual leder till, och vi måste vara aktiva. Då är det en konkurrensfördel att ligga i framkant. Det är bra för både Sverige och Göteborg att inte säga att omgivningen styr detta. Vi måste ta ledartröjan. Vi har fått Mission Label från Strasbourg från EU-kommissionen. Vi har bra kvalitet på vårt klimatarbete. Vi ska visa vägen för många andra kommuner. Hundra städer i EU vill gå i frontlinjen. Vi är en av dem.

Tack! Då är det replik av Patrik Höstmad (D).

Ja, visst. Det ser lite fint ut på vissa papper, men samtidigt är det en väldigt smutsig kommun. Vi har raffen, vi har sopförbränningen. Vi har förbränningen nu, mer biomassa hos Göteborg Energi. Men det är ändå CO2 som kommer ut ur de skorstenarna som kanske binds sen om 50 år. Så på kort sikt är vi en enorm utsläppskommun fortfarande. Och det kommer vi inte undan, för det här kan vi inte bara plocka bort fjärrvärmen eller plocka bort sopförbränningen eller plocka bort ens raffen. Det här kommer vi att få leva med. Och när de här tekniksprången kommer, det är ju det som är problemet med tekniksprången. De är otroligt svåra att bedöma när de kommer. Det är oftast alldeles för stora förväntningar och sen så kommer man in i en period där man är ganska desillusionerad. Och sen kommer det helt plötsligt någonting. Det är så det alltid har fungerat. Tack!

Då är det andra och sista replik av Karin Pleijel.

Du får gärna tro på att det kommer en trollkarl med någon magisk stav och räddar detta. Men jag tror på det som vi ser här och nu. Vi måste agera utifrån det förnuft som vi ändå har att göra någonting. När du nämner de här utsläppen från avfallsförbränningen så är det ju den fossila plastanvändningen som är problemet. Hade vi slutat med den så hade vi inte behövt den CCS-utrustning som vi nu tar stegen för att vi faktiskt behöver ha som en tillfällig lösning. ser jag framför mig ett samhälle där vi inte använder fossil plast alls, och då behöver vi inte heller den tekniken.

Tack! Då är det andra och sista replik av Patrik Höstmad.

Tack, tack! Vi får ju vara ärliga här. Det är ju ingen här som sätter klimatet absolut först. För hade ni gjort det i Miljöpartiet, då hade ni inte varit för Västlänken. Ni hade inte gått fram med cykelbron just nu. Det hade ni väntat på tills vi har fossilfri betong och fossilfritt stål. Det ser ju inte ut som vi kommer att ha det inom de närmsta fem åren i alla fall. Ni driver ju på CO2-utsläpp med massa olika initiativ. Det är väldigt svårt även för er i Miljöpartiet att säga nej till CO2-utsläpp. Ni tar beslut efter beslut. efter beslut som genererar mer CO2- utsläpp. Det är den verkligheten vi lever i. Sedan ska vi försöka göra så gott vi kan, men kan vi ta ner lite det här om hur mycket vi kan påverka och hur bra vi är? Tack.

Tack. Då är det replik begärd av Karin Karlsson.

Tack så mycket. Jag känner bara att det blev lite deppigt där Patrik, att vi liksom inte har rådighet. Det är sant, mycket har vi ju inte rådighet över. Men samtidigt så har vi ju rådighet över väldigt många mil väg. Vi har en enorm inköpsorganisation. Vi har ansvar och förvaltning över stora mängder mark. Vi bestämmer vad som ska byggas. Vi ansvarar för alla våra kommunala. byggnader, vi ansvarar för allmännyttan. Där har vi ju rådighet. Det ska vi använda och det är klart att det faktiskt gör skillnad. Det är ju vi som ansvarar för Va-systemen och bestämmer vilka investeringar vi ska göra. Nog katten har vi rådighet, men inte överallt, men mycket. Tack.

Replik begärd av Patrik Höstmad.

Det var inte meningen att vara deppig, det var meningen att vara realist. Vi har jättestora chanser att påverka väldigt många saker. Och jag är väldigt optimistisk för vad som kommer hända på tekniksidan. Det pumpas ju pengar in där och förr eller senare så är det någonting som verkligen flyger. Det kanske inte är batterifabriken som vi fortfarande väntar på. Det kanske inte är Polestar huvudkontor som vi satsade på som inte kommer. Det är säkert någonting annat. Det kanske inte är CCS-tekniken heller. Men jag är positiv.

Tack, då är det replik begärd av Karin Karlsson.

Kanon, och då hoppas jag att vi kan kroka arm framåt och hitta en bra strategi för hur vi ska hantera raffen. För det är ju ett problem på många sätt att vi har dem här. Om man tittar på det här beroendet av fossila bränslen det känns väl inte sådär superbra av många anledningar just nu med vad som händer i omvärlden, oavsett om man tycker att det är jättemiljöskadligt eller inte. Och vi har ett problem med vårt fjärrvärmesystem, att det är så beroende utav raffen. Vi behöver verkligen hitta alternativa källor så att vi kan fortsätta förse göteborgarna med värme. Tack!

Tack! Då återgår vi till talarlistan. Det är Sarah Ullmark och därefter Karin Pleijel. Varsågod!

Tack ordförande! Nu kommer min replik på dig, Emmyly. Några debatter senare, där Patrik dessvärre har sagt ganska mycket av det som jag. Det är synd att du är så smart, Patrik, för då känner man sig så dum när man kommer upp efter dig. Jag uttryckte mig nog klumpigt. Det är klart att det vi lägger pengar på i hög utsträckning är saker vi har rådighet över. Det som jag egentligen ville ha sagt är att sättet som vi har formulerat våra mål på gör att vi får dålig måluppfyllnad för att vi har väldigt många saker vi inte har rådighet över i de mål som vi strävar efter. Eftersom vi har så många mål som är så stora och så svåra att mäta. Så blir det svårt att bedöma, om vi lägger pengar på grejer, vad får det för effekt? Vad får vi mest bang for the buck? Ja, det är klart att skattepengar på saker vi inte har rådighet över, ja det var kanske lite slarvigt sagt. Men med detta utförliga resonemang så hoppas jag nu att även du Bönan förstår vad det var jag menade. Tack!

Tack! Då är det replik begärd av Emmyly Bönfors.

Tack för svaret. Då undrar jag om du kan ge ett exempel på något sådant mål i miljö och klimatprogrammet? Ett sådant mål som du nu menar är luddigt?

Då är replik begärd av Sarah Ullmark.

Tack. Alltså, det jag menar är ju. Jag vet inte om vi kanske pratar om varandra. Men det jag menar är ju att när vi lägger pengar på saker som blir svåra att mäta Då blir det svårare att driva mot målet. Det handlar kanske inte så mycket om att jag vill berätta ett konkret mål för dig som är luddigt. Men vi kan ta ett exempelvis mål. Det är inte att det är okonkret. Men vet du vad? Ett mål som jag ser att vi har jättesvårt att nå, som jag tror att vi inte ska styra mot, men det har kanske inte med den här debatten att göra, är att vi ska minska våra utsläpp och inköp med 90 %. Det är ju helt omöjligt att göra det om vi inte ska sluta bygga. sluta köpa in i staden. Det går inte. Då behöver vi arbeta på ett sätt som gör att vi kan komma. Nu har jag bara tio sekunder på mig. Det är ju ett mål som är helt omöjligt att styra mot och att vi formulerar mål på det sättet gör ju att det inte går att komma fram hela vägen. Det här är för kort tid.

Då är replik begärd av Emmyly Bönfors.

Tack. anledning till varför jag frågar är för att jag tycker att det blir roligare om man kan komma ned på en konkret diskussion om vad vi faktiskt vill få ut. Vi har ett antal mål med indikatorer kopplade till dem. Det finns ett nuläge och ett önskat läge. Det finns ett nuläge. Till exempel kan jag ta målet om att vi ska skydda natur. Då finns det så här många hektar skyddad natur Göteborgs stad har. Jag vet vad en hektar är, förresten. När vi då inrättar nya naturreservat vill vi veta hur många hektar det här området innefattar och hur stor måluppfyllelsen blir. Men jag tycker att det skulle vara mer konstruktivt om man kunde komma ned på vilka målvärden vi ska ha för att det ska kännas relevant i stället för att inte ställa sig bakom hela programmet som sådant. Det är därför jag ställer den här frågan. Ibland låter det nästan som att många högerpartier. att ha läst miljö och klimatprogrammet faktiskt.

Tack. Då är sist på talarlistan och sen är den tom. Det är Karin Pleijel (MP).

Ja, och då vill jag säga till alla teknikoptimister i det här rummet, som jag förstår att det finns många, jag tillhör dem. Jag är verkligen en stor fan av ny teknik som löser de här frågorna. Men då får man inte glömma en sak. Man måste kombinera sin teknikoptimism med det här. Vi råkar vara människor av kött och blod. Vi behöver mat, vi behöver vatten, vi behöver frisk luft. Och det kommer vi inte undan. Det kan vi inte ta bort. Utan de förutsätter. Vi är en del av naturen, och då måste vi se till att naturen hjälper oss att fortsätta ha bra liv. Glöm inte bort den saken, alla som älskar teknik, och jag är en av dem! Det har pratats mycket om rådighet och effektivitet. Läs då Klimatrådets senaste rapport! Ni ska göra det ni har rådighet över. Ni ska göra det som är effektivt. Minska vägtrafiken! Det har ni rådighet över. Det är effektivt. Det är deras väldigt tydliga budskap. Kläm kanske blir någon replik, det vet jag inte. Men så vill jag bara påminna om att det är faktiskt så att Göteborg vinner på att jobba med den här omställningen. Vi har ett stort företag som i går lanserade en ny produkt som är en del av lösningen också. Vi vinner konkurrensfördel. Vi vinner ekonomiskt. Vi vinner i hälsa. Vi vinner för jobben. Vi får fler jobb och vi får ett härligare stadsliv. Det blir helt enkelt. gött att leva i ett hållbart Göteborg. Häng med vet jag!

Tack. Då är nästa talare, Roshan Yigit. Därefter är talarlistan tom.

Tack så mycket, ordförande. Jag ska bara bidra lite grann till den här filosofiska diskussionen som Höstmad startade. Ser man på den senaste uppföljningen av miljö och klimatprogrammet från förra året så ser vi faktiskt att vi har stora framsteg när det gäller vissa av målen. Vi är på rätt väg när det gäller vissa av målen. och ligger något okej i alla fall när det gäller vissa av målen. Sen är det såklart så att det är klart att vi påverkas av regeringsbeslut som kan leda till jättestora utsläpp. Det har vi ju sett de senaste åren. Det är klart att det påverkar oss här. Men en av de viktigaste funktionerna med det här programmet är ju också att vi ska kunna. mäta så mycket som möjligt av det här arbetet. Det är ett stort fokus på indikationer och det är också med hjälp av detta som vi kan vara mer kostnadseffektiva och framgångsrika i klimatomställningen.

Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Under överläggningen yrkar Patrik Höstmad, Sarah Ullmark och Samuel Bråse att fullmäktige bifaller förslaget från D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Pär Gustafsson (L) yrkar att fullmäktige bifaller förslaget från L i kommunstyrelsen. Hanan Baalbaki, Karin Pleijel, Emmyly Bönfors, Grith Fjeldmose yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou yrkar återremiss till Miljö och klimatnämnden enligt yrkande från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalls ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag och förslag från Patrik Höstmad med flera. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter. om detta inte har gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Beslutar fullmäktige återremittera ärendet? Ja. Avgöra ärendet idag? Ja. Jag finner att fullmäktige beslutar avgöra ärendet idag. Votering. Votering av begär som ska verkställas. Då tror jag att alla är i salen och det är klart för omröstning. Jag startar. Varsågoda. Det är alltså ja för avgörande idag och nej för återremiss. Och vi har. Nej, då har alla röstat. Och Anders Svensson röstade ja. Grönt. Då stoppar jag omröstningen. Fullmäktige har med 72 röster mot 9 beslutat att avgöra ärendet idag. Då ställer jag proposition mellan kommunstyrelsens förslag och förslaget från Patrik Höstmad med flera. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Patrik Höstmad med flera? Jag antar att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Votering har begärts och ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Patrik Höstmad med flera. Då startar jag omröstningen. Varsågoda. Tack. Då stoppar jag omröstningen. Vi får starta om den, det försvann här. Jag är ledsen, men jag tror att alla kommer ihåg hur de ska rösta, annars säger vi det en gång till. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Patrik Höstmad. Nu, varsågoda. Nu stoppar jag röstningen. Då undrar jag på plats 46. Hur röstar du? Ja. Och nummer 43, det är? Du röstar ja. Då har vi 43 röster mot 29 nej och 9 stycken som avstår. Vi har bifallit kommunstyrelsens förslag. Reservation från SD. under valåret 2026

Då går vi in på ärende 14. Jag vill bara kanske. Alltid trevligt med långa debatter och tiden går väldigt fort. Man har trevligt som vi har här, men klockan är snart tjugo i åtta. Och vi är som sagt på ärende 14. Vi har 18 ärenden kvar innan vi ens är inne på motionerna. Då är vi inne på redovisning av uppdrag hur ett barnens val kan genomföras under valåret 2026. Först ut på talarlistan är Blerta Hoti Singh. Därefter Jesper Berglund. Varsågod.

Tack ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi lever ju i en tid där demokratin försvagas och tilliten till demokratin är allt lägre, i synnerhet bland unga killar, där var femte ung kille tror inte ens på demokrati som styrelseskick. Dessutom så var det för första gången på 20 år i förra allmänna valet, där vi hade lägre valdeltagande bland unga. Det här är allvarligt och vi måste göra mer än vad som görs för att höja valdeltagandet och öka tilliten till våra demokratiska system. Ett barnensval, som det här ärendet handlar om, vi vet ju det här är såklart ingen universallösning, men den sänker trösklarna, och den kan så ett demokratiskt frö bland våra yngre göteborgare att engagera sig i ett val. Så med det så hoppas jag att vi kan beta av det här ärendet snarast möjligt och att alla yrkar bifall till KS. Tack och hej.

Tack! Då är nästa talare Jesper Berglund och därefter Jessica Blixt (D). Varsågod! Tack!

Ordförande, göteborgare. Det här är egentligen ett större ärende än själva formen för ett eventuellt barnens val. Det handlar om barns plats i demokratin. För barn ska inte bara få lära sig om demokrati, de måste också få möjlighet att öva demokrati. Demokrati är inte något man först får tillträde till på sin 18-årsdag. Och det är viktigt att säga, demokrati. är förstås mer än att lägga en röst i en urna. Men demokrati är också att få erfara delaktighet. Att få känna att ens röst spelar roll. Att få förstå att gemensamma beslut inte bara är något vuxna fattar bakom stängda dörrar. I handlingen lyfts just det här att barn ska få en ökad förståelse för hur demokrati fungerar. praktiken, hur gemensamma beslut fattas och att barns delaktighet kan vara ett konkret sätt att ge barnkonventionens rättigheter verkligt innehåll. Särskilt viktigt är det för yngre barn, som oftare har färre vägar till inflytande än äldre ungdomar. För oss är det en viktig princip. Barns rättigheter handlar inte bara om att skyddas. Det handlar också om att bli hörda. Och en stark demokrati är inte bara en demokrati där vuxna talar om barn. En stark demokrati är en demokrati som klarar av att lyssna också på barn. Det här handlar därför i grunden om hur vi ser på demokrati. Är demokrati något vi berättar om? Eller är demokrati något vi låter människor få erfara? För barns röster är inte framtidens röster. De är en del av demokratin redan nu. Bifall till kommunstyrelsen. Tack.

Tack. Då är nästa talare Jessica Blixt och därefter Klas Forsberg.

Tack, ordförande! Från Demokraternas sida delar vi självklart uppfattningen att demokratin ska stärkas och att barn och unga ska ges inflytande. Det är självklara utgångspunkter. Men just därför behöver vi också våga granska det här förslaget kritiskt. Vad är det egentligen vi erbjuder barnen? I handlingen beskriver man ett upplägg där barnen. Barn får rösta i ett val som efterliknar de allmänna valen, men samtidigt har vuxna redan bestämt både formen och innehållet. Barnen får rösta men inte påverka vad som är viktigt att rösta om. Det väcker en grundläggande fråga. Har barnen verkligen kommit till tals här, eller är det vuxnas bild av barn som styr? Vi från Demokraterna menar att det finns en risk att demokratin reducerar till ett moment, att lägga en röst. Men demokrati är så mycket större och viktigare. Det handlar om att förstå, att påverka, att ta ansvar och att bli lyssnad på i frågor som faktiskt spelar roll i ens vardag. Valfrågorna begränsas dessutom till att ta fram en maskot eller en spårvagnskampanj. Då finns det risker att vi förminskar både barnens perspektiv och det demokratiska innehållet. Det här blir i praktiken en symbol snarare än verkligt inflytande. Om staden vill stärka barns delaktighet måste vi börja i rätt ände. Då behöver vi ta reda på vad barnen själva vill påverka. Det kan handla om deras skolmiljö, skolmaten och deras trygghet. trygghet, deras fritid och frågor som verkligen betyder något i deras vardag. Jag yrkar bifall till KS förslag. Tack!

Då är nästa talare Klas Forsberg. Därefter är talarlistan tom.

Demokrati är som sagt ingenting som man bara får eller har. Det är någonting som man måste öva upp, träna sig i, vara delaktig i. I allt det jobb jag har gjort med det så är det så att vi får det absolut inte gratis. Det vi ser idag är en värld som går åt fel håll. Under många år såg vi demokratiindex som ökade i världen. Allt fler länder styrdes demokratiskt. Nu ser vi kraftigt hur det går åt andra hållet. Vi ser allt fler länder som blir auktoritära. Vi ser också oroande tendenser hos våra barn. Det finns en undersökning som visar på att det är allt fler unga i Sverige som tvekar om demokrati är det bästa sättet. att styra ett land, utan man lutar sig mer mot auktoritära styrelsesätt. Detta är otroligt allvarligt. Vi måste stå upp för demokratin och det måste vi göra i skolan och precis som Jessica sa, även i alla de här andra frågorna i skolan. Vi kan inte minska elevdemokratin utan vi måste öka den. Det måste vara aktivt i klassrummet. på skolan som helhet och så vidare. Men det här att då göra ett barnens val. Vi gjorde det för några år sedan. Jag kan säga det att många barn som var med och röstade i det. De röstade fram en spårvagn har jag för mig. Var otroligt stolta över att visa den där spårvagnen. Kunde visa den för sina föräldrar. Jag har varit med och röstat. Jag röstade på den. Vad det nu var. Jag tror att det var en spårvagn. Det tror jag är otroligt viktigt. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack! Då är det replik begärd av Jessica Blixt (D).

Ja, Klas, jag tror att vi är väldigt eniga i väldigt mycket här. Men jag hoppas ändå någonstans att du håller med mig om att man missar barnens perspektiv här, väldigt tydligt. Det hade ju varit bättre att det hade kommit från barnen vad de hade velat ha ett val om. Det är den delen som jag tycker saknas här. Det är lite så där liksom, att vi bestämmer.

Tack. Då har replik begärts av Klas Forsberg.

Ja, önskvärt är att man faktiskt får vara delaktig i att ta fram de frågor som man vill vara med och bestämma om. Det håller jag helt med om. Men jag tror inte att vi missar det i det här fallet. Det finns ju inskrivet i barnkonventionen också att barn ska ha rätt att höras. I det här fallet är det lite specifikt eftersom vi har ett val vart fjärde år och vi vill återskapa någonting av vad det valet är. Våra medborgare känner sig inte alltid delaktiga i vilka partier de får rösta på. Jag tycker att det finns någon poäng i det. Jag känner inte att det är så allvarligt. Dock håller jag med dig i sak. Det är en oerhört viktig del av den demokratiska processen.

Tack! Då är det replik från Jessica Blixt (D).

Ja, det här låter ju i mina öron som ren och skär. Vad heter det? Nu tappade jag ordet. Skendemokrati, helt enkelt. Det här är ju inte riktig demokrati och det är ju det vi vill åt. Det blir ju hittepå. Det blir ju inte på riktigt.

Tack. Då är det replik begärd av Klas Forsberg, MP. Jörgen, du får vänta lite. Det var replik först. Än så länge har vi bara ett förslag till beslut.

Jag håller med om att man ibland kan ha saker som är hittepå. Ibland är inte det så dåligt. Men demokrati är det i någon mening. Att man får vara med och rösta på det. Jag tycker att det här ändå är ett bra förslag. Men det tar inte bort att vi måste jobba hårdare med demokrati i våra verksamheter för barnen, ute i skolan och så vidare.

Nu Jörgen är det din tur. Nästa och sista talare på listan är Jörgen Fogelklou.

Tack för ordet. Många har varit uppe här och pratat om att unga tappar tilltron till demokratin och det är gravt allvarligt. Men varför sjunker den då? Jag tror att vad vi här inne gör och säger spelar roll. Kan det ha någonting med att göra att polariseringen har ökat? Det tror jag. Kan det ha någonting med att. göra att politiker sviker folkviljan? När 57 procent av göteborgarna röstade nej till trängselskatt, men politikerna kör över? Ni har alla varit med om detta. Tyvärr inbjöd de till denna debatt. Vad vi gör, säger och lyssnar på folket, det spelar roll. Det är inte bara Trump eller någon annan, utan det är vi folkvalda som vägrar lyssna på folket i Göteborg. och då blir man sura och det sprider sig. Tack!

Tack! Då är talarlistan tom och vi har bara ett förslag till beslut. Det är bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. ekonomiska konsekvenser för föreslagna investeringar i och kring befintliga arenor för att upprätthålla evenemangsstrategin

Då går vi raskt över till ärende 15. Det är redovisning av uppdrag om en fördjupad utredning av ekonomiska konsekvenser för föreslagna investeringar i och kring befintliga arenor för att upprätthålla evenemangsstrategin. Först på talarlistan är Hampus Magnusson och därefter Bettan Andersson (V). Varsågod.

Tack för det ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag men också till tilläggsyrkande från M D, L och KD. Det handlar egentligen om att de åtgärder som hittills har identifierats för att successivt förstärka och utveckla gamla Ullevi riskerar helt enkelt att bli väldigt kostsamma, tekniskt komplexa och förenade med en betydande osäkerhet. Gamla Ullevi blev ju inte den succéarena som många hade tänkt sig och det visste vi egentligen från början. Det var ju Göran Johansson som sa att här är budgeten och den ska ni hålla. Och sen kom signalerna på att det här inte skulle bli så bra men man var tydlig med att budgeten skulle hållas ändå. Och vad det har lett till med vibrationsproblematik och allt annat det vet ni väl om. Något som är mer glädjande det är ju att Göteborgsalliansen är tillbaka. tyvärr inte den gamla då när Centerpartiet stöttade borgerlig politik men blåvitt, Gais och ÖIS som kom till i början av 1900-talet och alla spelar nu i allsvenskan vilket är mycket glädjande. Men det här ställer ju ytterligare krav då på en fungerande arena för de här lagen. Och innan vi rusar i väg då och lappar och lagar på något som är trasigt och inte så bra så vill vi därför göra en seriös övervägning om det inte bäst.

Nästa talare Bettan Andersson V.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Ja, vi marscherar ju raskt mot ett extra KF-möte, men så kan det ju vara i de politiska tiderna. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på tilläggsdirektivet. När jag såg det tänkte jag så här, tilläggsyrkande tänker man väl ändå ska vara något mindre. Men det här är ju ett gigantiskt uppdrag. Det är ju massor med uppdrag i det här tilläggsyrkandet. Och i det tilläggsyrkandet så är det ju uppdrag som redan pågår just nu. Utredningar som pågår enligt ett beslut som vi tog här för ungefär ett år sedan. Då ska vi alltså med ert yrkande börja och göra någonting som vi redan gör. Och sen kommer det enormt mycket olika spretiga saker. Jag tror att vi egentligen delar, alla som sitter i rummet där, att vi har problem med lilla Ullevi. Det är både i storlek och vibrationer. Men ert yrkande handlar ju om så mycket mer. Låt oss nu göra färdigt det som vi tog beslut om för ett år sedan och sedan bestämma oss för hur vi går vidare. Det är betydligt klokare. Tack. Och nej, jag kom på en sak till. Det är ju också så att det kostar ganska mycket pengar att göra allting det här och göra saker en gång till som man redan gör. Jag tror att ni pratade om på den här sidan förut att vi inte skulle slösa så mycket på skattemedel. Tack!

Tack! Då är nästa talare Pär Gustafsson (L) och därefter Dan-Ove Marcelind.

Tack så mycket, ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och även till tilläggsyrkandet från Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. I påskhelgen var det äntligen premiär för fotbollsallsvenskan. Vi är rätt många som har väntat på avspark. För några har vi väntat lite längre. Men det var fint att se att både Jesus och ÖIS återuppstod på påskdagen. Gamla Ullevi har byggts upp. är en ny omodern arena. Det är bara att konstatera att den byggdes när den byggdes, att det gick för fort, att det inte blev bra och att arenan byggdes för en annan tid och inte minst för den fina supporterkultur som vi idag ser på läktarna när det är match. Så antingen behövs framöver omfattande renoveringar och ombyggnationer eller så behövs en ny arena. Vibrationsproblematiken kanske är den allvarligaste. Från en dag till en annan kan arenan stängas ned för användning. Publikkapaciteten är också ett problem, inte minst i samband med Blåvitts matcher och när det ska spelas derbyn. De kommersiella villkoren i arenan är också ett problem, att tjäna pengar både inför, under och efter match. Då menar vi att det är hög tid att tillsätta en stor publik. bred förstudie, precis som Hampus var inne på, som tittar på de här frågorna. Tack för ordet!

Tack! Då är nästa talare Dan-Ove Marcelind och därefter Staffan Lindström.

Tack. Jag ska inte bli långrandig är det fler som har sagt i den här talarstolen ikväll och ändå så är klockan snart 8 och vi är på ärende 15. Men jag ska vara kort ändå säga några saker. Jag vet inte hur många exakt här inne som vet hur mycket vi skjuter till i koncernbidrag till vårt arenabolag GotEvent varje år. För er som inte vet det så är det dryga 200 miljoner kronor varje år enbart för att vi som kommun då ska driva stora arenor och ett sådant upplägg i den. Storleksordningen som vi har i Göteborg existerar egentligen inte någon annanstans i Sverige och inte heller i övriga Europa. Göteborg sticker ut i det här avseendet. Här tror jag att vi som stad behöver tänka om och faktiskt titta på hur man gör i andra städer här i Sverige och också ute i Europa. Det är också en del i det yrkande som vi tillsammans med M, L, D har lagt. Att faktiskt titta på ett upplägg när det kommer till Gamla Ullevi där vi som kommun inte nödvändigtvis är de som ska bygga, äga och driva arenan. Vi har företag som tidigare uttrycktes. både intresse och vilja att bidra till utveckling i Göteborg som attraktiv besöks och evenemangsstad. Med det sagt så är det viktigt att så länge vi äger och driver Aredo gör den så gångbar och funktionsduglig som det bara går. Ullevi som fortfarande är vår evenemangsusp i både nationella och internationella sammanhang är en investering som är särskilt viktig utifrån ett evenemangsperspektiv, så satsa gärna mer på den i linje med det som också Got Event har föreslagit. Hade jag fått yrka hade jag yrkat på kommunstyrelsens förslag tillsammans med det tilläggsyrkande som har lagts från M D, L och KD. Tack.

Då är nästa talare Staffan Lindström och därefter Patrik Höstmad (D).

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till de övriga yrkandena. Det är inte så att jag brukar stå här och säga att formalia är det viktigaste och jag verkligen håller fast i den. Men det är lite besvärligt att man försöker göra det här till någonting som det här ärendet egentligen är, som är redovisning av ett uppdrag. Och nu kommer ni med ett smaskigt tilläggsyrkande här som handlar om många andra saker som är jättestort. Och det kanske är så, och Bettan sa det förut också, att vi jobbar ju med en del av det här i alla fall. Och de andra grejerna kanske behöver komma in i den ordinarie processen för hur vi gör saker i stan, än att dra in det från sidan i det här tilläggsyrkandet. Men tankarna kring Gamla Ullevi och hur vi gör med arenorna är ju naturligtvis någonting som engagerar väldigt många göteborgare och även oss i den här församlingen. Vi lär väl återkomma till detta. Tack för ordet.

Tack. Då är nästa talare Patrik Höstmad och därefter Karin Pleijel.

Ja, vi har gamla, föråldrade, slitna renar. De har inte skötts. Vi ser inte att framdriften med upprustning och modernisering av renarna går på ett bra sätt. Det är svårt i och med att de inte har fått affärsmässighet i dem på ett bra sätt, utan vi är tvungna att pumpa in stora kommunala pengar nu. Det blir lite anorektiskt, så att säga. Vi vill se en lite bredare genomlysning. Det går precis som man gör i andra sammanställningar. Finns det gamla rapporter som fortfarande är aktuella eller pågående arbete som man kan koppla in, till exempel en vibrationsutredning eller något liknande, kan det bli en del av sammanställningen. Men det viktiga är att få en större helhetsbild. Vi litar inte på att de styrelser som har haft att hantera detta, Higab, Buku och Got event, löser det. De har inte skött det än. Utan det här blir en kommunfullmäktigefråga. Titta på helheten. Det kanske är så att bolagen behöver hjälp att tänka lite bredare. Att de vill tänka stadsutveckling i stället. Platsen där gamla Ullevi ligger på skulle kunna generera väldigt stora byggrättsintäkter. Om det nu visar sig att åtgärderna, framför allt vibrationsproblematiken, alltså när man ska gå in under arenan och påla, det är inte säkert att det löser sig. Det kan bli väldigt stora kostnader. Man kan börja se det i ljuset av vad det skulle kosta att bygga på en annan plats och göra en ordentlig grundläggning från början, stadsutveckla och få intäkter på det. Vi behöver se den helheten och inte bara hålla på med en detalj i taget. Med det sagt yrkar jag bifall till tjänsteutlåtandet och tilläggsyrkandet från M, D, L KD. Tack!

Då är nästa talare Karin Pleijel och därefter Jörgen Fogelklou.

Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Innan vi börjar prata om att vi ska riva och bygga nytt, som tilläggsyrkandet menar, vill jag påminna om att den här gamla staden från 1621 har många behov och många hål att fylla för att kunna fungera lång tid framöver. Vi har ett kanalmursprojekt för ett antal miljarder som vi helt enkelt måste göra. Jag sitter i stadsmiljönämnden, så vi som sitter där, ni vet vad jag pratar om, men under hela Olskroksmotet med järnväg och vägar och allt där, där har vi en del av Fattighusån som möter Säveån. Den kommer att behöva renoveras för också stora belopp. Så innan vi tänker på slit och slängsamhällets sämsta delar, där vi river sådant som fungerar och bygger nytt, så. behöver vi tänka över de investeringar som vi verkligen måste göra.

Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou och därefter är det Bettan Andersson (V). Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande. Jag ska faktiskt ta vid där Karin Pleijel slutade. Vi ska vara försiktiga med våra skattemedel. Vi är ju inte för det här stora arenaprojektet som många andra partier går fram med. Jag tycker att man kan titta på ett annat förslag som heter VIS Valhalla i Skandinavium till exempel. Men nu ska jag prata om det som handlar om här idag. 77 000 tar Stora Ullevi. Jag säger Stora och Lilla Ullevi, det blir enklare så här. 18 000 tar Lilla Ullevi. 12 044 tar Scandinavium, tar lite fler när det är konserter. Och det som är unikt med de här siffrorna är att de är mitt i stan när evenemanget är över. Det är unikt för Göteborg i nästan hela Europa. Det här ska vi bevara. Vi ska ta hand om det här. Därför kommer vi att stödja det tilläggsyrkande som finns här i dag. Vi vill inte att Blåvitt ska bygga en arena långt utanför stan. Det här är unikt, och vi ska slå fast vid detta. Jag är hockeykille. Jag har naturligtvis spelat fotboll när jag var liten. Jag har en giftig vänsterytter med en högerfot. Men jag har gått på fotboll. Förra året var jag på Blåvitt-Mjällby, och jag var på en Gaismatch. Det är ju, precis som Pär sade, en fantastisk stämning när Blåvitt med sina tifon drar i gång. Det är det även för en sådan som mig. Det tycker de inte är så jättekul att stå där och titta. Då var inte ens Tifoföreningen i gång ordentligt förra året. Det här måste vi bevara. Jag har pratat med ganska många som är fotbollsintresserade. De säger att vi behöver en ny arena, Lilla Ullevi, vilket är en travesti i sig i och med att den är precis tio år gammal eller någonting sådant. Så det är en travesti i sig. Men de säger att det behövs, och jag tror på dem. Vi ska vara en fotbolls och idrottsstad, en evenemangsstad, i centrum.

Då är nästa talare på listan Bettan Andersson (V). Och därefter är talarlistan tom. Varsågod!

Tack! Ja, jag tänker att det var så mycket jag ska svara på, så det tar väl halva kvällen. Men vi pratade om att vi lägger mycket pengar via koncernbidraget. upplysa där att i Stockholm så lägger man ganska mycket pengar på arenorna därför att då ägs fyra stycken anläggningar av kommunen i ett eget arenabolag som kostar ganska mycket pengar. Det är bara det att sen driftas de privat så att det är. Gå gärna in och kolla på Stockholms kostnader där. Sen pratas det om att bygga en privat arena eller att privata kan bygga för fotbollen. Det är klart de kan göra. De kan drifta den privat också, men vi kommer ändå som kommun att behöva stå med en viss infrastruktur, för att låt säga tre klubbar bygger en arena och så kommer det upp en fjärde fotbollsklubb som inte kan spela där. Ska vi då inte ta ansvar för de andra föreningarna? Så vi kommer ändå behöva stå med en infrastruktur, oavsett om det är ett privat bygge. Sedan vet jag inte, Patrik, om du inte har läst hela den här handlingen, för det är ju faktiskt tre uppdrag. som pågår, som man tog ett beslut om för ett år sedan, och som pågår. Då lägger ni ett förslag på att man ska göra likadana av det som redan pågår. Sen verkar du ha ett otroligt dåligt. Du har ett väldigt lågt förtroende för Higab och Got event i de här frågorna. Det är du naturligtvis fri att ha. Det vore intressant att höra vad du menar med att vi inte klarar våra uppdrag. i princip missköter oss. Jag delar nog inte den bilden. Det tror jag faktiskt att många i den här salen inte heller gör. Tack.

Tack. Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Under överläggningen yrkar Hampus Magnusson, Pär Gustafsson och Patrik Höstmad att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkanden från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Bettan Andersson, Staffan Lindström och Karin Pleijel yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och där. Därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Då återstår tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? ja. Avslås tilläggsyrkandet? Ja Jag anser att tilläggsyrkandet har avslagits. Votering har begärts och ska verkställas. Då är det ja för avslag på tilläggsyrkandet och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Då startar jag omröstningen. Då stoppar jag omröstningen och finner att med 43 röster mot 38 röster är det avslag på tilläggsyrkandet. överenskommelsen om samverkan med civilsamhällets organisationer samt revidera reglementet för socialnämnden Centrum

Ärende 16 är redovisning av uppdrag att revidera och uppdatera överenskommelsen om samverkan med civilsamhällets organisationer samt revidera reglementet för socialnämnden Centrum. Där kommunstyrelsen föreslår att socialnämnden Centrums reglemente kapitel 2 kompletteras i enlighet med vad som framgår under rubriken. Ett förtydligande i reglementet för socialnämnden Centrum i Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande är utfärdat 25.09.26. Här har ordet begärts av Edwin Friedlaender.

Tack för ordet ordförande och jag ska fatta mig kort för debatten har vi redan haft i detta ärendet så jag yrkar bifall på yrkandet från M D, L och KD. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jenny Broman. Varsågod! Därefter Staffan Lindström.

Tack för ordet. Det verkar vara lite knepigt för man försvinner och så där på talarstolen. Men det spelar ingen roll. Det ska inte vara svårt att engagera sig i Göteborg men idag är det faktiskt inte alltid så himla lätt. För civilsamhällets organisationer är vägen in i staden otydlig. Det är olika ingångar, olika regler och ibland får man leta ganska länge för att hitta var man ska. Så därför är det här ett viktigt steg att Socialnämndscentrum Får ett samlat ansvar, gör det enklare. En väg in i stället för flera. Tydligare och enklare. Lite fnoskigt kan man säga att det ska vara lätt att göra rätt. Vi vet att civilsamhället är så viktigt för vårt samhälle. Det är där människor organiserar sig, bygger gemenskap, skapar glädje och många gånger kan hjälpa långt innan samhället i övrigt är på plats. Men då måste också stödet. Vi har haft en ganska otydlig ansvarsfördelning och det har gjort att särskilt sociala och demokratiska föreningar ibland hamnat mellan stolarna. Och det är synd, tycker vi. Så därför är det bra att socialnämndens centrum nu tar huvudansvaret och det ger en bättre träffsäkerhet och bättre förutsättningar för de organisationerna som är så otroligt viktiga i vår stad. Så bifall till KS!

Tack! Nästa talare, Staffan Lindström. Därför Jörgen Fogelklou. Varsågod Staffan!

Tack så mycket! Det här ärendet har ju varit här förut så jag ska försöka fatta mig kort i alla fall. Mitt yrkande är att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag att förtydliga reglementet för socialnämndens centrum. Sen tänkte jag att jag ska yrka avslag på ert yrkande här för att det är ju massor. Ert yrkande är lite så här att civilnämnden vill jobba. tillsammans med civilsamhället. Men civilsamhället består av massor av olika organisationer och initiativ. Därför blir det lite svårt att formulera sig så. Men vi får nog lämna över det till de organisationerna och till förvaltningen att lösa detta på bästa sätt. Det är jag ganska övertygad om att de kommer att lyckas med. Tack!

Tack! Låt oss tala. Jörgen Fogelklou. Därefter Klas Forsberg. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Jag tänker yrka på SD:s återremiss som vi lade i KF den 27 januari 2026. Det här har som sagt återremitterats. Det har kommit tillbaka. Och nu står vi här igen utan att de grundläggande problemen egentligen är lösta. Samtidigt kvarstår det som vi lyft från början. Det saknas tydliga demokratiska krav. Och det saknas en fungerande uppföljning. och kontroll av vilka organisationer vi faktiskt samarbetar med. Det borde vara en självklarhet. För om vi inte har det riskerar vi både förtroendet för bidragssystemet och för hela samverkan med civilsamhället. Jag yrkar återigen på Sverigedemokraternas återremiss 27 januari 2026. Tack.

Tack. Nästa talare är Klas Forsberg. Just nu sitter jag på talarlistan. Varsågod.

Tack ordförande! Ja, civilsamhället, det är någonting av det viktigaste vi har när vi ska stärka vår demokrati i landet. Så att vi behöver satsa på civilsamhället och den mångfald och den mängd av olika aktiviteter och initiativ som tas där. Och så som jag förstår det, nu har jag hört lite olika siffror i och för sig, så är det så att vi tyvärr har avtagande aktiviteter, färre föreningar. och annat i civilsamhället. Så här behövs det ju att vi verkligen tar i lite med en ordentlig satsning. Och jag tycker att det förslag som ligger är alldeles utmärkt. Så jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack. Tomt på talarlistan. Kan vi säga att överläggningen är avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Edwin Friedlaender att fullmäktige bifaller förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Enligt Broman, Staffan Lindström och Klas Forsberg bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag yrkar på återremiss till kommunstyrelsen enligt yrkande från SD i kommunstyrelsen. Ställ först proposition på deras återremiss, deras avgörande idag. Om du inte gärna bifaller ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag och förslaget från Edwin Friedlaender. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av närvarande ledamöter, 27 om inte det gjorts. tidigare. Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 29 januari 2026, paragraf 10, återremitteras ärendet till fullmäktige genom en minoritetsåterremiss. För återremiss krävs därför minoritetsbeslut vid dagens sammanträde. Godkänns denna proposition? Svar ja. Fråga, beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Att avgöra ärendet idag? Ja, finländsk fullmäktige beslutar avgöra ärendet idag. Jag frågar, representant på förslagen, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Edwin Friedlaender? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Alla verkar vara inne i salen. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Edwin Friedlaender. Godkänns den ordningen? Svar ja. Då startar jag omröstningen. Ja för kommunstyrelsen. Nej för förslaget från Edwin Friedlaender. Där stoppar jag omröstningen och finner att kommunfullmäktige med 43 röster mot 29 bifallit kommunstyrelsens förslag. ridsport 2020–2024

Och vi går på ärende 17. Redovisning av slutrapportering av Göteborgs Stads plan för ridsport 2020–2024. Kommunstyrelsen föreslår att Idrotts och föreningsnämndens redovisning av slutrapportering avseende Göteborgs Stads plan för ridsport 2020–2024 antecknas och förklaras fullgjord. Vidare föreslås att Idrotts och föreningsnämnden får i uppdrag att, i samverkan med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden, återkomma med förslag på hur ridsportens behov kan säkerställas på kort och lång sikt vid exploaterings och stadsutvecklingsprocesser. Samt återkomma med förslag på hur ridsportens ekonomiska förutsättningar kan säkerställas och hur stödet till ridsportföreningar kan stärkas i samverkan med ridsportens organisationer. Vidare föreslås att stadsfastighetsnämnden och idrotts och föreningsnämnden får i uppdrag att överföra de av stadsfastighetsnämndens ägda ridanläggningar till idrotts och föreningsnämnden. Slutligen föreslås att idrottsföreningsnämnden och exploateringsnämnden får i uppdrag att vid behov omfördela de 80 miljoner i investeringsmedel avsatta för nya ridanläggningar för att även kunna investeras i upprustning. och utveckla befintliga ridanläggningar. Här ska jag också säga att Jessica Blixt har anmält Gerd i ärendet. Här har vi en ganska lång talarlista. Först ut är Bettan Andersson (V), därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Bettan!

Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Nu är utvärderingen gjord på ridsportplanen och det är bra. Den visar också på att det är väldigt ojämnt i vad som har genomförts Vi kan se att det är idrott och föreningsförvaltningen, nämnden, där det mesta har genomförts, men att andra nämnder har släpat efter eller gjort minimalt. Egentligen är vi ganska eniga i den här salen om ridsporten och ridsportens förutsättningar. Vi tycker ganska lika i många av de här frågorna. Vi har en del likheter i våra yrkanden, men vi har också några saker som inte Ett problem som vi har är med mark i stan. Det är inte okänt att vi som jobbar med idrott, föreningsfrågor och med ridsporten ibland kan vara ganska småsura på exploatering och stadsbyggnadsnämnden när vi diskuterar de här frågorna. Vilken mark man ska ta lite av och så. Det som är bra i vårt yrkande också, eller flera saker, men det är att vi ska flytta över de anläggningarna som är kommunala ska flyttas över från stadsfastigheter till idrott och förening. För där passar de bättre hemma och där kan man också sätta de rimliga hyrorna, men också göra de renoveringarna på ett annat sätt. utifrån ridsportens behov. Sen har vi de här 80 miljonerna som har varit lite mediala för ett par dagar sedan. Det är så att vi har avsatt investeringsmedel för det var tanken att vi skulle bygga en kommunal anläggning. Det var omöjligt att få någon mark till den som passar där behoven finns. Nu är tanken att vi ska kunna använda en del av de investeringsmedlen i stället för att göra reinvesteringar och nyinvesteringar i redan befintliga. kommunala anläggningar, och det tycker vi är bra. Tack!

Tack! Nästa talare är Dan-Ove Marcelind, KD. Därefter Edwin Friedlaender, M. Varsågod, Dan-Ove!

Ja, tack så mycket. Ridsporten är viktig för Göteborgs föreningsliv. Den har också särskild betydelse för många flickors idrottande, liksom för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt kan vi konstatera att vi inte lyckas ge ridklubbarna långsiktiga och rättvisa förutsättningar att bedriva sina verksamheter. Många ridklubbar har idag en mycket ansträngd ekonomi. Även om vi förra mandatperioden avsatte investeringsmedel och höjde föreningsbidrag och att det här gänget har avsatt mer den här mandatperioden så har det ändå varit mycket lappande och lagande och som sagt de senaste åren har varit alltför kostsamma för många ridklubbar i Göteborg och runt om i landet. Det handlar ju mycket om lagstiftning, djurhållning och det är elpriser och det är inflation etcetera som har så att säga ätit upp de resurser som ridklubbarna har. Jag tycker det är bra att vi nu frigör de här 80 miljonerna som vi avsatte förra mandatperioden för att utverka och stärka befintliga kommunala ridanläggningar i staden. Det är viktigt att vi ser till att de här pengarna får verka. Det innebär inte att vi stänger dörren för nya ridanläggningar. Men utifrån de nya tuffa förutsättningar som råder just nu är detta det bästa sättet att stötta ridklubbarna i staden. Vi behöver också säkerställa att ridklubbarna får längre arrenden och bättre villkor i sina hyreskontrakt. Mycket återstår för att stötta ridsporten. 80 miljoner kronor i investeringar är en viktig insats. men vi behöver också se över regelverk och strukturer som skapar ogynnsamma villkor för stadens viktiga ridklubbar. Hade jag fått yrka så hade jag yrkat bifall till yrkandet från M, D, L och KD. Tack.

Tack. Nästa talare Edwin Friedlaender. Varsågod Edwin.

Tack för ordet ordförande. Slutrapporten för Göteborgs stads ridsportplan visar något tydligt att problemen kvarstår. Det är brist på långsiktig mark, undermåliga anläggningar och osäkra ekonomiska villkor som hotar ridsportens framtid. Ändå föreslår vi bara att anteckna rapporten och inte gå vidare även om vi ser vad problemen är. Därför tror jag att vi behöver ett samlat, grepp, en tydlig åtgärdsplan med konkreta mål, ansvar och tidsplaner, inte fler lösa delar. Vi behöver säkra mark, utveckla anläggningar och ge föreningarna långsiktiga förutsättningar för att planera och investera. Ridsporten är en av våra mest jämställda idrotter och betyder mycket för unga flickor och personer med funktionsvariationer. Att då inte ta ett samlat grepp preciserar i stället att vi riskerar deras meningsfulla fritid. Så jag instämmer i det som sagts tidigare, och det har sagts mycket klokt, men jag yrkar ändå bifall på yrkandet från M, D, L och KD och tackar för mig. Tack.

Tack. Nästa talare, Kristina Norén Lallo (KD). Därefter Klas Forsberg. Varsågod, Kristina.

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige. Jag vill yrka bifall till yrkandet från M D, L och KD. Tack.

Tack! Nästa talare, Klas Forsberg, därefter Pär Gustafsson (L) . Varsågod Klas!

Som så många har sagt, att ridsporten betyder mycket för många flickor och kvinnor. Det är på många sätt också en jämställd idrott. Idrotten har på många sätt en otroligt viktig roll i stadens verksamhet. Jag vill bara yrka bifall till KS förslag.

Tack. Nästa talare, Pär Gustafsson (L). Efter Staffan Lindström. Varsågod Pär.

Tack så mycket, ordförande och ledamöter! Som redan sagts är ridsporten verkligen en av våra mest jämställda idrotter. Den betyder oerhört mycket, inte minst för flickor och unga tjejer. Men ridsporten möter också, som flera redan varit inne på, flera utmaningar. Vi vet vilka de problemen är. Det handlar om brist på mark. Det handlar om slitna anläggningar, ojämn tillgång till dem och ekonomiskt pressade föreningar. och långa köer till ridskolor. Det vi verkligen behöver nu för ridsporten är en åtgärdsplan som vi kan beta av och gå från ord till handling. Med det vill jag yrka bifall till vårt förslag i kommunstyrelsen.

Tack! Nästa talare är Staffan Lindström. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Staffan!

Tack så mycket ordförande, ledamöter. Det är inget tvivel om att ridsporten är en av de idrotter som drabbas hårdast av målkonflikter som finns i staden när den växer. Det är ridvägar som blir bebyggda och det finns inget vettigt ställe att flytta till. Det handlar rätt mycket om att friskvård och föreningsgemenskap måste värderas högre i våra stadsutvecklande nämnder. Idrotts och föreningsnämnden har jobbat jättehårt för att försöka hjälpa de ridsportföreningar som finns. Men det är svårt. Ni skriver i ert yrkande att ni vill ha mer snabbfotad ridsports politik. Det låter svinbra, men det handlar väldigt mycket om hur resten av staden svarar upp på det behovet som föreningslivet har. Sätt fart på era ledamöter i de andra nämnderna, så ska vi försöka sätta fart. och våra också, vi kämpar lite i motvind känns det som. Bettan och Dan-Ove beskrev ju ganska tydligt hur klubbarnas förutsättningar ser ut, så att ni förstår hur problematiken ser ut där med höga kostnader och andra problem. Men vi har föreningar och andra som bedriver ridsport i staden på ett ganska bra sätt, och det är ju ändå väldigt bra att det finns. Vi har ju fått pengar från fullmäktige för att skjuta. till och det har vi absolut gjort och det har varit väldigt bra nu när det har gått väldigt dåligt för föreningarna ekonomiskt. Men det är det förslaget om att säkra de långsiktiga förutsättningarna när staden utvecklas som blir det svåraste att uppfylla i det här yrkandet som vi lägger just nu. Vi har ju pratat om det här. Göteborg måste vara en stad att inte bara bo i utan också leva i och därför behöver vi bli bättre. i de andra nämnderna. Tack. Tack.

På det anförandet har replik begärts. Pär Gustafsson (L). Varsågod.

Jag kan konstatera i alla fall, om man tittar i protokollet och handlingen, så när slutrapporteringen hanterades i ansvarig nämnd, Idrott och föreningsnämnden, så var det vår sida tillsammans också med Centerpartiet som markerade. Ni får gärna trava vidare, så galopperar vi vidare i den här frågan.

Tack! Tillbaka till talarlistan. Då är det Jörgen Fogelklou, därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet, herr ordförande! Jag tycker att Staffan faktiskt belyste problemet ganska bra. Vad är det för stad vi vill ha? Jag vill inte ha den förtätning som ni andra vill ha. När staden förtätas, när vi växer, när vi ska bli en miljonstad, då måste vissa saker flytta på sig. Det är ju en prioritering. Du var ärlig med det, och det tycker jag är bra. Jag vill inte det. Jag tror att ridsporten är Sveriges näst största sport. Det är klart att det också måste få finnas i Göteborg. Ridklubbarna har det jättesvårt. Jag vet inte hur många jag har pratat med som ska flyttas. De får inte ha sina rid språk. Vi hade en olycka i rid spåren för mountainbiken. Jag kommer att stödja yrkandet från M, L, KD i kommunstyrelsen. Vi måste ta detta på allvar. Jag har pratat med ridsporten i över tio år. De har hört av sig till oss. Kan ni hjälpa oss? Kan ni göra någonting? Och tyvärr så är ju svaret att nej, de andra partierna vill att det ska förtätas och bygga hus här. Det är ju det ni vill. Och det är bra att ni är ärliga med det faktiskt. Tack!

Tack! Nästa talare är Bettan Andersson (V). Därefter Patrik Höstmad. Varsågod Bettan!

Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Jag tycker det är härligt att höra. För nu har i princip alla partier varit uppe och talat om hur viktig ridsporten är och att vi ska stötta den på alla sätt och vis. jag att då måste ju det här också landa in i exploateringsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen eller stadsbyggnadsnämnden exploateringsnämnden. Jag vill inte komma igen då och träffa en rid förening som säger att nu ska de ta en bit av vår mark för de ska bygga någon hubb eller något lager eller någon sådan här. Vad det nu är man bygger överallt för det kommer inte golfen och säger till oss. Nu är vi bekymret för våra golfbarn. därför att de ska ta bort hål 16, 17, 18, så vi får spela med 15 hål. Det händer aldrig. Men rid föreningarnas marker ska man tafsa på. Så då tänker jag, vi har en total enighet. Vi skickar med det till de stadsbyggande nämnderna och förvaltningarna. Ni har lyssnat på den här. Vi vill inte höra att ni tar ridsportens mark igen. Tack.

Tack. Nästa talare, Patrik Höstmad. Därefter Edwin Friedlaender. Varsågod, Patrik.

Tack för det! Jag sitter ju i exploateringsnämnden och satt tidigare i fastighetsnämnden som då helt och hållet hade hand om flera av stallen och färgeriklubbarna. Jag skulle säga att det finns goda intentioner. Det vi hade problem med under föregående mandatperiod var att kraven för djurhållning skärptes, så vi var tvungna att hitta fler. ytor och väldigt svårt på vissa platser, men vi lyckades. Och så finns det naturreservat och rekreationsområden och sånt där som man då liksom får tulla på. Det var inte alltid lätt, men jag tycker ändå vi klurade ut en massa. Det har funnits planer på att flytta en ridanläggning till Mölndals kommun. Sen Mölndals kommun sa nej, vi vill inte längre och då var det som halvt på gång. Med planer så det har varit komplicerat. Men jag skulle säga att det finns goda intentioner. Jag känner inte till de här fallen när någonting är ställt på en ridklubb. Vi har inte haft uppe något beslut, vad jag vet, i Exploateringsnämnden. Så om det här är någonting som tas på delegation på tjänstemannanivå och ni känner till vad det är, berätta det för mig så sätter vi stopp för det. Eller kontakta era partikollegor om ni inte har gjort det tidigare. Tack!

Tack. Då är det Edwin Friedlaender, just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Tack för ordet och egentligen bara en kort upplysning. Vi pratar ofta om det klimatpolitiska programmet som vi tagit här i fullmäktige och det gör vi med rätta. Men vi antog också för inte så länge sedan ett idrottspolitiskt program. Det gjorde vi enhälligt och det fastställer ganska tydligt att staden ska jobba efter att upplåta mark för idrottsytor. Så det är bara en liten heads up att det har vi faktiskt tagit här gemensamt och då ska vi också ha det i beaktning när vi fattar våra beslut. Tack.

Tack! Ton på talarlistan. Kan man se överläggningen avslutad? Såja. Under överläggningen yrkar Edwin Friedlaender, Kristina Lallo, Pär Gustafsson och Jörgen Fogelklou att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Bettan Andersson, Klas Forsberg bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Edwin Friedlaender med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd. Det ska verkställas. Ja. Då har votering begärts som ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Edwin Friedlaender med flera. Godkänns den voteringspropositionen? Svar ja. Då startar omröstningen. Och stoppar den. Och finner att fullmäktige med 43 röster mot 38 bifallit kommunstyrelsens förslag. som ännu ej besvarats

Ärende 19 är redovisning av motioner som väckts i kommunfullmäktige och som ännu ej besvarats. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av motioner som väckts i fullmäktige som ännu ej besvarats antecknas. Ton på talarlistan. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Då har vi klarat av de bordlagda beslutsärendena. Vi kan gå på nya beslutsärenden. Ärende 19 är valberedningens förslag till vid sammanträde förekommande val. Under punkterna 1–34 har vissa personer avsagt sig sina uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? Svar ja. Vi ser att du är här. och närvarande på mötet. Under punkterna 35–52 lägger valberedningen fram förslag till val av en ledamot och en suppleant till ett antal bolagsstyrelser. Kan valberedningens förslag bifallas? Svar ja. Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Svar ja. ersättare i kommunfullmäktige

Ärende 20. Avsägelse av Maria Ben-Salem Dynehäll (L) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan av avsägelsen ska ske till Länsstyrelsen.

Ärende 21 är kompletterande uppföljning per december 2025. Kommunstyrelsen föreslår att kompletterande uppföljning per december 2025 godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten samt årsrapport 2025 för Keillers Park godkänns. Här har ordet begärts av Pär Gustafsson (L). Varsågod.

Tack så mycket, ordförande! Nu känner jag mig väldigt dum, eftersom jag är ensam på talarlistan. Den kompletterande uppföljningen per december visar att vi har en del betydande brister i styrning och ledning av den här staden. Jag tänkte att jag ändå ville uppmärksamma fullmäktige på en del i den här uppföljningen som rör ej verkställda beslut enligt LSS. Det är en skrämmande läsning som vittnar om funktionsstödsverksamhetens förfall. Det handlar om situationer. där en person har fått beviljat stöd enligt LSS men där stödet ännu inte har satts in. Låt mig ge några exempel. Bostad med särskild service. Det tar det 518 dagar att få i Göteborg. Avlösarservice i hemmet. 391 dagar. Ledsagarservice, om man vill få det, får man vänta på 243 dagar. Daglig verksamhet. 314 dagar. Jag vill understryka att det här är genomsnittliga väntetider. Många, inte minst kvinnor med funktionsnedsättningar, får vänta betydligt längre. Det här handlar inte om tillfälliga förseningar utan om strukturella problem. Att behöva vänta i över ett år på en bostad innebär i praktiken att lagen inte uppfylls. För den som inte är insatt i lagstiftningen vill jag ändå vara tydlig med att det här rör kärninsatser. inom LSS som i allra högsta grad är kommunal verksamhet. Det här är verkligen ett misslyckande, att vi har sådana här fruktansvärt långa tider och från en ledning som säger sig vilja sätta välfärden först. Men ska man titta på de här resultaten så är i alla fall de funktionsnedsatta i alla fall satta sist. När man inte klarar av det här uppdraget så såg vi på nytt ett nytt sådant här yrke. yrkande från den rödgröna ledningen i kommunstyrelsen där man också skyller på regeringen och säger fixa lagstiftningen. Det här handlar om kommunal verksamhet. Tack!

Då var tiden slut. Nästa talare är Marie Brynolfsson. Varsågod!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, Pär, jag har ingen annan uppfattning än du, men jag tycker inte att det är en acceptabel tid såklart. Sen behöver man hålla två tankar i huvudet samtidigt, för den delen som handlar om urholkningen av lagstiftningen har inte särskilt mycket med det som du kritiserar att göra. Det är två olika saker som vi har lyft fram i vårt yrkande, så det kan man läsa om man hänger med. Men jag tänkte ändå, jag sprang upp, jag glömde min padda. vill ändå säga någonting om någonting annat, som ni skriver i ert yttrande. Det handlar om styrningen och utvecklingen inom löneområdet. Det är sant att löneskillnaden har ökat något. Det gör det i hela Sverige, inte bara i Göteborg tyvärr. Men ni funderar över vilka prioriteringar vi har gjort, så tänkte jag att jag ska berätta om dem. Vi har nämligen satsat 95 miljoner extra på löner den här mandatperioden. Låglönesatsning, 35 miljoner till undersköterskor, en pott på 30 miljoner i år till jämställda löner. Utöver det har vi också lagt uppdrag om att kartlägga och analysera varför löneutvecklingen avstannar när man blir äldre, plus en massa andra ytterligare uppdrag. Det här gör att vi har kommit framåt i arbetet med jämställda löner, och det är väldigt positivt. Med att bli lite häpen över det här påståendet, för att om man läser eran budget så är det ju noll. Noll kronor till en enda lönesatsning under hela mandatperioden, så jag funderar väl snarare mer på era prioriteringar, hur vi ska nå, jämställda löner och utradera de osakliga löneskillnaderna när ni lägger noll spänn. Vi har satsat 95 miljoner den här mandatperioden på jämställda löner och ni ifrågasätter våra prioriteringar, så vad har ni för prioriteringar? Tack.

Tack. På det anförandet har Pär Gustafsson (L) begärt replik. Varsågod.

Tillbaka till de siffrorna som jag nämnde. Det visar verkligen hur rättigheter i den här staden har blivit satta ur spel. Det handlar om människor som isoleras från samhället, som tvingas bo kvar i olämpliga boenden och anhöriga som många gånger har tagit ansvar i hela sitt föräldraskap, får bära en ännu tyngre belastning. Hade det här varit förskoleelever eller grundskoleelever som hade behövt vänta på en förskoleplats eller vad? det nu hade kunnat tänkas vara, så kan jag säga att det hade varit demonstrationer här utanför med väldigt många plakata dagar, varenda dag. Men det här är en grupp som inte kan göra sin röst hörd själva. Och en sak är väldigt tydlig och vad den här återrapporteringen visar det är verkligen att funktionshinderfrågorna i den här staden verkligen behöver uppvärderas. Tack.

Tack. Kontrareplik Marie Brynolfsson. Varsågod.

Ja men Pär, det håller jag verkligen med om. I vår budget 2023, i vår budget 2024, i vår budget 2025 och 2026 har vi haft väldigt tydliga målsättningar kring att uppvärdera LSS-lagstiftningen. Jag är jätteglad att ni i Liberalerna har vaknat till nu, för jag har nämligen inte hittat de här ambitionshöjningarna eller i någonting i era budgetar som ni har drivit på. Redan förra året och året innan har det varit många mediala fall av personer som har blivit av med sina LSS-insatser. Var ni då, Pär? Varför höjde ni inte rösten och kämpade för LSS då? Det gjorde nämligen vi. Vi har gjort det här i flera år. Jag är jätteglad att vi kan enas i att det här inte fungerar längre. För det gör det inte.

Tack! En andra replik begär Pär Gustafsson (L). Varsågod!

Som jag tror att flera av er kommer ihåg, eftersom vi har debatterat den här frågan några gånger nu, så är Göteborg värst i klassen med att överklaga de här besluten, driva de här vidare till högre instans. Det är alltså Göteborgs Stad som gör det. Samtidigt har vi stora brister i vanvård. Vi har en läxa att göra. Det är helt uppenbart. Vi har precis tillsatt en helt ny funktionsstödsnämnd. Det säger rätt mycket om de problem vi har. Men jag tror inte att de bara är politiska. Det finns också väldigt mycket att göra i den här organisationen. Vi har lagt fram ett förslag från Liberalerna i dag som handlar om en ny motion. Framför allt ska vi fasa ut modellen IBIC ur funktionsstödsverksamheten, för att vi verkligen ska kunna gå tillbaka till kärnan av LSS. Det är en viktig fråga.

Tack. Andra och avslutande kontrareplik. Marie Brynolfsson (V). Varsågod.

Tack så mycket. Ja, Pär, det finns jättemycket att göra inom funktionsstödsområdet. Dels handlar det om vilka ekonomiska resurser man vill satsa på nämnden och där har ju ni faktiskt underfinansierat nämnden i flera år jämfört med vår budget. Så vi har lagt mer resurser. Vi har haft många tydliga uppdrag kring de här frågorna och vad har ni gjort då för att komma åt problemen, Pär? För hela nämnden får kritik. Jag är intresserad. Någonting från Liberalerna för att komma åt kvalitetsbristerna är det ena. Det har vi problem med. Vi har stora kvalitetsbrister. De ska vi åtgärda. Men när det kommer till problemen med urholkningen av lagstiftningen, det kan vi inte lösa som enskild kommun. Det är därför som vi hemställer till regeringen, för någonting måste hända, för det här fungerar inte längre. Tack.

Tack. Talet är tomt, kan jag säga. Då blir det ordet. Okej, ordet har begärts. Marie Brynolfsson (V). Varsågod!

Tack! Nej, men jag tänkte att jag ändå fortsätter, eftersom jag fick inget svar kring det här med lönerna. För att jag tycker att om man kritiserar någonting, då antar jag att man själv har en ambition att göra någonting bättre. Och då undrar jag vad det är för någonting i vår lönepolitik som ni kritiserar, när ni inte själva har satsat någonting. För att om man läser däremot i lönekartläggningen för 2025, så står det att skillnaden då minskade mellan män och kvinnors löner. Det står också att från 2021 kan man notera att den tidigare relativt snabba utvecklingen har avstannat. En förklaring till detta kan vara att kommunfullmäktiges budget inte innehållit riktade löneökningsutrymme, och det här råkar ju sammanfalla med att det var tiden när ni att utvecklingen stannade av. Och när jag läser igenom budgetarna den här mandatperioden så finns det inga lönesatsningar. Det som hände när ni styrde var nedskärningar i nämnderna. Det var nedskärningar, man fick färre kollegor för att finansiera sina lönehöjningar. Så vilka prioriteringar är det vi har gjort som ni vänder er emot? För om man skriver det i yttrandet så tycker jag att man behöver ha ett svar på det. Tack!

Tomt på tallistan. Kan man säga att överläggningen är avslutad? Svar ja. Föreligger bara ett förslag till beslut. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Svar ja.

Ärende 22, nytt hälso och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stad ingår för egen del hälso och sjukvårdsavtal som reglerar hälso och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Göteborgs stad ingår för egen del underavtalen. Överenskommelse, kommunens betalningsansvar vid in och utskrivning från sluten hälso och sjukvård. Överenskommelse, regionens läkaransvar i kommunal primärvård. Överenskommelse samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk och beroende samt barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Samt överenskommelse ansvar för samverkan om munhälsa, uppsökande och nödvändig tandvård. Här har ordet först begärts av Marina Johansson. Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Marina!

Det var visst på, det var lurigt. Tack ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag är glad att vi står här idag efter, ja det känns som, många års arbetande med att försöka få fram ett nytt hälso och sjukvårdsavtal. Alltså ett helt nytt. Det vi har nu är lite drygt 20 år med mycket lappningar och lagningar och det har inte varit. Bra. Det var därför vi också sa nej förra gången från Göteborg, när det var på gång för några år sedan. Men vi har gjort tillsammans med de andra kommunerna ett bra grundarbete för att stärka kommunernas position inför framtagandet av det här hälso och sjukvårdsavtalet. Så vi har samarbetat väldigt bra med de andra kommunerna och med de andra kommunalförbunden för att ta fram vad som är det viktigaste för kommunsidan i ett nytt hälso och sjukvårdsavtal. Det är mycket som behöver bli bättre. Det förslag vi har framför oss är betydligt bättre än det som finns nu. Vi har flyttat fram våra positioner på många delar, inte minst när det handlar om läkaransvaret och sjukvård som bedrivs i hemmet, där vi alla möts i hemmet hos omsorgstagaren eller patienten. Samtidigt vet vi att det finns . Många delar är kvar som inte är riktigt lösta och som är otydliga. I många delar finns det också en samsyn kring att vi behöver jobba vidare, inte minst med den här överenskommelsen som handlar om psykisk ohälsa, barn och unga och beroende och missbruk. Nu sa jag i fel ordning. Vi är redan överens med regionen om att den ska omarbetas, bland annat på grund av samsjuklighetsreformen men också för att barn och unga nog behöver en annan hantering. Till exempel. Jag får återkomma. Bifall till KS förslag. Tack.

Tack. Nästa talare, Dan-Ove Marcelind, KD, därefter Mariette Höij. Varsågod, Dan-Ove.

Tack så hjärtligt! En lång process är tillända i en fråga som onekligen är komplex. Gränssnitten mellan regionen och kommunernas ansvar i en samtid där dessutom både reformer och viljeyttringar går mot en alltmer nära vård är inte varken enkla att räta ut eller att reda ut. Som framgår av flera yttranden och också av tjänsteutlåtanden och tidigare talare och också säkert kommande talare, så återstår en hel del saker som behöver adresseras och hanteras och oklarheter som behöver förtydligas. Men jag tycker det är viktigt nu att gå vidare med det här avtalet och så tror jag att det finns goda ambitioner att kunna reda ut det som återstår att redas ut. Tack så mycket!

Tack! Nästa talare Mariette Höij, Därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Mariette!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! Ja, men visst är det glädjande att det nya hälso och sjukvårdsavtalet tar viktiga steg i riktning mot en mer sammanhållen vård i den omställningen till god och nära vård. Samtidigt måste vi vara tydliga med att flera avgörande frågor inte har omhändertagits i den slutliga överenskommelsen. Det gäller inte minst den otydliga ansvarsfördelningen. Det gäller också de kvarstående problemen kring sjukvårdande insatser för personer på korttidsvistelse enligt LSS. Den nuvarande ordningen är både ologisk och administrativt ineffektiv jämfört med övriga LSS-instanser. Vidare saknas tillräckliga åtgärder för att stärka samverkan mellan regioner och kommuner. Även regionens ansvar för intygsgivning kvarstår som otydligt. Det är därför angeläget att dessa brister åtgärdas. I vårt tilläggsyrkande föreslås konkreta uppdrag för att förtydliga ansvar, stärka samverkan och säkerställa en mer likvärdig vård oavsett huvudman. Jag måste säga att det ändå är glädjande att Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna samt till viss del även Sverigedemokraterna har uppmärksammat flera av de brister som vi demokrater lyfter fram i vårt tilläggsyrkande. Det visar att det finns en bred förståelse för att avtalet behöver kompletteras för att fungera i praktiken. För att avtalet ska fungera tillfredsställande är det nödvändigt att de här delarna inte lämnas oreglerade. Utan att de ingår i ett tilläggsyrkande som säkerställer tydlighet, ansvar, fungerande samverkan, en god och nära vård. Jag yrkar bifall till TU samt bifall till Demokraternas tilläggsyrkande. Tack.

Tack. Nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Mattias Tykesson. Varsågod Agneta!

Tack för ordet! Jag hade inte tänkt säga så mycket, men jag måste bara tillägga det, Mariette, att vi skrev ju vårt yrkande kanske tio dagar före ert, så det är klart att vi var med er på banan. Och jag vill yrka tillägg till SD:s yrkande och till ert yrkande. Tack så mycket till Demokraternas. Tack för ordet!

Tack! Då var det nästa talare Mattias Tykesson i utredningen. Varsågod!

Tack så mycket ordförande! Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen så yrkar Marina Johansson och Mattias Tykesson bifall till kommunstyrelsens förslag. Agneta Kjaerbeck (SD) bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkan från SD i kommunstyrelsen och tilläggsyrkan från D i kommunstyrelsen. Mariette Höij bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkan från D i kommunstyrelsen. Jag kommer först att lägga proposition på kommunstyrelsens förslag. Därefter bifalles precis avslag på tilläggsyrkandena. Godkänns den ordningen? Svar ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Då går vi vid tilläggsyrkandena. Vi börjar med det från SD i kommunstyrelsen. Bifalls det? Ja. Avslås tilläggsyrkandet? Ja Finner att det avslagits. Och tilläggsyrkandet från D i kommunstyrelsen. Bifalls tilläggsyrkandet? Ja. Avslås det? Jag finner att det avslagits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är folk vara inne. Då blir det votering om tilläggsreglerna från D. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Godkänns den ordningen? Svar ja. Startar omröstningen. Ja för avslag, nej för bifall till tilläggsreglerna från D. Då är alla närvarande och har röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att följande 66 röster mot 14, en frånvarande, avslagit tilläggsyrkandet. Reservation från Sverigedemokraterna till förmån för eget yrkande. digitala tjänster och digital infrastruktur.

Ärende 23 är förändrade fördelningsnycklar och förändrad kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur. Kommunstyrelsen föreslår att fördelningsnycklar för och Om kategorisering av digitala tjänster och digital infrastruktur som tillhandahålls av Göteborgs stads interna leverantörer fastställs. Vidare föreslås att nämnden för intraservice får i uppdrag att under 2026 minska indirekt kostnadsfördelning samt utreda om tjänstekategorierna bastjänster och tilläggstjänster kan appliceras på tjänster inom området digital infrastruktur. Slutligen föreslås att nämnden för intraservice, nämnden för demokrati och medborgarservice och inköp och upphandlingsnämnden får i uppdrag att under 2026 utreda bastjänsternas relevans inom och eventuella behov av om kategorisering. Här har ordet begärts av Henrik Sjöstrand. Varsågod Henrik.

Ordförande, ledamöter, åhörare. Tack för ordet. Jag ska bara yrka bifall till KS förslag. Tack så mycket. Tack så mycket! Talarlistan är tom, kan man säga. Är tävlingen avslutad? Svar ja. Finns bara ett förslag till beslut? Bifalls kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Ärende 24 är äldreombudsmannens rapport 2025. Kommunstyrelsen föreslår att äldreombudsmannens rapport 2025 antecknas. Äldre samt vård och omsorgsnämnden och kulturnämnden får i uppdrag att utreda införandet av ett system för utlån av surfplattor för seniorer över 67 år samt kostnadsberäkna detta. Vidare föreslås att äldre samt vård och omsorgsnämnden, kulturnämnden samt nämnden för demokrati och medborgarservice får i uppdrag att utreda utbildningsinsatser kopplat till ett lån. system för surfplattor och för utbildning i digital teknik i allmänhet. Arbetet kan ske i samverkan med andra nämndstyrelser. Slutligen föreslås att Äldre samt vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att i samverkan med kommunstyrelsen genomföra insatser för att stärka chefer och medarbetares kunskap och förståelse för nationella minoriteters rättigheter och livsvillkor ur ett seniorperspektiv. Detta i syfte att skapa förutsättningar för rättigheter tillgodoses i praktiken.

Här har vi en talarlista. Först ut är Marina Johansson, Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Marina!

Tack så mycket fullmäktige åhörare! Äldreombudsmannens rapporter brukar vara väldigt spännande och viktig läsning. Och så var den även denna gång. Det är även vissa delar som inte är så roliga att läsa heller i rapporten. Och då tänker jag särskilt på när det kommer till många äldres ekonomiska situation, att den privatekonomiska situationen har försämrats för väldigt många i dagens Sverige och Göteborg. Inte minst äldre som känner av högre priser, matpriser, medicin blir dyrare med mera, vilket gör att vi tyvärr då har fler seniorer som har behov att komma till stadens skuld och budgetrådgivning. Det är tur att det finns en sådan då, men väldigt tråkigt att fler känner av. Hur politiken på riksnivå slår mot äldres privatekonomiska situation. Vi har ett yrkande som jag tycker är riktigt bra, som ligger i linje med väldigt mycket av det som Äldreombudsmannen tar upp. Det gäller det här med digitalt utanförskap, vilket är en av de vanligaste synpunkterna Äldreombudsmannen får in. Det är svårt att leva för väldigt många seniorer i dagens digitala situation. Vi måste göra mycket mer för att se till att fler kan ta del av den nya tekniken. Därför har vi med som förslag att utreda möjligheter till lånesystem när det gäller Ipads, men också framför allt att utbilda seniorer på ännu bredare front. Att göra någon form av digital kraftsamling är en del av det. Vi har också delar som handlar om minoriteters rättigheter. Där har vi förslag på att utbilda seniorer. utbilda medarbetare och chefer till exempel. Så vårt förslag tycker jag är väldigt bra. Jag tycker det är väldigt tråkigt att oppositionen inte har något förslag som handlar om utifrån rapportens delar. Bifall till KS. Tack!

Nästa talare är Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Agneta!

Tack för ordet! Jag tänkte ta upp ett yrkande som vi tycker är viktigt här. Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till tilläggsyrkandet från SD, KD, M, D och L. I grunden är det här en väldigt enkel fråga, men också en av de mest grundläggande som vi har, för det handlar om värdighet. Det handlar om rätten att få känna sig trygg när man är som allra mest utlämnad, när någon annan hjälper dig att duscha, när någon annan sköter din mest intima omvårdnad. Och ändå, trots att det här borde vara självklart, saknas tydliga rutiner just nu för hur omsorgstagarnas egna önskemål faktiskt ska tillgodoses i praktiken. Vi pratar ofta om individens rätt. Vi pratar om självbestämmande och om trygghet i äldreomsorgen. Men vad är de orden värda om de inte gäller just i de situationer där människan är som allra mest sårbar? För många äldre, inte minst kvinnor med tidigare tre års ålder, är det viktigt att vi har en trygghet. trauman eller stark integritet är det avgörande vem som utför den kroppsnära omsorgen. Det här är inte en önskelista, utan det är en fråga om respekt. Det är självklart också en fråga om trygghet. Vi vet att det har förekommit allvarliga övergrepp inom äldreomsorgen. Då kan vi inte stå här och säga att vi inte ska göra allt vi kan för att förebygga otrygghet. Inom andra delar av äldreomsorgen finns det också möjlighet att ta hänsyn. samhället är det här redan en självklarhet. Där tar man hänsyn till personlig integritet i utsatta situationer. Varför skulle äldre ha sämre rättigheter? Det här yrkandet handlar inte om att lova det omöjliga. Det handlar om att göra det rimliga, att skapa tydliga rutiner och att ge verksamheterna verktyg. Det handlar om att säkerställa att omsorgstagarens röst faktiskt får betydelse. Det handlar om att återupprätta tilliten i äldreomsorgen. För i slutändan måste vi våga. ställa oss frågan, vilken värdighet erbjuder vi den generationen som faktiskt har byggt vårt samhälle? Tack för ordet!

Nästa talare Dan-Ove Marcelind, därefter Mattias Tykesson. Varsågod Dan-Ove!

Tack! En av de absolut viktigaste funktionerna som rapporten tydliggör är att äldreombudsmannen fungerar som en kanal för att fånga upp synpunkter, frågor och brister i äldreomsorgen. Direkt från äldre själva, deras anhöriga och andra närstående. Det handlar inte bara om att beskriva en situation utan också att ge en röst åt erfarenheter som annars riskerar att inte nå fram. Rapporten visar också att synpunkter ofta rör mycket konkreta problem i vardagen. Bemötande, kontinuitet, kvalitet i insatser och svårigheter. att få gehör. Kanske mest allvarligt att det fortfarande finns brister i hur synpunkter och klagomål faktiskt tas om hand i äldreomsorgen. Detta tror vi kan stärkas ytterligare. Om vi inte tar äldres upplevelser på allvar och omsätter dem i förbättringar, då riskerar vi att bygga en omsorg som inte möter människors verkliga behov. För oss kristdemokrater är det här en kärnfråga. Äldreomsorgen handlar inte bara om insatser. Den handlar om människor i en ofta mycket sårbar situation. När man är beroende av andra för sin mest grundläggande omsorg, då ställs stora krav på att samhället möter det med respekt, lyhördhet och värdighet. Det blir särskilt tydligt i de mest integritetskänsliga situationerna vid personlig hygien och intimvård. Här befinner sig många äldre i en position av stark utsatthet. För vissa handlar det om tidigare erfarenheter av trauma, för andra om kulturella och personliga gränser. För många handlar det om en djup känsla av obehag och oro. Mot denna bakgrund är det enligt vår mening helt avgörande att omsorgen i större utsträckning kan ta hänsyn till äldres önskemål. till exempel när det gäller vem som utför omsorg över en sådan situation som dusch. Inte fråga om bekvämlighet utan om trygghet, integritet och människovärde. Vi menar att detta är ett område där kommunen behöver bli bättre. Det räcker inte med goda ambitioner i styrdokument. Det måste finnas tydliga rutiner och arbetssätt som faktiskt gör skillnad i vardagen. Rapporten visar att många äldre efterfrågar just trygghet, kontinuitet och ett gott bemötande och det är där äldreomsorgens fokus måste ligga. Tack.

Nästa talare Mattias Tykesson, därefter Klas Forsberg. Varsågod Mattias!

Tack så mycket för ordet, herr ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag samt bifall till tilläggsyrkandet från SD, KD, M, D och L i kommunstyrelsen. Jag vill yrka avslag på yrkandet från S, V och MP. Tack, äldreombudsmannen, för en viktig rapport. I dessa tider är jag mycket tacksam över att staden har den här. Jag tänkte kommentera vänsterstyrets yrkande om att utreda ett införande av ett system för utlån av surfplattor för seniorer över 67. Nu är vi där igen då. Prioriteringar. Hur vore det i stället om vi prioriterade en värdig och trygg äldreomsorg med kvalitet och fokuserade på äldreomsorgens grunduppdrag? i stället för att flytta fokus. Vi ser ju hur det ser ut inom äldreomsorgen i Göteborg idag, inte minst efter vårens granskningar och rapporter. I takt med att andelen seniorer i Göteborg ökar och kommer att öka, kommer kraven på stadens verksamheter öka kraftfullt. Då är prioriteringar A och O. Digital delaktighet är, precis som äldreombudsmannen, hans rapport tar upp viktigt, men riskerar att prioriteras på bekostnad av kärnverksamheten, som har oerhört mycket mer att önska. Så avslag på yrkandet från S, V, MP. Tack.

Tack. Nästa talare är Klas Forsberg. Därefter Sanda Anton Henriksson. Varsågod Klas.

Ordförande! Ja, Äldreomsorgsombudsmannen är vi alla tydligen tacksamma över. Jag tycker att hon gör, mannen gör ett bra jobb. Och det är otroligt intressanta saker som vi får fram. Och vi får en bra redovisning av vad människor kanske tycker. Så det känns ju väldigt glädjande. Men vi lever i en tid där digital delaktighet. har blivit ett stort problem. Vi måste nästan utföra alla våra saker digitalt. Många äldre är utanför detta. Då behöver vi göra insatser för att få med så många som möjligt på den äldre sidan. Att ha ett utlån av surfplattor med en utbildning tycker jag är en rimlig satsning. Vi ska dessutom vara utredare. Jag tycker att. Tror och tycker att det kan ge gott resultat. Jag har sett själv hur man inte kan boka en tid. Det finns en mängd olika saker man inte kan göra om man inte har en digital närvaro. Samtidigt månar jag och vi på den rödgröna sidan om de nationella minoriteterna. Jag tycker och ser med glädje att man lyfter fram den lagstiftning som finns som ger de nationella. De nationella minoriteterna ska ha rättigheter att ha exempelvis äldreomsorg på sitt eget språk, och man ska bevara den kulturella identiteten. Då tycker jag att det är en mycket viktig åtgärd som föreslås när man ska ge kompetenshöjande insatser för personalen så att vi får en bättre situation för våra nationella minoriteter som bor i Sverige. Jag yrkar bifall till motionen.

Tack, då är det Sanda Anton Henriksson, därefter Lina Lindh. Varsågod Sanda!

Tack för ordet, ordförande, ledamöter och övriga lyssnare! Den här rapporten visar något viktigt. Många äldre i Göteborg har svårt att ta del av den service som finns. Informationen når inte fram, tjänster är inte alltid tillgängliga och det skapar otrygghet. Det behöver vi ta på allvar, såklart, för det handlar om tillit till att samhället fungerar även när man är äldre. Men där vi skiljer oss åt är vägen framåt. Majoriteten vill se fler system och fler digitala lösningar. Vi vill något annat. Vi vill börja i kärnan, att omsorgen fungerar i praktiken, att ansvar och rutiner är tydliga och att den enskilde faktiskt känner trygghet i sin vardag. Det handlar inte i första hand om teknik. Det handlar om att kunna lita på. Ta på den hjälp man får, att bli bemött med respekt och att vardagen fungerar varje dag. Särskilt i de mest integritetskänsliga situationerna måste det finnas tydlighet och förutsägbarhet. Där behöver individens behov tas på allvar och verksamheten vara organiserad så att den fungerar i verkligheten. Vi säger inte nej till utveckling. Men vi säger ja till rätt prioriteringar, där fokus ligger på det som gör verkligen skillnad för den enskilde. Därför yrkar vi bifall till SLK:s förslag, till våra tilläggsyrkanden och avslag till V, S, MP yrkanden. Tack så mycket.

Tack. Nästa talare är Lina Lindh, därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod Lina.

Tack för ordet. Jag kommer fatta mig kort och vill yrka bifall till Stadsledningskontorets förslag i KS och även KD, SD, M, L och D:s tilläggsyrkande. Tack!

Tack! Nästa talare Pär Gustafsson (L), därefter Marina Johansson. Varsågod Pär!

Ordförande, ledamöter! Jag vill börja med, som många andra, att tacka för Äldreombudsmannens rapport och yrka bifall till vårt förslag i kommunstyrelsen. Det blir lite så när man kommer sent in i debatten. Som många redan har sagt så lyfter rapporten verkligen viktiga frågor om äldres livsvillkor och behov av stöd i vårt alltmer digitaliserade samhälle. Därför är den digitala fixartjänst som Liberalerna tog initiativ till och som fullmäktige. också ställer sig bakom ett verktyg i det fortsatta arbetet. Äldrefrågorna behöver verkligen ett ökat fokus och kampen mot ålderismen behöver verkligen öka, inte minst mot den demografiska utveckling som vi ser med allt fler äldre. Det innebär ju att politiken också här inne måste vara tydlig och prioritera framåt. Fokus behöver vara på grunduppdraget, på våra boenden och på vår hemtjänst, för det måste verkligen fungera. Man hade kunnat önska att den rödgröna ledningen just hade fokuserat på detta, som vi bland annat gör i det tilläggsyrkande vi har lagt fram. Men att dela ut Ipads till äldre fyller säkert ett behov. Det har fungerat väl i andra kommuner där det här har gjorts. Men när vi har de problemen vi har i kärnverksamheten, i det som är grunden och det som är vårt huvuduppdrag, då borde vi faktiskt prioritera annorlunda. Tack!

Tack! Nästa talare Marina Johansson, därefter Marie Brynolfsson. Varsågod Marina!

Tack så mycket, fullmäktige och åhörare! Jag skulle vilja höra lite med er på den här sidan, som har pratat väldigt mycket ikväll om kärnuppdraget. Då undrar jag hur ni ser på förebyggande arbete. Förebyggande arbete främjar ju hälsa och är en viktig del av en stor förändring i den nya socialtjänstlagen. Om inte vi jobbar mer. Med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, ja då har vi ju fler som har stora behov tidigare. Och då var det också ännu svårare, förutom att det är mänskligt lidande och samhällsekonomiska kostnader, också svårigheter för oss att kunna kompetensförsörja i äldreomsorgen, om vi får väldigt många. Det digitala utanförskapet är extremt stort och det är äldreombudsmannens vanligaste synpunkt, att det är jättebra. svårt att leva i Sverige och Göteborg med all den här nya tekniken man måste förhålla sig till exakt allt vad man ska, gå på toa, parkera en bil, vad som helst. Så jag undrar, vad ska vi ta bort i så fall? Och tillhör inte förebyggande arbete kärnverksamhet? Sen när det kommer till den andra frågan om era tilläggsyrkande så är det väldigt viktigt att äldreomsorgen lyssnar på behov och önskemål hos omsorgstagarna. och tillgodose det efter bästa möjliga förmåga. Och det gör man i äldreomsorgen i dag. Man försöker ta hänsyn till om man har önskemål om exempelvis att det ska komma kvinnlig personal. Frågan utreds nu hur det här skulle kunna gå till på statlig nivå. Så jag tänker att det kommer vi att titta på när det kommer, hur den lagstiftningen i så fall kommer att se ut. Självklart kommer vi att förhålla oss till den på ett bra sätt i så fall. Och arbete i den inriktningen pågår redan nu. Och vi jobbar också mycket med att utbilda personalen i de här metodrummen så att man praktiskt också vet hur man ska göra en dipp eller tvätt. Tack!

På det anförandet har tre personer begärt replik. Först ut, Dan-Ove Marcelind, KD. Varsågod.

Tack. Det förebyggande arbetet är otroligt viktigt. Särskilt arbetet med att bryta ofrivillig ensamhet. Där har vi arbetet som hälsosamtal som behöver stärkas. Men att gå fram med ett iPads-bibliotek för alla över 67 år. Det tror vi inte är i gång särskilt i en situation där nu prognosen för ÄVO är på helåret minus 100. miljoner och den kommunala hemtjänsten har ett prognostiserat underskott på 430 miljoner kronor, nästan en halv miljard. Vi i nämnden ska komma fram enligt riktlinjer för budget, kontroll och uppföljning med en handlingsplan för att få bukt med det där underskottet. Att då gå fram med ett administrativt och kostnadsdrivande förslag för iPads bibliotek för alla 67-plus, det är ingen klok idé.

Tack! Kontrareplik, Marina Johansson (S). Varsågod!

Tack Dan-Ove! Men du svarar ändå inte på frågan vad som tillhör kärnverksamheten och vad i det förebyggande ska vi ta bort. Det vi har lagt uppdrag om handlar om att utreda frågan. Men jag hoppas att du svarar på i så fall vad inom det förebyggande som ska bort. För ni skriver väldigt mycket om kärnuppdrag, men det är väldigt svepande. Tack!

Tack, en andra replik. Björn, Dan-Ove, varsågod.

Ja, vi stod ju precis här och sa det, att en sån sak vi skulle kunna säga nej till det är ju ett stort administrativt och kostnadsdrivande Ipadsbibliotek för alla 67+. Där kan vi börja. Sen behöver vi stärka hälsosamtal och det fantastiska arbetet som vi gör i ett åldersvänligt Göteborg-enheten. Där har du otroligt mycket bra saker som vi faktiskt kan stärka.

Tack! Nästa replik begärd. Pär Gustafsson (L). Varsågod!

Jag är väldigt stolt över att Liberalerna tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna drev igenom den nya socialtjänstlagen med sitt förebyggande perspektiv som ska genomsyra alla solinsatser. Jag förutsätter att den lagstiftningen också följs i Göteborgs stad. Jag kan ta min 92-åriga mormor som ett exempel. Hon klarar av mycket, men hon löser inte allt. Vi hjälper henne med alltifrån tv-kontroller och att få in sporten till vad det nu kan vara. Men det hon skulle behöva är en hemtjänst som kommer när det är sagt att den ska komma, som inte glömmer att ta av sig hennes stödstrumpor, som att det kommer en kvinna och hjälper henne när hon ska duscha eller att hon inte blir av med kontanter i sitt eget hem. Det är grundförutsättningar i hemtjänsten som inte funkar. Det är där fokus ska läggas.

Tack! Kontrareplik Marina Johansson. Varsågod!

Nej men absolut, och det är precis därför som vi på den här sidan har haft som viktiga uppdrag hela mandatperioden att öka grundbemanningen, öka den omsorgsnära arbetstiden, att se till att få ner sjukskrivningar genom att jobba med arbetsmiljön. För får vi ner sjukskrivningar, då får vi bättre personalkontinuitet, då blir det bättre trygghet gentemot hemtjänst, omsorgstagarna eller de som har hemtjänst. Allt detta hänger ihop. Där tror jag inte vi tänker olika. Vi vill och vi jobbar stenhårt för att äldreomsorg ska bli tryggt och bra om man ska veta när äldreomsorgen kommer eller inte om man blir försenad. Så där tror jag inte vi tänker så olika. Tack.

Tack. Nästa replik är begärd av Mattias Tykesson. Varsågod.

Tack ordförande! Med risk för att upprepa vad Pär och Dan-Ove sa, hälsofrämjande och förebyggande arbete tycker vi är viktigt. Det tycker alla här inne är viktigt. Det tycker vi i nämnden också. Men sedan på din fråga om vad kärnverksamheten är. Ja, men det är just det här att få sin hemtjänstpersonal som kommer hem till en, som tar god tid på sig och som har den tiden. Kanske också då kunna hjälpa till med de här små. digitala bitarna man sitter med hemma om man nu har en dator eller en Ipad eller sin TV-apparat eller vad det nu än är, att man får den här lilla extra hjälpen istället för att hemtjänsten ska rusa iväg någon annanstans direkt när man har levererat mat, medicin vad det nu kan vara. Det är kärnverksamhet för mig i alla fall. Där det är värdigt och tryggt, man kan göra sig förstådd, man kan tala svenska så att brukaren förstår. Det är också kärnverksamhet, det är trygghet, det är det vi ska lägga pengar på. Inte ett Ipad-bibliotek. Tack.

Kontrareplik, Marina Johansson. Varsågod.

Ja, och det är just därför som vi har vårt stora arbete med att ta bort minutstyrningen i hemtjänsten, just för att man ska ha tid att stanna den tiden som behövs. Att man ska ha tid att sitta kvar och lyssna eller göra det där lilla extra. Och vi berättade på nämnden här i tisdags att några av oss, de flesta från S-gänget, var ute på ett besök hos en av hemtjänstgrupperna som har kommit. Det är nog de som har kommit allra längst med att ta bort minutstyrningen. Men det har kommit lite olika lagar. Men vi ser att vi är på god väg. De redogjorde så tydligt för att nu har de tid. De kan skapa den här tryggheten. Det är ingen stress och sjukfrånvaron minskar. Det är precis det som är så viktigt. Får vi ner sjukskrivningarna så får vi bättre kontinuitet. Då blir det trygga relationer. Då kan det kanske funka också med de här intima insatserna. Om man känner sig trygg med den som kommer hem. Tack.

Nästa talare, Marie Brynolfsson, därefter Emmyly Bönfors C. Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande. Göteborgare. De allra äldsta i samhället är den grupp som använder internet minst av alla. De begränsas av bland annat kostnader, teknik, okunskap. Men det är också den grupp som behöver mest hjälp med digitala tjänster. Utanförskapet innebär att de inte tar del av det som det digitala samhället kan erbjuda och som kan bidra till att underlätta vardagen. Det kan handla om att boka ett läkarbesök, eller betala sina räkningar, eller att få Tv:n att fungera. En stor del av gruppen äldre personer över 75 år är en av dem som oftast upplever ofrivillig ensamhet. Nu har inte jag skrivit det här själv, utan det är Pär som har skrivit det här i sin motion om digitala fixartjänster. Du kanske känner igen det? Jättebra, tyckte vi också. Vi biföll ju den här motionen för ett litet tag sedan, just därför att det digitala utanförskapet är så pass omfattande bland våra äldre. Anledningen att vi gjorde det, det var ju för att vi tyckte att fixartjänster för digitala tjänster tillhör äldreomsorgens grunduppdrag. Så jag undrar. Pär, tycker du att fixartjänster för digitala tjänster tillhör äldreomsorgens grunduppdrag? Jag antar att du tycker det, eftersom du har skrivit den motionen. Så då kan man ju konstatera att digitala fixartjänster tillhör grunduppdraget. Men att se över möjligheten att fattiga pensionärer ska kunna låna en iPad för att minska det digitala utanförskapet, det tillhör inte Det är så vi tolkar det hela. Tack!

Tack! Nästa talare, Emmyly Bönfors. Därefter Klas Forsberg. Varsågod, Emmyly!

Tack! Jag vill yrka bifall till SLK:s förslag i kommunstyrelsen. Tack!

Tack! Då är nästa talare Klas Forsberg. Varsågod!

Tack, herr ordförande! Vi har haft en lång diskussion om förebyggande insatser. Vi har också tidigare idag pratat om demografisk utveckling. Då är det så att det är en tvärtom-utveckling på äldre jämfört med unga. Vi äldre, jag får räkna med det själv, ökar mycket kraftigt och det blir allt fler äldre. Om vi inte då. skapar förebyggande insatser och ett bra förebyggande och främjande arbete så kommer vi snart att stå i väldigt höga kostnader för äldreboenden av olika slag. Dessutom så lovar jag er att de flesta äldre inte vill bo på ett äldreboende, utan de vill bo hemma. Och då är en del av det här digitalisering. En del av det är att man måste kunna hantera också med respekt för den äldre. Att de själva ska kunna hantera de digitala frågorna. Sen som Dan-Ove säger, att det skulle vara något utlånings. Att alla över 67 skulle få en iPad. Det är ju inte riktigt meningen. Utan meningen är ju att några ska kunna få låna. Som inte har digitala verktyg själv. Och jag tror inte att vi kommer att ha en sådan lång kö för detta. Dessutom ska det kombineras med utbildningsinsatser. Jag tror verkligen att det här kan bidra med digitala fixartjänster, med utlåning av surfplattor och utbildningssatsningar för äldre. Så kan vi också ge äldre en större egen självrespekt i livet. Tack!

Tack! Talarlistan är tom. Kan vi anse övningen avslutad? Det är bara att ta någon sekund och förbereda. Så, då ska vi se om vi uppfattar det här rätt. Under överläggningen så yrkade Emmyly Bönfors att fullmäktige bifaller stadsledningskontorets förslag. Marina Johansson, Klas Forsberg bifaller kommunstyrelsens förslag. Agneta Kjaerbeck, Mattias Tykesson, Lena Lindh, Pär Gustafsson bifaller till stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkande från SD, KD, M, D, L, IKS. Jag tänker att jag först kommer att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och sen. yrkandet från Emily Bönfors och därefter proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns den propositionsordningen? Svar ja. Fråga, bifaller kommunstyrelsen ett förslag? Bifall till förslaget från Emily Bönfors? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Och då återstår tilläggsyrkandet från SD, KD, M, D och L. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Ja. Jag finner att det avslagits. Votering är begärd och ska väckas. Då är de alla inne. Då är det alltså votering och avgörande som ska växlas om tilläggskivorna från SD, KD, M, D och L. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Godkänns den ordningen? Ja. Starta omröstningen. Ja för avslag, nej för bifall. Där har alla röstat. Stoppa omröstningen och finn att fullmäktige med 43 röster mot 38 avslagit riksdagsyrkandet. Reservation SD. vattentjänster

Ärende 25. Verksamhetsområde 2026 för Göteborgs stads allmänna vattentjänster. Kommunstyrelsen föreslår att verksamhetsområde 2026 för Göteborgs stads allmänna vattentjänster, vatten, spillvatten och lagervatten, fastställs. Tomt på tallistan. Föreligger bara ett förslag till beslut. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Kommunala föreskrifter för användning av den allmänna VA-anläggningen. Den kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads kommunala föreskrifter om användning av den kommunala VA-anläggningen antas. Vidare föreslås att den allmänna bestämmelsen för brukandet av Göteborgs stads allmänna Va-anläggnings upphör att gälla. Slutligen föreslås att redovisning av kretslopp och vattennämndens uppdrag att utreda en differentierad VA-taxa som styr mot ökad lokal hantering av lagervatten antecknas och förklaras fullgjort. Här har ordet begärts av Hanan Baalbaki. Varsågod.

Tack ordförande. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det är viktigt med tydlighet i ansvarsfördelningen mellan VA, huvudman, och fastighetsägaren. Flera av de här ändringarna som föreslås syftar till att vi ska minska riskerna för att egendomsskador uppstår vid exempelvis översvämningar eller avloppsstopp. Den ökade tydligheten kan öka tydligheten genom fastigheterna. Att vi som kommun agerar när det uppstår stora problem. Och det här gör vi för göteborgarna som bor i fastigheten i Göteborgs stad. Yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack! Tomt på talarlistan. Kan överläggningen avslutas? Svar ja. Föreligger bara ett förslag till beslut. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Svar ja.

Ärende 27 är översyn av reglementen för Göteborgs stads nämnder. Den kommunstyrelsen föreslår att de gemensamma och likalydande kapitel 1 och kapitel 3 i reglementena för kommunstyrelsen och Göteborgs stads nämnder, med undantag för arkivnämnden, revideras. Vidare föreslås att kapitel 2 i de 18 nämndernas reglementen revideras. Slutligen föreslås att övriga redaktionella revideringar i kapitel 2 i de 8 nämndernas reglementen revideras. Här har ordet först begärts av Jörgen Fogelklou.

Tack för ordet herr ordförande! Jag ska bara yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande här, som är en liten förenkling av det här att vi egentligen ska följa svensk lagstiftning. Det är inte svårare än så. Tack! Så yrkar bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen.

Tack! Nästa talare Staffan Lindström. Varsågod!

Tack så mycket! Och jag ska yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Avslag för övriga yrkanden. Tack för mig!

Tack! Talarlistan är tom. Kan man säga att överläggningen är avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Staffan Lindström bifaller kommunstyrelsens förslag. Frågar jag bifaller kommunstyrelsens förslag? Bifaller du förslaget från Jörgen Fogelklou? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation SD till förmån för eget yrkande.

Ärende 28 är revidering av Göteborgs stads elektrifieringsplan 2022–2030. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads elektrifieringsplan 2022–2030 revideras. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till Business Sweden Göteborg AB att revidera elektrifieringsplanen. Med skärpta mål för egna tunga fordon och användningsmaskiner samt inhyrda tunga fordon och användningsmaskiner antar jag att förklaringen är fullgjord. Här har vi en talarlista. Först ut, Roshan Yigit. Efter Karin Pleijel.

Tack så mycket herr ordförande. Övergången från fossilt drivna fordon till eldrivna transporter är en av vår tids viktigaste frågor. Transportsektorn står idag för en stor del av utsläppen och vi vet att elektrifiering är en central del av lösningen. Men detta handlar inte enbart om siffror och mål. Det handlar också om vilket Göteborg vi vill se i framtiden. En stad med renare luft, mindre buller och en bättre livsmiljö för göteborgarna. Göteborg är en stolt industristad och just nu pågår en hård global konkurrens kring elektrifiering och ny teknik. För oss är det tydligt. Ska vi klara den internationella konkurrensen och säkra jobben här, då behöver vi också ligga i framkant. Just därför. Därför är den här revideringen av elektrifieringsplanen viktig. Den innebär skärpta och kompletterande målvärden och en tydligare riktning framåt. Det handlar om att öka takten i omställningen, men också om att ge näringslivet och stadens verksamheter de förutsättningar som krävs för att faktiskt kunna ställa om. Vi vet att det finns utmaningar. Exempelvis behöver vi säkerställa att vi även framöver över har en fordonsflotta som klarar krissituationer. Samtidigt är risken med att vänta ännu större, både för klimatet och för Göteborgs utveckling. Vi tror att Göteborg behöver politik som kombinerar ansvar för klimatet med tilltro till teknikens möjligheter och långsiktiga villkor för investeringar. Med den här revideringen tar vi ett steg i rätt riktning för klimatet, för jobben och för Göteborg. och jag yrkar därmed bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Nästa talare Karin Pleijel, därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Karin!

Tack! I likhet med Roshan Yigit vill jag också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Trump har startat ett krig i Gulfstaterna och sällan har det blivit så uppenbart vad det innebär att vara fossilberoende. Dels vet vi att varje extra krona vi betalar när priserna blir dyrare på det fossila så får Putin och andra länder som har stora resurser mer i sina krigskassor eller till sina samhällen. Det är helt absurt, men det har blivit väldigt tydligt. Dessutom har det blivit tydligt att med Hormuzsundet stängt ökar också priserna för oss. Vi vet att vi inte tillverkar några fossila bränslen i Sverige. Därför är det också en beredskapsfråga att minska det fossila. Omställningen till elbilar är också väldigt bra för näringslivet i Göteborg. Vi såg det inte minst i går när en ny elbil lanserades. Och staden är en av de största kunderna, så genom att ligga i framkant inom elektrifiering i Göteborg skapar vi ytterligare affärsmöjligheter och samarbeten. Jag såg på den senaste statistiken att antalet sålda elbilar i 15 av de största EU-länderna var 51 procent fler i mars 2026 än i mars 2025. Så det här med att minska det fossila beroendet har också nått marknaden. Kostnaden för en kilometers elbilskörning är ungefär 3- 5 gånger lägre än om man använder fossila bränslen. Så det finns många incitament att gå över till elektrifiering. Och jag är väldigt glad för den här elektrifieringsplanen som nu är ännu skarpare, ännu tydligare, visar att vi menar allvar med elektrifiering i Göteborgs stad. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Nästa. Jörgen Fogelklou

Tack för ordet herr ordförande! Jag tänker yrka på Sverigedemokraternas återremiss till att kommunstyrelsen får i uppdrag i samverkan med BRG att revidera och komplettera den föreslagna elektrifieringsplanen. Syftet med uppdraget är att säkerställa att planen har realistiska mål, är genomförbar, främjar klimatnytta och tar ett samhällsekonomiskt ansvar. samtidigt som risker för ökade kostnader, begränsad konkurrens och undanträngning av kostnadseffektiva klimatåtgärder minimeras. Elektrifieringen av transportsektorn är en viktig del av stadens klimatstrategi. Den föreslagna planen i sin nuvarande utformning är förenad med betydande osäkerheter och risker som gör ett omedelbart införande direkt olämpligt. Planen saknar en samlad och kvantifierad bild av kostnaderna. kostnader för både staden och marknaden, vilket riskerar att leda till ökande upphandlingskostnader, minskad konkurrens och ekonomisk press på små och medelstora företag. Med det så yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas återremissyrkande i kommunstyrelsen. Tack!

Tack! Nästa talare Anders Sundberg, därefter Hans Arby (C). Varsågod Anders!

Tack för ordet ordförande, ledamöter. Ja, vi konstaterar ju att den här rapporten och till den utökade och reviderade elektrifieringsplanen innehåller många skärpningar gentemot det tidigare förslaget. Och det kan vi nog tycka i dagens samhällsutveckling att det är en logisk utveckling, inte minst ställt i proportioner med de motsättningar som vi ser globalt. Vi har också en väldigt viktig industri i Sverige som ligger i framkant när det gäller just elektrifieringen. Men utöver det här och genomförandet av elektrifieringen av stadens fordonsflotta som vi tycker är mycket viktig, så behöver vi dock belysa vissa perspektiv lite grann ytterligare. Och det är det vi har med oss i vårt tilläggsyrkande. Jag yrkar härmed bifall till statsledningskontraktet. förslag samt tilläggsyrkande från KD, M, D och L. Tack för ordet.

Tack! Nästa talare Hans Arby, efter Johan Zandin. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Om vi lyfter blicken så ser vi hur skälen till elektrifiering av fordonsflottan börjar skifta fokus. Från början handlade det om att hantera klimatpåverkan, men också den lokala miljön, med mindre utsläpp av kväveoxider och buller. Elektrifiering är ju också det som är enklast och som kräver minst beteendeförändringar. Man kan köpa sig fri. Det är något som får stöd av fler och olika typer av modeller. och billigare elbilar. Det kostar fortfarande lite mer att köpa, men driften är billigare. I vissa fall kan man räkna ihop det. I vissa fall handlar det om andra värden, som person eller organisation. Som stor beställare har vi i Göteborg en viktig funktion att gå lagom före. Men. Vi börjar nu se hur elfordon och laddinfrastruktur är mer av en strategisk resurs, inte minst för att stärka samhällets motståndskraft. Elfordon kan bidra till att stabilisera elnätet och jämna ut effektbehoven. Det börjar komma mer och mer dubbelriktade elbilar nu också, som man kan koppla in till fastigheten eller elnätet. En elbil är ett rullande batteri med mycket mer lagring än hembatterier och kan bli en viktig del i beredskapen. Man kör nutid. där man kör fram elbilar och kopplar upp dem på trygghetspunkter och äldreboenden för att kunna driva sådana kritiska funktioner. I Ukraina vill man hellre ha elbilar. Det går alltid att hitta el någonstans som man kan ladda, snarare än bränslen. 40 % av nybilsförsäljningen är rena elbilar, men det är fortfarande en låg andel totalt av de som finns. Men hade alla de, den låga andelen som finns idag, kunnat vara uppkopplingsbara, och då är det väldigt många hybridbilar, då har vi effektbehovet, eller energibehovet för en normal dag lagrat i de få elbilar som finns idag. Så det handlar egentligen inte om att ha bränslebilar för krislägen, utan snarare att elektrifiera så mycket som möjligt för att klara krislägen. Så vi behöver snarare koppla ihop elektrifieringsplanen med beredskapsarbete, snarare tvärtom. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack, nästa talare Johan Zandin. Varsågod Johan.

Tack så mycket. Även jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Både Hans Arby och Karin Pleijel hade mycket bra poänger när det gäller fordonsflottans påverkan på beredskapen och resiliensen. Men vi måste naturligtvis fortsätta bygga ut den förnybara elproduktionen och distributionsnätet. Det nämns i något yrkande om en brist på tunga fordon som är eldrivna. Även där har marknaden mycket på gång. Allt fler fordon finns tillgängliga. I de områden där marknaden ligger i sin linda är det viktigt att kommunen som en stor inköpare kan vara en early adopter. och hjälpa de bolag som är först ut på marknaden att få en stabil och pålitlig kund. Till sist till er som är oroade för kostnaden av att ställa om. Vänta tills ni får se kostnaden av att inte ställa om. Tack.

Tack. Nästa talare är Patrik Höstmad D och Axel Darvik. Varsågod Patrik.

Tack för det! Den här revideringen och skärpningen av målen för de tunga fordonen får ni väl skylla på Demokraterna. Det var ju vi som tog tag i det. Vi hade ju personer som jobbade inom fordonsindustrin och såg att prognoserna var mycket mer långt gångna där än vi hade i elektrifieringsplanen. Sen ska vi med sanningen säga att de prognoserna på hur fort man skulle rulla ut saker och ting har ju reviderats ner. Men jag bedömer väl att det har man tagit hänsyn till. SVT AB. Men de är högt satta. Samtidigt har vi erfarenheter. Det var framför allt Dan-Ove och Kristdemokraterna som såg i välfärdsnämnderna. Dels att det har drivit kostnader som man skyller på elfordonen, dels att det fungerade dåligt när vi fick snöfallet. Det gör att vi ändå kände att vi behöver titta på vissa saker och lära oss lite mer. Det säger jag. inte att vi ska sluta med elektrifiering eller så, men vi måste beakta det och förstå. Driver det här verkligen kostnader? För det normala är att man tänker att det blir en större investering, men man borde få igen det med fordon som rullar mycket i driften sedan. Men det är inte riktigt det vi hör från alla förvaltningar och vad beror det på? Så vi vill ha det utrett till nästa gång. Egentligen hade vi väl tänkt att vilja skriva en återremiss, men vi vet att det finns en majoritet En återremiss skulle bara studsa ner och tillbaka igen och bara dra massa administration, så därför skickar vi med det som ett tilläggsyrkande som ska utredas till nästa gång. Så med det sagt bifall till tjänsteutlåtandet och bifall till vårt tilläggsyrkande. Tack!

Tack! Då var nästa talare Pär Gustafsson (L). Nej, Axel Darvik. Det är inte så lika.

Tack ordförande! Mycket klokhet har redan sagts från mina kollegor, men egentligen så är det väl så här att den här typen av plan med den typen av målvärden som finns skulle egentligen inte behövas. Vi vet att elektrifieringen är på gång. Förhoppningsvis kommer det vara så att alla fordon inom en framtid kommer vara elektrifierade, att vi inte har några fossildrivna fordon överhuvudtaget. Men när den punkten kommer och när den tiden kommer. Det beror ju mycket på den tekniska utvecklingen. Vi vet inte det idag. Och att säga att vi ska ha ett målvärde betyder ju i princip att antingen så betyder det att det är meningslöst därför att tekniken har gått snabbare än våra kommunala planer. Eller så är det ganska så kostnadsdrivande och kan också innebära olika typer av problem, till exempel med leveranssäkerhet och att vi verkligen har funktionaliteten. Det som däremot kommunen kan göra för att se till att. Påskynda elektrifieringen genom att se till att det finns en bra infrastruktur och en planering så att det är enkelt att använda elfordonen, att det finns den typen av förutsättningar för elektrifiering. Det är egentligen det vi borde ta fasta på mer än inköpen. Annars är det bara att göra en enkel kostnadskalkyl. Är det billigare med ett elfordon än ett fossilt fordon ska man självklart välja elfordonet. Ingen anledning, om det inte finns några andra skäl som gör att det skulle vara sämre val. Därför tycker jag att det är lite synd att inte den här elektrifieringsplanen har den typen av parametrar. Det är egentligen det som borde vara styrande och där vi skulle kunna på något sätt påverka marknaden och introduktionen av elfordon utanför den kommunala sektorn. Man kan också säga att annars skulle vi ha en prislapp, för då borde man kunna räkna ut vad kostnaden blir för detta. Tack.

Tack. På det anförandet har Hans Arby begärt replik. Varsågod.

Tack. Men jag tror inte man ska underskatta den kraften som ligger i att det är ju inte bara Göteborg som har de här målen, utan det är ju väldigt många stora städer i hela Europa och världen som har de här målen. Och det är en tydlig signal för många tillverkare. Det börjar ju nu komma en hel del arbetsmaskiner som är elektrifierade. Det sa man ju för några år sedan, det är ju ingen idé, det går för mycket. Men de kommer nu tack vare att man visar en marknad. Så jag tror det är viktigt. Sen håller jag med dig mycket att du behöver bygga ut. och Göteborgs elnät behöver byggas ut för att kunna klara fler elbilar. Å andra sidan kan elbilarna hjälpa till att stabilisera elnätet också. Men jag tror det är viktigt att man sätter målåren. Går det ännu fortare, för så har det ju varit. Bussar trodde man skulle ta längre tid. Man skulle ha stora stationer för att ladda ändhållplatsen. Nu räcker det att ladda på natten för batterierna har blivit billigare. Så det är jättebra om det går ännu fortare. Men jag tror målen är viktiga för marknaden. Tack.

Tack! Då är nästa talare Karin Pleijel just nu sist på talarlistan. Kanske för idag.

Tack så mycket. Jag vill egentligen bara lägga till att det handlar om mycket mer än bara stadens egna fordon. Vi har ju mycket personbilar och vi har lätta lastbilar. Men vi har också behov av arbetsmaskiner som ska vara elektrifierade och tung trafik, tunga lastbilar som sköter transporterna. Därför är det också väldigt viktigt med upphandlingen och vilka krav vi ställer där. Och vilka regleringar vi kanske gör i stadsmiljön där vi vill ha en tydligare reglering. tyst miljö som ju elbilarna kan åstadkomma. Tack.

Tack! Då är det begärt av Axel Darvik. Eller varsågod.

Tack ordförande. Jag håller med Karin. Det finns många av de här positiva värdena med elfordon som man borde i så fall bejaka och kanske tydligare precisera. Men man ska inte heller överskatta vad lilla Göteborgs effekt är på den totala marknaden för elfordon i världen. Om det nu är så att de här målvärdena innebär en väsentligt ökad kostnad så är det väl bra att vi i alla fall vet om det. Jag tycker det är en brist i beslutsunderlaget att man inte kan precisera det. Just nu blir det ganska så brett hur det här slår. Det gäller att vi använder våra pengar så effektivt som möjligt, så att vi elektrifierar där det är som allra lättast och där det har som minst dåliga konsekvenser. Det är därför som jag vill yrka bifall till det tilläggsyrkande som vi har här. Så att vi får så mycket elektrifiering för pengarna som möjligt. Tack.

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi se överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Roshan Yigit, Karin Pleijel, Hans Arby, Johan Zandin bifall till kommunstyrelsens förslag. Anders Sundberg, Patrik Höstmad, Axel Darvik bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från KD, M, D och L i kommunstyrelsen. Jag vill också återremittera till kommunstyrelsen i enlighet med förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om det senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Och därefter bifalles avslag på tilläggsyrkande 1. Går det att köra i den ordningen? Svar ja. Jag frågar, beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Att avgöra ärendet idag? Jag finner att fullmäktige avslutat avgörandet idag. Då är det kommunstyrelsen. Bifaller kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Och till slut tilläggsyrkandet från KD, MD och L i kommunstyrelsen. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det avslagits. Votering i begäran ska verkställas. Jag tror alla borde vara inne i salen. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Godkänn ordningen. Svar ja. Då startar omröstningen. Ja för avslag för tilläggsyrkandet KD-MDHL och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Reservation SD till förmån för egen återremiss. Då är klockan 21.50 och jag ska ställa frågan om vi vill fortsätta eller om vi vill avsluta för idag. Kan vi avrunda för idag? Finner så. Vi är inte riktigt klara än. Jag frågar. Kan vi besluta att bordlägga beslutsärendena 29, 30 och 31? Bordläggning av ärenden

Svar ja. Kan vi bordlägga bordlagda motioner, ärenden 32–44? Svar ja. Kan vi bordlägga motionerna 45–49? Svar ja. Ärende 50 är en ny interpellation. Jag frågar, får den framställas? Svar ja. Kan vi bordlägga den? Svar ja. 51 i förteckning av anmälningsärenden. Kan de antecknas? Svar ja. Och med det så tackar jag alla närvarande för ett mycket bra genomfört sammanträde och förklarar för mig att sammanträdet är avslutat. Glöm inte att ta med disk och.