Kommunfullmäktige

Välkomna till dagens fullmäktigemöte som är det sista före sommarledigheten. Jag vill passa på att hälsa alla elever som kommer från Göteborgs universitet som är uppe på läktaren och följer vår fullmäktigedebatt idag. Välkomna! Och passa på att hälsa alla som följer oss via webb-tv eller närradio som följer dagens fullmäktigedebatt. Därmed förklarar jag dagens möte öppnat.

Ärende nummer ett, bestämmande av tid för justering. Justering av protokollet från dagens sammanträde sker tisdagen den 23 juni 2026 klockan 14.30 på Stadshuset, Gustav Adolfs torg 1. Kan vi besluta om tiden?

Ärende nummer två. Frågestund under förutsättning att frågor har inkommit. Till dagens frågestund har det inkommit sju frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Då tänkte jag passa på att informera ledamöterna innan jag. ställde frågan om frågorna får framställas. Frågor ska vara av enkel karaktär. De ska kunna besvaras med ett ja eller nej. Till dagens fullmäktigemöte har det inkommit frågor. Det är mer valrelaterade frågor. Det är inte okej att ha frågor som är relaterade till valen och till kommande mandatperiod. Frågor ska vara av enkel karaktär där man kan svara. bara ja eller nej. Det är väldigt viktigt att till septembermötet ha det här i beaktande att när man skriver en fråga ska vara väldigt enkel och presidiet ska inte behöva ringa runt och be frågeställaren att omformulera, skicka till rätt kommunalråd. Från presidiets sida förväntar vi oss att frågor i framtiden ska vara mer korrekta utan att behöva lägga tid på och administrera dem. Med det sagt så ställer jag frågan till fullmäktige. Får frågorna framställas? Och då börjar vi med fråga nummer 1 som är ställd av Axel Josefson, (M) till kommunalrådet Marie Brynolfsson (V). Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag har följande fråga. Att införa 35-timmarsvecka inom äldreomsorgen innebär enligt beräkningar att Göteborgs Stad behöver rekrytera omkring 600 nya undersköterskor för att upprätthålla dagens bemanning. Samtidigt handlar det om en varaktig merkostnad på flera hundra miljoner kronor varje år som tillägg till det strukturella underskottet på nio timmar. 900 miljoner. Vi har inte sett några initiativ från vänsterstyret att komma till rätta med detta. Då återstår bara en skattehöjning. Då är min fråga till dig, anser du att kommunalskatten måste höjas för att finansiera detta förslag?

Tack Axel! Jag kommer att lämna ordet till Marie Brynolfsson. Varsågod Marie!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Tack för frågan, Axel. Det är en väldigt intressant fråga med arbetstidsförkortning, och det vet ju du att jag tycker, Axel. Men vad jag vet så finns inte frågan om att införa 35 timmars vecka för äldreomsorgen på bordet, vare sig i vår budget, i kommunstyrelsen, i kommunfullmäktige, eller i nämnden. Så därför kan jag faktiskt inte riktigt svara på frågan. Om det nu inte är så, det kanske är Moderaterna som ska införa. 35 timmars vecka och frågan är ställd hur ni ska finansiera det. Då tänker jag att ni kan diskutera det på ert partimöte. Tack!

Tack Marie! Och på detta har Axel Josefson (M) begärt en replik. Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Nej, men jag håller med dig Marie. Det här är ju egentligen inte en fråga för politiken. Det här är ju en fråga för parterna. Det här handlar om den svenska modellen som ni håller på att slå sönder genom att driva den här frågan politiskt. Men oaktat det så har du ju själv varit ute i media och ansett att vi ska införa 35-timmarsdag för undersköterskor inom äldreomsorgen. Det har ju uppfattats som ett vallöfte från Vänsterpartiet. Du var väldigt otydlig i intervjun kring hur du skulle finansiera det här väldigt dyra förslaget, samtidigt som du har stora underskott i dagens budget. Det vore väl ändå klädsamt att man har en tanke i det kring hur det här ska finansieras. Det blir ju lite ihåligt om man inte klarar av den frågan. Hur ska finansieringen se ut? Det enda ni har kvar nu är en skattehöjning. Där var ju din kollega tidigare väldigt tydlig med att han skulle höja skatten även när vi gjorde miljardbelopp. radöverskott på mer än en krona, men du klarar inte av att svara på den frågan. Ska du höja skatten? Ja eller nej?

Tack Axel! På detta har Marie Brynolfsson begärt en replik.

Tack ordförande, ja som jag sa, det här förslaget som du räknar upp, det finns ju inte på bordet att ta ställning till, så hur det ska finansieras kan jag ju inte svara på. Det här forumet är ju till för att diskutera styrets politik och inte valrelaterade utspel, så tack för frågan.

Tack Marie, då lämnar jag ordet till Axel Josefson för andra och sista replik.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgarna, med det här. Det börjar nästan bli parodiskt. Jag trodde det här var ett forum för politisk debatt och där vi skulle diskutera viktiga frågor för Göteborg och du sitter här och säger till oss att vi inte vill prata om frågan. Det är jättemärkligt. Det här är väl också en fråga som du har varit ute i, du driver detta, du vill införa det här. Det måste ju ändå finnas någon tanke kring hur detta ska hanteras. Jag tycker väl ändå att det är ganska skrämmande här att Vänsterpartiet har tappat helt fotfästet från att tidigare ha varit väldigt tydliga med att det krävs skattehöjningar för att finansiera välfärden, till att nu tveka, darra på den manschetten. Är det det som är den nya linjen hos Vänsterpartiet? Ytterst besynnerligt. Jag tycker också det är väldigt beklagligt, herr ordförande, att representanter för den här politiska församlingen inte är villiga att diskutera, inte ens sina egna politiska förslag. Vi kan ju nästan ställa in det här mötet och så tar vi det här digitalt i stället. Tack.

Axel, och bara för formalias skull, frågor ska vara av enkel karaktär. Man ska kunna besvara med bara ett ja eller nej. Ja, men det är upp till den svarande att kunna svara. Det bestämmer inte presidiet hur ni politiker ska svara på frågor. Då går vi över till fråga nummer två. Då får vi tacka Axel Josefson och Marie Brynolfsson för fråga nummer ett och går över till fråga nummer två, som är ställd av Axel Darvik (L) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S).

Tack ordförande! När Karlastadsaffären genast var över.

Axel, snälla du kan logga in så får du två minuter.

Logga in? Jaha, okej. Jag har. Begär ordet så får du två minuter. Vi ska inte begära ordet? Ja. Så där, varsågod. När Karlastadsaffären genomfördes motiverades den med att säkra investeringar och utveckling i området på Lindholmen. Idag kan vi konstatera att utvecklingen har stått helt stilla. Det är en grop på platsen, också den som kommunen köpte helt och hållet. Även naturligtvis i de delarna där man har förvärvat bara delar av marken. eller samägaren med ett privat bolag och i praktiken bara stått för finansieringen. I Doxas redovisning för 2025 så lyfter man fram att affären är en viktig del av bolagets finansiering. Så min fråga till Jonas Attenius är om han fortfarande anser att Karlstadsaffären var en bra affär för Göteborgs skattebetalare?

Tack för det ordföranden! Tack för frågan Axel, även om det känns som lite repetition sedan du spolat tillbaka bandet ungefär ett år i tiden så var vi väl där ett och ett halvt kanske. Liberalerna rustade ju i full majoritet tillsammans med de borgerliga och de rödgröna partierna för den här affären. Jag har upprepat det i den här talarstolen tidigare. Mig veterligen sitter också berörd ledamot kvar i styrelsen. Andra partier tyckte att det inte var ett bra jobb, så de har bytt ut sina ledamöter. Men Liberalerna har fullt förtroende för sin ledamot i styrelsen. Jag har aldrig gjort någon egen bedömning av den här affären. Det har jag också upprepat i den här talarstolen tidigare. Den ligger helt och hållet inom ramen för Förvaltnings AB Framtidens styrelse. Har du frågor kring det, Axel, så råder jag dig att vända dig till AB Framtiden och inte minst din egen styrelseledamot. Tack!

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel för en replik. Varsågod!

Tack ordförande och tack för svaret! Det här var ett väldigt formalistiskt och byråkratiskt svar. Jag hör att Jonas Attenius (S) backar lite grann från den tidigare vurm för den här affären som han hade. Vi har ju haft diskussioner om detta vid ett flertal tillfällen. Då har du varit väldigt positiv till affären och sagt att den är viktig för investeringsviljan i staden. Att det här ska bli något väldigt bra, att vi skulle ha 300 hyresrätter på den här platsen. Men nu vill du inte längre ta ställning till om det är en bra eller en dålig affär. Det tolkar jag som att du tar din hand ifrån detta. Jag hoppas att du också delar min bedömning att det här är ett misslyckande. För de boende, inte minst i området, som behöver se en byggarbetsplats som inte bebyggs, där allting bara står stilla. Hade man inte kunnat göra på ett annat sätt här?

Tack Jonas. Tack Axel. Då lämnar jag över till Jonas för en replik. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande. Jag har tidigare sagt att jag inte själv gör den bedömningen om det här är en god affär eller inte. Det ligger hos AB Framtidens styrelse. Det har jag sagt ett flertal gånger och repeterat och repeterat. Sedan kan jag ju tycka att det är lite mer. Lite mer ödmjukhet från Axel Darviks sida hade varit på sin plats. Ni slösar ju bort en utredning här på miljontals kronor, en extern utredning, där du innan det för övrigt anklagade mig för korruption, och den visar på att det finns ingen som helst korruption. Du har farit med osanning i den här affären på olika sätt, Axel. Du har varit i domstolen och förlorat, du har anklagat olika byggherrar utan belägg, etcetera Så lite mer ödmjukhet. Men återigen, det ligger hos AB Framtid.

Tack Jonas, jag lämnar ordet till Axel Darvik för andra sista replik. Varsågod!

Tack ordförande! Jag får väl också upprepa mig lite grann då för det är ju också känt det att du har ju haft i alla fall två kända möten om den här affären innan någon i styrelsen fick ta del av den. Du fick en gedigen genomgång. utav det här ärendet på uppemot 45 minuter, tror jag du sa själv att det handlade om. Där ni har suttit och gått igenom och vritt och vänt på detta. Det var väl antagligen att går man till kommunstyrelsens ordförande med en affär, så vill man ju naturligtvis veta vad han tycker om den. Du har ju också stått i talarstolen och sagt att det här var en god affär eller att det var viktigt och så vidare, att du delar den bedömningen. utav framtiden. Men du backar ifrån det nu och det är väl klokt för det finns väl all anledning att lära sig någonting utav den här affären därför att just nu så är ju detta ett öppet sår i Lindholmen och skattebetalarna får stå med notan.

Tack Axel. Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S) för andra och sista replik. Varsågod!

Tack för det ordförande! Nej Axel Darvik, jag backar inte. Återupprepa precis det jag har sagt i den här talarstolen vid ett flertal tillfällen tidigare. Jag tycker att det blir lite magstarkt när du spekulerar och fabulerar inför hela fullmäktigeförsamlingen. Det blir extra allvarligt, nästan hyckleri, när du har din egen ledamot kvar i styrelsen. Andra som var så kritiska vidtog åtgärder som partier. Det gjorde aldrig Liberalerna. Ni har fullt förtroende för er ledamot i den här frågan. Det är ganska märkligt med tanke på den kritik som Axel Darvik framförde.

Då tackar vi Axel Darvik (L) och Jonas Attenius (S) för fråga nummer två. Ni kan stanna kvar, för fråga nummer tre är också ställd av Axel Darvik till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Axel, du får logga in eller begära ordet. Varsågod!

Tack ordförande! Under mandatperioden har Jonas Attenius (S) vid ett flertal tillfällen haft kontakter med och deltagit i arrangemang ordnade av Göteborgs moské. Han har bland annat talat vid Eidfirandet i Slottsskogen och enligt medieuppgifter även engagerat sig i frågor som rör moskéns verksamhet i Hammarkullen. Samtidigt har församlingen och personer i dess närhet återkommande kritiserats för kopplingar till islamistiska miljöer och politisk islam, och för värderingar som står långt ifrån svensk jämställdhet och integration. Anser Jonas Attenius (S) att dessa kontakter och denna typ av samarbete har bidragit till ökad integration och stärkt demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på?

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod!

Tack ordförande! Som sagt, det känns lite som déjà vu. Tycker ni inte det? Det känns som vi haft de här frågorna tidigare också, eller hur? Ja, Darvik, du som för övrigt också vill ge makten till Sverigedemokraterna här i Göteborg, har ställt en fråga till mig kring dessa områden. Jag sa vid ett tidigare tillfälle, när du också ställt en liknande fråga, att jag träffar mängder med trossamfund. Det ingår i min roll. Det gör jag hela tiden, inte hela tiden, men många gånger. Och det kan vara allt från judiska församlingar, det kan vara kristna, det kan vara frikyrkor, det kan vara Göteborg. Göteborgsmoskén, jag har till och med träffat en pik. Jag träffar vitt och brett i mitt uppdrag. Och ja, det är sant att alla inte har, religiösa samfund, samma syn på jämställdhet som Socialdemokraterna och en del andra partier har. Så är det. Jag har också vid tidigare tillfällen påmint Axel Darvik om hans egen partiledare, Simona Mohamsson, som så sent som i EU-valet 2024 sökte röster i Göteborgsmoskén. Utifrån det perspektivet kan man fråga sig om Axel Darvik tycker att hans egen partiledare har undergrävt demokratiska värderingar.

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik. En replik, varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag uppmärksammar ju här att Jonas Attenius (S) inte svarar på frågan. Jag hade gärna velat veta ja eller nej, om han tycker att de här mötena han har haft med Göteborgs moské har lett till att stärka demokratiska värderingar och integrationen i Göteborgssamhället. Jag kanske ska specificera frågan ännu tydligare. Vad har egentligen de här mötena handlat om? Har du, Jonas Attenius (S), på de här mötena, med företrädare för Göteborgsmoskén tagit upp frågor om jämställdhet och hbtqi-rättigheter för göteborgare? Och har du framfört någon kritik mot det religiösa samfundets hållning i de här frågorna?

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jonas. Varsågod!

Tack ordförande! Låt mig vara väldigt tydlig. Själv står jag väldigt fast i mina egna värderingar och mina partis värderingar och förhoppningsvis fler partiets värderingar i de här frågorna. Men det blir lite magstarkt, Axel Davik. Du har själv suttit på moskén. Du har själv varit där på debatt. Du har själv blivit inbjuden, tackat ja. Du har gått dit. Har du själv tagit upp frågorna? Har du själv sagt till? Har du passat på att få en egen stund och lyfta den typ av frågor i den församlingen? Det kan man ju fundera på. Om du nu har sådana problem så kan man ju fundera på varför du själv tackar ja och går dit och varför Liberalerna finns i de här sammanhangen. Tack!

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet.

Tack ordförande! Jag tar det som ett nej, att du absolut inte tagit upp det i de här privata mötena med dem. Men du får gärna dementera det i så fall. Mig veterligen har jag bara varit på ett möte med Göteborgs moské. Det var en debatt. Där framförde jag Liberalernas hållning i jämställdhet och HBTQI-frågor utifrån de ståndpunkter som jag vet inte exakt vad Simona Mohamsson sa när hon deltog, men jag utgår från att hon också framförde det i de debatter som hon har deltagit i, som de också har arrangerat. Men du har ju haft ett antal privata möten med det här samfundet också. Där har ni diskuterat bland annat möjligheten att de ska få lov att få tillgång till en väldigt attraktiv tomt i centrala Hammarkullen för att bygga en moské där. Och när vi vet att de står för väldigt konservativa värderingar, långt ifrån vad Socialdemokraterna Har du då tagit upp detta på något sätt i era möten och kritiserat den hållningen?

Tack Axel, jag lämnar ordet till Jonas Attenius (S) för andra och sista replik. Varsågod!

Tack för det ordförande. Låt mig vara väldigt tydlig med att jag är bergfast i mina värderingar. Jag tvekar inte en sekund för att framföra dem i vilket sammanhang det än berör. Så det vill jag vara väldigt tydlig med. Sedan kan vi nog konstatera att vi har religiösa samfund idag som inte har samma som vi. Syn på exempelvis jämställdhet alltid och så vidare. Det stöter vi på inom den religiösa gudstjänsten och annat. Men vi kan inte blanda ihop det, för alternativet skulle vara att vi som företräder den här församlingen inte skulle besöka en mängd olika religiösa samfund i den rollen vi har. Det tycker jag är viktigt. Inte bara jag, utan även du, Axel Darvik, och övriga som är här, ska naturligtvis kunna vara en viktig del av samhället. Men att vi är väldigt tydliga, att vi inte står.

Då tackar vi Axel Darvik (L) och kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Då går vi över till fråga nummer 4, som är ställd av Agneta Kjaerbeck (SD) till kommunalrådet Marina Johansson (S). Du får gärna begära ordet. Förlåt mig. Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande! Göteborgs äldreomsorg står inför stora rekryteringsutmaningar under de kommande åren. Samtidigt utbildar vi ungdomar på vård och omsorgsprogrammet som både vill och kan arbeta inom verksamheten redan under sin studietid. Flera kommuner har redan valt att ta tillvara den här möjligheten att stärka. Trots detta har den rödgröna majoriteten röstat nej till ett förslag som skulle möjliggöra för elever på vård och omsorgsprogrammet att arbeta inom äldreomsorgen under lov och helger även före 18 års ålder. Därför vill jag fråga kommunalrådet Marina Johansson följande.

Tack så mycket fullmäktige, åhörare och tack Agneta för frågan. Frågan handlar om en väldigt, väldigt viktig frågeställning, det vill säga kompetensförsörjningen till äldreomsorgen. Där jobbar vi på bred front med massa olika initiativ. Här är det viktigt att skilja. Under 18 år och efter 18 år. Vi behöver hitta sätt att jobba också med de som är under 18 år, att både väcka intresse och behålla intresset när de väl är inne hos oss. Lotsa dem genom hela systemet, så att de faktiskt kan jobba i äldreomsorgen när de fyller 18 år. Efter 18 år är det väldigt viktigt och bra om de jobbar i äldreomsorgen. Vi har massor med ungdomar som jobbar i äldreomsorgen ofta. Och om man är omvårdnadsprogrammet, så har man ju också en alldeles särskilt viktig kunskap med sig. Så vi är väldigt måna om att ta vara på varenda ung människa, och även andra åldrar, som vill arbeta i äldreomsorgen. Men just det här, före 18, det är en särskild hantering då som krävs.

Tack. Marina. Agneta, du får inte ordet utan du får en replik. Varsågod.

Har Marina pratat med någon annan kommun om hur det går i till exempel Partille och Kungsbacka med det här arbetet? Har du kontaktat någon som arbetar inom äldrevård och omsorg i kranskommunerna? Tack.

Tack så mycket! Jag ska fullfölja mitt första inlägg här. Det handlar om, är man yngre än 18 år, då krävs det väldigt speciella bestämmelser i arbetsmiljölagstiftningen. Det krävs särskild hänsyn och kontinuerliga riskbedömningar och en helt annan organisation för det. Så där behöver vi tänka lite annorlunda. När man har fyllt 18 år, då kan man gå in och ta jobb och vikariat precis som alla andra. Vi har också. Som så att i våran budget så har vi tagit många initiativ som handlar om kompetensförsörjning riktad till unga i omvårdnadsprogrammet. Exempelvis går man utbildningen så får man körkortsutbildningen betald och man får också garanterad anställning. Och ska vi se, vårt svar på din fråga. Nej, jag har inte pratat med någon direkt ännu, men jag kan absolut tänka mig att göra det. Vi har också samarbete med någonting som heter Ung omsorg. Och det vet jag att du har även på Partille, där det är unga människor som jobbar på helger. Och här har vi också sagt att här måste man ju ta vara på.

Marina? Tack Marina! Vill du ha en andra sista Agneta?

Då vill jag ha en sista replik.

Tack! Kommer Marina att kontakta någon annan kommun istället för att bara berätta hur du tänker här? Kommer du kontakta någon annan kranskommun när det redan görs och det fungerar väl? Kommer du höra hur det har gått för dem? Eller vill du.? Bara tänka för egen räkning i kommunen.

Tack Agneta och varsågod Marina, andra sista replik.

Tack så mycket. Självklart är jag nyfiken på vad andra kommuner gör och kommer säkerligen att göra det. Men vill poängtera här att vi behöver, och vi hade också ett yrkande som gick igenom äldrenämnden som handlar om just detta, hur vi tar vara på alla de unga som är inne i äldreomsorgen. Vi har väldigt många unga som är inne i äldreomsorgen, över 450 bara kommunala sommarbete. sommarjobbare varje sommar som är inne. Hur tar vi tillvara dem och riggar systemet så att de verkligen känner sig välkomna, får bra handledning, och att vi har samtal med dem och motiverar till att söka till omvårdnadsprogrammet. Ung omsorg, där ska vi också samarbeta bättre med dem, för de jobbar ju väldigt fint med både handledning och rekrytering av väldigt unga personer som jobbar på helgerna på våra boenden. Där måste vi också jobba mer, och också stärka samarbetet med utbildningsförvaltningen och Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen. Så det görs väldigt mycket på den här fronten. Vi behöver göra mer. Vi behöver ta ett mer helhetsgrepp kring frågan, för den är viktig. Vi måste ha fler som jobbar i äldreomsorgen som vill det. Tack!

Tack Marina! Då tackar vi Agneta Kjaerbeck (SD) och Marina Johansson (S) för fråga nummer fyra och går över till fråga nummer fem, som är ställd av Martin Wannholt (D) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S).

Tack herr ordförande! Ja, min första fråga är till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) eftersom nu kom ju inlagan från NCC-konsortiet in som har motstämt Trafikverket på 2,2 miljarder för avbrytande av etapp Korsvägen i Västlänksbygget. Och i deras kompletterande inlaga till domstolen så lyfter de fram Trafikverkets tidigare hänvisningar till politiskt motstånd och politiska partier mot Västlänken som skäl för vikten av snabb framdrift i projektet. Nu är det så att det tillhör ovanligheten att statens anställda lägger sig i politiken. De brukar utföra de uppdrag de har fått av staten tills annat meddelas. Ledningen för Västlänken här i Västra Götaland har häpnadsväckande nog blivit ordentligt politiserad i projektet. Det kan nog många konstatera. Men den självklara frågan är därför om och av vilka det förekommit lokala politiska påtryckningar på Trafikverket, vilket i sin tur kan ha påverkat projektets kostnader med mycket stora belopp. Min fråga till Jonas Attenius (S) blir därför följande. Kan du, Jonas Attenius (S), intyga att du eller övriga socialdemokrater i Göteborg inte utövar en lokal politisk aktivitet?

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande! Jag får nog ändå säga att det här är en väldigt märklig fråga. Jag har egentligen ingen aning om vad du pratar om. Men för att ge ett väldigt enkelt och kort svar, varken jag eller någon annan socialdemokrat har utövat påtryckningar på Trafikverket. Jag vet inte ens hur det skulle gå till Martin. Du nämnde frågestunden innan, Aslan. Vi hade en tidigare ledamot som var uppe och spekulerade i olika riktningar. Jag tycker inte att det är ett bra forum att spekulera i den här frågestunden. Det blir väldigt märkligt. I den här frågan tycker jag dock att det är en styrka att vi har en församling som sitter framför mig här nu. Alla partier som sitter här är eniga i frågan kring Västlänken och finansiering. Det är en styrka. Även du, Martin, har varit bra i de diskussionerna. Det är lite beklagligt. Man kan ställa. Frågan tillbaka, har du utövat påtryckningar av demokraterna i den här frågan på projektet Västlänken? Det är min fråga tillbaka. Det blir lite märkligt, eller hur?

Tack Jonas och Martin du får en replik, varsågod.

Ja, Jonas har gjort det till en kutym idag att svara nonchalant till många här tycker jag. Jag tycker det är en väldigt berättigad fråga. Du vet likaväl som jag hur involverade många från ditt parti. Hela västlänksbygget hade aldrig kommit till Göteborg med den omvägen till Haga om det inte vore för ditt parti. Det var enbart ditt parti som drev den omvägen. Sen hakade man. massa andra partier tyvärr på, och det är det som vi nu står med det största haveriet och skandalen med att hantera i vår stad. Du sa förut till andra talare att vara lite ödmjuk, då kan jag tycka att du kan vara det med. Men det är jättebra att du ger ett tydligt svar att ingen socialdemokrat har utövat någon som helst politisk påtryckning på Trafikverket, för det är bra att få det klargörandet om det dyker upp saker. Vi har hört det, eller hur? Och sen. så är det inte alls så att alla partier i den här församlingen är eniga, men det tar jag i nästa fråga. Tack!

Tack! Då. Jonas, du får ju en replik. Varsågod!

Tack! Jag vill bara förtydliga på det sista Martin sa, att alla partier i den här församlingen är tydliga i stadens hållning när det gäller kostnadsfördyringen i Västlänken. Eller hur, Martin?

Då får jag begära ordet. Jag vill ha en replik till, för det var just den sista där. Vi är helt eniga idag, men du var på väg att springa bort med en evig bompeng runt Göteborg, alltså en evig skatt som vi släpper över till riksdagen. Kom ihåg det. Tack!

Då tackar vi Martin Wannholt (D) och Jonas Attenius (S) för fråga nummer 5 och går över till fråga nummer 6 som är ställd av Martin Wannholt (D) till kommunalråd Marie Brynolfsson (V). Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Vänsterpartiet har drivit igenom hyresökningar i stadens allmännytta om 13,5 procent de senaste tre åren. Det är mer än reallöneutvecklingen. Skulle allmännyttan bygga i den omfattning som Vänsterpartiet med flera skrivit in i budgeten skulle hyrorna i beståndet behöva höjas mycket mer och i högre takt.” I GP:s intervju med tillträdande gruppledare uttalar sig Marie Brynolfsson om löfte om frysta hyror och fortsatt byggnation och säger att ”vi ser att det här förslaget ryms inom bolagets befintliga budget, sedan får man såklart utreda exakt hur det ska gå till”. Fråga till Marie Brynolfsson (V) blir därför, avser du, Marie Brynolfsson och Vänsterpartiet att lånefinansiera en kortsiktig frysning av hyrorna år 2027 för att sedan höja hyrorna mer kommande år?

Tack Martin! Då blir det Marie Brynolfsson (V) som kommer att svara och Jonas ska inte vara med där. Varsågod Marie.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja det här var ju två frågor i en fråga. Och mitt svar är ju fortfarande att frågestunden inte har till syfte att ställa enskilda partier till svars för vallöften. Det finns ju andra forum. till det, och det här är ju stadens högsta beslutande organ då, och inte en valstuga. Jag tycker inte att den här frågan hör hemma här, eftersom vad jag vet, så finns inte frågorna som du ställer som förslag i vare sig budget, i kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, eller någon annanstans. Men jag debatterar gärna den här frågan i valrörelsen. Tack.

Tack Marie och då lämnar jag ordet till Martin Wannholt i en replik. Varsågod Martin.

Ja det är ju häpnadsväckande. Vi sitter ju nu, våra tjänstepersoner, i framtiden för att lägga fast nästa års budget med det förslaget som ska upp till styrelsen efter sommaren. Vi har haft problem med att få igång nu när vi utökat budgeten med underhåll och börjar komma ikapp mer och så vidare. Det här påverkar ju direkt allting i signalsystemet in till det. bolaget om man kommer med så vårdslösa uttalanden. Sedan får vi inte debattera här i fullmäktige om man sprider saker som är helt orealistiska och som man inte har täckning för. Man kan skära ned på nyproduktionen med 200 lägenheter. Då får man loss 300 miljoner. Då klarar man ett hyresstopp för 2027. Man kan skära ned underhållet med 300 miljoner. Det hoppas jag att ingen här inne vill. Man kan också minska satsningarna i utsatta områden. Och det tror jag heller ingen i det här forumet vill, utan det man kan göra är att dra ned nyproduktionen, och Vänsterpartiet skickar väldigt farliga signaler under ett styre. Tack!

Tack, Martin! Då tackar vi Martin Wannholt och kommunalrådet Marie Brynolfsson (V). Det var fråga nummer sex, och vi går över till dagens sista fråga. Den är ställd av Jörgen Fogelklou. SD till kommunalrådet Johannes Hulter. Du får gärna begära ordet. Där har vi ordet. Varsågod, Jörgen!

Tack, herr ordförande! Ja, aldrig har väl så många efter andra världskriget haft så få att tacka för så mycket miljarder. Det har nämligen varit så att exploateringsförvaltningen nu har dragit i handbromsen. Nu föreslår de att beslutet om cykelbron mellan Packhuskajen på fastlandssidan och Hugo Hammars kaj på Hisingen skjuts. Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till Johannes Hulter. Kommer ni att fortsätta driva på för att det här projektet ska genomföras efter valet?

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter. Varsågod!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Och svaret är ju att det här ärendet som du pratar om kommer att komma upp till exploateringsnämnden nästa vecka. Och då är det upp till också exploateringsnämnden att besluta hur man prioriterar driftmedel för resterande del av 2026. Men generellt kan vi säga att det är bra med fler kopplingar mellan Hisingen och fastlandet. Både broar och färjor kommer behövas i framtiden. att underlätta resandet över älven. Bara Hisingen hade varit en av Sveriges absolut största städer om det hade varit en egen stad. Det är väldigt mycket människor som skulle behöva komma över älven på olika sätt. Den här processen för cykelbron pågår också i stadsbyggnadsnämnden, som ni vet, vi sitter ju där båda två. Vi har försökt hålla ett högt tempo i planeringen under den här mandatperioden, men det återstår en del utmaningar fortfarande. Det är ju väldigt komplicerat. Det gäller att få ihop med sjöfarten så att alla viktiga intressen som finns här kan tillfredsställas. Så att man får till en bra lösning för älvtrafiken också. Men vi kommer fortsätta arbeta vidare med det projektet i stadsbyggnadsnämnden. Tack så mycket!

Tack Johannes! Jörgen, vill du ha en replik?

Tack för det Johannes! Jag tog ju detta som ett kvitto på att ni vill forcera fram detta och fortsätta planera för en cykelbro. Vi sitter ju i stadsbyggnaden både du och jag. Vi har ju presskonferenser där efter varje nämndsmöte. Jag har i varje sådan presskonferens sagt, när den här bron kommit upp, att den aldrig kommer byggas. Den kommer inte byggas. Sjöfarten säger nej. Det finns många andra som säger nej, och den kostar i dagsläget nästan 2 miljarder. Den kommer inte att byggas. Är det inte bättre att avsluta projektet nu innan mer pengar går till spillo? Vi har så många saker att göra, Johannes Hulter. Vi har så många projekt som vi behöver framdrift i. Är det inte bättre att sluta skjuta upp och i stället lägga ned? Sedan tar vi andra steg. andra projekt att slåss om, för den här cykelbron kommer aldrig byggas. Säg nej till det upp och nedvända picknickbordet, som jag tror att det var Emmyly Bönfors som benämnde det som.

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter. Varsågod!

Tack så mycket! Jag tycker att det är bra att exploateringsnämnden får möjlighet att göra en prioritering till hur driftmedlen ska användas under året. Det är bra att man tittar noggrant på ekonomin och genomförandet så att det blir ordentligt. Det är en komplicerad sak förstås att göra det här. Vår första bro tror jag var 1874 som den kom till, Hisingsbron. Det var en ganska låg bro det också. Men sen har det tillkommit under årens lopp ett par stycken, försvunnit också. 68 var det väl som den gamla Hisingsbron försvann. Men det är ingen lätt sak att bygga broar och speciellt inte när det var vår fina sjöfart som vi behöver ta hänsyn till och Vänersjöfarten som riksintresse och så vidare. Så det är en ganska komplicerad process. Så det är viktigt att man gör i lugn och ro och Men tänker igenom vad man gör för någonting och det tycker jag vi gör. Tack så mycket!

Tack Johannes och varsågod till Jörgen!

Det är det här som gör mig lite, lite oroad. Vi ska göra det i lugn och ro. Vi pratar idag att det är uppe i 2&nbspps. Miljarder. Jag tycker också att det är jättebra att åka ner till Prag. Det var jättefina broar. Vi har en hel del. De kanske inte är så snygga de här broarna, men vi har byggt en ny bro. Försvarbart att bygga en cykelbro för 2 miljarder! Det är ju det som hela frågan handlar om, inte om vi ska komma över till Hisingen. Det är klart att vi ska göra det. Men det är ju helt orimligt, när vi har så många hål i välfärden och vi har andra stadsplaneringsprojekt som behöver framdrift, att då lägga 2 miljarder. Är det detta ni ska gå till val på, att vi bygger en cykelbro för 2 miljarder till Hisingen? Det får gärna gå till val på det, det har jag inga problem med. Men tänk hur många små elfärjor som skulle kunna gå av skytteltrafik fram och tillbaka. Gör om, gör rätt! Nej, fortsätt med detta så vinner vi valet. Tack!

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter för andra sista replik. Varsågod!

Tack så mycket Jörgen för det! Men jag tror att du lyfter en viktig sak också. Vi behöver fler förbindelser. En sån sak, men precis som du lyfter också, färjeförbindelser och fler skyttar och så vidare är också naturligtvis en mycket viktig sak som vi behöver ha. Vi vill ju ha en mer levande hamn förstås också, där det är lätt att ta sig fram och tillbaka och jag ser absolut att färjor kommer att vara en otroligt viktig del av det framöver. Sen vill vi ha en massa andra fartyg och annat liv naturligtvis i älven, så det ska vi se till att göra. Tack så mycket. nämnden för funktionsstöd om upprepade allvarliga missförhållanden inom LSS-verksamheten

Då tackar vi Jörgen Fogelklou och SD och kommunalrådet Johannes Hulter och därmed så är vi färdiga med Frågestunden. Nu till ärende nr 3 och ordförande i nämnden för funktionsstöd om upprepade allvarliga missförhållanden inom LSS-verksamheten. Föregående ordförande i nämnden har lämnat svar, vilket har varit utskickat. Interpellationen och svaret har bordlagts vid ett antal sammanträden. Nuvarande ordförande i nämnden för funktionsstöd, Dario Espiga (S) har inkommit med svar. Därmed överlämnar jag ordet till Dario Espiga (S). Varsågod, Dario.

Tack så mycket! Du får trycka på den gröna knappen. Ska jag trycka på den här? Ja, så att det blir. Den är på. Den är på. Vad ska jag trycka på? Nej, den är på nu. Varsågod, du har ju ordet. Tack så mycket! Tack, ordförande! Tack, ledamöter! Tack, Kristina Bergman Alme, för en interpellation som jag tycker är jätteviktig. Jag väljer att svara och läsa den här interpellationen, så att det som står skrivet här får alla ta del av. Det är lite långt, men jag tycker det. Det är viktigt att alla får läsa det. Jag börjar med att tacka Kristina för interpellationen. De händelser som uppmärksammats vid Hundraårsgatan och senare vid Tornlandsgatan är mycket allvarliga. Allvarliga missförhållanden är inte acceptabla i verksamheterna. Samtidigt måste konstateras att funktionsstödsverksamheten är omfattande och komplex och att det i sådana verksamheter kan uppstå brister och missförhållanden. Avgörande är då att dessa upptäcks, rapporteras, analyseras och leder till åtgärder som ger effekt. Förvaltningen utreder avvikelser enligt lex Sarahh och anmäler allvarliga missförhållanden till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Under 2024 gjordes 15 anmälningar och under 2025 gjordes 10 anmälningar. Detta visar att rapporteringsskyldigheter enligt lex Maria har fullgjorts för dessa avvikelser och anmäls enligt IVO. Men den allvarliga händelse som uppmärksammats visar dock att fungerande rapportering i sig inte är tillräcklig. Bristerna har funnits i den samlade analysen, uppföljningen och den övergripande styrningen efter rapportering. Läxor, ärenden och andra allvarliga signaler har inte i tillräcklig utsträckning lett till tidiga, samordnade och långsiktigt verksamma åtgärder. Mot denna bakgrund har nämnden under 2025 och 2026 haft ett tydligt fokus på att stärka styrningen, längen och informationsflödet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om systematiskt kvalitetsarbete. Efter händelserna på Hundraårsgatan har nämnden vidtagit flera åtgärder, bland annat genom extern granskning, fördjupade egenkontroller och uppdrag till förvaltningen om tydligare uppföljning av kvalitetsarbetet. i verksamheterna. De fördjupade engångskontrollerna har visat att brister funnits på de granskade enheterna, bland annat i tillämpningen av ledningssystemet enligt Socialstyrelsens rekommendationer, i avvikelsehantering, dokumentation, förutsättningar för chefer och kompetensförsörjning. Det är en allvarlig slutsats som nämnden har att förhålla sig till och som ligger till grund för ett fortsatt och fördjupat arbete med styrningen och uppföljningen av de systematiska kvalitetsutvecklingarna. En lärdom är att nämnden tidigare inte fått samlad och analyserad information i tillräcklig utsträckning för att fullt ut kunna bedöma risker och utveckling i verksamheten. Detta gäller även information kopplad till läxorna, rapporter, avvikelser och kompetensförsörjningen. Även om avvikelserapportering har skett och läxorna och rapporterna har utretts har informationen i för hög grad hanterats ärendevis. De har inte. Systematiskt sammanställt och analyseras över tid på ett sätt som gett nämnden ett tillräckligt underlag för strategiska bedömningar och tidiga ingripanden. För att stärka informationskedjan pågår ett arbete inom förvaltningen och nämnden med att lex Sarahh-ärenden och andra allvarliga avvikelser sammanställs och analyseras samlat. Nämnden får återkommande rapportering med kvalitetsindikatorer och aggregerade analyser. Uppföljningen struktureras genom gemensamma arbetssätt och tidiga årshjul inom. det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet är att nämnden ska ha ett mer heltäckande och tillförlitligt beslutsunderlag och därigenom bättre kunna fullgöra sitt ansvar för styrning och kontroll. Jag delar bedömningen att ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter 2011.9 inte har tillämpats tillräckligt konsekvent i praktiken. Detta gäller särskilt hur information från lex Sarahh-rapporteringen avseende kvalitetsarbetet har kunnat bedrivas. Hanteringen av ledningssystemet har varit en viktig del i arbetet med att säkerställa tydlig ansvarsfördelning, systematisk uppföljning och beslutade åtgärder och analys av om åtgärderna haft avsedd effekt. Nämnden kommer därför i arbetet med att integrera lex Sarahh-ärenden och andra allvarliga avvikelser i rapporteringen. till nämnden, tillgängliggöra ansvars och uppföljningskrav mellan olika chefsnivåer, säkerställa att beslutade åtgärder följs upp systematiskt och återrapporteras till nämnden, använda samlande analyser som grund för förebyggande och förbättrande arbete och nämnden ska fortlöpande följa genomförande och effekten av dessa åtgärder. Det fanns en fråga om HRs ansvar. Det korta svaret är att när personal grovt brister i sitt uppdrag är det. Åtgärderna ska vidtas skyndsamt, konsekvent och rättssäkert. Sena eller otydliga åtgärder riskerar att förvärra missförhållanden och undergräva tilliten till verksamheten. Inom nämndens ansvarsområde pågår arbete för att dyliggöra arbetssätt och stöd till chefer i arbetsrättsliga frågor. Detta syftar till att säkerställa att rättsarbetsrättsliga åtgärder används när det är motiverat och att ansvarsutför arbetet med styrning, löning och kvalitetsarbete. Det behöver följas upp genom återrapportering till nämnden. Tack så mycket.

Tack. Där är jag. Då har vi en talarlista. Men vi börjar först med interpellanten, Kristina Bergman Alme. Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande. Pearl S. Buck, den amerikanska författarinnan, skrev för länge sedan ”Ett samhälle prövas på hur man behandlar sina mest hjälplösa medlemmar”. Det är väldigt lätt att ställa upp på detta. Men det har ju varit visat sig vara betydligt svårare att leva upp till det. Jag vill tacka dig för dina svar och välkomna dig tillbaka. Det är väldigt ovanligt att man får två olika svar. Det känns bra att ha fått de senare svaren. De tidigare gav mig en känsla av att man inte riktigt tagit kvalitet på allvar och att det är väldigt defensivt och en senkommen inställning. Det finns saker som jag tycker Väldigt bra i dina svar, men jag har ändå några frågor där jag skulle vilja utveckla det ytterligare. När det gäller lex Saror, det som har gjorts rätt är jättebra, det vill säga att man har anmält. Men det gäller ju att ta reda på det som inte funkar, att få folk att verkligen anmäla för allt så att man kan få se mönster. Hur tänker ni arbeta med det? När det gäller IVO, ja de är ju liksom nöjda när de har fått en plan. Men det handlar ju också om att planen verkligen ska genomföras. genomföra så att man ser att det händer någonting och att man får en uppföljning? När det gäller ledarskap undrar jag hur du ser på din roll och din närvaro, kanske inte riktigt i vardagen men när läget borde vara lugnt och också när olika frågor uppkommer. När det gäller HR, och det är nog där som jag är mest orolig, tycker jag att det ibland är lite otydligt. Jag tänker att det är bra att komma ihåg att de medarbetare som känner att någonting inte funkar, de vill ju också att det ska bli tydliga konsekvenser. Så jag undrar vilket tryck kommer du att lägga på detta? För jag tänker i slutändan så får vi ju inte glömma det som hon sa. Vilken stad vill vi vara gentemot de mest hjälplösa medlemmarna? För vi får inte svika dem igen.

Men du får en minut.

Tack så mycket. Tack, Kristina. Det korta svaret är att vi tillsammans, hela nämnden, har ett ansvar för att följa upp internkontrollen. Revisorerna är väldigt tydliga och säger att internkontroll, som kallas internstyrning, är ett ansvar för hela nämnden. Jag vet, och det är redan nu. Redan nu finns det förslag på att tidigarelägga till exempel internkontrollen så att man har tid att titta på det. När det gäller HR delar jag uppfattningen att människor som inte visar empati, som inte har respekt för en annan människa, inte ska ha en plats i vår stad. Men det måste gå rätt till, och vi måste kunna bevisa att saker och ting har. Det är därför vi nu förstärker HR- funktionerna. De sitter också och ger stöd i olika chefsnivåer. Det är en ny HR-chef som började för några månader sedan. Vi kommer att följa upp det här naturligtvis. När det gäller IVO och lex Sarahh delar jag din uppfattning. Avvikelsehanteringen är ett verktyg för oss. Det är ett verktyg för att kunna förändra. Om det inte kommer avvikelser ska vi vara oroliga.

Tack Dario. Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme för en kontrareplik. Varsågod.

Tack. Man har lite vant sig vid det här med frågestund, där man faktiskt får stå så här. Det blir lite att man går fram och tillbaka. Det känns bra att du säger att det är någonting för hela nämnden och att ni kommer att jobba på det här sättet med att tidigarelägga. Det känns bra att du pratar om empati. empati och respekt, men självklart måste man följa arbetsrättsliga vägar. Men jag tror att man bör jobba ännu mer på att säkerställa att alla förstår. Det kan lätt bildas en kultur där det är okej att säga någonting, men man kanske inte riktigt förstår konsekvensen av det man säger. Det som jag undrar över är om du tror att ni kommer att agera ännu mer för att säkerställa att alla verkligen förstår hur man ska. agera om man är anställd inom Göteborgs Stad och särskilt i det här fallet inom den förvaltningen. Men sen är jag också lite mer nyfiken på, du nämnde inte så mycket i alla fall om hur du ser på ditt ledarskap. Det är svårt på 30 sekunder att få med allting, men just det här med att vara ute i verksamheten, att kunna se. Tack!

Tack! Då ska vi se. Du får en minut först, eftersom du inte är ledamot, så får vi göra det manuellt och ge dig talartid och replik.

Det känns skönt att vara gäst här. Du behöver inte trycka på några knappar. Jag måste säga att jag är intresserad och engagerad, så jag kommer naturligtvis att följa mycket av det som händer. Min egen natur gör det. Men jag har också haft tid. Jag är pensionär. Jag har läst igenom kommunallagen. Vad står det om ordförandesrollen? Jag har tittat på revisionsskrivelser angående nämnder. Det är väldigt tydligt att min roll, utöver att vara vaken och engagerad, är att se till att alla ledamöter i nämnden har samma information och tillräcklig information så att de kan utföra intern styrning och kontroll. Det är allas ansvar, hela nämndens ansvar, alla partiers ansvar, att utföra intern kontroll och styrning. på risk och väsentligheter och agera. Det finns också ett krav från revisionen om att vara aktiv för oss alla i nämnden att ställa de riktiga frågorna.

Tack, Dario, och tack, Kristina! Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Mariette Höij. Därefter är det Sanda Anton Henriksson. Varsågod, Mariette!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Jag vill tacka Kristina Bergman Alme för en viktig interpellation om de återkommande bristerna i kvalitetsarbetet inom funktionsstödsverksamheten. Händelserna på Hundraårsgatan visade vilka konsekvenser de kan få när styrning, uppföljning och kvalitetsarbete inte fungerar tillräckligt väl. Den externa granskningen och de efterföljande egenkontrollerna har också visat att bristerna inte varit begränsade. till en enskild verksamhet, utan att det finns strukturella utmaningar som man måste ta på största allvar. Jag noterar att ordföranden i sina svar bekräftar flera av de brister som Kristina lyfter fram. Samtidigt saknas på flera punkter tydliga besked om ansvar och tidsplaner och hur nämnden ska säkerställa att de åtgärder som nu planeras faktiskt leder till bestående förbättringar. Det gäller särskilt frågorna om ledarskap, informationsflöden och uppföljning av genomförandet. Det är positivt att nämnden numera får bättre insyn, bland annat genom att lex Sarahh och lex Maria-ärenden lyfts för hela nämnden. Men arbetet måste fortsätta. Framåt behöver fokus ligga på ett fullt implementerat systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens krav. Tydlig ansvarsfördelning mellan olika chefsnivåer. Bättre uppföljning av beslutade åtgärder och dess effekter. Ett stärkt ansvarstänkande inom socialtjänsten. Stärkt kompetensförsörjning och goda förutsättningar för cheferna. Enklare och mer ändamålsenliga system för avvikelsehantering. Samt ökad insyn för nämndens ledamöter genom fler verksamhetsbesök. Jag vill också lyfta vikten av kontinuitet i ledarskapet. Min iakttagelse sedan jag tillträdde i nämnden i augusti är att omsättningen av enhetschefer förefaller vara väldigt hög. Om så är fallet riskerar det att försvåra både uppföljning, lärande och långsiktig utveckling av verksamheten. För ytterst handlar detta om att säkerställa att personer som är beroende av samhällets stöd får en trygg, säker och värdig omsorg. Tack.

Tack Mariette. Då lämnar jag ordet till Sanda Anton Henriksson. Därefter Toni Orsulic. Varsågod Sanda!

Tack för ordet, ordförande, ledamöter och alla övriga som lyssnar på oss här! Det finns tillfällen då en interpellation gör mer än att ställa frågor. Den klargör ett läge. Det här är ett sådant tillfälle. Detta har berört mig på djupet. Allvarliga missförhållanden har kunnat fortgå över tid i verksamheter där människor är helt beroende av samhällets stöd. Bakgrunden är tydlig. Först var det Hundraårsgatan, sedan Tumlansgatan, och jag hoppas verkligen att det stannar där. Min oro är stor. Här fanns det två verksamheter och nästan samma utfall. I interpellationen framgår att varningssignaler har funnits men inte lett till en samlad bild som möjliggjort åtgärder i tid. I svaret bekräftas detta. Jag hörde ordföranden här säga att åtgärder är på gång och att det görs ganska mycket. Man lyfter upp HR, och människor som saknar empati ska absolut inte jobba där. Jag hoppas att det är så. Jag hoppas att det blir så. Men åtgärder kan inte vidtas, och allting ska gå rätt till, sade ordföranden här. Ja, det går rätt till om saker dokumenteras. Men om det inte dokumenteras finns det ingenting. Det är svårt att bevisa att människor inte har empati, vill jag tillägga. I de här fallen har underlag funnits, men hanteras var för sig utan att sättas i sammanhang över tid. När helhetsbilden saknas försvagas faktiskt styrningen. Återigen, det lyfts förändringar i svaret och det är jättebra och det är nödvändigt. Men det som är avgörande är inte att strukturerna finns, utan att de fungerar i praktiken.

Tack Sanda. Då lämnar jag ordet till Toni Orsulic. Därefter Klas Forsberg. Varsågod Toni!

Ordförande! Jag vill börja med att tacka interpellanten för en bra interpellation. Det är en viktig fråga detta. Jag vill även tacka ordförande för att han har gett ett tekniskt sett korrekt svar. Det får jag nog säga ändå. Det är bara att konstatera som jag sa på förra kommunfullmäktige att detta är ett totalt misslyckande som har skett i Göteborg. Vi alla bär ansvar för det. Det är brukarna, det är de enda som egentligen lider. Men tittar vi nu då så Ordföranden nämnde att det har kommit ett yrkande. Det är från oss i den samlade oppositionen. Vi har lagt ett yrkande om att stärka internkontrollsplanen, vilket är väldigt viktigt att den går igenom i nämnden. Sedan tittar man på svaren så är det lite under HR, ansvar och disciplinära åtgärder som jag blir lite orolig. Jag nämnde detta på förra nämndmötet. Staden behöver börja avskeda folk som inte gör sitt jobb avsiktligt. missbruka sin ställning mot brukarna. Vi pratar alltså om personer som fullständigt inte bryr sig om att göra sitt jobb och att människor får ligga i sin egen avföring. Det skulle inte vara acceptabelt någon annanstans. Men jag vet att staden har ett problem och det är också att vi har ett problem med dokumentation. Vi dokumenterar inte saker tillräckligt. Jag har sett det historiskt i alla tänkbara nämnder och förvaltningar som jag har jobbat med. Jag tillhör de få politiker som satt och hade hand om Röhsska museet när det totalhavererade. Där hade vi ändå privilegiet att det var ett museum och det var personalen som var problemet där. Museet lider inte om man stängde det. Ja, göteborgarna fick inte tillgång till det, men här kan vi inte stänga verksamheten och det är inte. ett enskilt fall. Det är inte ett eller två ställen. Det finns en systematikfil i detta. Det är det som vi måste åtgärda och det är en lång väg att gå dit. Men med det sagt så är det viktigt att vi tar tag i de här frågorna, jobbar seriöst och långsiktigt, men att vi stärker kontrollen och avskedar de som inte ska vara där. Tack!

Tack Toni! Då lämnar jag ordet till Klas Forsberg, därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod, Klas.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Det är som många har sagt helt oacceptabelt det som har hänt i de här verksamheterna. Det är hemskt och de här människorna har drabbats hårt. Problemet är strukturellt. Vi har sett att det är så att man inte har gjort analysen på riktigt sätt. Man har inte lagt ihop saker, man har inte fört samman bilder för att kunna göra en riktig analys. Men samtidigt så vill jag lyfta fram utöver de åtgärder som ordförande har sagt, så vill jag också lyfta fram andra åtgärder. Det är att vi behöver bygga tillbaka tilliten. Och för att skapa den här tilliten så behöver vi stärka personalens kompetens. Och både på chefsnivå och medarbetarnivå. Och kompetensförsörjningen är en jättestor fråga inom funktionshinderverksamheten. Vi måste ge chefer och personal i första linjen organisatoriska förutsättningar att arbeta tillitsbaserat. Det är de som har möjlighet att se de här sakerna tidigt och kunna åtgärda dem så att det inte blir på det här sättet. Självklart är det många som har vetat om detta i den här verksamheten, men det har inte gjorts något åt det. Det har inte på något sätt. fångats upp på ett riktigt sätt. Så jag vill poängtera det, att vi behöver kombinera saklig analys med stärkt profession och personalmedverkan. Samtidigt som vi behöver öka delaktighet och inflytande från hyresgästerna för att vi ska kunna bygga en trygg och rättssäker LSS-verksamhet. Tack!

Tack Klas! Då är det Dan-Ove Marcelind. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Dan-Ove!

Tack ordförande, ordförande, ledamöter, åhörare! Som Toni var inne på, det här är inte en enskild händelse. Det är inte otur. Det handlar om strukturella brister. På Hundraårsgatan utsattes människor för systematisk vanvård under lång tid. Hundratals avvikelser som också lyfts i individutskottet, bristande kvalitet, ett ledarskap som inte fungerar. Vi har också kunnat ta del av allvarliga övergrepp, tvångsåtgärder och människor som far illa under lång tid på andra boenden. Det handlar inte enbart om enskilda medarbetare som misskött sig. Det handlar om styrning. Det handlar om ledarskap, vilken kultur vi skapar i våra förvaltningar och ytterst handlar det om politiskt ansvar. När egenkontroller visar brister i samtliga granskade verksamheter, då är det inte verksamhet som brister i marginalen. då är det systematiska brister. När nämnden inte får samlad information, när avvikelser inte analyseras över tid, då har styrningen havererat. Vi får tyvärr ta del av återkommande brister i flera av våra välfärdsnämnder. Allt från att man inte vågar göra avvikelser till att man inte kan göra avvikelser eller att avvikelser inte följs upp. Det handlar också om konflikter mellan anställda och hur arbetsmiljön brister. Här har vi tillsammans en jätteutmaning. Det här behöver vi ta på största allvar. Inte minst behöver vi bli bättre på att följa upp våra åtgärder och de beslut vi fattar. Jag ska ta ett exempel. Vi är här på den här sidan. I budgeten under förra mandatperioden lade vi ett uppdrag till bland annat funktionsstödsnämnden om att utveckla avvikelsehanteringen och systematisera avvikelserna. Det här uppdraget pågick fortfarande under 2023 och i årsrapporten 2024 Samtidigt pågår vanvården på Hundåsgatan och i slutet av 2024 uppdagas detta. Vi lägger alltså specifika uppdrag i syfte att undvika det som hände på Hundåsgatan och här behöver vi verkligen bli bättre.

Tack Dan-Ove! Då är det Martin Wannholt. Därefter är det Kristina Bergman Alme. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Tack för en bra interpellation och för ett bra svar! Det visar att det fungerar bra med våra interpellationer. Men, lite som Toni var inne på, det var väldigt många konkreta saker, allt från HR och dokumentation till systematisering och så vidare. Det är jättebra. Det behövs. Men det jag saknar är att här var det människor som var anställda av Göteborgs. som aldrig skulle kommit in som anställda i Göteborgs Stad. Inga kontroller överhuvudtaget. Det är ju det som var det stora problemet här. Och hur många fler anställda har vi i organisationen? Har vi kontrollerat dem, som kanske heller inte ska vara kvar, nämligen att jobba med utsatta människor? Jag gick så långt att jag polisanmälde de anställda, vilket jag tycker att förvaltningen själva borde ha gjort. Jag fick svar mitt i sommaren, förra sommaren, av åklagaren att polisen inte har lyckats identifiera, så han eller hon kan inte gå vidare med det. Det kunde man ha trott att förvaltningen med viss dokumentation kunde ha hjälpt till med, men det blev inget, utan de blev utköpta och några jobbade kvar i andra delar av staden. Min fråga, som jag ändå skulle vilja skicka med till Dario, är liksom. Det är jättebra med allt det ni har gjort, men jag tror inte det räcker. Vi har släppt in människor som inte ska vara i närheten av utsatta människor i vår stad. Det måste vi göra allt vi kan för att säkerställa, så att det inte blir så. Jag hoppas verkligen att ni nämner det. Vi ska inte skylla på att alla kan sitta i nämnder och så vidare. Det var mycket fritidspolitiker, och jag lägger faktiskt inte det. Sedan måste de avgå och så. Men jag vet själv att jag har varit det också. Det är svårt att ha insyn. Men då måste man ju ändå nu när vi har hänt detta se till att det inte händer igen. Och då får man faktiskt prata. Tilliten kommer efter kontrollen. Tack!

Tack Martin! Och då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme. Därefter Dario Espiga (S). Varsågod Kristina!

Tack! Jag tänker att det är många som har sagt kloka saker, både Toni och Martin. Vi har fått in personal som inte förstår vad det är man ska göra. Vi har fyra förhållningssätt för personal. Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för, och vi bryr oss. Det är två av dem. De två själva borde säga allt. Det borde inte vara svårare än att vara tydlig med dessa för att på ett organiserat och ordnat sätt kunna göra sig av med personer som inte passar i den här verksamheten. Jag har haft politiska uppdrag sedan 1995 här i Göteborgs kommun. Jag har mött många förvaltningschefer. Väldigt få av dem har haft stake nog att våga agera och våga vara tydliga i personalfrågor. Det måste bli en förbättring på den punkten. Jag har några uppföljningsfrågor. Hur kan du arbeta mer med personalen? För att de ska få förståelse för uppdraget, för att vara tydliga i hur man ska agera, för cheferna att verkligen föra noteringar så att man kan driva arbetsrättsliga frågor. Det är inte rimligt att vi köper ut personer som inte funkar för att sedan ta tillbaka dem in när vi inte har haft koll på att de redan har varit utköpta en gång. Hur ska du som ordförande och ni i nämnden? driva och jobba med dessa frågor men också med att få en förståelse från personalen att det handlar om att vi vet vårt uppdrag, vi vet vilka vi är till för och vi bryr oss. Den grupp som vi talar om är personer som helt saknar röst. Då menar jag inte att man inte har röst på ett socialt sätt. Man kanske inte har armar. Man kanske inte har ben. Man kanske är helt utelämnad. Det är dem vi pratar om. Det är dem vi måste säkerställa får rätten och möjligheten att ha en värdighet i vardagen. Tack.

Tack Kristina. Då har jag Dario Espiga som är sist i talarlistan. Varsågod Dario.

Tack så mycket, ordförande! Det är många bra och viktiga synpunkter som Toni och jag och flera andra som sitter i vår nämnd tar med oss. Naturligtvis, det är viktigt. Men en sak som jag skulle vilja säga till er alla är att låt inte Hundraårsgatan definiera den här förvaltningen och nämnden. Det är 6 000 anställda som varje morgon, de absolut flesta av dem, går till jobbet för att göra gott, för att vilja göra gott, som har empati, som har passion för det som de jobbar med, som jobbar i daglig verksamhet, som jobbar på boende, ibland med mycket svåra brukare och så vidare, men som ändå gör sitt bästa för att de ska ha det gott. Låt inte. Den här situationen på Hundraårsgatan definierar oss. Tillsammans, alla partier i den här nämnden, ska vi ändra på detta. Det ska definieras av empati, kunskap och passion för det vi gör. Tack så mycket!

Ja, Dario, visst är det så. Våra allra flesta anställda har stor empati, går till jobbet varje dag och gör ett riktigt bra jobb. Men då vill jag skicka mig ännu tydligare tillbaka till dig. Låt inte ett antal människor som har kommit in och fått anställningar i Göteborgs Stad förstöra arbetsmoral och glädjen för alla de som går till jobbet och tar hand om våra sjuka och svaga varje dag, även på helger. Det är ingen som inte ser alla dem, jag är ganska övertygad om det, och ni i nämnden gör det ju mer än vi andra möjligen. Men det mesta fungerar ju. Men man får inte förminska allvaret i det som har varit. Och det beror på att vi har släppt in människor som aldrig skulle kommit in. Och någon gång måste man sätta ner foten och lära sig av det. Tack.

Tack Martin. Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme. Varsågod.

Tack, herr ordförande! Det är självklart att det finns bra medarbetare. Men som det heter förstör ett ruttet äpple en hel skäppa av äpplen. Det här är ändå utbrett. Det finns i varje del av verksamheten. Sedan kanske det är enstaka individer på vissa ställen eller några fler. Men det kan också finnas det att man inte vågar sätta emot, att man inte vågar agera utifrån det som man kanske vill det här är symtom på någonting stort. Jag tror att det var helt rätt att det blev så mycket byten som det blev i verksamheten, både i den politiska nämnden och också i ledningen. Men vi måste ändå ta tillbaka det till den enskilda individen som behöver stöd och hjälp och säkerställa att det inte finns personal som inte förstår sitt uppdrag. Tack!

Tack, Kristina! Det är tomt på talarlistan. Jag vill tacka alla som har varit uppe och framfört anförande och särskilt tack till Dario Espiga som är här och svarar på frågan. omsorgsnämndens ordförande om att hyresgäster på vård och omsorgsboenden ska få den mat de har rätt till

Därmed lämnar vi punkt nummer tre och går över till punkt nummer fyra. Det är interpellation om Mariette Höij, D, till äldre samt vård och omsorgsnämndens ordförande om att hyresgäster på vård och omsorgsboende ska få den mat de har rätt till. Svaret har varit utsänt. Kan det anses föredraget? Jag överlämnar ordet till ordförande för Äldre samt vård och omsorgsnämnden, Marina Johansson. Varsågod!

Tack så mycket fullmäktige åhörare och tack Mariette för interpellationen som handlar om en väldigt väldigt viktig fråga. Just om maten i äldreomsorgen och att förebygga undernäring. Här gör vi väldigt mycket. Vi har också med i vår budget uppdrag kring just att förebygga undernäring. Vi har också avsatt extra pengar till äldreomsorgen för att jobba precis med detta. 10 miljoner extra för bättre mat. Trevligare måltidsupplevelse, råvaror, mer lagat från grunden, med mera, och näringsanpassat, inte minst. Du ställer ju flera frågor här. Jag ska kanske inte göra som Darip gjorde och läsa upp alla svar. Det kommer väl i debatten sedan. Men bärande här är att hela nämnden är väldigt mån om den här frågan. Vi har också haft en revisionsrapport som har handlat just om den här frågan, mer kopplat till hemtjänsten. Men med anledning av den revisionsrapporten gjorde. Det startades ett arbete med att ta fram en helt ny anvisning som vi också har fattat beslut om i nämnden nu tidigare här i våras. Den går ut på att verkligen bredda ansvaret för att säkerställa att inga äldre som bor på våra vård och omsorgsboenden eller bor hemma i sitt ordinära boende med hemtjänst ska lida av undernäring eller drabbas av det. Så här lägger vi ett tydligt ansvar på. På olika nivåer i förvaltningen att faktiskt följa upp anvisningen. Väldigt höga chefer inom alla områden ska följa upp anvisningen väldigt noggrant. En anvisning är ingenting värd om det inte blir praktisk förändring, att man faktiskt följer det här. Den är väldigt genomtänkt, välavvägd och tydlig. Vi har också i nämnden lagt ett uppdrag som bifölls. Vi vill ha tillbaka en redovisning. av hur efterlever man de här anvisningarna då? Det vill vi ha tillbaka i höst.

Tack. Marina, då lämnar jag ordet till Mariette Höij. Därefter Klas Forsberg. Varsågod Mariette.

Tack för svaren Marina. Det är bra att arbetet mot undernäring äntligen får större fokus. Att ansvaret breddas till fler delar av verksamheten och att det tydliggörs att varje enhet ska ha mer. medarbetare med fördjupat måltidsuppdrag. Jag välkomnar också att nämnden ska få en återrapportering redan i höst. Väldigt positivt. Uppföljning är avgörande för att säkerställa att beslut och anvisningar faktiskt får genomslag i verksamheterna. Det är faktiskt väldigt glädjande att frågor som Demokraterna under lång tid har drivit nu lyfts fram tydligare i verksamheterna. Vi har länge uppmärksammat riskerna med nattfasta, brister, bristen på mellanmål och vikten av att äldre får sitt energi och näringsbehov tillgodosett genom fler måltider under dagen. Därför är det positivt att dessa frågor nu tas på större allvar. Samtidigt kvarstår frågan lite om genomförandet. Det räcker inte att ha en bra anvisning om den inte följs i praktiken, som du säger här Marina. Vi behöver veta hur nämnden ska säkerställa att mellanmål faktiskt erbjuds och att nattfastan inte blir för lång. och att varje enhet verkligen har personal med rätt kompetens kring nutrition och måltider. Jag stannar där och återkommer.

Tack Mariette. Då är det Klas Forsberg, därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Klas!

Ja, tack ordförande! Jo, självklart ska vi ge alla inom äldreomsorgen god och näringsrik mat. Så är det. Det här behöver vi göra på en rad olika sätt. Vi behöver bryta den skadliga nattfastan. Det är tyvärr en del som har väldigt långa fasteperioder på natten. Det ska inte vara mer än 11 timmar. Vi behöver se till att man får de här mellanmålen. Man behöver ha tre huvudmål och tre mellanmål på en dag för att få i sig tillräckligt mycket. Det behöver vi vara noga med. Vi behöver skapa en god måltidsmiljö. Det är inte bara maten, hur den smakar och hur den ser ut, utan också hur situationen är runt måltiden. Man kan bjuda på samma mat på olika ställen och så får man mycket bättre resultat på ett ställe där måltidssituationen är mycket bättre. Det måste vi också göra. Vi måste också se till att det finns en lugn miljö där det finns personal med vid måltidssituationen. Sedan har vi också någonting som Äldreombudsmannen lyfter fram i sin rapport, sensoriska nyckelminnen, att man känner av smak och lukt, ger minnen tillbaka till det man har varit med om. Det är också väldigt viktigt, många gånger för personer som också kanske kommer från andra länder. Vi har prioriterat 10 miljoner, tror jag det var. till det här året för att skapa de nödvändiga verktygen. Vi vill satsa på ökad kompetensförsörjning och ökad kompetens inom äldreomsorgen inom detta område. Vi vill vara tydliga. Vi vill ha en politisk uppföljning under hösten. Vad har implementeringen gjort för att vi ska säkerställa att vi ska ha en likvärdig mat och god och näringsriktig mat i hela staden? Tack!

Tack Klas! Då är det Dan-Ove Marcelind. Därefter Mattias Tyrkesson. Varsågod Dan-Ove!

Tack så mycket! Det finns en hel del som har gått framåt det senaste decenniet, inte minst när det kommer till storkökens arbete. Men jag vill tydligt framhålla i denna debatt att en betydande del av matintaget och måltidsupplevelsen fortfarande skapas på boendena. Här är det otroligt viktigt att vi tillsammans kan skapa rätt kultur för att göra både mat, maten och måltidsupplevelsen bättre. Jag var med några här inne också på ett studiebesök på ett av våra boenden för en tid sedan. Ett litet men väldigt bra exempel från detta boende var hur man kan göra maten och måltidsupplevelsen till en bättre upplevelse. När de gick in och frågade de som bodde på boendet om de ville ha snittar i stället för att gå in och fråga om de ville ha en ostmacka. Jag kan intyga att snittarna var väldigt goda. Jag tänker själva när jag sitter hemma och någon kommer och frågar om jag vill ha en ostmacka jämfört med att någon kommer med en bricka med läckra snittar. Det är just det här exemplet på kulturarbete som behövs på våra boenden. Det ligger bortom anvisningar och riktlinjer. Här krävs det ett tydligt och motiverat ledarskap, tydliga och handfasta ledningsprocesser och en arbetsmiljö där man tar tillvara personalens egna driv och tidigare erfarenheter. Slutligen vill jag också höja ett varningens finger. Vi hade i ÄVO en dialog med inköpschefen. på upphandlingen där det påpekades vikten av att ÄVA jobbar med mer klimatsmart mat. Visst går det säkert att hitta win-win situationer, men det är otroligt viktigt att inte klimatperspektivet går före för god och näringsrik mat till våra äldre. Jag kan verkligen lova er att det inte är maten på äldreomsorgerna som är den stora klimatboven, varken i Globalt eller i Göteborg. Tack!

Tack, Dan-Ove! Då är det Mattias Tykesson, därefter Sanda Anton Henriksson. Varsågod Mattias!

Tack så mycket för ordet herr ordförande, fullmäktige och göteborgare. Tack för en bra och viktig interpellation från Mariette och Demokraterna. Maten och måltidsupplevelsen är otroligt viktig. Jag skulle nog säga att det är något av det absolut viktigaste för våra hyresgäster runt om på våra äldreboenden i Göteborg. Förutom att tillgodose behovet att få i sig mat till frukost, lunch, middag och mellanmål. så är ju maten så mycket mer. Det är och ska vara en upplevelse. Precis på samma sätt som när man intar en måltid i vilket annat sammanhang som helst. Detta kan vi aldrig tumma på. Samtidigt vet vi att det ser väldigt olika ut runtom på stadens äldreboenden. Några boenden fungerar alldeles utmärkt. Där prioriteras måltiden. Det görs med ett gott ledarskap, förutom ekonomi såklart, och det görs med personal som har hittat sitt varför. Varför jobbar jag här? Varför jobbar jag inom äldreomsorgen? Kan man svara på det så kan man också sköta sitt jobb korrekt och man kan se till så att den här måltidsupplevelsen blir en måltidsupplevelse. Andra boenden fungerar mindre bra och där finns det ju helt klart utvecklingsresor att göra på olika plan. I slutändan ska det inte spela någon roll på vilket boende du bor på i den här staden. Maten och måltidsupplevelsen ska vara av god kvalitet och seniorernas behov ska uppfyllas. Så enkelt borde det vara. Tack!

Tack Mattias. Då är det Sanda Anton Henriksson. Därefter är det Pär Gustafsson (L). Varsågod Sanda.

Tack för ordet! Det är lätt att prata om äldreomsorgen i siffror, riktlinjer, dokument och så vidare. Men bakom allt det här finns människor, människor som kanske inte längre orkar säga ifrån själva, människor som är helt beroende av att systemet fungerar. Därför blir jag extra känslig när jag hör om äldre som får för lite mat, om uteblivna mellanmål och om nattfastor som är så långa att de egentligen aldrig borde accepteras i svensk äldreomsorg. Tänk er själva att äta sin sista måltid runt fem på eftermiddagen och sedan behöva vänta till tio nästa morgnar för att få igen maten. Det hade aldrig funkat för mig i alla fall. En äldre skör människa kan göra enorm skillnad. Det handlar inte bara om mat. Det handlar om människovärde. Återigen handlar det om empati, om trygghet, om hur vi behandlar den generation som byggt upp vårt samhälle. Jag tror att många anhöriga känner en oro för just detta. Man lämnar över ansvaret för sin mamma, pappa eller partner till kommunen och vill kunna leva. Titta på att det mest grundläggande fungerar, att de får mat, att någon ser dem, att någon märker om de faktiskt äter eller inte. Där räcker det inte med fina anvisningar. Det måste finnas tid runt måltiden, tid för lugn, tid för gemenskap, tid för människa. Ibland är det inte de stora orden som avgör kvaliteten i omsorgen. Den lilla frågan är om du har fått något i dag. Därför ska ingen äldre människa inom Göteborg behöva känna sig bortglömd eller vad vet jag, inte få mat i sig. Tack!

Tack, Sanda! Då är det Pär Gustafsson (L). Därefter Mariette Höij. Varsågod, Pär!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige! Jag vill börja tacka interpellanten för frågan. Mariette Höij lyfter verkligen en fråga som borde vara självklar. Äldre människor på våra vård och omsorgsboenden ska få den mat de har rätt till. God och näringsriktig mat är inte guldkant i tillvaron. Det är en grundläggande del av omsorgen. Borde vara så för alla. Vi vet ju att maten är betydelsefull. Det är mer än bara näring. För många äldre är måltiden dagens viktigaste stund, och som redan har sagts här inne är det så även för mig. Därför är det rätt anmärkningsvärt att vi här i fullmäktige över huvud taget ska behöva diskutera om måltidsordningar följs och om äldre riskerar undernäring på grund av lång fasta. Om äldre inte får rätt mat i rätt tid är det ett systemfel, och det är det problemet vi verkligen behöver komma åt. Som flera redan har varit inne på handlar det här i grunden om ledarskap, det handlar om en kultur och det handlar om prioriteringar, för kunskapen har vi. Tubberöds äldreboende på Tjörn var jag på besök på för ett tag sedan. Det är ett av de mest prisbelönta boendena i landet. Restaurang är välbesökt av många därför att de har gjort detta under lång tid och det visar också oerhört fina och goda resultat. Vi kan väldigt mycket bättre. Tack!

Tack Pär! Då lämnar jag ordet till Mariette Höij. Därefter Marina Johansson , som är sist i talarlistan just nu.

Varsågod Mariette! Tack så mycket! Det här studiebesöket vi var på, där man lagar lunch och middag. De berättade att frukost, lunch och middag ska motsvara 50 % av näringsbehovet hos de äldre. Sedan vet vi också att många äldre har väldigt dålig aptit och därför är det viktigt att man får många måltider. och inte att man behöver fråga efter kvällsmat utan det ska man bli erbjuden helt enkelt. Och sen vill jag bara kommentera litegrann det här som Marina pratar om att vi ska få en återrapportering i höst här i äldre samt vård och omsorgsnämnden. Men den behöver också innehålla mer än redovisning av genomförda informationsinsatser. Den bör visa konkreta resultat, hur efterlevnaden följs upp, vilka brister som upptäckts och vilka åtgärder som har vidtagits. Satsningen på 10 miljoner kronor till maten i äldreomsorgen är väldigt positiv. Men resultaten från vissa boenden som ligger högst i nöjdhet kring maten visar att kvaliteten inte bara handlar om fördelade ekonomiska resurser. Även ledarskap, bemötande och arbetssätt spelar stor roll. Och hur maten serveras. Och också, titta här vad jag har gjort, vill du smaka? I stället för, vill du ha en ostmacka? Därför behöver vi säkerställa att de framgångsfaktorer som finns på de boenden som har väldigt hög nöjdhet kring maten, att det sprids till hela staden. För målet måste vara att alla äldre i Göteborg får den näring, omsorg och måltidsupplevelse de har rätt till, oavsett vilket boende man bor på.

Tack Mariette! Då lämnar jag ordet till Marina Johansson som är sist i talarlistan. Varsågod, Marina.

Tack så mycket, fullmäktige och åhörare. Jag vill börja med att tacka för en väldigt bra diskussion och debatt här. Jag upplever att vi samtliga verkligen vill att det här ska bli riktigt, riktigt bra. Vi vet att det fungerar på lite olika sätt. På vissa ställen fungerar det jättebra, precis som du säger, och på vissa ställen inte så bra. Ibland trots att man har mat från samma kök. Så det är precis som ni säger, och det delar vi uppfattningar. Och också tycker jag tydligt här i det här arbetet att det handlar jättemycket också om personalens både förutsättningar och kompetens i de här frågorna. Och chefen på boendet också. Att man både får kompetens och förutsättningar att skapa just den här trevliga stunden som det ska vara. Och jag gillar också det ni säger, både med framgångsfaktorer, ta tillvara på vad gör de boendena där hyresgäster upplever en väldigt, väldigt bra måltid. tidssituation och är jättenöjda. Så det tycker jag är väldigt klokt. Och likadant det här med att vi ska erbjuda, man ska inte behöva fråga om det här lilla extra mellanmålet eller på kvällen vid sängkammarmaten. Mer snittar tycker jag också att det ska vara, absolut. Så tack för en bra debatt. Tack!

Tack Marina! Det är tomt på talarlistan. Jag anser att interpellationen har färdigdebatterats och vill tacka interpellanten Mariette Höjd och alla som har varit uppe i talarstolen. Talarstolen.

Då går vi över till ärende nummer fem. Det är valberedningens förslag till vid sammanträde förekommande val. Under punkten 1–4 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? Under punkten 5 lägger valberedningen fram förslag till val av en borgerlig vigselförrättare. Kan valberedningens förslag bifallas? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Ja. Och då är vi på ärende nummer sex som är delårsrapport och jag tänkte bara föreslå till ledamöterna eftersom det är både delårsrapport och sedan kommer per mars 2026 och sedan komplettera budget maj 2026. Jag funderar på om vi kan ta båda debatterna samtidigt eftersom det hänger upp och det blir två självklart två olika beslutsprocess då, men själva debatten för att vinna lite tid. Att man inte upprepar och går upp. I samma så tror jag att vi hade tjänat ganska mycket tid på det, om det är okej. Kan vi köra på det?

Bra, då har vi ärende nummer 6, Delårsrapport per mars 2026. Kommunstyrelsen föreslår att Delårsrapport per mars 2026 godkänns. Då börjar vi med Jonas Attenius (S) som har begärt ordet. Därefter Axel Josefson. Varsågod Jonas!

Tack för det ordföranden! I och med att vi slår ihop kommer jag att kommentera framför allt kompletteringsbudgeten. Den går i samma tecken som vi har sett tidigare från det rödgröna styrets sida, och det är välfärden först. Även om mycket är på rätt väg efter drygt tre år av rödgrönt styre, där bland annat undersköterskor under perioden fått 3 000 kr mer i månaden, där antalet barn per förskolepedagog blir färre och där den upplevda tryggheten snabbt går uppåt, särskilt i förorterna, kvarstår. Storbritanniens centrala centralråd har nu suttit i riksdagen. Det är en stor arbetsmarknad. Man förstår många problem. Bland annat har vi precis hört i tidigare föregående debatt kring Nämnden för funktionsstöd och funktionsstödsförvaltningen kopplat till de fruktansvärda konsekvenser som eftersatthet fått inom funktionshinderområdet. Här ser vi från det rödgröna styret till att lägga resurser för att höja kompetensnivån, vilket är behövligt. Men vi ser också. Se till att finansiera det från det rödgröna styret, till skillnad mot borgerligheten. Den utdragna lågkonjunkturen och den uteblivna ekonomiska återhämtningen bör också bli ett alltmer akut hot mot stadens mest uppskattade livescener. Även här agerar det rödgröna styret med förslag. Många platser i staden präglas också av dålig belysning och eftersatt skötsel. Det rödgröna styret ser till att rusta upp dem och förbättra tryggheten. Tryggheten. På område efter område ser vi till att fokusera på det som är viktigast. Det handlar om göteborgarnas rätt till att leva i en trygg stad men också rätten till en trygg välfärd. Vi gör det med fullt finansierade skattesänkningar, vilket för oss går före skattesänkningar, vinstjakt och ideologiska utförsäljningar. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson. Därefter är Pär Gustafsson. Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, jag förstår ju nu varför kommunstyrelsens ordförande inte vill prata om delårsrapporten, för det är ju en fullständig ekonomiskt haveri som vi nu ser framför oss. Där återigen så konstaterar stadsledningskontoret att det strukturella resultatet, alltså ekonomin rensat från tillfälliga engångsintäkter, visar på ett underskott på nästan 900 miljoner. 900 miljoner kronor! Det här är ingen tillfällig avvikelse, utan det här är ett resultat av flera års bristande prioriteringar där kostnaderna har låtit växa snabbare än intäkterna. Samtidigt fortsätter låneskulderna att öka. Vid årets slut väntades kommunkoncernens skulder uppgå till 72,5 miljarder kronor, en ökning med 20 miljarder under den här mandatperioden. Aldrig tidigare har Göteborgs skulder ökat i den här takten. Räntekostnaderna. ökat kraftigt och här har ökat med över en halv miljard per år. Det här är någonting som Stadsinspektionen och Stadsrevisionen har varnat för eftersom kapitalkostnader kommer att äta upp resurser från skolan, äldreomsorg och trygghetsarbeten. En halv miljard på årlig basis. Vi har under lång tid varnat för den här utvecklingen. Vi har föreslagit effektiviseringar, minskad byråkrati, bättre avkastning på våra tillgångar, minskad låneskatt. hårdare prioritering bland alla våra investeringar och åtgärder mot det kommunala slöseriet. Ni har sagt nej till allt. Nu står vi här med ett strukturellt underskott på över 900 miljoner, Jonas. Då är min fråga till dig, hur mycket tänker du höja skatten med? Göteborgarna förtjänar ett tydligt besked från Socialdemokraterna hur ni kommer att hantera det fullständiga ekonomiska haveri som ni har åstadkommit. Tack!

Tack Axel! På detta har Jonas Attenius (S) begärt en replik. Varsågod, Jonas!

Tack, fru talman! Oppositionen kräver någon form av ekonomisk kursändring. Men om vi nu tittar på svaret på den här delårsrapporten, vilken är just kompletteringsbudgeten och varför vi debatterar det här samtidigt, ser vi att det inte finns några svar i er budget, Axel. Ingenting! Det finns inga förslag om stoppad investering eller minskad låneskuld. Ingenting! I Moderaternas med fleras budget finns samma resultat, samma marginaler och samma allmänna resultat. Det har jag sagt tidigare här. Ni använder till och med mer pengar ur den så kallade allmänna reserven i er skuggbudget samtidigt som ni kritiserar kostnadsökningar. Det lyser med sin frånvaro med prioriteringar om man nu har högt tonläge, som Axel Josefson precis hade här. Vad gör ni? Vad är det för åtgärder ni vill vidta? Man kan inte läsa någonting i ert yrkande kring vilka åtgärder ni vill ta till för att förändra den situation du beskriver. Tack!

På detta har vi Axel Josefson, ber att få en replik. Varsågod!

Återigen försöker kommunstyrelsens ordförande smita ifrån sitt ansvar och kunna svara på en väldigt enkel fråga. Skulderna skenar i väg, 900 miljoner i underskott, 1,3 miljarder ska ni hitta i er budget. Ni har inga förslag på hur ni ska kunna göra detta utan det återstår bara skattehöjning och då borde ni väl kunna förklara för göteborgarna hur mycket ni tänker höja skatten med. Vi har föreslagit. Vi har föreslagit ett antal olika åtgärder. Bekämpa slöseriet, minska låneskulden, öka avkastningen, prioritera våra investeringar. Allt detta har ni sagt nej till. Då är det väl rimligt Jonas, att du nu förklarar för göteborgarna hur du tänker hantera det här stora underskottet som du har skapat. 20 miljarder i ökade låneskulder, en halv miljard i ökade driftkostnader som äter upp din välfärd eller vår välfärd här. Och du står här och bara beklagar över alla. Berätta nu för oss hur du tänker lösa detta!

Tack Axel! På detta har Jonas Attenius (S) begärt sin andra replik. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande! Jag beklagar mig. Jag tyckte att jag föll en väldigt saklig ton inledningsvis i mitt anförande och berättade om den goda politik som nu får genomslag från den rödgröna styrelsens sida, men också en ödmjukhet inför de problem vi fortsatt har. Jag tycker att du hade en bra balans i det. Men återigen, vi har haft en mandatperiod. Vi är inne på fjärde året med en SD-regering som har skurit ned på kommunerna och på välfärden i stort med statsbidrag och annat. Vi har inte höjt skatten under den här mandatperioden. Jag kan bara konstatera det. När det gäller låneskulden måste vi ändå säga någonting om detta, Axel Josefson. Du vet likaväl som jag, även om du spelar på detta, att vi är en stad som växer. Så är det. Men en väldigt stor del, hela 80 procent, eller jag tror att det är 81 procent, ligger på bolagssidan. Ungefär en femtedel ligger på förvaltningssidan, och då är den stora andelen av det kopplad till VA. Reinvesteringar, investeringar i vatten och avlopp. Det är där det ligger. Och så är det i en växande stad. Det blir väldigt svårt att prioritera bort de delarna. Tack!

Tack! Jonas och Axel har begärt sin andra kontrareplik. Ja, du får det. Varsågod!

Tack, fru ordförande! Det är väldigt tydligt vad Socialdemokraterna på nationell nivå vill göra. chockhöja skatterna för hårt arbetande göteborgare som kommer innebära tusentals kronor mindre i plånboken om de nu förhoppningsvis inte kommer till makten. Men frågan är vad du gör här lokalt, Jonas? Återigen, de här underskotten 1,3 miljarder fick vi nu på senaste sammanträdet med kommunstyrelsen som de måste hitta och du har sagt nej till alla de här åtgärderna som jag har ratat upp här tidigare. Då återstår ju bara en skattehöjning. Och då är det väl rimligt att du förklarar för göteborgarna att du faktiskt tänker göra det, och hur mycket du tänker göra detta med. Och sen som en passus åter till vårt styre, då ökade skulderna knappt med någonting, för vi förde en ansvarsfull politik där vi lyckades prioritera, vi lyckades höja avkastningen, vi lyckades avyttra saker och ting som vi inte behövde. Det är ett ansvarsfullt sätt för att faktiskt hantera de här stora investeringarna vi står inför. Det har ni inte lyckats med. Tack.

Axel och Jonas, då har jag haft två repliker. Ja, det har du. Men du får gärna sätta upp dig. Jag vill bara vara lite tydlig. När ni går upp i talarstolen så är ni bara tydliga med vad ni yrkar. Eftersom det är två ärenden så var det kompletteringsrapporten och komplettering av budgeten så att det blir lättare för kansliet att få ordning på det. Varsågod Pär Gustafsson. Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod.

Ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag när det gäller delårsrapporten, för den hade jag tänkt börja prata om. Jag återkommer till tilläggsbudgeten. Det är tydligt att Göteborgs Stads ekonomi är under press. Flera nämnder redovisar betydande underskott samtidigt som skatteintäkterna utvecklas betydligt svagare än budget. Kostnaderna fortsätter att öka snabbare än intäkterna. Exploateringsekonomin försämras. De finansiella målen blir allt svårare att nå. Det här är ingen tillfällig svacka. Det här är en utveckling som vi har sett under hela mandatperioden. Göteborgarna och Göteborgs skuldsättning har ökat kraftigt samtidigt som investeringarna ligger kvar på historiskt höga nivåer. Det är tydligt att koden till stadens kreditkort har tappats bort. Den krona som går till räntor och avskrivningar är en krona som inte kan användas i skolan, äldreomsorgen och inom funktionshinderområdet. Vi behöver göra väldigt mycket framåt. Axel Josefson var inne på det. Från Liberalernas sida kommer vi att säkerställa att vi inte låter göteborgarna betala priset för den köpfest som just nu pågår med kraftigt höjda skatter utan med annan. Ansvarsfull ekonomisk politik, för det är vad göteborgarna förtjänar, att de får valuta för sin skatt. Ska vi vara ärliga så har vi också stora problem med vår välfärd. Göteborgarna betalar redan idag högre skatter än vad många andra storstadsinvånare gör, men de får inte valuta för välfärden. Tack!

Tack Pär! Då är det Dan-Ove Marcelind. Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Dan-Ove!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare! Ja, det är svårt att veta var man ska börja någonstans. Den här mandatperioden är som Axel beskrev ett totalt haveri när det kommer till att ta ansvar för både välfärden och skattebetalarnas pengar. Kostnadsökningarna skenar, låneskulden skenar, kapitalkostnaderna skenar. Prognosen då för det strukturella underskottet som Axel var inne på, det är. är uppe i nästan en miljard kronor, 900 miljoner. På den väg som det rödgröna styret har trampat in på är prognosen också fortsatt nattsvart. Skatteintäkterna ökar inte i samma takt som kostnadsutvecklingen, utan tvärtom. Det här håller inte. Ta bara äldreomsorgen, där hemtjänstens kostnader har ökat med 20 procent mellan 2024 och 2025. Hemtjänsten är nu 115 procent dyrare i Göteborg än i Stockholm, men också väsentligt dyrare än hemtjänsten i Malmö. Jag hade kunnat köpa stora kostnadsökningar. Om det visar sig att kvaliteten blir bättre. Men så är det inte. Sedan 2022 har brukarbedömningen avsevärt blivit sämre. Det är ett fåtal kommuner i Sverige som har sämre brukarbedömning än Göteborg. Det här håller inte. Det är uppenbart att det rödgröna styret saknar förmåga att ta ansvar när det behövs. Jonas var inne på att vi ser inga förslag. Jag kan informera. Ett av de första uppdragen i vår budget är att samtliga nämnder får i uppdrag att omgående genomlysa och följa upp bland annat investeringar för att pausa det som inte är nödvändigt att genomföra, samt överväga om det ska avslutas helt.” Liknande tydliga skrivningar har vi på bolagssektorn, där vi uppmanar bolagen att prioritera bland sina investeringar. Tack!

Tack Dan-Ove. Då är det Daniel Bernmar (V) , därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Det är nästan så att jag kan parafrasera Pär Gustafsson (L). Han sa bland annat att kommunen är satt under press. Det är den. Det håller jag med om. Han sa också att det är ingen tillfällig svacka, utan det har varit så här hela mandatperioden. Det håller jag med om. Regeringens misslyckande när det kommer till att understödja välfärden genom kommunerna och genom regionerna har varit monumentalt. Man har fortsatt en lång resa där man har dragit undan den viktiga finansieringen som de bidrar med. Man har fortsatt arbetet med att frånta staten sitt ansvar för den väv av viktig infrastruktur som driver samhället framåt som också kommunerna äger och driftar. I båda de här fallen så fortsätter staten och regeringen att dra sig undan och därmed sätta kommuner och regioner under ett allt större och större press. Det är allvarligt och det syns inte bara i den här delårsrapporten utan i den samlade ekonomin. inför inte bara Göteborg utan de andra 289 kommunerna i Sverige. Det är allvarligt. Det är en politik som behöver förändras. Utöver det kan man konstatera att Göteborgs kommuns ekonomi befinner sig på en förhållandevis bra plats jämfört med stora delar av resten av Kommunsverige. Det gör saken ännu allvarligare. Det betyder inte att vi inte har utmaningar här i Göteborg. Det har vi. Vi kommer att sättas inför ännu större press om det här fortsätter under nästa mandatperiod. Därför är det oerhört viktigt att vi byter ut den här regeringen. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut i båda ärendena.

Tack Daniel! På detta har Axel Josefson, Pär Gustafsson och Dan-Ove Marcelind begärt replik. Vi börjar med Axel. Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, den ärade ledamoten är på väg till riksdagen och det märks ju i hans inlägg där han återigen börjar prata riksdagspolitik. Vi får inte glömma att det är kommunerna som ansvarar för sin verksamhet. Det är inte riksdag och regering som gör detta. Ni har tagit på er ledartröjan. Ni har tagit på er ansvaret för välfärden här i Göteborg. Vi måste ta ansvar för hur det hanteras och sköts. Då är återigen frågan till dig, Daniel, du kanske kan svara på den bättre än din företrädare, din partikollega. Hur ska ni hantera de här underskotten, Daniel? De här 1,3 miljarderna. Ser du framför dig att det är skattehöjningar som krävs för att lösa detta eller ser du att det ska hanteras på något annat sätt? Det tror jag väljarna och skulle vara väldigt intresserade av att veta var Vänsterpartiet står i den här frågan. Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V). En kontrareplik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! För det första så vill jag konstatera att Axel Josefson inte far med helt med sanningen. Han beskriver hur den offentliga ekonomin och det offentliga Sverige fungerar. Välfärden är ett gemensamt ansvar. Vi har en så kallad finansieringsprincip som gäller för statens arbete med kommunerna och kommuner...... Än vad Moderaterna någonsin har tagit i den här kommunen. Vi har tagit ansvar för ekonomin och för välfärden i flera decennier i den här kommunen. Göteborgarna verkar känna sig trygga med det och verkar vara beredda att ge oss det förtroendet ytterligare en gång. Men det känner vi oss ganska nöjda och stolta över. på det sättet, till skillnad från Moderaterna som under de få gånger de har styrt den här kommunen inte har gjort det. Tack!

Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson för en replik. Varsågod!

Ja, tack för det ordförande! Jag kommer ihåg när vi styrde senast Daniel, då blev jag kallad för Joakim von Anka. Vi gjorde miljardöverskott i våra verksamheter och låneskulden ökade inte. I de sammanhangen gick du fram med skattehöjning på en krona. Det var ju ditt fel. förslag att hantera den situationen. Nu står vi här med ett läge där vi har ett underskott på nästan 1,3 miljarder. Alla möjliga åtgärder som vi har föreslagit har jag sagt nej till. Det enda jag ser framför mig som är kvar är en skattehöjning. Du har ju varit tydlig i tidigare val. Var är det Vänsterpartiet står någonstans? Och nu vågar ni inte säga detta. Det är ju ändå ganska märkligt, Daniel. Ska väljarna bara lita på att köpa lite grisen i säcken och vi kommer lösa det? detta men vi har ingen aning om hur ni tänker hantera den här svåra ekonomiska situationen som ni har försatt göteborgarna i. Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Daniel för andra och sista replik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Vi kan konstatera att när Vänsterpartiet har varit med och styrt den här kommunen, så har vi levt upp till alla de ekonomiska förutsättningar, alla de olika mål, alla de olika riktlinjer vi har för god ekonomisk hushållning. Så man kan vara trygg med att Vänsterpartiet både kommer fortsätta att trygga kommunens ekonomi, men framförallt, trygga den välfärden för göteborgarna som vi brinner för. Sedan förstår jag att Axel Josefson nu befinner sig i ett desperat läge. Han har ingen politik att presentera för väljarna. Han har ingenting som väljarna vill ha. Då har han bara en enda sak kvar. Det är att vifta med spöket skattehöjning. Han har fått den från huvudkontoret i Stockholm nu. Det är det han ska göra. Det är det Moderaterna går till val på. slänga med den här fanan om skattehöjning. Men jag kan trygga honom med att vi kommer göra vad vi kan både för att trygga göteborgarnas plånböcker och göteborgarnas välfärd.

Tack! Daniel och även Pär Gustafsson (L) har begärt en replik på Daniels anförande. Varsågod Pär!

Tack så mycket, ordförande! Göteborgs ekonomi är under press trots att vår stad, till skillnad från många andra kommuner runt om i landet, har väldigt goda förutsättningar. Jag pratade om att det här inte var en tillfällig svacka, och det stämmer. Det beror på att det har varit en medveten politik under hela den här mandatperioden att verkligen sätta sprätt på väldigt mycket pengar. När vi även väl har pengar har vi också kunnat satsa på att öka tryggheten. Jag har den senaste tiden från Vänsterpartiet. Och ska man finansiera. Det är med Jonas modell så kommer det bli väldigt dyrt för göteborgarna. Det väntar kraftiga skattehöjningar.

Tack Pär! På detta har Daniel Bernmar (V) begärt en kontrareplik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Ja, jag tycker att det säger en hel del när Pär inleder med precis samma problembeskrivning. Om Göteborg satt under press, hur mycket värre är det inte för andra kommuner då? Och det är så! Det är ännu värre. Jag var nyligen i Norrbotten och träffade företrädare för kommuner och regioner i Norrbotten. De skriker efter kompetens, stöd, en fungerande arbetsmarknadspolitik, hur mycket som helst. Och vad gör regeringen? Absolut ingenting. Tvärtom. Bara vi här i Göteborg har förlorat över 500 miljoner kronor på utbildningsområdet. Pengar som vi verkligen hade behövt för att säkerställa att alla elever. få det de har rätt till. Därför ställer jag min fråga till Pär. Hur kommer det sig att man har valt att dra in stöd till kommunerna när det gäller utbildningsområdet? Ett område som jag vet att Pär och Liberalerna tidigare har brunnit för. Att de nu har slutat brinna och bara börjat glöda litegrann. Det tycker jag är ett svek mot göteborgarna. Tack!

Tack Daniel! För detta har Pär Gustafsson begärt en replik. Varsågod Pär!

Jag kan konstatera att om Vänsterpartiet inte hade bolagiserat vuxenutbildningen för ett par decennier sedan, som staden fick betala 400–500 miljoner för, så hade vi haft rätt mycket mer resurser att använda nu. För det andra kan jag också konstatera att den budget som riksdagen har röstat igenom aldrig har lagts fram. mycket pengar på skolan och utbildningsområdet som nu. Så jag är både stolt och glad. Sedan är det klart att jag som företrädare i ett parti som alltid sett skolan först gärna vill se mer. Det hoppas jag att det blir mer av nästa mandatperiod.

Tack Pär! Då har Daniel begärt sin andra och sista replik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Ja, det är väl talande när Liberalernas företrädare behöver dra upp ett 30 år gammalt exempel för att hitta ett misstag för Vänsterpartiets politik. Jag tackar och tar emot och konstaterar att vi har 30 år av bra vänsterpolitik som göteborgarna har fått känna av, där vi har tryggat välfärden så gott vi har kunnat. Men vi är såklart inte klara. Vi vill göra mer. Det tycker jag är viktigt att komma ihåg. Och därför vill jag också undervisa. Utbildning är viktigt. Man ska bilda sig, det har jag hört att Liberalerna sagt. Undervisa Pär Gustafsson (L) i hur det här med inflation fungerar. När han säger att vi aldrig har gett mer pengar till utbildning, då kan han bara säga det därför att han räknar kronor och ören i vanliga summor. Men som alla ni nu har känt av de sista fyra åren, så har de där kronorna blivit mindre värda. Man får alltså mindre för pengarna. Eller hur? Det är det som är inflation. Det har Pär Gustafsson (L) och Liberalerna inte lärt sig att räkna med. För om man räknar på det sättet, då har det blivit betydligt färre resurser till välfärden i Göteborg och resten av Sverige. Tack!

Tack Daniel, och Pär, då har jag haft två repliker. Du har ju redan anmält, men du får gärna sätta upp dig. Jag tänkte, innan jag lämnar ordet till Jörgen Fogelklou, så vill jag hälsa Lars Näslund från DN. Tack! Det är möjligt att det är någon fotograf här också som kommer ta.

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare! Ja, man behöver kanske inte gå 30 år tillbaka för att veta vad Vänsterpartiet står för. Det kunde man läsa i Expressen i förrgår. Axel Josefson, du gick upp och sa mycket som jag hade tänkt säga här. Låneskulden är uppbyggd på hisnande 72 miljarder. Som sagt, den ökar på 20 miljoner. Underskottet är 1,3 miljarder. Räntekostnaderna ökar. Det här är inte undra på att ni måste använda tomtavgäldsavgifterna som en budgetregulator. Där får ni in ungefär en halv miljard per år. P-bolaget, ni gör det svårare för människor att parkera. Ni gör det dyrare att de får parkera. De pungslår ni på 800 miljoner kronor. Det är så här de får råd att driva staden. Genom att göra det ekonomiskt dyrt för vanliga svenskar som försöker gå till jobbet på morgonen och göra rätt för sig. Och allt detta samtidigt som ni vill bygga en cykelbro för 2 miljarder över älven. Och ni vill även riva Valhalla och bygga nytt för 14 miljarder kronor. Det här går naturligtvis inte ihop. Jag hoppas att det här är sista gången vi får sitta och debattera deras budgetar. och att det finns ett nytt förslag efter valet. Med det sagt vill jag även yrka bifall till det tilläggsyrkande som har inkommit från L, M, D och KD.

Tack Jörgen! Då är det Marie Brynolfsson (V), därefter Bosse Parbring. Ja, ni måste vara ännu tydligare på varje ärende hur ni yrkar, så att det blir lättare till protokollet och lättare när vi ska rösta. Ärende 7. Hur tänker du där? Ärende 7, Jörgen? Inte när vi voterar. Bra, då går vi tillbaka till talarlistan. Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och göteborgare. Jag tänkte säga några ord om både delårsrapporten och budgeten, för att det hänger ju lite grann ihop. Jag tänkte framför allt uppehålla mig kring funktionsstödsnämnden och den kompetenshöjningsinsats som vi tänker att vi ska göra. Den utgår ju ifrån det behovet som nämnden själva lyfter fram. Vi har ju precis nyss haft en debatt här kring bristerna i verksamheten, där flera företrädare på den här sidan pratade om vilken stad vi vill vara, att vi inte ska svika de som är mest utsatta, om återkommande brister i kvalitet, strukturella brister, och att det är ett totalt misslyckande som alla bär ansvar för. Problem med dokumentation, och så vidare. Nu går vi fram med en stor insats för att höja kompetensen, därför att kompetensutveckling inom både grundutbildning till stödassistenter, till stödpedagoger inom hot och våld, dokumentation, språkutvecklande insatser kommer leda till mycket bättre kvalitet, för att kvalitet är ju inte gratis, som vi ju vet. Ni skriver ju i er budget att ni vill utöka insatserna för kompetensutveckling, jättebra, men ni vill ju inte betala för dem. Så då är min fråga hur det ska genomföras. Som jag ser det så finns det två alternativ, om ni inte tänker att det är gratis då. Det ena är att det tar mycket längre tid, och att då har vi fler år med bristande kompetens och sämre kvalitet. Den andra delen är ju nedskärningar, och då undrar jag ju, eftersom Liberalerna har ju haft ett ganska högt tonläge här, både idag och andra gånger, kring bristande kvalitet. Hur ska ni göra de nedskärningarna och hur kommer det slå mot dem som ni precis nyss stod och pratade om? Att vi absolut inte skulle svika. Tack!

Tack Marie! Och på detta har jag Axel Gustafsson begärt en replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Men det är ju glädjande Marie att du börjar engagera dig nu i de ekonomiska frågorna och de underskott som finns. I och med att du vägrade svara på min tidigare fråga om hur vi ska hantera kommunens stora underskott på 1,3 miljarder som vi står inför, så är väl min fråga till dig då, hur har du tänkt att hantera detta Marie? Har du någon idé kring hur du ska få ordning på ekonomin i Göteborgs Stad? Ni ska ju hitta 1,3 miljarder. 3 miljarder, och du har ju varit ute i media själv här att du vill genomföra mycket dyra reformer och satsa på välfärden och vi ska jobba mindre och så vidare. Kostar hundratals miljoner som vi kan lägga till här. Hur tänker du hantera den kostnadsökningen? Det tror jag många mer än jag själv är väldigt intresserad av att få höra hur Vänsterpartiet ser på den frågan. Tack!

Tack Axel! Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med ska vi se Axel Darvik. Nej, vänta nu, det skulle vara Bosse först. Jag tror det är Bosse som är först. Mattias, du får gärna hjälpa mig. Nej, inte än. Jag bara fixar så att det blir korrekt i protokollet. Nu får du ordet. Varsågod Bosse.

Ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag vad gäller delårsrapport och kompletterande budget. Som vi har varit inne på tidigare är den ekonomiska situationen svår. Jag vill ändå framhäva från delårsrapporten och förskolenämndens situation där att vi trots den ekonomiska situationen och att antalet barn minskat har kunnat öka personalen. Med 5% och det gäller framför allt förskollärare. Där är målet att öka andelen förskollärare så att de blir 50% av den pedagogiska personalen. När det gäller låneskulden som vi varit inne på så är det självklart en viktig fråga att hålla ögonen på. Från Miljöpartiets sida så kan jag konstatera att ett sätt att minska den framtida låneskulden är att göra som vi tycker, att inte röra riva Valhallabadet och bygga nytt utan att renovera i stället. Det är bra för både ekonomin, miljön och kulturvärdena. När det gäller den kompletterande budgeten så har vi en relativt återhållsam kompletterande budget men ändå viktiga satsningar. En av de satsningarna gäller den utökade serveringstiderna för herrarnas fotbolls-VM som Jag läser i GP att redan 28 serveringsställen har sökt och fått tillstånd. Det här är tydligen något som varit väldigt uppskattat och som kan bli en succé för göteborgarna. Här går vi in och täcker upp kostnader som kan uppstå i samband med det och fördelar 6 miljoner kronor till Göteborg &amp.

Tack Bosse! Jag ber att få begära replik. Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Nu är gruppledaren från Miljöpartiet frånvarande så jag vet inte riktigt om du är rätt person att svara på min fråga. Jag har ju ställt den här frågan både till Socialdemokraterna och två av Vänsterpartiets ledande företrädare. Vi har ju inte fått några svar som helst. Men det är ändå glädjande att Miljöpartiet kan erkänna att det finns en svår ekonomisk situation. Ni har ju faktiskt ett förslag och det är att ni inte vill riva Valhallabadet. Tyvärr så håller ju inte de två andra partierna med er i den frågan så den är väl inte särskilt gångbar. Och då återstår ju min fråga till er. Hur har ni tänkt att lösa de här stora underskotten på 1,3 miljarder inför nästa mandatperiod, inför nästa år ska vi nästan säga? Kommer ni höja skatten? Kommer ni genomföra stora besparingar? Eller hur tänker ni hantera detta? Det är min fråga. Jag är tacksam för svar. Tack!

Tack Axel! Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Axel Darvik, därefter Eva Ternegren. Varsågod Axel!

Tack, ordförande! Ja, vi fick ju ett besked tidigare i veckan här om att Socialdemokraterna nu öppnar för att göra skattehöjningar under nästa mandatperiod. Vänsterpartiet är ju kända för att de har propagerat för skattehöjningar under jag vet inte hur många år. De har lyckligtvis inte genomfört några under den senaste mandatperioden, men det är nog mer att tacka för att de inte har en egen majoritet i kommunfullmäktige, de rödgröna partierna som styr tillsammans. Hade de fått det hade vi antagligen sett ett antal skattehöjningar redan, som hade belastat hushållen. Det på toppen av att man redan har de högsta skatterna i storstadskommunerna. Men en ny ekonomisk politik för Göteborg är definitivt möjlig. Vi skulle kunna hantera detta på ett mycket klokare sätt. Förra året var det ungefär en trettondel av de pengar som göteborgarna betalar in i skatt som inte gick till välfärden. De gick i stället till ett överskott i slutändan. Här ser vi framför oss att vi skulle kunna använda oss av en mycket bättre balans mellan investeringar och också avyttring av kommunala tillgångar. För att den stora skillnaden mellan höger och vänster i Göteborgspolitiken inte ligger i ambitionen att hålla en hög kvalitet i välfärden. Den ligger i om man ska öka det kommunala ägandet. För det röda laget ökar kraftigt just det kommunala ägandet. Det är bra att Miljöpartiet är lite kritiska till det, men jag ser inte framför mig att ni kommer att bromsa detta. Så min fråga är väl snarare om man kan tänka sig att ompröva detta nu när det dessutom är så att. att man har ett strukturellt underskott och därmed riskerar att behöva dra ner på välfärden.

Tack Axel! Då är det Eva Ternegren. Därefter är Martin Wannholt. Men vill du ha en replik på det? Då får jag en replik. Jag ursäktar Eva. Du får vänta en minut. Varsågod Jonas!

Tack för det, ordföranden! Jag tackar för det. Vi pratar väl och emellanåt om välfärden i den här församlingen, för det är den här sidan det ska ge. Det är fina ord ibland. Det var många och viktiga ord som sades, inte minst om funktionsstöd för en stund sedan. Och så hade vi uppe ett inlägg från Axel Darvik kring finansiering. Ni har ju också kraftiga skattesänkarförslag för övrigt, hur det nu ska gå till att finansiera välfärden. Men ett svar kanske vi kan läsa i ärendet här också som vi har kopplat till kompletteringsbudgeten som vi faktiskt har. Där instämmer ni med oss ordagrant. Det är en kopia av att Nämnden för funktionsstöd får i uppdrag att utöka de kompetenshöjande insatserna för anställda inklusive utbildning till stöd och assistent. Bra! Då är vi överens, hela gänget. Men sedan kommer det. Det ska hanteras inom nämndens tilldelade budgetram för 2026. Vi ser till att finansiera det. Vi lägger 25 miljoner på årsbasis för att lyfta nivån för våra kompetenshöjande insatser. Så det är mycket vackra ord.

Tack, Jonas! På detta har Axel Darvik begärt en kontrareplik. Varsågod, Axel!

Tack! Jag vet inte riktigt om det var något svar på frågan, Jonas, om hur ni tänker kring det kommunala ägandet som bara ökar och ökar. Det är ju det som är det stora problemet. Men vi har. Höga ambitioner när det gäller detta. Men det finns ju ett antal skillnader. Den här idén ni har om att bara driva allting i egen regi, det är klart att det kostar. Det har vi ju sett. Vi har sett det på område efter område. Om man vill se till att man får ut så bra som möjligt så måste man också vara beredd att använda externa utförare i viss utsträckning, inte bara i egen regi. Men där skiljer vi oss åt och det betyder ju att vi får lite sämre välfärd än vad vi kanske annars skulle få för pengarna. Men ett allvarligt problem som ni har annars det är ju hur man vansköter lokalfrågan. Vi har ju trots vikande elevunderlag beslutat under den här mandatperioden om stora expansioner av skollokalerna. Det riskerar ju att verkligen slå undan benen för skolan under nästa mandatperiod. Vi pratar om sänkningar av elevpengen på 18 % inom två år och det hade varit förödande.

Tack Axel! På detta har Jonas begärt sin andra replik. Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande! Jag tänker att det är bra att det också blir tydligt vad som väntar efter nästa val och kommande mandatperiod. Det är tydligt från Axel Darviks sida vad som väntar där. Det är mer privatiseringar. Det är mer marknadsexperiment. Det är mer avyttringar. Det är det som Liberalerna tycker är vägen framåt. Vi tycker att det är viktigt att ha en hel del verksamheter. verksamheter i egen regi, ha demokratisk kontroll över dem, och vi ser också att många av våra bolag gör en viktig och affärsmässig samhällsnytta. Men återigen, det är mycket vackra ord, men det finns ingen finansiering. Tack!

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik för andra och sista replikskifte. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Det är inga problem för oss att finansiera välfärden. Jag tror vi har sett det i tilläggsbudgetar. Vi har sett det i vanliga budgetar. Det är inga stora skillnader. Vi har höga ambitioner när det gäller välfärden. Den stora skiljelinjen ligger inte där. Det ligger i hur vi hanterar de kommunala bolagen. Ni vill att allting ska ägas kommunalt så mycket som möjligt. Det är det som driver oss. driver på skuldsättningen. Det är inte underskott i välfärdsverksamheten som driver på skuldsättningen. Det är att ni investerar, investerar, investerar utan att genomföra några avyttringar överhuvudtaget. Inte ens av ostrategiska fastigheter, inte ens när det gäller ombildningar som skulle gett möjligheter att få bättre dynamik i vissa bostadsområden eller tomträtter. Där vi istället får problem. Det sättet som ni använder balansräkningen, det är det stora problemet.

Tack Axel! Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Eva Ternegren. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Eva!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Jag tänkte ta ett helt nytt ämne nu då. Jag pratar kompletteringsbudget. Jag pratar kultur. Det är inga stora summor det handlar om, men viktiga ändå. Jag vill prata om de små livescenerna för musik och möten här i Göteborg, som i hög grad bidrar till stadens själ och kultur. Utan dem skulle Göteborg vara en kulturellt mycket fattigare stad. Vi kan inte bara förlita oss på de stora kommersiella arenaarrangemangen om vi ska bevara mångfalden i stadens musikutbud. De företagare och föreningar som driver de här scenerna kämpar väldigt hårt för att få dem att gå runt. Göteborg &ampl nu tilldelas 4&nbspp, miljoner ur kompletteringsbudgeten för att stötta de här befintliga livescenerna och eventuellt nya. Det ser jag som ett litet bidrag som kommer att göra gott för en kämpande bransch. Det innebär glädje för många människor och gör staden attraktiv.

Tack Eva! Innan jag lämnar ordet till Martin. Jag vill påminna ledamöterna om de fall där ni vill yrka, så var tydliga med hur yrkande är. på båda ärendena så att det blir lättare att hantera sedan. Varsågod, Martin!

Tack, herr ordförande! Kort om delårsrapporten. Jag har lyssnat på debatten här, och jag har också suttit med när vi hade möten och försökte diskutera finansiering för vår nya arenasatsning och nytt centralbad. Axel, du behöver inte gå upp fler gånger och fråga om de ska höja skatten. Det är alldeles uppenbart att den här sidan kommer att höja skatten, och mycket nästa mandatperiod. Det är bara att titta i Socialdemokraternas riksdagsmotion och budget. De pengar som de har lagt där, förutom att de skickar med en massa kostnader, kommer inte att räcka på långa vägar. Tittar vi på förslagen som dyker upp i medierna hela tiden ser vi att det är klart att det blir en jättestor skattehöjning. Jag tycker att ni kan vara ärliga med att säga det. Men nu till kompletteringsbudgeten. Och då undrar jag, ni har drivit på för högre hyror, ni har förstört boendeparkeringar och höjt avgifterna och plockat de människor som måste ha bil. Det är vad ni har ägnat året åt. Ni plockar pengar från människor som inte har pengar men som måste ha det för att komma till jobbet. Och nu ska ni hoppa på barnen. Nu ska ni hoppa på barnen. Samskolan, vad är det för fel på Samskolan i Göteborg? Det är en av våra bättre skolor i nivå med Hvitfeldtska som är vår kommun. jättebra skola och då ska ni höja hyrorna för Svingen sporthall. Det är inget vinstintresse i Samskolan. Det finns en lång historik i Göteborg. Återinvestera för eleverna. Men ni ska ge er på barnen. Jag fattar inte det. Jag förstår att vi har olika uppfattningar om friskolor som tar ut avkastning. Men ni ger er på dem som gör jätteinsatser varje dag i Göteborg med ert. yrkande. Vad är det för antigöteborgska förslag? Historielösa förslag! Bifall till yrkandet från M, D, L, KD. Tack!

Tack Martin! För detta har vi Daniel Bernmar (V) först och därefter Jonas Attenius (S). Vi börjar med Daniel. Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Martin på slutet här behöver något förtydligande kring vad det är Martin är upprörd över. Det finns ju några saker i den här kompletteringsbudgeten som hanterar bekymmer som vi har när det gäller likabehandlings och likställighetsprincipen. Ett av dem. sakerna handlar om hur vi debiterar utomstående aktörer där vi nu säkerställer att alla utomstående aktörer debiteras likvärdigt i kommunen. Då betyder det att alla skolor också kommer debiteras likvärdigt. Då finns det skolor som man kanske tycker bättre om och mindre om. Det kanske finns företag som man tycker bättre om och mindre om. Men lagstiftningen är sådan att vi ska agera enligt likställighetsprincipen. Och då ska vi göra det när vi tar ut hyra av externa parter. Därav betyder det att vissa skolor kommer få en högre hyra än vad de haft tidigare. Tack!

Tack Daniel! En kontrareplik begärd av Martin. Varsågod Martin!

Vad bra! Då har vi fått svar från Daniel Bernmar (V). Genom att han ogillar vissa elever på vissa skolor så ska alla elever på alla friskolor drabbas. Det är lösningen. Förstå! Ni vet inte vad ni håller på med. Den här politiken får ni driva på riks och det gör ni. Men kom inte ner och smutsa ner Göteborg med att behandla barn olika!

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V) för andra och sista replik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Nu hamnar vi i något konstigt affektiv diskussion. Det här handlar inte om det. Utan det här handlar om det enkla faktum att vi ska behandla alla externa parter lika. Oavsett om de är en skola, ett företag eller någon annan. Vem som helst som hyr en lokal av oss ska behandlas likvärdigt. har vi haft ett problem där vi har behandlat vissa externa parter på ett sätt och andra externa parter på ett annat sätt. Det behöver vi korrigera. Det finns fler sådana beslut i det här ärendet som rör lagstiftning som vi inte rår för. Då vill jag också förtydliga det. Om jag inte minns rätt så är det många i den här kammaren som har börjat prata om tjänstemannaansvar. Det vill säga att vi ska agera i enlighet med lagstiftningen även när det inte är ett myndighetsbeslut och att det ska kunna straffa sig om man inte gör det. Att då gå upp och bemöta en sådan fråga som skulle kunna falla under den framtida lagstiftningen om tjänstemannaansvar på det här sättet. Det tycker jag är olyckligt. Vi gör det vi måste för att gällande lagstiftning ska gälla. Tack!

Tack! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt för andra och sista replik. Varsågod!

Då vill jag ändå nämna Daniel Bernmar (V) vid namn så du får en replik till. Då vill jag ju veta nu när ni ger er på barnen och du hänvisar till lagstiftning. Kan du inte gå upp och läsa upp domar som gör att ni på den röda sidan är tvungna att höja avgiften för mer än de kommunala skolorna, för vanliga gympasalar, för vanliga göteborgska barn? Kan du inte berätta vilka domar du hänvisar till? Du står här och gömmer dig bakom lagstiftning. Ni är så genuint ideologiskt förstörda!

Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Det var S för en replik. Varsågod, Jonas!

Tack för det! Bara en kort kommentar. Martin far fram med olika områden. Du var inne på parkeringar. Vi gör ingenting. Vi gör ingenting för göteborgarna. Ja, Martin, göteborgare med bil i stan, barnfamiljer med bil i stan som behöver sin bil, där har vi fredat boendeparkeringar. Vi har fryst priserna. De har avstannat under den rödgröna styrelsen. Det vill jag ändå vara tydlig med. För övrigt vill jag också passa på, för jag har missat detta, att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag när det gäller delårsrapporten och kompletteringsplanen. budgeten, men också avslag på tilläggsyrkandet från L, M, D och KD. Frågan är i praktiken hanterad på helgerna. Tack!

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt för en replik. Varsågod Martin!

Jag har under ditt styre höjt dem med 40–50 procent, vissa ännu mer. Att ni fryser dem, som Socialdemokraterna har förhandlat med MP och V genom ett valår, det är bara för att det är valår. Nästa år kommer höjningarna fortsätta. Det kommer du få ge dig på, precis som du gav dig vid förra förhandlingen.

Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Sophia Nilsson (V), därefter Axel Josefson. Varsågod Sophia!

Tack ordförande och övriga! Jag tänkte lyfta några satsningar i kompletteringsbudgeten, bland annat det med stark information som närvaroinsats i centrala staden där många människor kommer att vistas. Det är jättekul att så många besöker vår stad. Det är jättekul med de stora eventen som fotbolls-VM och allt annat som händer. Men vi vet också att med mycket folk, och kanske även mycket alkohol, ökar risken för våld för olika människor. Det är bra med den här insatsen. Det finns även satsningar på verksamheten Blind fläck för att synliggöra de här tjejerna som befinner sig i eller som riskerar att hamna i gängkriminalitet. Vi vet hur utsatta de är också i dessa miljöer. Även att vi ska utreda behovet av fler anpassade platser inom kommunalt skyddade boenden är givetvis jätteviktigt att se över. Här vill jag dock skicka med att jag inte kommer att vara kvar här nästa mandatperiod, men jag trycker på hos mitt parti. Jag hoppas att alla övriga partier satsar vidare på att minska eller helst ta bort allt våld så att vi slipper jobba med de insatser som sker efter att våldet redan har skett. Jag yrkar bifall till KS förslag gällande delårsrapport och kompletteringsbudget.

Tack Sophia! Då är det Axel Josefson, därefter Pär Gustafsson. Varsågod Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, Martin, du har helt rätt. Vi kommer naturligtvis inte få några svar från vänsterpartierna här kring de skattehöjningar som de kommer tvingas genomföra under nästa mandatperiod. Vi kan väl dock nöja oss då med att nationellt så vill ju S höja skatterna med 40 miljarder och jag vet att Miljöpartiet Vänster ligger någonstans mellan 70–80 miljarder. Där finns det ju ändå någon form av hederlighet kring hur man ser på den ekonomiska politiken. Så vi kan väl hoppas att ni mognar i den här frågan. Så att väljarna kan få ett tydligt besked hur ni tänker hantera detta. Men jag skulle också vilja säga börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag på ärende 6 och sen på ärende 7 yrka bifall till yrkandet från M, D, L, KD samt tilläggsyrkandet från M, D, L, KD angående färjetrafiken mellan Stenpiren och Pumpgatan. Jag vill säga några ord om tilläggsyrkandet. Det som har nämnts här tidigare men det är väl vänstersidans tydliga kamp mot fri företagsamhet och föreningslivet. Vi har ju tidigare debatterat det här med friskolorna och att de nu helt plötsligt skulle betala full taxa för de här fritidsanläggningarna samtidigt som de kommunala skolorna skulle ha lägre taxa. I slutändan så är det ju barnen som drabbas i detta. Det är någon som kommer att få betala det här och det är de barnen och det är väl eller förlängningen, hela ambitionen om att återta kontrollen över välfärden. Och där hade vi också ett litet medskick till Jonas Attenius (S), att han kan väl få räkna på vad det skulle kosta oss att ta över all privat regi som finns idag. Skolor, förskolor, äldreomsorg, hemtjänst. Vad skulle göteborgarna behöva betala för detta? Det hade varit en rimlig del att faktiskt få reda på det, för det är ju den politiken som vi tänker genomföra nationellt. Och det är väl bra om vi vet vad vi ska ta höjd för här, för det kommer naturligtvis bli extremt. Tack!

Tack Axel! På detta har Jonas Attenius (S) och Daniel Bernmar (V) begärt replik. Vi börjar med Jonas. Varsågod!

Det märks att det är val. Det går i valtider här, så det är höga brösttoner från den borgerliga sidan. Det verkar som att ni tagit ut valförlusten i förväg, kan man konstatera, med den här desperata tonen och skrämselpropagandan. Jag satt och tittade i våra handlingar på delårsrapporten. Axel Josefson var uppe i förra anförandet och sa att Under vår tid ökade inte låneskulden. Den ökade från 40 miljarder till 50 miljarder under er tid. Efter det har vi haft en hisklig inflation också. Men den ökade. Du sade att den inte ökade, Axel. Den ökade ganska ansenligt under er tid. Men för att vända på frågan, då? Hur mycket ska ni skära ned? I ditt förra anförande var du uppe och sade att ni skulle avyttra saker. Vad är det du vill avyttra i den omfattningen? Jag tänker att det är bra med tillgångar. som ger avkastning och stabilitet? Vilka delar är det som ska avyttras? Vad ska skäras ned? Vi hade en debatt innan om funktionsstöd. De får inga extra pengar. Hur ska det finansieras? Jo, med ingenting. Det är det som är grejen från den borgerliga sidan. Ingenting.

Tack, Jonas! På detta har jag begärt en kontrareplik. Varsågod Axel!

Tack Jonas! Man kan ju fundera. Först och främst är det lite glädjande att du vill diskutera framtiden och att vi inte ska behöva diskutera dåtid hela tiden. Det tycker jag är en positiv förändring här under de senaste 45 minuterna. Men som sagt, vi har ju föreslagit ett antal åtgärder under de här fyra åren. Alltifrån att vi ska ta krafttag för att bekämpa slöseriet. Vi har till och med motion tror jag här idag som du kan rösta ja till runt omkring att kunna komma till rätta med detta. Vi har föreslagit olika typer av försäljningar. Det har du sagt nej till. Så vi har faktiskt gjort en hel del saker. Och det är klart, den svåra ekonomiska situation som ni har satt oss i nu, 1,3 miljarder som vi ska försöka hitta i den här budgeten, det kommer naturligtvis kräva en hel del. Men vi har ett antal alternativ som vi har lagt fram. Ni har ju sagt att ni vill utöka välfärden. Ni ska ju införa sextimmarsdag och så vidare och så vidare. Och ni har inga förslag på hur ni ska finansiera det här. Det är ju egentligen det. Jag tror både vi här från oppositionen och väljarna gärna skulle vilja veta, hur ser ni på detta? Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S) för andra och sista replik. Varsågod!

Tack för det! Det har talats mycket om de förslag som oppositionen har lagt den gångna tiden under den här mandatperioden. Men det är ju inte jättelänge sedan som den här sidan styrde. den här stan. Det är ju faktiskt fyra år sedan. Knappt tre och ett halvt. Och vi har ju faktiskt facit, hur det var. Eller hur? Det var precis som du sa, Axel, du är ärlig med det. Ni ville sälja ut. Nu stoppar vi mycket utförsäljningar på den tiden, men ni ville sälja ut. Ni ville skära ned, och det var uppenbart att ni också gjorde på olika sätt. Utifrån den pris och kostnadsutveckling vi hade där och då så lade ni ungefär hälften utav den prognostiserade uppräkningen. Här har vi kompenserat fullt ut, och det har varit en styrka för det här rödgröna styret att vi har kunnat göra det under den här mandatperioden. För oss går välfärden först. Och det är ganska uppenbart, tycker jag, de argument som har varit framme från. Från gruppledarna och ledamöterna på den borgerliga sidan att det handlar bara om att sälja ut, sälja ut, skära ner och skära ner. Tack!

Tack Jonas! Då lämnar vi ordet till Axel Josefson för andra och sista replik. Varsågod!

Tack fru ordförande! Ja Jonas, jag vet inte om du brukar se på det här programmet Lyxfällan. Det kanske är dags att du, om du inte har gjort det, kanske det är dags att du gör det. Det är en enkel ekvation. Antingen får du skära ner på dina kostnader eller så får du öka dina intäkter. Det är det som står till buds. Vi har lagt ett antal. förslag både på att öka intäkterna och att kunna skära ner kostnaderna. Ni har inte lagt några förslag. Ni säger att ni ska fortsätta sprätta vidare med pengar. Du sitter och skrattar lite här Jonas, men jag undrar vad är det du dömer ut alla de här förslagen vi har lagt? Men vad är era förslag? Hur ska ni lösa detta? Det är väl ändå rimligt att vi ska kunna få ett svar på det? Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar för en replik.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det är lite intressant att det blir ett väldigt högaffektivt bemötande när vi försöker följa den lagstiftning och den gällande rätt på ett område där det råkar negativt påverka i det här fallet friskolorna. Det är sådant som händer. Jag hör inte alls samma högaffektiva bemötande när man själv la en budget apropå det Jonas var inne på tidigare. Där man till 2030 skulle skära 27% för stödresurserna till utsatta barnfamiljer och barn och unga i behov av stöd. Så ser det ut med högerns politik. Det handlar ju inte om att se till att barn och unga har det bra i hela Göteborg utan det handlar om att gynna vissa intressen. Det är därför vi får det här högaffektiva bemötandet där det inte längre handlar om att följa lagar och regler när det gäller vissa medan man utsätter andras barn för nedskärningar. Det Göteborg ska vi inte ha. Tack!

Daniel. Och med detta har Axel Josefson begärt en replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige! Ja, det är ju ganska märkligt att vi får höra från vänstersidan här om att följa lagar och regler. Det är väl inget styre som har blivit fällt så mycket som ni har blivit för att bryta mot lagstiftningen. För oss så spelar det ingen roll om katten är svart eller vit så länge den fångar möss. Den gamla kommunistledarens uttryck. Ni går ju systematiskt efter alla de privata alternativ som finns och försöker försvåra för dem oaktat. konsekvenserna för barnen. Det här med de här gymnastiksalarna kan ju låta som en ganska trivial sak, men det är klart, hade vi haft barnens intresse, då hade vi naturligtvis sett till att lösa detta, behandla barnen på samma sätt. Men det vill ni inte. Och så gömmer ni er bakom en lagstiftning här, där ni inte ens kan påvisa vad det är för lagstiftning ni hänvisar till som säger detta. Det här är något ni har hittat på, bara för att komma åt detta. Men du Daniel, kanske skulle kunna berätta för oss vad det skulle kunna leda till? kunna kosta Göteborg att ta över all den privata verksamhet som finns idag. Skolor, förskolor, äldreomsorg. Om nu eran politik skulle bli verklighet uppe i Stockholm.

Tack Axel och då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar. För sin andra och sista replik. Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Skulle kunna prata en kvart om hur viktigt det är att återta den demokratiska kontrollen av välfärdssystemet. Jag skulle kunna prata länge om alla de miljarderna som försvinner ut av våra gemensamma skattepengar, inklusive göteborgarnas skattepengar, som borde gå till barnens utbildning, till välfärden och till omsorgen om våra äldre. De pengarna hoppas jag verkligen att vi med ny inriktning för Sverige säkerställer att de går till det de är till för, i stället för att fylla fickorna på miljardärer och riskkapitalister runt om i världen, från kanadensiska pensionsfonder till rika. knösusar i Stockholmsgräddan. De ska inte ha våra skattemedel. De ska gå till äldre, till barn och unga och till de med behov av stöd. En ny inriktning för Sverige är nödvändig. Tack Axel för att du ger mig möjlighet att säga det!

Då lämnar jag ordet till Axel Josefson för andra och sista replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktigegöteborgaren! Men jag skulle hålla med dig Daniel, om vi hade haft en situation där våra välfärdsföretag hade fått betydligt mycket högre ersättningar, haft mycket sämre kvalitet. Då håller jag med dig. Det är klart att vi ska komma åt det. Men nu är det inte så. Det här är verksamheter som får lägre ersättning men i många fall har högre kvalitet. Vad är problemet med detta Daniel? Vad är problemet? Det tror jag att vi gärna hade velat ha svar på. Jag ser inte riktigt detta problem, att vi faktiskt har verksamheter som kan leverera ett betydligt högre resultat än vad vi själva lyckas med till en lägre kostnad. Vad är bekymret med detta? Tack.

Då ska vi se, Daniel har fått två repliker med eftersom han namngav dig. Ja, ja, ja. Jag ville bara förtydliga varför. För han sa ju Daniel. Ja. Att du postroferat honom. Så vill ni inte ha flera än två, då ska ni inte namnge personerna. Då är vi tacksamma. Javisst, varsågod. Tack.

Jag tycker att det blir lite märkligt. När jag förut blev apostroferad av Daniel Bernmar (V) vid flertalet tillfällen, han sa Pär Gustafsson (L), Pär Gustafsson (L), Pär Gustafsson (L), då fick inte jag möjligheten till en femte replik. Så jag tycker att vi borde behandla alla ledamöter lika i den här församlingen. Tack!

Innan jag lämnar ordet till Daniel, det gör vi också i presidiet, om någon namnger någon annan och man begär. Vi brukar vara väldigt generösa. Vi försöker inte särbehandla någon i det här rummet. Vill ni svara på de här replikskiftena så är det bra att ni inte namnger personerna. Varsågod Daniel.

Tack ordförande och jag tackar frågeställaren för att få möjlighet att undervisa kring hur välfärdens finansiering har korrumperats av aktiebolag. Då är det nämligen så här att i skollagen så får skolorna samma ersättning trots att uppdraget som aktiebolagsdrivna skolor har är betydligt mindre. Varför ser det ut på det sättet? Jo, det är därför att kommunen alltid har ett grundläggande ansvar för alla elever och därför måste. ..vara beredd att agera och kunna hantera den kapaciteten. Det är också så att de aktiebolagsdrivna skolorna systematiskt plockar ut resurser i form av att man plockar de elever med starka förutsättningar och låter de elever med svagare förutsättningar vara kvar på de kommunala skolorna så att arbetstyngden blir helt olika. Detta är bara två exempel på hur aktiebolagsdrivna skolor i praktiken fungerar som. som en igel på välfärdssystemet. Det ska vi inte ha. Tack!

Tack Daniel! Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Pär Gustafsson (L). Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Pär!

Tack så mycket ordförande! Jag vill börja med att till protokollet yrka bifall till vårt yrkande i kommunstyrelsen angående kompletteringsbudgeten och till vårt tilläggsyrkande från i dag om utökad färjetrafik. Jag tänkte att jag skulle uppehålla mig först kring det magplask som det rödgröna styret levererar. Simlyftet har ju verkligen varit en framgångsrik satsning i den här staden som vi har genomfört tillsammans med simföreningarna. som nu avslutas abrupt när det ska återkommunaliseras. Det kanske känns tryggt för er att återta kontrollen. Jag är väldigt stolt över det samarbete som vi har haft med simföreningarna och delar helt den kritik som de skickade över via brev i går till hela den här församlingen. Jag vill passa på att tacka för det arbete som de har gjort för att öka simkunnigheten i vår stad. Jag tänkte att jag skulle ta mig vidare till ett stolt. Uppskott från de rödgröna i kompletteringsbudgeten. Vi har redan varit inne på den här frågan. Nu vill de rödgröna partierna att de fristående skolorna ska betala normaltaxa när man ska hyra idrottslokaler i stället för att använda skoltaxan, som övriga skolor följer. Jag förstår att man kan tycka mycket om fristående skolor och lagstiftningen kring dem. Som vi alla vet är det en nationell debatt och hör hemma där. Jag tycker det är djupt problematiskt, som Martin Wannholt var inne på innan, att vi gör skillnad på barn och barn. Det är barn i fristående skolor som kommer att drabbas. Det är de skolorna som kommer att ha mindre resurser till undervisningen. Det är barn i fristående skolor som kommer att drabbas av det. Jag vill också passa på att avsluta. Jonas Attenius (S) var uppe och sa här att frågan om utökad färjetrafik är i princip löst. Vad bra! Då kan vi väl göra det rätt och riktigt och se till att skicka det uppdraget till ansvarig nämnd så kan de fatta det beslutet i nästa vecka. Tack!

Tack Pär! På detta har Marie Brynolfsson (V) och Daniel Bernmar (V) begärt replik. Vi börjar med Marie Brynolfsson (V) först.

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, ett riktigt magplask, får man väl säga, att Liberalerna har gjort. Vi har ju många gånger här debatterat kvaliteten i funktionsstödsnämndens verksamheter. Och här hade ni ju en chans att göra någonting åt det. Så jag frågar igen då, om ni kan simma upp ur vattenytan, ska ni då låta det ta mycket längre tid? att utbilda personalen i de nödvändiga utbildningarna som man behöver, eller ska ni göra nedskärningar i verksamheten? Det är de två alternativen som finns, eller om ni tänker att det är gratis kanske, men jag tänker att du kanske kan svara på det, Pär.

Tack Marie, och då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson (L) för en kontrareplik. Varsågod Pär.

Tack så mycket ordförande och tack för frågan. Så vitt jag vet så pågår det just nu rätt omfattande satsningar på vår personal, både i förskolan och på funktionshinderförvaltningen, i att se till att lyfta kunskapen hos våra anställda. Det är i grunden väldigt bra. Hör och häpna, det görs till och med med statliga pengar.

Tack Pär, och då lämnar jag ordet till Marie, som är för andra och sista replikskifte. Varsågod Marie.

Tack så mycket. Men det står ju att ni ska utöka insatserna, inte bara låta de befintliga fortgå. Så då undrar jag hur ni ska göra då när ni utökar de befintliga insatserna. Nämnden själva signalerar ju att det här kommer kosta en rätt ansenlig summa pengar. Inte ens den som vi skjuter till kommer ju att täcka de här kostnaderna fullt ut. Så då blir ju frågan tillbaka. Friskolebarnen undrar över barnen med funktionsnedsättning. Struntar ni i dem då? Hur ska man tolka det här? Vad ska ni skära ner på i verksamheten för att den här kompetensutvecklingen ska ske? Tackar!

Tack Marie! Då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson (L) för andra och sista replik. Varsågod!

Jag tror att vi alla har blivit varse den senaste tiden att det finns många problem att hantera i funktionsstödsförvaltningen och att det också finns resurser som kan användas på ett betydligt bättre sätt. I går var jag och träffade ett assistansbolag och fick höra rätt hårresande berättelser. Bland annat var det en person som hade haft assistans och stöd i över 30 år. men som nu inte vågade ta fajten med staden och i stället valde hemtjänsten. Jag hörde ett annat fall där en socialsekreterare hade sagt att om du inte följer det här nu så kan jag dra in assistansen åt dig. Bara där har vi ju resurser att hämta när vi har en sådan personal som behandlar individer på det sättet. Jag är helt övertygad om att vi kan göra viktiga insatser inom ramen för det som förvaltningen är tillsatt för.

Tack Pär! Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V). Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Jag trodde faktiskt ingen från det tidigare lilla högerstyret skulle våga ta upp det haveri som simlyftet har blivit tack vare det som hände förra mandatperioden. För två mandatperioder sedan införde det dåvarande rödgrönrosa styret. Simlyftet som ett sätt att ge alla barn i Göteborg simskola. Så i förskoleklass, årskurs två, skulle alla barn få chansen att gå i simskola gratis genom skolan. Detta, så fort Lilla Högskolan tog makten, monterade de ner det projektet och gjorde i stället en betydligt mindre direkttilldelning till föreningslivet. Den lösningen står det nu klart är olaglig och vi befinner oss nu i ett akut läge. läge därför att rädda Simlyftet överhuvudtaget ska kunna finnas kvar så behöver vi bedriva det i egen regi. Så det är hela lilla högerstyrets egen konstruktion som nu har havererat. För mig är det ett under att Pär beskriver det som ett magplask för oss när vi försöker rädda vad som räddas kan.

Tack Daniel! Då är vi tillbaka i talarlistan och det börjar med Dan-Ove Marcelind. Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod, Dan-Ove.

Tack så mycket. Jag börjar kommentera det här med regeringen. Egentligen är det den första presskonferensen till den sista kompletteringsbudgeten så har det här återkommit att man har skyllt på regeringen. Det börjar bli smått tragikomiskt. Och det gör man trots att Göteborg är den kommun som får näst mest statsbidrag och kommunal utjämning av alla 290 kommuner i Sverige. Stockholm betalar alltså ut mer. Det är utjämning än vad Göteborg får. Men över till kompletteringsbudgeten. Det är en kompletteringsbudget där oförmågan att prioritera det grundläggande välfärdsuppdraget lyser igenom. Det som dock lyser igenom allra mest är det som egentligen präglat hela den här mandatperioden. Det är politisk aktivism. Nu är det, som vi har diskuterat, friskolorna och alla de tusentals barn och ungdomar som valt en sådan skola i Göteborg som ska straffas. I stället för skoltaxan ska friskolorna betala den väsentligt högre taxenivån i stället. Allt från idrottshallar till skolbad, friluftsdagar kommer bli väsentligt mycket dyrare. Varför kan man fråga sig, vem vinner på detta? Några rimliga förklaringar tycker inte jag har framkommit i den här debatten mer än den politiska drivkraft som finns i den här staden att göra det svårt för alla andra utförare än kommunens egna. En spade är en spade, en skola är en skola, oavsett om den är kommunal eller i friskoleform. Även om en kompletteringsbudget är en kompletteringsbudget och långt ifrån fångar alla verksamheter så tycker jag att det ändå lyser igenom skillnaden mellan de politiska alternativen i Göteborg. Vi prioriterar på riktigt det grundläggande välfärdsbidraget medan det rödgröna styret lägger sin kraft i marginalen. Ja, tack, jag nöjer mig så.

Tack, Dan-Ove! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors. Därefter Jenny Broman. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Göteborgs Stad står inför ett ekonomiskt läge som kräver både ansvar, omdöme och tydliga prioriteringar. I Centerpartiets förslag ger vi uttryck för just denna balans. Vi föreslår riktade och nödvändiga satsningar, men vi tar också ansvar för stadens ekonomi genom att endast ta ut 38 miljoner ur den allmänna reserven. Det är en avsevärt mer återhållsam nivå än vad. Låt mig också lyfta några av våra viktiga prioriteringar för ett tryggare, friare och mer medmänskligt Göteborg. Vi vill såklart stötta våra äldre. Det är en självklarhet att äldreomsorgen ska kompenseras för snöröjningen som skedde i vintras. Därför tilldelar vi 23 miljoner kronor till dem. Men vi vill också investera i våra unga. Varje ung person har rätt till stöd för psykisk ohälsa om man drabbas av det. Därför avsätter vi 2 1⁄2 miljoner i vår budget för att stärka samverkan mellan skola, socialtjänst och regionen så att ingen faller mellan stolarna. Vi vill också skapa en tryggare stad, stärka stödet till brottsoffer och säkra resurser till det viktiga arbetet med En blind fläck som vänder sig till unga tjejer i gängmiljö. Vi värnar också stadens kulturliv. I den här budgeten föreslår vi ett engångsstöd på 3 miljoner till våra kämpande livescener och musikstudior. Man kan också glädjas åt att Socialdemokraterna och Blerta Hoti nu har tagit sitt förnuft till fånga och äntligen insett hur avgörande scener som till exempel Pustervik är för stadens kulturella infrastruktur i stället för att köra ned i sitt vanliga ideologiska dike. Vi välkomnar den omsvängningen så klart, men vi undrar vad kulturlivet kan vänta sig nästa gång. För Centerpartiet är kulturen inte en tillfällig åsikt utan en övertygelse. Så yrkar jag bifall till delårsrapporten och bifall till Centerpartiets förslag till kompletteringsbudget.

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Jenny Broman, därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Jenny!

Tack så mycket för ordet! Det är ju sista kommunfullmäktige inför sommaren. Och finns det någon härligare stad att vara i på sommaren? Det kommer hända massor saker i sommar. Jag älskar verkligen Gothia Cup! Kommer hit och det är massor med ungdomar överallt på stan. Kanske lite stökigt ibland på spårvagnarna. Men så himla härligt! Men det är ju det att när det är mycket som händer, mycket folk som samlas, då kan det ju bli lite gruff. Det är ju lite det här. Vad gör du av dina känslor när ditt lag försvinner? Vi vet tyvärr att våldet ökar. Man går hem och man är arg och våldet för kvinnor ökar tyvärr. Samtidigt så självklart tar vi även ansvar för det här. Vi ska göra en jättestor informationskampanj om vart man kan vända sig om man vet om att man har svårt att hålla ordning på sina känslor. En viktig del. Men det är också så att det ska ju självklart förekomma att ens ett våld uppstår. Vi kommer ha pop-up verksamheter. Det kommer vara fler vuxna på stan där vi vet att det kommer vara mycket folk i rörelse. Det är lite så att föräldrar tar med sina ungar ut på krogen, turister kommer och så kanske man lite har druckit ett par glas för mycket också och då behöver vi också rycka in som stad, även om man kanske kommer utifrån. Det ser vi till att säkra upp nu. Inte en jättestor ekonomisk satsning, men kommer betyda väldigt mycket. Men vi vet ju också att om våldet väl har uppstått så behöver vi skydd och vi vill göra en undersökning. För vi vet att just nu, efter lagändringen, saknas det platser både i de ideella och de kommunala. Så vi vill se om det kan finnas behov av fler kommunala platser så vi slipper ha de här aktiebolagen. För vi vill inte ha samma som HVB-hemmen, att det är kriminella som börjar profitera. Tack!

Tack Jenny! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Du kan stryka dig. Det är vi tacksamma för. Även Jenny. Marie, du har ju också strukit dig. Då är det tomt för talarlistan. Och precis som jag sa i början att vi debatterar både delårsrapporten och kompletteringsbudgeten. Men vi börjar med delårsrapporten per mars 2026. Under överläggningarna yrkar Daniel. Ber om ursäkt. Nummer 6 som är delårsrapport. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Nu kommer ni tycka att det är jobbigt, men jag måste läsa hela underlaget innan vi går till beslut. Kommunstyrelsen föreslår att Äldre samt Vård och omsorgsnämnden tilldelas 23 miljoner kronor i utökat kommunbidrag för 2026 för kostnader i samband med januari snöfall. Stadens nämnder och bolagsstyrelser får de uppdrag som framgår av handlingarna. Göteborg & Co AB tilldelas 6 miljoner kronor för 2026 i utökat kommunbidrag och uppdras att fördela dessa för att hantera kostnader i samband med. Herr talman! Välkomna till dagens debatt om det kommunala valnämndsprogrammet. Vi börjar med att debattera förslaget till kommunal valnämnd. Det handlar om valnämnden. I valnämnden 2021 tilldelas kommunalvalen, VMHL, 1,5 miljoner kronor i utökat kommunbidrag för ökade kostnader i samband med allmänna val 2026. Kommunstyrelsen tilldelas 1 miljon kronor för 2026 och 2 miljoner kronor för 2027 och framåt för samordning av stadens arbetsmiljöarbete och rehabiliteringsarbete. Finansiering av borgerliga vigselförrättare hanteras. Stadsmiljönämnden, stadsfastighetsnämnden och idrotts och föreningsnämnden får mandat att avropa upp till 8 miljoner kronor utan ytterligare beslut i nämnden. Från den kommuncentrala avsättningen för beredskap för trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder för ökat genomförande av planerade trygghetsskapande åtgärder inom platssamverkan. Socialnämndernas centrum Nordost, Hisingen och Sydväst tilldelas 2 miljoner kronor från den kommuncentrala avsättningen för beredskap för trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder för verksamheten blind fläck. Fördelning sker enligt resursfördelningsmodellen för barn och unga. Finansiering ökar med helårseffekt till 4 miljoner kronor 2027 och fördelas i ordinarie budget. Socialnämnden i Hisingen får mandat att avropa upp till 5 miljoner kronor från den kommuncentrala avsättningen för beredskap för trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder för kostnader kopplade till för upprätthållande av brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Ägardirektivet för Förvaltnings AB Framtiden justeras i enlighet med vad som framgår av handlingen. Göteborgs stads avgifter för skola och pedagogisk omsorg gällande maxtaxa fastställs att börja gälla från den 1 juli 2026. Göteborgs stads avgifter för förskola och pedagogisk omsorg för 30 timmars vistelsetid fastställs att börja gälla från den 1 september 2026. Göteborgs stads avgifter för fritidshem, pedagogisk omsorg och omsorg på obekväm arbetstid gällande maxtaxa fastställs att börja gälla från den 1 juli 2021. 2026. Justering av Göteborgs stads regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning i enlighet med vad som framgår i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande godkänns. Förslagen finansieras genom att 50 miljoner kronor i anspråk tas av den allmänna reserven. Under överläggningen yrkar Daniel Bernmar (V), Bosse Parbring och Jonas Attenius (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Martin Wannholt, Axel Josefson, Pär Gustafsson, att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M D, L och KD i kommunstyrelsen och tilläggsyrkan från L, M D och KD den 11 juni 2026. Emmyly Bönfors, att fullmäktige beslutar bifalla yrkan från C den 8 juni 2026. Jörgen Fogelklou, bifall till tilläggsyrkan från L, M D och KD den 11 juni 2026. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Martin Wannholt och Emmyly Bönfors med flera. Jag kommer därefter att ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Martin Wannholt med flera? Bifalles förslaget från Emmyly Bönfors? Jag anser att kommunstyrelsens förslag bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Och då väntar vi en stund tills alla har kommit in. Ja, då har ju votering begärts och det ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Martin Wannholt med flera som motförslag? Antas förslaget från Emmyly Bönfors som motförslag? Jag finner att förslaget från Martin Wannholt med flera antagits som motförslag. Och då återstår huvudvoteringen. Ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Martin Wannholt med flera. Korrekt uppfattat? Då startar jag omröstningen. Varsågod och rösta. Jag stoppar omröstningen. Med 40 röster mot 29 och 12 avstår, bifalles kommunstyrelsens förslag. Då återstår tilläggsyrkanden från L, M D och KD. Bifalles tilläggsyrkanden? Avslås de? Jag anser att tilläggsyrkandena är avslagna. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Varsågod och rösta. Jag stoppar omröstningen. Och med 40 röster mot 38 och 3 avstår avslås tilläggsyrkandena. Reservation från M, L, D och SD. Det är antecknat. KD. Vill ni reservera er också? Ja Okej biljettprisfrysning enligt plan och värna den kommunala subventionen

Då kommer vi till ärende 8. Hemställan till regionfullmäktige om att genomföra biljettprisfrysning enligt plan och värna den kommunala subventionen. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stad hemställer till regionfullmäktige om att genomföra den planerade frysningen av biljettpriser i konstigtrafiken i enlighet med regionfullmäktiges budget för år 2026. Här har ordet begärts av Axel Josefson, därefter Jonas Attenius. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag skulle börja med att yrka bifall till yrkandet från M, D, L, KD och avslag på övriga yrkanden. Jag kan väl tycka att det här är ett av de mer pinsamma ärendena vi har haft uppe i den här fullmäktigeförsamlingen där vi ska tillskriva regionen för att med vänsterns språkbruk det lilla vänsterstyret har krackelerat i sitt styre och inte lyckats. kunna hålla ihop det man tydligen har lovat andra kommuner i det här sammanhanget. Jag tycker väl att det är mer rimligt hade varit då att man hade hade tillskrivit att de skulle avgå om de nu inte kan hålla det man faktiskt gör när man ska försöka teckna firman. Men med det sagt så har det kommit ett betydligt mycket bättre förslag nu från regeringens sida där man nu går fram och halverar priset för månadskort och vi är väldigt angelägna om att detta också ska hända. för alla göteborgare och med hänvisning till att det var lite oklart hur det lilla vänsterstyret i regionen tänker hantera den här frågan så är det väl bra att vi ligger på och säkerställer att göteborgarna också får ta del av den här fantastiska förmånen. Tack!

Tack! Nästa talare är Jonas Attenius (S), därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Jonas!

Tack, fru ordförande, fullmäktigeledamöter! Att vanligt folk ska kunna leva ett gott liv i Göteborg är en viktig fråga för det rödgröna styret. Det gäller alltid, inte bara när det är vart fjärde år och det är dags för valfläsk från nationell nivå. Därför har det rödgröna styret sänkt biljettpriset för alla göteborgare permanent. Vi har under senare tid, och vi hörde det alldeles nyss, Axel Josefson lovordat. Den här satsningen som man gör från nationell nivå är mycket positiv från deras sida. Man kan fundera på hur man resonerar framåt här. Framför allt, säger ni samma sak till era partivänner i regionen, som hela tiden lägger fram olika förslag på att höja biljettpriserna? Vi har precis tagit del av det. I förra veckan var det väl så att det nu har gått upp lite grann på grund av moderata och andra borgerliga förslag. företrädare i regionen. Man kan ju fundera då, med vissa lovord till bud som har varit här, kommer ni själva acceptera det rödgröna styrets prissänkning efter valet? Och kommer ni då se till att inte riva upp den? Eller är det bara några månader här och nu som gäller och lite valfläsk till för dem som har tajt ekonomi? Göteborgarna förtjänar ett svar på den frågan. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Axel Josefson M begärt replik.

Tack för det herr ordförande! Som sagt, det här är en viktig åtgärd för att kunna ge människor lite mer pengar i plånboken. Regeringen har ju gått fram med ett antal olika insatser för detta och nu gör man det också inom kollektivtrafiken, vilket jag tycker är bra. Vad som händer efter valet kan man ju alltid fundera på. Jag kan ju tycka personligen att det här är en ganska dålig deal som ni har tecknat. Där regionen som faktiskt ansvarar för kollektivtrafiken också ska vara beredd att betala för den. Nu betalar göteborgarna dubbelt, dels genom skatten till regionen, dels genom skatten till kommunen. Moderaterna däremot har ju gått fram med att man ska se kollektivtrafiken som en skattefri förmån. Det innebär ju egentligen för en kommun som Göteborg att man skulle kunna göra en löneväxling som inte hade varken drabbat kommunen eller enskild och där du fått ner priserna till 500 kronor. för ett månadskort. Så det är klart att det är ett betydligt mycket bättre alternativ än de här 120 kronorna som ni nu pratar om. Tack!

Kontrareplik begärd, Jonas Attenius (S). Varsågod!

Tack för det! Ja du, Axel, du sade precis nu att det här är viktigt för att få mer pengar i plånboken, att det är ett bra sätt att stötta och så vidare. Men det där gäller ju inte bara några månader över valet. Det gäller ju även fortsättningsvis. Det är det jag menar. Vi från den här sidan har gjort det här permanent. Det är en styrka, och det är ett svar på hur vi ser på hur vi kan underlätta kostnadsbördan för våra göteborgare. Men om jag tolkar dig rätt då, Axel Josefson, kommer du att göra något åt det här. Jag hoppas att inte det händer, men jag skulle vilja att du gjorde något. Du får leda den här staden, så kommer ni riva upp vår biljettprissänkning. Det är så jag tolkar det. Det kommer bli dyrare för göteborgarna att åka kollektivt. Tack!

Tack, andra replik begärd. Axel Josefson M. Varsågod!

Tack för det ordförande! Nej Jonas, det kommer att bli billigare. Du lyssnade inte på vad jag sa. Vårt erbjudande eller vårt alternativ, genom att hantera det här som en skattefri förmån, blir att ett månadskort kommer att kosta 500 kronor. Vad kommer ditt månadskort kosta efter valet? Det är ju det som är den stora skillnaden i detta. Sedan är det ju lite paradoxalt här. Vi vet ju vad vänstersidan lovar. Göteborgarna, det är ju höjda skatter. Det är både vad vi gör nationellt, 40 eller 80 som vänsterpartierna säger, och ni sitter med underskott här på 1,3. Min fråga till dig är, kommer du fortsatt kunna behålla den här skattesubventionen när du inte har några som helst förslag på åtgärder i detta? Tack!

Tack! Andra och avslutande kontrareplik. Jonas Attenius (S). Varsågod!

Tack, fru talman! Nu spekuleras det i olika modeller och tänkbara metoder efter valet och så vidare. Jag kan bara konstatera att fakta är att det är. Vi har gjort det billigare, och det förslaget ligger fast. Det sker nu, och det gäller, förutom att borgarna i regionen givetvis höjer biljettpriset. Det är beklagligt. Det visar dem i sitt rätta ansikte hur de vill hantera det. Min fråga blir återigen om ni kommer att riva upp det rödgröna styrets biljettpris. sänkning för göteborgarna. Jag kan bara tolka det som ett tydligt ja från Axel Josefsons sida.

Tack! Tillbaka till talarlistan och det är Jörgen Fogelklou, därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet, herr ordförande! Sist jag var och handlade månadskort, det gör jag ju en gång i månaden, sa hon 850 kronor. Då svarade jag lite käckt att det var dyrt. Då tittade hon på mig med förakt och sade att jag betalar 2 000 kronor i parkeringsavgift, och jag jobbar klockan fem. Jag har inget alternativ till att åka kollektivtrafik. Men det är en helt annan fråga. Jag tänkte gå upp och yrka bifall till yrkandet från M, L och KD. Jonas, för det här handlar ju om en hemställan. Vi har varit på våra kollegor i regionen som sitter här. Och de säger ju att Alliansen och Sverigedemokraterna, vi är ju beredda att gå fram med detta. Hur är det med era partier? De ligger ju på som bara den i regionen. Jag pratade med Håkan Lösnitz, vårt regionråd, som säger att det här är vi på för det här måste ju igenom nu. Det här är ju, oavsett vad man tycker om detta, så är det ju gratis pengar om vi gör det. Så det här måste ju snabbas på, så kom igen nu! Så att rösta ja till detta yrkande nu. Tack!

Tack. Reservtalare, Daniel Bernmar (V). Efter Petra Elf. Varsågod Daniel!

Tack. Ordförande, fullmäktige, Göteborg. Jag ska börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Ja, hyckleriet vet ju inga gränser. Det här är en helt ny nivå av hyckleri som jag faktiskt aldrig har upplevt. 16 år har jag hållit på med lokalpolitik här. I 16 år har högern i denna kammare, i regionen, överallt arbetat successivt. Om och om igen. 2019 senast valde det dåvarande lilla högerstyret att ta bort den dåvarande kommunala subventionen och höja månadspriset på kollektivtrafiken med 100 kr. Så det är liksom track record. Jonas, vi har svaret. Vi har historien. Vi vet vad som har hänt. Vi vet också vad talepunkten har varit. Talepunkten har i 16 år varit minst 50 % ska man betala med egenavgifter, minst 50 %. Det är också det som är anledningen till den ilska som för ett halvår sedan ledde till att högern i regionen körde över styret, nämligen att man måste se till att ha 50 %. Det ska vara dyrare att åka kollektivtrafik. Vi ska fortsätta höja priset för alla dem som är beroende av kollektivtrafik och som rör sig i staden på ett klimatsmart sätt. Vi rödgröna partier har både i regionen och här tänkt helt annorlunda. Vi har velat lätta även plånböckerna för de människorna som åker kollektivt. Framför allt har det varit så, och väldigt entydigt så, att prisindexet i kollektivtrafiken ligger långt över prisindexet för biltrafikanterna. Så det har alltså blivit mycket snabbare och mycket dyrare för de som reser kollektivt än för de som reser med bil. Jag får återkomma. Tack!

Tack! På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack för ordet, herr talman! Om jag skulle berätta vad jag har hört under mina 16 år i det här kommunfullmäktige skulle ni tappa hakan. Men det är lite förundrande att Daniel Bernmar (V) går upp och röstar nej till en jämlikhetsreform, för det är precis det som det här handlar om. Vi har haft människor som är tvungna att ta bilen. Under inflationen och drivmedelspriserna har det drivit upp. Där har vi gått in med ganska stora subventioner för att göra livet lite, lite enklare för dem. Nu är det faktiskt de som är tvungna. att ta kollektivtrafiken, att de också får lite mer pengar i plånboken. Det här är en jämlikhetsreform, och det säger du nej till. Tack!

Kontrareplik Daniel Bernmar (V), varsågod!

Ja, Jörgen, du har ju inte suttit 16 år i den här församlingen så det blir väldigt konstigt att föreställa sig att du skulle kunna någonting om vad som hände här för 16 år sedan. Det har inte jag heller gjort. Jag sa nämligen i kommunpolitiken, där jag har varit aktiv i 16 år. Och sen undrar jag om högern är läskunniga. För det är någonting som inte stämmer här. För om ni bara googlar lite så kommer ni upptäcka att styret i regionen har svarat och sagt att de kommer göra sitt yttersta för att säkerställa att det här införs. Därför att det är ju gratispengar. Slut citat. Mycket spännande uttalande från en höger som säger att ingenting är gratis. Och som kritiserar oss konstant för att vi minsann lägger pengar på saker vi inte ska lägga pengar på. Jag ska komma ihåg det och kalla alla pengar som bara dyker upp i våra budgetar för gratispengar. Och så har vi slut på den diskussionen för all evighet. Tack!

Tack. Jörgen, vill du ha replik så får du begära den. Andra replik begärd. Jörgen Fogelklou, varsågod.

Tack för ordet. Och jag ska ge Daniel helt rätt i det. Jag har bara suttit tolv år här, tack.

Tack. Då var nästa replik begärd av Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, Daniel, jag har faktiskt suttit här i snart 16 år i den här församlingen och jag håller med dig. Jag har aldrig upplevt att vi har ingått avtal med en annan part och sedan har de inte kunnat hålla detta. Det är ju högst anmärkningsvärt att regionen tydligen går fram och tecknar avtal med Göteborgs Stad. Det är en viktig fråga för oss och sedan visar det sig att man inte har täckning bakåt. Det är väl rimligt att man skickar ett brev, men då tycker jag att det är tydligt. skulle vara att ni inte kan teckna firman, ni får ju lämna detta då. Det är väl den enda logiska slutsatsen att vi inte kan teckna avtal med regionen, för det finns inget fungerande styre i regionen som det ser ut nu. Vi får väl hoppas att det blir ordning och reda i regionen efter valet. Tack!

Tack! Kom till replik. Daniel Bernmar (V), varsågod!

Tack ordförande! Jag tycker det säger någonting om det enorma hyckleriet som högern har, att det var viktigare för högern att förstöra den här satsningen för göteborgarna än vad det var att bedriva en vettig politik. Det var viktigare för högern att höja priserna i kollektivtrafiken än att säkerställa att kollektivtrafikresenärernas plånböcker var skyddade. Ja, fram tills dess att man fick opinionssiffrorna vill säga. Fram tills dess...tills dess att regeringen insåg att vi förlorar det här valet därför att storstadsväljarna inser att högerpolitik är skadligt för dem. Insåg att regionens politiker från höger är skadliga för dem. Då blir man tvungen att bli korrigerad av regeringen. Vi välkomnar såklart att regeringen försöker ta ansvar sent omsider. Men de gör det genom ett hycklande. Genom ett valfläsk. Om Vänsterpartiet får vara med och styra i framtiden, då kommer vi permanenta det här.

Tack för tiden. Andra replikar. Dags för Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det, herr ordförande. Hur diskussionerna går i regioner, det är väl ingen av oss här som kan säga hur det har gått och hur man har resonerat. Det är möjligt att någon sitter med i regionfullmäktige i den här församlingen också, men vi kan väl. Bara konstatera att det lilla vänsterstyret i regionen inte lyckas hålla ihop detta och att man lovar mycket men håller tunt. Och nu drabbas göteborgarna av detta. Och det är väl bra då att vi har en regering som tar ansvar och ser till att halvera priserna i kollektivtrafiken. Jag förstår inte varför vänstersidan är så upprörd över detta. Det här borde väl vara någonting som man gick ut och applåderade utifrån er egen politiska.

Replik Daniel Bernmar V.

Tack, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Nu leker Axel Josefson okunnig, eller även han kanske har brister i läskunnigheten. Högern, inklusive dina egna partikamrater i regionen, var väldigt tydliga. De var till och med skadeglada i medierna, så ni kan ju googla det också. När de menade att det inte går för sig att frysa priserna, utan resenärerna måste ta ansvar för kostnadshöjningarna. Det var det de drev i sex månader, fram tills er regering insåg att de höll på att förlora valet och slängde in en subvention på kollektivtrafiken. Den är såklart välkommen. Jag välkomnar den. Och jag välkomnar ett regeringsskifte som säkerställer att den blir permanent. Men ta ansvar för vad jag säger!

tillbaka till talarlistan. Då är det Petra Elf (MP). Därefter Martin Wannholt. Varsågod Petra!

Tack fullmäktige, åhörare! Mina vänner från SOV här har ju sagt mycket klokt redan. Men jag tycker att det är uppenbart och ganska anmärkningsvärt att man tycker att politik som ens egna partikamrater i regionen har drivit igenom. Om det är något som drabbar göteborgarna, ändå står man för den och tycker att det är bra. Man säger att det är viktigt att sänka kostnaden för kollektivtrafik, men man agerar på ett sätt som höjer kostnaden för kollektivtrafik. Det är jättebra att regeringen nu lägger en tiondel av det man har lagt på att tillfälligt sänka priset på bensin på kollektivtrafiken. Det är välkommet att det blir lite mer jämnt där. Jämnt kanske man inte skulle kalla det när det rör sig om. just en tiondel och tillfälliga pengar. Men det är klart att det ska sänkas. Vi vet att kostnaden är jätteviktig för att öka resandet med kollektivtrafiken, någonting jag hoppas att högern också delar en målbild om. Så därför är det ju olyckligt att man på regional nivå fortsätter med näbbar och klor kämpa för att höja biljettpriset. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Nästa talare är Martin Wannholt, därefter Hans Arby. Varsågod Martin.

Ja, det blev väldigt högt tonläge i den här debatten. Nästan tråkigt. Och den personen jag åsyftar känner säkert det. Det var hyckleri och det var lilla högerstyren och allt möjligt. Vad jag skulle vilja ta upp här är en fråga till Jonas Attenius (S), för vi har hört tydligt från MP och V att om Gud förbjude, tycker jag då, även om jag inte tror på honom, att vi skulle få en S-regering efter valet. S-regeringen ska också permanenta den här rabatten eller subventionen som regeringen har infört ett halvår. Det ska bli jättespännande att följa, framför allt i en stad med trafikkaos, där vi verkligen skulle behöva lyfta över och se om det kan ge resultat. Det ska faktiskt bli spännande att följa. Sedan finns det ju ett skäl till med kostnader och rättvisa och så vidare. Jag tycker att det är ett väldigt bra förslag. Men det är ett förslag, det skulle jag vilja höra från S-ledamoten Jonas Attenius (S). diskuterat mycket regeringspolitik idag, eller du har gjort det. Sen är det så att man betalar vad man upplever. När man pratar med, och själv är, inte lika varje dag, men kollektivtrafikresenär, upplever man att man betalar mycket för något som man inte får. Man betalar för mycket, även om det redan är subventionerat en hel del från pengar som annars kunde gått till sjukvården, eftersom det ligger inom regionen. Därför ska det bli. Det är oerhört spännande att följa detta. Jag tror faktiskt precis som när vi införde rabatten för pensionärer. Ingen här inne som skulle komma på tanken att röra det. Sedan har andra kommuner faktiskt följt efter oss pö om pö. Så jag tror inte ens sittande regering, om de sitter kvar, vilket jag verkligen hoppas, jag tror inte de lyfter bort den 1 januari nästa år. För det blir ett väldigt liv när man har sett effekterna. att det börjar bli mer prisvärt, inte i förhållande till vad det kostar, utan i förhållande till vad man får. Tack.

Tack. På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack, herr ordförande! Vi befinner oss nu i kommunfullmäktige i Göteborg och diskuterar realpolitiska frågor här på plats och spekulerar inte i framtiden på det sättet. Men vi kan ändå drista oss till att säga att vi har ett beslut i den här församlingen som vi på den rödgröna sidan har fattat. Det är att sänka priset i kollektivtrafiken. Det blir, vilket vi har varit inne på, hyckleri från den borgerliga sidan att prata sig varma för detta. Vi ser vad som har hänt i regionen. Flera har varit uppe och anfört i den här. riktningen. Men om vi nu ändå skulle hamna i ett läge, Martin Wannholt, där du blir stödparti till den här sidan, kommer du riva upp vår biljettprissänkning då? Den finns ju faktiskt. Biljettprissänkningen finns. Den är fakta. Den finns här och nu. Kommer du riva upp den?

Tack! Kontrareplik Martin Wannholt. Varsågod!

Tack! Det kan jag svara på, men jag fick ju inget svar. Du sa att du inte vill spekulera själv, där du sitter i verkställande utskottet. Ni har ju pratat så väl här att ni redan räknat in valet. Det skulle jag inte göra om jag var er. Så du ska inte svara för något, men du lägger över till mig att svara på framtida. Men jag kan svara, till skillnad från dig, så svarar jag Jonas. Det vet du att jag alltid gör. Från demokraternas sida kommer vi inte riva upp det.

Tack! Tillbaka till talarlistan. Då är det Hans Arby och därefter Axel Darvik. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Ja allt handlar ju vad man vill uppnå med att subventionera på olika sätt. Här har vi väldigt mycket skattepengar att lägga på saken helt plötsligt. Men det finns inget vetenskapligt stöd för att man får stora effekter av generella prissänkningar. Det är dålig träffsäkerhet. Du får inte mycket överflyttning från bil. Du ger väldigt mycket till många, även till de som faktiskt inte. Det är mycket bättre att lägga, har man massa mer skattepengar, då ska man lägga dem på att förbättra kollektivtrafiken. Det är så du får fler att använda kollektivtrafik, flytta från bil och förbättra trafiksituationen i Göteborg. Jag tycker det blir lite märkliga yrkanden här till VGR. Vi har skatteväxlat. Det är regionen som har hand om kollektivtrafik. Det är de som gör prioriteringar, sjukvård och så vidare. Och det gäller både att be att frysa eller att genomföra någonting. Det tror jag regionen kommer göra ändå. Så med det yrkar jag avslag på både kommunstyrelsens förslag och yrkandet från M, L, D, KD. Däremot, vi ska inte prata om regeringspolitik. Däremot tror jag mer på det man lagt fram nu, att faktiskt ta bort förmånsbeskattningen på att subventionera kollektivtrafik för anställda. Den har en bättre effekt. Men den beslutar vi inte om här heller. Tack!

Tack! På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut, Peter Elf, MP. Varsågod!

Tack för ordet! Det finns flera goda exempel på när generella prissänkningar har lett till ökat resande. Ett exempel är Tyskland, där man har infört en kollektivtrafikbiljett som gäller i hela landet. Resandet har ökat kraftigt. I Stockholm sänkte man priset på dygnsbiljetter för att fira kollektivtrafikens dag. Man räknade med att man skulle förlora ungefär 5,5 miljoner kronor, men man ökade intäkterna. 700 000 kr för att det var så otroligt många fler som valde att köpa en biljett. Så det finns goda exempel på det. Vi borde jobba för allihop att sänka priset på kollektivtrafiken. Inte bara för att öka resandet, men också för att det är bra ur ett rättviseperspektiv.

Tack! Kontrareplik Hans Arby. Varsågod!

Du har helt rätt att det ökar resandet, men det flyttar inte resandet från biltrafiken. Det blir mer onödiga resor. Du flyttar från gång, cykel och du reser mer, vilket gör att belastningen på kollektivtrafiken ökar, vilket måste göra att du måste bygga ut kollektivtrafiken utan att få bättre kvalitet. Det kan du titta på i exemplet Tyskland, Luxemburg och alla andra tester man har gjort med fri eller väldigt mycket billigare. kollektivtrafik. Ja, det ökar resandet för att bli billigare, men det flyttar inte resorna som vi vill flytta. Tack!

Tack! Nästa replik begär de Martin Wannholt. Varsågod!

Ja, man märker på Hans argumentationer att ni har gått över till vänsterblocket på Riks. För nu är det så här, hur har vi taxefinansieringssatserna idag? Jo, om man kör bil tre, fyra dagar i veckan, tre dagar, och ska ta bussen, då blir det väldigt dyrt, för då ska man ha 37 kr på morgonen och 37 kr på eftermiddagen. Det ingår inte i sänkningen, vare sig från er här eller från regeringen. Så det är ju hela. Den här flexibiliteten. Har man bil och ska betala de här 37 kronorna, då blir det bara bil. Medan om man nu får betala 500, ja, det är sju dagar som man behöver åka med bussen för att ha fått igen det busskortet. Och man kan göra den här kombinationen. Det är så många människor har sin livssituation. Inte att man jag är cyklist, jag är bussåkare eller spårvagn eller jag är bilist, utan det är en flexibilitet. Det som har saknats kanske av att det inte går att lösa så lätt i Västtrafik, men det är där man kan locka över många bilister. Inte helt, men en, två, tre dagar i veckan. Det skulle göra enorm skillnad i trafiken.

Hans Arby (C) varsågod.

Tack! Jag håller med dig där också. Men det handlar inte om den generella prisnivån, utan det handlar om att ha bättre prismodeller för biljetterna så att du kan vara flexibel. Det handlar inte om att subventionera med skattepengar. Jag håller helt med dig om att Västtrafik borde ha mer den typen av flexibla biljetter, men inte generella prissänkningar för alla på periodkorten. Det är inte så vi får effekten. Men bättre biljetter, ja.

Andra replik, Martin Warnholt. Varsågod!

Hans! Det är möjligt, för du är kunnig på det här området, att du tycker så, men ditt parti tycker inte så. Ni röstade nej till vår motion i regionfullmäktige förra mandatperioden om detta. Tydligt röstade ni nej. Dessutom har vi nu det system vi har, givet det system som Västtrafik har i dag, med regeringens sänkning med en halvering. Då blir det så billigt att det är några få dagar, så har man kännat igen det. Så jag tycker det ska bli jättespännande, alldeles oavsett om man kallar det hyckleri, valfläsk eller vad ni än vill. Jag tycker det ska bli jättespännande i höst att följa detta. Det blir ett liveexperiment, givet den prisstrategi som man har på Västtrafik idag. Tack!

Tack! Andra och avslutande kontrareplik Hans Arby.

Tack! Där håller jag med dig också. Jag är tveksam till att man ska lägga 7 miljarder på det. Men skulle jag ta på mig min forskarhatt så är det jätteintressant, för du får en sådan jättesänkning och se vad blir det för effekt. Det är ett jättestort experiment. Det är väldigt lite av mina skattepengar så det kanske är värt det. Tack!

Tack! Petra, du kan inte begära replik i det här läget efter. Martins replikskifte. Tillbaka till talarlistan. Jag begär ordet. Nu är nästa talare Axel Darvik. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Axel.

Tack ordförande! Jag får väl reflektera från mina 20 år i kommunfullmäktige och säga att Liberalerna och Folkpartiet i alla fall varit ett parti som hela tiden har kämpat för en bättre kollektivtrafik. Det fortsätter vi att göra och vi är jätteglada. Vi välkomnar, kanske på ett lite mer positivt sätt, regeringens satsning på kollektivtrafiken. Det säger ni inte välkomnar men det kommer samtidigt en svada och massvis med smädelser mot regeringen. Över den här reformen. Kanske är det så att det är ett visst mått av avundsjuka över att den här satsningen är någonting som en borgerlig regering genomför och inte en av de regeringar som Vänsterpartiet eller Miljöpartiet har varit med och stöttat. Det ska bli jättespännande att se detta. Det blir ju som sagt en forskningsinsats att se vilka effekter vi får här. Förhoppningen är ju att vi ska lyckas också locka över. Blir det här lyckosamt tror jag inte att det är någon regering som vill avskaffa det här. Får vi fler att åka kollektivt och ser fördelarna med det, får det att lära sig och hittar sätt att få ihop sin vardag på ett bra sätt, gör vi också kapaciteten bättre på vägarna. Det blir bättre möjligheter till framkomlighet där, och vi minskar trängseln. Förhoppningsvis kan det också vara så att staten framöver kan vara med och prioritera att satsa ytterligare också på att öka kapaciteten i kollektivtrafiksystemet. Med det sagt vill jag yrka bifall till det yrkande som vi har. Så får vi hoppas att det blir lite ordning på regionen efter julafton så att det inte blir som Berit säger, att vem är det som styr egentligen, att det är så oklart som det har varit. Det tar vi. efter årsskiftet. Tack!

Tack! Programföreträdare tar Daniel Bernmar. Varsågod!

Tack ordförande! Jag tycker du symboliserar mitt första inlägg alldeles utmärkt faktiskt. Du har ju själv suttit här under de där 20 åren, senast för några år sedan, och tryckt på knapparna och höjt priset för göteborgarna med över 100 kronor i månaden på periodbiljetten. Ditt parti har suttit i regionfullmäktige och en stor mängd gånger höjt priset på periodbiljetten i kollektivtrafiken motsvarande ungefär 30 procent. procent högre prisindex än prisutvecklingen för drivmedel för de som kör bil. Vi kan konstatera att den här nyvunna vurmen för kollektivtrafiken, jag vill bara säga det då, jag välkomnar den. Jag tycker det är superpositivt. Den är bara lite, lite shady att den kommer här nu några månader innan valet. Men utöver det så välkomnar jag den och tackar och tar emot och hoppas att Liberalerna, i den mån de finns kvar om några år, lever upp till det även då. Tack!

Tack! Kontrareplik, Axel Darvik L. Varsågod!

Det tackar jag för. Jag hoppas att vi också kommer att kunna kroka arm i att fortsätta att utveckla kollektivtrafiken. Jag vet att Vänsterpartiet är ärliga i den avsikten också, att man vill få till ett bra och fungerande system. Jag ser fram emot att det är någonting som man skulle kunna jobba med. Jag tror att det är bra att vi får ett robust och bra system som håller över tid och som människor känner att de kan vara nöjda med.. Vi har problem i dag och det är väl också frågan om vad problemen är som störst, om det är kvaliteten eller om det är priset. Men helst gör jag båda delarna.

Tack! Tillbaka till talarlistan och Jörgen Fogelklou, därefter Leif Blomqvist. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige och åhörare! Jag tänkte bara säga, det var lite högt tonläge här. Hyckleri. Jag kallar mig hellre hycklare för att jag har ändrat mig i en åsikt, än att jag går omkring hela livet och har samma åsikter som jag hade när jag var tolv. Jag hoppas ingen har det här inne. Det är därför vi är parlamentariker. Det är därför vi har gett oss in i politiken. Det är för att man kan lyssna på, ta in saker och sedan ändra ståndpunkt. Vi lever i ett fritt samhälle, varken i en fascistisk diktatur, kultur eller en kommunistisk stat". Det här är ju fantastiskt. Tack!

Tack för det. Då tar Daniel Bernmar (V) begärt replik. Varsågod! Avvakta lite, Leif!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag välkomnar att alla partier har börjat svänga och bedriva vänsterpolitik. Jag känner mig otroligt stolt över att jag lyckats övertyga efter de här. Eller vi, vi måste jag säga, inte jag. Vi på den här sidan som har arbetat med de här frågorna i decennier har lyckats övertyga högersidan om hur viktigt det är med att alla människor ska kunna resa. på ett klimatbra sätt samtidigt som man ska kunna göra det billigt. Det tycker jag är positivt. Jag säger det igen, absolut. Men jag tycker att det är lite trist att det sker under galgen när man håller på att förlora makten. Jag tycker att man kunde ha kommit till den slutsatsen utan att behöva förlora makten. Men om det är det som krävs, då ställer jag upp. Tack!

Tack! Nästa talare är Leif Blomqvist, varsågod Leif!

Pratar jag här huruvida det betyder någonting vilket pris man har i kollektivtrafiken. Då får jag väl säga så här, jag har i 33 år varit med och fastställt taxorna. Och varje gång man har gjort en sådan analys, och jag har faktiskt följt det eftersom jag jobbar nationellt med de här frågorna också, så räknar man med en priselasticitet mellan 0,2 till 0,3. Lite olika kort och långsiktigt. Då höjer man taxan med 10 procent realt så minskar resandet med 2–3 procent. Det vet man och det har testats på väldigt många håll. Sen gäller det ju om man ska halvera taxorna på månadskortet så kan jag hålla med Martin där att det gäller att ha en balans mellan vad en enstaka resa kostar. Idag är det så att med 37 kronor för en enkelresa i stan så betalar man. talarna mer. än vad det kostar att producera den tjänsten. En spårvagnsresa kostar ungefär 15 kronor i subvention. En bussresa kostar något mindre i stan. Så den som åker enkelresor betalar mer än det kostar. I och för sig tycker jag det är rätt att man håller ner månadskortet. Det stimulerar till mer resande. Men att prata om att det inte har betydelse. Det är klart att det blir jätteintressant att följa det här. Och det kommer nog inte vara så lätt att bara ta tillbaka det rätt upp och ner i hela Sverige.

Tack! På det anförandet har Hans Arby (C) begärt replik. Varsågod!

Tack och tack Leif, för jag vet du har varit med länge. Vi har suttit i nämnden ihop också. Jag ska se om du håller med mig lite grann. Det är relativt prioelastiskt. Och då kan man alltid fundera vad man ska använda skattepengarna till. Om man är beredd att lägga så många miljoner eller miljarder, är det då bättre att förbättra kollektivtrafiken än att sänka priset? Vi har framkomlighetsproblem i Göteborg, för kollektivtrafiken blir sämre och sämre. Vi har ett yrkande i stadsmiljön. nästa vecka som jag hoppas få stöd, att få till fler busskörfält. För det är viktigare, speciellt om det blir många fler resenärer. Men den här biten, sänka priset, om du verkligen får överflyttning och inte bara får mer resande, så handlar det väldigt mycket om att förbättra kollektivtrafiken också. Jag vet inte om du håller med mig? Tack!

Tack! Kontra replik begärd. Leif Blomqvist S, varsågod.

Om man får ett kraftigt ökat resande så måste man ju också så att säga komplettera med mer trafik. Där är det ju väldigt olika på olika ställen. Vi kan ta en sån sträcka som Göteborg-Borås. Där har man ju sånt resande så att det betalar sig. Det är därför du kan ha fem minuters trafik ibland. Medan där du har få som reser och mer eller mindre tomma bussar, om du går från två till fyra. så behöver det inte sätta mer trafik. Men det här är ju en avvägning man får göra fram och tillbaka. Det går nog inte att sätta något rent generellt sett. Men på järnvägssidan nu, där man skaffar rejält mycket mer tåg och får lite mer kapacitet när stationen öppnar, det är klart, där finns det ett utrymme att få väsentligt mer resande.

Tillbaka till talarstolen och det är Petra Elf, MP, därefter Daniel Bernmar, V. Varsågod, Petra!

Tack, ordförande! Som en kommentar till den diskussion vi hade för ganska länge sedan är det 12–20 % av dem som har köpt kortet i Tyskland som har flyttats över från bil, enligt en artikel i GP. Det finns absolut en effekt. Men sedan tycker jag att Martin faktiskt är inne på något väldigt viktigt och intressant med prisbilden. Det handlar ju inte om att alla måste sälja bilen och åka kollektivtrafik i stället. Det kanske räcker för att missbruka. Vissa kanske måste göra det, men det skulle också få en väldigt stor effekt om alla kände att de kan ta kollektivtrafiken hälften av dagarna. Vi vet att tröskeln för att ta kollektivtrafiken när man behöver köpa enkelbiljetter för att man inte får igen priset på ett månadskort är mycket högre än om man redan har ett månadskort för att man tycker att det är så prisvärt att man kan ha ett sådant också. Det är precis som att det är mycket lättare att ta bilen när den redan står ute på gatan. gatan om man äger den, än om man till exempel är ansluten till en bilpool och betalar separat för varje gång. Så det är klart att man måste jobba på alla de här fronterna för att få över till ett mer hållbart resande. Där är priset otroligt viktigt för att öka flexibiliteten för alla, men också för dem som såklart är helt beroende av kollektivtrafiken. Att de ska gynnas av att de faktiskt reser kollektivt och ha ett attraktivt pris. Tack!

Tack! På det anförandet har Hans Arby begärt replik. Varsågod!

Jag lovar, det blir den sista. Det är jättekul, vi pratar kollektivtrafik och hur vi ska göra den bättre och få fler att resa. Det är så här, vi pratar om prismodeller och sånt där, och vi pratar om skattepengar. Ju bättre träffsäkerhet desto bättre. Kan vi ändra prismodellerna än att ge väldigt mycket billigare till väldigt många som inte ens behöver det och som kanske gör mer onödiga resor, då är det bättre. bättre använda pengarna på rätt sätt. Det är alltid lättare att göra det gratis eller väldigt mycket, men det är inte träffsäkert. De pengarna kan vi använda bättre på att göra bättre kollektivtrafik. Tack!

Tack! Då är nästa talare Daniel Bernmar (V). Vi är just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag är lite besviken på Centerpartiet. Hans Arby inledde sitt anförande med att gå upp och diskutera träffsäkerhet och priselasticitet. Gammal äldst höll jag på med, sen går Leif upp och konstaterar att det visst finns en priselasticitet och då backar Hans lite och det är vi ju tacksamma för. Sen kommer Peter upp och konstaterar att det har skett en ganska omfattande omflyttning från bil till kollektivtrafik när man sänkt. Det är ganska självklart egentligen. Som all ekonomi vet vi att prislastighet finns i alla lägen. Och sen hur mycket? Ja, det ser lite olika ut. Det Hans menar är egentligen att han tycker att det här är för dyrt. Och det kan man ju tycka. Men Hans har inte ens bemödat sig om att bemöta den andra viktiga faktorn som ingår i det här. Det är ju nämligen plånböckerna hos dem som är helt beroende av kollektivtrafiken. Det är ju de som har fått en betydligt högre prishöjning än de som kör bil. Det är den situationen vi har haft under 30 års tid. Det är den orättvisan som vi borde göra upp med. Men här är Centerpartiet inte med i matchen. Centerpartiet har ju deltagit i att höja priset på kollektivtrafiken tillsammans med resten av högern på den andra sidan och därmed gjort att kollektivtrafiken relativt att åka bil har blivit dyrare. Det är ju med den hatten vi ska sätta den här. den här frågan i spel. Forskningen om hur träffsäker den är, det går inte att avgöra det. För om det är värt 7 miljoner eller inte, det är en politisk fråga. Att det finns en priselasticitet, det vet vi. Att det finns en överflyttning, det vet vi. Och att det finns väldigt många därute med en väldigt tunn plånbok som behöver en förstärkning, det vet vi också. Så bifall till kommunstyrelsen.

Tack för det anförandet. Har Hans Arby begärt replik? Varsågod Hans.

Tack. Du tvingar dig. Man kan ju undra vad ni förväntar er av en sådan hemställan till regionfullmäktige från Göteborg. Det kommer ju inte påverka någonting. Det här är ju bara lite teater och göra markeringar. Priselasticiteten är väldigt låg för kollektivtrafik. Det var väldigt, det var ett par tre procent också som flyttade över i Tyskland med den Tysklandsbiljetten man hade. Återigen, om vi använder skattepengar, ska vi ge det till dem som har störst behov att får mest stöd. Ska vi lägga pengarna där det ger mest överflyttning från biltrafiken då ska vi inte ha generella sänkningar och halveringar. Det är rätt entydigt. Det finns bättre sätt att använda skattepengarna. Tack.

Tack. Kontrareplik begär Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Tack ordförande! I den mån Hans nu väljer att svara på rättvisefrågan så väljer han att göra det genom att behandla kollektivtrafikpriset som om det är någon slags social insats här. När vi säger att alla kollektivtrafikresenärer har blivit illa behandlade av politiken och fått högre prishöjningar än andra trafikslag, då säger Hans ”ja men det är okej, vi ska börja göra schatteringar så att de..” De som är rika åker kollektivt. De kan betala det här. Ska vi hitta lösningar där de som är fattiga åker kollektivt? De ska inte betala det. Som vänsterpartist måste jag säga, och då är jag ändå för att vi ger till dem med större behov, att jag inte tycker att det är kollektivtrafiktaxan som ska agera utjämnare. Det ska skattetrycket göra. Där motarbetar Centerpartiet allting för att säkerställa att vi får en mer jämlik fördelning av inkomster. Tack!

Tack! Talarlistan är tom. Kan vi anse övningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen så yrkar Jonas Attenius (S), Daniel Bernmar (V) och Petra Elf bifall till kommunstyrelsens förslag. Axel Josefson, Jörgen Fogelklou, Axel Darvik att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Hans Arby att fullmäktige beslutar avslå kommunstyrelsens förslag och förslaget från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns den ordningen? Svar ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Axel Josefson med flera? Bifalles förslaget från Hans Arby? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition i huvudvoteringen, för att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Axel Josefson med flera som motförslag? Antas förslaget från Hans Arby som motförslag? Jag finner att förslaget från Axel Josefson med flera antas som motförslag. Ja. Tack ordförande och jag beklagar att avbryta mitt under votering. Min tro på den här voterings och propositionsordningen är ändå att vi skulle ställa varje yrkande mot avslag eftersom vi yrkade avslag på båda. Men det gick lite snabbt när vi godkände propositionsordningen. Vi yrkade avslag på båda yrkandena. Och skulle jag önska att vi ställde proposition bifall mot avslag på respektive yrkande. Tack!

Vi ställer ju de olika. Kommunstyrelsen föreslår en hemställan, M, D, L och KD en annan och C vill inte ha någon av dem. Vi ställer dem mot varandra, de tre varianterna. Den ena, den andra eller ingen. Och nu förlorade ingen, så nu är det den ena eller den andra. Nej, det var den produktionsordning som vi beslutade om. Nu är ju kommunstyrelsens förslag huvudförslag och då får vi välja vilket vi ska ha som motförslag och då har vi landat i att det är en annan hemställan som är motförslaget. Jag tänker att vi går på votering. Då är det ja för kommunstyrelsen och nej för Axel Josefson med flera. Jag startar omröstningen Anneli, vad röstar du? Nej. Då stoppar jag omröstningen och finner att fullmäktige 40 röster mot 38 bifaller kommunstyrelsens förslag. Reservation Centerpartiet. Något att göras? överförmyndarnämnd

Och vi går på ärende 9. Som är revidering av reglemente för Göteborgs stads överförmyndarnämnd. Där kommunstyrelsen föreslår att kapitel 2, andra paragrafen i reglemente för Göteborgs stads överförmyndarnämnd revideras i enlighet med följande. Nämndens huvudsakliga uppgifter är att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare, att förordna och entlediga gode män och förvaltare, att besluta i ärenden om godsmanskap i otvistiga ärenden samt i övriga ärenden ansöka hos tingsrätten om anordnande och upphörande av godmanskap och förvaltarskap. Här har ordet begärts av Jesper Berglund. Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare! Det här kanske framstår som en teknisk reglementsändring, men bakom juridiken finns människor. Människor som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller andra omständigheter behöver en god man för att kunna ta tillvara sina rättigheter och få vardagen att fungera. Den förändring som nu sker innebär att. överförmyndarnämnden går från att vara en beredande myndighet till att också bli en beslutande myndighet i otvistliga ärenden om godmanskap. Det är en i grunden rimlig förändring. Men med större ansvar följer också större krav. För den som väntar på ett beslut om god man väntar inte på ett papper. Man väntar på möjligheten att få hjälp med sin ekonomi, sina konkurrenter. Kontakter med myndigheter eller att få sina intressen tillvaratagna. Därför finns det också anledning att rikta blicken mot regeringen. För det har blivit lite av en vana i svensk politik att staten fattar beslut, kommunerna får uppdraget och kommuninvånarna får notan. Vi kan läsa i handlingarna att reformen innebär nya arbetsuppgifter, ökad utredningsskyldighet och ett ökat resursbehov. Det är lättare. Att vara generös med nya uppdrag när någon annan förväntas betala. Men rättssäkerhet uppstår inte genom lagtext allena. Rättssäkerhet kräver människor, kompetens och resurser. Ett samhälle visar sitt verkliga ansikte, inte i hur de behandlar de starkaste, utan i hur de behandlar de som är beroende av andras stöd. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Är överläggningen avslutad? Svar ja. Följer ert förslag till beslut? Bifall till kommunstyrelsens förslag? Svar ja.

Ärende 10 är utdelning ur stiftelsen Renströmska fonden 2026. Där kommunstyrelsen föreslår att avkastning ur stiftelsen Renströmska fonden 2026 fördelas enligt styrelsens förslag samt att övriga motioner inte föranleder någon åtgärd från kommunfullmäktige. Här har vi en talarlista. Ordet har begärts av Jörgen Fogelklou. Därefter Anneli Rhedin. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Jag ska göra det väldigt enkelt. Jag tänker egentligen bara gå upp och yrka på Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen, där vi har en lite annorlunda utdelningsmodell än vad de har i Renströmska fonden, där vi bland annat stryker den somaliska föreningen. Men jag behöver inte orda mycket mer om detta utan att yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen.

Tack! Nästa talare, Anneli Rhedin, därefter Hannah Klang. Varsågod Anneli!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare! Jag ska också fatta mig kort. Jag yrkar bifall till M, D och L yrkanden och avslag på SD yrkanden. Tack!

Tack! Nästa talare, Hannah Klang, därefter Claes Söderlind. Varsågod Hannah!

Tack så mycket, ordförande, ledamöter och göteborgare! Renströmska fonden har funnits i över 150 år, och tanken är enkel. Avkastningen från fonden ska användas till verksamheter som gör nytta för göteborgarna och som stärker staden socialt, kulturellt och mänskligt. När man tittar på de verksamheter som föreslås få stöd i år är det precis det vi ser. Vi ser stöd till barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld genom maskrosbarn. Vi ser olika typer av stöd till människor som står utan boende. bostad genom Räddningsmissionen, Stadsmissionen och Skyddsvärnet. Vi ser fantastiska mötesplatser som bygger gemenskap i Hammarkullen, Bergsjön och på Ringön. Vi ser verksamheter som erbjuder läxhjälp, simskola, studiecirklar och fysisk aktivitet för både barn och unga. Det är verksamheter som stärker människors möjligheter och som bidrar till ett mer sammanhållet Göteborg. Vi tycker därför att kommunfullmäktige ska följa det förslag som stiftelsens styrelse har lagt fram och yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack! Nästa talare är Claes Söderling. Just nu sist på talarlistan. Varsågod Claes!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Renströmska fondens styrelse har mycket väl motiverat vilka föreningar och organisationer som behöver få medel under 2026. Det finns ingen anledning att ifrågasätta detta då styrelsen gjorde ett bra grundjobb. De har koll. Mitt förslag är kort och gott bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut, alltså bifall till en avkastning på 1 100 000 kronor till nämnda sju motioner, samt att övriga motioner inte föranleder någon åtgärd från kommunfullmäktige och därmed också avslag på övriga yrkanden. Tack!

Tack! Talarlistan är tom. Kan man säga att övningen är avslutad? Svar ja. Under överliggande yrkar Hannah Klang, Claes Söderling, bifall till kommunstyrelsens förslag. Anneli Rhedin, att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M, D och L i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns den ordningen? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Anneli Rhedin? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är kommunstyrelsens förslag ja-proposition i huvudmonteringen och för att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Anneli Rhedin som motförslag? Antas förslaget från Jörgen Fogelklou som motförslag? Jag finner att förslaget från Anneli Rhedin antages som motförslag. Då är det ja för kommunstyrelsen och nej för förslag från Anneli Rhedin. Jag startar omröstningen. Där. Ser ut som att vi har en frånvarande. Jag avvaktar någon till sekund. Där stoppar jag omröstningen. Då finner jag fullmäktige med 47 röstade emot 34 bifallit kommunstyrelsens förslag. Reservation Sverigedemokraterna. Ålderdomshemmet i Göteborg och Stiftelsen Otium till kommunfullmäktige om godkännande av stadgeändringar

Ärende 11 är hemställan från Stiftelsen Göteborgs Sjukhem, Stiftelsen Ålderdomshemmet i Göteborg och Stiftelsen Otium till kommunfullmäktige om godkännande av stadgeändringar. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stad har inget att erinra mot Stiftelsen Göteborgs Sjukhem, Stiftelsen Ålderdomshemmet i Göteborg och Stiftelsen Otiums förslag om ändrade stadgeändringar. Här har vi en talarlista. Ordet begärs först av Martin Wannholt, därefter Marina Johansson. Varsågod Martin!

Tack! Nej, jag vill bara meddela fullmäktige att Demokraterna inte deltar i det här beslutet. Jag vet att det är ett fullföljande av tidigare beslut, men eftersom vi var emot det från början så vill vi inte delta idag. Tack!

Tack! Jag ska tala med Marina Johansson, efter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Marina!

Tack så mycket fullmäktige och åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det här har varit en väldigt, väldigt lång resa och komplicerad och svår och inget som någon av oss önskade egentligen att det skulle bli så här. Men givet all juridik och komplicerad lagstiftning som ledde fram till där vi står idag. Och jag tror ändå trots att. Det har varit en svår process, men jag ser ändå med tillförsikt fram emot att stiftelsen förhoppningsvis kan ändra sina stadgar och att de kan bli en stiftelse som kan dela ut pengar till äldreomsorgen, främst till boenden, för att kunna göra det här lilla extra utöver vad socialtjänstlagen anger som skälig levnadsnivå. att kunna bidra till fina stunder och ännu trevligare boenden här i staden, oavsett regi. Jag vill ändå bara kort säga att det har varit svårt. Det har varit jättesvårt också för ledamöterna i styrelsen för stiftelsen. Jag upplever ändå att i allt det vi har gjort, också tillsammans med styrelsen för stiftelserna, har vi alla haft fokus på att Värna de som bor där, alltså hyresgästerna har alltid stått i fokus. Det ska vi fortsätta värna. Därmed sagt vill jag yrka bifall och tacka för samarbetet i den här frågan.

Tack! Då nästa talare är Dan-Ove Marcelind. Därefter Johanna Holmdahl. Varsågod Dan-Ove!

Tack så mycket! Jag ska inte vara långrandig, men jag har haft förmånen att vara en del av Göteborgspolitiken i många år nu. Jag kan säga att det här har varit ett av de allra mest svåra och snåriga ärenden att hantera som jag har fått uppleva. När vi gick in i detta kändes det som att man skulle gå in i en djup snårskog. Men nu det här ärendet vi står inför idag är ett steg i att landa den här frågan när det gäller då ändringen av gällande ändamålsföreskrifter och det känns väldigt tryggt och bra att vi har kunnat ha en sådan bred överenskommelse kring detta. Och jag hoppas nu framöver att vi kan gå vidare och att stiftelsen kan få agera och vara en stark kraft i Göteborg framöver också. Tack så mycket!

Nästa talare Johanna Holmdahl, därefter Anders Sundberg. Varsågod Johanna!

Från Kristdemokraterna yrkar vi bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack! Nästa talare Anders Sundberg. Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter. Jag har egentligen inte tänkt att gå in i det här ärendet. Jag har ju själv varit ordförande i de här stiftelserna under en period och är nu då vice ordförande. Vi kan konstatera att styrelsen under de här åren har utsatts för de svåraste prövningar man kan ha som förtroendevald. Dels med de rättsprocesser som har pågått, dels med möjligheten. att driva verksamheten vidare framåt. Det här har gjort att vi tillsammans med de mest kvalificerade jurister i det här området, både när det gäller upphandlingslagstiftningen och stiftelselagstiftningen, bland annat tidigare hovrättsråd och med hjälp av de personer som har skrivit stiftelselagen, försökt driva det här vidare. Men det har alltså inte varit möjligt. och det är ju därför vi har hamnat i den här situationen. Och jag tycker nog att vi på ett pragmatiskt sätt har ändå kommit fram till den för alla parter bästa lösningen, dels genom att kommunen nu sköter den här äldreomsorgen på ett bra sätt och där har vi ett insynskrav ifrån stiftelserna även fortsättningsvis, med en redovisning ett antal gånger per år, och dels då genom att vi nu genom att ändra stadgarna vilket vi måste göra för att kunna fullgöra de förpliktelser som ligger i stiftelsernas stadgar, så måste de också omarbetas. Vi är ju inte en vårdgivare längre på det sättet som stiftelserna är formulerade. Jag gör inget yrkande här, utan jag bara ber att få hänvisa till handlingarna som är väldigt kompletta när det gäller just det här och tackar för ordet.

Tack! Talarlistan är tom. Kan man säga att tävlingen är avslutad? Svar ja. Får jag lägga in varje förslag till beslut? Bifall till kommunstyrelsens förslag? Svar ja.

Ärende 12 är Samordningsförbundet Göteborgs årsredovisning 2025. Kommunstyrelsen föreslår att Samordningsförbundet Göteborgs årsredovisning 2025 godkänns och styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg beviljas ansvarsfrihet. Här påminner jag om att ledamöter och ersättare i styrelsen för Samordningsförbundet på grund av jäv inte bör delta i fullmäktiges beslut i detta ärende. De har rätt att delta i fullmäktiges överläggning i ärendet. Den överläggningen verkar bli kort. Kan vi gå till beslut? Bifall till kommunstyrelsens förslag. Svar Ja. Vi antecknar till protokollet att ledamöter och ersättare i styrelsen inte deltagit i beslutet.

Ärende 13 är Tolkförmedling Västs årsredovisning 2025. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs årsredovisning 2025 godkänns och direktionen för Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst samt ledamöterna i detsamma beviljas ansvarsfrihet. Också här får jag påminna om att ledamöter och ersättare i direktionen på grund av jäv inte bör delta i fullmäktiges beslut i detta ärende. Det är emellertid rätt att delta i fullmäktiges överläggning i ärendet. Här har vi en talarlista och Jesper Berglund först ut.

Tack ordförande, göteborgare! Det finns en tendens i politiken att vilja göra varje fråga till en symbolfråga. Det här är ett sådant exempel. Vi behandlar en årsredovisning för en verksamhet som fungerar väl, som genomför hundratusentals uppdrag varje år, som håller hög kvalitet och som dessutom redovisar god ekonomi. Men Sverigedemokraterna vill gängse. De vill göra tolkfrågan till en symbolfråga. Jag tycker att det är olyckligt därför att tolkning i grunden inte handlar om symboler. Det handlar om rättssäkerhet. När det offentliga fattar beslut om människor måste människor förstå besluten. Det är egentligen inte märkvärdigare än så. När socialtjänsten fattar beslut om ett barn, när sjukvården informerar om en behandling, när en myndighet utövar. makt över en enskild människa. Då är det inte bara den enskilde som har ett ansvar att förstå samhället. Samhället har också ett ansvar att göra sig förstått. Det är en grundläggande rättsstatlig princip. Jag tycker därför att det blir märkligt när Sverigedemokraterna i sitt yttrande beskriver tolkar som en kostnad som står mot skolan, vården eller äldreomsorgen. Alternativet till att människor förstår vad som sägs är inte gratis. Missförståelse. missförstånd i vården, felaktiga beslut eller bristande rättssäkerhet är sällan en besparing. Tvärtom brukar billiga missförstånd bli dyra problem. Det offentliga ska naturligtvis använda skattebetalarnas pengar ansvarsfullt. Det är också precis vad Tolkförmedling Väst gör genom effektiviseringar, ökad distanstolkning och utveckling av nya arbetssätt. Men vi ska inte glömma varför verksamheten finns. Den finns därför att rättssäkerhet inte är en extratjänst. Den är en del av det offentliga arbetet. del av demokratin. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på Sverigedemokraternas tilläggsyrkande. Tack!

Tack! Nästa talare Linnea Tellefsdal. Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Linnea!

Tack ordförande! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tolkförmedling Väst har under 2025 gjort ett gott resultat inom ekonomi och antal beställningar. Rätten till tolk är lagstadgad och är viktig för att varje invånare i Sverige ska kunna förstå och ta vara på sin rätt. Tack!

Tack! Då är just nu sist på talarlistan. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige, åhörare och alla som lyssnar! Jag ska ge dig lite rätt, Jesper, i ditt anförande. Det här är inget nytt. Det här har vi drivit, kanske inte i alla mina tolv år som jag har suttit här, men åtminstone i åtta av dem har jag drivit den här frågan. Som i så många andra frågor kommer vi även att få rätt i denna fråga, för det kommer framtiden att visa. Vi ifrågasätter inte alls rätten till tolk. Det vi ifrågasätter är. Om tolktjänster i många fall får fortsätta att vara helt kostnadsfria år efter år utan tydliga incitament att lära sig svenska. Vi ser en stor styrka i att människor kan klara sig på egen hand och fullt ut delta i samhället. Språket är nyckeln till arbete, gemenskap och faktiskt integration. Under alldeles för lång tid har ett omfattande beroende av kostnadsfria tolkar. riskerar att bli en björntjänst. Det som var tänkt att vara som ett stöd har i vissa fall blivit ett hinder för egen etablering och språkinlärning. Därför menar vi att en rimlig princip är att tolk naturligtvis ska erbjudas kostnadsfritt när lagstiftningen så kräver. I övriga fall ska naturligtvis Göteborgs stad erbjuda tolkservice, men då med full kostnadsräkning för den som efterfrågar tjänsten. Med det fanns. Med det sagt yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande i kommunstyrelsen.

Tack! På det anförandet har Jesper Berglund begärt replik. Varsågod!

Tack ordförande! Tolkning handlar inte om att folk ska slippa lära sig svenska. Det handlar om att den offentliga makten ska utövas rättssäkert. Sen tyckte jag också det var lite kul och spännande att du, till vad jag tyckte det lät som, citerade ett av Fidel Castros mest berömda tal Historien skall frikänna mig i din inledning. Tack!

Tack. Tillbaka till talarlistan. Då har Axel Josefson. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Så får vi yrka bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande. Tack.

Talarlistan är tom. Kan man se övrigen avslutad? Under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Axel Josefson bifaller tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Jesper Berglund, Linnea Tellefsdal bifaller till kommunstyrelsens förslag. Jag ställer först proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifaller SD och yrkar avslag på tilläggsyrkandet. Godkänner ni den ordningen? Svar ja. Frågan bifaller kommunstyrelsen. Svar ja. Vi antecknar till protokollet att ledamot och ersättare i direktionen inte deltagit i Och då återstår tilläggsyrkandet från SD. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås det? Jag finner att det är avslag. Votering. Voteringen begärs och ska verkställas. Ja, då är det votering om tilläggsyrkandet från SD. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Jag startar omröstningen. Stoppar omröstningen och finner att fullmäktige med 52 röster mot 29 bifallit, eller avslagit, tilläggsyrkandet. Reservation SD.

Ärende 14. Modell för Göteborgs stads klimatbudget. Kommunstyrelsen föreslår att modell för Göteborgs stads klimatbudget godkänns. Delrapportering av uppdrag till kommunstyrelsen och miljö och klimatnämnden. Att bistå övriga nämnder och bolagsstyrelser i det fortsatta arbetet med implementeringen av klimatbudget och hållbarhetsredovisning. Stödet till nämnder med stor klimatpåverkan ska prioriteras. Antecknas. Här har vi en talarlista. Först ut Patrik Höstmad. Därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Patrik!

Tack för det! Det kan ju finnas fördelar med att få mer information om klimatutsläppen och få det integrerat i styrdokumenten och få reda på lite mer om vilken effekt olika åtgärder har. Så i grund och botten är det här ett bra steg att ta. Samtidigt ser vi vissa varningstecken i tjänsteutlåtandet, och vi har också fått det från Klimatrådet. Tjänsteutlåtandet lyfter ordagrant fram att det finns en risk att ett alltför ensidigt fokus på kvantifierbara klimateffekter och resursbehov leder till att åtgärder som inte kräver ekonomiska medel inte beaktas tillräckligt eller att andra miljönyttor inte värderas i beslutsunderlag. Det är vad Stadsledningskontoret skickar med oss. Sedan har Klimatrådet lyft fram behovet av att ytterligare titta på de sociala konsekvenserna. Svar på interpellationer Vi har sedan länge landat i att vi måste premiera åtgärder som kanske med till exempel teknikutveckling och tekniksprång gör det både bättre och billigare för medborgarna. Då kommer det naturligt. Men jobbar vi med åtgärder som leder till ökade kostnader, priser och avgifter eller som tränger undan välfärd eller drabbar. Göteborgarna så finns det ju en mindre acceptans. Därför vill vi skicka tillbaka det här till kommunstyrelsen och miljö och klimatnämnden som får titta på och utveckla den här metodiken, modellen och processen för att få mycket mer information integrerat om andra miljöfrågor, sociala frågor, civil beredskap, resiliens och så vidare. Med det sagt yrkar jag bifall till det. M, L och KD.

Tack! Nästa talare Emma Altenhammar (SD), därefter Helena Norin (MP). Varsågod Emma!

Tack för ordet! Jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen, vilket innebär att Göteborg inte ska anta en klimatbudget. Vi hör ju ständigt från de rödgröna, men även från den här sidan, att vi måste dra ner på administrationen och lägga mer pengar på kärnverksamheten. Ändå har vi ett förslag här på plats som skulle göra exakt motsatsen. Vi har alltså förväntningar om att våra förvaltningar ska ta fram klimatbudgetar, klimatåtgärder, klimatbokslut och klimatredovisningar utöver det arbete som vi redan gör idag. Om vi till exempel tar stadsmiljöförvaltningen som exempel. Deras uppgift borde vara att se till att gator fungerar, att snön röjer. att hål lagas och att göteborgarna kommer fram på gatorna. Men med den här modellen, med klimatbudget, ska tjänstemän sitta och beräkna utsläppseffekter, kostnadsätta klimatåtgärder och rapportera dessa i helt nya processer. Eller som Kretslopp och vatten, deras huvuduppgift är att se till att vi har rent vatten i kranen och att vi har ett fungerande avloppssystem. Jag tycker inte att de ska lägga mer tid på att producera klimat. underlag till ännu fler kommunala styrdokument. Det mest absurda är ju faktiskt att vi redan har en miljö och klimatarbete i staden och ett miljöledningssystem, vilket vi debatterade i förra mötet. Så frågan är ju egentligen vad det här tillför, för det tillför inte fler lärare, det tillför inte fler undersköterskor, det tillför inte fler parkarbetare, det tillför i princip bara mer administration. Och Göteborg behöver mer fokus på kärnuppdraget, så vi säger nej till klimatbudget. Tack!

Tack! Nästa talare, Helena Norin (MP), därefter Sarah Ullmark. Varsågod Helena!

Hallå! Nu så! Ordförande, ledamöter, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Här hör vi Sverigedemokraterna som inte vill göra någonting, men jag vill prata mer om yrkandet från D, M, L, KD, som verkligen vill vidga frågan helt gigantiskt. Ni vill utveckla modellen för klimatbudgeten. Så framstår det väldigt tydligt att ni kanske inte riktigt har förstått vad en klimatbudget är till för. Syftet är att hushålla med det utrymme som vi har inom gränsen för vad planeten tål när det kommer till klimat. Vi kan kalla det växthuseffekten. Det mäts i ppm koldioxid i koldioxidekvivalenter. Ni vill utöka den här modellen till övriga miljöfrågor och en massa annat. Jag kan börja med att exemplifiera med kemikaliefrågan, där jag har lite insikt. Det finns i dag över 20 000 ämnen som antingen tillverkas eller importeras till EU i volymer över ett ton. Antalet kemikalier som över huvud taget finns uppfunna är över 290 miljoner. Varje dag får 15 000 nya ämnen nya identifikationsnummer. Alla kommer inte att komma i tillverkning, men jag berättar det här för att ni ska förstå svårigheten att ens uppskatta deras egenskaper. När man registrerar kemikalier behövs. 15–20 grundläggande fysikalisk-kemiska, ekotoxikologiska eller toxikologiska egenskaper undersökas. För att miljöbedöma dem i en miljöbudget som skulle kunna expanderas för Göteborgs Stad behövs oerhört mycket data. Förstår ni omfattningen? Att jämföra effekterna av ett ämne, koldioxid, är svårt nog. Jag är glad att vi har det här förslaget. förslaget här idag. Tack!

Tack! På det anförandet har Patrik Höstmad D begärt replik. Varsågod!

Ja, tack för det! Det behöver inte bli så mycket merjobb. Men det som behövs när man tittar på de åtgärder som föreslås och de utsläpp vi har, vad skulle det få för sociala konsekvenser att genomföra dem? Vad skulle det få för andra negativa miljökonsekvenser att arbeta med dem? Det är den typen av information vi behöver. Vi vet ju sedan tidigare att har vi Ensidigt fokus, bara en parameter. Det är någonting man jobbar med inom stadsbyggnader ofta. Har man kvantifierbara mått, om det så är krontäckningsgrad eller någon kvadratmeter grönyta, så blir det väldigt styrande. Men det finns en massa andra kvaliteter som inte är så lättmätbara. Vi måste förstå konsekvenserna av dem innan vi stirrar oss blinda bara på CO2-utsläppen. Tack!

Helena Norin MP Varsågod.

Jag är den första som applåderar att ni vill satsa på utökat miljöarbete. Men att inkludera det i stadens koldioxidbudget är nog inte smartaste vägen framåt. Om vi vill gå den vägen, då kan man använda MUNK- modellen som ett intressant sätt att inkludera såväl planetära som sociala gränser, som kan användas för att mäta hållbarhet i en kommunal kontext. Men nu när vi har utvecklat en modell för koldioxidbudget, då kan vi väl. börja och använda den först.

Tack. En andra replik begärd. Patrik Höstmad D. Varsågod.

Jag får återkomma till och förtydliga. Det är just det vi ser som problemet. Om vi bara har information om CO2- utsläppen och sedan agerar på det kan det få väldigt stora negativa konsekvenser i andra dimensioner. Vi måste få det här sammantaget i processen om vi ska kunna använda det på ett vettigt sätt. Vi ser redan nu när skolorna har kört fram med en massa vegetarisk mat och vi har ungdomar som inte. äter maten. Vi har ungdomar som kommer hem. Jag pratade med en förälder häromdagen som sa att hennes son behöver väldigt mycket protein och äter typ två måltider när han kommer hem på dagarna för att han inte fått tillräckligt i skolan. Då är de en välbeställd familj. Tänk då de som inte har de ekonomiska möjligheterna. Vi måste ju se helheten. Tack!

Tack! Tillbaka till talarlistan. Det är Sarah Ullmark, efter Emmyly Bönfors. Varsågod Sarah!

Tack för ordet, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD. Jag instämmer i allting som Patrik Höstmad säger. Ska vi göra satsningar som blir riktigt bra behöver vi ha en så bred och nyanserad bild som möjligt av vad de satsningarna får för effekter. Att mäta den rena klimatnyttan är jättebra, men det är inte bra om vi kan kombinera det med andra viktiga miljöfrågor och de sociala perspektiven. Med hur detta kommer att påverka i stort så tror vi att vi kommer kunna fatta mer välgrundade beslut och styra staden i en riktning där vi väger in alla nödvändiga perspektiv. Så bifall till M, D, L, KD. Tack!

Tack! Nästa talare Emmyly Bönfors, därefter Grith Fjeldmose. Varsågod Emmyly!

Tack, ordförande! Centerpartiet yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har faktiskt inte alltid varit så övertygade om just det här med klimatbudget utifrån hur det tidigare har varit tänkt med klimatbudgetar. Men vi tycker att den modell som nu ligger på bordet är rätt väg att gå. Det är nästa steg i styrningen av miljö och klimatarbetet i Göteborg. Det som gör att jag tycker det är att den här klimatbudgeten inkluderas i det ordinarie styrsystemet. Den fokuserar. Det är det vi har rådighet över. I den här modellen är det utsläpp från kommunens egna verksamheter och också egna inköp som framför allt omfattas. Det är någonting som jag tänker att M, D, L och KD borde åtminstone tycka är bra eftersom det är det som ofta återkommer i era motargument. Vi hör de andra motargumenten som Patrik Höstmad med flera för fram. Men just det här med byråkratin stämmer inte riktigt, utan det här är någonting som ska inkluderas i det ordinarie budgetarbetet. Vi har ett motsvarande arbete i det näringslivsstrategiska programmet, där vi också försöker knäcka kurvan. Man har inkluderat en CO2-kurva i det programmet också. Sedan gäller det argumentet som M, D, L och KD skriver om att man hellre vill se en teknikutveckling. Det blir lite. Falskt, egentligen, för den här klimatbudgeten sätter ju inga restriktioner för en teknikoptimism, utan snarare kan nämnderna med sin kunskap och även styrelserna med sin kunskap styra mot hållbara investeringar och ny teknik, såklart, för att minska utsläppen. Vi tänker att hållbarhet är både ekologisk, social och ekonomisk, och då måste vi också ha verktygen för att se att det hänger ihop. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack för det anförandet av Patrik Höstmad. Det är en bra replik. Varsågod!

Som vi konstaterar så skapar det här ytterligare byråkrati. Det tror jag inte någon säger emot. Det här är en ny sak nu som alla måste göra. Däremot säger vi inte att vi är negativa till den ökade byråkratin. Vi tror att man skulle kunna få fram något bra av det här. Däremot är vi återigen rädda för att nu tittar vi på en kvantifierbar sak och då finns det en risk att man. styr alldeles för hårt på den och får en massa andra negativa konsekvenser. Vi vill få med det här i processen och i underlagen. När vi har klimatbudgetarna behöver det också finnas information om hur man kan arbeta med de olika delarna som finns i budgeten för att kunna ta informerade beslut. Tack!

Tack. Nästa talare, Grith Fjeldmose. Varsågod, Grith.

Tack ordförande. Modellen som vi ska ta beslut om idag innebär en klimatbudget som införs som en process och ett arbetssätt som integreras i stadens budgetstyre och uppföljningssystem och som stärker den befintliga styrningen inom miljö och klimat. Den är i enlighet med EU-direktivet och inspirerad av Oslos redan väletablerade process med klimatbudget. Den innebär att berörda nämnder och styrelser tar fram klimatbudgetar med effekt och kostnadsberäknande åtgärder som en del av sin årliga budget med stöd av ett centralt budgetbokslut. I ett första steg föreslås Stadsfastighetsnämnden och stadsmiljönämnd, Exploateringsnämnden, Nämnden för kretslopp och vatten och Göteborg Energi AB och delvis Stadsbyggnadsnämnden att implementera klimatbudget. Det ligger bra i linje med rådet vi fått av Klimatrådet att satsa mest där klimatpåverkan är störst. Oppositionen oroar sig för de andra hållbarhetsdimensionerna. Men den metod som förslaget bygger på och tar just hänsyn till dem. En förstärkt systematik i klimatarbetet genom klimatbudget ökar möjligheten att styra mot åtgärder som stärker folkhälsa, förbättrar barns uppväxtmiljö och ökar tryggheten och tillgängligheten i vardagen. Tack! Bifall KS förslag.

Varsågod Lina Lindh KD.

Tack för ordet! Det är såklart viktigt att vi har god kunskap om stadens klimatutsläpp och följer upp effekterna av de åtgärder som vi genomför. Men när vi fattar politiska beslut måste vi också se till helheten och inte bara fokusera på det som är lätt att mäta. Klimatnyttan är viktig, men vi behöver också väga in andra aspekter, som social hållbarhet och ekonomiska konsekvenser. och stadens beredskap. Omställningen måste vara långsiktigt hållbar utifrån flera perspektiv helt enkelt. Vi behöver dessutom säkerställa att omställningen har medborgarnas acceptans. Åtgärder som leder till ökade kostnader eller försämrad tillgänglighet riskerar att drabba dem som redan har små ekonomiska marginaler hårdast. Därför behöver Göteborg beslutsunderlag som ger en bredare helhetsbild och som hjälper oss att göra välavvägda avvägningar mellan klimatmål, sociala aspekter, ekonomi och beredskap. Därför yrkar jag bifall till yrkandet från M, L, D och KD. Tack.

Tack. Nästa talare, Marina Johansson, därefter Axel Darvik. Varsågod Marina.

Tack så mycket fullmäktige och åhörare. Jag börjar med att yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Kan vi arbeta ännu mer systematiskt i klimatarbetet så är det något som kommer gynna göteborgarna. Det kommer öka våra möjligheter som stad att både styra och arbeta mot åtgärder som gör Göteborg till en ännu bättre plats att leva i hela livet. Precis som föregående talare här tidigare sa så handlar det om folkhälsa, om barns uppväxtmiljöer med mera och också tryggheten för göteborgarna i staden. Vi tycker också att det är väldigt viktigt. Att hålla fortsatt fokus på att fortsätta minska kostnaderna och onödig administration i stadens alla verksamheter. Genom att arbeta på det här sättet, att integrera det här arbetet i det ordinarie budgetarbetet ute i nämnderna och styrelserna, kommer det att bli en lite enklare process än att ha spår vid sidan av som kräver extra admin. Och den här risken som handlar om. Som SLK tar upp om risken om att man kanske kan bli mer dyr och kostsamma tekniska lösningar. Det behöver vi som politiker, där vi sitter och verkar i våra nämnder och styrelser, hålla ett öga på såklart. Där tror jag ingen av oss vill hamna heller. Vi behöver som stad se till att vi inte hamnar på efterkälken. Vi har ett näringsliv som pockar på och vill göra mer. Vi måste vara alerta här och få in detta i vårt arbete systematiskt. Tack!

Tack! Nästa talare Axel Darvik. Därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag tycker det ska bli spännande att följa det här arbetet med klimatbudgeten i Göteborgs Stad. Det här är ju ändå ett arbetssätt som vi kommer behöva jobba med och som vi ska följa och utvärdera. Vi tycker dock att vi har ett bättre förslag, att vi dessutom väger in fler faktorer i detta redan från början. Jag tror också att man ska se det utifrån att understryka detta som står om Om resiliens och beredskap också. Trots alla ansträngningar vi gör i Göteborg och även om vi skulle bli totalt klimatneutrala eller till och med negativa här i kommunen så kommer vi ändå se ökade klimatutsläpp. Vi kommer också se mer av behovet av att möta den uppvärmning som ändå sker på jorden. Då är just detta med beredskap och resiliens. Om vi har en bra beredskap kan vi också minska effekterna av till exempel värmeböljor, översvämningar och så vidare. Det är också konstaterat att det är kanske där som vi i alla fall gör mest nytta för medborgarna i det korta och medellånga perspektivet. För det är också en dramatisk skillnad i effekterna av klimatomställningen för människor om man har en bra beredskap och resiliens än om man inte har det. Det ser vi ju i skillnaden mellan vad effekterna blir i utvecklade delar av världen jämfört med de fattigare delarna av världen när klimatrelaterade katastrofer inträffar också. Så med det så skulle jag vilja yrka bifall till yrkandet från M D, L och KD.

Tack! Nästa talare Bettan Andersson (V), just nu finns talarlistan. Varsågod Bettan!

Tack fullmäktige, ordförande och ni som lyssnar! Jag har bara en liten sakupplysning. Svenska folket generellt har ett väldigt högt proteinintag och det finns många elitidrottare som är vegetarianer. Tack!

På det anförandet har Patrik Höstmad begärt replik. Varsågod!

Ja, och jag äter också rätt mycket vegetarisk mat. Men nu är det så här att människor är olika. Skolköken är olika. Och vi får upprepat berättelser av föräldrar som har barn som kommer hem ifrån skolan och är hungriga för att det har serverats en undermålig vegetarisk mat. Helt och hållet drivet av klimatambitionen. Så kan vi inte hålla på. Det är väl skit samma om det passar någon elitidrottare. Men nu pratar vi om verkliga barn, elever i våra skolor. Vi har ju sett samma sak också på äldreboenden och så vidare. Det här funkar ju inte. I så fall lyft nivån på det som serveras. Tack!

På det anförandet har Bettan Andersson (V) begärt replik. Varsågod! Tack!

Tack! Ja, jag tycker man ska skilja på vegetarisk mat och undermålig mat. Undermålig mat kan vara vilken mat som helst och vegetarisk mat kan vara bra och som annan mat mindre bra. Tack.

Tack. Andra replik. Marina, du kan inte begära replik under pågående replikskifte mellan Patrik och Bettan.

Jag håller med helt om det. Samtidigt får jag bilden av att köken oftast är bättre på att få näringsriktig mat när det gäller animaliska maträtter och fortfarande har att kämpa med när det gäller de vegetariska, tyvärr. Tack!

Tack! Tillbaka till talarlistan. Det är Jenny Broman, därefter Marina Johansson. Om modellen för klimatbudget. Varsågod Jenny!

Jättebra, Patrik, att du lyfte fram att man kan höja nivån på väldigt många kockar. Jag som är ett barn som är vegetarian och ett barn som är extremköttis, som har sina motsatser, går ju hem båda två och säger att jag i dag inte kan äta maten eller att jag inte fick tillräckligt mycket mat. Det säger en som är 1,90. Det handlar om kvaliteten på mat. Det kan skilja sig mellan skolor. Det är ju något annat. Det gäller att ha god kvalitet på mat och kanske inte allt hopblandat som inte barn gillar. Man kanske kan ha en kopp kaffe. Kanske ska i olika skålar och sådär. Det finns många sätt men det kanske inte handlar om vegetariskt eller inte vegetariskt. Utan om god, bra mat.

Tack! Nästa talare Marina Johansson. Jag lyfter sist på talarlistan. Varsågod Marina!

Jag reagerade bara på det här med maten i äldreomsorgen. Då blir jag lite nyfiken, för där är vi väldigt noga med att det finns flera rätter att välja på. Det är jätteviktigt med protein, näring, fett med mera. Jag blir lite nyfiken på vad du hänvisar till. Vi har gjort ett jättejobb i äldreomsorgen kring detta, så jag undrar vad du menar med att de bara äter vegetariskt. Var det så du menade?

Tack! Talarstolen är tom. Då kan jag säga att överläggningen är avslutad. Under överläggningen yrkar Helena Norin (MP), Emmyly Bönfors, Grith Fjeldmose, Marina Johansson bifall till kommunstyrelsens förslag. Patrik Höstmad, Sarah Ullmark, Lina Lindh och Axel Darvik (L) att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från D, M, L och KD i kommunstyrelsen och Emma Altenhammar (SD) att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns den ordningen? Svar ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Patrik Höstmad? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar (SD)? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering begärd ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Patrik Höstmad med flera som motförslag? Antas förslaget från Emma Altenhammar (SD) som motförslag? Jag finner att fullmäktige antagit förslaget från Patrik Höstmad med flera som motförslag. Då är det huvudvoteringen. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Patrik Höstmad med flera. Jag startar omröstningen där. Där stoppar jag omröstningen och finner att fullmäktige med 43 röster mot 29 bifallit kommunstyrelsens förslag. Reservation SD noteras. (D) och Kristina Norén Lallo (KD) om utredning av elevers tillgång till nätplattformar som inte främjar skolans kunskapsuppdrag

Då går vi in på ärende 15 och börjar på dagens motioner. Det är motion av Axel Darvik (L), Sofie Gyllenwaldt (M), Jessica Blixt (D) och Kristina Norén Lallo (KD) om utredning av elevers tillgång till nätplattformar som inte främjar skolans kunskapsuppdrag. Ordet har begärts av motionären Axel Darvik. Därefter Jessica Blixt (D). Varsågod.

Tack ordförande! I dag hoppas vi att vi kan få majoritet i fullmäktige för ett viktigt uppdrag som handlar om att se till att stärka undervisningen i våra skolor. Vi har ett problem i att de digitala plattformarna som används i skolan inte används till lärande, utan att det system som finns för att blockera sidor som. som stör undervisningen inte fungerar. Många gånger är det för att det också fungerar omvänt. Man plockar bort vissa sidor, men då blir det en kapplöpning hela tiden om att se till att rensa bort sådant som är i distraktion, i stället för att man säger att det är just de här funktionerna som ska användas i undervisningen. Vi har sett det när vi själva har varit. ute på kvalitetsbesök på skolorna sitter det och spelas. Det är små inbyggda program i Google eller vad det nu kan vara för någonting som barnen är kreativa och hittar. Men framför allt bygger den här motionen faktiskt på rapporter som kommer från skolans personal, där de upplever själva att det här är ett allvarligt problem som tar fokus. Vi hade väl önskat att vi hade kunnat genomföra detta i brett samförstånd i nämnden, men det var inte möjligt. Därför hoppas vi på att fullmäktige kommer att ställa sig bakom detta. Jag yrkar bifall till det yrkande som ligger inlämnat från våra partier i kommunfullmäktige. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jessica Blixt och därefter Jenny Broman.

Tack så mycket, ordförande, ledamöter och åhörare! Man skulle ju hoppas att den här motionen inte hade behövts, men tyvärr ser verkligheten ut på ett annat sätt. För att ge ett exempel fick vi i grundskolenämnden den 20 februari ett mejl från en vårdnadshavare som var väldigt upprörd. Han hade nämligen gått igenom sitt barns Ipad eller dator, och då kunde han konstatera att under en tioveckorsperiod hade den här eleven, som gick i årskurs 6, tittat på omkring 11 000 Youtubeklipp på lektionstid. Han hade använt 100 timmar. 112 av de totalt 238 lektionstimmarna gick åt till att titta på Youtubeklipp som inte hade någonting med undervisningen att göra. Då var det bara Youtubehistorik. Dessutom hade han varit runt på andra spel, som Crazy Games eller liknande. En vecka var det så illa att 16 av de 24 timmarna hade gått till Youtube-klipp. Och det var ju inte bara det här, utan skolans dator hade dessutom varit helt öppen mot tjänster som Thunder.com, som är en plattform som innehåller grovt sexuellt innehåll och har en stor gromningsrisk, sociala medier som Tiktok, Snapchat och liknande. Den här motionen behövs verkligen, och jag hoppas för alla elever, för alla. skolor och för de höjda kunskapsresultaten att ni yrkar bifall till vårt yrkande. Tack!

Då är nästa talare Jenny Broman och därefter Hans Arby (C).

Tack så mycket för ordet, och tack till motionärerna för engagemanget! Självklart ska de digitala verktyg som eleverna får i skolan hjälpa elevernas lärande. Det kan absolut leda till massor med distraktioner, men det är inte bara datorer och appar som gör det utan även annat. Det är inte alltid så att man bara kan lösa det med tekniska spärrar för eleverna. De är väldigt kreativa och hittar vägar runt det, förutom kanske när en lärare har gett inläsning till en läxa på Youtube och kollar på filmer. Sedan är det spärrat Youtube på väldigt många ställen. Det vet ni om att det redan är spärrat. Då kommer inte eleverna in på det. Eller när de själva vill plugga på och kolla på vad grejen är med det. Det är en jättebra lärare som har alla de här videorna. Dem har ni säkert kollat på när ni har pluggat med era barn till SO-grejer. Då blir det ett problem. Det är ju inte så att det är en app. som är bara dålig och en app som är bara bra. Så det är lite problematiskt. Det är det som jag tycker är lite bekymmersamt med den här motionen. Vi behöver också lärareleverna, digital kompetens och källkritik. Skolverket påpekar också att det viktigaste för att skapa studiero och bra undervisning är att lärarna får rätt stöd och rätt undervisning och ibland LO-verktyg. Ibland kanske det handlar om att man behöver lägga ifrån sig datorerna och lapparna. Man kanske inte kan ha det på bänken, för eleverna klarar inte av den distraktionen. Vi behöver ändå vara tydliga med det. Vi tycker att digitala verktyg ska vara en del av undervisningen. Det bör kunna gå att spärra. Jag tycker också att det ska vara upp till skolan. Man ska kunna göra det själv. Vi ska inte gå in och detaljstyra på detta sätt. Därför yrkar jag bifall till KS.

Då är replik begärd av Jessica Blixt (D).

Det är intressant att du pratar om att detaljstyra då ni precis har lagt ett yrkande där det handlar om att ta bort alla datorer på mellanstadiet och lågstadiet. Där har vi en detaljstyrning. Däremot är det så här att det ska bli lättare för lärare att kunna reglera det här. Det är det här som vi vill se över. Andra kommuner använder redan de här. här sakerna. Det här är ett uppdrag för att titta på. Det är jättekonstigt att säga nej till det. Lärarna därute skriker om hjälp. De vill ha ett enkelt sätt, så som man har i många andra kommuner i Sverige, men där Göteborg ligger efter. Det finns jättebra exempel. Tack!

Replik Jenny Broman V.

Då kan jag ju sakupplysa att det finns inget uppdrag att ta bort alla digitala verktyg. Så det var direkt felaktigt. Men jag tycker fortfarande inte man ska detaljstyra. Men däremot så är det bra att det ska finnas att man kan ta bort. Och det finns ju redan spärrar idag. Ibland finns det till och med så pass mycket spärrar så att eleverna inte kommer åt det de ska. Men det som är positivt som redan finns idag då, det är ju som ett exempel som jag gav, att man inte kommer åt Youtube själv på datorn. Men om. läraren lägger in en viss film på Youtube via classroom, då kommer man åt den. Det är ett sådant bra exempel som finns redan idag och det tycker jag att skolan själva ska lösa. Det är viktigt att de ser över vilka spärrar man behöver och vilka behöver man inte. Jag tycker inte vi behöver besluta om det.

Tack! Då är det replik, av Axel Darvik.

Tack! Det är uppenbart att det var lite olika inställning här som gör att vi inte har kunnat få igenom detta i nämnden. Den hållning som Jenny Broman ger uttryck för här är ju att det egentligen ska vara ganska så fritt i att använda de digitala verktygen till vad som helst. Problemet är att både lärare, elever och föräldrar säger att det här funkar inte. Det här förhållningssättet är skäligt. massa undervisningstid från eleverna. Det förstör lektionerna. Då får vi ta den risken att det någon gång kan bli lite knöligt att komma åt en Youtubefilm. Därför att det viktiga är att vi ser till att undervisningssituationen blir så bra som möjligt. Där har vi idag ett jätteproblem som alla de som vistas i skolan vill att vi löser. Det är det vi vill göra med det här beslutet. Tack!

Då är det replik av Jenny Broman.

Jag tror inte att du lyssnade på vad jag sa. Jag sa inte alls att det skulle vara fritt. Det är idag så att det går att spärra YouTube och att man då kan lägga in så att man bara kommer åt via Classroom. Men det kan också vara ett problem. Det jag sa tydligt var att ibland kanske man också behöver lägga undan datorn helt. Man kanske inte kan ha det på skrivbordet. Det är ju det som handlar om ledarskapet. klassrummet. Det är att göra det lite för enkelt och bara tro att det handlar om appar eller inte. Det är klart att det ska finnas möjligheter när skolan anser att man ska kunna göra spärrar. Det finns ju verktyg för det. Jag tycker bara inte att vi behöver ta det beslutet här. Men det är också viktigt att man vet att det handlar om ett ledarskap i klassrum eller hur skolan bestämmer det. Jag tycker att det är ganska bra att det då är så att läraren måste lägga in den här länken på Youtube så man kan kolla på den. som då har till syfte att lära sig. Men man kan inte hänvisa till Youtube eftersom eleverna inte kommer in på det själva. Men det är också synd att inte kunna lära sig vissa saker.

Tack. Då är det replik av Axel Darvik.

Det viktiga för oss är att huvudspåret blir att man spärrar användningen av de digitala hjälpmedlen för annat än det som precis är det som behövs. Det är ju vilken väg man väljer att gå härifrån. Det är det som behövs. Det är inte så att de lärarna som hör av sig till oss och som säger att det här fungerar, hjälp oss att få fram de lösningar som andra kommuner har som funkar jättebra på de ställena. att de är så dåliga ledare i klassrummet, eller att de behöver gå en liten ledarskapskurs eller någonting sådant där. Det är så att det systemet som finns i Göteborg skapar jättestora problem. Vi är ju flera utav oss som har suttit med på de här lektionerna, när man sitter längst bak i klassrummet och så ser man att halva gänget sitter där och spelar några bagatellartade spel i stället, eller är inne och surfar runt på sidor. Det funkar ju inte. Vi måste göra något åt detta och det är det som vi vill åstadkomma. Tack!

Då är det replik av Jenny Broman. Sedan är vi tillbaka på talarlistan. Då är det Hans Arby.

Jag tyckte det var lite roligt att du råkade säga digitala hjälpmedel. För det är också så att de går in på saker som inte är digitala. Det är inte så att jag är naiv och tänker att eleverna inte går in på andra sidor. Grejen är att det är inte så enkelt som att bara ha ett förbud. Jag tycker att vill skolan införa det så tycker jag att de ska göra det. Om de ser att särskilt bland yngre elever och så vidare, så tycker jag att de ska göra det. Jag tycker bara inte vi ska besluta om det här. Utan jag tycker att skolan själva kan det. Det är de som är professionen och då tycker jag att de ska göra det själva.

Tack! Då är vi tillbaka på talarlistan. Det är Hans Arby och därefter Kalle Bäck.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Ja, vi pratade en del i vår grupp om hur vi skulle ställa oss till den här motionen. Vi är ju inget förbudsparti, men det är ju faktiskt inte det det handlar om här. Här handlar det om skolan och skolans verktyg som ska vara till för skolarbete. Vi vet också att yngre och även vi äldre har svårt att koncentrera oss när det är någonting annat som är mer omedelbart. belönade pockar på uppmärksamheten på det man har framför sig. Vi tillhandahåller digitala verktyg i skolan för att stödja våra elevers lärande, inte för att störa deras lärande. Ja, det kommer vara svårt. Det är komplext, gränsdragningar, men det är som inom all IT så kommer det vara en kapplöpning att hitta verktyg som funkar och så hittar någon någon väg igenom. Det kommer vi säkert få jobba med hela tiden. Jag yrkar bifall till yrkandet från M, D, L, KD. Tack!

Tack! Då är nästa talare Kalle Bäck, KD, och därefter Kochar Wallad Begi (S).

Tack för det, ordförande, fullmäktige! Ja, det är ju väldigt positivt att frågan om skärmanvändning och digitala plattformar uppmärksammas brett i samhället och av olika politiska krafter. Som en parallell, lite sidospår, så kom ju FHM i dag med rekommendationer om att inga smartphones till barn som är under 13 år. Det är ju råd då, men det säger någonting om att man måste ta de här frågorna på allvar. Under senare år har regeringen tydligt betonat att behovet finns av större fokus på kunskap, läsning, studiero och grundläggande färdigheter i skolan. När man förr talade om mer digitalisering av skolan har lite av en tillnyktring skett, kan man väl säga. Det finns en mer balanserad syn på det här med digitala hjälpmedel numera. Det är klart att de kan vara jättebra, och de kan vara ett stöd i undervisningen om de används på rätt sätt. Men de riskerar också att distrahera och försvåra undervisningen. Många nätplattformar och digitala miljöer är utformade så att de är till för att fånga användarens uppmärksamhet snarare än bidra till koncentration och kunskapsinhämtning. Det gäller även i skolmiljön. Därför är det rimligt att skolan ser över vilka plattformar elever faktiskt har tillgång till på skolans datorer och läsplattor. Definitivt inte nej till digitala hjälpmedel, utan tvärtom ska de användas på rätt sätt. Men fokus i skolan bör vara mer lärarledd undervisning, större fokus på analoga läromedel och mer genomtänkt användning av individuella skärmar. Det är positivt att det verkar finnas någon form av principiell samsyn kring detta, även om vi landar i lite olika lösningar i just det här sammanhanget och hur man ställer sig till den här specifika motionen, som för övrigt är väldigt bra. Jag vill tacka. Motionärerna för detta och yrkar bifall till yrkandet från L, M, D och KD. Tack för ordet!

Då är nästa talare Kochar Wallad Begi (S) och därefter Klas Forsberg.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! För oss socialdemokrater är skolans viktigaste uppdrag att ge varje elev kunskap, trygghet och likvärdiga förutsättningar att lyckas. Digitala verktyg ska vara ett stöd för lärandet, inte en källa till distraktion eller försämrad studiero. Vi socialdemokrater har också lyssnat på de föräldrar som engagerat sig i frågan. Organisationen Kids i Göteborg tillsammans med ett trettiotal föräldrar sökte upp oss. för en dialog. De uttryckte en stor och bifogad oro över skärmars påverkan på barns koncentration och utveckling. Detta var ett viktigt samtal, och den oron tar vi på största allvar. Samtidigt tillför denna motion inget nytt. Göteborgs stad arbetar redan aktivt med frågan. Grundskolenämnden har fattat beslut för att säkerställa att digitala verktyg endast används när de tillför ett tydligt pedagogiskt värde. Vi delar motionärernas grundtanke, men flera centrala utredningar är inte rätt väg framåt. Arbetet pågår redan, och besluten fattas bäst nära klassrummen av våra professionella lärare och skolledare. Det handlar inte om att vara för eller emot digitalisering. Det handlar om att varje verktyg ska användas i skolan, ha ett tydligt pedagogiskt syfte och bidra till elevernas kunskapsutveckling. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Då är nästa talare Klas Forsberg och därefter Pierre Alpstranden.

Tack herr ordförande. Jag har jobbat i skolfrågor och med skolfrågor i väldigt många år. Jag har varit med i skolan när det inte fanns en digital produkt en gång i skolans värld. Jag har varit med och kämpat om att få in de digitala produkterna i skolan. Svängningen har skett så dramatiskt så helt plötsligt ska vi överhuvudtaget inte ha några skärmar i vissa delar av skolan. Det är väldigt mycket fram och tillbaka. Det är möjligt att det är så att det är en tillnyktring. Många kan se det kanske. Jag kan säga att det finns många moment som stör och tar bort fokus från lärandet i skolan, inte bara skärmar. Men jag tror och delar den uppfattningen att det finns bekymmer med att ha digitala verktyg i alltför stor utsträckning. Och därför är det så att jag gör bedömningen att det är lärare. i sin profession som ska kunna hantera den situationen i klassrummet. I vissa fall så kanske det kan vara till och med så att lärarna behöver lite hjälp med detta och vi har ju vissa verktyg för att göra det. Men jag tror inte att källkritiska självständiga individer går via förbud. Det tror jag faktiskt inte. Utan vi måste lära våra elever att också vara källkritiska, kunna se vad som är bra. bra och dåligt ute på nätet. Vi alla behöver ju förbättra vår självkritik när det gäller internet. Så det är verkligen så här att det här är en otroligt komplex frågeställning. Men jag tror att vi behöver stärka ledarskapet och den pedagogiska professionen i skolan och det är de som ska göra det jobbet i huvudsak. Så jag yrkar bifall till KS förslag.

Nästa talare är Pierre Alpstranden och därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka.

Tack fru ordförande, nämnden, höll jag på att säga, fullmäktige och göteborgare! Jag hör att vi är ganska överens om att det är ett problem att vi använder det. Men jag tänkte gå tillbaka till själva motionen här. Då är det alltså förslag till grundskolenämnden och utbildningsnämnden att översiktligt beskriva i vilken utsträckning elever i Göteborg har tillgång till digitala plattformar och webbplatser under skoltid som inte främjar skolan. Här ska vi samla in kunskapen, för här står vi och påstår att vi vet vad som är problem. Youtube är en grej, men det finns hur mycket som helst. Här måste vi skaffa in kunskap. Då får grundskolenämnden och utbildningsnämnden i uppgift att göra detta. Vi föreslår att samma grundskolenämnd och utbildningsnämnd föreslår åtgärder som gör det möjligt att i största möjliga utsträckning säkerställa att elevernas digitala utrustning. används enligt skolans kunskapsuppdrag. Det är ju det motionen handlar om. Då sitter vi och hittar på lite andra grejer. Det är väl ganska enkelt. Vi ger ju de uppdragen. Det är inte vi som ger begränsningarna som jag upplever att ni vill påstå. Så jag yrkar bifall till M, D, KD och L motionsförslag. Tack!

Tack! Då är nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka. Därefter Jessica Blixt (D).

Tack så mycket, ordförande, göteborgare! Där skulle jag vilja vända mig precis tvärtemot det du säger, att det här behöver utredas. Vi har forskning, vi har myndigheter och vi har internationella stora organ som år efter år slår fast att barns och ungas skärmtid är alldeles för stor, att barn radikaliseras och att kroppen försämras. Kroppshets från en alldeles för tidig ålder, att koncentrationen påverkas, att fetman ökar, alla möjliga bekymmer direkt relaterade till skärmar och barns och ungas användande av skärmar. Vi behöver inte utreda det. Jag är helt övertygad om att det inte är någon här inne som inte förstår att barn av i dag sitter alldeles för mycket framför dator och framför skärm. Samma sak är det vad gäller klassrummet, precis som Axel var inne på. Lärare hör ju av sig och berättar att det här är ett bekymmer. Vi har jättemycket konflikter kopplat till vem som får ha telefonen. Har du en telefon? Har du en extra telefon? Vad är detta? Vad är det? Vi behöver inte utreda det heller. Det vi behöver är lite sunt förnuft. Behöver vi ha klassuppsättningar med skärmar för de allra minsta barnen? Behöver vi ha enskilda datorer till varje enskild elev för de allra minsta barnen? Nej, vi tror inte det. Därför har vi också gett förvaltningen i uppdrag att prioritera i det arbetet men också att se till att vi tillsammans med Västra Götalandsregionen ser till att göra en ordentlig upplysningskampanj. Så att inte detta blir ytterligare en dimension som lägger sig på jämlikhetsfrågan i det här landet. För vi vet att ju högre utbildning, desto mer medvetenhet kring farorna och baksidorna med ett alldeles för brett skärmanvändande. Så jag säger avslag motionen, bifall kommunstyrelsens förslag och tack Liberalerna för att ni röstade med oss i grundskolenämnden. Tack!

Tack! Då är det replik begärd av Pierre Alpstranden.

Tack ordförande! Det är skönt, då är vi överens om problemet. Det är det jag säger. Det är vägen dit. Men vi vill inte begränsa. Men du säger begränsningar nu. Så det känns konstigt att det är jag som är fel. Det är ni som sätter begränsningar i så fall. Det är ju grundskolan och de som ska få den möjligheten. Det är inte vi som ska sätta begränsningarna, även om vi vet det. Tack!

Då är det replik, begärd Viktoria Tryggvadottir Rolka S.

Ja, det var därför vi tyckte att den här motionen låg fel från första början. Jag tycker att det är olyckligt att man inte kan försöka prata med oss som styr i grundskolenämnden och säga att vi är bekymrade över det här med skärmarna. Då hade vi kunnat ge ett uppdrag åt förvaltningen att titta på det. I stället ska det läggas politiska positioneringar i form av motioner som ska utreda saker som vi redan vet. Det är onödigt. Gå till handling! Det har vi gjort direkt i grundskolenämnden. Det kommer att spara oss. pengar, det kommer spara oss stillasittande och det kommer dessutom att förhoppningsvis leda till att vi ökar kunskapen hos vårdnadshavare runt om i Göteborg kring vad som faktiskt gömmer sig bakom de här skärmarna. Faktum är att när vi frågar barn i våra trygghetsundersökningar och så, så saknar man vuxnas närvaro på nätet. Det jobbar vi också med genom socialtjänsten bland annat och behöver bli ännu bättre på. Tack!

Tack! Då är det replik, Pierre Alpstranden.

Tack! Ja, men då måste jag fråga, gjorde ni det före eller efter den här motionen kom upp? Den har ju legat och grott ett tag. Tack!

Tack! Då återgår vi till talarlistan. Det är Jessica Blixt (D) och därefter. Jessica, jag är ledsen, Viktoria, jag hann inte stoppa vad jag pratade. Det är replik av Viktoria Tryggvadottir Rolka.

Vi hade gett förvaltningen uppdraget att göra en genomlysning av den digitala tätheten innan, för att vi sedan skulle få tillbaka det i delårsrapporten, för att sedan kunna se vad vi gör av detta. Det har de gjort och därigenom har de också fått det här uppdraget. Men det blev bättre tack vare att ni ändå lade motionen och belyste mönstret. många av de andra aspekterna, så att vi kunde trycka till även i den sociala dimensionen och få in föräldraperspektivet också i det hela. Tack!

Nu Jessica är det din tur. Då är det Jessica Blixt och därefter är talarlistan tom. Varsågod!

Att säkerställa att datorerna i klassrummet används till det som de är till för och inte till annat, alltså till kunskapsuppdraget, det är en sådan självklarhet. Det tycker jag inte ens att vi ska diskutera. Jag kan inte förstå att man kan säga nej till en sådan självklar sak. Däremot måste vi ha tillit till lärarna. Jag har själv jobbat som lärare i nästan 20 år. Det var väldigt jobbigt när vi skulle dela datorerna på mellanstadiet och högstadiet mellan olika klasser. Det funkade inte. Man behöver ha det i vissa delar där det främjar kunskapsuppdraget. Det betyder inte att man inte ska skriva för hand, att man inte ska läsa i vanliga böcker. Det är jätteviktigt. Men ibland så är datorerna det allra bästa. redskapet för att nå syftet med lektionen. Det måste vi ha tillit till lärarna. Det här som håller på nu, det går absolut inte i linje med att ha tillit. Däremot ska vi underlätta. Vi ska säkerställa att de datorerna gör det så lätt som möjligt. Det är helt galet! När massa tid från lektionerna, mer än hälften av lektionstiden på en tioveckorsperiod, går till att titta på Youtube-klipp. Så kan det inte fortsätta. Det måste vi säkerställa. Det hoppas jag att vi är överens om här. Tack!

Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Vi har två yrkanden under överläggningen. I utskottets yttrande yrkar Axel Darvik, Jessica Blixt, Hans Arby, Kalle Bäck och Pierre Alpstranden att fullmäktige beslutar enligt yrkande från L, M, D och KD den 29 januari 2026. Vi har Jenny Broman, Kochar Wallad Begi och Klas Forsberg som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Axel Darvik med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Då har vi ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Darvik med flera. Godkänns denna voteringsproposition? Ja. Då gör vi klart för omröstning. Varsågoda! Då är omröstningen avslutad. Och fullmäktige har med 41 röster mot 40 röster bifallit yrkandet från Axel Darvik med flera. säkerställa likvärdiga sociala insatser oavsett var i staden man bor

Då går vi in på nästa motion. Det är motion av Anders Svensson (M) och Nina Miskovsky (M) om att säkerställa likvärdiga sociala insatser oavsett var i staden man bor. Ordet har begärts av motionären Anders Svensson och därefter Nina Miskovsky. Varsågod!

Tack fru ordförande, ledamöter, göteborgare! Jag yrkar bifall till motionen. Staden arbetar på många sätt med sociala frågor, och ett fokus i det är naturligtvis att hjälpa göteborgarna till egenförsörjning. Förutom socialnämnderna fyller Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning en central roll i detta, men även Nämnden för funktionsstöd finns med här. Hur ser nuläget ut? Några inspel finns. Utredningen Arbetslivsrehabilitering externt. Bo Niklasson skriver så här i sin interpellation 2011 på sin hemsida:"Man kan därför konstatera att för individer med behov av lågtröskelverksamhet och eller koordinerande helhetslösningar finns det i dag väldigt olika tillgång inom stadens socialtjänster." Och så beskriver man nuläget och hur det ser ut i de fyra socialnämnderna. Ett annat exempel är aktivitetshusens organisatoriska hemvist och utredningen. Då skrev man så här när man kom in på IPS, som är en metod man använder. Som en av rekommendationerna skriver man att IPS kan göras lika tillgänglig för alla i staden oberoende av bostadsadress. Ett annat exempel är en genomgång som jag deltog i för några år sedan, där en av stadens socialnämnder redogjorde för sin verksamhet. Här redogjorde man frimodigt och utan dubier för sina olika verksamheter, varav några delar var rester från tidigare AME, alltså arbetsmarknadsenheter, de som skulle ha överförts. 2015 gjorde man om organisationen i staden. Senast nu i höstas, då det visade sig att det genom stadens socialnämnder fanns en verksamhet som mycket väl kunde överföras och passade in i Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Här visar jag nu på några olika exempel som pekar på hur spretig bilden är i staden. Här behövs mer, och här behövs nya tag. Jag yrkar bifall till motionen. Tack för ordet!

Tack! Då är nästa talare Claes Söderling och därefter Hans Arby (C).

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare! Ja, det är viktigt att staden erbjuder likvärdiga insatser för att främja just jämlika livsvillkor inom arbetsmarknadsinsatser och rehabiliterande, arbetsrehabiliterande och sociala insatser. Men det finns ett flertal utredningar och rapporter inom området som betonar behovet av ett samordnat och likvärdigt utbud av insatser över staden. Men som det framgår av remissvaren så pågår det redan ett arbete med att erbjuda likvärdiga insatser för att främja just de här. Vi anser därför att det är viktigt att dessa åtgärder genomförs enligt plan. Det finns redan ett underlag och utredning inom området. Först behöver vi alltså se till att de åtgärder som redan rekommenderas genomförs som planerat innan vi gör fler kartläggningar. Så som sagt, vi behöver inga mer kartläggningar just nu och jag yrkar därmed avslag på motionen och bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack! Då är nästa talare Hans Arby och därefter Jenny Broman.

Tack ordförande, ledamöter! Vi delar fullt ut Motionärernas ambition om vikten av att säkerställa likvärdiga sociala insatser för alla göteborgare. Det är bra att frågan lyfts igen med tanke på att det fortfarande finns stora skillnader. Alla remissinstanser avstyrker dock motionen med hänvisning till de pågående insatserna och det befintliga underlaget som pekar ut vilka utmaningar som finns men också innehåller konkreta rekommendationer och förslag på åtgärder. Att det händer för lite är, som M, D, L och KD skriver i sitt yrkande, ett ledarskapsproblem. Men det är inget som löser sig genom en ny kartläggning och tar fram nya förslag. Utan fokus måste ligga på att genomföra de åtgärder som det faktiskt verkar finnas en samsyn om. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jenny Broman och därefter Kristina Bergman Alme. Varsågod!

Ja men även jag vill säga tack för motionen. Jag kan ju inte heller låta bli att säga att det är ju otroligt viktigt att insatserna är likvärdiga överallt i staden. Eller för att vi ska kunna erbjuda ett jämlikt stöd när det gäller arbetsmarknadsinsatser och arbetsrehabilitering och sociala insatser. Men eftersom remissinstanserna sagt att det finns redan åtgärder så är det inte nya åtgärder som behöver till. Däremot behöver vi hela tiden peta på det. Vi behöver pusha på det. Det finns många verksamheter som många tycker och värnar väldigt mycket om. Det är lätt att bli väldigt nämndkär i sina egna verksamheter och sen så. Kan det då vara svårt med övergångar och att man är säker på att de här personerna som deltar i de här verksamheterna får det stöd de behöver? Där behöver vi fortsätta, precis som vi gör nu, att pusha på och ha det här samarbetet mellan de fyra socialnämnderna, arbetsmarknads och vuxenutbildningen och funktionsnämndsnämnden så att vi kan få ett mer likvärdigt och samordnat stöd i hela staden. Men precis som Hans sade är det bra att vi lyfter det, för vi behöver titta. på det hela tiden. Ibland är det så att det är verksamheter som man har av gammal vana som man tycker är till exempel en social insats men som numera skulle kunna ligga i arvvux, exempelvis. Jag och Marie pratar ganska ofta med varandra, skulle jag vilja säga, om just det här med att det kanske behöver ligga på arvvux eller att vi behöver snacka mer. Mer fart men inte fler verktyg behövs inte. Därmed bifall till KS.

Tack! Då är nästa talare Kristina Bergman Alme. Därefter Anders Svensson.

Tack fru ordförande! Att bo i en stor stad kan ibland vara väldigt bra. Ibland är det lite sämre. Då blir det inte riktigt den likvärdighet som man som kommunmedborgare förtjänar och som man har rätt att ha enligt lagen. Från Liberalernas sida ser vi att Anders och Nina har skrivit en bra motion. Det är. Det är uppenbart att det fortfarande inte är tillräcklig likvärdighet. Därför yrkar vi bifall till motionen. Tack!

Tack! Då är nästa talare Anders Svensson och därefter är talarlistan tom.

Ordförande, ledamöter, göteborgare! Flera har hänvisat till remissinstanserna och nämnderna och vad de har sagt i sina utlåtanden. Här kan man välja att luta sig lite tillbaka och säga att arbetet pågår. Det blir bra, liksom. Eller vi som stad kan i vårt ledarskap säga att det här är inte okej. Här behöver hända något. Det var ju trots allt över 11 år sedan NAV fick arbetsmarknadsuppdraget och över 5 år sedan stadsdelsnämnden. Att alla stadens nämnder samstämmigt avslår är helt sant. Men här behöver man bara analysera bilden något och skrapa lite på ytan för att bilden ska grumlas. Att socialnämnderna avslår är inte särskilt märkvärdigt. Att tillstyrka där skulle vara som att säga att man vet att man inte erbjuder likvärdigt men struntar i det. Funktionsstödsförvaltningen konstaterar. att frågan om lika tillgång är angelägen och att flera utredningar visat att mer arbete behövs, varvid man överlåter åt nämndens ledamöter att avgöra frågan. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, där föreslår förvaltningen att tillstyrka motionen, men en majoritet av nämndens ledamöter valde att yrka emot det och vända till avslag. Saken är väl också den att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning är den nämnd som. Kanske får en bäst bild av detta för man jobbar ju ganska tätt och nära alla fyra socialnämnderna. Det är dags i staden att visa ledarskap. Bifall motionen. Tack!

Tack! Då är talarlistan tom. Under överläggningen yrkar Claes Söderling, Hans Arby och Jenny Broman bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har Anders Svensson och Kristina Bergman Alme som yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M i i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Anders Svensson med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. om att införa ett sponsrings- och donationsprogram vid utbyggnad av Göteborgs konstmuseum

Bra, Bill, det snabba. Här framme så hör man väldigt bra. Jag hör att det viskas lite grann om en match som börjar hyfsat snart. Men vi jobbar på. Då är vi på ärende 17. Det är motion av Rasmus Ragnarsson (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att införa ett sponsrings- och donationsprogram vid utbyggnad av Göteborgs konstmuseum. Ordet har begärts av motionären Rasmus Ragnarsson (SD) och därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack fru ordförande! Jag trodde inte den här dagen skulle komma, men nu står vi här. Bakgrunden till den här motionen är ganska enkel och allvarlig. Göteborgs konstmuseum står inför en om och tillbyggnad, där investeringskostnaden har kraftigt ökat. Den här frågan har varit uppe i kommunfullmäktige tidigare. Men det kommer att innebära att kulturnämnden kommer att få bära en mycket högre kostnad för hyrorna. Kulturnämnden har tidigare gjort bedömningen att man inte kommer att kunna finansiera den nya hyresnivån. Man behöver tillskott. Kostnadsökningen kommer antingen få bäras fullt ut av skattekollektivet, där det riskerar att tränga undan annan kulturverksamhet. Det är mot den bakgrunden som vi då. Vi föreslår tre konkreta åtgärder. Kulturnämnden får i uppdrag att ta fram en sponsringsmodell där större gåvogivare kan erbjudas varaktig namngivning i samband med museets tillbyggnad. Att ett strukturerat donationsprogram inrättas och att alla intäkterna från detta går till att finansiera museets utbyggnad. Det är ett första förslag om att komplettera den offentliga finansieringen av kulturen i den här staden. Den här motionen har fått ökad relevans med tanke på att det förra månaden kom en utredning på riksplanet som föreslår att Sverige ska införa skattelättnader, avdrag eller liknande för dem som ger pengar till kultur. Göteborg förbereder redan nu strukturerna. för det är därför väldigt välkommet. Så jag yrkar helt enkelt bifall till motionen. Tack så mycket!

Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou och därefter Anneli Rhedin.

Tack för ordet, fru ordförande! Som Rasmus påpekade har vi debatterat den här frågan ganska många gånger här i fullmäktige redan. Men nu har vi lagt en motion. Tidigare har det varit yrkanden. Jag yrkar naturligtvis bifall till motionen. Som jag har sagt tidigare i den här talarstolen har Göteborg en lång tradition av donationer. Vi satt nyss och tog ett beslut om en fond som vi ska dela ut. Det är en donation. Vi har Sahlgrenska och Pär-Dubbs- huset. Vi har hur många sådana här stiftelser, gator och hus uppkallade efter givmilda donatorer? Det här är inga konstigheter. Det finns vissa partier här som får donationer av både små och kanske större saker. En tant skickar in en hundradel kronor för att hon tycker att ni gör ett bra jobb. Det är väl likadant här. Vi ska kunna tillåta. Att människor som brinner för kultur och vill se en vital och levande kulturstad också kan få hjälpa till och donera. Jag yrkar naturligtvis ett starkt bifall till förslaget och hoppas att jag vinner 1 miljard eller 2 på Eurolotto, för då kommer jag att donera det. Och så kommer det att heta Fogelkloska salen när man går in där. Det vore väl fantastiskt! Jag yrkar alltså ett starkt bifall till den här motionen.

Tack! Då är nästa talare Anneli Rhedin och därefter Pär Johansson.

Tack så mycket, fru ordförande, ledamöter och åhörare! Jag yrkar bifall till L, M och D som yrkade som vi lade fram den 22 januari i år, där vi anser att motionen ska anses vara besvarad. Som ni kommer ihåg återremitterade vi ärendet här i kommunfullmäktige i november förra året till kulturnämnden, som i princip studsade direkt tillbaka. Den var redan uppe i kulturnämnden i december 2025. I vår återremiss ville vi utreda ökade möjligheter. Ökad statlig och regional medfinansiering, identifiera extern finansiering, sponsring, donation och uthyrning av museiytor eller konst samt analysera möjligheter till en ny avgiftsstruktur. Kulturnämnden skulle även beskriva konsekvenserna om ett extra tillskott inte ges för att hantera hyresnivån för konstmuseet på ca 70 miljoner kronor. Om det här är flera år ska vi veta att vi måste göra skillnad, och då måste kulturen få en helt annan politisk prioritering. Vi måste få fram mer anslag, och då kanske vi ska ta fram andra reformer, andra finansiärer, företag och fastighetsägare som kan komplettera Göteborgs stad. Vi måste ta ledartröjan. Vi måste börja med att säga att detta vill vi uppnå. Detta kommer vi att driva, och då hitta samverkan med andra. Långsiktigt tänk! Och samverkan 10, 20, 30 år framåt, för kulturen är en nödvändig investering. Och nu har vi också kulturutredningen, miljard till kulturen, som ska öka privat finansiering. Så bifall till vårt yrkande, tack.

Tack. Då är nästa talare Pär Johansson och därefter Ann Catrine Fogelgren.

Ordförande, ledamöter, göteborgare! Sverigedemokraterna försöker ge sken av att deras förslag är en lösning på kostnaden för utbyggnaden av Göteborgs konstmuseum. Men låt oss vara ärliga. Det är det inte. Förslaget löser inte den grundläggande frågan. Den produktionsbaserade hyresmodellen ligger fast. Kulturnämnden bär fortfarande hela risken för räntor och investeringsvolym. Ett donationsprogram förändrar inte det ekonomiska ansvaret med en enda krona. Det här är inte en finansieringsmodell, utan det är en förhoppning. Vi kan också titta nationellt i finansieringen av renoveringen av Kungliga Operan i Stockholm, som ingår privata medel. Även om det är 200 miljoner kronor, så är det en mindre andel av helheten på 3 miljarder. Huvudansvaret ligger där det ska ligga, på det offentliga. Det visar att kompletterande finansiering kan förekomma, men det bär inte en större del av investeringen. Och sen låt oss tala klarspråk om principerna. Kulturpolitiken i Sverige bygger på armlängds avstånd, på konstnärlig frihet, på demokratiskt fattade beslut, inte privata intressen, styr våra gemensamma institutioner. När Sverigedemokraterna vill öppna upp för varaktig namngivning och ökat beroende av sponsorer, då flyttas makt. Kanske inte formellt, men i praktiken. Beroenden uppstår och förväntas. Dessutom, ett professionellt donationsprogram kostar pengar. Normalt någonstans runt 5–15 procent av den insamlade summan. Det handlar om administration, juridik, insamlingsarbete och det är såklart resurser som kommer tas från kärnverksamheten. Vi socialdemokrater och det rödgröna styret står för en annan linje. Därför vill jag avsluta med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Tack!

Då är det replik begärd av Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack så mycket fru ordförande! Till att börja med Pär, jag tror att du också var på samma möte som mig när vi diskuterade den här frågan i kulturnämnden. Där var man ganska tydlig från förvaltningens sida att fick man bara in tillräckligt mycket pengar så skulle ju räntekostnaderna minska markant. Men det är klart att är man sen på bollen som det rödgröna styret har varit i den här frågan så ser inte utsikterna särskilt positiva ut. Men jag tror att vi måste också tänka framtiden här och problemet är ju att det rödgröna styret är fortfarande fast i ett paradigm från 70-talet där kulturens frihet kan bara garanteras om det först passerar kommunens budget. Och det är tänk som hör hemma i 70-talets planekonomi, inte ett modernt samhälle där civilsamhälle, näringsliv är självklara medspelare när det kommer till kultur.

Då är det replik begärd av Jörgen Fogelklou.

Tack för ordet, fru ordförande! Varför denna negativa bild av goa gubbar från Göteborg? Här räknas alla kön in som är goa. Det är goa gubbar, både kvinnor och män. Vi ska inte jämföra oss med stockholmare. Vi ska aldrig ens prata om stockholmare. Vi är bättre än så. Det har vår historia visat. Jag tror på den inneboende kraften och godheten och den kultur som har frodats här i flera hundra år. Vi har haft en kulturpolitik i bidrag från kommun och stat. Ja, hur länge har vi haft det? Kulturen har frodats utan det, innan det, av givmilda donatorer som gjorde att Bellman kunde skriva sina visor och traggla omkring på gränderna i Stockholm. Nu pratar jag om Stockholm ändå, det skulle vi inte göra. Så ja till den här motionen! Tack!

Tack, då är det replik begärd av Pär Johansson.

I Sverige har vi inte en filantropisk tradition där miljardinvesteringar i kommunala byggnader bärs av privata donationer. Det är faktiskt så. Erfarenheten visar dessutom att privata medel främst går till projekt och utställningar. Det har vår förvaltning också kommit fram till, kulturförvaltningen. Det går inte till att betala hyror eller att minska kommunala investeringskostnader. För oss är kulturen en del av välfärden. Den ska vara tillgänglig för alla och inte bero på vilka verksamheter som är mest attraktiva för sponsorerna. Det är kommunens ansvar att långsiktigt finansiera sin kulturinfrastruktur, inte att överföra risk och ansvar till marknaden. Så, fortsatt avslag till motionen.

Tack! Då är det replik begärd av Jörgen Fogelklou. Jörgen strök så det blev Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack, fru ordförande! Men, Pär, du har väl inte missat den utredning som har kommit till Kulturdepartementet där utredaren föreslår att man ska införa skattelättnader, avdrag etcetera i Sverige, precis som i andra europeiska länder, för donatorer och givare till kulturen? Då uppstår frågan hur Göteborg ska förbereda sig för ett sådant förslag om det skulle bli verklighet. Är det inte bra att vi har en sådan donations och sponsringsfrihet? när de förändringarna genomförs? Eller tänker ni bara försöka dra det här i långbänk och låtsas som att inga större förändringar håller på att ske i Kultursverige? Ska ni bara sätta händerna för ögonen, låtsas att ni är blinda, att ni inget ser? Det är dags att vi plockar upp den här bollen även i Göteborg. Tack!

Tack, då återgår vi till talarlistan. Det är Ann Catrine Fogelgren (L) och därefter Grith Fjeldmose

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Jag yrkar bifall till yrkandet i kommunstyrelsen L, M, D om att motionen anses besvarad. Vid morsemötet, när vi antog det reviderade inhyrningsbeslutet avseende Konstmuseet, diskuterade vi även motionens förslag. Jag har tidigare flera gånger. I den här talarstolen har jag flera gånger berättat att vi förra mandatperioden tog in konsulter och gjorde en marknadsundersökning i Göteborg bland de, om vi nu får kalla det så, förmögna eller möjliga donatorerna. Det visade sig att ingen var beredd att ställa upp och investera i byggnaden, för man ansåg att det var en kommunal angelägenhet. Det stämmer att flera av stadens ikonbyggnader har tillkommit tack vare frikostiga bidrag och donationer från då kända och välbärgade medborgare. Tiderna har dock förändrats, och i dag finns inte det intresse eller de möjligheter som då var aktuella. Jag tycker inte heller att det är relevant att jämföra med andra länder som har andra finansieringsmodeller med lägre grad av offentlig finansiering och ett skattesystem där till exempel sponsring premieras. Men det är möjligt att vi också nu. Med regeringens förslag, som vi naturligtvis ser väldigt positivt på, om en utökad privat finansiering och att det också ska öppna upp nya möjligheter för tillskott till kulturen. Vi ser också andra finansieringskällor som vi gärna vill se för konstmuseet, till exempel EU-bidrag, som också är någonting som vi borde vara betydligt hetare på här i kommunen eftersom det finns mycket EU- bidrag för den här typen. Kulturnämnden måste. fortsätta sitt arbete med att söka extern finansiering. Den uppfattningen delar vi. Men i det här fallet anser vi motionen vara besvarad, för det här har vi redan försökt. Tack!

Då är det replik begärd av Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack, fru ordförande, och tack, Ann Catrine Fogelgren! Jag håller helt och hållet med dig angående EU-bidrag. Det tycker jag att vi definitivt ska bli mycket bättre på att söka. Jag vet att jag har stöttat er i kulturnämnden angående detta. Men även här tror jag att du behöver uppdatera lite. Jag tror inte att jag behöver förklara för en liberal hur incitament fungerar, men incitament påverkar ju vilka beteenden. Så det är klart, det stämmer nog säkert att den. Den undersökningen som du refererar till kom fram till det. Men nu, som sagt, kommer en utredning som föreslår skattelättnader om man ger pengar till kultur. Då kommer förändringarna hos personer i näringslivet att förändras till exempel. Då tror jag också att intresset för att ge pengar till kulturen också kommer att öka. Jag tycker att Göteborg någonstans, vi ska alltid vara så sena på sådana här saker. världsbevakningen. Men här har vi chansen idag att påbörja ny väg framåt.

Då är nästa talare Grith Fjeldmose och därefter Eva Ternegren.

Tack, ordförande! Jag yrkar bifall till KU-motionen och förslaget till beslut. Motionärerna har rätt i att sponsring och donationer kan bidra till att bredda verksamheten och öka mångfalden. Men beslut enligt motionen innebär att förvaltningen i nuläget skulle behöva hantera flera nya risker, som också redovisas i TU. Vi alla i kulturnämnden vet att donationer till investeringar. i ombyggnad och tillbyggnad till stor del skulle lösa problemen med de höjda hyrorna. Det är självklart att vi ska utreda detta närmare med Higab efterhand som projektet fortsätter. På regeringsnivå pågår, precis som du har sagt Rasmus, utredningar om skattelättnader för sponsring och möjligheten till breddad finansiering inom kulturområdet. Det kan gynna oss i fråga om investeringar, men det är samtidigt en trend i alla våra nordiska länder. länder som oroar mig just nu att vi går ifrån den tidigare hundraåriga nordiska kulturpolitiska traditionen där den offentliga finansieringen sätts som central för att skapa de bästa förutsättningarna för ett fritt och oberoende och inkluderande kulturliv och därmed riskerar den konstnärliga friheten och armlängds avstånd. Vi måste visa vår ambition att klara detta med i första hand offentliga medel. Den signalen tror jag också är viktig att skicka för att väcka intresse för en eventuell kommande sponsring och donation, främst till investeringar. Om inte politiken brinner för kulturfrågan så kommer inte företagen och privatpersonerna att göra det heller. Rasmus, du vet från våra diskussioner i KN att ingen av oss stänger dörren för dig i framtiden, tvärtom. Det pågår också nu på stadsledningskontoret undersökningar om hur eventuell externfinansiering kan. hanteras juridiskt. Tack för mig!

Då är det replik begärd av Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack fru ordförande och tack Grith. Jag tyckte det var väldigt bra. Jag fick i alla fall intrycket av att ni var öppna för att testa det här i framtiden. Det lät lite mer positivare än när Pär Johansson stod här uppe och pratade faktiskt. Det välkomnar jag. Det är bra att ni inte stänger dörren helt och hållet. Men jag skulle ändå vilja fråga dig, Grith. Nu var det ju så att konstmuseet tillkom en gång i tiden tack vare donationer från privata. På vilket sätt har det begränsat konstens frihet att man uppförde ett hus där konsten kunde vara i till exempel? Mycket märkligt. Tänker ni så här kring filmproduktion också? Ska kommunen in och producera film och därmed garantera den konstnärliga friheten? Vilka gränser sätter ni egentligen för hur kommunens pengar ska användas när det kommer till kulturen? Tack.

Tack! Då återgår vi till talarlistan. Det är Eva Ternegren och därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod!

Tack ordförande! Ja, det är mycket som har sagts redan i ärendet här. Till exempel att den här motionen lades för ett bra tag sedan och under tiden har vi tagit fullmäktigebeslut om inhyrningsfrågan. Och det var en viktig förutsättning för utbyggnaden av Göteborgs konstmuseum, för att den ska kunna förverkligas. Man måste tyvärr konstatera, som flera har gjort här, att trenden inte är sådan nu att näringslivet är så benäget att avsätta pengar för traditionell kultursponsring. Motionen handlar ju om pengar till investeringen. Så är det formulerat i alla fall. Men i den mån företag vill sponsra. Det förekommer i hög grad i konstmuseets agenda. Det gör man redan. Sådana samarbeten ingås. Det finns all anledning att fortsätta med det. Precis som Ann-Cathrine Fogelgren lyfte upp har det gjorts en fondraising -förstudie som konstaterar att det inte var troligt att förvänta sig externa. aktörer skulle bidra till att minska de här kostnaderna. Och därför ser jag inget skäl till, eller Miljöpartiet, något skäl till att dra igång ett administrativt arbete för att ta fram en sponsringsmodell och de donationsprogram som motionen föreslår. Och ja, det pågår flera relevanta utredningar om kultursponsring, skattelättnader för det, men utredningen är utredning och så småningom. Om kanske de blir klara och kanske till och med lägger förslag som riksdagen tar, då kan vi återkomma i frågan. Tack!

Tack! Då är nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD) och därefter är talarlistan tom. Varsågod!

Tack så mycket, fru ordförande! Jag vill bara tacka för en god debatt. Jag har inte lyckats övertyga er den här gången heller, vilket jag inte förväntar mig heller. Jag tror att verkligheten kommer att övertyga er, men det är lite in i framtiden. Jag vill också bara klargöra en sak. Sverigedemokraterna säger inte nej till offentlig finansiering av Men det vi säger är att Göteborg ska vara smart nog att ta emot de medel som finns. Att säga nej till sponsring och donationsstruktur tycker jag är nej till en beredskap. Det är nej till samverkan. Framför allt tycker jag att man fortfarande har fastnat i det gamla paradigmet från 70-talets kulturpolitik. successivt bit för bit håller på att lämna här i Sverige. Och jag vet, det är nostalgiskt att hålla fast vid det gamla och det man känner sig trygg i. Men konsten i dag har inga gränser. Vi lever i en globaliserad värld. Digitala verktyg har gjort att vi kan nås av konst och kulturintryck från hela världen. Jag köper en serietext. Han sitter i Kanada och ritar sina teckningar. Han skickar över dem per post till mig. Jag har sett honom via Instagram. Den marknaden är global. Det finns förutsättningar idag för konst och kultur som aldrig funnits i mänsklighetens historia. Därför tycker jag inte att vi ska fastna i det gamla paradigmet att det är offentlig finansiering som enbart ska gälla. Vi måste öppna upp nya vägar. Någonting vi i Sverigedemokraterna kommer att fortsätta verka för. Tack så mycket!

Tack! Då är talarlistan tom. Vi har tre yrkanden. Under överläggningen yrkar Pär Johansson, Grith Fjeldmose, bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har Anneli Rhedin och Ann Catrine Fogelgren som yrkar att fullmäktige beslutar att bifalla förslaget från M, L och D i kommunstyrelsen. Rasmus Ragnarsson (SD), som yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslagen från SD i kommunstyrelsen om att bifalla motionen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslagen från Anneli Rhedin m.m.? Ja. Bifalles förslagen från Rasmus Ragnarsson (SD)? Ja. Jag anser att kommunstyrelsen bör yrka bifall till motionen. Utskottets förslag har bifallits. Reservation från Sverigedemokraterna. på att effektivisera i Göteborgs Stad

Då är vi inne på ärende 18. Det är en motion av Zagros Hama (M) om att inrätta en enhet specialiserad på att effektivisera i Göteborgs Stad. Kommunstyrelsen föreslår att den av Zagros Hama väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären och därefter Alfred Ekman. Varsågod!

Tack för det, fru ordförande! Varje morgon tar göteborgarna sig De sliter och anstränger sig för att tjäna lite pengar och betala lite skatt. Det minsta de kan begära av oss är att vi värdesätter deras skattepengar, att vi hushållar effektivt med deras skattepengar. För ungefär ett år sedan hade vi underskott i en av våra socialnämnder. Då fick vi förslag på besparingar. Det skulle stängas ner enheter, det skulle kollas upp. Hoppas på bilar, det skulle tas bort tjänster. Jag ställde då frågan till personal och avdelningschef i förvaltningen. Vad får det här för effekt för göteborgarna? Vilka konsekvenser kommer det här få? Inga alls. Vad får det för effekt för de som arbetar i förvaltningen? Det tror vi inte heller. Det kommer att få några. Vi pratar bilar, vi pratar enheter, vi pratar tjänster. Slöseri med göteborgarnas skattepengar. Pengar som går till saker som inte gör någon skillnad. Det är därför den här motionen. Det är viktigt med en oberoende enhet som får in och granska kommunens verksamhet för att se till att varenda skattekrona används till rätt saker. Det är det minsta göteborgarna kan begära av oss. Det är det minsta vi kan ge tillbaka. Tack!

Då är nästa talare Alfred Ekman och därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare! AM föreslår ju här en effektiviseringsenhet och man ställer sig frågan hur skulle ens en sådan grupp fungera? Med vilket mandat ska de utsedda experterna springa runt och berätta för hemtjänsten hur de kan springa snabbare? Tvinga renhållningsarbetare att köra ännu snabbare eller för den delen förklara för ingenjören hur man kan räkna på lite andra sätt? Nej, jag tycker det här skriker. Boston Consulting Group över det hela och vi vill inte ha Nya Karolinska asylen här i Göteborg. Vi vill inte att Göteborg ska bli mer som Stockholm. I en tidigare debattartikel har ni sagt att ni tycker att välfärden här i Göteborg kostar för mycket, 1,5 miljard för mycket. Då är det bättre att ni säger det och står för det och tycker att vi ska skära ner med 1,5 miljard än att förtäcka det med en motion om fler centrala enheter som bara skapar mer administration och byråkrati. Jag yrkar bifall till. KS förslag. Tack för ordet!

Tack! Då är det replik, Zagros Hama (M).

Ja, Alfred, jag förstår ärligt talat inte ditt resonemang att vi ska få sopbilar att köra snabbare. Det här handlar ju om att vi har förvaltningar som lägger pengar på saker som inte behövs. Att vi har förvaltningar som har x antal bilar där man bara behöver en bråkdel, att vi har enhet efter enhet, att vi har personal som egentligen borde göra annat. Det är där vi pratar egentligen ett stort slöseri med skattepengar, där det finns pengar att hämta för att satsa ännu mer. mer på välfärden för att se till att varenda skattekrona går så effektivt som möjligt till välfärdens kärna. Det du föreslår är att det skulle bli någon form av stor byråkratisk maskin av det. Det är inte alls det som är förslaget. Det är inte det som kommer att bli av det här heller. Jag yrkar bifall till motionen.

Tack! Då är replik begärd av Alfred Ekman.

Tack för ordet! Men det är ju det som stadsledningskontoret ser framför sig som konsekvens av det här förslaget. Du pratade förut om vad göteborgarna ska förvänta sig, bör förvänta sig och förvänta sig. Jag tror att göteborgarna förväntar sig att de har politiker som granskar just det som du är inne på, om det är för många bilar. Lägg förslag om det är det i din nämnd! I min nämnd har vi granskat byråkratin. Vi har minskat besparingskrav från Göteborgs stads budget, men vi har också minskat i er chefsled och tagit bort ett utskott som var generöst. Det finns massor att göra i nämnderna. Jag är övertygad om att alla nämndsordförande i det rödgröna styret kollar över det här och skär ned. Det har vi gjort med över en halv miljard under den här mandatperioden. Jag välkomnar gärna dina yrkanden och Nordost sitter du i. Jag sitter i sydväst. Jag tar gärna inspiration och kan skära på det som du hittar i nordost, säkert hos mig också. Men det tror jag att göteborgarna förväntar sig, inte fler centrala byråkratiska enheter. Tack för ordet!

Är nästa talare Marie Brynolfsson (V) och därefter Jörgen Fogelklou.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare och jag håller med om ganska mycket av det som Alfred redan har räknat upp här. Jag tänker att vi kanske också har lite olika idéer om vad det här slöseriet eller effektiviseringarna skulle vara för någonting. Ni brukar ofta prata om effektiviseringar i stället för nedskärningar och så, men jag tänkte att jag skulle ge lite exempel på slöseri av kommunala medel. Och då är det ju då all byråkrati som går ut på. att styra upp den totala privatiseringen av offentlig sektor. Resurser som går till att följa upp och kontrollera avtal, privata utförare, sådana saker. Skattepengar som rinner rakt ut i aktieägarnas fickor. Miljoner som skulle gå till välfärdens kärna, som du pratade om, som rinner ut i aktieägarnas fickor. Det är slöseri av stora mått. Systemet, privatiseringsmarknadssystemet, är riggat för att kriminella aktörer ska kunna profitera på våra skattepengar. Vad gör man då för att komma åt det? Jo, då bygger man upp ännu mer kontrollsystem, ännu mer administration, som kostar ännu mer. och slösar på de kommunala resurserna. Så det är ett litet tips till den här effektiviseringsenheten att följa upp och granska. Bifall till KS. Tack!

Tack! Då är det replik begärd av Zagros Hama (M).

Tack, fru ordförande! Det är väl ganska symtomatiskt för en vänsterpartist att gå upp och dra in privatiseringar och pengar ut från välfärden i rika aktieägares fickor. Det kanske var naivt av mig att tro att vi alla här sitter och kan komma överens om att en enhet som fokuserar på att identifiera slöseri är något positivt. Vi kanske tillsammans för en gångs skull kunde komma överens om att se över och inrätta en enhet som kan. se till att pengarna går till välfärdens kärna. Men i stället så gör Marie Brunolfsson någon form av ideologisk debatt av det här när det inte behöver vara det. Det handlar om att värna göteborgarnas skattepengar. Jag tror att detta är rätt väg att gå. Jag har inte hört ett förslag från er sida.

Tack! Då är det replik begärd av Marie Brynolfsson.

Tack så mycket. Ja, det kanske är en ideologisk debatt, vad vet jag. Mitt uppdrag här ser jag som att värna skattebetalarnas pengar, och se till att så mycket som möjligt av pengarna går rakt in i välfärdens kärna. Och då ställer jag ju fortfarande frågan, tycker du att det är ett rimligt användande av göteborgarnas skattepengar att ta de här hårt arbetande människornas pengar, som du ju relaterade till i början, att ta deras pengar? och skickar dem rakt ut i aktieägarnas fickor så att de kan köpa bilar, Teslor, åka på slottsweekends och grejer. Tycker du att det är ett rimligt användande av göteborgarnas skattepengar? Ja eller nej?

Då är det replik av Zagros Hama M.

Jag hoppades ändå att vi någonstans kunde läsa vad motionen handlade om, att diskutera motionen och dess innehåll. Men det Marie Brynolfsson (V) är inne på kanske snarare hör hemma i någon form av större riksdagsdebatt eller någon form av ideologisk debatt där vi ska prata skiljelinjer. Jag ser inga skiljelinjer i den här frågan över blockgränserna, utan det här borde vi egentligen alla kunna enas om för göteborgarnas bästa. Jag tror att göteborgarna också vill se att vi någon gång, kan samverka och enas om att göra någonting som är positivt för dem. Jag håller tummarna fortfarande, men det kanske är naivt av mig att tro att vi kan enas i åtminstone den här frågan.

Då är det replik av Marie Brynolfsson (V).

Tack så mycket ordförande. Nu är det inte jag som har skrivit en motion om att inrätta en enhet som ska titta på det kommunala slöseriet av skattemedel, utan det är ju du som har gjort det. Vi har ett antal enheter i den här kommunen som enbart har till uppdrag att följa upp, kontrollera och granska privata leverantörer. Det kostar jättemycket pengar. Det är väl ett superkonkret, inte alls ideologiskt, ställningstagande. Det är ju bara fakta att vi har de här människorna anställda för att granska privata utförare som kostar skattemedel. Tack.

Då är nästa talare Jörgen Fogelklou och därefter Karin Pleijel. Varsågod.

Tack för ordet, fru ordförande, fullmäktige, åhörare och alla som lyssnar! Nu blev detta något slags allmän debatt här. Zagros, var sitter du? Där sitter du. Han är ju på någonting om det kommunala slöseriet, att privata näringsidkare, om de blåser kommunen på pengar, ja, då ska de fängslas och i den mån det går även utvisas. Men det är en helt annan sak. Vi har ett kommunalt slöseri. Det har vi ju. Jag springer. De gjorde en utredning om grundskolan i Göteborg för ett antal år sedan. De sade att det fanns 1 miljard att spara i administration och struktur. De har gjort en ny utredning om Kommunsverige. Där pratar man om tiotals miljarder att spara. Det är klart att det finns pengar att effektivisera och göra det mycket lättare. Däremot tror jag att det är för stort. det här som du vill göra i Göteborg. Det tror jag. Det skulle kosta ofantliga pengar. Det vi sverigedemokrater vill är att starta ett litet pilotprojekt och titta på specifika enheter där vi vet att det har slösats med pengar och varit ineffektivt. Att titta på specifika små enheter och se om det ger ett resultat. Och om det gör det, ja, då kan vi ju gå vidare. Jag yrkar på Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Tack!

Det är nästa talare Karin Pleijel (MP) och därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod!

Tack, fru talman, fullmäktige och åhörare! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Vem är det som ska göra politiska prioriteringar? Är det politiker? Det tycker jag. Jag tycker inte att det ska vara ett externt oberoende team som gör det. Vi har revision, och vi har många olika sätt att granska vår verksamhet. Men jag tycker att de politiska prioriteringarna ska göras av politiker. Det pratas mycket om slöseri och kärnuppdrag. bidraget ska prioriteras, och jag tror att vi alla verkligen vill att vi ska leverera välfärd till våra medborgare. Om man då stirrar sig blind på att få driften att fungera optimalt kanske man glömmer att vi lever i en föränderlig värld, där man av misstag måste lära sig att analysera för att förbättra verksamheten. De politiska ögonen behöver vara med för att göra prioriteringar. Till exempel, vem ska prioritera en gång och cykelbro eller en biltunnel? Är det politiker som ska göra det, eller är det någon annan? Jag tycker att det är politiker. Sen är jag trött på attacken på kommunikatörer och kommunikation. Vi lever i ett komplext samhälle. Det är vi alla eniga om. Ett komplext samhälle behöver vara transparent mot sina medborgare. Medborgarna behöver förstå vad vi håller på med och kunna ta sina rättigheter och förstå sina skyldigheter. God kommunikation är A och O i ett demokratiskt samhälle. Att spara pengar, det tycker jag också. Det är väldigt bra. Då tycker jag att du kan läsa miljöprogrammets mål om cirkulär ekonomi. Där finns det pengar att tjäna genom att använda saker igen i stället för att köpa nytt. Du bekymrar dig om inventarier till exempel. Vi har ju Tage och det är inom den cirkulära ekonomin. Sen är det ju bättre att renovera och uppgradera i stället för att riva och bygga nytt. Det är ett annat exempel på cirkulär ekonomi. Tack!

Marie Brynolfsson (V) och därefter Zagros Hama.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, men du började ju också att prata om socialnämnden och de besparingar som skulle göras och att det eventuellt var bilar och det var lite olika saker, som jag antar också används i verksamheten. Men skillnaden till exempel. Vi har ju testat det här med effektiviseringar under den mandatperioden när ni styrde. Då hade ni ju väldigt tydlig styrning mot effektiviseringar, som ju egentligen bara innebar nedskärningar. Ni lade effektiviseringar på 1,5 procent. fast egentligen kostnadsökningen var betydligt mycket större. Det som hände då, det var ju att social, bland annat socialtjänsten, fick lägga ner flera team på Hisingen som jobbade med förebyggande arbete. Runt om i stan såg vi ju en total slakt. Det var vad liksom er effektiviseringar gav för någonting. Och då var ju ni helt ointresserade av konsekvenserna. Det var jättebra att du hade frågat nu om det här i nordost, om det fick några konsekvenser för invånarna. För det var ni ju helt ointresserade av när ni effektiviserade socialtjänsten under er mandatperiod när ni styrde. Så jag tänker att den här specialiseringsgruppen på effektiviseringar, den kan ni ju bara leta efter i er egen budget. Tack!

Tack! Då är nästa talare Zagros Hama M och därefter Anders Svensson.

Tack fru ordförande och tack Marie för att du så tydligt visar att göteborgarna kan inte . förväntar sig mer av oss som sitter här i kommunfullmäktigesalen. Någonstans är det många göteborgare som man träffar som är trött på politiker som bara tjatar på varandra. Det blir en pajkastning. Man börjar prata om orelevanta saker. De är trötta på det och jag förstår det. Här pratar vi om en motion som på något sätt ska värna om skattebetalarnas pengar. Ni har redan på förhand utrett hela förslaget och vet exakt vad det är den här motionen ska innebära. Ni vet redan Karin Pleijel var ju inne på att. Det är en motion som handlar om att åtminstone undersöka saken, att se om vi kan få till en verksamhet som kan granska och se slöseriet. Det handlar inte om att ta bort besluten ifrån politikerna, utan snarare kanske utöka underlaget som politikerna kan fatta beslut på. Vi hade kunnat samverka i åtminstone en fråga och visa göteborgarna att vi värnar om göteborgarnas bästa tillsammans. Men inte ens det. Det klarar vi av att göra i den här kommunfullmäktigesalen idag. Tack fru ordförande!

Då är nästa talare Anders Svensson och därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod!

Tack, fru ordförande, ledamöter! Det har nämnts olika exempel från min vänstra sida på vad det skulle kunna handla om, bussar som ska köra fortare, eller sopbilar kanske det var. Det har också nämnts ganska svävande ideologiska exempel, kanske mer riksnivådebatt, från Marie var det väl. Då tänker jag vad en sådan här skulle kunna göra, som Zagros nu föreslår här och vi. Ja, men låt mig då ge ett väldigt konkret exempel som jag tror att du. I den nämnd förra mandatperioden vi nämnde arbetsmarknad och vuxenutbildning sade vi att vi ska ha vuxenutbildning och sfi. Det här ska vi göra, det här ska vara kvaliteten. Vem kan göra det till bästa pris för att spara skattebetalarnas pengar? Det var inte säkert att det var EG-energin. Det kunde vara andra leverantörer, och det var det. Den här mandatperioden har ni i vänsterstyret sagt att det spelar ingen roll, det ska vara EG. Kosta vad det kosta vill. Enligt opolitiska tjänstemän så kostar det 44 till 87 miljoner kronor mer. Samma kvalitet, samma sak, men 44 till 87 miljoner kronor mer bara för att det på lönekuvertet ska stå Göteborgs Stad och ingen annan. Det här är ett exempel på vad en sådan här myndighet skulle kunna göra. Tack!

Tack! Då är nästa talare Marie Brynolfsson (V) och därefter är talarlistan tom.

Tack så mycket ordförande, göteborgare. Jag vet inte riktigt vad det är för om det är bara för att vi vi behöver ju faktiskt inte komma överens om allting. Bara för att du tycker att ditt förslag är väldigt bra så betyder inte det att alla andra här inne tycker det. Och att man kanske får vara beredd på att man får lite mothugg då. Du sa att göteborgarna är trötta på det. Någonting som väldigt många är trötta på, framför allt välfärdsarbetare, det är ett evigt tjat om att effektivisera offentlig sektor, vilket ju är vad. Den här motionen går ut på vad andemeningen är, att effektivisera. Det innebär alltid att man ska göra samma arbete snabbare på ett färre antal anställda. Det är det enda sättet som det går att få det billigare på. Jag ska ge ett bra exempel på en verksamhet som har blivit mycket mer effektiv utan att göra nedskärningar. Det är en enhet på socialtjänsten i Hjällbo. Där jobbar man nämligen fyra dagars arbete. arbetsvecka. Där har hela arbetet blivit mycket mer effektivt. Så det är ett tips på att spara pengar, att införa arbetstidsförkortning. Tack.

Tack. Då är nästa talare Johan Zandin och därefter är talarlistan tom.

Tack så mycket! Jag hade egentligen inte tänkt gå upp i den här debatten, men eftersom jag har jobbat en hel del med effektivisering och kvalitetssäkring inom det privata näringslivet och ändå har ett hum om vad som fungerar och inte, så kunde jag inte riktigt låta bli. Jag ska börja med att ställa en fråga. Du sa att det här handlar ju inte om att införa något färdigt, utan till att börja med bara utreda. Men om jag läser att-satsen i din motion så säger den att Kommunfullmäktige, fullmäktige beslutar att inrätta en fristående oberoende enhet med fokus på att effektivisera verksamheter inom Göteborgs stad och att identifiera och motverka slöseri. Det låter ju inte som en utredning om vad man kanske ska göra, utan det låter ju som man redan i förslaget till beslut inrättar den här enheten. Sen är ju du en välbevandrad man som säkert har koll på vad som händer i. omvärlden så det kan ju inte undgå dig ironin i att Donald Trumps regering i USA i början av förra året inrättade just en sådan här enhet som man väl utan att överdriva kan säga inte fick så bra resultat. Nu har jag förstått att en viktig skillnad här är ju att din enhet inte kommer få någon befogenhet att genomföra de direkta effektiviseringarna och det är ju ett bra steg framåt. Men det var ju tydliga problem i Elon Musks organisation, just det att man sätter in personer som inte är insatta i verksamheten som ska försöka gissa vad som är slöseri och vad som är nödvändig verksamhet. Det finns också problem med informationsskyldigheten, där väldigt mycket sekretessbelagda uppgifter läckte ut och ingen vet fortfarande riktigt vem som har tagit del av det här. Tack!

Då är det replik begärd av Zagros Hama M och därefter är talarlistan tom.

Tack för det, fru ordförande! Jag tackar Johan för att jag är en välbevandrad man i omvärlden. Jag vet inte om jag håller med riktigt, men det kanske jag är. Så det tar jag som en komplimang. Jag tänker, Johan, precis som du är inne på, man ska ju inrätta den här verksamheten, men vad de kommer fram till är ju inte någonting som nödvändigt. Vi har naturligtvis politikerna måste ställa sig bakom, men det handlar om att identifiera och på något sätt motverka. Jag tänker inte förlänga debatten mer än att säga att ibland blir det tydligt i fullmäktigesalen att det inte bara är vad för politik man får välja mellan utan också vilket sätt och vilka metoder som politikerna framför och vilka politiker man har att rösta på, det vill säga politiker som väljer att lägga fram en hand och be om samverkan. Eller om det är politiker som väljer att prata om Donald Trump och Elon Musk i stället när vi pratar om effektivisering av göteborgarnas skattepengar.

Tack! Då är det replik begärd av Johan Zandin.

Ja, det stämmer ju att det är vi politiker som styr verksamheten och det är väl delvis det som är problemet med ett sådant här förslag. För många av de dyra exempel du radar upp handlar ju inte om att tjänstemännen har jobbat ovanligt ineffektivt, utan kanske snarare om att vi i den här salen inte alltid har varit överens eller att vi har ändrat åsikt över tid och bollat saker fram och tillbaka och sedan till slut här i den här salen lagt ner ett helt projekt. som vi startade för flera år sedan, och tjänstemännen har jobbat, kanske ineffektivt, men kanske effektivt. Men det är klart att det blir ett hundraprocentigt slöseri om vi sedan byter åsikt. Jag har också en fråga. Jag återkommer med den. Tack.

Tack. Då är talarlistan tom, och vi har tre yrkanden. Okej Johan, nästa gång får du vara lite snabbare. Då är nästa talare Johan Zandin.

Tack så mycket. Jag ville ta upp en sak som står i slutet på din motion. Så konstaterar ni att man bara har använt tre remissinstanser. Av stadens alla nämnder har man bara remitterat det här ärendet till tre nämnder. Så jag tänkte bara fråga om du vet vad det kostar? Måste staden remittera det till fler nämnder? Det hade ju annars varit en bra effektiviseringsåtgärd, just att inte remittera det till fler nämnder än nödvändigt. Jag kan också se från många exempel i min egen nämnd att det är väldigt lätt att ett parti lägger ett generellt yrkande om att vi ska ha färre konsulter, vi ska ha färre utredningar, men sen när ens egen favoritfråga kommer då, vill man gärna ha en extra oberoende konsultutredning. När man inte håller med om majoritetens förslag, då vill man gärna återremittera en gång till. Så fundera lite till på sista stycket här i din motion. Den går ju helt emot hela effektiviseringstanken. Tack!

Då har vi nästa talare, Pierre Alpstranden. Varsågod!

Tack fru ordförande! Det var jättebra Karin att du gjorde reklam för Tage. Tage, om ni inte känner till det, är ta och ge. Det är det som leasingbolaget ansvarar för att ta emot, möblemang och annat som fortfarande kan användas till annat. Det är helt gratis och där kan man tjäna pengar. Men är det gratis? Det finansieras ju av Lisenbolaget, och varifrån tar Lisenbolaget pengar? Jo, det är våra nämnder och bolag. Det är inte helt gratis, men jag vill ändå passa på när du nu tar upp det. Jag vill verkligen slå ett slag för Tage, om ni inte känner till honom. Mycket bra! Där kan vi spara lite pengar och miljö. Tack så mycket!

Tack! Nu ser verkligen talarlistan tom ut. Ja, då har vi tre yrkanden. Under överläggningen yrkar Alfred Ekman, Marie Brynolfsson (V), Karin Pleijel bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har Zagros Hama som yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M i kommunstyrelsen. Vi har Jörgen Fogelklou som yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Zagros Hama? Ja. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Då så, då tror jag alla är inne. Kommunstyrelsens förslag är ja- proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Zagros Hama som motförslag? Antas förslaget från Jörgen Fogelklou som motförslag? Jag finner att förslaget från Zagros Hama har antagits som motförslag. Då återstår huvudvoteringen. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Zagros Hama. Startar vi voteringen. Varsågoda. Då är omröstningen avslutad. Fullmäktige har med 57 röster mot 15 samt nio stycken som avstår bifall i kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou (SD) om att ta fram riktlinjer för att tillämpa de nya sekretessbrytande bestämmelserna

Då går vi in på ärende 19 som är en motion av Rasmus Ragnarsson (SD) , Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att ta fram riktlinjer för att tillämpa de nya sekretessbrytande bestämmelserna. Kommunstyrelsen föreslår att den av Rasmus Ragnarsson (SD) , Agneta Kjaerbeck (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Rasmus Ragnarsson (SD) och därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod.

Tack fru ordförande, nu är jag här igen. Den 1 december 2025 trädde en ny lagstiftning in, införd av SD och regeringen, som syftade till att riva onödiga sekretesshinder mellan myndigheter. Lagstiftningen tillkom för att förebygga brott, bekämpa välfärdsfusk, stoppa felaktiga utbetalningar och försvåra för kriminella att utföra. Mot bakgrunden av den motion vi har väckt handlar det om att Göteborgs stad ska använda de verktyg som lagstiftaren har gett oss fullt ut. Utvecklingen sedan lagen infördes visar att behovet är stort. Så sent som i år konstaterade Socialstyrelsen att kriminalitet i välfärden fortfarande är svår att upptäcka och att miljarder. Miljarder skattekronor riskerar att hamna hos kriminella aktörer. Samtidigt lyfter polisen fram informationsdelning mellan myndigheter som ett viktigt verktyg för att skydda barn och unga från att rekryteras in i organiserad brottslighet. Regeringen kommer att gå vidare med ytterligare reformer, men implementeringen av denna lagstiftning ska vara av högsta vikt. prioritet för Göteborgs Stad. Det är den signalen som jag hoppas att vi sänder här idag. Att kommunfullmäktige ställer sig bakom att den här lagstiftningen ska implementeras fullt ut, gärna så snart som möjligt. Det är den styrsignalen jag hoppas att vi kommer skicka här idag, så att vi kan motarbeta kriminaliteten som förstör våra välfärdssystem, som drar in våra unga i gängbrottsligheten. Så jag yrkar bifall till motionen helt enkelt. Tack!

Tack! Då är nästa talare Alfred Ekman och därefter Klas Forsberg. Varsågod!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare! Att sekretessen nu har lättats mellan bland annat skola, polis och socialtjänst är en mycket välkommen förändring. Det har vi tidigare S-ledda regering att tacka för som sjösatt utredningen och faktiskt den nuvarande regeringen som inte gjort speciellt mycket men i alla fall fått igenom den här grejen. Att skriva en motion varje gång för att uppmärksamma att S-regeringen har fått igenom någonting är bara ett slöseri med göteborgarnas skattepengar. Ibland kan ni faktiskt bara ställa en fråga i nämnden, så slipper vi det berg av byråkrati som politiska processer genererar och som faktiskt också tar arbetstid från att bekämpa brotten. Hade ni ställt frågan i exempelvis en socialnämnd hade ni fått svaret att polisområdena med respektive socialnämnd redan är i full verkstad. Som så många gånger förr i era motioner föreslår ni fler centraliserade processer och centrala politiska dokument för att visa någon form av handlingskraftighet. Det är ju faktiskt inte det. Det här är ju bara mer byråkrati. Nej, detta görs bäst, precis som stadsledningskontoret också beskriver, genom att arbetet ska göras av rätt verksamhet, att utbilda rätt personal. så att vi kan använda den här lagstiftningen på ett effektivt sätt för att helt enkelt fler brott ska förebyggas. Med det sagt yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag att avslå motionen och tackar för ordet.

Tack! Då är replik begärd av Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack fru ordförande! Tack Alfred! För första gången ger du regeringen rätt i någonting. Det kan vi alla glädjas åt. Jag tycker din attityd är väldigt märklig dock. Det här är Göteborgs högsta beslutande organ. Jag tycker att det är bra att vi faktiskt debatterar frågor här. Jag tycker att det här är en fråga som vi ska prioritera högt. Jag tror att. Det finns hur mycket lagstiftning som helst Alfred, men det är ju ändå den här församlingen som måste skicka styrsignaler om vad stadens förvaltningar ska prioritera. Det är ingen som säger att vi ska skippa att anta en budget bara för att det finns lagstiftning. Det är ingen som säger att vi ska skippa att genomföra och anta ett trygghetsprogram bara för att vi har brottsbalken. Så jag tycker att din attityd är jävligt tråkig. Tack!

Då är det replik begärd av Alfred Ekman.

Ja, min attityd är väl som den är med sådana här förslag i vårt fullmäktige halv tio på kvällen. Jag har full respekt och debatterar gärna den här frågan med dig, men du hade också kunnat bespara göteborgarna typ 100 000 av våra skattemedel, 100 000 kronor, om du inte skrev en motion. Du kunde ha ställt en fråga. Du kunde ha ställt en fråga här i kommunfullmäktige. Du kunde ha ställt en fråga i nämnden. Du kunde ha ställt en interpellation. Många olika sätt för att få upp frågan i debatt här, och jag debatterar den gärna. Du kunde ha frågat mig. som ordförande i socialnämnden hur vi jobbar med att hantera de här nya lagarna. Det fanns andra vägar än att slösa med skattepengar för att få upp frågan här i fullmäktige för debatt. Tack!

Då är det replik. Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack, fru ordförande! Alfred har ju inte läst motionen. Han har inte läst handlingarna. Den här motionen har ju inte gått ut till remiss till några förvaltningar. Möjligtvis Stadsledningskontoret, men det kostar ju inte hundratals, tusentals kronor. Det hoppas jag verkligen inte att skriva ihop. Vad är det, 8 sidor? Det är väldigt märkligt. Och jag tycker att det visar på din okunskap i den här frågan. Du går upp och raljerar i den här talarstolen, men du har inte ens koll på att det är inga remissinstanser. Det är inga socialnämnder som har svarat på den här motionen över huvud taget. Tack!

Tack! Då är det replik. Alfred Ekman.

Jo, jag har läst den här och jag läser att SLK valde att inte skicka ut den på remiss för att just spara skattepengar. Men det kunde inte du veta när du skrev motionen, eller hur? Att SLK på faktiskt kloka tjänstemän som besvarar skatter, de som betalar skatt i den här staden. Det här slöseriet. Vi hade kunnat ställa en fråga här i fullmäktige som satt och fått den här debatten. Det är faktiskt så att även om de inte skickas ut på remiss så har de tillfrågat grundskolenämnden och släpat in information från socialnämnderna hur de arbetar med Bob-råden, GVI och alla de andra samarbetsforumen som finns för att hantera den här nya lättnaden av sekretessen. Så jag betackar mig vad du. dina åsikter eller om min attityd, eller vad du tror jag har gjort eller inte gjort. Jag har läst din motion och jag tycker den är onödig, för du kunde ställt en fråga här i fullmäktige, du kunde ställt en interpellation och du kunde ställt en fråga i en nämnd. Tack!

Rasmus, du har haft två repliker redan.

Jag sätter upp mig.

Gör så. Då är nästa talare Klas Forsberg och därefter Jenny Broman.

Tack ordförande! När det gäller arbete med att förhindra brott, samverka mellan olika myndigheter på olika sätt, främst när det gäller ungdomar, så har det arbetet pågått under mycket lång tid. Vi har utvecklat arbetet i Göteborgs Stad och vi har fått de här olika typerna SSPF, GVI, BOB och allt vad de nu heter. Det arbetet fortgår och tidigare så fanns det en annan lagstiftning som vi då jobbade inom för att kunna göra det bästa möjliga. I dagsläget så har vi en ny lagstiftning och då jobbar vi och tittar på utifrån stadens möjligheter. Hur kan man göra detta på bästa möjliga sätt? Vad kan vi göra? På vilka sätt kan vi utveckla det här arbetet? Då tycker inte jag att det behövs. behövs den här motionen. Så att jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jenny Broman och därefter Kristina Bergman Alme.

Tack så mycket för ordet! Jag var lite seg på knappen, men Alfred debatterade mycket. Det finns tillfällen då det är bra att det går att dela information med varandra. Det viktigaste tycker jag är att förhindra att en ung person hamnar i alltför grov brottslighet. Vi vet att ju längre man hamnar i grov brottslighet, desto svårare är det att komma tillbaka. Men Stadsledningskontorets svar visar. Arbetet pågår redan i stor omfattning. Precis som Alfred sade är det bara att ställa en fråga i socialnämnderna så får man långa och tydliga redovisningar på vad som görs, hur man kan arbeta och så vidare. Därför tycker jag att den här motionen i stället skapar ett dubbelarbete och ytterligare administration utan att tillföra att det är. Någonting som blir bättre. Sedan skulle jag i det här sammanhanget också vilja sätta ett litet varningstecken. Vi måste komma ihåg att viss sekretess kan vara bra och inte bara ett hinder när det handlar om skydd för rättssäkerhet och personlig integritet. Det jag tänker på då är att varenda gång den här informationen går över myndigheter kan det riskera att till exempel en person med skyddad identitet röjs. Det innebär inte att man inte ska kunna dela information, men det är alltid en risk att det görs. Det finns vissa problem med det. Men det är också någonting som socialnämnden har tagit tag i och är väldigt noga med. Även det pågår. Med det sagt yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack, nästa talare Kristina Bergman Alme L

fru ordförande! Det är en viktig fråga att vi ska kunna dela information och att det är viktigt att förhindra brott. Därför är det bra att det nu finns en ny lagstiftning på plats. Med detta sagt vill jag också säga att det inte känns så jättesnyggt när man från den sidan ibland säger så här. Nej, men varför lägger ni en motion om det här? Det blir helt onödigt. Visst, man kan tycka att det är onödiga pengar, men det blir inte heller snyggt när man säger det på ett sådant sätt. Det här är ju ändå vår demokratiska möjlighet och en rättighet att kunna lägga fram motioner. Sedan kan man tycka att detta är genomfört redan. Själva motionen i fråga är det sant att den inte har skickats ut på remiss, men SLK har gjort en god genomgång och visar på läget. Utifrån det anser vi från Liberalerna att den är besvarad.

Nästa talare Jörgen Fogelklou (SD).

Tack för ordet! Tack för det Kristina! Om ni den här sidan nu säger att detta görs, staden gör det här på ett så förtjänstfullt sätt, då borde ni faktiskt säga att den är besvarad. Men ni säger nej! Det här är då lite problemet Alfred. Jag kommer rikta mig till dig, för du är ändå del av det större partiet i det här styret. Vi har en kille i social. Hisingen. Han får inte följa med på studiebesök, för där är det bara utskotten som gör det, och han sitter inte i ett utskott. Hur ska vi kunna ställa de här frågorna till de olika förvaltningarna? Det här visar på en attityd från er sida. Släpp in oss! Låt oss ställa frågor, få dem protokollförda, möta förvaltningen och följa med ut, som man gör i alla andra nämnder! Men i socialnämnd Hisingen får vår ledamot inte. följa med, för där är det bara utskottet. Var är det jämlika Göteborg? Frågar jag mig. Tack!

Tack! Då är det replik från Jenny Broman.

Jag antar att man på Hisingen gör som man gör i alla andra nämnder, att när man sitter på nämndsammanträdet begär man ordet och ställer en fråga. Man kan också begära att den frågan kommer till protokollet. Ja, det gör man säkert i de flesta nämnder, och det gör man säkert här också. Men i de flesta andra nämnder får alla ledamöter följa med ut på verksamhetsbesök och studiebesök hos verksamheterna. Då är det inte bara utskotten eller presidierna. Så varför gör vi inte så i alla nämnder? Nej, i den här nämnden får du inte följa med, för du sitter inte i vårt utskott. Och det är konstigt att den personen då tillhör vårt parti. Tack!

Då är replik begärd av Kristina Bergman Alme.

Det här låter onekligen jättekonstigt i mina öron. Jag är van vid att om man har studiebesök är det för alla som sitter i nämnden. Självklart finns det utskott, och utskott kanske gör egna saker. Men jag har aldrig varit med om att man har utskott som gör studiebesök, utan det är hela gruppen som åker i väg. Man kan begränsa det och säga att det är en person per parti. Så är jag van vid. Men det här kanske vi kommer återkomma till på något sätt, för jag tycker faktiskt att det låter inte som att det är en riktigt jämn hantering av ledamöters möjligheter att kunna få information.

Talarlistan, Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack så mycket, fru ordförande! Jag vill börja med att säga att det var jättebra att du tog upp det, Jörgen. Det finns ju olika sätt som man genom åren också har försökt begränsa möjligheterna för oss sverigedemokrater, i synnerhet att inhämta information. Sedan tycker jag att det har blivit mycket bättre. Men jag ställer ändå den frågan till dig, Alfred, i och med att du tycker att det här är slöseri med pengar och att det demokratiska statsskicket inte ska kosta något att lägga motioner. Ja, det ska vi sverigedemokrater sluta med. Men att ställa en fråga i en nämnd, ställa en interpellation, det innebär ingen som helst kunskapsinhämtning. Det innebär inga som helst kostnader enligt dig. Det är väldigt märkligt, för jag vet ju att de tillfällena när jag har ställt frågor i kulturnämnden till exempel, när jag har ställt interpellationer här till kulturnämndens ordförande, det är ju förstås någon tjänsteperson. som tar fram information i de svar som levereras. Det kostar också pengar. Jag kan inte tänka mig att det skulle kosta mindre än de här nio sidorna man har producerat på SLK. Jag tycker att du sitter och killgissar och sedan går du upp i talarstolen och raljerar. Jag tycker det är väldigt dålig stil. Jag tycker att motionärer ska behandlas med respekt. För jag tror att vi alla faktiskt är intresserade och tycker att de frågor vi motionerar om är viktiga, att vi tar dem på allvar. Jag tycker inte man ska gå upp och raljera över någons motion. Man kan tycka att den är onödig. Säg det då, men skippa raljerandet. Tack!

Tack! Då är det replik begärd av Alfred Ekman.

Tack för ordet! Det är många offerkoftor här nu att hantera och bemöta och jag har faktiskt inte skrivit ner alla koftorna. Men jag ska försöka ta dem i huvudet. Om vi börjar med de höga brösttonerna från dig, Rasmus, tror jag att du ska chilla lite på dem. Du har stått här och recenserat min attityd. Jag har läst handlingar. Du ser att jag står och raljerar. Jag har inte sagt någonting om din personlighet eller hur du beter dig i talarstolen. Det finns mycket att säga om det. Det är inte så att jag är emot att Sverigedemokraterna och andra skriver motioner. Det jag är emot är. är att ni gör det här varenda gång er regering har fått igenom någon liten grej. Ni får inte igenom så mycket, så som tur är finns det inte hur många motioner som helst. Men när det väl händer så kommer det en motion här, och då blir det att ni använder göteborgarnas skattepengar till era egna opinionsorgan för att dela saker på er Facebook eller vad ni nu tror att ni kommer att använda det här till. Det är det jag reagerar på, ingenting annat. Hade du skrivit en motion om hur vi kan använda sekretessen, då hade jag gärna välkomnat det. Men det är det här jag kritiserar. Tack!

Jag vill bara påminna om att kvällen är sen och vi har haft en väldigt bra debatt och en god ton. Jag hoppas vi fortsätter de sista skiftena här i god ton också. Rasmus Ragnarsson, varsågod replik!

Nej, men fru ordförande, jag tycker att Alfreds, vad kan man kalla det, framträdanden här i talarstolen talar för sig. Jag stannar där, tror jag. Tack!

Tack! Då är nästa talare Hakan Önal och därefter Jonas Nilsson (V).

Tack ordförande! Jag vill bara yrka bifall till yrkandet från M, D, L och KD och avslag till övriga yrkanden.

Tack! Då är nästa talare Jonas Nilsson (V) och därefter Kristina Bergman Alme.

Tack ordförande, fullmäktige! Jag hade tänkt sitta lite lugnt idag, men nu blev jag tydligen indragen i någonting här. Som ordförande i socialnämnden i Hisingen vill jag kommentera lite grann att gällande studiebesök så kan det vara så att vissa studiebesök och viss information är mer relevant för någon som sitter i individutskottet och behandlar individärenden än övriga ledamöter i nämnden. Det är inget konstigt med det. Gällande vilka som sitter i individutskottet eller inte så måste jag säga att jag är väldigt stolt över att att vi inte har släppt in ett parti byggt på rasistiska vanföreställningar och människors inneboende egenskaper i sådana sammanhang. Tack!

Du ska få en replik Jörgen, det var bara att den försvann här.

Tack för ordet! Jag vet inte om jag ska ta den här rappakaljan på allvar och det kanske är därför det är problem i socialnämnd Hisingen. För att vad jag förstår så fungerar det i alla andra socialnämnder. Men just i din nämnd, där du sitter och bestämmer, då är det andra boliner. Tack!

Tack. Då är det replik begärd av Jonas Nilsson (V).

Då kan det nog vara så, Jörgen, och det är nog inte första gången att du förstår fel. Tack.

Då återgår vi till talarlistan. Nästa talare är Kristina Bergman Alme. Varsågod.

Om det beror på den sena timmen eller min allmänt mosiga hjärna eller vad det nu kan vara. Det brukar finnas ett begrepp, killgissa, som jag inte riktigt brukar uppskatta. Men jag har killgissat. Jag var fullt övertygad om att vi minsann bara har gjort studiebesök med rubb och stubb. Nej, det har vi inte. Jag fick lite information från våra andra kolleger i grupperna. Nej, det är uppenbart så att det sedan. Centrum låter också bara de som sitter i utskott göra vissa saker. Så är läget. Sedan kan man alltid fundera på om det är smart eller inte. Det kan vi lämna denna sena timme.

Tack! Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD).

Tack för ordet! Det är mycket möjligt att det finns vissa studiebesök som vi inte kommer med på Kristina Alme. Kristina, det är mycket möjligt att det finns vissa studiebesök som vi inte har varit med på för att det är direkt relaterat till utskotten. Men den stora skillnaden här är att vi utesluts från samtliga. Vi får inte gå på ett enda studiebesök därför att man lägger det och säger att det bara ska vara utskotten. Även om det är studiebesök som vi skulle ha nytta av. Det är den stora skillnaden. Väldigt odemokratiskt. Tack för ordet!

Då är nästa talare Emmyly Bönfors. Varsågod!

Tack ordförande! Jag tycker det är jätteviktigt att vi respekterar allas rätt och möjlighet att få debattera sina motioner. Men nu är klockan inte riktigt 20 i än och jag har väntat väldigt länge på att få igenom nästa ärende. Så jag skulle bara vilja komma upp och föreslå om vi kunde ta nästkommande motion utan debatt, det är alltså min motion om skolenhetsutredningen. Då skulle jag uppskatta det väldigt mycket. Tack!

Tack. Då är talarlistan nej. Du har den inte. Nästa talare är Jonas Nilsson (V). Varsågod!

Det är lite lätt provocerande att man fortsätter ljuga när man precis har blivit påkommen. Men det är definitivt så att vi har haft studiebesök i socialnämnden i Hisingen som har gått ut brett i nämnden, där också ledamöter från Sverigedemokraterna har deltagit. Så jag vet inte om ni inte pratar med era ledamöter där. Eller inte, det vet jag inte. Tack!

Tack! Nu är talarlistan tom och vi har tre yrkanden. Under överläggningen yrkar Alfred Ekman, Klas Forsberg, Jenny Broman bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har Rasmus Ragnarsson (SD) som yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Vi har Kristina Bergman Alme och Hakan Önal yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från M. D, L och KD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Rasmus Ragnarsson (SD)? Ja. Bifalles förslaget från Kristina Bergman Alme? Ja Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation från Sverigedemokraterna. Bordläggning av ärende 20–37, 38–41

Då ska vi se. Klockan är 21.40. Vi har 20 minuter, om vi är lite restriktiva med tiden och inte går upp flera gånger och säger samma sak så tror jag vi skulle kunna hinna med nästa motion också. För det är nämligen så här, vi har inte många fullmäktigemöten kvar under den här mandatperioden, men vi har ganska många motioner att behandla. Så jag är väldigt tacksam att har man inte mycket mer att säga så behöver man inte gå upp i talarstolen. Då kan vi hinna. med flera motioner. Ska vi göra så att vi kör motion nummer 20 också? Jag vet att alla är trötta, men 20 minuter, om vi skyndar oss, så hinner vi med en motion till, och det tjänar vi på i längden. Men ni som inte vill att vi ska fortsätta behöver inte gå upp i talarstolen, så vinner vi tid. Okej. Då gör jag så här. Är det fullmäktiges mening att vi avbryter dagens fullmäktigemöte? Ja! Tack. Men vi är inte färdiga. Vi är inte färdiga. Kan vi bordlägga motion nummer 20 fram till 37, till nästkommande fullmäktigemöte? Vi är inte färdiga än. Kan vi bordlägga motion 38 till 41 till nästkommande fullmäktigemöte? Kan vi anteckna anmälningsärenden? Jag vill passa på att tacka alla som har följt fullmäktigedebatten via radio och webb-tv. och önskar alla ledamöterna en trevlig sommar. Sommarledighet. Vi är inte färdiga än, snälla. Om vi har kört sju timmar så kan ni faktiskt vänta två minuter. Det är lite respekt för hela församlingen. Jag önskar er alla en skön och trevlig avkopplande semester eller sommarledighet. Med tanke på att det är valår. Jag vet att alla som sitter i det här rummet kommer köra stenhårt med valkampanj, men det behövs några veckors ledighet för alla. Så en trevlig sommar till er och era familjer. Och så ses vi i september, om inte annat ute på kampanjen. På olika delar av stan. Tack för kväll.