Kommunfullmäktige

Och jag vill börja med att önska er alla god fortsättning. Det här är ju årets första fullmäktigemöte. Jag vill passa på att hälsa alla närvarande här välkomna till dagens möte. Åhörare där uppe. Alla som lyssnar på oss i radio och tittar i tv, hjärtligt välkomna till dagens fullmäktigemöte. Därmed så förklarar jag mötet öppnat. Och då går vi till ärendenummer ett, bestämmande av tid för justering. Och förslag på dag för justering är torsdag den 9:e februari 2023, klockan 16:30. Kan justeringstiden godkännas? Frågestund

Ärendenummer… nummer utan nummer eller ärende utan nummer. Då är det frågestund och det är någonting som vi börjat med. Frågestund till dagens sammanträde och här har det inkommit tre frågor till frågestunden. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordningen beslutar fullmäktige om en fråga får ställas och behandlas frågorna i tur och ordning efter partistorlek, om inte annat beslutas. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna ställas? Och jag överlämnar… vi har ju tre frågeställningar och jag överlämnar först ordet till första frågeställaren Axel Josefsson (M), varsågod. Och därefter blir Axel Darvik (L).

Tack för det ordförande. Och det här är ju en liten ny ordning så det ska bli spännande att få prova det och jag hoppas också att vi tillsammans kan utveckla det på ett bra och trevligt och informativt sätt för alla göteborgare. Och jag skulle vilja ställa en fråga till Jonas Attenius (S), och det handlar om målet för de särskilt utsatta områdena. Vi har ju fått en rapport inom AB Framtiden nu i julas, där man ändå bedömer möjligheten att faktiskt kunna nå det målet, i alla fall för fem utav de sex områdena. Men ändå så väljer ju nu det rödgröna minoritetsstyret att förlänga det här målet med fem år. Och då undrar jag, varför vill ni göra detta? Det är min enkla fråga. Varsågod.

Tack Axel och då är det Jonas. Varsågod.

Tack för det ordförande och fullmäktige möter. Ja, speciellt med nya platser på alla, man är inte van riktigt. Ja, men så här Axel, jag vill vara tydlig med att vi sänker inte ambitionen. Utan vi är väldigt tydliga i våran budget att den här höga takten, den ska fortsätta gälla. Det är väldigt tydligt. Och jag tror att samtliga här inne i den här församlingen är överens om att gängen och de kriminella klanerna som har makt över vissa av våra förortsområden, att vi blir av med det. Det tror jag alla är samstämmiga om. Men det krävs ett antal verktyg för att göra det. Och man får inte vara naiv och tro att bara för att man sätter upp ett siffermål, liksom 24, 25, 26. Det måste också vara realistiskt. Och det är korrekt som du säger att AB Framtiden säger att man kan nå detta. Men vi vet också på remissrundan när den var ute, att många utav våra förvaltningar sa att det här var det man anmärkte som var det absolut svåraste. Det var att nå det målet om 2025. Det är ett är ett av skälen varför vi har vänt detta och ändrat det till 2030. Tack.

Tack Jonas. Och då är det replik till Axel.

Tack. Nej, men jag är fullt medveten om att detta är ett svårt och utmanande mål. Men less…men desto mindre så tycker jag ju att en stad som Göteborg, att vi kan ju inte svika alla de människor som bor i de här områdena. Det är över 80 000 människor som bor i de här områdena och som lever i en miljö där ett fåtal, skulle jag vilja säga, ett fåtal gängkriminella har tagit över. Och då ser jag ju det som vår skyldighet att om nu inte statsmakten lyckas med detta, så ska vi göra vad vi kan för att faktiskt få bort det här. Och då krävs det att man har höga ambitioner och en vilja att faktiskt lyckas med det. Och min tolkning Jonas tyvärr, det är ju att ni inte prioriterar detta. Alternativt att ni faktiskt inte vågar ta till de åtgärder som faktiskt behöver tas till, för att lyckas med det här. För det här, det här är ju en fortsatt linje på det som vi inom Alliansstyret gav oss in i, och som nu måste fortsätta. Och där är väl min fråga, vad är det för åtgärder du tänker liksom vidtar nu för att kunna lyckas med det här?

Tack Axel. Varsågod Jonas.

Tack så mycket. Vad jag vet så det här ärendet, och det vi pratar om egentligen som var uppe i december, det handlar om den plan som nu tas fram för särskilt utsatta områden. Och min bild, om inte jag minns helt fel, är ju att typ alla vi är ju överens i grunderna om de fyra fokusområdena. Om de olika insatser som ligger till grund i de här fyra områdena. Och vad våra förvaltningar och bolag ska jobba med. Ni hade ett tillägg, om jag tror det var värdeskapande stadsutveckling, som ni ville stärka. Där tror jag nog vi kunde hitta samsyn i. Men i övrigt är vi faktiskt överens. Det vi har tvistat om, det är just realismen i tidsmålet. Och här menar jag att till skillnad från, ja den SD-styrda moderatregeringen i landet som sviker löfte på löfte, så är vi inte beredda att svika i löften och ta på oss någonting som vi inte kan hålla. Utan det måste också finnas en realism. Och det är det vi gör bedömningen att, som många andra förvaltningar, att 2030 är ett mer realistiskt mål. Men då måste vi också se till att skolan, socialtjänsten, avhopparverksamhet och annat. Och framförallt de fokusområde-insatser som ligger till grunden som vi är överens om. Att de får de resurser de förtjänar. Och det är också vårt yrkande i december här, där vi vill säkerställa, vad krävs, vilka ekonomiska muskler krävs för att uppfylla detta. Tack.

Tack Jonas. Då är det Axel. Varsågod.

Det som är konsekvenserna av ditt agerande här nu Jonas, det är ju att det som jag uppfattar och många med mig, näringsliv och våra anställda och våra förvaltningar, det är ju faktiskt att det här målet inte är särskilt prioriterat. Utan att man väljer att fokusera på någonting annat. Och det tror jag är högst olyckligt. Jag tror varit mycket bättre för oss att ha ett ambitiöst mål och sedan sträva efter det. Och sen kanske har man förståelse för att man kanske inte når hela vägen. Det är ju betydligt mycket bättre än att vi ska ha hängslen och livrem, och sen så ska vi på något sätt acceptera att människor ska leva i den här miljön i nu kanske upp emot en 8-10 år innan det här kommer… innan vi kommer till rätta med detta. Jag tycker det är en olycklig utveckling och en svaghet från eran sida att ni inte riktigt vågar ta tag i frågan och också våga spänna bågen lite, vara lite modiga i den här frågan. För det det blir nu det är ju en ambitionssänkning, eller förmedlandet av en ambitionssänkning, att det inte är särskilt prioriterat. Och varför ska människor engagera sig detta numera?

Tack Axel. Jonas.

Ja, avslutningsvis, ja det är inte en ambitionssänkning. Jag säger som jag började. Vi är väldigt tydliga att den höga takten ska kvarstå, det är det står skrivet i våran budget, så det är väldigt tydligt. Jag har tillit att man inte lägger fötterna på bordet nu bara av det här skälet. Man kommer jobba vidare. Men det som krävs för de här uppdragen och fokusområden, de utgör en bredd av olika förvaltningar och bolag där allmännyttan är en stark motor, absolut, att de får rätt resurser att verkligen göra det jobbet. Och i grunden, det som är positivt, det är ju faktiskt att vi överens om det, så som jag har tolkat det. Tack.

Tack Jonas och Axel. Och då går vi till nästa frågeställare, och det är Axel Darvik (L). Varsågod Axel. Och jag tänkte göra så här, att jag byter inte den här tiden och det här. Utan det får ni diskutera. Det är bättre än att lämna…ge ordet till er och ta tid utan det är en frågestund. Det ska vara praktiskt av oss. Varsågod Axel.

Tack så mycket ordförande. Den här känslan, lukten och det här hela upplevelsen av att öppna en ny bok, den är ju fantastisk. Men den satsningen som Alliansstyrelsen gjorde när det gäller läromedel i skolan så tog Göteborg ett enormt kliv. 270 placeringar upp till sverigetoppen när det gäller hur mycket vi satsar på nya läromedel för våra barn i skolorna. 2021 så låg satsningen på 2049 kronor per elev. Och då vet vi att sverigesnittet ligger på 859 kronor. Sist när de rödgröna partierna styrde så låg vi på 630 kronor per elev. Den här satsningen betyder väldigt mycket för eleverna och för lärarna. Det är en väldig hjälp i när man ska också planera undervisningen och få tid och så vidare för detta. Så att min fråga till skolkommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), är hur du kommer att jobba för att se till att det inte blir några besparingar på läromedelskontot, nu när det blir en hel del besparingar på skolan i övrigt?

Tack Axel Darvik (L). Och då går ju ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Kul att vara tillbaka efter lite julledigt. Och tack för en mycket angelägen fråga Axel Darvik (L). Den här satsningen på läromedel som vi gjorde under förra mandatperioden är faktiskt något av det som jag är mest stolt över att vi lyckades åstadkomma tillsammans. Så i början av oktober 2021 så skickade jag ett mail till alla gruppledare i grundskolenämnden, innehållande just ett yrkande med ett förslag om att köpa in läromedel med en stor öppenhet för att revidera i texten och så. För att vi hade ett stort överskott. Vi behöver se till att använda det på ett klokt och bra sätt. S eller S, V och MP anslöt fort och Demokraterna tog kontakt och vi hade diskussion och så, men från dig var det helt tyst. En månad senare så lade ni fram ett likalydande yrkande i grundskolenämnden, vilket vi givetvis anslöt oss till. Självklart, för det viktiga var att vi fick ut de här böckerna som saknades. Vi hade ju varit på skolbesök och träffat lärare som berättade att de fick ta böckerna ur händerna på barn som satt och läste och faktiskt ville fortsätta läsa hemma för att man inte hade hunnit. Så det var ju självklart att vi skulle använda det. Och vi vet att det skrivna ordets ställning är hotat. Och vi vet att allt färre barn läser av egen lust, så att det här är jätte jätteviktigt. Och du kan vara helt trygg med att jag som skolkommunalråd kommer att fortsätta bevaka tillgången på läromedel och det tryckta ordet och skolböckerna. Men på frågan om jag kommer att garantera tillgång till nya läromedel i samma omfattning som föregående år, så får jag ställa frågan rakt tillbaks till dig. För att både du och jag vet att det var inte den 1 ½ halv procent uppskrivna skolbudgeten som möjliggjorde för det här. Det var ju den föregående regeringens stora satsningar och stöd som vi fick under coronapandemin som möjliggjorde detta. Nu rycker den SD styrda regeringen en halv miljard i statsbidrag. Och nu får vi en svältbudget till kommunerna som vi i år lyckas rädda upp. Men hur kommer det se ut framöver? Så min fråga till dig i Axel, kommer du att göra allt för att din regering står vid sitt ord, ditt parti står vid sitt ord, om att vi ska få pengar till läromedel, så att vi kan fortsätta den här satsningen som vi båda verkar vara väldigt angelägna om? Tack.

Tack så mycket. Och självklart är det ju så att den regering som nu sitter prioriterar läromedel. Och då tror jag att om du har hängt med i debatten, så har ju det varit mycket tydligt också. Att är det någonting som Liberalerna på utbildningsdepartementet prioriterar, så är det ju riktiga läromedel, bra läromedel, tryckta läromedel. Men det är ju så att vi har ett kommunalt självstyre. Kommunerna och den som nu styr, de väljer att prioritera. Och där kan jag bara konstatera då att det har ju varit en hel del gratis kalas som har gått före skolan i prioriteringen. Det har varit gratis bad entréer, det har varit billigare busskort och andra grejer. Och det är ju så, som kommunpolitiker så måste man välja vad är det som är viktigast. Är det barnens framtid, deras bildning och kunskapsresultaten. Är det så att det är viktigaste är också att vi satsar på läromedlen i skolan, eller är det andra grejer som ska gå före. Det är ju upp till dig som skolkommunalråd att välja och prioritera. Och vi vet hur viktigt det är med riktiga böcker. Det här är trots allt så att utav elevpengen så rör det ju sig om cirka 2 %. Så att om du vill Viktoria, så kan du garantera den här nivån på läromedelsatsningar. Det är därför jag ställer den här frågan. Är du beredd att fortsätta att göra en satsning i samma omfattning som tidigare? Det svar jag lyckades tydliga från dig var ett halvt nej. Och det gör mig orolig naturligtvis. Men du får gärna chansen att förtydliga.

Tack så mycket. Då ska jag försöka förtydliga. Du säger att om du hade hängt med i debatten. Hänga med i debatten är ju en sak, men det är ju det som kommer till kommunkassan som spelar roll. Det är ju inte vad man säger i debatten som spelar någon roll. Det är ju att vi vrider och vänder på varenda krona för att inte behöva spara och dessutom har lyckats åstadkomma en historisk uppskrivning i dessa svåra kristider, med en regeringen som verkar inte förstå att det finns kommuner utanför Stockholm, eller ett samhälle utanför Rosenbad. Så att nej, jag kommer inte kunna garantera det. Det finns aviserade pengar från regeringen, de är för… det är för lite. Jag hoppas att de i sin kompletteringsbudget längre fram kommer att förstå att det är för lite. Men jag hoppas att när de pengarna kommer, så kommer vi kunna fortsätta att leverera. Och självklart så ska…vi kan sätta oss ner tillsammans och titta på hur ska vi prioritera inom ramen för de resurser vi har. Eftersom vi båda har lagt lika mycket på skolan, så kan vi fundera tillsammans hur gör vi det här på ett bra sätt. Hur ser vi till att vi stärker och att vi faktiskt prioriterar rätt läromedel också framgent. Men jag skulle verkligen vilja att vi gemensamt försöker att påverka regeringen om man nu tycker att det här är så viktigt. Sen en annan sak som liksom bara en liten fundering. Det är att vi har en friskola… ett friskolesystem där det försvinner oändliga resurser som vi hade kunnat lägga på läromedel. Bara nu de senaste fem åren så tog de fyra största koncernerna ut 4,6 miljarder i vinst. Det är många skolböcker Axel Darvik (L), ungefär 40 miljoner skolböcker faktiskt. Så det är också ett förslag som man skulle kunna titta på. Tack.

Ja, tack ordförande. Jag fick ett klart och tydligt svar från Viktoria Tryggvadottir att vi… att hon inte kan garantera den här nivån. Det är beklagande naturligtvis. Vi kommer fortsätta att jobba så gott vi kan för att det ska bli så och jag förstår att man gärna då vill skylla ifrån sig på andra instanser och flytta diskussionen till att handla om friskolor och så vidare. Jag tar gärna en friskoledebatt. Det finns problem i det systemet som jag gärna vill åtgärda. Men här och nu handlar det ju om, om man ska prioritera gratis badentréer eller skolböcker och då väljer jag skolböcker. Tack.

Ja, men då skulle jag faktiskt vilja ha svar på frågan Axel. Vilken del utav den budget som låg i grundskolenämnden möjliggjorde att vi kunde göra den stora satsningen som vi kunde göra på läromedel? Varför gjordes inte den 2020? Den gjordes 2021. Den gjordes 2022. Därför att regeringen som fanns då förstod att stötta kommunerna i kristider. Vilken del utav budgeten möjliggjorde för oss att kunna göra så stora satsningar? Och hade det funnits utrymme i den budgeten som låg, om vi inte hade fått alla de statsbidragen att göra samma satsningar på den höga nivån som det steg till? Kan du svara ärligt på den frågan? Tack.

Ja, helt ärligt så var det ju det yrkandet som det Alliansstyret lade fram och som röstades igenom med stöd utav Demokraterna i grundskolenämnden som möjliggjorde den satsningen och ingenting annat. Och det kan man ju se. Tittar man ut över landskapet utav kommuner, så är det ju Göteborg som sticker ut. Sveriges snittet när det gäller läromedel ligger ju inte så högt. Så att det här motbevisar ju den teorin som du lägger fram här, att det skulle vara regeringen som var orsaken. Men jag tackar för det svaret jag fick i alla fall och jag tror inte…jag tror avslutar debatten där.

Tack Axel Darvik (L) och Viktoria Tryggvadottir (S). Och då går vi till kvällens sista frågeställning. Och det är Elisabet Lann från KD. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare. Vi står inför en kompetensförsörjningskris. Jag vågar påstå att det är en av de största utmaningarna vi har inom välfärden i stort, men framför allt kanske inom äldreomsorgen. Den demografiska utmaningen innebär att det kommer att behöva anställa cirka 30 % fler inom äldreomsorgen till närmsta 8 åren. Man kan lägga till att i våras var det 192 personer som sökte till vård och omsorgsutbildning på gymnasiet i hela göteborgsregionen. 192. Vi kommer att behöva rekrytera flera tusen till äldreomsorgen i Göteborg, de närmaste 8 åren. Och samtidigt som vi står inför den här stora svåra kompetensförsörjningskrisen, så har det nya styret gått ut och lovat en arbetstidsförkortning. Och det oroar mig. Samtidigt så lovar man också att fler ska studera på arbetstid. Vi har fått information om att idag så lägger hemtjänstpersonalen ungefär 40 % av den arbetade tiden hemma hos hemtjänsttagarna. Alltså det som är, så att säga verksamhetens mål. Och kombinerat då med att vi har en sådana jättestora svårigheter med att rekrytera, inte minst inför semestrar, men faktiskt hela tiden har vi väldigt många annonser ute och jättesvåra problem med att rekrytera. Så oroar jag mig för att man ska gå ner från 8 till 6 timmars arbetstid och fler minuter… eller färre minuter ska läggas hos dem som behöver omsorgen och mer tid i skolbänken. Så därför frågar jag Marina. Hur ska Marina Johansson (S) säkra att de äldre får den omsorg de har behov av och rätt till, om medarbetarna i omsorgen arbetar 25 % mindre i tid och mer av den tiden ska tillbringas i skolbänken istället för hos omsorgstagarna?

Tack Elisabet. Och då är det Marina Johansson (S). Varsågod Marina.

Ja, tack så mycket fullmäktige, åhörare och tack Elisabet för din fråga. Då börjar jag så här, för att sätta lite ram på det hela. Att den budgeten vi la nu är historiskt hög uppräkning med 6 %. Det tycker jag är ett väldigt viktigt bevis på att vi faktiskt sätter välfärden först. Och det kan inte heller gått någon förbi att vi gör det vi kan och behöver göra väldigt mycket tror jag, för att omfördela resurserna från administration och övergripande ledningsarbete, till… till de som arbetar längst ut. Så att de kan bli fler undersköterskor, fler sjuksköterskor. Det stämmer att vi styrande partier har kommit överens om så kallade arbetstidsinnovationer ska prövas. Men detta ska inte förväxlas med ett brett införande av 6 timmars arbetsdag i äldreomsorgen. Vilket frågan som du ställer, väldigt tydligt påpekar. Men det är fel. Den beskrivningen stämmer inte. För oss så handlar det om arbetsmiljö och där behöver vi göra jätte, jättemycket mer. Och det är inte bara för personalens skull, utan det är också för att om vi ska åstadkomma en bra äldreomsorg, så måste faktiskt arbetsmiljön bli mycket, mycket bättre. Så. Vi har… det frågan också handlar om… ja, grunden är ju egentligen kompetensförsörjningsutmaningen eller problemet. Och där tror jag att vi har rätt mycket liknande tankar om vad som behöver göras. Och jag delar uppfattningen att det är en av vår tids största faktiskt utmaningar i välfärden. Men jag behöver ändå på något sätt fråga lite tillbaka. Vad tänker du då, hur ni skulle fixa bemanningsbristen när ni exempelvis inte har lönesatsningar? Ni har inga arbetstidsinnovationer. Ni bekämpade språklyft och språkkrav. Och alldeles nyligen så lade ni också ett förslag om att faktiskt trycka bort undersköterskornas anställningstrygghet. När det handlar om att utbilda personal på arbetstid, så är vi övertygade om att det är faktiskt höjer attraktiviteten i yrkena. Och där handlar det om att vi behöver ju också göra det på ett nytt sätt. Vi kan inte skicka folk… anställda på skolbänken, kanske så som jag gjorde tidigare. Vi måste hitta nya sätt att utbilda också mer på arbetsplatsen.

Tack så mycket. Det var inte så där jättemycket svarar egentligen på min fråga får jag säga. Skrytandet om de höga anslagen, de täcker ju bara kostnadsökningarna. Det blir ju inte mer pengar till så att säga äldreomsorgen. Det vet ju du också. Däremot så såg vi i budgeten otäcka, vad ska man säga, inbromsningar, nedskärningar bara något år fram. Så det är ju första året ni täcker uppräkningen. Men vi har inte en budgetdebatt här idag, och jag skulle vilja lyfta frågan just från pengar. För att det här handlar inte om pengar. Det går inte att köpa människor av kött och blod. Det går inte att skapa eller producera människor som inte finns. Vi vet att med dagens demografiska utveckling så kommer inom ganska, inte jättemånga år, 55 % av arbetskraften behöva arbeta inom äldreomsorgen. Och att då gå i den här riktningen att man ska jobba ännu mindre och vara ännu mindre tid hos omsorgstagarna, det känns som väldigt dåliga lösningar på de faktiska problem vi har. Så jag frågar igen. Kommer du… kommer du garantera att de äldre får…inte får mindre tid av personalen genom den här, vad heter den här arbetstidsinnovationen då? Kommer det inte innebära att det blir ännu mindre tid hos omsorgstagarna? Det i kombination med att de ska gå och utbilda sig på något sätt på nya okända vis då på arbetstid?

När det handlar om att hitta nya sätt att utbilda människor, så måste vi tänka helt nytt och innovativt. För det är som jag säger, det är… vi kan inte hitta tillräckligt många. Det finns inte tillräckligt många. Och det är just därför så måste vi göra allt vi kan, att verkligen se till att arbetsmiljön blir bättre. Man ska kunna påverka sin schemaläggning. Man ska… man ska kunna känna att man orkar arbeta. Och då måste vi se till att man faktiskt orkar arbeta. Och då måste vi lösa det med bemanning… eller schemaläggningen. Att man kanske…om man exempelvis är småbarnsförälder, kanske man inte kan jobba lika många helger. Massa sådana…massa sådana åtgärder behöver göra för att öka attraktiviteten och behålla de som är kvar. Vi kanske måste anställa vårdlärare som kommer ut till våra arbetsplatser till exempel. Det är ett sätt att utbilda på plats. Vi har omsorgshandledare som har införts, som är till för att också stödja och handleda och utveckla de anställda. Och det måste vi också säkerställa att de faktiskt gör det på ett väldigt bra sätt. Och din fråga handlar ju om, om, om 6-timars arbetsdag egentligen. Och det är inte det vi har sagt att vi ska göra. Vi ska titta på olika arbetstidsinnovationer och vi kommer inte göra på ett sådant sätt att vi rycker undan folk. Utan tvärtom, vi behöver hitta sätt att tänka nytt i jättemånga delar, för att faktiskt locka människor till oss och att man orkar och vill vara kvar.

Jag vill bara förtydliga att det som kommunicerades ut var ju arbetstidsförkortning. Möjligtvis inte 6- timmars arbetsdag. Men det var en arbetstidsförkortning som kommunicerades ut. Och i min värld så är det mindre tid i arbete. Och ska man dessutom lägga mer av den arbetade tiden på att utbilda sig istället för att vara hemma hos omsorgstagarna, så jag har svårt att se att omsorgstagarna kommer kunna få den omsorg de har rätt till.

Men i din fråga där, så skriver du om 25 % mindre. Och det blir ju 6 timmars arbetsdag. Det har vi inte sagt att vi ska göra. Vi ska titta på olika arbetstidinnovationer. Och sen den här andra delen som handlar om att…att det är mindre tid hos de äldre i hemtjänsten nu, det är ju någonting som har…du är mycket mer väl medveten om att det har ju gått lite upp och ner. Och att nyttjandegraden som den heter, har faktiskt minskat. Och det behöver vi ju titta på. För så kan vi ju inte ha det. Vi vill ju att undersköterskorna ska ha så mycket som möjligt av sin tid hemma hos de äldre. Och där tror jag också att vi överens. Och det behöver vi verkligen titta på. Samtidigt som det måste finnas tid för resor och för dokumentation, förre och efter arbetet, så att säga. Så det är ingenting som har skett nu, utan det är pågått under några år, den här minskningen. Och det har ju ingenting med det här att göra, så att säga egentligen. Det är ju två olika spår, Men sammantaget, jag förstår din fråga.

Jag tackar för svaret. Jag ser fram emot att fortsätta samarbeta kring och se till att personalen tillbringar mer tid hos omsorgstagarna och får göra det som verksamheten finns till för, helt klart. Jag hoppas också att ni stödjer min motion som jag har lämnat in om att ta fram en kompetensförsörjningsplan, så att vi möter den kris vi står inför. Tack så mycket Marina.

Jag ska titta på den motionen och vill bara avslutningsvis säga innan du går, att det här med kompetensförsörjningen är en fråga som kommer vara angelägen för hela staden ,inte bara för äldrenämnden så att säga. Och där har vi ju på gång, som du också såklart vet då eftersom du varit ordförande, att vi behöver titta på en långsiktig plan om den här frågan. Hur ska vi ska vi jobba som stad och äldrenämnden för att faktiskt attrahera och behålla de som ja, äldrevårdspersonalen.

Jag vet att arbetet pågår och det är därför jag har motionerat om att hela staden ska ta fram en kompetensförsörjningsplan, eftersom det inte bara är en fråga för ÄVO. Tack så mycket.

Men då kanske vi är överens. Jag får läsa den. Tack.

Tack Elisabet Lann (KD) och Marina Johansson (S). Då är dagens frågestund är över. Granskning av måluppfyllelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Och då går vi till ärende nummer två. Stadsrevisionens rapportsammandrag - Granskning av måluppfyllelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget - Granskning av måluppfyllelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Och här har vi inte någon föredragare utan jag ställer frågan kan rapporten antecknas? Ärende nummer tre. Ja då är det stadsrevisionens rapportsammandrag, användning…granskning av måluppfyllelse för elever… nej det är inte samma. Det blev lite missförstånd. det blir en liten föredragning på ärende nummer två. Så jag vrider klockan tillbaka. Varsågod Bengt Bivall (V).

Tack så mycket. Ja, det handlar ju om måluppfyllelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Vid kommunfullmäktiges möte i december behandlades vår rapport som gällde frågan om hur stan hanterar privata medel för personer med funktionsnedsättning. Nu har vi på bordet en rapport som handlar om arbetet med en något mer begränsad del av den gruppen, de som har intellektuell funktionsnedsättning. Vi har granskat hur tre nämnder arbetar med måluppfyllelsen för elever i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och i den kommunala vuxenutbildningen som särskild utbildning. Det här sista långa, det är så faktiskt det kallas. Som ni säkert känner till kommer det här begreppen för övrigt att ändra beteckningen till sommaren. Jag tror det är den 2 juli. Det är tre nämnder som berörs; grundskolenämnden, utbildningsnämnden och nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. De två senaste har ett delat ansvar för vuxna elever. Nio skolenheter ha ingått i granskningen. Vi frågar oss: har nämnderna säkerställt att eleverna ges goda förutsättningar för sin kunskapsutveckling? Sker bedömning och dokumentation av elevernas kunskaper på ett tillfredsställande sätt? Följer man upp elevernas resultat och vid behov vidtar åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen? Vi bedömer att grundskolenämnden inte bedriver ett ändamålsenligt arbete för att ge alla elever i grundsärskolan förutsättningarna att nå så långt möjligt i sin kunskapsutveckling. Det handlar om att alla elever inte har fått den undervisning och det stöd de har rätt till. Det finns exempel på att elever har fått långt ifrån den lärarledda undervisning det ska ha. Det gäller både elever som går i grundsärskolan och så kallade integrerade elever, det sista kräver en viss förklaring. Integrerade elever de tillhör grundsärskolan och går enligt grundsärskolans läroplan, men undervisas i den vanliga grundskolan. Det var också stora brister i bedömning och dokumentation av elevernas kunskaper, vilket vi menar riskerar att äventyra elevernas rättssäkerhet. De flesta av de individuella utvecklingsplaner som vi har granskat var ofullständiga och vissa planer innehöll integritetskänslig information. Betyg har sats på en elev som inte ska ha betyg och i vissa fall har det satts betyg på elever som inte har begärt det. Det framgår mer av vår rapport och vad vi menar med det. Flera av de betygsammanställningar som upprättats eller betygskataloger som de kallas, var ofullständiga eller innehöll felaktiga rättelser. Man har heller inte utfärdat intyg för elever som avslutar grundsärskolan. Det gäller också att följa upp hur det går för eleverna. Man använder begreppen ämnen respektive ämnesområden. Det visar sig att grundskolenämnden följer upp elever som läser ämnen. Däremot följde man inte upp kunskapsresultaten för elever som läser ämnesområden och inte heller de elever som är integrerade i den ordinarie grundskolan. När det kommer till utbildningsnämnden och gymnasiesärskolan så ser läget bättre ut. Vi bedömer att den skolan ger goda förutsättningar för att eleverna ska utvecklas. Eleverna ges stöd utifrån sina behov. Betygskatalogerna och de flesta av de individuella studieplaner som vi har granskat i gymnasiesärskolan, var korrekta. Vi har också noterat att utbildningsnämnden och rektorerna följde upp kunskapsresultaten i gymnasiesärskolan. Beträffande den kommunala vuxenutbildningen som särskild utbildning, anser vi att det i huvudsak bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, men det finns områden som kan utvecklas. Dels behöver utbildningsnämnden följa upp elevernas kunskapsresultat. Dels behöver nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildningen säkerställa att utbildningen tillhandahålls enligt regler som gäller. Vi bedömer också att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning bedriver ett gott arbete för att nå och informera vuxna i målgruppen om studier, och att motivera dem att delta inte minst viktigt. Däremot behöver nämnden utveckla arbetet med de individuella studieplanerna. Och så vill jag också till sist nämna att vi har genomfört ytterligare en granskning, som jag inte har ämnat att föredra här. Det gäller frågan om användning av verksamhetsfordon och inköp av drivmedel. Rapporten berör Göteborgs Energi aktiebolag, Park och naturnämnden, Lokalnämnden samt Socialnämnd Sydväst. Jag hänvisar till det rapportsammandrag som finns i era handlingar, samt de mer omfattande rapporter som finns på stadsrevisionens hemsida. Tack.

Tack så mycket Bengt Bivall (V). Jag har bara en liten fråga på punkten tre, vill du ha ordet där också? På nästa punkt? Nej, ok. Men tack. Då har vi en föredragningslista och vi börjar med Agneta Kjaerbeck (SD). Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Agneta. Agneta Kjaerbeck (SD). Tack för ordet herr ordförande och tack Bengt för en väldigt viktig redovisning. För genom att ta bort eller genom att avveckla särskolor, så exkluderar vi väldigt många barn. Och inkludering i en stor eller i en halvklass, det kan fungera för en del elever om anpassningarna i de rätta. Men för andra elever som har autism eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, så är den särskilda undervisningsgruppen den lugna lokalen en förutsättning för att de ska klara skolan. Vissa barn kan inte gå i en stor skola, även om det finns en särskild undervisningsgrupp. För alla har…alla de här olika ljuden, alla rörelser, alla dofter och alla synintryck, det är väldigt svårt för barn som har NPF eller autism att sålla bort när man saknar ett filter. Precis alla intryck går in. Därför så är sär- och resursskolor med rätt kompetens så väldigt viktiga för de barn som inte klarar av stora skolor. Och integrering som det så fint heter, med anpassningar och särskild undervisningsgrupp, det kommer aldrig räcka till för en del barn som har autism och NPF. Och särskolor öppna för de barn som behöver det, det borde vara så självklart utan en ständig kamp från föräldrarna. Men 2014-2016 så gjordes de rätt få särskolor Göteborgs stad haft för barn som har NPF och autism, om till särskilda undervisningsgrupper. Och det innebar att man tog bort möjligheten för alla barn i Göteborgs stad som har till exempel autism och ADHD att söka till särskolan. Och vi behöver inte färre resursskolor, vi behöver fler. Vi behöver barn som får känna att de kan någonting. Att de klarar av att hålla en jämn takt med likasinnade. Och behovet är större än tillgången och det ökar hela tiden. Men nu har många av särskolan… särskolorna då blivit särskilda undervisningsgrupper i stället. Och integreringen, det har liksom gått som en röd tråd genom hela den här utredningen, det ska vara integrering till varje pris. Men barn har tagit skada av den här inkluderingen utan att rätt kompetens och resurser har fått följa med dem på vägen. Och inkludering ska vara efter barnets behov av inkludering, och inte efter behovet av en budget i balans. Inkludering i samhället det betyder så mycket mer än att bara just våra barn ett barn som går i skolan. Och flera barn har alltså blivit hemmasittare efter att de här resursskolorna försvann. Det finns till och med dem som har gjort sina första självmordsförsök runt tioårsåldern. Och det är en sån väldigt olycklig utveckling. Och jag känner både sorg och jag känner en oerhörd lättnad, som själv fick ha barn i särskolan från ettan till tian och sedan i särgymnasiet, över att det har blivit så här. Tack för ordet.

Tack Agneta. Och då går ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Viktoria.

Tack så mycket ordförande och fullmäktige. Jag vill egentligen bara rikta ett stort tack för den här väldigt genomgripande rapporten. Det som framkommer i rapporten är inte särskilt glädjande och är mycket, mycket allvarligt. Och jag tror jag kan prata för hela nämnden när jag säger att vi ser väldigt allvarligt på den kritik och de stora brister som lyfts fram. Och även om ja jag känner mig bestört över delar utav innehållet, så kommer ändå den här granskningen väldigt bra i tid. Därför att vi håller just nu på att genomföra en stor om…ja, en stor förändring, en skolenhets förändring över just SU grupperna och särskolorna, och hur vi ska organisera det på ett så likvärdigt och så bra sätt som möjligt för våra barn och unga i Göteborg. Och då kommer detta vara viktiga kunskaper för oss att dra lärdom av och ta med oss i det framtida arbetet. Så att jag vill mest rikta ett tack.

Tack så mycket Viktoria. Och jag är tom på talarlistan. Kan rapporten antecknas? Användning av verksamhetsfordon samt inköp av drivmedel

Då går vi till ärende nummer tre. Stadsrevisionens rapportsammandrag - Användning av verksamhetsfordon samt inköp av drivmedel. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget - Användning av verksamhetsfordon samt inköp av drivmedel. Och här har vi inte föredragande, däremot vi har en talarlista. Och det är Eva Flyborg (L). Varsågod Eva.

Då ska vi se om den är på. Ja, det var den. Ja, det är jag som jag talarlistan, så att jag kör väl igång. Först då till stadsrevisionen, tack för en bra rapport. Det var en glädje att läsa den. Och där framkommer ju ganska många bra saker som vi har all anledning att ta till oss här i vår sal. Särskilt viktigt tycker jag, och den punkten jag vill lyfta fram, är ju att det som handlar om den pågående elektrifieringen av stadens fordonsflotta och där tillhörande problem. Där konstaterar man ju då väldigt kort att man även om elbilarna inte ännu är så många, så ökar ju antalet stadigt. Och därför blir ju då den här privata användningen av laddstationer och privat nytta av offentliga medel, viktig att stävja, så att säga. Även om problemet är ganska litet nu, så kan man förutse att det blir större sedan. Så här måste vi då se till, och det är det här jag vill trycka på, att alla nämnder och bolag har rätt verktyg och processer så att man kan hantera frågan på ett verkningsfullt sätt. Och det är det jag läser ut av den här rapporten, att vi inte riktigt har. Därför att alla nämnder och styrelser inte riktigt vet hur man ska hantera frågan och hur man ska rapportera in det. Så att här tänker jag att vi har ett gemensamt ansvar att se till att så blir fallet i alla våra nämnder, styrelser och bolag. Tack.

Tack så mycket Eva Flyborg (L). Och jag är tom på talarlistan. Kan rapporten antecknas? sammanträdet förekommande val

Då går vi till ärende nummer fyra. Och det är valberedningens förslag till vid sammanträdet förekommande val. Under punkterna 1 till 11 har vissa personer avsagt sig uppdraget. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Kan godkännas avsägelserna? Kan valberedningsförslag bifallas? Under punkten 12 lägger valberedningen fram förslag till val av tre medborgarvittnen. Kan valberedningsförslag bifallas? Under punkten 13 väljer valberedningen fram… lägger fram… valberedningen fram förslag till val av en ersättare i en stiftelse. Kan valberedningsförslag bifallas? Under punkten 14 lägger valberedningen fram förslag till val av borgerliga vigselförrättare. Kan valberedningsförslaget bifallas? Under punkten 15 lägger valberedningen fram förslag till val av en borgerlig begravningsförrättare. Kan valberedningsförslag bifallas? Under punkterna 16 till 18 lägger valberedningen fram förslaget till val av ledamöter, suppleanter och lekmannarevisorer i de kommunala bolagen samt inträdesordning för suppleanterna. Kan valberedningsförslag bifallas? Under punkten 19 lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter, suppleanter och lekmannarevisorer för regionala bolag. Kan valberedningsförslag bifallas? uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige

Då går vi över till ärendenummer fem. Avsägelse av Björn Tidland (SD) från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan om avsägelsen ska ske till länsstyrelsen. uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige

Ärende nummer sex. Avsägelse av Monica Djurner (V) från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan om avsägelsen ska ske till länsstyrelsen. uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige från och med den 27 januari 2023

Då är det ärende sju. Avsägelse av Klara Holmin (MP) från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige från och med den 27 januari 2023. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan om avsägelsen ska ske till länsstyrelsen. uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige

Och då är vi på ärende nummer 8. Och det är avsägelse av Oskar Andersson (S) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Anmälan om avsägelsen ska ske till länsstyrelsen. riktmärken för boendekostnader för 2023

Då är vi på ärende nio. Och det är riksnorm ekonomiskt bistånd och riktmärken för boendekostnader för 2023. Kommunstyrelsen föreslår att riksnorm för beräkning av försörjningsstöd och riktmärken för boendekostnader för 2023 godkänns. Socialnämnden Centrum, Socialnämnden Hisingen, Socialnämnden Nordost, och Socialnämnden Sydväst får i uppdrag att skyndsamt tillse att tillfälliga statliga krisstöd riktade till individer inte anses som inkomst vid bedömning av ekonomiskt bistånd under 2023. Och här har vi en talarlista. Vi börjar med Nina Miskovsky (M). Därefter Sabina Music (C). Varsågod Nina.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare, Göteborgare. Under Alliansens styre under den förra mandatperioden, så har vi haft ett starkt fokus på att fler personer ska bli självförsörjande. Och det målinriktade arbetet, kombinerat med en ökad automatisering, har gett ett bra resultat. Försörjningsstödet har minskat markant under vår mandatperiod. Vi Moderater tycker också att det är viktigt att det ska vara en tydlig skillnad mellan att gå på bidrag och att arbeta för att alla som kan arbeta ska arbeta. Därför vill vi lyfta särskilt att det är viktigt att staden strävar efter att följa en restriktivitetsnorm när det gäller försörjningsstödet. Där man endast i välmotiverade undantagsfall, främst kopplat till sysselsättning, går över riksnormen. Det ska alltid löna sig att arbeta. I yrkandet från S, V, MP, C, så vill de dessutom höja försörjningsstödet än mer i och med att Socialnämnderna får i uppdrag att tillfälliga statliga krisstöd inte ska räknas som inkomst. Om man tar el-stödet som exempel, så är det en kostnad som betalas separat när man får försörjningsstöd. Och där täcks det ju redan av försörjningsstödet. Och därmed så blir det en ren bonus för försörjningsstödstagare för kostnader som de inte har haft. En extrabonus som andra, som har verkligen har fått betala de höga elkostnader, inte får. Normen för försörjningsstödet höjs med 8,6 % som en historiskt hög höjning av försörjningsstödet. Och det är för att täcka de ökade kostnaderna för försörjningsstödstagare. Jag vill därmed yrka bifall till tjänsteutlåtandet och yrkandet från M, D, L och KD, och avslag på yrkandet från V, MP, S och C.

Tack så mycket Nina Miskovsky (M). Och då går ju ordet till Sabina Music (C). Därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Sabina.

Tack för ordet ordförande. För Centerpartiet är det givet att den här situationen vi har befunnit oss i, och fortfarande befinner oss i, är absolut inte något av det normala. Och att det är klart avviker därifrån. Skenande kostnader på allt vi kan tänka oss och påverkar oss alla mer eller mindre. Man kan förstås förstå att någon som har en eluppvärmd villa drabbats av den här situationen väldigt hårt. Och att man kan sätta sig in i hur svårt det är att betala de här kostnaderna. Men likaså kan det vara svårt för någon med försörjningsstöd, även om summan är otroligt mycket mindre, så är marginalerna väldigt mycket snävare. Och att det kan vara nästan en ohållbar situation att befinna sig i att också behöva hantera höjda elkostnader. För oss är det givet att man inte ska behöva ta ett SMS lån eller låna från bekanta, för att kunna täcka de här typen av kostnader. Därför är det väl fullt rimligt att ett elrik- stöd inte ska ses som en extra inkomst, utan snarare… i den bedömningen när vi tittar på ekonomiskt bistånd totalt under det här året. Yrkar därför bifall för yrkandet från V, S, MP och C. Tack. Tack Sabina och på detta har ju Nina Miskovsky (M) begärt en replik. Varsågod Nina.

Ja, Sabina, där tänker jag att där kommer ju min fråga precis in. I och med att elräkningarna betalas separat just av den anledning att det inte ska drabba försörjningsstödstagaren , så blir det här när det nu betalas ut som ett individuellt stöd, så är det en kostnad som inte den som går på försörjningsstöd har haft. Utan det blir en bonus. Det är det jag ifrågasätter i den här ärendet.

Tack Nina. Och där kommer en kontrareplik av Sabina. Varsågod Sabina.

Jag har jättesvårt att se… tack för ordet, se det som ett bonus när det inte är hela kostnaden som täcks. Det har också varit historiskt väldigt svårt att klara sig. De här människorna har behövt göra avkall på viktiga andra funktioner. Kanske belånat upp sig för att kunna klara av det här. Att det kommer i efterhand och ses som en bonus tycker inte jag.

En replik av Nina Miskovsky (M). Varsågod Nina.

Där har ju som jag tidigare nämnde, försörjningsstödet höjts upp med en historiskt hög nivå, just för att täcka de här kostnadsökningarna. Och oavsett så är elkostnaden separat. Så det är någonting som betalas vid sidan av, så att säga normen. Och om då det blir högre så betalas det är ju en högre summa, men det dras ju inte av av försörjningsstödet storlek. Så det är fortfarande min frågeställning när det gäller just att man ska få, så att säga, den här som jag kallar bonusen då.

Tack Nina och det är en kontrareplik av Sabina. Varsågod Sabina.

Tack. Vi ska släppa in er andra också. Att försörjningsstödet har höjts tycker jag är verkligen på sin plats. För det finns också otroligt mycket annat som har höjts i vårt samhälle, så att det på sin plats. El- stödet ser jag som en separat. Tack.

Tack så mycket. Och då går vi tillbaka till talarlistan. Och då börjar vi med Agneta Kjaerbeck (SD). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Agneta.

Tack för ordet herr ordförande. Och jag håller inte riktigt med Sabina där om att allting har gått upp. För lönerna har ju inte alls gått upp i närheten. Men vi vill i alla fall yrka ja till M, L, KS yrkande här. Om löner för riktiga arbeten inte håller likvärdig takt med höjningar av de ekonomiska biståndet så blir situationen helt orimlig. En familj i storgöteborg med fyra barn kan få upp till 36 000 i månaden i försörjningsstöd. Men om en av de här föräldrarna istället tar ett enklare jobb, så kan familjens totala inkomst minska i lön och bidrag. Regeringen räknar med att socialbidragen ökar med cirka 14 % de kommande åren, och det är en ohållbar situation där människor inte finner någon anledning att komma ut i arbetslivet, på grund av ett alldeles för generöst bidragssystem och lågt ställda förväntningar. Det ska löna sig att vilja arbeta på riktigt. Och det är hög tid för ett bidragstak och rimliga förslag på mer reglerade… med ett mer reglerat försörjningsstöd. Kommunen har haft en stor invandringsnivå från länder med en lägre utbildningsnivå än den som arbetsmarknaden efterfrågar. Och arbetslösheten ökar, och där så ökar ju också belastningen på det sociala skyddsnätet. Sverige är verkligen i topp när det kommer till att spendera arbetsmarknadspolitiska medel som procent av BNP på anställningssubventioner, introduktionsjobb, beredskapsjobb, extratjänster, traineejobb, nystartsjobb, lönebidrag. Den här listan kan göras jättelång. Det har varit en dominerande del av den svenska arbetsmarknadspolitiken under en lång tid, de har subventionerade anställningarna. Och det har satsats betydande resurser för att arbetslösa ska få jobb genom omgjorda eller nyskapade anställningssubventioner. Satsningarna på mellan 18 och 26 miljarder kronor årligen, det är alltså närmare 1/2 % av BNP, det gör att Sverige sticker ut i den här internationella ligan, med överlägset högst utgifter för den här typen av låtsasjobb. 5 % av de nyanlända lyckas etablera sig på arbetsmarknaden och endast var 20:e har en anställning utan subvention. Och i relation till insatserna så är det här faktiskt en veritabel katastrof. Vi, Sverigedemokraterna, har tidigt yrkat på förberedelse skolor där nyanlända först och främst ska lära sig det svenska språket. Därför att det svenska språket är att förbli nyckeln till integration och arbeten. De här och andra fler genomarbetade och lösningsorienterade förslag har övriga partier blundat för och kontinuerligt avslaget. Därför att egen politisk vinning här har satts före en hållbar välfärd. Tack för ordet.

Tack Agneta. Och då går ordet till Kristina Bergman Alme (L). Därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod.

Tack herr ordförande. Ja, det kan ju låta som att det är en jättebra idé att det blir en ökad…en normhöjning. Problemet är det, och här diskuterades det tidigare detta, med el-stödet. Men det finns andra delar som inte heller riktigt hänger med. Och det gäller då bland annat bostadsbidraget. För att de extra medlen som nu kommer in, då räknas inte det som en inkomst. Eller när det inte räknas som en inkomst, så blir det ett problem. Därför att exempelvis de som har bostadsbidrag, de kan då få en ers… man måste alltid söka alla medel som är möjliga för att man ska kunna liksom göra det man kan av läget. Och om man då kan söka bostadsbidrag så får man ju det de pengarna. Men de som inte kan söka bostadsbidrag, exempelvis de som är hemlösa eller bor hos en kompis. Och liksom på det sättet inte betalar kompisen. Eller den som är hemlös och inte har en elräkning, får ju på det sättet inte samma chans. Så att det kanske inte är frågan kring vem det är som har den högsta elräkningen som blir en stor frågeställning, utan snarare, är man hemlös, ja men då blir detta faktiskt en försämring för de individerna i jämförelse med de som har en bostad. För de får en möjlighet att ta del av detta. Och eftersom det här är obudgeterade pengar så undrar vi också lite grann, var ska medlen tas? Därför att det kommer ju att liksom svälla över någon annanstans. Och det riskerar ju att bli mindre förebyggande arbete. Det riskerar också att bli mindre pengar till unga som är behov av vård och liknande. För oss som liberaler så var det också viktigt att man säkerställde att inte bara arbetslinjen gäller så där i största allmänhet, utan också att om det finns ungdomar som jobbar och har ett sommarjobb, så är det självklart så att de ska få behålla pengarna. Och det handlar ju främst om att har man gjort ett arbete, så vill man ju känna att man får någonting för det. För det hade ju varit fruktansvärt ifall man hade liksom jobbat och sen så bara, ja men nu så tar vi det från familjens pott. Så det är någonting som är väldigt viktigt för oss. Bifall till yrkandet från M, D, L och KD.

Tack Kristina. Och på detta så har Sabina Music (C) begärt en replik. Varsågod Sabina.

Tack för ordet. Där var du. Jag skulle vilja säga att vi under fyra år har peppat oss för lite sämre tider. Och där vi har byggt upp bra med resurser och ekonomiska resurser. Och vi har även en kommuncentral pott för försörjningsstöd där det…det går att…där vi aldrig har använt den fullt ut. Så att det finns möjlighet och det finns medel. Tack.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan. Och då är det Elisabet Lann (KD). därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Elisabet.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och åhörare. Det är många som har det tufft nu. Riktigt, riktigt tufft. Och jag delar viljan att försöka underlätta så mycket vi bara kan för framförallt barnfamiljer i staden. Och särskilt de med mycket små eller inga marginaler. Men det är inte rimligt att människor som uppför ekonomiskt bistånd, ska få tilläggsbidrag och el-stöd som kompenserar för utgifter som de inte har haft. På samma villkor som människor med väldigt, väldigt låga löner som får betala sina elräkningar och hyror själva. Det låter lite som att Centern har missat den detaljen med all respekt, att lever man på försörjningsstöd så betalar man… man påverkas inte av stigande elpriser och hyres förändringar. För att det betalas separat av socialtjänsten. Däremot så har man drabbats av ökade kostnader på livsmedel och så där. Därför hade det varit motiverat under året som har gått att inte skriva ner försörjningsstödet i takt med tilläggsbidrag. Men nu när man ökar försörjningsstödet med 8,6 %, vilka låglöneinkomsttagare får en lönehöjning med 8,6 %? Det blir en orättvisa i det och det blir oerhört olyckliga tröskeleffekter, där det är fler som faktiskt förlorar på att gå i arbete. Och jag tror inte att det är så många här inne, jag förvånad över att både S och C välja den vägen… det blir många individer som med de här marginaleffekterna förlorar på att arbeta och det lönar sig att leva på försörjningsstöd. Det är otroligt olyckligt. Utan att för den skull få det att låta som att det är något liv i sus att leva på försörjningsstöd. Det är ingen som vill försvåra för dem. Men de har tröskel…eller de här marginaleffekterna får oönskade konsekvenser och det drabbar samhället svårt. Sen funderar jag också på det här yrkandet från S, V, MP, C så står det att den förra regeringen avsåg att det tillfälliga tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag inte skulle räknas som inkomst med motsvarande avdrag på det ekonomiska biståndet. Men det är ju inte sant. I den förra regeringens budget eller proposition så står, jag läser innantill: ”samtliga barnhushåll med bostadsbidrag kommer att få ett tilläggsbidrag och därmed ett högre totalt bidrag med förslaget. Undantagna det är hushåll med ekonomiskt bistånd där den ekonomiska situationen kommer att bli oförändrad eftersom det ekonomiska biståndet minskas i samma utsträckning som tilläggsuppdraget ökar bostadsbidraget”. För det är så det tänkt att fungera eftersom det ekonomiska biståndet, det är liksom den yttersta skyddsnätet i samhället. Ska man försörja sig på annat sätt så ska man göra det men jag lån eller tillgångar eller andra bidrag. Det är den yttersta garanten för att man ska klara det nödvändigaste. Och det här, det här beslutet kommer tyvärr få olyckliga konsekvenser av det skälet. Tack.

Tack Elisabet. Och då går ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Därefter Björn Åhlin (MP). Varsågod Viktoria.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Namnet Samlade hjälporganisationer har larmat. Kyrkliga samfund har larmat. Skolorna här i Göteborg vittnar om att på måndagar är det inte en smula mat kvar när dagen är slut, kanske för att barnen är hungrigare än vanligt. Och det handlar till syvende och sist om barn till föräldrar som är sjuka och lever på sjukförsäkring. Det handlar om barn till föräldrar som arbetar till orimligt låga löner. Det handlar om barn till föräldrar eller vårdnadshavare som går på försörjningsstöd. Att vi i dessa kristider inte har problem att strössla ut, i alla fall löften om olika typer utav stöd, till hela den samlade medelklassen. Vi hade en borgerlighet på den här sidan som applåderade vid fullmäktigemötet innan jul, för att man hade fått igenom att vi skulle få ut ett bidrag till näringsidkarna. Vi har partier på den här sidan som går rätt ut, och nu ska vi sänka kostnaderna för företagen, nu ska det bli störd till det och stöd till det. Men det är alltid de allra, allra svagaste, ekonomiskt svagaste grupperna i samhället som blir absolut svårast att kunna tänka sig att göra någonting för. Vi alla är överens och vi förstår att det är en skittuff situation. Och det är det som…det knyter sig lite i mig, för det är samma visa varje gång. Självklart ska arbetslinjen råda. Självklart ska vi ha tuffa krav. Självklart ska vi se till att människor kommer i arbete och utbildar sig och gör liksom gör sin plikt till samhället. Det är ju det är ju en självklarhet. Men just nu så har vi en exceptionell situation. Och hade det varit så att det här var riktade bidrag så hade de ju gått ut till kommunbidraget. Det här går ju ut individuellt genom Försäkringskassan, det här extra barnbidraget exempelvis. Och det skulle också komma de allra fattigaste barnfamiljerna som har försörjningsstöd till del. Och det har många av era borgerliga kompisar runt om i landet också ansett, och inte tyckt att det här var en subvention. Sen ja, det finns…det finns jättemycket att säga men jag återkommer ändå till tanken av att här var det omöjligt för kvinnor som behöver bo på ett skyddat boende, att inte få behöva betala egenavgiften. Trots att det kan vara den enda orsaken till att hon inte vågar lämna, för då ska hon sälja hus och hem, för hon får inte loss några pengar. Men här, då är det nej. Ja, det hänger inte ihop. Jag säger bifall S, V, MP i kommunstyrelsen och avslag till yrkandet från M, K, D, L och D. Tack.

Tack Viktoria. Och på detta har Elisabet Lann (KD) begärt en replik. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Viktoria, jag vill bara säga att det var just det här jag ville att vi skulle komma bort ifrån, att det att det finns borgerliga politiker som gärna vill sätta åt människor som lever på försörjningsstöd. Det är inte på den nivån vi ska föra debatten. Problemet här är att det finns människor som arbetar och försörjer sina barn med väldigt, väldigt låga löner. Som har det jättetufft. Som betalar sina hyror själv till stor del men behöver bostadsbidrag för att klara det. Som betalar elräkningen själva, och som kämpar och vänder på pengarna för att få månaden att gå ihop. De får ingen löneökning på 8,6 % nu. Den här hösten har varit jättetuff för dem på försörjningsstöd eftersom… som lever på försörjningsstöd, eftersom vi bara skriver upp det här en gång per år. Det där är något man skulle kunna titta på. Kanske skulle man göra det en gång i kvartalet eller en gång i halvåret, så att försörjningsstödet följer med istället och anpassar sig efter inflationen. Men nu kommer en ordentlig uppskrivning till dem och då blir det fler som förlorar på att arbeta.

Tack Elisabet. Och på detta har ju Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) begärt en kontrareplik. Varsågod Viktoria.

Det är inte på den här nivån vi ska föra debatten säger Elisabet. Men faktum är det att även om det är grupper som arbetar, som har låga löner, oftast kvinnor, det tycker vi Socialdemokrater är oerhört fel. Det är också därför vi är ett arbetarparti som ständigt och jämt strider för att människor som arbetar också ska kunna få drägliga villkor. Men däremot så är det så att oavsett om föräldrarna arbetar eller inte så är barn som lever på försörjningsstöd hungriga i vår stad just nu. Och det är inte några stora, stora summor som detta kommer att kosta. Vi har gått efter och pratat med förvaltningarna där ute och det är ingen som bedömer att de inte kommer att klara det här. Så att om du pratar om att vi ska inte föra debatten på den här nivån eller den här nivån. Jag gillar att föra debatten där verkligheten är. Tack.

Tack Viktoria. Och då går vi tillbaka till talarlistan. Då har vi Björn Åhlin (MP) först och därefter Jenny Broman (V). Varsågod Björn.

Tack så mycket. Ja, men den här frågan handlar om social hållbarhet. Jag får börja med att välkomna Elisabet Lann:s förslag om att se över frågan om riksnormen vid fler tillfällen en gång per år. Alltså personligen så låter det väldigt rimligt. I tider med hög inflation så är det otroligt är orättvist att det bara syns över vid årsskiftet. Nu sedan Rysslands invasion av Ukraina så stiger priserna brett. Fler barn riskerar barnfattigdom. Det är både dåligt för barnen och det är dåligt för samhället på sikt. Det här statens extra bidrag för familjer med bostadsbidrag, det handlar om att undvika barnfattigdom. Om man då fortsätter med att minska försörjningsstödet med motsvarande belopp så som har skett sedan stödet infördes i juli förra året, så tappar man helt syftet med det här extra tillägget, det blir helt verkningslöst för barnen som riskerar barnfattigdom. Att undvika barnfattigdom är otroligt angeläget, inte bara för samhället i stort, utan även för barnen det drabbar. Det är även angeläget för Miljöpartiet som värdesätter frågan om social hållbarhet. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Björn. Och då är det Jenny Broman (V) först och därefter Sabina Music (C). Varsågod Jenny.

Ja, om det var någon som undrade vad det vad som lät innan så var det silvertejp, för jag skulle slippa få stickor i mitt knä. Ursäkta om det störde någon, men silvertejp är bäst, det löser allt. Men tack för ordet i alla fall. Ingen av oss har ju missat att det är kraftigt ökade priser just nu överlag. Och det kan ju kännas även för flera av oss som har det hyfsat gott ställt. Mat har ökat enligt Konsumentverket med 20 % under 2022. Personer med knapp ekonomi lägger betydligt större andel av sin inkomst på mat än personer med högre inkomst. Och det är ju ganska logiskt, eftersom även om man köper lite dyrare mat om man har lite mer pengar, så kan man ju inte bli mycket mer än mätt till slut. Försörjningsstödets höjning räcker ju inte för de här 20 % eftersom så stor del handlar om mat. De här 8,6 %, det räcker inte. Och de har matkostnaderna, det spelar väldigt stor roll när man ligger på marginalen. För många familjer går det inte ihop just nu. Det vittnar frivilliga organisationerna om. Och det märks genom att barn äter mer på skolluncherna. Ett tillfälligt extra tillskott till de barnfamiljer som har bostadsbidrag betalas just nu ut, och det behövs. Det behövs för att barn ska kunna äta sig mätta. Vi tycker att det är orimligt att ta de tillfälliga pengarna som går direkt ut till individen från de barnfamiljer som har det allra tuffast, och som har försörjningsstöd. De barnen behöver också bli mätta och de behöver nya skor när de gamla har vuxits ur. Och jag ska inte gnälla på början nu faktiskt Elisabet Lann (KD), jag ska istället hylla här. Exempelvis en del borgerliga styrda kommuner har gjort precis som vi. Exempelvis Pernilla Tornéus Moderaterna i Växjö. ”Vi tyckte inte att detta var någonting att spara pengar på, för att det skulle faktiskt drabba familjerna väldigt hårt.”, säger hon. Mycket klok kvinna. Och det är precis det vi ser också. Och obudgeterat är det ju inte, för det här är ju pengar som inte inräknade i försörjningsstödet utan som kommer förutom. Så det finns budget för det. Och vad det gäller med att ha höjt…att det borde kanske ha höjts förra året, det håller jag verkligen med om. Vi försökte ju verkligen flera tillfällen höja försörjningsstödet tillfälligt inför till exempel högtider förra året. Men tyvärr så fick vi aldrig igenom det. Och jag yrkar också bifall till KD:s förslag och avslag på andra yrkanden.

Tack Jenny. Då har vi Jörgen Fogelklou (SD), sist i talarlistan än så länge. Varsågod.

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, ledamöter. Vi hör ord som barnfattigdom, fattigpensionärer. Ord som var utrotat i det svenska vokabuläret för ett antal decennier sedan. Skäms inte ni för vad ni har gjort med Sverige och Göteborg? Tack.

Tack. Då har vi tomt på talarlistan. Och då under…under överläggningarna yrkar Nina Miskovsky (M), Agneta Kjaerbeck (SD) och Kristina Bergman Alme (L) bifall till yrkande från M, D, L och KD den 25 januari 2023. Sabina Music (C), Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), Björn Åhlin (MP), Jenny Broman (V) bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Nina Miskovsky (M) med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärt och ska verkställas. Jag tror att alla är ju här så vi startar. Då går vi till votering. Och då tänkte jag ju att Ja till kommunstyrelsens förslag och Nej till förslaget från Nina Miskovsky (M) med flera. Är det korrekt uppfattat? Bra, då kan vi starta voteringen. Varsågod. Ja, nu händer det något. Så, varsågod. Då tror jag att alla har röstat. Jag stoppar. Och då har vi en…Margareta. Och vad röstar du Margareta? Nej. Och då blir ju 43 Ja till kommunstyrelsens förslag och 38 Nej. Därmed så bifalles kommunstyrelsens förslag. november 2022 - återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser samt några rapporter

Då går vi till ärende nummer tio. Och det är Samlingsärende inom uppföljning november 2022 - återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser samt några rapporter. Kommunstyrelsen föreslår att Samlingsärende inom uppföljning november 2022 - återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser samt några rapporter, antecknas. styrelser, förklaras fullgjorda. Kommunfullmäktiges uppdrag till fastighetsnämnden att den får, efter det att pågående översyn av nuvarande fastighetsinnehav slutförts, i uppdrag att avyttra jordbruksmark som inte är föremål för någon form av framtida stadsutveckling och som omfattas av ett skydd mot ändrad användning i annan ägares hand, inte förklaras fullgjort. Fastighetsnämnden, stadsfastighetsnämnden inom parentes, får i uppdrag att redovisa hur många intressenter det funnits kring att köpa stadens jordbruksmark samt motivering till utfallet av eventuella förfrågningar. Rapport: Uppföljning kommunikationsarbetet i Göteborgs Stad, antecknas. Rapport: Lägesrapport bostadsförsörjning 2022, antecknas. Rapport: Deltidsuppföljning Göteborgs Stads planer för nationella minoritetsfrågor och finskt förvaltningsområde 2020–2023, antecknas. Rapportering av ej verkställda SoL/LSS-beslut kvartal tre 2022, antecknas. Och jag vill här byta ordet Fastighetsnämnden som jag läste, det ska vara Exploateringsnämnden istället för Fastighetsnämnden. Och då har vi en talarlista. Och vi börjar med Johan Zandin (V). Därefter Johannes Hulter (S). Varsågod Johan Zandin.

Tack så mycket. Det var bra att ordförande också hade uppmärksammat den här felskrivningen i attsats 5, exploateringsnämnden ska det ju rimligtvis stå där. Jag yrkade däremot avslag på attsats 5 och yrkar på att uppdraget som nämns vid attsats 4, om att sälja jordbruksmark, ska förklaras fullgjort. Ett annat sätt att säga det här är att jag yrkar bifall till stadsledningskontoret ursprungliga förslag och till S, V och MP i kommunstyrelsen och avslag på Centerpartiets motion i…eller Centerpartiets yrkande i kommunstyrelsen. För det är den frågan där vi skiljer oss. Det här är en punkt som berör ett antal olika ämnen, men det enda åsiktsskillnader i kommunstyrelsen handlar det just om försäljning av jordbruksmark. Och där konstaterade Fastighetsnämnden som fick det här uppdraget, att efter att ha undersökt intresset och marknaden, så fanns det inget större intresse från dem som idag arrenderar stadens jordbruksmark, att köpa loss den. Men man har ändå antagit arbetsformer för hur man ska agera om någon kommer och vill köpa den mark de vill…de idag arrenderar. Så att Fastighetsnämnden föreslog för nästan ett år sedan att det här ärendet skulle anses fullgjort och det anser jag med. Det här betyder inte på något sätt att det blir någon hinder för folk att köpa jordbruksmark i staden, utan bara att vi inte har ett aktivt uppdrag hos Fastighetsnämnden längre, eftersom de själva inte tycker att det behövs. Så bifall till S, V, MP i kommunstyrelsens, stadsledningskontorets ursprungliga förslag. Tack.

Tack Johan. Och då går ordet till Johannes Hulter (S). Därefter Hans Arby (C). Varsågod Johannes.

Tack så mycket herr ordförande, ledamöter, göteborgare. Det här ärendet har ju som precis vi hörde, har utretts väldigt noggrant. Det finns också väldigt bra svar på alla möjliga frågor man kan vilja ha i tjänsteutlåtandet. Så jag rekommenderar alla att läsa det noggrant. Och från Socialdemokraternas sida så tycker vi att det räcker bra med det. Och som sagt så finns det redan rutiner för det här och man genomför det som behöver göras. Och utredningar är som vi alla vet inte gratis heller utan vi behöver ju prioritera de saker där vi faktiskt vill lägga arbetstimmar för våra förvaltning att jobba. Så vi tycker vi ska prioritera andra saker i stället. Tack så mycket.

Tack Johannes. Och då går ordet till Hans Arby (C). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Hans.

Ja, tack ordförande, ledamöter och åhörare. Vi har ju inte riktigt fått svar på hur det har gått med dem som har velat sälja. Har ni fått det till fastighetsnämnden Johan? Kan du berätta det i så fall. Du, det finns ju i argumenten för det här att det inte skulle anses fullgjord. Så kommer det upp till att vi behöver tänka på försörjningsform. Tänk om vi vill göra någonting. Det här är ju tecken på något sätt att vi vill…kommunen vill behålla mark liksom för det kan vara bra att ha på något sätt. Det viktigaste, och även om vi pratar om livsmedelsförsörjning, det är ju bättre att de som är experter kan ta hand om det och brukar jorden. Här blir ett problem när de arrendatorer idag. Det betyder att kommunen kanske behöver bygga…fatta beslut om att bygga nya lagårdar eller andra ekonomibyggnader. Det är bättre att man som, den som brukar kan få den rådigheten då. Så vi har inte, det här uppdraget är inte fullgjort. Vi har inte fått redovisat vilka som, hur många som vill köpa, hur många försäljningar och sånt där heller faktiskt. Det intresset. Det står att det varit relativt lågt men inte… vi har inte fått det redovisat helt enkelt. Tack.

Tack Hans. Och på detta har ju Johan Zandin (V) begärt en replik. Varsågod Johan.

Ja, jag fick en fråga här. Jag kan ju förtydliga att jag sitter ju inte i Fastighetsnämnden, eller Exploateringsnämnden som den numera heter, utan i Stadsbyggnadsnämnden som är myndigheten som beviljar bygglov och detaljplaner bland annat. Men någon som däremot sitter i Exploateringsnämnden sen nyår, är ju en representant för bland annat Centerpartiet. Jag kommer tyvärr inte ihåg vem det är. Och det finns ju stora möjligheter för de som sitter i nämnden att följa den här frågan. Det har jag inga invändningar mot att de följer upp det. Det är ju den nämndens uppdrag är ju att agera markägare för kommunen. Så det verkar väl rimligt att man bland annat utredare hur det går med jordbruksmarken man äger. Men jag ser inget behov av att ge ett uppdrag från

Tack Johan. Och på detta har Hans Arby (C) begärt en kontrareplik. Varsågod Hans.

Ja, tack. Jo, jag sitter numera i Exploateringsnämnden. Det här är ett uppdrag från fullmäktige och vi anser inte att det är fullgjort för det är inte återrapporterat till fullmäktige i vilken mån, på vilket sätt man hanterat och hur många har varit intressenter. Eller hur det har gått för dem som har velat köpa någonting. Så det är inte fullgjort. Tack.

Tack Hans. En replik av Johan Zandin (V). Varsågod Johan.

Tack. Nu har jag inte den exakta uppdragstexten framför mig men om jag kommer ihåg rätt så handlar ju det befintliga uppdraget om att sälja mark. Och där menar man att man har gjort så mycket som är rimligt, och därför ska anses det…ska det anses vara fullgjort. Sen föreslår ju Centerpartiet och de andra borgerliga partierna idag ett nytt uppdrag, attsats 5. Om att ge information om vad som har hänt. Och det kan man ju göra. Vi tycker inte att det behövs. Men det nya uppdraget som man tänker ge idag, det är ju förstås inte fullgjort för det har ju inte börjat än. Tack.

Tack Johan. En kontrareplik av Hans Arby (C). Varsågod Hans.

Nej, men det är som sagt va, nu har jag inte suttit i Fastighetsnämnden för då kan jag vara säker på att jag hade fullt upp det här och sett till att inte det här uppdraget hade varit så styvmoderligt behandlat, utan att verkligen tagits med allvar. Ett tecken på att vi inte vill… ett själ till att vi inte vill anse det vara fullgjort, det är just därför att det här är inte genomfört så som uppdraget var. Och vi vill nu få det redovisat. Det här med att det varit begränsat intresse är det vi har fått återrapporterat, inte hur många det har varit, hur har det gått med dem som faktiskt har velat köpa. Så med det så yrkar jag bifall då på Kommunstyrelsens förslag med den ändringen då att det sköts av Exploateringsnämnden och där kommer vi ta hand om det. Tack.

Tack Hans. Då går vi tillbaka till talarlistan och då har vi Patrik Höstmad (D). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Patrik.

Tack. Jo, jag tar lite kontext, bakgrund här. Stan köpte upp rätt aggressivt jordbruksmark och gårdar på 50- och 60-talet, och det är den marken vi har, egentligen som vi pratar om nu. Och utifrån det då så har det blivit en massa arrenden på jordbruksmark och på gårdar. Så vi har nästan som ett feodalsystem här i stan. Och problemet när man har en arendator är att man kan inte få lån för att göra investeringar på den här marken. Att alla investeringar måste Göteborgs stad göra. Så vi investerar i kostall. Vi investerar i växthus. Vi bedriver en kommunal, kan man säga infrastruktur för jordbruk. Och jag tror att vi är ganska många som är överens om att det här kanske inte är så bra i längden. Vi ser också hur kommunalmark, allt är inte utarrenderat. Vi har en hel del kommunal mark som ligger i träda. Som växer igen. Åker man till Tuveägen upp kan man se vilka delar utav jordbruksmarken är som är privata och vilken som är kommunal. Det privata brukas och används, den kommunala växer igen med sly. Så vi ser helt klart att det finns en poäng att det här går över till privat ägande för att börja brukas och användas och bli en tillgång för alla göteborgare. När det gäller uppdraget, jag har ju suttit och i Fastighetsnämnden, så jag får ta smällen här. Vi tyckte att uppdraget var fullgjort i Fastighetsnämnden. Det var så vi fick en återrapportering. Rätt lågt intresse för arrendena är rätt låga som de är nu. Det är bara när man vill göra investeringar som det börjar bli verkligt intressant. Man såg också, vi har en rutin för det nu, så nu kommer det en fråga så kan vi hantera det. Innan har det ju varit så att säga 100 år av totalstopp. Åtminstone 24 år av att ingenting får avyttras utav den jordbruksmarken, de kommunala, gårdsturen så att säga. Efter det så har vi fått information från flera som har varit intresserade, som säger att vi har kontaktat kontoret och bett om att få köpa fritt, och vi har fått nej i alla fall. Så därför vill vi undersöka lite noggrannare på vilka grunder har de här avvisats eller inte fått ett svar. Eller det finns de som säger att de inte fått svar heller. Så vi tycker att det finns lite mer att göra i den här frågan innan vi släpper den helt och hållet ifrån kommunfullmäktige. Bifall till yrkandet ifrån M…nej C var det. Och det var ju också kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Patrik. Och då går ordet till Karin Pleijel (MP). Därefter Blerta Hoti (S). Varsågod Karin.

Tack så mycket för ordet herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag vill yrka bifall till förslaget från S, V och MP i kommunstyrelsen. Alltså inte bifall till Centerpartiets förslag som gick igenom i kommunstyrelsen. Och jag kan läsa ett uppdrag som finns i den rödgröna budgeten som vann då i höstas. Nämligen att Exploateringsnämnden i samarbete med Business Region Göteborg får i uppdrag att stödja gröna näringar i syfte att öka stadens självförsörjningsgrad. Och det innehåller också att möjliggöra för kommersiell odling. Så vi är väldigt överens om att vi behöver öka självförsörjningsgraden av mat i Göteborg, i Sverige för övrigt. Så att den här frågan, just ska det ske genom att vi säljer jordbruksmark eller inte. Den tycker vi ingår i det här uppdraget att ja, men i vissa fall kanske det är lämpligt. Och som vi har hört så är det ingenting…det finns möjligheter att göra det. Men vi ser att vi behöver inte gå in och styra just på det, utan vi tycker att det här uppdraget som finns i vår budget, det räcker för att uppmuntra till ökad möjlighet till odling i närområdet. Tack för ordet.

Tack Karin. Och på detta har ju Hans Arby (C) begärt en replik. Varsågod Hans.

Tack. Men jag förstår inte riktigt Karin. Så ni är också för små företagande, långsiktighet, förvaltning, att man brukar sin jord. Och det blir ofta bättre om man får ha den själv som jordbrukare, än att kommunen är någon jordbruksfastighet förvaltare och arrenderar ut. Att ge den rådigheten. Då borde ni väl stå bakom detta. Att få klart för det här. Hur är det nu egentligen. Har de som har fått velat köpa, har de fått köpa, och varför inte? Det är väl bra att få det utrett. Det är väl en del i så fall i det uppdraget. Så kan man fortsätta med det sen. Tack.

Tack Hans. En kontrareplik begärt av Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin.

Ja, det kan absolut vara relevanta frågor att ställa i Exploateringsnämnden. Jag tycker kanske inte att Fullmäktige behöver fatta den typen av beslut som att som vi pratar om här. Utan jag tycker det räcker. Fullmäktige ska dra upp de stora linjerna och vi vill att vi ska möjliggöra för ökad självförsörjning i Göteborg. Och sen är det upp till fall till fall. Det kan ju finnas naturligtvis de som har en långsiktig tanke om att brukar jorden. Och då måste vi säkra oss om att inte det i nästa led, så att säga, blir något annat än jordbruk. Utan har vi jordbruksmark så är det en fantastisk resurs för att öka möjligheterna till matproduktion. Och det är väldigt olika. Vissa aktörer kanske har stora medel själva att investera och kan göra det. Och andra kan inte och då är arrendet ett utmärkt alternativ.

Tack Karin. En ny replik av Hans Arby (C). Varsågod Hans.

Ja, tack. Nej, men alltså det här var ju ett uppdrag från Kommunfullmäktige som inte är fullgjort. Och det är klart att det kommer att komma tillbaka då också. Och sen att prata om markförsäljning och sånt, det här är ju mark som vi inte ska ha för stadsutveckling eller som inte… som inte så att säga, inte får användas till något annat än just jordbruk. Så att avyttrar vi…säljer till den som vill bruka sin jord, så kommer det fortsätta vara jordbruk. Tack.

Tack Hans. Då går vi tillbaka till talarlistan och då har vi Blerta Hoti (S) först. Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Blerta.

Tack ordförande. Från Socialdemokraterna så vill jag bara yrka avslag på kommunstyrelsens förslag. Och bifall till S, V och MP:s förslag i kommunstyrelsen. Tack.

Tack Blerta. Då är det Emmyly Bönfors (C). Varsågoda Emmyly.

Tack ordförande. Ja, Göteborg stad köpte ju upp väldigt mycket jordbruksmark på 50- 60-talet. Och sedan dess har ju de flesta partier i Göteborg lämnat walk-over vad gäller landsbygdsutveckling. Och därför la ju vi i Centerpartiet ett förslag om att man skulle kunna köpa loss sin jordbruksmark för att kunna använda den. För äger du marken så vågar du också investera i den långsiktigt, precis som Hans Arby (C) har varit inne på. D u kanske vågar bygga en lagård eller rusta upp en ekonomibyggnad. Och när vi la det här uppdraget då i Kommunfullmäktiges budget, så var ju syftet att arrendatorer som ville skulle kunna köpa loss marken, men också andra som vill etablera sig inom de gröna näringarna, skulle kunna köpa mark från staden, för att göra det just detta. Och när vi sedan har gått vidare i det här så här så har vi ju konstaterat att när folk har velat köpa loss marken, så har de fått svar från kommunen att kommunen säljer inte mark där den framtida markanvändningen inte är fastställd. Så att det finns ju en stark målkonflikt i Kommunfullmäktiges uppdrag och hur det sedan har tillämpats. Och det vi eftersöker nu, det är att få ett tydligare svar på hur det här uppdraget har hanterats. För att det räcker inte för oss att det står att det är ett fåtal intressenter, när vi anser att det har blivit helt styvmoderligt behandlat i praktiken. Vi har blivit kontaktade av många som har velat köpa loss marken men som inte har kommit längre för att byråkratin har satt stopp. Och om ni tänker efter, så är det ju väldigt mycket mark i översiktsplanen, som inte är planerad. Det är ju mark i våra ytterområden framförallt. Och det innebär ju att man inte kan köpa jordbruksmark med den tolkningen av det här uppdraget. Så vi…det vi begär är att vi ska få en tydlig redovisning av det här uppdraget. Det innebär ju inte ens att vi säljer genom att få en förtydligande av det här uppdraget. Jag tycker att man borde kunna ställa sig bakom att man får en rimlig redovisning av ett Kommunfullmäktige uppdrag. Jag tycker det är ändå en demokratisk rättighet att när man lägger ett uppdrag i

Tack Emmyly. Och jag har tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigbehandlat? Under överläggningar yrkar Johan Zandin (V), Karin Pleijel (MP), Blerta Hoti (S) bifall till förslaget från S, V och MP i kommunstyrelsen. Hans Arby (C) och Patrik Höstmad (D) bifall till kommunstyrelsens förslag med viss justering. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Johan Zandin (V) med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. genomföra förvärv av fastigheten Gårda 744:557

Då går vi över till ärendenummer 11. Bemyndigande till fastighetsnämnden att genomföra förvärv av fastigheten Gårda 744:557. Kommunstyrelsen föreslår att fastighetsnämnden begär om bemyndigande till fastighetsnämnden att genomföra förvärv av fastigheten Gårda 744:557, godkänns. Då har vi en talarlista och då är det Henrik Sjöstrand (M). Varsågod Henrik.

Tack för ordet ordförande, ledamöter och åhörare. Före detta fast…före detta Fastighetsnämnden föreslår att fastigheten Gårda 744:557, förvärvas för att hantera omvandlingen från markreservation till markanvisning inför färdigställande av kommande detaljplan. Föreslagen köpeskilling är 33 725 för att kunna gå vidare i ärendet. Bifall till Kommunstyrelsens tillstyrkande. Tack för ordet.

Tack Henrik. Och då har vi Johannes Hulter (S). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Johannes.

Tack så mycket. Från socialdemokratisk sida tycker vi det är naturligtvis en väldigt positiv utveckling som vi möjliggör på det här viset. Och det gäller för hela vårt rödgrönt styre förstås. Och vi är väldigt positiva till detta och ser fram emot att det ska hända saker i hela Göteborg.

Tack Johannes. Då har vi Patrik Höstmad från D. Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Patrik.

Ja, det är väl ingen som var emot den här idén. Det är ju Lagerströmsplatsen, någonstans söder om Olskroken som det handlar om. Och vi har ju uppe nu att hantera vad man kan göra på den här marken i Exploateringsnämnden. Och man räknar med att det skulle kunna bli 850 bostäder och utav dem 300 studentbostäder. En blandning mellan bostadsrätter och hyresrätter, så det här är ett prioriterat projekt. Och det här handlar ju om nu att komma åt en ett parkeringsdäck som vi för över från P-bolaget till Exploateringsnämnden, för att kunna gå vidare med den här exploateringen. Så bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack Patrik. Och då är det Karin Pleijel (MP). Därefter Parisa Rezaeivar (S). Varsågod Karin.

Jag yrkar också bifall till Kommunstyrelsens förslag och tycker att det är en bra omvandling av staden, med den här marken som vi har köpt av P-bolaget för att göra blandstad. Men jag är också lite orolig eftersom det ligger väldigt nära E6:an och vi har en bullrig miljö i den här stan, nära alla stora leder. Så att det behöver man ju verkligen ta hänsyn till och det är jag övertygad om att Stadsbyggnadsnämnden kommer att tänka till, så att vi får bra åtgärder, så att vi åtgärdar bullret.

Tack Karin. Då är det Parisa Rezaeivar (S). Varsågod Parisa.

Tack för ordet herr ordförande, kommunfullmäktige och åhörare. Från Socialdemokraterna yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Ja, då har vi ju tomt på talarlistan. Kan vi gå till beslut? Ja. Och då finns det bara ett förslag. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? till nya nämnder inom stadsutveckling

Då har vi ärende 12. Överföring av beslutade taxor och avgifter till nya nämnder inom stadsutveckling. Där föreslår alltså kommunstyrelsen att ansvar för taxor och avgifter övergår från och med 2023-01- 02 från byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, lokalnämnden, park- och naturnämnden samt trafiknämnden till stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, stadsmiljönämnden och stadsfastighetsnämnden. Vidare föreslås att kommunfullmäktiges tidigare beslut om indexering av taxor och avgifter flyttas till stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, stadsmiljönämnden och stadsfastighetsnämnden. Och slutligen föreslås att ansvariga nämnder för respektive taxa och avgift tar från och med 2023-01- 01 ut aktuell taxa. Tomt på talarlistan. Finns bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsen? Svar ja. från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige till nya nämnder inom stadsutveckling

Ärende 13. Hantering av tidigare beslutade uppdrag från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige till nya nämnder inom stadsutveckling. kommunstyrelsen föreslås att ansvar för tidigare givna uppdrag övergår från och med 2023-01-02 från byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, lokalnämnden, park- och naturnämnden samt trafiknämnden till stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, stadsmiljönämnden och stadsfastighetsnämnden. Tomt på talarlistan. Finns bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsen? Svar ja. stadsutvecklingsområdet

Ärende 14. Uppdrag gällande styrande dokument inom stadsutvecklingsområdet. Kommunstyrelsen föreslås att stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att, i sitt arbete med att ta fram förslag till en samordnad styrning för den strategiska stadsplaneringen, inkludera samordning och värdering av styrningen i Strategi för utbyggnadsplanering, Trafikstrategi för en nära storstad, Cykelprogram för en nära storstad 2015–2025, Parkeringspolicy för Göteborgs Stad samt Göteborgs grönplan för en nära, sammanhållen och robust stad 2022–2030. Och att stadsmiljönämnden får i uppdrag att, i nära samverkan med berörda nämnder, se över Policy för fysisk tillgänglighet och föreslå vilken styrning som behövs, i form av riktlinje eller liknande. I uppdraget ingår att överväga på vilket sätt universell utformning kan bli en bärande del. Samt att se över riktlinjer för bedrivande av parkeringsverksamhet och föreslå vilken styrning som behövs, i form av riktlinje eller liknande. Här har ordet först begärts av Emmyly Bönfors (C). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Emmyly.

Tack ordförande. Ja, i ett yttrande från S, V, MP i det här ärendet så hävdar ni då, att tidigare styre har minskat miljöambitionerna i stadsbyggnadspolitiken. Och jag skulle vilja fråga Karin Pleijel varför hon så slentrianmässigt kan hävda detta? Är Karin i rummet för övrigt? Annars, jo där är Karin. Ja, vi undrar om du har några exempel på där vi minskat miljöambitionerna? För att de senaste åren har vi till exempel drivit på för att anpassa vissa lokalgator till miljözon 3. Och vi har ökat antalet planerade småhus från 100 till 1100 i till exempel stadsdelen Biskopsgården. Och på så vis kan man ju nu ställa om staden till småhusproduktion från att, som vi tidigare gjort, exploatera jordbruksmark. Vi kan ju också bygga citynära naturområden och framför allt nära jobben då, där den nya batterifabriken växer fram. Vi har ställt krav på klimatnytta i markanvisningar. Och vi har satsat mer än någonsin på en renare och tryggare stad. Vi har satt… vi har tagit fram ett nytt miljö- och klimatprogram där vi har satsat på återbruk och att cirkulär ekonomi även ska tas med i nybyggnation. Bara för att nämna några exempel. Så därför är det ganska anmärkningsvärt att ni bara slentrianmässigt hävdar att vi har sänkt miljöambitioner de senaste åren, utan att komma med några konkreta exempel. För det skapar ju bara en misstro mot politiken i en fråga där vi har varit ganska överens. Tack.

Tack på det anförandet har Karin Pleijel (MP) begärt replik. Vilket hon får ta eftersom här är apostroferad. Varsågod.

Ja, när det gäller stadsbyggnad så är det ju viktigt att man tänker att man bygger ut staden på ett sådant sätt så att kollektivtrafik blir ett möjligt färdmedel för den som får ett ny bostad. Och inte att man bygger utspritt. Och det är ju det som är kanske den största delen i detta, där man har tagit och röstat ner planer som skulle möjliggjort för fler att ha kollektivtrafik som färdmedel och ökar risken för att det blir fler som blir bilberoende. Det kanske är den största delen. Sen är det flera delar i kraven på miljöanpassat byggande, som ja, jag har inte alla detaljerna här men jag vet att det var en högre ambitionsnivå tidigare i just markanvisningarfrågorna där. Och jag är glad dock att du säger att ni tycker att det är en viktig fråga. För att just det här med återbruk i byggandet är en viktig sak. Och vi har en förskola som heter Hoppet som har byggts klimatneutralt och den tycker vi ska vara modell för när man bygger i framtiden. Och det vet jag att inte Alliansen ställt upp på. Tack.

På det har Emmyly Bönfors (C) begärt kontrareplik. Varsågod Emmyly.

Tack ordförande. Jag bara undrar om du kan ge några exempel på när vi inte har velat bygga kollektivtrafiknära i så fall? Och vi är ju ganska överens, det är därför jag tar upp frågan. För jag tycker inte det är OK att bli anklagad helt slentrianmässigt för att inte vara för hållbart byggande. Och ett exempel, som vi också överens om vad jag vet, är ju att vi ska jobba med livscykelperspektiv i nybyggnation. Och att vi ska tänka på energiaspekter och bygga med återbruk. Och det finns ju också det nya miljö- och klimatprogrammet formuleringar kring det. Jag kommer personligen se till att driva miljö- och klimatfrågorna nu i den nya stadsbyggnadsnämnden, för att jag ser att det är inom stadsbyggnadsområdet som vi behöver lägga i en extra växel för miljö och klimat i den här staden. Så att jag undrar om du kan ge några exempel på när vi inte har satsat på kollektivtrafiknära byggande? Tack.

Tack. Då var det en ny replik begärd av Karin Pleijel (MP). Varsågod.

Ja, Oklandsåsen heter väl ett område som ni har satsat på. Och det är ju ett område där man behöver bygga ut, inte bara kollektivtrafik om det ska vara möjligt, utan det är också annan infrastruktur. Så att det är både kollektivtrafik men också att det blir en hög kostnad för staden att bygga ut ett område, när man kunde bygga i mellanstaden. Bygga ut där vi behöver en ökad kollektivtrafik som underlag för att få det att fungera väl. Så att det är, ja, det var det enda exemplet jag kommer på här men jag kan ta med mig fler till nästa gång.

Tack. Kontrareplik Emmyly Bönfors (C). Varsågod.

Tack för det. Och ingenting kunde ju vara mer felaktigt Karin Pleijel (MP) när du just tar upp Oklandsåsen. Det är också det som går under namnet Kärra Skogome. Om du tittar tillbaka på debatten om översiktsplanen här i våras, så var jag den enda som var emot det utbyggnadsområdet, medans Miljöpartiet var för. Nu har vi äntligen fått er att backa på det området där man ville bygga 10 000 nya bostäder på jordbruksmark utan närhet till VA eller kollektivtrafik. Så just Oklandsåsen då, eller Kärra Skogome, där är det jag som har sett till att det har strukits i översiktsplanen. Tack.

Tack. Då är replikskiftet avklarat och då går vi tillbaka till talarlistan. Och det Patrik Höstmad (D). Därefter Johannes Hulter (S). Varsågod Patrik.

Går det att få upp någonting? Ja, det här uppdraget handlar ju om att stadsbyggnadsnämnden ska titta på alla de styrande dokumenten som finns och försöka att se om det går att förenkla lite. Och vi skickade med ett yttrande här, för att skicka signalen att det är väldigt viktigt att man får ner antalet dokument och också antalet mål och ambitioner. Jag brukar ibland gå tillbaka till, stadsrevisionen gjorde en genomgång utav, jag tror att fastighetsnämnden, älvstranden och stadsbyggnadskontoret och följsamheten mot mål och strategier och så vidare. Och i det så intervjuar dem ett antal planhandläggare. Och jag citerar: ”samtliga respondenter har sagt att det är näst intill omöjligt för dem att hålla reda på alla mål och strategier”. Och det är det vi ser. Vi skriver jättefina saker i yttrandena, i budgetar och i yrkanden och i översiktsplaner. Men det som kommer ut på banan, ser ut lite som det alltid brukar göra. Vi har i fastighetsnämnden under den gångna mandatperioden, ni börjar prata här om vem som gör vad för grönområden och så vidare, haft rätt många planer som kommit med en gammal filosofi och vill gå in med punkthus, primärt i grönområden. Det har varit Flunsåsparken det har varit och Överåsparken, en vattenpark i… eller grönområde i Brämaregården. Det ha varit söder om Skattegårdsvägen. Och alla de här planerna har vi i nämnden fått stopp på. Och då får vi faktiskt säga att det är den här sidan som har varit på det snabbt som tusan. Ja, vi är med på det här, det här ska vi inte fortsätta att bygga. Den här sidan har varit med rätt många gånger också, men inte alltid. Så jag tycker att det finns ett jobb att göra ute i nämnderna också. Se till att våra förvaltningar verkligen följer de mål och strategier som vi hållt på och satt på kommunfullmäktige mål, så att de når hela vägen ut. Men som sagt, vi skickar med ett yttrande om att försök nu få ner antalet dokument, så att vi slipper sådana här rapporter som samtliga respondenter har sagt att det är näst intill omöjligt för dem att hålla reda på alla mål och strategier. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då var nästa talare Johannes Hulter (S). Därefter Johan Zandin (V). Varsågod Johannes.

Tack så mycket ordförande, ledamot, göteborgare. Ja, det blir ju lätt att man pekar finger och så där, och det kanske man inte ska göra utan att man ska se istället allt gott som görs. Även om det då sker olika, på olika håll. Så det som jag vill lyfta upp, som var kanske det viktiga med det yttrande som vi lade i kommunstyrelsen, var ju kanske framförallt att vi siktar på att ha den här gröna omställning och bygga ett grönt folkhem framåt. Och det finns väldigt mycket vi behöver göra. Och jag tar fasta istället på att vi alla kan hålla handen med varandra och göra det tillsammans. Jag tycker det finns… förhoppningar finns en bra vilja på många håll. Sen gäller att leva upp till det också, men det får vi alla försöka anstränga oss för att göra. Tack så mycket.

Tack. Nästa talare Johan Zandin (V). Därefter Parisa Rezaeivar (S). Varsågod Johan.

Tack. Och jag kan ansluta mig lite till Johannes linje där och konstatera att jag tror nog att vi är ganska överens mellan S, V och MP-styret och Centerpartiet, om var vi ska bygga och inte bygga i staden. I vår budget för 2023 så lyfter vi fram att vi ska stoppa ett antal projekt som handlar om att bygga bilberoende villaområden långt ut från centrum. Ett av dem var ju Kärra Skogome, eller Oklandsåsen. Det stämmer att vi var beredda att släppa igenom det i översiktsplanen. Inte för att vi tycker det är en bra idé att bygga det här i närtid, men för att det är rimligt att i en översiktsplan, så har man ett antal områden som på längre sikt kan byggas ut. Och då ser vi att på riktigt lång sikt så kan det vara rimligt att bygga ihop Backa, Skogome och Kärra på den platsen. Men vi var väldigt tydliga när M, L och D i byggnadsnämnden, ville starta projekt där omedelbart, så var vi, i alla fall från V och S…V och MP, väldigt tydliga att vi inte ville bygga det där, utan i redan exploaterade områden. Men som sagt, det är ju bra att vi är överens om att det inte ska byggas något där nu. Tack.

Tack. D å var det Parisa Rezaeivar (S). Därefter Toni Orsulic (M). Varsågod Parisa.

Tack för ordet ordförande. Från Socialdemokraterna yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tackar. Då var det Toni Orsulic (M), just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Ordförande. Ska börja med yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Naturligtvis så kan man läsa detta på olika sätt. Det är…vänstern var uppe och tala om vad de inte vill bygga. Det har jag full förståelse för. Vi vill gärna bygga där. Vi vill bygga småhus. Vi vill gärna behålla skattebetalarna i Göteborg. Men vad detta handlar om i grund och botten från våran sida, precis som nämndes av Demokraterna innan, att vi behöver minska volymen av styrande handlingar och idéer, och visioner, så att säga. Utan att det ska vara lättare att följa vad det är som behövs göras och inte behövs göras. Tack för ordet.

Tack. Då var replik begärd av Johan Zandin (V) på det anförandet. Varsågod Johan.

Tackar. Naturligtvis vill även V bygga. Vi har i många mandatperioder varit de som har hårdast drivit att bygga bort bostadsbristen i Göteborg. Vi vill till och med bygga fler småhus, men inte isolerat ute på landet, utan nära befintlig kollektivtrafik, annan infrastruktur, nära befintliga områden som domineras av hyresrätter. Vi är väldigt glada att bland annat Moderaterna har gått med på våra förslag om att öka andelen villabyggen i Angered, till exempel. Något som vi tyvärr inte har fått med er på är att öka andelen byggande av hyresrätter i villadominerande områden. Men det hoppas vi kunna åtgärda den här mandatperioden. Tack.

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Det följer bara ett förslag till beslut, och det är kommunstyrelsens. Bifalles kommunstyrelsen? uppdrag att inventera stadens projekt

Då var vi på ärende 15. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att inventera stadens projekt, där kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2022, att inventera stadens projekt i syfte att utvärdera och minska antalet projekt, antecknas och uppdraget förklarar sig fullgjort. Här har ordet först begärs av Axel Josefson (M). Därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, vi hade ju ett ärende här tidigare, då vi diskuterade hur vi kan försöka minska antalet dokument och planer för att minska våran byråkrati. Och det har ju varit ett ämne som vi har diskuterat här många gånger i fullmäktige. Hur kan vi få bort byråkrati och onödigt arbete ute i våra nämnder och bolag. Och då finns det ju en projekt eller en form av arbete, som kallas Projekt. Som är vidlyftigt inom Göteborgs stad, och där det är ett finns så många olika varianter på det här. Vi måste också komma ihåg att Göteborgs stad är en verks…är en organisation som har självständiga nämnder och förvaltningar. Och där man då oftast har svårigheter att kunna samarbeta mellan, om man då startar upp och driver olika projekt för att kunna lösa detta. Det är oerhört centralt att vi får kontroll på detta. Och vi har vidtagit ett antal åtgärder under Alliansstyret. Och bland annat så ville vi få en ordentlig inventering över de projekten som bedrivs i Göteborgs stad. Och vi anser i det här som återkommit nu, från stadsledningskontoret, att man har gjort, jag tror det var 15 intervjuer. Och så har man kommit fram till att det nog är bra, att det räcker inte som en investering. Utan vi förväntar oss ett betydligt fylligare material där vi faktiskt kan se, vad är det för stora projekt vi driver och till vilken nytta bidrar de till verksamheten. Sen har ju stadsledningskontoret tagit fasta på en sak som vi tycker är bra, och det är att man ser att det finns en ett behov av att skärpa upp och effektivisera själva projektverksamheten. Och det anser vi att vi faktiskt behöver göra, och det är också ett utav de förslagen som vi har i vårt återremissyrkande. Så med detta så ska jag yrka bifall till den återremissen från M, D, L, KD. Tack.

Tack. Då är nästa talare Jonas Attenius (S). Därefter Maria Wåhlin (V). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande och fullmäktige möter. Ja, vi måste gå tillbaka och prioritera det som vi, lie diffust ibland kallar för välfärdens kärna. Och vad är det där egentligen då? Ja, det är exempelvis de som utbildar och tar hand om våra barn. Det är de som ger en god omsorg till våra äldre. Det är de som stöttar vår göteborgare i ett tufft läge. Helt enkelt välfärdsmöt…. välfärdspersonalen som möter göteborgarna i vardagen. Och ändå har vi under tidigare styren, och det är av olika färg, haft en ohållbar tillväxt av personal som jobbar i annat än just denna kärna. Och varför då då? Ja, man kan ju konstatera i den här utredningen så är många utav de här projekten, som du lyfter det här Axel, kopplade också till befintliga reglementen, till ägardirektiv och andra politiskt beslutade uppdrag. Och man kan också konstatera att vi politiker har varit delaktiga i den inflation av styrdokument som vi länge haft. Och här måste vi framöver bli betydligt mer restriktiva. Och politik, det är ju ofta att prioritera. Och prioritera mellan goda ting. Och också prioritera mellan… och prioritera fram det som är bättre, framför det som är bra. Och här, för det rödgröna styret är våra prioriteringar är tydliga. Det är välfärden. Det är tryggheten och det är klimatet. Klimatet, och det går före allting annat. Tack. Jag vill också passa på att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

På det anförandet har Axel Josefson (M) begärt en replik. Varsågod.

Ja. Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, jag hänger inte riktigt med i resonemanget då Jonas. För om du nu anser eller har prioriterat välfärden och välfärdens kärna. Varför är du inte med oss då, att bekämpa de projekt som driver pengar och resurser från detta? För det är ju faktum det. Det är det en resurskrävande verksamhet och där du kan få, nu vill jag inte säga att Göteborgs stad ligger där, men att vi skulle få ett överflödigt olika projekt. Då driver det bort resurser från din kärnverksamhet. Det var ju det som Elisabet Lann (KD) pratade om tidigare. Det här med att tittar vi på hemvårdspersonal, att man bara är ute hos de äldre i 40… var det 60 %? Det är ju häpnadsväckande. Vad gör man den andra tiden? Jag lovar er, det kommer säkert finnas ett antal projekt som man sitter med och driver. Och vissa av de kan säkert ha en bra funktion. Men vi måste åt detta. Och då förstår jag inte riktigt Jonas, varför du inte är med oss i det här, utan att du du vill låta det här ligga? Tack.

Tack, En kontrareplik begärd av Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande, fullmäktige möter. Ja, det här är ju någonting vi var på under flera år också i opposition. Jag vet inte exakt vad du har gjort som KSO där Axel? Och nu kommer du med det här förslaget just nu. Men man kan ju konstatera i det här tjänsteutlåtandet, att jag instämmer i grunden i det du säger. Att det här med Projektet, vi behöver verkligen se över det. Men just i det här fallet så sägs det ju också i tjänsteutlåtandet, att det är väldigt svårt att göra detta. Det finns inte de tekniska förutsättningarna, det beskrivs i tjänsteutlåtandet. Och jag tror att det här är en väldigt viktig del också för våra nämndspolitiker att jobba med. Lokalt ute i den befintliga nämnden, i den förvaltningen man är ansvarig för. Jag instämmer i grunden att vi verkligen behöver se över det. Men man kan ha olika sätt att gå fram i den här frågan. Tack.

Tack. Ny replik begärd av Axel Josefson (M). Varsågod.

Tack för det. Ja, det är inte jag som säger att det är svårt, utan det beskrivs ju just i tjänsteutlåtandet, att göra aggregerat på en central nivå. Däremot att jobba med det här lokalt ute i nämnderna, det finns betydligt bättre förutsättningar. Tack.

Tack. Replikskiftet är över så vi går tillbaka till talarlistan. Då det är Maria Wåhlin (V). Därefter Axel Darvik (L). Varsågod Maria.

Jag yrkar bifall till kommunstyrelsen med motiveringen att det känns ganska självklart och vettigt att man avgör om projekten ska finnas kvar och vad de gör för nytta i respektive bolag eller förvaltning. Bifall kommunstyrelsen. Tack.

Tack. På det anförandet har Axel Josefson (M) begärt replik. Varsågod Axel.

Tack för det ordförande, fullmäktige. Jag vill bara lite försiktigt påpeka här att det är inte alla projekt som bara ryms inom den egna förvaltningen. Utan flera utav de här projekten bedrivs mellan förvaltningar och bolag. Det är väldigt svårt för den enskilda förvaltningen att kunna peka ut detta, utan du behöver ha en central samordning för detta. Därav att vi behöver driva det från stadsledningskontorets förslag, eller organisation. Tack.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Då var det Axel Darvik (L). Varsågod Axel.

Tack ordförande. När vi fick in svaret på det här uppdraget, så är det ju lite grann att betecknas som goddag yxskaft. När målsättningen var att minska den stora mängden projekt, som innebär egentligen ett onödigt arbete eller överflödigt arbete inom kommunen, så verkar det finnas en ovilja att egentligen ta tag i detta. För vi har problem i Göteborg med onödiga och överflödiga möten. Att anställda inom förvaltningar och bolag lägger alldeles för mycket tid på saker som inte skapar värde för medborgarna. Och tid, det är inte gratis. Utan det är ju snarare tvärtom, att personalkostnaden är den absolut största delen utav kommunens kostnader. Och vi ser ju också hur det är antalet verksamhetsutvecklare, strateger, kommunikatörer med mera, är…det är en typ av befattningen som hela tiden ökar. Och det här är ett symptom på detta problemet. Och jag kan förstå det här, alltså att det känns roligare att gå på sådana här olika strategi träffar, och möten än att hjälpa missbrukare som har det svårt. Eller att lära elever det som de behöver klara för att komma in på gymnasiet. Eller att vårda omsorgstagare. Jag förstår att det finns många medarbetare som tycker det är roligare, att gå på de här strategimöten och sitta och filosofera om olika saker. Och tittar vi bara på skattesatsen i Göteborg, så betalar göteborgarna mer än 2,5 procentenheter mer än stockholmarna för samma typ utav välfärd. Eller kan någon från den här sidan visa på vilka stora, så att säga försämringar som stockholmarna har, i sin välfärd jämfört med vad göteborgarna behöver betala för? För ett vanligt hushåll innebär detta många tusenlappar som man betalar in i den kommunala kassan. Och frågan är egentligen, vad får man, vad får man för det? Vad får göteborgarna för den betydligt högre skattesats som man betalar? Det är någonting som vi hade velat ha svar på med det här uppdraget. Och det är därför som jag tycker att vi bör, och Liberalerna, att vi bör bifalla yrkandet från M, D, L och KD i kommunstyrelsen. Tack.

Tack. På det anförandet har Jonas Attenius (S) begärt replik. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande, fullmäktige möten. Ja, det är en väldigt mörk bild du målar upp nu Axel Darvik (L). Och du har precis lämnat som grundskolenämndens ordförande här, och har varit med och styrt den här stan. Jag är bara lite intresserad, vad har du vidtagit för åtgärder personligen i din nämnd, kopplat till den här frågan? Det hade vart intressant att ge några exempel på vad du gjort som ordförande, just för att vi får det bättre utifrån det perspektivet du precis beskrev. Tack.

Kontrareplik begärd av Axel Darvik (L). Varsågod Axel.

Tack ordförande. Jag är mycket glad, Jonas Attenius (S), att du ställde den här frågan. Därför att är det någonting som är ett föredöme i den kommunala förvaltningen, så är det grundskoleförvaltningen. Där har vi för varje år minskat den centrala administrationen och tryckt ut pengarna i elevpengen. Aldrig tidigare har så mycket pengar gått ut till skolorna för att kunna anställa lärare, rektorer, att förstärka elevhälsan, att få också ut fler specialiteter som i grundskoleförvaltningen. Vi har ju kunnat öka elevpengen med 12%. Så att det är den typen av arbete som begöver göras, på andra ställen också. Och där man avslutar onödiga projekt och istället får ut i verksamheten. Så att jag är välkommen tillbaka, tillsammans med den här sidan, att styra staden när vi får chansen. Och då hoppas jag att vi kan göra liknande resa på andra ställen, som har gjorts i grundskoleförvaltningen. Tack.

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Jonas Attenius (S) och Maria Wåhlin (V) bifall till kommunstyrelsens förslag. Axel Josefson (M) och Axel Darvik (L) återremiss till kommunstyrelsen enligt yrkande från M, D, L i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om det senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst 1/3 av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter, om detta inte har gjorts tidigare. Godkänns den propositionsordningen? Svar ja. Får jag besluta att fullmäktige återremitterar ärendet? Avgöra ärendet idag? Jag finner att fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Votering är begärt och ska verkställas. Då har vi votering och då är det Ja för avgörande idag och Nej för återremiss. Godkänns den voteringspropositionen? Ja. Då startar vi omröstningen. Då är omröstningen avslutad. Och jag finner att fullmäktige med 43 för avgörande idag och 38 för återremiss, beslutat att återremittera ärendet genom minoritetsåterremiss. klimatanpassningsplan – uppdrag till stadens nämnder och styrelser att analysera klimateffekternas konsekvenser och åtgärdsbehov för sin verksamhet

Då har vi ärende 16. Delrapportering i uppdraget att ta fram en klimatanpassningsplan – uppdrag till stadens nämnder och styrelser att analysera klimateffekternas konsekvenser och åtgärdsbehov för sin verksamhet, där kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads nämnder och styrelser får i uppdrag att analysera klimateffekternas påverkan och konsekvenser för sin verksamhet, samt identifiera och nominera åtgärdsbehov till stadens kommande klimatanpassningsplan. Uppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast kvartal 3 2023. Här har ordet först begärts av Emma Yllivallo Altenhammar (SD). Och därefter Helena Norin (MP). Varsågod Emma.

Tack för ordet herr mötesordförande, ordförande, kommunfullmäktige och göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till tjänsteutlåtandet men då även tilläggsyrkandet i form av Sverigedemokraterna. Vi Sverigedemokraterna, vi motsätter oss inte att vi ska ha någon form av klimatanpassningar. Däremot så vill vi gärna se att klimatanpassningen är förankrad i verkligheten. För det har skett i urminnes tider att människan har byggt för att kunna rusta för resistenta städer. Men skillnaden till vad vi har gjort då, och skillnaden till vad den här planen vill göra, är att man har utgått ifrån verkligheten och dess utveckling. Medan den här delrapporten i den här planen utgår ju från att försöka förutspå framtiden med scenarion som inte riktigt, ja är förankrade, eller och har väldigt stor osäkerhet. Och mycket av den här rapporten handlar om översvämning och att Göteborgs stad kommer ligga under vatten om några år. Men det är också en väldigt stor slutsats som har dragits med en stor osäkerhet. Och som bot på detta är även en av förslagen att vi ska lägga 30 miljarder på vallar runt hela Göteborg. Och det känns väldigt absurt i och med att det inte är en säker slutsats. Men för att kunna hitta någon form av värde i den här planen, så vill vi ändra utgångspunkten. Vi vill kunna se till, med vårt tilläggsyrkande, att man utgår ifrån olika typer av extremväder. För just nu så står vi ganska dåligt rustade för olika typer av extremväder. Till exempel, det kan bli mer aktuellt med att vi kanske får rusta bättre för kyla. Speciellt i och med den energiosäkerhet som vi har i landet och med den framtida elektrifiering. Så, för att vi ska kunna gå vidare med detta så måste vi se till att ändra utgångspunkten. För vi vill inte…det viktigaste för oss är att vi inte hittar ännu ett hål där vi kan slänga in göteborgarnas skattepengar utan vidare nytta för det. Så därför så önskar vi att ändra utformningen på planen. Tack så mycket.

Tack. Då var nästa talare Helena Norin (MP). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Helena.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på tilläggsyrkandet från SD. Ja, klimatanpassning det behöver vi göra. Både för skyfall och värme, som föreslås här. Det är sant att det kommer bli väldigt dyrt. Och om vi inte börjar med de här åtgärderna nu snart, så kommer det bli ännu dyrare, i motsats till vad Sverigedemokraterna hävdar, som vill se liken på bordet innan man börjar vidta åtgärder. Så jag tycker den här redogörelsen är en god redogörelse och det är många förvaltningar som kommer behöva gå hem och titta på, hur kommer vi påverkas i våran förvaltning av klimateffekterna och hur behöver… vad behöver vi faktiskt göra hemma hos oss. Vare sig det kanske är inom äldreomsorgen, det kan… det kan vara idrott och förening eller de tekniska nämnderna. Så att vi ser fram emot ett, ja att vi får gjort den här inventeringen och att vi sen kan starta med de åtgärder som behövs. Sen finansieringen, där kommer vi säkert behöva hitta finansieringskällor även på andra ställen eftersom det ju är väldigt dyrt det här. Tack för mig.

Tack. På det anförandet har Emma Yllivallo Altenhammar (SD) begärt replik. Varsågod.

Så där. Tack för ordet. Det är klart att det blir väldigt dyra investeringar när det är väldigt absurda utgångspunkter man har ifrån. Men just skrämselpropaganda och klimatkris biter inte riktigt när man studerar verkligheten. Du får jättegärna skicka, ifall du har någon form av forskning som på ett snabbt och säkert sätt bevisar, att den delen av utsläpp som människor har gjort, är korrelationen eller orsakerna till de extremväder och den utvecklingen vi ser i Göteborg. För i nuläget finns det inte en sådan säker korrelation. Och därmed så bör vi utgå ifrån lokala mätningar och i stället krissäkra för alla typer av extremväder. Tack.

Tack. Replikskiftet är avklarat och vi tillbaka till talarlistan. Och det är Martin Wannholt (D). Därefter Eva Flyborg (L). Varsågod Martin.

Tack herr ordförande. Ja, det är ju bra att den här delrapporten kommer upp nu, eftersom det spretar och saknas en hel del fakta. Och att nu kommunstyrelsen, och nu här ikväll fullmäktige bestämmer faktiskt för att höja trycket lite, och få tillbaks det här ärendet lite tidigare. Så att vi får de, i alla fall de första viktiga åtgärderna på plats. För det saknas ju inte nödvändiga klimatanpassningar. Alldeles oavsett vilken modell någon står här och diskuterar, så har vi ju redan idag skredsriskerna. Vi har översvämningsrisker. Vi håller på och pumpar ut vatten rakt ut i älven när det regnar för mycket som inte renat och så vidare och så vidare. Vi har en mängd saker som har med klimatet att göra, alldeles oavsett hur snabbt det förändras eller inte. Det är illa redan som det är idag. Så därför är det den här frågan som behöver lyftas. Och den behöver lyftas också från oss alla här nu, när vi sitter i olika nämnder. Sen vill jag nämna en annan sak också. För ni som följer och tittar på energikonsumtion i världen. Och jag är väl inte vara någon dysterkvist. Men så som det ser ut just nu, med alla de investeringar och den konsumtion i fossila bränslen världen över, så går vi ju inte, det är inte bara 1,5 graders, utan 2 graders kan vi ju egentligen glömma, så som det ser ut idag. Om de här modellerna och allting som FN:s klimatpanel har presenterat för oss stämmer, så är det på det sättet att vi går…kör det över, långt över. Så att uppförsbacken är lång. Och det gör ju också att behovet av att ligga tidigt med klimatanpassningsåtgärder för vår stad, att vi ligger på banan där, för de kan behövas i ett sådant scenario. Sen kommer vi naturligtvis inte, som svar till SD där, vi kommer inte bygga några portar för 20 miljarder om det inte finns något behov för det. Så ni behöver inte vara jätteoroliga. Men det viktiga är att få fram alla fakta. Och vi har redan idag, allt annat oförändrat, behov av mycket mer klimatanpassning för att säkra vår stads från det som redan befintliga skyfall och annat som kommer ibland. Sen har vi också anledning här, det hör inte riktigt till ämnet men det gör det ju delvis, våran egen omställning. Vi som hade förmånen att sitta, eller har förmån att sitta i kommunstyrelsens arbetsutskott, och fick den här dragningen sist med hela det inventeringen. Med de 15 extra terawatttimmar som behövs i omställningen. Inte bara för allt det nya fina vi vill ha med fossilfritt i transportnäringen. Det är ju hela övriga industrin som också behöver ställa om. Och de behöver också el och den finns inte. Och det vi ser i de siffrorna är att vi är inte på banan där. Vi är inte på banan där och det kommer behövas massiva utbyggnader av alla de slag. Så jag hoppas att alla här inne kan skicka till sina partier i riksdagen, att nu får ni sluta hålla på och ha preferenser om vilken sort. Ja jag är bara för kärnkraft eller emot snurror i havet. Eller tvärtom för den delen. Utan nu får vi nog samsas. Antingen tror vi på att vi ska lösa det här och då får alla lägga ner sina gamla stridsfrågor och där man har fastnat. Och alla ni som sitter i sådana partier, och det är nästan alla här på olika sätt, kan ju ta och fundera på om det kan vara beredda att ändra. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack. Då var nästa talare Eva Flyborg (L). Därefter Sarah Ullmark (M). Varsågod Eva.

Tack så mycket herr ordförande. Jag var lite osäker på om vi hade en energidebatt här nyss, men det var väl klimatanpassning det gällde. Ja, jag tycker det här är en bra rapport och det är viktiga åtgärder som vi har framför oss, och som vi måste bidra till att göra. Frågan är väl egentligen, som vi kan ställa till oss själva då; varför har det tagit så lång tid? Under den tiden då jag var ordförande för Riksrevisionen, så hade vi flera rapporter som tog upp precis de här frågorna. Med en hel del av det som framkommer i rapporten och det var åtminstone 10-15 år sedan, jag har inte årtalet i huvudet just nu. Men varför har det tagit så lång tid skulle man kunna fråga sig. Så det är väldigt bra att vi gör detta. Väldigt kort då bara när det gäller tilläggsyrkandet. Så finns det ju förstås en poäng med att också granska konsekvenserna för samhället vid sträng kyla. Inte minst i takt med att klimatet tenderar att bli mer extremt. Både när det gäller värme, som vi upplevde nu i somras, men också i också i kyla. Det här gäller ju särskilt då till exempel omsorgsverksamheter och vård. Men om vi nu inte tar upp det här, vilket vi inte kommer att göra, så skulle det kunna vara ett lämpligt medskick då, tänker jag till, den beredd… till det beredskapskansli som vi skall, eller åtminstone borde. ha inrättat här i staden. Så med det, bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack. Då är nästa talare Sara Ullmark (M). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Sara.

Tack så mycket för ordet ordförande. Miljö- och klimatarbetet och miljö- och klimatfrågan är väl en av, om inte den allra viktigaste frågan, som vi står inför som stad, som land men också som en del av en föränderlig omvärld. Vi kommer att behöva göra stora insatser för att både såklart minska vår påverkan på klimatet. Men vi behöver också vidta förebyggande åtgärder för att inte drabbas av de klimatförändringar som kan komma. Vi … jag ser… vi ser så klart att det är viktigt med ett strukturerat och samordnat arbete där vi är proaktiva. Och vi tycker att det är ett bra tjänsteutlåtande. Så jag är egentligen bara här uppe för att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack så mycket.

Tack. Nästa talare Karin Pleijel (MP). Därefter Hans Arby (C). Varsågod Karin.

Tack för ordet. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Och instämmer i det som Helena Norin (MP) sa, att det är ju smart om man tänker ekonomiskt att satsa i tid. Sen kan man ju fundera på det som Emma Yllivallo Altenhammar (SD) tog upp med verkligheten. Och för alla som ser verkligheten som något mer än det som man precis har framför sin egen dörr, så rekommenderar jag att läsa www.carbonbrief.org, som sammanfattar klimatåret 2022. Och Frankrike, Tyskland, Italien Spanien, Kina och ett rad andra länder, registrerade det varmaste året någonsin. Och dessutom havstemperaturen var den varmaste också någonsin. Det här hände 2022 och det är i Göteborg så får vi också ta konsekvenserna av detta. Det här är ju stora globala förändringar och verkligheten. Och Göteborg ligger i världen och världen drabbas av klimatupphettningen som pågår. Tack.

Tack. På det anförandet har Emma Yllivallo Altenhammar (SD) begärt replik. Får jag be åhörarna att vara tysta. Man får inte lov att störa fullmäktiges möte. Du får vara tyst, annars måste vi ajournera mötet. Ja, jag ajournerar mötet. Då ser vi om våra debattörer är tillbaka. Där ser jag nog Emma. Då var det Emma Yllivallo Altenhammar (SD) som begärt replik på Karin Pleijel:s (MP) anförande. Varsågod Emma.

Så, tack för ordet igen. Och jag tänkte säga typ, Karin fortsätter verkligen att briljera med självklara liknelser. Göteborg ligger i verkligheten. Och jag vill även citera den artikel som kom ut i GP idag med att; ”går vi inte framåt så ligger vi efter”. Och allt detta är väldigt emotionell och orationella argument. Och det märks ju även i och med att det jag har sagt har rört upp väldigt många känslor här i salen. Men jag vill även ta och citera en artikel, eller ja, en del som Karin nämnde i sin artikel idag. Och det var ju från en rapport som sa att; ”ett land och en stad med bibehållen välfärd visar vägen för klimatomställningen blir en viktig inspiratör för resten av världen”. Och för att säga vår välfärd är ju… ju mer välfärd är ju mer resurser som den individen anhåller. Och jag måste ändå säga med Miljöpartiets politik, så är inte riktigt det verkligheten vi lever idag. Ta vara på våra skattepengar tack.

Tack. Kontrareplik begärd av Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin.

Ja, jag vet inte vad du syftade på där Emma. Men det är bra att du har läst vårt repliksvar, vår slutreplik. För det handlar inte bara om att anpassa sig till klimatet, utan det handlar om att klara av både klimatomställningen och välfärden. Och ett väldigt tydligt exempel är ju behovet av förnybar el i närområdet, för att kunna skapa de 3 000 jobb som batterifabriken ger oss, till exempel med havsbaserad vind då. Så att det är ju en väldigt bra fråga att enas kring. Därför att det kopplar ihop just klimatomställning och välfärd.

Tack. Då var nästa talare Hans Arby (C). Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Vi står ju inför väldigt stora utmaningar. Stora omställningar vi måste göra och uppenbara och tydliga, reella risker för vad som kommer hända. Och då är man smart. Då tänker man efter. Då ser man till att ha en försäkring. Man ser till att ha en plan som man är beredd på att hantera det som händer. Och det var ju därför vi i budgeten förra året lade 10 miljoner och uppdraget att ta fram en klimatanpassningsplan. Och det är ju det, har man ett hus, då tänker man vad händer där? När jag ska underhålla? Vad ska jag vara beredd för olika händelser då? För det blir ju de här argumenten, jo men titta, det händer ju ingenting nu. Det är ingen fara. Är det på sommaren, ja då är svårt att se att det ska bli en vinter eller snö senare på året också. Och det är ju det här som är lite forskarförbannelsen. Tar du en forskare och säger, är du 100 % säker att det kommer bli 3,5 meters vattenhöjning. Nej? Se där, då behöver vi inte ta det på allvar. Då tittar vi här och nu. Det är väldigt, väldigt smart att ha en plan för de faktiskt stora risker vi står inför. Tack.

Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggning yrkar Emma Ylivallo Altenhammar (SD) att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från SD i kommunstyrelsen. Helena Norin (MP), Martin Wannholt (D), Eva Flyborg (L), Sarah Ullmark (M) och Karin Pleijel (MP), bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag ställer först proposition på kommunstyrelsens förslag. Därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns den ordningen? Svag ja. Godkänns… bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Då var det tilläggsyrkandet från SD. Bifalles tilläggsyrkandet från SD? Avslås det? Jag finner att fullmäktige har avslagit tilläggsyrkandet. Votering är begärd och ska verkställas. Ja, då har vi votering. Är begärt och ska verkställas. Då är det Ja för avslag, och Nej för bifall till tilläggsyrkandet från SD. Godkänns den propositionen? Ja. Då startar vi omröstningen. Ja för avslag Nej för tilläggsyrkandet från SD. Då är alla som är här har röstat. Så vi stoppar omröstningen. Jag finner att fullmäktige avslagit tilläggsyrkandet med 17 röster mot 9. Reservation från Sverigedemokraterna till förmån för eget yrkande. hemtjänst samt vård- och omsorgsboende inte vågar framföra brister i verksamheten

Ärende 17 kommer vi till då. Delredovisning av uppdrag att om att äldre i hemtjänst samt vård- och omsorgsboende inte vågar framföra brister i verksamheten. Kommunstyrelsen föreslår att delredovisningen av fullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen, att göra en kartläggning över förekomsten av att äldre i hemtjänst och vård- och omsorgsboende som inte vågar framföra brister i verksamheten, antecknas. Här har ordet först begärt av Marina Johansson (S). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Marina.

Tack så mycket fullmäktige, åhörare. Ja detta kom igång eftersom äldreombudsmannen rapport som vi fick, belyste just detta, med att det finns rädsla bland göteborgarna att säga vad man tycker och tänker om äldreomsorgen. Och det ledde till att uppdrag gavs då till SLK, att titta på detta. Så nu får vi en första redovisning här då. Och den är ju allt annat än glädjande, så är det. Och det verkar ju vara ett mönster runt om i landet, och även funktionsrättorganisationerna har ju tittat på detta. Så jag är väldigt glad att vi startade arbetet och vi behöver gå till botten med det. Så att nu får vi en första redovisning och det kommer en ytterligare redovisning sedan med förslag på åtgärder också. Så därmed så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack. Nästa talare är Kristina Bergman Alme (L). Därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande. Bo kvar så hem länge ni kan hemma. Det var min mammas bästa kompis ord till mina föräldrar. Se till att undvika att hamna på hem. Och det känns ju hemskt att höra det, men ännu hemskare är det att få de där rapporterna från mamma med jämna mellanrum, om vad hennes väninna råkar ut för. För det är inte lätt att vara äldre. Särskilt för att man tror att man kan klara sig själv. Man har ju faktiskt gjort det i hela sitt liv. Och många som är, ja det finns ju inte så många tjugotalister kvar längre, men i alla fall de här trettiotalisterna, de är ju ganska kavata. Och vill inte störa och inte liksom vara i vägen och så. Möjligtvis att det kan bli någon bättring när vi får in lite fyrtiotalister som får lite större behov. Men just det här att höra i princip varje vecka saker som att kläder försvinner när det tvättas. Att maten inte är varm eller inte tillagad på rätt sätt. Att man blir glömd på toaletten, i kanske flera timmar. Och när då min mamma berättar för mig, och det här är ju bara ett av många exempel. så säger jag så här; men vad kan man göra? Hon vill ju inte säga till. Man vet ju inte vad som händer och vad säger personalen då? Jag bara; men man måste ju gå till chefen. Nej, men det där är ju ändå lite känsligt. Och det är ju det på något sätt som, precis som Marina sa, att det är jätteviktigt att detta uppmärksammas. Och det är bra att det kommer en kartläggning med analys och åtgärdsplan. Men problemet är ju till syvende och sist, att det är de här bristerna. Så ska det inte vara. Och det andra problemet är ju att även med den här åtgärdsplanen och så, hur ska vi få de äldre att våga stå upp för de rättigheter som de faktiskt har? Det är ju det som vi också måste fundera på. För att vi kan komma med planer men vi måste nog också ge dem en hel del råg i ryggen för att våga kräva den rätt de har. Både till en bra hemtjänst i det egna hemmet, men också för dem som bor i omsorgsboende. Så bifall till kommunstyrelsen.

Tack. Då var nästa talare Marie Brynolfsson (V). Därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Marie.

Tack ordförande, fullmäktige. Jag tycker att Kristina Bergman Alme (L) sa väldigt många kloka saker, så jag tänker inte återupprepa det. Jag är väldigt glad också att det här arbetet är igång efter ett initiativ från Vänsterpartiet. Och väldigt…ett väldigt gediget arbete ser jag fram emot att läsa den här kommande rapporten. Precis som Kristina sa så handlar det om personer, äldre personer som är i beroendeställning till de som jobbar i hemtjänsten eller på det vård- och omsorgsboendet där man bor. Och det är klart att det finns de här bristerna, att någon har ett otrevligt bemötande, det har funnits i alla tider tror jag. Att kläder försvinner eller att någon inte brer smörgåsen som man vill ha den. Jag har jobbat väldigt många år i äldreomsorgen och den vanligaste synpunkten jag får är att de inte bäddar sängen. Som jag har fått. Ja, men de har inte bäddat sängen som jag vill eller någon tar hårt i mig. Eller de säger inte rätt saker till mig. Men säg inget. Säg ingenting till personalen för då blir det värre. Då kanske de inte vill komma tillbaka till mig eller så kanske de tar hårdare i mig nästa gång. Eller så gör de någonting annat som väcker obehag. Och det här är, det handlar ju i grund och botten om en maktobalans. Och det är jätteviktigt att vi stärker de här personerna i beroendeställning, hur man kan våga ta makten och faktiskt ta makten över sitt liv. Så jag tycker det är en jätteviktig fråga och är glad att arbetet är igång. Tack.

Tack. Då var det Agneta Kjaerbeck (SD). Därefter Irène Sjöberg-Lundin (D). Varsågod Agneta.

Herr ordförande. Och lika viktigt är det naturligtvis och ger personalen rätt verktyg när de ska jobba, så att man kan förstå och bli förstådd. Och som ni vet 2019, så lade vi både yrkanden och motion om att de som söker arbete inom äldreomsorgen ska ha tillräckliga kunskaper i svenska. Och vad som kom därefter, det var väl närmast en uppvisning i hur det kan gå till. För att när det är viktigare att hitta ett argument mot ett förslag man inte själv har lagt, än att strida för det som man egentligen tror på, så hade vi en riktig dockteater här i Göteborg. Fram och tillbaka vem som skulle få lova att äga den här frågan. Jag hört än den ena än den andra säga att det är vi som har drivit igenom språkkraven. Men än har jag inte sett några större språkkrav på plats. Vi lade under samma period våren 2019 även ett yrkande samt en motion, om att begära ut ett utdrag ur belastningsregistret för de som arbetar inom äldreomsorgen. Och det röstades ner av övriga partier. Och i Örebro så har man tagit just ett sådant beslut. För den här utredningen SOU 2019-19, som många har hänvisade till att vi ska vänta på, den lär vi få vänta väldigt länge på för den ligger i ett dammigt skåp någonstans, och kommer inte fram. Så, så som det har varit och fortfarande är vi i våran kommun, så kan alltså en person som har stulits från de äldre, som de arbetat hos i en kommun, söka jobb i en annan kommun och få ett nytt jobb inom äldreomsorgen. Och mot slutet av 2022 så var den forna Alliansen trots allt beredda att gå vidare med förslaget om språkkrav och göra ärendet till sitt. Och det är klart att vi stöttade det. Vi som är själva mamman till det här förslaget i Göteborg. Men vi tycker det är olyckligt att de här politiska låsningarna har fått lov att gå ut över våra mest sårbara i Göteborg, för att alla håller på och tramsar. Vi kommer följa redovisningen om de äldres upplevelser av äldreomsorgen noggrant. Och det är glädjande att det att det trots allt finns en utveckling inom identifierade områden, att inverka positivt på de äldres möjlighet att göra sin röst hörd. Samt värdesättandet av anhörigas delaktighet, att den kan förväntas öka, det är bra. Tack för ordet.

Tack. Då var nästa talare Irène Sjöberg-Lundin (D). Därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Irène. Irène Sjöberg-Lundin (D) Herr ordförande, ledamöter, göteborgare. Det här är ärendet ser jag som en stor fråga om respekt. Alltså respekt för de boende. Respekt för personalen. Och det jag läser i den här meningen, om man verkligen läser och se vad det står. Äldre i hemtjänst samt vård- och omsorgsboende inte vågar framföra brister i verksamheten. Då tänker jag är det 1823 eller den 1923? Nej, det är 2023. Och någonstans får man väl säga att det har brustit i kommunikationen med personalen. Var har man inte lyssnat på personalen? Var har man inte lyssnat på de äldre? Den här rädslan att framföra sina åsikter, det är ju a och o i en demokrati. Oavsett hur gammal man är. Hela den här problematiken, självklart måste den lösas. Och att det inte det ska hamna i någon långbänk, utan det här känns väl som att alla är på något vis överens. Och sen kan man väl säga så här att, jag ska inte prata länge till, var inte oroliga. Jag ska bara säga så här, att vi som sitter i denna vackra lokal, alla kommer förmodligen någon gång i livet att behöva få omvårdnad. Få någon som tar hand om. De här fantastiska människor som arbetar på äldreboenden de torkar och de tröstar och de tar hand om. Men de sliter ihjäl sig naturligtvis. Så det finns många problematiker i detta. Men jag tänker så här att vi alla ska hjälpas åt och se till att verksamheten, livet för de gamla ska bli bättre. Personalen ska få möjligheter, få redskap och så vidare och så vidare. Sen är det en helt annan fråga, att jag vill ju ha stråkkvartett och bubbel på alla boenden. Yrkar naturligtvis till KS.

Tack. Då var nästa talare Marie Brynolfsson (V). Därefter Claudia Nistor Pedrini (S). Varsågod Marie.

Tack så mycket ordförande. Det var roligt att vi ändå ska diskutera äldreomsorg idag. Det hade jag kanske inte förväntat mig. Men jag vill ändå ta vid lite grann där Iréne slutade. För att självklart handlar det ju inte bara om att stärka dem äldre och hur de ska våga framföra synpunkter. Det handlar ju också om hur vi jobbar med våran personal i våra verksamheter. Att stärka de som jobbar hos oss. Hur man bemöter synpunkter och klagomål. Vad gör jag när någon kritiserar min kollega som jag faktiskt gillar jättemycket. Hur ska jag hantera det. Det är inte en helt enkel fråga. Det är inte heller en helt enkel fråga för första linjens chefer i hemtjänsten, när man får återkommande klagomål på att någon brister i sitt yrkesutövande. När man faktiskt inte kanske har mandat själv att åtgärda problemen. Så det finns väldigt mycket kopplat till den här diskussionen, kring klagomål och synpunkter på vad som ligger bakom. Men egentligen gick jag bara upp för att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag, för det glömde jag förra gången. Tack.

Tack. Då var det Claudia Nistor Pedrini (S). Just nu sist på talarlistan. Varsågod Claudia.

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Ja, alltså äldreomsorgen, som undersköterska i fullmäktige, då kan man inte låta bli att komma upp och säga så här. Först och främst, jag välkomnar den här utredningen. Det här är jätteviktigt. Våra gamla ska ha det tryggt. Våra gamla ska ha det bra på ålderdomens höst, oavsett om de befinner sig i hemtjänsten eller på ett av våra vård- och omsorgsboenden. Inget snack om det. Samtidigt när vi gör den här utredningen, så kanske också…det är då vi också kan se, ja varför händer detta? Varför springer hemtjänstpersonalen och tar av biståndstiden hos den ena brukare, för att den är så stressad, för att han ska hinna till den andra brukaren på en minut. Då kanske vi kan se varför…var problemet ligger någonstans. Då kanske vi kan också se varför var jag lite små irriterad när jag gick in hos Kalle 95, för att det har ju ringt hela natten och jag har ingen kollega som kan hjälpa mig. Jag har ingen chef som är närvarande. Och det är så himla många problem. Och jag förstår att våra gamla befinner sig i ett beroendeställning, inget snack om det. Och då måste jag som undersköterska vara professionell men även jag som undersköterska är faktiskt människa. Jag har en bristningsgräns jag med. Och det har ju även mina kamrater där ute. Så jag tycker att det här utredningen ska bli väldigt intressant att läsa hela rapporten och se vad kan vi göra av det sedan, för att kunna ge personalen där ute, även våra chefer, rätt verktyg för att våra gamla ska må bra. Tack. Jo, jag ska också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Det föreligger bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. perioden 2023-2026

Ärende 18 kommer vi till. Målsättning för trygghetslägenheter perioden 2023 till 2026. Kommunstyrelsen föreslår att en målsättning om... på 600 nya trygghetslägenheter under perioden 2023 till 2026 fastställs. Vidare föreslås att de ekonomiska konsekvenserna hänskjuts till ordinarie budgetprocess. Slutligen föreslås att fastighetsnämndens förslag om att hantera kostnader och budget för beviljande subventioner inom ramen för transfereringar, N205, avslås. Här har ordet begärts Johannes Hulter (S). Varsågod Johannes.

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Jag ska egentligen bara säga att vi tycker, vi Socialdemokrater och hela rödgröna styret tycker det är väldigt bra med trygghetslägenheter. Det är väldigt kul nu att vi får den här målsättningen på plats. Men som också skriver i vårt yttrande där, att vi kommer ju följa det här väldigt noggrant under mandatperioden för att se om vi kommer behöva ytterligare förstärkning här, för att få fram flera av de här viktiga boendeformerna. Tack så mycket.

Tack. Ordet begärs av Rickard Eriksson (M). Varsågod Rikard.

Ja, kommunfullmäktige, ledamöter och åhörare och presidium. Det här är ju givetvis viktigt med trygghetslägenheter. Vi har precis pratat en del om äldreomsorgen. Och jag tycker att det är bra att det här yrkandet lägg. Och jag yrkar bifall till det. Och jag vill egentligen bara säga att det är ju bra att Socialdemokraterna avser att följa det som vi beslutar här, och följa upp det. Så att det tackar vi för och vi tycker givetvis att vi ska fortsätta med det i alla lägen. Tack.

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Det finns ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja.

Ärende 19. årliga översyn av styrande dokument 2022. Där föreslår kommunstyrelsen att kommunstyrelsens förslag angående den årliga översynen av styrande dokument godkänns i enlighet med beslutsförslag igen i punkterna ett till sju. Här har ordet begärts av Hakan Önal (M). Varsågod Hakan.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det är viktigt att stadens styrande dokument är aktuella och tydliga. Men det som vi har tryckt på tidigare idag är viktigt att styrande dokumenten inte är allt för många. Och behöver se till att skapa förutsättningar för en effektiv och ändå…ändamålsenlig styrning, som är tydlig för sådana verksamheter. Yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Det finns ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

Då är det ärende 20. Revidering och reglemente för arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Kommunstyrelsen föreslår att reglementet för arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad fastställs. Tomt på talarlistan. Det följer ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. vid investering i och inhyrning av samt inriktning för att äga eller hyra – kommunala verksamhetslokaler

Ärende 21. Göteborgs Stads riktlinje för beslutsnivåer vid investering i och inhyrning av samt inriktning för att äga eller hyra kommunala verksamhetslokaler. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads riktlinjer för beslutsnivåer vid investering i och inhyrning av samt inriktning för att äga eller hyra kommunala verksamhetslokaler, antas. Vidare föreslås att kommunstyrelsen ska till fastighetsnämnden…stadsfastighetsnämnden överlämna och införliva allmänna handlingar som ingår i de pågående ärenden på stadsledningskontoret, som behövs för att fastighetsnämnden ska kunna ta över det operativa uppdraget från kommunstyrelsen att säkerställa stadens lokalförsörjning. Slutligen föreslås att Göteborgs stads rutin för hantering av verksamhetsförändringar i fastighetsbeståndet och Göteborgs Stads rutin för bolagsförhyrningar av lokaler för egen verksamhet upphör att gälla. Tomt på talarlistan. Det finns ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. kommunstyrelsens rättighetsbaserade råd

Ärende 22. Översyn av reglementen för kommunstyrelsens rättighetsbaserade råd. Kommunstyrelsen föreslår att antalet ledamöter i Göteborgs Stads pensionärsråd fastställs till 15 ledamöter som representerar civilsamhället utan ersättare. Antalet ledamöter i Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor fastställs till 10 ordinarie ledamoten som representerar civilsamhället utan ersättare. Antal ledamöter i Göteborgs Stad samråd med den sverigefinska minoriteten fastställs till 10 ledamöter som representerar civilsamhället utan ersättare. Antalet ledamöter i Göteborgs Stads HBTQI råd fastställs till 10 ledamöter som representerar civilsamhället utan ersättare. Antalet ledamöter i Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer fastställd till 10 ledamöter som representerar civilsamhället utan ersättare. Varje parti som ingår i kommunstyrelsen får rätt att utse en representant till var och ett av de kommunstyrelsens rättighetsbaserade råd. Sista meningen under rådets sammansättning kompletteras med kommunstyrelsen bereder nomineringarna så att det motsvarar reglementet intentioner om att råden ska utföra sina uppgifter utifrån en demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och mot diskriminering. Ledamöterna i rådet ska ha sin hemvist i Göteborgs stad och representerar civilsamhället. Vidare föreslås att tillägget ”vice ordförande i rådet utses av största oppositionsblocket och andra vice ordförande väljs bland civilsamhällets representanterna”, läggs till under arbetsformer i alla reglementen utom i reglementet för Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer. Namnändring och nytt reglemente för Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor, Göteborgs Stad samråd med den sverigefinska minoriteten, Göteborgs Stads HBTQI råd, Göteborgs Stads pensionärsråd och Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer, i enlighet med vad som framgår av handlingen antas att gälla från och med den 1 januari 2023. Det var kommunstyrelsens förslag. Nu har vi en talarlista. Först Kristina Bergman Alme (L). Därefter Axel Josefson (M). Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande för den långa anledning….inledningen här. Ja, den här ärendet ser ju kanske inte ut att vara kioskvältare. Vi ska ta lite reglementen, det har förhandlats, det här verkar ju ändå ganska lugnt. Men här döljer sig två intressanta principfrågor. Dels processen. Om man nu på politisk väg ett bra tag har förhandlat fram och tillbaka. Jämkat, kommit överens. de flesta verkar nöjda. Och sen så kommer någon på att en av de där punkterna som någon hade tagit upp, kanske man ändå vill ha med. En av punkterna som man faktiskt har diskuterat ganska länge. Det blir lite konstigt ifall man först har haft den här processen där man kommit fram till att, nej men vi enas om de här punkterna. Och sen i elfte timman, slänger tillbaka en av frågorna upp på bordet. Och då kommer vi till nästa fråga. Ja, vad är det man slänger upp på bordet? Jo, vilka ska få sitta i råden. Normalt sett så brukar man om man sitter i nämnder, det är i kommunallagen, vara skriven i kommunen. Men här, här ska det helt plötsligt vara helt okej att vara verksam i Göteborg. Det är en jättestor skillnad. Jag är mycket nyfiken på varför man har nu tagit fram detta? Varför ni från de som har lagt fram förslaget säger att nej, det här är så viktigt att vi just när det gäller de här råden, så behöver vi bredda möjligheterna att få in synpunkter. Så nu bryr vi oss inte längre om ifall folk är skrivna i Göteborg. Nej, här duger det med att man är verksam. Den saken skulle jag väldigt gärna vilja ha ett svar på från de som står bakom detta yrkande. I övrigt så yrkar jag på återremiss. Tack.

Tack. Då var nästa talare Axel Josefson (M). Därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod Axel.

Ja, tack för det ordförande, göteborgare och fullmäktige. Ja, Kristina har väl sagt det här på ett bra sätt. Jag tycker att vi behöver ha en god ordning här i kommunerna när vi förhandlar fram olika kompromisser. Och i det här fallet så har vi alla varit överens om var vi skulle gå fram med. Och vi har alla gett och tatt i det här sammanhanget. Och det var det som gick igenom i kommunstyrelsen. Sedan väljer nu en del utav det här gänget som har kommit överens om att gå fram med ett eget yrkande. Och då kan inte jag mer än tolka att våran överenskommelse gäller inte längre. Och då blir det ganska märkligt för oss att kunna ta beslut i den här frågan. Utan då behöver vi backa hem den här frågan och så får vi naturligtvis formulera om vad vi själva tycker i den här frågan. Dör det är klart att vi har gett och tatt i det i det i det ursprungliga förslaget. Så att jag instämmer i Kristinas yrkande här om att vi vill ha en återremiss på detta så att vi kanske göra ett omtag på det här. Tack.

Tack. Då var det Jörgen Knudtzon (KD). Därefter Sabina Music (C). Varsågod Jörgen.

Tack ordförande och fullmäktige och ni som eventuellt lyssnar. Idag kommer jag direkt till kommunfullmäktige ifrån Göteborgs pensionärsråd. Det var ganska upprört under en del av mötet där. Det här är ett mycket aktivt råd som uträttar nyttiga saker. Gjort en hel del insatser för firandet av 400 år, redovisades i dag till exempel. Men sen började vi då prata om den här övergången. Och vi står i ett läge där det är risk för ett glapp. Att vi inte har något pensionärsråd på plats i mars. Det är lite upprört på det planet också. Så vi diskuterade hur vi har kommit fram till det här läget och konstaterade att, åtminstone jag anser, att det här är dåligt skött ifrån start. Man har inte utgått ifrån helhetsgrepp. Vilka råd behöver vi? Vad ska de göra och hur ska de komplettera varandra? Idag står vi då i ett läge där vi har pensionärsråd på flera nivåer i kommunen, å andra råd också på flera nivåer. Man laborerade under en tid med att alla råden skulle innehålla samtliga minoriteter. Varför det är när man kunde löst problemet genom att be de olika råd man har att samverka lite bättre. Nu minskas antalet ledamöter som ska lära oss politiker lite om verkligheten och samtidigt ökar man antalet politiker enligt det här förslaget som ligger. Och så kom då diskussionen om hemvist och så vidare. Och bland det sista jag sa var att, nej jag kommer inte att gå upp trots att det vore motiverat och yrka på återremiss. För det är inte seriöst i ett sådant här läge, sa jag. Men nu tänker jag göra det i alla fall. Därför att jag håller med dem som var före mig här. Man kan inte hålla på och bolla ett sådant här ärende hur som helst, fram och tillbaka. Man borde ha tänkt bättre i från start. Nu blir det en liten kort tankepaus och jag hoppas att den kan leda till någonting bättre. Återremiss.

Tack. Då var nästa talare Sabina Music (C). Därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Sabina.

Tack för ordet ordförande. Om jag bemöter frågan kring hemvist eller vara verksam i, så är vi väldigt många som har intressen i Göteborg. Som antingen bor i Göteborg, studerar i Göteborg, jobbar i Göteborg, har företag och driver i Göteborg, eller något annat. Och vi som är här som är folkvalda, vi representerar något som heter Göteborgs medlemmar. Det låter väldigt kanske tråkigt och torrt, därför brukar vi ofta säga medborgare, för det känns mycket mer varmt om hjärtat. Men vi representerar faktiskt många intressen här. Och det är inte många gånger man tänker på det, att när vi planerar så är det inte bara för våra boenden här, skrivna och folkbokförda, utan det är många fler som nyttjar Göteborg och har intressen här. Därför är det inte så konstigt att faktiskt råden själva också har efterfrågat att det inte behöver vara någon som har sin hemvist här i Göteborg. Även stadsledningskontoret menar att det inte behöver vara så. Och därför yrkar jag bifall till yrkandet från S, V, MP och C o kommun…i KS. Tack så mycket.

Tack. Då var nästa talare Bettan Andersson (V). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Bettan.

Tack så mycket, tack så mycket ordförande, göteborgare och i som lyssnar. Det är lite bara lite märkligt att, får jag en annan syn nu att sitta och titta på er här, det brukar vara vi som sitter längst fram, lite ovant. Jag vill yrka bifall till yrkandet från S, V, MP och C. Och sen säger jag så här, att ni som var med på förra mötet minns att vi då hade diskussion om att förlänga rådens tid. Väldigt många på den här sidan var emot det. På den här sidan var vi för det. Vi tyckte att om man inte hade förlängt den tiden, så hade man börjat det här året, den här mandatperioden med, att vara utan råd. Att tidigare styret har havererat många utav MR frågorna under förra mandatperioden, det känner vi väl till och diskuterat här många gånger förut. Nu försöker ni skjuta upp det här ytterligare en månad så att råden möjligtvis kommer igång att jobba strax före sommaren. För det tar tid att rekrytera nya personer till råden. Det här är riktigt, riktigt illa. Jag tror att civilsamhället som sitter och tittar på det här och lyssnar på det här, tycker att det är bedrövligt. Och bygger inte någon tillit till Göteborg och Göteborgs delar av Göteborgs styre i fullmäktige. Och jag tänker så här att civilsamhället som finns med i råden, de finns runt om också i våra kranskommuner. Därför att det är så om man till exempel är aktiv inom HBTQI communityt, så är det inte alltid så att man bor i Göteborg. Man kan bo Mölndal, Partille man är en verksam i sin organisationer i Göteborg, för de finns inte alltid i kranskommunerna. Och det här yrkandet som är ju en förtydligande och egentligen det som skrevs i kommunfullmäktiges…eller kommun….tjänsteutlåtandet som ligger till grund för beslutet i kommunstyrelsen. Så det är inte så stor skillnad. Men som sagt, jag tycker att det här är bedrövligt att ni vill förhala det här. Och det visar eran inställning till MR frågorna i staden. Tack.

Tack. Då var det en replik begärd av Axel Josefson (M). Varsågod Axel.

Ja, tack för det ordförande. Jag vill ändå bara förtydliga det Bettan. Det är inte vi som fördröjer och förhala detta, utan det är ert beteende som leder oss till detta. Här var vi överens om hur vi skulle hantera det här med råden. Och jag uppskattar att vi faktiskt kunde komma överens i stora frågor där vi, där vi är alla tillsammans vet hur vi ska hantera det. Sen väljer ni att här, dagen innan fullmäktige, gå fram med ett eget förslag vilket kastar omkull hela den här överenskommelsen. Och då kommer ju vi i ett läge där vi behöver fundera på, ok, vad vill vi med detta nu. För det vi hade förhandlat fram, det gäller ju tydligen inte längre. Så att det är ert beteende här, som gör att vi behöver agera på det här sättet. Och jag tycker att det visar på att ni som styre inte tar det ansvaret för att hålla ihop saker och ting med det beteendet som ni har. Tack.

Tack. Då har vi en replik från Bettan Andersson (V).

Tack. Och det är då alltså det här då med hemvisten som gör att ni vill förhala det här. Om jag förstår dig rätt. Tack.

Tack. Ny replik Axel. Varsågod.

Ja, det är ju själva frågan i sak. Och nu kan man ju tänka sig att ja, men det är en liten fråga. Men det här med en förhandling, det är många olika frågor som kommer in då men försöker kompromissa i många olika frågor. Och det är klart, det har vi gjort. Sen väljer ni att bryta ut den fråga som ni inte fick med och så och så ska vi hoppa på det tåget sen. Det är ingen uppgörelse. Det är att ni har en uppgörelse där vi inte är med. Tack.

Tack. Ny kontrareplik av Bettan Andersson (V).

Tack. Det var alldeles för långt avstånd. Ja, då förstår jag mer att det är principen än sakfrågan. Tack.

Tack. Replikskiften är avklarat. Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Klara Holmin (MP). Varsågod Jörgen.

Tack herr ordförande, fullmäktige, åhörare. Ja, jag hade tänkt bifalla tjänsteutlåtandet eller kommunens förslag till beslut och vårt tilläggsyrkande. Men jag ska parafrasera CH Hermansson, att någon jävla ordning får det väl vara i ett parti. Och kommer därmed att yrka bifall till återremissen naturligtvis. Tack.

Tack. Då är det Klara Holmin (MP). Därefter Marina Johansson (S). Varsågod Klara.

Tack ordförande och fullmäktige. Alltså vem är de här råden till för kan vi börja med att prata om. Det är vi politiker, vi har massor utav nämnder och bolag och samrådsgrupper och tusen olika ställen där vi kan sitta och prata med varandra och debattera och diskutera. Råden är inte till i första hand för oss. Råden är till för att civilsamhället ska kunna löft…lyfta sina röster. Det har vi som majoritetssamhälle skyldighet till att lyssna på. Det är otroligt viktigt. Och vi vet också att för oss som är politiker, så är kommungränser så himla viktiga. Det är det för oss som kan liksom ligga och rabbla kommunallagen i sömnen. De allra flesta alldeles vanliga människor som inte är politiker, är faktiskt inte riktigt kanske ens medvetna om vart alla kommungränser går. Det är inte det som är poängen. Det finns många människor som identifierar sig som göteborgare som ibland råkar bo på en annan sida av kommungränsen. Kanske i Partille, kanske i Mölndal. Inte minst alla unga människor som studsar runt på andrahandskontrakt till höger och vänster. Som kan hinna bo tyvärr i fyra olika kommuner under en mandatperiod utan problem. Jag tror att väldigt många av oss har varit i den situationen. Och det är ju ingen hemlis att vi inte någonsin har tyckt att det här med att man ska vara folkbokförd i Göteborg, ska vara en parameter för att få bo i råden för civilsamhället. Eller få vara med i råden, bo i raden. Därför att civilsamhället inte organiserar sig på det sättet. Och det har vi varit tydliga med från början. Det är ingenting som vi har ändrat oss med. Det som har ändrat sig, det är att SLK meddelade att den skrivningen som vi hade kommit överens om, som vi alla, uppfattade jag, bedömde var tillräckligt öppen för att kunna tillåta andra som inte är folkbokförda i Göteborg, att bo i råden. SLK sa att nej, men vi tolkar det som att det betyder att man ska vara folkbokförd. Därför behövde vi ändra det. Vi uppfattar den här ändringen som vi har yrkat på nu, som inte en förändring i det politiska innehållet i det som vi har kommit överens om, utan en formulering för att jag ska göra det tydligt. För det är väldigt viktigt så klart, i det beslutet som kommer fram, att vi vet vad som gäller. Det är vår uppfattning av det hela. Och jag hoppas verkligen att ni ska kunna inte fördröja detta beslutet med en månad till, utan att vi ska kunna gå vidare med detta.

Tack. Replik är begärd av Axel Josefson (M). Varsågoda Axel.

Ja, tack för det ordförande. Ja, om det nu är som du säger, att det här är inte någon större förändring jämfört med det som stod i det vi var överens om. Då är ju mitt förslag till er att ni drar tillbaka ert yrkande så bifaller vi kommunstyrelsens förslag. Så slipper du det här. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd av Klara Holmin (MP). Varsågod.

Den praktiska skillnaden är ju att det som vi fick veta från SLK, var ju att stadsledningskontoret, var ju att den skrivningen som vi har yrkat på, som ni yrkar bifall till, de tolkar den som att det betyder att man ska vara folkbokförd. Så det är som vi inte önskade vad en praktisk skillnad, är ju en praktisk skillnad. Så i vår bedömning så är det här nya yrkandet som ligger, det speglar bättre vad vi har varit överens om under hela perioden när vi har diskuterat det här. Och jag är otroligt positiv till att vi har kunnat komma överens om så mycket. Förslaget innehåller…ingen har fått allt, men alla har verkligen fått något. Så jag tror att det hade varit en jättebra grund att börja med om vi hade kunnat komma överens om det här. Det håller jag verkligen med om. Det hade varit jättebra. Tack.

Tack Tillbaka till talarlistan och det är Marina Johansson (S) och därefter Daniel Bernmar (V).

Ja, fullmäktige och åhörare. Nej, men det är ju precis så som Klara har redogjort för saken här. Att, och jag blir väldigt, väldigt bekymrad att det här ska bli en sådan gigantisk stor grej av detta. Jag kommer också precis från rådet tillsammans med Jörgen, från pensionärsrådet. Och de var redan bekymrade över att det kommer bli ett glapp. För det fick de reda på idag. Och vi yrkade ju här innan jul på att göra en liten förlängning för att ändå har möjlighet för råden att kunna fortsätta. Om det nu blir återremiss idag, så kommer det bli ytterligare ett glapp, ett ännu längre glapp. Och jag tycker det är jätte, jättetråkigt att ni, jag vet inte vad det beror på att ni gör detta helt ärligt talat. För det är enbart på grund av att vi behöver tydliggöra det vi var överens om att man inte måste vara folkbokförd i Göteborg. Vi har jättemånga fantastiska föreningar och föreningslivet i Göteborg behöver vi vara rädda om. Gör vi så här så är vi inte rädda om dem. Det är en jättetydlig signal från stadens högsta beslutande organ att vi, vi berör oss inte om er. Vi fokuserar på formalia och tjafs i kommunfullmäktige. Jag tycker det är jättetråkigt. Jag yrkar bifall till yrkandet från rödgröna och Centern. Tack.

Tack. Då var nästa talare Daniel Bernmar (V). Därefter Sabina Music (C). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det är brösttoner från talarstolen, det får man ändå säga. Vad jag tror vi alla egentligen är överens om är en redaktionell förändring för att säkerställa att implementeringen blir så som det är tänkt. Det är också…och det är också anledningen till att ta upp det här lite, det är brösttonerna. Därför att man reagerar…jag reagerar ju lite, när Jörgen säger att det är dåligt skött säger han. När Axel säger; det är inte vi som har fördröjt det här. För då undrar man ju lite om Jörgen och Axel har varit med om samma process som jag har varit med om? Det här ärendet inis…anhängiggjordes, alltså inleddes, i mars. Mars 2022. Sen tog det lite mer än en månad innan vi fick konsensus kring att återremittera det. Sen återkom det till hösten, tidigt i höstas. Där har det bordlagts, det har förhalats och det har inte hänt mycket. Och då undrar ni kanske, vems ansvar är det? Då kan jag berätta för er att när man gör sådant här arbete, då brukar man utgå från det ansvariga kommunalrådet. Vilka var det ansvariga kommunalrådet förra mandatperioden för de här frågorna? Ja, inte var det vi, så. Utan vi jobbade aktivt för att få till en lösning så fort som möjligt. Så om vi ska prata om vem det är som har fördröjt, eller hur dåligt skött det här är, då faller inte det på oss. Utan då faller det på er själva. Tack.

Tack. Replik begärd av Axel Josefson (M). Varsågod.

Ja, tack för det ordförande. Ja, jag tänker inte gå in i blame game diskussionen här, vem har fördröjt och inte fördröjt. Jag kan bara konstatera att det förslag ni har skickat in, det står vi inte bakom. Och det är i den sakfrågan. Nu försöker ni påskina att någonstans var vi alla överens om det, men det var vi inte. Och då att ni nu i efterhand försöker liksom smyga in den förändringen. Ja, då tolkar vi som att då har vi inget avtal när det gäller de här råden. Och då behöver vi ta tillbaka detta och så får vi titta igenom vad vi, hur vi ska formulera oss i det här. Så att en rimlig väg framåt, som jag ser det, är ju att ni drar tillbaka ert yrkande och så går vi på kommunstyrelsens förslag. Och sen så får vi väl det här bli en fortsatt diskussion då om ni vill ha in ändringar i detta framåt. Och så kanske vi kan hitta någonting gemensamt. Men att försöka kuppa igenom det här på det här sättet, det tycker inte vi är rimligt. Tack.

Tack. Ny replik begärd av Daniel Bernmar (V). En kontrareplik. Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, nu säger Axel att citat ”jag tänker inte gå in i ett blame game”, slutcitat. Ja, men det var ju Axel som sa citat ”det är inte vi som har fördröjt det här” och pekade i vår riktning. Så att det var inte jag som inledde det blame gamet.

Tack. Tillbaka till talarlistan. Då är det Sabina Music (C). Därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Sabina.

Tack för ordet. Jag ska inte skylla på någon. Jag bara undrar om det finns ett problem som ni ser med att personerna inte är folkbokförda här i Göteborg? När inte ens råden själva eller stadsledningskontoret faktiskt ser det som ett problem. Tack.

Tack. Då är det Bettan Andersson (C). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Bettan.

Tack så mycket ordförande. Mycket klokt har sagt här utav både Klara, Marina, Sabina, Daniel. Jag skulle ställa frågan till Axel Josefson (M). Tycker du då och din sida att man måste vara folkbokförd i Göteborgs kommun för att sitta i ett utav våra råd? Det skulle jag vilja ha svar på. Sen så tänker jag så här, att en annan sak som vi inte har diskuterat, för nu har vi mest diskuterat det här. Men som kan vara bra att vara vaksam på om nu det blir något nytt reglemente någon gång. Är ju faktiskt att man har ökat antal politiker och minskat antal rådsmedlemmar från civilsamhället i några utav råden. Och då ska man vara varsam för att det inte blir en för stor obalans till övervikt för politikerna i rådet. För det finns ibland de tendenserna. Och vi ska veta att vi politiker som sitter i rådet, har också en maktposition genom våra uppdrag och den givna kunskapen vi har i hur kommunen fungerar. Tack.

Tack. Då är det Jörgen Fogelklou (SD). Innan jag släpper in dig Jörgen, så de som har begärt återremiss. En återremiss behöver följas av en motivering. Så om någon av er kan, det behöver inte vara en lång motivering, men något att skicka med i remissen. Så får ni gärna komma med. Jörgen Fogelklou (SD), sen Axel Josefson (M). Varsågod Jörgen,

Tack för ordet herr ordförande. Ja, vi har inte varit med i de här diskussionerna som har föregått. Det har väl alla andra partier gjort. Och egentligen så ska jag inte lägga mig i vilka personer som sen som rådet själva utser. Det är liksom, det ska jag kanske inte lägga mig i. Men jag kan jag kan ju undra lite, finns det inte göteborgare som vi litar på som vi sätter tilltro till, som ska sitta i de här råden? Det är klart det måste finnas. Det är väl en självklarhet att de ska vara bokförda i Göteborg tycker jag. Varför litar vi inte på vårat göteborgare? Och finns det inte tillräckligt många bra göteborgare för att fylla de här råden, fyller de då en funktion? Behöver de då överhuvudtaget finnas tänker jag? Det finns ju hur mycket bra folk som helst i Göteborg. Till alla de här råden. Tack.

Tack. På det anförandet har Sabina Music (C) begärt replik. Varsågod Sabina.

Tack för ordet. Jag instämmer för en gångs skull med att det finns jättemånga bra göteborgare som vi skulle kunna ha i alla våra råd. Men det finns också jättemånga människor som kanske jobbar i Göteborg och bor i kranskommunerna som är lika lämpliga och som kanske till och med mer lämpliga. Det vet vi ju inte utifrån hur situationen ser ut, som också ska ha möjligheten att sitta i rådet. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd av Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod.

Tack för ordet herr ordförande. Ja, alltså jag. Jag har inte suttit med i de här förhandlingarna. Jag kanske hade tyckt så om jag hade suttit med och hört diskussionerna från början. Men jag tänker, mitt enkla svar på din fråga då, det är ju, ja men då får väl de engagera sig i den kommunen de kommer ifrån helt enkelt. Det är väl inte så svårt. Och finns det inte ett råd för just den kategorin människor som den…som den är, då får den väl slåss för det i sin kommun. Jag tänker att det här är vi i Göteborg och då är det Göteborgs invånare, medborgare som vi som… det är deras skattepengar vi har hand om. Vi har inte hand om dem från Lerums skattepengar. Utan det är göteborgarnas skattebetalares pengar som vi har hand om. Och det är klart att vi ska utse göteborgare. Tack.

Ny replik Sabina. Varsågod.

Det är inget bra sätt att exkludera människor så. Att om vi skapar en egen plattform när det finns kanske otroligt många byråkratiska steg att gå för att skapa ett råd. Och bara för att man råkar vara folkbokförd i en kommun, kan det ju vara att man har hela sin själ i en annan. Tack.

Ny kontrareplik begärd av Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod.

Tack för ordet herr ordförande. Jo men vet du. Jag känner jättemånga SD killar som är fanta… och tjejer, fantastiska som bor i Lerum. Ska de sitta här i fullmäktige Göteborg? Det är klart de inte ska. De ska vara verksamma i Lerum. Det är likadant med alla andra kommuner. Tack.

Tack. Då var repliken avklarad. Det är Axel Josefson (M). Därefter Marina Johansson (S). Varsågod Axel.

Ja, tack för det ordförande, göteborgare, fullmäktige. Du frågade efter en motivering. Min motivering är att jag vill få tid att kunna revidera vårt yrkande eftersom att vi har en ny överenskommelse bland S, V, MP, C. Tack.

På det har Daniel Bernmar (V) begärt replik. Varsågod.

Tack ordförande. Ibland vill man ju föra saker till protokollet. Och det här är ett sådant tillfälle. Axel var tidigare uppe här och pratade om att vi kuppar igenom, försöker kuppa igenom ett förslag. Och då var jag tvungen att kolla upp vid vilket tillfälle Moderaterna fick information om att vi ville göra den här redaktionella revideringen. Och då konstaterar jag att det är tio dagar sedan den informationen nådde Moderaterna. Så att det är sällan så att detta har hänt här och nu. Utan vi har under tio dagar försökt få till en diskussion om detta och misslyckats. Tack.

Tack. Då har Axel begärt kontrareplik. Varsågod.

Ja, tack. Då vill jag väl passa på att påminna, eller påtala för fullmäktige då, att vi har ju sagt nej till de här revideringarna. Och vi, utifrån att dem…det vi var väl överens om att faktiskt skulle kunna överens om detta, vi fick inget besked om att ni skulle skicka in det här yrkandet. Utan det var någonting vi blev varse när det kom upp i paddan. Och ja, det är så läget är och då ser vi att vi behöver få tid att revidera våra ställningstaganden. Tack.

Tack. Då var det ny replik begärd av Daniel Bernmar (V). Varsågod.

Ja, jag har ingenting att invända mot den beskrivningen, men den beskrivningen kan ju knappast kallas att kuppa någonting. Utan den följer ju de spelregler vi har när vi inte är överens och då blir det så här. Att kuppa någonting, att använda det språkbruket tycker jag riskerar att försätta både alla oss som sitter här och alla andra politiker, och liksom Göteborgs stads politik, inför göteborgarna en bild av att det skulle pågå någonting oegentligt här. Men det gör det ju inte. Utan det vi har gjort, det har följt de regler som gäller. Vi har varslat i mycket god tid om att vi har haft den här uppfattningen att det är en redaktionell förändring som bör komma till stånd. Och alla har varit medvetna om den. Det tycker jag är det viktiga. Så för vi det demokratiska samtalet vidare. Tack.

Tack. Då var det en ny kontrareplik av Axel. Varsågod för det.

Vi vill då bara påminna det om att vi är oense i sak. Och det är vi väl medvetna om att ni velat ha in den här förändringen nu under de här dagarna. Vi har inte velat ta in den förändringen. Och har vi haft ett handslag på en uppgörelse så förväntar jag mig att vi håller den. Sen när ni inte får igenom ert, ja då skickar ni in det här yrkandet i paddan och ja, så vi får reda på det på det sättet. Och det är klart att det gör ni all rätt att göra. Men jag tycker inte riktigt det är så vi ska vårda våra uppgörelser. Och jag tycker också det är fullt rimligt att vi får möjlighet att kunna omformulera vår ståndpunkt, om ni är nu väljer att gå en annan väg. Tack.

Tack. Då var det en till replik begärd av Daniel Bernmar (V). Varsågod.

ställde. Bettan har ju ställt frågan till er. Vad är det som gör att ni inte kan tänka er att människor som inte är folkbokförd i Göteborgs stad, men verksamma Göteborgs stad, kan…inte kan vara med i rådet? Det är ju hela frågeställningen. Det går alldeles utmärkt, man behöver inte återremittera, det går alldeles utmärkt att i talarstolen och till yttrandeprotokollet föra den meningen man har, där vi inte är överens. Men det har ni valt att inte göra. I stället har ni valt att köra någon slags procedurfrågor och göra det till någon slags haveristisk ingång. Det finns inte. Är vi oense i sak, varsågod och redogör för det.

Ny kontrareplik begärd av Axel Josefson (M). Varsågod.

Ja, jag lever i alla fall i den världen att har man ett handslag, man är överens om en sak, då går man inte runt och liksom hittar någon annan uppgörelse. Eller hittar något tillägg på en uppgörelse. Det är inte att vara överens och ha ett anslag. Det är min enkla uppfattning i detta. Och jag hoppas att ni respekterar att vi kan få en återremiss om ni nu inte väljer att dra tillbaka ert yrkande. Tack.

Tack. Då var replikskiftet avklarat och Axel framför också motivering till återremissen. Och jag kommer utgå från att Kristina, Jörgen och Jörgen biträder samma motivering. Annars får ni säga till. Då var det talarlistan. Marina Johansson (S). Därefter Andreas Hernbo (MP). Varsågod Marina.

Ja, ok. Då framkom det nu här då att ni i den skrivningen ni inte helt enkelt ställer upp på. Och då undrar jag varför yrkar ni i så fall inte bifall till yrkandet som ligger från kommunstyrelsen då? Varför yrkar ni inte bifall till det yrkande som ligger i kommunstyrelsen i så fall? Det är ju väldigt märkligt. För nu är det så att, nu kommer det här att förhållas ännu mer. Och jag kan säga att de var inte glada idag i pensionärsrådet på grund av det. Och en annan sak, det är helt märkligt också hur ni agerar här för att vi…Organisationerna finns…det finns många organisationer i Göteborg, föreningar i Göteborg. Och genom att göra den skrivningen som ni vill göra så beskär ni ju föreningarnas möjligheter att faktiskt utse de personer så de kanske tycker vore bäst lämpad att representera sin förening i råden, i rådet. Så att det här känns ju som att ni inte riktigt förstår hur föreningslivet fungerar och vill beskära dem den möjligheten att sätta den personen de anser det bäst lämpad. Så det är väldigt, väldigt tråkigt det här. Och det är precis som Daniel säger, det här är ju ingen kupp. Och ni försöker få det att låta som att det är en kupp. Och det är väldigt tråkigt sätt att börja mandatperioden på tycker jag. Tack.

Tack. Replik begärd av Axel Josefson (M). Varsågod Axel.

Ja, tack för det ordförande. Ja, jag är ledsen för att jag inte lyckas nå fram med vad jag försöker säga. För det är ju lite så Marina, om du och jag nu har förhandlat fram någonting, då har ju du gett, jag har gett. Vi har fått och vi är överens om någonting. Och då har vi en överenskommelse. Jag behöver…jag kan stå för den. Men sen väljer du att träffa en ny överenskommelse. Det innebär ju inte per automatik att jag är överens om allt det vi kom överens om tidigare. För det har jag faktiskt behöver förhandla med dig och liksom förflytta min position. Så att, det är inte så att bara för att vi är överens och sen helt plötsligt så använder man den överenskommelsen för att trycka in ytterligare grejer som vi inte varit överens om. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Och det tycker jag är ett ganska dåligt sätt att hantera våra överenskommelser. Och det är ju fullt upp… fritt upp till er att göra på det sättet. Men då behöver vi också få möjlighet att kunna backa tillbaka och kunna revidera våran ståndpunkt, så att det blir tydligt vad vi faktiskt tycker i den här frågan. För det är inte riktigt det som vi har kommit överens om här. Tack.

Tack. Då har vi ytterligare en talarlista på fem personer. Jag vill generellt uppmana fullmäktige att kanske fundera på om det…ens argument man har redan sagt, så kanske man inte måste upprepa samma saker. Så kan vi komma lite vidare. Men nu är det först Andreas Hernbo (MP). Därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Andreas. Andreas Hernbo (MP). Tack så mycket ordförande, göteborgare, ledamöter. Jag tycker det är väldigt bra att vi kan ha personer som inte bor i Göteborg i råden. För att rådet ska ha ett nära samarbete med civilsamhället. Civilsamhället organiserar sig över kommungränser, det tror jag vi alla är överens om. De personerna som tillhör de här minoritetsgrupperna som råden är till för, det är viktigt att de här personerna också kan företrädas av personer som har sak kompetens. Som man kan starkt förtroende för. Och som man kan känna för ens talan bättre än vad man själv kan göra många gånger. Och det finns ett högt förtroende för många av de personerna som sitter i råden. Jag har erfarenhet av HBTQ rådet. Det finns ett stort förtroende för HBTQ rådet från Westpride, från RFSL i Göteborg. Både RFSL i Göteborg och Westpride organiserar sig utanför kommungränsen. Det är rimligt att tunga företrädare från de organisationerna ska kunna ingå i HBTQ rådet och företräda alla de HBTQ personer som är göteborgare i Göteborgs stad. Råden är till för att vi ska kunna fatta välgrundade beslut. Råden har i sig väldigt lite makt. Om kommunfullmäktige ska kunna fatta goda beslut utifrån den information som rådet tar fram, så vill vi ju ha så bra personer som möjligt i råden, som företräder Göteborgs HBTQ personer på ett så bra sätt som möjligt. Likadant med de andra råden. Därför tycker jag att det är väldigt bra att det kan inga personer som inte är göteborgare i råden. Tack så mycket.

Tack. Då var nästa talare Bettan Andersson (V). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Bettan.

Tack Andreas. Kloka ord. Och tack Marina för ditt inlägg. För att…då ska jag försöka sammanfatta om jag förstår lite grann om vad det här handlar om då. Då är det så här att ni vill på den borgerliga sidan ha ett annat yrkande eftersom ni nu är fria att själva skriva det, och då kan ni skriva in andra saker som ni har förhandlat bort i det här yrkandet. Ja, så kan det ju vara och allt handlar om att man ska vara skriven eller inte i Göteborgs kommun om man sitter i ett råd. Men det som kommer hända här om en månad, det är ju att det här yrkandet som vi har, som vi har…som jag har yrkat bifall på, kommer att gå igenom. Därför att det har majoritet i kommunfullmäktige. Alltså är det här…blir det här en ren förhalning i en månad som skapar oreda för göteborgarna och för rådens verksamhet. För övrigt så är det ju så här att, för er som inte vet det då, så har vi en ganska stor bostadsbrist i Göteborg. Framför allt är det ju på hyresrätter. Så folk, precis som tidigare nämnts, flyttar runt ganska mycket. Framför allt om man är ung, student, fattig. Man kanske får en lägenhet i Partille. Man kanske får en i Mölndal och sen får man en i Göteborg. Ja, då får man hoppa ur och in i råden därför man åker ur om man inte är skriven och man åker in om man är skriven. Sen finns det ju faktiskt andra kommunala uppdrag där man inte behöver vara skriven i Göteborg. Det är ju våra bolag. Så är det ju inte så att allting du gör för Göteborg innebär att du måste vara skriven där. Tack.

Tack för det. Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Ja, jag ska faktiskt ta vid där du började Bettan. För att försöka sammanfatta detta. För som sagt vårt parti har inte varit med i de här förhandlingarna. Men ett av de svenskaste sakerna som finns är att ett handslag är ett handslag. Det man tar hand på det, det är det som gäller. Har jag förstått det rätt här nu att alla ni partier har suttit, gett och tatt, kommit överens. Någon ger med sig, någon tar. Och så har ni kommit överens om en sak. Och så är det några partier som här idag frångår det ni har kommit överens om. Är det så? Det sätter ju hela fyra års politiska spel på ändan ju. Vad ni än kommer överens om, så vet vi här att det ni har sagt, det ni har tagit i hand på varandra, det kan ni frångå hur som helst. Någon jävla ordning får det vara i ett parti säger jag. Tack.

Tack. Då var det Elisabet Lann (KD) kvar. Nu sist på talarlistan. Varsågod Elisabet.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och eventuella åhörare. Jag tycker så mycket om den här typen av råd och den samhällssyn. Det perspektivet som bygger på identitetspolitiska antaganden och väldigt ofta väldigt vänsterfärgad syn på vad som är MR frågor, som begränsas väldigt snävt till exempel. Men det ryms inte under tre minuter och jag sparar den debatten. Däremot så bör det här samtalet föras med viss respekt för att vi här, vi representerar faktiskt de som är folkbokförda i Göteborg, hur svårt det än är att hitta lägenhet här. Vi representerar de som är folkbokförda, för det krävs för att få rösta. Och det är medborgare…invånarna i Göteborg som vi vill föra dialog med i de här råden. Då måste vi i alla fall som opposition, ja som opposition. Där vi vet att vi kanske förlorar en omröstning här. Men oppositionen har en viktig roll i en demokrati. Då måste vi ha en rimlig chans att få backa tillbaka och justera och faktiskt lägga fram ett förslag som vi står för i sin helhet. Vi har kompromissat för att komma överens för vi tycker det finns en poäng i att vi är överens. Men om då lite mer än hälften tycker att det är helt okej att strunta i överenskommelsen och göra ändringar. Ja, men då måste vi få gå fram, få chansen att formulera ett förslag som vi står för helt och fullt. Den respekten tycker jag att en majoritet ska visa för en opposition som är så viktig i en demokrati, apropå MR frågor. Tack.

Tack. På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut är Bettan Andersson (V). Varsågod Bettan.

Tack. Ja det är ju inte första gången som civilsamhället bli kallade vänstervridna för att man pratar om mänskliga rättigheter som är lagstadgade. Det är mänskliga rättigheter, Det är rättigheter för alla. Inte bara för en del. Och det gör skillnaden tror jag därför att vi som sitter på den här sidan pratar om mänskliga rättigheter. Ni som sitter på andra sidan pratar ibland om olika grupper som man behöver ta hänsyn till, som ska få lite speciallösningar för det är synd om dem. Man pratar inte om det i form av rättighetsfrågor. Men det gör vi. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd av Elisabet Lann (KD). Varsågod Elisabet.

Tack så mycket. Nu börjar jag skratta så jag tappade faktiskt bort vad jag skulle säga nästan. MR frågorna är vidare än det som hanteras i råden. Mänskliga rättigheter är otroligt mycket mer än så. Det jag skulle säga var att civilsamhället är, tänka sig, oändligt mycket större än det som representeras i råden också. Så frågan är vad du känner till om civilsamhället?

Tack. Ny replik begärd av Bettan Andersson (V). Varsågod.

Jag vet egentligen inte om man överhuvudtaget ska säga någonting. Ja, jag har varit aktiv i civilsamhället sedan jag var 16 år, så viss erfarenhet har jag väl. Eller sedan jag var 15 kanske. Men mänskliga rättigheter är lagstadgade. Det är det som är skillnaden mellan hur vi ser på det hur du ser på det. Tack.

Tack. Då var det nästa replikskifte begärt av Sabina Music (C). Varsågod Sabina.

Tack för ordet. Där var du Elisabet. Ja, vi är valda av göteborgarna. Men vi representerar och är ansvariga för fler intressen är så. Bland annat civilsamhället och alla de som verkar här i Göteborg. Så det är fler intressen än bara göteborgarnas. Tack.

Tack. Talarlistan är tom. Kan. Vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar så Sabina Music (C), Bettan Andersson (V) och Marina Johansson (S) bifall till yrkandet från S, V, MP och C, den 24 januari 2023. Kristina Bergman Alme (L), Axel Josefsson (M) Jörgen Knudtzon (KD) och Jörgen Fogelklou (SD), återremiss till kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på dels återremiss och dels avgörande idag. Och senare bifalles den proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkandet. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst 1/3 av närvarande ledamöterna… om det inte är godkänt tidigare. Godkänns den propositionsordning? Svar ja. Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Att avgöra ärendet idag? Jag finner att fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det Ja för avgörande idag och Nej för återremiss. Godkänns den voteringspropositionen? Ja. Då startar vi omröstningen. Ja för avgörande idag. Nej för återremiss. Yes. Richard röstar nej framme här. Så vi stoppar omröstningen. Och då finner jag att fullmäktige med 43 för avgörande idag och 38 för återremiss, beslutat att återremittera med en minoritetsåterremiss Stads nämnd för Intraservice

Ja, då är vi på ärende nummer 23. Klockan är 19:37. Jag hade ambitionen, eller jag trodde att vi skulle vara färdiga till 21:30, men det finns fortfarande hopp. Så om vi alla hjälps åt så kanske. Ärende nummer 23 är Revidering av reglemente för Göteborgs Stads nämnd för Intraservice. Kommunstyrelsen föreslår att reglemente för Göteborgs Stads nämnd för Intraservice antas och träder i kraft den 1 januari 2023. Jag har ju tomt på talarlistan. Kan…bifalles kommunstyrelsens förslag? arvoden och ersättningar

Ärende nummer 24. Revideringen av Göteborgs Stads regler för arvoden och ersättningar. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads regler för arvoden och ersättningen revideras under tredje paragrafen Arvodesberedningens uppdrag, genom att följande text läggs till: Arvodesberedningen ska bestå av en ledamot från varje parti som finns representerat i kommunfullmäktige. Ledamöterna i beredningen ska vara politiskt tillsatta men bestå av personer som inte innehar politiska uppdrag inom Göteborgs Stad, vilket inkluderar nämnder, styrelser och stiftelser. Jag har ju tomt på talarlistan här också. Bifalles kommunstyrelsens förslag? gällande inrättandet av skyddat boende och jourverksamhet i hbtq-planen

Ärende nummer 25. Redovisning av uppdrag under 2023 gällande inrättande av skyddat boende och jourverksamhet i HBTQ-planen. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen om att i enlighet med redovisat förslag om hur målen i HBTQ-planen angående inrättande av skyddat boende och jourverksamhet för våldsutsatta ska kunna verkställas senast under 2022 ta fram en tidplan, kostnadskalkyl som är inom budget samt hur, när och var återrapportering av åtgärderna kan ske, antecknas och förklaras fullgjort. Socialnämnd Centrum får i uppdrag att utifrån kommunfullmäktiges beslut om hur åtgärderna i hbtq- planen ska verkställas återkomma till kommunfullmäktige senast 30 juni 2023 med en plan för genomförandet. Här har jag en talarlista och vi börjar med Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) först. Och sedan Emma Yllivallo Altenhammar (SD), därefter. Varsågod Viktoria.

Tack så mycket ordförande och fullmäktige. Vi ser positivt på att Socialnämnd Centrum nu har folk ett skarpt uppdrag att ta fram en plan för genomförandet utav det här. Men jag tycker ändå att samtliga av oss här inne kanske ska dra lite lärdom av den framtida…eller kring den framtida styrningen utav den här staden. Det var sex år sedan HBTQ planen klubbades i den här församlingen, och nu står vi här idag och pekar på en utav de konkreta sådana egentligen avbokningsbara bitarna i planen. Och fattar beslut för att vi liksom faktiskt ska komma vidare. Och det är…på något sätt så pekar det på att om vi inte pekar ut från början en tydlig ansvarig förvaltning, och faktiskt resurs sätter arbetet från början, så är det stor sannolikhet att det inte blir gjort. Så det tycker jag vi kan ta med oss nu när vi också har ytterligare har nio planer och program, som vi ska arbeta med framöver. Men sen måste det faktiskt sägas, jag brukar sällan bemöta eller kommentera SDs förslag. Men jag känner att jag här lite pedagogiskt behöver förklara för Sverigedemokraterna vad ett skyddat boende är. Det heter nämligen skyddat boende för att det är till för människor som riskerar att misshandlas, förföljas, föras ur landet eller mördas. Och det händer allt som oftast även här i vår stad. Och att då stå här och basunera ut i offentliga handlingar att vi tycker att Göteborgs stads skyddade boende för HBTQ personer ska ligga på Barlastgatan 2, i Amerika huset. Det tjänar inte sitt syfte. Så måtte ni aldrig får större inflytande över Göteborgspolitiken, för det här är livsfarligt. Tack.

Tack Viktoria. Och då är det sedan Emma Yllivallo Altenhammar (SD). Därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Emma.

Så där. Tack för ordet herr mötesordförande och kommunfullmäktige och göteborgare. Jag vill börja med yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i punkt nummer 25. I en fungerande demokrati är det väldigt viktigt att alla medborgare känner sig fria och känner sig inte rädda för att bli hotade i sin vardag. För annars kan man inte varken agera eller säga eller bara den man är. En riktad inskränkning mot en grupp är därmed ett demokratiskt hot. Och just nu är kampen mot hot, våld och hatbrott och hederskultur, en av de viktigaste frågorna som vi måste ta tag i för att kunna förbättra för HBTQ+ personers ställning i den här staden. Och därmed så är det av stor vikt att det finns möjlighet för både jourstöd och någon form av skyddad boende för den här gruppen. Och i samband med Göteborgs stad för samlokalisering och även Demokrati och medborgarservice stora satsning på regnbågshuset, så ser vi att det finns möjligheter att ha en samlokalisering för det här syftet. För vi, vi väljer att satsa och prioritera. Vi ser ju hellre att det finns ett stöd och en jourverksamhet för de utsatta. Snarare än att det finns en mötesplats eller kanske ett ställe för rekeation…rekreation, för den här gruppen. Och det är verkligen vilja och någonting att våga. Därför så vill vi se till att vi kan samlokalisera detta. Tack.

Tack Emma. Då är det Bosse Parbring (MP). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Bosse.

Tack ordförande, fullmäktige. I november så invigdes äntligen Regnbågshuset i Göteborg. Det tog sex år att få till Regnbågshuset som en av de åtgärder som kommunfullmäktige beslutade om när HBTQ planen antogs 2017. Alliansens bristande styrning och strama budget gjorde att det drog ut på tiden. Det var tack vare att vi i den rödgröna dåvarande oppositionen tryckte på, som det till slut blev verklighet. En annan åtgärd i planen som har gått i långbänk är just det här ärendet. Uppdraget att inrätta ett skyddat boende och inrätta en jourverksamhet för HBTQI personer. Ärendet var uppe här i kommunfullmäktige för drygt ett år sedan då vi gav ett förnyat uppdrag efter att stadsledningskontoret utrett frågan. Ett skyddat boende för alla våldsutsatta, inklusive HBTQI personer och att höja HBTQI kompetensen i jourverksamheten, det beslutade vi om då. Detta skulle verkställas under förra året. Har det hänt något sedan dess? Nej, tyvärr alldeles för lite. Det är många om och men och det går inte i hanteringen från den ansvariga nämnden Socialnämnds Centrum. Och även här ser vi en alldeles för dålig styrning från det tidigare borgerliga styret. Följsamheten gentemot kommunfullmäktiges beslut kunde varit betydligt bättre. Därför är det bra att stadsledningskontoret nu föreslår att kommunfullmäktige ger ett förnyat uppdrag så att denna insats HBTQ planen kan bli verklighet. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Bosse. Då är det Kristina Bergman Alme (L). Därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande. Ja, det har ju då tillkommit de här fem lägenheterna, med då ett skalskydd. Och det som är det väldigt positiva med de lägenheterna är att de är insprängda i ett annat boende. Så man vet liksom inte som besökare varför någon behöver komma till denna plats. Det kan vara därför att man ska hälsa på någon annan. Det kan vara därför att man är där lite på kort tid eller av andra skäl. Så jag vill verkligen anknyta till det som Viktoria sa innan. Att jourverksamhet och skyddat boende det är liksom ingenting som man bara knör in någon annanstans. Särskilt inte i en verksamhet som man har kämpat väldigt länge för att få till med olika typer av liksom möjligheter till mötesplatser. Så utifrån detta, bifall kommunstyrelsen. Avslag SD.

Tack Kristina. Och då är det Bettan Andersson (V). Varsågod Bettan.

Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Avslag på Sverigedemokraternas förslag eller Sverigedemokraternas yrkande. Ja, det har sagts mycket klokt men jag kan också bara fylla i att det här är en ett ärende som faktiskt har misskötts under många år. Och det är väldigt, väldigt bra att det äntligen ligger här nu på bordet, och nu kommer det att hända någonting i frågan. Tack.

Tack Bettan. Och då har vi Jessica Blixt från D. Varsågod Jessica.

Tack ordförande och åhörare. Ja, jag ska bara instämma i vad de andra har sagt här. Vi glada att det här äntligen är på plats och nu hoppas vi att det händer någonting. För det här arbetet är viktigt, det är vi ju alla överens om. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på SDs yrkande.

Tack Jessica. Och jag har tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigbehandlat? Under överläggningarna så har Emma Ylivallo Altenhammar (SD) att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Bosse Parbring (MP), Kristina Bergman Alme (L), Bettan Andersson (V), Jessica Blixt (D) bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Emma Ylivallo Altenhammar (SD)? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. uppdrag gällande utredning om införandet av en mer kostnadseffektiv myndighetsutövning

Då går vi till ärende nummer 26. Det är ju redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag gällande utredning om införande av en mer kostnadseffektiv myndighetsutövning. Kommunstyrelsen föreslår att Redovisning av uppdraget till kommunstyrelsen från kommunfullmäktiges budget 2022 om att utreda införandet av en mer kostnadseffektiv myndighetsutövning, exempelvis ökad automatisering, antecknas och förklaras fullgjort. Vi har tomt på talarlistan. Bifalles kommunstyrelsens förslag? cykelförmånen i den del som avser hyra av cykel

Ärende nummer 27. Redovisning av uppdraget att se över cykelförmånen i den del som avser hyra av cykel. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads anställda ska ha möjlighet att hyra cykel med bruttolöneavdrag. Förmånsportalleverantörens cykelerbjudande avseende hyra av cykel ska gälla för Göteborgs Stads anställda. Även här har jag tomt på talarlistan. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Inköpscentralen kan användas som grossist vid krissituationer

Ärende nummer 28. Redovisning av uppdrag att utreda om inköpscentral...centralen kan användas som grossist vid krissituationer. Kommunstyrelsen föreslår att Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2022 till inköp och upphandlingsnämnden att, tillsammans med kommunstyrelsen, utreda frågan om Inköpscentralen ska kunna fungera som grossist för Göteborgs Stad för att minska startsträckan för samordning av varuinköp vid krissituationer, antecknas och förklaras fullgjort. Även här har jag tomt talarlistan. Bifalles kommunstyrelsens förslag? lämpliga tomställda eller lågt nyttjade fastigheter som skulle kunna konverteras till studentbostäder

Ärende nummer 29. Redovisning av uppdrag att identifiera lämpliga tomställda eller lågt nyttjande fastigheter som skulle kunna konverteras till studentbostäder. Kommunstyrelsen föreslår att fastighetsnämnden och efter årsskiftet 2022-2023 exploateringsnämnden, ges i uppdrag att vi utredning om avyttring av kommunägda bebyggda fastigheter särskilt beakta möjligheten att kommentera byggnadens användning för studentlägenheter för avyttring. Och här har vi en talarlista. Börja med Mattias Tykesson (M). Därefter Johannes Hulter (S). Varsågod Mattias.

Tack så mycket ordförande, fullmäktigeledamöter och eventuella åhörare. Göteborg är en stad med många studenter. Med lärosäten som Göteborgs universitet och Chalmers så samlar staden tusentals studenter. Om det är 60 000, om inte fler. Men för att kalla Göteborg en framträdande och attraktiv studentstad så krävs att vi får bukt med den beryktade studentbostadsbristen. Varje år så får vi rapporter om studenter som i värsta fall tvingas tacka nej till utbildningar i Göteborg, på grund av att man inte får tag i någon bostad. Och det är inte värdigt om man vill kalla Göteborg för en studentstad. Och det vill vi ju kunna göra. Så det finns en hel del att jobba på. På ett nationellt plan så kan man ju diskutera lagstiftningen, bullerregler, olika anpassningar som gör det dyrt att bygga. Måste studentlägenheter exempelvis förses med enorma badrum och breda dörrar och hiss i fastigheten, bara för att nämna några detaljer. Men det är nationellt. Lokalt så behöver vi fortsätta bygga nytt, så väl som att se över befintliga kommunala byggnader som skulle kunna konverteras till studentbostäder. Och det är det sistnämnda här som vårt tilläggsyrkande i kommunstyrelsen handlar om. Så snart en avyttring av exempelvis ett uttjänt äldreboende sker, och det sker, bör man systematiskt pröva möjligheten till konvertering, och ge kommunstyrelsen en tydlig bild av aktuellt läge. Och på så sätt kan den här processen ske snabbare och mer effektivt. Jag vill yrka bifall till tilläggsyrkandet från M, D och L i kommunstyrelsen. Tack.

Tack Mattias. Och då är det Johannes Hulter (S). Därefter Hans Arby (C). Varsågod Johannes.

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Det är skönt att det finns sådan enighet tycker jag i denna salen, kring att det är viktigt med studentbostäder. Att vi måste till att bygga mycket studentbostäder. Och jag ser fram emot att kroka arm med alla som vill göra det i stadsbyggnadsnämnden. Och det är jättebra. Det som är viktigt då, det är att man då prioriterar stadens resurser och sätter dem. Ser till att vi satsar på att planera fram nya studentbostäder. För fram dem på olika sätt. Och det beskrivs ju väldigt bra, hur det sker, i tjänsteutlåtanden som jag förutsätter att ni har läst. Det är inte genom att slänga på ännu massa fler uppdrag och så. Även om man då, det verkar liksom, att man visar handlingskraft kanske. Men det är bättre att de får jobba precis som de har beskrivit att de gör förvaltningen, att vi faktiskt får tag i det här. Vi trycker ju på politiskt där. Så därför gillar vi inte det här tilläggsyrkandet helt enkelt tror jag att vi klarar oss bättre utan det. Tack så mycket.

Tack Johannes. Och då är det Hans Arby (C). Därefter Hanna Klang (V). Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Tillägget från M, D och L och passa på och se om det går att konvertera fastigheter som man tänker avyttra. Om man kan göra…använda de till studentbostäder så är det verkligen bra. Att verkligen då se till att det sker också. Jag är övertygad om att mina kollegor i exploateringsnämnden från alla partier är gärna med och bidrar att göra det lättare att få tag i boende för alla som vill läsa här i Göteborg. Det finns ju ett parti som på riksplanet alltid pratar om att vända på alla stenar. Och det tror jag man behöver ju här också. Inte bara säga att vi ska bara bygga nytt. Har vi chans att skapa 10, 20, 30 bostäder här och där, så ska vi verkligen passa på att göra det. Som alla vet också har Centerpartiet föreslagit att bygga 1000 studentbostäder på Heden, när vi ändå ska ta hand om Heden som exempel. Så jag yrkar bifall på KS förslag, inklusive då tilläggsyrkandet från M, L, D. Tack.

Tack Hans. Då är det Hanna Klang (V). Därefter Parisa Rezaeivar (S). Varsågod Hanna.

Tack ordförande. Ja, precis som Johannes här, så förstår jag inte riktigt vad man vill åstadkomma. Stadsledningskontoret gör ju det här bedömningen att det finns en fungerande process för det här redan. Och det man verkar vilja göra är att skicka uppdrag till förvaltningen som redan utförd. Det är rätt onödigt slöseri med resurser och allas vår tid och energi, att sysselsätta sig med den här typen av yrkanden. Och vi yrkar då på avslag till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Hanna. Då är det Parisa. Därefter Patrik Höstmad (D).

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige, åhörare. Från Socialdemokraterna jag vill yrka bifall till statsledningskontorets förslag och avslag till tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Tack.

Tack Parisa. Och då är det Patrik Höstmad (D) och därefter Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod Patrik.

Tack. Ja, det här ärendet handlade ju egentligen om att identifiera fastigheten, helt enkelt. Det här är en fastighet, det här är en fastighet, det här är en fastighet. Som skulle kunna då konverteras till studentbostäder. Det har inte stadsledningskontoret riktigt kunnat klara av, så de istället skriver processerna som finns. Bra så. Men vi känner att det är vissa delar då som behöver på något vis förtydligas. När det gäller den här processen om att vid avyttring pröva om det ska kunna användas som studentbostäder, så står det i tjänsteutlåtande att det går är möjligt att göra den prövningen men det finns ingenting som säkerställer att den sker. Så det här yrkandet handlar helt enkelt om att vi exploateringsnämnden ser till att tänka en tanke. Skulle det här vara lämpligt för studentbostäder och särskilt beakta det, ja eller nej. Så att den prövningen helt enkelt görs. För det fanns ingenting som säkerställde den. Sen när det gäller det andra delen som handlar om att redovisa de byggnader som står tomställd idag. Så vet vi att vi har rätt mycket tomställd lokaler i Göteborg. Vi kan fundera sen på hur vi utformar hyresmodellen och var fastigheterna ska hamna när de tomställs och så vidare. För när vi får…har fått dem till fastighetsnämnden för avyttring. Då får vi oftast en redovisning, har stått tomställd i fem år. Har stått tomställd i sex år och så tomställd i två år. Vi har ingenting som gör att det snabbt går över till ett ställningstagande om vi kan använda den här byggnaderna till någonting annat. Utan det är en väldigt seg process. Och vi vill gärna nu se en helhetsbild över staden. Hur mycket tomställda lokaler har vi? Det kan leda sedan till att vi lägger mycket skarpare uppdrag för att liksom verkligen ta tag i det här problemet. För det här tickar ju kostnader för välfärden. Och jag tror att det i alla fall finns några partier som sätter den först. Tack för mig.

Tack Patrik. Och då är det Ann Catrin Fogelgren (L). Därefter Samuel Bråse (KD). Varsågod Ann Catrin.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. Ja, det mesta har sagts här nu och Patrik speciellt tog precis upp det som jag också hade funderingar på när man läser tjänsteutlåtande. Trots att vi har ett konstant byggande av studentbostäder, så är bristen fortsatt stor. Och flera av oss här har deltagit på studentforum. Vi har också i andra sammanhang diskuterat med studenterna om deras bostadssituation. Vi har hört om dyra andrahandslägenheter och som studenter som sagt nej till utbildningsplatser på grund av att man har saknat ett boende. Och även nyproduktion av studentbostäder är ju oftast ganska dyr, även om reglerna för studentbostäder ju är annorlunda än för ordinärt boende. Så därför så behöver vi se över alla möjligheter vi kan för att hitta lösningar som ger fler bostäder till stadens studenter. Och en av de här möjligheterna är ju precis att titta på hur studentbostäder kan tillkomma med en konvertering av tomställda kommunala fastigheter. Och jag tycker faktiskt att man kan göra flera saker samtidigt. Det ena utesluter ju inte det andra. Och precis som det står i TU, så är det ju faktiskt så att man inte, när den ska avyttras då, så är det inte helt säkert att även användning om studentbostäder prövas då, det är tjänsteutlåtande. Men det är ju precis det vi vill säkerställa att en prövning sker. För att vi ska få möjlighet att avgöra om vi kan konvertera till studentbostäder. Som ofta är en väldigt enkel väg att kunna öka studentbostäderna i staden. Så att med detta så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag för tilläggsyrkandet och fler bostäder till studenterna.

Tack Ann Catrin. Och då är det så Samuel Bråse (KD). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Samuel.

Ja, hej. Jag skulle vilja bara säga att det här är mitt första…första gången jag är uppe här i talarstolen. Samuel Bråse heter jag och representerar KD. Kära ledamöter, åhörare och ni som tittar där hemma. För snart åtta år sedan blev jag antagen till Chalmers. Kommer inte härifrån utan längre upp i Bohuslän. Och det kändes ju väldigt roligt givetvis. Men situationen var ju inte lika roligt när man väl skulle flytta hit och insåg att det var uppemot åtta års kö för att hitta något boende via ett hyreskontrakt. Så jag fick börja med att sova hos kompisar och så vidare. Och tack vare en sparad kassa och snälla föräldrar kunde jag därmed köpa mitt första boende. Men alla är ju verkligen inte lika lyckligt lottade för att…så att man kan göra detta. Med snittålder på över sex år för att komma…få ett boende via boplats. Så gör detta att folk väljer bort att studera här. Framtiden för Göteborg är ljus. Vi har många företag som satsar stort här. Med nya fabriker och industrier som kör. Och då, för att de ska kunna komma hit, så måste ju våra studenter också studera här för att därefter kunna fylla på på arbetsmarknaden, som det är ett sådant stort behov av. Så för att Chalmers och GU ska kunna lära upp våra framtida läkare, ingenjörer, sjökaptener, socionomer, så måste vi göra mer för att minska de här sex åren. Så att folk kan få sin plats och inte behöva förlita sig på svartkontrakt, bo i fjärde hand och annat. Och då kan mer göra annat… då kan vi göra mer här i Göteborg. Och det är vårat ansvar. Så jag yrkar på bifall till tilläggsyrkandet ifrån M, L, D och KD. Tack för mig.

Tack Samuel. Då har vi Patrik Höstmad på…sist på listan från D. Varsågod Patrik.

Jag ska bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag då, som innefattar tilläggsyrkande från M, D, L. Tack.

Då är det tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigbehandlat. Ja. Under överläggningarna yrkar Parisa Rezaeivar (S), Hannah Klang (V) avslag på kommunstyrelsens förslag. Hans Arby (C), Mattias Tykesson (M), Ann Catrine Fogelgren (L), Samuel Bråse (KD) och Patrik, bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Då anser jag att kommunstyrelsens förslag har bifallits. kommunfullmäktiges budgetmål

Då är vi på ärendet nummer 30. Fördelning av ansvar för kommunfullmäktiges budgetmål. Kommunstyrelsens föreslår att Fördelning av ansvar för kommunfullmäktiges budgetmål till nämnder och styrelser ska bli beslutad av kommunfullmäktige. Till detta så har det tillkommit två yrkanden igår. Det ena ifrån S, V och MP. Den andra är från M, L, KD och D. Och jag har gjort bedömningen utifrån de yrkanden som kommit… Yrkanden från M, L, KD och D så anser jag att som ordförande, punkten nummer 2 till 4 är ett uppdrag, vilket är ju ett nytt yrkande, som jag inte kommer ju ta upp eller släppa igenom. Punkterna 5 till 13, det är ändringen i ägardirektiv för en moderbolag som inte är behandlat, som inte har ju passerat den rätta processen. Och till min stöd för mitt ställningstagande som ordförande så hänvisar jag till femte kapitlet, paragraf 57 i kommunallagen ska ordföranden vägra lägga fram ett förslag till beslut om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks. Det är ordföranden som prövar detta. Ett ärende som fullmäktige ska besluta om ska vara berett. Och det är ordförandens propositionsordning är ovillkorlig. Så jag har ju fattat beslut om att ja, de här punkterna från 2 till 4 anser jag att det är nya uppdrag, vilket det ska vara nya yrkanden. Punkterna nummer 5 till 13 är ändringar i ägardirektiv som inte hör hemma i det här yrkandet. Jag lämnar ordet till Axel Josefson (M). Varsågod. Axel Josefson (M Tack för det ordförande, fullmäktige och göteborgare. Ja, jag beklagar ordförandes beslut. Jag tycker det är tråkigt att vi inte får lov att ta upp de här yrkandena. Mig veterligen så är det ytterst sällan som detta händer. Jag tänker väl inte gå in i polemik mot ordförande utan jag accepterar ordförandens beslut här. Och jag vill därför yrka på återremiss på det här ärendet. För att kunna justera de uppdrag så att de här målen kan nås. Så det är mitt yrkande. Tack.

Tack Axel. Och då är det Daniel Bernmar (V). Därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till yrkandet från S, V och MP i kommunfullmäktige. Ni undrar säkert hur kommer det sig att vi har ett nytt yrkande här som inte stämmer helt överens med kommunstyrelsen och vad som har ändrats. Jo, men det är ju två nämnder som har ansvar enligt de reglemente vi har fastslagit här, men som hade på ett felaktigt sätt fallit bort eller blivit tilldelade fel plats helt enkelt i målstyrningen. Och då har vi korrigerat det. Sen vill jag ändå ta upp den här frågan nu om återremiss. Det här ärendet är ju ett ärende som vi tidigare historiskt bara hanterat i kommunstyrelsen. Därför att det är ju en uppsikts prisfråga som vi ska behandla. Där uppdraget ska delas ut för att samordna arbetet av en redan beslutad budget. Så normala fall så kommer det inte ens upp till kommunfullmäktige. Nu valde ju vi att i demokratisk anda ta upp det i kommunfullmäktige. Då vill jag säga att det är olyckligt att med hänvisning till att man själv har lagt fram olagliga förslag, som jag tror ni är fullt medvetna om inte är lagliga. Och där ordförande har en plikt att stoppa förslagen från att läggas fram enligt kommunallagen, precis som han citerade. Att ni då med hänvisning till det ska återremittera det och därmed fördröja processen ytterligare. Det känns som att vi nu sitter i ett läge där högeroppositionen mest är ute för att obstruera, snarare än debattera sak och innehåll. Jag beklagar det. Det hade varit mycket bättre om vi hade haft den politiska debatten här och nu istället för att hålla på och pingpong bollar fram och tillbaka, när det är uppenbart att det är ni själva som har gjort fel. Så jag skulle vilja vädja till er att vi kommer till beslut idag. Och att vi kan fastställa vi kan nämnder som har vilka uppdrag. I de delarna tror jag nämligen inte att vi är har olika uppfattningar. För ert yrkande var egentligen, i de delarna, var ju i princip identisk med vårat. Förutom de här nu snabba korrigeringar som vi har gjort. Som egentligen var redaktionella, där vi hade missat helt i enlighet med fullmäktiges uppfattning, saker som nämnder har ansvar för enligt reglementena. Nu är det korrigerat. Det är inga konstigheter. Det är en enkel målstyrningsprincip. Så låt oss fatta det beslutet idag så vi kan komma vidare med det. Sen kan vi diskutera de andra politiska sakfrågorna i god ordning och vid rätt på rätt plats. Tack.

Tack Daniel. Då är det Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande och fullmäktigemöter. Jag beklagar också för fördröjning utav det här ärendet. Ja, jag har verkligen kikat igenom erat yrkande och vårt yrkande. De är identiska, bortsett från två saker. Och det är ju den justering ni gjort. Precis om Daniel Bernmar (V)…Dels att hemlöshetsuppdraget hamnar hos exploateringsnämnden. Och det tror jag alla överens om, det är de som jobbar med de frågorna. Och det andra är att kulturnämnden också får ett uppdrag att jobba… att minska segregationen i Göteborg. Det är de skillnader som är. I övrigt är de helt identiska. Vi har samma, ni har samma. Den förändringen skulle ni kunna göra i talarstolen här och nu. Och så fattar vi beslut här och nu. Jag yrkar bifall till S, V, MPs yrkande i kommunfullmäktige.

Tack Jonas. Och då har jag tomt på talarlistan. Och det finns…under överläggningen så har…nu ska vi se. Då är det Daniel Bernmar (V), Jonas Attenius (S) bifall till yrkande från S, V och MP den 25 januari 2023. Axel Josefsson (S) återremiss till kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst 1/3 av de närvarande ledamöterna. Det vill säga 27 ledamöter om detta inte har gjorts tidigare. Godkännes denna propositionsordning? Då ska vi se. Godkänns denna propositionsordning? Beslut…ja, absolut.

Jag kanske hörde fel där men jag tyckte om återremissen skulle falla, så skulle du ställa proposition på kommunstyrelsens förslag. Vi har yrkat bifall till S, V, MPs yrkande i kommunfullmäktige. Det var väl det jag funderade på. Jag kanske hörde tokigt.

Jag ska upprepa och vara tydligare. Om den senare bifalles ställer jag proposition på yrkande från S, V och MP. Och då är det frågan…beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Avgöra ärendet idag? Jag finner att fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag, Votering är begärd och skall verkställas. Det verkar som alla är här. Och då är det Ja för ärendets avgörande idag. Och Nej för återremiss. Är det korrekt uppfattat? Då startar jag omröstningen. Då stoppar jag. Det Marina…det gick, det lyckades. Då stoppar jag omröstningen. Och då är det 40 Ja för avgörande idag och 29 för återremiss. 12 avstår. Därmed så blir ju med minoritetsåterremiss på 27 ledamöter då, så blir ju ärendet återremitterat. framdrift i arbetet med uppdrag om att avskaffa p-avgifter på personalparkeringar i ytterområden

Då går vi till ärende nummer 31. Återrapportering gällande undersökning av framdrift i arbetet med uppdrag om att avskaffa p-avgifter på personalparkeringar i ytterområden. Kommunstyrelsen föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att avbryta uppdraget att avskaffa p- avgifter på personalparkering i ytterområdet. Och där har vi en talarlista och vi börjar med Martin Wannholt (D). Därefter Hans Arby (C). Varsågod Martin.

Tack. Jo, det var ju en återrapportering bara. Vi yrkar ju bifall till tjänsteutlåtandet och inte det här yrkandet nu, från den här majoriteten som har blivit i några ärenden idag. Det vill säga alla de röda och jätterörda och med centern. Och då vill jag vända mig till här Socialdemokraterna. Där framme sitter Jonas Attenius (S). Vi var överens, Demokrater och Socialdemokrater, att ta bort det här som Kia Andreasson, Anneli Hulthén och några införde. Det vill säga med en extra beskattning för vår välfärdspersonal i förorten. Där vi ibland har svårt att rekrytera för att det ligger långt ut. Och det är dålig kollektivtrafik. Man kanske är skild, har barnen ena veckan och måste ha bilen den veckan. Och så vidare. Och så ska vi pungslå med 400 kronor till. Och på en inkomst i de här lägena, så blir det ju en rätt kraftig kommunal skattehöjning helt i onödan. Och det var vi överens med Socialdemokraterna förra mandatperioden, när ni inte satt fast i Vänsterns och Miljöpartiets gagn. Så lade vi det yrkandet. Och ni kändes jättepositiva. Vad bra, vi ska göra bättre förutsättningar för att vår välfärdspersonal. Vi ska inte hitta på dumheter och straffa som inte leder någon vart. Nu är det ju så att vi ser på några ställen runt om i stan, skolgårdar som stått…eller personalparkeringen som står tomma. Och man ställer sig på gatan, för där är det gratis. Och så ska man gå längre. Eller någon pendelparkering. Och ni var för det här förslaget. Och så förhandlar ni bort det. Det hade varit så enkelt för er att stå fast vid detta. För vi pratar om vår välfärdspersonal längst ute. Men vi ser nu med oro. Nu kom personalparkeringen idag. I tisdags öppnades porten vidgav… på vid gavel för att Ibn Rushd ska kunna söka bidrag igen. Alltså på punkt efter punkt släpper ni nu efter i de förhandlingar. Det måste vara från socialdemokratisk synpunkt, några av de mest oväntade förhandlingsresultatet, med tanke på vad ni har stått för i förra mandatperioden och vad ni har stått för i valrörelsen. Det känns inte bra och jag tycker att Socialdemokraterna är skyldiga välfärdspersonal nu att förklara varför den här politiken som inte egentligen leder till någonting, annat än att fördärva livet och gör det ännu svårare för oss att rekrytera ute i förorterna, till våra förskolor, till hemtjänsten, till våra skolor. Varför backar ni på detta? Tack. Tack Martin. Och då är det Hans Arby (C). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Men jag håller ju med om att det inte är rimligt att personal som måste ta bilen till jobbet för att man jobbar i ytterområden, att de ska betala lika mycket som de som jobbar i innerstaden. Där det är mer ont om plats och dyrare p-platser och det finns mer att välja på. Och det är ju det som återspeglar sig också då i marknadsvärdet som Skatteverket tittar på. Och stan kan inte ta mindre betalt av anställda än vad marknadsvärdet är, för då kan man ju bli få förmånsbeskattad i efterskott och så. Men det som Kommunstyrelsens förslag i praktiken innebär, det ju att man ändrar inriktning på uppdraget. Alltså, och en differentiering kan ju betyda att det blir mycket billigare i ytterstaden och lite dyrare i innerstaden. Just därför att efterfrågan på parkering är högre och det finns mycket mer att välja på då. Det som nämns här också i exemplet i Stockholmsregionen, där man har tre zoner. Det kanske vi kan också ha så att det blir någon enkelt. Jag tycker också att man ska titta på att inte bara ha per månad. Just för att täcka in de här som kanske jobbar, behöver ta bilen en vecka och så vidare och sånt. Så att man inte, man tar snarare per dag. Det behöver inte bli dyrare per månad i helhet. Man tar per dag vilket också då skapar incitament att inte ta bilen när man faktiskt inte behöver, för att man ändå betalat för hela månaden då. Sen är det viktigt att titta på så att det inte blir tungt administrativt och hur man hanterar folk som jobbar på flera ställen också. Så därför är det bra att man gör en utredning på den. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Hans. Och på detta har Martin Wannholt (D) begärt en replik. Varsågod Martin.

Ja, det var fina ord men det var mer byråkrati än nöden kräver. Vi har…jag kan jag kan ta med dig på en tur i en bil eller så åker vi buss, men det är nog lämpligt med bil om vi ska komma att hinna besöka alla de här ställena. För det du tog upp med skatteeffekter och förmånsbeskattning, det vet vi ju om. Det här är utrett för länge sedan. Det finns massa ställen där det är gratis på gatan, för att det är ett sådant område, och det är rätt många områden. Där är det ju bara tar bort avgifterna direkt. Där ska du inte ens ha en låg avgift. Varför ska du ha en låg avgift? Det kommer kosta mer att administrera. Hade Centern åtminstone kunnat hittat en gemensam punkt med, med den här sidan. Att vi tar bort de avgifter som vi är hundra på, som Socialdemokraterna har varit med om och som Skatteverket inte har några som helst synpunkter på. Och sen kan man ha en utredning om att differentiera och mer marknadsanpassning i övrigt. Men vad ni gör nu är att ni skjuter hela biten framåt. Och vi har kvar det här absurda, att vi beskattar låginkomsttagare med helt hutlösa priser eftersom alternativkostnaden är noll. Och så blir det tomma parkeringar och fulla gator. Och det trodde man ju inte att Centern skulle stå bakom.

Tack Martin. Och på detta har ju en Hans Arby (C) har begärt en kontrareplik på det. Varsågod Hans.

Tack. Men jag tar gärna en roadtrip med dig, det kan vi göra. Men innebär det att du är för en differentiering. Och du förstår att det kan bli högre priser inne i centrum också. För där det är ju en rättvisa av det hela i så fall. Att det återspeglas i de olika prislägen och möjligheterna att resa. Sen behöver ju inte den här utredningen ta två år och det ligger kvar 400 kr hela den tiden. Tack.

En replik begärt av Martin Wannholt (D). Varsågod Martin.

Vi har aldrig varit emot utredningar för att titta på sakskäl i det här partiet. Och det är vi inte här heller. Problemet är att nu fortsätter ni att överbeskatta i välfärdssektorn med låga inkomster. Och detta har hållit på så länge och är så dumt. Och åka runt. Och du ska få se hur människor…människor är ju begåvade trots allt, så de gör ju inte som vi säger. Men de ställer sig på gatan då och går. Och detta ställer ni upp på och går med, med de här. Och Socialdemokraterna svänger. Alltihopa för att MP och V nu sätter agendan på fler och fler punkter. Det här är dumt.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan. Och då är det Karin Pleijel (MP) först. Och därefter Eva Flyborg (L). Varsågod Karin.

Det kanske finns sakskäl också Martin Wannholt (D). Och för att använda dina egna ord, vi ska inte fördärva livet på dem som lever idag i Göteborg, eller som arbetar idag i Göteborg, och inte för dem som ska leva här i framtiden heller. Och då är trafikfrågan en viktig sådan. Och kollektivtrafiken och cykel är centralt för att man ska kunna komma fram i stan och att minska trängseln, minska buller och få ner utsläpp. Och klimatmålen ska vi nå och parkeringsavgiften är ett viktigt redskap i den frågan. Och därför behöver vi både ta hänsyn till vad vi vill nå med våra parkeringsavgifter, vad det vill få för effekt, och ta hänsyn till dem som arbetar i områden där det inte är lätt att ta sig med kollektivtrafik. För det kan verkligen vara ett skäl att sänka parkeringsavgiften på vissa ställen och differentiera den som Hans Arby från Centerpartiet sa här. Det är ju det vi vill titta på. Hur kan man få detta så att vi både tar hänsyn till de som arbetar där här och nu. Och för att vi får en utveckling i trafiksituationen i Göteborg som är hållbar.

Tack Karin. Martin Wannholt (D) har begärt replik på detta. Varsågod Martin.

Ja, jag tycker det är fult argumentation. Att använda välfärdspersonal som… Jag känner inte en enda människa i denna stad som jobbar i välfärden som tar bilen för att det är roligt att köra bil. Man tar ju den för att man måste. Det är dyrt som det är. Alternativkostnaden är noll. Du har hållit på och stått för i ditt parti att ta ut 400 kr. Räkna på det extra kommunalskatt på de här lönerna. Och nu skulle vi få stopp på det här med hjälp av Socialdemokraterna och, och, och det de övriga allianspartierna, eller vissa av dem i alla fall. Och nu svänger ni i alltihopa och ska fortsätta. Vi är inte emot utredning om differentiering om det behövs mer. Majorna framstår ju som väldigt billig parkering till exempel, kan jag skicka med, för de som har parkerat där. Men, men Karin, varför ska ni ge er på dem? Och du använder nästan dem som ett… När det inte finns kollektivtrafik, du kan inte trolla. Miljöpartiet var inte med oss i regionen när vi försökte underlätta med korten som man får 30 klipp istället, så man kan variera bilen när du måste och bussen. Det har blivit en liten förbättring men inte tillräckligt med de prisskillnaderna. Varför ger ni er på takpengar från välfärdspersonalen?

Tack Martin. Och på detta har ju Karin Pleijel (MP) begärt en kontrareplik. Varsågod Karin.

Fast vad är du emot då? För det här handlar ju om en utredning om differentiering. Det är ju just det, det handlar om.

Replik av Martin Wannholt (D).

Det ju alldeles uppenbart att vi har en mängd parkeringar som står tomma. Personalparkering och gatorna är fulla där alternativkostnaden år noll. Det behövs ingen Karin Pleijel-utredning för att säga att det ska vara 10 kr. Det ska naturligtvis vara noll.

Kontrareplik av Karin Pleijel (MP).

Ja, men om du kan utreda det så snabbt själv då, vad blir konsekvensen av att sätta 0 kr? Har du tänkt på det? Jag vet… ja du du ser ett perspektiv och jag tycker det är väldigt viktigt perspektiv, att personalen ska kunna komma fram där det inte finns kollektivtrafik och att vi ska underlätta för det. Det, det tycker jag är viktigt. Men, men vad är konsekvensen av att du utan att…eller har gjort det med din egen utredning då. Jag vill höra den konsekvensen.

Replik av Martin Wannholt (D. Varsågod Martin.

Jag undrar hur långt från verkligheten vi befinner oss här. Konsekvensen är jätteenkel Karin, jag sa det tidigare. Jag känner ingen människa i de här inkomstlägena, i de här…i vår välfärd, som tar bilen för nöjes skull. De som åker bil, de är för att de måste. Idag står de på villagatorna till exempel. Eller på en pendelparkering och så får de gå lite extra för personalparkering bli tom. Så att skillnaden är ju inte att det blir fel. Du inducerade att du skulle tro att det skulle öka bilismen. Så är det inte. Utan den bilismen, de som åker idag för att de måste för att de jobbar på det stället. De kommer naturligtvis ställa sig på personalparkeringen istället för att uppta platser på pendelparkering och villagator.

Kontrareplik av Karin Pleijel (MP).

Ja, det står ju en antydan om vad konsekvensen blir av att bara säga; ja men vi nollade där. Vi sätter 0 kr. Vad då…då är det så att det kommer bli svårt att titta på prisbilden upp då…Det kommer påverka prisbilden i staden i övrigt om vi bara säger, ja men här är det viktigt, här är det behjärtansvärt och här så. Vi behöver ta ett helhetsgrepp för att det inte ska få oönskade konsekvenser. Men jag tycker det är viktigt att vi tar hänsyn till dem som verkligen behöver bilen i jobbet. Och det ska gå… vara med i den här utredningen.

Tack Karin. Tillbaka till talarlistan. Jag tänkte innan vi…jag lämnar ordet till Eva Flyborg (L), så vädjar vi från presidiet till er alla, att har ni sagt det en gång det som ni vill säga så, så kan vi spara lite tid på att försöka eftersträva att bli färdiga ikväll även med motionerna. Men självklart så får ni ta den tiden ni behöver. Det ska vi inte hindra. Då går vi…jag lämnar ordet till Eva Flyborg (L). Därefter Johan Zandin (V). Varsågod Eva.

Tack herr ordförande. Då ska jag vara snabb. Jag kan väl bara börja med att säga så här att ingen, absolut ingen idag tar bilen för nöjes skull i Göteborgs stad. Så mycket som vi håller på och gräver upp och leder om. Så att det kan vi väl ändå vara överens om. Ja, hörni. Göteborgs stad har ju faktiskt verksamheter över hela staden. De som är förlagda i centrum har ofta goda kollektiva kommunikationer. Men i ytterområdena så är ju kollektivtrafiken mer glest och inte alltid faktiskt ett alternativ, som vi kanske kan vara överens om här i hela den här salen. Särskilt då behöver man kunna ta sin bil, hör och häpna, till dessa verksamheter och inte straffas för att man jobbar i ett ytterområde. För det här gäller ju ofta personal i förskola, grundskola, äldreomsorg och funktionsstöd. Särskilt då det ofta i ytterområdena finns billig eller helt gratis parkering alldeles intill. Så blir ju det här förslaget lite konstigt. Det medför ju bara, precis som Martin Wannholt (D) förtjänstfullt sa tidigare, att personalen tar upp plats för boende och andra besökare på gator och andra ställen intill. Vi behöver inte lägga ytterligare ekonomisk eller tidsmässig båda på den personal som arbetar i ytterområdena. Det är redan idag svårt att rekrytera personal till de här verksamheterna. Nej vi borde, det bästa vore ju faktiskt att helt ta bort p-avgifterna på alla personalparkeringen i ytterområdena så vidare det inte innebär en förmånsbeskattning. Det tror jag inte att det gör. Bifall till S, L, Ks utlåtande, tror jag väl att jag kan formulera mig herr ordförande. Tack.

Tack Eva. Och då går ordet till Johan Zandin (V). Därefter vidare efter Toni Orsulic (M). Varsågod Johan.

Tack så mycket. Jag ska börja med att påminna om att det finns väldigt många låginkomsttagare i Göteborg som överhuvudtaget inte har bil, på grund av att de här lönerna som borgarsidan var så upprörda över i början av mötet. Att de är låga, inte ens möjliggör att man har en bil. Bara en liten påminnelse om det. Sen verkar ju alla här vara överens om att vi kan inte ha samma p-avgifter på personalparkering här i hela staden. Bland annat av skatteskäl men också av tillgång och efterfråge skäl. Vi kan inte ha väldigt låga priser i centrala stan. Det är inte heller rimligt av klimatskäl att vi sponsrar vår personal med gratis parkering på ställen där det finns bra kollektivtrafik. Problemet är ju att det finns ställen med bra kollektivtrafik även i yttersstan. Nu har jag inte den exakta kartan framför mig, men vi kan ju ta ett ställe som Amhult centrum till exempel. Fantastiskt bra kollektivtrafik, pendelparkeringar finns det där också tror jag. Just för att det är bra kollektivtrafik. Så att vi kan inte bara säga 0 kr i hela Göteborgs ytterstad. Vi behöver utreda vilka geografiska områden ska omfattas. Hur många olika nivåer ska vi ha. Här verkar ena sidan föreslå två nivåer. 400 kr eller 0 kr. I Stockholm har man tre nivåer. Det kanske är bra. Kanske vi ska vi ha fyra, kanske ska vi ha fem. Vad vet jag. Och vilka nivåer ska de ligga på då? Läser man tjänstemännens handlingar, så ser man att sätter man en nollavgift, då har man inte kvar någon finansiering för att sköta ordning och reda på de här parkeringsplatserna. Om vi inte tar ut någon avgift som dagens system ser ut, då kommer vi inte heller ha något parkeringsbolag som åker dit och kollar att det är rätt bilar som står på parkeringen. Det tror jag inte någon vill ha. En stor gratisparkering utanför varje grundskola för alla göteborgare. Så att ska vi kunna åstadkomma den kontrollen så behöver den finansiera. Så att det är ett antal olika saker som behöver tittas på. Men ingen här tycker ju det är bra att alla står på en pendelparkering eller en gratis parkering bredvid, och vi har en tom personalparkering. Det är ju ingen som försvarar status quo på det sättet. Utan vi vill ju utreda. Men det är inte så lätt att vi bara kan ta av Wannholts färdiga utredning och säga, sätt noll överallt i ytterstan. Tack.

Tack Johan. Och då är det Toni Orsulic (M). Därefter Marina Johansson (S). Varsågod Toni.

Ordförande, jag vill börja med att yrka avslag på KS förslaget som är S, V, MP och C. Och bifall till stadsledningskontorets förslag i kommunstyrelsen. Bilar är inte billigt att åka. Det är ingen som gör det för nöjes skull när de ska till jobben. Framför allt välfärdspersonalen i ytterområdena. Att då ta ytterligare 400 kr när det är gratis att stå på gatan, det är helt orimligt. Mycket av detta handlar om att naturligtvis vänstern vill ha in så mycket pengar som möjligt och Miljöpartiet ogillar bilar. Det är två klassiska. Jag har sagt det många gånger tidigare och jag kommer fortsätta upprepa dem. När det gäller det här om att ingen skulle kolla till bilarna som står där, om man inte har någon avgift. Det finns något sedan många, många, många år tillbaka i bevakningsbranschen som kallas nollavtal. Det innebär att de åker dit och de får pengarna från de bilarna de bötfäller. Funnits många år. Så det är ingen fara med det heller. Man måste komma ihåg att detta handlar om att underlätta för en hel del människor när det gäller välfärdspersonal, vårdpersonal, lärare och skolor och så vidare. Just att inte belasta dem ytterligare med en kostnad. Tack för ordet.

Tack Toni. Och på detta har ju Hans Arby (C) och därefter Karin Pleijel (MP) begärt replik. Varsågod Hans.

Tack. Det handlar ju inte om att det ska kosta 400 kr. Det är inte det vi säger. Vi säger att vi ska titta på en differentiering så vi får ännu mer rättvist. Det kanske blir väldigt lite eller kanske till och med bli noll där ute. Fast då har vi tittat över så det blir en riktig differentiering. Det är ju det det handlar om. Det där förslaget att bara ta bort liksom i ytterområdet, den definitionen och resten var kvar 400 kr är kanske lite för grovt. Då är det bättre att få en riktig och rättvis differentiering. Tack.

Tack Hans. Då är det Karin Pleijel (MP). En replik.

Ja, Toni Orsulic (M), du gillar att säga att MP ogillar bilar. Men du får istället vänja dig vid att säga att MP ogillar att bilar ska vara precis överallt. För i är många ställen så kan det handla om att välja att göra en stad för människor eller göra en stad för bilar. Och i det läget så är det centrum av staden, det tycker vi ska vara för människor. Bilen är fantastiskt på många sätt och vis men vi måste vara varsamma eftersom vi har en stad som växer. Och om vi då oreflekterat skapar fler möjligheter för bilen att ta plats, då blir det mindre plats för människor. Därför behöver man alltid ha den kritiska tanken. Så ändra ditt uttryckssätt om vad Miljöpartiet tycker om bilar. Tack.

Tack Karin. Och då är vi tillbaka i talarlistan. Där Marina Johansson (S) först. Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Marina.

Ja, tack så mycket fullmäktige, åhörare. Jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Och ni hör på debatten här så framstår det som ganska märkligt, för vi går ju faktiskt vidare. Vi vill ju fortsätta jobba med frågan och hitta en bra lösning ur allas perspektiv. Och inte minst utifrån personalens perspektiv. Ni gör ju ingenting. Ni går ju inte vidare. Ni skrev ett yttrande. Med yttrande kommer man inte så långt. Så att jag tycker det är väldigt märklig debatt här. Vi vill gå vidare och titta på vad kan man göra för att få fram differentierade parkeringsavgifter. Ni gör ju ingenting, ni pratar bara. Tack.

Tack Marina. Och då är det Martin Wannholt (D) som begärt en replik på detta.

Ja, det får ju finnas gränser för hur man kan uttrycka sig även från Socialdemokraterna i detta forum. Ni har ju varit med och skrivit det här yrkandet. Det var alldeles glasklart. Där det är noll så ska det bort. Det uppdraget ligger, det har inte genomförts. För att man har komplicerat det är på nästan aktivistnivå, känns det som. Det är ju inte genomförs, det glasklart. Jag sa inledningsvis här, vi har inget emot att stötta en utredning om ytterligare differentiering i övriga delar av stan. Det får ni jättegärna utreda. Men vårt yrkande tillsammans med dig Marina och Jonas Attenius (S), det var glasklart. Där det är noll om man står på gatan eller på pendelparkeringen, där skulle vi ta bort dem. Det uppdraget gick. Det är p-bolaget och andra som ska genomfört det. De vägrar. Det, det är ren aktivism känns det ju som. Så att, vi hade ett yrkande. Ni stod för det. Nu står ni inte för det och det är jättesynd.

Tack Martin. En kontrareplik av Marina Johansson (S). Varsågod Marina.

Ja men nu är det ju så att, att det faktiskt krävs en vidareutredning. Och SRK har ju bett eller skrivit väldigt tydligt, vill man gå vidare behövs en ny utredning, fortsätta med det. Och det är det vi gör här nu. Och ni gör ingenting. Ni har ett yttrande. Ett yttrande händer det ingenting med. Ni förklarar ärendet fullgjort. Det är det ni gör. Så vad gör ni då Martin?

En replik av Martin Wannholt (D). Varsågod.

Vi har ett uppdrag. Det pågår ett uppdrag. Men det har varit lite si och så med viljan att genomföra det på sina håll. Ni lägger ju nu förslag om att helt ta bort uppdraget, ursprungliga uppdraget som ni var med och fick igenom här i fullmäktige. Så det är ni som backar helt och hållet. Ni kunde ju fortsatt låta detta uppdraget ligga kvar så kanske man hade kunnat göra det jag sagt 4-5 gånger, där det är uppenbart att det är gratis runt om. Och om man står på villagatan, där kunde man ta bort det. Och så kunde ni lagt ett uppdrag och fått stöd från hela församlingen här om att utreda annan differentiering och så vidare som Hans nämnde. Det hade ju varit ett alternativ. Men det gjorde ni inte utan ni föll rakt i famnen på V och MP.

Tack Martin. Tillbaka till talarlistan. Då är det Daniel Bernmar (V). Varsågod Daniel.

Tack ordförande. Jag vill deklarera till alla att min famn är vidöppen. Ni är hjärtligt välkomna. Men jag vill också passa på att dementera någonting. Jag vill dementera Martins påstående om att det här är V och MPs politik. Och jag vill också dementera Tonis påstående om att vänstern vill ha så mycket som möjligt och så där. Utan jag vill istället vända mig till de som var de som har skrivit det här yrkandet. Att Centerpartiet som faktiskt varit initiativtagande och driva en konstruktiv dialog i den här frågan. Och det är förtjänstfullt och det är konstruktivt och det är viktigt. För det är en komplicerad fråga. Och till skillnad från Martin som försöker på ett slutgiltigt sätt göra det här till en… till en fråga om noll eller tiotusen. Så är frågan i praktiken så att, det är näst intill olagligt, eller mycket svårt att göra parkeringar helt gratis. Och det beror på den lagstiftning som vi har att förhålla oss till. Och då försöker vi ta hänsyn till det och på ett konstruktivt sätt hitta en väg framåt. Och det tycker jag är viktigt att säga. Och vi har varit fyra parter. Och det finns en stark initiativtagare i Centerpartiet och det finns tre partier som faktiskt har läst tjänsteutlåtandet och tagit hänsyn till den situationen som vi står inför. Det är ansvarstagande. Det är inte ansvarstagande här, att inte ens har ett förslag om hur man ska hantera den svåra situation som beskrivs i tjänsteutlåtandet. Men det förvånar mig inte. För när det gäller just bil så finns det ingen, eller inga, plural, som den här sidan, som är så planekonomiskt lagda och som tycker att resten av samhället ska subventionera bilanvändarnas åkande med sin bil. Eller subventionera stora ytor för bilåkarna. Och det är ett bekymmer för oss, att ni resonerar på det sättet. Och det är ett bekymmer för oss att ni resonerar på det sättet. Inte bara för att det är näst intill olagligt, utan också för att lagstiftaren har sagt att vi ska reglera bilen, och vad den får befinna sig, och vad det får kosta. Utan också utifrån resonemanget att ni gör precis tvärtom när det kommer till andra resmedel…färdmedel. När det kommer till cykel…eller när det kommer framförallt, när det kommer till kollektivtrafik. Jag vet inte hur många gånger jag hört av samma företrädare som står här och säger att de som reser med kollektivtrafik, de ska ju i högre utsträckning stå för sina kostnader. Och jag har aldrig sett så stora krokodiltårar i den här stolen, som när man pratar om de fattiga bilisterna. Och då är det ju precis som Johan här tidigare precis sa, att de människor som har väldigt låga inkomster, de har inte bil överhuvudtaget. För de har inte råd med det. Och särskilt inte den där gruppen som tjänar lika mycket som de som har försörjningsstöd, som ni var uppe och pratade om tidigare. Att den gruppen skulle ha bil, det är helt otänkbart. Men ni har inga problem att höja priset i kollektivtrafiken. 100, 200 ja så mycket som krävs för att man ska stå för sina egna kostnader. Men här, här är det planekonomi som gäller när man kör bil. Tack.

Tack Daniel. På detta har ju Martin Wannholt (D) begärt en replik. Varsågod Martin.

höll ett långt inlägg här och blandade in kollektivtrafik från regionen utan att nämna alla de förslag som bland annat Demokraterna lade i förra mandatperioden i motioner. Med korten och hålla nere kostnaden Göteborg, om de alternativkorten för dem som behöver ha bil ibland och så vidare. Det röstades ner av Vänsterpartiet för de låg i verkligheten. Och sen pratar vi om de som inte ens har råd med bil. Frågan, inte en enda gång idag under Bernmars långa anförande, nämnde han våran välfärdspersonal som detta drabbar.

Tack Martin. Och då har jag tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigdebatterat? Ja. Under överläggningen yrkar Martin Wannholt (D), Eva Flyborg (L), Toni Orsulic (M) bifall till stadsledningskontorets förslag. Hans Arby (C), Marina Johansson (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalls förslaget från Martin Wannholt (D) med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Voteringen är begärt och skall verkställas. Och då tänkte jag ställa följande proposition inför omröstningen. Ja till kommunstyrelsens förslag och Nej för förslaget från Martin Wannholt (D) med flera. Godkännes detta? Då startar vi omröstningen. Då har alla röstat och då stoppar jag omröstningen. Och det blir 43 röster till Ja till kommunstyrelsens förslag och 38 Nej för Martins förslag. Och därmed så bifalles kommunstyrelsens förslag. allmänhetens frågestund i anslutning till kommunfullmäktige

Då var vi färdiga med dagens beslutsärenden. Och går över till motionsbehandling. Och då är vi på… Då är vi på med ärendenummer 32. Motion av Rasmus Ragnarsson (SD) om att utreda allmänhetens frågestund i anslutning till kommunfullmäktige. Och då lämnar jag ordet till motionären Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod.

Tack så mycket ordförande. Jag tänkte hålla mig kort. I vanlig ordning vill jag börja med att yrka bifall till motionen. En fråga som vi har debatterat fram och tillbaka är nu under ett par år är ju hur vi tillgängliggör politiken för medborgarna och hur vi bäst stimulerar liksom ett aktiv deltagande i politiken. Och i synnerhet då utanför de politiska partierna. I staden idag finns det redan en rad möjligheter för medborgarna att göra sina röster hörda. Vi har bland annat göteborgsförslaget som är Göteborgs stads koncept för e-förslag. Där man elektroniskt då kan lämna in förslag till staden på hur den kan förbättras. Och därtill så går det ju förstås alltid att kontakta den lokala politikern eller tjänstemannen, om det är någonting man har synpunkter på eller om det är någon fråga som man vill att deras förtroendevalda ska driva. Dessutom så har ju vissa nämnder än idag, eller även idag, också möjlighet för invånarna att delta vid olika frågestunder. Man har möjlighet att få svar på frågor som rör den egna nämndens ansvarsområde. Och den här möjligheten att ställa frågor tycker vi från Sverigedemokraterna också borde finnas i relation till kommunfullmäktige. Kommunens högst beslutande organ. Varför tillåter vi inte idag medborgarna komma hit och ställa sina frågor direkt till stadens högsta politiker. Göteborg ska vara en transparent och öppen stad och våra politiker ska inte rygga tillbaka för kritik eller synpunkter. Vi måste omfamna kritik och synpunkter för att bli bättre. Och Göteborg har idag problem med öppenhet. Vi har problem med tilliten till våra politiska…vårt politiska system. Och för att motverka det här så tycker jag det är väldigt passande att fullmäktige inte bara blir en sal för politiker utan också en arena för medborgarna. Det är betydligt mer transparent och mer högtidligt att komma hit till kommunfullmäktige och ställa sina frågor till direkt till de högsta politikerna i kommunen än att till exempel föra en debatt via, ja GP. Så jag tycker vi idag, så röstar vi ja till den motionen. Tack för mig.

Tack Rasmus. Och jag tänkte bjuda på kvällens första misstag som jag har gjort. Klockan är mycket. Jag skulle ha läst den i attsatsen då, den av Rasmus Ragnarsson väckta motionen ska avslås. Men jag lämnar ordet till Daniel Bernmar (V) nu. Och därefter Blerta Hoti (S). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag ska fatta mig kort. Jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag till beslut som innebär avslag på motionen. Tack.

Tack Daniel. Det var väldigt kort. Då går ordet till Blerta Hoti (S). Därefter Emma Yllivallo Altenhammar (SD). Varsågod Blerta.

Tack herr ordförande. Jag vill också yrka från Socialdemokraternas sida bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på motionen. Tack.

Tack Blerta. Och då går ordet till Emma Yllivallo Altenhammar (SD). Därefter Jessica Blixt (D). Varsågod Emma.

Yes, tack så mycket för ordet. Jag vill bara bygga vidare på vad motionärerna pratat om. Att vi vill faktiskt bygga på de plattformar för öppen dialog och engagemang hos våra medborgare. Vi Sverigedemokraterna har i flera år blivit ganska vana vid att bli ifrågasatta för får både våra yttranden och för vår politik. Vi är liksom inte rädda för att möta verkligheten. Och det är nog inte vi som har suttit och styrt majoriteten av tiden. Och det är inte ofta som politiker som då sitter i styrande position, trycker på knappar och inte ofta får möta konsekvenserna eller till och med de människor som får lov att leva med den politiken som man får igenom. Och däremot så tycker jag faktiskt att det är lite konstigt, som varför kommer man hit och yrkar avslag på det här fantastiska förslaget om att öka inflytandet och engagemanget hos våra medborgare. Så min fråga till både Daniel Bernmar (V) och Blerta Hoti (S) är, varför yrkar ni avslag? Tycker ni inte att göteborgarna förtjänar att få veta varför? Tack.

Tack Emma. Och då går ordet till Jessica Blixt (D). Därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Jessica.

Så tack ordförande. Ja, Göteborg ska ju vara en stad som genomsyras av transparens, insyn och öppenhet. Och då behöver vi öka medborgarnas delaktighet, inflytande och engagemang. Så att utreda frågan om frågestund, det är med andra ord en demokratisk självklarhet för oss demokrater. Så jag yrkar bifall till motionen.

Tack Jessica. Och då är ju Rasmus då som begärt en replik först. Varsågod.

Tack så mycket herr ordförande. Ja, jag vill bara tacka Demokraterna och Jessica Blixt, det jag tycker det är jättekul. Om bara fler partier var så pragmatiska som Demokraterna, då skulle det inte finnas ett problem i den här staden jag inte skulle kunna ro på. Tack så mycket.

Du kan stanna kvar Rasmus. Du har ju tryckt in dig i tre minuter. Du behöver inte använda alla tre.

Ja, tack så mycket herr ordförande. Nästa gång ska jag ta replik på mig själv också. Nej, men jag får ändå tacka Blerta Hoti (S) och Daniel Bernmar (V) för att ni bemödat er att ta er upp i talarstolen. Det är ju en promenad som man har i alla fall bränt av lite kalorier. Men jag förstår vad det här kan handla om. Man är rädd för att det ska komma hit vanliga medborgare som uttrycker sitt missnöje med att man förbjuder möjligheterna att parkera i innerstan. Att man begränsar möjligheten att köra bil i hela staden. Västlänken förstås. En trängselskatterna som göteborgarna sagt nej till. Det är klart att man är rädd för att man ska framföra det här missnöjet. I öga mot öga med de som faktiskt tagit de besluten som man är så missnöjd med. Och ja, jag kan tycka det är tråkigt. För precis som jag sa i mitt anförande, jag tycker att får man kritik, får man synpunkter, så kan det bidra till att göra ens politik bättre. Och det tycker jag inte att man ska säga nej till. Det är liksom gratis. Men tack för den här gången i alla fall. Ha en fortsatt trevlig afton.

Tack Rasmus. Och det var bra att du använder 1 minut och ungefär 20 sekunder av tre. Jag har tomt på talarlistan. Och under överläggningar yrkar Rasmus Ragnarsson (Sd), Jessica Blixt (D) bifall till motionen. Daniel Bernmar (V) och Blerta Hoti (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Voteringen är begärt och ska verkställas. Ställer jag…då ställer jag följande voteringsproposition. Ja för avslag och Nej för bifall till motionen. Det är korrekt uppfattat? Så då har ju alla röstat. Och jag stoppar omröstningen. Med 67 röster mot 14 har ju motionen avslagits. (V) om att minska Göteborgs engagemang i banker som stödjer fossil verksamhet

Då går vi till gården nummer 3…33. Motion av Johan Zandin (V) och Gertrud Ingelman (V) om att minska Göteborgs engagemang i banker som stödjer fossil verksamhet. Kommunstyrelsen föreslår att den även Johan Zandin (V) och Gertrud Ingelman (V) väckta motionen avslås. Och vi har en talarlista. Och jag lämnar ordet först till Johan Zandin, motionären V. Därefter Blerta Hoti (S). Varsågod Johan.

Tack så mycket. Jag kan börja med att säga att den som framför allt ska ta åt så sig för den här motionen, det är Gertrud Ingelman (V) och inte jag. Men hon sitter inte kvar IKF, så att det blir jag som går upp och försvarar den här. Och den handlar om att vi ska ställa större krav på de banker vi anlitar. Som framgår av handlingarna så ställs det redan idag väldigt höga krav från Göteborg på de tjänster vi själva använder. Kapital vi placerar får inte investeras i ohållbara verksamheter och så vidare. Och där tror jag att de flesta här inne i rörande överens om att det ska vi fortsätta med. Den här motionen handlar om att ta ett steg till. Att inte anlita de banker som eventuellt själva är inblandade i ohållbara verksamheter. Det framgår av en del svar på motionen, att ibland kan vårat handlingsutrymme vara lite begränsat. Det finns inte hur många svenska affärsbanker som helst som erbjuder löneutbetalningar till femtiotusen anställda, och så vidare. Men vi vill ändå gå vidare och titta på om vi kan premiera de banker och andra finansinstitut som tar ett tydligt ansvar för hållbarhet på alla plan. Både socialt och klimatmässigt. Vi har fått lite försiktigt positiva svar från tjänstemännen om detta. De påpekar att det här är krav som man mycket väl kan ställa. Men de rekommenderar att man inväntar att EUs taxonomi på området blir färdigt, färdigställd. Och det kan man väl tycka är rimligt. Jag yrkar bifall till motionen idag. Men jag ser ju att vi inte har en majoritet för den just nu i januari 2023. Utan vi får kanske återkomma när denna taxonomi har färdigställts och vi har hunnit utreda exakt vad som är möjligt och vad som är bästa sättet att göra det här. Men det handlar helt enkelt om att inte längre gynna stora företag som inte tar sitt ansvar för vår planet. Tack.

Tack Johan. Och då går ordet till Blerta Hoti (S). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Blerta.

Och jag vill från Socialdemokraternas sida yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga. Tack.

Tack Blerta, Då är det Karin Pleijel (MP). Därefter Richard Eriksson (M). Varsågod Karin.

Ja tack för ordet. Och tack för en bra motion Johan Zandin (V) och Gertrud Ingelman (V). Och jag…det lät, det vara lite hoppfullt när du sa att vi kommer kanske gå vidare och hitta en väg framåt här. För det är en väldigt viktig fråga. Ni vet att rapporteringen i media om klimatet, det går lite upp och ner för det är mycket andra viktiga händelser. Men själva klimatupphettningen den pågår hela, hela tiden. Och jag nämnde tidigare att havsvärmen ökade extremt mycket mellan 21 och 2022. Och är nu väldigt hög. Och försurningen i havet någonting som kanske inte får så mycket uppmärksamhet, men som är pågående. Och kanske till och med en och annan Sverigedemokrat gillar att äta skaldjur. Men just skaldjur får det väldigt svårt i det försurade havsmiljö som vi skapar till allt som lever i haven. Men därför är det väldigt angeläget att vi gör allt vi kan i kommunens möjligheter. Till exempel att vi bifaller den här motionen. Så jag yrkar bifall till yrkandet enligt V och MP i kommunstyrelsen. Det vill säga bifall till motionen. Och jag tycker inte det finns någon anledning att invänta EUs taxonomi. Där kallar man ju idag i alla fall även fossilgas och kärnkraft för grön investering. Och det är för mig obegripligt. Att fossilgasen har fått dåligt rykte det har undgått någon, med tanke på Rysslands intresse i frågan till exempel. Den är fossil oavsett vem som levererar den i och för sig. Och kärnkraft som innebär att vi på en väldigt kort tid. Vattenfall säger att uran tillgångarna räcker ungefär 80 år till. Men på de 80 åren så hinner vi skapa det giftigaste människan någonsin har åstadkommit, och lägger det i knät på kommande generationer i hundratusen år. Det är väldigt, väldigt många människor. Tack för ordet.

Tack Karin. Och då går ordet till Rickard Eriksson (M). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Richard.

Tack för det ordföranden, ledamöter och göteborgare. Ja, jag skulle vilja börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det vill säga att avslå motionen. Det finns ju vissa problem med det här. Bland annat så lyfter man ju frågan om hur man ska mäta det här. Vad är det som är fossil verksamhet? Och hur har man tänkt att passera och mäta det här på de fåtal banker som vi faktiskt kan använda? Och en enda fråga infinner sig också, vad är fossil verksamhet? Vad är…utgör Volvo en fossil verksamhet? Ja, de tillverkar bilar. Utgör raffineriet en i fossil verksamhet? Ja, det kan man nog säga. Men är det så att om man exempelvis har en fossil verksamhet, om man bedriver en verksamhet där man använder fossila bränslen, men man sparar koldioxiden, är det en fossil verksamhet? Det finns väldigt många problem med det här…den här motionen. Det finns också ett annat problem och det innebär att vi kan stå här med banker. Vi kanske inte har någon bank. Det kanske inte finns någon bank kvar som faktiskt kan finansiera Göteborgs ganska ansträngda låneekonomi. Nu är stor del utav det i företagen. Men vi behöver ändå en hel del pengar. Vi behöver banker som kan hantera löner. Och med dagens ränteläge så kan det här också bli dyrare för staden. Då har vi helt plötsligt ingen ekonomi att använda. För att ta tag i de här sakerna då, som vi kan göra inne i stan. Där vi faktiskt kan styra då. Så att om man nu vill göra klimatinsatser i stan, så tar vi bort dem. Man vill betala kanske 1, 2 och 3 % extra i ränta. Då är det väl bättre använda de pengarna där. Därför så yrkar vi bifall till kommunstyrelsens förslag. Det vill säga avslag på motionen. Tack.

Tack Richard. Och på detta har ju Johan Zandin (V) begärt en replik. Varsågod Johan.

Ja, det stämmer att det finns en del frågor kvar att utreda. Så att det här är ju inte ett färdigt förslag, utan att kommunens förslag är ju att titta på flera av de frågorna som föregående talare lyfter upp. Och jag vill också betona att det förslaget är ju inte att försöka hitta en 100 % fossilfri bank. Och gör vi inte det, så ska vi inte längre handla utan någon bank. Utan det handlar ju om att hitta den bästa eller minst dåliga, om man så vill säga. Så att det ja utredningen får ju ta fram detaljerna för detta och vi kommer aldrig stå helt utan bank. Men det vi kan välja är en bank som är så bra som möjligt. Tack.

Tack Johan. Och då går ordet till Emmyly Bönfors S…C. Ursäkta mig. Jag behöver hörselhjälp, det gick för fort. Varsågod Emmyly.

Tack för ordet ordförande. Ja, och Centerpartiet vill också bifalla kommunstyrelsens förslag och alltså avslå motionen. Men inte riktigt av samma anledningar som Rikard Eriksson (M) anfor…vad heter det, anförde. Tack. Utan snarare för att staden har en placeringspolicy idag som tar hänsyn till att vi inte ska placera i bolag vars verksamhetsinriktning har produktionen av fossila bränslen, tillverkning eller försäljning av vapen, krigsmateriel. Inte heller i alkohol, tobak, pornografiska alster eller kommersiell spelverksamhet. Låter ju betryggande tycker jag. Och det är ju så att staden har en låneskuld på ungefär 50 miljarder. Och 30 % av dem är placerade i gröna obligationer. Så det är inte så att staden inte gör någonting på det här området. Men jag tycker det låter klokt att som SLK, stadsledningskontoret också skriver, invänta just taxonomi och därefter ta en diskussion om man kanske skulle ändra någonting i den här placeringspolicyn. Men alltså bifaller kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Emmyly. Och jag tomt på talarlistan. Under överläggningen yrkar Johan Zandin (V), Karin Pleijel (MP) bifall till motionen. Blerta Hoti (S), Rickard Eriksson (M), Emmyly Bönfors (C) bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. och Gertrud Ingelman (V) om att utreda försäljning av överbliven mat i Göteborgs Stads verksamheter

Då går vi till motion nummer 34 och…eller ärendenummer 34. Motion av Johan Zandin (V), Jenny Broman (V) och Gertrud Ingelman (V) om att utreda försäljning av överbliven mat i Göteborgs Stads verksamheter. Kommunstyrelsen föreslår att kommunstyrelsen/stadsledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder och representanter för civilsamhället utreda förutsättningarna för att efterskänka mat till civilsamhällets organisationer i Göteborg. Utredningen skall ta särskild hänsyn till arbetsmiljön för personalen samt bemanningssituationen i verksamheten…verksamheterna. Vidare föreslås att Miljö- och klimatnämnden får i samverkan med grundskolenämnden återkomma med förslag på hur konceptet med klimatlåda kan användas i Göteborgs Stad. Det ska göras först efter att förutsättningarna för att skänka maten klarlagts och om det då ändå kvarstår behov av en lösning som klimatlåda. Slutligen föreslås att den av Johan Zandin (V) Jenny Broman (V) och Gertrud Ingelman (V) väckta motionen anses i övrigt besvarad. Och då har vi en talarlista. Och vi börjar med Johan Zandin (V). Därefter Jenny Broman (V). Varsågod Johan.

Tack. Även här ska jag börja med att ge credit till Gertrud Ingelman (V) som har lagt ner betydligt mer att jobba på den här motionen än vad jag har. Men jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag som på ett väsentligt sätt har gått motionen till mötes. Det här är ju frågor som jag tror att vi alla kan komma överens om i grunden, att vi ska inte kasta ätbar mat. Utan den ska tas om hand och göra nytta där den behövs. Och det är också en fråga som ibland får väldigt mycket uppmärksamhet i media när något stort känt event kanske har blivit inställt med kort varsel, och så står man där med 500 lyxmiddagar, som kanske måste kastas. Men det kan också handla om betydligt mer vardagliga situationer där en förskola eller grundskola, eller ett äldreboende, kanske har några portioner mer…över i slutet av dagen. Men kanske lagade lite mer än man behövdes. Och det här tror jag att de flesta av oss kan komma överens om, att det vore bra att hitta ett sätt att få det här att göra nytta. Så att jag är glad att kommunstyrelsen har valt att gå vidare med detta och titta på hur man kan skänka bort det. Det kan ju tyckas konstigt att man ska behöva utreda det. Men vi är ju ändå en skattefinansierad kommun som ska värna likställdheten bland såväl invånare som andra organisationer. Så att vi behöver titta på hur och till vem, under vilka omständigheter vi kan skänka bort mat, utan att göra något fel juridiskt. Så att det är jättebra att vi går vidare med det. Och sen som plan B då, om det inte är möjligt att skänka bort något att man hittar möjligheter att till exempel sälja maten som är överbliven då. Och det här är ju bra både av ekonomiska skäl och av klimatskäl. Maten har ju blitt oerhört mycket dyrare det senaste året. Det tror jag vi alla är medvetna om. Men det är ju också en av mänsklighetens största klimatbelastningar, just matproduktion. Så att kan vi se till att varenda portion som faktiskt köps in och lagas till, faktiskt äts upp av någon, så är det ju en stor miljöfördelar också. Tack.

Tack Johan. Och då är det Jenny Broman (V) först. Därefter Blerta Hoti (S). Varsågod Jenny.

Tack för ordet. Jag kommer väl säga ungefär samma sak som Johan, fast kanske lite på annat sätt. Jag vill ju också självklart yrka bifall till KS förslag. Jag måste säga att skolköken har blivit otroligt mycket bättre på att ta hand om överbliven mat i de fall det går. Det vore bra för klimatet och ekonomin att man gör så. Många gånger står det på matsedeln exempelvis kökets klimatsmarta val, vilket det ibland då innebär att eleverna får mat som har blivit över tidigare. Och då kanske man inte får samma mat om man äter tidigt som man får när man äter sent. För det är liksom inte tillräckligt mycket mat kvar, utav en råvara. Så att det fungerar så. Men man tar till vara och det är ju superbra. Men allt går ju inte att ta till vara på det sättet. Och det är just det som inte skolköken själva har möjlighet att använda, eftersom det exempelvis varit uppvärmt och inte går att kyla ner och värma upp igen, på grund av hygieniska skäl. Som vi då vill…och även annat som man inte då kan ta tillvara på. Som vi vill att om man nu ska utreda. För det är ju så här att just nu vet vi att allt fler söker sig till frivilligorganisationernas matutdelningar för de inte har råd att äta sig mätta. Det känns då så himla dumt att samtidigt slänga mat, bara onödigt. Och skulle det vara så att det ändå finns behov av klimatlåda, därför det inte funkar med det första alternativet, så vill vi hitta en lösning för det. Självklart förutsätter ju allt det här att det inte får för stora konsekvenser för personalen. Därför är vårt förslag att det ska utredas för att se om och hur detta kan göras på bästa sätt. Tack.

Tack Jenny. Och då går ordet till Blerta Hoti (S). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Blerta.

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Jag vill börja med att tacka Vänsterpartiet för det här viktiga motionen. I synnerhet när vi lever i dessa tider med hög inflation och dyra matpriser och ökad barnfattigdom som följd. Därför tycker vi att det är viktigt att just se om det finns praktiska förutsättningar för stadens olika verksamheter att efterskänka mat som blivit över, till just civilsamhället. Så att då kommer de människor som behöver det som mest, att det kommer till de…det kommer de till del. Och när förutsättningarna precis som Jenny och Johan sa här, när de har klarlagts. Så om det nu skulle finnas behov av en lösning, såsom klimatlåda, så vill vi ge det här uppdraget till miljö- och klimatnämnden, men också grundskolenämnden, att ta fram förslag på hur konceptet med en klimatlåda kan användas för just göteborgarnas, göteborgarnas….eller personalen inom Göteborgs stad. Och det är väldigt positivt att de samtliga…eller de flesta remissinstanser är…tycker det här är en bra idé. Däremot så var det just förskolenämnden som inte tyckte det. Bland annat menar de på att, ja det skulle leda till ja, mer resurs…resurser för förskolepersonalen. Och att tiden snarare bör läggas på att fokusera på barnen…barnens omsorg. Men också att underlätta kanske för barnen att vara just i köket när tillfället ges. Och man gjorde ju ett test på den fossilfria förskolan som öppnades för något år sedan på Backa kyrkogata. Och där ja, genomförde man en mindre genomlysning av just klimatlåda och det var ingenting som man bedömde ja, skulle vara…skulle ge positiva effekter just på grund av arbetsmiljön och det jag nämnde tidigare. Så mot bakgrund av detta så tycker vi att förslaget är bra. Men att inte förskoleförvaltningen….förskolenämnden ska omfattas av det, med just särskild hänsyn till arbetsmiljöperspektivet. Tack.

Tack Blerta. Och då är det Kristina Bergman Alme (L). Därefter Emma Yllivallo Altenhammar (SD). Varsågod Kristina.

Tack herr ordförande. Jag skulle också vilja tacka för en bra motion. Och det är väldigt klokt att försöka minska svinnet. Och liksom se till, eller undersöka ifall klimatlåda är bra ur ett just ett helhetsperspektiv. En gång i forntiden så var jag ytterst ansvarig för en av utbildningsförvaltningens största kök, så jag har vissa insikter i detta. Och det är ju precis som vi lyfter i vårt yrkande, att det handlar ju också om regelverk och engångsmaterial. Och just den distinktion som SD gör där, mellan svinn och rester. Och jag skulle också lyfta att en stor skillnad ligger i om det är tillagningskök eller om det är serveringskök. För att i ett tillagningskök så har du mycket större möjlighet till flexibilitet. Och du kan liksom känna av, gå…gick den här rätten så bra som man trodde eller inte. Och likadant om man har tillagat någonting så är kocken skicklig eller kockarna skickliga, och omvandlar den rätten lite grann, som jag tror att det var Victoria som pratade om det innan, nej. Var det…Viktoria ser oskyldig ut. Det var någon som pratade om detta innan i alla fall. Att man kan, det var nog Jenny. Att man liksom kan hitta på och göra andra rätter av det till dagen efter och så. Vilket är betydligt svårare i ett serveringskök. Vilket får mig att dra slutsatsen att serveringskök är det kök som har större potential till klimatlådor än andra. Sen så har ju en del skolor också testat idag att i den bamba man har, om det blir mat över, att elever kan få liksom lådor hem. Men då får de oftast ta med sig lådor själva, för då är det lite grann egen risk liksom, ur just regelverket med uppvärmningar och det här med engångsartiklar och liknande. Det finns ju då två stycken förslag här och distinktionen då emellan, uppfattar jag i alla fall, att det ligger en snävare syn i det som V, MP, S har skrivit. Både när det gäller vad som ska beaktas och också när det gäller då ett eventuellt införande, eftersom ni pekar på grundskoleförvaltningen. Vi då, D, M, L och KD, vi vill säkerställa klimatnyttan. Eftersom det inte, tyvärr måste jag verkligen säga, inte är solklart utan verkligen undersöka det i alla led. Men också att hitta en lämplig verksamhet. För det kanske inte är grundskolan som är den lämpligaste verksamheten. Det kan ju finnas andra verksamheter. Så utifrån detta, så bifall till det M, L och KD.

Tack Kristina. Och då är det Emma Yllivallo Altenhammar (SD). Därefter Helena Norin (MP). Varsågod Emma.

Så där. Tack för ordet herr mötesordförande. Jag vill börja med att yrka avslag på motionen i fråga. Men jag vill säga att vi delar bilden om att det är problematiskt att det slängs så himla mycket mat att vi måste ta och minska matsvinnet. Både av ekonomiska och ekologiska perspektiv. Däremot så ser vi det som en väldigt komplex fråga som gärna får ske förebyggande. Och jag var ju den som uppmärksammade det här med skillnaden mellan rester och svinn. För skillnaden där rester i skolköken, de har redan rutiner för hur man omvandlar det till nästkommande dags mat. Eller använder dem på ett och annat sätt, i alla fall i beredningsköken. Tillagningsköket kan få det mycket svårare där, att kanske säga vad som har gått bra och inte, om man då skulle fortsätta att kanske utforma sin verksamhet från att vi måste kunna ha lite över varenda gång. Och sen är det det här svinnet också. Det är ganska svårt att kunna motverka. Och stor del av detta är även tallrikssvin. Som av då hygieniska skäl kanske inte bör kunna paketeras om och ges till andra människor. Och utöver det så ser vi gärna att man tar och utvärderar olika typer av serverings modeller som kanske funkar bättre och kanske ser till att det finns fler beredningskök inom Göteborgs stad, där man mer exakt kan beräkna vilken mat som går hem och hur många ätare man har för dagen. Och vi delar även det perspektivet, att det här förslaget skulle innebära väldigt stora resurser ur både personal och arbetsmiljöperspektiv för både våra köks- och ekonomibiträden. Vilket är ett jobb som redan är otroligt krävande och väldigt underskattat. Tack.

Tack Emma. Och då är det Helena Norin (MP). Därefter Richard Eriksson (M). Varsågod Helena.

Tack så mycket. Jag vill bara yrka bifall till förslaget från kommunstyrelsen. Det här är ju en toppen motion. Sen vill jag också passa på att särskilt tacka den ledamot som såg till att det inte blev så mycket matsvinn här idag genom att äta upp min smörgås. Tack så mycket.

Tack. Då är det Rickard Eriksson (M). Varsågod Rickard.

Tack så mycket för det ordförande, ledamöter, göteborgare. Ja, det är klart att vi kanske ska använda mat som blir över. Men vi har ett yrkande som tar hand om just den utredning om vad är det som krävs för att vi ska kunna göra det här. Jag yrkar därför bifall till det M, L, KDs yrkande. Och jag vill också lägga till lite saker där. Och det är ju det, att det här är ju en viktig sak. Vi behöver dels utreda det. Vi behöver ta reda på vilken lagstiftning som gäller. Och jag blev lite förvånande här, måste jag säga, att SD yrkar att motionen ska avslås. Och så som jag förstår det så yrkar man också avslag på även det yrkande som vi lägger. Det är ju ett utredningsyrkande och det torde ju faktiskt vara ganska intressant att gå vidare med det, och se vad är det vi kan göra med det här. Det styr ju inte upp någonting. Vi säger inte att det ska göra någonting. Utan vi ska utreda. Och det borde faktiskt man vara intresserad av och inte bara avslå. Tack.

Tack Rickard. Och på detta har Emma Yllivallo Altenhammar (SD) begärt en replik först. Därefter Emmyly Bönfors (C).

Tack för ordet. Jag förklarade lite om att vi ser på det att man får jobba förebyggande helt enkelt och att det är en bättre lösning på problemet. Tack.

Tack Emma. Och då är det Emma… Emmyly Bönfors (C). Varsågod Emmyly.

Tack ordförande. När den här frågan är uppe så vill man ju gärna börja med att tacka den som lager…de som lagar all mat till våra förskolebarn och skolbarn i den här staden. Och även till våra gymnasieelever förstås. Anledning till varför Centerpartiet har valt att avslå den här motionen, det är ju för att vi har också ser att man behöver minska matsvinnet i första hand. Och framför allt anpassa portioner och så utifrån hur många elever man har. Man kan säkert jobba ännu bättre med att se till att veta vilka elever som är på plats, de dagar som det ska lagas mat. Och samtidigt så ser vi ju att det här är något som skulle kunna innebära merjobb för skolpersonal, som egentligen då har fullt upp kanske med annat. Samtidigt som det också kan skapa en efterfrågan på de här klimatlådorna. Alltså att man faktiskt börjar laga för att sälja lådorna. Och då är vi ju inne på en ganska hal väg. För det är ju inte kommunens uppgift att laga och sälja matlådor. Jag kan absolut förstå argumentet om att skänka mat till till exempel civilsamhället, om det blir mycket över. Men jag vill inte vara med och rösta igenom någonting som kan skapa incitament för att producera mer mat i skolköken, som inte just går eleverna till del. Och det är bakgrund till varför vi ger avslag på båda de här ärendena. Kommunen ska inte konkurrera med det som till exempel kaféer och andra näringsidkare kan göra. Tack.

Tack Emmyly. Och på detta har Jenny Broman (V) begärt en replik.

Nej, men jag ser inte någon…något motsatsförhållande till att arbeta förebyggande mot svinn. Som jag sa i mitt anförande, så är det ju så att skolor har ju…eller skolkök exempelvis, har ju blivit betydligt mer medvetna om hur man jobbar med svin. Hur man beräknar hur mycket man ska varmhålla och så vidare. Men eftersom det handlar om otroligt många portioner som man ska förbereda för, så är ju den här liksom, ibland räcker det inte, ibland räcker det. Alltså när en hel klass kommer, då måste man vara förberedd. Då måste det vara uppvärmt redan. Man kan liksom inte börja att värma upp då för i en klass kanske bara ha 20 minuter på sig. Och sen ska man vara ute i matsalen. Så därför blir det ju svin ibland. Sen så vet jag också att en del skolkök jobbar med att ha smak- skedar, om man nu tänker på sånt som ändå måste kastas. För då kan eleverna smaka. Men tvärtemot vad många tror så är det faktiskt mest svinn när det är god mat, för att då övertar man och så orkar man inte.

Tack Jenny. Då går vi tillbaka till talarlistan. Och då är det Axel Josefson (M). Varsågod Axel.

Ja, tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, jag blev väl lite osäker på yrkandena här. För i kommunstyrelsens yrkade i Sverigedemokraterna inte avslag. Utan där yrkade man någonting annat. Men ni har ändrat er nu från kommunstyrelsen till det här. Det har väl ingen effekt på själva utslaget i frågan, men jag bara noterar det. Och det är väl kanske så tacksamt att man får reda på det, så man vet hur man ska agera i en sådan här fråga. Men vi, vi vidmakthåller våra yrkanden sedan tidigare. Tack.

Tack Axel för detta. Och jag har tomt på talarlistan. Under överläggningen yrkar Johan Zandin (V), Jenny Broman (V), Helena Norin (MP) bifall till kommunstyrelsens förslag. Kristina Bergman Alme (L), Rickard Eriksson (M) att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från D, M och L i kommunstyrelsen. Emma Ylivallo Altenhammar (SD), Emmyly Bönfors (C) avslag på motionen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från…eh, nu ska vi se. Bifalles förslaget från Kristina Bergman Alme (L), Rickard Eriksson (M)? Bifalles förslaget från Emma Ylivallo Altenhammar (SD), Emmyly Bönfors (C). Jag finner att förslaget…jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits.

Tack och då är det klockan är ju 21:24. Vi har ju två motioner för behandla. Och så har vi 2-3 ärenden som vi måste fatta beslut om. Jag ställer frågan till fullmäktige. Ska vi försöka eftersträva att behandla båda motionerna innan 22, eller ska vi bordlägga dessa motioner och ta de ärenden som måste tas i kväll? Och så tar vi de kvarstående två motionerna nästa gång. Kan vi göra så? Då lämnar vi motionsnummer…ärendenummer 35 och 36 och går till ärendenummer 37. Förteckning över anmälningsärenden. Kan anteckning om anmälningsärenden föras till protokollet? uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige

Ärende nummer 38. Avsägelse av Rebecka Rapp (SD) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Kan Avsägelse godkännas? Anmälan om avsägelsen ska ske till länsstyrelsen. kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg i stället för

Ärende nummer 39. Val av ersättare i förbundsfullmäktige i kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg i stället för Rebecka Rapp (SD). Kan jag få förslag på ersättare? Ni bordlägger från SD. Kan ärendet bordläggas? Och därmed så, så är vi färdiga med årets första fullmäktigemöte. Jag vill passa på att tacka er alla för ett bra möte och även de som är kvar och lyssnar och ser på fullmäktige. Stort tack och ha en fortsatt bra kväll.