Kommunfullmäktige

Dags att köra i gång dagens fullmäktigeinträde. Jag hälsar alla välkomna. Jag kommer börja dagens fullmäktigemöte med en parentation. Björn Molin, Folkpartiet, numera Liberalerna, hade en omfattande politisk karriär med flera uppdrag i Göteborg och på riksnivå. Han föddes i Göteborg 1932 och växte upp i en medelklassfamilj i Örgryte. Efter skolgång började han studera vid Göteborgs universitet. Han följde sina föräldrars fotspår som båda var forskare och blev filosofie doktor 1966. på en avhandling om tjänstepensionsfrågan. Han verkade sedan på universitetet först som docent och därefter som universitetslektor fram till 1986. Flera läroböcker bär hans namn. Tre decennier senare, 2016, promenerades han till jubeldoktor vid Göteborgs universitet. Molins liberala engagemang väcktes under studietiden och han engagerade sig i Liberala studentförbundet. Efter Folkpartiets framgångsrika val 1966 blev Molin en av 27 liberala ledamöter i stadsfullmäktige. Han var ledamot fram till 1970 och under de åren hade han flertalet förtroendeuppdrag. Som ersättare i Stadskollegium, kommunstyrelsens föregångare. Han var ledamot i styrelsen för Göteborgs museum och som ordförande ledde han Pär och Alma Olssons fond. Han hade engagemang i Folkteatern och satt även i styrelsen för socialförvaltningen. Efter riksdagsvalet 1970, den första till enkammarriksdagen, valdes Molin till ledamot av riksdagen. Han var en av sex ledamöter på Göteborgsbänken från Folkpartiet. Molin kom att vara ledamot fram till Finansutskottet. Han var gruppledare för partiet 1978–1981. Molin blev handelsminister och minister för nordiskt samarbete i mittenregeringen i början av 80-talet. I den rollen tog han strid mot monopol och prisregleringar från den frihandelsvän han var. Samtidigt tvekade han inte när det kom till tuffa sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika. Han satt även under ett par år i partistyrelsen. Vi minns Björn Molin med en tyst minut.

Då så. Återigen välkomna till vårt sammanträde. Vi har många ärenden, 62, på vår sammanträdeslista idag. Vi hoppas att vi alla hjälps åt med att hålla tiden och också hålla oss till ämnet på respektive punkt och hålla god ton i debatterna. Vi börjar med ärende 1. Bestämmande av tid för justering. Förslag. På dag för justering är torsdagen den 24 oktober 2024 klockan 11.00. Kan justeringstiden godkännas? Svar ja. Sigirci (V) till ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för Jenny

Ärende 2. Anmälan av länsstyrelsens beslut att utse Özlem Sigirci till ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för Jenny Perez Grannas. Kan länsstyrelsens beslut antecknas? Svar Ja. ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för Erik Helgeson (V)

Ärende 3. Anmälan till länsstyrelsebeslut att utse Sebastian Rinvall till ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för Erik Helgeson. Kan länsstyrelsens beslut antecknas? Svar Ja.

Och ärende 4 är frågestunden. Till dagens frågestund har det inkommit sju frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställningarna och nuvarande och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Jag frågar, får frågorna ställas? Svar ja. Då är första frågan. Hade jag från Lena Ferm, Sverigedemokraterna. Jag lämnar först ordet till Lena Ferm (SD), och därefter till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S), som har fått frågan. Varsågod! Om du trycker på begära ordet. Kan vi lägga in Lena? Alldeles strax får vi köra då, så att tiden blir bra. Rätt! Varsågod Lena!

Tack för ordet! Ordförande, fullmäktige! I augusti i år kom polisens rapport, SIS och HVB, studie avseende koppling till grov organiserad brottslighet. Studien visar på kopplingar mellan granskade HVB-hem och grov organiserad brottslighet, både på ägarnivå och bland anställda. Trots stadens egna kontroller inför upphandling och direktupphandling samt IVO:s årliga tillsyn har man konstaterat att 18 HVB-hem i västra och södra Sverige har kopplingar till kriminella individer, kriminella nätverk och ekonomisk brottslighet. Att placera barn med grovt kriminella är naturligtvis extremt allvarligt. Inte bara riskerar vi att barnen kommer ut mer kriminella än de var när vi placerade dem. Rymningsrisken är stor, det visar även denna studie, och är otroligt resurskrävande för polisen. Att vi dessutom vid en placering mer eller mindre är med och finansierar den kriminella verksamheten gör ju inte saken bättre. Min fråga är väldigt enkel. Kan de styrande i Göteborg garantera att inget. Att inga barn placeras på ett HVB-hem med koppling till grov brottslighet. Tack!

Det var ordet till Jonas Attenius (S), kommunstyrelsens ordförande. Varsågod!

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter och tack för frågan Lena! Ja, vi kan väl konstatera att de här marknadsmisslyckandena, de står som spön i backen och ja. Utöver att skattepengar drar iväg på en massa olika håll, så just i det här fallet är det extra anmärkningsvärt och precis som du beskriver skandalöst dåligt av unga som är i stort behov och en ömmande grupp. Det kan vi bara konstatera. Det instämmer jag i. Här har den SD-ledda regeringen lovat att ta tag i detta och stänga de här hemmen, så man kan fråga sig varför inte det sker. Men, som svar på din fråga, Lena, i Göteborg ser vi inte bara problemen med det här marknadssystemets konsekvenser. Utan vi åtgärdar dem också. Vi arbetar stenhårt med de verktyg som vi har. Läs gärna vår budget för 2025. Där har vi tydliga skrivningar nu att vi vill återta detta i mer politisk och demokratisk kontroll i egen regi. Dessutom kommer självklart socialtjänsten i Göteborg, om det nu visar sig att vi har en ungdom placerad på HVB-hem med koppling till kriminella, kommer vi givetvis att se till. Att den här ungdomen omplaceras, det är ju självklart. Vi kommer naturligtvis också följa de åtgärder som IVO, inspektionen för vård och omsorg, uppmanar oss att vidta. Självklart. Precis som övriga församlingen här kan jag känna mig säker på att vi tar det här på största allvar. Jag vet att, nu är inte Jenny här, men vårt kommunalråd Jenny Broman som är ansvarigt kommunalråd pratade så sent som i förra veckan tror jag att det var med socialtjänstministern, och just påtalade vikten av att polisen delar med sig av information när man får indikationer på att brottsmisstankar finns till olika typer av HVB-hem runt om i kommunerna. Så avslutningsvis, väljargrupperna i styret, vi arbetar ihärdigt med att städa upp i de här verksamheterna för skattebetalarnas, men framför allt givetvis våra barn och ungdomars skull.

Ja, men din klocka kommer inte fungera. Varsågod replik Lena.

Tack! Det känns lugnande att vi är på tårna och gör vårt yttersta för att det här ska bli bra. Jag sitter själv i socialnämnden Sydväst. Vi har många oroade politiker i den nämnden och även många oroade. tjänstepersoner i förvaltningen. Jag har egentligen bara en kort ytterligare fråga här. Finns det ytterligare åtgärder som ni ser skulle kunna vara aktuella?

Tack Lena! Jag ska begära replik. Ordning och reda. Varsågod Jonas!

Nej men så här Lena, nu sitter jag inte själv i socialnämnden, men jag vet ju av våra egna ledamöter att det här är en fråga som bevakas i alla, de fyra olika socialnämnderna. Och att man tror jag är ganska politiskt överens om att vidta de åtgärder som krävs i den här frågan. Jag tror inte detta är någon större politisk tvistefråga. Utan vi är överens om att göra det som krävs för att komma väck med de här kriminella inslagen för de här ömmande grupperna. Så att, ja, svaret är ja. Jobba vidare på det.

Jag är nöjd.

Är det replik?

Nej, ingen replik. Jag är nöjd.

Tackar! Då var första frågan avklarad. Vi går till nästa. Nummer två, som är en fråga från Jörgen Fogelklou (SD), till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Jörgen!

Tack herr ordförande, fullmäktige, åhörare och alla som lyssnar på. I veckan, eller ja, det är faktiskt förra veckan, framkom det glädjande nyheter att distriktschefen och före detta förbundsordförande för Ibn Rushd, Sana Mohammed, skrev till Kulturnämnden i Västra Götaland och meddelade att man ska avveckla sig. Det mest anmärkningsvärda i detta brev var att de sökte avvecklingsbidrag, något jag tar för givet att VGR säger nej till. Enligt senaste årsredovisningen har nämligen Ibn Rushd hela 26 miljoner i tillgångar. Jag och mitt parti har i åratal försökt få kommunerna att både strypa nya bidrag till förbundet samt försöka bland annat få dig, Jonas Attenius, att kräva återbetalning av det som de helt felaktigt fått utbetalningar. Du och de styrande, oaktat styre här ska vi veta, har gång efter annan röstat nej till detta. Senast förra veckan väcktes frågan om att stoppa fortsatta utbetalningar här i fullmäktige. Detta med anledning av att Folkbildningsrådet strypt medel till Ibn Rushd. Med hänvisning till det ovanstående vill jag ställa följande fråga till kommunstyrelsens ordförande. Kommer du försöka kräva någon som helst återbetalning av de 26 miljoner kronor som Ibn Rushd nu förfogar över? Tack!

Då vill jag börja lav lycka. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius. Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter och tack för frågan Jörgen! Ja, nej, jag har ingen insyn kan vi konstatera först i vare sig studieförbundets böcker eller hur VGR eller Västra Götalandsregionen resonerar just i den här frågan. Och sen kan man väl konstatera att det yrkande ni la om Ibn Rushd föll ju platt här. Det var väl ett slag i luften. Nu lägger de ju ner där men så. Men jag tror varken du eller jag Jörgen! kan redogöra fullt ut var de här 26 miljonerna kommer ifrån. Det kan vara statliga medel, det kan vara donationer, det kan vara medlemsmedel, det kan vara regionala och kommunala medel och så vidare. De detaljerade frågorna, exakt hur det här ska funka och eventuella återta en redovisning, det föreslår jag att du ställer till socialförvaltningens centrum via eran ledamot där, i socialnämndens centrum, och driver de frågorna vidare där. Nu blir det lite det där Jonas Attenius som är chef för alla förvaltningar och driver alla frågor i den här staden. Vi har en socialnämnd. Där har även du politisk representation. Jörgen, jag föreslår att du tar frågan vidare dit. Tack!

Tack. Jörgen! Du får begära replik och så får du ordet. Varsågod!

Tack för svaret Jonas Attenius. Men det här är ju återigen den här någon-annanismen, att det är någon annan som ska ta tag i det här. I förra frågan så stod du där och pratade jättevarmt om skattebetalarnas pengar. Det ska vara ordning och reda. Vi ska inte slösa med skattebetalarnas pengar. Här står du och orerar att det finns, ja, det kan vara kommunala, det kan vara regionala, det kan vara statliga, men inte ens tillstymmelsen till att försöka få en enda skattekrona tillbaka till folket är du beredd att göra. Jag förstår att du inte detaljstyr varenda sak, men du är ändå ledaren för Göteborg. Du är den som leder Göteborg. Du har ordförande i varenda nämnd, i vartenda bolag, i varenda styrelse. Du kan sätta ner foten, om du vill, och säga att jag tycker att jag och mitt parti och Göteborg ska göra det här. Sen detaljstyr inte du, men du har ledamöter, medlemmar i ditt parti, som vet vad du vill och vad du inte vill göra. Och det är klart vad du inte vill. Tack!

Tack för det ordförande! Jag har förtroende för mina ledamöter, i det här fallet i socialnämndscentrum, att de kan hantera den frågan på ett klokt sätt. När du jämför med skattepengarna, hur de ska fördelas och så vidare, det tänker jag kanske är ett av våra viktigaste uppdrag, både du och jag Jörgen och alla andra gruppledare i den här församlingen. Sen när det gäller bidrag till våra studieförbund, ja det har vi utpekat en nämnd, i det här fallet socialnämndscentrum, som hanterar det. Jag har förtroende för mina ledamöter och vårt styre i socialnämndscentrum, att de hanterar det på ett klokt sätt. Tack!

Tack. Andra replik. Jörgen, varsågod.

Tack för svaret, Jonas Attenius. Problemet är ju att vi har, gång efter annan, just i socialnämndscentrum, försökt att stoppa det här. Flera gånger har den här sidan faktiskt gått ihop och sagt att nu får det vara nog. Men det blir ju inte det. Och det är ju därför frågorna lyfts upp hit. För att det inte funkar i socialnämndscentrum. Vill du något annat än socialnämndscentrum? Är det du står och säger här? Att du tycker att de har misskött sig i socialnämndscentrum? Det är där ni skulle tagit frågan och där hade det blivit ett annat utfall. Är det du säger? Att du inte litar på att de har tagit rätt beslut i socialnämndscentrum? Nyss var det att du litar på dem och så säger du att nej, du ska ta det i socialnämndscentrum. Men där har de ju redan tagit det. Men vi ska lägga naturligtvis ett förslag att socialnämndscentrum ska kräva återbetalning från Ibn Rushd. Kommer det gå igenom? Tack!

Då var den frågan avslutad. Vi går på fråga tre som är fråga från Kristina Bergman Alme (L) till kommunalrådet Karin Pleijel (MP). Varsågod! Om du begär ordet så får du det. Ursäkta? Om du begär ordet så. Varsågod, Kristina.

Tack, herr ordförande. Ja, elsparkcyklar har revolutionerat gatubilden i Göteborg. Både genom att möjliggöra snabb och enkel förflyttning, men också genom att ha markant ökat hindren i gatumiljön. Det parkeras både på cykelbanor och utskjutande från fasader på trottoarer. Särskilt farligt är det när bakre ändan, svansen, står ut. Ibland är det en elsparkcykel som är dåligt parkerad. Ibland är det flera som på en liten yta är farligt parkerade. Alla parkerar inte dåligt, men det är irriterande för de som med enkelhet kan gå runt en elsparkcykel. Som är just dåligt eller slarvigt parkerad. Men det är också ett direkt hinder för någon med rullstol, barnvagn eller rullator. Och det är faktiskt en direkt risk för de som inte kan se hindret. Sedan den 1 oktober 2023 har kraven ökat på hur och var man får parkera elsparkcyklar i Göteborg. Trots detta fortsätter de dåliga parkeringarna och felparkeringarna. Man kan med fog undra hur efterlevnaden av de nya kraven ser ut. Hur nöjda de ansvariga är med detta. Utifrån det undrar jag. Är du nöjd med efterlevnaden av de nya kraven på elsparkcyklar?

Tackar. Då har vi begärt svarande Karin Pleijel (MP). Varsågod.

Ja, det rödgröna styret tar frågan om felparkerade elsparkcyklar på stort allvar. mikrobobilitetstjänster som de här elsparkcyklarna är. De kan bidra till hållbara transportmönster. Men de ska regleras för att inte försämra framkomligheten så som du beskriver här för fotgängare och cyklister. Eller orsaka trafikskador. Därför ökade vi precis som du nämner kraven så att förra året så får man bara parkera på vissa ställen och ytterligare regleringar har förekommit dessförinnan. Bland annat körförbud på nätter och maxantal för elsparkcyklar i staden. Men jag håller med dig att det finns fortfarande en hel del att önska. Utbyggnaden av särskilda p-platser för elsparkcyklarna pågår för fullt. I de centrala delarna är de snart färdigställda. De särskilda parkeringsplatserna och parkeringsförbudet på gång och cykelbanor samt gångfartsområden ska sedan ytterligare utökas så att det omfattar hela staden. I samband med beslutet om de särskilda parkeringsplatserna så fick stadsmiljöförvaltningen i uppdrag att ta fram nya avgifter för förflyttning av elsparkcyklar som står fel. Vi har också ansvar för att vi kan utfärda böter om man äger en elsparkcykel som är felparkerad. Eftersom elsparkcykelföretagen inte har tagit tillräckligt stort ansvar för att säkerställa lagen om parkeringsförbud på gång och cykelbanor och omfartsområden inom vallgraven och Drottningtorget, så har vi i det rödgröna styret gett stadsmiljönämnden i uppdrag att intensifiera arbetet med att införa parkeringsförbud i dessa områden.

Om du trycker replik i stället för ordet. Det här läget. Sen när du vill ha replik. Replik begärd. Varsågod Kristina!

Tack så mycket! Ja, det är ju bra att ni har ögonen på det. Sen får jag säga att särskilda p-platser, det ser ju inte jag som lösning. Därför att. Det som är tjusningen med dessa fordon, det är ju närheten. Då vill man gärna parkera dem precis där man befinner sig. Då handlar det snarare om att lära folk hur man parkerar dem. På vägen hit passerade jag korsningen Aschebergsgatan-Vasagatan, där det finns en liten korvkiosk. Vad tror du står på den typ en meter breda. Liksom farten där just cyklar ska passera. Jo, en elsparkcykel i bredd! Det är ju ett typexempel. Så jag blir ändå lite nyfiken på vem utfärdar de här böterna? Vi är ju mängder av personer som ständigt ser cyklarna, flyttar på dem. Min familj tycker jag är galen för att jag brukar flytta undan dem lite närmare kanten. Jag tänker på alla de som kan snubbla. Och hur ser återkopplingen ut från firmorna? Finns det någon officiell statistik man kan få se?

Kontrareplik begärd. Karin varsågod.

Nej men jag blir lika upprörd som du när jag snubblar över en felparkerad elsparkcykel. Verkligen. Så att det här är just det som jag säger att vi är inte heller nöjda med hur det fungerar. Men vi ser att det går åt rätt håll. Vi ställer högre krav och utfärdar böter som du säger också. Så att det är ju många redskap som vi har skaffat oss. Och inte minst de här helgförbudet på nätterna har ju gjort att de här väldigt. allvarliga skadorna har minskat, för det var förfärligt i början av elsparkcykelboomen som kom. Men jag ser med tillförsikt framåt hur vi kan fortsätta och jobba med regleringarna så att elsparkcykeln fungerar i stadsmiljön.

Andra replik begärd. Varsågod Kristina.

Det är jättebra att skaderiskerna har minskat. Men jag är ändå nyfiken på det här med återkopplingen från firmorna. Jag kan tycka att den statistiken bör vara mycket mer offentlig så att vi som göteborgare kan följa. Ökar mängden felparkeringar? Minskar mängden felparkeringar? Vilka är det som utfärdar böterna? Kan man effektivisera det här just allmänhetens alla ögon ser ännu bättre så att det ska. Enklare för folk att anmäla. För det här, du säger att, och jag tror dig när du säger att vi tar det här på allvar. Men jag ser också att det här är någonting som måste skruvas upp. Inte ett snäpp utan flera snäpp.

Andra och avslutande kontra replik. Karin, varsågod!

Jag vill tacka dig så mycket för frågan. Det här med statistik är alltid spännande. Ibland är det en ökad administration som inte leder någon vart. Men det här tycker jag låter som en sådan statistik som kan ge feedback på att man kan bli ännu bättre. Så jag tar med mig ditt förslag. Tack

Tack så mycket! Då var fråga tre avklarad. Vi går på fråga fyra. Det är fråga från Jörgen Fogelklou (SD). Till kommunalrådet Blerta Hoti (S). Varsågod Jörgen. Jag löser det.

Tack herr ordförande! Jag ska föregå med gott exempel, för jag ska stryka halva min text och bara gå ner på de sista raderna. Jag ändrar ingenting, men jag läser upp det som står i slutet. Med anledning av de tidigare uppmärksammade språkförbistringarna inom äldreomsorgen i Göteborgs stad, särskilt just i arbetet med dementa äldre och då kommunens anställda har arbetsavtal, Arbetsavtal om evig anställning vill jag fråga följande. Finns det funderingar hos ansvariga politiker om att omplacera personal med stora språkförbistringar från äldreomsorgen eller funktionsstöd till exempelvis barnomsorgen, där svåra situationer med språkförståelse redan har rapporterats? Jag har ordet i appen.

Varsågod. Jag gjorde till svarande Blerta Hoti (S). Varsågod.

Tack ordförande. Den här frågan om det finns funderingar på personalutbyte mellan en viktig välfärdsnämnd till en annan viktig välfärdsnämnd på grund av språkförbistringar har jag riktigt svårt att förstå. För att. Problemet här, grundproblemet är att ja, vi har väldigt många göteborgare som arbetar i välfärden. Inom funktionsstöd, inom äldreomsorgen, inom förskolan som har brister i det svenska språket. Det borde du ju inte vara så förvånad över med tanke på hur segregationen ser ut. Men jag tänker svara på frågan om vad vi gör för att förbättra situationen för våra medborgare som förtjänar att ha en bra förskola där svenska språket är en viktig hörnsten i det. Här har vi infört språktester för nyrekrytering av personal. Vi har på betald arbetstid sett till och fortsätter se till att våra svenska medborgare som jobbar inom förskolan får språkstöd. Det arbetet måste vi fortsätta med längre fram. Vi får aldrig ge upp kampen om att bygga bort segregationen. Tack! Tack!

Om du begär replik. Varsågod Jörgen!

Tack för det svaret, även om det inte var något svar på den direkta frågan om man tänkte flytta över folk från de här nämnderna till förskoleförvaltningen. Jo, jag är mycket väl medveten om språkförbistringarna i Göteborgs stad. Jag brukar säga att många av er politiker är naiva och inte såg det komma. Jag var med på förskoleförvaltningens möte, och det var skrämmande. Jag säger att jag har blundat. Jag har varit naiv. Vi hörde där exemplar. Det är goda exempel där pedagoger har lärt sig svenska av treåringar. Så illa är det. Du var mycket väl där och du hörde de här orden också. Min fråga blir då om det finns planer, i och med att vi har den evigt anställde i Göteborg, att människor som inte kan språket i funktionsnämnden kommer att omflyttas till förskoleförvaltningen, där det redan är ett haveri? Det är det jag vill fråga.

Jag måste ju begära replik. Kontrareplik, inte begära ordet. Varsågod.

Som svar på din väldigt insinuerade fråga så nej, det finns inga sådana planer. Det gör det inte. För att. Vi behöver jobba med språkfrämjande insatser på alla välfärdsnämnder och det gör vi väldigt aktivt. Däremot när det gäller den här treåringen som du reagerade på i Utby som lärde en barnskötare med slöja som var en del av det här utbytet som placerades i Utby. Att den här treåringen lärde henne svenska jag förstår inte varför det väcker. Varför gör det dig så upprörd? Varför blir du så förvånad av det? Små barn lär oss saker dagligen. Min ettåring lär mig så mycket om livet varje dag.

Tack för ordet. Varför det förvånar mig? Förskolan ska ju vara ett ställe där vi lär barn saker. Där barn ska lära sig saker. Sen är det alltid en tvåvägskommunikation, att man lär av varandra. Men pedagogerna är där för att göra barnen starka, rusta dem för grundskola, inte att lära sig svenska. Så det är klart att det är någonting jag reagerar på. Men jag är väldigt tacksam för det svaret Blerta, att det inte finns några planer att flytta runt människor som inte kan språket. Vi har ju tyvärr då fått till oss från enhetschefer att det är precis det här man kanske vill göra. Men jag tackar för det svaret och hoppas att ni står fast vid det. Tack!

Tack så mycket! Då var den frågan avklarad. Och vi går på fråga fem, som är en fråga från Axel Darvik (L). Till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S).

Tack ordförande! I samband med att det rödgröna styret återkommande har fattat olagliga beslut har det uppmärksammats i media att Jonas Attenius helhjärtat ställt sig bakom politikerna med motiveringen att de berörda politikerna har agerat enligt sin moraliska kompass. Då är min fråga, tycker du att det ska gälla för alla förvaltningar och tjänstemän i Göteborgs Stad att de i sina beslut och i sin myndighetsutövning ska följa sin moraliska kompass snarare än svensk lag?

Tack, det var ordet till Jonas Attenius (S) för svar. Varsågod!

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter och tack för frågan Axel! Du har satt i system att ljuga om dina politiska motståndare. Kalla dem korrupta och importera den värsta sortens USA- retorik hit. Det är bara att beklaga. Politiker prövar lagars implementering och tolkning. Ibland får de rätt i förvaltningsrätten, ibland fel. Det är en del av den normala politiska vardagen. Och Darvik och ditt eget parti, Liberalerna, har själva gjort det. Ni verkar dessutom tro att folkvalda politiker och opolitiska tjänstepersoner är samma sak. Det är häpnadsväckande att tro att det är samma sak. Vi har inte samma roller. Det är inte samma sak, Axel. Du har varit med så pass länge, det vet du. Samtidigt vill jag notera i sammanhanget att förvaltningsrätten nyligen upphävde ett liberalt initiativ i Lunds kommun om att bojkotta ryska varor och tjänster. Innan det här beslutet fattades i Lunds kommun så påpekades det för politikerna att det här kan vara olagligt. Men Lunds liberaler, som då är politiker, ville pröva lagen och stå i solidaritet. med Ukraina. Jag vill ha svar på dig, Axel. När kommer du att polisanmäla din liberale partivän Christer Gustafsson? Det borde ju ligga i konsekvensens namn. Om du då fördömer alla kommunala initiativ om att bojkotta Ryssland som sträcker sig en centimeter längre än de formella sanktionerna, om så är fallet, varför har ditt eget parti här i Göteborg medverkat till sådana beslut här på hemmaplan? Tack.

Tack ordförande! Jag konstaterar att Jonas Attenius aldrig vill svara på frågan om den moraliska kompassen står över lagen. Jag förstår också att det är så att han ägnar sig hellre åt personangrepp på mig än att svara på den här frågan om huruvida det är viktigt att politiker följer lagen. Jag kan säga så här, för mig är det ingen skillnad. Det är ingen skillnad mellan höga politiker, tjänstemän eller vanliga medborgare. Alla ska följa lagen. De exempel som du tar upp är irrelevanta. Jag prövar att använda möjligheten att stoppa utbetalningarna till Römosseskolan därför att det fanns ett lagrum i den lagstiftning som finns från 1920-talet avseende möjligheten att deponera skolpeng. Men skolpeng fanns inte 1920 och vi hade stöd av förvaltningen. Ni varnades i stället av förvaltningen för att genomföra de här åtgärderna, och ni gjorde det i strid med förvaltningens rekommendationer. Du säger att motiveringen är den moraliska kompassen. Står den över lagen? Tack!

Det var tiden. Kontrareplik, Jonas. Varsågod!

Tack för det. Självklart ska våra tjänstepersoner följa vår lag. Det är inget snack om det, Axel. Men det är häpnadsväckande att du inte gör nån skillnad på politik, alltså vi som sitter här. Som har olika värdegrund och drivs av att vi vill förändra samhället. Där vi också prövar saker och ting. Du har själv nyttjat det demokratiska system vi har. Ibland går det vår väg. Ibland upphäver förvaltningsrätten saker och ting. Då respekterar vi det. Du säger också att det är irrelevant. Är det irrelevant att Liberalerna i Lund, i solidaritet med Ukraina vill bojkotta varor och tjänster? Det är exakt samma som du ville göra här. Är det irrelevant? Och när ska du polisanmäla Christer Gustafsson?

Tack! Andra replik. Avslutande. Varsågod!

Tack ordförande! Det här är Göteborgs kommunfullmäktige och inte Lunds. Jag kan inte de där exemplen du tar upp. Men det var intressant att du säger att tjänstepersoner ska följa lagen. Hur är det då med dina politikerkollegor? Ska de också följa lagen? Det tycker jag är den relevanta frågan. Skillnaden, Jonas Attenius, är att det fanns ett lagrum för den prövning vi gjorde. Vi vann i alla instanser. När det gäller grundskolenämnden så var det så att man först. fattade ett beslut som var olagligt, helt utan rättslig grund. Det inhiberades. Ändå drev man igenom en verkställighet. Dessutom, i slutändan, när domen väl föll valde man att inte ta konsekvenserna av det. Det var ett systematiskt lagtrots. som dina politikerkollegor ägnar sig åt. Du säger att du stöder dem helhjärtat, att de följer sin moraliska kompass. Ni har till och med sagt att det här är ett ruttet system. Ja, det kan man tycka. Men vi verkar under lagarna. Ska inte det också gälla för politiker? Jonas Attenius? Tack.

Andra och avslutande replik. Varsågod!

Tack, fru ordförande. Det blir svårt att nå fram i frågan. Jag började just säga att vi som politiker här prövar lagstiftning. Det finns ett utrymme. Ibland får vi rätt, ibland får vi fel. Du själv står i talarstolen och säger att du har utnyttjat det. Och det är bra. Det ska du kunna göra, Axel Darvik. Det ska jag kunna göra, och alla andra partier här inne ska kunna göra. Det är viktigt för demokratin. Oerhört viktigt. Men det är ändå relevant. Du som då ändå har polisanmält våra politiker i inköps och upphandlingsnämnden. för att de ville bojkotta varor och tjänster från Ryssland i solidaritet med Ukraina. Exakt samma som Liberalerna har gjort i Lund. Då blir ändå min fråga, när ska du polisanmäla din partivän Karin Karlsson? Det är ändå relevant. Det är högst relevant. Det är ingen stor skillnad på det. Det är exakt samma sak. Tack.

Tack för det. Då var den frågan avklarad. Vi går på nästa. Fråga 6. Fråga från Kalle Bäck (KD) till kommunalrådet Karin Pleijel (MP). Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige. Ja, frågan om ruinen efter gamla Älvsborg är högaktuell. Den mediala uppmärksamheten är stor kring den dåliga statusen på ruinen. Det engagerar många medborgare. I september. Förra året, 2023, biföll en majoritet av kommunfullmäktige mitt initiativ och min motion om att ta fram en förstudie som utreder möjligheten att rusta upp och tillgängliggöra den här platsen. Mot bakgrund av detta ställer jag frågan till ansvarigt kommunalråd. Har arbetet med att utreda möjligheten att rusta upp och tillgängliggöra ruinen av Gamla Älvsborg börjat? Tack!

Då går ordet till svarande Karin Pleijel (MP). Varsågod!

Tack så mycket för frågan Kalle Bäck! Göteborgs rödgröna styre är positiva till att rusta upp och tillgängliggöra gamla Älvsborg. Vi ser att det är viktigt att belysa värdet i det lokala kulturarvet i Göteborg och Sveriges historia. Genom att tillgängliggöra och uppmärksamma kulturhistorien. samt ge människor kunskap om denna så skapas sammanhållning och gemenskap oavsett ursprung eller bakgrund. Stadsmiljönämnden fick i det här uppdraget att ta fram en förstudie och man håller på att utreda möjligheten att rusta upp och tillgängliggöra ruinen Gamla Älvsborg. I maj månad inventerade stadsmiljöförvaltningen ruinen och dess omgivning. Arbetet pågår med att samla in material. och upprätta kontakt med omkringliggande fastigheter. Kontakt har även tagits med Länsstyrelsen kring en restaureringsplan för fornlämningen. Planen är att under hösten utreda möjligheten att tillgängliggöra berget genom tillägg av trappa mot älven, eventuellt ramp eller någon annan typ av förbättrad tillgänglighet på den östra sidan. Uppdraget kommer innefatta att stärka entrépunkterna som idag ligger dolda bakom byggnaderna. Samordning med pågående kajupprustning längs med strandpromenaden har även upprättats. Så vi är förväntansfulla på att förstudien blir färdigställd och kommer följa frågan. Tack!

Replik Kalle, varsågod!

Tack för det svaret! Det låter onekligen hoppingivande. Jag fick några svar på tidsplanen framöver. Men jag tänkte ändå fråga så här. När kan man tänka sig att det här uppdraget som ändå är ett uppdrag från fullmäktige kanske kommer att återredovisas här på något sätt? Kan vi förvänta oss det?

Kort replik. Karin varsågod.

Ja, jag har inte formuleringen klar hur det stod där om det skulle återrapporteras här eller inte. Men det kommer naturligtvis återrapporteras i det som är bestämt av fullmäktige om det är stadsmiljönämnden eller om det är här. Jag kan inte ge någon mer tidsupplevelse eller ge upp någon tid här mer än att vi håller på att jobba med det och att vi följer frågan nära. Men det är klart att vi är alla intresserade av att detta blir av. Tack!

Andra replik, varsågod!

Jag tackar för det svaret och jag ska följa frågan nogsamt. Men det låter ju onekligen lovande att ni är i gång med arbetet. Jag tackar för detta och ber att få återkomma längre fram.

Varsågod Karin. Sista.

Jag tackar för frågan och ditt intresse för vårt kulturarv. Det har vi gemensamt. Tack!

Var fråga 6 avklarad? Fråga 7 är en fråga från Agneta Kjaerbeck (SD) till Kommunalrådet Marina Johansson (S). Jag har fått till mig här informationen i presidiet att Marina kommer kl. 17. Jag frågar fullmäktige om det är okej om vi tar en interpellation emellan? Och så tar vi frågan till Marina om vi hinner innan kvart över fem. Då gör vi så. ordförande angående omläggning av vuxenutbildningen till att i huvudsak drivas i egen regi

Då tar vi interpellationen här. Det är interpellation av Anders Svensson (M), till kommunstyrelsens ordförande, angående omläggning av växelutbildningen till att i huvudsak drivas i egen regi. ordförande Jonas Attenius (S) har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Marie Brynolfsson (V) för besvarande. Jag överlämnar ordet till Marie Brynolfsson (V). Varsågod.

Den som var här innan har helt enkelt glömt sin Karin Pleijel som var här. Tack så mycket ordförande, fullmäktige och göteborgare och tack Anders för interpellationen. Även om det mesta i dina frågor besvarades innan så tänkte jag ändå besvara dem lite kort. Den första frågan handlar om jag anser att det är en rimlig prioritering. Att fatta beslut som skulle kunna leda till ökade utgifter. Det hade varit en mer korrekt fråga om du skrivit skulle kunna leda till ökade utgifter. För nu har det inte lett till de här kostnadsökningarna som du skriver i din interpellation av olika skäl. Jag tycker det är lite viktigt att poängtera det. Beroende på hur mycket egen energin skulle öka så har det funnits olika scenarier för kostnadsutvecklingen. Och det vi vet är att vi avsatte 10 miljoner extra för ökad egen energi för 2024. Och vi vet att det inte räckte av olika skäl. Och de merkostnader som uppstått under 2024 har vi också kompenserat för. Och den del av det tidigare underskottet som nämnden hade i år berodde på ökade kostnader för egen energi var 9 miljoner. Nämnden fick ett tillskott på 8 miljoner i kompletteringsbudgeten. Nu ser vi ut att gå till ett plusresultat. Fråga två, jag har väldigt kort om tid, handlar helt enkelt om kommande kostnader. Då tänker jag att om några veckor ska vi debattera budgeten här i salen. Då tänker jag att jag ser fram emot en diskussion då, helt enkelt, om våra olika prioriteringar för 2025.

Tack, Marie. Då är nästa talare Anders Svensson (M) och därefter Mariah ben Salem Dynehäll (L). Varsågod Anders! Tack!

Tack fru ordförande, ledamöter, göteborgare och tack Marie för ditt svar. Det här är en genomgripande förändring som genomförs och jag vill nu peka på några förlorare i detta. De studerande får mindre valfrihet, mindre mångfald. Fler blir hänvisade till en och samma leverantör. En andra grupp förlorare är alla just borgare som är eller riskerar att bli arbetslösa. Det är helt enkelt så att leveransen i omställningsinsatser minskar med en större andel egen energi. Under covidåren hade vi behov av snabba insatser. Frågan ställdes öppet och brett. Det är bara att konstatera att de som kunde leverera här och nu snabbt var externa leverantörer. EG-energin svarade ja, några månader, ett halvår, till en helt annan kostnad. En tredje grupp förlorare är skattebetalarna. Du, Marie, vill ju lite halvt vifta bort det här med att det blir dyrare. Enligt förvaltningen, inte politiker, tjänstemän är det mellan 40 och 80 miljoner kronor per år för samma leverans, samma kvalitet. En annan gruppförlorare är civilsamhällets aktörer. Och de behöver vi. De upplever sig mindre välkomna, drastiskt avhuggna avtal. Och det är nästan en prestation, får man säga, att få sitt eget studieförbund, ni socialdemokrater, så upprörda som ABF var här. Det får man säga, jag är nästan snudd på imponerad över hur ni lyckas med detta. En femte grupp förlorare, det är alla i Göteborg, som får leva med ett försämrat rykte, och Göteborg som en mindre välkomnande stad, där alla behövs. Så nu är min fråga här egentligen då, vem är egentligen vinnare på detta?

Tack Anders! Då har Marie Brynolfsson (V) begärt replik. Varsågod!

Tack så mycket ordförande! Jag tänkte bara säga att nu är vi där igen. Jag förstår att du vill hänvisa till de här siffrorna som ju var beräkningar utifrån olika scenarier. Men jag tänker att man kan hålla sig till den faktiska verkligheten och vad det faktiskt har kostat och att vi faktiskt inte har ett underskott till följd av den ökade egenregin. Sen kan man ju spekulera i de här kostnaderna som du hänvisar till om det här nu hade hänt men nu har det ju inte hänt. Så då tycker jag att vi pratar om det som har hänt. Och det redogjorde jag ju för precis nyss.

Marie, då är det nästa talare Mariah ben Salem Dynehäll (L). Och därefter Anders Svensson (M). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag tänkte också prata om det som faktiskt har hänt. Efter nämndens beslut, där vi valde att inte delta, inom en vecka fick hundratals lärare besked om varsel. 4500 elever fick ett mejl från förvaltningen att de inte skulle gå tillbaka till sin skola efter sommarlovet utan besked om vart de skulle gå i stället. Egenregin hade då inte möjlighet att ta emot alla dessa elever på så kort varsel. Därför tecknades så kallade temporära avtal som nu ytterligare har förlängt den här osäkerheten som både lärare och elever får leva med ett tag till. Det har ju lett till radikalt ökade kostnader. Enligt förvaltningen så kostar vissa studievägar nästan 40 % mer än de upphandlade leverantörerna. Visst, vi har gått från ett minusresultat på cirka 32 miljoner till ett plusresultat, men det beror ju också på den åtgärdsplan som vi tog i nämnden, varav vissa åtgärder var saker som vi fick rädda tillsammans. Till exempel att man skulle skära ner på antalet undervisade timmar från 30 till 15. Jag tycker att det här är ett väldigt dumt beslut. De flesta politiska beslut är inte svarta eller vita, men i det här fallet är det väldigt enkelt. Gör om och gör rätt. Tack!

Tack Mariah! Då är nästa talare Anders Svensson (M) och därefter är talarlistan tom. Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter! Tyvärr fick vi inget svar på vem vinnarna är, eller vilka vinnarna är, på den här förändringen. I stället ska vi prata om vad som har hänt, önskar Marie, och då gör vi det. Precis som Maria här säger så är det ju så att detta är första året under mina år i nämnden som endast rättighetsbaserad vuxenutbildning genomförs det här året, för att man såg att det kommer att bli så mycket dyrare, den här förändringen. Det har gjorts en radikal åtgärdsplan i maj månad. Som tur är kunde vi bromsa den lite grann. Det stämmer. Det sade Maria här också. Men det är fortfarande så att det är besparingar indragna. Förutom endast rättighetsbaserad vuxenutbildning så är det nystartsjobb, omställningsinsatser och annat som fortfarande är besparat. Så nog kostar det pengar all tid. Och konkret. Faktiskt, kostnader som de facto har hänt, det är ju den nya upphandlingen där alltså SFI, studieväg 3, dagtid, en stor mängdutbildning vi genomför, där leverantör 1 är 33 % lägre pris än egenregin. Så ser det de facto ut. Ändå väljer man mer egenenergi, samma kvalitet. Det är för mig obegripligt. Och vad vi kan höra finns det inga vinnare heller. Tack!

Tack Anders! Då är replik Marie Brynolfsson (V). Varsågod!

Tack! Ja, det stämmer att vi har haft ett ganska stort underskott i nämnden. Nio miljoner av det berodde på den ökade egenregin. Så det klingar lite falskt att påstå att hela det här enorma miljonunderskottet berodde på den ökade egenregin. För det är ju helt enkelt inte sant. Det var nio miljoner. Vi kompenserade för det i kompletteringsbudgeten och då blir det noll. Tack, tack!

Tack Marie! Då är talarlistan tom och denna debatt avslutad. Då går vi in på nästa interpellation här. upphandlingsnämnden angående den lagliga grunden för beslutet att bojkotta varor från stater som bedriver illegal ockupation

Det är en interpellation av Axel Darvik (L). till ordförande i Inköps och upphandlingsnämnden. angående den lagliga grunden för beslutet att bojkotta varor från stater som bedriver illegal ockupation. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Jag överlämnar ordet till ordförande i Inköps och upphandlingsnämnden, Johanna Azar (MP). Varsågod!

Tack så mycket för detta! Tack Axel för interpellationen! Och också tack för att jag får vara här. Jag är alldeles nytillträdd som ordförande och gör även debut här i kommunfullmäktige. Så det är första gången jag står i den här talarstolen. Frågorna som Axel lyfter i interpellationen har varit föremål för mycket diskussion både i media och politik och även här alldeles nyss. Den har även avgjorts i Förvaltningsrätten. Axel nämner ett antal lagstiftningar och regelverk som har haft stor påverkan på stadens inköp. Jag hade önskat att staden genom förvaltningsrättens dom skulle få klarhet i de frågor som du ställer, Axel. Tyvärr valde förvaltningsrätten att presentera en kortfattad dom som inte överhuvudtaget behandlade de regelverken som Axel lyfter. Förvaltningsrätten avfärdade i stället nämndens beslut som ett utrikespolitiskt yttrande, utan någon närmare motivering. Därför kan jag konstatera att vi fortfarande saknar en fullgod vägledning för var gränsen för det kommunala självstyret går i de här frågorna. Jag tycker också det är spännande att lyfta det som Jonas lyfte nyss om att förvaltningsrätten i Malmö nyligen rev upp ett beslut som fattats på initiativ av Liberalerna i Lund. Om att bojkotta företag som finansierar Putins krig i Ukraina. För vi har ju i en bred politisk enighet här fattat liknande beslut. Och hur den nya domen påverkar oss, det vet vi ännu inte. Men jag kan ju konstatera att frågorna är aktuella och att mer vägledning från domstolarna uppenbarligen behövs.

Tack Johanna! Då är nästa talare Axel Darvik (L). Därefter är talarlistan tom. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Välkommen i den nya rollen Johanna! Tack för svaret! Även om jag kanske saknade svar på de frågor som jag ställde i interpellationen. Det är ganska uppenbart att vi tolkar den här domen olika. Domstolen säger mycket tydligt att det är ett brott mot kommunallagen att införa en bojkott på det sättet som ni har gjort, att det är i strid med de bestämmelser som finns i 13 kap. 8 § kommunallagen. Och att man säger också att ni hade ingen rättslig grund för det agerandet, även om du inte var med på den tiden. Men sedan är det ju en viktig fråga, den som jag också tar upp, hur ni ser på det här agerandet i förhållande till den historiska kontexten där just bojkotter mot judar. faktiskt var en del av den antisemitiska propagandan, som också har återkommit. Oavsett det, på intet sätt, är frågan om huruvida det fanns en rättslig grund för agerandet obsolet. Eftersom om det saknas en gråzon, en juridisk grund, så kan det vara tal om tjänstefel eller till och med grovt. tjänstefel i det här fallet. Det var också något som jag valde att polisanmäla. Att sedan inleda en förundersökning är inte mitt beslut utan det är ett beslut av en åklagare. Någonting som vissa politiker har kallat för en hetsjakt. Det tycker jag är konstigt att man benämner ett beslut av en åklagare på det sättet. Men jag undrar om du kan utveckla möjligtvis svaret på några av de här frågorna som jag hade?

Och det är replik begärd av Johanna Azar (MP). Varsågod!

Tack så mycket! Det var många frågor på en gång. Jag ska försöka svara i alla fall på några av dem. När det gäller att pröva lagens implementering så upplever jag, så tycker jag att det hör till uppdraget. Jag tycker att de politikerna som fattade de besluten gjorde det på ett modigt sätt. För det ingår i vårt uppdrag att se var gränserna går och att det är så vi förflyttar samhället framåt. När det gäller din fråga kring Göteborgs judar så tycker jag det är väldigt viktigt att skilja på det. Det är inte en bojkott mot Göteborgs judar. Det är en bojkott mot staten Israel. Och Netanyahu som misstänks för de krigsbrott där. Vi har inget som helst, vi kommer aldrig att skuldbelägga Göteborgs judar för de folkrättsbrott som han anklagas för. Så det är två helt olika saker och det vill jag framhålla. Tack.

Tack Johanna! Då är replik begärd av Axel Darvik (L). Varsågod!

Tack ordförande! Det är ändå lite oroväckande när man har en så klockren dom från förvaltningsrätten där man säger att det här går utanför den kommunala kompetensen. Då måste man väl ändå hålla sig till det? Det är ju inte så att det finns en öppenhet för att fortsätta fatta den typen av olagliga beslut. Den här analogin med Ryssland är ju faktiskt väldigt märklig med tanke på att det finns långtgående sanktioner och olika typer av lagligt stöd för inköpande myndigheter att välja bort ryska varor eller företag som är kopplade till Putins olagliga krig i Ukraina. Det är ju sådant som regeringen fattat beslut om och även EU fattat beslut om. Så där finns ju en rättslig grund. Men man kan ju inte godtyckligt ge sig in i utrikespolitiken från en kommun. Så det undrar jag, kommer det här typen av agerande fortsätta framöver?

Tack Axel. Då är Karin Pleijel (MP) nästa talare på listan och därefter Martin Wannholt (D). Varsågod!

Tack, fru ordförande! Jag vet inte om du var med på 80-talet, Axel. Du är lite yngre än jag. Vi hade en apartheidregim i Sydafrika som sedermera föll på grund av många påtryckningar från olika länder, av olika slag förstås. Det drevs bojkotter och andra medel som gjorde att apartheidregimen som separerade svarta från vita för att de vita skulle behålla makten. Det var en regim som ingen ville ta i med tång. De här påtryckningarna ledde till att den föll. I dag stämplar ICC apartheid som att det var ett brott mot mänskligheten. Så det är klart att det finns ju. Man vet aldrig. Vi lever i nuet. Vi vet inte hur historien kommer att se tillbaka på oss som lever nu. Men vi ska naturligtvis agera utifrån det kunnande vi har här och nu. Och försöka driva världen i en bättre riktning i den mån vi kan. I Göteborg har vi alltid varit måna om etisk handel. Vi har miljökrav på det vi köper för 29 miljarder varje år. Vi har höga miljökrav. sociala hänsyn och etiska krav. Vi är med i Fairtrade City. Jag får prata vidare. Jag vill bara säga att jag tycker det är rätt att vi gör vad vi kan utifrån nutidens problematik och ser om vi kan på något sätt trycka på för en bättre värld. Sen måste jag säga att ingenting har köpts. Förvaltningsrättens dom säger att det här är inte okej att göra så. Det var det vi ville få reda på. Vi trodde att det fanns någon möjlighet. Vi fick inget svar från förvaltningsrätten i den frågan. Att gå till civilrätt och polisanmäla de här personerna känns helt makabert.

Tack, Karin. Då är replik begärd av Axel Darvik (L).

Tack ordförande! Det gläder mig att du tar upp exemplet med Sydafrika eftersom det var en liberal, folkpartistisk handelsminister som fattade beslut om de sanktioner mot Sydafrika som Sverige införde. Dock var det så att innan han gjorde det så var det inte tillåtet och det var prejudikat på kommuner som i Stockholm som försökte införa bojkotter och fick det avslaget. Du säger att vi ska göra vad vi kan. Men bör vi inte agera under lagarna ändå? Jag har respekt för att man vill ändra på många lagar. Det vill jag också. Det är därför jag är politiskt engagerad. Men ska politiker, Karin Pleijel, sätta sig över lagarna och köra sitt eget race i en kommun? Om det nu är så att en åklagare inleder förundersökning för att man bedömer att det finns risk för grovt tjänstefel, Hur kan du säga att det då är makabert att man fattar ett sådant beslut?

Då är det replik Karin Pleijel (MP).

Förvaltningsrätten avgör sådana här frågor när det gäller t.ex. inköp och upphandling. Vad som är gränsen där. I civilrätten konkurrerar vi med andra saker som ska polisanmälas och som vi vill att polisen ska ägna sig åt. Så att ägna sig åt de här sakerna känns som fel instans helt enkelt. Det är därför jag tycker det var makabert som jag uttryckte det. Men jag tycker inte att vi ska sätta oss över lagen. Absolut inte. Men vi måste förstå vad det finns för möjligheter inom lagens gräns för att kunna trycka på och kanske skapa en liten, liten smula som gör att vi går mot en bättre värld. I fallet med bojkott av Ryssland var vi helt eniga här. Vi vill göra vad vi kan med våra skattemedel för att inte bidra till Putins krigskassa. Nu fick vi höra att Lunds kommun fick backning på det.

Då är replik begärd av Axel Darvik (L).

Tack ordförande! Jag skrämmer mig över politiker som struntar i lagar och regler. Det tycker jag är ett problem. Det demoraliserar vårt samhälle. Om inte vi som politiker står upp för lagar och regler, så slutar samhället faktiskt att fungera. Då har vi kommuner som följer sitt eget godtycke utifrån vad man tycker är rätt politiskt. Det här har varit en serie sådana här beslut. Vi har haft i grundskolenämnden, förskolenämnden, i kommunstyrelsen och sedan då i inköp och upphandling. Då är det väl inte konstigt att om man, en åklagare, väcker en förundersökning om detta, att det faktiskt är någonting som är bra och någonting som ni i stället borde bejaka och inte kalla det att det är makabert. Därför det handlar ju faktiskt om att vi ser till att rättvisan gäller även för politiker. Det tycker i alla fall jag är viktigt, att lagtrots. Om det nu inte finns något utrymme överhuvudtaget, att det är grovt tjänstefel, att det prövas.

Då är det på detta begärt replik av Karin Pleijel (MP).

Jag tar med mig något av de här. Nu är det fredliga, inkluderande samhällen. Att främja fredliga och rättvisa samhällen. Vi ska göra det på alla sätt. Vi ska inte sätta oss över lagen. Men vi har jurister i det här samhället. Det finns en gråzon i hur man ska tolka lagarna. Det ger oss skäl till att vilja pröva ibland, när vi tycker att vi. vill försöka göra någonting som inte är helt tydligt. Vi lever i en global värld. Jag vet inte om ni känner till hur många länder som vår mat passerar igenom innan de kommer till vårt bord. Vi lever i en globaliserad värld och då blir det ännu mer komplext med att säga vad gäller juridiskt. Jag minns när vi skulle bli Fairtrade City. Vi ville bli det först i landet men Malmö kom före. Då sa juristerna nej det är inte förenligt med kommunlagen. Men det gick.

Tack Karin. Då återgår vi till talarlistan. Det är Marie Brynolfsson (V) och därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag tänkte ändå bara ställa några frågor till Axel Darvik. För i Lund var det ju som sagt Liberalerna som tog initiativet till att Lund ska bojkotta företag som på något sätt finansierar Rysslands krig. Jag läser från en artikel i SVT. Där står det också i samma artikel. Våra jurister har påpekat att detta kan innebära att vi hamnar i gränslandet mellan offentlig upphandling och ingångna avtal. Vi vill testa detta och utmana lagstiftningen. Sa kommunstyrelsens ordförande i Lund. När hela kommunstyrelsen var enig att driva igenom det här beslutet. Om det nu fanns lagstöd då att bojkotta Ryssland. Då borde ju inte förvaltningsrätten i Malmö ha upphävt det här beslutet. Jag vet inte, det är som att det här ordet hyckleri kommer ut ur min mun, när jag hör dig prata Axel. För varför är det okej för Liberalerna att driva bojkottsfrågan ända in i kaklet. Utmana den lagliga principen i Lund. Men här polisanmäler Liberalernas kommunalråd politiska företrädare som gör samma sak.

Då är replik begärd av Axel Darvik (L).

Tack ordförande! Jag har som sagt inte insett alla detaljer i Lundexemplet, men jag tror Marie egentligen gav svaret själv. Juristerna i Lund, på kommunen, tydliggjorde att det fanns en juridisk gråzon. När det gäller inköp och upphandling var det tvärtom. Juristerna sa att det här är olagligt. Ni får inte göra på det här sättet. Ändå drev man igenom. Beslutet. Det finns ingen juridisk gråzon. Då får man stå sitt kast. Om man medvetet bryter mot lagen, utan att det finns något lagstöd, utan någon gråzon, då får man också vara beredd att prövas straffrättsligt. Var detta tjänstefel? Om ni tror att det fanns någon grund för det hela, då borde ni välkomna en sådan rättegång. Då ska ni inte kalla mig för någon makaber politiker utan någonting som ni har chansen att rentvå er.

Då går vi till nästa talare på listan och vi kanske ska hålla oss till det som händer här i Göteborg. Det är Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet fru ordförande! Jag har suttit här och lyssnat på debatten och två gånger har jag hört ”vi ska inte sätta oss över lagen” från Karin Pleijel. Två gånger! Och det fick mig att tänka till. Jag har egentligen bara en enda fråga till dig, Karin Pleijel. För två månader sedan tryckte du nej på knappen om frågan om alla förtroendevalda i Göteborg ska följa Sveriges rikes lag. Du tryckte nej. Du röstade nej den här gången. De här hade ändå den goda smaken att säga besvarad, för det gör vi redan. Men du tryckte nej. Hur rimmar det med att vi inte ska sätta oss över lagen?

Tack Jörgen! Då är nästa talare Martin Wannholt (D). Därefter är det ton på talarlistan. Varsågod!

Tack! Nej, jag skulle bara vilja mana alla till att fortsätta och ännu mer hålla en hövlig ton. Det finns, utan att nämna namn, så tycker jag att vissa fullmäktigeledamöter har överdrivit på olika sätt vad man framför här framme. Det har säkert jag gjort någon gång också, kanske. Eller hur? Men så här då. Det är så känsliga frågor här nu. Det ena är ju det här med. Bojkotten som vi har hört från vänstersidan, ja det var deras moraliska kompass och så vidare. Ja, det må man ju ha och trycka då möjligen. Men konsekvenserna skulle jag ju önska att ni tar in mer. För när vi pratar med judiska församlingar och tittar på hur Göteborgs judar upp. upplever sin situation. Det ska ju inte behöva ha med varandra att göra, som ni säger, om ni nu tror på det. Men det får konsekvenser. Jag skulle uppmana er att lyssna mer till de judiska göteborgarna också, för de tycker att det här börjar bli riktigt jobbigt och allvarligt. Sedan till det där med - bara en kort kommentar om Polisanmälningar. Jag tycker väl inte heller man ska springa runt och polisanmäla varandra. Men vi har ett rättssamhälle i Sverige där om man ser att någon kan anta att någon begår ett lagbrott så ska man faktiskt anmäla det. Och det är vad Axel har gjort. Det är inte svårare än så. Sedan kan man ha synpunkter på graden av det och så vidare. Men det är ändå så att det startats en förundersökning. Och har man inget att dölja så välkomnar man ju en förundersökning. Visst, slöseri med skattemedel skulle man ju kunna hävda, men rättssamhället får ju kosta. Så jag uppmanar alla bara, ner med polariseringen i de här frågorna och hitta nu gemensamma lösningar. Vi kan börja med Vasaplatsen, för det börjar bli riktigt otrevligt där uppe.

Tack Martin! Då är nästa talare Karin Pleijel (MP).

Nu var det några år sen, men jag minns när jag satt i Konsumentnämnden på den tiden när vi ville bli en Fairtrade City, alltså att en kommun ska kunna handla rättvisemärkta varor som ju delvis går till att bygga upp samhällen på ett bra sätt långt utanför Göteborgs gränser. Det här ansågs vara utrikespolitik av en del jurister. Det ansågs vara utanför den kommunala kompetensen. Men där prövades den frågan och Malmö kom före oss. De blev Fairtrade City 2006. Vi kom efter. 2011 tror jag vi fick detta. Så det är ju viktigt att man vågar stå upp och se att det finns tolkningar av lagar och där. Är det klart att ser vi nu, vi har fått en förvaltningsrättsdom, vi har inte köpt en vara eller bojkottat någon vara ännu. Det har inte gått så långt utan vi har fått det här svaret. Så jag tycker det är bra att jag prövat. Jag hade väl önskat att förvaltningsrätten hade gett mer skäl. En av dem sa att det här är en politisk markering, väldigt kortfattat. Vi hade kunnat se om det finns möjligheter att påverka på något sätt inom lagens ramar. Sen vill jag bara säga att vi aldrig kommer att skuldbelägga Göteborgs judar eller judiska församlingen för någonting som Netanyahu begår i. Israel eller i de omgivande länderna. Göteborgs judar har inget med det att göra.

Då är nästa talare Axel Darvik (L) och därefter är det Daniel Bernmar (V).

Tack ordförande! Nej, det är inte så att jag, när det gäller detta med polisanmälan, att det är någonting som man gör lättvindigt. Det ska jag inte påstå. Men någonstans gick också min gräns för vad man kan acceptera i form av systematiskt lagtrots. Jag tycker att det är viktigt att också att vi gör en markering i att. att politiker också måste följa lagen och vara beredda att ta sitt straff om så inte sker. Det är inte en grupp i samhället som är fri från att kunna utredas och lagföras. Att därför ge sig på en åklagare på det sättet som en del av politikerna här inne har gjort tycker jag inte är särskilt klädsamt. Det är inte bra. Det undergräver faktiskt förtroendet i samhället som helhet och tilliten. Jag tycker nog också att ni i inköp och upphandling ska tycka att det är ganska skönt att det har varit så tydligt. Man får inte gå in och göra egna bojkotter. Det behövs inget mer. Utredningen kring det. Det var klart i tidigare domar och det blir ännu mer klart här och nu. Sedan skulle jag vilja återkomma till detta med antisemitismen. Att införa bojkotter mot Israel utan lagstöd är problematiskt. Eftersom bojkotter har varit ett återkommande tema i antisemitismen i Europa. bojkotten mot judar. Man kan inte enkelt säga att all kritik mot Israel är helt frikopplad från kritik mot judar. Det är den enda judiska staten som finns i världen. Det handlar också om hur man själv uppfattar det som utsatta.

Då är nästa talare Daniel Bernmar (V), och därefter är talarlistan tom. Jag skulle också. Inte absolut inte strypa debatten, men bara påminna om att vi har en fråga som vi också vill hinna med den sista frågan. Men varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja den dom som föreligger från förvaltningsrätten är väldigt kort skriven. Den är inte alls så entydigt och enkel på de få raderna som domen är skriven på, som har framställts i den här debatten. Utan vad som prövas är ju vad som ligger inom ramen för den kommunala kompetensen. Anledningen till att man kan göra det är ju att alla kommuner i Sverige, för er som lyssnar då, jag utgår från att alla ni i salen redan vet, har någonting som kallas för den allmänna kompetensen. Det vill säga att allt som inte uttryckligen förbjudet, det får man göra som kommun. Var den gränsen går, det har vi ett särskilt rättsinstitut som vi prövar. Det kallas för laglighetsprövning. Det rättsinstitutet är det som har använts för att pröva den här frågan. Som Karin Pleijel så föredömligt gav ett exempel på så är de här gränserna absolut inte tydliga. Domstolen i det korta yttrandet, domskälet i den här domen, ger flera exempel på hur otydlig den här gränsen är och använder lustigt nog ordet gråzon. Vid ett tillfälle, för att beskriva hur svårt det är att dra gränsen mellan vad som är en utrikespolitisk opinionsyttring och vad som är inom ramen för det som kallas den allmänna kompetensen. Så det är inte alls konstigt att man genomgår den här processen som har beskrivits på andra sidan. Det som är det konstiga här är att när man genomgår den processen så polisanmäls de som i det här fallet förlorade i förvaltningsrätten. Det är det anmärkningsvärda och det är det nya i det här. Så har vi aldrig gjort tidigare. Jag kan inte komma på ett enda exempel. Det vanliga när det blir polisanmälan är när det är myndighetsutövning. Det är en helt annan del av det kommunala uppdraget. Det har inte prövats i det här fallet därför att det inte är myndighetsutövning som har pågått här. Det är något helt annat. Man måste skilja på de uppgifterna. Så för er som lyssnar, i alla fall, för jag har inget hopp om andra, så vill jag bara tydliggöra att det är så det fungerar. Det är därför det här är anmärkningsvärt.

Där var din tid färdig också. Då var talarlistan tom och vi tackar för debatten. Klockan är kvart över fem, eller hon är till och med tjugo över fem, så tyvärr hinner vi inte med den sista frågan. Men jag tänkte bara ta. Den sista interpellationen ska jag bara läsa upp. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius är inte beredd att besvara interpellationen vid dagens sammanträde. Kan besvarandet uppskjutas till nästa sammanträde? Ja. med trygghet och studiero

Då går vi in på ärende 8. Det är Stadsrevisionens rapportsammandrag. Det är granskning av arbetet med trygghet och studiero. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget Stadsrevisionens rapportsammandrag, granskning av arbetet med trygghet och studiero. Jag lämnar ordet till ordförande i Stadsrevisionen, Jonas Ransgård (M). Varsågod!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och åhörare som deltar här idag. Alla elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Kort sagt, ingen ska behöva vara rädd i skolan och eleverna ska ha goda möjligheter att koncentrera sig på sitt skolarbete. Revisionskontoret har på revisorsgruppens uppdrag granskat grundskolenämnden och utbildningsnämndens arbete med trygghet och studiero i grundskolan och gymnasieskolan. Den sammanvägda bedömningen här är att arbetet delvis är ändamålsenligt. Vi bedömer att det finns risk för att bristerna som har identifierats påverkar elevernas måluppfyllelse negativt. Vi bedömer att det förebyggande arbetet för att skapa trygghet och studiero behöver utvecklas. Granskningen visar att förutsättningarna att arbeta förebyggande har försämrats, vilket har gjort att åtgärdande insatser används mer. Bristerna är störst när det gäller arbetet med studiero, där ansvaret oftast läggs på den enskilde läraren. Det ges en ganska samstämmig bild här av att lärarna känner sig ensamma i det här arbetet. Nämnderna behöver också se till att personalen anmäler alla händelser som kan vara en kränkning mot en elev. Nämnderna har delvis säkerställt att adekvata åtgärder vidtas vid bristande trygghet och studiero. Här har det nyligen skett lagändringar när det gäller disciplinära åtgärder. Båda nämnderna behöver se till att rektorernas och personalens kunskaper om det här regelverket ökar. Personalen efterlyser mer information och stöd gällande när de får ingripa fysiskt mot elever. Det råder också bristande kunskap om de dokumentationskrav som gäller vid utvisning ur undervisningslokalen och vid omhändertagande av föremål. Båda nämnderna behöver se till att de här åtgärderna dokumenteras. Särskilt anmärkningsvärt här är kanske ett fall när det gäller avstängning av en elev. Avstängning är den mest ingripande disciplinära åtgärden som kan vidtas. Här har en av rektorerna fattat ett beslut om avstängning utan att vare sig dokumentera eller informera om detta. I och med att varken socialnämnden, huvudmannen eller föräldrarna informeras om att det här är ett överklagningsbart beslut så kränks elevens rättigheter. att kunna föra talan mot det här beslutet och ifrågasätta det. Så det här ser vi allvarligt på. Det måste man veta. Hur man dokumenterar och ser till att man har de rättigheter som man ska ha. När det gäller trygghet så följs det arbetet i huvudsak upp och utvärderas på ett systematiskt sätt även om uppföljningen kan bli bättre. Så på trygghetssidan ser det bättre ut än det gör när det gäller studiero. Där det ser sämre ut och där det mest. Tydliga resultatet av den här granskningen är att kunskapen behöver öka, framför allt i chefsledet, därför att den enskilda läraren känner sig väldigt ensam i det här arbetet och saknar stöd och vägledning för hur det ska gå till och vilka rättigheter man har som pedagog i det här sammanhanget. Och då lämnar vi ett antal rekommendationer som vi då kommer att följa upp hur de här bägge nämnderna tar sig an.

Och vi har god tillförsikt i att de kommer att göra det på ett gott sätt. Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till nästa talare som Agneta Kjaerbeck (SD) och därefter.

Tack för ordet fru ordförande och tack revisionen för en väldigt ledsam men viktig dragning. Minst en fjärdedel av Göteborgs 15-åringar kan inte läsa eller skriva ordentligt. Aldrig förr har våra grundskoleelever legat efter så här mycket. Det handlar delvis om bristande förutsättningar och låg status för läraryrket. Men mycket handlar om svag disciplin i klassrummen och ogenomtänkt användning av skärmar långt ner i åldrarna. Nu lägger SD med regeringen om politiken på en rad områden. Skolan har ett lagstadgat ansvar och ska arbeta aktivt med att förebygga och åtgärda kränkningar. Att ta bort mobilerna kommer att bidra till det arbetet. Så Tidö går nu fram med en utredning som föreslår nödvändiga lagändringar i skollagen. Så att alla elever från förskolan till nian får en mobilfri skolgång. Förbudet ska gälla både på raster och fritids. Alla skolor i hela staden ska framöver kunna samla in elevernas mobiler i förvar hela dagen. Lärare och rektorer ska dessutom få lagstöd i att beslagta mobiler, padda, smarta klockor. Som elever vägrar att lämna ifrån sig. Mobilerna i skolan är inte bara en arena för kränkningar utan det är också någonting som medför passivisering och stillasittande. Vi från ST Göteborg har länge föreslagit ett betyg i ordning och ansvar, att det ska ingå naturligt i skolan. Som det ser ut idag är det inte förvånande att våld, mobbning, sexuella kränkningar samt etniska och religiösa motsättningar har fått fäste i skolan. Men genom tydliga riktlinjer får lärarna större befogenheter att upprätthålla studiero. Samtidigt som vi måste flytta på de som mobbar eller som inte fungerar i den ordinarie skolsituationen i stället för tvärtom. Det gör man för att säkerställa att eleverna får hjälp med att hantera sina problem, samtidigt som övriga elever får en lugn och trygg studiemiljö. Tack för ordet! Tack Agneta! Då är nästa talare Kristina Norén Lallo (KD) och därefter Hillevi Werring (MP). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Jag vill börja med att tacka stadsrevisionen för den viktiga rapporten som presenteras. Jag skulle själv säga att det idag ligger mer fokus på att hitta lösningar för de elever som upplever sig störda under lektionen, snarare än att vidta åtgärder för de som stör. Att dela ut hörselkåpor till elever som upplever sig störda är ett sådant exempel. Det är inte acceptabelt. Det finns idag möjlighet att vidta disciplinära åtgärder mot elever som stör. År 2022 sade riksdagen ja till regeringens förslag för att öka tryggheten och studiero i skolan. Förslagen syftar till att nå högre kunskapsresultat och innebär bland annat att läraren får utvisa en elev från klassrummet om den stör. All personal ska få göra det som är befogat för att öka studiero, till exempel ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Det blir enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan. Användning av mobiltelefoner i skolan regleras. I revisionens rapport framkommer att det endast är ett fåtal skolenheter som vidtar disciplinära åtgärder i någon större utsträckning. I intervjuer med lärarna framkommer att det finns en osäkerhet i hur man ska tillämpa åtgärderna och att de önskar mer information kring detta. Det framkommer även att både rektorer och lärare brister i dokumentationen när någon åtgärd vidtas. Det är viktigt att vi ser till. att reglerna blir transparenta både för förvaltningen, rektorer och lärarna. Och inte minst för vårdnadshavare och elever. Det är också viktigt att förtydliga hur arbetet med studiero ska följas upp. Och framför allt att den följs upp och att detta ska ske systematiskt.

Tack Kristina. Det vill också säkerställa att vidtagna disciplinära åtgärder. Nästa talare på listan är Hillevi Werring (MP) och därefter Axel Darvik (L).

Varsågod! Ordförande, fullmäktige, åhörare! Jag vill också tacka revisionen för den här rapporten som tyvärr inte kommer som någon alldeles överraskning för oss som sitter i grundskolenämnden. Men det var faktiskt en punkt där jag kände att jag blev väldigt. överraskad och tyvärr lite omskakad och det var det här med att det visade sig att det var så många som inte kände till vilka disciplinära åtgärder man har rätt att göra. Och heller inte de här dokumentationskraven. Och det är ju någonting som vi måste jobba vidare med så att det verkligen kommer ut överallt, så att alla som arbetar i skolan vet vad som gäller. Vad de har rätt till och vad de kan göra. Sen är det ju så här att arbetet med både kränkningar, trygghet och studiero. Det blir aldrig färdigt. Vi kommer alltid att behöva fortsätta och det ska vi göra varje dag. Och uppnådda mål. De är inte bara att slå sig till ro. Det gäller liksom att försvara dem. Alltid. Tack.

Tack! Då är nästa talare Axel Darvik (L) och därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod!

Tack ordförande! Tack också till revisionen för den här rapporten. Det är en bra påminnelse om hur viktigt det är att vi fortsätter det här arbetet. Jag skulle nog ändå vilja säga att det har blivit bättre, men det är fortfarande inte bra. Det är definitivt inte bra nog. Mer behöver göras, inte minst för att det ska finnas en större likvärdighet på olika skolenheter. På en del skolenheter fungerar arbetet med trygghet och studiero exemplariskt, mycket tack vare att man jobbar ihop i hela personalkollektivet som ett lag. Men det finns också sådana skolor där det här inte alls fungerar. Många elever mår dåligt, har en klump i magen, där all energi går till att hantera problem med mobbning, trakasserier och annat som gör att man inte kan lära sig det man ska i skolan. I grundskolenämnden behöver vi definitivt jobba mer med att se till att det här kommer ut och sprids på alla skolenheter och att vi lär oss av de framgångsexempel som finns. Många sådana skolor också.

Tack! Tack! Då är nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Därefter Jessica Blixt (D). Varsågod!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige och eventuella åhörare. Tack revisionen för en viktig blåslampa och påminnelse om det arbetet som faktiskt är helt grundläggande för att vi ska kunna bedriva undervisning. Inlärning och koncentration och trygghet och studiero följs åt och är helt beroende av varandra. Jag är tacksam för att ni gjorde en så grundlig genomlysning. Men lite av det som ni hittade var någonting som vi var ganska klara över redan när vi satte oss i det här styret. Det första beslutet vi fattade var ett beslut om just en befogenhetslista. Då tyckte många att det skulle vara bra. Jo, därför att lärarna. uttrycker en oro, att man inte vet, ska jag ingripa? Så blir det repressalier för att man har ingripit eller för att man inte har ingripit. Och det arbetet har vi tryckt på och förvaltningen har tillskapat utbildningsmaterial, APT-material, skickat ut filmer för att diskutera de här svåra gränsdragningarna och så där. Men också försökt sända en signal om att vi backar upp våra lärare. Och tyvärr. så ser vi nu att efterlevnaden inte har nått hela vägen ut. Nu får vi fortsätta nagelfara och jobba vidare med den här frågan. Premiera de skolorna som faktiskt lyckas vända en utveckling och låta dem stå som goda exempel för andra skolor. Jag tycker vi är något på spåren och det är på väg åt rätt håll. Men återigen, vi omhändertar det här och svarar i gängse ordning. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jessica Blixt (D). Därefter Patrik Helgeson (V). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Och tack stadsrevisionen för en viktig granskning och rapport. Ja, Victoria du var just uppe här och du pratade om att vi backar upp. Lärarna, du pratar om hur ni har gjort massa saker och det är ju en enig nämnd som har stått enade. Men jag tror tyvärr och jag vet att lärarna, de som står längst fram och möter de här utmaningarna varje dag, de saknar ofta både stöd och utbildning. för att hantera de här svåra situationerna. Hot och våld mot lärare har ökat. Det är någonting som Sveriges lärare, facket, har lyft och varnat för. När rektorerna inte har de resurser och den tydliga stöttningen från förvaltningarna så funkar det inte för lärarna. De står ensamma där och det är inte okej. Jag som lärare, som har jobbat som lärare länge, vet hur avgörande både trygghet och studiero är för inlärningen. När eleverna känner sig otrygga eller när ordningsstörande åtgärder inte vidtas så försämras deras möjligheter att nå sina mål. Det är både lärare och elever som får betala priset. av att vi inte har resurssatt skolan på rätt sätt. Det framkommer tydligt i rapporten att de nedskärningar som nu har skett under det senaste året har påverkat studiero och tryggheten riktigt negativt. Det är sorgligt. Det är viktigt att vi får aldrig någonsin acceptera en situation där trygghet och studiero blir sekulärt. Om vi inte lyckas med det här så offrar vi en hel generation av elever.

Därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod!

Tack ordförande! Jag vill också passa på att tacka statsrevisionen för den här rapporten. En sådan här rapport är ju en. När stadsrevisionen skriver den här typen av rapport så är man ju lite bakbunden på förhand eftersom det gäller våra egna verksamheter och inte den verksamhet vi finansierar. Och vars vinster vi finansierar också när det kommer till friskolorna. Men det är en viktig rapport med mycket att ta med i verksamheten och i kommande politiskt arbete. Jag vill också uppmärksamma just den här formuleringen i rapportsammandraget. Av granskningen framkommer det att den ekonomiska situationen med åtgärder för en ekonomi i balans har påverkat det förebyggande arbetet med trygghet och studiero negativt. Alltså att skolpersonal, Vill inte ägna sig åt disciplinära åtgärder, anmälningar och rutiner för disciplinära åtgärder utan åt det förebyggande arbetet, så att det över huvud taget inte blir aktuellt med disciplinära åtgärder eller anmälningar och kränkningar. När det förebyggande arbetet inte fungerar läggs, som påpekas i rapporten, alldeles för mycket energi på just uppföljning och åtgärder. Så de här slutsatserna förpliktigar helt enkelt till också politisk uppföljning. Att det finns de resurser och den bemanning som behövs i skolan. Jag hoppas ju att den rödgröna budgeten för nästkommande år ytterligare bidrar till detta. Tack!

Tack Patrik. Då är nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD). Därefter är talarlistan tom.

Tack så mycket fru ordförande. Det här ämnet är ju lite personligt. Jag försöker att inte gå upp i ämnen som är för personliga. Men studiero, trygghet i skolan. Det är nog viktigt för mig. Det är nog viktigt för alla föräldrar. Och jag är nog inte den enda här inne som har blivit utsatt för kränkande behandling i skolan. Och det är viktigt att vi som politiker på alla sätt säkerställer att det är lugn och ro i skolan och att det är trygghet. Och på det vill jag ändå ge också en eloge till faktiskt regeringen och Tidöpartierna blir ju ofta utskällda i den här salen. Men här tycker jag att. Den här regeringen och det här regeringssamarbetet har tillsatt många utredningar på det här området. Det genomförs nya åtgärder för att säkerställa att vi har studiero och trygghet i skolorna. Nu är det viktigt att vi alla här inne hjälps åt så att alla tillgängliga verktyg används för att säkerställa detta. Jag ber er att övervaka den här frågan. så att otryggheten kan begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Idag sviker vi alldeles för många barn, för många ungdomar. I synnerhet de som har mest behov av studiero. Det är de som kommer från arbetarklasshem, som inte har studiero hemma. Det är de som behöver det mest. Annars kommer det kompensatoriska arbetet vi gör, det kommer gå om intet. Så jättestort tack till statsrevisionen. Och jag hoppas att det blir uppföljning på det här. Och att den regeringen och riksdagen.

Tack Rasmus. Då är nästa talare Pär Gustafsson (L). Och därefter är talarlistan tom. Varsågod.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Först vill jag tacka stadsrevisionen, som många redan har sagt, för en bra rapport. Det är en viktig påminnelse om det arbete som vi behöver bedriva på våra skolor, i klassrummen och i skolmiljön varje dag. Jag har som ordförande under föregående mandatperiod i utbildningsnämnden stängt av rätt många elever från gymnasieskolan kortare perioder, men även flera månader och år. För att då har det gått väldigt långt. Men jag ska säga det också att vi kanske glömmer bort det, men det sker också väldigt mycket bra jobb ute på våra skolor där våra rektorer lägger enormt mycket arbete på detta. För när vi väl är vid en avstängning så har det varit samtal, det har varit insatser, det har varit skriftliga varningar och så vidare. Så mycket görs också. Samtidigt ska vi inte blunda för den statistik som Stadsrevisionen lyfter fram och som vi ser i våra enkäter. Det här är verkligen frågor som vi behöver jobba med. Därför välkomnar jag också revisionens tydliga fokus på det förebyggande arbetet. Där kan vi verkligen göra mycket mer, och där tror jag också att vi kan göra mycket tillsammans.

Tack så mycket! Då är talarlistan tom. Kan rapporten antecknas? Ja. miljörabatt för bygglovs- och startavgift för nyproducerade hus

Då går vi på bordlagda beslutsärenden. Ärende 9. Redovisning av uppdrag att ta fram en modell som innebär en miljörabatt för bygglovs och startavgift för nyproducerade hus. Där kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till stadsbyggnadsnämnden att inför 2024 års taxa ta fram en modell för takoniska. som innebär en miljörabatt för bygglovs och startavgift för nyproducerade hus antecknas och avslutas. Här har ordet först begärts av Johan Zandin (V), därefter Daniel Augustsson (C). Varsågod Johan!

Tack så mycket! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på Det är en sympatisk tanke att den som bygger ett miljövänligt hus ska få rabatt på sin bygglovsavgift. Det tyckte vi var värt att titta på för två år sedan när vi stod här och diskuterade frågan. Det har också stadsbyggnadsnämnden och stadsbyggnadsförvaltningen gjort. Men man upptäckte då ett antal problem med förslaget. Bland annat är bygglovsavgiften tänkt att täcka stadens kostnader för att utreda bygglovsfrågan. Det är en avgiftsfinansierad verksamhet att bevilja eller avslå bygglov. Skulle vi ge någon rabatt på något som det här skulle man behöva finansiera den. kostnaden med skattemedel i stället. Det vet vi alla, att vi har många hål i stadens fickor som vi behöver fylla. Det kommer vi återkomma till under kommande budgetdiskussioner. Så det kanske inte är det mest prioriterade stället att investera våra skattepengar. Det visade sig också att det skulle krävas en del omläggning av stadens arbete med energirådgivning för att kunna uppfylla det här. Det skulle också krävas att man gjorde lite uppföljning och såg att folk faktiskt gjorde det de lovade att göra. Men skulle man inte bygga enligt det man har lovat finns det små möjligheter för kommunen att återkräva saker. Det finns alltså en risk att vi betalar ut pengar till folk som inte ska ha det. Man kan också fråga sig om ett sådant här stöd över huvud taget behövs eftersom det numera är rätt så lönsamt både att bygga energisnålt och att placera solpaneler på sitt nybyggda hus.

Tack! Då var det Daniel Augustsson (C). Varsågod Daniel!

Tack! Vi står inför en av vår tids största utmaningar, den gröna omställningen. För att vi ska klara av att omvandla vår industri och samtidigt säkra framtida jobb är en snabb ökning av energiproduktionen avgörande. Detta är inte bara en riksfråga. Vi kan göra saker lokalt och i Göteborg har vi redan kommit långt. Vi är bäst i landet på solkraft, och det är glädjande att vi har mest installerad effekt av alla kommuner. Det visar att vi kan när vi vill. Men det räcker inte att bara vila på våra framgångar. Vi behöver fortsätta, och vi behöver flytta fram positionerna. Vi behöver underlätta för invånarna att installera mer solenergi. Vi kan titta närmare på Lerums kommun, där den har infört den här miljörabatten som innebär att det blir avgiftsfritt för att få bygglov och startbesked för solenergianläggningar. Det har dessutom halverat avgiften för bygglovet och startbeskedet vid nybyggnation av hus om solenergi installeras. Det börjar bli lite märkligt här nu. Göteborgs stadsbyggnadsförvaltning säger att det är få som ansökt i Lerums kommun och att det är krångligt och ineffektivt. Men när vi kontaktar Lerums kommun får vi helt andra besked. Det är nästan 100 hushåll som har fått den här miljörabatten, inte bara 5. Om vi hade haft samma system i Göteborg skulle det innebära över 1 000 rabatter. Det visar att det är fullt möjligt att förenkla och snabba upp processen för dem som vill bidra till den gröna omställningen. Nu till något som jag har ännu svårare att förstå. Jag trodde att Miljöpartiet skulle stå bakom sådana här åtgärder som främjar klimatomställningen och gör det både enklare och billigare. Men i det här fallet ser vi något annat. Centerpartiet yrkar på återremissyrkandet och föreslår att även ni öppnar för att stödja återremissen. Tack!

Tack! Då var nästa talare Petra Elf. Därefter Hampus Magnusson. Varsågod Petra!

Tack ordförande! Ja, Miljöpartiet tycker definitivt att det är otroligt viktigt att bygga mer hållbart. Men samtidigt så måste vi också lita på förvaltningens bedömning i när de säger att ett system kanske inte passar sig för Göteborg. Även om Lerum skulle svara något annat till er än vad de har svarat till förvaltningen så är det ändå olika kommuner med kanske olika förutsättningar och system. Sen så nämnde du solceller här och det behöver ju öka utbyggnaden. Men det här uppdraget fokuserar ju bara på nybyggda hus. Den största massan av tak som skulle kunna ha solceller till exempel på småhus finns ju redan och är inte nybyggen. Så där kanske man skulle behöva kolla på något bredare för att främja det. Och det ser jag fram emot att vi kan ha en dialog om och ha goda idéutbyten om hur man kan utforma det på ett bra sätt. Och detsamma gäller med hur man kan. premiera mer hållbara materialval till exempel. Jag vet som arkitekt att det ibland behövs ekonomiska incitament för att få kunder att välja det som kanske har lite lägre klimatpåverkan. Men där verkar inte förvaltningen tro att det här skulle kunna ge den effekten. Och 100 hushåll på 13 år i Lerum, om det är den siffran som stämmer, är ju inte heller jättemånga. Om man ska utvärdera det systemet. Så där kanske också skulle behövas någon annan idé. Men det är jag öppen för att vi kommer fram till nya kloka idéer tillsammans. Tack!

Tack! Då var det Hampus Magnusson (M), därefter Linnea Wikström (S). Varsågod Hampus!

Tack för det! Och så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, stadsbyggnadsförvaltningen är ju en förvaltning som framför allt finansieras via taxor. Detta då på bygglov och på detaljplaner och då blir det väldigt märkligt om man på förhand ska säga att nu ska vi ha en rabatt här. Så kommer det in några tusen hus här och så vet vi inte på förhand hur mycket detta är. Så det här är ju någonting som man får sitta och gissa då, för man får ju skicka ett ökat kommunbidrag. Vilket blir en väldigt märklig gång och det har ju även förvaltningen påtalat. Sen till detta som Johan nämnde innan att det kan bli svårt om inte ens omöjligt pekar förvaltningen på att återkräva. Om det nu skulle visa sig att det här inte gjorts när man har slutbesiktning. Det hade varit lämpligare att ha någon form av statligt bidrag om man tyckte detta var en viktig fråga. För att Göteborgs skattebetalares pengar ska gå till dessa högst osäkra projekt blir lite märkligt. Vi yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack så mycket för det!

Tack! Linnea Wikström (S), Patrik Höstmad (D). Varsågod Linnea!

Tack ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till resterande yrkanden.

Tack. Då var det Patrik Höstmad, just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Tack för det! Jag tänkte också fatta mig kort. Det här var ju ett synnerligen dåligt förslag, så bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på återremissen från scen. Tackar!

Talarlistan tom. Kan vi ansöka om avslutning? Ja. Under överläggningen så yrkar Johan Zandin, Hampus Magnusson, Linnéa Wikström och Patrik Höstmad bifall till kommunstyrelsens förslag. Daniel Augustsson, återremiss till stadsbyggnadsnämnden enligt mitt yrkande från C den 9 september ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter, om inte detta gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Svar ja. Fråga, beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Avgör ärendet idag? Jag finner att vi fullmäktige beslutar avgöra ärendet idag. Då frågar jag ifall kommunstyrelsens förslag? den 23 maj 2024 om en handlingsplan för att möta de demografiska utmaningarna i Göteborgs Stad

Då är vi på ärende 10. Upphävande av kommunfullmäktiges beslut den 23 maj 2024 om handlingsplan för att möta de demografiska utmaningarna i Göteborgs Stad. Där kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktiges beslut den 23 maj 2024, paragraf 25, att anta motion av Elisabet Lann (KD) och Johanna Holmdahl (KD) upphävs. Här har ordet begärts av Hans Arby (C). Därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Hans!

Tack ordförande, åhörare och övriga ledamöter. Vi drog lott om vem som skulle få göra en pudel i talarstolen här ikväll och jag vann. Så jag ska fatta mig kort. Vi tycker det vi tyckte sist men nu trycker vi också på den knapp vi skulle ha tryckt på sist. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Varsågod Elisabeth!

Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. Stackars Hans. Det blir ju fel ibland. Men när vi stod här förra sommaren så var det ju påtagligt hur överens vi var om att vi måste agera på något sätt för att hantera den demografiska utmaningen. När befolkningspyramiden kantrar så måste vi tänka nytt för att skydda vårt välfärdssystem och klara av att möta invånarnas behov. Med tillräckliga insatser, med tillräckligt många händer och med lösningar som främjar hälsa och självbestämmande. I det här ingår arbetssätt, teknik och inte minst bostäder. Men det var väldigt tydligt att ni inte ville ha en handlingsplan. Vad ni ville i stället kom inte fram. Och som det fungerar idag så fungerar det inte alls. Men inte nog med det. Ni är så mycket emot en handlingsplan att ni är tvungna att komma upp med ärendet igen för att avbryta det här arbetet som kom igenom då. Så mycket emot en handlingsplan att ni gör er det besväret. Det är alltså en kulle värd att dö på. Det är onekligen förvånande. Sannolikt kommer det inte gå igenom en handlingsplan här idag. Man kan räkna inne i salen. Men vi har lagt ett tilläggsyrkande ifall det här avslås. Som jag hoppas att vi kan få stöd för. Det är att stadsledningskontoret ska återkomma med en rutin för gemensam beredning mellan berörda nämnder. En gemensam beredning som tvingar fram samverkan och hantering av de målkonflikter och brister på kommunikation och förståelse för varandras situation som skapar de låsningar som vi har idag. Det ville styret inte ha i kommunstyrelsen men det kanske Centerpartiet kan tänka sig för att vi ska komma fram i den här frågan som är så låst och har varit det alldeles för länge. Men frågan kvarstår fortfarande till styret. Ni vill inte ha en handlingsplan, ni vill inte ha en rutin. Vad är det ni vill ha? Eftersom det inte fungerar idag? Jag kommer att återkomma. Men jag yrkar bifall till M, L, D, KD yrkande i kommunstyrelsen.

På det anförandet har Hans Arby (C) begärt replik. Varsågod Hans!

Tack för att du bryr dig om mig! Det hade ju varit nästan tjänstefel av dig att inte försöka gå igenom någonting här nu. Delar av det ursprungliga förslaget. Det här är ju lite svårt, för jag håller delvis med dig. Mycket av det här finns ju redan i befintliga styrande dokument och i pågående arbete, men vi kan säga att utfallet är ju inte alltid så bra. Men då tänker jag, jag tror inte att vi får så mycket mer av de gemensamma rutinerna. Vi sitter. här och våra partikamrater i alla de här nämnderna. Det är där vi måste kunna jobba bättre att få till det här över nämndgränserna. Vi har ett fall nu med trygghetsboenden där vi såg att vi hamnade långt under. Vilket också ÄBO har sett. Då ger vi uppdraget till nämnden att det här måste lösas. Det är vi som i det dagliga jobbar i nämnderna. Så det är så jag tänker att vi kommer åt det här. Jag tror inte gemensamma rutiner är till dokument i det här fallet, utan det är vi som måste jobba med det här. Tack!

Tack! Kontrareplik begärde Elisabet Lann (KD). Varsågod! Tack så mycket. Tack Hans. Våra partier jobbade tillsammans i en alliansregering en gång.

Där hade man jättebra rutiner för gemensam beredning mellan alla departement. Det var ett maskineri som flöt på och fungerade otroligt väl. Det blev låsningar ibland, men då hissades det upp i hierarkin. Det var väldigt, väldigt bra. Nej, det fungerar inte alls idag. Läs den här! Utvärdering av Göteborgs Stads handlingsplan för åldersvänliga Göteborg. Det är ju er baby. Ni borde ju måna om att det här ger lite resultat. När man kommer till avsnitt bostäder så är det rött överallt. Jag ska inte säga att det inte händer någonting, för det står här att huvudansvarig kontaktperson inom tidigare fastighetskontoret och nuvarande kontaktperson inom exploateringsförvaltningen har fått kontaktinformation för samverkan och Ävo har tipsat om en undersökning. Så någonting händer. Men jag tror att vi behöver lite mer fart i den här frågan om vi ska kunna. Garantera en välfärd som kan möta behovet i framtiden. Det går inte att göra om 20 år, för då är det redan för sent.

Då var nästa talare Marina Johansson (S). Varsågod Marina!

Tack så mycket fullmäktige åhörare. Jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi tror fortfarande inte att ännu ett dokument är det som är lösningen på det hela. Sen är det tilläggsyrkandet så, Att ta fram ytterligare rutin tror jag inte heller det som är det saliggörande utan det som är det saliggörande är att vi faktiskt ser till att vi har finansiering för välfärden att vi har jobbat med de digitala frågorna och där har vi planer och grejer på gång. Vi har också en kommande budgetdebatt strax där vi kommer prata om bostadsfrågan väldigt mycket och andra spännande frågor. Det här med att skapa en ny rutin Då tror jag att det är bättre, dels det som Hans lyfte fram, att varje nämnd måste ta sitt ansvar. Och sen har vi också möjligheten att faktiskt ta politiska dialoger mellan presidierna. Det är någonting som står oss fullt fritt att göra när vi känner att vi behöver det. Jag håller med om att åldersvänliga i Göteborg, där är det mycket som lyser rött. Det är också en del som lyser grönt. Och, ja, som sagt var, det är. Det handlar om tydliga politiska uppdrag tror jag snarare i våra budgetar och att vi faktiskt har samtal över gränserna utan att för den skull ta fram ytterligare en rutin. Vi har tusentals rutiner.

Tack! På det anförandet har Elisabet Lann (KD) begärt replik. Varsågod Elisabet!

Tack så mycket! Jag förstår att ni inte vill ha en handlingsplan, jag förstår att ni inte vill ha en rutin. Men föreslå gärna något annat, för det blir ju aldrig konkret. Jag tänker inte låta prestige stå i vägen för möjligheten att lösa den här, en av våra största utmaningar. Föreslå något! En actionplan för att säkra välfärden med förändrad befolkningsstruktur. Tips från coachen! Det finns tusen saker att göra och jag är med alla dagar i veckan, men just nu händer ju ingenting. Jag skulle vilja ta ett exempel. Om man går in och grottar i siffror i Colada och andra databanker så hittar man väldigt mycket intressant. Kostnaden för äldreomsorg per invånare över 80 år kostar ungefär 40% mer i Göteborg än i Skövde till exempel. I Skövde har man jättemycket. lite många olika former av seniorboende. Jätteintressant, både hyresmodeller och bostadsrätter och en stiftelse med hyreslägenheter till låg kostnad och så vidare. Det märks i kostnaden för välfärden när det finns bostäder för gruppen.

Kontrareplik, Marina Johansson (S). Varsågod!

Jag håller helt med dig. Det behövs konkret action här. Exempelvis har vi snart en budgetdebatt där vi kommer att ta en hel del initiativ på det här området. Jag tror att det är mycket mer verkningsfullt att ge konkreta uppdrag än att skapa nya rutiner. Det i sig tror jag inte ger så himla mycket action. Tips från coachen här med. Tack!

Då var det en andra replik begärd av Elisabet Lann (KD). Varsågod!

Tack så mycket! Jag ser fram emot budgetdebatten, men jag tror inte den löser problemet heller. Sen har jag noterat att ni har plockat upp det här med flytthjälp. Jättebra! Det har jag lyft flera gånger i EVO-sammanhang, att praktisk flytthjälp kan vara en sak att göra. Superbra! Jag har sett att ni har plockat upp fler grejer på äldreområdet och jag är tacksam för det. Men man måste ha någonstans att flytta också och Göteborg ligger så långt efter. När det gäller planerade bostäder lägger vi efter Malmö och Storstockholm. Göteborgsregionen ska jag säga, så det är inte bara kommunen. Vi ligger på plats 230 i Sverige i Länsförsäkringens jämförelse om vilken kommun som är bäst att bo i för äldre. Vi har ganska mycket att jobba på. Andra och avslutande i kontra replik. Melina Johansson, varsågod! Jag håller med dig. Vi har mycket att jobba på det här området och jag tänker att det ska vi göra. Vi kommer jobba tillsammans och vi har fortfarande bred samstämmighet här i fullmäktige att frågan är jätteviktig. Vi måste ha fler Cinnabostäder. Och sen är det också då viktigt att om vi nu tycker att det är så viktigt här i fullmäktige, att vi också behåller vår allmännytta. För det är väldigt många äldre som faktiskt inte har råd att köpa sig nya dyra lägenheter eller nybyggda hyresrätter. Så att värna om allmännyttan är ett av de viktigaste vi kan göra för att se till att äldre kan bo med bra tillgänglighet men möjlighet till gemenskap. Tack!

Tack! Elisabeth, du har haft dina två repliker så du får. Begär ordet i stället. Nästa talare är Daniel Bernmar (V). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag och Elisabeth Lantz har prestigen får inte stå i vägen. Och att vi nu därför att vi korrigerar ett felaktigt fattat beslut eller felaktig omröstning beter oss som att vi tycker att det här är en kulle värd att dö på. Själv tycker jag att. Prestigen stod i vägen när vi konstaterade på det mötet, på det sammanträdet vi hade, att Centern hade röstat fel. Och vi inte kunde korrigera på sittande möte, precis så som kommunallagen ger en rätt att göra, när man upptäcker att någon har röstat fel. Men det fick vi inte göra. Utan vi var tvungna att skicka ett papper nu och skapa lite ny administration. Och ta lite mer tid från alla fullmäktigeledamöter här inne. När kullen Värd att dö på dessutom är att vi ska ta fram en plan. för att lösa att en annan plan inte har genomförts i tillräckligt stor omfattning. Det är den kullen vi pratar om. Så, kära göteborgare, nu korrigerar vi det här felaktigt fattade beslutet. Det kunde vi ha gjort för flera månader sedan utan att det tog tio minuter av allas liv här inne. Hoppas att presidiet och alla gruppledare nästa gång vi hamnar i den här situationen ser till att den som råkar trycka på fel knapp kan få korrigera det på samma kväll. Tack! Då var replik begärd. Elisabeth Lange, KD. Varsågod Elisabeth! Tack så mycket! Jag tycker det var bra att fullmäktige fick en ny chans att svälja den här prestigen och i alla fall komma vidare ett steg, genom att tvinga fram en gemensam beredning så att vi kan röra oss framåt. Och jag kan bara beklaga otroligt djupt att ni inte var beredda att ta den chansen. För vi står precis på ruta ett och ingenting har hänt på området och vi ligger efter Stockholm och Malmö och kostnaderna för äldreomsorgen skenar och prestige har fått. stå i vägen för att försöka hitta lösningar här. Men jag ser fram emot de kommande presidiemötena och se vad det kommer lösa och om det går att flytta in i de samtalen. Tack! Tack!

Talarlistan är tom. Kan vi hinna se överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Elisabeth Lann avslag på kommunstyrelsens förslag och bifall till tilläggsyrkandet från KD, M, D och L i kommunstyrelsen. Hans Alby och Malena Johansson bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkandet från Elisabeth Lann. Och därefter ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Svar ja. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Elisabeth Lann. Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Voteringen begärs ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Elisabet Lann om avslag. Godkänns denna måttvinningsproposition? Svar ja. Då verkar alla ha kommit in och startat omröstningen. Klart för att rösta. Ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Elisabet Lann. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Och finner att fullmäktige med 43 röster mot 38 bifaller kommunstyrelsens förslag. Och vi har då tilläggsyrkandet. Jag frågar, bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det har avslagits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det. Ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Klart för omröstning. Ja för avslag, nej för bifall. Där har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Jag finner att fullmäktige med 43 röster mot 38 avslagit tilläggsyrkandet.

Och vi kommer till ärende 11. Göteborgs Stads biblioteksplan 2024–2028. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads biblioteksplan 2024–2028 antas. Genomförandet sker i den takt som berörda nämnder bedömer möjligt. Göteborgs Stads biblioteksplan 2013–2024, beslutat av kommunfullmäktige 2013-06-13 § 24, upphör att gälla. Här har ordet först begärts av Emmyly Bönfors (C), därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Folkbiblioteken och skolbiblioteken är otroligt viktiga verksamheter för att främja både läsning, bildning och lärande. För att biblioteken ska kunna nå ut till fler så krävs det nya arbetssätt. Det är de som beskrivs i den här biblioteksplanen. Det är särskilt viktigt att vi främjar barn och ungas läsning. Det ger dem inte bara kunskap utan öppnar också dörrar till kritiskt tänkande, till fantasi och empati. Men intresset kommer inte alltid av sig självt och här kan ju en skolbibliotekarie vara den som tänder gnistan. Genom att rekommendera rätt bok vid rätt tillfälle eller skapa en inbjudande miljö och bidra till en starkare läskultur. Skolbiblioteken kan också hjälpa till att utjämna skillnader i läsförmåga och språkförståelse. Ibland kan det vara en bok på sitt modersmål som kan vara nyckeln att komma in i läsningen och sen utveckla andra språk. Sammantaget tror vi i Centerpartiet att den här biblioteksplanen kan hjälpa till att utveckla bibliotekens verksamhet på ett bra sätt. Därför yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då var nästa talare Patrik Höstmad (D), detta är Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Patrik!

Tack för det! Jättebra här att SD gjorde oss uppmärksammade på att det hade smugit sig in en hel del om intersektionalitet i den här biblioteksplanen. Självklart kan vi inte bygga stadens styrdokument på den typen av starkt ifrågasatta och ideologiskt kodade teoribildningar. som på sista raden oftast leder till stereotypisering. Teorin tillskriver människor erfarenheter, behov och åsikter utifrån olika yttre attribut, inklusive ras. Vilket gör att det här ibland landar i att i princip hamna väldigt nära eller på rasism. Göteborgs stad ska ha förmåga att möta människor som de individer de är. utan förutfattade meningar utifrån deras yttre attribut. Staden har en massa lagar, bibliotekslagen, diskrimineringslagen och styrdokument, som ger oss tillräckliga verktyg för att kunna möta varje individ i våra bibliotek. Med anledning av det så bifall till återremissen från M och D som precis som SD vill städa bort intersektionaliteten.

Tack! Då nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD), därefter Pär Johansson (S). Varsågod Rasmus!

Tack så mycket herr ordförande! Ja, och jag vill börja med att yrka bifall till återremissyrkandet från SD. Jag får tacka för de orden, Patrik. Det är kul att både Moderaterna och Demokraterna har insett det galna i att vi ska skriva in i de styrande dokumenten. Exakt vilken teoribildning och vilket analyssätt som våra tjänstemän ska använda sig av i sitt dagliga arbete, det är detaljstyrning. Dessutom är det en väldigt ideologiskt laddad sådan. Så jag hoppas att en majoritet här idag kan ställa sig bakom ett återremissyrkande för att säkerställa att det inte blir en del av vår biblioteksplan. Sedan vill jag också lyfta det här med att. Den nuvarande biblioteksplanen i utkastet säger att bibliotek och folkbiblioteken ska prioriteras i socioekonomiskt utsatta områden. Jag förstår varför man vill göra det. Men biblioteken ska ju vara en service. Som ska utgå ifrån befolkningsunderlaget, det vill säga att där det finns människor ska det finnas också folkbibliotek och de ska vara så tillgängliga som möjligt för så många som möjligt. Sen förstår jag läsfrämjande insatser. Det köper vi från Sverigedemokraternas sida också. Det är väl bra att man lägger ett extra kol i de områdena i staden där kanske behovet är större. Men att folkbiblioteken inte borde innefattas under samma rubrik där. Vi kan ju kolla på den kartläggning av socioekonomisk utsatthet som kom i dagarna här. Det skulle ju innebära då att med, som principerna är utformade i den här biblioteksplanen, att Styrsö, biblioteksverksamheten i södra skärgården, att de kanske går miste om den. Så jag tycker vi måste stå upp för allas rätt till ett folkbibliotek.

Då är nästa talare Pär Johansson (S) efter Hillevi Werring (MP). Varsågod Pär!

Ordförande, fullmäktige, åhörare. Idag gör jag lite debut här i den här talarstolen. Och vilket ärende kunde vara bättre och mer passande att göra det på än Göteborgs biblioteksplan? I och med att jag är kulturnämndens ordförande. För det är ju så att enligt bibliotekslagen så ska kommuner och regioner anta en biblioteksplan för sin verksamhet inom biblioteksområdet. Och det finns inget lagkrav på vad den ska innehålla, men här i Göteborg så har vi ju tagit. beslut, eller vi vill gärna fokusera särskilt på barn och unga, personer med funktionsnedsättning, personer med andra modersmål än svenska samt de nationella minoriteterna. I planen prioriteras även insatser i områden med socioekonomiska utmaningar, precis som har nämnts här. Vi anser därför att planen på så sätt kan bidra till att skapa mer jämlika förutsättningar för göteborgarna. Biblioteket ska även verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska också främja litteraturens ställning och intresset för bildning och utbildning. Biblioteksplanen beskriver väl folk och skolbibliotekens inriktningsområden samt de insatser som planeras av berörda nämnder under planperioden. I planen tydliggörs också bibliotekens roll både för individen och samhället. Biblioteken är en plats för bildning och lärande, men det är också en arena för möten, gemenskap och öppna demokratiska samtal. Vi ser därför positivt på att biblioteksplanen särskilt betonar insatsen i områden med socioekonomiska utmaningar. Slutligen yrkar jag bifall till KS förslag till beslut och avslag på övriga yrkanden. Tack!

Tackar! I det anförandet har Rasmus Ragnarsson (SD) bett replik. Varsågod!

Tack så mycket herr ordförande. Kul att se dig i talarstolen Pär. Vi får ju inte möjlighet att debattera särskilt mycket på nämndmötena. Men då vill jag fråga dig Pär, varför är det så viktigt att ha med intersektionalitet i den här biblioteksplanen? Tycker inte du också att det är väldigt detaljstyrande utav förvaltningens arbete? Att man i de styrande dokumenten, förutom att man skriver in olika mål, det kan vem som helst förstå. Men varför skriver man in exakt hur? Vilken analysmetod de ska använda sig ifrån, vilket raster, vilka glasögon de ska sätta på sig när de betraktar verkligheten. Har du någon idé om varför ni har gjort så, Pär? Tack!

Tillbaka till talarlistan och vår nästa talare Hillevi Werring (MP). Varsågod Hillevi!

Tryckte jag fel? Tack. Ordförande, fullmäktige, åhörare. Jag ska belysa en liten del av den här planen. Inte för att jag tycker att resten är oviktigt. Jag är nog en av de i den här församlingen som har utnyttjat biblioteken mest i mitt liv. Mitt liv har varit långt och jag började tidigt. Biblioteket i Skara. Bibliotekarien Jakobowski frågade mig när jag dök upp. Jaha, vilken religion får det vara idag då? För jag hade en period när jag gick igenom allt från bagavadita till katolicismen och så vidare. Men det är inte det jag ska prata om. Jag ska prata om skolbibliotek. Det är något som jag tycker är jätteviktigt. Och då menar jag inte en liten skrubb där det finns böcker som man kanske kan låna en timme i veckan när någon lärare råkar ha någon. Utan jag menar ett bibliotek där man utnyttjar det för att skapa läsglädje och språkutveckling. Och allt annat som man kan göra med det. För det är nämligen så. För över tio år sedan var jag på besök på Vättleskolan, som sedan dess har fått lite skamfilat renommé. Men då var de väldigt framåt när det gällde skolbibliotek. De hade en utbildad bibliotekarie, vilket var väldigt ovanligt på den tiden. De hade ett tillgängligt bibliotek mitt i huset med många böcker. Det var ett ställe där man hade lektioner tillsammans med lärarna och utvecklade barnens språk på olika sätt.

Där har tiden gått. Nu ser jag att jag har missat tiden. - Du kan komma tillbaka. Då var nästa talare Grith Fjeldmose (V). Varsågod.

Tack ordförande. Ett av underlagen till denna nya biblioteksplan är förra mandatperiodens biblioteksutredning, som visade att vi i förhållande till den demografiska utvecklingen inte hade hängt med. Och om vi skulle ha hängt med, så hade vi haft 13 ytterligare bibliotek i den här staden. Det tycker jag är viktigt att ha med sig. Kulturförvaltningen har i princip. Trollat med knäna för att lyckas täcka upp hela staden med biblioteksverksamhet. Under pandemin blev bibliotekens betydelse under kristider tydlig. Ett perspektiv som inte beaktades i tidigare planer. Nu vet vi. Skrivningen om detta finns med. Biblioteken är viktiga för resiliensen, för samhället såväl som för den enskilda. Vi tar med oss framöver vilken social och folkhälsoaspekt som därmed också ingår i den samhälleliga effekten av biblioteksverksamhet. Källkritik och korrekt information är också av stor vikt vid krishantering. Genom att prioritera läsfrämjande insatser i socioekonomiska områden ökar bibliotekens kompensatoriska möjligheter. Dessutom framhålls att bibliotek kan vara så mycket annat än att låna böcker. Sen en månad tillbaka kan vi låna kulturupplevelser på Konserthuset och Stadsteatern också. Bibliotekens programverksamhet har blivit ännu viktigare i takt med att folkbildning och studieförbund tvingats minska sina verksamheter. Biblioteken bygger verkligen broar, som det står i målbilden. Broar i samhället, broar till läsning och litteratur, broar för bildning och lärande. Bifall KS och avslag på övriga yrkanden. Tackar.

Då ska jag innan jag släpper nästa talare så har jag en fråga till Moderaterna och Demokraterna. Jag har noterat här att i ert yrkande så står det inte vart återremissen ska skickas. Och det behöver stå för att vi ska kunna behandla yrkandet. Så det får ni gärna återkomma till, vart återremissen ska till. Nu är nästa talare Ann Catrine Fogelgren (L), efter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod, Ann Catrine.

Tack, ordförande, ledamöter och åhörare. Jag tycker det är glädjande att stå här och yrka bifall till den här biblioteksplanen. För det var faktiskt under förra mandatperioden som vi påbörjade en omorganisation av biblioteken som nu görs. Jag vill påminna samtliga här som deltog förra mandatperioden om att det var en enig kulturnämnd som beslutade om bland annat omlokaliseringen av Linnéstadens bibliotek, som var föranledd av stadsdelsförvaltningens avveckling av de kontorslokalerna. Det var också en enig kulturnämnd som ställde sig bakom beslutet om att folkbiblioteken inte skulle vara lokaliserade i skolbyggnader, vilket vi nu ser också när det gäller Trulsgården. Jag tycker också att det är utmärkt att efter ett stort letande. här området så har ni lyckats hitta Lagerhuset som nu ska bli det nya biblioteket. En alldeles utmärkt lösning på den delen. Biblioteksplanen tar här upp bland annat det här med att främja läsandet och stärka demokratin. Men det ska börja tidigt i åldrarna och skolbiblioteken som Hillevi nämnde här är en otroligt viktig del i det. Därför är det så glädjande nu att regeringen tillför 216 miljoner nästa år och 433 miljoner året därpå just för att stärka skolbiblioteken. När det gäller biblioteksplanen så är det faktiskt så att det särskilt lyfter de prioriterade grupperna som gäller barn och unga, personer med funktionsvariationer och personer med andra modersmål än svenska samt de nationella minoriteterna. Vi tycker att detta är väl omhändertaget i det lagda förslaget. Vi yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på de båda återremissyrkandena. Tackar!

På det anförandet har Rasmus Ragnarsson (SD) begärt replik. Varsågod!

Tack så mycket herr ordförande! En fråga till Ann Catrine Fogelgren och Liberalerna. Tycker ni att det är rimligt att vi har med internationalitet som teoribildning i en av stadens styrande dokument? När ni, vad jag vill minnas, förra mandatperioden tog bort det i frågan om hedersrelaterade brott. Hedersrelaterade. Problematiken, så har ni ändrat er på den här punkten? Sen får jag väl ändå svara kring lagerhuset. Vi får se om hur bra den placeringen utav Linnéstadens bibliotek blir. Med tanke på att det i praktiken är en byggarbetsplats och vi får se hur länge det håller i sig. Och att det är betydligt längre ifrån stadens knutpunkter än tidigare. Varför också kulturnämnden förstås har fått en massa arga brev till sig från pensionärer som inte klarar av att gå så långa sträckor. Men vi får se! Tackar!

Då är det kontrareplik. Länkar till frågeställningen L. Varsågod!

Ja, jag har ett kort och koncist svar. Ja, vi tycker att detta är viktigt. Och att den här skrivningen tycker inte vi stör själva planen på det viset utan att vi kan ställa oss bakom den i det utförande som den är. Tackar!

Då är vi tillbaka till hörlästaren och det är Rasmus Ragnarsson (SD). Därefter Hillevi Werring (MP).

Tack så mycket herr ordförande! Då tänker jag vända mig till Centerpartiet och Emmyly Bönfors i det här anförandet. För precis som Centerpartiet så vill ju Sverigedemokraterna säkerställa att det är en fullgod service i alla delar utav kommunen. I alla fall det är vad jag trodde. Fram tills jag såg att ni inte är villiga att ställa er bakom det återremissyrkande som ligger på bordet. För så som planen är utformad nu så kommer. ytterområden i staden att prioriteras ned. Och återigen, jag vill utveckla lite det här med de socioekonomiska indelningarna och den kartläggningen som presenterades i veckan. Vart hamnar till exempel Styrsö och den södra skärgården? Det anses vara ett ganska välmående område socioekonomiskt. När de ekonomiska prioriteringarna måste göras Riskerar därför folkbiblioteksverksamheten i stadens ytterområden, som i skärgården, att drabbas negativt om vi formulerar styrinstrumenten till förvaltningen på det här sättet? Varför vill Centerpartiet inte säkerställa att även ytterområdena i vår kommun också har en bra biblioteksservice?

Tack! Då var det replik begärd. Emmyly Bönfors (C), varsågod!

Till att börja med är det jätteviktigt för Centerpartiet att det finns folkbibliotek och skolbibliotek i hela Göteborgs stad. Vi anser inte att den här planen äventyrar det. Men vi kommer såklart jobba även inom kulturnämnden för att se till att resurserna läggs till biblioteken. Det är så typiskt SD att ställa grupper mot varandra, så även i den här frågan. Det som står i biblioteksplanen handlar om att vi behöver. jobbar mer med läsfrämjande insatser i våra ytterområden. Inte att vi ska lägga ner några bibliotek i andra delar av staden. Det är det här som blir så problematiskt. Att ni gång på gång försöker ställa grupper mot varandra där det faktiskt inte ens finns en reell konflikt. Det som vi behöver göra är att vi ska satsa på barn och ungas läsvanor. Se till att de får goda. Ett stort ordförråd och också kan ta till sig det svenska språket om man nu har föräldrar med annat modersmål än svenska på ett bra sätt. Tack!

På det har Rasmus Ragnarsson (SD) begärt kontrapolitik. Varsågod!

Det är faktiskt inte jag som ställer olika grupper mot varandra utan det är kulturförvaltningen. När vi la ner Trulsegårdens bibliotek. Gå tillbaka till kulturförvaltningens handlingar och kolla på hur man motiverade det. Det var ju för att man ville bekosta lokaler i ett socioekonomiskt utsatt område. Man lägger ned biblioteksverksamhet i ett område som är socioekonomiskt mer välbärgat för att man ska ha råd att bygga och fixa nya lokaler på andra ställen. Det är inte jag som ställer grupper mot varandra, utan det är den här formuleringen. Vi kommer inte undan det. Att vi måste säkerställa en jämn fördelning, geografisk spridning i kommunen, för att säkerställa att vi inte ställer grupper mot varandra. Utan att så många av våra medborgare som möjligt har så bra tillgång till folkbibliotek som möjligt. Så jag håller inte alls med dig där, Emmyly Bönfors. Det är inte vi som ställer grupper mot varandra. Det är ni som gör det. Tack. En andra replik begärd, Emmyly Bönfors (C).

Det är självklart att vi ska ha biblioteksverksamhet i hela Göteborg. Vi behöver också anpassa utbudet och även utlåningsutbudet faktiskt utefter. vilka som lånar på våra bibliotek. Därför drev vi på för meröppet till exempel under förra mandatperioden. Vi skulle ha fler bibliotek där man kunde hämta, lämna, låna böcker även när det inte var bemannat. Det är någonting som vi behöver fortsätta arbeta med. Inom kulturnämndens verksamhet behöver man göra prioriteringar. Där är det väldigt tydligt i Centerpartiets budget att bibliotek ska prioriteras. Och det är någonting som vi står bakom. Och när det gäller då läsfrämjande insatser så kan det finnas större behov i ytterområden. Och då är det som ska också prioriteras.

Tack! Tillbaka till talarstolen. Hillevi Werring (MP), därefter Anna Sara Hansson Perslow (C). Varsågod Hillevi!

Förra gången förirrade jag mig lite i forntiden, men nu ska jag hålla mig till dagen, eller nästan dagen. I våras var jag på studiebesök på Brunnsboskolan, som också jobbar väldigt bra med sitt skolbibliotek. De har en deltidsanställd, utbildad bibliotekarie och de har en lärare som har en väldigt stor del av sin tjänst i biblioteket. De läser för de yngre barnen, både de vuxna och äldre barn som blir upplärda på biblioteket till att läsa för de här barnen. En gång om året är det en årskurs som får en bok, var och en får samma bok. Efter sommaren har man en fest då man träffas och pratar om den här boken man har läst. Man har lektioner i biblioteket tillsammans med lärarna, hela klasser. De är också väldigt duktiga på hur de ska möta varje barns behov. Äldre barn som kanske aldrig har läst någonting själva frivilligt tidigare tänker att först vill de se om man behöver ha en spegel. Man behöver ha böcker som beskriver en värld man känner igen sig i. Men när man har hållit på ett tag med det. Då vill man öppna ett fönster till nya världar. Jag fastnade för det. Jag tyckte det var ett så härligt sätt att se på det hela. För det handlar ju då om att då ska man liksom kunna börja förstå hur andra människor tänker, hur andra människor lever och så vidare. Jag vill se fler sådana. Och får vi nu statliga pengar så kanske vi får större möjligheter. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tackar!

Då var nästa talare Anna Sara Hansson Perslow (C). Varsågod Anna-Sara!

Tack så mycket herr ordförande, göteborgare! Vi förlänger debatten lite grann. Kul att prata böcker och bibliotek. Biblioteken är ju som ni vet en ovärderlig resurs för staden och en grundpelare för ett hållbart och inkluderande samhälle. Vi ser biblioteken som en viktig plats för inte bara böcker. Här sker möten för bildning, utveckling och demokrati. Jag passar på att yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Jag vill också lyfta en annan sak. Det är ganska anmärkningsvärt. När vi vanligtvis diskuterar läsfrämjande insatser i det här rummet då är stolarna i salen fulla. Och nu när vi diskuterar bibliotek och biblioteksplan där ord och mening bildas då töms salen ganska fort på ledamöter. Så lyft orden och meningen i livet.

Tack, ordförande, och tack Anna-Sara för det påpekandet. Det var ett viktigt påpekande. Jag tänkte göra någonting apropå bibliotek och bildning. Jag tänkte bilda dem som lyssnar på det här. Det som återremissförespråkarna vänder sig emot är meningen att kompetens och arbetssätt ska utvecklas utifrån en normmedveten inkludering och intersektionell förståelse. Intersektionell förståelse är inte, som någon hävdade, en teoribildning, utan en sammanfattning av när vi tittar på mer än en förklarande variabel inom sociologiska vetenskaper. Hur maktordningar kan förstärkas eller försvaga varandra. Det här är lagstiftningskrav. Ta till exempel en ung kvinna. En ung kvinna möter inte samma diskriminering, samma patriarkala strukturer som en äldre kvinna gör. Det är. en intersektionell analys. Jag tror att alla håller med om det påståendet. Det finns många andra maktordningar som kan och spelar roll för människor i deras vardag. För oss som offentlig verksamhet är det helt självklart och viktigt att på olika sätt analysera och fundera hur olika gruppers villkor påverkar hur vi möter dem och hur de ska mötas. Vi har en diskrimineringslag som utgår från att vi ska göra det arbetet. Jag tror ingen här skulle tveka en sekund att säga att etnisk tillhörighet kön, sexuell läggning och ålder, att de egenskaperna är olika i olika åldrar. Att man blir behandlad olika som homosexuell, som man eller kvinna vid olika tillfällen i livet. I samma ögonblick som du säger det. I samma ögonblick som du säger att det kan nog vara så. Då gör du en intersektionell analys.

Tack! Då har ni fått höra Patrik Höstmad (D), del efter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Patrik!

Tack för det! Jag tänkte bara lösa formalian. Vi vill återremittera till kommunstyrelsen, vilket gör att vi får likalydande beslutsatser som i SD:s yrkande, så det kan hanteras som en enhet.

Tack! Då var det dags att ta med Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod!

Tack Daniel! Jag tänkte bara bemöta lite av de punkterna du sa. För även jag är vetenskapligt skolad. Vad innebär det då? Jo, de teoribildningarna vi har och utgår ifrån inom samhällsvetenskapen. De ska försöka beskriva verkligheten som den är. De ska inte anta saker innan ett empiriskt underlag har presenterats. Det är då teorierna kan hjälpa oss att förstå hur verkligheten ser ut. Det här skiljer sig då från intersektionell teoribildning i och med att olika grupper förmodas vara förtryckta och diskriminerade innan man undersöker saken. Ett perspektiv vi har sett på detta är att så fort vi ser skillnader mellan män och kvinnor, då förmodas det bero på diskriminering. Det förmodas bero på förtryck innan man ens har undersökt saken. Det är då vi ser att den här teoribildningen inte har ett vetenskapligt förhållningssätt. Den är i grund och botten normativ. Den har väldigt starka ideologiska idéer om hur verkligheten är funtad och den anpassar och projicerar den teorin på verkligheten snarare än det andra förhållningssättet. Verkligheten informerar teorin. Och det tycker jag att man också ska ta hänsyn till. För någonstans tycker jag att förvaltningen ska arbeta efter ett vetenskapligt förhållningssätt. Inte ideologi. Tack!

Då nästa talare Daniel Bernmar (V), varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Nu fick jag möjlighet att ytterligare diskutera lite det här med intersektionell analys. Som ju är ett meteorologiskt angreppssätt och inte ett teoribildande angreppssätt. Det är två helt olika saker vill jag säga. Och vad betyder det? Jo, det betyder att samhällsvetenskaperna har fastslagit att de oberoende variablerna, som jag kallar det, dvs. egenskaper vi bär med oss i livet, kön till exempel, en viktig sociologisk egenskap, eller ålder, en annan viktig sociologisk egenskap, påverkar. Det är det vetenskapliga slutresultatet. De har stor betydelse. för hur vi lever våra liv och hur vi uppfattas leva våra liv. Det är det som är det meteorologiska angreppssättet. Det är det som är teoribildningen. Att de här variablerna spelar roll. Hur de spelar roll. Det är det vi med hjälp av det meteorologiska angreppssättet, intersektionell analys, tar reda på. Där är problemet i Ragnarssons resonemang. Det är inte alls så att man har som utgångspunkt. Att det går åt ena eller andra hållet. Men däremot vet vi att varje gång till exempel, vi kan ta de sju diskrimineringsgrunderna att de sju diskrimineringsgrunderna spelar roll i nästan alla fall vi som individer möter samhället. Det vet vi vetenskapligt. Exakt hur? Det vet vi inte. Det är därför vi måste ta reda på det. Det är därför det står med här. Vi måste hela tiden förhålla oss till att de här egenskaperna spelar roll. För det säger vetenskapen till oss att det gör de alltid. Tack. Tackar!

Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Ja, ja! Under överläggningen yrkar Emmyly Bönfors, Pär Johansson, Grith Fjeldmose, Ann Catrine Fogelgren, Hillevi Werring och Anna-Sara Perslow bifall till kommunstyrelsens förslag. Patrik Höstmad, Rasmus Ragnarsson, återremiss till kommunstyrelsen i enlighet med beslutssatserna i yrkanden från SD den 9 september 2024 och M&D den 15 september 2024. Jag ställer först proposition på deras återremiss deras avgörande idag. Om den senare bifalls ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga 27 ledamöter, om detta inte gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsomläggning? Fråga. Beslutar fullmäktige återremittera ärendet? Ja. Avgöra ärendet idag? Ja. Då finner jag att fullmäktige beslutar avgöra ärendet idag. Erik. Votering är begärd och ska verkställas. Då så, det verkar ha kommit in. Startar omröstningen, då är det ja för avgörande idag och nej för återremiss. Och han har röstat. Jag stoppar omröstningen. Och finner att kommunfullmäktige med 52 röster mot 29 beslutat återremittera ärendet till kommunstyrelsen med en minoritetsåterremiss.

Då ärende 12 är Göteborgs Stads barnbokslut 2023. Där kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads barnbokslut 2023 antecknas. Här har ordet först begärts av Jessica Blixt (D). Därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Jessica.

Tack ordförande och ledamöter och åhörare. Ja, det här ärendet handlar om något som verkligen ligger mig varmt om hjärtat. Barnen och deras rättigheter. Barnbokslutet är en tydlig spegelbild på vårt gemensamma ansvar för stadens barn. Att ge varje barn en trygg och utvecklande miljö är för mig en av politikens allra viktigaste och mest grundläggande uppgifter. Göteborgs barnbokslut är ett verktyg för att se hur vi följer upp barnkonventionen och hur vi kan bli bättre. Barnbokslutet pekar på framsteg inom barnrättsarbetet, men vi får inte nöja oss. Vi måste fortsätta arbeta för att varje barn ska få rätt till trygghet, delaktighet och det stöd som de behöver för att utvecklas. Barnens rättigheter måste vara centralt i allt vi gör. Det är vårt ansvar som politiker att se till att deras rättigheter inte bara blir vackra ord utan en realitet i deras vardag. Ungdomsfullmäktige har fått uttala sig och är tydliga med vad som är viktigt för dem. De pekar på områden där vi måste bli bättre. Vi behöver lyssna och agera på deras insikter och prioritera barns och ungas behov i alla. politiken har en viktig uppgift i att se till att barnperspektivet inte bara blir en del av det vi säger utan av det vi gör. Barnens bästa ska alltid vara vårt fokus och det är särskilt viktigt att vi tar med barnens egna röster. Det är de som är Göteborgs framtid och samtid. Varje barn som inte får rätt stöd, varje barn som inte får sin röst hörd, det är ett misslyckande för oss alla. Vi har resurserna och vi har möjligheten att göra rätt. För Demokraterna är det självklart att prioritera barnen och deras rättigheter på den plats där de hör hemma. Högst upp på vår agenda. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Då var nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD). Efter Bosse Parbring (MP). Varsågod Agneta!

Tack för ordet herr ordförande! En barnrättsplan behöver innehålla realism och spegla hur staden ser ut i våra utsatta områden. För oss är det avgörande att nämnder och bolag prioriterar akuta trygghetsinsatser och främjar språkinlärning i svenska. Vi tror på att de flesta göteborgare, oavsett bakgrund, är skötsamma medborgare som bara försöker få sin vardag att gå ihop. Och för stadens alla barn måste det råda nolltolerans mot våld och kriminalitet. Vi politiker här ska inte blunda för att barn i Göteborg skadar andra barn och att barn rånas, misshandlas och tvingas in i kriminalitet. Det är vårt ansvar som politiker att säkerställa att det inte sker. Vad gäller språket ser vi att ordförrådet hos barn och unga blir alltmer utarmat, oavsett om man har fötts här av svenska föräldrar eller av utrikes födda föräldrar. Alla barn borde få en jämlik chans till ett rikt ordförråd på svenska. Det främjar skolgången och det gynnar möjligheter till en egen försörjning livet ut. Att ställa rimliga språkkrav i skolan gynnar ett jämlikt Göteborg där alla barn oavsett bakgrund får samma möjligheter till kunskap och utbildning. Svenskan måste alltid prioriteras. Fokus på ett gemensamt språk. Medan modersmålsundervisningen förblir sekundär. Tack för ordet!

Tack! Då var nästa talare Bosse Parbring (MP). Därefter Johanna Holmdahl (KD). Varsågod Bosse!

Tack ordförande, fullmäktige! Det är bra att vi får barnbokslutet på vårt bord och följer upp förvaltningarnas arbete utifrån ett barnrättsperspektiv. Det här var ju någonting som Miljöpartiet tog initiativ till i och med att barnkonventionen blev svensk lag, att vi ska både ha en barnrättsplan och barnbokslut. I årets barnbokslut ser vi att det har skett en del förbättringar sedan förra året. Samtidigt ser vi att avståndet växer mellan de förvaltningar som har barn som direkt målgrupp och de som inte har det. Kunskapen är fortfarande låg hos en del förvaltningar om hur deras verksamheter påverkar barns liv. För det är ju så att även om förskolor och skolor är väldigt viktiga i barns liv så är det inte. bara förskolor och skolor som är det. Hur exempelvis våra gator, torg och parker är utformade är också viktiga. Det är ett skäl till att vi i Miljöpartiet och det rödgröna styret vill att stadsmiljön blir mer anpassad för barn på ett sätt som den inte är nu. Med ibland biltrafik i för höga hastigheter och luftutsläpp. Att stärka barns rätt i stadsmiljön är en viktig prioritering för oss och därför är det bra att alla förvaltningar gör barnbokslut. Med det yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då var nästa talare Johanna Holmdahl (KD), därefter Anneli Rhedin (M). Varsågod Johanna!

Tack för ordet! Lotta, du får inte prata när stora människor pratar. Du får vänta tills de har slutat. Håhå, sa Lotta. Det har jag nog försökt. Men det går inte. Nej, det ligger något i Lotta på Bråkmakaregatans ord. Det är inte alltid så lätt att komma till tals som barn. Vi vuxna behöver sluta prata ibland och bli bättre på att lyssna in barnets perspektiv. Göteborgs Stads arbete med att inkludera barnperspektivet sammanfattas i Barnbokslut 2023 och det visar att ett viktigt arbete pågår för att stärka efterlevnaden av barnkonventionens artiklar. Många goda insatser görs för att stärka såväl familjers som barns delaktighet på olika sätt. Samtidigt visar rapporten på fortsatta utmaningar, exempelvis vikten av att koppla aktiviteter som genomförs till förväntade resultat för att kunna utvärdera om förbättringar faktiskt skett. Och även se till att det systematiska barnrättsarbetet fortsätter att utvecklas. Vi bör också hitta metoder för att nå ut till de mest utsatta barnen och göra dem delaktiga. Det var delvis hjärtskärande läsning från ungdomsfullmäktige. Jag tänker särskilt på den rädslan för skjutningar, nätmobbing och radikalisering som framkommer. Också de här önskemålen om ökade satsningar på stöd vid psykisk hälsa är något som jag bär med mig. Vi behöver verkligen fortsätta det här arbetet med att implementera barnperspektivet i våra nämnder och bolag. Jag hoppas och tror att vi står enade i detta. Bifall till KS förslag till beslut. Tackar!

Då var det Anneli Rhedin (M), därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Anneli!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Först vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på SD:s tilläggsyrkande. Barnbokslutet visar att ett aktivt arbete pågår. Att det systematiska barnrättsarbetet behöver fortsätta att utvecklas, vilket också återspeglas i de utvecklingsområden som barnbokslutet identifierades inför 2024. Att vi fortsätter stärka arbetet utifrån de grundläggande artiklarna och övriga artiklar i barnkonventionen kopplat till barnrättsplanens fokusområden och insatser med fokus på yngre barn. Barn i utsatta situationer och minoritetsperspektiv är mycket viktigt. Så bifall till KS. Tack!

Tack! Då är det Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Därefter Anna Sara Hansson Perslow (C). Varsågod Viktoria!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, ledamöter och åhörare! Ibland brukar jag tänka, tänk om det hade blivit lika stor panik i Sverige när barnkonventionen blev svensk lag som när GDPR kom som en storm. Tänk om reaktionerna, efterlevnaden, dokumenten, omställningen och man börjat jobba på det sättet. Det hade varit fantastiskt. Det här är ett litet steg på vägen i rätt riktning. Så vi tackar Miljöpartiet för att ni drev på i den här frågan. För är det någonting vi ska utvärdera oss själva på så är det hur våra minsta medborgare har det. hur de upplever sitt liv, för de har faktiskt precis samma demokratiska rättigheter. Och vi är skyldiga dem att skydda dem. Idag invigde vi en professur på Göteborgs universitet som har getts som en gåva till drottning Silvia som har valt att inrikta den helt och hållet på psykisk ohälsa bland barn och unga. Och det speglar sig i mina möten med ungdomsfullmäktige, i det vi hör ute på skolor och det vi ser i statistiken, både suicid men också att 14-åringar skjuter ihjäl en annan människa på öppen gata i ett köpcentrum mitt på blanka dagen. Och jag skulle säga att jag kanske inte är den största rojalisten i det här rummet, men jag upplevde faktiskt drottningen som oerhört oroad. över den här utvecklingen och oerhört ledsen över internet, baksidan med våra telefoner och baksidan med vad det faktiskt kan göra och har gjort med våra barn. Det hoppas jag nu att den här professuren kan jobba mycket mer med. Vi hade inte öppnat dörren och sagt till våra barn, ut och träffa den här pedofilen ut och lyssna på hatpredikanter, ut och lyssna på det här. Men det möter de i sina telefoner och där behöver vi skydda dem. Och det återspeglar sig också i hur våra barn mår. Så att självklart är det så att mitt viktigaste ansvar är att fler barn ska klara skolan. För det är också en skyddsfaktor. Tack!

Då nästa talare Anna Sara Hansson Perslow (C). Därefter Karin Karlsson (V). Varsågod Anna Sara!

Tack så mycket herr ordförande, göteborgare! Förändring tar tid. Men vi är på rätt väg. Och. Likt många av er andra så fastnar jag också vid ungdomsfullmäktiges kommentarer om årets barnbokslut. Men de påminner oss ju faktiskt om varför vi är här. Vi är här för framtiden. För det är de som kommer att styra den här staden om 20 år. Så vi har faktiskt ett ansvar att ge dem hopp. De lyfter väldigt viktiga frågor. Även jag reagerar väldigt starkt. Vi läser om bristen på tillgängliga skolsköterskor. Om deras syn på de långa köerna till BUP. Om vikten av att skolor utbildar om barns rättigheter, inte bara barns skyldigheter. Ungdomarna ser de socioekonomiska klyftorna. De upplever desinformation och, dessvärre, våld i samhället. De förväntar sig att vi agerar. Vi får inte glömma att varje beslut vi tar idag formar deras framtid. Det är vårt ansvar att lyssna, att bygga ett samhälle där alla barn oavsett bakgrund har möjlighet att trivas, att utvecklas och att känna sig trygga. Nu stänger vi den här boken och öppnar nästa, så att vi får mer att läsa. Så att vi kan bli ännu bättre nästa år. För förändring tar tid. Och jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack! Tack!

Då var nästa talare Karin Karlsson (V), därefter Simona Mohamsson (L). Varsågod Karin!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Bosse sa väldigt mycket klokt tidigare. För vi har ett problem nu med att de. Förskolenämnden och grundskolenämnden har ju naturligt ett väldigt starkt barnperspektiv och kan mycket om barnrätt och så där. Men det är tråkigt och det är väldigt problematiskt att detsamma inte riktigt verkar kunna sägas om de stadsutvecklande nämnderna. Så det ligger ett väldigt stort ansvar hos oss som sitter ute i de nämnderna att ta och verkligen satsa på det här. Att se till så att våra nämnder och våra förvaltningar. ökar sin kompetens, att vi driver de här frågorna så att barnen får synas även i den fysiska staden. Det är väldigt viktigt att barnen, när de kommer hem från skolan eller förskolan, att de har någonstans att leka, att träffas, att de kan ta sig till och från sina fritidsaktiviteter på ett säkert sätt. Och såklart så behöver ju också våra nya stadsdelar vara anpassade för att barn ska kunna ha ett rikt liv oavsett om de befinner sig i hemmet, eller om de befinner sig på väg till skolan, eller i skolan, eller på sin fritid. Så jag håller verkligen med Jessica om att barnen, de platsar högst upp på vår agenda och det bör även gälla. när vi håller på med stadsutveckling och inte bara när vi pratar om skola och förskola. Tack!

Tack! Då var nästa talare Simona Mohamsson (L). Varsågod Simona!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! De glömda barnen. Barnen som vi har hand om i socialtjänsten som gång efter gång har sammanbrott och behöver placeras om och om igen och som då tappar en röd tråd i sin skola. Barnen som behöver bo i trångboddhet, i mögel och dåliga förhållanden i vår allmännytta. Barnen som behöver stå i kö för att få hjälp med sin psykiska ohälsa. Det här är de glömda barnen som den här rapporten tar fram. Ibland när jag står här och lyssnar undrar jag om ledamöter faktiskt har läst rapporten. Det är fint om man har kommit så långt att man har läst de tre första styckena. Men har man verkligen läst de 60 sidorna? Det verkar inte så. Det är inte sant att det rödgröna styret går upp och säger att rapporten är bra när den direkt kritiserar er. Den visar på att fastän vi har haft fler aktiviteter än någonsin för barn och unga så går samverkan tillbaka mellan exempelvis socialnämnderna och grundskolenämnderna när det gäller enskilda barn som är de mest utsatta. Rapporten konstaterar också. Att det är på grund av de nedskärningarna som ni har gjort i skolan är en direkt effekt som påverkar barnen. Hade man också tagit sig tiden att läsa, och det här är högre upp i rapporten, ungdomsrådets rekommendationer så säger de och ropar efter hjälp att försöka trycka på för att ta bort köerna till BUP och att vi ska ligga på. ert rödgröna styre i regionen att köerna ska bort. Vi kan lägga den här till handlingarna men jag hoppas att ni gör mer för det framöver.

I det anförandet har Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) begärt replik. Varsågod!

Tack så mycket! Tack Simona! Om det hade varit så att det här hade varit en bra rapport därför att den just. pekar på det som är bekymmer för att den just förklarar att nej, här har vi kommit en bit. Förra året hade vi 131 000 kostnadsfria aktiviteter för våra barn och unga i Göteborg, inom ramen för Skolan som arena. Vi har byggt upp 20 skolsociala team och har 94 skolsociala insatser och mer är på väg. Men det pekar också på att kring enskilda barn så är det svårare. Det beror mycket på rotation på socialsekreterare men också svårigheten med samverkan med BUP. Självklart är det en bra rapport för att den just pekar ut problemen. Hade det varit något slätstruket skit, ursäkta uttrycket, så hade vi inte behövt läsa det eller lyssna på det. Det är därför jag välkomnar rapporten. Tack!

Tack! Kontra replik begärd Simona Mohamsson (L). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Det är jättebra att vi är överens om att det är en bra rapport. Det jag skulle vilja är att man också ser den här rapporten. Den är ju en rapport som visar på konsekvenserna av era budgetförslag, av eran budget. Var är självkritiken? Var är självinsikten kring att det vi beslutar om här Er budget som ni styr med ger de här effekterna. Det är det jag hade önskat mig när man går upp här i talarstolen, att man också tar med sig det. Det är vår budget, det är vi som styr. Så att det inte bara låter som att vi alla är samsyn kring kumbaya, vi älskar barns rättigheter, utan att vi också ser den här rapporten för vad det är. Det här är ett kvitto på vad er politik påverkar barn och unga. Tack! Tack.

Tillbaka till talarlistan och det Lena Ferm (SD). Just nu sist på talarlistan. Varsågod Lena.

Tack för ordet, ordförande, fullmäktige! Jag vill knyta an till min kollega Agnetas anförande tidigare på punkten Vikten av det svenska språket. Att små barn får lära sig det svenska språket är avgörande för deras utveckling och integration in i det svenska samhället. Språket är nyckeln till all form av kommunikation. Genom att behärska det svenska språket får barnen dels bättre förutsättningar att klara sig i skolan. Det främjar också kognitiva färdigheter och ökar förståelsen för kulturella värderingar. Summerat, tidig språkutveckling lägger grunden för en trygg och säker identitet. Det handlar till syvende och sist om våra barns framtida möjligheter och välmående. Då ska vi se. Jag yrkar bifall till KS förslag till beslut samt SD:s tilläggsyrkande. Tack för ordet.

Tackar! Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar Ja. Under överläggningen yrkar Lena Ferm att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Jessica Blixt, Bosse Parbring, Johanna Holmdahl och Anna-Sara Perslow bifaller till kommunstyrelsens förslag. Först proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionshandling? Svar Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Återstår tilläggsyrkandet från SD. Jag frågar, bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Finns det avslag? Reservation SD till förmån för eget yrkande. vattentjänster

Då är vi på ärende nummer 13 och det är verksamhetsområde 2024, Göteborgs stads allmänna vattentjänster. Kommunstyrelsen föreslår att verksamhetsområde för Göteborgs stads allmänna vattentjänst 2024, vatten, spillvatten och dagvatten, fastställs. Här har vi tomt på talarlistan. Kan vi gå till beslut och besluta enligt tjänsteförslaget?

Ärende nummer 14. Samordningsförbundet Göteborgs årsredovisning 2023. Kommunstyrelsen föreslår att Samordningsförbundet Göteborgs årsredovisning för 2023 godkänns. Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg beviljas ansvarsfrihet. Även här har jag tomt på talarlistan. Kan vi gå till beslut? Beslut enligt tjänsteförslaget. Och jag får här påminna om att ledamöter och ersättare i styrelsen för Samordningsförbundet på grund av jäv inte bör delta i fullmäktiges beslut i detta ärende. De har emellertid rätt att delta i fullmäktiges överläggning i ärendet, så de har inte deltagit i själva besluten. Anteckning vidare också.

Ärende nummer 15. Det är Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs årsredovisning för 2023. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs årsredovisning för 2023 godkänns. Direktionen av Kommunalförbundet Tolkförmedlingen Väst samt ledamöterna i densamma beviljas ansvarsfrihet. Jag får även här. Jag vill påminna om att ledamöter av ersättardirektionen på grund av jäv inte bör delta i fullmäktiges beslut i detta ärende. Här har vi talarlistan. Vi börjar med Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige. Ledamöter, åhörare och alla andra! Först vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut samt till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande i kommunstyrelsen. Vi ifrågasätter inte rätten till tolk. Det vi däremot ifrågasätter är det ohållbara i att den är kostnadsfri, och vi ifrågasätter hur länge. Den kan vara kostnadsfri. En vettig grundprincip vore att tolk erbjuds kostnadsfritt vid de tillfällen lagen kräver. I övrigt ska Göteborgs kommun kunna erbjuda tolk, men då genom hundraprocentig egenfinansiering från den som önskar tolk. Det är det vårt tilläggsyrkande går ut på. Vi har tre att-satser. Den tredje att-satsen är också att vi ska uppmuntra till digital tolkning och distanstolkning så mycket det bara går. Rätten till tolk ifrågasätts inte, men rätten till kostnadsfri tolk, det är den vi ifrågasätter. Med det yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut samt Sverigedemokraternas tilläggsyrkande i Kommunstyrelsen. Tack!

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Sophia Nilsson (MP), därefter Anneli Eriksson (S). Varsågod Sophia!

Tack ordförande och övriga! Jag vill bara tacka för årsredovisningen och det är en väldigt intressant läsning. Vi vet ju att det är väldigt viktigt att kunna erbjuda tolkhjälp. Precis som deras vision här i Tolkförmedling Väst är att genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster bidrar Tolkförmedling Väst till ökad integration i samhället. För att kunna ta del av sina rättigheter och för att kunna förstå dem och förmedla sina behov så är tolkning väldigt viktigt. Det gäller antingen om man har någon funktionsnedsättning eller om man har språksvårigheter. Sen är ju allting en kostnad, men som vi kan läsa också är det ju snarare så att det minskar behovet av att tolka nu. Och även det här med distanstolkning är ju någonting som man redan till större delen använder sig av. Sen vill jag bara avsluta med att det här med att läsa att de har förmedlat tolkningsuppdrag på 136 olika språk och dialekter. Det är ju jättehäftigt verkligen. Tänk vilken mångfald vi har här i väst. Så, vill avsluta med att Yrka bifall till KS förslag.

Tack Sofia. Då lämnar jag ordet till Anneli Eriksson (S). Därefter Anders Svensson (M). Varsågod Anneli!

Tack så mycket för ordet ordförande, ledamöter och göteborgare! Rätten till tolk och översättning är en viktig rättighet i Sverige. Genom att erbjuda tolktjänster bidrar Tolkförmedlingen Väst till minskad segregation. Jag delar Stadsledningskontorets bedömning om att Tolkförmedlingen uppfyller både sitt mål och sitt syfte. och yrkar därmed bifall till kommunstyrelsens förslag om att godkänna årsredovisningen för 2023. Jag vill också yrka avslag på SD:s tilläggsyrkande. Tack så mycket!

Tack Anneli! Då lämnar jag ordet till Anders Svensson (M). Därefter Maria Wåhlin (V). Varsågod Anders!

Tack ordförande, ledamöter. Jag vill yrka bifall till tjänsteutlåtandet och tilläggsyrkandet från SD. Tack.

Tack. Då är det Maria Wåhlin (V). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Maria.

Tack för ordet. Nu står det Arn där. Presidium, ledamöter och åhörare. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D). Därefter Anna Sara Hansson Perslow (C). Varsågod Patrik!

Tack för det! Det här med tolkförmedling är ju egentligen en ganska stor mångmiljardindustri i Sverige och så. Även vi har ju rätt omfattande utgifter för det här. Nu finns det ju lagstiftning som kräver att vi anlitar tolkar men när lagen inte tydligt kräver det så. ska vi väl ha en restriktivitetsnorm för att spara medborgarnas pengar helt enkelt. Och ni på vänstersidan, här är ju massor av privata aktörer som tjänar stora pengar på det här så att ni kan väl vara intresserade av att hålla det lite mer strikt. Även om vi inte bifaller SD:s tilläggsyrkande just nu så kanske ni vill jobba med frågan på annat sätt. Så bifall till kommunstyrelsens förslag! Inget att kritisera verksamheten men vi vill ge Göteborgs kommuns verksamheter i uppdrag att vara väldigt restriktiva med tolktjänsterna. Så bifall till tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen.

Tack Patrik! Då är det Anna-Sara Perslow som är sist i talarlistan. Varsågod Anna-Sara!

Tack herr ordförande, göteborgare! Det var mycket språk idag. Bokslutet från 2023 visar att färre söker tolkhjälp. Det lär betyda att fler lärt sig svenska. Det är väldigt bra. Parallellt med att gränserna till Sverige har blivit mer stängda. För Centerpartiet är det här tecken på både framgång och utmaning. Vi ser otroligt positivt på att fler människor lär sig språket och därmed får en starkare chans till integration. och självständighet i samhället. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort alla de som behöver fortsatt tolkstöd. Att säkerställa tillgänglig tolkhjälp är helt avgörande för att alla ska få samma möjligheter att delta i samhället oavsett bakgrund. Integration sker genom både språkinlärning och ett tillgängligt stöd när det behövs. Därför yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag och tackar för det här fina bokslutet från Tolkförmedling Väst. Avslag på Sverigedemokraternas tilläggsyrkande.

Tack Anna-Zara! Då är det tomt på talarlistan. Kan vi gå till beslut? Under överläggningen yrkar Jörgen Fogelklou, Andreas Svensson och Patrik Helgeson att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Sofia Nilsson, Annelie Eriksson, Maria Wåhlin, Anna-Sara Perslow bifaller kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Då återstår tilläggsyrkan från SD. Bifalles den? Avslås den? Jag finner att den är avslagen. Votering är begärd och ska verkställas. Då kopplar vi på klockan. Då tror jag snart är alla i sessionssalen. Och det är fler som kommer nu, så har det begärts en votering på tilläggsyrkande från SD. Det är det vi ska ta ställning till. Vi gör så att bifall till avslag, eller för avslag, av tilläggsyrkandet, och nej. för bifall till tilläggsyrkan från SD. Korrekt uppfattat? Då startar vi. Varsågod och rösta. Då ska vi se, 35. Jessica är inte på plats. Vi korsar. Inte på plats. Då gör vi så att vi stoppar omröstningen. Med 50 röster ja, mot 28 avslag till SD:s tilläggsförslag. Det är för sent, vi har passerat det. Ledsen Jessica.

Vi är på ärende nummer 16. Valberedningens förslag till vid sammanträde förekommande val. Under punkterna 1–10 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Kan valberedningens förslag bifallas? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat?

Ärende nummer 17. Val av ersättare i förbundsfullmäktige i kommunalförbundet räddningstjänsten Storgöteborg. Den står Göteborg i stället för Linnea Hankins. Be. Kan jag få ett förslag, Daniel? Varsågod.

Tack ordförande. Då nominerar vi Johan Zandin.

Johan Zandin är föreslagen. Kan vi välja Johan Zandin? Gör vi det?

Ärende nummer 18 är förslag till sammanträdesdagar för kommunfullmäktige för 2025. Det har varit utsänt. Fullmäktiges presidium lägger fram förslag till följande sammanträdesdagar för kommunfullmäktige år 2025. Ni ser förslaget nedan. Kan vi anta det här förslaget? gemensamma sträckningen Göteborg – Borås

Ärende nummer 19. Överenskommelse förverkligande av den gemensamma sträckningen Göteborg- Borås. Kommunstyrelsen föreslår att överenskommelsen förverkligande av den gemensamma sträckningen Göteborg-Borås och dess finansiella avtagande för Göteborgs Stad godkänns. Kommunstyrelsen ges mandat att fatta beslut om kommande avtal. Här har vi talarlistan. Vi börjar med Jonas Attenius (S). Därefter Axel Josefson (M). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter! Ja, den 23 december 2022, en dag före julafton, försökte den nyvalda högerregeringen smyga ut beskedet. Man drar in det här beslutet om att planera den här järnvägen Göteborg-Borås och vidare österut. Men sedan dess har det bedrivits ett intensivt arbete från såväl styrande som oppositionella politiker, över partigränser, över kommungränser, statliga nivån, regeringen, på alla nivåer egentligen för att ro detta i hamn, inte minst länsstyrelsen. Det där har gett resultat. Och så återstår det naturligtvis många moment innan vi har en järnväg på plats som vi också verkligen förtjänar mellan två av. de största städerna här i Västsverige. Så är det. Men nu har vi en tydlig och brett förankrad väg framåt. Och för det vill jag passa på i den här församlingen att tacka alla parter som har varit delaktiga i det och samtliga partier. Ja, åtta av nio i alla fall. Och att vi har kunnat tala med en sådan här enad röst och jobba tillsammans för Göteborgs bästa, det tror jag faktiskt på riktigt har varit avgörande för att. påverkar både regeringen och andra parter. Jag hoppas verkligen i den här frågan att vi kan fortsätta arbeta i den andan. Både för Göteborgs bästa och för den samhällsnytta som detta gör i stort. Med det vill jag egentligen bara i korthet yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag skulle också bara passa på att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och instämmer i det som Jonas Attenius här framförde, att det här har varit ett arbete som har bedrivits på många olika fronter och det är också en investering som är väldigt, väldigt viktig för oss här i Göteborg och för Göteborgsregionen. Det är en bra affär för oss i Göteborg. Jag tycker det också är väldigt viktigt att säga, för det är ändå stora pengar som ska pyntas ut här från Göteborg men långsiktigt kommer det här vara en helt avgörande investering för oss. Jag är väldigt tacksam för att vi har kommit dit. Jag skulle också vilja passa på att tacka Länsstyrelsen och Landshövdingen för det fantastiska jobb som de har gjort och han har gjort. När det såg som mörkast ut så kom han in och lyckades lösa detta och det var ett fantastiskt arbete av Landshövdingen. Sist men inte minst skulle jag vilja uppmana församlingen här och våra partivänner ute i de olika kommunerna nu att hjälpa varandra att få detta i hamn. Det är precis som Jonas sa, det är inte klart. Det kan hända mycket under resans gång. Ni har säkert noterat i media att det finns starka opinioner, kanske främst i andra kommuner, där man har det lite kämpigt med att faktiskt tråckla igenom detta. Vi behöver vara generösa i det här, vi behöver hjälpa dem, vi behöver kunna förklara för invånarna där att detta är någonting som är väldigt bra för sig. Sist men inte minst är det väl bra att Sverigedemokraterna också gett besked om vad man faktiskt tycker i den här frågan. Jag yrkar avslag på det yrkandet, för det är egentligen att avslå hela alltet. Det hade ju varit önskvärt om ni hade kunnat ge besked under förhandlingarna om vad ni faktiskt tyckte i den här frågan. För det blir väldigt svårt för oss andra att förhandla med andra kommuner om vi inte vet vad faktiskt partierna tycker. Men nu har vi rott detta i land och jag är tacksam för det och hoppas att vi kan få fart i detta. Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP), därefter Eva Flyborg (L). Varsågod Karin!

Tack så mycket, herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Det här är en glädjens dag. Äntligen har vi kommit så här långt. Tidigare bråk är lagt åt sidan och vi har lyckats nå enighet i stort sett kring att få tåg mellan Göteborg och Borås. En sådan där sträcka som har varit röd i de här kartorna där man visar att det är en stor potential, men att den inte används. Jag måste ge beröm åt alla som har varit inblandade här. Det har varit ett tålmodigt arbete och inte minst Sten Tolgfors, vår landshövding, som var en nyckelspelare i att vi faktiskt lyckades få det här i hamn. Och alla partier som har varit samarbetsinriktade och alla andra parter också som har gjort den här drömmen möjlig. För tåget är ju. en så miljövänlig transport, för att den är så energisnål. Det är ju himla smart att åka tåg, helt enkelt. Och tåget ska därför vara attraktivt och pålitligt. Tåget är framtiden. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Eva Flyborg (L). Därefter Hans Arby (C). Varsågod Eva!

Tack herr ordförande! Nu blir det en gemensam sång här ifrån de flesta av våra partier ikväll. Det är bara att gratulera oss i Västsverige som nu får en järnväg till Borås. Det kommer att vara bra för arbetsmarknaden. Det kommer vara bra för arbetsväxling och det kommer vara bra för miljön om inte annat. Vi har väldigt många bussar som idag går mellan Borås och Göteborg. Vi kommer att slippa en hel del av dem framöver. Alla ska naturligtvis inte bort men en del kan ersättas. Jag håller med Karin Pleijel, som talade vackert tidigare. Det är bra med tåg som går på el. Men det är klart att hur miljövänligt tåget är beror på hur elen produceras, förstås. Men den debatten ska vi inte ha här, nu och i kväll. Jag ska också instämma i det beröm som Sten Tolgfors, vår landshövding, har fått av flera talare. Det var väl en härlig insats av en relativt ny landshövding att samla oss över partiet. partigränserna, en fråga som vi har stött och blött i kanske så mycket som flera decennier. Stort tack till Sten. Sen blir det också förstås då, det ska man inte sticka under stol med, en extra kostnad för oss göteborgare som i 2021 års penningvärde ligger på ungefär en miljard i en extra kostnad för att få med oss våra vänner i Härryda. I 2024 års penningvärde tror jag det är uppe i 1,23 miljarder. Vi får väl hålla koll på den från alla håll. Men en glädje i det kan ju dock vara att det är Trafikverket som ska stå för alla eventuella extra fördyringar och kostnader i detta projekt. Det tackar vi alldeles särskilt för när man tänker på andra projekt som vi har att göra med här. Herr ordförande, jag yrkar med glädje bifall till. Kommunstyrelsens förslag.

Tack Eva! Då lämnar jag ordet till Hans Arby (C). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Precis som alla andra så är jag glad att vi tillsammans med andra kommuner, regionen och Trafikverket har kommit i mål. Och efter ett bra förhandlingsarbete från vår landshövding här på upploppet och då även tacka alla här i Göteborg för bra arbete. Sen kan man alltid diskutera det med att staden behöver medfinansiera statlig infrastruktur och vi tar ansvar för andra kommuners beslutsfond, eller beslutsfond kanske. Samtidigt är det bra att vi knyter Härryda och Mölnlycke närmare också, både med taxan och med järnvägen. Så i det här fallet får målet helt enkelt helga de kommunala medlen. Med järnväg värd namnet så kortar vi restiden rejält i ett av de största pendlingsstråken i landet. Vi ligger strax efter Lund-Malmö, faktiskt, till Borås-Göteborg. Men det finns fler fördelar. Idag är det trångt inte bara med bilar på riksväg 40. Det går upp mot två bussar per minut i högtrafik in i Göteborg som vi blir av med. Så det kommer växa fram tills vi får en järnväg ändå så att det blir lite värre innan det blir bättre. Men sen blir det bra. Sen får vi också då en balans i benen på Västlänken där vi får Alingsås och Trollhättan som kommuniceras ner mot Kungsbacka och då mot Borås. Vi har också visat att vi kan samarbeta och komma överens här i Västsverige och det är jättebra för kommande infrastruktursatsningar. Med det yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Tack Hans! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Karin Karlsson (V). Varsågod Jörgen!

Tack herr ordförande, fullmäktige, åhörare, ledamöter och alla som lyssnar på detta. Ja, SD Göteborg är då till skillnad från SD Härryda faktiskt positiva till det här. Vi tycker det är bra att man ska bygga Göteborg-Boråsbanan. Det tycker vi är bra. Jag vet att SD i regionen inte är lika entusiastiska som vi, men vi tycker att det här är bra för regionen och för Göteborg som stort. Det vi motsätter oss. Det är ju att vi ska betala en miljard till Härryda, för deras lilla tarm. De har ju kidnappat hela detta område. Den miljarden behövs i välfärden här i Göteborg. Det är vår invändning. Sen har vi en invändning till. Vi är ju med på allt, men vi vill inte betala den miljarden. Sen tänker jag också att vi har två olika sammansättningar. En i kommunstyrelsen och en här i fullmäktige. Kommunstyrelsen speglar ju inte fullmäktiges sammansättning. Så jag vill ju låta Centern faktiskt vara med och besluta. I kommande avtal. Det är fullmäktige som ska ta det, inte kommunstyrelsen. Det är de två ändringarna vi säger. Fullmäktige ska ta kommande avtal, och den miljarden behövs i välfärden i Göteborg. Axel, jag gav ganska klara besked. Jag sa att vi är positiva till detta, men finansieringen har jag inte förankrat i min grupp. Vi är kritiska till den miljarden. Det var glasklart. Sedan sa jag också att vi har ett demokratiskt parti. Vi tar det i vår fullmäktigegrupp, och det måste jag då vara förankrad i. Så det var ganska klart, tycker jag. Sedan kanske vi pratar olika språk. Tack!

Axel Josefson (M) har begärt en replik på detta. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande! Men då tänker jag väl lite så här Jörgen, att alla partier här var tvungna att förankra detta i sina grupper. Det finns ju partier här som är betydligt fler ledamöter än vad ni har. Alla vi satt under samma tidspress. Det vill säga att . ganska intensivt förankrade i våra grupper. Det kan man göra på lite olika sätt. Stora delar av din grupp sitter också i din egen korridor. Därför borde det kunna vara möjligt att sköta de samtalen. Det du ställde till med där var ju att genom att vi inte fick något besked från er visste inte vi vad vi hade att ta med. Det är klart att det går an när det bara är ett parti. Men om flera av de andra partierna också hade gjort så hade vi tappat detta. På grund av att vi inte visste vad vi ville. Så här krävs ju lite utav oss politiska partier och politiskt förtroendevalda, att vi också kan arbeta under stark tidspress och faktiskt få fram de här viktiga besluten. Det är, tycker jag, en skyldighet som vi har. Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Karin Karlsson (V), som är sist i talarlistan. Varsågod Karin!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag ska också instämma i hyllningskören. Det här är så viktigt för Göteborg, det är viktigt för Västsverige och det är viktigt för klimatet. Att vi äntligen får Göteborg-Borås i gång. Det är helt fantastiskt. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Det såg verkligen mörkt ut så jag håller med om att vår landshövding gjorde ett jättejobb där med att försöka få med alla på banan och lyckades med det. Ett tag trodde man inte att det skulle gå, men det gick. Det hade varit gött om vi hade kunnat använda den miljarden till något annat. Men väck inte den björn som sover! Avslag på övriga yrkanden. Tack!

Tack Karin! Jag har tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigbehandlat? Ja. Under överläggningarna yrkar Jörgen Fogelklou att. Fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Jonas Attenius, Axel Josefson, Karin Pleijel, Eva Flyborg, Hans Arby, Karin Carlsson. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Ja Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Det räcker att ni resonerar. Det får ni gärna göra. Bra, då finns det bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag som bifalles. Reservation från SD? Absolut. Göteborgs Stad

Då är vi på ärende nummer 20 och det är revidering av föreskrifter för avfallshantering i Göteborgs stad. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads föreskrifter för avfallshantering enligt kretslopp och vattennämndens förslag antas. Göteborgs stads föreskrifter och avfallshantering senast reviderade 2024-11-25, paragraf 24, upphör att gälla. Här har vi Hampus Magnusson (M) som har begärt ordet. Varsågod Hampus!

Tack ordförande! Jag ska bordlägga ärendet till nästa kommunfullmäktige.

Kan fullmäktige bordlägga ärendet efter önskemål från Hampus Magnusson till nästa möte? Jag bara väntar så att jag är säker på att alla har svarat. 703:17 från Älvstranden Utveckling AB

Ärende nummer 21, exploateringsnämndens förvärv av fastigheten Gullbergsvass 703.17 från Älvstranden Utveckling AB. Kommunstyrelsen föreslår att Älvstranden Utveckling AB:s hemställan om försäljning av Gullbergsvass 703.17 till exploateringsnämnden tillstyrks. Vidare föreslås att exploateringsnämndens hemställan om förvärv av fastigheten Gullbergsvass 703.17 samt en utökad investeringsram om 850 miljoner kronor för 2024 med möjlighet att överföra investeringsvolymen till 2025 godkänns. Här har Hans Arby (C) som har begärt ordet. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Jag tänkte. Jag tar mitt pedagogiska ansvar och förklarar lite grann ärendet. Det här är en del av avvecklingen av Älvstranden. Det vi har sagt med de nya ägardirektiven också är att fastigheter där exploateringen ligger långt fram ska överlåtas in till staden. Allt sådant går via exploateringsnämnden. Inre Frihamnen ska utvecklas men den yttre kommer också överlåtas till staden. Så även om det här sker inom kommunkoncernen så måste man följa skattelagstiftning, kommunallag och så vidare. Och då måste värderingen göras så korrekt som möjligt. Så det har pågått en förhandling mellan exploateringsnämnden och bolaget. Baserat på det så har man landat på den här summan. Det är en stor affär och den ska godkännas av kommunfullmäktige. Och sen ska jag säga att det är ju en fördel när man gör de här som ligger långt fram, att man gör överlåtelserna innan det börjar uppstå mer värden. När det blir mer reavinster och sånt också, när detaljplanerna är klara. Det är också troligt att Skeppsbron kommer följa efter rätt snart också, i och med att den med ny detaljplan och nya ägardirektiven så ska inte Älvstranden ha den rollen som man har haft nu även då i Masthuggskajen. Så jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag. Sen tänkte jag bara snabbt kommentera nästa ärende för att spara tid. Där handlar det om att överföra en fastighet som nu ägs i bostadsbolaget, ta in den i själva kommunen. Då går det alltid via exploateringsnämnden och sedan lämnas över till idrott och föreningsnämnden. Tack!

Tack Hans! Det är tomt på talarlistan och det finns bara ett förslag till beslut. Det är kommunstyrelsens förslag. Kan vi besluta så? förvärv av fastigheten Hjällbo 37:58 - Hammarbadet

Ärende nummer 23 väntar jag på. Ursäkta mig, jag ber om ursäkt. Nummer 22, hemställan från exploateringsnämnden om bemyndigande och förvärv av fastigheten i Hjällbo, 37,58 Hammarbadet. Kommunstyrelsen föreslår att exploateringsnämnden bemyndigas att förvärva fastigheten i Hjällbo, 37,58. Här har vi ett tomt på talarlistan. Kan vi bifalla kommunstyrelsens förslag? avtal för cykelgarage vid Haga station

Nu kommer vi till ärende nummer 23. Det är hemställan från exploateringsnämnden avseende uppsägning av avtal för cykelgarage vid Haga station. Kommunstyrelsen föreslår att exploateringsnämnden får i uppdrag att säkerställa och vid behov ytterligare utreda och förändra nuvarande lösningar och utformningar så att cykelgaragets funktion. Cykelgaragets funktion från start är väl fungerande och attraktivt för användarna. Det gäller särskilt upp och nedfart, trygghetslösningar och säkra cykelparkeringar. Planering och genomförande fortsätter i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2019, vilket inkluderar genomförande av cykelgarageanläggningen vid Haga station. I övrigt avslås exploateringsnämndens hemställan till kommunfullmäktige om att ge nämnden i uppdrag att säga upp avtalet för cykelgaraget vid stationen Haga. Här har vi talarlistan. Vi börjar med Karin Karlsson (V). Därefter Hans Arby (C). Varsågod Karin!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Cykelgaraget i dess nuvarande utformning är inte perfekt. Men att avbryta det medför stora förgäveskostnader. Och vi får en sämre lösning för cyklisterna med enkla pollare. Vi kommer inte ha något väderskydd. Vi kommer få en trafiksäker situation. Och det kommer ha väldigt stor påverkan på stadsmiljön i området och möjligheten att göra något bra av den här platsen. Det är. Väldigt tråkigt tycker jag att Centerpartiet väljer att inte stödja oss i detta. Utan i stället förordar en lösning som är sämre för cyklister. Om man nu säger att man vill värna cyklar och cyklister. Vilket jag vet att ni driver. Då är det väl rimligt att vilja göra en så bra lösning som möjligt. Det ni faktiskt ställer er bakom här, det är det sämre alternativet. Vi tror verkligen att man kan hitta en bättre teknisk lösning på upp och nerfarterna. Och lösa trygghetsfrågorna med det här garaget.

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Hans Arby (C). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Vi säger nej till en väldigt dålig lösning. Det här är en svår och en lätt fråga. Det svåra kan man säga är att vi behöver förbättra möjligheten att cykla i Göteborg. I det ingår även att kunna ta cykeln en bit av resan och sedan åka vidare med tåg, spårvagn och buss. Även Västlänken stationerna. Frågan är däremot lätt. Därför att det planerade cykelgaraget i Haga inte kommer göra nytta, oavsett vem som betalar för det. Det här skulle aldrig varit med från början. Redan då såg man att det här blir inte en lösning som cyklister kommer använda. Brandtrappa, med skenor där man ska dra elcykel och inget tak över nedgången, trappan heller. Sen har vi en risk då. Det är väldigt stor risk att vi inte kommer få de stadsmiljöpengarna i och med att det inte blir färdigt i tid. Så vi riskerar 38 miljoner. Och även om nu Trafikverket har sänkt prognosen från 135 till 85 miljoner, så att varje cykelparkeringsplats kasse bara kostar uppåt 150 000 per cykelparkeringsplats, så har vi en stor risk ändå. Men det stora problemet är att garaget inte kommer användas och då hade vi. behöver vi ändå ha platser på ytan. Fördelen med platser på ytan, det kommer vara svårt att hitta dem utifrån natur och kulturvärdena men det är att då kan vi bygga så många vi behöver allt eftersom behovet. Och de kommer även kunna betjäna andra cyklister. För vi ska också ha klart att det behovet som man räknar efter det bygger på schabloner. Haga ligger där väldigt många kommer ha gångavstånd och resten kommer kunna åka med kollektivtrafik. Jag säger väl det också att vi hade hoppats att vi kunnat fortsätta vara eniga. För det här när vi fick chansen att titta över den här igen, så var vi faktiskt eniga i exploateringsnämnden. Men sen har ni valt att låsa fast er i en dålig lösning som inte kommer användas. Vi vet ifrån exempel i Göteborg och andra städer. Yrkar bifall på Centerpartiets yrkande.

Tack Hans. På detta har Karin Karlsson (V) begärt en replik. Varsågod Jorin!

Den här lösningen som kommer ske i markplan kommer till exempel sakna väderskydd. Den kommer bestå av enklare pollare, för det är det man kan erbjuda på den platsen. Det kommer också medföra att förmodligen kommer behovet av cykelplatser inte vara särskilt högt eftersom det kommer vara väldigt oattraktivt att ställa sin cykel där. Det vi vet, för det här är ju ändå en fråga för att kunna cykla och sen ta tåget. som en del av en pendlingslösning, vilket innebär att du kommer lämna din cykel där under en längre tid. Då vill du lämna den någonstans där det är väderskyddet och du kan låsa fast den ordentligt. Så att du känner dig trygg med att din cykel är där när du behöver hämta den. Och att den inte är förstörd av väder och vind. Jag stannar där. Tack!

Tack Karin! Hans har begärt en kontrareplik. Varsågod Hans!

Vi kan titta på hur det ser ut i cykelgaraget i Malmö. Där planet man rullar in används mycket. Planet under är tomt. Vi kan titta i Gamlestads cykelparkeringshus. Som jag tror i och för sig kommer beläggas mer. Men det är väldigt, väldigt lite. Gamlestaden har en mycket större själ att man cyklar dit och sen tar tåget vidare. Än vad du har i Haga. Det är väldigt tydligt. Man är kräsen som cyklist och ska vara det. Man ska rulla in i garage. Man ska inte dra i sådana här dragband upp och ner. Tunga elcyklar och sådant. Det kommer inte att användas. Och då är det en dålig lösning. Det kommer ändå behövas bygga platser på ytan. Då är det bättre att vi börjar göra dem bra från början, de som behövs.

Tack, Hans. Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Karin Pleijel (MP). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod, Karin.

Man ska väl inte använda anekdotisk bevisning, men häromdagen hade jag väldigt svårt att hitta en cykelplats i Gamlestans garage. I alla fall på det bottenplanet. Det är ganska fullt. Men jag instämmer i mycket det som Karin Carlsson från Vänsterpartiet sa här och tycker att tåg och cykel är en helt suverän kombination för miljön och för bekvämligheten. Och nu kommer högern att skrota det här cykelgaraget. Det betyder att cyklarna i stället ska stå utomhus kring stationen. Det är dåligt för cyklisterna. De får stå ute i ur och skur med cyklarna i stället för ett varmt, torrt garage med bra lås möjligheter. Ett garage skapar förutsättningar för att fler kan känna sig trygga med att välja cykeln och kombinera den med tåget. Det är också dåligt för området och parken kring Hagakyrkan. Det är ett vackert och känsligt område, om vi då har en massa uppställda cyklar där. Även om jag gillar cyklar så tycker jag att den miljön förtjänar att vara på ett annat sätt. Exploateringsförvaltningen har avrått från att skrota garaget för att parkerade cyklar kommer ha en stor påverkan på kulturmiljön inom stationsområdet med känsliga park och allémiljöer. De ska vi vara rädda om. Staden växer och fler reser och många vill ha hållbara resesätt. Ett garage som är torrt och varmt året runt är ett attraktivt sätt att använda sin cykel. Med de här avbrutna byggplanerna kastar vi 35 miljoner i sjön för staden, i så kallade förgäveskostnader. Dessutom riskerar vi att förlora det statliga stödet, stadsmiljöavtalet, som vi har för investeringen. Det är samhällsekonomiskt smart att satsa på cykel. Det är bra för hälsan och det är bra för miljön. Jag undrar. Hans Arby tycker det här är en dålig lösning. Experterna på exploateringsnämnden tycker att det är en bra. Vart tog det cykelvänliga Centerpartiet vägen? Det partiet gick i graven idag. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Karin, på detta har Hans Arby (C) begärt en replik. Varsågod. Tack.

Det här är inte så mycket ideologi. Ni vet att vi stöder en förbättring för cykling i Göteborg. Det här är baserat på fakta och de guidelines som är framtagna för cykelparkering. Det här är inte en bra lösning. Oavsett vem som betalar så är det 85 miljoner kronor till en lösning som inte kommer att användas. Det är inte smart. Vi pratar om Gamlestadsgaragen. Nej, det är inte helt fullt. Och precis som du säger, övervåningen är tom. Stadsmiljönämnden, förvaltningen, tittar på olika sätt. Kan vi hyra ut den på något sätt? För vi har för dålig beläggning i den. Där är behovet egentligen bättre och lösningen till och med mer attraktiv än att gå ner i källaren. Det här är någonting som inte kommer användas ändå. Då är det slöseri med kommunala eller statliga pengar.

Tack! Tack Hans! En kontrareplik begärd av Karin Pleijel (MP).

Hans Arby tycker inte det här är en bra lösning. Men vad är då en bättre lösning? Jag kan hålla med om att det finns vissa designdelar som vi hoppas att man kan tänka på för att det inte ska bli för brant till exempel och cykla ner och så. Det har vi lagt in i vårt yrkande som man kan lösa även om vi inte skrotar det så att säga och göra förbättringar. Men vad är det bättre alternativet? Det är inte alltid man kan få det helt perfekta alternativet. Här har vi en känslig miljö. Vi har behov av att kunna cykla och åka tåg. Alternativet är sämre. Därför är det viktigt att vi tar det här beslutet i dag. Jag är ledsen att jag ser att vi kommer att få en majoritet emot oss. Det är väldigt tråkigt. Vi förlorar 35 miljoner och en god möjlighet att kombinera cykel och tåg vid Hagastationen.

Tack, Karin. En ny replik begärd av Hans Arby (C). Varsågod.

Jag ska släppa in dig snart Patrik också. Det handlar. Man kan tycka så här. Man har försökt göra så bra lösning som möjligt. Men precis samma sak som gör att man säger att det kommer bli en utmaning att hitta platser på ytan för 100 eller 150 cyklar som kan behövas. Så kommer du inte få bygga tak över den här. Det kommer vara jättesvårt att underhålla den. Vi vet från erfarenheter från andra städer i Sverige och utomlands Designar man på det här sättet kommer de inte att användas. Vi ser det även i vår stad. Då kan man säga, men vi bygger ändå, vi hoppas. Nej, det är slöseri med pengarna. Det är fortfarande 85 miljoner, varav 38 kanske hamnar på oss, som det här kommer att kosta.

Tack Hans. Nu Patrik, nu får du ordet. Ja, du får ju ordet. Patrik Höstmad (D) , därefter Jörgen Knudtzon (KD). Tack för det.

Just nu är huvudargumentet den bristande funktionaliteten. Hans har redogjort väldigt bra och tydligt för den. När det gäller de här kostnaderna som vi redan har lagt ner, som är förgäveskostnader, så måste man inför varje beslut man tar se det som en sann kost, som det heter i ekonomiska termer. Det är inte en del av beslutet vi ska ta nu, att vi har lagt ner pengar. Vi ska inte fortsätta kasta dåliga pengar efter dåliga pengar så att säga. Valet vi har nu är 50 miljoner för att bygga ett garage under mark. Vi tror inte att det kommer bli använt så de allra flesta kommer parkera ovan mark i alla fall. Andra alternativet är att upp till 14 miljoner, 50 miljoner, 14 miljoner. bygga parkeringar på mark. Vi tror inte att alla de kommer att behövas. Det är glädjekalkyler kring Västlänken. Och framför allt station Haga. Det är ju väldigt få resande där jämfört med de andra stationerna. Det kommer säkert inte ens bli det. Så då kan vi bygga ut successivt. Vi kanske bara behöver lägga 5 miljoner eller 8 miljoner. Ser vi att vi inte behöver mer parkeringsplatser, då har vi sparat en hel del pengar. Så det är det valet vi har. Antingen bygga någonting för 50&nbsp&nbsp&nbsp&nbsp&nbsp&nbsp&nbsp som inte kommer att användas. Den här kosmetikan, ni försöker få en bättre nedgång. Det går ju inte för den är ju så pass brant. Det är av kulturmiljöhänsyn som man inte har kunnat göra någon fin nedgång ner till parkeringsgaraget. Allting måste vara jättetajt ihop, tryggt, rakt ner i underjorden. Vi får inte bygga någonting på. ovan mark för att det stör parkmiljön där. Det är därför det inte går att göra någon bättre lösning här. Tjänstemännen har inte varit överens om det här är en bra eller dålig lösning. Så bifall till yrkandet från MDL-KD som har liknande beslutsatser som SD-C.

Tack Patrik! På detta har Karin Karlsson (V) begärt en replik. Varsågod Karin! Tack.

Ja men det är just på grund utav kulturmiljön som det blir lite konstigt att tro att det ska lösa sig med en marklösning för att vi kan inte liksom fylla hela det här området med cykelparkeringar så att vi kommer upp i motsvarande behov. Om det nu skulle visa sig att vi har ett stort behov utav att ha cykelparkeringar här så kommer ju inte det funka för att vi har en väldigt känslig kulturmiljö. Så att ja, jag tror fortfarande att det går att hitta en väg framåt för det här underjordiska garaget som. Jag tror ändå vi i slutändan hade gjort betydligt mindre inverkan på kulturmiljön än att ha en marklösning. Tack!

Tack Karin! En kontra replik begärd av Patrik Höstmad (D). Varsågod Patrik!

Ja, tack för det. För det första som jag sa, vår bedömning är att det kommer parkeras ovan mark oavsett om vi bygger det här garaget eller inte. Det är ju så, folk gör inte som man planerar, utan folk gör ju det som är smidigast. Det är helt enkelt att ställa, åka på gatan, komma med cykeln, låsa fast den i första bästa grej som går att låsa fast den och sen ta sig ner i stationen. Vi ser ju också att vi kan ju inte bygga liksom horder av parkeringsplatser in i grönmiljön, utan det här får ju bli i anslutande gator, torgmiljö, i anslutning till hållplatsen och så vidare. Så det här får ju göras med. eftertanke, men det har ju förvaltningen sagt att det finns tankar på hur vi kan bygga ut det här. Det är lite problematiskt på vissa platser och så, men vi tror ju som sagt inte heller att hela den här mängden 750 cykelplatser kommer att behövas här. De allra flesta cyklar ju inte till och från stationen.

Tack Patrik! En kontrareplik begärd av Karin Karlsson (V). Varsågod Karin!

Det här är ju en del av en pendlingslösning. Folk kommer ju inte lämna sina cyklar här i en 20 minuter för att springa in och köpa någonting på Ica. Det handlar ju om att lämna sin cykel i många timmar och vara långt bort ifrån den. Då är man ju mindre benägen att lämna sin cykel på gatan och låsa fast den i en lyktstolpe. Då vill man ju ha att den är på ett säkert ställe där man kan låsa fast den ordentligt och där den är skyddad från väder och vind.

Tack Karin, en ny replik begärd av Patrik Höstmad (D). Varsågod Patrik!

Tack för det. Det är bara att titta hur det ser ut kring centralstationen och på Drottningtorget. Det är ju mängder av cyklar. Det är en station som har betydligt fler resande så det kommer inte bli de mängderna kring Hagastationen. Men folk parkerar ju överallt ute på gatan där.

Tack Patrik. Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Jörgen Knudtzon (KD). Därefter Hampus Magnusson (M). Varsågod Jörgen.

Tack ordförande, fullmäktige och övriga som lyssnar. Cykel är ett förträffligt fortskaffningsmedel. Det är tyst, smidigt, effektivt på lagom avstånd. Nu handlar det om var man ska ställa ifrån sig cykeln. vid Hagastationen om Västlänken någonsin blir färdig. Jag tror att den där gapande ormen som skulle föra oss 320 meter ner i underjorden till en kostnad av ett stort antal miljoner har bitit stan i hälen. Ormar är slingriga varelser som kan leda stadsplaneringen fel ofta in i svulstiga idéer. Tidigare har vi här diskuterat ett bilgarage som krävdes för att ordna ett påseglingsskydd för en ny halvö som absolut måste byggas på leran i Sveriges största älv. Nu gäller det ett jättestort cykelgarage mitt i centrum av staden där det är gott om alternativ till miljövänlig transport av människor. Kommer Kungsbackabon som pendlar till universitetet verkligen att ha en cykel vid Hagastationen? Eller kommer Majornabon att välja cykeln till Haga i stället för spårvagnen? Hur många miljoner ska vi lägga på att få veta om det planerades för alltför många cyklar? Förr i tiden, för länge sedan, växte städer naturligt. Några hus, några gator i taget. Nu tänks det stora tankar, stora planer för bil och cykelparkering. Och nu har Trafikverket misslyckats så kapitalt med Västlänken att statsbidragen för cykelgaraget med stor sannolikhet fryser inne. Det har lagts för många miljoner på ormgaraget. Jag är ofta för att man ska fullfölja det som man har påbörjat. Men här bedömer jag också risken för ett dyrt och oattraktivt cykelställ som alltför stor. Bifall till yrkandet från M D L KD. och yrkandet från C.

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Hampus Magnusson (M). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Hampus.

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Här ser vi ytterligare ett tydligt exempel på hur nästan dogmatismen triumferar det mesta. Vi har sett hur det ser ut i Lerum. Jättecykelgarage som står helt tomt. Inte en enda cykel. Det finns bilder i GP på detta. Gamlestaden har också lyfts som ett skräckexempel. Även om Karin har varit där och parkerat så står det till stora delar tomt. Man tittar på hur man kan skapa inhyrning här. Här har vi ytterligare ett exempel som ser ut att gå riktigt, riktigt illa. och som kan bita staden ordentligt ekonomiskt också. Vad jag har förstått och vi har förstått så är det ju att de här pengarna kommer sannolikt inte betalas ut. Med tanke på den tråkiga förseningen av Västlänken. Och du får rätt mycket cykelplats för 40 miljoner. Mycket bättre nu att vi kan ta detta stegvis i en varsam takt ovan jord och hitta platser allteftersom behovet växer. Sen tror jag att det är väldigt få som tar cykeln. långväga till Haga, för att sedan hoppa på nästa tåg. Då tar man väl spårvagnen och kombinerar den resan. Det är ju det som är hela tanken med Västlänken. Och det går utmärkt kollektivtrafik till Järntorget, bara traska några meter. Också till Haga kan man ta sig från flera håll, även om man kommer med fots. Så det här att man skulle ta cykeln hit och sedan hoppa på Västlänken, det blir ju inte seriöst. Jag noterar att det inte är en enda socialdemokrat som är uppe i den här debatten och det är väl för att det här kanske blir lite skönt att vi löser den här frågan åt dem. Jag ser att det läses här i bänkarna men det är min tolkning. Nej, så ta förnuftet till fånga här nu och gör inte ytterligare ett riktigt felbeslut här nu utan följ nu Centern och många andra kloka partier här som. tar pragmatismen och faktiskt lär sig av bra beslut men också av dåliga. Bifall till yrkandet från M D, L, KD.

Tack Hampus! Och med detta har Karin Pleijel (MP) begärt en replik. Varsågod Karin!

Jag kan ta lite om Gamlestadsgaragen. Jag hade också ganska stor kritik för det var sådana här gammaldags parkeringar och inte pollare som man kan låsa fast sin cykel i och så att man gjorde en extralösning där. Och det är klart att man kan lära sig av sina misstag så att det blir ett mer attraktivt garage. Men jag trodde att Centerpartiet trodde på cykeln som ett framtida transportmedel. Elcykel har blivit en revolution kring att fler kan tänka sig att vara cyklist. Tröskeln blir så mycket lägre. Elcyklar är dyra. Dem är man rädd om. Dem vill man gärna ha på ett säkert ställe. Då kan man erbjuda det på ett annat sätt i ett cykelgarage. att högern och Centerpartiet inte tror på cykelns framtid som transportmedel här i Göteborg, utan att ni vill lägga ner och kasta 35 miljoner i sjön.

Tack Karin! En kontrareplik begärd av Hampus Magnusson (M). Varsågod Hampus!

Jag skulle vilja se den superatleten som dyker ner i det här branta hålet, ner för backen och sen när man ska hem släpar upp den här tunga dyra elcykel på axlarna. Det blir liksom inte seriöst, Karin. Alla förstår ju att det här funkar ju inte. Det kommer ju inte bli görbart. Det kanske är några, verkligen superatletiska miljöpartister, som tar sig an det här bara för att visa att det faktiskt går. Men för gemene göteborgare så är jag mycket, mycket tveksam Karin. Men det bästa, det är ju att vi slipper ju och se vad som händer i verkligheten. För verkligheten kommer ju bli bra nu.

Andra replik begärt av Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin!

Jag vet inte Hampus om du har cyklat på en elcykel? Grejen är att man inte behöver släpa upp den, man sätter på lite mer elstöd. Så kommer man upp för vilken backe som helst i stort sett.

Tack, då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Jesper Berglund (V). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, Aslan! Jag tänkte egentligen bara gå upp och tala om hur vi röstar ifall det inte blir votering, men det lär det väl bli i den här frågan. Nej, gör om, gör rätt! Det här skulle naturligtvis aldrig ha varit med från början. Därför yrkar jag ja till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen som är ja till hemställan om att avbryta det här.

Då är det Jesper Berglund (V) därefter Hans Arby (C). Varsågod, Jesper!

Tack ordförande, göteborgare. Jag har för vana att cykla varhelst jag tar mig. Upp till ett gäng mil. Men aldrig till centralen. För där finns ingen säker och trygg plats att ställa min cykel. Så att jag är säker att när jag kommer hem från min tågresa, att jag kommer hem. För att cykeln inte säkert är kvar. Jag tvekar att ta cykeln in till staden. För här finns inte tillräckligt många säkra platser där cykeln är värdeskyddad. Det är jättebra att vi i vår budget föreslår att vi ska öka framdriften av cykelprogrammet för en nära stad. Vi behöver ha en bättre cykelinfrastruktur över lag. Får vi en bättre cykelinfrastruktur så kommer fler att cykla. Då kommer cykelgaragen. användas betydligt mer. Dessutom har min alldeles för tunga elcykel, som jag behöver för att jag är alldeles för tung, den har en särskild knapp som gör att den leder sig själv, tar kraft och kan putta sig upp för de här backarna som man behöver leda om man inte kan cykla för att det är för trångt. Tack!

Tack Jesper! Med detta har Jörgen Fogelklou (SD) begärt en replik.

Tack Aslan och Jesper. Det är inte egentligen bara till dig här utan det är ett antal personer som har gått upp till och sagt att vi behöver trygga cykelgarage. Man kan inte ställa sin cykel utan det är någon som stjäl den antagligen. Är det inte det vi ska adressera? Att vi ska ha en säker stad där folk vet vad som är mitt och de ska ge fan i ditt. Det är väl det absolut viktigaste att vi ska lära det till folk, att stjäl inte cyklar. Tack.

Tack Jörgen. På detta har Jesper Berglund (V) begärt en kontrareplik. Varsågod Jesper.

Tack ordförande. Det vore väldigt bra om alla gjorde som man sa. Tyvärr fungerar inte det. Det är också så att försäkringsvillkor påverkar var man kan ställa cykel. Mitt försäkringsbolag ersätter inte fullvärde om inte cykeln står inlåst.

Tack. Tack Jesper. Där kom Jörgen. Han har begärt en kontrareplik.

Tack Fogel. Du har alldeles rätt i det. Men det är ju inte bara av magi det är så. Det är ju för att folk stjäl. Hade folk inte stjäl cyklarna så hade ju inte försäkringsbolaget sagt att de måste vara inlåsta. Så grundproblemet är ju fortfarande att folk stjäl din cykel.

Tack! Då är det Hans Arby (C) som är sist i talarlistan. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter! Jag ska inte säga att jag inte ska förlänga debatten, för det gör jag ju i och med att jag går upp här då. Men jag tänkte bara några saker här. Miljöpartiet, det vi har drivit på, vi har drivit på för att bygga mer cykelvägar. En av de mest lovande för att få fart på grejer, pilotområde, cykel, det har ni gått emot och lagt ner. Vi är pragmatiska i det hela. Jag kan tänka mig att Korsvägen kommer vara mer relevant för cykelparkering. Dels får vi den gratis, det planet finns. Här bygger vi något nytt. Det är mer betong. Och du har ett glesare område, så där kanske det är mer vettigt. Vi måste tänka, vem bygger vi för? Den analysen är inte riktigt gjord, säger jag. Det här är schabloner. Vem är det som kommer cykla till Haga cykelgarage? Cyklisterna kommer inte att göra vad vi säger. Att vi säger att det här är rätt lösning för staden, för då slipper vi cyklarna där uppe. Det kanske inte cyklisterna kommer att lyssna på. De kommer att göra som de alltid gör, göra det enklaste. Att parkera en cykel ska inte behöva vara en hobby. Men det finns utmaningar och det säger ju exploateringsnämnden, men det är inte omöjligt att hitta bra lösningar. Jag åkte förbi och tittade på den nya cykelparkeringen som finns på Öckerö, precis vid färjeläget där. Det är ungefär 150 cyklar på en rätt liten yta. Vi har Pusterviks parkering, vi kan sätta upp det. Det kan stå där provisoriskt bygglov i tio år och se om det behövs. Det är så vi kan jobba i stället. Tack!

Tack Hans och berätta har ju Karin Karlsson (V). Därefter har Karin Pleijel (MP) begärt en replik. Varsågod Karin Karlsson.

Jag var bara tvungen att gå upp och göra en korrigering här utav Hans. Vi har inte lagt ner pilotområde cykel. Jag vet inte riktigt var du har fått det ifrån. Det pågår ju i allra högsta grad och det är inte färdigt än. Så vi har inte tagit något beslut om att lägga ner pilotområde cykel. I så fall har jag hallucinerat det som pågår på Såggatan till exempel som är väldigt nytt. Och det är ju liksom. Alltså det här är ju ett projekt som pågår, så jag vet inte riktigt vad du har fått det ifrån.

Tack. En kontrareplik. Hans Arby (C), varsågod.

Så här är det. Det beslutet pilotområde cykel, det var ett sätt att jobba mer agilt. Taktisk urbanism och så vidare. Sen att man gör de två projekt man gjort och säger att åh vad bra, nu har vi lärt oss för tio år framöver. Nu behöver vi inte fortsätta jobba på det sättet. Det är ingen förlängning. Det är inga fler saker där vi jobbar agilt som kommer upp. Det är slut.

Tack! Då är det Karin Karlsson (V). Ny replik.

Att vi inte har lagt följduppdrag på ett uppdrag som inte är färdigt är väl inte samma sak som att vi har avslutat det första uppdraget. Det är ju det jag reagerar på. Det stämmer ju inte. Pilotområde Cykel är ju inte färdigt. Det finns ju i. Sen vad som händer sen, det får vi ta när det är klart. Men pilotområdet Cykel är ju inte avklarat än. Det pågår ju. Tack!

Tack! Då är det Karin Pleijel (MP) som har begärt sista repliken än så länge. Varsågod Karin!

Tack så mycket. Folk gör inte som man säger, säger Hans Arby här. Och jag håller med om det, för det handlar ju om att skapa förutsättningar som stad att lyssna på cyklisterna, lyssna på Jesper Berglund och andra som vill låsa in sin cykel säkert. Jag har varit nere i Europa, där finns det ofta sådana här stora boxar där man ställer in hela cykeln och låser om den. Det kanske är väldigt attraktivt när det här står klart, att ha den typen av inlåsnings möjligheter. Då blir det attraktivt, även om det är en liten bit att åka ner. Därför att man vill ha sin cykel när man kommer hem igen också, precis som Jesper Berglund just nämnde.

Tack Karin! Det är tomt på talarlistan och jag anser att ärendet är färdig debatterat. Under överläggningen yrkar Hans Arby, Patrik Höstmad, Jörgen Knudtzon, Hampus Magnusson, Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller slutsatsen i yrkande från M D L, KD och SD i kommunstyrelsen samt yrkande från C den 9 oktober. Förslag till beslut i dessa yrkanden är likalydiga. Sen har vi Karin Carlsson och Karin Pleijel. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Exploateringsnämnden har i sin hemställan begärt fullmäktiges godkännande. I beslutsfattandet i yrkande från M D, L, KD och SD i kommunstyrelsen samt yrkande från C den 9 oktober 2024 är förslaget att hemställan ska tillstyrkas. Formellt ska fullmäktige godkänna hemställan. Kan vi justera förslaget från tillstyrkas till godkännas? Då har vi huvudförslagen, bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles förslaget från Hans Arby med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Vi väntar någon minut så att alla är på plats. Och det verkar som att alla är här. Och då är det förslaget ja till bifall till kommunstyrelsens förslag och nej från förslaget från Hans Arby med flera. Korrekt uppfattat? Varsågod och rösta. Det kan jag höra med dig, Jesper. Hur tänker du rösta? Ja. Då stoppar jag omröstningen. Med 39 röster mot 41 bifalles förslaget från Hans Arby m.fl. 40 röster mot 41, naturligtvis. Ja. Det är ju det.

Då är vi på ärende nummer 24 och det är utdelning ur stiftelsen Charles Felix Lindbergs donationsfond 2024. Kommunstyrelsen föreslår att tillgänglig avkastning på om 12 441 miljoner kronor ur stiftelsen Charles Felix Lindbergs donationsfond. fördelas enligt kulturnämndens förslag och att övriga motioner i ärendet inte föranleder någon ytterligare åtgärd från kommunfullmäktige. Slutligen föreslås att kulturnämndens uppdrag att yttra sig över väckta motioner 2024 samt återkomma till kommunfullmäktige med förslag om fördelning av disponibla medel förklaras fullgjort. Här har jag tomt på talarlistan. Kan vi bifalla kommunstyrelsens förslag? Ja. Studentbostäders stadgar

Ärende nummer 25, Kommunfullmäktiges godkännande av Stiftelsen Göteborgs studentbostäders stadgar. Kommunstyrelsen föreslår att ändringen av Stiftelsen Göteborgs studentbostäders stadgar godkänns. Här har vi Patrik Höstmad (D), som har begärt ordet. Varsågod Patrik!

Tack för det! Jag fick instruktionen att det hördes dåligt, att ni skulle få upp den, men det går visst inte. Jag får böja mig ner i stället. Bara en liten kommentar på den hanteringsordning som varit i beredningen och återremissen som ni i de rödgröna lade på det här ärendet, som ju var en. Ganska tydlig markering om bristande tillit till stiftelsen där ni ville se om de kunde lägga på sig ett åläggande att aldrig sälja en fastighet. Det här är ju en stiftelse där både studentkårerna och lärosätena sitter med representanter och det är ju självklart att de i varje situation gör det som är det bästa för studenterna och för studentbostadssituationen. Man kan hamna i situationer, ekonomiska trångmål, det har de gjort en gång. En gång under hela stiftelsens tid har de sålt en fastighet i ekonomiskt trångmål. Så den möjligheten måste ju finnas. Annars är ju. Ja, motsvarigheten till konkurs för stiftelsen. Den får helt enkelt upplösas. Det är inte heller så att det skulle hålla lagligt att lägga på en sådan restriktion utifrån. Men ni fick ett väldigt bra svar. Det synliggör både att ni inte riktigt har förstått hur stiftelsen fungerar och att vi fick väldigt goda argument för varför vi inte kan göra så. Jag vet att ni ibland när vi gör lite återremisser och får tillbaka brukar gå upp och säga att vi ska prata med våra ledamöter. Jag kunde säga samma sak till er, men jag tycker faktiskt att det är ganska bra. Att om man har en idé att man återremitterar så man får tillbaka svart på vitt vad som gäller. Det här var ju en dålig idé och nu vet vi alla det. Så med det sagt, bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Patrik! Då lämnar jag ordet till Camilla Widman (S). Varsågod Camilla!

Tack så mycket! Jag är också glad att vi kan fatta beslut här idag om att göra den här förändringen. Återremiss eller inte så ska jag ändå säga det att när det väl var återremitterat så pratade man med sina ledamöter i SG:s styrelse. Och då kanske man ändå lugnade några och precis som du sa vid ett enda tillfälle har man sålt och det var ju Hotell Panorama eller det som blev det. Och det jag tror var på 80- talet så det är ju inte så heller att SGS överhuvudtaget har för avsikt att börja sälja av en massa studentbostäder. Om det skulle uppstå så behöver man ändå ha den möjligheten att kunna göra det i bolagsform, precis som de andra bolagen har. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Camilla! Då finns det bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag. Kan vi bifalla det? statistik avseende barn och unga som förs ut ur landet på grund av hedersrelaterade anledningar

Ärende nummer 26. Fortsatt hantering av socialnämndens sammanställning av statistik avseende barn och unga som förs ut ur landet på grund av hedersrelaterade anledningar. Kommunstyrelsen föreslår att socialnämnden Centrum får i uppdrag att inom ramen för framtagande av ny plan för Göteborgs Stads arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. utveckla och fortsatt hantera sammanställningarna av statistik över barn och unga som förs ut ur landet på grund av hedersrelaterade anledningar. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Simona Mohamsson (L). Därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod Simona!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Vädjan! Vädjan att få komma hem, det som man kallar för hem. För många unga barn, framför allt unga tjejer, så är det just det som utlandsmyndigheterna får höra. Vädjan att få komma hem. Jag har själv arbetat på en utlandsmyndighet och vet hur otroligt svårt det är att försöka få hem barn som har förts ut ur landet. få hem barn som är i länder där man kanske inte är lika villig att hjälpa till polisiärt eller ens på institutionell nivå för att just få hem barnen. Det är därför det här är ett otroligt viktigt ärende. Det är viktigt att vi ser till att vi har koll på de barn och unga som är göteborgare. Men ännu viktigare kanske än att prata om vilka barn som har förts ut ur landet och som inte sitter i sina skolbänkar, är att prata om vad vi gör för att de inte ska föras ut. Jag tänker dela med mig av rykande färsk statistik från Hisingen om hur många utreseförbudsbeslut som har tagits under det här året. Det här är alltså beslut som vi kan ta ute i myndigheterna för att stoppa risken för att de ska åka ut. Att de inte får åka ut. Vi har tagit beslut om 18 utreseförbud på sju personer. Idag saknas fortfarande sju. Jag tycker att vi ska bifalla kommunstyrelsen och jag hoppas också att i de här uppdateringarna som vi ger socialnämndens centrum att göra, att det även ingår att vi sätter mer press på oss politiker men också tjänstepersoner ute i socialtjänsten att använda den nya lagstiftningen för att stoppa barn att ens kunna tas ut ur landet. Bifall kommunstyrelsen!

Tack Simona! Då lämnar jag ordet till Nina Miskovsky (M). Därefter Jonas Nilsson (V).

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Ingen ska behöva utstå övergrepp eller frihetsbegränsningar för att försvara familjens så kallade heder. I Göteborg har antalet hedersbortföranden fördubblats på bara ett år. Det känner vi alla till. Kommunen måste göra allt för att motverka detta. Där är statistiken ett viktigt redskap för att få en bild av hur det ser ut och hur utvecklingen har varit för att kunna fatta vettiga beslut om insatser. Där finns det fortfarande mycket att önska, både när det gäller statistiken och förebyggande arbete, insatser och rapportering. aktualiseringskoder, systematisering och uppföljning. Det har även Stadsrevisionen pekat på i sina granskningar av arbetet. Uppföljningen har under den korta tid som vi har haft den, sedan 2020 här i Göteborg, inte varit jämförbar eftersom både det som mätts och tidsperioderna har varierat. Det finns även kunskapsbrist som medför osäkerhet vid bedömningar och anmälningar. Som Simona sade inträdde den nya utvidgade lagstiftningen om utreseförbud den 1 juni 2024. Förutsättningarna för att göra mer finns. Jag hoppas mycket på den nya planen som ska komma på plats eftersom många brister fortfarande består och för varje dag som går riskerar vi att fler far illa och förs bort. Vi har lagt yrkanden om att vite ska utföras vid fler fall när föräldrarna inte ser till att barnen uppfyller sin skolplikt. Vi vill även utreda möjligheten att strypa bidrag till föräldrar som för bort barn. Vi ska inte ha stolar som ekar tomma i våra klassrum. Jag vill yrka bifall till yrkandet från D, M, L, KD och från S, V, MP och avslag på yrkandet från SD.

Tack Mina! Då lämnar jag ordet till Jonas Nilsson (V), därefter Johanna Holmdahl (KD). Varsågod Jonas!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! När den här frågan var uppe senast under behandlingen av en motion i augusti lyfte jag att statistiken kring bortförda barn med koppling till heder är bristfällig, att det finns en risk för mörkertal i redovisad statistik och att det är en komplicerad bedömning där det finns risk att det görs generaliseringar utifrån härkomst. Stadsrevisionens granskning av arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck och redovisningen av lägesbild, brott och trygghet, som vi snart ska behandla här i dag, tar också upp problematiken med statistikföringen. Jag tycker att det är viktigt att vi fortsatt har det här med oss, att det är ett komplext uppdrag vi ger till Socialnämnden och Centrum och att vi måste behandla statistiken med viss försiktighet och utvärdera arbetet för att inte slösa resurser på något som inte levererar det vi vill. Under tiden behöver skola, socialtjänst och polis samverka nära för att fånga upp barn som uteblir från skolan. Grundskolenämnden ska nu revidera de rutiner och styrdokument som rör skolpliktiga barns frånvaro och utlandsvistelse, för att skydda barn från att hållas borta från skolan eller bli bortförda ur landet. I de reviderade anvisningarna förtydligas när anmälningar ska göras till socialtjänsten. Att orosanmälningar alltid bör göras senast inom en vecka om skolan saknar uppgifter om en frånvarande elev, men att anmälan alltid ska göras direkt vid oro. Det viktiga är att bygga upp ett så robust skyddsnät vi kan för att fånga upp barn som slutar komma till skolan. Och att verktygen finns för att snabbt agera om det finns risk att barn förs utomlands olovligen. Statistiken kan hjälpa oss att se om åtgärder ger effekt, men fokus och resurser. bör läggas på förebyggande insatser för att skydda barnen. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Johanna Holmdahl (KD), efter Alfred Ekman (S). Varsågod Johanna!

Ordförande, ledamöter, åhörare! Vi ser det som mycket positivt att vi har kunnat enas så här brett över partigränserna i den här viktiga frågan. Socialnämnderna pekar ju på svårigheten att samla in information om antalet barn och unga som förs ut ur landet på grund av hedersrelaterade skäl. Det är ju ingenting nytt. Lösningen är inte att förändra uppdraget till att omfatta alla barn som inte uppfyller sin skolplikt, utan det innebär ju i praktiken Att vi riskerar att få en sämre helhetsbild och att arbetet blir urvattnat. Det skulle vara förödande för de barn och unga som riskerar att drabbas. I stället måste vi arbeta ännu hårdare med att säkerställa ett mer tillförlitligt underlag, precis som tidigare talare var inne på. För att komma åt källan till bortförandena räcker det inte heller att bara konstatera att det händer och hur många det händer, utan vi behöver också fortsätta arbeta aktivt med att förhindra att det sker överhuvudtaget. Bifall till KS förslag.

Tack Johanna! Då är det Alfred Ekman (S), därefter Jenny Broman (V). Varsågod Alfred!

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige och göteborgare! Under året så har styret i staden vidtagit flera åtgärder inom det här området som det nu arbetas för fullt med att sjösätta och utföra. Samtidigt så är hedersförtryck fortfarande ett problem i Göteborg och varje bortfört barn är ett svek från sina föräldrar och det är också ett svek från samhället. Planen mot hedersförtryck som denna församling beslutade om i våras kommer bli ett viktigt verktyg för att förbättra och förstärka arbetet. Planen ska ytterligare systematisera arbetet inom både socialnämnder, skolnämnder och andra berörda nämnder. I detta nu arbetar grundskolenämnden med Victoria i spetsen där. Dessutom att se över rutiner och styrdokument som rör skolpliktiga barn och deras frånvaro och när det gäller utlandsvistelse. Detta för att bättre kunna skydda barn från att hållas borta från skolan och bli bortförda ur landet. Vi kommer aldrig släppa taget om den här frågan. Vi kommer inte vika en tum när det kommer till att skydda barn från hedersrelaterat våld och förtryck i vår stad. Därför anser vi att det är viktigt att i samband med framtagandet av en ny plan se över och utveckla hanteringen av statistik över barn och unga som förs ut ur landet på grund av hedersrelaterade anledningar. Med det sagt yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack Alfred. Då lämnar jag ordet till Jenny Broman (V). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Jenny.

Jag kommer kanske upprepa en del som tidigare talare sagt, men jag tycker det är viktigt i den här frågan. Det borde få ske att ett barn i Göteborg blir bortfört ur landet mot sin vilja av hedersrelaterade anledningar. Ändå vet vi att det sker. Men det kan vara svårt att veta exakt av vilken anledning eller hur många för att ibland kan man inte identifiera om orsaken är heder eller något annat. Därför behöver den här statistiken utvecklas. Dessutom vet vi att det förekommer ett mörkertal. Och som Simona väldigt rätt uttryckte, det viktiga är ju också arbetet innan de här barnen hamnar i statistiken. Jag tänkte ändå lyfta, för att vi ska kunna arbeta på ett bra sätt och förekomma att de här barnen hamnar i den här statistiken så måste det finnas resurser för att vi ska kunna arbeta med det. Jag tänkte bara påminna om att vi rödgröna i årets budget gjorde en stor ekonomisk satsning för, eller mot, ska man väl säga. Vi såg dessutom till att permanenta de resursteam heder. Innan hade de bara finansiering år efter år. Nu kan de jobba långsiktigt och planera vad de ska göra. Det tänker jag är en viktig del i det här arbetet. Men med det vill jag yrka bifall till KS som många andra gjort.

Tack Jenny! Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L), därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Kristina!

Tack herr ordförande! Ja, det är många som har talat och vi är ju rörande eniga om att hedersrelaterat våld och förtryck och då den aspekten av just bortförande är någonting som måste beivras så långt det bara går. Det är väldigt kloka ord som har tagits upp. Det kan ju låta lamt det här med statistik men det är verkligen en otroligt viktig del i det hela. Jag vill också nämna att det pågående arbetet som finns, bland annat där man både vid innan avslutningar och när terminerna har startat, att det verkligen påminns skolpersonal om att man är en viktig kugge för att ta reda på hur läget är. Så staden jobbar väl med det. Ett ytterligare steg. Vi har talat om vikten av att fatta beslut för att inte barn ska kunna föras ut. Men det finns också en annan aspekt som riksdagen bör titta på. Det är möjligheten att inte låta föräldrar komma tillbaka. Föräldrar som har valt att föra sina barn ut ur landet eller som har valt att på olika sätt, och är dömda för att barnen har utsatts för hedersrelaterat förtryck och våld. Att då som barn veta. Att mamma eller pappa kanske kommer tillbaka till Sverige och kanske kommer att vilja föra bort mig är någonting som inte är möjligt i dag men som borde vara möjligt om vi verkligen ska skydda dessa barn. Bifall till D, M, L, KD, V, S och MP och avslag till SD!

Tack Kristina! Då lämnar jag ordet till Sophia Nilsson (MP). Därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Sofia!

Tack ordförande och övriga! Det blir en del upprepningar så här när man hamnar lite i slutet. Men det visar också på att vi är många här, eller alla tar det här på yttersta allvar. Vi ser behovet av att stärka och utveckla arbetet kring statistik bland annat. Jag kan väl hålla mig så pass kort och inte göra ännu mer upprepningar, men också nämna det som flera också har nämnt, det här med förebyggande arbetet. Det viktiga är såklart att vi ser till att det inte sker, att barn inte lämnar Göteborg eller vårt land här, utan att de får vara kvar i sina hem, känna sig trygga och leva det liv de vill leva. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack Sofia! Då lämnar jag ordet till Agneta Kjaerbeck (SD). Därefter Jessica Blixt (D). Varsågod, Agneta.

Tack för ordet, herr ordförande. Jag vill yrka bifall till SD:s yrkande. Göteborg måste naturligtvis fortsätta att kämpa mot hedersrelaterade brott där barn förs ut ur landet. För varje barn som tas ifrån sin barndom är det en tragedi som vi aldrig får acceptera. Minst lika viktigt är det att nå fram till just. de vuxna som begår de här fruktansvärda handlingarna. De behöver förstå att det inte finns någon heder i att krossa ett barns liv. Att tvång och våld förstör både familjer och framtider. Vi måste tillsammans bryta tystnaden och nå in i de här människornas hjärtan. Och förändra deras synsätt för gott. För barnens rätt till frihet och värdighet. Det är precis det som vårt yrkande tar upp. på ett helt annat sätt än det som står i handlingarna. Det är att vi måste nå ut till de här grupperna som lever i utanförskap, som inte förstår våra språk. Det är jätteviktigt att vi säkerställer att civilsamhällets kunskap och erfarenheter integreras i stadens arbete. Därför måste man ha omfattande, starka insatser. Vi måste ha en stark, informationskampanjer som är riktade till de här grupperna som är särskilt utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Man måste gå utanför den här boxen och använda andra kommunikationskanaler. Man måste ha informationsmöten och tryckt material. Det är viktigt att samarbeta med religiösa och kulturella ledare för att faktiskt nå ut till de här målgrupperna på riktigt. och att man säkerställer att den här informationen är tillgänglig på flera språk. Annars kommer vi inte att nå de som begår de här vedervärdiga gärningarna. Tack för ordet!

Med detta har Simona Mohamsson (L) begärt en replik. Varsågod Simona!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Det låter härligt när SD säger att vi ska höja ambitionerna. Men om man läser ert yrkande och att-satserna, och jag tänker att jag tar dem del för del, Den första attsatsen är exakt det här som vi ska ta beslut om idag. Nummer två, det är redan så idag att socialtjänsten när man har sett att någon har förts ut ur landet så meddelar de Skatteverket som meddelar Försäkringskassan med mera. Så det görs redan idag. Nummer tre så är det så att det är så i socialnämnderna så tas det politiska beslut om utreseförbud och det var därför jag uppmanade fler politiker att ligga på kring det. Det är inte på tjänstemannanivå. När det gäller punkt 4 så är det så att vi redan har haft kampanjer, exempelvis med Swedavia på Landvetter. Och nummer 5, så är det så att vi faktiskt ger speciellt stöd för informationskampanjer, för civilsamhällesorganisationer, framför allt kvinnor och tjejorganisationer. Så allt det som SD föreslår för att höja ambitionen görs redan idag. Tack!

Tack! Simona, en kontrareplik begärd av Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod.

Tack för ordet. Det är jätteroligt att du tar upp just Landvetter. För det har jag fått rapporterna om hur det gick där. Det berättade de för oss. Jag kommer inte ihåg vad de kallar just det här som är på Landvetter. Men det var i alla fall ungefär. Det var en liten flicka där som. Kräktes i ett handfat och stod och tvättade sig. Och då misstänkte den här gruppen när de patrullerade runt att hon kanske var utsatt. Men de släppte ändå iväg henne till slut. Och det blev aldrig utrett huruvida hon skulle hem och kanske omskäras etcetera Men det här Landvetterprojektet, det är bra att det pågår. Jag säger inte att det är fel, Simona. Men det finns andra insatser vi kan göra här i Göteborg. Där vi kan nå religiösa ledare som når ut varje dag. Det går en grupp ibland och patrullerar på Landvetter. Tack för ordet!

Tillbaka i talarlistan. Då är Jessica Blixt (D), därefter Anna Sara Hansson Perslow (C), som är sist i listan. Varsågod Jessica!

Tack ordförande! Jag får nog bara börja med att säga. Det som Agneta sa. Jag vill vara väldigt tydlig med att det är viktigt att vi inte använder oss av religiösa ledare här. Det tror vi i Demokraterna absolut inte är rätt väg att gå. Men med det sagt så är jag glad att vi har kunnat nå en sådan bred samsyn av det här viktiga ärendet. och att de rödgröna har anslutit sig till vårt yrkande. Det visar verkligen att vi står enade i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Tack vare initiativ från Demokraterna så får vi ju årligen insikt i hur många barn och unga som förs ut ur landet på grund av hedersrelaterade anledningar. När vi skulle få igenom det, så var det från alla sidor väldigt svårt men till slut så lyckades vi ändå få det. Nu är jag glad att vi tar nästa steg och att vi är väldigt tydliga i det här ärendet, samtliga. Att vi vill att det här fortsatt ska särredovisas. För det är nämligen en nödvändig förutsättning att vi fortsätter att föra separat statistik över det här. För det gör det möjligt att följa upp varje enskilt ärende, kunna jobba förebyggande, lära oss och verkligen ha ögonen på det. För vi har ju faktiskt tyvärr sett att antalet barn som förs bort ökar. Det visar ju att vi har ett stort arbete. kvar att göra. Vi har hört nu flera olika sätt, att det här måste vi verkligen ta tag i. Men jag yrkar bifall till yrkandet från D M L och KD, som även är KS förslag.

Tack Jessica! På detta har Jenny Broman (V) begärt en replik. Varsågod Jenny!

Jag kan väl bara upplysa att det var en nyansskillnad på något ord och då tyckte vi det var fånigt att vi skulle stå här i kommunfullmäktige. Så då ändrade vi på det. För att ibland blir det sådana metadebatter här. Men det jag tänkte säga är ju att det gäller att vi sedan använder den här statistiken på ett väldigt försiktigt sätt. Jag kan ta en jämförelse med skolan. När man har mer fokus på kränkningar och informerar om att man ska göra kränkningsanmälningar, då ökar de lavinartat. Liknande kommer att ske även vad gäller den här statistiken. Det gäller att vi inte sedan står här och säger exakt så många var det förra året, exakt så här många är det detta år, det har blivit så här mycket färre eller så här mycket fler personer. Vi behöver använda som vanligt med statistik väldigt klokt och analysera vad det är som döljer sig bakom. Men ett ökat fokus på den här statistiken kanske gör att det kommer att hamna lite närmare verkligheten i alla fall.

Tack Jenny. En kontrareplik begärd av Jessica Blixt (D). Varsågod Jessica.

Ja Jenny, jag håller helt och hållet med dig. Men det allra viktigaste, det är ju att varje barn, vartenda barn, är ett barn för mycket. Det är vi överens om. Så vad den här statistiken än säger så är varje siffra ett barn där vi, Göteborgs Stad, har misslyckats. Och så får det inte lov att vara. Tack.

Tack Jessica. Då är vi tillbaka i talarlistan och det är Anna Sara Hansson Perslow (C). Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Anna-Sara.

Tack herr ordförande, göteborgare! Att skydda våra barn och unga från hedersrelaterat våld är så viktigt och det är vi ganska överens om här i salen idag. Det är avgörande att vi här i Göteborgs Stad fortsätter att föra noggrann statistik över de barn som förs ut ur landet av hedersrelaterade skäl. Statistiken är inte bara siffror. Statistiken bär på människoöden av olika slag. Det är vårt ansvar att belysa. Statistiken ger oss också insikter och verktyg för att utveckla arbetet och se till att fler barn får slippa åka alls. Och för de som dessvärre åkt, återvända till ett tryggt liv här hemma i Sverige. Det är helt nödvändigt att fortsätta med att stärka samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis för att förhindra att barn förs bort. Det handlar om att se och om att agera i tid. För Centerpartiet är det viktigt att vi aldrig stannar vid ord utan att vi går från plan till handling. Varje barn har rätt till en framtid fri från förtryck och vi bär på ansvaret att skapa den tryggheten. Jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Anna-sara. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Som är sist i talarlistan. Varsågod Victoria.

Tack så mycket ordförande och tack till församlingen här inne att vi har lyckats. Vi har förfinat och förbättrat arbetet med planen. Vi har gjort det gemensamt genom att inte sitta och hålla i våra egna käpphästar utan faktiskt pratat med varandra och det tycker jag vi borde lära av. I grundskolenämnden har vi efter revisionens kritik också arbetat tillsammans med att förbättra våra rutiner. Det ska vara väldigt lätt att göra rätt. Du ska veta exakt då träder detta in, då gör du det här. Det går ut videos, det går ut erbjudanden om möjlighet att få utbildning från förvaltningen i hur man gör och när man anmäler och inte. Och sen så har vi också ett nytt datasystem där vi som talar till varandra mellan skola och förvaltning så att vi väldigt snabbt. Det är mycket bra på gång här, måste jag ändå säga. Sen gav vi också gemensamt i uppdrag till direktören att se till att alla rektorer får gå en utbildning i hedersförtryck och vad det innebär. Hur lång tid tar det för en könsstympad flicka att kissa, till exempel? Eller hur märker man små tendenser till att saker och ting börjar gå åt fel håll? Och när ingriper man och inte? Jag blev så förbannad när jag hör att vi har personal i vår egen verksamhet som är med och upprätthåller de här strukturerna. Och jag är inte förvånad men jag blir förbannad. Och den som har yttersta ansvaret för att det inte får ske och som ska ha det här samtalet levande på arbetsplatsen hela tiden, det är ju rektorerna. Så det är de första vi utbildar nu. Och då fick Jessica titta på det i ett halvår på sig. återredovisa att alla ska ha gått en sådan här utbildning. Så full fart framåt! Det är oacceptabelt att vi fortfarande har de här föråldrade företeelserna i samhället. Tack!

Tack Victoria! Då är det tomt på talarlistan. Vi anser att det är färdig debatterat. Under överläggningen yrkar Agneta Kjaerbeck att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Simona Mohamsson, Nina Miskovsky, Jonas Nilsson, Johanna Holmdahl, Alfred Ekman, Jenny Broman, Kristina Bergman Alme, Sophia Nilsson, Jessica Blixt, Anna-Sara Perslow. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Agneta Kjaerbeck? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation? Reservation från SD.

Då är vi på ärende nummer 27. Det är förbättrade insatser mot antisemitism. Kommunstyrelsen föreslår att grundskolenämnden och utbildningsnämnden får i uppdrag att i samverkan med kommunstyrelsen förbättra samarbetet mellan Göteborgs stads skolor och de olika insatser som görs för att motverka antisemitism. säkerställa att samtliga rektorer har samverkan med Levande historia i Göteborg under läsåret 2024–2025. Utbildningsnämnden får i uppdrag att identifiera behov av åtgärder mot antisemitism, samt vilka insatser från stadens central som kan bidra till det arbetet. Stadsledningskontoret, kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med Forum för levande historia i Göteborg, grundskolenämnden, utbildningsnämnden samt nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, fördjupa samarbetet med föreningar som föreläser om antisemitism. Forum för levande historia i Göteborg får i uppdrag att inom samverkan med grundskolenämnden och utbildningsnämnden anordna utbildningar för rektorer inom grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningarna ska även anordnas för rektorer inom vuxenutbildning och SFI. Kulturnämnden får i uppdrag att inom sin verksamhet synliggöra juridiskt liv i Göteborg. Göteborg och Company AB får i uppdrag att under Kulturkalas 2025 sätta fokus på 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige. Här har vi talarlistan och vi börjar med Bosse Parbring (MP). Varsågod Bosse!

Tack ordförande, fullmäktige! Antisemitismen har en lång mörk historia. av förföljelse mot judisk kultur och judiskt liv. Det har inte blivit bättre, utan sämre, visar många undersökningar. Utan tvekan har antisemitismen ökat efter 7 oktober förra året. I Europa, i Sverige och här i Göteborg. I det rödgröna styret har vi i vår budget insatser mot antisemitism riktat mot skolan i samarbete med Forum för levande historia. Med detta beslut som vi tar idag så förstärker vi dessa satsningar med fokus på grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Jag är glad att vi kan ta det här beslutet i bred politisk enighet om dessa viktiga insatser för att motverka och förebygga hot och hat. mot judiskt liv i Göteborg. Jag vill också tacka föreningen Sikaron, en del av det judiska civilsamhället för de inspel som kommit från föreningen och som ligger till grund för insatserna. Viktigt, som sagt, att vi är politiskt eniga i kampen mot antisemitism och viktigt att detta inte bara är tillfälliga insatser utan att det blir en del av det ordinarie arbetet i stadens verksamheter. Inte minst i våra skolor. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag med en liten justering. Ett undantag i beslutsats 6 där vi vill sätta punkt efter ordet Göteborg. Och stryka det som följer efter där. Bifall till KS förslag med undantag från beslutsats 6 där vi vill sätta punkt efter ordet Göteborg. Avslag yrkande från SD.

Tack Bosse! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet, ordförande, åhörare och ledamöter! Ja, precis som Bosse sa här så har ju antisemitismen ökat. Du nämnde också cigarron. Vi fick ju en dragning av dem här, åtminstone alla gruppledare. De berättar ju om antisemitismen i historien och den tusenåriga tradition, inte tradition, där antisemitismen har funnits. Jag tror ju inte. Det är två saker vi måste göra. Det är naturligtvis det förebyggande, det långsiktiga arbetet. Det gör vi, det har vi hållit på med och det ska vi fortsätta göra. Men den antisemitism vi ser på gator och torg idag, den måste ju kommas åt nu, inte om 20 år, om 30 år och 40 år. Nu när jag står här och pratar så står det förstärkt. Polis med förstärkta vapen utanför synagogan. De står där idag. Det är naturligtvis med anledning av den skottlossningen utanför Elbil. Det judiska företaget. Det här sker ju inte i ett vakuum. Det sker ju inte av en anledning. Den 7 oktober, inte för ett år sedan utan för bara några dagar sedan. så firade man med fyrverkerier här utanför på Gustav Adolfs torg. Man firade med fyrverkerier. Den blodiga massakern för över ett år sedan, den firade man här. Det här sker inte i ett vakuum. Det började naturligtvis efter den 7 oktober, när den här staden vägrade att hissa Israels flagga. Det späddes på. Med bojkotten mot Israel. Det späddes på när man stod i Slottsskogen och pratade. Den späddes på när man inte gör någonting åt hur det ser ut utanför Göteborgs universitet. Den späds på när man tillåter de här demonstrationerna och de hattalen. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut, naturligtvis, men även tilläggsyrkandet från Sverigedemokraterna samt tilläggsyrkandet från M, L och KD. Tack!

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter! Sedan Hamas fruktansvärda terrordåd så har vi hört allt fler vittnesmål från judiska göteborgare som känner sig alltmer otrygga. och hotade. Det är klart att här måste vi agera. Hatet får aldrig bli normalt. Därför är det oerhört viktigt att vi har kunnat enas så brett politiskt om flera nu konkreta insatser för att bekämpa antisemitismen. Bland annat ska fler elever få möta både andra och tredje generationens förintelseöverlevare, få lära sig om både historisk och samtida antisemitism. Judiskt liv i Göteborg ska synliggöras. Nästa år uppmärksammar vi 250- årsjubileet av judiskt liv i Göteborg. Och mycket mer därtill. Jag hoppas att detta är en bra början på ett brett och långsiktigt arbete där vi konsekvent står upp mot alla former av hat och antisemitism. Även rasism. Men det gäller ju då alla religiösa minoriteter. Jag vill instämma i Bosse Parbring tidigare här att jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut med den justeringen då att vi vill sätta punkt efter ordet Göteborg i beslutsats 6. Tack för ordet!

Tack Jonas! Och med detta har Jörgen Fogelklou (SD) begärt en replik. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet! Jag betvivlar inte att du menar det här, Jonas Attenius. Men du kommer ju inte åt den antisemitism vi ser ute på gator och torg. Du måste göra någonting här och nu över hur situationen ser ut. Det är klart att vi ska jobba långsiktigt, precis som med brottsförebyggande åtgärder. Men man måste nypa buset med dem som är kriminella ute på gator och torg nu. Det långsiktiga arbetet fortgår hela tiden. Jag var uppe vid GU i går, vid tolvtiden. Det var inte en människa där. Det var en som gick. Man kan alltså röja bort alla andra tälten, för det var en som demonstrerade där. Varför görs inte det här? Varför sätter du inte ner foten?

Tack! Tack, Jörgen. Jonas har begärt en kontrareplik på detta. Varsågod.

Ja du, Jörgen. Just när det gäller Vasaplatsen, den debatten har vi haft. Jag har fullt förtroende för att polisen som är ordningsmakten i det här landet agerar om det skulle behövas. Jag har också fullt förtroende för att våra förvaltningar agerar om det skulle behövas. Den debatten har vi som sagt. Men det är de som agerar här och nu. Har vi hat och hot som begås ska de självklart beivras, Jörgen. Men det vi behöver jobba med är just det långsiktiga, att bryta detta. I det akuta läget är det ordningsmakten och jag har fullt förtroende för dem.

Andra repliken, Jörgen. Varsågod.

Tack. Då vill jag bara ställa en fråga till dig, Jonatan. Har du tillkallat ordningsmakten till dig och sagt att jag inte vill se det här i min stad, så att de vet det? Eller har de tvingats lyssna på den här debatten i fullmäktige? Tack.

Då går vi tillbaka till talarlistan och vi börjar med Elisabet Lann (KD), därefter Axel Josefson (M). Varsågod, Elisabet!

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige och eventuella åhörare. Redan 1779 inleddes den fasta judiska bosättningen i Göteborgsområdet. Under 1800-talet hade den växande judiska befolkningen en otroligt stor roll i utvecklingen av Göteborg. Judiska familjer bidrog med viktiga handels och industriföretag. Kultur och samhällsliv berikades genom donationer till teater, museer och vårt fina bibliotek, till exempel. Det är viktigt att påminna om i dessa tider. Judiskt liv har en självklar plats i Göteborg. Därför är jag glad över att vi över partigränserna har varit eniga i hanteringen av det här ärendet. Jag vill också passa på, precis som andra tidigare talare, att rikta ett tack till Sikaron som kallade till det möte som alla partier slöt upp till. Deras uttryckliga önskan var att vi skulle enas i den här frågan och skicka en stark signal till stadens judar om att de har en självklar plats i Göteborg. Jag är glad att vi kan göra det idag. Judiskt liv har en självklar plats i Göteborg. Så borde det vara i alla fall. Tyvärr är verkligheten för många judar i vår stad en annan idag. Representanter från församlingen beskriver att säkerheten för judar har förvärrats efter den 7 oktober. Barn och unga med judisk bakgrund upplever mobbning, och fysiskt våld och hot har ökat. Vissa skolor avstår från att ta emot till exempel berättarverksamheten Edut, med anhöriga till överlevare som vittnar om Förintelsen, med hänvisning till att de inte känner sig trygga med situationen i Mellanöstern i dag. Så här ska det inte se ut i Göteborg. Judiskt liv har inte bara en självklar plats i Göteborg. Det utgör en självklar del av vår historia. Säkerhet är en förutsättning för fortsatt judiskt liv i Göteborg. Därför är jag glad att vi kommer återkomma i den här församlingen framöver med ett förslag om hur vi också stärker säkerheten runt institutionerna. I know.

Ingen fara. Tack. Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag yrkar bifall till det justerade yrkandet från kommunstyrelsen. Jag yrkar även bifall till tilläggsyrkandet från M D L. Det är två saker jag har lärt mig under den här processen, när vi har varit i gång med de här frågorna. Det första var väl det som blev helt uppenbart för mig när vi träffades i synagogan här i måndags, var det, och till åminnelse av den 7 oktober och terrorattentatet där. Det jag fick till mig där är att den judiska befolkningen här i Göteborg är rädda. De är rädda. Det tycker jag är en ytterst allvarlig situation, och också att man behöver förstå detta i det här. Det andra jag har lärt mig är, efter det samtal som Elisabeth hänvisar till med representanter från den judiska communityn, när de på ett väldigt förtjänstfullt sätt visade hur antisemitismen ser ut idag. Det är inte så att det är våra grundskoleelever eller gymnasieelever som är det stora problemet, utan det är den vuxna befolkningen. Det är där bekymret finns. Då tyckte vi från vårt håll att det är viktigt att vi även försöker komma till rätta med detta. I vårt tilläggsyrkande lyfter vi detta med vårt föreningsstöd och våra lokaler, hur det används. Men sist men inte minst. också att noga följa detta med antisemitismen. Hur ser den ut? Hur kommer den att förändra sig? Kommer de här åtgärderna, precis som Jörgen påtalade, att ha någon effekt? Det är sådant som vi rimligtvis borde följa, och det tycker jag att vi som stad har skyldighet att göra. Med det yrkar jag bifall till vårt tilläggsyrkande. Tack!

Varsågod Jörgen!

Tack ordförande, kommunfullmäktige och andra som lyssnar! Jag börjar med att instämma och yrka bifall till det här justerade yrkandet. Jag håller helt med Elisabeth Lann i det hon sa och flera andra talare. Men jag vill komma med ett viktigt men lite jobbigt påpekande. Som Segerstedtinstitutets forskning har visat i många år är mycket av den traditionella upplysningen om antisemitism. verkningslös. En faktor i detta är att man har talat om förintelsen och de döda judarna, men duckat för att tala om staten Israel och de levande judarna. Om vi ska få framgång i kampen mot judehatet måste vi våga tala om hatet mot den judiska staten, den öppna kampen för att Israel ska utplånas. Och vi måste tala om det som judarna vet, att de mesta angreppen i dag inte kommer från kristna eller från den lilla extremhögern utan de kommer från vänster, och i synnerhet från indoktrinerade människor som kommer från islamiska. eller islamistiska miljöer i Nordafrika och Mellanöstern. Vi ska inte fördöma muslimer, men vi måste bekämpa den antisemitism som odlats i muslimska miljöer och kommit till Sverige med invandringen. Vi måste erkänna och våga tala om hela problemet.

Tack, Jörgen. Då lämnar jag ordet till Blerta Hoti (S). Därefter Anna Sara Hansson Perslow (C). Varsågod, Blerta.

Tack, ordförande, göteborgare, kommunfullmäktige. Det är en mörk tid, väldigt mörk tid vi lever i. Det är väldigt många av oss muslimer och många svenska judar som upplever och får klasskillnader, som upplever hat. varje dag i det här alltmer polariserade samhälle vi lever i. Som får klä skott för de folkrättsvidriga brott som både Hamas och Netanyahu och det hat som de uppviglar och sprider. Vi lever med det här hatet varenda dag. Vi har en person i den här kammaren vars syster inte, de vet inte var hon är. med muslimsk bakgrund, till följd av Israels krig i Libanon. Vi har också svenska judar vars föräldrar säger till sina små barn att de inte får bära davidsstjärnan i skolan med anledning av det hat som många svenska judar fått uppleva och det hatet som har förstärkts, nåt som flera andra talare har pratat om. Och här vill vi socialdemokrater och rödgröna vara väldigt, väldigt tydlig. Antisemitismen, den hör hemma på historiens skräphög. Och det är lätt att önska att den kunde behandlas som ett historiskt fenomen. Men precis som många har sagt tidigare så är den en verklighet i svenska judars vardag. Och det här är någonting som vi. måste stå upp emot. Därför är jag glad som muslim, som göteborgare, som medmänniska att vi alla står bakom de här sju uppdragen för att motverka antisemitism och rasism.

Tack! Blerta, på detta har Jörgen Fogelklou (SD) begärt en replik.

Tack för ett bra anförande! Min fråga är bara hur vi ska komma åt den antisemitisk som vi ser idag på gator och torg? Det här är ett jättelångsiktigt arbete. Men vad säger vi till de judar i dag som går till synagogan där det står poliser med förstärkt vapen? Hur kommer vi åt den antisemitism vi ser på gator och torg i dag? Vad säger du till de judar som knappt vågar lämna sina barn på dagis? Man måste köra dem. De har fått gå dit tidigare, men nu måste man köra dem. Man vågar inte. Hur ska de känna sig säkra här och nu, idag?

Då lämnar jag ordet till Anna Sara Hansson Perslow (C). Därefter Mariette Risberg (D). Varsågod Anna-Sara.

Tack herr ordförande, göteborgare. Ja, nu tillsammans i bred politisk enighet så möter vi antisemitismens fula ansikte. För i Göteborg ska ingen behöva vara rädd för att vara sig själv. Jag tror att ni vill, precis som jag, skapa en öppen, trygg och inkluderande stad där alla kan känna sig välkomna. Som politiker måste vi göra tydligt och markera att våld och hat inte har någon plats här. Det är också viktigt att vi lyfter fram vår gemensamma historia. och synliggör judisk kultur, särskilt inför 250-årsjubileet av Judiskt liv i Sverige. Vi måste stå upp för, granska och belysa. Uppföljning är helt avgörande för att våra insatser ska leda till verklig förändring. Här i Göteborg ska ingen behöva känna sig otrygg på grund av sin tro eller sin bakgrund. Jag skulle vilja avsluta med ett citat från en rabbin. som heter A.I. Kruk. Jag talar inte för att jag besitter kraften att tala. Jag talar för att jag inte har kraften att fortsätta vara tyst. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag med den justering som Bosse Parbring tidigare föreslog i debatten.

Då lämnar jag ordet till Mariette Risberg (D). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Mariette!

Tack så mycket ordförande, göteborgare och ledamöter. När många judar i Göteborg lever i konstant rädsla och fruktar för sin säkerhet på grund av sin religion, sviker vi vårt löfte om att vara en stad där alla ska kunna leva fritt och tryggt. Göteborg har en skyldighet att stå upp för sina judiska invånare i en tid då antisemitismen ökar både lokalt och globalt. Det krävs en djupgående förändring av de sociala miljöer där antisemitismen tillåts att frodas. Det är därför nödvändigt med en samlad och kraftfull insats från hela samhället, för att skapa en framtid där hat och intolerans motarbetas och inte tillåts få fotfäste. Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag och till tilläggsyrkandet från M, D och L. Tack.

Tack Mariette. Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V) efter Pär Gustafsson (L). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det är glädjande att så många har börjat engagera sig i frågor om antirasism. Under många år i den här kammaren har några av oss känt oss ganska ensamma. när vi diskuterar det antirasistiska arbetet. Kanske har det senaste året varit ett uppvaknande för många. Att antisemitism och andra rasismer frodas i det här samhället precis som i alla andra samhällen. Och att arbetet behöver fördjupas och förstärkas. Det är positivt att vi har kommit till den här punkten men jag vill höja ett varningens finger. Jag har lyssnat på den här debatten. En av de saker som har kommit upp är den instrumentalisterna och den politiseringen av arbetet mot antisemitism. Den ska vi akta oss för. Vi ska hålla oss till de viktiga frågorna om hur vi arbetar mot judehat, hur vi jobbar mot antimuslimsk rasism, hur vi jobbar mot de olika rasismer som drabbar människor i vårt samhälle utan att det kantrar. Vi kan och vi måste klara av det.

Tack Daniel! Då är det Pär Gustafsson (L) som är sist i talarlistan. Då lämnar jag ordet till Pär. Varsågod Pär!

Tack så mycket ordförande! Hat och hot mot judar har en lång och mörk historia, så även i vår stad. I stadsfullmäktigevalet 1934, idag för 90 år sedan lite drygt, valdes nationalsocialister in i den här församlingen och satte den här delen av den här lokalen. På det nazistiska programmet stod det att det skulle judars. Den judiska befolkningen i Göteborg skulle begränsas och hindras. Det är 90 år sedan. Hamas vidriga terrordåd mot Israel den 7 oktober 2023 och påföljden av Gazakriget med tusentals civila palestinska offer som följd har utlöst en våg av antisemitism över hela vår värld. Vi ser en utveckling där antisemitiska incidenter blir fler och spridningen av hat och konspirationsteorier ökar. Som många före mig har sagt vittnar allt fler svenska judar om en alltmer otrygg vardag. Den moraliska skyddsvall som byggdes upp av liberala demokratier efter Förintelsen har på många håll försvagats. Den skyddsvallen behöver vi alla gemensamt bygga stark igen, nu när vi ser hur antijudiska strömningar åter växer sig starkare, precis som under 1930-talets mitt. Då som nu behöver vi alla ta strid för judars frihet. och rätt att existera, att det judiska livet verkligen är en del av vårt Göteborg. Därför är vi liberaler väldigt glada över att vi nu tillsammans kan genomföra en rad åtgärder och ta viktiga steg framåt. Men som många också har sagt behöver vi göra mer. Jag vill från Liberalernas sida yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och till den föreslagna justeringen.

Tack Pär, och då är det tomt på talarlistan. Under överläggningarna yrkar Bosse Parbring, Jonas Attenius, Jörgen Knudtzon, Anna-Sara Perslow bifall till kommunstyrelsens förslag med viss justering i punkt 6. Axel Josefson, Mariette Höij Risberg bifall till kommunstyrelsens förslag med viss justering i punkt 6 och tilläggsyrkande från M D, L och KD i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou bifall till kommunstyrelsens förslag med viss justering i punkt 6, tilläggsyrkande från SD i kommunstyrelsen samt tilläggsyrkande från M D L i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifalla respektive avslag på tilläggsyrkandena. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Då har vi tilläggsyrkande från M D L och KD. Nej. Nu ska vi rätta till det. Det är tilläggsyrkanden från M D och L. Ska det vara rätt, ska det vara rätt. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås den? Ja. Jag finner att den är avslagen. Då återstår tilläggsyrkan från SD. Bifalls den? Avslås den? Jag finner att den är avslagen. Votering, tack. Det verkar som att alla är i stations. Nej. Då kan vi vänta ett par minuter tills alla har kommit. Nu tror jag att alla är i salen. Det har begärts votering på tilläggsyrkandet från SD. Då är det följande proposition. Ja för avslag på tilläggsyrkandet och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Varsågod och rösta. Då har vi alla röstat. Jag stoppar. Med 72 röster mot 9 har tilläggsyrkan från SD avslagits. Reservation från SD.

Då är vi på ärende nummer 28. Av det redovisning av uppdrag gällande baduppläggning på Saltholmen. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads Parkering AB får i uppdrag att utreda ekonomiska incitament för kunder med förhyrda platser att frivilligt konvertera dessa till tillståndsparkeringar. återkomma med förslag på hur en ökad konvertering av förhyrda platser till tillståndsplatser på Saltholm skulle kunna genomföras. Vidare föreslås att exploateringsnämnden får i uppdrag att i dialog med Grefab och Göteborgs Stads Parkering AB undersöka möjligheten till att avsluta Grefab arrendeavtal för parkeringsplatser i Saltholmens inre hamn och erbjuda Göteborgs Stads Parkering AB att arrendera parkeringsytan året om. Slutligen föreslås att Göteborgs Stads Parkering AB och Stadsmiljönämnden får i uppdrag att verka för ett mer optimalt resursutnyttjande av den parkeringsyta som finns på Saltholmen och Långedrag i syfte att öka tillgängligheten för boendeparkering. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Karin Pleijel (MP), därefter Hampus Magnusson (M). Varsågod Karin!

Tack så mycket! Äntligen, sa jag förut när vi pratade Göteborg-Borås. Det säger jag faktiskt här också. Det har varit en långkörare med dessa platser vid båtuppläggningen på Saltholmen. Vi vet att det är många utmaningar kring södra skärgårdens parkeringsmöjligheter där vid Saltholmen och Långedrag. Det har pågått i årtionden. Nu tar vi ändå ett viktigt steg framåt för att få en långsiktig lösning här. Nyckeln är att öka skärgårdsbornas tillgång till parkering och mobilitet med ett effektivt utnyttjande av den befintliga ytan som är för parkering. Så vi bedömer att, utredningens lösningar är inte möjliga att genomföra i den takt som krävs för att vi ska få en snabb tillgång till parkeringslösningar här. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och ser fram emot ett mer optimalt resursutnyttjande av den parkeringsyta som finns ute på Saltholmen och i Långedrag i syfte att öka tillgängligheten för boendeparkering. Tack!

Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Hampus Magnusson (M). Därefter Parisa Rezaeivar (S). Varsågod Hampus.

Tack så mycket ordförande. Vi har följt det här ärendet under lång tid vissa av oss. Det här är det garaget eller den boendeparkeringen som de som bor i skärgården har. Många av dem behöver. en bil för att kunna få livet att gå ihop. Det kan vara personer som jobbar natt, obekväma arbetstider, brandmän, sjuksköterskor eller barnfamiljer. Och då finns det bara en seriös lösning och Grefab har varit väldigt tydliga med att det inte har ändrats. Det var precis som vi sa, bolagen har inte ändrat sin syn bara för att vi gjorde ytterligare en återremiss som tog ett år extra. Utan Grefab säger fortfarande att det är antingen parkeringsgarage, Eller så är det en ny yta vid Hinsholmen, vilket var det vi förordade. Parkeringsgaraget skulle uppskattas till 40 miljoner kronor, medan Hinsholmen uppskattades till 3 miljoner. Så det är ganska tydligt här vad som är det enda vettiga och rimliga att välja. Det yrkade vi på då, vi yrkar på det nu och det är den enda rimliga vägen fram. för att få en lösning på den svåra tillvaron som många har i skärgården. Vi vill ju ha en levande skärgård där också barnfamiljer kan bo och då måste man kunna ha möjlighet att ställa sin bil någonstans också. Så bifall till yrkandet från M, D, L och KD.

Tack Hampus. Då lämnar jag ordet till Parisa Rezaeivar (S) Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Parisa.

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige, åhörare. Som ordförande för Parkeringsbolaget. Jag kan vittna om att parkeringssituationen i Saltholmen har varit aktuell under väldigt, väldigt lång tid. Frågan innehåller en mängd aspekter och intressen. Där det behöver finnas en bra balans mellan en fungerande parkeringssituation och verkningsfulla incitament för ett hållbart resande. Bolaget kommer möjligtvis behöva något mer tid på sig för att återkomma med förslag på åtgärder än vad vi i den här församlingen önskar. Men, jag har mitt fulla förtroende för att bolaget kommer ta uppdraget på största allvar och även lägga ner den tid som krävs för att ge politiken ett underlag helt i enlighet med kommunfullmäktiges kommande beslut. Min bedömning är att de förslag som förekommer i utredningen skulle ta ännu längre tid. Och utifrån tjänsteutlåtandet så är det tydligt att det kan uppkomma flertalet hinder på vägen. Ett upphävt strandskydd och ingrepp i denna strand nära grönzonen är exempel på detta. Det finns god potential i att i stället bättre omhänderta de nuvarande parkeringsytorna. Jag tycker det är bra att bolaget tittar vidare på detta som en lösning framåt samtidigt. Som man också behöver ta en dialog med de boende i skärgården så att vi går i takt. En sån dialog bedömer jag finns idag. Den kan vi bygga vidare på. Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag till övriga yrkanden. Tack!

Tack Parisa! På detta har Hampus Magnusson (M) begärt en replik. Varsågod Hampus!

Det är ju lite intressant för att här framkom det ju att det inte framkom några nya åsikter på den här remissrundan. SLK skriver ju med all önskvärd tydlighet i sitt tjänsteutlåtande att SLK bedömer att det nu behövs beslut om vilket av alternativen Göteborgs Stad ska gå vidare med för att öka antalet p- platser vintertid. Och så kommer det här ytterligare att dras i långbänk. Vad är detta S? Va?

Kontrareplik begärd av Parisa Rezaeivar (S). Varsågod Parisa.

Tack för ordet ordförande. Om man skulle ta det här förslaget till Hinsholmen, alltså. Det kommer att ta flera år innan man kommer i gång. Och vad behöver vi nu i Saltholmen? Är att skapa platser för de som väntar i kön. Det finns olika köer på Friidra och på tillstånd. Men sammanlagt, om vi räknar, är det nästan 260 personer som inte har parkeringslösningar. De behöver en parkeringslösning inom den närmaste tiden. De kan inte vänta fem, sex år. Och det finns möjlighet att ändra. och utnyttja de platser som vi har nu i bättre form för att skapa fler platser. Tack!

Tack Parisa! En andra replik begärd av Hampus Magnusson (M). Varsågod Hampus!

Jo, man tackar att det behövs lite action och agerande här. Det har tagit ett år bara detta att få fram exakt samma synpunkter, vilket var precis det vi sa. Och nu ska ni fördröja detta ytterligare. Ska man få en långsiktig lösning, då måste man agera seriöst. Och då har vi ett alternativ här nu som är det enda möjliga ansvarsfulla, både ekonomiskt och utifrån faktiskt skapa fler platser på ett väldigt, väldigt tydligt sätt. Det är det som Grefab föreslår. De föreslår det eller parkeringshus. Det är de enda alternativen de ser. SLK är väldigt tydliga med att säga att Grefab har en nyckelroll i detta. De är så tydliga. Så jo, jo, tacka för att det behövs snabbhet. Ni har fördröjt det här ärendet i decennier.

Varsågod, Parisa. Andra och sista.

Tack ordförande. Men om vi tittar lite i historien på ärendena, vad som stoppade förändringarna i Saltholm, men var det här beslutet kom från ärans sida, att alla ska ha rätt till förhyrda platser?

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan och då är det Jörgen Fogelklou (SD). Nej, där kommer Hampus. Nej, Hampus, du har ju redan haft två repliker. Ledsen. Du har ju redan haft två. Ja, det har du. Det får du absolut göra. Varsågod! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Hans Arby (C). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet herr ordförande! Parisa, du uttryckte det faktiskt väldigt väl. De behöver parkeringar nu! Och det är väl det de behövde igår egentligen, om vi ska vara riktigt ärliga. Därför borde man egentligen då rösta på Sverigedemokraternas återremissyrkande i kommunstyrelsen. För vi vill helt enkelt återremittera detta och se om vi kan få ut en p-ark ganska snabbt. Det har legat en här nere. Vi kan säkert få in både en och två p-arker där ute relativt snabbt. Sedan kan ni tjabbla hur länge som helst så dröjer det ett år till tills de får permanenta parkeringsplatser. Men de behöver parkeringsplatser där ute nu, i dag. Både besöksparkeringar och riktiga parkeringar för att skärgården ska leva, för att de människor som bor på öarna ska kunna komma in och jobba och ha bil. Ut! Återremittera det, för att se om vi kan ha en p-ark eller två där. Och sen så har vi åtminstone tillfälligt löst den här problematiken. Så kan ni komma tillbaka om ett år, då kan ni käbbla vidare vad ni vill. Tack!

Detta har ju Parisa begärt en replik, varsågod!

Tack för ordet ordförande. När det kommer till PRK, man har aldrig utrett det riktigt att den får plats där. Men enligt den här informationen som vi har, den får inte plats där vid Saltholmen. Och man ska bygga om, man ska bygga om där och det kommer att bli ännu mindre plats. Och PRK kommer inte att få plats där.

En kontrareplik begärd av Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Jörgen!

Tack! Det fina med båtar är att de ofta är byggda av plåt när det är sådana saker och det kan man naturligtvis bygga om. Man behöver inte ta just den p-arken som finns. Jag lovar att det blir betydligt billigare att bygga en ny p-ark, i kanske en annan form, som är lite mindre, lite högre, lite bredare, lite fyrkantigare, lite rundare, lite ovalare, så att den får plats. Men det kommer gå snabbare och bli billigare. Det vill jag åtminstone att man skulle kunna återremittera och titta på. Tack!

Tack! Åter i talarlistan. Då är det Hans Arby (C). Därefter Samuel Bråse (KD). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter! Jag vet inte om man ska vara nostalgisk eller frustrerad. Vi arbetade med det här i trafiknämnden förra mandatperioden. Inget nytt har kommit fram, som ni säger. Så det är dags för ett beslut. Det är det vi ska ta. De föreslagna åtgärderna handlar om att effektivisera parkeringarna nu. Att byta fasta platser mot tillstånd är något som man provar på många andra ställen och vi får upp nyttjandegraden mycket, mycket bättre. Det handlar lite grann om att man går på Trafikverkets fyrstegsprincip, alltså man tänker om och optimerar i första hand. Låt oss börja där och det kan vi göra nu. Det är inga utredningar eller bygga p-ark eller någonting utan det kan vi göra nu. Om det inte räcker så är vi öppna för att gå vidare och ta andra steg också. De övriga alternativen, det var ju fyra alternativ då, var ju inte lämpliga. Men även det som då föreslås i det andra yrkandet, det är ju en flytt av båtuppläggningen från Hinsholmen. Men det är också en väldigt riskfylld process. Idag är det parkmark och det måste vara kvartersmark för att få uppställning. Och det som Parisa de Sillier var inne på, då återinträder det till strandskyddet. I vattennära läge så kommer det vara svårt att få det till kvartersmark. Det är svårt att trumfa allmänintresset av rekreationsvärdet. Det är så tungt, så nära vattnet. Och de kringboende kan vi vara säkra på att de kommer att protestera. Och det blir Länsstyrelsen som avgör. Och enda chansen att testa det här, det är ju att faktiskt göra planändringen. Och så får man se om det funkar, så det är också en rätt stor risk. Sen skulle jag då gärna vilja se mer innovation, men nu är upphandlingen gjord för skärgårdstrafiken. Det blir elektrifierat med rätt stora fartyg. Just nu i Stockholm kör man den fojlande passagerarfärjan som går 30 knop. Den kan man köra in till Stenpiren också. Man gjorde ett test där man körde tur och tur Åland för el värt 400 spänn. Otroligt. Men där sitter vi i händerna på bäst trafik, tyvärr. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack, Hans. Då lämnar jag ordet till Samuel Bråse (KD). Därefter Johan Zandin (V).

Tack för ordet ordförande! När jag flyttade till Lundby för några år sedan, då tog det cirka en minut att få en parkering. När jag, min fru och vår lilla dotter flyttade ut i Donsö i våras, så fick jag reda på att det tar 35 år att få en parkering. Det är en speciell situation, måste man onekligen säga, när en småbarnsfamilj som min och många andras, står i. Där är livspusslet svårt att gå ihop när man bor i en så pass välutvecklad stad som Göteborg. Vi kan konstatera att frågan minst sagt har dragits i långbänk. Det har tagits upp här. Men det är inte så värst ofta som det annars diplomatiska stadsledningskontoret med deras mått mätt skriker ut att vi behöver fatta ett beslut i frågan. Kortfattat tror jag att de flesta av oss kan enas om att det är ett av förslagen som sticker ut och det är alternativ nummer ett. Där den ytan strax intill nuvarande Hinsholmen med parkering och båtupplägg föreslås frigöra en liten gräsplan där vi helt enkelt kan ställa båtar och därmed frigöra några stackars parkeringar på Saltdammen så att kanske några kan få sin dröm om en parkering i uppfyllelse. Detta är det mest realistiska och det mest ekonomiska alternativet vi har på bordet. Jag vill avsluta med att citera någonting som jag har hört många gånger sedan jag flyttade ut på öarna. Den bästa dagen i mitt liv var när jag fick min dotter. Den näst bästa dagen var när jag fick en parkering på Saltholmen. Bifall till yrkandet från M, D, L, KD och SD. Tack för ordet!

Tack Samuel! Då lämnar jag ordet till Johan Zandin (V). Därefter Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod till Johan!

Tack så mycket! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Om man bortser från det olämpliga i att bebygga en av få större gräsmattor som finns i närområdet, tror jag inte att vi ens skulle få igenom en sådan ändring juridiskt sett, att ianspråkta en yta precis intill vattnet för båtuppläggning. Vi har en ganska stark. Miljöskydds och strandskyddslagstiftning i Sverige. Min bedömning är att det hade nog blivit en återvändsgränd på ett år eller två. Jag kan lugna Hampus Magnusson och Samuel Borås med att det ser ut som att vi får ett beslut idag i alla fall. Det blir kanske inte exakt det beslutet de vill ha, men det kommer att leda till en större tillgång till parkeringsplatser. Att byta till en tillståndsparkering i stället för egna platser kommer att frigöra parkeringsplatser. Fler boende i södra skärgården kommer att få möjlighet att få parkering på Saltholmen. Det vet vi, som bland annat Hans Arby var inne på, från flera andra områden där man har bytt just egen parkering mot tillståndsparkering. Jag kan inte lova att väntetiden kommer att minska från 35 år till en dag, men den kommer att minska. Vi kommer också att få en tydligare fördelning där de som verkligen behöver en egen plats varje dag fortfarande kan köpa det, medan de som kanske kan nöja sig med en tillståndsparkering kommer att få större möjligheter att köpa det. Förhoppningsvis kan vi också framöver jobba med andra mobilitetstjänster, till exempel bilpooler, elcykelpooler, lastcykelpooler och så vidare. Vi vet att alla göteborgare. som har en bil idag behöver inte en bil varje dag. Många behöver tillgång till bil ibland för olika ärenden, men inte varje dag.

Tack Johan. Då lämnar jag ordet till Ann Catrine Fogelgren (L). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Ann-Catrine.

Tack så mycket ordförande, åhörare, göteborgare. Ja, precis som flera andra talare som har varit uppe här så instämmer jag i att den här frågan har utretts både kors och tvärs under alldeles för lång tid. Det var en av de första frågorna som hamnade på mitt bord när jag trädde in i Rådhuset. Jag kan väl säga att under den här tiden har jag inte blivit särskilt klokare på alla de argument och olika utredningar som har gjorts. Men nu är det dags att komma till ett beslut i den här frågan och precis som stadsledningskontoret bedömer, De sätter ju tydligt i teet att nu är det dags att komma fram till ett beslut. Det här är ju inte bara en fråga för de boende ute i skärgården. Vi har hört här om hur många som faktiskt har ett stort praktiskt problem med att klara av sitt livspussel när de här parkeringsplatserna som inte finns. Men det är också en utveckling för den södra skärgården som vi ser som en stor del av vår stad. Precis som stadsledningskontoret ser vi också att Grefab har en nyckelroll för att äntligen kunna komma fram till en lösning. Vi förespråkar den flytt som några tidigare varit uppe och talat om och ytan vid Hinsholmen. Det rödgröna talar om ekonomiska incitament för befintliga kunder, men det finns ingen prislapp, det finns ingenting om hur många detta kan röra sig eller om något liknande, att man är beredd att ta det här steget. Det går inte heller att säkerställa hur många platser detta skulle ge. Det finns naturligtvis nackdelar med det förslaget som har lyfts här av några av talarna. Att det skulle ta fem, sex år, ja, det kan man alltid spekulera i. Men vi har inte svårare än de andra problem som vi stöter på i andra stadsutvecklingsprojekt. Så låt oss nu gå till handling. Bifall till yrkandet i Kommunstyrelsen från M, D, L och KD och avslag på övriga yrkanden.

Tack! Ann-Catrine och då är det Patrik Höstmad (D). Därefter Henrik Sjöstrand (M). Varsågod Patrik.

Tack för det. Jag tänkte försöka översätta vad det är ni beslutar om. Det första är konvertering av förhyrda parkeringsplatser till tillståndsparkering. Det ska göras frivilligt genom ekonomiska incitament. Det här låter ungefär som när den rödgröna regeringen stängde ner kärnkraften genom att höja effektskatter. Ni tänker alltså chockhöja priserna för de förhyrda platserna så att man tvingar sig att frivilligt flytta över till tillståndsparkering. Eller kan ni lova att det egentligen bara handlar om jättebilliga tillståndsparkeringar, eller kommer de här förhyrda parkeringsavgifterna som man håller? öka för att få till den här frivilligheten eller inte. Det är väldigt intressant att veta vad det är ni har tänkt att göra här. Den andra delen är att ni då ska ha en dialog igen med Grefab. Och Grefab har ju sagt blankt nej. Vi flyttar oss inte från den här ytan om inte vi får en ersättning. Det vi tar i vårt beslut är att försöka hitta eller försöka få fram den här ersättningsytan. Om Grefab nu fortsätter och säger nej, vi tänker inte flytta på oss eller göra någonting, tänker ni då köra över Grefab och båtägarna så att de blir av med platser och vi får en hel del båtplatser färre? Ni skulle ju kunna stödja vårt beslut, börja prata i dialog med Grefab. Är det så att Grefab säger nej, nej, nej, absolut inte, och ni inte är beredda att sparka ut båtägarna från Saltholmen? Då kan ni ju se, gick det att komma fram med den här ytan som vi nu försöker planera fram? Det finns ju en risk att ni tar ett beslut som ger högre parkeringsavgifter och att det inte blir fler parkeringsplatser. Begreppet vill inte flytta på sig, ni vågar inte ta striden. Det är vad som kan komma att hända här. Det vore väldigt intressant att få förtydligandet från er. Vad är det här? Är det höjda parkerplatser och sparka bort båtägare ni tänker göra? Med det sagt, bifall till vårt bättre förslag från M D L och KD.

Tack för trycket! För detta har tre repliker begärts. Vi börjar med Karin Pleijel (MP), därefter Parisa Rezaeivar (S). Varsågod Karin!

Patrik, du har föregått den här utredningen. Det handlar om att se vilka ekonomiska incitament vi kan använda. Syftet är ju att i stället för ert förslag som skulle ta väldigt mycket längre tid så kan det här ge fler boende en möjlighet till parkering. Det handlar ju om att använda den befintliga parkeringsytan lite smartare och att göra det med ganska enkla medel jämfört med många av de andra förslagen i utredningen. Så vi faktiskt ser att Samuel Bråse som bor på Donsö och många andra på skärgårdsöarna här kan få den parkeringsplats som de behöver. Så att jag tycker att det är det finns anledning att ha olika sätt att jobba med detta och dialog och ekonomiska incitament är några av de redskapen som vi kommer använda här. Men syftet är att vi ska få snabbare lösning för att fler ska kunna få boendeparkeringen.

Karin och jag släpper en kontrareplik däremellan Parisa, så du får vänta lite grann. Patrik, varsågod!

Tack för det! Jag ska säga att det här med att jobba med att försöka få över mer till tillståndsparkering, det är ingenting som vi principiellt är emot. Det är faktiskt en bra väg och det efterfrågas av överordnade också. Frågan är ju när ni skriver här då frivilligt genom ekonomiska incitament, vi har ju en historik här att ta hänsyn till också. Tänker ni prisa ut de förhyrda platserna så att de går över till tillståndsparkering, eller tänker ni ta det med naturlig avgång? Tar vi det med naturlig avgång är det en jättelång process. Det är en process som ni ska driva med höjda parkeringsavgifter, om jag förstår det rätt, och försöka få fram det ganska snabbt genom att driva det ganska hårt. Det handlar alltså om kraftigt höjda parkeringsavgifter. Det är väl det enda som är rimligt om det ska ske snabbt. Tack!

Tack Patrik! Då, varsågod Parisa!

Tack för ordet ordförande! Man kan inte tänka vilka scenarier finns på ekonomiska incitament innan uppdraget kommer till parkeringsbolaget. På andra sidan, Ingen ska sparka ut båtägare från båtuppställningsplatsen. Det är bara inrett. Den delen som påpekas i kommunstyrelsens förslag till beslut. Det är parkeringsplatser för de som har sin båtuppställning. Man ska göra de platserna till förhyrda tillståndsplatser. Även om båtägare skulle ha tillgång till platser på lite kortare tid. Det är ingen som vill sparka ut båtbeställare där, tack.

Tack Parisa. Där kom Patrik Höstmad (D) med en kontrareplik. Johan får vänta en minut. Varsågod Patrik.

Tack för det. Men pratar vi inte om den ytan som är i den inre hamnen som används för båtuppställning på vintertid och för parkering på sommartid? Det är väl den som ni vill permanenta året om? Eller har ni hittat någon annan yta?

Då släpper jag fram Johan, varsågod, en replik. Nej, där kommer Parisa först. Varsågod!

Nej, svaret igen. Ingen kommer att bara slänga ut de som har båtuppställningsplats på Saltholmen. Jag ska vara tydlig och klar med den, tack!

Johan, tror jag. Det är du. Varsågod! Tack!

Inte heller jag kan föregå Parkeringsbolagets utredning om vilka. En gissning är väl att priset kommer gå upp, i alla fall jämfört med nu, om man vill ha en förhyrd plats. Att det kanske kommer kompenseras med att priset går ner för tillståndsparkering. Jag vet inte än. Vi ger det här uppdraget till Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag idag. Men jag tror att så länge det inte blir enorma ökningar så tror jag att. Göteborgs skärgårdsbor tycker själva att det är rimligt att man betalar mer för en egen parkeringsplats än en tillståndsparkering, och att en sådan här lösning kommer att styra användandet så att de som verkligen behöver en egen plats, till exempel av yrkesskäl eller annat, väljer att betala en något högre avgift medan de andra kan välja den lägre. Men, som sagt, utredningen ska göras. Tack!

Tack Johan och Patrik. Du kan inte begära replik på Johan. Ja men det var ju på Parisas. Ja men det är Parisas. Det är ju hon som hade anförande. Och det är ju du. Ja, det är han. Okej. Då begär jag, klockan är mycket. Varsågod Patrik.

Jag tänkte bara fatta mig kort då. Men bra, då har vi fått besked. Det handlar om höjda parkeringsavgifter. Vi får se lite hur stora de blir. Det ska utredas framöver. Men det kommer att bli höjda parkeringsavgifter. Ni har lovat att inte ta bort några båtplatser. Hur ni ska få fram plats då blir intressant. Det är möjligt att ni hittar någon annanstans att ställa båtarna på, men vi har haft utredningar i ett decennium utan att hitta någon annan plats än den som vi föreslår. Tack!

Tack, Patrik. En replik begärd av Johan Zandin (V). Varsågod Johan.

Nej, tyvärr Patrik. Du har inte fått besked av mig att det blir höjda priser. Jag bara sa att det är väl ett troligt resultat av utredningen. Som alltid när man på en marknad ska prissätta knappa resurser så har ju priserna en tendens att gå upp om tillgången är liten och efterfrågan är stor. Men du får inget löfte här idag åt något håll.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Henrik Sjöstrand (M). Därefter Parisa Rezaeivar (S). Varsågod Henrik!

Tack för ordet ordförande, ledamöter och åhörare. Mycket bra är redan framfört. Jag är tacksam i alla fall för att ärendet är uppe i ytan och rör på sig. Från de rödgröna låter det som om förslaget Moroten och piskan ska vina. En liten reflektion bara. Jag är glad att de rödgröna i alla fall har släppt förslaget på linbana från Frölunda torg, när de öborna önskade parkeringar i Saltholmen för mer än tio år sedan. Det var ett litet hopp. hån i ansiktet på oss. Då var det T-puss och T-puls och lite utredningar. Kollektivtrafik i all ära, men det finns exempelvis unga driftiga skattebetalande människor som mycket gärna skulle vilja bosätta sig i skärgården, men de får inte ihop livspusslet och det är dagens sanning. De väljer att inte bosätta sig där på grund av det. Så kan det vara när man arbetar. När det nu börjar röra på sig lite och vad det än blir för utslag idag så hoppas jag att gemene man här inne som sitter i olika förvaltningar knuffar på ärendet i sin förvaltning som är berörd. Så att vi kommer något skyndsamt framåt för det är väldigt många som har det jobbigt. Man kan inte föreställa sig det, men det är många som har problem med parkeringar om man inte får ihop det. Det är en ständig oro. Tack så mycket för ordet!

Tack Henrik! Hans Arby (C), begärt en replik? Varsågod Hans!

Tackar! Nej, jag förstår de problemen man har. Men jag har ändå en fundering. Det kanske är en fråga till de som bor i södra skärgården. Även om vi hade tillstyrkt det alternativet att börja se om vi kunde flytta båtuppläggningen, så behöver vi en lösning nu. Hur resonerar man där? Vissa har fasta platser som man inte vill släppa, vilket gör att färre barnfamiljer som flyttar ut kan få plats. Det är därför jag säger att det är fyrsteg. Vi börjar med att frigöra så många platser vi kan så snabbt som möjligt. Och sen titta om det behöver vidtas fler åtgärder. Det här med incitament. Låt det vara gratis för den som byter första året eller differentiera mer. Nu skiljer det 200–300 kr. Låt det skilja 600 kr. Sänk för den som byter första året. tillstånd och höj lite för den fasta så att du skapar det incitamentet. Det handlar om rättvisa, att ge fler chans att använda de här platserna. De blir mycket mer effektivt utnyttjade. Det är lite osolidariskt att ha en fast plats som inte används så mycket. Man kunde ge fler möjlighet att få tillstånd.

Tack Hans. Berätta, har Henrik Sjöstrand (M) begärt din kontrareplik? Varsågod Henrik!

Tack för det! Jag ska fatta mig kort. Det är redan dyrt att parkera i Saltholmen och har varit så i ganska många år. Det ligger långt utanför centrum. Att höja ytterligare och tvinga ut folk, jag tycker inte det är en schysst metod. Jag tror om gemene man av er skulle ställa er och dra detta för de som bor i skärgården på plats så tror jag inte det skulle. blir så kul att stå där och förklara det. De är beroende av sin bil. Väldigt många. Tack för ordet. Så står vi bakom M D, KD, L. Tack.

Tack Henrik. Ny replik begärd av Hans Arby (C). Varsågod Hans. Tack.

Men det var inte det jag sa. Jag frågade hur man kan resonera för att ge fler chans. Att få fler att byta från fast plats till tillstånd skulle öppna upp för många fler att få möjlighet att parkera. Sen har jag inte sagt att man höjer. Det finns andra sätt. Du kanske sänker snarare på tillstånd och jobbar med det, att skapa det incitamentet. Men det är ett gemensamt problem vi har här och nu. Så kan man hitta något som redan nu kan frigöra platser, det vill säga få fler att gå över till tillstånd, så borde det vara en bra grej att göra oavsett vad man mer gör. Tack.

Tack Hans! Då har vi Parisa Rezaeivar (S) som är sist i talarlistan. Varsågod Parisa!

Tack för ordet ordförande! Precis som förslaget från kommunstyrelsen säger, vi ska hitta ekonomiska incitament. Vi pratar inte om sjukpenninghöjningar på fasta platser. Vi ska hitta ekonomiska incitament. Tack!

Där kom det in en replik, begärd av Patrik Höstmad (D). Varsågod Patrik!

Tack! Jag ville bara, men då har vi fått ett besked att det inte kommer höjas på fasta platser. Det har S lovat då. Då handlar det om att sänka på tillståndsplaceringar i stället och det kan vara en väg framåt för att faktiskt få ett effektivare utnyttjande. Så det är jättebra. Tack!

Tack. Nu har jag tomt på talarlistan. Parisa har begärt ordet. Varsågod!

Tack för ordet ordförande! Jag tydliggör igen. Vi pratar om varken höjningar eller höghöjningar. Vi pratar om ekonomiskt incitament för att kunna förändra de förhyrda platserna.

Tack Parisa! Nu tror jag att det är tomt på talarlistan. Kan vi gå till beslut? Under överläggningarna yrkar Hampus Magnusson, Samuel Bråse, Ann-Cathrine Fogelgren, Patrik Östman och Henrik Sjöstrand att fullmäktige bifaller förslaget från MDL och KD i kommunstyrelsen. Karin Pleijel, Parisa Rezaeivar, Hans Arby, Johan Sandin bifaller kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou återremiss till Göteborgs stads. Stadsparkering AB och Grefab AB enligt yrkande från SD i kommunstyrelsen. Jag ställde först proposition på dels återremiss, dels avgörande i dag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag och förslaget från MDL och KD i kommunstyrelsen. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, dvs. 27 ledamöter, om detta inte har gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Avgör ärendet idag? Ja. Jag finner att fullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Votering. Då väntar vi en minut. Alla är inte på plats. Och det är så att votering begärs av SD om ärendet ska avgöras idag eller inte. Och då föreslår jag att ja, för att ärendet ska avgöras idag, nej för återremiss. Korrekt uppfattat? Då startar jag. Varsågod och rösta. Då ser jag att alla har röstat. Då stoppar jag omröstningen. Med 72 röster mot 9 avgörs ärendet idag. Då återstår. Och då återstår två yrkanden och det är att vi föreslår bifall till förslaget från kommunstyrelsen. Nu tror jag att jag har ordning på det här. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från MD, L och KD? Ja. Jag anser att Kommunstyrelsens förslag har bifallits. Kvotering är begärd och ska verkställas. Då tror jag att alla är här. Då är det förslaget ja till Kommunstyrelsens förslag och nej till förslaget från MD, L och KD. KD, varsågod och rösta. Jag stoppar omröstningen. Med 43 ja-röster, 29 nej-röster och 9 avstår så bifalls kommunstyrelsens förslag. Klockan är 21.46 och jag hade ambitionen att vi skulle hinna även med ärende 29. Men det tror jag inte. Vi kan ta det om vi hjälps åt. Nej? Jag bara ställde frågan till er. Men då anser vi att vi kan avsluta dagens fullmäktigemöte. Och det är inte färdigt. Kan vi bordlägga ärende 29–36, till nästkommande fullmäktige? Kan vi bordlägga bordlagda motioner 37–50? Nej, 53 ska det vara. Kan vi bordlägga nya motioner som är 54–60? Ja. Kan vi bordlägga den nya interpellationen? Punkten 61. Det är interpellation av Elisabeth Lann, KD, till kommunstyrelsens ordförande angående arenaprojektet. Kan den framställas? Kan anmälningsärenden antecknas? Då ska jag önska er en fortsatt trevlig kväll till er alla. Glöm inte att ta med er glas och papper. Stort tack!