Kommunfullmäktige

Jag börjar med att välkomna er alla till årets sista fullmäktigemöte. 2024 12 12. Jag vill passa på att hälsa alla som följer oss via webb, närradio eller webb-tv. Och även åhörare som vi har här. Hjärtligt välkomna till att följa dagens fullmäktigedebatt. Och jag tänkte innan vi sätter i gång, jag har lite information till er alla. Eftersom det är sista fullmäktigemöte idag så har vi 37 beslutsärenden som måste tas ikväll, idag. Vi har ju 79 ärenden i föredragningslistan, det kommer vi inte hinna med. Men alla beslutsärenden som måste tas måste vi göra det. Skulle det visa sig att vi inte är färdiga till ungefär kvart i åtta, då ska vi uppmärksamma vardagshjälte. Då ajournerar vi oss och går till julbord och efter julbord så kommer vi tillbaka hit och tar de beslutsärenden som behövs. Det finns inget val så att mötet inte är avslutat 19 .45 om vi inte har hunnit med alla beslutsärenden. Med det sagt så förklarar jag dagens möte öppnat.

Då går vi till bestämmande av tid för justering. Förslag på dag för justering är onsdagen den 18 december 2024. Klockan 11.30 kan justeringstiden godkännas.

Då är vi på ärende nummer två, frågestund, under förutsättning att frågor har inkommit. Och det har det gjort. Vi har ju fyra frågor. Och den första frågan är ställd av Jörgen Fogelklou till KSO Jonas Attenius. Och jag ser varken Jörgen eller Jonas här. De kommer. Okej. Kan vi ajournera oss bara en minut tills gruppledarna kommer? Då gör vi det. Fråga nummer fyra, som är ställd av Nina Miskovsky (M), till Jenny Broman (V). Skulle vi kunna ta fråga nummer fyra? För att vinna lite tid? Ja. Då lämnar vi ordet till frågeställaren Nina Miskovsky (M). Du får gärna begära ordet, så får du två minuter. Så där, varsågod Nina.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Förra veckan kunde vi läsa om Sanda Anton som mördades med 58 knivhugg av en person som hon tidigare haft en relation med. Och att hennes mördare har fått lägenhet 500 meter från hennes mamma och 600 meter från hennes grav. Hennes anhöriga mår extremt dåligt av att veta att de. kan stöta på honom när de går ut eller när som helst. Vi vill inte att fler ska hamna i deras situation. Därför vill vi säkerställa att kommunen gör allt som är möjligt för att ta hänsyn till brottsoffer och dess anhöriga vid riskbedömningar och utskrivningar. Och att dessa sker i samråd med socialtjänst och nämnden för funktionsstöd. Vi vill även att brottsoffer ska få reda på när förövaren skrivs ut. Och se över om även nära anhöriga kan få den informationen. Därför vill jag ställa frågan, kommer du och dina kollegor att vidta åtgärder för att brottsofferperspektivet förstärks vid riskbedömningar och utskrivningar från rättspsykiatri och kriminalvård?

Tack Nina och varsågod Jenny.

Tack så mycket för frågan. Jag svarar inte för mina kollegor utan frågan är ställd till mig. Och precis som du, när jag läste den här artikeln i GP så blev jag väldigt upprörd. För just det fallet rörde ju funktionsstöd då, som inte jag är ansvarig för. Men andra fall som är liknande skulle kunna hamna i någon utav socialförvaltningen. Så då tänker jag att jag svarar utifrån det. Och det är svårt att föreställa sig något värre än att ens barn dör. Och det är ju ett sår som aldrig någonsin läker. Och att då ständigt behöva återuppleva detta eller vara orolig för att möta den här personen bara när man ska gå ut till Ica och handla mjölk. Det tror jag inte det är någon här inne som kan försvara. Jag tror egentligen att det är två saker som man behöver komma till stånd för att lösa problemet. Dels behöver vi stärka brottsofferperspektivet. Man kanske också behöver utvidga perspektivet vem är brottsoffer. Det är inte alltid givet att det är en förälder. Man kan ju tycka att man är brottsoffer om man blivit av med sitt barn, även om det är vuxet. Det andra är informationsutbyte mellan myndigheter. För att det har jag förstått också är ett problem i det här fallet. Jag tror inte det finns några stora politiska skiljaktigheter här. Så om du vill ha ett kort svar så är svaret ja. Jag kommer undersöka om det är någonting mer som vi kan göra utifrån socialförvaltningens sida. Och jag har börjat gräva redan i det, även om det är rejält rörigt kan jag säga.

Tack Jenny och Nina. Du får en replik, inte två. Då får du en minut, inte två minuter. Varsågod.

Tack ordförande och tack Jenny för ditt svar. Jag är väldigt glad att ni börjar titta på det. Jag hoppas att även Nämnden för funktionsstöd kommer att gräva i den här frågan. Det är flera nämnder som berörs här. Jag ser det här som en fråga om ledarskap och se till så att det här motverkas med alla medel som vi kan inom kommunen. Så jag tänkte, har du något mer konkret? Du sa att du ska börja gräva i det. Har du något konkret som du kan säga idag att du kommer att säkerställa?

Varsågod Jenny.

Såklart behöver man titta vidare på vad det är. Men någonting som jag upplever är svårt, eller som jag har förstått är svårt när man gräver i det här, det är ju att det handlar ganska ofta om att brottsoffret själv då behöver tacka ja till att man får stödet. Så många gånger får till exempel socialtjänsten inte veta vilka som är anhöriga till brott. Så det är ju ett bekymmer, hur kan man få veta det? Men där råder det ganska mycket sekretess. För att socialtjänsten har ju inte information om de som inte är i kontakt med socialtjänsten. Så där kan man ju då tänka på till exempel med ytterligare information. Men egentligen är det ju polisen som då ger den informationen och det är också rättsväsendet som ska ge den. Så där är en liten svårighet upplever jag. Men däremot kan man titta på vilket stöd man kan få när man väl kommer till oss.

Tack Jenny! Då lämnar jag ordet till Nina, den andra sista.

Tack så mycket ordförande! Som du säger så är ju sekretesshindren ett problem och nu kommer förhoppningsvis att bli lättare. Det finns redan idag möjligheter att dela information i högre grad. Så jag tänker att där handlar det om att man implementerar. Jag håller med om att information är väldigt viktigt. Det som regeringen säger är att det offentliga inte ska bidra till att förvärra offrets lidande. Och att fler omständigheter ska beaktas vid riskbedömningar. Det är ett betänkande som ligger nu. Jag tänkte fråga, tänker du följa det här arbetet och försöka se till så att vi inför det så fort som möjligt även här i Göteborg?

Tack så mycket! Det var det jag egentligen svarade på från första början. Ja, jag kommer titta på vad kommunen kan göra. Däremot de här bedömningarna, det sker ju bland annat på rättspsyk. Det är ju de som gör de här bedömningarna. Så de kan ju inte vi ge oss in i. Utan jag tänker att vi får titta på det kommunen kan göra. Och det finns ju, jag var ju ändå tvungen att fråga, men vilka olika sådana här ställen kan man få som brottsofferstöd? Jag fick svaret Stödcentrum för brottsutsatta, Kriscentrum för kvinnor och män, Kriscentrums skyddade boende, Barnhus, Kompetenscenter för våld i nära relationer, Mikaelmottagningen, Regionalt stödcentrum för heder och Regionala koordinatorer för människohandel. Vi har flera olika instanser som kan jobba med att förbättra stödet för brottsoffer. Vi har också en. En motion senare idag, Kristina, som handlar om stöd till brottsoffer. Tack.

Då tackar vi Nina Miskovsky och Jenny Broman. Vi går tillbaka till ordningen. Vi börjar med fråga nummer ett. Som är ställd av Jörgen Fogelklou (SD) till Jonas Attenius (S). Varsågod Jörgen!

Tack herr ordförande, fullmäktige, åhörare, ledamöter! Ja, det blev lite struligt här i början i och med att vi har varit på gruppledarmöten. Tack för att vi kunde hänskjuta de här. Jag har en enkel liten fråga till Jonas Attenius. Göteborgs Stad samarbetar med den mest inflytelserika salafistiska moskén i Sverige. i frågor som rör socialtjänsten. Det är vansinne. Så skrev Sofia Löwenmark, grundare för stiftelsen Doku, som granskar den islamistiska miljön i Sverige, i Expressen den 1 december i år. Göteborgs Stad har ändå valt att samarbeta med Bellevuemoskén trots att den återkommande kopplats till extremism och predikanter som förespråkar våld, kvinnoförtryck och misstro mot svenska myndigheter. Med bakgrund till detta så vill jag ställa följande fråga till Jonas Attenius. Har du säkerställt att Bellemimofkén uppfyller våra demokratiska värderingar?

Tack Jörgen och då ska jag lämna ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare. Tack för frågan Jörgen. Jag kan börja med att konstatera att det då inte ingår i min yrkesroll att gå runt och säkerställa att vare sig moskéer, synagogor eller kyrkor för den delen uppfyller våra demokratiska värderingar. Jag kan däremot ha en åsikt. Det kan jag absolut ha. Och Bellevuemoskén har, om man tittar tillbaka, bjudit in salafistiska hatpredikanter. Och rapporter har också bekräftat att moskén då har varit en samlingsplats för individer med djupt odemokratiska värderingar. Och i det läget så lever man inte upp till, åtminstone vad jag anser då, min definition av demokratiska värderingar. Det är också ett av skälen till att vi i det rödgröna styret stoppade utbetalning av pengar just till Bellevomoskén. När det gäller socialtjänsten så har de heller inget direkt samarbete med Bellevuemoskén. Däremot så har man tillsammans med polismyndigheten försökt nå ut med information. För att bland annat bemöta desinformation om socialtjänsten som sprids. Ibland på andra språk än svenska och i grupper som knappast läser Göteborgs-Posten eller har koll på vad vissa här inne skriver på X eller andra forum. Då är. moskéerna en bra kanal och man har därför också haft dialog med muslimska samverkansgruppen. Och där framför allt en grupp normala och demokratiskt trovärdiga samfund ingår. Men där ingår också Bellevue-moskén. Och du och jag, vi kan vara kritiska mot Bellevue-moskén med all rätt. Men jag tycker också det är väldigt allvarligt, för att inte säga rakt ansvarslöst, att du. och andra högerpolitiker, till och med ytterst socialtjänstministern, sprider desinformation om socialtjänsten och polismyndighetens arbete. Tack!

Tack Jonas! Och Jörgen, om du vill ha en replik så begär en replik så får du det. Varsågod!

Tack Aslan. Jonas Attenius gör det ju ganska lätt för sig, som han alltid brukar göra. Jag som kommunstyrelsens ordförande har inget ansvar för detta. Sedan börjar han orera och pratar ändå. Om du inte är ansvarig eller vet någonting så borde du lämnat över det till det ansvariga kommunalrådet eller någon annan som vet de här frågorna. Så du gör det ju ganska lätt för dig. Men det är väl anmärkningsvärt ändå att om Göteborg stad och man har tyckt att Bellemusmoskén inte har levt upp till de här, de är tvivelaktiga. som ändå ingår i den här samverkansgruppen, tycker du inte det? För jag vill ju veta, du säger att de uppfyller de demokratiska värderingarna vi har här i Göteborg. Hur ska du då som kommunstyrelsens ordförande, inte du personligen, men du är ju ansvarig för det styret som styr den här staden. Hur ska det styret säkerställa att man upplever de demokratiska värderingarna som Göteborg har?

Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande! Jörgen, du kunde ju ställt frågan till ett annat kommunalråd, kanske med ett kommunalråd som mer är ansvarig för just frågorna. Det är ofta så här. Det har blivit bättre, men att kommunstyrelsens ordförande får svara på frågor som rör typ all verksamhet i den här staden. Det är klart att jag inte går in och detaljstyr och detalj kontrollerar allt. Jag har sagt det flera gånger. Det ligger inte i min roll. Det ligger faktiskt inte i någon politikers roll här inne att göra på det sättet. Däremot har vi ett övergripande ansvar att säkerställa att medel inte betalas ut, exempelvis till odemokratiska föreningar. Bellevångmoskén är ett konkret exempel på det, Jörgen, där vi dessutom har stoppat utbetalningarna i det fallet. Men i det här läget och det du ställer frågan kring, det rör ju den här muslimska samverkansgruppen. Där har ju både Polismyndigheten och Göteborgs stad använt den som en kanal ut och kommunicerar med. Jag har inga åsikter om det. Jag delar samma bedömning som Polismyndigheten och socialförvaltningen gör i den här frågan. Tack!

Tack Jonas! Vill du ha andra? Varsågod Jörgen!

Tack för ordet! Men jag tänker så här, nu kommer vi in på en liten semidebatt här. Men jag tänker så här, du som ansvarigt kommunalråd, som gruppledare för Socialdemokraterna åtminstone och då kommunstyrelsens ordförande för hela den här gruppen. Om jag ställer en fråga till dig som är relevant för Göteborgs Stad, så måste väl du hämta in information från dina andra medlemmar eller gruppledare eller ordförande i vissa nämnder, tänker jag. Att ställa en fråga till den högst beslutande politikern i staden i sådana här frågor som gäller värderingar i Göteborgs stad tycker jag är högst relevant att man gör. Sedan är det väl bra att ni stoppade utbetalningarna till Bellevuemoskén, absolut. Det finns andra odemokratiska föreningar som vi skulle ha stoppat utbetalningarna till långt tidigare också. Men min fråga är fortfarande om man nu har. ställt in betalningar för att man inte tycker att de har rätt demokratiska värderingar. Har ni ändrat uppfattning nu? Nu tycker ni att de har det, så nu är det okej att vi ska samarbeta med dem.

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Jonas. Andra och sista replik.

Den här frågan Jörgen, den rör ju i grunden muslimska samverkansgrupperna, eller hur? Det är bara så att jag dubbelkollar med dig så att vi är överens om det. De används som en informationskanal. Det är det de har gjort. Polisen har använt dem. Social, Göteborgs stad har använt dem. Det tycker jag är bra att man gör. När det gäller direkta utbetalningar av skattepengar, det vet du Jörgen att vi har stoppat det. Du vet det. Så kom inte och säg någonting annat. Jag inhämtar uppgifter. Det gör jag ju hittills när jag ställer mig i den här talarstolen. Men det är klart att det har vi också pratat om att det kan vara ibland vara bättre också att ställa direkt till det ansvariga kommunalrådet. Men det är inga problem. Jag tar det. Men återigen, inte ens det ansvariga kommunalrådet hade sagt att de springer ut och detaljgranskar på egen hand. Så funkar det inte. Det som är anmärkningsvärt och det var det jag avslutade med. Det pågår nu en utveckling på högerkanten där man aktivt sprider desinformation och man gör det från högsta nivå, också från nuvarande regering och pekar ut Göteborg. som nåt man ska hålla ögonen på utifrån en ledartext i Expressen. Tack.

Då tackar vi Jörgen Fogelklou och Jonas Attenius för det. Vi går över till fråga nummer 2 som är ställd av Jörgen Knudtzon (KD) till ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Jörgen.

Tack ordförande. I början av augusti i år kontaktade Kinas konsulat kommunfullmäktiges ordförande och chefen för Göteborgs internationella enhet. Ärendet rörde Elisabet Lann. Enligt konsulatet var Kristdemokraternas kommunalråd ett problem som behövde omhändertas. Kommunfullmäktige ordförande uppmanades att restrain its members words and deeds that are inconsistent with Wan China policy. Alltså tygla eller undertrycka kommunalrådets ord och gärningar som inte stämde med Kinas politik. De ville också att staden tog deras oro på allvar och det uppmanades att vidta lämpliga åtgärder för att eliminera de negativa effekterna och undvika att liknande incidenter inträffar i framtiden. Angreppssättet är vanligt återkommande. Ofta framförs förtäckta hot, att det kan påverka relationer och förbindelser med Kina. För Göteborgs stads vidkommande är det allvarligt. Idag arbetar cirka 20 000 personer i Västsverige bara inom Giliägda Volvo Cars-koncernen och många i Göteborg. Det är uppenbart att det finns en del frågetecken som behöver rätas ut gällande hur styret hanterade den anmärkningsvärda kontakten. Bland annat är det oklart vilka kontakter som skett mellan konsulatet och Göteborgs stad och vad som blivit sagt vid de tillfällena. En annan fråga är huruvida diktaturens angrepp på svensk yttrandefrihet och demokrati fördes till regeringen för åtgärd. Och det är slutligen anmärkningsvärt att berört kommunalråd fick kännedom om skrivningarna från konsulatet först en månad efteråt. Det vi vet är att kommunfullmäktiges ordförande närvarade på den kinesiska regimens 75-årsfirande och uttryckte lyckönskningar. Därför vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande. Anser du att de påverkansmetoder den kinesiska regimen tillämpat mot ett enskilt kommunalråd i Göteborg är ett övertramp? Anser du att folkvalda politiker i Göteborg som är föremål för Kinas påtryckningsmetoder ska informeras omgående om en sådan händelse? Tack.

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande. Och tack för frågorna Jörgen. Om vi börjar med din första fråga här. Så tycker jag naturligtvis att det är självklart att enskilda kommunalråd har rätt till sina uppfattningar och till sin yttrandefrihet. Även om jag kanske själv inte håller med om dem så är det självklart så. Den här hållningen. Den har jag uttryckt offentligt i massmedia vid tidigare tillfälle. Men jag har inget emot att säga den igen. Och det är ingen annan statsmakts angelägenhet vad Elisabeth Lann tycker eller tänker. Det är det inte. Sen förutsätter jag att det gäller även om staten skulle vilja påverka vad det rödgröna styrets politiker tycker eller tänker. Så det utgår att samma gäller åt bägge håll. Gällande din andra fråga så är svaret ja på den frågan. Det är klart att jag tycker att folkvalda politiker ska få information om händelser som berör dem själva. Och att det ska ske omgående. Och här är det ju så att hur den här informationen förmedlas är i grund och botten en tjänstepersonsfråga. Men jag kan bara beklaga. Här är det något som har gått fel. Det kan vi konstatera. Och det har brustit. i diarieföringsrutinerna. Den här skrivelsen som berörde Elisabeth Lann borde naturligtvis omedelbart gått till åtminstone ansvarig politisk sekreterare och på något sätt kommit Kristdemokraterna till del enligt de gängse rutiner vi har. Så här har det brustit och i stället vad jag förstår så skickades den här skrivelsen vidare till ansvariga statliga myndigheter. Men det förtar ju naturligtvis inte att det blev fel. Och det är fel, det som skett.

Tack. Tack, Jonas. Det är ju bra d Det du säger. Men jag tyckte mig faktiskt inte höra om du svarade på frågan att den kinesiska regimen har gjort ett övertramp. Jag tycker det är en viktig markering att man säger det, att så här får man inte bära sig åt. Inför terrorister och diktaturer ska man aldrig böja sig. De vill bara ha mer hela tiden. Vi vet det, vi har sett det i Hongkong till exempel. Så jag upprepar den frågan. Och det andra är ju. Jag accepterar att du säger att det har blivit vad jag betecknar som ett olycksfall. Men det är rätt alarmerande. att ett olycksfall sker när en stor diktatur angriper en enskild person och det demokratiska systemet i Sverige. Jag vet inte om du vill kommentera mer om det. Tack.

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod.

Tack för det. Jag tycker jag var jättetydlig Jörgen i att det är ingen annan statsmakt inte Kina heller, eller något annat lands angelägenhet att lägga sig i. vad Elisabeth Lann eller någon av er andra i den här församlingen tycker eller tänker. Det tycker jag ändå är tydligt från min sida. Och när det gäller din sista fråga, ja, det är olyckligt. Sen att det var just i det här fallet, det ser jag inte som att det just hade med det ärendet att göra som sådant, att det just var Kina. Utan det är olyckligt oaktat det. Självklart så skulle Kristdemokraterna i det här fallet fått den här informationen omedelbart. Och här har det brustit i diarieföringsrutinerna. Det har gjort det. Jag beklagar det, Jörgen. Jag gör det. Och jag vet också att i det här fallet statsministern är väl medveten om det. Och jag också beklagar det.

Vill du ha en andra replik?

Jag tackar för de svar jag har fått. Jag trodde inte vi skulle komma jättelångt i det här ärendet. Det kanske mest var till för att belysa hur en stormakt försöker behandla Sverige. Det är inte acceptabelt. Min önskan är att staden reagerar på ett mycket tydligare sätt i skrift och för upp det till regeringsnivå nästa gång det händer. Det är förmodligen inte sista gången. Tack, Jonas, för svaren.

Då tackar vi Jörgen Knudtzon (KD) och Jonas Attenius (S) och går till fråga 3. Den är i stället av Axel Darvik (L) till kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Grundskolnämnden har i oktober ett utfall på plus 282 miljoner kronor gentemot budget. En viktig orsak till att resurserna inte kunnat omsättas på ett ändamålsenligt sätt är att majoriteten i nämnden valde att skapa en olaglig konflikt med friskolorna. Agerandet ledde till överklaganden och en stor osäkerhet för både de fristående skolorna och de kommunala verksamheterna när eller om resurserna skulle finnas tillgängliga. Förvaltningsrätten har upphävt nämndens beslut och därmed försenades fördelningen av medel till skolorna. Dessutom pågår just nu en polisutredning om grovt tjänstefel. Våra grundskolor har under året ställts inför mycket svåra problem. planeringsförutsättningar och riskerar nu att göra inköp som inte är optimala. Min fråga till skolkommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka är om hon tycker att det sätt som nämnden har hanterat budgeten och kompletteringsbudgeten gjorts på ett ansvarsfullt sätt?

Tack Axel! Du får gärna begära ordet. Ta det med dig om det blir replikskifte också. Varsågod, Viktoria.

Tack så mycket, ordförande, fullmäktige och tack så mycket, Axel, för denna fråga som ger mig möjlighet att berätta lite om hur vi rödgröna styr mot bättre ekonomisk effektivitet i grundskolan. Genom ett målinriktat politiskt arbete så har vi sett till att skära i kostnader för byråkrativ administration. Bara hittills i år så har vi sparat 90 miljoner. på överbyggnad och på administrativa insatser som vi har kunnat lägga ut på skolorna. Nästa år tror vi att vi sparar ytterligare 30–40 miljoner på administrationen. Trots det upplever rektorerna att stödet från förvaltningen är mer efterfrågestyrt, mer närvarande och ganska många procent bättre än under tiden som administrationen under Axels styre kostar ungefär 100 miljoner mer. Du hänvisar till ett överskott på 280 miljoner. Den aktuella prognosen ligger någonstans på 100 miljoner. Det är en liten procent av vår verksamhet. Jag tror att den här ekonomiska tiden och de tuffa planeringsförutsättningarna som har varit, ryckigheten i statsbidrag och en ekonomisk inflation, har påverkat rektorernas benägenhet. och tilltro att våga anställa upp och göra nödvändiga rekryteringar. Ja, för vissa skolor har ett stort överskott. Jag tror att det har påverkat. Tror jag att vårt agerande gentemot friskolorna när vi valde att pröva lagstiftningen, som vi faktiskt har rätt till, där vi blev prövade, vi fick fel, vi backade och tog ett nytt beslut, rättsväsendet fungerar. Tror jag att det har haft påverkan. Kanske, lite, men jag tror det är marginellt eftersom förvaltningen hela tiden har varit raka och glasklara med att de här pengarna som ska tillfalla grundskolan kommer oaktat processen med de fristående att tillfalla grundskolan. Så räkna med dem i ert arbete. Och med det nära ekonomiska stödet som vi har byggt upp så tror jag att de har känt sig hyfsat trygga. Tack!

Tack! Viktoria, då lämnar jag ordet till Axel för en replik. Varsågod!

Tack ordförande, och tack Viktoria för svaret. Även om jag kanske hade hoppats på lite större ödmjukhet och också insikt i att den situation som man har ställt till med faktiskt har inneburit en mycket svår situation för många lärare och elever. Vi pratar om nästan 700 heltids. anställda eller heltidsekvivalenter har fått sluta på grundskoleförvaltningen under året. Det är klart att det märks ute i klassrummen. När klasserna blir större, när stödet dras in, när det inte finns den hjälp man behöver. Och när man väljer att driva ett vänsteraktivistiskt projekt med att utmana, på helt olaglig grund, friskolorna. på ett sätt som gör att man i slutändan redovisar ett stort miljonöverskott i nämnden. Är det verkligen ansvarsfullt att behöva göra på det sättet i dessa tider?

Tack Axel. Viktoria, vill du ha en replik? Varsågod.

Tack så mycket. Jag kan konstatera att Axel fortsätter att försvara friskolekoncernernas möjligheter till helt orimliga utbetalningar. Jag står fast vid att de pensionskompensationskostnaderna som vi ville ge till våra grundskolor också skulle gått till de fristående skolorna om de kunde påvisa att de hade samma kostnader genom ett äskningsförfarande precis som vi har det med tilläggsbeloppen. Det finns inget konstigt i det. Och jag står fast vid att vi inte med något berått mod har gjort det för att vi på något sätt vill jäklas utan för att jag tycker att det är rimligt och rätt. Och där vet jag att göteborgarna tycker precis som jag. Det är i alla fall de allra, allra flesta. Men jag kan också konstatera att jag sa ju det, att det kan hända att vissa. tyckte att det blev osäkert och att det påverkade. Men jag skulle vilja hävda att det är marginellt. Det är de ekonomiska tiderna i stort som har gjort att vissa har varit rädda att bemanna upp. Och det har också berott på att ni under ert styre med tillfälliga pengar bemannade upp med massa outbildad personal som högt och lågt sprang omkring på skolorna. Det är ju det vi har fått rätta till, Axel.

Tack, Viktoria. Då lämnar jag ordet till Axel, andra sista. Varsågod Axel.

Tack ordförande! Situationen är ju den att ni har gjort massiva nedskärningar när ni har styrt. Och dessutom lämnar ett stort ekonomiskt överskott för att ni hellre prioriterar den här typen av pressmeddelandepengar och konstlade konflikter. Ni visste att det var olagligt. Förvaltningen sa det. Domstolen sa det. Ändå valde ni att trotsa ett domstolsbeslut för att driva detta in absurdum. Till den grad att det nu står inför en straffrättslig process. Där medlemmarna i grundskolenämnden som var med och fattade det här beslutet kan också dömas till böter eller i värsta fall fängelse. Det där är ju inte ett ansvarsfullt sätt att bedriva politisk verksamhet. När man sätter både de egna skolorna i skiten och dessutom drar alla friskolor över en och samma kam. Bara för att man vill manifestera någonting som man vet är olagligt. Det anstår inte en stor kommun att bete sig på det sättet tycker jag.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Viktoria som är andra sista replik. Varsågod.

Ja, jag kan bara konstatera att under ditt styre Axel så ökade intäkterna till kommunen med 7 % och under vårt styre så minskade de med 4 %. Ändå har vi räknat upp skolbudgeten med 10 % och med budgeten så kommer nu ytterligare 4 %. Jag tycker att det är lite provocerande att våga ta sig sådana brösttoner och prata om det. Dessutom så har vi effektiviserat stödet, sett till att mycket mer pengar utav det som gick in i din apparat, med era 144 uppdrag, som tuggades runt utan politisk riktning, faktiskt har gått till att stötta skolorna på ett mycket bättre sätt. Och det tror jag att du vet om och jag tror att det är det som gör dig nervös. Utöver det så kan jag bara säga att det här att använda lagen. Att gå den rättsliga vägen mot sina politiska motståndare har vi sett genom historien. Det ser vi i vissa andra länder. Det anstår inte ett liberalt parti enligt mig. Att inte låta lagstiftning stagnera, ge möjlighet att pröva lagstiftning från höger till vänster i de fall man tycker att det är orimligt, när man vill ändra en praxis. kommunens nämnder och styrelser med flera

Tack. Då har vi klarat frågestunden och går över till ärende nummer tre. Och för er som kom lite senare var information om att vi har 37 beslutsärenden som vi ska klara ikväll. Hinner vi inte till 19.45 så kommer vi ajournera oss för julbordet och sen komma tillbaka för att ta de besluten som måste tas. Då är vi på ärende nummer tre och det är valberedningens förslag till val av ledamöter och ersättare i kommunens nämnder och styrelser med flera. Under punkten 1–11 har vissa personer avsagt sig uppdrag. Valberedningen lägger under dessa punkter fram förslag till val. Godkänns avsägelserna? Ja. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkt 12 lämnar valberedningen förslag till val av en ersättare i en nämnd. Kan valberedningens förslag bifallas? Ja. Under punkt 13. och i bilaga A lägger valberedningen fram förslag till val av ledamöter och ersättare, samt ordförande, förste och andre vice ordförande i kommunens nämnder för år 2025, samt förslag till val beträffande donationsstyrelsen med flera och övriga förslag till val. Valberedningens förslag återfinns i appen. Kan förslagen anses föredragna? Ja. Finns det synpunkter på förslagen? Nej. Vi övergår så till behandlingen av valberedningens förslag till val. Bifalles valberedningens förslag till val av ledamöter, ersättare och ordförande, förste och andre vice ordförande i nämnden för den tid som redovisas i handlingarna? Ja. Under resterande punkter i bilaga A har valberedningen lagt fram förslag till val beträffande donationsstyrelsen med flera. Kan valberedningens förslag i bilaga A i övrigt framlagda förslag till val anses föredragna? Ja. Bifalles dessa förslag? Ja. Kommunfullmäktige har nu att ta ställning till de i valberedningens handling under punkten 14 framlagda förslagen till beslut vad gäller ersättarnas inträde i tjänstgöring. Bifalles dessa förslag? Ja. Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? - Ja. - Då gör vi det. november 2024 beträffande Redovisning av uppdrag kopplade till energiförsörjningen

Ärende nummer 4. Det är en rättelse av paragraf 464 i kommunfullmäktiges protokoll från den 21 november 2024, beträffande redovisning av utdrag kopplade till energiförsörjningen. förslag, fattat beslut i rubricerat ärende. I beslutet ingick flera beslutspunkter. Genom ett förbiseende har beslutspunkt 4 i protokollet inte redovisats. Kommunfullmäktige har nu att godkänna rättelse av kommunfullmäktiges protokoll från den 21 november 2024, paragraf 464. Så att även beslutspunkt 4 i kommunstyrelsens förslag och i enlighet med fullmäktiges beslut framgår av protokollet. Kan kommunfullmäktige rätta? till paragraf 464 i fullmäktiges protokoll från den 21 november 2024 i enlighet med vad som framgår av handlingen till dagens möte? Ja. Vad var det? i kommunfullmäktige från och med den 1 januari 2025

Ärende nummer 5. Avsägelse av Simona Mohamsson från uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige från och med den 1 januari 2025. Kan avsägelsen godkännas? Ja. Anmälan om avsägelsen ska ske till Länsstyrelsen. kommunfullmäktige

Ärende nummer 6. Avsägelse av Heléne Svelid från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Avsägelsen gäller från och med den 1 januari 2025. Anmälan om avsägelsen ska ske till Länsstyrelsen. Göteborgsregionens kommunalförbund i stället för Simona Mohamsson (L) från och med den 1 januari 2025

Punkter nummer 7. Val av ledamot i förbundsfullmäktige i Göteborgs regions kommunalförbund i stället för Simona Mohamsson. Kan jag få förslag på ledamot? Varsågod Axel. Okej, då har vi hört. Det är bättre att du tar det från talarstolen. Varsågod.

Vi har skickat in det i förväg, men det var tydligen inte med i handlingarna. Vårt förslag är att Eva Flyborg blir ny ledamot och Ann Catrine Fogelgren ny ersättare i förbundsfullmäktige. Då har ni hört det.

Kan vi utsätta dessa ledamöter till förbundsfullmäktige i Göteborgs regioners kommunalförbund i stället för Simona Mohamsson från och med den 1 januari 2025? Stiftelsen Göteborgs sjukhem, Stiftelsen Ålderdomshemmet i Göteborg, Stiftelsen Otium samt Tre Stiftelser Service handelsbolag

Då är vi på ärende nummer 8, hemställan från tre stiftelser om verksamhetsövergång från stiftelsen Göteborgs sjukhem, stiftelsen Ålderdomshemmet i Göteborg, stiftelsen Otium samt tre stiftelses service handelsbolag. Kommunstyrelsen föreslår att kommunstyrelsen och äldre samt vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att vidta de åtgärder som behövs för att ta över driften av tre stiftelser. Stiftelserna Göteborgs sjukhem, ålderdomshemmet och Otium, samt tre stiftelser, service, handelsbolag verksamhet enligt vad som framkommer i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Och här har jag en talarlista. Vi börjar med Mattias Tykesson (M). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Mattias!

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till Demokraternas, Moderaternas och Liberalernas förslag i kommunstyrelsen. Vi bör alla ställa oss frågan och framför allt så bör Socialdemokraterna ställa sig frågan. Hur kommer det sig att Tre stiftelsers verksamhet fungerar så bra och är så uppskattad bland så många göteborgare? Den frågan kan hela kommunfullmäktige fundera på här idag. Det här är riktigt illa skött. Riktigt illa. Här har vi en fantastisk och uppskattad verksamhet som Socialdemokraterna säger sig vilja rädda genom att kommunalisera den. Är det att rädda en verksamhet? Nej, man vill ha en demokratisk kontroll över verksamheten för sakens skull. Har ni pratat med personalen på Tre Stiftelser och funderat på varför de valde att ta anställning på Tre Stiftelser från första början? Har ni pratat med de boende och de anhöriga som valde Tre Stiftelser före kommunens egna verksamheter från första början? Jag har mycket svårt att tro det. På samma sätt som jag har otroligt svårt att tro att all befintlig personal jublar över att kommunen går in som deras arbetsgivare. I stället går Socialdemokraterna ut i media och kommenterar vårt förslag om att försöka bevara verksamheten och säger att det är förnedrande mot alla de fantastiska medarbetare som jobbar i äldreomsorgen och gör ett hästjobb dygnet runt. Vad är det för något? Nu är vi i ett läge där vi behöver ta ansvar, något som man inte lyckas med från de styrande partierna. Vi har dessutom en skrivelse, som jag vet att Martin Wannholt kommer att redogöra för här, från Länsstyrelsen som gör den här saken ganska tydlig. Moderaterna kan inte gå med på det här tjänsteutlåtandet som ligger på bordet idag. Jag yrkar återigen bifall. Vi kommer att reservera oss å det grövsta om tjänsteutlåtandet går igenom här idag. Tack så mycket.

Tack Mattias! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Ja, kanske inte ska förekomma. Det var inte med i mitt första anförande. Så, du får hålla dig lugn. Nej. Det är tragiskt afton idag när en majoritet i det här fullmäktige har beslutat att stänga ner tre stiftelser. 250 år av historia, många tidsepoker väldigt framgångsrika för våra äldre, kastas nu på soptippen. Av ett enda skäl. Rädsla. Rädsla för att någon överklagar och att våra juridiska argument inte skulle räcka. Det är precis det är. Så enkelt kokar alltihopa ner. Och det är bedrövligt. Jag ska inte ta det, jag har tagit det förut, men jag är helt övertygad om att Göran Johansson hade aldrig någonsin, jag som jobbade med honom under 90-talet, varit så feg och tagit ett sådant ynkligt beslut att kasta detta över bord. Alla vet, den här ryktesspridningen man har varit tvungen att använda. Jag vet inte vilka av er som har varit delaktiga i det. När jag. Pressar jag stadsledningskontoret säger de att de inte har tagit fram de här siffrorna som har använts. 100 miljoner kan vi få i skadestånd. Folk ska kastas ut eller riskerar att kastas ut på gatan 1 januari. Det finns flera politiker här inne som har använt den typen av argumentation. Man har skrämt upp anhöriga och anställda. Det är inte ett sätt man kan arbeta på. Vi har alla möjligheter. Det beslut ni tar i dag kommer att leda till att jag kommer att begära ut det i januari. Det kommer att fattas beslut om ett tilläggsavtal, för man kan inte bedriva den här verksamheten med tilläggsavtal. Hela argumentationen som står i ärendet och som alla ni på den röda sidan, bygger er uppfattning för hur ni ska trycka på knappar idag, är felaktig. Det kommer ni få se den 1 januari. Bifall till yrkandet från D, M och L i kommunstyrelsen. Tack!

Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Pär Gustafsson (L), därefter Marina Johansson (S). Varsågod Pär!

Ordförande! Jag står här med en stark övertygelse och en djup önskan, som delas av många, att Tre Stiftelser ska få fortsätta sin verksamhet. Det handlar om mer än bara en juridisk eller ekonomisk fråga. Det handlar om människor. Om de boende som kallar dessa boende för sitt hem. Om deras anhöriga som känner trygghet i verksamheten. Om den engagerade personalen. som med omsorg och professionalism har gjort äldreboendena till en plats präglad av värme, kvalitet och kontinuitet. Den uppskattning som verksamheten åtnjuter är ingen tillfällighet. Det är ett resultat av en driftsform som värnar om just de här kvaliteterna. En kommunalisering skulle riskera att slå sönder detta. Vi måste inse att det inte finns några garantier för att den personal som har byggt upp verksamheten under årtionden skulle följa med. Risken är stor att många av dem i stället skulle välja att lämna. En sådan utveckling skulle innebära en förlust av både kontinuitet och kompetens som är ovärderlig för de boende och deras välbefinnande. Läget är akut. Frågan om Tre stiftelsers framtid har utretts, och vi står nu inför ett av de mest komplexa ekonomiska och juridiska beslut som detta fullmäktige har hanterat under mandatperioden. Jag kan förstå att Tre stiftelser har begärt en kommunalisering som en sista utväg, men jag vill verkligen vädja till er. Låt oss noggrant överväga alternativen och de långsiktiga konsekvenserna av ett sådant här beslut och de besked vi har fått från länsstyrelsen till styrelsen. Stiftelsestyrelsen pekar på det. För oss liberaler är det allra viktigaste att inga av de boende behöver flytta och att stiftelsen kan fortsätta driva sin verksamhet. Vårt förslag kanske inte är den enklaste eller tryggaste vägen, men det är den rätta vägen. Här finns det särskilda skäl att fatta ett beslut som värnar om människorna, tryggheten och deras framtid.

Tack! Då lämnar vi ordet till Marina Johansson (S). Därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Marina!

Tack så mycket fullmäktige, åhörare och ledamöter! Ja, detta har varit och är fortfarande en väldigt, väldigt svår, komplicerad fråga för alla inblandade. Inte minst för alla de som bor där och som arbetar på de här boendena. Det viktigaste för mig som ansvarig politiker för äldreomsorgsfrågor är det här läget att när vi faktiskt tillsammans i den här kammaren har utrett gång på gång på gång utrett mer och mer och mer och vi får fortfarande samma svar att vi inte kan fortsätta på det sättet som vi gjort. Vi måste göra något annat. Och tidsaspekten är viktig här. På grund av förvaltningsrättens dom som kom i mitten av oktober så har det drastiskt förändrats läget och den vägen som finns kvar. är inte en väg som vi på den här sidan heller helst hade sett. Så är det ju. Men nu är vi där vi är och nu behöver vi verkligen samlas för att tänka på de som bor där, alla de nära 360 äldre personerna. Det är deras hem. Vi har fin personal, bra verksamhet. Ska vi försöka göra det bästa för att trygga situationen för dem från 1 januari 2025 så är det att gå på bifall till EU. Jag har besökt boendena i år. Jag kommer också att besöka dem snart igen. Länsstyrelsens fråga nu igen till styrelsen i stiftelsen handlar ju om att de vill ha ytterligare besked om hur de tänker kring stadgarna och det. Det är en process för sig. Vi har en process där vi idag svarar på styrelsens förfrågan om att ta över verksamheten. Vi beslutar aldrig för stiftelsen. Vi svarar på deras fråga idag och svarar vi på den frågan idag positivt så gör vi så att. Vi skapar en tryggare situation för de som bor där idag. Så punkt. Men därmed så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Marina. På det har vi kommit tre repliker. Vi börjar med Martin Wannholt (D) först. Varsågod Martin.

Tack herr ordförande. Nu är det ju så att Marina, du har varit ansvarig för äldreomsorgen i två år. Då får du faktiskt stå här och svara i fullmäktige på våra frågor. Du säger här nu. Jag vill inte att vi ska få upp den debatten, för jag är helt säker på att alla här inne värnar om de boende. Ingen vill ju att de ska behöva flyttas, personalen eller någonting sådant. Alla vill ju att det ska fungera fortsatt bra. Oavsett vad man har landat i för förslag så har vi det gjort. Men du säger att ert förslag, kommunaliseringen, skulle öka tryggheten för de boende. Då vill jag veta, för då fortsätter ju det som är så allvarligt med den här totala bristen på ledning och styrning med ryktesspridning. Nu vill vi veta, och jag kommer inte gå härifrån förrän jag fått veta av ordförande i din nämnd, det vill säga du. Hur ska ni betala 300 miljoner under nästa år, när kommunaliseringen pågår, till stiftelsen för att bedriva verksamhet? Eller 15 miljoner bara i januari?

Tack Martin! Utan avtal? Tack! Då lämnar jag ordet till Mattias Tykesson (M), som också har begärt en replik. Varsågod Mattias!

Tack ordförande! Vad fick du till dig från de boende och från personalen under dina besök på de här tre boendena som tre stiftelser förfogar över? Det är en fråga. Tack.

Tack. Då lämnar jag ordet till Marina Johansson (S). Därefter är det Pär. Varsågod Marina.

Jag ska försöka besvara båda frågorna. När jag var och träffade de boende och personal så är det klart att de har varit oroliga under väldigt, väldigt lång tid. Ända sedan 2021 när frågan om IVO-tillstånd kom upp. Det är inte lätt att beskriva alla de juridiska sakerna som är på gång. Jag hoppas att de förstod att jag och vi vill deras bästa. Att vi tar det här beslutet idag innebär att vi tänker på deras bästa. Det yrkande som D, M och L har yrkat på är ju faktiskt ytterligare att göra samma olagliga sak som vi har konstaterat från förvaltningsrätt. Vi kan ju inte göra om samma fel igen.

Tack! Då lämnar vi ordet till Pär Gustafsson för en replik. Varsågod Pär!

Tack ordförande! Jag hörde Marina säga att hon ville sätta punkt. Men där tycker jag inte riktigt att vi ska stanna. Det är ju faktiskt så att styrets förslag slänger stiftelsen under bussen. Precis som Martin var inne på och som vi gärna vill ha svar på innan vi fattar beslut i dag ser vi stora svårigheter med det avtal och det förslag som ni vill gå fram till. Hur ska de här pengarna kunna betalas ut? Hur ska detta kunna hanteras? Hur ska staden göra detta utan att detta är.

Tack Pär. Där kom en kontrareplik begärd av Marina Johansson (S). Varsågod Marina!

Arbetet med att se över de ekonomiska mellanhavarna fortsätter. De pågår ju nu. Så är det ju. Jag tänker, jag behöver ställa en motfråga till er. Det är ni som har lagt det här yrkandet. Det är M och L. hur ni tänker kring lagligheten, för nu föreslår ni något som är väldigt olagligt. Ni vill att staden ska tvingas göra samma fel igen, med alla de risker som det innebär. Den vägen ni vill välja, att skapa nya parallella ramavtal vid sidan av, dels kommer det ta väldigt lång tid att göra detta, och under den tiden finns det stor sannolikhet att tre stiftelser ska gå i konkurs. Vad händer då? Tack.

Tack Marina! Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Marie Brynolfsson (V). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Marie!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Eftersom Marina så föredömligt redan har sagt mycket av det jag tänkte säga så tänkte jag bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod, Jorin.

Tack så mycket herr ordförande och fullmäktige och åhörare. Jag vill bara påminna om att jag tyckte att Aslan Akbas sa här att vi har 37 ärenden. Förra gången hann vi med 17, bara som en liten påminnelse. Det kan vara bra att tänka på. Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag och Tre Stiftelses verksamhet är verkligen uppskattad och välfungerande. Där är vi helt eniga i den här församlingen. I den bästa av världar kunde vi bara fortsätta som det har varit. Men tyvärr är det en komplex juridik som gör att vi tvingas att välja ett annat sätt. Det har Marina Johansson förtjänstfullt berättat här tidigare. För oss rödgröna är det viktigaste att de boende, de äldres välmående är i fullt fokus här. Och att den kompetens som man har byggt upp på de här tre stiftelserna, hos personalen, att den kan tillgodogöras, finnas kvar. Deras arbetssätt och deras bemötande, det är en förebild för många andra. Så att med det så vill jag säga att det här är en av de verksamheter som verkligen kan fungera som en positiv benchmarking oavsett hur vi landar i slutändan. Tack för ordet!

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet Aslan! Om man tycker att det här fullmäktige tar för lång tid så kanske man inte ska börja sina anföranden och ta med sig en liten attiralj och visa och prata om lite lådor varje gång man går upp här och pratar. Men med det sagt så ska jag ta om dagens ärende. Är det någon som absolut inte. vill lägga ner en 250 år gammal stiftelse så är det väl jag och mitt parti. Vi brukar ibland bli lite beskrivna som historienördar och historievurmare, så det vill vi absolut inte. Det här ärendet är som många andra sagt varit en juridisk djungel som har pågått i flera, flera, flera år. Tyvärr är det så att det yrkandet som M, L och KD lade här, det är inte. Det innehåller att staden ska köpa fastigheter för en halv miljard. Det kan inte vi ställa oss bakom, det är det som står i yrkandet. Vi ska inte leka bank, säger man här ibland från den här sidan i en annan affär. Jag tycker inte att man ska leka bank i den här affären heller. Sedan kan man då få höra att det inte är så vi menar. Nej, men hade vi då suttit ner och diskuterat så kunde vi ha lagt fram de här åsikterna. Så kanske skrivelserna hade varit annorlunda. Det är bra att ni tar med er det. Dessutom så ville ni förra mandatperioden sälja ut fastigheter för en miljard. Så det rimmar lite illa det här. Vi hade hoppats på, och jag tror, nu är det nog inskickat, att det hade kommit ett återremissyrkande som vi hade kunnat stödja. Det ser jag att det ligger i appen, men någon annan får först komma fram och yrka på det så kommer vi ställa oss bakom det. Tack!

Tack Jörgen och berättarröst Martin Wannholt (D) begärt en replik. Varsågod, Martin.

Jag vill säga till Jörgen att jag tycker det är tråkigt att du använder ett så viktigt ärende som stiftelserna för att gå här och ta en offerkofta på dig. Det kan du få göra och ha anledning att göra i många ärenden, men inte i detta. För att säkerställa att Sverigedemokraterna var med ringde jag och pratade med dig. Du sa att du skulle rösta för vårt förslag. Så tydligt. Men eftersom jag vet att du svänger. Vi har stor erfarenhet på den här sidan av det. Så ringde jag till Agneta Kjaerbeck och frågade, som också sitter i fullmäktige. Hon bedyrade. Har Jörgen sagt detta så gäller det. Och nu står ni här och backar och gör den här viktiga frågan för de gamla till en offerkofta. Skäms!

Tack för ordet! Det är höga brösttoner här. Jag sa att vi antagligen kommer stödja ett yrkande om ni kommer in med det, om vi får se det. Sen har jag också en fullmäktigegrupp som vi förankrar saker i. Vi har sagt att vi inte kan stödja att staden ska köpa in fastigheter för en halv miljard. Det här är jätteenkelt. Tack!

Tack! Andra replik begärd av Martin Wannholt (D). Varsågod!

Jörgen, det spelar ingen roll om du går upp. Varför har du min tid? Ja, varsågod! Tack! Jörgen, det spelar ingen roll om du försöker köra bortförklaringar. Sam, en halvtimme efter jag hade mejlat till Alliansen vårt yrkande, så mejlade jag till Emelie, och sedan mejlade jag till dig med kopia till Agneta. Ni fick ju yrkandet. Sedan ringde jag upp dig, när ni haft gott om tid att läsa på, och du sade att du skulle stödja det. Och nu står du detta här. Man kan inte göra så om man vill bli seriös i det här fullmäktige, Jörgen, och du kan bättre visa det. Jag lämnar ordet till Jörgen, men innan dess så håller vi god ton här och håller oss till ämnet.

Varsågod Jörgen.

Tack för ordet. Jag pratade med dig i tisdags, dagen innan kommunstyrelsemötet och sa att vi inte skulle styrka detta. Så det visste du. Det visste delar av din grupp också. Tack.

Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan och det är Elisabet Lann först, därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Elisabet.

Tack så mycket ordförande, ledamöter, eventuella åhörare. Land ska med lag byggas. Men ibland så ställer minsann juridiken till det ordentligt. Och det är otroligt frustrerande när det känns som ansvariga myndigheter inte förmår att verka tillsammans med det gemensamma bästa för ögonen. Jag tror att vi alla delar frustrationen inför en situation där vi ser att några av stadens bästa äldreboenden har hamnat i den här situationen. Jag beklagar att vi har hamnat här. Vi har haft två år på oss att lösa situationen. Kommunikationen mellan stiftelsen och staden har inte fungerat tillfredsställande. Det har satt oss i en extrem tidsnöd. Igår var vi beredda att gå på tjänsteutlåtandet. Med de äldres bästa för ögonen enbart. Vi vill inte att de ska behöva evakueras. Under morgonen och förmiddagen har nya uppgifter framkommit som talar för att Länsstyrelsen inte kommer att godkänna en verksamhetsövergång. Vi anser att det komplicerar situationen oerhört mycket och hade verkligen önskat att vi kunde samla oss. Även om det råkar vara jul och nyår och vi vill vara lite lediga, så tycker vi att den här frågan är så viktig. Att det hade varit fint om vi kunde samla oss och expertisen och försöka köpa oss lite tid för att hitta den säkraste, tryggaste vägen framåt. För de som bor där, för personalen och vara trygga med det beslut vi fattar. Eftersom. Om det inte har hörsammats så vill jag bara informera om att vi kommer att avstå vid en votering idag.

Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Emmyly!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och övriga åhörare! För Centerpartiet är det också otroligt viktigt att vi värnar de äldre som bor på Tre Stiftelsers boenden. Vårt mål är förstås att de ska känna sig trygga oavsett vilket beslut som det här landar i i slutändan. För vi har inte sett slutet på den här frågan. Det här är omtyckta boenden men de juridiska mellanhavandena mellan Tre Stiftelser och kommunen är inte giltiga. Nu har styrelsen ställt en fråga till oss om att. ta över deras verksamhet i en hemställan. För Centerpartiets räkning, vi sitter i kommunstyrelsen men inte i någon av stiftelsernas styrelser. Vi har bara att förlita oss på den information vi får via vårt stadsledningskontor och i det tjänsteutlåtande som ligger på bordet idag. Även om det inte finns några juridiska hinder för att vi ska fatta ett beslut om att bifalla en hemställan idag. Då har vi fått ny information, senast imorse, om att länsstyrelsen har återkopplat till Triss stiftelses styrelser om att de inte kan skicka in en sådan här hemställan till oss i kommunfullmäktige utifrån deras stadgar. Även om det hade varit möjligt för oss i Centerpartiet att fatta ett beslut om hemställan idag så finns det fortfarande väldigt stora osäkerheter kring det här ärendet. Med tanke på att den nya informationen har kommit så sent, vi har såklart försökt att ta reda på de juridiska konsekvenserna av detta hela förmiddagen. Och försökt att hitta samsyn i frågan, men inte kommit dit. Så är vår slutsats att vi också kommer behöva avstå i den här frågan. Så Centerpartiet kommer avstå vid en votering. Tack för ordet!

Tack! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Därefter Axel Darvik (L). Varsågod, Martin!

Tack! Jag vill bara beklaga inledningsvis att två partier tänker avstå när vi behandlar en så komplex och svår fråga, trots alla sena inspel. Om vi börjar med det sena inspelet med Länsstyrelsen. Vi har skickat in från Demokraterna ett yrkande om återremiss. Ordförande! Just för att säkerställa att stiftelsen inte har fattat ett olagligt beslut mot stadgarna, för om de har gjort det så kommer ju kvällens beslut kunna hamna under annullering. Det blir alltså ogiltigt det beslut vi fattar idag under sådana premisser. Det kan vara bra att tänka på. Det finns alltså ett tilläggsyrkande, och alla som vill är välkomna att rösta på det återremissyrkandet. Det ligger i appen, antar jag, nu också. Så det går bra att titta på det. Om det inte går igenom, det återremissyrkandet, yrkar vi som tidigare sagts bifall till vårt tidigare inskickade yrkande i kommunstyrelsen och här i fullmäktige. Nu hörde vi det igen. De här hoten, felaktigheterna, väldigt olagligt, säger du Marina. Jag har domen här. Domen säger att kommunen har misskött sig. Vi sköt en hagelbössa av påhittade argument. I stället för att gå på det enda som finns i förarbetena, att inte, och med hänvisning till socialtjänstlagens 5 §, att man inte bryter vårdkedjor och flyttar. Och domen i domstolen öppnar till och med upp för kommunen och gör oss påminda om att ni är dumma, ni kunde ha gjort rätt. Så kan man läsa domen väldigt tydligt. Men kommunen, jag känner till den här kommunen, även tjänstemännen, vi kan inte ha fel. Och så kör man fram detta och lurar er i politiken. Och ni går på det. Det har jag också sett många gånger. Det är jättetråkigt, Marina. Men sluta stå här och kom med felaktigheter! För det stämmer inte det du säger. Fyrtio minuter har jag fått prata med stadsjuristen. Vi har skrivit ner precis allt. Hon har backat från detta. Det är inte de som har spritt det här.

Tack. På detta har Jörgen Fogelklou (SD) begärt en replik först och sedan Marina Johansson (S).

Tack. Jag gör detta. I stället för att begära ordet så går det kortare. Vi ställer oss bakom det återremissyrkande från Demokraterna som har inkommit. Tack.

Tack Jörgen. Då lämnar vi ordet till Marina Johansson (S) för en replik. Varsågod Marina.

Tack så mycket. Ja, då får ni väl skälla på mig en gång till då. Jag tycker att så som du uttrycker dig om den faktiskt kompetens vi har i staden nu och på stadsledningskontoret är också väldigt tråkigt att höra. Jag litar på den bedömningen som våra jurister gör och det är väldigt tydligt att förvaltningsrättens dom. De pratar om synnerliga skäl. Det gäller för de som bor där idag. Inte att vi skapar ett nytt tillfälligt vårdavtal.

Tack. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D) för en kontrareplik. Varsågod.

Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig för att inte bli missförstådd av dig, Marina. Jag tycker vi har en oerhört duktig stadsjurist. Efter att ha pratat och mejlkonversation med vederbörande så har vi rett ut massa saker. Problemet med dig är att du står och säger saker här som redan är bortspolade, som ingen står för. Du har uppenbarligen ännu inte läst domen. Det står tydligt att det kunde varit synnerliga skäl för detta och sedan står det även nya vårdplatser. Vilket möjligen går utöver vad som är nödvändigt för att tillgodose allmänintresset. Kan man visa att de skulle gå i konken eller få säga upp personal och inte kunna ta hand om och bryta vårdkedjorna den vägen? Alltså domen öppnar upp för allt detta och du står och hävdar andra saker. Det är jättetråkigt. Det är jättetråkigt. Det är sådan brist på ledarskap från Socialdemokraterna i den här staden så jag skäms.

Vi går tillbaka till talarlistan och det lämnar jag ordet till Axel Darvik (L). Därefter Daniel Bernmar (V). Som jag sa tidigare, vi håller god ton i den här församlingen. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Jag tycker nog att vi allihop får göra lite självrannsakan så här inför jul. tyvärr någonting som vi behöver skämmas över, att det här inte har hanterats på ett bättre sätt. Det har funnits god tid att försöka i ordnade former anpassa en gammal stiftelse verksamhet till den nu rådande lagstiftningen. Det har vi misslyckats med. Jag vill tacka Elisabet Lann, Emmyly Bönfors och deras partier för att de visar den här ödmjukheten. Det är inte solklart. Det finns inget svart och vitt i den här frågan. Det är inget som är enkelt, rätt eller fel. Det handlar om att försöka hitta en väg framåt. Allt tyder nu på, om man följer länsstyrelsens bedömning, att den vägen som ligger i tjänsteutlåtandet inte är öppen. Att den inte kommer fungera. Det kommer behövas i så fall en annan väg. Jag vädjar till alla i Kommunstyrelsen att faktiskt gräva ner stridsyxan, sätta sig vid förhandlingsbordet och försöka hitta en ordnad och bra väg framåt för den här fina verksamheten och framför allt för de som bor där idag. Det är de värda och för den personalen. Jag vet att egentligen så vill de allra flesta här inne bevara stiftelserna och deras verksamhet. Och det måste vara möjligt. Särskilt i den situation som vi är i nu. Det är inte alltid lätt att veta exakt vad som är juridiskt rätt och riktigt i alla lägen. Men man måste göra sitt bästa. I den här frågan så behövs det nog en del utav samarbete, ödmjukhet och också möjlighet att mötas. Tack.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V) som är sist i talarlistan. Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag vill börja med att be ledamöter hädanefter från den här talarstolen inte banka våldsamt i talarstolen och inte heller skrika in i mikrofonen. Därför att det är en härskarteknik och det är härskartekniken hot om våld. Det tycker jag är jätteviktigt. Annars kan vi inte ha ett bra samtal. Det är viktigt för alla ledamöter här att de känner att vi har ett samtalsklimat där vi kan debattera utan att man upplever ett hot om våld. Med det sagt vill jag ge Martin Wannholt lite rätt. Jag vill ge honom lite rätt när det kommer till frågan om det finns ett juridiskt utrymme, hur ser det juridiska utrymmet ut, på den offentligrättsliga sidan? Det är det vi pratar om. Det finns två olika juridiska processer här. Och det är den offentligrättsliga sidan. Det är klart att det inte går att säga att det inte finns något utrymme. Men vi får komma ihåg nu att nu pågår det brottsutredningar mot personer i Göteborgs kommun, när andra har gjort liknande bedömning om att det finns ett utrymme här. Att då stå här och argumentera för att det är självklart att man ska ta den chansen, att man ska komma förbi ett juridiskt slukhål. Det är en ganska tuff sak att säga till enskilda ledamöter i ÄVO som då riskerar en brottsutredning. Eftersom det är den nya standarden som satts upp av ledamöter i den här församlingen. Så kan vi ju inte ha det. Det tycker jag är viktigt att komma ihåg. Jag tror att det här beslutet som vi tar nu, det ger offentligrättsligt, dvs kommunen, större handlingsutrymme i framtida rättsliga processer. Och det tror jag är positivt därför att jag håller med om att situationen i stiftelsen och på den civilrättsliga sidan när det gäller stiftelsens möjligheter att göra detta. De är inte utredda. Det kommer ta tid och ske i ett tillsynsärende som vi nu har fått vissa ledamöter här att ta del av. Så låt oss ta det här beslutet nu och sen får vi arbeta vidare och stiftelsen arbetar vidare för det är en egen juridisk person.

Tack Daniel. Tack Daniel och på detta har vi Martin Wannholt (D). Och Axel Darvik (L) begär replik. Vi börjar med Martin. Varsågod.

Nu går jag fram här, fast jag tyckte nog att Axels replik var intryckt före min. Men det var väldigt generöst, herr ordförande. Jag delar inte alls din bedömning juridiskt, som du redogjorde för. Bernmar, och historiskt, det senaste året. I alla de fall du har gått fram med så har du fått fel i förvaltningsrätten. Det kanske säger något. Jag tycker att du borde av alla varit med på den här linjen som vi har lagt fram från den här sidan med din historik, både inom äldreomsorgen och då. När det gällde att högljutt och komma med härskarteknik och påstå om våld. Vi kan ju ta fram inspelningar i detta forum. Nu finns ju allt på nätet. Jag är helt säker på att den som har skrikit, bankat, gormat, pratat mat samtidigt och så vidare från den här talarstolen. talarstolen under åren, det är du Daniel Bernmar. Så att du kunde skickat upp någon annan och sagt det än du själv.

Tack! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik (L) för en replik. Varsågod Axel.

Tack ordförande! Bara för att klargöra. Det är ju viktigt att det är vi också i fullmäktige och i kommunstyrelsen som tar det här ansvaret. Det finns ju en tydlig ansvarsskillnad. Det är ju det att, Trycker man ner och låter de i stiftelsen eller enskilda nämndledamöter ta ansvar, då kan man också dömas för tjänstefel om man bryter mot lagar och regler. Det kan inte fullmäktigeledamöter göra. fullmäktige är folkvalda, men de andra har sitt mandat på delegation och då kan man göra tjänstefel. Det är en viktig anledning till att vi nu när vi har den här frågan här och den kommer sannolikt komma tillbaka, att vi försöka använda vårt gemensamma förnuft till att hitta en bra lösning framåt. Tack!

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D) som är sist i talarlistan. Varsågod, Martin.

Ja, ordförande. Jag ser det som tyvärr inte meningsfullt att förlänga debatten, så jag ska inte göra det. Jag bara konstaterar att vi inte har fått svar på det alldeles uppenbart självklara. Det som har framförts är lögn. Det kommer finnas ett avtal som reglerar betalningar och utbetalningar till tre stiftelser i januari, som också går för den som önskar, och överklagar på precis samma premisser på det som anklagas till yrkandet på den här sidan. Jag vill ha det sagt en sista gång. Vi fick inget svar. Tack!

Tack Martin! Då är det tomt på talarlistan. Jag föreslår att vi ajournerar oss fem minuter för att reda ut innan vi går till beslut. Det är önskemål från oss i kansliet. Inte av gruppledaren, utan det är vi som vill ha fem minuters ajournering. Så fem minuter! Så att alla kommer in. Då återupptar vi mötet. Under överläggningen yrkar Martin Wannholt i första hand återremiss till kommunstyrelsen enligt yrkande från D den 12 december. I andra hand bifall till förslaget från D, M och L. Jörgen Fogelklou, återremiss till kommunstyrelsen enligt yrkande från D den 12 december. Mattias Tykesson, att fullmäktige bifaller förslaget från D, M, L i kommunstyrelsen. Marina Johansson, Marie Brynolfsson och Karin Pleijel bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande i dem. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, dvs. 27 ledamöter, om detta inte har gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. - Att avgöra ärendet idag? Ja. - Jag finner att fullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Votering. - Votering är begärd och ska verkställas. Då tror jag att alla är inne i sessionssalen. På tiden jag begär ska verkställas ja för avgörande idag och nej för återremiss. Korrekt uppfattat? Ja. Då startar jag omröstningen. Varsågod och rösta. Då ser det ut som att alla har röstat. Jag stoppar omröstningen. Med 60 röster ja till att ärendet avgörs i dag, mot 14 som har begärt återremiss. 7 avstår. Därmed bifalles förslaget om att ärendet avgörs i dag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkande från Mattias Tykesson med flera. Jag kommer därefter att ställa proposition på. Nej, då är det bara ett huvudförslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Mattias Tykesson med flera? Jag finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det ja till kommunstyrelsens förslag och nej till förslaget från Mattias Tykesson med flera. Varsågod och rösta. Då har alla röstat. Stoppar. Med 40 röster ja, mot 25 röster nej och 16 röster avstår, bifalles kommunstyrelsens förslag. Reservation till förmån för era. Ja. Ja. Absolut. Det är antecknat. Kan protokollet under denna paragraf omedelbart justeras? Ja.

Då är vi på ärende nummer 9. Extra utdelning från Göteborgs Stadshus AB. Kommunstyrelsen föreslår att en extra utdelning från Göteborgs Stadshus AB om 200 miljoner kronor för 2024 fastställs. Vidare föreslås i Göteborgs Stadshus AB ges i uppdrag att inom ramen för den finansiella samordningen i 2024 års bokslut göra ett extra uttag ur Göteborgs Hamn AB med upp till 200 miljoner kronor. Slutligen föreslås att kommunstyrelsen ges i uppdrag att inom ramen för Boksluts 2024 lämna ett kapitaltillskott till Göteborgs Stadshus AB med upp till 200 miljoner kronor. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Axel Josefson (M) därefter, Jonas Attenius (S). Varsågod Axel!

Tack för det fullmäktige göteborgare. Som sagt det här är en konsekvens av den budget som vänsterstyret har fått igenom här i fullmäktige och vi kommer därför att avstå i det här beslutet. Det gäller både D, M, L och KD.

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter. Vi har ju diskuterat innan men vill ändå passa på att återigen tacka inte minst Moderaterna och Axel Josefson. Det hör inte till vanligheterna men jag vill ändå göra det för det arbete som har gjorts tillbaka kopplat till det här ärendet. Jag är medveten om att det handlar om extra utdelning här men jag vill ändå säga det faktiskt. Vi har haft en gemensam linje framåt ihop med styret och att just knyta ihop Västsveriges två största städer med en anslutning via Landvetter flygplats. Det är positivt, men tillsammans har vi lyckats få igenom ett väldigt bra avtal. Här ska landshövdingen ha all eloge i det arbetet, och också övriga parter, just för att vi kunnat möjliggöra ny räls och på sikt ny tillväxt. När det gäller själva utdelningen bedömer vi det bäst att ta den här summan på ett år. Det tror jag faktiskt många skulle instämma i, även om jag förstår. Det är vår budget som gäller här nu. Och det är därför vi gör den här extraordinära extrautdelningen. Vi kan konstatera att hamnen i det här läget är med och bidrar med en väldigt viktig sak, nämligen att vara med och säkerställa att Göteborg och Borås blir av, men också på ett så ekonomiskt smart sätt som möjligt. Så kortfattat egentligen bara vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack Jonas! För detta har Axel Josefson (M) begärt en replik. Först, varsågod Axel.

Tack, fru ordförande, fullmäktige. Jag vill bara för ordningens skull poängtera det att vi är helt överens om när det gäller tåget mellan Göteborg och Borås. Vi har jobbat bra ihop och det tror i stort sett alla partier här i fullmäktige är med på detta. Så där råder absolut inget tvivel om, utan det vi avstår här är hur ni väljer att hantera finansieringen av detta i er budget. För det är ju en konsekvens av er budget, så att säga. Tack.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, Aslan! Jonas, i budgetdebatten stod jag upp och diskuterade hur du ska finansiera den här miljarden till tåget. Det fanns ju inte i din budget utan det kommer ni med här nu och det är väl bra att ni gör det. Vi kommer, precis som Axel Josefson sade, avstå från att delta i det här beslutet. Vi tycker ju inte att det här ska belasta Göteborgs skattebetalare, den här förhandlingen på en miljard. Men du ska få lite kredd. Det ska du också få ibland. För jag tror att vi, som sagt, vi vill ju inte att vi ska betala överhuvudtaget. Men jag tror att detta är det mest ekonomiska att göra, att betala av det på ett bräde, i stället för att dela upp det. Tack!

Tack Jörgen! Då har vi fått en replik begärt av Jonas Attenius på detta. Varsågod Jonas!

Kort och svar på Jörgen där. Jag kan förtydliga också från min egen personliga synvinkel så tycker jag heller inte att kommunerna ska behöva lägga pengar på sånt här om du frågar mig som med socialdemokrat. Men nu är vi i det läget och alternativet att inte göra det är ju att det också inte hade blivit något överhuvudtaget. Tack.

Tack Jonas. Då lämnar vi ordet till Emmyly Bönfors (C) som är sist i talarlistan. Varsågod Emmyly.

Tack! Självklart står även Centerpartiet bakom den viktiga satsningen Göteborg-Borås. Men nu rör det om när och hur det här ska finansieras. Det är en budgetfråga som styret har valt att ta i år. Därför väljer vi att avstå i den här voteringen.

Tack! Då är det tomt på talarlistan. Kan vi gå till beslut? Då finns det bara ett förslag. Kan vi besluta enligt kommunstyrelsens förslag? utbyggnad av elproduktion

Ärende nummer 10, hemställan från Göteborg Energi AB angående utbyggnad av elproduktion. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Göteborg Energi AB om att investera i ej planerbar elproduktion, såsom sol och vindkraft, utanför Göteborgs kommun tillstyrks med tillägget att investeringar inom ramen för uppdraget ska kunna visa på god affärsnytta för bolaget och tydligt bidrag till nytta för Göteborg. avseende eleffekt, elbehov och elpris samt om de är större beslutas av kommunfullmäktige. Vidare föreslås att Göteborgs Stadshus AB får i uppdrag att i samverkan med Göteborg Energi AB skyndsamt revidera ägardirektivet för bolaget för att harmonisera i linje med tillstyrkt inriktning för investeringar i produktion utanför Göteborgs kommun. Och här har jag en talarlista. Jag anmäler ett jäv. Som har anmälts i en jävsituation. Det är Per Eric Trulsson har ju anmält jäv i detta ärende. Men då börjar vi med en föredragningslicens. Vi börjar med Karin Pleijel (MP). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Karin.

Ja tack för ordet och jag har ju med ett av FN:s hållbarhetsmål. Jag förstår att det retar upp en del, men det handlar om hållbar energi för alla. Jag tycker det passar att vi går i linje med det målet i det här beslutet. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Göteborg har ju varit en industristad sedan 1800-talet och modern industri som vi har idag, den behöver mycket el. Fram till 2030 beräknar man att elbehovet kommer att öka med 60 %. Göteborgs industri vill gärna ligga i framkant här. Då behöver vi se till att vi säkrar elförsörjningen genom vårt eget bolag, Göteborg Energi. I första hand är det ju bra om man kan få det så nära som möjligt elproduktionen och där den ska användas. Det rödgröna styret har sett till att vi får ett tematiskt tillägg till översiktsplanen med just den här inriktningen. Var kan vi placera förnybar el? Var kan vi lagra el? Det är nu ett förslag som ligger ute på remiss med två områden utanför Vinga till havs och ett område på industri Hisingen. Att investera utanför kommunen är inget nytt. Vi vet att i södra Sverige behövs ny produktion av el. Vi har en väldigt låg självförsörjningsgrad. Kan områden i närheten av Göteborg också vara med här så är det en fördel. Därför ser vi att det är viktigt att Göteborg Energi får mandatet att även köpa in sig i andra områden i södra Sverige. Vi vet att eleffekt är en dagsaktuell fråga, men på tre till fem års sikt så är det elproduktion. Därför är det här ett väldigt viktigt beslut vi tar idag. Tack!

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Martin!

Tack än en gång, än en gång i denna stad. Ska Miljöpartiet under förevändningen att man gör en miljögärning börja öka riskerna och sätta sprätt på kommunens pengar? Vi vet att vi har begränsade möjligheter till upplåning. Vi ligger väldigt högt i skuldsättning både på bolagssidan och snart även på kommunen. Och det gör naturligtvis ingen som helst skillnad för miljön. Om Göteborg Energi går in och köper in en andel, vi äger redan idag andelar lite här och var, går in och köper in en andel i något vindkraftverk. Det här är bara ett sätt att öka risken och ännu mer gå utanför vårt uppdrag i kommunen. Vi har gjort den här politiken förut och jag förstår inte att Miljöpartiet aldrig någonsin lär sig. Det var faktiskt så att det var två. 700 miljarder kronor, som Göteborg Energi, på Gobigasprojektet, övriga biogasprojekt och de vindkraftsprojekt som nu är nedtagna, som Göteborg Energi drev. 2,7 miljarder av skattebetalarnas pengar rakt ned i älven. Det är Miljöpartiet som har drivit fram detta, och ni har ingenting lärt av det. Vi fick ingen miljönytta. 2,7 miljarder hade vi fått stans. alla cykelbanor som Miljöpartiet någonsin kunnat drömma om, eller någon av oss andra som gillar cyklar. Och ändå ska ni gå in och göra samma sak en gång till, för det låter bra när ni pratar. Hur kan man vara så verklighetsfrånvänd i Miljöpartiet och driva på detta ännu en gång? Bifall till yrkandet från M D L KD i kommunstyrelsen. Tack.

Tack, då lämnar jag ordet för en replik till Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin!

Ja, vi lever i 2024 Martin Wannholt, så vem som är verklighetsfrånvänd det kan man ju fundera på. Att satsa på vindkraft 2024, det är någonting väldigt klokt. Har vi någon industri kvar om vi inte gör detta? Vad är konsekvensen av att vara passiv? Vi vet att det är ett väldigt högt pris vi betalar om vi är passiva i klimatomställningen. Och att satsa på vindkraft, det är helt rätt 2024.

Ja, herr ordförande, jag tycker du ska korrigera när man har en argumentation på det sätt som Karin har. Det är klart att vi behöver mer vindkraft. Det finns ju en kö av människor, företag, med pengar som vill bygga på hela ostkusten men fått nej på väldigt stora, fantastiska parker ute i havet med privat kapital. Det finns ju hur mycket pengar som helst som vill investeras i detta, precis som du sa, för det är en ödesfråga. Det är energi här och nu. Göteborg Energi kommer inte tillföra en enda skillnad i det skeendet, och det vet du. Inte en enda skillnad mer än att vi tar ökad risk och får hålla igen på någon annan investering i bolagssektorn. Kanske renovera lägenheter i allmännyttan. Ekvationen, jag vet att du kan räkna. Erkänn det!

Varsågod, Caroline.

Det var ett fint erkännande. Annars var tonen ganska tråkig. Det är klart att vi kan förlita oss på privat kapital och sälja ut Göteborg Energi. Nu tror vi att det är bra att ha Göteborg Energi i kommunal ägo och därmed också att kunna säkra upp energiförsörjningen, som är deras uppgift. Och vi vet att industrin, som är Göteborgstung Den kan behöva el som produceras utanför. Genom att vara en aktör på marknaden sätter man också ett tryck för att producera mer vindkraft.

Tack Martin, tyvärr du får inte replik. Du har redan haft två men du får gärna sätta upp dig i talarlistan. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet Aslan! För Sverigedemokraternas vägnar så yrkar vi avslag på hemställan. Tack!

Det var snabbt. Jättebra Jörgen! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C). Därefter är Axel Josefson (M). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Göteborgs energis viktigaste uppgift är att hantera effektkapaciteten. Det är det som är prio de närmsta åren. Men det hanterade vi också i frågan om gasturbiner förra gången. Nu gäller det sol och vindkraft. Det kommer behövas mycket mer elenergi i Göteborg nu när industrin och transportsektorn ställer om och elektrifieras. Det är något vi själva vet men också något som näringslivet tydligt talar om för oss. Frågan är vilken roll Göteborg Energi ska spela i att möta det behovet av ren elenergi. Det är långt ifrån självklart att staden ska investera i mer produktion. Alltså både sol och vind. Men vi vill inte heller omöjliggöra att de ska kunna göra det om det finns starka skäl. Därför vill vi tillstyrka hemställan för att Göteborg Energi ska kunna investera i sådana här anläggningar. Men vi gör det med vissa brasklappar i det här yrkandet från kommunstyrelsen. Och det är att det ska finnas en god affärsnytta för bolaget. Och att det ska vara tydligt vilken nytta det här bidrar till för Göteborg. Både avseende eleffekt, elbehov och elpris. Alltså för att gynna det kommunala ändamålet helt enkelt. Och att sådana här större investeringsbeslut som kan komma att bli aktuella då ska också fattas av kommunfullmäktige. Med de här brasklapparna då så yrkar vi också bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Emmyly! På detta har Martin Wannholt (D) begärt din replik. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Då vet inte jag vad som har hänt med Centerpartiet och att ni har börjat lita på att de kommunala brasklapparna fungerar. Det är bara att titta på oss som var med på den tiden i Göteborg Energis styrelse när besluten togs om alla de här vindsatsningarna och Gobigasprojekt och gasprojekten. Vi ställde frågor, vi drog in oss, vi var jättejobbiga och ville ha redovisning på alla riskkalkyler. Vad händer om elpriset går ner så, om det ökar så och så vidare? Vad händer med oljepriset och bensinpriset för Gobigasaffären och så vidare? Men. Tjänstemännen körde över alla lekmannapolitiker hela tiden och hade minsann överallt. Men du kanske tror att du kommer att klara detta, att du är så duktig, Emelie, eller ni i ert parti, att ni kommer att kunna se till att ledamöterna i Göteborg Energis styrelse aldrig någonsin mer blir lurade av mediokra tjänstemän som inte har något som helst eget personligt ansvar för att sätta sprätt på andras pengar. 2,7 miljarder försvann.

Tack Martin! Vi går tillbaka till talarlistan. Axel Josefson (M). Därefter Henrik Sjöstrand (M). Varsågod Axel!

Tack för ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, det var faktiskt lite bra här att man fick komma in lite senare i debatten för då fick jag vara lite nyfiken faktiskt på vad är nu argumenten för att vi ska gå in i den här typen av affär. Och. För man ställer sig själv frågan, varför ska vi sätta igång och börja investera i oplanerbar energiförsörjning när det finns mängder av andra intressenter som faktiskt går in och gör detta? Tittar vi på vindkraften i sig så tror jag det finns 120 terawatt i olika former av projekt som det finns ansökningar för. Sverige behöver 30 terawatt. Det finns en överkapacitet i alla de här ansökningarna. Kan man undra varför ska Göteborgs Stad göra detta? Jo, då är svaret att vi ska säkra elförsörjningen. Då tror jag nog vi alla vet den mängd av olika elleverantörer det finns. Det är väl en sak som de flesta är ganska irriterade över, att människor håller på att ringa hem och ska övertala om olika elavtal. Det är exakt samma situation som finns inom företagssidan. Sen var det här argumentet kring effektkapaciteten, och där håller jag med. Där har vi ett jättebekymmer. Men det löser vi genom planerbar energi, det vill säga gasturbinerna. Det här är oplanerbar energiförsörjning. Så det är en viss skillnad i detta. Och sen det sista då, att vi ska bedriva någon form av god affärsnytta. Och här är väl mitt stora aber i detta, att Göteborgs Stad ska gå in och bli riskkapitalister, göra investeringar på en marknad med hög konkurrens. har visat tidigare att vi inte har varit särskilt lyckade i de typerna av investeringar, utan tvärtom kostat göteborgarna och skattebetalarna hundratals miljoner. Och här känner jag att den risken ska vi inte ta. Vi ska använda våra pengar för att investera i sådant som ingen annan gör. Till exempel de här gasturbinerna som vi fattade beslut om i förra veckan. För den här låneutvecklingen och den låneskulden som ni nu spär på 13 miljarder på de senaste två åren, det saknar, historisk jämförelse här i Göteborg. Tack!

Tack Axel! På detta har Karin Pleijel (MP) begärt en replik. Varsågod,

Tack så mycket. Axel Josefson nämner att det är oplanerbar energi vi ska satsa på. Vad är det som är fördelen med just den här sortens oplanerbar energi? Jo, att vi får väldigt låga elpriser när det blåser mycket. Och precis det kan man använda för att till exempel producera vätgas till våra gasturbiner så vi slipper använda någon fossil råvara där. Så vindkraften har en stor möjlighet även om den inte är planerbar. Den kräver också till exempel gasturbiner och annat som balanserar. Sen oroar sig Axel Josefsson över 13 miljarder i skuld och vill gå in i ett arenaprojekt som skulle kosta 11 miljarder. Bara det, när det finns alternativ som är mycket billigare. Och på detta har ju Axel Josefson begärt en kontrareplik.

Varsågod Axel! Ja tack för det. Arenafrågan, den får vi ta en annan debatt Karin. När det gäller detta med vindkraften, ja men det är ju jättebra att det ger låga energipriser. Tyvärr så är ju det motverkar ju alla investeringar nu. För man ser, när man tittar och räknar på kalkylen, så är det ju som du säger, du får ju liksom betalt när det blåser. Tyvärr får du knappt någonting betalt då, vilket gör att många av de här intressenterna nu står och stampar och undrar om de vågar göra detta. Men ta en dag som idag. Det är bara att gå ut här, titta på elpriset. Uppe i 10 kr kilowattimmen. Det är helt vindstilla. Det är det problemet vi måste lösa, Karin. Inte när det blåser. Tack.

Tack Axel. Karin Pleijel (MP)har begärt sin andra replik. Varsågod, Karin.

Industrin ropar efter billig el, men Axel Josefson vill att vi ska ha dyr el. Det är ju också ett exempel på den politik ni driver på riksplan med extremt dyr kärnkraft under väldigt lång tid.

Då lämnar jag ordet till Axel. Andra replik, varsågod Axel.

Ja, Karin, det är fel. Industrin ropar efter energi och el. De ropar inte efter Miljöpartiets drömmar, för det kommer inte ge oss någon energi. Tack.

Tack Axel. Då går vi tillbaka till talarlistan och lämnar ordet till Henrik Sjöstrand. Därefter Marina Johansson (S). Varsågod Henrik.

Tack för ordet ordförande, ledamöter och göteborgare. Jag har alltid gillat att segla. Det är underbart. En reflektion. Segelbåtens mast har inte en spikrak kurs genom vinden. Varför? Jo, vindbyar. För att parera och inte sänka skutan måste man skota eller slacka i skotern mellan vindbyarna. Det är likadant med vindkraft. Men den kompensationen kostar energi, stora medel. Balansen för de viktiga hertzens verktyg är inte ett skot. Det stavas vattenkraft, kärnkraft, gaskraft, oljevärmekraft. Ständigt redo för att rädda upp situationen från en hemsk blackout. Det handlar om fysik och matematik, inte klimatpolitik. De rödgröna verkar vilja skapa ett kostsamt instabilt elsystem. Industrin, jobben och skattebetalarnas ekonomi ska tydligen anpassa sig efter deras chansartade investeringar i dyr, osäker kraft. Inte tvärtom. Tydliga rubriker nu i veckan. Danmarks senaste planerade havsvindindustri. Inte ett enda Byggmästarbud kom in, meddelade det danska klimat och energidepartementet i måndags. Svenska Vattenfall pekade också på en affär där som inte gick att räkna hem, utan subventionerat statsstöd. Det är otroligt dyrt och chansartat att investera i vindkraft, speciellt havsbaserad. Stort. Nej till tänkt investering och ja till yrkandet från M, D, L och KD. PS har också hört att i kommunens pengakorg ruvar främst kärnverksamheten vård, skola och omsorg. Tack för ordet.

Tack, Henrik. Jag lämnar ordet till Marina Johansson (S). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod, Marina.

Mycket fullmäktige och åhörare. Jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det gör jag för att vi ser att vi verkligen måste jobba med de här frågorna på ett väldigt bra sätt. Det är brist på eleffekten och vi vill också ha till Göteborg och till Västsverige att vi har lyckats med den gröna omställningen. Både för miljö och klimatfrågan, för våra framtida generationer som ska bo och leva här. Men också utifrån ett beredskapsperspektiv och också ett näringslivsperspektiv. Och det är ju så att det vi tar idag, det är ju hemställan. Så vi kommer ju få tillbaka frågan sen till den här församlingen när det handlar om de här större investeringarna. Då får vi ta ställning till det då. Utan jag tycker det är viktigt att vi ändå vågar ta det här klivet och säga ja idag till att titta på hur vi kan få mer elproduktion lokalt här i Västsverige. Så vi släpper alltså inte bolaget helt fritt om man säger så som det låter som här. Så jag yrkar bifall till KS förslag. Tack!

Tack Marina. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Martin.

Tack herr ordförande. Nej, jag vill ju bara kommentera det jag inte fick göra till Karin Pleijel. Alltså det är alldeles solklart här. Vi gör ingen skillnad om vi går ut och lånar upp pengar och köper in oss i befintlig vindkraft. Oavsett hur långt ifrån kommunen det är eller nära kommunen det är. Det här förslaget bidrar ingenting till förbättrad miljö. Bättre, snabbare klimatomställning? Ingenting! Den hade kunnat göra det om det var brist på kapital, att ingen vågar eller vill investera och så vidare. Men det är ju inte det vi står inför. Det finns massa lönsamma platser i Sverige som inte har vindkraft ännu. Tyvärr har många stoppats av den säkerhetsnivå vi har i Sverige. Det är jättetråkigt. Det är fantastiskt mycket el som står och väntar på vindsnurror. Men det är inte med Göteborgs Stads upplånade pengar man löser det, Karin. Du gör ingen mer klimatnytta! Och du sjunker så lågt här uppe i talarstolen, så du går upp och säger att ni vill ju sälja Göteborg Energi. Jag har kämpat för att Göteborg Energi aldrig ska säljas från Göteborgs Stad mer än du någonsin har gjort under min politiska karriär i Göteborg. Så var det ut klarat. Alltså, varför går du ner på den nivån? Varför? Det här gör ju ingen klimatnytta. Det här är något du har förhandlat dig igenom så att Socialdemokraterna får skämmas för att du ska gå och klippa ett band kanske utan att göra någon klimatnytta. Hur kan det kännas bra?

Jag lämnar ordet till Emmyly Bönfors (C). Jag vill påpeka igen att vi har god ton i den här församlingen och inte personangrepp. Det är väldigt viktigt att vi håller oss till ämnet. Varsågod Emmyly Bönfors.

Tack, jag skulle vilja återföra frågan till ämnet. Det vi står inför är att ta ställning till en hemställan för Göteborg Energi. I deras affärsmodell har man volatila priser idag som går upp och ner beroende av världsläget. Det beror på att deras största inkomstkälla idag är fjärrvärmen. Fjärrvärmen är beroende av insatsvaror vars priser varierar beroende på priserna i omvärlden. Nu har Rysslands krig drivit upp priserna på insatsvaror och det har slagit hårt. Biodiesel, biomassa, etc har gått upp och elpriserna har också blivit högre. Att då ha en viss egen elproduktion enligt Göteborg Energi kan dämpa de svängningarna. När vi har högre utgifter för fjärrvärmen så kan vi också ha högre intäkter för el. Då kan det bli en utjämnande faktor i affärsmodellen. Det är så de beskriver det i hemställan. Så det behöver inte vara en jättestor risk att äga lite vind eller solkraft. Har vi inte den produktionen så är vi också helt beroende av världsläget. Men det behöver som sagt bygga på en affärsmässig grund. Det behöver också vara så att stora investeringar ska komma tillbaka hit till kommunfullmäktige, som jag tidigare sa. Men framför allt är det viktigt att vi också får till mer effekt och mer el. För att vi ska kunna klara näringslivsetableringar som slukar eleffekt. Dels kommer det ta all den eleffekt som finns just nu. Men vi skulle också vilja ha framtida etableringar här. Att då investera i vind och sol i vårt närområde skulle kunna avlasta den effektbrist och bristen på elproduktion som vi ser. Men också kanske påverka elpriserna något på sikt.

Tack Emmyly. Då lämnar jag ordet till Marie Brynolfsson (V). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag ska fatta mig väldigt kort. Jag tycker att i Göteborgs Stad har vi många professionella tjänstemän som jag tycker gör ett fantastiskt jobb. Med att bereda alla våra politiska handlingar. Vi kan ha olika politiska uppfattningar, särskilt i det här ärendet. Men vem tror ni vill jobba i den här staden med att skriva tjänsteutlåtanden och bereda ärenden? Om man offentligt sedan blir slängd under bussen som en medioker tjänsteman? Ingen tror jag. Tack!

Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D) som är sist i talarlistan.

Tack för det! Jag bara tänkte höra hur har ni tänkt här för Göteborg Energi säger väldigt tydligt. Det här måste gå snabbt. De här kommer ut på marknaden och sen så är det liksom huggsexa om dem. Man ska liksom få fram sina halva miljarden och så göra investeringen i det här. Och det Göteborg Energi bad om var ju snälla kan vi få göra det här utan att ta det till kommunfullmäktige för det här måste gå snabbt. Ändå nu tar ni ett beslut som säger, ja ni får göra det här, men är det större investeringar, och det är ju alla de här i princip, så måste det upp till kommunfullmäktige ändå. Och så står det någon skrivelse om att det ska hanteras snabbt i ärendeprocessen. Vi kommer alltså få upp ärenden då till kommunfullmäktige med de här investeringarna som inte tillåter bordläggning eller återremiss. Vi ställs mot väggen. Det påminner precis som det är nu med Triss stiftelser. Det är den typen av ärenden som genererar här med det här beslutet som ni tar. Så hur har ni egentligen tänkt er att det här ska fungera? Tack!

Tack Patrik! Då är det tomt på talarlistan. Anser fullmäktige att ärendet är färdig debatterat? Ja. Under överläggningarna yrkar Martin Wannholt, Jörgen Fogel och Henrik Sjöstrand att fullmäktige avslår hemställan. Karin Pleijel, Emmyly Bönfors, Marina Johansson bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Martin Wannholt med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas och då väntar vi tills alla har kommit in. Då verkar det som att alla har kommit. Nej, då väntar vi någon minut till. Ja, vi har ringt. Vi gör så att vi startar omröstningen. De sista som kommer in kan rösta och det har begärts votering. Det ska verkställas. Och ja är förslaget till förmån för kommunstyrelsens förslag och nej är till förmån för Martin Wannholt med fleras önskemål. Och då kan vi börja rösta. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 38 bifalles kommunstyrelsens förslag.

Då går vi över till ärende nummer 11. Samverkansavtal, ungdomsmottagningar Västra Götaland. Kommunstyrelsen föreslår att samverkansavtal för ungdomsmottagningar i Västra Götaland godkänns samt att stadsstyrelsen får i uppdrag att för stadens räkning inte underteckna samverkansavtal. Här har vi tomt på talarlistan. Kan vi gå till beslut? Kan vi besluta enligt förslaget? Kan protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat? Ja, då gör vi det.

Ärende nummer 12. Redovisning av Göteborgs Stadshus AB ägardialoger 2024. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av Göteborgs Stadshus AB ägardialoger 2024 antecknas. Här har jag en talarlista. Vi börjar med Patrik Höstmad (D) som är ensam just nu i talarlistan. Varsågod Patrik!

Tack för det! Det är en återrapportering av ägardialogerna där vi ser utmaningar och problem som är i bolagen och saker som vi behöver hantera. En sak som var väldigt tydlig i återrapporteringen var problemen med Egnahemsbolaget. Där ju bostadsrättsmarknaden har vikit så de har inte kunnat bedriva sin verksamhet och fått skala ner och så vidare. Och i det här så har det ju tagits ett antal ganska drastiska åtgärder och strategiska beslut inom framtiden. Och som Stadshus och SLK påpekar här så det här saker som, troligtvis borde ha varit uppe i kommunfullmäktige för ett avgörande och för en genomlysning. Så vi helt enkelt lägger till det i ett tilläggsyrkande att Framtidenkoncernen ihop med egnahemsbolagen får genomlysa situationen. Vi redovisar den här för kommunfullmäktige och så får vi se vad vi behöver ta för strategiska beslut kring bolaget. Så bifall till stadsledningskonstruktionen. Tores förslag till beslut och bifall till tilläggsyrkandena från M D, L och KD som hanterar just Egnahemsbolaget. Tack!

Tack Patrik! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod!

Tack för ordet. Jag skulle bara gå upp och. Bifall ungefär det som Patrik sa. Bifall KS och även bifall till tilläggsyrkandet i kommunstyrelsen från M, D, L, KD. Tack!

Tack! Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V). Därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på övriga yrkanden. Ack,

då lämnar jag ordet till Jörgen Knudtzon (KD), därefter Emmyly Bönfors (C).

Varsågod Erik. Tack ordförande, kommunfullmäktige och ni som lyssnar. Jag vill göra kommunfullmäktige uppmärksam på en del av Stadshus ägardialog med Förvaltningsaktiebolaget Framtiden. Där påtalas att Egnahemsbolaget har ekonomiska problem bland annat på grund av den svaga marknaden för bostadsrätter. Jag tror att den formuleringen hänger ihop med kommunens fixering vid att bygga stora hus. medan göteborgarna önskar små hus. Framtiden har avsatt 11 miljarder för att det inte ska finnas utsatta områden. Man har börjat med de lätta, snabba åtgärderna. Sätta in mer personal för trygghet och ordning. Det uppskattas av invånarna. Men nästa steg är svårare. Att bygga nytt för att minska den sociala segregationen. Låt oss då se till att Egnahemsbolaget får börja bygga småhus i nordost. De kan och de vill. Vi vet från Gårdsten att småhusen då säljs till boende i området. De socioekonomiska nivåerna höjs, fastighetsvärdena stiger och så småningom kommer marknaden efter. Egnahemsbolagets VD berättar att i nordöstra Göteborg har de senaste 30 åren byggts 10 småhus per år medan marknadsunderlaget beräknas till ett 50-tal småhus. Det är starkt lönsamt att göra investeringar i socioekonomiskt svaga områden. Dessutom är Nordost utbyggt för dubbelt så mycket invånare som finns där idag. Det vill säga infrastrukturen finns och det är bara fördelar att förtäta och bygga ihop i de utspridda bostadsöarna. Framtiden är en stark koncern med möjlighet att bygga även i dåliga tider. Låt oss ge dem uppdrag att bygga småhus för att gå vidare i arbetet med våra utvecklingsområden. Det finns förslag i den borgerliga budgeten om det. Jag yrkar bifall till Stadsledningskontorets förslag till beslut och tilläggsyrkandet från M D L KD.

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C) som är sist i talarlistan. Varsågod Emmyly.

Tack. Även vi från Centerpartiet yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från M D L KD. Det är också mot bakgrund av att vi vill se till att egnahemsbolaget kan fortsätta med sitt viktiga arbete att bygga småhus. Inte minst i utsatta områden och att vi får upp produktionen av småhus där. Trots att marknaden nu ser tuff ut så behöver vi upprätthålla byggtakten eftersom vi har fortsatt efterfrågan på den här typen av boende. Därför ställer vi oss bakom det här tillägget. Tack.

Då är talarlistan tom. Vad gäller själva rapporteringen finns det bara ett förslag. Kan vi besluta att godkänna det först? Ja. Sen finns det ett tilläggsyrkande som jag kommer att läsa upp. Under överläggningen yrkar Patrik Höstmad, Jörgen Fogelklou, Jörgen Knudtzon och Emmyly Bönfors att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från M D L och KD i kommunstyrelsen. Daniel Bernmar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Då återstår tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås den? Ja. Jag finner att den är avslagen. Votering är begärd och ska verkställas. Då har det begärts en votering på tilläggsyrkandet från M D L och KD i kommunstyrelsen. Ja till avslag för tilläggsyrkandet och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Korrekt uppfattat? Då startar vi omröstningen. Jag stoppar omröstningen. Vi har en frånvarande. Med 41 röster mot 39, och där kommer Marina. Marina, du kan säga hur du hade tänkt rösta. Du hade tänkt rösta ja. Med 41 röster mot 40 bifalles tilläggsyrkandet. koldioxidavskiljning

Ja, då är det ärende 13, hemställan från Renova AB om inriktning att implementera koldioxidavskiljning. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Renova AB avseende inriktning på att implementera koldioxidavskiljning tillstyrks med följande revidering. Utredningens utgångspunkt ska vara att målen i Göteborgs stads miljö och klimatprogram uppnås till 2030. Det ska göras med att undersöka dels scenarie A, dels scenarie B med en kombination av ytterligare nödvändiga åtgärder som sammantaget. Vi har bestämt oss för att uppnå målen i miljö och klimatprogrammet. Utredningen ska förorda ett av alternativen. Där klimatnytta, alternativkostnader, möjlighet till investeringsstöd, bolagsekonomi och risker samt påverkan på kundavgifter. Här har ordet först begärts av Karin Pleijel (MP). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Karin.

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktige, åhörare. Då vill jag börja med att yrka bifall till yrkandet som är lagt här i KF av MP, S, V och C. Vi vet att avfallsförbränningen i Sävenäs, 40 % av avfallet är fossil plast. Det här gör att Sävenäsanläggningen är den 14e största koldioxidutsläpparen i landet. Därför är jag väldigt glad att vi kan gå vidare med att utreda hur kan vi med CCS, alltså att fånga in koldioxiden och kanske lagra den eller kanske använda den i bränslen, att vi går vidare med det. Det är alltså inget investeringsbeslut. Det här beslutet handlar om att gå vidare på en av anläggningens fyra olika förbränningslinjer. och också titta på alternativa sätt för att minska den fossila plastandelen. Vi vet att det var ett försök att globalt komma överens om att minska plastproduktionen i världen från fossila råvaror. Det misslyckades. Och i stället ser plastindustrin en exponentiell. tillväxt i produktion av plast. Någonstans kommer den hamna. Det är naturligtvis bättre om den hamnar i förbränning än om den hamnar i havet. Men vi behöver minska plastanvändningen. Det är helt klart. Målet för anläggningen är att nå klimatneutralitet till 2030. Och då är den här åtgärden med CCS eller CCU helt nödvändig. 2023 så betalade Renova 125 miljoner, eller 10 % av sin omsättning, i utsläppsrätter till EU. Vi vet att de här utsläppsrätterna bara kommer att öka i pris. Därför är det inte bara en kostnad, utan också en viktig affär. Sen är det viktigt att CCS aldrig kan ersätta alla andra fossila utsläpp. Vi måste jobba på alla fronter. Tack.

Var nästa talare Martin Wannholt (D). Därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Jag håller med Karin Pleijel det sista hon sade. Vi måste jobba på alla fronter. Det ena utesluter inte det andra. Det hade varit jättebra om CCS-tekniken ändå hade varit på plats eftersom det hade underlättat. Eftersom det verkar vara, om vi tittar på historiken, bara de sista åren men även 30 år bakåt, att det är väldigt svårt. och få bort oljeberoendet hos oss människor. Näst intill omöjligt känns det ju ibland. Men det här då? CCS-tekniken, tyvärr, den är alldeles för omogen, den är alldeles för dyr, det finns inga affärsmodeller. Statliga Vattenfall, ett av Europas absolut största energiföretag, har hållit på i 20 år, avbröt nu sina sista två projekt, som de hade i Haninge kommun och i Uppsala kommun. De har 19 000 anställda, de har något av världsexpertis, till och med inomhus, in house, på statliga Vattenfall, och de lägger det här på is. För att det är inte färdigt, tekniken är inte mogen. Renova har redan lagt massa pengar och åka runt och titta på saker. Nu ska ni skicka i väg 10 miljoner till för att åka runt och titta på saker. Till noll, hör du det, noll miljönytta. Ännu en gång har vi ett sådant här ärende. Kommunala tjänstemän, mediokra eller ej, ska sätta sig på ett flygplan, åka och titta på Island kanske, åka till USA. Chalmersrapporten visar också det här. Det finns ingen affärsmodell, det finns ingen lönsamhet över huvud taget i den här tekniken ännu. Förhoppningsvis kommer det snart. Men det kommer ju inte vara Renovas 10 miljoner att åka runt och resa som driver fram den forskningen. Möjligen en hel del av ingenjörerna och forskningen på Vattenfall och den forskning de finansierar på området. Men inte Renova, inte Karin Pleijel. Hur kan det vara så härligt att göra slut på kommunala pengar hela tiden utan nytta? Tack!

Tack! På det anförandet har Karin Pleijel (MP) begärt replik. Varsågod!

Jag påminner om att vi undviker personangrepp. Det är en omogen teknik, men vad är Martin Wannholts alternativ? Att vi ska betala utsläppsrätter mer och mer och inte göra något åt de fossila utsläppen? Vad är ditt alternativ? Är det att göra något åt plastfraktionen? Det känns som om Martin Wannholt vänder ryggen till den brandrök vi känner av de annalkande klimatförändringarna. Isarna smälter i en. exceptionellt hög takt just nu. Vi måste göra allt vi kan. Det är ingen mogen teknik, därför är det viktigt att vi inte går till något beslut idag, utan vi utreder vidare. Stockholm Exergi är de som ligger först i landet och det är många andra som står på tur. Så det är inte att vi prövar med experiment på något sätt. Utan vi vill utreda vidare vad som är den mest lämpliga åtgärden för att få ner fossilutsläppen just på Sävenäs. Tack!

Andra replik, eller kontrareplik. Martin Wannholt (D), varsågod!

Ja, alltså nu ordförande, vill jag ju att du ingriper. Jag blir påhoppad hela tiden om att jag påhoppar människor och individer. Jag försöker föra ett logiskt resonemang här. Karin Pleijel har nu på två ärenden lagt förslag som vem som helst kan se inte leder till någon som helst miljönytta men kostar kommunala pengar och i det ena fallet dessutom ökar riskerna. Ingen miljönytta! Och sedan ska jag helt plötsligt vara svaret skyldig och vara en trollkarl hur man kommer åt något av de svåraste problemen i världen, nämligen att stoppa fossilberoendet och plasterna. Det har jag aldrig sagt att jag kan. Det kan inte du heller. Du har heller aldrig sagt att du kan det, men jag skulle aldrig säga eller hoppa på dig. Det jag säger, Karin, är att du lägger förslag här i fullmäktige som kostar kommunala pengar och inte leder till någon som helst miljönytta. Det är klart att vi skulle ha implementerat CCS- teknik. omedelbart på de ställen vi har utsläpp, när den blir tillgänglig. Det är inte vi som driver den utvecklingen och slutar resa runt med kommunala entourage, för det är vad som kommer ske här med de här 10 miljonerna.

Tack! Det var andra replik begärd, Karin Pleijel (MP). Varsågod!

Okej, vi pratar kostnader. 190 miljarder räknar man med att katastrofen i Valencia kostade förutom 226 människoliv och några saknade. Det handlar om att väga kostnader mot varandra. Att säga att elektrifieringen och den gröna omställningen i industrin inte ger någon miljönytta, den är helt beroende av vind-el. Att CCS, som handlar om att just fånga in. koldioxid och lagra eller använda den till annat, att det inte är någon miljönytta, det får stå för dig, Martin Wannholt. Men det står inte jag för. Det gör miljönytta, alla de här åtgärderna. Vi gör vad vi kan utifrån den kommunala kontexten. Tack!

Tack! Det var den andra och avslutande kommentarrepliken. Martin! Varsågod!

Då vill jag, nu får vi gå och titta på inspelningen här efteråt för det här börjar bli väldigt jobbigt. Karin, du går upp här. Det har andra också gjort, men du gör det väldigt ofta. Du lägger ord i munnen på andra, och de tycker på ett visst sätt. Det är så taskigt! Hur kan man göra så i sin debatteknik som du gör? Jag har försökt hålla mig till fakta. Du kan inte leda något i bevis. Då insinuerar du att vi andra, som inte tycker som du att världen ska gå under, och så vidare. Jag tycker det är så lågt och du har fortfarande inte svaret, kommer aldrig kunna svara på varför du ska slösa bort kommunens pengar till ingen klimatnytta. Tack!

Vi går tillbaka till talarlistan. Det är Emma Altenhammar (SD), efter Axel Darvik (L). Vi hjälps alla åt att hålla god ton och fokusera på sakinnehållet i debatten. Varsågod Emma!

Tack för ordet! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas återremissyrkande i kommunstyrelsen. Nu är det så att jag har en stark övertygelse om att vi behöver värna om göteborgarnas ekonomi, miljö och framtid på ett realistiskt och ansvarsfullt sätt. Och förslaget om koldioxidavskiljning vid Renovas anläggning är ännu ett exempel på högriskprojekt som kan leda till förödande ekonomiska konsekvenser för staden och våra invånare. Vi har tidigare sett hur Göteborg har kastat sig in i kostsamma prestigeprojekt såsom Gobigas och Västlänken. Projekt som lovade stordåd men som lämnade oss med tomma kassor och ett förlorat förtroende. Här står vi inför ännu ett förslag som kommer att kosta göteborgarna ungefär en halv miljard i bara implementeringen och en årlig kostnad som belastar resultatet med ytterligare 220 miljoner kronor per år. Samtidigt saknas det klara besked om hur tekniken ska fungera långsiktigt och vilka kostnader detta kommer medföra för hushållen. Är ni verkligen villiga att riskera. höjda taxor och ännu en ekonomisk katastrof, för det är inte vi. Vidare så har vi dock inte heller råd att förlora upp mot 40 % av den elproduktion som faktiskt kommer ifrån Sävenäs. En minskning skulle ju slå hårt, speciellt med den ökade efterfrågan vi kommer få med ökad industri här i Göteborg de kommande åren. Så det saknar inte bara ekonomisk logik utan det riskerar också att försvaga vår energi och försörjningsmöjlighet. Så därför gick jag på återremiss för att redogöra för de flertalet frågeställningar som vi har i vårt återremissyrkande i kommunstyrelsen. Tack så mycket! Tack!

Då var nästa talare Axel Darvik (L). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Koldioxidavskiljning i Renova är en viktig del av en lösning, eller det kan vara en viktig del av en lösning. Vi vet inte säkert idag. Det vi vet är att med det utsläppshandelssystem som vi har så kommer kostnaden för att göra sådana enorma utsläpp som Renova gör varje år att öka. På något sätt måste vi vara beredda. Det är en sund ekonomisk affärsmässig inställning att utreda de alternativ som står till buds. Att göra det på en förbränningslinje, så som man gör här nu, kan anses vara för defensivt. Men det är ändå ett viktigt steg för att kunna skaffa oss en beredskap för att hitta en lösning. Alternativet är att det inte längre går. att elda sopor i Sävenäs för att det blir för dyrt. Då måste vi i så fall hitta andra alternativ. Att undersöka det här spåret är nödvändigt. Jag tror inte man ska vara för tvärsäker i detta. Det här är mycket av ett teknologiskifte som vi är inne i. för att klara av att få ner utsläppen av växthusgaser. I ett sådant skifte vet man inte säkert vilken lösning som kommer att fungera. Det vi kan göra är att ändå göra vårt bästa i att skaffa oss så bra kunskap som möjligt och jag kan ge rätt på så sätt att en kommun och kommunala aktörer inte ska vara de som går först in i den här typen av projekt. Men vi behöver heller inte vara de som går sist utan se till att vi tidigt är med ändå när vi ser att det här fungerar. Tack!

Tack! Då var det Emmyly Bönfors (C), därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande! När vi antog det nya miljö och klimatprogrammet så var ju energifrågan en av de allra viktigaste. Det är ett av våra viktigaste klimatmål att få ner utsläppen. Här vet vi ju att Sävenäs är den 14e största utsläppskällan i landet. Det hedrar styret som tidigare har varit ganska skeptiska till koldioxidinfångning att de åtminstone vill titta på om det här vore något för oss i Göteborg och för Sävenäs. Även om CCS, koldioxidinfångning, är en ganska ny teknik och Göteborg inte ska vara först i världen, som det har sagts här, så kan man veta att det är vi inte heller. Både Stockholm Exergi och Helsingborgs kommunala elbolag satsar på CCS. Nyligen blev Öresundskraft beviljade 600 miljoner i investeringsmedel från EU för sin anläggning. Vi ska också komma ihåg att priserna på utsläppsrätter barkar spikrakt uppåt. Om vi inte fångar in koldioxid så kommer vi få betala dyrt för de dyra utsläppsrätterna, för det som vi förbränner. Antalet utsläppsrätter minskar varje år och de blir därmed dyrare. Snart kommer de nå en break-even där det blir dyrare att köpa utsläppsrätter än att fånga in koldioxiden. Om vi fångar in biogena utsläpp så kan vi också sälja dem till någon. Även om vi blir bättre på att sortera plast, det ska vi också bli förstås. Vi ska minska avfallet. Så finns det inte en chans i världen att vi aldrig kommer behöva bränna upp någonting. Och då är CCS den, i alla fall nu, enda lösningen som vi kan se. Och kan hända också att vår utnämning i mission label kan hjälpa oss att få EU-finansiering för att jobba med den här frågan vidare. Så därför vill jag yrka bifall till det reviderade yrkandet från S, V, MP, C. Tack!

Tack! Då var nästa talare Marie Brynolfsson (V), därefter Axel Josefsson (M). Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, Göteborg. Jag vill börja med att yrka bifall till det reviderade yrkandet från MP, S, V och C i kommunfullmäktige. Kortfattat vill jag också säga att jag inte tror att CCS eller koldioxidinfångning, Alltså det får inte vara en förevändning för att fortsätta med de höga utsläppen. Det är väl ändå det viktigaste att ta med sig detta. Men också att tekniken går väldigt fort framåt. Och teknikutvecklingen går fort framåt. Och att det därför ändå kan vara relevant att titta på en utredning. Vilket är det vi tar beslut om idag. Inte en investering. Tack!

Tack! Då var det Axel Josefsson (M). Därefter Leif Blomqvist (S). Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag skulle börja med att yrka bifall till yrkandet från S, V, MP och C. Detta utifrån de dialoger vi har haft i ägarrådet för Renova. Där är både Göteborgs Stad med men även några av våra kranskommuner. Vi har haft uppe den här frågan för diskussion och ägarrådet landade i den att-sats som nu finns i detta yrkande och som vi står bakom. Jag tycker det är klokt. Det är precis som tidigare sagt här, att någonstans måste vi göra något. Vi vet inte exakt vad det kommer vara. Vi kommer komma i en situation ganska snabbt att det kommer bli väldigt dyrt att bränna sopor på Sävenäs om vi inte gör något. Och då det här med CCS-teknik, ja det skulle kunna vara en väg framåt. Vi utreder detta nu. Vi fattar inga beslut om att vi ska införa detta utan det är ju i ett senare skede ifall vi bedömer att det i så fall skulle vara lämpligt. Så jag tror utifrån det läget vi är i nu, och då ska man väl också lägga till det som finns i det här yrkandet som också är positivt, det är ju att vi tittar även på andra. sätt att faktiskt komma åt detta. Så vi utesluter ju inte CCS-tekniken heller i den här frågan. Som jag har sagt, bifall till detta och sen har vi ett yttrande som förklarar. Tack!

Tack, då var det Leif Blomqvist (S), detta är Patrik Höstmad (D) svar på det. Varsågod Leif!

Jag yrkar bifall på det reviderade yttrandet från MP, S, V, C. Det är ju faktiskt, en del tror inte det här är vår kärnverksamhet, men det är det ju faktiskt. Att hantera sopor precis som att hantera kommunala vägar och annat, det är ett kommunalt ansvar. Vi är en av de absolut största utsläpparna, 14 då, som släpper ut koldioxid och det är alltså ett ansvar vi har att försöka få ner det så mycket som möjligt. Och då är koldioxidlagren ett av de just nu mest lovande. Och som tidigare sagts så jobbar man ganska ordentligt med det här på andra håll. Ledande är väl idag Stockholm Exergi. Och de kör ju med biobränsle. Och vad de då åstadkommer med det här, det är att de kan sälja utsläppsrätter. För de får ju på det sättet negativa utsläpp. Tittar man lite ekonomiskt på det här så är det klart att det blir dyrare än att inte göra någonting. Men om vi kunde få bort allt koldioxidutsläpp från den här staden till noll med den kostnad som det här beräknas vara. Ja, då säger vi att det är en merkostnad på 2 500 till 3 000 kronor per person. Och jag tror att. Många skulle bli förvånade och säga att vi kan lösa klimatkrisen men det kostar oss ungefär 200 kronor i månaden. Det är väl betalda pengar. Jag tror inte det kommer bli billigare i framtiden med att köpa utsläppsrätter. Men givetvis måste vi i den här utredningen som görs se till att vi har rimliga utsikter för att det här verkligen ska lyckas. Och vi har de som ligger före oss. Tack!

Och nästa talare Patrik Höstmad (D). Därför Emma Altenhammar (SD). Varsågod Patrik!

Ja, tack för det. Jag har förstått här att man då vill undersöka ytterligare. Men det framgår ju redan i tjänsteutlåtandet vad läget är till 2030. Beprövad teknik finns inte. Lagriskmöjligheten finns inte. Juridiken finns inte. Intressenterna? finns inte, affärsmässigheten finns inte åtminstone till 2030. Det minskar elproduktionen från anläggningen med 20 procent. Varför ska det här utredas vidare nu? Det kommer att ske teknikutveckling i takt med att utsläppsrätterna höjs i pris. Men den. När det här börjar komma och köpa från hyllan då kan vi gå och göra det och implementera det. Men det här att trycka på det i det här skedet, det blir ett rent innovationsprojekt, som inte kommer att ge någon ökad nytta. Dessutom då så omfattas ju Renovas utsläpp av det europeiska utsläppssystemet. Vi har hört två ledamöter här, både Leif och Emelie, som säger att då kan vi sälja utsläppsrätter. Det är precis så systemet fungerar. Säljer vi dem så är det någon annan som kommer att släppa ut koldioxiden. För klimatet har vi gjort absolut noll och intet. Samtidigt som vi har lagt ut en halv miljard. Vi har minskat lönsamheten med 220 miljoner kronor per år. Och vi har gjort noll för klimatet. Det enda vi kan säga är att vi minskade utsläppen inom Göteborgs gränser. Det är det som vår miljö och klimatprogram så starkt fokuserar på. Det är inte fattat att det vi gör här kan ju faktiskt vara så att det inte ger någonting på totalen. Varför ska vi gå vidare med det här nu? På sikt, som sagt. Det kan också ske annan teknikutveckling gällande plasten eller återvinning av plast, som gör att vi kanske ska göra en annan investering än just den här superolönsamma som inte gör någonting för klimatet. Snälla, tänk om! Jag vill bara bifalla också till yrkandet från Demokraterna, jag tror vi har missat det. Tack!

På det yrkandet har Leif Blomqvist (S) begärt replik. Varsågod!

Det är klart att tar vi bort flera ton koldioxid så gör vi en sak för miljön. Sen ska vi inte diskutera utsläppsrättssystemet. Men det är faktiskt ett av de mest välfungerande system vi har kommit på. För att med något sånär marknadsmässiga villkor kunna få ner koldioxidutsläppen totalt sett i Sverige. Sen är det ju det här, vi är ju inte först här. Stockholms exergi ligger flera år före oss och jag utgår från att de som jobbar med det här, de kommer titta på vad de gör. Liksom de kommer titta på vad de gör nere i Skåne. Tack!

Det var kontrareplik begärd. Patrik Höstmad (D). Varsågod!

Nej, men återigen, alltså det som är U. omfattas av det europeiska utsläppssystemet, och det är för hela Europa, inte bara Sverige. Där jobbar man så att man successivt tar ned utsläppen för hela Europa. Är det så att någon drar ned mycket kan någon annan börja släppa på lite mer, men totalt går det nedåt. Det är tanken att det här utsläppssystemet ska verka på ett sådant sätt att man i lugn takt kan ställa om. ställa om produktionen och så ska det bli mindre utsläpp på ett ordnat sätt, som är lika över hela EU. Det gör också att innovationen drivs i en speciell takt, utifrån hur utsläppssystemet minskar utsläppen mer och mer. Till slut så kommer det tvingas komma fram tekniker som tar hand om koldioxidutsläppen. Men när vi gör det här i förtid så minskar vi inte utsläppen och vi får bara en massas tunga utgifter. Tack!

Tillbaka till talarlistan och det är Emma Altenhammar (SD), därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Emma!

Jo men tack för ordet. Mycket gott har ju sagts här från föregående talare och jag ville bara tydliggöra att faller vår återremiss och vi måste besluta om ärendet idag så avser vi faktiskt att stödja yrkandet ifrån Demokraterna. För även om det bara är en utredning idag så är det ju inte gratis. Det är ju ändå vad man uppskattar runt 10 miljoner på den här utredningen och med varje steg, alltså ett investeringsbeslut, så binder vi ju faktiskt oss närmare ett projekt som kan bli en ekonomisk katastrof. Och ja, även om Renova är en stor utsläppskälla så kanske vi bör fokusera på att sluta importera plastavfall och öka återvinningen istället, snarare än att förlita oss på teknik som fortfarande har en del osäkerheter. Så låt det bli affärsmässigt först. Tack.

Tack. Då var det Karin Pleijel (MP), just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Det närmar sig ju ändå jul och det är trevligt att kunna sprida ett glädjebudskap. Nej men jag är både glad och stolt över att vi får en sådan bred politisk enighet i det här idag. Inte helt enighet men att vi kan gå vidare med CCS utifrån det att. Renova ägs till 85 % av Göteborgs Stad. Med den tydliga signalen som vi ger idag, så kan jag känna att det är väldigt bra för Renova och de som ska gå vidare med det här. För Renovas styrelse och deras verksamhet. Så jag vill bara tacka för den breda uppslutningen. Tack!

Tackar! Tomt på talarlistan. Kan vi anse övningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Emma Altenhammar i första hand återremiss till Renova AB, enligt yrkande från SD i kommunstyrelsen. I andra hand bifall till förslaget från D i kommunstyrelsen. Karin Pleijel, Emily Bönfors, Marina Johansson, Axel Josefson, Leif Blomqvist att fullmäktige bifaller yrkandet från MP, S, V och C den 11 december 2024. Och Patrik Höstmad att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från D i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på deras återremiss, deras avgörande idag. Om de senare bifalles stöder jag propositionen på kommunstyrelsens förslag och de återstående förslagen. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, det vill säga vid sju om det inte gjorts tidigare. Godkänns denna propositionsordning? Svar ja. Fråga. Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Yrkandet 11 december. Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Avgörandet är i dag. Finner fullmäktige beslutat avgöra när det är i dag? Då frågar jag om fullmäktige beslutar att bifalla yrkandet från Karin Pleijel med flera. Att bifalla förslaget från Patrik Höstmad? Jag anser att yrkandet från Karin Pleijel med flera bifallits. Kvotering med begäran ska verkställas. Då är det dags för omröstning. Då är det ja för yrkandet från Karin Pleijel med flera. Och nej för yrkandet från Patrik Höstmad. Starta omröstningen. Då stoppar jag omröstningen. Finner att kommunfullmäktige med 67 röster mot 14 bifallit yrkandet från Karin Pleijel med flera. Reservation från SD till förmån för egen återremiss. Reservation från Demokraterna till förmån för eget yrkande.

Ärende 14 är delårsrapport 2024 för Tolkförmedling Väst. Kommunstyrelsen föreslår att delårsrapport 2024 för Tolkförmedling Väst godkänns. Ingen på talarlistan och frågar bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja.

Ärende 15. Revidering av Göteborgs Stads riktlinjer för försäkring. Där kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads riktlinjer för försäkring revideras i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Ingen på talarlistan. Jag frågar, bifalls kommunstyrelsens förslag? Svar ja.

Ärende 16 är utdelning ur Göteborgs Stads Parkering AB. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stadshus AB bemyndigas att fastställa utdelning från Göteborgs Stads Parkering AB upp till 596 miljoner kronor. Göteborgs Stadshus AB får i mandatet i anslutning till årsbokslut 2024 fastställa utdelningsbelopp från Göteborgs Stads Parkering AB upp till 596 miljoner kronor. Utdelning enligt ovan ska utgöra instruktion. Till ombud vid årsstämman 2025. Göteborgs Stads Parkering AB och Higab AB. Göteborgs Stads Parkering AB får utnyttja kredit i koncernbanken med ett tak på 330 miljoner kronor. Fram till dess att kommunfullmäktige har tagit beslut om ett nytt lånetak. Slutligen föreslås att kommunstyrelsen får i uppdrag att lämna förslag till lånetak i första kompletteringsbudget Axel!

Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag skulle egentligen vilja säga att vi avstår att delta i det här beslutet. Det gäller från M, L, D och KD. Anledningen till det är att det här är en konsekvens av det budgetbeslut som ni fattade och hur ni väljer att plundra våra bolag. Det får ni själva ta ansvar för. Det avstår vi gärna i. Tack!

Tack! Då var nästa talare Parisa Rezaeivar (S), efter Hans Arby (C). Varsågod Parisa!

Tack för ordet ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare. Parkeringsbolaget har varit lite överkapitaliserade. Andra bolag och förvaltningar har hänvisat att parkeringsbolaget kan därför ta kostnader för hela staden, till exempel Skeppsbrogaraget. Det har inte varit synd. Det är bra att parkeringsbolaget har kunnat bidra till staden nu när det har varit. Vi är stolta att kunna bidra för att kunna stödja skolan, förskolan, äldreomsorgen. Samtidigt måste flera bolag och investerade nämnder ta ett större ansvar i framtiden. Parkeringsbolaget kommer inte ha samma resurser. att ta kostsamma investeringar i framtiden. Vi måste vara smartare med de resurser som vi har och flera måste tänka på ett hela stadens perspektiv. Högerpartiernas förslag är en hög utdelning men att detta inte får lånefinansieras. Detta är lätt att säga men svårt att göra i praktiken. Det behövs ingen utredning, utan det finns äntligen bara tre vägar fram. Ett, försäljning av vinstdrivande bolag, verksamheter eller tillgångar som försämrar stadens ekonomi långsiktigt. Och två, kraftiga utförsäljningar eller nedläggning av Stadsteatern, Got Event eller BRG. Tredje, stora ombildningar eller utförsäljningar av hyresrätter. Vilka av detta är det som högern vill när de säger inga lånefinansiering av utdelning från bolagen? Tack.

Tack. Nästa talare Hans Arby (C), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Hans.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Som av en slump så kommer ju det här ärendet precis framför den här punkten om god ekonomisk hushållning. Här ska vi alltså ta ut 300 miljoner extra ur P- Bolaget. Man sa redan förra året att man inte klarar det utan att låna upp. Och det gör vi igen. Och det är viktigt att understryka. Vi lånar alltså till konsumtion, inte till investeringar. Och det är ju lika goda kålsupare på bägge sidor här. Bägge sidor behöver ju den här utdelningen för att få budgeten att gå ihop. Och då hjälper det inte så mycket att man avstår och röstar för, med hänvisning till att bolaget borde vara mer lönsamt. För det håller jag med om, vi måste kunna förvänta oss bättre resultat från våra bolag. Men det främsta verktyget för det är faktiskt också de styrelser som vi här inne tillsätter. Och vad det gäller P-Bolaget så kan vi titta på vad det finns för möjligheter att öka intäkterna också. Och det kan vi göra genom att både öka beläggningen men också öka avgifterna. Men vi måste börja med vinsten, vi kan inte börja med utdelningen. Tack!

Tack! På det anförandet har Axel Josefson (M) begärt replik. Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige! Jag hade egentligen tänkt att gå upp här, men jag kände ändå nu att jag behöver göra det för att förklara lite. Det är så att vi under det året som har varit har vid ett antal olika tillfällen föreslagit åtgärder för att faktiskt kunna säkra upp en utdelning. Nu målar man upp det värsta scenariot, lite vad som kommer att hända. Det är klart att ni har rätt i det att om man inte gör någonting så kommer vi landa i detta. Men jag vänder mig mot det att vi på något sätt har en del i det här. Vi har haft en annan politik för att kunna säkra upp de här pengarna. Jag hade väl inte sett det här behovet som ni gör nu att plundra våra bolag för att få råd med det här. Tack!

Tack! Då var nästa talare Jörgen Fogelklou (SD), därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet Aslan, ordförande. Jag skulle egentligen också först bara gå upp och säga att detta är en konsekvens av den budget som ligger och därför deltar vi inte i beslutet. Men så måste jag ändå svara dig Parisa, när du går upp här och säger att parkeringsbolaget har de här musklerna, de har den här styrkan. För mig så borde det enklaste vara att om parkeringsbolaget har finansiella muskler, de kan ta lån för det här, så är det deras. Första uppgift är ju att det ska bli billigare och enklare att parkera för våra bilister i Göteborg. Inte täcka upp för hål i en budget. Tack.

Tack. På det anförandet har Parisa Rezaeivar (S) begärt replik. Varsågod Parisa.

Tack för ordet ordförande. Det kommer inte bli billigare att parkera. Om vi tar hänsyn till den här policyn som vi har i stan och vi ska minska antal bilar i stan. Ett av verktygen för att styra trafiken i stan är pris. Tack.

Tack. Kontrareplik, Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod. Tack!

Tack, fru ordförande och tack Parisa. Det här är jättebra för Göteborgs skattebetalare att få reda på. Det är ju ingen nyhet för den här sidan att om ni får fortsätta styra så kommer det inte bli billigare för bilister att bo kvar i Göteborg. Det är ju ett ganska bra besked vi får här idag. Men min inriktning är naturligtvis att om det går bra för ett bolag så ska det bolaget först och främst satsa pengar i det ansvarsområdet som de har. Det här är ju parkeringar, då ska man sänka kostnaderna för parkeringar, tack.

Tack. En andra replik, tack. Varsågod.

Det viktigaste är att kunna erbjuda parkeringar på de ställen som har mindre belastning för inre staden. Prisverktygen också, det är det. sak som flera länder använder för att styra trafiken. Det är väldigt viktigt. Men självklart, parkeringsbolagets mål är inte att göra svårare för bilister i Göteborg. Tack!

Tack! Då var det en andra och sista kontra replik. Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack för ordet. Inte försvåra för bilister. Det här är en lång tolkningsfråga. Det kanske inte försvårar men det fördyrar. Tack!

Tack! Tillbaka till talarlistan. Då är Daniel Bernmar (V), just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Sedan vill jag ändå apropå att vi kom in nu i en diskussion här om. att låna till konsumtion och så där. Så tänker jag att vi ändå kan konstatera det att när man är en anläggningstung verksamhet och det är kommunens samlade verksamheter. Så upptar man lån och när man upptar lån och sen flyttar pengar från ett år till ett annat år. Då är det automatiskt så att man tar nya lån när man tar ut de pengarna. Det beror på att alla pengar in går till att minimera låneskulden. Göteborg kommer alltid ha en låneskuld. Så fungerar det. Det betyder att varje gång man ska hämta ut pengar ur ett bolag som till exempel har stora anläggningstillgångar, så kommer det innebära att man upptar ett lån. Det är en finansiell lösning som minimerar kostnaderna. Den retoriken är väldigt förenklad. Axel Josefson var uppe här och säger att vi har en annan lösning. Då menar Axel Josefson att han ska sälja tillgångar, tillgångar som genererar intäkter för det är bara de som är säljbara. I stället för att vi ska få 10 miljoner om året för någonting vi äger tillsammans, så vill han ha 150 eller 200 miljoner på ett bräde. Så det är finansieringstekniken som högern vill använda sig av. Så det är olika tekniker. Vi kan äga tillsammans och tjäna på lång sikt. Eller vi kan snabbt göra oss av med tillgångar och förlora kontrollen över dem snabbt. Så det är två olika finansieringslösningar. Göteborgarna. har varit väldigt tydliga. De föredrar att vi äger saker tillsammans, förräntar det kapitalet över lång tid och tar ansvar för Göteborg tillsammans. Det är det vi fortsätter göra. Tack!

Tack! På det anförandet har två personer begärt replik. Först ut Hans Arby (C). Varsågod!

Tack! Jag kanske ska korrigera där då, Daniel. Det som det står här, det handlar om att man höjer det möjliga lånetaket för parkeringsbolaget. Man alltså ger parkeringsbolaget möjlighet att låna mer än vad man fått låna innan, inte lån i sig. Tack.

Tack. Andra repliken var begärd av Axel Josefsson (M). Varsågod.

Tack för ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag skulle kunna säga så här Daniel. Ni använder pengarna för att rädda fastighetsmiljardärer och för att köpa vindkraftverk som den privata sektorn använder till. Vi kan föra den debatten men jag tänker väl egentligen det som är den viktiga skillnaden och som jag tror. Vi alla behöver ta med oss. Tittar vi på vår bolagssektor, omsätter runt 60 miljarder. Tittar vi på resultaträkningen, bottom line där, vi får inte ut ens 1 procent av detta. I normal verksamhet kanske du får ut 4–5 procent. Det är ungefär 3–4 miljarder. Så det finns saker och ting att göra här i bolagssektorn som vi tycker att man faktiskt borde kunna se närmare på när det gäller våra. utdelningskrav, vad de investerar i att få upp effektiviteten i detta. Så det handlar absolut inte om att vi ska börja sälja av tillgångar för att kunna finansiera den löpande verksamheten. Tack!

Tack! Kontrareplik, Daniel Bernmar (V). Varsågod!

Tack ordförande. Det är riktigt Axel att vi måste hela tiden titta på hur vi skapar en effektiv bolagssektor. Sen är det en falsk matematik därför att stora delar av den tillgångsmassa vi har är saker som inte ska förränta sig på det sättet att vi ska kunna ta ut pengar. Till exempel allmännyttan. Sen finns det en del av bolagssektorn som ska gå plus antingen på grund av lagstiftning. Ellagen till exempel som säger att Göteborg Energi måste göra vinst. Eller annan verksamhet som är affärsinriktad som borde göra vinst. Vi har en förräntning av det kapitalet, det håller jag med dig om. Sedan har vi dessutom ett antal förlustbolag som vi använder. Till exempel Stadsteatern, vi finansierar kultur med vår affärsdrivande verksamhet för att ta ett exempel. Det tycker vi är väldigt positivt. Göteborgarnas kapital används för att stärka göteborgarnas kultur och välfärd. Tack!

Tack! Då var nästa talare Parisa Rezaeivar (S). Varsågod!

Tack ordförande. Glömmer att yrka. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack. Tack.

Talarlistan är tom. Kan man säga att överläggningen är avslutad? Svar ja. Här ligger bara ett förslag till beslut. Jag frågar bifall till kommunstyrelsens förslag. Svar ja. hushållning samt resultatutjämningsreserv och resultatreserv

Ärende 17 är revidering av Göteborgs Stads riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt resultatutjämningsreserv och resultatreserv. Kommunstyrelsen föreslår att reviderad version av Göteborgs Stads riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt resultatutjämningsreserv och resultatreserv, i enlighet med bidrag 1 i yrkandet från S, V och MP, fastställs och gäller från och med 1 januari 2025. Kommunstyrelsen får i uppdrag att kontinuerligt följa nettolåneskundens utveckling. kopplat till den skattefinansierade delen av stadens verksamhet och sett till antalet invånare. Här har ordet först begärts av Jonas Attenius (S). Därefter Axel Josefson (M). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande fullmäktigeledamöter! Jag vill börja den här debatten med att tacka Centerpartiet för att vi kunnat göra upp brett och långsiktigt om hållbara spelregler för stora delar av den ekonomiska politiken här i Göteborg. Jag önskar naturligtvis att vi hade kunnat, som vi har gjort tidigare genom åren, komma överens bredare. Det har vi alltid faktiskt kunnat gjort i den här församlingen. Men det har inte varit vårt val att göra. För högerpartierna så var inte de långsiktiga och ekonomiska reglerna viktigare än att ge Sverigedemokraterna ett avgörande inflytande över det här politikområdet. Vilket också styret och Centerpartiet har sagt nej till. Och högern valde att hoppa av. redan de här förhandlingarna innan de ens hade inletts. Men nu kan vi konstatera att vi i alla fall har tydligare riktlinjer för att säkerställa en god ekonomi. Det kommer även fortsatt kräva hårt arbete och tuffa prioriteringar och vi från det rödgröna styret, vi kommer ta det ansvaret. Vi kommer fortsätta att sätta välfärden först. Vi kommer fortsätta att omfördela pengar från byråkrati och administration till välfärdspersonalen. Och varje krona som M och SD lägger på onödiga skattesänkningar, de lägger vi på välfärden. Och det är också så man tar ansvar för Göteborgs ekonomi på lång sikt. Och med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack! Då var nästa talare Axel Josefson (M), detta är Daniel Bernmar (V). Varsågod Axel!

Tack för ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag yrkar bifall till yrkandet från M D, L, KD. Det är precis som Jonas säger, det här är ingen långsiktig överenskommelse. Här har inte alla partier fått vara med i diskussionerna. Vår ingång i detta för att skapa långsiktiga överenskommelser är att man bjuder in alla partier som är representerade i det här fullmäktige och att man. Och att man för samtal med dessa och i bästa fall kommer överens med alla dessa partier men ändå att man skapar en bred majoritet för en fråga. Det har ni valt att inte göra för att ni inte vill sitta i samma rum som Sverigedemokraterna än mer gör upp med er om. Men om vi bortser från det då. Det är väl en fråga som ni själva får fundera på hur ni vill jobba med framåt. Så när det gäller själva sakfrågan. så vill ju vi att man ska se över möjligheten till ett tak för hur man disponerar den här resultatreserven. Det vi tycker är lite anmärkningsvärt när det gäller ert yrkande, och där vi har en viss oro, är faktiskt att ni nu går fram med krav på en lägre soliditetsnivå och att ni nu skjuter upp målet att föra låneskulden, det vill säga. Vad ska vi ha för låneskuld framåt? Det är med hänvisning till hur utvecklingen har varit de senaste två åren sedan ni tog över. Den har ökat skuldsättningen med 13 miljarder. Från 50 miljarder till 63 miljarder. Det har ni lyckats med på två år. Nu går ni fram med ett yrkande som ni kallar för en långsiktig hållbar planering, där ni vill sänka kraven på soliditet, det vill säga egenfinansiering. Ni vill inte införa någon form av lånetak, utan ni vill fortsätta spendera göteborgarnas, eller egentligen lånade pengar. Det kan man förstå när ni går fram med de yrkanden som ni gör här. Så med detta bifall till yrkandet från M D, L och KD. Tack!

Tack! På det anförandet har Jonas Attenius (S) begärt replik. Varsågod!

Tack för det ordförande! Jag vill ändå bara rätta lite fakta här, eller lite information som Axel tog upp i början av sitt anförande här. Det var ju du som tackade nej Axel. Du hade möjlighet att sitta med i de här diskussionerna, men du hade ett ultimatum. Det var att Sverigedemokraterna skulle sitta med vid bordet. Annars kommer inte du. Det ligger faktiskt hos dig, det ansvaret. När det gäller soliditeten så höjer vi den. Vi lyfter den från 15 till 20 procent och TU förespråkar 25. Vi lägger den något lägre. Men vi lyfter den. Det är också viktigt att ha till protokollet. Sen när det gäller det här med investeringar, Axel, du är ofta på den frågan och vi är i grunden en stad som växer. Jag håller med om att vi behöver hitta en väg hur vi ska prioritera våra investeringar. Det instämmer jag i, Axel. Men där är ju du och borgerligheten också svaret skyldiga. Ni har heller ingen prioritering hur ni vill göra. Det låter så ibland i talarstolen men de facto har ni inte det. Så där behöver vi göra ett jobb tillsammans.

Tack. Kontrareplik, Axel Josefson (M). Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, Jonas, nu är det ju du som är kommunstyrelsens ordförande. Det är du som har ansvaret att faktiskt få ihop någonting. Det är inte vi i oppositionen som har det ansvaret. Och det gäller att kunna räkna. Det parlamentariska läget är så pass att Sverigedemokraterna har ett inflytande i Göteborgspolitiken. Och då tycker jag det är fullt rimligt att man också bjuder in dem till samtal. Det blir inte hållbart. Annars en förlängning. Det tror jag du också förstår. Men sedan sitter du i ett samarbete här som gör det väldigt svårt för dig. Sedan är det precis som du säger. Stadsledningskontoret föreslår här faktiskt ett soliditetskrav på 25 procent. Vi sänker det till 20 procent. Det finns en anledning till att de vill ha det på 25 procent. Det är för att de ser med oro på den explosionen av kostnader. Och kan vi bara säga det som en liten passus. När vi styrde under fyra år så var vår låneskuld konstant. Tack!

Tack! Åter till talarstolen. Då är det, nej, då var det en andra replik precis begärd. Varsågod Jonas!

Tack för det! Återigen, vi har absolut fått ihop någonting. Vi har ett majoritetsbeslut som kommer fattas här. Och det var det jag började att tacka Centerpartiet för, som har varit konstruktiva i de här diskussionerna. Du fick en inbjudan av mig, Axel. Du valde att tacka nej med ditt ultimatum. Om inte SD får sitta vid bordet kommer inte jag heller. Så var det. Du får ta ansvar för det nej-tacket. Du fick en inbjudan av mig. När det gäller investeringarna instämmer jag i att det är något vi absolut måste ha ögonen på. Vi har också tydliga uppdrag i vår budget för 2025 kopplat till nämnderna. Hur de kan minska kostnaderna genom prioriteringar, ändrade riktlinjer, minska kostnaderna och ökade intäkter. Det ligger ett tydligt uppdrag där. Så vi har ögonen på det. Men ibland får vi det att låta som att det är så vitt skillnad. Ni har ju ungefär samma volymer i er budget. Det är återigen prioriteringar som ska till. Det behöver vi hitta en väg fram hur vi ska göra.

Då var vi tillbaka till talarlistan. Då är det Daniel Bernmar (V), sedan Hans Arby (C). Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Vi börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. I den här salen så flyger det så många sådana här halvsanningar att det är svårt att liksom riktigt reda ut var vi är någonstans. Men man får börja från början tror jag och säga att RER, det vill säga det här nya regelverket som vi nu tar, har kommit till därför att riksdagen konstaterat att kommunerna inte har kunnat använda RUR så som man hade tänkt från början. Dvs. att regelverket för RUR är alldeles för smalt. Alldeles för dåligt för att hantera de olika ekonomiska externa chockerna som en kommun kan utsättas för. Där till exempel den nuvarande kostnadskrisen som vi har haft är ett typiskt exempel på det. Där RUR inte har kunnat användas på det sättet för att skydda kommunens ekonomi som man kanske hade föreställt sig. Därför vill man öppna upp och göra ett friare regelverk så att kommunerna får större handlingsutrymme. Att då ha som huvudargument att säga nej, det ska vi inte göra, då går vi inte ens lagstiftarens intention till mötes. Och i den utredning som nu ligger till grund för det här beslutet så konstaterar utredningen att en 20-procentig soliditet, det är gott nog. Det är till och med väldigt bra för en kommun. Och att vi då står här och debatterar huruvida 20 är för lite eller inte, när den utredning som ligger till grund för det här lagförslaget säger att det absolut inte är några problem, blir en väldigt märklig situation. Om vi samlar ihop det kan vi konstatera att vi följer lagstiftarens intentioner väldigt väl i det här beslutet. Jag vill också passa på att tacka Centerpartiet för en konstruktiv dialog. Sedan har vi kommit till det som vi var inne på här på slutet, om låneskulden. Att den inte ökade så stämmer ju det, när högern styrde. Det berodde ju på att regeringen pumpade in driftmedel som Axel Josefson sedan inte använde. Då är det klart, då kan man i stället använda det för att hålla nere låneskulden. Så statens ansvar är oerhört centralt i diskussionen om den framtida låneskulden också. För kommunerna kommer inte klara investeringsbördan. Tack,

tack. På det anförandet har Axel Josefson (M) även begärt replik. Varsågod.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Om vi tar den första delen kring den här utredningen. Absolut, det är säkert så att de hade 20 % som en riktlinje. Nu tittar de ju på ett genomsnitt på Sverige. SLK tittar ju på Göteborg och det är Göteborg vi ansvarar för. De förordar 25, ni går ner till 20. Det finns en anledning till att de förordar 25. Sedan detta med ett tak för låneskulden, att ni inte är beredda att sätta det är också ganska anmärkningsvärt utifrån den situationen vi befinner oss i. Sedan under förra perioden, vi kan gärna diskutera det mer i detalj Daniel, det var inte bara pengar för regeringen. Vi gjorde många andra åtgärder. Jag fick väldigt mycket kritik för att vi sålde av fastigheter som vi inte tjänade några pengar på. Det gjorde ju faktiskt att vi hade en kassa och möjlighet att kunna hantera den svåra situation vi haft med inflationen de senaste två åren. Där vi har lyckats rädda verksamheten här i Göteborg på ett bra sätt. Tack!

Tack! Kontrareplik begärd, Daniel Bernmar (V). Varsågod!

Tack ordförande. Om man läser utredningen så kan man nog konstatera att anledningen till att de sätter 25 är nog att vi är över 25 helt enkelt. Verkligheten är ju att vi har kontinuerligt sedan 2000 och framåt överträffat våra ekonomiska styrmål hela tiden. Ni gjorde det, vi gjorde det när vi styrde innan dess. Så vi har konstant legat långt över våra egna mål. Det är ju på ett sätt väldigt positivt. Göteborg står ekonomiskt starkt. Det är på ett sätt negativt när det kommer till de här måtten, för det betyder att pengar som kunde omsättas i verksamhet eller som kunde omsättas i fler investeringar inte har blivit gjorda. Så beroende på var man är, i verksamhetsperspektivet eller det finansiella perspektivet, så kan man ha olika svar på den frågan. Det är där vi egentligen hamnar, om den här balansen. Men min bedömning är att om man läser motiveringen till det 25-procentiga förslaget, så var det nog mest att det ligger ju ändå över 25, så det skadar ju inte att lägga det där.

Tack! Nästa talare Hans Arby (C). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Jag vill ju då börja med att beklaga att det inte har gått att få till den här breda överenskommelsen som vi hade förra mandatperioden. Det är det som har varit bäst för Göteborg. Jag tänker inte recensera vilken sida som är vad ska man säga. Minst sak orienterad, den som inte vill ha med ett visst parti eller den som inte vill vara med om inte det partiet får vara med. Kanske ska påpeka att vi inte har sagt nej till en bred uppgörelse. Vi tycker i grunden att tjänsteutlåtandet är bra, men eftersom det inte varit möjligt att få den här breda blocköverskridande majoriteten så har vi gått med på att göra vissa förändringar. Men det viktigaste är att vi ser till att det inte går att överutnyttja RUR som är kvar. Att vi höjer målet för soliditeten till 20, inte 25, men 20 i alla fall. Och att vi kommer att följa nettolåneskulden. Det hade varit bra att sätta ett mål, men nu kommer vi i alla fall följa den. Yrkandet från M D L KD vill återremittera för att kunna reglera ianspråktagandet av RER, utöver det som lagen redan stipulerar. Men det som är intressant jämfört med RUR är att RER är både flexiblare och striktare. RUR kan du egentligen använda till ett planerat underskott på grund av redan kända minskade skatteintäkter, till exempel. RER får användas även för att täcka kostnader som ökar den goda ekonomiska hushållningen och täcka oförutsedda utgiftsökningar. Så den är både flexiblare och striktare på det sättet. En annan fördel är att du ökar transparensen och styrningen på den. Det måste tydligt framgå vad medlen ska användas till och att uttaget ändå måste godkännas av kommunfullmäktige. Med det yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Jag vet inte om det är komiskt eller tragiskt att i ett ärende som handlar om revidering av Göteborgs stadskärna med god ekonomisk hushållning så blir det en pajkastning om Sverigedemokraterna. Jag vet inte om man ska skratta eller gråta, men det har gått ifrån både det ena och det andra hållet, och nu handlar det om oss. Vad vi har tyckt i den här frågan har varit känt i nästan ett år. I januari, februari och mars skickade vi in vårt yttrande. Det är alltså åtta månader sedan nu. Nu är vi här vid beslut. Vi står fast vid tjänsteutlåtandet. Vi tycker att det är en bra och rimlig väg. Hade man velat något annat så hade man pratat med oss under de månader som har gått och sagt att vi vill försöka genomföra. Men vad vi ville har varit känt i över ett halvår. Tack!

Jörgen, yrkade du? Talarlistan är tom. Kan man säga att den är avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Jonas Attenius, Daniel Bernmar, Hans Arby bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen, det vill säga stadsledningskontorets förslag. Axel Josefson att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från M D, L och KD den 11 december 2024. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Jörgen Fogelklou? Ja. Bifalles förslaget från Axel Josefsson? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd. Ska extra röstas. Ja. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition i huvudvoteringen. För antal motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Jörgen Fogelklou som motförslag? Ja. Antas förslaget från Axel Josefson som motförslag? Ja. Jag anser att förslaget från Axel Josefson är motförslag. Då är det huvudvotering. Då är det ja för kommunstyrelsen och nej för förslaget från Axel Josefson. Klart för omröstning. Är det någon som vill tycka här? Då stoppar vi omröstningen. Och finner att fullmäktige med 43 röster mot 30 bifallit kommunstyrelsens förslag. Eller 29, du kom med där ja. 29. Reservation från Moderaterna. Reservation från Sverigedemokraterna.

Då är det ärende 18. Lokala ordningsföreskrifter för Göteborgs Stad. Kommunstyrelsen föreslår att lokala ordningsföreskrifter för Göteborgs Stad fastställs och träder i kraft 1 januari 2025. Beslutet anmäls omedelbart till Länsstyrelsen i Götalands län. Vidare föreslår att. Föreskrifterna ska kungöras genom att det på kommunens anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade föreskrifterna justerats. Slutligen föreslås att när föreskriften enligt ovan trädde i kraft upphörde tidigare lokala ordningsföreskrifter. Här har ordet först begärts av Eva Flyborg (L). Efter Martin Wannholt (D). Varsågod Eva!

Tack så mycket herr ordförande! Ja, vi ska naturligtvis alltid kämpa för att försvara vår. fina demokrati, inklusive yttrandefriheten och demonstrationsfriheten. Det är självklart. Där ingår dock inte tältläger och ockupation av vårt gemensamma vardagsrum. Där går en tydlig gräns. För när olaglig ockupation tillåts eller inte åtgärdas händer någonting i människors medvetande. Det osynliga kontraktet oss emellan naggas i kanten eller i värsta fall bryts helt. För varför ska man begära tillstånd eller hålla sig till reglerna om det inte gäller alla lika? Vårt tilläggsyrkande här, herr ordförande, det är ju att kommunstyrelsen sammanställer de uppkomna kostnaderna som faktiskt blev resultatet av ockupationen av Vasaparken. Vi ska också utkräva skadestånd för de kostnaderna som uppstod i samband med demonstration och tältläge. Ingen, herr ordförande, tjänar på en laglös stad. Jag hörde här tidigare i någon debatt någon säga att land ska med lag byggas. Jag håller helt med, herr ordförande, men det här gäller även oss i Göteborg. Bifall till EU och tilläggsyrkande från M, D och L. Tack.

Tack! Då var nästa talare Martin Wannholt (D). Därefter Annelie Schagerström (S). Varsågod Martin!

Tack så mycket! Samma här. Jag yrkar bifall till TU och till vårt tilläggsyrkande. Det är väldigt skönt att Vasaparken är återställd och göteborgarna kan gå med sina hundar där och så vidare. Alla har tillgång till våra gemensamma resurser i form av en kommunal vacker park. Det är fruktansvärt att vi har haft laglöst land så länge. I det här forumet har vi diskuterat den här frågan flera gånger och så har det hetat att det skulle vara de som vill att man inte ska ockupera stadens parker, att vi skulle på något sätt vara emot demonstration, yttrandefrihet och så vidare. Det är pinsamt att vi haft den diskussionen och vi har alltid varit överens om detta tidigare, att man inte gör på det sättet. Det är inte så att vissa människor är finare än andra människor, att de har rätt att ta plats. På andras bekostnad. Alla får stå och demonstrera precis hur mycket de vill, så länge de inte gör påhopp som bryter mot våra lagar. Men man kan inte ta i anspråk en park. Och man måste städa upp efter sig. När Way Out West hyr i Slottsskogen så blir det stora skador på våra fina gräsmattor. Men de betalar ett antal miljoner till våra kära anställda som går där och städar upp, återplanterar och gör i ordning. Här. Det här är ungdomar dessutom. Det är studenter, ganska bortskämda studenter har vi ju sett. De är välklädda, har gott om resurser och kommit in på våra fina universitet. De ska inte betala för sig. Ska man bara strunta i det? Vad är det för signaler vi skickar? Bifall som sagt på vårt tilläggsyrkande också. Tack!

Tack! Då var det Annelie Schagerström (S) efter Axel Josefson (M). Varsågod Annelie!

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Med de här uppdaterade lokala ordningsföreskrifterna kommer vi, bland mycket annat, att få en bättre möjlighet att skapa trygghet runt om i Göteborg. Inte minst runt våra skolor, förskolor, på tider när det inte är verksamheter där. Vi lyckas samtidigt behålla verksamheter. och kontaktytor som är viktiga för att stadens sociala skyddsnät ska fungera för de som verkligen behöver det. Jag yrkar därför bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack!

Tack! Då var nästa talare Axel Josefson (M), därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag yrkar bifall till tjänsteutlåtandet och till tilläggsyrkandet från M L D. Det är väl ändå symtomatiskt här när företrädare för vänstersidan går upp och inte nämner detta med ett ord. Det som faktiskt är den stora grejen i den här frågan, det är hur vi ska hantera Vasaplatsen. Där ert agerande i den frågan har ställt oss inför detta nu. Där ni inte ville följa det regelverk som varken vi själva eller som vi som nation har när det gäller just demonstrationer och yttrandefrihet. Nu är vi i den situationen att nu har de lämnat detta, det har uppkommit skador. Alla andra som gör skador på våra allmänna tillgångar är ju tvingade att ersätta dessa. Det är fullt rimligt att de här personerna också får göra detta. Det hade naturligtvis varit en annan sak om man hade ansökt om ett demonstrationstillstånd eller ansökt om lov och så vidare. Då hade man säkert kunnat reglera det här på ett vettigt sätt. Men det valde man att inte göra. Ni stödde det agerandet genom er inställning i den här frågan och nu står vi här. Och lite symtomatiskt här att de ledande företrädarna för vänstersidan har passat på att gå ut och ta en kopp kaffe när vi diskuterar den här frågan. Så jag ser med spänning fram om man kan få någon kommentar från ert håll kring detta. Tack!

Tack! Då lämnar jag över till Agneta Kjaerbeck (SD), därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Agneta!

Jag skulle vilja yrka bifall till SD:s tilläggsyrkande som handlar om lustgas. Men även till M, L, D och KD:s tillägg. Självklart ska människor betala när de har stökat ner. Vad det gäller lustgasen i alla fall. Det är en bedrövlig situation i Göteborg som storstad. Jag tycker att vi måste göra mer. När man läser den här rapporten, hur man har delat in det. Det ska vara förbjudet på Geijersgatan vid husfasaden väster om Kungsportsavenyn. Det ska vara förbjudet vid husfasaden väster om Vasagatan. Vi måste försöka sätta så mycket förbud vi bara kan. Det är till exempel tillåtet att ta lustgas i Slottsskogen. Det är tillåtet på Avenyn. Vi måste göra allt vi kan. Vi borde gjort en hemställan till regeringen naturligtvis. Det är ett lagförslag på gång. Ett nationellt förbud. Det har man i Danmark. Det har man i Finland. Men de här livsödena som blir av detta. Jag gjorde ett besök på socialjouren när det kommer en ung kille hasandes på kryckor för att han har tagit lustgas. Han kan inte sluta missbruka lustgas. Nervbanorna är helt förstörda, man kissar på sig. Det är unga människor som tar den här partydrogen precis överallt. I alla samhällsklasser. Vi måste sätta ner foten jättehårt och göra allt vi kan som storstad och gå i bräschen för detta. Verkligen. Sen handlar det ju även om sophanteringen. Sävenäs. Det kostar dem över 10 miljoner om året för att det exploderar de här tuberna varenda vecka. Så vi har ju jätteproblem även med sophanteringen. Det är kanske inte det viktigaste, utan det viktigaste är människorna. Men jag hoppas verkligen att vi kan göra bättre än så här. Tack för ordet!

Tack! Då nästa talare Jonas Nilsson (V). Varsågod Jonas!

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare. Göteborg är till för alla oavsett livssituation. Samtidigt som vi behöver fortsätta verka för en tryggare och lugnare stadsmiljö, måste vi vara försiktiga och inte fördriva allt det som upplevs obekvämt. Vi löser inte sociala problem med att skjuta undan dem, utan genom att förebygga och behandla. Yttrandet från V, S och MP klargör detta och lyfter vikten av att fortsatt använda oss av arbetssättet Mutual Benefits. För att inkludera socialt utsatta människor när vi utvecklar staden. Vi som sitter i socialnämnderna behöver fortsatt lyfta det sociala perspektivet i stadsplaneringen. Och gemensamt behöver vi se till att rekommendationerna från socialnämnderna efterlevs. Angående det borgerliga yrkandet och Liberalernas demonstration på Vasaplatsen. Då är yttrandefriheten viktig att lyfta upp. Men Liberalerna har inte bara yttrandefrihet. De har också representation i den här församlingen. Nationellt sitter partiet i Sverigedemokraternas regering och äger utbildningsministerposten. De har med andra ord ljusår större utrymme att föra fram sin åsikt än vad studenterna som de har kört bort från Vasaplatsen har. Liberalerna brukar anklaga den rödgröna sidan för att ägna sig åt aktivism i stället för politik. Men vad är då detta? Bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack!

Tack! På det anförandet har Axel Josefson (M) begärt replik. Varsågod Axel!

Tack för detta, ordförande, fullmäktige! Nu handlar ju inte det här ärendet om Liberalerna och Liberalernas interna organisation, utan det här ärendet handlar om hur vi ska hantera frågan vid Vasaplatsen och den skadegörelse som har varit där, om kommunen faktiskt ska kräva dem som ansvarat för den här skadegörelsen på skadestånd, eller kräva pengar av dem för att kunna reparera detta. Det är det den här frågan handlar om. Det hade ju varit tacksamt om vi hade kunnat få svar från vänstersidan hur ni ser på den frågan. Tack!

Tack! Kontrareplik begärd, Jonas Nilsson (V). Varsågod!

Axel, jag ville prata ordningsföreskrifter som det här ärendet handlar om. Det är ni som har tvingat in det här yrkandet, som inte hör hemma här ens. Tack!

Tillbaka till talarlistan. Jörgen Fogelklou (SD). Jag heter Axel Darvik (L). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet! Jag kan ju faktiskt hålla med dig där. Det här tillhör inte det här ärendet. Jag är här för att yrka bifall till M, L, D's tilläggsyrkande och vårt eget först och främst. Men det tillhör egentligen det här yrkandet. Ni hade chansen. Exakt det här yrkandet låg i Kommunstyrelsen igår. Det hade vi skickat in. Det bordlade ni. Ni kunde ha röstat för detta igår i Kommunstyrelsen. Men ni väljer att lägga ett tilläggsyrkande här idag. Där det inte hör hemma. Det är väl för att vi vill vara först och rösta på vårt. Det låg i Kommunstyrelsen igår sedan två veckor tillbaka. Tack!

Tack! Har du varit inne i debatten? Nej, jag tänkte det. Nästa talare Axel Darvik (L). Därefter vill jag bara få se. Varsågod Axel.

Tack ordförande! Jag kan hålla med alla ni som tycker att det här inte hör hemma här. Jag kan också säga det att Sverigedemokraterna hade ett yrkande också i kommunstyrelsen. Vi hade kunnat rösta där. Vi vet ju bara det att det är en rödgrön majoritet i kommunstyrelsen och det är det inte i den här salen. Och det yrkandet som ni hade där kommer sannolikt aldrig komma upp hit till kommunfullmäktige och de folkvalda kommer inte få chansen att rösta om det. Och det är ju egentligen konstigt att vi ska behöva ha den här diskussionen här för det borde ju vara helt självklart att de principerna som gäller för alla andra som demonstrerar, de som söker tillstånd. När Liberalerna ansökte om tillstånd i Vasaparken så fick vi ju tydligt också från polisen att vi är skyldiga till att städa upp efter oss. att vi har ansvar under hela manifestationen. Skador som uppstår måste vi också ersätta. Då är det väl konstigt att de som olagligen har, och olovligen har, en manifestation ska kunna åka snålskjuts på skattebetalarna. Att Göteborgs kommuninvånare ska stå för notan när någon har en otillåten manifestation. Det kan väl aldrig vara rätt? Anledningen till att det behövs tas upp här är att de rödgröna i sitt styre struntar i de principer som stadens kommunfullmäktige har beslutat om eller de lagar som gäller. Men här har vi chansen, i alla fall om vi lyckas samla en majoritet, att faktiskt stå upp för de principerna, även om det här ärendet inte ens borde finnas på dagordningen här i dag. Tack!

Tack! Då var det replikbegärd. Jonas Nilsson (V). Varsågod!

Tack! Axel, du fortsätter kalla demonstrationen för olovlig och olaglig. Men polisen gjorde ju en bedömning och betraktade det som en allmän sammankomst som var grundlagsskyddad. Så uppenbarligen var den ju inte olaglig. Så . Frågan är vems bedömning man ska lita på. Ska man lita på tjänstepersoner på Stadsmiljöförvaltningen? Ska man lita på polisen? Eller ska man lita på Axel Darvik? Jag vet ju vem som kommer sist på min lista i alla fall. Tack.

Tack. Kontrareplik begärd. Axel Darvik (L). Varsågod.

Enligt ordningslagen så är du skyldig att om du har en allmän sammankomst att söka tillstånd för den. Så enkelt är det. Det hade inte den här gruppen gjort. Är det så att polisen har rätt att i varje läge köra bort demonstranterna? Nej, det har man inte. Det är också så att markägaren har ett stort ansvar för sina fastigheter. I det här fallet är det Göteborgs Stad som är markägare och man tog inte sitt ansvar. Man behandlade den här gruppen annorlunda än alla andra. Jag tror inte att ni heller skulle tycka att det var okej att vi hade tältläger runt omkring i staden, så fort någon satte ut en politisk banderoll utanför tältet. Då har vi en upplösning av lagar och regler som är helt ohållbar. Men nu sympatiserade ni med den här manifestationen och då fick den en helt annan behandling. Det är inte försvarbart i en demokrati. Tack.

Tack! En andra replik begärd. Jonas Nilsson (V). Varsågod!

Tack! Men nu försökte jag lyfta vad som väger tyngst. Vilka bedömningar väger tyngst och vilken lagstiftning väger tyngst. Det är väl ganska uppenbart att grundlagen väger tyngst i det här fallet och polisens bedömning och stadsmiljöförvaltningens bedömning väger tyngre än din. Tack!

Tack! En andra och avslutande kontrareplik. Axel Darvik (L), varsågod.

Tack ordförande. Jag försökte också göra en redogörelse för det juridiska läget. Det är också fastighetsägarens ansvar att begära att olagliga tältläger avhys. Det är inte så att man har en rättighet att tälta på någon annans mark bara för att man har en politisk manifestation. Man måste söka tillstånd även när det handlar om en allmän plats. Uppenbarligen var det så att jag hade rätt för att tältregler är inte längre kvar.

Tillbaka till talarlistan. Nu är det Emmyly Bönfors (C), därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på de inkomna tilläggsyrkandena. Tack!

Tack! Då är det Jörgen Fogelklou (SD) just nu sist på talarlistan. Varsågod!

Tack, herr ordförande! Jag tycker att Axel Darvik och Jonas Nilsson hamnar i en pseudodebatt här om den är laglig eller olaglig. Det spelar väl ingen roll för dig, hoppas jag. Det är ju att de har stökat ned, oavsett om det var lagligt där eller olagligt där. Har man stökat ned och ställt till det måste man ju betala för att det blir rent, oavsett om man har varit där lagligt. Eller olagligt, eller hur? Eller håller du inte med mig? För ni fastnar någonstans. Den här var olovlig, nej, den var inte olovlig. Det spelar väl ingen roll? Om du skitar ner, stökar ner någonstans, så ska väl du bli återbetalningsskyldig? Eller? Tack för mig!

Tack! Då var nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD), varsågod!

Ordförande! Jag vill bara fylla i där lite apropå lagligt eller olagligt och då kommer jag tillbaka till lustgasen. Det spelar ju ingen roll att det är lagligt att ta lustgas när vi vuxna människor här i Göteborg vet vilka svåra konsekvenser det här får. Att inte vi gör allt som står i vår makt. Det handlar ju både om upplysning till skolor, till ungdomarna, att gå ut i alla medier vi bara kan. Och att vi försöker att sätta förbud på Avenyn, i Slottsskogen, inte bara runt hörnet vid Geijersgatan och skärma av. Jag ser på kvällarna vid Kvantum Munkebäck hur det står ungdomar som går i nian. De står i ring och så låter de den här gå runt. Och skrattar och får rus vardagskvällar i stället för att vara hemma och göra läxor. Det här är verkligen ett gigantiskt. Det är som sniffningen när jag var liten. Liv blir förstörda, så jag hoppas att vi kan bättra och att vi gör lite mer. Tack för ordet!

Tack så mycket! Talarlistan är tom. Kan vi anse överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Annelie Schagerström, Jonas Nilsson, Emmyly Bönfors bifall till kommunstyrelsens förslag. Eva Flyborg, Martin Wannholt, Axel Josefsson bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från M D L den 11 december 2024. Agneta Kjaerbeck bifaller till kommunstyrelsens förslag samt tilläggsyrkandena från SD. Samt det från M D L den 11 december 2024. Jag ställer först proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifaller spektra avslag på tilläggsyrkandena. Godkänns den ordningen? Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Svar ja. Jag frågar bifalles tilläggsyrkandet från M D L? Ja. Avslås det? Ja. Jag finner att det avslagits. och tidningen begärd ska väckta oss. Då startar vi omröstningen. Ja för avslag och nej för bifall till M D L. Då stoppar vi omröstningen. Jag frågar Axel, hur röstar du? Då stoppar jag omröstningen. Finland fullmäktige med 47 röster mot 34 avslagit tilläggsyrkandet. Då har vi tilläggsyrkandet från SD. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås det? Ja. Finland avslagit. Noteringen begärd och ska verkställas. Jag startar omröstningen. Då är det ja för avslag och nej för bifall till SD:s tilläggsskickande. Axel, hur röstar du? Jag röstar ja. Stoppar omröstningen. Finlands fullmäktige med 72 röster mot 9 avslagit tilläggsyrkandet. Reservation för Sverigedemokraterna. Jag frågar också, kan ärende 18 förklaras omedelbart justerat? Svar ja.

Ärende 19 är genomförandebeslut för byggnation av Dalheimers hus. Kommunstyrelsen föreslår att genomförandebeslut avseende projekt Dalheimers hus, med en projektbudget på 464 MNKR 2024 års prisnivå, godkänns. Här har ordet först begärts av Mattias Tykesson (M), därefter Kristina Norén Lallo (KD). Varsågod Mattias!

Tack så mycket, herr ordförande. Jag ska fatta mig kort. Jag vill yrka bifall till vårt tilläggsyrkande från M, L, D och K, det är kommunstyrelsen. Det är så, Dalheimers hus är en viktig angelägenhet för såväl staden som regionen och en mycket uppskattad plats. Men kostnaderna för projektet har ökat väsentligt jämfört med den ursprungliga bedömningen. Det här äter ju upp hyresgästens. Verksamhetsbudget. Det är mycket pengar vi pratar om här. Och här vill vi då be Stadsfastigheter och Nämnden för funktionsstöd att återkomma med en redovisning om möjligheter till medfinansiering. Tack för ordet!

Tack! Nästa talare Kristina Norén Lallo (KD), därefter Sanda Anton Henriksson (SD). Varsågod Kristina!

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare! Dalheimers hus har under lång tid varit en plats för social gemenskap, aktiviteter och stöd för många av stadens invånare. Därför är det självklart att vi ställer oss bakom en ombyggnation för att möta de behov som finns och för att skapa bättre förutsättningar för verksamheterna. Samtidigt från Kristdemokraterna, Moderaterna, Demokraterna och Liberalerna anser vi att det är nödvändigt att se över finansieringen, särskilt med tanke på att kostnaderna har ökat väsentligt jämfört med den ursprungliga bedömningen. I Nämnden för funktionsstöd, Stadsfastighetsnämnden och i kommunstyrelsen har vi därför framfört att man bör undersöka möjligheterna till medfinansiering. Det handlar om att brett söka olika former av stöd och det är en fråga om ansvar. För oss är det självklart att vi ska värna om skattebetalarnas pengar. Vi ser hur kostnaderna för sådana här projekt springer i väg inom flera områden, skola, omsorg och funktionsstöd. Detta äter upp resurser som annars skulle kunna användas för att möta invånarnas behov. Det är något som vi måste göra ännu mer för att stoppa. I ärendeprocessen har styret avslagit våra yrkanden och vi inser att en återremiss i det här skedet skulle kunna medföra ytterligare kostnader. Därför har vi gjort om vårt återremissyrkande till ett tilläggsyrkande. Där föreslår vi att stadsfastighetsnämnden får i uppdrag att i det fortsatta arbetet och tillsammans med nämnden för funktionsstöd undersöka möjligheterna för medfinansiering av projektet. Det borde ligga i alla partiers intresse att vi värnar om skattebetalarnas pengar och säkerställer att detta projekt genomförs på bästa möjliga sätt. Jag yrkar därför bifall till stadsledningskontorets förslag till beslut samt till tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Tack!

Tack! Då var det Sanda Anton Henriksson (SD), därefter Camilla J R-M Widman (S). Varsågod Sanda!

Tack för ordet, ordförande, alla andra ledamöter och åhörare! Jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas återremissyrkande. Jag vill passa på att säga, precis som jag har sagt i Nämnden för funktionsstöd när ärendet togs upp, att Dalheimers hus inte bara är en byggnad. Det är ett viktigt hus för många medborgare i Göteborg och i Västra Götalandsregionen. Och inte minst för personerna med funktionsnedsättningar. Med tanke på de ökande kostnaderna som är så betydande i jämförelse med ursprungsbeloppet. Och med tanke på vilka pressande situationer nämnden funktionsstöd har gått igenom. Kostnaderna som har varit underskott förra året, ni vet, ni minns. hur illa det har varit, så måste vi se andra möjligheter till medfinansiering. Och inte bara i EU, utan även i regionen. Så återigen bifall till återremiss. Tack.

Tack. Då var det Camilla J R-M Widman (S), därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Camilla.

Ordförande fullmäktige. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Dalheimers hus är verkligen något speciellt. En öppen mötesplats för alla, oavsett om man har en funktionsvariation eller inte. Det är en plats som inte bara är unik i Göteborg utan även i Sverige och till och med i Norden när det gäller tillgänglighet och de verksamheter som bedrivs där. Det är svårt att inte bli imponerad när man hör att upp till tusen personer passerar foajén varje dag. Det visar hur viktigt och levande huset är för så många människor. Om vi tar beslut idag kan vi se till att en stor del av verksamheten kan fortsätta på Kustens hus under renoveringen. Det ligger nära Dalheimers hus och är en bra lösning för att hålla verksamheten i gång. Att skjuta upp beslutet riskerar att bli dyrare för staden genom att hotell Kusten står tomt och kostar pengar varje dag. Vi vill också komma i gång med renoveringen då vi har en bättre prisbild vid upphandlingar just nu. Då många andra aktörer väljer att inte starta andra projekt. När det gäller eventuell finansiering från Västra Götalandsregionen så ser jag inte det som en lösning. Däremot, när byggnaden väl är klar, kan man självklart diskutera hyresavtal med VGR om de och vi tycker att VGR ska vara där. Men det är viktigt att vi i staden behåller kontrollen över huset och dess verksamheter för att undvika konflikter mellan olika intressen. Om det finns annan finansiering att ta del av, såsom EU-bidrag eller liknande, så arbetar tjänstepersoner i vår stad för detta varje dag. Tack!

Tack! Då var det Emmyly Bönfors (C), därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Emelie!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Som många har lyft fram här så är Dalheimers hus en jätteviktig verksamhet som ska få möjlighet att utvecklas. Det är vi alla överens om vad jag förstår. Vi yrkar därför bifall till Kommunstyrelsens förslag. Men om det går att få medfinansiering för det här så skulle det också vara bra. Om det är någonting som tjänstepersonerna i förvaltningen redan jobbar med så är det också bra. Men då hindrar det inte att vi bifaller det här tilläggsyrkandet som M D L KD har lagt här idag. Det gör sig bättre som ett tillägg än som en återremiss skulle jag säga. För vi behöver komma vidare med frågan. Så bifall också till det tilläggsyrkandet.

Tack. Då har vi Kristina Bergman Alme (L). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod, Kristina.

Tack, herr ordförande. Det är förvisso bra att vi alla är eniga om att det här är ett viktigt hus. Jag minns själv när jag var liten och följde med min pappa som hade stora ryggproblem dit, och som medföljare. Man känner ju verkligen att det är ett hus som betyder mycket. Men Camilla, jag tycker nog att. Jag tycker nog att du ska lyssna på talarna som har sagt att ta alla chanser. För att även om nu tjänstemännen jobbar med det så kan ju detta bli en extra push att anstränga sig lite till. Jag tycker också att det låter lite luddigt när du säger att du inte ser det som en lösning att vända sig till Västra Götaland. Har man gjort det? Har man testat? Har man frågat? Så jag tänker att i den ekonomiska situation som vi befinner oss i så är det inte dumt att vända på varenda sten. Så därför bifall till tilläggsyrkandet och med en from förhoppning om att ni ändå kan ändra er i sista sekund.

Tack! Nästa talare Daniel Bernmar (V), därefter Emma Öman (V). Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jo, jag vill nog. Jag måste nog nu! säga det att när det kommer till sådana här yrkanden så är det ju klassiska oppositionsyrkanden. Och vad är det? Jo, att man skriver ett yrkande som i praktiken inte kommer göra någon som helst skillnad. Alltså att Västra Götaland ska vara med och finansiera någonting som är vårt ansvar, när de inte ens klarar av att finansiera det som är deras ansvar. Det är ju i bästa fall, det är inte en from förhoppning, det är direkt meningslöst faktiskt. Och att sen bara skriva, ja, fonder. Som något slags allmänt påstående. Det är lite som att skriva våra tjänstepersoner och förvaltningar på näsan. Kan ni inte ert jobb? Har ni inte gjort det här tillräckligt bra? Ni får göra mer. Om vi ska använda den sortens retorik och tro att det driver på. våra förvaltningar att bara allmänt peka i någon riktning och säga ni får göra bättre, för det är ungefär det som framkommer här. Om man bara skriver leta fonder som lösning på ett finansieringsproblem. Jag tycker inte att det är seriöst. Jag förstår att ni tycker att det är ett oppositionsyrkande som friskriver er från att hantera det faktum att vi har en kostnadsutveckling som är djupt oroande. Jag tycker personligen att vi i stället borde se ett arbete från regeringens sida om att säkra kommuners förmåga att upprätthålla. sina investeringar och sänka sina lånekostnader. Det hade varit vägen framåt. Men det vill ni inte göra. I stället ska vi av någon anledning gå till Västra Götalandsregionen och säga till dem att vet ni vad, vi har det här ansvaret. Skulle ni kunna tänka er att ta en del av det ansvaret? Nej, jag ser hellre att de fokuserar på till exempel kollektivtrafiken eller andra viktiga områden inom sjukvården, där de behöver göra sina förstärkningar. Det är nämligen deras ansvar. Det här är vårt ansvar. Tack!

Tack för det anförandet då har Kristina Bergman Alme (L) begärt replik. Varsågod!

Tack herr ordförande! Ja det är ju intressant hur ofta man hör från denna talarstol. Det där skulle regeringen kunna lösa eller det här kan vi som styrande inte göra någonting åt för att regeringen inte har gjort det och det som de borde kunna eller skulle kunna. Ja vi har olika politiska åsikter och kommuner är faktiskt. Ansvariga för sina egna affärer. Jag tycker också det är lite raljant att säga att så här, ja men fonder, det är för flyktigt, det kan man inte säga specifikt vad det är. Ja, det finns ju en skillnad i hur mycket vi ska lägga oss i som politiker. Så, nja, lite trist inställning.

Tack ordförande. Men då är väl ni svaret skyldiga då? Kan du nämna en enda fond där det står i deras stadgar att de har möjlighet att ge kommunen pengar för att investera i ett hus? Ett exempel, två, tre. Ja, tillräckligt många exempel för att det här överhuvudtaget ska vara en relevant fråga att bota. kommunnivå, eller på kommunfullmäktigenivå, skicka ett budskap om att, vad var uttrycket, driva på. Tack!

Tack! En andra replik begärs, Kristina Bergman Alme (L), varsågod!

Ja, vi hade ju ett lite bredare yrkande än Sverigedemokraterna, så den lätta vägen är att säga ESF- fonder. Tillbaka till talarlistan.

Nu är nästa talare Emma Öman (V), just nu sist på talarlistan. Varsågod Emma!

Tack ordförande, göteborgare och ledamöter. Dalheimers hus är en väldigt viktig mötesplats för både funktionsnedsatta och för alla andra också. Jag tycker det är viktigt att vi tar det här beslutet idag så att vi kommer vidare med den här renoveringen. Det börjar redan krackelera huset, om ni har sett den artikeln i GP. Som var nu. Så att jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack! Då var talarlistan tom. Kan vi ha säsongen avslutad? Svar ja. Under överläggningen ska jag yrka Camilla Widman och Emma Öhman bifall till kommunstyrelsens förslag. Mattias Tykesson, Kristina Norén Lallo och Emmyly Bönfors. Kristina Bergman Alme. Bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkande från MDL och KD den 20 november 2024. Och Sandra Sanda Henriksson. Återremiss till fastighetsnämnden i enlighet med yrkande från SD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Senast bifalles en proposition på kommunstyrelsens förslag och bifalles speciellt avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns den propositionsomgången? Svar ja. Då frågar vi slutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Att avgöra ärendet idag? Ja. Jag finner att fullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Då frågar jag, bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Och så har vi tilläggsyrkandet. Då frågar jag, bifalles tilläggsyrkandet från M, D, L och KD? Avslås det? Jag anser att det är avslaget. Den är begärd. Jag verkar störas. Då. Tack för omröstning. Då är det ja för avslag och nej för bifall till texten från M D L KD. Omröstningen är startad. Där har alla röstat. Jag finner att kommunfullmäktige med 40 röster mot 32 avslagit tilläggsyrkandet. omsorgsboende

Då går vi in på ärende 20. Kommunstyrelsen föreslår att genomförandebeslut avseende byggnation av projekt Skra Bro vård och omsorgsboende, med en projektbudget om 328,5 miljoner kronor, 2024 års prisnivå godkänns. Ordet har begärts av Elisabet Lann (KD), och därefter Camilla J R-M Widman (S).

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. För den som har ett så stort omsorgsbehov att det inte går att tillgodose i det egna hemmet, så är det otroligt viktigt att det finns en vård och omsorgsboende i närheten av det man bott tidigare, eller i närheten av anhöriga. Den där sista flytten i livet är otroligt svår. Därför är det viktigt för Kristdemokraterna att det finns boenden runt om i hela staden, så att den som behöver flytta känner igen närmiljöerna och inte behöver flytta till andra änden av staden. Det behövs en vård och omsorgsboende i det här området, men vi ser med mycket stor oro på de skenande kostnaderna. Vi ser det på många områden och konstaterar att hyreskostnaderna äter en allt större del av anslagen och riskerar att urholka innehållet i omsorgen. Det påverkar kvaliteten på maten, det påverkar hur många gånger man får duscha på en vecka, det påverkar hur ofta man får komma ut och andas frisk luft. Det påverkar hur snabbt man kan få hjälp när man larmar för att man behöver gå på toaletten eller för att man är orolig. Vi behöver på allvar se över de skenande hyreskostnaderna när det gäller vård och omsorgsboende. Visst låter det spännande att det här projektet har utsetts till ett klimatbudgetprojekt. Men vad innebär det för risker och kostnader som landar i knät på de som ska bo där? Det här underlaget brister i transparens och tydlighet när det gäller vad innovationstekniker, som det kallas, innebär för den totala kostnaden. Vad skulle det här ha kostat om man byggt traditionellt? Och vad innebär den här tekniken med lerskivor och annat för risker när det gäller driftkostnader, underhåll, inomhusklimat och annat som är så viktigt för den här typen av verksamhet? Vi tycker att det är rimligt att de extra kostnaderna och riskerna redovisas tydligt innan man går vidare med beslut. Rent principiellt bör man fundera på om de här kostnaderna ska landa på välfärdsnämnderna och omsorgen där varje krona behövs för att säkra bemanning och kvalitet. Bifall till yrkande från D, L och KD i kommunstyrelsen.

Tack! Då är nästa talare Camilla J R-M Widman (S) och därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och att vi därmed fattar beslut idag. Det behövs verkligen. Fram till 2040 väntas antalet personer över 80 år öka med hela 75 procent. Det är fantastiskt att allt fler lever längre. Men det innebär också att vi måste rusta oss ordentligt inom äldreomsorgen. Äldre vård och omsorgsnämnden har därför gjort en ny lokalbehovsplan och identifierat att vi behöver bygga detta äldreboende i Skra Bro. Om vi inte bygger nu riskerar vi redan 2028 att stå utan tillräckligt många platser. Då Skra Bro växer känns det helt rätt att även få in ett äldreboende i området. Dessutom vill vi att detta boende ska uppfylla lagkravet om nationella minoriteter genom att erbjuda viss vård på finska det känns också bra att kunna möta människors behov på ett språk som de känner sig trygga med. Vi är medvetna om att tomtmarken är lite tight i förhållande till byggnaden men vi tycker ändå fördelarna väger tyngre. Enligt socialtjänstlagen är det praxis att man ska erbjuda en äldreboendeplats inom 90 dagar efter ansökan och vi vill verkligen fortsätta att leva upp till det även i framtiden. Då måste vi bygga nu, inte vänta. Ett stort plus är att detta boende ska byggas med fokus på klimatet. Genom att dra lärdomar från tidigare projekt där man både testat nya material och återanvänt andra, kan vi ändå hålla nere kostnaderna och samtidigt minska vårt klimatavtryck. Det blir därför win-win. Så låt oss fatta det här beslutet och se till att Björlanda får ett nytt modernt, klimatsmart och välbehövligt äldreboende. Bifall Kommunstyrelsen. Camilla,

då är nästa talare Pär Gustafsson (L) och därefter Mattias Tykesson (M). Varsågod!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget från Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna i Kommunstyrelsen. Vi vill se en fördjupad analys av de risker och kostnader som är kopplade till innovationerna som är föreslagna i det här projektet. Det här genomförandebeslutet handlar om byggnation av en ny vård och omsorgsberoende i Skra Bro. I det här projektet finns det en ambition att driva på hållbar utveckling och klimatomställning genom att använda nya teknologier och innovationer. Men med stora ambitioner kommer också ett ansvar att säkerställa att de lösningar vi väljer är hållbara och praktiskt genomförbara, inte bara i teorin utan också i verkligheten, och framför allt att behovet ska tillgodoses. ska vara bra för de som ska flytta in där när det står klart. Visst är det så att vi behöver fler boenden för äldre runt om i Göteborg och så även i Björlanda? Tack!

Tack! Då är nästa talare Mattias Tykesson (M) och därefter Mariette Höij (D).

Tack så mycket, fru ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till Moderaternas yrkande i kommunstyrelsen om att avbryta planerna för en kommunal byggnation av projekt Skra Bro vård och omsorgsboende. Nu står vi här med ett ärende som handlar om att bygga ett nytt äldreboende på Hisingen med en projektbudget på 329 miljoner kronor. Vad skulle vi då få för dessa 329 miljoner kronor? Vi får bland annat 79 lägenheter med cirka 34,5 kvadratmeter boendearea och cirka 82 kvadratmeter lokal area per hyresgäst. Det här är ytor som inte når upp till de styrande nyckeltal som staden har satt för kommunala verksamhetslokaler. Det här är ett skäl till att vi vill avbryta de här planerna. Vi måste hela tiden tillse att vi får ut så mycket som möjligt per skattekrona. Det får vi inte i det här fallet, anser vi. Ett annat skäl till att vi vill avbryta planerna är för att vi återigen, som vi brukar prata om, vi måste se oss om och tänka lite större i den här staden. Vi ser att det finns andra aktörer i staden som bedriver äldreomsorg, som staden hade kunnat ta hjälp av. Idag har vi ett maxtak som varierar lite, 700–730 platser. Vi har en ramavtalsupphandling som är betydligt större än så. Det här gäller även för byggnationen. Vi föreslår att stadsfastighetsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att lägga ut nuvarande projekt på extern aktör för byggnation, för att komma ner i kostnader, inklusive möjligheten för privat aktör att driva äldreboende, där kommunen har möjlighet att köpa platser som man skulle kunna använda sig av betydligt mer. Det är så vi tar ansvar för att hantera göteborgarnas skattepengar på ett betydligt bättre sätt. Tack så mycket.

Tack! Då är nästa talare Mariette Höij (D) och därefter Hans Arby (C).

Tack så mycket! Ordförande, göteborgare, ledamöter! I dagsläget har projektet flera avvikelser från gällande riktlinjer för nya vård och omsorgsboenden. Restauranger med tillhörande tillagningskök och dagverksamhet har utgått från projektet. Utrymmet för angöring och transporter är kraftigt reducerat. Det är starkt begränsat antal parkeringsplatser. Det är 12,3 kvadratmeter friyta i stället för 15, alltså ytan att vistas utomhus på. Men de som får plats på en vård och omsorgsboende idag är mycket gamla och mycket sjuka. De flesta varken orkar eller kan gå ut i naturen. Men det som är mest anmärkningsvärt är ändå lokalytan. Alltså det utrymmet man kan röra sig på inomhus inklusive breda korridorer och den egna lägenheten. Istället för de rekommenderade 100–120 kvadraten är den på 81,6 kvadrat. Att utöver en stor gemensamhetslokal även ha flera mindre gemensamma ytor är en förutsättning för att skapa en trevlig atmosfär för de som ska bo där. Det behöver även finnas inglasade ytor så att man kan få ta del av natur och sol och där man också kan ta emot besök i en harmonisk miljö. Det här projektet ska ingå i innovationsprojektet Hoppet. Vad vi vet så har tidigare projekt inom Hoppet vida överskridit budgeten varför vi i vår återremiss tillsammans med KD och L. Vill ha en noggrann granskning av hur dessa miljöanpassade krav påverkar bygg och driftkostnader samt långsiktig hållbarhet. Jag yrkar bifall till återremissyrkandet från L, KD och D. Tack!

Tack! Då är nästa talare Hans Arby (C) och därefter Marina Johansson (S). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare! Precis som många har påpekat så är det planerade vård och omsorgsboendet i Skaraborg. har inte haft ideala förutsättningar, vilket har lett till att man har fått göra flera avsteg. Det blir för få lägenheter, för liten yta per boende, det blir inget eget kök och de gemensamma ytorna blir för små. Jag håller med Demokraterna om vad de skriver i sitt yttrande, inte yrkande, men yttrandet om att göra det bästa av läget. Jag refererar också till Centerpartiets yttrande i Ävo. Det som även efterlyser bästa transparens, analyser och förklaringar när man gör den här typen av avsteg i fortsättningen. Men samtidigt kommer vi behöva fler platser på vård och omsorgsboende. Lokalbehovsanalysen visar på en högre risk 2028, ungefär när boendet är klart, en risk som sedan ökar. Sedan är Skra Bro i sig en bra plats, men också bra eftersom. Det är ett område som växer och där finns inget annat boende. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack!

Tack! Då är nästa talare Marina Johansson (S)och därefter Maria Wåhlin (V).

Tack så mycket fullmäktige och åhörare! Jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Därför att det här boendet behövs. Och det är också så här att vi hade en väldigt bra redovisning i äldrenämnden här i veckan. Och det är väldigt tydligt att vi kommer att behöva alla de platser som finns. Både på de externa aktörernas befintliga platser och kommande. De kommer vi att behöva. Vi kommer också behöva alla de kommunala. lägenheterna i vård och omsorgsboenden, de som finns och de som planeras. Och detta är ett pussel som hänger ihop. För om inte vi gör de här renoveringarna eller nybyggnationerna i tid så kommer vi att stå utan tillräckligt många lägenheter på vård och omsorgsboenden. Och det är väldigt snart, som flera har sagt här. Så det är vi överens om, vi behöver detta boende. Men sen har jag också tittat lite på vad det är för boende vi egentligen ska ha. För det kommer bli ett jättefint boende som kommer ta väldigt bra hänsyn till de boendes behov, hyresgästernas behov, personalens arbetsmiljösituation. Och de här innovationerna då kan man ju också diskutera. Det är egentligen inte så vansinnigt mycket innovation skulle jag säga när man tittar närmare på det. Det kunde ni också kanske gjort innan. För det här med lera, det är en teknik som faktiskt inte är någon helt ny teknik. Det används exempelvis väldigt mycket i Tyskland. Byggindustrin är väldigt intresserad i Sverige. Det har genomförts flera projekt i Sverige med detta. Och i detta fall så handlar det om några ledskivor i två till tre rum. Så det är inte så att det kommer att bli någon katastrof med att huset ska vara av lera och så där. När det gäller komfortkyla så är det också en beprövad teknik. Det är inga konstigheter. Så det här bordet är inga extravaganser överhuvudtaget. Jag nästan önskar att det kunde vara lite extravaganser på det kommunala boendet. Det kommer bli ett funktionellt boende. Och vi måste också våga testa lite ny teknik. Det är en väldigt liten skala vi testar och så utvärderar man.

Tack Marina. Då är nästa talare Maria Wåhlin (V) och därefter Jörgen Fogelklou.

Tack för ordet, fru ordförande, ledamöter och åhörare! Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Jag skulle precis berätta, jag sitter också i ÄVO, om det som Marina sade nu, det avancerade pusslet. Vi har väldigt många boenden som behöver renoveras och vi behöver frigöra platser för att kunna tom ställa. Det är väldigt viktigt att vi fattar beslut och att vi går vidare. Jag tänker inte ge mig in på några byggnadstekniska detaljer. Tack för ordet!

Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Johan Zandin (V). Varsågod!

Tack, fru ordförande, för ordet, fullmäktige, åhörare, ledamöter och alla andra som lyssnar här! Jag vill först yrka bifall till Sverigedemokraternas återremissyrkande i kommunstyrelsen. Det är som många har sagt här, att man inte följer de nyckeltal som man fick ålagda av fullmäktige tidigare. Så pratar man om klimatsmarta saker här. Gör om, gör rätt, säger jag. Det mest klimatsmarta byggandet som finns är det som kommer att stå kvar. Det här kommer inte att stå kvar. Här kommer man om några år att säga att det här blev fel. Det blev för litet. Det blev inte alls som vi hade tänkt. Det här kommer inte att stå kvar. Byggnader som man tycker om från början kommer att stå kvar. Det är det mest klimatsmarta sättet att bygga. Gör om! Gör rätt! Jag yrkar återigen bifall till Sverigedemokraternas återremissyrkande. Tack!

Tack! Då är nästa talare Johan Zandin (V) och därefter är talarlistan tom.

Ja, det stämmer ju att en del av de tekniker som ska testas här i mindre skala, till exempel lerskivor, inte är. Extremt väletablerade på den svenska marknaden, men många av de tekniker som nämns är i högsta grad saker som används av människan i tusentals år och som inte alls är något konstigt, till exempel träreglar, lerputs och träfasader. Så riskerna med att det här huset inte skulle stå kvar tar jag väldigt lätt på. Jag vill också påpeka att de här nyckeltalen som vi tog i den här. Salen togs ju faktiskt ganska nyligen. Det var första februari i år vi tog dem. Och är det något vi kanske missade då var ju att fastslå några övergångsregler. För jag tror inte att ambitionen när vi. tog det beslutet för 11 månader sedan var att alla pågående projekt som inte följer de här nya nyckeltalen, de ska vi riva upp, gå tillbaka och göra om från början. Även om det kommer ta flera års om projektering. Det var i alla fall inte min ambition. Så att ett projekt som har kommit så pass här långt i planeringen som det här, inte uppfyller de nyligen antagna nyckeltalen, det är ju inte så konstigt. Kommande projekt är det ju naturligtvis en helt annan sak.

Tack! Då är replik begärd av Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack fru ordförande! Ja Johan, jag menar ju nu inte materialet man bygger, utan man kommer ju bygga fel. Man kommer behöva göra om det här för man följer inte nyckeltalen. Jag pratar inte om materialval, jag pratar inte om utseende, jag pratar om funktion. Tack!

Tack! Då är det replik begärd av Johan Zandin (V). Tack.

Nu har inte jag gjort någon genomgång av alla projekt som planerades eller slutfördes innan första februari 2024. Men min gissning är att ganska många av dem inte heller uppfyllde nyckeltalet om 100–120 kvadratmeter per boende i vård och omsorgsboende. Naturligtvis är det trevligare att ha tillgång till 100 kvadratmeter än att bara ha tillgång till 80 kvadratmeter. Men det är ju knappast så. att 80 kvadratmeter per person är så trångt att det inte går att leva och bo där. Så jag är inte ett dugg oroad för just det. Tack!

Tack! Då är det replik begärd av Jörgen Fogelklou (SD). Tack!

Men jag är av den åsikten att man ska försöka göra rätt från början. Här har vi ju chansen att ställa det till rätta och inte säga att vi kan minska de här nyckeltalen för att det här beslutet har gått och sedan har vi tagit nya nyckelmål. Vi kan ju faktiskt ändra detta. Sedan är kanske inte just rummen man bor på kvadratmetern det viktigaste utan det är tillagningskök, det är ytor där man ska umgås med andra. Det är det som är det viktiga. Inte om man har 85 kvadratmeter att bo och sova i eller 75. Det kanske inte är det absolut viktigaste, det kan jag hålla med dig om. Men det är ju de andra ytorna som är det absolut viktiga och här har vi chansen att göra om och göra rätt från början. Tack!

Tack Jörgen! Då är nästa talare Marina Johansson (S) och därefter är talarlistan tom.

Tack så mycket. Jag tror inte att sista talaren här inser vilken situation vi befinner oss i med det stora antalet äldre. Vi befinner oss redan nu i den kurvan drastiskt uppåt. Så att göra om och göra rätt, det kommer ta jättemånga år. Så då undrar jag, var ska alla de bo då? Som kommer ha behov ganska snart. Det kommer inte finnas tillräckligt många lägenheter i vård och omsorgsboenden. Även om vi använder varenda lägenhet på varenda boende hos de externa aktörerna. Det är som Johan sa tidigare, att det här började projekteras för flera år sedan. Anvisningarna har förändrats. Vi har fattat beslut om nya anvisningar och krav här i denna sal. Lagstiftning har också förändrats så att exempelvis det gjorde att en lägenhet fick tas bort. För att vi behövde ha mer yta för avfallshanteringen. Annars hade vi klarat det till exempel. Vi har också gjort kompensatoriska åtgärder för att kompensera för de lite mindre ytorna som finns. Så att om vi ska vänta den här salen på att vi ska få den perfekta tomten för någonting som ska byggas i den här stan så kommer vi inte kunna bygga någonting.

Tack Marina! Då är replik begärd av Jörgen Fogelklou (SD). Tack!

Men hela den här situationen, det är ju på grund av att ni har sänkt talen i ramavtalen som vi kan upphandla med, var de äldre ska bo, att det inte finns platser för äldreboende. Det är ju ert styre som har sänkt att ni inte vill låta privata aktörer komma in. Jag företräder inte något privat bolag här, men det står ett färdigt hus på Ruddalen där ni kan hyra in folk. Men de får inte lov att agera här. Så att det finns platser, det är klart att det finns. Men det är ju ert styre som har sagt att nej, vi ska inte tillåta privata aktörer. Det får ju ni stå för i så fall naturligtvis. Tack!

Tack Jörgen! Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Ja. Vi har två olika motiv i minoritetsåterremiss. Under överläggningen yrkar Camilla Widman, Hans Arby, Marina Johansson, Marja Wåhlin bifall till kommunstyrelsens förslag. Mattias Tykesson yrkar bifall till förslaget från M i kommunstyrelsen. Elisabet Lann, Pär Gustavsson, Mariette Höij yrkar återremiss till stadsfastighetsnämnden i enlighet med yrkandet från L, KD och D i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou yrkar återremiss till stadsfastighetsnämnden i enlighet med yrkande från SD i kommunstyrelsen. Yrkandet om återremiss och motiveringen ska ses som en helhet. Detta framgår av 5 kap. 50 § kommunallagen. Om inget av återremissyrkandena biträds av en tredjedel av ledamöterna faller yrkandena. Jag kommer i så fall ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och förslagen från Mattias Tykesson. Jag kommer alltså först ställa proposition på bifall respektive avslag på varje återremissyrkande med sin motivering. Godkännes denna propositionsordning? Ja. Jag börjar med återremissyrkandet med motiv från L, KD och D. Bifalles det? Ja. Avslås det? Ja. Jag finner att det har avslagits. Då går vi vidare med återremissyrkandet med motiv från SD. Bifalles det? Ja. Avslås det? Ja. Jag finner att det har avslagits. Då återstår kommunstyrelsens förslag med yrkande från Mattias Tykesson. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Mattias Tykesson? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Mattias Dykesson. Godkänns denna voteringsproposition? Ja. Då är det klart för omröstning alldeles strax. Voteringen är avslutad. Ursäkta, det var verkligen inte meningen att missa dig. Och hur röstar du? Avstår? Tack. Fullmäktige har med 43 röster mot 15 röster. Vi ser om vi biföll eller avslog det. Nej, jag skojar bara. Det är kommunstyrelsens förslag.

Då går vi in på ärende 21. Det är Göteborgs Stads åtgärdsplan för partiklar 2025–2030. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads åtgärdsplan för partiklar PM10 2025–2030 antas. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att upprätta ett åtgärdsprogram för att minska förekomsten av partiklar i luft antecknas och förklaras fullgjort. Ordet har begärts av Patrik Höstmad (D) och därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod.

Tack för det. Den här åtgärdsplanen innehåller väldigt många delar. Vissa av dem tydligt verksamma, andra betydligt mer tveksamt. Vi vill återremittera det här för att faktiskt sätta mer tryck på de väghållare som faktiskt kan göra någonting. genom att sopa upp, spola av, binda damm och att man mer aktivt följer partikelhalterna och väderleken och efter det agerar. Det är det som kan ge en bra effekt som får ner partiklarna. På det sättet kan vi få bättre folkhälsa. Det är bra om vi jobbar med det. I den här åtgärdsplanen så har det. Efter remissrundan har det kommit in en massa annat, lite mer långsiktigt, som tar fokus från den här åtgärden som går att göra. Det talas om generellt sett minskad biltrafik, försvåra för parkeringar och det är precis samma strategi som finns inom många områden, men vi ser att biltrafiken inte minskar. Det enda som händer är att det blir svårare för göteborgarna att ta sig fram i stan samtidigt som trafikarbetet på det stora hela inte minska för den stora trafiken är ute på lederna. Så vi ville få den här mer fokuserad på det som faktiskt genererar bättre hälsa för göteborgarna. Tyvärr så måste vi skicka in det här senast sista december, vårt svar på det här. Och det gör att, ja det här blev ju bordlagt förra gången i kommunfullmäktige, så vi är för sent ute nu på grund av att vi har en snacksalig kommunfullmäktige. Av den anledningen så kommer vi att inte delta i beslutet nu. Så finns det en plan att skicka in i alla fall. Även om den är dålig så är det bättre än ingenting. Så M, D, L och KD kommer inte delta i beslutet. Tack!

Tack Patrik! Då är nästa talare Karin Pleijel (MP) och därefter Emmyly Bönfors (C).

Tack så mycket, fru ordförande, fullmäktige och åhörare! 47 % av befolkningen lever över WHO:s riktlinjer för partiklar. 300 göteborgare dör i förtid på grund av luftföroreningar. partiklar är den viktigaste föroreningen, den som påverkar hälsan mest. Hjärtinfarkt, stroke, lungcancer. Men ny forskning visar att det även påskyndar demens. andra cancerformer och diabetes förkortar livslängden på människor. Under lång tids exponering av partiklar utvecklas astma. Speciellt känsliga i barn för att få nedsatt lungfunktion. Så det finns goda skäl att ha en åtgärdsplan mot partiklar. Men det är inte bara goda skäl, för miljöbalken ålägger oss att ta fram en sådan här plan. Och precis som Patrik Höstmad sa så ska den in före nyår. Den största källan till våra partiklar är vägtrafiken. I M-L-D-KD- alternativet vill man ta bort alla åtgärder som minskar vägtrafiken. Är ni inte oroliga för att det går åt fel håll? Vi måste öka insatserna. Ser ni inte elefanten i rummet? Den här har vi sagt ska in till EU- kommissionen. De här åtgärderna innefattar även åtgärder som både Trafikverket och Västtrafik påverkas av. De har samverkat för att ta med de här. Så det är hög tid att bifalla yrkandet i kommunstyrelsen. Jag yrkar bifall till det. Tack!

Tack! Då är replik begärd av Patrik Höstmad (D).

Tack för det! Det är klart vi ser elefanten i rummet. Det finns negativa effekter av biltrafiken. Helt klart gör det. Det finns också positiva effekter av biltrafik. Det vi säger och det vi ser är ju att vi inte lyckas minska biltrafiken. Då kan man fråga sig varför. Ja, Göteborg är en väldigt gles stad. Det är väl 2 % eller någonting sådant som bor inne i centrala Göteborg och kan promenera mellan. alla målpunkter. I övrigt så är det en väldigt gles stad där det är svårt att få fram kollektivtrafik som går precis varenda minut. Därför är det många som är beroende av bil. Så hur mycket vi än står här i kommunfullmäktige, vi har skrivit in minskad biltrafik nu i 7, 8, 9, 10 olika styrdokument. Nu ska det in i den här planen också. Men det hjälper inte att vi skriver in det i en massa styrdokument för att Förutsättningarna för Göteborg ser ut som de gör. Tack!

Då är replik begärd av Karin Pleijel (MP).

Där håller jag med dig Patrik, att det inte räcker med styrdokument. Absolut inte. Det handlar om att få fler att välja hållbart resande och färre att resa med bil. Livskvaliteten behöver inte påverkas, snarare tvärtom. Att vi inte lyckas, är det då ett skäl att ge upp? Nej, det är att tagga upp vi behöver göra. Jag tycker inte vi ska låta de 300 som dör i förtid bli ännu fler, kanske det dubbla, om vi inte gör någonting. Vi behöver ha kraftfulla åtgärder för att minska vägtrafiken, för det är den stora källan till just partiklar. Vägslitaget, tyvärr är det så att elektrifieringen av bilflottan inte påverkar detta, för det är vägslitaget mellan gummidäck och asfalt som orsakar detta. Så det handlar om att minska den totala vägtrafiken.

Då är andra och sista replik av Patrik Höstmad (D). Varsågod!

Ja, tack för det. Problemet är ju om man försöker stöta bort biltrafiken genom att försvåra, samtidigt som göteborgarna är beroende av bilen, så kommer ingenting att hända. Det kommer bara bli jobbigare för göteborgarna samtidigt som biltrafiken fortsätter. Det är den enda lösningen som finns. om man vill försöka få ned andelen biltrafik. Det är kraftfulla satsningar på kollektivtrafik. Det är därför till exempel många andra städer har betydligt lägre bilandel. Det är tätare städer och de har en väl utbyggd kollektivtrafik. Det är där vi måste lägga in fokus i så fall. Det kanske skulle stått i handlingsplanen som ni nu skickar in i stället, ökade satsningar på kollektivtrafiken. Tack!

Tack Patrik! Då återgår vi till talarlistan. Det är Emmyly Bönfors (C) och därefter Axel Darvik (L).

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! När vi tog det nya miljö och klimatprogrammet 2021 så var ju ett, och är ju ett av målen där, att vi ska minska påverkan på naturen och på människors hälsa, bland annat när det gäller luftföroreningar. Vi vet att det är väldigt många göteborgare som dör i förtid på grund av luftföroreningar. Nu ska vi ta fram ett åtgärdsprogram för hur vi ska minska luftföroreningar från partiklar. Då finns det ett antal åtgärder i det här programmet. Vi kan inte göra det här helt själva i Göteborgs Stad, utan vi behöver samarbeta med andra aktörer. Trafikverket till exempel, som har de tunga lederna, som går rätt igenom staden. Ett sätt är också att minska vägtrafikarbetet både från persontrafik men också från tunga transporter. Vi behöver också jobba med att öka framkomlighet för gång och cykel och kollektivtrafik. Det står som en av åtgärderna i programmet. Det finns ingen motsättning här, Patrik Höstmad. Man behöver göra både och. Det stämmer att vägtrafikarbetet ökar i Göteborg. Det är ju inte alls bra. Och cyklingen minskar ännu sämre. Det beror ju också på att vi blir fler invånare. Vi har ju fler invånare. Så vägtrafikarbetet per invånare är ju inte samma sak som att fler använder bilen. Patrik. Då undrar jag lite vad är. Vad är ert svar då? Nu kan ni inte göra någon återremiss här. Det hedrar ju er att ni drar tillbaka den eftersom vi behöver ta det här innan nyår. Men att bara säga att det inte funkar för att vägtrafikarbetet ökar ändå, så det räcker att vi sopar lite damm på vägarna endast. Det är ju liksom inte heller en särskilt hållbar lösning, tänker jag.

Då är det replik begärd av Patrik Höstmad (D).

Nej, men vår kortsiktiga lösning var ju precis som vi skriver i vårt återdelningsyrkande, att vi ställer ökade krav på väghållarna att faktiskt plocka upp partiklar innan de sprids ut i luften. Genom att faktiskt följa partikelhalterna och väderleken. Som det är nu så gör man ju inte det. Det är ett av förslagen, att sopa en extra gång under våren eller så. Men det här kan man göra mycket mer fokuserat och verkligen försöka säkerställa att vi inte överskrider normerna. Den långsiktiga, den var jag också inne på, även om den inte delar planen, det är att vi måste bygga ut kollektivtrafiken. Det tror vi är enda sättet att faktiskt få ner biltrafiken ordentligt. Och att biltrafiken minskar per göteborgare. hjälper ju inte om biltrafiken är konstant, för då har vi samma partikelhalter hela tiden. Så att säga att det blir mindre per Göteborg, men det hjälper inte för att få ner partikelhalterna, tyvärr.

Tack! Då är replik begärd av Emmyly Bönfors (C).

Tack! Så om jag förstår det rätt så är det av alla de här åtgärderna i programmet som föreslås, jag vet inte om du hör mig nu Patrik Höstmad, men av alla de här åtgärderna i programmet som föreslås så uppfattar jag då att det är det minskade vägtrafikarbetet som ni vänder er mot. Men de andra åtgärderna är okej eller? Frågan. Jag håller också med om att Göteborg är en alldeles för glest byggd stad. Vi behöver satsa på kollektivtrafik och vi behöver. bygga tätare också för den delen. För att man ska behöva transportera sig kortare sträckor. Men jag förstår inte riktigt varför det står i polemik med att anta det här programmet. Eller planen heter det.

Tack! Då är det replik. Andra och sista av Patrik Höstmad (D).

Dels är det en skärpning av att plocka upp partiklar. Den är lite mer än ni går. Ni tänker ta det lite soft och kanske sopa upp lite partiklar då och då. När det gäller biltrafiken resonerar vi så här att. skriva in i handlingsplanen någonting som vi inte tror kommer att hända. Det kommer att göra att vi faktiskt inte tar vårt ansvar och får ner partikelhalterna. Jo, men vi ska minska biltrafiken. Det är ju så vi har jobbat med koldioxidutsläppen och trafikstrategin. Ja, men biltrafiken kommer att minska. Den ska minska ordentligt. På tio år har vi haft trafikstrategin som säger kraftigt minskad biltrafik.

Då återgår vi till talarlistan. Nästa talare är Axel Darvik (L)och därefter Emma Altenhammar (SD).

Tack ordförande! Det här är ju verkligen en välfärdsfråga som många redan har lyft upp här och en väldigt viktig fråga för att stärka människors hälsa. Mycket behöver göras men tiden fram till det här mötet tar slut är kort. Så jag tänker egentligen mest fokusera på att säga att vi då för att uppfylla den lagstiftning som finns så kommer vi avstå i den här omröstningen som kommer. Men annars tycker jag också att Patrik Höstmad har verkligen argumenterat mycket väl för varför man skulle behöva arbeta om den här planen. Det handlar om att inte tro på fromma förhoppningar utan faktiskt göra det som gör skillnad i väntan på att vi får ett kollektivtrafiksystem som verkligen fungerar och som kan ta en mycket större del av transportarbetet i. i Göteborg. För det behövs. Göteborg ligger långt efter jämförbara städer när det gäller kollektivtrafikandel. Det bygger på att vi har alltihop i samma plan. Vi har inte några separerade system. och att det gör oss också väldigt beroende utav bilen för att kunna transportera oss i vår arbetsmarknadsregion. Det behöver vi göra någonting åt men det löser vi inte här och nu ikväll och definitivt inte innan årsskiftet. Med det kommer vi avstå i omröstningen. Tack!

Tack! Då är replik begärd först av Karin Pleijel (MP). Varsågod!

Jag är ändå lite förvånad och besviken på Liberalerna som jag vet driver på i många städer för att man ska få färre bilar där människor rör sig och där man utsätts för partiklar bland annat. Jag förstår inte riktigt hur ni resonerar. Ser ni inte verkligheten? Ser ni inte att det är biltrafiken, det står ju i alla dokument här, att det är den som behöver minska om vi ska komma åt partiklarna? Ni säger att man ska öka kollektivtrafiken. Absolut! Det är vi de första att skriva under på. Vi har en plan för kollektivtrafiken. Den heter Koll2035, en målbild. Det saknas ungefär 18 miljarder, tror jag, för att den ska gå i lås. Är det som är alternativet? Och då kräver det många insatser från många instanser. Västtrafik är ju med i de här förslagen också, så de är ju inblandade. Och jag är som sagt, jag vill väldigt gärna ha ökad kollektivtrafik, men hur ska. Vi löser problemet här och nu. Vi behöver minska partikelexponeringen för alla människor i Göteborg.

Tack. Då är det kontrareplik av Axel Darvik (L). Varsågod.

Tack! Här och nu är det just de åtgärderna som Patrik Höstmad lyfte upp tidigare i debatten. Det är dammbindning, det är ökad sopning, det är andra typer av skydd för att det ska spridas på ett sådant sätt att det skadar människors hälsa. Det är det vi kan göra kortsiktigt. Att bara förbjuda biltrafiken i Göteborg eller i de tätbebyggda områdena är inte tillräckligt. eller i bostadsområden skulle få konsekvenser som gör att stadens transportsystem slutar att fungera. Att hoppas på att det är möjligt är inte riktigt realistiskt, säger vi. Inte heller KAL 2035 erbjuder de lösningar som vi behöver. Det är därför vi har lyft frågan också. Vi måste titta bortom den planen. Den bygger mycket på busstrafik. Att vi skulle ta och ha stora bussar eller lastbilar och andra som åker runt i centrum kommer inte minska det här bekymret.

Tack! Då är det kontrareplik ifrån Karin Pleijel (MP).

Vad är det då som är ditt alternativ? Jag vet att du har förespråkat tunnelbana. Det kunde vi alla önska oss till julklapp eller så. Vi vet bara att det kanske är några decennier bort om det överhuvudtaget skulle vara möjligt att göra här i Göteborg. Att förbjuda biltrafiken det är inte aktuellt för vi tycker bilen har en väldigt viktig roll i samhället för att kunna transportera sig. Men just där det är många människor som utsätts för partiklar till exempel och buller för övrigt så behöver vi begränsa biltrafiken. För att ge den friheten för andra att andas frisk luft. Tack!

Då är det replik Björn och Emmyly Bönfors (C). Varsågod!

Tack! Jag måste säga att jag är väldigt förvånad över att Liberalerna inte kan ställa sig bakom den här planen. Det handlar alltså om att sopa vägar till exempel och se över dubbdäcksförbudet, genomföra aktiviteter för att minska vägtrafikarbetet, öka gång och cykel och beteendepåverkande åtgärder som främjar hållbart resande, utveckla metoder för att stärka kompetens om grönskans positiva effekter på luftkvalitet och verka för skärpta krav på vägval. av transportintensiva verksamheter. Jag är väldigt förvånad över att Liberalerna inte verkar kunna ställa sig bakom de här punkterna. När vi var överens om miljö och klimatprogrammet. Menar Axel Darvik att det inte går att få effektivare vägtransporter? Till exempel omlastning, logistik, planering och på så vis minska vägtrafikarbetet? Det handlar ju om tunga transporter på våra leder till exempel. Jag återkommer. Tack.

Då är det replik begärd av Axel Darvik (L). Varsågod!

Tack ordförande! Ja, med alla de här sakerna som Emelie räknar upp, många av de grejerna kan vi absolut ha med i en sådan här plan. Det är sådant som vi kan jobba med, förståelse och grejer, plantera mer träd och sådana saker. Vi kan också jobba med omlastningar och allt möjligt. Men det är just det här att vi vet ju också var problemen är som störst. Det är Odinsgatan. Det är Gårda och så vidare. Om vi ska då minska vägtrafikarbetet där så innebär det ju faktiskt att vi stänger av de här gatorna. Och hur ska människor längs med Odinsgatan kunna ta sig fram om det inte får lov att åka några bilar där? För det är ju det som man behöver göra. Det är ju en del av de här centrala gatorna. Så det låter ju fint i teorin. Men när man väl ska omsätta det i praktiken så vet vi ju hur svårt det är. Det är därför som vi säger att det inte går att ha en plan som innebär illusioner. Utan det ska vara realism och kunna genomföras. Därför att det här är ett allvarligt problem.

Tack, Axel. Då är det replikbegär av Emmyly Bönfors (C).

Tack. Det finns ju inga förslag i den här planen om att vi ska förbjuda biltrafik. Det handlar om att minska vägtrafikarbetet, inte minst på våra leder, de tungt trafikerade lederna som ägs av Trafikverket. Därför är de också med i den här planen och kommer ta sitt ansvar förhoppningsvis i det här samarbetet. Sen lyfter också Axel Darvik att det är viktigt att bygga ut kollektivtrafiken och så. Nu har vi ju ett ärende. att ta ställning till här framöver, som handlar om att bygga ut allélänken. Att knyta ihop den östliga och västliga delen i spårvagnsnätet. Och där har ju ni uttryckt väldigt stark kritik mot den. Men jag tror att man verkligen behöver få den typen av infrastruktur och kollektivtrafikutbyggnad på plats. Om man med någon slags värdighet ska kunna stå upp för att man faktiskt vill ha en utökad kollektivtrafik. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar. Man kan inte både se till att det inte går att minska vägtrafikarbetet och sedan rösta ner en allélänk.

Tack Emmyly! Då är det replik begärd av Axel Darvik (L).

Tack ordförande! Vi får återkomma till en debatt om allélänken och annat. Nu handlar det om partikelplanen. Det finns tid för det också.

Tack! Då återgår vi till talarlistan och det är Emma Altenhammar (SD) och därefter är talarlistan tom. Varsågod!

Tack för ordet! Jag tänkte hålla mig lite kort här. Vi vill börja med att vi instämmer i återremissyrkandet från M, L och KD som numera har dragits tillbaka. Därmed kommer vi i stället att avstå i beslutet. Det här är ett ärende just för att förbättra miljön och luftkvaliteten. Men låt oss inte glömma att både åtgärder som dammbindning och utökad städning av vägbanor är effektiva mot partiklar, men även mindre skadliga mot stadens puls. Det finns ingen garanti för att långsiktiga trafikminskningar ens fungerar. Historien visar att det är göteborgarna som får ta notan när detta misslyckas och både handeln och kunderna flyttar ifrån stan. Tack!

Tack! Då är talarlistan tom och vi behöver ett förtydligande bara här om delta i beslutet eller avstå. Vi har ju bara ett förslag till beslut. Axel Darvik, det var dig. Hur menade du? Ett litet förtydligande bara. Då bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Tack. Västra Götaland för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken

Då går vi in på ärende 22. Begäran om överlåtelse av tillsynsansvar från Länsstyrelsen Västra Götaland för vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige begär hos Länsstyrelsen Västra Götaland att kommunen genom Miljö och klimatnämnden får överta tillsyn över vattenverksamheter enligt 11 kapitlet miljöbalken. Emma Altenhammar (SD) och därefter Hanan Baalbaki (S). Varsågod!

Jag vill börja med att yrka bifall till SD:s återremiss i Kommunstyrelsen och i andra hand återremissen från M, D, L och KD. Det förslag som ligger handlar i grund och botten om effektivisering. För att överhuvudtaget nå detta måste vi säkerställa att både överlåtelsen av tingshusansvar faktiskt inte leder till längre väntetider, högre kostnader och oklara ansvarsförhållanden. Idag hanterar Länsstyrelsen dessa ärenden med en fast avgift på 1660 kronor vilket knappt täcker en timmes handläggningstid enligt kommunens egna taxor. Och med en övergång till att kommunen tar över så kan det vara kanske 20 timmar på ett ärende. Då talar vi om potentiella avgifter upp till 30 000 kr i komplexa fall. Och det är ju en ökning som riskerar att slå hårt mot småföretagare och föreningar och skapa en stor osäkerhet kring de som ansöker om detta och invånarna. Samtidigt är väntetiderna för vattenverksamheterna avgörande för många av stadens viktiga projekt, inte minst infrastruktur. Hur säkerställer vi att vår egen handläggning blir snabbare och mer kostnadseffektiv än den som Länsstyrelsen erbjuder idag? Detta är faktiskt frågor som vi måste få svar på innan vi kommer till ett beslut. Därmed har vi en återremiss för att förtydliga dessa frågor.

Tack! Då är nästa talare Hanan Baalbaki (S). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod!

Tack! Ordförande, presidiet, ledamöter och göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslå återremissyrkandet från M, D, L och KD. Att överlåta tillsynsansvaret från vattenverksamhet till miljöförvaltning kommer att innebära en förenkling för verksamhetsutövare eftersom det gör att en och samma myndighet har tillsynsansvaret över all anmälningspliktverksamhet som rör vatten, avlopp och mark för röjning. På så sätt får staden en bättre överblick över all miljötillsyn genom att minska de. Annars involveras flertalet insatser som behövs. Det är också positivt att dela upp kommunala och regionala ärenden till två separata myndigheter för förtydligande av ansvarsfördelningen. Länsstyrelsen har tidigare tagit en fast avgift på 1 660 kronor för samtliga ärenden oaktat deras komplexitet eller antal nedlagda timmar på arbetet av en handläggare. När miljö och klimatnämnden tar över tillsynsansvaret från länsstyrelsen kommer nämnden behöva ta ut en timavgift för de ärenden som handläggs som bättre speglar den faktiska handläggningstiden. För oss är det en viktig princip att exempelvis företagare som orsakar stor förlust, och rening i vår lokalmiljö också betalar notan för kommunens arbete, i stället för att deras avgift subventioneras med skattebetalarnas pengar. Samtidigt är det viktigt att när vi nu inför den här nya avgiftsmodellen noggrant följer hur den slår ut. Tack så mycket!

Nästa talare är Emmyly Bönfors (C) och därefter Samuel Bråse (KD). Varsågod!

Tack för ordet ordförande! I den här frågan vill alltså Länsstyrelsen att vi ska ta över en del av tillsynsansvaret för vattenverksamhet. Det gör vi ibland. Vi tar över en del, det har vi gjort även tidigare år. Vi har tagit över verksamhet från Länsstyrelsen till kommunen. Men det som är viktigt att belysa här är den potentiellt ökade kostnaden för de som använder den här tjänsten, om man säger så, från förvaltningens sida, på miljöförvaltningen. Därför kommer Centerpartiet yrka bifall till det återremissyrkande som M D L KD har lagt. Vi tycker att man bättre behöver få belyst vilken påverkan det här får för de verksamhetsutövare som kommer få handläggning av miljöförvaltningen. Och att man återkommer med de frågorna. Tack!

Tack. Då är nästa talare Samuel Bråse (KD) och därefter Patrik Höstmad (D).

Tack för ordet. Som Emelie och Emma har påpekat så är ju detta ett hårt slag för de yrkesutövare och andra aktörer. som på något sätt har med detta att göra. Det är också viktigt att ta i beaktande att bryggor, såsom detta berörs av, inte bara blir de som helt enkelt har råd att betala denna kostnad. Det är inte bara de rika som ska kunna angöra en brygga. Att öka en sådan kostnad från 660 kr till 30 000, så som det har påpekats, anser vi inte vara skäligt. Vi tar ett omtag om detta. Därför yrkar jag tillsammans med KD på en återremittering tillsammans med M D L och KD.

Tack! Då är nästa talare Patrik Höstmad (D) och därefter är talarlistan tom.

Ja tack! Jag tänkte bara lite formalia så att det blir rätt. I vårt återremissyrkande från MDL-KD står det avslutat med att återredovisningen ska ske skyndsamt innan årsskiftet. Det här är också ett ärende som har blivit bordlagt. Vi vill gärna stryka den sista delen innan årsskiftet. Det står att återredovisningen ska ske skyndsamt. Så borde det kunna fungera rent formellt. Jag vill inte säga mer i ärendet. Allt som går att säga har redan sagts. Bifall till återremissen från M D, L, KD och återremissen från SD. Tack!

Tack, Patrik! Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Då är det två olika motiv i en minoritetsåterremiss. Det är bifall, återremiss. Under överläggningen yrkar Hannan Baalbaki bifall till kommunstyrelsens förslag. Emma Altenhammar, återremiss till stadsfastighetsnämnden i enlighet med yrkandena från SD i kommunstyrelsen. I första hand och i andra hand bifall till återremissyrkandena från M, D, L och KD. Emmyly Bönfors, Samuel Bråse och Patrik Höstmad. yrkar återremiss till miljö och klimatnämnden i enlighet med yrkande från M D, L och KD den 20 november 2024 med viss justering. Yrkandet om återremiss och motiveringen ska ses som en helhet. Detta framgår av 5 kap. 50 § kommunallagen. Om inget av återremissyrkandena biträtts av en tredjedel av ledamöterna faller yrkanden. Jag kommer i så fall ställa proposition på kommunstyrelsens förslag. Jag kommer alltså först att ställa proposition på bifall respektive avslag på varje återremissyrkande med sin motivering. Godkännes denna propositionsordning? Jag börjar med. Kan du upprepa det en gång till? Det är bara så vi får in det i protokollen ordentligt. Tack. Jag börjar med återremissyrkandet med motiv från SD. Bifalles det? Avslås det? Jag finner att det har avslagits. Votering har begärts och ska verkställas. Då är det bara någon enstaka som saknas här. Jag tror att vi genomför voteringen ändå. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Varsågod att rösta. Det är på SD:s förslag. Okej, Martin, hur röstar du? Och hackan saknas. Då stoppar vi voteringen här. Då är det 43 avslag och 36 som bifaller. Alltså är det avslaget. Förlåt, självklart. 37 ska det vara såklart. Och det är bifall till minoritetsåterremiss. Då går vi vidare med återremissyrkande med motiv från M, D, L och KD. Bifalles det? Avslås det? Jag finner att det har avslagits. Votering har begärts och ska verkställas. sorg Det här var riktigt jämnt. Det gör kvällen lite mer spännande. Det är 40 för avslag och nej är bifall. Och det är 41. Alltså är förslaget bifallet. Återremitterat. Förlåt. Då återstår det sista. Det är kommunstyrelsens förslag. Nej. Nähä. Tack, vi har ju återremitterat det. Vi var klara där. Tack.

Då går vi in på ärende 23. Bidrag samt översyn av enskilda vägar i Göteborgs Stad. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stad ska lämna över skötseln av enskilda vägar till respektive vägsamfällighet från och med 1 januari 2025. Beslutet ska verkställas successivt i varje enskilt fall och med berörd vägsamfällighet samt att villkor för bidrag till enskilda vägar i Göteborgs Stad fastställs. Vidare föreslås att Stadsmiljöförvaltningen får delegation att besluta att bidrag för respektive verksamhetsområde utifrån villkor för bidrag till enskilda vägar i Göteborgs Stad. Slutligen föreslås att Södra skärgården tills vidare inte omfattas av denna förändring. Ordet har begärts av Roshan Yigit (S) och därefter Karin Pleijel (MP).

Tack så mycket ordförande. Vi står här inför en omfattande förändring avseende skötseln av de enskilda vägarna i kommunen. För oss har det varit centralt att de här förändringarna sker stegvist och under ordnade former. Utgångspunkten för förändringen är och behöver vara likabehandling av kommunens medlemmar. Vi ser positivt på att vi fått. flera förtydliganden i ärendet inom ramen för återremissen. Exempelvis kring frågan om belysningsanläggningarna där utgångspunkten är att det ska ske stegvis. Med trafik och trygghetsaspekter i beaktande. Nu behöver staden vara lyhörd gentemot berörda vägföreningar. Så att genomförandet av förändringen blir så bra som möjligt. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då är nästa talare Karin Pleijel (MP). Därefter Toni Orsulic (M).

Tack. Jag vill också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det har varit en väldigt lång process här. Jag satt i opposition i trafiknämnden förra mandatperioden när Tony Orsulic var ordförande och minns att vi tog ett beslut att vi skulle göra detta i enighet, om jag inte minns fel. Så det här är bra att vi får till den här förändringen. Det är en bra förändring för alla inblandade. Det här blir då startskottet för stadsmiljöförvaltningen. Börja med dialog och prata med vägföreningar och vägsamfälligheter för att det ska kunna få ett bidrag från kommunen upp till 70 % och att det här genomförs under åren 2025 till 2030. Mer ordning och reda och mer likabehandling. Det känns viktigt i det här sammanhanget. Jag vill påpeka att södra skärgården hanteras separat och tills vidare inte omfattas av de här reglerna. Tack!

Tack! Då är nästa talare Toni Orsulic (M). Därefter Patrik Höstmad (D).

Ordförande! Jag vill göra detta kort från våra sidor så jag yrkar på en återremiss enligt yrkande från D M L KD i kommunstyrelsen. Och om den skulle falla en återremiss så avstår vi från att delta i beslutet. Tack!

Tack Tony! Då är nästa talare Patrik Höstmad (D) och därefter Jörgen Knudtzon (KD).

Tack för det. Det här är ju ett ganska komplext ärende. Vi känner att det är en hel del saker som vi faktiskt borde bottna lite djupare. Dels så finns det inga tydliga kriterier än. Man säger att man ska arbeta fram det framöver för vad som ska klassas som allmänna vägar och undersöka vilka enskilda vägar som uppfyller dessa kriterier. Det vill vi ha gjort innan vi går till beslut. Vi såg ju att man nu har undantagit Södra skärgården för att gå fram och ställa om de enskilda vägarna där. Det tycker vi att man i så fall ska titta på. Finns det fler områden som kan omfattas av samma hantering? Och sen så. Den sista viktiga saken är att vi inte tycker att man i dagens samhällsläge kan släcka ner belysningsanläggningar om det inte skulle finnas någon förening som kan ta över dem. Vi har faktiskt ett ansvar att hålla ljust och tryggt i den här staden. Det är det vi vill få till i återremissen innan vi går till beslut. Sedan ska det sägas också att det här är ju en gammal historia. och att Göteborgs Stad lättvindigt bara trycker tillbaka de här vägarna på samfälligheter som inte egentligen har haft det framför sig att det skulle hända. På grund av att vi haft gamla avtal när kommunförlivningarna skedde så vill vi att vi backar ur det här lugnt och sansat och med frivillighet. Tack.

Tack Patrik. Då är nästa talare Jörgen Knudtzon (KD), och därefter Hans Arby (C).

Tack ordförande, kommunfullmäktige och övriga som lyssnar. Jag trodde att rekordet i kommunal bordläggning innehades av Stenungsund med 22 år. Men nu slår Göteborg dem 30 års bordläggning och inget beslut. Men hallå, vad är det här? 1967–74 tog vi över en massa småkommuner och det skrevs avtal om enskilda vägar som har lett till att kommunen skött vägar som inte var våra. Nu går de avtalen inte att hitta. Kommunen vill som det heter skapa ett tydligt, transparent och enhetligt system. Ingångna avtal ersätts av ny hantering. Översatt till svenska betyder det att kommunen tänker dumpa arbete och kostnader på vägföreningarna. Många av dem har, som Patrik var inne på, självdött under åren när kommunen gjorde arbetet. De ska tvingas återuppstå och om vägen har belysning ska de lamporna separeras från de kommunala systemen och sedan lämnas över. Om vägföreningen inte finns, inte kan, inte vill, ja då släcks gatlamporna. Främjar knappast tryggheten. En del av vägarna behöver göras om till allmänna vägar, men där finns inga kriterier, som Patrik sa. Stadsmiljönämnden behöver ha god dialog, står det. Det är inget som kommuner är allmänt kända för. Om man bryter avtal hjälper det inte att det får ta tid. Så här kan man inte göra med människor. Att avtal ska hållas är en så gammal sanning att de flesta bondläppar brukar kunna uttala det på latin. Förslaget idag är förbättrat efter en återremiss, men det finns mer att klargöra. Därför bifall till återremiss igen. Tack!

Då är nästa talare Hans Arby (C) och därefter Eva Flyborg (L). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Ja, det är ju ett gammalt ärende. Inte bara att vi tog ett enigt beslut i trafiknämnden för två år sedan, men som Jörgen var inne på, det är mycket äldre än så. Grundprincipen är att staden sköter stadens gator och anläggningar, föreningarna sina, och de får huvuddelen i driftbidrag från kommunen. Idag går hela 80 % av resurserna för enskilda vägar, 10 % av vägarna, där vi sköter driften, till skillnad från alla andra enskilda vägar. Det är inte rättvist eller hållbart. Även i ursprungsförslaget var det tydligt att det här skulle ske ordnat. Vi skulle stödja vägföreningarna, vi skulle väcka upp de som hade somnat och så vidare. Nu har allt det här förtydligats ännu mer. Vi ger en längre genomförd tid. Det kommer att göras område för område, förening för förening. Mest tydliga skillnaden är kanske att vi har tagit vägarna i södra skärgården åt sidan så länge. Det är också att de har en särskild historia. Rent formellt kan vi inte ge bidrag då i och med att de inte definieras som öppna för allmän trafik. Det är lite synd att MDL och KD vill fortsätta dra det här i långbänk genom att återremittera ännu en gång. Jo, varför? Jo, man ska titta på möjligheten att undanta fler vägar, som man har gjort med Södra skärgården. Men det är ju väldigt speciella förutsättningar där som inte finns någon annanstans. Man vill titta på belysningsfrågan igen. Kommunen får inte äga anläggningar på annans mark. Vi kan inte göra det. Men även här kommer det att ske ordnat. Anläggning för anläggning. Man avgör från fall till fall, även huvudmannaskapet. Allt det här står i TU. Det är ett fruktansvärt utförligt TU hur det här ska gå till. Det kommer krävas mycket arbete och mycket bra dialoger, absolut. Det kommer gnissla här och där och vara svårigheter här och där. Men vi behöver göra det här nu. Förutsatt att vi gör det så som det beskrivs i TU så tror jag det kommer landa rätt. Yrkar bifall till KS förslag. Tack.

Tack. Då är nästa talare Eva Flyborg (L) och därefter talarlistan. Varsågod.

Tack så mycket, fru ordförande! Ja, kamrater, så här är det ju. När någon säger något bra, då behöver man inte försöka upprepa samma sak igen, fast på ett sämre sätt. Jag tänkte förkorta debatten och mitt inlägg genom att säga att Jörgen Knudtzon hade ett fantastiskt bra anförande. Jag instämmer helt i det. Man skulle väl kunna sammanfatta debatten med Siste man släcker ljuset ger inget tryggt Göteborg. Så bifall återremissyrkandet. Tack!

Tack. Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Ja. Under överläggningen yrkar Roshan Yigit, Karin Pleijel, Hans Arby bifall till kommunstyrelsens förslag. Toni Orsulic, Jörgen Knudtzon och Eva Flyborg yrkar återremiss till stadsmiljönämnden i enlighet med yrkande från D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels åter avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Det vill säga 27 ledamöter om detta inte har gjorts tidigare. Just det, jag ska också säga att. Hampus Magnusson är jävig och deltar inte i beslutet. Det skulle jag ju sagt innan jag började läsa. Kommer ni ihåg vad jag sa nu? Godkänns denna propositionsordning? Ja. Bra. Skönt att vara med er som är kloka. Besluta fullmäktige återremittera ärendet. Ja. Att avgöra ärendet idag. Ja. Jag finner att fullmäktige beslutat avgöra ärendet idag. Votering har begärts och ska verkställas. Då är det ja för att avgöra ärendet idag och nej för återremiss. Varsågod och rösta. Jag sa ja för att avgöra ärendet idag och nej för återremiss. Min padda dog, så jag frågar mig själv, hur röstar jag? Jag röstar nej. Jag röstar nej. Aisala, hur röstar du? Då är det 43 ja och 37 nej. 38 nej med mig själv. Så ärendet är återremitterat. Med minoritetsåterremiss. ersättningar

Då går vi in på ärende 24. Det är revidering av Göteborgs Stads regler för arvoden och ersättningar. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads regler för arvoden och ersättningar revideras i enlighet med Arvodesberedningens förslag och gäller från den 1 januari 2025. Ordet har begärts av Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande! Jag ska yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och samtidigt påpeka att detta är politik när det är som bäst men ändå som sämst. Det här handlar om att få upp arvodet, funktionsstödsnämnden, i, för att de ska få lite arvode. Något som vi har motionerat om. Vi har lagt det i arvodesberedningen. Vi har lagt yrkande i kommunstyrelsen och det har inte blivit av. Men sen så är det någon annan som tänker att jo, men det där är nog inte så jävla dumt ändå faktiskt. De har nog rätt. i det där, men vi kan ju inte trycka på den gröna knappen när Sverigedemokraterna tycker någonting, så att då får någon annan liksom börja. Ja, men vad fan, de har en bra idé var tionde gång eller var hundrade gång och så kör man igen. Så det här är ett jättebra förslag. Tänk på det nästa gång ni läser att fan, här har de en poäng ändå. Att då kanske vi skulle våga trycka ja. Så yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack!

Tack Jörgen! Då var talarlistan tom och vi har bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja.

Då går vi in på ärende 25. Det är redovisning av kommunalt partistöd för år 2023. Kommunstyrelsen föreslår att partiernas redovisning av det kommunala partistödet för år 2023 antecknas. Ingen har begärt ordet. Kan vi bifalla kommunstyrelsens förslag?

Ärende 26 Utbetalning av kommunalt partistöd för år 2025. Kommunstyrelsen föreslår att partistöd för år 2025 utbetalas till de i fullmäktige representerade partierna, enligt de villkor och bestämmelser som framgår av Göteborgs Stads regler för kommunalt partistöd. Ingen har begärt ordet. Det finns bara ett förslag till beslut. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Uppehåll. medborgarservice samt överförmyndarnämnden

Bra. Det kanske inte är så att vi behöver fortsätta efter julbordet. Nu går det fort här. Då är det ärende Överförmyndarnämnden. Kommunstyrelsen föreslår att reviderat reglemente för Nämnden för demokrati och medborgarservice samt för Överförmyndarnämnden antas och träder i kraft. den 1 januari 2025, eller en månad efter kommunfullmäktiges beslut. Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag att tillsammans med Nämnden för demokrati och medborgarservice och överförmyndarnämnden utreda om de önskade effekterna av gemensam förvaltningsorganisation har uppnåtts och om de gränsdragningarna mellan nämnderna är tydliga, antecknas och förklaras fullgjort. Ingen har begärt ordet. Finns bara ett förslag till beslut. Bifalles Kommunstyrelsens förslag? Ja.

Då går vi in på ärende 28. Göteborgs stads biblioteksplan 2024 till 2028. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs stads biblioteksplan 2024 till 2028 antas. Genomförandet sker i den takt som berörda nämnder bedömer möjligt. Göteborgs stads biblioteksplan 2013–2024 upphör att gälla. Ordet har begärts av Bosse Porbrink (MP) och därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod!

Tack ordförande! Det här är ett ärende som vi har haft uppe för debatt tidigare, som har återremitterats. Jag har inte tänkt vara så långrandig utan bara upprepa det som min partikamrat Hillevi Werring lyfte fram förra gången. Det är väldigt bra att biblioteksplanen har ett stort fokus på skolbiblioteken eftersom det är en viktig insats för barns läsande som vi vet har gått ner. Och det är viktigt också att skolbiblioteken är bemannade med kompetenta skolbibliotekarier. Så bifall kommunstyrelsens förslag.

Tack Mossa! Då är nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD). Och därefter Blerta Hoti (S).

Tack så mycket fru ordförande. Jag vill börja med att yrka bifall till vårt återremissyrkande i första hand. Och jag tänkte också hålla mig ganska kort med tanke på att vi redan haft den här debatten i fullmäktige. Och vad gäller dessa identitetspolitiska inslagen i stadens styrande dokument så misstänker jag att vi kommer ha den debatten många gånger till. Så jag tänker att jag inte upprepar den debatten vi hade senast. Men jag vill ändå sammanfatta två saker. Intersektionalitet. Bygger. på ett tänkande där vi ser människor som representanter för grupper snarare än individer. Jag tycker inte det borde vara i våra styrande dokument överhuvudtaget. Och jag ser fortfarande inte varför detta behövs i biblioteksplanen överhuvudtaget. Nummer två. Sen har vi frågan om den här geografiska spridningen utav biblioteksverksamheten. Det tycker jag är en no-brainer. Det borde vara så självklart att hela kommunen borde kunna ta del utav biblioteksverksamhet. Varför kan vi inte Ändra de formuleringarna i biblioteksplanen, det förstår jag inte heller. Utgår vi från socioekonomiska indelningar för vilka som ska ha tillgång till biblioteksverksamheten eller inte. Ja, då ser jag definitivt att Södra skärgården riskerar att bli av med sin biblioteksverksamhet i framtiden om det här styrande dokumentet antas. Och jag tycker att även de ute på öarna ska kunna ha bra tillgång till biblioteksverksamhet också. Och då undrar jag, med tanke på att det var ju ett par partier här förra gången som inte stödde vårt återremissyrkande. Som Kristdemokraterna till exempel, Centern, Liberalerna. Vill ni att Södra skärgården ska gå miste om sin biblioteksverksamhet? Det riskerar det att bli. Om det är formulerat på det här sättet som det är i det här förslaget. Tack!

Tack! Då är nästa talare Blerta Hoti (S) och därefter Ann Catrine Fogelgren (L). Varsågod!

Tack ordförande! Våra bibliotek, oavsett om det är folkbiblioteken, skolbiblioteken eller barnbiblioteken, så är de inte bara platser för böcker eller information. Alla vi i den här kammaren vet att de är mötesplatser och kulturcenter. De ska vara en trygg punkt där alla människor, oavsett kön, ålder etnicitet, funktionsvariation och andra diskrimineringsgrunder. Alla människor ska ha möjligheten till frigörandet av den egna tankekraften. Oavsett vem man är eller vilken bakgrund man har. Det är mot bakgrund som den här biblioteksplanen är så viktig att den nu antas. Jag vill bara beklaga att den har dragits i långbänk alldeles för mycket. För att göteborgarna i den här extremt segregerade staden präglad av barnfattigdom och klyftor och desinformation och splittring förtjänar bättre biblioteksservice i alla delar av stan. I synnerhet. de delarna där tröskeln till kunskap, till bildning och till information och läsning är som allra högst. Alla vi i den här kammaren vet att den tröskeln är högre om du bor i Bergsjön än om du bor i centrum. Jag kan bara beklaga att Sverigedemokraterna, Moderaterna och Demokraterna tycks vara av en annan uppfattning. Att vi inte ska använda biblioteken och främjandet av läsning och att vi bygger bort otillgängligheten när det gäller kultur som en klassfråga. Jag beklagar att man inte delar den uppfattningen och att man inte vill att vi ska främja läsning för barn och skolbarn och äldre i våra socioekonomiskt eftersatta områden. Tack. Så med det sagt bifall till KS. Tack.

Då är nästa talare Ann Catrine Fogelgren (L) och därefter Mariette Höij (D).

Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Ja det är verkligen hög tid nu att vi fattar beslut om den här planen. Även om den tidigare planen har varit förlängd så gäller denna faktiskt från 2024 till 2028 och snart är faktiskt 2024 över. Vi har haft debatten om den här planen tidigare så jag kommer inte heller gå in på så många delar i den. Men jag vill också betona att det är särskilt glädjande med den ambitionshöjning som skolbiblioteken och bemanningen av skolbibliotekarierna får i den här planen. Det ligger helt i linje med regeringens politik och regeringen tillskjuter också pengar för detta arbete. Planen bygger på bibliotekslagen också. Och där är det faktiskt så att den. som tar upp att den ska bidra till att skapa mer jämlika förutsättningar för stadens invånare, vilket jag också tycker att planen gör. Jag ser ingen risk med denna plan att södra skärgården skulle lämnas utanför och inte få behålla ett bibliotek. Däremot har det varit problem med lokalerna i södra skärgården eftersom de ligger inhyrda i en skola och så vidare. Det är problem med lokaltillgången i södra skärgården. Men någon fara för att de ska förlora sitt bibliotek ser jag inte med detta. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsen. Tack!

Då är det replik begärd av Rasmus Ragnarsson (SD).

Jag vill bara kort besvara dig där Ann-Catrine Fogelgren. Alltså det är ju svårt för oss att veta hur förvaltningen kommer att tolka de styrsignaler som vi skickar till dem. Så om resurserna blir begränsade. och man ska skära ned på biblioteksverksamheten. Och det står i biblioteksplanen att vi ska prioritera så kallade socioekonomiskt utsatta områden. Då blir det väldigt lätt att bara skära ned biblioteksverksamheten i de delar av staden som är socioekonomiskt starkare. Och hur det här kommer att falla ut, det vet varken du eller jag. Men jag tror att man. väldigt lätt kan göra den motiveringen utifrån hur planen har formulerats. Tack!

Tack! Då återgår vi till talarlistan. Det är Mariette Höij (D) och därefter Grith Fjeldmose (V), varsågod.

Tack så mycket! Vi behöver ändra fokus i en bred geografisk spridning och tillgänglighet. Där målet ska vara att biblioteksplanen ska vara tillgänglig för alla göteborgare. Jag vill yrka bifall till återremissyrkandet från M och D och bifall till beslutsatsen i återremissyrkandet från SD. Tack!

Tack! Då är nästa talare Grith Fjeldmose (V). Därefter Anna Sara Hansson Perslow (C).

Tack ordförande. Jag ska inte heller bli långrandig. Jag var ju här och pratade förra gången ni hade ärendet här. Men jag vill ändå upprepa att om vi hade följt den demografiska utvecklingen i staden så hade vi haft 13 fler bibliotek idag jämfört med för 30 år sedan. Det är jätteviktigt att ha med sig. För biblioteken är viktiga för resiliensen. Det är något vi pratar om mycket nu för tiden, för resiliensen både för samhället och för den enskilda. Genom att vi prioriterar läsfrämjande insatser i områden med socioekonomiska utmaningar ökar bibliotekens kompensatoriska möjligheter, om man nu överhuvudtaget behöver argumentera för nyttan utöver egenvärdet av att böcker öppnar tillgångar till världar. Dessutom vill jag nämna att bibliotek är så mycket mer än böcker. Det är också numera konserter och teaterföreställningar. Det kan säkert bli mycket mer framöver. Så bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då är nästa talare Anna Sara Hansson Perslow (C) och därefter talarlistan tom.

Tack så mycket, fru ordförande, göteborgare! Även jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag tänker att ju mer tid vi tillbringar i de där biblioteken, desto klokare kanske vi blir i att behålla dem och utveckla dem framåt. Det är många som har sagt bra saker här. Jag vill lyfta den sociala inkluderingen när det gäller biblioteken, digital delaktighet och demokratifrågorna. För det är precis som du säger inte bara en plats för läsande och böcker utan också en plats där vi kan bygga broar mellan invånare och samhället. Särskilt då i en tid av digitalisering och informationsutmaningar. Men jag stannar där och ser fram emot nästa gång vi diskuterar kultur och bibliotek.

Tack så mycket. Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut. Under överläggningen yrkar Bosse Parbring, Blerta Hoti, Ann-Catrine Fogelgren, Grith Fjeldmose, Anna-Sara Perslow bifall till kommunstyrelsens förslag. Rasmus Ragnarsson och Mariette Höij yrkar återremiss till kommunstyrelsen i enlighet med beslutssatserna i yrkanden från M och D den 15 september 2024 samt SD den 9 september 2024 i kommunfullmäktige. Jag ställer först proposition på dels återremiss, dels avgörande idag. Om den senare bifalles ställer jag proposition på kommunstyrelsens förslag. Enligt kommunallagen kan ett ärende återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna, dvs 27 ledamöter, om detta inte har gjorts tidigare, då ärendet redan varit minoritets. Återremitterat krävs en majoritetsåterremiss vid dagens sammanträde. Godkännes denna propositionsordning? Ja. Beslutar fullmäktige att återremittera ärendet? Ja. Avgörande ärendet idag? Ja. Jag finner att fullmäktige beslutat avgörande ärendet idag. Votering. Votering har begärts och ska verkställas. Då är det ja för avgörande idag och nej för återremiss. Ett ögonblick. Vad hände? Det är hotet mot att vi ska tillbaka in efter julbordet. Det var inte jag som tryckte fel. Så, varsågoda. Då stoppar vi omröstningen. Med 52 röster för avgörande idag mot 29 avgörs ärendet idag. Nu gör ni mig osäkrare på högersidan, men nej, det är rätt. Då återstår kommunstyrelsens förslag. Bra! Då återstår kommunstyrelsens förslag. Bifalles detta? 2024–2030

Då går vi in på ärende 29. Det är Göteborgs Stads program för jämlika livsvillkor och jämlik hälsa 2024–2030. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads program för jämlika livsvillkor och jämlik hälsa 2024–2030 antas. Med det i ändringar och tillägg så framgår yrkande från V, S och MP. Kommunstyrelsen får i uppdrag att vid behov revidera programmet i enlighet med den nya socialtjänstlagen som träder i kraft 2025. Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018–2026, Göteborgs Stads folkhälsoprogram 2019-2020 samt Göteborgs Stads strategiska plan för suicidprevention upphör att gälla. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att ta fram ett nytt program för jämlika livsvillkor och jämlik hälsa förklaras fullgjort. Ordet har begärts av Daniel Bernmar (V), därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Jag vill också säga att jag är väldigt glad att vi har kommit till en punkt i det här arbetet där vi kan komma vidare. Det här är Göteborgs Stads andra plan för jämlika livsvillkor. Den första planen som vi tog väldigt tidigt i min kommunpolitiska karriär, den innehöll bland annat det fantastiska arbetet med familjecentraler. Det var ett enigt fullmäktige vid den tidpunkten. som genomförde en lång rad insatser som idag är verklighet, som idag gör livet lite mer jämlikt för många, särskilt unga göteborgare. De allra nyaste göteborgarna. Familjecentraler är ett exempel på det arbetssättet som vi la fram i det första programmet, i den första handlingsplanen kopplat till programmet för jämlika livsvillkor. Nu går vi vidare. Vi behöver gå vidare därför att klyftorna fortsätter att slita sönder Göteborg. Det beror inte på att vi i Göteborg inte gör vårt yttersta för att minska de klyftorna. Det beror på att samhället i övrigt går i motsatt riktning. Att vi jobbar i uppförsbacke. Men vi göteborgare, vi är en riktigt, riktigt tuff grupp människor. Att jobba i uppförsbacke, det är vi banne mig bäst på! Och det ska vi fortsätta göra, för alla människors rätt att leva ett fullvärdigt liv, att få utveckla sin fulla potential och få en jämlik hälsa. Så med det är jag tacksam och glad att vi, även om vi inte har en enig kammare här idag, så har vi en klar majoritet som kan säkerställa att arbetet går vidare. Så tack för det!

Tack Daniel! Då är nästa talare Elisabet Lann (KD) och därefter Kochar Wallad Begi (S). Varsågod!

Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare! Vi behöver bli bättre på att möjliggöra goda förutsättningar i livet för alla stadens invånare. Allt börjar i familjen, där varje människa får sin start. Där varje barn har rätt till kravlös kärlek och kärleksfulla krav. Genom familjecentrerat stöd från födseln och trygga bostadsområden. Och genom förskola och skola med förutsättningar att upptäcka behov och ge tidiga insatser. Genom gott företagsklimat som skapar jobb och ekonomi till vår gemensamma välfärd. Och genom pålitlig omsorg. Att arbeta. Jag har ingen tid. Men. Jag pratar på. Att arbeta för allt detta är centrala delar av förvaltningarnas ordinarie arbete i staden, som tydliggörs dels inom befintliga styrdokument och i stor utsträckning i den lagstiftning som vi har att följa. Den nya socialtjänstlagen som planeras att träda i kraft till sommaren 2025 tvingar oss att arbeta mer förebyggande än vad vi har gjort hittills. Att nå ut till människor innan problemen uppstår eller hinner växa. Att erbjuda snabbare och enklare insatser utan onödig byråkrati och med den enskilda människan i centrum. Detta arbete förutsätter att skola, förskola, hälso och sjukvård och socialtjänst blir bättre på att samordna sitt stöd till barn och unga. Alla ska få hjälp i tid utifrån sina och familjens behov. Den förutsätter också att de hårda nämnderna är aktiva och tar ansvar för trygga bostadsmiljöer bland annat. Den nya socialtjänstlagen kan kort sagt sägas inkludera nästan allt som det föreslagna programmet för jämlika livsvillkor och jämlik hälsa innehåller. De delar som inte finns med i den nya socialtjänstlagen regleras i andra styrande dokument som till exempel miljö och klimatprogrammet. Jag skulle egentligen vilja fråga styret och övriga som. står bakom det här programmet, vad det tillför det vi ska besluta om idag utöver sådant som redan slås fast i andra styrdokument och den nya socialtjänstlagen. Det har tidigare framförts stark kritik mot att anta nya handlingsplaner när det redan omhändertas i andra planer. Vi står inför en väldigt tydlig utmaning med att få den nya socialtjänstlagen på plats och kunna implementera den. Så det finns en uppenbar risk här med att vi arbetar i parallella spår. Tack!

Tack Elisabet! Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V) för en replik. Varsågod Daniel!

Tack ordförande! Då ska jag svara på Elisabeths fråga. För runt 2010 i den dåvarande folkhälsoplanen, som numera inte existerar men som har uppgått i det här arbetet, och senare programmet för jämlik hälsa, eller jämlika livsvillkor och hälsa, så uppstod och utvecklades det arbetssätt som kallas familjecentrerat arbetssätt och som står explicit i ert yrkande. Så det var nästan lite ironiskt att ni valde att nämna en av de sakerna som uppstod och drevs fram av de tidigare två dokumenten som det här dokumentet övertar. Det är ett exempel på en praktisk åtgärd som tidigare implementerats tack vare det här sektorsövergripande planeringsinstrumentet som programmet utgör. Tack!

Tack Daniel och innan jag begär en kontrareplik av Elisabet Lann (KD).

Varsågod Elisabeth! Tack! Som konstaterades tidigare så var det ett enigt kommunfullmäktige som stod bakom det programmet. Nu står vi vid en ny punkt och jag hörde inte ett svar på min fråga. Vad tillför det här programmet som inte omhändertas i den kommande nya socialtjänstlagen och andra styrdokument som vi har att förhålla oss till? Tack!

Tack Elisabet! Andra replik begärd av Daniel Bernmar (V). Varsågod Daniel!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Då vill jag abstrahera vad jag menar. Jag menar det här sektorsövergripande. Socialtjänstlagen är ju bara en lagstiftning. Hälso och sjukvårdslagen en annan och så vidare. Det finns många lagstiftningar som påverkar det här breda området som är jämlika livsvillkor och hälsa. Det som vi har sett i de tidigare dokumenten och de tidigare programmen är att de har fungerat som en katalysator för att ena olika sektorer. Ofta faktiskt tillsammans med hälso och sjukvården och regionen. För att skapa innovativa nya åtgärder för att förbättra arbetet. Där är familjecentrerade arbetssätt ett exempel, familjecentralerna ett annat och så vidare. Tack!

Tack Daniel! Innan jag lämnar ordet till nästa talare så vill jag informera om upplysnings. Det är förbjudet att ha citrusfrukter här i byggnaden och speciellt i sektionssalen. Det finns en del som har citrusallergi så det är inte okej att ha med sig citrusfrukt. Det är bara en upplysning, en kännedom, att det är det som gäller. Då lämnar jag ordet till Kochar Wallad Begi (S). Därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter, göteborgare! Det är få saker som är viktigare för att ett samhälle ska få en positiv utveckling än en ökad jämlikhet. Med det här programmet och vårt yrkande ger vi stadens nämnder och styrelser bättre möjligheter att stärka jämlikheten, minska segregationen och förbättra livets förutsättningar för alla göteborgare. Vårt yrkande fångar upp såväl vår stads äldre och deras utmaningar som våra yngsta göteborgare. De miljöer vi ska vistas i och alla våra förutsättningar att leva ett gott liv. Vi ser till att ge staden en långsiktig plan för hur staden som helhet ska bli bättre. Även det är mycket viktigt för att insatserna i programmet ska kunna ge en effekt. Med det sagt yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack!

Tack! Då lämnar jag ordet till Bosse Parbring (MP) därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Bosse!

Tack ordförande, fullmäktige! Göteborg är en stad med stora skillnader i livsvillkor och hälsa. Vi behöver fortsätta förbättra livsvillkoren för de som har det tuffast, främst för personerna själva men även för staden i stort. Varje nämnd och bolag behöver arbeta med det. Det här programmet är brett och det är ju själva poängen med det, att det går över många olika områden som behöver samverka. Jag vill särskilt lyfta fram behovet av att alla barn och unga ska klara skolan i högre grad än vad som sker nu. Där är särskilt läs och språkutvecklingen viktig. Där behövs det göras mer insatser, som det här programmet pekar på. Skolans roll som en trygg arena betonas också liksom behovet av en likvärdig elevhälsa. Det våldsförebyggande arbetet i skolan och arbetet för icke-diskriminering och vikten av trygg vuxennärvaro är också viktigt för att öka barn och ungas villkor och öka jämlikheten. Med det yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Bosse! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Emma!

Tack för ordet fullmäktige och göteborgare. Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i kommunstyrelsen. Det förslag som ligger om Göteborgs Stads plan för jämlika livsvillkor och jämlik hälsa lovar ganska mycket. Men verkligheten är en annan. För flera nämnder, däribland grundskolenämnden, socialnämnderna och även. Nämnden för demokrati och medborgarhus har påpekat att många av de saker som står i det här förslaget ingår redan i deras ordinarie uppdrag. Det innebär att programmen inte tillför någonting nytt, utan det blir ännu mer dubbla styrsignaler i den här staden och en onödig administrativ börda. Vårt förslag däremot om att inrätta ett centralt folkhälsoråd erbjuder. För ett sådant råd skulle skapa en tydlig plattform och samordning för det folkhälsoarbetet och de råden vi har där ute i nämnderna. Och säkerställa att de insatser vi gör faktiskt är evidensbaserade och förbättrar resursfördelningen mellan stadens olika delar. Sen står vi även inför den här utmaningen att implementera den nya socialtjänstlagen. Och det är en uppgift som kräver allt vårt fokus och resurser. Så i detta läge så är det ju inte ansvarsfullt eller effektivt att anta en ny plan och skicka dubbla styrsignaler. Det är helt klart oansvarigt. Därmed yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas yrkande. Tack!

Tack! Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L) efter Pierre Alpstranden (M).

Tack herr ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till SLK:s förslag. Arbetet med programmet för jämlika livsvillkor och jämlik hälsa har verkligen inneburit ett stort arbete i många olika delar av staden. Det känns också att det litegrann är som ett julbord. Man kan plocka lite olika delar som alla har hittat saker som man uppskattar. I arbetet. Det som faktiskt har varit det genomgripande är att man har jobbat över sektorsgränser. Man har försökt att använda våra resurser effektivt. Nu hör jag att en del menar att det bara är en hyllvärmare eller någonting som bara skulle leda till mer administration. Där håller jag verkligen inte med. Det är också extremt sällan som jag håller med och delar samma åsikt som Daniel Bernmar. Men idag är en sådan dag, faktiskt, i detta ärende åtminstone. För vi ser att de här insatserna har varit positiva. Det finns de som kallar det här programmet socialistiskt. Men vi väljer att kalla det här programmet för liberalt. Därför att det verkligen är om att ge alla livschanser. Genom att undanröja hinder, genom att jobba tillsammans för att man ska kunna komma framåt. Det som är min lilla godbit i detta program är staden där vi läser för våra barn. Marina Johansson och jag satt tillsammans i social resursnämnd. Man såg verkligen hur olika förvaltningar jobbade samman och tänkte på annorlunda sätt. Finns det något vackrare än att barn får läsa med sina föräldrar, höra en bok högt, få en lite mysig stund, men också lära sig mängder av nya ord och få en nyfikenhet inför kunskap? Det är något som de här barnen bär med sig i och med att de också ger. Genom det utökade ordförrådet kommer du att klara skolan mycket bättre. Så bifall till kommunstyrelsen.

Tack Kristina. Då lämnar jag ordet till Pierre Alpstranden (M) därefter Mariette Höij (D). Varsågod Pierre.

Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare. Så dog min padda precis. Jag behövde ha i gång den här. Vi ska se om rösten också håller. Vi ska. Den nya socialtjänstlagen som träder i kraft 2025 är vid riktig implementering ett paradigmskifte inom det sociala arbetet. Den har större fokus på förebyggande och hälsofrämjande arbete och kan på så sätt bidra till ett mer jämlikt samhälle. Vi anser att fokus bör ligga på att implementera den nya lagen med det nya arbetssättet, med en tillgängligare, mer förebyggande, mer brottsförebyggande och mer uppsökande socialtjänst. Vid behov skulle ett program kunna tas fram som kompletterar när det visar Att sjösätta en plan precis innan implementeringen av den nya socialtjänstlagen kan ge dubbla styrsignaler och skapa förvirring i stället. Det är viktigt att antalet program och planer minskas i Göteborgs Stad. Därmed vill jag yrka bifall till yrkandet från M, D och KD. Tack för ordet!

Tack själv! Då lämnar jag ordet till Mariette Höij (D). Därefter Anna Sara Hansson Perslow (C). Varsågod Mariette!

Tack så mycket ordförande, göteborgare och ledamöter! Göteborg behöver fokusera mer på att skapa bra förutsättningar för alla invånare. Från stöd till familjer och trygga bostadsområden, till kvalitativ förskola och skola. Ett bra företagsklimat och pålitlig omsorg. Detta är redan en del av förvaltningarnas arbete enligt styrdokument och lagar. Politiken bör ge förvaltningarna arbetsro och bra förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag, genom att minska administrativa bördor och onödiga parallella styrdokument. Dessutom fokuserar den nya socialtjänstlagen på förebyggande åtgärder och tidiga insatser. Förvaltningarna behöver stöd för att implementera denna lag effektivt. Ett brett program som inte tar hänsyn till den nya lagen, som Göteborgs program för jämlika livsvillkor och hälsa, skulle kunna bli ineffektivt och försvåra prioriteringar. Därför yrkar jag bifall till yrkandet från KD, M och L. Tack.

Tack. Då lämnar jag ordet till Anna Sara Hansson Perslow (C) som är sist i talarlistan. Varsågod Anna-Sara.

Tack herr ordförande, göteborgare. Ja. Ändå står vi här nästintill varje fullmäktigemöte och lyfter att det är angeläget att vi tar steg för att minska alla dessa klyftor på alla sätt vi någonsin kan. Det är så att vi måste framåt nu. Därför är det givetvis så att vi i Centerpartiet ställer oss bakom behovet av en strategisk riktning. Men vi vill också verkligen se till att det här programmet fokuserar sina resurser där de gör allra mest skillnad. För mig och Centerpartiet är barn och ungas livsvillkor helt avgörande för ett jämlikt samhälle. I det här programmet ser vi hur viktigt det är att stärka stödet till föräldrar, främja barns språk och läsutveckling och att skolan är en trygg och hälsofrämjande plats att vara på. Vi måste ge alla barn samma möjlighet att klara skolan för att lägga grunden till en bättre förutsättning för framtiden. Vi måste prioritera insatser som riktar sig till de allra mest utsatta barnen. Vi vet att våra resurser gör störst skillnad. Vi måste hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Och inte nog med det. Vi måste även undvika onödig administration. Vi vill se till att de resurser som redan finns används effektivt och att arbetet fokuserar på insatser som stärker jämlikheten på riktigt. Centerpartiet kommer därför att verka för att programmet balanserar sina ambitioner med genomförbarheten och prioriterar samordning mellan de olika förvaltningarna. Jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Anna-Zara och det är tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdig debatterat? Ja. Under överläggningen yrkar Daniel Bernmar, Kochar Wallad, Begi, Bosse Parbring och Anna-Sara Perslow bifall till kommunstyrelsens förslag. Pierre Alpstranden, Mariette Höij, att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från KD, M och D i kommunstyrelsen, Emma Alternhammar, att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Kristina Bergman Alme att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från L i kommunstyrelsen, Stadsledningskontorets förslag. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Pierre Alpstranden? Bifalles förslaget från Emma Altenhammar? Bifalles förslaget från Kristina Bergman Alme? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Då väntar vi lite grann, så att det är fler. Så behöver jag inte upprepa det jag kommer säga snart. Nej, det verkar vara alla. Voteringen har begärts och ska verkställas. Kommunstyrelsens förslag är ja. Proposition i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de tre återstående yrkandena. Antas förslagen från Pierre Alpstrand som motförslag? Antas förslagen från Emma Altenhammar som motförslag? Antas förslaget från Kristina Bergman Alme som motförslag? Nej. Då har vi två. Jo, Stadsledningskontorets. Ja. Då har vi två förslag att välja på som motförslag till kommunstyrelsens förslag. Jag anser att Pierre Alpstrandens förslag antas som motförslag. Då återstår huvudvoteringen. Ja till kommunstyrelsens förslag. Och nej till förslaget från Pierre Alpstranden. Korrekt uppfattat. Ja, varsågod och rösta. Så där, då stoppar jag omröstningen. Och med 48 röster mot 24 nej och 9 avslag bifalls kommunstyrelsens förslag. Antecknat? Ja. kan bidra till att trygga säkerheten för judar i Göteborg

Klockan är 18.52. Vi fortsätter och kör. Vi får se hur långt vi kommer. Då är vi på ärende nummer 30. Redovisning av uppdrag att återkomma med förslag på hur staden kan bidra till att trygga säkerheten för judar i Göteborg. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen att återkomma med förslag på hur staden kan bidra till att trygga säkerheten för judar i Göteborg antecknas och förklaras fullgjort. Vidare föreslås att socialnämnden centrum får i uppdrag att genomföra återkommande trygghetsvandringar med delaktighet från berörda ansvariga nämnder i Göteborgs stad och representanter för de judiska verksamheterna inom vallgraven och på Guldheden. Slutligen föreslås att stadsmiljönämnden får i uppdrag att utreda och om möjligt genomföra om säkerheten läggs längs gångvägen mellan de judiska verksamheterna på Guldheden. och spårvagnshållplatsen kan göras säkra genom exempelvis påkörningsskydd. Om tillträde till grönytan mellan Chalmers tekniska högskola och den judiska förskolan samt skolans utemiljöer kan begränsas för allmänheten för att öka säkerheten för den judiska minoriteten. Om det med stöd av lagen 1982 kom 129 och förordningen 1982 kom 1988 om flyttning av fordon. I vissa fall ytterligare går att förbättra säkerheten och förhindra att attentat utförs med hjälp av parkerade el skotrar och andra former av transportmedel vid de judiska verksamheterna inom vallgraven och på Guldheden. Här har jag en talarlista. Vi börjar med Eva Flyborg (L). Därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Ewa!

Tack herr ordförande! Jag ska börja med att yrka bifall till TU och det tilläggsyrkande som finns ifrån M D, L och KD. Herr ordförande! Jag skulle vilja sammanfatta hela debatten med att säga att det här är ett underbetyg åt oss alla, att den här debatten alls ska behövas i dessa dagar. Nu har. Har antisemitismen gått så långt att vi måste uppdra åt Socialnämnd Centrum att organisera trygghetsvandringar och Stadsmiljönämnden ska bygga påkörningsskydd mellan judiska verksamheter och andra sätt att förhindra attentat? 2024. Det är faktiskt en skam att vi fortfarande behöver göra och vidta de här åtgärderna. En skam! Tänk på innebörden. Det är ju bra att de görs, men att de behövs göras är bedrövligt. Det finns inga andra ord egentligen. Vi har begärt i tilläggsyrkandet att området kring judiska förskolan, skolan, äldreboendet ska utgöra tillståndsområde enligt den nya lagstiftningen om ordningsvakter, det vill säga LOV 3. Det här är ett rimligt krav, tycker jag. Synd att vi ens behöver göra det, men jag tycker att det är lite märkligt att man vill avstyrka det. Herr ordförande, jag tänker inte förlänga kvällens debatt, men som sagt, jag tycker att vi alls behöver göra detta. Det är bedrövligt. Tack.

Tack Ewa. Då överlämnar jag ordet till Bosse Parbring (MP), därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Bosse.

Tack ordförande, fullmäktige. I oktober beslutade kommunfullmäktige i bred politisk enighet om åtgärder som ökar säkerheten mot den judiska minoriteten i Göteborg. Nu tar vi ytterligare beslut och det är bra att även i detta fall har förslagen tagits fram i samarbete med judiska företrädare och verksamheter. Antisemitismen är ett växande problem i samhället. Jag instämmer med Eva Flyborg. Det här är ett beslut som vi egentligen inte skulle behöva ta. Men helt klart ett växande problem. Vi måste fortsätta att se om det finns ytterligare saker vi behöver göra. Antisemitiska brott måste bekämpas och förebyggas. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Då överlämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Därefter Jörgen Knudtzon (KD). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Sedan terrorgruppen Hamas angrepp mot civila israeler och den allt värre krigföringen i Mellanöstern så har hotbilden mot svenska judar eskalerat. Det är fakta. Flera judiska medborgare och göteborgare känner sig begränsade. De känner sig hotade. De känner sig utsatta. Jag kan säga så här, det är inte bara förfärligt. Det är rent ut sagt förkastligt. Från min sida och styrets sida fördömer vi varje tillstymmelse till hot och hat mot judar. För drygt tre och en halv vecka sedan var jag i Auschwitz. Jag var där tillsammans med Daniel Bernmar och Elisabeth Lann. Vi besökte bland annat koncentrationslägret där. Det vittnar också om hur farligt det är. och hur långt det kan gå när det antisemitiska hatet får ett spelrum och när resten av samhället ryggar tillbaka. Och att aldrig glömma, det är inte bara ord, det förpliktigar också. Och redan tidigare i år så sköt det rödgröna styret och partierna till pengar, miljontals kronor bland annat för att öka säkerheten vid Neubergska. Sedan tidigare har vi tillsammans röstat igenom förslag för att uppmärksamma judiskt liv, stärka arbetet i skolorna och motverka antisemitism efter just dialog med judiska föreningar. Det är värt att notera denna dag att det här har gjorts i bred enighet i den här församlingen. Nu antar vi ytterligare ett antal åtgärder för att trygga den fysiska säkerheten runt stadens judiska institutioner. Jag instämmer med föregående talare. Det är ju i grunden beklagligt att vi ska behöva göra de här åtgärderna. Men det är ändå bra att vi tar de här konkreta stegen framåt tillsammans. För det är ju så. Göteborg och göteborgarna faktiskt aldrig glömmer. Det är viktigt. Med det vill jag också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Jörgen Knudtzon (KD). Därefter Mariette Höij (D). Varsågod Jörgen!

Tack ordförande, kommunfullmäktige och ni som lyssnar. Med en enda rösts övervikt antogs vår motion om att kommunen borde hjälpa till att trygga säkerheten för Göteborgs judar. Huvudargumentet emot var att det är statens ansvar. Nu har Göteborgs tjänstemän kommit på att kommunen har ett uppdrag att verka brottsförebyggande. Och med den insikten, vad bidde det? Det bidde en tummetott. En trygghetsvandring med socialtjänsten, mera samarbete med polisen vad nu det innebär. Plus kanske tre små åtgärder för att minska möjligheterna till attentat. Inga extra pengar. Uppdragen ryms inom redan utdelat ansvar, sägs det. Ett litet problem är då att redan givna uppdrag inte har genomförts fullt ut. Vi i oppositionen vill, som Eva Flyborg sa, att kommunen ska jobba för att ordningsvakter får tillstånd att vakta vid judiska förskolan, skolan och ålderdomshemmet och dessutom vidta åtgärder när skattebetalda ordningsvakter uppträder antisemitiskt. Behövs inte, tycker vänstern. I stället behövs mera kunskaper om förintelsen. Trots att forskning här i Göteborg visat att undervisning om förintelsen inte leder till mindre judehat. Idag tackar skolor nej till besök av förintelseöverlevare. De vågar inte ha dem. Dagens antisemitism, som den manifesterades vid våldtäkten på Israel den 7 oktober 23, och som demonstrerats på våra gator, är driven med ett uttalat syfte att utradera den judiska staten. Väletablerade judiska familjer i Göteborg lär inte bli lugnade av dagens tummetott. utan fortsätta överväga att lämna Göteborg och Sverige. Låt oss göra tummetotten aningen större. Bifall också till tilläggsyrkandet från M D L KD.

Tack, då lämnar jag ordet till Mariette Höij (D). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Mariette!

Tack ordförande, göteborgare, ledamöter. De konkreta förslagen i tjänsteutlåtandet är positiva. Särskilt förslagen om att förstärka närvaron av ordningsvakter kring synagogan och att installera påkörningsskydd längs gångvägen mellan de judiska verksamheterna i Guldheden och Spårvagnshållplatsen, vilket understryker det allvarliga säkerhetsläget. Säkerhetsarrangemangen för de judiska verksamheterna i Guldheden behöver motsvara de som finns vid synagogan. I vårt tilläggsyrkande menar vi att även området kring den judiska förskolan, skolan och äldreboendet blir ett tillståndsområde enligt den nya lagen om ordningsvakter. Vi behöver också vidta åtgärder för att säkerställa att ordningsvakterna från upphandlade leverantörer arbetar i tillståndsområdet. emot antisemitism. Jag vill därmed yrka bifall till tjänsteutlåtandet och tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Tack.

Tack. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige och åhörarledamöter! Jag ska börja med att säga att jag instämmer i princip i allt det som Eva Flyborg sade i sitt anförande. Sedan har det varit ett antal andra människor som har varit uppe och sagt saker som jag också instämmer i. Men det var det jag skrev ned när jag hörde ditt, Eva Flyborg, med en gång. Med det sagt vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut, tilläggsyrkande från M, L, D och KD samt tilläggsyrkande från Sverigedemokraterna. där vi har bland annat kommunstyrelsen som får använda stadens alla verktyg för att motarbeta antisemitismen. Bland annat genom att stoppa demonstrationer som hetsar mot folkgrupper. Ordningsregler ska följas även på GU och andra liknande platser. Beslutet om att bojkotta Israel ska naturligtvis upphävas. Involvera ordningsmakten på ett mer kraftfullt sätt, etcetera. Så ja till de två tilläggsyrkandena i kommunstyrelsen. Tack.

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C). Därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Emmyly.

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare. Från Centerpartiets sida vill vi yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Det här ärendet är ett av de flera som vi haft under året för att trygga säkerheten för Göteborgs judar. Man kan tänka också att. Vissa åtgärder kommer lite sent med tanke på hur många som beskriver hur man är utsatt i till exempel skolor och på stan eller i kollektivtrafik och så vidare. Men samtidigt så är det ju viktigare att vi tar det här nu än för sent så att säga. Och jag tänker att man behöver nog se det här ärendet i en helhet av de förslagen som vi har haft. Vi har haft en ganska god dialog över partigränserna. med alla partier i fullmäktige, men också med representanter från den judiska minoriteten och kommer fortsätta ha dialog med de representanterna även efter jul. Det kan komma fler förslag därefter, tänker jag. Så bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då är det Patrik Höstmad (D) därefter Axel Josefson (M). Varsågod Patrik.

Tack ordförande! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Det här är viktiga och konkreta åtgärder för att säkra judiskt liv och judisk kultur så som den har funnits i Göteborg i mer än 200 år. Vi behöver också tillsätta de resurser som behövs för att säkerställa att Göteborg är en stad där ingen ska få sin existens hotad. Idag när jag läser yrkandet från oppositionen så ser jag inte att de är så avgörande skillnader i vad som föreslås. Jag tänker att om det förslag som ligger skulle vara en tummetott så tänker jag att då skulle oppositionens. förslag vara betydligt mer utbyggt. Tack!

Tack Patrik! På detta har Jörgen Knudtzon (KD) begärt en replik. Varsågod, Jörgen.

Håll med dig. Det är inget större kliv framåt med vårt tilläggsyrkande. Men det är lite mer än vad styret har föreslagit. Och varje steg är viktigt.

Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M), som är sist i talarlistan just nu. Varsågod, Axel.

Tack fru ordförande! Vi får väl se om jag blir sist, jag hoppas inte det. Jag har suttit och lyssnat på argumentationen här. Jag hade kanske förväntat mig någon form av förklaring till varför ni inte vill gå fram med ett LOV-område uppe vid den judiska förskolan och äldreboendet, när vi samtidigt gör det för den judiska församlingen här i Göteborg. Som läget är nu så är det beväpnad polis. som skyddar eller bevakar det området när det gäller den judiska förskolan och deras äldreboende. Man skulle mycket väl kunna tänka sig att man har detta som ett LOV 3 område där man kan förstärka upp med ordningsvakter. Det blir inte riktigt samma bildsättning för de personer som kommer gåendes där. Det ger också möjligheter att kunna agera på ett annat sätt. Nu är det ganska av eller på när det gäller just förskolan och äldreboendet. Lite utifrån det resonemang som ni har haft runtomkring synagogan så förstår jag inte skillnaden hur man kan landa i två helt olika slutsatser. I ena stället tycker man att det är bra med ordningsvakter och i andra läget tycker man att det är en dålig idé. Och där hade jag förväntat mig lite mer förklaring från vänsterstyret hur de har resonerat i detta. Tack!

Tack Axel! Där har Jonas Attenius (S) begärt en replik. Varsågod Jonas!

Tack för det Axel! Jag har inte fått någon förfrågan eller hört någonting via polisen att man har önskat sig ordningsvakter vid Neubergska. Skulle man få en sådan förfrågan så får vi ju hörsamma det tänker jag. Jag vill återigen trycka på vad vi gjorde i vår kompletteringsbudget under året som gick, att vi också tillfört 2,5 miljoner kronor just för säkerhetshöjande åtgärder. Tack!

En kontrareplik begärd av Axel Josefson (M). Varsågod!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Men Jonas, nu har du ju möjlighet att vara lite proaktiv här. Du har ju fixat fram pengarna i din budget. Du behöver ju inte tillsätta de här ordningsvakterna, men du skapar möjligheten att göra det om det så skulle behövas. Ni säger själva här i yrkandet eller i TU att ni ska jobba med fördjupade kartläggningar och lägesbilder. Ja, ni kanske kommer fram till en annan slutsats här vad det lider. Men då har du denna möjlighet, i stället för att behöva komma upp hit till fullmäktige och försöka dra det en vända till. Så utifrån det perspektivet tycker jag det är dumt att missa den chansen som ni har nu. Tack.

Tack. Då är det tomt på talarlistan. Under överläggningarna yrkar Bosse Parbring, Jonas Attenius, Emmyly Bönfors, Patrik Helgeson bifall till kommunstyrelsens förslag. Eva Flyborg, Jörgen Knudtzon, Mariette Höij. bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandena från KD, M D och L i kommunstyrelsen. Jörgen Fogelklou bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandena från SD samt KD, M D och L i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifalla respektive avslag på tilläggsyrkandena. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Då återstår tilläggsyrkandet från KD, M, D och L. Bifalls tilläggsyrkandet? Ja. Avslås det? Ja. Jag finner att tilläggsyrkandet är avslagen. votering? Ja. Då är det begärt och ska verkställas. Då tycker jag att de flesta är här. Då är det i votering begärts och det ska verkställas. Då är ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet från KD, M, D, L. Varsågod och rösta. Jag gör så att jag stoppar omröstningen. Med 43 röster mot 38 avslås tilläggsyrkandet. Då återstår tilläggsyrkandet från SD. Bifalls den? Avslås den? Jag finner att den är avslagen. Votering. Då är det ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Varsågod och rösta. Jag stoppar omröstningen. Med 72 röster mot 9 avslås tilläggsyrkandet.

Då är vi på ärende nummer 31. Redovisning av uppdrag om utökad möjlighet till korttidsvistelse för barn med funktionsnedsättning. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att i samarbete med nämnden för funktionsstöd utreda förutsättning samt kostnader för möjligheten att inrätta ett särskilt stöd enligt. Fjärde kapitlet, paragraf 2, socialtjänstlagen, som innebär en utökad möjlighet till korttidsvistelse för barn med funktionsnedsättning, antecknas och förklaras fullgjort. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Marie Brynolfsson (V). Därefter Mariette Höij (D). Varsågod Marie.

Tack ordförande, fullmäktige, Göteborg. Jag hoppas att jag föregår med ett gott exempel. Det är inte för att jag tycker att frågan är oviktig på något sätt. Men det är många ärenden att hinna med. Detta har varit bordlagt ett tag. Jag vill därför yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi har också ett yttrande som man väldigt gärna får läsa som förklarar varför vi vill göra så. Tack!

Tack Marie! Då lämnar jag ordet till Mariette Höij (D). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Mariette.

Hej ordförande, göteborgare, ledamöter. Jag kommer inte vara lika kort. För familjer som har barn med funktionsnedsättning är det oerhört viktigt att få avlastning för att orka med vardagens utmaningar. Föräldrarna behöver tid för återhämtning och för att kunna ge uppmärksamhet åt andra syskon, vilket stärker hela familjens välmående och livskvalitet. En sådan avlastning ger föräldrarna möjlighet att hantera de specifika krav som följer med att ta hand om ett barn med funktionsnedsättning. Men korttids och lägervistelse handlar inte bara om att ge föräldrarna en paus. För barnet innebär de här vistelserna också en chans till socialt utbyte och personlig utveckling. Barnet får möjlighet att möta andra barn i liknande situationer, vilket ger känslan av gemenskap och tillhörighet. Det ger dessutom barnet chans att delta i aktiviteter som är anpassade efter deras behov och deras förmågor. Vilket stärker både självständigheten och självkänslan. Genom att erbjuda utökat stöd för korttids och lägervistelse för barn med funktionsnedsättning, gör vi inte bara en investering i deras utveckling utan också i hela familjens välmående. Genom att ge det här stödet minskar vi risken för att familjen inte orkar, där barnet riskerar att behöva flytta till institution. Vilket både är påfrestande för hela familjen och mycket kostsamt för kommunen. Enligt kommunallagen har kommunen en generell kompetens att själva få ta initiativ till och ansvara för åtgärder som främjar kommunens invånare så länge det inte strider mot annan lagstiftning. Det är också möjligt att inrätta ett särskilt stöd till utökade korttidsvistelser i socialtjänstlagen. Det här innebär att en kommun kan besluta om att erbjuda stöd eller insatser som går utöver rättspraxis. Tack. Aslan Akbas (S) Elisabet Lann (KD) Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L). Därefter Sanda Anton Henriksson (SD). Varsågod Kristina!

Tack herr ordförande! Jag skulle fortsätta där Mariette var. Bifall till D, L, KD i kommunstyrelsen. 1900-talet sades bli barnens århundrade, men det var det verkligen på många sätt och vis inte. Det var många barn som växte upp på institution, långt ifrån sina föräldrar och sina syskon. Självklart kan man inte jämföra de institutionerna med BMSS-boenden för barn i dag, men det handlar ändå om en helt annan miljö än att få växa upp med sina föräldrar och sina syskon. När Folkpartiet liberalerna under den borgerliga regeringen 1991–1994 fick igenom LSS-lagstiftningen innebar det en total förändring för dessa familjer. Men stegvis har det skalats ned, och nu är det mycket svårare om man fokuserar på kostnader i stället. Liberalerna lade i januariavtalet ett fokus och ett krav på att försöka återupprätta. lite grann av LSS-lagstiftningen så har den. Det är liksom inte tillräckligt. Så vi ser att ytterligare förändringar måste ske. Men låt oss, precis som Mariette sade, kombinera socialtjänstlagen och LSS-lagstiftningen och låta dessa barn få växa upp med föräldrar, med syskon, men också med den där avlastningen. Vår tredje att-sats om att man ska kunna få bo växa upp hemma är avhängigt av den första attsatsen, att man bygger ut och gör det mer frikostigt kring korttidsboende. Låt inte fler barn få växa upp i opersonliga, icke familjemässiga förhållanden.

Tack Kristina. Då lämnar jag ordet till Sanda Anton Henriksson (SD), därefter Pierre Alpstranden (M). Varsågod.

Tack för ordet. Korttidsvistelse är en insats som kan göra stor skillnad, både för barn med funktionsnedsättningar och deras familjer. Det ger barnen trygghet, möjlighet att utvecklas och samtidigt avlastning för familjen. För att detta stöd verkligen ska nå dem som behöver det mest måste varje barns behov bedömas noggrant. Vi kan inte riskera att platsen går till de med mindre behov medan barn som verkligen behöver hjälpen blir utan. Därför är individuell behovsprövning avgörande. Om vi vill utöka möjligheten till korttidsvistelse behöver vi också säkerställa att resurserna finns för att göra detta rätt. Nämnden för funktionsstöd måste få de medel som krävs för att bedöma och möta varje barns unika situation. Socialstyrelsen påminner oss om vikten av en helhetssyn, att stöd anpassas efter barnens behov. Barnombudsmannen lyfter också att korttidsvistelse inte bara ska vara avlastning utan en möjlighet för barnen att utvecklas genom sociala kontakter och aktiviteter. Vi måste lyssna på barnen och låta dem vara delaktiga i beslut som rör deras liv. Trygghet och kontinuitet hos personalen är också avgörande för att barnen ska känna sig hemma och kunna bygga relationer. Genom att hålla behovsprövningen i centrum och ge rätt resurser visar vi att vi värdesätter varje barns rättigheter. Bifall till SD:s yrkande. Tack.

Tack. Då lämnar vi ordet till Pierre Alpstranden (M), därefter Håkan O Hallengren (S). Varsågod Pierre.

Tack så mycket. Det här blir kort. Bifall Kommunstyrelsen, avslag övriga.

Tack. Exemplariskt. Marie, du har inte varit med i. Du var ju först. Du har begärt. Ursäkta mig. En replik, det får du. Det gick lite för snabbt här. Varsågod, Marie.

Tack, det är tydligt att jag inte gör så stora avtryck här. Grundproblemet här är hela urholkningen av LSS som är problemet till varför det här ens har kommit upp. Men att göra som ni vill i ert yrkande, att bryta ut en insats av tio från LSS och ställa olika insatser mot varandra, det blir ju ganska problematiskt. Den sista frågan jag vill fråga Pierre om är hur ni ska finansiera det här förslaget. Det är viktigt att ha finansiering för sin politik. Bedömningen är att det här skulle kosta uppemot 40 miljoner. Redan idag ser vi att vi har lagt över 30 miljoner mer till funktionsstödsnämnden nästa år. Hur ska ni finansiera detta förslag? Tack!

Tack Marie! Mariette har begärt en replik. Nej, det kan du inte begära på Maries. Nej. Det är bra att ni försöker. Men jag är vaken. Jag överlämnar ordet till Håkan O Hallengren (S).

Varsågod Hakan. Tack så mycket ordförande, ledamöter. Jag ska också fatta mig kort. Bifall kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden med hänvisning till yttrandet som de rödgröna har lagt i kommunstyrelsen. Tack.

Tack. Nu Mariette, får du två minuter. Varsågod.

Tack. Så lång tid ska det inte ta. Ett räkneexempel i tjänsteutlåtandet som Marie nämnde här beskriver att om de. 150 barn som tidigare fått avslag per år, i stället skulle beviljas genomsnittet på 32 dygn per år. Det skulle innebära en kostnad på 40 miljoner kronor årligen. Det är ju inte så att de som inte har någon avlastning alls idag ska ha genomsnitt på 32 dygn per år. Exemplet är ju skrattretande. En veckas lägerverksamhet per år till exempel kan vara helt avgörande om man orkar som familj eller inte. Jag yrkar bifall till yrkandet från D, L och KD.

Tack och berätta har ju Marie Brynolfsson (V) begärt en replik. Varsågod!

Tack så mycket ordförande! Jag vill be om ursäkt till Pierre, för jag skulle ju inte ta replik på Pierre, för det var ju inte de som stod på yrkandet. Så jag ber om ursäkt för det. Men fortfarande Mariette, så undrar jag varifrån ska de här pengarna tas? Det är ändå 40 miljoner som man ska hosta upp. Och var i eran budget, eller i vår budget, det är ju vi som styr, hittar ni de här pengarna att finansiera? Jag vill gärna ha svar på det. Tack!

Då har Mariette begärt en ny replik på detta. Varsågod.

Jag kan upprepa det jag precis sa. Det är inte så att de som idag inte får någon avlastning alls, alla ska ha 32 dygn per år, som är genomsnittet. Jag sa just att det exemplet är skrattretande. Ja, för det är ju så att om de som inte får någon. avlastning alls idag ska ha genomsnittet, ja då kostar det pengarna. Alternativet är mycket, mycket dyrare.

En kontra replik. Begäran av Marie Brynolfsson (V). Varsågod.

Tack så mycket. Mariette, jag undrar också hur ni ser på de andra insatserna i LSS som ni inte vill. inrättar det här särskilda stödet för. Vad är det som motiverar till exempel? Vi vet ju att personer som har synnedsättning, som inte beviljas ledsagning, det beviljas väldigt mycket mindre nu då. Varför är den insatsen mycket mindre viktig? Det finns andra insatser enligt LSS som också är väldigt viktiga. Varför ska vi bryta ut specifikt den här insatsen och göra någonting annat med? Tack!

Då går vi tillbaka till talarlistan och det är Anna Sara Hansson Perslow (C). Varsågod Anna-Sara.

Tack herr ordförande, göteborgare. Centerpartiet har alltid betonat vikten av att skapa ett samhälle där varje individ får möjlighet att växa och leva ett värdigt liv. Och det är givetvis självklart att familjer i tuffa situationer ska få både stöd och avlastning. Men. Det som framgår i Stadsledningskontorets och förvaltningens rapport är att det saknas lagligt stöd att genomföra den här typen av insatser utan att riskera att bryta mot rättspraxis och socialtjänstlagen. Som vi redan har pratat om skulle också insatsen innebära betydande kostnader för nämnden för funktionsstöd. Vi har varit inne på de siffrorna redan, och vi vet att resurserna inte finns. Det skulle också skapa en risk för konflikt mellan olika målgrupper inom nämndens ansvarsområde. Centerpartiet står därför bakom kommunstyrelsens förslag och stadsledningskontorets rekommendation om att avsluta uppdraget utan vidare åtgärder. Vad vi dock är fast beslutna är att fortsätta arbeta för bättre stöd för familjer och barn med funktionsnedsättningar, inom de ramar som både lagstiftning och våra resurser tillåter. Så jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Tack!

Tack! Då har jag tomt på talarlistan. Kan vi gå till beslut? Ja! Under överläggningarna yrkar Marie Brynolfsson, Pierre Alpstranden, Håkan Hallengren och Anna-Sara Perslow bifall till kommunstyrelsens förslag. Sanda Anton Henriksson att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD i kommunstyrelsen. Kristina Bergman Alme, Mariette Höij att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från D, L och KD i kommunstyrelsen. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns denna propositionsordning? Ja. Bifalles förslaget från Marie Brynolfsson med flera? Ja. Bifalles förslaget från Sanda Anton Henriksson? Ja. Bifalles förslaget från Kristina Bergman Alme och Mariette Höij? Ja. Jag anser att förslaget från Marie Brynolfsson med flera har bifallits, det vill säga kommunstyrelsens förslag. Klockan är 19.26. Vi sa att vi skulle avsluta 19.40. Teoretiskt skulle vi kunna köra ett ärende till på tio minuter om ni hjälps åt. Ska vi ta ett ärende till och så hjälps vi åt? Då gör vi det. omställningsfunktion för ett giftfritt Göteborg

Då är vi på ärende nummer 32, redovisning av uppdrag om inrättande av en omställningsfunktion för ett giftfritt Göteborg. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till Miljö och klimatnämnden om att föreslå hur. Arbetet för en giftfri miljö skulle kunna byggas upp och organiseras med ett liknande koncept som Göteborgs stads klimatomställningsfunktion inom budgetram samt om att utöver nuvarande resurser för kemikaliearbetet undersöka möjligheterna till extern finansiering för att möjliggöra inrättande av en omställningsfunktion för ett giftfritt Göteborg antecknas och förklaras fullgjort. Då är Karin Pleijel (MP) här, som har begärt ordet. Jag överlämnar ordet till Karin.

1962 kom Rachel Carson ut med boken Silent Spring som väckte hela miljömedvetenheten globalt. Hon visade hur DDT och andra klorerade bekämpningsmedel kunde påverka hela ekosystemet så att vi fick en tyst vår. Alltså ingen fågelsång. Vi använder fortfarande bekämpningsmedel, dock inte DDT. Därför är det väldigt viktigt att vi köper ekologiskt producerade livsmedel, vilket vi också gör i högre utsträckning. Vi badar varje dag i en miljö av tusentals kemikalier. Många är bra, men alltför många orsakar hälso och miljöproblem. Evighetskemikalien PFAS, som egentligen är 10 000 olika varianter, är den senaste skandalen som förekommit i dricksvatten i farliga halter. Den finns i väldigt mycket. Den stöter bort smuts, och det är ju en bra egenskap. Den finns i brandskum. Den finns i teflon och är användbar. Men, som sagt, en evighetskemikalie som är giftig. Gifter ingår i målet människan i miljö och klimatprogrammet. Nu har vi stärkt den årliga revisionen, miljörevisionens fokus på just gifter. Både direkta och indirekta gifter som verksamheterna kan påverka. 2025 kommer miljöförvaltningen ha ett fokus på gifter i miljöer där barn vistas. Och på verksamheter som säljer varor och verksamheter som upphandlar varor. Så vi fick ingen giftomställningsfunktion, men vi har stärkt revisionen. Och med det så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Karin. Då är det Hanan Baalbaki (S) som har begärt ordet. Varsågod Hanan.

Tack ordförande, presidium och deltagare. Vid tidpunkten för förvaltningens förslag om att få ett uppdrag om att inrätta en omställningsfunktion, likt den för klimat, pågick arbetet med att utveckla Göteborgs Stads klimatomställningsfunktion. Miljö och klimatnämnden rapporterar om att den huvudsakliga anledningen till att klimatomställningsfunktionen inte realiserades var ett befintligt styrsystem som ansågs ändamålsenligt. Nämnden gör samma bedömning som gällande och omställningsfunktionen för en giftfri miljö. Genom miljö och klimatprogrammet och anvisningen för det systematiska miljöarbetet har staden redan den styrning som krävs. Inom miljö och giftfri Göteborg är miljöarbetet på plats. Eftersom behovet av en annan typ av styrning inom arbetet med giftfri miljö inte bedöms finnas, är det inte heller aktuellt att undersöka möjligheten för inrättande av en omställningsfunktion. Vi ska inte ödsla tid på åtgärder som inte kommer att ge tydlig effekt, utan rikta fokus till sådant som visar sig effektivt. Därför yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack Hannan! Då är det tomt på talarlistan och det finns bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag. Kan vi bifalla det? Ja. Jag tror vi hinner med ett ärende till faktiskt. Det är bra att ni hjälper oss med detta. över ansvaret för stadmiljönämndens arbetsmarknadsenhet till nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning

Då är vi på ärende nummer 33, redovisning av uppdrag att redovisa konsekvenser av att föra över ansvaret för stadsmiljön. Stadsmiljönämndens arbetsmarknadsenhet till nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Kommunstyrelsen föreslår att redovisningen av kommunfullmäktiges uppdrag att redovisa konsekvenserna av att föra över ansvaret för Stadsmiljönämndens arbetsmarknadsenhet till nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning antecknas och förklaras fullgjort. Här har vi Marie Brynolfsson (V) som har begärt ordet. Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, Göteborg. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack! Tack Marie! Då finns bara ett förslag. Kan vi bifalla kommunstyrelsens förslag? Ja! Nu tror jag att vi kan nöja oss. Vill ni fortsätta? Men det gäller tio minuter. Okej, då gör vi det. Nej, okej. Jag gör bedömningen, det är ganska mycket att läsa, jag gör bedömningen att vi sätter punkt för fullmäktige den här gången. Kan det vara fullmäktiges mening också att vi avslutar? Ja. Vi är inte färdiga, vi är inte färdiga, långt ifrån. Absolut inte, de här 15 minuterna kommer jag behöva 20 minuter. Så lugn och fin. Kan vi bordlägga ärendet 33–37 till nästkommande möte? Ja. Kan vi bordlägga bordlagda motioner 38–68? Ja. Kan vi bordlägga motioner 69–73? Ja. Kan vi bordlägga bordlagda interpellationer 74–75? Ja. Och kan vi bordlägga en ny interpellation, punkten 77? Kan vi göra det? Ja, den ska framställas naturligtvis. Kan du göra det? Ja, har jag hört. Kan vi anteckna anmälningsärenden? Ja. Och då har vi ett beslutsärende. Det heter avsägelse om Maja Benzler, V, från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige. Kan avsägelsen godkännas? Ja. Den skickas till länsstyrelsen. Ja. Med det sagt vill jag tacka alla som har följt oss via närradio och webb-tv. Jag vill tacka kansliet för allt stöd och hjälp som vi har fått under det här året. Jag vill tacka er alla ledamöter och ersättare för ett gott samarbete. Jag vill tacka all personal som ser till att vi får vatten, dricka och mat i sex, sju timmar när vi befinner oss här i huset. Jag vill framföra ett stort tack till mina kollegor i presidiet. Jag önskar alla en god och fridfull jul och nyår. Jag hoppas att ni får tid att. Avsätt lite mer tid till familjen och njuta av den här ledigheten. Det är ganska bra julledighet i år. Så att med det sagt så vill jag tacka er alla för ett gott samarbete under det här året. Tack! Och jag vill från övriga fullmäktige tacka ordföranden för det gångna året och för allt gott arbete. Och med det sagt så avslutar vi sista fullmäktigemötet och jag tycker ni jobbade väldigt bra med det här med ärenden som behövde beslutas. Och då har vi vardagshjälteuppmärksamheten som vi ska också ha här i församlingen innan vi förflyttar oss till julbordet. Med det sagt så förklarar jag avslutat av fullmäktigemötet. Jag vill ha allas uppmärksamhet. Traditionsenligt har vi vardagshjälps uppmärksamhet, sista fullmäktigemötet. I år, Göteborgs vardagshjältediplom tilldelas Hugo Salmin utmärksam för årets vardagshjälte 2024, för visat stort personligt mod. Och jag tänkte läsa motiveringen till varför Hugo Salmin har fått det. I en av de mest chockerande bränder Göteborg upplevt på årtionden. Medan hela staden följde brandens utveckling med skräck och chock agerade plåtslagare Hugo Salmin med kyla och enormt mod när han på den till delar brinnande bygg. Arbetsplatsen körde fram en saxlift för att evakuera arbetskollegor som var fast på ett tak i anslutning till den brinnande byggnaden. Hugo Sanmins agerande visade på enormt mod och solidaritet med sina kollegor, där han utsatte sig själv direkt livsfara för att rädda andra. Hugo Salmin bor inte själv i Göteborg, utan i Ale kommun. Men arbetare, till vardags på Oceanabygget. Att utse honom till Ales vardagshjälte är en viktig gest också till de många byggnadsarbetare, räddningsarbetare och andra i Göteborg som på olika sätt fick lida trauman i samband med det. Och med det sagt, så gratulerar jag. Hugo Salmin till att utnämnas till årets vardagshjälte. Och ett bevis på detta så överlämnar jag ett diplom till Hugo Salmin för årets vardagshjälte. Grattis! Då är vi färdiga och redo för ett julbord tillsammans. Så varsågod!